Stockholms läns landsting Ansökan till Socialstyrelsen om att

Transcription

Landstingsstyrelsen
Stockholms läns landsting
Landstingsradsberedningen
1 (2)
SKRIVELSE
2015-03-25
Landstingsstyrelsen
Ansökan till Socialstyrelsen om att bedriva
levertransplantation som rikssjukvård i Stockholms
läns landsting
Föredragande landstingsråd: Marie Ljungberg Schött
Ärendebesltrivning
Ansökan till Socialstyrelsen om att bedriva levertransplantation som
rikssjukvård i Stockholms läns landsting
Förslag till beslut
Landstingsrådsberedningen föreslår landstingsstyrelsen besluta
att landstinget ansöker hos Socialstyrelsen om att bedriva
levertransplantation som rikssjukvård i Stockholms läns landsting
att ge landstingsdirektören i uppdrag att underteckna ansökan
att omedelbart justera beslutet.
Landstingsrådsberedningens motivering
Rikssjukvårdsnämnden har beslutat att levertransplantation ska vara
rikssjukvård och har inbjudit landsting och regioner att ansöka om att få
tillstånd att bedriva vård inom området. Levertransplantationer utförs idag
på Karolinska Huddinge med lika goda resultat som andra
transplantationsenheter. Socialstyrelsen har i sin uppföljning funnit att
verksamheten på Karolinska Huddinge uppfyller samtliga villkor och därför
föreslås landstinget belsluta om att ansöka hos Socialstyrelsen för att
bedriva rikssjukvård inom området levertransplantation.
I_S 1410-1229
2(2)
SKRIVELSE
2015-03-25
Beslutsunderlag
Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 13 mars 2015
Ansökan från Karolinska Universitetssjukhuset om att bedriva
levertransplantation som rikssjukvård (ansökan bifogas, bilagorna finns att
tillgå på LSF kansli)
Torbjörn Rosdahl
Carl Rydingstam
LS 1410-1229
Landstingsstyrelsens förvaltning
Landstingsdirektörens
stab
TJÄNSTEUTLÅTANDE
2015-03-13
LS 1410-1229
Ankom
Handläggare:
Clara Wahren
2015 -03- 1 3
Landstingsstyrelsen
Ansökan till Socialstyrelsen om att bedriva
levertransplantation som rikssjukvård i Stockholms
läns landsting
Ärendebeskrivning
Karolinska Universitetssjukhuset har upprättat en ansökan om att bedriva
levertransplantation som rikssjukvård.
Beslutsunderlag
Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 13 mars 2015
Ansökan från Karolinska Universitetssjukhuset om att bedriva
levertransplantation som rikssjukvård (ansökan bifogas, bilagorna finns att
tillgå på LSF kansli)
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen föreslås besluta
att landstinget ansöker hos Socialstyrelsen om att bedriva
levertransplantation som rikssjukvård i Stockholms läns landsting
att ge landstingsdirektören i uppdrag att underteckna ansökan
att omedelbart justera beslutet.
Förvaltningens förslag och motivering
Sammanfattning
Rikssjukvårdsnämnden har beslutat att levertransplantation ska vara
rikssjukvård och har inbjudit landsting och regioner att ansöka om att få
tillstånd att bedriva vård inom området.
Förvaltningen föreslår att landstinget ansöker hos Socialstyrelsen om att få
bedriva rikssjukvård inom området levertransplantation.
2(3)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
2015-03-13
Bakgrund
Rikssjukvårdsnämnden vid Socialstyrelsen är bildad på uppdrag av
regeringen för att besluta om viss hälso- och sjukvård som ska bedrivas av
ett landsting men med hela landet som upptagningsområde.
Rikssjukvårdsnämnden har två huvuduppgifter. Den första är att besluta
vilka verksamheter som skall definieras som rikssjukvård och den andra att
besluta vilka enheter inom hälso- och sjukvården som ska få tillstånd att
bedriva rikssjukvård.
När Socialstyrelsen fick uppdraget att utreda rikssjukvård år 2007 var
levertransplantation ett av de prioriterade områdena. En definitionsutredning inleddes där Socialstyrelsen presenterade ett förslag till
definition och omfattning av området. Rikssjukvårdsnämnden beslutade
den 19 november 2008 att levertransplantationer skulle definieras enligt
utredningens förslag. Efter en tillståndsutredning där tre landsting
lämnade in ansökan, beslutade Rikssjukvårdsnämnden att ge Stockholms
läns landsting och Västra Götalandsregionen, tillstånd att utföra
levertransplantationer som rikssjukvård. Tillståndsperioden inleddes den 1
juli 2010 och löper (inklusive förlängning) till den 30 juni 2016.
Antalet levertransplantationer har ökat något under de senaste fem åren i
Sverige och idag genomförs årligen cirka 160 sådana.
Överväganden
Levertransplantationer utförs idag på Karolinska Huddinge med lika goda
resultat som andra transplantationsenheter. Den första levertransplantationen i Sverige utfördes på Karolinska Universitetssjukhuset år
1984. Sedan dess har sjukhuset genomfört cirka 1300 levertransplantationer. Socialstyrelsen har i sin uppföljning av levertransplantationsuppdraget på de två rikssjukvårdsenheterna, funnit att verksamheten på
Karolinska Huddinge uppfyller samtliga villkor.
Karolinska Universitetssjukhuset har upprättat en ansökan om att även
fortsättningsvis få bedriva verksamheten levertransplantation som
rikssjukvård. Ansökan ska ha inkommit till Socialstyrelsen senast den 15
april 2015.
Ekonomiska konsekvenser av beslutet
Beslutet medför inga direkta ekonomiska konsekvenser, då landstinget
redan idag bedriver levertransplantation som rikssjukvård.
LS 1410-1229
3 (3)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
2015-03-13
Miljökonsekvenser av beslutet
I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program 2012 - 2016 har hänsyn
till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en
miljökonsekvensbedömning i detta ärende.
Toivo Heinsoo
\
Landstingsdirektör
LS 1410-1229
LS 1410-1229
Ankom
2015 »03- 02
CD
JML Socialstyrelsen
ANSÖKAN
om att bedriva levertransplantation som
rikssjukvård
Sänds in till:
Socialstyrelsen
106 30 Stockholm
Observera att ansökningshandlingar som sänds in iill Socialstyrelsen blir
allmön handling.
Sökande landsting och sjukvårdshuvudman
Sjukhus
Karolinska Universitetssjukhuset
Adress
Huddinge
Postnr
14186
Postort
Stockholm
Kontaktperson
Gunnar Söderdahl
E-post
Telefonnummer (inkl. riktnr)
(085) 858-7621
[email protected]
Ort och datum
Underskrift
Titel
Namnförtydligande
Landstingsdirektör
Toivo Heinsoo
Underskrift, ansvarig för verksamheten
Ort och datum
Huddinge, 20/2-2015
Titel
Verksamhetschef
^
Underskrift
<~
Namnfårtydligande
G u n r W Söderdahl
1(35)
.
1 [
1
^
' **^-^_._3
>
LS 1410-1229
1. Struktur
1.1 Kompetenser
A n g e v i l k e n m e d i c i n s k k o m p e t e n s o c h v å r d k o m p e t e n s s o m finns t i l l g ä n g l i g f ö r e n h e t e n f ö r
att o m h ä n d e r t a patienter s o m remitteras g r u n d a t p å rikssjukvårdsdefinitionen.
1.1.1. Kompetens för specifika ingrepp/metoder enligt åtgärdskoder som ingår i definitionen
K o m p e t e n s för
A n t a l m e d d e n n a k o m p e t e n s ( n a m n , titel, år i yrket).
l e v e r t r a n s p l a n t a t i o n knutet till
Erfarenhet redovisas under punkt 3.1.2
verksamheten
Levertransplantationskirurger
(bakjourkompetenfa/jourkompetenta)
för vuxna patienter
Bakjourskompetens:
Bo-Göran Ericzon, ö v e r l ä k a r e , professor, 30 år
G u n n a r S ö d e r d a h l , ö v e r l ä k a r e , M D , 23 år
G r e g N o w a k , ö v e r l ä k a r e , d o c e n t , 18 år
Henrik Gjertsen, ö v e r l ä k a r e , M D , 13 år
Rafal Dlugosz, bitr. ö v e r l ä k a r e , M D , 22 år
A n t o n i o R o m a n o , s p e c . läkare, 12 år
Jourkompetens:
Carl Jorns, ST läkare, 8 år
Erik Berglund, l e g läk, M D , 2 år
Bengt Isaksson, ö v e r l ä k a r e , d o c , 10 år
C e c i l i a S t r ö m b e r g , ö v e r l ä k a r e , M D , 2 år
Levertransplantationskirurger
(bakjourkompetenta/jourkompetenta)
för pediatriska patienter
Bakjourskompetens:
Bo-Göran Ericzon, ö v e r l ä k a r e , professor, 30 år
G u n n a r S ö d e r d a h l , ö v e r l ä k a r e , M D , 23 år
G r e g N o w a k , ö v e r l ä k a r e , d o c e n t , 18 år
Henrik Gjertsen, ö v e r l ä k a r e , M D , 13 år
Rafal Dlugosz, bitr. ö v e r l ä k a r e , M D , 22 år
A n t o n i o R o m a n o , s p e c . läkare, 12 år
Jourkompetens:
Carl Jorns, ST läkare, 8 år
Erik Berglund, l e g läk, M D , 2 år
2(35)
LS 1410-1229
1.1.2. Teamkompetenser för genomförande a v levertransplantation
Kompetens
Verksamhetsansvarig läkare
med klinisk tjänst på enheten
Antal och/eller kommentarer
Ja
m
2 st (verksamhetschef + sektionsansvarig läkare)
•
Ne]
Vårdenhetschef; sjuksköterska
med klinisk tjänst på enheten
Ja
3 st (2 st chefssjuksköterskor, d e l a t l e d a r s k a p , 1 st
sektionsansvarig sköterska ö p p e n v å r d )
Nej
•
Operationsteam
Ja
9 st kirurger, 24 st opssköterskor, 16 st opundersköterskor
•
Nej
Anestesiteam
Ja
12 st anestesileverbakjourer, 22 st anestesisköterskor
Nej
•
Barnanestesiteam
Ja
9 st anestesiologer, 22 st anestesisköterskor
Nej
•
Hepatolog/gasfromedicinare
Ja
0
12 st h e p a t o l o g e r
•
Nej
Barnhepatolog
Ja
5 b a r n h e p a t o l o g e r som i n g å r i r e g i o n b a k j o u r , tillgänglig
v e c k a n s alla t i m m a r .
Nej
•
Organkoordinator
Ja
Nej
•
rransplantationskoordinator
Ja
4 st o r g a n k o o r d i n a t o r e r i S t o c k h o l m + 4 st o r g a n k o o r d i n a t o r e r i
Uppsala
( O r g a n o m h ä n d e r t a g a n d e inklusive o r g a n k o o r d i n e r i n g
h a n t e r a s i n o m O r g a n i s a t i o n e n för O r g a n o m h ä n d e r t a g a n d e i
s a m a r b e t e m e l l a n S t o c k h o l m o c h Uppsala)
Transplantationskoordinatorer = o r g a n k o o r d i n a t o r (se o v a n )
Nej
•
3(35)
LS 1410-1229
Patientkoordinator
Ja
0
1,5 st p a t i e n t k o o r d i n a t o r e r p å t r a n s p l a n t a t i o n + 2 st p å
sektionen för h e p a t o l o g i +1 st p å b a r n m e d i c i n
•
Nej
Uttagsteam
Ja
0
9 st uttagskirurger
•
Nej
Diagnostisk radiologi
Ja
0
14 st diagnostiska o c h 3 st interventionella r a d i o l o g e r
•
Nej
Annan kategori av teamfunktion
med speciell kompetens för
genomförandet av
levertransplantation
Ja
0
1 st f a r m a k o l o g e r m e d t r a n s p l a n t a t i o n s k o m p e t e n s
1 st a r b e t s t e r a p e u t e r m e d t r a n s p l a n t a t i o n s k o m p e t e n s
1 st b e r o e n d e l ä k a r e m e d t r a n s p l a n t i o n s k o m p e t e n s
•
Nej
4(35)
LS 1410-1229
1.1.3. Tillgång till resurser för utredning, vård o c h uppföljande behandling
A n t a l o c h k o m m e n t a r e r , exempelvis tillgänglighet jourtid
Resurs
Disponibla vårdplatser för
levertransplanterade vuxna
Ja
0
18 st, e g e t a k u t i n t a g
•
Nej
Disponibla vårdplatser för
levertransplanterade barn
(om nej se 2.2.3)
Ja
0
4 st, e g e t a k u t i n t a g
•
Nej
Intensivvård; vårdplatser för
vuxna/barn
Ja
0
•
Nej
Förstärkt observation/
intermediärvård; vårdplatser
vuxna/barn
Ja
0
12 st
Eftersom l e v e r t r a n s p l a n t a t i o n e r är e n prioriterad v e r k s a m h e t ,
har l e v e r t r a n s p l a n t e r a d e p a t i e n t e r , b å d e v u x n a o c h b a r n ,
alltid g a r a n t e r a d e intensivvårdsplatser, o b e r o e n d e a v aktuellt
p l a t s l ä g e p å IVA.
I n t e r m e d i ä r s v å r d a v d e l n i n g finns, a n v ä n d s d o c k ej för
levertransplanterade patienter
•
Nej
Multidisciplinär smärtenhet
Ja
0
S m ä r t t e a m , s e p a r a t för b a r n o c h v u x n a
•
Nej
Specialistsjuksköterskor
Ja
•
Nej
6 st p å t r a n s p l a n t a t i o n s a v d e l n i n g e n
3 st pediatriska leversjuksköterskor i n o m d a g v å r d / m o t t a g n i n g
0
Kardiolog
Ja
0
•
Nej
Pediatriker
Ja
0
7 st k a r d i o l o g e r m e d särskild t r a n s p l a n t a t i o n s k o m p e t e n s
1 st b a m k a r d i o l o g i n o m sjukhuset
Se 1.1.2. D ä r u t ö v e r 3 b l i v a n d e b a r n h e p a t o l o g e r
•
Nej
Infektionsläkare
Ja
0
3 st infektionsläkare m e d t r a n s p l a n t a t i o n s k o m p e t e n s
•
Nej
Onkolog
Ja
0
Nej
4 st o n k o l o g e r m e d leveronkologisk k o m p e t e n s
2 st b a r n o n k o l o g e r , ALB Solna
n
5(35)
LS 1410-1229
Kurator
Ja
1
1,5 st i n o m v u x e n h e p a t o l o g i / t r a n s p l a n t a t i o n
1
•
Nej
Psykolog/psykiatriker
Ja
0
•
Nej
Dietist
Ja
•
Nej
Fysioterapeut/sjukgymnast
Ja
H
1 st för b a r n h e p a t o l o g i
V u x n a : 4 st psykologer, 1 psykiatriker
Bornpsykiatriskt t e a m : 2 barnpsykologer, 1 barnpsykiatriker
V u x n a : 1 st
Barn: 1 st
2 st
•
Nej
Tandläkare
Ja
8 st
•
Nej
Histopatolog
Ja
IZ—1
•
Nej
Annan kritisk resurs/funktion för
vård av levertransplanterade;
exemplifiera
Ja
•
Nej
2 st (inom t r a n s p l a n t a t i o n s p a t o l o g i )
B a r n h e p a t o l o g i : 1 st
N u k l e a r m e d i c i n a r e , 2,5 st
ERCP-skopister, 3 st
Informationssäkerhetskoordinator, 1 st
Barn: Fullt b e m a n n a d lekterapi s a m t sjukhusclownverksamhet
6(35)
LS 1410-1229
1.1.4. Övriga kliniska kompetenser/vårdkompetenser
Redogör för vilka övriga kompetenser och resurser ni har och som ni bedömer vara väsentliga för att på ett
framgångsrikt sätt kunna genomföra levertransplantation som rikssjukvård
Utredning, v å r d o c h u p p f ö l j n i n g a v p a t i e n t e r aktuella för l e v e r t r a n s p l a n t a t i o n följer d e t e t a b l e r a d e
v å r d p r o g r a m m e t (se Bilaga 1). Transplantationskirurgiska kliniken har ett formaliserat s a m a r b e t e m e d
sektionen för Övre A b d o m i n e l l Kirurgi i n o m G a s t r o c e n t r u m d ä r ett strukturerat k o m p e t e n s u t b y t e sker
kring leverkirurgivårdkedjan (se Bilaga 2). Årligen opereras ett 40-tal p a t i e n t e r m e d levertumörer a v
transplantationskirurg m e d leverkirurg som assistent o c h d ä r e f t e r v å r d e n sker p å
t r a n s p l a n t a t i o n s a v d e l n i n g e n . På m o t s v a r a n d e sätt d e l t a r leverkirurger som assistenter i
transplantationsverksamheten.
Inom sjukhuset finns e n v ä r l d s l e d a n d e E C M O - e n h e t m e d b e r e d s k a p a t t t a e m o t
t r a n s p l a n t a t i o n s p a t i e n t e r m e d livshotande lungsvikt d y g n e t runt.
S e d a n m å n g a år tillbaka har Transplantationskirurgiska kliniken också ett n ä r a s a m a r b e t e m e d
C e n t r u m för A l l o g e n Stamcellstransplantation (CAST), g e n o m vilket bl.a. m e t o d e r för immunologisk
t e r a p i i s a m b a n d m e d levertransplantation v i d m a l i g n i t e t utvecklats. På Karolinska H u d d i n g e finns e n
v ä l u t v e c k l a d e n h e t för Klinisk I m m u n o l o g i som är tydligt i n v o l v e r a d i
l e v e r t r a n s p l a n t a t i o n s v e r k s a m h e t e n i s a m b a n d m e d i m m u n o l o g i s k a frågeställningar o c h tillsammans
m e d CAST o c h Transplantationskirurgiska kliniken u t g ö r d e n n a e n h e t k ä r n a n i d e t
Transplantationscentrum som nu håller p å a t t v ä x a f r a m p å sjukhuset.
Barn: I n o m sjukhuset (ALB, Karolinska H u d d i n g e , s a m m a b y g g n a d ) finns tillgång till b a r n n e f r o l o g
(regionspecialitet), b a r n h e m a t o l o g (regionspecialitet) s a m t regionspecialist i n o m cystisk fibros.
På ALB Karolinska Solna finns dessutom t i l l g å n g till barnkirurg, b a r n o n k o l o g s a m t h ö g s p e c i a l i s e r a d
barnintensivvårdsavdelning.
1.1.5. Organisatoriska förutsättningar
Rikssjukvården b e h ö v e r alltid h a n t e r a f r å g a n o m sårbarhet, vilket g ö r att långsiktig p l a n e r i n g o c h
kontinuitet är väsentliga d e l a r i a r b e t e t . Det är viktigt a t t d e v e r k s a m h e t e r som har tillstånd a t t b e d r i v a
rikssjukvård har ett starkt stöd från sjukhusledningen i f r å g o r som rör verksamhetsprioritering, strategisk
v e r k s a m h e t s p l a n e r i n g o c h långsiktig v e r k s a m h e t s u t v e c k l i n g .
Beskriv i svarsfältet nedan på vilket sätt sjukhusets ledning säkerställer att verksamheten ges uthålliga organisatoriska
förutsättningar att utvecklas strategiskt och långsiktigt, genom exempelvis strategiska beslut eller beslut om
prioritering (bifoga eventuella strategidokument eller annan relevant dokumentation).
Sjukhusledningen initierade 2013 e n särskild satsning p å t r a n s p l a n t a t i o n s v e r k s a m h e t e n i S t o c k h o l m . En
u t r e d n i n g s y f t a n d e till a t t identifiera å t g ä r d e r för e n långsiktigt positiv u t v e c k l i n g i rikssjukvårdsmiljö
g e n o m f ö r d e s 2012 o c h d e n n a b e h a n d l a d e såväl klinik- o c h forskningsutveckling som
d o n a t i o n s v e r k s a m h e t e n . S a m m a n s t ä l l n i n g e n har d ä r e f t e r l e g a t till g r u n d för ett a n t a l e k o n o m i s k a
o c h strategiska satsningar som g e n o m f ö r t s i v e r k s a m h e t e n o c h p å sjukhuset från o c h m e d 2014. Till
dessa hör i n r ä t t a n d e t a v särskilda tjänster för t r a n s p l a n t a t i o n s m e d i c i n a r e o c h e n k o o r d i n a t o r för
T r a n s p l a n t a t i o n s c e n t r u m . V i d a r e har d e t tillsatts ett särskilt D o n a t i o n s r å d m e d chefsläkare som
o r d f ö r a n d e o c h i n k l u d e r a n d e i n o m d o n a t i o n s p r o c e s s e n alla b e r ö r d a v e r k s a m h e t s c h e f e r (se Bilaga
3) . U n d e r f ö r s t å året efter rådets b i l d a n d e (2014) ö v e r t r ä f f a d e s d e n initiala m å l s ä t t n i n g e n för
d o n a t i o n p å Karolinska m e d 35%. 2011 erhöll v e r k s a m h e t e n ett f e m å r i g t s t ö d från Stockholms Läns
Landsting via tilldelning a v särskilda strategiska m e d e l i n n e f a t t a n d e resurstillskott för a r b e t e m e d
l e v a n d e g i v a r e , o p t i m e r a d d o n a t i o n s v e r k s a m h e t o c h forskning kring r e g e n e r a t i v m e d i c i n (se Bilaga
4) .
För a t t säkerställa transplantationsverksamhetens särställning i operationsmiljön har i s a m r å d m e d
sjukhusledningen ett särskilt prioriteringsdokument tagits f r a m som t y d l i g g ö r prioriteringsordningen v i d
e v e n t u e l l resursbrist o c h som syftar till a t t o r g a n i princip aldrig skall avvisas a v resursskäl (se Bilaga 5).
V i d allokeringsbeslut r ö r a n d e N y a Karolinska Sjukhuset 2013 fastslogs a t t all hela l e v e r v å r d k e d j a n
inklusive t r a n s p l a n t a t i o n s v e r k s a m h e t e n f ö r v u x n a o c h b a r n skulle hållas samlokaliserad i n o m s a m m a
b y g g n a d ( H u d d i n g e ) . M e d e l har o c k s å tillskjutits för a t t s k a p a e n b a r n t r a n s p l a n t a t i o n s e n h e t o m
6 platser geografiskt samlokaliserade m e d befintlig t r a n s p l a n t a t i o n s a v d e l n i n g . 2013 togs beslut o m
b y g g a n d e a v ny o p e r a t i o n s a v d e l n i n g (CHOPIN) i H u d d i n g e vilket långsiktigt säkrar n ö d v ä n d i g
lokalmässig o p e r a t i o n s - o c h interventionsresurs för l e v e r t r a n s p l a n t a t i o n s v e r k s a m h e t e n (se Bilaga 6).
7(35)
LS 1410-1229
1.2. Förutsättningar för forskning
1.2.1. Organisation
Beskriv hur forskningsverksamheten vid enheten är organiserad och hur den är anknuten till den egna
universitetsfakulteten samt till andra nationella och internationella centra.
I Se s e p a r a t d o k u m e n t : 1.2.1. A
Beskriv den forskningsplan som gäller de kommande fem åren och vilka strukturella förutsättningar och
utrustningsresurser som äskats.
Se s e p a r a t d o k u m e n t : 1.2.1. B
Redogör för register, databaser, biobanker, eller annat av betydelse för utvecklingen av forskningsverksamheten.
E u r o p e a n Liver Transplant Registry
FAPWTR (World Transplant Register) - Adminstreras från e n h e t e n
FAPWTR d o m i n o - Administreras från e n h e t e n
N o r d i c Liver Transplant Registry
Ekvator, regionalt kvalitetsregister för LTX
Scandiatransplant d a t a b a s e
Karolinska Universitetssjukhusets b i o b a n k
8(35)
LS 1410-1229
1.2.2. Strategier
Redogör för hur klinisk och pre-klinisk forskning integreras.
Se s e p a r a t d o k u m e n t : 1.2.2. A
Redogör för hur tvärvetenskapligt och tvärprofessionellt forskningsbehov beaktas.
9(35)
LS 1410-1229
1.2.3. Forskares erfarenhet och kunskap
Bifoga CV för varje forskare (max. 2 sidor/person) som a n g e r f ö l j a n d e :
• A k a d e m i s k g r a d (Doktor/Docent/Professor) o c h a k a d e m i s k a u t n ä m n i n g a r .
• Postdoc-erfarenhet.
• N u v a r a n d e a k a d e m i s k forskningstjänst o c h p å g å e n d e projekt s a m t t i d i g a r e tjänster a v relevans.
• Speciell teknik- o c h / e l l e r m e t o d k u n s k a p .
• H u v u d h a n d l e d a r s k a p (antal o c h t e m a ) .
• H a n d l e d n i n g a v internationella forskare/forskningsstuderande.
• Nationella eller internationella forskningsuppdrag.
• Särskilda insatser för a t t sprida forskningsinformation.
1.2.4. Projekt o c h anslag
Redovisa pågående och planerade forskningsprojekt samt deras resurssättning. Specificera anslag och eventuellt
samarbete utanför universitetets eller landstingens ram.
Se s e p a r a t d o k u m e n t : 1.2.4.
10(35)
LS 1410-1229
2.
2.1 Kompefenshantering
2.1 1. Strategier för kompetensutveckling
Beskriv enhetens arbete med att genom kompetensutveckling bidra till att vårdpersonalen utvecklar sig i sin
yrkesroll samt utvecklar en fördjupad förståelse för verksamheten ur ett helhetsperspektiv. Av redogörelsen ska
framgå hur det säkerställs att befintlig policy rörande kompetensutveckling implementeras (bifoga eventuella
strategidokument, beslutsdokument eller annan relevant dokumentation). Redovisa även kompetensutveckling som
sker genom deltagande i internationella konferenser, samverkan med andra kompetenscentra eller genom
hospitering.
I Se s e p a r a t d o k u m e n t : 2.1.1.
11(35)
LS 1410-1229
2.1.2. Strategier för kompetensförsörjning
Beskriv enhetens kort- och långsiktiga arbete med att säkerställa att hög kompetens finns tillgänglig för
levertransplantationsverksamheten. Av redogörelsen ska framgå hur det säkerställs att befintliga strategier för
kompetensförsörjning (internt/externt program, intern hospitering) följs upp och utvärderas (bifoga eventuella
sfrategidokument, beslutsdokument eller annan relevant dokumentation).
12(35)
LS 1410-1229
2.1.3. Strategi för kompetensöverföring
Beskriv enhetens strategi för kompetensöverföring samt hur det säkerställs att den efterlevs genom exempelvis
uppföljning och utvärdering (bifoga ev. strategidokument, beslutsdokument eller annan relevant dokumentation).
Transplantationskirurgiska kliniken u t g ö r e n viktig d e l i Karolinskas L e v e r c e n t r u m d ä r multidisciplinära
arbetssätt i n o m h e l a v å r d k e d j a n är f ö r h ä r s k a n d e . Alla m ö t e s f o r a kring l e v e r p a t i e n t e r h a r
r e p r e s e n t a t i o n från samtliga i n g å e n d e kliniker vilket leder till u t t a l a d k o m p e t e n s ö v e r f ö r i n g m e l l a n
v e r k s a m h e t e r n a (se Bilaga 16).
Ä v e n i n o m kliniken är k o m p e t e n s ö v e r f ö r i n g strukturerad såtillvida a t t största d e l e n a v a r b e t e t sker i
tvärprofessionella t e a m (rond, a v d e l n i n g s a r b e t e , ö p p e n v å r d s a r b e t e ) eller i n i v å g r u p p e r a d
k o m p e t e n s (senior läkare tillsammans m e d utbildningsläkare) t.ex. i s a m b a n d m e d o p e r a t i o n (se Bilaga
17).
Sektionen för h e p a t o l o g i har ett e t a b l e r a t p r o g r a m för utbildning a v ST-läkare från större d e l e n a v
l a n d e t (se Bilaga 18). M a n e r b j u d e r ä v e n d a g l i g a konsultationsmöjligheter s a m t veckovis
v i d e o l ä n k s t ö d d MDT konferens m e d flera länssjukhus. Sektionen a n o r d n a r olika t e r a p i i n r i k t a d e kurser
i n o m h e p a t o l o g i för specialister som j o b b a r m e d svårt sjuka l e v e r p a t i e n t e r .
Om ni erhåller rikssjukvårdstillstånd, på vilket sätt kommer det säkerställas att kunskap om levertransplantation
överförs och kommuniceras till sjukhus där patienter vårdas för tillstånd som är relaterade till rikssjukvårdsområdet?
Beskriv eventuell samverkan i nationella nätverk.
Transplantationskirurgiska kliniken är r e p r e s e n t e r a d i Svensk Transplantationsförening o c h
N ä t v e r k s g r u p p e n för Leverkirurger.
Sektionen för h e p a t o l o g i är r e p r e s e n t e r a d i Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) o c h i Svensk
internmedicinsk leverklubb (SILK).
Barnkliniken har s a m a r b e t e m e d l e v e r c e n t r u m i G ö t e b o r g a n g å e n d e enskilda p a t i e n t e r s a m t för
s k a p a n d e a v e n h e t l i g p o l i c y i vissa m e d i c i n s k a frågor. Årligt m ö t e i s a m b a n d m e d L e v e r v e c k a n s a m t
i n o m r a m e n för N o r d i c Liver Transplant G r o u p (NLTG).
Anestesikliniken är r e p r e s e n t e r a d i LICAGE.
13(35)
LS 1410-1229
2.2 Vårdkedjan o c h nationell samverkan
2.2.1. Strategier för ansvarsöverlämningar o c h kontinuitet
R e d o g ö r för d e e n h e t l i g a m e t o d e r som tillämpas när p a t i e n t e n flyttas mellan olika v å r d e n h e t e r o c h
beskriv hur d e t säkerställs a t t d e n n ö d v ä n d i g a kunskap o m p a t i e n t e n s v å r d f ö r l o p p som b e h ö v s för
fortsatt b e h a n d l i n g o c h u p p f ö l j n i n g överförs.
Redogör för den strukturerade rutin och dokumentation som används (bifoga) för att säkra vårdkvalitet och
kontinuitet vid övergång mellan vårdenheter?
vilken form lämnas nödvändig information och i vad mån skiljer sig förfarandet avseende barn och vuxna?
Se o v a n . Patienter som står p å väntelistan för levertransplantation r a p p o r t e r a s o c h diskuteras veckovis
p å multiprofessionell transplantationskonferens. Patienter som remitteras till h e p a t o l o g i s k a sektionen
från A k a d e m i s k a Sjukhuset i Uppsala r a p p o r t e r a s a v a n s v a r i g a läkare i Uppsala som d e l t a r i
konferensen v i a v i d e o l ä n k . Journalkopior skickas f r å n Uppsala o c h s c a n n a s in i Karolinskas journalsystem.
Transplantationskirurgiska kliniken ö v e r t a r p a t i e n t a n s v a r e t i s a m b a n d m e d transplantationstillfället.
All i n f o r m a t i o n o m p a t i e n t e r n a d o k u m e n t e r a s i ett o c h s a m m a journalsystem o c h ansvariga läkare
från olika kliniker har tillgång till alla n ö d v ä n d i g a j o u r n a l a n t e c k n i n g a r som b e h ö v s för fortsatt
b e h a n d l i n g o c h u p p f ö l j n i n g . Förfarandet efter t r a n s p l a n t a t i o n skiljer sig ej n ä m n v ä r t m e l l a n b a r n o c h
v u x n a (se o v a n ) . B a m e h e p a t o l o g finns f ö r u t o m i S t o c k h o l m d o c k e n d a s t i G ö t e b o r g m e n b a r n e n p å
a n d r a bostadsorter h a n d l ä g g s d å inte sällan a v allmänpediatrisk specialist.
Eftervården a v l e v e r t r a n s p l a n t e r a d e b a r n bedrivs alltid i t e a m b e s t å e n d e a v transplantationskirurg o c h
b a r n l ä k a r e o c h i d e fall p a t i e n t e r n a k o m m e r a t t följas u p p p å Karolinska sker ö v e r l ä m n i n g e n efter 6
m å n a d e r d ä r d å b a r n l ä k a r e r e d a n har g o d k ä n n e d o m o m p a t i e n t e n o c h dess fortsatta
planeringsunderlag.
Beskriv hur ni följer upp den fortsatta vården och behandlingen av patienterna.
All k o m m u n i k a t i o n m e d hemsjukhuset sker i enlighet m e d Karolinskamodellen (se Bilaga 19). Patienter
följs u p p p å t r a n s p l a n t a t i o n s m o t t a g n i n g e n , initialt 1 g å n g / v e c k a (första 3 m å n a d e r n a ) d ä r e f t e r m e d
gradvis u t g l e s a d återbesöksfrekvens. Från år 4 o c h f r a m å t är återbesöksfrekvensen individuell m e n
oftast c:a 3-4 g g r / å r (se Bilaga 21). Alla p a t i e n t e r ( ä v e n u t o m l ä n s p a t i e n t e r ) kallas tillbaka för
årskontroller efter 1, 3, 5, 10, 15 år osv. o m inte i n r e m i t t e r a n d e har a n n a t ö n s k e m å l . I s a m b a n d m e d
dessa kontroller g e n o m f ö r s p r o v t a g n i n g , njurfunktionsprov, ultraljud o c h leverbiopsi. Patienten får ä v e n
ett l ä k a r s a m t a l d ä r m a n g å r i g e n o m t i d e n som varit o c h l ä g g e r u p p e n grov p l a n e r i n g för f r a m t i d a
immunosuppression b a s e r a t bl.a. p å utfallet av leverbiopsin. I s a m b a n d m e d l ä k a r b e s ö k e t registreras
o c k s å u p p f ö l j n i n g s d a t a i klinikens kvalitetsregister "Ekvator". För u t o m l ä n s p a t i e n t e r o c h dess läkare
e r b j u d e r kliniken o c k s å v i d e o k o n f e r e n s t i d 1 g å n g / m å n a d m e d m ö j l i g h e t a t t k o m m a i k o n t a k t m e d
multidisciplinärt t e a m från Karolinska för diskussion a v särskilt k o m p l i c e r a d e fall som h e m o r t s l ä k a r e k a n
h a a t t h a n t e r a . Utöver d e t t a g e n o m f ö r kliniken u p p s ö k a n d e k o n s u l t a t i o n s m o t t a g n i n g a r p å
hemortsjukhusen 1-2 g å n g e r / å r d ä r m a n g å r i g e n o m s a m t l i g a p a t i e n t e r som följs p å d e t t a sjukhus. På
d a g l i g bas finns d i r e k t n u m m e r (funktionstelefon) till levertransplantationskonsult dit hemortsläkare
k a n h ö r a a v sig v i d e v e n t u e l l a a k u t a f r å g o r o c h problemställningar. T r a n s p l a n t e r a d e b a r n följs u p p
enligt s a m m a rutin som v u x n a m e n årskontrollema görs här v a r j e år (se PM i Bilaga 1).
14(35)
LS 1410-1229
2.2.2. Strategier för säkerhet i vården
Redogör för hur tillgången till kompetens och resurser säkerställs vid eventuella komplikationer av behandling (ex.
akut behov av intervention/reoperationer), på dagfid respektive annan tid på dygnet.
D a g t i d finns p å kliniken som regel alltid minst 5 b a k j o u r s k o m p e t e n t a levertransplantationskirurger
tillgängliga p å huset. I h ä n d e l s e a v akut b e h o v a v r e o p e r a t i o n ansvarar i första h a n d
a v d e l n i n g s ö v e r l ä k a r e n för resursättning a v d e t t a o c h övriga l ä k a r u p p g i f t e r p å a n d r a r a d e r k a n d å
b e h ö v a prioriteras n e d tillfälligt. Vid b e h o v a v a n n a n a k u t intervention ( a n g i o g r a f i , embolisering,
skopier) sker d e t t a via r ö n t g e n o c h eller ö v r e gastrokirurgisk v e r k s a m h e t enligt s e d v a n l i g a rutiner o c h
priorteringssystem.
Under jourtid o c h p å helger finns alltid 2 b a k j o u r k o m p e t e n t a levertransplantationskirurger i b e r e d s k a p
s a m t minst 1 interventionsradiolog.
Det finns 1 anestesileverbakjour i b e r e d s k a p alla d a g a r . I d a g l i g tjänstgöring finns d e t alltid m i n i m u m 3
anestesileverbakjourer som k a n ringas in v i d flera s a m t i d i g a o p e r a t i o n e r .
Inom Karolinska Universitetssjukhuset finns tillgång till gastro-, thorax-, o c h kärlkirurgisk jour 7 d a g a r i
v e c k a n , 24 t i m m a r o m d y g n e t .
Redogör för hur incidenter och komplikationer rapporteras och återkopplas på enheten.
I n c i d e n t e r o c h k o m p l i k a t i o n e r som u p p s t å r p g a u n d v i k b a r a händelser r a p p o r t e r a s i sjukhusets
avvikelsehanteringssystem "Händelsevis" (se Bilaga 22)
V a r j e a r b e t s d a g inleds m e d ett m o r g o n m ö t e d ä r s a m t l i g a i n n e l i g g a n d e p a t i e n t e r gås i g e n o m a v
a v g å e n d e primärjour o c h d ä r i n c i d e n t e r o c h k o m p l i k a t i o n e r som inträffat u n d e r f ö r e g å e n d e d y g n gås
i g e n o m översiktligt. På m ö t e t finns läkarpersonal, v å r d p e r s o n a l o c h k o o r d i n a t o r e r r e p r e s e n t e r a d e .
D e n e f t e r f ö l j a n d e r ö n t g e n r o n d e n är ytterligare ett f o r u m d ä r i n c i d e n t e r o c h k o m p l i k a t i o n e r diskuteras
o c h d ä r p l a n för fortsatt h a n d l ä g g n i n g o f t a bestäms.
V i d v a r j e e f t e r m i d d a g s r o n d skrivs d a g a n t e c k n i n g i journalsystemet kring p a t i e n t e n s händelser o c h i
s a m b a n d m e d d e t t a registreras d å o c k s å ev. k o m p l i k a t i o n e r i klinikens kvalitetsregister "Ekvator".
Från kvalitetsregistret tas r a p p o r t e r p å t y p k o m p l i k a t i o n e r f r a m kontinuerligt o c h å t e r k o p p l a s p å APT
s a m t i l e d n i n g s g r u p p . S e l e k t e r a d e (allavarliga o c h principiellt viktiga) k o m p l i k a t i o n e r föredras p å
M&M-konferens en g å n g varannan v e c k a .
På Barnklinken a n v ä n d s Händelsevis, m e d r e g e l b u n d n a å t e r k o p p l i n g a r till läkare o c h övrig personal.
Minst 2 t i m m a r / m å n a d är avsatt för M & M . Fall som föredras g e n o m g å s från olika a s p e k t e r a v 2-3
u t s e d d a , v a r e f t e r a v g ö r a n d e p r o b l e m e n ringas in o c h förbättringsmöjligheter klargörs o c h
d o k u m e n t e r a s . Vid b e h o v ä n d r a s PM.
Redogör för om och hur M & AA genomgångar eller liknande möten genomförs (M & AA = AAorbidity/AAortality)
Transplantationskirurgiska klinken har r e g e l b u n d n a M & M - k o n f e r e n s e r v a r a n n a n v e c k a d ä r särskilt
allvarliga k o m p l i k a t i o n e r o c h s a m t l i g a i n t r ä f f a d e dödsfall v i d klinken föredras. Ett s c h e m a för v e m som
är ansvarig för konferensen har u p p r ä t t a t s ett h a l v å r i f ö r v ä g o c h i n v o l v e r a d e v å r d r e p r e s e n t a n t e r från
a n d r a kliniker bjuds in till konferensen. En s a m m a n f a t t n i n g a v diskussionen o c h ev förbättringsförslag
skrivs n e d i e f t e r h a n d o c h d o k u m e n t e r a s i särskild p ä r m .
För barnklinikens M & M , se o v a n .
I n o m a n e s t e s i l e v e r g r u p p e n sker g e n o m g å n g a v alla dödsfall i s a m b a n d m e d särskilt a n o r d n a d e
m ö t e n , o f t a g e m e n s a m t m e d transplantationskirurgerna o c h h e p a t o l o g e r n a .
15(35)
LS 1410-1229
2.2.3. Multidisciplinär samverkan
I e n v e r k s a m h e t som präglas a v e n stark multidisciplinär miljö har v å r d p e r s o n a l e n e n förståelse för d e
olika disciplinernas medicinska förutsättningar, begränsningar, b e t y d e l s e o c h b e h o v i v å r d p r o c e s s e n .
D e n n a förståelse bidrar till a t t v å r d p e r s o n a l e n , oavsett disciplin- eller yrkestillhörighet, kan förstå
v å r d p r o c e s s e n utifrån ett helhetsperspektiv för a t t u p p n å högsta möjliga vårdkvalitet.
Beskriv de strategiska och strukturella överväganden och åtgärder som vidtagits i syfte att ge verksamheten
organisatoriska förutsättningar att skapa en multidisciplinär miljö.
Se separat dokument: 2.2.3. A
Beskriv enhetens formaliserade samverkan när barn behandlas med levertransplantation (om nej vid 1.1.3).
Se 1.1.3.
Beskriv hur multidisciplinära konferenser bidrar till vårdplanering och uppföljning (inom enheten och/eller med
remittenter).
S a m t l i g a p a t i e n t e r som utreds inför levertransplantation föredras p å multidisciplinär
transplantationskonferens m e d n ä r v a r a n d e p a t i e n t i slutfasen. På d e n n a konferens beslutas o m
p a t i e n t e n skall sättas u p p p å väntelista eller o m a n n a n b e h a n d l i n g är a t t f ö r e d r a . O m p a t i e n t e n
a c c e p t e r a s till väntelista läggs p a t i e n t e n in i Transplantationskirurgiska klinikens v å r d p l a n e r i n g s - o c h
uppföljningssystem. Ansvarsmässigt tillhör i d e t t a skede p a t i e n t e n f o r t f a r a n d e G a s t r o c e n t r u m .
Patienter m e d m a l i g n i t e t i levern har i n n a n transplantationskonferens alltid föredragits p å
multidisciplinär levertumörkonferens för a t t säkerställa a t t a l t e r n a t i v a b e h a n d l i n g s f o r m e r (leverkirurgi,
RF, TACE, medicinsk-onkologisk b e h a n d l i n g ) värderas p å ett korrekt sätt i f ö r h å l l a n d e till
transplantationsaltemativet.
Patienter som primärt har utretts p å A k a d e m i s k a Sjukhuset föredras p å Karolinskas ordinarie
transplantationskonferens d ä r U p p s a l a t e a m e t d e l t a r i diskussionen via v i d e o l ä n k .
Under e n f ö r m i d d a g / m å n a d har remittenter möjlighet a t t k o p p l a u p p sig p å v i d e o l ä n k m o t Karolinska
o c h tillsammans m e d multiprofessionelllt l e v e r t e a m diskutera frågeställningar kring p a t i e n t e r före eller
efter t r a n s p l a n t a t i o n .
16(35)
LS 1410-1229
2.2.4. Samverkan m e d andra vårdenheter
Beskriv strategi och metod för att inhämta och utvärdera synpunkter från remittenterna, samt hur dessa
synpunkter omsätts för att utveckla vårdkedjan.
V å r d e n a v l e v e r t r a n s p l a n t e r a d e p a t i e n t e r sker i kontinuerlig s a m v e r k a n o c h d i a l o g m e d r e m i t t e n t e r n a
i e n l i g h e t m e d beskrivningen i 2.2.1.1 anslutning till klinikens r e g e l b u n d n a å t e r k o m m a n d e besök p å
hemsjukusen finns också rikliga m ö j l i g h e t e r till m e r informella s a m t a l kring v a d som f u n g e r a r b r a
respektive m i n d r e b r a i interaktionen.
Karolinskamodellen (se Bilaga 19 samt 2.2.1) beskriver e n sjukhusövergripande strategi för a t t u t v e c k l a
v å r d k e d j a n för u t o m l ä n s p a t i e n t e r i s a m v e r k a n m e d i n r e m i t t e r a n d e sjukhus o c h landsting. Inom r a m e n
för d e t t a sker e n kontinuerlig d i a l o g m e d hemsjukhuset kring hur d e n g e n e r e l l a v å r d s a m v e r k a n ska ske
o c h dels hur d e n individuella p a t i e n t e n s v å r d k e d j a ska hanteras för a t t g e bäst v å r d u t f a l l .
I s a m b a n d m e d lanseringen a v Levercentrums h e m s i d a skickades r e m i t t e n t e n k ä t e r ut för a t t
e f t e r f r å g a synpunkter p å ö n s k a d u t f o r m n i n g o c h b e h o v a v i n f o r m a t i o n .
Frekvent k o n t a k t m e d r e m i t t e n t e r sker annars i s a m b a n d m e d slutenvårdsrapporter o c h
t e l e f o n k o n s u l t a t i o n e r d ä r stor vikt läggs p å a t t tillgodose ö n s k e m å l o c h förbättringsförslag som
framkommer.
2.2.5. Strategier för att hantera oförutsett resursbortfall
Beskriv nedan hur enheten säkerställer att samtliga patienter erbjuds god vård och behandling inom medicinskt
motiverad tid i de fall en oförutsedd händelse orsakat bortfall av personal, lokaler eller utrustning.
Inom SLL finns möjligheter a t t o m f ö r d e l a v å r d u p p d r a g m e l l a n akutsjukhusen för a t t säkerställa resurser
för rikssjukvårdsuppdraget. I SLL:s f r a m t i d s p l a n för hälso- o c h sjukvården (se Bilaga 24) beskrivs
nätverkssjukvården m e d e n o m f ö r d e l n i n g a v v å r d u p p d r a g e n o c h ett t y d l i g a r e u p p d r a g för Karolinska
Universitetssjukhuset a t t a n s v a r a för d e n h ö g s p e c i a l i s e r a d e v å r d e n , inklusive rikssjukvård.
Enheten har ett v ä l u t v e c k l a t s a m a r b e t e m e d m o t s v a r a n d e t r a n s p l a n t a t i o n s e n h e t i G ö t e b o r g , o c h i
h ä n d e l s e a v oförutsett resursbortfall finns s e d a n l ä n g e e n informell ö v e r e n s k o m m e l s e a t t skicka o r g a n
till v a r a n d r a . S e d a n 2015 finns ä v e n ett skriftligt s a m a r b e t s a v t a l som reglerar m ö j l i g h e t a t t skicka ä v e n
p a t i e n t e r till d e n a n d r a e n h e t e n v i d oförutsett resursbortfall, för a t t säkerställa a t t v ä n t e t i d e r n a för d e n
v i d c e n t r e t listade p a t i e n t e n inte p å v e r k a s n e g a t i v t . D e t t a gäller ä v e n för d e n pediatriska
t r a n s p l a n t a t i o n s v e r k s a m h e t e n (se Bilaga 25).
17(35)
LS 1410-1229
2.2.6. Strategier för att hantera förändrat patientinflöde
Beskriv enhetens strategi för att med minst bibehållen vårdkvalitet behandla patienterna vid vanliga svängningar i
remissflödet samt för att hantera det ökade antalet patienter ett rikssjukvårdstillstånd skulle innebära.
U t r e d n i n g s k a p a c i t e t e n v i d e n h e t e n har varit o g r a v e r a d o c h o a v h ä n g i g s v ä n g n i n g a r i remissinflödet.
I d a g görs e n majoritet a v u t r e d n i n g a r n a i n o m d a g v å r d o c h b e t y d a n d e m ö j l i g h e t e r a t t o m f ö r d e l a
resurser i n o m d e n n a finns.
S v ä n g n i n g a r i o r g a n t i l l g å n g k a n i n n e b ä r a påfrestningar p å d e t kirurgiska t e a m e t , p å
o p e r a t i o n s u t r y m m e t , p å IVA o c h p å a v d e l n i n g e n . V e r k s a m h e t e n är o r g a n i s e r a d för a t t klara 2-3
s a m t i d i g a d o n a t o r e r . I h ä n d e l s e a v ytterligare o r g a n e r b j u d a n d e v i d s a m m a tillfälle o c h d å
kapacitetsbrist föreligger erbjuds o r g a n e t d å första h a n d till d e n a n d r a riksjukvårdsinnehavaren enligt
ö v e r e n s k o m m e l s e . I d e n n a överrenskommelse ligger ä v e n a t t d e t t a o r g a n " å t e r b e t a l a s " v i d senare
tillfälle d å kapacitetsbristen u p p h ö r t . Finns i n g e n l ä m p l i g m o t t a g a r e v i d d e n a n d r a
riksjukvårdsinnehavaren erbjuds o r g a n e t till ö v r i g a c e n t e r i S c a n d i n a v i e n enl. särskild s.k. ROTA-lista.
D e t t a system har f u n g e r a t v ä l u n d e r hela riksjukvårdsperioden trots e n ö k a n d e donationsfrekvens
u n d e r senare år.
Under 2015 avser klinken a t t i n t r o d u c e r a ERP ( E n h a n c e d Recovery Program) för l e v e r t r a n s p l a n t e r a d e
p a t i e n t e r p å a v d e l n i n g e n vilket erfarenhetsmässigt m e d f ö r e n förkortning a v v å r d t i d e r n a . D e t t a
f ö r v ä n t a s l e d a till f r i g ö r a n d e a v v å r d p l a t s e r o c h a t t kapacitetsbrist p å a v d e l n i n g e n blir ä n m e r
sällanförekommande.
V e r k s a m h e t e n p å sektionen för h e p a t o l o g i är i n u l ä g e t a n p a s s a d till a t t Karolinska Universitetssjukhuset
har rikssjukvårdstillstånd för levertransplantation m e d för ä n d a m å l e t tillräckligt d i m e n s i o n e r a d e sluteno c h öppenvårdsresurser.
För d e n pediatriska t r a n s p l a n t a t i o n s v e r k s a m h e t e n har 4 n y a v å r d p l a t s e r tillskapats p å t x - a v d e l n i n g e n .
2.3 Internationell samverkan
Ett aktivt d e l t a g a n d e i internationella s a m m a n h a n g är n ö d v ä n d i g t för a t t säkerställa a t t k o m p e t e n s ,
k u n n a n d e o c h yrkesskicklighet hålls ajour. Det kan ske g e n o m exempelvis e n g a g e m a n g i
internationella sällskap eller internationellt kunskapsutbyte m e l l a n e n h e t e r r ö r a n d e b å d e forskning
o c h klinisk v e r k s a m h e t . Ett aktivt d e l t a g a n d e i internationella s a m m a n h a n g är ä v e n e n
g r u n d l ä g g a n d e förutsättning för a t t k u n n a b e d r i v a klinisk v e r k s a m h e t , forskning, utbildning o c h
u t v e c k l i n g a v h ö g s t a kvalitet.
2.3.1. Samverkan m e d internationella enheter
Beskriv omfattning och djup av det samarbete ni har med utländska enheter. Av redogörelsen ska framgå vilken
relevans samarbetet bedöms ha för bedrivandet av rikssjukvård samt vilken kompetens som tillförs. Dessutom ska
det framgå av redogörelsen huruvida samarbetet berör klinisk verksamhet, utbildning eller forskningssamverkan
(bifoga kontaktuppgifter för de utländska enheterna).
18(35)
LS 1410-1229
2.3.2. Medlemskap i Internationella sällskap
Bifoga dokumentation som styrker verksamhetens specialisters och specialutbildad personals medlemskap och
särskilt aktiva uppdrag i internationella sällskap med relevans för den verksamhet som ansökan avser.
2.3.3. Deltagande i internationella konferenser
Beskriv de internationella konferenser med relevans för rikssjukvårdsdefinitionen där företrädare för enheten och
teamen deltagit som "facuity" eller med accepterade bidrag den senaste femårsperioden. Av redogörelsen ska
framgå vilka företrädare vid enheten som deltagit samt typ och betydelse av enhetens bidrag.
19(35)
LS 1410-1229
3. Erfarenhet, resultat o c h utveckling
3.1 Erfarenhet
3.1.1. Klinisk erfarenhet inom rikssjukvårdsdefinitionen (avser verksamhet)
Ange det totala antalet utförda behandlingar eller ingrepp inom rikssjukvårdsdefinitionen som har genomförts vid er
enhet under senaste 5-årsperioden fördelade på barn och vuxna (bifoga om möjligt volymsdata från nationellt
kvalitetsregister). Ange såväl antal behandlingar och operationer som antal individer och vårdtillfällen.
M e l l a n 2010-01-01 till 2014-12-31 har 366 l e v e r t r a n s p l a n t a t i o n e r (323 v u x n a , 43 barn) g e n o m f ö r t s p å 355
p a t i e n t e r (318 v u x n a , 37 barn) vilket i n n e b ä r a t t 11 retransplantioner utförts p å p a t i e n t e r som t i d i g a r e
under perioden g e n o m g å t t en transplantation.
A n t a l vårdtillfällen för l e v e r t r a n s p l a n t e r a d e p a t i e n t e r u n d e r p e r i o d e n u p p g å r till 1 295 st.
JJC00
2010:
2011:
2012:
2013:
2014:
44
62
59
65
71
JJC10
3
9
9
7
10
JJC20
JJC30
7
2
6
8
4
A n t a l vårdtillfällen
2010:
2011:
2012:
2013:
2014:
JJC40
JJC 60
6
4
7
4
JJC 96
46
68
69
72
75
A n t a l unika p a t i e n t e r
238
257
260
247
291
132
141
137
144
162
20(35)
YJA 00
3
0
3
2
LS 1410-1229
3.1.2. Klinisk erfarenhet inom rikssjukvårdsdefinitionen (avser individ)
Lista det totala antalet utförda behandlingar eller ingrepp med relevans för den här rikssjukvårdsdefinitionen som
var och en av de listade individerna i fråga 1.1.1 har medverkat vid under den senaste femårsperioden.
Förteckningen ska innefatta behandling oavsett vid vilken enhet den utförts. Ange antal fördelat på barn och
vuxna.
Levertransplantation, o p e r a t ö r eller förstassistent:
Bo-Göran Ericzon, ö v e r l ä k a r e , professor, 103 st v a r a v 23 st b a r n
G u n n a r S ö d e r d a h l , ö v e r l ä k a r e , M D , 58 st v a r a v 7st b a r n
G r e g N o w a k , ö v e r l ä k a r e , d o c e n t , 142 st v a r a v 19 st b a r n
Henrik Gjertsen, ö v e r l ä k a r e , M D , 55 st v a r a v 7st b a r n
Rafal Dlugosz, bitr. ö v e r l ä k a r e , M D , 103 st v a r a v 11 st b a r n
A n t o n i o R o m a n o , s p e c . läkare, 74 st v a r a v 5st b a r n
Carl Jorns, ST läkare, 50 st v a r a v 2 st
Erik Berglund, l e g läk, 2 st v a r a v Ost b a r n
Bengt Isaksson, ö v e r l ä k a r e , d o c , 11 st v a r a v 0 st b a r n
Cecilia S t r ö m b e r g , ö v e r l ä k a r e , M D , 13 st v a r a v 0 st b a r n
21(35)
LS 1410-1229
3.1.3. Vårdavtal m e d internationella enheter
Beskriv de eventuella avtal ni ingått med utländska enheter. Av redogörelsen ska framgå omfattning och vilken tid
avtalet avser, vilken relevans avtalet anses ha för bedrivandet av rikssjukvård samt vilken kompetens avtalet
eventuellt antas tillföra. Beskriv hur ni kommer att garantera vård och hantera prioritering av rikssjukvårdspatien- ter
visavi de patientgrupper som ingår i eventuella vårdavtal. Dessutom ska det tydligt framgå av redogörelsen
huruvida samarbetet berör klinisk verksamhet, utbildning eller forskningssamverkan (bifoga kontaktuppgifter för de
utländska enheterna).
Alla transplantationssjukhus i Sverige, inklusive Karolinska Universitetssjukhuset, har a v t a l m e d d e ö v r i g a
Nordiska l ä n d e r n a s transplantationssjukhus i n o m r a m e n f ö r S c a n d i a t r a n s p l a n t d ä r o r g a n f ö r d e l n i n g ,
o r g a n e x p o r t , d a t a i n s a m l i n g o c h mötesstruktur regleras (se Bilaga 26). A n t a l e t r e p r e s e n t a n t e r i d e t
b e s l u t a n d e f o r u m e t (representantskapet) är proportionellt m o t sjukhusets transplantationsaktivitet.
A v t a l e t har i n g e n principell b e t y d e l s e för b e d r i v a n d e t a v riksjukvård m e n är n ö d v ä n d i g t inte minst för
a t t d e t nordiska u t b y t e t a v o r g a n v i d akut leversvikt skall f u n g e r a .
3.2 Resultat och utveckling
3.2.1. Resultat
Rapporterar enheten utfallet av aktuella behandlingar till nationellt kvalitetsregister eller liknande? Om ja vilket?
Kliniken r a p p o r t e r a r f o r t l ö p a n d e till Europeiska levertransplantationregistret (ELTR), till Nordiska
levertransplantationregistret NLTR o c h till d e t lokala levertransplantationsregistret, Ekvator. Dessutom
r a p p o r t e r a r kliniken till d e t internationella FAP- o c h dominoregistret s a m t till S c a n d i a t r a n s p l a n t .
I d a g s l ä g e t p å g å r u p p b y g g n a d a v ett nationellt levertransplantationsregister som b e r ä k n a s k u n n a stå
klart kvartal 3, 2015.
Kliniken är o c k s å m e d r a p p o r t ö r till Lever- o c h Gallvägsregistret SWELIV.
Vilken är täckningsgraden för registreringen?
T ä c k n i n g s g r a d e n för s a m t l i g a transplantationsregister u p p g å r till 100% år 2014.
T ä c k n i n g s g r a d e n i S t o c k h o l m för SWELIV (all levertumrörkirurgisk b e h a n d l i n g ) u p p g å r till 76,3% år 2013.
22(35)
LS 1410-1229
Bifoga förteckning över de parametrar som rapporteras och utdrag ur registret för de senaste fem verksamhetsåren
Se Bilagor 2 7 - 2 9 .
Hur bedöms utfallet av behandlingarna med avseende på patientupplevd kvalitet?
Ett a n t a l PREM-indikatorer ( p a t i e n t n o j d h e t , p a t i e n t d e l a k t i g h e t ) är p l a n e r a d e i d e t n a t i o n e l l a
levertransplantationsregistret som är u n d e r u t v e c k l i n g .
Hur bedöms utfallet av behandlingarna med avseende på funktionalitet?
Å t e r g å n g till a r b e t e , sysselsättningsgrad, v å r d n i v å , leverfunktion, njurfunktion, b e n t ä t h e t ,
alkholkonsumtion o c h ev. g r a v i d i t e t registreras i d e t lokala levertransplantatonsregistret Ekvator
s a m b a n d m e d årskontrolluppföljningarna (se Bilaga 27).
23(35)
LS 1410-1229
3.2.2. Resultatjämförelse
Beskriv strategi och metod för resultatjämförelse av de kliniska resultaten (nationellt och internationellt).
Kliniken följer upp verksamhetsspecifka utfallsmått kvartalsvis (10 olika indikatorer). I denna uppföljning ingår
även en begränsad resultatjämförelse mot det Nordiska Levertransplantationsregistret (NLTR). Två gånger per
år jämförs de av Socialstyrelsen framtagna resultat- och kvalitetsindikatorerna mot rikssjukvårdsenheten i
Göteborg i samband med gemensamma riksjukvårdsmöten. En mer utförlig resultatjämförelse görs årligen mot
NLTR och mot det Europeiska levertransplantationsregistret (ELTR), se exempel i Bilaga 30 och 31.
Utfallet efter levertransplantation och jämförelse med det nationella snittet har lagts upp på Karolinska
Universitetssjukhusets interna hemsida (Inuti). Inom kort kommer detta även att läggas upp på den externa
hemsidan.
Lista de databaser, publikationer och andra källor som används för resultatjämförelser.
European Liver Transplant Registry (ELTR)
Nordic Liver Transplant Registry (NLTR)
Scandiatransplant database
United Network for Organ Sharing database (UNOS)
Familial Amyloidotic Polyneuropathy World Transplant Registry (FAPWTR)
Redogör för hur analys av jämförelserna, med beaktande av deras begränsningar, kan omsättas till att bedöma den
kliniska kvaliteten.
För att kunna göra rättvisande jämförelser krävs att patientgruppsmåtten (casemix) är väl definierade. Arbete
med att ta fram relevanta sådana pågår. En komplicerande faktor vid jämförelse av
transplantationsverksamhet är att organtillgången varierar mellan olika regioner i världen. Detta påverkar både
mortalitet på väntelistan och utfallet efter transplantation. Ett område med låg organtillgång kan välja att
selektera sitt patientmaterial hårt (mindre komplicerade patienter) eller att utvidga kriterierna för vad som är en
acceptabel donator (ökad andel marginella donatorer). Karaktäristik av donatorspopulationen är i dagsläget
dåligt utvecklad men behöver ingå i alla typer av jämförande utfallsmått.
Med hänsyn till ovanstående är nationella resultatjämförelser mest tillförlitliga då organtillgången är
förhållandevis uniform i Sverige. Nordiska jämförelser är betydligt svårare att utvärdera då organtillgången
varierar från mycket låg (Danmark) till mycket hög (Norge).
Att jämföra postoperativ mortalitet i Norden med övriga Europa eller USA kan också vara missledande p.g.a.
olika allokeringssystem där t.ex. Eurotransplant systematiskt allokerar organ till patienter med högst
MELD-score och där bristande organtillgång medför att majoriteten av patienterna är mycket svårt sjuka vid
transplantationstillfället vilket påverkar postoperativ överlevnad negativt. Generellt sett bör överlevnadsutfall
baseras på "intention-to-treat" analys för att bedöma en enhets kvalitet genom hela vårdkedjan.
24(35)
LS 1410-1229
Ge exempel på hur resultatjämförelser kan användas i ett systematiskt förbättringsarbete Q"ämförelse medicinsk
revision av typ "clinical audit").
A t t m ä t a o c h synliggöra resultat för alla m e d a r b e t a r e stimulerar i sig till förbättringsinitiativ o c h
b i d r a r till verksamhetens u t v e c k l i n g .
Transplantationskirurgiska kliniken har Socialstyrelsens resultatjämförelser visualiserade p å sin
f ö r b ä t t r i n g s t a v l a o c h d e kvartalsvisa resultaten redovisas f o r t l ö p a n d e p å APT o c h i l e d n i n g s g r u p p .
G e n o m reusultatredovisning p å e x t e r n a hemsidor k a n ä v e n p a t i e n t e r o c h remittenter lättare s k a p a
sig e n u p p f a t t n i n g o m e n h e t e n s kvalitet, vilket m ö j l i g e n i f r a m t i d e n ä v e n k a n k o m m a a t t p å v e r k a
patientströmmar.
De årliga u t v ä r d e r i n g a r n a i n o m riksjukvårdsuppdraget u t g ö r ju i sig e n t y p a v clinical a u d i t o c h k a n
m e d f ö r d e l ä v e n följas u p p m e d platsbesök.
3.2.3 Forskning, utbildning o c h utveckling
Redogör för den akademiska aktiviteten de senaste 5 åren och hur denna har bidragit till utvecklingen av den
kliniska verksamheten.
Lista eller bifoga sammanställning av publicerat material (originalartiklar, reviews, böcker och bokkapitel) med
reflektion över relevansen för rikssjukvårdsverksamheten.
25(35)
LS 1410-1229
Lista eller bifoga sammanställning av enhetens utbildningsaktiviteter med relevans för rikssjukvårdsverksamheten.
Se s e p a r a t d o k u m e n t : 3.2.3. C
Redogör för enhetens utvecklingsprojekt inom området för rikssjukvårdsverksamheten.
Se s e p a r a t d o k u m e n t : 3.2.3. D
Redogör för hur kliniska forskningsresultat omsätts i klinisk praxis.
Transplantation:
Immunosuppressiva protokoll h a r modifierats efter resultat a v g e n o m f ö r d a multicenterstudier
F ö r ä n d r a d i n t r a o p e r a t i v anestesiologisk p o l i c y i s a m b a n d m e d levertransplantation efter systematisk
g e n o m g å n g av riskfaktorer för b l ö d n i n g ( A v h a n d l i n g s a r b e t e , Paola Violi).
Selektionskriterier för l e v e r t r a n s p l a n t a t i o n v i d l e v e r c e l l c a n c e r har modifierats o c h anpassats för
n a t i o n e l l a f ö r h å l l a n d e n efter systematisk g e n o m g å n g a v nationellt historiskt kliniskt m a t e r i a l
a v s e e n d e recidivfrekvens ( A v h a n d l i n g s a r b e t e G u n n a r S ö d e r d a h l ) .
H e p a t o l o g e n : Resultaten från kliniska studier är g r u n d e n för v å r a v å r d p r o g r a m o m h a n d l ä g g n i n g
o c h b e h a n d l i n g a v olika leversjukdomar.
26(35)
LS 1410-1229
4. Allmänna krav
D e n n a d e l h a r u t g å n g s p u n k t i d e k v a l i t e t s d i m e n s i o n e r s o m finns f ö r g o d v å r d o c h s o m h a r
t a g i t s f r a m f ö r a t t u n d e r l ä t t a o c h s t i m u l e r a till e t t s y s t e m a t i s k t k v a l i t e t s - o c h p a t i e n t s ä k e r h e t s arbete.
4.1 Kunskapsbaserad o c h ändamålsenlig hälso- o c h sjukvård
En k u n s k a p s b a s e r a d o c h ä n d a m å l s e n l i g v å r d b y g g e r p å v e t e n s k a p o c h b e p r ö v a d
e r f a r e n h e t s a m t utformas för a t t m ö t a d e n individuella p a t i e n t e n s b e h o v p å b ä s t a sätt.
4.1.1
Beskriv enhetens system för att säkra ett ordnat införande av nya metoder och utmönstrandet av ej
evidensbaserade metoder. Av redogörelsen ska det också framgå hur enheten rutinmässigt genomför kritisk
granskning och revidering av klinisk praxis.
S a m t l i g a v e r k s a m h e t e r p å Karolinska Universitetssjukhuset a r b e t a r i enlighet m e d sjukhusets
ledningssystem för vårdkvalitet (se Bilaga 11). Ledningssystemet innehåller beskrivningar a v
v e r k s a m h e t e n s strukturer o c h processer, o c h o m f a t t a r samtliga kvalitetsdimensioner för g o d v å r d .
G e n o m ledningssystemet har sjukhusets m e d a r b e t a r e direkt t i l l g å n g till e x t e r n a l a g a r o c h f ö r o r d n i n g a r
såväl som interna d o k u m e n t o c h processbeskrivningar p å Karolinskas intranät. Samtliga svar i d e n n a
d e l a v a n s ö k a n ( " A l l m ä n n a krav") u t g å r från ledningssystemet, o c h hänvisar till b i l a g o r h ä m t a d e ifrån
detsamma.
V e r k s a m h e t e n följer d e n riktlinje för i n f ö r a n d e o c h a v v e c k l i n g a v m e t o d e r / a r b e t s p r o c e s s e r för
diagnostik, v å r d o c h b e h a n d l i n g som fastställts a v sjukhuset (se Bilaga 32). Av d e n n a f r a m g å r a t t
m e t o d e r för v å r d o c h b e h a n d l i n g som införs i v e r k s a m h e t e n ska v a r a e v i d e n s b a s e r a d e o c h / e l l e r
g r u n d a sig p å v å r d p r o g r a m eller b e p r ö v a d e r f a r e n h e t .
V e r k s a m h e t s c h e f e n ansvarar för a t t aktuella v å r d p r o g r a m o c h riktlinjer för b e h a n d l i n g granskas o c h
revideras. Revision sker v a r j e eller v a r t a n n a t år enligt d e n sjukhusövergripande instruktionen (Bilaga 32).
S a m t l i g a d o k u m e n t är d i a r i e f ö r d a o c h d a t e r a d e i sjukhusets d o k u m e n t h a n t e r i n g s p r o g r a m Domino-LIS
(se Bilaga 33).
I n f ö r a n d e a v ny m e t o d eller teknik är i princip alltid f ö r e g å n g e t a v forskningsstudie som påvisar positiv
e f f e k t a v m e t o d e n . Mallar f r a m t a g n a a v SBU för kritisk granskning (se Bilaga 34) a n v ä n d s här som s t ö d
v i d u t v ä r d e r i n g a v studieresultat. Inte sällan m e d v e r k a r e n h e t e n själv i studier som leder till i n f ö r a n d e
a v ny teknik. O m e v i d e n s l ä g e t är oklart g e n o m f ö r s i regel e n HTA (Health T e c h n o l o g y
Assessment)-analys via M e t o d r å d e t p å Stockholms Läns Landsting.
En kontinuerlig b e n c h m a r k i n g sker m o t internationella c e n t r a . M a j o r i t e t e n a v d e m e t o d e r i v å r d k e d j a n
r ö r a n d e l e v e r t r a n s p l a n t a t i o n har l å g evidens d å a n t a l e t r a n d o m i s e r a d e studier i n o m o m r å d e t är f å .
Trots d e t föreligger d e t e n u t p r ä g l a d harmonisering a v m e t o d e r n a " w o r l d - w i d e " vilket b i d r a g i t till a t t
processen standardiserats o c h resultaten kontinuerligt förbättrats. Enheten följer V å r d p r o g r a m m e t för
L e v e r t r a n s p l a n t a t i o n (Bilaga 1) s o m revideras årligen. I s a m b a n d m e d d e n n a revision u p p d a t e r a s
s t a n d a r d s o c h klinisk praxis till för t i d p u n k t e n h ö g s t a möjliga e v i d e n s l ä g e .
27(35)
LS 1410-1229
4.1.2.
Beskriv enhetens rutiner för att säkerställa att aktuella riktlinjer och vårdprogram tillämpas. Ange vilka
vårdprogram enheten tillämpar inom levertransplantationsområdet.
E n h e t e n följer d e t g e n o m L e v e r c e n t r u m g e m e n s a m t f r a m t a g n a V å r d p r o g a m m e t för
Levertransplantation (Bilaga 1). Här beskrivs alla rutiner o c h riktlinjer som gäller i v e r k s a m h e t e n före,
u n d e r o c h efter t r a n s p l a n t a t i o n . V å r d p r o g r a m m e t är också k o p p l a t till d e PM som finns p å kliniken v i a
länkar. B å d e v å r d p r o g r a m m e t , aktuella PM o c h checklistor är inlagt i klinikens ledningssystem för
v å r d k v a l i t e t (se Bilaga 35) o c h finns tillgängligt p å klinikens interna h e m s i d a .
All nyanställd personal får u n d e r i n t r o d u k t i o n e n u t b i l d n i n g i hur m a n k o m m e r å t v å r d p r o g r a m o c h PM
hur dessa skall a n v ä n d a s i d e n d a g l i g a v e r k s a m h e t e n (se e x e m p e l i Bilaga 36). Kliniken har d a g l i g
a v v i k e l s e r a p p o r t e r i n g p å m o r g o n m ö t e n o c h o m d e t f r a m k o m m e r avvikelser som b e r o r p å a t t
g ä l l a n d e rutiner enligt v å r d p r o g r a m eller PM ej följts u p p m ä r k s a m m a s d e t t a .
I uppföljningsskedet efter levertransplantation följer klinken d e nationellt f r a m t a g n a g e m e n s a m m a
"Riktlinjer för u p p f ö l j n i n g efter levertransplantation" (se Bilaga 37). Ä v e n dessa finns i n l a g d a i klinikens
ledningssystem för vårdkvalitet.
N e d a n s t å e n d e v å r d p r o g r a m tillämpas p å h e p a t o l o g i s k a sektionen:
AASLD g u i d e l i n e s :
Liver Transplantation, e v a l u a t i o n of t h e a d u l t p a t i e n t
A c u t e liver failure, m a n a g e m e n t
Long-Term m a n a g e m e n t of t h e successful a d u l t liver t r a n s p l a n t a i o n
AASLD guidelines for c h r o n i c liver diseases
EASL guidelines for c h r o n i c liver diseases
Nationellt v å r d p r o g r a m o m l e v e r c e l l s c a n c e r (se Bilaga 38).
Interna v å r d p r o g r a m (se Bilaga 1):
V å r d p r o g r a m o m u t r e d n i n g a v l e v a n d e l e v e r d o n a t o r e r , Karolinska Universitetssjukhuset.
V å r d p r o g r a m o m h e p a t i t C b e h a n d l i n g pre- o c h p o s t l e v e r t r a n s p l a n t a t i o n , Karolinska
Universitetssjukhuset.
PM u t r e d n i n g inför pediatrisk l e v e r t r a n s p l a n t a t i o n .
PM u p p f ö l j n i n g efter l e v e r t r a n s p l a n t a t i o n .
J
28(35)
LS 1410-1229
4.2. Säker hälso- o c h sjukvård
Säker h ä l s o - o c h s j u k v å r d ä r e n g r u n d s t e n i allt k v a l i t e t s a r b e t e o c h i n n e b ä r a t t v å r d s k a d o r ska
f ö r h i n d r a s g e n o m a k t i v r i s k f ö r e b y g g a n d e v e r k s a m h e t (se ä v e n 2.2.2. S t r a t e g i e r ) .
4.2.1.
Beskriv hur enheten regelbundet följer upp uppsatta mål för patientsäkerhet. Av redogörelsen ska det
framgå hur resultaten av uppföljningen återförs till enhetens rutiner och system för patientsäkerhet.
Sjukhusets ö v e r g r i p a n d e m å l beskrivs i v e r k s a m h e t s p l a n e n o c h o m f a t t a r ä v e n sjukhusets styrkort (se
Bilaga 39). Som e n d e l i sjukhusets ledningssystem för v å r d k v a l i t e t i n g å r kvalitets- o c h
p a t i e n t s ä k e r h e t s m å l (se Bilaga 40). Dessa är u t f o r m a d e enligt riktlinjerna för G o d V å r d , o c h baseras p å
indikatorer från styrkortet, v å r d a v t a l e t m e d SLL s a m t Ö p p n a jämförelser.
Transplantationskirurgiska klinken har s e d a n ett k n a p p t år tillbaka g e n o m f ö r t e n särskild satsning p å
kvalitetsförbättring o c h kvalitetsuppföljning i v å r d e n . Sjukhuset har s e d a n l ä n g r e tid h a f t kvartalsvisa
p u n k t p r e v a l e n s m ä t n i n g a r a v kvalitetsindikatorer, Transplantationskirurgiska kliniken har u t v i d g a t dessa
o c h infört m ä t n i n g a r v a r 3:e till v a r v a r 4 : e v e c k a . De indikatorer som mäts är VRI, b a s a l a hygienrutiner,
korrekta l ä k e m e d e l s o r d i n a t o n e r , n u t r i t i o n s b e d ö m n i n g , t r y c k s å r s b e d ö m n i n g , MRSA-odlingar,
p a t i e n t n o j d h e t o c h p a t i e n t d e l a k t i g h e t . I regel g e n o m f ö r s minst 1 m ä t n i n g p å n å g o n a v i n d i k a t o r e r e n a
v a r j e v e c k a o c h resulterar i ett u p p n å t t "kvalitetsscore" som visualiseras p å f ö r b ä t t r i n g s t a v l a n i f o r m a v
e n t r e n d k u r v a (se Bilaga 41). Resultaten återförs ä v e n p å m o r g o n m ö t e t 1 g å n g / v . I h ä n d e l s e a v a t t
n å g o n indikator börjar svikta u p p r ä t t a s o m e d e l b a r t e n h a n d l i n g s p l a n m e d syfte till a t t återställa
indikatorn i n o m m å l v ä r d e t .
Kliniken har o c k s å infört s.k. f o k u s m å n a d e r d ä r ett flertal aktiviteter ( i n b j u d n a föreläsare,
APT-diskussioner, studiebesök) planeras i n o m specifikt o m r å d e . Exempel p å s å d a n a f o k u s o m r å d e n har
varit "Infarter o c h d r ä n a g e " , "Kvalitetsregister", "VRI", "Basala hygienrutiner" e t c .
Kliniken d e l t a r i G l o b a l Trigger Tool (GTT) d ä r "triggers" för v å r d s k a d o r f å n g a s via j o u r n a l g e n o m g å n g
o c h analyseras m e d a v s e e n d e p å verklig s k a d a . D e t t a instrument a n v ä n d s d o c k ej för
l e v e r t r a n s p l a n t e r a d e p a t i e n t e r d å systemet inte är o p t i m a l t a n p a s s a t för dessa.
Kliniken har ett multiprofessionellt Kvalitets- o c h Patientsäkerhetsråd m e d m ö t e n v a r a n n a n v e c k a d ä r
p a t i e n t s ä k e r h e t s f r å g o r kontinuerligt a v h a n d l a s o c h d ä r avvikelser m e d implikationer för
patientsäkerheten behandlas.
Under 2015 k o m m e r ett s.k. ERP-projekt ( E n h a n c e d R e c o v e r y Program) införas för l e v e r t r a n s p l a n t e r a d e
p a t i e n t e r . D e t t a följer p r i n c i p e r n a för p e r s o n c e n t r e r a d v å r d o c h i n n e b ä r a t t ett " a v t a l " m e d p a t i e n t e n
u p p r ä t t a s p r e o p e r a t i v t o c h a t t p a t i e n t e n ges ö k a d d e l a k t i g h e t i sin e g e n mobilisering. P r o g r a m m e t
i n n e b ä r o c k s å e n h ö g r e g r a d a v standardisering j ä m f ö r t m e d t i d i g a r e vilket förväntas l e d a till
ytterligare f ö r b ä t t r a d p a t i e n t s ä k e r h e t o c h förkortning a v vårdtider. Alla v i d kliniken f ö r e k o m m a n d e
k o m p l i k a t i o n e r o c h v å r d s k a d o r registreras i klinikens kvalitetsregister "Ekvator". R a p p o r t e r från d e t t a
a v s e e n d e t y p k o m p l i k a t i o n e r tas f r a m minst årligen o c h redovisas p å APT, l e d n i n g s g r u p p o c h i KP-råd.
4.2.2.
Redogör för hur enhetens personal deltar i avvikelserapporteringen och hur händelseanalyser genomförs.
V e r k s a m h e t e n följer sjukhusets riktlinjer för avvikelsehanteringsprocessen (se Bilaga 22). D e t t a a r b e t e
har ä v e n beskrivits u n d e r 2.2.2.
All personal u p p m u n t r a s a t t r a p p o r t e r a f ö r e k o m m a n d e avvikelser i sjukhusets
avvikelserapporteringssystem "Händelsevis". Å t e r k o p p l i n g från d e t t a sker p å APT, p å m o r g o n m ö t e n
o c h i KP-rådet. Rent o p e r a t i o n e l l a avvikelser r a p p o r t e r a s dessutom d a g l i g e n p å klinkens
m o r g o n m ö t e o c h d e t beslutas d å o m d e n n a avvikelse också skall l ä g g a s in i Händelsevis eller o m
d e n k a n h a n t e r a s u n d e r p å g å e n d e m ö t e . O m avvikelsen inte registreras i avvikelsesystemet läggs
d e n u p p p å visualiseringstavlan m e d förslag p å å t g ä r d så a t t d e n synliggörs u n d e r l ä n g r e p e r i o d .
Vid särskilt allvarliga avvikelser eller v i d avvikelser som f ö r a n l e d e r e n a n m ä l a n enligt Lex M a r i a
g e n o m f ö r s e n h ä n d e l s e a n a l y s . D e n n a utförs skyndsamt a v e n särskild multiprofessionell g r u p p som
g e n o m f ö r djupintervjuer m e d i n b l a n d a d e p a r t e r o c h d ä r e f t e r sammanställer avvikelseförloppet.
V e r k s a m h e t s c h e f g e r d ä r e f t e r sitt u t l å t a n d e kring h ä n d e l s e v a r e f t e r a n a l y s e n skickas in till e n h e t e n
för Kvalitet & Patientsäkerhet o c h i a k t u e l l a ä r e n d e n ä v e n till IVO.
29(35)
LS 1410-1229
Hur säkerställer enheten att allvarliga avvikelser blir föremål för händelseanalys?
Alla allvarliga avvikelser k o m m e r u p p i s a m b a n d m e d a v v i k e l s e r a p p o r t e r i n g e n p å
Transplantationskirurgiska klinkens m o r g o n m ö t e . I s a m b a n d m e d d e t t a inleds e n diskussion p å vilken
nivå avvikelsen skall hanteras. V e r k s a m h e t s c h e f t a r m e d l e d n i n g från diskussionens utfall beslut o m
h ä n d e l s e a n a l y s o c h / e l l e r Lex M a r i a a n m ä l a n skall g e n o m f ö r a s . Vid oklara fall tas k o n t a k t m e d
c h e f l ä k a r e för s t ö d .
På h e p a t o l o g s e k t i o n e n r a p p o r t e r a s alla allvarliga avvikelser till säkerhetsrådet p å kliniken för analys
och åtgärd.
Allvarliga avvikelser följs r e g e l b u n d e t u p p a v c h e f l ä k a r e n i n o m s t a b e n för Kvalitet & Patientsäkerhet
(K&P) p å sjukhusnivå. Å t e r k o p p l i n g sker till v e r k s a m h e t s c h e f e n i v a r j e enskilt ä r e n d e .
Beskriv vilka aktiva åtgärder som vidtas för att förhindra att en händelse som lett till en avvikelse upprepas.
H a n t e r i n g e n a v avvikelser följer d e n process som beskrivits o v a n . Allvarliga avvikelser lyfts till e n
sjukhusövergripande nivå (K&P) o c h v i d n e g a t i v h ä n d e l s e eller u p p r e p a d e risker görs e n
h ä n d e l s e a n a l y s , alternativt e n riskanalys, initierad a v v e r k s a m h e t s c h e f o c h / e l l e r c h e f l ä k a r e .
A n a l y s g r u p p e n t a r f r a m åtgärdsförslag i enlighet m e d d e n m e t o d som beskrivs i H a n d b o k för
p a t i e n t s ä k e r h e t s a r b e t e (se Bilaga 42). Aktiva å t g ä r d e r som vidtas för a t t förhindra u p p r e p n i n g är:
-
Ä n d r a d e rutiner o c h standardisering a v arbetssätt (se 4.1.1)
F ö r b ä t t r a d k o m m u n i k a t i o n o c h översyn a v r a p p o r t e r i n g s m e t o d e r
Minnesstöd i f o r m a v checklistor
N y a eller ä n d r a d e riktlinjer o c h v å r d p r o g r a m (se 4.1.1)
F ö r b ä t t r a d i n f o r m a t i o n till p a t i e n t e r o c h m e d a r b e t a r e
Utbildning/undervisning
Avvikelser å t e r k o p p l a s till personal p å flera a v klinkens f o r u m o c h registreras skriftligen i
m i n n e s a n t e c k n i n g a r som finns u t l a g d a p å klinikens h e m s i d a . M å n g a avvikelser visualiseras o c k s å
u n d e r v e c k o l å n g p e r i o d p å d e n f l ö d e s t a v l a som tas f r a m v i d v a r j e m o r g o n m ö t e . Avvikelser som
b e d ö m s h a stor risk a t t k u n n a å t e r u p p r e p a s b e h a n d l a s i klinkens KP-råd o c h h a n d l i n g s p l a n för a t t
m i n i m e r a risk för å t e r u p p r e p n i n g . D e t t a k a n i n n e b ä r a beslut o m a t t PM o c h v å r d p r o g r a m revideras
eller a t t nytt PM u p p r ä t t a s .
4.2.3.
Beskriv översiktligt enhetens egenkontrollsystem för registrering av vårdskador (se även 3.2.1.).
Under v a r j e e f t e r m i d d a g s r o n d sker kontinuerligt e n i n r a p p o r t e r i n g i klinkens kvalitetsregister "Ekvator"
a v alla k o m p l i k a t i o n e r som d r a b b a t e n p a t i e n t u n d e r d e senaste 24 t i m m a r n a . D e t t a i n n e f a t t a r
ä v e n d e e v e n t u e l l a v å r d s k a d o r s o m inträffat. Följsamheten till registreringen kontrolleras g e n o m
stickprovskontroller o c h å t e r r a p p o r t e r a s p å m o r g o n m ö t e n . V å r d s k a d o r som u p p k o m m i t till följd a v
avvikelser från g ä l l a n d e rutin r a p p o r t e r a s dessutom i Händelsevis. Här läggs avvikelsen u p p p å
m o r g o n m ö t e t s f l ö d e s t a v l a o c h tas inte bort förrän registrering verkligen skett (kontrolleras a v
verksamhetschef).
Förvissa p a t i e n t g r u p p e r (ej l e v e r t r a n s p l a n t e r a d e ) a n v ä n d s G l o b a l TriggerTool (GTT) för
u p p f å n g a n d e a v e v e n t u e l l a v å r d s k a d o r som ej registrerats p å a n n a n plats.
30(35)
LS 1410-1229
4.2.4.
Beskriv det system eller den rutin som säkerställer att riskanalyser av säkerhetskritiska moment görs vid införandet av ny
teknik.
V i d i n f ö r a n d e a v ny teknik eller n y a arbetssätt o c h d ä r säkerhetskritiska m o m e n t finns g e n o m f ö r s e n
k o n s e k v e n s b e d ö m n i n g d ä r risker analyseras o c h å t g ä r d e r för a t t m i n i m e r a dessa sammanställs. I
s a m b a n d m e d d e n n a görs e n nulägesanalys o c h e n p l a n för uppföljningsanalys m e d a v s e e n d e p å
b l . a . säkerhetskritiska m ä t e t a l / u t f a l l . Tidpunkt för p l a n e r a d u t v ä r d e r i n g bestäms. Alla
konsekvensbedömningar behandlas i samverkansgrupp.
När d e t gäller i n f ö r a n d e a v n y a tekniker i n n e b ä r inte d e t t a sällan a t t träning p å a n n a n e n h e t eller
p å stordjurslab f ö r e g å r kliniskt i n f ö r a n d e o c h att, i s a m b a n d m e d d e t kliniska i n f ö r a n d e t , e n p l a n för
å t e r g å n g till k o n v e n t i o n e l l teknik v i d o f ö r u t s e d d a svårigheter u p p r ä t t a s i f ö r v ä g .
I s a m b a n d m e d i n f ö r a n d e a v ny t e k n i k / m e t o d e r i n o m r a m e n för klinisk studie o c h d ä r
säkerhetskritiska m o m e n t f ö r e k o m m e r är d e t v a n l i g t a t t e n o b e r o e n d e säkerhetskommitte ö v e r v a k a r
studien kontinuerligt. K o m m i t t é n har d å m a n d a t a t t s t o p p a studien o m t e c k e n till säkerhetsbrister ses
i s a m b a n d m e d d e n n y a teknikens i n f ö r a n d e .
Ansvaret för a t t g e n o m f ö r a risk- o c h h ä n d e l s e a n a l y s e r ligger p å d e enskilda v e r k s a m h e t e r n a . K&P
bistår m e d kunskaps- o c h m e t o d s t ö d i a r b e t e t .
4.2.5.
Ingår enhetens patientsäkerhetsmål och måluppfyllelse som en del av klinikens verksamhetsplan och verksamhetsberättelse?
Som ett a v Transplantationskirurgiska klinikens 5 d e l m å l i v e r k s a m h e t s p l a n e n för 2015 (se Bilaga 43)
i n g å r a t t "vi skall s k a p a e n högkvalitetskultur i n o m hela v å r verksamhet". I d e t t a ligger bl.a. e n
aktivitet som g å r ut p å a t t "alla skall k ä n n a till, förstå o c h a r b e t a för a t t u p p f y l l a d e kvalitetsmått som
gäller för sjukhuset o c h v å r e g e n verksamhet". Vi har o c k s å i VP listat aktiviter kring hur vi skall säkra
k o m p e t e n s u t v e c k l i n g hos v å r personal samt i n f ö r a n d e t a v p e r s o n c e n t r e r a d v å r d . Parallellt har vi
dessutom e n aktivitet kring u t v e c k l i n g a v v å r a viktigaste utfallsmått o c h s a m m a n t a g e t syftar dessa
aktiviteter till a t t f ö r h å l l a n d e n som bidrar till ö k a d p a t i e n t s ä k e r h e t b å d e mäts, registreras o c h
utvecklas i positiv riktning (se Bilaga 43).
I verksamhetsplanens styrkort följer vi månadsvis "kvalitetsscore" enligt uppföljningsmall o c h
" p a t i e n t n o j d h e t p å m o t t a g n i n g e n " s a m t kvartalsvis " a n d e l läkare som g e n o m g å t t HLR-utbildning
senaste året", " a n d e l l e v e r t r a n s p l a n t e r a d e p a t i e n t e r som g e n o m g å t t gallvägsstriktur i n o m 1 år", " l å r s
p a t i e n t ö v e r l e v n a d v i d levertransplantion" o c h " a n d e l k o m p l e t t ifyllda formulär i Ekvator".
I klinikens kvalitetsbokslut d o k u m e n t e r a s d e kvalitets- o c h patientsäkerhetsresultat som inrapporteras
c e n t r a l t till sjukhusets KP-råd.
Patientsäkerhetsmål i n g å r tydligt i GastroCentrums v e r k s a m h e t s p l a n :
Vi g e r säker v å r d :
• Vi har h a l v e r a t a n t a l e t v å r d s k a d o r
• Vi har e n nationellt l e d a n d e patientsäkerhetskultur
• Vi har e n sund o c h hållbar o r g a n i s a t i o n
31(35)
LS 1410-1229
4.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård
V å r d o c h b e h a n d l i n g ska så l å n g t d e t ä r m ö j l i g t u t f o r m a s o c h g e n o m f ö r a s i s a m r å d m e d
p a t i e n t e n . Patientfokuserad hälso- o c h sjukvård i n n e b ä r a t t v å r d e n ges m e d respekt o c h
l y h ö r d h e t f ö r i n d i v i d e n s b e h o v , f ö r v ä n t n i n g a r o c h v ä r d e r i n g a r s a m t a t t d e t t a v ä g s in i d e
kliniska b e s l u t e n . P a t i e n t e n ska g e s i n d i v i d u e l l t a n p a s s a d i n f o r m a t i o n o m sitt h ä l s o t i l l s t å n d
o c h o m d e aktuella m e t o d e r n a förundersökning, vård o c h behandling.
4.3.1.
Beskriv hur enheten säkerställer att varje patient bemöts utifrån sina specifika behov, förväntningar och värderingar
Se s e p a r a t d o k u m e n t : 4.3.1,
4.3.2.
Beskriv enhetens individuellt anpassade information om vård- och behandlingsmetoder för patienter
aktuella för levertransplantation. Redogörelsen bör exemplifiera hela vårdförloppet.
Alla p a t i e n t e r som utreds inför l e v e r t r a n s p l a n t a t i o n erhåller individuell muntlig i n f o r m a t i o n kring
b e h a n d l i n g e n vid u p p r e p a d e tillfällen i v å r d f ö r l o p p e t , oftast tillsammans m e d n ä r s t å e n d e .
I n f o r m a t i o n f ö r m e d l a s u n d e r u t r e d n i n g e n a v h e p a t o l o g , anestesiolog, transplantationskirurg,
kurator, kontaktsjuksköterska o c h dietist. Parallellt m e d d e t t a erhåller p a t i e n t e n ä v e n skriftlig
informationsbroschyr kring i n g r e p p e t som reviderats 2012 (Bilaga 45). En l i k n a n d e broschyr kring
l e v e r d o n a t i o n har tagits f r a m 2012 (Bilaga 46). För p a t i e n t e r som inte behärskar svenska språket
b o k a s f ö r l ä n g d tolkservice v i d minst 2 s e p a r a t a tillfällen för g e m e n s a m g e n o m g å n g a v broschyren
o c h i n f o r m a t i o n kring u t r e d n i n g s g å n g e n s olika s t e g . Möjlighet a t t a n v ä n d a d e n w e b b a s e r a d e
i n f o r m a t i o n s p l a t t f o r m e n OTIS finns o c k s å d ä r p a t i e n t e n k a n klicka sig f r a m till svar p å olika frågor.
Utredningsfasen avslutas m e d t r a n s p l a n t a t i o n s b e d ö m n i n g e n d ä r p a t i e n t o c h a n h ö r i g a är
n ä r v a r a n d e tillsammans m e d hela d e t multidisciplinära o c h multiprofessionella v å r d t e a m e t . Under
d e n n a b e d ö m n i n g ges g o d tid till ytterligare individuellt a n p a s s a d i n f o r m a t i o n .
Under v ä n t e t i d e n k o n t a k t a s p a t i e n t e n r e g e l b u n d e t a v kontaktsjuksköterska för u p p d a t e r i n g a v
p a t i e n t e n s hälsostatus. I s a m b a n d m e d inskrivning träffar p a t i e n t e n sjuksköterska o c h läkare d ä r m e r
k o r t f a t t a d i n f o r m a t i o n kring b e h a n d l i n g e n s fortsatta f ö r l o p p ges. Postoperativt ges d a g l i g
i n f o r m a t i o n i s a m b a n d m e d r o n d s a m t m e r utförligt v i d utskrivningssamtalet som sker tillsammans
m e d n ä r s t å e n d e . Efter utskrivning erhåller p a t i e n t e n kontinuerlig i n f o r m a t i o n i s a m b a n d m e d
m o t t a g n i n g s b e s ö k e n s a m t via p a t i e n t k o o r d i n a t o r som u t g ö r p a t i e n t e n s fasta v å r d k o n t a k t .
32(35)
LS 1410-1229
4.3.3.
Beskriv kortfattat enhetens arbete med att följa upp och utvärdera bemötande, delaktighet och kommunikation i
vårdprocessen utifrån patientens förutsättningar och behov.
B e m ö t a n d e , d e l a k t i g h e t o c h k o m m u n i k a t i o n i utvärderas i d e m i n i e n k ä t e r som u t g å r c e n t r a l t från
sjukhusets c e n t r a l a funktion för Kvalitet & Patientsäkerhet d ä r m ä t i n t e r v a l l e n nyligen förtätats från
v a r 6:e m å n a d till v a r 3 : e m å n a d (se e x e m p e l i Bilaga 47). Resultatet visualiseras p å klinikens
uppföljningsmall för kvalitet o c h ingår som d e l i klinikens "kvalitetsscore". P a t i e n t n o j d h e t o c h
p a t i e n t d e l a k t i g h e t ingår dessutom i klinikens kvalitetsindex o c h följs som s å d a n t u p p p å divisionens
klinikuppföljningsmöten. Alla resultat visualiseras p å klinikens f l ö d e s t a v l a .
B e m ö t a n d e , d e l a k t i g h e t o c h k o m m u n i k a t i o n ingår också s o m d e l f r å g o r i d e n nationella
p a t i e n t e n k ä t e n som g e n o m f ö r s 1 g å n g / å r o c h resultatet a v d e n n a följs u p p i APT, l e d n i n g s g r u p p
o c h KP-råd.
I n o m ö p p e n v å r d e n har vi infört e n kontinuerlig p a t i e n t n ö j d h e t s m ä t n i n g via stationär iPad p l a c e r a d i
tidsbeställningen. Patienten k a n d ä r g r a d e r a sitt intryck a v b e s ö k e t i e n skala 1-5 s a m t ges u t r y m m e
a t t skriva e g n a k o m m e n t a r e r . Utvärdering a v resultatet sker veckovis p å u p p f ö l j n i n g s m ö t e n .
Kliniken har ett p a t i e n t r å d m e d m ö t e n 4 g å n g e r / å r d ä r r e p r e s e n t a n t e r för d e olika
p a t i e n t f ö r e n i n g a r n a tillfrågas kring ö n s k v ä r d a förbättringsinitiativ i v å r d e n o c h d ä r b e m ö t a n d e o c h
delaktighetsfrågor ofta avhandlas.
Ge exempel på enhetens förbättringsarbete avseende bemötande, delaktighet och kommunikation i
vårdprocessen.
Se 4.3.1 o c h 4.3.3 (Patient n ä r v a r a n d e i r o n d r u m , p a t i e n t n ö j d h e t s m ä t n i n g via iPad). När d e t gäller
k o m m u n i k a t i o n har vi infört SBAR v i d ö v e r r a p p o r t e r i n g o c h som m o d e l l för v e c k o - o c h
daganteckningar.
System f ö r S M S - p å m i n n e l s e r h a r i m p l e m e n t e r a t s p å t r a n s p l a n t a t i o n s m o t t a g n i n g e n . I tillägg h a r e n
ö p p e n telefonlinje införts.
I ö p p e n v å r d e n får p a t i e n t e n t i l l g å n g till sina provsvar före l ä k a r b e s ö k e t o c h har d å större m ö j l i g h e t
a t t ställa r e l e v a n t a frågor.
Planering för i n f ö r a n d e a v ERP för l e v e r t r a n s p l a n t e r a d e p a t i e n t e r p å g å r o c h förväntas g e e n
avsevärt ö k a d delaktighet.
V i a "Mina v å r d k o n t a k t e r " g e r p a t i e n t e n möjlighet a t t enkelt beställa r e c e p t , a v - o c h o m b o k a tid
s a m t ställa f r å g o r till läkare.
33(35)
LS 1410-1229
4.4 Jämlik hälso- o c h sjukvård
J ä m l i k h ä l s o - o c h s j u k v å r d i n n e b ä r a t t v å r d e n t i l l h a n d a h å l l s o c h f ö r d e l a s p å lika villkor f ö r
a l l a . V å r d e n s k a g e s m e d r e s p e k t f ö r a l l a m ä n n i s k o r s lika v ä r d e o c h f ö r d e n e n s k i l d a
m ä n n i s k a n s v ä r d i g h e t . D e n s o m h a r d e t s t ö r s t a b e h o v e t s k a f å f ö r e t r ä d e till v å r d .
4.4.1.
Beskriv enhetens arbete med att säkerställa att vården ges på lika villkor för samtliga patienter oavsett geografisk
hemort.
4.4.2.
Redogör för enhetens möjligheter för att bereda plats för patientens närstående som reser långväga
(ex. patienthotell)?
Karolinska Universitetssjukhuset har t i l l g å n g till ett n ä r l i g g a n d e p a t i e n t h o t e l l som a n v ä n d s för
n ä r s t å e n d e till p a t i e n t e r som g e n o m g å r l e v e r t r a n s p l a n t a t i o n . För u t o m l ä n s p a t i e n t e r som planeras
för l e v e r t r o n s p l a n t a t i o n s u t r e d n i n g tas f r å g a n u p p v i d p l a n e r i n g e n o c h såväl p a t i e n t som a n h ö r i g a
k a n d å b e r e d a s plats i d e t t a . Svårt sjuka l e v e r p a t i e n t e r o c h u t o m l ä n s p a t i e n t e r som g e n o m g å r
t r a n s p l a n t a t i o n s u t r e d n i n g v å r d a s p å e n enkel sal p å e n n y r e n o v e r a d a v d e l n i n g m e d m ö j l i g h e t till
ö v e r n a t t n i n g för n ä r s t å e n d e v i d b e h o v .
När d e t gäller b a r n som g e n o m g å r l e v e r t r a n s p l a n t a t i o n finns o c k s å m ö j l i g h e t a t t h ä r b e r g e r a e n
f ö r ä l d e r p å p a t i e n t r u m m e t i anslutning till slutenvårdstillfället. Inom o m r å d e t finns ä v e n Ronald
M c D o n a l d House som är särskilt u p p s k a t t a t a v familjer m e d b a r n som g e n o m g å t t
l e v e r t r a n s p l a n t a t i o n o c h d ä r b e h o v a v f ö r l ä n g d u p p f ö l j n i n g i hemlik miljö föreligger.
34(35)
LS 1410-1229
4.5. Hälso- o c h sjukvård I rimlig tid
Hälso- o c h s j u k v å r d i rimlig tid i n n e b ä r a t t i n g e n p a t i e n t ska b e h ö v a v ä n t a oskälig t i d p å
d e n v å r d s o m h a n eller h o n h a r b e h o v a v .
4.5.1.
Hur mäts, följs upp och rapporteras väntetider för planerade uppföljningsbesök för rikssjukvårdspatienter?
Sjukhuset m ä t e r kontinuerligt återbesöksköer (+10% i n o m m å l d a t u m ) o c h utfallet r a p p o r t e r a s e n
g å n g / m å n a d i s a m b a n d m e d divisonsledningsmöten. Transplantationskirurgiska klinken har i dessa
m ä t n i n g a r i n g a köer som inte b e r o r p å p a t i e n t v a l d v ä n t a n . Kliniken har möjlighet a t t m e d kort varsel
a n p a s s a a n t a l e t m o t t a g n i n g s t i d e r efter b e h o v .
4.5.2.
Beskriv de åtgärder som, baserat på analys av handläggningstider, vidtagits för att samtliga patienter ska kunna
beredas vård inom medicinskt motiverad tid.
U t r e d n i n g s k a p a c i t e t e n för levertransplantation har gradvis ö k a t g e n o m å r e n o c h för n ä r v a r a n d e
finns i n g e n fastställd ö v r e gräns för d e n n a . Ett o m f a t t a n d e d o n a t i o n s f r ä m j a n d e a r b e t e har
g e n o m f ö r t s i n o m SLL vilket resulterat i ö k a d o r g a n t i l l g å n g u n d e r 2014 o c h 2015. Det finns för
n ä r v a r a n d e i n g a v ä n t e t i d e r för p l a n e r a d e å t e r b e s ö k efter g e n o m f ö r d t r a n s p l a n t a t i o n .
Barn som v ä n t a r p å t r a n s p l a n t a t i o n :
1. V å r d p r o g r a m för u t r e d n i n g a v l e v a n d e d o n a t o r e r fastställt 2013/14
2. "Shared o r g a n VL" ( g e m e n s a m nationell väntelista för b a r n som k a n t a e m o t d e l a v lever som i
övrigt a n v ä n d s för a n n a n p a t i e n t ) för a t t ö k a a n v ä n d a n d e t a v tillgängliga donatorslevrar.
35(35)

Stockholms läns landsting Ansökan till Socialstyrelsen om att

Transcription

Similar documents

Mall för projektbeskrivning

Steg 1: Ett roligt namn (boktitel):

Prov på nervsystemet, år 9

Inläsningsblad fysik, energi

Repetitionsuppgifter Kroppen

Verksamhetsblad Klinisk fysiologi

Årets Produktutveckling

Arbetsblad-Elevator-Pitch-Worksheet-svenska-Almi

Klagomålsblankett - Eudora Internationella Förskola

Kapitel 3 – Den öde ön Du har precis kommit fram till en tillsynes