Studiehandledning Specialpedagogik för verksamma

Institutionen för
beteendevetenskap och lärande (IBL)
Studiehandledning
Specialpedagogik för verksamma förskollärare
Fristående kurs, 7,5 hp
kurskod: 913A01
20150903
Innehåll
Inledning .................................................................................................................................... 3
Kursens mål ............................................................................................................................... 3
Kursens innehåll......................................................................................................................... 4
Centrala begrepp ........................................................................................................................ 4
Undervisning/Arbetsformer ....................................................................................................... 4
Schema ....................................................................................................................................... 5
Kursuppgifter ............................................................................................................................. 8
Examination ............................................................................................................................... 9
Litteratur .................................................................................................................................. 10
Försök att vilseleda vid examination ....................................................................................... 13
Kursvärdering .......................................................................................................................... 13
Kontaktinformation .................................................................................................................. 13
2
Inledning
Specialpedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde och forskningsfält som hämtar sitt
innehåll främst från pedagogik, sociologi och psykologi. Denna kurs är en introduktion till,
och orientering inom, detta kunskaps- och verksamhetsområde.
Kännetecknande för det specialpedagogiska arbetet för barn i förskolan är att alla barn ska
ges goda förutsättningar för lärande och utveckling. Samtliga barns olika behov skall alltså
tillgodoses och samverkan mellan olika professioner kan vara av stor betydelse för att detta
förhållande skall vara möjligt att realisera. Förskolan ska verka kompensatorisk genom att
utjämna skillnader mellan barnens förutsättningar och kompensera för funktionsnedsättningar. Det handlar om ett förhållningssätt som syftar till att se möjligheter i stället för
hinder i lärandesituationer, vilka utmanar förskolan som organisation och förskollärare som
pedagoger.
Enligt Skollagen (8 kap. Förskolan, 2010:800) ska barn från och med ett års ålder erbjudas
förskola om vårdnadshavarna arbetar eller studerar. I skollagen står även att barn till
arbetslösa eller föräldralediga ska erbjudas en plats i förskolan 15 timmar per vecka. Lagen
fastslår också att barn kan ha behov av förskola utifrån familjesituation eller andra behov:
"Barn ska även i andra fall erbjudas förskola, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl
behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola." Det betyder alltså att en plats i sig
kan räknas som en specialpedagogisk åtgärd.
Lagen säger vidare att "barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i
sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver." Det är förskolechefen som
ansvarar för att ett barn i behov av särskilt stöd får sådant stöd. Förskolan är alltså skyldig att
(1) erbjuda en plats och att (2) ge det särskilda stöd som ett barn kan vara i behov av.
Kursens mål
Kursen riktar sig till verksamma förskollärare och lärare i förskolan, och behandlar arbetet för
barn i behov av särskilt stöd. Utgångspunkten är att det specialpedagogiska arbetet i förskolan
ska identifiera möjligheter, och förebygga hinder, för utveckling och lärande. Olika
perspektiv på förskolans ansvar för alla barn problematiseras och diskuteras i förhållande till
barns skilda livssituationer. Styrdokument och internationella överenskommelser som
reglerar förskolans omsorg och ansvar är centrala i kursen. Teoretiska specialpedagogiska
begrepp och perspektiv problematiseras och diskuteras genom observationer av pedagogisk
verksamhet.
Efter avslutad kurs skall den studerande kunna





problematisera och diskutera olika teoretiska specialpedagogiska begrepp och
perspektiv
redogöra för och kritiskt granska nationella och internationella styrdokument
observera och analysera utmaningar och hinder för barns utveckling och lärande
redogöra för olika möjligheter att stödja alla barns utveckling och lärande
diskutera och problematisera specialpedagogiskt arbete på organisations-, grupp- och
individnivå utifrån barns olika livsvillkor
3
Kursens innehåll
Det specialpedagogiska arbetet i förskolan utgår från att se möjligheter och förebygga,
identifiera, uppmärksamma och undanröja hinder för utveckling och lärande för alla barn.
Kursen behandlar förskolans verksamhet med särskild inriktning mot barns olikheter,
inkluderande pedagogik och barn i behov av särskilt stöd. Olika perspektiv på förskolans
ansvar för alla barns lärande och utveckling problematiseras och diskuteras i förhållande till
barns skilda livssituationer. Styrdokument och internationella överenskommelser som
reglerar förskolans omsorg och ansvar är centrala i kursen. Teoretiska specialpedagogiska
begrepp och perspektiv problematiseras och diskuteras och fördjupas genom observationer av
praktisk verksamhet på förskole-, grupp- och individnivå.
I kursen är begreppet reflekterade erfarenheter centralt. En utgångspunkt är således ett
verksamhetsnära/praktiknära perspektiv och att tillsammans diskutera, jämföra och
problematisera erfarenheter, utifrån grundläggande specialpedagogiska begrepp och
teoribildning.
Centrala begrepp
-
specialpedagogik
särskilt stöd
speciallärare/specialpedagog
integrering - segregering
inkludering - exkludering
delaktighet
normalitet - avvikelse
diagnos
funktionsnedsättning - funktionshinder
kompensatoriskt/kategoriskt perspektiv
relationellt/kritiskt perspektiv
dilemmaperspektiv
inkluderande pedagogik
Undervisning/Arbetsformer
Undervisningen sker genom föreläsningar, seminarier, grupparbete, självständiga studier,
både under campusförlagda tillfällen och via lärplattformen Lisam.
Inför varje campusförlagt tillfälle förväntas du vara väl inläst på litteraturen och ha förberett
eller genomfört kursuppgifterna enligt anvisningar.
4
Schema
Torsdag 3 september kl 16.15-20.00
Tema: Språkstimulerande och förebyggande arbetssätt
Lokal
I102
Introduktion: Upprop, kursens upplägg, indelning i
arbetsgrupper, lärplattformen Lisam
Lärare
Åsa Larsson
Litteratur
Studiehandledningen
Föreläsning: Språklig medvetenhet
Ingrid Häggström
Litteratur
Häggström, I. (2010) Elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.
I Louise Bjar & Caroline Liberg (red.) Barn utvecklar sitt språk.
Lund: Studentlitteratur. (Texten kommer att finnas tillgänglig på
Lisam under Kursdokument.)
Häggström, Ingrid (2007). Att förebygga läs- och skrivsvårigheter
med språklekar. I: Kjell Granström (red.), Forskning om lärares
arbete i klassrummet, Forskning i fokus nr 33, Myndigheten för
skolutveckling. www.skolverket.se
Kursuppgift 1
Efter det första campusförlagda tillfället 3/9 genomförs kursuppgift
1 enligt anvisningar (se sidan 8)
Torsdag 8 oktober kl 16.15-20.00
Teman:
Centrala specialpedagogiska begrepp och perspektiv
Barns lek och delaktighet i förskolan
Lokal
I207
Föreläsning: Perspektiv och begrepp inom specialpedagogik
Förberedelser:
Inläst litteratur
Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (1998, rev 2010). Stockholm:
Utbildningsdepartementet, www.skolverket.se
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund:
Studentlitteratur.
5
Lärare
Lotta Holme
Skollag 2010:800. www.skolverket.se (valda delar)
Skolverket (2013). Skolverkets allmänna råd med kommentarer.
Stockholm
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och
Salamanca +10, Stockholm: Svenska Unescorådets skriftserie
2/2006.
Kursuppgift 2: Specialpedagogiska begrepp och perspektiv i
praktiken (se sidan 8)
I207
Föreläsning: Barns lek och delaktighet i förskolan
Åsa Larsson
Förberedelser:
Inläst litteratur
Sandberg, A. (red.) (2014). Med sikte på förskolan: barn i behov
av stöd. Lund: Studentlitteratur. (kapitel 9,10 och 11)
Melin, E. (2009). Barns Delaktighet i Förskolan. Definition,
Observation och Analys av Delaktighet som Social Process.
Stockholms läns landsting: Handikapp och Habilitering. FOUrapport 2009-02.
Torsdag 5 november kl 16.15-20.00
Tema: Bedömning och dokumentation i förskolan
Lokal
I205
Lärare
Seminarium: Redovisning av kursuppgift 3
Åsa Larsson
Alma Vladavic
Förberedelser:
Kursuppgift 3: Observation (se sid 8)
I205
Miniföreläsning: Bedömning och dokumentation i
förskolan
Seminarium: Diskussion om ”case” (delas ut)
Olika bedömningspraktiker i förskolan problematiseras,
diskuteras och konkretiseras. Arbetsgruppen arbetar
med case och olika bedömningsmaterial som erhålls av
läraren under seminariet. Seminariet avslutas med en
gemensam diskussion, reflektion och en kort
utvärdering.
Förberedelser:
6
Alma Vladavic
Inläst litteratur
Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för
alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den
svenska skolan. Lund: Studentlitteratur (kap. 5, 6 och 7)
Lutz, K. (2013). Specialpedagogiska aspekter på
förskola och skola: Möte med det som inte anses lagom.
Stockholm: Liber (kap. 1, 3 och 5)
Palla, L. (2011). Med blicken på barnet: Om olikheter
inom förskolan som diskursiv praktik. (s.79-122)
Sandberg. A. (red.) (2013). Med sikte på förskolan: barn
i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur. (kap. 4 och 5)
Torsdag 3 december kl 16.15-20.00
Tema: Förskola, samhälle och samverkan
Lokal
I207
Föreläsning: Samarbete mellan förskola och socialtjänst
Lärare
Susanne
Severinsson
Förberedelser:
Inläst litteratur
Lundén, K. (2010). Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn:
vad kan vi lära av forskningen? Stiftelsen Allmänna Barnhuset
http://www.rikshandbokenbhv.se/dokument/att_identifiera_omsorgssvikt.pdf
Lutz, K. (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern:
styrning & administrativa processer. Diss. Lund: Lunds
universitet, 2009. Malmö. (kap. 10)
Sandberg. A. (red.) (2013). Med sikte på förskolan: barn i behov
av stöd. Lund: Studentlitteratur. (kap. 12 och 13)
I207
Seminarium: Redovisning och diskussion av kursuppgift 4
Förberedelser:
Kursuppgift 4: Fallbeskrivning (se sid 9)
7
Susanne
Severinsson
Kursuppgifter
Mellan de campusförlagda tillfällena genomförs och/eller förbereds de fyra kursuppgifterna
enligt anvisningar nedan.
Kursuppgift 1: Erfarenhetsutbyte kring språkutvecklande arbetssätt
Du skriver individuellt en text på 1-2 A4 sidor om dina erfarenheter att arbeta med
språkutveckling i förskolan. I texten ska du knyta an till Ingrid Häggströms texter och/eller
föreläsning. Du lägger upp din text i din arbetsgrupps mapp på Lisam senast den 10/9.
Därefter läser ni varandras inlägg och skriver en kommentar till varje textbidrag.
Kommentarerna ska vara inlagda senast den 17/9.
Kursuppgift 2: Specialpedagogiska begrepp och perspektiv i praktiken
Kursuppgift 2 förbereds individuellt och diskuteras inom arbetsgruppen på Lisam enligt
nedanstående anvisningar. Kursuppgiften ska vara genomförd senast den 5/10.
Du förbereder du dig individuellt genom att läsa och reflektera kring aktuell litteratur och
genom en diskussion i arbetsgruppen på Lisam. Ni väljer det tillfälle som passar er bäst för
arbetsgruppsdiskussionen Följande frågor bearbetas först individuellt och sedan i grupp:




Vad innebär de tre perspektiv Nilholm (2007) presenterar? Vilka är skillnaderna?
Vilka perspektiv framträder i Läroplanen, Skollagen, Salamancadeklarationen och i
Barnkonventionen?
Vilka perspektiv och dilemman har du mött i förskolan?
Vilket/vilka perspektiv utgår du själv ifrån i ditt möte med barn?
Vid det campusförlagda tillfället den 8/10 kommer tillfälle att ges till en uppföljande
diskussion kring uppgiften.
Kursuppgift 3: Observation
Kuruppgift 3 förbereds och genomförs individuellt och redovisas i mindre grupper på
seminariet den 5/11.
Gör en observation av delaktighet i förskolan. Välj en av de tre förskolekulturerna,
omsorgskultur, undervisningskultur, eller kamratkultur att fokusera på. Genomför
observationen, skriv ner den och analysera den utifrån Melins (2009) exempel på observation
och analys av delaktighet i förskolan.
Ta med din observation och analys till seminariet den 5/11. På seminariet redovisar ni er
observation muntligt i mindre tvärgrupper à 4-5 studenter (ca 10 minuter per observation).
8
Kursuppgift 4: Fallbeskrivning
Kursuppgift 4 förbereds i arbetsgruppen och redovisas på seminariet den 3/12.
I förskolans vardag möter förskollärare många olika situationer där barn inte utvecklas eller
beter sig önskvärt. De kan t ex vara aggressiva, trötta, tala bristfälligt eller på annat sätt väcka
uppmärksamhet genom sitt beteende. Det är förstås svårt att veta vad beteendet beror på och
om det främst orsakas av något i förskolans verksamhet eller om det är tecken på brister i
omhändertagandet i hemmet eller om det mest hör samman med barnets individualitet. Det
här seminariet vill förbereda er på att samma beteende eller situation kan tolkas olika och i
relation till olika specialpedagogiska synsätt. Vad är det som kan göra att förskollärare ibland
tolkar vissa beteenden hos barn som förskolans pedagogiska tillkortakommanden, eller som
”naturliga variationer” hos barnet eller som tecken på att inte allt står rätt till därhemma?
På LISAM under kursdokument kommer ni hitta fem olika fall och varje arbetsgrupp får
särskilt ansvar för att redovisa varsitt fall på seminariet. (Grupp A-Fallbeskrivning 1, Grupp
B - Fallbeskrivning 2, Grupp C-Fall 3 osv)
På seminariet redovisar varje arbetsgrupp sitt fall för de andra grupperna med hjälp av en
powerpointpresentation (ca 15 minuter per grupp). Redovisa gärna olika handlingsscenarier
och berätta om:
1. Vad kan fallet handla om?
2. Vad kan förskolan kan göra för barnen på förskolan för att förbättra möjligheterna för
barnet att utvecklas positivt. Vem kan man samarbeta med?
3. Diskutera också om och varför/varför inte fallet innebär anmälningsskyldighet
(orosanmälan) till socialtjänsten eller inte. (Anmälningsskyldigheten enligt kap. 14§1
Socialtjänstlagen)
4. Grunda er diskussion och ställningstaganden i litteraturen.
5. Varje presentation avslutas med frågor och kommentarer från de andra grupperna.
Examination
Kursen examineras genom aktivt deltagande på seminarierna och en skriftlig hemtentamen.
De examinerande momenten har följande provkoder:


SME1 Seminarieserie, 2 hp, U-G
STN1 Skriftlig individuell tentamen, 5,5 hp, U-VG.
För att bli godkänd på seminarierna krävs förutom närvaro att alla kursuppgifter är
genomförda. Den skriftliga hemtentamen kommer att läggas ut på Lisam den 7/12 och lämnas
in i en inlämningsmapp på Lisam senast den 11/12.
9
Litteratur
Obligatorisk litteratur
Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
Häggström, Ingrid (2007). Att förebygga läs- och skrivsvårigheter med språklekar. I: Kjell
Granström (red.), Forskning om lärares arbete i klassrummet, Forskning i fokus nr 33,
Myndigheten för skolutveckling. www.skolverket.se
Häggström, I. (2010) Elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I Louise Bjar & Caroline
Liberg (red.) Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. (Texten kommer att finnas
tillgänglig på Lisam under Kursdokument.)
Lundén, K. (2010). Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn: vad kan vi lära av
forskningen? Stiftelsen Allmänna Barnhuset http://www.rikshandbokenbhv.se/dokument/att_identifiera_omsorgssvikt.pdf
Lutz, K. (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern: styrning & administrativa
processer. Diss. Lund: Lunds universitet, 2009. Malmö.
Lutz, K. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: Möte med det som inte
anses lagom, Stockholm: Liber.
Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (1998, rev 2010). Stockholm: Utbildningsdepartementet,
www.skolverket.se
Melin, E. (2009). Barns Delaktighet i Förskolan. Definition, Observation och Analys av
Delaktighet som Social Process. Stockholms läns landsting: Handikapp och Habilitering.
FOU-rapport 2009-02.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Palla, L. (2011). Med blicken på barnet: Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik.
Doktorsavhandling. Malmö: Malmö högskola (s.79-122).
http://dspace.mah.se/handle/2043/12151
Sandberg, A. (red.) (2014). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd, Lund:
Studentlitteratur.
Skollag 2010:800. www.skolverket.se (valda delar)
Skolverket (2013). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2
Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3139.pdf%3Fk%3D3139
10
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10, Stockholm:
Svenska Unescorådets skriftserie 2/2006.
Aktuella vetenskapliga artiklar tillkommer.
Referenslitteratur
Allan, J. och Harwood, V. (2013). Medicus interruptus in the behaviour of children in disadvantaged
contexts in Scotland. British Journal of Sociology of Education,
http://dx.doi.org/10.1080/01425692.2013.776933
Alasuutari, M. & Karila, K. (2009). Framing the picture of the child. Children & Society, 24, pp 100–
111.
Bi Ying Hu (2010) Training Needs for implementing early childhood inclusion in China International
Journal of Early Childhood Special Education vol 2, no1.
Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan
lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Myndigheten för skolutveckling.
Carlström, Inge & Carlström Hagman, Lena-Pia (2012). Metodik för utvecklingsarbete och
utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.)
Stockholm: Natur & Kultur.
Eriksson Gustavsson, Anna-Lena, Göransson, Kerstin & Nilholm, Claes (red.) (2011).
Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Fawcett, Lilian M. & Garton, Alison F. (2005). The effect of peer collaboration on children’s
problem-solving ability. British Journal of Educational Psychology, 75, 157-169.
Hultman, Glenn (2002). Utvärdering som meningsskapande. Hur man tänker och hur man
gör. Skapande vetande, Linköpings universitet.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur.
Imsen, Gunn (2006). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. Lund:
Studentlitteratur.
Jennings, Danielle., Hanline, Mary Frances, & Woods, Julia. (2012). Using Routines Based
Interventions in Early Childhood Special Education. Dimensions of Early Childhood, vol 40, no
2 pp 13-22.
Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (red.) (2009). Leka för att lära: utveckling, kognition och
kultur. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007). ”Att lära är nästan som att leka”.
Lek och lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber.
Lutz, Kristian (2006). Konstruktionen av det avvikande förskolebarnet. En kritisk fallstudie
angående utvecklingsbedömningar av yngre barn. Malmö högskola.
Löfdahl, Annica (2007). Kamratkulturer i förskolan – en lek på andras villkor. Malmö:
Liber.
Löfdahl, Annica (2004). Förskolebarns gemensamma lekar: mening och innehåll. Lund:
Studentlitteratur.
Markström, Ann-Marie (2005). Förskolan som normaliseringspraktik. En etnografisk studie.
Linköping.
Markström, Ann-Marie. & Halldén, Gunilla (2009). Children’s Strategies for Agency in
Preschool. Children and Society, 23 (2), 112-122.
11
Morgan, P. L. Farkas, G., Hillemeier, M. M., Maczuga, S. (2012) Are Minority Children
Disproportionately Represented in Early Intervention and Early Childhood Special Education?
Educational Researcher, vol 41, no 9 pp 339-351.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2008). The playing learning child:
towards a pedagogy of early childhood. Scandinavian Journal of Education Research,
52(6), 623-641.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Fleer, Marilyn (2008). Play and learning in early childhood
settings. International perspectives. New York: Springer.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Johansson, Eva (2006). Play and learning – inseparable
dimensions in preschool practice. Early Child Development and Care, 176(1), 47-65.
Robertson, C. & Messenger, W. (2010) Early Childhood Intervention in the UK: Family, needs,
standards and challenges. International Journal of Early Childhood Special Education vol 2, no
2 (Special Issue).
Sandberg, Anette & Vuorinen, Tuula (2007). Hem och förskola. Samverkan i förändring.
Liber.
Sandén, Ingrid (2005). Lek, hälsa och lärande: om lek som specialpedagogisk metod. Malmö
högskola.
Simeonsdotter Svensson, Agneta (2009). Den pedagogiska samlingen i förskoleklassen.
Barns olika sätt att erfara och hantera svårigheter. Göteborg.
Skogman, Eva (1998). Lek och lärarintervention bland blinda och seende barn i förskola.
Pedagogiska institutionen, Stockholm.
Suhonen, Eira, Nislin, Mari A., Alijoki, Alisa & Sajaniemi, Nina (2015). Children’s play
behaviour and social communication in integrated special day-care groups. European
Journal of Special Needs Education, Published online 24 feb 2015.
Säljö, Roger (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm:
Norstedts.
Taggart, B., Sammons, P., Smees, R., Sylva, K., Melhuish, E., Siraj-Blatchford, I., Elliot, K., Lunt, I.
(2006) Early identification of special educational needs and the definition of ‘at risk’: The Early
Years Transition and Special Educational Needs. British Journal of Special Education. vol 33,
no 1, pp 40-45.
Tranquist, Joakim (2008). Utveckling genom utvärdering. Malmö: Enheten för
kompetensutveckling och utvärdering, Malmö högskola.
http://www.mah.se/upload/Samverkan/utvardering/UtvRapport2008_2.pdf
Wandin, Helena & Ås, Anna (2007). Ska vi leka? Att underlätta samspel mellan barn med
rörelsehinder och deras jämnåriga i förskola och skola, Uppsala, Folke Bernadottehemmet.
Vetenskapsrådet (2015). Tre forskningsöversikter inom området
specialpedagogik/inkludering. Vetenskapsrådets rapporter.
https://publikationer.vr.se/produkt/tre-forskningsoversikter-inom-omradetspecialpedagogikinkludering/
Vetenskapsrådet (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola,
förskoleklass och fritidshem. Vetenskapsrådets rapportserie 11:2008
Wetso, Gun-Marie (2006). Lekprocessen - specialpedagogisk intervention i (för)skola. När
aktivt handlande stimulerar lärande, social integration och reducerar utslagning.
Stockholms universitet.
Wiklund, Len & Persson, Annika (2007). Hur långt är ett äppelskal? Malmö: Liber.
Ytterhus, Borgunn (2003). Barns sociala samvaro. Inklusion och exklusion i förskolan. Lund:
Studentlitteratur.
12
Försök att vilseleda vid examination
Misstanke om försök att vilseleda vid examination, till exempel plagiat, anmäls till universitetets rektor och ärendet behandlas i universitetets disciplinnämnd. Nämnden består av rektor,
en lagfaren ledamot, en lärarrepresentant och två studeranderepresentanter.
En varning eller avstängning från undervisning och examination i upp till sex månader kan
bli följden av försök att vilseleda vid examination. Den vanligaste påföljden är två månaders
avstängning från undervisning och examinationstillfällen. Vid beslut om avstängning
meddelas berörda institutioner inom Linköpings Universitet och CSN. Avstängningen gäller
från och med den dag då beslutet fattas.
Denna kurs examineras genom en hemtentamen, en skriftlig uppgift, som skickas till urkund
via Lisam. Uppgiften är individuell och du skall arbeta självständigt, men du får gärna
diskutera texten med till exempel kurskamrater. Tänk på att skriva med egna ord och bearbeta
dina texter, så de skiljer sig från dem du refererar. Ange referenser enligt något system, till
exempel APA eller fotnoter. Vid citat är det särskilt viktigt att ange källa, och dessutom
måste sidhänvisning alltid göras vid citat. Plagiat innebär att man använder sig av litteratur
eller källor, utan att ange det.
Kursvärdering
Utvärdering av kursen sker efter kursen slut via det elektroniska kursutvärderingssystemet
KURT, som nås via studentportalen.
Kontaktinformation
Kursadministratör
Elisabeth Augustsson [email protected]
Medverkande lärare
Åsa Larsson [email protected]
Lotta Holme [email protected]
Alma Vladavic [email protected]
Susanne Severinsson [email protected]
13