docKommunstyrelsens arbetsutskott 2015-02-10
download 
Report Transcription
Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-02-10
KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Kallelse/underrättelse Tid Tisdag 10 februari 2015 kl. 09:00 Plats Sammanträdesrummet, kommunkontoret Torsby Val av justerare Tid för justering Ärendelista Nr Inte offentliga ärenden Diarienr Föredragande Sid Verksamhetsredovisning - fritid KST 2015/51 Kicki Velander Kl.9 2 Svar på motion om att införa företagslots i Torsby kommun KST 2014/807 Thomas Stjerndorff Anna Öhgren Boden 3 Interregprojekt, Eco-INSIDE (Eco- Inre Skandinavien) KST 2015/75 Thomas Stjerndorff Olof Ljungberg 4 BID-projektet Scandinavium Heartland KST 2015/105 5 Rappmt, rekrytering av miljö- och byggchef KST 2014/498 Thomas Stjerndorff 6 Samverkan, Torsby kommun och Polisen KST 2015/99 Thomas Stjerndorff 24 7 Komplettering av de lokala ordningsföreskrifterna KST 2014/631 Thomas Stjerndorff 27 8 Remisser, tillämpning av EU:s varuförordning 2014 KST 2015/100 Thomas Stjerndorff 32 9 Bidrag till Dalby hembygdsförening KST 2015/60 Thomas Stjerndorff 40 10 Organisation och samarbete mellan Klarälvens vattenråd och Klarälvens vattenvårdsförbund KST 2014/976 Torbjörn Almroth 41 Il Information om miljömål och val av arbetsgrupp KST 2014/861 Torbjörn Almroth Tina Näslund 12 Positivt planbesked för delar av fastigheten Aspberget l :4 (8) m. fl. KST 2015/98 Torbjörn Almroth 48 13 Samråd enligt 6 kap 4§ miljöbalken, koncessionsansökan for markkabel i Långflon KST 2014/889 Torbjörn Almroth 51 14 Upprustning och skötsel av väg K-078, KST 2014/978 Mikael Löfvenholm 61 Kommunstyrelsens arbetsutskott Torsby kommun Besöksadress Nya Torget 8 685 80 Torsby 0560-160 66 sekr 5 15 [email protected] www.torsby.se TORSBY KOMMUN sid 2 Kommunstyrelsens arbetsutskott Kallelse/underrättelse Nr Inte offentliga ärenden Diarienr Föredragande 15 Finnskogscentrum (handlingar finns på sammanträdet) KST 2015/109 Angela Birnstein 16 Begäran om underhåll av hembygdsgården Halvarstugan i Båtstad KST 2015/76 Jan Esping 69 17 Remiss, funktionellt prioriterat vägnät KST 2015/95 Jan Esping 72 18 Försäljning av mark, Torsby 4:33 KST 2015/106 Jan Esping 94 19 Svar på motion om bilburen ungdom KST 2014/949 Jan Esping 96 20 Nämndmöten kvällstid KST 2015/72 Ann-Margreth Edberg 98 21 Framställan om ersättning för förlorad arbetsinkomst och förlorad semesterförmån KST 2015/108 22 Kallelse till årsmöte, Brottsförebyggande Centrum i Värmland KST 2015/50 Ann-Katrin Järåsen 102 23 Meddelanden KST 2015/11 Ann-Katrin Järåsen 104 Ann-Katrin Järåsen ordförande 100 Åsa Bugasdotter sekreterare Kontaktuppgifter tjänstemän Namn Titel E-post Telefon Anders Björck bitr. kommunchef/ HR-chef ekonomichef VD, TUAB administrativ chef teknisk chef fritidschef områdeschef näringslivschef kommunchef mi !j östrate g/energioch klimatrådgivare stadsarkitekt/milj öoch byggchef [email protected] 0560-160 86 angel a. birnstein@torsby. se anna.ohgren@torsby .se [email protected] j an. esping@tors by. se [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] tina.nasl und@tors by. se [email protected] 0560-160 28 0560-160 18 0560-160 10 0560-160 69 0560-166 90 0560-160 53 0560-160 12 0560-160 01 0560-162 02 0560-160 20 Angela Bimstein Anna Öhgren Boden Ann-Margret Edberg Jan Esping Kicki Velander Mikael Löfvenholm Olof Ljungberg Thomas Stjemdorff Tina Näslund Torbjörn Almroth Sid Datum 2014-12-09 Svar på motion om att införa företagslots i Torsby kommun KST 2014/807 Sammanfattning Moderaterna genom Gustav Olsson har lämnat en motion till kommunfullmäktige 2014-11-17, som lyder: "För Torsby kommun är företag och nyetableringar en förutsättning för tillväxt och utveckling. Då krävs det att dialogen och kommunikationen mellan kommunen och näringslivet är väl uppbyggd. I ett steg att förbättra kommunikationen mellan företagen och Torsby Kommun föreslår Moderaterna att det bör tillsättas en företagslots, som så många andra kommuner har gjort. Företagslotsen har huvudsakligen tre funktioner: 1. Information: Företagslotsen informerar företag om vad som krävs för få tillstånd, vilka blanketter och uppgifter som ska fyllas i, samt att hänvisa till rätt förvaltningar vid olika ärenden. 2. Samordning: Företagslotsen samordnar ansökningar och förmedlar information mellan förvaltningarna för att underlätta handläggningen. Företagen kan sedan med enkelhet vända sig till företagslotsen som har information om ärendet. 3. Beslut: Kommun ska snabbast möjligt fatta de beslut som krävs för att göra tillståndsärenden. Företagslotsen driver aktivt på för att föra fram ärendet till snabbt beslut. Som exempel kan kommunen tillse att ~änstemän har möjlighet att fatta beslut i tillståndsärenden utan politisk behandling. Med anledning av ovanstående föreslår Moderaterna: • Att Torsby Kommun tillsätter en företagslots, för att förbättra kommunikationen mellan kommunen och näringslivet. Thomas Sljerndorff kommunchef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunkansliet 685 80 Torsby 0560-160 01 direkt 0560-160 00 växel 0560-160 25 fax [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (4) Svar på motion angående företagslots i Torsby kommun Ansvariga för motionssvaret, med kontaktuppgifter Thomas Stjerndorff, kommunchef, [email protected] Anna Öhgren Boden, VD TUAB (Tors by Utveckling AB), [email protected] Utredningsmetod Tagit del av utredning kring företagsklimat från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, erfarenheter av tidigare projekt, utbildningar och insatser som Den företagsamma utvecklingen och Förenkla, helt enkelt, samt erfarenhetsutbyte med andra kommuners näringslivsorganisationer. Bakgrund Torsby kommuns näringslivs- och besöksnäringsarbete är organiserat på följande sätt för att möta företagens behov av stöd hjälp i olika avseenden. Torsby kommuns näringslivsbolag TUAB ansvarar för småföretag upp till sex anställda. Torsby kommun ansvarar för de större företagen genom näringslivschef samt kommunchef. Förhållandet avseende arbetsuppgifter mellan kommunens näringslivsfunktion och TUAB regleras av ett avtal som revideras årligen. Företagslots Företagslots är en funktion eller person med syfte att lotsa företagsärenden för att underlätta för företaget som kommer i kontakt med kommunen. Ibland är det en särskild person/er som har titeln faretagslots och ibland är det mer av ett arbetssätt som kommunens tjänstemän som möter företagen jobbar utifrån. När det gäller de funktioner som en företagslots har enligt motionen, så är det ett arbetssätt som TUAB har haft i många år, d.v.s. informera företag om vilka tillstånd som kvävs och hänvisa till rätt förvaltningar och tjänstemän etc (se TUAB:s verksamhetsplaner för 2011-2014). TUAB samordnar även information om ärendet med kunden i fokus, håller sig ajour och följer upp ärenden, även om företaget går vidare in i den kommunala förvaltningen, t ex om det gäller bygglov eller andra tillstånd. Det kan gälla såväl myndighetsutövning som exploatering m.m. Vad gäller de större företagen, som kommunen direkt ansvarar för, så har näringslivschefen samma funktion som beskrivits ovan. Begreppet lotsfunktion och vilka har en lotsfunktion idag? "Att inrätta så kalladeJatsfunktioner är något som har varit i ropet under ett antal år och av de svarande kommunerna anger två tredjedelar att de har en lotsfunktion idag. Det innebär i praktiken att 118 kommuner av de 178 som svarat på enkäten har en lotsfunktion" (F öretagsklimatet-kommunen gör skillnad, SKL 2009). 2 3 Av de kommuner som har en lotsfunktion är det absolut vanligast att näringslivschefen eller motsvarande är den som agerar lots, enligt SKL:s (Sveriges kommuner och Landsting) rapport. I Värmland är det endast Karlstad och Eda som har anställda personer som har titeln foretagslots. I t.ex. Sunne och Arvika jobbar de förvaltningsövergripande med företagsärenden och fungerar då som en "lotsgrupp", där samtliga tjänstemän som möter företag i sitt arbete fungerar som "lotsar". Sedan 2012 har Torsby kommun och TUAB ett liknande arbetssätt. Detta etablerades i samband med Torsby kommun och TUAB:s arbete med SKL:s utbildning Förenkla -helt enkelt. Vi har sedan ca två år tillbaka arbetat med denna metod i den s.k. Etableringsgruppen, där kommunchef, teknisk chef, miljö- och byggchef, näringslivschef och VD på TUAB deltar och går igenom aktuella ärenden. Kommunchefen är sammankallande till denna grupp. Informera om tillstånd När det gäller att informera om tillstånd så har den nya tekniken öppnat upp många bra möjligheter för företag idag som inte fanns tidigare. Nu finns t. ex. en bra webbtjänst på www.verksamt.se där ett företag lätt kan få svar på vilka tillstånd som krävs för dennes verksamhet och dessutom få en checklista för i vilken ordning tillstånden ska sökas och hos vem, vad som krävs etc. Vår erfarenhet är att en majoritet av våra nystartsärenden i dag redan har tagit reda på mycket innan de tar kontakt med oss eller kommunen via webben och framför allt via verksamt.se. Verksamt. se är en webbsida där myndigheterna Skatteverket, Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Patent- och regitreringsverket, Pensionsmyndigheten, SCB och Tullverket samverkar kring information till företagare. TUAB är en av Tillväxtverkets referensorganisation när det gäller utvecklingen av webbsidan verksamt.se. Dessa myndigheter ger även ut en broschyr Starta eget som finns hos oss att hämta gratis. En person eller ska alla vara lotsar? Ett företag bör behandlas som vilken annan kommunal kund som helst, och ska bemötas av samma serviceanda och professionalltet som en privatperson. Oavsett vilken tjänsteman eller politiker som kommunens kund möter, ska den personen kunna lotsa kunden rätt. Så här skriver SKL i sin rapport Företagsklimatet- kommunen gör skillnad, som är en enkät till samtliga av Sveriges kommundirektörer om kommunens tillgänglighet och service till företagen om just detta: "Att införa någon typ av lots eller flera lotsar tror vi kan vara en effektiv metod för att underlätta för företagare att få den hjälp och service som de behöver. Dock vill vi flagga för att det kan finnas en risk med att utse en eller ett antal personer som ska jobba med dessa frågor. Risken är att man överlåter allt för mycket ansvar på dessa personer och att man förbiser eller åsidosätter det faktum att hela den kommunala förvaltningen behöver ha en positiv attityd och vara serviceinriktade mot både medborgare och företagare. Det synsättet är nog den allra viktigaste framgångsfaktorn för ett bra företagsklimat Ett begrepp som förekommer allt oftare i sammanhanget och som ibland förespråkas är 'no wrong door', dvs. att alla ska kunna lotsa en företagare rätt i systemet (F öretagsklimatet-kommunen gör skillnad, SKL 2009). 3 Flera värmländska näringslivsfunktioner funderar nu på att köpa in en webbaserad lotsutbildning (www.lotsutbildning.se) med målgruppen samtliga ~änstemän och politiker som kommer i kontakt med företag i sitt arbete i en kommun. TUAB har provat en demoversion och gör den bedömningen utbildningen vore mycket värdefull att erbjuda både nyanställda samt övrig personal i kommunen. Sammanfattning Sammanfattningsvis så gör undertecknade den bedömningen att Torsby kommun har en ändamålsenlig organisation avseende näringsliv- och besöksnäringsarbete och att denna inte behöver utökas. Däremot anser vi att den framgångsfaktor som SKL pekar på, nämligen att arbeta för att hela den kommunala förvaltningen är serviceinriktad och har en positiv attityd mot både företagare, besökare och medborgare, är en betydelsefull byggsten för ett positivt företagsklirnat, vilket gör att företagare och kund lotsas rätt i systemet. Projektet "Den företagssamma kommunen" och "Förenkla- helt enkelt" samt värdskapsutbildningarna som bedrivits som kommunövergripande projekt med syfte att förstärka den positiva attityden och det professionella bemötandet har varit framgångsrika. Dock måste detta arbete vidmakthållas och ständigt vara aktuellt i den kommunala förvaltningen i mötet med näringslivet. Förslag till beslut Motionen avslås. Thomas S*rndorff, kommunchef /Anna Öhgren Boden, VD TUAB 4 ~S'T Z äl Per Eiritz UTKAST Nr 2 s7Jr~ ff/(/J 2014-12-17 \J; 4~~/}cli2_ J 6~ Projektförslag för ökad konkurrenskraft och ökad etableringsfrekvens hos små och medelstora företag Eco-INSIDE (Eco- Inre Skandinavien) Gränsöverskridande satsning inom näringslivsrelaterad verksamhet i områden rörande energi, miljö och bygg i Inre Skandinavien Program: lnterreg Sverige-Norge lnsatsområde: Små och medelstora företag Bakgrund och drivkrafter till projektet Klimat och Miljö Projektet ska arbeta för att stärka företagens och regionens konkurrenskraft genom ett gränsöverskridande samarbete inom energi-, bygg- och miljörelaterade områden. Med fokus på näringslivsutveckling och internationalisering ska projektet bidra till att de nationellt och internationellt uppsatta klimatmålen nås samt att näringslivet och främst de små och medelstora företagens konkurrenskraft stärks. Tillväxt och attraktionskraft Både den offentliga sektorn och privat personer i regionen Inre Skandinavien har under många decennier visat prov på att man vill ta ansvar för att utveckla ett mer hållbart samhälle. Detta gäller både att vi som region villleva mer "hållbart" men också att vi ser goda möjligheter att utveckla och saluföra varor och tjänster inom detta område som kan kommer andra till nytta och samtidigt bidrar till att skapa nya arbetstillfällen i vår region, Inre Skandinavien. Med all sannolikhet kommer den globala efterfrågan för dessa typer av varor och tjänster att öka drastiskt under kommande år. Detta för att få hejd på de stora klimatförändringar som annars kan bli en realitet. Inre Skandinavien har goda förutsättningar att bli en aktör att räkna med i detta sammanhang och det vore synd att inte ta vara på dessa möjligheter. Vision Med projektet vill Värmland, Dalarna, Akershus och Hedmark(kapa ett" Living lab" för Inre Skandinavien och bli en ännu starkare aktör, med fokus på hållbara energi-.J:h miljölösningar inom de områden som prioriters i projektet. Bärande nyckelbegrepp i detta sammanhang är bl a Tjänsteinnovationer, Forskning ~-ch Utveckling sam: B~sine~s Booster. \ Overgripande mall proJektet De övergripande målen i projektet är att i slutändan få befintliga företag att växa, att det skapas nya företag och att företag flyttar tillinre Skandinavien. Allt detta inom branscher och delar av branscher som 1 Per Eiritz 2014-12-17 UTKAST Nr 2 jobbar inom områden som bidrar till skapandet av ett mer hållbart samhälle. Delmål för detta kommer att finnas angivna i den slutliga projektansökan. Aktiviteter Projektet ska verka inom tre fokusområden; Solenergi och energisystem, hållbart byggande samt avfall/restprodukter. Projektets aktiviteter ska bidra till nya produkter och lösningar inom dessa områden som i sin tur leder till ökad energieffektivisering, ökad andel förnybar energi samt till ny kunskap och förändrade beteenden. Detta kommer bl a att uppnås genom att projektet skapar och underhåller samarbetsarenor som bidrar till interaktion mellan företag, intresseorganisationer och akademisk forskning. Även större företag kommer att delta då det har visat sig att de på ett påtagligt positivt sätt kan hjälpa små och medelstora företag att utvecklas. WP 1: Utveckla och testa nya produkter/tjänster inom solenergi, energisystem och energilagring Solenergi och Energisystem Kompetensutveckling inom solenergiområdet Utveckla solenergi och energisystem för landsbygd och jordbruk WP2: Skapandet av en gränsöverskridande innovationsplattform Hållbart byggande Åstadkomma att mer offentlig (kommunal} byggnation sker i trä Få offentligt byggande att bli en pådrivande faktor för utveckling av tjänster WP3: Skapa och lyfta fr9m affärskoncept som gör Inre Skandinavien unikt Avfall/Restprodukter Hållbar slam-och matavfallshantering Affärsutveckling/kommersialisering av restproduktflöden WP4: Projektledning/Överordnade aktiviteter Kommunikation/resultatspridning Horisontella kriterier Internationalisering Rapportering/mötesstruktur 2 Per Eiritz UTKAST Nr 2 2014-12-17 Avgränsningar och kopplingar till andra projekt Projektet kommer att utnyttja resultat från tidigare projekt såsom FEM och SITE. En skillnad från tidigare FEM-projekt är dock att detta projekt är mer avgränsat gällande antal" Arbetspakker" och i detta projekt har en betydligt större fokus lagts på näringslivutveckling. Projektet kommer naturligtvis att samarbeta och dra nytta av andra projekt som är inriktade på hållbar samhällsutveckling när det klargörs vilka dessa projekt är för nästa programperiod. Preliminär budget och finansiering Svensk finansieringsplan (TSEK} 2015 2016 2017 2018 Totalt Region Dalarna 250 500 500 250 1500 Region Värmland 350 700 700 350 2100 Arvika kommun 500 1000 1000 500 3 000 Övriga Värmlänska kommuner 50 100 100 50 300 Indirekt finansiering med tid 25 50 50 25 150 1175 2350 2 350 1175 7 050 lnterregmedel (50%) 14100 TOTALT: Anmärkning: Inga belopp är ännu förankrade och bekräftade av finansiärerna Norsk finansieringsplan ( TNOK} 2015 2016 2017 2018 Totalt Akershus fylkeskommun 250 500 500 250 1500 Hedmarks fylkeskommun 350 700 700 350 2100 Övrig norsk finansiering inkl tid 650 1300 1300 650 3 900 lnterregmedel (35%) 437 875 875 438 2 625 10125 TOTALT: Anmärkning: Inga belopp är ännu bekräftade av finansiärerna 3 Per Eiritz UTKAST Nr 2 2014-12-17 Projektorganisation Projektägarskap Sverige: Arvika kommun Projektägarskap Norge: Kunnskapsbyen Lilleström Huvudprojektägare: Kunnskapsbyen Lilleström Svensk projektledning: Arvika kommun och stiftelsen Teknikdalen Norsk projektledning: Kunnskapsbyen Lilleström och Tretorget Huvudsakliga samarbetspartners Fylkeskommunerna i Hedmark och Akershus Glava Energy Center/Solklyngen Kommuner i berörda län och fylken Företag och organisationer i byggbranschen Region Dalarna Företag i solelbranschen Region Värmland Företag i övriga energibranscher Kunnskapsbyen Lilleström Universitet och Högskolor Tretorget Intresseorganisationer Stiftelsen Teknikdalen Företag och organisationer i avfall/restproduktbranschen Energiråd lnnlandet 4 9 Sida ANSÖKAN om projektmedel Blankettanvisning Skickas till: Se information på Region Värmlands hemsida, sidan för Regionala projektmedeL Läs först Riktlinjer för Region Värmlands projektfinansiering. Instruktioner finns till vänster om vissa rubriker. Region Värmland Box 1022 651 15 Karlstad Sökt belopp 1(5) Projektperiod 2. 100 t k kr 2015-07-01 _ 2018-06-30 Organisation Namn Organisationsnummer Arvika kommun 212000-1892 Postadress Kontaktperson stargatan 20 Anna Wikstrand 0570-81600 Postnummer och -ort E-postadress Mobil 671 81 ARVIKA Plusgiro Telefon [email protected] \Bankgiro Bg:334-7051 Projektbeskrivning Hemsida www.arvika.se OBS: Fördjupad projektbeskrivning som följer ansökans struktur ska bifogas! Syfte EcoiNSIDE ska arbeta för att stärka företagens och regionens konkurrenskraft genom ett gränsöverskridande samarbete inom energi-, bygg- och miljörelaterade områden. Med fokus på näringslivsutveckling och internationalisering ska projektet bidra till att de nationellt och internationellt uppsatta klimatmålen nås samt att näringslivet och främst de små och medelstora företagens konkurrenskraft stärks. Mål De övergripande målen i projektet är att få befintliga företag att växa, att det skapas nya företag och att företag flyttar till Inre Skandinavien. Allt detta inom branscher och delar av branscher som jobbar inom områden som bidrar till skapandet av ett mer hållbart samhälle. Bakgrund, skäl till projektet och historik EcoiNSIDE är ett projekt där huvudfinansieringen söks från lnterregprogrammet SveNor 2014-2020. Med projektet vill Värmland, Dalarna, Akershus och Hedmark skapa ett" Living lab" för Inre Skandinavien och bli en ännu starkare aktör, med fokus på hållbara energi- och miljölösningar inom de områden som prioriters i projektet. Bärande nyckelbegrepp i detta sammanhang är bl a Tjänsteinnovationer, Forskning och Utveckling samt Business Booster. EcoiNSIDE bygger på de tidigare lnterregprojekten FEM1, FEM2 och FEM2020. Dessa projekt har varit inriktade på "grön näringslivsutveckling" och enligt den utvärdering som har gjorts har dessa projekt ansetts som mycket lyckade. l projektet EcoiNSIDE kommer man att fokusera på i enbart tre insattsområden inom "de gröna näringarna". Mer fokus kommer också att läggas på att få de involverade företagen och aktörerna i högregrad lägger fokus på aktiviteter som inbegriper innovation och forskning/utveckling Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box 1022 651 15 KARLSTAD Besöksadress Lagergrens gata 2 Telefon 054-701 10 00 vx Fax 054-70110 01 E-post [email protected] Webbplats www.regionvarmland.se Orgnr 222000-1362 Bankgiro 5344-2984 PlusGiro 437 33 98-9 lo REGION VÄRMLAND 2 p roje . ktb es k. nvnmg fo rts Projektinnehåll De tre insattsområdena som projektet i huvudsak kommer att arbeta med är; Solenergi och energisystem, Hållbart b) restprodukter. Projektets aktiviteter ska bidra till nya produkter och lösningar inom dessa områden som i sin tur leder till ökad energieffektivisering, ökad andel förnybar energi samt till ny kunskap och förändrade beteenden. Detta kommer bl a att uppnås genom att projektet skapar och underhåller samarbets~.renor som bidrar till interaktion mellan företag, intresseorganisationer och akademisk forskning. Aven större företag kommer att delta då det har visat sig att de på ett påtagligt positivt sätt kan hjälpa små och medelstora företag att utvecklas. Projektet kommer att delas upp i fyra Arbeitspakker och dessa med underrubriker är WP1: Solenergi och Energisystem Utveckla och testa nya produkter/tjänster, kompetensutveckling, Utveckla system för landsbygd/lantbruk WP2: Hållbart Byggande Skapa en gränsöverskridande innovationsplattform, Mer offentlig byggnation i trä, Tjänsteutveckling WP3: Avfall/Restprodukthantering Showroom for the resource revolution, Hållbar slam-och matavfallshantering WP 4: Överordnade Aktiviteter Kommunikation/Resultatsoridnina/Horisontella kriterier/lnternationaliser Ingående parter och l eller samarbetsparter Ansökan görs av Arvika kommun i Partnerskap med stiftelsen Teknikdalen i Dalarna samt Karlstads universitet Ingående kommuner l Värmland ingårArvika kommun, Karlstads kommun, Säffle kommun och Torsby kommun Målgrupp Näringsliv, Utbildning- och Forskningsinstanser, övriga samhällsaktörer Anknytningar/kopplingar till andra projektlinsatser Se sid xx i projektbeskrivningen Horisontella mål Hur arbetar projektet med de horisontella målen? Läs mer>> Jämställdhet l projektet har vi liksom i de tidigare FEM-projekten som mål att stödja kvinnor som arbetar i branschen samt kvinnliga examensarbetare. Dessutom vill vi lyfta fram kvinnliga förebilder vid seminarier och andra utåtriktade aktiviteter. Projektet avser att arbeta med jämställdhetsaspekter i genomförande av aktiviteter och arrangemang. Det innebär att en jämn fördelning av män respektive kvinnor som blir delaktiga i projekt, föredragshållare vid seminariearrangemang, jämn könsfördelning och åldersfördelning i styrgrupp o s v kommer att eftersträvas. Information, marknadsföringoch rekrytering av företag till de olika aktiviteterna kommer att utgå från ett jämställdhetsperspektiv. Dock är projektets påverkan på jämställdhet inom målgruppen begränsad. Integration Den omstrukturering som kommer att ske inom energibranschen och den tillväxt som med all sannolikhet kommer att ske inom den sk cleantech-branschen gör att möjligheter skapas för nya grupper, som idag står utanför arbetsmarknaden, att slå sig in och etablera sig. Detta både i form av företagsetableringar och som anställd arbetskraft. l de tidigare FEM-projekten har vi sett att många icke-nordiska invandrare har unika språkkunskaper och kontakter i sina ursprungsländer som kan komma väl till pass för att stärka både enskilda företag men också vår region, Inre Skandinavien, som helhet. Miljö Eftersom projektets tyngdpunkt kommer att ligga inom området Solenergi/Energisystem, Hållbart Byggande och Avfall/Restprodukthantering så kommer de flesta av projektets positiva miljöpåverkande resultat att återfinnas i resultaten från dessa insatsområden. Därtill kommer projektet att i stort bidra till ett ökat utnyttjande av förnybar energi och att all energi utnyttjas effektivare. Detta leder i sin tur till en minskad miljö påverkan. Projektet ska sprida implementeringen av resultaten utanför sin omedelbara närhet. Bland annat gäller det genom de nätverk och projekt som parterna är involverade i, både nationellt och internationellt Il 3 REGION VÄRMLAND Prioriterade områden och åtgärder Läs mer>> Prioriterade områden Livskvalitet för alla Åtgärder Attraktiv livsmiljö Motivera val av prioriterade områden och åtgärder Både den offentliga sektorn och privat personer i regionen Inre Skandinavien har under många decennier visat prov på att man vill ta ansvar för att utveckla ett mer hållbart samhälle. Detta gäller både att vi som region villleva mer "hållbart" men också att vi ser goda möjligheter att utveckla och saluföra varor och tjänster inom detta område som kan kommer andra till nytta och samtidigt bidrar till att skapa nya arbetstillfällen i vår region, Inre Skandinavien. Med all sannolikhet kommer den globala efterfrågan för dessa typer av varor och tjänster att öka drastiskt under kommande år. har goda förutsättningar att bli en aktör att räkna med i detta sammanhang och det vore synd att inte ta vara på. Med tanke på den starka globala tillväxt som solenergi upplever och de unika forskningsresurser och företag som finns i denna bransch i Inre Skandinavien så är bedömningen att EcoiNSIDE är ett projekt som på ett kraftfullt sätt kan stärka konkurrenskraften för regionens företag i denna bransch dessa möjligheter. Hållbart byggande och då speciellt träbaserat byggande, är något som vår region, Inre Skandinavien länge har varit framstående på. Dessa fördelar måste tas tillvara på och vidarutvecklas. Med EcoiNSIDEprojektet får vi till en kraftfull läns/fylkesövergripande samverkan som vi tror kommer branschen tillgodo. Insatsområdet Avfall/Restprodukthantering är ett område där regionen historiskt kanske inte har varit speciellt starka. Området har dock en stor potential. Det finns mycket att göra på det regionala planet men också globalt för företag och organisationer som vill arbeta med dessa frågor internationellt. Indikatorer Övriga förväntade resultat av projektet Projektet förväntas också leda till att samarbetet mellam näringsliv och akademi stärks samt att fler samarbetsformer med intenationella partners skapas och att de befintliga fördjupas. För Värmlands del är också förhoppningen att solenergi forskningen på Karlstads universitet utvecklas positivt och att Glava Energy Center forsätter att utvecklas mot en internationellt ansedd test- och utvecklingsarena för förnybar energi och dit hörande system. För hållbart byggande gäller för Värmland att aktiviterna på Karlstads universitet stärk och att Nätverket för Hållbart Byggande i Värmland formellt formaliseras och utvecklas positivt. En förhoppning med Eco-INSIDE är också att ett intimare samarbete kan komma till stånd mellan nya produkter/företag som kommer fram pga av projektet och Innovation Park i Karlstad. Goda förutsättningar bedöms finns för ett sådant samarbete speciellt ur perspektivet att vikten av tjänsteinnovationer tycks bli allt viktigare. 4 REGION VÄRMLAND Beskriv hur proiektet skall följas upp och utvärderas och hur projektets resultat skall spridas Genom EcoiNSIDE-projektet kommer det att ske ett aktivt arbete med att sprida projektresultaten till berörda aktörer inom både den privata och offentliga sektorn. resultaten kommer att spridas genom konferenser/seminarier, media, hemsidor och vid möten med olika intressenter på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Projektets finansiärer kommer att få ta del av resultaten via en slutrapport som även kommer att presenteras på projektparternas hemsidor samt på projektets hemsida. Förväntad verksamhet efter projekttiden En förväntad effekt som vi hoppas på med EcoiNSIDE-projekt är att det gränsöverskridande arbetet som projektet planerar att genomföra inom de tre insatsområdena får till effekt att Värmland och Dalarna stärker sin nationella identitet som varande ett centrum för solenergi, hållbart byggande och avfall/ restprodukthantering i Sverige. Samma sak gäller naturligtvis på den norska sidan. Denna effekt är icke försumbar finasiering utöver lnterreg-medel för de områden som vi bedöms vara duktiga på. Till de 6 år som vi har jobbat samman med våra parterners i Dalarna och Norge så kommer detta projekt förhoppningsvis att innebära ytterligare 3 års samarbete. Allt detta samarbete bidrar till att bygga ett mycket starkt nä1 parterna emellan inom områden och branscher som rör hållbar samhällsbyggnad vilket är tilllångsiktigt gagn för alla berörda parter. Det är också en förhoppning att EcoiNSIDE-projketet skall skapa bestående goda effekter för de företag och andra aktörer som är aktiva inom energi- bygg- och miljörelaterade områden Redovisning av projektets budget lämnas på sidan 5 Underskrift av behörig firmatecknare Ort och datum Namnteckning Namnförtydligande Underskrift av projektledare/kontaktperson Ortoch datum Namnteckning Jag medger samtidigt att mina personuppgifter får registreras för diarium, handläggning och publicering i tryck såväl som på Internet. Namnförtydligande 5 REGION VÄRMLAND Budget KOSTNADSBUDGET Ar1 Ar3 Ar2 Totalt Faktiska kostnader Egen personal Extern personal Lokalkostnad Resor Material övrigt Summa faktiska kostnader o o o o o o o o o o o o o o o o o o Totalt Direktfinansierade kostnader Egen tid Ideellt arbete Summa direktfinansierade kostnader o o o o o o o o o o SUMMA KOSTNADER o o o o FINANSIERINGSBUDGET Totalt Kontanta medel Region Värmland Summa kontanta medel o o o o o o o o o o o o o o o Totalt Direktfinansiering Egen tid Ideellt arbete Summa direktfinansiering o o o o o o o o o SUMMA FINANSIERING o o o o Summa kostnader och finansiering i balans ,{ff z0/97.[: {} (}) Per Eiritz/Sara Skärhem 2o15o1os/J/ Svensk budget för EcoiNSIDE, Bilaga till ansökan om medfinansiering från Region Värmland 2015 2016 2017 2018 Totalt Egen personal 1133 2265 2265 1134 6797 Externa kostnader 1290 2575 2575 1290 7730 Investeringar/Material 100 300 350 80 830 Resor 100 200 250 130 680 Övrigt 300 650 650 313 1913 2923 5990 6090 2947 17950 200 375 375 200 1150 3123 6365 6465 3147 19100 Region Värmland 350 700 700 350 2100 Region Dalarna 450 900 900 450 2700 Arvika kommun (muntligt OK) 500 1000 1000 500 3000 100 100 50 300 KOSTNADSBUDGET Faktiska kostnader Summa faktiska kostnader Direktfinansierade kostnader, Egen tid SUMMA KOSTNADER FINANSIERINGSBUDGET Kontanta medel Karlstad, Säffle, Torsby kommun (obekräft) 50 Malung-Sälen kommun (muntligt OK) 25 50 50 25 150 Älvdalen kommun (obekräftat) 25 50 50 25 150 EU-finansiering från lnterregprogrammet 1590 3185 3185 1590 9550 2990 5985 5985 2990 17950 Summa kontanta medel Direkfinansiering, Egen tid 200 375 375 200 1150 SUMMA FINANSIERING 3190 6360 6360 3190 19100 Datum Diarienummer 2015-02-02 KST2015/ BIO-projektet Scandinavian Heartland Torsby kommun har blivit erbjuden att delta Bill-projektet" Scandinavian Heartland". Projektet är ett Intenegprojekt avseende BID (business improvement district) och är ett samarbete mellan Länsstyrelserna i Dalarna och Värmland, Hedmarks Fylke samt kommuner från respektive region. De aktuella kommunerna från Värmland är Torsby, Filipstad, Eda och Sunne, och det är även dessa kommuner som genomfört den förstudie som ligger till grund för att delta i rubricerade projekt. För Värmland som bara vill delta i Bill gäller följande: Länsstyrelsen föreslås lägga 200 000 kronor i arbetstimmar under projekttiden. Genom att vara medfinansiär i projektet får man möjlighet att delta i projektaktiviteter, studieresor, utbildingar, coachningar, framtagning av material m.m. som avser alla projektets aktiviteter. En summa motsvarande 200 000 kronor från projektbudgeten kan användas för att genomföra Bill-aktiviteter i Värmland. Kommunernas andel uppgår till max. 200 000 kronor i arbete samt 250 000 kronor i kontanta medel fördelat på tre år. Dessa medel uppväxlas till en projektledare på halvtid per kommun under tre år. Förslag till beslut l. Torsby kommun deltar i ovanstående projekt med 200 000 kronor i tid och 250 000 kronor i kontanta medel fördelat på tre år. 2. Finansiering sker genom konto för ED-projekt. Thomas S*rndorff Thomas Stjerndorff kommunchef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunkansliet 685 80 Torsby 0560-160 01 direkt 0560-160 00 växel 0560-160 25 fax thomas.stjerndorff [email protected] www.torsby.se Sida 1 (1) /6 Asa Hugosdotter Från: Skickat: Till: Ämne: Bifogade filer: Thomas Stjerndorff den 2 februari 2015 15:49 Asa Hugosdotter VB: Scandinavian Heartland-Business lmprovement 141217_ SH-Businessl mprovement_projektskiss.docx Hej! detta ska vara med som bilaga till BID/TS Från: Bönström Ingela [[email protected]] skickat: den 2 februari 2015 14:54 Till: Anna-Lena Carlsson; Thomas Stjerndorff Kopia: 'Stefan Johannesen' ([email protected]); Anne-Louise Izindre ([email protected]); [email protected] Ämne: VB: Scandinavian Heartland - Business Improvement Hej! Detta är det senaste jag fått från Jakob Ebner i Dalarna. Det är skissen på projektet och i budgeten står inte Värmland med, eftersom vi inte är klara än. Ring Jakob så det är helt klart vad som menas. Vi hörs Inge la Från: Ebner Jakob Skickat: den 28 januari 2015 10:30 Till: Wikström Christina; Bönström Ingela Ämne: VB: Scandinavian Heartland - Business Improvement Hej och tack för igår! Enligt överenskommelse skickar jag några rader om projektet. Bifogad den senaste kortversion av projektansökan. Projektet handlar om att sprida och implementera metoder som gör våra företag och kommuner mer innovativa. Detta gör vi genom att nyttja nya metoder på var sida gränsen, utbyta metoder över gränsen och bruka forsknings och utvecklingsmiljöer för att hjälpa näringsliv och kommuner att skapa innovationer. Generellt gäller följande: För att delta i projektet ska kommunen lägga 200.000 kronor i arbetstimmar. OH-kostnader får inge ingå i beräkning av timlönen. Arbetstimmarna fördelas på tre år och antalet kan variera från år till år. Genom att vara medfinansiär i projektet får man möjlighet att delta i projektaktiviteter, studieresor, utbildningar, coachningar, framtagning av material m.m. Projektet kommer att försöka att alla deltagande kommuner får en rättvis "tilldelning" av projektaktiviteter. Om kommunen vill delta i ett djupare samarbete inom området BID erbjuder projektet att finansiera halva kostnaden för en ElD-projektledare dock max 250.000 kronor. Kommunen behöver då medfinansiera med ett motsvarande belopp. Min bedömning är att detta belopp räcker till en anställning på halvtid under l, 5 år. Mindre medfinansiering ger kmia arbetsinsatser. IDalama har just nu Ludvika, Vansbro, Rättvik, Mora, Orsa och Älvdalen tackatja till att vara med i projektet och ärenden behandlas i KS .. Jag väntar på besked från Malung, Gagnef, Leksand och Värmland. Övriga kommuner har inte tillfrågats att vara med. För Vätmland som bara vill delta i BID gäller följande: LÄnsstyrelsen Värmland lägger 200.000 kronor i arbetstimmar. 1 Genom att vara medfinansiär i projektet får man möjlighet att delta i projektaktiviteter, studieresor, utbildningar, coachningar, framtagning av material m.m. som avser alla projektets aktiviteter. En summa motsvarande 200.000 kronor från projketbudget kan användas för att genomföra BID-aktiviteter i Vätmland. Detta kommer vi överens om i ett avtal som skrivs när projektet är godkänt. l~ Om enskilda kommuner vill delta i ett djupare samarbete inom området BID ska kommunen medfinansiera med l 00.000 i arbete. Dessutöver erbjuder projektet att finansiera halva kostnaden för en B ID-projektledare dock min l 00.000 och max 250.000 kronor. Kommunen behöver då medfinansiera med ett motsvarande belopp. Om flera kommuner är intresserad får man komma överens om att dela på 250.000. Min bedömning är att detta belopp räcker till en anställning på halvtid under l, 5 år. Två kommuner kan dela på en tjänst. Jag behöver en medfinansieringsintyg från intresserade kommuner senast i mitten av februari. Den 20/2 ska ansökan lämnas in. Hör av er om ni behöver veta mer. Hälsningar Jakob Jakob Ebner Projektledare/Project Manager Länsstyrelsen Dalarna 791 84 Falun Telefon direkt: 010-225 03 72 2 /g ~~ SCANDINAVIAN HEARTLAN[/ INTERREG lANSSTYREl.SEN . DALARNAS lAN Länsstyrelsen Dalarna H 11-lOI'fl'IKA 1J\10KEN h-'t~tU:..1.tefioo.JUuf\tdJtn!11i"-,J<'tl Jakob Ebner Direktnr. +46 1O 22 50 372 Mobilnr. +46 70 677 18 79 [email protected] Projektskiss: Scandinavian Heartland - Business improvement Projektide Scandinavian Heartland är ett samarbete mellan Fjellregionen i Norge och Dalarna i Sverige för att öka sysselsättningen och inflyttning i Heartland regionen. Projektet «Scandinavian Heartland-Business lmprovement» stöttar företag och kommuner att skapa innovationer och flerkulturell värdeskapandet genom att utveckla och nyttja gränsregionala samlade resurser. Metoderna som används i projektet har utvecklats under de senaste åren i antingen Sverige eller Norge, har passerat pilotstadiet, varit framgångsrika men inte nådd spridning i projektområdet. Projektetet är uppdelat i arbetspaket och som genomförs av befintliga näringslivsaktörer och forskningsinstitutioner. Därmed finns en goda förutsättningar att använda metoder kommer att utvecklas vidare efter projektets slut. Vem riktar sig proje]\tet till? Målgruppen är: • Företag inom tillverknings- och upplevelseindustrin • Fastighetsägare, köpmän och företagare med utländsk bakgrund • Kommuner, forsknings- och utvecklingsorganisationer. När ska projektet genmmföras? 1 juni 2015-31 dec 2018 Vilket är det geografiska verksamhetsområdet? Verksamheten kommer att koncentreras till Fjellregionen, inkl. Engerdal i Norge och norrda delen av Dalarna i Sverige. Även kommuner från resten av Hedmarks Fylke och från södra delen av Dalarna och från Värmland kommer att få möjlighet att ansluta sig till projektet om intresse finns. Vad ska göras och uppnås? Långsiktiga mål: På lång sikt ska insatsen stärker konkurrenskraft och innovationsklimatet hos företag i Dalarna och Fjellregionen och stärka banden mellan forsknings-och kunskapsmiljöer i Dalarna, Hedmark och Trondheim. Länsstyrelsen Dalarna Telefon 023-810 00 Webb www.lansstyrelsen.se/dalarna Plusgiro 6 88 19-2 Postadress 791 84 FALUN Fax 023-813 86 E-post [email protected] Bankgiro 5050-5858 Besöksadress Asgatan 38 Orgnr. 202100-2429 /7 2 SCANDINAVIAN HEARTLA Resultatmål: Aktivitet 1 ~------- kräddarsydd assproduktion Partnerskap för kunskapsöverföring (KTP) Bl D- Business lm provment Distrikt Utförare Resultat Rörasregionen Näringshage, IUC-Dalarna Mentor: SINTEF 6 företag testar och blir multiplikatorer l gränsregional samarbete mellan forsknings-och utvecklingsinstitutioner är igång 3 gränsregionala företagssamlingar Högskolan Dalarna, Högskolan Hedmark, Högskolan Trondheim Senter för vuxenlåring i Fjellregionen Mentor: Högskolan Dalarna Utveckling av KTP-metod för personer med utländsk bakgrund Etablering av KTP-metoden i Fjellregionen är igång 6 företag testar och blir multiplikatorer 3 gränsregionala företagssamlingar l gränsregional samarbete mellan forsknings-och utvecklingsinstitutioner har startats ----,,-------------·BIO-grupper, kommuner Mentor: BID-Scotland, BID-Sweden , ' 8 kommuner genomför pre-B ID processer 2 formella BIO-samarbeten etablerade 2 regionala BIO-centra etablerade 2 gränsregionala workshop/resor genomförda ,-- Flerkulturell verdiskapning Dialogvid upphandling Next Generation -·-··----- Övergripande projektsamordning l Science Park Falun Borlänge, Länsstyrelsen Dalarna, Senter för vuxenlåring Högskolan Dalarna, Östlandstorsk 2 centra för flerkulturell verdiskapning är igång 30 företagare med utländsk bakgrund deltar i utvecklingssprocesser 6 kommuner arbetar med support av livsstilsföretag 2 gränsregionala livsstilsmässor Upphandling Fjellregionen, Upphandlingsdialog Dalarna Mentor: Nat program för leverantörsutveckling, Metod för tidig dialog vid upphandling testat på 5 upphandlingar i Dalarna och Fjellregionen l gränsregional organisationsamarbete etablerat 2 gränsregionala workshop l gränsregional leverantörsmässa Regionrådet Fjellregionen, Länsstyrelsen Dalarna, deltagande organisationer Regionrådet Fjellregionen, Länsstyrelsen Dalarna, 6 nya metoder värderas för framtida implementering l gränsregional innovationsseminarium tillsammans med andra projekt i lnterreg-programområdet l nätverk av intressenter finns c Projektet kommuniceras av utförarorgan isationer ~40 artiklar i regionala/nationella media l,; 8 nyhetsbrev k 50 presentationer på interna/externa event ' l utvärdering av genomförda metoder Projektplanering och projektkoordination Projektredovisning Ekonomiadministration Informationstjänst Beskrivning av al{tiviteterna: 1: skräddarsydd massproduktion: {Customized massproduction) SCANDINAVIAN HEARTLA 3 Forsknings och utvecklingsinstitutet SINTEF har under de senaste åren arbetat inom projektet ARMSmed att utveckla fremtidens norske vareproduserende industri gjennom å profesjonalisere evnen til å fremstille individuelt spesifiserte produkter til et stort anta Il kunder. En bedrifts-la b har etablerats i Röras där forretningsstrategien "Masseprodusert Skredders0m" (MSS) tilpasses norske forhold, og ekstreme terdigheter utvikles i 4 partnerbedriftene. Pilotprojektet, finansierat bl.a. av Forskningsrådet, avslutas höst 2015 och har varit så framgångsrik i att kundanpassa produktionen att man vill göra Röras till centrum för customized massproduktion i Norge. Läs mer på http://cityindustrial.no/ l Dalarna är IUC-Dalarna (Industriell Utvecklings Center Dalarna) intresserad av att nyttja metoden i sitt arbete med företagen. Inom projektet vill vi implementera metoden i Dalarna och bygga upp en mentor- och coachsystem i Fjellregionen för att kunna nå fler företag. SINTE F kommer att bistå med expertkunskap och övervaka och utvärdera processen. Insatsen ska genomföras av Rörasregionen Näringshage och UIC-Dalarna som implementerar metoden i 6 medlemsföretag, bygger upp ett regionalt coachningssystem som kan erbjuda sina tjänster i regionen, utbyter erfarenheter med varandra och anordna regionala och gränsregionala inspirationsseminarier för att göra metoden känd bland fler företag. Nyttjande av KTP-systemet (se nedan) i implementeringen kommer att undersökas och om möjligt testas. Länsstyrelsen Dalarna (Näringslivsenhet) och kommunernas näringslivsutveckla re medverkar i utvecklingsarbetet, sprider metoden i sina dagliga kontakter med företagen och lär sig mer om hur upplevelser spelar en allt viktigare roll i produktion av varor och tjänster. Gurun inom ämnet, Joseph Pine är knutet till projektet och kommer att bidra med internationell erfarenhet, spridning av arbetet i regionen internationellt och som inspirationsföreläsare. 2: Partnerskap för kunskapsöverföring (KTP): KTP (Knowledge Transfer Partnership) är ett koncept för kvalificerad kunskapsväxling mellan akademi och näringsliv, som kommer från Storbritannien och har testats framgångsrikt i Dalarna i ett pilotprojekt, finansierat av bl.a. Tillväxtverket. Systemet innebär i korthet att en nyligen examinerad student från universitet eller högskola under 0,5-2 år på heltid genomför ett strategiskt kvalificerat affärsutvecklingsprojekt hos ett företag. Den nyexaminerade rekryteras på nationell nivå utifrån den kvalivikation som krävs för att tillgodose företagets behov. Det är som oftast kunskap som inte funnits i företaget tidigare och kan handla om marknadsutveckling, produktutveckling, processutveckling m.m. Under hela tiden medverkar universitet/högskolan med en kvalificerad handledare. Insatsen finansieras av företag och offentlig sektor tillsammans. Metoden har testats på 15 företag i Dalarna och alla 15 nyexaminerade har fått jobb på företaget där det utförde sin KTP-insats. Inom projektet vill vi utveckla metoden för att kunna tillvara kunskap från personer med utländsk bakgrund. Det kan handla om utvecklingsprojekt där företag efterlyser specifika språkkunskaper, kulturkunskaper eller andra färdigheter som finns hos utiandsfödda personer. Handledaren behöver i dessa fall ha särskilda färdigheter på att hantera kulturkrockar, språkförbistring och andra moment som uppstår när utiandsfödda integreras i ett svenskt eller norskt arbetslag. Denna insats genomförs av Högskolan Dalarna och testas på 4 företag i Dalarna. Länsstyrelsen Dalarna (Näringslivsenhet) och kommunernas näringslivsutveckla re följer utvecklingsarbetet, deltar i utbildningstillfällen, värderar nytta för sina kommuner och sprider kunskap om metoden genom sina dagliga kontakter med företagen. l Fjellregionen finns idag ingen struktur för att implementera metoden. Projektet kommer därför att göra en förstudie på hur KTP-metoden kan implementeras. Fjellregionens näringslivschefer och Center för vuxenlärning i Fjellregionen kommer att arbeta med att binda forsknings- och SCANDINAVIA~J 4 HEARTLA utvecklingsmiljöer i Hedmark och Sör Tröndelag till utvecklingsarbetet, utvärdera hur pågående Trainee-program kan nyttjas och undersöka hur finansieringen kan säkerställas. Högskolan i Dalarna kommer att bistå med expertkunskap och övervaka och utvärdera processen. En KTPcoach från Skottland kommer att följa arbetet och värdera insatserna. 3. Flerkulturell verdiskapning: sH-projektets arbete med livsstilsföretag/livsstilsetablerare har visat behov av kompetensutvecklingsinsatser för kommuner, inflyttare och bybefolkning för att fler personer med utländsk bakgrund ska etablera ett företag i våra kommuner. För att tillgodose behovet ser man i Fjellregionen på muligheten for å etablere ett senter for flerkulturell verdiskapning utifrån de erfarenheter man har gjort i Drammen. Samtidigt finns i Dalarna en förstudie på gång för att ta reda på vilka funktioner en «inkubator för invandrare» behöver innehålla för att kunna ge stöd till invandrare att starta företag. Här finns inspiration att hämta från varandra och från Dram men. Projektet vill stödja utvecklingen av ett senter eller en inkubator för flerkulturell verdiskapning genom erfarenhetsutbyte över gränsen och kunskapsinhämtning från Dram men. Projektet kommer också att arbeta för att insatser som prekvalifisering til etablereropplcering och tilpasset etablereropplcering (skatter, regler, stöd), modeller for språkopplcering for arbeidsinnvandrere m .fl. på ulike nivå och attitydförändringar på företags och bynivå kommer igång i projektområdet, och kan nyttjas av kommunerna. Dessa behov har framkommit i tidigare kartläggningar och behövs för att livsstilsinflyttare ska fortsätta vara en viktig del i utveckling av perifera regioner. Insatsen kring sentrumutveckling genomförs av Sience Park Falun-Borlänge, Länsstyrelsen Dalarna och Regionrådet för Fjellregionen. Projektet samarbetar med deltagande kommuner, Region Dalarna/Regionrådet för Fjellregionen om att utveckla, tillhandahålla och testa ett stödpaket till livsstilsföretag och andra företag med utländsk bakgrund. Experter från centrumbildningen i Drammen och från CIPRA som arbetar med livsstilsfrågor i alpländerna kommer att anlitas som bollblank och utvärdera re. Projektet samarbetar med Högskolan Dalarna och Umeå Universitet som har pågående projekt om om livsstilsmigration och behoven av företag med invandrarbakgrund. 3. B/D -Business lmprovement Districts Bl D är en organiserad samverkan mellan offentlig sektor (kommun) och privat sektor (företag, fastighetsägare, markägare) i syfte att utveckla städer, byar og destinationer. På ett tidigt stadium enas man kring en gemensam vision och det upprättas en handlingsplan (businessplan). Aktiviteterna genomförs inom ett gemensamt utvecklingsbolag. Ett BIO-samarbete pågår i tre till fem år därefter beslutas om företaget ska fortsätter sitt arbete eller läggas ner. Arbetet leds av en BIO-manager som tillsammans med vissa basfunktioner finansieras av kommun, fastighetsägare/markägare och näringslivet. BIO-metoden kommer från utlandet och har testats främst som metod för centrum utveckling. l Sverige finns två BIO-liknande verksamheter i Göteborg men det saknas än så länge en anpassning till våra länders förutsättningar. Initiativ på nationell nivå finns i Sverige och Norge för att ta fram ett regelverk men det saknas fallstudier. Genom en gränsregional implementering av metoden vill projektet bidra till att skapa erfarenheter på lokal nivå och testa modellen inom tre tillämpningsområden: Centrumutveckling, turismutveckling och landsbygdsutveckling. Projektet hjälper till i den förberedande pre-Bl D fasen. Projektet och kommunen samfinansierar en pre-B ID manager som har till uppgift att leda processen fram till en affärsplan som alla parter kan enas kring. Till sin hjälp har man externa SCANDINAVIAN HEARTLA 5 coacher från BID-Sweden och från BID-Skottland samt en regional koordinator på Länsstyrelsen Dalarna. Insatsen genomförs i 5 kommuner i Sverige och 3 kommuner i Norge. Regionala BIO-center etableras i Värmland, Dalarna och Fjellregionen som stöttar piloterna, hjälper till med erfarenhetsutbyte och arbetet med BIO-konceptet på nationell nivå som drivs av Norsk Sentrumförening och Svenska Stadtskärnor. Genom en gärnsregional ansats ökar den kritiska massan och erfarenheter från modell arbetet. Länsstyrelsen Dalarna,Länsstyrelsen Värmland och Regionrådet för Fjellregionen är ansvarig för genomförandet. BID-Sweden och Norsk Sentrumutveckling bidrar med expertresurser. Experter från Skottland hjälper till att utvärdera processen och piloterna. 4. Tidig dialog vid offentlig upphandling: Norge har de senaste åren arbetat framgångsrikt med leverandörsutveckling genom upphandling. Ett flerårig nasjonalt program har just fått klartecken att fortsätta sitt arbete med att sprida metoden i hela Norge. l Sverige har Vinnova och SKL uppmärksammat detta och kommit till slutsatsen att detta inte har gjorts i Sverige, att många efterlyser det och att det är angeläget att göra något liknande i Sverige. l Dalarna har Länsstyrelsen under ett antal år arbetat intensivt med leverantörer och beställare kring upphandlingsfrågor och det finns nu ett väl etablerat nätverk, Upphandlingsdialog Dalarna (UDD). Nätverket har dock inte arbetat med dialog vid offentlig upphandling och är mycket intresserad av denna metod. Metoden har inte heller testats i Fjellregionen. l projektet vill vi implementera metoden i Dalarna och Fjellregionen. Projektet testas i 4-5 kommuner i Dalarna och i 1-2 upphandlingar i Fjellregionen. Insatsen samordnas av Upphandlingsdialog Dalarna (UDD) och Fjellregionens UpphandlingscenteL Kommunerna testar modellen och får expertstöd från projektet.« Nationalt program för leverandörutvikling» i Norge anlitas för kunskapstransfer i form av utbildningar, seminarier, mentor och övervakning av processen. 5. Next Generation För att metoderna framgångsrikt ska kunna implementeras av många företag och organisationer i Dalarna behöver erfarenheter och goda exempel spridas. Spridningsområdet är Dalarna och Hedmarks Fylke. Informationsspridning kommer att ske på tre sätt: a) Genom utförande organisationer: Delprojekten genomförs av befintliga insitiutioner i projektområdet som sprider det i sina reginalaoch nationella nätverk: IUC- Dalarna, IUCSverige, Röros Näringshage, SIVA, SINTEF, BID-Sweden, Svenska Stadtskärnor, Norsk sentrum utveckling, UDD, Länsstyrelsen Dalarna, Regionrådet för Fjellregionen, Högskolan Hedmark, Högskolan Dalarna, Universitet Umeå, Sience Park Falun-Borlänge är några av de medverkande aktörer. b) Genom Facebook och Hemsida och infobrev: Huvudkanalen för informationsspridning är Facebook som kommer att fungera som projektdagbok där senaste nytt presenteras på kort och koncist och med länkar till fördjupad information på hemsidan c) Genom seminarier och workshops: Utbildningar och diskussioner kommer att anordnas på regional där Dalarna och Hedmark Fylke är huvudmålområden med enstaka evenemang med nationell inriktning. d) En scanning av omvärlden, främst Seandinavien för nya metoder för företagsutveckling och innovation görs. Genom projektets samarbetpartners finns en unik möjlighet att värdera nya metoder och arbetssätt som kan vara underlag för framtida gemensamma satsningar 6 SCANDINAVIJ\N HEARTLA Hur ser budgeten ut? Insatsområde Prel Kostnad NOK Prel Kostnad SEK skräddarsydd specialisering 800 000 2 200 000 BID 800 000 2 200 000 800 000 2 200 000 600 000 800 000 500 000 1500 000 300 000 500 000 1300 000 2 200 000 5100 000 11600 000 Flerkulturell verdiskapning lolal;g~i-d-~ph~~dOng _______________ _ ,----·-·------ Next Generation JO~~rgripande projektsamordning Faktiska kostnader Hur finansieras insatsen'? Norge Kostnad SEK Regionrådet 700 000 ~ingsliv/Fö~tag, kont~nte-;:---------------·------200 ooo JN~i~~i~/Ffuetag-,tid-------·--·-----------·------- ~--·-1_0_0_0 __0_0._0_ Direktfinansiering kommuner 1 200 000 HFK 2100 000 IR-middler 2 100 000 Total faktiskt 5 100 000 Total 7 300 000 Sverige ,-------------------------------------------------- Länsstyrelsen Dalarna Näringsliv/Företag Näringsliv/Företag, tid Högskolan Dalarna Kontantfinansiering kommuner ioir=e~ct~n;;~~gk~~~~~~~----------------------- [K~adSEK 3 100 000 800 000 1000 000 200 000 600 000 1 2oo ooo r--------- 6 900 000 11600 000 13 800 000 Datum 2015-01-08 KSAU Ärende; Förslag på förändrad organisation för Torsby Samhällsråd, TOSAM. Bakgrund Under 2002 bildades TOSAM, då det dåvarande Lokala Folkhälsorådet och Brottsförebyggande rådet slogs samman till ett råd som fick namnet Torsby samhällsråd, vilket förkortas TOSAM. Anledningen till varför sammanslagning av de bägge råden gjordes var att man ansåg att arbetet gick "trögt". Genom ett nytt råd skulle effektiviteten och engagemanget öka och man skulle få samordningsvinster mellan de bägge rådens verksamheter. Förslag på ny organisation Utifrån den situation som råder idag så kan man konstatera att TOSAM inte fyller det uppdrag som ställs i dagens samhälle, organisationen upplevs inte längre fullt ut funktionell. Det finns ett behov av att bättre ta tillvara på de kunskaper som personal i skolan, fritidsförvaltningen, socialförvaltningen och landstinget har om situationen för barn och unga i lokalsamhället. Kunskaper som skallligga till grund för och användas då man utformar metoder och planer för det förebyggande arbetet för barn och ungdomar. Genom att personal från dessa verksamheter träffas med en regelbundenhet så ges möjligheten till en gemensam analys av dagsläget och bedömning av vilka åtgärder och insatser som måste vidtas. Parterna skall ta fram gemensamma styrdokument som skall fungera som ett stöd i respektive organisations verksamhet. Det är även mycket viktigt att kommunens planer för det förebyggande arbetet inom de aktuella områdena sker i nära samverkan med polisen. I och med att polisens nya organisation träder ikraft den 1 januari 2015 så ges det helt nya möjligheter till ett närmare samarbete mellan polisen och kommunen. Den nya organisationen innebär att polisen skall ta fram lokala verksamhetsplaner dessa planer skall tas fram i samverkan med kommunen. De lokala planerna skall utmynna i medborgarlöften, där en analys av lokalsamhällets utmaningar är en viktig hörnsten i det förebyggande arbetet. Torsby kommun tillhör ett av de 13lokala polisområden som valts ut i ett pilotprojekt kring att utforma en struktur för polisens lokala uppdrag. Anders Björck Bitr. kommunchef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunkansliet 685 80 Torsby 0560-160 86 direkt 070-600 94 97 mobil 0560-160 00 växel 0560-160 25 fax [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (2) Parallellt med polisens projekt har det pågått en dialog mellan socialförvaltningen och personalen inom fritidsförvaltningen kring TOSAM:s funktion i kommunen avseende det förebyggande arbetet. Man anser att det förebyggande arbetet kring barn och ungdomar behöver organiseras på ett nytt sätt för att kunna möta de utmaningar som finns i kommunen idag. Utifrån dessa diskussioner har det tagits fram ett förslag på hur TOSAM skall kunna omorganiseras. Principen för den nya organisationen är den att det finns en styrgrupp, nedan kallat Lokal BRÅ och en arbetsgrupp, nedan kallat Operativgrupp. Lokala BRÅ träffas någon gång per år och bestämmer både lång- och kortsiktiga mål för den operativa gruppen. Den operativa gruppen skall effektuera målen och årligen återrapportera till Lokala BRÅ graden av måluppfyllelse. I Lokala BRÅ följ ande funktioner representerade; Kommurrehet Socialchef (sammankallande), Skolchet Fritidschef, Kulturchef och den lokala polisområdeschefen. I den Operativa gruppen är följande funktioner representerade; IFO-chet säkerhetssamordnaren (sammankallande), ANDT-samordnare, Skolkurator Frykenskolan, Skolkurator Kvistbergsskolan, skolkurator S*rneskolan, Kommunpolisen och läkare från ungdomsmottagningen. Lokal BRÅ har möte 1-2 gånger per år och den operativa gruppen träffas 2-4 gånger per år. De bägge grupperna har möjlighet att adjungera olika personer till gruppen och använda sig av referensgrupper i sitt arbete. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås rekommendera kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att besluta om att förändra TOSAM organisation enligt ovanstående förslag. Det Lokala BRÅ får till uppgift att utarbeta styrdokument för den egna gruppens arbete samt för den operativa gruppen. Styrdokumenten, måluppfyllelse samt information kring det pågående arbetet skall delges kommunstyrelsen vid minst ett tillfälle per år. För Torsby kommun Anders Björck Bitr. kommunchef/HR-chef 2 Förslag till ny TOSAM- organisation Kommunpolis Socialchef IFO-chef skolchef ANDT samordnare Fritidschef styrgrupp skolkurator Fry Skolkurator Kvi Operativ och beredande Kommunchef Kulturchef tar beslut alt utarbetar förslag skolkurator Stj arbetsgrupp Kommunpolis till politiska beslut Ungdomssekreterare säkerhetssamordnare Un n Uppdrag: Sammankallande säkerhetssamordnare Uppdrag: Möte 1-2 ggr/år Möte 2-4 ggr/år Dialog kring samhällssituationen Utarbetar konkreta mål utifrån verksamhetsplaner Agerar utifrån operativa gruppens förslag Utarbetar förslag till politiska beslut vid behov som sedan går till respektive berörd nämnd Utvärderar verksamheten och reviderar planer Beslutar om förslag till polisens medborgarlöften Lämnar utvärderingar och förslag till nya planer till styrgruppen ink/ förslag till medborgarlöften Föredragande till styrgrupp är säkerhetssamordnare eller berörd handäggare ~ ~ l Länsstyrel§en Värniland BESLUT Torsby kommun ~<ommunstyrelse n 2015 Datum ~01- 28 Pf. T.......... ?C!Jf/63/tfl Dnr. 5.~ ~.. !........... :<I;\ ,.r~ , L.::,:..:.:;::::;~~...!----=----' \._ .' 2015-01-27 213-8908-14 del. kvitto Kommunfullmäktige i Torsby kommun 685 80 TORSBY Förvaltning Gith Nilsson 054-19 73 05 Anmälan om ändring av lokala ordningsföreskrifter för Torsby kommun BESLUT Länsstyrelsen upphäver 7 § andra meningen i de lokala ordningsföreshifterna för Torsby kommun. Länsstyrelsen begär att beslutet anslås på kommunens anslagstavla enligt lagen (1970:462) om vissa anslag på kommunens anslagstavla. REDOGÖRELsEFÖRÄRENDET Kommunfullmäktige i Torsby kommun har den 15 december 2014, § 198, beslutat att komplettera 7 §i de lokala ordningsföreshiftema för T ors by kommun som reglerar störande buller med följ ande, "Utsändning från fordon av tal och musik med så hög ljudvolym, att den uppenba1i stör den allmänna ordningen och trafikanter, som vistas på offentlig plats, får inte ske inom det område som omslutes av Röjdälven/Ragvaldsgatan-Bangårds gatan-Hantverkare gatan-Kyrko gatan i Gräsmarksvägen oavsett tidpunkt på dygnet. A v handlingama i ärendet framgår ändringen har initierats av en shivelse från två personer som vid besök i Torsby övemattat på ett hotell och haft svå1i att sova och njuta av maten på grund av väsen från gatan. I shivelsen beshivs bland annat att bilar körde runt i centrum och spelade hög musile Däremellan varvades motorer upp och kmiare Street race kördes. Vidare framgår att personema på grund härav har ringt polisen men inte fått någon hjälp. Kommunens beslut anmäldes tilllänsstyrelsen den13mars 2013. MOTIVERING Enligt 3 kap 8 § ordningslagen (1993 : 1617) får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en kommun meddela de ytterligare föreshifter för kommunen eller del av denna som behövs för att upprätthålla den allmä1ma ordningen på offentlig plats. Postadress: Länsstyrelsen Värmland, 651 86 KARLSTAD Besöksadress: Växnäsgatan 5 Telefon: 010-224 70 00 (växel) Fax: 010-224 71 13 E-post: [email protected] www.lansstyrelsen.se/varmland Sida LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 2(4) BESLUT Datum 2015-01-27 213-8908-14 Länsstyrelsen skall enligt 3 kap 13 § 2 stycket ordningslagen upphäva en föreskrift som strider mot denna lag inom tre veckor från den dag kommunens beslut anmälts till länsstyrelsen. Enligt 3 kap 12 § ordningslagen får lokala ordningsföreskrifter avseende 3 kap 8-11 §§samma lag inte angå förhållanden som är reglerade i denna lag eller annan författning eller som enligt lagen eller annan författning kan regleras på något annat sätt. F öreskrifterna får inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. Med offentlig plats enligt l kap. 2 § första stycket ordningslagen avses l. allmänna vägar, 2. gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål, 3. områden som i detaljplan redovisas som kvmiersmark för hamnverksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, samt 4. andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik. Enligt andra stycket får en kommun föreskriva att anläggning för lek, idrott, camping eller friluftsliv, badplatser, järnvägsområden, begravningsplatser och andra sådana områden som inte omfattas av bestämmelserna enligt första stycket skall jämställas med offentliga platser vid tillämpningen av 3 kap. och av lokala föreskrifter, under förutsättning att områdena är tillgängliga för allmänheten. Av 2 §andra stycket förordning (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993: 1617) framgår följ ande. Om en länsstyrelse har upphävt en kommunal föreskrift enligt 3 kap. 13 § andra stycket ordningslagen (1993: 1617), ska länsstyrelsen begära att beslutet anslås på kommunens anslagstavla enligt lagen (1970:462) om vissa anslag på kommunens anslagstavla. Länsstyrelsen bedömning Kommunen kan genom en lokal föreskrift förbjuda störande buller. Föreskrifter om förbud mot visst buller får enligt förarbetena till ordningslagen (prop. 1992/93:210 s. 144) förekomma endast i de fall störningarna som föreskriften är avsedd att förebygga mera direkt riktar sig mot eller skulle drabba trafikanter på offentlig plats. Sådana föreskrifter kan därför inte utfärdas i syfte att i första hand freda de omkringboendes nattro. Av underlaget till kommunens beslut framgår att de personer som klagade på oväsendet upplevde bland annat störd nattsömn. Störningar som drabbar boende på olika sätt är att beteckna som en sanitär olägenhet, då bullret inte är drabbar c2JJ.. LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Sida 3(4) BESLUT Datum 2015-01-27 213-8908-14 trafikanter på allmän plats. För buller som utgör en sanitär olägenhet finns möjligheter att ingripa genom bestämmelser i miljöbalken. Enligt ovan nämnda förarbeten får föreskriften inte avse buller som utgör en sanitär olägenhet, utan endast buller som stör den allmänna ordningen. Enligt ordningslagen får inte lokala föreskrifter angå förhållanden som kan regleras på annat sätt. Eftersom de stömingar som föreskriften avser att förhindra kan hanteras genom miljöbalken ska föreskriften upphävas då den strider mot 3 kap 12 § ordningslag en. Vidare ska föreskrifter ha ett sådant innehåll och vara utformade med sådan exakthet att det är möjligt att tillämpa föreskrifter. I föreskriften anges ett område inom vilket föreskriften ska gälla. Det är dock oklart exakt var gränsen går i förhållande till Gräsmarksvägen, Röjdälven och Ragvaldsgatan. Föreskriften är dätmed för oklmi formulerad. En föreskrift ska vara utformad så att det går att övervaka efterlevnaden av den och att döma till penningböter enligt 26 § i de lokala ordningsföreskriftema. Ur bevishänseende kommer det att vara svårt att klargöra orsaken till det störande bullret. Det vill säga om bullret avser att störa den allmänna ordningen eller om det utgör en sanitär olägenhet. På grund av detta anges i förarbetena till ordningslagen att föreskrifter ifi·åga om buller ska användas mycket restriktivt. Ytterligare en fråga som komplicerar övervakningen är vem om ska anses ansvarig för störande ljud från t. ex. en radioapparat i en bil. Föreskiften kommer enligt länsstyrelsens mening även av detta skäl att vara svår att använda. En kommun enligt 3 kap 8 § ordningslagen meddela ytterligare föreskrifter om det behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats. På det sätt föreskriften har utf01mats omfattas även andra platser än offentliga platser av förbudet. Föreskriften strider dätmed även mot 3 kap. 8 §ordningslagen och ska därför på denna grund, och av de skäl som anfötis ovan upphävas. Detta beslut gäller omedelbart. Hur man överklagar, se bilaga (formulär 24) Chefsjurist Lars-Ove Olsson har fattat beslut i detta ärende. Länsassessor Gith Nilsson har varit föredragande. Upplysning Bestämmelser om kungörande och tillgängliggörande av kommunala föreskrifter finns i 3 kap. 30 §kommunallagen (1991 :900). Enligt 3 kap 3 O § kommunallagen ska kommunala föreskrifter kungöras ~C) c:>6 /t sida LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND BESLUT 4(4) Datum 2015-01-27 213-8908-14 genom att det på kommunens eller landstingets anslagstavla tillkännages att protokollet för de beslutade föreskrifterna har justerats. Gällande kommunala föreskrifter ska finnas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller landstingets webbplats. De ska där vara samlade i kommunens eller landstingets författningssamling eller på något annat sätt. Innehållet i samlingen ska framgå av ett register eller någon annan fö1ieckning på webbplatsen. Första och andra styckena gäller inte om l. det är särskilt reglerat att föreskrifterna ska kungöras eller göras tillgängliga på något annat sätt, eller 2. föresla·ifterna på grund av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) inte får lämnas ut till var och en. Ja •IWi' ~J . ----~,.---- 3! r~:~nsstyrclsen . \ 1 Bilaga Formulär 24 annland HUR MAN ÖVERKLAGAR LÄNSSTYRELSENS BESLUT VAR SKALL BESLUTET ÖVERKLAGAs Länsstyrelsens beslut kan skriftligen överklagas hos Förvaltningsrätten i Karlstad. VAR INLÄMNAS ÖVERKLAGANDET Er skrivelse skall inlämnas/skickas till Länsstyrelsen och inte till förvaltningsrätten. TID FÖR ÖVERKLAGANDE Skrivelsen måste ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet ll, annars kan Ert överklagande inte tas upp till prövning. HUR MAN UTFORMAR SITT ÖVERKLAGANDE M M I skrivelsen skall Ni - tala om vilket beslut Ni överklagar, t ex genom att ange ärendets nummer (diarienumret) - redogöra för hur Ni anser att beslutet skall ändras Ni bör också redogöra för varför Ni anser att Länsstyrelsens beslut är felaktigt. Ni kan givetvis anlita ombud att sköta överklagandet åt Er. Behöver Ni veta mer om hur Ni skall gå till väga, så ring eller skriv till Länsstyrelsen. ÖVRIGA HANDLINGAR Om Ni har handlingar eller annat som Ni anser stöder Er ståndpunkt, så bör Ni skicka med det. UNDERTECKNA ÖVERKLAGANDET Er skrivelse skall undertecknas och namnteckningen förtydligas. Uppge också person/organisationsnummer och postadress samt telefonnummer där Ni kan nås dagtid. t) Om klaganden är en pmi som företräder det allmänna, t. ex. en kommun, och beslutet överklagas till en förvaltningsrätt eller kammarrätt, skall överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Utgåva 7/10 Datum 2015-02-03 KSAU Ärende; Yttrande avseende årsrapportering till Europeiska kommissionen om svenska myndigheters tillämpning av EU :s varuförordning {764/2008) Kanunarkollegiet har remitterat frågan till kommunen huruvida kommunen har fattat några beslut avseende EU:s varuförordning (764/2008). Torsby kommun har inte under 2014 fattat några sådana beslut vilka är reglerade i förordningen. Förslag till beslut Torsby kommun meddelar Kommerskollegium om att inga kommunala beslut enligt EU:s varumärkesförordning (764/2008) har fattats under verksamhetsåret 2014. För Torsby kommun Anders Björck Bitr. kommunchef/HR-chef . Anders Björck Bitr. kommunchef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunkansliet 685 80 Torsby 0560-160 86 direkt 070-600 94 97 mobil 0560-160 00 växel 0560-160 25 fax [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (1) Christina Lech Från: Skickat: Till: Märta Zetterberg <marta.zetterberg@havochvatten. se> den 29 januari 2015 10:58 '[email protected]'; '[email protected]'; '[email protected]'; '[email protected]'; '[email protected]'; '[email protected]'; '[email protected]'; '[email protected]'; '[email protected]'; '[email protected]'; '[email protected]'; '[email protected]'; '[email protected]'; '[email protected]'; '[email protected]'; '[email protected]'; '[email protected]'; '[email protected]'; '[email protected]'; '[email protected]'; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; l, T. 1; T, l, 1, T. J J l l J l J l, l, l, l, T, l, l, T, J l l l J l l l l, l, l, l, l l ' l T, l l. l, l l l, 1, 1, l. ' J '· '·l '·l '·l '· '·l '·l '·l '·l '·l '·l '·J '·' '·l '·l '·l '·' '·l '·l '·l '·'·l.'· l l l l J T. J l, l, l, l, l, l, l. l, T, T. T, T, T, l, l, l, T, l, l. l, l. l, l, l, L T. l, 1, l, l, T, 1. 1, l, 1, l, l, 1. t. J l l J l l l l l l J l l l l l l l l l l J l l l ' l l l l J ' l l l l l l l l l, l, T, l, t, T, J J l ' l l l l l l l l t. l, l, l, 1. 1. l l l l.'·'·'·'·'·'·'·'·'·'·'·'·'·'·'· l.'· l.'·'·'· 1. '· '·'·l,'·'· l, T, l, l, l, l, T. l, l, l, l, T, l, I, l. l, J, l, 1. l J l l J J J l l l l J ' ' J J J ' l J J l J ' ' J l J J , J ' ' J l J J ' ' J J l J J J l l l J ' J l , l ' ' l , l ' , l J J ' J l , l J J l ' ' l ' ' J ' ' J J J J ' l 1. '·'·l. l.'· 1, '· 1, '· '· '·'·l.'·'· l,'· l.'· l.'·'· l.'· J,'·'·'·'· J,'·'· J.'·'·'·'· J.'·'·'·'· ' l. l T, 1. l, l, T. J, ' T. 1, l, ' J J l J ' J J J J , l l , J J J ' ' J l.'· l.'·'·'·'·'·'· '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; Torsby Kommun; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; ' Bifogade filer: Remiss till kommuner och länsstyrelser om tillämpning av EU:s varuförordning -svar senast 17 februari 2015 Arsrapportering varuförordning 2014 (3)_LG (3).docx Uppföljningsflagga: Flagga: Följ upp Har meddelandeflagga Ämne: Remiss till kommuner och länsstyrelser om tillämpning av EU:s varuförordning Har ni tillämpat EU:s varuförordning under 2014? Det behöver Havs- och vattenmyndigheten få svar på med anledning av Sveriges skyldighet att årligen rapportera till Europeiska kommissionen om hur svenska myndigheter tillämpar EU:s varuförordning (764/2008/EG). Rapporteringen ska omfatta information om beslut som myndigheter har fattat enligt varuförordningen under perioden 1 januari-31 december 2014. Svar senast den 17 februari 2015 Vi vill uppmärksamma er på den korta svarstiden. Vi behöver era svar senast den 17 februari 2015. Det är viktigt att dnr 328-2015 anges i ämnesraden på e-posten. Skicka ert svar per e-post till [email protected]. Havs- och vattenmyndighetens roll EU: s varuförordninq (764/2008/EG) syftar till att få principen om ömsesidigt erkännande på varuområdet att fungera bättre. Förordningen innehåller processuella regler som myndigheter ska följa när de med stöd av en nationell regel fattar beslut om att hindra saluföring av en vara som lagligen säljs i ett annat EU-Iand, Norge, Island eller Liechtenstein. En EU-förordning är direkt tillämplig i varje medlemsstat och behöver inte införlivas. Sverige ska årligen rapportera till Europeiska kommissionen om hur svenska myndigheter tillämpat varuförordningen under det gångna året. Kommerskollegium har till uppgift att sammanställa informationen till kommissionen. Alla myndigheter, inklusive länsstyrelser och kommuner, har en skyldighet att informera Kommerskollegium när myndigheter avser fatta eller har fattat beslut under varuförordningen. Kommunala myndigheter och länsstyrelser ska göra detta via sina samordnande myndigheter i enlighet med 11 § i SFS 2014:1039. 1 Jf Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för att samordna rapporteringen inom vårt tillsynsvägledningsområde som anges i 3 kap. 5 § miljötillsynsförordning (2011: 13). Bifogat i mejlet finns 1 för kännedom/ Kommerskollegiums remiss till Havs- och vattenmyndigheten m.fl. (2015-01-19) om årsrapportering till Europeiska kommissionen. Detta vill vi veta Rapporteringen ska omfatta information om beslut som myndigheter har fattat enligt varuförordningen under perioden 1 januari-31 december 2014. Vänligen observera att ert svar ska mejlas till e-post: [email protected]. Vi behöver svar på följande frågor. Frågorna gäller beslut som ni har fattat inom Havs- och vattenmyndighetens tillsynsvägledningsområde. Om ni inte har tillämpat varuförordningen 1 ber vi er svara att ni inte har gjort det. Ert svar bör innehålla följande information: • De antal skriftliga meddelanden som er myndighet har skickat till näringsidkare enligt artikel 6.1 i varuförordningen samt de berörda produkttyperna. • Information om alla beslut som er myndighet har fattat i enlighet med artikel 6.2 i varuförordningen 1 inbegripet de skäl som besluten grundats på 1 samt de berörda produkttyperna. • Antalet beslut som er myndighet har fattat i enlighet med artikel 6.3 i varuförordningen samt de berörda produkttyperna. Om ni har fattat några beslut inom andra tillsynsvägledande myndigheters vägledningsområde ska ni informera den berörda tillsynsvägledande myndigheten om detta. Mer information • • • EU:s varuförordning (EG) 764/2008 Kommerskollegiums vägledning om tillämpning av EU:s varuförordning Länk till Kommerskollegiums information om varuförordningen Om ni har några frågor kring tillämpningen av varuförordningen 1 vänligen kontakta Kommerskollegium: -Andreas Bredskog 1 tel. 08-690 49 75 1 -Iness Hadji 1 tel. 08-690 48 02 -Anna Sabelström 1 tel. 08-690 48 43 För övriga frågor om den här remissen 1 kontakta Havs- och vattenmyndigheten: -Märta Zetterberg/ tel. 010-698 60 81 1 e-post: [email protected] Vänliga hälsningar1 M ärta Zetterberg Verksjurist Havs- och vattenmyndigheten 010-698 60 81 www.havochvatten .se Havs ochVatten myndigheten 2 Christina Lech Från: Skickat: Till: Nata lie. Lindenstrand @N a tu Nardsverket. se den 29 januari 2015 13:58 [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; arboga. kom [email protected]; arjeplogs. kom m un @arjeplog .se; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; gav le. [email protected]; gnesta. [email protected]; goten e. kommun@gotene. se; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; karlsborg. kommun@karlsborg. se; karlskron a. kommun@karlskrona. se; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]: [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; 1 Till: Ämne: [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; kom m unstyrelsen@kom m un .lessebo.se; kommunstyrelsen@ljung by. se; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; norrkoping. kom mun @norrkoping .se; norrtalje. kom mu n@norrtalje. se; ors a. [email protected]; [email protected]; partill e. kommun@partille. se; [email protected]; [email protected]; [email protected]; reg iongotland@gotland. se; registrator@gag nef. se; registrator@lysekil. se; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; Torsby Kommun; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected] Natalie. Lindenstrand@Naturvardsverket. se Remiss till Sveriges kommuner och länsstyrelser Uppföljningsflagga: Flagga: Följ upp Har meddelandeflagga Kopia: Remiss till Sveriges kommuner och länsstyrelser, Har ni tillämpat EU:s varuförordning under 2014? Det behöver Naturvårdsverket få svar på med anledning av Sveriges skyldighet att årligen rapportera till Europeiska kommissionen om hur svenska myndigheter tillämpar EU:s varuförordning (764/2008/EG). Vi behöver era svar senast den 17 februari. Naturvårdsverket ansvarar för att samordna rapporteringen för beslut inom vårt tillsynsvägledningsområde. Kommerskollegium rapporterar vidare till Europeiska kommissionen. Rapporteringen ska omfatta information om beslut som myndigheter har fattat enligt varuförordningen under perioden 1 januari-31 december 2014. 2 fJ_·z ur För ytterligare information om remissen och vilka frågor vi vill ha svar på, vänligen läs mer på denna länk: www.naturvardsverket.se/varuforordningen Svar senast den 17 februari Vi vill uppmärksamma er på den korta svarstiden. Vi behöver era svar senast den 17 februari. Vi tar gärna emot era svar per e-post till [email protected]. Med vänlig hälsning Natalie Lindenstrand Miljöjurist NATURVÅRDsVERKET Avdelningen för Genomförande Enheten för Prövning och Regelgivning sektionen för Samhällsplanering BESÖK: Valhallavägen 195, Stockholm POST: 106 48 Stockholm TELEFON: 08-698 00 00, FAX: 08-698 00 00 INTERNET: www.naturvardsverket.se Tänk på miljön innan du skriver ut det här mejlet 3 Kommerskollegium National Board of Trade Enheten för handel och tekniska regler Andreas Bredskog REMISS 2015-01-19 Dnr 4.4-2015/00023-1 Enligt sändlista Arsrapportering till Europeiska kommissionen om svenska myndigheters tillämpning av EU:s varuförordning {764/2008) EU:s varuförordning (764/2008/EG) syftar till att få principen om ömsesidigt erkännande att fungera bättre för varor. Förordningen innehåller processuella regler som myndigheter ska följa när de, med stöd av en nationell regel, fattar beslut att hindra saluföring av en vara som lagligen säljs i ett annat EU-land, Norge, Island eller Liechtenstein. Årlig rapportering om nationell tillämpning Kommerskollegium har till uppgift att årligen sammanställa en rapport, som ska skickas till Europeiska kommissionen, om hur svenska myndigheter tillämpar rättsakten. Detta framgår av artikel 12 i förordningen. Rappmieringen ska i huvudsak omfatta information om beslut som myndigheter har fattat enligt förordningen under det gångna året. Alla myndigheter, inklusive länsstyrelser och kommuner, har en skyldighet att informera Kommerskollegium när myndigheten avser fatta eller har fattat beslut som faller under varuförordningen. Kommunala myndigheter och länsstyrelser ska göra detta via sina samordnande myndigheter i enlighet med 11 § i SFS 2014: l 03 9. 1 Information från er senast den 26 februari 2015 Vi ber er att sideka oss information om beslut som faller under EU:s varuförordning och som har fattats av er under 2014. Vi tar också gäma emot information om eventuella svårigheter som ni har stött på vid tillämpningen av förordningen. I de fall ni inte har fattat något beslut vill vi gäma veta även det. Vi ber er även att gå ut med en förfrågan enligt ovan till de kommuner och länsstyrelser som ni är ansvariga för som tillsynsmyndighet. Detta 1 Förordning om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn. Box 6803, 113 86 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 89 Telefon: 08-690 48 00, fax: 08-30 67 59 E-post: [email protected] www.kommers.se c3 2(2) för att rappmieringen till kommissionen ska kunna bli fullständig även när det gäller beslut som fattats av kommuner och länsstyrelser. Eli svar bör innehålla följande infonnation: • De antal skriftliga meddelanden som myndigheten har skickat till näringsidkare enligt atiikel 6.1 i varuförordningen samt de berörda produkttypema. • Information om alla beslut som myndigheten har fattat i enlighet med atiikel6.2 i varuförordningen, inbegripet de skäl som besluten grundats på, samt de berörda produkttypema. • Antalet beslut som myndigheten har fattat i enlighet med artikel 6.3 i varuförordningen samt de berörda produkttyperna. Kommerskollegium behöverelisvar senast den 26 februari 2015. Svar skickas till [email protected] Om ni har några frågor går det bra att ställa dem till undeliecknad (08 690 49 75), Iness Hadji (08 690 48 02) eller Anna Sabelström (08 690 48 43). Med vänlig hälsning, Andreas Bredskog Länkar: • Kommerskollegiums vägledning om tillämpning av EU:s varuförordning • EU:s varuförordning (EG) 764/2008 9 Torsby kommun Kommunstyrelsen 2015 -01- 2 1 Torsby kommun Kulturen Dnr.!:.JZJ.fl..~7~?.~·:.tJJ (j) Ransby, den 19 januari 2015 Dal by hembygdsförening bildades 1928 och har genom åren byggt upp en hembygdsgård med ett stort antal gamla byggnader med olika funktioner. Det rör sig om timmerbyggnader, sådana som hörde till bondgården, men även torp, säter och skogsarbetarkoja. Den äldsta byggnaden är ett härbre som delvis består av stockar från den medeltida kyrkans klockstapel i Syssie bäck. Dessutom finns på gården ett gammalt finnpörte från Södra Finnskoga. l byggnaderna förvaras stora mängder av redskap, kördon, textilier och olika bruksföremål från bondesamhällets dagar. l en av byggnaderna, Smestugga, finns en modern utställning som visar bygdens historia med ny teknik. Hembygdsföreningen är en viktig angelägenhet och sammanhållande faktor för folket i Dal by och för utflyttade Dalbybor. Dock har utflyttningen varit stor sedan startåret-publiken på de olika tillställningarna har glesnat, de ideella medhjälparna har blivit färre och intäkterna täcker inte utgifterna. Vi i styrelsen känner ett stort ansvar för att bevara arvet från våra fäder och är angelägna om att se till att byggnaderna vårdas för att finnas kvar till kommande generationer. Underhållsarbeten förekommer fortlöpande men tär hårt på föreningens kassa. Senaste åtgärden var att lägga nytt tak på torpstugan, ett arbete som blev klart 2014. Närmast förestående arbeten är att lägga nytt tak på det ovan nämnda härbret, att förse utställningar med belysning där sådan saknas, att bygga en handikappramp till huvudbyggnaden och att restaurera en sönderfallande gärdsgård. Dessutom finns flera tak som börjar bli i dåligt skick. För att driva verksamheten på somrarna, då huvuddelen av besökarna kommer, behövs säsongsanställda förutom de ideella krafterna. En säsongsanställd krävs för att sköta huvudbyggnaden, där våtfelserveringen finns, och ytterligare en person behövs för att hålla Smestugga tillgänglig. Där finns en unik utställning, Alla tiders Nordvärmland, som skapats som ett EU-projekt av Kulturkoppra, vars motto har varit att tillvarata och levandegöra gammal kultur med ny teknik. Här har man inrett en lokal där datorer, DVD-spelare m m längs en tidslinje visar besökaren den lokala historien på ett helt nytt sätt. Utställningen har väckt stor uppmärksamhet och det vore mycket tråkigt att inte kunna ha den öppen för visning. Med hopp om er välvilliga behandling ber vi om ett kommunalt bidrag på 50 000 kronor som hjälp att hålla gården öppen för besökare. ~~l)~~ Birgit Dahlgren, ordf. Dalby hembygdsförening Likernavägen 15 680 63 Likenäs ·-re/ Q 56 fj- Y01 Cl( o;z-g -o~frt ?c; l"fT 2c1Jo/9Jt.7'osida 1 av2 -----Ursprungligt meddelande----Från: Torbjörn Almroth skickat: den 15 december 2014 08:49 Till: Johanna Lundkvist Ämne: VB: Underlag till era respektive kommunstyrelser 7ftitt:fl,lt/ Med vänlig hälsning Torbjörn Almroth stadsarkitekt/Miljö- och byggchef Torsby kommun 5. Miljö- och byggkontoret 685 80 Torsby kommun Tel direkt 0560-160 20 Mobil 070-6020 445 -----Ursprungligt meddelande----Från: Anna Sjörs [mailto:[email protected]] skickat: den 4 december 2014 22:02 Till: Andre Szeles; Thomas Ohlsson; Katrin Johansson; Catharina Knutsson; bertil ahlin; lars emilson; Torbjörn Almroth Kopia: William Dickson; Kalkningsförbundet; Britt-Marie Olsson; ulf levein; Hans Lindquist; Anna Sjörs; Elgerud Matilda; de Beer Karin; lars nyberg; Algesten Grete; Johnsson Cecilia; Erelof Katarina Ämne: Underlag till era respektive kommunstyrelser Hej styrelsen detta är främst riktat till er som är kommunrepresentanter Vi beslöt på mötet att alla kommuner skull.e få chansen ta upp frågan om härbärgering av den person som ska hantera vattenrådet/vattenvårdsförbundet Nu har Kalkningsförbundet kommit ett steg lägre, och Bengt har ett konkret förslag som han har bollat med sin direktion. Genom en omfördelning av de pengar som kommunerna redan idag avsätter kan han tillskapa en tjänst, med de kvalifikationer som vi efterfrågar. Våra pengar räcker ju inte till en hel tjänst, men den nya personen kan jobba med att söka pengar till olika projekt, kanske med start redan 2016, och därmed utveckla verksamheten successivt. Direktionen är positiv till detta. Enl. Bengt avser han, efter direktionens beslut, att gå ut med en sådan tjänst redan i vår. Om allt fungerar, så finns personen på plats vid stämmorna nästa vår. Då kan stämman besluta om man vill lyfta in oss. Kalkningsförbundet tillsätter alltså (efter direktionens beslut), oberoende av oss, en lämplig tjänst, som sen, om vi väljer, även kan jobba med vattenråd och förbund. Så har jag förstått det. De politiska beslut som behövs nu är att kalkningsförbundets styrelse tar ett beslut om att tillsätta en tjänst med rätt kompetens och inriktning. Då alla kommuner ingår i förbundet, utom Hammarö, så måste det beslutet vara väl förankrat hos medlemskommunerna. Jag har (med hjälp av Catharina och Bengt) skrivit i hop två dokument till er. Ett som är arbetsanteckningar framtidsdis ... , och ett som är sammanfattning av det hela och heter Underlag ..... Det sista är meningen att ni tar och diskuterar med er kommun. I Hagfors t.ex. är det lämpligt att ta upp det med de två politiker som sitter för Hagfors i Kalkningsförbundets styrelse och i Vattenvårdsförbundets styrelse. Men det kan ju se olika ut i olika kommuner. https://varmland.ondemand.formpipe.com/Asp/Download.asp?inline= l&FILEREF= l... 2014-12-18 J;l () Sida 2 av 2 Nu hoppas jag inte att det är alltför rörigt ... Hälsning l Anna 072 5030291 https ://varmland.ondemand.formpipe.com/Asp/Download.asp ?inline= l &FILEREF= l... 2014-12-18 2014-12-04 KLARÄLVENS VATTENRÅD Underlag till diskussion om den framtida hanteringen av Klarälvens Vattenråd Under 2014 har en arbetsgrupp utrett hurvattenrådets arbete bör organiseras i framtiden samt om en samverkan mellan Klarälvens vattenvårdsförbund och vattenrådet är lämpligt. Beslut tas på stämman 2015. Den ideella föreningen Klarälvens Vattenråd är ett regionalt samverkansorgan för vattenfrågor inom hela Klarälvens avrinningsområde i Sverige. Vi syftar till att medverka till en god vattenförvaltning. Vår målsättning är en god ekologisk och kemisk status i våra vatten. Detta står inskrivet i föreningens stadgar. Vi har en överenskommelse med vattenmyndigheten för Västerhavet och får därför ett årligt ekonomiskt bidrag. Det är idag 60 000 kr per år. Utdrag ur Programförklaring för 2014-2016 antagit på stämman våren 2014 Programförklaringen syftar till att ge vägledning till styrelsen i dess arbete Vattenrådets arbete för en god vattenförvaltning bedöms bäst ske genom att rådet initierar, stöttar och deltar i olika samverkansprojekt. Målsättningen är att vattenrådet under perioden ska delta i minst två sådana projekt varje verksamhetsår. Styrelsen ska finna arbetsformer som utvecklar verksamheten främst genom att samverkan med de lokala fiskevårdsområdesföreningarna och andra lokala aktörer och kommuner för att hjälpa dem driva prioriterade projekt. Vattenrådet ska samverka med länsstyrelsen Värmland i deras arbete för att identifiera problem och prioritera åtgärder för att uppnå god status i vattenrådets verksamhetområde. Denna samverkan bör kunna ske i olika arbetsgrupper för de olika berörda vattensystemen. Vattenrådet kan bistå länsstyrelsen genom att skapa samverkansarenor bestående av kommunala tjänstemän, företag och FVO. Primära arbetsuppgifter för tjänst åt vattenrådet: Initiera, leda och driva olika samverkansprojekt inom ramen för vattenrådets arbete. Söka bidrag till dessa projekt hos länsstyrelsen(LONA, LOVA), hos vattenmyndigheten och ur EUs fonder. Bidra med kompetens kring upprättandet och genomförandet av åtgärdsplaner för olika sjösystem, kopplade till medlemmarnas olika intresseområden. Sammanställa vattenrådets remissvar mm myndighetskontakter Administrativa arbetsuppgifter: 1. 2. 3. 4. 5. Hantera styrelsens arbete. Skriva protokoll. Hantera utskick. Hantera hemsidan www.klaralven.org Redovisa arbetet till bidragsgivare vattenmyndigheten Västerhavet. Administrera andra bidrag Hantera kassan och ansvara för föreningens ekonomisk redovisning. Efterfrågad kompetens Vi vill särskilt trycka på att den person vi behöver ska ha en högskoleutbildning inom naturvetenskap, biologi. Inriktning bör vara limnologi, fiskebiologi, vattenkemi, vattenjuridik (reglering). En god erfarenhet av arbete i fält bör efterfrågas. Personliga egenskaper blir mycket avgörande för framgång. Vi behöver en god projektledare som kan lyssna, samverka och driva på. De administrativa 1/2 2014-12-04 KLARÄLVENs VATTENRÅD delarna med bidragsansökningar mm lär man efterhand, alternativt kan det ligga på en annan typ av tjänst. Vattenrådet bör långsiktigt ha tillgång till en kompetens som kan initiera och driva den typ av projektinriktat arbete som ett vattenråd ska göra. Den som åtar sig arbetet att hantera Klarälvens vattenråd och Klarälvens vattenvårdsförbund måste arbeta över HELA området, dvs. vara en resurs för ALLA ingående kommuner. De medel som vattenrådet/vattenvårdsförbundet kan avsätta (c:a 110 000 kr) räcker inte till en sådan tjänst. Vi har identifierat tre möjligheter: 1. Medel kan gå in som delfinansiering av en tjänst inom någon kommun, där övrig tid går till att hantera relaterade arbetsuppgifter i den anställande kommunen. Här finns en uppenbar risk att kravet att vända sig mot hela området tappas bort, eller att arbetet för vattenrådet endast blir av administrativ karaktär, Ingen kommun har erbjudit detta. Nackdelen är även att om ett projekt sker i annan kommun än den anställande, måste LOVA/LONA-bidrag sökas i den kommun där projektet genomförs fysiskt 2. En utredning av Kalkningsförbundets köp av tjänster görs för närvarande. Man avser att omfördela medel till en kvalificerad tjänst inom förbundet, i enlighet med de behov som finns. Tillskapas en sådan tjänst, bedömer Kalkningsförbundet att man initialt kan ta över vattenrådets arbete inom den tjänsten, för att senare utöka omfattningen av vattenarbetet med hjälp av bidrag. Fördelen är att kalkningsförbundet kan söka projektpengar på samma sätt som en kommun. Det ger en bra utvecklingspotentiaL Vi ser bara en nackdel att Hammarö kommun idag inte är medlem i kalkningsförbundet 3. Det tredje alternativet är att kommunerna avsätter de medel som fattas (motsvarande c:a 500 tkr) till en gemensam tjänst i någon av våra medlemskommuner. Nackdel samma som under punkt 1: då projekt ligger fysiskt i annan kommun blir det svårt att vara projektledare om man är anställd i en annan kommun .. Det är även sannolikt svårt för kommunerna att bidra med medel till en sådan tjänst redan nästa år. Detta alternativ har vi bedömt som svårt att förverkliga i närtid. När personen finns på plats kan arbetet starta med att identifiera projekt och söka medel till finansiering via staten/ED. Alla vattenrådets medlemmar blir då bli delaktiga i motfinanseringen på olika sätt, beroende på inriktning av projektet. Det synes mycket enklare för kommuner att styra över sina medel till ett kommunalförbund än att ge in pengar till en annan kommun. styrelsen för vattenrådet/vattenvårdsförbundet bör se ut som idag, med bred uppslutning från de ingående medlemmarna. Representanter från kommuner, företag och föreningar bör ingå. Vattenråd och vattenvårdsförbund kan ha en gemensam styrelse som väljs på stämman 2015. Vi efterfrågar nu våra medlemskommuners synpunkter och ber om en snabb handläggning. På uppdrag av styrelsen Anna Sjörs Ordf. Klarälvens vattenråd 2/2 Klarälvens vattenråd Sammanfattning av Framtidsdiskussion per dec 2014 Värmlands kalkningsförbund redogör för sina planer På styrelsemötet för Klarälvens vattenråd den 18 nov 2014 redovisade Bengt Epperlein från Värmlans kalkningsförbund sina tankar och ideer kring hur samverkan med vattenrådet skulle kunna fungera inom kalkningsförbundet Förbundet skulle kunna blir den resurs som Klarälvens vattenråd och vattenvårdsförbund behöver. Vi diskuterade detta tillsammans. Värmlands kalkningsförbund är ett kommunalförbund där alla våra ingående kommuner är medlemmar, utöver Hammarö som inte har något vatten som kalkas. Det styrs av en politisk tillsatt direktion. Kommunalförbundet hanterar idag framtagandet av kalkningsplaner och genomförandet av kalkning och provtagning, uppföljning/revision av kalkningsplaner. Kalkningsförbundet har en omsättning på c:a 25 Mkr. Bengt är idag den enda anställda i förbundet. Han har sin arbetsplats på hushållningssällskapet i Karlstad. Kalkningsförbundet arbetar utöver själva kalkningen med kalkningsplaner och provtagningar i samverkan med länsstyrelsen. Vattenprovtagningen sker av 7-9 provtagare, anställda av kommuner, Samhall, privata företag eller via FVO. Kalkningsplaner tas fram av konsulter för pengar som kalkningsförbundet ansöker om hos länsstyrelsen. Kalkningsförbundet ansvarar även över tillsyn av kalkdoserare, även det en tjänst som man idag köper in. Förbundet får hjälp med upphandling av Karlstads kommun Kalkningsförbundet kan, då det är att likställa med en kommun, söka LONA och LOVA medel från staten (bidrag som hanteras via respektive kommuners naturvårdsansvariga, om· det finns någon sådan)och även ED-bidrag mm. Kalkningsförbundet är just nu inne i en fas där arbetsuppgifterna kan komma att utökas genom att man tar hand om böndernas ansökningar om strukturkalkning av åkermark (lerjordar), något som kommer att hanteras genom LOVA-bidrag. LOVA-bidraget är mycket lämpligt för t.ex. åtgärder att minska näringsbelastningen i ett vatten. Under hösten har Värmlands kalkningsförbund öppnat en diskussion om den tjänst man avser att tillskapa i förbundet även kan hantera vattenrådens frågor, som ju är relaterade till kalkningen. Fördelen är att alla ingående kommuner per automatik blir delaktiga i tjänsten genom att de är medlemmar i kommunalförbundet. Tanken är att denna nya tjänst eventuellt också kunde jobba med att göra kalkningsverksamheten mer publik genom information och att en del arbete med kalkningsplaner skulle kunna utföras av kalkningsförbundets egen personal i stället för konsulter. Det förutsätter inte att hantering av övriga vattenråd/vattenvårdsföreningar ingår i samma tjänst, även om det synes finnas stora fördelar med att även vattenvårdsförbundet läggs där. Norsälven har diskuterats Kalkningsförbundets förslag har diskuterats i direktionen ... Efter kalkningsförbundets presentation för styrelsen, har frågan återigen behandlats av förbundets direktion. Från ägarkommunerna ställer man sig positiva till förslaget. Inga beslut är dock fattade Klarälvens vattenråd sid 2 av 3 Tidigare diskussioner: Diskussionen under året har lett fram till att styrelserna för Klarälvens vattenråd och vattenvårdsförbund är överens om behovet av att arbetet inte sköts på ideell basis, utan av en tjänst som arbetar kommunövergripande med vattenrelaterade frågor, vad dess arbetsuppgifter bör vara och hur mkt pengar som kan avsättas till en sådan tjänst. Klarälvens och Alstersälvens vattenråd kan årligen avsätta 60 % (enligt styrelsebeslut 2014-0701) av sitt statliga bidrag till en sådan tjänst. För 2015 skulle det då sannolikt bli 40 000 kr från Klarälven och 20 000 kr från Alsterälven. Resterande medel som erhålls från vattenmyndigheten bör reserveras till information, möten mm verksamhetsspecifika kostnader. Klarälvens vattenvårdsförbund köper idag tjänst av Forshaga för c: a 50 000 kr samt att man betalar 2025 000 kr för hjälp med bokföring och ekonomi. På mötet 1 juli i Forshaga beslöt vi att ordf. skulle göra en sammanställning av arbetsuppgifter. Denna sammanställning har hittills delgivits Hans Wennerholm, Karlstad kommun samt Bengt Epperlein, Värmlands kalkningsförbund. Catharina Knutsson har tillsammans med sin chef Hans Wennerholm gått igenom sammanställningen och diskuterat frågan. Karlstads kommun har behov av en tjänst för vattenrelaterade frågor inom kommunen. Idag ligger detta bland annat på naturvårdsenheten. Eventuellt skulle en sådan tjänst även kunna innehålla samordning av flera vattenråd och vattenvårdsförbund. Inga beslut om detta är fattade. Sammanfattning att presentera för våra medlemskommuner Vattenrådet bör långsiktigt ha tillgång till en kompetens som kan initiera och driva den typ av projektinriktat arbete som ett vattenråd ska göra. Vår uppgift är att initiera, leda och driva på olika projekt inom Klarälvens avrinningsområd e. För ett framgångsrikt arbete behöver vi därför ÄVEN en resurs som kan hantera det relativt omfattande administrativa arbete som hantering av bidrag som finns hos vattenmyndighetenf länsstyrelsen och EU. Det är framförallt LONA och LOVA bidrag som kan nyttjas till vattenrelaterat arbete. Primära arbetsuppgifter för tjänst åt vatten rådet: Initiera, leda och driva olika samverkansprojekt inom ramen för vattenrådets arbete. Söka bidrag till dessa projekt hos länsstyrelsen(LONA, LOVA), hos vattenmyndigheten och ur EUs fonder. 2. Bidra med kompetens kring upprättandet och genomförandet av åtgärdsplaner kopplade till medlemmarnas olika intresseområden. 3. Sammanställa vattenrådets remissvar mm myndighetskontakter 1. Administrativa arbetsuppgifter: 1. 2. 3. 4. 5. Hantera styrelsens arbete. Skriva protokoll. Hantera utskick. Hantera hemsidan www.klaralven.org Redovisa arbetet till bidragsgivare vattenmyndigheten Västerhavet. Administrera andra bidrag Hantera kassan och ansvarar för ekonomisk redovisning. Efterfrågad kompetens Vi vill särskilt trycka på att den person vi behöver ska ha en högskoleutbildning inom naturvetenskap, biologi. Inriktning bör vara limnologi, fiske biologi, vattenkemi, vattenjuridik (reglering). En god erfarenhet av arbete i fält bör efterfrågas. Personliga egenskaper blir mycket avgörande för framgång. Vi behöver en god projektledare som kan lyssna, samverka och driva på. De administrativa delarna med bidragsansökningar mm lär man efterhand, alternativt kan det ligga på en annan typ av tjänst. Sid 2 av 3 Klarälvens vattenråd sid 3 av 3 Tre alternativ: Vi har identifierat tre möjligheter: 1. Medel kan gå in som delfinansiering av en tjänst inom någon kommun, där övrig tid går till att hantera relaterade arbetsuppgifter i den anställande kommunen. Här finns en uppenbar risk att kravet att vända sig mot hela området tappas bort, eller att arbetet för vattenrådet endast blir av administrativ karaktär. Ingen kommun har erbjudit detta. Nackdelen är även att om ett projekt sker i annan kommun än den anställande, måste LOVA/LONA-bidrag sökas i den kommun där projektet genomförs fysiskt 2. En utredning av Kalkningsförbundets köp av tjänster görs förnärvarande. Man avser att omfördela medel till en kvalificerad tjänst inom förbundet, i enlighet med de behov som finns. Tillskapas en sådan tjänst, kan Kalkningsförbundet ta över vattenrådets arbete inom den tjänsten. Fördelen är att kalkningsförbundet kan söka projektpengar på samma sätt som en kommun över hela vårt område. Det ger en bra utvecklingspotentiaL Vi ser bara en nackdel - att Hammarö kommun idag inte är medlem i kalkningsförbundet. 3. Det tredje alternativet är att kommunerna avsätter de medel som fattas (motsvarande c:a 500 tkr) till en gemensam tjänst i någon av våra medlemskommuner. Nackdel som under punkt ett då projekt ligger fysiskt i annan kommun samt att det inte är helt lätt att skaka fram medel. Detta alternativ har vi bedömt som svårt att förverkliga. När personen finns på plats kan arbetet starta med att identifiera projekt och söka medel till finansiering via staten/EU. Alla vattenrådets medlemmar blir då bli delaktiga i motfinanseringen på olika sätt, beroende på inriktning av projektet. Det synes mycket enklare för kommuner att styra över sina medel till ett kommunalförbund än att ge in pengar till en annan kommun. Styrelsen för vattenrådet/vattenvårdsförbundet bör se ut som idag, med bred uppslutning från de ingående medlemmarna. Representanter från kommuner, företag och föreningar bör ingå. Vattenråd och vattenvårdsförbund kan ha en gemensam styrelse som väljs på stämman 2015. Sammanställt av Anna Sjörs ordf Klarälvens vatten råd, l samråd med Catharina Knutsson resp för Karlstads kommun samt Alsterävens arbetsgrupp samt Thomas Olsson ordf. Klarävens vattenvårdsförbund Sid 3 av 3 Datum Diarienummer 2015-01-30 MBR 2015.0079.214 KST 2015/98 Torsby kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Detaljplan för del av Aspberget 4:1 m fl (Långflon Syd) Ärendet Destination Långflon AB, Niels Wii g, ansöker om positivt planbesked för en ny detaljplan: Detaljplan för del av Aspberget 4:1 m fl (Långflon Syd). Bakgrund Planens syfte skall vara att möjliggöra fortsatt utbyggnad av handel och aktiviteter i Långflon. Planområdet, redovisat med kartskiss i ansökan, är beläget direkt söder om befintligt planområde med pågående gränshandel. Ansökan är skriftlig och uppfyller kraven enligt 5 kap. 3 § PBL. Kommunen ska i sitt svar på ansökan ge besked inom fyra månader om man avser att inleda planläggning samt bedöma när det är möjligt att planen kan antas, 5 kap. 5 § PBL l:a och 2:a st. Handlingar 1. Ansökan om planbesked 2015-01-27. Torbjörn Almroth stadsarkitekt/miljö-o byggchef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 5. Miljö- och byggkontoret 685 80 Torsby 0560 0706 0560 0560 - 160 20 direkt - 020 445 mobil - 160 00 växel - 160 25 fax [email protected] mbr@torsby .se www. torsby .se Sida 1(2) 2 Förslag till beslut l. Destination Långflon AB ges positivt planbesked enligt 5 kap. 2 § plan- och bygglagen att upprätta, Detaljplan för del av Aspberget 4:1 m fl (Långflon Syd). 2. Då planen bedöms komma att följa rekommendationerna i översiktsplanenÖP 2010 avser kommunen att inleda planläggning, enligt 5 kap. 5 § l:a st i plan- och bygglagen 3. Kommunstyrelsens arbetsutskott bedömer att planarbetet kan leda till beslut om antagande i december 2015, enligt 5 kap. 5 § 2:a st i plan- och bygglagen 4. Miljö-, bygg- och räddningsnämnden får i uppdrag att teckna planavtal och handlägga ärendet. 5. Miljö-, bygg- och räddningsnämnden administrerar uttagandet av avgift för planbesked enligt gällande taxa. Planhandläggare: Torbjörn Almroth miljö- och byggchef/stadsarkitekt , 1: Beslutet expedieras till: Destination Långflon AB Miljö-, bygg- och räddningsnämnden :;. ' i \ ( : ; ("' ' : \ ·. Torsby kommun Kommunstyrelsen 885 80 TORSBY Ansökan om positivt planbesked för delar av fastigheten Aspberget 1 :4 (8) m fl Undertecknad söker för Destination Långflon AB positivt planbesked för att få upprätta detaljplan för ett område i Långflon. I första hand gäller att detaljplanera för den fastighet som markerats med siffran 1 och 2 i figuren nedan och på längre sikt för hela området samt någm ev. mindre områden som kan komma att behövas i arrlutning mot befintlig detaljplan. Vedlagt november 2014 og kart over nyervervet tomt: Cent.rvmkcordinal Ost l Norr. ~69753 J6769878 Kootdi\atl)'Stern' S'NEREFS!l_TM .. Moss, 28. januar 2015 Destination Långflon AB Med vennlig hilsen Niels J. W. Wiig VD Christina Lech Från: Skickat: Till: Ämne: Bifogade filer: Brannvall Maja-lena <[email protected]> den 3 februari 2015 07:33 Torsby Kommun Samråd 6 kap 4 § MB- rörande Fortums planerade markkabel i Långflon Dnr KST 2014/889 Bilaga 1 Natur och Kulturintressen-karta.pdf; Utökat samråd_2015-02-02.pdf; Yttrande Torsby kommun.pdf Hej! Här kommer ett utökat samråd enligt 6 kap 4§ MB rörande Fortum Distribution AB planer om att öka strömförsörjningen i Långflon i Torsby kommun. Bifogar även e rat föregående yttrande i ärendet. Vänliga Hälsningar! Maja-Lena Maja-Lena Brännvall Sweco Energuide AB FD Miljövetenskap Tillst~ndsfr~gor, MKB Telephone dlrect +46 (0)23 6666420 Mobile +46 (0)725516420 [email protected] Södra Mariegatan 18E BOX 1902 SE-79119 Falun Telephone +46 (0)8 6956000 www.sweco.se Please conside r the environment before printing this e-mail. 1 för friluftsliv vtal en te ring ark Bolag fullt vatten stribution AB • ,· .... ·.~!.·.··.·'.·'·"·t·... l (7) '.·.·. . . ·,. ·. ro.r~u.m 2015-02-02 Komplettering av samråd, enligt 6 kap 4 §, angående ansökan om koncession för ny 24 kVmarkkabel mellan Långflons köpcentrum fram till riksgränsen, i Torsby kommun i Värmlands län Information Detta är en uppdatering av det samrådsunderlag som skickades ut 2014-11-26. Förändringen innebär att markkabeln i alternativ 1 kommer att förläggas på den östra sidan om riksväg 62 i riktning mot Norge, i föregående förslag var markkabeln lokaliserad på väster sida om riksväg 62. Orsaken till ändringen är att i nuvarande förslag kan ett befintligt kabelschakt nytijas, för mer detaljer se under rubrik alternativ nedan. Syfte Fortum Distribution AB (Fortum) har fått i uppdrag att förstärka anslutningen till det nya köpcentret i Långflon i Torsby kommun. Huvudförslaget är att förlägga en ca 200 m lång markkabel från Långflons centrum fram till norska gränsen, därefter fullföljer det norska kraftbolaget Eidsiva förläggningen och anslutningen till nätstation i Norge. Eidsiva ansöker om tillstånd i Norge hos norska myndigheter. Mer information om Eidsivas ansökan kommer att lämnas i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. På uppdrag av Fortum Distribution AB ansvarar Sweco Energuide AB för tillståndsfrågorna. Fortum Distribution AB vill härmed samråda enligt 6 kap. 4 § miljöbalken om att förlägga en ca 200 m lång 24 kV jordkabel från Långflons centrum till riksgränsen. Bakgrund Norska investerare har byggt ett köpcentrum i Långflon nära den norska gränsen. Bygget är uppdelat i två etapper. För att erhålla tillräcklig strömförsörjning till hela köpcentret har Fortum ombetts att höja områdets energikapacitet Lokalisering Långflon ligger ca 9 mil nordväst om Stöllet längs riksväg 62 som följer Klarälven fram till riksgränsen, se figur 1. l byn Långflon finns fyra fastboende, byn ligger på gränsen till Norge och den norska skidorten Trysil ligger ca 4 mil nordväst om köpcentret. Fas 1 av bygget är färdigt och invigt och har resulterat i 7800 m2 affärsyta samt ca 70 anställda. Fas 2 2 innebär att ytterligare 8700 m kommer att byggas och projektet planeras vara klart till sommaren 2015. Fortum Distribution AB Postadress Besöksadress Telefon/Fax 115 77 STOCKHOLM Tegeluddsvägen l Stockholm TeL +46 (O) 8 671 70 00 Fax +46 (O) 8 671 70 60 [email protected] www.fortum.se Säte Karlstad Orgnr 556037-7326 2 (7) 2015-02-02 Denna satsning på gränshandelliknar inget som tidigare skett i Värmland och förhoppningen är att locka både svenska och norska köpare. Köpcentret har genererat arbete i en trakt med få arbetstillfällen och etapp 2 kommer att ge ytterligare arbetstillfällen och möjligen även fler bofasta i byn. Det planeras även för byggnationer av bostadshus/fritidshus i området. För att etapp 2 av köpcentret skall kunna erhålla tillräckligt med ström måste nätet i området förstärkas. Figur 1. översiktskarta Alternativ Fortum har studerat två alternativa lösningar för att förstärka strömförsörjningen till köpcentret. Alternativ 1- Huvudalternativ Alternativ 1 innebär att en 24 kVmarkkabel förläggs längs riksväg 62 fram till riksgränsen, en sträcka på ca 200 m. Det har dragits ett nytt nät från köpcentret som anslutits till befintligt lokalnät, markkabeln startar i denna knutpunkt, se figur 2. Fortum förlägger markkabeln, i ett befintligt schakt som idag används för fiber, fram till riksgränsen. Från riksgränsen förlägger det norska kraftbolaget Eidsiva AS, markkabeln i en 150m lång sträckning längs befintlig väg fram till nätstationen som är ansluten till det norska elnätet. Från riksgränsen tar det norska kraftbolaget Eidsiva AS vid och fortsätter förläggningen från gränsen i ca 150 m längs en befintlig väg fram till nätstationen som är ansluten till norska elnätet. När ledningen är i drift kommer Eidsiva att debitera Fortum för den ström som erhålls från den norska sidan. Eidsiva sköter de tillstånd som krävs i Norge. Kostnaden för åtgärden är beräknad till ca 500 000 kr. Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att befintlig ledning förstärks från Höljes kraftstation med en extra lina/kabel som genererar en spänning på 24 kV. Detta är en åtgärd som ligger inom ledningens befintliga 5o 3 (7) 2015-02-02 koncessionsbeslut Ledningen är ca 16 km lång och består av ca 13 km luftledning, 1,7 km markkabel, 400 m sjökabel, 300 m luftledning samt slutligen ytterligare ca 300 m markkabel, se figur 3. Hela åtgärden beräknas till en kostnad om ca 5,5 miljoner. Figur 2. Alternativ 1. Jämförelse mellan de två alternativen Fortums lokalnät under 24 kV är inte trädsäkrade vilket medför att driftsäkerheten för alternativ 2 kommer att bli lägre än för alternativ 1. För att trädsäkra ledningen måste ett område på 10-15 m awerkas längs luftledningens ena sida. Ledningen går parallellt med en 130 kV ledning som är trädsäkrad. En awerkning kommer att påverka befintliga naturvärden. Ett driftstopp på alternativ 2 kommer att kompliceras av att det finns få skogsbilvägar i området. Under vinter sker ingen snöröjning och området är känt för att få stora mängder snö. Sammantaget innebär detta att felsökning tar tid och det är svårt att snabbt få ut material vid en eventuell reparation. Andra fördelar med markkabeln är att spänningsfallet blir mindre i markkabeln än i luftledningen. Framför allt kan markkabeln överföra mer ström, eftersom det finns möjlighet att välja en markkabel med grövre diameter. En grövre diameter innebär att mer ström kan överföras trots en bibehållen spänning på 24 kV. Denna möjlighet finns inte för alternativ 2, om en grövre lina väljs tillluftledningen måste befintlig luftledning förstärkas eftersom dagens konstruktion inte är dimensionerad för en lina med grövre diameter än den planerade. En högre överföringskapacitet kommer att ge mer tillgänglig kapacitet och en stabilare strömförsörjning i området, och öppnar upp för ytterligare framtida utbyggnad. 5b 4 (7) 2015-02-02 Figur 3. sträckning för alternativ 2. . · ·-· . .. -·.,_·,.::. (1 ro.r~um . ~_:-.'_-'·-·.t·-- 5 (7) 2015-02-02 För luftledningen tillkommer kostnader för underhåll. Besiktning av ledningen sker vart 8:e år och i samband med detta beslutas om behovet av underhåll. Ledningsgatan röjs även vart 6:e år. Planerad markkabel får en centrallokalisering och följer befintlig väg. Sammantaget gör detta att felsökning längs markkabeln kommer att bli förhållandevis enkel i jämförelse med luftledningen. Kabelsträckan kommer också att kräva mycket litet underhåll. Nollalternativ Nollalternativet innebär att etapp 2 av köpcentret inte kan anslutas till elnätet, eftersom befintligtelnät inte har tillräcklig kapacitet att leverera den strömmängd som krävs för att driva etapp 2 av köpcentret. Tekniskt utförande l alternativ 1 förläggs kabeln parallellt med riksväg 62 i en 200m lång sträckning fram till riksgränsen. Vid en kabelförläggning grävs ett 0,5 m brett och ca 0,6 m djupt kabelschakt Därutöver krävs ett arbetsområde på ca 2 m för arbetsmaskiner och tillfällig uppläggning av schaktmassor under anläggningstiden, se figur 4. Detta innebär ett ca 2,5 m brett område parallellt med befintlig väg kommer att användas under byggtiden. Riksväg 62 kommer att fungera som transportväg vid kabelförläggningen. En transportväg nära kabelschaktet är en förutsättning för att kunna genomföra byggnationen, detta för att kunna få ut kablar och transportera sand och utbytta massor. l detta fall kommer ett befintligt kabelschakt att grävas upp och det närliggande arbetsområdet kan utnyttjas som upplag för de tillfälliga massor som kommer att bildas. Efter nedläggningen av kabeln återfylls kabelschaktet och marken återställs över både kabelschakt och arbetsområde ----.--· 2m Befintlig väg Figur 4. Arbetsområdets generella utformning med 2m tillkommande arbetsområde och 0,5 m kabelschakt intill befintlig väg. l alternativ 2 monteras en extra hänglina i befintlig luftledning. Därefter kommer en sträcka om ca 1,7 km att grävas upp längs skogsbilvägen för att kunna lägga ned en komplettande markkabel enligt beskrivning ovan. Befintlig sjökabelligger i ett rör och vid komplettering med ytterligare en kabel kan befintligt rör utnyttjas. Den sista sträckan till Långflon utgörs av markkabeL Denna sträcka är förberedd inför en eventuell komplettering av kabel genom att rör lagts ner i marken. Påverkan på natur- och kulturintressen Som underlag för inventering av berörda intressen utmed ledningssträckningen har Länsstyrelsens, skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets digitala planeringsunderlag och Lantmäteriets kartmaterial <i' Fortom 6 (7) 2015-02-02 använts. l den kommande miljökonsekvensbeskrivningen kommer även den information som framkommer vid samråd med markägare och myndigheter att behandlas. Landskapsbild Planerad kabelförläggning i alternativ 1 kommer inte att påverka landskapsbilden. En tid efter återställningen av marken kommer det inte längre att finnas några spår efter befintlig markkabeL Eftersom luftledningen i alternativ 2 redan existerar kommer inte en extra lina i kraftledningens konstruktion att förändra den allmänna landskapsbilden. Naturmiljö, flora och fauna Inga naturintressen berörs av alternativ 1. Alternativ 2 berör nedanstående intressen. Se bilaga 2 för karthänvisning till numrering inom ·parentes. Norr om Skeppmoarna angränsar markkabeln till ett naturvärde (1 ). Naturvärdet går kant i kant med en nyckelbiotop (2) vars yttre gräns helt kort berör kabelns sträckning. Nyckelbiotopen omfattas också av ett naturvårdsavtal (2). Hela detta område består av naturskogsartad barrskog. Luftledningen berör därefter ytterligare sju nyckelbiotoper (3) samtliga avsatta av Bergvik Skog AB. Inom ett avstånd av 50 m från luftledningens centrumlinje ligger totalt 17 små sumpskogar (4), av dessa genomkorsas ca sex något större sumpskogar. övriga sumpskogar gränsar mot ledningen och är mycket små. Skepp- och Orrleksmyren (5) är bedömd att ha små naturintressen (klass 4). Ledningens sträckning följer kantzonen på en mindre del av myren. Ledningen korsar vattendraget Havsvallen (6) som är utpekat som ett nationellt värdefullt vatten. Påverkan på området Den extra hängkabeln placeras i befintlig stolpe och det krävs ingen extra röjning för att genomföra åtgärden. Det är också möjligt att begränsa markskadorna om åtgärden genomförs under rätt tid av året. Grävningen längs skogsbilvägen bedöms ge liten påverkan på kringliggande naturvärden, sedan området relativt nyligen blivit uppgrävt. Båda alternativen ligger inom ett älgskötselområde men älgjakten kommer inte att beröras av något av de planerade alternativen. Inte heller påverkas Klarälvens utökade strandskydd av alternativen. Kulturmiljö Inget av alternativen kommer att påverka några kända fornlämningar. Om det i samband med arbetets genomförande skulle påträffas någon lämning som kan antas vara en fast fornlämning kommer arbetet som berör fyndet att avbrytas och fyndet kommer att anmälas till Länsstyrelsen enligt Kulturmiljölagen. Friluftsliv Alternativ 1 ingår i ett riksintresse för friluftsliv. Detta intresse kommer inte att påverkas av planerad kabelförläggning. Viss begränsad påverkan kan ske under byggnationen, men denna störning bedöms som mycket liten. 7 (7) 2015-02-02 Inte heller alternativ 2 kommer att ge någon begränsning av friluftslivet då ledningen redan finns och åtgärden att montera upp en extra lina ger mycket liten påverkan på naturmiljön. Övrigt l alternativ 1 finns det ett identifierat område för förorenad mark, Långflons Handel på fastigheten Aspberget 1:184, som är en gammal bensinmack. Undersökning har genomförts, ärendet är nedlagt och det bedömdes att ingen åtgärd behövde göras. Kabeln kommer inte att beröra fastighet Aspberget 1:184. Samlad bedömning Fortum förordar alternativ 1 med markkabel eftersom det ger mest fördelar både ur miljö- och samhällssynpunkt Alternativ 1 har mycket liten inverkan på naturvärden och är rent tekniskt också det mest fördelaktiga förslaget beroende på säkrare strömförsörjning som öppnar upp för eventuell framtida utbyggnad. Det är också lättast att felsöka, kräver minst underhåll och är det ekonomiskt mest fördelaktiga förslaget sedan det endast utgör en elftedel av kostnaden för alternativ 2. Synpunkter Vi ber Er att komma in med eventuella synpunkter på projektet senast den 25 februari 2015. Har Ni några frågor är Ni välkomna att kontakta undertecknad på Sweco, på telefon 072-551 64 20 eller via e-post maja-lena. [email protected]. Skriftliga synpunkter kan även skickas till: Sweco Energuide AB att. Maja-Lena Brännvall Södra Mariegatan 18E Box 1902 79119 Falun Med vänlig hälsning Maja-Lena Brännvall Enligt uppdrag av Fortum Distribution AB Bilagor Bilaga 1. Berörda natur- och kulturintressen Torsby kommun sid 16 K911'1rhunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2o1s-o1~·13 § 10 Sar:nrådsyttrande, koncessionsansökan fÖr markkabel i Långflon bnr k8)2Q14!8$9 sanunanfåttriing av ä renelej FortnmDistribution.ABh<:lr.fättfuppd.rågåttfö:i:stärkaanslutningon·tilltiet~ijlii. köpcentret i Långflo,11.i Totshy k<>AW1U1,1; På uppat•ag av Fortum ansvarar Swecp E;nel:giiide AB för illlstimt1~#åg<;>i:i].a. $vtet9 här 9versänt en sanu:ådsiribjudan t:!l11igt 6l<fiP; 4 § miiJöhaiken som avser ~qnreMi!J!l?iW.söl<äri fÖren märkkabel mellan Långflon~ kå.pt;:entrwn #äi:ri till #k$gt@S~lj. .. Bitr. koJ.l1lll,l1nQ:hef,l:$t-,@~f ,Awie;t:s Björc;ls i'edogö:~;för ärendet på. samrnttp.ttää#_; Handlingar i är~nrJet Samråd 'från Sweco Pro koti.dessio:risMsökan för ny markkabel me:UaJi Langfl()ns köpcentrum frrun illlriksg;r?\nsen. ·. . ·~ Kommi.lnstyrelseh~ arhetsut~k;Qtts b~slut Torsby kommun har·i11ge{i:~,tt erjrlra emotföteslagenk<iricessionsansöJ.<Clfi. Besllttet;Skrckas till Sweco Enetgq.ide AB · JLis(erarerissl~matur OtdragS.~\yrk~[id~ ··· · ·· · · · .·~~····.·.···/' ... ~ . . . . . .. . . . Datum 2015-01-29 Delägare i vägsamfällighet K-078 Gun Karlssson Ryberg Västanvik 11 S-68591 Torsby Beträffande begäran om kommunalt övertagande av skötsel, underhåll och upprustning av väg mellan Kärr och Smedvägen, väg K-078. Bakgrund Intressenter i väg K-078, har skickat skrivelse, först genom Jan-Åke Ganterud, daterad 2014-12-04, där man begär attTorsby kommun ska sköta drift- och underhåll av vägen och sedan ytterligare en skrivelse som undertecknats av de som förtecknas som samtyckande, där man anger Ryberg som den som ska föra talan för de som undertecknat skrivelsen. Tekniska avdelningens förslag till beslut, har kommunicerats med Jan-Åke Ganterud per e-post 2015-01-08 och har besvarats med en ny skrivelse med tillägget att man även vill att kominunen ska sköta sträckningen från Graneviksvägen till Ann-Mari Lundgren, och med ändringen att man anger Ryberg som den som för de undertecknandes talan. Väg K-078, mellan vägsamfällighet S-0517 vid Kärr och Smedvägen, beljänar förutom Torsby kommuns fastighet Västanvik 1:396, fastigheterna Västanvik 1:214,1:319, 1:321, 1:356, 1:518, 1:531, 1:542 och 1:692. D.v.s det är dessa fastigheter har båtnadsfördel av väg K-078 och även är väghållare. IntressenternaJohn-Olof Ryberg, Gun Karlsson Ryberg, Leif Lundqvist, Birgitta Marianne Lundqvist, Kenneth Rens, Ulla Rens, Bengt Olof Nordahl, Ulrika Johansson, Gerda Maria Karlenäs, Anne Mari Lundgren, har förtecknats som samtyckande till den insända skrivelsen men har inte undertecknat skrivelsen. I skrivelsen anges bland annat som skäl för att kommunen ska överta "upprustning och skötsel/underhåll " av vägen: Att sopbilen har svårt att ta sig fram. Svar: Det är väghållarens ansvar att vägen hålls i framkomligt skick alternativt kan soptunnor ställas vid Smedvägen Att flera fastighetsägare tycker att vägen är i dåligt skick Svar: Åtgärdas av fastighetsägarna/väghållaren. Att ordförande i Västanviks V:a VFS har synpunkter på vägen, Svar: Det är inte relevant. Tekniska avdelningen Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 10. Tekniska avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 00 vaxel 0560-160 55 fax [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (4) Att posten trafikerar vägen. Svar: Det är väghållarens ansvar att vägen hålls i framkomligt skick alternativt kan postlådor ställas vid Smedvägen. Att det är stort allmänt intresse för vägen. Svar: uppfattningen delas inte av kommunens handläggare. Att man hänvisar till skrivning i köpekontrakt om att kommunen kommer att bekosta ny tillfartsväg när "Västanvik södra" exploateras. Svar: Området Västanvik södra är inte exploaterat ännu utan vägen kan fortfarande gå i sin gamla sträckning. Att man hänvisar till att kommunen 1983, påtagit sig väghållaransvar i samband med upphävande av samfälligheterna S:1 och S:14. Svar: Detta är fel, för äldre samfälligheter som inte varit juridiska personer gäller reglerna om delägarförvaltning i lagen om fårvaltning av fårvaltning av samfälligheter. Att även andra än de som bor utefter vägen nyttjar vägen. Svar: Vägar med kommunalt eller statligt bidrag får även trafikeras av andra än de som äger vägen och enskilda vägar kan inte stängas för gångtrafik. Att kommunen med automatik påtagit sig skötsel av vägen. Svar: Detta är kontrollerat med lantmäteriet och påståendet är felaktigt. Det hör dessutom till ovanligheterna att en kommun binder sig till att betala vägkostnader som kommunen inte har laglig skyldighet att stå för. Att även andra än de som bor utefter vägen nyttjar vägen, såsom hem~änsten, ambulans och räddnings~änsten. Svar: Detta är i fastighetsägarnasiväghållarens intresse. Tekniska avdelni-ngen rekommenderar samfälligheten/fastighetsägarna att söka iståndsättningsbidrag får att rusta upp vägens standard så att den är framkomlig även får postoch renhållningsfordon samt att samfälligheten sköter drift- och underhåll av väg K-078. Samfälligheten/fastighetsägarna rekommenderas även ansöka om bidrag till vägens drift-och underhåll. Beträffande tillägget i skrivelsen, att skötseln även ska omfatta sträckningen Graneviksvägen till Anne-Mari Lungren (Västanvik 1:82). Svar: Torsby kommun anser att denna del av samfälligheten ska anses vara samfälld väg får fastigheterna Västanvik 1:82 (Anne-Mari Lungrens fastighet) och Västanvik 1:519 och ska skötas gemensamt av fastighetsägarna. Allmänt om enskilda vägar I Sverige utgör de enskilda vägarna en stor del av det totala vägnätet. Det finns ca. 74 500 km enskilda vägar med statsbidrag och utöver de dessutom många mil enskilda vägar med enbart kommunala bidrag samt enskilda skogsbilvägar utan bidrag. Med enskild väg avses en väg som inte är allmän väg eller kommunal gata. Regler om enskilda vägar har tidigare funnits i lagen om enskilda vägar (EVL). I syfte att bland annat åstadkomma ett enhetligt förvaltningssystem, upphävdes EVL i utgången av år 1997 genom lagen (1997:620) om upphävande av lagen om enskilda vägar. Av övergångsbestämmelserna följer att vägsamfälligheter eller vägföreningar som varit juridiska personer numera betraktas som samfällighetsföreningar enligt lagen om förvaltning av samfälligheter. Det är inget som hindrar att de har kvar sina äldre namn, även om de formellt sett utgör samfällighetsföreningar. För äldre samfälligheter som inte varit juridiska personer gäller reglerna om delägarförvaltning i lagen om förvaltning av förvaltning av samfälligheter. En fastighet som inte har någon andel i en gemensamhetsanläggning kan under vissa förutsättningar få begagna väg som ingår i gemensamhetsanläggning mot en s.k slitageersättning. Sådan ersättning ska bestämmas med hänsyn till det slitage som uppstår på vägen genom trafik till eller från fastigheten. Ersättningen täcker bara slitage (50 § anläggningslagen). Om trafiken till fastigheten orsakar skador på vägen, ska fastighetsägaren betala ersättning för skadan. En kommun äger ofta fastigheter inom områden där den i sin egenskap av kommun inte har laglig skyldighet att sköta väghållningen. Som fastighetsägare har kommunen samma ansvar för väghållningen som varje annan fastighetsägare. I den egenskapen kan kommunen ingå tillexempel i vägsamhällighetsförening, vägförening eller samfällighetsförening. I Sverige lämnar över 200 kommuner kommunalt bidrag till vägsamfälligheter och vägföreningar som själva sköter sin väghållning. Kommunallagen lägger inga hinder i vägen för kommunen att överta väghållningen eller lämna bidrag till väghållning, så länge som vägen har ett allmänintresse. Sådant allmänt intresse anses inte föreligga när det gäller en utfartsväg som bara betjänar ett fåtal fastigheter. Tekniska avdelningens förslag till beslut. Tekniska avdelningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar att kommunen inte övertar väghållningen av väg K-078. Torsby kommun tekniska avdelningen Mikael Löfvenholm Torsby 2015-01-10 zm5 Dnr..'0.T .. ~o·1 - 23 ?.-9\':)J.~:!~...~9 6) Torsby Kommun Kommunstyrelsen 685 80 TORSBY Saken: På förelmmna anlednin&:ar. Och en minimal utredning kring faliet. Vårt syfte med denna skrivning är att Torsby Kommun tar sitt ansvar, som redan 1981 proldamerades, nedan enligt stycke 6, § 5.. Och se vidare nedan. l. Kommunens Sune Eriksson (Renhållningsingenjör.) har ringt mig och haft synpunkter på vägens beskaffenhet i anledning av sopbilens möjliga framkomlighet. 2. Har blivit kontaktad av flera berörda fastighetsägare som tycker lika som kommunens representant angående vägen skick. 3. Har även blivit kontaktad av Jan-Åke Ganterud som är ordf. i Västanviks V:a VFS han har också synpunkter på dem1a miserabla vägen. 4. Att det förutom Sopbill gång vecka går det dagligen Post. 5. Menar att det allmänna intresset är stort i dag och mycket stöne än för 3 3 år sedan. 6. § 5 köpekontrakt 1981-11-16 fastighet 1:321 Västanvik står följande: I framtida exploatering av området Västanvik Södra, kommer befintlig tillfartsväg till fastigheten Västanvik l:321 att försvinna I samband med exploatering uiför och bekostar kommunen nu tillfartsväg med 3,0 m körbanebredd. Vägen dimensioneras för bärighetsklass A enligt vägverkets bestämmelser för enskild vägar (AO llo V kap-1.5) och utföJ•es med öppna diken. 7. Av Handlingar från Lantmäteriet framgår att Kommunen har dödat samfållighetema S:l och S:l4 detta 1983 Av detta följer att Kommunen har påtagit sig hela ansvaret for just vad som ankom på dessa samfålligheter. Vilket vi menar att det är dax nu. Vi får utreda hur detta har gått till? I vilken omfattning detta skett med, och om det var med de boendes samtycke!? Det verkar just nu som ingen kan visa att detta skett så. 8. Att Observera är att den nu gamla vägen har även fått en helt annan betydelse för de som brukar den, här rastas hundar, här kommer en del bilflanörer, här rids det en hel del, det är även folk som motionerar och gudarna vet vad denna väg inte används till i dag, m.m. Och även vi som bor utmed denna väg använder den. Sida Nr : l av 2 h \\t ~t,\ ~< (A \L s 9. Vi menar att detta gör att Kommunen har per automatik påtagit sig Uppmstning, skötsel och drift av här berörd vägstumpen från Graneviksvägen till Ann - Mari Lundgren Västanvik 2 ( l :82) Vidare från Smedvägen till Mellantraksvägen Till Maja Karlemäs. Där berörda fastigheter (l :338) (l :672) (l :319) (l :669) (1:321) (l :692) (l :356) (l :214) (l :531) + KätT Maja Karlemäs Och sist men inte minst att kommun har i stor sett all angränsande mark mnt här aktuell väg (l :396). Det är alltså kommunen som är markägare mnt denna väg K-078 till nästan 100% l O. De som har nytta av denna väg är många: Dels de som rastar sina hundar, dels alla som Motionerar, Dels alla som bilflanörer, och dels alla som rider, och dels även vi som har den som utfart m.m. Och att inte att glömma HEMTJÄNSTEN, Ambulans Räddningstjänsten, Och de som jobbar med jour, som bör ha möjlighet till att snabbt komma ut. Yrkande: Att kommun med omedelbar verkan övertar uppmstning och skötsellunderhåll av här beshiven väg. Sammanfattning: Ja man kan konstatera att med tid så har detta utvecklat sig till en stöne allmänt intresse än vad någon kunnat fömtse for mer än dryga trettio år sedan. Varför Vi här boende anser att nu är det på tiden att Torsby Kommun infi·iar sitt åtagande som vi tycker, Ja, det är mer än berättigat. Då med tanke på det stora allmänna intresset som är i dag för nyttjande av denna väg. Att kommun låtit döda S:l4 o S:l är ytterligare en starkt vägande skäl, Vi vill mena att detta då följer per automatik ansvar, som vi väntar på att kommunen infriar detta och sköter denna väg. Vid vår lilla utredning om hur detta gått till så är det i dag ingen berörd som kan minnas att de blivit tillfrågade angående dädandet av dessa samfälligheter. Då detta konstaterat efter intervjuer med berörda. Här nedan berörda undertecknar och samtycker till shivelsen innehåll och Yrkande. Samt om det kan komma att anses nödvändigt så medgiver Vi att Ryberg för Vår talan vid Förvaltningsrätt och eventuellt kommande instanser: Knut Boger TORSBY 2015-01-23 Tillägg till skrivelse 2015-01-10 F ör att inga oklarheter skall föreligga så menar vi att sträckningen Graneviksvägen till Anne - Mari Lundgren Samt det som är kvar i andra änden av denna väg d.v.s. Från Smedvägen till Västanvik 17 Gerda Maria Karlernäs. ( Se bifogad karta det som är struket med överstrykningsfårg röd) Det saknas en underskrift av Knut Boger. Han får kornrna in till Kommunkontoret själv eller ordna detta på sitt vis. Detta beroende på att han vistas i Norge och har inte haft möjligheten att sicriva under. \- - - - - --\ \ ..\ · -1 ·~ \ __ .t--~ \ \ ) ./ / -078 VÄSTANVIK l l ,) ., 7.. / / / / / / / x / / ./ / ./ / ---~ -~STI~~~-----L:~/--/_/ /·-·~~-L~/-L~_/·--/~/~------~-L~--~~--~Jl / / / __/__ N= 6669463 E= 1343408 System RT90 2.5 gon V Aktualitet: 2005-10-1 o o 100 l! l l l! J! l l l 100 l / 200 l Skala 1:5000 ________ 300 l 400 l ~--~-··~J 500m l Koordinatsystem .SWEREF 99 TN ...: IV 0\ .s 'ö c: IV .c: ·;:: s :ro sc: .!!! ...., o E .t: E ...., . 7j_,_l_ -e/ldt 16 r-= _ _ _ Torsby kommurn Kommunstyrelsen 2015-01- 21 2015 ~ 01- 26 Dnrk.JLZ~!/«Z{f.tfl. Kärrbackstrand 25 680 60 Syssiebäck Torsby kommun 685 80 Torsby Underhåll av hembygdsgården "Halvarstugan" i Båtstad Norra Finnskoga hembygdsförening har vid ett par tillfällen påpekat för representanter för Torsby kommun att det yttre underhållet på hembygdsgården är försummat. Svaret vi fått är att det inte fanns pengar för denna åtgärd då. Torsby kommun har såsom ägare till fastigheten ansvaret för det yttre underhållet. Det senaste underhållet som gjordes var att själva entren till hembygdsgården målades om för ett par år sedan vilket var bra. P. g. a. det eftersatta underhållet kan man konstatera att röta har börjat i vissa bräder. Läget är allvarligt och om inte målning av ytterfasaden kommer till stånd under innevarande år så kommer kostnaden att väsentligt öka. Till saken hör att Halvarstugan är att betrakta som ett kulturhus med ett stort bevarandevärde. Norra Finnskoga hembygdsförening vädjar till Torsby kommun att prioritera underhållet på Halvarstugans ytterfasad under 2015. c/~ Joe Bengtsson Ordförande i N:a Finnskoga hembygdsförening Tel. 070-312 93 78 Mail: [email protected] Bilägges 2st fasadbilder Q) 69 . ... :·~ :--:-- "'1-, ..., ,:;·· ---~:::·_ .:....__ - -t;:_·:. ~-- '":........ - - . ..-. · .: - . _ __, .,1,_• • •• _ ____ __, _ ..... .... '·--. ---·-· . . ... ~ ... __,.L.:-.:-·--·:·.· ---- - - .,., ~. - .. ' .. l· -~---' - .. -· --:..- ---~- . ------·~-. l' ·_ ~ Datum 2015-01-20 Ärende; Yttrande avseende remissen Funktionellt prioriterat vägnät Bakgrund Trafikverket har haft uppdraget att se över transportsystemets utformning, funktion och användning i syfte att medverka till att ge människor och gods en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Målet med det funktionellt prioriterade statliga vägnätet är att; Skapa samsyn om vilket vägnät som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet Skapa en gemensam plattform för att främja grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet Bidra till tydligare och mer sammanhållna prioriteringar (ensa och rensa bland tidigare utpekanden) Torsby kommuns synpunkter på det remitterade förslaget Torsby kommun delar i många delar den prioritering av vägnätet som Trafikverket har föreslagit utifrån de olika faktorerna som till exempel person-, gods, långvägatransporter samt kollektivtrafik. Kommunen är dock av den uppfattningen att Europaväg 16 (E16) skall vara en del i det prioriterade vägnätet avseende främst godsoch regionala persontransporter. E16 utgör en viktig länk i den öst- västliga transportlänken främst mellan Gävle och Oslo, men i ett vidare perspektiv mellan Sankt Petersburgsområdet och Oslo. Det finns ingen redovisad grund varför denna väg inte skall anses som prioriterad. E16 har en stor utvecklingspotential för trafikeras av ytterligare transporter av olika slag, och dänned kunna avlasta andra gränsövergångar. Avsaknaden av tullfunktion är dock en försvårande faktor för denna utveckling. Torsby kommun anser att det prioriterade vägnätet avseende kollektivtrafik skall omfatta hela Riksväg 62 igenom länet. Pendlingsstråket är viktigt för norra delen av Anders Björck Bitr. kommunchef Besöksadress Nya Torge.t8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunkansliet 685 80 Torsby 0560-160 86 direkt 070-600 94 97 mobil 0560-160 00 växel 0560-160 25 fax [email protected] [email protected] · www.torsby.se Sida 1 (2) Torsby kommun för både in- och utpendling. Det är anmärkningsvärt och svårt att förstå att denna väg endast skall ses som prioriterad för kollektivtrafik till strax norr om Hagfors tätort. Prioriterade stråk för kollektivtrafiken möjliggör en utveckling för hela länet samt att det ges möjligheter att kunna bo kvar i glesbygden och pendla till annan arbets- eller studieort eller möjliggöra pendling till arbetsplatser i glesbygden. Torsby kommun vill också att Europaväg 45 (E45) tydligt lyfts fram som en viktig väg/transportled både nationellt och regionalt. E45 är viktig för såvällångväga godsoch persontransport liksom för regionala transporter och pendlingstråk Det är av mycket stor vikt att E45 blir prioriterad för framtida satsningar i syfte att höja trafiksäkerhet och möjliggöra högre hastighetsgränser på vägen genom hela länet. Torsby kommun anser att E45, E16 samt riksväg 62 skall anses vara nationellt och regionalt prioriterat vägnät avseende besöks- och turistnäring genom hela länet. De aktuella vägstråken har en hög eller mycket hög belastning under främst vintersäsongen, dvs mitten av december till och med april månad. De stora besöksnäringsnoderna i området är Branäs, Hovfjället, Sälen- och Trysilområdet Förslag till beslut Kommunstyrelsen arbetsutskott (KSAU) ställer sig bakom förslaget till yttrande. För Torsby kommun Anders Björck Bitr. kommunchef 2 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2014/72378 2014-10-29 Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeiD NY] 1(3) all) (!j TRAFIKVERKET Enligt sändlista Remiss Funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet. Detta vägnät kallas för funktionellt prioriterat vägnät. Det förslag till funktionellt prioriterat vägnät som nu skickas ut på remiss är framtaget av Trafikverket i dialog med länsplaneupprättarnas tjänstemän. Remissmaterial och läshänvisning Materialet finns på Trafikverkets webbplats, Funktionellt prioriterat vägnät. Bakgrundsmaterial • Rapporten Funktionellt prioriterat vägnät- oktober 2014. Rapporten beskriver vad det funktionellt prioriterade vägnätet är; vad det omfattar, hur det kan användas i olika planeringssituationer. Den beskriver också processen för framtagande, remiss och beslut. Vi rekommenderar att ni läser rapporten innan ni tittar på remissmaterialet. Remissmaterial • Kartor över det funktionellt prioriterade vägnätet o Sverigekarta o regionkartor (Trafikverksregioner) o länskartor Kartorna visar vilka vägar som föreslås pekas ut som funktionellt prioriterade. De innehåller olika lager, dels med vägarnas indelning i skikt och dels med vägarnas indelning i funktioner. Manual för hantering av kartorna finns på Trafikverkets webbplats. • Handledning- Förhållningssätt tillfunktionellt prioriterat vägnät Handledningen beskriver hur vi ska förhålla oss till de prioriterade vägarna. Det anger hur vi gemensamt bör arbeta för att värna de prioriterade vägarna och förbättra tillgängligheten på dem. Trafikverket 78189 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Texttelefon: 010-123 50 00 Telefon: 0771 - 921 921 [email protected] www.trafikverket.se Anne-Karin Grönvold-Andersson Planering Direkt: 010-123 58 76 [email protected] 75 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2014/72378 2014-10-29 Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeiD NY] 2(3) «11) \!i TRAFIKVERKET Presentationsmaterial • Broschyren Sveriges viktigaste vägnät. Broschyren innehåller kortfattad information om det funktionellt prioriterade vägnätet. • Powerpointpresentation. Kommentarer om Stockholms län och Jämtlands län För Stockholms län är enbart nationellt och regionalt prioriterade vägar utpekade. Dessa utpekanden utgår från tidigare prioriteringar, främst enligt systemanalysen från 2008. Avsikten är att under våren 2015 gå vidare med utpekande av kompletterande regionala vägar. I Jämtlands län är hitti11s enbart nationella vägar och vägar som är regionalt prioriterade i ett länsövergripande perspektiv utpekade och därför redovisas endast dessa i remissen. Trafikverket och berörd länsplaneupprättare behöver arbeta vidare med utpekandet av ett kompletterande regionalt vägnät. Remissmottagare Trafikverket och respektive länsplaneupprättare har tagit beslut om till vilka aktörer remissen ska skickas, vilket innebär att det ser något olika ut över landet. I xx län skickas remissen tilllänsplaneupprättaren, länsstyrelsen, regionala kollektivtrafikmyndigheten, samtliga kommuner. Remisseminarier Trafikverket kommer att erbjuda remisseminarium eller någon annan typ av presentation av funktionellt prioriterat vägnät i respektive län efter överenskommelse med länsplaneupprättarna, där remissmottagarna bjuds in. Syftet är att presentera materialet och att berörda aktörer ges möjlighet att tillsammans diskutera utkasten inför sina respektive remissvar. Remissvar skicka remissvar till [email protected] samt till n.n@lansplaneupprättare.se. 1? ~ Ii= f}_ Ange xx län som ämne. strukturera remissvaren på följande sätt: > ro • • • synpunkter på utpekade vägar samt dess indelning i funktioner synpunkter på förhållningssättet övriga synpunkter. Remissvaren skickas till Trafikverket med kopia till berörd länsplaneupprättare senast den 15 februari (gäller ej länsplaneupprättarna). Länsplaneupprättarna skickar remissvar till Trafikverket senast den 31 mars. Hantering av remissynpunkter och beslutsprocess Trafikverket kommer att föra dialog med respektive länsplaneupprättare om eventuella justeringar av funktionellt prioriterat vägnät utifrån remissynpunkterna. Trafikverket 78189 Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Texttelefon: 010-123 50 00 Telefon: 0771 - 921 921 [email protected] www.trafikverket.se Anne-Karin Grönvold-Andersson Planering Direkt: 010-123 58 76 [email protected] . ·-..•. :·-· -:..'!-: ., .... '· # .. :.. 16 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2014/72378 2014-10-29 Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärende! D NY] 3(3) ffi TRAFIKVERKET Trafikverket kommer att besluta om det funktionellt prioriterade vägnätet i samråd med länsplaneupprättarna. Det innebär att Trafikverket inte kommer att besluta om ett prioriterat nät i ett län där Trafikverket och länsplaneupprättaren inte är överens. Råder det delade meningar i något län tas beslut om det vi är överens om, till exempel skikt 1 och 2, men inte skikt 3. Trafikverket kommer att ta beslut om förhållningssättet efter bedömning av remissynpunkterna. Med vänlig hälsning NN Regionchef, Trafikverket Kontaktpersoner Gunbritt Mariedahl, Region N ord [email protected] Stefan Karlsson, Region Mitt [email protected] Ylva Gustafsson Höjer, Region Öst ylva. gastafsson-hoj [email protected] Bertil Hallman och Agneta Nordström, Region Väst [email protected], [email protected] Lars Wogel, Region Stockholm [email protected] Peter Fredriksson, Region Syd p eter .fredriksson @trafikverket.se Anna Fällbom, projektledare nationellt [email protected] Sänd lista, se separat dokument Trafikverket 78189 Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Texttelefon: 010-123 50 00 Telefon: 0771 - 921 921 [email protected] \NWIN. trafikverket.se Anne-Karin Grönvold-Andersson Planering Direkt: O10-123 58 76 [email protected] t ?l (tf}) (!j TRAFIKVERKET Innehåll INLEDNING 5 Bakgrund 5 Mål 5 VAD ÄR ETT FUNKTIONELLT PRIORITERAT VÄGNÄT? 6 Ett planeringsunderlag 6 Koppling till drift, underhåll och bärighet 6 Vägarnas indelning i skikt och funktioner 7 Vägarnas indelning i skikt 7 Vägarnas indelning i funktioner 7 Förhållningssätt till prioriterade vägar 10 Omfattning och avgränsning 10 Koppling till noder 11 Koppling till kommuncentrum 11 Gång- och cykelvägar 11 Ett nationellt enhetligt och sammanhängande nät 11 Fortsatt arbete 12 Om ledningsvägnät 13 Bärighetsvägnät 13 Turistvägnät 13 FRAMTAGANDET AV FUNKTIONELLT PRIORITERAT VÄGNÄT 13 Rollfördelning 13 Arbetsprocess 13 Remissprocess 14 Beslutsprocess 15 3 Förvaltning 15 Tidplan 15 REMISSMATERIAL OCH LÄSHÄNVISNING 16 VÄGAR SOM INTE PEKAS UT 17 KOPPLING TILL ANDRA UTPEKADE NÄT 18 Översyn av befintliga utpekade nät 18 4 Inledning Den här rapporten beskriver vad ett funktionellt prioriterat vägnät är, vad det omfattar och hur det kan användas i olika planeringssituationer. Den beskriver också processen för framtagande, remiss och beslut om det funktionellt prioriterade vägnätet. Bakgrund Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge människor och gods en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Det finns i dag en mängd olika utpekanden av vägnät, till exempel utpekade vägar för arbetspendling, för godstransporter och för personer med funktionsnedsättning. Dessutom är vägnätet indelat i vägkategorier utifrån väghållaransvar och standard och så vidare. Men det saknas ett gemensamt ställningstagande till vilka av våra vägar som är viktigast för tillgängligheten. Vi har i flera sammanhang behov av ett sådant samlat utpekat vägnät, exempelvis när vi beskriver brister och prioriterar åtgärder samt när vi gör hastighetsanalyser och pekar ut riksintressen. Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet. Det gör vi i samarbete med berörda aktörer, i första hand länsplaneupprättarna. Detta vägnät kallas för funktionellt prioriterat vägnät. Trafikverket har tagit detta initiativ bland annat för att vi ska vara förberedda inför kommande åtgärdsplaneringar. Det behövs även som underlag i de regionala hastighetsanalyserna som ska tas fram från och med hösten 2014. Vi behöver också vara redo nästa gång Trafikverket ska göra en översyn av riksintressena. Det funktionellt prioriterade vägnätet kommer även att fungera som ett viktigt underlag i den löpande verksamheten, i samhällsplaneringens olika skeden, tidigt i diskussioner och vid svar på remisser. Mål Målet med det funktionellt prioriterade statliga vägnätet är att: • skapa samsyn om vilket vägnät som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet • skapa en gemensam plattform för att främja grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet • bidra till tydligare och mer sammanhållna prioriteringar (ensa och rensa bland tidigare utpekanden). Utpekandet kommer att utgöra ett uppdaterat och samlat underlag för tillgänglighet. Det funktionellt prioriterade vägnätet avser tillgänglighet för lastbilar, personbilar och bussar. s g; Vad är ett funktionellt prioriterat vägnät? Ett planeringsunderlag Det funktionellt prioriterade vägnätet är ett planeringsunderlag och ett sätt att förhålla sig till de prioriterade vägarna utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Berörda aktörer pekar i samarbete ut vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet och kommer överens om dessa vägars viktigaste funktioner. Det blir därmed en bra grund i andra verksamheter och projekt. Trafikverkets utgångspunkt är att tillgängligheten ska prioriteras på de vägar som ingår i det funktionellt prioriterade nätet. Vi vill både värna om den tillgänglighet vägarna redan har och vid behov höja den. De transportpolitiska målen måste vägas mot varandra i varje enskild planeringssituation. Vid användning av det funktionellt prioriterade nätet som underlag för olika projekt och verksamheter ska det kompletteras med analyser kopplade till alla de transportpolitiska målen samt med övrigt kompletterande underlag. Det utpekade nätet ersätter inte den vanliga (fysiska och ekonomiska) planeringsprocessen eller de nuvarande prioriteringsgrunderna, till exempel samhällsekonomisk lönsamhet, utan det utgör ett kompletterande underlag utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Inom samhällsplaneringen finns flera aktörer som har olika mandat och ansvarsområden som påverkar transportsystemet. Syftet med det funktionellt prioriterade vägnätet är att alla berörda aktörer ska använda det som ett underlag i sin verksamhet. Trafikverket kommer att använda det som ett viktigt kompletterande planeringsunderlag i en rad olika verksamheter och projekt. Det blir också ett underlag i dialoger med andra aktörer i samhällsplaneringens olika skeden och när vi svarar på remiss av till exempel kommunala planer. Det funktionellt utpekade vägnätet kan till exempel användas vid: • prioritering av åtgärder enligt fyrstegsprincipen (investeringar, mindre åtgärder och drift- och underhållsåtgärder) • beskrivning av behov och brister (utifrån de utpekade vägarnas funktioner) • regionala hastighetsanalyser (inriktningen är att hastighetshöjande åtgärder ska ske på det prioriterade nätet) • utpekande av riksintressen (underlag för vilka vägar som bör pekas ut och beskrivning av dessa). Koppling till drift, underhåll och bärighet När prioriteringen av drift- och underhållsåtgärder ses över ska det funktionellt prioriterade vägnätet användas som underlag. Det gör det möjligt att bättre anpassa 6 drift- och underhållsåtgärderna utifrån vägarnas viktigaste funktioner, eftersom det blir tydligare hur åtgärderna kan anpassas utifrån typ av trafik. Kraven på en väg blir olika till exempel om den är särskilt viktig för godstrafik eller för arbetspendling. Fortfarande kommer dock trafikflöden att vara den Viktigaste utgångspunkten för prioritering av drift och underhåll. Drift- och underhållsåtgärderna på det lågtrafikerade och lågprioriterade vägnätet kommer inte att påverkas av att ett funktionellt prioriterat vägnät pekas ut, utan de förändringar som kan bli aktuella är justeringar och anpassningar inom det prioriterade vägnätet. Trafikverket kommer att se över och uppdatera det utpekade bärighetsvägnätet. Viktiga näringslivsvägar som inte pekas ut som funktionellt prioriterade kommer att tas om hand inom ramen för det arbetet. Bärighetsvägnätet kommer att utgå från vilka vägar som är viktiga för godstransporter i det funktionellt prioriterade vägnätet, men det kommer att omfatta fler vägar. Det är bärighetsvägnätet som ligger till grund för fördelning av bärighetsmedeL Vägarnas indelning i skikt och funktioner Vägarna som pekas ut som funktionellt prioriterade delas in dels i tre skikt, dels utifrån sina viktigaste funktioner. Vägarnas indelning i skikt Vägarna som pekas ut sorteras in i tre skikt: • nationellt och internationellt viktiga vägar • nationella stamvägar och TEN-T-vägar (nuvarande indelning frångås inte) • regionalt viktiga vägar • vägar som binder samman län och funktionella regioner (till exempel arbetsmarknadsregioner) (i regel riksvägar, men det kan även vara länsvägar) • kompletterande regionalt viktiga vägar • vägar som binder samman kommuncentrum och produktionsnoder inom regioner och län (i regel länsvägar, men det kan även vara riksvägar). Indelningen av vägarna i de tre skikten kan skilja sig åt i olika delar av landet, på grund av länens och regionernas olika struktur och förutsättningar. Vägarnas indelning i funktioner Fyra funktioner har tagits fram som underlag för utpekandet av det funktionellt prioriterade vägnätet samt beskrivning av vägarna. Funktionerna avser vägarnas funktion utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. En grund för bedömningen är att vägarna ska vara av nationell eller regional betydelse. Funktionerna överlappar varandra och en väg kan pekas ut utifrån en eller flera funktioner. 7 Utgångspunkten för vägarnas indelning i funktioner är de olika trafikanternas anspråk och behov, det vill säga vilka särskilda anspråk och behov som finns på olika vägar utifrån den trafik som är viktigast där. Syftet med indelningen i funktioner är att man bättre ska kunna tillgodose trafikanternas krav och behov vid till exempel drift och underhåll av vägen, analys av vägarnas brister och behov samt prioritering av åtgärder för att bevara eller höja tillgängligheten. Funktionerna är följande: De vägar som är viktigast för • godstransporter • långväga personresor • dagliga personresor • kollektivtrafik Följande aspekter ska beaktas vid utpekandet avvägarna: • sammanhängande stråk • ett trafikslagsövergripande perspektiv, till exempel genom kopplingar till noder och andra trafikslag • internationella förbindelser • nationell och regional utveckling och tillväxt. N edan beskrivs respektive funktion närmare. Vägar som är viktiga för godstransporter Funktionen "viktiga för godstransporter" definieras enligt följande: • vägar som är internationellt, nationellt och regionalt viktiga för långväga godstransporter • vägar med kopplingar till nationellt och regionalt viktiga noder. De vägar som pekas ut ska skapa ett sammanhängande regionalt och nationellt nät med kopplingar till viktiga målpunkter och noder. Mindre vägar som är viktiga för enskilda företag eller som fungerar som matarvägar till större vägar och uppsamlingsplatser (till exempel sågverk) pekas inte ut som funktionellt prioriterade. Dessa vägar hanteras inom arbetet med bärighet och det reviderade nät för bärighet som ska tas fram. 8 Vägar som är viktiga för långväga personresor Funktionen "viktiga för långväga personresor" definieras enligt följande: • • vägar som i regel har regionalt eller nationellt resande, över cirka 10 mil, till exempel o ijänsteresor o resor till centrala servicefunktioner, större handelsområden och sjukhus vägar som är viktiga för turistnäringen. o Utgångspunkten för utpekande av vägar som är viktiga för turistnäringen är tillgängligheten till stora turistdestinationer, vägar med (periodvis) stora flöden och vägar med många sällanresenärer. Det gäller framför allt vägar som går till större turistdestinationer som ligger långt från det utpekade funktionellt prioriterade vägnätet och i områden där turistnäringen är av stor betydelse Hörhållande till andra näringar. Funktionen avser i första hand vägar där det är vanligt med sällanresenärer, som inte reser på vägen ofta och därmed inte är så bekanta med vägen. De utpekade vägarna ska skapa ett sammanhängande regionalt och nationellt nät med kopplingar till viktiga målpunkter. Vägar som är viktiga för dagliga personresor Funktionen "viktiga för dagliga personresor" definieras enligt följande: • vägar som i regel har kortväga och regionalt resande, upp till cirka 10 mil, till exempel: o arbets- och studiependling o resor till centrala servicefunktioner, större handelsområden och sjukhus. Funktionen avser i första hand vägar med vana resenärer som kan vägen och fårdas där regelbundet eller dagligen. Vägar som är viktiga för kollektivtrafik Utgångspunkten för att definiera vägar som viktiga för kollektivtrafik är de prioriterade stråk eller stamlinjer med frekvent busstrafik som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har pekat ut. Det finns ett nationellt prioriterat nät för personer med funktionsnedsättning som syftar till att göra kollektivtrafiken tillgänglig för alla. Det prioriterade nätet är en arbetsmetod för att systematiskt planera och genomföra åtgärder längs det utpekade stråket, till exempel anpassa hållplatser så att de blir användbara för personer med funktionsnedsättning. Trafikverket har mål för anpassningen av de prioriterade stråken och i vilken takt anpassningsarbetet ska ske. 9 o /\ L' Det prioriterade nätet för personer med funktionsnedsättning framgår i de regionala trafikförsörjningsprogrammen. Det presenteras också i Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 1 • De utpekade vägarna för kollektivtrafik i det funktionellt prioriterade vägnätet utgörs av de viktigaste kollektivtrafikvägarna. Utpekandet baseras främst på underlag från de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Detta nät sammanfaller i stort med det prioriterade nätet för personer med funktionsnedsättning. Förhållningssätt till prioriterade vägar Till det funktionellt prioriterade vägnätet har ett förhållningssätt tagits fram. Detta utgör en gemensam bild över hur vi ska värna om och förbättra vägarnas funktion. Förhållningssättet fungerar som ett gemensamt underlag för att värna om vägarna och undvika åtgärder som kan påverka deras funktion negativt. Det är samtidigt ett underlag för prioritering av åtgärder för att bevara och höja tillgängligheten. Förhållningssättet är strukturerat utifrån funktionerna. Det beskriver vilka aspekter som är generella och viktiga för alla prioriterade vägar samt vilka specifika aspekter som är viktiga för respektive funktion. Förhållningssättet är ett planeringsunderlag med utgångspunkten god tillgänglighet i vägsystemet. Avvägningar har inte gjorts mot andra aspekter, såsom hälsa och miljö eller trafiksäkerhet. I en planeringssituation är detta ett underlag av flera och i varje enskilt fall ska även andra intressen och målområden vägas in i valet av åtgärder. Förhållningsättet ska användas i den löpande verksamheten i samhällsplaneringens olika skeden samt vid svar på remisser och i tidiga diskussioner med olika aktörer. Förhållningssättet är en handledning som kommer att beslutas avTrafikverket. Omfattning och avgränsning Funktionellt prioriterat vägnät avser tillgänglighet för lastbilar, personbilar och bussar. Tillgänglighet för övriga trafikslag och trafikanter ingår inte. Det funktionell prioriterade vägnätet omfattar statliga vägar. Kommunala eller enskilda vägar kan dock utgöra viktiga länkar till det prioriterade nätet för att nå en målpunkt eller för att skapa sammanhängande nät. Dessa vägar kan markeras i det prioriterade nätet (som streckade) för att synliggöras, men de ingår inte i det prioriterade nätet. Både befintliga vägar och vägar under byggnad kan pekas ut som funktionellt prioriterade. Det prioriterade vägnätet utgår från dagens transportsystem och användning. Ett framtida perspektiv tar man lämpligen hand om inom ramen för arbetet med regionala systemanalyser och i kommande åtgärdsplaneringar. 1 Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Underlagsrapport-åtgärdsområden 10 Koppling till noder Följande anslutningsvägar ska pekas ut som funktionellt prioriterade: • Anslutningsvägar till noder (flygplatser, hamnar och terminaler) ska pekas ut om de är utpekade i det nationella godsvägnätet2, är utpekade i stamnätet i TEN-T3 eller leder till statliga flygplatser. o I första hand pekas enbart statliga anslutningsvägar ut (så långt de sträcker sig). o I andra hand, vid behov, pekas kommunala och enskilda anslutningsvägar ut ända fram till målpunkten. • Vid behov pekas statliga anslutningsvägar till övriga viktiga eller större noder ut. • statliga anslutningsvägar till större resecentrum pekas ut (så långt de sträcker sig). Kommunala och enskilda vägar fram till målpunkter inom tätorter pekas inte ut. Koppling till kommuncentrum Ambitionen är att alla kommuncentrum ska knytas till det funktionellt prioriterade vägnätet och att ett nationellt sammanhängande vägnät ska skapas. Varje kommuncentrum knyts till nätet med den mest betydelsefulla vägen. Ytterligare vägar pekas enbart ut i de fall vägen anses uppfylla kraven för att pekas ut som funktionellt prioriterad. Dessa vägar ska på samma sätt som övriga prioriterade vägar delas in i skikten och beskrivas utifrån funktionerna. Gång- och cykelvägar Det funktionellt prioriterade vägnätet pekas inte ut utifrån ett gång- och cykelperspektiv, utan omfattar enbart vägar för bilar, bussar och lastbilar. Det pågår arbeten runt om i landet med att ta fram regionala cykelplaner. Ett nationellt enhetligt och sammanhängande nät Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut ett funktionellt prioriterat vägnät för att möjliggöra ett sammanhållet arbete i hela landet. Det gör att vi kan arbeta utifrån samma utgångspunkter och med samma mallar, och därmed kan vi ta fram ett likvärdigt 2 Se Rapport Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder, s. 52. 3 SeRapport TEN-T riktlinjer (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU), s. 104-106. 11 prioriterat nät i hela landet. Det möjliggör också att ett nationellt sammanhållet nät tas fram så att utpekade vägar inte slutar vid en läns- eller regiongräns. Ambitionen är att ta fram ett sammanhängande, enhetligt ochjämförbart utpekat vägnät i hela landet, för att underlätta analyser och öka transparensen i de val och prioriteringar som görs. Fortsatt arbete Det funktionellt prioriterade vägnätet ska omfatta de viktigaste vägarna för nationell och regional tillgänglighet och därmed utgöra ett avgränsat utpekat nät. Det prioriterade nätet kommer att kompletteras med olika kvaliteter. Den första kvaliteten som knyts till nätet är trafildedning. Utöver de vägar som pekas ut som funktionellt prioriterade finns vägar som är viktiga utifrån olika funktioner och ur ett mer lokalt perspektiv. Där det funktionellt prioriterade vägnätet slutar tar andra projekt och utpekade nät vid som en fortsättning, till exempel bärighetsvägnätet och turismvägnätet. Vägtrafikledning Trafikverket arbetar med att utveckla framtidens trafikledning utifrån följande övergripande principer: • Trafikledningen kommer att koncentrera sina insatser till det funktionellt prioriterade vägnätet. • Trafikledning kommer att erbjuda tre olika servicenivåer på det prioriterade nätet. Servicenivåerna ska harmoniseras med motsvarande principer inom EU. • Det statliga vägnätet trafikeras olika och det finns ett stort spann i vilka samhällsekonomiska konsekvenser en händelse får. Dessa konsekvenser utgör grunden för vilken servicenivå som är relevant för en viss sträcka på det prioriterade vägnätet. • I framtiden ska trafildedningen ha stöd av åtgärdsplaner som har tagits fram i förväg för vad som ska göras och hur olika händelser ska hanteras på varje plats. • Trafikverkets trafikledningscentraler ska i krissituationer bistå med trafikledning oavsett vägnät. Vanligtvis gäller det situationer som påtagligt påverkar resandet. Det som avses med påtagligt är när vägar av olika skäl oplanerat blir oframkomliga i en omfattning som inte går att avhjälpa lokalt och skyndsamt. • Samverkan med andra väghållare krävs för att få en fungerande helhet i våra större städer. 12 Omledningsvägnät Trafikverket leder trafiken genom hänvisning till omledningsvägar vid större och längre störningar på det funktionellt prioriterade vägnätet. Oroledningsvägarna kan vara vägar utanför det prioriterade vägnätet eller i undantagsfall kommunala vägar. I de fall som en kommunal väg är aktuell som oroledningsväg för vi dialog med väghållaren och tecknar avtal. Kompletteringar av det nuvarande omledningsvägnätet pågår. Att bölja med skapas omledningshänvisningar för Europavägarna utanför storstadsområdena. Bärighetsvägnät • Det funktionellt prioriterade vägnätet inkluderar de regionalt och nationellt viktigaste vägarna för näringslivets transporter. Därutöver ska Trafikverket revidera nuvarande bärighetsvägnät, som omfattar hela det statliga vägnätet. Turistvägnät • Trafikverket avser att peka ut vilka vägar som är särskilt viktiga för turismen. Detta gör vi tillsammans med berörda aktörer. Framtagandet av funktionellt prioriterat vägnät Rollfördelning Många aktörer är inblandade i planering av transportsystemet. De ansvarar för olika delar avvägnätet och har olika mandat. Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut ett funktionellt prioriterat vägnät. Detta gör vi i samarbete med berörda aktörer, i första hand länsplaneupprättarna. Syftet är att skapa en samsyn om vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet, så att de olika aktörer som arbetar med planering av vägarna tillsammans kan arbeta utifrån detta. Trafikverket är initiativtagare och sammanhållande för arbetet, för att det ska kunna göras likartat och samtidigt i hela landet, men själva arbetet ska göras gemensamt. Förhoppningen är att alla berörda aktörer ska använda det prioriterade nätet som ett viktigt underlag, så att vi tillsammans kan arbeta för att värna prioriterade vägar och vid behov förbättra tillgängligheten på dessa vägar. Arbetsprocess Trafikverket är sammanhållande för arbetet och har tagit fram förutsättningar och mallar för utpekandet av vägarna. Därtill har Trafikverket ett nationellt perspektiv, med särskilt ansvar för att skapa ett nationellt sammanhängande nät och ett nät som är enhetligt ochjämförbart i hela landet. Alla utpekanden ochjusteringar i utpekandena sker i samverkan mellan berörda aktörer. Arbetet har organiserats olika i respektive län utifrån de förutsättningar som råder samt utifrån de olika organisationernas utformning och mandat. Trafikverkets regioner har tillsammans med respektive länsplaneupprättare bestämt vilka aktörer som ska 13 medverka i arbetet samt även hur arbetsfördelningen mellan Trafikverket och länsplaneupprättaren ser ut. Processen att ta fram det funktionellt prioriterade vägnätet har varit iterativ. Det innebär att utkast till prioriterat vägnät har tagits fram. Detta har sedan diskuterats med olika aktörer och analyserats utifrån ett regionalt och nationellt perspektiv. Därefter har det justerats. Detta förfarande har upprepats tills berörda aktörer enats kring ett utkast. Ett funktionellt prioriterat vägnät framtaget för hela landet på ett sammanhållet sätt är en ny företeelse. Det innebär att metod, förutsättningar och mallar för arbetet har utvecklats inom ramen för det här projektet och under arbetets gång. Utgångspunkterna för arbetet har därmed i vissa delar ändrats under arbetspro cessen, vilket medfört att förslagen till prioriterade vägar har behövt arbetas om och justeras. Remissprocess Förslaget till funktionellt prioriterat vägnät skickas ut på remiss, i syfte att förankra vägnätet med berörda aktörer och med den regionala politiska nivån samt att få in synpunkter. Det förslag som skickas ut på remiss är Trafikverkets förslag som tagits fram i dialog med -tjänstemän hos länsplaneupprättarna. Remissen skickas i regel ut tilllänsplaneupprättarna, länsstyrelserna och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Trafikverkets regioner beslutar tillsammans med respektive länsplaneupprättare om remissen även ska skickas till övriga aktörer, exempelvis kommuner och kommunförbund. Remissvaren ska skickas till Trafikverket, med kopia tilllänsplaneupprättarna. Enbart de förslag till funktionellt prioriterat vägnät som Trafikverket och länsplaneupprättaren är överens om skickas ut på remiss. Är Trafikverket och länsplaneupprättarna inte överens om förslaget till funktionellt prioriterat vägnät i ett län, skickas det inte ut på remiss i detta skede, utan då behöver arbetet med nätet fortsätta. Trafikverket kommer efter överenskommelse med länsplaneupprättarna i respektive län att bjuda in remissmottagarna till ett remisseminarium eller någon typ av presentation av det funktionellt prioriterade vägnätet. Trafikverket kommer att sammanställa de inkomna remissvaren och därefter göra eventuella justeringar av det prioriterade nätet efter överenskommelse med länsplaneupprättarna. 14 9o Beslutsprocess Trafikverket kommer att besluta om det funktionellt prioriterade vägnätet i samråd med länsplaneupprättarna. Det innebär att Trafikverket inte kommer att besluta om ett prioriterat nät i ett län där Trafikverket och länsplaneupprättaren inte är överens. Råder det delade meningar i något län tas beslut om det vi är överens om, till exempel skikt 1 och 2, men inte skikt 3· Trafikverket kommer att ta beslut om förhållningssättet efter bedömning av remissynpunkterna. Förvaltning En förvaltningsplan kommer att tas fram för det funktionellt prioriterade vägnätet. Det är viktigt att vägnätet uppdateras löpande. Nätet kan exempelvis uppdateras i samband med arbetet med regionala systemanalyser eller länstransportplaner. Därtill bör en aktualitetsprövning avvägnätet ske i de fall det prioriterade nätet inte har uppdaterats, förslagsvis i samband med åtgärdsplaneringen. Trafikverket och länsplaneupprättarna kan ta initiativ till uppdateringar av det prioriterade nätet. Vid uppdateringar ska berörda aktörer vara överens om förändringarna. Därefter kan Trafikverket genomföra förändringarna och ta ett nytt beslut. Tidplan Tidplan för arbetet. 15 9/ Remissmaterial och läshänvisning Remissmaterialet finns på Trafikverkets webbplats. Funktionellt prioriterat vägnät(länk). Det utkast som nu skickas ut på remiss är framtaget av Trafikverket i dialog med länsplaneupprättarnas tjänstemän. Trafikverket skickar ut utkasten på remiss för att få synpunkter på förslagen och för att förankra det med berörda aktörer. Materialet består av följande delar: Bakgrundsmaterial • Rapporten Funktionellt prioriterat vägnät- oktober 2014. Rapporten beskriver vad det funktionellt prioriterade vägnätet är, vad det omfattar, hur det kan användas i olika planeringssituationer. Den beskriver också processen för framtagande, remiss och beslut. Vi rekommenderar att·ni läser rapporten innan ni tittar på remissmaterialet. Remissmaterial • Kartor över det funktionellt prioriterade vägnätet o Sverigekarta o regionkartor (Trafikverksregioner) o länskartor Kartorna visar vilka vägar som föreslås pekas ut som funktionellt prioriterade. Kartorna innehåller olika lager, dels med vägamas indelning i skikt och dels med vägamas indelning i funktioner. Manual för hantering av kartorna finns på Trafikverkets webbplats. • Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Förhållningssättet är en handledning som beskriver ett gemensamt förhållningssätt till de prioriterade vägarna. Det anger hur vi gemensamt bör arbeta för att värna de prioriterade vägarna och förbättra tillgängligheten på dem. Presentationsmaterial • Broschyren Sveriges viktigaste vägnät. Broschyren innehåller kortfattad information om det funktionellt prioriterade vägnätet. • Powerpointpresentation. 16 92 Kommentarer om Stockholms län och Jämtlands län För stockhalms län är enbart nationellt och regionalt prioriterade vägar utpekade. Dessa utpekanden utgår från tidigare prioriteringar, främst enligt systemanalysen från 2008. Avsikten är att under 2015 gå vidare med utpekande av kompletterande regionalt vägar. I Jämtlands län är enbart nationellt och regionalt prioriterade vägar utpekade och det är därmed endast dessa som ingår i remissen. Trafikverket och berörd länsplaneupprättare behöver arbeta vidare med utpekandet av kompletterande regionala vägar. Vägar som inte pekas ut Det prioriterade nätet kommer inte att ersätta den vanliga (fysiska och ekonomiska) planeringsprocessen eller nuvarande prioriteringsgrunder, till exempel samhällsekonomisk lönsamhet. Det kommer i stället att utgöra ett kompletterande planeringsunderlag utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Trafikverkets utgångspunkt är att den regionala och nationella tillgängligheten ska prioriteras på de vägar som ingår i det funktionellt prioriterade nätet, när det gäller både att värna befintlig tillgänglighet och att vid behov höja den. För de vägar som inte ingår i det prioriterade vägnätet bedöms den lokala tillgängligheten vara viktigast. Det innebär att det är den lokala tillgängligheten som i första hand bör värnas och utvecklas. Därmed pekas inte dessa vägar ut. Det funktionellt prioriterade vägnätet är ett underlag för att säkerställa den regionala och nationella tillgängligheten. Det tar alltså inte hänsyn till andra aspekter som behöver hanteras i planeringen, till exempel behov av miljöåtgärder. Åtgärder för att utveckla transportsystemet kommer även fortsättningsvis att hanteras på hela det statliga vägnätet, men det funktionellt prioriterade vägnätet är en viktig utgångspunkt i den planeringen. Drift- och underhållsåtgärderna på det lågtrafikerade och lågprioriterade vägnätet kommer inte att påverkas av utpekandet av vägnätet, utan de förändringar som kan bli aktuella är justeringar och anpassningar inom det prioriterade vägnätet. Utpekandet av det prioriterade vägnätet kommer inte att medföra förändringar i väghällaransvar. 17 93 Koppling till andra utpekade nät Det funktionellt prioriterade vägnätet utgör navet för Trafikverkets utpekanden av olika typer av vägar och vägnät. Andra utpekande nät som är relaterade till det funktionellt prioriterade vägnätet ska antingen ingå i eller utgå från detta, genom att de • ingår i det funktionellt prioriterade vägnät som en kvalitet eller beskrivning av alla eller vissa av de prioriterade vägarna, exempelvis det vägtrafikledningsnät som ska tas fram • utgår från och kompletterar det funktionellt prioriterade vägnätet och därtill omfattar ytterligare vägar (det vill säga vägar som inte pekats ut som funktionellt prioriterade), till exempel bärighetsvägnätet. Befintliga utpekade nät är underlag vid framtagandet av det prioriterade vägnätet. Det funktionellt prioriterade vägnätet kommer att tydliggöra vilket underlag som gäller och hur olika utpekanden hänger ihop. Detta kommer att underlätta användningen av olika typer nät som underlag samt öka transparensen ochjämförbarheten vid till exempel val av åtgärder. Översyn av befintliga utpekade nät I samband med utpekandet av det funktionellt prioriterade vägnätet ska Trafikverket göra en översyn av verkets befintliga utpekade nät och utreda vilka som används, hur de används och om de är uppdaterade. Därtill ska förslag tas fram om några utpekade nät kan tas bort därför att de nu ingår i det funktionellt prioriterade vägnätet och därmed inte längre används, eller om de kan tas bort efter en komplettering av det funktionellt prioriterade vägnätet. Det funktionellt prioriterade vägnätet ska betraktas som en produkt som kan vidareutvecklas, till exempel med fler delfunktioner eller en prioritering av de utpekade vägarna. 18 Datum 2015-02-03 KSAU Försäljning av mark, del av Torsby 4:33 Ärende Jan och Ramona Ryberg, Lövstigen 3, äger fastigheten Alen 26. Fastigheten gränsar till del av kommunens fastighet Torsby 4:33. Alen 26 är bebyggd med enenfamiljsbyggnad vars östra fasad är belägen nära Torsby 4:33. Jan Ryberg har 2010 kontaktat kommunen genom stadsarkitekt Torbjörn Almroth med en begäran om att få förvärva kommunens markområde som gränsar till Alen 26 och Alen 27. Markområdet var inte möjligt att försälja, då marken enligt detaljplanen var benämnd som allmän platsmark Markområdet är bebyggd med en eltransformator som 2011 flyttades närmare Östmarksvägen . Ks samhällsutskott beviljade positivt planbesked 2014-06-09. Detaljplan för Alen 26 och27m fl vann laga kraft 2014-10-27. Förslag till beslut Tekniska avdelningen föreslår att förslag till köpekontrakt med Jan och Ramona Ryberg upprättas. Tekniska avdelningen föreslår ett markpris på 10 kr/m2 samt att lantmäterikostnader för fastighetsbildning, lagfart och detaljplanearbetet bekostas av köparen. Tekniska avdelningen Jan Esping Hilary Högfeldt teknisk samordnare Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1O. Tekniska avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 34 direkt 073-271 22 88 mobil 0560-160 00 växel 0560-160 55 fax [email protected] [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (1) Datum Diarienummer 2015-02-03 KST 2014/949 Ksau Tekniska avdelningens svar på del av § 233 Motion - att bilburen ungdom samt övrig skall få en plats att vara på alla veckoslut Kort sammanfattning av ärendet Sverigedemokraterna genom Per Olov Olsen har lämnat en motion vars sista stycke lyder: "Jag yrkar på att bilburen ungdom samt övrig skall få en plats att vara veckoslut samt att Kommunen anställer 2 ordningsvakter för att stävja missförhållande under tiden 22.00- 04.00 fredag samt lördag enligt ordningslagen." Svar på sista stycket, som berör tekniska avdelningen De störningar som uppstår där bilburen ungdom träffas, i form av störande oväsen och nedskräpning, är problem som förorsakar lidande för närboende, begränsar andra människors möjlighet att röra sig fritt samt förorsakar stora kostnader för kommunen. Ungdomarna samlas främst i centrala Torsby med Torsby Torg som huvudsakliga plats. Området är offentlig plats och omfattas 3 kap Ordningslagen Grundläggande bestämmelser om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats samt av Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Torsby kommun och Torsby kommuns lokala Trafikföreskrifter. Polismyndigheten har uppdraget att tillse att lagar och föreskrifter följs samt rätten att vidtaga åtgärder mot personer som bryter mot lag och föreskrifter. Tekniska avdelningen föreslår att brister i ordningsefterlevnad rapporteras till de samverkansgrupper mellan Polis och Kommunen för gemensamma åtgärder. Anställning av ordningsvakter rekommenderar vi inte. Förslag till beslut Tekniska avdelningen föreslår att motionen härmed är besvarad. Jan Esping Jan Esping teknisk chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 10. Tekniska avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 69 direkt 070-640 76 01 mobil 0560-160 00 växel 0560-160 55 fax [email protected] [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (2) Torsby ~wrnmun Kommunstyrelsen 2014 -12~ 12 Dnr \U( 'M\~ '1'-\CI.~ \Oo ~ven' ~Krdff"M. "1:1~IJJ!Itet & ff~ft, Torsby Kommun 685 80 Torsby Motion Torsby Kommunfullmäktige. Gällande befolkningsminskningen i kommunen som har ett ursprung på att ungdomen icke känner sig välkomna eller vill stanna i vår kommun. ~orsby kommun är en av de biltätaste kommunerna i landet och många ungdomar har både bil och körkort. De vill träffas och och få en fristad att både spela högt i deras bilar och umgås. Det ingår i deras kulturarv. Det finns platser där de kan träffas och jag är säker på att lokala näringsidkare kan under helgerna förfoga om förplägnad såsom hamburgare och Thai mat. Det finns ett många platser där ungdomarna inte stör nattetid direkt anslutna till centrum. Det är fel att med lag begränsa de ungdomar som skall bilda vårt samhälle här i Torsby för det slår tillbaka mot oss alla. Jag yrkar på att bilburen ungdom samt övrig skall få en plats att vara alla veckoslut samt att Kommunen anställer 2 ordningsvakter för att stävja missförhållande under tiden 22.00-04.00 fredag samt lördag enligt ordningslagen. Torsby den 10 december 2014. Per Olov Olsen SVERIGEDEMOKRATERNA SD TORSBY Telefon H Höglund: 0705211852. Telefon Olsen: 0705655653 Q~ 77. Datum 2014-11-28 Nämndmöten kvällstid Sammanfattning Under kommunstyrelsens arbetsutskotts möte ställde Gustav Olsson (M) frågan om att flytta sammanträden till kvällstid. Det finns både för och nackdelar med att genomföra en sådan förändring vilka några listas nedan: Nackdelar Fördelar Det kommer att bli svårt att genomföra ex. vis. en kommunstyrelse eller ett arbetsutskott under en kväll då de brukar pågå ca sex timmar (innebär att om mötet startar klockan 17,00 pågår det till23,00) Allmänheten kan närvara vid möten (vid kommunfullmäktige närvarar i genomsnitt ca fem personer utöver de ~änstemän som har en föredragning) Det blir en ökad personalkostnad för de ~änstemän som behöver närvara vid mötena (övertidsersättning) Politiker behöver inte vara frånvarande från arbetet Om ~änstemännen ska delta i möten kvällstid och ha förskjuten arbetstid innebär det en sämre service till politiker och allmänhet på dagtid Oavsett sysselsättning ex vis studier kan politiker närvara vid möten (ledighet regleras enligt lag och ersättning utgår för förlorad arbetsinkomst) (studier vid universitet har oftast få obligatoriska föreläsningar utan mer självständiga studier) Det blir svårt för de som bor utanför tätort och behöver barnomsorg eftersom det inte finns några kvällsöppna förskolor utanför Torsby tätort Ann-Margreth Edberg administrativ chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunkansliet 685 80 Torsby 0560-160 1O direkt 070-183 71 59 mobil 0560-160 00 växel 0560-160 25 fax [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (2) Nackdelar Fördelar Om personalen ska arbeta sin vanliga tid, dagtid, inklusive kvällspass blir det långa arbetsdagar och dygnsvilan kan påverkas För administrativ personal är det ovanligt med förskjuten arbetstid vilket skulle försvåra rekrytering av medarbetare Förslag till beslut l. Kommunstyrelsens förslag till beslut är att nämndmöten sker dagtid även framöver. Beslutet expedieras till Gustav Olsson Kommunstyrelsen 2 Kjell-Erik Mattsson Ånneby4 685 92 Torsby Torsby kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott 685 80 Torsby 2015-01-12 Hemställan Undertecknad är egen företagare med bolaget Apterings Optimering i Tors by AB (556671-9166). Med hänvisning till §5 i Arvodesreglementet yrkar jag om ersättning enlig Bilaga till arvodesreglemente punkt 3 när det gäller förlorad arbetsinkomst, samt punkt 2 gällande semesterersättning. Med vänlig hälsning /()) 8 (9) § 3 Förlorad arbetsinkomst I) Utgår med faktiskt inkomstbortfall enligt styrkt intyg från arbetsgivare. II) Sjukpenning/dag x 110% x 30 dgr = ersättning/tim 165 tim ~ III) Schablonberäkning för egen företagare om inget av ~ ovanstående alt: basbeloppet x 3 o/o § 5 Förlorad semesterförmån I Verifierat belopp: a) förlorad semesterersättning, max 13% på utbetald ersättning för förlorad arbetsinkomst. b) förlorade semesterdagar, max samma maxbelopp för förlorad arbetsinkomst/dag. II Schablonberäknat belopp: Pocentpåslag med 13% på utbetald ersättning för förlorad arbetsinkomst § 9 Arvode för sammanträden Nu gällande 1/1 2007 Grundarvode/inläsningsarvode för första sammanträdestimmen vid varje sammanträde 150la 170 kr Timarvode påföljande tid 75 kr 85 kr För beräkning av timarvode från 111 2007: basbeloppet x koefficienten 0,358 =x kr/tim 165 timmar Torsby kommun Karlstad 2015-01-15 Kommunstyrelsen /j/&m:li M 2015 =01- 1·g ?.f:!o/..~?.....g (j) Dnr. ?.fZ. .. Till medlemmarna i Brottsförebyggande Centrum i Värmland Härmed kallas ombuden för medlemmarna i Brottsförebyggande Centrum till årsmöte Torsdagen den26mars 2015 kl. 09.30 Kaffe serveras från kl 09.00 Mötet förläggs till Elite Hotell Stadt, Karlstad På årsmötet kommer vi att behandla styrelsens verksamhetsberättelse, budget och verksamhetsplan. Vi kommer att göra stadgeenliga val till styrelsen. BFCs anställda kommer att berätta om de olika projekten i föreningen. Varje medlem äger rätt att representera med ett röstberättigat ombud. Därutöver är medlemmarna välkomna att sända ytterligare deltagare. Anmälan om deltagande insändes till Brottsförebyggande Centrum senast den 25 februari 2015. Förslag som medlem vill få behandlat på årsmötet, anmäles senast den 25 februari 2015 Medlemmarna i BFC har möjlighet att nominera kandidater till styrelse och revisorer. Förslagen lämnas senast den 25 februari 2015 till valberedningens ordförande Lars-Gösta Elofsson, BFC, säterivägen 7, 653 41 Karlstad. Förslag till dagordning jämte övriga handlingar sändes separat till anmälda deltagare. Efter mötet bjuder vi på lunch. Önskemål om specialkost ska meddelas samtidigt med anmälan om deltagande. Vi hälsar Er hjärtligt välkomna och hoppas på en talrik representation! BROTTSFÖREBYGGANDECENTRUMIVÄRMLAND Bif. Lista över styrelsen och vilka som är i tur att avgå samt anmälan till årsmöte. BROTTsFÖREBYGGANDE CENTRUM l VÄRMLAND SÄTERIVÄGEN 71653 41 I<ARLSTAD l TEL 054-18 05 80 l E-POST [email protected] ~~~J loJ. Bilaga till skrivelse av den 15/1 2015 till medlemsorganisationerna Styrelsen för Brottsförebyggande Centrum i Värmland Uppdrag Namn Period I tur att avgå Ordförande, 2 år Vakant (tf. Hans Olsson) 2015-2016 x Ledamöter, 2 år Hans Olsson 2015-2016 x Lars Andersson 2014-2015 Christer Lööf 2015-2016 x Maria Ohlsson 2015-2016 x Louise Platon 2014-2015 Monica Gundahl 2014-2015 Ersättare, 1 år Kenneth Johannesson x Ulrika Nilsson x Marlene Lund Kopparklint x Maria Sandgren-Loa Clas Molander x x Sune Håkanson x Anders Marmon x Revisorsuppleant, 1 år Johan Magnusson x Valberedning, Lars-Gösta Elofsson x Aina Wåhlund x Kenneth Eriksson x Revisorer, 1 år Tf. vice ordförande för BFC är Lars Andersson. Datum Diarienummer 2015-02-10 KST 2015/11/01 Kommunstyrelsens arbetsutskott 10 februari Kommunstyrelsen 2 mars Meddelanden 1. Barn- och utbildningsnämnden 2015-01-13, § 1: Val av ledamöter och ersättare till barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott för tiden 2015-2018. 2. Socialnämnden 2015-01-08, § 1: Val till socialnämndens arbetsutskott. 3. Socialnämnden 2015-01-13, § 2: Val till kommunala pensionärsrådet 4. Socialnämnden 2015-01-13, § 3: Val till kommunala tillgänglighetsrådet 5. Barn- och utbildningsnämnden 2014-12-18, § 98: Budgetuppföljning 2014. 6. Tillgänglighetssamordnare/ordf. i tillgänglighetsrådet: Svar på skrivelse om akut bostadsbrist för elöverkänsliga personer. 7. Fryksdalens samordningsförbund: Protokoll2014-12-17. 8. Fryksdalens samordningsförbund: Kallelse till möte 9. Samrådsgruppen, budget- och skuldrådgivning: Protokoll2014-12-15. 10. TUAB: Nyhetsbrev. 11. Länsstyrelsen Dalarnas län: Förordnande av begravningsombud. 12. Stiftelsen Frykcenter: Protokoll2014-12-12. 13. Sunne kommun: Val av representanter för SUTOHAMU-samarbetet inom teknik och lT för åren 2015-2018. 14. Region Värmland: Protokollsutdrag 2014-12-19, Principöverenskommelse om pensionsrätt för förtroendevalda inom Region Värmland (för kännedom till Region Värmlands medlemmar). · 15. Region Värmland: Information om första utlysningen inom Regionalfonden och Socialfonden. 16. Sveriges Korrrmuner och Landsting: - Inbjudan till nätverk för förtroendevalda, utveckling av medborgardialoger. -Information om Cirkulär 14:46, Riktlinjer för kommunala Kommunkansliet Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunkansliet 685 80 Torsby 0560- 160 00 växel 0560 - 160 25 fax [email protected] www.torsby.se Sida 1 (2) /!JS markanvisningar och exploateringsavtal - Ekonomirapp orten, om kommunernas och landstingens ekonomi, december 2014. 17. Småkom: Nyhetsbrev, januari 2015. 18. Hushållningssällskapet: Om matfestivalen "Smaka på Värmland 2014" 19. Taiga Nature & Photo: Vargsymposiet 9-11 mars i Vålådalen. 20. Kemikalieinspektionen: Kemikalier i barns vardag. 2
