Detaljplan för fastigheten Cronholm 1 i Kirseberg i

Malmö stad
1 (2)
Stadsområdesförvaltning Norr
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-10-08
Vår referens
Annette Larsson
Projektledare
[email protected]
Detaljplan Cronholm 1 Kirseberg
SOFN-2015-106
Sammanfattning
Stadsområdesnämnd ska yttra sig över förslaget till detaljplan för fastigheten Cronholm 1 i Kirseberg. Syftet med planen är att gör det möjligt med en bredare användning av Sydsvenska Dagbladets tidigare kontor och tryckeri. Förvaltningen ser förslaget som positivt.
Förslag till beslut
Stadsområdesnämnd Norr föreslås besluta
att godkänna yttrandet och överlämna det till Stadsbyggnadsnämnden, samt
att omedelbart justera paragrafen.
Beslutsunderlag
•
•
•
•
•
Plankarta- detaljplan för fastigheten Cronholm 1 i Kirseberg i Malmö
Planbeskrivning- Detaljplan för fastigheten Cronholm 1 i Kirseberg i Malmö
Samrådshandlingar- Detaljplan för fastigheten Cronholm 1 i Kirseberg i Malmö
Förslag till yttrande över detaljplan Cronholm 1
Dpl Cronholm 1
Beslutsplanering
Stadsområdesnämnd Norr 2015-10-22
Ärendet
Det är en positiv utveckling för ett område med mycket verksamhet och industrier. Samtidigt
ligger området på linjen mellan Nyhamnen, som står inför stor omvandling, och Sege park som
också ska utvecklas med hållbarhet i fokus. Detaljplanen ligger väl i linje med dessa förändringar.
Ansvariga
SIGNERAD
[Här kommer namnet på de chefer som i systemet har godkänt ärendet inför nämnd att hämtas
in automatiskt. Du behöver bara skriva något under denna rubrik om du INTE kommer att få
ärendet godkänt digitalt.]
2 (2)
Malmö stad
1 (2)
Stadsområdesnämnd Norr
Datum
Yttrande
2015-09-28
Adress
Diarienummer
Till
SOFN-2015-106
Stadsbyggnadsnämnden]
Detaljplan för fastigheten Cronholm 1 i Kirseberg i Malmö
[Dnr 2014-908]
Stadsområdesnämnd Norr föreslås besluta att lämna följande yttrande:
Sammanfattning
Stadsområdesnämnd Norr har fått möjlighet att yttra sig över förslaget till detaljplan för fastigheten Cronholm 1 i Kirseberg. Syftet är att göra det möjligt med en bredare avvändning
(såsom centrumanvändning) av Sydsvenska Dagbladets tidigare kontor och tryckeri. Det innefattar inte nya bostäder.
Yttrande
Nämnden ser positivt till denna utveckling av både fastighet och område. Sydsvenskanhuset
är en viktig byggnad i Malmö, ett landmärke. Att området också är ett fornlämningsområde
gör det ytterligare skyddsvärt.
Fastigheten ligger dessutom nära både Nyhamnen, utpekad som Malmös kommande spjutspetsområde, och Sege park som också har en status som utvecklingsområde med hög hållbarhetsprofil. Därför noterar nämnden också miljöambitionen med sänkt parkeringsnorm
(det finns bra kollektivtrafikförsörjning till området)och rejält utökat antal cykelplatser, samt
att det finns tankar för framtiden om ny gång- och cykelväg. Sådana satsningar ger Malmöborna möjligheter att välja mer klimatsmarta transportsätt och påverka staden i hållbar riktning.
Träd och annan grönska har fått en tydlig plats i planen. Det är viktigt att denna aspekt inte
tappas bort i genomförandet – träd och grönska har betydelse för klimat, syresättning, dagvatten och människors välbefinnande. Det kan bidra till bullersänkning och visuellt skydd
från trafiken. Biologisk mångfald och våra ekosystemtjänster måste, menar nämnden, noga
stödjas och värnas.
Området befinner sig längs huvudstambanan och rangerbangård med mycket buller. Det är
kommenterat i planen och bullerdämpande åtgärder för arbetsplatserna inomhus ska följas
upp i bygglovsskedet.
2 (2)
Nämnden kan också till sin glädje konstatera att barnperspektivet och jämställdhetsperspektivet är beaktat i planen. I anslutning till detta bör typen av verksamheter som förläggs här
gärna bedömas ur dessa perspektiv, och kanske också framhävas som önskvärda i detaljplanen.
Ordförande
Janne Grönholm
Stadsområdesdirektör
Ann Söllgård
[Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden]
datum
diarienummer
2015-09-10
2014-908
Dp 5413
Till berörda av pågående planering enligt sändlista
SAMRÅDSHANDLINGAR
Detaljplan för fastigheten Cronholm 1 i Kirseberg i Malmö
Stadsbyggnadskontoret har på uppdrag av stadsbyggnadsnämnden upprättat detta
förslag till detaljplan. Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt att tillåta en
bredare användning av Sydsvenska Dagbladets tidigare kontor och tryckeri.
Gällande plan anger industrianvändning (J).
Planförslagets omfattning och innehåll framgår av bifogade handlingar.
Enligt plan- och bygglagen (PBL 5 kap 11§) ska samråd ske när detaljplaner tas fram.
Genom detta samråd ges statliga myndigheter, kommunala förvaltningar, sakägare
och andra som berörs möjlighet att lämna synpunkter. Planhandlingarna finns även
tillgängliga på www.malmo.se.
Synpunkter på förslaget skickas till epostadress [email protected]
eller postadress Malmö stadsbyggnadskontor, 205 80 Malmö. Synpunkter ska lämnas
skriftligt och med namn och adress.
Senast 2015-10-11 måste eventuella synpunkter ha kommit in till
Stadsbyggnadskontoret.
De synpunkter som lämnas in kommer att sammanställas och kommenteras i en
samrådsredogörelse.
Efter eventuella revideringar kommer detaljplanen att hållas tillgänglig för granskning
och då utgör samrådsredogörelsen en av handlingarna. Under granskningstiden finns
ytterligare möjligheter att lämna synpunkter på detaljplanen.
Undertecknad svarar gärna på frågor kring förslaget till detaljplan.
Stadsbyggnadsnämnden
V 150609
Magdalena Alevrá, handläggare
Planhandläggare
telefon 040 34 24 27 eller [email protected]
1 (3)
2 (3)
SÄNDLISTA
Till berörda av pågående planering enligt fastighetsförteckning (sakägare).
Fastighetsförteckningen finns att tillgå på stadsbyggnadskontoret.
Länsstyrelsen
Lantmäterimyndigheten
Region Skåne (för Skånetrafiken, Hälsa och sjukvård)
Tekniska nämnden
Ann Charlotte Lindén, gatukontoret
Erik Nelson, fastighetskontoret
Miljönämnden
Miljönämnden
Stadsområdesnämnd Norr
Malmö Museer
Malmö Muséer
Malmö Museer
Räddningstjänsten Syd
VA SYD
VA SYD
VA SYD
E.ON Elnät Sverige AB
E.ON Värme Syd Sverige AB
TeliaSonera, Skanova Access AB
Tele 2
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
FÖR KÄNNEDOM
SBK Bygglovenheten
SBK Bygganmälanenheten
SBK Strategiavdelningen
SBK Strategiavdelningen
SBK Stadsmätningsavdelningen
Malmö Museer
Stadsbyggnadskontoret, Informationsavdelningen
Newsec, Charlotte Enjin, Dockplatsen 12, 211 19, Malmö
Fojab arkitekter, Sara Schlyter, Hallenborgs Gata 1A,
211 19 Malmö
3 (3)
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
PLANKARTA
PLANBESTÄMMELSER
KC
k1 k2
50.0
Kontor, centrumanvändning, dock ej volymhandel.
k1
20
12.0
6.0
5.0
9.0
40
k1
50 M
KCJm
30
Skala 1:1000 (A1)
10
8.0
12.0
k1 k2
10 5 0
Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning
och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela området.
GRÄNSER
Planområdesgräns
Användningsgräns
Egenskapsgräns
KC
ANVÄNDNING AV MARK
Kvartersmark
KCJm
Kontor, centrumanvändning, dock ej volymhandel, samt icke
störande industri och hantverk.
BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE
Byggnad får inte uppföras
15.0
k1
12.0
0
5.
GRUNDKARTEBETECKNINGAR
Koordinatsystem SWEREF 99 13 30
Fastighetsgräns/traktgräns/gränspunkt
Järnvägsspår
Byggnad
ILLUSTRATIONSKARTA
10 5 0
10
20
30
Skala 1:1000 (A1)
40
50 M
Planbeskrivning
Plankarta med bestämmelser
HANDLINGAR
Miljökonsekvensbeskrivning
ORIENTERINGSKARTA
Samrådsredogörelse
Illustrationskarta
Fastighetsförteckning
Utlåtande
Planprogram
Skärmtak
Detaljplan för fastigheten
CRONHOLM 1
Agneta Holmberg
Karttekniker
Magdalena Alevra
Arkitekt
Upprättad av Malmö Stadsbyggnadskontor
i Kirseberg i Malmö
Josephine Nellerup
Planchef
Betygar
Anna Westberg
Antagen av stadsbyggnadsnämnden
Laga kraft
Ewa Rannestig
Stadsingenjör
Dp 5413
Grundkartan upprättad 2015-03-18
SAMRÅDSHANDLING 2015-09-10
Buskage/markbegränsning
Byggnad, takkontur
Staket eller plank
Häck
Gång- och cykelbana
Stödmur
Mur
Vägkant
Slänt
Kantsten
Mindre komplementbyggnader och skärmtak får uppföras
Utformning
Registerbeteckningar
Servitut
Ledningsrättsområde
Servitutsområde
Traktnamn
Träd
PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE
Högsta byggnadshöjd i meter. Utöver denna får tekniska
installationer finnas
k1
Ändringar ska utföras varsamt och med hänsyn till byggnadens
karaktärsdrag och kulturhistoriska värden.
Värdefulla egenskaper och karaktärsdrag är:
·
Ljusa fasader med fönsterband på långsidorna.
·
Fasadmaterial som till kulör och indelning liknar ursprunglig
marmorbeklädnad.
0.0
k2
Ändringar ska utföras varsamt och med hänsyn till byggnadens
karaktärsdrag och kulturhistoriska värden.
Värdefulla egenskaper och karaktärsdrag är:
·
Slutna gavelfasader, med undantag för perspektivfönstret.
·
Perspektivfönster på västra gavelfasaden, våning 13.
·
Uppglasade ytterväggar i bottenvåningen.
·
Öppen foajé utan avdelande mellanväggar.
·
Obehandlade betongpelare i bottenvåningen med synlig
brädstruktur från gjutningen.
·
Kalkstensgolv i foajén med rombiskt mönster.
·
Spiraltrappa i foajén med vägg målad i röd, högblank lackfärg
och trappsteg i ljus marmor.
datum
diarienummer
2015-09-10
2014-908
Dp 5413
SAMRÅDSHANDLING
PLANBESKRIVNING
Detaljplan för fastigheten Cronholm 1 i Kirseberg i Malmö
INLEDNING
DETALJPLANENS SYFTE
Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt att tillåta en bredare användning av
Sydsvenska Dagbladets tidigare kontor och tryckeri. Gällande plan anger
industrianvändning (J).
SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET
Förslaget till ny detaljplan innebär att existerande verksamheter i befintliga byggnader
kan säkras och att en ökad blandning av hyresgäster kan ges plats. Målet har varit att
göra det möjligt att utveckla landmärket till ett mer mångfacetterat och öppet
verksamhetskvarter. Förutom kontorsverksamhet och icke störande industri föreslås
att centrumanvändning tillåts. Förslaget innehåller inga nya byggrätter och inga nya
bostäder.
Planförslaget är upprättat i enlighet med översiktsplanen.
PLANHANDLINGAR
Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, illustrationsplan och denna
planbeskrivning.
PLANFÖRFARANDE
Detaljplanen handläggs med standardförfarande i enlighet med 5 kap 7§ plan- och
bygglagen. Förslaget är förenligt med översiktsplanen och Länsstyrelsens
granskningsyttrande och har inte ett betydande intresse för allmänheten.
V 150101
Avsikten är att detaljplanen ska antas av Stadsbyggnadsnämnden i
Kommunfullmäktiges ställe i enlighet med 5 kap 27§ plan- och bygglagen.
1 (10)
PLANDATA
Planområdet utgörs av fastigheten Cronholm 1 i Sege industriområde. Fastigheten
begränsas i söder av Stockholmsvägen, i norr av Krusegatan och i öster av
Murmansgatan. Fastigheten är c:a 16500 kvm stor och ägs av Cholm AB. Inom
fastigheten finns inga servitut eller ledningsrätter.
BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN
Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra en sådan betydande miljöpåverkan
som avses i 6 kap 11§ miljöbalken. Därför har ingen miljökonsekvensbeskrivning
upprättats.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
RIKSINTRESSEN ENLIGT 3 ELLER 4 KAP MILJÖBALKEN
Detaljplanen berör område av riksintresse för kustzonen. Bedömningen har gjorts att
planförslaget inte riskerar att påtagligt skada riksintresset.
ÖVERSIKTSPLAN
Området redovisas i översiktsplanen som Särskilt verksamhetsområde (Sege
industriområde). Det innebär att det är ett avgränsat, befintligt
verksamhetsområde vars innehåll ska värnas. Bestämmelser för kontors-,
centrum- och icke störande industriverksamhet kan anses förenlig med
översiktsplanen då dessa gör ökad variation möjlig och inte bedöms inverka
hämmande på befintlig verksamhet i området.
I översiktsplanen anges att Särskilda verksamhetsområden ska utgöra en tät,
grön och attraktiv stadsmiljö.
Möjligheten att i detaljplaner skydda särskilt värdefulla kulturmiljöer och
byggnader ska utnyttjas.
GÄLLANDE DETALJPLANER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER
Området är tidigare planlagt. Gällande detaljplan, Pl 558, anger en generell
användningsbestämmelse, industri (J), utan inskränkningar. På denna bestämmelse
uppfördes ursprungliga byggnaderna avsedda såväl för tryckeri (störande) och kontor
i 15 våningar (icke störande). Fastighetsindelningsbestämmelse 1280K-102C gäller
idag.
Gällande detaljplaner och fastighetsindelningsbestämmelser upphör att gälla inom
planområdets gränser i samband med att denna detaljplan vinner laga kraft.
BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN
BAKGRUND/HISTORIK
Byggnaderna på fastigheten uppfördes under tidigt 1960-tal som ett komplett
tidningshus för Sydsvenska Dagbladet Snällposten. Valet av plats var strategisk, vid
Stockholmsvägens nya infart till Malmö.
I början av 1990-talet flyttade tryckeriet till nybyggda industrilokaler i Fosie och vid
årsskiftet 2013-2014 lämnade tidningen huset. Cholm AB förvärvade fastigheten och
har nu för avsikt att utveckla kvarteret innehållsmässigt.
2 (10)
BEFINTLIG BEBYGGELSE
Bebyggelsen på platsen består av ett antal sammanhängande byggnadskroppar som
speglar den raka produktionens olika steg i linje, från redaktioner genom sätteri och
presshall till distribution och tidningsutlämning. I en vinkelbyggnad fanns lager och i
höghusdelen placerades redaktionsrum, annonsavdelningar, administration,
representation och matsalar.
Idag finns lätt industri (montering, distribution och lager) med tillhörande kontor
samt ren kontorsverksamhet inhyrda i delar av byggnaderna.
KULTURMILJÖ
VÄRDEFULLA BYGGNADER OCH BEBYGGELSEMILJÖER
Byggnaden på fastigheten Cronholm 1 uppfördes under första hälften av 1960-talet
för Sydsvenska Dagbladet Snällposten som ett komplett tidningshus med samtliga
funktioner samlade i ett komplex. För ritningarna stod arkitekten Sture Kelfve i nära
samråd med Sydsvenskans VD och chefredaktör Olof Wahlgren. I byggnaden
arbetade som mest närmare 1000 personer.
Byggnaden är ett landmärke i staden och ett tydligt uttryck för sin tid, det vill säga
efterkrigstidens och rekordårens framtidsoptimistiska era. Den utgör ett exempel på
modernistisk arkitektur med ett starkt formspråk och internationella influenser. Den
modernistiska stilen kommer bland annat till uttryck i det strama formspråket, de
tydliga, fyrkantiga volymerna, de ljusa fasaderna med fönsterband, den lätta och
uppglasade bottenvåningen med pelare i betong.
Byggnadskomplexet har genomgått vissa förändringar genom åren. Mest påtagligt är
att de ursprungliga marmorfasaderna har ersatts med plåtkassetter. Från början var
högdelens fasader klädda i vit och grå carraramarmor som plockades ner kring år
1990. År 2005 ersattes marmorn även på de lägre byggnadsdelarna med plåtkassetter.
Trevåningsbyggnaderna öster om högdelen hade ursprungligen fasader i gulaktig
ekebergsmarmor med fönsterbröstningar av mörkblå, emaljerad stålplåt.
ARKEOLOGI
Fastigheten ligger inom ett fornlämningstätt område. Inför markarbeten ska samråd
ske med Länsstyrelsen.
TOPOGRAFI OCH LANDSKAP
Fastigheten/planområdet ligger i ett trafiklandskap och utgör en bebyggd kil mellan
parallella infartsvägar, Lundavägen och Stockholmsvägen i söder och den breda
bangården i norr. I kilens förlängning in mot centrum finns rester kvar av en gammal
väg med hamlad pilallé. I övrig finns ingen vegetation av större betydelse i
närområdet.
KOLLEKTIVTRAFIK
Området är väl försörjt med kollektivtrafik. På Krusegatan, i direkt anslutning till
byggnadens huvudentré finns busshållplats för regiontrafiken, där buss 130 och 172
förbinder platsen med Malmö och Lund (15-minuterstrafik dagtid) resp.
Staffanstorp/Genarp (30-minuterstrafik). 300 m från fastigheten finns stadsbuss 31
som har linjesträckning Centralen – Lindängen, över Bulltofta och Jägersro (20- eller
30-minuterstrafik).
3 (10)
TRAFIK
Området är beläget invid Stockholmsvägen och matas från Sege trafikplats i öster och
från Lundavägen via bro över Stockholmsvägen. Genom Sege industriområde löper
Krusegatan, där fastighetens huvudentré finns. I öster nås fastigheten även från
Murmansgatan.
TEKNISK INFRASTRUKTUR
VATTEN OCH AVLOPP
VA-ledningar löper in till Murmansgatan från sydväst, under Stockholmsvägen, i
Murmansgatan och i Krusegatan.
EL
Elledningar löper söder om byggnaden, längs med Stockholmsvägen. Därifrån matas
en egen transformatorstation med högspänning. Elledningar finns också i
Murmansgatan.
TELE
Telekablar löper in norr och söder om fastigheten från nordväst och vidare i
Krusegatan och längs Stockholmsvägen. Även från sydväst löper telekablar under
Stockholmsvägen och vidare förbi fastigheten till Murmansgatans öst-västliga del.
BEFINTLIG KOMMUNAL OCH KOMMERSIELL SERVICE
Söder om Lundavägen i Segevång, 500-600 m från planområdet, finns Segevångsskolan och Segevångs förskola. Inom samma avstånd finns Rostorps förskola samt
Sege parks och Beijers parks förskolor.
Den kommersiella servicen vid Segevångs torg har under åren minskat. Idag finns
bland annat ett kafé och ett gym. Längs Lundavägen finns mindre restauranger,
jourbutik, cykelhandlare mm.
I Sege industriområde finns bland annat ett gatukök, en mindre lunchrestaurang samt
en delikatessbutik. I övrigt är det ett aktivt verksamhetsområde med en blandning av
småföretag.
PLANFÖRSLAG
BEBYGGELSESTRUKTUR
Den befintliga bebyggelsestrukturen bevaras i detaljplanen och raden av
sammanhängande byggnadskroppar längs Stockholmsvägen skyddas med
varsamhetsbestämmelser. Detaljplanen tillåter inte att nya byggnader uppförs på
fastigheten med undantag för miljöhus.
GRÖNSTRUKTUR
GRÖNYTOR OCH PLANTERING PÅ KVARTERSMARK
I planförslaget presenteras en illustrationsplan där utemiljön bearbetas. Parkeringsytorna effektiviseras och mer plats skapas för planteringar av träd och gröna, mer
skyddade vistelseytor.
Utmed Stockholmsvägen planeras visuellt skyddande växtlighet längs byggnaderna.
Grönt bullerskydd kan bli aktuellt för att skapa en bättre vistelsemiljö väster om
byggnaden.
4 (10)
TRAFIK
GÅNG- OCH CYKELTRAFIK
Många cyklar idag till och från verksamheter i Segevångs verksamhetsområde. En ny
gång- och cykelväg skulle förbättra möjligheterna för nya verksamheter att växa fram,
såväl i planområdet som i verksamhetsområdet i stort. Denna förändring ingår inte i
detaljplanen, men är enligt gatukontoret önskad och kan bli möjlig att genomföra på
sikt.
Enligt gatukontoret diskuteras en framtida infart för regionbussar direkt från
Stockholmsvägen, i Murmansgatan, öster om planområdet. Förslaget syftar till att
bättre försörja Östervärns station med regional kollektivtrafik.
PARKERING
En parkeringsutredning har utförts av Fojab, 150323. Fastigheten ligger i gränslinjen
mellan zon 1 och zon 2. Utredningen utgår från att behovet av arbetsplatsparkering
på fastigheten kan anses överensstämma med zon 1 då kollektivtrafikförsörjningen till
området är god och en framtida utveckling i stadsområdet i sin helhet går i riktning
mot tätare och mer blandad stadsbebyggelse.
De föreslagna planbestämmelserna syftar till att tillåta en ökad variation i
byggnadernas innehåll. Användningen C, centrum, beräknas dock varken generera
handel eller restaurangverksamhet i större omfattning på grund av byggnadernas
karaktär och skyddsvärde. Det är svårt att i tidigt planskede precisera specifik
användning inom bestämmelserna. Användningsbestämmelsen K, kontor, har
använts som riktvärde då större delen av byggnaden kommer att få denna
användning. C kan generera ett större parkeringsbehov men J, industri, å andra sidan
ett lägre behov.
Det finns inga incitament för ett separat parkeringshus på fastigheten med ändrade
användningsbestämmelser, något som diskuterades initialt i projektet. Antalet
befintliga bilplatser kommer däremot att i bygglovsskedet styra vilka verksamheter
som kan bli hyresgäster.
Med en uppskattad yta kontorsanvändning på 12 000 kvm BTA och en
parkeringsnorm för kontor på 9 bilplatser/ 1000 kvm (inkl. besöksparkering) blir
parkeringsbehovet för denna del 109 bilplatser. Med en resterande yta
industrianvändning, 4 500 kvm BTA och parkeringsnormen 3 bilplatser/1000 kvm
blir behovet här 14 bilplatser. Det totala behovet uppgår alltså till 122 bilplatser.
Idag finns totalt 156 bilplatser på fastigheten (64 platser i garage och 92 ovan mark). I
planförslaget organiseras den centrala parkeringsytan om för att underlätta för
avfallsfordon och transportfordon som behöver stanna till vid byggnadens fasad. 10
bilplatser flyttas från huvudparkeringen till kvarterets baksida, invid Murmansgatan.
12 bilplatser tas bort för att ge plats åt träd- och övrig plantering som ökar
vistelsevärdena på platsen.
Totalt ger förslaget möjlighet till 144 bilplatser. Parkeringsbehovet 122 bilplatser är
därmed uppnått och en marginal på 22 platser finns för mer besökstät användning
under planbestämmelsen C.
Antalet cykelplatser ökas från 75 till 247. Dessa samlas och anläggs i anslutning till
befintliga entréer. Behovet är beräknat på parkeringsbehovet för 12 000 kvm kontor
och 4 500 kvm industri.
5 (10)
ANGÖRING
I dagsläget finns fyra angöringspunkter till fastigheten från Krusegatan, till
huvudentrén med en cirkulär angöringsyta, till den centrala parkeringsytan, till en
tidigare använd lastkaj och till en tidigare bilverkstad som idag inrymmer annan
verksamhet. I planförslaget föreslås att en tidigare infart till parkeringen öppnas upp
för att underlätta rörelserna på denna yta för olika trafikslag. Krav kommer att ställas
på att denna enkelriktas för enbart infart på grund av sin närhet till busshållplatsen på
Krusegatan. Infarten till den gamla lastkajen tas bort.
TEKNISK FÖRSÖRJNING
Inga allmänna ledningar finns på fastigheten. Detaljplanens genomförande påverkar
inte befintlig ledningsdragning.
DAGVATTEN
Ett uppsamlingsdike för dagvatten finns i planområdets närhet, mellan Krusegatan
och bangården. På fastigheten är merparten angörings- och parkeringsytor och
hårdgjorda. Andelen genomsläpplig mark kommer att öka något med den föreslagna
markberbetningen.
AVFALLSHANTERING
Möjligheten att uppföra miljöhus på fastigheten tillförs i detaljplanen. Miljöhus kan
ersätta nuvarande, öppna containersystem och öka bredden av insamlingsfraktioner
på fastigheten.
FASTIGHETER OCH MARKRESERVAT
FASTIGHETSINDELNINGSBESTÄMMELSER
Detaljplanen innehåller inga bestämmelser om fastighetsindelning.
PLANKARTANS BESTÄMMELSER
I gällande detaljplan anges bestämmelsen J för planområdet i sin helhet. Detta innebär
idag begränsningar när bygglov söks för ny verksamhet. Syftet med planförslagets
ändrade användningsbestämmelser är att göra ökad variation möjlig.
K
Byggnadens höghusdel har från begynnelsen använts för kontorsverksamhet och bör
idag även få denna bestämmelse i detaljplanen.
C
Bestämmelsen C, centrumverksamhet, ökar möjligheterna till öppen utåtriktad
verksamhet, såsom närservice, föreningslokaler, restaurang mm. Volymhandel
undantas.
Jm
I planförslaget ändras bestämmelsen till Jm, icke störande tillverkningsindustri och
hantverk och anges endast i de lägen där sådan verksamhet kan bli aktuell, på grund
av byggnadernas karaktär.
k1
En varsamhetsbestämmelse, k1 som berör samtliga byggnadsdelar utmed
Stockholmsvägen har lagts till. Denna syftar till att säkra att förändringar i fasader
utförs varsamt och med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och kulturhistoriska
värden.
6 (10)
Här specificeras de ljusa fasaderna med fönsterband på långsidorna med en kulör och
indelning som liknar ursprunglig marmorbeklädnad.
k2
Med bestämmelsen k2 preciseras kulturhistoriska värden i den västliga entrébyggnaden
samt högdelen. I högdelen är dessa de slutna gavelfasaderna (med undantag för
befintligt perspektivfönster) samt perspektivfönstret på västra gavelfasaden, våning
13.
För entrébyggnaden beskrivs följande bevarandevärden: uppglasade väggar i
bottenvåningen, öppen foajé utan avdelande mellanväggar, obehandlade betongpelare
i bottenvåningen med synlig brädstruktur från gjutningen, kalkstensgolv i foajén med
rombiskt mönster samt spiraltrappa i foajén med vägg målad i röd, högblank lackfärg
och trappsteg i ljus marmor.
GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN
TEKNISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
Brandposter finns i Krusegatan vilket anses vara i tillräcklig omfattning.
Planområdet ligger inom normal insatstid, 10 minuter.
Räddningstjänsten Syd bedömer att det finns förutsättningar för god tillgänglighet.
Om någon del av byggnaderna dimensioneras för utrymning med hjälp av
räddningstjänsten krävs det dock tillgänglighet till byggnadens fasader.
EKONOMISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
Kostnaden för utarbetandet av detaljplanen regleras i taxa för stadsbyggnadskontorets
verksamhet, reviderad av kommunfullmäktige 2013-04-23 och gällande fr.o.m. 201305-02. Kostnaden består av en startavgift och en planavgift. Avgifterna regleras i
startavtal respektive planavtal.
Eventuell nödvändig flytt eller ombyggnad av fjärrvärme-, gas-, va-, tele-, eller
elledningar bekostas av exploatören.
Om planens genomförande förutsätter lantmäteriförrättning skall detta bekostas av
fastighetsägaren/ledningshavaren om inget annat avtalas.
FASTIGHETSRÄTTSLIGA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
FASTIGHETSBILDNING
Ansökningar om eventuella förändringar av fastigheter, gemensamhetsanläggningar
och ledningsrätter ska lämnas till Lantmäterimyndigheten Malmö stad.
7 (10)
DETALJPLANENS KONSEKVENSER
MILJÖKONSEKVENSER
STADSBILD
Byggnaden är ett viktigt landmärke i staden och ett tydligt uttryck för efterkrigstidens
och rekordårens framtidsoptimistiska era. Med sin modernistiska arkitektur och
strategiska placering vid stadens infartsled från norr utgör den fortfarande ett viktigt
entrémotiv. Detaljplanen syftar till att bevara denna signalbyggnads karaktär.
KULTURMILJÖ
Detaljplanen syftar till att säkerställa kulturvärden i byggnaderna. Även i utemiljön
bevaras ursprunglig sekvensering och viktiga formelement, som entrérundeln.
RISKER OCH SÄKERHET
En riskutredning har utförts av WSP 2014-08-22. Syftet har varit att utreda
lämpligheten i den ändrade markanvändningen med avseende på de risker som farligt
godsleden Malmö rangerbangård innebär. Stockholmsvägen är inte längre klassad
som led för farligt gods och har därför inte utretts. De risker som tagits fasta på är
plötsligt inträffande olyckor med livshotande konsekvenser för tredje man. I
riskbedömningen har även en inventering utförts av industriområdet som
planområdet ingår i.
Farligt gods hanteras på rangerbangården 60 meter från bebyggelsen i planområdet. I
riskutredningen dras slutsatsen att rangerbangården medför viss riskpåverkan inom
planområdet. Gränsen för acceptabel individrisknivå är dock 30 meter. Riskåtgärderna
som föreslås är att friskluftsintag placeras vända bort från rangerbangården för att
minska konsekvenserna av utsläpp av gaser. Ventilation skall även vara
avstängningsbar.
Även om Stockholmsvägen inte är en led för farligt gods finns även här transporter
av bränsle till bensinstationer och den dagliga trafiken som skapar olycksrisker, risk
för brand och gasutsläpp. Den viktigaste riskåtgärden torde vara att ventilationen i
byggnaderna är avstängningsbar
I Sege industriområde finns ingen verksamhet med tillstånd för brandfarlig vara inom
200 meter. Tillståndspliktiga och tillsynspliktiga miljöfarliga verksamheter finns
däremot i området (exempelvis Bona kemi) men inte inom ett avstånd som föranleder
ytterligare utredning (200 meter).
LUFTKVALITET
Stockholmsvägens trafik är en källa till hög NO2-halt på denna sida av byggnaderna.
Eftersom friskluftsintag är placerade på våning 14 i högdelen bedöms utspädningen
här innebära att NO2-halten är i nivå med bakgrundshalterna. I övriga byggnader
finns luftintagen på taken, på våning 4.
VATTENKVALITET
Dagvatten från planområdet avleds via kommunala dagvattenledningar till Sege å.
Med föreslagen ökad plantering på fastigheten, med både träd och buskar, kommer
avrinningen från fastigheten att fördröjas något jämfört med dagens situation.
Sammantaget bedöms ett genomförande av detaljplanen inte medföra någon risk för
försvårande av att uppnå mål för miljökvalitetsnormer för vatten.
8 (10)
ELEKTROMAGNETISKA FÄLT
På fastigheten finns idag en egen inbyggd transformatorstation för omvandling av
högspänning till lågspänning. Viss försiktighet ska iakttas beträffande
elektromagnetiska fält. Det finns dock ingen forskning som påvisar skaderisker i
samband med arbete i lokal nära nätstation.
OMGIVNINGSBULLER
Trafikbuller
Planområdet är kraftigt utsatt för buller såväl från Stockholmsvägen i söder (biltrafik)
och rangerbangården i norr (järnväg). Att bullernivåerna för arbetsplatser inomhus
reduceras i så hög utsträckning som möjligt kontrolleras i bygglovsskedet. Vissa
bullerreducerande åtgärder kan komma att utföras även i utemiljön.
TRAFIKKONSEKVENSER
Mängden biltrafik till och från planområdet beräknas inte öka i någon betydande
omfattning med ändrade planbestämmelser.
Förslaget innebär att antalet entrépunkter till fastigheten från Krusegatan blir
detsamma då en tidigare infart öppnad upp och en angöringspunkt till en lastbrygga
tas bort. Trafiksäkerheten beräknas inte påverkas negativt. Däremot kan säkerheten
öka något då in- och utfart regleras till den större parkeringsytan.
SAMHÄLLSKONSEKVENSER
BARNPERSPEKTIV
Enligt FN:s barnkonvention ska barns bästa sättas i främsta rummet. Planområdet har
goda förutsättningar för att bli en bättre miljö för både barn och vuxna om en säker
gång- och cykelkoppling i Krusegatan på sikt får komplettera detaljplanen. Det skulle
förbättra möjligheterna för nya verksamheter att växa fram, såväl i planområdet som i
verksamhetsområdet i stort. Denna förändring är önskad men ingår inte i
detaljplanen.
TILLGÄNGLIGHET
Planområdet är tillgängligt för personer med olika fysiska förutsättningar och behov.
JÄMSTÄLLDHET
Kvinnor färdas i högre utsträckning än män kollektit eller med cykel. Möjligheten att
cykla till planområdet, som arbetande eller besökare, förbättras något med kraftigt
förbättrad cykelparkering. Ytterligare förbättring för oskyddade trafikanter kan på sikt
komma till stånd med en ny gång- och cykelväg i Krusegatan.
KOMMUNAL SERVICE
Genomförandet av detaljplanen kommer inte att ställa krav på ytterligare offentlig
service i form av skola, förskola etc.
BEFINTLIG HANDEL
Befintlig handel bedöms inte påverkas negativt av detaljplanens genomförande.
Tvärtom kan fler besökare och anställda och planerna på exempelvis lunchservering
gynna området kommersiellt.
9 (10)
RELEVANTA ÖVRIGA PROJEKT
Nybyggnation i Sege Park och stadens planering för Kirseberg som
utbyggnadsområde förskjuter fokus för stadens utveckling österut. Det kommer på
sikt att gynna verksamheterna i Sege industriområde och fastigheten på planområdet
som kan erbjuda lokaler för en blandad användning när behov och önskemål
förändras.
ADMINISTRATIVA FRÅGOR
GENOMFÖRANDETID
Genomförandetiden är 10 år från det datum då beslutet att anta detaljplanen vinner
laga kraft.
UNDERLAG TILL PLANARBETET
PROGRAM OCH UTREDNINGAR
TRAFIKMILJÖPROGRAM FÖR MALMÖ STAD 2012-2017
Trafikmiljöprogrammet, antaget av tekniska nämnden, har som övergripande
målsättning att Malmö stad ska arbeta i riktning mot ett miljöanpassat
transportsystem.
PARKERINGSPOLICY OCH PARKERINGSNORM
Behov av bil- och cykelparkering för bostäder och olika verksamheter regleras i
Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö, Pr 3087, antagen
av kommunfullmäktige i september 2010. Parkeringsnormen gäller som vägledning
vid detaljplaneläggning och som krav vid bygglovgivning.
RISKUTREDNING
En riskutredning har utförts av WSP 2014-08-22. Syftet har varit att utreda
lämpligheten i den ändrade markanvändningen med avseende på de risker som farligt
godsleden Malmö rangerbangård innebär.
MEDVERKANDE
Detaljplanen har handlagts av stadsbyggnadskontoret. Under arbetet med att ta fram
detaljplanen har dessutom tjänstemän från fastighetskontoret, gatukontoret,
miljöförvaltningen och stadsdelsförvaltningen deltagit.
Josephine Nellerup
Magdalena Alevrá
Planchef
Planhandläggare
10 (10)