ÅRSREDOVISNING 2014

Transcription

ÅRSREDOVISNING 2014

0
1
Innehåll
Kommunstyrelsens ordförande ............................................................................... 3 Omvärld ............................................................................................................. 4 Redovisningsmodell .............................................................................................. 8 Finansiell analys ................................................................................................. 10 Framtid .......................................................................................................... 16 Förslag till beslut: .............................................................................................. 16 Investeringsverksamhet ................................................................................... 26 Nyckeltal ........................................................................................................ 27 Särredovisning av VA-verksamheten .................................................................. 28 Personalekonomiskt bokslut ................................................................................. 29 Melleruds kommunfullmäktige .............................................................................. 31 Överförmyndare ................................................................................................. 32 Revision ............................................................................................................ 33 Kommunstyrelsen .............................................................................................. 34 Kommunstyrelseförvaltningen .............................................................................. 35 Miljö- hälsa och hållbar utveckling ........................................................................ 41 Samhällsbyggnadsförvaltningen ........................................................................... 42 Plan- och byggkontoret ....................................................................................... 48 Kultur- och utbildningsförvaltningen ...................................................................... 51 Socialförvaltningen ............................................................................................. 58 Melleruds Bolagshus AB ...................................................................................... 65 Melleruds Bostäder AB ........................................................................................ 66 Melleruds Industrilokaler AB ................................................................................ 67 Revisionsberättelse............................................................................................. 68 Vision ............................................................................................................... 69 2
Kommunstyrelsens ordförande
Återigen ett ekonomiskt starkt bokslut. Det elfte på raken! Starka bokslut ger
möjlighet till amortering av de ännu höga lånen. Med årets amortering på 40
mkr är kommunen på väg att nå den grundläggande ekonomiska
anständighetsnivån, att tillgångarna är i nivå med skulderna. Tio år med en
föredömlig budgetprocess är en stor del av förklaringen. Ett framgångsrikt
samspel/ansvarstagande mellan politiker och tjänstemän är hemligheten. Något
att vara rädd om!!
Alltjämt dör fler än det föds -fler begravningar än dop- men genom ökande
inflyttning/invandring har befolkningsutvecklingen vänt. Nya människor från nya
kulturer berikar kommunen. Dock frestar den stora volymen asylsökande på
kommunens verksamheter. Det är verkligen dags att samtliga kommuner tar sitt
ansvar. Allt för många sitter ännu på åskådarplats.
Ökande befolkning har bidragit till det goda resultatet liksom, i ännu högre grad,
det förändrade utjämningssystemet som riksdagen till slut orkade fatta beslut
om. Systemet är det absolut största regionalpolitiska redskapet i Sverige.
Förändringen gynnade Melleruds kommun, liksom de flesta
landsbygdskommuner.
Under året slutfördes kommunens åtagande i Sunnanå Hamn. Med beräknade
intäkter från försäljningen av de kommunägda sjöbodarna hamnar slutnotan i
paritet med vad som på senare år investerats i Rådahallen. För kommunens
utveckling ett synnerligen framgångsrikt projekt!
2014 var ”det stora saneringsåret” i Melleruds tätort. Både staten, kommunen
och näringslivet har varit involverade. Staten tog kostnaden för den blytunga
fastigheten i närheten av Hellbergs, kommunen för kvarteret Ugglan och
Melleruds Handel för Västerråda. Mellerud - en kommun i stark utveckling!
I takt med att handelscentret på Västerråda växer fram är det hög tid för
engagemang över torgets utveckling. Ett utmärkt tillfälle för dialog med
medborgarna. Torgets styrka är bland annat mångfalden av offentlig service. Hur
göra torget gästvänligare och ännu mer attraktivt och hur kan COOP-tomten
bidra till detta?
Kommande mandatperiod leds kommunen av en ny majoritet med en splittrad
opposition. Nya hungriga politiker, blandat med de som varit med förr, ska fatta
beslut som fortsatt utvecklar Melleruds kommun. Jag önskar er lycka till!
kom beslutet som vi, och många med oss, väntat på – reformeringen av det kommunala
utjämningssystemet. Ett fåtal välmående kommuner har bromsat
Robert Svensson
3
Omvärld
Befolkning
Antalet invånare i Melleruds kommun har under lång tid minska invånarantalet. Under 2014 har
denna utveckling brutits och befolkningen har ökat med 44 personer. Under 2014 föddes 84 barn,
vilket är en mer än föregående år. Den 31/12 2014 hade Melleruds kommun 8 936 invånare.
Födelsenettot (födda – döda) ser för de senaste åren ut enligt nedan.
2005
2006
2007 2008 2009 2010 2011 2012
Födelsenetto
-53
-52
-36
-37
-51
-50 -42
-32
Under 2014 uppgår antalet födda barn till 85, vilket är 1 fler än 2013.
2013
2014
-52
-35
Flyttningsnettot (inflyttade – utflyttade) ser för de senaste åren ut enligt nedan.
2005
2006
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Flyttnetto
-35
35
-32 -107 -130
-31 -69
-90
-1
79
Under 2014 flyttade det in 449 personer till Mellerud, vilket är 27 fler än under 2013.
Kön
Kvinnor
Män
2013
4 322
4 570
8 892
Åldersgrupper
585
0-6
939
7-17
779
18-24
1 598
25-44
2 550
45-64
1 707
65-79
734
80-w
Summa:
8 892
2014
4 316
4 620
8 936
-6
50
44
592
7
959 20
762 -17
1 661 63
2 499 -51
1 732 25
731 -3
8 936 44
Församlingar
År
Holm
Bolstad
Skållerud
Ör
Summa:
2013
4 523
1 165
1 239
1 965
8 892
2014
4 525
1 163
1 259
1 989
8 936
2
-2
20
24
44
Arbetsmarknad
Under 2014 har antalet arbetslösa sjunkit. I december 2014 var det 378 inskrivna personer på
Arbetsförmedlingen. Detta är 26 personer färre än det var i samma månad 2013.
För 2015 är svårare att prognosera för Melleruds del. Detta beror dels på konjunkturläget i landet,
men också rådande läge i världen som helhet.
Bostadsmarknad
Med en befolkningsminskning kan man anta att behovet av nyproducerade bostäder inte är så stort.
Trots detta har det under året beviljats bygglov för 10 (12) enfamiljshus. Intresset att bygga
bostadshus i Mellerud har under flera år varit större än i våra grannkommuner.
God skatteunderlagstillväxt i riket
Under 2014 steg antalet arbetade timma i ekonomin betydligt mer än 2013 samtidigt som den
automatiska balanseringen av inkomstknutna pensioner höll tillbaka pensionsinkomsterna. Det
resulterade i att skatteunderlaget växte i samma takt som året innan exklusive effekter av
regelförändringar
4
Arbetade timmar ger ett stort bidrag till skatteunderlagstillväxten även i år. Tack vare tilltagande
löneökningar och en snabb utveckling av pensionsinkomsterna skjuter skatteunderlaget fart och visar
det största ökningstalet sedan 2008. Nästa år fortsätter den konjunkturella återhämtningen med
ytterligare ökning av antalet arbetade timmar, stigande timlöner och tilltagande pensionsinkomster.
Det motverkas visserligen av minskade arbetslöshetsersättningar och en snabbare ökning av
grundavdragen, men skatteunderlaget i riket växer ändå i samma höga takt. Källa: SKL Cirk 15:7.
Melleruds kommun - framtiden
Melleruds kommun redovisar 2014 ett resultat på 19,3 mnkr vilket motsvarar 3,9 % av intäkterna
från skatt- och bidrag. I resultatet ingår en ökning av bidraget för mellankommunal
kostnadsutjämning med 11,7 mnkr.
Skattesats till kommunen kr/skkr
2011
2012
2013
2014
2015
Vänersborg
22,64
22,21
22,21
22,21
22,21
Färgelanda
21,69
22,76
22,76
22,26
22,26
Bengtsfors
22,79
22,42
22,42
22,42
Åmål
22,89
22,46
22,46
22,46
Befolkningsförändring 2014
Födelse‐ Flyttnings‐
Invånare
överskott
netto
37 890
61
460
6 502
‐9
‐11
22,92
9 556
‐59
65
22,46
12 326
‐51
148
Mellerud
22,69
22,60
22,60
22,60
22,60
8 936
‐35
79
Dals‐Ed
23,64
23,21
23,21
23,21
23,21
4 764
‐12
36
De första signalerna för 2015 ser bra ut, Kommunfullmäktige beslutade i november om en budget
med 24,2 mnkr i resultat i beslutet ingick en utökning av Socialnämndens anslag med 1,5 mnkr,
Kultur och utbildning 1,2 mnkr och 0,8 mnkr till Kommunstyrelsen.
Årets första skatteprognos presenterades under vecka 7. Den redovisade en fortsatt stark ökning av
skatteunderlaget i riket.
Kommunen använder sig av den skatteprognos som Skl lämnar och ett aktuellt resultat 2015 är 23,3
mnkr förutsatt att alla verksamheter håller sig inom tilldelade ramar. Osäkerhet råder om en eventuell
borttagning av den sänkta arbetsgivaravgiften i samband med vårbudgeten. Budgetarbetet för 2016
har inletts med finansiella direktiv från budgetberedningen. Uppdraget till tjänstemannaberedningen
är en oförändrad verksamhet, ett resultat motsvarande 3 % och oförändrad skattesats.
Mellerud ökar 44 invånare under 2014 vilket är bättre än på många år, positivt är också att antalet
födda är högt och att antalet invånare i åldersgruppen 18-24. Flyttnettot d.v.s. skillnaden mellan
antalet in och utflyttade är +79, skillnaden mellan antalet födda och döda är fortsatt negativt.
Schablonmässigt ger befolkningsökningen en positiv effekt på kommunens finansiering, en ökning
med 44 invånare i stället för en minskning med 100 vilket använts i planeringen ger en positiv intäkt.
Kostnaden påverkas utifrån de inflyttades omsorgsbehov.
Andel av rikets medelskattekraft i %
2009 2010 2011 2012 2013
2014
Vänersborg 96 95 95 94
92
93
Färgelanda 84 84 84 84
84
83
Åmål 88 86 85 84
84
86
Bengtsfors 84 83 83 82
81
83
Dals‐Ed 81 81 82 80
78
78
Mellerud 81 82 82 79
79
81
Trots att Mellerud vid ingången av 2015 förbättrat sin relativa skattekraft finns det endast fem
kommuner i landet som har lägre skattekraft per invånare än Mellerud, det är Årjäng, Eda, Bjurholm,
Dals-Ed och Högsby. Inkomster beskattade i annat land ingår inte i underlaget.
5
Inför 2014 rättades felaktiga beräkningar i kostnads-utjämningssystemet, i samband med detta
kompenserades de kommuner som betalar till inkomst-utjämningssystemet med en miljard. Den nya
regeringen har föreslagit att denna kompensation ska tas bort. Vad inte alla tänker på är att
kostnadsutjämningen är relativ övriga kommuner, systemet förändras utifrån detta. 1999 betalade
Mellerud en avgift på 1 640 kr/inv. = -14,7 mnkr, under 2014 fick Mellerud ett bidrag på 2 222
kr/inv. = 19,5 mnkr, nästa år 2 176 kr/inv. = 20,1 mnkr. En skillnad på 34,8 mnkr.
utjämningsbidrag /
utjämningsavgift Kr per
invånare
1996
-498
2006
424
1997 1998 1999 2000
-942 -1 277 -1 640 -175
2007 2008 2009 2010
201
394
384
75
2001 2002
264 199
2011 2012
157 566
2003 2004 2005
530
686
564
2013 2014 2015
566 2 222 2 176
Övergripande mål
Kommunfullmäktige har för att främja en utveckling av god ekonomisk hushållning fastställt
övergripande mål för ekonomi och verksamhet.
Finansiella mål
De finansiella målen utgår från kommunfullmäktiges definition:
Innevarande generation ska inte överföra några obalanserade kostnader eller skulder till kommande
generationer.
•
Det innebär att resultatet, vilket ska uppnås, är på en nivå där samtliga kostnader och
värdeminskningar inkluderas. Kommunens skulder inklusive ansvarsförbindelse för pensioner ska
som ett delmål minskas till en nivå som ger en positiv soliditet.
 Det innebär att investeringar ska finansieras med skattemedel och att låneskulden ska amorteras.
Kommunfullmäktige har utifrån detta tagit fram konkreta finansiella mål vilka årligen ses över i
samband med budgetarbetet.
De finansiella målen stäms av i årsredovisningens del för finansiell analys.
Verksamhetsmål
Kommunfullmäktige har sedan några år tillbaka fastställt vad man vill uppnå med styrning i ett
visionsdokument. Dokumentet tar upp ett antal övergripande inriktningsmål.
Melleruds kommun ska:





alltid sätta medborgaren i centrum
vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer
kreativitet
erbjuda god livskvalitet
prioritera barnfamiljer och ungdomar
erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt
Styrelse och nämnder har utifrån inriktningsmålen tagit fram uppföljningsbara prestationsmål för
budgetåret. Nämnderna redovisar måluppfyllelsen i respektive nämnds del av
förvaltningsberättelsen. Visionen återfinns i sin helhet längst bak i årsredovisningen.
Nämnderna redovisar sina prestationsmål till Kommunfullmäktige i november året före budgetåret.
Prestationsmålen är ett led i Kommunfullmäktiges styrning mot god ekonomisk hushållning.
6
Kommunstyrelsens administrativa förvaltning
Mål- och måluppfyllelse redovisas på sidorna 34-41 i årsredovisningen. Förvaltningen har
framgångsrikt arbetat mot sina mål, och redovisar en positiv utveckling.
Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsförvaltning
Mål- och måluppfyllelse redovisas på sidorna 42-47 i årsredovisningen.
Förvaltningen har framgångsrikt arbetat mot sina mål, och redovisar en positiv utveckling för de
flesta målen. Några av målsättningarna kommer förvaltningen att få jobba vidare med.
Byggnadsnämndens samhällsbyggnadsförvaltning
Mål- och måluppfyllelse redovisas på sidan 48-50 i årsredovisningen.
Förvaltningen har på ett bra sätt gjort framsteg och i huvudsak uppfyllt nämndens målsättningar.
Kultur- och utbildningsnämndens förvaltning
Mål- och måluppfyllelse redovisas på sidan 51-58 i årsredovisningen.
Några av de uppsatta målen kan endast teoretiskt uppfyllas. Målen har bidragit till att utveckla
verksamheten och resultaten är bättre än tidigare.
Socialnämnden, socialtjänsten
Mål- och måluppfyllelse redovisas på sidorna 59-5 i årsredovisningen.
Flera av målen är inte uppfyllda. Flera av nämndens uppsatta nyckeltal är inte redovisade eller
kommenterade. Arbetet med mål och uppföljning av nämndens mål kan utvecklas väsentligt.
Att utveckla mål som leder mot en god ekonomisk hushållning är en process som kräver medverkan
och engagemang från uppdragsgivarna till förvaltningen. De ekonomiska målen är ofta mer
tillgängliga – men de behöver kompletteras med mål och mått som ställer krav på verksamhetens
innehåll.
Målarbetet befinner sig i en pågående process och utvecklas till det bättre. Målen och målarbetet i
2015 års budget är ett snäpp bättre och sannolikt kommer både den löpande och slutliga
redovisningen av måluppfyllelsen vara på en högre nivå under 2015.
7
Redovisningsmodell
Resultaträkning (sid 16) visar kommunens ekonomiska resultat. Här redovisas intäkter minus
kostnader vilket ger förändring av kommunens eget kapital.
• Verksamhetens nettokostnader visar verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader
• Resultat före finansiella intäkter och kostnader anger om skatteintäkterna täcker
nettokostnaderna
• Resultat före extraordinära poster beskriver resultatet av den löpande verksamheten,
skatteintäkter samt finansiella poster. Om det inte finns några extraordinära poster är detta årets
resultat.
Finansieringsanalysen (sid 16) redovisar inbetalningar och utbetalningar, d.v.s. hur medel anskaffas
och hur dessa använts. Här visas hur driftsverksamheten finansierat investeringarna samt bidragit till
förändringen av likvida medel.
I balansräkningen (sid 17) redovisas kommunens finansiella ställning vid årsskiftet. Den visar vilka
tillgångar kommunen har och hur dessa har finansierats, med skulder eller eget kapital.
Balansräkningens tillgångssida uppdelas i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar.
Omsättningstillgångar innehåller likvida medel, kortfristiga fordringar (som förfaller till betalning inom
ett år), förråd och exploateringsfastigheter. Anläggningstillgångar är tillgångar med längre varaktighet,
t.ex. byggnader, fordon, maskiner.
Finansiering av tillgångar sker med eget kapital och/eller med främmande kapital (lån). Det främmande
kapitalet indelas i kortfristiga och långfristiga skulder beroende på skuldernas löptid.
Eget kapital är differensen mellan tillgångar och skulder. Eget kapital kan delas upp i
anläggningskapital (anläggningar – långfristiga skulder) och rörelsekapital (omsättningstillgångar –
kortfristiga skulder).
Eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna anger kommunens soliditet, d.v.s. hur stor del av de
totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital.
Finansiella nyckeltal redovisas på sidan 25.
8
Redovisningsprinciper
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer
från Rådet för kommunal redovisning vilket bl.a. innebär att:
 Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att
tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
 Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.
 Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges.
 Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed.
Avvikande redovisningsprinciper
Rekommendationen RKR 18 Redovisning av intäkter innebär bl.a. att anslutningsavgifter periodiseras
över respektive anläggningstillgångs nyttjandeperiod. I detta hänseende har rekommendationen inte
tillämpats, anslutningsavgifter erhålls i liten omfattning.
Sammanställd redovisning
I den kommunala koncernen ska ingå samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20
% inflytande. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning.
51
Intäkter
Skatteintäkter
Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med
rekommendation RKR 4.2.
Övriga intäkter
Anslutningsavgifter har redovisats som intäkt och inte periodiserats.
Kostnader
Avskrivningar
Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär
avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark,
konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar.
Avskrivningstider
Avskrivning sker utifrån komponentens beräknade livslängd. Livslängderna är mellan 3 och 100 år.
En samlad bedömning av nyttjandeperioden görs. För äldre tillgångar har en schablonmodell använts för
uppdelning i komponenter.
Avskrivningsmetod
I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, dvs. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas
när tillgången tas i bruk.
Gränsdragning mellan kostnad och investering
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år
klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde.
Gränsen för mindre värde har satts till ett halvt prisbasbelopp och gäller som gemensam gräns för
materiella och immateriella tillgångar och därmed också för finansiella leasingavtal.
Avsättningar
Pensioner
Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07.
Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt BFN K2.
54
Resultatutjämningsreserv
Avsättning
Avsättning bör ske i sådan omfattning att kommunen tror sig klara en normal konjunkturnedgång utan
att detta påverkar verksamheten kortsiktigt.
Avsättning till resultatutjämningsreserv sker årligen enligt den maximala nivå som stadgas i
kommunallagen. Även om en planerad avsättning kan beslutas i budgeten så är det först när resultatet
för året är klart som den slutliga avsättningen kan avgöras.
Disposition
Disposition ska i princip endast ske då kommunens skatteintäkter får en svag utveckling till följd av en
konjunkturnedgång. En konjunkturnedgång kan anses inträffa när det råder en allmän enighet om detta
bland kommunernas företrädare. Överläggning med kommunens revisorer bör också ske inför beslut.
Vid disposition bör även en bedömning göras av när konjunkturen återhämtar sig.
Resultatutjämningsreserven kan disponeras i samband med bokslut för att täcka oplanerade underskott.
9
Finansiell analys
Utgångspunkten för den finansiella analysen finns i kommunallagens krav på en god ekonomisk
hushållning. Resultaträkningen, finansieringsanalysen och balansräkningen utgör tillsammans underlag
för den finansiella analysen både på kort och lång sikt.
Förutom den verksamhet kommunen bedriver i sina förvaltningar bedrivs viss kommunal verksamhet i
bolagsform.
Koncernredovisning. Enligt lag ska årsredovisningen även innehålla en sammanställd redovisning.
Denna utgör en sammanställning av kommunens resultat- och balansräkningar med de bolag i vilka
kommunen har betydande inflytande. I enlighet med VA-lag särredovisas VA-verksamheten, i egen
resultat- och balansräkning.
I koncernredovisningen ingår kommunens helägda bolag. Dalslandskommunerna kommunalförbund, där
minoritetsintresset bedöms uppgå till 22 % ingår inte i årets sammanställning, förbundet har inte haft
möjlighet att lämna sin årsredovisning i tid.
Melleruds Bolagshus AB
Närmare presentation och redovisning av bolaget finns på sidan 62
Melleruds Bostäder AB
Melleruds Industrilokaler AB
Minoritetsintresse finns i:
Dalslandskommunernas kommunalförbund.
Kommunalförbundet syftar till att handha för kommunerna gemensamma förvaltningsuppdrag. Fr.o.m.
2007 har fyra av Dalslandskommunerna en gemensam Miljönämnd inom kommunalförbundet. Intresse
22 %.
NÄRF, Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund
Förbundet ägs av och bedriver räddningstjänst i Trollhättans, Vänersborgs, Färgelandas och Melleruds
kommun. Intresse 12 %.
Dalslands Turist AB
Bolaget ägs av kommunerna i Dalsland inkl. Vänersborg. Intresse 19 %
Nätaktiebolaget Biogas Brålanda.
Bolaget ägs av Vänersborgs kommun, Melleruds kommun samt
driftsbolaget Biogas Brålanda. Intresse 18 %.
Resultaträkning
Målsättning:
Kommunens resultat ska uppgå till 2 % av intäkterna från skatter
och bidrag.
Årets resultat: plus 19,3 mnkr
Kommunens resultat, skillnaden mellan intäkter och kostnader blev ett överskott på 19,3 mnkr,
tillsammans med bolagen redovisas ett koncernresultat på 17,4 mnkr. Kommunfullmäktiges uppdrag till
styrelse och nämnder var i den ursprungliga budgeten att redovisa ett överskott på 13,2 mnkr. Under
året har Kommunfullmäktige gjort avsteg ifrån det ursprungliga resultatmålet och tilldelat verksamheten
tilläggsbudget på 4,4 mnkr vilket gett ett budgeterat resultat om 8,7 mnkr.
Analys: Summan av definitiv slutavräkning av 2013 års skatteintäkter och preliminär slutavräkning av
2014 års skatteintäkter påverkar resultatet negativt med 0,4 mnkr. Utjämningsystemet ger 11,6 mer i
bidrag än budgeterat. Vid budgeteringstillfället var det fortfarande osäkert om förslaget till ett mer
korrekt utjämningssystem skulle få majoritet i riksdagen. Resultatet uppgår till 3,8 procent av intäkterna
från skatter och bidrag, vilket är bättre än budget och högre än det långsiktigt finansiella målet på 2
procent.
Koncernen
I den sammanställda redovisningen ingår Melleruds bolagshus AB, Melleruds industrilokaler AB samt
Melleruds bostäder AB till 100 procent. Bolagens sammanlagda resultat uppgår till -2,3 mnkr.
10
Balanskravsutredning tkr.
2014
Årets resultat
2013
2012
2011
19 257
15 794
15 443
11 108
0
-644
-748
-373
19 257
15 150
14 695
10 735
-9 216
-5 545
-5 231
-1 330
10 041
9 605
9 464
9 777
Samtliga realisationsvinster
Årets resultat efter
balanskravsjusteringar
Avsatt till resultatutjämningsreserv (över 2 %)
Årets balanskravsresultat
Nettokostnadsandel
Intäkter som verksamheten tar in i form av avgifter/taxor, bidrag mm minskat med resultaträkningens
alla kostnadsposter ger verksamhetens nettokostnad. Detta belopp skall sedan med marginal täckas av
skatteintäkter och bidrag. Ett viktigt och i kommunalverksamhet vanligt finansiellt nyckeltal, är hur stor
andel av skatteintäkterna som går åt för att täcka nettokostnaden. Riktpunkten brukar sättas till 9798%.
I Melleruds kommun använder vi ett finansiellt nyckeltal/mål som anges till hur stor del av skatt och
bidrag som blir över när alla kostnader är betalda, d.v.s. resultatets andel av skatt och bidrag.
Skillnaden mellan de två beräkningssätten är att finansnettot ingår i det senare. Målet för i Melleruds
kommun är 2 %.
Den del av skatteintäkterna som inte krävs för att täcka löpande kostnader kan användas för minskning
av låneskulden och/eller finansiering av investeringar, 2 % av skatt och bidrag motsvarar ca 9-10 mnkr.
Nettokostnadsandel
Finansnetto
Resultat
Summa
Nettokostnadernas andel av skatt & bidrag
Resultatets andel av skatt & bidrag
2014
2013
2011
2010
2012
95,5
95,8
95,8
96,5
97,3
0,7
2009
2008
96,4
96,3
0,9
0,9
1,1
1,6
2,0
1,1
3,9
3,3
3,3
2,4
1,1
1,6
2,5
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
Analys: Av ovanstående tabell framgår att verksamhetens andel av skatt och bidrag uppgår till 96,1
procent. Utrymmet som kvarstår upp till 100 procent, samt avskrivningsutrymmet kan förenklat sägas
användas till amortering eller skattefinansiering av investeringar. För 2014 uppgår detta belopp till 41,5
mnkr. Investeringarna 2014 uppgår till 7,6 mnkr (se sammanställning sid 25). Under året har
kommunens lån hos bankerna amorterats med 40 mnkr och kommunens lån av de anställdas
pensionsmedel har försäkrats med 21,1 mnkr.
Det finansiella målet att resultatet ska motsvara 2 % av intäkterna från skatt & bidrag har uppnåtts
under 2014, tidigare år har det långsiktiga målet varit 3 % vilket endast uppnåtts vid ett tillfälle, år
2005, men nu även 2012, 2013 och 2014.
Det är viktigt att följa kommunens nettokostnadsutveckling i förhållande till skatteintäkter och bidrag.
Under flera år har kommunens nettokostnader ökat snabbare än ökningen av skatt och bidrag. Denna
utveckling bröts under 2013 och har även 2014 gett ett positivt resultat.
Mellan bokslut 2013 och bokslut 2014 har nettokostnaderna ökat med 3,5 procent medan intäkterna
från skatt och bidrag ökat med 4 procent.
Ökning nettokostnader och skatt jämfört med föregående år. %
% / år
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
Skatt & bidrag
4,0
3,3
0,6
1,9
0,8
1,5
3,8
Nettokostnad
3,5
1,5
1,1
1,0
1,7
2,1
2,8
Resultaträkning
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens intäkter, avgifter och specialdestinerade statsbidrag, täcker verksamheternas
bruttokostnader med 24 procent, det innebär att de verksamhetsknutna intäkternas betydelse för
finansieringen har försämrats jämfört med år 2013. Intäkterna har minskat med 4,6 mnkr.
Verksamhetens kostnader
Verksamheternas bruttokostnader uppgår till 630 mnkr. Av de totala kostnaderna utgör
11
personalkostnader 63,1 procent. Ökningen av de totala personalkostnaderna jämfört med föregående år
uppgår till 1,3 procent vilket är lägre än de genomsnittliga löneökningarna.
Skatter och statsbidrag
Skatteintäkter är kommunens största intäktskälla, intäkter från skatter, statsbidrag och
mellankommunal utjämning har ökat med 19 mnkr jämfört med 2013, det motsvarar en ökning på 4
procent. Se not 5 och 6. Kommunens utdebitering är 22:60 per skattekrona, tillsammans med
landstingsskatten på 11,48 är det sammanlagda skatteuttaget 34:08 per skattekrona. Den
genomsnittliga utdebiteringen i riket är 31:99 per skattekrona, den har ökat med 13 öre jämfört med
föregående år.
Finansnetto
Kommunens kostnadsräntor har minskat jämfört med föregående år. De har minskat från 4 828 tkr
2013 till 4 330 tkr 2014, orsaken är lägre skuld och lägre räntenivå på lån och pensionsskuld.
Finansieringsanalys
Finansieringsanalysen (sid 16) redovisar precis som resultaträkningen vad som har hänt under
redovisningsåret. Finansieringsanalysen hämtar information från resultaträkningen och från
balansräkningen. Till skillnad från resultaträkningen som redovisar kostnader och intäkter, så redovisas
in- och utbetalningar i finansieringsanalysen, det s.k. kassaflödet.
Den modell som vi använder i Mellerud är sektorsindelad i tre delar, löpande verksamhet, investering
och finansiering. Den slutar i förändring av likvida medel och du kan läsa av vilken sektor som bidragit
eller förbrukat medel.
Kommunens resultat uppgår till +19,3 mnkr, att det inte är lika med ökning av likvida medel kan man
utläsa av finansieringsanalysen. Verksamhetsåret har krävt 12,8 mnkr mer än vad som flutit in, likvida
medel har minskat från 39,6 mnkr till 26,8 mnkr. Kommunens kortsiktiga betalningsförmåga har
försämrats under året, men förbättrats långsiktigt då orsaken är amortering av skulder.
Balansräkning
Anläggningstillgångar
Målsättning
Investeringarna ska finansieras med egna medel.
Investeringsnivån ska vara i nivå med årets avskrivningar
Kommunens anläggningstillgångar uppgår till 382,8 mnkr. Under 2014 har tillgångarna minskat med
20,7 mnkr. (se not 9)
Årets nettoinvesteringar redovisas på sidan 24. Nettoinvesteringarna inkl. utrangeringar uppgår till 1,6
mnkr. De beloppsmässigt största investeringsobjekten är inledning av ombyggnad av Karolinerskolan,
nya va-ledningar samt försäljning av sjöbodar i Sunnanå hamn.
Även i år har inte samtliga objekt färdigställts, de objekt som har fått igångsättningstillstånd men ej
slutförts får färdigställas nästa år. Överföring av investeringsmedel uppgår till 14,2 mnkr det största
objekten är Karolinerskolan och Västerråda.
Avstämning mot
finansiellt mål
Årets avskrivning och
utrangeringar
Årets bruttoinvestering
Årets försäljningar
Netto tkr
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
22 236
29 151
18 647
17 834
15 963
14 923
14 197
-7 608
-34 355
-67 864
-39 995
-28 310
-24 092
-12 889
6 046
8 607
7 371
585
410
0
846
20 674
- 3 403
-41 846
-21 576
-11 937
-9 169
2 154
Eget kapital
Förändring av eget kapital har skett med årets resultat 19 257 tkr.
Årets resultat uppgår till 3,9 procent av skatter och bidrag vilket är högre än Kommunfullmäktiges
målsättning efter tilläggsbudget. Långsiktigt har Kommunfullmäktige fastställt ett resultatmål på 2
procent av skatter och bidrag.
Resultatet på 19 257 tkr ger en inflationstäckning av ingående eget kapital motsvarande 10,8 procent,
vilket ger en real ökning, (12-månaders förändring av KPI dec 2014 var -0,3 %).
Ett skäl till resultatmålet är att resultatnivån även ska täcka pensionskostnader som ligger utanför
resultat– och balansräkningen. Under 2014 minskade ansvarsförbindelsen med 10,7 mnkr inklusive
löneskatt, vilket innebär att resultatet även täcker denna förändring.
12
Under året har det skett en amortering/tryggande av den delen av pensionsskulden som bokförts på
balansräkningen.
Koncernen
Kommunkoncernens resultat på 17,4 mnkr motsvarar en avkastning på eget kapital med 10,1 % vilket
ger inflationstäckning. Koncernens egna kapital är lågt 193,2 mnkr.
Låneskuld
Målsättning
Inga nya lån ska tas upp. Amortering på befintliga lån ska minst ske
i takt med ökningen av kommunens pensionsskuld.
Positivt resultat tillsammans med en återhållsam investeringsnivå är grunden för att ge möjlighet till
amortering. Under 2014 har amortering av lån utförts med 40 mnkr dessutom har tryggande av
skuldförd pension gjorts med 21,5 mnkr. Kommunens likvida medel har minskat med 12,8 mnkr under
året.
Ansvarsförbindelsen för pensioner har under året minskat med 10,7 mnkr.
Pensionsskuldens förändring beskrivs ytterligare i not 16 och 20 samt i avsnittet för personalekonomi.
År/Mnkr
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
Lån av
kreditinstitut
Förändring
121,3
161,3
138,0
138,0
120,0
120,0
130,0
-40,0
23,3
0,0
23,0
0
-10,0
0
Lån av
anställda
Förändring
222,9
233,6
219,0
220,9
199,5
206,8
206,5
-10,7
14,6
-1,9
21,4
-7,3
0,3
-0,5
Summa
344,2
394,9
357,0
358,9
319,5
326,8
336,5
År/Mnkr
2014
2013
2012
2011
2010
Koncernens upplåning mnkr
275
320
341
351
358
Kommunens upplåning mnkr
121
161
138
143
120
Koncernens genomsnittliga räntebindningstid, år
5,35
5,30
5,81
4,75
2,86
Kommunens genomsnittliga räntebindningstid, år
4,51
4,01
4,00
2,91
2,88
Koncernens genomsnittliga räntesats, %
3,08
2,96
3,22
3,14
3,15
Kommunens genomsnittliga räntesats, %
2,95
2,74
2,88
2,98
3,26
Koncernen
Koncernens långfristiga låneskuld har minskat med 45 mnkr och uppgår idag till 275 mnkr med en
genomsnittlig räntebindningstid på 5,35 år
13
Likviditet – kortsiktig betalningsberedskap
Kommunens likviditet, 26,8 mnkr per 31/12 är en ögonblicksbild. Likviditeten har under året minskat
utifrån beslutade amorteringar och tryggande av pensioner med 62 mnkr Likviditeten den 1 januari var
39,6 mnkr och den 31 december 26,8 mnkr. Kommunen har en checkkredit på 20 mnkr i Dalslands
sparbank.
Soliditet / skuldsättningsgrad
Målsättning
Soliditeten ska inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner på sikt
vara positiv
Soliditetsmåttet redovisar hur stor andel av tillgångarna som balanseras av eget kapital, det vill
säga hur stor del av tillgångarna som finns kvar när skulderna är betalda. Soliditeten är ett mått på
den finansiella handlingsfriheten på längre sikt.
Skuldsättningsgraden är ett mått på det omvända, det vill säga hur stor del av tillgångarna går åt
för att täcka skulderna.
%
Soliditet
Soliditet exkl.
ansvarsförbindelse
Skuldsättningsgrad
- varav avsättning
- varav kortfristig
skuldsättning
- varav långfristig
skuldsättning
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
-6
-11
-12
-18
-16
-19
-22
43
37
34
35
34
33
34
57
63
66
65
66
67
66
4
7
6
7
8
9
9
25
23
31
25
29
27
25
28
33
29
33
29
30
33
Soliditeten inklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner är negativ, tillgångarna täcker
inte kommunens skulder. En rimlig första målsättning för soliditeten är att måttet är positivt inkl.
kommunens ansvarsförbindelse.
Den genomsnittliga soliditeten i riket inkl. ansvarsförbindelsen var 2013 3,7 procent, en försämring
med 0,8 procentenheter jämfört med 2012. För att Melleruds kommun ska öka soliditeten från -5,8
% till genomsnittsnivån i riket 3,7 %, med övriga förutsättningar lika, krävs ett ökat eget kapital
med 43,3 mnkr.
Koncernen
Koncernens soliditet uppgår till 31,3 (26,9) procent exklusive kommunens ansvarsförbindelse för
pensioner.
14
Borgensåtaganden / ansvarsförbindelser
Villkoren för kommunens borgensåtaganden regleras i kommunens finanspolicy. Grunden är en
restriktiv hållning för borgensåtagande gentemot andra än helägda företag. Det totala
borgensåtagandet vid årsskiftet uppgick till 268 mnkr. Åtagandet avser till största delen
Kommuninvest. Detta åtagande är ytterligare beskrivet i not 20. Kommunen är i borgen för 40 %
av lån till egna hem enligt kreditgarantiförordningen (1991:1924), kravet på kommunen att ge
garanti upphörde 1993 och beloppet minskar stadigt. Under 2014 har inga borgensåtaganden
infriats. Risken för infriande av borgen bedöms som liten.
Borgensåtaganden
Tkr
Melleruds bostäder AB
153 275
Egna hem och småhus
47
Nätaktiebolaget Biogas
Brålanda
Kommuninvest i Sverige AB
Koncernens lån i
Kommuninvest
Summa
830
388 225
-274 525
267 852
I enlighet med kommunal redovisningslag, redovisas upplupen pensionsskuld före 1997 som en
ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen tillförs inga nya åtaganden och
huvudparten av utbetalda pensioner tas ur förbindelsen. Skulden ökar på grund av ökade löner
samt förändrad avkastningsberäkning. Under 2013 och 2011 förändrades diskonteringsräntan med
en kraftig skuldökning som följd. Nedan redovisas ansvarsförbindelsens utveckling.
År
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
Mnkr
222,9
233,6
219,0
220,9
199,5
206,8
206,5
Det är viktigt att beakta denna utveckling vid bedömningen av kommunens resultat. Minskningen
jämfört med år 2013 förklaras mer utförligt i årsredovisningens avsnitt för personalekonomi.
Aktualiseringsgraden av pensionsåtagandet är 94 procent.
Det totala borgensåtagandet inklusive ansvarsförbindelser för pensioner uppgår till 491 mnkr eller 55
tkr per invånare. 2013 var åtagandet 56 tkr per invånare, minskningen beror bl.a. på ökat antal
invånare.
Kommentar
Den ekonomiska redovisningen och den finansiella analysens syfte är att identifiera problem.
Det finns framför allt fyra områden som är väsentliga att lyfta fram:
1 Budgetföljsamhet – finansiell kontroll
En grundläggande förutsättning för att kommunen ska ha förutsättningar att förbättra sin ekonomiska
ställning och därmed kunna garantera invånarna en god omsorg och service, är ett bra ekonomiskt
resultat. Det förutsätter att nämnderna anpassar sin verksamhet till det ekonomiska läget. Att inte
följa tilldelade anslag innebär att fullmäktiges beslut åsidosätt. Nämnderna har under 2014 överlag
förbättrat sin budgetföljsamhet.
2 Kapacitetsnivån
Kommunens långsiktiga betalningsförmåga måste stärkas. Soliditeten inklusive den totala
ööpensionsskulden är negativ -11 (-12) procent. Snittet i riket är 4,6 procent. För att uppnå 4,6
procent soliditet inkl. ansvarsförbindelsen behöver kommunen förbättra sitt eget kapital med ca 79
mnkr.
3 Långfristig låneskuld
Låneskulden inklusive återlån av pensionsmedel är hög 394,5 mnkr eller ca 44 tkr per invånare. Den
höga skulden innebär en ränterisk. För att komma ner i en genomsnittlig extern låneskuld behöver
kommunen fortsätta att amortera, vilket förutsätter positiva resultat, i 2014 års budget planeras en
amortering av 10 mnkr.
4 Koncernen
Den pågåendee en omstrukturering av kommunens bolag, under 2014 kommer Melleruds bolagshus
AB och Melleruds Industrilokaler AB att likvideras.
15
Framtid
SKL skriver: Till följd av den oväntat svaga utvecklingen av lönesumman och sysselsättning i slutet av
förra året har vi reviderat ner arbetade timmar. Nästa år fortsätter den konjunkturella återhämtningen
med ytterligare ökning av antalet arbetade timmar, stigande timlöner och tilltagande pensionsinkomster.
De ekonomiska konsekvenserna för Melleruds kommun av ovanstående resonemang är en försämrad
prognos över slutavräkning för beskattningsåret 2014 och därefter en något lägre skattekraftsuppräkning
för 2015 som därefter planar ut på en lägre nivå 2016 - 2017. En väsentlig förbättring åstadkoms genom
en befolkningsökning med 44 i stället för en minskning med 100 invånare.
%
SKL dec
SKL feb
2014
2015
2016
2017
3,3
5,2
4,7
4,5
4,2
4,5
4,3
3,2
5,1
5,1
2018
Vp april
SKL april
Framåt
Det ekonomiska läget ser i det korta perspektivet bra ut och Melleruds kommun har de senaste åren haft
goda resultat, några orsaker är lägre arbetsgivaravgifter för yngre och äldre, återbetalning av premier från
Afa tillsammans med 0-avgift. För 2015 är det inte beslutat om någon ytterligare återbetalning av premier
från Afa.
En ökande del av kommunens anställda är under 26 år eller över 65 år, vilket innebär att kommunen
betalar en lägre arbetsgivaravgift. Förvaltningarna har inte direkt någon ekonomisk nytta av att anställa
yngre eller äldre, internt använder kommunen samma Po-påslag för alla anställningar. Indirekt har
förvaltningarna nytta av det då kommunen tar med denna effekt i finansieringsförutsättningarna. För år
2014 uppgår beloppet till 5,4 mnkr.
Regeringen har rättat till några felaktigheter i kostnadsutjämningssystemet vilket ger bättre kompensation
än tidigare. En av grundidéerna med kostnadsutjämningen är att skillnader i kommunernas skatteuttag
ska motiveras av högre kvalité. Beslutet fattades efter att Kommunfullmäktige fattat beslut om budget.
Björn Lindquist
Ekonomichef
Bokslutsdialog
Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 3-4 mars hållit bokslutsdialog med arbetsutskotten i
kommunens nämnder. I enlighet med kommunens styrprinciper föreslås tilläggsanslag till:
360 tkr till Kultur- och utbildningsnämnden, Kulturbruket
200 tkr till Byggnadsnämnden, kontorsutrustning
300 tkr till Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsförvaltning, fastighetsunderhåll
Förslag till beslut:
Att överlämna årsredovisningen till kommunfullmäktiges revisorer.
Att överlämna årsredovisningen till Kommunfullmäktige.
Att föreslå kommunfullmäktige att för 2015 tilläggsbudgetera utifrån bokslutsdialogens resultat.
Att föreslå kommunfullmäktige att för 2014 avsätta 9,3 mnkr till resultatutjämningsreserv. Reserven
uppgår därefter till 21,4 mnkr.
16
Resultaträkning
Kommunen
Bokslut Bokslut
2013
2014
Belopp i Mkr
Koncernen
Bokslut
2013
Bokslut
2014
Varav jämförelsestörande
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Not
Not
Not
Not
1
2
3
4
158,0
9,2
-589,1
-29,2
-460,3
153,4
0,0
-607,6
-22,2
-476,5
189,3
9,2
-607,1
-34,3
-452,1
187,2
0,0
-628,9
-30,1
-471,7
Skatteintäkter
Slutavräkning skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultat före extraordinära poster
Not 5
316,7
-2,0
165,5
0,7
-4,8
15,8
318,6
-0,9
181,6
0,7
-4,3
19,2
316,7
-2,0
165,5
0,9
-10,8
18,3
318,6
-0,9
181,6
0,8
-10,5
17,8
-1,0
-0,4
Not 6
Not 7
Not 8
Skattekostnader
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader
Årets resultat
Förändring av ansvarsförbindelse för pensioNot 20
Årets resultat inklusive förändring
ansvarsförbindelse
15,8
19,2
17,3
17,4
-14,4
10,7
-14,4
10,7
1,4
29,9
2,9
28,1
Finansieringsanalys
Kommunen
Bokslut Bokslut
2013
2014
Belopp i Mkr
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat
Not 15
Justering för av- och nedskrivningar
Not 4
Justering för gjorda avsättningar
Justering för ianspråkstagna avsättningar
Justering för övriga ej likviditetspåverkandeNot 10
Medel från verksamheten före förändring av rö
50,6
19,2
22,2
0,8
-17,5
-2,3
22,4
57,7
17,4
30,2
0,8
-17,5
-2,3
28,6
Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar
Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulag Not 12
Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulde Not 19
Kassaflöde från den löpande verksamheten
12,5
-0,4
-40,4
22,3
-5,9
0,2
2,0
18,8
14,9
-0,4
-2,3
69,9
-5,4
0,3
1,8
25,2
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Investering i finansiella anläggningstillgångar
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-25,0
0,0
0,0
0,0
-25,0
-1,6
-26,0
0,5
0,0
0,0
-25,6
-3,2
0,3
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån
Amortering av skuld
Not 17
Ökning långfristiga fordringar
Minskning av långfristiga fordringar
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
43,3
-30,0
0,0
0,0
13,3
Periodens kassaflöde
Likvida medel från årets början
Likvida medel vid årets slut
10,5
29,1
39,6
Not 14
17
15,8
29,2
5,6
0,0
Koncernen
Bokslut Bokslut
2013
2014
-1,6
17,3
34,7
5,7
0,0
-2,9
-30,0
0,0
-30,9
0,0
0,2
-30,7
-36,0
-12,8
39,6
26,8
13,7
41,4
55,1
-13,6
55,1
41,5
-30,0
-36,0
Balansräkning
Kommunen
Koncernen
Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut
2013
2014
2013
2014
Belopp i Mkr
TILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
395,9
7,6
403,5
375,2
7,6
382,8
545,5
6,2
551,7
522,0
5,9
528,0
5,0
35,0
39,6
79,6
4,8
40,9
26,8
72,5
5,3
35,9
55,1
96,3
5,1
43,3
41,4
89,9
483,1
455,3
648,0
617,8
177,2
15,8
12,1
196,4
19,2
21,3
172,3
17,3
12,1
193,2
17,4
21,3
27,0
6,6
33,6
9,6
7,2
16,8
2,6
27,0
6,6
36,1
9,6
7,2
16,8
160,9
111,5
272,4
128,6
113,5
242,1
319,2
120,5
439,6
283,8
124,0
407,8
S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
483,1
455,3
648,0
617,8
Soliditet
36,7%
43,1%
26,6%
31,3%
233,6
160,7
222,9
154,2
233,6
160,7
222,9
154,2
Omsättningstillgångar
Förråd, lager och exploateringsfastigheter
Fordringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
Not 9,10
Not 11
Not 12
Not 13
Not 14
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Not 15
därav årets resultat
därav resultatujämningsreserv
Avsättningar
Avsättningar skatt obeskattade reserver
Avsättningar pensioner
Avsättningar löneskatt
Summa avsättningar
Not 16
Skulder
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa skulder
Not 17,18
Not 19
Ansvarsförbindelser
Pensionsförpliktelser
Borgensförbindelser
Not 19
Not 20
Balansräkning
18
Notförteckning
Belopp i tkr
Not 1 Verksamhetens intäkter
Avgifter affärsdrivande
Avgifter barnomsorg
Avgifter vård- och omsorg
Måltidsersättning
Avgifter IFO
Hyror
Statsbidrag
Ers. från FK för personlig assistent
Övriga bidrag
Övriga intäkter
S:a verksamhetens intäkter
Not 2 Jämförelsestörande poster
Återbetalning AFA försäkring avseende tidigare år
Summa
Not 3 Verksamhetens kostnader
Personalkostnader
Hyror
Material
Köpta tjänster
Bidrag
Övriga kostnader
S:a verksamhetens kostnader
Not 4 Avskrivningar
Inventarier
Nedskrivning Kv Ugglan
Nedskrivning anläggningstillgångar
Fastigheter
S:a avskrivningar
Not 5 Skatteintäkter
Kommunalskatt, preliminär inbetalning
Slutavräkningsdifferens föregående år
Preliminär slutavräkning innevarande år
S:a skatteintäkter
Not 6 Generella statsbidrag och utjämning
LSS-utjämningsbidrag
Kommunal fastighetsavgift
Strukturbidrag
Regleringsavgift/-bidrag
Kostnadsutjämning
Inkomstutjämning
S:a generella statsbidrag och utjämning
Not 7 Finansiella intäkter
Inkomsträntor
Utdelning
Övriga finansiella intäkter
S:a finansiella intäkter
Kommunen
Bokslut
2013
33
3
4
9
758
889
311
713
82
11 471
26 964
13 069
11 399
34 068
148 724
Koncernen
Bokslut
2014
Bokslut
2013
11 827
39 895
16 553
11 845
31 789
153 447
758
889
311
713
82
41 241
26 964
13 069
11 399
35 604
180 031
32 509
9 028
0
0
0
44 817
39 895
16 553
11 845
32 602
187 250
9 234
9 234
0
0
9 234
9 234
0
0
391 867
11 697
25 786
100 218
24 537
35 011
589 116
397 155
18 884
30 661
110 201
24 939
25 758
607 598
398 290
11 697
25 786
100 218
24 537
46 552
607 080
404 686
18 884
30 661
110 201
24 939
39 520
628 890
4 853
8 000
16 298
29 151
4 735
0
1 071
16 429
22 236
4 964
8 000
390
20 901
34 255
4 872
0
4 275
20 946
30 093
316 160
218
-2 185
314 193
318 596
-976
62
317 682
316 160
218
-2 185
314 193
318 596
-976
62
317 682
23 353
17 156
24 704
17 164
926
2 066
19 457
117 261
181 579
23 353
17 156
4 081
5 069
115 882
165 541
24 704
17 164
926
2 066
19 457
117 261
181 579
395
712
705
90
137
933
480
-90
395
785
3 995
162
173
4 330
10 675
45
58
10 778
9 744
162
601
10 507
4 081
5 069
115 882
165 541
470
90
137
698
Not 8 Finansiella kostnader
Räntor anläggningslån*
4 725
Räntekostnad pensionsskuld
45
Övriga finansiella kostnader
58
S:a finansiella kostnader
4 828
* Lånekostnader belastar resultatet för den period de hänför sig till
19
32 509
9 028
317
33
3
4
9
Bokslut
2014
Notförteckning
Belopp i tkr
Not 9 Materiella anläggningstillgångar
- varav mark, byggnader oc h tekniska anläggningar
Ingående anskaffningsvärde
Ackumulerad avskrivning
Årets investeringar
Omklassificering
Utrangering/återföring
Försäljningar
Reavinst
Reaförlust
Nedskrivning
Uppskrivning
Avskrivning
Summa
Avskrivningstider
Kommunen
Bokslut
Bokslut
2013
2014
522 520
-167 050
23 531
-38
013
348
716
500
89
-5 320
-8 000
-1 071
0
-2 280
0
1 747
-8 000
-16 298
354 665
10-50 år
-16 429
336 149
10-50 år
-21 451
502 278
10-50 år
493
496
716
500
89
-5 320
0
0
-4 276
3 500
-21 335
479 870
10-50 år
- specifikation mark, byggnader oc h tekniska anläggningar
Markreserv
15 136
Verksamhetsfastigheter
179 388
Fastigheter för affärsverksamhet
42 630
Publika fastigheter
52 888
Fastigheter för annan verksamhet
2 474
Övriga fastigheter
36 118
Pågående arbeten
26 032
Summa
354 665
15 012
186 082
43 722
51 606
2 311
34 507
2 909
336 149
33 107
167 288
42 630
194 630
2 474
36 118
26 032
502 278
32 822
174 532
43 722
189 067
2 311
34 507
2 909
479 871
57 382
-25 823
4 892
172
-193
60 930
-25 237
3 502
-28
-2 477
1 824
0
-4 964
33 550
3-10 år
61 696
-28 282
6 168
172
-193
0
0
-4 735
34 827
3-10 år
- varav maskiner och inventarier
Ingående anskaffningsvärde
57 642
Ackumulerad avskrivning
-22 766
Årets investeringar *
2 217
Utrangering/Återföring
Försäljningar
-2 477
Reavinst
1 796
Reaförlust
Avskrivning
-4 853
Summa
31 559
Avskrivningstider
3-10 år
*Inköp av inventarier till ett värde understigande 20 tkr kostnadsförs.
- specifikation maskiner och inventarier
Maskiner
Inventarier
Byggnadsinventarier
Bilar och andra transportmedel
Förbättringsutgifter på fast ej ägda av komm.
Summa
Totalt materiella anläggningstillgångar
Not 10 Leasing
Fastigheter med avtalstid överstigande 3 år
Avgifter inom ett år
Avgifter senare än ett år men inom fem år
Avgifter senare än fem år
S:a Leasing
546
-191
2
1
Koncernen
Bokslut
Bokslut
2013
2014
-4 735
31 695
3-10 år
741 627
-232 631
23 266
12 129
16 783
63
2 247
337
31 559
386 224
11 295
18 449
60
1 683
209
31 695
367 845
129
783
054
247
337
33 550
535 828
295
449
191
683
209
34 826
514 697
2 122
7 270
245
9 636
2 122
5 148
72
7 342
2 122
7 270
245
9 636
2 122
5 148
72
7 342
20
12
16
2
2
763
-260
2
1
11
18
3
1
Notförteckning
Belopp i tkr
Kommunen
Bokslut
Bokslut
2013
2014
Koncernen
Bokslut
Bokslut
2013
2014
Not 11 Finansiella anläggningstillgångar
Kommunala bolag, aktier
Dalslands Turist AB, aktier
Nätaktiebolaget Biogas Brålanda
Övriga långfristiga fordringar
Kommuninvest, medlemsinsats
Kommuninvest, Förlagsbevis
Dalslands Museum & konsthall, utlämnat lån
Drivmedelslager Sunnanå hamn
Grundfondskapital mm
S:a finansiella anläggningstillgångar
4 271
366
180
4
372
1 800
500
88
50
7 631
4 271
366
180
4
372
1 800
500
88
50
7 631
0
366
180
3 271
372
1 800
500
88
50
6 627
0
366
180
2 569
372
1 800
500
88
50
5 925
Not 12 Förråd, lager och exploateringsfastigheter
Förråd oc h lager
Exploateringsfastigheter
S:a förråd, lager och exploateringsfastigheter
3 755
1 235
4 990
3 549
1 235
4 784
4 114
1 235
5 349
3 911
1 235
5 146
Not 13 Kortfristiga fordringar
- varav fakturafordringar
Fordringar konc ernföretag
Fakturering
Musikskoleavgift/lunchavgifter
Konsumtionsavgifter
Hyror Vitec
Äldreomsorg
Barnomsorgsavgifter
Övrigt
Summa
1 479
4 060
12
2 455
522
427
84
0
9 039
1 984
535
2 855
108
52
9 584
0
4 060
12
2 455
522
427
84
-61
7 499
0
4 051
0
1 984
535
2 855
108
64
9 596
- varav övriga kortfristiga fordringar
Handkassa
Fordran Migrationsverket
Skattekonto
Div. avräkningar
Dalslands Museum
Moms
Förutbetalda kostnader
Förutbetalda plankostnader
Upplupna intäkter
Upplupna skatteintäker
Övriga interimsfordringar
Upplupen fastighetsavgift
Summa
34
0
838
592
996
4 241
6 174
482
2 348
2 129
69
8 088
25 990
42
2 751
456
212
896
4 632
3 462
411
5 756
0
4 747
8 011
31 374
34
0
838
592
996
4 241
6 174
482
2 348
2 129
2 511
8 088
28 432
42
2 751
456
587
896
4 632
3 462
411
5 756
0
6 672
8 011
33 673
S:a kortfristiga fordringar
35 029
40 959
35 931
43 270
Not 14 Kassa och bank
Kassa
Plusgiro
Bank
S:a kassa och bank
0
730
38 867
39 596
0
692
26 104
26 796
0
730
54 328
55 057
0
692
40 747
41 439
21
4 051
Notförteckning
Belopp i tkr
Not 15 Eget kapital
Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning
Uppskrivning
Årets resultat
Utgående balans eget kapital
- varav resultatutjämningsreserv, RUR
Ingående värde
Årets avsättning
Utgående värde
Kommunen
Bokslut
Bokslut
2013
2014
Koncernen
Bokslut
Bokslut
2013
2014
161 395
177 190
154 911
15 794
177 190
19 257
196 447
17 308
172 219
172 308
3 500
17 423
193 232
6 561
5 545
12 107
12 107
9 272
21 379
6 561
5 545
12 107
12 107
9 272
21 379
17 708
21 713
17 708
21 713
2 009
-609
45
672
1 887
21 713
5 267
26 980
5 290
1 283
33 554
1 416
-305
165
2 238
-21 045
4 182
5 870
10 052
5 437
1 319
16 808
2 009
-609
45
672
1 887
21 713
5 267
26 980
5 290
1 283
33 554
1 416
-305
165
2 238
-21 045
4 182
5 870
10 052
5 437
1 319
16 808
Del av penionsförpliktelse som tryggats genom försäkring
5 000
Förpliktelser intjänade före 1998, ansvarsförbindelse
0
Förpliktelser intjänade from 1998, pensionsavsättnin
Totalt
5 000
5 000
19 369
24 369
5 000
0
5 000
5 000
19 369
24 369
Not 16 Avsatt till Pensioner
Ingående avsättning
Förmånsbelopp
Årets utbetalningar
Ränteuppräkning
Personalförändringar
Övrig post, bl.a ändrad tryggande
Summa pensioner
Löneskatt
S:a avsatt till pensioner för kommunen
Avsatt pensioner för NÄRF
Löneskatt NÄRF
S:a avsatt till pensioner
Not 17 Långfristiga skulder
Ingående skuld
Nya lån
Amortering
Obeskattade reserver
Amortering kommande år
S:a långfristiga skulder
138 000
43 250
-20 000
151 250
-40 000
297 175
43 250
-20 900
-10 000
151 250
10 000
121 250
-10 000
309 525
309 525
0
-45 900
2 790
10 000
276 415
Kreditgivare
Kommuninvest
Övriga långivare
Amortering kommande år
S:a kreditgivare
161 250
0
-10 000
151 250
121 250
0
0
121 250
320 425
0
-10 900
309 525
274 525
2 790
-900
276 415
Kommunen och koncernen har valt att inom regelverket för fastställd finanspolicy använda sig av ränteswappar för
säkring av kommande räntebetalningar. Omfattning oc h aktuellt marknadsvärde framgår nedan:
Nominellt värde swapkontrakt
90 000
90 000
230 000
230 000
Marknadsvärde
Undervärde
86 851
3 149
77 994
12 006
223 913
6 087
199 914
30 086
Undervärdet/övervärdet representerar den kostnad/intäkt som skulle uppstå om man avslutar avtalen i förtid. Analogt
skulle motsvarande undervärde/övervärde (s.k. ränteskillnads-ersättning) uppstå om man i stället valt att använda
långa räntebindningar. Om respektive ränteswapavtal kvarstår t.o.m. sitt slutförfallodatum så kommer
undervärdet/övervärdet att löpande elimineras. Den genomsnittliga räntebindningstiden för koncernens skuldportfölj
uppgår till 5,35 år (5,30) och den genomsnittliga räntan uppgår till 3,08% (2,96).
Not 18 Leasing
Fastigheter med avtalstid överstigande 3 år
Avgifter inom ett år
Avgifter senare än ett år men inom fem år
Avgifter senare än fem år
S:a Leasing
2 122
7 270
245
9 636
22
2 122
5 148
72
7 342
2 122
7 270
245
9 636
2 122
5 148
72
7 342
Notförteckning
Belopp i tkr
Not 19 Kortfristiga skulder
Kommande års amortering
Kortfristig skuld presentkort
Leverantörsskulder
Moms
Personalens skatter, avgifter
Förmedlade medel
Driftprojekt
Div. avräkningar
Förskottsbidrag Migrationsverket och af
Semesterlöneskuld, ferielön m.m.
Upplupna sociala avgifter
Löneskatt individuell del
Upplupna räntor
Pensionskostnader individuell del
Förutbetalda skatteintäkter
Utgiftsrester
Förinbetalda intäkter affärsverksamhet
S:a kortfristiga skulder
Not 20 Pensionsförpliktelser *
Ingående ansvarsförbindelse
Förmånsbelopp
Aktualisering
Årets utbetalningar
Ränteuppräkning
Personalförändringar
Övrig post, bl.a ändrad diskonteringsränta
Kommunen
Bokslut
Bokslut
2013
2014
Koncernen
Bokslut
Bokslut
2013
2014
10 000
0
21 740
1 432
5 700
0
82
25 186
1 481
5 848
10 900
0
23 864
1 432
5 700
900
82
28 704
1 481
5 848
185
6 738
873
4 703
28 620
6 532
3 173
1 529
12 391
0
7 501
358
111 476
218
7 763
938
6 216
30 579
6 821
3 078
1 461
12 687
3 099
7 596
457
113 510
185
6 738
873
4 703
28 620
6 532
3 173
1 529
12 391
0
13 455
358
120 454
218
7 763
938
6 216
30 579
6 821
3 078
1 461
12 687
3 099
13 688
457
124 021
236
030
381
549
268
965
12 629
187 960
-349
96
-6 849
-220
1 704
-2 970
187 960
45 599
233 559
179 371
43 515
222 887
* Förpliktelser som ej är upptagna bland skulder
eller avsättningar.
Aktualiseringsgrad/Utredningsgrad
94%
99%
Den totala förpliktelsen har minskats med 5 mkr
genom tecknande av försäkring år 2006.
Överskottsmedel i försäkringen.
0
0
159 175
1 365
S:a pensionsförpliktelser
Löneskatt 24.26%
S:a pensionsförpliktelser
Not 21 Övriga ansvarsförbindelser
Nätaktiebolaget Biogas Brålanda
176
2
1
-6
1
236
030
381
549
268
965
12 629
187 960
-349
96
-6 849
-220
1 704
-2 970
187 960
45 599
233 559
179 371
43 515
222 887
153 275
159 175
153 275
874
1 365
874
0
0
71
0
196
160 736
47
154 196
196
160 807
47
154 196
Fastigo
Statliga bostadslån
S:a övriga ansvarsförbindelser
176
2
1
-6
1
Melleruds kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga
nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 276 kommuner som per 2013-12-31 var medlemmar i Kommuninvest
ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser.
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen
av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt
regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat
av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i
Kommuninvest ekonomiska förening.
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Melleruds kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse,
kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978k r och
totala tillgångar till 290 729 650 160 kr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 388 225 191 kr och
andelen av de totala tillgångarna uppgick till 377 728 746 kr.
23
Avskrivningarnas utveckling, tkr
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
123
149
126
173
142
375
360
480
502
586
607
95
94
0
0
0
18
18
18
18
18
135
Fast
7 454
7 551
8 331
8 797
9 104
9 457 10 478 11 144 11 620 12 707 11 642
Gata
1 479
1 487
1 637
1 648
1 760
1 776
1 793
1 048
Park
0
106
332
417
628
611
1 456
1 659
Ks adm
T.chef
Renh
VA
1 997
216
140
140
160
152
152
43
141
213
298
317
2 379
2 467
2 630
2 736
2 720
2 749
2 866
3 145
3 148
3 101
1 584
1 584
1 584
0
70
92
107
107
137
202
264
260
262
261
102
71
67
92
111
224
494
705
825
1 110
893
292
136
158
174
183
116
240
321
273
258
255
Fjärr
Kun
SN
D
2 157
2 301
Kost
Sum
2 706
2015
12 062 12 183 13 350 14 198 14 923 15 586 17 833 18 646 21 146 22 128 20 792
Nämndernas budgetavvikelser
2006
Kommunfullmäkrige
Kommunstyrelsen
Administrativaförvaltningen
Samhällsbyggnads
förvalningen
- varav affärsdrivande
Byggnadsnämnden
Kultur- och
utbildningsnämnden
Socialnämnden
131
3 003
2007
2008
2009
-19
120
147
369 -1 008 -2 106
2010
2011
207
-82
1 080 -1 672
2012
2013
2014
75
-301
-559
1 994
3 627
-242
1696
641
1370
-242
2 591
-80
2 286
2 891
1361
-276
-272
-2 369
-2 444
-1827
-1919
-732
699
-1603
1583
0
-9
580
316
327
440
37
0
99
143
146
42
-61
-125
141
300
558
1 390
574
673
2 882
127
383
811
1 391
-774
-6 081 -4 672
579
261 -3 277 -2 435 -6 947 -3 446
3 459
24
Driftredovisning 2014
Belopp i tkr
Nämnd
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelsen
- Administrativ förvaltning
- Samhällsbyggnadsförvaltning (stödfunktioner)
- Samhällsbyggnadsförvaltning (affärsverksamhet)
varav renhållningsverksamhet
varav VA-verksamhet
varav Fjärrvärmeverksamhet
Byggnadsnämnden
Kostnad
Intäkt
Netto
Budget
Avvikelse
-2 336
245
-2 090
-1 531
-559
-223 593
-59 400
-121 141
-43 052
151 682
11 094
97 536
43 052
-71 910
-48 306
-23 604
0
-71 668
-49 667
-22 001
0
-242
1 361
-1 603
0
-11 188
-19 892
-11 973
11 188
19 892
11 973
0
0
0
0
0
0
0
0
0
-3 076
1 638
-1 438
-1 997
558
Kultur- och utbildningsnämnden
-206 703
28 505
-178 198
-177 424
-774
Socialnämnden
-291 349
68 388
-222 960
-226 418
3 458
Summa nämnder
-727 056
250 459
-476 598
-479 038
2 441
Finansiering
- Arbetsgivaravgifter
- Avtalsförsäkringar
- Pensionskostnader
- Personalomkostnadspåslag (PO)
- Intern ränta
- Övrigt
-115 870
-82 155
-562
-32 464
116 092
222
-82 155
-562
-32 464
107 937
8 155
-688
3 935
-85 382
-558
-25 681
107 318
8 603
-365
-3 713
3 227
-4
-6 783
619
-447
-323
Summa efter finansiering
-842 926
366 550
-476 376
-475 104
-1 272
318 596
318 596
-976
62
117 261
2 066
19 457
926
24 704
17 164
673
-4 301
318 123
0
0
117 062
1 938
9 076
926
24 488
16 517
771
-5 050
473
-976
62
199
128
10 381
0
216
647
-98
749
867 460
19 257
8 747
10 509
10 672
10 672
878 132
29 929
Skatteintäkter
Definitiv slutavräkning föregående år
Preliminär slutavräkning innevarande år
Inkomstutjämningsbidrag
Regleringsavgift/bidrag
Kostnadsutjämningsbidrag
Strukturbidrag
Bidrag för LSS-utjämning
Kommunal fastighetsavgift
Summa efter skatter, statsbidrag och finansnetto
107 937
8 155
-688
-976
62
117 261
2 066
19 457
926
24 704
17 164
673
-4 301
-848 204
Förändring av ansvarsförbindelse
Summa inklusive förändring av ansvarsförbindelse
-848 204
25
10 672
8 747
21 182
Investeringsredovisning
Belopp i tkr
Bokslut
2014
Budget
2014
Avvikelse
KOMMUNSTYRELSE - administrativ förvaltning
Belopp i tkr
Bokslut
2014
Budget
2014
Avvikelse
Rådaköket
Tekninska övergripande (trafiksäkerhet)
100
465
365
Ombyggnad Rådaköket
452
-628
Ledningscentral
380
1 221
841
Trafikföring Rådaköket
232
300
68
684
-328
-1 012
-4 809
Summa Rådaköket
SUMMA KS - administrativ förvaltning
480
1 686
-1 080
1 206
Sunnanå hamn
KOMMUNSTYRELSE - Gatu- och parkverksamhet
Västerråda
Torg/parker
Trafiksäkerhet, skyltning & gator
Sunnanå hamn etapp 2
132
4 493
4 361
Försäljning tomter Sunnanå hamn
0
750
750
Försäljning sjöbodar
328
500
172
Inredning sjöbodar
0
800
800
Summa fastighetsverksamhet
Belysning cyckelbana
905
1 000
95
Asfaltering Drottninggatan
200
300
100
1 565
7 843
6 278
Multifordon
Summa gatuverksamhet
VA-verksamhet
Brädd och ovidkommande vatten
Avloppslening Gården
Summa VA-verksamhet
1 080
621
-459
418
2 431
2 013
1 498
3 052
1 554
52
-4 757
109
2 793
2 684
-3 149
0
3 149
97
103
6
-2 891
-1 861
1 030
0
100
100
Kostverksamhet
Inventarier kök
Huvuddiskamaskiner 2 st
86
Möbler matsal Åsens skola
99
100
1
120
0
-120
305
200
-105
Kokgryta med omrörare Åsebro skola
Summa kostverksamhet
-86
Lokalvårdsverksamhet
Renhållningsverksamhet
Nya soptunnar
313
479
166
Summa renhållningsverksamhet
313
479
166
Maskininvestering
0
100
100
Summa lokalvårdsverksamhet
0
100
100
4 624
18 435
12 535
SUMMA KS - teknisk förvaltning
Fastighetsverksamhet
Dränering Håvåsen
266
42
-224
Asfalt och staket Rådavallen
162
84
-78
Sängar
0
100
100
0
500
500
Datorer
0
250
250
Hemstjänssystem
0
600
600
SUMMA SOCIALNÄMNDEN
0
950
950
Försäkringskrav
Isolering yttertak fd Aulan Rådaskolan
Karlolinerskolan
Ombyggnad WC Sunnanå
530
460
-70
1 143
3 729
2 586
SOCIALNÄMNDEN
955
930
-25
-587
-774
-187
Överordnat övervakningssystem
0
500
500
Datorer KUN
800
800
0
Styrsystem pannor Klippvägen
0
500
500
Anpassning gymnasiebyggnad till KomVux
240
200
-40
Utköp Rådahallen
562
400
-162
Anpassning Ymer till förskola
100
100
0
Inventarier Rådahallen
865
865
0
47
50
3
Dörrstängare äldreboenden
Ombyggnad Järnvägsstationen
KULTUR- OCH UTBILDNINGNÄMNDEN
Halkfria hyllor till Biblioteket
264
900
636
Symaskiner
Anslutning avlopp Gården
72
0
-72
SUMMA KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
Ventilation Rådahellen
51
350
299
0
190
190
13
12
-1
Reavinst/förlust
130
160
30
BRUTTOINVESTERINGAR TOTALT
7 608
0
102
102
-7 550
Tak delar av Rådahallen
Köp Måsen 1
Markundersökning Ymer
Handikapp och yttre tillgänglighet
försäljningar
40
40
0
1 227
1 190
-37
22 261
14 654
2 252
-975
Sålda bilar
-191
0
Årets försäljningar och utrangeringar
Försäljning Åsebrorud 1:9
-600
0
Avskrivningar försäljningar
Försäljnng mark
-485
0
Förändring finansiella leasingavtal
-2 294
ÖKNING ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
1 562
ingsre d Summa fastighetsverksamhet
ovisning
3 150
8 950
4 524
3 798
Nettoinvesteringarna uppgår till 7,6 mnkr, årets försäljningar uppgår till 4,4 mnkr, reaförlust vid
försäljning uppgår till 975 tkr, vilket kostnadsförts på förvaltningen. Årets avskrivningar uppgår till 22,2
mnkr. En mer detaljerad sammanställning framgår av not 9.
Det finansiella målet att inte nyinvestera för mer än årets avskrivningar är därmed uppfyllt. Samtliga
investeringsobjekt är inte färdigställda. För investeringsprojekt som erhållit igångsättningstillstånd men
som inte färdigställts har överförts 14,2 mnkr till år 2015. Planerade investeringar 2015 uppgår inklusive
överföring av ej slutförda objekt till 40,8 mnkr.
Investeringsverksamhet
26
Nyckeltal, Mnkr 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
- avvikelse mot budget
Skatteintäkter och generella
statsbidrag
-383,9
408,9
- avvikelse mot budget
-401,2
-422,6
-432,7
-441,1
-448,7
-454,2
-453,7
-460,3
-476,5
3,2
-9,4
3,0
10,4
0,3
-5,5
2,1
1,5
1,7
418,2
434,2
450,7
457,7
461,4
470,2
473,2
480,2
499,3
2,6
6,2
1,7
-11,6
2,6
6,8
0,7
0,6
11,2
6,6
12,1
5,4
2,7
12,6
19,5
18,1
17,4
Årets resultat
- Koncernen
15,8
-3,4
- Kommunen
19,3
12,1
6,4
11,1
7,4
5,0
11,1
15,4
15,8
19,2
-0,6
-3,4
-1,3
-0,2
-0,1
-1,2
-0,2
-0,0
-0,0
- Melleruds Bolagshus AB
- Melleruds Bostäder AB
-4,1
-15,2
-0,8
0,4
2,7
1,8
1,2
1,9
1,6
-2,4
- Melleruds Industrilokaler AB
- Dalslands kommunernas
kommunalförbund
Kommunens resultat som andel av
skatter och bidrag %
0
-0,2
-2,3
-1,4
-5,2
-4,7
-2,1
0,4
-0,2
0,1
3,1
0,0
0,0
1,1
0,9
0,2
-
-
-
4,7
2,9
1,5
2,5
1,6
1,1
2,6
3,3
3,3
3,9
- Skatteintäkter och bidrag
10,2
2,3
3,9
3,8
1,6
0,8
1,9
0,6
0,1
4,0
- Nettokostnader
10,3
4,5
5,4
2,4
1,9
1,7
1,0
1,1
-0,3
3,5
309,4
311,4
316,3
314,1
323,3
335,2
357,2
398,0
403,5
382,8
Anläggningslån, exkl. kortfristig del
Anläggningslån i % av
anläggningstillgångar
134,2
124,0
120,5
121,5
120,0
114,5
138,0
138,0
160,9
128,6
43
40
38
39
37
34
39
35
40
34
14,0
13,9
15,1
16,9
17,9
19,1
21,8
24,3
26,9
31,3
27,0
29,9
31,4
33,7
33,3
33,7
34,9
33,7
36,8
43,1
-18,6
-18,1
-26,1
-22,3
-18,9
-18,0
-17,9
-12,0
-11,5
-5,8
18,0
0,2
-0,3
0,6
1,4
2,0
-
-
-
Procentuell ökning av:
Soliditet
- Koncernen
- Kommunen, exkl.
ansvarsförbindelse
- Kommunen, Inkl.
ansvarsförbindelse
- Melleruds Bolagshus AB, konc
- Melleruds Bostäder
6,0
0,9
0,9
0,7
1,8
3,4
4,2
5,6
6,5
8,4
- Melleruds Industrilokaler
- Dalslandskommunernas
kommunalförbund
4,4
4,4
2,3
1,3
1,2
0,9
1,4
2,2
97,2
97,2
4,0
4,4
13,5
22,1
13,8
19,1
-
-
-
Likviditet
- Koncernen
31,7
26,5
26,9
42,1
68,2
47,1
26,0
41,4
55,1
41,4
- Kommunen
25,9
21,7
14,2
33,2
45,7
26,1
8,8
29,1
39,6
26,8
0,5
11,9
8,9
22,4
19,2
16,7
0,5
0,5
0,5
- Melleruds Bolagshus AB
- Melleruds Bostäder AB
3,9
3,3
2,2
8,0
14,3
9,1
10,6
8,5
13,8
12,8
- Melleruds Industrilokaler AB
- Dalslandskommunernas
kommunalförbund
1,9
1,0
8,9
0,0
7,4
8,4
4,5
3,2
1,2
1,3
2,1
1,8
0,0
0,8
8,0
2,4
-
-
-
Kassalikviditet %
- Koncernen
24,8
51,2
44,7
61,9
86,0
68,8
66,0
74,0
75,5
68,4
- Kommunen
25,5
42,5
41,9
56,6
63,5
51,9
54,6
50,0
66,9
59,6
Antal invånare
9 638
9 623
9 553
9 442
9 261
9 179
9 068
8 946
8 893
8 936
Kommunal utdebitering
22:89
22:69
22:69
22:69
22:69
22:69
22:60
22:60
22:60
22:60
27
Särredovisning av VA-verksamheten
Resultaträkning VA-verksamheten
Bokslut Bokslut
2013
2014
Belopp i Mkr
Avskrivningar
Särredovisning av VA-verksamheten
Not 1
18,0
-13,5
-3,1
19,9
-15,7
-3,2
1,4
1,0
0,0
-1,3
0,0
-1,0
I den nya VA-lagen ställs krav på att VA-verksamheten
skall redovisas i en särskild resultat- och balansräkning.
Av tilläggsupplysningar skall framgå hur kommunen
fördelat kostnader som varit gemensamma med annan
verksamhet som kommunen bedrivit.
Not 1
Av verksamhetens kostnader 2014 utgör 400.000 kr
fördelade kostnader från Samhällsbyggnadsförvaltningen.
Motsvarande summa 2013 var 400.000 kr.
Belopp i tkr
Årets resultat
0,1
Bokslut Bokslut
2013
2014
0,0
Not 2
Balansräkning VA-verksamheten
Fordran Skatteverket moms december
Förutbetalda kostnader
Bokslut Bokslut
2013
2014
Belopp i Mkr
TILLGÅNGAR
Mark, byggnader och tekniska anläggninga
Maskiner och inventarier
Pågående arbeten
Summa anläggningstillgångar
Kundfordringar
Övriga fordringar
Summa omsättningstillgångar
Not 2
SUMMA TILLGÅNGAR
Avsättningar
Avsättningar pensioner m.m.
Summa avsättningar
Not 3
Skulder
Kommunlån
Skuld vattenskada
Summa långfristiga skulder
Leverantörsskulder
Övriga kortfristiga skulder
Summa kortfristiga skulder
Not 4
S:A AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Ansvarsförbindelser
Pensionsförpliktelser
Not 5
42,3
0,1
0,0
42,4
40,7
0,1
0,0
40,8
1,5
0,3
1,9
2,3
0,7
3,0
44,3
43,7
0,0
0,0
0,0
0,0
41,7
0,0
41,7
41,6
0,0
41,6
1,5
1,1
2,6
1,2
0,9
2,1
44,3
43,7
0,9
0,8
Totalt övriga fordringar
Not 3
Avsättningar pensioner
Avsättningar löneskatt
Totalt avsättningar
Not 4
Individuell del
Särskild löneskatt individuell del
Arbetsgivaravgifter december
Avdragen preliminärskatt december
Semesterlöneskuld och okomp-övertid
Utgiftsrester, förutbetalda intäkter
Totalt övriga kortfristiga skulder
Not 5
Pensionsskuld
Löneskatt
Totalt pensionsförpliktelser
345
535
0
197
345
732
3
1
4
3
1
4
99
24
81
61
275
603
1 143
103
25
61
62
229
410
892
737
179
916
618
150
768
Va-verksamheten kommenteras i Samhällsbyggnadsförvaltningens del av förvaltningsberättelsen.
28
Personalekonomiskt bokslut
För att bilden av kommunens kostnader, investeringar, intäkter och samlade kompetens ska vara mer
komplett, ingår en personalekonomisk redovisning i årsredovisningen. Syftet är att lyfta fram
personalfrågorna samt ge kunskap om personalen, till exempel struktur och frånvaro. År 2013 uppgick
personalkostnaderna till cirka 63 procent (ca 392 mnkr) av kommunens totala bruttokostnad. Det är
därför ingen överdrift att säga att personalen är kommunens största och viktigaste resurs.
Den genomsnittliga heltidslönen för tillsvidareanställda var 26 166 kr. Medellönen för kvinnor var 25 618
kr och för män 29 244 kr en relativt stor skillnad som måste analyseras så att inte ”osakliga
löneskillnader” kan anses föreligga. En arbetsvärdering och lönekartläggning har tidigare genomförts och
den analys som följde visade att vissa skillnader mellan könen de facto fanns, men att dessa gick att
förklara utifrån t.ex. marknadslöneläge i vissa konkurrensutsatta yrken. Senaste lönekartläggning gjordes
i slutet av år och visade i princip samma sak.
Anställningsstruktur
Antalet anställda kan också räknas i form av årsarbetare. Årsarbetare är en helårsarbetare som arbetar
full tid, i regel 40 timmar/vecka. En årsarbetare kan således inbegripa flera anställda, till exempel två
anställda som arbetar halvtid.
Årsarbetare ger en tydligare bild av resursbehovet än vad antalet anställda ger. Andelen kvinnor som
arbetar heltid är ca 52 procent. Vad gäller deltid är det främst kvinnor som innehar dessa anställningar,
40 procent, motsvarande siffra för män är ca 2 procent av det totala antalet tv-anställda.
Av de 801 tv-anställda var 680 kvinnor och 121 män, dvs. 85 procent kvinnor och 15 procent män. Det
var 453 personer som var heltidsanställda, 348 kvinnor och 105 män, samt 348 stycken deltidsanställda,
332 kvinnor och 16 män. Det kan också konstateras att vi hade ca 68 personer anställda med
visstidsförordnande samt en personalrörlighet på 127 nyanställda och 81 avslutade personer samt ett
antal tjänster som inte återbesattes. I detta sammanhang kan också nämnas projektet med ökad
sysselsättningsgrad till 80 % som provats på två enheter inom vård och omsorg och som delvis kommer
att fortsätta under 2015 för en slutlig utvärdering. Detta kan ge oss som arbetsgivare underlag till beslut
om ökade sysselsättningsgrader, framför allt inom vård och omsorg, som nog får anses nödvändigt om vi
ska kunna klara, och konkurrera om, personalförsörjningen på lite längre sikt.
Åldersstrukturen bland de tv-anställda i kommunen har inte förändrats sedan förra året. Den största
åldersgruppen är fortfarande mellan 50 och 59 år, 278 st. följd av gruppen 40– 49 år, 225 st. Medelåldern
bland alla anställda är 48 år för kvinnor och 47 år för män. År 2014 var 143 stycken 60 år eller äldre.
Detta betyder att kommunen inom en femårsperiod har stora utmaningar att ersättningsrekrytera ett stort
antal personer, detta då i stor konkurrens med övriga kommuner och regioner/landsting. Vad gäller
ersättnings-rekrytering av chefer har en traineeutbildning startats tillsammans med övriga
Dalslandskommuner inkl. Säffle kommun. En andra utbildningsperiod startades under hösten 2014 och
beräknas pågå under ca ett år.
Total sjukfrånvaro proc. Fördelning
män — kvinnor
%
Sjukfrånvaron för anställda i åldersklasser
%
Ålder
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
-29
5,1
2,0
2,4
4,6
4,3
2,8
3,6
30-49
6,2
4,3
4,3
6,1
6,2
5,4
7,6
5010,5
7,1
8,3
9,1
7,8
7,7
8,4
2010
2011
2012
2013
2014
Män
2,4
3,5
3,8
2,9
3,2
Kvinnor
6,1
8,4
7,6
6,9
8,4
Sjukfrånvaro
Antalet sjukfrånvarodagar varierar mellan kön, åldersgrupper och yrkeskategorier. Sjukfrånvaron tenderar
att öka med åldern, och kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Det är viktigt att tänka på att
långtidsfrånvaro höjer genomsnittet av sjukfrånvarodagar. Det finns ett fåtal extremvärden, få anställda
med lång sjukfrånvaro, som höjer upp genomsnittet varför några relevanta slutsatser är svåra att dra.
Dessutom har under året ett antal sjukskrivna erhållit sjukersättning och räknas inte som sjukskrivna
framöver. Den totala sjukfrånvaron ligger på 7,5 procent vilket är 1,3 procentenheter högre än året innan
29
och den minskande trenden sedan några året är tyvärr bruten. Värt att tillägga är att korttidsfrånvaron
har minskat från 2,38 % till 2,12 %. Sjukfrånvaron som avser sammanhängande tid av 60 dagar eller mer
var 64,1% procent av totala antalet sjukdagar, en ökning sedan förra året med 3,6 procentenheter.
Under de senaste fem åren har andelen anställda med sjukfrånvaro varierat men den ökning 2010 och
2011 som hade brutits och den nedgång som varade är nu bruten. Vad detta beror på måste ytterligare
analyseras så att vi med konkreta insatser, tillsammans med vår företagshälsovård och andra instanser,
kan komma tillbaka till den positiva trend som vi hade åren innan. Vi har därför prioriterat denna fråga
även under 2014 med uppsökande verksamhet inom samtliga enheter för att identifiera vilka insatser som
är behövliga. Den extraresurs som vi hade möjlighet att anställa 2012 har betytt att vi kunnat prioritera
detta arbete på ett bra och konstruktivt sätt.
Den 1 april 1993 förändrades sjukförsäkringen och en karensdag infördes. De anställda har möjlighet att
ta semester eller kompledigt enstaka dagar istället för sjukskrivning, vilket kan påverka statistiken. Det
finns inga uppgifter på hur mycket semester och kompledighet som tas ut istället för sjukskrivning.
Rehabilitering
Målet för rehabilitering är att individen ska återfå sin arbetsförmåga och hälsa och kunna återgå till den
egna befattningen. Varje förvaltning har huvudansvaret för att detta skall vara möjligt. Som en hjälp i
detta avseende finns det en rehabiliteringspolicy antagen i kommunen. I denna framgår det bl.a. att
arbetet med dessa frågor måste ske så tidigt som möjligt i sjukskrivningsprocessen. Det är närmaste
chefen som ansvarar för rehabiliteringen och en utredning ska lämnas till försäkringskassan. Medarbetaren
har ett ansvar för att vara aktiv i rehabiliteringen. Alla åtgärder ska planeras tillsammans med
medarbetaren och i förekommande fall företagshälsovården och ev. andra instanser. Personalavdelningen
ger ett aktivt och strategiskt stöd till ansvariga chefer och fungerar som en internkonsultativ resurs.
Pensionsskulden
Kommunernas avtal utfäster en viss pension till personalen utöver vad folkpensions- och ATP-systemen
ger. Detta ger kommunerna en pensionsskuld, vilket kan sägas motsvara det belopp som behöver
förvaltas för att pengarna ska räcka till framtida pensionsutbetalningar för pensions- och arbetstagare.
Pensionen och därmed pensionsskulden är en uppskjuten lön för tidigare utfört arbete. I skulden har
hänsyn tagits till pengarnas förräntning, hur stora belopp som ska betalas ut, när och hur länge pengarna
ska betalas ut. Upplupna pensionsmedel intjänade före år 1998 är i till största del återlånade av
kommunen.
Under 2006 betalade kommunen av 5 mnkr på ansvarsförbindelse för pensioner. Åtgärden innebär
minskade årliga pensionsutbetalningar med ca 300 tkr.
Upplupna pensioner till och med år 1998 är bokförda som en ansvarsförbindelse och uppgår till 223 mnkr
inklusive löneskatt. I avtal har överenskommelse träffats om att efter 1998 betala ut större delen av den
årligen intjänade pensionen till förvaltning av de anställda.
Pensionsutbetalningarna till ålderspensionärerna uppgick år 2014 till 8,9 (9,7) mnkr inkl. löneskatt,
avtalspensionen som intjänats t.o.m. år 2014 uppgår till 5,2 (27,0) mnkr inklusive löneskatt. Kommunen
har tecknat en tjänstepensionsförsäkring för att trygga den förmånsbestämda ålderspensionen. Därutöver
har den så kallade ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före år 1998 minskat med 10,7 mnkr,
denna minskning redovisas inte i resultaträkningen.
De närmaste åren så beräknas inte ansvarsförbindelsen att öka utan de årliga utbetalningarna är i nivå
med skuldens värdeförändring. Denna beräkning förutsätter oförändrad diskonteringsränta.
Semesterlöne- och övertidsskulden
Arbetsgivaren har också en skuld gentemot arbetstagarna för outtagen semester, ferielöneskuld, övertid
och timlöneskuld. År 2014 uppgår skulden till 30,6 mnkr, vilket är en ökning med 2 mnkr sedan år 2013.
Det är främst antalet sparade semesterdagar som ökar och värdet på dessa. De anställda har sparat
10 689 semesterdagar!
30
Melleruds kommunfullmäktige
Ordf. Stig Larsson
Bokslut
2013
Bokslut
2014
Budget
2014
Avvikelse
98
245
140
105
Kommunbidrag
1 379
1 531
1 531
0
Summa intäkter
1 477
1 776
1 671
105
Personal
kostnader
1 155
1 570
923
647
Löpande
kostnader
623
767
748
19
0
0
0
0
1 778
2 337
1 671
666
-301
-561
0
-561
År / Tkr
Intäkter
Kapital kostnader
Summa
kostnader
Årets resultat
Verksamhetsbeskrivning
Kommunfullmäktige är kommunens beslutande församling. Fullmäktige består av 41 förtroendevalda
ledamöter. och från och med 15 oktober 2014 är det 31 ledamöter. Kommunfullmäktige tillsätter
kommunstyrelse och de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Det
är fullmäktige som bestämmer nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden.
Överförmyndaren tillsätts av fullmäktige, tillsyn av verksamheten sker av Länsstyrelsen.
Valnämnden är en obligatorisk nämnd där fullmäktige utser ordförande och vice ordförande.
Den kommunala revisionen är oberoende och granskar på kommunfullmäktiges uppdrag och därigenom
indirekt också för medborgarna. Med sin granskning bidrar revisionen till att värna och utveckla
demokrati, rättssäkerhet och effektivitet.
Analys
Under 2014 har kommunen administrerat samtliga val, anpassningar har skett vad gäller valadministrationen. De statsbidrag och kommunala medel som varit anslagna har räckt till.
Revisionen har gjort en planering av årets granskningar och om inget oförutsett inträffar som kräver
ingripande från revisionen inträffar, bedöms årets anslag att räcka till.
Överförmyndarverksamheten har under flera år inte lyckats begränsa verksamheten till anslagna medel.
Inför 2014 utökades anslaget med 200 tkr, vilket bedömdes räcka utifrån dåvarande prognos av 2013 års
verksamhet. Trots detta så överskrider verksamheten den utökade budgeten med 550 tkr 2014. En orsak
är att det inte skett någon återsökning från Migrationsverket av kostnader som Överförmyndaren har haft
för ensamkommande flyktingar. Uddevalla kommun hjälper f.n. till med att styra upp verksamheten och
att ta fram underlag för att återsöka bidrag där det fortfarande är möjligt.
31
Överförmyndare
Överförmyndare Thomas Jacobsson
Bokslut
2013
Bokslut
2014
Budget
2014
Avvikelse
97
-97
0
-97
Kommunbidrag
389
589
589
0
Summa intäkter
486
492
589
-97
Personal
kostnader
778
985
573
412
Löpande
kostnader
29
44
16
28
0
0
0
0
807
1 029
589
440
-321
-537
0
-537
År / Tkr
Intäkter
Kapital kostnader
Summa
kostnader
Årets resultat
Överförmyndaren är en kommunal myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndare,
förvaltare och gode män. Fullmäktige väljer överförmyndaren på fyra år.
Överförmyndarens huvuduppgift är att vara samhällets stödfunktion för personer som inte kan hävda sin
rätt eller ta tillvara sina intressen. Denna myndighet tillser att personer som på grund av ålder, sjukdom,
försvagat hälsotillstånd, psykisk störning eller liknande får hjälp av god man eller förvaltare för att sköta
ekonomi och annat så att vardagen fungerar bra.
Överförmyndaren har också som uppgift att bevaka de minderårigas rätt i samhället. Det kan gälla
rättshandlingar vid köp av fastighet eller bostadsrätt, del i dödsbo eller om barnet saknar
förmyndare/föräldrar.
Länsstyrelsen utövar tillsyn över verksamheten
Analys
Verksamheten överskrider budgeten med 550 tkr. En orsak är att det inte skett någon återsökning från
Migrationsverket av kostnader som Överförmyndaren har haft för ensamkommande flyktingar. Under
Överförmyndarens sjukfrånvaro hjälper Uddevalla kommun och Överförmyndarens ersättare till med att
styra upp verksamheten och att ta fram underlag för att återsöka bidrag där det fortfarande är möjligt.
De bidrag som lämnas påverkar resultatet under 2015.
Valnämnd
Från och med 2006 har kommunerna fått det fulla ansvaret för genomförande av allmänna val till riksdag,
landsting, kommunfullmäktige och EU-parlamentet. För detta får kommunerna ett anpassat statsbidrag.
Under 2014 har det varit val till EU-parlamentet, riksdag, region och kommun.
32
Revision
Ordf. Evert Magnusson
Bokslut
2013
Bokslut
2014
Budget
2014
Avvikelse
1
0
0
0
Kommunbidrag
442
450
450
0
Summa
intäkter
443
450
450
0
Personal
kostnader
123
120
131
-11
Löpande
kostnader
316
345
319
26
Kapital
kostnader
0
0
439
465
450
15
4
-15
0
15
År / Tkr
Intäkter
Summa
kostnader
Årets resultat
0
Revisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och
kontroll av den verksamhet som bedrivs i styrelser, nämnder, och företag. Revisionen har en central roll
när det gäller att säkerställa insynen i och kontrollen av all verksamhet som kommuner ansvarar för. Den
har därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen.
Revisionen kan ge legitimitet och förtroende åt verksamheten, men också vara förmedlare av väsentlig
och nödvändig kritik. Med sina insatser kan revisionen också generera bidrag till förbättring och
utveckling.
Analys
Verksamheten har följt den upprättade revisionsplanen för året.
Revisionen har under året avlämnat följande granskningsrapporter:
*Granskning
*Granskning
*Granskning
*Granskning
*Granskning
*Granskning
*Granskning
av
av
av
av
av
av
av
protokoll.
delårsrapport.
representationspolicy samt alkohol/drogpolicy.
policydokument i Melleruds kommun.
årsredovisningen.
marknadsföring av Melleruds kommun.
IT-säkerheten.
Inga granskningar kommer att löpa över till 2015.
När vi startade året hade vi ej klart, när upphandling av revisionsföretag/sakkunniga skulle ske. Vi hade
att välja på att förlänga avtalet, eller påbörja ny upphandling. Kontakt togs via Kommunalförbundet om
eventuell gemensam upphandling för alla eller några kommuner. Arbetet med underlag, intervjuer och
utvärderingar har medfört ett antal extra sammanträden.
Från 2015.01.01. finns PWC, Karlstad som sakkunniga. Deloitte avslutar med granskningen av 2014 års
bokslut/verksamhet. Till följd av arbete med upphandlingen som ej var budgeterad, överskrids budget
med 15 tkr.
33
Kommunstyrelsen
Ordf. Robert Svensson
År / Tkr
Bokslut
2013
Bokslut
2014
Budget
2014
Avvikelse
Intäkter
137 871
151 682
145 243
6 439
66 451
71 668
71 668
0
204 322
223 350
216 911
6 439
Personal
kostnader
59 426
60 656
64 107
-3 451
Löpande
kostnader
111 055
134 027
124 374
9 653
30 250
28 909
28 430
479
200 731
223 592
216 911
6 681
3 591
-242
0
-242
Kommunbidrag
Summa intäkter
Kapitalkostnader
Summa
kostnader
Årets resultat
Kommunstyrelsen består av elva ledamöter och är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan.
Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter enligt fullmäktiges
riktlinjer och övriga styrdokument och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Den ska också
bereda ärenden till fullmäktige. Kommunstyrelsen i Mellerud är även teknisk nämnd.
Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över övriga nämnders och kommunala organs verksamhet, över de
kommunala bolagen, samt över de kommunalförbund, med mera, som kommunen är medlem i.
Kommunstyrelsen har ett arbetsutskott, tillika ekonomiutskott, personalutskott, förhandlingsdelegation,
Styrelse för Melleruds Industrilokaler, trafik- och krisledningsnämnd.
Verksamheten bedrivs i två förvaltningar. Kommunstyrelsens administrativa förvaltning samt
Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsförvaltning
34
Kommunstyrelseförvaltningen
Förv. chef Ingmar Johansson
Bokslut
2013
Bokslut
2014
Budget
2014
Avvikelse
8 598
11 094
11 692
-598
38 000
49 667
49 667
0
46 598
60 761
61 359
-598
Personal
kostnader
22 983
23 520
25 380
-1 860
Löpande
kostnader
20 069
35 240
35 407
-167
655
640
572
68
43 707
59 400
61 359
-1 959
2 891
1 361
0
1 361
År / Tkr
Intäkter
Kommunbidrag
Summa intäkter
Kapitalkostnader
Summa
kostnader
Årets resultat
Den administrativa förvaltningen leds av kommunchefen och direkt underställda finns en stab, ett kansli
samt enhetschefer för Plan- och Byggenheten och för administration och arbetsmarknad. Kommunchefen
ansvarar även för miljö– och hälsosamordning, Medborgarkontor, turistfrågor samt näringslivsfrågor.
Näringslivsfrämjande åtgärder bedrivs i samverkan med många olika parter såsom:
Dalslandskommunernas kommunalförbund, Kommunalförbundet Fyrbodal och MellerudsNavet.
Kommunutvecklaren är näringslivssamordnare på del av sin tjänst.
Det är viktigt att ge möjligheter för företag att starta och utvecklas i Mellerud. Nära dialog sker med
företagare och köpmän.
Kommunen har överlåtit ansvaret för miljöverksamheten till Dalslandskommunernas kommunalförbund.
Miljöverksamheten regleras till en stor del av miljöbalken som styr tillsynsarbetet och
upplysningsverksamheten inom naturvård och strandskydd, miljöskydd, hälsoskydd, täkter, förorenad
mark, kemikalieanvändning, avfall med mera. Övrig tillsyn styrs av livsmedels– och
djurskyddslagstiftning.
Miljöstrategiskt arbete är det miljöarbete som inte är lag reglerat myndighetsarbete. Kommunstyrelsen
bestämmer inriktning och mål för miljöstrategens och Agenda 21- och folkhälsosamordnarens arbete.
Miljöstrategen är anställd av Dalslands miljönämnd men arbetar på uppdrag av Melleruds
kommunstyrelse.
Analys
Kommunstyrelsens administrativa förvaltning har bedrivit verksamheten i förväntad omfattning och till
planerad kvalité.
Kommunstyrelseförvaltningen visar på ett positivt resultat på 1 361 tkr. Det är inom tre ansvarsområden
Kommunstyrelsen administration, enheten för Kommunutveckling och Administrativa enheten som bidrar
till hela överskottet. Övriga ansvarsområden följer i stor sett sin budget.
Resultatet för Kommunstyrelsen administration visar på ett plusresultat och det beror på att det inom
ansvarsområdet finns medel som är till för oförutsedda kostnader och det har inte använts full ut.
Kommunstyrelsens administrativa enhets verksamheter har fullföljt sina uppdrag med viss
kvalitetssänkning på grund av personalvakanser. Vakanserna har till viss del täckts upp med konsultstöd.
Verksamheternas ekonomiska resultat visar på ett överskott och detta beror på att konsulter inte har
kunnat tas in för att täcka alla behov. Därav också en viss kvalitetssänkning på utfört arbete.
Enheten för Kommunutveckling gör ett överskott på grund av striktare regler inom färdtjänsten. Telefonin
har blivit billigare på grund av en ny upphandling och föreningarna har sökt mindre med bidrag.
35
Personalavdelningen gör ett mindre underskott pga. högre kostnader för utbildning av kommunens
enhetschefer i arbetsmiljölagen. Under året har avtalet med Avonova omförhandlats i syfte att tillgodogöra
kommunen förskottsbetalda abonnemangsavgifter. Resultatet blev att kostnaderna till Avonova sänks med
50 % de kommande två åren. Under året har samarbetet med SKL i projektet "Kultur och värderingar"
avslutats.
Ekonomiavdelningen visar i stort sett ett nollresultat. Avdelningen har under det första halvåret arbetat
mycket med uppgraderingen av vårt ekonomisystem. Väldigt mycket är nytt för många och det kommer
att ta ett tag innan alla nyheter satt sig.
Under slutet av året påbörjades en uppsättning av ett nytt system för budget/prognos. Enhetscheferna
kommer att komma i kontakt med detta i samband med första prognos för 2015. I budgetprocessen för
2016 kommer systemet att användas.
En ny organisation för samordning av kommunens upphandlingar har startat, ekonomichefen är
sammankallande.
En nystart av arbetet med att tydliggöra kommunens styrmodell och styrdokument har inletts.
Medborgarkontor och Växel har klarat de flesta av sina mål samt haft utbildning med workshops i
ambassadörskap, service och varumärkesbyggande.
Medborgarkontoret har deltagit på Mellerudsmässan då nya broschyren invigdes. I samband med mässan
genomfördes en kundenkät. 90 % av de svarande gav bra betyg i service och kvalitet av
Medborgarkontorets verksamhet.
19 000 besökare på Medborgarkontoret är 4 000 fler än 2013 vilket bland annat beror på supervalåret.
Inom marknadsföringen har det bildats en grupp för att samordna kommunkontorets annonsering,
aktiviteter och kommunikation. Annons- och kommunikationsplaner framtagna för kommunkontorets
aktiviteter 2015. Marknadsföringsplanen har tagits fram under året och fått godkänt i KF. Dessa planer ger
tydligare ramar för marknadsföringsbudgeten samt möjliggör snabbare beslutsprocesser i
marknadsföringsarbetet.
Vad gäller Dalsland Center är det besöksrekord 114 000 besökare under 2014, jämfört med 110 000 år
2013. Ökningen är anmärkningsvärd eftersom det dels varit fotbolls-VM samt en mycket varm sommar.
I samband med arbetet att ta fram en näringslivsplan har det genomförts flera workshops internt i
organisationen. Under dessa träffar har politiker och tjänstemän tagit fram mål och tittat på ny struktur
för att hantera företagsfrågor internt i organisationen.
Det har även genomförts workshops med näringslivet och företagsbesök där syftet varit att identifiera
åtgärdsförslag- vad vi ska arbeta med för att göra näringslivsklimatet mer attraktivt. Näringslivsplanen är
framtagen och håller på att förankras bland företag och i organisationen, vilket tar längre tid än planerat.
Kommunfullmäktiges mål:
Melleruds Kommun ska alltid sätta medborgaren i centrum
Nämndens mål:
Ska vidareutveckla dialogen med medborgarna
Beskrivning
Politiker och tjänstemän vidareutvecklar dialogen och verkar för öppenhet och transparens för invånarna.
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
Halvår
1
Halvår
2
0%
1 Nöjdhetsindex
2014
0
0
Senaste kommentar 2014
Under 2014 har dialog hållits angående näringslivsplanen och det har planerats en medborgardialog angående
torgets framtida utveckling. Dialogen kommer att genomföras under 2015.
100 %
2 Genomföra ett
studiebesök på annat
Medborgarkontor
2014
1
1
2014
1
1
Ett studiebesök genomfört den 11 april på Kontaktcenter i Göteborg.
100 %
2 Tydligare och
effektivare hantering
av påminnelser för
färdtjänsten
Korrespondenskort framtagna som skickas ut till brukare i god tid innan tillstånden går ut.
36
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
118,46%
2 Öka besökarantalet
på Medborgarkontoret
Halvår
2 2014
Halvår
1
Halvår
2
7 973
11 448
Senaste kommentar Halvår 2 2014
Totalt under året har Medborgarkontoret haft 4000 fler besökare under 2014 (ca 19 000) än under 2013 (ca 14
000). Orsaken antas vara Eu val samt det svenska valåret.
105 %
3 Öka den interna
personalanvändningen
av telefonifunktioner
2014
21
21
Mer effektiv och
medborgarvänlig växel
i Dalsland-SäffleÅrjäng
2014
1
1
Utfall: 21 utbildade i Trio.
100 %
Vi har undersökt möjligheterna till ökad samverkan mellan växeltelefonisterna genom utbildning och certifiering.
Under 2015 kommer finansieringsmöjligheter att undersökas till den gemensamma certifieringsprocessen.
Även ett samverkansförslag för växlarna i Åmål, Mellerud och Färgelanda har skrivits och kommer att
presenteras under 2015
100 %
Skriva och lägga ett
samverkansförslag
2014
1
1
Ett samverkansförslag är framtaget. Detta ska presenteras under nästkommande år för Åmål och Färgelanda.
100 %
Ta fram nya avtal för
LOK stöd och
hyresbidrag för
föreningar
2014
1
1
Nytt lokalt aktivitetsstöd tillstyrkt, från 4 kr pp till 6 kr pp samt samma ansökningsdatum som
Riksidrottsstyrelsens datum.
Ny rutin för översyn av hyresbidrag för föreningar är att avtalen ses över en gång per år och förening samt att
avtalen skrivs om vartannat år.
Nämndens mål:
Ska öka beredskapen för extraordinära händelser
Beskrivning
Ledningsplatsen ska färdigställas
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
Halvår
1
Halvår
2
100 %
Att ledningsplatsen
färdigställs
2014
1
1
Vissa åtgärder kvarstår efter MSB uppföljning i oktober 2014. Dessa ska vara åtgärdade senast 2015-03-31, då
sker även den ekonomiska slutredovisningen och statsbidraget kan utbetalas.
37
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
100 %
Redovisning för
Arbetsutskottet
Krisledningsnämnden
Kvartal
4 2014
Halvår
1
Halvår
2
1
1
1
1
Senaste kommentar Kvartal 4 2014
Redovisning ny polisorganisation och utkast till svar över ny lokalindelning/polisområden
100 %
Ta fram en strategi
gemensamt i Dalsland
2014
Förslag till krissamordning i Dalsland redovisades i Åmål den 19 december för kommuncheferna i Dalsland.
Melleruds Kommun ska erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt
Nämndens mål:
Ska förbättra kommunikationerna
Beskrivning
Förbättra resecentrum tillsammans med ansvariga för stationsområde och trafik.
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
0%
Förbättringar i
förhållande till idag
Halvår
2 2014
Halvår
1
Halvår
2
0
Fr o m januari 2015 är cafeterian öppen 6 dagar i veckan
Nämndens mål:
Ska utveckla näringslivsklimatet
Beskrivning
Ta fram en näringslivsstrategi och erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt.
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
Halvår
1
Halvår
2
100 %
Ta fram strategi
2014
1
1
Näringslivsplanen är färdigskriven. Dialogmöten för återkoppling genomförs i näringsliv och organisation. I feb
skjuts den upp till KF.
100 %
Ta fram en
marknadsföringsplan
för kommunen
Halvår
2 2014
1
1
Marknadsföringsplan framtagen och presenterad i KSAU den 17 juni. Beslut förväntas att tas i KSAU den 12
augusti.
100 %
Påbörja arbetet med
Nils Ericsson
utställningen
2014
1
1
Möte med projekt Affärsutveckla Dalslands Kanal och Innovatum under oktober för att testa idén. Idén finns med
i Verksamhetsplan för Dalsland Center 2015-2018 samt handlingsplanen för Dalsland Center 2015. Uppstartsmöte
med berörda aktörer i Melleruds kommun och Dalslands Kanal samt projekt Affärsutveckla Dalslands Kanal under
december.
38
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
86,36%
Öka antalet besökare
på Dalsland Center
2014
Halvår
1
Halvår
2
114
000
114
000
Cirka 114 000 besökare under hela 2014 är ca 4000 fler än 2013 då besökarantalet var ca 110 000.
202 %
Öka intäkterna på
Dalslands Center med
20%
2014
20 200
20 200
Antal konferenser har ökat. Lokaluthyrningarna har ökat. Upprättade avtal för utställningar ger lite inkomster.
Melleruds Kommun ska erbjuda livskvalitet
Nämndens mål:
Ett friskare Mellerud.
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
50 %
Antal informations- och
diskussionsmöten med
nämnder och
förvaltningar
Halvår
2 2014
Halvår
1
Halvår
2
1
1
Ett dialogmöte har genomförts med Kultur- och utbildningsförvaltningen.
Nämndens mål:
Ska stärka kommunens förmåga till att integrera nyanlända och de som står utanför i
samhället.
Beskrivning
Inrätta samordningsfunktion som underlättar för nyanlända och arbetslösa att etablera sig i samhället.
(Arbete, Utbildning, Boende, Myndighetskontakter)
Halvår
1
Halvår
2
Kvartal
4 2014
2
20
2014
1
1
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
100 %
Individer med
försörjningsstöd i
sysselsättning.
20 individer med försörjningsstöd har gått ut i sysselsättning under året.
100 %
Lämna förslag till KLÖK
till KSAU
Förslag har lämnats och beslut tagits i KR
39
Nämndens mål:
Ska tillgodose behovet av hyresrätter
Beskrivning
Se över möjligheten och behovet av att skapa hyresrätter i befintliga centrala byggnader/nyproduktion.
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
Halvår
1
Halvår
2
0%
Antal nya centrala
lägenheter
2014
0
0
Endast delar av aktiviteterna är utförda
Under året har ett antal möjligheter diskuteras. Vad händer när Konsum flyttar till Västerråda? Kan vi bygga
lägenheter i delar av Älvan? Kan vi flytta biblioteket och därigenom skapa nya lägenheter? Tyvärr är det inga
konkreta förslag framme.
Melleruds Kommun ska prioritera barnfamiljer och ungdomar
Nämndens mål:
Ska öka kunskapen om barnkonventionen
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
100 %
Genomföra utbildning i
Barnkonventionen för
politiker och
tjänstemän
Halvår
2 2014
Halvår
1
Halvår
2
0
1
Utbildning har skett i kommunfullmäktige
Melleruds Kommun ska vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och
stödjer kreativitet.
Nämndens mål:
Ska bidra till utbyggnad av fiber till alla kommundelar
Beskrivning
Stötta etablering och drift av fiberföreningar
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
Halvår
1
Halvår
2
100 %
Antal nya
fiberföreningar
2014
2
2
2
2
Under året har två nya föreningar bildats och vi vet att 3 till är på gång att bildas.
100 %
Antal möten
Årsmål, rapporteras vid årets slut.
40
2014
Nämndens mål:
Ska samverka med andra kommuner
Beskrivning
Minst ett av följande kriterier ska vara uppfyllt:
- Behålla eller höja kvaliteten och service
- Förbättra kostnadseffektiviteten
- Minska sårbarheten
- Klara rekryteringarna
- Garantera rättssäkerheten
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
Halvår
1
Halvår
2
85,71%
Antal nya
samverkansformer som
Melleruds kommun har
med andra kommuner
2014
6
6
Samarbete om arkivarie, överförmyndare och säkerhetssamordnare har inletts.
Miljö- hälsa och hållbar utveckling
Ansvarig Glenn Nordling
Bokslut
2013
Bokslut
2014
Budget
2014
Avvikelse
Intäkter
322
1 400
1 029
371
Kommunbidrag
347
346
346
0
Summa intäkter
669
1 746
1 375
371
Personal
kostnader
611
717
546
171
Löpande
kostnader
50
1 030
829
201
0
0
0
0
661
1 747
1 375
372
8
-1
0
743
År / Tkr
Kapitalkostnader
Summa
kostnader
Årets resultat
Med folkhälsa menas det allmänna hälsotillståndet och hälsans utveckling för hela eller delar av
befolkningen. Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en
god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vi bär alla ett ansvar för vår hälsa och därmed ett
delansvar för den gemensamma folkhälsan. En god folkhälsa genererar tillväxt och utveckling. En god
tillväxt och utveckling i samhället ger ökade förutsättningar för en generell välfärd där hälsan är jämlikt
fördelad.
I Melleruds kommun pågår flera förebyggande och främjande insatser för folkhälsan. Västra
Götalandsregionen har ansvaret för hälso- och sjukvården i Melleruds kommun.
Analys
Under 2015 arbetar miljö- och hälsorådet med insatser utifrån de utmaningar som beskrivs i den lokala
folkhälsopolitiska policyn för Melleruds kommun. Stort fokus ligger på trygga och goda uppväxtvillkor. Här
arbetar rådet bland annat med ungdomshuset Stinsen som arena. I övrigt har det lokala
brottsförebyggande rådet intensifierat arbetet med grannsamverkan i kommunen och det arbetet kommer
att fortsätta under 2015. I avtalsuppföljningen till Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisas tillsammans
med budget, de insatser och aktiviteter som genomfördes 2014. Inom flera områden förväntas
verksamheten bidra till samordnings- och utvecklingsprocesser. Projekt- och förändringsarbete initierats
ständigt och förväntas bidra till måluppfyllelse och förbättringar i det lokala miljö- och hälsoarbetet.
41
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Förvaltningschef Magnus Olsson
År / Tkr
Bokslut
2013
Bokslut
2014
Budget
2014
Avvikelse
Intäkter
128 956
140 590
133 550
7 040
28 414
22 001
22 001
0
157 370
162 591
155 551
7 040
Personal
kostnader
36 442
37 136
38 727
-1 591
Löpande
kostnader
90 670
98 770
88 946
9 824
Kapitalkostnader
29 595
28 288
27 878
410
156 707
164 194
155 551
8 643
663
-1 603
0
-1 603
Kommunbidrag
Summa intäkter
Summa
kostnader
Årets resultat
Förvaltningschef och ansvarig för förvaltningen är Magnus Olsson.
Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsförvaltning utför service till kommunens invånare, kommunala
förvaltningar, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Verksamhetsområdena är fastighet, parkskötsel,
förrådsverksamhet, underhåll och nybyggnation av gator, vatten och avlopp, kost- och
lokalvårdsverksamhet, renhållning och räddningstjänst. Verksamhetsområdena vatten och avlopp,
renhållning samt fjärrvärme är affärsdrivande verksamheter och särredovisas även i en egen
resultattabell.
Administrationen - Förvaltningschef Magnus Olsson.
Förvaltningens administrativa funktion utför service åt förvaltningens övriga enheter, MILAB,
Kommunstyrelsekontoret samt kommunens medborgare. Inom administration ligger övergripande
funktioner såsom diariehantering, ekonomi, vägbidrag och gemensam infrastruktur. Från 1/9 2014 finns
Rådahallen som en ny verksamhet då denna övergått i kommunens verksamhet.
Fastighetsenheten - Fastighetschef Peter Mossberg
Fastighetsavdelningen driver och förvaltar alla kommunens fastigheter, exklusive Mellbo, som nyttjas av
förvaltningarna eller hyrs ut externt. Hyresavtal som Melleruds kommun tecknar med interna och externa
fastighetsägare ska tecknas av Samhällsbyggnadsförvaltningen. Fastighetsavdelningen ansvarar för all
mark som ägs av Melleruds kommun. Fritidsanläggningar samt driftsbidrag till föreningar hanteras också
av fastighetsavdelningen. Fastighetsbeståndet på fastighetsavdelningen består av ca 55 000 kvm och
utbildningsnämnden, 31 % externa/övriga hyresgäster samt 1 % tomma lokaler (uppgifter exkl Kv.
Ugglan).
Under hösten 2013 köptes fastighetsbeståndet "Ugglan" in. Detta bostadsbestånd ägs av kommunen men
förvaltas av Melleruds Bostäder. Beståndet kommer delvis att rivas under 2014 och sedan säljas till
Melleruds Bostäder för framtida förvaltning.
Gatu- och Parkenheten - Gatu- och Parkchef Patrik Tellander
Gatuenhetens ansvarsområden är gator, skyltning och delar av vinterväghållning. Gatuenheten utför
projekt samt underhållsarbeten tillsammans med andra enheter. Parkenheten tillhandahåller
specialistkunskap inom grönytesektorn samt deltar i aktiviteter som marknadsför Melleruds kommun och
bidrar till en attraktiv kommun att vistas, arbeta och bo i. Verksamheten omfattar gräsklippning, buskoch rabattskötsel, trädplantering, snöröjning på gång och cykelvägar, offentlig belysning, förrådsansvar på
kommunförrådet, underhåll av lekplatser och offentlig renhållning samt skötsel av fyra kommunala
badplatser. Vi har ansvaret för Sunnanå hamn och har en person anställd som hamnansvarig där.
Serviceenheten - Servicechef Ingvar Kardemark
Serviceenheten inrymmer kost, lokalvård och kontorsvaktmästeri och har 44 tillsvidareanställda. Detta är
en minskning med ca 36 medarbetare under en 11- års period. Lokalvården städar idag ca 33 000 m² i
kommunens lokaler. Moderna metoder används. I kommunens fem kök producerades ca 582 000 måltider
under 2013. Kommunens livsmedelspolicy följs och vi markerar ursprungsland för kött och fågelprodukter
samt fiskrätter enligt godkända vatten och fiskemetoder (MSC) på våra matsedlar. Kommunens
skolmatsedlar finns som en applikation i mobiltelefon. Under året har en ny livsmedelsupphandling
genomförts. För närvarande köper serviceenheten in 73 % livsmedelsprodukter med ursprungsland
Sverige. Stor del av vår måltidsproduktion sker från grunden (ej halvfabrikat).
Verksamheterna Vatten och avlopp (VA), Renhållning samt Fjärrvärme betraktas som
42
affärsverksamheter och redovisas därför också i en egen tabell. Till skillnad från övrig kommunal
förvaltning ska dessa helt finansieras av avgifter från brukarna. Det innebär att verksamheternas
ackumulerade resultat blir en andel av kommunens eget kapital, d v s en fordran eller en skuld för
skattekollektivet. Därför särredovisas affärsverksamheten.
Renhållningsenheten - Renhållningschef Christer Waldemarsson
Kommunen ansvarar för hämtning och omhändertagande av hushållsavfall där även slamsugning hos
privatpersoner ingår. Verksamheten är en affärsverksamhet och särredovisas.
I Melleruds kommun finns Hunnebyns avfallsanläggning som är kommunens återvinningscentral och
mottagningsstation för hushållens farliga avfall. Hämtning av hushållsavfall och slamsugning sker av
entreprenör och hushållsavfallet fraktas till Trollhättan. FTI har sju återvinningsstationer i kommunen.
VA-enheten - Va-chef Christer Waldemarsson
Verksamhetens uppgift är att försörja de delar i kommunen som har kommunalt vatten och avlopp med
dricksvatten av god kvalité samt en avloppsrening som uppfyller myndigheternas krav. För detta ändamål
finns tre vattenverk, tre reningsverk samt 36 avloppspumpstationer i kommunen. Enheten är en
affärsdrivande verksamhet och särredovisas.
Fjärrvärmeenheten - Fjärrvärmechef Peter Mossberg
Melleruds kommun övertog 2013-01-01 fjärrvärmeverksamheten från AB Mellerud Industrilokaler.
Kommunen har fem mindre fjärrvärmeverk som producerar fjärrvärme till delar av kommunens
fastigheter, Melleruds Bostäders fastigheter och privata fastigheter. Enheten är en affärsdrivande
verksamhet och särredovisas.
Särredovisning affärsverksamhet
Bokslut
2013
Bokslut
2014
Budget
2014
Avvikelse
42 450
43 053
42 549
504
-577
0
0
0
41 873
43 053
42 549
504
Personal
kostnader
6 374
6 682
6 995
-313
Löpande
kostnader
28 312
29 524
28 623
901
7 187
6 847
6 931
-84
41 873
43 053
42 549
504
0
0
0
0
År / Tkr
Intäkter
Kommunbidrag
Summa intäkter
Kapitalkostnader
Summa
kostnader
Årets resultat
Analys
Samhällsbyggnadsförvaltningen visar ett underskott på -1 603 tkr
Underskottet beror på följande beslut som inte varit budgeterade från början. Kapitalförlust vid försäljning
av Åsebro förskola: -1 631 tkr, nedskrivning av hus som rivs vid Landsvägsgatan: -1 071 tkr,
driftskostnader för Ugglan: -559 tkr, rivnings kostnader för Ugglan: -400 tkr, försäljning av kommunal
mark: +486 tkr.
Om man särredovisar resultatet och eliminerar kostnaderna utanför budget så visar vi totalt ett överskott
på förvaltningen på +1 572 tkr.
Serviceenheten visar ett resultat på +1 083 tkr. Detta beror på ökad försäljning av pedagogiska luncher
samt att en förväxling gjordes i budget 2014 på lönesidan. I semesterlöneberäkningen blev det en kostnad
i stället för en intäkt.
Gatu- och parkenheten visar en förlust på -125 tkr trots att man inte tillsatt en vakant tjänst. Problem
finns med att många småjobb från andra enheter hamnar här utan att pengar finns avsatta för det. Det är
viktigt att poängtera deras betydelse för kommunens verksamhet. Under året har skog avverkats enligt
grön skogsbruksplan som gett ett överskott på 544 tkr.
Fastighetsenheten visar efter särredovisning där kostnader utanför budget inte är medtagna, ett positivt
resultat på +495 tkr. Detta beror på att medel för en extra tjänst inte blivit nyttjade.
Samhällsbyggnad administration visar ett överskott på +119 tkr. Detta beror på att chefstjänst inte har
varit tillsatt perioden januari till augusti. I detta ingår även Rådahallen som visar ett resultat på -11 tkr.
Att tänka på här är att detta endast är för perioden september-december som är bra försäljningsmånader.
För de affärsdrivande enheterna så har VA-gjort en förlust med -410 tkr. Detta beror främst på utbyggnad
av VA för villor på Ängenäs. Intäkterna för dessa kommer först 2015.
Renhållningsenheten visar ett överskott på +136 tkr. Anledningen till överskottet beror till största delen
43
på att planerad uppdatering av debiteringsprogram flyttats till 2015.
Fjärrvärmeenheten visar ett positivt resultat på +373 tkr. Detta beror på att man inte nyttjat budgeterade
konsultkostnader för tänkta utredningar.
För de affärsdrivande enheterna så balanseras resultatet mot kollektivet.
Nämndens mål:
Ska bemöta medborgare och medarbetare med god serviceanda, öppenhet och dialog
Halvår
1
Halvår
2
Kvartal
4 2014
95 %
97 %
Halvår
2 2014
36
36
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
97 %
Antal felanmälningar
som inte är åtgärdade
efter två månader
Vi kommer att utveckla användandet av Vitec 2015.
100 %
Träffa alla
verksamheter under
2014
Verksamheterna är besökta.
Nämndens mål:
Ska erbjuda medborgarna en hållbar avfallshantering
Beskrivning
Avfallshanteringen ska ha en hög tillgänglighet och god omsorg av miljön till en rimlig kostnad. Flexiblare
öppettider ska införas.
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
Halvår
1
Halvår
2
100 %
Utökade öppettider
under kvällar och
helger
2014
1
1
Halvår
1
Halvår
2
554
000
554
000
En enkätundersökning är gjord. 109 svarade av dessa var 89 helt nöjda med dagens öppettider.
Nämndens mål:
Ska arbeta aktivt med att värna miljön.
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
55,4%
Sänka
energiförbrukningen
2014
Flera verksamheter har haft förändringar under året och därför har vi valt att redovisa de anläggningar som inte
haft några verksamhetsförändringar under 2014 och som är jämförbara med 2013. Vi tror även att de
verksamheter som haft förändringar under året sänkt sin energiförbrukning tack vara energiprojektet men det är
ingen siffra vi kan räkna fram.
0%
Minska antalet kWh
Halvår
2 2014
0,7%
0%
Kostnadsförslag inhämtat för utbyte av gaspanna mot sterlingmotor som genererar både värme och el. Utbyte till
44
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
Halvår
1
Halvår
2
sterlingmotor är senarelagd på grund av tömning av rötgaskammare samt arbete med LBE tillstånd. Minskning av
antalet kWh har uteblivit på grund av höstens kraftiga regn som genererat högre energianvändning.
0%
Minska
oljeförbrukningen
2014
0
0%
Planering har skett under året för att installera Sterling motor för elproduktion, av överkotts-gas. P.g.a. enhetens
höga arbetsbelastning beräknas planering för genomförande att ske 2015.
0%
Framtagande av VA
plan
2014
0
0
Arbete med VA plan kommer att påbörjas första halvåret 2015.
Nämndens mål:
Ska tillhandahålla mat av god kvalitet
Beskrivning
Kostenheten serverar god och näringsriktig mat tillagad i eget kök. Egen tillagning ska prioriteras framför
halv- eller helfabrikat.
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
100 %
Ökad mängd tillagad
mat från grunden
Halvår
2 2014
Halvår
1
Halvår
2
64 %
70 %
De flesta rätter tillagas från grunden. Vad som har ökat är hemlagat potatismos och mer färsk fisk.
Nämndens mål:
Ska tillhandahålla säker tillgång till dricksvatten av god kvalitet.
Beskrivning
Utbyte av ledningsnät ska ske i en rimlig takt. Utreda ev. behov av förändrat vattenintag.
Halvår
1
Halvår
2
Halvår
2 2014
0
0
Halvår
2 2014
762
762
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
100 %
Antal
dricksvattenavbrott
längre än sex timmar
Utbyte eller relaining
av ledningsnät
Inga avbrott längre än 6 timmar har inträffat.
304,8%
Relaining av N Kungsgatan. Utbyte del av ledning vid tappen i Dals Rostock.
Resterande del av Tvärgatan gjord. Drottninggatan är på gång ca 100 m.
Tillkommer byte av delsträckor vid lagningar ca 50 m.
45
Nämndens mål:
Ska vara trygg och säker i en tillgänglig och god livsmiljö.
Beskrivning
Utemiljöerna ska vara anpassade så att unga, äldre och personer med funktionsnedsättningar kan nyttja
kommunala anläggningar. Trygga och säkra lokaler erbjuds. Ge förutsättningar för goda livsvillkor och
trygg uppväxt för barn och ungdomar.
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
50 %
Anpassad badplats för
alla
Halvår
2 2014
Halvår
1
Halvår
2
0,5
0,5
Badplatsen blev ej färdigställd då vi måste använda betong som material. Detta kan inte göras förrän på våren
2015.
0%
Tillgänglighetsanpassa
en offentlig toalett
2014
0
0
80 %
50 %
Ej genomfört. Orsak oklar. Senaste delen av året med ny personal har detta inte hunnits med.
50 %
Åtgärda
besiktningsanmärkning
ar som finns på
fastigheterna gällande
luft, brand och
utrymning
Halvår
2 2014
Vi har stora brister när det gäller Brand och OVK, det är förläggande som är upp till två år gamla. Vi har kontaktat
NÄRF och fått tagit del av dessa underlag. För OVK har vi en nulägesanalys gjord som åtgärdas under 2015. När det
gäller Brand så återstår kartläggning och genomförande av åtgärder.
46
Nämndens mål:
Samverkan ska ske med andra kommuner
Beskrivning
Minst ett av följande kriterier ska vara uppfyllt:
-
Behålla eller höja kvaliteten och service
Förbättra kostnadseffektiviteten
Minska sårbarheten
Klara rekryteringar
Garantera rättssäkerheten
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
Halvår
1
Halvår
2
100 %
Införande av
kostdatasystem
2014
1
1
2014
100 %
100 %
0,8
1
Kostdatasystemet "Matilda" Food It har införts.
100 %
Samma matsedel för
alla Dalslands
kommuner
Samma grundmatsedel är införd, som bygger på gemensam upphandling och näringsberäkning.
100 %
Upphandla
hantverkstjänster
Halvår
2 2014
Upphandlingen är genomförd, tjänsten byggnadsarbeten blev överklagad till Förvaltningsrätten som nu har
kommit med avslag som beslut. Detta betyder att vår upphandlare har utvärderat anbuden rätt.
47
Plan- och byggkontoret
Ordf. Eivor Östergren
Bokslut
2013
Bokslut
2014
Budget
2014
Avvikelse
Intäkter
1 433
1 638
1 136
502
Kommunbidrag
1 807
1 997
1 997
0
Summa intäkter
3 240
3 635
3 133
502
Personal
kostnader
2 288
2 275
2 307
-32
Löpande
kostnader
649
795
819
-24
3
7
7
0
2 940
3 077
3 133
-56
300
558
0
558
År / Tkr
Kapitalkostnader
Summa
kostnader
Årets resultat
Byggnadsnämndens verksamhet innefattar handläggning av bygglovsansökningar, bygganmälan,
sotningsverksamhet, tillsynsarbete, strandskyddsdispenser, arbete med kommunens detaljplaner,
uppdatering av kartor, upprättande av adress- och byggnadsregister och handläggning av kommunens
tomtkö, samt information till medborgarna. Plan- och byggenheten står även Kommunstyrelsen till tjänst
när det gäller översiktlig planering i kommunen eller yttranden till inkomna remisser. Byggenheten är från
den 1 februari 2014 underställd kommunstyrelseförvaltningen. Byggnadsnämnden består av sju ordinarie
ledamöter och sju ersättare.
Analys
Plan- och byggenheten har under 2014 gjort ett mycket positivt resultat. Överskottet beror huvudsakligen
på högre intäkter än budgeterat. Till skillnad från förra året har anmälningar om olovligt byggande ökat
och därmed intäkter av sanktionsavgifter. Intäkterna är annars beroende av rådande konjunktur.
Lägre kostnader för personal förklaras med att budget lagts utifrån en osäkerhet om personalrekrytering.
Personalomsättning har skett på posten som bygglovshandläggare och Kart-/GIS-ingenjör. Under
sommaren och hösten har en praktikant varit anställd.
Med anledning av planerna kring Västerråda att etablera ett nytt köpcenter, påbörjades ett arbete kring
gestaltning av torget. Arbetet utmynnade i förberedelser för en medborgardialog som kommer att utföras
under vintern och våren 2015. En praktikant har på deltid varit aktiv i arbetet.
Plan- och byggenheten har deltagit i LEADER´s Tankesmedja ”Samspel” som arbetar för att öka
befolkningen i Dalsland och Årjäng. Resultatet av arbetet är en arkitekttävling, Dalslandsstugan 2.0, som
arrangeras under 2015.
Genom förstärkning av personalresurser på bygglovssidan och ändrade telefontider har tillgänglighet av
personal för bygglovsfrågor utökats.
Den 2 juli 2014 kom nya regler för bygglov och anmälan. Lagändringen innebär bygglovsfrihet för bland
annat så kallade "Attefallshus" på 25 kvm, tillbyggnader om 15 kvm och takkupor. Vid årets slut hade
sammanlagt 74 anmälningar inkommit, vilket är 19 fler än förra året.
Uppdateringen för diariesystemet, edp, förskjuts på nästa år. En upphandling har gjorts och samordnats
med Dals Ed, Färgelanda och Dalslands miljökontor genom Dalslands kommunalförbund.
En upphandling har skett för tjänstekoncession avseende sotning och brandskyddskontroll. Vinnaren
beräknas vara tilldelad i februari 2015.
Plan- och byggenheten har under året investerat i personalens arbetsmiljö och i teknisk utrustning för att
förbättra ärendehantering och möjligheter till möten.
Årets ökning av ärenden om olovliga åtgärder innebär ökad belastning för personalen. Det bör i framöver
fortsätta investeras i kompetensutveckling och skapas nätverk utanför kommunen för att avlasta en enhet
som har få medarbetare.
48
Nämndens mål:
Medborgare och medarbetare ska bemötas med god serviceanda, öppenhet och dialog.
Beskrivning
Handläggningstider, öppettider och bemötande är av stor vikt för verksamheten.
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
Halvår
1
Halvår
2
100 %
1.3 Utförda LEANprocesser
2014
2
2
50 %
Antal besökare på
"Öppet hus".
Halvår
2 2014
15 %
15 %
82 %
Antal sökanden ska
inom 10 arbetsdagar få
besked om att ärendet
är komplett.
Kvartal
4 2014
71 %
82 %
Ofta kommuniceras per telefon om begäran av komplettering. Därför blir ett skriftligt utskick ofta obehövligt.
Nämndens mål:
Samhället ska utvecklas på ett sätt som stödjer den önskade näringslivsutvecklingen och med hänsyn till
medborgarintressen.
Beskrivning
Plan- och byggkontoret ska ha en hög beredskap att hantera planärenden som kan stödja den önskade
näringslivsutvecklingen och samtidigt ta hänsyn till medborgarintressen
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
Halvår
1
Halvår
2
100 %
Antal lediga
industritomter på
hemsidan
2014
1
1
100 %
Se över 3 detaljplaner
för
industri/handelsända
mål
2014
3
3
Nämndens mål:
Möjligheterna till trivsamma, trygga, tillgängliga samt säkra boenden och livsmiljöer ska tillvaratas.
Beskrivning
Bygglov och planer ska uppfylla kraven på tillgänglighet.
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
Halvår
1
Halvår
2
100 %
Antal genomförda
trygghetsvandringar
2014
1
1
49
Nämndens mål:
Unga ska ges möjlighet till ökad delaktighet i samhällsutvecklingen.
Beskrivning
Delaktighet och deltagande i byggnadsnämndens processer bör öka. Särskilt angeläget är detta när det
gäller barn, ungdomars och barnfamiljers deltagande.
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
Halvår
1
Halvår
2
100 %
Antal
informationsbesök
2014
1
1
200 %
Antal praktikplatser
som erbjudits.
2014
2
2
100 %
Bjuda in eller delta i 3
möten med ideella
föreningar
2014
3
3
Nämndens mål:
Ett ändamålsenligt och miljövänligt sätt att bygga ska främjas för att uppnå ett hållbart samhälle.
Beskrivning
Ett strukturerat arbete med såväl byggnaders energiprestanda som förnybara energikällor bör ingå i planoch bygglovsprocesserna
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
53 %
Antal bygglovs/rivningslovssökanden
som fått information
om miljövänliga
byggmaterial.
Kvartal
4 2014
Halvår
1
Halvår
2
18
53
Nyckeltal
Nyckeltal
Bygglov
Bokslut
2013
Prognos 1
Delårsbokslut
Bokslut
2014
Prognos 3
136
20
54
92
115
Rivningslov
7
2
9
15
13
Marklov
1
0
0
0
1
Skyltlov
3
0
2
3
3
Förhandsbesked
3
0
2
3
3
Anmälan
55
9
21
36
74
Strandskyddsdispens
26
11
10
18
19
Planbesked
2
0
0
0
0
Anslagna bygglov
3
0
1
1
3
Ovårdad tomt
9
9
2
4
7
Ovårdad byggnad
2
1
5
8
3
Sotningsdispenser
41
4
4
14
21
139
13
1
14
14
Adressättning
50
Kultur- och utbildningsförvaltningen
Ordf. Rune Sténen
Bokslut
2013
Bokslut
2014
Budget
2014
Avvikelse
17 282
28 505
21 824
6 681
178 793
177 424
177 424
0
196 075
205 929
199 248
6 681
Personal
kostnader
110 721
116 115
115 243
872
Löpande
kostnader
83 053
89 380
83 170
6 210
910
1 208
835
373
194 684
206 703
199 248
7 455
1 391
-774
0
-774
År / Tkr
Intäkter
Kommunbidrag
Summa intäkter
Kapitalkostnader
Summa
kostnader
Årets resultat
Kultur- och utbildningsförvaltningen har ansvar för förskola, grundskola, fritidshem, familjedaghem,
grundsärskola, gymnasium, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, SFI (Svenska För Invandrare) och
ungdomsverksamhet på Stinsen. Inom förvaltningen ingår KulturMellerud.
Organisationen består av sju rektorsområden fördelade på ett team för förskola till åk 6 och ett team för
åk 7-9, gymnasieskola, vuxenutbildning och kultur. Inom varje team finns elevhälsa där det ingår
rektorer, speciallärare, specialpedagoger och skolsköterskor. I förvaltningen finns en skolkurator och
skolpsykologkompetens anlitas på konsultbasis. Förvaltningen har anställt en ny skolläkare på 10 %. SYV
(Studie och Yrkesvägledare) finns på Rådaskolan, Dahlstiernska gymnasiet och Vuxenutbildningen.
Under 2014 startades tre nya förberedelseklasser på Nordalsskolan, Rådaskolan och på Kroppefjälls
asylboende. Fagerlidsskolan har en förberedelseklass sedan tidigare.
Förskoleverksamhet
I enlighet med skollagen erbjuds förskoleverksamhet för barn i åldern 1-5 år enligt följande:

I den utsträckning det behövs med hänsyn till vårdnadshavarnas arbete och/eller studier.

15 timmar per vecka för barn vars föräldrar är föräldralediga eller arbetslösa.

15 timmar per vecka, 35 veckor/525 timmar per år, så kallad allmän förskola, avgiftsfritt för alla
barn från och med höstterminen det år de fyller tre år.
Med undantag för allmän förskola betalar föräldrarna avgift enligt särskild bestämmelse.
Förskoleverksamhet bedrivs på fem förskolor och familjedaghem (dagbarnvårdare). I kommunen finns
också ett externt familjedaghem.
Obligatoriska skolformer inklusive skolbarnsomsorg och förskoleklass
I enlighet med skollagen erbjuds förskoleklass från och med höstterminen det år barnet fyller 6 år samt
nioårig grundskola för alla barn i ålder 7-16 år.
Barn som tillhör särskolans personkrets erbjuds skolgång inom Melleruds särskola.
Kommunen har sex grundskolor, en skola F-3, fyra skolor F-6 och en skola 7- 9.
Sju förstelärare har anställts för att öka måluppfyllelsen.
På Rådaskolan finns Melleruds särskola med elever i grund -och träningssärskola. En del av kommunens
särskoleelever går även i andra kommuner. Elever från andra kommuner går också i vår särskola.
Skolbarnsomsorgen erbjuder omsorg för barn i åldern 6-13 år på lov och utanför ordinarie skoltider utifrån
de behov som uppstår på grund av vårdnadshavares arbete och/eller studier. Föräldrarna betalar avgift.
Fritidshem finns på samtliga grundskolor utom på Rådaskolan. På Rådaskolan erbjuds förlängd
skolbarnsomsorg för särskoleelever.
Ungdomsgården Stinsen har utvecklats under året. Stinsen personal samarbetar med kommunens
fältassistent och boendestödet för ensamkommande.
Ungdomsgymnasium
Kommunen bedriver egen gymnasieskola på Dahlstiernska gymnasiet. På skolan erbjuds följande
nationella program: Barn- och fritidsprogrammet, Estetiska programmet med inriktningarna media och
musik, Naturvetenskapsprogrammet, Lärlingsprogram med olika yrkesutbildningar,
Introduktionsprogrammet och VVS- programmet som finns i Åsensbruk.
För övriga nationella program köps platser i andra kommuner. Melleruds kommun har samverkansavtal
51
med flera kommuner i regionen.
Vuxenutbildning
Vuxenutbildningen innefattar

Utbildning på Grundskolenivå för Vuxna

Utbildning på Gymnasienivå för Vuxna

Svenska För Invandrare

Särskola för Vuxenstuderande

Stöd till studerande på utlokaliserade högskolekurser
Vuxenutbildningens verksamhet bedrivs numera helt i Dahlstiernska gymnasiets lokaler.
Utbildningsdelen bedrivs till stor del i egen regi, men även genom samverkan mellan
Dalslandskommunerna.
KulturMellerud
Biblioteket, kulturskolan och Kulturbruket på Dal bildar enheten KulturMellerud.
Bibliotekslagen och våra egna mål slår fast att alla kommuninvånare och besökare ska ha tillgång till ett
bibliotek för att kunna ta del av litteratur, tidningar, tidskrifter och media i annan form samt information
och kulturell verksamhet.
Både vad det beträffar biblioteksverksamhet kulturskolan och kulturarrangemang finns ett fungerande
samarbete med grundskolan och gymnasieskolan. Samtliga grundskolor har skolbibliotek.
Kulturskolan samarbetar med kulturskolorna i övriga Dalsland. Ansvarig för programverksamheten på
Kulturbruket är Kulturbruksstyrelsen, ett självstyrelseorgan som rapporterar till Kultur- och
utbildningsnämnden.
För programverksamheten har Kulturbruksstyrelsen bidrag från Västra Götalandsregionen. Det finns ett
etablerat samarbete med Konserthuset i Vara.
Analys
Verksamhet
Förskolan Ymer som öppnade under våren har numera två avdelningar. En kö till förskolan gör att två nya
avdelningar planeras öppna under våren 2015.
Personaltätheten i Melleruds förskolor har ökat under 2014 och närmar sig riksgenomsnittet.
Det ökande antalet asyl och flykting elever innebär att lokalanpassningar skett på flera av skolor. Antalet
SFI elever har ökat med mer än 75 % under året. En stor utmaning har varit att rekrytera behöriga SFI
lärare då efterfrågan är stor i flera kommuner.
Ett arbete med ett tydligt fokus på en ökad måluppfyllelse har pågått i alla verksamheter under 2014.
Under året har kommunens skolor fortsatt utvecklat undervisningen med fokus på elevers lärande och
utgå från en vetenskaplig grund i arbetet. Konkreta, effektiva åtgärder kombinerat med extra resurser
bidrog till en fortsatt god måluppfyllelse mot tidigare år. Förvaltningen har utvecklat uppföljningen av
elevers lärande genom fler och tydligare nyckeltal. Elevenkät genomfördes i slutet av vårterminen och
resultatet följs upp vid läsårsstarten 14-15.
Kompetensutvecklingen ute på samtliga kommunens skolor har byggt på James Nottinghams föreläsning
vid årets början. Samtliga lärare har läst och följt upp boken "utmanande undervisning i klassrummet" vid
pedagogiska konferenser under året. Boken bygger på skolforskaren John Hatties metaanalys om vilka
faktorer som påverkar elevers lärande och resultat i skolan. En utmaning inför läsåret 14-15 har fortsatt
varit att rekrytera matematiklärare.
Under året har kommunens skolor fortsatt utvecklat undervisningen med fokus på elevers lärande och
utgå från en vetenskaplig grund i arbetet. Konkreta, effektiva åtgärder kombinerat med extra resurser
bidrog till en ökning av elevernas måluppfyllelse 2014.

En kompetensutveckling kring ”utmanande undervisning i klassrummet” där alla lärare fått följa
upp gemensam litteratur och föreläsning har genomförts.

Arbetet med att uppmärksamma, utreda och tillgodose elevers behov har utvecklats.

Frivilligt studiestöd/läxhjälp utanför elevens ordinarie schema ger elever en möjlighet till extra
stöd.

Lovskolan under höst-, vinter och påsklov har utvecklats med fler ämnen och lärare.

En fortsatt skolutvecklingsstrategi där vi i kommunens skolor utvecklar undervisningen med fokus
på elevers lärande och utgår från en vetenskaplig grund.

Samtliga elever åk 6 tom gymnasiet åk 3 har en personlig iPad/dator.
En fortsatt satsning på gemensam kompetensutveckling för lärare i Mellerud som vilar mot en
vetenskaplig grund är en viktig faktor för att fortsatt öka måluppfyllelsen i Melleruds skolor. En prioriterat
52
område även fortsättningsvis utveckla det systematiska kvalitetsarbetet för både huvudman och varje på
enhet. I det systematiska kvalitetsarbetet har vi utvecklat uppföljningen av nyckeltal inom förskola,
fritidshem, särskola och förberedelseklass. Förvaltningen har utvecklat uppföljningen av elevers lärande
genom fler och tydligare nyckeltal.
Från och med januari 2015 finns huvudmannens och samtliga skolenheters systematiska kvalitetsarbete
beskrivet på enheternas hemsidor.
Elevenkät genomfördes i slutet av vårterminen där resultatet följs upp vid läsårsstarten 14-15.
Enkätresultatet 2014 visar bland annat att flickor är mer nyfikna på sitt skolarbete än pojkar och att de
även tar mer ansvar för sitt skolarbete än vad pojkar gör. Andra förbättringsområden är att öka
elevrådens betydelse ute på skolorna och förbättra arbetsron på lektionerna.
Under läsåret 14-15 har det fortsatt varit svårigheten att rekrytera matematiklärare. En utökning av
antalet förstelärare har skett inför det nya läsåret. Samtliga enheter med undantag av Dahlstiernska
gymnasiet har en förstelärare.
Vuxenutbildningen integrerar sin verksamhet i Dahlstiernska gymnasiets lokaler från och med läsåret 1415 vilket kommer att ge såväl pedagogiska som ekonomiska fördelar. Ett arbete med ett tydligt fokus på
en ökad måluppfyllelse har pågått i alla verksamheter.
Ekonomi
Kultur- och utbildningsnämndens totala underskott för 2014 är -770 tkr.
Kulturbruket på Dal får ta med sig sitt överskott på 114 000 kronor till 2015 i enlighet med ett beslut i
Kultur och utbildningsnämnden.
Budgetunderskott berodde främst på planerade utökningar för att klara en ökad efterfrågan av
barnomsorg och en satsning på en ökad personaltäthet i Melleruds förskolor. Kostnaden för den
nyöppnade förskolan Ymer var inte budgeterad 2014. Nyanställning av personal krävdes och lokalerna
krävde en mer omfattande ombyggnad och renovering än planerat. Kostnaden för lokalrenoveringen och
ombyggnaden var en engångskostnad och finns ej 2015. En ytterligare orsak till underskottet var ökade
kostnader kring förskole placeringar i andra kommuner samt en ökad kostnad för ökad bemanning i
Melleruds förskolor.
Med undantag av Rådaskolan har kommunens grundskolor en budget i balans. Åtgärder och regelbunden
ekonomisk uppföljning på Rådaskolan har påbörjats för att klara en budget i balans 2015.
Ett ökat antal grund- och gymnasiesärskoleelever och ökade skolskjutskostnader har genererat ett
underskott på -1,5 mkr.
Gymnasieverksamheten gick 2014 med ett större överskott vilket beror på flera orsaker. Projekt har
avslutats och ej nyttjade medel ingår i överskottet, svårigheter med att rekrytera SFI lärare vilket gett
överskott på intäkter.
Ett ökat antal särskoleelever inklusive skolskjutskostnader medverkar till underskottet. Det som är positivt
är interkommunala kostnaderna för gymnasieskolan var i balans under 2014.
Under 2014 har förvaltningen haft som huvudmål med budgetarbetet att öka personaltätheten inom
förskolan. I budget 2015 finns en satsning på ökad personaltäthet och ökad efterfrågan av barnomsorg.
En ökning av den interkommunala ersättningen finns med i 2015 års budget.
Den kraftiga ökningen av antalet asylelever har gett skolorna problem att rekrytera lärare i samma takt
som behovet ökat. En del tillfälliga lösningar har krävts för att de nyanlända eleverna skall få skolgång
inom en månad vilket är ett lagkrav. Ökningen av antalet asylelever med över 50 % under 2014 kommer
under budgetåret 2015 medföra ökade skolskjuts- och lokalkostnader för både förskola och skola. Ett
ökat administrationsbehov och behov inom elevhälsa- och skolhälsovård har uppstått. Det befintliga
antalet asylelever och en eventuell ytterligare ökning kommer innebära svårigheter med att upprätthålla
kvalitet och måluppfyllelse med tilldelad resurs för 2015.
Nämndens mål:
Varje verksamhet skall ha en välutvecklad dialog med brukarna
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
90 %
Bedömning nöjda
föräldrar inom
förskolan
2013/
2014
Elevers upplevelse om
förväntningar och
kunskap om sina
möjligheter att nå
målen
2014
Halvår
1
Halvår
2
18
Senaste kommentar 2013/2014
Bra resultat
80,71%
53
33,9
33,9
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
Halvår
1
Halvår
2
90 %
Kulturskolans elever
stimuleras till att lära
sig mer
2014
5,4
5,4
2014
0
0
Elevenkäten visar att Kulturskolans elever är nöjda
0%
Medborgarnas
förväntningar på
kulturutbudet
Ett brett kulturutbud har gett goda besökssiffror.
Resultatet från elevenkäten visar på samma utvecklingsområde som tidigare genomförd enkät 2012.
Resultatet kommunicerar samma utvecklingsområden. Viktigt med positiva förväntningar och synliggöra
elevens lärande.
Nämndens mål:
Måluppfyllelsen i grundskolan och gymnasieskolan skall öka
Halvår
1
Halvår
2
Halvår
2 2014
27
28
Andel kursdeltagare
som slutför sina kurser
på Vuxenutbildningen
Halvår
2 2014
91
86
Andelen elever som
klarar IM-programmen
på ett års studier.
2013/2
014
4
Antal elever som slutar
Dahlstiernska
gymnasiet med
gymnasieexamen från
ett nationellt
gymnasieprogram.
2013/
2014
43
Antalelever med betyg i
alla ämnen i årskurs nio
2013/
2014
80
Meritpoäng årskurs nio
2013/
2014
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
103,7%
Pedagogiska
konferenser
positivt att alla enheter genomfört pedagogiska konferenser som planerats
86 %
En förbättring mot tidigare år
44,44%
Ett förbättrat resultat
71,67%
Ett förbättrat resultat
88,89%
Fortsatt positiv utveckling.
94,55%
Meritvärdet för åk 9 är fortfarande högre än tidigare.
54
208
208
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
81,93%
Resultat av
ämnesproven årskurs
sex
2013/
2014
Resultat av ämnesprov
årskurs 3
2013/
2014
Halvår
1
Halvår
2
68
68
Resultatet skiljer sig mellan skolorna.
87,7%
64,9
Enligt plan
En kompetensutveckling kring ”utmanande undervisning i klassrummet” där alla lärare fått följa upp
gemensam litteratur och föreläsning har genomförts på kommunens samtliga skolor under 2014.
Måluppfyllelsen har ökat i gymnasiet och är på grundskolan fortsatt bättre än tidigare år.
Nämndens mål:
Alla verksamheter ska bedriva ett hälsofrämjande arbete
Halvår
1
Halvår
2
Halvår
2 2014
96
86
Halvår
2 2014
97
90
Halvår
2 2014
271
282,8
Måluppfyllelse årskurs
8
Halvår
2 2014
893
910
Resultat av ämnesprov
årskurs 3
2013/2
014
Analys
tillbudsrapporter
Halvår
2 2014
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
86 %
Andelen elever på
Dahlstiernska
gymnasiet som har
kunskaper för minste
betyget E i sina
nuvarande kurser
En försämrad måluppfyllelse jämfört med våren 14.
90 %
Andelen elever på
Vuxenutbildningen som
når kursmålen för
nuvarande kurser
En förbättring mot tidigare år. Uppföljningen har utvecklats under året.
90,35%
Måluppfyllelse åk 4 - åk
6
Måluppfyllelsen skiljer sig mellan skolenheterna i kommunen.
95,69%
Se Rådas kommentar.
87,7%
64,9
Enligt plan
100 %
106,85
Mallen för tillbudsrapporter har utvecklats.
Huvudspåret för skolutvecklingsarbetet i Mellerud har fortsatt under 2014 varit att engagera sig i
elevernas kunskapsutveckling, höga förväntningar och förvänta sig goda resultat. Lärarnas arbete med att
55
110
uppmärksamma, utreda och tillgodose elevers behov har utvecklats.
Nämndens mål:
Verksamheterna ska bedriva ett aktivt arbete med integrations- och internationella frågor
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
12,29%
Antal elever med
anpassad undervisning
2013/
2014
Halvår
1
Halvår
2
97
97
En positiv utveckling i enlighet med kravet om inkludering i nya skollagen.
Enligt skollagen ska en elev så långt det är möjligt undervisas och få särskilt stöd i den elevgrupp eleven
tillhör. En anpassad studiegång är en sista utväg för att få till en fungerande skolgång för elever där andra
stödinsatser inte fungerat.
Nämndens mål:
Förskolan ska präglas av god kvalitet och service
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
90 %
Bedömning nöjda
föräldrar inom
förskolan
2013/
2014
Halvår
1
Halvår
2
18
Bra resultat
En majoritet av förskolans föräldrar är nöjda med kvaliteten i i Melleruds förskolor. Ett fortsatt
utvecklingsområde är att informera föräldrar om förskolans pedagogiska verksamhet.
Nämndens mål:
Verksamheterna ska genomsyras av nytänkande i sitt arbete
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
100 %
Genomförda
förändringar för att
öka måluppfyllelsen
Halvår
2 2014
Halvår
1
Halvår
2
27
25
Måluppfyllelsen är fortsatt bättre än tidigare år. Något som visar att våra ansträngningar och åtgärder gett effekt.
En högre måluppfyllelse kommer bara av att förändra saker i den dagliga verksamheten i alla klassrum.
För att kunna bedriva ett lyckat skolutvecklings- och förändringsarbete i praktiken måste rektor och
arbetslag dela kunskap och lära tillsammans (lärande organisation). Förstelärarna spelar en viktig roll i
utvecklings- och förändringsarbetet.
56
Nyckeltal
Nyckeltal för perioden skola
Lärartjänster
Elevassistenter
Antal elever
Antal elever/
lärare
Grundskolan
80,6
8,2
867
10,8
Melleruds särskola
2,8
1,8
8,5
3,1
Dahlstiernska
gymnasiet
19,6
,8
172
8,8
Vuxenutbildningen
9,7
-
170
17,6
Medelvärde från mätning av personal och bemanning 15/5 och 15/10 2014.
Nyckeltal för perioden fritids
Personal
Antal elever
Antal
timmar/personal
Antal
barn/personal
Fritids
14
259
1 744
18
FSO - frivillig
skolbarnsomsorg
2
8
-
4
Fritids är ett medelvärde av månadsmätningar januari till december 2014. Frivillig skolbarns omsorg
(FSO) är ett medelvärde från mätning av personal och bemanning 15/5 och 15/10 2014.
Nyckeltal för perioden förskolan
Beställning
Antal barn
Antal
tjänster
Medel
timmar/anställd
Antal
barn/anställd
Förskola
349
314
55
1 242
5,7
Pedagogisk
omsorg
35
37
7,8
117
4,7
Förskola och pedagogisk omsorg är ett medelvärde av månadsmätningar januari till december 2014.
Nyckeltal för perioden Stinsens ungdomsgård
Stinsens ungdomsgård
antal besökare
Måndagar
Onsdagar
Fredagar
30
33
42
Årsnyckeltal.
Nyckeltal för perioden Kulturverksamhet
2014
Utlåning
Antal besökare
59 916
58 826
Årsnyckeltal.
Nyckletal för perioden Kulturbruket på Dal
Kulturbruket på Dal
Antal besökare
10 000
Antal arrangemang
87
Förutom detta tillkommer upprepad verksamhet under året i form av repetitioner med Dalslandsorkestern,
barndans, Lets dance grupper, kulturensembler samt Dalslands spelmansförbund.
Nyckeltal för perioden Kulturskolan
Kulturskolan
Antal elever inskrivna i Kulturskolan
256
Läsårsnyckeltal.
57
Socialförvaltningen
Ordf. Daniel Jensen
Bokslut
2013
Bokslut
2014
Budget
2014
Avvikelse
47 513
68 389
53 958
14 431
215 788
226 418
226 418
0
263 301
294 807
280 376
14 431
Personal
kostnader
199 230
209 705
208 130
1 575
Löpande
kostnader
67 225
81 376
71 936
9 440
292
267
310
-43
266 747
291 348
280 376
10 972
-3 446
3 459
0
3 459
År / Tkr
Intäkter
Kommunbidrag
Summa intäkter
Kapitalkostnader
Summa
kostnader
Årets resultat
Socialnämnden med sju ledamöter ansvarar för socialtjänstens politiska styrning. Nämnden sammanträder
11 gånger per år och ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de lagar och författningar som
styr verksamheten, de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt, enligt kommunallagen
samt de bestämmelser som finns i kommunens reglemente för socialnämnden.
Socialnämndens utskott med tre ledamöter sammanträder 11 gånger per år och beslutar i individärenden
enligt delegeringsordning.
Socialnämnden ska regelmässigt till kommunfullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur
den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Socialnämnden ska särskilt rapportera när positivt beslut
enligt socialtjänstlagen som plats i särskilt boende eller annan insats inte har kunnat verkställas inom tre
månader efter fattat beslut.
Socialnämnden är administrativt ansvarig för kommunens samrådsorgan Kommunala
pensionärsrådet/KPR/ och Kommunala handikapprådet/KHR/.
Socialchefen är socialnämndens ledande tjänsteman och har det yttersta ansvaret för att verkställa
nämndens beslut.
Samtliga sektorer inom socialtjänsten har i uppdrag att arbeta utifrån de ekonomiska ramar som
kommunfullmäktige har fattat. Arbetet inom nämndens verksamhetsområde ska ske kostnadseffektivt
utan att det inskränker på den enskildes lagliga rätt till insats enligt de lagliga bestämmelser som reglerar
verksamheten. Det åligger alla anställda att bidra till en god ekonomisk hushållning.
I Individ- och familjeomsorgens verksamhet ingår sociala insatser på strukturinriktad, allmänt inriktad och
individinriktad nivå med utgångspunkt i gällande lagstiftning med huvudsaklig inriktning på:

Ekonomiskt bistånd

Insatser för unga

Insatser för vuxna missbrukare

Familjerätt

Förebyggande verksamhet

Konsumentrådgivning

Skuldsanering

Familjerådgivning (som fristående verksamhet)

Handläggning av ärenden enligt alkohollagen

Tillsyn enligt tobakslagen

Stöd till föreningar
58
Alkoholhandläggningen sker gemensamt för Åmål, Mellerud, Bengtsfors och Dals Ed. Verksamheten
finansieras genom avgifter enligt taxa fastställd av respektive kommuners kommunfullmäktige. I övrigt är
verksamheten finansierad via olika projektbidrag.
I Vård- och omsorgsverksamhet ingår sociala insatser på strukturinriktad, allmänt inriktad och
individinriktad nivå med utgångspunkt i gällande lagstiftning med huvudsaklig inriktning på:

Hälso- och sjukvård inom ramen för Ädelreformen (1992)

Insatser i ordinärt boende i form av hemtjänst och hemsjukvård,

Boende i särskilda boendeformer (korttidsvård eller permanentboende),

Dagcentral vid Älvan och Karolinen

Trygghetstelefon

Hemsändning av varor

Matdistribution

Stöd till närstående

I Stöd och service ingår insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, personer
med utvecklingsstörning och autism, personer som i vuxen ålder genom olycka eller sjukdom fått en
hjärnskada som medför ett bestående begåvningsmässigt funktionshinder och personer med varaktiga
funktionshinder, som inte beror på normalt åldrande och som innebär betydande svårigheter i det dagliga
livet, med huvudsaklig inriktning på:

Personlig assistans/personlig assistent

Ledsagarservice

Kontaktperson

Avlösarservice

Korttidsvistelse utanför det egna hemmet

Boende för barn och ungdomar

Boende för vuxna

Daglig verksamhet

Dagverksamhet och boendestöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Melleruds kommun deltar i USD - Utveckling Socialtjänst Dalsland – som leds av en heltidsanställd
samordnare. Melleruds kommun har huvudmannaskap för verksamheten vilket innebär att kommunen
ansvarar för ekonomiadministration samt att vara anställningsmyndighet för samordnaren samt personligt
ombud.
Verksamhet som bedrivs i USD är finansierad med 50 tkr per kommun, som grundbidrag. För personliga
ombud betalas 80 tkr per år och kommun.
Analys
Socialnämnden gör ett positivt resultat med 3 459 tkr för 2014. Den största enskilda faktorn bakom
resultatet är att 4:e kvartalsersättningen från Migrationsverket för ensamkommande barn utan legala
vårdnadshavare, mottagningen av, 2013 redovisades under 2014. Ersättningen uppgick till 2 600 tkr.
Vidare har stöd och service haft en lugnare utveckling insatsmässigt än vad som varit gällande tidigare år.
Platsvakanser och förändrade arbetsmetoder/ schema inom delar av verksamheten har haft betydelse för
kostnadsutvecklingen.
Inom Stöd och service gör samtliga enheter ett ekonomiskt positivt resultat. Generellt beror detta på att
antalet beslut och dess omfattning inte uppgick till den förväntade nivån inför 2014. Undantaget är
personlig assistans där utökade beslut oftast medför ökad ersättning enligt socialförsäkringsbalen (FSB
tidigare benämnd LASS). Behovet av extrastöd har minskat på vissa boendeenheter och daglig
verksamhet som tillsammans med några tomma boendeplatser bidragit till överskottet.
Under 2014 slogs Individ- och familjeomsorgen (IFO) ihop med biståndsenheten och bildar nu tillsammans
myndighetsenheten. Ansvaret för HVB-verksamheten för ensamkommande ungdomar utan legala
vårdnadshavare flyttades över till Stöd och Service från den 1/6 2014. Myndighetsenheten fick en ny
enhetschef under maj månad. Från och med augusti 2014 påbörjades ett samarbete mellan Mellerud,
Åmål, Dals-Ed samt Bengtsfors kommuner som gäller familjehems- och familjerättsverksamhet.
59
Inom hem för vård eller boende (HVB) både för vuxna och unga uppgick antalet vårddygn 2014 närmast
dubbelt upp mot planerat: (+97 resp. + 99 %). Kostnadsutvecklingen dämpades genom att de öppna
verksamheterna för både barn och unga samt försörjningsstöd redovisade lägre kostnader än budget.
Försörjningsstöd minskade med 10 % jämfört med 2013. De minskade kostnaderna inom de öppna
verksamheterna uppstod bland annat av att rekrytering av personal drog ut på tiden samt minskat antal
kontaktpersoner. Myndighetsenheten har fordran på en myndighet i ett annat land för insatser för det
landets medborgare samt fordringar på Migrationsverket för kostnader i samband med placeringar av
asylsökande.
Under hösten och slutet av 2013 beslutades att dubbelrummen på Bergs boende endast skulle utnyttjas
som enkelrum. Det innebar att antalet platser vid Bergs boende minskade från 20 till 13. Det reducerade
antalet platser kompenserades av att Fagerlids gruppboende ökade från 18 platser till 27 varav 3 platser
reserverades för korttidsvård för personer med demenssjukdom. Vidare reducerades personaltätheten
dagtid i demensboendena från 0,84 till 0,76.
Utbildningsinsatser inom vård och omsorg har till stor del finansierats genom statliga projektmedel. Av
den anledningen är utnyttjande av utbildningsanslaget lågt.
Särskilt boendes sammanlagda positiva resultat mot budget beror främst på att grundlönerna 2014
beräknats högt i budget. Orsaken till detta bedöms bero på en oklarhet över hur löneunderlaget från
personalsystemet skulle tolkas efter inlösta delegationstillägg.
Fagerlidshemmet har inom hobbyverksamheten haft en vakant tjänst under hela året och en längre
sjukskrivning som bara delvis ersatts. Verksamheten har bedrivits på annat sätt. Fagerlids gruppboende
fick inför 2014 utökad ram för att öppna fler lägenheter för boende. Budgetförstärkningen låg från och
med årsskiftet men personalförstärkningen skedde stegvis under första halvåret. På Bergs reducerades
antalet platser i lägenheterna och på Kroppefjällhemmets demensboende personaltätheten efter beslut i
socialnämnden. Det gjorde att dessa två boenden inte låg i fas med budgeten under första halvåret men
kunde senare arbeta in det befarade underskottet. Kostnaden per vårddygn i särskilt boende inkl. korttid
blev 1 600 kr mot budgeterat 1 634 kr (-2 %). Jämfört med 2013 steg vårddygnskostnaden med 1,3 %.
Hemsjukvården har haft ökade intäkter för mottagande av praktikanter, ersatt psykiatrisjuksköterska
inom den kommunala socialpsykiatrin under hösten 2014, försäljning av insatser till Närhälsan och andra
kommuner. De ökade intäkterna har också inneburit ökade personalkostnader. Hemsjukvården har också
överskott för bland annat förbandsmaterial och övriga sjukvårdsartiklar med nästa 200 tkr. Bakgrunden till
detta är att enheten tidigare år haft omfattande kostnader för sjukvårdsmaterial knutet till några få
brukare som man nu inte längre är aktuellt.
Rehabverksamheten inom hemsjukvården gör ett positivt resultat främst på grund av sjukskrivningar och
ingen vikarie finns att tillgå. Avyttring av tidigare fordon har gett ytterligare 65 tkr i nettointäkt.
Hemvården har under flera år haft fler beslut att verkställa än vad förutsättningarna i budget medger. År
2014 var inget undantag. Budgeten medgav 73 670 hemtjänsttimmar vilket innebär i snitt 341 brukare
med 18 timmars insats per vecka. Resultatet 2014 blev 82 717 verkställda timmar med ett årsgenomsnitt
av 383 brukare. Försäljning av verksamhet till andra kommuner och aktörer uppgår sammanlagt till
180 tkr. Ersättning för vikarier i samband med utbildningar uppgår till 430 tkr vilket i princip medför lika
stora lönekostnader. Övriga intäkter avser intern ersättning för poolverksamhet inom enheten. Jämfört
med mellan utfall 2014 och 2013 ökade antalet utförda timmar med 7,9 % och nettokostnadsökningen
stannade vid 6,4 %. Kostnaden per utförd timme var beräknad till 419 kr. och utfallet blev 392 kr. Detta
innebär att enhetskostnaden sjönk med 5 kr. jämfört med resultatet 2013.
Inför 2014 tillfördes 5 miljoner kronor till nämndens verksamhet, detta gav möjlighet för nämnden att
bedriva sin verksamhet inom ram genom att förvaltningen fick de medel som man ansåg krävdes för att
kunna genomföra samma nivå på verksamhet som tidigare år.
Det positiva resultatet beror på en kombination av faktorer, ökade intäkter i verksamheterna, minskade
antal kostsamma beslut/insatser som var inplanerade i budgeten för 2014. Samtidigt redovisades en
ersättning från Migrationsverket som rörde mottagningen av ensamkommande ungdomar utan legala
vårdnadshavare för femkvartal under 2014.
IFO har ett underskott i sin verksamhet med nästan 4 000 tkr, Stöd och Service ett överskott med
3 146 tkr och Vård- och omsorg ett överskott med 277 tkr.
En del av det positiva resultatet härrör sig från att det funnits vakanshållna tjänster inom förvaltningen
och det är engångseffekter för 2014 så det är viktigt att noggrant följa kostnadsutvecklingen under 2015.
2014 hade förvaltningen kostnader för utskrivningsklara patienter på sjukhus för första gången på länge.
Det beror på att det funnits dåligt med lediga platser inom korttidsboendet. Detta eftersom flera av
platserna på korttidsboendet varit upptagna av personer som varit i behov av och beviljats en lägenhet i
särskilt boende, främst personer med demensproblematik. Detta har i sin tur berott på att det varit liten
genomströmning av boende i de särskilda boendena.
Som en följd av detta har också hemvården inom kommunen fått en ökad volym av personer som varit
behov av olika insatser samt att insatserna har varit mer omfattande, vilket lett till ökade kostnader för
hemvården.
60
Socialförvaltningen har under året arbetat med utvecklingsfrågor och investeringsfrågor. För att nämna
några delar så är det 80-projektet, nyckelfri hemtjänst samt en utredning om ett eventuellt samarbete
med Samhall om delar av hemvården.
Sammantaget blev resultatet för verksamheten med ensamkommande positivt med 4 484 tkr.
Nämndens mål:
Förbättra insatser på hemmaplan (IFO)
Beskrivning
Behovet av insatser till vuxna i form av hem för vård eller boende (HVB) ska minskas genom insatser på
hemmaplan.
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
-21,74%
Antal dygn i HVB,
vuxna
Kvartal
4 2014
Halvår
1
Halvår
2
389
408
Under 2014 redovisas 34,2 % fler dygn i HVB jämfört med 2013. Ökningen fjärde kvartalet är 16,6 % jämfört med
samma period 2013.
Nämndens mål:
Trygghet, delaktighet och självständighet
Beskrivning
Biståndsbeslutet ska byggas på respekt för individens integritet och rättssäkerhet.
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
Andel enskilda som
varit delaktiga i
genomförandeplanen
2014
Halvår
1
Halvår
2
Samtliga boende i särskilt boende har en genomförandeplan. Av 149 aktiva genomförandeplaner är118 stycken
undertecknade (79 %).
Inom LSS-verksamheterna är 135 av sammanlagt 151 genomförandeplaner/uppföljningar undertecknade.
Nämndens mål:
Ökad livskvalitet genom ökad social samvaro och aktiviteter
Beskrivning
"Social samvaro och aktiviteter" ska öka i samtliga särskilda boenden.
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
100 %
Antal gemensamma
aktiviteter/månad i
särskilt boende
Halvår
2 2014
Halvårsrapportering
61
Halvår
1
Halvår
2
139
143
Nämndens mål:
Minskad barnfattigdom
Beskrivning
Barnfamiljer som får försörjningsstöd ska erbjudas insatser så att de i större utsträckning kan bli
självförsörjande.
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
Antal barnfamiljer med
försörjningsstöd
Halvår
2 2014
Halvår
1
Halvår
2
Nämndens mål:
Socialtjänsten ska arbeta förebyggande för att minska behovet av placeringar
Beskrivning
Genom insatser på hemmaplan ska behovet av placeringar i hem för vård eller boende (HVB) av unga
minska.
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
-31,98%
Antal dygn i HVB, unga
Kvartal
4 2014
Halvår
1
Halvår
2
393
399
Under 2014 redovisas sammanlagt 1 455 dygn i HVB. Detta är en ökning med 122 % jämfört med 2013.
Nämndens mål:
Ungdomar ska prioriteras vid fördelning av praktikplatser (Stöd och service)
Beskrivning
När det inte finns tillräckligt med praktikplatser ska studerande från ungdomsgymnasiet i första hand
erbjudas plats.
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
100 %
Antal unga som inte
prioriterats gentemot
vuxna vid tillsättande
av praktikplatser
Halvår
2 2014
Någon konfliktsituation har inte uppstått. De som sökt praktikplats har kunnat erbjudas detta.
62
Halvår
1
Halvår
2
2
Nämndens mål:
De unga som erhållit permanent uppehållstillstånd ska integreras så att de bosätter sig i kommunen.
Beskrivning
Kommunen har ett avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn. 3 asylplatser
15 - 20 permanentplatser.
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
Andel ensamkommande
som väljer att bo i
Mellerud
2014
Halvår
1
Halvår
2
Halvår
1
Halvår
2
100 %
100 %
Helårsrapportering
Nämndens mål:
Nöjda praktikanter
Beskrivning
Studerande ska vara nöjda med praktiken och uttrycka att de kan tänka sig söka anställning inom
socialtjänsten i Mellerud efter slutförd utbildning.
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
100 %
Andel praktikanter som
är nöjda med sin
praktik
Halvår
2 2014
I samtliga inlämnade enkäter uttrycker praktikanterna att de helt eller delvis fick relevanta arbetsuppgifter, kände
sig uppskattade på arbetsplatsen samt att man kan tänka sig söka jobb inom socialtjänsten i Mellerud.
Nämndens mål:
Utveckla daglig verksamhet
Beskrivning
Personer med insatsen "daglig verksamhet" ska erbjudas sysselsättning hos externa arbetsgivare i ökad
utsträckning med syftet att närma sig den reguljära arbetsmarknaden.
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
100 %
Öka antalet personer
som har daglig
verksamhet på extern
arbetsplats
Halvår
2 2014
63
Halvår
1
Halvår
2
6
5
Nämndens mål:
Utveckla personalens kompetens
Beskrivning
Personal i socialförvaltningen ska ha relevant kunskap och erfarenhet för sina arbetsuppgifter.
Verksamheten ska bygga på evidensbaserad praktik.
Måluppfyllnad
Nyckeltal
Period
Andel som fått
kompetensutveckling
2014
Antal utbildade
personer inom Stöd
och Service
Halvår
2 2014
Antal utbildade
personer inom Vård
och Omsorg
Halvår
2 2014
Halvår
1
Halvår
2
103
106
Helårsrapportering
101,92%
64
Melleruds Bolagshus AB
Är under avveckling
Ordf: Robert Svensson ( c )
VD: Ingmar Johansson
Resultaträkning
Belopp i tkr
Balansräkning
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Intäkter
Kostnader
Avskrivningar
Rörelseresultat
0
-18
0
-18
0
-35
0
-35
Finansiella poster
2
4
-16
-31
Periodens resultat
Belopp i tkr
Bokslut
2013
Summa Tillgångar
0
502
502
0
522
522
Eget kapital
Summa eget kapital
och skulder
497
0
5
512
0
10
502
522
Verksamheten under räkenskapsåret
Ingen verksamhet har bedrivits under året
Framtida utveckling
Likvidation av bolaget pågår fortfarande
65
Bokslut
2014
AB Melleruds Bostäder är det kommunala fastighetsbolaget i Melleruds kommun med en marknadsandel
på ca 50 % av det totala antalet hyresrätter.
Bolagets vision är att som hyresgäst skall ett boende eller nyttjande av lokal uppfattas som ett prisvärt,
tryggt och bekvämt sätt att ha sitt boende eller bedriva sin verksamhet i.
Ordf. Bengt-Arne Enander (m)
VD: Hans Wikström
Resultaträkning
Belopp i tkr
Intäkter
Kostnader
Avskrivningar
Rörelseresultat
Balansräkning
Bokslut
2014
Bokslut
2013
46 280
-39 074
-3 204
4 003
44 341
-30 821
-5 221
8 299
Finansiella poster
Bokslutsdispositioner
Skatt på resultat
-6 026
-230
-152
-5 696
-600
-410
Periodens resultat
-2 406
1 593
Belopp i tkr
Bokslut
2014
Summa Tillgångar
160 967
15 477
176 444
164 971
16 792
181 763
10 785
155 165
10 172
160 835
10 494
10 756
176 444
181 763
Eget kapital
Summa eget kapital
och skulder
Bokslut
2013
Information om verksamheten
AB Melleruds Bostäder är det kommunala fastighetsbolaget i Melleruds kommun med en marknadsandel
på ca 50 % av det totala antalet hyresrätter.
Bolagets vision är att som hyresgäst skall ett boende eller nyttjande av prisvärt, tryggt och bekvämt sätt
att ha sitt boende eller bedriva sin verksamhet i.
Koncernstruktur
Bolaget ägs till 100 % av Melleruds kommun.
Mål
Ägarens mål är att bolaget skall verka för en långsiktig konsolidering. Soliditeten skall succesivt öka till
minst 8 % fram till år 2015 och till minst 15 % fram till år 2022. Bolagets mål är att samtliga boende och
lokalhyresgäster skall uppleva oss som ett prisvärt, tryggt och bekvämt sätt att ha sitt boende eller
bedriva sin verksamhet i.
En vikande arbetsmarknad med förhållandevis hög arbetslöshet har under året kompenserats av ökad
inflyttning. Den negativa befolkningsutvecklingen har stabiliserats under året vilket också återspeglas i
bolagets uthyrning. Vakansgraden har minskat från 3,6 % vi ingången av året till 1,4 % vid årets slut.
Ökningen har huvudsakligen skett i Åsensbruk och Dals Rostock, Brf Dansbanan exkluderad. Under året
omsattes 145 (151) lägenheter eller 20 % (21), en liten förbättring mot föregående år.
Bolaget har under 2014 ökat sin satsning på underhållsarbeten och reparationer, från ca 8,0 miljoner
2013 till drygt 10 miljoner kr, motsvarande 191 (153) kr/m2. Ett antal större underhållsprojekt har
genomförts under året.
Fastighetsvärdering
En genomlysning av hela beståndets marknadsvärde har utförts av AEJ RE Consulting i Karlstad. Det
totala bokförda värdet (159 miljoner kr) motsvarade 54 % av marknadsvärdet vid värderingen i maj.
Nedskrivningsbehov förelåg för två mindre fastigheter motsvarande ca 3,3 miljoner kr, vilket belastar
årets resultat avsevärt. Motsvarande uppskrivning har skett av ett servicehus med större undervärde.
Framtida utveckling
Hyresförhandlingarna med Hyresgästföreningen för 2014 resulterade i en hyreshöjning med 2,25 % för
såväl bostäder som ej indexerade lokaler.
66
Melleruds Industrilokaler AB
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att förvärva, avyttra, bygga, äga och förvalta industri- och
hantverksfastigheter och att utöva annan därmed förenlig verksamhet.
Ordf: Robert Svensson
VD: Ingmar Johansson
Resultaträkning
Belopp i tkr
Balansräkning
Bokslut
2014
Intäkter
Kostnader
Avskrivningar
Rörelseresultat
119
410
-552
-43
-185
Finansiella poster
10
-23
129
-208
Periodens resultat
118
1
Bokslut
2013
Belopp i tkr
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Summa Tillgångar
0
1 337
1 337
0
1 231
1 231
Eget kapital
Summa eget kapital
och skulder
1 325
0
12
1 196
0
35
1 337
1 231
Information om verksamheten
Bolagets syfte är att inom Melleruds kommun allmänt främja näringslivsverksamheten
genom att förvärva, avyttra, bygga, äga och förvalta industri- och hantverksfastigheter.
Koncernstruktur
Bolaget ägs till 100 % av Melleruds kommun.
Efterspelet från försäljningen av Kroppefjäll 2:5, från år 2009, har fortgått under året.
Ingen ytterligare återbetalning av handpenning har skett. ARA-konsult har betalt ränta på skulden. 300
tkr fattas fortfarande av handpenningen, som var 800 tkr från början.
Under 2015 har Milab fått tillbaka för högt erlagda premier avseende afa. MILAB äger inte längre några
fastigheter.
Framtida utveckling
Beslut om avveckling av bolaget har tagits av kommunfullmäktige
2012-12-19 § 129. Avvecklingen kommer att genomföras under 2015.
67
Revisionsberättelse
68
Vision
Mellerud – en drivande och nytänkande kommun i framkant av utvecklingen, där barnfamiljer
och ungdomar prioriteras.
Att samlas kring en tydlig vision ger en stark ledstjärna mot framtiden. Melleruds vision ska ge en bild och
en samsyn kring utvecklingen som överbryggar politiska gränser och som inbegriper alla.
Mellerud – från historia till framtid
Melleruds historia präglas av jordbruk, järnväg, industri och handel med varor och tjänster. Akvedukten i
Håverud byggdes med djärv och innovativ teknik. Akvedukten är en symbol för hur nytänkande ligger till
grund för utveckling.
På samma sätt som industrin och tekniken utvecklats under 1900-talet ska företagen utvecklas under
2000-talet. Det ska ligga ett tydligt fokus på miljö och miljövänlig produktion och tillverkning. Mellerud
ska tillvarata kommunens stora möjlighet när det gäller biogas och vindkraft. Genom satsningar på
förnyelsebar energi ska Melleruds kommun bli självförsörjande på energi.
Att satsa på hållbar utveckling där varje generation bär sina kostnader och inte överlämnar ekonomiska
skulder eller miljöskulder till kommande generationer är av största betydelse.
Turismnäringens utveckling är av vikt för kommunen. Denna ska utvecklas ytterligare genom kunskap,
kompetens samt vilja och mod att tänka nytt.
De kommunala verksamheterna
För att kunna attrahera framtidens företag, både existerande och nya, lokala och externa, ska Mellerud
vara bland de bästa inom sitt geografiska område när det gäller näringslivsklimat, utbildningsmöjligheter,
livskvalitet och omtanke om människorna som bor och verkar i kommunen.
Melleruds kommuns verksamhet ska inta en särställning, och erbjuda service med hög kvalitet, som
svarar upp mot de krav kommuninvånarna ställer.
Mellerud – det framtida valet
Melleruds kommun ska vara det självklara valet för såväl boende som företag. Detta ger oss en möjlighet
att tillsammans skapa välstånd i framtiden. Kommunens roll ska vara att mobilisera alla krafter och få
dem att arbeta mot samma mål. De stora resultaten ska nås genom att människor i näringslivet,
organisationerna och de kommunala verksamheterna drar åt samma håll.
Inriktningsmål
Melleruds kommun ska:
 alltid sätta medborgaren i centrum
 vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet
 erbjuda god livskvalitet
 prioritera barnfamiljer och ungdomar
 erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt
Värdegrund
Kunskapen om vilka man utför sitt uppdrag för är grundförutsättningen för att arbeta i en politiskt styrd
organisation. Det är medborgaruppdraget som ska vara grunden i all offentlig verksamhet. Detta gäller
oavsett om man har ett politiskt uppdrag eller är anställd. Styrande för uppdraget är verksamhetens
lagstiftning, måldokument och handlingsplaner. Verktygen i arbetet är verksamhetens rutiner och
riktlinjer. Melleruds kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare.
Öppenhet, ärlighet och integritet
Anställda i Melleruds kommun och kommunens bolag verkar för en medveten öppenhet och ärlighet i vår
yrkesutövning, visar integritet, professionalitet och står för vår sakkunniga uppfattning. Vi använder
korrekt information med gott omdöme och kommunicerar på ett tydligt sätt.
Människors lika värde
Vi bemöter människor med respekt oavsett ålder, kön, religion m.m. Vi tillvaratar mångfald, bidrar till
förnyelse och är öppna för att tillvarata nya kompetenser. Vi värnar om en god arbetsmiljö.
Yrkesheder
Vi strävar efter att vara goda förebilder. Vi skapar professionella lösningar av god kvalitet. Vi sätter en
heder i att fatta väl underbyggda beslut baserade på god kunskap och kompetens.
69
70
71

ÅRSREDOVISNING 2014

Transcription

Similar documents

Kultur- och fritidsnytt

Här kan du läsa hela planen ()

Ärende 01. Ekonomisk månadsrapport januar

Medlemsinformation Tiden går fort och nu är det dags för ett

Att läsa och förstå bokslut (PDF)

Regeringens avsedda fördelning av stöd till

Bilaga 5 Fastighetsinvesteringar Budget 2016-17 och Plan

Mellerud kommun Klagomål / Anmälan