Protokoll - Norrbottens läns landsting

Transcription

Landstingsstyrelsens
protokoll
Sammanträdet den 4 mars 2015
§ 28 – 63
Beslutande
Maria Stenberg (S), ordf
Glenn Berggård (V), vice ordf
Anders Öberg (S)
Erkki Haarala (S), ersättare
Agneta Lipkin (S)
Johannes Sundelin (S)
Anita Gustafsson (S)
Agneta Granström (MP)
Kenneth Backgård (NS)
Dan Ankarholm (NS)
Johnny Åström (NS)
Doris Messner (NS)
Mattias Karlsson (M)
Anna-Stina Nordmark Nilsson (C)
Jens Sundström (FP)
Ersättare och handläggare
(hela eller delar av sammanträdet)
Mats Brännström, landstingsdirektör
Hans Rönnqvist, bitr landstingsdirektör
Sekreterare
Inga Gustafsson
Justerat den 12 mars 2015
Justerat den 12 mars 2015
Maria Stenberg, ordförande
Jens Sundström, justerare
Bevis
Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets officiella anslagstavla
den 12 mars 2015. Överklagandetiden utgår den 3 april 2015.
Inga Gustafsson
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015
Val av protokolljusterare ................................................................................ 3
Slutlig föredragningslista ................................................................................ 3
Närvarorätt ...................................................................................................... 3
För kännedom ................................................................................................. 3
Rapporter från styrelseledamöter .................................................................... 3
Landstingsdirektörens rapport ........................................................................ 3
Årsredovisning för år 2014 ............................................................................. 4
Hälsobokslut 2014 .......................................................................................... 9
Miljöredovisning 2014.................................................................................... 9
Årsrapporter 2014 ......................................................................................... 10
Ekonomi i balans .......................................................................................... 10
Styrelsens beredning av regionala beredningens verksamhetsrapport
för år 2014..................................................................................................... 19
Styrelsens beredning av hälso- och sjukvårdsberedningarnas
verksamhetsrapporter och verksamhetsberättelser för år 2014 ..................... 23
Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport
för år 2014..................................................................................................... 29
Ansökan om att bilda Region Norrbotten ..................................................... 31
Bildande av politisk styrgrupp för bildandet av Region Norrbotten ............. 34
Återremitterat ärende: Bidrag till och delägarskap i Arctic Business
Incubator AB ................................................................................................ 35
Revisionsrapport Läkemedelsförskrivning – den interna kontrollen i
landstinget ..................................................................................................... 41
Ändring i landstingsstyrelsens sammanträdesplan 2015 .............................. 43
Inriktningsbeslut för tillbyggnad, Sunderby sjukhus .................................... 43
Verksamhetsstrategi hälso- och sjukvård samt tandvård .............................. 46
Strategi för Patientsäkerhet ........................................................................... 47
Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 .................... 48
Omfördelning på grund av ny hälsocentral samt ändrade avgifter ............... 49
Riktlinjer för avgifter inom hälso- och sjukvård.......................................... 51
Tillägg till regelverk för avgifter inom hälso-och sjukvård ......................... 52
Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2014 ............................. 52
Privata vårdgivare enligt nationella taxan Uppföljning januari – december
2014 .............................................................................................................. 54
Beställning Länssjukvård Uppföljning januari-december 2014 ................... 55
Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-december 2014 ..................... 57
Investeringar 2015 ........................................................................................ 59
Investeringar medicinteknisk utrustning, Länssjukvård 2015 ...................... 61
Bidrag till Musikens Makt 2015 ................................................................... 62
Bidrag till SM i Poetry Slam 2016 ................................................................ 65
Slutrapport från projektet Regions4greengrowth.......................................... 67
Val................................................................................................................. 70
2
§ 28
Val av protokolljusterare
Ledamoten Jens Sundström (FP) utse till att jämte ordföranden justera
protokollet.
§ 29
Slutlig föredragningslista
Slutlig föredragningslista för sammanträdet fastställs.
§ 30
Närvarorätt
Beslutas att hela dagens sammanträde ska vara offentligt.
§ 31
För kännedom
Delegationsbeslut m m enligt bilaga.
§ 32
Rapporter från styrelseledamöter
Inga rapporter lämnades.
§ 33
Landstingsdirektörens rapport
Dnr 17-14
Ärendebeskrivning
Landstingsdirektörens rapport enligt bilaga.
Beslut
Rapporten läggs till handlingarna.
3
§ 34
Årsredovisning för år 2014
Dnr 1-15
Ärendebeskrivning
Fullmäktige formulerar de övergripande strategiska målen. Utifrån dessa
identifierar landstingsstyrelsen delmål och framgångsfaktorer samt
indikatorer och mått för måluppfyllelse. Dessa utgör utgångspunkten för
årsredovisningens struktur och uppföljning.
Ekonomiskt resultat
Landstinget redovisar för 2014 ett negativt resultat med 37 mkr. Resultatet
har dock påverkats positivt med 124 mkr av en sammantagen realisationsvinst av engångskaraktär från landstingets pensionsportfölj. Om denna post
exkluderas är resultatet negativt med 161 mkr.
Landstingets divisioner redovisar ett underskott på 280 miljoner kronor,
vilket är en försämring med 75 miljoner kronor sedan 2013. Utfallet för
hälsocentralerna inom vårdvalet visar på ett underskott med 39 mkr.
Divisionernas resultat visar på att det inte är realistiskt att uppnå ett
nollresultat 2015. Alla divisioner och verksamheter har därför i finansplanen
ett resultatkrav år 2015 som innebär att intäkterna ska ökas alternativt
kostnaderna minskas med 130 mkr jämfört med prognosen per augusti 2014,
vilket betyder ett besparingskrav på 1,6 procent. För 2016 bedöms
besparingskravet vara 1,6 till 1,8 procent för att divisionerna ska nå ett
nollresultat 2016.
Inom landstinget finns gemensamma åtgärder, både pågående och nya, som
på sikt ska ge möjlighet för divisionerna att effektivisera.
Verksamhetens nettokostnad består av verksamhetens intäkter minus
verksamhetens kostnader och avskrivningar. Nettokostnaden finansieras med
skatter och generella statsbidrag. För att nå målet om en långsiktig och
uthållig finansiering av verksamheten är det viktigt att verksamhetens
nettokostnad över tid inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag.
Under 2014 ökade nettokostnaden med 377 mkr (5,7 %) samtidigt som
skatter, statsbidrag och utjämning ökade med 78 mkr (1,2 %). I
nettokostnaden för 2013 fanns dock en engångsintäkt från AFA-försäkring
med 91 mkr inkluderad. Om denna post exkluderas har nettokostnaden
mellan åren ökat med 286 mkr (4,3 %).
Styrelsens samlade bedömning av måluppfyllelsen
avseende fullmäktiges strategiska mål
I delårsrapporten finns mål inom respektive perspektiv sammanställda. Där
uppgift finns att tillgå presenteras även en måluppfyllelse. Målen ska ses
som styrande, är högt ställda och finns inom områden med förbättringspotential. I vissa fall är målen långsiktiga vilket innebär att de sträcker sig
längre fram i tid, målet ska då ses som en förväntad utveckling på sikt.
4
Styrelsens sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen för respektive
perspektiv:
Medborgare
Nöjda medborgare
När det gäller förtroendet för landstingets hälsocentraler de senaste fyra åren
så ligger länet relativt stabilt på drygt 60 procent med mycket eller ganska
stort förtroende. Förtroendet för länets sjukhus ligger på cirka 70 procent,
vilket är i nivå med riket.
Att jobba med unga, jämställdhet, mångfald och integration är viktigt för att
skapa attraktiva livsmiljöer. Det har kommit fram genom drygt 400 samtal
mellan norrbottningar under satsningen ”Kraftsamling” som pågått 20112015.
Resenärernas nöjdhet med kollektivtrafiken uppnår inte riktigt det uppsatta
målet. Länet ligger dock högst i landet avseende resenärers nöjdhet med
kollektivtrafiken.
Sveriges bästa självskattade hälsa
Målet är att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa
2020, må bra och leva ett långt liv på ett sätt som gör att medellivslängden
ökar. Hälsoutvecklingen i Norrbotten är överlag positiv på så vis att
människor lever längre, dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskar, allt
fler barn får en tobaksfri livsstart samt att färre ungdomar röker och dricker
alkohol. Trots det så är länet långt från att nå målet om bästa självskattade
hälsan i riket. Inga tecken kan ses på att länet ligger i närheten utan snarare
ligger Norrbotten långt ner vid en riksjämförelse. Länets kommuner visar
stora skillnader i hälsa och levnadsvanor. Utbildningsnivå har en stark
koppling till levnadsvanor till de högre utbildades fördel. Viktigt att i
tid arbeta med flickors psykiska hälsa som visar på negativ utveckling samt
övervikt och fetma bland framförallt unga män och vuxna män.
Positivt är att landstingets arbete med hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande aktiviteter fortskrider enligt plan, bland annat
erbjuds nu norrbottningarna hälsosamtal vid 30-, 40-, 50- och 60-år.
Verksamhet
En effektiv verksamhet med god kvalité
Variabler som speglar om vården är kvalitativt likvärdig och av hög kvalitet
visar generellt förbättringar inom de stora folksjukdomarna även om
Norrbottens resultat i många fall ligger på en lägre nivå än rikets. Sannolikt
förklaras det i huvudsak av en högre förekomst av belastande riskfaktorer,
det är särskilt märkbart i östra Norrbotten. Cancerområdet uppvisar däremot
generellt goda resultat i nationell jämförelse. Exempel på andra starka
områden är förlossningsvård och flera delar inom den kirurgiska
verksamheten.
Indikatorer som speglar hur tillgänglig vården är försämrades något under
året. Väntetiderna till behandling är dock kortare i Norrbotten än riket i
övrigt. Samtidigt har medborgarnas kännedom om olika e-tjänster ökat.
5
Indikatorer som speglar en patientsäker verksamhet har inte förbättrats under
året. Utvecklingen inom läkemedelsområdet tyder emellertid på vissa
förbättringar. Generellt nås inte de högt ställda målen.
Sammanfattningsvis har kvalitet och effektivitet förbättrats inom många
områden, med undantag för säkerhetsområdet, men det krävs ytterligare
insatser för att möta medborgarnas behov fullt ut och även kunna möta de
varierande vårdbehoven i länet.
Helhetsperspektiv med människan i centrum
Nöjdheten med vården har ökat generellt, män tenderar att vara något mera
nöjda med bemötande, delaktighet och information än kvinnor. Norrbottningarna är särskilt nöjda med vården vid sjukhus, det gäller dock inte
den psykiatriska slutenvården. Oplanerade återinskrivningar minskar även
om målen inte nås fullt ut inom området.
Sammanfattningsvis bedöms resultaten inom helhetsperspektivet vara
tämligen goda men fortsatta förbättringar behövs.
Kunskap och förnyelse
Konkurrenskraftig region
Landstinget arbetar långsiktigt i ett brett partnerskap med andra aktörer för
att vara en konkurrenskraftig region. Basindustrin är av stor betydelse för
länets konkurrenskraft men är också konjunkturberoende. Det är därför
viktigt att fortsätta arbetet med att diversifiera det norrbottniska näringslivet
och därmed minska sårbarheten.
Ett tecken på att regionen är konkurrenskraftig är att datacenterföretag väljer
att etablera sig i länet. Länets tillgång till säker och miljövänlig el är en av
konkurrensfördelarna.
Andelen norrbottningar som avslutar gymnasiet inom fyra år är relativt
oförändrad under de senaste åren. Andelen kvinnor följer riket medan
andelen män som avslutar gymnasiet inom fyra år är lägre än riket. Detta
skapar sannolikt olika förutsättningar för framtida möjligheter till arbete.
Förutom den egna hälsan får det även konsekvenser för länets
kompetensförsörjning.
Andelen med eftergymnasial utbildning ökar oavsett kön, men närmar sig
inte riksnivån. Skillnaden mellan könen i andel med eftergymnasial
utbildning har ökat successivt de senaste tio åren. Fler kvinnor än män i
Norrbotten väljer eftergymnasial utbildning. Detta får sannolikt
konsekvenser för framtida möjligheter till arbete, risk för sämre hälsa för
männen och särskilda utmaningar för en hållbar utveckling.
Norrbottens läns landsting fortsätter arbetet med att vara synliga och aktiva.
Nya digitala kanaler som facebook används som ett komplement till
traditionella för att föra ut nyheter, hälsotips och lediga jobb.
Allt fler Norrbottningar känner till sjukvårdsrådgivningstjänsten 1177
Vårdguiden men länet ligger fortfarande efter de andra länen i riket.
Långsiktig förnyelse
Forskningskompetens, vetenskaplig produktion och pågående studier är
exempel på indikatorer på hur delmålet om ett öppet och stödjande
förhållningssätt till utveckling och förnyelse uppfylls. Antalet
forskarutbildade medarbetare har ökat, liksom antalet doktorander vilket
förutsäger en fortsatt ökning av andelen forskarutbildade inom landstinget.
6
Bland dem som har en doktorsexamen eller är på väg att doktorera är det
ungefär lika många kvinnor och män. Antalet vetenskapliga publikationer
låg 2014 i nivå med resultaten för år 2013 d v s 50 - 60 artiklar. Det
visar att vetenskaplig produktion av våra forskare ligger på en stabil,
förhållandevis hög nivå och är ett resultat av den allt mer utvecklade
akademiska miljön med ökad forskningskompetens. Någon ökning av antalet
pågående läkemedelsstudier har inte påvisats men här pågår aktiviteter.
Delmålet för strategisk styrning av förnyelseinitiativ har ännu inte uppfyllts.
En strategi för förbättringsarbete och innovation håller på att utarbetas. Där
kommer införande och bedömning av förnyelsealternativ att ingå.
Medarbetare
Attraktiv arbetsgivare
Måluppfyllelsen är på en godkänd nivå men det finns områden där
ytterligare insatser måste vidtas. Det är ett långsiktigt arbete att förbättra
måluppfyllelsen inom delmålen ”Lika rättigheter och möjligheter” samt
”Hållbart arbetsliv”.
Landstinget har fastställt strategier och handlingsplaner för att strukturerat
och likriktat arbeta inom områdena.
Aktivt medarbetarskap
Måluppfyllelsen är på en godkänd nivå utifrån medarbetarnas perspektiv
men mätningarna av frisknärvaro och sjukfrånvaro visar en negativ
måluppfyllelse. Fortsatta insatser måste vidtas och ett hälsofrämjande fokus
är nödvändigt för att på sikt förbättra måluppfyllelsen inom delmålen
”Dialog och samverkan” samt ”Hälsofrämjande miljö”.
Landstinget kommer att utarbeta en handlingsplan för att åstadkomma en
förbättrad hälsofrämjande miljö.
Ekonomi
En ekonomi som ger handlingsfrihet
Landstinget ska enligt kommunallagen ha en ekonomi i balans, d v s
intäkterna ska överstiga kostnaderna. Landstingets resultat för 2014 är
negativt med 37 mkr. Divisionerna har ett sammanlagt underskott på 280
mkr. Av landstingets sex divisioner har tre negativa resultat.
Då den ekonomiska utvecklingen sedan tidigare är känd hos
landstingsfullmäktige har styrelsen tidigare fått i uppdrag att identifiera och
genomföra åtgärder för intäktsökning och kostnadsreduktion inom
nedanstående områden:
 Rationalisering och effektivisering

Riktade åtgärder

Prioritering bland nyinvesteringar

Genomförande av strukturella åtgärder

Prioritering bland nya och planerade verksamheter

Översyn av avgifter och principer för hjälpmedel
Ekonomi som inte belastar kommande generationer
7
För att uppnå fullmäktiges mål måste landstinget ha förmåga att anpassa
verksamheten till de ekonomiska förutsättningar som gäller och samtidigt ha
fokus på resultat för kund/patient. För att få en effektiv verksamhet måste
kliniska resultat, tillgänglighet, kostnader, erfarenheter och nöjdhet värderas
i ett sammanhang.
Inom verksamheterna pågår arbete med att beskriva och följa processer.
Inom hälso- och sjukvården finns ett stort antal dokumenterade processer
som är målsatta enligt värdekompassen. Även inom övriga verksamheter
finns många processer som är dokumenterade och målsatta. Arbetet med
processer är ett led i att få en effektiv verksamhet.
Balanskravsutredning
Kommunallagens balanskrav uppfylls inte år 2014 vilket innebär att
underskottet på 37 mkr ska regleras senast år 2017.
Balanskravsutredning (mkr)
Årets resultat enligt resultaträkning
Avgår samtliga realisationsvinster från
anläggningstillgångar
Årets resultat efter
balanskravsjusteringar
Synnerliga skäl, sänkt
diskonteringsränta på pensionsskuld
Årets balanskravsresultat
2014
-37
-
2013
-117
-9
2012
176
-
-37
-126
176
-
241
-
-37
115
176
Balanskravsunderskott från tidigare år
Summa
Balanskravsunderskott att återställa
-37
-37
115
-
-7
169
-
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige att fatta följande beslut:
1 Årsredovisningen för år 2014 godkänns.
2 Eget kapital minskas med 37 491 099 kr.
---------------------------------------------------
Yrkanden och propositionsordning
Yrkande 1
Maria Stenberg (S), Anders Öberg (S), Kenneth Backgård (NS) och Mattias
Karlsson (M)
 Beslutsförslaget bifalls.
Propositionsordning
Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att det bifalls.
---------------------------------------------------
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
8
§ 35
Hälsobokslut 2014
Dnr 895-15
Ärendebeskrivning
Hälsobokslut för 2014 har utarbetats.
Hälsobokslut 2014 godkänns.
---------------------------------------------------
Yrkande 1
Agneta Granström (MP):
1 Beslutsförslaget bifalls.
2 Hälsobokslut 2014 skickas till fullmäktige för kännedom.
Propositionsordning
---------------------------------------------------
Beslut
§ 36
Miljöredovisning 2014
Dnr 896-15
Ärendebeskrivning
2014 års miljöredovisning följer samma modell som de närmast föregående
åren. Efter en inledande redovisning av landstingets miljöarbete ur ett
regionalt perspektiv handlar miljöredovisningen om utvecklingen inom de
tre huvudområdena i miljöpolicyn Energi, Transporter och Produkter.
Redovisningen avslutas med ett framåtblickande avsnitt där den fortsatta
utmaning är att så långt som möjligt integrera miljöarbetet i det pågående
förbättringsarbetet på alla nivåer.
9
En tydlig prioritering 2015 är ofrivillig exponering av kemikalier i miljöer
där barn vistas. Projektet ”Hållbart barnsjukhus” ska granska allt som kan
innebära ofrivillig kemikaliexponering vid barnhuset i Sunderby sjukhus.
Redovisningen godkänns.
---------------------------------------------------
Yrkande 1
Agneta Granström (MP):
1 Beslutsförslaget bifalls.
2 Miljöredovisning 2014 skickas till fullmäktige för kännedom.
Propositionsordning
---------------------------------------------------
Beslut
§ 37
Årsrapporter 2014
Dnr 897-15
Ärendebeskrivning
Årsrapporter 2014 från divisionerna har utarbetats.
Årsrapporterna godkänns.
Beslut
§ 38
Ekonomi i balans
Dnr 898-15
Ärendebeskrivning
I Finansplanen för 2015-2017 anges att årsprognosen per augusti 2014 för
divisionerna är ett underskott på 262 mkr, vilket innebär att det inte är
realistiskt att divisionerna redovisar ett nollresultat 2015.
10
Alla divisioner och verksamheter fick ett resultatkrav 2015 som innebär att
intäkterna ska öka alternativt kostnaderna minska med 130 mkr jämfört med
augustiprognosen 2014, vilket motsvarar ett spar på 1,6 procent och ett
tillåtet underskott på divisionerna på 132 mkr. Eftersom underskottet på
divisionerna blev 280 mkr år 2014 är kravet att minska kostnaderna med 148
mkr. I finansplanen anger fullmäktige att verksamheterna ska minska sina
kostnader alternativt öka intäkterna 2016 med ytterligare 1,6 till 1,8 procent
för att nå ett noll resultat.
Landstingsstyrelsen har även uppdrag att identifiera ytterligare åtgärder för
att nå fullmäktiges mål om ett noll resultat 2015 och det långsiktiga målet ett
överskott på 140 mkr. Styrelsen ska återkomma till landstingsfullmäktige
under första halvåret 2015.
Landstingsstyrelsen ska identifiera åtgärder inom nedanstående områden för
att nå sparkravet 1,6 procent år 2015:
 Rationalisering och effektivisering
 Riktade åtgärder
 Prioritering bland nyinvesteringar
 Strukturella åtgärder
 Prioritering bland nya och planerade verksamheter
 Översyn av avgifter och principer för hjälpmedel
Arbetsgång
Divisionerna har arbetat fram åtgärder och aktiviteter för att nå en effektiv
verksamhet och minska kostnaderna som redovisas på denna styrelse. Dessa
åtgärder räcker inte till för att nå målet -132 mkr på divisionerna år 2015.
Det bör också betonas att åtgärderna som beskrivs nedan påverkar
verksamheterna mycket, då det samtidigt är problem med
kompetensförsörjning, läkemedelskostnader som ökar liksom kostnader
inom övriga områden.
Det finns fortfarande osäkerhetsfaktorer som inte finns med i planerna, d v s
vilket beslut et blir avseende arbetsgivaravgifter för unga, finansiering av
nya läkemedel för behandling av Hepatit C och de särskilda statsbidragen
avseende nationella överenskommelser. En ny läkemedelsöverenskommelse
väntas vara klar i början av mars och regeringen lämnar sin vårproposition
den 15 april.
Dialoger mellan landstingsråd, oppositionsråd och verksamhet pågår under
mars månad där nuläge, utmaningar och behov kommer att redovisas inför
planeringen för 2016.
Med tanke på att landstinget är en demokratiskt styrd organisation behövs en
bra process både ur ett medborgar- och ett medarbetarperspektiv, för att
genomföra strukturella åtgärder. Dessa behövs för att skapa en framtida
verksamhet som den moderna norrbottningen behöver. Förslag kommer att
redovisas till landstingsstyrelsen den 27 maj 2015.
Nedan redovisas åtgärder per division/verksamhet för att nå fullmäktiges
beslut.
Division Länssjukvård
Divisionens resultat 2014 är ett underskott på 76,9 mkr. Resultatkravet för
2015 är fastställt utifrån det prognostiserade resultatet per augusti 2014
vilket ger ett resultatkrav på -52 mkr.
11
Divisionen har identifierat åtgärder/aktiviteter för motsvarande 23 mkr 2015
med helårseffekt 31 mkr som beskrivs nedan.
Rationalisering/effektivisering
Divisionen ser över sina processer och utvecklar akuta flöden i syfte att
effektivisera flödena och förbättra arbetsmiljön. Operationer flyttas från
jourtid till dagtid och därigenom erhålls en bättre arbetsmiljö med mindre
övertid och färre inhyrda sjuksköterskor. Två operationssalar i Sunderbyn
stängs för att möjliggöra detta och ny ställning tas till hösten. Personalläget
på framförallt IVA har förbättrats varför kostnader för inhyrda beräknas
minska. Detta beräknas netto innebära en kostnadsreduktion på 4,8 mkr
2015.
Inom verksamhetsområde obstetrik/gynekologi pågår en överföring från
slutenvård till öppenvård. Fler patienter vistas på patienthotellet i stället för
på vårdavdelningen, vilket innebär behov av färre disponibla vårdplatser.
Därigenom minskar kostnaderna för personal, lokaler, material och
labprover. Däremot ökar kostnaderna för inhyrda läkare på grund av brist på
egna läkare framförallt i Gällivare. Detta beräknas netto innebära en
kostnadsreduktion på 3,8 mkr 2015.
Inom verksamhetsområde ortopedi har utbildning av läkare pågått under
flera år och nu minskar behovet av inhyrda läkare. Även inom ortopedi
reduceras antal disponibla vårdplatser för att klara den ekonomiska
situationen. Detta beräknas netto innebära en kostnadsreduktion på 3,9 mkr
2015.
På vårdavdelningarna inom verksamhetsområde allmänkirurgi råder ett
besvärligt bemanningsläge. Olika åtgärder för att förbättra
bemanningssituationen förväntas minska övertiden och ge bättre arbetsmiljö.
Fortsatt arbete med översyn av vårdprocesser och akuta flöden.
Lokalkostnaderna ökar när urologimottagningen flyttar till nya ombyggda
lokaler. Inom läkemedelsområdet kommer billigare läkemedel att användas
där det är möjligt. Cancervården är en betydande del av divisionens
verksamhet och nya och dyra cellgifter kommer att öka kostnaderna. Detta
beräknas netto innebära en kostnadsreduktion på 6,3 mkr varav 2,6 mkr
2015.
Inom bild och funktionsmedicin kommer kostnaderna för inhyrda läkare att
minska och en läkartjänst i malmfälten ska vakanshållas. Förändrad
beredskapsverksamhet samt schemaplanering medför möjlighet att minska
personalkostnader för övrig röntgenpersonal. Detta beräknas netto innebära
en kostnadsreduktion på 7,2 mkr varav 6,3 mkr 2015.
Divisionen inför vårdplatskoordinator (tillsammans med div Närsjukvård),
fler kontaktsjuksköterskor och triagesköterskor som ska underlätta arbetet.
För att möta bemanningsbehovet måste fler sjuksköterskor vidareutbildas
vilket innebär ökade kostnader. Divisionen är också med och finansierar den
nya bemanningsenheten som ska underlätta arbetet för chefer med
framförallt korttidsrekrytering. Detta innebär ökade kostnader med 2,5 mkr
2015.
Upphandling och avtal
Upphandling av stomimaterial beräknas påbörjas under 2015. Även
helåreffekten av nytt tvätt avtal påverkar divisionen positivt.
12
Division Närsjukvård
Divisionens resultat 2014 är ett underskott på 195,1 mkr varav
hälsocentralerna i vårdvalet redovisar ett underskott på 39 mkr.
Resultatkravet för 2015 är fastställt utifrån det prognostiserade resultatet per
augusti. Divisionens resultatkrav är minus 99 mkr , varav hälsocentralerna i
vårdvalet ska ha en ekonomi i balans och att kostnaderna för övrig
närsjukvård ska minska.
Divisionen har identifierat åtgärder/aktiviteter för motsvarande 83 mkr 2015
och med helårseffekt 93 mkr, exklusive strukturella åtgärder, jämfört med
2014 och som beskrivs nedan.
Divisionen har en handlingsplan på rationalisering/effektivisering
motsvarande 77,4 mkr under 2015 som redovisas nedan.
Hälsocentraler i vårdvalet
Uppdraget till Primärvården är att reducera kostnaderna så att de balanserar
mot intäkterna. Gemensamma uppdrag är:
Generellt uppdrag: Utifrån en analys av samtliga hälsocentralers kostnader
har en övergripande bedömning gjorts över hur kostnaderna kan sänkas i
jämförelse med utfall 2014. Kostnadssänkningen avser främst att minska
behovet av inhyrda samt övertidskostnaderna. Respektive närsjukvårdschef
har i uppdrag att ta fram förslag, processa och verkställa
kostnadssänkningen. Detta beräknas ge 26,3 mkr år 2015.
Ökad samordning sommartid: Sommaren 2015 ska en väsentligt större
samordning ske och där det akuta åtagandet och tillgängligheten ska
prioriteras men där patienterna däremot inte kan räkna med att besöka ”sin”
hälsocentral under sommaren i samma omfattning som tidigare. Detta
beräknas ge 2,3 mkr år 2015.
Rekrytering av distriktsläkare: Den enskilt största posten som orsakar
underskott i primärvården är bristen på distriktsläkare. Både utifrån det
ekonomiska perspektivet, verksamhetens behov samt arbetsmiljön är frågan
om kompetensförsörjning central. De åtgärder som föreslås är en
undersökning av distriktsläkarnas arbetsmiljö, utlandsrekrytering av
distriktsläkare och en ökad ambition att rekrytera svenskfödda
utlandsstuderande till ST i allmänmedicin. Detta beräknas tillfälligt öka
kostnaderna med 4,5 mkr.
Översyn av arbetsorganisation öppenvårdspsykiatri: Arbetsfördelning och
organisation mellan primärvård och vuxenpsykiatri ska ses över med
målsättningen att förbättra omhändertagandet av patienter med psykisk
ohälsa genom en effektivare samverkan och en förbättrad arbetsorganisation.
Ingen ekonomisk effekt beräknas.
Översyn av arbetsorganisation somatisk specialistsjukvård:
Arbetsfördelning mellan somatisk specialistsjukvård ska ses över som en del
i att genomföra förändringen till närsjukvård. Ingen ekonomisk effekt
beräknas.
De ekonomiska effekterna av föreslagna åtgärder beräknas uppgå till 24,1
mkr för år 2015. Helårseffekten som uppnås 2016 beräknas uppgå till 29
mkr.
13
Anslagsfinansierad verksamhet
Uppdragen till övriga verksamheter inom de olika närsjukvårdsområdena ser
lite olika ut på grund av olika utgångslägen. Inom den anslagsfinansierade
verksamheten inriktas åtgärderna primärt på specialistsjukvård och
stabsorganisationen. Följande åtgärder pågår:
 Inom det akuta omhändertagandet ska personalkostnader och vissa
utvecklingskostnader reduceras. Detta beräknas ge 6,5 mkr.
 Inom vuxenpsykiatrin ska främst kostnader för inhyrda minska samt
upphöra med tjänsteköp av kommuner. Detta beräknas ge 6,8 mkr.
 Inom somatisk specialistsjukvård ska såväl personal- som omkostnader
reduceras. Detta beräknas ge 36,7 mkr.
För att kunna reducera kostnaderna arbetar divisionen systematiskt med ett
antal vårdprocesser för att skapa ett effektivare flöde för patienten samt
ändring av struktur på vissa mottagningar. En effektivare schemaläggning
för sjuksköterskor och undersköterskor införs för att anpassa bemanningen
till verksamhetens behov, därigenom kan personalkostnaderna minskas.
Även ett aktivt arbete med kommunerna om utskrivningsklara patienter för
att minska trycket på vårdplatser med lägre kostnader som följd.
Inom det akuta omhändertagandet pågår arbete med kompetenshöjning och
kompetensväxling i första linjens jour samt ett ökat samarbete mellan
hälsocentraler och akutmottagningar.
 Vad gäller staberna ska såväl personalkostnader som omkostnader
reduceras. Detta beräknas ge 3,3 mkr.
De ekonomiska effekterna av åtgärderna beräknas uppgå till 53,3 mkr för år
2015. Helårseffekten som uppnås 2016 beräknas uppgå till 60,9 mkr.
Upphandling och nya avtal avseende näringspreparat, diabetestekniska
produkter, dialysfiler mm beräknas ge sänkta kostnader motsvarande 5,7
mkr. Av dessa avser 2,0 mkr hälsocentralerna i vårdvalet.
Division Folktandvård
Divisionens resultat 2014 är 7,7 mkr. Resultatkravet för 2015 baseras på
prognosen per augusti 2014. Detta innebär att resultatkravet 2015 är 10 mkr.
Divisionen arbetar med ett antal områden för att uppnå sparkravet, såsom
anpassning av barntandvården, senarelägger vissa utvecklingsaktiviteter
samt arbetar för ökade effektivitet.
Division Kultur och utbildning
2015 baseras på prognosen per augusti 2014. Kravet för 2015 är sänkta
kostnader med 3 mkr vilket ger ett resultatkrav på -17 mkr.
Divisionen har inom kulturområdet minskat anslagen till institutionerna med
1,5 mkr. Bidragen i fördelningsbudgeten är minskade med 0,7 mkr och
därutöver beräknas minskade konsulter och resor ge 0,8 mkr.
14
Regional utveckling
Kommunikationer
Sparkravet är 2 procent 2015 eller 2 mkr.
Regionala kollektivtrafikmyndigheten har äskat 66,5 mkr till Länstrafiken i
Norrbotten AB. Uppdrag har getts till myndigheten att minska behovet av
ägartillskott med 2 mkr.
Näringspolitik
Sparkravet är 1,6 procent 2015 eller 1 mkr.
Vid fördelningen av Landstingsstyrelsens anslag har de regionala
utvecklingsmedlen minskats med 0,6 mkr. Ofördelat är tillsvidare 4,9 mkr.
Division Länsteknik
Divisionens resultat 2014 är 3,3 mkr. Resultatkravet för 2015 baseras på
prognosen i augusti 2014. Detta innebär sänkta kostnader med 3 mkr och ett
resultatkrav på 6,7 mkr.
Divisionen arbetar med ett flertal åtgärder, där minskade konsultkostnader
genom hemtagning av viss IT-drift och förvaltning av verksamhetens
informationssystem (VIS) beräknas ge störst effekt. Restriktioner gäller även
för utbildning, konferenser och resor.
Division Service
2015 baseras på prognosen per augusti 2014. Detta innebär sänkta
kostnader/höjda intäkter med 14 mkr vilket ger ett resultatkrav på 14 mkr.
Aktiviteter för att klara resultatkravet är det nya avtalet med Luleå kommun
avseende kost som förbättrar divisionens resultat med 5 mkr. Därutöver
planeras minskat fastighetsunderhåll med 7 mkr samt neddragning av budget
inom vissa områden. Dessa är översyn är avtal livsmedel, övertid,
timvikarier och sjukfrånvaro samt fastighetsdrift och vaktmästeri. Inom
samtliga processer pågår ett ständigt förbättringsarbete, som bidrar till såväl
ökad effektivitet som förbättrad kvalitet. Planen är att certifiera hela
divisonen och dess processer enligt ISO9001 under året.
Landstingsdirektörens stab och uppdrag
Staben har ett krav på sänkta kostander på 2 mkr.
Aktiviteter för att klar sparkravet är sänkta omkostnadsanslag till staberna
vilket kräver sänkta kostander för resor, utbildning och övriga omkostnader.
Vissa befattningar återbesätts inte inför 2015.
Översyn av avgifter
Förslag är framtaget till landstingsstyrelsen i januari och
landstingsfullmäktige i februari.
Principer för hjälpmedel
Arbete inom detta område kommer att redovisas till landstingsstyrelsen
hösten 2015.
15
Prioritering av nyinvesteringar
För att få en bättre kontroll över investeringar pågår en översyn av hela
investeringsprocessen för medicinsk teknik och fastigheter. Ett
investeringsråd för medicinsk teknik ska bildas för att uppnå bättre
samordning och styrning och en effektivare investeringsprocess.
Division Länsteknik har sedan 2013 övertagit ansvaret för viss MTutrustning. Detta har avlastat arbete för vården, ramavtal har tecknats,
samtliga uttjänta utrustningar har utrangerats vilket innebär att man ligger i
fas med investeringarna. Det har även inneburit färre modeller, ökad
avtalstrohet och minskade investeringskostnader. Utbildningstiden både för
vårdpersonal och teknisk personal har minskat liksom minskade kostander
för underhåll.
Under 2015 fortsätter övertagandet med endoskopiutrustning, ultraljud samt
övervak. Därefter planeras för mer avancerad utrustning.
Riktade åtgärder
Alla verksamheter har i uppdrag att minska resor, konferenser och konsulter.
Detta följs på landstingstotalen men beräknade effekter ingår under rubriken
rationalisering/effektivisering under respektive division/verksamhet.
Gemensamma aktiviter
Bemanning
En bemanningsenhet med länsuppdrag för korttidsrekrytering startas.
Målgruppen avseende samordning av kortidsrekrytering gäller framförallt
sjuksköterskor och undersköterskor. Enheten frigör arbetstid för framförallt
enhetschefer så att de har möjlighet att arbeta mer strategiskt i sin roll
avseende kompetensförsörjning och långsiktig bemanningsplanering,
arbetsmiljö, kvalité och verksamhetsutveckling. Samordningsvinster nås
också via gemensam annonsering, rekrytering, urval, lönesättning och
introduktion av vikarier.
Vårdnära service
Projektet vårdnäraservice med piloter på avdelningarna 53 och 33 i
Sunderbyn samt alla fyra avdelningarna på Kalix sjukhus startade i oktober
2014 som ett pilotprojekt. Piloten kommer från första dagen innebära stora
förändringar i vårdens arbetsuppgifter med stödtjänster (kost, städ, förråd,
transporter). Bara på avdelning 33 i Sunderbyn arbetar vårdpersonal idag 25
timmar/vecka med servicetjänster, i och med pilotstart så kan dessa timmar
fokuseras uteslutande på vård istället.
Studier från andra landsting visar också att projektet vårdnäraservice, även
efter en mycket kort tid, markant kommer att förändra arbetsmiljön till den
bättre på arbetsplatsen i form av minskad stress, tydligare roller och ökad
patientsäkerhet.
Projektet är en stor investering för landstinget på lång sikt för att nå ökad
patientsäkerhet, frigjord vårdtid, fler händer i vården, bättre arbetsmiljö och
kvalitetshöjningar genom alla led.
Pilotprojektet visar så här lång att på de deltagande avdelningarna har
övertiden minskat och för landstinget totalt är kostnaden oförändrad jämfört
med hur det var innan projektet.
Enligt tidplan ska piloten pågå till mars 2015 och sedan ska en utvärdering
ske och därefter beslut om införande och finansiering eller avveckling. Det
16
finns förslag om breddning och förlängning av piloten för att kunna testa nya
arbetssätt.
Distansvård
Styrelsen har antagit i maj 2014 en strategi för utveckling och prioritering av
distansvården i länet. En handlingsplan är framtagen och ett antal
installationer beräknas 2015.
En försiktig bedömning är att effekter av införande av distansvård ger en
liten effekt 2015, framförallt minskade kostader för sjukresor och
sjuktransporter.
Patienthotell i Sunderbyn
Det nya patienthotellet i Sunderbyn öppnade i september och ska bedrivas
utifrån ett traditionellt hotellkoncept men erbjud medicinsk service och är
bemannat med vårdpersonal dygnet runt. Patienter med olika diagnoser från
hela sjukhusets verksamheter kan komma ifråga.
Gäster på hotellet kan vara:
 Patienter som behöver sjukhusvård i form av undersökning, behandling
och rehabilitering dygnet runt men som inte kräver specialistvård
 Patienter som har långa avstånd
 Närstående till svårt sjuka patienter
 Externa gäster med anknytning till sjukvården
Kriterierna för gästen är att klara av sin egenvård, kunna ta emot och ge
instruktioner samt vara orienterade till tid och rum.
Hotellet ska ta till vara på personens egna resurser och främja hälsa och
påskynda läkning. Få patienten delaktig och lära sig att hantera sin sjukdom
i det dagliga livet och delta i patientskolor. Verksamheten ska även ge vård
på rätt vårdnivå.
Målet är att minska överbeläggningar på vårdavdelningarna och därigenom
ge en bättre arbetsmiljö för personalen.
Det påbörjade projektet Effektiva inköp går ut på att hjälpa
vårdverksamheterna att sänka kostnaderna för inköp men även göra det
enklare för verksamheterna att få tillgång till varor och tjänster.
Förutom att genomföra nya upphandlingar planeras även andra aktiviteter i
syfte att sänka landstingets kostnader för inköp. Genomförda analyser och
förstudier visar på en stor besparingspotential då det gäller inköpsarbetet i
sin helhet. Under 2014 har rekrytering av nya tjänster genomförts för att
kunna utveckla inköpsprocessen och möjliggöra identifierad
besparingspotential. Kategoristyrning (analyser, strategier och uppföljning)
kommer införas inom prioriterade områden för att utveckla och förbättra
inköpsprocessen.
Tre parametrar har identifierats som viktiga för att kunna realisera
besparingar och långsiktigt arbeta kostnadseffektivt med inköp.
 Konkurrensutsättning – täckningsgrad av upphandlade avtal inom ett
område
 Beställning från avtal – köptrohet utifrån tecknade avtal
 Uppföljning av avtal – prisutveckling och kvalitet för köpta varor och
tjänster.
17
Konkurrensutsättning: Ytterligare ramavtal för produkter till vården planeras
bli klara 2015, såsom näringspreparat, diabetstekniska produkter,
inkontinensmaterial, material för sårvård och suturer, stomimaterial samt
IVA och anestesiprodukter.
Beställning/avrop från ramavtal: Under hösten 2014 startades ett arbete för
att styra köp mot avtalat sortiment. Prioriterade avtalsområden är de vars
artiklar beställs via Länsservice förråd. Under våren 2015 drar projektet ehandel i gång. Syftet är att göra det enkelt att beställa varor från upphandlade
avtal. E-handel innebär att både beställning och betalning sker elektroniskt.
Genom införande av e-handel kan landstinget uppnå hög avtalstrohet och
säkerställa att betalning sker utifrån upphandlat pris.
Uppföljning av avtal: Ett projekt har pågått under sommaren 2014 med att
analysera prisutveckling av avtal inom ett urval av förbrukningsavtal som
grund för ett utvecklat arbete i området.
Möjligheten att realisera potentiella besparingar är starkt beroende av takten
för genomförandet av inplanerade aktiviteter. Bedömningen är dock att
besparingen är betydande och vissa effekter finns redan för 2015 redovisade
under divisionerna.
Landstingsstyrelsen noterar beskrivningen av vilka åtgärder som vidtas i
divisionerna/verksamheterna för att nå fullmäktiges sparkrav på 1,6 procent
och även att dessa åtgärder inte räcker för att nå målet -132 mkr på
divisionerna 2015. Styrelsen beslutar att:
1 Landstingsdirekören ska löpande återrapportera resultat och effekter av
åtgärderna.
2 Landstingsdirektören ska till landstingsstyrelsen 27 maj återkomma med
förslag på strukturella åtgärder.
---------------------------------------------------
Yrkande 1
Maria Stenberg (S) och Kenneth Backgård (NS):
 Beslutsförslaget bifalls med följande ändring av beslutspunkterna:
1 Rapporten läggs till handlingarna.
åtgärderna.
förslag på åtgärder för att nå en ekonomi i balans.
Yrkande 2
Mattias Karlsson, (M):
Propositionsordning
Ordföranden ställer proposition på yrkandena 1 och 2 och finner att de
bifalls.
---------------------------------------------------
18
Beslut
1 Rapporten läggs till handlingarna.
åtgärderna.
förslag på åtgärder för att nå en ekonomi i balans.
§ 39
Styrelsens beredning av regionala
beredningens verksamhetsrapport för
år 2014
Dnr 35-14
Ärendebeskrivning
I enlighet med den av landstingsfullmäktige fastställda planerings- och uppföljningsprocessen lämnade regionala beredningen sin verksamhetsrapport
för 2014 till fullmäktige 14 oktober 2014. Fullmäktige beslutade att
överlämna rapporten till landstingsstyrelsen för beredning.
Förslag till yttrande och beslut
Landstingsstyrelsen föreslås lämna följande yttrande och beslutsförslag till
fullmäktige.
Inledning
Regionala beredningen har till uppgift att öka fullmäktiges kunskaper inom
området regional utveckling. Utgångspunkten är landstingets roll som det
enda folkvalda organet på regional nivå och det ansvar det medför.
Under 2014 har regionala beredningen arbetat med uppdraget morgondagens
livsmedelsproduktion i länet. Fokus låg på att belysa frågan om
livsmedelsproduktion i länet samt att studera självförsörjningsgraden av
livsmedel i länet. Beredningen skall även belysa vilka möjligheter och hinder
som finns för livsmedelsproduktion i länet. En fungerande
livmedelsproduktion i länet är viktigt för förverkligandet av landstingets
vision att norrbottningarna ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region
med livskraft och tillväxt.
Utöver den vanliga kunskapsinhämtningen med dialoger har Regionala
beredningen tagit initiativet till att tillsammans med bland andra
Länsstyrelsen och LRF genomfört konferensen Nära Mat 24 april 2014.
Styrelsen avser att i det fortsatta svaret på beredningens rapport lämna
kommentarer och synpunkter på beredningens förslag. Svaret följer
rubriksättningen i beredningens rapport.
Livsmedelsfrågor rör flera av landstingets verksamheter – upphandling,
naturbruksgymnasierna samt regional utveckling.
19
Lokalproducerat, kravodlat och ekologiskt
Regionala beredningen diskuterar begreppet lokalproducerat i sin rapport
och konstaterar att definitionen av vad som är lokalproducerat är
problematiskt och att det råder viss begreppsförvirring. Branschen har lyft
frågan om en branschdeklaration om lokalproducerat för att tydliggöra för
konsumenterna. De konstaterar vidare att konsumenterna väljer
lokalproducerad mat på grund av närhet, småskalighet, miljö- och
klimathänsyn, kvalitet, samt främja landsbygdsutveckling.
Landstingstyrelsen anser att en branschdeklaration skulle gynna såväl
konsumenter som producenter och att en branschdeklaration kan vara
förmånlig för såväl producenter som konsumenter.
Frågor kring lokalproducerat eller kravodlat/ekologiskt har under ett antal år
varit en ofta diskuterad fråga och frågan kan ofta delas in i två olika
perspektiv. Ena perspektivet förespåkar lokalproducerat före
ekologisk/kravodling bland annat på grund av att Sverige har höga krav på
djurhållning samt ur ett miljöperspektiv på grund av korta transporter. Det
andra perspektivet menar dock att ekologisk- och kravodling är att föredra då
den är garanterat giftfri. Värt att notera är att det för producenten medför
kostnader för att övergå till ekologisk- och kravodling. Landstinget är
medvetet om komplexiteten i frågan och anser att prioriteringar ska utgå från
länets producenters och konsumenters behov och förutsättningar.
Division service har som mål i sin divisionsplan att bedriva och utveckla
verksamheten för att uppnå minsta möjliga miljöbelastning och målet är att
andelen ekologiska livsmedel ska skall uppgå till 25 procent. Nuläget är 18
procent.
Livsmedelsproduktionen är viktig för länets landsbygd och produktionen av
livsmedel är betydande. Landstingets arbete med regional utveckling
inrymmer området landsbygdsutveckling och där medverkar landstinget i
landsbygdsrådet som är ett forum för landsbygdsutveckling under ledning av
länsstyrelsen. Under 2014 har landsbygdsrådet medverkat i framtagandet av
Landsbygdsprogrammet för perioden 2014-2020. I programmet prioriteras
kompetensutveckling inom områdena lokal livsmedelsförädling och
ekologisk produktion. Programmet ska godkännas av Jordbruksverket innan
det träder i kraft.
Självförsörjningsgrad
Regionala beredningen konstaterar i sin rapport att lantbruket är en viktig
näring för länets landsbygd med mjölk- och köttproduktion som ekonomisk
ryggrad. Produktionen av livsmedel är betydande. Jordbruket har stor
betydelse för sysselsättningen, landskapet, miljön och för bevarandet av
landskapets natur- och kulturmiljövärden i länet.
Landstinget driver två naturbruksskolor, Grans naturbruksgymnasium i
Öjebyn och Kalix naturbruksgymnasium. Grans Naturbruksgymnasium
utbildar gymnasielever i Naturbruksprogram, inriktningar Djur och Lantbruk
och Kalix Naturbruksgymnasium utbildar gymnasielever i
Naturbruksprogram, inriktning Skog. Utbildningsutgångarna är
skogsmaskinförare, skogsskötsel, skog/jakt och träindustri/lastmaskiner.
Naturbruksgymnasierna är ett viktigt instrument för landstingets att skapa
förutsättningar för att länet på sikt ska kunna öka antalet lokala producenter
och skapa gynnsamma förutsättningar för livsmedelsproduktion i länet.
20
Grans naturbruksgymnasium driver ett eget lantbruk som används för
utbildning av skolans elever, skolan har även nära samarbete med
livsmedelsbranschen i och fungerar som ett nav för kompetensutveckling i
länet. Grans naturbruksgymnasium arbetar även med det så kallade
återbruket vilket innebär att skolan levererar styckningsdetaljer till
Landstingets restaurang Solsidan samt naturbruksgymnasiernas egna
restauranger. Syftet med återbruket är att stimulera en ökad efterfrågan på
närproducerade och ekologiska livsmedel.
Beredningen konstaterar vidare att en fungerande infrastruktur och
näringslivsstruktur är avgörande för tillväxten i länet. I framtiden kommer
det att krävas stora satsningar på utvecklingen av länets vägar, järnvägar och
sjöfart samt fortsatta satsningar för att utveckla näringslivet i länet.
Under 2015 kommer landstinget att delta i framtagandet av en regional
transportstrategi initierad av Trafikverket. I det arbetet ska förutsättningar
för god tillgänglighet till transporter för såväl personer som varor beaktas.
Upphandling
2011 fick landstinget fick ta emot upphandlingspriset ”Handslaget” för sitt
arbete med upphandling med motiveringen ”för sin banbrytande
upphandling som underlättat för små- och medelstora företag att lämna
anbud”. Regionala beredningen har uppmärksammat att många kommuner
och organisationer har börjat använda sig av landstingets modell för att
stärka de lokala producenterna och kvalitén på råvarorna som serveras. Att
skapa förutsättningar för länets regionala producenter är viktigt för att länet
ska kunna få fler nya producenter och tillgodose den ökande efterfrågan på
lokala livsmedel.
Statliga myndigheter, kommuner och landsting i Sverige gör varje år
upphandlingar för mer än 600 miljarder kronor. Men de leder inte i
tillräcklig utsträckning till nya och bättre varor och tjänster. Ett viktigt steg
är att offentliga aktörer tar en mer aktiv roll som pådrivande för nytänkande
och innovation, när inköp och upphandlingar görs för att förse medborgarna
med samhällsservice.
Landstingets upphandling av lokalproducerade och ekologiska råvaror är ett
bra exempel för att stimulera ett gott samarbete mellan upphandlande
myndigheter och leverantörer i tidigt skede. Det behövs ett tydligt politiskt
ledarskap och ökad kunskap om möjligheterna för att myndigheter,
kommuner och landsting ska efterfråga nya lösningar när de upphandlar. En
offentlig upphandlingsstrategi som innehåller åtgärder som stimulerar och
underlättar innovationer och nytänkande, skapar en god grund för nya och
växande företag i länet. Det möjliggör även för att skattebetalarnas pengar
kan användas på bästa sätt för tillväxt, jobb och ökad välfärd.
Landstinget anser således att det är strategiskt viktigt att fortsätta arbetet med
hållbar upphandling med fokus på ekologiska råvaror.
Försöksgården i Öjebyn
På trädgårdsförsöksstation i Öjebyn bedrivs forskning och fältförsök med
trädgårdsväxter i det ljus- och temperaturklimat som råder i norra Sverige.
Beredningen anser att arbetet på försöksgården i Öjebyn är en viktig del för
länets konsumenter och producenter av livsmedel på sikt. Det är viktigt att
forskningen finns kvar i länet då andra försöksstationer inte har samma
21
förutsättningar. Flera arter har visat sig lämpliga för vårt klimat efter
forskning.
Landstinget har beviljat förstudiemedel för att undersöka möjligheterna att
utveckla och förbättra förutsättningarna för innovation inom den regionala
livsmedelsproduktionen vid försöksstationen i Öjebyn. Målet är att skapa ett
kreativt nav där aktörer kan mötas för samverkan kring utveckling av nya
innovationer och stärka hela innovationskedjan: forskning, utveckling, ny
kunskap och företagsamhet för lantbruk – och trädgårdsnäringar.
Verksamheten sker i nära samverkan med näringen i regionen.
Frågan om det behövs en nationell livsmedelsstrategi ställdes av regionala
beredningen till landstingsfullmäktige och frågan debatterades. På nationell
nivå pågår idag arbetet med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi. En
regional strategi skulle kunna vara en naturlig följd av det och ett bra sätt att
främja länets livsmedelsproduktion. I dagsläget finns dock inga planer kring
en regional livsmedelsstrategi. Landstinget följer arbetet med såväl nationell
som regional livsmedelsstrategi.
Uppdrag
Mot bakgrund av det redovisade avser landstingsstyrelsen att vidta följande
åtgärder:
 Inom ramen för Naturbruksskolorna säkerställa att det i länet finns
utbildningsmöjligheter som främjar produktionen av lokalproducerade
och ekologiska livsmedelsråvaror.
 Skapa förutsättningar så att små- och medelstora företag ges möjlighet att
delta vid upphandling av livsmedel.
 Följa upp och rapportera regionala utvecklingsprojekt inom området
livsmedelsproduktion med finansiering från landstinget.
 Rapportera hur perspektivet transport av livsmedel tillgodoses i den
regionala transportstrategin som ska upprättas under 2015.
 Följa upp och rapportera utvecklingen av den nationella strategin för
livsmedel och en eventuell regional livsmedelsstrategi.
Uppföljning
Landstingsstyrelsen kommer att följa upp och rapportera vidtagna åtgärder i
de frågor som regionala beredningen aktualiserat.
Landstingsstyrelsens hantering av regionala beredningens rapport för år
2014 godkänns.
Beslut
22
§ 40
Styrelsens beredning av
hälso- och sjukvårdsberedningarnas
verksamhetsrapporter och
verksamhetsberättelser för år 2014
Dnr 35-14
Ärendebeskrivning
I enlighet med den av landstingsfullmäktige fastställda planerings- och upp
följningsprocessen lämnade hälso- och sjukvårdsberedningarna sina
verksamhetsrapporter för år 2014 till landstingsfullmäktige den 14 oktober
2014. Fullmäktige beslutade att överlämna verksamhetsrapport och
verksamhetsberättelser till landstingsstyrelsen för beredning.
fullmäktige:
Inledning
Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppdrag under verksamhetsåret 2014
har varit ”Vad är medborgarnas behov av tandvård?”.
Verksamhetsrapporten är uppdelad efter de fyra uppdragsavgränsningarna:
 Förtroende och förväntningar
 Förebyggande tandvård
 Fri etablering
 Fri prissättning
Beredningarna har lämnat en gemensam verksamhetsrapport som redovisar
behov som framkommit kopplat till uppdraget. Därutöver har varje
beredningarna var för sig lämnat en verksamhetsberättelse där det gavs
möjlighet att under rubriken ”Beredningens egen bedömning” ytterligare
fördjupa sig i frågorna, eller lyfta annat av vikt som framkommit under
arbetets gång.
Styrelsens uppdrag är att besvara hur landstinget ska kunna möta de behov
som beredningarna uppmärksammat hos befolkningen utifrån
verksamhetsårets uppdrag. Styrelsens inriktning är att behandla
beredningarnas iakttagelser samlat och inriktningen är att frågor ska ses och
behandlas i ett länsperspektiv.
Styrelsen övergår härefter till att lämna sina kommentarer och synpunkter på
hälso- och sjukvårdsberedningarnas förslag. Svaret följer rubriksättningen i
beredningarnas verksamhetsrapport, även om flertalet att beredningarnas
förslag ”går in i varandra”. Eftersom fullmäktige också beslutat att även
verksamhetsberättelserna ska beredas kommer beredningarnas separata
iakttagelser inom uppdraget att kommenteras. Utöver det kommenteras
verksamhetsberättelserna kort under rubriken ”Övrigt”. Vissa frågor i
verksamhetsberättelserna har dock inte ett medborgarperspektiv och faller
23
inte inom ramen för hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppdrag år 2014,
dessa har utelämnats i styrelsens svar.
Förtroende och förväntningar
Hälso- och sjukvårdsberedningarna anser att samverkan mellan tandvården
och kommunerna måste säkerställas, speciellt när det gäller den uppsökande
verksamheten för särskilt utsatta patientgrupper.
Styrelsen instämmer med beredningarna att samverkan i denna fråga är
viktig. Landstinget har därför i samarbete med Kommunförbundet tagit fram
en överenskommelse som syftar till att tydliggöra ansvarfördelningen mellan
huvudmännen avseende munhälsobedömning och nödvändig tandvård samt
stärka samverkan och samarbetet mellan berörda parter.
Styrelsen vill lyfta att det redan idag erbjuds utbildning och att
informationsinsatser har genomförts bl a information/utbildning till
kommunens biståndshandläggare, boendechefer m fl. Här hoppas styrelsen
att överenskommelsen som nu beslutats kommer att leda till större
engagemang i frågan. Folktandvården som just nu har uppdraget att utföra
munhälsobedömningarna erbjuder också utbildning för kommunens
omvårdnadspersonal två gånger/år. Styrelsen bedömer att landstinget mer än
väl tar sitt ansvar i denna fråga och inte kan göra mer än vad man hittills har
gjort i dessa frågor.
Beredningarna påtalar att det måste bli enklare att hitta kontaktinformation
och att kommunicera med tandvården via webb och telefon.
Under 2015 kommer Folktandvårdens webbsidor på www.nll.se att få en
förbättrad struktur och innehåll för att det ska bli tydligare att hitta den
information man söker. Under slutet av året är också ambitionen att införa
avbokning och ombokning via webb på vissa besökstider. Styrelsens
uppfattning är att detta ska underlätta för patienter som idag ringer till
folktandvården för att kontrollera sin tid.
Folktandvården använder sig av Callback-system som övriga hälso- och
sjukvården där patienterna erbjuds återuppringning på ett specifikt klockslag,
allt för att minska tiden då patienten ska behöva sitta i telefonkö. För att öka
telefontillgängligheten kommer Folktandvården i Luleå att testa ett eget
callcenter för inkommande telefoni. Förhoppningen är att detta ska kunna
frigöra tandsköterskeresurser och om det faller väl ut applicera på hela länet.
När det gäller SMS-påminnelser vill styrelsen lyfta fram att det är ytterst
ovanligt att det går att svara på sådana automatutskickade
bekräftelse/påminnelser överlag. Landstingets fortsatta förhållningssätt är att
ju fler kanaler man har in på kliniken, desto större är risken att information
missas. Därför anses telefon, mail och webben (som införs under 2015) som
tillräckliga kanaler i detta avseende. En möjlighet som styrelsen ser, för att
underlätta kontakt, är att det i SMS-påminnelsen skulle kunna finnas
kontaktuppgifter om patienten vill komma i kontakt med folktandvården.
Förebyggande tandvård
Hälso- och sjukvårdsberedningarna påtalar vikten av att landstinget måste
säkerställa att läkare, tandläkare, farmaceut och liknande yrkesgrupper
informerar patienterna om hur läkemedel påverkar munhälsan, samt
säkerställa att kommunikationen om patienters läkemedel mellan samtliga
vårdenheter fungerar.
Det finns hundratals läkemedel som kan påverka tandhälsan, framför allt
genom att försämra salivsekretionen i munhålan och därmed bidra till
24
följdsjukdomar och symtom. Alla läkemedel är förknippade med olika typer
av biverkningar. Här vill styrelsen betona att det ingår i läkarens åtagande
att, vid ordination av läkemedel, informera om risken för väsentliga
biverkningar samt hur dessa i så fall kan hanteras. I de fall mun- och
tandhälsa riskerar att påverkas negativt är det således en del i den
medicinska behandlingen att ordinerande läkare vidtar nödvändiga årgärder
för att förebygga denna risk.
Specifik patientinformation om förebyggande åtgärder när läkemedel som
kan påverka munhälsan förskrivs, finns på 1177.se. Här anser styrelsen att
den som förskriver läkemedel, i större utsträckning än idag, bör använda
1177.se vid förmedlingen av information till patienten. En
grundförutsättning för att kunna upplysa om biverkningar är att ansvarig
förskrivare som handhar patienten har tillgång till aktuell fullständig
läkemedelslista. Här vill styrelsen lyfta fram att hälso- och sjukvården i
Norrbotten har ett gemensamt journalssystem som ger möjlighet för
förskrivare att se och ta ställning till läkemedel ordinerade av alla
verksamheter inom landstinget. Läkemedelsordinationer som idag i
undantagsfall förekommer utanför journalsystemet kommer tidigast under
2017, då en nationell ordinationsdatabas införs, att vara tillgängliga för
förskrivare i landstinget.
Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppfattning är att den förebyggande
tandvården i länet måste vara jämlik och nå alla samt vara likvärdig så att
alla får samma möjlighet till tandvård. De anser också att det är viktigt att
informationen om förebyggande tandvård utvecklas.
Landstingsstyrelsen instämmer i att den förebyggande tandvården i länet bör
vara jämlik. Enligt tandvårdslagen ansvarar landstinget för att medborgarna
erbjuds en god tandvård på lika villkor. Tandvårdskliniker finns därför i alla
länets kommuner, även i glesbygdsområden (t ex Karesuando och Vittangi).
Majoriteten av befolkningen har en god tandhälsa, men landstingsstyrelsen
är medveten om att det finns skillnader mellan olika grupper. Exempelvis
har socioekonomiskt utsatta och utlandsfödda generellt sämre tandhälsa och
söker akut tandvård ofta. Då efterfrågan på akut tandvård i länet är mycket
stort, i kombination med att det länge varit personalbrist, har dessvärre
revisionstandvården fått stå tillbaka. Här ser styrelsen att folktandvården har
en stor utmaning framför sig att åter komma igång med revisionstandvården
och arbeta för att få in även grupper med sämre tandhälsa i friskvårdsavtal.
Genom central styrning kommer folktandvården att inom länet ”matcha”
resurser med behov, dvs personal från områden med viss överkapacitet
kommer att åka och hjälpa till i områden med personalbrist för att minska
väntetiderna och därmed utjämna skillnaderna.
När det gäller information om förebyggande tandvård lämnas sådan främst
till individen vid tandvårdsbesök på kliniken. Styrelsen vill dock lyfta att
folktandvården också har en relativt omfattande förebyggande verksamhet
genom information via exempelvis Migrationsverket och SFI (Svenska för
invandrare) samt information i förberedelseklasser för asylsökande. I
kommunerna ges information i skolor och förskoleklasser samt utbildning av
vård och omsorgspersonal samt att folktandvården deltar i Folkhälsoråd i de
kommuner som har sådana.
Beredningarna anser att tandvården måste utveckla samverkan med övriga
samarbetspartners, främst kommunerna.
25
Styrelsen anser att denna fråga behandlas i ovanstående avsnitt samt under
avsnittet ”Förtroende och förväntningar”.
Fri etablering
Hälso- och sjukvårdsberedningarna framhåller i sin verksamhetsrapport att
det finns ett behov av att tandvården vidtar ytterligare åtgärder för att
komma tillrätta med uteblivna besök.
Styrelsen instämmer i att uteblivna besök inom tandvården är ett stort
problem eftersom följden blir både ekonomiska och tidsmässiga förluster för
verksamheten (18 miljoner kronor per år, vilket motsvarar cirka 5 000
patienter). För att komma till rätta med detta arbetar folktandvården aktivt
med information i olika kanaler och har från 2013 till 2014 lyckats minska
andelen uteblivna besök från 5,9 procent till 5,1 procent där målet är att
komma under 5 procent. Här anser styrelsen att andelen uteblivna besök
måste minska ytterligare eftersom detta skulle innebära att fler patienter får
tandvård.
Hälso- och sjukvårdsberedningarna anser att tandvården måste säkerställa
tillgänglig information om akuttandvård via samtliga kanaler för hälso- och
sjukvårdsupplysning.
Här anser styrelsen att det redan idag finns fullgod information om
akuttandvård. På landstingets webbplats, www.nll.se (NLL.se/tandvård)
finns en tydlig flik för tandvård där det finns uppgifter om akuttandvård. Här
framgår att information om akuttandvård ges via kontakt med
sjukvårdsrådgivningen 1177. Sjukvårdsrådgivningen 1177 har tydliga
riktlinjer för information och hänvisning när patienter kontaktar dem kring
frågor om akuttandvård inom folktandvården. Styrelsen anser dock att
folktandvården skulle kunna bli bättre på att sprida denna information i t ex
på telefonsvarare om patienter ringer på jourtid och i väntrum.
Beredningarnas uppfattning är att alla medborgare i Norrbotten måste få
samma tillgång till tandvård.
Styrelsen anser att denna fråga behandlas under avsnitten ”Förtroende och
förväntningar” och ”Förebyggande tandvård”.
Beredningarna efterfrågar en mer samordnad tandvård i glesbygden för att
bespara patienterna många och långa resor från mindre orter och byar. I detta
avseende anser styrelsen att det hela tiden handlar om en ekonomisk
avvägning. Folktandvården försöker så långt det är möjligt att personal åker
ut i länet (t ex tandregleringens specialister) för att bespara patienterna resor,
men i nuläget ser inte styrelsen att det finns möjlighet att utöka detta.
Fri prissättning
Hälso- och sjukvårdsberedningarna framhåller att tandvården måste ge sina
patienter klar och tydlig information om behandling, alternativ och pris.
Styrelsen delar beredningarnas uppfattning. Det finns också en lagstadgad
skyldighet för tandvården att lämna ut undersökningsprotokoll med
kostnadsförslag och behandlingsalternativ om patienten önskar och
behandlingen omfattar mer än ett besök. Det är dock inte ovanligt att
patienten avböjer undersökningsprotokoll. I patientenkäter som
folktandvården genonfört för ett antal år sedan svarade 0,7 procent av
patienterna att de inte fått tillräcklig information. Styrelsens bild är att alla
patienter erbjuds kostnadsförslag enligt ovan. Prislistor finns också
tillgängliga i tandvårdsklinikernas väntrum.
26
Beredningarna bedömer att tandvården måste arbeta för att göra
frisktandvårdsavtalet mer känt.
Styrelsen är medveten om att frisktandvårdsavtalet inte är så känt som vore
önskvärt. Frisktandvård innebär regelbunden tandvård till fast pris. Idag har
ca 30 procent av länets vuxenpatienter avtal. Det finns ett nationellt mål att
fram till år 2018 öka antalet avtal i landet. För att Norrbotten ska nå detta
mål bedömer styrelsen att det krävs utbildning av tandvårdspersonal i att ta
upp och prata frisktandsvårdsavtal med både revisions- och akuta patienter.
Slutligen har hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppmärksammat att det är
viktigt att tandvården beaktar de betalningssvagas situation.
Som beredning Mitt konstaterar, nekas patienter med obetalda
tandvårdsskulder förebyggande tandvård, dvs folktandvården startar inte
någon ny planerad behandling innan skulden är avbetald. Med det
tandvårdssystem som gäller idag, dvs att folktandvården till stor del är
intäktsfinansierad, bedömer styrelsen att detta även fortsättningsvis är en
rimlig hantering. Ingen patient nekas dock akut tandvård.
I situationer när tandvårdspatienten kan välja mellan att låta behandla eller
dra ut en tand konstaterar beredningarna att det ibland är patientens ekonomi
som avgör vilken behandling som utförs. Alla patienter ska erbjudas
kostandsförslag, sedan är det patienten själv som avgör vilken behandling
den föredrar. Med dagens tandvårdssystem och det faktum att patienten har
rätt att välja behandling (även om det handlar om att dra ut en tand i stället
för att behandla den) ser styrelsen svårigheter i att kunna påverka detta.
Styrelsen vill påminna om att folktandvården i länet erbjuder möjlighet till
kontant betalning, kortbetalning och fakturering. För de patienter som
vill/önskar kan landstinget dessutom erbjuda en avbetalningsplan när det
gäller tandvårdskostnader. Det finns inget lägsta belopp för att en
avbetalningsplan ska bli aktuell utan hänsyn tas till varje enskild patient.
Denna möjlighet anser styrelsen bör kunna underlätta även för
betalningssvaga (även om det inte är tillräckligt för alla patienter) att ha råd
med tandvård.
Övrigt
Beredning Syd har uppmärksammat att det i samband med vårdplanering
generellt sett inte pratas om munhälsa med patienterna och att frågan om
behov av stöd till munvård inte tas upp. Vård- och omsorgspersonalen måste
informeras om sina patienter/brukares tandstatus för att bättre kunna ta
hand om och på bästa sätt förberedas att hjälpa till med tandvården.
Enligt styrelsens uppgifter ska en riskbedömning (kvalitetsregistret Senior
Alert) gällande fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen göras vid
inskrivning på sjukhus i Norrbotten på alla patienter som är 70 år eller äldre.
Vid utskrivning och vårdplanering ska denna riskbedömning sedan
överrapporteras till nästa vårdenhet (t ex särskilt boende i kommunen).
Styrelsens uppfattning är att det finns en rutin för detta men att följsamheten
till denna behöver förbättras. I dagsläget uppgår andelen riskbedömningar
till cirka 52 procent. Här pågår ett utvecklingsarbete inom ramen för
landstingets vårdpreventiva arbete, bl a planeras ytterligare
munhälsoutbildning till omvårdnadspersonalen vid länets sjukhus.
Uppdrag
åtgärder:
27








Följa upp överenskommelsen mellan landstinget och länets kommuner
gällande ansvarsfördelning uppsökande tandvård (munhälsobedömning).
Utreda möjligheten att komplettera folktandvårdens SMS-påminnelse
med kontaktuppgifter till tandvården.
Utreda möjligheten att införa rutin eller motsvarande för att informera
patienter om eventuella biverkningar (t ex muntorrhet som kan påverka
munhälsan) i samband med läkemedelsförskrivning.
Utreda möjligheten att ytterligare höja avgiften för uteblivna besök inom
folktandvården för att minska dessa och därmed kunna nyttja
verksamheten fullt ut.
Säkerställa att folktandvården i sina verksamheter sprider information
om akuttandvård, t ex på telefonsvarare om patienter ringer på jourtid
och i väntrum.
Säkerställa att alla patienter erbjuds kostnadsförslag och att information
om pris på behandling och betalningsalternativ finns tillgängligt för
patienterna.
Säkerställa att utbildningsinsatser av tandvårdspersonal i att ta upp och
prata frisktandsvårdsavtal med revisions- och akuta patienter genomförs.
Säkerställa att andelen genomförda riskbedömningar (fall, trycksår,
undernäring och ohälsa i munnen) i samband med inskrivning ökar och
säkerställa att denna riskbedömning överrapporteras till nästa vårdenhet i
samband med utskrivning.
Uppföljning
de frågor som hälso- och sjukvårdsberedningarna har aktualiserat och under
år 2016 presentera dessa på en återföringsdag för landstingsfullmäktiges
beredningar där det också finns utrymme för dialog och frågeställningar.
Landstingsstyrelsens hantering av hälso- och sjukvårdsberedningarnas
verksamhetsrapporter för år 2014 godkänns.
Beslut
28
§ 41
Styrelsens beredning av
programberedningens
verksamhetsrapport för år 2014
Dnr 35-14
Ärendebeskrivning
I enlighet med den av landstingsfullmäktige fastställda planerings- och
uppföljningsprocessen lämnade programberedningen sin verksamhetsrapport
för år 2014 till fullmäktige den 14 oktober 2014. Fullmäktiges beslut blev att
överlämna rapporten till landstingsstyrelsen för beredning.
fullmäktige:
Inledning
Programberedningen har under verksamhetsåret 2014 haft i uppdrag att
arbeta med följande:
 Vilka behov har patienter med benskörhet, och dess närstående, av
hälso- och sjukvården?
 Vilka behov har patienter, och dess närstående, av donations- och
transplantationsvården?
Landstingsstyrelsen avser att i det fortsatta svaret på beredningens rapport
lämna kommentarer och synpunkter på beredningens förslag. Svaret följer
dessa två diagnosgrupper.
Benskörhet
Programberedningen konstaterar att det är angeläget att landstinget utökar
det förebyggande arbetet och informationen kring benskörhet samt att
landstinget måste säkerställa implementeringen av de nationella riktlinjerna
för benskörhet i hela verksamheten.
Som beredningen redan känner till har landstinget under 2014 etablerat en
osteroporosmottagning vid Sunderby sjukhus med egen bentäthetsmätare.
Mottagningen ska fungera som ett kompetenscentrum för hela länets behov.
Det är i första hand primärvårdens verksamhet som ska stöttas via
osteroporosmottagningen. Landstingsstyrelsens uppfattning är att
etableringen av mottagningen bidrar till att landstinget får en komplett
vårdkedja inom osteroporosområdet och att det därmed också finns
förutsättningar för att utöka det förebyggande arbetet och implementera de
nationella riktlinjerna inom området. En annan viktig förutsättning för
implementering av ny kunskap är expertgruppen för rörelseorganens
sjukdomar som arbetar vidare inom området benskörhet, se nedan.
Beredningen konstaterar att hälso- och sjukvården i Norrbotten måste vidta
ytterligare åtgärder för att bli bättre på tidig upptäckt av benskörhet.
29
Styrelsen vill här lyfta fram att expertgruppens arbete med att ta fram en
handläggningsöverenskommelse (HÖK) med primärvården nu är klar och
ska implementeras. I samråd med Norrbottens Läkemedelskommitté har
också läkemedelsrekommendationerna för osteoporos uppdaterats. Under
2015 planeras också utbildningsinstatser för hälso- och sjukvårdspersonal
och ett informationsmaterial till patienter kommer också att utarbetas.
Styrelsen bedömer att dessa insatser kommer att bidra till att landstinget blir
bättre på tidig upptäckt av benskörhet. Styrelsen är dock medveten om att det
fortfarande kvarstår en hel del arbete på området. Exempelvis saknas det
fortfarande en utarbetad systematik i vilka patienter som utreds efter
frakturer. Enligt styrelsens uppfattning är det nödvändigt att på ett
systematiskt sätt screena vilka frakturpatienter som ska mätas och behandlas
mot osteoporos. Denna fråga är viktig, inte minst ur ett jämlikhetsperspektiv.
I många landsting pågår detta arbete och benämns "frakturkedjor". Detta är
något som, enligt styrelsen, även Norrbottens läns landsting bör utreda och
överväga att införa. Osteoporosmottagningen vid Sunderby sjukhus är
fortfarande relativt nystartad, men det finns redan nu tecken på att det finns
ett stort behov och att verksamheten på sikt kan behöva utökas. Styrelsen
bedömer att verksamheten bör följas upp och utvärderas efter hand.
Donation och transplantation
Programberedningen anser att hälso- och sjukvården måste utöka
informationen om donation för att fler norrbottningar ska ta ställning i
frågan.
Landstingsstyrelsen delar beredningens uppfattning om att det är viktigt med
information om donation eftersom donatorer idag är en bristvara.
Landstinget deltar därför i oktober årligen i den sk Donationsveckan som
arrangeras samtidigt i hela landet. Syftet med kampanjen är att informera om
organ- och vävnadsdonation och om vikten av att enskilda tar ställning i
frågan. Landstinget informerar allmänheten i sjukhusens huvudentréer och i
lokala butiker. Styrelsen anser här att landstinget bör kunna utöka
informationen om donationer i media, både under Donationsveckan och
under resten av året.
Beredningen anser också att landstinget bör utreda möjligheten att tillvarata
fler organ i Norrbotten.
Styrelsen anser att det är viktigt att tillvarata så många organ som möjligt i
Norrbotten. Hälso- och sjukvården arbetar därför löpande med dessa frågor
och det finns donationsansvariga läkare och sjuksköterskor på alla länets
sjukhus. Här anser styrelsen att det krävs fortlöpande utbildning av
personalen gällande hur man kan identifiera en donator och vilken vård en
sådan patient behöver för att kunna upptäcka potentiella donatorer. Att
genomföra donationsoperationer på fler sjukhus än i Gällivare och
Sunderbyn anser styrelsen inte vara realistiskt pga att det bedöms viktigt att
samla kompetensen då det i Norrbotten totalt sett handlar om extremt få
operationer per år.
Beredningen konstaterar också att det psykologiska stödet till levande
donatorer samt mottagare av organ och deras anhöriga måste säkerställas.
Styrelsen delar beredningens uppfattning om att det psykologiska stödet är
viktigt för både den som donerar ett organ och den som får ett nytt organ.
För personer som genomgår donatorsutredning är det därför obligatoriskt
med kuratorskontakt vid minst ett tillfälle. Donatorerna erbjuds även
kuratorskontakt efter genomgången donationsoperation, men ingen patient
30
brukar komma då. Patienter som fått ett donerat organ erbjuds vid behov
kuratorskontakt i samband med uppföljning. Om kuratorn bedömer att
patienten har behov av ytterligare psykologiskt stöd skrivs remiss till
psykolog.
Uppdrag
åtgärder:
 Följa upp arbetet med implementeringen av de nationella riktlinjerna för
benskörhet.
 Följa upp utbildningsinsatser om osteoporos till hälso-och
sjukvårdspersonalen samt informationsinsatser till patienter.
 Utreda möjligheten att införa "frakturkedjor" inom landstinget.
 Följa upp utvecklingen med osteoporosmottagningens verksamhet.
 Se över möjligheten till utökad information om donationer till patienter
och medborgare.
 Säkerställa att det finns rutin för att samtliga patienter som fått ett
donerat organ erbjuds kuratorskontakt.
Uppföljning
de frågor som hälso- och sjukvårdsberedningarna har aktualiserat och under
år 2016 presentera dessa på en återföringsdag för landstingsfullmäktiges
beredningar där det också finns utrymme för dialog och frågeställningar.
Styrelsens förslag till beslut
Mot bakgrund av det redovisade föreslår landstingsstyrelsen fullmäktige att
fatta följande beslut:
Landstingsstyrelsens beredning av programberedningens rapport för år 2014
godkänns.
Beslut
§ 42
Ansökan om att bilda Region
Norrbotten
Dnr 899-15
Bakgrund
Under 2012 ansökte Norrbottens läns landsting efter beslut i fullmäktige
(2012-04-12 §30) och med stöd från länets samtliga kommuner om att överta
det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen från och med 2015.
Socialdepartementet föreslog i en departementskrivelse (DS 2013:13) att
landstinget skulle överta det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen
från och med 1 januari 2015. Regeringen avslog dock ansökningarna från
31
Norrbotten och Västernorrland. I mars 2014 uppmanade riksdagen
regeringen att komma tillbaka med förslag om att Norrbotten och
Västernorrland ska få bilda region och att även bereda regionansökan från
Västmanlands län.
I samband med regeringsförklaringen i oktober 2014 meddelade den nya
regeringen att de landsting som så önskar ska få bilda regioner.
Genom lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) har
riksdagen gjort det möjligt att landsting i län som uppvisar ett lokalt och
regionalt initiativ får ta ansvar för regionalt tillväxtarbete och länsplaner för
regional transportinfrastruktur.
Försöksverksamheten i Skåne och Västra Götaland kunde därmed
permanentas och Gotland och Halland blev regionkommuner. Lagen anger
att fullmäktige och styrelsen för dessa landsting ska betecknas
regionfullmäktige respektive regionstyrelsen.
I Norrbotten har idag länsstyrelsen det statliga regionala utvecklingsansvaret.
Landstinget är det enda folkvalda organet på regional nivå och har
beskattningsrätt. Ett otydligt regionala ledarskap ger inte tillräcklig kraft i
frågor som är av vikt för länets utveckling. Utvecklingsansvaret bör ligga på
ett direktvalt organ med beskattningsrätt. Det regionala självstyrets mandat
att samordna regionala intressen inom sitt ansvarsområde bör förstärkas och
förtydligas. Den nuvarande asymmetriska organiseringen i Sverige med tre
olika modeller för det regionala utvecklingsansvaret är otillfredsställande
och ger inte länen lika förutsättningar.
Ansökans utformning och innehåll
Ansökan om att få bli region innehåller argument för att det regionala
utvecklingsansvaret ska överföras från länsstyrelsen till ett direktvalt
regionfullmäktige med egen beskattningsrätt. För att visa att landstinget är
en organisation som har förutsättningar att överta det regionala
utvecklingsansvaret beskrivs landstingets arbete inom områdena
 demokrati
 regionalt utvecklings- och tillväxtarbete
 infrastruktur
 kultur
 hälso- och sjukvård
 samverkan med andra aktörer
Syftet är att visa på landstingets förmåga att ta lokala och regionala initiativ.
Ansökan biläggs ärendet.
Yttrande och förslag till beslut
Från och med 1 januari 2015 fick Sverige ytterligare sex regioner då
landstingen i Jönköpings län, Kronobergs län, Östergötland, Örebro,
Gävleborg och Jämtland fick uppdragen att samordna det regionala
utvecklings- och tillväxtarbetet, dvs regionalt tillväxtansvariga. Därmed
förstärktes den asymmetriska styrningen av den regionala nivån ytterligare.
Landstinget är det enda folkvalda organet på regional nivå. Rollen som
regional företrädare medför ett särskilt ansvar för att skapa bred delaktighet i
arbetet med länets utveckling. Ytterst är målet att bidra till bättre
förutsättningar för en attraktiv region med utveckling och välfärd i alla delar
32
av länet. Utgångspunkten är en helhetssyn baserad på hållbar utveckling,
jämställdhet, mångfald och integration.
Lokala och regionala angelägenheter hanteras bäst av lokala respektive regionala politiker. Medborgarna ska kunna ställa någon till ansvar i politiska
frågor, det vill säga frågor där intressen vägs mot varandra, mål sätts, prioriteringar görs och resurser fördelas.
Den regionala utvecklingen blir effektivare och legitimiteten stärks då det
förenas med beskattningsmöjligheter. Genom att bilda en regionkommun
flyttas rätten att besluta i viktiga utvecklingsfrågor från staten till regionerna.
Medborgarnas inflytande över vardagens frågor stärks och därmed kan
demokratin fördjupas och utvecklas. Kommunernas beslutsrätt berörs inte.
Efter beslut i fullmäktige (2012-04-12 §30) och stöd från länets samtliga
kommuner om att överta det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen
från och med 2015, föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut
1 Landstinget inger till regeringen ansökan om att få överta det regionala
utvecklingsansvaret enligt lagen (2010:630) från 1 januari 2017.
2 Ansökan i enlighet med bilaga godkänns.
---------------------------------------------------
Yrkande 1
Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Kenneth Backgård (NS),
Anns-Stina Nordmark Nilsson (C):
Yrkande 2
Mattias Karlsson (M):
 Beslutsförslaget avslås.
Propositionsordning
Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner
majoritet.
---------------------------------------------------
Beslut
Reservation
Av Mattias Karlsson (M) till förmån för yrkande 2.
33
§ 43
Bildande av politisk styrgrupp för
bildandet av Region Norrbotten
Dnr 900-15
Bakgrund
I samband med att landstinget lämnar in en ansökan till regeringen om
övertagande av det regionala utvecklingsansvaret från och med 1 januari
2018 bildas en politisk styrgrupp.
Uppdrag
Den politiska styrgruppen ska formulera Region Norrbottens uppdrag och ta
fram förslag på politisk organisation och samverkansformer med länets
kommuner och andra samhällsaktörer.
Sammansättning
Den politiska styrgruppen ska bestå av åtta representanter från landstinget
och två från kommunförbundet. Från landstinget deltar en representant från
de partier som finns i landstingsfullmäktige. Kommunförbundet uppmanas
inkomma med namn på sina två representanter.
Beslut om uppdrag och politisk organisation fattas av landstingsfullmäktige.
Ordförande för den politiska styrgruppen är landstingsstyrelsens ordförande.
Rapportering
Den politiska styrgruppen rapportera löpande sitt arbete till
landstingsstyrelsen.
Det är av vikt att starta arbetet med att skapa förutsättningar för Region
Norrbotten omgående. Det lokala perspektivet måste säkerställas för att få
legitimitet och förankring i regionen.
Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut
1 En politisk styrgrupp bestående av en representant per parti i
landstingsfullmäktige bildas med ovan beskrivna uppdrag.
2 Ordförande för den politiska styrgruppen är landstingsstyrelsens
ordförande.
3 Kommunförbundet Norrbotten uppmanas inkomma med namn på två
personer för medverkan i den politiska styrgruppen.
4 Styrgruppen rapporterar löpande till landstingsstyrelsen.
Beslut
34
§ 44
Återremitterat ärende:
Bidrag till och delägarskap i Arctic
Business Incubator AB
Dnr 134-13
Ärendebeskrivning
----------------------------------------------------
Ärendets behandling i landstingsfullmäktige
den 19-20 november 2014
Yrkande 1
Kent Ögren (S):
Yrkande 2
Nils-Olof Lindh (C), Kenneth Backgård (NS), Jens Sundström (FP), Magnus
Häggblad (SD), Mattias Karlsson (M), Anne Kotavuopio Jatko (FP) och
Lars-Åke Mukka (C):
Beslutsförslaget avslås.
Yrkande 3
Bengt Niska (S) och Kent Ögren (S):
Ärendet återremitteras med följande motiv: Nödvändigheten av mer
information i frågan, att underlaget för de andra delägarnas
ställningstagande lyfts fram liksom nyttan av satsningarna som hittills har
nedlagts.
Landstingsfullmäktiges beslut
Ärendet återremitteras.
----------------------------------------------------
Revideringar med anledning av återremissen:
----------------------------------------------------
Bakgrund
Arctic Business Incubator AB:s (ABI) uppdrag är att vara en regionalt
verkande inkubator som stödjer entreprenörer och potentiella tillväxtföretag.
Verksamheten omfattar hela Norrbotten och norra Västerbotten – från
Kiruna i norr till Skellefteå i söder. ABI är Sveriges nordligaste inkubator.
Genom att utveckla entreprenörer och tillväxtföretag skapas förutsättningar
för tillväxt, välfärd och en rikare livsmiljö i norra Sverige.
När ABI startades 2005 i Luleå var syftet att stötta Luleå tekniska universitet
med att kommersialisera forskningsresultat. I dag har verksamheten breddats
35
och nu stöttas innovatörer och entreprenörer oavsett idéernas ursprung så
länge de bedöms vara skalbara och ha en internationell marknad.
Av de företag som funnits i inkubatorn kommer ca 40 procent från LTU, 40
procent från näringslivet och 20 procent är enskilda personer. Grundarnas
bakgrund varierar från hantverkare till akademiker och från LTU är det en
blandning av forskare, studenter och anställda. Bolagen har en geografisk
spridning i regionen och finns på orterna Skellefteå, Kiruna, Arjeplog,
Jokkmokk, Kalix, Töre, Haparanda och Luleå och inom flera olika branscher
bland annat informations- och kommunikationsteknik (IKT), hälsa,
miljösektorn och industrin.
ABI är medlemmar i SISP som är en branschorganisation för Sveriges
inkubatorer och Science Parks med 65 medlemmar över hela Sverige som
tillsammans hyser över 5000 företag med cirka 72 000 sysselsatta.
ABI:s verksamhet
ABIs verksamhet ska tillhandahålla nätverk, kompetensförsörjning,
rådgivning och resurser till entreprenöriella personer så att de kan utveckla
sina företag på bästa sätt.
ABI använder den nationella affärsutvecklingsmodellen ”Fokus
Affärsutveckling” som en grund. Modellen är en bra checklista för
rådgivning över tiden. Under åren har egna verktyg, modeller och processer
för rådgivningen successivt utvecklats. Dessa utgör idag ABIs viktigaste
strukturkapital. Samtliga affärsrådgivare är idag certifierade coacher inom
ramen för International Coach Federation, ICF.
Virtuella Inkubatorn – VirtInk™ är medlemsföretagens kontor på nätet där
affärsrådgivarna får access till bolagens dokumentation på ett säkert sätt och
oberoende av var de är. Detta är en annan viktig del av ABI:s strukturkapital.
Anskaffandet av en avancerad videokonferensutrustning ökar
tillgängligheten och har minskat behovet av resor. Möten blir effektiva och
funktionaliteten upplevs som stor på båda sidor. ABI har skapat ett arbetssätt
och processer för distribution av affärskompetens över stora områden som
genererat stort intresse i hela landet.
ABI har idag tre heltidsanställda affärsrådgivare och en konsult för
rådgivning på 40 procent samt VD som bedriver rådgivning på halvtid.
Teamets sammantagna erfarenhet är mycket bred. Vid behov hämtas
erfarenhet främst från det nationella innovationsnätverket och regionala
konsulter.
Uppnådda resultat
Följande resultat är uppnådda sedan ABI:s start:
13 examinerade bolag från ABI
Bolagens omsättning har ökat med 97 mkr
Ca 105 personer sysselsatta
505 mkr i bolagsvärde skapat
Några av bolagen är Behaviosec, Cellfab, CVK - Center for Vibration
Comfort, D-Flow Technology, Netix - Pizza.nu, Netrounds Solutions,
Metasphere Techology, Meva Innovation, Mobizoft, Oricane,
Satmission, Tannak och Taxijakt.
15 inkubatorföretag
26 patent varav 3 ansökningar
36
35 mkr i omsättning
30 personer sysselsatta
150 mkr i bolagsvärde skapat
Några av bolagen är 3eflow, AMT Solutions, Arjepole system, BigSteve,
BioCool, eMaintenance365, ePark, Exibolt, FrontPoint - Bothnia
Invent, Mindfulnesscenter, Northern Mining Products, Performance in
cold och Swedroofs.
Under det kommande året planerar bolaget att förstärka sin verksamhet i
Kiruna och Gällivare.
Dagens ägarbild
ABI är ett aktiebolag som idag ägs till lika delar av LTU Holding AB,
Norrlandsfonden, Längmanska företagarfonden, Luleå kommun och
Skellefteå kommun (via Fastighets Aktiebolaget Polaris). Längmanska
företagarfonden avser minska sitt ägande på grund av ändrade ägardirektiv.
För att kunna bibehålla den nationella finansieringen och säkerställa en
regional anknytning som svarar mot regionens behov är övriga ägare
positiva till ytterligare en regionalt förankrad ägare som Norrbottens läns
landsting.
Finansiering
Verksamheten finansieras av ägarna genom årliga aktieägartillskott,
driftsbidrag eller genom köp av tjänster från ABI. Därutöver har ABI
finansiering från Almis nationella inkubations satsning (BIG Sweden) som
utgår till Sveriges ledande inkubatorer för att stödja utvecklingen av fler nya
kunskapsintensiva tillväxtföretag. Under 2015 byter den nationella
inkubatorsatsningen (BIG) huvudman från ALMI till Vinnova.
Den nationella finansieringen är prestationsbaserad. Under de senaste tre
åren har ABI varit landets enda inkubator som erhållit permanent utökat
stöd, och detta har skett vid två tillfällen. Det är en kvalitetssäkring då
verksamheten jämförs med övriga regionala inkubatorer i landet.
I samband med den senaste höjningen av den nationella finansieringen (BIG
Sweden) ändrades kravet på regional medfinansiering. Från att ha varit minst
55 procent ökades kravet till 67 procent av den totala finansieringen. För
ABI innebär det att den regionala medfinansieringen behöver ökas med
1500000 kr årligen för att kunna behålla den nationella finansieringen från
och med 2014.
För att säkerställa att den regionala nivån uppgår till 67 procent erbjuds
landstinget gå in som delägare genom att köpa 9 procent av aktierna av
Längmanska företagarfonden och ett årligt ägarbidrag om 1 500 000 kr.
Finansieringsplanen för 2015 och framåt ser ut enligt följande:
Finansiär
LTU
Längmanska
Luleå kommun
Fastighets Aktiebolaget Polaris
Norrbottens läns landsting
Norrlandsfonden
Egna intäkter (konsult)
2015
1,3 MSEK
1,0 MSEK
1,3 MSEK
1,2 MSEK
1,5 MSEK
0,5 MSEK
0,8 MSEK
37
2016
1,3 MSEK
1,0 MSEK
1,3 MSEK
1,2 MSEK
1,5 MSEK
0,5 MSEK
0,3 MSEK
2017
1,3 MSEK
1,0 MSEK
1,3 MSEK
1,2 MSEK
1,5 MSEK
0,5 MSEK
0,3 MSEK
Summa regional finansiering
7,6 MSEK
(67%)
7,1 MSEK
(67%)
7,1 MSEK
(67%)
ALMI/Vinnova BIG
Summa nationell finansiering
3,8 MSEK
3,8 MSEK
(33%)
11,4 MSEK
3,5 MSEK
3,5 MSEK
(33%)
10,6 MSEK
3,5 MSEK
3,5 MSEK
(33%)
10,6 MSEK
Total budget
Regional finansiering
ABI hade redan för förra året behov av ett utökat regionalt stöd för att
säkerställa den nationella finansieringen för 2014. I en avsiktsförklaring
daterad 16 december 2013 klargörs landstingets intention att bli delägare och
att tillföra ett årligt ägarbidrag om 1 500 000 kr under 2014. På grund av
återremittering föresenades processen med delägarskap men behovet av
utökad regional finansiering för att säkerställa nationell finansiering för 2014
kvarstår för bolaget.
För att säkerställa den fulla nationella finansieringen och inte försämra för de
företag som idag finns inom ABI i Norrbotten och Skellefteå ansöker bolaget
således om ett bidrag för år 2014 från landstinget om 1 500 000 kr.
Styrelsens yttrande och förslag till beslut
Från nationell nivå drivs inkubatorsatsningar sedan flera år tillbaka då
studier och utvärderingar visat att de ger goda resultatet för den svenska
konkurrenskraften. Innan ALMI och numera Vinnovas huvudmannaskap för
den nationella inkubatorsatsningen (BIG) var Innovationsbron huvudman.
Studier av inkubatorer visar att det är av vikt att det finns en regional
förankring för att säkerställa regionala prioriteringar och lokal spridning.
Som ett led i detta har kraven på regionernas ansvar och regional
medfinansiering ökat i omfattning under de senaste åren.
Med landstinget som delägare får ABI en ännu bredare regional förankring
med sex regionala ägare. De övriga ägarna ser positivit på landstinget som
delägare.
Satsningen ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategin och de
prioriterade åtgärderna inom området innovationer och förnyelse. Genom att
förstärka affärs- och marknadskunnandet hos små och medelstora företag
ökar deras förmåga att utveckla produkter och tjänster med höga
förädlingsvärden. En inkubator som Arctic Business Incubator
tillhandahåller en miljö, kunskap och nätverk som utvecklar regionens
tillväxtinriktade företag.
De företag som finns i inkubatorn har under åren genomgående god potential
vilket återspeglas dels i att de prestationsbaserade medlen från den nationella
inkubatorsatsningen ökat samt i utmärkelser och priser som
medlemsföretagen erhåller löpande, såsom flera SKAPA-priser, Venture
Cup, Vinn Nu, Guld Mobilen, RSA nominering med mera. Idag är ABI
rankad åtta nationellt bland alla inkubatorer som erhåller finansiering från
den nationella inkubatorsatsningen. BIG är en kvalitetssäkring och innebär
att verksamheten vid inkubatorn håller hög kvalitet
Ett delägarskap i ABI säkerställer en regional anknytning och är
förutsättningsskapande för regionens näringsliv och tillväxt. Det är en
verksamhet som granskas och utvärderas löpande.
38
För att säkerställa den nationella finansieringen för 2014 behövs ett regionalt
tillskott till bolaget. Uteblir den regionala finansieringen påverkas bolagets
budget för kommande år negativt på grund av krav på återbetalning och det
skulle innebära att stöd till företag skulle minska eller utgå helt samt att
bolagets likviditet påverkas kraftigt.
Mot den bakgrunden beslutade landstingsstyrelsen:
1 Norrbottens läns landsting beviljar Arctic Business Incubator ett stöd om
1 500 000 kr till verksamheten för år 2014.
2 Medlen anvisas från de för år 2014 ofördelade medlen i den
näringspolitiska ramen.
Styrelsens förslag till beslut
1 Norrbottens läns landsting blir delägare i Arctic Business Incubator AB
och förvärvar 9 procent av aktierna genom köp av Längmanska
Företagarfondens andel till en köpeskilling av 9000 kr.
2 Ett årligt ägarbidrag på 1 500 000 kr finns inarbetat i den strategiska
planen.
3 Gällande bolagsordning godkänns.
4 Gällande aktieägaravtal mellan ägarna godkänns där Norrbottens läns
landsting skrivs in som delägare.
---------------------------------------------------
Ärendets behandling i styrelsen 28 januari 2015
Yrkande 1
Maria Stenberg (S):
Beslutsförslaget bifalls.
Yrkande 2
Kenneth Backgård (NS), Mattias Karlsson (M), Anna-Stina Nordmark
Nilsson (C) och Jens Sundström (FP)
Beslutsförslaget avslås.
Reservation
Av Kenneth Backgård (NS), Dan Ankarholm (NS), Johnny Åström (NS),
Doris Messner (NS), Mattias Karlsson (M), Anna-Stina Nordmark Nilsson
(C) och Jens Sundström (FP) till förmån för yrkande 2.
---------------------------------------------------
Ärendets behandling i fullmäktige den 25 februari 2015
Yrkande
Glenn Berggård (V):
 Ärendet återremitteras med anledning av att underlag saknas.
Beslut
Ärendet återremitteras.
---------------------------------------------------
Från nationell nivå drivs inkubatorsatsningar sedan flera år tillbaka då
studier och utvärderingar visat att de ger goda resultatet för den svenska
39
konkurrenskraften. Innan ALMI och numera Vinnovas huvudmannaskap för
den nationella inkubatorsatsningen (BIG) var Innovationsbron huvudman.
Studier av inkubatorer visar att det är av vikt att det finns en regional
förankring för att säkerställa regionala prioriteringar och lokal spridning.
Som ett led i detta har kraven på regionernas ansvar och regional
medfinansiering ökat i omfattning under de senaste åren.
Med landstinget som delägare får ABI en ännu bredare regional förankring
med sex regionala ägare. De övriga ägarna ser positivit på landstinget som
delägare.
Satsningen ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategin och de
prioriterade åtgärderna inom området innovationer och förnyelse. Genom att
förstärka affärs- och marknadskunnandet hos små och medelstora företag
ökar deras förmåga att utveckla produkter och tjänster med höga
förädlingsvärden. En inkubator som Arctic Business Incubator
tillhandahåller en miljö, kunskap och nätverk som utvecklar regionens
tillväxtinriktade företag.
De företag som finns i inkubatorn har under åren genomgående god potential
vilket återspeglas dels i att de prestationsbaserade medlen från den nationella
inkubatorsatsningen ökat samt i utmärkelser och priser som
medlemsföretagen erhåller löpande, såsom flera SKAPA-priser, Venture
Cup, Vinn Nu, Guld Mobilen, RSA nominering med mera. Idag är ABI
rankad åtta nationellt bland alla inkubatorer som erhåller finansiering från
den nationella inkubatorsatsningen. BIG är en kvalitetssäkring och innebär
att verksamheten vid inkubatorn håller hög kvalitet
Ett delägarskap i ABI säkerställer en regional anknytning och är
förutsättningsskapande för regionens näringsliv och tillväxt. Det är en
verksamhet som granskas och utvärderas löpande.
För att säkerställa den nationella finansieringen för 2014 behövs ett regionalt
tillskott till bolaget. Uteblir den regionala finansieringen påverkas bolagets
budget för kommande år negativt på grund av krav på återbetalning och det
skulle innebära att stöd till företag skulle minska eller utgå helt samt att
bolagets likviditet påverkas kraftigt.
Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar:
1 Norrbottens läns landsting blir delägare i Arctic Business Incubator AB
och förvärvar 9 procent av aktierna genom köp av Längmanska
Företagarfondens andel till en köpeskilling av 9000 kr.
2 Ett årligt ägarbidrag på 1 500 000 kr finns inarbetat i den strategiska
planen.
3 Gällande bolagsordning godkänns.
4 Gällande aktieägaravtal mellan ägarna godkänns där Norrbottens läns
landsting skrivs in som delägare.
---------------------------------------------------
Yrkande 1
Glenn Berggård (V):
40
Yrkande 2
Kenneth Backgård (NS), Mattias Karlsson /(M), Anna-Stina Nordmark
Nilsson (C) och Jens Sundström (FP):
 Beslutsförslaget avslås.
Propositionsordning
majoritet.
---------------------------------------------------
Beslut
Reservation
Av Kenneth Backgård (NS), Johnny Åström (NS), Dan Ankarholm (NS),
Doris Messner (NS), Mattias Karlsson (M), Anna-Stina Nordmark Nilsson
(C) och Jens Sundström (FP):till förmån för yrkande 2.
§ 45
Revisionsrapport
Läkemedelsförskrivning – den interna
kontrollen i landstinget
Dnr 2793-14
Ärendebeskrivning
På uppdrag av förtroendevalda revisorer i Norrbottens läns landsting har
PricewaterhouseCoopers (PwC) granskat landstingets interna kontroll av
läkemedelsförskrivningen. Syftet med granskningen har varit att undersöka
om det finns en tillräcklig intern kontroll som ger förutsättningar för en
ändamålsenligt och kostnadseffektiv läkemedelsbehandling.
Landstingets revisorer konstaterar sammantaget att landstingets styrning och
uppföljning av läkemedelsförskrivningen inte fungerar tillfredställande.
Orsaken till detta är att rapporten funnit att det saknas tillräcklig styrning och
kontroll i verksamheterna på enhets- och förskrivarnivå.
Rapporten läggs till handlingarna med följande kommentarer:
Under 2010 presenterade Komrev PricewaterhouseCoopers en rapport
”Granskning av landstingets styrning av läkemedelsanvändningen”. Även
denna revisionsrapport pekade på brister i styrning av
läkemedelsanvändningen.
Landstingsstyrelsen konstaterar att det, i aktuell revisonsrapport för 2014,
framgår att det idag finns en fullgod organisation för styrning och kontroll på
den övergripande landstingsnivån men att det till väsentliga delar fortfarande
saknas kontroll på verksamhetsnivå inom hälso- och sjukvården.
41
Varje läkare har ett ansvar att följa verksamhetsledningens riktlinjer och
beslut när det gäller val och prioriteringar av behandlingsmetoder. En alltför
djupgående detaljstyrning kan dock medföra patientsäkerhetsrisker då det är
läkaren som ansvarar för att ordinera läkemedel och andra sjukvårdande
behandlingar. Ansvaret är kopplat till legitimationen och gäller gentemot den
enskilda patienten och Socialstyrelsen.
Sjukvård är en komplex verksamhet med många olika processer som
samverkar. Om förändringar ska kunna ske krävs uthållighet och en
förståelse för helhetsperspektivet. När allt inte kan förbättras samtidigt
behöver prioritering av verksamheternas förbättringsarbete ske utifrån
patientperspektivet.
Ledningens styrning på läkemedelsområdet kan aldrig sträcka sig längre än
att tillse att det finns riktlinjer för när läkemedel ska ordineras, vilka
läkemedel som ska ordineras och hur uppföljning av detta ska ske. För att
åstadkomma implementering i verksamheterna behövs en funktion eller
process som i samverkan med verksamheternas läkare åstadkommer
kunskapsstyrning och uppföljning inom läkemedelsområdet ända ut till den
enskilde läkemedelsförskrivaren.
Landstingsstyrelsen konstaterar att huvudproblemet är brister i de
sjukvårdande divisionernas styrning och kontroll. Bristerna är
mångfacetterade men beror huvudsakligen på att:
 framtagna riktlinjer på landstingsnivå saknar förankring hos förskrivande
läkare
 det saknas riktlinjer i divisionernas eller verksamhetsområdenas
verksamhetsplaner och lokala styrdokument
 de sjukvårdande divisionerna saknar organisation och resurser för att
åstadkomma en förbättring
Med anledning av den förändrade organisationen av hälso- och sjukvården i
landstinget har landstingsdirektören tidigare beslutat att ett antal förslag
framtagna av projektet ”Kunskapsstyrning och uppföljning i landstingets
läkemedelsprocesser” skulle genomföras. Några av projektförslagen har en
koppling till aktuell revisionsrapport.
Styrgrupp läkemedel arbetar på uppdrag av landstingsdirektören med
landstingsövergripande frågor kopplat till läkemedel. Uppdragen för de
läkemedelsansvariga läkarna i styrgruppen har setts över.
Läkemedelsansvariga läkare i styrgruppen har fått ett tydligare uppdrag att
företräda alla läkare inom sin specialitet i divisionerna samt bistå
verksamhetschefer och divisionschef i förankring av besluten i
verksamheterna. Expertgruppsorganisationen och allmänläkarkonsulterna
ska också i utökad omfattning samverka med läkemedelskommittén i arbetet
med lokala behandlingsriktlinjer.
Styrgrupp läkemedel har under hösten 2014 konstaterat att det kvarstår
brister på verksamhets- och enhetsnivåer i uppföljningen och kontrollen av
läkemedelsförskrivningen.
Uppdrag
 Landstingsdirektören uppdras att utreda frågan vidare och ta fram ett
förbättringsförslag som inbegriper såväl organisationen för uppföljning
av läkemedelsförskrivning på verksamhets-, enhets- och förskrivarnivå
samt en revidering av nuvarande mål och mått för rätt
läkemedelsförskrivning.
42
Beslut
§ 46
Ändring i landstingsstyrelsens
sammanträdesplan 2015
Dnr 901-15
Ärendebeskrivning
Landstingsstyrelsens sammanträdesplan 2015 kompletteras med ett extra
sammanträde den 30 april med start kl 10.00 för behandling av
medfinasiering av strukturfondsprojekt.
Ändringen godkänns.
Beslut
§ 47
Inriktningsbeslut för tillbyggnad,
Sunderby sjukhus
Dnr 902-15
Ärendebeskrivning
Bakgrund
År 2008 startade ett utvecklingsarbete gällande lokaler vid Sunderby
sjukhus. Vissa ombyggnationer och lokalförändringar är genomförda, men
många lokalbehov inom verksamheterna kvarstår. Behoven beskrivs i
Utvecklingsplan Sunderby sjukhus 2013 som godkändes av
landstingsstyrelsen den 23 april 2013.
Sedan våren 2013 har projektgruppen för Om- och tillbyggnad SY arbetat
med ett förslag gällande en ny flygel (etapp D/E) för Akutmottagning,
utökning av Bild- och Funktionsmedicin, ny IVA-avdelning samt
förändringar i flödet på Operation, också detta enligt landstingsstyrelsens
beslut den 23 april 2013. Detta ursprungliga förslag stoppades av projektets
styrgrupp då landstingets ekonomiska situation krävde att kostnaderna för
etappen minskades.
Efter styrgruppens beslut har flera olika möjligheter och förslag utretts,
vilket har resulterat i tre alternativ. Projektgruppen Om- och tillbyggnad
Sunderby sjukhus återkommer till slutsatsen att en tillbyggnad är nödvändig
för att långsiktigt lösa de problem som Akutmottagningen brottas med i
43
dagsläget. Bland annat har Arbetsmiljöverket lagt viten på grund av dålig
arbetsmiljö.
Förslag för utbyggnad etapp D/E – alternativ 3
Utbyggnad av en flygel med fyra våningsplan byggs och tas i bruk när
byggnationen är klar. Det här förslaget innebär en minskning av ursprunglig
planering och samtliga verksamheter kommer att behöva prioritera vilka
funktioner som ska tillgodoses.
Inga etapper – allt byggs samtidigt
Våning 2
Källarvåning med teknikutrymmen, förråd och
transportvägar till övriga sjukhuset.
Våning 3
Akutmottagning, ambulanshall samt
saneringsanläggning.
Våning 4
Bild- och funktionsmedicin
Våning 5
Intensivvårdsavdelning (IVA).
Denna lösning ger möjlighet till ett förbättrat
processflöde inom Dagkirurgisk enhet och
Operation.
Projektgrupp och styrgrupp förordar alternativ 3 (se bilaga) eftersom detta är
en långsiktig lösning. Akutmottagningens lokalbehov tillgodoses, men även
övriga verksamheter i etappen får ökad lokalyta, vilket ger möjlighet till
verksamhetsutveckling. Detta alternativ ger också minst störningar i
vårdverksamheten under byggtiden.
Ekonomi – alternativ 3
Likviditetseffekt
Att bygga etapp D/E alternativ 3 bedöms kosta 330 mkr beräknat i 2014 års
kostnadsläge. Likviditeten belastas under åren 2015-2021. Utrustning för 29
mkr ingår i denna beräkning.
Att bygga för psykiatri bedöms kosta 207 mkr beräknat i 2014 års
kostnadsläge och belastar likviditeten åren 2015-2019.
För utförlig information, se bilaga.
44
Årlig kostnad
Detta alternativ innebär en ökad hyra på 35 mkr, vilket bör finansieras
landstingsgemensamt.
När det gäller verksamheterna akuten, IVA, dagkirurgi/postop/uppvakning/
steril samt bildfunktion innebär dessa ökade driftskostnader med 54 mkr.
För utförlig information, se bilaga.
1 Mot bakgrund av utvecklingsplanen och det ovan redovisade föreslås att
landstingsstyrelsen fattar ett inriktningsbeslut om fortsatt planering samt
infordran av anbud för projektering enligt alternativ 3.
2 Initiala kostnader fram till projektering beräknas uppgå till 2 mkr. Dessa
tas från investeringsbudgeten för Sunderby sjukhus och läggs in i
kommande byggprojekt vid ett genomförande.
---------------------------------------------------
Yrkande 1
Maria Stenberg (S):
Yrkande 2
Kenneth Backgård (NS), Mattias Karlsson /(M), Anna-Stina Nordmark
Nilsson (C) och Jens Sundström (FP):
 Beslutsförslaget bifalls med tillägg av ytterligare beslutsmening
3 Förslag till beslut rörande psykiatrin tillställs landstingsstyrelsen vid ett
senare tillfälle.
Propositionsordning
Ordföranden ställer i tur och ordning proposition på yrkandena 1 och 2 och
finner att de antas.
---------------------------------------------------
45
Beslut
1 Mot bakgrund av utvecklingsplanen och det ovan redovisade föreslås att
landstingsstyrelsen fattar ett inriktningsbeslut om fortsatt planering samt
infordran av anbud för projektering enligt alternativ 3.
2 Initiala kostnader fram till projektering beräknas uppgå till 2 mkr. Dessa
tas från investeringsbudgeten för Sunderby sjukhus och läggs in i
kommande byggprojekt vid ett genomförande.
3 Förslag till beslut rörande psykiatrin kommer till landstingsstyrelsen vid
ett senare tillfälle.
§ 48
Verksamhetsstrategi hälso- och
sjukvård samt tandvård
Dnr 903-15
Ärendebeskrivning
Landstingets verksamhet utgörs till klart övervägande del av hälso- och
sjukvård samt tandvård. Utvecklingen både i omvärlden och inom dessa
verksamheter går i allt snabbare takt och det pågår ett fortlöpande
förändrings- och förbättringsarbete på alla nivåer för att kunna erbjuda en
vård i världsklass. Det har länge efterfrågats en ledningsstrategi för hur och
med vilka övergripande utgångspunkter detta förändringsarbete ska bedrivas.
Verksamhetsstrategin syftar till att tydliggöra vilka utgångspunkter och
vilken grundsyn som präglar arbetet med ledning av hälso- och sjukvård
samt tandvård i Norrbottens läns landsting. Dessa utgångspunkter ska
genomsyra de beslut som verksamhetsledningar fattar och de angrepssätt
som väljs när man ställs inför olika valsituationer.
Verksamhetsstrategin har utarbetats i samverkan med ledningarna i övriga
tre norrlandsting inom ramen för samarbetet i Norrlandstingens
regionförbund.
 Landstingsstyrelsen godkänner verksamhetsstrategin för hälso- och
sjukvård samt tandvård.
Beslut
46
§ 49
Strategi för Patientsäkerhet
Dnr 904-15
Ärendebeskrivning
Brister i patientsäkerhet orsakar vårdskador som innebär lidande för
patienten, kostnader för samhället samt bristande förtroende hos allmänheten
för hälso- och sjukvården och tandvården. I Sverige har landsting och
regioner arbetat tillsammans med stöd av Sveriges kommuner och landsting
kring regeringens fyraåriga patientsäkerhetssatsning som avslutades vid
årsskiftet. För att säkerställa ett fortsatt systematiskt förbättringsarbete inom
patientsäkerhet har en strategi inom området utarbetats.
Patientsäkerhet är ett viktigt kvalitetsområde som ingår som en del i
landstingets lednings- och styrningsarbete. Landstingets vision är att ingen
patient ska drabbas av en undvikbar vårdskada i samband med vård eller
behandling. Målet är att succesivt minska antalet vårdskador för att kunna
erbjuda patienten en god, jämlik, kunskapsstyrd och säker vård.
Strategin utgår ifrån tre perspektiv inspirerade av Sveriges kommuner och
landstings ramverk för patientsäkerhet. Utgångspunkten är att
patientsäkerhetsarbetet ska vara:
 Patientfokuserat
 Kunskapsbaserat
 Organiserat för säkerhet
Den utarbetade patientsäkerhetsstrategin ska med ledningssystemet som stöd
skapa en god patientsäkerhetskultur och leda till minskat antal vårdskador.
Strategin ska utgöra ett stöd till chefer/medarbetare i patientsäkerhetsarbetet
och inriktas inom nedanstående prioriterade områden:
 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
 Patientsäkerhetskulturen
 Patient- och närståendemedverkan
 Vårdrelaterade infektioner
 Vårdpreventivt arbetssätt
 Antibiotikaförskrivning
 Överbeläggningar
 Kunskap och kompetens
Strategin antas.
47
§ 50
Strategi Bättre liv för sjuka äldre i
Norrbottens län 2015-2018
Dnr 916-15
Ärendebeskrivning
Under åren 2011-2014 har det pågått en nationell satsning kallad
”Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre”. Denna satsning
med årliga överenskommelser mellan staten och Sveriges kommuner och
landsting syftade till att genom ekonomiska incitament ge stöd till ett
långsiktigt förbättringsarbete med fokus på förbättrad kvalitet och en mer
sammanhållen vård och omsorg. I samband med detta införande utformades
”Bättre liv för sjuka äldre – strategisk plan för Norrbotten 2012-2014”.
Hösten 2014 beslutade den politiska samverkansberedningen för hälso- och
sjukvård, omsorg och skola i Norrbotten att en strategi ska tas fram för att
säkerställa att satsningarna för att stärka och stimulera en sammanhållen
vård och omsorg för de sjuka äldre fortsätter.
Målet för det gemensamma arbetet är att tillgodose den äldres behov av
trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården och omsorgen. Det
strategiska arbetet kommer att fokuseras inom nedanstående prioriterade
områden:
 Patient och brukarmedverkan
 Samverkan och samordning
 Sammanhållen vård och omsorg
 Kunskap, kvalitet och kompetens
 God hälsa, vård, omsorg och rehabilitering
Som komplement till föreliggande strategi kommer en fyraårig
handlingsplan att tas fram kopplade till definierade inriktningsområden.
Handlingsplanen ska innehålla mål och mått som möjliggör uppföljning av
de prioriterade områdena. För att den övergripande strategin och
handlingsplanen ska bli verksamma ska årliga lokala aktivitetsplaner
utarbetas lokalt och gemensamt per närsjukvårdsområde.
Strategin Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 antas.
Beslut
48
§ 51
Omfördelning på grund av ny
hälsocentral samt ändrade avgifter
Dnr 905-15
Ärendebeskrivning
Hälsocentral i vårdvalet för befolkningen i Vittangi
Avtalet med Praktikertjänst AB avseende Vittangi vårdcentral upphör 30
april 2015. Beställaren har godkänt en ny hälsocentral i vårdvalet,
Norrskenets hälsocentral från den 1 maj 2015.
Eftersom Vittangi vårdcentral inte ingick i vårdvalet finansierades den i
styrelsens fördelning privata vårdgivare. När nu avtalet upphör och en
hälsocentral i vårdvalet för tillkommer för den befolkningen bör 11 362 tkr
(helårseffekt) flyttas från privata vårdgivare till vårdvalet.
Avgifter i öppenvård
Landstingsfullmäktige har beslutat om nya avgifter i öppenvård från och
med 1 maj 2015. Förändringen till en enhetstaxa samt att vissa besök inte
längre är befriade från avgifter påverkar intäkterna olika i de olika
divisionerna.
För hälsocentralerna innebär förändringen ökade intäkter främst på grund av
att alla besök för andra kategorier än läkare ökar från 125 kronor till 200
kronor. Däremot minskar intäkterna när besök av ungdomar upp till och med
19 år blir avgiftsfria. Antalet besök med frikort bedöms dock öka.
Regelförändringarna för sjukresor bedöms ge sänkta kostnader vi oförändrad
volym.
Bedömd effekt av avgiftsförändringar från (helårseffekt), tkr
Verksamhet
Primärvård
Närsjukvård exkl
primärvård
Länssjukvård
Summa
Service
Patientintäkter
10 069
862
-2 361
8 570
NettoförFrikort ändring
-7 800
2 269
-890
1 323
-7 367
Sjukresor
1 708
-28
-1 038
1 203
1 708
Sammanfattning
Landstinget bedöms få 1,3 mkr mer i patientintäkter med anledning av
förändringen av avgifter exklusive avgiftsfrihet frihet för 85 år och äldre som
beräknas införas från 2016.
Hälsocentralerna bedöms få 2,3 mkr mer i patientintäkter på helår. I
ersättningssystemet för vårdvalet ingår också en ersättning för noll- och
49
frikortsbesök som bör ändras på grund av förändringen som bedöms ge fler
frikortbesök.
I beställningen Primärvård 2015 anges att hälsocentralerna erhåller 725 kr
för genomfört hälsosamtal och att besöket är avgiftsfritt. Då fullmäktige
avgiftsbelagt dessa samtal ändras ersättningen till 600 kr.
Det finns osäkerhet vad förändringarna kommer att ge både vad gäller
intäkter och besök med frikort. Även effekterna på patienthotellet är svåra att
bedöma då verksamheten varit i drift så kort tid.
Förändring uppdragersättning/vårdpeng tkr
Verksamhet
Vårdval
Vårdpeng
ACG-ersättning
Socioekonomi
Läkemedelspeng
Kompensation avgiftsfria besök
Prestationsersättning
Summa vårdval
Div Närsjukvård, exkl primärvård
Div Länssjukvård
Privata vårdgivare
Totalt
NY HC
varav 8
månader
5 108
1 937
705
2 960
535
116
11 361
3 405
1 291
470
1 973
357
77
7 574
-11 361
0
-7 574
0
Nya
varav 8
avgifter månader
-2 269
-1 513
7 800
5 200
5 531
3 687
28
1 038
-6 597
0
19
692
-4 398
0
Landstingsstyrelsen beslutar att:
 Omfördela 7 574 tkr från privata vårdgivare till vårdvalet för perioden
maj till december 2015.
 Ändra ersättningen till hälsocentralerna för genomfört hälsosamtal till
600 kr
 Ingen omfördelning görs på grund av avgiftsförändringarna då det finns
stor osäkerhet hur dessa slår mellan vårdval och divisioner.
Beslut
50
§ 52
Riktlinjer för avgifter
inom hälso- och sjukvård
Dnr 906-15
Ärendebeskrivning
Landstinget har vid sidan av skatten möjlighet att finansiera sin verksamhet
med avgifter. Inga lokala taxor får finnas utan avgifterna ska fastställas av
fullmäktige. Efter fullmäktiges beslut fastställer landstingsstyrelsen genom
riktlinjer hur avgifterna ska tillämpas. Fullmäktiges och styrelsens beslut,
tillsammans med de nationella reglerna, sammanställs sedan i
”Avgiftshandboken” där handfasta anvisningar och rutinbeskrivningar finns.
Avgiftshandboken kommer att omarbetas vilket med stor sannorlikhet
medför att landstingsstyrelsen under året kommer att behöva ta ställning till
ytterligare riktlinjer än de nedan föreslagna.
Vid sammanträdet den 25 februari fastställde fullmäktige regelverket för
landstingets avgifter inom hälso- och sjukvård med införande den 1 maj
2015. Beslutet innebär att följande taxegrupper gäller:
Typ av insats
Grupp 1
Grupp 2
Grupp 3
Grupp 4
Grupp 5
Avgift (kr, exklusive moms)
0
350 per åtgärd
700 per åtgärd
1 050 per åtgärd
350 per påbörjad
femtonminutersperiod
Fullmäktige beslutade även att en genomlysning av ”Gula Taxan” (taxan för
de avgifter som rör hälsokontroller och intyg) ska genomföras med
målsättning att avgiftsnivåerna ska bli färre. Genomlysningen förväntas
innebära omfattande förändringar varför 2014 års riktlinjer föreslås vara
oförändrade.
Landstingsstyrelsen föreslås fatta följande beslut:
 Riktlinjerna för tillämpandet av landstingets avgifter fastställs enligt
förslag.
Beslut
51
§ 53
Tillägg till regelverk för avgifter
inom hälso-och sjukvård
Dnr 907-15
Ärendebeskrivning
Landstingsfullmäktige fastställde den 25 februari regelverket för avgifter
inom hälso- och sjukvård. I beslutet framgår att egenavgiften vid sjukresor är
100 kronor för samtliga fordonsslag. I ett textavsnitt har dock en felaktig
skrivning uppmärksammats varför följande korrigering föreslås:
”Vid en sjukresa svarar patienten själv för en del av kostnaden. Denna
kostnad kallas för egenavgift. Egenavgiften gäller per enkelresa”
Det har även framkommit ett behov av förtydligande när det gäller undantag
från egenavgift gällande hembesök.
I beslutet från den 25 februari fastställs att hembesök hos patient där
initiativet tas av hälso- och sjukvårdspersonal ska undantas från egenavgift.
För hembesök hos patient inom särskilt boende föreslås att avgiftsfriheten
ska gälla oavsett vem som initierar besöket.
Förslaget påverkar inte det ekonomiska utfallet i fullmäktiges beslut från den
25 februari.
 Förslaget fastställs.
Beslut
§ 54
Vårdval Norrbotten
Uppföljning januari-december 2014
Dnr 908-15
Ärendebeskrivning
Ärendet avser rapportering av Vårdval Norrbotten avseende januaridecember 2014. Befolkningen har i vårdvalet möjlighet att göra ett aktivt
val. Det är en fortsatt positiv utveckling när det gäller andelen som väljer att
aktivt lista sig inom vårdvalet. 46 % av befolkningen har valt aktivt, en
ökning med 6 % på ett år. 91,5% av befolkningen är listade på en
landstingsdriven vårdcentral.
52
Resultat per sista december i korthet:
Sammanfattande resultat
Patientfokuserad hälso- och sjukvård
 Norrbottens resultat på Nationella patientenkäten ligger i stort på samma
nivå som år tidigare år. Indikatorerna Bemötande, Delaktighet och
Förtroende har förbättrats något de senaste åren. Resultat på indikatorn
Tillgänglighet är sämre än tidigare år.
 Kontinuitet för mångbesökare gällande läkarbesök varierar mellan 24 %
och 68 %, länssnittet är 39 %.
Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård
 Genomsnittlig telefontillgänglighet under 2014 ligger på 88,8 % och
genomsnittlig tillgänglighet på läkarbesök inom sju dagar ligger på 92,5
%. Vissa hälsocentraler har en oacceptabelt låg telefontillgänglighet.
Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser
 Majoriteten av hälsocentraler når målen gällande levandsvanearbetet
riktad mot riskgruppen diabetes, högt blodtryck och/eller övervikt.
Resultaten är sämre gällande den andra definierade riskgruppen, psykisk
ohälsa.
 2000 hälsosamtal för åldersgrupper 60, 50, 40 och 30-åringar har
genomförts, flest i den äldsta gruppen, 25 % av 60-åringar har genomfört
ett strukturerat hälsosamtal på sin hälsocentral.
Effektiv hälso- och sjukvård
 13 av 34 hälsocentraler klarade målet för oplanerade återinskrivningar.
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård
 Nästan häften av patienter med demens-diagnos har inte haft ett
uppföljningsbesök hos läkare 15 månader efter konstaterad diagnos.
 Diagnossättningsgrad på läkarbesök och vårdgivarbesök är relativt högt,
länssnitt på läkarbesök 93 % och på övriga vårdgivarbesök 71 %. Det
finns förbättringspotential gällande diagnoskvalité för att säkra en
tillförlitlig uppföljning.
 Fortsatt gynnsam utveckling inom antibiotika förskrivning
 Förskrivning av läkemedel med risk för beroende ökar över tid och det
finns lokala skillnader som bör uppmärksammas.
I övrigt hänvisas till bilagorna.
Beställar- och analysenheten presenterar uppföljning för perioden januaridecember för Vårdval Norrbotten i enlighet med Beställning 2014.
Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen besluta:
53
1 att godkänna uppföljningen för januari - december 2014 för Vårdval
Norrbotten,
2 att uppdra till landstingsdirektören att vidta nödvändiga åtgärder.
Beslut
§ 55
Privata vårdgivare enligt nationella
taxan Uppföljning januari – december
2014
Dnr 908-15
Ärendebeskrivning
Ärendet avser rapportering av uppföljning gällande Privata vårdgivare enligt
nationella taxan för perioden januari-december 2014.
Verksamheten för vårdgivare verksamma enligt nationella taxan regleras av
lagen och förordningen om läkarvårdsersättning samt lagen och
förordningen om ersättning för fysioterapi. Av de läkare och fysioterapeuter
som är verksamma i Norrbotten idag har övervägande delen etableringar från
den period, innan 950101, då etableringsrätten var fri och de saknar därmed
samverkansavtal.
Beställar- och analysenheten sammanställer delårs- och årsrapporter med
resultatuppföljning. De parametrar som följs upp har valts i samråd med
Samverkansorganet nationella taxan.
 48 av 60 fysioterapeuter och 14 av 24 läkare, verksamma enligt nationella
taxan, har inte samverkansavtal med landstinget.
 Under perioden januari– december 2014 gjordes ca 3000 färre besök hos
läkare och ca 10 000 färre besök hos fysioterapeuter än under samma
period 2013.
 I genomsnitt gjordes ca sju besök per patient hos fysioterapeuter och två
besök per patient hos läkare under perioden januari - december 2014.
 29 av fysioterapeuterna använder sig av normalarvodet vid mer än hälften
av besöken.
 13 av läkarna använder sig av normalarvode vid mer än hälften av
besöken. Två av läkarna använder telefonarvode vid mer än hälften av
besöken.
 Mellan 65 och 70 procent av patientunderlaget hos fysioterapeuterna
utgörs av kvinnor.
 Hos allmänläkare och internmedicinare är patienters könsfördelning
jämn, medan andelen kvinnor hos övriga läkare är närmare 80 procent.
54
 27 av 60 fysioterapeuter har mer än 50 procent nya patienter, 9 av 24
läkare har mer än 50 procent nya patienter.
Beställar- och analysenheten presenterar uppföljning för perioden januaridecember 2014 av Privata vårdgivare enligt nationella taxan.
1 att godkänna uppföljningen för januari-december 2014 av Privata
vårdgivare enligt nationella taxan.
Beslut
Enligt beslutsförslage.t
§ 56
Beställning Länssjukvård
Dnr 909-15
Ärendebeskrivning
Ärendet avser rapportering av uppföljning gällande Beställning
Länssjukvård för perioden januari-december 2014.
Den 1 januari 2014 infördes den nya organisationen med två divisioner för
hälso- och sjukvård, en för närsjukvård och en för länssjukvård. I samband
med organisationsförändringen har landstingets styr- och planeringsprocess
förändrats mot uppdragsstyrning. Det innebär att landstingsfullmäktige
fastställer vision, verksamhetsidé, mål samt ett antal framgångsfaktorer i en
strategisk plan. I landstingsstyrelsens plan utvecklas och preciseras den
strategiska planen som sedan ligger till grund för beställningarna av hälsooch sjukvård. Beställning av hälso- och sjukvård sker via beställar- och
analysenheten i samverkan med vårddivisionerna.
Resultat per sista december 2014 i korthet:
Läkarbesök och vårdtillfällen
 Totala antalet läkarbesök minskar med 3 procent jämfört med 2013.
 Totala antalet vårdtillfällen minskar med 6 procent jämfört med 2013.
 Patients och patientens målsmans upplevelse av kvaliteten inom barnoch ungdomspsykiatrin (BUP) i länet är i nivå med riket. Skillnader finns
mellan länets kliniker.
 Patientens upplevelse av kvaliteten inom den somatiska öppenvården
värderas generellt något högre än genomsnitt i riket.
 Patientens upplevelse av kvaliteten inom den somatiska slutenvården
värderas bättre eller i likhet med genomsnitt i riket inom de flesta
indikatorer.
55
 Samtliga verksamheter har utsedda kontaktsjuksköterskor för
cancerpatienter. Länskliniken Obstetrik/Gynekologi, har påbörjat
implementering av rollen fullt ut.
 Implementering av ”Min vårdplan”, till samtliga cancerpatienter har
påbörjats vid Obstetrik/Gynekologi.
 Särskilda individuella vårdplaner (SIP) för patienter med cancerdiagnos
görs i samverkan med andra berörda aktörer.
 Endast ett fåtal brytpunkssamtal (samtal med palliativ patient) registreras
i journalsystemet i enlighet med regionsgemensam rutin.
 70 procent av patienterna får besök inom 60 dagar (Mål 80 procent).
 74 procent av patienterna får påbörjad behandling inom 60 dagar (Mål 80
procent).
 91 procent av patienterna inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) får
besök inom 30 dagar (Mål 90 procent).
 81 procent av patienterna inom BUP får fördjupad utredning eller
behandling inom 30 dagar (Mål: 80 procent).
Hälsofrämjande förhållningssätt och
sjukdomsförebyggande insatser
 Dokumentation avseende riskbedömning av levnadsvanor sker i väldigt
liten utsträckning.
 Oplanerade återinskrivningar minskar jämfört med föregående år under
en av tre tertial. Minskningen är dock mindre än målet om 10 procent.
 Undvikbar slutenvård uppgår till 2,9 procent av totala vårdtillfällen, i
stort sett oförändrat jämfört med 2013.
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig
hälso- och sjukvård
 Diagnossättningsgraden för läkarbesök är 95 procent, motsvarande värde
för besök hos övrig vårdpersonal är 80 procent.
 Åtta enheter registrerar i kvalitetsregister Senior Alert. Antalet
riskbedömningar motsvarar 3 procent av totala antalet patienter över 65
år.
 65 procent av dödsfallen registreras i Svenska palliativregistret.
 Antibiotikaförskrivningen till barn (0-6 år) ökar med 3procent.
 Förskrivningen av antibiotika på total nivå (250-målet) minskar med 3
procent. Förskrivning till barn (0-6 år) ökar med 3 procent och till äldre
(80+) minskar med 7 procent.
 Förskrivning av läkemedel med risk för beroendeutveckling ökar med 1
procent.
Beställar- och analysenheten presenterar uppföljning för perioden januaridecember 2014 av Beställning Länssjukvård.
56
1 att godkänna uppföljningen för januari-december 2014 av Beställning
Länssjukvård.
Beslut
§ 57
Beställning Närsjukvård
Dnr 910-15
Ärendebeskrivning
Ärendet avser rapportering av uppföljning gällande Beställning Närsjukvård
för perioden januari-december 2014.
Den 1 januari 2014 infördes den nya organisationen med två divisioner för
hälso- och sjukvård, en för närsjukvård och en för länssjukvård. I samband
med organisationsförändringen har landstingets styr- och planeringsprocess
förändrats mot uppdragsstyrning. Det innebär att landstingsfullmäktige
fastställer vision, verksamhetsidé, mål samt ett antal framgångsfaktorer i en
strategisk plan. I landstingsstyrelsens plan utvecklas och preciseras den
strategiska planen som sedan ligger till grund för beställningarna av hälsooch sjukvård. Beställning av hälso- och sjukvård sker via beställar- och
analysenheten i samverkan med vårddivisionerna.
Resultat per sista december 2014 i korthet:




Av de patienter som fått palliativ diagnos 2014 har 14 procent, ett i VAS
dokumenterat, brytpunktsamtal.
Resultaten i Nationella patientenkäten (NPE) för sluten somatisk
specialistvård i närsjukvården ligger i nivå med eller över riket, samtliga
indikatorer har höjts. Resultaten för öppen somatisk specialistvård i
närsjukvården ligger i nivå med riket, tre av åtta indikatorer har höjts.
Resultaten i NPE för sluten psykiatrisk vård ligger lägre än riket, fem av
åtta indikatorer har sänkts. Resultaten för öppen psykiatrisk vård ligger i
nivå med riket, samtliga indikatorer har höjts.
Tre indikatorer i NPE, Bemötande, Delaktighet och Information, följs
över tid. Den somatiska vården har höjt sitt resultat för alla tre
indikatorerna i slutenvård men sänkt resultatet för Bemötande i
öppenvård. Den slutna psykiatriska vården har sänkt resultatet för
Bemötande och höjt värdet för Information, öppen psykiatrisk vård har
höjt resultaten för alla tre indikatorerna.
57


Målet för vårdgarantin i Norrbotten, 80 procent inom 60 dagar, uppfylls
för påbörjad behandling (92 procent) men inte för läkarbesök (70
procent).
Vid prio 1-larm för vägambulans, är 90 procent av insatstiden (tiden från
ambulansstation till patient) för länet som helhet inom 30 minuter. Mer
än hälften av utryckningarna tar mindre än 10 minuter.
Hälsofrämjande förhållningssätt och
sjukdomsförebyggande insatser


Av de patienter som besökt specialistvård för någon av diagnoserna
diabetes, hypertoni eller övervikt, har 38 procent fått minst en, i VAS
dokumenterad, fråga om levnadsvanor.
Av de patienter som besökt specialistvård för någon av diagnoserna
depression, ångest eller sömnstörning, har 56 procent fått minst en, i
VAS dokumenterad, fråga om levnadsvanor.




Närsjukvården klarar inte målet att minska oplanerade
återinskrivningarna inom 30 dagar med 10 procent för septemberdecember 2014 jämfört med samma period 2013.
För helåret 2014 har närsjukvården minskat sina oplanerade
återinskrivningar inom 30 dagar från 17,53 procent till 17,05 procent.
Av närsjukvårdens vårdtillfällen under 2014 är 14,8 procent undvikbar
slutenvård. Det är en förbättring jämfört med samma period 2013 då
andelen var 15,2 procent. Undvikbar somatisk slutenvård för personer
med psykiatrisk diagnos har minskat med 28 procent.
Beläggningsgraden för hälsocentralernas obs-platser skiftar i länet, för
2014 varierar den genomsnittliga beläggningen från 67 procent i Pajala
till 94 procent i Övertorneå.
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård





Diagnossättningsgraden i närsjukvården som helhet, är 90 procent för
läkare och 77 procent för övriga vårdgivarkategorier. Inom psykiatrin är
95 procent av läkabesöken diagnossatta, för den somatiska vården är
siffran 90 procent. För övriga vårdgivarkategorier är 90 procent av
besöken diagnossatta inom psykiatrin och 69 procent inom den
somatiska vården.
Antibiotikaförskrivningen i närsjukvården har ökat för 2014 (215,9
varurader/1000 invånare) jämfört med 2013 (211,9 varurader/1000
invånare). Målet totalt för hälso- och sjukvården är 250 varurader per
1000 invånare.
Antal recept till personer 80 år eller äldre uthämtade på apotek, har
minskat från 679,2 till 675,1 uthämtade recept per 1000 invånare 80 år
eller äldre, jämfört med 2013.
Av de som hämtat ut läkemedel med risk för beroende är 60 procent
kvinnor och 40 procent män. Under 2014 skedde en 6,4 procentig
ökning av förskrivningen av läkemedel med risk för beroende jämfört
med 2013, ökningen är 0,1 procent högre hos kvinnor jämfört med män.
Andelen Rosuvastatin av lipidsänkare (kolesterolsänkande läkemedel),
har ökat till 7,1 procent för 2014 jämfört med 6,8 procent för 2013.
58


Största andelen förskrivs i Kalix närsjukvårdsområde. Det är endast
Gällivare närsjukvårdsområde som når målet att komma under 6 procent
för 2014.
I närsjukvården som helhet är andelen av personer 75 år och äldre med
fler än fem läkemedel som haft en läkemedelsgenomgång, 9 procent i
primärvård och 7 procent i specialistvård. Piteå närsjukvårdsområde har
den högsta andelen för både primärvård och specialistvård.
Resultaten visar en ökning av andelen av personer 75 år och äldre med
fler än fem läkemedel, som fått en läkemedelsberättelse vid utskrivning
från sjukhus. För närsjukvården som helhet är det 36 procent. Det
närsjukvårdsområde som lyckats bäst med läkemedelsberättelse är
Kiruna som ligger på 83 procent, det område som ökat mest jämfört med
2013 är Piteå som gått från 25 procent till 47 procent.
Beställar- och analysenheten presenterar uppföljning för perioden januaridecember 2014 av Beställning Närsjukvård.
1 att godkänna uppföljningen för januari-december 2014 av Beställning
Närsjukvård
Beslut
§ 58
Investeringar 2015
Dnr 16-15
Ärendebeskrivning
I Landstingsstyrelsens plan 2015 har fullmäktige angett den totala nivån för
investeringar i inventarier och fastigheter, inklusive investeringar för externa
hyresgäster, till 353 000 tkr samt bemyndigat landstingsstyrelsen att besluta
om investeringar upp till denna nivå.
Styrelsen har tidigare beslutat och fördelat investeringar för 7 400 tkr för år
2015. Vid beslut om nedanstående förslag har styrelsen beslutat om
investeringar för 28 235 tkr.
Följande fastighetsinvestering föreslås:
Ombyggnad av folktandvården i Öjeby hälsocentral
Folktandvårdens struktur och lokalisering ska anpassas efter förändrade
förutsättningar. Möjligheter att rationalisera genom att koncentrera
verksamheten till färre enheter ska tas tillvara. Divisionschefen för div
Folktandvård har i uppdrag att löpande se över strukturen för kliniker och
annexkliniker. Med anledning av förändringar i samhälle och inom
tandvården finns flera skäl som motiverar en översyn av strukturen vad
gäller såväl klinikantal, lokalisering, klinikstorlek som bemanning inom
Piteå VO.
59
Landstingsstyrelsen fattade följande beslut 141030:
1 Verksamheten vid Folktandvården i Norrfjärden och annexkliniken i
Roknäs sammanförs till Folktandvården i Öjebyn.
2 Arbetet inleds 1 januari 2015 och ska vara genomfört senast 31 december
2015.
Då verksamheten vid Folktandvården i Norrfjärden och annexkliniken i
Roknäs sammanförs till Folktandvården i Öjebyn behöver ombyggnationer
genomföras. Investeringen finansieras via höjd hyra för verksamheten.
Ombyggnad Björkskatans hälsocentral för museets föremålssamlingar
Ett antal ombyggnadsetapper har utförts på Björkskatans hälsocentral för att
inrymma museets verksamheter och samlingar.
I denna etapp ska lokaler för föremålssamlingar skapas och den totala
berörda ytan uppgår till ca 1 450 m2. Statsbidrag är sökt om ca 4 100 tkr och
inget förhandsbesked föreligger, beslut väntas under februari 2015.
Den totala investeringskostnaden uppgår till ca 18 835 tkr varav
fastighetsinvesteringen uppgår till 17 975 tkr och finansiering sker via den
hyra som division Kultur och Utbildning erlägger, den ökade hyreskostnaden
delfinansieras via minskad hyra i externt inhyrda lokaler med ca 600 tkr efter
genomförd omflyttning.
Investeringen innefattar även verksamhetsinventarier enligt detta beslut som
uppgår till 860 tkr samt 0 tkr enligt tidigare beslut.
Ram i budget för investeringar i
fastigheter för 2015
Exkl.Sunderbyn
Objekt
88100
Varav
Fastigh Verksamhetsinventarier
invest
och utrustning
Belastar Disponeras Disponeras
investeri
i
av
ngsram byggentrepr verksamhet
enaden
en
2 000 tkr
Drift
Statsbi
drag
Ombyggnad av folktandvården i
Öjeby h.c
Ombyggnad för föremålssamling i
Björkskatans h.c
2 000 tkr
18 835 tkr
17 975
tkr
60 tkr
800 tkr
0* tkr
Delsumma
20 835 tkr
19 975
tkr
60 tkr
800 tkr
0* tkr
Kvar av ram efter beslut
67 265 tkr
Angivna projekt får igångsättas.
Beslut
60
§ 59
Investeringar medicinteknisk
utrustning, Länssjukvård 2015
Dnr 911-15
Ärendebeskrivning
Bakgrund
Division Länssjukvård är i behov av att ersätta och uppgradera ett antal
befintliga radiologiska system samt utöka med ytterligare ett system för att
fortsatt kunna bedriva en kvalitativ och kostnadseffektiv sjukvård.
Bildhanteringssystem för ultraljudsundersökningar
Idag saknas möjlighet till digital bildhantering och lagring för
ultraljudsundersökningar vid verksamhetsområdet Obstetrik och
Gynekologi, vilket bl.a. medför att det saknas möjlighet att i efterhand
granska och bearbeta gjorda undersökningar. Nuvarande arbetssätt avseende
god dokumentation och journalföring uppfyller inte patientlagens krav.
MR-kamera
För att kunna möta upp ett ökat behov av MR-undersökningar och hålla
väntetiderna på en acceptabel nivå krävs som ett första steg att nuvarande
MR-kamera vid Bild och funktionsmedicin på Sunderby sjukhus
uppgraderas. Uppgraderingen medför en bättre bildkvalitet samt att fler
undersökningar kan genomföras på samma tid som idag.
Röntgenutrustningar för akuta skelett-/lungundersökningar
Verksamhetsområdet Bild och funktionsmedicin är i behov av att reinvestera
röntgensystem som finns installerade vid Sunderby sjukhus och Gällivare
sjukhus. Båda systemen är föråldrade och i dåligt skick
Datortomografer
Verksamhetsområdet Bild och funktionsmedicin är i behov av att reinvestera
tre datortomografer som finns installerade vid Sunderby sjukhus, Kalix
sjukhus och Piteå älvdals sjukhus. Samtliga systemen är föråldrade och i
dåligt skick
Radiologiskt bildsystem
Verksamhetsområdet Bild och funktionsmedicin har idag avtal med två
leverantörer på olika delar av det radiologiska bildsystemet varav ena
leverantören har beslutat att avyttra sin del som en fristående produkt vilket
innebär att NLL måste gå ut i upphandling av ett nytt gemensamt bildsystem.
Den ekonomiska analysen visar att kostnaderna för en traditionell
investering samt ett funktionsavtal som bygger på betalning per
undersökning i stort sett följs åt över åren men enligt den riskanalys som är
gjord så förordas funktionsavtal i detta fall.
61
Landstingsstyrelsen rekommenderas tillstyrka division Länssjukvårds
investeringsäskanden inom redan tilldelad investeringsram samt bevilja
investeringsmodell av nytt radiologiskt bildsystem.
1 Bildhanteringssystem för ultraljudsundersökningar
 2,3 mkr för inköp av nytt ultraljudssystem till verksamhetsområdet
Obstetrik och Gynekologi.
2 MR-kamera
 3,8 mkr för uppgradering av befintlig MR-kamera vid Sunderby
sjukhus.
3 Röntgenutrustningar för akuta skelett-/lungundersökningar
 10,8 mkr för reinvestering av röntgenutrustning till de två akutlabben
vid Gällivare sjukhus och Sunderby sjukhus.
4 Datortomografer
 8,25 mkr för reinvestering av tre datortomografer till Kalix sjukhus,
Sunderby sjukhus och Piteå älvdals sjukhus.
5 Radiologiskt bildsystem
 tecknande av funktionsavtal för radiologiskt bildsystem med
finansiering av licenser via betalning per undersökning.
 investeringsäskande om 2,3 mkr avseende avskrivningsbara
införandekostnader.
 p.g.a. valet av finansieringsform så minskar avskrivningskostnaderna,
som hanteras landstingsgemensamt, medan övriga driftkostnader ökar.
Den årliga förändringen på 2,7 mkr baserat på 200 000
undersökningar samt 5,3 mkr i icke avskrivningsbara
engångskostnader hanteras i beställning Läns-sjukvård 2016.
Beslut
§ 60
Bidrag till Musikens Makt 2015
Dnr 270-15
Ärendebeskrivning
Föreningen Musikens Makt söker 250 000 kr för att genomföra
musikfestivalen Musikens Makt för sjätte gången 21-22 augusti 2015.
Bakgrund
Musikens Makt är en festival med fokus att skapa en drogfri mötesplats med
musiken i centrum och för att ge plats för talanger, artister och grupper,
skapa en arena för länets musikaliska akter och profilera Luleå som
musikstad. Musikens Makt har vuxit sedan starten och blivit ett etablerat
varumärke med tusentals besökare per år. Musikens Makt har fått positiv
62
uppmärksamhet för sin jämställdhetspolicy av så väl media som på
branschträffar. 2014 var 90 % av de bokade akterna kvinnliga artister. Som
jämförelsesiffror har de tio största musikfestivalerna i Sverige har 73 %
manliga akter och 24 % kvinnliga akter och 3 % mixade.
NLL har tidigare beviljat medel till Musikens Makt, 2012 (150 000 kr), 2013
(175 000 kr) och 2014 (175 000 kr).
Genomförande
Projektledning svarar Pancakelady Production för. Artister och grupper
kommer bokas och en tvådagars festival kommer genomföras på Gülzaudden
i Luleå 21-22 augusti 2015.
Musikens Makt kommer marknadsföras främst på sociala medier, samt med
affischering och annonser i lokal- och rikspress.För att unga ska kunna ta sig
till och från festivalområdet kommer LLT starta sin nattrafik en vecka
tidigare än de brukar och Alviksbussar kommer köra nattbussar till norr- och
sörbyarna.
Finansiering
Totalbudgeten uppgår till 2 175 000 kr. Sökta medel från Luleå
Tillväxtkontor 1 500 000 kr, ännu ej gett besked. Luleå kulturförvaltning
beviljat 50 000 kr. Luleå arbetsmarknadsförvaltning 100 000 kr, avslag.
Luleå tekniska förvaltning 60 000 kr, ännu ej gett besked. Galären har gått
in och köpt en scen på festivalområdet, så har även Norrporten. Övriga
tilltänkta privata finansiärer och samarbetspartners är ABF, Lulebo,
Norrbottens Media, LLT, Alivksbussar, Company Line, Lule grafiska, MSP,
Genesis IT, Starcab, HS Copy. Inga besked om finansering är inkomna från
någon av dem ännu.
Förväntade resultat av projektet
Syftet är att stärka Luleå och Norrbottens varumärke som musikstad och län,
samt skapa en arena för länets musikakter. Syftet är också att skapa en
mötesplats som tillfredsställer ungdomars sociala, musikaliska och
identitetsskapande behov är förhoppningarna att det blir större acceptans i att
inte behöva dricka alkohol under festivaler och högtider. Målsättningen är att
ge unga i Norrbotten ett alternativ till dyra festivaler och en drogfri
skolstartshelg, samt att förhoppningen är att profilera Norrbotten som ett
jämställt län.
Projektet är i linje med Kulturplanen 2014-2016 och särskilt målen för
infrastruktur, tillväxt och barnoch unga. Festivalen Musikens Makt har
förmått etablera sig och lockat ett stort antal besökare från orter även utanför
Luleå. Projektledarnas målsättning om att ge Norrbottens ungdomar ett
drogfritt festivalarrangemang inför en skolstartshelg framstår som positivt.
Tillika framstår önskan om att genom festivalen stärka Norrbottens musikliv
och Luleås varumärke som musikstad jämte profileringen av Norrbotten som
ett jämställt län som positivt.
Projekt som beviljats medel mer än tre år i rad ska prövas särskilt enligt
divisionens regler och riktlinjer. Trots lokala utgångspunkter finns
erfarenheter att publiktillströmning sker från olika håll i länet och att
Musikens makt har blivit ett etablerat och uppskattat evenemang av värde
för länet.
Mot ovanstående bakgrund föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut:
63
1 Medel anvisas ur Division Kultur och Utbildnings anslag för kulturbidrag
med 120 000 kr
2 Projektet som bidraget avser ska utvärderas efter projektets slutförande.
3 Eventuella förändringar i den del av projektet, som bidraget avser, ska ske
i samråd med division Kultur och utbildning.
4 Projektets syfte ska bibehållas.
5 Vid all annonsering och annan marknadsföring ska anges att projektet
erhållit stöd från Norrbottens läns landsting. Landstingets logotype ska
användas. Logotyp hittas på www.nll.se/kultur
6 Slutrapport med ekonomisk redovisning ska lämnas senast tre månader
från projekttidens utgång. Om inte slutrapport inkommer eller det vid
uppföljning mot lämnad rapport visar sig att projektet inte följt angiven
beskrivning kan återbetalning av stödet eller del därav bli aktuell.
7 Om projektet inte är avslutat inom tre månader från angiven sluttid eller
påbörjat inom tre månader från angiven starttid, måste beslutet om bidrag
omprövas.
8 Projektet ska genomföras enligt de eventuella villkor som är förenade
med beslutet.
9 Bidrag som beslutats under visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade
före den 31 maj nästkommande år betalas ej ut.
---------------------------------------------------
Yrkande 1
Anders Öberg (S):
Yrkande 2
Kenneth Backgård (NS) och Anna-Stina Nordmark Nilsson (C):
 Beslutsförslaget avslås
Propositionsordning
majoritet.
---------------------------------------------------
Beslut
Reservation
Doris Messner (NS) och Anna-Stina Nordmark Nilsson (C) till förmån för
yrkande 2.
64
§ 61
Bidrag till SM i Poetry Slam 2016
Dnr. 335-15
Ärendebeskrivning
Föreningen Ordanvind ansöker om 275 000 kr för att arrangera SM i Poetry
Slam i Luleå 2016.
Bakgrund
Poetry Slam är en tävling i estradpoesi, en konstform som innebär att läsa
poesi från en scen framför en jury vald ur publiken. Norrbotten har visar
framfötterna under flera år och kom på andra plats i SM 2014 genom den
norrbottniska spoken word- artisten Mimi Märak.
SM har anordnats sen 1997 på olika platser i Sverige och tävlan sker såväl
individuellt som i lag.
Genomförande
SM i Poetry Slam planeras genomföras 5-8 maj 2016 i Kulturens Hus i
Luleå, på Lillan eller Ebeneser och på stadsbiblioteket i Luleå. SM kommer
bestå av dels själva SM och utöver det individuella sidogrenar som
exempelvis öppen scen. Det kommer minst 48 tävlande från hela Sverige (4
poeter i 12 lag från kvalificerade orter/landskap/län) samt eventuellt
individuella poeter och extra lag. Gästuppträdanden som ska spegla
norrbottnisk kultur är planerade.
Finansiering
Kostnaderna är budgeterade till 726 800 kr. Kulturrådet har beviljat 50 000
kr. Svenska Akademin har beviljat 25 000 kr. 100 000 kr söks från Luleå
kommun, 55 800 kr från Kulturens Hus för hyra, 40 000 kr söks från Visit
Luleå. 60 000 kr söks från ABF. Beräknade biljettintäkter uppgår till 53 000
kr. Anmälningsavgifter och extra finansiärer uppgår till 58 000 kr.
Förväntade resultat av projektet
Projektägarna hoppas sprida estradpoesi till en bredare publik och därmed
öka intresset för denna konstform samt att visa Norrbottens breda kulturliv
för besökarna utanför länet.
Yttrande och förslag om beslut
Projektet går i linje med Kulturplanens mål. Litteratur är ett prioriterat
område för kulturverksamhet i Kulturplanen 2014- 2016 och ett
fokusområde för Division Kultur och utbildnings arbete. Flera deltävlingar
innan själva SM hålls kommer hållas runt om i länet. Norrbottningar
kommer att få möta text från scen och SM i Poetry slam kan också locka
många att börja närma sig text och litteratur.
Mot ovanstående bakgrund föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut:
1 Medel anvisas ur Division Kultur och Utbildnings anslag för kulturbidrag
med 100 000 kr.
2 Medel kan tidigast rekvireras i januari 2016.
3 Projektet som bidraget avser ska utvärderas efter projektets slutförande.
65
4 Eventuella förändringar i den del av projektet, som bidraget avser, ska ske
i samråd med division Kultur och utbildning.
5 Projektets syfte ska bibehållas.
6 Vid all annonsering och annan marknadsföring ska anges att projektet
erhållit stöd från Norrbottens läns landsting. Landstingets logotype ska
användas. Logotyp hittas på www.nll.se/kultur
7 Slutrapport med ekonomisk redovisning ska lämnas senast tre månader
från projekttidens utgång. Om inte slutrapport inkommer eller det vid
uppföljning mot lämnad rapport visar sig att projektet inte följt angiven
beskrivning kan återbetalning av stödet eller del därav, bli aktuell.
8 Om projektet inte är avslutat inom tre månader från angiven sluttid eller
påbörjat inom tre månader från angiven starttid, måste beslutet om bidrag
omprövas.
9 Projektet ska genomföras enligt de eventuella villkor som är förenade
med beslutet.
10 Bidrag som beslutats under visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade
före den 31 maj nästkommande år betalas ej ut.
---------------------------------------------------
Yrkande 1
Glenn Berggård (V) och Agneta Granström (MP)::
Yrkande 2
Kenneth Backgård (NS) och Anna-Stina Nordmark Nilsson (C):
 Beslutsförslaget avslås
Propositionsordning
majoritet.
---------------------------------------------------
Beslut
Reservation
Doris Messner (NS) och Anna-Stina Nordmark Nilsson (C) till förmån för
yrkande 2.
66
§ 62
Slutrapport från projektet
Regions4greengrowth
Dnr 797-11
Ärendebeskrivning
Idén till Regions4greengrowth (R4GG) utmynnade ur More4nrg-projektet,
som landstinget deltog i under 2009-2011. Ett av resultaten, från projektet
More4nrg, var att regioner med ambitionen att vara ledande inom
energiomställningen, själva behöver utveckla metoder och verktyg för att
generera dessa investeringar.
Regions4GreenGrowth (R4GG) fokuserade på denna utmaning för regioner
– att underlätta investeringar i affärsidéer inom miljöteknik.
Landstingsstyrelsen beslutade den 10 mars 2011, § 72, att medverka i
Interreg IVC-projektet Regions4greengrowth (R4GG). Projektet pågick
20120101—20141231.
Totalbudget för Norrbottens del var 148 409 EUR varav landstinget
medfinansierade med 25 procent, 37 102,25 EUR.
Syfte
Projektet syftade till att förse regioner med metoder och verktyg för att
förbättra finansierings- och kommersialiseringsmöjligheterna av affärsidéer
inom förnybar energi och energieffektivitet.
Syftet med landstingets arbete inom detta projekt var att ta fram förslag på
hur åtgärder för stärkt samverkan och ökad kommunikation mellan
myndigheter, innovatörer, entreprenörer samt affärsänglar och
riskkapitalister m.fl. kan utformas, i syfte att öka privata aktörers
investeringar i miljöteknikområdet samt uppnå bättre förutsättningar för
hållbara affärsidéer i tidiga kommersiella skeden.
Projektorganisation
R4GG leddes av projektpartnerskapet bestående av 15 partners från 11 olika
europeiska regioner, med provinsen Flevoland i Nederländerna som
huvudprojektledare.
Till projektet knöts en europeisk styrgrupp – Monitoring board – med
politiker från partnerregionerna. Från landstinget har Kenneth Backgård
(NS) deltagit.
Landstinget och avdelningen för regional utveckling har varit projektägare
och projektledare i Norrbotten. Projektet genomfördes i nära och aktivt
samarbetet med Länsstyrelsen i Norrbotten och Nenet.
Övriga projektpartners har varit:
Province of Flevoland (NL), Assembly of European Regions, Norrbottens
läns landsting (SE), Abruzzo Region (IT), Lazio Region (IT), Észak-Alföld
Regional Development Agency (HU), Maramures County (RO), Patras
Science Park (GR), Energy Efficiency and Re-newable Energy Agency
Prahova (RO), Västernorrlands läns landsting (SE), Valencia Energy Agency
67
(ES), Sofia Region (BG), Province of Noord-Brabant (NL), Oldham Council
(UK) och Energy Technological Institute, Valencia (ES).
Resultat
Handbok för arbetet med att generera investeringar i förnybara energikällor
och energieffektivisering.
 Utifrån regionen Flevolands och Manchesters erfarenheter, har en
handbok tagits fram för skapandet av en utvecklings- och
investeringsorganisation, där ett partnerskap mellan offentliga och privata
aktörer ska främja finansiering av miljöteknik.
13 utvärderingar och rapporter av partnerregioner
 13 utvärderingar är genomförda. Landstinget har deltagit enligt plan i
fyra och själva varit värd för en i Norrbotten i oktober 2013.
13 regionala aktivitets- och genomförandeplaner för utveckling av
miljötekniksektorn.
 13 aktivitets- och genomförandeplaner är inlämnade. Landstingets plan är
godkänd av landstingsstyrelsen den 30 oktober 2014 och inlämnad till
EU.
Utbyte av goda erfarenheter och överföring av sju exempel mellan regioner.
 Ett 20-tal goda exempel från projektpartners är sammanställda i en
projektkatalog. Ett flertal av dessa har också använts i
utvärderingsrapporterna. Sju goda exempel har överförts mellan olika
regioner. Landstinget har bidragit med två goda exempel: Boden
Biogasanläggning och Invest in Norrbotten. Landstinget har
implementerat Abruzzo-regionens goda exempel kring deras arbete med
Borgmästaravtalet. Överföringen är godkänd av EU.
Borgmästaravtalet
 Projektet har utmynnat i att landstinget är Sveriges första regionala
koordinator för Borgmästaravtalet - ett initiativ inom EU-kommissionen
som syftar till ett aktivt och ambitiöst klimatarbete. Beslut i
landstingsstyrelsen 11 december 2013.
Energibranschråd
 Projektet har även resulterat i att ett regionalt energibranschråd skapas i
länet för att stärka samarbetet mellan regionala aktörer i syfte att utveckla
projekt, samarbeten och affärsmöjligheter inom miljöteknik. Beslut i
landstingsstyrelsen 11 december 2013 om Nenets ägardirektiv.
Inspel till regionalt klimat- och energiarbete
 Genom projektet har landstinget erhållit inspel till länets fortsatta
utvecklingsarbete på policynivå, för Nenets verksamhet samt genom
regionala projekt. Projektet har också bidragit till en mobilisering av
aktörer och har varit en språngbräda till framtida samarbeten i frågan, bl a
genom nya projekt och en utökad samverkan mellan Nenet, LTU och
näringslivets olika aktörer.
Budget
 En omfördelning mellan kostnadsslagen externa experter och egen
personal gjordes redan i början av projektet. Planen var att anlita en
konsult som projektledare, men den knappa budgeten resulterade i
användning av egen personal istället. Detta har medfört både en
68
kompetenshöjning och ekonomisk besparing för landstingets verksamhet.
Budgeten hölls enligt plan med små justeringar under resans gång.
Verksamhet efter projektperioden
Den i projektet för landstinget framtagna aktivitets- och
genomförandeplanen tryggar en långsiktighet i arbetet och landstingets
aktiva medverkan i det regionala utvecklingsarbetet medför en kontinuerlig
uppföljning av initiativen i länet.
Landstingets roll som regional koordinator för Borgmästaravtalet, bidrar till
att länets energi- och klimatmål blir specifika, tidsbundna och genomförbara
på lokal nivå.
Klimatfrågan är inte bara en utmaning, utan innebär också en global
efterfrågan. Denna potential kan det norrbottniska näringslivet ta tillvara på i
högre grad, genom det tilltänkta regionala energibranschrådet som samlar
entreprenörer, forskare, finansiärer, industrin och det offentliga för
affärsutvecklande insatser.
Nenet har i uppdrag av ägarna att genomföra landstingets åtaganden i
Borgmästaravtalet och att driva arbetet med energibranschrådet.
Den globala klimatutmaningen innebär möjligheter då det runt om i världen
finns behov av investeringar i miljöteknik. Norrbottniska företag ska givetvis
ta del av den potentialen. Länet har goda förutsättningar för att kunna
utveckla branschen med kvalificerad forskning och gott om förnybara
energiråvaror.
För att säkerställa en hållbar framtida energiförsörjning, krävs en ökning av
andelen förnybara energikällor. Ett av de största hindren, för ett snabbt och
utbrett införande av förnybar energi i produktionskapaciteten, är svårigheten
för utvecklare att attrahera kapital för att stödja deras investeringar.
Den finansiella marknaden (till exempel banker och stora investerare)
investerar ofta i projekt med hög vinst och låga risker. Detta leder till att
många solida projekt, inom förnybar energi, inte får finansiering, exempelvis
på grund av att de har en långsam avkastning på investeringar.
Norrbottens klimat- och energiarbetet utgår från de globala
klimatambitionerna och drivs utifrån länets klimat- och energistrategi med
tillhörande åtgärdsprogram. Landstingets engagemang i projektet syftade till
att främja utvecklingen av miljötekniksektorn och att utveckla samverkan
mellan näringslivets aktörer och andra intressenter, i syfte att öka
kommersialisering och finansiering av miljöteknik.
Projektet har varit i linje med regionala ambitioner och resultaten kan nyttjas
i det fortsatta utvecklingsarbetet för en hållbar framtid i Norrbotten.
Mot denna bakgrund föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut:
 Slutrapporten från projektet Regions4greengrowth godkänns.
Beslut
69
§ 63
Val
Dnr 20-15
Nedanstående personer utses:
Landstingsråd med ansvarsområde Samordning,
Personalfrågor och Tandvård
Tjänstgöringsperiod: 2015–2018
Anders Öberg (S)
Länspensionärsrådet
Tjänstgöringsperiod: 2015-2018
1 ledamot
Anders Öberg (S), ordförande
Länshandikapprådet
1 ledamot
Anders Öberg (S), ordförande
Tillväxtberedningen
1 ledamot
Anders Öberg (S)
70
Politisk samverkansberedning inom
hälso- och sjukvård, omsorg och skola
1 ledamot
Anders Öberg (S)
Stiftelsen Ragnar
Lassinanttis stipendiefond
Tjänstgöringsperiod: 2015-2017
1 ersättare
Anders Öberg (S)
AER:s Kommitté 1 (LST)
(Ekonomi- och Regional utveckling)
Tjänstgöringstid: 2015–2018
2 representanter
1 Anita Gustavsson (S)
2 Kenneth Backgård (NS)
(Socialpolitik och Folkhälsa)
2 representanter
1 Agneta Granstöm (MP)
2 Kenneth Backgård (NS)
(Kultur och utbildning, ungdom och internationell
samverkan)
2 representanter
1 Johannes Sundelin (S)
71
2 Dan Ankarholm (NS)
AER:s Generalförsamling (LST)
1 representant
1 Agneta Granström (MP)
1 ersättare
1 Anders Josefsson (M)
Baltic Sea Commission (BSC)
Östersjökommissionen (LST)
2 representanter
1 Anders Öberg (S)
2 Anna-Stina Nordmark Nilsson (C)
CPMR:s Generalförsamling (LST)
1 representant
1 Anders Öberg (S)
1 ersättare
1 Lars-Åke Mukka (C)
72
Nordkalottrådet (LST)
1 representant
1 Maria Stenberg (S)
1 ersättare
1 Johannes Sundelin (S)
Sweden Romagna Network General
2 representanter
1 Glenn Berggård (V)
2 Kent Ögren (S)
Övervakningskommitté (Joint Monitoring
Committee) för
Kolarctic CBC 2007-2013".
1 representant
1 Glenn Berggård (V)
1 ersättare
1 Agneta Lipkin (S)
Beslut
Föreslagna personer utses till respektive uppdrag.
73

Protokoll - Norrbottens läns landsting

Transcription

Similar documents

Protokoll landstingsstyrelsen som driftnämnd 2015-02-25

Infrastruktur för nio miljarder

Barnperspektiv, förstudie

Strategisk plan 2016-2018

Investeringsbudget Skånetrafiken större investeringar 2016

I ärendet redovisas följande dokument

Protokoll - Norrbottens läns landsting

I ärendet redovisas följande dokument