Svensklärares uppfattningar om

Lärarutbildningen
Kultur – Språk – Medier
Examensarbete
15 högskolepoäng grundnivå
Svensklärares uppfattningar
om lärarprofessionalism
Karen Mendoza
The Swedish Teacher´s Opinion on Teacher Professionalism
Lärarexamen 300 hp
Examinator: Jonas Aspelin
Svenska i ett mångkulturellt samhälle
Handledare: Cecilia Olsson-Jers
2011-06-12
2
Sammandrag
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svensklärare tänker kring
lärarprofessionalism
och
en
professionalisering
av
läraryrket.
Metoden
för
undersökningen består av kvalitativa intervjuer som gjordes på fem verksamma
svensklärare. Undersökningen ger framförallt en bild av hur svensklärare ser på sitt yrke
som profession. Det framkommer även meningsskiljaktigheter bland lärarna vad gäller
en professionalisering av läraryrket. Professionaliseringen som görs i form av en
lärarlegitimation,
jämförs
med
decentraliseringen
av
skolan
på
90-talet.
I
undersökningen utkristalliseras att det finns ett starkt statustänkande bland lärarna. De
visar att de strävar efter att höja sin status och stärka sin lärarprofessionalism. En
professionalisering av läraryrket kan vara ett sätt att göra det.
Sökord: lärarlegitimation, lärarprofessionalism, professionalisering, läraryrkets status
3
Innehållsförteckning
1. Inledning……………………………………………………………………………...7
2. Syfte och frågeställning………………………………………...……………………9
3. Tidigare forskning.....................................................................................................10
3.1 Profession och professionalisering……………………………….…………..10
3.2 Professionella yrken…………………………………………...……………..11
3.3 Läraryrket som profession……………………………………..……………..13
4. Metod……………………………………………………………………..…………15
4.1 Val av metod……………………………………………………………..…..15
4.2 Genomförandet ………………………………………………………............16
4.3 Informanterna………………………………………………………...…........17
4.4 Bearbetning av data……………………………………………………......…18
5. Resultat.......................................................................................................................19
5.1 Läraryrkets status……………………………………………………….........19
5.2 Lärarnas yrkesspråk och yrkesetik……………………………………...........20
5.3 En gemensam vetenskaplig grund………………………………………...….22
5.4 Lärarnas autonomi……………………………………………………..……..23
5.5 En legitimering av läraryrket………………………………………………...24
6.6 Sammanfattning……………………………………………………………...25
6. Analys och diskussion………………………………………………………………27
6.1
Hur
tänker
svensklärare
kring
en
professionalisering
av
läraryrket?..............................................................................................................27
6.2 Hur tror svensklärare att en professionalisering kommer att påverka
lärarprofessionalismen?..........................................................................................29
4
6.3
Hur
ser
svensklärare
på
sitt
yrke
som
profession?.............................................................................................................30
7. Slutsats……..……………………………………………………………………….32
8. Referenser……………………………...…………………………………………....34
Bilaga 1
Bilaga 2
5
6
1. Inledning
Under de senaste decennierna har både skolan och läraryrket genomgått omfattande
förändringar, inte minst lärarutbildningen och lärarens yrkesroll. På 1990-talet skedde
en av de stora förändringarna; kommunaliseringen av skolan. Denna innebar, enligt
Lena Sjöbergs artikel Den styrda läraren i Pedagogiska magasinet (2011), att Sveriges
skolor gick från att vara världens mest reglerade till världens mest avreglerade. I
praktiken medförde decentraliseringen att ansvaret för skolan förflyttades från staten till
rektorer och lärare, som i sin tur fick dela ansvaret för verksamheten med
kommunpolitiker. Kommunaliseringen av skolan förde även med sig en splittring i
lärarkåren då lärarna blev uppdelade på mer än 400 arbetsgivare (Colnerud &
Granström 1993).
Skolorna blev enskilda institutioner som kom att styras av de nya betygs- och
läroplanssystemen. Det nya systemet kom att ge lärarna synbarligen en större frihet i sitt
arbete. Samtidigt fick de en övergripande styrning av den nya myndigheten, Statens
skolverk och Skolinspektionen som ersatte den dåvarande Skolöverstyrelsen. Den nya
styrningen var i form av lokala pedagogiska planeringar, individuella utvecklingsplaner
med skriftliga omdömen samt internationella utvärderingsprogram som Timss (Trends
in International Mathematics and Science Study) och Pisa (Program for International
Student Assessment). Därtill kom valfrihetsreformen och skolpengen att bidra till en
marknadisering av skolan som medverkade till stora ekonomiska krav på de enskilda
skolorna på grund av konkurrensen om eleverna.
På 1990-talet fanns en enighet bland lärarförbunden och staten om att införa denna
omstrukturering av skolan med syfte att höja lärarens status. Och den första juli 2011
inleds ännu en omstrukturering av skolan med en ny lärarutbildning och en legitimering
av läraryrket. Anledningen till förordningen är att höja lärarnas status och att
kvalitetssäkra undervisningen, enlig Jan Björklund (TT 2010)
7
Den 18 oktober 2010 föreslog regeringen en legitimation för lärare. I den nya
förordningen om legitimation för lärare och förskolelärare, som träder i kraft den 1 juli
2010 framkommer det att från och med den 1 juli 2012 ska lärare och förskolelärare ha
legitimation för att bedriva undervisning, betygsätta eleven och för att få arbeta som
lärare utan tidsbegränsning. För att få en legitimation krävs en lärarexamen eller
motsvarande utbildning. Dessutom ska läraren ha tjänstgjort som lärare minst ett år
innan ansökan. För de nyutexaminerade lärare som tagit examen efter att förordningen
träder i kraft, följer ett års vägledning av en mentor. Denna period kallas även för
introduktionsåret och kommer att innebära att läraren, med hjälp av en erfaren lärare,
ska introduceras i undervisningen och i de arbetsuppgifter som hör till (Proposition
2010/11:20).
Eftersom jag är verksam gymnasielärare finner jag ämnet intressant och aktuellt för
den praktik jag befinner mig i. Införandet av en legitimation är ett angeläget ämne i
skolan som väcker många frågor bland lärare om vad denna professionaliseringsprocess
kommer att betyda för läraryrket som profession.
8
1. Syfte och frågeställningar
Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur verksamma svensklärares tänker
kring lärarprofessionalism och en professionalisering av läraryrket. Eftersom läraryrket
befinner sig i en professionaliseringsprocess i form av en lärarlegitimation, faller det sig
naturligt att behandla legitimationen som en del av en större helhet. Frågan om
lärarlegitimation
används
med
andra
ord
som
ett
belysande
exempel
på
professionaliseringsprocessen.
-
Hur tänker svensklärare kring en professionalisering av läraryrket?
-
Hur tror svensklärare att en professionalisering kommer att påverka
lärarprofessionalismen?
-
Hur ser svensklärarna på sitt yrke som profession?
9
3. Tidigare forskning
I detta kapitel har jag valt att reda ut vissa begrepp som kommer att användas i detta
examensarbete. Det kommer även att ges inblickar i professionsforskning som senare
används för att diskutera undersökningens resultat.
3.1 Profession och professionalisering
Vad gäller ordet professionell, kan man konstatera att begreppet används i flera
sammanhang i dagligt bruk och kan ha olika betydelse beroende på kontexten. Enligt
Svenska akademins ordbok hör begreppet professionell samman med någons yrke och
kan exemplifieras med en jurist. Således är betydelsen vag och därför kommer jag att
använda mig av Colnerud & Granströms (1993) definition av begreppet, eftersom de
gör en distinktion mellan detta och andra begrepp som ligger nära i betydelsen.
Författarnas första definition är i likhet med Svenska Akademins ordbok, att
profession används generellt för att klassificera olika yrken. Läraryrket, till exempel ses
som en profession bland många andra. Det andra begreppet som definieras är
professionella yrken vilket innebär att somliga yrken uppfattas som mer specialiserade
än andra. De kräver mer kunskap och dessutom en speciell utbildning. Till dessa yrken
räknas läkare, präster och advokater. De har uppnått en professionell status eftersom de
fått förtroende av samhället och därtill förmåner såsom höga löner och bra arbetsvillkor.
Yrkesutövarna har även en hög grad av aktning och respekt. Dessutom tillmäts dessa
grupper stor tilltro vid offentliga uttalanden till skillnad från andra yrkesgrupper.
10
Professionalisering, som är det tredje begreppet, tolkas som en process där ett yrke
strävar efter samma professionella status som de professionella yrkena redan besitter.
Det sista begreppet som nämns i sammanhanget är deprofessionalisering, vilket innebär
de krafter som motarbetar en professionaliseringsprocess. Det kan vara andra
yrkesgrupper, arbetsgivare eller den egna gruppen som inte vill att yrket ska uppnå en
professionell status. Beträffande lärarna, finns motkrafter som inte tillåter att läraryrket
blir för autonomt, då det kan medföra en mindre grad insyn i och påverkan på yrkets
innehåll. Vidare menar Colnerud & Granström (1993) att en monopolställning av
yrkesgruppen, som exempelvis en legitimering, kan bli problematisk. I synnerhet om
yrket endast får utövas av legitimerade lärare, eftersom det skulle uppstå lärarbrist inom
vissa områden och vid sjukdom. Det kan även finnas risk för krav på orimligt höga
löner samt anställningsvillkor (Colnerud & Granström 1993).
I Strömbergs (1994) rapport Läraryrket – en profession? framkommer en annan
tolkning
av
begreppet
professionalisering.
Definitionen
handlar
om
en
stängningsstrategi som utesluter alla andra grupper från att utöva yrket. Sedan är det
svårt att förutse om yrkesgruppen når en monopolställning, understryker författaren. Det
som blir avgörande är gruppens kollektiva handlande, alltså deras makt. Strömberg
hänvisar till Selander (1989) som också anlägger ”ett stängningsperspektiv i sin
definition av professionalisering när han beskriver det som en strävan hos en
yrkesgrupp att få samhälliga fördelar och tolkningsföreträde inom sitt område”
(1994:26).
3.2 Professionella yrken
Inom den sociologiska forskningen särskiljer man de professionella yrkena från de
yrken som ännu inte nått en professionalism. I Colnerud & Granströms (1993) bok
väljer författarna att presentera en förenklad modell som sammanfattar kriterierna för de
professionella yrkena. Även i Sonia Bentlings (1992) avhandling I idéernas värld: en
analys av omvårdnad som vetenskap och grund för en professionell utbildning, används
11
samma kriterier. Det första kriteriet som nämns är att det ska finnas gemensamma
vetenskapliga teorier som styr praktiken. Denna vetenskapliga kunskapsbas ska ligga till
grund för yrkesutövandet. Ett bra exempel på ett sådant yrke är läkarna som med hjälp
av sina vetenskapliga teorier om medicin och biologi, kan utföra kirurgi samt
medicinera människor. Inom detta kriterium ingår även att yrkesutövarna har tillägnat
sig ett yrkesspråk som kan kopplas till de vetenskapliga teorierna och kan beskriva
professionens innehåll och dess praktik.
Det andra kriteriet är att professionella yrken karakteriseras av en auktorisation som
är i form av en legitimation som samhället låtit denna grupp få. Denna legitimation
tillåter endast de legitimerade att utöva yrket. På så sätt kan man även utestänga andra
från att vara verksamma inom yrket och därmed få en monopolställning som kan
innefatta högre status men även kontroll av utbildning, nya medlemmar osv. Denna,
enligt författarna, stängningsstrategi är en beprövad metod för att omvandla ett yrke till
ett professionellt yrke. Ett annat kriterium som kännetecknar det professionella yrket är
det finns en viss autonomi, vilket innebär att den som utövar yrket har en frihet i
användandet av metoder och arbetssätt. Ett exempel är att en sjukhusdirektör inte kan
bestämma vilka ingrepp en läkare ska göra, utan detta bestämmer yrkesutövaren själv.
Colnerud & Granström (1993) menar att lärarna har till viss del autonomi. De kan själva
bestämma vilken undervisning de vill bedriva, men är däremot styrda av kursplaner,
timplaner samt diagnostiska prov och betygskriterier.
Att det finns en egenkontrollerad yrkesetik är det sista kriteriet som tas upp och det
betyder att yrket ska ha uttalade etiska regler som alla inom yrket ska känna till. Det ska
vara gemensamma värderingar som styr individens handlingar i yrkesutövandet och
dessa värderingar eller etiska koder ska kontrolleras av ett etiskt råd eller en nämnd. Hit
kan yrkesutövarna vända sig för att få rådgivning, men även klienter eller kollegor kan
göra anmälningar om de upplevt att de etiska reglerna inte efterföljts. För denna sorts
ärende ska det finnas ett system som sanktionerar yrkesutövarna vid regelbrott
(Colnerud & Granström 1993).
I Läraryrket – en profession? presenterar Strömberg (1994) andra utmärkande drag
för en profession, som inte skiljer sig helt från Colnerud & Granström (1993).
Författaren skriver att de professionella ska besitta en generell expertkunskap som inte
12
kan nås av andra grupper. Denna kunskap ska de ha tillägnat sig genom en lång
akademisk utbildning, som endast är tillgänglig för en minoritet i samhället. Den långa
utbildningen ska leda till starka lojalitetsband till yrkesgruppens normer och värden, så
att det bildas en egen kultur inom gruppen. Inom kulturen finns ett eget fackspråk,
speciella normer och värderingar. Efter examen garanteras gruppen av staten att ingen
annan får utöva detta yrke. Då brukar professionen även tilldelas en legitimation för att
markera yrkets exklusivitet. Strömberg (1994) lyfter också fram att samhället har ett
förtroende för denna grupp och att yrket värderas högt. Här inryms en hög lön som är
kopplat till en hög status. Vidare uttrycker Strömberg (1994) att professioner har makt
och inflytande samt en stor möjlighet att bestämma och påverka.
3.3 Läraryrket som profession
Med avseende på de ovannämnda kriterierna för ett professionellt yrke, menar Colnerud
och Granström (1993) att läraryrke inte är en profession i sociologisk mening. Yrket
uppfyller inte de fyra kriterierna eftersom den teoretiska grunden är otydlig. Lärarna
behöver stärka sitt yrkesspråk som kan beskriva och utveckla praktiken. Vidare kan man
tala om en stark autonomi vad gäller arbetet i klassrummet men inte beträffande den
professionella autonomin. Lärarna kontrolleras av staten och läromedelsförlagen, och
dessa sätter ramar i form av kurs- och timplaner, läromedel, nationella prov osv.
(Colnerud & Granström 1993). Angående de två andra kriterierna, kommer de att
införlivas i samband med införandet av lärarlegitimationen och Lärarnas ansvarsnämnd
i år.
I artikeln Vem ska ha makten att beskriva läraryrket i Pedagogisk Magasinet (2011),
hävdar Riddersporre att den professionaliseringsprocess som läraryrket genomgår för
tillfället är motsträvig eftersom en auktorisation brukar införas som en bekräftelse på en
redan tillägnad status och ett samhälligt förtroende.
I detta fall kommer en
lärarlegitimation att införas utan belägg för att samhället har ett förtroende för
yrkesutövarna. Tvärtom, menar Riddersporre, finns det ett misstroende mot allt som har
13
med skolan att göra. Skolan och lärarnas arbete svartmålas och istället för att ge lärarna
större autonomi får de en ökad styrning av undervisningen (Pedagogiska magasinet
2011).
Även Strömberg (1994) lägger fram olika kritiska ståndpunkter gällande
professionsforskningen inom läraryrket. En syn som baseras på en dansk undersökning,
är att professionalism är ett ideal som yrkesgrupper eller individer vill nå på grund av
den status och de privilegier som detta innebär. I strävandet av professionalism bortser
lärare i från sin verkliga situation, vilket innebär lite makt i samhället och låg rang bland
akademiker med högre utbildning. Strömberg (1994) menar att lärarnas verklighet
innebär brist på inflytande samt ett lågt förtroende från samhället.
I Strömbergs (1994) rapport presenteras en professionsforskning som beskriver
lärarprofessionalism och lärareprofessionalisering som en professionaliseringsprocess,
som i sin tur är en effekt av förändrade politiska mål i samhället.
Enligt denna
forskning, är det företeelser som har varit nödvändiga och växt fram i takt med det
ökade
teknologiska
samhället.
Forskningen
visar
att
etiska
värden
såsom
medborgareinflytande får ge vika för en ekonomisk marknadisering av skolan, vilket
bidrar till en förstärkning av professionaliseringsprocessen. Därmed kan den ses som en
konsekvens av den kritik som skolan får ta emot för sina motgångar, att inte lyckas fullt
ut. Ett annat perspektiv är att professionaliseringen är ett sätt att höja lärarnas status.
Denna forskning tyder på att det är en allmän tendens som finns i västvärlden att sätta
allt högre värde på den intellektuella kunskapen.
14
4. Metod
För att angripa problemställningens frågor har jag valt den kvalitativa intervjun och i
detta kapitel kommer en presentation av metodval, genomförandet, informanterna och
bearbetning av data.
4.1 Val av metod
Eftersom undersökningens syfte grundar sig på hur svensklärare tänker kring
lärarprofessionalism och en legitimering av läraryrket, fann jag att en kvalitativ
intervjumetod var det mest adekvata. Denna metod kan synliggöra informanternas
tankar och åsikter om läraryrket som profession och samtidigt ge en djupare förståelse
för syftets frågor (Repstad 2007). Även Trost (2005) betonar att denna metod kan ge
mervärde till resultatet eftersom informanterna och intervjupersonerna interagerar på ett
sådant sätt att intervjun blir levande och går att styra. Dessutom är det en effektiv metod
som inte är tidskrävande om man jämför med exempelvis observationer (Repstad 2007).
Andra fördelar med den kvalitativa intervjun är att intervjuaren kan få fram
människors nyanserade erfarenheter eftersom samtalet ger möjlighet till att fördjupa
deras tankar och svar. Således är metoden flexibel och justerbar så att samtalet kan
anpassas till de olika informanterna. Repstad (2007) menar att informanterna har olika
förutsättningar för att delge information och då är det viktigt att kunna förändra
intervjun, men även kommande intervjuer för att exempelvis utsortera de frågor som
sedan kan bli irrelevanta.
15
4.2 Genomförande
Undersökningen baseras intervjuer på tre olika skolor i tre olika kommuner. Den ena
bedriver undervisning för vuxna, den andra för grundskolans senare år och den tredje på
en gymnasieskola.
Genomförandet gjordes i enlighet med de forskningsetiska principerna från
Vetenskapsrådet som innebär att informanterna blev informerade om uppsatsens syfte,
informationskravet. De fick också veta att deras medverkan var frivillig samt att de fick
avbryta intervjun när som helst, samtyckekravet. Till sist upplystes de om
konfidentialiteten som innebär att informanterna anonymiseras och att all data endast får
användas för examensarbetets syfte, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet
(Vetenskapsrådet 2006).
Intervjuerna utgick från en intervjuguide (Bilaga 2) som lämnades ut i förväg
tillsammans med ett informationsblad (Biliga 1) som bland annat innehöll principen om
konfidentialiteten och att enbart inblandade personer skulle ta del av det empiriska
materialet. Tanken med att ge ut intervjufrågorna i förväg, var att informanterna skulle
bekanta sig med frågorna samt förbereda sig på temat. Eftersom lärarlegitimationen är
en ny förordning, ville jag försäkra mig om att informanterna skulle veta något om
temat innan intervjun. Dessutom var frågorna svåra för någon som inte är bekant med
professionsforskning sedan tidigare. Förutom detta finns det risk för att förstärka
effekten av forskningen med detta tillvägagångssätt men det var viktigare att undanröja
risken än att få uteblivna svar. Intervjuguiden fungerade som ett underlag för samtalen
och följdes inte till punkt och pricka eftersom det då finns risk för att informanterna
pacificeras, enligt Repstad (2007). Istället fick de fritt berätta hur de såg på de olika
aspekterna som karakteriserar ett professionellt yrke. Detta gjordes genom att jag styrde
upp samtalet så att vi berörde de olika aspekterna som fanns med i intervjuguiden.
Intervjuerna utfördes i lärarnas klassrum och varade 30-40 minuter vardera.
Sammanlagt tog intervjuerna cirka en vecka att utföra och spelades in på diktafon för att
sedan transkriberas.
16
4.3 Informanterna
Intervjupersonerna, som bestod av svensklärare, var sex till antalet. Urvalet grundades
på Repstads (2007) urvalsprincip för kvalitativa intervjuer, som innebär att
informanterna ska vara så olika varandra som möjligt. Därför valdes sex svensklärare
som undervisar dels på olika skolor, dels olika åldersspår, men även inom olika
kommuner.
På
så
sätt
kunde
de
tillsammans
ge
en
bredare
bild
av
undersökningsområdet.
Härmed kommer jag att ge en kort presentation av de olika svensklärarna och jag har
valt att kalla dem för fingerade namn. Jenny är en kvinna i 30-årsåldern som undervisar
på grundskolans senare år i en mindre kommun och har varit verksam som lärare i tre
år. Jenny tog jag kontakt med genom en vän. Mårten är en manlig lärare i 40-årsåldern
som undervisar på gymnasiet i en större kommun som jag kom i kontakt med i samband
med den verksamhetsförlagda tiden. Mårten har jobbat fem år som lärare. Lina är en
kvinnlig lärare i 35-årsåldern som undervisar i grundskolans senare år och med
vuxenutbildning i en mindre kommun. Lina har varit verksam som lärare i sex år. Hon
arbetar i samma kommun som jag men har sitt arbetsrum på en annan skola. Några
dagar i veckan är hon på samma arbetsplats som jag men vi känner inte varandra sedan
tidigare. Elsa och Inga har arbetat som lärare sedan 70-talet och undervisar nu vuxna,
varav den ena arbetar med svenska som andraspråk och den andra med särvux. Dessa
lärare arbetar i en mindre kommun och på samma arbetsplats som jag, men bara den ena
sitter i samma arbetsrum som jag.
I Närhet och distans (2007) varnar Repstad för att okritiskt undersöka miljöer där
man har kolleger eftersom faktorer såsom lojalitetsband och konkurrens kan påverka
objektiviteten i studien. Däremot bedömer samma författare att han inte kunde se
skillnad på intervjuer med okända och kända informanter. I detta examensarbete är två
av de intervjuade svensklärarna kollegor, varav den ena är direkt kollega medan den
andra indirekt. Dock arbetar vi på samma skola. Problemet med detta torde vara att jag
som undersökare kan påverkas av vår relation, vilket kan vara sannolikt. Däremot hade
jag endast arbetat en månad på denna skola när jag genomförde undersökningen så att
17
några starka band mellan oss fanns inte. Jag valde dessa lärare för att de dels hade
mycket
erfarenhet
och kunde delge relevant
information i synnerhet
om
decentraliseringen av skolan, dels för att öka olikheten bland informanterna som
Repstad (2007) också förespråkar för. Dessa aspekter var viktiga och övervägde vid
urvalet.
4.4 Bearbetning av data
Efter intervjuerna, som spelats in på diktafon, överfördes det inspelade materialet till
min privata dator för att transkriberas. Transkriberingen tog några dagar och svaren
kategoriserades utifrån den tidigare forskningen som presenterades i förra kapitlet.
Eftersom lärarna hade fått frågorna på förhand kunde de också svara enligt frågornas
ordning som i sin tur var efter Colnerud & Granströms (1993) definition av det
professionella yrket. Efter transkriberingen kategoriserades svaren noga efter de olika
kriterierna som författarna nämner: yrkesetik, yrkesspråk, en teoretisk grund, autonomi
och en legitimering.
Då flera av svaren var irrelevanta för denna undersökning, gallrades de bort så att
enbart de svaren med anknytning till undersökningen bearbetades.
bearbetades
datan
konfidentiellt
enligt
(Vetenskapsrådet 2006).
18
Vetenskapsrådets
I analysfasen
rekommendationer
5. Resultat
I detta kapitel kommer jag att redogöra för undersökningens empiriska material som
kommer att presenteras under följande underrubriker: läraryrkets status, lärarnas
yrkesspråk och yrkesetik, en gemensam vetenskaplig grund, läraryrkets autonomi och
en legitimation. Dessa rubriker delar upp empirin i enlighet med professionsforskningen
från tidigare kapitel. I det här kapitlet kommer informanterna att kallas för de tidigare
nämnda namnen. Avslutningsvis följer en sammanfattning av resultatet.
5.1 Läraryrkets status
När det gäller läraryrkets status, är alla svensklärarna överens om att den inte är hög och
flera av dem menar att statusen speglar sig i lönen ”De yrken som hamnar högst på
statuslistan är också kopplade till högre löner”(Jenny, 2011-04-21). Även Inga är inne
på samma spår och berättar att på 70-talet var statusen hög eftersom lönen hela tiden
gick upp per automatik, därefter nådde man ett tak och det var då de individuella
lönerna började. Då såg arbetsgivaren till att hålla tillbaka lönerna eftersom lärarna var
många, ”[…]det blir väldigt dyrt men det här skulle man tänkt på tidigare. Ska man
renovera det som gått fel så kostar det ännu mer och ska man höja statusen ska man ha
en bra lön och en bra chans till utveckling” (Inga, 2011-04-20).
Flera av svensklärarna jämför även yrkesgruppens status med hur det var förr. Att
decentralisera skolan fick konsekvenser för statusen och i synnerhet för lönen. Innan
19
decentraliseringen hade lärarna samma löner som riksdagspolitikerna och därmed också
samma status.
Läraryrket har fruktansvärt låg status och jag har varit med på den tiden då vi hade en viss
status. Den statusen har jag bara sett gå som ett sluttande plan neråt år efter år. Bedrövligt!
Lönen har följt med där. På nittiotalet hade vi en ganska stor reform och man lastade över
på kommunerna istället men lärarna var kvar på samma båt: i skolan. På ett sätt kan det ha
med detta att göra, eftersom staten satte givningsregler för undervisningen. Det var 16
elever i en sal. Nu kan man spänna ut klasserna lite till och lite till, för att det inte finns
givna regler. Nu måste man kämpa och motivera för varför jag vill ha mindre klasser (Elsa,
2011-04-19).
Två av svensklärarna nämner media som en av orsakerna till läraryrkets låga status.
Mårten menar att enligt media har lärarna ingen status men när lärarna pratar med andra
eller sinsemellan har de en viss status. De andra svensklärarna berättar liknande
historier om att det exempelvis kan uppfattas positivt av omgivningen att vara
svensklärare. Att vara språklärare och på gymnasiet har till och med högre status än
andra lärare, framförallt om man har svenska och engelska, hävdar Lina.
5.2 Lärarnas yrkesspråk och yrkesetik
Vad gäller yrkesspråk är lärarna samstämmiga. De menar att det är klart att lärarna har
ett yrkesspråk, men det som utmärker deras yrkesspråk är framförallt att det finns ett
specifikt språk för varje ämne – ett ämnesspråk. De anser att det finns ett gemensamt
yrkesspråk för alla lärare och att det sedan finns ett för varje ämne. De ord som används
i svenskämnet skulle aldrig användas i geografi. Vidare menar Lina att yrkesspråket inte
är uttalat, utan oskrivet. Flera av lärarna betonar vikten vid att yrkesspråket endast ska
användas lärarna emellan.
Vi har ett yrkesspråk men det är inte uttalat men visst har vi den. Det är det som ger oss en
stark yrkesroll också. Samtidigt är det bra att det inte är starkt för att vi kan ändå inte
använda det med våra elever eller föräldrar. Ett yrkesspråk mellan lärare, men utåt måste vi
20
ha ett språk som eleverna förstår, och mellan oss lärare ja! Vi vet vad vi pratar om. Det är
som om vi skulle gå till läkaren och han förklarar med latinska termer – kan du säga det på
svenska? (Inga, 2011-04-20).
Hälften av svensklärarna jämför yrkesspråket med läkarnas och påpekar att lärarnas
yrkesspråk inte är i likhet med läkarnas terminologi men att det finns.
Att prata om textbedömningar i svenskan är ett exempel på yrkesspråk som flera av
lärarna nämner. När jag samtalar med svensklärarna om en yrkesetik, svarar alla att det
finns en yrkesetik men att även den är oskriven. Att inte kränka en elev är en av de
etiska reglerna som finns. Detta vet alla lärare, menar Jenny. En av de saker som även
nämns är att lärarna måste tänka på vad de säger och att det är viktigt att lärarna inte
säger olika saker till eleverna. De får inte heller visa sin politiska färg eller berätta vad
de röstar på.
Flera av svensklärarna pratar om en etik som finns i lärarnas förhållningssätt
gentemot eleverna. Med detta menar de att lärarna ska vara ett föredöme för barn och
ungdomar och att genom sitt beteende spegla samhällets värdegrund. En lärare kan inte
vara ficktjuv och samtidigt vara en bra lärare, anser Inga. Det betyder inte att lärarna
måste vara fläckfria som människor men att man lever som man lär. I förhållningssättet
ska läraren vara rättvis och ärlig, eftersom eleven förväntar sig det. Eleverna förväntar
sig även att läraren gör sitt arbete och i denna förväntan finns en etik och ett förtroende
från elever och föräldrar, hävdar Jenny. Flera lärare kopplar etiken till bedömningen av
eleven, att man är objektiv och rättvis vid betygsättning.
[…] detta är viktigt för eleverna, att det blir rättvisa betyg eftersom de ska söka vidare med
dem. Detta ingår i yrkesetiken. Det är ett ansvar, som en myndighetsutövning som bestämmer
och att betygen inte är någonting man trollar fram. Jag måste ha en grund till varför jag sätter
betyg – detta är också etik. Jag har ansvaret för betyget. Detta är ett stort ansvar. Jag har
också ett ansvar för mottagande lärare och elev (Elsa, 2011-04-19).
En annan aspekt som kommer fram är att yrkesetiken lär sig lärarna på
lärarutbildningen och den handlar framförallt om hur läraren ska möta eleven och
elevers olika behov. Denna etik finns hos dem som har läst på lärarutbildningen, inte
hos dem som bara har ämnesstudierna. Enligt Jenny, har lärarna utan den pedagogiska
21
utbildningen inte samma förståelse för yrkesetiken.
Inte heller för gruppens
yrkesutövande generellt.
5.3 En gemensam vetenskaplig grund
I frågan om det finns en gemensam vetenskaplig grund för yrkesutövandet är lärarna
oeniga. Två av svensklärarna tycker inte att vetenskapliga teorier är viktiga för
undervisningen och att dessa inte heller ska vara en stämpel på hur undervisningen ska
se ut. Svensklärarna poängterar att teorier finns och att de ligger till grund för många
arbetsätt men de tror inte på att de ska styra deras val av undervisning, ”Det tror jag inte
på. Undervisning är ett komplicerat spel mellan lärare och elev. Att centralt kodifiera
mer än mål kommer inte ha någon effekt” (Mårten, 2011-04-18).
Däremot menar Elsa att teorier är jätteviktiga. Alla utbildade lärare har sina teorier
med sig från utbildningen och det är detta som skiljer utbildade och outbildade åt.
Teorierna handlar om allt som har med yrkesutövande att göra exempelvis, metodik,
pedagogik och lärande. Att kunna applicera utvecklingspsykologin intuitivt är det som
kännetecknar utbildade lärare. Även Jenny påpekar att alla lärare har samma grund
eftersom alla läser psykologi. En annan åsikt är att teorier ändras hela tiden genom åren
och att det är svårt att hitta en pedagogik som baseras på en teori som är idealisk för alla
elever. Vissa teorier och arbetssätt utelämnar vissa elever, i synnerhet svaga och osäkra
elever, framhåller Inga.
Lina är osäker på vad teorier egentligen innebär och ifrågasätter den teoretiska
aspekten. Hon tycker att när man pratar om en teoretisk grund för undervisningen
framkommer det inte vad man syftar på, om det är för pedagogiken eller ämnesteorier.
Jag kan känna att komma med teorier till en elev med en neuropsykiatrisk diagnos – det hör
inte riktigt dit. Jag vet inte. Vad menar de? Till exempel inom historia finns det mängder
med teorier om hur man ska förhålla sig till historien och inom pedagogiken pratar man om
Piaget och Vygotskij. Och där kan jag mycket väl tänka mig det som grund för till exempel
bedömning och underlag för undervisningen (Lina, 2011-04-22).
22
5.4 Läraryrkets autonomi
Alla svensklärare är överens om att de inte känner sig styrda i sitt läraruppdrag och
uttrycker att de har en stor frihet vad gäller undervisningen. De givna ramar som finns i
form av styrdokument är mångtydiga så att de ger utrymme för tolkning och därmed
kan lärarna bestämma över både sin planering och innehåll. Inga ser att det finns
positiva aspekter med styrningen såsom betygssystem. Styrningen som finns i
förordningar, kursplaner och läroplaner är inte lika snäv som den lokala styrningen som
visar sig i form av timmar, salar, schema och lärartäthet, berättar flera svensklärare. Ett
exempel som Jenny ger, är att det finns tid för planeringen och genomförandet men inte
för utvärderingen. Tiden räcker inte till. Tidsramarna kan även spegla sig i betygen
eftersom lärarna kan bli tvungna att sätta betyg på elever som ibland inte når målen på
grund av att de skulle behövt mer tid att lära sig. Ett annat exempel som nämns är att det
idag saknas reglering för hur många timmar en lärare ska undervisa och då kan
arbetsgivaren ålägga läraren nästa hur många timmar som helst.
Under intervjun med svensklärarna kommer det även fram en annan bild av
autonomin. Svensklärarna betonar att de känner sig styrda av kommunens politik. De
menar att skolan inte borde styras av politik och att styrdokumenten inte ska utformas
utifrån den styrande regeringen. Skolan borde vara politiskt oberoende och det ligger ett
stort ansvar hos kommunerna att få skolorna att fungera utan att ta resurser från dem för
andra ändamål inom kommunen. Under samtalet om kommunpolitiken är det flera som
kopplar detta till decentraliseringen. En av svensklärarna hävdar att efter
decentraliseringen har lärarna börjat arbeta mer och många är dessutom utbrända, ett
fenomen som inte fanns tidigare.
Splittringen av lärarkåren vid kommunaliseringen har inte gagnat statusen, yrket och
professionen. Politiker har ett stort ansvar att driva skolorna. Jag har jobbat under många
rektorer och innan hade inte rektorerna sådan närhet till makten. De var fria och oberoende,
men nu är de anställda av kommunen och de är beroende av budgeten. Rektorerna har
sjunkit ner i ett beroendeförhållande till kommunpolitikerna. Tidigare var rektorerna
anställda av staten och de var inte nära makten som de är idag, sonens grannes pappa som
23
satt som ordförande i kommunstyrelsen. Dessutom är det skillnad på från kommun till
kommun på hur mycket man satsar på skolan (Elsa, 2011-04-19).
5.5 Legitimering av läraryrket
Det finns delade meningar bland svensklärarna angående en legitimering av läraryrket.
Några av svensklärarna tror inte att en legitimation kommer att påverka läraryrket,
medan de andra tror på en positiv inverkan på yrkets status. Detta framförallt för att det
kommer att kräva en pedagogisk utbildning av yrkesutövarna och inte bara
ämneskunskaper, vilket betyder att det kan leda till en brist på lärare i längden eftersom
skolor idag tar in obehöriga lärare i skolan som är billiga. Men det är viktigt att
obehöriga lärare får chans att vidareutbilda sig så att inte skolan mister duktiga lärare,
poängterar Jenny. Mårten tänker att det kan innebära högre söktryck på
lärarutbildningar och därmed fler studenter att välja bland. Vidare menar han att det är
bra att kräva en legitimation av de lärare som ska tillsvidareanställas men detta borde
inte förutsätta en legitimation.
En annan tanke som framförs av en lärare är att det borde räcka med ett
examensbevis och att endast lärare med ett examensbevis kan arbeta som lärare. Flera
av svensklärarna är tveksamma till att en legitimation kan höja lärarnas status, däremot
framkommer att det är viktigt för kvaliteten, att lärarna enbart får undervisa i de ämnen
som de är behöriga i, ”på vissa skolor får man som lärare hoppa in och undervisa i vad
som helst bara för att man är lärare men vad signalerar detta till eleverna? Att en lärare
inte kan någonting. Detta späder på det negativa”(Inga, 2011-04-21). Dessutom kan en
legitimation tas ifrån en lärare om man missköter sig, vilket kan vara bra för att
tydliggöra lärarnas ansvar. Både Elsa och Inga ser positivt på en legitimation och menar
att det kommer att höja lärarnas status. Inte minst för att det kommer att markera att
endast lärare kommer att kunna sätta betyg, men även för att det kommer att utestänga
andra från att utöva yrket. Detta kan stärka lärarprofessionen, tycker de.
Det här kommer att höja lärarnas status för att innan har vem som helst slunkit in i skolan och
kunnat kallas sig lärare. Det som också är bra är att kommunerna inte längre kan ge en lokal
24
behörighet som man sysslade med tidigare, som jag ständigt varit emot. Det har jag aldrig
förstått. Det är höjden av orättvisa. Man har skaffat sig utbildning i flera år och sedan kan
någon slinka in från sidan och helt plötsligt vara lärare och dessutom behöriga lärare i en viss
kommun (Elsa, 2011-04-19)
Fyra av sex svensklärare gör jämförelser med andra yrken som läkare, sjuksköterska
och advokat, och ett exempel som framkommer i sammanhanget är att en lärare skulle
inte kunna jobba som sjuksköterska. Inte ens som vikarie, till skillnad från en
sjuksköterska som utan problem skulle kunna arbeta som lärare.
5.6 Sammanfattning
De intervjuade svensklärarna är överens om att läraryrkets status är låg. Anledningen till
detta är yrkesgruppens låga löner samt lönernas låga utveckling och flera utav
svensklärarna hävdar att lönen speglar status. De yrkesgrupper som har hög status har
även höga löner. Nästa alla svensklärarna exemplifierar med yrkesgrupper med hög
status såsom läkaryrket. En annan anledning till läraryrkets låga status är enligt
informanterna decentraliseringen av skolan på 90-talet, när lärarkåren övergick från att
vara statligt anställda till kommunanställda. Då började lönerna sjunka eftersom
kommunerna satte stopp för lärarnas löneutveckling. Däremot nämns att språklärarna på
gymnasiet har en högre status än andra lärare.
Vad gäller ett yrkesspråk, är svensklärarna överens. Det är ingen tvekan om att det
finns i olika former. Det finns dels ett yrkesspråk som är gemensamt för hela lärarkåren
och ett som kan knytas an till ett ämne. Yrkesspråket används lärarna emellan och ger
en stark yrkesroll, men det ska inte användas med elever och föräldrar, anser de.
Även om yrkesetiken är svensklärarna överens och menar att den finns i form av
oskrivna regler. Några exempel som ges är lärarnas förhållningssätt gentemot eleven vid
bemötande och att läraren måste tänka på vad hon/han säger till eleven, samt att man
genom sitt beteende förmedlar samhällets värdegrund. Etiken kan också vara
25
bedömningen av eleven. Att göra en rättvis och objektiv bedömning innebär ett stort
ansvar. En svensklärare framhåller att etiken lär sig läraren under sin lärarutbildning.
Det finns en viss oenighet om yrkesgruppens teoretiska aspekt, där en svensklärare
anser att det inte bör ligga till grund för undervisningen. Andra menar att de
vetenskapliga teorierna får alla under sin lärarutbildning. De är dessutom viktiga för
pedagogiken och metodiken, men de förändras genom tiderna. Under samtalet
framkommer det även en skillnad mellan teorier inom pedagogiken och för de enskilda
ämnena.
När vi samtalar om läraryrkets autonomi berättar svensklärarna att de inte upplever
en styrning utifrån styrdokumenten, eftersom de planerar och bestämmer innehåll för
sin undervisning själva. Det finns till och med en positiv inställning till styrningen av
Lpf94 (Lärarförbundet 2005). Däremot anser de sig vara styrda av sin arbetsgivares
ekonomi, kommunerna.
Framförallt gällande schemaläggning och antal timmar.
Sammantaget pratar flera lärare om decentraliseringen av skolan och hävdar att det skett
en splittring bland lärarkåren i synnerhet mellan rektorerna och lärarna. Idag är
rektorerna i ett beroendeförhållande till kommunpolitikerna och därmed också styrda av
kommunens budget.
Angående en legitimering av läraryrket framhåller lärarna olika åsikter. Positiva
effekter kan vara att kvaliteten på undervisningen kan stärkas eftersom legitimationen
innebär att lärarna endast får undervisa i de ämnena som de är behöriga i. Liknande
resonemang
förs
när
det
gäller
professionen.
En
legitimation kan stärka
lärarprofessionen på grund av att den utesluter andra från att utöva yrket. Det blir även
tydligare att endast lärare kan betygsätta eleverna.
Två svensklärare tror att en
legitimation kan leda till att det blir brist på lärare och på så sätt öka söktrycket på
lärarutbildningen.
26
6. Analys och diskussion
I följande kapitel presenteras en diskussion och en analys av resultatet. I diskussionen
appliceras den tidigare forskningen som vävs in i resultatet. Kapitlet delas upp i tre
underrubriker som består av samma frågor som presenteras i frågeställningen. Här
kommer informanterna att kallas för ”lärarna”.
6.1 Hur tänker svensklärare kring en professionalisering
av läraryrket?
Beträffande Colnerud & Granströms (1993) definition av professionalisering, handlar
denna process om en strävan att nå samma status som professionella yrke. Med lärarnas
utsagor i åtanken kan denna definition stämma in på de intervjuade lärarna. Vid flera
tillfällen under samtalet jämför sig lärarna med professionella grupper, framförallt med
läkaryrket som är en profession med hög status och höga löner. Dock blir det
problematiskt att hävda att lärarna vill uppnå en högre status med en legitimering, då de
själva inte efterfrågat den, utan det införs på regeringens initiativ. Ännu tydligare blir
det när två av lärarna uttrycker att det borde räcka med examensbeviset för att undervisa
samt betygsätta eleverna.
I
Strömbergs
rapport
(1994)
understryks
en
annan
definition
gällande
professionaliseringen av läraryrket – en stängningsstrategi. En metod som ska utestänga
andra grupper från att utöva yrket så att lärarna kan åstadkomma en ställning som ger
dem makt och tolkningsföreträde. Lärarna anger hopp om att metoden kan återupprätta
27
den status som de en gång hade. Däremot kan en stängningsstrategi ha föga effekt på en
monopolställning som är strategins syfte, i synnerhet om yrkesgruppens maktposition är
låg. I lärarnas utsagor utkristalliseras maktställningen när de berättar om hur styrda de
känner sig av framförallt kommunens ekonomi. De bestämmer varken tid eller hur
mycket resurser de har till att förfoga. Dessutom är skolans rektor i ett
beroendeförhållande till politikerna så att även skolans ledning är styrd av kommunens
budget. Det betyder att lärarna har lite att säga till om och därmed en låg maktställning
i relation till andra yrken. En intressant aspekt är att svensklärarna verka tycka att de har
högre status än andra ämneslärare. Den statusställning som de anser sig ha i samhället
avspeglar sig sedan i en makthierarki i skolan, där de själva skattar sig högst på
statustrappan.
Enlig Riddersporre (2011) är en professionalisering av läraryrket inte befogat med
tanke på yrkesgruppens låga status och samhällets avsaknad av förtroende. Riddersporre
menar att professionalisering tillägnas ett yrke som bekräftelse på att samhället har
förtroende för yrkesutövarna, vilket i detta fall läraryrket inte har. Detta torde stämma
med stöd av lärarnas utsagor. De själva anser att de har svag status i samhället, då lönen
är låg och decentraliseringen av skolan medförde en ökad ekonomisk styrning.
Beträffande samhällets förtroende för läraryrket kan det göras olika tolkningar, dels
berättar en av lärarna hur de som grupp framställs som otillräckliga i media. Dels
framgår att de kan få en positiv upplevelse när de berättar för andra personer att de är
svensklärare. Denna positiva upplevelse kan betyda att samhällets bild inte alltid
stämmer överens med medias bild. Om det sedan är ett förtroende eller artighetsrespons
är svårt att avgöra. Vidare kan man fundera på om samma positiva respons även gäller
andra ämneslärare.
Även Strömberg (1994) tar upp en aspekt som kan kopplas till lärarnas redogörelser,
att i strävandet efter professionalism kan lärarna glömma sin reella situation – kritiken
mot skolan, lärarnas brist på inflytande och låg statusställning. Å ena sidan är några
lärare väldigt positiva till legitimeringen. Å andra sidan berättar samma lärare hur yrkets
status och lön bara sjunkit efter decentraliseringen av skolan. Huruvida resonemanget
stämmer med Strömbergs (1994) diskussion om strävan efter professionalism kommer
att kunna bekräftas efter läraryrkets legitimering.
28
I intervjuerna hittas spår av Colnerud & Granströms (1993) förståelse av
deprofessionalisering som syftar på motkrafter i en professionaliseringsprocess - de
krafter som inte vill tillåta en autonomi i yrkesgruppen. Lärarna själva anser att
kommunernas ekonomi begränsar deras autonomi, det vill säga den lokala styrningen
gällande resurser och timplaner. En annan kraft som skulle kunna motarbeta en
professionalisering är lärarnas syn på sitt yrkesspråk. Flera påpekar att det är viktigt att
yrkesspråket inte är starkt, med argument för att det kan utesluta elever och föräldrar.
Yrkesspråkets ställning bekräftas när lärarna jämför med läkarnas yrkesspråk för att
markera skillnaden mellan de olika yrkesgruppernas användning av yrkesspråket. Det
betyder att både yttre faktorer såsom kommunernas politik, och lärarna själva kan ses
som krafter som motverkar en professionalisering av läraryrket.
6.2 Hur tror svensklärare att en professionalisering
kommer att påverka lärarprofessionalismen?
Det finns olika åsikter kring införandet av lärarlegitimationen. En legitimation, som en
del av professionalisering, tycker lärarna är en positiv faktor som framförallt kan höja
yrkets status. I enlighet med studien som presenteras i Strömbergs (1994) rapport, kan
lärarnas tankar om en legitimering av yrket kopplas till den professionaliseringsprocess
som legitimeringen innebär. Att sträva efter att höja lärarnas status i ett samhälle med
förändrade politiska mål är en strömning som karakteriserar västvärlden med
utgångspunkt att ge den intellektuella kunskapen ett större värde. Lärarna hoppas på en
högre status som kan kompensera för den politiska styrning som råder – en styrning
som tillsammans med valfrihetsreformen, bidrar till en marknadisering av skolan. Att
lärarna vill höja sin status i samband med politiska förändringar, är inte helt främmande
med tanke på de nya förordningar som införs samtidigt som en legitimering.
Lärarna tror att legitimeringen kommer att påverka läraryrket genom att det ställs
högre krav på lärare. Innebörden av detta kan vara att yrkets kvalitet stärks med tanken
29
på att endast utbildade och legitimerade lärare kommer att förutsättas för bedömning
och undervisning. Även detta resonemang leder till studien som presenteras i
Strömbergs (1994) rapport, om strävan efter att ge en intellektuell kunskap ett större
värde. I samband med det kan lärarnas ansvar tydligöras i synnerhet om det införs en
nämnd som kontrollerar att reglerna för yrkesutövandet efterföljs, där även
yrkesgruppens etik kan framhävas. Att undervisa endast i de ämnena som lärarna har
kompetens för är också en aspekt som lärarna tycker är positiv och som kan stärka
kvaliteten i skolan. Tidigare har lärarna undervisat i stort sett vilket ämne som helst bara
för att de varit lärare och när legitimationen införs kommer detta begränsas. Lärarna
kommer att kunna motsätta sig undervisning i ett ämne som de inte är behöriga i, med
argument för att det kan äventyra lärarnas legitimation. Emellertid kan det också bidra
till att stärka yrkets autonomi.
I längden kan denna professionalisering leda till brist på lärare eftersom endast
behöriga kommer att kunna tillsvidareanställas, tänker lärarna. Deras resonemang kan
ledas till den monopolställning som både Strömberg (1994) och Colnerud & Granström
(1993) tar upp, att privilegiera läraryrket kan leda till brist på yrkesutövare samt ställa
krav på höga löner. Däremot menar Strömberg (1994) att det inte alltid leder till en
monopolställning. Det krävs en enighet i yrkesgruppen och en maktställning i samhället
vilket i detta fall lärarna, enligt dem själva, inte har.
6.3 Hur ser svensklärarna på sitt yrke som profession?
I analogi med Colnerud & Granströms (1993) förståelse av professionella yrken
framkommer det att de kännetecknas av specialkunskaper, professionell status och ett
förtroende av samhället som lett till höga löner, bra arbetsvillkor och respekt.
Författarna utgår även från en modell som fungerar som kriterier för det professionella
yrket. Modellen tar upp faktorer som hög grad av autonomi, ett starkt yrkesspråk, en
yrkesetik, en legitimering samt en gemensam vetenskaplig grund. Enligt lärarnas
30
utsagor som kategoriserats efter denna modell, är läraryrket en profession fastän det
saknar den professionella statusen och de höga lönerna.
Enligt lärarna själva, har de en viss autonomi i synnerhet i sin undervisning och sin
planering, men inte gällande timmarna som verkar vara en viktig faktor för att fullfölja
sitt uppdrag. Sammantaget känner lärarna en stark styrning i sitt arbete av den lokala
ekonomin vilket kan betyda en låg grad av autonomi. Beträffande yrkesspråket finns en
klar bild av hur lärarna resonerar kring det och de hävdar bestämt att ett yrkesspråk
finns i två former: ett generellt och ett ämnesrelaterat. Däremot vill de inte stärka
språket med argumentet att det riskerar att utesluta elever och föräldrar, vilket stämmer
med Colnerud & Granströms (1993) resonemang om lärarnas svaga yrkesspråk.
Liknande tankar finns kring yrkesetiken, då lärarna är överens om hur den etiken ser
ut, men de saknar en nämnd som dels kan explicitgöra etiska regler dels kontrollera
dem. Det som kan vara förvånansvärt är att lärarna inte är medvetna om att det finns en
gemensam uttalad yrkesetik som har arbetats fram av lärarförbunden, yrkesetiska
principer (Lärarförbundet 2010).
Huruvida en gemensam vetenskaplig grund ska styra undervisningen visar
svensklärarna en viss osäkerhet kring. Om det kan bero på att de upplever den teoretiska
aspekten som en styrning och därmed en minskad autonomi är svårt att veta, men det är
uppenbart att det finns en oenighet i frågan. Det är endast två lärare som visar ett
positivt förhållningssätt. Här bekräftas Colnerud & Granströms (1993) idé om att
lärarnas vetenskapliga grund är otydlig.
Samma inställning finns i frågan om legitimering av yrket, där lärarna framhåller
olika åsikter som är både positiva och andra är mer likgiltiga. Eftersom en legitimation
brukar ges i samband med en redan tillägnad status och ett förtroende av samhället
enligt Strömberg (1994) och Riddersporre (2011), kan lärarnas delade meningar bero på
detta. Lärarna själva tycker att de framställts negativt i media vilket kan betyda att de
tvivlar på samhällets förtroende.
31
7. Slutsats
För att återgå till det övergripande syftet, hur tänker lärarna kring lärarprofessionalism
och en professionalisering av läraryrket, vill jag återknyta till den inledande
diskussionen om den ökade styrningen i enlighet med Sjöberg (2011). På 90-talet
utsattes skolan för en del reformer som förändrade skolan till det sämre, enligt de
intervjuade svensklärarna, och 2011 införs ännu en reform: en lärarlegitimation. Även
denna gång på samma grunder, att stärka kvaliteten i skolan samt höja lärarnas status
enligt Jan Björklund (TT 2010).
Problemet som framkommer i diskussionen är att detta görs i ett stadium då
läraryrkets status nått en låg grad. Dessutom visar media och internationella
utvärderingsprogram att lärarna inte lyckas med sitt uppdrag, vilket också kan
återspeglas i lärarnas låga löneutveckling. Och även om flera undersökningar som
presenterats i detta examensarbete tyder på att läraryrket inte har samma ställning som
professionella yrken och inte kan uppnå den monopolställning som dessa yrken, har
regeringen
tillsammans
med
lärarförbunden
ändå
valt
att
genomföra
professionaliseringen.
Huruvida
denna
reform
kommer
att
påverka
de
olika
aspekter
inom
lärarprofessionalismen kan enbart utvärderas i efterhand, men svensklärarna anger hopp
om att professionaliseringen som görs i form av en legitimation, kan återupprätta den
status som de en gång haft. I deras utsagor finns en strävan efter att stärka
lärarprofessionen och kvaliteten i skolan. Främst vill de göra detta genom att höja
professionens status. Att jämföra sig med statusyrken som läkare och att dessutom tänka
32
i hierarkier är ett tecken på att det finns ett starkt statustänkande inom läraryrket.
Oavsett om en professionalisering leder till högre status eller inte, är det ett försök att
stärka lärarnas profession i samma riktning som de professionella yrkena. Frågan är om
lärarna kommer att bli nöjda.
33
8. Referenser
Bentling, S. (1992) I idéernas värld – en analys av omvårdnad som vetenskap och
grund för en professionell utbildning. Uppsala: Uppsala universitet
Colnerud, G. & Granström, K. (1993) Respekt för lärare. Stockholm: HLS Förlag
Repstad, P. (2007) Närhet och distans. Lund: Studentlitteratur
Riddersporre, B. (2011) Vem ska ha makten att beskriva läraryrket? Pedagogiska
magasinet nr 1, 1401-3320, 46
Lärarförbundet (2005) Lärarens handbok. Stockholm: Lärförbundet
Lärarnas
riksförbund
(2010)
Yrkesetiska
principer.
Tillgänglig
på
Internet:
http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/documents/00377D31?OpenDocument
[Hämtad 11.06.12]
Sjöberg, L. (2011) Den styrda läraren. Pedagogiska magasinet nr 1, 1401-3320, 28
Skolverket
(2011)
Lärarlegitimation.
Tillgänglig
på
Internet:
http://www.skolverket.se/sb/d/4283 [Hämtad 11-04-19]
Strömberg, B. (1994) Läraryrket – En profession? Institution för vårdlärarutbildning:
Göteborgs universitet
Svenska Akademin (2010) Svenska Akademins ordbok. Tillgänglig på Internet:
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/[Hämtad 11.04.20]
Svenska språknämnden (1991) Svenska skrivregler. Stockholm: Almqvist & Wiksell
Trost, J. (2005) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
TT. (2010) Förslag om lärarlegitimation klart. Dagens nyheter. Tillgänglig på Internet:
http://www.dn.se/nyheter/politik/forslag-om-lararlegitimation-klart [Hämtad 11.04.15]
Proposition
2010/11:20.
Legitimation
Utbildningsdepartementet
34
för
lärare
och
förskollärare.
Vetenskapsrådet (2006). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Muntliga källor
Elsa 2011-04-19
Inga 2011-04-20
Jenny 2011-04-21
Lina 2011-04-22
Mårten 2011-04-18
35
Bilaga 1
Malmö Högskola
Lärarutbildningen
KSM Vt 2011
SvM Gs/Gy
Bäste xxx!
Med anledning av införandet av legitimation för lärare och förskolelärare
den första juli 2011, finns ett intresse av att undersöka just detta område.
Studien Du kommer att delta i har syftet att undersöka hur införandet av
legitimationen kan komma att påverka en svensklärares arbete. Din
skolledare har medgivit att jag kan kontakta dig angående en intervju för
denna undersökning.
Undersökningen ingår i en del av ett examensarbete för lärare inom
grundskolans senare år och gymnasieutbildning med svenska och svenska
som andraspråk som huvudämne. Denna utbildning tillhör Malmö
högskola.
Intervjun kommer att ta 30 minuter och dina svar kommer att behandlas
konfidentiellt så att de inte kommer att kunna spåras till vare sig dig eller
någon av undersökningspersonerna. Även de inblandade personerna, såsom
lärare och examinator, har tystnadsplikt och Du kan närsomhelst avbryta
intervjun.
Tack för din medverkan!
Karen Mendoza
Kontakta gärna mig om Du har frågor eller synpunkter om undersökningen
[email protected]
Tel 0737576508
36
Bilaga 2
Intervjuguide
Bakgrundsfrågor
Hur länge har du tjänstgjort som lärare?
Vad har du för examen och när tog du det?
Hur ser din arbetssituation idag med ämne och ålderspår?
Vad har du för tjänst?
Hur länge har du jobbat på denna skola?
Lärarelegitimationen
Hur ser du på en lärarlegitimering?
Hur tror du att en lärarlegitimation kan stärka kvaliteten inom läraryrket?
Hur uppfattar du yrkesansvaret idag?
Hur tror du att lärarlegitimationen kommer att påverka yrkesansvaret?
Tror du att legitimationen kommer att höja din yrkesstatus? Motivera.
Hur ser du på läraryrket i förhållande till andra yrken?
Hur tänker du kring regler för yrkesutövande?
Hur ser du på lärarens yrkesetik?
Finns någon gemensam yrkesetik?
Hur tror du att införandet av legitimationen kommer att påverka ditt arbete i skolan?
Hur mycket kan du påverka ditt yrkesutövande?
Hur ser du på din status som lärare?
Tycker du att lärare har ett yrkesspråk och i så fall hur används den?
Hur tänker du kring din yrkesmässiga autonomi?
Hur ser du på en styrning av lärarna som yrkesgrupp?
Hur tror du att lärarlegitimationen kan komma att påverka styrningen av yrkesgruppen?
Hur tror du att din yrkesmässiga autonomi kommer att påverkas av legitimeringen?
37
Vad tror du om en gemensam teoretisk grund för läraryrket?
38