Kompetensförsörjning i Cancervården

Comments

Transcription

Kompetensförsörjning i Cancervården
Ett samarbete i
Västra sjukvårdsregionen
Kompetensförsörjning i
Cancervården
– kompetensförsörjning ur ett processperspektiv
Maj 2015
EN NYCKELFRÅGA FÖR FRAMTIDENS SJUKVÅRD
Tillgången på personal med rätt kompetens är en nyckelfråga för att klara framtidens
cancervård. I detta dokument sammanfattas den analys av kompetensförsörjningen i
Västra sjukvårdsregionen som genomfördes vid Regionalt cancercentrum väst under
2014. Analysen utgår från ett processperspektiv och har genomförts av Viktoria
Stalfors, HR-specialist i Västra Götalandsregionen, tillsammans med regionala
processägare och vårdprocessgrupper. Dokumentet är ett underlag till den regionala
utvecklingsplanen.
Resultaten av den inventering som har gjorts pekar på brister i kompetensförsörjningen. Eftersom en del av uppgifterna, i kraft av fattade beslut såsom
regionuppdrag redan är inaktuella, belyser rapporten också på svårigheterna att
formulera långsiktiga planer utifrån punktanalyser. Rapporten leder fram till
formuleringen av en regionövergripande strategi för kompetensförsörjning ur ett
processperspektiv som kompletterar ansvaret som ligger i linjeorganisationens ansvar
för resursplanering på kort och långsikt.
Nils Conradi
Verksamhetschef
Regionalt cancercentrum väst
Regionalt cancercentrum väst
Post: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 413 45 Göteborg Besök: Medicinaregatan 18 G | Telefon: 010-­‐441 28 23 Fax: 031-­‐20 92 50 | E-­‐post: [email protected] | www.rccvast.se
Ett samarbete i Västra Sjukvårdsregionen
Innehållsförteckning
DEL 1: REGIONAL STRATEGI ..................................................................................... 4
1.1. Regional strategi för kompetensförsörjning ur ett processperspektiv ..................... 4
DEL 2: INVENTERING AV NULÄGE 2014 ................................................................... 6
2.1 Primärvård .............................................................................................................. 6
2.2 Barncancer ............................................................................................................. 8
2.3
Bröstcancer .......................................................................................................... 11
2.4
Primärtumör okänd ............................................................................................... 16
2.5
Blodcancer (Leukemi, lymfom, myelom)............................................................... 17
2.6
Primära tumörer i centrala nervsystemet .............................................................. 21
2.7
Tyreoideacancer och Huvud-Halscancer.............................................................. 25
2.7.1 Tyreoideacancer ....................................................................................................... 25
2.7.2 Huvud-halscancer ..................................................................................................... 27
2.8
Kolorektalcancer................................................................................................... 30
2.9
Koloskopi .............................................................................................................. 31
2.10 Lungcancer .......................................................................................................... 31
2.11 Malignt melanom .................................................................................................. 34
2.12 Mammografi ......................................................................................................... 37
2.13 Palliativ vård ......................................................................................................... 38
2.14 URO-onkologi ....................................................................................................... 42
2.14.1 Blåscancer .............................................................................................................. 42
2.14.2 Peniscancer ............................................................................................................ 43
2.14.3 Testikelcancer ......................................................................................................... 43
2.14.4 Njurcancer ............................................................................................................... 44
2.14.5 Prostatacancer ........................................................................................................ 47
2.15 Övre Gastro-cancer ............................................................................................. 50
2.15.1 Esofagus- och ventrikelcancer ................................................................................ 50
2.15.2 Pankreascancer ...................................................................................................... 53
2.15.3 Lever- och gallvägscancer ...................................................................................... 55
2.15.4 Neuroendokrina buktumörer och buksarkom .......................................................... 59
2.16 Kompetensförsörjning - sammanställning från processägarinternat 23 okt 2014 . 62
2.16.1 Reflektion ................................................................................................................ 62
2.16.2 Prioritering ............................................................................................................... 63
2.16.3 Följande verktyg behövs för att fortsätta arbeta vidare ........................................... 69
2.16.4 Vad kan RCC stötta upp med? ............................................................................... 69
DEL 3: EXEMPEL KOLOREKTALCANCER ............................................................... 70
3.1 Summering processturné kolorektalcancer .......................................................... 70
3
DEL 1: REGIONAL STRATEGI
1.1. REGIONAL STRATEGI FÖR KOMPETENSFÖRSÖRJNING UR ETT PROCESSPERSPEKTIV
Kompetensförsörjning inom cancersjukvården har sin utgångspunkt i Ledningssystem
för kompetensförsörjning Svensk Standard SS 624070, som beskriver ett
processorienterat arbetssätt för att försörja organisationen med rätt kompetens.
Kompetensförsörjningsprocessen kan beskrivas som en årlig process som är
integrerad med verksamhetsplanering och budgetprocess. Det innebär att behovet av
kompetens styrs av de mål som formuleras i och för verksamheten. Kompetensbehovet måste därför anpassas efter verksamhetens kunskapsutveckling och
ekonomiska ramar.
Utöver att identifiera kompetensbehov för cancersjukvården på kort och lång sikt
och föreslå åtgärder, så är den stora utmaningen att skapa en styrning och lärande
samt hitta samarbetsformer som stödjer ett processorienterat och värdebaserat
arbetssätt. Samtliga förvaltningar som berörs har en funktionell linjeorganisation där
verksamheten planeras och resurser fördelas utifrån respektive förvaltning,
verksamhet och avdelning. Processorienterat arbete innebär att titta på
organisationen ur ett horisontellt perspektiv och cancerprocesserna skär ofta genom
flera verksamheter och även olika sjukhus. Det innebär att det kan finnas
konkurrerande målsättningar, krav och behov som motverkar processarbetet och
målsättningarna inom cancersjukvården.
Inom projektet gjordes en kompetensinventering (del 1) och en prioritering av
insatser för ökad rekrytering och bibehållande av kompetens (del 2). I denna rapport
finns också ett exempel på hur kompetensförsörjning ur ett processperspektiv kan
överföras till linjeorganisationen i lokala dialogmöten.
Sammanfattningsvis konstateras att det som bör vara RCCs och de regionala
processägarnas specifika bidrag är att
a) formulera funktionella krav på olika vårdenheter utifrån ett processperspektiv samt
b) att medverka vid utvärderingen och uppföljning. Det ställer extra stora krav på att
föra en konstruktiv dialog som skapar samsyn, så att verksamhetsföreträdare fattar
beslut i linje med cancerprocessens mål.
4
Inriktning för fortsatt strategiskt arbete:
• Den regionala utvecklingsplanen inkluderar övergripande inriktningsmål för
kompetensförsörjningen. Detta blir ett enhetligt sätt att lyfta
kompetensförsörjningsfrågan i olika forum, exempelvis sektorsråden.
• Arbetet inom RCC innebär att analysera och ge verksamheten beslutsunderlag
utifrån ett processperspektiv. Verksamheten ansvarar för att planera och
genomföra åtgärder. RCC följer upp resultatet och tar med sig det in i nästa
analysfas.
• Bra om det utses lokala processägare som kan hjälpa till att föra dialogen med
verksamhetsföreträdare.
• Formulera funktionella krav för respektive process, så att en basal nivå finns.
• Regionala och lokala vårdprocessdialoger är de främsta forumen där analys
presenteras och uppföljning sker. Viktigt att verksamhetschefer deltar vi de
lokala mötena.
5
DEL 2: INVENTERING AV NULÄGE 2014
2.1 PRIMÄRVÅRD
För att förstå betydelsen av allmänläkare för cancervården, måste man känna till att
majoriteten av alla cancerfall, cirka två tredjedelar, diagnosticeras inom primärvården
även om den slutliga diagnosen och behandlingen sker på sjukhus eller specialistklinik
(1-5). Dock är cancer en sällsynt fågel i allmänläkarens vardag, och varje år
diagnosticerar en heltidsarbetande allmänläkare ett fall av vardera kolorektal- bröstoch prostatacancer samt en lungcancer vartannat år (1, 6). För de flesta cancerformer
gäller att tidigare diagnos innebär tidigare insatt behandling och i de flesta fall bättre
prognos för patienten.
Enligt ett riksdagsbeslut som resulterat i 5§ Hälso- och Sjukvårdslagen ska
befolkningen ha rätt att välja en fast läkare i primärvården. För att kunna leva upp till
det kravet sattes målet att det 2008 ska finnas en läkartäthet i primärvården
motsvarande en fast läkare per 1500 listade patienter. Utifrån detta beslut gjorde
Läkarförbundet en undersökning av allmänläkarbemanningen i form av en enkät som
besvarades av verksamhetschefer i primärvården hösten 2012. Resultatet presenterades
i Läkarförbundets undersökning av primärvårdens läkarbemanning våren 2013 (7).
Undersökningens huvudresultat var:
1. Det saknas 1400 heltidsarbetande specialistläkare i primärvården (30 procent)
för att nå det mål riksdagen slagit fast för år 2008.
2. Nuvarande antal ST-­‐läkare vid vårdcentralerna är otillräckligt för att täcka det
framtida behovet av specialistläkare i primärvården. Om vårdcentralernas
uppdrag är oförändrat till år 2017 måste antalet ST-läkare öka med 50
procent. Om uppdraget utökas så det krävs en specialist per 1500 listade i
befolkningen behöver antalet ST-läkare nästan fördubblas.
I rapporten angav verksamhetscheferna för vårdcentralerna i VGR att år 2012 fanns
143 vakanser och 43 procent av verksamhetscheferna angav att de både hade råd och
behov att anställa fler specialistläkare. En ögonblicksbild en tisdag i oktober/
november 2012 visade att 40 procent av vårdcentralerna i VGR anlitat hyrläkare.
Socialstyrelsens Nationella planeringsstödet 2013 gjorde prognosen vad gäller läkare att
antalet specialister totalt sett kommer att öka med 18 procent fram till 2025, men
antalet allmänläkare väntas minska med 32 procent fram till år 2025 om prognosens
förutsättningar infrias (8). Allmänmedicin är den specialitet som har högst andel i
åldersgruppen 55 år och äldre. Orsaken till minskningen av allmänläkarkåren
analyseras inte närmare. Men den huvudsakliga bakgrunden är troligen både
åldersfördelningen och att ST-utbildningen inte dimensioneras utifrån avgångarna.
Hur ser behovet av allmänläkarspecialister ut för Västra Götalandsregionen?
Enligt beräkningar i Cognos planning från HR-strategiska avdelningen på
regionkansliet, är bristen för år 2014 på distriktsläkare/specialist i allmänmedicin och
ST-­läkare 129 tillsvidareanställda årsarbetare. Prognosen för år 2021 är en brist på 400
specialister i allmänmedicin. Dock har man i prognosen från och med åren 2019-2021
endast gjort en uppskattning av personalomsättningen och inte alls räknat på
pensionsavgångar eller nytillskott av ST-­läkare.
6
Det finns ingen anledning att tro att de nationella prognoserna vad gäller
allmänläkarbehov gjorda av Socialstyrelsen och Läkarförbundet inte gäller för Västra
Götalandsregionen. Därför uppskattar jag att det verkliga underskottet i Västra
Götalandsregionen av allmänläkarspecialister inkl. ST-läkare fram till år 2021 inte är
400, utan mist 30 procent högre det vill säga 520 tillsvidareanställda årsarbetare.
Referenser
1. Månsson J. The diagnostic process of cancer from the general practitioner's point of view,
Göteborgs Universitet; 1999.
2. Hansen RP. Delay in the diagnosis of cancer: University of Aarhus, Denmark; 2008
3. Allgar VL, Neal RD. Delays in the diagnosis of six cancers: analysis of data from the
National Survey of NHS Patients: Cancer. British journal of cancer.
2005;92(11):1959-70. Epub 2005/05/05.
4. Vedsted P Fau -­ Hansen RP, Hansen Rp Fau -­ Bro F, Bro F. [General practice and
early cancer diagnosis]. (1603-­‐6824 (Electronic)).
5. Lyratzopoulos G, Neal RD, Barbiere JM, Rubin GP, Abel GA. Variation in
number of general practitioner consultations before hospital referral for cancer: findings from
the 2010 National Cancer Patient Experience Survey in England. The lancet oncology.
2012;13(4):353-­‐65. Epub 2012/03/01.
6. Holtedahl KA. Early diagnosis of cancer in general practice-­‐a manual. Berlin Heidelberg:
Springer-­‐Verlag; 1990.
7. http://www.slf.se/Pages/62655/Primärvårdensprocent20läkarbemanning_rap
port_mars2013.pdf
7
2.2 BARNCANCER – SUMMERING BEMANNING/BEHOV
2.2.1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Yrkes-­‐ kategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt Läkare Barnonkolog • 9,3 tjänster varav 6,5 är tillsatta. • En ST-­‐tjänst 50 procent klinik tillsatt. • Alla arbetar ej heltid med barncancererprocessen. • Två pensions-­‐
avgångar 2014 • 2 pensions-­‐
avgångar inom 5-­‐10 år • Akut rekrytering 2,5 tjänster • 3 personer inom 5 år 18 barn-­‐
onkologer/ gren-­‐ST behövs för att täcka behoven ST-­‐läkare • 1 har gjort sub-­‐specialist för ett år sedan. • 4 inom barnmedicin varav 2 kan börja sub-­‐
specialist om 2 år. Föräldraledig Nyrekrytering av 2 ST-­‐läkare Röntgen, egen på DSBUS Hemsjukhusen gör mycket röntgen (som eftergranskas på DSBUS) vid uppföljning. Fungerar väldigt bra! Patolog Läkare med speciell Kompetens. Omfattande nyrekrytering har nyligen genomförts Benmärgslabb 1 pensionsavgång Behov av 1-­‐2 inom 5 år specialistläkare Sjuksköterskor Specialist-­‐ utbildad barnmedicin 30 procent av alla anställda sjuksköterskor. Behov att minst 70 procent av sjuk-­‐
sköterskorna är vidareutbildade. Konsult-­‐
sjuksköterska 3 personer (2 tjänst). Finansieras av BCF! Kontakt-­‐
sjuksköterska Finns ej idag. Ersätts av konsultsjuksköterska. Koordinatorer 3 personer (2,5 tjänst). 6 personer Barnsköterskor Sekreterare 3 deltidsuppdrag kopplat till barncancerprocessen. Psykolog Konsultbasis Cirka 50 procent Brist, behovet mycket större. 1 heltidstjänst. Länssjukhusen kan ta ansvar för sina patienter. Kurator Konsultbasis 2 personer på deltid Behov större än tillgången. Lekterapeut och Lärare Fungerar bra. Länssjukhusen kan ta ansvar för sina patienter Syskonstödjare 1 person, fungerar bra. Finansieras av BCF. 8
Ytterligare verksamheter inom DSBUS som är involverade i barncancerprocessen:
• Radiologin – uppföljning och diagnostik. PET görs på Sahlgrenska. Röntgen gör även
en del biopsier
• Klinisk fysiologi – diagnostik
• Barnnarkos: Mycket involverade då barn behöver sövas både för små och större ingrepp.
• Kirurgi – gör mycket operationer av tumörer och större biopsier. De som framför allt är
involverade är neurokirurgi, Öron- näsa- hals och tumörortopedi som görs på
Sahlgrenska.
2.2.2 Norra Älvsborgs Länssjukhus
Yrkes-­‐ kategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Läkare Barnonkolog 2 barnmedicin-­‐
80 procent tjänst specialister varav en med lång barnonkolog-­‐
totalt. erfarenhet samt 2 under utbildning. Alla arbetar deltid med barnonkologi. Går i pension inom 5 år Sjuksköterska Gått nationell utbildning i barnonkologi. Pension inom 10 år 2 sjuksköterskor delar på 100 procent tjänst (dagtid vardag) Behov kort sikt Behov lång sikt Psykolog Finns för hela barnkliniken Kurator Finns för hela barnkliniken 2.2.3 Södra Älvsborgs Sjukhus
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt Läkare Barnonkolog 1 barnonkolog på 75 procent. Ytterligare 2 läkare cirka 15 procent, respektive 25 procent. Sjuksköterska Gått nationell utbildning i barnonkologi. 2 barnsjuksköterskor. Psykolog Finns för hela barnkliniken. Pension snart, efterträdare finns. Kurator Finns för hela barnkliniken 80 procent. Oklart när pension. 2.2.4 Skaraborgs Sjukhus
Yrkes-­‐ kategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Läkare Barnonkolog Ingen barnonkolog Två barnläkare på deltid En pensions-­‐
avgång inom cirka 2 år Ytterligare barn-­‐
läkare med barn-­‐
onkologiintresse behövs snarast. Sjuksköterska Gått nationell utbildning i barnonkologi. 2 barnsjuksköterskor En pensions-­‐
avgång inom 5-­‐-­‐-­‐10 år Psykolog Finns för hela barnkliniken Kurator Finns för hela barnkliniken 9
Behov lång sikt 2.2.5 Hallands Sjukhus, Halmstad
Yrkes-­‐ kategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt Läkare Barnonkolog Sjuksköterska Gått nationell utbildning i barnonkologi En barnonkolog deltid. Ytterligare 2 läkare som arbetar deltid med barnonkologi 2 barnsjuksköterskor Psykolog Finns för hela barnkliniken Kurator Finns för hela barnkliniken 2.2.6 Jönköping
Yrkes-­‐
kategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Läkare Barnonkolog En barnonkolog deltid. Totalt 3 personer på 1,25 tjänster för barnonkologi (övriga 3 har gått kurs samt praktiserat i Gbg) Barnonkolog pension inom 10 år Sjuksköterska Gått nationell utbildning i barnonkologi 2 barnsjuksköterskor + 2 påbörjar nationell utbildning 2014 En SSK pension inom 5-­‐-­‐-­‐10 år Psykolog Finns för hela barnkliniken Kurator Finns för hela barnkliniken Behov kort sikt Behov lång sikt Behov kort sikt Behov lång sikt 2.2.7 Karlstad
Yrkes-­‐ kategori Funktion Nuläge Läkare Barnonkolog 2 barnläkare delar på deltidstjänst 80-­‐100procent Sjuksköterska Kontakt-­‐
sjuksköterska har cytostatika-­‐
körkort och utgör kontakt-­‐
person. 2 heltidstjänster på dagvården fördelat på 3 personer. Vårdavdelningen 1 heltidstjänst fördelat på 2 personer. Psykolog Kurator Förutsägbara förändringar En pensionsavgång inom 5-­‐10 år Finns på hela barnkliniken Finns på hela barnkliniken 10
2.2.8 Kompetensförsörjningsåtgärder
Identifiera möjliga arbetsbesparande verktyg eller arbetssätt i de olika delarna i processen.
Ge förslag på kompetensförstärkande åtgärder inom de olika förvaltningarna eller på
regional nivå. Åtgärderna kan vara på kort sikt (1 år) och lång sikt (5 år). Motivera
förslagen.
Lösningsförslag
Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå Brist på barnonkologer Frigöra läkarresurser Införa mer administrativt stöd för att avlasta läkare. Utlandsrekrytering. Kommande pensionsavgångar inom läkargruppen Rekrytera färdig specialist i barnonkologi. Barnonkologer Kunskapsöverföring från äldre till yngre läkare. För att kunna utbilda i den kliniska vardagen krävs att fler läkare kan vara i tjänst samtidigt. Barnonkologer Rekrytera ST-­‐läkare, hitta kandidater som är intresserade av att fördjupa sig inom barnonkologi och hematologi. Brist på barnsjuksköterskor Barnsjuksköterska Rekrytera. Barnsjuksköterska Höja kompetensen hos befintliga sjuksköterskor. Göra barnvidareutbildning attraktiv! Skapa karriärvägar för ökad attraktion genom fler specialistsjuksköterskor tjänster/uppdrag. Få möjlighet att dela tjänster med forskning för att öka attraktionen. Fortsätta att undervisa den personal som finns på länssjukhusen för att de ska kunna fortsätta hantera patienter lokalt. Se till att länssjukhusen fortsätter ta stort psykolog och kuratorstöd. Barnsjuksköterska Barnsjuksköterska Ökat antal patienter Viktigt med tillräckligt många vårdplatser. Mycket tungt att behandla patienter på andra vårdavdelningar. Psykolog och kurator 2.3 BRÖSTCANCER – SUMMERING BEMANNING/BEHOV
2.3.1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Kirurg Fler personer, men profilerade på olika saker, be-­‐
dömning vid MDT. Onkolog Inriktning bröstcancer Bedömning vid MDT. 0,4 tjänster Radiolog Bedömning vid MDT. 0,4 tjänster Patolog Sjuksköterska MDT Kontakt-­‐
sjuksköterska Nationella riktlinjer. 4,3 tjänster Undersköterska Sekreterare INCA-­‐
registrering och annat. 11
Behov kort sikt Behov lång sikt 2.3.2 Norra Älvsborgs Länssjukhus
Cirka 600 cancerfall per år
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt Kirurg 4 specialister, varav 3 även har andra arbetsuppgifter 25-­‐50 procent. En pension inom 5 år, eventuell rekrytering av 1-­‐2 specialister närmaste året. 1-­‐2 3-­‐4 Onkolog Inriktning bröstcancer Brist på onkologer gör att många patienter kommer till onkologen, SU för bedömning. Bedömning vid MDT Behöver diskuteras vid VP-­‐
gruppmöte Radiolog • 4, varav 1 nybörjare. • Tjänst 100 procent (inklusive jour), • 55 procent, 50 procent respektive 75 procent (nybörjare) 1 pensionsavgång om cirka 5 år (50 procent) 1 1 minst 50 procent Patolog 1 tjänst 100 procent, delas mellan 4 läkare. 1 BMA 100 procent, delas mellan 5 BMA. Ingen planerad 0 1-­‐2 3 st 100procent, 1 deltid 90 procent, 1 deltid 82,5 procent, 1 deltid 49 procent. En av ovanstående går till avdelningen. 3 pensions-­‐
1-­‐2 avgångar inom 5 år Sjuksköterska Mottagning Sjuksköterska Avdelning Sjuksköterska Kontakt-­‐
sjuksköterska Sekreterare Nationella riktlinjer 0,5 tjänster 2, som även skriver för annan verksamhet. 12
2-­‐3 2.3.3 Skaraborgs Sjukhus – Lidköping
Kompetensförsörjning för bröstcancerprocessen och malignt melanomprocessen.
Nedanstående uppgifter är en förhållandevis grov skattning av nuvarande resurs och
kommande behov.
Yrkeskategori Kirurg Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt JNY 80 procent totalt allmänkirurgi/40 procent bröstkirurgi. OLO 50 procent totalt allmänkirurgi/cirka 25 procent bröstkirurgi. PN 100 procent totalt allmänkirurgi/cirka 95 procent bröstkirurgi. Inget känt. 0,5-­‐1 tjänst. Onkolog Inriktning bröstcancer 80 procent Jan Henry Svensson för SkaS. Datum för Vi behöver pensionering är rekrytera så att oklart, jobbar 1½ år där finns minst 2 till. Se under behov (kort sikt) Förhoppningsvis även längre än så. Onkolog-­‐
specialister i tjänst, 1-­‐2 ST onkologi. Minimum 3 onkolog-­‐
specialister på SkaS för och täcka bröst, GI övre och nedre och uro. Cirka 150 procent behov för att täcka bröst-­‐
cancerdelen. 2 patologer. 2 patologer. Patolog För detaljer v g se redovisning av SkaS Skövde. 2 patologer. Radiolog Susanne Schmidt, specialist. Fredrik Lindgren under utbildning, Unilabs. MR via landstinget, Lars Rostgard. För detaljer se underlag för Mammografiscreening-­‐
process. Unilabs har i Sverige Se under cirka 50 procent av förutsägbara mammografi-­‐ förändringar. verksamheten och landstinget har cirka 50 procent. Enligt Unilabs finns ett stort rekryterings-­‐ och utbildnings-­‐
behov. Många pensionsavgångar. Antalet specialister totalt i landet enligt Unilabs cirka hälften av motsvarande behov. 13
Se under förutsägbara förändringar. Sjuksköterska Mottagning Pernilla 100 procent, Els-­‐Marie 80 procent, Birgitta stand-­‐in 5-­‐10 procent. Birgitta Salegård fungerar som resurs vid sjukdom och semester. Osäkert när hon pensionerar sig. Ersättare behövs cirka 10 procent tjänstgöringstid. Sjuksköterska Avdelning Sköts av vårdavdelning 2:s planering. Sjuksköterska Kontakt-­‐
sjuksköterska 1-­‐2 platser på avd 2 för inneliggande vård. Sektor och sentinel node sköts huvudsakligen polikliniskt. Nationella riktlinjer 1 tjänster Undersköterska Sekreterare Se ovan, sjuksköterska (avd) Hela sekreterarkollektivet skriver. Kiki Skoglund huvudansvarig. Cirka 1 heltid totalt. Huvudansvarig sekreterare går i pension inom 1 år. Någon sekreterare internt bör ta över huvud-­‐
ansvaret när Kicki Skoglund går i pension. Se behov (kort sig) 2.3.4 Skaraborgs Sjukhus – Skövde
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt 2 tjänster heltid 2 tjänster halvtid En av kirurgerna fyller 70 i höst. 1 tjänst 2 tjänst Patolog 2 tjänster 2 specialister börjar 2 tjänst inom kort. 2 tjänster Radiolog nej 3 tjänster 3 tjänster Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Kirurg Onkolog Inriktning bröstcancer Sjuksköterska Mottagning Se underlag för Mammografi screeningsprocess 3 tjänster Sjuksköterska Avdelning Delar avd med ögi/ngi Sjuksköterska Kontakt-­‐
sjuksköterska 2.3.5 Södra Älvsborgs Sjukhus
Yrkeskategori Funktion Nuläge Kirurg Onkolog Sårbart Inriktning bröstcancer Patolog Bedömning vid MDT 0,10 tjänster Radiolog Sjuksköterska Kontakt-­‐
sjuksköterska Nationella riktlinjer 1,5 tjänster 14
Behov lång sikt 2.3.6 Hallands Sjukhus
Yrkeskategori Kirurg Funktion Onkolog Inriktning bröstcancer Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt 2 ÖL (deltar även i akutverksamheten, bakjour) 1 ST (randar sig halvårsvis inom bröstkirurgi). 1 ÖL delvis föräldraledig närmaste åren. 1 specialist 1 specialist Konsult från JK 1-­‐2 dagar/vecka samt deltar i MDT konferens. Oklart Ökat behov cirka 50 procent tjänst Patolog Arbetet delas mellan patologerna I Halmstad. 1 ÖL ansvarig för bröstpatologi. Oklart Oklart Radiolog 3 Varberg sköter remiss-­‐ och uppföljningspatienter. Dessa har betydande del andra arbetsuppgifter. 2 Halmstad screening-­‐
patienter. Oklart Minst 1 till Halmstad 1 tjänst 1 föräldraledig cirka 1 år framåt 1 pensions-­‐
avgång om 5 år. 1 tjänst 1 tjänst Sjuksköterska Mottagning 3, har även andra arbetsuppgifter. Sjuksköterska Avdelning Sjuksköterska Kontakt-­‐
sjuksköterska Arbetet delas av avdelningens samtliga sjuksköterskor. Arbetet delas av avdelningens samtliga sjuksköterskor. 1 ansvarig för INCA på deltid. Övrigt arbete delas mellan klinikens sekreterare. Undersköterska Sekreterare INCA-­‐
sekreterare behöver mer tid. 2.3.7 Kompetensförsörjningsåtgärder
Identifiera möjliga arbetsbesparande verktyg eller arbetssätt i de olika delarna i processen.
Ge förslag på kompetensförstärkande åtgärder inom de olika förvaltningarna eller på
regional nivå. Åtgärderna kan vara på kort sikt (1 år) och lång sikt (5 år). Motivera förslagen.
Lösningsförslag
Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå Det kommer vara viktigt Spetskompetens inom att rekrytera och behålla bröstkirurgi som vill driva rätt kompetens som vill utvecklingen framåt. utveckla bröstcancer-­‐
sjukvården framåt mot en vision. Hur attraherar vi nyckelpersoner /profiler som vill och kan driva utvecklingen framåt? Arbeta med att skapa en attraktiv arbetsplats. Identifiera vilka faktorer som skulle göra bröstkirurgi till en mer attraktiv specialitet, exempelvis att få möjlighet att utveckla det kirurgiska hantverket till exempel inom plastikkirurgi. Vara med om mer komplexa operationer, forskningsmöjligheter, god löneutveckling etc. Attrahera och tidigt skola in yngre medarbetare till bröstkirurgin. Identifiera och attrahera yngre kirurger tidigt. Utforma ett koncept som gör att det går att utveckla och behålla dem inom bröstkirurgin. Bröstkirurger. 15
Vissa mindre sjukhus har mer avancerad bröstkirurgi än SU. Produktionen som görs på SU är bra, men för att vara ett universitets-­‐
sjukhus som ska driva utveckling framåt, så ligger sjukhuset efter och det har inte anammats nya trender de senaste 10 åren. Ökad kompetens inom bröstkirurgi. Kan beröra flera yrkeskategorier inom bröstcancerprocessen. Nätverka/jobbrotation med andra sjukhus inom regionerna för att se olika saker, få inspiration och lära av varandra. Det kan höja kvalitén och öka attraktiviteten. ST-­‐läkare inom bild-­‐ och Stor brist på radiologer som är Göra bröstdiagnostik till egen grenspecialitet funktionsmedicin har så kunniga inom bröstdiagnostik. skulle kunna hjälpa till att höja statusen och kort tjänstgöring på underlätta rekrytering. mammografin. 2 veckor rekommenderas. Det blir svårt att hinna intressera någon för området. 2.4 PRIMÄRTUMÖR OKÄND
2.4.1 Kompetensinventering
Volymen patienter som hanteras i processen inom Västra Götalandsregionen och norra
Halland är cirka 300 patienter per år. Volymen är relativt konstant över tid och utgör cirka
3-4procent av all cancer.
Nya riktlinjer för primärtumör okänd har arbetats fram och beslutats av Program och
prioriteringsrådet och ska inom kort presenteras för beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden.
Riktlinjen innebär en stor strukturförändring där den största förändringen blir för
onkologin på Sahlgrenska universitetssjukhuset och Södra Älvsborgs sjukhus som ska
ansvara för att göra utredningar för patienter med okänd primärtumör och för övriga
förvaltningar ska det inrättas specifika vårdplatser för KUP-patienter samt KUP-team som
ansvarar för patienterna.
Att förbättra arbetssättet och skapa enhetliga rutiner vid misstanke om primärtumör okänd
där vissa ansvariga personer ansvarar för utredning och omhändertagande kommer att spara
tid och minska kvalitetsbristkostnader.
En förankringsprocess kring riktlinjerna och vad den innebär ska påbörjas inom kort bland
annat via dialoger med sjukhusets förvaltningsledningar. Riktlinjerna kommer efter beslut
att finnas publicerade på Regionalt cancercentrum västs hemsida.
2.4.2 Berörda yrkesgrupper
•
•
•
•
•
Kontaktsjuksköterskor, har en central roll i det lokala arbetet med patienter
med okänd primärtumör.
Radiologi, framtida utredningar kommer att öka behovet av PET.
Kirurgi, biopsier.
Patologi, biopsier.
Palliativ vård är en viktig del då prognosen för dessa patienter vanligtvis är
cirka 4 månader. Förbättrade palliativa möjligheter kan effektivisera processen.
16
Lösningsförslag
Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå Beslutade riktlinjer för KUP-­‐patienter. Krävs resursomfördelning för att finansiera och bemanna onkologin, KUP-­‐team och KUP-­‐
vårdplatser. Resursförstärkning inom onkologin på SU och SÄS. Överföra resurser till onkologin för att de ska ansvara för utredning av KUP-­‐patienter. Regional Läkare, kontaktsjuksköterska. Inrätta speciella vårdplatser för KUP-­‐patienter. Var dessa förläggs är upp till respektive förvaltning. Kan till exempel vara inom geriatrik, kirurgi eller medicinkliniken. Förvaltning Läkare, kontaktsjuksköterska. Införa ett KUP-­‐team på varje sjukhus och bemanna funktionerna. Förvaltning Det finns goda exempel på snabbspårs-­‐
utredningar på andra sjukhus i Sverige som skulle kunna effektivisera processen. Radiologi/klinisk fysik. Ett ökat Införa snabbspårsutredning på respektive Förvaltning behov av PET-­‐resurser vid förvaltning. Ett ”pilot”-­‐projekt pågår inom NU-­‐ utredning. sjukvården. Primärvården skulle i framtiden kunna ansvara för snabbutredningar. 2.5 BLODCANCER (LEUKEMI, LYMFOM, MYELOM)
– SUMMERING BEMANNING/BEHOV
2.5.1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Läkare Specialist Hematologi 21 (del eller heltid, total tjänstgöringsgrad 11,5 tjänster) Vakanser finns 2 pensionsavgångar inom 5 år, 1 pension vid 5 år ST-­‐läkare 5 tjänster Klara vid olika tidpunkt, men relativt snart Akut behov av 3 specialister Rekrytera 3-­‐5 nya ST Sjuksköterskor Special-­‐
hematologi Kontakt-­‐
sjuksköterska 46 varav 41 har cytostatika-­‐
körkort. 11 Kurator Sjukgymnast Behov lång sikt Ingen har formell KSSK-­‐utbildning Problem sommartid KSSK-­‐
utbildning 2 personer, 50 procent var. Totalt 1 heltidstjänst. 1 person (50 procent) Undersköterskor Provtagning 3 öppenvård ? slutenvård Sekreterare INCA-­‐
registrering 1 person (deltid) Skriva diktat 3 (?) för hela sektionen 2 har nyligen sagt upp sig 1 team-­‐
sekreterare Patologi 1 heltidstjänst för hematologi Snabbt rekrytera 2 nya Klinisk kemi Benmärgslab 6-­‐8 läkare Cytogenetik Stamcellslab Blodcentralen Punktions-­‐
mottagning. Aspirations-­‐
cytologi 17
Odontolog 1 tandläkare och 1 tandsköterska 1 dag varje vecka Radiologi Onkolog CT, PET, RTG, Biopsier Strålning Kirurg/ÖNH Biopsier Tumörortoped Viktigt med snabb tillgänglighet 50 procent läkare som arbetar med blodcancer. Behövs bättre kontakt 1 jourläkare behövs i regionen Fertilitet Infektionsläkare Kommer 3 ggr per veckan. Smärtenheten Fungerar ej 2.5.2 Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Östra
Yrkeskategori Funktion Nuläge Läkare Specialist Hematologi 4 tjänster ST-­‐läkare 4 tjänster Sjuksköterskor Special hematologi Kontakt-­‐
sjuksköterska 11 + 2 varav 7 har specialist-­‐
utbildning och 6 har cytostatikakörkort. 2 tjänster 1 person på deltid Kurator Sjukgymnast Förutsägbara förändringar Provtagning Sekreterare INCA-­‐ registrering Undersköterskor Behov kort sikt 1 läkare på 5 procent Behov lång sikt Utbilda sekreterare som kan överta arbetsuppgift Patologi Ondontolog Radiologi CT, RTG, Biopsier Kirurg/ÖNH Biopsier Smärt-­‐enheten Behov kort sikt Behov lång sikt 2.5.3 Alingsås lasarett
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Läkare Specialist hematologi 1 1 ST är snart färdig specialist ST 2 Sjuksköterska Special 4,5 Kontakt-­‐
sjuksköterska 1 Kurator INCA-­‐registrering Har tillgång inom medicinkliniken, men ingen specifikt för hematologi 1 läkare på deltid 18
Utbilda sekreterare som kan överta arbetsuppgift 2.5.4 Södra Älvsborgs Sjukhus – Borås
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Läkare 3,2 tjänstgöringsgrad Pensionsavgång 0,5 inom kort Specialist Hematologi ST 3 tjänster Sjuksköterska Special 23 + 2, 10 vidareutbildning i hematologi 12 cytostatikakörkort Kontakt-­‐
sjuksköterska 2 tjänster Kurator Behov lång sikt Ej formellt uppdrag 1 tjänst INCA-­‐registrering Behov kort sikt Formalisera och genomgå utbildning 2.5.5 Skaraborgs Sjukhus – Lidköping
Yrkeskategori Funktion Nuläge Läkare Specialist Hematologi 2 ST 1 Sjuksköterska Special Finns Kontakt-­‐
sjuksköterska Finns Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt Finns INCA-­‐registrering Finns Kurator Det fungerar bra i Lidköping och de har ett bra samarbete med övriga sjukhus.
2.5.6 Skaraborgs Sjukhus – Skövde
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Läkare Specialist hematologi 1,8 tjänstgöringsgrad 1,8 pensionsavgångar inom 3 år. Stort patient-­‐
behov i förhållande till antalet läkare. 2 heltider ST 2 på deltid Sjuksköterska Special 12 (14) Kontakt-­‐
sjuksköterska Finns Behov lång sikt INCA-­‐registrering Kurator 2.5.7 Kungälvs Sjukhus
Yrkeskategori Funktion Nuläge Läkare 3 tjänster Specialist hematologi ST 1 tjänst Sjuksköterska Specialist 3 tjänster Kontakt-­‐
sjuksköterska 2 på deltid Kan inte ge iv cytostatika på avd. Sårbart Kurator INCA-­‐registrering Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt 19
2.5.8 Norra Älvsborgs Länssjukhus – Uddevalla
Hematologiverksamheten vid Uddevalla är näst störst efter SU.
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Läkare Specialist hematologi 5 personer, total tjänstgöringsgrad 3,5 (0,75+0,80+0,70+1,00+0,25) Inga pensionsavgångar innan 2018 ST 3, cirka 25 procent var Sjuksköterska Special 26, 6 har vidareutbildning i hematologi Kontakt-­‐
sjuksköterska 9 30 procent Skulle behöva något mer 20 procent Kurator INCA-­‐registrering Behov kort sikt Behov lång sikt 2.5.9 Hallands Sjukhus - Varberg
Yrkeskategori Funktion Nuläge Läkare Specialist Hematologi 4 1 ST Sjuksköterska Specialist-­‐
utbildning onkologi och hematologi 11 Kontakt-­‐
sjuksköterska 8 Kurator INCA-­‐registrering Förutsägbara förändringar Behov kort sikt 1 deltid 1 läkare på deltid Behov lång sikt Behöver mer 2.5.10 Hallands Sjukhus – Kungsbacka
Öppenvårdsmottagning - Intermedicin med 25 procent hematologi
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Läkare Specialist Hematologi 1 Pensionsavgång inom kort. Varberg tar över dessa patienter. Behov lång sikt 0 Sjuksköterska Specialist-­‐
utbildning onkologi och hematologi 2 Kontakt-­‐
sjuksköterska ST Behov kort sikt INCA-­‐registrering Kurator 20
2.5.11 Kompetensförsörjningsåtgärder
Identifiera möjliga arbetsbesparande verktyg eller arbetssätt i de olika delarna i processen.
Ge förslag på kompetensförstärkande åtgärder inom de olika förvaltningarna eller på
regional nivå. Åtgärderna kan vara på kort sikt (1 år) och lång sikt (5 år). Motivera förslagen.
Lösningsförslag
Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå Ökat patientbehov och vakanser Specialistläkare hematologi Rekrytera och behålla specialistläkare, ta fram en plan. Regional/ Förvaltning Säkerställa återväxt av hematologi-­‐ läkare som snart går i pension. Gemensam regional satsning för att rekrytera och utbilda ST-­‐läkare. Regional Frigöra tid för läkare och förbättra registrering i kvalitetsregister. Utbilda sekreterare som kan överta INCA-­‐ registrering, workshifting. Förvaltning Vakanser och ökat behov Sekreterare av sekreterare bland annat för inrapportering i kvalitetsregister. Rekrytera och behålla sekreterare. Förvaltning Säkerställa befintlig och bygga upp ny kompetens. Kompetensutveckling av läkare och sjuksköterskor inom hematologi. Skapa en regional modell där läkare och Regional sjuksköterskor roterar för att utbyta kunskap. Vidareutbildning kan även möjliggöra workshifting av traditionella läkaruppgifter till sjuksköterskor. Nya arbetssätt Möjliggöra MDT-­‐konferenser Köpa in teknisk utrustning. Förvaltning 2.6 PRIMÄRA TUMÖRER I CENTRALA NERVSYSTEMET
– SUMMERING BEMANNING/BEHOV
Detaljkunskap om antal personer i respektive funktion vid regionens olika sjukhus saknas
och är troligen inte möjligt att erhålla exakt, då det i de flesta fall rör sig om tjänster med
flera ansvarsområden som går in i varandra. Nedan redovisas övergripande resurssituation
inom berörda verksamheter.
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Neurokirurg Resektion, diagnostisk biopsi Finns på SU, regionuppdrag. Förstärkning av Tillräcklig bemanning/kompetens tumörinriktad specialist 2015 Operations-­‐ tid/salar/ uppvaknings
platser. Större möjlighet till postop-­‐
rehabilitering Neurolog Utredning, uppföljning, symptomatisk behandling, PAL-­‐ansvar Finns på NÄL, SKaS/Skövde, SU/S, SÄS/Borås och i Varberg samt Kungsbacka Närsjukhus. Akut bristsituation vid neurologkliniken NÄL. På SÄS/Borås är 4 specialister just nu ur tjänst (varav 2 föräldralediga, åter om ett år). Tillsätta vakanser på Neurologin NÄL. Tillsätta pensionsavgå
ng Varberg. 21
Neurologin på NÄL har reducerats avsevärt både avseende specialistläkare och övrig personal. Förestående pensionsavgång 1 neurolog i Varberg. Bristspecialitet. Behov kort sikt Behov lång sikt Tillsätta fler ST-­‐block för att säkra framtida behov Onkolog Strål-­‐
behandling och medicinsk tumör-­‐
behandling Finns på SU/S och SÄS/Borås, Regionuppdrag Stor bristsituation i hela regionen. Förväntad 40 procent pensionsavgång under 2014. Ökade terapi-­‐
möjligheter inom medicinsk tumör-­‐
behandling och radioterapi (protonbehandling i Uppsala från 2015 med bemanning från hela landet). Ersätta pensionsavgå
ng och sedan tidigare känd bristsituation (se regional utredning) Kontaktsjuk-­‐
sköterskor inom onkologi och neurologi Psykosocialt stöd, tillgänglighet, bevaka ledtider, kvalitets-­‐
registrering mm Funktionen finns etablerad på NÄL, SkaS (Skövde och Lidköping), SU/S, SÄS/Borås och Varberg. Saknas på Kungälvs sjukhus. Även på de ställen där kontakt-­‐
sjuksköterskor finns är tiden som är avsatt för uppdraget underdimensionerad i många fall. Kontaktsjuksköterskefunktionen kan på vissa sjukhus behöva förstärkas så att även patienter med lågmalign tumör får tillgång till kontaktsjuksköterska. Snar förestående pensionsavgång SU/Sahlgrenska, ingen utsedd efterträdare. Inom kort kommer befintlig kontakt-­‐ sjuksköterska på NÄL att sluta. Ersätta pensions-­‐
avgång SU/ Sahlgrenska samt förestående vakans NÄL. Kontaktsjuk-­‐
sköterske-­‐
funktionen behöver etableras på Kungälvs sjukhus. Kurator Psykosocialt behandlings-­‐
arbete med kris-­‐ och samtalsstöd samt utredning och vägledning av/i samhällets insatser. Även när-­‐
ståendestöd. Kartläggning av kognitiva funktioner inför vissa neuro-­‐
kirurgiska ingrepp och som led i uppföljning efter genom-­‐
gången behandling. Rådgivning. Varberg: 1 kurator Skövde: 50procent kuratortjänst neuro Lidköping: kurator finns SU/S 80procent kuratortjänst för hjärntumörpatienter NÄL Kurator finns Borås Kurator finns NÄL, Borås otillräcklig kuratorskapacitet Sannolikt är behovet av neuropsykologisk utredning/bedömning större än utnyttjandegraden i dagsläget. Neuropsykolog finns på SU/Sahlgrenska, SkaS/Skövde (enheten för neurorehabilitering), NU-­‐sjukvården (neurorehab) Varberg. Begränsad tillgång i Borås. Strålbehand-­‐
ling och medicinsk tumör-­‐
behandling Bristsituation Öka med-­‐
vetenheten om neuro-­‐
psykologisk kompetens i regionen, remittering mellan sjukhusen för de patienter som inte har tillgång till neuro-­‐
psykolog på hemorten. Rekrytera Neuropsykologer Onkologi-­‐
sjuksköterskor 22
Sjukhusfysiker och ingenjörer Planering av Bristsituation på strål-­‐
strålbehandlingen. Behovet täcks behandling och för tillfället inom radiologin. underhåll av medicinsk utrustning (både inom radiologi och strål-­‐
behandling) Fler MR-­‐kameror från Rekrytera 2016. Nya strålbehandlings-­‐
apparater (2 st nystartade, projekterat för ytterligare) Radiolog Radiologisk diagnos, behandlings-­‐
utvärdering Finns på samtliga sjukhus. Neuroradiologi finns på SU/S, motsvarande 6 heltidstjänster fördelat på 8 personer (dock med flera ansvarsområden utöver tumörverksamheten) Neuroradiologi finns även inom NU-­‐sjukvården (2 personer) • Säkra framtida tillgång till neuro-­‐
radiologer, ta in minst 5 nya blivande neuro-­‐
radiolog-­‐
specialister de närmaste 5 åren • Behov av fler neuro-­‐
radiologer i regionen (de sjukhus som ej har idag) Ny tjänst föreslås: neuroradio
log-­‐tjänst SU/S som bemannas turvis av neuro-­‐
radiologer i regionen (för att bibehålla kompetens
-­‐en) MR-­‐ sjuksköterskor Genom-­‐
förande av undersökning Bristsituation Pensionsavgångar inom neuroradiologin SU/Sahlgrenska: 2013: 1 pers 2014-­‐2018: 2 pers 2020: 1 pers Samtliga erfarna specialister, svåra att ersätta. 5 nya specialister klara under 2014-­‐2016. Ökat behov av neuroradiologisk kompetens: Införande av postop MR (from jan 2013) Peroperativ MR troligen från 2016. Dosplanerings-­‐MR på strålbehandlingen from hösten 2014. Ökat behov av neuro-­‐
radiologisk kompetens på strålbehandlings-­‐
enheten. Mer komplex bildbedömning till följd av mer avancerad medicinsk och kirurgisk behandling. Nya tekniska landvinningar kan väntas leda till utökat uppdrag (undanträngnings-­‐
effekter). Fler MR-­‐kameror i regionen och längre utnyttjandetid (ökat behov av MR även jourtid) Rekrytera, utbilda, behålla! Patolog Histologisk diagnos BMA morfologi (patologi) Framställer vävnadsprover för histo-­‐
patologisk diagnos. Finns på SU/S, regionuppdrag. 2 specialister och 1 ST-­‐läkare finns inom det aktuella området. Täcker det aktuella behovet förutsatt att de får schemamässigt utrymme för verksamheten. Bristsituation ger längre svarstider för PAD Rekrytera fler BMA 23
Internmedicin/ geriatrik SkaS/Lidköping: 2-­‐3 läkare involverade, ägnar i snitt 3-­‐4 timmar/v för patientgruppen (varierar kraftigt från vecka till vecka) Se underlag för process Palliativ vård. Se underlag för process Tidig upptäckt. Sjukgymnaster Cancer-­‐
och rehabilitering arbetsterapeuter Anpassningar Hjälpmedel Fungerar i regel bra vid öppenvårdskontakter. Dock är tillgången till neurologisk slutenvårdsrehabilitering mycket begränsad i regionen. Inte minst gäller detta tillgången till rehabilitering vid neurologiska sequele efter neurokirurgisk tumöroperation i hjärna/ryggmärg. Framöver förutspås mer aktiv cancer-­‐
rehabilitering och krav på individuell vårdplan, vilket kommer att medföra ökat behov av SGY-­‐ och AT-­‐kompetens för patientgruppen. Sjukgymnast/
arbets-­‐
terapeut skall ingå i kontakt-­‐team för tumör-­‐
patienter vid de sjukhus i regionen där patient-­‐
gruppen vårdas. Ökat antal vårdplatser för neuro-­‐
logisk slutenvårds
rehabili-­‐
tering i regionen, där patient med neuro-­‐
logiska symtom pga tumör eller tumör-­‐
operation skall vara självklar del av mål-­‐
gruppen. Palliativa team/ ASIH/Hospice Psykologer Se underlag för process Palliativ vård. Tillgång till psykologkontakt för patientgruppen är mycket begränsad i regionen. Psykosocialt stöd ges oftast av kurator/kontaktsjuksköterska, men i de fall då mer djupgående psykologiskt stöd behövs är möjligheterna små om patienten inte själv bekostar besöken. Utreda efterfrågan /behov av psykolog-­‐
insatser för den aktuella patient-­‐
gruppen. Palliativmedicin Primärvårds-­‐ läkare Utredning, symtomatisk behandling och PAL-­‐ansvar på de sjukhus där neurolog saknas (SkaS/Lid-­‐
köping samt Kungälvs sjukhus). Identifiera symptom, utredning. Primärvårds-­‐
läkare har också i uppdrag att utföra stora delar av palliativ vård Psykolog-­‐
samtal, stöd, kris-­‐
bearbetning 24
2.6.1 Kompetensförsörjningsåtgärder
Identifiera möjliga arbetsbesparande verktyg eller arbetssätt i de olika delarna i processen.
Ge förslag på kompetensförstärkande åtgärder inom de olika förvaltningarna eller på
regional nivå. Åtgärderna kan vara på kort sikt (1 år) och lång sikt (5 år). Motivera förslagen.
Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå Tillgången till operationstid/salar är bristfällig Ökad tillgång till operationssalar för hjärntumörkirurgi Kapaciteten på strålbehandlingen relaterat till åldrad maskinpark är ett hot vad gäller tillgången till strålbehandling för TC-­‐
patienter (och andra cancerpatienter) Terapimöjligheterna ökar vad gäller medicinsk onkologi samt radioterapi, generell brist på onkologer samt specialistsjuk-­‐
sköterskor inom onkologi. Saknas kontaktsjuk-­‐
sköterskefunktion på Kungälvs sjukhus Säkra tillräcklig kapacitet på strålbehandlingen. Gäller både maskiner och personal som kan sköta dem. Onkolog med inriktning medicinsk tumörbehandling och radioterapi Rekrytera och/eller kompetensutveckla. Kontaktsjuksköterska Utveckla en kontaktsjuksköterskefunktion på Kungälvs sjukhus. Tillsätt de nära förestående vakanserna på NÄL och SU/Sahlgrenska. Kritisk situation på neurologenheten NÄL där många neurologer och även övrig personal har slutat det senaste året. Samtliga yrkeskategorier inom Neurologin NÄL Rekrytera. Se över arbetsmiljön. Bristsituation inom många områden/kompetenser; bland annat onkologer, neurologer, neuroradiologer, onkolog-­‐
sjuksköterskor, MR-­‐
sjuksköterskor, BMA morfologi (patologi), sjukhusfysiker och ingenjörer på strålbehandlingen. Bristsituationen inom nämnda yrkesgrupper måste lösas. Rekrytering är naturligtvis nödvändigt. Minst lika viktigt är att se till att bibehålla den kompetens som redan finns. Det tar lång tid att skaffa både den utbildning och erfarenhet som krävs för specialistkompetens. Arbetsmiljön måste ses över så att inte fler specialister slutar. 2.7 TYREOIDEACANCER OCH HUVUD-HALSCANCER
2.7.1 Kompetensinventering – Tyreoideacancer
•
•
•
•
Cirka 160 fall per år och har ökat markant de senaste åren. Oklart varför.
Kvinnor något vanligare än män.
Sällsynta fall cirka 10-tal om året skickas till SU för kirurgisk och onkologisk
behandling. Alla fall där radiojodbehandling är aktuellt (flertalet patienter)
skickas från hela VGR och Varberg till onkologkliniken på SU/S.
Dyra nya läkemedel med speciella biverkningar kräver ny kompetens.
Hotande brist på tyreoideakirurger inom den kommande 5 års-perioden. Yngre
kirurger vill gärna ha lite bredare inriktning och inte vara så superspecialiserade
varför de ofta väljer bort endokrinkirurgisk profilutbildning. Vissa ST-läkare är
intresserade på SU men inte ute i regionen i övrigt.
25
•
•
•
•
Kirurger hanterar tyreoideacancerpatienter till största del utom Skövde där
dessa patienter hanteras av ÖHN-läkare och endokrinkirurger tillsammans.
En möjlig strukturförändring är att centralisera kirurgiska ingrepp till färre
enheter för att hantera framtida kompetensbrist inom kirurgin.
Primärvårdens roll i vårdkedjan för primärutredning och eftervård borde
tydliggöras och bedrivas i större utsträckning än i dag. Intresset är svalt och
inställningen behöver förändras. Utbildningsaktiviteter har planerats.
Kontaktsjuksköterskefunktionen finns på varje ort, men alla har inte titeln
kontaktsjuksköterska (stäm av med Malin Samuelsson).
2.7.1.2 Tyreoideacancer – summering bemanning/behov
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Kirurg Endokrin 8 personer som jobbar deltid (cirka 3 heltider) 30 procent Pensionsavgångar, väldigt specialiserade Onkolog Isotop-­‐
behandlingar Gör även behandlingar av giftstruma 4 onkologer på deltid, är ok, men Medicinsk cancer-­‐
det är lite sårbart då det är en behandling i större väldigt nischad verksamhet för utsträckning onkologins sida. Patolog Radiolog Ultraljudsled-­‐
diagnostik Brist för medverkan vid MDT konferenser samt tillgång till ultraljudsvägledd punktionscytologi. Behöver stärkas upp med bl a utbildnings-­‐
insats Kompetens-­‐
utveckling Klinfys Fungerar bra Kemlab En specialist till skulle vara optimalt. Kompetens-­‐ utveckling av ytterligare en person. Sårbart Primärvården Kontakt-­‐
sjuksköterska Behov lång sikt 1 person, sårbart Cytolog Sjuksköterska Behov kort sikt PET-­‐tillgänglighet Fungerar bra Finns men har annan titel Bristfälligt, vill inte engagera sig. Borde kunna remittera ut patienter till Primärvården snabbare. Utbildnings-­‐ aktiviteter för PM. Norra Älvsborgs Länssjukhus
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Kirurger Endokrin 1 kirurg Sjuksköterska Kontakt-­‐
sjuksköterska Finns, men annan titel 26
60 år gammal, finns ingen planerad ersättare. Behov kort sikt Behov lång sikt 1 person Södra Älvsborgs Sjukhus
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Kirurger Endokrin 1 person som är 67 år gammal, ingen planerad ersättare. 1 person. Rekrytera eller flytta verksam-­‐
heten till annat sjukhus Sjuksköterska Kontakt-­‐
sjuksköterska Finns men har annan titel Behov lång sikt Skaraborgs Sjukhus
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Kirurger Endokrin 2-­‐3 kirurger Kan ta på sig ett större uppdrag. ÖHN-­‐läkare Endokrin 2 på ÖHN som opererar Sjuksköterska Kontakt-­‐
sjuksköterska Finns men har annan titel Behov kort sikt Behov lång sikt Hallands Sjukhus – Varberg
Yrkeskategori Funktion Nuläge Kirurger Endokrin 1 kirurg Sjuksköterska Kontakt-­‐
sjuksköterska Finns men har annan titel Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Oklart hur framtiden ser ut 2.7.2 Kompetensinventering – Huvud-halscancer
•
•
•
•
•
•
•
Cirka 270 fall per år i VGR inklusive norra Halland. (VSR)
Incidensen i landet ökar och under perioden 2008-2012 är ökningen cirka
10 procent. Ungefär motsvarande ökning gäller för VSR. Orofaryngealcancer
är den diagnosgrupp som står för större delen av ökningen inom regionen.
Onkologisk behandling som är kurativt syftande sker enbart på SU. Större
tumörkirurgi sker på ÖNH-kliniken, SU.
Utredning, diagnostik och efterbehandling, sker på ÖHN-kliniken på
hemorten.
För patienter från Halland sker utredning och diagnostik i Halmstad. Beroende
på var de bor och eget önskemål sker behandlingen i Lund eller på SU.
Uppföljning sker enligt de rutiner som fastlagts i vårdprogrammet.
Eftervården av patienter som behandlats för HH-cancer kräver hög kompetens
på både sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Man skall kunna hantera
de problem som uppstår på grund av behandlingen såsom, smärta, stråleffekter
i hud, munhåla och svalg, nutrition, sond, PEG, tracheostomi med mera. Ju
bättre detta sköts desto mindre lidande för patienten och möjlighet till kortare
vårdtid.
27
Behov lång sikt •
•
•
•
Det finns en stor generell brist i VGR på onkologer och ytterligare utbildning
och rekrytering behövs. I Västsverige finns hälften så många onkologer per
cancerpatient jämfört med Stockholmsregionen.
Det behövs ökad kunskap om HH-cancer och hur dessa skall utredas bland
ÖNH-specialisterna. Förbättrad struktur avseende utredningsgången bör
skapas för att kunna korta ledtiderna. Totalt verkar tillgången på ÖNHspecialister för cancersjukvården vara tillräcklig och regionen utbildar nya
specialister i paritet med det beräknade behovet.
Kontaktsjuksköterskefunktion finns på flera av sjukhusen men inte fullt ut.
Funktionen bör utvecklas vidare och struktureras upp avseende innehåll.
Det är brist på sjuksköterskor ÖHN-kompetens på alla sjukhusen utom
Skövde där det är kompetensen är god.
2.7.2.2 Huvud-halscancer – summering bemanning/behov
Inventering pågår och mer detaljerade uppgifter kommer att kompletteras under hösten.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Yrkeskategori ÖNH Funktion Nuläge Kirurg Tumörkirurg 4 ST-­‐läkare Tumörkirurgi 2 Onkologer Förutsägbara förändringar Behov kort sikt 1 slutar, 1 är sjukskriven, 1 är 60+. Eventuellt en rekrytering på gång. Sårbart. 6 personer (cirka 3 heltider) Behov lång sikt 1-­‐2 Kompetens-­‐
överföring Ej tillräckligt utifrån behov. ST-­‐läkare under upplärning men ej avgjort vilket område de sak jobba inom. 1 1 heltid Sjuksköterska Specialist-­‐
sjuksköterska ÖHN Brist överallt utom i Skövde. Sjuksköterska Kontakt-­‐
sjuksköterska Finns men saknas på ÖHN på Sahlgrenska. Titta över vårdavdelningar. 28
2.7.2.3 Kompetensförsörjningsåtgärder
Identifiera möjliga arbetsbesparande verktyg eller arbetssätt i de olika delarna i processen.
Ge förslag på kompetensförstärkande åtgärder inom de olika förvaltningarna eller på
regional nivå. Åtgärderna kan vara på kort sikt (1 år) och lång sikt (5 år). Motivera förslagen.
Lösningsförslag
Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå Yngre kirurger vill gärna ha lite bredare inriktning och inte vara så superspecialiserade. Vissa ST-­‐läkare är intresserade på SU men inte ute i övriga regionen. Brist på tyreoideakirurger inom den kommande 5 års-­‐
perioden. Ökad utbildning/rekrytering eller en ökad koncentration av tyreoideakirurgi till färre enheter i regionen. Diskussion bör ske i sektorsrådet i kirurgi. Regional Att få Primärvården att ta ett större ansvar för efterkontroller av tyreoideacancerpatienter. Utökad kunskap om tyreoideacancer hos primärvårdspersonal. Fortsätta diskussionen med studierektorer inom Primärvården för att skapa utbildningsaktiviteter för primärvården personal. Vårdavdelningen har stor betydelse för patienter med huvud-­‐halscancer. Det krävs specialutbildad personal som kan ta hand om dessa patienters specifika problem. Pat med HH-­‐cancer kan inte utlokaliseras. Specialistutbildade sjuksköterskor inom ÖNH. Kompetensen på vårdavdelningen är väsentlig då effekterna av cancerbehandling i huvud-­‐
halsområdet ger svåra symptom. Det handlar om strålreaktion, smärta, nutrition, sond, PEG, tracheostomi som ofta kräver längre tids sjukhusvård. Skapa en ram för hur en högspecialiserad vårdavdelning ska se ut och vara organiserad, för att kunna kan hantera både utredning och eftervård. Ta fram en kravspecifikation på vad en sjuksköterska ska ha för kompetens för att hantera huvud-­‐halscancerpatienter. Identifiera lämplig omfattning/arbetsområde för en högspecialiserad vårdavdelning Specificera andel sjuksköterskor som kan den specifika patientgruppen på en vårdavdelning. Möjliggör karriärvägar med olika svårighetsgrad på arbetsuppgifter. Kontaktsjuksköterske-­‐
funktionen finns på flera av sjukhusen men inte fullt ut. Kontaktsjuksköterska Strukturera upp funktionen som kontaktsjuksköterska och vidareutveckla innehållet. Satsning utifrån nationellt vårdprogram och senare regionala riktlinjer. Behålla och vidareutveckla kompetens hos ÖNH-­‐läkare Allmän kunskapshöjande insats för ÖNH-­‐
läkare för en väl fungerande vårdprocess. 29
Regional och lokal satsning 2.8 KOLOREKTALCANCER
2.8.1 Kompetensinventering
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Varje år får cirka 4100 personer tjocktarmscancer och 2100 ändtarmscancer. Antal
fall 2013 i VGR och Varberg:
o Tjocktarm 842
o Ändtarm 381
Marginell ökning av diagnoser och prognosen är att nivån kommer ligga kvar.
Rektalkirurgi ska från och med 2015 göras på 4 sjukhus istället för som idag 7.
Ytterligare diskussioner kring nivåstrukturering pågår. Halland har inte bestämt hur
de ska göra avseende rektalcanceroperationer utan detta görs fortsatt både i Varberg
och Halmstad.
PET-DT vid avancerad cancer, ytterligare 80 undersökningar/år.
Minskad volym stor kirurgi med 24 patienter/år.
Laparoskopisk operation vid fler sjukhus kräver utbildningsinsats.
Resultatet av den pågående colorektalscreeningstudien kan komma att generera en
puckel för alla involverade i processen då fler utredningar behöver göras.
Redan idag finns det en stor brist på onkologer och för att möta behovet behöver
antalet onkologer öka i regionen (se Handlingsplan för förbättrad kompetensförsörjning inom medicinsk onkologi i Västra sjukvårdsregionen). De sjukhus som
inte har egna onkologer har tillgång till onkologiska konsulter från SU.
Införandet av de nationella riktlinjerna för colorektalcancer kommer öka behovet av
onkologer. Cytostatikabehandling är numer så komplex och toxisk att den måste
skötas av onkolog. Även strålbehandling utvecklas mycket, vilket försvårar
bedömningar och kräver ökad onkologisk kompetens. Ledtiderna på strålbehandlingen bör minska.
Kontaktsjuksköterska finns på samtliga sjukhus och fyller en viktig funktion.
Radiologin fungerar väl, men på många håll är det långa svarstider avseende
uppföljningen. Kvalitén på MR undersökningar kan förbättras med ökad
kompetens.
Patologin har kompetensbehov på vissa sjukhus, se mer detaljer i nedanstående
summering.
30
2.9 KOLOSKOPI
2.9.1 Kompetensförsörjningsåtgärder
Lösningsförslag
Utmaning/påverkan Kompetensbehov Ett regionalt projekt pågår Scopister för att utreda framtida behov av scopister. I samband med det görs en inventering av befintlig bemannings-­‐
situation samt kompetens-­‐
behovet framåt. Införs colorektalscreening kan det komma att medföra en puckel för undersökande enheter och patologin. Det kommer även vara viktigt att säkerställa kompetensen för skopier vid akuta fall. Idéer/åtgärder Nivå Ta fram en långsiktig plan för hur skopi-­‐
verksamheten ska utformas i regionen och som innefattar: Blödningsutredning Screening Utredning Uppföljning Regional Utbilda fler sjuksköterskor till skopister. Regional 2.10 LUNGCANCER – SUMMERING BEMANNING/BEHOV
2.10.1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Yrkeskategori Funktion Nuläge Läkare Lungmedicin ST-­‐läkare Onkolog Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt Cirka 25 personer De flesta arbetar deltid med lungcancer. Många är involverade i utredning men få i behandling. Lungmedicin ? (6 st tidigare) 7 som arbetar deltid med lungcancer. (Totalt 40 på kliniken och 12 inom sektion.) ST-­‐läkare Onkologi 13 ST-­‐läkare för all onkologi Service-­‐
specialiteter Andnings-­‐
Fungerar bra utredningar, spirometri, etc Palliativ vård Sjuksköterska Kontakt-­‐
sjuksköterska Ökad andel patienter Vidare-­‐
utveckla kommer öka behovet arbetssätt och organisation för effektivt flöde. Den palliativa vården ser Den generellt sett väldigt ojämn ut. palliativa Patienterna kan inte alltid vården föras över till palliativ vård behöver utan stannar kvar inom förbättras så lungmedicin väldigt länge. att de även kan hantera patienter med andnings-­‐
relaterade problem. Finns 31
2.10.2 Skaraborgs Sjukhus
Yrkeskategori Funktion Nuläge Läkare Lungmedicin 3 personer som arbetar deltid med lungcancer ST-­‐läkare Lungmedicin 2 Läkare Onkologi 1 onkolog, men ingen jobbar med lungcancer Sjuksköterska Kontakt-­‐
sjuksköterska Finns Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt 3 personer som arbetar deltid med lungcancer Risk att personerna flyttar? 2.10.3 Södra Älvsborgs Sjukhus
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Läkare Lungmedicin 5 heltidstjänster som jobbar deltid med lungcancer Sjukskrivningar, sårbar situation. ST-­‐läkare Lungmedicin 1 Bör vara fler för att möta upp ett kontinuerligt behov Onkolog Sjuksköterska Kontakt-­‐
sjuksköterska Behov kort sikt Behov lång sikt 2 personer som jobbar deltid med lungcancer. Kunskaps-­‐
höjande insatser 5 specialister, ingen jobbar med lungcancer. Finns en strålningsenhet men den bemannas av personer från SU-­‐JK Finns och har gått kontakt-­‐
sjuksköterskeutbildning 2.10.4 Norra Älvsborgs Länssjukhus
Yrkeskategori Funktion Nuläge Läkare Lungmedicin 4 personer som arbetar deltid med lungcancer Lungmedicin ? En stafettläkare från SU, arbetar inte med lungcancer ST-­‐läkare Onkolog Sjuksköterska Kontakt-­‐
sjuksköterska Förutsägbara förändringar Finns Behov lång sikt 3 personer som arbetar deltid med lungcancer Fungerar bra 32
Behov kort sikt 2.10.5 Hallands Sjukhus – Halmstad
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Läkare Lungmedicin 4 personer som arbetar deltid med lungcancer 2 personer som har uppnått pensions-­‐
ålder, sårbart. 2 personer som arbetar deltid med lungcancer ST-­‐läkare Lungmedicin Onkolog Sjuksköterska Arbetar ej med lungcancer Kontakt-­‐
sjuksköterska Skickar patienter till Lund och SU ? Behov lång sikt 2.10.6 Kompetensförsörjningsåtgärder
Lösningsförslag
Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå Ökat behov, bl a pga åldrande befolkning och fler nya behandlingsmöjligheter. Stor brist föreligger på lungmedicinare. Lungmedicinsk kompetens Skapa en förändrad organisation av Regional lungcancervården i framtiden. Centrumbildningar kan vara ett sätt att förbättra kompetensförsörjningen, t ex liknande Bröstcancercentrum eller enhet som bemannas av lungläkare och onkologer. Pensionsavgångar Antalet Lungmedicinsk kompetens lungläkare under ST-­‐
utbildning är låg i förhållande till framtida behov. Rekrytera fler ST-­‐läkare inom lungmedicin. Ökat behov, bland annat på Lungmedicinsk kompetens grund av åldrande befolkning och fler nya behandlings-­‐
möjligheter. Skicka ut en enkät till lungläkare region och Regional fråga om andel tid de lägger på utredning, behandling och annat. Utifrån det se om det finns andra sätt att arbeta och eventuellt omfördela arbetsuppgifter för optimal användning av tillgänglig kompetens. Behandlingen är mer och mer Onkologer med lungcancer-­‐
komplicerad, med ovanliga kompetens mediciner, biverkningar etc, vilket medför behov av ökad specialistkompetens inom området. Vissa behandlingar som idag genomförs inom lungmedicin behöver övertas av onkologin. Jobba för att alla förvaltningar inom VGR och Halland inom en 10-­‐årsperiod har byggt upp egen kompetens så att de själva kan behandla onkologiska patienter. Kompetenshöjande insatser för att öka antalet onkologer med lungcancerkompetens. Regional Fungerar bra idag, men ökad andel patienter kommer öka behovet av andnings-­‐
utredningar, spirometri etc Servicespecialiteter Vidareutveckla arbetssätt och organisation för effektivt flöde. Förvaltning Den palliativa vården ser Palliativ kompetens generellt sett väldigt ojämn ut. Patienterna kan inte alltid föras över till palliativ vård utan stannar kvar inom lungmedicin länge. Tillhandahålla palliativ vård nära hemmet. Vidareutveckla den palliativa vården så att de även kan hantera patienter med andningsrelaterade problem. Regional Uppskattningen är att cirka två tredjedelar av behovet är täckt inom lungcancer. Utse fler kontaktsjuksköterskor Kompetenshöjande insatser Vidareutveckla arbetssättet för att se över vilka arbetsuppgifter som kontakt-­‐
sjuksköterska bör göra. Verksam-­‐ het Kontaktsjuksköterska 33
Verksam-­‐
het 2.11 MALIGNT MELANOM
– SUMMERING BEMANNING/BEHOV
2.11.1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt Hudläkare Alla arbetar med det mer eller mindre Många personer men cirka 17 tjänster. (Tidigare fler) Utbildnings-­‐
insats för Bucky ST-­‐läkare Cirka 10 som blir klara lite olika Antal personer är många, men få jobbar heltid och har mycket forskning Bucky-­‐behandling Attraktivt, många vill göra ST, men privata marknaden slukar många som väljer andra alternativ. Plastikkirurg Deltar i MM-­‐
rond 2 tim varje vecka. Op MM varje vecka polop och sluten vård. Samordnar för sentinel node Alla läkare sköter dessa patienter av och till. Ingår i deras grundkompetens. Fast tid för MM-­‐rond. Fast tid för polop direkt efter MM-­‐rond. Därutöver tid< 2v för operation. Handkirurgi Alla läkare sköter dessa patienter av och till. Ingår i deras grundkompetens. Ev. behov av kontaktsjuk-­‐ sköterska Kirurg Bedömer och informerar inför finger-­‐
amputation Bröst-­‐
melanom sektionen Biopsier PET/CT En ökad tillgänglighet kräver mer tjänstetid. Åb mottagning för PAD-­‐
svar och patient-­‐
information behöver utökas Oklart hur detta ska skötas framöver då så få patienter på hands mottagning Minst 2 personer deltid? En person går i pension, har lämnat över, men med tanke på ökning som kommer det att behövas fler. 3 personer på deltid ÖNH-­‐läkare 50 melanom/år Utbildning Onkolog 1,3 årsarbetare Biopsier, ny komplicerad operation PET/CT Explosionsartad utveckling av nya läkemedel. Det är onkologer som hanterar dessa. Introduktion av läkemedel sker inom ramen för ordnat införande, men verksamheten erhåller enbart medel för själva läkemedels-­‐
kostnaden – ej personal, röntgen mm Fler onkologer specialisera-­‐
de på melanom. På kort sikt ytterligare 1,3 årsarbetare Ytterligare onkologer specialiser
ade på melanom. Svårt att i nuläget definiera i års-­‐
arbetare Palliativ vård Sköts av andra spec., palliativ medicin ska ta större ansvar Klin fys PET/CT cirka 50 per år Långa väntetider Kontakt-­‐
sjuksköterska Kontaktsjuksköterska tillsatt på plastikkirurgen, men funktionen inte igång. Nytt vårdprogram med ökad tillgänglighet 0,5 tjänst på HUD-­‐kliniken Utbilda kontaktsjuk-­‐
sköterska på plastik-­‐
kirurgen. Patolog Sjuksköterska 34
2.11.2 Skaraborgs Sjukhus, Södra Älvsborgs Sjukhus och
Norra Älvsborgs Länssjukhus
Yrkeskategori Funktion Sjuksköterska Kontakt-­‐
sjuksköterska Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt Nytt vårdprogram med ökad tillgänglighet 0,2 tjänst på respektive förvaltning 2.11.3 Hallands sjukhus – Varberg och Kungsbacka
Halland Varberg och Kungsbacka har hudkliniker i privat regi, men har avtal med regionen.
2.11.4 Kompetensförsörjningsåtgärder
Identifiera möjliga arbetsbesparande verktyg eller arbetssätt i de olika delarna i processen.
Ge förslag på kompetensförstärkande åtgärder inom de olika förvaltningarna eller på
regional nivå. Åtgärderna kan vara på kort sikt (1 år) och lång sikt (5 år). Motivera förslagen.
Lösningsförslag
Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Införandet av sentinel node biopsi (SNB) i huvud-­‐
halsregionen Komplicerad operation som kräver ny kunskap ÖNH-­‐
läkare Kunskapshöjande insatser för personal. Bygga upp en ny organisation inom ÖNH. Införande av nationellt vårdprogram. Minskat antal efterföljande återbesök, cirka 670 färre besök, enligt det nya vårdprogrammet är arbetsbesparande på hudklinikerna. Kontaktsjuksköterska. 20 procent tjänst på respektive klinik som handhar malignt melanom. 50 procent tjänst på HUD-­‐
kliniken SU. Bygga upp en kontaktsjuksköterskefunktion upp på alla kliniker som handhar malignt melanom för att ha god tillgänglighet för de patienter som hör av sig pga misstänkt återfall eller frågor. Öka patientens kunskap för att minska psykosociala problem och för att veta när de åter bör kontakta sjukvården. Utbildningsprogram kring sjukdomen för patienter, som får stadie 1 diagnos. Pensionsavgångar Ökat patientbehov ökar behovet av biopsier och PET/CT. Kirurg på bröst-­‐melanom-­‐
sektionen Rekrytera ytterligare en 1 kirurg som arbetar deltid med malignt melanom. Explosionsartad utveckling av Onkologer specialiserade på nya läkemedel. Det är melanom. onkologer som hanterar dessa. Introduktion av läkemedel sker inom ramen för ordnat införande, men verksamheten erhåller enbart medel för själva läkemedelskostnaden – ej personal, röntgen mm. Säkerställa resurser för att kunna rekrytera ytterligare onkologer som motsvarar 1,3 årsarbetare. En ökad tillgänglighet för plastikkirurgiska ingrepp kräver mer tjänstetid. Åb-­‐mottagning för PAD-­‐svar och patientinformation behöver utökas Utbilda kontaktsjuksköterskor på plastik-­‐
kirurgen. Ta fram mall för individuell vårdplan och rutin för hur detta ska effektueras. Lägga upp rutiner för kontaktsjuksköterske-­‐
funktionen på plastikkirurgen Kontaktsjuksköterska för att avlasta plastikkirurg och förbättra tillgänglighet 35
Nivå Verksam-­‐
het 2.11.5 Summering bemanning/behov
Unilabs Göteborg
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt Läkare Radiolog 5 st (tjänstgöringsgrad Tillräcklig bemanning 2,70 heltidstjänster) Sjuksköterska Röntgen-­‐
sjuksköterska 16 st heltidstjänster 1 planerad rekrytering Tillräcklig till hösten bemanning 4 pensionsavgångar inom en 10-­‐års period Ersätta de som går i pension Undersköterska 1 Sekreterare Fungerar bra Sahlgrenska universitetssjukhuset
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt Läkare Radiolog 6 st (tjänstgöringsgrad 4,25 heltidstjänster) 1 pensionsavgång planerad 2018 1 Sjuksköterska Röntgen-­‐
sjuksköterska 13 st (tjänstgöringsgrad 11,5 heltidstjänster). 3 pensionsavgångar inom en 5-­‐årsperiod. 3 Undersköterska 5 st 2 pensionsavgångar 2 En ökad arbetsbelastning genom en ökning av kliniska mammografier samt ökat screeninguppdrag och
ändrade arbetsmetoder med fler nålbiopsier kan komma att påverka kompetensbehovet.
Norra Älvsborgs Länssjukhus
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Läkare Radiolog 1 pensionsavgång på 50 procent. Resurser räcker inte riktigt till utifrån behov. Kan behövas ytterligare en radiolog. Sjuksköterska Röntgen-­‐
sjuksköterska/ special-­‐utbildad allmän-­‐
sjuksköterska. 3 st (Tjänstgöringsgrad 2,75 heltider) En läkare deltar i jourverksamheten på röntgenkliniken, vilket minskar tjänstgöringen på mammografin. 1 radiolog under upplärning på 75procent. 17 st heltidstjänster Undersköterska Sekreterare 3 36
Behov kort sikt 5 pensionsavgångar En inom en 10-­‐års period. rekrytering I samband med flera pågår sjukskrivningar har också sköterske-­‐
bemanningen varit för låg. Behov lång sikt 1 Södra Älvsborgs Sjukhus
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt Läkare Radiolog 4 st (tjänstgöringsgrad 3,4 heltider) 1 pensionsavgång planerad En ökning av främst kliniska undersökningar 1 1 Sjuksköterska Röntgen-­‐
sjuksköterska/ allmän-­‐
sjuksköterska 14 sköterskor (tjänstgöringsgrad 10,5 heltidstjänster) 2 pensionsavgångar Har anställt 3 allmän-­‐
sjuksköterskor som ska ersätta för pensions-­‐
avgångar. Svårt att få tag på röntgen-­‐
sjuksköterskor. 2 undersköterskor 0,8 pensionsavgång Undersköterska 1 (tjänstgöringsgrad 1,8) Sekreterare 1 person på plats samt inom Unilabs Skaraborgs Sjukhus
Yrkeskategori Funktion Nuläge Läkare Radiolog 1 heltid (tjänstgöringsgrad 1,0) Läkare ST-­‐läkare 1 Sjuksköterska Röntgen-­‐
sjuksköterska/ allmän-­‐
sjuksköterska 9 st (3 arbetar heltid, övriga deltid, 1 är tjänstledig) Undersköterska Förutsägbara förändringar 1 2-­‐3 beräknas sluta inom en 5-­‐års period 2 st Behov kort sikt Behov lång sikt 2-­‐3 Hallands Sjukhus
Uppgifter saknas.
2.12 MAMMOGRAFI
2.12.1 Kompetensförsörjningsåtgärder
Identifiera möjliga arbetsbesparande verktyg eller arbetssätt i de olika delarna i processen.
Ge förslag på kompetensförstärkande åtgärder inom de olika förvaltningarna eller på
regional nivå. Åtgärderna kan vara på kort sikt (1 år) och lång sikt (5 år). Motivera förslagen.
Lösningsförslag
Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Brist på röntgensjuksköterskor Specialutbildade allmän-­‐
sjuksköterskor inom mammografi Workshifting. Allmänsjuksköterskor kan Lokal specialutbildas för att kunna jobba med mammografi och ta över visa uppgifter som röntgensjuksköterska traditionellt utför. Det görs redan på flera håll. 37
Nivå Brist på radiologer Granska mammografiscreening Workshifting. Utbilda till Mammografi-­‐
sjuksköterskor så att de kan utföra vissa arbetsuppgifter som traditionellt utförs av radiologer. Detta görs sedan tidigare i Västerås. En sköterska har utbildats i NU-­‐
sjukvården med bra resultat. Utbildningen tog cirka 2 år. Lokal Brist på radiologer gör att ledtiderna för granskning blir långa, då detta görs av två radiologer, dubbel-­‐
granskning. Dubbelgranskning Använda datorgranskning av mammografibilderna som ersätter en person i dubbelgranskningen. CIRKAD kan övervägas att provas för mammografi-­‐
granskning vid screening. Lokal Vissa verksamheter är privata Radiologer vilket kan försvåra ett Röntgensjuksköterskor samarbete/ personalrotation. Utökat samarbete mellan mammografi-­‐
avdelningarna i regionen, där man i större utsträckning kan hjälpa varandra vid t ex tillfällig personalbrist. Bidrar även till ett kunskapsutbyte och lärande som kan höja kompetensen generellt och vidareutveckla processen. Regional ST-­‐läkare i bild-­‐ och funktionsmedicin får enligt utbildningsprogrammet endast 2 veckor mammografi under sin 5-­‐åriga ST. Utökad mammografikompetens hos radiologer Arbete för att öka placeringen inom Nationell, mammografi under ST-­‐utbildning för att bl a Regional förbättra rekryteringsmöjligheter av och Lokal radiologer inom mammografi. Mammografins status inom specialiteten skulle behöva höjas för att underlätta rekryteringen. Attityden att ”mammografi är något man kan ägna sig åt i slutet av sin karriär när man vill trappa ner” finns. Radiologer inom mammografi Att göra om mammografi till en grenspecialitet. Mammografiverksamheten sker idag ofta separerad från annan radiologisk verksamhet och det är bara en liten andel av radiologerna som har specialkunskaperna som krävs för att kunna fungera som mammografiläkare. Nationell Det bedrivs väldigt lite Utökat antal tjänster inom Stärka forskningen inom mammografi för att Regional forskning kring mammografi i verksamheten för att ha tid för höja statusen och öka attraktionen till att regionen i dagsläget. forskning. arbeta inom mammografiverksamheten 2.13 PALLIATIV VÅRD
2.13.1 Summering bemanning/behov
Sahlgrenska Universitetssjukhuset – Uppdrag som omfattar slutenvård och
öppenvård Göteborg
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Läkare Öppenvård 10 tjänster Hög medelålder, pensionsavgångar. Svårt att hitta rätt kompetens. Slutenvård 3 tjänster Cirka 5 5 tjänster personer som behöver ersättas Ökat behov av palliativ inom 5 år. Kompetens-­‐
vård 30 procent. överföring. Hospis 1,5 tjänst Palliativ medicin 0 0,5 Finns utrymme att 3 tjänster handleda 3 ST-­‐tjänster 0,5 ST-­‐läkare Verksamhets-­‐ utvecklare Sektionschef 38
Behov kort sikt Behov lång sikt Sjuksköterska Vårdavdelning 604 16,25 Ökat behov av palliativ 2 tjänster vård 30 procent Sjuksköterska Utvecklings-­‐
sjuksköterska 0 Förstärka Palliativt centrums arbete 0,5 tjänst Undersköterska 12,54 Kurator Öppenvård 1,0 Otillräckligt utifrån behov 2 tjänster Slutenvård 1,0 Fungerar bra Rehabpersonal Slutenvård SG 1,0 AT 1,5 Fungerar bra Dietist Konsultinsats, cirka 0,1 tjänst Fungerar Sahlgrenska universitetssjukhuset – uppdrag som omfattar öppenvård i
kranskommunerna (kranskommuner omfattar enbart öppenvård)
Denna verksamhet finns inte idag. Det är många kranskommunpatienter som ligger inne på
sjukhus för att det inte finns någon annan vårdform där de kan omhändertas. Detta är dock
svårt att statistiskt visa då de palliativa cancerpatienterna försvinner i gruppen multisjuka
äldre som också finns inlaga på sjukhus. Det är en strategisk viktig fråga att utveckla denna
verksamhet, vilket kräver ett uppbyggnadsarbete samt ett framtagande av en arbetsmodell
för att stötta hemsjukvården i deras arbeta med palliativa patienter i Göteborgs
kranskommuner. Beställarnämnden i Södra Bohuslän behöver fatta beslut om att starta upp
en öppenvårdsverksamhet i VÖK 2015.
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt Läkare 0 3 tjänster Sjuksköterska 0 3 tjänster 0 1 tjänst 0 1 tjänst Sjuksköterska Utvecklings-­‐
sjuksköterska Kurator Norra Älvsborgs Länssjukhus
Yrkeskategori Läkare Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar 4,0 Behövs ytterligare 1 1 tjänst tjänst på grund av av utökat patientbehov på lång sikt Skulle kunna handleda 2 tjänster 2 st ST-­‐läkare Ökat behov av Palliativ 1,7 tjänster vård med 30 procent Behov kort sikt Behov lång sikt ST-­‐tjänster Palliativ medicin 0 Sjuksköterska Slutenvård 13,55 Öppenvård 7,2 Ökning av patient-­‐
trycket 30 procent ökning på lång sikt. Sjuksköterska Utvecklings-­‐
sjuksköterska 0,5 Behövs totalt en tjänst 0,5 tjänster Undersköterska 13,53 Fungerar bra Kurator 1,25 Behövs totalt en tjänst 0,75 tjänster i öppen vården och en tjänst i slutenvården. Rehabpersonal Fungerar bra Dietist SG 1 tjänst AT 1,8 0,5 Fungerar bra 39
Kungälvs Sjukhus
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt Läkare 1,0 Behövs 2 tjänster för att motsvara ökat patientbehov 1 tjänst Sjuksköterska Öppenvård 4,0 Behövs 1 tjänster för ökat patientbehov 1 tjänst Sjuksköterska 0 1 tjänst Kurator Utvecklings-­‐
sjuksköterska 0 1 tjänst Rehabpersonal 0 Dietist 0 Riktad slutenvård saknas på Kungälvs sjukhus. Vid ombyggnation av sjukhuset kommer slutenvårdsplatser
att införas och då kommer det att behövas ytterligare kompetens. (Bör infalla som ett behov på lång sikt.
Svårt att räkna på det då omfattningen inte är beslutad ännu.)
Skaraborgs Sjukhus
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt Läkare Skövde 1,5; 3,0 finns det finansiering för Behöver rekryteras 1,5 tjänst 1-­‐2 tjänster Lidköping och Hospice Gabriel 1,5 tjänster Öppnar 7 öppenvård-­‐
platser under 2014 och har fått finansiering för det, för att klara beräknad ökning på 30 procent Fungerar bra 0,5 tjänster Sjuksköterska Skövde Öppenvård 4,0; Slutenvård 12 Öppenvården behöver utöka pga ökat antal patienter 1 tjänster Lidköping och Hospice Gabriel 2,0 varav VGR finansierar en tjänst Säkerställa att det kvarstår 2 tjänster om finansieringen för Hospice förändras. Sjuksköterska Utvecklings-­‐
sjuksköterska 0 Behövs en heltidstjänst som arbetar både mot Skövde och Lidköping 1 tjänster Undersköterska Skövde 8 Kurator 2 tjänster, 1 per enhet Rehabpersonal Konsultinsatser Dietist Konsultinsatser Fungerar bra Älvsborgs Sjukhus – Borås och Skene
Yrkeskategori Läkare Sjuksköterska Funktion Slutenvård Nuläge Förutsägbara förändringar Borås 3,95 Skene 0,7 Behövs totalt 5 tjänster ? Behöver sikta in sig på bemanningstalet 1,8 per vårdplats 40
Behov kort sikt Behov lång sikt 1,05 Borås 0,3 Skene Öppenvård Sjuksköterska Utvecklings-­‐
sjuksköterska Slutenvård USK Kurator Rehabpersonal Dietist Borås 3,6 Skene 0,75 0 Behövs totalt 5 tjänster ? Borås 1 Skene 0,4 SG, AT, AP 1 tjänst Behövs totalt 2 tjänster 0,4 Borås 0,25 Skene 0,5 tjänst Borås Konsultbasis Konsultbasis Alingsås lasarett
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Läkare Sluten och öppenvård 1,0 Finns behov av 2 tjänster 1 tjänst Sjuksköterska Öppenvård 2,5 Slutenvård 6,3 Sjuksköterska Utvecklings-­‐
sjuksköterska 0 3,1 1,0 Konsult Konsult Undersköterska Kurator Rehabpersonal Dietist SG, AT, AP Behov lång sikt 0,5 1 tjänst 0,5 Hallands Sjukhus
Det pågår en utredning i Halland som ska bli klar hösten 2014, om hur uppdraget för den
palliativa vården ska fördelas på väst och syd.
2.13.2 Kompetensförsörjningsåtgärder
Identifiera möjliga arbetsbesparande verktyg eller arbetssätt i de olika delarna i processen.
Ge förslag på kompetensförstärkande åtgärder inom de olika förvaltningarna eller på
regional nivå. Åtgärderna kan vara på kort sikt (1 år) och lång sikt (5 år). Motivera förslagen.
Lösningsförslag
Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå Verksamheterna kommer behöva öka med 30 procent på lång sikt för att hantera den ökade patientvolymen, fungera som konsulter till övrig vård och för att kunna fortbilda. Bakjoursystem/beredskaps-­‐
jour behöver säkerställas på samtliga förvaltningar. Idag finns det enbart på SU (täcker SUs uppdrag). Stärka den allmänna palliativa kompetensen både gentemot sjukvård, primärvård och hemsjukvård. Fortbildningsinsats. En del av den efter-­‐
frågade resursökningen och utvecklings-­‐
sjuksköterskor ska stå för insatsen. Sjukhus Arbetssättet inom den palliativa vården behöver utvecklas gentemot ett mer konsultativt arbetssätt. Delta i MDT. Bakjourkompetens Utreda ytterligare vilken bakjoursmodell som ska finnas för att även täcka alla mindre enheter. Detta kan innebära ytterligare kostnader/personal än det som finns inräknat i nuvarande behov. Palliativ medicin blir en tilläggsspecialitet from 2015. Specialistkompetens inom palliativ medicin Planering, finansiering och inrättande av ST-­‐
tjänster och en regional studierektors-­‐
funktion som kan skapa en modell för hur ST-­‐tjänstgöringen kan hanteras 41
Regional HR-­‐
strategiska Palliativ kompetens inom primärvård och kommunal hälso-­‐ och sjukvård. Följa upp uppdraget med att bygga ut den palliativa kompetensen inom primärvården. PV måste samverka mer aktivt med den kommunala hälso-­‐ och sjukvården och erbjuda fortbildning. RCC Väst, primärvård
en Vidareutveckla vårdprogram palliativ vård Resp. RCC Svårt att rekrytera sjuksköterskor med hög kompetens. Fler specialistsjuksköterskor Skapa karriärvägar och fortbildnings-­‐
möjligheter för sjuksköterskor som ökar incitamenten att specialistutbilda sig. Utvecklingssjuksköterskor Vidareutveckla Palliativt centrums verksamhet med utvecklingssjuksköterskor på alla enheter för att få till ett nätverk som Palliativt centrum kan arbeta med för att nå ut lokalt. 2.14 URO-ONKOLOGI
2.14.1 Kompetensinventering – Blåscancer
•
•
•
•
•
Incidentantalet är relativt stabilt. Det görs cirka 70‐100 cyctektomier per år i VGR.
Inom Halland görs dessa i Halmstad, antalet är okänt.
Det finns ett ökat behov av urologiska öppenvårdsmottagningar för att göra
cystoskopi. Ibland även operationsresurser.
Cytostatikabehandling för hallänningarna görs till viss del på SU och övriga i Lund.
Cyctektomierna är nu centraliserade till SU för VGR. Det är en stor förändring och
innebär att det även ska kunna göras en onkologisk bedömning inför operation.
Kontroller görs på de fyra stora sjukhusen i regionen precis som tidigare.
Det pågår inga vårdprocessamtal då det inte finns någon utsedd processägare.
2.14.1.1 Sahlgrenska universitetssjukhuset – summering bemanning/behov
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt Onkolog Inriktning på uro-­‐onkologi specifikt 2 personer som arbetar cirka 20-­‐30 procent Totalt 3 personer på en 1 heltidstjänst Urolog Sjuksköterska 2 personer (deltid) på urologen Sjuksköterska Kontakt-­‐
sjuksköterska Specialist-­‐
utbildade för att assistera till cyctektomi Behöver ökas, sårbart En person går i pension inom 3 år. Cytostatikabehandling kommer kräva mer resurser. Stora behov, sårbart som det är idag. ? Radiologer Patolog Kuratorer Behov kort sikt Behov lång sikt 2.14.1.2 Södra Älvsborgs Sjukhus – summering bemanning/behov
Yrkeskategori Onkolog Funktion Nuläge 10 procent, få patienter men hanterar även patienter från Skas 42
Förutsägbara förändringar 2.14.2 Kompetensinventering – Peniscancer
•
•
•
•
•
•
Väldigt liten patientgrupp cirka 50-100 patienter om året.
En urolog på SU sköter denna patientgrupp.
Ska centraliseras till Lund och Örebro.
Lite resurser för diagnossättning behöver finnas kvar på SU.
Palliativ vård behövs för att ta hand om patienten nära hemmet.
Processägare saknas.
2.14.3 Kompetensinventering – Testikelcancer
•
•
•
•
•
SWENOTECIRKA–programmen gör att alla män med testikelcancer följer ett
standardiserat vårdprogram med effektiv behandling och uppföljning, vilket
resulterat i att de flesta överlever och botas.
En centralisering av behandling och uppföljning av alla testikelcancerpatienter inom
VGR och norra Halland är gjord till SU.
Cirka 320 insjuknar totalt i Sverige per år och på SU är det cirka70-80 nybesök per
år. Det sker en ökning av patienter på cirka 10 procent/år i Sverige (300 fall 2009,
320 fall 2011, från 330 fall 2012). Samma trend finns även internationellt.
Patienterna friskförklaras efter 5 år, men många är av olika anledningar kvar i 10 år
och kommer på återbesök. På SU är det cirka 650 patienter/år som är inne i
”mottagningsrullen”, exklusive nybesök.
Processägare saknas.
2.14.3.1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset – summering bemanning/behov
Yrkeskategori Funktion Nuläge Urolog Diagnostiserar och opererar Specialist på Lymfkörtel-­‐
utrymning De flesta urologer på alla sjukhus i VGR /Halland gör det 2 personer, på deltid 2 pensionsavgångar inom kort 2 personer, deltid Kunskaps-­‐
överföring Inriktning testikelcancer 1 person, 0,8 tjänstgöringsgrad, väldigt sårbart 1 ST-­‐tjänst med inriktning testikel-­‐
cancer blir klar februari 2015. Pensionsavgång inom 3 år 0,2 tjänster, totalt är 2 personer med 0,5 tjänst var. Ytterligare ST-­‐
tjänst med inriktning testikelcancer för kunskaps-­‐
överföring
MR är bra vid uppföljning av patienter. De flesta är unga och behöver röntga sig ofta, vilket ökar risken för sekundär-­‐
cancer. Detta brister i VGR. Halland har bra resurser för MR. Urolog Onkolog Radiolog Sker på olika sjukhus i samband med diagnossättning samt inför återbesök. 43
Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt Patolog Sjuksköterska Skickar till olika patolog-­‐
avdelningar, men det finns en specifik patolog på SU som är extra kunnig på testikelcancer. Kontakt-­‐
sjuksköterska 0 Arbete pågår för att tillsätta en kontakt-­‐
sjuksköterska till hösten. Cirka 0,4 tjänst 2.14.3.2 Kompetensförsörjningsåtgärder
Identifiera möjliga arbetsbesparande verktyg eller arbetssätt i de olika delarna i processen.
Ge förslag på kompetensförstärkande åtgärder inom de olika förvaltningarna eller på
regional nivå. Åtgärderna kan vara på kort sikt (1 år) och lång sikt (5 år). Motivera förslagen.
Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder 2 pensionsavgångar inom kort Urolog som är specialist på lymfkörtelutrymning Rekrytera två urologer på deltid. Kunskapsöverföring Finns ingen kontaktsjuksköterska Kontaktsjuksköterska Fortsatt arbete för att tillsätta en kontakt-­‐
sjuksköterska på 0,4 tjänstgöringsgrad. Pensionsavgång samt sårbart Onkolog med inriktning med endast en person som är testikelcancer specialist inom testikelcancer Nivå Rekrytera ytterligare ST-­‐tjänst med inriktning testikelcancer. Utökad onkologresurs med 0,2 tjänstgöringsgrad för att minska sårbarheten. 2.14.4 Kompetensinventering – Njurcancer
•
•
•
•
•
•
•
•
•
200 patienter med njurcancer per år. Ett 80-tal av dessa patienter kräver någon form
av onkologisk behandling.
Trenden av antal diagnoser är relativt stabil, men patienter lever längre vilket ökar
behovet av vård.
Det finns en gemensam mottagning för onkologi och urologer på SU.
Nya läkemedel införs som gör vården mer komplex. En del vård förs därför över
från den urologiska verksamheten till den onkologiska verksamheten. Det kräver ny
kompetens inom onkologin.
Behandlingsperioderna är långa, vilket ökar behovet av röntgenresurser.
Nya medicintekniska behandlingar kan leda fram till en centralisering av
verksamheten.
Behov av en studiemottagning för att patienter som är med i kliniska studier.
Möte inplanerat med vårdprocessgruppen i slutet av året.
Processägare är Sven Lundstam och Åsa Jellvert.
2.14.4.1Sahlgrenska Universitetssjukhuset – summering bemaning/behov
Yrkeskategori Funktion Nuläge Urolog Inriktning njurcancer 1,5 halvtidstjänst fördelat på 2 urologer med kompetens inom 3 personer Förutsägbara förändringar njurcancer har nått pensionsålder. Upplärning pågår, men situationen är väldigt sårbar. 44
Behov kort sikt 2 urologer, nyrekryte-­‐
ring. Kunskaps-­‐
överföring Behov lång sikt Onkolog Inriktning på uro-­‐onkologi njurcancer 2 personer (cirka 30 procent av en heltid var, total tjänstgöringsgrad 0,6 ) En vakans. Patient-­‐ antalet ökar pga flytt från urologen till onkologen. Möjliggöra konsultation på andra sjukhus. 1 person som arbetar med njurcancer uppnår pensionsålder inom 5 år. Ytterligare 90 procent så att det är totalt 1,5 heltids-­‐tjänst på 4 personer Sjuksköterska Kontakt-­‐
sjuksköterska 0,5 tjänst, men fördelat Behovet är större 0,5 tjänst på 4 personer varav en är specialistsjuksköterska i onkologi Ingen har gått KSSK-­‐
kursen Radiologer Patolog Kuratorer Liten del men viktig Dietist Palliativ vård Om konsulta-­‐
tion på andra sjukhus kommer det kräva ytterligare onkolog-­‐
resurser. Väldigt viktiga vid MDT konferenser. Långa behandlingsperioder ökar behovet. Kommer behöva mer stöd. Ofta yngre patienter och sjukare, så kuratorstöd behövs i större utsträckning Liten men viktig. Går via Kontaktsjuksköterskan som ibland saknas i regionen Se underlag för Palliativ vård 2.14.4.2 Norra Älvsborgs Länssjukhus – summering bemaning/behov
Yrkeskategori Funktion Nuläge Urolog Som arbetar med njurcancer 2 personer totalt 50 procent av en heltid Onkolog Sjuksköterska Förutsägbara förändringar Kontakt-­‐
sjuksköterska Behov kort sikt Utredning pågår 50 procent av en heltid Behov lång sikt Behov av konsult-­‐
insatser finns, men resurser räcker inte till idag 2.14.4.3 Skaraborgs Sjukhus – summering bemanning/behov
Yrkeskategori Funktion Nuläge Urolog Som arbetar med njurcancer 2 personer, totalt 50 procent av en heltid Onkolog Sjuksköterska Förutsägbara förändringar Kontakt-­‐
sjuksköterska Behov kort sikt 45
Behov av konsult-­‐
insatser finns, men resurser räcker inte till idag Utredning pågår 50 procent av en heltid Behov lång sikt 2.14.4.4 Södra Älvsborgs Sjukhus – summering bemanning/behov
Yrkeskategori Funktion Nuläge Urolog Som arbetar med njurcancer Som arbetar med njurcancer Kontakt-­‐
sjuksköterska 2 personer totalt 50 procent av en heltid 20 procent av en heltid 60 procent av en heltid Onkolog Sjuksköterska Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt 2.14.4.5 Hallands Sjukhus – Varberg – summering bemanning/behov
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Urolog njurcancer ? Omstrukturering 50 procent av en heltid 0 Om utökad konsult-­‐
verksamhet på SU så finns möjligheter till det Onkolog Behov lång sikt 2.14.4.6 Kompetensförsörjningsåtgärder
Identifiera möjliga arbetsbesparande verktyg eller arbetssätt i de olika delarna i processen.
Ge förslag på kompetensförstärkande åtgärder inom de olika förvaltningarna eller på
regional nivå. Åtgärderna kan vara på kort sikt (1 år) och lång sikt (5 år). Motivera förslagen.
Lösningsförslag
Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder 2 Urologer med kompetens inom njurcancer har nått pensionsålder. Upplärning pågår, men situationen är väldigt sårbar. Onkologiska resurser räcker inte till idag utifrån befintligt behov. Patientantalet ökar pga flytt av onkologisk behandling från urologen till onkologen. Möjliggöra konsultation på andra sjukhus. Pensionsavgångar Urologer Nyrekrytera två urologer. Kunskapsöverföring Onkologer Rekrytering. Kunskapsöverföring Behovet av kontaktsjuksköterskor är större än tillgången. Kontaktsjuksköterskor Utöka andelen KSSK på SU. Kunskaps-­‐
överföring till KSSK i regionen. Utbildningsinsats för KSSK. Ofta yngre patienter och sjukare, så kuratorstöd behövs i större utsträckning. Kurator Rekrytering eller utökat uppdrag att hantera njurcancerpatienter. 46
Nivå Förvaltning 2.14.5 Kompetensinventering – Prostatacancer
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige.
Står för drygt en tredjedel av all cancer hos män.
Prevalens på 14 000 i VGR, vilket troligtvis ökar allt eftersom nya
behandlingsmöjligheter erbjuds.
1 700 personer diagnostiseras per år.
Finns väldigt mycket mer behandlingar att erbjuda idag än tidigare och utvecklingen
går snabbt framåt. Många behandlingar som idag utförs på urologen kommer istället
behöva utföras inom onkologen.
De nya medicinerna som kommer finnas tillgängliga förlänger troligtvis den
palliativa fasen från cirka 1 till istället 3 år, vilket innebär en stor volym patienter
som kommer att vara mycket resurskrävande.
För att leva upp till de Nationella riktlinjerna och vårdprogram samt de
målindikatorer som är uppsatta så behövs det 700-1000 nya besök per år.
För få onkologer inom kliniken och extremt få inom uro-onkologi. Idag är det 2,6
tjänster som arbetar med dessa patienter.
Kompetensbrist på de mindre förvaltningarna.
Eftersom patientgruppen ökar, behandlingsalternativen ökar så behövs en lång rad
av utökade resurser även avseende Sjuksköterskor, Strålning, och Palliativ vård.
Totalt behövs en 100 procent onkologtjänst för hela VGR exkl. Halland enbart för
MDT. Planerar för en regional MDT där även Hallands-patienterna ska finnas med.
Tjänstefördelningen inom onkolog-läkargruppen på SU är skev i förhållande till
patientmängden.
Diagnostisering (biopsier och ultraljud) sköts av urologer, primärbehandling
(strålning) sköts av onkologen.
Urologresurser för slutenvård/operation är bra, men det saknas resurser inom
öppenvården som bl a sköter aktiv monitorering och medicinsk behandling. Det
behöver troligtvis göras en differentiering inom urologprofessionen och att inrikta
sig på sluten eller öppen vård.
Bra tillströmning av ST. Intresset för Urologi är stort.
Ser ett ökat behov av radiologi/bilddiagnostik(/PET/CT, MR) då det kommer vara
viktigt vid diagnossättande men nödvändigt för att snabbt få se effekter av
kommande läkemedel som är mycket kostsamma, så att resurser inte används i
onödan.
Kommer att vara vårdprocessgruppmöten under hösten 2014. Datum ej fastställt.
Cirka 40procent av alla urologer arbetar med prostatacancer.
Processägare är Karin Braide och Sven-Erik Damber.
47
2.14.5.1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset – summering bemanning/behov
Yrkeskategori Funktion Nuläge Urolog Diagnostik, operation, öppen monitorering, medicinsk behandling Cirka 5-­‐6 tjänster 2 pensionsavgångar. (40 procent av urologer Svårt att hinna med arbetar med prostatacancer) Återbesök. Onkolog Sjuksköterska Kontakt-­‐
sjuksköterska Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt Antal personer? 2,6 tjänster MDT enl nationella riktlinjer 0,4 tjänster (Totalt 3 heltids-­‐
tjänster) 4 personer (deltid) 1 har gått utbildning 3 tjänster varav 0,3tjänster för att delta på MDT 2.14.5.2 Alingsås lasarett – summering bemanning/behov
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Urolog Konsultinsatser från SU Verksamheten ska integreras med SU.. Onkolog 1 person cirka 5 procent remitterar patienter till SU och SÄS En pensionsavgång vid årsskiftet Sjuksköterska Kontakt-­‐
sjuksköterska Finns Behov kort sikt Behov lång sikt ? 2.14.5.3 Kungälvs Sjukhus – summering bemanning/behov
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Kommer att hanteras genom konsultinsats från SU Behov kort sikt Behov lång sikt Urolog Finns ingen skickar till Uddevalla och SU Onkolog Skickar till SU eller SÄS Finns Sjuksköterska Kontakt-­‐
sjuksköterska 2.14.5.4 Norra Älvsborgs Länssjukhus – summering bemanning/behov
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Pensionsavgångar Utöka antal ST-­‐tjänster Urolog Finns Onkolog 1 person på cirka 30 procent MDT enligt nationella riktlinjer Sjuksköterska Kontakt-­‐
sjuksköterska 3 personer 48
För få Behov lång sikt 0,2 tjänster (Totalt 0,5 tjänst) 1 heltid, koppla ihop med behov inom njurcancer 2.14.5.5 Södra Älvsborgs Sjukhus – summering bemanning/behov
Yrkeskategori Nuläge Funktion Urolog Onkolog Sjuksköterska Förutsägbara förändringar Pensionsavgångar Behov kort sikt 2 personer som arbetar cirka MDT enl nationella 50 procent med prostata riktlinjer Kontakt-­‐
sjuksköterska 2 personer För få Behov lång sikt 0,2 tjänster 0,3 tjänster (Totalt 1 heltids-­‐
tjänst) 2.14.5.6 Skaraborgs Sjukhus – summering bemanning/behov
Yrkeskategori Funktion Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt Urolog 2 personer + ST-­‐tjänster Stor brist idag, använder sig av stafettläkare Onkolog 1 person cirka 10 procent skickar en del patienter till SÄS MDT enligt nationella riktlinjer 0,2 tjänster 0,7 (Totalt 1 heltids-­‐
tjänst) Sjuksköterska Kontakt-­‐
sjuksköterska 1 person deltid För få 1,5 tjänster 2.14.5.7 Hallands Sjukhus – Varberg – summering bemanning/behov
Yrkeskategori Urolog Onkolog Sjuksköterska Nuläge Funktion Kontakt-­‐
sjuksköterska Förutsägbara förändringar Behov kort sikt All slutenvårdsurologi flyttar från Halmstad till Varberg from 2015 som blir centrum för urologkliniken i Halland. 1 onkolog (SU) en dag var tredje vecka, cirka 5-­‐10 procent Skickar patienter till SU och ibland Lund för strålning och cytostatika. Centralisering av slutenvårdsurologin i norra Halland till Varberg – ökat behov av onkolog-­‐stöd från SU Finns Fungerar bra 49
Behov lång sikt 1 egen onkolog som är placerad på Varberg som arbetar med alla uro-­‐
diagnoser 2.14.5.8 Kompetensförsörjningsåtgärder
Identifiera möjliga arbetsbesparande verktyg eller arbetssätt i de olika delarna i processen.
Ge förslag på kompetensförstärkande åtgärder inom de olika förvaltningarna eller på
regional nivå. Åtgärderna kan vara på kort sikt (1 år) och lång sikt (5 år). Motivera förslagen.
Lösningsförslag
Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå Följsamhet till nationella riktlinjer för prostatacancer samt vårdprogram för prostatacancer i VGR. Främst uro-­‐onkologer. Kontaktsjuksköterskor Långtidsplanering för utbildning och rekrytering av samtliga inblandade yrkeskategorier i prostatacancerprocessen Förbättra samarbetet mellan kontaktsjuksköterskor, onkologer och urologer Kontaktssköterskor Säkerställa att alla kontaktsjuksköterskor har en formell uppdragsbeskrivning. Utöka kontaktsjuksköterskefunktionen för att göra individuella vårdplaner. Ta över vissa arbetsuppgifter efter att ha genomgått utbildning. Generationsskifte urologer, det finns äldre med hög spetskompetens och många ST-­‐läkare, men ett glapp där emellan. Urologer. Det behövs en större bredd för att exempelvis kunna ha MDT. Fylla på med fler ST-­‐läkare och Kunskapsöverföring från äldre kollegor med hög spetskompetens till yngre kollegor. Ökat behov av palliativa insatser Specialistkompetens palliativ Se underlag för cancerprocess för palliativ vård vård. 2.15 ÖVRE GASTRO-CANCER
2.15.1 Kompetensinventering – Esofagus- och ventrikelcancer
Behoven för dessa sjukdomar och pancreascancer är liknande eftersom patienterna i
regionen och till viss del på SU handläggs av samma personalgrupper. Det rör sig om så
kallade sällandiagnoser och behovet av ny kompetens finns, men det finns också ett behov
av att värna om de mycket specialiserade kompetenser som finns.
Det är svårt att på längre sikt uppskatta verksamhetsbehovet, eftersom en nationell
koncentrationsprocess avseende esofaguscancer pågår och volymerna inte är fastställda. Om
Sahlgrenska blir ett nationellt center, vilket bedöms som sannolikt, kommer behovet att öka
framförallt inom slutenvård på SU och kirurgisk specialitet. Det gäller gastroradiologer,
sjuksköterskor, intensivvårdsplatser, specialiserade operationssjuksköterskor och eventuellt
även nyrekrytering av ytterligare en kirurg.
2.15.1.2 Esofagus- och ventrikelcancer – summering
bemanning/behov
Yrkeskategori Funktion Radiolog Nuläge Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt Sub-­‐
Finns på Sahlgrenska. specialiserade Ansträngd bemannings-­‐
gastroradiologer situation. Pensionsavgångar om cirka 10 år Utbildningsb
ehov Fortsatt långsiktig rekrytering behövs Radiolog Interventionister Samma individer (oftast) som gastroradiologer. Utbildningsb
ehov Dietist I slutenvård och kirurg-­‐
mottagning Rekryterings
behov SU 50
Gastroenterolog /kirurg/annan specialist Gastroskopier samt stentläggning (endoskopiskt ultraljud) Framförallt behov i regionen av endoskopisk kompetens Utbildnings-­‐
behov Kirurger (regionalt) med kompetens att ansvara för utredning samt postoperativ vård och uppföljning Finns i regionen idag, inget överskott Pensionsavgångar inom 5 år Nyrekry-­‐
teringar och regional fortbildning av specialister i allmänkirurgi Fortbildning av allmän-­‐
kirurger med övre-­‐gastro-­‐
kompetens Kirurger med subspecialisering i esofagus och ventrikelcancer-­‐
kirurgi Kompetens i modern onkolog-­‐
kirurgisk teknik och inom laparoskopisk onkologisk kirurgi I nuläget tillräcklig tillgång. Fortbildning av kirurger på SU i onkolog-­‐kirurgisk laparoskopi Inga pensionsavgångar under de kommande åren 20-­‐25 åren. Ytterligare en kirurg kan komma att behövas om SU blir ett nationellt center, sannolikt om cirka 5-­‐
10 år. Krävs tillskott av resurs för att möjliggöra anständiga arbetsvillkor Resurs och kompetens-­‐
tillskott av yngre kirurger Teknisk utveckling Patologer 2 patologer med kompetens 1 pensionsavgång inom området. Fungerar bra. sommaren 2014 1 person, kompetens-­‐
utveckling inom området. Långsiktig rekrytering Cytolog För låg kvalitet. Utförs idag vid alla patologavdelningar, eftergranskas på Sahlgrenska. Cytogenetiker Utförs via avd för kemi Onkolog Cytogenetisk analys (FISH) Brist på SU och framförallt i regionen. Subspecialiserade onkologer behövs samt med profilering i strålmedicin Nyrekryte-­‐
ring av specialist-­‐
onkologer som enbart arbetar med övre GI-­‐
onkologi. Brist på handledare för ST-­‐läkare i onkologi Långsiktig rekrytering för att även täcka behov av palliativt behov (saknas idag) Sjuksköterska Vårdavdelning Brist på SU och i regionen Verksamheten förutsätter resurs Akut brist –
platser stängda. Ny-­‐
rekrytering behövs Långsiktig rekrytering och fort-­‐
bildning av befintlig personal Sjuksköterska Koordinator med Befattning saknas ansvar för surveillance av Barrett patienter Kontakt-­‐
Sjuksköterskor som arbetar sjuksköterska som kontaktsjuksköterskor saknar till stor del specialkompetens. Inom regionen brist på många enheter, och befattningsbeskrivning saknas för många. Resurser saknas för fler kontakt-­‐
sjuksköterskor. • Fortbild-­‐
ningsbehov av KSSK • Översyn av resurser • Gemensam befattnings-­‐
beskrivning • Ny-­‐ rekrytering • Fort-­‐
bildnings-­‐
behov • Ny-­‐ rekrytering Sjuksköterska 51
Verksamheten förutsätter adekvat resurs. Behovet för vårdenhet och operation bör åligga respektive verksamhets-­‐
chef. Sjuksköterska Specialist-­‐
sjuksköterska -­‐ operation Oroväckande brist på operationssjuksköterskor Kurator Nuklear-­‐
medicinsk specialist (läkare) PET-­‐
undersökningar Det finns kuratorer kopplade Patienterna påtalar att till respektive kirurgenhet. stödet är bristfälligt. Det finns inte resurser för att alla patienter rutinmässigt skall få kontakt. Verksamhet i utveckling för flera cancerdiagnoser. Brist på specialister. Rekrytering av ST-­‐ läkare Nyrekryte-­‐
ring av specialister Sjuksköterskor med specialist-­‐
utbildning i onkologi 2.15.1.3 Kompetensförsörjningsåtgärder
– Esofagus- och ventrikelcancer
Identifiera möjliga arbetsbesparande verktyg eller arbetssätt i de olika delarna i processen.
Ge förslag på kompetensförstärkande åtgärder inom de olika förvaltningarna eller på
regional nivå. Åtgärderna kan vara på kort sikt (1 år) och lång sikt (5 år). Motivera förslagen.
Lösningsförslag
Utmaning/påverkan Kompetensbehov Det är viktigt att verksamheten har en långsiktig plan för kompetensbehov som följs upp. Verksamheten riskerar att investera fortbildning för att sedan förlora den till andra centra om inte en strategi finns för att behålla specifika kompetenser. Det råder idag framförallt brist på subspecialiserade onkologer, radiologer och sjuksköterskor inom respektive område. Idéer/åtgärder Ta fram en långsiktig plan för kompetensbehov som regelbundet följs upp. Primära åtgärder: • Rekrytering • Fortbildning Subspecialiserade läkare inom Ta fram en strategi med åtgärder för att de områden som handlägger och behålla de specifika kompetenser som finns behandlar patienterna. idag. Dessa är mycket attraktiva på arbetsmarknaden och dessas kompetens tar lång tid (6-­‐10 år) att uppnå efter specialistutbildning. Nivå Verksamhet Verksamhet Nationell Forskningskompetens koncentrationsprocess avseende esofaguscancer pågår. Sahlgrenska blir sannolikt ett nationellt center. Då behövs både klinisk såväl som forskningskompetens, då forskning är en förut-­‐
sättning för koncentrerad högspecialiserad verksamhet på regional och nationell nivå. Säkerställa forskningsmöjligheter i verksamheten. Regional Om Sahlgrenska blir ett nationellt center, kommer behovet att öka framförallt inom slutenvård på SU och kirurgisk specialitet. Komplettera plan för kompetensförsörjningsbehov framförallt avseende: -­‐-­‐-­‐ Nyrekrytering -­‐-­‐-­‐ Fortbildning Regional Gastroradiologer Sjuksköterskor IVA-­‐-­‐-­‐sjuksköterskor Spec operationssjuksköterskor Kirurg 52
2.15.2 Kompetensinventering – Pankreascancer
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Nivåstrukturering av operativ verksamhet har pågått sedan 2007. Alla kurativt
syftande cancer-operationer mot pancreas på patienter från VGR utförs nu på
SU/S. I Halland har man centraliserat verksamheten till Varberg. Inom en snar
framtid planeras även dessa patienter bli opererade på SU/S. Politiskt beslut
föreligger ännu inte, varför det är något oklart om alla Hallandspatienter går till
SU/S, eller om patienter boende söderut går till Skåne.
SU opererar årligen cirka 80 fall. Inkluderas även patienterna i Halland kan SU/S
årligen behöva hantera närmare 100 op-fall.
Cirka 300 nyinsjuknande per år i VGR. Alla patienter med nyupptäckt
pancreascancer skall bedömas i multidiciplinär terapikonferens (MDT).
Preoperativ utredning bygger helt och hållet på radiologi. Screening är inte aktuellt.
Neoadjuvant cytostatikaterapi är i nuläget inte aktuellt. Stora europeiska studier
pågår, men än så länge inget stöd för rutinmässig cytostatika inför operation.
Däremot kan vi framöver se ökat antal patienter med primärt icke-resekabel
tumörbörda där cytostatika är givet i syfte för ”down staging”. Dessa patienter kan
sedan bli reevaluerade i MDT för nytt terapibeslut.
Adjuvant cytostatikaterapi skall ges till patienter opererade för pancreascancer.
Palliativ cytostatikaterapi kan ges till patienter med icke-resekabla tumörer eller
metastaserad sjukdom.
Strålterapi i kurativt syfte är inte aktuellt. Däremot kan vi framöver vänta att palliativ
strålterapi kan bli efterfrågat. Pågående studier.
En knapp tredjedel av patienter med pancreascancer blir aktuella för kurativt
syftande terapi. Detta betyder att det största antalet av nyinsjuknade kräver palliativt
stöd. Palliativa invasiva åtgärder är i första hand endoskopisk avlastning av gallvägar
med stent, och i vissa fall även stentbehandling av förträngning i tolvfingertarm.
Radiologisk gallvägsvlastning kan också bli aktuellt.
Alla opererade patienter följs postoperativt via kirurgmottagning. Initialt går alla till
SU/S, men följs sedan upp på hemortsklinik. Detta fungerar bra.
Alla patienter med nyupptäckt pancreascancer skall erbjudas kontaktsjuksköterska.
Alla patienter som opereras tilldelas en kontaktsjuksköterska. För övriga är det
oklart om de tilldelas en kontaktsjuksköterska. Överlämning mellan
kontaktsjuksköterska på kirurgen, onkologen eller palliativ vård kan förbättras.
2.15.2.1 Pancreascancer – summering bemanning/behov
Yrkeskategori Funktion Nuläge Kirurg Kurativt syftande kirurgi samt palliativa ingrepp, Radiolog Behov kort sikt Behov lång sikt 4 självgående, 2 under 1 Pensionsavgång utbildning. Tillgång till kirurg för palliativa ingrepp finns på samtliga sjukhus i regionen. 1 operatör 2 operatörer 5 personer med ÖGI-­‐ kompetens SU/S (ej heltid) Nyrekryte-­‐
ring Behov av förlängd MDT till 1,5 timme Utbildning 53
Förutsägbara förändringar Ökat krav på GI-­‐
specialisering, MR och intervention. Krav på MDT ökar. Onkolog 1 person som täcker hela ÖGI-­‐fältet på SU/S. Halland och övriga VGR på konsultbasis (SÄS väl bemannat) Palliativ Ojämlikt i regionen Endoskopist Diagnostik + gallvägs-­‐
avlastning Stort behov generellt Nyrekryte-­‐
ring Se underlag process Palliativ vård Utbildning 2 Pensionsavgångar på Nyrekryte-­‐
SU/S. ring Varberg + Kungälv Utbildning AnOpIVA Ständig kamp om postop och Generellt stort behov IVA av specialist-­‐
sjuksköterska Ytterligare Utbildning 1 op-­‐sal per vecka. Generellt behov av fler postop-­‐
IVA-­‐platser Op-­‐koordinator 1 person koordinerar preop utredning, info till patient, op-­‐program Sårbart Fungerar väl Kontakt-­‐
sjuksköterska 3 sjuksköterskor blandar med samtliga övriga sysslor och patientgrupper på kir mott Ökat krav på tillgång till kontakt-­‐
sjuksköterska Ny-­‐
Utbildning rekrytering till 2 heltider 1 person Dietist Preop 2 personer deltid bedömning av nutritions-­‐
läge. Postop uppföljning på vårdavd samt via kirurg mottagning Kontinuerligt stort behov 1 heltid Register Koordinator En sekreterare är pålagd uppgiften utan tilldelad tid Stort krav på ökad täckningsgrad. O,5 dag per vecka 0,1 tjänst-­‐
görings-­‐
grad Multimedia MDT över videolänk 1 tekniker som utvecklat och 1 Pensionsavgång installerat ett system. Personen är helt oumbärlig för att få MDT att fungera. Väldigt sårbart. 54
1 Nyrekryte-­‐
ring Utbildning 2.15.2.2 Kompetensförsörjningsåtgärder – Pancreascancer
Identifiera möjliga arbetsbesparande verktyg eller arbetssätt i de olika delarna i processen.
Ge förslag på kompetensförstärkande åtgärder inom de olika förvaltningarna eller på
regional nivå. Åtgärderna kan vara på kort sikt (1 år) och lång sikt (5 år). Motivera förslagen.
Lösningsförslag
Utmaning/påverkan Pancreascancer Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå Ökad verksamhet Alla nivåer Cancer skall inte kämpa mot akut-­‐
verksamhet avs resurser till AnOpIVA. Inför en strikt elektiv enhet. Kirurgi mot lokalt avancerad sjukdom samt ökat krav på laparoskopisk resektion Kirurgisk kompetens Utbildning inklusive auskultation på annan klinik. Krav på redovisning i nationellt register Koordinator på samtliga kir-­‐ enheter i regionen God palliativ vård Se underlag för process Palliativ vård Bred ASIH i hela regionen Regional Bibehållen ÖGI-­‐kir kompetens ute i regionen Auskultation regelbundet vid SU/S Onkologer, en kronisk brist Stort behov av rekrytering och utbildning Patologer, en kronisk brist Stort behov av rekrytering och utbildning MDT-­‐multimedia Teknisk kompetens Inför ett MDT-­‐center, förslagsvis på BoICen 2.15.3 Kompetensinventering – Lever- och gallvägscancer
Sammanfattningsvis ses några trender
• Ökat antal patienter, framförallt de metastatiska.
• Primära maligniteter upptäcks tidigare, och får en längre vårdresa med ökad andel
som genomgår kurativa och palliativa behandlingar.
• Den adjuvanta behandlingen har hitintills varit obefintlig, men flera studier kommer
att komma inom kort, där det sannolikt kommer att bli aktuellt med
adjuvantbehandling för de flesta patienter som genomgår kurativt syftande
behandling.
• De interventionella behandlingarna blir mer resurs‐ och tidskrävande t ex med
hänsyn till läkarresurs, men också mer skonsamma för patienten.
• De minimalinvasiva teknikerna och hybridtekniken kräver utveckling av den
kirurgiska verksamheten. Vi är den enhet i Sverige som har högst andel
minimalinvasiva ingrepp, men andelen bedöms kunna dubbleras, och i Oslo är cirka
50 procent av ingreppen laparokopiska. Detta kräver teknikutveckling.
• För att upprätthålla kompetens och teknik krävs hög volym. För att möjliggöra detta
kommer det att diskuteras om gallvägscancerverksamheten skall bedrivas på 1, 2
eller fler centra i Sverige under de kommande 2‐3 åren. Sahlgrenska behöver då
besluta om de vill satsa på verksamheten. Det finns en tydlig koppling till
transplantation.
55
Primär prevention
Virala hepatiter vaccinationsprogram med tillhörande kompetenser
Alkohol: folkhälsoprojekt preventivt arbete
Metabolt syndrom: folkhälsoprojekt
Screening/Surveillance. Följande grupper genomgår screening/surveillance:
Hepatiter och cirrospatienter med avseende på primär levercellscancer (HCC)
Undersökning: Ultraljud och prover/klinisk bedömning görs var 6:e månad. Regleras i
nationellt VP. Antal patienter: Incidensen av cirros är 20/100 000. Finns cirka 15000
Hepatit B patienter i Sverige/år. Oklart hur många patienter som kontrolleras med
surveillance/screening för närvarande i Västra Götalandsregionen.
Medicinska leversjukdomar (framförallt primär scleroserande cholangit, PSC)
Undersökning: MR/MRCP för bedömning av gallvägsstenoser var 6:e till var 12:e månad.
ERCP/endoskopiskt ultraljud/cytologi/FISH för närmre diagnostik/surveillance av
stenos. Volym: Oklar i VR , sannolikt cirka 100 MR/MRCP, cirka 100 ERCP , cytologi
cirka 80 och FISH cirka 50/år.
Symtom/utredning/diagnos/behandlingsutredning
Initial utredning genomförs inom primärvård, länsdelssjukhus, centralsjukhus, samt vid
regionklinik. För en stor minoritet av patienterna sker utredning i annan region, vid annan
regionklinik. För patient med underliggande lever/gallvägssjukdom sker utredning ofta vid
gastroenterologisk enhet, men annars vid kirurgisk enhet. Utredning presenteras sedan för
leversektionen vid transplantationscentrum som slutför utredning, och fastställer diagnos
och föreslår behandling efter att fallet presenterats vid en MDT konferens.
Volym: Sannolikt 1-2000 patienter/år i västra regionen. Cirka 500 nya remisser/år till
transplantationscentrum SU, varav cirka hälften rör patienter med primär malignitet. Andel
som blir föremål för kirurgi rapporteras som låg i västra regionen jämfört med övriga
regioner, och ande som upptäcks i behandlingsbart skick förväntas öka. Erfarenheter från
den förbättrade cancersjukvården i Danmark antyder att med en förbättrad process, finns
en ”risk” att volymen av remisser fram till 2020 kan komma att fördubblas.
Primär behandling och tilläggsbehandling liksom uppföljning
Kurativt syftande behandlingar: resektion, ablativ behandling liksom transplantation
ansvarar transplantationscentrum för.
Neoadjuvanta behandlingar liksom palliativ medicinsk antitumoral behandling för primär
levercellscancer sköts via leverkirurg, transplantationscentrum. Palliativ och adjuvant
kemoterapibehandling av gallvägscancer sker via de onkologiska enheterna i regionen, och
enstaka fall får även strålbehandling här. Behandling för metastatisk tumörsjukdom sker i de
flesta fall via moderklinik, men vid kemoembolisering etc kan behandling ske på
transplantationscentrum. Uppföljning i anslutning till behandling sker på
transplantationscentrum, resp vid de onkologiska enheterna för de patienter som får
kemoterapi. Uppföljning efter kurativt syftande behandling sker under 5 års tid, oftast via
kirurgklinikerna. För närvarande pågår en diskussion avseende patienter med cirros och
levercellscancer, där kontroller kan komma att överföras till gastroenterologerna efter 2 år.
Palliativ vård
Dagvårdsenheten vid transplantationscentrum stöttar även de lokala teamen, liksom ASIH.
Ett gemensamt problem är avsaknaden av fungerande palliativa team i Partille, Mölndal,
Mölnlycke, Tjörn med flera kommuner. De palliativa insatserna för dessa patienter fordrar i
högre grad än de flesta maligniteter interventionell behandling med stentbehandling,
medicinsk behandling för att motverka leversvikt etc. Det finns därför ett behov av att
säkerställa fortsatt kompetensstöd från dagvårdsenheten vid transplantationscentrum.
56
Individuell vårdplan
De flesta patienter passerar transplantationscentrum som arbetar med en lokalt framtagen
skriftlig individuell vårdplan. Vi kommer att följa arbetet i cancervårdsprocessen, för att
möjliggöra att vi får en journalintegrerad individuell vårdplan.
Psykosocialt stöd
Det finns kuratorer kopplade till respektive kirurgenheter. Påtalas ändå av patienterna att
stödet är bristfälligt, och det finns inte resurser för att alla patienter rutinmässigt skall få
kontakt.
2.15.3.1 Lever- och gallvägscancer
– summering bemanning/behov
Yrkeskategori Funktion Nuläge Radiolog Specialiserade gastroradiologer Finns på Sahlgrenska. Ansträngd bemanningssituation. Radiolog Interventionister ? Gastroenterolog bedöma vilka patienter som skall genomgå surveillance/ screening. bedöma malignitets-­‐
misstänkt stenos genomför ERCP & endoskopiskt ultraljud Gastroenterolog /kirurg/annan specialist Infektionsläkare Leverkirurger/ Transplantations kirurger Hepatobiliär onkologisk komp. och komp. inom laparoskopisk och minimalinvasiv kirurgi Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Utbildnings behov Ojämn spridning av gastroenterologer i regionen. Tjänster är besatta förutom på SkaS som har brist. Finns ST tjänster som bedöms motsvara nuvarande behov. Bemanning har inte kartlagts ? För få resurser utifrån behov. Inga pensionsavgångar under de kommande åren, men medelåldern är en bit över 50. Patologer 2 patologer med kompetens 1 pensionsavgång inom området. Fungerar bra. sommaren 2014 Cytolog För låg kvalitet. Utförs idag vid alla patologavdelningar, eftergranskas på Sahlgrenska. 57
Behov lång sikt Finns ett utbildnings
behov i onkologisk kompetens om de ska medverka i vård-­‐ processen. Krävs tillskott av resurs för att möjliggöra anständiga arbets-­‐
villkor Resurs och kompetenst
illskott av yngre kirurger Teknisk utveckling. 1 person, kompetens
utveckling inom området. Behov av centrali-­‐
sering av all cytologi för hepato-­‐
biliär diagnostik samt utveckling av teknik för cytologi Cytogenetiker Onkolog Cytogenetisk analys (FISH) Utförs via avd för kemi Finns ingen som är helt nischad mot detta område. Kontinuiteten och väntetiderna har försämrats sedan JK tog över en del av ansvaret förra året. Några onkologer som enbart arbetar med övre GI-­‐
onkologi. Sjuksköterska Koordinatorer med ansvar för surveillance Befattning saknas Äskas medel från PPR för primär levercellscancer. Sjuksköterska Kontakt-­‐
sjuksköterska Kontaktsjuksköterskor för hepatobiliär malignitet är en specialkompetens, finns 2 specialutbildade. Brist på många enheter, och befattningsbeskrivning saknas för många. 1 person har begärt tjänstledigt Sjuksköterska Kurator Specialist-­‐
sjuksköterska operation Oroväckande brist på operationssjuksköterskor Ambitionen är att bygga ett team, men resurs saknas för fler kontaktsjuksköterskor. Behovet för Verksamheten vårdenhet förutsätter adekvat och resurs. operation bör åligga resp. verksam-­‐
hetschef. Det finns kuratorer kopplade Patienterna påtalar att stödet är bristfälligt. Det till respektive kirurgenhet. finns inte resurser för att alla patienter rutinmässigt skall få kontakt. 2.15.3.2 Kompetensförsörjningsåtgärder – Lever- och
gallstenscancer
Identifiera möjliga arbetsbesparande verktyg eller arbetssätt i de olika delarna i processen.
Ge förslag på kompetensförstärkande åtgärder inom de olika förvaltningarna eller på
regional nivå. Åtgärderna kan vara på kort sikt (1 år) och lång sikt (5 år). Motivera förslagen.
Lösningsförslag
Utmaning/påverkan Kompetensbehov Lever och gallvägscancer Idéer/åtgärder Specialiserade Radiolog med kompetens inom gastroradiologer är gastroradiologi samt essentiella i ett interventionsradiologi diagnosområde, där diagnos oftast fastställs enbart på radiologisk bas, och där det samtidigt finns en feldiagnostik som måhända överstiger 10 procent. Intervention radiologerna är transplantations-­‐
centrums viktigaste samarbetspartner, och det finns ett nära samarbete för fastställande av diagnos (interventionellt), regional behandling, ablativ behandling mm. 58
Nivå Införa en specialmottagning på röntgen avseende levercellscancerpatienter inom Västra Götalandsregionen och Region Halland. Detta för att få en kostnadseffektiv verksamhet som inte genererar för mycket sekundärundersökningar avseende levercellscancerpatienter behövs specialiserade radiologer. Eventuellt kan även speciell teknik behövas. För låg kvalitet på cytologi för hepatobiliär diagnostik. Cytolog Centralisering av all cytologi för hepatobiliär diagnostik, samt utveckling av teknik för cytologi, med vätskebaserade medium, cellblocks-­‐teknik etc. En process pågår på Cytologen Sahlgrenska, men nationellt kan det komma att diskuteras om verksamheten skall centraliseras till en enda enhet om inte kvaliteten snabbt förbättras. Behov finns av kliniker som har en samlad kompetens inom hepatobiliär malignitet. Det finna goda exempel på centrumbildningar både nationellt och internationellt. Leverkirurgin är för närvarande integrerad med transplantation, men det är viktigt att även knyta ihop det med gastroenterologisk verksamhet. En specialiserad kontaktsjuksköterska som har nära kontakt med patienterna kan förebygga komplikationer och inläggning, tidsoptimera behandling och ge patienten den kontinuitet som behövs. Kontaktsjuksköterskan följer sedan patienten under vårdkedjan. Kan vara den mest resurs-­‐
besparande invest-­‐
eringen i en vårdkedja. Läkare med kompetens inom hepatobiliär malignitet Centrumbildning med gastroenterologi, onkologi, övre GI kirurgi för patienter med övre GI malignitet. Gastroenterologernas deltagande i den onkologiska verksamheten är en fråga som måste beslutas på områdeschefsnivå, och förankras i sektorsråd. Kontaktsjuksköterska för patienter som har en hepatobiliär malignitet Upprätthålla ett tillräckligt stort antal kontaktsjuksköterskor med kompetens. Kirurger med kompetens inom gastroenterologi har i regel ansvarat för uppföljning. Det är oklart om det kommer att finnas övre gastrokirurgi på länsdelssjukhus, och arbetssituationen nödvändiggör att även andra kompetenser utnyttjas. Uppföljningskompetens Förvaltning Regional Fortsatt arbete mellan lokala och regionala kontaktsjuksköterskor pågår, för att definiera ansvarsområden, och former för överrapportering. Gastroenterologer används inte idag, men bör kunna ta över kontroller av levercellscancer. Kontaktsjuksköterskor skulle kunna bidra till kontinuitet, och god uppföljning. 2.15.4 Kompetensinventering
– Neuroendokrina buktumörer och buksarkom
•
•
•
•
Volymer per år
o GEP-­‐NET: cirka 500 på pol varav cirka 120 remissfall
o Binjure: 35‐40 op fall, cirka 150 på pol
o Sarkom: cirka 60 nya, 2‐300 på pol
Cirka 1000 patienter som totalt är aktuella
Regional vårdstruktur har betydelse. Ambitionen är att sköta viss diagnostik och
uppföljande kontroller på hemorten. Buvarande förändringar talar för att merparten
av verksamheten kommer att koncentreras till Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Nationell nivåstrukturering – tumörgruppen retroperitoneala sarkom koncentreras
till SU, Karolinska och Lund. I så fall innebär det en ökad volym på SU.
59
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Specialiserad verksamhet kräver många års fortbildning efter specialistkompetens
för självständigt arbete varför långsiktighet är nödvändig.
Förändrade behandlingsprinciper. Bra metoder som gör att patienter lever längre
och kräver regelbundna kontakter och behandlingar.
Nya onkologiska läkemedel gör att det behövs ny kompetens. Kirurgen har tidigare
skött mycket av den onkologiska behandlingen, men då hög kompetens kring
läkemedelseffekter blir allt viktigare behöver det arbetet överföras till onkologen.
MDT blir vanligare och det kräver stora resurser i form av kompetent, patolog,
radiolog, kirurg, onkolog och kontaktsjuksköterska.
Flertal pensionsavgångar, vilket gör att det finns rekryteringsbehov på kirurg,
onkolog, sjuksköterska.
Patologen där det är väldigt specifik kompetens, detaljerad patologi. 1 patolog som
arbetar på deltid med processen vilket är sårbart.
Brist på kontaktsjuksköterskor.
De flesta patienter från Varbergs sjukhus och vissa från Halmstad sjukhus kommer till SU.
I Region Halland fungerar efterkontroller bättre än i VGR.
2.15.4.1 Neuroendokrina buktumörer och buksarkom
– summering bemanning/behov
Yrkeskategori Funktion Nuläge Kirurger Handlägger också andra sjukdomar såsom övrig endokrin kirurgi, allmänkirurgi och jourverksamhet 7 personer i teamet (total tjänstgöringsgrad 2,5 heltider) Varierande antal kirurger på regionens sjukhus fördelade på olika kirurgiska enheter. Onkolog Handlägger även andra tumörsjukdomar Patolog Inriktning neuroendokrina buktumörer och-­‐
sarkom Samt delvis mjukdelspatolog Kontakt-­‐
sjuksköterska Sjuksköterskor Dietist Inriktning neuroendokrina buktumörer och-­‐
sarkom Förutsägbara förändringar Behov kort sikt Behov lång sikt Pensionsavgångar. Ökad verksamhet genom nationell nivåstrukturering av retroperitoneala sarkom. Ökad incidens av neuroendokrina tumörer. Utbyggnad av MDT-­‐
verksamhet. Förbättrad långtidsöverlevnad medför stigande prevalens med återkommande/långvarigt behandlingsbehov. 5 personer (total Se ovan. Nya dyrbara tjänstgöringsgrad 2 heltider) behandlingsmetoder (TKI etc) som kräver specialkompetens. 1 person (tjänstgöringsgrad Se ovan. + 0,5) Sårbart Nya behandlingsprinciper ställer större krav på detaljerade bedömningar och molekylär diagnostik. 3 heltids-­‐
tjänster 2 heltids-­‐
tjänster Kirurgmottagningen: 3 Se ovan. personer (total tjänst-­‐
göringsgrad 0,8). Handlägger också andra sjukdomar såsom övrig endokrin kirurgi. Onkologkliniken: 2 personer. Förbättrad långtids-­‐
1 person (total tjänstgöringsgrad cirka 0,25) överlevnad medför stigande 1,5 heltids-­‐
tjänst 1 heltids-­‐
tjänst 0,5 tjänst 1 tjänst prevalens med återkommande/långvarigt nutritionsstöd. Nya onkologiska behandlings-­‐
metoder ger gastro-­‐
intestinala biverkningar. 60
3 heltids-­‐ tjänster Kompetens
-­‐utveckling 1,5 tjänst 0,5 tjänst 2.15.4.2 Kompetensförsörjningsåtgärder
– Neuroendokrina buktumörer och buksarkom
Lösningsförslag
Utmaning/påverkan Kompetensbehov Neuroendokrina buktumörer och buksarkom Ökad verksamhet Ökad incidens Förbättrad långtidsöverlevnad och långvarigt behandlingsbehov Idéer/åtgärder Nivå Kompetenshöjande insatser av kirurger sjuksköterskor och dietister kring dessa tumörtyper. Workshifting – Utreda om kontakt-­‐
sjuksköterska kan ansvara/ta över vissa arbetsuppgifter i processen för att frigöra läkarresurser. Flera pensionsavgångar väntas de närmaste åren. Återväxten av specialistläkare med kirurgisk erfarenhet av dessa sjukdomar är låg med undantag av SU, vilket kan ge problem på övriga förvaltningar. Kirurg med inriktning neuroendokrina buktumörer och buksarkom. Upprätta en långsiktig plan för att försörja processen med rätt kompetens. Verksamheten är väldigt specialiserad och kräver många års fortbildning efter specialist-­‐
kompetens uppnåtts. Utbyggnad av MDT-­‐
verksamhet Samtliga involverade yrkeskategorier Behöver hitta en bättre form och använda tekniken bättre för att det inte ska vara lika resurskrävande. MDT är positivt ur den aspekten att det kan ge en fortbildnings-­‐ och standardiseringseffekt. Kompetenshöjande insatser av onkologer. Nya dyrbara behandlings-­‐ Onkolog metoder (TKI etc) som kräver specialkompetens Nya behandlingsprinciper Patolog ställer större krav på detaljerade bedömningar och molekylär diagnostik. Kontaktsjuksköterskefunk Kontaktssjuksköterska tionen är ej etablerad fullt ut för dessa patientgrupper. 61
Kompetenshöjande insatser av patologer. Utbildningsinsats till kontaktsjuksköterska och vidareutveckling av funktionen. 2.16 KOMPETENSFÖRSÖRJNING - SAMMANSTÄLLNING
FRÅN PROCESSÄGARINTERNAT 23/10-2014
2.16.1 Reflektion
Kategorier
1. Rekrytering
2. Forskningsmöjligheter
3. Kunskapsöverföring
4. Kompetensutveckling
5. Karriärvägar – behålla och utveckla
6. Workshifting
7. Process-/verksamhetsutveckling
8. Långsiktig planering
Är det detta som vi huvudsakligen behöver jobba med för att försörja cancerprocesserna med rätt kompetens? Vad tror ni är viktigast att börja arbeta med? Varför? Börja med att räkna behov på nuvarande ambitionsnivå – alltså ersätta de som försvinner. Nya metoder som införs måste värderas ur ett kompetensbehovsperspektiv. Det kan RCC bidra till genom beräkningar och vårdprogram. I öppen dialog samtal om vem som gör vad och vad som är mest värdeskapande ur det perspektivet. Men om det inte är tillit i denna dialog blir det pannkaka! Försöka beräkna vad en ”standardnivå” ska vara. Fler sekreterare och kuratorer skulle skapa större effektivitet i teamen. Rekrytera tumörkirurger tidigt, ha visst överintag vissa tider. Behålla den kompetens som finns nu och se till att de kan få handleda. Att ta vara på och utveckla kunskap och erfarenhet ökar motivationen för arbetet och nuvarande situation. Behålla kompetens/personal i systemet! Få personal att stanna. Omstruktureringar tar bort kompetens. Svårighet att bygga upp och behålla kompetens när individer även -­‐
ska bemanna andra enheter så som akuten. -­‐
Renodla uppdraget, för att slippa slitas mellan olika enheter och uppdrag Bassjukvård Uppdelade uppdrag som akutsjukvård, cancervård, specialiserade uppdrag. Det tar så lång tid att bli specialist Regionala ST-­‐träffar Workshifting -­‐ Malign melanom Malign – Benign Läkare – Ssk Ssk-­‐Usk-­‐Adm Fortsätta arbetet för bättre underlag. Strategier för att få förvaltningar att prioritera frågan med kompetensförsörjning, så att det inte blir en pappersprodukt Kärnkompetensen Varje sjukhus måste se och förstå processen Chefer vet inte hur processen ser ut. RCC bör hjälpa till och få den att förstå processen. Långsiktigt arbete som kräver uthållighet. RCC måste bevaka kompetensområdet som förbättringsområdet Strategisk kompetensförsörjning inom andra områden än kärnkompetenser så som logistiker, utvecklingsledare, patientsäkerhetsexpert för att nå målen. Erbjud karriärvägar, ex fem fingrar (Svante) Öka attraktivitetskraften för olika specialiteter. Börja redan under utbildningstiden Lyfta frågan nationellt Idag måste primärvården ta hand om allt. Allt fler patienter från slutenvården remitteras tillbaka dit. De kan aldrig säga nej till patienten. Allmänmedicin = slaskspecialitet 62
2.16.2 Prioritering
Följande 2-3 åtgärdsförslag är viktigast att arbeta vidare med.
2.16.2.1 Barncancer
Kate-­‐
gori Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder 1 Brist på barnonkologer Barnonkologer Rekrytera färdig specialist i barnonkologi. Ex Utlandsrekrytering Rekrytera ST-­‐läkare, hitta kandidater som är intresserade av att fördjupa sig inom barnonkologi o hematologi 1 Nivå 5 Brist på barnsjuksköterskor Barnssk Skapa karriärvägar för ökad attraktion genom fler specialistssk tjänster/uppdrag 7 Brist på barnonkologer och barnsjuksköterskor Frigöra läkar-­‐ och barnssk-­‐resurser Utveckla och kompetenshöja för att möjliggöra avlastning Införa mer administrativt stöd sekreterare överföra visa medicinska åtgärder och uppgifter till andra yrkeskategorier 2.16.2.2 Bröstcancer
Kate-­‐
gori Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder 5 Det kommer vara viktigt att rekrytera och behålla och rätt kompetens som vill utveckla bröstcancer-­‐
sjukvården framåt mot en vision. Hur attraherar vi nyckel-­‐
personer/profiler som vill och kan driva utvecklingen framåt? Spetskompetens inom bröstkirurgi som vill driva utvecklingen framåt 5 Attrahera och tidigt skola in yngre medarbetare till bröstkirurgin. Bröstkirurger Arbeta med att skapa en attraktiv arbetsplats. Identifiera vilka faktorer finns som skulle göra bröstkirurgi en mer attraktiv specialitet. Exempelvis att få möjlighet till att utveckla det kirurgiska hantverket ex inom plastikkirurgi. Vara med om mer komplexa operationer, forskningsmöjligheter, god löneutveckling etc. Förbättra arbetsmiljön och tydliggöra utvecklingsmöjligheter Identifiera och attrahera yngre kirurger tidigt. Utforma ett koncept som gör att det går att utveckla och behålla dem inom bröstkirurgin. 63
Nivå 2.16.2.3 Kolorektal screening
Kate-­‐
gori Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå 7 Nivåstrukturering. Ett regionalt projekt pågår för att utreda framtida behov av scopister. I samband med det ska det göras en inventering av befintlig bemanningssituation samt kompetensbehovet framåt. Scopister Regional 4 500 koloskopier/år, diagnostik och polyrektomi Scopister Endoskopiverksam-­‐
hetens journalsystem Ta fram en långsiktig plan för hur skopiverksamheten ska utformas i regionen och som innefattar; Blödningsutredning Screening Utredning Uppföljning Utforma en uppdrags-­‐
beskrivning och fastställa vilka undersökningar som ska göras var. Utforma en lokal kompetensförsörjnings-­‐ plan för respektive center för säkerställa att nivåerna nås. Skapa en regiongemensam Endoskopiutbildning/ utbildningsprogram för endoskoperande sjuksköterskor och läkare Vidareutveckla journal-­‐
systemet så att det kan hantera bilder och film samt kvalitetsindikatorer. -­‐
-­‐
-­‐
-­‐
Regional Regional 2.16.2.4 Kolorektalcancer
Kate-­‐
gori Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå 7 Nivåstrukturering, rektaloperation försvinner från Kungälv och Alingsås Kirurger Se över vad Kungälv och Alingsås kan göra istället. Arbetsöverföring mellan sjukhusen. Fråga för linjen att besluta. Processägare är delaktiga i analysen Verksamhet 1 Införandet av nationella riktlinjer och kommande pensionsavgångar Onkologer Rekrytering av ytterligare onkologer. En process pågår där RCC är delaktig och nu även förvaltningarna. Regional 2.16.2.5 Gyncancer
Kate-­‐
gori Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå Brist på JK Brist på SÄS och JK Specialister inom Gyn-­‐onkologi Kontaktssk identifiera ST-­‐läkare och utbilda ST/specialister Resurstillskott av tjänster Behövs fler i tjänst i Skövde eller SS (ekonomi) Gyntumörkirurger Resurstillskott av tjänster Utbilda specialister Förvaltning/
område Verksamhet
/område Verksamhet
/sjukhus-­‐ ledning 64
2.16.2.6 Hjärntumör
Kate-­‐
gori Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå 1 Saknas kontakt-­‐
sjukskötersefunktion på Kungälvs sjukhus Kontakts-­‐
sjuksköterska Utveckla en kontakt -­‐
sjuksköterskefunktion på Kungälvs sjukhus. Tillsätt de nära förestående vakanserna på NÄL och SU/Sahlgrenska. Behålla befintlig personal i övriga delar av regionen 1 Kritisk bristsituation på neurologenheten NÄL. Många neurologer och även övrig personal har slutat det senaste året. Tillgång till god palliativ vård Samtliga yrkeskategorier inom Neurologin NÄL Neurolog saknas även i Borås Palliativ medicin Se underlag för process Palliativ vård Rekrytera. Se över arbetsmiljön. Skapa bättre förståelse för att patienter med CNS-­‐tumör ofta behöver kontakt med palliativ vård på ett tidigare skede än många andra patientkategorier 2.16.2.7 Huvud-och halscancer
Kate-­‐
gori Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå 5 Vårdavdelningen har stor betydelse för patienter med huvud-­‐
halscancer. Det krävs specialutbildad personal som kan ta hand om dessa patienters specifika problem. Pat med HH-­‐
cancer kan inte utlokaliseras. Specialistutbildade sjuksköterskor och undersköterskor inom ÖNH. Kompetensen på vårdavdelningen är -­‐
väsentlig då effekterna av cancerbehandling i huvud-­‐halsområdet ger svåra symptom. -­‐
Det handlar om strålreaktion, smärta, nutrition, sond, PEG, tracheostomi som ofta kräver längre tids -­‐
sjukhusvård. Skapa en ram för hur en högspecialiserad vårdavdelning ska se ut och vara organiserad, för att kunna kan hantera både utredning och eftervård. Ta fram en kravspecifikation på vad en sjuksköterska ska ha för kompetens för att hantera huvud-­‐hals-­‐
cancerpatienter. Identifiera lämplig omfattning/arbetsområde för en högspecialiserad vårdavdelning Specificera andel sjuksköterskor som kan den specifika patientgruppen på en vårdavdelning. Möjliggör karriärvägar med olika svårighetsgrad på arbetsuppgifter -­‐
7 Kontaktsjuksköterskefu
nktionen finns på flera av sjukhusen men inte fullt ut. Kontaktsjuksköterska Strukturera upp funktionen som kontaktsjuksköterska och vidareutveckla innehållet. Utbildningsinsats för kontaktsjuksköterska Förvaltning 4/5 Satsning utifrån nationellt vårdprogram och senare regionala riktlinjer Läkarbrist Onkologisk och tumörkirurgisk kompetens Behålla och vidareutveckla kompetens hos ÖNH-­‐läkare. Allmän kunskapshöjande insats för ÖNH-­‐läkare för en väl fungerande vårdprocess. Regional och lokal satsning 65
2.16.2.8 Leukemi, lymfom, myelom
Kate-­‐
gori Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå 1 Ökat patientbehov och vakanser Specialistläkare hematologi Regional/ Förvaltning 1 Säkerställa återväxt av hematologi-­‐läkare som snart går i pension. 6 Frigöra tid för läkare och förbättra registrering i kvalitetsregister. 1 Vakanser och ökat behov av sekreterare bla för inrapportering i kvalitetsregister. Vem ska ta hand om den benigna hematologin? Lab-­‐frågan Rekrytera och behålla specialistläkare, ta fram en plan Gemensam regional satsning för att rekrytera och utbilda ST-­‐läkare Utbilda sekreterare som kan överta INCA-­‐registrering, workshifting Rekrytera och behålla sekreterare Fokus på frågan nästa år Sektorsråd primärvård Fokus på frågan nästa år Sekreterare Regional Förvaltning Förvaltning 2.16.2.9 Malignt melanom
Kate-­‐
gori Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå 4 Skapa förståelse för processen och hitta en struktur med ansvariga personer som driver frågor inom ramen för malignt melanom processen Grupp på SU som aktivt börjar arbeta med frågan. Även representanter på övriga sjukhus behöver utses Verksamhet 4 Kontaktsjuksköterske-­‐
funktion på samtliga kliniker Kartlägga processen och lägga fram ett förslag på en struktur med ansvariga som intresserar sig för processen och som PÄ kan samarbeta med. Ledningen på SU (OC och VC) behöver stöd och ökad förståelse Säkerställa resurser så att det finns möjlighet att tillsätta Kontaktsjuksköterskor och ges tid för arbetet. Verksamhet 2.16.2.10 Neuroendokrina buktumörer och buksarkom
Kate-­‐
gori Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder 8 Flera pensionsavgångar väntas de närmaste åren. Återväxten av specialistläkare med kirurgisk erfarenhet av dessa sjukdomar är låg med undantag av SU, vilket kan ge problem på övriga förvaltningar. Kirurg med inriktning neuroendokrina buktumörer och buksarkom 4 Ökad verksamhet Ökad incidens Förbättrad långtidsöverlevnad och långvarigt behandlings-­‐
behov. Nya dyrbara behandlingsmetoder (TKI etc) som kräver specialkompetens Nya behandlingsprinciper ställer större krav på detaljerade bedömningar och molekylär diagnostik. Utbilda och behålla Specialkunniga sjuksköterskor Onkolog Patolog Upprätta en långsiktig plan för att försörja processen med rätt kompetens. Verksamheten är väldigt specialiserad och kräver många års fortbildning efter specialistkompetens uppnåtts. Kompetenshöjande insatser av kirurger sjuksköterskor och dietister kring dessa tumörtyper. Kompetenshöjande insatser av onkologer Kompetenshöjande insatser av patologer 66
Nivå 2.16.2.11 Pancreascancer
Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå Kate-­‐
gori Utmaning/påverkan 7 God palliativ vård Se underlag för process Palliativ vård Bred ASIH i hela regionen Återinföra palliativmedicin som sjukhusförankrad vård. Regional 7 Ökad verksamhet ger brist inom alla yrkesgrupper Alla nivåer/yrkesgrupper Verksamhet 7 Kirurgisk-­‐onkologisk eftervård Alla nivåer/yrkesgrupper Cancer skall inte kämpa mot akutverksamhet-­‐ Avsätt resurser till AnOpIVA. Inför en strikt elektiv enhet. Förbättra arbetsvillkoren. Rekrytering och utbildning Öka samarbetet, knyta kontakter. Interaktiva möten (MDT) sluten – öppen vård Inför ett MDT-­‐center, förslagsvis på BoICen Verksamhet 2.16.2.12 Palliativ vård
Kate-­‐
gori Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå 7 Utvecklings-­‐
sjuksköterskor Del-­‐
regionalt 4 Verksamheterna kommer behöva öka med 30 procent på lång sikt för att hantera den ökade patientvolymen, fungera som konsulter till övrig vård och för att kunna fortbilda. Stärka den allmänna palliativa kompetensen både gentemot sjukvård, primärvård och hemsjukvård. Vidareutveckla Palliativt centrums verksamhet med utvecklingssk på alla enheter för att få till ett nätverk som Palliativt centrum kan arbeta med för att nå ut lokalt. Fortbildningsinsats. En del av den efterfrågade resursökningen och utvecklingssjuksköterska ska stå för insatsen. Arbetssättet inom den palliativa vården behöver utvecklas gentemot ett mer konsultativt arbetssätt. Delta i MDT Regionalt Regional HR-­‐
strategiska 7 5 Palliativ medicin blir en tilläggsspecialitet from 2015. Specialistkompetens inom palliativ medicin Planering, finansiering och inrättande av ST-­‐
tjänster och en regional studierektorsfunktion som kan skapa en modell för hur ST-­‐tjänstgöringen kan hanteras 4 Palliativ kompetens inom primärvård och kommunal hälso-­‐ och sjukvård. Följa upp uppdraget med att bygga ut den palliativa kompetensen inom primärvården. PV måste samverka mer aktivt med den kommunala hälso-­‐ och sjukvården och erbjuda fortbildning. Tydliga beslutsmandat i närsjukvårds-­‐
organisationen. 67
Sjukhus RCC Väst, primär-­‐
vården 2.16.2.13 Primärtumör okänd
Kate-­‐
gori Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå 7 Beslutade riktlinjer för KUP-­‐patienter. Krävs resursomfördelning för att finansiera och bemanna onkologin, KUP-­‐team och KUP-­‐
vårdplatser. Läkare Kontaktssjuksköterska Inrätta speciella vårdplatser för KUP-­‐
patienter. Var dessa förläggs är upp till respektive förvaltning. Kan ex vara inom geriatrik, kirurgi eller medicin kliniken. Mycket finns redan idag men ”dialogmöten” med varje sjukhusledning behövs för att förbättra vården i enlighet med beslutade riktlinjer. Införa ett KUP-­‐team på varje sjukhus och bemanna funktionerna. Rekrytera och utbilda kontaktsjuksköterskor. Förvaltning 2.16.2.14 Tidig upptäckt
Kate-­‐
gori Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå 8 Stor brist på allmänläkare Se dokument kompetensförsörjning Frågan måste höjas till nationell nivå Specialiteten måste öka genom att förbättra attraktionen för allmänmedicin Förbättra arbetsmiljön Synliggöra utvecklingsmöjligheter i yrket t.ex. med forskning och utbildning Höja lönerna Nationell -­‐
-­‐
-­‐
2.16.2.15 Tyreoidea
Kate-­‐
gori Utmaning/påverkan Kompetensbehov Idéer/åtgärder Nivå 4 Att få Primärvården att ta ett större ansvar för efterkontroller av tyreoideacancerpatient
er. Utökad kunskap om tyreoideacancer hos primärvårdspersonal. Regional 7 1 4 Yngre kirurger vill gärna ha lite bredare inriktning och inte vara så superspecialiserade. Vissa ST-­‐läkare är intresserade på SU men inte ute i övriga regionen. Brist på tyreoideakirurger inom den kommande 5 års-­‐perioden. Fortsätta diskussionen med studierektorer inom Primärvården för att skapa utbildnings-­‐
aktiviteter för primär-­‐
vården personal. Ökad utbildning/ rekrytering eller en ökad koncentration av tyreoideakirurgi till färre enheter i regionen. Diskussion bör ske i sektorsrådet i kirurgi. Se till att behålla och utveckla befintliga kirurger. 68
Regional 2.16.3 Följande verktyg behövs för att fortsätta arbeta vidare
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Frågan ”kompetensförsörjning” är mer grundläggande än på kliniknivå. Nuvarande
generella sköterskebrist kräver insatser på grundutbildningsnivå. Vilken framtidsvision ges till sjuksköterskestudenter? Dialogen måste börja redan på
högskolan/universitetet.
Resurser för utbildning.
Hjälp med dialog med sjukhusen och regionen avseende avdelningsstruktur och
relation till specialiteter/kliniker.
Fortsatt dialog med sjukhus/verksamheter i regionen.
RCC måste fortsätta driva KSSK-frågan på bred front.
Fortsätta att driva frågan kompetensförsörjning vid dialogmötena. Viktigt att
verksamhetscheferna är med vid dessa tillfällen.
Kartläggning kompetensbehov som leder till att utbildningsinsatser sker i god tid.
Ha en optimal bemanning som leder till bättre arbetsmiljö och möjliggör utveckling.
Delregionala processledare som verkar i slutenvård och primärvård och har
dialog/samverkan med kommunal hälso- och sjukvård.
Klinisk ”upplärning” av nya specialister/ST-läkare. Fler i tjänst samtidigt/
överrekrytering för att utbilda. Finns inga färdiga specialister att rekrytera idag.
Det kostar pengar att utbilda.
Överanställ – många fullföljer inte utbildningen.
Planerad dialog med kliniker.
Kartläggning av aktuell produktion inom endoskopiverksamheten. Inte enbart
koloskopi utan all form av endoskopi även ERC, gastroskopi. Detta tangerar även
andra cancerprocesser.
2.16.4 Vad kan RCC stötta upp med?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Flera vårdprocesser går ihop- RCC kan bjuda in VC/VEC/områdeschef till
”dialogmöte” kring kompetensförsörjning. RCC kan på så vis passera linjen och
presentera sin syn utan filter.
Allt! Till exempel kontaktsjuksköterskefunktionen.
Behålla kontaktsjuksköterskenätverk.
Allmänt driva frågan om kontaktsjuksköterskefunktionen.
Processen palliativ vård.
Identifiera behov/förvaltning.
Diskutera frågan i sektorsråden.
Verka för en regional struktur:
o Sektorsråd, följa upp fortbildning och ansvara för utveckling av fortbildning
o Följa upp regional VP och nationella riktlinjer
o Verka för ett regionalt FoUU centrum (palliativ vård).
Bra att kunna definiera behov och få med det i den regionala utvecklingsplanen.
Skulle behöva RCCs stöd i arbetet med att titta på vårdplatsbehovet för
barnonkologi inom hela upptagningsområdet.
Formalisera det lokala processägarskapet för barncancer.
RCCs stöd vid vårdprocessturneérna är avgörande för att det lyckas så väl. Fortsätta
på samma sätt och utveckla det arbetet så att viktiga frågor tas upp och arbetas med.
69
•
•
•
•
Arbeta med att lyfta frågan kring allmänläkare nationellt. Specialiteten är viktig för
cancervården då minst 70 procent av all cancer upptäcks i primärvården. Med färre
allmänläkare kommer fler patienter att söka akut på sjukhusens akutmottagningar.
Påverka ledningen på SU så att malignt melanomprocessen tas på allvar. Det är en
liten process på varje klinik, vilket gör att ingen är direkt intresserad utöver HUD
och onkologen.
Skapa kontakt med primärvårdens företrädare för att ombesörja
utbildningsaktiviteter och klargöra primärvårdens del i vårdkedjan (tyreiodea).
Driva frågan avseende nivåstrukturering – vem ska göra vad och hur mycket
(kolorektalcancer screening).
DEL 3: EXEMPEL KOLOREKTALCANCER
3.1 EXEMPEL-SUMMERING PROCESSTURNÉ
KOLOREKTALCANCER 2015-05-14
Inledning
För fjärde året i rad har vår processgrupp besökt regionens sju sjukhus och Hallands Sjukhus
i Varberg. Vid årets rundresa har vi känt oss välkomna och det är extra roligt att mötena är
välbesökta och med mycket bra diskussioner. Vi känner att samhörigheten och att arbeta
mot ett gemensamt mål ökar år från år. Vi ser dock gärna att ännu fler verksamhetschefer
deltar. Om patienten kan opereras radikalt har vi i Sverige en mycket hög överlevnad (M0 =
inga metastaser), se nedan.
Relativ 3-års överlevnad, kolon, elektiva patienter M0
Relativ 3-års överlevnad, rektum, elektiva patienter M0
91 % i Sverige
90 % i Sverige
Aktuella resultat
För regionen som helhet är Lokalrecidivfrekvensen för rektalcancer år 2011 nu exakt på
samma nivå som resten av Sverige. Dödlighet inom 30 och 90 dagar är också densamma
jämfört med riket. Preoperativ strålbehandling av rektalcancer varierar inom regionen mellan
40-70 %, vi vet inte vad som är rätt men medelvärdet ligger mellan 50-60 %, och som del av
detta är korrekt staging av MR betydelsefull. Andelen patienter som diskuteras både vid pre
och postoperativ MDT ökar i regionen.
Lokalrecidiv rektum 2011 års patienter. 3 års uppföljning:
Med strålbehandling före op
Utan Strålbehandling
Riket
3,8 %
2,3 %
VGR
3,7 %
2,6 %
MDT
Preop Kolon
Postop Kolon
Preop Rektum
Postop Rektum
2013
56 %
66 %
91 %
76 %
2014
66 %
78 %
93 %
86 %
70
Kompetensförsörjning
Bemanningssituationen för kirurger är god på alla sjukhus. Det stora problemet på alla delar
av vården är sjuksköterskebrist. Det saknas sjuksköterskor på alla nivåer, operationsavdelningssjuksköterskor, radioterapiassistenter samt biomedicinska analytiker på patologen.
Vi dristar oss att påstå att detta är ett hot mot framtida cancerbehandling.
Onkologin
Alla 8 sjukhus uttrycker att dagens strålbehandlingskapacitet inte räcker till. Den regionala
onkologförsörjningen är otillräcklig. Det är olyckligt att föreslagen planerad satsning med
anställning av ST-läkare på onkologen SU inte startat. En utredning för att få ett samlat
grepp om hela vårdkedjan ändrar inte behovet av fler läkare regionalt.
Väntetiden till strålbehandling är det stora problemet.
Sommaren är en mycket sårbar tid då behovet av onkologisk behandling är densamma över
hela året.
Röntgen i regionen verkar fungera bra. Väldigt få använder fasta tider för preoperativ
utredning, men nästan alla är så nöjda med snabb handläggning så att behovet av fasta tider
inte behövts. På SU/Östra är MR bäcken kapaciteten för rektalcancer otillräcklig.
Patologin fungerar men alla patologavdelningar signalerar om för få doktorer och för få
BMA.
Kompetensbehov:
Endoskopiresurser inför standardiserat vårdförlopp (SVF), måste ses över! Det handlar
mycket om att arbeta bort puckeln som finns och sedan börja om med ett högt flöde. SVF
kommer att kräva en koordinatorfunktion se nedan.
Nivåstrukturering
Sedan 1/1-2015 har en nivåstrukturering beträffande rektalcancer skett. Tidigare sju sjukhus
har reducerats till fyra, vilket innebär att alla dessa nu handlägger en hög volym patienter.
Synpunkter:
• I Skövde måste tid ges till onkologsköterska att fylla i registerblanketter. Lagkrav!
Måste ordnas. Ny onkolog anställd lokalt. Väl fungerande MDT med hög
täckningsgrad. Mycket högt deltagande i studier. Gott initiativ med haveriutredning på
de patienter som avlidit resp fått recidiv.
• Tydlighet behövs i Varberg var kolorektal cancer ska skötas och opereras så man kan
gå vidare i sina lokala processer. Genomgående bra registerresultat.
• Östra Sjukhuset har på många sätt goda resultat, högt deltagande i studier men
ledtiderna är för långa. En flaskhals just nu är operationspersonal. Även här initiativ att
gå igenom de patienter som fått lokalrecidiv. God uppslutning på mötet, 18 personer
exklusive oss själva, inklusive verksamhetschefen!
• Lidköpings problem är organisatoriska, man är anställd på olika kliniker, tex att kssk
tillhör medicin. Man behöver också ta beslut om ny INCA-rapportör. Har väldigt fina
ledtider och resultat.
• Kungälv behandlar nu enbart koloncancer, tanken har varit att patienter från
nordvästra Göteborg skulle remitteras till Kungälv, så har inte blivit fallet ännu.
Behövs ett avtal/överenskommelse med SU/Östra och/eller primärvården. Man har
nu installerat telemedicinsk utrustning och borde kunna få tillgång till onkolog via länk
på MDT varje vecka. Fantastiska ledtider!
• NU-sjukvården har tyvärr inte fått det kssk-tillskott (1,5 tjänst) som införandet av
nationella riktlinjer borgade för. Vi hoppas man rättar till detta snarast. Det har tidigare
71
•
•
varit brist på kirurger men det har hanterats på ett bra sätt och det finns goda
förhoppningar om fortsatt god utveckling av den lokala processen. Man har nu ändrat
policy och strävar efter att alla patienter ska tas med på MDT.
Alingsås, man behandlar nu enbart koloncancer, tagit emot en del patienter från
SU/Östra. Genomgående bra resultat. Rutinerna att nya rektalcancer går till SÄS ännu
ej helt smidiga. Vi ser det positivt att det finns en plan för utvidgad samverkan på flera
plan mellan SÄS och Alingsås. Man har fått en ny läkartjänst (20% onkolog och 80 %
palliativläkare), som lyfter behandlingen av våra patienter.
Borås har ett fungerande processarbete, representanter för hela vårdkedjan deltog i
vårt möte, inklusive röntgen o patologen. Fina resultat i registret, men ledtiden från
operation till start av adjuvant cytostatika har försämrats och det kommer man att
arbeta vidare med.
Operationskapacitet:
Överskott med tider i Lidköping och Kungälv! Brist på operationspersonal, framför allt på
Östra.
Kontaktsjuksköterskor (KSSK)
Vi vill påpeka att inrättandet av KSSK-funktionen väsentligen avlastar övrig mottagningspersonal och läkare, minskar akuta besök och inläggning, effektiviserar vårdkedjan och ökar
kvalitén i omhändertagandet av cancerpatienten. Annorlunda konstruktion i Lidköping där
KSSK arbetar deltid på akuten och är anställda på medicin. De borde tillhöra kirurgen. I
Lidköping och NU har man missuppfattat tilldelning vid införande av nationella riktlinjerna.
Meningen med implementering av nationella riktlinjer har varit att utöka KSSK funktionen.
Inga pengar skulle tillkomma förrän KSSK tjänsten tillsatts. Tyvärr har inte KSSK möjlighet
att vara med vid Diagnos- och PAD- besked på alla sjukhus ännu, detta på grund av hög
arbetsbelastning. Numera deltar till vår glädje såväl onkologisjuksköterskor och kirurgsjuksköterskor på MDT. Underlättar planering och möjlighet att ge behandling i tid till
patienterna. Egen mottagning: I Skövde och NU uppföljning av koloncancer och
rektumamputerade, På Östra uppföljning koloncancer. Överrapportering mellan kirurgen,
onkologen och strålbehandlingen har stramats upp mellan KSSK jämfört med tidigare.
Inrapportör INCA:
Det är svårt för våra inrapportörer att få tid avsatt. Vi vill påpeka att vi är skyldiga att
rapportera till kvalitetsregister för cancer. Detta är betydelsefullt arbete som ligger till grund
för analyser och fortsatt förbättringsarbete!
Vi önskar att man även inom kolorektal kan gå in och se sina egna kvartalsvisa resultat
genom en mall för datauttag online på INCA för att kunna diskutera i de lokala
processgrupperna. Detta arbete pågår på RCC.
MDT: God anslutning på såväl pre samt postop MDT överallt utom på Kungälv och NU
men båda har en starkt uppgående trend. Se tabell ovan.
Regional MDT – Två olika konferenser, för lokalt avancerad rektalcancer (T4-konf) och
för patienter med levermetastaser. Alla sjukhus har eller kommer få tillgång till både
konferenserna under 2015. Strukturerad remiss med riktad frågeställning borde underlätta.
SU/Östra kommer med förslag till regionen. Deadline för anmälan T4-konferens är kl 10.00
på tisdagar. Kssk ringer koordinator Ulla (031-3436148)! Viktigt att starttiden respekteras då
det är många fall som ska diskuteras.
Palliation
• En palliativ avdelning har öppnats i Skövde med 8 platser och mobila palliativa team
ingår också. Fortfarande många patienter med öppen retur på kirurgen.
72
•
•
•
•
•
•
Lidköping väldigt väl fungerande med palliativa team och Hospice.
I Varberg har man ändrat strukturen och har i dagsläget palliativa konsultteam.
Inom SU har man uppmärksammat att Östra Sjukhuset haft sämre stöttning med
palliativ vård. Planen är utökat antal platser och palliativa konsulter.
Kungälv har palliativ team med läkare samt palliativa konferenser.
På NU erbjuds avancerad palliativ vård. Palliativa vårdplatser har minskat, ingen
självklar öppen retur.
Alingsås och SÄS fungerar utmärkt med palliativa team och vårdplatser.
Cytostatikabehandlingar – Vi planerar en inventering av antalet cytostatikasjuksköterskor
och antal behandlingar per sjuksköterska och dag i regionen. Tid till start av adjuvant
behandling behöver förbättras på flera sjukhus.
Röntgen-tider – Få sjukhus utnyttjar möjligheten till förbokade tider då det inte funnits
behov än så länge. Detta är ett krav inom standardiserat vårdförlopp. Tänkt att rtg själva ska
rapportera den preoperativa utredningen i INCA, men det fungerar inte ännu då INCAportalen inte blivit uppdaterad. Vidareutbildning viktigt för radiologer för bättre staging av
rektalcancer via MR och koloncancer via CT. Kompetens finns på SU-Östra och Karolinska
Sjukhuset.
Patologi - I såväl registrets kvalitetsmått och inom standardiserat vårdförlopp har målet för
svar förlängts från 14 till 21 dagar på grund av allt mer avancerade analyser. Viktigt att 21
dagar är maxtid (inte mediantid) då detta har betydelse för start av eventuell adjuvant
cytostatika i tid. Tänkt att patologen själva ska rapportera PAD-svar i INCA, men det
fungerar inte ännu då INCA-portalen inte blivit uppdaterad. De patologer vi träffat är
positiva till den rapporteringen.
Utsedda lokala processägare: Lokala processgrupper kommer formeras på samtliga
sjukhusen och blir ännu viktigare nu för att klara av arbetet med standardiserat vårdförlopp.
Individuell vårdplan
Alla har någon variant av vårdplan, flera sjukhus använder den plan som finns i PinCorestudien. Fortfarande pågår forskning för att ta fram en enhetlig och bra individuell vårdplan
för hela regionen. Omvårdnadsgruppen är ansvarig. Vi måste vara öppna för att dessa kan
behövas på flera språk.
Standardiserat vårdförlopp (SVF):
Vi har pratat SVF på alla sjukhus och känner oss alla motiverade och glada inför detta arbete.
Startdatum är tidigare än registret som börjar vid diagnos. Starten för SVF är välgrundad
misstanke enligt speciell definition. En koordinatorsfunktion måste skapas som tar emot den
standardiserade remissen samma dag (fax eller elektroniskt). Koordinator har en dag på sig
att ordna koloskopi inom 10 dagar. Om cancer inte påvisas faller patienten ur SVF. Om
cancer påvisas har man 14 dagar på sig för: utredning, MDT, besök, utredning av eventuell
komorbiditet etc. innan behandlingsbeslut tas i samråd med pat. (MDT ger bara en
behandlingsrekommendation). Därefter har man 14 dagar på sig att starta behandling. Lika
för kolon o rektum. Lika för strålbehandling, cytostatika eller operationsstart. Summa dagar
från välgrundad misstanke till behandlingsstart är 39 dagar. Idag finns mål från diagnos till
behandling på 42 dagar, klaras idag i Sverige till 70 procent på kolon och 36 procent på
rektum. Enligt det nya SVF ska den delen av ledtiderna ner till 28 dagar.
73
Tiden från operation till PAD-svar förlängs till 21 dagar på grund av mer avancerade
analyser. Tid för start av adjuvant cytostatika oförändrat 8 veckor efter operation. Om
merparten ska klara 8 veckor, krävs nog att man försöker starta de flesta efter 6-7 veckor.
SVF kommer att kräva mycket arbete i de lokala processgrupperna under hösten 2015 och
våren 2016. Alla moment görs idag men logistiken och hastigheten ska utökas. En stor
flaskhals är endoskopiresurser. Fler flaskhalsar måste identifieras och åtgärdas. Koordinator
nödvändig. Enligt SVF ska det finnas förbokade tider överallt, på rtg, strålning, operation,
cytostatika etc. Åligger respektive landsting/region att skapa organisation och resurser som
möjliggör genomförande. Regeringen har öronmärkt 2 miljarder, 500 miljoner per år för alla
processer. Vår region är en sjättedel av riket och borde kunna hämta hem 80 miljoner per år
för alla SVF.
Ledtider sammanfattning
Beslut välgrundad misstanke – remissankomst
Remissankomst – koloskopi
Utredning, MDT, besök etc
Beh beslut – behstart
1 dag
10 dag
14 dag
14 dag
Summa både kolon och rektum
39 dag
74