docfulltext - DiVA Portal
download 
Report Transcription
fulltext - DiVA Portal
Revisorns roll som förebyggare av ekonomisk brottslighet Författare: Sandra Malm, Zita Kovacs Mail: [email protected] Handledare: Anna Stafsudd Examinator: Timurs Umans Datum: 2015-05-21 Nivå: Civilekonomuppsats Kurskod:4FE11E 0 Förord Vi vill inleda med att rikta ett stort tack till vår handledare, Anna Stafsudd, som under uppsatsens gång har givit oss värdefull vägledning som öppnat upp för mycket goda diskussioner. Tack Anna! Våra respondenter ska också ha ett tack för att de velat besvara vår enkät och bidra med viktig information till vår uppsats. Tack! Vi vill också passa på att tacka våra opponenter för värdefulla tips och diskussioner. Ett innerligt tack förtjänar även våra nära och kära, som har peppat och stöttat oss i både med- och motgång. Tack! Sist men inte minst, vill vi även tacka varandra för ett gott samarbete under denna uppsatsperiod. Det har inte alltid varit lätt eller smärtfritt, men trots detta har vi inte gett upp utan fortsatt kämpa. Vi är stolta över vad vi åstadkommit och hoppas att Ni läsare inte misstycker. Växjö den 21 maj 2015 Sandra Malm & Zita Kovacs 1 Sammanfattning Examensarbete i redovisning och finansiering för Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT-2015 Författare: Sandra Malm och Zita Kovacs Handledare: Anna Stafsudd Examinator: Timurs Umans Titel: Revisorns roll som förebyggare av ekonomisk brottslighet. Bakgrund och syfte: I november år 2010 avskaffades revisionsplikten för de allra minsta aktiebolagen i Sverige, vilket innebär att dessa företag kan välja om de vill ha kvar revisorn eller inte. Regeringens syfte med lagändringen var att det skulle bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Detta väckte dock en stor oro hos myndigheter, framförallt Skatteverket, som menar att en viktig kontroll- och resursfunktion för samhället nu försvinner och som i sin tur kan leda till ökad ekonomisk brottslighet. Syftet är att förklara om användandet av revisor är negativt relaterat till ekonomisk brottslighet, och i så fall varför. Metod: Studien utgår från en deduktiv forskningsansats, som tillsammans med rationell valhandlingsteori, agentteori, resursberoendeteori samt faktorer på individ- och företagsnivå har för avsikt att förklara revisorns roll som förebyggare av ekonomisk brottslighet. En enkätstudie om företagen och revisorn samt en dokumentstudie om ekonomisk brottslighet efter år 2011, har bidragit med data och ligger till grund för den kvantitativa forskningsmetoden. Slutsatser: Utifrån de resultat som genererats kan vi konstatera att revisorn inte fyller en brottsförebyggande funktion i småföretag. För de företag som har revisor indikerar resultaten att ju längre en revisor har reviderat ett företag, desto större är risken för att ekonomisk brottslighet ska begås. Vidare fann vi signifikanta samband mellan styrelsens respektive VD:ns involvering i bokföringen och ekonomisk brottslighet. Även variablerna kön och risktagande visade på bivariata samband bokföringsbrott. 2 mot ekonomisk brottslighet respektive Abstract Degree Project in Accounting and Corporate Finance, The Business Administration and Economics Programme, School of Business and Economics at Linnaeus University, 2015 Authors: Sandra Malm and Zita Kovacs Supervisor: Anna Stafsudd Examiner: Timurs Umans Title: The role of auditors as a preventer of economic crime. Background and purpose: In November 2010, the audit requirement for the smallest companies in Sweden was abolished, meaning that these companies can decide whether they want to keep the auditor or not. The government’s objective with the legislative change was that it would become easier and more profitable to run a business. However, this raised a major concern among public authorities, especially the Swedish Tax Agency, who argues that a key control and resource function for the community now dissapears, which in turn may lead to increased economic crime. The purpose of this degree project is to explain if the use of the auditor is negatively related to economic crime, and in that case, why. The purpose of this degree project is to explain if the usage of auditors is negatively related to economic crime, and in that case, why. Method: This study is based on a deductive research approach, which along with rational choice theory, agency theory, resource dependence theory and factors at individual and company level intend to explain the auditor as a preventer of economic crime. A survey about the firms and the auditor, together with a document study on economic crime after year 2011, has contributed with data and forms the basis of the quantitative research method. Conclusions: Based on the results generated by this study, we can conclude that the auditor does not prevent crime in small businesses. For those companies that have an auditor, our results indicate that the longer an auditor has audited the company, the greater the risk of that economic crime will be committed. We also found significant relationships between the Board and the CEO's involvement in the accounting records and economic crime. Although, the variables gender and risk-taking showed bivariate relation to economic crime and accounting fraud. 3 Innehållsförteckning 1. Inledning................................................................................................................................. 8 1.1 Bakgrund .......................................................................................................................... 8 1.2 Problemdiskussion ............................................................................................................ 9 1.3 Syfte ................................................................................................................................ 13 1.4 Disposition ...................................................................................................................... 14 2. Metod ................................................................................................................................... 15 2.1 Teoretisk utgångspunkt................................................................................................... 15 2.1.1 Val av teorier............................................................................................................ 15 2.1.2 Val av forskningsansats ........................................................................................... 16 2.1.3 Tvärsnittsstudie ........................................................................................................ 17 3. Teoretisk referensram ......................................................................................................... 19 3.1 Revisorn .......................................................................................................................... 19 3.1.1 Revisorns arbetsuppgifter ........................................................................................ 19 3.1.2 Revisorns oberoende ................................................................................................ 20 3.1.3 Revisionskvalité ....................................................................................................... 21 3.2 Revisionsplikten ............................................................................................................. 22 3.2.1 Lagändringen ........................................................................................................... 22 3.3 Ekonomisk brottslighet ................................................................................................... 24 3.3.1 Vad är ekonomisk brottslighet? ............................................................................... 24 3.3.2 Bokföringsbrott ........................................................................................................ 25 3.3.3 Skattebrott ................................................................................................................ 26 3.3.4 Anmälda brott .......................................................................................................... 27 3.3.5 Anmälningsprocessen för ekonomiska brott ............................................................ 28 3.4 Teorier som förklarar ekonomisk brottslighet ................................................................ 31 3.4.1 Rationell valhandlingsteori ...................................................................................... 31 3.4.2 Faktorer relaterade till ekonomisk brottslighet ........................................................ 32 3.5 Revisorns roll som förebyggare av ekonomisk brottslighet ........................................... 39 3.5.1 Resursberoendeteorin ............................................................................................... 40 3.5.2 Agentteorin .............................................................................................................. 39 3.6 Sammanfattning .............................................................................................................. 42 4. Empirisk metod .................................................................................................................... 43 4 4.1 Kvantitativ forskningsmetod .......................................................................................... 43 4.1.1 Enkät ........................................................................................................................ 44 4.1.2 Dokumentstudie ....................................................................................................... 44 4.1.3 Alternativa forskningsmetoder................................................................................. 45 4.2 Urval .............................................................................................................................. 45 4.2.1 Svarsfrekvens ........................................................................................................... 47 4.2.2 Bortfallsanalys ......................................................................................................... 48 4.3 Metod för datainsamling ................................................................................................. 50 4.3.1 Genomförande av enkät ........................................................................................... 50 4.3.2 Genomförande av dokumentstudie .......................................................................... 61 4.4 Operationalisering .......................................................................................................... 61 4.4.1 Beroende variabler - Ekonomisk brottslighet .......................................................... 62 4.4.2 Oberoende variabler - revisorn ................................................................................ 62 4.4.3 Kontrollvariabler ...................................................................................................... 62 4.4.4 Databearbetning ....................................................................................................... 65 5. Resultat och analys ............................................................................................................... 67 5.1 Översikt av variabler ...................................................................................................... 67 5.1.1 Översikt av respondenterna ...................................................................................... 67 5.1.2 Förekomst av ekonomisk brottslighet ...................................................................... 67 5.1.3 Revisorn ................................................................................................................... 69 5.1.4 Involverade i bokföringen ........................................................................................ 71 5.1.5 Kontrollvariabler ...................................................................................................... 72 5.2 Analys av ekonomisk brottslighet .................................................................................. 74 5.2.1 Ekonomisk brottslighet ............................................................................................ 76 5.2.2 Bokföringsbrott ........................................................................................................ 79 5.2.3 Skattebrott ................................................................................................................ 82 5.2.4 Sammanfattning av ekonomisk brottslighet ............................................................. 82 5.3 Företagens egen uppfattning om revisorn ...................................................................... 84 5.4 Teoretisk förankring ....................................................................................................... 85 6. Slutsatser och implikationer ................................................................................................. 91 6.1 Slutsatser ......................................................................................................................... 91 6.2 Studiens implikationer och begränsningar ..................................................................... 93 6.3 Förslag till vidare forskning ........................................................................................... 94 5 Källförteckning......................................................................................................................... 95 Appendix 1 - Enkätbrev ......................................................................................................... 108 Appendix 2 - Enkät ................................................................................................................ 109 Appendix 3 – Korrelationsanalys, Modell 1 .......................................................................... 115 Appendix 4 – Korrelationsanalys, Modell 2 .......................................................................... 118 Appendix 5 – Korrelationsanalys, Modell 3 .......................................................................... 119 Appendix 6 – Korrelationsanalys, Modell 4 .......................................................................... 120 6 Figurförteckning Figur 1 – Anmälda brott Figur 2 – Misstanketrappan Figur 3 – Svarsfrekvens Figur 4 – Involverade i bokföringen Diagramförteckning Diagram 1 – Ekonomisk brottslighet Diagram 2 – Skatte- och bokföringsbrott Diagram 3 – Revisor Diagram 4 – Brott i förhållande till avskaffning av revisor Diagram 5 – År utan revisor Tabellförteckning Tabell 1 - Översikt, År med revisor Tabell 2 – Översikt kontrollvariabler Tabell 3 - Ekonomisk brottslighet Tabell 4 – Bokföringsbrott Tabell 5 - Sammanställning Ekonomisk Brottslighet Tabell 6 - Sammanställning Bokföringsbrott 7 1. Inledning 1.1 Bakgrund År 1895 lagstadgades för första gången revision genom 1895 års lag om aktiebolag. Sedan dess har utvecklingen bara gått framåt. År 1944 kom ett lagkrav som innebar att de samtliga största aktiebolagen var tvungna att ha en auktoriserad revisor. Mer än 40 år senare expanderades revisionsplikten, och mellan åren 1983 och 1988 kom lagen att gälla för samtliga svenska aktiebolag. Syftet med den allmänna revisionsplikten var framförallt att den offentliga kontrollen i form av revisorn skulle förhindra skatteflykt och övrig ekonomisk brottslighet. (Ryberg, 2011) Ett försök i att komma åt andras egendom, till exempel samhället, privatpersoner eller företag, benämns ekonomisk brottslighet. Begreppet innefattar flera olika brott, däribland bokföringsbrott och skattebrott. (Brottsrummet, 2015) Ytterligare utveckling inom revision och det svenska samhället har lett till att nutiden ska präglas av att det ska vara enklare, billigare och mer lönsamt att driva företag. Regeringen tillsatte år 2006 en utredning vars uppgift var att undersöka möjligheterna till en regeländring som skulle innebära att revisionsplikten avskaffades för mindre bolag. I mars 2008 kom det första betänkandet angående den avskaffade revisionsplikten, där det framgick att om inte Sverige anpassade sin bolagsrätt till internationell nivå fanns två alternativ för småföretagen i Sverige: gå under i konkurrensen eller flytta sin verksamhet till något av de länder som faktiskt hade anpassat sig till den internationella nivån. Betänkandet föreslog fri revision för 96 procent av de svenska småföretagen. (SOU 2008:32) I april 2010 kom regeringen med ett nytt förslag i prop. 2009/10:204, där gränsvärdena sänktes till: tre anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och tre miljoner kronor i nettoomsättning (SOU 2008:32; Ryberg, 2011). Anledningen till varför lagändringen kom att dröja berodde på att Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen och Brottsförebyggande rådet ställde sig kritiska till utredningen eftersom de hävdade att det skulle bli svårare att upptäcka brott (Björkman, 2010). Den 1 november 2010 infördes därefter frivillig revision (SFS 2010:834) för de minsta aktiebolagen. Regeringens syfte med lagändringen var att göra det möjligt för bolagen att själva bestämma vilka tjänster som de har behov av i sin verksamhet. Med avskaffandet av revisionsplikten 8 försvann också kravet på den offentliga kontrollen som tidigare utövats av revisorn. (Regeringen, 2010) Den nya lagstiftningen (SFS 2010:834) möttes av glädjerop från företag, då regeringen beräknade en besparing på 2,5 miljarder kronor för småföretagen (SvD, 2010). Skatteverket ställde sig däremot tveksamma till frivillig revision. Den frivilliga revisionen väntades leda till mer jobb för Skatteverket, som menade att både medvetna och omedvetna skattefel riskerar att öka (SvD, 2010; Skatteverket, 2010). De uppgav att en hårdare kontroll från Skatteverket inte var aktuell, men däremot var deras mål att komma i kontakt med fler företag framöver för att öka medvetenheten i företagens redovisning (Skatteverket, 2010). Varken Dan Brännström, generalsekreterare i FAR, eller Vilhelm Andersson, Skatteverkets rättschef, trodde att revisorerna skulle komma att drabbas märkbart. De menade att företag med revisor skulle fortsätta att utnyttja den tjänsten. En anledning tros vara att bankerna mer eller mindre skulle kräva en revisor för att ge ut lån till företagen. (SvD, 2010) År 2011 startades en debatt om huruvida gränsvärdena för fri revision bör höjas, framför allt drevs debatten utav Svenskt Näringsliv samt revisorerna själva. Gränsvärdena i lagen innebar att det fortfarande var lag på revision för 15-20 procent småföretag. Svenskt Näringsliv och revisorerna ansåg att lagen fortfarande omfattade fler företag än vad den bör göra, och hävdade att dessa gränsvärden kan hindra företagare att anställa personal just för att slippa revisorn. I samband med debatten sade FAR:s representant att de instämmer med att gränsvärdena bör höjas, men såg också att ett av fyra företag som startats efter lagstiftningen år 2010 valde att ha kvar revisorn. Även Skatteverket kunde tänka sig en höjning av gränsvärdena, men den borde ligga längre fram och inte ske för hastigt. Riskerna skulle bli att ännu fler skattefel kan uppstå. Skatteverkets beräkningar på skattefel beräknas uppgå till ytterligare 1,3 miljarder kronor efter den avskaffade revisionsplikten. (Andersson, 2011) 1.2 Problemdiskussion Fel i företagets redovisning förekommer ofta på grund av misstag och okunskap inom företaget, vilket ökar efterfrågan på en part som kan eliminera att oönskade fel uppstår i bokföringen. Revisorns roll enligt resursberoendeteorin är att tillhandahålla kompetens i bland annat kunskap, råd och vägledning för företagets ekonomiska situation. (Pfeffer & Salancik, 2003) Stefan Persson, Ernst & Young, säger att “alla behöver en revisor, men alla behöver 9 inte revision”, och menar att alla företag är i behov av revisorns kompetens och rådgivning (Wennberg, 2004). I småföretag kan kostnaden för revision överstiga nyttan, men det är även i småföretag som behovet av kompletterande kompetens är av störst betydelse. Anledningen är att småföretag inte har samma möjligheter att tillgå resurser som större företag, där just kunskaper inom ekonomi och redovisning har visat sig saknas i mindre företag. (Johannisson & Gustavsson, 1984; Gooderham et al., 2004; Stanworth & Gray, 1991; Tanewski & Carey, 2007) Enligt den rationella valhandlingsteorin är alla människor rationella, vilket gör att deras beslutsfattande utgår från att maximera sin lycka och minska lidandet. Människans rationella beteende kan i många fall förklara varför individer begår ekonomisk brottslighet. Ekonomisk brottslighet utgår inte enbart från människans rationella beslutsfattande, utan påverkas också utav sociala och institutionella faktorer. (Jacobsen, 2012) Egenintresset existerar inte enbart i den rationella valhandlingsteorin, utan kan också förklaras utav agentteorin. Agenteorin utgår ifrån förhållandet mellan principalen (ägaren) och agenten (företagsledningen), där principalen å ena sidan är den risktagande parten som vill maximera sin avkastning på kapital. Agenten är å andra sidan riskaversiv och vill maximera sitt egenintresse. Agentproblematiken uppstår när principalen och agentens intresse inte är förenade, samt när risken finns för att informationen som lämnas till principalen är otillräcklig för att principalen ska kunna ta kvalificerade beslut i företaget. (Bratton & Wachter, 2010; Fama, 1980; Jensen & Meckling, 1976). I småföretag är inte agentproblematiken kring relationen mellan ägaren och företagsledningen lika påtaglig eftersom dessa ofta utgörs av samma personer (Goswami et al., 1995). Trots att det i småföretag oftast inte finns fler än några fåtal individer, och intressekonflikten mellan dessa inte alltid är så stark, existerar fortfarande egenintresset hos dessa individer i små företag som leder till att ekonomisk brottslighet kan begås (Jacobsen, 2012). Individerna kan fortfarande motiveras av att maximera sin egen nytta för att erhålla till exempel så stor vinst som möjligt, som kan uppnås genom att manipulera redovisningen. Att manipulera redovisningen innebär också att företagets intressenter vilseleds. Konflikter mellan eventuella delägare kan också tros uppstå, till exempel på grund av olika personliga ekonomiska förhållande. I dessa småföretag har revisorn alltså en viktig roll i att se till att egenintresset inte missgynnar företaget, samt att se till att informationen som ges ut till företagets intressenter är korrekt. (Jensen & Meckling, 1976) Revisorn i småföretag utgör 10 därför en kontrollfunktion för att se till att minska egenintresset som leder till att ekonomisk brottslighet begås (Watts & Zimmerman, 1978). För att revisorn ska kunna uppfylla sina funktioner som kompetens och kontrollmekanism, krävs att denne kan förhålla sig oberoende gentemot det reviderade företaget. Att revisorn förhåller sig oberoende är en förutsättning för att denne faktiskt också anmäler ett upptäckt brott. (Landes, 2005; Kueppers & Sullivan, 2010) Revisorn ska till viss del kontrollera, men framför allt bidra med resurser och kompetens till det reviderade företaget för att förebygga ekonomisk brottslighet (Pfeffer & Salanick, 2003; Jensen & Meckling, 1976). Förutom att förebygga ekonomisk brottslighet fyller revisorn även andra viktiga funktioner i ett företag. En av dessa är att revisorn kan skapa legitimitet för ett företag, vilket kan ses som avgörande för företagets överlevnad. (Deegan & Unerman, 2011) Innan avskaffandet av revisionsplikten förekom det flera delade meningar om hur effekterna av avskaffandet skulle te sig. Företagen ställde sig positiva till lagförslaget, medan bland annat myndigheter såsom Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten var oroliga för en ökning av ekonomisk brottslighet. (SvD, 2010; Skatteverket, 2010) Utredningen (SOU 2008:32) ansåg att oron var överdriven och förslaget drevs ändå igenom år 2010. De som förespråkade en avskaffad revisionsplikt hävdade att ekonomisk brottslighet inte riskerade att öka på grund av fri revision. Förespråkarna menade att de personer som vill och tenderar att begå sådan brottslighet redan hade möjligheten att göra det. Anledningen till varför Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten däremot ställde sig negativa till avskaffandet av revisionsplikten och en ökad ekonomisk brottslighet berodde främst på revisorns funktion som bland annat brottsförebyggande. Revisorns skyldighet att anmäla en misstanke om ekonomisk brottslighet vid granskningen av ett företags redovisning finns i 9 kap, 42-44§§ ABL. Det är utifrån agentteorin revisorns uppgift att i småföretag säkerställa att den information som ges ut till företagets intressenter och samhället är korrekt (Watts & Zimmerman, 1978). 11 Sverige var det näst sista EU-landet att införa frivillig revision, där endast Malta har kvar sin revisionsplikt. Att harmonisera Sveriges lagstiftning i förhållande till den europeiska lagstiftningen var en av anledningarna till att införa frivillig revision för de mindre företagen. (Ryberg, 2011) I England avskaffades revisionsplikten redan år 1994, och omfattas av EU:s direktiv om gränsvärden: 50 anställda, 35 miljoner kronor i balansomslutning och 70 miljoner kronor i omsättning. Effekterna har visat sig vara att allt fler väljer bort revisionen och utnyttjar andra tjänster så som till exempel skatterådgivare. År 2006 avskaffade vårt grannland, Danmark, sin revisionsplikt för företag under 12 anställda, 1,5 miljoner i balansomslutning och tre miljoner i nettoomsättning. I en undersökning från år 2007 visade det sig att endast 6,4 procent av företagen valde bort revisionen i Danmark. Anledningar till att de inte valde bort revisionen sägs vara att det inte ses tillräckligt kostnadseffektivt, och att det tar tid för att ställa om. De få företag som valde bort revisionen ersatte den med andra redovisningstjänster eftersom de var oroliga för Skatteverkets hårdare kontroller. (Grant Thornton, uå) I både England och Danmark har effekter på revisionspliktens avskaffande studerats gällande utnyttjandet av fri revision. Däremot har inga tidigare studier gjorts för att se effekter på ekonomisk brottslighet som ett resultat av avskaffandet av revisionsplikten. I november 2014 redovisade Upplysningscentralen siffror på att hela 60 procent av de företag som numera har möjligheten att välja bort revisorn har utnyttjat denna möjlighet i Sverige. Det har också skett en försämring på kvalitén av företagens årsredovisningar som har blivit inlämnade efter den avskaffade revisionsplikten i Sverige, vilket ligger till grund för Skatteverkets oro för en ökad ekonomisk brottslighet. (UC, 2014) Jämfört med till exempel Danmark väljer alltså betydligt fler bort revisionen i Sverige. Detta motiverar en studie gällande revisorns roll som kontrollmekanism och med sin kompetens för att förebygga ekonomisk brottslighet i Sverige. Vi tror således att det är lättare att se effekter på ekonomisk brottslighet, då fler företag valt bort revisionen i Sverige. Tidigare vetenskaplig forskning kring en ökad ekonomisk brottslighet till följd av avskaffad revisionsplikt existerar inte i dagsläget. Däremot har tidigare forskning skrivits om vad som föranleder till ekonomisk brottslighet, och revisorns roll (e.g. Zahra, Priem & Rasheed, 2007). Det finns även andra allmänna studier inom ämnet för avskaffandet av revisionsplikten och dess förväntade effekter. Generellt sett säger studierna att revisionsbyråerna ställer sig relativt positiva till fri revision, men att de har varit oroliga över att fel företag kommer att välja bort revisionen. Detta skulle i sin tur leda till fler oseriösa företagare på marknaden, vilket också 12 Skatteverket instämmer med. (Jakupovic, Fridell, 2011) Olsén och Svenberg (2012) har även i sin studie, efter genomförd intervju, uppfattat Skatteverket som oroliga för effekterna utav den avskaffade revisionsplikten. Samtidigt säger deras resultat att två år efter lagstiftningen, har Skatteverket också sett positiva effekter i form av bättre och närmare kontakter med företagen. De menade att nya bokföringskontroller har resulterat i en positiv dialog med företagen under bokföringsåren och att de upplevde att företagens syn på Skatteverket inte längre uppfattas som ett hot, utan som en tillgång i form av hjälp för redovisningen (Olsén & Svenberg, 2012). Skatteverket såg dock inte att de redan år 2012 haft någon möjlighet att mäta några uppkomna skattefel till följd av revisionspliktens avskaffande, och oron för en ökning av ekonomisk brottslighet finns fortfarande kvar (Geiros & Runhall, 2012). Problemet för Skatteverket, och de svenska myndigheterna, är alltså att revisorns roll som en offentlig kontroll inte längre är ett krav för svenska småföretag. Många svenska småföretag har valt bort revisorn och det har skapat en oro hos myndigheterna för att ekonomisk brottslighet ska öka. (SvD, 2010; Skatteverket, 2010) Ekonomisk brottslighet begås främst på grund av egenintresset hos individer, vilket skapar ett visst behov av revisorn som en kontrollmekanism för att upptäcka brott. (Jensen & Meckling, 1976; Jacobsen, 2012) Utöver egenintresset är framför allt misstag och okunskap en orsak till ekonomisk brottslighet, varför revisorn fyller en mycket viktig funktion i att bidra med resurser. För att uppfylla dessa funktioner krävs det att revisorn kan förhålla sig oberoende till det reviderade företaget för att ha viljan att anmäla ekonomisk brottslighet (Jensen & Meckling, 1976; Keuppers & Sullivan, 2010). Till följd av den avsaknade vetenskapliga forskningen och de tidigare delade meningarna angående lagändringen är det möjligt att fråga sig om de svenska myndigheternas oro var överdriven angående ökad ekonomisk brottslighet, eller om revisorn faktiskt kan förebygga ekonomisk brottslighet i de svenska småföretagen? Vårt bidrag till forskningen blir således att förklara om användningen av revisorn har betydelse för ekonomisk brottslighet och i så fall varför. 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att förklara om användningen av revisor är negativt relaterad till ekonomisk brottslighet, och i så fall varför. 13 1.4 Disposition Kapitel 1: Inledning - Detta kapitel förklarar bakgrunden till den avskaffade revisionsplikten och följs därefter av en diskussion kring den aktuella problematiken om vad avsaknaden av revisor innebär för ekonomisk brottslighet. Utifrån problemdiskussionen formuleras studiens syfte. Till sist förklaras även studiens disposition. Kapitel 2: Metod - Detta avsnitt presenterar uppsatsens val av teoretisk utgångspunkt och forskningsansats. Vidare genomförs även en beskrivning av motsatt forskningsansats, kunskapssyn och andra teoretiska utgångspunkter som valts bort i denna studie. Kapitel 3: Teori - I det tredje kapitlet presenteras de teoretiska utgångspunkterna med hjälp av litteratur, artiklar och offentlig information. Vi definierar även här olika begrepp som används i uppsatsen. Kapitel 4: Empirisk metod - Detta kapitel redogör för det material som samlats in och sedan använts till vår studie. Empirin omfattar tillgänglig information om företagen och ekonomisk brottslighet från en databas. Detta kommer sedan att utgöra underlag för den statistiska analysen som kommer att genomföras. Kapitel 5: Resultat och analys - Kapitel fem presenterar resultaten från studiens empiriska undersökningar, som testar ifall revisorn har en brottsförebyggande funktion för ekonomisk brottslighet. Detta kapitel analyserar de resultat som genererats, och det sker en återkoppling till det teoretiska materialet. Kapitel 6: Slutsatser och implikationer - I det avslutande kapitlet sker en återkoppling till uppsatsens syfte och en slutsats presenteras. Författarnas egna reflektioner lyfts även fram och studiens implikationer presenteras. Avslutningsvis ges förslag till vidare forskning inom ämnet. 14 2. Metod 2.1 Teoretisk utgångspunkt För att undersöka om användningen av revisor är negativt relaterat till ekonomisk brottslighet och därmed uppfylla studiens syfte, krävs det ett antal motiverade ställningstaganden. De ställningstaganden som har gjorts är vilken teoretisk grund och forskningsansats som är genomgående i studien för att bidra med trovärdighet. (Bryman & Bell, 2005) 2.1.1 Val av teorier För att förklara revisorns brottsförebyggande funktion kommer ett flertal teoretiska utgångspunkter att ligga till grund för vår uppsats. För att kunna förklara ekonomisk brottslighet och varför människor väljer att begå brott användes den rationella valhandlingsteorin. Denna teori utgår ifrån att människan agerar rationellt och vill maximera sitt egenintresse vid beslutsfattande, vilket kan resultera i att brott begås. (e.g. Paternoster & Simpson, 1996) Vidare tas även tidigare forskning upp som belyser de faktorer på individnivå och företagsnivå som påverkar ekonomisk brottslighet. Faktorerna är uppdelade på individnivå och företagsnivå. Individfaktorerna är kön, ålder, erfarenhet, utbildning, finansiella problem, brottshistorik och självkontroll. Företagsfaktorerna är bransch, företagskultur, ägarstruktur, revisorbyte och styrelsen. Faktorerna används för att kontrollera att resultatet säkerställs med hänsyn till andra faktorer, än revisorn, som leder till ekonomisk brottslighet. (e.g. Zahra, Priem & Rasheed, 2007) Agentteorin användes för att förklara revisorns roll som en kontrollmekanism som i sin tur kan upptäcka brott. I agentteorin uppstår ofta konflikter mellan olika parter varav en efterfrågan på en oberoende part uppstår. Revisorns funktion blir därmed att minska egenintresset som har uppstått hos de olika parterna i företaget. Agentproblematiken förekommer främst mellan ägare och företagsledning i stora företag där det finns en separation mellan ägande och kontroll. I småföretag existerar inte separationen mellan ägande och kontroll, då ägare och ledning oftast utgörs av samma person. Däremot existerar egenintresset även hos individer i mindre företag, varför revisorns roll dels blir att säkerställa 15 att en rättvisande och korrekt information ges ut till intressenter men i sin tur även att se till att egenintresset inte leder till ekonomisk brottslighet. (Jensen & Meckling, 1976) Jensen och Meckling (1976) teori angående agentförhållandena är studerad och skriven i USA och trots att teorin är allmänt erkänd inom bolagsstyrning, kan appliceringen i Sverige komma att ifrågasättas. I Sverige skiljer sig ägarstrukturen från USA:s, varav de studerade relationerna i bolagsstyrningssystemen inte behöver se likadana ut i länderna. Trots att ägarförhållandena skiljer sig åt mellan Sverige och USA förblir ändå revisorns roll att agera som kontrollmekanism för att minimera egenintresset och därmed ekonomisk brottslighet, vilket motiverar oss till att använda agentteorin. Resursberoendeteorin ser inte revisorn som en kontrollmekanism, men fyller ändå ett viktigt syfte i att ge rådgivning och erhålla andra nödvändiga resurser till företag såsom dennes formella kompetens och erfarenhet (Pfeffer & Salancik, 2003). Enligt detta förhållande kan revisorn öka kvalitén på ett företags redovisning och därmed minska risken för att företag omedvetet ska begå ekonomiska brott (DeAngelo, 1981; Johannisson och Gustavsson, 1984; Gooderham et al. 2004). Legitimitetsteorin handlar om hur företag agerar mot samhället för att erhålla dess förtroende och på så sätt anses vara legitima (Deegan & Unerman, 2011). Institutionell teori förklarar hur företag tar efter andra företag som har vunnit legitimitet från samhället, för att på så sätt själva kunna erhålla legitimitet (Meyer & Rowan, 1977). Ett sätt för företagen att vinna legitimitet kan vara att ha en revisor, då teorierna förklarar revisorn som en resurs som kan ge företagen legitimitet. Då vi ämnar att undersöka om användningen av revisor är negativt relaterad till ekonomisk brottslighet, och inte varför företag har revisor, anser vi att dessa två teorier inte är användbara för vår studie. 2.1.2 Val av forskningsansats En deduktiv forskningsansats anses vara mest lämplig och kommer därmed att användas för att uppfylla uppsatsens syfte att förklara om användningen av revisor är negativt relaterad till ekonomisk brottslighet. Existerande teorier och forskning har bidragit med studier angående revisorn som en kontrollmekanism och tillhandahållare av kompetens, ekonomisk brottslighet samt uppfattningar om förväntade effekter utav den avskaffade revisionsplikten, vilka i huvudsak har använt en deduktiv forskningsansats. (e.g. Jensen & Meckling, 1976). Därför 16 har vi valt att utgå ifrån, och kombinera, dessa existerande teorier för att generera en utgångspunkt till vår empiriska undersökning varför en deduktiv forskningsansats är applicerbar i vår studie. (Bryman & Bell, 2005). Det empiriska resultat som genereras ska kunna generaliseras och har slutligen till syfte att utöka den befintliga forskningen. Resultatet ska även ge svar på studiens frågeställning om användandet av revisor kan förebygga ekonomisk brottslighet i de svenska småföretagen. (Holme & Solvang, 1997) För att motivera och klargöra valet av en deduktiv forskningsansats i vår studie, är det därför av betydelse att även förklara dess motsats. Den andra forskningsansatsen är induktion, vilken uppnår studiens syfte genom att utifrån egna erfarenheter generera nya teorier. (Bryman & Bell, 2005). Det främsta motivet för att inte använda en induktiv forskningsansats är problematiken i att erfara ekonomisk brottslighet. Det finns därför risker med att använda oss utav erfarenheter i vår studie, då resultaten kan bli subjektiva och missvisande. Nackdelen med induktiv forskningsansats är också faktumet att resultatets rimlighet kan ifrågasättas då den inte är möjlig att kontrollera, vilket motiverar en deduktiv ansats för studien. En ytterligare orsak till varför en induktiv ansats inte är lämplig är att det inte främjar några upprepningsbara eller generaliserbara resultat utifrån vårt problem, vilket gör att några allmänna slutsatser för studien inte kan produceras. (Saunders, Lewis & Thornhill, 2007) 2.1.3 Tvärsnittsstudie Den valda undersökningsdesignen består av ramen för datainsamling och dataanalys, vilken återger de tidigare gjorda ställningstagandena (Bryman & Bell, 2005). Med anledning av att vår studie strävar efter att kunna generalisera de resultat som genererats, har vi därför valt att använda oss utav en tvärsnittsstudie. En tvärsnittsstudie gör det möjligt att snabbt och effektivt samla in data, vilken är en grundläggande faktor för att generera generaliserbara resultat (Jacobsen, 2002). Tvärsnittsstudien går ut på insamling av data från flera fall vid en given tidsperiod, med avsikten att det ska resultera i en mängd kvantitativ data som har koppling till flera variabler, vilka sedan ska undersökas för att påträffa olika samband (Bryman & Bell, 2005). Genom studium av flera fall och ett större urval, kan variationer inom den valda populationen bättre undersökas och leda till en starkare utgångspunkt vid analysen av dessa eventuella variationer. Om vi i studien istället hade valt att utnyttja en fallstudie som endast undersöker ett fall eller 17 ett experiment, hade det lett till att det blivit svårare att generalisera våra slutsatser med hänsyn till färre observationer. Ett experiment innebär även att resultatet inte går att generalisera på hela populationen, utan genererar mer teorier. Eftersom vårt syfte är att generalisera förklaringen av revisorns roll och dess påverkan på ekonomisk brottslighet anses en tvärsnittsdesign vara mest aktuell i vår studie. (Bryman & Bell, 2005). 18 3. Teoretisk referensram I det här teoriavsnittet kommer inledningsvis allmän information om revisorn och dess arbetsuppgifter att beskrivas. Detta görs för att skapa en övergripande bild av professionen. Vidare ges information angående syftet med revisionspliktens avskaffande, vilket har lett till en oro om ökad ekonomisk brottslighet bland de svenska myndigheterna, och som är bakgrunden till vår uppsats. I kommande avsnitt presenteras ekonomisk brottslighet och hur denna behandlas utav myndigheter och revisorn, för att förklara vad det är som revisorn ska förebygga. Följaktligen beskrivs faktorer, på individ- och företagsnivå, som föranleder till ekonomisk brottslighet för att förklara andra orsaker än avskaffning av revisorn som föranleder till denna brottslighet. Avslutningsvis beskrivs revisorns roll utifrån rationella valhandlingsteorin, agentteorin samt resursberoendeteorin för att förklara hur användandet av revisor kan förebygga ekonomisk brottslighet. 3.1 Revisorn Nedan följer en beskrivning av vad revisorns profession innebär. Revisorns arbetsuppgifter beskrivs enligt svensk lag, vad gäller dess skyldighet vid en god revision. Vi fördjupar oss i vad revisorns oberoende och revisionskvalité innebär och vilken roll det har för ekonomisk brottslighet. 3.1.1 Revisorns arbetsuppgifter Den 1 juni 2013 togs möjligheten att bli godkänd revisor bort, och efter det finns bara titeln auktoriserad revisor kvar, som uppnås vid avläggande av revisorsexamen (FAR, 2013). Revisorns huvudsakliga uppgift är att utföra en oberoende granskning av en organisations ekonomiska förvaltning. I Aktiebolagslagen (2005:551) framgår det att revisorn ska granska bolagets årsredovisning och bokföring (9 kap 3§ ABL). De upplysningar som revisorn begär ska lämnas av styrelsen eller verkställande direktör, och dessa är skyldiga att möjliggöra en granskning av bolaget i den mån revisorn anser vara nödvändig (9 kap 7§ ABL). Granskningen ska följa god revisionssed genom att vara ingående och tillräckligt omfattande för ramen av god revisionssed (9kap 3§ ABL). Det ställs krav på att revisorn ska ha den insikt och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållande som till hänsyn av bolagets omfattning krävs för att kunna fullfölja uppdraget (9 kap 11§ ABL). 19 Efter varje räkenskapsår ska revisorn lämna en revisionsberättelse till bolagsstämman (9 kap 5§ ABL). Revisionsberättelsen ska uppge ifall årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisningen, och om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bolagets ställning (9 kap 31§ ABL). Revisorns uppdrag i ett företag sträcker sig i ett år från föregående års bolagsstämma där revisorn utsågs. Företaget kan dock i bolagsordningen ange att revisorn får behålla sitt uppdrag i en längre tid, men högst i fyra år. (9 kap 21 § ABL) Syftet med revisionen är att kunna lämna en fullständig och korrekt revisionsberättelse, då den tillsammans med årsredovisningen ska utgöra ett trovärdigt beslutsunderlag för företagets intressenter. Revisionsverksamheten är strikt styrd av lagar, avtal och rekommendationer från branschorganisationen FAR och god yrkessed, men det ingår även i revisorns arbete att ge råd i samband med iakttagelser vid granskning. (Moberg, 2006) 3.1.2 Revisorns oberoende En revisor väljs av bolagsstämman (9 kap 8§ ABL), och ska inför varje uppdrag pröva sin opartiskhet och självständighet (21§ Revisorslag). Revisorn ska alltid vara objektiv i sina ställningstagande och utföra uppdragen opartiskt och självständigt, vilket är revisionsverksamhetens skyldighet att se till att dessa egenskaper säkerställs och följs (20§ Revisorslag). Ifall revisorn inte kan utföra sitt uppdrag i hänseende till opartiskhet, självständighet samt objektivitet ska revisorn avsäga sig uppdraget (21§ Revisorslag). Ett sådant förhållande kan föreligga ifall revisorn har ett ekonomiskt intresse i verksamheten, har en nära relation till företagsledningen eller uppdragsgivaren samt om revisorn är utsatt för hot (21§ Revisorslag). Revisorns oberoende ställning kan då sägas hotas när revisorns relation med en klient övergår till en relation som inte anses vara professionell. En oprofessionell relation uppstår när relationen övergår till något mer än enbart affärer (Glazer & Jeanicke, 2002). Revideringens mål är att utmynna i en revisionsberättelse som alla externa parter kan ta del av, vilket leder till krav på rapporten, varav en är att revisorn ska förhålla sig helt oberoende i sitt arbete (Landes, 2004). För att sköta sitt revisionsuppdrag krävs det att revisorns och klientens bolagsledning har goda relationer och är lojala, varför också revisorn har tystnadsplikt (10 kap 37§ ABL). Tystnadsplikten hindrar revisorn från att uttala sig om känsliga frågor till andra än 20 bolagsledningen. Med revisorns anmälningsplikt inskränks ofta revisorns tystnadsplikt, vilket kan försämra revisorns relation till klienten. Det kan även innebära att bolagsledningen undviker att dela med sig av all information som revisorn kräver för att kunna revidera bolaget. Oberoende innebär ändå att revisorn hittar fel som förekommer i ett företags rapporter, och trots att revisorns oberoende kan leda till att revisorn upptäcker brott är dess oberoende avgörande för revisorns vilja att faktiskt anmäla ett upptäckt brott. (Kueppers & Sullivan, 2010). 3.1.3 Revisionskvalité Revisorer har ett stort ansvar genom att säkerställa att den information som ges ut till ett bolags intressenter är korrekt, då ett stort antal parter förlitar sig på informationen. Därför är det också viktigt att revisionen är kvalitetssäkrad. (Öhman, 2004) Revisionskvalité sägs påverkas av två dimensioner: oberoende och kompetens (Francis et al. 1999; DeAngelo, 1981; Johnson et al. 2002). Utifrån de agentteoretiska resonemangen anses det därmed avgörande för revisionens existens att granskningen utförs av en utomstående tredje part som är oberoende (Jensen & Meckling, 1976; Öhman, 2004). Revisorns kompetens innefattar tillräcklig kunskap och erfarenhet för att utföra en revisionsgranskning på ett tillfredsställande sätt (Lee & Stone, 1995). Detta innebär möjlighet att upptäcka felaktigheter och brister i företagens ekonomiska rapporter (Humphrey et al. 2006). Revisionskvalité är svårt att definiera, och det råder flera olika vedertagna definitioner av revisionskvalité. För utgångspunkten i agentteorin att alla agerar i sitt egenintresse, kan leda till att intressenter har olika uppfattningar om vad revisionskvalité är för dem. Detta gör att intressenters nöjdhet med revisionen inte alltid överensstämmer med syftet av revisionen (FAR SRS, 2006). DeAngelo (1981a) har definierat revisionskvalité som revisorns upptäckt av brott i klientens redovisning och sannolikheten att revisorn rapporterar felaktigheterna. Till skillnad från DeAngelo (1981a) ger Knapps (1991) definition möjlighet till ett andra perspektiv, där revisorerna kan välja att inte rapportera upptäckta fel. Definitionen bygger på 21 att kvalitén i revisorns arbete skapas när revisorn reducerar risken för väsentliga fel i rapporteringen (Knapp, 1991). 3.2 Revisionsplikten I det här avsnittet kommer lagändringen och dess innebörd att presenteras för att belysa problematiken kring revisorns avskaffande och ekonomisk brottslighet som gett upphov till vår uppsats. Revisionspliktens historia kommer att återges för att visa på den utveckling som skett samt myndigheternas oro över vad lagändringen kan komma att leda till. 3.2.1 Lagändringen Revisionsplikten motiverades under slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet utav företag som en potentiell ekonomisk brottsling. Under tiden fram till 2000-talet har bilden av företag kommit att ändras. För en långsiktig ekonomisk utveckling har samhället lagt stor vikt vid entreprenörskap, varför det också har blivit allt viktigare att det ska vara enklare och mer lönsamt att driva företag. Detta motiverade Sverige till att följa EU-länderna och avskaffa revisionsplikten för små företag, då revisionen sågs som ett hinder för den ekonomiska utvecklingen som entreprenörskap kom att betyda i form av en kostsam extern granskare. (Ryberg, 2011; prop. 2009/20:204) Sverige har sedan länge varit avvikande från övriga länder när det kommer till revisionsområdet. Efter att Finland och Norge avskaffade revisionsplikten var det enbart Sverige och Malta som fortfarande hade lagstadgad revisionsplikt. Först den 1 november år 2010 införde Sverige frivillig revision för mindre företag. Lagändringen omfattade drygt 295 000 av Sveriges 390 000 aktiebolag. Från om med det räkenskapsår som inletts senare än 31 oktober år 2010 kan mindre företag nu välja att avstå från revisionen, såvida de uppfyller de gränsvärden som lagen innebär. (Ryberg, 2011) Kriterierna som gäller enligt den nya lagändringen år 2010 utgör en drastisk sänkning från 2008 års betänkande, som föreslog fri revision för företag som inte överskred mer än ett av följande tre gränsvärden: 50 anställda, 41,5 miljoner kronor i balansomslutning och 83 miljoner kronor i nettoomsättning. (SOU 2008:32) 22 Kriterierna som ska uppfyllas för att kunna ta ett beslut om att inte ha revisor efter år 2010 är: · Nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor · Balansomslutning på max 1,5 miljoner kronor · Medeltal anställda på högst 3 (helårsbasis) Sveriges gränsvärden är i jämförelse med de övriga EU-ländernas gränsvärden väldigt låga. Gränsvärdena för revisionsplikt i Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Nederländerna ligger vid 3-8 miljoner euro i omsättning, en balansomslutning på 2-4 miljoner euro och 50 anställda vilket omfattar en betydande större andel företag än vad gränsvärdena i Sverige gör. (Ryberg, 2011) Företag som utnyttjar den fria revisionen måste dock fatta ett aktivt beslut, vilket främst beror på försiktighetsskäl inför det nya regelverket. På bolagsstämman kan företaget ta ett beslut om att ändra bolagsordningens bestämmelser om revision. Efter att samtliga pågående revisionsuppdrag avslutats ska ändringarna registreras hos Bolagsverket. (Prop. 2009/10:204; Ryberg, 2011) En av de största farhågorna till följd av den avskaffade revisionsplikten har varit en ökning av skattefel. För att förebygga ökade skattefel har bolag som valt att inte ha revisor tvungna att uppge den informationen i sin inkomstdeklaration. (Ryberg. 2011). Enligt en uppskattning i propositionen förväntades en ökning av skattefel med 15-20 procent för företag som valt bort revisorn, och som inte utnyttjar någon redovisnings- eller granskningstjänst. I ett särskilt yttrande i Civilutskottets betänkande 2009/10: CU28 redogjorde Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V) och Miljöpartiet (Mp) för deras oro av ökade skattefel. Regeringen föreslog i propositionen 2009/10:204 utökade kontrollmöjligheter för Skatteverket för att förebygga skattefel. Skatteverket ska ha möjligheten att underlöpande beskattningsår kunna begära företag att lämna ut uppgifter och handlingar för att kontrollera att företagen uppfyller sina befintliga skyldigheter. Det sker främst genom att kontrollera dokumentationsskyldigheten enligt 19 kap 2§ lagen (2001:1 227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter och att 14 kap 2§ skattebetalningslagen (1997:483) fullgörs. Den nya kontrollfunktionen för Skatteverket har i propositionen uppskattats till att öka kostnaderna för Skatteverket med minst 40 miljoner kronor per år. (Prop. 2009/10:204; Civilutskottets betänkande 2009/10: CU28) 23 S, V och MP ser dock inte att Skatteverket kan komma att fungera som ett alternativ till revisionsplikten eller att den är tillräcklig för att motverka en ökning av skattefel. S, V och Mp uttrycker också deras tveksamhet mot lagändringen med att poängtera att seriösa företag inte får konkurreras ut av oseriösa företagare. (Civilutskottets betänkande 2009/10: CU28) 3.3 Ekonomisk brottslighet I detta avsnitt presenteras det som revisorn ska förebygga, alltså ekonomisk brottslighet. Till en början beskrivs vad som definieras som ekonomisk brottslighet, vilket är följt av en definition av de ekonomiska brott vi ämnar undersöka, bokföringsbrott och skattebrott. Vi behandlar även anmälda brott och vad dubbelbeskattning innebär, vilket kan påverka statistiken av skattebrotten. Vidare beskrivs anmälningsprocessen för ekonomiska brott, för att ge en uppfattning om vilka som anmäler brott samt hur det går till från att ett brott upptäcks till att åtal. 3.3.1 Vad är ekonomisk brottslighet? Ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp som omfattar flera olika brott. Definitionen är vid, och den allmänna uppfattningen är att ekonomisk brottslighet omfattar de brott som begås med ekonomiska motiv. Det innebär att gränsdragningen för vad som faller inom ramen för ekonomisk brottslighet är komplicerad, vilket skapar problem när dessa ska behandlas. En gränsdragning som har föreslagits är att det krävs särskild kompetens för att utreda den typen av brott. (Brå, 2007) Det finns även en skiljedragning mellan brott som begås i en näringsverksamhet, alltså företagsrelaterade brott, och brott som begås inom i en näringsverksamhet men som även riktar sig mot näringsverksamheten, alltså yrkesrelaterade brott. I Sverige är det den företagsrelaterade brottsligheten, som riktas mot allmänheten istället för företag som legat inom ramen för ekonomisk brottslighet. Den företagsrelaterade brottsligheten omfattar framför allt skattebrott, bokförings- och borgenärsbrott. (Lindgren 2000) Flera av brotten som kan anses rymma under begreppet ekonomisk brottslighet har diffusa offer och skadedrabbningar, vilket leder till att det finns ett stort antal mörkertal. Antalet upptäckta brott beror därför till stor del på kontrollmekanismerna i samhället. (Brå, 2007). Beräkningar på den dolda brottsligheten finns till viss mån för skattebrotten. Skattefelen sägs 24 uppgå mot 133 miljarder och begås framför allt av småföretag. Beräkningarna för skattefelen uppgår till mer än vad den redovisade skatten uppgår till vilket tyder på omfattande skatteundantagande (Skatteverket, 2008). Skatteverket kan besluta om skattetillägg, vilket kan tillämpas istället för en brottsanmälan. En brottsanmälan ska göras när det undanhållna beloppet överstiger ett prisbasbelopp, och i övriga fall ska ett skattetillägg tillämpas (Skatteverket, uå). År 2006 uppgick skattetilläggen i Sverige till 2,4 miljarder kronor (Brå, 2007). Det antal ekonomiska brott som anmälts varje år till Ekobrottsmyndigheten har, enligt en undersökning från 2008, varit relativt stabil och har innefattat cirka 15 000 brottsmisstankar per år. De mest frekventa brotten som anmäls är Skattebrott (37 procent) och bokföringsbrott (45 procent) där Skatteverket och konkursförvaltare står bakom de flesta av anmälningarna som inkommit. Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelse- och spaningsverksamhet har resulterat i att anmälningar om grov ekonomisk brottslighet har ökat. Dessa brott anmäls framför allt från revisorer, Finanspolisen och från enskilda personer. Skatteverket gjorde en sammanställning (södra regionen, 2006) av de totalt 8 000 orena revisionsberättelserna som revisorerna anmälde. De innehöll exempelvis följande anmärkningar: Årsredovisningen har inte lämnats in i rätt tid (508), bristfälliga räkenskaper (283) och värderings- eller periodiseringsfrågor (252). SOU 2008:32) Medvetenheten kring de skador som följer av ekonomisk brottslighet har under 2000-talet ökat, och har från myndigheternas sida prioriterats högre (Croall, 2004). Det har hävdats att de ekonomiska brotten kostar samhället betydligt större summor pengar än vad de traditionella brotten, som till exempel stöld, våldsbrott och trafikförseelser, gör (Sutherland 1983). De två i särklass största kategorierna i ekonomisk brottslighet är bokföringsbrott och skattebrott, som tillsammans står för cirka 90 procent av alla brott. (Brå, 2007) 3.3.2 Bokföringsbrott Ekobrottsmyndigheten utreder bland annat bokföringsbrott som är den mest förekommande av de ekonomiska brotten. Ett bokföringsbrott kan begås genom att en bokföringsskyldig med oaktsamhet inte inlämnar en bokföring, om denna är oriktig eller om den inte går att kontrollera. Detta medför att en bedömning utifrån den inlämnade bokföringen av den aktuella verksamheten inte går att göra eftersom verifikationer saknas. Ett par orsaker till 25 varför ett företag saknar bokföring kan vara att de aldrig upprättat någon eller att de under de senaste månaderna inte gjort detta. De olika bokföringsbrotten regleras i Brottsbalken (1962:700) och dessa är uppdelade i tre grader, normala, ringa samt grova. (Ekobrottsmyndigheten, bokföringsbrott innebär 2014; att Dahlqvist någon av & Elofsson, oaktsamhet eller 2011). med Normalgraden uppsåt av försummar bokföringsskyldigheten som återfinns i Bokföringslagen (1999:1078). För att brottet ska bedömas som grovt eller ringa, görs en bedömning av beloppets storlek på försummandet av bokföringsskyldigheten eller om den som begått gärningen har använt sig av falska handlingar eller om denna har varit av farlig art. (BrB 11:5). Påföljden för en som begått bokföringsbrott sträcker sig från böter upp till sex års fängelse. (Ekobrottsmyndigheten, 2014). Bokföringsbrott går oftast inte ut på en direkt ekonomisk vinning, utan snarare för att dölja andra ekobrott. Det är därför vanligt att bokföringsbrott uppkommer i samband med misstankar om annat ekobrott. (BRÅ, 2007) 3.3.3 Skattebrott Det näst vanligaste ekonomiska brott som kan begås efter bokföringsbrott är skattebrott. Även dessa brott utreds av Ekobrottsmyndigheten. Att begå skattebrott innebär att oriktiga skatteuppgifter har redovisats eller att exempelvis deklarationen inte lämnats in. Skattebrott syftar alltså till att någon undgår att betala skatt. De olika skattebrotten finns reglerade i Skattebrottslagen (1971:69) och dessa är också uppdelade i tre grader beroende på brottets omfattning, det vill säga normal, ringa eller grovt. För att en person ska kunna dömas för normalgraden skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69) krävs det att handlingen har begåtts med uppsåt eller av grov oaktsamhet, samt att skatteundandragningen uppgår till ett större belopp. (Ekobrottsmyndigheten, 2015; Dahlqvist, 2003). Vid en bedömning om brottet ska anses som grovt eller ringa, tas det även här i beaktande om det handlar om ett stort belopp, om den som begått gärningen har använt sig av falska handlingar eller om denna har varit av farlig art (SBL 1:2-5). Straffskalan för de olika skattebrotten sträcker sig, precis som för bokföringsbrotten, från böter upp till sex års fängelse. (Ekobrottsmyndigheten, 2015) Skatteverket presenterade år 2007 en “Skattefelskarta” som visade hur stort skattebortfallet beräknas vara inom olika sektorer. Den totala skattesumman år 2005 var teoretiskt beräknad till cirka 1450 miljarder kronor. Samma år fastställdes skatterna till cirka 1300 miljarder kronor. Skattefelet, alltså mellanskillnaden, uppgår till 133 miljarder kronor 2005. Det 26 motsvarar fem procent av BNP eller tio procent av den fastställda skatten (SOU 2008:32). Den sektor som står för det största skattefelet är småföretagen. För småföretagen är det dolda arbetsinkomster som är det främst förekommande skattefelet. Revisorer har inte något direkt inflytande över företagets skatte- eller självdeklarationer, men är trots allt ansvariga för granskningen utav företaget. Vid granskningen har revisorn större möjlighet att upptäcka bristfällig bokföring, felaktigt redovisade utgifter och så vidare, än revisorns resurser för att upptäcka om bolaget redovisat alla inkomster. Att det skatterättsliga sambandet mellan årsredovisningar och deklarationer är svagt beror bland annat på att revisionens främsta syfte inte är att tillgodose staten. Syftet är att tillgodose ägarnas intresse, och deras behov av kontroll. (SOU 2008:32). Från åren 2006-2007 fram tills nu har en ny regeländring tagit form och etablerats, därför är det av intresse att undersöka förändringen till följd av den nya lagändringen. 3.3.4 Anmälda brott År År År År År År År År 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal 5570 15813 21572 21726 17808 17176 17939 15551 4713 8942 11044 12004 12260 11805 12644 12777 Hela landet Skattebrott, grovt skattebrott Bokföringsbrott Figur 1, Anmälda brott (Brottsförebyggande rådet, uå) Enligt skattebrottslagen (1971:69) kunde en person i Sverige tidigare dömas för skattebrott, trots att denne hade debiterats skattetillägg. Sommaren år 2013 beslutade dock Högsta Domstolen, efter påtryckningar från Europeiska Unionen, att ändra denna gällande rätt eftersom förfarandet ansågs vara oförenligt med rätten att inte dubbelbestraffas. Lagen regleras i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll artikel fyra samt i EU:s rättighetsstadga artikel 50. De personer som dömts till skattebrott och skattetillägg efter den 10 februari 2009, kan nu ansöka om resning hos Högsta Domstolen. Detta innebär att målet omprövas och en ny bedömning om vilken påföljd som ska erläggas personen görs. (Ekobrottsmyndigheten, uå) Utifrån figur 1 kan det utläsas att antalet anmälda skattebrott har 27 minskat. En förklaring till detta kan vara den ändring som gjorts gällande dubbelbestraffning. Detta kan även ha fått konsekvenser för antalet skattebrott som går till åtal, som vi ämnar att undersöka. Därför är detta en viktig aspekt att komma ihåg för vidare analys av våra resultat. 3.3.5 Anmälningsprocessen för ekonomiska brott 3.3.5.1 Skatteverket Skatteverket är en förvaltarmyndighet för beskattning, fastighetstaxering, folkbokföring och registrering av bouppteckningar. Skatteverket tar emot och granskar deklarationer, och hanterar skatteärenden åt både företag och medborgare. Skatteverket ska utreda, förhindra och förebygga ekonomisk brottslighet, vilket ter sig i flera olika former. Genom bland annat prioriterad kontakt med de branscher där det råder störst risk för skattefel, ska ekonomisk brottslighet minskas. Beskattningsverksamheten är en av Skatteverkets enheter som har till syfte att minska skattefel och uppbördsfel. Deras uppgifter består bland annat av information, förebyggande åtgärder samt kontroll. (Skatteverket, uå) Efter en begäran av en åklagare kan Skattebrottsenheterna i Skatteverket bistå vid brottsutredningar. Deras främsta uppgift är att förhindra skattebrott och arbetar ofta med underrättelse och spaning. Genom underrättelse och spaning analyserar och bearbetar Skattebrottsenheterna information för att avslöja ett brott, eller ett eventuellt brott. (Skatteverket, uå) Skatteverket lämnar i genomsnitt in cirka 4000 brottsanmälningar (varje brottsanmälning kan inkludera flera olika misstankar) till Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten (Skatteverket, uå). 3.3.5.2 Ekobrottsmyndigheten Antalet ekonomiska brott ökade markant under slutet av 1980-talet. Att utreda ekonomiska brott kräver speciell kompetens eftersom dessa utredningar ofta är komplicerade, svåra att utredda och tar tid. Riksdagen beslutade därför att inrätta en myndighet som effektivt skulle bekämpa och förebygga den allvarliga ekonomiska brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten initierades år 1998 och varje år utreder de omkring 35 000 misstankar om brott, och av dessa leder ungefär 25 procent till åtal. Ekobrottsmyndigheten har även ett annat betydande ansvar mot ekonomisk brottslighet när det gäller samordning av denna. De utgör en betydelsefull instans gällande frågor om lagstiftning, analysen av den ekonomiska brottslighetens 28 utveckling samt bidrar med förslag till åtgärder för att bekämpningen av ekonomisk brottslighet ska effektiviseras. I detta arbete har Ekobrottsmyndigheten ett nära samarbete med Finansinspektionen, Polisen, Skatteverket, Tullverket, Åklagarmyndigheten, branschorganisationer samt näringslivets- och fackliga organisationer för att ständigt kunna utveckla nya arbetsmetoder för att på sikt bli både mer effektiva och produktiva. För att uppnå en framgångsrik verksamhet och ta till vara på medarbetarnas kompetens har Ekobrottsmyndigheten även ett gediget utbildningsprogram, som också riktar sig till andra myndigheter med motsvarande arbete. (Ekobrottsmyndigheten, 2014) 3.3.5.3 Revisorns anmälningsplikt Ekobrottsmyndigheten samarbetar med FAR, som är en branschorganisation för revisorer och rådgivare, gällande revisorernas anmälningsskyldighet. Denna anmälningsskyldighet för revisorer återfinns sedan år 1999 i Aktiebolagslagen (2005:551). Där framkommer det att revisorn är skyldig att anmäla till åklagaren vid misstankar om ekonomisk brottslighet som har begåtts av företagets verkställande direktör eller styrelseledamot. En revisor ska i första hand skicka in anmälan till Ekobrottsmyndigheten i den geografiska region där det misstänkta ekonomiska brottet har begåtts. Som huvudregel behöver en revisor som gör en sådan anmälan sedan den 1 november 2010 inte längre avgå från sitt uppdrag. Dock ska revisorn alltid omedelbart pröva om denne behöver avgå från uppdraget, efter att åtgärder vidtagits vid misstanke om brott. Revisorerna innehar således stor betydelse för bekämpning av ekonomisk brottslighet, både vad gäller att anmäla vid misstanke om brott samt ur ett generellt brottsförebyggande perspektiv. (Ekobrottsmyndigheten, 2014; Ekobrottsmyndigheten, 2014; Prop. 2009/10:204 s. 116) 3.3.5.4 Graden av misstanke Som tidigare nämnts innehar revisorn en skyldighet att anmäla vid misstanke om brott. Att något kan misstänkas betyder att det räcker för revisorn att inneha en liten grad av misstanke för att kunna anmäla ett brott. Det är inte med enkelhet som graden av misstanke kan beskrivas, därför är det av vikt att förklara vilken nivå som krävs utifrån det enskilda fallet. En metod som går att använda för att beskriva detta är den så kallade misstanketrappan (figur 2), som förklarar de olika graderna av misstanke. De olika graderna av misstanke som innefattas av trappan är anledning att anta, kan misstänkas, skälig misstanke, sannolika skäl samt ställt utom rimlig tvivel, där anledning att anta är den lägsta graden av misstanke och 29 ställt utom rimlig tvivel den högsta graden av misstanke. Utifrån trappan innebär kan misstänkas, att revisorns anmälningsskyldighet redan börjar på ett väldigt tidigt stadium och att revisorn av den orsaken inte behöver ha i åtanke om en brottsutredning kommer att resultera i en fällande dom. (Ekobrottsmyndigheten, 2011) Ett exempel på när en person kan misstänkas för brott är när ett brott har begåtts i ett rum. Alla personer som befann sig i rummet kan då misstänkas för brott. Bevisningen att en person i rummet har begått brottet anses då vara svag. (Lag 24, uå) Figur 2: Misstanketrappan. (Ekobrottsmyndigheten, 2011) 3.3.5.5 Brottens upptäckt till väckande av åtal I de vanligaste fallen upptäcks de misstänkta ekonomiska brotten av revisioner som utförs vid Skatteverket eller av konkursförvaltare som har granskat företag som befinner sig i konkurs. De misstänkta brotten kan därefter anmälas av inte bara revisorer, utan även Finansinspektionen, Tullverket, myndigheter eller allmänheten. (Ekobrottsmyndigheten, 2014) Efter att ett brott har upptäckts sker en anmälan till Ekobrottsmyndigheten och en åklagare beslutar sedan om en förundersökning ska inledas eller inte. En förundersökning startas om det föreligger någon anledning att misstänka att ett brott har begåtts. Denna leds utav en åklagare och själva arbetet utförs av ett utredningsteam som innefattar poliser, ekorevisorer samt ekoadministratörer. Det ena syftet med en förundersökning är att ta fram tillräckligt med information som bistår åklagaren med underlag för att denne ska kunna besluta om åtal kan väckas. Det andra syftet är att utreda vem personen är som skäligen misstänks för brottet i fråga. Allt som sker under förundersökningen dokumenteras för att sedan vara till underlag för beslutet som tas av åklagaren och för en eventuellt kommande rättegång. Om det beslutas om åtal lämnas en stämningsansökan in till tingsrätten, där huvudförhandlingen sker och därefter kan en dom meddelas. Det finns sedan möjlighet att överklaga domen om någon av 30 parterna så önskar. Det ska dock noteras att alla brott inte leder till åtal och anledningarna till detta är många. En av anledningarna är att det kan föreligga svårigheter med bevisningen kring att brottet har utförts med medvetenhet eller bara oaktsamhet. En annan ledning är att ett annat brott kan ha begåtts, av den misstänkte, som medför ett hårdare straff. I de här fallen kan det finnas skäl till att istället lägga ned förundersökningen. (Ekobrottsmyndigheten, 2014) 3.4 Teorier som förklarar ekonomisk brottslighet I följande avsnitt kommer tidigare forskning att användas för att skapa kontrollvariabler, där faktorer som leder till ekonomisk brottslighet diskuteras. Först presenteras faktorer från vad som kännetecknar en individ till att begå ekonomisk brottslighet. Ett företag består av anställda som sköter den dagliga verksamheten i företaget, till exempel redovisningen. Detta innebär att felaktigheter som kan komma att leda till ekonomiska brott, främst begås av individer i dessa företag. I vissa fall är det dock företaget och dess miljö som påverkar individen till att begå ett ekonomiskt brott. Det innebär att det finns faktorer på företagsnivå som leder till ekonomisk brottslighet. Följaktligen följer en beskrivning av dessa företagsfaktorer. 3.4.1 Rationell valhandlingsteori Teorin utvecklades ur skriften ”Principa” som gavs ut av Isaac Newton år 1687 och sägs vara grunden för det vetenskapliga tänkandet. Rationell valhandlingsteori har sin utgångspunkt i att alla individer är rationella och vill maximera sin egennytta. Teorin utgår ifrån antagandet att alla individer har en vilja om att uppfylla sina mål. Hur en individ sedan väljer att uppfylla sina mål beror på vilka tillgängliga handlingsalternativ det finns att tillgå. (Jacobsen, 2012) Enligt ekonomen och filosofen Bentham (1988) styrs vi människor av krafterna lycka och lidande, där vi strävar efter att försöka uppnå lycka och undvika lidande. Detta eftersom människan drivs av att maximera egenintresset och välja det alternativ som ger oss största möjliga lycka (Bentham, 1988). Därav kommer en brottsling att välja att avstå från att begå brottet om brottets konsekvenser kommer bli större än dess fördelar (Simpson, 2002). Vidare utgår nationalekonomen Becker (1968) från antagandet att inte ta det för givet att människor har respekt för lagen. Han menar att det som avgör om en individ väljer att följa eller bryta mot lagen, beror på vilka vinster respektive kostnader som individen upplever att 31 ett laglydigt respektive lagvidrigt beteende får för konsekvenser. (Becker, 1968) Teorin om att människor agerar rationellt har på senare tid kritiserats av många, vilka menar att även sociala och institutionella kontexter spelar in på människans agerande (Reed & Yeager, 1996; Yeager & Reed, 1998). Trots denna kritik anses teorin vara speciellt tillämpbar när orsaker till företagsbrottslighet och ekonomisk brottslighet ska förklaras på grund av egenintresset (Paternoster & Simpson, 1996). En annan kritik mot den rationella valhandlingsteorin ges uttryck av kriminologen Coleman (2001) som menar att det tycks finnas ekonomiska brottslingar som inte agerar rationellt. Han anser att brottslingens personlighet också måste vägas in i dennes beteende för att en förklaring ska kunna föreligga. Personligheten är således avgörande för om personen är benägen att utsätta sig för risker oberoende om dennes egennytta maximeras eller inte. (Coleman, 2001) Utöver personlighet finns det ytterligare kontexter som kan förklara ekonomisk brottslighet. En av dessa är de normsystem som finns inom näringslivet. Coleman (2001) menar att det särskilt i ekonomiska organisationer, där konkurrens föreligger, har institutionaliserats om att framgång ska uppnås till varje pris. Detta leder till att ekonomisk brottslighet lärs in som ett rationellt beteende som i sin tur accepteras. (Coleman, 2001) Det är således fler faktorer som påverkar en individs handlingar och därför är det av intresse att vidare gå in på andra orsaker till varför ekonomisk brottslighet begås. 3.4.2 Faktorer relaterade till ekonomisk brottslighet 3.4.2.1 Individbaserade faktorer Kön Män anses kraftigt överrepresenterade i brottsstatistiken. För skatte- och bokföringsbrott är brottslingen till 90 procent en man, ofta i yngre medelåldern. De brott som en kvinna begår är ofta ringa. Orsaken till varför männen är överrepresenterade i ekobrottsstatistiken kan bero på flera faktorer. Oftast begås brotten inom en näringsverksamhet, där männen vanligtvis har en hög position. För näringslivet är 70 procent av alla egenföretagare män, 70-80 procent av cheferna i näringslivet är män, och i börsbolagen består 90 procent av företagsledningen av män. En ytterligare orsak till att männen begår ekobrott i större utsträckning kan bero på att de 32 branscher med stora problem gällande ekonomisk brottslighet är mansdominerade, som till exempel byggbranschen. (Brå, 2007) Zahra, Priem & Rasheed (2007) har forskat inom ämnet och har kommit fram till att tidigare forskning har sett bevis på att kön spelar en roll för den press som leder till att ekonomiska brott begås. Även denna forskning säger att män utövar fler brottsliga aktiviteter. Ålder Enligt bland annat Shover & Hockstetler (2002) kan åldern påverka individers beslut att begå ekonomisk brottslighet. I allmänhet är yngre mer risktagande och de har större svårigheter med att förutse konsekvenserna utav deras agerande (Gottfredson & Hirschi, 1990; Brå 2007). Dessutom har tidigare forskning visat på att äldre ledande befattningshavare är mindre benägna att ta förhastade beslut (Daboub et al., 1995). Utbildning Utbildningsnivån hos individerna i företaget kan också påverka ekonomisk brottslighet (Zahra, Priem & Rasheed, 2007). Forskare säger främst att en högre utbildningsnivå föranleder till ett mer moraliskt handlande vilket resulterar i mindre brottslighet men några forskare säger även att en högre utbildningsnivå kan leda till mer ekonomisk brottslighet. Att ekonomisk brottslighet ökar med utbildningsnivån sägs bero på att utbildningen ökar egenintresset. (Zahra. Priem & Rasheed, 2007; Frank, Gilovich, & Regan, 1993) En ekonomisk utbildning kan också ifrågasätta individens moraliska handlingar så som “free riding” och egoism. (Ferraro, Pfeffer & Sutton, 2005) Erfarenhet Faktorn erfarenhet kan med enkelhet mätas genom att se hur länge en VD har varit verksam i en och samma bransch. En VD som bytt jobb ofta eller haft kortare tillsvidareanställningar anses vara mer benägna att engagera sig i ekonomisk brottslighet. (Clinard, 1983) Tidigare forskning hävdar således att en VD som haft samma befattning under en längre period, är mindre benägen att aktivt delta i ekonomisk brottslighet. Däremot är risken stor att dennes ovilja till förändring leder till ett passivt samtycke till andra att begå ekonomisk brottslighet. (Daboub et al., 1995) Andra forskare har också funnit att tillverkningsföretag som leds av en 33 VD med finansiell och administrativ bakgrund, är mer benägna att engagera sig i ekonomisk brottslighet (Simpson and Koper 1997). Självkontroll Det centrala begreppet som förklarar varför individer inte begår ekonomisk brottslighet är självkontroll och en avsaknad av denna förklarar således varför individer begår ekonomisk brottslighet. Individer som har bristande självkontroll tenderar att inneha egenskaper såsom impulsiva, kortsiktiga, okänsliga, risktagande samt icke verbala, vilka är anledningar till att de kommer att intressera sig i ekonomisk brottslighet. (Gottfredson & Hirshi, 1990) Det finns sex bakomliggande orsaker till självkontroll, som kan härledas från egenskaper hos de ekonomiska brottens handlingar. Den första orsaken är att en individ med låg självkontroll som begår ekonomisk brottslighet erhåller direkt tillfredsställelse av sina behov. En individ med hög självkontroll kommer istället att avstå från en omedelbar behovstillfredsställelse. En annan orsak är att en ekonomisk brottslig handling skapar lätt och enkel belåtenhet av önskemål. Individer som saknar självkontroll tenderar att inte vara målmedvetna, arbetssamma och uthålliga. Den tredje orsaken är att brottsliga handlingar är riskfyllda, spännande och upphetsande. En individ som inte har självkontroll tenderar således att vara mer aktiv och äventyrlig än en individ med självkontroll som är mer försiktig och iakttagande. Fjärde orsaken är att brottsliga handlingar förhindrar långsiktigt engagemang i exempelvis arbetet. Individer som har låg självkontroll tenderar därför att ha instabila arbetsprofiler eftersom de inte är intresserade av eller lämpliga för en långsiktig karriär. Den femte orsaken är att brottsliga handlingar endast erfordrar lite planering och skicklighet. Detta innebär att individen utan självkontroll inte behöver ha några speciella förmågor som efterfrågar träning eller upplärning. Den sista orsaken till varför en individ med låg självkontroll begår ekonomisk brottslighet är att brottets handling ofta leder till lidande och obehag för den drabbade. Följaktligen kommer en individ med låg självkontroll att vara egoistiska, okänsliga eller likgiltiga för andras behov eller lidande. Det behöver dock inte innebära att en sådan individ är ovänlig eller osocial. De är snarare skickliga på att finna de direkta och enkla belöningar som uppkommer av charm och generositet. (Gottfredson & Hirshi, 1990) 34 Finansiella problem Wells (1997) har genom forskning utav Donald Cresset, forskare inom kriminologi, tagit fram en modell för arbetstagarnas motiv för att begå ekonomisk brottslighet: press på arbetstagarna, möjlighet att begå brott och integriteten hos arbetstagarna. (Agarwal & Medury, 2014) Att en arbetstagare begår ekonomisk brottslighet beror främst på finansiella svårigheter och ett direkt behov av pengar. 95 procent av all ekonomisk brottslighet sker på grund av just svårigheter med det finansiella. Detta fenomen är inte alltid synbart för andra, vilket gör det viktigt för granskare att förstå individen och pressen som råder. Några vanliga faktorer som leder till detta beteende kan vara: att individen lever över sina tillgångar, beroende i form av spel, droger eller alkohol, personliga skulder och girighet. (Agarwal & Medury, 2014) Brottshistorik Det har också visat sig att de som tidigare begått brott, visar större tendenser för att begå bokföringsbrott. Cirka 50 procent av de som döms för bokföringsbrott har tidigare begått brott som till exempel trafikbrott, andra ekobrott eller våldsrelaterade brott. (Brå, 2007) 3.4.2.2 Företagsbaserade faktorer Styrelsen Den viktigaste funktionen hos en styrelse är att minimera kostnaderna som uppstår till följd av separationen av ägande och kontroll i moderna företag. Sammansättningen av individer hävdas vara avgörande för att en styrelse ska ses som en effektiv övervakning av ledningen. Oberoende styrelseledamöter sägs öka effektiviteten av övervakningen. (Fama & Jensen, 1983) Huruvida medlemmarna i en styrelse är oberoende eller beroende har även visat sig ha ett samband med ekonomisk brottslighet (Uzun, Szewczyk & Varma, 2004). En oberoende styrelseledamot definieras som en utomstående part helt utan några relationer till företagsledningen eller ägarna (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2015). Oberoende styrelseledamöter minskar benägenheten för företaget att begå ekonomiska brott. Företag som har högre andel oberoende styrelseledamöter inkluderar alltså fler företag som aldrig begått ekonomiska brott jämfört med de företag som faktiskt begått sådan brottslighet. Således verkar en hög andel av beroende ledamöter öka benägenheten för företag att begå 35 ekonomiska brott. (Uzun, Szewczyk, Varma, 2004) Vid uppkomsten av ekonomiska brott riskerar företagets rykte att skadas, vilket är kostsamt för företaget. Men även för ledamöterna hotar ett sämre rykte och kostnader, vilket är särskilt motiverande för oberoende ledamöter att agera i enlighet med ägarnas intresse. Att oberoende ledamöter därav verkar för en mer effektiv övervakning av företagsledningen leder i sin tur till att den ekonomiska brottsligheten minskar i jämförelse av beroende styrelseledamöter som inte är lika effektiva i sin övervakning (Bhagat, Brickley & Coles, 1987). Oberoende styrelseledamöter verkar inte bara för en mer effektiv övervakning av företagsledningen, utan har också visat sig öka värdet för företaget (Rosenstein & Wyatt, 1990). Ägarstruktur Alexander och Cohen (1998) har studerat ägarförhållande och dess relation med ett företags brottslighet genom jämförelse av ägarstrukturen i kriminella och icke kriminella företag. Deras studie visar att brottsligheten tenderar att öka mer i företag där ägarandelarna är mindre än i företag där majoritetsägare existerar. Författarnas resultat överensstämmer med Jensen och Mecklings (1976) teorin om att brotten reflekterar en agentkostnad som uppstår och ska motverkas utav företagsledningen. Agentproblematiken och egenintresset sägs förklara hur ledningen i ett företag har incitament till att begå brott. Med en större ägarandel råder inte samma incitament i form av egenintresse att begå brott i jämförelse med företag där ägarandelarna är mindre (Alexander & Cohen, 1998; Jensen & Meckling, 1976). Finansiell ställning Enligt Loebbecke et al. (1989) och Bell et al. (1991) kan företags dåliga finansiella ställning motivera individer inom företaget att vidta brottsliga åtgärder för att förbättra utseendet på bolagets finansiella ställning. Förutom att motivera insiders att begå ekonomisk brottslighet, kan dålig finansiell ställning även tyda på en svag kontrollmiljö inom företaget, ett tillstånd som tillåter individer i ett företag att begå ekonomisk brottslighet (AICPA, 1997). Företagets lönsamhet antas vara en variabel som ger en uppskattning om företagets prestation. Gordon (1964) konstaterade att ett företags lönsamhet hämmas av VD:ns egna intresse att maximera sin nytta. Denna nytta definieras delvis som anställningstrygghet, vilken maximeras 36 genom att producera jämna eller stigande resultat. Förväntningarna är att ledningen ska kunna upprätthålla eller förbättra tidigare lönsamhetsnivåer, oavsett vad dessa nivåer tidigare har varit. Om inte denna förväntan uppfylls av företagets faktiska resultat, skapar det en motivation för VD:n att manipulera bokslutet och begå ekonomisk brottslighet. (Gordon, 1964) Bransch Enligt Zahra et al (2007) spelar även branschtillhörigheten en avgörande roll för ekonomisk brottslighet. Ekobrott har setts vara mer förekommande i branscher med stor kontanthantering, till exempel taxi, restaurang och frisör där oredovisade intäkter och svart handel är vanligt. Även inom byggbranschen är ekobrott vanliga. I den branschen har problemen varit så omfattande att konkurrensen hävdas vara helt satt ur spel. Den svarta arbetskraften som råder inom branschen tillhör ofta grov kriminalitet, och andelen oredovisade intäkter i förhållande till redovisade intäkter är absolut störst för byggbranschen. (Brå, 2007) Företagskultur En annan faktor som kan leda till att företaget begår ekonomisk brottslighet är företagskultur (Ashforth et al., 2008). Individer med liknande värderingar och förhållningssätt kan sinsemellan utveckla starka band. När individer dessutom är överens om och delar normer för hur man ska uppföra sig, kan det leda till att täta relationer växer fram. Samtidigt kan täta nätverk vara en nödvändig förutsättning för gemensamma normer och värderingar. En förståelse för de informella nätverken i ett företag är en förutsättning för att kunna uppnå effektiv kommunikation, samordning, och prestation. (Brass, Butterfield & Skaggs, 1998) I ett experiment visade det sig att deltagarnas beteende följde vissa specifika mönster. För det första, de som belönades när de uppfyllt sina mål, tenderade att överskatta sin produktivitet betydligt oftare än deltagare som bara ombads att göra sitt bästa. För det andra, var de också mer benägna att göra detta när de var nära, snarare än långt ifrån, att uppnå målet. Det visade sig också att deltagare som inte erhållit någon monetär eller social belöning för att uppnå sina mål, var mer benägna att överskatta sin produktivitet än de som bara försöker göra sitt bästa. Detta tyder på att målsättning i sig, utan ekonomiska incitament, ökar värdet av det som individer erhåller av att överskatta sin produktivitet. (Schweitzer et al., 2004) 37 Ett annat resultat som visade sig var att bedrägeri kan underlätta självrättfärdighet. Individerna var mycket mer benägna att både förvränga deras prestation (på ett sätt som motiverade dem att ta oförtjänta pengar) och sedan ta oförtjänta pengar, än att de helt enkelt bara skulle ta de oförtjänta pengarna (Schweitzer et al., 2004). Att begå bedrägeri för att uppnå målsättningen och sedan erhålla sin belöning i form av bonusar, är vanligt förekommande vilket gör att ett oetiskt beteende ofta är att förvänta (Jensen, 2001). Dessa resultat föreslår att chefer bör vara uppmärksamma på oetiska beteenden när de använder sig av att anställda ska arbeta utifrån att uppnå uppsatta mål. (Schweitzer et al., 2004) Revisorsbyte Enligt Loebbecke et al. (1989) begås brotten under de två första åren av en revisors mandatperiod. Även fast majoriteten av revisorsbytena är av legitima skäl, är risken för att revisorn inte ska upptäcka ekonomisk brottslighet högre under den första tiden när revisorn tillsattes än under de påföljande åren. Det innebär att revisorns funktioner som kontrollmekanism och resurstillhandahållare är begränsade de första åren som revisorn reviderar ett företag. (St. Pierre & Anderson 1984; Stice 1991) Tidigare forskning visar även på att en klient kan välja att byta revisor i syfte att minska sannolikheten för upptäckten av ekonomisk brottslighet (Sorenson et al, 1983). 38 3.5 Revisorns roll som förebyggare av ekonomisk brottslighet I det avslutande kapitlet förklaras vad revisorn har för roll i småföretag som omfattas av fri revision. Agentteorin och resursberoendeteorin förklarar hur revisorn kan uppfylla sina funktioner som kontrollmekanism och resurs, till exempel kompetens. Utifrån teorierna motiveras syftet med revisorn, hur denne ska förebygga risken för att ekonomisk brottslighet begås i småföretag. 3.5.1 Resursberoendeteorin Resursberoendeteorin grundades av Pfeffer & Salancik (1978), som menar att företag är beroende av resurser för att kunna ta kvalificerade beslut. De huvudsakliga argumenten i resursberoendeteorin är att företag påverkas av den externa miljön, och är beroende av dess tillhandahållande av resurser. Alla företag, inklusive småföretag, behöver alltså resurser för att kunna verka och överleva. (Pfeffer & Salancik, 2003) Stefan Persson, Ernst & Young uttrycker detta som att “alla behöver en revisor, men alla behöver inte revision” och poängterar således att alla företag, även småföretag, har ett behov av revisorns kompetens (Wennberg, 2004). Revisorn kan ses som resurstillhandahållande i form av rådgivning och kompetens. Kompetens definieras som ett tillstånd av tillräcklig erfarenhet och kunskap för att uppnå tydliga mål inom revisionen, där målen är att upptäcka felaktigheter i ekonomiska rapporter (Johnson et al. 2002). Framför allt mindre företag, som inte har möjlighet att anställa personal för alla områden, har hävdats behöva resurskomplettering (Tanewski & Carey 2007). I en undersökning från Storbritannien visade det sig att få av företagsledarna har professionell utbildning eller specifika kvalifikationer, och saknar ofta kunskaper inom till exempel ekonomi och redovisning (Stanworth & Gray, 1991). I småföretag kan kostnaden för revision överstiga nyttan, men det är även i småföretag som behovet av kompletterande kompetens är av störst betydelse. Därför kan det vara viktigt för mindre företag att komplettera sina kunskaper med andra tjänster inom specifika områden. Ett exempel är revisorers tillhandahållande av professionell kompetens som kan minska oönskade fel i redovisningen och på så sätt förhindra ekonomisk brottslighet. Närvaron av en kompetent och oberoende revisor kan också avskräcka företag från att begå medvetna fel i redovisningen. Det kan också ge komparativa fördelar, samt förbättra utvecklingen i mindre företag. (Johannisson och Gustavsson, 1984; Gooderham et al. 2004; Srinidhi & Gul, 2007) 39 3.5.2 Agentteorin Agentteorin grundades av Jensen & Meckling år 1976. Teorin beskriver förhållandet mellan principalen och agenten, och den problematik som kan uppstå när parterna vill maximera sina egenintressen. (Jensen & Meckling, 1976) Agentproblematiken uppstår vanligtvis när en av parterna (ofta agenten) har mer information, om till exempel bolaget, än vad den andra parten har. Denna part har då ett val, att antingen vidareförmedla informationen till principalen eller att utnyttja den för sitt egenintresse. Här fyller revisorn, precis som styrelsen, en funktion i att minska denna agentproblematik samt minska kostnader som uppkommer på grund av olika egenintressen inom företaget. Med hjälp av revisorn, kan aktieägare och övriga intressenter försäkra sig om att företagsledningen handlar utifrån företagets, och intressenternas, intressen istället för deras egenintresse. (Carrington, 2010) Enligt den rationella valhandlingsteorin begås ekonomiska brott på grund av egenintresset, vilket innebär att agentproblematiken även är aktuell i mindre företag (Jacobsen, 2012). I småföretag med få anställda eller i företag som drivs av familjer består ofta ägaren och ledningen av samma eller närstående personer. Trots det existerar fortfarande egenintresset hos dessa parter, som leder till att individer kan manipulera redovisningen för att maximera den egna nyttan och företagets vinst. Det innebär också att företagets intressenter vilseleds när felaktig, eller manipulerad, information offentliggörs. Revisorns roll i små företag blir, förutom att se till att informationen som delges är korrekt, också att se till att egenintresset kontrolleras (Goswami et al., 1995). Idag finns det ett betydande behov av att granska den information som kommer från företag och de individer som anses ansvariga. Syftet med denna kontroll är att kunna förse företagets intressenter med pålitlig ekonomisk information, trots problem som kan uppkomma mellan ägare och företagsledning. En lösning på agentproblematiken är lagstiftning, som gör att företagsledaren tvingas redovisa all tillgänglig och privat information om bolaget (Power, 1997; Healy & Palepu 2001). I Bokföringslagen (1999:1078) stadgas det om bokföringsskyldighet för juridiska personer (BFL 2:1, 6:2, 6:3) och enligt Aktiebolagslagen (2005:551) innefattar revisorns roll även att granska förvaltningen av bolaget som sköts av styrelsen och den verkställande direktören (ABL 9:3). Anledningen till varför det finns ett behov av en granskande revisor i ett företag, är för att det kan finnas incitament för 40 företagsledningen att manipulera redovisningen för att maximera sitt egenintresse. Detta kan resultera i att företagets redovisning blir missvisande och företagets intressenter vilseleds, vilket kan innebära att ekonomisk brottslighet begås. (Watts & Zimmerman, 1986) Därav är det också av vikt för revisorns profession och yrkesutövning att denne förhåller sig oberoende gentemot företagsledningen för att kunna säkerställa den ekonomiska rapporteringens kvalitet och på så sätt förhindra ekonomisk brottslighet (Beattie et al., 1999). Som agentteorin uttrycker det finns revisorn till för att kontrollera och övervaka företagsledningen som därav ska avskräckas från att manipulera redovisningen. Revisorn kan dock även tillföra mervärde för företagsledningen. Detta genom att redovisningsinformationen som reviderats av revisorn gör att företagsledningen erhåller ett bättre beslutsunderlag, och att ekonomiska problem kan upptäckas. I små företag kan risken för att väsentliga fel uppkommer, och att dessa ekonomiska brott inte upptäcks i redovisningskontrollen, vara hög. (Collis et al., 2004) En annan anledning till varför revisorn efterfrågas av företag är för att denne med större mervärde bidrar till att förbättra effektiviteten, än till att förbättra den externa redovisningen. Detta förhållande ses framförallt i mindre företag. (Wallace, 2004) Samhället, framförallt Skatteverket, är en intressent som efterfrågar revisorn och nyttan som denne medför genom att revidera företag (Svanström, 2008). Det föreligger därav en nära relation mellan företagens beskattning och redovisning i Sverige (Grönlund et al., 2005:65). Anledningen till detta är att företagens resultat påverkar vilken bolagsskatt som företagen ska betala (SOU 2008:32, s. 137). Skatteverket lägger därför stor vikt vid att boksluten ska vara tillförlitliga, eftersom dessa ligger till underlag för företagens beskattning. För företagen finns det på grund av egenintresset, skäl till att redovisa ett lågt resultat för att betala så lite skatt som möjligt. Revisorns roll blir således att kontrollera om de periodiseringar som företagen gjort är riktiga. Genom detta tycks risken reduceras för felaktigheter i bokslutet som i sin tur minskar vinsten som ska beskattas. Då företag kan välja att ha revisor, kommer de att överväga nyttan av att ha en revisor mot kostnaderna av att betala en högre skatt. (Sundgren, 2003) 41 3.6 Sammanfattning Till följd av revisionspliktens avskaffade har en oro väckts hos myndigheterna, som befarar att felaktigheterna i redovisningen kan öka som ett resultat av att företag väljer bort revisorn (SvD, 2010; Skatteverket, 2010). Enligt den rationella valhandlingsteorin begås ekonomiska brott på grund av människor är rationella och drivs av sitt egenintresse (Jacobsen, 2012). Ekonomisk brottslighet kan vara svår att upptäcka då offren ofta är diffusa och kräver starka kontrollmekanismer i samhället för att bli upptäckta. Revisorer är en sådan kontrollmekanism som har möjligheten att upptäcka ekonomiska brott i företag. (Brå, 2007) Enligt agentteorin är revisorn en kontrollmekanism, som ska se till att redovisningen stämmer och kontrollera att egenintresset inte ger upphov till ekonomisk brottslighet (Jensen & Meckling, 1976). Ekonomisk brottslighet begås inte enbart på grund av att människor är rationella. Brottslighet i småföretag uppkommer ofta på grund av sociala och institutionella kontexter samt misstag och okunskap i företaget kring bokföringen. (Pfeffer & Salancik, 2003; Reed & Yeager, 1996; Yeager & Reed, 1998) Resursberoendeteorin menar då att revisorn kan bidra med resurser i form av kompetens och rådgivning, som gör att företagets felaktigheter kan reduceras (Pfeffer & Salancik, 1978). En förutsättning för att revisorn ska kunna förebygga ekonomisk brottslighet med kontroll och kompetens, är att revisorn förhåller sig oberoende gentemot företaget som denne reviderar. Genom att revisorn är oberoende ökar redovisningens kvalité samt viljan för att faktiskt anmäla ett upptäckt brott ökar (Jensen & Meckling, 1976; Beattie et al., 1999; Kueppers & Sullivan, 2010). 42 4. Empirisk metod Kommande avsnitt behandlar val av forskningsmetod och beskriver studiens genomförande, för att på så sätt öka studiens replikerbarhet. I denna studie har en kvantitativ forskningsmetod valts för att kunna generalisera våra resultat, som genomförs med hjälp av en enkät och en dokumentstudie. Vidare presenteras urvalet som består av mindre företag som omfattas av fri revision. En redogörelse för tillvägagångssättet för datainsamling görs och vi fördjupar oss kring insamling och kodning av valda faktorer som utgör våra variabler i studien. Avslutningsvis presenteras de statistiska testerna som genomförs för att ge oss ett resultat av vår undersökning. 4.1 Kvantitativ forskningsmetod Vårt syfte är att förklara om användandet av revisor, är negativt relaterat till ekonomisk brottslighet. Till följd av studiens syfte och problemformuleringens förklarande karaktär har en kvantitativ forskningsmetod valts för att uppfylla vår studies syfte (Jacobsen, 2002). Tidigare har val för ett deduktivt synsätt motiverats för att öka studiens generaliserbarhet och för att förhålla oss objektiva, vilket stöder en kvantitativ forskningsmetod. En kvantitativ forskningsmetod är mest lämplig då vi från start vet vad det är vi vill undersöka och därför underlättas kvantifiering och analys av data vid denna forskningsmetod. Den innebär även att risken för subjektiva bedömningar minskar. (Jacobsen, 2002; Bryman & Bell, 2005) Vald forskningsmetod möjliggör också ett generaliserbart resultat då metoden främjar att undersöka ett större urval av företag jämfört med en kvalitativ forskningsmetod, vilket är en förutsättning för att uppnå det generaliserbara resultatet (Jacobsen, 2002; Holme & Solvang, 1997). Då vi ämnar att generalisera resultat för samtliga företag som omfattas av fri revision vill vi ha möjligheten att studera ett större urval av företag i vår studie om ekonomisk brottslighet. En kvalitativ forskningsmetod, vilken är motsatsen till den kvantitativa forskningsmetoden, är problematisk för att studera ekonomisk brottslighet, och därmed uppfylla studiens syfte. En kvalitativ forskningsmetod fokuserar mer på ord än på analys av kvantifierbar data och innebär en mer djupgående undersökning på några få fall, vilket inte gör det möjligt att generalisera våra resultat. Vi vill alltså studera relationen mellan revisorn och ekonomisk 43 brottslighet, varav det inte ligger i vårt intresse att undersöka vad som sägs om revisorn och ekonomisk brottslighet, utan hur det faktiskt ligger till i företagen. Det är därför problematiskt att studera ekonomisk brottslighet kvalitativt då det är ett känsligt ämne, och risken för att få sanningsenliga svar troligtvis minskar. Dessutom ökar risken för subjektiva bedömningar vid en kvalitativ forskningsmetod, vilket vi vill undvika när vi studerar den ekonomiska brottsligheten för att kunna återge verkligheten på bästa sätt. (Jacobsen, 2002; Bryman & Bell, 2005) Metoden används även för att generera teorier medan vi syftar till att testa befintliga teorier. (Bryman & Bell, 2005) En kvantitativ forskningsmetod är följaktligen den mest lämpade för vår studie. 4.1.1 Enkät I vår studie har information, om revisorn och företaget, samlats in via enkäter som har skickats ut till företag. Detta för att denna metod dels underlättar datainsamlingen för ett större antal företag, och dels för att få företagets perspektiv på informationen. Ytterligare fördelar med enkäter är att samtliga företag får möjligheten att svara på samma frågor, vilket gör det enklare för oss att operationalisera svaren. En nackdel med denna metod är att det finns begränsat utrymme för respondenterna att förklara och uttrycka sina svar, vilket kan leda till att viss information försvinner eller blir missvisande. Intervjuer är ett alternativ som hade kunnat användas för att få svar på hur praktiken ser ut i verkligheten. En nackdel för både enkäter och intervjuer är däremot att risken för subjektivitet från vår och respondenternas sida, som eventuellt inte vill dela med sig av sanningsenlig information. Genom intervjuer hade dock studiens objektivitet påverkats ännu mer, vilket hade resulterat i att generaliserbarheten i resultaten hade försvårats. Därav valet av enkäter framför intervjuer. (Holme & Solvang, 1997; Bryman & Bell, 2005). 4.1.2 Dokumentstudie Insamlingen av data till en tvärsnittsstudie kan göras på ett flertal olika sätt. De vanligaste sätten är genom enkäter, intervjuer och färdigställt material som samlats in (Bryman & Bell, 2005). I vår studie har även data om ekonomisk brottslighet samlats in genom färdigställt material, dokumentstudier, vilket gör att vi under datainsamlingen kan ställa oss objektiva till denna och med detta kan vi minimera risken för att de ställningstaganden och tolkningar som görs blir subjektiva (Holme & Solvang, 1997). Anledningen till varför ekonomisk brottslighet 44 inte inkluderas i enkäten är då vi anser att det kan vara känsliga frågor att ställa, vilket resulterar i att vi inte erhåller sanningsenliga svar vilket i sin tur påverkar vår studies trovärdighet. 4.1.3 Alternativa forskningsmetoder Med anledning av att studiens syfte är att förklara om användandet av revisor är negativt relaterat till ekonomisk brottslighet, anser vi därför att en kombination av insamlande av färdigställt material och enkäter är mest lämpat för vår studie. Ett alternativt sätt att undersöka ekonomisk brottslighet är intervjuer. Intervjuer i stor grad fångar upp respondenternas personliga meningar som inte alltid behöver vara sanningsenliga, vilket motiverar oss för att inte välja intervju. Det kan vara speciellt problematiskt då vi studerar ekonomisk brottslighet som många anser vara känsligt att diskutera. Denna metod hade därmed inte varit till hjälp för att uppnå vårt syfte med denna studie och samtidigt kunna generera objektiva och generaliserbara resultat. Ett annat alternativ hade varit att använda oss av experiment. Ett experiment hade lett till att det inte varit möjligt att generalisera våra resultat då det undersöker färre fall än vad vår studie gör. Experiment utvecklar också nya teorier, vilket inte är enligt vår avsikt i denna uppsats. (Bryman & Bell, 2005) 4.2 Urval Vårt syfte är att förklara om avsaknaden av revisor, med sin kontrollfunktion och kompetens, leder till ökad ekonomisk brottslighet. Detta eftersom en oro väckts för att ekonomisk brottslighet skulle öka till följd av den avskaffade revisionsplikten. Totalt är det cirka 295 000 företag som omfattas av den avskaffade revisionsplikten, vilket innebär att det är runt 295 000 mindre företag som nu kan välja att inte använda sig utav revisionens tjänster. En totalundersökning skulle innebära att samtliga 295 000 företag användes som urval av underlag för att genomföra undersökningen i studien (Bryman & Bell, 2005). Detta anser vi inte är möjligt i vår studie, främst på grund av tidsbrist, vilket har resulterat att vi har tillämpat ett slumpmässigt urval av företag. Utgångspunkten för ett slumpmässigt urval är att samtliga företag i populationen har samma chanser att komma med i urvalet (Bryman & Bell, 2005), vilket är av stor vikt för att uppnå studiens generaliserbarhet. 45 Utifrån databasen Retriever Business har vi filtrerat företag på de kriterier som avgör om företaget har möjligheten att avstå revisionen. Dessa kriterier är följande: Nettoomsättning: max 3 000 000 kronor Balansomslutning: max 1 500 000 kronor Antal anställda: max 3 stycken Företagen som omfattas av fri revision har möjligheten att överskrida ett av dessa tre kriterier, men eftersom det inte är möjligt för oss att filtrera på företag som uppfyller två av de tre kriterierna, har vi valt att begränsa oss till alla tre kriterierna. Vi har utöver dessa kriterier även filtrerat på företag som är aktiva aktiebolag, då den avskaffade revisionsplikten omfattar de mindre aktiebolagen samt att det är en förutsättning att företagen är aktiva för att de ska kunna ha revisor, och för att vi ska kunna får svar på våra enkäter. Ytterligare ett kriterium som använts är att företag måste ha varit registrerat och verksamt innan år 2010. Detta för att de ska ha haft möjligheten till att välja bort revisorn. För att försäkra oss om att rätt företag kommit med i urvalet har vi även filtrerat sökningen till att endast innefatta företag som inte omfattas av revisionsplikten. Det har slutligen gett oss cirka 295 000 företag till vårt urval. Dessa företag har sedan exporterats från den använda databasen till Excel, där ett slumpmässigt urval gjorts genom funktionen SLUMP. Varje företag har tilldelats ett slumpmässigt tal mellan 0 och 1 som sedan har sorterats efter ökande nummer. Denna funktion har alltså därmed blandat våra företag utan någon inbördes ordning. Enligt Bryman & Bell (2005) är det av stor vikt att ha en vetskap om svarsfrekvensen för att kunna bestämma antalet enkäter som ska skickas ut. Denna information är dock svår att veta innan och kan bero på vilken typ av datainsamlingsmetod som vi använder oss utav samt vilka respondenterna är (SCB, 1997). Vi är medvetna om att denna undersökning av små företag är insamling av mailadresser begränsad, främst på grund av företagens storlek vilket innebär att mailadresser inte alltid är så tillgängliga. För att förhålla oss till en rimlig svarsfrekvens har vi valt att studera svarsfrekvensen för liknande studier, alltså enkäter om revisionsplikt som skickats ut till små företag. Tidigare studier har haft en svarsfrekvens på 8-15 procent (Mellvé & Jönsson, 2013; Arevärn & Larsson, 2014; Andersson & Englund, 2014). Genom att studera tidigare forskning om 46 ekonomisk brottslighet har vi kommit fram till att en förklaringsgrad på 25 procent är rimlig att förhålla sig till (Beasley, 1996; Summers & Sweeney, 1998). Enligt Hair et al. (1998) innebär en förklaringsgrad på 25 procent, 11 oberoende variabler och en signifikansnivå på fem procent att en urvalsstorlek på 100 är rimlig att anta för att kunna dra några slutsatser utav resultatet i en regressionsanalys. Med hänsyn till en förväntad låg svarsfrekvens och för att vara på den säkra sidan har vi valt att lägga oss på en urvalsstorlek av 250. Utifrån denna bakgrund har vi valt att utgå ifrån en förväntad svarsfrekvens på 10 procent. Det innebär att för att erhålla 250 enkätsvar behöver vi skicka ut 2 500 stycken enkäter. För att göra vår datahantering enklare valde vi att göra ett mellansteg för urvalet, som innebar att dessa 295 000 företag begränsades till 16 000 genom att ta de första 16 000 av de slumpmässigt sorterade företagen. För att komma fram till att 16 000 var en lämplig begränsning har vi studerat tidigare studier som har använt 11 000 till sitt urval där ett utskick av 2000 enkäter genomfördes (Mellvé & Jönsson, 2013). Utifrån vårt utskick av 2 500 enkäter motiverade det fler företag för vår undersökning. Från dessa 16 000 företag har vi sökt efter kontaktuppgifter som skulle resultera i 2 500 mailadresser att skicka ut enkäter till. Med anledning av att de företag som vi studerat är små, hade vi en hel del svårigheter med att finna de kontaktuppgifter som behövdes och insamlingen av mailadresser blev därför mycket tidskrävande. 4.2.1 Svarsfrekvens Att företaget hålls anonymt i undersökningen är vikt för svarsfrekvensen, och poängteras dels i mailet vi skickar ut i samband med mailet men också i inledningen av enkäten. I samband med utskicket valde vi att utforma ett brev som skrevs i mailet av den anledningen att få företagen att känna att just deras svar är viktigt för vår studie. Brevet presenterade oss författare och vad vår uppsats gick ut på. Det är ett bra sätt att introducera enkäten, och ökar svarsfrekvensen. (Bryman & Bell, 2005) När vi skickade ut enkäten ville vi inte att vårt mail direkt skulle hamna i papperskorgen, utan fånga intresse hos den som läser mailet. Därför använde vi “Bäste Företagare” som rubrik istället för att skriva “enkät” då vi tror att det ökar intresset och på så sätt kan öka svarsfrekvensen. 47 Det är fördelaktigt för att öka studiens svarsfrekvens att två stycken påminnelser kan skickas ut efter det första utskicket (Bryman & Bell, 2005). Vi har valt att skicka ut en första påminnelse efter tre arbetsdagar och en andra påminnelse för de som inte svarat efter ytterligare sex arbetsdagar. Svarsfrekvensen var som högst den dagen enkäten skickades ut (2015-04-08), och under det första utskicket besvarade 97 stycken företag på enkäten. Svarsfrekvensen höjdes med 60 svar efter den första påminnelsen (2015-04-08), och under perioden fram till den andra påminnelsen. Efter den andra påminnelsen (2015-04-21) ökades svarsfrekvensen med 53 svar. (Se figur 3) Totalt besvarade alltså 210 företag vår enkät. Av de 2 500 enkäterna som skickades ut, ger det oss en svarsfrekvens på 8,4 procent. Figur 3 - Svarsfrekvens 4.2.2 Bortfallsanalys Som vi tidigare nämnt är vår studies syfte att förklara om avsaknaden av revisor, med sin kontrollfunktion och kompetens, leder till ökad ekonomisk brottslighet. I vår studie har vi valt att avgränsa oss till småföretag som uppfyller kraven för fri revision, samt att de ska vara aktiebolag och ha startats efter år 2010. Vi har skickat ut 2 500 enkäter till slumpmässigt utvalda småföretag, men har varit medvetna om att inte alla skulle svara på vår enkät, dels på grund av tidsbegränsningar men även på grund av oviljan att delta. Enligt Bryman och Bell (2005) kan bortfall bero på både externa och interna faktorer. Interna bortfall innebär att det saknas svar på frågor i enkäten som behövs tas med i beaktning vid analysen. Till externa bortfall hör att respondenten inte haft tid eller inte vill medverka i studien. 48 Det interna bortfallet uppgick till totalt 55 företag. Av de 210 svaren som vi har fått av enkäten, kunde vi konstatera att 29 företag inte ingick i vårt urval genom vår kontrollfråga om de uppfyllde kraven för fri revision. Genom att även kontrollera när företaget startades kom vi fram till att 20 företag inte existerat innan avskaffandet av revisionsplikten, vilket innebar att de inte heller var aktuella i vår undersökning. När vi gick igenom våra svar upptäckte vi också att sex av svaren inte var fullständiga, och ingick därför inte i vår undersökning. Dessa har inte angett företagsnamn, vilket gör det omöjligt för oss att inkludera företagen i undersökningen. Att sex av företagen valt att inte uppge sitt namn skulle kunna bero på att de inte vill att deras företag ska kunna kopplas till undersökningen. Efter dessa frågor återstod 155 användbara svar för vår analys. Med hänsyn till bortfallet i svarsfrekvensen justerades den till 6,2 procent. Anledningar till varför en så stor del i urvalet föll bort kan vi inte svara säkert på. Vi har fått svar från företag som uppgav att de inte har tid att svara på enkäten, är på semester eller att de ansåg att enkäten var för detaljerad om företaget och valde därför att avstå från att medverka i studien. Det externa bortfallet uppgick alltså till 2 290 företag. Det totala bortfallet uppgick i vår studie till 2 345 företag. För att kunna säkerställa att vi kan dra generaliserbara resultat i vårt urval har vi studerat bortfallet i undersökningen. Att studera bortfallet innebär att vi kan bedöma om studiens resultat kan användas för att dra slutsatser om hela populationen. Vi tillämpade en bortfallsanalys för att säkerställa att de företag som inte ingick i urvalet inte påverkade generaliserbarheten i vår studie, och på så sätt bedöma om det slutliga urvalet är representativt. Då information om företagets omsättning och ekonomisk brottslighet, både skattebrott och bokföringsbrott, fanns tillgängligt har en bortfallsanalys utförts utifrån dessa faktorer. För att testa om företagen i bortfallet signifikant skiljer sig från det slutliga urvalet har ett t-test genomförts. I t-testet kunde vi utläsa att företagen som ingår i bortfallet inte skiljer sig signifikant från det totala urvalet gällande varken ekonomisk brottslighet, bokföringsbrott, skattebrott eller omsättning. Vi bedömer att vårt slutliga urval är representativt och generaliserbart för hela vårt urval av mindre aktiebolag som startats efter år 2010 och omfattas av fri revision. 49 4.3 Metod för datainsamling I följande avsnitt presenteras hur enkäten och dokumentstudien genomfördes. Enkätundersökningen användes för att inhämta information från företagen om revisorn och företaget, medan insamlingen av färdigställt material användes för att säkerställa om ekonomisk brottslighet förekom i företagen. Hur dessa två metoder utformades kommer att beskrivas i detta avsnitt. 4.3.1 Genomförande av enkät Vi har valt att ta hjälp av kwiksurvey.com för att utforma vår webbenkät. Detta företag gör det möjligt för oss att exportera materialet till och få det kodat i Excel, vilket gör att arbetet med bearbetningen och analysen av datan kommer att underlättas. Det finns olika tjänster som tillhandahåller register för mailadresser, men efter att ha undersökt de olika alternativen kom vi fram till att det handlade om allt för omotiverade höga kostnader. Detta alternativ valdes alltså bort på grund av att det inte var ekonomiskt försvarbart. Därför har insamlingen av mailadresser skett manuellt genom sökningar på internet. Genom att söka på företagets namn på Google, fick vi resultat av relevanta sidor. I första hand sökte vi efter kontaktuppgifter på företagens hemsidor. Få företag hade en egen hemsida, vilket kan bero på att företagets storlek är begränsad där tid och resurser kan vara den främsta anledningen till avsaknaden av hemsida. På grund av att kontaktuppgifterna inte alltid var tillgänglig via företagens hemsidor, valde vi att även ta reda på ifall mailadresser fanns tillgängliga via sidorna Gula sidorna, Företagsfakta och Företagsbas. Dessa var de sidor som ofta hade mailadresser vilket ledde till att vi begränsade oss till att hålla oss till dessa sidor istället för att gå igenom samtliga informationssidor, vilket främst berodde på tidsbrist. Det hade varit fördelaktigt om enkäterna kommit ut till VD:n i företagen, vilket vi hade som mål till en början. Vi insåg dock snabbt att detta är alldeles för svårt att hitta en direkt mailadress till VD. Vi valde därför att skicka ut den tillgängliga mailadressen vi kunde hitta för respektive företag. Tidsåtgången för att samla in samtliga företags kontaktuppgifter uppgick till närmre tio dagar. Genom att utgå från tidigare forskning har vi skapat frågor som använts i enkäten (e.g. Zahra, Priem & Rasheed, 2007). Vi har även tagit hjälp av tidigare studier för att formulera 50 frågeställningar, vilket ökar relevansen och underlättar analysen och jämförbarheten (Bryman & Bell, 2013). 4.3.1.1 Utformning av enkät När vi utformade enkäten, behövde vi ställa oss frågan om vi skulle använda oss av slutna eller öppna frågor. Fördelarna med öppna frågor är enligt Bryman & Bell (2005), att vi som författare varken kan begränsa eller påverka respondenternas svar. Därför har vi valt att huvudsakligen använda oss utav öppna svarsalternativ, då det inte ställs en fråga med självklara svarsintervall. Vidare innebär detta ökad pålitlighet för vår studie, då vi inte via slutna svaralternativ påverkar respondentens svar. Till följd av denna diskussion har vi sedan påbörjat utformningen av vår enkät. Detta genom att strukturera upp vad som behövs besvaras av respondenterna för att det ska kunna bidra till att uppfylla studiens syfte. Enkäten har utformats som en webbenkät av den anledningen att vi antog att alla har tillgång till internet och att det är ett smidigt sätt att nå ut till samtliga företag. Vi tror också att respondenterna upplever det smidigare med en webbenkät som länkas direkt i mailet, vilket kan öka vår svarsfrekvens. Fördelen med webbenkäter är främst att det är en billig och effektiv variant. Det finns dock risker med webbenkäter. Tekniska problem och fel hantering av mailadresser kan påverka svarsfrekvensen och öka bortfallet. Urvalet kan även bestå av gamla eller obrukbara mailadresser vilket behövs tas med i beräkningen. (Dahmström, 2011) Detta är svårt att förutse och omöjligt att undvika för oss författare. Vi anser dock inte att nackdelarna väger upp fördelarna med en webbenkät och valet för att använda en webbenkät för vår undersökning. Vår enkät fokuserar endast på vår oberoende variabel, att ha revisor eller inte, samt våra kontrollvariabler. Frågorna är därför utformade för att undersöka hur företag ser på revisorns roll samt några faktorer som kan ligga bakom ekonomisk brottslighet. Följaktligen är enkäten indelad i avsnitt som handlar om respondenten, om företaget, om VD, om styrelsen, om ägarna och om revision för att få en tydlig struktur att följa. Nedan följer en motivering till varför frågorna ställts som de gjorts under respektive avsnitt. 51 Urval 2. Uppfyller Ert företag minst två av följande påståenden? - Högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning - Högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning (balansomslutning = summan av företagets totala tillgångar) - Högst 3 anställda Fråga 2 ställs för att försäkra oss om att de som besvarar enkäten representerar vårt urval. Kriterierna grundar sig på kraven för att ett företag ska innefattas av fri revision. Om företaget således inte uppfyller dessa kriterier, är de inte aktuella för vår studie och ombeds därför att inte vidare besvara resterande frågor. På så vis har vi säkerställt att de som fullgjort enkäten är representativa för vårt urval. Om Er 3. Vilken eller vilka positioner i företaget har Ni som svarar på enkäten? 4. Ålder: 5. Kön: 6. Hur länge har Ni varit verksam i branschen? 7. Vilken är Er högsta utbildningsnivå? 8. Har Ni någon utbildning inom redovisning/revision? 9. Till vilken grad anser Ni Er… ...vara eftertänksam och ta hänsyn till framtiden i Ert beslutsfattande ...uppskatta utmaningar i ditt arbete ...vara risktagande ...ha ett långsiktigt engagemang i företaget ...sätta andras behov framför mina egna 52 I avsnitt nummer två ställs frågor om respondenten. Frågorna 3-9 ställs för att våra kontrollvariabler på individnivå kön, ålder, erfarenhet, utbildning och självkontroll ska bli besvarade och kunna användas i en vidare analys för att kunna visa på ett samband med ekonomisk brottslighet. Vi frågar även om respondentens befattning för att säkerställa vem det är som svarar på enkäten. Detta är av vikt för att det kan vara skillnad på svaren beroende på om det är ägaren som svarar eller en anställd. Exempelvis bör en ägare ha mer detaljerad kännedom om företaget, än en som endast är anställd. Då företagen är små misstänker vi att det är troligt att en och samma person har flera befattningar, men vill ändå säkerställa att det inte finns någon skillnad i svaren för respondenten och VD. Vidare får respondenten besvara om denne är man eller kvinna, hur gammal denne är, vilken dennes högsta utbildningsnivå är samt om denne har en ekonomisk utbildning inom redovisning eller revision. Enligt Brå (2007) och Zahra, Priem & Rasheed (2007) har individens kön en påverkan ekonomisk brottslighet. Vidare har tidigare forskning även kunnat visa på att åldern kan vara ytterligare en faktor som påverkar individers beslut vad gäller ekonomisk brottslighet (Shover & Hockstetler, 2002; Gottfredson & Hirschi, 1990). Tidigare forskning har visat på att en VD eller en ledande befattningshavare som har haft samma befattning under en kortare tid, löper en större risk att begå ekonomisk brottslighet (Clinard, 1983; Daboub et al., 1995; Simpson & Koper 1997). Därför valde vi att ställa frågan om erfarenhet till både den som besvarar enkäten, som med största sannolikhet i ett mindre företag är ägaren, och VD:n. Detta motiveras av teorin som pekar på både VD:s och ledande befattningshavares ökade risk att begå ekobrott. Svarsalternativen har vi valt att hålla öppna för respondenten, för att denne ska få möjlighet att ange exakt antal år som denne har varit verksam i branschen. Risken finns dock att det är någon annan än VD som besvarar denna enkät och därför inte kan besvara frågan angående VD. Vi anser däremot att den risken i ett litet företag är ganska liten och därför har vi valt att ställda den frågan. Tidigare forskning hävdar oftast att en högre utbildningsnivå minskar ekonomisk brottslighet. Samtidigt menar forskare att det också fungerar på motsatt vis, att en högre utbildningsnivå även kan leda till högre ekonomisk brottslighet, främst på grund av egenintresset. I en undersökning visades även att det är få företagsledare som har någon ekonomisk utbildning, 53 vilket också kan föranleda till ekonomisk brottslighet. (Zahra. Priem & Rasheed, 2007; Frank, Gilovich, & Regan, 1993; Ferraro, Pfeffer & Sutton, 2005; Stanworth & Gray, 1991) Därför är det av intresse att undersöka om högre utbildning påverkar ekonomisk brottslighet positivt eller negativt. Valet att studera utbildningsnivån på respondenten samt VD:n grundas på att det oftast är denne som innehar den högsta positionen inom företaget. Vi ansåg det även viktigt att undersöka om personerna har någon ekonomisk utbildning, av hänsyn dels för teorin som säger att en ekonomisk utbildning kan leda till ökad ekonomisk brottslighet, men också för att se ifall personerna själva har kompetens att ersätta revisorns funktioner. Vi har avgränsat den ekonomiska utbildningen till redovisning/revision då det känns mest relevant för vår undersökning, men vi är medvetna om att ekonomisk utbildning täcker in mycket mer. Enligt Gottfredson & Hirshi (1990) påverkar även graden av självkontroll huruvida en individ kommer att begå ekonomisk brottslighet eller inte. Det finns olika personliga egenskaper som kännetecknar en individ med låg självkontroll. De vi har valt att ha med i vår undersökning är; impulsiv, risktagande, okänslig, kortsiktig och ej arbetsam. För att kunna ha med dessa egenskaper har olika påståenden utformats för var och en av dessa. Utformningen har gjorts genom att studera tidigare forskning om ekonomisk brottslighet som också utgått ifrån Gottfredson & Hirschis (1990) egenskaper som kännetecknar självkontroll. Detta för att se hur de har använt sig av egenskaperna vid en enkätundersökning. Bland andra har Grasmick et al. (1993) i sin enkät skapat påståenden som passar in på de olika egenskaperna och sedan rangordnat svarsalternativen utefter hur väl de passar in på respondenten. Utifrån dessa har vi valt att utforma fem påståenden som kan kopplas till de fem egenskaperna; impulsiv (...vara eftertänksam och ta hänsyn till framtiden i Ert beslutsfattande), ej arbetsam (...uppskatta utmaningar i ditt arbete), risktagande (...vara risktagande), kortsiktig (...ha ett långsiktigt engagemang i företaget), okänslig (...sätta andras behov framför mina egna). Vi valde att inte ha med en egenskap, ej intellektuell, av den anledningen att den är svår att göra om till ett påstående som kan besvaras med rättvisa i enkäten. 54 Om företaget 10. När startades Ert företag? 11. Hur stor var företagets omsättning det senaste räkenskapsåret? 12. Hur stort var företagets resultat det senaste räkenskapsåret? 13. Hur stora var företagets totala tillgångar vid det senaste räkenskapsåret? 14. Hur många anställda har företaget? 15. Inom vilken bransch är Ert företag verksamt? 16. Ange mer specifikt vilken bransch företaget är verksamt i: 17. Hur många män respektive kvinnor finns det i företaget? Avsnittet om företaget inleds med en fråga om när företaget startades. Denna ställs för att vi i vår studie vill undersöka om revisorns roll har en påverkan på ekonomisk brottslighet. Därför är det av vikt att företaget har varit verksamt innan år 2010, för att de ska ha haft möjligheten att välja bort revisorn. Således har de företag som svarat på enkäten och som startats efter 2010, blivit ett bortfall. Vidare ställs frågorna 11-13 angående företagets finansiella ställning. Tidigare forskning har visat att individer i ett företag med dålig finansiell ställning, har större benägenhet att begå ekonomisk brottslighet (Gordon, 1964; Loebbecke et al., 1989; Bell et al., 1991; AICPA, 1997; Summers & Sweeney, 1998). Summers & Sweeney (1998) har mätt företagets finansiella ställning genom att använda sig av måttet ”avkastning på totala tillgångar” (ROA), beräknad som företagets nettoomsättning året innan uppkomsten av brottet/totala tillgångar slutet av det året. Eftersom vi i vår studie utgår från en enkät, där det är svårt att ta reda på omsättning och totala tillgångar för den exakta tiden då brottet ska ha begåtts, har vi därför bett respondenten att besvara årets omsättning, resultat och totala tillgångar för att sedan kunna räkna om det till ROA. Detta för att det ska bli lättare för respondenten att besvara frågan, då denne slipper ta reda på tidigare års omsättning och totala tillgångar. Med utgångspunkt från tidigare forskning (Gordon, 1964; Loebbecke et al., 1989; Bell et al., 1991) 55 har vi även valt att använda oss av måttet ”resultat” för att erhålla ytterligare ett mått på företagets finansiella ställning. Vi har valt att låta respondenten svara öppet i tusentalskronor för att få en så exakt siffra som möjligt på företagets tillgångar, omsättning och resultat. Detta för att erhålla en relativt korrekt bild om företagets finansiella ställning. Frågorna 14 och 17, om hur många anställda företaget har och hur många män respektive kvinnor det finns i företaget. Som tidigare nämnts har individens kön en påverkan ekonomisk brottslighet (Brå, 2007; Zahra, Priem & Rasheed, 2007). För att kunna beräkna andelen män i företaget, var det därför av betydelse att ta reda på det totala antalet anställda i företaget. Tidigare forskning (Zahra et al., 2007) och studier som gjorts av (Brå, 2007) visar på att företags branschtillhörighet har en påverkan på ekonomisk brottslighet. Därför har vi i vår enkät valt att ha med frågorna 15-16 gällande bransch. Vi har i utformningen av svarsalternativen utgått ifrån börsens branschindelning (GICS, the Global Industry Classification Standard) som består av 10 kategorier. För att få reda på branschen mer specifikt har vi valt att lämna svaret öppet för respondenten som fått utrymme att själv kunna fylla i vilken bransch som företaget är verksamt i, för att komma åt de specifika branscherna. Enligt Brå (2007) är bygg- och restaurangbranschen mest förekommande i ekonomisk brottslighet. Om VD:n 18. Ålder: 19. Kön: 20. Hur länge har Ni varit verksam i branschen? 21. Vilken är Er högsta utbildningsnivå? 22. Har Ni någon utbildning inom redovisning/revision? 56 I avsnittet om VD:n ställs frågorna 18-22, samma frågor som i avsnittet om dig. Om respondenten är VD behöver denne därför inte besvara detta avsnitt och ombeds därför att gå vidare till avsnittet om styrelsen. Vi har ändå valt att ha med frågorna riktade till VD:n, eftersom det finns möjlighet att enkäten besvaras utav någon annan i företaget. Det förekommer också situationer då personen i företaget inte titulerar sig VD trots att personen är ensam. Om styrelsen 23. Hur många består företagets styrelse av? 24. Hur många av dessa är oberoende, d.v.s. inte har någon anknytning till företagets ägare eller företagsledning? 25. Hur ser könsfördelningen ut i styrelsen? Män: Kvinnor: Efterföljande avsnitt handlar om styrelsen och här ställs frågorna 23-25 som berör antalet styrelseledamöter, samt styrelsens könsfördelning och oberoende. Som tidigare nämnts har variabeln kön en påverkan på ekonomisk brottslighet, varför det även här är av intresse att ta reda på hur könsfördelningen ser ut. För att kunna beräkna andelen män i styrelsen, antalet män/totala antalet styrelsemedlemmar, var det av vikt att ta fråga hur många personer styrelsen består av. Utifrån tidigare forskning framgår det även att styrelsens sammansättning kan påverka ekonomisk brottslighet. (Fama & Jensen, 1983; Bhagat et al., 1987; Rosenstein & Wyatt, 1990; Uzun et al., 2004) 57 Om ägarna 26. Hur många ägare finns det i företaget? 27. Hur stor andel av företaget äger den största ägaren? 28. Har denne någon ytterligare befattning inom företaget? Isåfall vilken/vilka? Styrelseledamot VD Ekonomiansvarig Annan 29. Om företaget består av fler ägare, hur stor andel av företaget äger den näst största ägaren? 30. Har denne någon ytterligare befattning inom företaget? Isåfall vilken/vilka? Styrelseledamot VD Ekonomiansvarig Annan I avsnittet om ägarna ställs frågorna 26-30 som handlar om ägarfördelningen och om de har någon ytterligare befattning i företaget. Frågorna ställs för att ägarstrukturen i ett företag kan förklara brottslighet i företag. Enligt Alexander och Cohen (1998) är brottsligheten mindre frekvent i företag med ett majoritetsägare eller där ägarens andel är större. Genom att ställa dessa frågor konstaterar vi ifall företaget har någon majoritetsägare och får en föraning om hur ägarstrukturen ser ut i företaget. 58 Om revisorn 31. Har Ert företag revisor? 32. Om Nej, varför har ni valt bort revisorn? 333. Om Nej, vilket räkenskapsår avskaffade Ni revisorn? 34. Om Ja, varför har ni valt att ha kvar revisorn? 35. Om Ja, sedan vilket räkenskapsår har Er nuvarande revisor reviderat Ert företag? 36. Vem/vilka är involverade i arbetet med företagets bokföring? Ägare Styrelseledamot VD Ekonomiansvarig Skatteverket Redovisningskonsult Annan 37. Vilka svårigheter anser Ni uppkomma med bokföringen? 38. Till vilken grad anser Ni att revisorn kan… ...upptäcka felaktigheter i redovisningen ...bistå med kompetens ...öka förtroendet för företaget ...förhålla sig oberoende 39. Har Ni upplevt några konsekvenser utav avskaffandet av revisonsplikten? Isåfall vilka? I det avslutande avsnittet ställs frågorna 31-39 som rör vår oberoende variabel revisorn, revisionen och företagets syn på bokföring. Fråga 31 tar reda på om företaget idag har en revisor eller inte. Detta är av intresse för att kunna få svar på vår oberoende variabel och om företaget har utnyttjat möjligheten att välja bort revisorn till följd av revisionspliktens avskaffande. Därefter följer två följdfrågor om respondenten svarat ja respektive nej på frågan. Enligt tidigare forskning begås de flesta ekonomiska brotten i ett företag under de två första åren av revisorns mandatperiod. Det finns även en risk för att företag byter ut sin 59 revisor bara för att minska sannolikheten för att denne ska upptäcka brott. (Sorenson et al, 1983; St. Pierre and Anderson 1984; Loebbecke et al., 1989; Stice 1991) Om respondenten svarat nej ombeds denne att svara på varför och året för avskaffandet. Företaget bör ha avskaffat revisorn året innan brottet begicks för att avskaffandet ska ha kunnat ge något utslag på en eventuell brottslighet som har någon relation till revisorn. Frågan ställs för att ta reda på hur länge sedan det var som företaget avskaffade revisorn, för att ställa det mot när det eventuella ekonomiska brottet begicks. Om respondenten däremot svarat ja, ombeds denne att också svara på varför och hur länge de har haft sin nuvarande revisor. Den andra frågan ställs för att vi ska få reda på hur länge de har haft sin senaste revisor, och för att vidare i analysen kunna härleda risken för att revisorn inte ska ha upptäckt ett eventuellt begånget brott eller att företaget ska ha begått ett brott i början av mandatperioden. Detta för att vi eventuellt ska kunna koppla ekonomisk brottslighet till revisorn samt för att få företagets mening om revisorns roll. Fråga 37, om vem/vilka som är involverade i bokföringenen ställs för att undersöka om det finns något samband mellan den som är involverad i bokföringen och ekonomisk brottslighet. Enligt Brå (2007) är de individer som begår brott inom företag främst ledande befattningshavare. Skatteverket och myndigheterna har även uttryckt sin oro för ökade ekonomisk brott, och har därför ökat sin kommunikation med företag för att på så sätt kunna förhindra en ökning av ekonomisk brottslighet. Dessutom visar tidigare studier Skatteverket inte längre ses som ett hot eller kontroll för företag utan istället fungerar som en resurs som kan ge råd vid företagens bokföring. I de länder som redan avskaffat revisionsplikten har småföretag visat sig ersätta revisorn med andra redovisningstjänster. Detta motiverar oss att studera vem/vilka som är involverade i bokföringen. (Grant Thorton, uå; SvD, 2010; Skatteverket, 2010; Olsén & Svenberg, 2012) Frågorna 38 och 39 ställer vi för att få företagens perspektiv på hur de ser på revisorns roll och om de har lagt märke till några konsekvenser till följd av revisionspliktens avskaffande. Avslutningsvis ställs frågan om respondenten är intresserad utav en återkoppling av undersökningen, där denne får fylla i sin mailadress om denne senare vill ta del av vår färdiga uppsats. I teorikapitlet tas bland annat olika faktorer på individ- och företagsnivå upp som förklarar ekonomisk brottslighet. Vi har i enkäten valt att bortse från tre av dessa faktorer; finansiella problem, brottshistorik samt företagskultur. Anledningen till varför finansiella problem har 60 exkluderats i enkäten är för att det är svårt att ställa väldigt personliga frågor riktade till respondenten. Om vi hade haft med en sådan fråga, hade risken funnits att frågan inte besvarats och att svarsfrekvens generellt för enkäten hade blivit lägre. Vi har även valt att exkludera brottshistorik från vår undersökning, då vi inte anser oss ha möjlighet att studera varje individs brottshistorik i hänsyn till tid, och att vi inte har möjlighet att närmre studera varje individ i företaget. Den tredje faktorn som vi valt att inte ha med i enkäten är företagskultur. Detta för att det i småföretag, med endast några få anställda, kan vara svårt att identifiera någon specifik företagskultur. 4.3.2 Genomförande av dokumentstudie Vi har valt databasen Infotorg Juridik för att genomföra denna materialinsamling av ekonomisk brottslighet. Genom att söka på företagets namn, som vi erhållit via enkätutskicken, kan vi på så sätt se ifall företaget förekommer i några juridiska sammanhang. Det går sedan att klicka sig vidare för att exakt se vilket brott som begåtts. Förekommer det några skatte- eller bokföringsbrott är det av intresse för vår studie och noteras därefter. Det som är av nackdel för vår studie är att det hade varit av större intresse att även studera anmälningar som kommer in. Vi har endast studerat domar, och det är få anmälningar som faktiskt går så långt som till åtal, vilket påverkar vårt resultat. Anmälningar är dock inte tillgängliga via Infotorg Juridik och är inte offentliga handlingar, vilket innebär att vi inte har haft tillgång till dessa. 4.4 Operationalisering Syftet med denna studie är att undersöka om användningen av revisor är negativt relaterat till ekonomisk brottslighet. För att undersöka detta har vi utgått ifrån tidigare forskning och teorier om revisorns roll samt ekonomisk brottslighet. Vidare ska teorikapitlet överbryggas till den empiriska undersökningen och därför måste vi förklara våra variabler för att möjliggöra de mätningar som vi avser att göra (Holme & Solvang, 1997; Bryman & Bell, 2005). I detta avsnitt kommer därför en beskrivning av våra variabler att göras, och hur dessa har legat till grund för utformningen av vår enkät. Genom att göra detta kan vi skapa mätbar data för att öka studiens generaliserbarhet, och slutligen uppnå vårt syfte med studien. 61 4.4.1 Beroende variabler - Ekonomisk brottslighet Studiens syfte är att förklara om användningen av revisor är negativt relaterat till ekonomisk brottslighet. Undersökningen av ekonomisk brottslighet har gjorts genom att studera om företaget ifråga förekommer i brottsstatistisken från år 2011 på InfoTorg Juridik, eftersom det är först från det året som det är möjligt att välja bort revisorn. Således kodas våra beroende variabler som antingen “Ekonomisk brottslighet har ej begåtts=0” eller “Ekonomisk brottslighet har begåtts=1”, “Bokföringsbrott har ej begåtts=0” eller “Bokföringsbrott har begåtts=1”, “Skattebrott har ej begåtts”= 0 eller “Skattebrott har begåtts = 1”. 4.4.2 Oberoende variabler - revisorn Vår första oberoende variabel är revisorn, som tar reda på om företaget har revisor eller inte. Denna kodas som antingen “har ej revisor = 0” eller “har revisor = 1”. Den andra variabeln är år utan revisor, det vill säga hur länge företaget har varit utan revisor. År utan revisor kodas som antal år utan revisor. Vår tredje oberoende variabel är år med revisor, vilken talar om hur länge den nuvarande revisorn har reviderat företaget. Variabeln år med revisor kodas som antal år som den nuvarande revisorn reviderat företaget. 4.4.3 Kontrollvariabler Genom att ta med kontrollvariabler i undersökningen, kan dess faktiska påverkan fastställas (Körner & Wahlgren, 2006). De kontrollvariabler som vi använder oss av i denna studie delas in under individnivå respektive företagsnivå. De variabler som innefattar individnivå består av olika faktorer som påverkar den ekonomiska brottsligheten beroende på individens egenskaper. Dessa är ålder, kön, erfarenhet, utbildning och självkontroll (e.g. Shover & Hockstetler, 2002). De variabler som innefattar företagsnivå består istället av olika faktorer som påverkar ekonomisk brottslighet beroende på företagets egenskaper. Dessa är bransch, ägarstruktur, styrelsen, år med revisor samt finansiell ställning (e.g. Zahra, Priem & Rasheed, 2007). 62 4.4.3.1 Individnivå Kön Kön undersöks genom att studera dels respondentens och VD:ns kön, samt könsfördelningen i styrelsen och i företaget. Respondentens och VD:ns kön kodas som “Man=0” och “Kvinna=1”. Könsfördelningen i både företaget och styrelsen operationaliseras som andelen män. Andel är beräknad genom antalet män dividerat med totala antalet anställda respektive styrelsemedlemmar. Ålder Ålder testas genom att studera både respondentens och VD:ns ålder. Båda kodas som antal år. Utbildning De olika utbildningsnivåerna för respondent och VD kodas som “grundskola=0”, “gymnasium=1” och “eftergymnasial =2”. De svar som vi fått in under “annat”, har vi valt att koda in under dessa tre kategorier om de passar in där. Om respondenten exempelvis svarar komvux, likställs det med gymnasie. Förutom utbildningsnivå studeras även ekonomisk utbildning hos respondent och VD. Ekonomisk utbildning innebär utbildning inom redovisning/revision och kodas som “Ingen ekonomisk utbildning=0” eller “Ekonomisk utbildning=1”. Erfarenhet Variabeln erfarenhet studeras som hur länge respondent och VD har varit verksamma i branschen. Erfarenhet kodas som antal år. Självkontroll Självkontroll är uppdelad på fem olika påstående vilka motsvarar egenskaperna impulsiv (...vara eftertänksam och ta hänsyn till framtiden i Ert beslutsfattande), ej arbetsam (...uppskatta utmaningar i ditt arbete), risktagande (...vara risktagande), kortsiktig (...ha ett långsiktigt engagemang i företaget) och okänslig (...sätta andras behov framför mina egna). Självkontroll kodas efter hur väl påståendena passar in på respondenten, det vill säga “inte alls = 1”, “lite = 2”, “delvis = 3”, “mycket = 4”, “väldigt mycket = 5”, “vet ej = 6” samt “förstår ej påståendet = 7”. 63 4.4.3.2 Företagsnivå Bransch På företagsnivå är den första kontrollvariabeln bransch. Variabeln kodas som “Tjänsteföretag=0” eller “Tillverkande företag=1”. I kategorin tjänsteföretag inkluderades finans och fastighet, hälsovård, IT, telekomoperatör, energi och kraftförsörjning. I tillverkande företag inkluderades sällanköpsvaror, dagligvaror, industrivaror och material. Dessutom har vi med branscherna restaurang och bygg. Dessa kodas som “ingår ej i restaurangbranschen = 0, ingår i restaurangbranschen = 1” samt “ingår ej i byggbranschen = 0, ingår i byggbranschen = 1”. Styrelsen Vår styrelsevariabel är andelen oberoende styrelseledamöter, vilken beräknas som antal oberoende styrelseledamöter dividerat med totala antalet i styrelsen. Den kodas sedan kontinuerligt i procent. Ägarstruktur Variabeln ägarstruktur består av andelen största ägare och andelen näst största ägare. Dessa kodas kontinuerligt i procent. Finansiell ställning Omsättning, resultat och totala tillgångar kodas i tusentals kronor. Vi har sedan operationaliserat finansiell ställning genom att räkna ut ett ROA, i enlighet med Summers & Sweeney (1998). ROA beräknas, och kodas, genom omsättning dividerat med totala tillgångar. Involverade i bokföringen Vem eller vilka som är involverade i bokföringen kodas som “ägare ej involverad i bokföringen = 0, ägare involverad i bokföringen = 1”, “styrelseledamot ej involverad i bokföringen = 0, styrelseledamot involverad i bokföringen = 1”, “VD ej involverad i bokföringen = 0, VD involverad i bokföringen = 1”, “ekonomiansvarig ej involverad i bokföringen = 0, ekonomiansvarig involverad i bokföringen = 1”, “skatteverket ej involverad i bokföringen = 0, skatteverket involverad i bokföringen = 1”, “redovisningskonsult ej 64 involverad i bokföringen = 0, redovisningskonsult involverad i bokföringen = 1”. Eftersom inga svar erhölls under “annat”, exkluderades denna. 4.4.4 Databearbetning För att analysera vår data har vi valt att använda oss av SPSS, som är ett statistikprogram. Inledningsvis har univariata analyser i SPSS gjorts för att presentera vår insamlade data, som ger oss möjligheten att enkelt överskåda datan innan vi går vidare med analysen. Eftersom våra beroende variabler ekonomisk brottslighet, skatte- och bokföringsbrott är dikotoma variabler har en logistisk regression genomförts då denna lämpar sig bäst för dikotoma beroende variabler (Hair et al., 1998). Den logistiska regressionsanalysen genomförs för att identifiera eventuella samband mellan våra oberoende och beroende variabler, revisorn och ekonomisk brottslighet. Analysen förklarar alltså hur stor sannolikheten är att något ska inträffa, eller ha ett samband. I vår studie används den logistiska regressionen för att se om användandet av revisor är negativt relaterat till ekonomisk brottslighet, och vilka andra faktorer som påverkar ekonomisk brottslighet. För att undvika att oberoende variabler samvarierar och på så sätt påverkar analysen behöver vi utesluta multikollinearitet. Då en logistisk regression inte ger oss möjligheten att studera multikollinearitet görs detta genom bivariata korrelationsanalyser. Bivariata korrelationsanalyser genomförs även för varje regression. Detta för att studera hur starka sambanden mellan de oberoende och beroende variablerna är och säkerställer på så sätt studiens validitet. Vi har valt att använda oss av Spearmans rho´s korrelationsanalys, då vi i denna undersökning använder oss av dels dikotoma variabler men även flera ordinal-, intervall- och kvotvariabler. Det är även lämpligt att använda denna korrelationsanalys när vi ska analysera få enkätsvar. Vid användningen av Pearson r används endast dikotoma variabler, varför vi i vår studie använder oss av Spearmans rho istället. (Hair et al., 1998; Bryman & Bell, 2005) Om korrelationskoefficienten mellan de oberoende variablerna är större än 0,6 eller mindre än -0,6 innebär det att en risk för multikollinearitet föreligger, och att modellens tillförlitlighet därför bör ifrågasättas (Hair et al., 1998). 65 Ett ytterligare sätt att kontrollera för multikollinearitet är att studera toleransvärden för de oberoende variablerna i en linjär regressionsanalys. Toleransvärden som understiger 0,1 ger indikationer på att multikollinearitet kan föreligga. En linjär regressionsanalys används, förutom för att utesluta mulitkollinearitet, också för att säkerställa att modellen är användbar genom att studera R Square, adjusted R Square och signifikansnivån. 66 5. Resultat och analys I detta avsnitt kommer studiens empiriska data att presenteras och analyseras. Vi kommer inledningsvis presentera den data vi samlat in från enkäten samt dokumentstudien, för att sedan presentera resultaten av de logiska regressionsanalyserna samt korrelationsanalyserna. Avslutningsvis genomförs en teoretisk återkoppling för de resultat som generats av denna studie. 5.1 Översikt av variabler 5.1.1 Översikt av respondenterna Inledningsvis presenteras här den data som samlats in genom vår enkät och dokumentstudie. Detta görs för att ge en tydlig bild över samtligt material innan vi går in på de vidare och mer djupgående analyserna. Innan vi går in på de olika variablerna kan det redan här noteras att vi har tagit med färre variabler i våra tester för att de ska kunna genomföras, än i enkäten och detta för att det är få som svarat på samtliga frågor. Det bör även noteras att undersökningen är genomförd i mindre bolag vilket kan ha påverkat svaren. I de inledande frågorna i enkäten får vi information om respondentens befattning, ålder, kön, utbildning, erfarenhet och självkontroll. Eftersom respondenten är verksam i ett mindre bolag kan denne inneha flera befattningar i företaget, vilket visar sig svaren som vi fått. Av de som svarat på enkäten var 149 ägare, 95 VD, 74 styrelseledamot och 57 ekonomiansvarig. Vår genomsnittlige respondent är en 55 årig man med en eftergymnasial utbildning och 20 års erfarenhet i branschen. 5.1.2 Förekomst av ekonomisk brottslighet Vår beroende variabel i denna studie är ekonomisk brottslighet, som även är uppdelad på skatte- och bokföringsbrott. 67 EKONOMISK BROTTSLIGHET Ekonomisk brottslighet 10,3% Ingen ekonomisk brottslighet 89,7% Diagram 1 – Ekonomisk brottslighet SKATTE- OCH BOKFÖRINGSBROTT Skattebrott 25% Bokföringsbrott 75% Diagram 2 – Skatte- och bokföringsbrott Diagram 1 visar hur många av företagen som har begått ekonomisk brottslighet. Av de 155 företagen som ingår i urvalet har 16 företag förekommit brottsstatistiken efter år 2010. Av de 16 brott som begåtts är 4 av de skattebrott och resterande 12 bokföringsbrott, vilket visas i diagram 2. 68 5.1.3 Revisorn REVISOR Revisor 15,7% Ingen revisor 84,3% Diagram 3 – Revisor Vår oberoende variabel är om företaget har en revisor eller inte. Diagram 3 visar att det av 155 företag är 84,3 procent som till följd av revisionspliktens avskaffande valt att inte ha kvar revisorn. Det är således betydligt fler företag som valt att utnyttja möjligheten med fri revision, än de 15,7 procent som valt att ha kvar revisorn. BROTT I FÖRHÅLLANDE TILL AVSKAFFNING AV REVISOR 0 år 8% 1 år 43% -2 år 8% 5 år 8% 4 år 8% 2 år 25% Diagram 4 – Brott i förhållande till avskaffning av revisor I diagram 4 går det att utläsa att de flesta brott, efter avskaffandet av revisorn, har begåtts efter ett till två år. 69 År utan revisor ÅR UTAN REVISOR 5 år 21 % 1år 9% 2 år 21 % 4 år 44 % 3 år 19 % Diagram 5 – År utan revisor När vi ställde frågan när företaget som inte har revisor, avskaffade revisorn har 39 procent avskaffat revisorn för 4 räkenskapsår sedan. Utifrån diagram 5 ser vi att färre och färre avskaffat revisorn de senaste åren, 1-2 år sedan. Det innebär att det syns en tydlig effekt av att de flesta valt att avskaffa sin revisor kort tid efter lagändringen om fri revision 2010. År med revisor Tabell 1 - Översikt, År med revisor Vi har även ställt frågan till de som fortfarande har revisor, sedan vilket räkenskapsår deras nuvarande revisor har reviderat deras företag. Spridningen är stor och uppgår till 1-29 år, vilket gör att vi också har fått ett genomsnitt på att revisorn har reviderat företaget sedan 11 år tillbaka (Tabell 1). Genom att ställa frågan hur länge den nuvarande revisorn har reviderat företaget, kan också vi studera hur länge revisorn har suttit i ett företag som har begått brott respektive inte begått brott. Tabell 1 visar att revisorn i genomsnitt har suttit 21 år i ett företag som begått 70 ekonomisk brottslighet, medan revisorn i genomsnitt har suttit 9 år i ett företag som inte har begått ekonomisk brottslighet. 5.1.4 Involverade i bokföringen INVOLVERADE I BOKFÖRINGEN 120 100 4 SKATTEVERKET 48 EKONOMIANS 0 50 STYRELSE 20 59 VD 40 102 ÄGARE 60 98 REDOVISNINGSKONSULT 80 Figur 4 – Involverade i bokföringen I vår enkät frågar vi vem/vilka som är involverade i företagens bokföring. I figur 4 kan vi utläsa resultatet, som säger att ägaren vanligtvis är involverad i bokföringen, men även redovisningskonsulter för företagen tenderar att vanligtvis vara involverade i bokföringen. Det innebär således att bokföringen har överlämnats till en utomstående konsult, som upprättar företagets bokföring. Skatteverket däremot är endast involverad i bokföringen i fyra fall, och verkar inte ha haft någon större kontakt med företaget vad gäller deras bokföring. 71 5.1.5 Kontrollvariabler Deskriptiv statistik för kontrollvariablerna Variabel N Minimum Maximum Medel Std.Avvikelse Kön VD 117 0 1 0,274 0,448 Ålder VD 118 33 82 56,017 10,689 Utbildning Utbildningsnivå 113 0 3 1,752 0,605 Ekonomisk 113 0 1 0,336 0,475 utbildning Erfarenhet VD 116 3 60 21,828 11,901 Självkontroll Impuls 152 2 5 4,250 0,757 Arbetsam 154 2 5 4,143 0,787 Risktagande 152 1 5 2,849 0,852 Långsiktig 155 3 5 4,671 0,560 Okänslig 154 1 7 3,422 1,148 Styrelse Andel oberoende 144 0 100 11,736 23,919 Ägarstruktur Andel största ägare 149 35 100 90,208 19,440 Finansiell ROA 155 0 25 2,380 2,866 ställning Resultat 151 -5512 2000 55,033 576,757 Bransch Tjänst/Tillverkande 119 0 1 0,479 0,502 Bygg 119 0 1 0,059 0,236 Restaurang 119 0 1 0,034 0,181 Valid N 75 (listwise) Tabell 2 - Översikt kontrollvariabler Utifrån tabell 2 ser vi att antalet respondenter för varje kontrollvariabel varierar mellan 113 för utbildningsvariablerna och 155 för ROA och självkontroll långsiktig. Antalet respondenter som besvarat samtliga frågor i enkäten är totalt 75 stycken. VD:ns ålder sträcker sig mellan 33-82 år, där medelåldern ligger på 56 år för VD:n. Av kontrollvariablerna är fem variabler dikotoma, varav två VD-variabler. Att variablerna är dikotoma innebär att minimum och maximum antingen är 0 eller 1. Vi kan alltså tolka medelvärdena i tabell 2 som att andel företag med en kvinna som VD är 27 procent vilket innebär att 73 procent av företagens VD är en man. Andelen företag där VD har en ekonomisk utbildning är 34 procent. VD:n har i genomsnitt 22 års erfarenhet av branschen som denne är verksam i. Spridningen är stor och det förekommer VD:ar som har allt från 3 till 60 års erfarenhet av branschen. Vi bedömer trots den stora spridningen att den genomsnittliga VD:n har en stor erfarenhet av den bransch denne är verksam i. 72 Nedan följer en beskrivning av samtliga självkontrollvariabler. Impulsiv har ett medelvärde på 4,25. Detta kan tolkas som att en genomsnittlig VD är mycket eftertänksamma och tar hänsyn till framtiden i sitt beslutsfattande. Det innebär således att VD:ar anses vara väldigt lite impulsiva när de fattar beslut i företaget. Arbetsam har ett medelvärde på 4,14. Det betyder att den genomsnittlige VD:n uppskattar utmaningar i sitt arbete väldigt mycket och innebär därav att denne är arbetssamma. Risktagande har ett medelvärde på 2,85. Den genomsnittlige VD:n har därför svarat att denne delvis är risktagande, vilket kan anses som ett ganska neutralt svar där VD:n inte anser sig själv vara speciellt risktagande. Långsiktig har ett medelvärde på 4,67. Detta innebär att en genomsnittlig VD har ett väldigt långsiktigt engagemang i företaget, vilket skulle betyda att VD:ar inte har ett kortsiktigt tänkande. Avslutningsvis har okänslig ett medelvärde på 3,42. Genomsnittet av VD:arna har alltså svarat att de delvis sätter andras behov framför sina egna. Återigen är detta ett neutralt svar, vilket skulle innebära att de inte är okänsliga. Hur stor andel av företagens styrelseledamöter som är oberoende varierar från 0 procent, alltså enbart beroende styrelseledamöter till 100 procent, där samtliga är oberoende. Medelvärdet är 11,47, vilket innebär att endast 11,74 procent av företagens styrelseledamöter är oberoende. Företagens ägarstruktur mäter majoritetsägandet i små företagen som ingår i vår undersökning. Den största ägaren äger mellan 35-100 procent, men medelvärdet är 90,21. Medelvärdet tyder på att de flesta företag består av en majoritetsägare. För variabeln bransch är den uppdelad på tjänste- och tillverkande företag, bygg och restaurang. I testerna kommer dessa testas separat, alltså tjänste- och tillverkande företag i ett test samt bygg och restaurang i ett test. Anledningen till att bransch separeras är att bygg och restaurang ingår i de andra kategorierna. Andel företag som är tillverkande företag uppgår till 48 procent, andel företag som tillhör byggbranschen är sex procent, och slutligen är tre procent av företagen i restaurangbranschen. Med anledning av att dessa två branscher endast utgör några procent av branscherna, kommer dessa således inte att testas separat. 73 För att studera finansiell ställning i respektive företag har frågor angående omsättning och totala tillgångar ställt för att kunna beräkna ROA. Spridningen på ROA är mellan 0 och 25. Genomsnittligt ROA uppgår till cirka 2,4 vilken kan sägas vara ett lågt ROA och innebär att det genomsnittlige företaget har en svag finansiell ställning. 5.2 Analys av ekonomisk brottslighet För att uppnå studiens syfte använder vi oss av logistisk regressionsanalys. Som vi redogjort för tidigare används en logistisk regression framför en vanlig linjär regressionsanalys på grund av att vår beroende variabel är en dikotom variabel (Körner & Wahlgren, 2006). Våra tester har genomförts utifrån fyra olika modeller, där dessa fyra testas mot ekonomisk brottslighet, bokföringsbrott samt skattebrott för sig. Modell 1 testar kontrollvariablerna tillsammans med revisor i företaget, modell 2 testar variablerna involverade i bokföringen med revisor i företaget, modell 3 testar variablerna involverade i bokföringen med år utan revisor och modell 4 testar variablerna involverade i bokföringen tillsammans med år med nuvarande revisor. De olika modellerna testas var för sig då det inte var möjligt att testa alla tillsammans av den anledningen att multikollinearitet uppstod för de oberoende variablerna. Då det ligger i vårt primära syfte att testa revisorn mot ekonomisk brottslighet har vi valt att testa dessa i separata tester. För att säkerställa en hög validitet, och för att undersöka att våra oberoende variabler kan inkluderas i den logistiska regressionsanalysen, kontrolleras ifall multikollinearitet uppstår genom en korrelationsanalys för varje regressionsanalys (Körner & Wahlgren, 2006). Risk för multikollinearitet uppstod för samtliga av våra variabler för VD och respondenten. Detta bekräftas i korrelationsanalysen där det visar ett starkt samband mellan VD ålder och respondentens ålder, VD kön och respondentens kön, VD erfarenhet och respondentens erfarenhet, VD utbildning och respondentens utbildning, VD ekonomisk utbildning och respondentens ekonomiska utbildning. Vid en deskriptiv analys konstaterades det ett stort bortfall för VD-variablerna vilket innebar att dem inte skulle vara möjlig att testa i den logistiska regressionsanalysen. Eftersom det är VD-variablerna vi vill studera och då respondentens svar endast används för att konstatera vem det är som svarar på enkäten, har vi kodat om alla svar från respondenter som även är VD, till VD-variablerna. Detta innebar tillräckligt med för att kunna analysera VD-variablerna i den logistiska regressionen. 74 Med tanke på att vi har använt oss av fyra olika variabler, ROA, totala tillgångar, omsättning samt resultat, för att mäta företagets finansiella ställning, kan vi misstänka att det kommer föreligga multikollinearitet mellan dessa. Dessutom är vår variabel ROA uträknad med hjälp av variablerna omsättning och totala tillgångar, vilket gör att det kan misstänkas att multikollinearitet kommer att föreligga. Utifrån korrelationsanalysen bekräftades våra misstankar gällande multikollinearitet mellan ROA och totala tillgångar. Däremot förelåg det ingen samvariation mellan ROA och omsättning. Genom att jämföra vilken av variablerna för finansiell ställning som har starkast påverkan på ekonomisk brottslighet, kunde vi utläsa att ROA hade det största negativa talet på -0,254. Utifrån den logistiska regressionen uppvisade inga av dessa variabler någon signifikans. Trots detta anser vi att variabeln ROA är den mest lämpade att använda för att mäta företagets ställning, vilket även tidigare forskning använt sig av. Till följd av detta väljer vi att bara testa variabeln ROA i den slutliga logistiska regressionen, för att inte riskera att multikollinearitet uppstår. Som vi nämnt tidigare, förekom det även multikollinearitet för våra tre oberoende variabler, varför dessa testades separat. I en deskriptiv analys upptäcks även att kontrollvariabeln näst största ägarens andel av företaget inte heller uppnår tillräckligt med svar för att kunna tas med i en logistisk regressionsanalys. Därför tas inte denna variabel med i den logistiska regressionsanalysen. Efter att ha kontrollerat att det inte finns någon risk för att multikollinearitet ska uppstå genomförs därefter våra logistiska regressionsanalyser. 75 5.2.1 Ekonomisk brottslighet Ekonomisk brottslighet Modell 1 Logistisk regression B Sig. Revisor -6,182 År utan revisor Revisorsbyte Kön -21,138 Ålder 0,238 Utbildningsnivå -0,015 Ekonomisk utbildning -5,504 Erfarenhet -0,155 Impuls -0,368 Arbetsam 4,102 Risktagande -0,895 Långsiktig 1,701 Okänslig -1,263 Andel oberoende -0,030 Andel största ägare 0,006 Inv. Ägare Inv. Styrelse Inv. VD Inv. Ekonomiansvarig Inv. Skatteverket Inv. Redovisningskonsult ROA 0,254 Bransch -7,010 Modell 2 Logistisk regression B Sig. 0,100 0,981 Modell 3 Logistisk regression B Sig. Modell 4 Logistisk regression B Sig. 0,153 -0,226 0,435 0,119 0,004 1,936 1,990 -2,111 -0,123 0,322 0,284 0,051 0,017 0,008 0,879 0,814 0,670 0,998 0,056 0,991 0,092 0,227 0,811 0,103 0,368 0,248 0,063 0,480 0,899 1,638 1,589 -1,964 0,342 0,405 0,261 0,064 0,033 0,011 0,641 0,768 0,679 1,376 2,235 -1,966 -0,025 0,558 -0,221 0,232 0,021 0,023 0,978 0,695 0,782 0,334 0,066 N 78 N Modellen signifikans 0,047 Modellen signifikans 153 N 0,025 Modellen signifikans 114 N 136 0,029 Modellen signifikans 0,002 Nagelkerke R Square 0,609 Nagelkerke R Square 0,204 Nagelkerke R Square 0,261 Nagelkerke R Square 0,291 Cox & Snell R Square 0,276 Cox & Snell R Square 0,099 Cox & Snell R Square 0,128 Cox & Snell R Square 0,15 Konstant -25,295 Konstant -3,960 Konstant -2,807 Konstant -4,178 *Korrelationen är signifikant på 0.05 nivån. Tabell 3 - Ekonomisk brottslighet Modell 1 testar variabeln revisor i företaget och kontrollvariablerna mot ekonomisk brottslighet, där signifikansnivån är på 0,047. Modellen visar ett Nagelkerke R Square på 0,609 och ett Cox & Snell R Square på 0,276. Dessa två mått talar om modellens förklaringsgrad, alltså i vilken utsträckning den beroende variabeln kan förklaras av de oberoende variablerna. Tidigare forskning (Beasley, 1996; Summers & Sweeney, 1998) som också studerat ekonomisk brottslighet har erhållit en förklaringsgrad på 25 procent i en linjär regression. Vi har dock genomfört logistiska regressioner där förklaringsgraderna skiljer sig åt och därför kan vi inte med exakthet jämföra de olika förklaringsgraderna med varandra. Däremot kan vi anta att 27,6 procent är tillräckligt hög för våra vidare analyser. Inga signifikanta samband föreligger för några variabler. 76 Kontrollvariablerna har även testats med variablerna år utan revisor och år med revisor, men dessa gav inga signifikanta modeller. Därför görs inga vidare analyser av dessa variabler mot ekonomisk brottslighet. Vi har också testat att inkludera bygg- och restaurangbranscherna i en regression men var inte möjligt att genomföra, vilket beror på att vi inte har tillräckligt med data för dessa variabler och ger därför inte någon varians för att kunna analyseras. Därför väljer vi att följaktligen enbart inkludera variabeln bransch, som testar tjänste- och tillverkande företag i en regression med revisor i företaget. Förutom de logistiska regressionsanalyserna, har vi även genomfört en korrelationsanalys för varje regression. Detta för att undersöka om det föreligger några bivariata samband mellan våra oberoende och beroende variabler. I modell 1, appendix 3, uppvisar variabeln kön en signifikant negativ korrelation mot ekonomisk brottslighet. Detta skulle betyda att det är män som begår ekonomisk brottslighet i småföretag, vilket stämmer överens med teorin (Brå, 2007; Zahra, Priem & Rashhed, 2007). Regressionsanalysen för modell 1 visar dock ingen signifikans för variabeln kön. Detta kan bero på att denna variabel inte får något genomslag när den testas tillsammans med andra variabler i regressionen, vilket styrks av regressionsanalysen för modell 1. Modell 2 som testar ekonomisk brottslighet mot revisorn i företaget samt variablerna involverade i bokföringen, visar en signifikans för hela modellen på 0,025. Utifrån modellen kan det utläsas ett Nagelkerke R Square på 0,204 och ett Cox & Snell R Square på 0,099. Dessa förklaringsgrader kan utifrån tidigare forskning om ekonomisk brottslighet anses vara relevanta (Beasley, 1996; Summers & Sweeney, 1998). Vidare i regressionen går det att utläsa signifikanta samband mellan ekonomisk brottslighet och styrelsens respektive VD:ns involvering i bokföringen. Variabeln styrelsens involvering i bokföringen har ett positivt samband på 1,964, vilket betyder att i de företag som har begått ekonomisk brottslighet, tenderar styrelsen att vara involverad i bokföringen. Variabeln VD:ns involvering i bokföringen visar dock på ett negativt samband på -1,964, vilket skulle innebära att i de företag som har begått ekonomisk brottslighet, tenderar VD:n att inte vara involverad i bokföringen. 77 Korrelationsmatrisen för modell 2, appendix 4, visar vilka oberoende variabler som har en signifikant korrelation med vår beroende variabel ekonomisk brottslighet. Där går det att utläsa en signifikant positiv korrelation mellan styrelsens involvering i bokföringen och ekonomisk brottslighet. Detta överensstämmer med regressionen som också visade ett signifikant positivt samband mellan ekonomisk brottslighet och styrelsens involvering i bokföringen. Regressionsanalysen för modell 2 uppvisade ett signifikant negativt samband mellan VD:ns involvering i bokföringen och ekonomisk brottslighet. I korrelationsmatrisen föreligger dock ingen signifikans mellan dessa variabler. Däremot är riktningen på korrelationen negativ, precis som vid regressionen. Utifrån modell 3 som istället testar variabeln år utan revisor och variablerna involverade i bokföringen mot ekonomisk brottslighet, visar en signifikansnivå på 0,029 för hela modellen. Modellens Nagelkerke R Square ligger på 0,261 och Cox & Snell R Square är 0,128, vilket är något högre än vad tidigare forskning om ekonomisk brottslighet fått (Beasley, 1996; Summers & Sweeney, 1998). Av regressionen kan det utläsas signifikanta samband mellan ekonomisk brottslighet och styrelsens respektive VD:ns involvering i bokföringen. Återigen visar variablerna styrelsens involvering i bokföringen ett positivt samband (signifikans 0,021 och Beta 2,235), och VD:ns involvering i bokföringen ett negativt samband (signifikans 0,023 och Beta -1,966) mot ekonomisk brottslighet. Utifrån korrelationsmatrisen för modell 3, appendix 5, uppvisas även här en signifikant positiv korrelation mellan styrelsens involvering i bokföringen och ekonomisk brottslighet. I regressionen var VD:ns involvering i bokföringen signifikant vilket den inte är i korrelationen. Däremot är korrelationskoefficienten för båda analyserna negativ. I modell 4 testas variabeln år med revisor och variablerna involverade i bokföringen mot ekonomisk brottslighet. Modellens signifikansnivå uppgår till 0,002 och modellen som helhet är signifikant. Nagelkerke R Square uppgår till 0,291 och Cox & Snell R Square uppgår till 0,150, vilken ännu en gång överstiger förklaringsgraden för tidigare forskning om ekonomisk (Beasley, 1996; Summers & Sweeney, 1998). Som tidigare, visar regressionen på signifikanta samband mellan ekonomisk brottslighet och styrelsens (signifikans 0,017 och Beta 1,990) respektive VD:ns (signifikans 0,008 och Beta -2,111) involvering i bokföringen. Ett 78 signifikant positivt samband fås även för variabeln år med revisor (signifikans 0,004 och Beta 0,119), vilket innebär att ju längre den nuvarande revisorn har reviderat företaget, desto mer ekonomisk brottslighet. I korrelationsmatrisen för modell 4, appendix 6, föreligger det signifikanta positiva korrelationer för styrelsens och ägarens involvering i bokföringen. Detta överensstämmer med regressionen, som visade signifikans för styrelsens involvering i bokföringen och innebär att våra resultat är robusta genom samtliga tester. Inga signifikanta korrelationer uppstod dock för variablerna VD:ns involvering i bokföringen och år med revisor. Däremot är riktningen på korrelationen samma som i regressionen. 5.2.2 Bokföringsbrott Bokföringsbrott Modell 1 Logistisk regression B Sig. Revisor -68,718 År utan revisor År med revisor Kön -146,198 Ålder 13,434 Utbildningsnivå 106,596 Ekonomisk utbildning -229,990 Erfarenhet -7,933 Impuls 63,077 Arbetsam 143,880 Risktagande 52,129 Långsiktig -50,039 Okänslig -39,120 Andel oberoende -2,364 Andel största ägare 4,495 Inv. Ägare Inv. Styrelse Inv. VD Inv. Ekonomiansvarig Inv. Skatteverket Inv. Redovisningskonsult ROA -6,963 Bransch -319,217 Modell 2 Logistisk regression B Sig. 0,997 1,168 Modell 3 Logistisk regression B Sig. Modell 4 Logistisk regression B Sig. 0,145 -0,214 0,540 0,113 0,011 2,821 2,516 -1,957 -0,073 0,160 1,062 0,057 0,014 0,023 0,935 0,909 0,186 0,997 0,992 0,997 0,996 0,977 0,992 0,990 0,996 0,997 0,994 0,995 0,986 2,269 2,062 -1,868 0,377 0,339 0,972 0,063 0,022 0,028 0,645 0,808 0,208 18,597 2,744 -1,734 -0,175 0,540 0,237 0,998 0,024 0,061 0,858 0,709 0,798 0,999 0,979 N 78 N 153 N 114 N 136 Modellen signifikans 0,001 Modellen signifikans 0,023 Modellen signifikans 0,017 Modellen signifikans 0,005 Nagelkerke R Square 1,000 Nagelkerke R Square 0,239 Nagelkerke R Square 0,329 Nagelkerke R Square 0,306 Cox & Snell R Square 0,379 Cox & Snell R Square 0,101 Cox & Snell R Square 0,140 Cox & Snell R Square 0,137 Konstant -1796,118Konstant - 5,682 Konstant -20,932 Konstant -6,202 *Korrelationen är signifikant på 0.05 nivån. Tabell 4 - Bokföringsbrott 79 Modell 1 inkluderade kontrollvariablerna för att studera hur dessa beter sig till varandra och mot bokföringsbrott. Samtliga oberoende variabler testades med kontrollvariablerna, men då endast revisor i företag gav en signifikant modell är det endast denna som analyseras vidare. Signifikansnivån är 0,001 och förklaringsgraden uppgår till 0,137 för Cox & Snell R Square medan motsvarande värde för Nagelkerke R Square är 1. Inga signifikanta samband kan återfinnas i modell 1. I korrelationsanalysen, Appendix 3, för modellen där vi inkluderat våra kontrollvariabler kan vi säkerställa ett bivariat statistikt medelsvagt positivt samband för VD:ns risktagande mot bokföringsbrott. Det innebär att ju mer risktagande VD:n är desto större är tendenserna för att bokföringsbrott begås. Modell 2 visar regressionen med den första oberoende variabeln, revisor i företag, och involvering i bokföring mot den beroende variabeln bokföringsbrott. Den andra modellen för bokföringsbrott är signifikant, med ett signifikansvärde på 0,023. Utifrån tidigare forsknings (Beasley, 1996; Summers & Sweeney, 1998) förklaringsgrad bedömer vi att en förklaringsgrad med Cox & Snell R Square på 0,101 och Nagelkerke R Square på 0,239 är en tillräckligt hög förklaringsgrad. Regressionen påvisar att både styrelsens och VD:ns involvering i bokföringen är signifikanta. Styrelsens involvering i bokföringen uppvisar en signifikansnivå på 0,022 och ett beta-värde på 2,06. VD:ns involvering i bokföringen är signifikant med en signifikansnivå på 0,028. Till skillnad från styrelsens involvering i bokföringen har VD:ns involvering i bokföringen ett negativt beta-värde, som uppgår till -1,9. Dessa resultat innebär att i företag som begår bokföringsbrott, tenderar ha en styrelse som är involverad i bokföringen, samt att desto mer VD:n är involverad i bokföringen, desto mindre är risken för att bokföringsbrott begås. Resultaten för bokföringsbrott går alltså i enlighet med ovanstående resultat för ekonomisk brottslighet. De övriga variablerna i modellen uppvisar inga signifikanta värden. I en korrelationsanalys testas även de bivariata sambanden. Utifrån Appendix 4 kan vi utläsa att styrelsens involvering i bokföringen är signifikant medelstarkt positivt korrelerad med bokföringsbrott, precis som i regressionen. Däremot kan vi inte i korrelationsanalysen styrka 80 något signifikant samband mellan VD:ns involvering i bokföringen och bokföringsbrott som existerar i modell 2. I modell 3 testas den oberoende variabeln år utan företag, med involvering i bokföring, mot den beroende variabeln bokföringsbrott. Modellen som helhet har ett signifikansvärde på 0,017, vilket innebär att modellen är signifikant. Förklaringsgraden har ökat i modell 3, jämfört med modell 2, med ett Cox & Snell R Square på 0,140, och ett Nagelkerke R Square på 0,329 i vår senare modell. Det innebär att den oberoende variabeln år utan revisor, tillsammans med involvering i bokföring, förklarar bättre den beroende variabeln bokföringsbrott än vad revisor i företag tillsammans med involvering i bokföringen. Även i modell 3 är styrelsens involvering i bokföringen signifikant med en signifikansnivå på 0,024 och ett positivt beta-värde på 2,744, vilket betyder att även här existerar ett positivt samband mellan styrelsens involvering i bokföringen och bokföringsbrott. VD:ns involvering i bokföringen har fortfarande ett negativt beta-värde, dock är signifikansnivån 0,061 vilket inte uppfyller en signifikansnivå på under 0,050 för att kunna fastställa ett statistiskt signifikant samband mellan denna variabel och bokföringsbrott. Anledning är att VD:ns involvering inte är stark nog för att slå igenom tillsammans med variablerna i modell 3. Även i korrelationsanalysen för modell 3 (Appendix 5) är styrelsens involvering i bokföringen signifikant, med en medelstark positiv korrelation, mot bokföringsbrott. I Appendix 5 framgår det att ägarens involvering i bokföringen är signifikant medelstark positivt korrelerad med bokföringsbrott. VD:ns involvering i bokföringen är inte heller i denna korrelationsanalys signifikant, och styrker alltså inte signifikansen i regressionen. I modell 4 används år med revisor istället för år utan revisor för att testa bokföringsbrott. Signifikansnivån på 0,005 visar att modellen är signifikant. Förklaringsgraden är aningen lägre i förhållande till modell 4. Regressionen visar att Cox & Snell R Square uppgår till 0,137 medan motsvarande värde för Nagelkerke R Square är uppgår till 0,306. Vi finner även signifikanta samband mellan år med revisor och bokföringsbrott, vilket vi inte funnit för de övriga oberoende variablerna revisor i företag och år utan revisor (modell 2 och 3). Signifikansnivån är 0,011 och har en positiv riktning med ett beta-värde på 0,113. Det innebär som vi konstaterat för ekonomisk brottslighet, att desto längre revisorn har reviderat företaget, 81 desto mer troligt är det att bokföringsbrott begås. I modell 4 återfinns även ett negativt signifikant samband (signifikans 0,023 och beta - 1,96) mellan VD:ns involvering i bokföringen och bokföringsbrott. Precis som i de tidigare modellerna är även här styrelsens involvering signifikant, som i modell 4 uppgår till 0,014. Beta-värdet uppgår till 2,516. I Appendix 6 konstaterar vi att styrelsens involvering i bokföringen åter igen uppvisar en signifikant medelstark positiv korrelation till bokföringsbrott, i likhet med våra tidigare modeller 2 och 3, och tyder på en robusthet i våra tester. VD:ns involvering är fortfarande inte signifikant i korrelationsanalysen. 5.2.3 Skattebrott Vi har även testat att göra likadana regressioner för skattebrott, men inga av modellerna uppvisade någon signifikans varför inga vidare analyser görs för den här oberoende variabeln. Anledningen till att vi inte kunnat testa skattebrott är på grund av för liten varians i den beroende variabeln. 5.2.4 Sammanfattning av ekonomisk brottslighet Ekonomisk brottslighet Modell 1 Kön Modell 2 Inv. Styrelse Inv. VD Modell 3 Inv. Styrelse Inv. VD Modell 4 Logistisk regression Spearman Rho´s Sig. B Sig. Corr. 0,998 -21,138 0,043 -0,188 0,033 0,011 1,589 -1,964 0,034 0,264 0,172 -0,091 0,021 0,023 2,235 -1,966 0,007 0,373 0,251 -0,084 0,004 0,119 Inv. Styrelse 0,017 1,990 Inv. VD 0,008 -2,111 *Korrelationen är signifikant på 0.05 nivån. 0,196 0,024 0,275 0,112 0,193 -0,094 Revisorsbyte Tabell 5 - Sammanställning Ekonomisk Brottslighet 82 Bokföringsbrott Modell 1 Risktagande Modell 2 Inv. Styrelse Inv. VD Modell 3 Inv. Ägare Inv. Styrelse Modell 4 Logistisk regression Spearman Rho´s Sig. B Sig. Corr. 0,996 52,129 0,026 0,180 0,022 0,028 2,062 -1,868 0,009 0,736 0,211 -0,028 0,998 0,024 18,597 2,744 0,027 0,002 0,207 0,283 0,011 0,113 Inv. Styrelse 0,014 2,516 Inv. VD 0,023 -1,957 *Korrelationen är signifikant på 0.05 nivån. 0,280 0,006 0,757 0,093 0,234 -0,027 Revisorsbyte Tabell 6 - Sammanställning Bokföringsbrott Utifrån de logistiska regressionerna för både ekonomisk brottslighet och bokföringsbrott, kan vi konstatera att variabeln år med nuvarande revisor visade ett positivt signifikant samband. Detta innebär att ju längre den nuvarande revisorn har reviderat företaget, desto större är risken för att ekonomisk brottslighet begås. För de andra oberoende variablerna, alltså revisor i företag och år utan revisor, finner vi inga signifikanta samband. Det gick även att utläsa att det föreligger signifikanta samband i nästan samtliga modeller, för både styrelsens och VD:ns involvering i bokföringen. I modell 3 för bokföringsbrott föreligger undantaget, där inget signifikant samband existerar för VD:ns involvering. Detta innebär att styrelsens och VD:ns involvering i bokföringen oftast är av betydelse för ekonomisk brottslighet, med undantag för VD:ns involvering i bokföringen hos företag som inte har revisor. I korrelationsanalysen för modell 3, bokföringsbrott, förekom även en positiv signifikant korrelation för ägarens involvering i bokföringen. Detta betyder att om ägaren är involvering i bokföringen för företag utan revisor, finns risken för att bokföringsbrott uppstår. Dock har inte något sådant samband funnits i regressionsanalysen. Utifrån korrelationsanalyserna modell 1 för ekonomisk brottslighet, kunde vi även utläsa att det finns en positiv signifikant korrelation för variabeln kön. Detta innebär att män löper 83 större risk att begå ekonomisk brottslighet i småföretag. För bokföringsbrott fanns inget samband med kön, men däremot korrelerar bokföringsbrott signifikant med risktagande. Resultatet säger att ju mer risktagande VD:n är, desto större är risken för bokföringsbrott. Avslutningsvis kan vi konstatera att samtliga tester uppvisar liknande resultat vilket tyder på en tydlig robusthet i modellerna. 5.3 Företagens egen uppfattning om revisorn I det här avsnittet kommer fem öppna frågor i från enkäten att diskuteras för att belysa företagens syn på vad revisorn uppfyller för funktion för företaget. De mest förekommande svaren på frågan gällande varför företagen valt bort revisorn, är att revisorn inte tillförde något värde för företaget och att de kan minska sina kostnader genom att istället använda sig av en redovisningskonsult istället, som är ett billigare alternativ. Detta bekräftar att regeringens syfte med avskaffandet av revisionsplikten för småföretag, har gett önskade effekter som ju var att öka lönsamheten att bedriva småföretag (Regeringen, 2010). En fråga om varför ställdes även till de som har valt att ha kvar revisorn efter avskaffandet. Det vanligaste svaret som erhölls var att revisorn inger en trygghet i och med att denne kan bidra med sin kompetens. Ett annat svar som var genomgående var att företagen har en nära relation till sin revisor. Detta kan bero på att revisorn inte förhåller sig oberoende när den har reviderat ett företag under en längre period, vilket vi kommer att diskutera i nästa avsnitt. På frågan om vad företagen har för svårigheter när de upprättar sin bokföring, fick vi svaret att de inte besitter tillräckligt med kunskap och inte har den tiden det krävs för att upprätta en tillräckligt bra bokföring. De kommenterar även att det är många regelverk som måste efterlevas och att de i vissa fall är komplicerade att tyda, samtidigt som dessa ofta uppdateras. Detta visar ändå att det finns ett behov för småföretag att ta hjälp av någon som har bredare kompetens inom redovisning eller revision. (Tanewski & Carey 2007) Vi har även bett företaget att svara på hur väl revisorn kan uppfylla vissa funktioner däribland upptäcka felaktigheter i redovisningen och bidra med kompetens och resurser. Företagen är 84 överens om att revisorn både kan kontrollera i form av att upptäcka fel i bokföringen, samt bidrar med resurser till företaget. Enligt agent- och resursberoendeteorin är revisorns roll att kontrollera att bland annat egenintresset inte leder till att ekonomisk brottslighet begås, samt att bidra med kompetens och rådgivning i syfte att minska fel i bokföringen (Jensen & Meckling 1976; Pfeffer & Salancik, 2003). Vi kan således bekräfta teorin, och att revisorn fyller en brottsförebyggande funktion. På den sista frågan undrade vi om företaget upplevde några konsekvenser av revisionsplikten, och de flesta uppger att de främst ser positiva effekter. För dessa småföretag innebär lagändringen att de sparar in en betydande stor summa pengar varje år, som enligt företagen själva kan investeras bättre. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att företagen upplever att kostnaden för revisorn inte överstiger nyttan med revisorn, trots att det finns undantag. 5.4 Teoretisk förankring I detta avsnitt presenteras reflektioner över analysen utifrån de teoretiska referensramarna. Teorierna och tidigare forskning förklarar ekonomisk brottslighet och revisorns roll utifrån agent- och resursberoendeteorin. Huvudargumentet för vår studie är att revisorn är en resursgivare och även en kontrollmekanism, som kan upptäcka och förhindra ekonomisk brottslighet (Brå, 2007; Jensen & Meckling, 1976; Pfeffer & Salancik, 2003). Enligt den rationella valhandlingsteorin begås ekonomiska brott på grund av att människor är rationella och drivs av sitt egenintresse, vilket agentteorin säger att revisorn kan förebygga (Jensen & Meckling, 1976; Jacobsen, 2012). Brott kan också begås på grund av andra faktorer på individ- och företagsnivå inom företaget (e.g. Zahra, Priem & Rasheed, 2007). Revisorn ska inte bara kontrollera enligt agentteorin, utan även bidra med resurser som kompetens och rådgivning enligt resursberoendeteorin. Resurstillhandahållande ska leda till att företagets felaktigheter i bokföringen kan reduceras. (Pfeffer & Salancik, 1978) Att revisorn förhåller sig oberoende gentemot företag som den reviderar är en förutsättning för att kunna förebygga ekonomisk 85 brottslighet genom kontroll och kompetens. Det leder till att redovisningens kvalité säkerställs och viljan att anmäla ett brott ökar. (Jensen & Meckling, 1976; Beattie et al., 1999; Kueppers & Sullivan, 2010) Ekonomisk brottslighet kommer nu att diskuteras utifrån de beroende variablerna ekonomisk brottslighet, bokföringsbrott och skattebrott. Revisorn diskuteras utifrån variablerna revisor i företag, år utan revisor samt år med nuvarande revisor. Avslutningsvis diskuteras övriga faktorer som påverkar ekonomisk brottslighet, alltså våra kontrollvariabler. Efter att ha genomfört våra regressions- och korrelationsanalyser för både ekonomisk brottslighet och bokföringsbrott kan vi konstatera att det inte föreligger något signifikant samband för varken revisor i företaget eller år utan revisor (modell 1-3). Utifrån tidigare forskning är risken för att ekonomisk brottslighet begås högre de två första åren som revisorn reviderar företaget, än under de påföljande åren (Loebbecke et al., 1989). Enligt St. Pierre & Anderson (1984), Stice (1991) och Sorenson et al. (1983), beror det på att revisorn inte lika enkelt kan upptäcka brott under de första åren. Det innebär att företag kan komma att byta revisor för att denne inte ska bli tillräckligt insatt i företaget, för att på så sätt undvika att upptäcka eventuella ekonomiska brott. I våra tester uppvisar år med revisor ett positivt signifikant samband mot både ekonomisk brottslighet och bokföringsbrott. Detta innebär att ju längre revisorn har reviderat företaget, desto högre är risken för att ekonomisk brottslighet begås. Vårt resultat visar alltså motsatsen till vad teorin säger. En anledning till detta skulle kunna vara att revisorn efter en längre tid inte längre förhåller sig lika oberoende till företaget som denne reviderar. Enligt Beattie et al. (1999) är det viktigt att revisorn förhåller sig oberoende för att denne ska kunna uppfylla sina funktioner och förhindra ekonomisk brottslighet, det vill säga kunna upptäcka ett brott och har viljan att anmäla det. Enligt agent- och resursberoendeteorin uppfyller revisorn funktioner så som en kontrollmekanism och tillhandahållare av resurser (Jensen & Meckling, 1976; Pfeffer & Salancik, 1978). Således innebär också resultatet att revisorn har svårare för att uppfylla sina funktioner som kontrollmekanism och tillhandahållare av resurser ju längre revisorn reviderar företaget. I den deskriptiva analysen kunde vi se att revisorn reviderar ett företag i genomsnitt 11 år. När vi sedan studerat det i förhållande till de som har begått brott och de som inte har 86 begått brott, är genomsnittet 19 år respektive 11 år. Detta styrker våra signifikanta samband samt ger en indikation till att revisorn reviderar ett och samma företag under en längre period. Med utgångspunkt av resultaten ovan och utifrån de erhållna enkätsvaren om varför företag behåller revisorn, har vi fått svar som tyder på att en anledning är att revisorn är kompis med personer i företaget. I och med att genomsnittstiden för revisorns uppdrag i småföretagen uppgår till 10 år, och än högre för företag som begår ekonomisk brottslighet, kan det ifrågasättas om det är rimligt att företaget behåller sin revisor i så många år, trots att lagen säger att revisorns uppdrag inte får gälla i mer än fyra år (9 kap 21§ ABL). Att revisorn har svårt för att förhålla sig oberoende kan också bero på att företagen är mindre och för att det då bör vara enklare att skapa närmre, oprofessionella, relationer mellan parterna i dessa småföretag. För skattebrott blev inga av modellerna signifikanta, varför vi inte kan dra några generella slutsatser av sambandet mellan revisorsvariablerna och skattebrott. Då vi endast finner ett signifikant samband mellan år med revisor och de beroende variablerna, kan vi inte styrka att revisorn har en brottsförebyggande funktion. Då vi menar att revisorn inte kan förhindra ekonomisk brottslighet vill vi därför diskutera ifall revisorns brottsförebyggande funktion kan kompenseras utav någon annan part. Enligt tidigare studier är det främst ledande befattningshavare i ett företag som begår ekonomisk brottslighet (Brå, 2007). I våra tester kan vi bland annat konstatera att det är de ledande befattningshavarnas involvering i bokföringen som har ett samband med ekonomisk brottslighet. Styrelsen och VD:ns involvering i bokföringen har ett signifikant samband i samtliga modeller för ekonomisk brottslighet och bokföringsbrott, med ett undantag för modell 3 för bokföringsbrott. I resultatet för styrelsens involvering i bokföringen återges ett positivt samband, vilket innebär att ju mer styrelsen är involverad i bokföringen, desto fler brott tenderar att begås oavsett om företaget har revisor eller inte. Det betyder att styrelsen inte kan ses som ett substitut för revisorn, och revisorn kan således inte förhindra ekonomisk brottslighet då styrelsen är involverad i bokföringen. Detta skulle kunna förklaras av agentteorin och rationell valhandlingsteori, som menar att individer i ett företag drivs utifrån sitt egenintresse vilket kan leda till att ekonomisk brottslighet begås (Jensen & Meckling, 87 1976; Jacobsen, 2012). I och med att styrelsens involvering i bokföringen tenderar att leda till ekonomisk brottslighet, kan det antas att de drivs av egenintresset och att revisorn inte kan förhindra att egenintresset leder till ekonomisk brottslighet. Eftersom ägarna i ett företag utser en styrelse till att kontrollera företagsledningen, är styrelsens arbetsuppgift att kontrollera företaget å ägarnas vägnar (Jensen & Meckling, 1976; Carrington, 2010). En anledning till varför styrelsens involvering i bokföringen tenderar till att ekonomisk brottslighet begås kan vara, likt revisorns, svårigheter med att förhålla sig oberoende till företaget. Därför kan vi också säga att styrelsen, precis som revisorn, misslyckas med att uppfylla sin kontrollfunktion som ska kunna förebygga ekonomisk brottslighet. Resultatet för VD:ns involvering i bokföringen visar på motsatta förhållanden mot ekonomisk brottslighet. Det vill säga ett negativt signifikant samband, som innebär att ju mer VD:n är involverad i bokföringen, desto mindre brott begås. Detta betyder att VD:ns involvering i bokföringen tenderar att reducera risken för fler brott, oavsett om företaget har en revisor eller inte. Således är VD:ns involvering i bokföringen alltid av betydelse för att minska risken att ekonomisk brottslighet begås. VD:n kan alltså sägas fylla samma brottsförebyggande funktion som revisorn borde göra enligt teorierna (e.g. Jensen & Meckling, 1976), och skulle därför kunna ersätta revisorns roll som kontrollmekanism för att förebygga ekonomisk brottslighet. I de deskriptiva analyserna kommer vi fram till att VD:n i genomsnitt har en hög utbildningsnivå, och ungefär var tredje VD har en utbildning inom redovisning och revision, varför de skulle kunna hävda ha den kompetensen och de resurser för att kunna minska felaktigheterna i företagets räkenskaper (Pfeffer & Salancik, 2003). Även ägarens involvering i bokföringen har ett positivt signifikant samband i korrelationsanslysen med bokföringsbrott i modell 3. Detta innebär att i företag utan revisor, kan även ägarens involvering tendera att bokföringsbrott begås. Att företag inte har revisor innebär enligt agentteorin att en viktig kontrollfunktion saknas (Jensen & Meckling, 1976), vilket kan resultera i att ägarna har möjlighet att begå ekonomisk brottslighet, möjligtvis på grund av att de strävar efter att maximera sitt egenintresse. Det kan också betyda att företaget saknar resurser för ägaren att upprätta en korrekt bokföring (Tanewski & Carey 2007). I och med att ägarens involvering i bokföringen tenderar att leda till bokföringsbrott då företaget inte revideras av en revisor, kan det antas att det ändå finns ett behov av någon form av kontrollmekanism som förhindrar att ekonomisk brottslighet begås i dessa företag. 88 Enligt agentteorin har styrelsen en funktion av att övervaka VD, för att se till att VD:n och ägarnas intressen är förenade (Jensen & Meckling, 1976). Våra resultat tyder alltså på att styrelsen inte uppfyller en övervakande kontrollfunktion, vad gäller ekonomisk brottslighet. Den huvudsakliga orsaken kan härledas till att företagen är små. Styrelsen kan ofta ha nära relationer till ägarna i företaget, vilka ofta även är VD, vilket innebär att styrelsen inte har samma incitament till att övervaka deras intresse. Således fyller inte styrelsen den kontrollfunktion som kan sägas förebygga ekonomisk brottslighet. Att styrelsen inte uppfyller den kontrollfunktion som den ska, kan enligt agentteorin innebära att styrelsen brister i att se till att ägarnas och VD:ns intresse är förenade och att VD:n på så sätt inte kontrolleras. I vårt fall, i småföretag, finns sällan intressekonflikter mellan ägare och VD:n då dessa ofta kan utgöras av samma personer. Att VD:ns involvering i bokföringen i småföretag inte leder till ekonomisk brottslighet förklaras därför av att VD:n, precis som ägarna, är intresserade av att företaget fortlever. I större företag har VD:n incitament till att ta större risker för att maximera sitt egenintresse, då denne kan erhålla större avgångsvederlag, vilket innebär att VD:n inte har lika mycket att förlora som i ett mindre företag. Således leder inte VD:ns involvering i bokföringen till att brott begås i småföretag. Enligt den rationella valhandlingsteorin begås ekonomisk brottslighet på grund av att människor är rationella och drivs av egenintresset (Jacobsen, 2012). Men teorin har fått kritik, och forskning har visat på att det är många fler faktorer som påverkar att ekonomisk brottslighet begås (e.g. Zahra, Priem & Rasheed, 2007). Utöver ovanstående variabler uppvisades även ett positivt signifikant samband i korrelationsanalysen med å ena sidan kön och ekonomisk brottslighet och å andra sidan risktagande och bokföringsbrott. Enligt Zahra, Priem & Rasheed (2007) är det i huvudsak män som begår ekonomisk brottslighet i företag, där en av orsakerna är att många branscher där ekonomisk brottslighet förekommer är mansdominerande. Detta samband styrks utav våra resultat som också visar att det är flest män som begår ekonomisk brottslighet. Vår deskriptiva analys visar att 73 procent av företagen har en man som VD, vilket kan ha påverkat testerna men som ändå kan styrkas av teorin. Gottfredson och Hirshi (1990) menar att ekonomisk brottslighet kan ha en utgångspunkt hos individer med bristande självkontroll. Har en individ bristande självkontroll kan några personlighetsdrag vara bland annat impulsiv, kortsiktig, risktagande och okänslig (Gottfredson & Hirshi, 1990). Att risktagande har ett bivariat positivt samband innebär att 89 individer som är mer risktagande tenderar att begå bokföringsbrott i större utsträckning. Risktagande är dock endast en av egenskaperna för självkontroll, vilket gör det svårt att styrka att variabeln självkontroll i sin helhet har ett samband med ekonomisk brottslighet. Enligt Brå (2007) beror ekonomisk brottslighet främst på om företaget är verksamt inom bygg- och restaurangbranscherna, ålder och kön. Att vi inte får signifikans för bransch kan bero på att vi inte har kunnat testa de specifika branscherna som är utpekade för att begå ekonomisk brottslighet. Då bygg- och restaurangbranscherna inte testas enskilt ingår de i branschindelningen som tjänste- och tillverkningsföretag. Dessutom hamnar de i varsin kategori, vilket gör att vi inte kan styrka något samband och därmed inte heller teorin. Tidigare forskning säger också att faktorer så som finansiell ställning, erfarenhet, styrelsens oberoende och ägarstruktur kan spela roll för vilka som begår ekonomisk brottslighet (e.g. Zahra et. al., 2007). Att dessa variabler inte uppvisar några signifikanta samband i våra tester kan bero på att forskningen om dessa är internationella, och inte tidigare tillräckligt studerade för att dra några slutsatser om dessa i svenska sammanhang, än mindre i småföretag. Våra tester indikerar inte på ett signifikant samband att företag utan revisor tenderar att begå mer ekonomisk brottslighet. Det innebär att revisorns brottsförebyggande roll enligt agentteorin och resursberoendeteorin inte kan styrkas. 90 6. Slutsatser och implikationer I detta avslutande kapitel redogörs studiens slutsats, med härledning av uppsatsens problemdiskussion och syfte som vi ämnar besvara. Resultaten som presenteras i detta avsnitt besvarar om revisorn kan ses som en förebyggare av ekonomisk brottslighet i små företag, och vad som kännetecknar företagen som har begått ekonomisk brottslighet. Avslutningsvis presenteras studiens teoretiska och praktiska implikationer samt begränsningar. Utifrån dessa lyfter vi fram förslag till vidare forskning. 6.1 Slutsatser Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag i Sverige. Lagändringen möttes av positiva reaktioner från företagen, men Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten ställde sig tveksamma till den nya lagen. Anledningen var att ekonomisk brottslighet skulle riskera att öka när en kontroll- och resursmekanism för samhället försvinner i de företag som väljer att inte längre använda sig av revisor. I länder där revisionsplikten har varit avskaffad sedan en längre tid tillbaka har studier visat att företag har ersatt revisorn med andra redovisningstjänster (Grant Thornton, uå). Inga studier har tidigare undersökt effekter på ekonomisk brottslighet, och eftersom fler av de företag som omfattas av lagändringen har valt bort revisorn i Sverige jämfört med övriga länder har det motiverat oss till att studera om revisorn har en brottsförebyggande roll av ekonomisk brottslighet. Vår problemdiskussion ledde fram till studiens syfte som var att undersöka om användandet av revisor är negativt relaterat till ekonomisk brottslighet, och i så fall varför. För att undersöka detta har vi tagit utgångspunkt i agentteorin, resursberoendeteorin och rationell valhandlingsteori samt tidigare forskning om faktorer som tillsammans förklarar revisorns roll och ekonomisk brottslighet (e.g. Jensen & Meckling, 1976). För att kunna uppfylla studiens syfte och generera generaliserbara resultat, genomfördes insamling av kvantitativ data genom både en enkätstudie och en dokumentstudie på småföretag som omfattas av fri revision. Detta för att kunna fånga både företagens användning av revisorn och ekonomisk brottslighet. Utifrån vår studies resultat och analys av småföretag som omfattas av fri revision kan vi hävda att ekonomisk brottslighet inte påverkas av valet att ha revisor eller inte. Däremot 91 påverkas ekonomisk brottslighet av hur länge den nuvarande revisorn har reviderat företaget. Resultatet säger att ju längre den nuvarande revisorn har reviderat företaget, desto större är risken att ekonomisk brottslighet begås i företag som har kvar revisorn. Detta är inte förenligt med tidigare forskning som säger att ekonomisk brottslighet främst uppstår under de två första åren som revisorn reviderar företaget (Loebbecke et al., 1989). En anledning till dessa resultat är att revisorn behöver vara oberoende för att kunna uppfylla sina funktioner som kontrollmekanism och resurstillhandahållare (Kueppers & Sullivan, 2010), vilket tros minska ju längre revisorn reviderar företaget. Det är dock intressant att företagen själva anser att revisorn kan bidra med kontroll och resurser, vilka enligt teorierna är en förutsättning för att förebygga ekonomisk brottslighet. Våra resultat visar däremot på motsatsen. Beträffande involveringen i bokföringen, kan vi utifrån våra resultat dels konstatera att styrelsens involvering i bokföringen leder till ökad ekonomisk brottslighet och dels att VD:ns involvering i bokföringen tenderar att leda till minskad ekonomisk brottslighet. Dessa förhållanden gäller oavsett om företaget har en revisor eller inte. VD:ns involvering i bokföringen skulle därför kunna ersätta revisorns hävdade roll som en förebyggare av ekonomisk brottslighet, då denne kan bidra med sin kompetens (Pfeffer & Salancik, 2003). Ett bivariat samband mellan ägarnas involvering i bokföringen i de företag som inte har revisor och bokföringsbrott styrker dock revisorns brottsförebyggande funktion. Faktorer på individ-och företagsnivå som enligt tidigare forskning sagts påverka ekonomisk brottslighet (e.g. Zahra et al., 2007), kan utifrån våra resultat endast styrkas för kön och risktagande. Här fann vi dock endast bivariata samband mellan å ena sidan män och ekonomisk brottslighet, å andra sidan risktagande och bokföringsbrott. De övriga oberoende variablerna som utifrån tidigare forskning har visat sig ha ett samband med ekonomisk brottslighet, kan inte styrkas i vår empiriska undersökning av svenska småföretag. Avslutningsvis kan vi bekräfta att företagen har valt bort revisorn på grund av ekonomisk skäl, vilket var syftet med lagändringen att göra det mer lönsamt att driva småföretag i Sverige. Vi har inte heller sett några negativa konsekvenser på ekonomisk brottslighet som ett resultat av avsaknaden av offentlig kontroll. Således hävdar vi att Skatteverkets oro har hittills inte visat sig vara befogad. Enligt våra resultat fyller revisorn ingen brottsförebyggande 92 funktion, dessutom tenderar ekonomisk brottslighet att öka ju längre revisorn reviderar småföretagen. 6.2 Studiens implikationer och begränsningar Syftet med vår studie var att förklara om användandet av revisorn är negativt relaterat till ekonomisk brottslighet. Till skillnad från tidigare studier som studerat revisorns roll kvalitativt har vi försökt att kvantitativt förklara revisorns roll, dessutom i förhållande till ekonomisk brottslighet som tidigare varit outforskat. Vi har därför valt att utgå ifrån en kombination av teorier som förklarar revisorns roll samt faktorer som föranleder till ekonomisk brottslighet. Det har resulterat i att målet för vår studie har varit att testa tidigare forskning och teorier, samt att vi ska kunna generalisera våra resultat. Utifrån de resultat som studien har genererat, kan vi bidra med några implikationer. För det första, kan vi påstå att både agent- och resursberoendeteorin inte kan appliceras för revisorernas roll i småföretag. En anledning kan vara att revisorns oberoende inte efterlevs vid revisionen i småföretag, vilket är en förutsättning för agent- och resursberoendeteoriernas brottsförebyggande perspektiv på revisorn. De resultat som genererats tyder på att revisorn inte kan förebygga ekonomisk brottslighet. Då vi inte heller har funnit några starka samband för faktorerna som leder till ekonomisk brottslighet, mer än bivariata samband på kön för ekonomisk brottslighet och risktagande för bokföringsbrott, verkar denna internationella forskning inte vara direkt översättbar på de svenska småföretagen. För det andra, kan vi utifrån studiens resultat ifrågasätta revisorns oberoende i småföretag. Enligt lagtext får en revisor som längst revidera företaget i fyra år, men våra resultat tyder på att företagen behåller revisorn över en längre tid vilket leder till ekonomisk brottslighet. Dessutom verkar företagen ha en nära relation till revisorn, vilket också kan påverka oberoendet och således leda till ekonomisk brottslighet. Med anledning av detta vore det av vikt att se över revisorernas oberoende och skärpa kraven för oberoendet. Sist vill vi även nämna en avgörande begränsning för vår studie, vilken kom att påverka applicerbarheten. Begränsningen var att det förelåg svårigheter med insamlingen av mailadresser från småföretagen vilket påverkade vårt urval. Bortfallet i studien är också stort 93 och påverkades av att det inte var så många som besvarade enkäten. Således bör vi endast med försiktighet generalisera våra resultat gentemot hela populationen. 6.3 Förslag till vidare forskning Vid tidpunkten för denna studie har fem år gått sedan revisionsplikten avskaffades. För att studera ekonomisk brottslighet till följd av att småföretag numera kan välja att inte använda sig av revisor, och huruvida revisorn fyller en brottsförebyggande funktion, är lagändringen relativt ny. Det kan därför vara fördelaktigt att studera den ekonomiska brottsligheten om ytterligare fem år för att se om effekterna ter sig tydligare. Med anledning av att vi inte kunde studera bygg- och restaurangbranscher, hade det således också varit intressant om framtida studier kunde göra en undersökning om ekonomisk brottslighet och revisorn i endast dessa branscher, för att bekräfta teorierna om att specifika branscher är mer brottsbenägna. Då vi även har funnit intressanta resultat för vem eller vilka som är involverade i företagets bokföring i förhållande till ekonomisk brottslighet, hade det varit av intresse att studera dessa mer djupgående. På grund av att vi kommit fram till att revisorn inte fungerar som en brottsförebyggande funktion, är vårt förslag att vidare studera vilka som faktiskt kan förebygga ekonomisk brottslighet där mer utrymme för dessa variabler ges än vad som rymdes i vår undersökning. Den forskning som är gjord på de faktorer som förväntas föranleda till ekonomisk brottslighet är i första hand studerad internationellt. Då vi inte kunnat styrka de flesta av dessa faktorer, anser vi att denna forskning endast gäller internationella företag. Den enda forskning på faktorer som leder till ekonomisk brottslighet står idag Brottsförebyggande rådet för, vilka dessutom enbart täcker in kön, ålder och bransch. Därför föreslår vi slutligen att vidare forskning studerar faktorer som är tillämpbara på svenska småföretag. 94 Källförteckning Agarwal G.K. & Medury Y. (2014), Internal Auditor as Accounting Fraud Buster, The IUP Journal of Accounting Research & Audit Practices, Vol. XIII, No. 1. Aktiebolagslag (2005), Stockholm, (SFS 2005:551). Alexander, C.R. & Cohen, M.A. (1998). Why do corporations become criminals? Ownership. hidden actions, and crime as an agency cost. Journal of Corporate Finance 5 (1999), s.1-34 American Institute of Certified Public Accountants (AICPA). (1997). Consideration of Fraud in a Financial Statement Audit. Statement on Auditing Stan-dards No. 82. New York, NY: AICPA. Andersson A. (2011). Höj gränsen för revisionsplikt, Tillgänglig: http://www.drivaeget.se/nyheter/pengar/hoj-gransen-for-revisionsplikt (Hämtad 2015-01-26) Andersson, N. & Englund A (2014). Vilka faktorer påverkar små företag vid valet av revisor. Civilekonomuppsats. Umeå Universitet. Arevärn, D & Larsson, D (2014). Fattar företagsägare ett ekonomiskt rationellt beslut med att slopa revisorn?. Civilekonomuppsats. Umeå Universitet Becker, G. (1968). Crime and punishment: an economic approach. The journal of political economy, nr. 76. Beasley, M. S. (1996). An empirical analysis of the relation between the board of director composition and financial statement fraud. The Accounting Review, 71: 443-465. Beattie, V., Brandt.R. & Fearnley,S. (1999). Perceptions of auditor independence: UK evidence. Journal of international accounting, auditing & taxation. Vol.8, No.1: 67-107. 95 Bell, T. B., S. Szykowny, & J. J. Willingham. (1991). Assessing the likelihood of fraudulent financial reporting: A cascaded logit approach. Working paper, KPMG Peat Marwick, Montvale, NJ. Bentham, J. (1998). The principles of morals and legislation. Orig. utg. 1789. New York: Prometheus Books. Bhagat, Sanjai, James A. Brickley, and Jeffrey I,, Coles. (1987). Managerial Indemnification and Liability Insurance: The Effect on Shareholders wealth, Journal of Risk and Insurance, vol. 54, no. 4 (December): 721-736. Björkman C. (2010). Beslut om slopad revisionsplikt uppskjutet, Tillgänglig: http://www.driva-eget.se/nyheter/skatt/beslut-om-slopad-revisionsplikt-uppskjutet (Hämtad: 2015-01-26) Bokföringslag (1999), Stockholm, (SFS 1999:1078). Brass, D. J., Butterfield, K. D., & Skaggs, B. C. 1998. Relationships and unethical behavior: A social network perspective. Academy of management review, 23: 14-31 Bratton, W.W & Wachter, M.L. (2010). The case against shareholder empowerment. University of Pennsylvania Law Review, 158, 653-727 Brottsbalk (1962), Stockholm, (SFS 1962:700). Brottsförebyggande rådet (2007). Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007, Kapitel: Ekonomisk brottslighet, Tillgänglig: http://www.bra.se/download/18.1ff479c3135e8540b2980008084/1334745588306/15+Ekono misk+brottslighet.pdf (Hämtad: 2015-02-20) Brottsförebyggande rådet (2015). Anmälda brott. Tillgänglig: http://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/statistik/anmalda-brott.html (Hämtad 2015-04-17) 96 Brottsrummet (2015). Ekonomisk brottslighet, Tillgänglig: http://www.brottsrummet.se/sv/ekonomiska-brott (Hämtad: 2015-02-21) Brown, R (eds). (1905). A history of accounting and accountants. Edinburgh: T.L & E.C Jack. Bryman A., & Bell, E. (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber Carrington, T. (2010). Revision. Malmö: Liber. Civilutskottets betänkande (2009/10:CU28), En frivillig revision. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/En-frivilligrevision_GX01CU28/?html=true (Hämtad: 2015-01-30) Clinard, M. B. (1983). Corporate ethics and crime. Beverly Hills, CA: Sage. Coleman, J. (2001). The criminal elite: understanding white-collar crime. 5 uppl. New York: Worth Publishers. Collis, J., Jarvis, R. & Skerratt, L. (2004). The demand for the audit in small companies in the UK. Accounting and Business research, Vol.34, No.2: 87-100. Croall, H. (2004). Lurad och förgiftad: att avslöja utsatthet för ekobrott, Rapport 2004:1 Stockholm, Tillgänglig: http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800013863/1311847608576/2004_1_lur ad_och_forgiftad.pdf (Hämtad 2015-02-20) Daboub, A. J., Rasheed, A. M. A., Priem, R. L.,& Gray, D. A. (1995). Top management team characteristics and corporate illegal activity. Academy of Management Review, 20: 138-170. Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning. (5. uppl.) Lund: Studentlitteratur. DeAngelo, L. (1981a) Auditor size and audit quality. Journal of Accounting and Economics 3, s. 183–199 97 DeAngelo, L. (1981b). Auditor independence, "low balling", and disclosure regulation. Journal of accounting and Economics, 3, 2, s. 113-127 Deegan C., & Unerman J., (2011). Financial Accounting Theory. 2 European edition. Maidenhead: McGraw-Hill Higher Education DiMaggio, P. J., & Powell W. W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociological Review, 48(2), 147-160. Ekobrottsmyndigheten (2011). Revisorers åtgärder vid misstanke om brott – Vissa praktiska tillämpningsfrågor, Rapport 2007:1, Reviderad maj 2011, Tillgänglig: http://www.ekobrottsmyndigheten.se/Documents/Revisorer/Revisorers%20%C3%A5tg%C3 %A4rder%20vid%20brottsmisstanke.pdf (Hämtad: 2015-02-23). Ekobrottsmyndigheten (2013). Dubbelbestraffning – vad är det och vad är det som har hänt? Tillgänglig: http://www.ekobrottsmyndigheten.se/Documents/Dubellbestraffning/Dubellbestraffning_EB M2013.pdf (Hämtad: 2015-03-21) Ekobrottsmyndigheten (2013). Revisorers åtgärder vid misstanke om brott – Vissa praktiska tillämpningsfrågor, Rapport 2007:1, Reviderad okt 2013, Tillgänglig: http://www.ekobrottsmyndigheten.se/Documents/Revisorer/Rev%20%C3%A5tg%20vid%20 misst%20om%20brott%20(farev)okt%202013.pdf (Hämtad: 2015-03-20). Ekobrottsmyndigheten (2014). Anmäla misstänkt brottslighet, Tillgänglig: http://www.ekobrottsmyndigheten.se/for-dig-som-ar/revisor/anmala-misstankt-brottslighet/ (Hämtad: 2015-02-23). Ekobrottsmyndigheten (2014). Brottsbalken, Tillgänglig: http://www.ekobrottsmyndigheten.se/lag-och-ratt/brottsrubriseringar/brottsbalken/ (Hämtad: 2015-02-20). 98 Ekobrottsmyndigheten (2014). För dig som är revisor, Tillgänglig: http://www.ekobrottsmyndigheten.se/for-dig-som-ar/revisor/ (Hämtad: 2015-0223). Ekobrottsmyndigheten (2014). Skattebrottslagen, Tillgänglig: http://www.ekobrottsmyndigheten.se/lag-och-ratt/brottsrubriseringar/skattebrott/ (Hämtad: 2015-02-20). Ekobrottsmyndigheten (2014). Så här arbetar Ekobrottsmyndigheten, Tillgänglig: http://www.ekobrottsmyndigheten.se/vart-arbete/sa-har-arbetar-ebm/ (Hämtad: 2015-02-20). Ekobrottsmyndigheten (2014). Vårt arbete, Tillgänglig: http://www.ekobrottsmyndigheten.se/vart-arbete/ (Hämtad: 2015-02-20). Eriksson-Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori - Idéer, moden, förändring (1:1 uppl.). Malmö: Liber. Fama, E. F., (1980). Agency problems and the Theory of the firm. Journal of Political Economy, 88, 288-307 Fama, E. P., & Jensen. M.C. (1983). Separation of Ownership and Control. Journal of Law and Economics, vol. 26 (June): 301-325. FAR SRS (2006), Revision – en praktisk beskrivning. Stockholm: FAR Förlag FAR (2013). Godkänd revisor med examen – auktoriserad efter 1 juni 2013. Tillgänglig: http://www.far.se/Du-i-din-yrkesroll/Revisor/Nyheter/Godkand-revisor-med-examen-auktoriserad-efter-1-juni-2013/ (Hämtad: 2015-02-17) Ferraro, F., Pfeffer, J., & Sutton, R. I. (2005). Economics language and assumptions: How theories can become selffulfilling. Academy of Management Review, 30: 8-24. 99 Francis, J, & Krishnan, J (1999). Accounting Accruals and Auditor Reporting Conservatism, Contemporary Accounting Research, 16, 1, s. 135-165 Frank, R. H., Gilovich, T., & Regan, D. T. (1993). Does studying economics inhibit cooperation? Journal of Economic Perspectives, 7: 159-171. Geiros S. & Runhall C. (2012). Revisionspliktens avskaffande: En studie om Sveriges utveckling utifrån ett intressentperspektiv. Civilekonomuppsats, Lunds universitet. Lund: Uni. Glazer, A. S., & Jaenicke, H. R. (2002). A pathology of the independence standards board's conceptual framework project. Accounting Horizons, Vol: 16.4 , 329-352. Gooderham, P.N., Tabiassen, A., Doving, E. & Nordhaug, O. (2004). Accountants as Sources of Business Advice for Small Firms. International Small Business Journal, Vol.22, No.1: 522. Gordon, M. (1964). Postulates, principles, and research in accounting. The Accounting Review 39 (April): 251-263. Goswami, G., Noe, T. & Rebello, M. (1995). Debt financing under asymmetric information. Journal of Finance, 50, 633-659. Gottfredson, M.R. och Hirschi, T. (1990) (på engelska). A General Theory of Crime.. Stanford, Kalifornien: Stanford University Press Grant Thornton (uå) Revisionsplikten i Europa. Tillgänglig: http://www.grantthornton.se/Tjanster/Revision/Vad-ar-nyttan-med revision/Revisionsplikteni-Europa/ (Hämtad: 2015-01-21) Grasmick, H. G., Tittle, C. R., Bursik, R. J., & Arneklev, B. J. (1993). Testing the core empirical implications of Gottfredson and Hirschi's general theory of crime. Journal of research in crime and delinquency, 30(1), 5-29. Grönlund, A., Tagesson, T. & Öhman, P. (2005). Principbaserad redovisning. Studentlitteratur: Lund. 100 Hair, J. F. Jr., Anderson, R., Tatham, R., & W. C. (1998) Multivariate Data Analysis (5th ed.). Upper Saddle River, NJ: Prentice Hall. Healy, P.M. & Palepu, K.G. (2001). Information asymmetry, corporate disclosure, and the capital markets: A review of empirical disclosure literature. Journal of Accounting and Economics, Vol.31: 405-440. Holme, I. A. & Solvang, B. K. (1997) Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Upplaga 2. Studentlitteratur. Lund Humphrey, C, Moizer, P, & Turley, S (2006). Independence and Competence? A Critical Questioning of Auditing, Advances In Public Interest Accounting, 12, 1, s. 149–167 Jacobsen, D-I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. (1:10. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. Jakupovic A. & Fridell E. (2011) Avskaffandet av revisionsplikten: Möjlig påverkan på revisionsbyråer och små aktiebolag. Masteruppsats. Högskolan i Jönköping. Jönköping: Högskolan/IHH Jensen, M. C. 2001. Corporate budgeting is broken—Let’s fix it. Harvard Business Review, 79(6): 94–101 Jensen, M. C. & Meckling, W. H. (1976). The theory of the firm: Managerial behavior, agency cots and ownership structure. Journal of financial economics, 3, 305-360. Johannisson, B. & Gustavsson, B-Å. (1984). Småföretagande på småort – nätverksstrategier i informationssamhället. Centrum för Småföretagsutveckling, Högskolan i Växjö. Johnson, V, Khurana, I, & Reynolds, J (2002). Audit-Firm Tenure and the Quality of Financial Reports, Contemporary Accounting Research, 19, 4, s. 637-660 Jönsson, E & Mellve, V (2013). Varför behåller små aktiebolag revisorn trots att revisionsplikten för dessa är avskaffad?. Civilekonomuppsats. Linnéuniversitetet Växjö 101 Knapp, M. (1991). Factors that audit committees use as surrogates for audit quality. Auditing: A Journal of Practice and Theory 10 (1): 35–52. Kollegiet för svensk bolagsstyrning (2015). Styrelsen. Tillgänglig: http://www.bolagsstyrning.se/bolagsstyrning/svensk-bolagsstyrning/den-svenska-modellenfor-bolagsstyrning/styrelse (Hämtad: 2015-12-20) Kueppers, R. J., & Sullivan, K. B. (2010). How and why an independent audit matters. International Journal of Disclosure and Governance Vol. 7:4 , 286–293. Körner, S., & Wahlgren, L. (2006). Statistisk dataanalys. Lund: Studentlitteratur. Lag 24 (uå). Kan misstänkas. Tillgänglig: http://www.lag24.se/a/kan-misst%C3%A4nkas (Hämtad: 2015-02-24) Landes, C. E. (2004). On high Standards of Auditing ethics and Behavior. The CPA Journal 74.2 , 9-11. Lee, T & Stone, M (1995). COMPETENCE AND INDEPENDENCE: THE CONGENIAL TWIN OF AUDITING? Journal of business, finance & accounting, 22, 8, s.1169-1177 Lindgren, S-Å. (2000). Ekonomisk brottslighet – ett samhällsproblem med förhinder. Lund: Studentlitteratur. Loebbecke, J. K., M. M. Eining, & J. J. Willingham. (1989). Auditors' experience with material irregularities: Frequency, nature, and delectability. Auditing: A Journal of Practice & Theory 9 (Fall): 1-28. Meyer, J. W., & Rowan, B. (1977). Institutionalized organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony. American Journal of Sociology, 83(2), 340-363. Moberg, Krister (2006). Bolagsrevisorn: oberoende, ansvar, sekretess. 3., [omarb.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik. 102 Neu, D., & Simmons, C. (1996). Reconsidering the "social" in positive accounting theory: The case of site restoration costs. Critical Perspectives on Accounting, August 1996, 7(4), 409-435. Olsén C. & Svenberg E. (2012). Konsekvenser till följd av avskaffandet av revisionsplikten. Magisteruppsats. Högskolan Borås Paternoster, R. & Simpson, S. (1996). “Sanction threats and appeals to morality: Testing a rational choice model of corporate crime”. Law & social review, nr 30. Blackwell publishing. Pfeffer, J., & Salancik G.R. (1978). The External Control of Organizations: A Resource Dependence Perspective. New York: Harper and Row. Pfeffer J. & Salancik G.R. (2003). External Control Organizations, Stanford Business Classics Power, M. (1997). The Audit Society Rituals of Verification. Oxford University Press Inc, New York. Proposition (2009:10/204) En frivillig revision. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/43/17/bd6f4a23.pdf (Hämtad: 2015-01-30). Reed, G. & Yeager, P. (1996). Organizational offending and neoclassical criminology: challenging the reach of a general theory of crime. Criminology, 34. Regeringen (2010). En frivillig revision, Tillgänglig: http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/48/34/cb0eca03.pdf (Hämtad:2015-02-02) Rosenstein, S. &. Wyatt J.G. (1990). Outside Directors, Board Independence and Shareholder Wealth. Journal of Financial Economics, vol. 26 no. 2 (August): 175-192 Ryberg, T. (2011). Värt att veta om frivillig revision. Frivision AB, Göteborg . Tillgänglig: http://frivision.se/file/vart-att-veta-om-frivillig-revision.pdf (Hämtad: 2015-02-25) 103 Saunders M., Lewis P., & Thornhill A (2007). Research methods for business students, Prentice Hall, Harlow, Storbritannien. SCB (1997.) Minska bortfallet, Tillgänglig: http://www.scb.se/statistik/_publikationer/ov9999_2000i02_br_x97%C3%96p9701.pdf (Hämtad: 2015-04-06) Scott, W. R. (2008). Institutions and Organizations - Ideas and Interests. (3 uppl.). Thousand Oaks, Kalifornien: Sage Publications Inc. Schweitzer, M. E., Ordóñez, L., & Douma, B. 2004. Goal setting as a motivator of unethical behavior. Academy of management journal, 47: 422-432. Shover, N.,& Hochstetler, A. (2002). Cultural explanation and organizational crime. Crime, Law & Social Change, 37:1-18. Simpson, S. (2002). Corporate crime, law, and social control. Cambridge: Cambridge University Press. Simpson, S. S., & Koper, C. S. (1997). The changing of the guard: Top management characteristics, organizational strain, and antitrust offending. Journal of Quantitative Criminology, 13: 373-404. Skattebrottslagen (1971), Stockholm, (SFS 1971:69) Skatteverket (uå). Kontroll, Tillgänglig: http://www.skatteverket.se/omoss/omskatteverket/beskattningsverksamheten/kontroll.4.76a43 be412206334b89800051634.html (Hämtad 2015-02-20) Skatteverket (uå). Självrättelse av inkomstdeklaration, Tillgänglig: http://www.skatteverket.se/privat/skatter/betalafatillbaka/sjalvrattelseavdeklaration.4.3684199 413c956649b5786f.html (Hämtad 2015-02-20) 104 Skatteverket (uå). Skatteverkets skattebrottsenheter, Tillgänglig: http://www.skatteverket.se/omoss/omskatteverket/beskattningsverksamheten/ekonomiskbrotts lighet/skattebrottsenheter.4.2e56d4ba1202f95012080003259.html (Hämtad 2015-02-20) Skatteverket (2008). Skattefelskarta för Sverige, Rapport 2008:1, Tillgänglig: http://www.skatteverket.se/download/18.6704c7931254eefbe718000349/rapport200801skatte felskarta.pdf (Hämtad: 2015-02-20) Skatteverket (2010). Skatteverkets pressmeddelande: Frivillig revision för de minsta bolagen, Tillgänglig: https://www.skatteverket.se/omoss/press/pressmeddelanden/riks/2010/2010/frivilligrevisionfo rdeminstabolagen.5.1a098b721295c544e1f800047828.html (Hämtad: 2015-01-22) Sorenson, J. E., H. D. Grove, & F. H. Selto. (1983). Detecting management fraud: An empirical approach. Symposium on Auditing Research 5: 73-116. Srinidhi, B, & Gul, F 2007, The Differential Effects of Auditors’ Nonaudit and Audit Fees on Accrual Quality, Contemporary Accounting Research, 24, 2, s. 595-629 Stanworth, M.J, & Gray, C. (1991). Bolton 20 years on – The small firms in the 1990s. London: Paul Chapman Publishing. Statens Offentliga Utredning. (SOU 2008:32) Avskaffande av revisionsplikten för små företag. Delbetänkande av utredningen om revisorer och revision. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/21/24/04afd0c4.pdf (Hämtad: 2015-01-20) Stice, J. D. (1991). Using financial and market information to identify pre-engagement factors associated with lawsuits against auditors. The Accounting Review 66 (July): 516-533. St. Pierre, K., & J. Anderson. (1984). An analysis of the factors associated with lawsuits against public accountants. The Accounting Review 59 (April): 242-263. Summers S.L & Sweeney J.T. (1998). Fraudulently Misstated Financial Statements and Insider Trading: An Empirical Analysis. The Accounting Review, Vol. 73, No. 1, pp. 131-146. 105 Sundgren, S. (2003). Attestering av småföretags bokslutsinformation – en analys, några empiriska resultat samt ett förslag. Särtryck ur Tidskrift, utgiven av Juridiska Föreningen i Finland, häfte 2/2003: 259-275 Sutherland, E. H. (1983). White Collar Crime. The Uncut Version. New Haven: Yale University Press. Svanström, Tobias (2008). Revision och rådgivning: efterfrågan, kvalitet och oberoende. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2008 Svensk författningssamling (SFS 2010:834). Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551). Västerås. Tillgänglig: http://www.lagboken.se/dokument/Andrings-SFS/638084/SFS-2010_834-Lag-om-andring-iaktiebolagslagen-2005_551?id=59924 (Hämtad: 2015-01-30 Svenska Dagbladet (2010). Företag jublar åt slopad revisor, Tillgänglig: http://www.svd.se/naringsliv/regeringen-slopar-revisionsplikt-for-250-000 foretag_4478435.svd (2015-01-26) Tanewski, G. & Carey, P. (2007). Determinants of value adding business advice provided by external accountants to SME clients. Working paper, Monash university, Australia. Upplysningscentralen (2014). 4 av 5 nystartade aktiebolag väljer bort revisor – försämrad kvalitet på boksluten, Tillgänglig: http://www.far.se/PageFiles/14031/4%20av%205%20nystartade%20aktiebolag%20har%20va lt%20bort%20revisor%20nov%202014.pdf (Hämtad: 2015-02-25) Uzun, H., Szewczyk, S.H. & Varma, R. (2004). Board Composition and Corporate Fraud. Financial Analysts Journal. May/Jun2004, Vol. 60 Issue 3, p33-43. 11p. 3 Charts. Wallace, W. (2004). The economic role of the audit in free and regulated markets: A look back and a look forward. Research in Accounting Regulation. Volume 17, Pages 267–298 106 Wallerstedt, E. (2001). The emergence of the Big Five in Sweden. European Accounting Review, Vol.10, No.4: 843-867. Watts, R.L. & Zimmerman, J.L. (1978). Towards a positive theory of the determination of Accounting standards. The Accounting Review, Vol.53, No.1: 112-134. Watts, R.L. and J. Zimmerman (1986). Positive Accounting Theory, Edgewood Cliffs, NJ: Prentice Hall. Wells J. (1997). Occupational Fraud and Abuse, Obsidian Publishing, Dexter, MI.. Wennberg, I (2004). Dags att avskaffa revisionsplikten för små företag? Balans 2/2004 Yeager, P. & Reed, G. (1998). On corporate persons and straw men: a reply to Herbert, Green and Larragoite. Criminology, 36. Zahra, S, Priem, R, & Rasheed, A (2007). Understanding the Causes and Effects of Top Management Fraud, Organizational Dynamics, 36, Ethics and Organizations Special Issue, s. 122-139 Öhman, P (2004). Revisorers perspektiv på revision, En fråga om att följa upptrampade stigar, Luleå Tekniska Universitet, kap 1-2, 5-7 107 Appendix 1 - Enkätbrev Bäste Företagare, Våra namn är Sandra och Zita, och vi är två studenter som studerar på civilekonomprogrammet vid Linnéuniversitetet i Växjö. Just nu skriver vi på vårt examensarbete som handlar om revisorns roll och konsekvenserna av den avskaffade revisionsplikten. Ert företag är ett av vårt slumpmässiga urval av de företag som omfattas av fri revision. Vi skulle nu behöva Er hjälp med att besvara några frågor som rör Ert företag och Er relation till revisionen. Vår korta enkätundersökning består av 41 frågor som är betydelsefulla för uppsatsens gång och därför vill vi gärna att ni besvarar dessa. Att besvara frågorna tar cirka fem minuter och respondenten samt företaget kommer att hållas anonyma i undersökningen. Inget företag kommer att nämnas i undersökningen, utan det är enbart vi som kommer att se Era svar. Upplever Ni någon fråga som svår, finns möjligheten att lämna svaret tomt och fortsätta på nästa fråga. Om så önskas kommer en kort sammanfattning utav resultatet av vår undersökning att skickas till Er. Vi ser gärna ett svar snarast möjligt, dock senast onsdagen den 21 april 2015. En länk till enkäten bifogas här:http://kwiksurveys.com/s.asp?sid=fk70jl59vpxw6br518328 Vid vidare frågor, vänligen kontakta oss via följande e-mailadress eller mobilnummer; Sandra Malm & Zita Kovacs Uppsatsens handledare: Anna Stafsudd Tack på förhand! 108 Appendix 2 - Enkät Tack för att Ni medverkar i vår undersökning. Vi vill ännu en gång upplysa om att alla svar kommer att hållas anonyma. 1) Ange företagets namn: Urval 2) Uppfyller Ert företag minst två av följande påståenden? - Högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning - Högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning (balansomslutning = summan av företagets totala tillgångar) - Högst 3 anställda Nej Ja Om Ni svarar NEJ på denna fråga ingår Ni inte i vår urvalsgrupp av företag som har möjlighet att välja bort revisorn. Därför behöver Ni inte besvara resterande frågor, men vi är ändå tacksamma om Ni fullföljer enkäten genom att skicka in den. Tack för Er medverkan! Om Er 3) Vilken eller vilka positioner i företaget har Ni som svarar på enkäten? (flera alternativ möjliga) Ägare Styrelseledamot VD Ekonomiansvarig Annat (fyll i nedan) Other: 4) Ålder: (ange år) 5) Kön: Man 109 Kvinna 6) Hur länge har Ni varit verksam i branschen? (ange år) 7) Vilken är Er högsta utbildningsnivå? Grundskola Gymnasie Eftergymnasial Annat: 8) Har Ni någon utbildning inom redovisning/revision? Nej Ja 9) Till vilken grad anser Ni Er... Inte Lite Delvis Mycket Väldigt Vet Förstår ej alls mycket ej påståendet ...vara eftertänksam och ta hänsyn till framtiden i Ert beslutsfattande ...uppskatta utmaningar i ditt arbete ...vara risktagande ...ha ett långsiktigt engagemang i företaget ...sätta andras behov framför mina egna Om företaget 10) När startades Ert företag? (ange år) 11) Hur stor var företagets omsättning det senaste räkenskapsåret? (ange tkr) 12) Hur stort var företagets resultat det senaste räkenskapsåret? (ange tkr) 13) Hur stora var företagets totala tillgångar vid det senaste räkenskapsåret? (ange tkr) 110 14) Hur många anställda har företaget? (ange antal) 15) Inom vilken bransch är Ert företag verksamt? Energi Material Industrivaror och industritjänster Sällanköpsvaror och sällanköpstjänster Dagligvaror Hälsovård Finans och fastighet Informationsteknik Telekomoperatör Kraftförsörjning 16) Ange mer specifikt vilken bransch företaget är verksamt i: 17) Hur många män respektive kvinnor finns det i företaget? (ange antal) Män: Kvinnor: Om VD:n Om Ni som svarar på enkäten är VD har nedanstående frågor redan besvarats ovan i avsnittet "Om Er". Vänligen gå vidare till fråga 24. 18) VD:ns ålder: (ange år) 19) Kön: Man Kvinna 111 20) Hur länge har VD:n varit verksam i branschen? (ange år) 21) Vilken är VD:ns högst utbildningsnivå? Grundskola Gymnasie Eftergymnasial Annan: 22) Har VD:n någon utbildning inom redovisning/revision? Nej Ja Om styrelsen 23) Hur många består företagets styrelse av? (ange antal) 24) Hur många av dessa är oberoende, d.v.s. inte har någon anknytning till företagets ägare eller företagsledning? (ange antal) 25) Hur ser könsfördelningen ut i styrelsen? (ange antal) Män: Kvinnor: Om ägarna 26) Hur många ägare finns det i företaget? (ange antal) 27) Hur stor andel av företaget äger den största ägaren? (ange procent) 28) Har denne någon ytterligare befattning inom företaget? Isåfall vilken/vilka? (fler alternativ möjliga) Styrelseledamot VD 112 Ekonomiansvarig Annan: (fyll i nedan) Other: 29) Om företaget består av fler ägare, hur stor andel av företaget äger den näst största ägaren? (ange procent) 30) Har denne någon ytterligare befattning inom företaget? Isåfall vilken/vilka? (fler alternativ möjliga) Styrelseledamot VD Ekonomiansvarig Annan: (fyll i nedan) Other: Om revisionen År 2010 togs revisionsplikten bort för mindre aktiebolag, vilket innebär att dessa inte längre behöver ha revisor. 31) Har Ert företag revisor? Nej Ja 32) Om Nej, varför har ni valt bort revisorn? 33) Om Nej, vilket räkenskapsår avskaffade Ni revisorn? 34) Om Ja, varför har ni valt att ha kvar revisorn? 35) Om Ja, sedan vilket räkenskapsår har Er nuvarande revisor reviderat Ert företag? 36) Vem/vilka är involverade i arbetet med företagets bokföring? (fler alternativ möjliga) 113 Ägare Styrelseledmot VD Ekonomiansvarig Skatteverket Redovisningskonsult Annan: (fyll i nedan) Other: 37) Vilka svårigheter anser Ni uppkomma med bokföringen? 38) Till vilken grad anser Ni att revisorn kan... Inte Lite Delvis Mycket Väldigt Vet Förstår ej alls mycket ej påståendet ...upptäcka felaktigheter i redovisningen ...bistå med kompetens ...öka förtroendet för företaget ...förhålla sig oberoende 39) Har Ni upplevt några konsekvenser utav avskaffandet av revisonsplikten? Isåfall vilka? 40) Önskar Ni ta del av resultatet av undersökningen? (ange isåfall er mailadress) 114 Sig. (2tailed) N Correlatio n Coefficient 115 Sig. (2tailed) N Correlatio n Coefficient N N Sig. (2tailed) VD_arbs a Correlatio m n Coefficient VD_im pul s Sig. (2tailed) Revis or_ft Correlatio g n Coefficient Sig. (2tailed) N Bokförings Correlatio brott n Coefficient N Sig. (2tailed) Skattebrott Correlatio n Coefficient Ekobrott 154 ,108 154 ,762 ,025 152 152 ,130 ,558 ,048 153 ,607 ,310 ,083 153 ,282 ,042 155 155 ,088 ,560 -,047 ,000 ,854 ** 154 ,099 ,134 152 ,420 ,066 153 ,359 ,075 155 1,000 155 -,047 155 155 1,000 155 ,000 ,854 ** ,560 ** 155 ,000 ,480 ** ,000 ,480 155 1,000 Ekobrott 152 ,057 ,155 150 ,872 ,013 153 1,000 153 ,359 ,075 153 ,607 ,042 153 ,282 ,088 152 ,006 ,221 ** 152 1,000 150 ,872 ,013 152 ,420 ,066 152 ,558 ,048 152 ,310 ,083 Bokförings Revis or_ft VD_im pul Skattebrott brott g s 154 1,000 152 ,006 ,221 ** 152 ,057 ,155 154 ,099 ,134 154 ,762 ,025 154 ,108 ,130 VD_arbs a m 152 ,000 ,420 ** 150 ,799 ,021 150 ,260 ,093 152 ,026 ,180 * 152 ,052 -,158 152 ,353 ,076 VD_ris kt 154 ,000 ,325 ** 152 ,001 ,278 ** 153 ,224 ,099 155 ,647 -,037 155 ,842 ,016 155 ,766 -,024 VD_långs 154 ,473 ,058 152 ,833 -,017 152 ,394 ,070 154 ,808 ,020 154 ,542 ,049 154 ,595 ,043 VD_okäns lig Korrelationsnalys modell 1 154 ,536 ,050 152 ,829 -,018 153 ,120 ,126 155 ,915 ,009 155 ,405 ,067 155 ,598 ,043 ROA 118 ,774 ,027 116 ,467 ,068 118 ,348 -,087 119 ,066 -,169 119 ,933 ,008 119 ,125 -,141 Brans ch 117 ,355 ,086 115 ,408 ,078 116 ,064 -,173 117 ,073 -,166 117 ,386 -,081 117 ,043 -,188 * VD_kön 116 ,002 -,285 ** 114 ,353 -,088 115 ,689 ,038 116 ,795 -,024 116 ,526 -,059 116 ,589 -,051 VD_erfare nhet 113 ,149 ,137 111 ,196 ,124 112 ,198 -,122 113 ,065 ,175 113 ,375 -,084 113 ,249 ,109 VD_utb 113 ,217 ,117 111 ,092 ,161 112 ,002 -,285 ** 113 ,371 -,085 113 ,625 ,047 113 ,596 -,050 143 ,547 -,051 141 ,000 -,290 ** 144 ,691 ,033 144 ,771 -,024 144 ,285 -,090 144 ,400 -,071 148 ,149 -,119 146 ,004 -,239 ** 148 ,533 ,052 149 ,462 -,061 149 ,840 -,017 149 ,458 -,061 Ägare_an VD_utb_e Styrels e_a del_s törs t k ndel_ober a Appendix 3 – Korrelationsanalys, Modell 1 116 N Sig. (2tailed) Correlatio n Coefficient Sig. (2tailed) N Correlatio n Coefficient VD_ålder Brans ch ROA N Sig. (2tailed) Correlatio n Coefficient Sig. (2tailed) N Correlatio n Coefficient N Sig. (2tailed) Correlatio n Coefficient Sig. (2tailed) N VD_okäns Correlatio lig n Coefficient VD_långs VD_ris kt 118 ,604 118 ,764 -,028 119 119 ,048 ,933 ,008 155 ,405 ,067 154 ,542 ,049 155 ,842 ,125 -,141 155 ,598 ,043 154 ,595 ,043 155 ,766 ,016 152 152 -,024 ,052 -,158 ,353 ,076 118 ,465 ,068 119 ,066 -,169 155 ,915 ,009 154 ,808 ,020 155 ,647 -,037 152 ,026 ,180 * 117 ,150 ,134 118 ,348 -,087 153 ,120 ,126 152 ,394 ,070 153 ,224 ,099 150 ,260 ,093 116 ,637 ,044 116 ,467 ,068 152 ,829 -,018 152 ,833 -,017 152 ,001 ,278 ** 150 ,799 ,021 118 ,190 -,121 118 ,774 ,027 154 ,536 ,050 154 ,473 ,058 154 ,000 ,325 ** 152 ,000 ,420 ** 117 ,008 -,246 ** 116 ,365 ,085 152 ,752 ,026 152 ,729 ,028 152 ,213 ,102 152 1,000 * 118 ,669 -,040 119 ,016 ,221 155 ,971 ,003 154 ,628 -,039 155 1,000 152 ,213 ,102 118 ,554 -,055 118 ,197 -,120 154 ,184 ,108 154 1,000 154 ,628 -,039 152 ,729 ,028 118 ,001 -,293 ** 119 ,167 -,128 155 1,000 154 ,184 ,108 155 ,971 ,003 152 ,752 ,026 90 ,252 ,122 119 1,000 119 ,167 -,128 118 ,197 -,120 119 ,016 ,221 * 116 ,365 ,085 117 ,438 -,072 89 ,657 -,048 117 ,090 ,158 117 ,167 -,129 117 ,142 ,137 116 ,282 -,101 116 ,000 ,469 ** 89 ,539 ,066 116 ,060 -,175 116 ,093 -,157 116 ,845 ,018 115 ,009 -,243 ** * 113 ,736 ,032 87 ,928 ,010 113 ,970 ,004 113 ,036 -,198 113 ,121 ,147 112 ,345 ,090 113 ,539 -,058 86 ,893 -,015 113 ,608 -,049 113 ,691 -,038 113 ,497 ,065 112 ,579 ,053 113 ,274 -,104 114 ,840 ,019 144 ,199 ,108 143 ,325 ,083 144 ,003 -,242 ** 141 ,577 ,047 114 ,762 -,029 116 ,864 ,016 149 ,932 ,007 148 ,591 -,045 149 ,146 -,120 146 ,590 -,045 117 Sig. (2tailed) N Correlatio n Coefficient Sig. (2tailed) N Correlatio n Coefficient Sig. (2tailed) N Ägare_an Correlatio del_störst n a Coefficient Sig. (2tailed) N Styrelse_a Correlatio ndel_ober n Coefficient Sig. (2tailed) N VD_utb_e Correlatio k n Coefficient VD_utb Sig. (2tailed) N VD_erfare Correlatio nhet n Coefficient VD_kön ,840 149 ,458 149 -,017 144 144 -,061 ,285 ,400 -,090 113 113 -,071 ,625 ,047 113 ,375 ,596 -,050 113 ,249 -,084 116 116 ,109 ,526 -,059 ,589 -,051 117 117 -,081 ,386 * ,043 -,188 149 ,462 -,061 144 ,771 -,024 113 ,371 -,085 113 ,065 ,175 116 ,795 -,024 117 ,073 -,166 148 ,533 ,052 144 ,691 ,033 112 ,002 -,285** 112 ,198 -,122 115 ,689 ,038 116 ,064 -,173 146 ,004 -,239** 141 ,000 -,290** 111 ,092 ,161 111 ,196 ,124 114 ,353 -,088 115 ,408 ,078 ** 148 ,149 -,119 143 ,547 -,051 113 ,217 ,117 113 ,149 ,137 116 ,002 -,285 117 ,355 ,086 ** 146 ,590 -,045 141 ,577 ,047 112 ,579 ,053 112 ,345 ,090 115 ,009 -,243 116 ,282 -,101 149 ,146 -,120 144 ,003 -,242** 113 ,497 ,065 113 ,121 ,147 116 ,845 ,018 117 ,142 ,137 148 ,591 -,045 143 ,325 ,083 113 ,691 -,038 113 ,036 -,198* 116 ,093 -,157 117 ,167 -,129 149 ,932 ,007 144 ,199 ,108 113 ,608 -,049 113 ,970 ,004 116 ,060 -,175 117 ,090 ,158 116 ,864 ,016 114 ,840 ,019 86 ,893 -,015 87 ,928 ,010 89 ,539 ,066 89 ,657 -,048 113 ,019 -,220* 112 ,618 -,048 112 ,272 ,105 112 ,387 ,083 115 ,239 -,111 117 1,000 112 ,336 ,092 111 ,433 -,075 113 ,062 -,176 113 ,790 -,025 116 1,000 115 ,239 -,111 109 ,011 -,244* 108 ,647 -,045 112 ,005 ,265** 113 1,000 113 ,790 -,025 112 ,387 ,083 109 ,795 ,025 108 ,495 -,066 113 1,000 112 ,005 ,265** 113 ,062 -,176 112 ,272 ,105 141 ,025 ,189* 144 1,000 108 ,495 -,066 108 ,647 -,045 111 ,433 -,075 112 ,618 -,048 * 149 1,000 141 ,025 ,189* 109 ,795 ,025 109 ,011 -,244* 112 ,336 ,092 113 ,019 -,220 Appendix 4 – Korrelationsanalys, Modell 2 Korrelationsanalys Modell 2 Bokförings Revisor_ft Inv_bok_ä Inv_bok_S Inv_bok_V Inv_bok_e Inv_bok_s Inv_bok_r Ekobrott Skattebrott brott g gare tyrelse D k kattev edkon Ekobrott Skattebrott Correlatio n Coefficient Sig. (2tailed) Correlatio n Coefficient Sig. (2tailed) Bokföringsbr Correlatio ott n Coefficient Revisor_ftg Sig. (2tailed) Correlatio n Coefficient Sig. (2tailed) Inv_bok_äga Correlatio re n Coefficient Sig. (2tailed) Inv_bok_Styr Correlatio else n Coefficient Sig. (2tailed) Inv_bok_VD Correlatio n Coefficient Inv_bok_ek Sig. (2tailed) Correlatio n Coefficient Sig. (2tailed) Inv_bok_ska Correlatio ttev n Coefficient Sig. (2tailed) Inv_bok_red Correlatio kon n Coefficient Sig. (2tailed) 1,000 ,479 ** ** ,088 ,151 ,172 * -,091 ,091 ,078 -,056 ,000 ,000 ,282 ,062 ,034 ,264 ,262 ,339 ,495 1,000 -,048 ,042 ,029 -,027 -,128 -,023 -,027 -,133 ,557 ,607 ,722 ,742 ,115 ,782 ,742 ,100 1,000 ,075 ,155 ,211 ** -,028 ,117 ,105 ,016 ,359 ,056 ,009 ,736 ,149 ,198 ,845 1,000 -,038 -,071 -,041 ,018 -,071 -,051 ,640 ,386 ,618 ,823 ,385 ,528 1,000 ,315 ** ,267 ** ,239 ** ,116 -,270 ** ,000 ,001 ,003 ,154 ,001 1,000 ,461 ** ,490 ** ,148 -,059 ,000 ,000 ,068 ,470 1,000 ,372 ** ,041 ,024 ,000 ,616 ,770 1,000 ,066 -,198 ,419 ,014 1,000 ,123 ,479 ** ,000 ,854 ,854** -,048 ,000 ,557 ,088 ,042 ,075 ,282 ,607 ,359 ,151 ,029 ,155 -,038 ,062 ,722 ,056 ,640 ,172 * -,027 ,211 ** -,071 ,315 ** ,034 ,742 ,009 ,386 ,000 -,091 -,128 -,028 -,041 ,267 ** ,461 ** ,264 ,115 ,736 ,618 ,001 ,000 ,091 -,023 ,117 ,018 ,262 ,782 ,149 ,823 ,003 ,000 ,000 ,078 -,027 ,105 -,071 ,116 ,148 ,041 ,066 ,339 ,742 ,198 ,385 ,154 ,068 ,616 ,419 -,056 -,133 ,016 -,051 -,270 ** -,059 ,024 -,198 * ,123 ,495 ,100 ,845 ,528 ,001 ,470 ,770 ,014 ,131 118 ,239 ** ,490 ** ,372 ** * ,131 1,000 Appendix 5 – Korrelationsanalys, Modell 3 Korrelationsanalys modell 3 Bokförings År_utan_r Inv_bok_ä Inv_bok_S Inv_bok_V Inv_bok_e Inv_bok_s Inv_bok_r Ekobrott Skattebrott brott ev gare tyrelse D k kattev edkon Ekobrott Skattebrott Correlatio n Coefficient Sig. (2tailed) Correlatio n Coefficient Sig. (2tailed) Bokföringsbr Correlatio ott n Coefficient Sig. (2tailed) År_utan_rev Correlatio n Coefficient Sig. (2tailed) Inv_bok_äga Correlatio re n Coefficient Sig. (2tailed) Inv_bok_Styr Correlatio else n Coefficient Sig. (2tailed) Inv_bok_VD Correlatio n Coefficient Inv_bok_ek Sig. (2tailed) Correlatio n Coefficient Sig. (2tailed) Inv_bok_ska Correlatio ttev n Coefficient Sig. (2tailed) Inv_bok_red Correlatio kon n Coefficient Sig. (2tailed) 1,000 ,479 ** ** -,030 ,182 ,000 ,000 ,749 1,000 -,048 ,479 ** ,000 ** -,084 ,144 ,090 -,107 ,053 ,007 ,373 ,128 ,341 ,256 -,015 0,000 ,003 -,126 ,009 -,031 -,109 ,611 ,876 1,000 ,974 ,183 ,921 ,741 ,249 1,000 -,026 ,207 * ,283 ** -,021 ,158 ,121 -,057 ,786 ,027 ,002 ,822 ,094 ,200 ,544 1,000 -,115 -,007 -,079 -,002 ,056 -,196 * ,222 ,940 ,402 ,980 ,556 ,037 1,000 ,331 ** ,193 * ,269 ** ,135 -,286 ** ,000 ,040 ,004 ,153 ,002 1,000 ,442 ** ,513 ** ,173 -,118 ,000 ,000 ,065 ,209 1,000 ,320 ** ,052 ,028 ,001 ,583 ,767 1,000 ,080 ,854 ,251 ,854** -,048 ,000 ,611 -,030 -,015 -,026 ,749 ,876 ,786 ,182 0,000 ,207* -,115 ,053 1,000 ,027 ,222 ,251** ,003 ,283 ** -,007 ,331 ** ,007 ,974 ,002 ,940 ,000 -,084 -,126 -,021 -,079 ,193 * ,442 ** ,373 ,183 ,822 ,402 ,040 ,000 ,144 ,009 ,158 -,002 ,128 ,921 ,094 ,980 ,004 ,000 ,001 ,090 -,031 ,121 ,056 ,135 ,173 ,052 ,080 ,341 ,741 ,200 ,556 ,153 ,065 ,583 ,399 -,107 -,109 -,057 -,196 * -,286 ** -,118 ,028 -,268 ** ,140 ,256 ,249 ,544 ,037 ,002 ,209 ,767 ,004 ,137 119 ,269 ** ,513 ** ,320 ** -,268 ** ,399 ,004 1,000 ,140 ,137 1,000 Appendix 6 – Korrelationsanalys, Modell 4 Korrelationsanalys modell 4 Bokförings Ekobrott Skattebrott brott Ekobrott Skattebrott Correlatio n Coefficient Sig. (2tailed) Correlatio n Coefficient Sig. (2tailed) Bokföringsbr Correlatio ott n Coefficient År med revisor Sig. (2tailed) Correlatio n Coefficient Sig. (2tailed) Inv_bok_äga Correlatio re n Coefficient Sig. (2tailed) Inv_bok_Styr Correlatio else n Coefficient Sig. (2tailed) Inv_bok_VD Correlatio n Coefficient Inv_bok_ek Sig. (2tailed) Correlatio n Coefficient Sig. (2tailed) Inv_bok_ska Correlatio ttev n Coefficient Sig. (2tailed) Inv_bok_red Correlatio kon n Coefficient Sig. (2tailed) 1,000 ,477 ** Inv_bok_ä Inv_bok_S Inv_bok_V Inv_bok_e Inv_bok_s Inv_bok_r gare tyrelse D k kattev edkon ** ,112 ,165 ,193 * -,094 ,095 ,072 -,059 ,000 ,000 ,196 ,056 ,024 ,275 ,270 ,408 ,497 1,000 -,054 ,056 ,032 -,025 -,135 -,025 -,030 -,141 ,531 ,516 ,708 ,775 ,118 ,775 ,726 ,101 1,000 ,093 ,168 ,234 ** -,027 ,123 ,099 ,017 ,280 ,051 ,006 ,757 ,154 ,250 ,840 1,000 -,019 -,036 ,044 ,057 -,076 -,056 ,825 ,679 ,611 ,509 ,379 ,520 1,000 ,286 ** ,233 ** ,252 ** ,124 -,278 ** ,001 ,006 ,003 ,149 ,001 1,000 ,421 ** ,524 ** ,162 -,083 ,000 ,000 ,059 ,339 1,000 ,355 ** ,045 -,020 ,000 ,603 ,819 1,000 ,069 ,477 ** År med revisor ,000 ,852 ,852** -,054 ,000 ,531 ,112 ,056 ,093 ,196 ,516 ,280 ,165 ,032 ,168 -,019 ,056 ,708 ,051 ,825 ,193 * -,025 ,234 ** -,036 ,286 ** ,024 ,775 ,006 ,679 ,001 -,094 -,135 -,027 ,044 ,233 ** ,421 ** ,275 ,118 ,757 ,611 ,006 ,000 ,095 -,025 ,123 ,057 ,270 ,775 ,154 ,509 ,003 ,000 ,000 ,072 -,030 ,099 -,076 ,124 ,162 ,045 ,069 ,408 ,726 ,250 ,379 ,149 ,059 ,603 ,426 -,059 -,141 ,017 -,056 -,278 ** -,083 -,020 -,280 ** ,131 ,497 ,101 ,840 ,520 ,001 ,339 ,819 ,001 ,130 120 ,252 ** ,524 ** ,355 ** -,280 ** ,426 ,001 1,000 ,131 ,130 1,000
