BRUK 3:4 - Kungälv

Transcription

BRUK 3:4 - Kungälv

2015-06-11
Dnr 403-2014:8052
Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av
påtalade brister i regelbunden tillsyn i Mimers Hus Gymnasium 2, i
Kungälvs kommun
Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159
Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10
www.skolinspektionen.se
Brist 1:
Lärarna ser till att eleverna får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och
undervisningens innehåll
1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa påtalad brist. Ange
följande:
a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristen och hur det har gjorts.
b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av
åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet.
c. när arbetet inleddes och avslutades.
Med anledning av ovanstående beslut från skolinspektionen har följande åtgärder
vidtagits. Eleverna och lärarlagen på enhetens bägge program har engagerats i
frågan. Denna handlingsplan har utarbetats.
a. Eleverna har på klassråden vecka 13 fått svara på följande frågor:
- Vad vill eleverna kunna påverka inom undervisningen?
- Vad kan skolan göra för att öka eleverna intresse för frågor kring
elevinflytande?
Minnesanteckningar från klassråden har skickats till rektor och svaren beaktas i
denna handlingsplan för elevmedverkan.
På arbetsplatsträff 2015-03-27 visades beslutet upp och samtliga pedagoger
ombads att skriva ner vad som redan förekommer inom området och vilka
utvecklingsområden som finns.
På nästa arbetsplatsträff 2015-04-27 ventilerades de inkomna förslagen och
arbete i mindre grupper påbörjades. Dessa grupper valde ut sex områden som
särskilt beaktas i denna handlingsplan för elevmedverkan.
Vid analys av elevernas och personalens svar framkommer att många olika
aktiviteter som främjar elevinflytande också förekommer som är varierande
beroende på klasser, kurser och lärare. Här kan nämnas diskuterande av
planeringsunderlag, olika sätt att utvärdera kursinnehåll, metoder, provfrekvens
med mera. Här finns områden som särskilt beaktas i denna arbetsplan.
Under läsåret 15-16 skall eleverna möjlighet till elevinflytande särskilt stärkas
inom följande områden:
Eleverna skall inom varje kurs och ämne släppas in i planeringen. Detta skall
åstadkommas genom att lärarna inte uppvisar färdiga kursplaneringar utan flera
alternativ.
Eleverna skall vara delaktiga i hur målen nås och hur de utvärderas. Detta skall
åstadkommas genom att eleverna får ökad kännedom om målen och presenteras
olika vägar att nå dessa. Hur läxor, prov och andra utvärderingar skall utformas
kommer att diskuteras tillsammans med eleverna.
Härutöver skall vi arbeta med att stärka elevernas engagemang och utveckla
utvecklingssamtalen.
Arbetet skall konkretiseras och startas upp vid en fortbildningsdag den 11 juni
samt fortsätta under en dag under uppstartsveckan 33 i augusti 2015.
b. Ansvarig för framtagande av handlingsplanen är rektor. I arbetet har förutom
elever och lärare även elevhälsan och programvärdar varit involverade.
c. Arbetet påbörjades 2015-03-27 och kommer att fortsätta kontinuerligt och med
utvärderingar under läsåret.
2. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för gett avsett
resultat. Beskriv följande:
a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering,
b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av
exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga
ev. enkäter eller motsvarande).
3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev.
resultatsammanställningar eller motsvarande).
4.
Om bristen inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande:
a. vad åtgärderna hittills har resulterat i
b. det fortsatta arbetet
c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt.
d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett
resultat.
a
Rektor har tillsammans med personalen tagit fram mål och åtgärder inför
kommande läsår för att förbättra elevinflytandet. Eleverna har varit delaktiga i
denna process. Arbetet har konkretiserat vilka områden och på vilket sätt som
elevernas reella inflytande ska ske.
b
Arbetet skall konkretiseras och startas upp vid en fortbildningsdag den 11 juni
samt fortsätta under en dag under uppstartsveckan 33 i augusti 2015.
c
Att förbättra elevinflytandet är en ständigt pågående process som kontinuerligt bör
förnyas. Arbetet som har påbörjas bör dock ge synliga resultat i undervisningen
och visa sig i nästa års elevenkäter, i synnerhet de som görs under vårterminen
2016.
d
Utvärdering utav arbetsplanens aktiviteter görs fortgående under läsåret 15-16
genom klassråden, kursutvärderingarna och enkäter såsom den stora GR-enkäten
som görs varje år och Luppen en stor elevenkät. Utvärdering kommer också att ske
genom att personalen skall ges möjlighet till reflektion och analys på några av
läsårets arbetsplatsträffar.
Ansvarig för klassråden är respektive mentor.
Ansvarig för kursutvärderingarna är respektive undervisande lärare.
Ansvarig för GR-enkäten och Luppen är rektor tillsammans med respektive
mentor.
Ansvarig för reflektion och analys av gjorda utvärderingar är rektor.
Metod:
Alla klasser håller klassråd en gång i månaden. Vid dessa klassråd tas arbetsmiljöoch värdegrundsfrågor alltid upp. Dessutom diskuterar klassen någon eller några
frågor som är unika för just det tillfället men som alla klasser ändå ger sin syn på.
Urval finns inte eftersom klassråden omfattar alla klasser och samtliga elever.
Bortfall blir frånvarande elever vid klassrådstillfället.
Alla kurser utvärderas gemensamt av klassen tillsammans med undervisande lärare.
Utvärderingen görs i två steg, först en gång vid halvtid (ofta strax före jul) och sen i
slutet av kurstiden. Vid första tillfället föreslås förbättringar som sen utvärderas vid
andra tillfället. Frågeställningarna har varit: Vad har fungerat bra under kursen, vad
är viktigt att bevara?
Vad behöver förbättras under resten av kursen, vad har förbättras?
Övriga förslag eller synpunkter, ytterligare förslag eller synpunkter.
Urval finns inte eftersom kursutvärdering skall göras i alla kurser. Bortfall i form av
frånvarande elever finns även här.
Ett exempel på kursutvärdering finns längst ner i detta dokument
c. Övriga upplysningar till Skolinspektionen.
Enheten Mimers Hus Gymnasium 2 kommer i nuvarande form att försvinna i och
med starten av läsåret 15-16. Nuvarande rektor Kaj Olsson går då också i pension.
Sex rektorsområden blir fem vilket innebär att El- och energiprogrammet kommer
att tillhöra Mimers Hus Gymnasium 1 tillsammans med BA och FT, rektor Ragnar
Hartelius.
Restaurang och livsmedelsprogrammet kommer att övergå till kommande enhet
Mimers Hus Gymnasium tillsammans med EK och HA, rektor Lars-Ove Karlsson.
Exempel kursutvärdering
Brist 2:
Elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja
elevernas utveckling mot utbildningens mål
följande:
vidtagits: Elevhälsan och skolledningen har haft möte där riktlinjer för det fortsatta
arbetet lagts upp. Denna handlingsplan har utarbetats.
a
Elevhälsopersonalen har fått inkomma med exempel på redan förekommande
förebyggande arbete men också på hur man kan arbeta mer förebyggande.
Efter sammanställning av inkomna förslag på vad som redan görs och vad som
kan utvecklas har beslutats att elevhälsan skall vara mer delaktig/ansvarig för
kartläggning av elevernas situation.
Våra elever visar i de flesta enkäter att de trivs på skolan och att de är trygga här.
Trots detta finns det ändå de som avviker i elevenkäterna. Även om avvikelsen är
liten så kan problemet vara stort för den enskilde eleven. Här behöver en djupare
analys göras.
En annan avvikelse är de elever som är eller blir rökare under sin gymnasietid.
Även här är numerären liten men problemet är ändå lika stort för berörd elev. Här
kan elevhälsan spela en viktig förebyggande roll.
Våra lärare möter nya utmaningar i form av elever med olika diagnoser med olika
former av behov. Internutbildning för våra lärare inom detta område är önskvärt.
Även här kan elevhälsan ha en viktig roll.
b
Ansvarig för dessa åtgärder är rektor. I arbetet har förutom elevhälsan och
ledningsgruppen för gymnasiet också övrig personal varit involverade.
c
Arbetet påbörjades 2015-03-27 och kommer att fortsätta kontinuerligt och med
utvärderingar under läsåret. En heldag med elevhälsan och skolledningen är
planerad till den 17 juni 2015. Ytterligare hälsodagar planeras in under läsåret.
4.
resultat.
a
Rektor och personal har i diskussioner förankrat innebörden och vikten av att
fokusera på det förebyggande och främjande arbetet. Personalen inom elevhälsan
har varit delaktig i att ta fram förslag på hur nästa års arbete ska genomföras. En
plan för nästa läsår är framtagen.
b
Planerade aktiviteter under nästa läsår:
Skolsköterskan skall utifrån gjorda hälsosamtal göra en analys med
samanställning av risker. Skolsköterskan skall också ansvara för att denna
information når undervisande lärare, mentorer och övrig personal för att de skall
kunna förbereda sig och göra erforderliga anpassningar. Det är också viktigt att
mentorer är informerade om olika missförhållanden som bör redas ut inom
klassen.
Kurator skall ansvara för hälsodagar, en aktiv antirökgrupp och för att
tillsammans med övriga elevhälsan ansvara för utvärdering av
likabehandlingsplanen samt göra analyser av elevenkäter med framtagande av
nyckeltal. Vidare skall temadagar med betoning på drogförebyggande arbete,
antirökningskampanjer med mera läggas in i kalendariet. Här kommer kurator
att ha en viktig roll bland annat genom utbildning av vår personal.
En föreläsning kring HBTQ- och likabehandlingsfrågorfrågor skall ges till alla
anställda måndagen den 10 augusti 2015. Ytterligare föreläsningar är inplanerade
den 16 oktober och 2 december tillsamman med folkhälsan där kurator är vår
representant.
Specialpedagogen kommer den 12 juni att leda en personalutbildning kring
anpassningar och stöd.
I vecka 33 torsdagen den 13 augusti kommer specialpedagogen att leda en
temadag kring teknikstöd i utbildningen.
Skolpsykologen har under våren startat en sa kallad sömngrupp och en
stressgrupp för elever.
Handledning med Elprogrammets arbetslag är inplanerad att starta under
höstterminen.
Elevhälsan skall vidare vara mer ute i verksamheten, delta i arbetslagsmöte,
ibland vara med på klassers elevtid och därmed skapa relation med skolans
elever.
Elevhälsan är en viktig resurs för att skapa en bra lärmiljö. Deras olika
specialkunskaper skall tillvaratas genom kunskapsspridning till övrig personal
och elever. Ovanstående åtgärder avser att förverkliga detta.
c
Elevhälsans förändrade arbetssätt kommer att starta vid nästa läsårs början,
därmed kan man säga att förutsättningarna för bristen som bestod i att de
arbetade för lite förebyggande har åtgärdats. Bristen kommer att avhjälpas under
läsåret och resulteratet av det förändrade arbetssättet visar sig i kommande
utvärderingar.
d
Utvärdering utav dessa aktiviteter görs som för elevhälsan skall leda till att
elevhälsan främst ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande fortgående under
läsåret 15-16 på arbetsplatsträffar och planeringsdagar. Ansvarig för den årliga
utvärderingen och analys av elevhälsans arbete är rektor.
Arbetsplatsträffarna är obligatoriska där alla skall närvara varvid inte något urval
sker. Bortfall kan förekomma genom sjukdom.
Den årliga utvärderingen sker i slutet av arbetsåret. Aktiviteten är obligatorisk
varvid inte något urval sker. Bortfall kan förekomma genom sjukdom.
5. Övriga upplysningar till Skolinspektionen.
Brist 3:
Rektorn följer upp skolenhetens resultat samt trygghet och studiero. Uppföljningen
genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras.
Utifrån en analys av det som framkommer vid uppföljningen beslutar rektorn om
nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna.
Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärderna och genomför
dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras.
följande:
a
vidtagits. Skolledning på enheten samt på övriga enheter på Mimers Hus
Gymnasium har engagerats Denna handlingsplan har utarbetats.
 Onsdagen den 10 juni är avsatt för att följa upp enhetens resultat avseende
betyg, examensbevis, frånvaro och avhopp i relation till de nationella målen.
 Samtliga rektorer på Mimers Hus Gymnasium avsätter en heldag den 16 juni för
uppföljning av respektive enhets resultat och analyser som personalen tagit
fram den 10 juni.
 Elevhälsan har fått i uppdrag att analysera läsårets elevenkäter och ta fram
nyckeltal avseende trivsel och trygghet.
b
Ansvarig för framtagande av (dessa åtgärder) är rektor. I arbetet har samtliga
rektorer på Mimers Hus Gymnasium varit medverkande.
c
Arbetet påbörjades 2015-04-15 och kommer att fortgå
4.
resultat.
a
En första sammanställning och analys av skolans resultat har genomförts vid
terminsslutet.
b
En dag under vecka 32 avsätts för alla rektorer att följa upp elevhälsans analys av
läsårets elevenkäter. Vid detta tillfälle tar respektive rektor beslut om sin skolas
handlingsplan. Dessa båda insatser kommer att följas upp och återkopplas till
personalen onsdagen den 12 augusti. Efter synpunkter från personalen beslutar
rektor om en handlingsplan.
En plan för nästa års systematiska kvalitetsarbete är under framtagande och
förväntas bli klar september 2015. Den kommer att i huvudsak se ut så här:
December, januari -Värdegrund, likabehandling, ansvar och inflytande.
Mars, april- Samverkan näringsliv, högskola och övergång grundskola.
Juni, augusti- Kunskap, utveckling, bedömning och betyg.
September- Utvärdering av det systematiska kvalitetsarbetet
c
Processen kring det systematiska kvalitetsarbetet och att det ska fungera beräknas
ta ett år.
d
Hur och när åtgärderna ska utvärderas kommer beslutas i och med framtagandet
av nästa års plan för det systematiska kvalitetsarbetet. Rektor ansvarar för detta.
2015-06-12
Dnr 403-2014:518
påtalade brister i regelbunden tillsyn i Trekungagymnasiet
Individuella program, i Kungälvs kommun
Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10
Brist 1:
• Rektor följer upp skolenhetens resultat. Uppföljningen genomförs i relation till
de nationella målen och dokumenteras.
• Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektor om
• Rektor planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa.
Planeringen och åtgärderna dokumenteras.
1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist.
Ange följande:
a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts.
a.
Rektor och personal har fortsatt arbeta utifrån det för läsåret nya rutinerna för
systematiskt kvalitetsarbete. Arbetet har fortlöpt i enlighet med planen. Årets
planerade aktiviteter har genomförts vid utsatta tidpunkter. Nedan beskrivs på
vilket sätt det systematiska kvalitetsarbetet svarar upp mot den kritik som skolan
fått av skolinspektionen.
Brist
Rektorn följer inte upp skolenhetens resultat. Uppföljningen ska genomföras i relation till
Rektors uppföljning av skolenhetens kunskapsresultat:
Skolan övergår vårterminen 2015 till en digital mall för omdömen. Varje termin,
november och april, skriver alla pedagoger omdömen inför utvecklingssamtal.
Skolans rektor ska följa upp, analysera och besluta om nödvändiga åtgärder för
de elever som uppvisar otillräckliga kunskaper. Efter läsårets slut sammanställs
alla slutbetyg. Rektor analyserar resultatet och planerar eventuella åtgärder.
Resultatet ska ligga till grund för kommande års utvecklingsarbete.
From november 2014 har skolan en gemensam blankett för ifyllande av det
systematiska kvalitetsarbetet på skolan. Då vi startade så sent som i november
kommer tidplanen att vara annorlunda lå 14/15 jmf med när arbetet startar enligt
plan lå 15/16.
Innehållet i blanketten diskuteras i arbetslaget. Pedagogerna i arbetslaget ansvarar
för ifyllandet av densamma.
Pedagogernas arbete ska utgå från föregående års analys och måluppfyllelse.
Rektor frågar där efter
1. vilket/vilka mål pedagogerna arbetar med för varje kapitel av läroplanen
2. varför man har just dessa mål,
3. hur förbättringsarbetet sett ut mellan varje ifyllande av blanketten
4. vad pedagogen därför behöver utveckla/förändra.
5. hur och varför pedagogen dokumenterar på det sätt den valt att dokumentera.
6. pedagogen ska även beskriva hur arbetssättet är, vilka metoder som används och
hur andras kompetenser utnyttjas.
Inom alla område skall frågan ställas varför resultaten ser ut som de gör och vilka
slutsatser varje pedagog drar av det besvaras.
Arbetslagen arbetar med kvalitetsarbetet under studiedagarna i november och i
mars.
Mellan mars och juni fylls även alla nyckeltal i och en summerande bedömning av
året skrivs av pedagogerna i juni. Rektor sammanställer och analyserar därefter alla
underlag och redovisar sin analys för all personal vid en av junidagarna.
Därefter får personalen arbeta med analysen och planera hur utvecklingsarbetet
kan bedrivas nästkommande läsår och framåt.
Brist
Rektors beslut om nödvändiga utvecklingsåtgärder och dokumentation av dessa.
Rektor tar beslut under juni efter att ha tagit del av och analyserat personalens
förslag på utvecklingsarbete. På uppstartsdagarna i augusti påbörjas arbetet med
läsårets utvecklingsarbete genom att varje arbetslag fyller i utvecklingsåtgärder i
dokumentet för systematiskt kvalitetsarbete för kommande läsår.
Läsåret 14/15, som är första året vi använder detta system för systematiskt
kvalitetsarbete, kommer rektor att ha analyserat resultaten som kommit in från
arbetslagen och presenterar sin analys under en av kompetensutvecklingsdagarna
vid uppstarten i augusti. Den summerande bedömningen har då gjorts under en av
junidagarna 2015.
Brist
Rektors planering för genomförandet av utvecklingsåtgärder och verkställandet av dessa.
Under augustidagarna 2015 kommer all personal, arbetslagsvis, att arbeta med
vilka utvecklingsåtgärder som är relevanta att ha i fokus under kommande läsår.
Rektor tar därefter beslut, under samma vecka, i frågan, efter att ha gått igenom
och analyserat arbetslagens förslag på utvecklingsåtgärder.
From lå 15/16 kommer rektor att analysera allt inlämnat material mellan mars och
juni och presentera sin analys av resultaten vid en av
kompetensutvecklingsdagarna i juni 2016.
b. Rektor är huvudansvarig för samtliga åtgärder som görs, men pedagogerna på
skolan ansvarar för att dokumentera och genomföra beslutade åtgärder, i
samverkan med elevassistenter och övriga personalkategorier på skolan.
c. Arbetet med att systematisera arbetet och klargöra ansvarsfördelningen inleddes
november 2014. From lå 15/16 kommer arbetet att ligga helt i fas så som det beskrivs
ovan.
2. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist
gett avsett resultat. Beskriv följande:
a. Rektor har ansvarat för utvärderingen och analysen av hela skolans resultat i
juni 15.
Skolans kurator har ansvarat för elevenkäten och sammanställningen av den.
Pedagogerna i varje arbetslag har ansvarat för sitt arbetslags utvärdering på
kompetensutvecklingsdagarna juni 15.
b. Ifylld utvärdering för vårt kvalitetsarbete bifogas.
3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering
som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande).
c. Det för alla ”nya” dokumentet from nov 14 har blivit allt mer bekant och
naturligt att fylla i. Jmf med i november har allt fler fått en förståelse för att en
systematik och en dokumentation, framtagande och analys av nyckeltal främjar
verksamheten.
I vårt årshjul ligger alla aktiviteter runt det systematiska Kvalitetsarbetet.
Årshjul bifogas
4.
Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande:
resultat.
a. Jmf med i november 14 då vi introducerade det gemensamma systematiska
kvalitetsarbetet och pratade om vikten av att få systematik i arbetet ser vi
att det resulterat i ett bättre underlag för analys och dokumentation.
Arbetet har lett till att vi har kunnat identifiera fortsatta
utvecklingsområden- se bilaga rektors analys.
b. Vi håller i/håller ut/ med samma rutiner och är mycket noga med att arbeta
systematiskt. Vi lägger särskild vikt vid att granska och analysera årets
resultat.
c. Under lå 15/16 har vi ett systematiskt kvalitetsarbete som en naturlig del av
verksamheten och som alla ser är till gagn för verksamheten och därmed
för eleverna.
d. Vi kommer att ha en uppföljning med all personal vid slutet av lå 15/16 för
att utifrån vad uppföljningen ger kunna justera det fortsatta arbetet.
Rektor kommer att analysera och jämföra skillnader i analysen mellan lå
14/15 och 15/16 innan uppföljningen och presentera den analysen för
personalen. Därefter kommer all personal att göra en uppföljning av 1,5 års
arbete. Utifrån rektors analys och personalens uppföljning beslutar rektor
om utvecklingsåtgärder för nästkommande läsår.
Utvärdering av lå 14/15 (denna analys ska alltså presenteras för personalen i
augusti i enlighet med planeringen för att få fram åtgärder) och årshjul för
Trekungagymnasiet bifogas.
2015-06-12
Bilaga Trekunga individuella Dnr 403-2014:518
Utvärdering/summerande bedömning lå 14/15
Individuella programmet Trekungagymnasiet
Antal elever som läser efter de olika kursplanerna
29 elever efter Gy sär 2002
( GYsär 2002/2013 IV/Nat)
15 elever efter Gy sär 2013
Antal elever I olika årskurser
Åk 1 5 elever
Åk 2 10 elever
Åk 3 12 elever
Åk 4 17 elever
Vilka tillval genomförts
Bowling
Djurvård
”Språkeri”/ Alternativ kommunikation
Bakning
Musik
Andel elever som har modersmålsundervisning
2 elever
Antal elever som i huvudsak använder AKK
20 elever
Mål
Elevinflytande/elevdemokrati
Hur har vi arbetat med skolans prioriterade mål och varför?
Diskussion i arbetslagen. Klassråd, elevråd, utvärderingar via
samtalsmattan. Klassrådsprotokoll och samtalsmatta görs
med bildstöd, vi strävar mot att även elevrådsprotokoll skrivs
med bildstöd. Eleverna har möjlighet att påverka
arbetsuppgifter och metoder. Detta för att träna eleverna att
bli delaktiga och förstå att de kan påverka sin situation.
Planen mot diskriminering och kränkande behandling:
Diskussion i arbetslagen. Diskussion och
situationsanpassning av dialogen, när situationer uppkommer,
alternativt vid boksamtal, nyheter eller aktuella händelser.
Vi ser likabehandlingsarbetet som ett förhållningssätt och inte
ett lektionsinslag.
Dokumentation av elevernas kunskapsutveckling:
Diskussion i arbetslagen. Vi har utarbetat en blankett i Fronter
med målet att starta ht 15. Detta för att systematiskt följa
elevernas progression i sin kunskapsutveckling.
Kännedom om styrdokumenten
Aktuella planer har diskuterats i arbetslagen. Vid
dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling har alltid
kursplanerna varit utgångspunkten.
Vad/Fokus
Dokumentation av elevernas kunskapsutveckling:
Vilka delar av ovanstående mål har vi prioriterat för
Alla elever har en individuell studieplan. Pedagoger,
dokumentation och varför just dessa?
specialpedagog och rektor diskuterar mycket runt vad och hur
Hur har vi dokumenterat?
vi ska dokumentera i arbetslagen. Vi har utarbetat ett
dokument i Fronter för att dokumentera kunskapsutvecklingen
med målet att starta ht 15. Detta för att systematiskt följa
elevernas progression i sin kunskapsutveckling
Att samtala med elever har alltmer utvecklats genom
samtalsmattan.
Vid klass och elevråd har det också arbetats mycket med
dokumentation för att ge eleverna möjlighet att följa upp och
diskutera vad som skett med de frågor som lyfts där. Eleverna
själva skriver loggbok under hela läsåret.
Hur/metod
Vi arbetar med att utveckla en mall för att systematiskt följa
Hur har vi arbetat i riktning mot målen?
elevernas progression i sin kunskapsutveckling.
Vi har även arbetat mycket med att lära eleverna att välja.
Och vikten av att all personal har ett gemensamt
förhållningssätt. Vi använder ofta oss själva som
arbetsredskap.
Utvärdering
Start ht 15 med dokument i Fronter.
Detta har vi uppnått – så märks det i vår verksamhet
Aktiva val har möjliggjorts för alltfler elever. Samtalsmattan
(arbetslag/klass/elev)
har där varit en god hjälp.
Det här behöver vi förbättra
Mer bildstöd i fler skolsituationer och dokument för att skapa
Så här går vi vidare och varför
förutsättningar för delaktighet.
En elevvariant av planen mot diskriminering och kränkande
behandling som alla elever kan förstå.
Gemensam digital dokumentation – samtliga undervisande
lärare.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling har
Diskussion i arbetslagen. Diskussion och
aktualiserats och använts på följande sätt:
situationsanpassning av dialogen, när situationer uppkommer,
alternativt vid boksamtal, nyheter eller aktuella händelser.
Vi ser likabehandlingsarbetet som ett förhållningssätt och inte
ett lektionsinslag.
Vi vill att eleverna ska se sin egen roll i det sociala spelet och
vara delaktiga i att hitta lösningar på problem som uppstår.
Antal anmälda kränkningar
0
Det här behöver vi förbättra i likabehandlingsarbetet
För de elever på IV som fyller i elevenkäten bör den
2
förtydligas med bildstöd. En elevvariant av planen bör tas
fram.
Bli bättre på att anmäla kränkningar till HM genom att
använda de blanketter som finns för det ändamålet.
Det här är vi extra stolta över i likabehandlingsarbetet
Samtalsmattan. Vi vill utöka användandet av
samtalsmatta/ritprat och sociala berättelser för att öka
elevernas möjligheter till delaktighet och förståelse för det
sociala samspelet. Vi ser varje elev och gör de anpassningar
som behövs utifrån elevperspektivet.
Antal anmälda tillbud
2 stycken
3
Elevhälsoplanen har aktualiserats och använts på följande sätt.
Vi följer arbetsgången i planen för att prata om särskilda
elevens särskilda behov i rätt forum. (A lag/EHT)
Det här behöver vi förbättra i elevhälsoarbetet
Lyfta elever på EHT tidigare.
Rutiner och information vid t.ex. olika krissituationer.
Hur har de behov och intressen som eleverna själva på olika
Genom individuella samtal med elever och med grupp av
sätt gett uttryck för legat till grund för utformningen av miljön och
elever. Arbetslagen har diskuterat hur utformningen av
planeringen av verksamheten?
lektioner och raster kan anpassas efter nuvarande elevers
behov och intressen. Eleverna kan ingå i olika grupp konstellationer vid olika aktiviteter under veckan utifrån sina
intressen och möjligheter.
Sammanställningen av elevenkäten visar
Eleverna trivs på skolan och känner sig trygga där.
Hur har föräldrarnas möjlighet varit att inom ramen för de
Det sker en ständig dialog mellan skolan och föräldrar (och
nationella målen vara med och påverka verksamheten i skolan?
elever) kring elevernas studiesituation till exempel angående
anpassad studiegång och utformandet av studieplaner.
Genomförda kompetensinsatser
Kenth Hedevåg har en tre terminers kompetenshöjande insats
för all personal där förutsättningarna för att ha en
elevdemokrati är en stor del. Den startade ht 14.
Arbetsgivaren ger 20 % betald ledighet för att läsa till
speciallärare.
AKK utbildningar har genomförts. T. ex Bliss kurs.
Olika datorprogram så som Widget go.
Pedagogerna, tillsammans med skolans specialpedagog har
utarbetat rutiner för dokumentation av åtgärdsprogram och
uppföljning av dessa.
Måluppfyllelse:
Verksamhetsträning – Fem elever tog studenten. Samtliga
Redogör för betygsstatistik och resultat av ev. nationella prov och
slutbetyg är fullständiga.
annat som ni använt för att få högre måluppfyllelse.
Yrkesträning – Nio elever tog studenten. En elev fick betyg E
på gymnasiekurs MATMAT01B.
Två elever fick betyg G i svenska nationellt program.
Hur har praktiken fungerat?
Praktik är personalkrävande på IV då det ofta krävs att en av
Vad har varit bra/mindre bra?
personalen i klassen är med en elev på praktikplatsen, vilket
kan få konsekvenser för arbetet i klasserna. Mer praktik
behövs för många elever.
Hur har mottagning av nya elever fungerat?
Viktigt att se till helheten så det inte kommer för många elever
på praktik samtidigt, och att det finns tillräckligt med personal
på plats dvs inte är iväg på praktik med andra elever. Det är
viktigt att eleverna vid sin praktik får vara med på så många
olika aktiviteter som möjligt. Även praktiska aktiviteter så som
4
bad och annan idrott.
Sammanfattande analys av året som gått.
Utveckla AKK./samtalsmatta.
Bedömning av era utvecklingsbehov.
Kompetensutveckling inom IKT.
Digitalisera elevdokumentation.
Fortsätta anpassa/utveckla lärmiljön.
Fortsätta utveckla elevdemokrati/elevinflytande
Är lokalerna ändamålsenliga?
För få grupprum och de som finns är inte i anslutning till
Om inte vad saknas
klassrummen. Dålig luft. Mer yta för elevernas olika
hjälpmedel.
Våra kommentarer
Övrigt
Koppling till föregående års utvärdering och analys, där våra tre prioriterade mål för läsåret blev
följande:
Vi har arbetat aktivt och systematiskt med skolans prioriterade mål. Dessa hade sin utgångspunkt i de brister vi
såg vid utvärderingen 2013/14. Här kommer exempel på vårt arbete under året.
Elevinflytande/elevdemokrati

Vår kompetensutvecklingsinsats med Kenth Hedevåg är ett exempel på hur vi fokuserat på elevdemokrati.

Även klassråden har utvecklats med protokoll som det alltid finns bildstöd på tillsammans med text.
Eleverna känner sig delaktiga och lyssnade på enligt elevenkäten.

Utvecklingen av samtalsmattan är även det ett exempel på elevinflytande demokrati då den möjliggör för
elever att tala om vad det tycker och tänker
Utgå från och ha kännedom om styrdokumenten

Pedagogerna har utarbetat ett rum på Fronter där all dokumentation om eleverna finns. Där ska alla
undervisande lärare fylla i uppgifter om varje elev. Dokumentationen utgår från kursplanernas olika
moment.

Skolans olika planer har aktualiserats på APT
Arbeta med skolans profiler.

Detta arbete har vi inte utvecklat vidare under året.
Förbättringsåtgärder/prioriterade mål lå 15/16.

En elevversion av planen för diskriminering och kränkande behandling utarbetas.

Digital dokumentation för samtliga elever i Fronter är igång i full skala.

Rutin/självklarhet i att arbeta med dokumentet vi har för systematiskt kvalitetsarbete ska finnas.

Utveckla grupperingar i ännu högre grad utifrån elevernas intresseområden. T.ex. ha en ”basklass” men
sen ha tvärgrupper för olika intresseinriktningar. Målet är att dessa inriktningar ska startas lå 16/17

Använda elevhälsoteamets olika kompetenser i högre grad.
5
Analys:

Utifrån vårt gemensamma dokument för systematiskt kvalitetsarbete har det i år varit enklare att hitta
våra styrkor och våra brister.

Vi har sett att elevinflytandet/elevdemokratin gynnat enskilda elevers inflytande i hög grad och ser utifrån
årets arbete vikten av att fortsätta utveckla och använda olika redskap för enskilda elever.

Intresseområden är ännu ett sätt att ta tillvara elevernas intressen/egna val och stärker därmed även det
elevinflytandet.

Att digitalisera den gemensamma dokumentationen med utgångspunkt i styrdokumenten är en
kvalitetssäkring som kommer att gynna verksamheten.

Eleverna har varsin I pad. Klasserna har börjat att i allt högre grad använda dessa som alternativa
kommunikationshjälpmedel.

Allt detta tillsammans med att använd skolans olika professioner kommer att gynna elevernas utveckling.
6
Bilaga Trekunga individuella programmet Dnr 403-2014:518
Rev 2015-06-18
Årshjul för olika aktiviteter under året
Månad
Januari
Klassen
klassråd
Februari
klassråd
Mars
klassråd
April
klassråd
Maj
klassråd
Arbetslaget
Under studiedagarna i
mars skriver A laget
SYK dokumentationen
IV eller Nat
Hela skolan
Exp
Rektor
Presenterar SYK
analysen från v 44 på
utvärderingsdagen.
Lönesamtalen startar
Besök av föräldrar till
blivande nationella elever
påbörjas.
Avstämning efter avslutad
praktikperiod för nationella
och IVD/E elever.
Elevskyddsombuden träffas
Elevråd alt mars.
Önskemål om tjänst
lämnas ut.
Lönesamtalen avslutas
Skicka ut
betalningsansvar till
elevernas
hemkommuner.
Görs även löpande
under året vid
behov.
Föräldraenkät
lämnas ut i samband
med
utvecklingssamtalen
Taxibeställningar
inför höstterminen
Sammanställning och
analys av SYK
dokumentationen från
mars.
Betygskatalog
lämnas till exp av
lärarna.
Utvärdering av skolans
planer initieras.
Varje lärare lägger in
betyg i Dexter och
skriver ut
betygskatalog som
sen lämnas till exp.
Elev, föräldra- och
personalenkät skickas
ut.
Varje klasslärare
sammanställer sina
elevers enkätsvar
Elever som fyller 19 år
under innevarande år får
hemskickat info, intyg och
ansökningsblankett om
”aktivitetsersättning vid
förlängd skolgång”.
Under studiedagarna i mars
startar IV klass
sammansättningarna inför
nästa läsår
Ågrenska för IV
Elevråd alt feb.
Klasskonferenser
lämnas in.
Utvecklingssamtal.
Vt. 15 skall samtalen ske
under veckorna 16 och
17
Klasskonferenser forts
Lämna in önskemål om
modersmål till exp. Gäller
även kommande elever.
Alla pedagoger som
sätter betyg skall ha gjort
det innan ca 30 maj.
Exakt datum kommer
inför varje år. 2015 är
exakt datum 27 maj.
Göteborgsvarvet för hela
skolan
Organisationen för
elevassistenterna klar
Boka fotografering
Information om
läsårsavslutningen
\\SSP166.kungalv.se\360users\cache\kungalv\joen8909\KS2014-988-30 Trekungagymnasiet ind prog bilaga 2 årshjul.docx 298238_2_0.DOCX
Övrigt
Start för studiebesök
på
Nordiska folkhögskolan för
intresserade
avgångselever
Start för
planeringsmöten för
alla treor där repr.
Från hem
kommunerna bjuds
in.
Gruppvägledning för
nationella elever i åk
2.
Start för
utslussningsmöten
för alla
avgångselever till dv,
af eller skolor
Rev 2015-06-18
Juni
olika planer görs under
”junidagarna”.
IV har studentmiddag
Elevråd
skickas ut/läggs i
Fronter
Skyddsrond
Musikuppvisning i
Teatern
Informera ”bamba”
om vilka elever som
tar studenten.
Presentation av SYK
analysen från april på
utvärderingsdagen.
Studenten/ ”Lilla”
Studenten/
skolavslutning
och lämnar till
rektor.
Sammanställning av
utvärderingen och av
alla planer och andra
enkäter i årshjulet.
Analys av
incidentrapporter.
Elevskyddsombuden
(Utvärdering av
enkätresultaten)
Fixa blommor o.d.
inför avslutningen.
Program för v 33 läggs
på Fronter.
Uppdatera personal
och elevlistor.
Juli
Månad
Augusti
Klassen
klassråd
Arbetslaget
Under v 33 skriver
A laget SYK
dokumentationen
Nya mål/insatser till
planen mot kränkande
behandling görs.
IV eller Nat
Ämneskonferenser Nat
under uppstartsveckan.
Hela skolan
Meddela ”bamba”
specialkost
Tillvalsgrupper beslutas och
startas
September
klassråd
Utslussning/kartläggnings
möten för individuella
avgångselever
Studiehandledarna går
igenom nya ”Plan mot
diskriminering och
kränkande behandling”
med eleverna och tar upp
planen på föräldramöten.
Exp.
Lämna ut lapp till
krispärmen, både till
elever och personal,
samt
personalschema.
Rektor
Uppdragssamtal/
medarbetarsamtal
startar
Övrigt
Starta arbetet med
gymnasiekatalogen
inför valet.
Praktik för alla
elever. Nationella
eleverna 22 veckor
och för IV eleverna
efter behov och
förutsättningar.
Inbjudan till pröva
på dagar och öppet
hus startar.
Medarbetarsamtal
avslutas
Syv medverkar
under hösten på
treornas
utvecklingssamtal.
Start för besök av
intresserade elever
och föräldrar från
avlämnande skolor
samt inbokning av
praktik på skolan
Boka tid för
musikuppvisningen
nästkommande juni.
Ht 15 – Brandkunskap
och HLR under
uppstartsveckan för all
personal (prel. torsdag
och fredag)
Föräldramöte kommande
elever.
En lärare per program ska
vara med. Några
nuvarande elever deltar.
”Plan mot
diskriminering och
klar 15/9. Genomgång
på APT.
Fotografering
Meddela vilka elever som
finns i de olika
Rev 2015-06-18
Oktober
klassråd
Lämna in
investeringsönskemål
till rektor
Under studiedagarna
v 44 skriver
A laget SYK
dokumentationen
November
klassråd
December
klassråd
Start för
utslussning/kartläggnings
möten för nationella
avgångselever.
blivande individuella elever
påbörjas.
Avstämning i IV:s arbetslag
inför praktik av blivande IVelever.
Studiebesök på
Ljungskile
Folkhögskola för
alla avgångselever på
nationella och
IVD/E
Elevråd
grupperingar du har till
Marie och Cicci
Öppet hus
Informationsmöte
till alla elever och
deras föräldrar på
nationella och IVD/E.
Elevråd
Gymnasiemässa
Besök av lärare görs
på avlämnande
skolor för nya
elever.
Alla pedagoger lämnar
underlag till studie
handledarna inför deras
utvecklings samtal senast
måndag v 45
Storstädning av hela
huset görs under v
44
Planering av
luciafirandet startar
ca v 44
Utvecklingssamtal v 46
och v 47.
SYV/praktiksamordnare
med vid samtal med åk 3
elever.
Rektor sammanställer
och lämnar in
till skolkontoret
Beställning av
Nationella prov
Juldans/luciafirande
och IVD/E elever
2015-06-15
Dnr 403-2014:519
påtalade brister i regelbunden tillsyn i Trekungagymnasiet
Nationella program, i Kungälvs kommun
Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10
Brist 1:
Visar utredningen att en elev är i behov av särskilt stöd ges eleven sådant stöd
Ange följande:
a) Rektor har vidtagit åtgärden att granska och följa upp alla
utredningar/kartläggningar för att säkerställa att de följer de rutiner som
tidigare har fastställts i elevhälsoplanen.
Rutinen som skolan ska följa är: Särskild vikt ska läggas vid att kartlägga
skolans möjligheter att möta elevens behov. Elevens behov ska framgå av
åtgärdsprogrammet. Eleven ska ges det stöd som utredningen visar att eleven
har behov av.
Om en elev har behov av att följa ett reducerat program ska ett sådant
beslutas inom ett åtgärdsprogram. Av beslutet ska framgå vilka kurser som är
reducerade. Reducerade kurser ska även dokumenteras i elevens individuella
studieplan.
I det aktuella fallet som lyftes fram vid inspektionen har en ny utredning
gjorts och ett nytt åtgärdsprogram har upprättats. Eleven går full tid i skolan
från och med 2015-03-23 då skolan funnit att andra stödåtgärder varit mer
adekvata.
b) Rektor har ansvarat för att eleven utreds på nytt. Specialpedagogen har
ansvarat för genomförandet av utredningen. Arbetslaget, studiehandledare,
undervisande lärare och elevassistenter i klassen har involverats i arbetet med
särskilt stöd till eleven. Rektor ansvarar för att rutinen ska fungera för
samtliga elever.
c) Arbetet inleddes direkt efter Skolinspektionens påpekande. En ny utredning
var genomförd och ett nytt åtgärdsprogram upprättades 2015-03-31.
a)
Rektor samt specialpedagog har ansvarat för utvärderingen.
b) Översyn av samtliga utredningar och åtgärdsprogram har genomförts.
Skolan har tydligare ramar för att i första hand undersöka skolans möjligheter att
möta elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd.
Om det av en sådan utredning framkommer att eleven är i behov av ett individuellt
anpassat schema ska eleven följa ett reducerat program.
Skolan har fastställt tydligare regler för vad som gäller då eleven följer ett
individuellt anpassat schema och reducerat program. Rutinen har tydliggjorts för
alla. Rektor tillsammans med specialpedagog granskar samtliga utredningar och
åtgärdsprogram innan de fastställs.
4.
resultat.
Skolans rektor har i arbetet med dokumentationen av åtgärden haft telefonkontakt
med Erik Bergå på Skolinspektionen.
Brist 2:
• Rektor följer upp skolenhetens resultat. Uppföljningen genomförs i relation till de
nationella målen och dokumenteras.
Ange följande:
a. Rektor och personal har fortsatt arbeta utifrån det för läsåret nya rutinerna för
systematiskt kvalitetsarbete. Arbetet har fortlöpt i enlighet med planen. Årets
planerade aktiviteter har genomförts vid utsatta tidpunkter. Nedan beskrivs på
vilket sätt det systematiska kvalitetsarbetet svarar upp mot den kritik som skolan
fått av skolinspektionen.
Brist
Rektorn följer inte upp skolenhetens resultat. Uppföljningen ska genomföras i relation till
Rektors uppföljning av skolenhetens kunskapsresultat:
Skolan övergår vårterminen 2015 till en digital mall för omdömen. Varje termin,
november och april, skriver alla pedagoger omdömen inför utvecklingssamtal.
Skolans rektor ska följa upp, analysera och besluta om nödvändiga åtgärder för
de elever som uppvisar otillräckliga kunskaper. Efter läsårets slut sammanställs
alla slutbetyg. Rektor analyserar resultatet och planerar eventuella åtgärder.
Resultatet ska ligga till grund för kommande års utvecklingsarbete.
From november 2014 har skolan en gemensam blankett för ifyllande av det
systematiska kvalitetsarbetet på skolan. Då vi startade så sent som i november
kommer tidplanen att vara annorlunda lå 14/15 jmf med när arbetet startar enligt
plan lå 15/16.
Innehållet i blanketten diskuteras i arbetslaget. Pedagogerna i arbetslaget
ansvarar för ifyllandet av densamma.
Pedagogernas arbete ska utgå från föregående års analys och måluppfyllelse.
Rektor frågar där efter
1. vilket/vilka mål pedagogerna arbetar med för varje kapitel av läroplanen
2. varför man har just dessa mål,
3. hur förbättringsarbetet sett ut mellan varje ifyllande av blanketten
4. vad pedagogen därför behöver utveckla/förändra.
5. hur och varför pedagogen dokumenterar på det sätt den valt att dokumentera.
6. pedagogen ska även beskriva hur arbetssättet är, vilka metoder som används
och hur andras kompetenser utnyttjas.
Inom alla område skall frågan ställas varför resultaten ser ut som de gör och vilka
slutsatser varje pedagog drar av det besvaras.
Arbetslagen arbetar med kvalitetsarbetet under studiedagarna i november och i
mars.
Mellan mars och juni fylls även alla nyckeltal i och en summerande bedömning av
året skrivs av pedagogerna i juni. Rektor sammanställer och analyserar därefter
alla underlag och redovisar sin analys för all personal vid en av junidagarna.
Därefter får personalen arbeta med analysen och planera hur utvecklingsarbetet
kan bedrivas nästkommande läsår och framåt.
Brist
Rektors beslut om nödvändiga utvecklingsåtgärder och dokumentation av dessa.
Rektor tar beslut under juni efter att ha tagit del av och analyserat personalens
förslag på utvecklingsarbete. På uppstartsdagarna i augusti påbörjas arbetet med
läsårets utvecklingsarbete genom att varje arbetslag fyller i utvecklingsåtgärder i
dokumentet för systematiskt kvalitetsarbete för kommande läsår.
Läsåret 14/15, som är första året vi använder detta system för systematiskt
kvalitetsarbete, kommer rektor att ha analyserat resultaten som kommit in från
arbetslagen och presenterar sin analys under en av kompetensutvecklingsdagarna
vid uppstarten i augusti. Den summerande bedömningen har då gjorts under en
av junidagarna 2015.
Brist
Rektors planering för genomförandet av utvecklingsåtgärder och verkställandet av dessa.
Under augustidagarna 2015 kommer all personal, arbetslagsvis, att arbeta med
vilka utvecklingsåtgärder som är relevanta att ha i fokus under kommande läsår.
Rektor tar därefter beslut, under samma vecka, i frågan, efter att ha gått igenom
och analyserat arbetslagens förslag på utvecklingsåtgärder.
From lå 15/16 kommer rektor att analysera allt inlämnat material mellan mars och
juni och presentera sin analys av resultaten vid en av
kompetensutvecklingsdagarna i juni 2016.
b. Rektor är huvudansvarig för samtliga åtgärder som görs, men pedagogerna på
skolan ansvarar för att dokumentera och genomföra beslutade åtgärder, i
samverkan med elevassistenter och övriga personalkategorier på skolan.
c. Arbetet med att systematisera arbetet och klargöra ansvarsfördelningen
inleddes november 2014. From lå 15/16 kommer arbetet att ligga helt i fas så som
det beskrivs ovan.
a. Rektor har ansvarat för utvärderingen och analysen av hela skolans resultat i
juni 15.
Skolans kurator har ansvarat för elevenkäten och sammanställningen av den.
Pedagogerna i varje arbetslag har ansvarat för sitt arbetslags utvärdering på
kompetensutvecklingsdagarna juni 15.
b. Ifylld utvärdering för vårt kvalitetsarbete bifogas.
c. Det för alla ”nya” dokumentet from nov 14 har blivit allt mer bekant och
naturligt att fylla i. Jmf med i november har allt fler fått en förståelse för att en
systematik och en dokumentation, framtagande och analys av nyckeltal främjar
verksamheten.
I vårt årshjul ligger alla aktiviteter runt det systematiska Kvalitetsarbetet.
Årshjul bifogas.
9.
resultat.
a. Jmf med i november 14 då vi introducerade det gemensamma systematiska
kvalitetsarbetet och pratade om vikten av att få systematik i arbetet ser vi
att det resulterat i ett bättre underlag för analys och dokumentation.
Arbetet har lett till att vi har kunnat identifiera fortsatta
utvecklingsområden- se bilaga rektors analys som ska presenteras för
lärarna i augusti.
b. Vi håller i/håller ut/ med samma rutiner och är mycket noga med att arbeta
systematiskt. Vi lägger särskild vikt vid att granska och analysera årets
resultat.
c. Under lå 15/16 har vi ett systematiskt kvalitetsarbete som en naturlig del av
verksamheten och som alla ser är till gagn för verksamheten och därmed
för eleverna.
d. Vi kommer att ha en uppföljning med all personal vid slutet av lå 15/16 för
att utifrån vad uppföljningen ger kunna justera det fortsatta arbetet.
Rektor kommer att analysera och jämföra skillnader i analysen mellan lå
14/15 och 15/16 innan uppföljningen och presentera den analysen för
personalen. Därefter kommer all personal att göra en uppföljning av 1,5 års
arbete. Utifrån rektors analys och personalens uppföljning beslutar rektor
om utvecklingsåtgärder för nästkommande läsår.
Utvärdering av lå 14/15 (presenteras för lärare i augusti) och årshjul för
Trekungagymnasiet bifogas.
Utvärdering/summerande bedömning lå 14/15
Bilaga Trekunga nationella Dnr 403-2014:519
Nationella programmet Trekungagymnasiet 2015-06-12
Nyckeltal/Summerande utvärdering lå 14/15
Nationella programmet
Arbetslag
Nationella program
Antal elever som läser efter de olika kursplanerna
Gamla:
( GYsär 2002/2013 IV/Nat)
37 elever efter Gysär 2002
27 elever efter Gysär 2013
År 1: 18 elever
Antal elever i olika årskurser
År 2: 9 elever
År 3: 14 elever
år 4: 23 elever
Vilka tillval har genomförts
Bild
Digitalt skapande
Hem- och konsumentkunskap 1
Hälsa 1
Ind val bowling
Ind val styrketräning
Ind val musik
Ind val trafikantkunskap
Andel elever som har modersmålsundervisning
2
Antal elever som i huvudsak använder AKK
2
Mål
Hur har vi arbetat med skolans prioriterade mål och varför?
Planen mot diskriminering och
kränkande behandling:
Bygga trygghet har varit en viktig del
i detta arbete. Eleverna har varit
schemalagda 40 min/vecka för att
arbeta med ett förebyggande arbete
mot kränkningar.
Tätt samarbete mellan kurator och
programmen.
Styrdokumenten: Arbetat med
kursplaner under pedagogmöten.
Pedagogerna har informerat eleverna
1
om styrdokumenten kring kurserna
och målen. Elevernas progression i
sin kunskapsutveckling har
dokumenterats i en gemensam digital
omdömesmall från och med
vårterminen 2015.
Elevdemokrati/elevinflytande:
Regelbundna klassråd och elevråd.
Dokumentation genom
klassrådsprotokoll och
elevrådsprotokoll.
Diskuterar med eleverna inför nya
arbetsområden; hur man ska arbeta
med området.
Tjej och killgrupper.
Eleverna har varit delaktiga i
framtagande av ordningsregler på
skolan.
Utveckla insatser kring idrotten för
att öka elevers deltagande och
delaktighet.
Vad/Fokus
Arbetet med betygskriterier är
Vilka delar av ovanstående mål har vi prioriterat för dokumentation och varför
pågående och dokumenteras.
just dessa?
Skolan har prioriterat att
Hur har vi dokumenterat?
dokumentera arbetet med planen mot
diskriminering och kränkande
behandling. Detta har gjorts genom
att föra loggbok över incidenter samt
använda sig av incidentrapporter
som lämnats till kurator/rektor.
En lättläst version av planen mot
diskriminering och kränkande
behandling har utarbetats av
eleverna på BF. Eleverna har fört
dagbok varje vecka där de har
möjlighet att reflektera samt uttrycka
egna åsikter.
2
Styrdokumenten: Varje elev har en
individuell studieplan.
Särskild dokumentation kring
idrotten på grund av prioriterat
utvecklingsområde. Idrotten lämnar
en egen summerande utvärdering.
Utvärdering
Eleverna uttryckte under
Detta har vi uppnått – så märks det i vår verksamhet (arbetslag/klass/elev)
skolinspektionens intervju att de var
väl förtrogna med aktuella
styrdokument.
Eleverna är mer medvetna om
betygskriterierna och frågar efter
information kring dessa.
Tjej och killgrupper respektive
dramalektioner på MP/EV har gett
eleverna en bättre sammanhållning i
gruppen.
Det här behöver vi förbättra
Likabehandlingsarbetet.
Vi behöver arbeta vidare med att
uppmärksamma olika kulturer och
traditioner för att få ökad tolerans
mellan elever.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling har aktualiserats och använts
I undervisningen genom att eleverna
på följande sätt:
har utarbetat en lättläst version.
MP har arbetat med planen i tjej och
killgrupperna.
Antal anmälda kränkningar
1
Det här behöver vi förbättra i likabehandlingsarbetet
Elevenkäten behöver förtydligas med
bilder för att alla elever ska förstå
den bra.
Hålla planen aktuell och jobba
förbyggande.
Utifrån resultatet i årets elevenkät ser
vi att vi behöver fortsätta arbeta med
bemötande och att få ner antalet
3
kränkningar.
Personal behöver bli bättre på att
fylla i blanketten som ska användas
vid anmälan av kränkningar.
Svarsfrekvensen på elevenkäten
behöver öka.
Det här är vi extra stolta över i likabehandlingsarbetet
Eleverna på Trekunga känner trivsel
och trygghet enligt elevenkäten.
Schemalagt bygga trygghet.
Fortsätta ha detta inlagt på schemat
över alla program.
Antal anmälda tillbud
5
4
Elevhälsoplanen har aktualiserats och använts på följande sätt.
Vi följer arbetsgången när vi ser
elever i behov av EHT-personalens
insatser.
Det här behöver vi förbättra i elevhälsoarbetet
Återkopplingen mellan EHT och
arbetslagen behöver förbättras.
Informationen når inte alla i
arbetslagen.
Hur har de behov och intressen som eleverna själva på olika sätt gett uttryck för
Eleverna tar gemensamt ansvar för
legat till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten?
skolans inre och yttre miljö. De följer
ett schema.
Rektor följer elevrådsarbetet.
Elever har uppmärksammats och
erbjudits ytterligare stöd i
undervisningen genom att ha
stödlektioner hos spec.ped.
Sammanställningen av elevenkäten visar
Eleverna trivs på skolan och känner
sig trygga.
Likabehandlingsarbetet behöver
fortsätta utvecklas.
Hur har föräldrarnas möjlighet varit att inom ramen för de nationella målen vara
Blivit erbjudna att fylla i en
med och påverka verksamheten i skolan?
föräldraenkät.
Under utvecklingssamtalet är
föräldern en av treparterna i samtalet.
Vi är alltid öppna för dialog med
föräldrar och tät föräldrakontakt
finns.
Genomförda kompetensinsatser
Kent Hedevåg har en tre terminers
kompetenshöjande utbildning för all
personal som handlar om
bemötande.
Arbetsgivaren ger 20 % betald
ledighet för att läsa till speciallärare.
AKK , Bliss-kurs.
Specialpedagogen har tillsammans
med pedagogerna utarbetat rutiner
för dokumentation och uppföljning av
åtgärdsprogram.
Måluppfyllelse:
23 avgångselever
Redogör för betygsstatistik och resultat av ev. nationella prov och annat som ni
22 elever erhöll fullständiga
använt för att få högre måluppfyllelse.
avgångsbetyg.
5
En elev saknar betyg i idrott och
hälsa.
Hur har APU fungerat?
Fler avhopp än tidigare på
arbetsplatserna (obs ej inom praktik
på daglig verksamhet). Alla elever har
kommit ut på APU. Det har varit svårt
att få ut elever på praktik på daglig
verksamhet speciellt i Kungälv och
Ale. Har upplevts som orätvist av
elevernadå en del fått mycket praktik
och andra nästan ingen alls.
Det är svårt att kontrollera elevens
närvaro på APU. Närvarostatistiken
har inkommit först efter att APU är
färdig.
Det har varit bra att APU nu har lagts
in i skola 24.
Hur har mottagning av nya elever fungerat?
Bra med föräldramöte för blivande
elever (åk 9). Dock svårt att nå
Göteborgseleverna.
Utlåtande från avslutad praktik är
tröga att få in, möjligen beroende på
att det är svårt att bedöma om eleven
är nationell eller inte efter några
dagars praktik. Ev. kan behövas nya
riktlinjer för att kunna klargöra
bedömningsnivån.
Uppmärksamma behovet av
modersmålsundervisning redan vid
ansökan. Man kan göra ansökan för
modersmål redan när man ansöker
skolan.
Sammanfattande analys av året som gått.
Utveckla arbetet med digital
Bedömning av era utvecklingsbehov.
omdömesmall och formativ
6
bedömning.
Utveckla arbetet med elevdemokrati
och elevers möjligheter att påverka
och ha inflytande över sin egen
utbildning.
Fortsatt utveckling av
likabehandlingsarbetet.
Är lokalerna ändamålsenliga?
Trånga korridorer och dålig
Om inte vad saknas
ventilation.
Våra kommentarer
Bra klimat i arbetslaget!
Övrigt
Rektors reflektioner/sammanfattning och analys:
> Koppling till föregående års kvalitetssammanfattning:
Vi har arbetat aktivt och systematiskt med skolans prioriterade mål. Dessa hade sin utgångspunkt i de brister vi såg vid
utvärderingen 2013/14: 1) Elevinflytande och Elevdemokrati, Kännedom om våra styrdokument och Arbete med nya profiler inom
skolans program. Åtgärder för att nå minst godkänt i Hälsa & Idrott har gjorts.
> Koppling mellan måluppfyllelse och förutsättningar:
Insatser har gjorts när det gäller måluppfyllelsen inom idrott & hälsa. Detta har visat sig ge resultat i betygsanalysen. Endast 1
elev nådde ej godkänt betyg. Arbetet fortsätter för att nå 100%. Vår kompetensutvecklingsinsats med Kenth Hedevåg är ett
exempel på hur vi fokuserat på elevdemokrati. Alla elever ska ges kommunikationsmöjligheter i alla sammanhang och personalen
ska ha utbildning att kunna tolka och samtala på elevens sätt, har gjorts där så behövs. Stödinsatser har schemalagts och
elevernas behov har styrt hur vi arbetat. Avsatt tid för arbetet med gysär 13, så som kurserinnehåll, betygssättning och apl.
> Förbättringsåtgärder inför nästkommande läsår:
En elevversion av planen för diskriminering och kränkande behandling utarbetas.
Digital dokumentation för samtliga elever i Fronter är igång i full skala.
Rutin/självklarhet i att arbeta med dokumentet vi har för systematiskt kvalitetsarbete ska finnas.
Använda elevhälsoteamets olika kompetenser i högre grad.
Utveckla Dexter för betyg/omdömen.
Arbeta med APL utvecklingen.
> Egna tankar och reflektioner över det gångna året:
Tjänstefördelning och schemaläggning i Skola 24 har fungerat mycket bra då en person gått utbildningen och lärt sig systemet
fullt ut.
7
Måluppfyllelsen har ökat på samtliga program och både lärararbetet och elevdemokratin har visat sig ge resultat.
Specialpedagogen har använts och jobbat flitigt med bl.a. åtgärdsprogram, ringa in stödåtgärder, haft genomgångar och mindre
utbildningar mm.
Utifrån vårt gemensamma dokument för systematiskt kvalitetsarbete har det i år varit enklare att hitta våra
styrkor och våra brister.
Att hjälpa de elever som är i behov av stöd och även att inte bromsa/ha ett lock på, hur långt en elev kan nå inom gysär, är
viktigt och ska genomsyra hela skolans inställning till utbildningen på Trekungagymnasiet.
Vi har tyvärr inte nått fullt ut med en-till-en dator i klasserna men jobbar vidare på det.
Ekonomin har också satt begränsningar i vad som skulle behöva göras.
8
Rev 2015-06-18
Månad
Januari
Klassen
klassråd
Februari
klassråd
Mars
klassråd
April
klassråd
Maj
klassråd
Arbetslaget
Under studiedagarna i
mars skriver A laget
SYK dokumentationen
IV eller Nat
Hela skolan
Exp
Rektor
Presenterar SYK
analysen från v 44 på
utvärderingsdagen.
Lönesamtalen startar
blivande nationella elever
påbörjas.
och IVD/E elever.
Elevråd alt mars.
lämnas ut.
Lönesamtalen avslutas
Skicka ut
betalningsansvar till
elevernas
hemkommuner.
Görs även löpande
under året vid
behov.
Föräldraenkät
lämnas ut i samband
med
utvecklingssamtalen
Taxibeställningar
inför höstterminen
Sammanställning och
analys av SYK
dokumentationen från
mars.
Betygskatalog
lämnas till exp av
lärarna.
planer initieras.
Varje lärare lägger in
betyg i Dexter och
skriver ut
betygskatalog som
sen lämnas till exp.
Elev, föräldra- och
personalenkät skickas
ut.
Varje klasslärare
sammanställer sina
elevers enkätsvar
Elever som fyller 19 år
under innevarande år får
hemskickat info, intyg och
ansökningsblankett om
”aktivitetsersättning vid
förlängd skolgång”.
Under studiedagarna i mars
startar IV klass
sammansättningarna inför
nästa läsår
Ågrenska för IV
Elevråd alt feb.
Klasskonferenser
lämnas in.
Utvecklingssamtal.
Vt. 15 skall samtalen ske
under veckorna 16 och
17
Klasskonferenser forts
Lämna in önskemål om
modersmål till exp. Gäller
även kommande elever.
Alla pedagoger som
sätter betyg skall ha gjort
det innan ca 30 maj.
Exakt datum kommer
inför varje år. 2015 är
exakt datum 27 maj.
Göteborgsvarvet för hela
skolan
Organisationen för
elevassistenterna klar
Boka fotografering
Information om
läsårsavslutningen
\\SSP166.kungalv.se\360users\cache\kungalv\joen8909\KS2014-988-30 Trekungagymnasiet nat prog bilaga 2 årshjul.DOCX 298359_2_0.DOCX
Övrigt
Start för studiebesök
på
Nordiska folkhögskolan för
intresserade
avgångselever
Start för
planeringsmöten för
alla treor där repr.
Från hem
kommunerna bjuds
in.
Gruppvägledning för
nationella elever i åk
2.
Start för
utslussningsmöten
för alla
avgångselever till dv,
af eller skolor
Rev 2015-06-18
Juni
olika planer görs under
”junidagarna”.
IV har studentmiddag
Elevråd
skickas ut/läggs i
Fronter
Skyddsrond
Musikuppvisning i
Teatern
Informera ”bamba”
om vilka elever som
tar studenten.
Presentation av SYK
analysen från april på
utvärderingsdagen.
Studenten/ ”Lilla”
Studenten/
skolavslutning
och lämnar till
rektor.
Sammanställning av
utvärderingen och av
alla planer och andra
enkäter i årshjulet.
Analys av
incidentrapporter.
Elevskyddsombuden
(Utvärdering av
enkätresultaten)
Fixa blommor o.d.
inför avslutningen.
Program för v 33 läggs
på Fronter.
Uppdatera personal
och elevlistor.
Juli
Månad
Augusti
Klassen
klassråd
Arbetslaget
Under v 33 skriver
A laget SYK
dokumentationen
Nya mål/insatser till
planen mot kränkande
behandling görs.
IV eller Nat
Ämneskonferenser Nat
under uppstartsveckan.
Hela skolan
Meddela ”bamba”
specialkost
Tillvalsgrupper beslutas och
startas
September
klassråd
Utslussning/kartläggnings
möten för individuella
avgångselever
Studiehandledarna går
igenom nya ”Plan mot
diskriminering och
med eleverna och tar upp
planen på föräldramöten.
Exp.
Lämna ut lapp till
krispärmen, både till
elever och personal,
samt
personalschema.
Rektor
Uppdragssamtal/
medarbetarsamtal
startar
Övrigt
Starta arbetet med
gymnasiekatalogen
inför valet.
Praktik för alla
elever. Nationella
eleverna 22 veckor
och för IV eleverna
efter behov och
förutsättningar.
Inbjudan till pröva
på dagar och öppet
hus startar.
Medarbetarsamtal
avslutas
Syv medverkar
under hösten på
treornas
utvecklingssamtal.
Start för besök av
intresserade elever
och föräldrar från
avlämnande skolor
samt inbokning av
praktik på skolan
Boka tid för
musikuppvisningen
nästkommande juni.
Ht 15 – Brandkunskap
och HLR under
uppstartsveckan för all
personal (prel. torsdag
och fredag)
Föräldramöte kommande
elever.
En lärare per program ska
vara med. Några
nuvarande elever deltar.
”Plan mot
diskriminering och
klar 15/9. Genomgång
på APT.
Fotografering
Meddela vilka elever som
finns i de olika
Rev 2015-06-18
Oktober
klassråd
Lämna in
till rektor
Under studiedagarna
v 44 skriver
A laget SYK
dokumentationen
November
klassråd
December
klassråd
Start för
utslussning/kartläggnings
möten för nationella
avgångselever.
blivande individuella elever
påbörjas.
Avstämning i IV:s arbetslag
inför praktik av blivande IVelever.
Studiebesök på
Ljungskile
Folkhögskola för
alla avgångselever på
nationella och
IVD/E
Elevråd
grupperingar du har till
Marie och Cicci
Öppet hus
Informationsmöte
till alla elever och
deras föräldrar på
nationella och IVD/E.
Elevråd
Gymnasiemässa
Besök av lärare görs
på avlämnande
skolor för nya
elever.
Alla pedagoger lämnar
underlag till studie
handledarna inför deras
utvecklings samtal senast
måndag v 45
Storstädning av hela
huset görs under v
44
Planering av
luciafirandet startar
ca v 44
Utvecklingssamtal v 46
och v 47.
SYV/praktiksamordnare
med vid samtal med åk 3
elever.
Rektor sammanställer
och lämnar in
till skolkontoret
Beställning av
Nationella prov
Juldans/luciafirande
och IVD/E elever
2015-06-15
Dnr 403-2014:8046
påtalade brister i regelbunden tillsyn i Olseröds skola, i Kungälvs
kommun
Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10
Brist 1:
 I undervisningen tas hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar,
erfarenheter och tänkande
 Lärarna ser till att eleverna får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och
följande:
a. För att få en aktuell bild av hur olika lärare och pedagoger i nuläget arbetar
med dessa delar av Lgr11 har vi valt att bearbeta detta område med hjälp av
enkäter ur BRUK. 2:6 Elevens ansvar och inflytande, 3:3 Anpassning av
undervisningen, 3:4 Varierat innehåll och lärande. Dessa frågor och svar
sammanställs under vecka 25 av rektor och specialpedagog för tydliggöra
arbetslagets gemensamma utvecklingsbehov men också för att hjälpa varje
pedagog att hitta sitt utvecklingsområde.
2015-03-02 genomfördes en studiedag kring extra anpassningar och
elevinflytande där pedagogerna fick diskutera och definiera sin syn på dessa
begrepp.
b. Ansvariga för detta arbete är rektor och specialpedagog/lärare. All personal i
grundskolan är involverad i denna kartläggning.
c. Arbetet inleddes 2015-05-20 och är pågående.
4.
5.
a.
b.
c.
d.
vad åtgärderna hittills har resulterat i
det fortsatta arbetet
när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt.
hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett
resultat.
a. Åtgärderna har gett rektor ett tydligt underlag att utgår ifrån för enhetens
fortsatta arbete. Personalen har fått möjlighet att reflektera över hur de arbetar
med dessa frågor både utifrån sig själva och gruppen.
b. Rektor och specialpedagog sammanställer enkäterna i diagram (se bilaga 2) för
att tydliggöra prioriterade utvecklingsområden (se bilaga 3).
Under vecka 25 kommer rektor och specialpedagog att presentera
sammanställning av enkäten för personalen och leda diskussioner kring dessa
områden. 2015-06-15 presenterar rektor och specialpedagog dessa områden för
projektansvarig för en kommunövergripande satsning gällande
kompetensutveckling inom ovanstående område. Utifrån detta planeras och
genomförs fortbildningssatsningar under kommande läsår.
Fortbildningsinsatsen kommer att bygga på utbyte av erfarenheter och ett
kollegialt lärande.
c. 2015-12-01
d. Vid den årliga elevenkäten vid v.44 får eleverna möjlighet att ge sin aktuella
bild av sin av delaktighet i undervisningen och hur de upplever att
undervisningen utmanar och stimulerar dem. Under v.44 analyserar
personalgruppen resultatet och reviderar målen. Rektor kommer utifrån
elevens enkätsvar och BRUK 2:6 att göra klassrumsobservationer som kommer
att utgöra underlag för medarbetarsamtalen och ligga till grund för nya
personliga mål för pedagogerna.
Brist 2:
elevernas utveckling mot utbildningen mål
följande:
a. För att få en samlad bild av hur elevhälsans olika professioner i nuläget
upplever det gemensamma arbetet besvaras enkät BRUK 1:3 Elevhälsan.
Denna kommer att utgöra underlag för utveckling av det förebyggande arbetet.
b. Rektor och specialpedagog ansvarar för detta arbete som berör all personal i
elevhälsan.
c. Arbetet inleddes 2015-05-18 och är pågående.
4.
resultat.
a. Elevhälsans personal har fått reflektera över sitt uppdrag och det nuvarande
arbete. Åtgärderna har hittills gett ett underlag att utgå från i det fortsatta
arbetet med kuratorns förebyggande roll i elevhälsoarbetet.
b. Diskussion på elevhälsoteamsmöte 2015-05-18 med frågeställning hur
elevhälsan kan arbeta förebyggande och kuratorns roll.
Resultatet av BRUK 1:3 redovisas under v.34 som utgångspunkt för en
organisationsförändring så att elevhälsan främst kommer att arbeta
förebyggande. Rektor tydliggör elevhälsans roller och förväntningar.
Resultatet färdigställs under HT 2015 för att tydliggöra kuratorns roll i det
förebyggande arbetet.
c. 2015-12-01 Under v.44 utvärderar skolans personal nuvarande EHT-plan som
introducerades ht-14. Utifrån denna utvärdering revideras planen. Delar av
planen kräver eventuellt ökad implementering.
Brist 3:
Rektorn följer upp skolenhetens resultat samt trygghet och studiero. Uppföljningen
genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras.
Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om
Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa.
följande:
Enhetens arbete kommer att utvärderas och bearbetas med hjälp av BRUK 1:1
Systematiskt kvalitetsarbete.
Personal beskriver läsårets verksamhet utifrån följande (se bilaga 1):
• Hur gjorde vi?
• Hur blev det?
• Analys.
• Var ska vi?
De områden som berörs är läroplanens kapitel 2:1-2:7
Dessa verksamhetsbeskrivningar, analys av eleverna kunskapsresultat samt
resultatet av punkten trygghet och studiero, utgör underlag för enhetens
kvalitetsgranskning. Utifrån detta underlag planerar rektor tillsammans med
specialpedagoger de utvecklingsåtgärder som behöver genomföras.
b. Ansvarig är rektor tillsammans med specialpedagoger. Samtliga lärare deltar i
analysen/utvärderingen.
c. Arbetet inleddes 2015-05-20 och är pågående
4.
resultat.
a. Ett tydligt underlag för fortsatt arbete personalen har blivit medveten om
områden som behöver utvecklas. Vi har påbörjat arbetet med en tydligare
struktur av enhetens kvalitetsarbete.
Resultat färdigställs under HT 2015. Utgångspunkten är frågeställningar från
BRUK. Dessa tillsammans med sammanställningar av betygs och NP utgör ett
underlag för nya mål och fortsatt arbete.
b. Att göra detta arbete till en årligt återkommande rutin med anpassningar
utifrån aktuella utvecklingsområden.
c. 2015-10-01
d. Utifrån personalens synpunkter på mallen för årets kvalitetsredovisning
utformas under höstterminen nya dokument med mer riktat innehåll utifrån
profession och ansvarsområde. Dessa kommer att implementeras för
personalen under vårens APT. Tidpunkter för inlämning av dessa
utvärderingsdokument med analys läggs in i enhetens kalendarium. Resultatet
blir en del av det systematiska kvalitetetsarbetet och ligger till grund för
enhetens mål på alla nivåer(individ, grupp, organisation)kommande läsår. En
sammanställning gör innan juni månads slut och presenteras för personalen
under uppstartsdagarna i augusti.
Bilaga Olserödsskolan Dnr 403-2014:8046
1
Systematiskt kvalitetsarbete utvärdering och analys läsåret 14/15 Klöverbacken/Olseröd
Underlag för kvalitetsredovisning läsåret 14/15 Kapitel 2 Läroplanen
Undervisning mot övergripande mål enligt läroplanens kapitel 2.
Utvärdering av undervisningen i de olika övergripande målen
 Normer och Värden
 Kunskaper (Gör en övergripande sammanfattning enligt målen kapitel 2:2. För varje
enskilt ämne sammanställs det på en särskild blankett.)
 Eleverna - ansvar och inflytande
 Skola och hem
 Övergångar och samverkan
 Skolan och omvärlden
 Bedömning och betyg
Gör en samlad beskrivning och bedömning hur det gått i respektive klass under läsåret.
Skriv i rutorna som ”växer” med textmassan.
Inlämnas senast 16 juni 2015 till rektor via mail.
Hur gjorde vi? Beskriv i förhållande till de mål som eleverna ska utveckla enligt respektive
område har vi arbetar på följande sätt.
Mål se Läroplanen kapitel 2 eller nedan.
Hur blev det? Gör en samlad bedömning hur det blev. Vilka mål utvecklade eleverna väl?
Finns det mål som eleverna inte utvecklade lika väl?
Analysera – varför blev det så?
Vart ska vi? – Hur kan undervisningen förändras så att eleverna utvecklar de olika målen på
ett bättre sätt.
Klass eller fritidshem:
2.1 Normer och värden
Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles
gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.
Mål
Skolans mål är att varje elev
• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om
mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga
erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt
medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också
med deras bästa för ögonen, och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
1
Systematiskt kvalitetsarbete utvärdering och analys läsåret 14/15
Klöverbacken/Olseröd
Hur gjorde vi? Beskriv i förhållande till de mål som eleverna ska utveckla har vi arbetar på
följande sätt.
Analys, varför blev det så?
ett bättre sätt.
2.2 Kunskaper
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är
nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt
utbildning.
Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att
lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad
undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i
undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.
Mål
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på
något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
• kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga,
humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och
vardagsliv,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit
till sin egen förmåga,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade
på kunskaper och etiska överväganden,
• har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt
fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
• har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna,
sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,
• kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i
livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
1
• har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska
värderingar i skolan och i samhället,
• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och
samhället,
• kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och
dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation,
skapande och lärande, och
• kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.
följande sätt.
ett bättre sätt.
2.3 Elevernas ansvar och inflytande
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla
elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv
del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.
Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och
mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom
ramen för deras inflytande över utbildningen.
Mål
• tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
• successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan,
och
• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska
former.
följande sätt.
1
ett bättre sätt.
2.4 Skola och hem
Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa
möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.
följande sätt.
ett bättre sätt.
2.5 Övergångar och samverkan
Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje
elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett
långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med
förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska
utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.
följande sätt.
1
ett bättre sätt.
2.6 Skola och omvärlden
Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja
fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de
gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med
arbetslivet och närsamhället i övrigt.
Mål
• kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,
• har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och
• har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.
följande sätt.
ett bättre sätt.
2.7 Bedömning och betyg (Gäller ej fritidshem)
Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som
finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav
för olika betygssteg.
Mål
• utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och
• utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i
relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.
följande sätt.
1
ett bättre sätt.
Underlag för kvalitetsredovisning läsåret 14/15 Kapitel 2 Läroplanen
Undervisning mot övergripande mål enligt läroplanens kapitel 2.
Utvärdering av undervisningen i de olika övergripande målen
 Normer och Värden
 Kunskaper (Gör en övergripande sammanfattning enligt målen kapitel 2:2. För varje
enskilt ämne sammanställs det på en särskild blankett.)
 Eleverna - ansvar och inflytande
 Skola och hem
 Övergångar och samverkan
 Skolan och omvärlden
 Bedömning och betyg
Gör en samlad beskrivning och bedömning hur det gått i respektive klass under läsåret.
Skriv i rutorna som ”växer” med textmassan.
Inlämnas senast 16 juni 2015 till rektor via mail.
Hur gjorde vi? Beskriv i förhållande till de mål som eleverna ska utveckla enligt respektive
område har vi arbetar på följande sätt.
Mål se Läroplanen kapitel 2 eller nedan.
Analysera – varför blev det så?
ett bättre sätt.
Klass eller fritidshem:
2.1 Normer och värden
Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles
gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.
Mål
1
• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om
mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga
erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt
medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också
med deras bästa för ögonen, och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
6
följande sätt.
ett bättre sätt.
2.2 Kunskaper
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är
nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt
utbildning.
Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att
lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad
undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i
undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.
Mål
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på
något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
• kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga,
humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och
vardagsliv,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit
till sin egen förmåga,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade
på kunskaper och etiska överväganden,
• har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt
fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
• har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna,
sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,
• kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i
livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
6
• har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska
värderingar i skolan och i samhället,
• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och
samhället,
• kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och
dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation,
skapande och lärande, och
• kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.
följande sätt.
ett bättre sätt.
2.3 Elevernas ansvar och inflytande
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla
elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv
del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.
Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och
mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom
ramen för deras inflytande över utbildningen.
Mål
• tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
• successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan,
och
• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska
former.
följande sätt.
6
ett bättre sätt.
2.4 Skola och hem
Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa
möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.
följande sätt.
ett bättre sätt.
2.5 Övergångar och samverkan
Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje
elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett
långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med
förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska
utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.
följande sätt.
6
ett bättre sätt.
2.6 Skola och omvärlden
Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja
fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de
gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med
arbetslivet och närsamhället i övrigt.
Mål
• kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,
• har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och
• har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.
följande sätt.
ett bättre sätt.
2.7 Bedömning och betyg (Gäller ej fritidshem)
Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som
finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav
för olika betygssteg.
Mål
• utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och
• utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i
relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.
följande sätt.
6
ett bättre sätt.
1
Prioriterade områden BRUK
Klöverbacken/Olseröds enhet 20150611
BRUK 2:6
6. Vi låter eleverna medverka i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen
och få välja kurser, teman och aktiviteter, så att de kan utveckla sin förmåga att utöva
inflytande och ta ansvar.
10. Vi ger eleverna möjlighet att ta ansvar för och styra det egna lärandet, genom att
lära sig att själva bedöma sitt arbete och sina resultat i förhållande till de egna
arbetsprestationerna.
12. Vi ser till att klassråd och elevråd eller motsvarande organiseras och genomförs så
att eleverna får ett verkligt inflytande både över undervisning och arbetsmiljö.
BRUK 3:3
3. I vår skola tar vi ansvar för att de elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska
uppnås får ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
6. Vi organiserar, genomför och förändrar undervisningen med elevernas bakgrund,
förutsättningar, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper i fokus, på ett sätt som gör
att undervisningen fungerar väl för alla elever.
BRUK 3:4
5. Vi organiserar och genomför undervisningen, så att det finns utrymme för elevernas
förmåga att själva skapa och använda olika uttrycksmedel när de inhämtar och utvecklar
kunskaper.
11. Vi arbetar så att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som bidrar till
entreprenörskap genom att elevernas inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och
självförtroende uppmuntras och utvecklas.
14. Vi använder IT som ett pedagogiskt verktyg för att stimulera och utmana elevernas
utveckling.
15. Vi låter eleverna påverka undervisningens innehåll och utformning.
Bilaga Olserödsskolan Dnr 403-2014:8046
2015-06-15
Dnr 403-2014:8044
påtalade brister i regelbunden tillsyn i Kullens skola, i Kungälvs
kommun
Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10
Brist 1:
 I undervisningen tas hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar,
erfarenheter och tänkande
följande:
a
För att rätta till bristen har rektor processat med lärarna för att varje enskild person
ska synliggöra sina egna arbetssätt och att vi ska få en gemensam bild av hur
skolan idag i undervisningen utgår från varje enskild individs behov,
förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Nulägesanalysen har sedan använts för
att gemensamt ta fram arbetssätt och rutiner som gör att vi kan utveckla den
praktiska undervisningen för att åtgärda bristen.
Nuläget; Hur gjorde vi?
Vi lämnade ut en enkät till lärarna med frågorna:
 Hur individanpassar du för de elever som lätt når kunskapsmålen? Ge minst ett
konkret exempel vid nästa arbetslagsmöte.
 Hur kan du ytterligare utveckla individanpassningen för dessa elever?
På nästkommande arbetslagsmöte diskuterade vi svaren på enkäterna och kom
fram till att vi skall utforma en idébank på vår lärplattform. Ämnesansvariga på
låg- och mellanstadiet satt tillsammans och arbetade fram material och övningar
som de eleverna som lätt når målen kan arbeta med för att fördjupa sin kunskap.
Vi lade våra förslag på vår plattform för att den ska vara lättillgänglig för alla
pedagoger.
Vi har gjort BRUK:s-enkäten 3.3 Anpassning av undervisningen för att göra en
nulägesbeskrivning om vår individanpassning.
b
Rektor Susanne Collin ansvarar för det arbetet som beskrivits ovan. Samtliga lärare
har deltagit i processen.
c
Vi inleder med enkäterna vecka 19 2015 och under veckorna fram till sommaren
dokumenterar och diskuterar arbetslagen utifrån enkäterna. I augusti 2015 börjar vi
arbeta med idébanken och håller fortlöpande kollegiala diskussioner under
terminen. Vi följer upp i januari 2016 och i juni 2016 enligt vårt årshjul.
4.
resultat.
a
Åtgärderna har hittills resulterat i att hela personalgruppen har fått en bild av hur
vi jobbar individanpassat och hur det i praktiken skulle kunna utvecklas. Vi har
satt upp en struktur för hösten som gör att frågan diskuteras regelbundet och att
det sker ett utbyte av idéer och hur det går att arbeta praktiskt i undervisningen. På
detta sättet säkerställer vi att lärarnas kompetens inom området utvecklas.
b
Under hösten kommer vi fortlöpande att återkomma till de kollegiala
diskussionerna kring hur vi individanpassar i undervisningen. Rektor kommer att
planera in tid för detta. På så sätt säkerställer vi att processen och utvecklingen
fortgår.
c
Målet är att bristen ska vara åtgärdad juni 2016.
d
I januari följer vi upp hur lärarna individanpassar och hur de vid behov anpassar
planering och undervisning efter nya förutsättningar. Då genomför vi BRUKsenkäten igen för att se om det är någon positiv utveckling. Denna analyseras av
ledningsgruppen. Efter detta beslutas om eventuella fortsatta åtgärder och
aktiviteter.
Brist 2:
 Lärarna vid skolenheten har legitimation och är behöriga för den undervisning
de bedriver, om de inte omfattas av något av undantagen från dessa krav
följande:
a, b, c
Rektor har beslutat om en organisation så att från och med läsåret 15/16 kommer
lärarna undervisa endast i de ämnens de har behörig i.
Inom ämnet teknik har rektorn försökt att organisera så enbart behöriga lärare
undervisar inom ämnet men det har inte fungerat fullt ut organisatoriskt då lärarna
behöver undervisa i andra ämnen också. Det finns behörig personal inom teknik
men för att få behörighet i övriga ämnen har rektor inte kunnat organisera så att
samtliga klasser får en behörig lärare där. Detta innebär att 5 klasser får obehöriga
lärare som undervisar, dessa har lärarlegitimation och erfarenhet av att undervisa i
ämnet sedan tidigare. En av dessa lärare påbörjar nu en fortbildning för att få
behörighet inom ämnet.
Bedömningen är att det föreligger särskilda skäl för att ta beslut om att lärararna
ska kunna undervisa under kommande år. Framförallt ser rektor att det gynnar
eleverna att en lärare som redan känner eleverna och finns på skolan har större
möjligheter att kunna bedriva undervisningen utifrån deras individuella behov och
förutsättningar samt skapa en kontinuitet för eleverna. Lärarna tillhör skolans
lärarlag och ingår i den samverkan och processer som bedrivs i arbetslaget och på
skolan vilket ger bättre förutsättningar för att undervisningen samspelar med
övriga ämnen. Att ta in en lärare utifrån för att bedriva undervisning inom teknik
är delvis svårt att hitta och delvis är det svårare att i en sådan tjänst organisera så
läraren får en likvärdighet i samverkan med övriga lärare och kunskap om
enskilda elevers behov som en lärare som är anställd på skolan.
4.
resultat.
a, b, c, d
Behöriga lärare kommer under nästa läsår undervisa i alla ämnen utom teknik. Ett
beslut om undantag för undervisning i teknik kommer att fattas för nästa läsår.
Rektor kommer att arbeta vidare med att på sikt organisera så att det även inom
teknik finns behöriga lärare.
Brist 3:
 Rektorn följer upp skolenhetens resultat samt trygghet och studiero.
Uppföljningen genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras.
 Utifrån en analys av det som framkommer vid uppföljningen beslutar rektorn
om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade
åtgärderna.
 Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärderna och genomför
dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras.
följande:
a, b, c
Rektor och personal har arbetat fram en plan för hur det systematiska
kvalitetsarbetet ska följas upp, dokumenteras, analyseras och att åtgärder vidtas.
Detta arbetssätt har inletts under slutet av våren. Rektor ansvarar för
genomförandet. Nedan beskrivs de inplanerade aktiviteterna som ska leda till en
kontinuerlig utveckling av skolans kvalitet. Med hjälp av att följa planeringen
kommer skolan att kunna åtgärda bristerna.
- Avstämning gällande elevers måluppfyllelse; fylls i av resp lärare två gånger per
läsår. Rektor och specialpedagog analyserar resultatet och detta kan leda till
åtgärder som kartläggning, omfördelning av resurser, upprättande av
åtgärdsprogram eller upprättande av anpassningsdokument. Detta finns i vårt
årshjul.
Eleverna genomför också en avstämning i sin egen måluppfyllelse tillsammans
med sin lärare, för att presentera detta på sitt elevledda utvecklingssamtal. Detta
finns i resp stadies årshjul.
De ansvariga föräldrarna i föräldrarådet kommer under höstterminen att själva
skapa en enkät till alla föräldrar för att få en nulägesbeskrivning på föräldrarnas
uppfattning om skolans uppdrag och vad som kan behövas utvecklas. Detta
kommer att läggas in i deras årshjul.
-Resultat från åk 3 och 6 dokumenteras och följs upp; vi kommer att börja med att
använda resultatsammanställningen (dokumentation) från de nationella proven i
de ämnen där de genomförs och analysera dem och vidta åtgärder utifrån
resultaten. Analysen kommer att göras i arbetslagen och vi kommer att diskutera
hur vi kan utveckla undervisningen i alla årskurser. Resultaten följs upp vid nästa
års nationella prov. För de övriga ämnena gäller betygen i åk 6. Därefter analyserar
ledningsgruppen resultaten och sammanställer dem. Därefter analyserar
ledningsgruppen resultaten och sammanställer dem. Utvecklingsområden
identifieras och åtgärder beslutas av rektor. Detta dokumenteras.
-Uppföljning trygghet och studiero; Nuläge: varje år genomförs en elevenkät
angående trygghet och studiero (KRUT). Klasslärarna sammanställer den och
sammanställningen lämnas till Likabehandlingsgruppen. Likabehandlingsgruppen
analyserar resultatet av enkäten Utifrån dessa ska skolan vidta åtgärder för
förebyggande och främjande arbete. Analysen och åtgärderna ska dokumenteras
och lämnas till rektor.
Mellan de perioder som enkäterna genomförs, så arbetar lärarna aktivt för att
eleverna mår bra och känner trygghet. Om det kommer till en lärares kännedom att
en elev/grupp mår dåligt, anmäler läraren detta till EHT och därefter följer ärendet
EHT:s arbetsgång.
Inför de elevledda utvecklingssamtalen gör varje elev en social utvärdering där
den värderar sitt sätt att bidra till trygghet och studiero. Angående föräldrarådet,
se - Avstämning gällande elevers måluppfyllelse;
Avstämning gällande elevers måluppfyllelse; ansvarig är rektor
Resultat från åk 3 och 6 dokumenteras och följs upp; ansvarig är rektor
Uppföljning trygghet och studiero; ansvarig är rektor och
Likabehandlingsgruppen
Avstämning gällande elevers måluppfyllelse; ska vara inlämnade 15 oktober och 15
april. Rektor och specialpedagog analyserar och det ska vara klart 30 november
resp 31 maj. Åtgärder ska börja gäller vid terminsstart, men är anpassningsbara
efter behov.
Resultat från åk 3 och 6 dokumenteras och följs upp; analysen genomförs och
åtgärder diskuteras i juni 2015 inom varje arbetslag. Ledningsgruppsanalysen
genomförs också i juni 2015. Åtgärderna genomförs löpande under nästkommande
läsår 15/16. Uppföljningen sker vid lå 15/16 nationella prov. Dokumentation av
analys av resultaten bifogas.
Uppföljning trygghet och studiero; enkäterna genomförs en gång per termin och
sammanställs innan terminsslut. Resultatet analyseras och dokumenteras innan
läsårets slut. Analys av KRUT-läget sker i oktober och i mars. I samband med
analysen planeras och genomförs aktuella åtgärder.
4.
resultat.
a
Skolan har lagt upp en planering för hur nästa års systematiska kvalitetsarbete.
Arbetet med detta har inletts i och med analyser av elevernas måluppfyllelse vid
studiedagarna i juni
b
Skolan kommer att fortsätta arbeta enligt planen för att få till systematiken.
c
Efter ett år har skolan genomgått en cykel för det systematiska kvalitetsarbetet och
efter detta bedöms bristen vara åtgärdad.
d
En utvärdering av skolans systematiska arbetssätt och hur det fungerat kommer att
ske vid läsårets slut. Därefter kommer vi göra eventuella justeringar och
revideringar.
Beslut
2015-03-27
Skolinspektionen
Dnr 43-2014:8044
Kungälvs kommun
kommun@kungälv.se
Beslut för
förskoleklass och grundskola
efter prioriterad tillsyn i Kullens skola
Kungälv kommun
Skolinspektionen
Box 2320, 403 15 Göteborg
Beslut
2015-03-27
2(14)
Dnr 43 - 2014:8044
Tiiisyn i Kullens skola
Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Kungälvs kommun under våren
2015. Kullens skola besöktes av Skolinspektionen den 17- 19 februari 2015.
Måluppfylielse och resultat
Skolans sammanställning från våren 2014 visar att 97 procent av eleverna i
årskurs 3 uppfyllde de nationella kunskapskraven i ämnena svenska och
matematik. I svenska som andra språk uppfyllde samtliga elever
kunskapskraven. Redovisning av naturorienterande- och samhällsorienterande
ämnen saknas trots att det även för dessa ämnen finns nationella
kunskapskrav. Skolverkets officiella statistik för nationella ämnesprovet i
matematik visar att mellan 83 och 100 procent av eleverna nådde kravnivån i
de olika delproven. I ämnet svenska visar samma källa att mellan 85 och 98
procent nådde kravnivån i de olika delproven läsåret 2013/14. I samtliga
delprov i de båda ämnena var skolans resultat högre än motsvarande resultat i
riket som helhet.
Enligt Skolverkets officiella betygsstatistik för läsåret 2013/14 har nästan alla
elever i årskurs 6 nått minst betyget E i samtliga ämnen. I samtliga ämnen, med
undantag av samhällsorienterande ämnen och slöjd, var skolans genomsnittliga
betygspoäng högre än motsvarande för riket. Av skolans egen betygsstatistik
för läsåret 2013/14 framgår att samtliga elever nådde minst betyget E i samtliga
ämnen utom i engelska, matematik, svenska och samhällsorienterande ämnen.
Av Skolverkets officiella statistik för de nationella ämnesproven i årskurs 6
läsåret 2013/14 framgår att eleverna vid Kullens skola hade högre
genomsnittligt provbetygspoäng jämfört med riket som helhet i de ämnesprov
som genomfördes dvs, svenska, matematik, engelska, naturorienterande- och
samhällsorienterande ämnen. Av samma statistiska källa framgår också att 3
procent (19 i riket) av eleverna på skolan fått ett lägre betyg i engelska än vad
de uppnådde i provbetyg på de nationella ämnesproven. I matematik har 26
procent av eleverna på skolan fått ett lägre betyg jämfört med 9 procent i riket.
Resultat av skolans arbete med trygghet och studiero redovisas inte.
Skolinspektionen
Beslut
2015-03-27
3(14)
Dnr 43 - 2014:8044
Översikt över konstaterade brister i verksamheten
Skolinspektionens ingripanden
Senaste datum för
redovisning
Område
Typ av ingripande
1. Undervisning och lärande
Föreläggande :IMU 2015-06-29
• _,.—
Ingen brist
2. Extra anpassningar och särskilt
stöd
3. Bedömning och betygssättning
Ingen brist
4. Trygghet, studiero och åtgärder
mot kränkande behandling
Ingen brist
5. Förutsättningar för lärande och
trygghet
Föreläggande
2015-06-29
6. Styrning och utveckling av
verksamheten
Föreläggande
2015-06-29
Sammanfattande bedömning
Skolinspektionens tillsyn visar att det vid Kullens skola finns, hos såväl rektorn
som lärare, en ambition och ett intresse för pedagogiskt utvecklingsarbete.
Dock framgår av tillsynen att detta ännu inte har tagit sig uttryck i ett
kvalitetsarbete där analyser av kunskapsresultat och utvecklingsområden
dokumenteras och sedan resulterar i konkreta åtgärder som går att utvärdera.
Eleverna vid Kullens skola uppnår goda kunskapsresultat. Trots detta finns
exempelvis ingen övergripande kännedom på skolenhetsnivå bland personalen
om hur det går för eleverna, vilket Skolinspektionen bedömer sammanhänger
med brister i kvalitetsarbetet. För att kunna åstadkomma utveckling på skolan
är det nödvändigt med en kontinuerlig och övergripande uppföljning av
elevernas kunskapsresultat och andra centrala mål i läroplanen. Detta för att
veta hur resurserna ska användas och för att sedan kunna utvärdera om
satsningar och förändringar får avsedd effekt. Således har Kullens skola ett
behov av ett långsiktigt och kontinuerligt kvalitetsarbete som också
dokumenteras.
Skolinspektionen
Beslut
2015-03-27
4(14)
Dnr 43 - 2014:8044
De elever som Skolinspektionen intervjuat uttrycker att de trivs på sin skola
och med sina lärare. Dock visar tillsynen att vissa lärare behöver förbättra
individanpassningen så att även de elever som lätt uppnår kunskapskraven ges
utmaningar och stimulans att komma vidare i sitt lärande. Vidare behöver
rektorn se till att undervisningen genomförs av lärare med behörighet i de
ämnen som de undervisar i.
Skolinspektionen
Beslut
2015-03-27
5(14)
Dnr 43 - 2014:8044
Skolinspektionens beslut
Föreläggande
Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 § skollagen (2010:800)
Kungälvs kommun att senast den 29 juni 2015 vidta åtgärder för att avhjälpa
påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen
redovisas för Skolinspektionen.
Undervisning och lärande
Skolan ska se till att den ordinarie undervisningen utgår från och genomförs på
ett sådant sätt att den främjar elevernas möjligheter att nå de nationella målen
och kunskapskraven. I detta ingår att läraren ger eleverna ett aktivt lärarstöd
genom att t.ex. genomföra strukturerade lektioner, genomföra undervisningen
utifrån tydliga mål/syften och ge eleverna tydliga beskrivningar och
förklaringar. Vidare anpassar läraren undervisningen efter elevernas olika
förkunskaper, intressen och lärstilar och ger eleverna såväl stöd som stimulans
och utmaningar. I detta arbete kan samråd med elevhälsan underlätta. Genom
bl.a. en varierad, stimulerande och utmanande undervisning, och genom
konstruktiv återkoppling, stärker läraren elevernas vilja att lära. För att kunna
inclividanpassa undervisningen och ge eleverna inflytande över denna är det
centralt att läraren skaffar sig kunskap om elevernas olika behov och
förutsättningar, liksom låter eleverna vara delaktiga i planeringen av
undervisningen.
Bedömning av brist
Skolinspektionen konstaterar att Kungälvs kommun inte uppfyller
författningskraven avseende att:
• I undervisningen tas hänsyn till varje enskild individs behov,
förutsättningar, erfarenheter och tänkande. (1 kap. 4 § och 3 kap. 3 §
skollagen; Lgr 11, 1. Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig
utbildning, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.2. Kunskaper)
Åtgärder
Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa
bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt.
Lärarna ska se till att alla elever utifrån sina egna förutsättningar ges möjlighet
att kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål och att de
elever som lätt når kunskapskraven ska ges ledning och stimulans för att kunna
nå längre i sin kunskapsutveckling.
Skolinspektionen
Beslut
2015-03-27
6(14)
Dnr 43 - 2014:8044
Motivering till bedömning av brist
Av skollagen framgår att utbildningen ska ta hänsyn till elevers olika behov.
Alla barn och elever ska ges den ledning och den stimulans som de behöver i
sitt lärande och sin personliga utveckling för att nå så långt som möjligt enligt
utbildningens mål. De elever som lätt når kunskapskraven ska stimuleras att
komma vidare i sin kunskapsutveckling. Enligt läroplanen ska undervisningen
anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Läraren ska organisera och
genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och
samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga.
De elever som Skolinspektionen intervjuat ger bilden av att undervisningen i
många fall är upplagd så att alla följs åt och arbetar med samma uppgifter, men
att detta varierar mellan ämnen och klasser inom skolan. Några elever
uttrycker att skolarbetet är ganska enkelt och att de sällan får svårare uppgifter
när de arbetat klart. Intervjuade elever från årskurserna 1-3 berättar exempelvis
att när de är klara med matten kan de arbeta med annat som ska bli klart under
veckan. Några intervjuade elever från årskurserna 4-6 säger att de ibland får
läsa tyst eller måla när de är klara med sina uppgifter. Ett par elever säger att
de har egna böcker som de lånat och kan läsa i när de är klara med de uppgifter
som läraren planerat för gruppen.
Intervjuade lärare uttrycker att det är en utmaning att ge stimulans till de
elever som har behov av att nå längre i sitt lärande, eftersom det också finns
flera elever i klasserna som behöver mycket stöd för att nå kunskapskraven.
Enligt lärarna avsätts inte resurser till stöd och utveckling för de elever som lätt
når kunskapskraven. Enligt rektorn arbetar lärarna lite olika och förmågan att
ge utmaningar till de elever som kommit långt i sin kunskapsutveckling
varierar på skolan.
Utredningen visar att skolan behöver säkerställa att även de elever som lätt
uppnår kunskapskraven ges utmaningar i sitt lärande och stimuleras att
komma vidare i sin kunskapsutveckling.
Motivering till föreläggande som ingripande
Kungälvs kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande
föreskrifter. Kungälvs kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter
och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.
Skolinspektionen
Beslut
2015-03-27
7(14)
Dnr 43 - 2014:8044
Förutsättningar för !ärende och trygghet
Skolan ska se till att viktiga förutsättningar för elevernas lärande och trygghet
är uppfyllda på skolan. Rektorn ska i ett tidigt skede uppmärksamma elever
som av ogiltiga skäl inte deltar i skolarbetet, så att eleven så snart som möjligt
deltar. Skolan ska bedriva ett aktivt värdegrun.dsarbete, som innebär att
exempelvis grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga
rättigheter kommer till uttryck i praktisk handling.
Vidare ska lärarna ha kompetens och samverka med varandra, för att genom
t.ex. erfarenhetsutbyte utveckla skolans undervisning. Centrala stödfunktioner
som skolbibliotek, elevhälsa och studie- och yrkesvägledning används aktivt i
utbildningen, för att stödja och främja elevernas utveckling mot de nationella
målen. Skolan ska således inte bara ha tillgång till dessa funktioner, utan de ska
kontinuerligt användas i undervisning och övrig skolverksamhet.
Bedömning av brist
förf attnitgskraven avseende att:
• Lärarna vid skolenheten har legitimation och är behöriga för den
undervisning de bedriver, om de inte omfattas av något av undantagen
från dessa krav. (2 kap. 13 och 17-18 g skollagen samt 33 §
införandelagen)
Åtgärder
Rektorn ska se till att lärarna undervisar i de ämnen de har behörighet och
legitimation för.
Enligt skollagen får endast den som har legitimation som lärare eller
förskollärare och är behörig för viss undervisning bedriva undervisningen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att bedriva undervisning i
skolväsendet.
Skolinspektionen har i samband med tillsynen tagit del av en förteckning över
undervisande lärare vid Kullens skola. Av förteckningen framgår vilka ämnen
varje lärare är behörig respektive legitimerad att undervisa i. Vidare framgår
vilka ämnen respektive lärare undervisar i. Av intervjuer med lärare och
Skolinspektionen
Beslut
2015-03-27
8(14)
Dnr 43 - 2014:8044
rektorn samt av den förteckning som Skolinspektionen tagit del av framgår att
det finns legitimerade lärare på skolenheten som undervisar i ämnen som de
inte har behörighet i. Bland annat undervisar lärare i engelska och
samhällsorienterande ämnen utan att dessa ämnen ingår i deras
lärarlegitimation. Av intervjun med rektorn och lärarna framgår att detta delvis
sammanhänger med att ett klasslärarsystem till stor del tillämpas inom
skolenheten, vilket innebär att klasserna huvudsakligen undervisas av en och
samma lärare i flertalet ämnen. Det finns emellertid behöriga lärare i samtliga
ämnen inom skolenheten, enligt rektorn. Det har vid intervjuerna inte heller
framkommit att det föreligger några särskilda skäl till att lärarna undervisar i
ämnen de saknar behörighet för.
Utredningen visar att lärarkompetensen vid skolenheten inte till fullo används
utifrån lärarnas behörighet och legitimation. Skolan använder i vissa fall
legitimerade lärare för undervisning som de inte har behörighet för, trots att
det finns lärare med rätt behörighet att tillgå och det inte finns några andra
särskilda skäl med hänsyn till eleverna.
Styrning och utveckling av verksamheten
Rektor ska, genom ett aktivt ledarskap, styra och utveckla verksamheten vid
skolan så att alla elever ges en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg
miljö. Därför ska rektor, tillsammans med elever och personal, ha ett långsiktigt
arbete för att nå detta syfte. Arbetet sker genom att utifrån en analys av nuläget
identifiera verksamhetens utvecklingsbehov och med grund i denna analys
sedan vidta nödvändiga förbättringsåtgärder. Detta innebär exempelvis att
personalen ges kompetensutveckling som motsvarar de behov som
framkommit genom analys av verksamhetens förbättringsområden. Det
innebär också att rektor fördelar verksamhetens resurser på ett sätt som svarar
mot elevernas behov, så att alla elever ges förutsättningar att nå målen för
utbildningen.
Bedömning av brist
författningskraven avseende att:
Skolinspektionen
Beslut
2015-03-27
9(14)
Dnr 43 - 2014:8044
•
Rektorn följer upp skolenhetens resultat. Uppföljningen genomförs i
relation till de nationella målen och dokumenteras. (1 kap. 4 §, 4 kap. 4-6
g och 5 kap. 3 § skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8
Rektorns ansvar)
•
Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar
rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de
beslutade åtgärderna. (4 kap. 4-7 g skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande
mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar)
•
Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och
genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 4-7
skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns
ansvar)
Åtgärder
Rektorn ska följa upp och dokumentera skolenhetens resultat i relation till de
nationella målen.
Rektorn ska också se till att personalen ges tillgång till och medverkar i en
analys av resultaten samt att åtgärder till följd av analysen beslutas, och att de
beslutade åtgärderna dokumenteras.
Rektorn ska planera för genomförandet av de beslutade utvecklingsåtgärderna
och genomföra dessa. Planeringen och åtgärderna ska dokumenteras. Rektorn
ska se till att skolenheten följer upp resultaten i årskurserna 3 och 6 i de ämnen
där det finns kunskapskrav samt resultatet av skolenhetens arbete med
trygghet och studiero.
Enligt skollagen ska rektorn ansvara för att det vid skolenheten bedrivs ett
kvalitetsarbete som består i att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp
och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras
under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Inriktningen på det
systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i
skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Skollagen anger
också att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Om det
framkommer att det finns brister i verksamheten ska huvudmannen se till att
Skolinspektionen
Beslut
2015-03-27
10(14)
Dnr 43 - 2014:8044
nödvändiga åtgärder vidtas. Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att planera,
följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Som pedagogisk ledare för
skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar
för skolans resultat.
Såväl rektorns beskrivning av verksamheten inför Skolinspektionens
regelbundna tillsyn som vid intervjuer med lärare och rektorn framkommer att
lärarna följer upp kunskapsresultaten för eleverna i sina respektive klasser och
att detta arbete dokumenteras. Dock är detta företrädesvis på individnivå.
Enligt rektorn görs ännu ingen uppföljning på skolenhetsnivå dvs, de har inte
analyserat, sammanställt och dokumenterat elevernas kunskapsresultat eller
resultatet av arbetet med trygghet och studiero på skolenhetsnivå. Skolverkets
officiella statistik som visar att det skiljer mellan elevernas betyg och resultaten
vid de nationella ämnesproven i årskurs 6, är inte känd av lärarna eller rektorn
och har därför inte heller analyserats. Lärare och förskollärare uttrycker att de
vill ha en bättre kännedom om elevernas resultat, även när det gäller hur
kunskapsresultaten på skolenheten har utvecklats över tid. Lärarna menar att
de inte har en fullständig bild, men att detta skulle vara intressant och
värdefullt att diskutera.
Rektorn beskriver att skolan har en plan för hur det systematiska
kvalitetsarbetet ska utformas och utvecklas. Rektorn har tillsammans med
lärarna tagit fram flera årshjul exempelvis har grundskolan, fritidshemmet och
trygghetsgruppen var sitt årshjul. Dessa årshjul ska kopplas till ett
övergripande årshjul för skolenheten. Det framgår emellertid av intervjun med
rektorn att detta arbete just påbörjats, vilket innebär att analyser ännu inte
genomförts och att det finns mycket litet dokumenterat. Skolinspektionen
konstaterar att det saknas exempelvis redovisning av analyser av elevernas
kunskapsresultat. Det finns i det material som redovisats till Skolinspektionen
inte heller dokumenterade resultat eller analyser inom andra delar av de
nationella målen, exempelvis uppföljning och utvärdering av pågående
stödinsatser eller arbetet med trygghet och studiero som är en del av det
systematiska kvalitetsarbetet.
Utredningen visar att det finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet vid
Kullens skola eftersom det saknas dokumenterade uppföljningar och analyser
på skolenhetsnivå i förhållande till de nationella målen exempelvis av elevernas
kunskapsresultat samt arbetet med trygghet och studiero. Analysen av
resultaten måste ställas i relation till de insatser som gjorts och metoder som
använts så att effekterna av dessa kan utvärderas och nya, vid behov, kan
prövas.
Skolinspektionen
Beslut
2015-03-27
11(14)
Dnr 43 - 2014:8044
Övriga arbetsområden
Extra anpassningar och särskilt stöd
Skolans lärmiljöer måste anpassas så att de elever som riskerar att inte nå de
kunskapskrav som minst ska uppnås får stöd i form av extra anpassningar eller
särskilt stöd. Skolan ska utveckla metoder för att stimulera och stödja tills
åtgärderna får effekt genom att situationen för den enskilda eleven eller en
grupp elever förbättras.
När skolans arbetssätt och arbetsformer inte är tillräckliga för att möta elevens
behov ska en analys genomföras av hur skolan kan anpassa lärmiljöerna eller
undervisningens innehåll och genomförande. Skolans svårigheter att möta
elevens behov kan framkomma t.ex. i undervisningen, genom resultat på
nationella prov eller genom uppgift från eleven och/eller dess vårdnadshavare.
Lärare och elevhälsa ska oftast samråda för att kunna avgöra lämpliga insatser.
Eleven och vårdnadshavaren ska vara delaktiga i detta. Det kan också handla
om att skolan behöver förbättra sitt arbete med att hjälpa en elev med att
planera och strukturera sina studier, färdighetsträning, specialpedagogiska
insatser under en kortare tid, särskilda hjälpmedel eller utrustning och digital
teknik med anpassade programvaror eller mer långvariga insatser såsom
studiehandledning på modersmål eller regelbundna specialpedagogiska
insatser såsom regelbunden kontakt med en speciallärare. Huvudregeln är att
särskilt stöd ska ges i elevens ordinarie grupp om inte detta visats vara
olämpligt utifrån elevens behov. Insatserna ska utvärderas och korrigeras om
de inte haft avsedd effekt.
Bedömning och betygssättning
Skolan ska se till att läraren gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper
utifrån de nationella kunskapskraven, och ger eleven och dess vårdnadshavare
information om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Eleven ska,
när omdömen ges eller betyg sätts i olika ämnen, enbart bedömas utifrån de
nationella kunskapskraven och inte utifrån andra kriterier som läraren och
skolan själv upprättat. Lärarens analyser av elevernas kunskaper ska bygga på
olika underlag, som tillsammans ger en bred och allsidig bild av elevernas
kunskaper. I detta ingår att läraren bl.a. ska använda sig av nationella
Skolinspektionen
Beslut
2015-03-27
12 (14)
Dnr 43 - 2014:8044
ämnesprov tillsammans med övriga muntliga och skriftliga elevprestationer.
Vidare ska skolan göra eleven och dess vårdnadshavare delaktiga i elevens
utveckling genom att, löpande under studietiden och genom
utvecklingssamtal, informera om elevens kunskapsmässiga och sociala
utveckling och hur denna bäst kan stödjas.
Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling
Skolan ska, i det dagliga arbetet, arbeta för att elevernas lärmiljö ska präglas av
trygghet och studiero och är fri från kränkande behandling. Skolan ska se till
att eleverna kan bedriva sina studier i en lugn miljö där de t.ex. inte störs, hotas
eller känner sig otrygga av andra elever. Denna miljö bör inte begränsas till
enbart lektionssalar, utan även gälla övriga studieutrymmen på skolan som
exempelvis skolbibliotek, grupprum, etc. Vidare ska skolan genomföra åtgärder
för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever vid skolan. Om
en enskild elev upplever sig kränkt ska omständigheterna utredas, och i
förekommande fall åtgärdas för att förhindra kränkande behandling i
framtiden.
Bedömning
Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller
författningarnas krav inom dessa arbetsområden.
På Skolinspektionens vägnar
Hans Larson
Beslutsfattare
Yk -7)14
Ulla-Britt Nomin
Föredragande
Bilagor
Bilaga 1: Allmänt om tillsynen
Bilaga 2: Fakta om Kullens skola
Skolinspektionen
Beslut
2015-03-27
13 (14)
Dnr 43 - 2014:8044
Bilaga 1: Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att
se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten.
Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en
trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen.
Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner,
utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet.
Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman
ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass,
grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning,
fritidshem och annan pedagogisk verksamhet.
Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de
skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till.
Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva
tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister
åtgärdas och ge råd och vägledning.
Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade
verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning
utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser
som verksamheterna är skyldiga att följa.
När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en
bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för
verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som
huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen
fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om
den skolenheten.
Skolinspektionen fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens
ansvartagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för.
Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och
lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina
bedömningar på.
I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att
komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder
som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens
arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen
också vill se effekter av de åtgärder som vidtas.
Skolinspektionen
Beslut
2015-03-27
14 (14)
Dnr 43 - 2014:8044
Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens
webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga 2: Fakta om Kullens skola
Kullens skola ligger ungefär 2,5 kilometer från Kungälvs centrum. Skolenheten
Kullens skola omfattar grundsärskola årskurserna 1-3, fritidshem samt
förskoleklass och grundskola årskurserna 1-6. Detta beslut omfattar
förskoleklass och grundskola som vid tillsynen har 227 elever i grundskolans
årskurser 1- 6 och 49 elever i förskoleklasserna. Eleverna är indelade i
åldershomogena klasser med en ansvarig lärare för varje klass. Skolan är
organiserad i två lärararbetslag. Rektorn som också har ansvar för skolans
fritidshem och grundsärskola har arbetat på skolan sedan våren 2013.
Skolinspektionen
2015-06-15
Dnr 403-2014:8050
påtalade brister i regelbunden tillsyn i Mimers hus gymnasium
enhet 4, i Kungälvs kommun
Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10
Brist 1:
I undervisningen tas hänsyn till varje individs behov, förutsättningar, erfarenheter
och tänkande
Lärarna ser till att eleverna får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och
följande:
a. Skolinspektionens beslut har redovisats för enheten av rektor vid
Arbetsplatsträff den 25 april. Enhetens pedagogiska ledningsgrupp har
träffats vid tre tillfällen och utifrån GR:s elevenkät och Skolinspektionens
elevenkät diskuterat upplägg på hur vi på skolenheten skall arbeta med
bristerna. Resultatet är att vid vi två halvdagar 11 respektive 12 juni arbetat
med analys varför resultatet ser som det gör och vilka åtgärder man kan
tänka sig att vidta och hur man kan följa upp åtgärderna. Arbetslagen har
sammanställt skriftligen sina analyser och förslag på åtgärder. På
demokratiskt forum har dialog programvis (SA, ES-musik och EK) med
elevrepresentanter förts under april och maj månad. Där har frågor kring
elevinflytande och anpassning diskuterats.
b. Rektor har initierat arbetet via enhetens pedagogiska ledningsgrupp som
består av representanter för varje program. Arbetslagen har informerats om
pedagogiska ledningsgruppens arbete och har själva deltagit under den 11
och 12 juni.
c. Arbetet inleddes den 25 april vid en arbetsplatsträff och kommer att fortgå
under läsåret 15/16. Varje termin kommer åtgärderna utvärderas.
Ej genomfört ännu.
Inget resultat finns att tillgå.
4.
resultat.
a. Det har resulterat i en medvetenhet om vilka krav styrdokumenten ställer
på personalen avseende inflytande och delaktighet samt anpassning av
undervisningen.
b. Rektor kommer sammanställa arbetslagens förslag från 11-12 juni till en för
enheten preliminär gemensam handlingsplan. Denna handlingsplan
redovisas den 11 augusti och justeras eventuellt efter synpunkter.
Upprättad handlingsplan kommer att genomföras under kommande läsår.
Dessutom kommer rektor att ta upp med varje enskild lärare på
medarbetarsamtal hur läraren ser till att eleverna har ett reellt inflytande på
utbildningen samt hur läraren anpassar undervisningen till varje enskild
individ. Alla medarbetarsamtal kommer bygga på genomförda
lektionsobservationer.
c. Arbetet kommer fortgå tills att genomförda åtgärder visat att de har haft
önskad effekt.
d. Arbetet med att åtgärda bristen kommer att följas upp utifrån
handlingsplanen samt genom GR:s årliga elevenkät.
Från läsår 2015/16 ändras enhetens sammansättning. Ekonomiprogrammet byter
till annan enhet. Barn- och fritidsprogrammet och Estetiska programmet inriktning
Media tillkommer till enheten.
Brist 2:
Vid skolenheten bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande
behandling av elever.
följande:
Nytillträdd rektor har konstaterat att åtgärder i enhetens plan mot kränkande
behandling inte är kopplade till en kartläggning gjord under förra året. Föregående
års åtgärder är ej heller utvärderade. En plan för hur arbetet skall avhjälpa bristen
har upprättats.
Ingen utvärdering gjord ännu.
Inga resultat finns ännu.
4.
resultat.
a. Inga ännu
b. Rektor kommer att tillsammans med personal i augusti 2015 revidera
befintlig plan mot kränkande behandling. Det innebär att genomförda
åtgärder skrivna i nuvarande planen kommer att utvärderas och nya
åtgärder som är kopplade till analys av förra årets kartläggning
genomföras. Detta för att uppfylla författningarnas krav på systematik i
värdegrundsarbetet.
c. Planen kommer att vara uppdaterad september 2015.
d. Vi kommer att utvärdera planen i slutet av nästa läsår. Då kan vi konstatera
om åtgärderna i planen fungerat.
Från läsår 2015/16 ändras enhetens sammansättning. Ekonomiprogrammet byter till annan
enhet. Barn- och fritidsprogrammet och Estetiska programmet inriktning Media
tillkommer till enheten.
Brist 3:
elevernas utveckling mot utbildningens mål.
följande:
a) Elevhälsan och skolledningen har haft möte där riktlinjer för det fortsatta
arbetet lagts upp som skall leda till att elevhälsan skall främst arbeta
främjande och förebyggande. Elevhälsopersonalen har fått inkomma med
exempel på redan förekommande förebyggande arbete och förslag på hur
man kan arbeta mer förebyggande. Nedan presenteras exempel på
planerade eller genomförda aktiviteter som elevhälsan ansvarar för.
Förebyggande åtgärder
Efter sammanställning av på vad som redan görs och inkomna förslag på
vad som kan utvecklas har beslutats att elevhälsan skall använda
kartläggning av elevernas situation som underlag för att planera sitt
förebyggande och hälsofrämjande arbete.
Skolsköterskan skall utifrån gjorda hälsosamtal göra en sammanställning av
risker och analysera dessa. Skolsköterskan skall också ansvara för att denna
information når undervisande lärare, mentorer och övrig personal.
Elevhälsan ska ta fram nyckeltal utifrån gjorda analyser av elevenkäter.
Skolpsykologen har under våren startat en ”sömngrupp” och en
”stressgrupp” för elever.
Specialpedagogen genomförde den 12 juni en personalutbildning kring
anpassningar, extra anpassningar och särskilt stöd.
Hälsofrämjande åtgärder
Kurator skall planera och genomföra kommande hälsodagar, driva en aktiv
antirökgrupp samt tillsammans med övriga elevhälsan utvärdera planen
mot kränkande behandling.
b) Ansvarig för dessa åtgärder är rektor. I arbetet har förutom elevhälsan och
ledningsgruppen för gymnasiet också övrig personal varit involverade.
c) Arbetet påbörjades 2015-03-27 och kommer att fortsätta med utvärderingar
under läsåret. En heldag med elevhälsan och skolledningen är planerad till
den 17 juni 2015. Ytterligare hälsodagar planeras in under läsåret.
4.
resultat.
a. Inga resultat än.
b. Temadagar skall med betoning på drogförebyggande arbete, exempelvis
antirökningskampanjer, läggas in i kalendariet.
En föreläsning kring HBTQ- och likabehandlingsfrågor skall ges till alla
anställda måndagen den 10 augusti 2015. Ytterligare föreläsningar är
inplanerade den 16 oktober och 2 december tillsamman med folkhälsan där
kurator är vår representant.
Till hösten kommer elevhälsan att ha en samordnande rektor för elevhälsan
på Mimers hus. Samordnaren skall se över elevhälsans arbete. Roller,
ansvar och rutiner skall tydliggöras i en lokal elevhälsoplan. Detta ska
underlätta och synliggöra för elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande
arbete.
c. Bristen kommer vara avhjälpt succesivt under nästa läsår 15/16.
d. Utvärdering av de aktiviteter som för elevhälsan skall leda till att
elevhälsan främst ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande görs bland
annat genom att den lokala elevhälsoplanen följs upp. Detta görs
fortgående under läsåret 2015/16 på möten med elevhälsan,
arbetsplatsträffar, planeringsdagar, utvärderingsdagar, klassråd och
demokratiska forum.
Brist 4:
Rektor följer upp enhetens resultat. Uppföljningen genomförs i relation till de
nationella målen och dokumenteras.
Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektor om
nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna
Rektor planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa.
följande:
a. Skolinspektionens beslut har redovisats för enheten av rektor vid
Arbetsplatsträff den 25 april. Onsdagen den 10 juni avsattes för att
personalen ska följa upp enhetens resultat avseende måluppfyllelse av
betyg, andel med examensbevis, frånvaro och avhopp i relation till de
nationella målen. Skolkontoret har sammanställt underlag för respektive
program för analys. Samtliga rektorer på Mimers Hus Gymnasium
genomförde en heldag den 16 juni för uppföljning av respektive skolenhets
resultat och de analyser som arbetslagen tagit fram den 10 juni.
b. Ansvarig för framtagande av enhetens handlingsplan är rektor. I arbetet
medverkar rektor och enhetens personal på Mimers Hus Gymnasium.
c. Arbetet påbörjades 2015-04-15 och kommer att fortsätta enligt plan.
4.
resultat.
a. Då inget tidigare systematisk dokumenterat kvalitetsarbete finns att tillgå
på enheten går det inte jämföra med tidigare år.
b. Rektor kommer att fortsätta analysera utifrån sammanställt material samt
arbetslagens analyser och förslag på åtgärder. Elevhälsan som har fått i
uppdrag att analysera läsårets elevenkäter och ta fram nyckeltal avseende
trivsel och trygghet delger dessa till rektor. Rektor kommer ta fram ett
förslag till handlingsplan med åtgärder för högre måluppfyllelse utifrån sin
analys. Handlingsplanen kommer att återkopplas till personalen onsdagen
den 12 augusti och därefter beslutas handlingsplanen efter synpunkter från
personalen av rektor.
c. Ett års arbete enligt årshjulet bör vara tillräckligt för att processen kring
systematiskt kvalitetsarbete skall kunna bedömas fungera enligt
författningarna.
d. Genom att utvärdera att processen kring systematiskt kvalitetsarbete
fungerar. Rektor kommer att ansvara för att mäta åtgärdernas effekt
2015-06-15
Dnr 403-2014:8048
påtalade brister i regelbunden tillsyn i Kullenskolan grundsärskola,
Kungälvs kommun
Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10
Brist 1:
 Elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja
elevernas utveckling mot utbildningens mål.
följande:
a
Rektor har beslutat om en organisation för där elevhälsan träffas och får möjlighet
att planera för ett förebyggande och främjande hälsoarbetet och stötta personalen
till att ge eleverna förutsättningar att nå målen för utbildningen.
Rektor tydliggör att samtliga professioner inom elevhälsan ska vara med i det
förebyggande och främjande arbetet.
Specialpedagogen för grundsärskolan kommer att under terminen att vid något
eller ett par tillfällen delta i grundskolans elevhälsoteamsmöte. Vid dessa träffar
kommer fokus att vara på det främjande och förebyggande arbetet. De två skolorna
kan ha vissa gemensamma utvecklingsområden och specifika för respektive
skolform. I början av hösten kommer särskolans rektorer att träffas tillsammans
med samordnaren för särskola och diskutera hur skolorna ska kunna jobba
förebyggande och främjande och framtagandet av en elevhälsoplan för respektive
skola.
Det planeras 1 möte/termin där elevhälsans personal, rektor och
specialpedagog/klassföreståndare deltar. Vid detta möte ges information om
eleverna på grundsärskolan och deras skolgång. Elevernas ev behov tas upp och
arbetas vidare med inom elevhälsan. Dokumentationen sker och sparas inom
elevhälsan. Detta är ett sätt att öka samtliga professioners kunskap om skolan och
eleverna.
Elevhälsan ska vara delaktig i skolans arbete med likabehandling och mot
kränkningar och diskriminering. I slutet av detta läsår kommer Kullens skola att se
över riskområden för både grundskolans och grundsärskolans elever. Dessa
riskområden tas sedan upp i likabehandlingsplanen som revideras årligen.
b
Rektor och specialpedagog har varit involverade i arbetet. Rektor ansvarar för att
träffar äger rum och konkreta utvecklingsområden identifieras och aktiviteter
planers och dokumenteras.
c
Arbetet med startades i april och fortgår kommande läsår
4.
resultat.
a
Det finns ännu inga resultat att redovisa men rektor har lagt upp en plan för att vid
olika möten på året se till att de olika professionerna inom elevhälsan deltar och
gemensamt planerar för aktiviteter.
b
a. I det fortsatta arbetet kommer skolan att konkretisera hur det främjande och
förebyggande arbetet ska ske och dokumentera detta.
c
Bristen bedöms vara avhjälpt till läsårets slut 2016.
d
Åtgärderna kommer följas upp regelbundet genom träffar mellan rektor och
specialpedagog. En större utvärdering av arbetet kommer ske gemensamt av hela
elevhälsan vid läsårets slut.
Brist 2:
• Rektor följer upp skolenhetens resultat. Uppföljningen genomförs i relation till
följande:
a
Arbetet utifrån skolinspektionens beslut startade redan nu i april med ett möte där
övriga särskolor, (rektorer, förstelärare och pedagoger) medverkade tillsammans
med verksamhetsutvecklare i Kungälvs kommun. Syftet är att skapa en likvärdig
särskola med dokumentation som görs och förs vidare på samma sätt till rektor och
skolenhet. Utifrån detta har rektor beslutat om att införa följande rutin för
uppföljningen av skolans kvalitet och resultat:
• Rektor och specialpedagog träffas regelbundet (1 tillfälle/vecka) för att diskutera
den planerade undervisningen och för att rektor skall få en fortlöpande
information gällande verksamheten. Dessa möten dokumenteras och följs upp. Vid
varje terminsslut utvärderas verksamheten och verksamhetens mål följs upp (se
bifogad blankett). Utvärdering och analys dokumenteras och sparas inför
utvärderingen av lå i juni månad.
Varje elevs utveckling följs upp och utgör underlag för mer övergripande analyser.
Specialpedagogen följer elevernas utveckling mot målen och skapar individuella
mål för respektive elev. Detta dokumenteras i en målpärm där respektive elevs
utveckling och målsättning nedtecknas (”Isabergs målpärm”). Specialpedagogen
har också utvecklingssamtal med vårdnadshavaren. Detta underlag används sedan
i diskussioner med rektor kring den planerade undervisningen och elevernas
utveckling.
• Analyserna som är gjorda under läsåret ligger till grund för planeringen inför
nästa läsår.
• Grundsärskolan har ett eget årshjul, liksom övriga verksamheter på Kullens
skola, som visar vad som skall göras under läsåret.
b
Rektor är ansvarig för att rutinerna följs och dokumenteras. Specialpedagogen är
ansvarig för dokumentationen av de enskilda eleverna.
c
Arbetet inleddes i april och fortgår under kommande läsår
4.
resultat.
a
En struktur för regelbunden uppföljning av undervisningen och kvaliteten har
skapats. Beslut har tagits om hur dokumentation ska ske. Ett årshjul med olika
aktiveter har tagits fram. Under sommaren sker en första analys av elevernas
måluppfyllelse kopplat till arbetssätt och resurser. Utifrån detta kommer vi att
besluta om åtgärder vid terminsstart.
b
Vi kommer att fortsätta jobba enligt ovan beskrivna rutin och planerade aktiviteter
som finns i årshjulet.
c
Om ett år. Då har vi arbetat utifrån våra rutiner under ett helt läsår och genomfört
alla planerade aktiviteter.
d
Vid nästa läsårs slut kommer personal och rektor att utvärdera inte bara
undervisning och kvalitet utan även hur vårt systematiska kvalitetsarbete fungerat.
Om arbetssättet fungerat och vad vi behöver utveckla. Tanken är att ta stöd av
BRUK-frågorna.

BRUK 3:4 - Kungälv

Transcription

Similar documents

Steg 1: Ett roligt namn (boktitel):

Prov på nervsystemet, år 9

Inläsningsblad fysik, energi

Repetitionsuppgifter Kroppen

Årets Produktutveckling

Arbetsblad-Elevator-Pitch-Worksheet-svenska-Almi

Klagomålsblankett - Eudora Internationella Förskola

Uppföljningsbeslut

Kapitel 3 – Den öde ön Du har precis kommit fram till en tillsynes

CMB 2 150828 - BIG - Stockholms universitet