Årsredovisning 2015

Transcription

Årsredovisning 2015

Rapport 2001:01
Foto omslag: Mostphotos / Roland Levander
Foto inlaga: s 66, 118, 122, 128, 142 MostPhotos, s 83 Kerstin Stickler, övriga Christina Fagergren
Utgivningsår: 2016
ISBN: 978-91-7281-676-3
Besök också vår webbplats www.lansstyrelsen.se/stockholm
ÅRSREDOVISNING 2015 – LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN
Undertecknande av årsredovisningen
Dnr. 111-5064-2016
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat
samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Jag bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är
betryggande.
Stockholm den 18 februari 2016
Chris Heister
Landshövding
Innehåll
Undertecknande av årsredovisning .................................................................................................... 5
Landshövdingen har ordet ................................................................................................................... 9
Länsstyrelsen i korthet ....................................................................................................................... 13
Organisation ........................................................................................................................................ 15
Resultatredovisning ............................................................................................................................ 16
Länsstyrelseinstruktion 2 § .................................................................................................................... 18
Övrig förvaltning .................................................................................................................................... 22
Trafikföreskrifter..................................................................................................................................... 26
Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor ............................................................. 27
Regional tillväxt ..................................................................................................................................... 35
Infrastrukturplanering ............................................................................................................................. 51
Hållbar samhällsplanering och boende ................................................................................................. 54
Energi och klimat ................................................................................................................................... 60
Kulturmiljö .............................................................................................................................................. 66
Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar .............................................................................. 74
Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd ................................................................................................. 83
Lantbruk och landsbygd ...................................................................................................................... 110
Fiske .................................................................................................................................................... 118
Folkhälsa ............................................................................................................................................. 122
Jämställdhet ........................................................................................................................................ 128
Nationella minoriteter och mänskliga rättigheter ................................................................................. 142
Integration ............................................................................................................................................ 153
Organisationsstyrning .......................................................................................................................... 165
Personaluppgifter ................................................................................................................................ 167
Året i siffror .......................................................................................................................................... 171
Finansiell redovisning....................................................................................................................... 183
Resultaträkning (tkr) ........................................................................................................................ 183
Balansräkning (tkr) .......................................................................................................................... 184
Anslagsredovisning (tkr).................................................................................................................. 186
Tilläggsupplysningar och noter ....................................................................................................... 189
Noter till resultaträkningen .............................................................................................................. 191
Noter till balansräkningen ................................................................................................................ 194
7
8
Landshövdingen har ordet
Nu vidtar arbetet att se till att utmaningarna i
migrationens spår omvandlas att bli redskap
för ytterligare tillväxt i vårt län. Den akuta
situationen övergår nu i ett strukturerat arbete
kring en klok och trygg integration och som
kopplas samman med regionens andra stora
utmaningar.
Ett län i stark tillväxt – men med
utmaningar
Under 2015 ställdes Sverige och Stockholmsregionen inför en utmaning av historiskt mått.
Människor på flykt från olika konflikområden i
världen sökte sig till Europa i en sällan skådad
omfattning. Hjälpbehoven var – och är fortsatt
– gigantiska.
Regionens roll och betydelse
Stockholms län är Sveriges huvudstadsregion
och motor. Här bor drygt en femtedel av
Sveriges befolkning, här skapas en tredjedel av
Sveriges ekonomi och här finns landets främsta
kunskapscentrum. Stockholms läns befolkningsmässiga sammansättning är en styrka.
Stockholm och de övriga storstadsområdena
fick ta emot en stor del av de människor som
hade Sverige som mål på sin flyktväg. För
Stockholms del handlade det dels om de som
valde att söka asyl i länet och dels de som ville
resa vidare. För båda grupperna krävdes stora
hjälpinsatser. Oktober 2015 blev den månad då
Sverige tog emot flest flyktingar någonsin.
Näringslivets utveckling i Stockholmsregionen
är dock beroende av tillgången av rätt kompetens, vilket kräver god tillgång till bostäder
som i sin tur förutsätter en kapacitetsstark
infrastruktur och ett välfungerande
utbildningssystem.
Länets alla aktörer har arbetat hårt för att göra
mottagandet så bra det är möjligt under rådande
omständigheter. Periodvis tog Stockholms län
emot omkring 2 500 asylsökande per vecka,
varav en betydande andel ensamkommande
barn. Detta ställde mycket stora krav på länets
kommuner, landstinget och andra regionala
aktörer.
Under 2015 ökade antalet sysselsatta i länet
med 23 100 personer. Av nettoökningen
svarade utrikes födda för drygt hälften av
sysselsättningsökningen. Andelen sysselsatta
Stockholmsregionen är knappt 71 procent,
vilket är högst av samtliga län. Under det
gångna året startades knappt 23 300 nya
företag, vilket motsvarar 36 procent av rikets
samlade nyföretagande.
Länsstyrelsen tog på sig rollen att samordna
insatserna mellan länets myndigheter och
frivilligorganisationer. Detta genom att regelbundet kalla till samråds- och arbetsmöten med
kommuner och andra aktörer, samt att regelbundet ta fram en aktuell och gemensam lägesbild. Under hösten när läget var som mest akut
inrättades en särskild stab på Länsstyrelsen för
att förstärka det regionala koordineringsarbetet
i flyktingfrågan. En prioriterad del av det
arbetet var att stödja kommunerna och samordna deras arbete med övriga aktörer i
samhället.
Stockholm står stadigt
Den regionala ekonomin i Stockholm är i
grunden stark och arbetsmarknaden robust.
Sammantaget svarar Stockholms län för en stor
och växande del av rikets befolkning, nyföretagande, och skatteintäkter. Stockholms
betydelse för den nationella välfärden blir
därmed allt större.
Näringslivet har en hög forskningsintensitet
med stark förmåga till förnyelse och utveckling.
Stockholms täthet, storlek, branschrepresentation och attraktivitet är unik för Sverige.
Vid årsskiftet 2015–2016 var 22 750 asylsökande registrerade i Stockholms län, varav
5 300 ensamkommande barn.
9
Stockholm konkurrerar inte i första hand med
andra svenska regioner utan med innovativa
regioner i Europa och övriga världen. Även om
det går fortsatt bra för huvudstadslänet är det
viktigt att Stockholm ges det stöd från
nationell nivå för att regionen fortsatt ska
kunna axla ansvaret som Sveriges
tillväxtmotor.
påbörjade bostäder är högre än på många år.
Detta sammantaget visar att länet är på rätt väg
och större fokus behöver läggas på att ytterligare öka byggtakten samtidigt som
kompetensförsörjningen till byggbranschen
behöver stärkas.
Fungerande infrastruktur
Trafikinfrastruktursatsningar på 112 miljarder
kronor kommer att genomföras i Stockholmsregionen för perioden 2014–2025. Trots det
kommer regionen, enligt studier från Trafikanalys, att ha fler flaskhalsar 2030 än i dag.
Ska befolkningsökningen kunna mötas, klimatförändringar motverkas och attraktionskraften
klara den globala konkurrensen, behövs fortsatt
stora infrastrukturinvesteringar i länet. Det är
därför glädjande att regeringen och regionens
aktörer tidigare har träffat en överenskommelse om utbyggnad av tunnelbanan med nio
nya tunnelbanestationer som innefattar Nacka,
Barkarby, Haga- och Arenastaden med tillsammans 78 000 nya bostäder. Och arbetet
fortsätter nu, framför allt inom ramen för
Sverigeförhandlingen, med planering för ytterligare investeringar i infrastruktur vilket är helt
nödvändigt för regionens utveckling.
Att länet växer är positivt, men det ställer krav
på kraftfulla investeringar för att bland annat
möta de alltmer uppenbara kapacitetsbristerna
inom bostäder och infrastruktur.
Regionen har med detta som utgångspunkt
identifierat fem avgörande utvecklingsområden
som alla kräver olika mått av statligt, regionalt
och lokalt agerande:
•
•
•
•
•
Bostäder
Infrastruktur
Klimat och energi
Innovationskraft
Arbetsmarknad och kompetensförsörjning
Utmaningarna och dess prioriteringar har en
bred regional förankring genom att Stockholms
läns landsting, Kommunförbundet i
Stockholms län samt Stockholms stad har ställt
sig bakom dem. Prioriteringarna har redovisats
i den årliga rapporten ”Stockholm – full fart
framåt” som är ett komplement till myndighetens verksamhetsredovisningar.
Hållbar klimatoch energiutveckling
Snabb befolkningsutveckling i kombination
med stark tillväxt ställer stora krav på ökade
insatser för att målen om begränsade klimatpåverkande utsläpp ska nås. Vattenkvalitet och
Mälarens framtid är viktiga frågor. Det är därför glädjande att vattenregleringen i Mälaren
via Slussen nu är färdigbehandlad i domstol.
Arbetet med att identifiera områden som är
särskilt riskutsatta vid kraftiga regn har påbörjats och en lågpunktskarta har tagits fram
som ett underlag för bland annat planering av
nybyggnation.
Fungerande bostadsmarknad
Samtliga kommuner i Stockholms län uppger
att det råder brist på alla typer av bostäder.
Detta är – vid sidan av flyktingsituationen –
regionens kanske största utmaning, vilket
kräver en rad insatser inom många olika områden. Regionens aktörer har under flera år
arbetat med att identifiera – och i förekommande fall försöka undanröja – hinder av olika
slag för ett ökat bostadsbyggande. Handläggningstider har i stort sett halverats, volymen
detaljplanelagda bostadsområden har mer än
fördubblats och för 2015 har mer än 58 000
bostäder, varav cirka 2 900 studentbostäder,
lagts fram i olika detaljplaneförslag. Antalet
Ökad innovationskraft
Stockholm är i dag en internationellt konkurrenskraftig region inom innovationsområdet
och jämförelser med andra regioner faller ofta
ut till Stockholms fördel. För att ytterligare
stärka vår position behöver arbetet inten-
10
sifieras. Det är mot den bakgrunden som
regionen i brett partnerskap nu arbetar med att
förverkliga den regionala innovationsstrategin.
Visionen är att vara världens mest innovationsdrivna ekonomi år 2025. Regionen är i dag
centrum för två av Sveriges internationellt
mest framgångsrika kunskapsområden:
informationsoch kommunikationsteknik
(ICT) och Life Science. Regionen står sig
också väl när det gäller hälso- och naturvetenskap samt kunskapsintensiva
servicenäringar.
områden redovisas utförligt under respektive
avsnitt i årsredovisningen.
Stockholmaren trivs
Under 2015 publicerade Länsstyrelsen sin
stora medborgarundersökning. Undersökningen görs vartannat år och detta var den
tredje i ordningen. Stockholmarna tycker att
länet är attraktivt att leva, studera, arbeta och
utveckla företag i.
Drygt nio av tio trivs både med sitt boende och
med sitt arbete. Invånarna ser även ljust på den
egna ekonomin, är miljömedvetna och positiva
till öppenhet och kulturell mångfald. Glädjande
är också att intresset för politik har ökat rejält
jämfört med tidigare undersökningar. Svaren
visar självfallet också att det finns utmaningar
för att länet ska kunna fortsätta att utvecklas
positivt. Nära hälften av de tillfrågade anser att
buller, luftföroreningar och nedskräpning är
problem i den offentliga miljön. Mer än hälften
anser att trafiksituationen är ett stort problem,
två av tio upplever sig trångbodda.
En oroande utveckling är dock att FoUinvesteringarna som andel av bruttoregionprodukten har en negativ trend i såväl Sverige
som Stockholmsregionen.
Fungerande arbetsmarknad och
kompetensförsörjning
I konkurrensen med andra ledande regioner i
världen behöver Stockholmsregionen kunna
erbjuda kompetens av hög klass, men utvecklingen går mot växande kompetensbrist, både
när det gäller akademiskt utbildade personer
och personer med yrkesutbildning. Regionen
behöver tilldelas platser inom de högre utbildningarna som motsvarar befolkningstillväxten.
Regionens ökande behov av yrkeshögskoleplatser behöver också tillgodoses. I båda fallen
är teknikutbildning samt vård och omsorg
särskilt viktig. Ytterligare områden där bristen
är påtaglig är byggbranschen och lärare inom i
stort sett samtliga områden. Det omfattande
flyktingmottagandet kommer också att ställa
krav på fler utbildningsplatser.
Totalt tillfrågades 15 000 stockholmare och 42
procent av dem svarade på enkäten. För första
gången gjordes också en undersökning på
kommun- och stadsdelsnivå.
Länsstyrelsen – en kundorienterad,
effektiv och välskött myndighet
Länsstyrelsens övergripande mål är att vara en
av landets mest effektiva och välskötta
myndigheter. Våra kunder – enskilda,
kommuner, organisationer och företag – ska
känna sig väl bemötta och ha förtroende för
myndigheten. Som grund för utvecklingen av
vårt arbete ska vi ha en god bild av kundernas
behov och förväntningar. Så långt det går ska
vi möjliggöra för våra kunder att förverkliga
sina ambitioner. Som ett led i det arbetet pågår
ett omfattande utvecklings- och förändringsarbete inom myndigheten.
Andra områden av betydelse för
regionens utveckling
Länsstyrelsen verkar över en rad olika verksamhetsområden, till exempel jämställdhet,
nationella minoriteter, våld i nära relationer,
social utveckling, djurskydd, fiske, rovdjur,
natur samt samhällsskydd och beredskap.
Myndigheten bedriver omfattande tillsyn och
tillståndsarbetet. Dessa och ytterligare
11
Ständiga förbättringar
Ett steg i myndighetens förändringsarbete
handlar om arbetssätt och förhållningssätt. Vi
inför etappvis en processutveckling enligt lean,
som i korthet handlar om att förändra och
förenkla – från stora till små förbättringar som
förbättrar för våra kunder och som ökar delaktigheten bland de anställda. Detta projekt för
ständiga förbättringar startade 2013 och under
2015 har arbetet graderats upp till att tillämpas
i praktiken på samtliga avdelningar. Det ingår
numer i styr- och ledningssystemen för hela
myndigheten.
förberedelsearbetet, och övergången har
fungerat bra.
Handläggningstider för överklagade inom
PBL i balans
Det omfattande arbetet med att förbättra handläggningstiderna för överklaganden enligt
planoch bygglagen, som inleddes 2013, har
haft stor effekt. Under 2015 har Länsstyrelsen
handlagt 97 procent av alla överklaganden som
gäller bygglov inom sex månader. När det
gäller överklaganden av detaljplaner har
Länsstyrelsen handlagt 94 procent av ärendena
inom fem månader. Överklaganden av bygglov
och förhandsbesked avgjordes 84 procent inom
fyra månader. Det innebär att Länsstyrelsen
med god marginal mött upp mot de krav på
handlingstider för överklaganden av bygglov
och detaljplaner som regeringen har satt upp.
Resultaten visar sig redan i form av kortare
handläggningstider, bättre kontroll på arbetsflödena och större engagemang bland
personalen. Under året har 16 lean-coacher
utbildats som ska ge stöd i förbättringsarbetet.
Övergången till att arbeta enligt lean sker nu
successivt.
Ekonomi
Länsstyrelsen har en ekonomi i balans och vi
arbetar med att utveckla vårt ekonomisystem.
Det är särskilt viktigt mot bakgrund av den
komplicerade finanseringsmodell som
länsstyrelserna har.
Flytt till nya lokaler
Strax före jul 2015 flyttade hela myndigheten
till nya och anpassade lokaler i Kungshuset på
Regeringsgatan. Personalen arbetar nu i en
öppen och modern kontorsmiljö, vilket innebär
ett förändrat arbetssätt med bättre samverkansmöjligheter och ökad digitalisering.
Ytan i de nya lokalerna 9 000 kvadratmeter,
jämfört med 15 000 kvm i de tidigare lokalerna
på Hantverkargatan. Hyreskostnaderna
kommer därmed att minska. Bytet till de nya
lokalerna har tagits emot väl av personalen
som också aktivt deltagit i planerings- och
Chris Heister
Landshövding
12
Länsstyrelsen i korthet
Nedan redovisas en sammanfattning av Länsstyrelsen ur tre perspektiv – verksamhet, medarbetare
och ekonomi.
VERKSAMHET1)
2015
2014
2013
Inkomna och initiativärenden (st)
45 312
50 396
50 651
Beslutade ärenden (st)
40 207
49 404
50 907
Utgående ärendebalans (st)
13 637
9 139
8 494
587
841
786
Ej beslutade ärenden äldre än två år (st)
1)
Under 2015 har huvuddelen av länsstyrelsernas arbete med jordbrukarstöden och landsbygdsstöden skett i Jordbruksverkets nya IT-system.
Dessa system är ännu inte färdigbyggda, varför statistik över inkomna och handlagda ärenden inte är möjlig att hämta ut. Siffrorna som
redovisas för 2015 är därför ofullständiga och skiljer sig från tidigare års statistik. En del av det arbete som skett avseende landsbygdsstöden
har skett i de gamla IT-systemen. Arbetet har handlat om handläggning av utbetalningsärenden från den förra programperioden. Här kan
statistik hämtas ut och denna redovisas tillsammans med den ärendestatistik som hämtas från Länsstyrelsens eget diarieföringssystem i
tabellen.
Kommentar tabellen
Avvikelsen förklaras av ovanstående not samt att antal ärenden avseende bostadsstöd minskat med cirka 900 jmf
med 2014. Anledningen till det är att radonbidraget upphörde den 31 december 2014.
MEDARBETARE
2015
2014
2013
Årsarbetskrafter (st)
375,54
388,41
376,09
– varav kvinnor
262,70
266,96
255,71
– varav män
112,84
121,45
120,38
Total sjukfrånvaro (%)
5,6
4,8
3,3
– varav kvinnor
5,6
5,3
3,7
– varav män
5,6
3,6
2,5
Personalomsättning nyanställda, tillsvidareanställda (%)
12
17
13
Personalomsättning avgångna, tillsvidareanställda (%)
16
14
9
1)
1)
I årsredovisningarna för 2013 och 2014 har 1 760 timmar istället för 1 710 som vi tillämpar från och med 2015. Därför har jämförelsetalen
för åren 2013–2014 i denna årsredovisning räknats om till den nya år.
13
EKONOMI
2015
2014
2013
Verksamhetsintäkter (tkr)
427 605
422 847
412 050
- varav anslag (tkr)
300 575
291 870
290 571
- varav bidrag (tkr)
97 217
111 575
97 726
- varav avgifter och övrigt (tkr)
29 813
19 401
23 753
Verksamhetskostnader (tkr)
426 525
423 504
411 319
- varav kostnader för personal (tkr)
278 312
282 891
264 445
- varav kostnader för lokaler (tkr)
50 200
45 884
48 133
- varav övriga kostnader (tkr)
98 012
94 729
98 741
654 285
814 215
1 239 614
Lämnade bidrag och transfereringar (tkr)
Förvaltningsanslag av totala intäkter (%)
OH-kostnad av total kostnad (%)
Lokalkostnad per årsarbetskraft (tkr)1)
1)
68
67
68
30,83
29,13
31,27
118,99
103,95
113,47
Konto 6912 Avskrivningar ingår sedan 2014 i summan för lokalkostnader. 2013 års värde är därför inte jämförbart.
Kommentar tabellen
Ekonomi
Något som påverkat länsstyrelsens ekonomi under år 2015 är en flytt till nya kontorslokaler i slutet av året i form av ökade
lokalkostnader (dubbla hyror i december) och investeringar i inredning och annan utrustning.
Ursprungligt planerad inflyttning 1 juli blev istället december. Hyresvärden fick enl. gällande hyresavtal betala vite på grund av
den försenade inflyttningen.
Intäkter
Ökningen av avgifter och övriga intäkter från 19 401 tkr år 2014 till 29 813 tkr år 2015 förklaras med det bokförda vitet.
Posten lämnade bidrag består huvudsakligen av lönegaranti. Utbetalningar av lönegaranti har glädjande nog minskat från 2013
och framåt.
14
Organisation
Från den 1 maj bedrivs myndighetens verksamhet således vid sex avdelningar och en
stab. Vid myndigheten finns också miljöprövningsdelegationen, som är en självständig
funktion som beslutar i ärenden om miljöfarlig
verksamhet enligt miljöbalken samt viltförvaltningsdelegationen som är en samverkansfunktion för frågor som rör viltförvaltningen i
länet.
Den 1 maj genomfördes en organisationsförändring. Avdelningen för administration,
avdelningen för information samt avdelningen
för personal upphörde. Istället skapades en ny
avdelning, avdelningen för verksamhetsstöd
med fyra enheter: ekonomi- och upphandling,
kommunikation, personal samt enheten för
verksamhetsutveckling och service. Förändringen syftar till en bättre samordning och en
effektivare användning av myndighetens
resurser. Med ett samordnat och effektivt
verksamhetsstöd skapar vi goda förutsättningar
för att Länsstyrelsens mål ska uppnås.
Landshövdingen är chef för Länsstyrelsen och
är regeringens företrädare i länet. Länsöverdirektören leder det dagliga arbetet på
Länsstyrelsen och är landshövdingens närmaste
medarbetare och ersättare. I Länsstyrelsens
länsledningsgrupp ingår landshövding,
länsöverdirektör, samt avdelningschefer.
Sekreterare i länsledningsgruppen är
enhetschefen för kommunikation.
Omorganisationen innebar också att rollen som
chefsjurist renodlades till en kvalificerad
juridisk expertfunktion och flyttades till avdelningen för rättsliga frågor, samt att ansvaret för
säkerhetssamordning flyttades till enheten för
samhällsskydd och beredskap.
Länsstyrelsen är en enrådighetsmyndighet. Det
innebär att landshövdingen svarar direkt inför
regeringen och att myndigheten har ett insynsråd istället för styrelse.
15
Resultatredovisning
Indikatorer
Länsstyrelserna fick i uppdrag att utarbeta
enhetliga indikatorer i regleringsbreven både
2011 och 2012. Uppdragen samordnades av
Länsstyrelsen i Örebro. Indikatorerna ska
beskriva hur resultatet förhåller sig till målet
att nationella mål ska få genomslag i länen
samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar.
Resultatredovisningens ordningsföljd följer
den av länsstyrelserna gemensamt beslutade
verksamhets- och ärendestrukturen, (VÄS),
som används för länsstyrelsernas ärende- och
ekonomiredovisning.
Varje verksamhetsområde inleds med likvärdiga tabeller där utvecklingen av årsarbetskrafter, verksamhetskostnader, ärendehantering
och bidragsutbetalningar presenteras samt i
förekommande fall utfall av brukarundersökningar. Tabellerna följs av kommentarer till
de redovisade värdena samt kommentarer till
andra väsentliga prestationer och resultat inom
sakområdet. Därefter följer återrapporteringen
av de regleringsbrevsuppdrag som ska återrapporteras i årsredovisningen och som avser
det aktuella verksamhetsområdet.
Förslag till indikatorer redovisases till regeringen
i juni 2012. Genom ett särskilt regeringsbeslut
2012-12-18 (S2012/8969/SFÖ) bestämdes att
indikatorerna ska ingå i länsstyrelsernas årsredovisning från och med 2012 i enlighet med
den rapport som Länsstyrelsen i Örebro redovisat till regeringskansliet.
Efter att indikatorerna nu använts i tre årsredovisningarna 2012–2014 fick länsstyrelserna ett
nytt uppdrag i regleringsbrevet 2015.
Uppdraget lyder
Länsstyrelseinstruktionen (2007:825) 2 § första
stycke avseende nationella mål återrapporteras
genom indikatorerna som är placerade under
respektive verksamhetsområde. Övriga delar
av 2 § länsstyrelseinstruktionen återrapporteras
under rubriken Länsstyrelseinstruktionen 2 §.
”Vidareutveckling av indikatorer
94. Länsstyrelserna ska följa upp och utvärdera de
resultatindikatorer som togs fram 2011 och utifrån
uppföljningens resultat föreslå nya resultatindikatorer alternativt vidareutveckla befintliga
resultatindikatorer. Indikatorer kan även föreslås
för verksamhetsomområden där länsstyrelserna är
verksamma och där det inte tidigare finns resultatindikatorer. Målsättningen är att tydligare knyta
länsstyrelsernas insatser till resultatindikatorerna,
som ett verktyg för att följa upp måluppfyllelsen. En
utgångspunkt för arbetet ska vara att minska
antalet resultatindikatorer per verksamhetsområde.
De flesta belopp i resultatredovisningen är
framtagna med hjälp av ett länsstyrelsegemensamt rapportpaket. Det innebär att talen
innehåller decimaler, vilket ger avrundningsdifferenser. Belopp redovisas i tusentals kronor
(tkr) där annat inte anges.
Uppdraget ska genomföras i samråd med Finansdepartementet och samordnas av Länsstyrelsen i
Örebro län. Redovisningen ska lämnas till
Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast
den 30 september 2015.”
Med årsarbetskrafter avses antal anställda
personer omräknat till heltidsarbetande.
Sammanlagd arbetad tid divideras med en
länsstyrelsegenomsnittlig möjlig arbetstid =
1 710 timmar. Tidigare årsredovisningar är
årsarbetskraften baserad på 1 760 timmar.
Jämförelsetalen för 2013–2014 är därför
omräknade utifrån det nya talet för en
årsarbetskraft.
I den slutrapport som Länsstyrelsen i Örebro
lämnade till regeringskansliet i september 2015
föreslås att flera indikatorer tas bort då de
sannolikt inte tillräckligt knyter an till
länsstyrelsernas insatser och beroende på att de
har ett dåligt stöd bland länsstyrelserna. För
några indikatorer föreslås mindre justeringar.
Medeltal anställda beräknas som ett genomsnitt av antalet anställda personer under året.
Hänsyn är tagen till anställningsomfattning,
längd på anställningen och tjänstledigheter.
I rapporten föreslås också att länsstyrelserna får
ett nytt uppdrag att utarbeta nya indikatorer för
de som föreslås tas bort och eventuellt för nya
16
områden som tidigare inte haft indikatorer. Den
viktigaste slutsatsen är att nya indikatorer måste
ha en starkare koppling till länsstyrelsernas
verksamhet och vara ordentligt förankrade hos
länsstyrelserna. Denna del av rapporten kommer
regeringskansliet att återkomma till senare.
ska myndigheten inte tillämpa 3 kap. 1 § andra
stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att resultatredovisningen ska avse hur verksamhetens
prestationer har utvecklats vad gäller volym
och kostnader.
De förslag till förändringar av indikatorerna
som redovisats i rapporten till regeringskansliet ska gälla från och med årsredovisningen för 2015, se vidare under respektive
verksamhetsavsnitt.
Vad gäller fördelningen av verksamhetens
totala intäkter och kostnader i resultatredovisningen enligt 3 kap. 2 § jämfört med 3 kap.
1 § tredje stycket förordningen (2000:605) om
årsredovisning och budgetunderlag, ska
verksamhetskostnader och årsarbetskrafter
redovisas i en för länsstyrelserna enhetlig
struktur och enligt anvisningar från
Länsstyrelsen i Örebro län. Detta innebär ett
undantag från kravet att redovisa intäkter.
Undantag från ekonomiadministrativa
regelverket
I regleringsbrevet för 2015 har regeringen
beslutat om följande undantag från det
ekonomiadministrativa regelverket:
Vid redovisning av länsstyrelsernas uppgifter
som avses i 2 § första–tredje styckena förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion
17
Länsstyrelseinstruktion 2 §
Fokus i det arbetet kretsar kring de fem
utpekade strategiska utmaningarna.
Väl utvecklade interna rutiner för att fånga
komplicerade frågeställningar bland annat inom
PBL-området och i det externa arbetet genom
att säkerställa stabila regionala plattformar där
regionens aktörer har en gemensam arena att
diskutera och samordna sina insatser för att
främja regionens utveckling är två arbetssätt
kopplade till utmaningarna. Det externa arbetet
redovisas mer utförligt under nästa avsnitt.
Länsstyrelsen har under året fortsatt det interna
utvecklingsarbetet bland annat genom att i
tidiga skeden av komplicerade ärenden ha så
kallade förberedande beredningsmöten där alla
potentiella knäckfrågor lyfts fram för att så
tidigt som möjligt kunna skapa förutsättningarna för väl avvägda beslut.
Länsstyrelseinstruktionens 2 § är själva kärnan
för Länsstyrelsens arbete för en positiv utveckling av Stockholms län. Arbetet sker med
bredd, djup och innehåll vilket innebär:
•
•
•
kunskap genom samordning och tillsyn
främja genom avvägning och samverkan
förmågan att i myndighetsutövningen
balansera lagstiftning och utveckling i
samma mening
Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål
får genomslag i länet samtidigt som hänsyn
ska tas till regionala förhållanden och
förutsättningar.
Länsstyrelsen i Stockholms län har under verksamhetsåret 2015 verkat för att nationella mål
fått genomslag i länet samtidigt som hänsyn
tagits till regionala förhållanden och förutsättningar. Stockholms län är Sveriges huvudstadsregion och tillväxtmotor. För att fortsatt
stärka den rollen driver Länsstyrelsen i bred
förankring med länets olika aktörer inom
näringsliv, akademi och offentlig sektor ett
samordnat arbete kring länets fem större
strategiska utmaningar. Dessa utmaningar
genomsyrar Länsstyrelsens samlade arbete –
alltifrån internt förbättringsarbete, till länstransportplan och strukturfondsarbete.
I PBL-frågor arbetar Länsstyrelsen sedan flera
år utifrån sex punkter i syfte att såväl samordna
olika samhällsintressen som att främja länets
utveckling. Den övergripande ambitionen är att
halvera tiden från idé till färdig bostad.
1. Handläggningstiderna för byggnadsoch planärenden ska förkortas.
2. Avvägningarna mellan olika intressen
behöver förändras till förmån
förbostadsbyggande.
3. Fler och bättre kunskapsunderlag.
4. Information och utbildning till
kommunerna i PBL.
5. Arena för kunskapsförmedling.
6. Koppling till andra utmaningar.
Återrapporteringen av detta sker genom
indikatorerna som är placerade under
respektive verksamhetsområde.
Frågor inom ramen för ovanstående är dagligen
aktuella och Länsstyrelsens ambition är att med
råd och stöd underlätta för kommunerna i planarbetet samtidigt som Länsstyrelsen med stöd
av flertalet nationella myndigheter ska beakta
frågor av riksintresse och bidra till att hitta
lösningar på olika markkonfliktfrågor.
Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och
inom myndighetens ansvarsområde samordna
olika samhällsintressen och statliga
myndigheters insatser.
Länsstyrelsens utgångspunkt är att utifrån ett
statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och
statliga myndigheters insatser vilket också
innebär att främja länets utveckling i ett långsiktigt och hållbart perspektiv.
Det tvärsektoriella arbetet präglas av att
sammanlänka kompetenser från olika
kunskapsområden och med olika regionala
aktörer. Nedan följer några exempel på detta
som samtidigt syftar till att främja länets
utveckling.
18
Länsstyrelsen har i samarbete med FSKF
(Föreningen Storstockholms Kultur- och
Fritidschefer) anordnat två seminarier om
kulturdriven tillväxt och samhällsplanering.
Målgrupp för seminarierna var personer som
arbetar med kultur, näringslivs- eller samhällsplaneringsfrågor i länet. Tillsammans har man
utforskat hur fysisk planering, tillväxtplanering
och särskilt kulturplanering samspelar samt hur
kultursektorn och de kreativa näringarna kan
bidra till att stärka visionen om ett hållbart
samhälle. Syftet med seminarierna har varit att
utbyta kunskap och erfarenheter samt hitta
gemensamma utgångspunkter och nya ingångar in i de olika planeringsprocesserna.
Arbetet fortsätter med seminarier under 2016
med tema. ”Hållbar stadsutveckling”
Handlingsplanen för klimatanpassning, ”Ett
robust samhälle”, ger en överblick över
regionens största utmaningar och fyra särskild
prioriterade inriktningar beskrivs. Den ska ses
som ett stöd och en vägledning för att komma
igång med arbetet och för att kunna prioritera
bland åtgärder. I handlingsplanen föreslås ett
flertal åtgärder där Länsstyrelsen ansvarar för
att ta fram kunskapsunderlag. Flera av dessa
har tagits fram under året, till exempel rekommendationer för lägsta bebyggelsenivå och
skyfallskartor.
Mälarens och Saltsjöns framtid är en av Mälarregionens strategiskt mest angelägna frågor.
Förutom vattnets kvalitet handlar det om samhällets möjlighet att på ett hållbart sätt kunna
utvecklas kring Mälaren och Saltsjön.
Länsstyrelsen har tillsammans med övriga
Mälarlän lyft upp frågan till regeringsnivå i
olika omgångar och dialogen fortsätter även på
den egna myndigheten.
Det senaste decenniets starka befolkningsutveckling i regionen och den omfattande
utbyggnaden av bostäder och infrastruktur gör
att miljöfrågorna blir alltmer integrerade i
tillväxtarbetet i Stockholmsregionen. För att
långsiktigt minska klimatpåverkan, utsläpp av
växthusgaser samt minska energianvändningen
fordras sammanhållna strategiska satsningar på
miljöområdet som inbegriper forskning, innovation och näringslivsutveckling. Stockholmsregionen har en stor och konkurrenskraftig
miljötekniksektor samt starka lärosäten och
forskningsmiljöer. De utmaningar som identifierats i denna skärningspunkt adresseras bland
annat inom ramen för strukturfonderna. Under
2015 har tvärsektoriella workshoppar genomförts i mobilisering och förberedelser inom
Regionalfonden för att främja utveckling,
användning och tillämpning av koldioxidsnål
teknik. Aktörer från akademi, näringsliv samt
offentlig och ideell sektor planerar sektorsövergripande insatser där offentliga investeringar kommer genomföras de kommande
åren. Här finns stor potential att både främja en
långsiktigt hållbar utveckling och stimulera ny
kunskap, tillväxt och arbetstillfällen i
Stockholmsregionen
Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och
noga följa tillståndet i länet samt underrätta
regeringen om dels det som är särskilt viktigt
för regeringen att ha vetskap om, dels
händelser som inträffat i länet.
Länsstyrelsen arbetar inom ramen för det så
kallade tillväxtuppdraget med fem stora utmaningar som tillsammans är helt avgörande
för Stockholms läns framtid:
•
•
•
•
•
bostäder
infrastruktur (trafik, VA-frågor och
bredband)
klimat och energi
innovationskraft
arbetsmarknad och kompetensförsörjning
Dessa fem områden kommer att vara prioriterade
i Länsstyrelsens och regionens framtida
regionala tillväxtarbete till och med år 2020.
Arbetet med att ta fram dessa prioriterade
områden genomfördes i bred samverkan med
flera aktörer i länet. Prioriteringarna har förankrats politiskt i Stockholms läns landstings
utskott för tillväxt och regionplanering,
Kommunförbundet i Stockholms läns styrelse,
Ytterligare exempel på insatser där nationella
mål och regionala utvecklingsbehov bryts mot
varandra:
19
Strukturfondspartnerskapet i Stockholms län
samt i kommunstyrelsen i Stockholms stad. I
processen deltog även representanter för
näringsliv, arbetstagarorganisationer, det civila
samhället, akademin och de statliga myndigheterna. Genom detta arbete har Länsstyrelsen
bidragit till ett stabilt fundament för regionens
aktörer att arbeta med gemensamma målbilder
och prioriteringar. Under det gångna verksamhetsåret har arbetet fortskridit via de
regionala plattformar som formats kring utmaningarna och som utgör den regionala basen
för utvecklingsarbetet.
•
Inom infrastrukturområdet finns sedan lång tid
väl etablerade samarbeten mellan regionens
aktörer och gemensamma inspel till den
nationella nivån kring inriktning och behov av
transportinfrastruktur är självklarheter. Sambandet mellan transportinfrastruktur och
bostadsbyggande är särskilt påtagligt i en region
som växer med mer än 35 000 personer per år.
En befolkningsökning som är nödvändig för att
regionen ska klara den framtida kompetensförsörjningen samtidigt som en så kraftig
befolkningsökning ställer krav på klimatsmarta
lösningar både när det gäller transportinfrastruktur och bostasbyggandet. Det kan både
handla om utbyggnad av kollektivtrafiken,
bättre samspel mellan olika trafikslag, smarta
trafikstyrningssystem med mera. Det handlar
också om att främja cykelanvändandet både
utifrån ett trängselperspektiv men också som en
folkhälsofråga.
Exempel på detta är det regionala arbetsmarknadsrådet som också utgör arena för den
regionala kompetens-plattformen där fokus har
legat på kompetensförsörjningen, där bland
annat IT-sektorn har varit ett prioriterat
område. Några av de regionala samarbeten
Länsstyrelsen deltar i är:
•
•
•
•
•
och samhällsutveckling kan utvecklas,
testas och demonstreras.
SWElife, ett strategiskt innovationsområde som tillkom på initiativ av
Länsstyrelsen. Lunds universitet som
koordinerar arbetet och där Länsstyrelsen
och landshövdingen bland annat deltar i
styrgruppen.
Stockholm IT Region, vars syfte är att öka
utbytet mellan näringsliv, offentlig sektor
och akademi kring IT-relaterade frågor
Open Lab, vars syfte är att bidra med
förslag till lösningar på komplexa samhällsfrågor för den växande regionens
genom nya interdisciplinära samarbeten
mellan traditionella kunskapsområden
Stockholm Archipelago, vars syfte är att
utveckla Stockholms skärgård till ett
internationellt besöksmål
Connect, vars syfte är att öka den internationella tillgängligheten genom att fler
direktlinjer etableras till och från Arlanda
(Sedan arbetet inleddes har 13 nya direktlinjer öppnats.)
Södertälje Science Park, som är en
utvecklings- och mötesplats för forskning,
innovation och utbildning inom hållbar
produktion, Life science och hållbara
livsmedel, där näringsliv, akademi och
offentlig sektor samverkar Urban ICT
Arena (Kista), en öppen arena för
samverkan och teknisk utveckling och
integration i urbana miljöer där
digitaliseringens möjligheter för framtid
I den regionala cykelplanen för Stockholms län
2014–2030 identifierades målet att cykeltrafiken i länet år 2030 ska utgöra 20 procent
av det totala resandet. Målet ska nås genom en
kraftfull utbyggnad av cykelstråk i Stockholms
län, ett slags huvudleder för cyklister.
Länsstyrelsen deltar i den regionala arbetsgrupp som håller ihop arbetet med cykelstråken och deltar bland annat i arbetet med att
ta fram det regionala cykelbokslutet. Vi har ett
särskilt ansvar att sammankalla till konferenser
och seminarier. Det regionala cykelbokslutet
ska tas fram årligen. I oktober 2015 presenterades det första bokslutet som visar att
andelen som cyklar ökar, men att infrastrukturen inte hänger med i samma takt. Mätningar
visar bland annat att nästan en miljon cyklister
passerade Stockholms stadstullsnitt i maj,
vilket är en ökning med tre procent från år
20
2012. Samtidigt visar bokslutet att endast 25
kilometer av det regionala cykelvägnätet
byggdes ut under 2014. För att nå målet om ett
fullt utbyggt nät och en 20 procentig cykelandel senast år 2030 måste utbyggnadstakten
vara minst 50 kilometer per år.
Detta är ett exempel på hur barnperspektivet
kan lyftas in i den traditionella myndighetsutövningen.
Länsstyrelsen lämnar sedan ett antal år tillbaka
en samlad rapport till regeringen under
namnet, ”Full fart framåt”. Rapporten redovisar tillståndet i länet inom en mängd olika
områden men lyfter också fram olika frågeställningar som det finns anledning att rikta
särskild uppmärksamhet på.
Tillsynsvägledning och uppföljning enligt planoch bygglagen i Stockholms län har behovet av
vägledning i planoch bygglagen (PBL) fortsatt
varit stort under 2015. Länsstyrelsen har
kontinuerligt tagit fram planeringsunderlag i
syfte att möjliggöra en smidig samhällsutveckling i länet samt för att underlätta för kommunerna i att göra rätt i planeringsprocessen.
Länsstyrelsen har under 2015 besökt länets
samtliga kommuner för att följa upp kommunerna utveckling och tillämpning av PBL.
Vid besöket har även anpassad rådgivning och
vägledning erbjudits. Även kommunbesök med
fokus på detaljplaner har återupptagits under
2015. Samråds- och granskningsyttrandena har
under året förbättras.
Tillsynsvägledning och uppföljning
enligt planoch bygglagen
Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de
tillsynsuppgifter som riksdagen eller regeringen
har ålagt den. Förordning (2008:1346).
Tillsynsverksamheten bedrivs inom en mängd
olika områden och är ett redskap för att både
verka för att nationella mål får genomslag och
att främja länets utveckling. Arbetet består
grovt sett i två typer av tillsyn, dels den aktiva
och direkta tillsynen och dels genom tillsynsvägledning där Länsstyrelsen bistår med
kunskapsunderlag för att bland annat kommunerna ska kunna bedriva en effektiv tillsyn.
Detta är de mest tydliga exempelet där tillsyn
och tillsynsvägledning samspelar med
nationella mål och främjandet av länets
utveckling.
Tillsyn har under året bedrivits inom cirka 30
områden, bland annat i form av tillsynsbesök,
utbildnings- och informationsinsatser. I flera
fall sker utvecklingen av metoder med mera
inom tillsynen inom ramen för samverkansprojekt med andra länsstyrelser, statliga
myndigheter och/eller relevanta regionala och
kommunala aktörer. Särskilt kan nämnas
arbetet med tillsyn och tillsynsvägledning.
Ytterligare information och resultat inom dessa
områden framgår under varje sakområde
längre fram i årsredovisningen.
Förorenade områden
I Länsstyrelsens arbete med inventering av
förorenade områden görs riskbedömning och
riskklassning bland annat utifrån nuvarande
markanvändning. Bostäder, förskolor och
parkmark höjer riskklassen. I myndighetens
tillsynsvägledningsuppdrag mot länets
kommuner verkar vi för ett mer restriktivt
synsätt avseende krav på bland annat försiktighetsåtgärder i områden där barn vistas.
21
Övrig förvaltning
VOLYMER OCH
KOSTNADER
AVSER VERKSAMHET
20* OCH 21*
Årsarbetskrafter män1)
2015
2014
2013
9,44
11,41
9,08
Årsarbetskrafter kvinnor1)
39,41
43,88
42,06
Andel av totala
årsarbetskrafter (%)1)
13,01
14,23
13,60
54 020
67 165
54 614
Andel av totala verksamhetskostnader (%)
12,75
15,91
13,31
Antal ärenden,
inkomna och upprättade
30 572
29 159
28 571
Antal beslutade ärenden
25 712
28 597
28 412
167
114
113
Verksamhetskostnader
inkl. OH (tkr) totalt2)
Antal ej beslutade
ärenden äldre än två år
Bidragsutbetalningar
där Länsstyrelsen
gör utbetalningen (tkr)
De minskade kostnaderna med drygt 10 miljoner kronor beror till större delen på de kostnader myndigheten hade under valåret 2014.
I brukarundersökning uppnådde vi nöjdindex
55 för stiftelser, vilket understiger riksgenomsnittet på 67. Våra förbättringsområden är
inom områdena möjlighet att nå oss på telefon,
svarstid beträffande e-post, handläggningstid
samt lätthet att hitta på vår hemsida.
Inom kameraövervakning blev resultatet från
undersökningen ett nöjdindex på 66, vilket är
strax över rikssnittet på 61. Våra medarbetare
är duktiga på bemötande men våra kunder
önskar att vi är mer lyhörda. Vi har ett förbättringsområde vad gäller nåbarheten på telefon.
Våra kunder anser att de får den information de
behöver, vilket de kan få genom exempelvis epost eller vår hemsida.
530 884 697 211 1 084 517
Länsstyrelsen lägger stor vikt vid att genomföra förbättringsarbete generellt på myndigheten. Inom området stiftelser har det arbetet
bland annat resulterat i ett bekräftelsebrev som
skickas ut per automatik till avsändaren vid inlämnade av en ansökan. När det gäller hemsidan så har vi tagit fram ett FAQ (frågor och
svar) som kommer publiceras på hemsidan
våren 2016, där sökanden kan få svar på
många av sina frågor utan att ta personlig
kontakt med Länsstyrelsen. Detsamma gäller
för kamerabevakning. I nästa års Brukarundersökning kan vi se om de åtgärderna har gett
önskvärd effekt.
Brukarundersökning
Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 206,
Stiftelser3)
55
Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 211,
Kameraövervakning4)
66
1)
1 årsarbetskraft = 1 710 timmar
2)
Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B
3)
Nöjdindex för verksamhet 206 från länsstyrelsegemensam
brukarundersökning 2015. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100,
där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för 4
deltagande länsstyrelser är 67.
4)
Lönegaranti
Under 2012 koncentrerades bland annat lönegarantihanteringen till sju länsstyrelser, varav
Länsstyrelsen i Stockholm är en. Den tidigare
trenden med stora lönegarantiutbetalningar
bröts under 2014, när såväl antalet konkurser
och rekonstruktioner som antalet personer som
ingick i dessa minskade. Den vikande trenden
har fortsatt under 2015. I genomsnitt görs tre
utbetalningar per person enligt vår uppskattning. Länsstyrelsen i Stockholm betalar ut
cirka 40 procent av all lönegaranti i Sverige.
Kommentarer till tabellen
Antal ej beslutade ärenden äldre än två år har
ökat jämfört med tidigare år. Ökningen består
till övervägande del av deponerade eller
nedsatta medel vilka kan vara öppna i upp till
och med elva år från sista nedsättning.
Minskningen av antalet årsarbetskrafter hänför
sig dels till valet 2014, dels till att flera medarbetare slutat eller tagit tjänstledigt.
22
ÅR
Antal företag i konkurs eller
rekonstruktion i Stockholm
där lönegaranti betalas
Antal personer som fick
lönegaranti
2015
2014
2013
875
1 076
1 286
6 761
8 738
14 328
kameraövervakning från drönare vid evenemang. Länsstyrelsen begärde att Kammarrätten
skulle pröva frågan, även om evenemanget
redan ägt rum, eftersom det är av vikt för att
vägleda rättstillämpningen. Kammarrätten
avskrev målet från vidare handläggning med
anledning av att aktuell tävling redan ägt rum.
Deponering
Bevakning
Inom ärendegruppen ”övrig förvaltning” ingår
deponeringar. Denna grupp delas upp i
deponering av pengar eller medel för inlösta
aktier samt av deponering för hyra eller
arrende. Sedan 2012 är ärenden om deponering
av pengar koncentrerade till sju länsstyrelser
varav Länsstyrelsen i Stockholm är en. Vi
handlade under 2014 deponeringar till ett värde
av drygt 115 miljoner kronor, och under 2015
till ett värde av 168 miljoner kronor.
Länsstyrelsen har under året handlagt 1 983
ansökningar om godkännande för att få arbeta i
auktoriserat bevakningsföretag. Det är en
ökning med cirka 500 ärenden jämfört med
2014. Ökningen beror till viss del på ansökningar för praktikanter från Säkerhetsgymnasiet. Därutöver har 1 417 godkännanden
för anställning i bevakningsföretag återkallats.
Återkallelserna beror på brottslighet eller att
man inte lyckats få ett nytt jobb inom
bevakningsbranschen inom tre månader.
När elva år förflutit och ingen gjort anspråk på
deponerade medel utbetalas dessa till staten.
För 2015 uppgick beloppet som Länsstyrelsen
återbetalade till 200 tkr, att jämföra med 2014
då motsvarande belopp uppgick till drygt 1,7
miljon kronor.
Under året har myndigheten auktoriserat elva
bevakningsföretag och två utbildningsföretag.
Sju stycken har fått sin auktorisation
återkallad.
Kameraövervakning
Penningtvätt
Det totala antalet inkomna ansökningar och
anmälningsärenden som gäller kameraövervakning har ökat något jämfört med år 2014.
Inom området tillsyn av åtgärder mot penningtvätt och finansering av terrorism har 4 775
vandelsprövningar och fem inspektioner av
kontanthandeln genomförts.
Den nya lagen innebar bland annat att övervakning i parkeringshus förenklades genom
anmälningsplikt för kameror som har till enda
syfte att förebygga, avslöja och utreda brott.
Under året har Länsstyrelsen i Stockholms sett
en trend i ett ökat antal ärenden avseende
ansökan om tillstånd för kameraövervakning i
parkeringshus. Anledningen är ny teknik som
innebär att parkeringsövervakning, och efterföljande fakturering, sker med hjälp av
kameraövervakning.
Under året har frågan om kameraövervakning
från drönare och dash-cams varit högaktuell
och myndigheten har fått många frågor med
anledning av detta. Länsstyrelsen har överklagat ett ärende till kammarrätten avseende
23
Andra väsentliga
prestationer och resultat
län. I majoriteten av rapporterna från tillsynsbesöken har kritik framförts mot en eller flera
delar av överförmyndarens/överförmyndarnämndens verksamhet. I vissa fall rör det sig
om kritik mot handläggningen i enstaka akter
och i vissa fall rör det sig om mer allvarliga
brister i verksamheten. Vi har bedömt att de
sex verksamheter som inte besöktes under
2015 var uppenbart obehövliga att besöka.
Tillsyn
Bevakningsföretag
I enlighet med lagkravet för tillsyn av bevakningsföretagen tas en tvåårig inspektionsplan
fram vilken fullföljs genom årets tillsynsplan.
Under året har ett rikstäckande bevakningsföretag inspekterats vid femton platsbesök i
fjorton olika städer i riket. Därutöver har ytterligare 19 bevakningsföretag inspekterats, varav
fem hade brister som ledde till föreläggande
om åtgärd. Urvalet har utgått från en riskoch
konsekvensanalys med bedömningsfaktorer
som exempelvis tidpunkt för senaste inspektion, omvärldsanalys, inkomna klagomål samt
brister i lämnade verksamhetsredogörelser.
Platsbesöken har även inneburit att företagen
fått möjlighet att ställa frågor om regelverket
vilket haft god preventiv effekt.
En muntlig och skriftlig hantering av klagomål
pågår löpande vilket periodvis har inneburit
omfattande kontakter med ställföreträdare och
huvudmän.
1. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också de
allmänna valen
När en ledamot eller ersättare avgått från
kommun- och landstingsfullmäktige gör
Länsstyrelsen en ny sammanräkning. Under
2015 har hittills 170 nya sammanräkningar
genomförts.
De klagomål som inkommit har hanterats
enligt enhetens klagomålsrutin. Årets laglydnadsprövning av 11 796 personer har efter
bearbetning samt riskoch konsekvensanalys
resulterat i 21 ärenden. Arbetet med återkallelse av inaktiv personal, så kallade tremånadersåterkallelser, har skett löpande.
Gruppen har under året haft flera omfattande
prövningsärenden i domstol, varav ett mycket
stort mål i Kammarrätten.
I samband med omvalet i Båstad besökte våra
valhandläggare Länsstyrelsen i Skåne län.
Handläggarna tog del i den slutliga sammanräkningen och fick en inblick i de rutiner och
manualer som Länsstyrelsen i Skåne län
använder.
Länsstyrelseinstruktion 6
8. Länsstyrelserna i Stockholms, Västra
Götalands och Skåne län är ansvariga för viss
tillsyn enligt förordningen (2009:92) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av
terrorism.
Överförmyndare
Länsstyrelsen i Stockholm har tillsyn över
53 kommuners överförmyndarverksamheter,
fördelade på 37 överförmyndare/överförmyndarnämnder. Bland verksamheterna
finns kommuner som har mindre än 5 000
invånare och en kommun som har ungefär
900 000 invånare. Skillnaderna i förutsättningar för verksamheterna är mycket stora och
därmed även förutsättningarna för
Länsstyrelsens tillsyn.
Financial Action Task Force:s (FATF) utvärdering av Sverige 2016 har påverkat årets
planering av tillsynsinsatser inom området.
Med anledning av utvärderingen fick länsstyrelserna i uppdrag att utvärdera
Länsstyrelsens effektivitet vid tillsyn av
penningtvätt och finansering av terrorism,
vilket resulterat i en rapport som i våras
inlämnades till Regeringskansliet. Den
Under året har 31 tillsynsbesök genomförts hos
kommuner i Stockholms, Uppsala,
Västmanlands, Gotlands och Södermanlands
24
kommande utvärderingen har inneburit en hel
del utvecklingsarbete, exempelvis riskanalyser
av våra tillsynsobjekt samt effektiviseringsarbete såsom plan för hur lagändringar som ger
oss utökade sanktionsmöjligheter ska implementeras i verksamheten.
Vi har besökt två delgivningsföretag i syfte att
skapa en större förståelse för branschen och för
att ge myndigheten tillfälle att presentera sig.
Ärenden som genererats via den årliga laglydnadsprövningen har handlagts. Inkommande klagomål samt frågor har hanterats i
enlighet med enhetens klagomålsrutin.
Lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt
och finansering av terrorism har till viss del
ändrats från den 1 augusti 2015 vilket medfört
att vi uppdaterat Länsstyrelsens föreskrifter.
Genom ändringarna i penningtvättslagen har
länsstyrelserna fått nya verktyg, vilket ger oss
möjlighet att agera med större kraft.
12. Länsstyrelsen i Stockholms län är centralmyndighet för internationella delgivningsfrågor
samt mottagande organ för vissa ansökningar
om bistånd med delgivning i Sverige på
utländsk begäran. Förordning (2013:981).
Länsstyrelsen har nu i två år varit centralmyndighet, vilket har fungerat övervägande
väl. Att hantera ärendena inom stipulerad tid
har dock varit en utmaning. För att uppnå
målen pågår ett arbete med att se över rutiner
och arbetssätt.
En medarbetare har sedan i våras deltagit i
utredningen ”Nya regler om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av terrorism”,
Fin 2014:16.
9. Länsstyrelserna i Stockholms, Västra
Götalands, Skåne och Norrbottens län prövar
frågor om auktorisation och godkännande samt
utövar tillsyn enligt lagen (2010:1933) om
auktorisation av delgivningsföretag.
Under året har Länsstyrelsen hanterat 2 398
ansökningar om bistånd med delgivning i
Sverige på begäran av utländska myndigheter.
Av dessa avser 564 ansökningar delgivning på
begäran av nordiska myndigheter.
Under året har Länsstyrelsen auktoriserat tre
nya delgivningsföretag, vilket ska jämföras
med att Länsstyrelsen sedan den nya lagen
trädde i kraft 1 april 2010 auktoriserat nio företag, varav flertalet under 2011. Vi har även
godkänt helt ny delgivningspersonal samt påoch avanmält tidigare godkänd personal. Även
ett antal återkallelser har gjorts på begäran av
bolagen.
25
Trafikföreskrifter
VOLYMER OCH KOSTNAD
AVSER VERKSAMHET 25*
2015
2014
2013
1,60
1,54
1,63
Årsarbetskrafter kvinnor
1,04
1,11
0,63
Andel av totala
0,70
0,68
0,60
2 532
2 452
2 151
Andel av totala
verksamhetskostnader (%)
0,60
0,58
0,52
Antal ärenden,
638
689
687
1)
557
692
709
Antal ej beslutade ärenden
äldre än två år
0
1
0
Bidragsutbetalningar där
Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr)
0
0
0
1)
2)
Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl.
resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B.
Antalet inkomna ärenden varierar. Det senaste
året har flera stor och omfattande tävlingar på
väg skett i Stockholm vilket har medfört att
större resurser har lagts på dessa ärenden.
Effektiviseringsåtgärder har vidtagits successivt med stöd av lean, såsom tydligare information på hemsidan samt genomgång av vår
process. Detta förväntas leda till att handläggningstiderna inom området minskar ytterligare.
Trafikärenden avser trafik på väg, i terräng och
till sjöss samt parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Det kan till exempel gälla trafikregler såsom hastighetsbegränsningar på väg
eller till sjöss och ankringsförbud till sjöss. Det
kan också röra sig om dispenser av olika slag,
tillstånd till tävling på väg eller till sjöss samt
tillstånd för att få framföra svävare. Inom
samtliga trafikslag har Länsstyrelsen bemyndigats att meddela för allmänheten bindande
föreskrifter. Vi prövar också kommunala
ordningsföreskrifter. Dessa prövas endast med
avseende på lagligheten och inte med avseende
på lämpligheten. Länsstyrelsen i Stockholms
län handlägger en dryg tiondel av den totala
volymen av länsstyrelsernas trafikärenden.
26
Livsmedelskontroll,
djurskydd och allmänna
veterinära frågor
VOLYMER OCH KOSTNAD
2015
2014
2013
2,62
3,11
3,67
22,70
24,79
26,58
6,74
7,18
8,04
28 809
30 080
31 848
6,80
7,13
7,76
Antal ärenden,
3 290
3 731
3 463
3 240
3 825
3 460
16
47
36
0
0
0
Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet
28231, Djurstallar
(förprövning) 2)
59
57
28243, Djurskydd
(tillstånd § 16 Djurskyddslagen3)
51
2826, Djurskydd (djurskyddskontroll – normalkontroller)4)
43
1)
Andel av totala
Andel av totala
äldre än två år
Brukarundersökning
1)
Andelen av totala verksamhetskostnader har
minskat jämfört med föregående år. Detta
förklaras huvudsakligen med att vi under året
har haft hög andel sjukskrivningar och stor
personalomsättning.
56
Ökningen av antalet inkomna och beslutade
ärenden utgörs till stor del av nyregistrerade
primärproducenter i livsmedelsproduktionen
efter ett större utskick under året.
Av de 13 ärenden som är äldre än två år är
samtliga djurskyddsärenden. Antalet djurskyddsärenden som är äldre än två år har under
året minskat från 25 till 13 stycken. Detta beror
på en fortsatt satsning på att arbeta av gamla
balanser inom området godkännande och tillstånd enligt djurskyddslagen. De ärenden som
nu är äldre än två år är besiktningar efter förprövning eller efterprövning av stallbyggnader.
Dessa ärenden har prioriterats ner under året
men kommer att hanteras i ett projekt under
våren 2016 med målsättningen att avslutas
under 2016.
2)
Nöjdindex för verksamhet 28231från länsstyrelsegemensam
där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. En deltagande
länsstyrelser.
3)
4)
där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. En deltagande
länsstyreser.
5)
27
Länsstyrelsens mål var ett nöjdindex på lägst
65 i årets brukarundersökning för tillståndsverksamhet (28243). Myndigheten uppnådde
resultatet 51 vilket är tolv enheter lägre än
genomsnittet för samtliga åtta län som deltog i
undersökningen. Vi har en lång väntetid innan
kontroll, fyra månader, vilket återspeglas i
undersökningen där endast 30 procent är nöjda
med handläggningstiden. Under 2015 har ett
nytt telefonnummer inrättats som alltid bevakas under telefontid för att förbättra tillgängligheten. Vi har också arbetat aktivt med att
förbättra den externa webben och kommer att
fortsätta med det under 2016. Resultaten i
brukarundersökningen för förprövningsärenden
(28231) och normalkontroller (28261) är svåra
att jämföra med övriga Sverige då det enbart är
Stockholms län som genererat resultat i dessa
ärenden. Nöjdindex för förprövningar har ökat
sedan 2014 vilket är positivt. För normalkontroller saknas uppgift från tidigare år vilket
gör att resultatet är svår att sätta i ett sammanhang – eftersom Länsstyrelsen i Stockholm var
den enda som hade dessa ärenden som urval i
årets brukarundersökning.
myndigheten två länsträffar under året. Under
länsträffarna informerade vi bland annat om
kommande och slutförda länsgemensamma
projekt och om arbetet med rekommendationer
från FVO (Food and Veterinary Office) och hur
vi kan få resultat på regional och lokal nivå.
Länsgemensamma projekt tas fram och drivs av
det så kallade SILK-nätverket – ett nätverk för
chefer och samordnare inom livsmedelskontrollen och en undergrupp till Miljösamverkan Stockholm. Exempel på länsgemensamma projekt är provtagningsplaner för 2015
och 2016, ”Allergener i oförpackade livsmedel”
och ”Kontroll av små dricksvattenanläggningar”
(som även inkluderar utbildning av kommunala
inspektörer som arbetar med dricksvatten).
På länsträffarna har aktörer som Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Landstingets
smittskyddsenhet deltagit och föreläst om
aktuella ämnen. För att öka arbetet med
samordning har även SKL deltagit i träffarna
och informerat om aktuella frågor, arbetsgrupper och nätverk. En diskussion fördes om
hur lokal och regional samverkan kan förbättras samt insatser för de kommande två
åren. Deltagarnas synpunkter har sammanställts och vi har lagt förslag på vidare arbete.
Andra väsentliga prestationer
och resultat
Samverkan av kommunal
livsmedelskontroll
För ökad samverkan av den kommunala
kontrollen har Länsstyrelsen haft samrådsmöte
om dricksvattenkontroll, vilket lett till att en
länsgemensam utbildning och ett större projekt
inom dricksvatten planeras. Länsstyrelsen i
Stockholm deltar också som 28-nätverkets
representant i Livssamverkan, där landets större
kommuner träffas tillsammans med SKL och
Livsmedelsverket för att diskutera aktuella
frågor och samordna kontrollen. Vi har också
deltagit i länets kommunala utbrottsgrupp samt
tagit en mer aktiv roll gällande samverkan
genom att delta i SILK-nätverket. Den
kommunala utbrottsgruppen har exempelvis
tagit fram en länsgemensam utbrottslathund
som bidrar till stöd och effektiv utredning vid
misstänkta livsmedels- eller dricksvattenutbrott.
Inom områdena smittskydd, offentlig kontroll
av foder i primärproduktion, animaliska biprodukter samt tillsyn av djurhälsopersonal har
en årlig återrapportering skett till Jordbruksverket i enlighet med regleringsbrevet. Inom
dessa områden har vi under 2015 påbörjat ett
arbete med ständiga förbättringar för att hitta
synergier och förbättra samarbetet inom de
veterinära områdena. Årlig återrapportering av
djurskyddskontrollen sker till Jordbruksverket
under våren. När det gäller livsmedelsområdet
har en särskild återrapportering gjorts till
Livsmedelsverket.
Livsmedel
Samordning av kommunal
livsmedelskontroll
Som ett led i Länsstyrelsens samordning av den
kommunala livsmedelskontrollen anordnade
28
Kommunrevisioner
Inom ramen för arbetet med kommunrevisioner har myndigheten reviderat tre av
länets 23 kommunala kontrollmyndigheter med
avseende på den lokala livsmedelskontrollen.
Detta är enligt årets plan. De reviderade
kommunerna har varit Värmdö, Sollentuna och
Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Avvikelser som noterats vid revisionerna har främst rört områdena Rapportering av
kontrollresultat (3 kommuner, krav på åtgärder
fanns i kontrollrapporterna, Befogenheter (1
kommun), Uppföljning (1 kommun, avs.
verifiering) samt Kompetenskrav och utbildning (1 kommun, saknade dokumenterad
kompetensbehovsinventering). Vid revisionerna har även så kallade tekniskt sakkunniga
deltagit och skuggrevisioner genomförts, där
de kommunala inspektörernas arbete vid en
inspektion reviderats. Detta har ökat kvaliteten
på kommunrevisionerna. Länsstyrelsen har
också granskat och följt upp två handlingsplaner från tidigare års revisioner. Ett ärende
om en kommun, där Länsstyrelsen har
genomfört flera revisioner och uppföljningar,
har överlämnats till Livsmedelsverket för
vidare handläggning. Vi har även deltagit vid
två revisioner (Upplands-Bro, SMOHF –
Södertöns Miljö- och Hälsoskyddsförbund) av
kommunal livsmedelskontroll som
Livsmedelsverket har genomfört. Avvikelser
som noterades vid revisionerna var inom
områdena Kontrollpersonal, Kompetenskrav
och utbildning, Finansiering, Riskbaserad
kontroll – prioritering inom kontrollen,
Provtagning och analys, Uppföljning och
Beredskap.
säga fyra procent av länets registrerade primärproducenter. Av dessa utfördes ungefär en
tredjedel som fullständiga livsmedelskontroller
inom ramen för tvärvillkorskontrollen (fem
gällde spannmål, fyra får, en mjölk). Elva
kontroller har varit renodlade livsmedelskontroller inom primärproduktion (tre gällde
potatis, tre fisk, fyra groddar, en
bladgrönsaker/växthus) och sex kontroller har
genomförts av djurskyddhandläggare i samband med ett djurskyddsprojekt i mjölkkobesättningar. Provtagning har skett på tre
verksamheter med potatis och tre verksamheter
med fiskodling.
Under året har Länsstyrelsen också godkänt två
groddproducenter och utfört två kontroller på
vardera anläggningen.
Av kontrollerna inom primärproduktion har 16
varit riskbaserade enligt Livsmedelsverkets
riskklassningsmodell och sju har utförts i samband med tvärvillkorskontroller. Resterande
har varit uppföljande eller utförts på grund av
annan anledning.
Registrering av primärproducenter
Länsstyrelsen har uppdaterat och kompletterat
primärproduktionsregistret efter en omfattande
allmän inventeringsinsats under 2014, med
cirka 2 000 brevutskick till potentiella primärproducenter. Inventeringen fortgick under
2015 och ledde till 160 nyregistreringar under
de första månaderna på året. Efter den FVOinspektion som genomfördes under våren
2015, där Sverige fick kritik för bristande
register gällande fiskefartyg inom primärproduktion, så genomförde Länsstyrelsen en
riktad inventeringsinsats av fiskare under
hösten 2015. Det har lett till att vi har registrerat
huvuddelen av länets fiskefartyg. Länsstyrelsen
har även inventerat groddproducenter i länet och
samtliga är kontrollerade och införda i registret.
Kontroller i primärproduktionen
Länsstyrelsens mål för 2015 års primärproduktionskontroll har varit 20 kontroller
totalt, varav fem renodlade livsmedelskontroller. Målet har uppnåtts med god
marginal och i enlighet med nationella
kontrollplanens mål så har relevanta kontrollområden kontrollerats på de besökta anläggningarna. Länsstyrelsen har under året utfört
totalt 31 kontroller i primärproduktion, det vill
Länsstyrelsens bedömning är att registreringarna under 2015 har intensifierats efter dessa
insatser och att en stor andel av primärproducenterna i länet nu är registrerade.
Arbetet med registrering kommer att fortgå
kontinuerligt och riktade insatser kommer även
29
framgent att utföras, om det skulle uppstå behov av att inventera ytterligare verksamhetskategorier. Kompletteringar av verksamheter
kommer även ske i samband med den
länsstyrelsegemensamma informationskampanjen som lanseras i början av 2016.
handläggarna har renodlade arbetsuppgifter
med fokus på att genomföra fler djurskyddskontroller. Några handläggare och administratörer arbetar med administrativa arbetsuppgifter såsom djurförbudsprövning,
omhändertaganden och komplettering av
ansökningar samt telefonjour. Vi har även
besökt två andra länsstyrelser för att lära av
deras framgångar. För 2016 har vi ökat
målsättningen till 1000 kontroller, vilket
motsvarar cirka 100 kontroller per årsarbetskraft som utför kontroll.
Samverkan för att bättre utnyttja
personalresurser och kompetens
Länsstyrelsen Stockholms län samverkar med
andra länsstyrelser genom ett nätverk för
chefer inom djurskydd och andra veterinära
områden, det så kallade 28-nätverket. Vi deltar
också i referensgruppen för livsmedel och
foder som är en undergrupp till 28-nätverket. I
gruppen diskuteras exempelvis samordningsinsatser, gemensamma kontrollprojekt och
kompetensutvecklingsbehov tillsammans med
Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens
veterinärmedicinska anstalt.
I brukarundersökningen för 2015 erhölls ett
lågt nöjdhetsindex för tillgänglighet per
telefon. För att förbättra tillgängligheten har vi
infört två gruppnummer, ett för anmälningsärenden om vanvård av djur och ett för frågor
avseende godkännanden och tillstånd. För att
öka kvaliteten i mottagandet av anmälningar
tar en mindre grupp med erfarna djurskyddshandläggare emot telefonsamtal med anmälningar. Detta har lett till att antalet anmälningar har minskat med 12 procent under 2015
jämfört med 2014. Vi har en hög träffsäkerhet
när det gäller kontroller som görs till följd av
anmälan jämfört med andra länsstyrelser.
Endast 37 procent av anmälningskontrollerna
är utan anmärkning jämfört med snittet för
landet som är 49 procent. Vårt mål är att uppfylla det nationella målet om högst 20 procent
senast den 1 januari 2017. För att ytterligare
öka träffsäkerheten kommer vi under 2016 att
förbättra rutinerna rörande anmälningsärenden.
Länsstyrelsen i Stockholm har specialkompetens inom biodling, honungsproduktion
samt bisjukdomar och har gett råd och stöd till
andra länsstyrelser i dessa frågor.
Två länsveterinärer deltog under året i den
nationella kontrollkonferensen och en länsveterinär och en tvärvillkorskontrollant deltog i
Livsmedelsverkets utbildning om kontroll i
primärproduktionen. Dessutom deltog två
länsveterinärer i Livsmedelsverkets samordningsmöten för kontroll av groddproduktion.
Djurskydd
Länsstyrelsen klarar det nationella målet att
minst 90 procent av kontrollrapporterna ska
skickas ut inom 21 dagar från kontrollen.
Länsstyrelsen arbetar för en djurskyddskontroll
som är likvärdig, rättssäker och har hög
kvalitet och effektivitet. Antalet djurskyddskontroller under 2015 uppgick till 389 stycken,
vilket är en minskning jämfört med föregående
år (550). Vårt mål för 2015 var att genomföra
700 kontroller.
Myndigheten har under hösten påbörjat ett
arbete med verifiering av djurskyddskontrollens effekt enligt modellen VAD
(verifiering av djurskydd), vilket är ett
nationellt mål. Detta kommer att slutföras
under 2016.
Effektiviseringsåtgärder
För att öka effektiviteten i djurskyddsarbetet,
med målsättningen att öka antalet normalkontroller, har vi under slutet av året genomfört en omstrukturering av personalgruppen
som arbetar med djurskydd. Djurskydds-
Godkännanden och tillstånd
Under 2015 har 205 ansökningar om tillstånd
enligt § 16 djurskyddslagen inkommit, vilket
är något färre än 2014 (230). Den handlägg30
ningstid som huvudsakligen är påverkbar är
tiden mellan inkomstdatum och kontroll. Den
tiden har under året varit 3–5 månader med
snitt på 4,4 månader. För att kunna planera
verksamheten bättre har mål för antalet
kontroller per vecka och handläggare satts upp
och vår målsättning är att ha två månaders
väntetid från inkommen komplett ansökan till
kontroll. Målet följs upp varje vecka, något
som lett till att kunderna har möjlighet att få
tydlig information om ärendet, exempelvis när
kontroll kommer att ske.
med 20 procent jämfört med 2014, vilket
innebar att 52 normalkontroller skulle genomföras under 2015. 32 normalkontroller genomfördes under året, vilket innebär att målet inte
nåddes. Prioritering av allvarliga anmälningsärenden om vanvård av djur och handläggning
av tillstånd har bidragit till ett lägre antal
utförda normalkontroller.
Omstruktureringen som genomförts under
2015 kommer dock att leda till en ökning i
antalet normalkontroller och planen inför 2016
är att nå det nationella målet om samma antal
normalkontroller som anmälningskontroller.
Detta trots den speciella situation som
Länsstyrelsen i Stockholm har gällande
anmälningsärenden.
Under året har vi klarat de föreskrivna handläggningstiderna för förprövningsärenden och
nya ärenden gällande besiktning av djurstallar.
Anmälningsärenden
Totalt 1 325 anmälningsärenden om vanvård
av djur inkom under 2015. Det stora antalet
allvarliga anmälningsärenden har vi hanterat
enligt en utarbetad prioriteringsordning som
innebär att övriga kontroller har nedprioriterats
till förmån för de allvarligare. Eftersom
Stockholm är ett storstadslän hinner många
djurskyddsärenden bli allvarliga innan de
upptäcks och anmäls till Länsstyrelsen. Detta
medför i sin tur att ärendena kräver en omfattande handläggning som tar mycket tid. Ett
tecken på detta är det stora antalet, 186
stycken, beslut om omhändertagande av djur
som vi fattat under 2015. I denna siffra ingår
också fastställandebeslut i 140 underställelseärenden från polisen, det vill säga omhändertagandebeslut som polisen gjort och där
Länsstyrelsen sedan ska besluta om de ska
fortsätta att gälla eller om djuren ska lämnas
tillbaka till ägaren. Även dessa ärenden kräver
en omfattande handläggning och upptar cirka
0,7 årsarbetskrafter.
Samverkan och bemötande
Samarbetet med djurskyddspolisen i
Stockholm har fortsatt att fungera mycket bra.
Kontinuerliga möten hålls på ledningsnivå för
att utveckla samarbetet. Vi genomförde också
två dialogmöten med Lantbrukarnas
Riksförbund (LRF):s kommungrupper och
lantbrukare i länet. Mötena har varit mycket
uppskattade och lett till en fördjupad förståelse
för olika aktörers roll och en bättre dialog.
Dessutom genomfördes två möten med LRF:s
regionledning. Vi samarbetar också med LRF:s
omsorgsgrupp i komplicerade ärenden, framförallt rörande livsmedelsproducerande djur.
Länsstyrelsen har en beredskapsfunktion som
bemannas av länsveterinärer för att bland annat
kunna hantera och ge råd i brådskande djurskyddsärenden som kommer in under kvällar
och helger.
Smittskydd
Länsstyrelsen har arbetat utifrån målet att ett
gott smittskydd för människor och djur ska
främjas. Genom omvärldsbevakning fokuserar
vi på smittsamma djursjukdomar och sjukdomar
som sprids mellan djur och människor. Syftet är
att identifiera risker och i möjligaste mån
förhindra att en sjukdom sprids till eller i länet.
Om detta ändå skulle inträffa har Länsstyrelsen
Normalkontroller
Myndigheten har genomfört två normalkontrollsprojekt under 2015 avseende mjölkkobesättningar och djurskydd på slakteri samt
kontroll av transport till slakteri. Övriga
prioriterade normalkontroller är tvärvillkorskontroller samt kontroll av försöksdjur.
Länsstyrelsen hade som mål att öka antalet
31
såväl beredskap som handlingsplaner för
hantering av olika sjukdomsscenarier.
2016 ändra det till 75 procent av alla kontroller
avseende häst.
Under året har vi arbetat med att öka antalet
kontroller samt effekten av kontroller och
insatser inom smittskyddsområdet. Vi har
handlagt 241 ärenden inom smittskyddsområdet, vilket är i linje med tidigare år och i
stort uppfyllt våra interna mål inom området.
Kontroll av hygienföreskriften K 112
Länsstyrelsen har utfört kontroller inom områdena vårdhygien inom verksamhet med
djurens hälso- och sjukvård, kontroller av
hygien i djurverksamhet med besökare samt
kontroller av bashygien i samband med djurskyddskontroller. Dessutom har vi gjort fem
kontroller av veterinärer som anmält MRSA
samt fem kontroller av djurägare med djur med
MRSA. Vidare har Länsstyrelsen handlagt 16
ärenden rörande kontroll av veterinär samt
djurägare med djur med MRSP.
Beredskap för epizootisjukdomar
och zoonoser
Myndigheten har uppdaterat epizootiberedskapsplanen och genomfört en larmövning (epizooti) samt handlagt ett utbrott av
epizootisjukdom under året.
Vidare har Länsstyrelsen under året genomfört
två samverkansträffar med Smittskydd
Stockholm (smittskyddsläkarna) och en samverkansträff med Svenska Blå Stjärnan.
Information och utbildning
Under 2015 har informationsinsatserna
fokuserat på antibiotikaresistens och risken för
zoonoser i samband med att djur införs från
länder med smittor som inte finns i Sverige. Vi
har även lyft frågan om smittsäkerhet i samband med kontroller inom samtliga av
Länsstyrelsens kontrollområden. Syftet med
insatserna har varit att sprida kunskap om
smittskydd i stort samt om lagkrav, och
därmed öka viljan till följsamhet av lagstiftningen. Ett önskvärt resultat av insatserna
är också att bidra till en ökad kunskap om
antibiotikaresistens och därigenom värna om
tillgängligheten av verksam antibiotika även i
framtiden.
Anmälningspliktiga sjukdomar
och djurhälsokontrollprogram
Under året har Länsstyrelsen handlagt 112
anmälningar om anmälningspliktiga sjukdomar, vilket nästan är en fördubbling av
antalet ärenden jämfört med 2014 (62).
Länsstyrelsen har genomfört tio kontroller av
kontrollprogrammet för tuberkulos i hjorthägn
och djur i sambete med hjort, samt kontroll av
tuberkulos-kontrollanter.
Seminkontroll, kontroll av hästpass samt
hästpassutfärdande organisationer
Vi har uppdaterat objektsregistret samt genomfört fyra kontroller av hästsemin och fyra
kontroller av veterinärer som seminerar hund,
vilket motsvarar tio procent av objektsregistret.
Vidare har vi gjort dokumentkontroll avseende
semin på svin och nöt och 16 kontroller av
hästpass i samband med djurskyddskontroller,
vilket är mindre än vårt mål på 100 kontroller.
Eftersom kontroller ska bedrivas riskbaserat
har vi avstått från att göra riktade kontroller för
att nå målet. Länsstyrelsen har gjort bedömningen att konsekvensen av brister i hästpass är
relativt liten i förhållande till andra risker inom
vårt kontrollområde. Slutsatsen är att målet på
100 kontroller var för högt satt och avser att till
Offentlig kontroll av foder i
primärproduktionen
Syftet med kontroll av foder i primärproduktionen är att säkerställa att foderföretagen har
den kompetens som krävs samt tar ansvar för
att fodret är säkert och rätt märkt. Vi har under
2015 kontrollerat en procent (29 stycken) av de
registrerade foderföretagen samt verkat för att
foderföretagare registrerar sig genom att lämna
muntlig och skriftlig information vid varje
tvärvillkorskontroll. Kontrollerna av foderföretagen har varit riskbaserade.
Under året har en medarbetare deltagit i en
övning inom foder och livsmedelskedjan,
FOLK 2015, i Jordbruksverkets regi.
32
Vid kontroller i fält används kommunikationssystemet RAKEL med SOS-larmknapp för att
handläggare ska kunna vara trygga och för att
vi ska kunna spåra var handläggare befinner
sig. På kontroller i anmälningsärenden åker
alltid två handläggare ut tillsammans.
Animaliska biprodukter (ABP)
Länsstyrelsen utför offentlig kontroll över
insamling, uppsamling, omlastning och
transporter av andra animaliska biprodukter än
matavfall (ABP). Vi handlägger även ansökningar om åtel till vilda djur. Syftet med
kontrollen är att hindra att smittämnen sprids
till mottagliga djur och människor.
Trots försiktighetsåtgärder så uppstår
situationer med hot om våld eller situationer
som uppfattas som obehagliga och skrämmande för handläggarna.
Under året har Länsstyrelsen handlagt en
anmälan om misstanke om ABP-brott. Inga
ärenden om omlastningsplatser eller åtel har
inkommit. Vi har också deltagit i ett nationellt
projekt där vi har kontrollerat fyra transportörer som fraktar ABP. Vidare har objektsregistret uppdaterats och riskvärderats.
Under 2015 har 16 incidenter inträffat som lett
till vidare åtgärder. Fyra polisanmälningar om
hot mot tjänsteman har lämnats in varav ett
ärende lett till fällande dom. Två ärenden har
lagts ned och ett har ännu inte avgjorts.
Under flera år har vi sett behov av en
informationsinsats om kommunens skyldigheter inom ABP-området. Därför genomförde
vi under året en kurs i ABP, riktad till miljöoch hälsoskyddsinspektörer, samt en föreläsning om ABP för livsmedelsinspektörer.
Föreläsare var handläggare från Jordbruksverket och Länsstyrelsen i Stockholm.
De åtgärder som vidtagits är främst att erbjuda
handläggare stödjande samtal, uppdaterade
rutiner för hot och våld, ändrade säkerhetsrutiner för inpassage på Länsstyrelsen samt
planering av ett utbildningspaket inom hot och
våld.
Tabell 1.1: Livsmedelskontroll, djurskydd och
allmänna veterinära frågor
Återrapportering regleringsbrev
LÄNSFAKTA
6. Länsstyrelserna ska rapportera om
eventuella problem med hot och våld riktat mot
personal inom verksamhetsområdet livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna
veterinära frågor.
2015
2014
2013
251)
14
15
Årsarbetskrafter inom området
djurskydd
15,42)
18,3
19,6
livsmedelskontroll
1,2
1,1
1,0
0,4
0,3
0,1
offentlig kontroll av foder i
primärproduktionen
0,2
0,2
0,08
Antalet genomförda kontroller av
insamling och transport av
animaliska biprodukter.
53)
43
0
Antal kontroller av hästpass
43
73
51
Antal personer som varit föremål
för tillsyn över djurhälsopersonal
Djurskyddshandläggare är en utsatt yrkesgrupp
och en stor del av de djurskyddsärenden som
handläggs i Stockholms län sker via kontakter
med djurägare som har sociala problem, där
både kriminalitet och missbruk kan vara
aktuellt. Inom verksamhetsområdena livsmedelskontroll och allmänna veterinärfrågor
har inga incidenter uppstått under året.
varav Årsarbetskrafter inom
området offentlig kontroll av
livsmedel i primärproduktionen
Länsstyrelsen i Stockholms län samarbetar till
stor del med polisen och många kontroller i
anmälningsärenden sker med så kallad polishandräckning. Under året har vi också uppdaterat den befintliga rutinen för hot och våld
och planerar ett utbildningspaket inom hot och
våld under 2016.
Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, ärendehanteringssystemet Platina, Djurskyddskontrollregister
33
kontroll av veterinärer i samband med
hygienkontroll.
Kommentar tabell 1.1
1) Antalet kontroller av personer som varit
föremål för tillsyn över djurhälsopersonal
ökade under 2015 då en större andel
administrativa kontroller utfördes utöver de
ordinarie kontrollerna.
Brister såsom otillräcklig journalföring, avsaknad av rapportering till DAWA djursjukdata, förskrivning till livsmedelsproducerande
djur utan att innan ha undersökt djuret och
bristande märkning av läkemedel som tillhandahållits av veterinär har uppdagats vid
kontrollerna. Länsstyrelsen har i dessa fall
bedömt att det har varit tillräckligt att ge
information och rådgivning till veterinärer och
djurhållare kring gällande regelverk för att ge
dem möjlighet att åtgärda bristerna.
2) Antalet årsarbetskrafter minskade betydligt
under 2015 vilket främst berodde på hög andel
sjukfrånvaro samt hög personalomsättning.
3) Antalet kontroller av ABP är betydligt lägre
2015 än 2014. Detta eftersom det 2014 gjordes
en I samband omfattande dokumentkontroll av
samtliga 43 transportörer som kör ABP i länet.
Med de 24 fysiska kontroller som vi utfört av
26 planerade bedömer Länsstyrelsen att vi
uppnått målen för 2015. Under 2015 planerade
vi att kontrollera fem veterinärer som förskriver läkemedel till hästar som ska ingå i
livsmedelskedjan och att utföra kontroll i fem
stall där hästar som ska ingå i livsmedelskedjan hålls. Dessa kontroller prioriterades
bort då kontakter med Livsmedelsverket visade
att antalet hästar som slaktas endast uppgår till
cirka 3 500 per år i hela landet och att endast
en mindre andel bedöms komma från
Stockholms län.
2. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också
tillsyn över veterinärers verksamhet samt
ledning och samordning av åtgärder mot
djursjukdomar
Fokus på kontrollverksamheten har under 2015
legat på förskrivning och användning av
läkemedel till de livsmedelsproducerande
djuren samt på hygienkontroller. Målet med
vår verksamhet är bland annat att verka för en
säker och begränsad läkemedelsanvändning till
djur, att minska riskerna för resistensutveckling samt att läkemedelsrester hamnar i
livsmedel. Vi har så långt som möjligt samordnat kontrollerna med andra områden,
exempelvis har läkemedelskontroller gjorts
samtidigt som tvärvillkorskontroller med syfte
att reducera antalet besök och den administrativa bördan för företagen.
Övriga ärenden omfattar veterinärernas anmälningar om villkorad läkemedelsanvändning,
administrativ tillsyn av veterinärer, exempelvis
genom granskning av dokument. De omfattar
även ärenden där veterinärer varit föremål för
tillsyn genom telefonsamtal, brev eller e-post,
på grund av anmälan eller på annat sätt uppdagad risk.
Länsstyrelsen har under året kontrollerat en av
de två distriktsveterinärstationer som finns i
länet genom besök. Samtliga veterinärer på
stationen deltog och diskussioner fördes om
hygienplaner, läkemedelsrapportering, smittskyddsrutiner och läkemedelsförskrivning. Vi
hade några synpunkter om den villkorade läkemedelsförskrivningen som kommer att följas
upp vid ett nytt möte i början av 2016.
Sammanlagt har Länsstyrelsen handlagt 48
ärenden inom tillsyn av djurhälsopersonal och
läkemedel på gård under 2015, varav 24 ärenden avser fysiska kontroller. Det är samma
storleksordning som 2014 då det totala antalet
kontroller var 48, varav 26 fysiska. Av de
fysiska kontrollerna var tolv kontroller av djurhållarens hantering av förskrivna läkemedel på
gård, åtta var kontroller av veterinärer som
förskriver läkemedel till livsmedelsproducerande djur, två var kontroller av
smådjursveterinärer efter anmälan och en var
När det gäller ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar, är detta beskrivet
under området smittskydd ovan.
34
Regional tillväxt
VOLYMER OCH KOSTNADER
2015
2014
2013
3,80
6,54
7,41
12,81
11,97
10,21
4,42
4,76
4,69
28 609
30 881
30 866
6,75
7,31
7,52
Antal ärenden,
78
264
299
70
159
299
8
24
12
3 934
15 377
12 142
1)
Andel av totala årsarbetskrafter
äldre än två år
Länsstyrelsen gör utbetalningen
(tkr)
1)
2)
23. Berörda länsstyrelsers verksamheter inom
det regionala tillväxtarbetet ska bidra till ett
effektivt och resultatinriktat genomförande av
den regionala tillväxtpolitiken, och bedrivas
utifrån ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt
hållbart perspektiv. Det regionala tillväxtarbetet
ska grundas på analyser av regionala förutsättningar, uppföljningar och utvärderingar i
syfte att främja lärande. Berörda länsstyrelser
ska medverka i genomförandet av sammanhållningspolitiken i Sverige, inklusive
europeiskt territoriellt samarbete. Kunskaper
och erfarenheter från strukturfonderna ska
återföras till och tas till vara i det regionala
tillväxtarbetet. För sin uppgift i genomförandet
av det regionala tillväxtarbetet, med utgångspunkt i förordning (2007:713) om regionalt
tillväxtarbete och regeringens prioriteringar för
den regionala tillväxtpolitiken – Innovation och
företagande, Attraktiva miljöer, Kompetensförsörjning samt Internationellt och gränsöverskridande samarbete – ska berörda
länsstyrelser ge en sammanfattning av verksamheten inom regional tillväxt. Redovisningen
ska vara uppdelad på regeringens prioriteringar
Under 2015 har myndigheten inte haft några
affärsutvecklingscheckar vilket förklarar det
betydligt lägre antalet inkomna upprättade
ärenden. Samma orsak är anledningen till den
betydligt lägre siffran för bidragsutbetalningar.
Även programmet Kvinnors företagande
avslutades 2014, vilket innebar ett lägre antal
utbetalningar under 2015.
35
för den regionala tillväxtpolitiken och innehålla
de viktigaste insatserna i det regionala tillväxtarbetet under året, inklusive en bedömning av
resultaten, samt en beskrivning av hur medel
från anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder
under utgiftsområde 19 Regional tillväxt bidrar
till att uppfylla målen i den regionala utvecklingsstrategin. I sammanfattningen ska berörda
länsstyrelser särskilt redovisa:
mångdubblad effekt. Insatserna har ofta
betydelse nationellt (nedläggning av Astra
Zenecas forskningsverksamhet är ett aktuellt
exempel). Detta fick återverkningar för hela
Sveriges life science-sektor. Globala företag
och aktörer lägger inte någon vikt vid
regionala gränser. Länsstyrelsen har varit, och
är, drivande i arbetet i SweLife med att samla
aktörer från hela landet från politik, forskning
och näringsliv för att samla landets life
science-sektor för fortsatt internationell
attraktionskraft.
– insatser för att stärka samspelet mellan
kommunernas översiktsplanering och det
regionala tillväxtarbetet, samt hur detta
samspel har utvecklats,
Länsstyrelsen deltog i det nationella inkubatorsprogrammets utformning och framhöll vikten av
att inkubatorer med en stor andel life sciencebolag, eller bolag i andra branscher som kräver
långa utvecklingstider, inte skall missgynnas.
De sammantaget små statliga resurserna för
innovation tillsammans med en försvagning av
universitetens forskning är en ohållbar utveckling för Stockholmsregionen. Med regionen
som motor för tillväxt och utveckling i landet är
de negativa konsekvenserna således mer omfattande än för regionens universitet, entreprenörer
och företag.
– arbetet med den regionala kompetensplattformen med fokus på hur samverkan
om gymnasial utbildning och integration
samt samverkan med berörda myndigheter
inom kompetensförsörjningsområdet har
utvecklats samt
– exempel på genomförda aktiviteter och
dess resultat inom ramen för EU:s strategi
för Östersjöregionen.
Sammanfattning
Regional utveckling är inte ett mål i sig utan en
konstant resa med förbättringar av kända svagheter, förstärkning av utvecklingsbara styrkor
och tillfälliga kraftsamlingar när något riskerar
att fallera. Stockholms län är i grunden starkt
och robust vilket gör att länet i alla lägen kan
fungera som landets tillväxtmotor. Förbättringar och förstärkningar sker genom långsiktiga processer i kombination med korta och
tillfälliga insatser. Det beskrivna är en snabb
spegelbild av årets aktiviteter. Länsstyrelsen är
en viktig aktör i egenskap av länets tillväxtansvariga myndighet och motor i många
regionala utvecklingsprocesser.
I en huvudstadsregion finns många starka
aktörer som driver strategiskt viktigt arbete.
Länsstyrelsen deltar i ett flertal, dels med
finansiering och dels med att delta i styr- och
referensgrupper. Härigenom kopplas viktiga
initiativ samman och Länsstyrelsens arbete och
insatser breddas och fördjupas. De begränsade
regionala utvecklingsmedel som länet förfogar
över används i huvudsak till kunskapsunderlag
och regionala analyser, till att stärka och utveckla regionala samverkansplattformar och
till initiativ och stöd för kommersiell service.
Några av de regionala samarbeten
Länsstyrelsen deltar i är:
Stockholms län präglas av en komplex aktörskarta med många aktörer, oavsett vilket område eller vilken utmaning man väljer att
fokusera på. Det ställer särskilda krav på
Länsstyrelsen att ta snabba initiativ för att
motverka oförutsedda strukturomvandlingar.
Genom att ta initiativ och lägga ett mindre
belopp som utgångspunkt för en regiongemensam satsning kan dessa medel ofta få en
•
•
36
Stockholm IT Region, vars syfte är att öka
utbytet mellan näringsliv, offentlig sektor
och akademi kring it-relaterade frågor
Open Lab, vars syfte är att bidra med
förslag till lösningar på komplexa samhällsfrågor för den växande regionens
•
•
•
•
Kulturdriven tillväxt och samhällsplanering
Stockholms läns landsting och Länsstyrelsen i
Stockholms län har i samarbete med
Föreningen Storstockholms Kultur- och
Fritidschefer (FSKF) anordnat två seminarier
om kulturdriven tillväxt och samhällsplanering. Målgrupp för seminarierna var
personer med som arbetar med kultur,
näringslivs- eller samhällsplaneringsfrågor i
länet. Tillsammans har man utforskat hur
fysisk planering, tillväxtplanering och särskilt
kulturplanering samspelar samt hur kultursektorn och de kreativa näringarna kan bidra
till att stärka visionen om ett hållbart samhälle.
Syftet med seminarierna har varit att utbyta
kunskap och erfarenheter samt hitta gemensamma utgångspunkter och nya ingångar in i
de olika planeringsprocesserna. Arbetet fortsätter med seminarier under 2016.
genom nya interdisciplinära samarbeten
mellan traditionella kunskapsområden
Stockholm Archipelago, vars syfte är att
utveckla Stockholms skärgård till ett
internationellt besöksmål
Connect, vars syfte är att öka den internationella tillgängligheten genom att fler
direktlinjer etableras till och från Arlanda
(Sedan arbetet inleddes har 13 nya
direktlinjer öppnats.)
Södertälje Science Park, som är en
utvecklings- och mötesplats för forskning,
innovation och utbildning inom hållbar
produktion, life science och hållbara
livsmedel, där näringsliv, akademi och
offentlig sektor samverkar Urban ICT
Arena (Kista), en öppen arena för samverkan och teknisk utveckling och integration i urbana miljöer där digitaliseringens möjligheter för framtid och
samhällsutveckling kan utvecklas, testas
och demonstreras.
SWElife, ett strategiskt innovationsområde som tillkom på initiativ av
Länsstyrelsen. Lunds universitet som
koordinerar arbetet och där Länsstyrelsen
och landshövdingen bland annat deltar i
styrgruppen.
Kompetensplattform Sthlm
I konkurrensen med andra ledande regioner i
världen måste Stockolmsregionen kunna
erbjuda kompetens av hög klass, både
akademiskt utbildade och yrkesutbildning.
Utvecklingen går dock mot ökad kompetensbrist och regionen behöver tilldelas platser inom
utbildningsväsendet som motsvarar befolkningstillväxten. Regionen har en robust arbetsmarknad, många högutbildade och låg arbetslöshet. Samtidigt är det nästan 100 000
människor som ofrivilligt står utanför arbetsmarknaden – vilket motsvarar befolkningen i en
medelstor svensk stad. Gapet mellan det som
arbetsgivarna efterfrågar och utbudet av
kompetens är stort – och det tycks öka.
Stärkt samspel mellan översiktsplanering och regionalt
tillväxtarbete
Samspelet mellan fysisk planering och
regionalt tillväxtarbete har kommit att stå allt
högre på tillväxtagendan i Stockholms län. Ett
arbete med att ta fram en ny regional
utvecklingsplan för Stockholmsregionen pågår.
I RUFS 2010 förenas länets regionala
utvecklingsprogram enligt förordningen om
regional tillväxt med en regionplan enligt planoch bygglagen. Länsstyrelsen bidrar i arbetet,
både utifrån vår roll som ansvarig för det
regionala tillväxtarbetet och enligt den uppgift
vi har att granska regionplanen enligt planoch
bygglagen.
Till Stockholms län kommer fler människor
med utländsk bakgrund än till varje annan del
av Sverige. Mångfald är en viktig faktor för
attraktivitet. Att regionen förmår attrahera
människor från hela världen är mycket positivt.
Regionens arbetskraftsförsörjning är beroende
av invandringen – samtidigt finns stora brister i
hur vi tar tillvara all den kompetens och drivkraft som dessa människor har.
De inomregionala skillnaderna är stora, i
regionen finns kommuner med landets lägsta
37
arbetslöshet och kommuner som är bland dem
som har högst arbetslöshet i landet. Utrikes
födda män har haft en stark sysselsättningsutveckling. Även om arbetslösheten bland
utrikesfödda i regionen är lägre än i övriga
riket så finns det skillnader, främst för kvinnor.
Detta är oroande både för individerna och för
samhället. Ett växande utanförskap i vissa
stadsdelar riskerar att bidra till social oro,
samtidigt som efterfrågan på arbetskraft är
stor. För att klara vår konkurrenskraft måste vi
bli bättre på att ta tillvara alla människors
kunskaper – vi behöver och kommer än mer –
att behöva varje människas kompetens.
Valideringsfrågan måste lösas på ett bättre sätt
än idag.
policyområden medverkade. Seminariet visade
även på finansieringsmöjligheter för insatser
inom dessa områden och riktade sig mot
organisationer i regionen med en koppling till
dessa frågor.
Innovation och företagande
Strukturfonderna
Under 2015 överfördes Strukturfondspartnerskapets sekretariat från Kommunförbundet
Stockholms län till Länsstyrelsen. Som
tillväxtansvarig aktör i regionen utgör
Länsstyrelsen en neutral plattform för
sekretariatet, i synnerhet som det utåtriktade
arbetet och mobiliseringen av aktörer i
regionen inför utlysningar (den så kallade
Stockholmsmodellen) är ny i denna programperiod. Som ett led i genomförandet av
strukturfonderna har ett stort antal
mobiliseringsworkshoppar genomförts under
året, i syfte att på djupet involvera strategiskt
viktiga aktörer, gemensamt identifiera och
förankra regionala behov och utmaningar samt
kommunicera strukturfondernas potential inom
området. Programperioden började formellt
under 2015 och under året har vi gjort de första
strukturfondsinvesteringarna och initierat
sammanhållna strategiska satsningar inom
olika områden.
Konkurrensen om arbetskraften har bara börjat.
Integrationen på arbetsmarknaden är en
nyckelfråga för Stockholmsregionens
utveckling. Det kommer att ställas höga krav
på nytänkande, snabbhet och flexibilitet för att
ta tillvara all den kompetens som människor
som söker skydd i vårt land har. Länet behöver
ställa om och snabbt fokusera sina insatser för
att möta de akuta insatser som behövs.
Samtidigt måste kapacitet i utbildningssystemet, kvalitet och samverkan mellan
arbetsliv och utbildning skapas för att möta
kompetensbehov.
Inom innovation och företagande har
investeringar på drygt 100 miljoner kronor
gjorts inom det företagsfrämjande systemet –
dels för att öka tillgången till kapital för
tillväxtföretag i tidiga skeden och dels för att
stärka små och medelstora företags förmåga till
internationalisering och affärsutveckling.
Strategiska strukturfondsinvesteringar i
forskning och innovation på drygt 60 miljoner
kronor har gjorts inom life science-sektorn,
inom kreativa och kulturella näringar samt
inom mat/livsmedel för att främja attraktiva
miljöer och en hållbar stadsutveckling i
regionen.
Östersjöstrategin
Länsstyrelsen i Stockholm tilldelades 2011 ett
regeringsuppdrag att årligen under perioden
2012–2015 rapportera genomförda gränsöverskridande samarbeten inom ramen för den
makroregionala ”EU:s strategi för Östersjöregionen”. Strategin omfattar främst länderna
runt Östersjön och syftet är att stärka utvecklingen och integrationen i området, bidra till
stärkt tillväxt och konkurrenskraft i regionen
samt skydda och förbättra Östersjöns marina
miljö. I och med uppdraget är Östersjöregionen
ett prioriterat geografisk område för myndighetens internationella arbete. Under våren
genomförde Länsstyrelsen ett seminarium om
Östersjöstrategin med fokus på utbildning och
innovationsfrågor där ansvariga för dessa
En regional digital agenda har antagits och
medel på drygt 100 miljoner kronor har
investerats för att höja it-kompetensen bland
38
anställda inom hälso- och sjukvård och vårdoch omsorgssektorn samt för att stärka näringslivets förmåga att använda digitaliseringsutmaningen inom hälsa, vård och omsorg som
hävstång för att utveckla nya varor och
tjänster.
•
SWElife
SWElife är ett så kallat strategiskt innovationsprogram för folksjukdomar som omfattar cirka
100 miljoner kronor per år. Under
Länsstyrelsens ledning togs en ansökan fram
och vårt fortsatta engagemang handlar om att
vara sekretariat för en rådgivande högnivågrupp, Advisory Board. I den finns även
landshövdingen representerad. Programmets
breda ansats och samverkan mellan statliga
myndigheter visar sig bland annat genom att
Lunds universitet är projektägare, ordföranden
finns på Karolinska Institutet och programkontoret finns på flera orter i landet.
•
Innovationskraft Sthlm
Länsstyrelsen har under 2015 varit en drivande
kraft i arbetet med ”Innovationskraft Sthlm”, en
samverkansplattform för att stärka regionens
innovationsförmåga. I processen har en nära
samverkan med nationella och regionala
myndigheter och aktörer skett. Förutom
Länsstyrelsen och de övriga initiativtagarna –
Karolinska Institutet, Kommunförbundet
Stockholms Län, Kungliga Tekniska högskolan,
Stockholm Business Region, Stockholms
Handelskammare, Stockholms läns landsting,
Stockholms stad och Stockholms universitet –
har allt fler aktörer i regionen engagerat sig i
arbetet. Under året har fokus legat på att genomföra insatser inom de fem prioriterade områdena
i den regionala innovationsstrategin ”Stockholm
2025: Världens mest innovationsdrivna
ekonomi”.
•
De fem prioriterade insatsområdena enligt
nedan koordineras av olika aktörer och insatser
har rapporterats till ledningsgruppen under
året, bland annat:
•
•
Forsknings- och innovationsinfrastruktur –
Arbetet med att presentera och tillgängliggöra identifierade laboratorier,
39
test- och demoanläggningar har fortsatt.
Ett antal gemensamma seminarier och
nätverksmöten för erfarenhetsbyte har
genomförts som bedöms ha resulterat i att
fler aktörer fått ökad tillgång till
testmiljöer.
Innovationsupphandling – En prototyp till
en webbaserad metodhandbok med goda
exempel och konkreta avtalsförslag har
och kommer användas i Upphandlingsmyndighetens arbete med innovationsupphandlingar.
Tvärvetenskap – Länsstyrelsen har påbörjat ett arbete kring smart specialisering. Två workshoppar har genomförts;
temat Grön/hållbar stad och Smart/kreativ
stad. En kartläggning av Stockholmsregionens styrkeområden har presenterats,
och har använts som underlag för arbetet.
Arbetet med att utveckla ett regionalt
program för ökad personrörlighet mellan
universitet, offentlig sektor samt näringsliv har genomförts i samarbete med
Stockholms universitet och Kungliga
tekniska högskolan. En workshop med
fokus på att möta aktuella utmaningar
såsom integration och hälsa genom
tvärdisciplinära samarbeten har genomförts. Sveriges forskningsinstitut SP har
genomfört en workshop på temat livskvalitet. Arbetet med smart specialisering
och tvärdisciplinära teman har resulterat i
att aktörer från olika sektorer har etablerat
kontakt för att utveckla möjliga
samarbeten.
Globalt attraktivt – Arbetet med att
identifiera och genomföra insatser för att
attrahera kompetens och investeringar till
regionenen har fortsatt, också med
insatser riktade specifik mot forskare och
studenter.
Kapitalförsörjning – Kunskapsunderlag
har tagits fram som underlag för fortsatt
arbete i form av en kartläggning av
finansiella aktörer i regionen. Underlagen
används i arbetet för att utveckla en
regional hemsida på Verksamt.se.
Projektet ”FLIT – Fler lyckade invester-
ingar i tidiga skeden” har genomförts, där
ett ramverk för en modell för samordning
och kompetenshöjning hos investerare
samt tidiga bolag har skapats.
Länsstyrelsen har genom att medfinansiera den regionala riskkapitalfonden via
Almi Invest bidragit till att öka tillgången
på riskkapital i regionen.
anläggningarna ESS och MAX IV.
Länsstyrelsen har tillsammans med Region
Skåne, Västra Götaland och Östergötland
påbörjat ett arbete med att identifiera områdena
för samverkan.
ICT-sektorn är ett av Stockholms styrkeområden med stor betydelse för regionen.
Samtidigt har Stockholm under perioden
drabbats av neddragningen vid Ericsson. För
att kartlägga hur olika delar av regonens ITsektor står sig i den internationella konkurrensen har en kartläggning med utgångspunkt i
data från den internationella databasen Cluster
Observatory genomförts. Den visar att
Stockholms position är mycket stark och inom
vissa delar världsledande. Den regionala
digitala agendan kommer att behandlas inom
ramen för ”Innovationskraft Sthlm”.
Arbetet med att utveckla samverkansplattformen ”Innovationskraft Sthlm” har
fortsatt under 2015. Ledningsgrupp och den
strategiska arbetsgruppen har haft fem möten.
Frågor om möjligheter till samverkan kring
utnyttjandet av forskningsanläggningarna ESS
och MAX IV, initiativ för att stärka regionens
förnyelseförmåga och viktiga sektorer som ICT
och life science samt revidering av handlingsprogrammet har diskuterats och ligger till grund
för gemensamma prioriteringar för det fortsatta
arbetet. Två större nätverksmöten arrangerades i
oktober och december och nyhetsbrev har
skickats ut under året.
En första effektutvärdering av Stockholms
innovationsklimat har genomförts. Rapporten
består dels av en internationell jämförelse med
Lyon, Köpenhamn och München avseende
utvecklingen på ett antal övergripande indikatorer av relevans för innovationsområdet, dels
en uppföljning av indikatorer för de tre huvudmålen för Innovationskraft Sthlm. Den visar att
positionen försvagats i förhållande till de
övriga regionenerna, främst beroende på att de
övriga regionerna förbättrat sina prestationer.
Projektet ”Innovationskraft Sthlm –
Genomförande” som beviljats medfinansiering
från Tillväxtverkets program Regional
Innovation och Kluster (RIK) avslutades 2015.
Processen för att vidareutveckla den regionala
innovationsstrategin i linje med ambitionerna
om smart specialisering har varit en viktig del.
Länsstyrelsen har medverkat i nationella insatser kopplat till området, bland annat genom
deltagande vid Näringsdepartementets RnDnätverk och Tillväxtverkets konferens om
Research and Innovation Strategies for Smart
Specialisation (RIS3). Andra viktiga insatser
har varit att stärka omvärldsbevakning och
erfarenhetsutbyte med andra regioner.
Representanter från Innovationskraft Sthlm
besökte Grenoble och Lyon för att dra lärdomar av hur andra regioner arbetar med stora
forsknings- och infrastrukturanläggningar.
Anläggningarna i Grenoble har fokus på
materialvetenskap, som är ett identifierat
styrkeområde inom forskning i Stockholm.
Resan resulterade i ett arbete för hur
Stockholm kan bidra till, samt dra nytta av de
stora investeringar som idag görs i forsknings-
”Cleantech i Stockholm” tydliggör hur offentliga aktörer kan agera för att skapa förutsättningar för tillväxt inom cleantech-sektorn.
Under 2015 har fokus varit på hur grön tillväxt
kan stimuleras kopplat till stadsutveckling.
Länsstyrelsen har inlett ett fördjupat samarbete
med Norra Djurgårdsstaden Innovation.
Entreprenörskap och företagande
Länsstyrelsen har sedan 2014/2015 ansvarat
för Tillväxtverkets program "Affärsutvecklingscheckar – för utveckling av varor och
tjänster samt internationalisering” i
Stockholms och Gotlands län. Arbetet har
bedrivits i samverkan med Almi Företagspartner i respektive län. För programperioden
2014/2015 har 60 projekt beviljats stöd om
sammanlagt cirka 18 miljoner kronor.
40
Insatserna har finansierats med medel från
Tillväxtverket. Det är Länsstyrelsens bedömning att de företag som beviljats checkar har
visat gott resultat. Intresset är stort och det
finns många företag med kapacitet för tillväxt,
konkurrensen gör att de företag med de bästa
förutsättningarna är de som får ta del av
checkarna.
Attraktiva miljöer och tillgänglighet
Besöksnäring
Länsstyrelsen har under året fortsatt att utveckla arbetet med besöksnäringen, utifrån den
förstudie som togs fram 2014. En kartläggning
av Länsstyrelsens tillstånd och bidrag som kan
vara aktuella vid etablering och utveckling av
besöksnäringsverksamheten har genomförts
och ligger till grund för ett förbättringsarbete.
Arbetet ska underlätta och förbättra
myndighetskontakter som efterfrågas av
besöksnäringens aktörer.
På temat internationalisering har fyra exportseminarier genomförts under 2015 i samarbete
med Business Sweden, Almi Företagspartner
och Enterprise Europe Network. Länsstyrelsen
har ett löpande samarbete med Business
Sweden, Enterprise Europe Network och
Tillväxtverket gällande aktuella frågor i den
nya Exportstrategin.
Länsstyrelsen deltar i ett nätverk för besöksnäringsfunktioner på regional nivå. Nätverket
ger omvärldsperspektiv och bidrar till att lyfta
frågor av generell betydelse för utvecklingen
av besöksnäringen i Sverige. Två sådana angelägna frågor som samspelar väl med
Länsstyrelsens verksamhet är utvecklingen av
naturturism och ovan nämnda behov av förenkling i myndighetskontakter.
Länsstyrelsen har, tillsammans med Tillväxtverket, fortsatt arbetet med att ta fram en
regionsida på verksamt.se. Under 2015 har
nätverksmöten genomförts där man bjudit in
olika aktörer för att dels testa det matchningsverktyg som ska förenkla processen att hitta
lämplig rådgivare/aktör, som region Värmland
håller på att ta fram, dels starta en dialog
gällande det fortsatta arbetet med regionsidan.
Länsstyrelsen har också deltagit i möten för
erfarenhetsutbyte mellan de regioner/län i
landet, som börjat arbetet med en regional
verksamt-sida. Vi har under året även uppdaterat den befintliga aktörskartan för
Stockholms län och gjort en kartläggning av
finansiella instrument.
Tillsammans med skärgårdskommunerna,
Stockholms stad, Skärgårdsstiftelsen och
Stockholms läns landsting medverkar
Länsstyrelsen i den regionala samverkan
Stockholm Archipelago, som är en fortsättning
på Tillväxtverkets satsning ”Hållbar
destinationsutveckling”.
En fortsatt prioriterad insats är att, inom ramen
för Länsstyrelsens samordningsroll, utveckla
Kungliga nationalstadsparken som besöksmål.
Under året har en aktörssamverkan stått i fokus
med mål att få till stånd fler publika aktiviteter
utifrån områdets natur- och kulturvärden. Med
parkens 20-årsjubileum och en gemensam
evenemangsbroschyr har fler aktörer i parken,
såsom museer, kommuner och föreningar,
utvecklat sin utåtriktade verksamhet. Sammantaget har över hundra natur- och kulturevenemang erbjudits. Samverkan har också lett
till att flera aktörer har börjat samverka med
varandra och genomfört gemensamma
guidningar.
Länsstyrelsen har fortsatt verkat för ett
företagsfrämjande på lika villkor, utifrån de
slutsatser och rekommendationer som kom
fram i rapporten 2014:21 ”Struktur för
förändring”. En kartläggning av behoven hos
företagsfrämjare, brobyggare till minoritetsnätverk och hos entreprenörer med ursprung
Asien, Afrika och Sydamerika har gjorts.
Utifrån kartläggningen har vi genomfört workshoppar som i början av 2016 kommer att
resultera i en analys och rekommendation om
gemensam strategisk verksamhetsutveckling
för företagsfrämjare och brobyggare. Medel för
detta har erhållits från Tillväxtverket inom
ramen för Öppna upp!
Länsstyrelsen delfinansierar och ingår i styrgruppen för besökscentrat Visit Djurgården.
Tillsammans med Kungliga Djurgårdens
41
Intressenter och Kungliga Djurgårdens
förvaltning har under året certifieringsorganisationen Swedish Welcome anlitats för
ett treårigt pilotprojekt, som rör såväl besökscentrat, informationen som den yttre miljön.
Länsstyrelsens utvecklingsanslag för
Nationalstadsparken om 100 miljoner kronor
har också använts till insatser för att göra
parkens miljö mer attraktiv, både för boende
och för besökare. Vi har under året bland annat
tagit fram underlagsrapporter om behov av
insatser för buller och om hur tillgängligheten
för fotgängare runt Brunnsviken kan förbättras.
om kulturdriven tillväxt och samhällsplanering. Målgrupp för seminarierna var
personer som arbetar med kultur, näringslivseller samhällsplaneringsfrågor i länet.
Tillsammans har vi utforskat hur fysisk
planering, tillväxtplanering och särskilt kulturplanering samspelar samt hur kultursektorn
och de kreativa näringarna kan bidra till att
stärka visionen om ett hållbart samhälle. Syftet
med seminarierna har varit att utbyta kunskap
och erfarenheter samt att hitta gemensamma
utgångspunkter och nya ingångar in i de olika
planeringsprocesserna. Arbetet fortsätter med
seminarier under 2016.
Matkulturen är en allt viktigare del i besöksnäringen. Länsstyrelsen har tagit fram en
inspirationsskrift om Stockholm som kulinarisk
region i ett historiskt perspektiv. Den vänder sig
till förädlare av livsmedel och entreprenörer
inom turismnäringen som en inspirationskälla
för att ta tillvara äldre traditioner och att utveckla nya produkter utifrån livsmedelshistorien. Skriften kan användas som underlag
för att skapa koncept och storytelling och
därigenom intresse och engagemang för
lokala/regionala produkter. Genom att lyfta
fram det unika och att berätta en personlig
historia kommer kunden/besökaren att minnas
det man upplevt och får något att ta med sig och
berätta om när man kommer hem.
Mode
Länsstyrelsen har under året varit engagerad i
utvecklingen genom att vi dels har genomfört
en kartläggning av modeindustrin i
Stockholmsområdet, dels bidragit ekonomiskt i
satsningen av Stockholm Fashion District, ett
nytt handelsområde i Nacka strand. Området är
skapat för designers och deras team, textilleverantörer, inköpare och säljare av ledande
svenska och internationella modevarumärken
inom konfektion, skor, väskor och accessoarer.
Under 2015 utökades området med 10 000
kvadratmeter permanenta visningslokaler.
Bakom satsningen finns branschorganisationen
Agenturföretagen, fastighetsägare, Nacka
kommun och företag i modebranschen. Därutöver har landshövdingen ordnat en temakväll
kring ”Skräddat dammode – kvinnliga
designers verksamhet i Stockholms län”.
Arbetet med utveckling av cykelturism har
drivits vidare. Under 2015 har Länsstyrelsen
bedrivit en förstudie kring cykelturism. Inom
ramen för förstudien har två workshoppar med
regionala aktörer hållits.
Kompetensförsörjning
Kulturella och kreativa näringar
En sambandsgrupp för koordinering och samverkan mellan länets främjandeaktörer med
verksamheter inriktade på de kulturella och
kreativa näringarna finns etablerad sedan 2013.
Länsstyrelsen ansvarar för samordning och
insatser riktade mot företag med skalbara
verksamheter och ekonomisk tillväxtpotential.
Stockholms läns landsting och Länsstyrelsen i
Stockholms län har i samarbete med
Föreningen Storstockholms Kultur- och
Fritidschefer (FSKF) anordnat två seminarier
Strukturfonderna
Inom området kompetensförsörjning har omfattande strukturfondsinvesteringar om cirka
150 miljoner kronor gjorts i fem regionala
samverkansprojekt där kommuner, statliga
myndigheter, ideell sektor och näringsliv samverkar på olika vis. Detta för att öka övergångarna till arbete bland utrikes födda och
unga som står långt från arbetsmarknaden.
42
Kompetensplattform Sthlm
Kompetensplattformsarbetet i Stockholm har
definierats som länets samlade insatser för
kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud. Detta innebär att flera olika regionala
aktörer på olika sätt bidrar till att möta behov
av kompetens och omställningsförmåga. Under
2015 har samverkan mellan Skolverket och
Arbetsförmedlingen stärkts genom dialog kring
kartläggningar av yrkesvux och utbildningen
Skola-Arbetsliv.
Kronoberg som genomförde ett likande projekt
”Män inom vård och omsorg”.
Breddad rekrytering är en av SKL:s nio
strategier för att klara den framtida kompetensförsörjningen. Ett arbete är inlett för att koppla
Stockholms län till det nationella arbetet.
Utöver könsperspektivet har strategin även ett
integrationsperspektiv.
Gymnasiesamverkan
I drygt tio år har kommunerna i länet, med stöd
av Kommunförbundet Stockholms Län, arbetat
för att skapa en gemensam gymnasieregion.
Nu sker ett fortsatt regionalt samarbete för att
vidareutveckla gymnasieregionen. Arbetet har
två olika delar. Den första är arbetet med de
regionala programråden för yrkesutbildningar
på gymnasie- och vuxenutbildningsnivån. Den
andra handlar om prognos-, omvärlds- och
kunskapsunderlagen. Där är Länsstyrelsens
arbete med utbildnings- och arbetsmarknadsprognosen ”Stockholm 2020” och den kommande ”Stockholm 2025” viktiga underlag i
arbetet. Under 2015 publicerade Länsstyrelsen
och Mälardalsrådet en kartläggning över yrkesutbildningar inom yrkesinriktad vuxenutbildning på kommunal nivå och yrkeshögskolan i
Stockholm och östra Mellansverige.
Regional samverkan för förstärkt
vägledning och information om utbildning
och arbete
Aktörerna medverkade likt tidigare år i en
gemensam monter på Bazaren
(www.bazaren.nu ). Montern var mycket
välbesökt och efterfrågad vilket tydligt visar på
behovet av en samlad vägledning.
Länsstyrelsen har under året deltagit i
Skolverket/Arbetsförmedlingens utbildning
Skola-Arbetsliv och Stockholms stads riktade
insatser mot sina vägledare för att stärka det
regionala perspektivet i utbildningarna.
Vård och omsorg och regional strategi för
fler män i vården
Stora kompetensbrister väntas inom de
utbildnings- och arbetsmarknadsområden som
har en mycket sned könsfördelning. Vård- och
omsorgsområdet är ett av dessa. Här bedrivs ett
utvecklingsarbete med regionala aktörer som
en del i en strategi för att attrahera, behålla och
rekrytera fler män till vård och omsorgssektorn. Länsstyrelsen har under året fokuserat
på vård- och omsorgsområdet, både i utlysningar för länets strukturfonder och i
kompetensförsörjningsarbetet. Arbetet sker i
dialog med både lokala och regionala aktörer
från såväl utbildnings- som arbetsmarknadsområdet. Som en del av en regional strategi för
fler män i vården pågår ett delprojekt där ett
flertal kommuner, landstinget och fackliga
organisationer medverkar för att undersöka
mäns attityder och värderingar kring sitt
yrkesval. Projektet är inspirerat av och kopplat
till ett erfarenhetsutbyte med Region
Integration
Länsstyrelsens fokus har fortsatt varit att
förbättra samordningen mellan svenska för
invandrare (Sfi)/svenska för yrkesutbildningar
(Sfx) i Stockholms län och andra aktörers
insatser och att öka utbudet, kvaliteten och
individualiseringen av svenskundervisning för
invandrare. Den sammanlagda etableringsgraden av arbete och fortsatt utbildning är efter
2–4 år omkring 25 procent högre för de som
studerat Sfx jämfört med de som avslutat
reguljär Sfi (Rapport 2015-03-01 Sweco på
uppdrag av Riksrevisionen).
Länsstyrelsen har fortsatt att verka för samordning av de yrkesinriktade svenskutbildningarna (Sfx) som finns i länet. Vi har i samarbete med Sfx-samordnaren anordnat en Sfxlärardag om svenska, yrkesspråk, och språkliga
strategier. Sfx-utbildningarna är viktiga både
43
för individerna och för tillgången till
kompetens i länet. Under 2015 deltog cirka
800 personer i nio olika yrkesinriktade utbildningar med regionalt intag. Alla länets Sfxutbildningar har regionalt intag och finns
samlade på en gemensam webbsida som
vänder sig till målgruppen. Svenska för hantverkare i Haninge och svenska för bussförare i
Tyresö var två av tre goda exempel vid
regeringskonferensen under hösten.
Länsstyrelsen deltar också i det arbete som
bedrivs av Landstinget i syfte att samla och
mobilisera aktörer för att diskutera möjligheterna till strategiska Socialfondsprojekt inom
byggsektorn från och med 2016
passeringar, vilket vi uppskattar motsvarar
drygt 10 000 unika besökare. I år hade
Arbetsförmedlingen flera handläggare på plats
för att ge feedback på besökarnas CV och Saco
genomförde 80 träningsintervjuer/karriärsamtal.
Analys, regional dialog och samverkan
Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen inrättade 2010 ett regionalt arbetsmarknadsråd
där regionens aktörer är representerade och
Landshövdingen är ordförande. Rådet bevakar,
informerar, initierar och samordnar viktiga
satsningar och händelser i länet. Arbetsmarknadsrådet har under 2015 haft två möten.
Fokus under året har legat på regionens insatser kring utrikesfödda (särskilt fokus på
flyktingar) och unga, länets kompetenbehov
och matchningsproblematik samt inomregionala skillnader.
Länsstyrelsen deltar i det nystartade projektet
”Äntligen jobb” som samordnas av Swedbank,
ABB och Skanska i samarbete med Volvo,
SSAB, Sandvik, E-on, Boliden, Husqvarna,
Teknikföretagen, Sveriges Ingenjörer, OVAKO,
Swedavia, Arbetsförmedlingen och KTH. I ett
första steg ska 150 utrikesfödda akademiker få
yrkeskompetensbedömning av tio stora företag,
varav en tredjedel av de utrikesfödda
akademikerna är från Stockholms län.
Länsstyrelsen publicerar löpande analyser och
sammanställningar kring frågor om arbetsmarknad och kompetens. Fyra gånger per år
sammanställer vi rapporten ”Läget i länet”, en
nulägesbeskrivning av arbetsmarknad och
tillväxt i Stockholms län. ”Nutid & framtid” är
en analysserie vars syfte är att öka kunskapen
om förutsättningarna för regional utveckling i
Stockholmsregionen. ”Full fart framåt 2016”
har ett särskilt fokus på utbildningsfrågor.
Länsstyrelsen och Stockholms stad stödjer
utvecklingen av Sveriges Internationella
Talanger (SIT) som grundades i april 2014.
SIT samlar utländska akademiker i en talangpool för att göra det lättare för företag att hitta
den kompetens de söker. De har skapat ett
forum för att utbyta information, knyta
kontakter och träffa näringslivet.
”Vidga Normen” är ett öppet nätverk av
organisationer inom offentlig sektor, näringsliv
och civilsamhälle som arbetar för en
inkluderande arbetsmarknad i Stockholm för
gruppen afrosvenskar med akademisk
utbildning. Visionen är att Stockholm ska bli
en attraktiv och inkluderande region som tillvaratar afrosvenskars akademiska kompetens.
Initiativet har tagits mot bakgrund av att FN:s
generalförsamling har utropat åren 2015 till
och med 2024 till decenniet för människor av
afrikanskt ursprung i erkännande av att
människor med bakgrund i Afrika fortfarande
diskrimineras och exkluderas världen över.
Afrofobirapporten bekräftar FN:s bild även i
Sverige. Initiativet har rönt stort intresse och
det är Länsstyrelsens bedömning att arbetet har
skapat en ökad medvetenhet och kunskap, som
SIT består idag av ca 1 200 medlemmar där
70 procent är arbetssökande. SIT ställde ut på
Bazaren i februari och ordnade värdar som
sammanlagt talade 27 språk för att hjälpa
besökare.
Bazaren är en årligen återkommande mässa för
rekrytering, utbildning och starta eget. Årets
mässa anordnades av Länsstyrelsen i samarbete med Stockholms stad, LO, SACO,
Stockholms läns landsting, Södertälje
kommun, Nyföretagarcentrum och ett stort
antal privata och offentliga utställare – totalt
73 stycken. Bazaren 2015 hade 12 271 in-
44
i sin tur lägger en god grund för handling och
förändring.
forskningsmiljöer. De utmaningar som
identifierats i denna skärningspunkt adresseras
bland annat inom ramen för strukturfonderna.
Under 2015 har en tvärsektoriell workshop
genomförts i mobilisering och förberedelser
inom Regionalfonden som ett led i programperiodens arbete med att på lång sikt främja
utveckling, användning och tillämpning av
koldioxidsnål teknik. Aktörer från akademi,
näringsliv samt offentlig och ideell sektor
planerar sektorsövergripande insatser där
offentliga investeringar genomförs de
kommande åren. Här finns stor potential att
både främja en långsiktigt hållbar utveckling
och stimulera ny kunskap, tillväxt och arbetstillfällen i Stockholmsregionen.
Internationellt och
gränsöverskridande samarbete
Länsstyrelsen är en av två svenska kontaktnoder för strukturfondsprogrammet Central
Baltic 2014–2020. Programmet har 115
miljoner euro från Europeiska regionala
utvecklingsfonden, som ska användas för att
finansiera gränsöverskridande samarbetsprojekt mellan organisationer i mellersta
Östersjöregionen. I Sverige berörs länen
Stockholm, Gotland, Gävleborg,
Södermanland, Uppsala, Västmanland,
Östergötland och Örebro. I samarbete med
Region Östergötland, som utgör den andra
svenska kontaktnoden, har Länsstyrelsen under
2015 genomfört insatser för att öka intresset
bland svenska aktörer att söka. Mobiliseringsarbetet sker i nära samarbete med de organisationer som har tillväxtansvar i de svenska
regioner som berörs av Central Balticprogrammet. Kontaktpunkterna har även en
stödfunktion till de svenska ledamöter som
medverkar i programmets beslutskommittéer.
Länsstyrelsen har på regeringens uppdrag och i
samråd med berörda aktörer utarbetat en
regional handlingsplan för klimatanpassning,
”Ett robust samhälle – Regional handlingsplan
för klimatanpassning i Stockholms län”.
Länsstyrelsen har valt att integrera innovation
som en av fyra inriktningar. För att stärka
innovationsperspektivet och involvera näringslivet, framför allt små och medelstora företag, i
det regionala klimatanpassningsarbetet tog vi
initiativ till förstudien ”Formering av nätverk
för klimatanpassning”. Länsstyrelsen och Open
Lab (se sammanfattningen ovan) bjöd in till en
workshop kring regionens styrkeområden inom
grön hållbar stad och för att identifiera var de
största utvecklingsbehoven finns och vad
Stockholmsregionen bör satsa på i en framtida
strategi för smart specialisering.
Länsstyrelsen är genom Innovationskraft Sthlm
medlemmar i den Europeiska S3-plattformen
för smart specialisering med bas i Sevilla.
Nätverket är en förutsättning för kontaktskapande, erfarenhetsutbyte och omvärldsbevakning. Under 2015 deltog vi vid den
internationella konferensen i Riga, med
utgångspunkt i S3-nätverket. Viktiga lärdomar
från konferensen har spridits och tagits tillvara,
bland annat i regionalfonderna och den
regionala digitala agendan.
24. Berörda länsstyrelser ska redovisa hur
strategiska miljöfrågor omhändertas inom det
regionala tillväxtarbetet.
Under 2014 tog Länsstyrelsen tillsammans
med Stockholms stad initiativ till studien
”Cleantech i Stockholm”, ett underlag som
tydliggör hur offentliga aktörer i regionen kan
agera för att på bästa sätt skapa förutsättningar
för tillväxt inom cleantech-sektorn. Underlaget
har lett till fortsatta diskussioner under 2015
45
om hur grön tillväxt kan stimuleras i
Stockholmsregionen, med tyngdpunkt på
aspekter som kan knytas till stadsutveckling.
Med utgångspunkt i detta har Länsstyrelsen
påbörjat ett samarbete med Norra Djurgårdsstaden Innovation för att ta tillvara
innovationskraften inom området miljöteknik.
långsiktig plattform för prioritering, samtidigt
som det finns en naturlig möjlighet att integrera frågan om aktualitetsprövning av RUFS i
de löpande processerna för uppdatering av
regionens strategier och handlingsplaner för
”smart specialisering”.
Digital Agenda
25. Berörda länsstyrelser ska redovisa de
viktigaste frågorna för att utveckla genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin.
Kommunförbundet Stockholms Län (KSL),
Länsstyrelsen och Stockholms läns landsting
har enats kring en gemensam regional digital
agenda. Målet är att Sverige – och
Stockholmsregionen – ska bli bäst i världen på
att använda digitaliseringens alla möjligheter.
Samspelet mellan fysisk planering och
regionalt tillväxtarbete har kommit att stå allt
högre på tillväxtagendan i Stockholms län. Ett
arbete med att ta fram en ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen pågår. I
RUFS 2010 förenas länets regionala utvecklingsprogram enligt förordningen om regional
tillväxt med en regionplan enligt planoch
bygglagen. Intentionen är att även nästa plan,
RUFS 2050, ska få ett sådant upplägg.
Stockholms läns landsting har ett huvudansvar
för den nya planen men Länsstyrelsen stöttar
på olika sätt arbetet, både utifrån vår roll som
ansvarig för det regionala tillväxtarbetet och
enligt den uppgift vi har att granska regionplanen enligt planoch bygglagen.
Den snabba digitala utvecklingen och de unika
förutsättningar som finns i Stockholmsregionen ger länet ett utomordentligt bra
utgångsläge. Men för att regionens starka
position ska upprätthållas krävs kraftfulla och
fokuserade insatser. Den regionala digitala
agendan är både en strategisk vägledning och
ett övergripande måldokument. Den visar på
ett antal strategiskt viktiga utmaningar att
arbeta med, områden där gemensamma insatser
kan göra avgörande skillnad för att regionen
ska nå nivåhöjande effekter.
Agendan avser perioden 2015–2020 och de
närmast därpå följande åren. KSL kommer att
samordna det fortsatta arbetet. Länsstyrelsen
kommer att ta ett särskilt ansvar för frågor
kopplat till den digitala infrastrukturen. Nästa
steg blir att utforma strategier, mål och
handlingsplaner och att påbörja gemensamma
utvecklingsinsatser.
Länsstyrelsens kompetensbredd är efterfrågad
av Landstinget och vi använder också RUFSarbetet för utveckla det tvärsektoriella inom
myndigheten. Länsstyrelsen har lagt stor vikt
vid att integrera tvärperspektiv såsom barn-,
jämställdhets- och tillgänglighet.
Smart specialisering kopplat till
RUFS-processen
26. Berörda länsstyrelser ska redovisa hur
arbetet för en jämställd regional tillväxt fortsatt
bedrivs och utvecklas inom det regionala
tillväxtarbetet.
Eftersom RUFS-processen har en långsiktig
planeringshorisont (2050) så finns det ett
tydligt behov av kompletterande strategier och
aktiviteter med kortare tidsperspektiv. För att
vara ett stöd i regionala prioriteringar, exempelvis inom Horisont 2020 och strukturfondsprogrammen, så behöver regionen tydliggöra
vilka utmaningar, sektorer eller geografiska
områden som insatser för forskning, innovation
och näringslivsutveckling bör fokusera på. När
RUFS-dokumentet väl är antaget skapar det en
Arbetet för en regional jämställd tillväxt har
integrerats i den regionala strategin för
jämställdhetsintegrering genom de strategiska
verksamhetsmål som Länsstyrelsen antagit och
som gäller länets stora utmaningar inom
bostäder, infrastruktur, klimat och energi, innovationskraft, arbetsmarknad samt kompetensförsörjning. Aktiviteterna har arbetats in i
46
verksamhetsplaneringen, genomförts i
ordinarie verksamhet och följts upp inom
Länsstyrelsens interna uppföljningssystem.
Aktiviteterna har även sammanställts i den
genomförandeplan för strategin för jämställdhetsintegrering som Länsstyrelsen tagit fram i
och som gäller till och med år 2016.
Asien, Afrika och Sydamerika har gjorts.
Utifrån kartläggningen har tre workshoppar
genomförts som kommer resultera i en analys
2016 med rekommendation om gemensam
strategisk verksamhetsutveckling för företagsfrämjare och brobyggare för den fortsatta
processen. Medel för detta har erhållits från
Tillväxtverket för ett pilotprojekt inom ramen
för ”Öppna upp! Nationell strategi för lika
villkor”. Under våren 2015 har Länsstyrelsen
anordnat tre seminarier om internationalisering
på de tre tillväxtområdena Afrika, Asien och
Sydamerika. Fokus har legat på information
om marknaden, interkulturell förståelse samt
de statliga erbjudandena. Seminarierna har
vänt sig till små och medelstora företag och det
har poängterats vilken kompetens personer
med bakgrund i dessa regioner har kring
företagskultur, språk och nätverk.
För att integrera arbetet i ordinarie verksamheter har även befintliga forum och styrgrupper
använts, såsom Arbetsmarknadsrådet, styrgruppen för Innovationskraft Sthlm och
strategigruppen för jämställdhet i länet.
Länsstyrelsen i Stockholm är först med att ha
genomfört en könskonsekvensanalys inom
kommersiell service och grundläggande
betaltjänster. Analysen visar bland annat att
samhällsutvecklingen med längre avstånd till
bankkontor och uttagsautomater leder till ökad
ojämställdhet. Länsstyrelsen insatser med
bland annat värdetransporthämtning bromsar
den negativa utvecklingen och ger ökad
trygghet till företagande kvinnor och män.
Erfarenhetsutbyte kring jämställd regional
tillväxt har genomförts med Västra Götalandregionen och region Skåne. Utbyte har skett i
arbetet kring integration och tillväxt och arbete
med ” Öppna upp! Nationell strategi för lika
villkor”.
Stora kompetensbrister väntas inom de
utbildnings- och arbetsmarknadsområden som
har en mycket sned könsfördelning. Inom
vård- och omsorgsområdet bedrivs ett
utvecklingsarbete med regionala aktörer som
en del i en strategi att attrahera, behålla och
rekrytera fler män till vård- och omsorgssektorn. Länsstyrelsen har fokuserat på vårdoch omsorgsområdet. Som en del av en
regional strategi för fler män i vården pågår ett
delprojekt där ett flertal kommuner, landsting
och fackförbundet Kommunal medverkar för
att undersöka mäns attityder och värderingar
kring yrkesval inom vård och omsorg och
hälsa och sjukvård. Projektet är inspirerat av
och kopplat till ett erfarenhetsutbyte med
Region Kronoberg.
Under 2013 tog Länsstyrelsen fram en metod
för konsekvensbedömning av transportplaner.
Länsstyrelsen har fortsatt sprida metoden i
olika nätverk och till samtliga länsplaneupprättare. Nätverksträffar med stadsbyggnadschefer och byggbolag har genomförts
under året.
Som ett led i strategin för jämställd tillväxt och
den regionala jämställdhetsstrategin ska
Länsstyrelsen kvalitetssäkra sin handläggning
ur ett jämställdhetsperspektiv. Insatserna bidrar
bland annat till att uppnå det femte regionala
jämställdhetspolitiska målet om jämställd
offentlig service. Under året har Länsstyrelsen
integrerat ett jämställdhetsperspektiv vid
beredning av ansökningar till socialfonden och
regionala utvecklingsfonden. Ett omfattande
arbete har även pågått med att jämställdhetsintegrera handläggningen av landsbygdsprogrammet. I det arbetet utvecklas ett leanspår med proaktiv kommunikation. Målgrupperna för landsbygdsprogrammets olika
Länsstyrelsen har tagit nästa steg i att verka för
ett företagsfrämjande på lika villkor utifrån de
slutsatser och rekommendationer som kom
fram i rapporten 2014:21 ”Struktur för
förändring”. En kartläggning av behoven hos
företagsfrämjare, brobyggare till minoritetsnätverk och hos entreprenörer med ursprung
47
åtgärder identifieras inför informationsinsatser
och handläggning inom programmet under
2014–2020.
telestyrelsen, Tillväxtverket, Tillväxtanalys
och andra länsstyrelser för att säkra tillgången
till offentlig och kommersiell service samt
grundläggande betaltjänster i Stockholms
skärgård.
Vid handläggningen av Boverkets stöd till
projekt för jämställda offentliga miljöer och
granskning av översiktsplaner bevakas att ett
jämställdhetsperspektiv finns med liksom vid
de åtgärdsvalsstudier som initierats av
Trafikverket för större infrastruktursatsningar.
Strategiska servicefrågor behandlas löpande i
Länsstyrelsens Exekutivkommitté för skärgården. Exekutivkommitténs arbete koordineras av Länsstyrelsen och leds av landshövdingen. I kommittén ingår, utöver
Länsstyrelsen och landstinget, även
skärgårdskommunerna, Skärgårdsstiftelsen
som äger och förvaltar stora områden i
Stockholms skärgård samt Skärgårdens
Intresseföreningars Kontaktorganisation
(SIKO) som samverkar för att effektivisera
insatser för Stockholms skärgård.
Den tidigare satsningen för regional jämställd
tillväxt har fortsatt på bred front inom
Länsstyrelsen. Vår bedömning är att resultatet
är en tydligt ökad medvetenhet om
jämställdhetsperspektivet hos medarbetarna
samt en jämställdhetsintegrering av det
vardagliga arbetet. Arbetet har även lett till
höjda krav på jämställdhetsperspektiv hos
Länsstyrelsens samarbetspartners och upphandlade konsulter. Erfarenheterna från årets
arbete med att jämställdhetsintegera handläggningsprocesser kommer att ligga till grund för
fortsatt arbete med att jämställdhetsintegrera
fler processer på Länsstyrelsen.
Arbetet utgår från de gemensamma strategier
som tagits fram för regionen:
•
•
•
•
•
Framgångsfaktorer har varit medarbetarnas
ökade medvetenhet och engagemang, att
verksamheterna själva äger frågan men har
tillgång till sakkunniga i jämställdhet och
mänskliga rättigheter och vikten av att använda
ordinarie rutiner såsom verksamhetsplanering
och uppföljningssystem.
Landstingets skärgårdspolitiska program
RUFS 2010
Länets regionala utvecklingsprogram
(RUP)
Regionalt serviceprogram 2014–2018
Stockholmsstrategin för destinationsutveckling för utlänska besökare.
Ett projekt med ett nytt arbetssätt för servicefrågor har inletts, ”Ö för Ö”. Syftet är att samla
olika regionala och lokala aktörer kring varje
kärnö för att lokalisera vilka insatser som
behöver göras på varje ö för att behålla den
lokala servicen. Servicesituationen är lokal på
de olika öarna och det är svårt att tala om ett
regionalt perspektiv.
30. För sin uppgift att verka för en god tillgång
till kommersiell service för medborgare och
företag ska berörda länsstyrelser redovisa och
kommentera vilka insatser som genomförts,
resultaten av dessa och vilka aktörer som deltagit samt på vilket sätt insatserna förhåller sig
till övriga insatser för hållbar regional tillväxt i
länet. Redovisningarna ska relatera till målen i
länets regionala serviceprogram.
Målet med ”Ö för Ö” är att:
•
•
Länsstyrelsen arbetar med ett tvärperspektiv
för att därigenom öka Stockholms attraktionskraft. Det gör vi genom att söka mervärdeseffekter mellan service, betaltjänst, post,
besöksnäring, bredband, miljö, jämställdhet
samt Länsstyrelsens övriga tillväxtuppdrag.
Bland annat samverkar vi med Post- och
•
samla berörda aktörer för att samordna
och koordinera resurser
skapa samarbete inom lokal service, utvecklingsfrågor och insatser för och på ön
arbeta nedifrån och uppåt, vilket innebär
att alltid ha en lokal förankring
Inom arbetet dokumenterar och kvalitetssäkrar
vi projekt, matchar idéer mot partners och
bidragsgivare för att skapa lyckade föränd-
48
ringar kopplade till regionens utmaningar och
strategier.
att våra insatser har både ett kvinnligt och
manligt perspektiv.
Kommersiell service koncentreras främst till
följande fyra områden enligt det regionala
serviceprogrammet för Stockholms län 2014–
2018:
Vi har också upphandlat värdetransporter för
inlämning av dagskassor under sommarsäsongen 2015. Utvärderingen av transporterna
är mycket positiv, och de flesta av företagarna
ser detta som enda lösningen både vad gäller
säkerheten samt tidsaspekten. Att lämna sin
dagskassa tar ibland en hel arbetsdag i restider
till och från ön. Värdetransporterna spar
mycket tid och skapar en känsla av säkerhet
under en extremt pressad högsäsong.
Länsstyrelsen har fått statistik från värdetransportören och kan se att tjänsten har
använts flitigt.
•
•
•
•
tillgänglighet till dagligvaror
tillgänglighet till drivmedel
tillgänglighet till grundläggande
betaltjänster
samordnade lösningar för kommersiell
och offentlig service
Under 2015 har stödet till kommersiell service
flyttat över till Landsbygdsprogrammet.
Länsstyrelsen har beviljat tre investeringsstöd
om drygt 200 000 kronor till lanthandeln och
drivmedelsanläggningar i Stockholms
skärgård. Länsstyrelsen har haft en nära
kontakt med intresseorganisationen Skärgårdshandlarna i syfte sprida information om
möjligheten till stöd inom nya Landsbygdsprogrammet samt att förenkla för företagarna.
Tillgången till kommersiell service är av stor
betydelse för besöksnäringen i Stockholms
skärgård, både för företagare och besökare.
Länsstyrelsen deltar i arbetet för att
Stockholms skärgård ska utvecklas till en
internationellt konkurrenskraftig hållbar
destination. En förutsättning är att skärgården
kan erbjuda tillgång till dagligvaror och
drivmedel, liksom att det är möjligt att
utveckla aktiviteter och andra erbjudanden
utifrån tillgång till modern informationsteknik.
Lanthandlarna i Stockholms skärgård har en
extremt låg omsättning som vanligen ligger
mellan 5–9 miljoner kronor. Större delen av
omsättningen kommer in under åtta veckor på
sommaren då det är högsäsong, och stöden
som Länsstyrelsen beviljar är vanligen enda
sättet för verksamheterna att kunna reparera
och förnya sin utrustning samt göra nödvändiga nyinvesteringar. Länsstyrelsen har i år fått
indikationer på att möjligheten för handlarna
att själva kunna medfinansiera med 50 procent
ofta är väldigt begränsad. Speciellt gäller det
för de företagare som har drivmedelsanläggningar, då marginalvinsten på drivmedel är
mycket låg och kostnaden för att frakta ut
bensin till sjömackarna är dyrare än på land.
Detta gör att drivmedel vanligen är cirka två
kronor dyrare i skärgården.
Betaltjänster
Länsstyrelsen i Stockholms län gör bedömningen att tillgången till grundläggande betaltjänster i Stockholms läns glesbygd är mycket
begränsad och inte kan anses tillfredställande.
Det saknas marknadsmässiga förutsättningar
att bära ansvaret för tillgången i Stockholms
glesbygd, således är behovet av statliga insatser stort. Den största problematiken återfinns i Stockholms skärgård. Möjligheten att ta
ut kontanter och att lämna dagskassor är den
tjänst som Länsstyrelsen identifierar som
viktigast, inte minst efter den statistikrapport
som leverantören av värdetransporter lämnat
samt den utvärdering av 2015 års
värdetransportlösning som genomförts.
Länsstyrelsen har under 2015 genomfört en
könskonsekvensanalys (en utpekad insats inom
uppdraget om jämställd tillväxt och jämställdhetsstrategin) av behovet och de stödinsatser som genomförts inom ramen för
kommersiell service. Detta för att säkerställa
De tre senaste åren har dagskassor hämtats på
ett 20-tal öar genom Länsstyrelsens upphandling. Under sju veckor under sommaren
49
sin kontakt med Länsstyrelsen. Arbetet är ett
ansvar för hela Länsstyrelsen och genomsyrar
således hela verksamheten.
har hämtning med helikopter skett fem till sju
gånger (styrt efter öns behov). Resten av året
är det upp till företagarna att själva resa och
lämna dem och hämta växel, något som inte
alltid är så lätt då många bankkontor i
skärgårdskommunerna har lagt ner alternativt
slutat med kontanthantering. Dessutom kan det
ibland krävas besök på två olika bankkontor,
ett för att banka sin dagskassa och ett för att
hämta ut sin växelkassa samt att företagarna
vittnar om en obehaglig resa sett ur ett
säkerhetsperspektiv. Ofta kan ett bankärende ta
en hel arbetsdag.
Utgångspunkter för uppdraget:
•
•
•
Grundläggande betaltjänster är ett prioriterat
område i det regionala serviceprogrammet och
vi har under 2015 inom ramen för stöd till
kommersiell service beviljat investeringar som
främjar möjligheten att kunna ta betalt/betala
för sig, exempelvis på Kymmendö där
investeringsstöd beviljats till en kontokortspelare för en drivmedelsanläggning.
Perspektivet ”förenkla för företag” ska
integreras i befintliga processer och inte
genomföras parallellt.
Lean-perspektivet tas in både i organisationen kring uppdraget och i de åtgärder
som föreslås.
”Förenkla för företag” kopplas till det
arbete som pågår mot en mer digital
myndighet.
En företagarknapp på Länsstyrelsens externa
webbplats – en väg in för företagarna – har
under året uppdaterats och kvalitetssäkrats. Vi
har också identifierat gemensam information
och ensat sidorna. Dessutom har ett nätverk
skapats som kontinuerligt ska se över och
utveckla språket. För genomförandet har en
intern arbetsgrupp bildats. En struktur för
löpande uppdateringar i framtiden har
etablerats.
Länsstyrelsen har under 2015 genomfört en
könskonsekvensanalys av grundläggande
betaltjänster i Stockholms skärgård till syfte att
öka kompetensen och säkerställa ett genusperspektiv på såväl bevakning som insatser på
området. Analysen visade bland annat att
kvinnor och män påverkas olika av den utveckling som sker på betaltjänstmarknaden då
kvinnor i högre utsträckning befinner sig inom
kontantintensiva verksamheter. Det är dessutom högre andel kvinnor som vårdar äldre,
både privat och inom sitt yrke i exempelvis
hemtjänsten, och ombeds att sköta deras
betaltjänstärenden.
Ärendegrupper för uppföljning och mål enligt
LISA har under året målsatts och börjat följas
upp med hjälp av det uppföljningsverktyg som
finns kopplat till LISA. Länsstyrelsen i
Stockholm har under 2015 utökat LISA-listan
med ärendegruppen ”Godkännande av personal
inom bevakningsföretag”. Majoriteten av
ärendegrupperna ligger inom målsatt tid.
Under 2016 planerar vi att komplettera med
ytterligare ärendegrupper baserat på det
förankrings och inventeringsarbete som har
skett under 2015.
När det gäller kundnöjdhet och förbättringar
har Länsstyrelsen under 2015 inlett ett internt
arbete kring möjligheten att upprätta ett digitalt
system för att tillvarata synpunkter och agera
på kvalitetsbrister. Det är en form av digital
bemötandeenkät som skulle kunna gå ut till
företagare efter deras kontakt med
Länsstyrelsen. Detta arbete kommer att fortsätta under våren 2016.
7. Länsstyrelsen ska i sin verksamhet verka för
att förenkla för företag
Rapportering sker huvudsakligen till
Länsstyrelsen i Kronoberg enligt RB 37.
Utöver detta vill Länsstyrelsen i Stockholm
lyfta de regionala fokusområdena.
Länsstyrelsen i Stockholms län har under 2015
fortsatt arbetet med att förenkla för företagare i
50
Infrastrukturplanering
2015
2014
2013
2,11
2,00
4,13
2,53
3,32
2,60
(%)1)
1,24
1,37
1,79
6 550
8 597
11 303
1,55
2,04
2,75
Antal ärenden,
49
45
49
50
43
40
6
5
0
494
2 005
0
1)
äldre än två år
(tkr)
1)
2)
och resultat
Minskningen av bidragsutbetalning beror på
projekt SATSA II som avslutades under 2014,
vilket också påverkade utfallet på verksamhetskostnaderna. Under 2015 fattades ett beslut
om utbetalning av stöd till kanalisation, motsvarande 494 tkr.
Bredbandsinfrastruktur
Länsstyrelsen har betalat ut drygt 28 miljoner
kronor i stöd till utbyggnad av bredbandsinfrastruktur på landsbygden, inom ramen för
landsbygdsprogrammet. Detta medfinansierades av Post- och Telestyrelsen (PTS) med
drygt 6,3 miljoner kronor. Med det har alla
ansökningar om bredbandsstöd under den förra
programperioden av landsbygdsprogrammet
handlagts. Därutöver har beslut tagits om utbetalning av 494 000 kronor i stöd till anläggning av kanalisation.
Nya ansökningar om bredbandsstöd i Landsbygdsprogrammet motsvarande 159 miljoner
kronor har kommit in till Länsstyrelsen. Den
första beslutsomgången planeras till 2016.
Länsstyrelsen har hållit informationsmöten om
bredbandsstödet för stödsökande, länets
kommuner, landsbygdsprogrammets partnerskap samt i andra samverkansforum, exempelvis Landstingets skärgårdsråd. Länsstyrelsens
tidning ”Landsbygd i centrum” har haft bred51
band som tema både under våren och vintern
2015.
Övriga aktiviteter
”Trafiksatsning Stockholm” är samlingsbegrepp för de gemensamma satsningar som
Länsstyrelsen tillsammans med Trafikverket,
Stockholms stad, Trafikförvaltningen vid
Stockholms läns landsting samt Kommunförbundet Stockholms Län gör för att
kommunicera om bättre framkomlighet i
Stockholmsregionen. Fram till 2025 görs
investeringar för sammanlagt cirka 112
miljarder kronor på kollektivtrafik, vägar samt
cykel- och gångvägar. Genom webbplatsen
trafiksatsningstockholm.se kommunicerar
projektet brett om helheten, vad som görs
och varför.
agenda för perioden 2015–2020. Länsstyrelsen
kopplat till den digitala infrastrukturen och
arbetet med att utforma en bredbandsstrategi
har intensifierats inför 2016. Länsstyrelsen har
tagit fram en regional handlingsplan för landsbygdsprogrammets nya programperiod.
Länsstyrelsen samverkar även med landstinget
i framtagningen av nästa RUFS, där ITinfrastruktur är ett område inom hållbar landsbygdsutveckling. En bredbandskoordinator har
rekryterats på heltid. Samordningsbehovet i
länets samtliga 26 kommuner har kartlagts som
grund för koordinatorns fortsatta arbete.
”En bättre sits” är ett samarbete under
Mälardalsrådets ledning som samlar länsplanupprättarna och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholms, Uppsalas,
Västmanlands, Örebros, Södermanlands,
Gotlands och Östergötlands län. Syftet är att
arbeta för gemensamma mål för trafik och
regional utveckling. Under 2015 har arbetet
fördjupats för att ta fram underlag för en
kommande storregional systemanalys som ska
utgöra underlag inför nästa åtgärdsplanering av
trafikinfrastrukturen.
Mer än 78 procent av Stockholms läns invånare har tillgång till snabbt bredband enligt
PTS årliga kartläggning. Det gör länet till
Sveriges fortsatt mest uppkopplade, både till
andel och till antal, undantaget de som bor
utanför tätorterna. Flera projekt som beviljades
stöd i förra programperioden har sökt stöd för
att utöka sina nät. Tre kommunala stadsnätsbolag har sökt stöd för att bygga ut på landsbygden, vilket indikerar att frågan fått ökad
prioritet i länet
Länsstyrelsen deltar aktivt vid den fysiska
planläggningen av nya vägar, järnvägar,
spårvägar och tunnelbana. I Länsstyrelsens
formella roll enligt väglagen och lagen om
byggande av järnväg ingår att fatta beslut
huruvida projektet kan antas medföra
betydande miljöpåverkan, att godkänna
vägplanens och/eller järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning samt att skriva ett
slutligt yttrande/tillstyrkan inför Trafikverkets
fastställande av väg- och järnvägsplan.
Länsplan för regional
transportinfrastruktur
Länsstyrelsen i Stockholms län är ansvarig
upprättare av en länsplan för regional
transportinfrastruktur, enligt förordning
(1997:263). Trafikverket har rapporterat om
ändrade tidplaner och kostnader för ett antal
objekt i länsplanen. Vi har därför under 2015,
efter remiss till berörda instanser, fattat beslutat om en justerad länsplan. Länsstyrelsen
följer kontinuerligt genomförandet av länsplanen, bland annat genom deltagande i
åtgärdsvalsstudier samt avstämningsmöten
med Trafikverket och Stockholms län
landsting, som tar emot en stor statlig medfinansiering från länsplanen.
Under hela planläggningsprocessen ska väg/järnvägsbyggaren – i huvudsak Trafikverket,
Trafikförvaltningen (TF-SLL) och Förvaltning
för utbyggd tunnelbana (FUT-SLL) – samråda
med Länsstyrelsen om vägens eller järnvägens
(tunnelbanans) lokalisering och utformning.
Länsstyrelsen bevakar att nödvändig hänsyn
tas till allmänna intressen såsom hälso- och
säkerhetsaspekter, hushållningsbestämmelser,
52
miljökvalitetsnormer, natur- och kulturmiljöaspekter. För de projekt som antas medföra
betydande miljöpåverkan sker även samråd om
omfattning och innehåll i väg-/järnvägsplanens
miljökonsekvensbeskrivning. Under 2015 har
vi ägnat tid för samråd om bland annat tunnelbanans utbyggnad, väg 261 – Ekerövägen,
Mälarbanan, industrispår för Norviks hamn,
Roslagsbanan, Skurubron samt Ostlänken. Vi
har även deltagit i en arbetsgrupp för riksintressepreciseringen av Bromma flygplats.
passerade Stockholms stadstullsnitt i maj,
vilket är en ökning med tre procent från år
2012. Samtidigt visar bokslutet att endast 25
kilometer av det regionala cykelvägnätet
byggdes ut under 2014. För att nå målet om ett
fullt utbyggt nät och en 20 procentig cykelandel senast år 2030 måste utbyggnadstakten
vara minst 50 kilometer per år.
I januari och februari höll Länsstyrelsen två
workshoppar kring cykelturism tillsammans
med intressenter från berörda myndigheter och
organisationer.
län, ett slags huvudleder för cyklister.
Länsstyrelsen deltar i den regionala arbetsgrupp som håller ihop arbetet med cykelstråken och deltar bland annat i arbetet med att
ta fram det regionala cykelbokslutet. Vi har ett
särskilt ansvar att sammankalla till konferenser
och seminarier. Det regionala cykelbokslutet
ska tas fram årligen. I oktober 2015 presenterades det första bokslutet som visar att andelen som cyklar ökar, men att infrastrukturen
inte hänger med i samma takt. Mätningar visar
bland annat att nästan en miljon cyklister
En rad samarbetsgrupper och projekt bedrivs i
olika konstellationer mellan de regionala
parterna Länsstyrelsen, Trafikverket,
Stockholms läns landsting, Kommunförbundet
Stockholms Län samt länets kommuner.
Exempel på detta är Trafikdirektörsgruppen
och Trafikberedningen för vilka Länsstyrelsen
är sammankallande. Under 2015 har vi träffat
alla länets kommuner i relationsskapande syfte
samt för att prata om länsplanerelaterade frågor
samt om kommande processer. Under året har
Länsstyrelsens externa samarbeten varit extra
intensiva, bland annat genom arbetet med
framtagande av ny Regional utvecklingsplan
(RUFS).
53
Hållbar samhällsplanering
och boende
AVSER VERKSAMHET
40* OCH 41*
2015
2014
2013
8,99
10,25
12,01
34,41
35,87
37,42
(%)1)
11,56
11,88
13,14
Verksamhetskostnader inkl. OH
(tkr) totalt4)
52 002
52 590
56 962
12,27
12,46
13,88
Antal ärenden,
2 890
3 780
3 848
2 797
3 616
4 479
12
19
27
250
57
0
1)
äldre än två år
Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr)
Brukarundersökning
Nöjdindex brukarundersökning –
verksamhet 40322), överklagande
lovärenden 2)
39
Nöjdindex brukarundersökning –
verksamhet 4031, överklagande
detaljplaner 3)
38
1)
För nöjdindex för överklagade detaljplaner
genomfördes 28 intervjuer av planerade 54,
vilket innebär en svarfrekvens om 52 procent.
Nöjdhetsindex uppgår till 38 vilket är det
högsta resultatet av de länsstyrelser som
genomförde undersökningen. Även inom
denna grupp är det främsta utvecklingsområdet
bemötandet.
2)
deltagande länsstyrelser är 43
Radonbidraget upphörde den 31 december
2014. Endast påbörjade ärenden har hanterats
varför ärendebalansen har minskat kraftigt.
3)
deltagande länsstyrelser är 34
4)
Handläggningstider för detaljplaner
I Stockholms län är planeringstrycket fortsatt
högt. Kommunernas ökade planering och
särskilt effekten av Stockholmsförhandlingen
medför att ett stort antal planfrågor och planer
hanterats och samordnats under 2015. Planärendena ökar förutom i omfattning även i
komplexitet. Detta har medfört ett större behov
av rådgivning från Länsstyrelsen under hela
planprocessen. Detaljplaner för studentbostäder samt de planer som kopplas till
Stockholmsförhandlingen – tunnelbaneutbyggnad har prioriterats.
När det gäller nöjdindex för överklagade lovärenden genomfördes 59 intervjuer av
planerade 142 vilket innebär en svarsfrekvens
om 42 procent. Nöjdhetsindex uppgår till 39,
vilket understiger riksgenomsnittet som är 43.
Våra största utvecklingsområden för ärendegruppen är inom bemötandet, det vill säga
medborgarens upplevelse av engagemang och
lyhördhet. Även svårigheten att ta till sig våra
beslut innebär ett förbättringsområde.
54
Handläggningstiderna för planärenden har förbättrats jämfört med förra året, speciellt för
översiktsplaner. Trots detta har inte
Länsstyrelsens uppsatta mål för 2015 uppnåtts i
alla delar. Under 2015 hanterade Länsstyrelsen
973 detaljplaneärenden, varav 301 planer antogs. För enklare detaljplaner har handläggningstiderna kortats ned ytterligare jämfört med
2014. För 2015 har 49 procent av granskningsärendena besvarats inom tre veckor.
Handläggningstider för
strandskyddsdispenser
Under 2015 hanterade Länsstyrelsen 945
ärenden. Vid prövning av ansökningar om
strandskyddsdispens var behovet av vägledning för tillämpning av strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken fortsatt stort.
Ärendebalansen har under året ökat och
handläggningstiderna har blivit längre. Även
antalet klagomål från sökandena avseende
långa handläggningstider på överprövade
strandskyddsdispenser har ökat. Under 2015
har verksamheten stärkts med flera nyanställningar, även en lean-pilot har inletts i syfte att
minska den höga ärendebalansen. Förändringen kommer att analyseras i samband med
att statistik redovisas till Naturvårdsverket.
Vi har genomfört lean-processer för detaljplaner och översiktsplaner och är nu i förvaltningsfasen. Under året har vi även fört en
dialog inom myndigheten, bland annat om "rätt
insats i rätt stund", för att få en effektivare
beredning och förankringsprocess inom
Länsstyrelsen. Målet är att de mest komplexa
planärendena ska beredas inom sex veckor.
Det krävs ytterligare insatser för att korta
handläggningstider vid samråd och granskning
av komplexa detaljplaner, samt mer proaktiv
rådgivning till kommunerna för att främja en
långsiktigt hållbar samhällsplanering i
Stockholms län. En ny arbetsmötesform för
proaktiv rådgivning i tidiga planeringsskeden
har införts i samarbete med Stockholms stad –
så kallade planstödsmöten. Utvärdering
planeras under 2016.
Länsstyrelsen har genomfört vägledande
insatser i syfte att försöka minska antalet
dispenser som överprövas och upphävs.
Tillsynsvägledning sker genom Länsstyrelsens
överprövningsbeslut, som är utformade så att
de vägleder kommunerna i tolkning och
tillämpning av bestämmelserna. Länsstyrelsen
svarar också på frågor från kommunerna och
tillhandahåller ett nyhetsbrev om strandskydd
för handläggarna.
Handläggningstider för
överklagandeärenden
och resultat
Länsstyrelsen har under 2015 nått de i
regleringsbrevet ställda målen med god
marginal avseende både överklagade detaljplaner och bygglov och förhandsbesked.
Ärenden som rör nyproduktion av bostäder och
studentbostäder har prioriterats särskilt.
DETALJPLANER
4031
Mål enligt
regleringsbrev
Utfall 2015
BYGGLOV OCH
FÖRHANDSBESKED
4032
Inom 90 Inom 150 Inom 120
dagar
dagar
dagar
(75 %)
(90 %)
(75 %)
83 %
93 %
Stockholms län växer snabbt, vilket ställer
stora krav på samhällsplaneringen.
Länsstyrelsen har fastställt långsiktiga mål för
verksamheten. I verksamhetsplanen för år 2015
har dessa konkretiserats. Våra mål är en rättssäker och effektiv handläggning samt att
främja ett långsiktigt hållbart samhällsbyggande, där bostadsförsörjningen ska hålla
jämna steg med befolkningsökningen.
84 %
Inom 180
dagar
(90 %)
Havsplanering
I juni 2015 beslutade regeringen om havsplaneringsförordningen, som reglerar hur
statlig havsplanering ska bedrivas i Sverige.
97 %
55
Därefter har Havs- och vattenmyndigheten
(HaV) skickat ut ett förslag till inriktning för
havsplaneringen med avgränsning av miljöbedömningen på samråd fram till den 1 mars
2016. Under 2015 har Länsstyrelsen deltagit i
samordningsmöten för Östersjöns havsplaneområde och i HaV:s möten inom havsplanering.
mandatperioderna. För att konkretisera översiktsplanen inför detaljplaneläggning arbetar
samtliga kommuner med att ta fram fördjupningar av översiktsplanen och/eller program
för detaljplan. Under 2015 har det pågått
kommuntäckande översiktsplanering i flera av
länets kommuner. Länsstyrelsen har lämnat tre
samrådsyttranden på kommuntäckande
översiktsplaner samt fem samrådsyttranden
gällande fördjupningar och tillägg till
kommunernas översiktsplaner.
Under året har Länsstyrelsen påbörjat arbetet
med att ta fram en kommunikationsplan för
havsplaneringen och fortsatt att sammanställa
planeringsunderlag. Länsstyrelsen representerar Östersjöns havsplaneområde i HaV:s
temagrupp kring naturvård samt i miljöbedömningsgruppen. Länsstyrelsen följer även arbetet
i HaV:s övriga temagrupper. Ett dialogmöte
om inriktningen av havsplaneringen har hållits
med berörda kommuner i länet.
Utöver yttranden på planärenden har
Länsstyrelsen också bidragit med proaktiv
rådgivning i tidiga planeringsskeden och gett
kontinuerlig vägledning vid behov. Under året
lämnade vi även sammanfattande redogörelser
till två av länets kommuner avseende deras
kommunomfattande översiktsplans aktualitet.
Som ett komplement till de kommunspecifika
sammanfattande redogörelserna har
Länsstyrelsen också tagit fram en sammanställning av statliga och mellankommunala
intressen som har betydelse för kommunernas
fysiska planering. Sammanställningen finns
tillgänglig på Länsstyrelsens webbplats och
uppdaterades vid två tillfällen under 2015.
Regional- och översiktsplanering
I Stockholms län har den fysiska planeringen
en tydlig roll i kommunernas arbete med
samhällsutveckling. Kommunernas översiktsplaner ger god vägledning för utvecklingen i
kommunen, där också den regionala utvecklingsplanen RUFS 2010 fungerar som utgångspunkt för planeringen. RUFS 2010 är även ett
regionalt utvecklingsprogram enligt förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete.
Länsstyrelsen bedömer att det finns ett stort
samband mellan kommunernas planering och
det regionala tillväxtarbetet.
Länsstyrelsen har arbetat aktivt för att barnperspektivet ska belysas i den fysiska
planeringen. Särskilt fokus har legat på att
synliggöra de konflikter som kan uppstå i en
tät stadsmiljö mellan önskan om en hög
exploatering och barns behov. Förutom att ta
upp barnperspektivet i olika sammanhang
kopplat till kommunernas planprocesser har
Länsstyrelsen också fört fram barnperspektivet
i arbetet med RUFS 2050.
Regionplanen är vägledande för kommunernas
översiktsplanering och utgör underlag för
Länsstyrelsens skyldighet att enligt planoch
bygglagen se till att mark- och vattenanvändningsfrågor som angår flera kommuner
har samordnats på ett lämpligt sätt. RUFS 2010
upphör att gälla år 2018 och landstinget har
påbörjat processen med att ta fram en ny
regional utvecklingsplan – RUFS 2050. Även
den här gången finns stort fokus på samråd och
samarbete med regionens olika aktörer.
Tillsynsvägledning och uppföljning
enligt planoch bygglagen
Tillsynsvägledning och uppföljning enligt
planoch bygglagen I Stockholms län har
behovet av vägledning i planoch bygglagen
(PBL) fortsatt vart stort under 2015.
Länsstyrelsen har kontinuerligt tagit fram
planeringsunderlag i syfte att möjliggöra en
smidig samhällsutveckling i länet samt för att
underlätta för kommunerna att göra rätt i
Samtliga av länets 26 kommuner har kommunomfattande översiktsplaner som har antagits
eller aktualitetsförklarats under de två senaste
56
planeringsprocessen. Länsstyrelsen har under
2015 besökt länets samtliga kommuner för att
följa upp kommunerna utveckling och tillämpning av PBL. Vid besöket har även anpassad
rådgivning och vägledning erbjudits. Även
kommunbesök med fokus på detaljplaner har
återupptagits under 2015. Samråds- och
granskningsyttranden har förbättrats under året
utifrån kunden behov.
aktörer. Enkätens syfte är att ge en bild av
kommunernas syn på hur bostadssituationen
ser ut i länet.
Utifrån bostadsmarknadsenkäten och kompletterande intervjuer med byggherrar och andra
aktörer har vi gjort en analys för att ge en
regional bild av situationen på bostadsmarknaden. Analysen publicerades i rapporten
2015:15 ”Läget i länet – bostadsmarknaden i
Stockholms län 2015”. Analysen har särskilt
fokus på kommunernas arbete med bostadsförsörjningen.
I syfte att underlätta kommunernas planarbete
anordnade Länsstyrelsen ett antal seminarier
och två ”Öppet hus” för kommunala planhandläggare, med innehåll enligt deras önskemål.
Vi förmedlade även information genom sex
nummer av nyhetsbrevet ”Samhällsbyggnad &
miljö” under 2015. En revidering av Tillsynsvägledningsplan pågår. Inom ramen för
tillsynsvägledningen till kommunernas
byggnadsnämnder har en enkät skickats ut.
Enkäten är länsstyrelsegemensam och görs i
enlighet med redovisningen av regleringsbrevsuppdrag 43 och 44, del 1.
Länsstyrelsen arrangerar tillsammans med
Stockholms läns landsting och Kommunerna i
Stockholms Län ”Öppet forum för boendeplanering”, för kunskapsförmedling och
erfarenhetsutbyte mellan kommuner och andra
aktörer på länets bostadsmarknad. Detta år
arrangerades en nätverksträff med tema
bostadsbehov och bostadsefterfrågan. Vidare
fortsatte samverkan under året mellan
Länsstyrelsen, Stockholms läns landsting och
Stockholms stad i syfte att bidra till en god
bostadsförsörjning i länet. I år anordnades
sammanlagt fyra nätverksträffar för stadsbyggnadschefer och för bygg- och
bostadsbolag.
Fastighetsbildning med mera
Länsstyrelsen bevakar att allmänna intressen
tillgodoses i lantmäteriförrättningar. För
samrådsproceduren har Länsstyrelsen och
Lantmäteriet förnyat en överenskommelse om
principer för när och hur samråd ska ske.
Samrådsmöten hålls regelbundet varannan
vecka. Oftast lämnas samrådssvar muntligt vid
mötet, och dokumenteras av lantmätaren.
Sedan lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar reviderades har vi vidareutvecklat vårt arbetssätt för att ge kommunerna
i länet råd och stöd. Vi har bland annat tagit
fram en vägledning med fokus på innehåll i
kommunernas riktlinjer av regional karaktär.
Vi har också anordnat en nätverksträff för
personer som arbetar med bostadsförsörjningsfrågor i länets kommuner. Ett syfte med detta
nätverk är att se till att samordning mellan
kommunernas arbete med bostadsförsörjning
sker. I flera kommuner pågår arbete med att ta
fram nya riktlinjer. Länsstyrelsen har bjudits in
att samråda med flera kommuner i deras pågående arbete och även blivit inbjuden av
kommunpolitiker att informera om den
reviderade lagen.
Bostadsförsörjning
Det regionala behovet av bostäder är ett
tillskott på minst 16 000 bostäder per år.
Länsstyrelsen har under året analyserat och
följt utvecklingen på bostadsmarknaden.
Genom bland annat rapporter och seminarier
bidrar Länsstyrelsen till en samsyn om hur en
hållbar utveckling på bostadsmarknaden kan
nås. Planerade insatser för 2015 genomfördes.
Bostadsmarknadsenkäten genomfördes och
besvarades av samtliga kommuner i länet.
Materialet kvalitetssäkrades och sammanställdes i en rapport till kommuner och andra
Länsstyrelsen deltar aktivt i det regionala
samarbetet för att skapa 6 000 nya student-
57
bostäder till år 2017. I dagsläget är bedömningen att målet kommer att nås. Arbetet leds
av en styrelse och går under namnet
”Sthlm6000+”.
Stockholms Stadsmission och Sveriges
Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO).
Som en del i arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjningen stödjer Länsstyrelsen
kommunerna i arbetet med gruppen hemlösa.
Det har bland annat gjorts på ett länsstyrelseseminarium om Riktlinjer för bostadsförsörjningen. Det görs också vid kommunbesök samt
när Länsstyrelsen yttrar sig över en kommuns
riktlinjer för bostadsförsörjningen eller i
översiktsplanearbetet. Länsstyrelsens uppfattning är att merparten av länets kommuner nu
använder de verktyg som står till buds för att
minska hemlösheten. Det bekräftas också av
att vräkningarna i länet minskar från 555
stycken under 2011 till 445 stycken 2014. För
länsstyrelsernas alla kontaktpersoner för hemlöshetsuppdraget har Länsstyrelsen planerat
och arrangerat tre länsstyrelsegemensamma
konferenser. Internt har ett nätverk bildats där
olika kompetenser finns representerade, bland
annat för att belysa hemlöshetsfrågor hos
nyanlända.
Tillsammans med Stockholms universitet driver
Länsstyrelsen ett praktikprogram för studenter
som studerar samhällsplanering. Det har efterfrågats av branschen och kommunerna som en
del i arbetet för att förbättra kompetensförsörjningen i länet. Under året fick sju studenter
praktik genom Länsstyrelsens program.
Varje år ska allmännyttiga kommunala
bostadsaktiebolag lämna uppgifter om
beslutade värdeöverföringar och hur de har
beräknats. Uppgifterna lämnades till
Länsstyrelsen som sedan gjort en bedömning
av hur eventuella överföringar förhåller sig till
reglerna. Länsstyrelsens rapport lämnades till
Boverket. Tre bolag har fört över pengar till
kommuner enligt 5 paragraf 1. Länsstyrelsens
bedömning är att de åtgärder som kommunerna
redovisar uppfyller lagens krav.
Vi har deltagit i handläggningen av Boverkets
stöd till utvecklingsprojekt för jämställda
offentliga miljöer i städer och tätorter. När
översiktsplaner granskas i samrådskedet
bevakas att sociala frågor samt jämställdhetsoch trygghetsfrågor finns upptagna.
Länsstyrelsens samarbetar med SABO,
Fastighetsägarna Stockholm, Hyresgästföreningen, Boverket, Socialstyrelsen samt
Kronofogdemyndigheten kring hemlöshet och
utestängning från bostadsmarknaden.
Urbant utvecklingsarbete
Inträde på bostadsmarknaden
Länsstyrelsen har ett ettårigt regleringsbrevsuppdrag, nr 49, att samla relevanta aktörer för
ökat erfarenhetsoch kunskapsutbyte inom
urban utveckling. Under året har tre nationella
kunskapsseminarier planerats i samverkan med
tre andra länsstyrelser, Boverket och Mistra
Urban Futures. Kunskapsseminarierna genomfördes på tre geografiska platser varav en i
detta län i samverkan med Södertälje kommun
och Stockholms stad. Syftet var att få till en
dialog mellan forskare och praktiker om vad
som krävs för en socialt hållbar stadsutveckling. Länsstyrelsen har tilldelat den ideella
föreningen Demokrativerkstan.se medel från
det regionala tillväxtanslaget.
Demokrativerkstan.se har utbildat skolelever i
att videodokumentera seminarierna och det
Länsstyrelsen har ett ettårigt regeringsuppdrag
att stödja länets kommuner i arbetet med att
motverka hemlöshet, i synnerhet bland barnfamiljer. Länsstyrelserna ska särskilt föra fram
behovet av att kommunerna i ägardirektiven
till sina bostadsföretag betonar deras allmännyttiga och sociala roll. För att stödja
kommunerna i deras arbete med allmännyttiga
kommunala bostadsaktiebolag har
Länsstyrelsen tagit fram en rapport med goda
exempel på hur kommunerna kan använda sina
ägardirektiv till kommunala bostadsaktiebolag.
Därutöver har Länsstyrelsen föreläst om
hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden på två konferenser arrangerade av
58
urbana utvecklingsarbetet utifrån sitt perspektiv som unga och boende i utsatta stadsdelar.
En metod som bidrar till att unga engageras
och känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen. Länsstyrelsen har även beviljats medel
av Näringsdepartementet för att finansiera
detta arbete.
Tabell 4.1
BIDRAG FÖR VILKA
LÄNSSTYRELSEN HAR
FATTAT BESLUT, MEN
DÄR ANNAN MYNDIGHET
HAR GJORT UTBETALNINGEN
(TKR)
Stödhantering
Radonbidraget upphörde den 31 december
2014 vad gäller nya ansökningar. Utbetalningar av tidigare inlämnade ansökningar har
gjorts löpande under året. Uppföljningsmätningar ska komma in inom ett år efter
utbetalning vilket gör att handläggning även
kommer att ske under 2016. Under året har
återkrav gjorts för de ärenden där vi inte har
fått in någon mätning.
2015
2014
2013
Boverket: Engångsbidrag
59 644
78 154
53 592
Totalt
59 644
78 154
53 592
Källa: Boverkets statistikprogram Svanen
Kommentarer Tabell 4.1.
Radonbidraget har tagits bort för 2015 och
upphörde den 2014-12-31.
Tabell 4.2
BESLUT OM STÖD
(ANTAL FÖRSTA BESLUT)
De medel som Länsstyrelsen har tilldelats för
investeringsstöd till solceller har understigit de
medel som sökts vilket har begränsat bidragsgivningen. Ansökningar på cirka 50 miljoner
kronor har inte har kunnat beviljas på grund av
brist på medel. Det har i sin tur inneburit att
solcellsinstallationer inte genomförts eller
skjutits på framtiden. Under år 2015 har
Stockholms län tilldelats 1,7 miljoner kronor.
För att maximalt utnyttja de medel följer vi
upp projekt som beviljats stöd. I de fall
projekten inte genomförs har vi återkallat
besluten vilket möjliggjort bidrag till nya
ansökningar. Trots detta har vi fortfarande en
kö på drygt ett och ett halvt år. Ansökningarna
handläggs i enlighet med en prioriteringsordning som innebär att beslut tas i turordning
efter vilket år projekten beräknas bli påbörjade.
2015
2014
2013
56
720
735
Reguljära stöd
Radonbidrag egnahem
Tillfälliga stöd
Investeringsstöd äldrebostäder,
7
12
7
108
59
186
69
111
153
1
70
81
Beslut om återkallande
126
109
130
Beslut om utbetalning
288
793
831
0
0
0
Investeringsstöd till solceller
Övriga beslut
Beslut om omprövning
Beslut om avslag/avskrivning
Beslut om omprövning
efter utbetalning
Källa: Boverkets statistikprogram Svanen
Kommentarer Tabell 4.2
En generell minskning har skett vilken beror
på att stödet för radon och äldrebostäder tagits
bort och att ärenden kopplade till detta stöd
påverkat resultatet. För stöd till solceller är
fluktuationen normal och förhåller sig till hur
medlen har fördelats från Energimyndigheten.
59
Energi och klimat
2015
2014
2013
0,00
0,05
0,07
4,86
4,45
3,58
(%) 1)
1,29
1,16
0,97
6 284
5 766
4 861
1,48
1,37
1,18
Antal ärenden,
104
10
23
1)
102
19
4
äldre än två år
6
1
0
(tkr)
0
1 801
1 450
1)
2)
inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B.
och resultat
Ökningen av antalet ärenden under året består
till största del av Länsstyrelsens handläggning
av klimatklivets ansökningar. Länsstyrelsen
lämnade 97 yttranden kring klimatklivetansökningar till Naturvårdsverket under 2015.
Inom klimatanpassningsuppdraget har
Länsstyrelsens fokus under året varit att
kommunicera den regionala handlingsplanen
och påbörja åtgärdsarbetet. Flera åtgärder är
påbörjade och några har blivit färdigställda
under året. Bland dessa är bland annat rekommendationerna för lägsta grundläggningsnivå
vid Mälaren och Östersjön viktiga att lyfta
fram. Rekommendationerna har tagits fram i
dialog och samverkan med berörda kommuner.
Under året har flera remisser från kommuner
och andra myndigheter besvarats. Några av de
mer omfattande var Dricksvattenutredningens
delbetänkande om klimatförändringarnas
påverkan på dricksvattenförsörjningen samt
SMHI:s remiss om kontrollstation 2015.
Länsstyrelsen roll i forskningen om klimatanpassning har förstärkts under året genom att
vi har deltagit i olika referensgrupper som för
fram flera olika perspektiv. Länsstyrelsen
bidrag är framförallt att ge underlag från
60
användarens perspektiv på forskningen vilket
resulterar i tydligare forskningsnytta.
handlingsplanens åtgärder och genom deltagande och bidrag till andra myndigheters
framtagande av kunskapsmaterial.
En viktig aktör för klimatarbetet i länet är
Stockholms läns landsting. I det pågående
arbetet med att ta fram en ny regional
utvecklingsplan för Stockholm (RUFS) har
Länsstyrelsen bidragit med material, underlag
och texter med avseende på klimatanpassning.
RUFS är ett mycket viktigt dokument för att nå
ut till länets aktörer.
RB 40 och 41 redovisas direkt till
Energimyndigheten. Uppföljningen av miljökvalitetmålet Begränsad klimatpåverkan
redovisas under länsstyrelseinstruktion 5a.
42. Länsstyrelserna ska redovisa insatser och
användningen av medel från anslag 1:10
Klimatanpassning inom utgiftsområde 20 med
anledning av uppgiften att samordna det
regionala klimatanpassningsarbetet. I detta ska
även ingå en redovisning av hur länsstyrelserna
genomför och följer upp sina regionala
handlingsplaner för klimatanpassning.
Under året har vi också deltagit i SMHI:s
arbete med en ny klimatanalys för länet och i
anslutning till den lanseringen gjort en del
kommunikationsinsatser. Den nya klimatrapporten fick en hel del uppmärksamhet i
media, vilket visar att det är stort intresse för
frågan.
På uppdrag av regeringen har Länsstyrelsen
sedan år 2009 arbetat med att samordna arbetet
med anpassning till ett förändrat klimat på
regional nivå. Den långsiktiga målsättningen är
att Stockholmsregionen ska vara en robust och
klimatanpassad region, där kommuner och
andra aktörer tar ett ansvar för att möta klimatförändringarna och vidta åtgärder.
Målsättningen på kortare sikt är att
•
•
•
Länsstyrelsen var under 2014 delaktig i att
bidra med material till SMHI:s arbete med
Kontrollstation 2015. I år var vi remissinstans,
vilket har genererat diskussioner internt och
bidragit till kunskapshöjning om främst arbetssätt och styrning av klimatanpassningsarbetet
för olika aktörer.
öka kunskapen om klimatförändringarna
hos länets aktörer
bidra till att den anpassning som behövs
och kommer att behövas framöver ska
integreras som en naturlig del i
Länsstyrelsens och andra aktörers olika
verksamhetsområden.
arbeta med klimatanpassning utifrån
prioriteringarna i länets handlingsplan för
klimatanpassning
I samband med vårt arbete med riskoch
sårbarhetsanalys har vi hållit ett seminarium
med koppling till översvämning, ras och skred
där länets aktörer bjöds in för såväl kunskapshöjning som gemensamma diskussioner.
Ett annat fokus har varit att titta på nederbördsförändringars påverkan på samhället, detta har
skett genom ett tredelat projekt om skyfallsrisker. Det beskrivs mer under rubriken ”stöd
till kommunerna”.
Att hantera kommande värmeböljor har varit
en del inom klimatanpassningen som hittills
inte uppmärksammats så mycket. Därför har
Länsstyrelsen bidragit med en utmaning till
den tvärsektoriella kursen Open Lab, med just
den inriktningen. Detta har skett i samarbete
med kontakter inom Landstinget och
Stockholms stad.
Öka kunskapen om klimatförändringarna hos länets aktörer
Under året har främsta fokus för vårt klimatanpassningsarbete varit att påbörja implementeringen av Länsstyrelsens handlingsplan för
klimatanpassning i olika led. Dels har fokus
legat på att sprida kunskapen om den och dels
att genomföra åtgärder som är framtagna i
planen. En stor del av kunskapsspridningen
sker genom projekt som är relaterade till
61
prioriterade inriktningar beskrivs. Den ska ses
som ett stöd och en vägledning för att komma
igång med arbetet och för att kunna prioritera
bland åtgärder. I handlingsplanen föreslås ett
flertal åtgärder där Länsstyrelsen ansvarar för
att ta fram kunskapsunderlag. Flera av dessa
har tagits fram under året, till exempel
rekommendationer för lägsta bebyggelsenivå
och skyfallskartor.
Information och utbildning
Att informera om och höja kunskapen om
klimatförändringarna och dess konsekvenser,
samt förmedla behoven av anpassning, utgör
en betydande del i Länsstyrelsens arbete. Som
en viktig del av verksamheten håller vi föredrag och anordnar seminarier där olika teman
med bäring på klimatförändringars konsekvenser kopplade till Stockholmsregionens
utmaningar betonas.
Mälarens och Saltsjöns framtid är en av
Mälarregionens strategiskt mest angelägna
frågor. Förutom vattnets kvalitet handlar det
om samhällets möjlighet att på ett hållbart sätt
kunna utvecklas kring Mälaren och Saltsjön.
Mälarlän lyft upp frågan till regeringsnivå i
olika omgångar och dialogen fortsätter även på
den egna myndigheten.
I år har vi hållit flera föredrag för olika målgrupper i länet, till exempel för studenter på
Stockholms universitet, för försvarshögskolans
kurs i högre krisberedskap samt en presentation inom kursen Open Lab. Vi har även bidragit med kunskapshöjning via föredrag på
seminarier med inriktning mot klimatsmart
samhällsbyggnad, inom byggbolag med
koppling till dagvattenhantering, på Mälarkonferensen angående bebyggelse i sjö nära
lägen samt för klimatberedningen och handläggare på Sveriges Kommuner och Landsting
(SKL). Därtill har vi arrangerat ett seminarium
om klimatanpassning inom Boverkets
plattformsdagar.
Såväl kommunerna som Länsstyrelsen har
länge haft behov av mer detaljerade kartor och
stöd från myndigheter, för att kunna bedöma
markens lämplighet med avseende på risk för
ras och skred i planeringssammanhang. Denna
fråga blir ännu mer angelägen i ett förändrat
klimat. Därför har Länsstyrelsen, efter inbjudan, deltagit i workshoppar inom arbetet
med regeringsuppdraget ”Samordning och
harmonisering av befintliga underlag som rör
ras, skred och erosion”. Länsstyrelsen har
också ingått i referensgruppen och har haft ett
nära samarbete med Statens geotekniska
institut (SGI) i deras arbete med att ta fram en
vägledning. Vägledningen färdigställdes i
december 2015 tillsammans med ett tittskåp
för geotekniska underlag som går att hitta på
SGIs hemsida.
Utöver de tillfällen då vi har bidragit med
föredrag har vi också deltagit på ett flertal
konferenser och seminarier under året; till
exempel Klimatanpassning Sverige, Boverkets
plattformsdagar, Plan- och bostadsdagarna i
Varberg, SKL:s seminarium om klimatanpassning i nybyggnation, SCB:s seminarium
om grönytor i staden, Naturhistoriska riksmuseet konferens om stadsnära landskap och
ett seminarium arrangerat av Fastighetsägarna.
Länsstyrelsen har under året ingått i referensgrupper för ett flertal olika forskningsprojekt.
Det har rört forskning inom värmerelaterade
frågor, skyfallskarteringar och beslutsprocesser
– olika projekt som drivs av SMHI, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och
myndigheten för samhällsydd och beredskap
(MSB). Länsstyrelsen har även deltagit på ett
Nordiskt forskningsmöte i Norrköping inom
forskningsprogrammet Nordstar samt bidragit
till Sveriges inspel inom klimatanpassning till
Kunskapsunderlag
Länsstyrelsen har under de senaste åren tagit
fram ett omfattande kunskapsunderlag. Syftet
är att förse länets aktörer med målgruppsanpassad information när det gäller den senaste
forskningen och olika typer av planeringsunderlag.
Handlingsplanen för klimatanpassning, ”Ett
robust samhälle”, ger en överblick över
regionens största utmaningar och fyra särskild
62
en gemensam Europeisk forskningsagenda,
inom ett Horizon2020-projekt. Det som vi
bidrar med i dessa kontakter är just användarnas perspektiv där vi ger vår syn på hur man
kan utveckla klimatanpassningsforskning och
samhällsbyggnadsforskning till att bli mer
användbar för olika målgrupper och hur
resultaten kan komma till mer samhällsnytta.
Länsstyrelsen ger också ett löpande stöd till
kommuner som hör av sig med frågor rörande
klimatanpassning i fysisk planering eller andra
ärendegrupper. Klimatanpassningsarbetet omfattar även granskning av ärenden i planprocessen för att säkerställa att klimatförändringar och dess konsekvenser beaktas.
Det gäller främst risker med planering av
bebyggelse nära vatten och i frågor om ras,
skred och erosion.
Tangerande till detta har varit Länsstyrelsens
återkoppling till SMHI i deras arbete med att ta
fram länsvisa klimatrapporter, för att göra
dessa så användarvänliga som möjligt.
Under året har Länsstyrelsen färdigställt och
beslutat om rekommendationer för lägsta
grundläggningsnivå för nybyggnation för
Mälaren och för Östersjön. Rekommendationerna för Mälaren är framtagna tillsammans med övriga Mälarlän och presenterades på Mälarkonferensen i mars 2015.
Båda planeringsunderlagen ska vara ett stöd
för kommunerna vid planläggning av mark och
vatten enligt planoch bygglagen och
miljöbalken.
Samordning och integrering av
klimatanpassning i olika
sektorsområden
Klimatanpassning är en fråga som spänner
över väldigt många olika sakområden. Genom
vårt tvärsektoriella arbete, i såväl interna som i
externa kontakter, har spridningen av kunskap
i olika sektorer underlättats. Under året har vi
samverkat mycket internt och beaktat klimatanpassningsperspektivet i många olika frågor:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Under våren arrangerade Länsstyrelsen ett
seminarium om hur kommunen kan arbeta med
att integrera klimatanpassningsfrågan i olika
förvaltningar. En metod för hur man kan jobba
med klimatanpassningsplaner presenterades.
Detta var en del av arbetet med Länsstyrelsens
åtgärd i den regionala handlingsplanen om att
varje kommun ska ha en klimatanpassningsplan eller på annat sätt integrera perspektivet i
sin verksamhet.
trafikinfrastrukturarbetet
bostadsfrågor
vattenfrågor
grönstrukturfrågor
ekosystemtjänster
kulturmiljöfrågor
miljömålsstrategier
lantbruksfrågor
tillväxtfrågor med inriktning mot
näringslivet
Ett av de större projekten under året, som
också är angivet som en åtgärd i handlingsplanen, är att arbeta med skyfallsrisker.
Länsstyrelsen har sedan hösten 2014 bedrivit
ett projekt om skyfall i tre olika delar. Den
första delen, som färdigställdes under våren,
gick ut på att ta fram en övergripande lågpunktskarta för hela länet, som visar var det
kan föreligga risk för översvämningar vid
extremnederbörd. Den andra delen, som
genomförs tillsammans med fem av länets
kommuner, är en pilotstudie där tre områden
har modellerats mer detaljerat för att se vilken
påverkan olika regnmängder och annan indata
har på området. Resultatet från pilotområdena
har sedan analyserats och sista steget har
Under året har vi haft ett nära samarbete
mellan uppdragen att implementera en regional
handlingsplan för klimatanpassning, att färdigställa en regional strategi för ett rikt djur- och
växtliv samt uppdraget kring grön infrastruktur.
Stöd till kommunerna
En av de främsta uppgifterna för Länsstyrelsen
är att samordna det regionala arbetet genom
samverkan och stöd till kommunerna. Detta
sker till exempel genom kunskaps- och
planeringsunderlag, seminarier och projekt i
samarbete med kommunerna.
63
inletts, vilket syftar till att ta fram en vägledning för hur skyfallsrisker kan hanteras i
kommunernas planprocess.
rapporterna samt haft nära kontakter med
myndigheterna SGI, SGU och MSB inom det
stora samverkansprojektet att harmonisera
kartunderlag. Dessutom har vi gett stöd till
Boverket i deras förstudie inom klimatanpassning, vid ett flertal tillfällen bidragit
med kunskapshöjning hos SKL samt ingått i en
referensgrupp för MSB:s arbete med en
vägledning för skyfallshantering.
För att skapa ytterligare målgruppsanpassat
stöd till kommunerna har Länsstyrelsen under
året tagit initiativ till möte med Sveriges
kommuner och Landsting (SKL) för att inleda
närmare samverkan med organisationen.
Länsstyrelsen föredrog under hösten sin roll
och ansats för SKL:s nyligen uppstartade
klimatberedningsgrupp.
Vi har samverkat med akademin och forskare
på flera sätt. Bland annat var Länsstyrelsen
medsökande av forskningsmedel för ett värmerelaterat projekt där initiativtagare var Umeå
universitet. Länsstyrelsen har också bidragit
med ett föredrag på en kurs om naturkatastrofer och riskanalys vid Stockholms
universitet. Vi har dessutom samverkat med
Stockholms stad och landstinget och
formulerat en utmaning till kursen Open Lab
vid Kungliga tekniska högskolan (KTH), samt
deltagit på en workshop inom det nordiska
forskningsprojektet Nordstar.
Samverkan regionalt och nationellt
En betydande del av Länsstyrelsens arbete
handlar om att samverka med såväl regionala
som nationella aktörer.
Under året har landets
klimatanpassningssamordnare träffats vid sina
sedvanliga möten: ett under våren, då flertalet
nationella myndigheter närvarade, och ett
under hösten då Naturvårdsverket och
Miljödepartementet deltog. Länsstyrelsen gick
vid årsskiftet in i nätverkets ordförandegrupp
och har därigenom bidragit med att arrangera
mötena och varit kontakt utåt gentemot många
myndigheter. Inom nätverket finns även
arbetsgrupper som fördjupar sig i olika frågor.
Vi har deltagit i arbetsgrupperna inom dagvatten, kulturmiljö, kommunikation och fysisk
planering. Länsstyrelserna kring Mälaren
driver tillsammans en arbetsgrupp som
diskuterar gemensamma frågor och utmaningar
för Mälarregionen. I våras arrangerade vi en
gemensam exkursion till brandområdet i
Västmanland.
Vi har även varit såväl deltagare som föredragshållare på Mälarkonferensen, Plan- och
bostadsdagarna i Varberg, seminariet Stadsnära landskap som arrangerades av
Naturhistoriska riksmuseet och Riksantikvarieämbetet samt på Forum för klimat och kulturarv där Riksantikvarieämbetet var arrangör.
Resultat och effekter
Länsstyrelsen har under året tydligare gått över
från en kommunikationsfas till en åtgärdsfas i
genomförandet av den regionala handlingsplanen. Många beslutsunderlag har tagits fram
och en del större projekt har startats. Under
flera av processerna har vi engagerat
kommunerna i arbetet och på så sätt skapat ett
tätare samarbete inom vissa frågor.
Länsstyrelsen roll som samordnande och rådgivande har ytterligare förstärkts i och med att
många av regionens aktörer medverkade i
framtagandet 2014 och därmed står bakom
handlingsplanen. En uppföljning av nämnda
handlingsplan kommer att ske i ett senare
skede när tydligare resultat av påbörjade
åtgärder kan utläsas.
Frekventa kontakter med Landstinget har
hållits inom deras arbete med att ta fram en ny
RUFS. I det pågående arbetet har vi tillfälle att
skapa samsyn inom frågan och vi har möjlighet
att samla stöd för länets aktörer i en gemensam
produkt.
Även på nationell nivå har det bedrivits arbete,
där Länsstyrelsen har engagerats som remissinstans eller via referens- och arbetsgrupper.
Vi har också haft dialog med SMHI i deras
arbete med att ta fram de länsvisa klimat64
Länsstyrelsen har också bedrivit mycket samarbete på nationell nivå, både genom kontakter
och genom deltagande i referensgrupper på
centrala myndigheter, men också genom en
tydligare koppling till forskningen. Vi märker
att användarvänligt forskningsunderlag är
efterfrågat, och vi ser att vi har en uppgift att
kommunicera det vidare från den regionala
nivån för att resultaten ska kunna komma till
nytta på kommunal nivå.
Medelsanvändning anslag 1:10
klimatanpassning
Överlag råder det en stor medvetenhet om
vikten av att påbörja ett klimatanpassningsarbete hos länets aktörer och effekten av
Länsstyrelsens jobb syns mer och mer, bland
annat i de frågor vi får in från kommunerna
och i ärendehandläggningen. Sårbarheten inför
ett förändrat klimat beror både på att klimatet
förändras men också på att samhällsstrukturen
blir mer sårbar då efterfrågan på mark blir allt
större. Länsstyrelsen tycker att viljan att samarbeta och visa engagemang i länet för
frågorna är stora och att det finns fortsatt
behov av Länsstyrelsens roll som naturligt
samlande kraft för frågorna i regionen.
8. Länsstyrelsen ska samordna arbetet på
regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Förordning (2013:815).
Under 2015 har cirka 3,4 miljoner kronor använts, ungefärligt fördelat på följande poster:
•
•
löner och andra personalkostnader
– 3,1 miljoner kronor
Övriga kostnader – 0,3 miljoner kronor
Länsstyrelsens samordning av det regionala
arbetet med anpassningen till ett förändrat
klimat redovisas under återrapportering av
regleringsbrevsuppdrag 42.
65
Kulturmiljö
2015
2014
2013
3,23
4,58
3,69
10,25
7,28
5,72
3,59
3,05
2,50
16 670
14 380
10 947
3,93
3,41
2,67
Antal ärenden,
1 399
1 275
979
1 372
1 222
825
79
56
60
0
0
17
1)
(%)1)
äldre än två år
(tkr)
1)
2
) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl.
Länsstyrelsen har avgjort 146 byggnadsminnesärenden under 2015. Dessutom har vi
diariefört 217 nya ärenden som rör kyrkliga
kulturminnen. Huvuddelen av ärendena rör
tillståndsprövningar.
Under 2015 har enheten haft förstärkning för
att kunna arbeta strategiskt såväl i projektform
som med att utveckla verksamheten, vilket har
gjort att verksamhetskostnaderna har ökat.
De 79 ärenden som är äldre än två år består till
hälften av ärenden som är kopplade till väckta
byggnadsminnesfrågor. En strategi har tagits
fram under året och en uppföljning av den
2013 upprättade avsiktsförklaringen med
Stockholms stad har påbörjats för att kunna
avsluta ett större antal ärenden. Fler inkomna
frågor och samråd registreras idag som
ärenden, vilket inte gjorts tidigare. Detta gör
att vi ser en ökning från tidigare år. Vi har
dock inte arbetat fram rutiner för hur vi ska
hantera samråd som pågår över flera år.
Antal inkomna och beslutade ärenden fortsätter
att öka. Under året har vi diariefört 964 nya
ärenden som rör fornlämningar. Av dessa
består en stor del av ansökningar om tillstånd
för metallsökare som ökat kraftigt. Mälardalsregionen har en aktiv metallsökarförening
vilket kan vara en förklaring Länsstyrelsen har
avgjort 901 fornlämningsärenden under 2015,
att jämföra med 720 beslutade ärenden år
2014. I drygt 157ärenden beslutades om
arkeologiska åtgärder, huvuddelen i form av
arkeologiska förundersökningar, undersökningar och utredningar. Många utredningar har
gjorts med anledning av nya detaljplaner.
och resultat
Länsstyrelsens arbete inom kulturmiljöområdet
utgår från de mål för kulturmiljöarbetet som
beslutades av regeringen 2014. Samtliga uppdrag och aktiviteter som Länsstyrelsen arbetar
med uppfyller samtidigt flera kulturmiljömål.
Länsstyrelsen har också diariefört 133 nya
ärenden som rör byggnadsminnen. Huvuddelen
av ärendena rör tillståndsansökningar.
66
I Länsstyrelsens planering och prioritering
eftersträvas generellt en utformning av arbetsprocesser och aktiviteter som leder till bred
måluppfyllelse och synergieffekter med andra
aktiviteter och mål.
annat ett seminarium med inbjudna forskare
och tjänstemän i Stockholms stad hållits.
Länsstyrelsens enhet för kulturmiljö föreläser
på Stockholms universitet, bland annat om
historiska trädgårdsanläggningar.
Stockholms län präglas av starkt förändringstryck, då såväl utbyggnad av infrastruktur som
nybyggnation av bostäder sker i miljöer med
stora kulturhistoriska värden. Situationen innebär utmaningar; att möjliggöra utveckling och
samtidigt värna länets kulturmiljöer som en
hållbar resurs för framtiden. Ett arbete med att
hitta långsiktiga strategiska lösningar har pågått
under året och resulterat i flera satsningar. I
Länsstyrelsens kulturmiljöarbete prioriteras
arbete för att underlätta och säkerställa
kvaliteten i kulturmiljöprocesserna för stora
samhällsbyggnadsprojet, exempelvis i form av
stöd till länets kommuner och i arbetet med
arkeologiska undersökningar. Utgångspunkter i
arbetet är att Länsstyrelsens kulturmiljöarbete
ska präglas av en demokratisk och inkluderande
kulturarvssyn, samt att arbetet generellt ska
bidra till att tillgängligheten till kulturarvet ökar.
En framgångsfaktor är att kulturmiljöhänsyn
integreras i hela myndighetens arbete och att
förbättra samarbetet såväl inom myndigheten
som med andra länsstyrelser, centrala myndigheter, museer och externa aktörer. En särskild
dialog har inletts med Stockholms läns museum
och Stadsmuseet i Stockholm för att förtydliga
roller och fördela kulturmiljöarbetet utifrån våra
uppdrag. Syftet är att med gemensamma
resurser på bästa sätt stötta kommuner och
allmänhet när det gäller kunskap och
rådgivning.
Arbete för att länets kulturmiljöer
bevaras, används och utvecklas
Kulturmiljölagen (KML) (1988:950) är
Länsstyrelsens viktigaste styrmedel i arbetet
med att verka för att länets kulturmiljöer
bevaras, används och utvecklas. Ett aktivt
arbete pågår för att säkerställa att handläggningen sker på ett rättssäkert sätt och i största
möjliga mån verka för regional och nationell
likriktning. Detta sker genom en utveckling av
det interna juridiska verksamhetsstödet, internt
på Länsstyrelsen. Arbetet omfattar uppföljning
av rättspraxis, uppdaterade rutiner med mera
samt stärkt samordning och kunskapsöverföring mellan enheten för kulturmiljö och
överklagandeenheten. En gemensam satsning
mellan enheterna har varit att bjuda in
åklagarmyndigheten för att få samsyn kring
tolkning och bedömning vad gäller brott mot
KML. Ett förbättringsarbete pågår för att ensa
och effektivisera handläggningsprocesser i
anslutning till KML-ärenden. Vi avsätter
resurser för att aktivt delta i det gemensamma
arbete som bedrivs för att ensa, effektivisera
och kvalitetssäkra ärendehandläggningen och
att utveckla ett modernt digitalt handläggningsstöd. Det sker tillsammans med landets övriga
länsstyrelser och Riksantikvarieämbetet.
Inom ramen för uppdrag 14 i länsstyrelsernas
regleringsbrev har enheten bidragit med ett
samordningsansvar för kulturmiljöfunktionerna
i landet. Redovisningen har dock samordnats
av Länsstyrelsen i Värmland, dit våra synpunkter också lämnats.
Länsstyrelsen vidareutbildar sin personal
kontinuerligt och uppmuntrar till att delta i
forskning och utbildningsinsatser. Under året
har Länsstyrelsen ingått i FoU-projektet
”Visionens makt” lett av Institutionen för
kulturvård vid Göteborgs universitet. Projektet
syftar till att analysera begrepp ur planer för
omvandling av industrimiljöer. Intentionen är
också att föreslå hur utveckling av bebyggelsen
kan genomföras utan att tränga undan befintliga brukare. Inom projektets ram har bland
Arkeologi
För att stödja tillämpningen av 2 kap Kulturmiljölagen (KML) har Länsstyrelsen under året
arbetat med utvecklingssamtal med de större
arkeologiföretag som är verksamma i länet.
Tyngdpunkten i samtalen har handlat om en
67
förbättrad kommunikation och prestation. I
februari anordnade vi också ett seminarium för
företagen om rapportering av de arkeologiska
uppdragen. Syftet var bland annat att utveckla
kvalitén på de rapporter från arkeologiska
utredningar och förundersökningar som företagen levererar till oss, då rapporterna är
viktiga underlag för vår handläggning.
Dessutom har det årliga seminariet ”Arkeologi
i länet” genomförts, med fokus på det gångna
årets viktigaste arkeologiska undersökningar
och aktuella arkeologiska frågeställningar.
av Svenska kyrkans minskande medlemsantal
och ett förnyat gudstjänstbruk. Under året har
två ärenden om avyttring av kyrkobyggnader
(Mariehällskyrkan och Lilla Alby) hanterats.
Vår målsättning är att tillsammans med
Svenska kyrkan på bästa sätt förena bevarandekrav och brukande av det kyrkliga kulturarvet.
För att stödja tillämpningen av 4 kap KML har
Länsstyrelsen under året deltagit i samarbetet
inom de regionala samrådsgrupperna för
Uppsala, Strängnäs och Stockholms stift, vilka
utgör en viktig plattform för dessa diskussioner. Hösten 2015 var Stockholms län värd
för Uppsala stifts samrådsmöte. Vidare har
Länsstyrelsen medverkat vid genomförandet av
Stockholms stifts kulturarvskonferens 2015,
med temat barnperspektiv. Vi medverkar också
i en redaktionsgrupp och bidrar med texter till
en antologi om kyrkogårdar i Stockholms stift.
Dessutom har Länsstyrelsen ingått i en
referensgrupp för den översyn av 4 kapitlet i
kulturmiljölagen som letts av
Riksantikvarieämbetet.
Byggnadsminnen
Länsstyrelsen stödjer framtagandet av vårdprogram för byggnadsminnen. Under året har
vårdprogram för Stora Wäsby färdigställts och
ett arbete med ett vårdprogram för Canadaradhusen på Lidingö har inletts i samverkan med
Lidingö stad. En särskild insats pågår för att
uppmärksamma grönt kulturarv i anslutning till
länets byggnadsminnen. Under året har vårdplaner tagits fram för trädgårdarna Lidingsberg
och Villa Gustafshäll med stöd från
Länsstyrelsen.
Under året har tre remisser rörande kyrkliga
kulturminnen besvarats. De rörde en ny handbok, förslag till ny fördelningsmodell för
kyrkoantikvarisk ersättning samt utredningen
”Gemensamt ansvar” om fastigheter, kyrkor
och utjämningssystem.
Ett särskilt arbete har bedrivits i syfte att avsluta öppna byggnadsminnesärenden, vilket
lett fram till att tio ärenden avslagits och två
nya byggnadsminnen har tillkommit.
Ytterligare tio ärenden är under slutberedning
och en särskild strategi är framtagen för att
hantera resterande ärenden.
Tillsynsarbete kopplat till KML
Länsstyrelsen arbetar med tillsyn enligt KML
för att se till att kulturmiljölagen efterföljs och
samtidigt skapa utrymme för dialog med och
information till fastighetsägare och förvaltare.
Varje år genomförs en oberoende tillsynsinsats
utifrån de behov som har konstaterats i verksamheten. Tillsynens resultat följs upp och
används som grund för generell information till
fastighetsägare om behov finns.
Under året har samtliga cirka 100 befintliga
beslut om anmälningsplikt enligt 3 kap 6 §
KML kvalitetssäkrats i Fastighets Data System
samt gjorts sökbara via GIS.
För att förbättra samarbetet med de antikvariska konsulterna har också en dialog inletts
med Sveriges privatpraktiserande byggnadsantikvarie (SPBA). Länsstyrelsen har även
arbetat särskilt med att utveckla interna rutiner
för arbetet med åtalsanmälningar och
förelägganden.
Under 2015 har Länsstyrelsens oberoende
tillsyn fokuserat på byggnadsminnesförklarade
villor. Åtta byggnadsminnen har besökts inom
ramen för tillsynen. Som ett resultat av brister
som konstaterats vid tillsynen har information
om tillståndsplikt och skyddsföreskrifter
skickats till samtliga byggnadsminnesägare i
Kyrkor
Länsstyrelsen ser en fortsatt trend med önskemål om förändring av kyrkorummen till följd
68
länet. Som en uppföljning av 2014 års tillsyn
av kyrkliga kulturminnen har Länsstyrelsen
under året även begärt in information om
föremålsansvariga i respektive kyrka i länet.
Inom ramen för miljöbalken arbetar
Länsstyrelsen med att värdena i länets enda
statliga kulturreservat (Brottö skärgårdsjordbruk) förvaltas, utvecklas och tillgängliggörs samt bidrar till en hållbar utveckling i
skärgården. Under 2015 har den nya skötselplanen legat till grund för underhåll och vård.
En workshop har genomförts med brett deltagande inom Länsstyrelsen för att hitta
lösningar för att utveckla besöksnäringen på
Brottö. Länsstyrelsen arbetar även för att
uppmärksamma och hantera kulturhistoriska
värden i länets naturreservat i samband med
reservatsbildning, framtagande av skötselplaner med mera. Vi arbetar också för tillgängliggörande av miljöerna (se vidare avsnitt
Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd).
Utöver den oberoende tillsynen bedriver
Länsstyrelsen tillsyn inom ramen för löpande
ärendehantering. Tillsynen sker främst genom
platsbesök under pågående arbeten eller undersökningar och under slutbesiktningar och godkännande av rapporter och upparbetade
kostnader. Tillsynsbesök görs även efter
anmälan om missförhållanden.
Övrigt arbete för att uppnå
de nationella målen
Vid sidan av arbetet med KML bedrivs arbete i
linje med de nationella målen bland annat
genom bidragsfördelning av ”bidrag till
förvaltning av värdefulla kulturmiljöer”. Under
2015 har Länsstyrelsen fördelat drygt 15
miljoner kronor till projekt som antingen syftat
till att informera om eller bevara kulturmiljöer
i länet. Drygt 100 projekt har beviljats bidrag.
Inom vårt uppdrag rörande Kungliga nationalstadsparken fördelar Länsstyrelsen 100
miljoner kronor fram till år 2022 för insatser
som syftar till att utveckla parkens värden.
Under året har bland annat restaureringsplaner
för Hagaparken och Rosendal tagits fram. (Se
vidare redovisning under avsnitt Naturvård,
samt miljö- och hälsoskydd).
Utifrån världsarvskonventionen har
Länsstyrelsen under 2015 samarbetat med
övriga aktörer i förvaltningsråden för
Birka/Hovgården, Skogskyrkogården och
Drottningholm för att värden hos länets tre
världsarv ska bevaras, utvecklas och tillgängliggörs. Under 2015 har bland annat en
utvärderingsmodell, ”Monitoring Programme”,
för uppföljning av världsarven tagits fram i
samarbete med kulturmiljöfunktionen i Västra
Götaland. Modellen har prövats på
Birka/Hovgården, men har gått på remiss till
andra världsarv. Målet har varit att modellen
ska kunna användas av samtliga världsarv.
Dessutom har en policy för arkeologisk
verksamhet på Birka/Hovgården tagits fram för
att förtydliga och underlätta för tillstånd och
ställa krav på kommande forskningsprojekt. I
anslutning till världsarvet Drottningholm pågår
arbete med skydds- och återställningsplan för
Förbifart Stockholm på Lovö. Lovö naturreservat fungerar som buffertzon till världsarvet Drottningholm och Länsstyrelsen deltar i
det även i det råd som förvaltar reservatet.
Genom samrådsprocesser enligt planoch
bygglagen, bland annat för detaljplaner, verkar
Länsstyrelsen för att kulturmiljöaspekter
uppmärksammas och hanteras konstruktivt
inom ramen för den kommunala planeringen.
Arbete för ansvarstagande,
delaktighet och inkludering
Länsstyrelsen arbetar på flera sätt med frågor
som rör inkludering, delaktighet och ansvarstagande för kulturmiljöarbetet exempelvis har
remissen om Farokonventionen, som handlar
om att bredda möjligheten att definiera kulturarvet, beretts inom myndigheten. I arbetet är
bidragen till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer ett mycket viktigt styrmedel. Bidragen
medverkar till att stärka fastighetsägares och
förvaltares engagemang och möjligheter att
förstå och ta ansvar för kulturmiljön. Under
året har bidrag beviljats till bland annat ett
byggnadsvårdsläger, ett bra sätt att kombinera
direkta byggnadsvårdsåtgärder med kunskaps69
spridning. Vidare har sex stycken hembygdsgårdar fått bidrag för att restaurera några av
sina byggnader – projekt som för dem hade
varit mycket kostsamma och där bidraget
sannolikt varit helt och hållet avgörande för
restaureringens genomförande. Bidragsmedlen
är dessutom en förutsättning för delar av
arbetet med tillgänglighet och inkludering som
beskrivs nedan.
och Bögs gård i Sollentuna, som ingår i
projektet ”Tillgängligt landskap”.
Länsstyrelsen har under 2015 etablerat en ny
form för fornvårdsarbetet i länet, som syftar till
att stödja kommunernas arbete. Vi har upphandlat en rådgivning till kommunerna som
stöder dem i praktiska insatser för vård och
tillgängliggörande. Löpande arbete sker för att
åstadkomma skyltning och information om
kulturhistoriskt värdefulla miljöer i länet och
möjliggöra tillgänglighetsanpassningar i
byggnader som skyddas av kulturmiljölagen.
Delaktighet och inkludering
Länsstyrelsen ser utmaningar i att säkerställa
att det statliga kulturmiljöarbetet präglas av en
kulturarvssyn som bidrar till ett inkluderande
samhälle, där möjligheten att använda kulturmiljön som en positiv kraft för att skapa
sammanhållning och förankring för alla utnyttjas på bästa sätt. Länsstyrelsen har därför
varit engagerad i styrgruppen för det
länsstyrelsegemensamma projektet
”Kalejdoskop”. Arbetet har bland annat inneburit att vi varit med och tagit fram en pilot för
ett nytt webbverktyg för ett förenklat arbetssätt
som ger exempel och råd för att nå och
inkludera fler. Sedan tidigare pågår också ett
arbete med att implementera projektets
slutsatser i den ordinarie handläggningen av
kulturmiljöärenden inom myndigheten.
En översyn av möjligheten att göra förbättringar av tillgängligheten för besökare inom
kulturreservatet Brottö påbörjades under året.
Inom ramen för uppdraget rörande Kungliga
nationalstadsparken arbetar Länsstyrelsen med
frågor som rör bland annat tillgänglighet,
kommunikation, delaktighet och kulturmiljöpedagogik. Arbetet med nationalstadsparken
sker i samverkan med ett stort antal offentliga
aktörer, fastighetsägare och ideella intresseorganisationer. Under året har arbete bedrivits
med restaurering av och tillgänglighet till
parkens fornlämningar samt med skyltning av
Bellevueparken. (Se vidare redovisning under
avsnitt Naturvård, miljö- och hälsoskydd)
Information och tillgänglighetsarbete i
anslutning till kulturmiljöer
Länsstyrelsen verkar långsiktigt för
informationsspridning i anslutning till
kulturmiljöer och för att fler skyddade objekt
förses med tillgänglig information samt
funktionshinder anpassas genom bidrag till
angelägna projekt.
Under 2015 har fem handläggare inom enheten
för kulturmiljö genomgått vidareutbildning i
tillgänglighetsfrågor.
Arbete för en helhetssyn på
förvaltningen av landskapet
Arbetet med att åstadkomma hållbarhet och
helhetssyn på förvaltningen av landskapet
involverar såväl en rad sakområden och
verksamheter inom Länsstyrelsen som externa
aktörer. Viktiga styrmedel i arbetet är planoch bygglagen, miljöbalken, vattendirektivet,
miljömålsarbetet, tillväxtuppdraget, klimatoch energiarbete med flera.
Stockholms läns museum har under året gjort
en uppdatering av bidragsprojektet ”Upptäck
länet”. Syftet med projektet är att kvalitetssäkra och tillgängliggöra ett urval av länets
kulturmiljöer, att mer effektivt tillvarata och
samordna befintliga resurser samt att stärka
kontakterna med och mellan
kommuner/markägare och andra intressenter
som på olika sätt kan bidra till projektet Under
2015 har museet invigt två platser, Sandhamn
Länsstyrelsens arbete gentemot länets
kommuner
Länsstyrelsen ser det kommunala arbetet som
en av de viktigaste nycklarna till ett fram70
gångsrikt kulturmiljöarbete. Myndigheten
arbetar därför på flera sätt för att kulturmiljöfrågorna ska få genomslag i det kommunala
arbetet och den kommunala planeringen.
underlag och information om kulturmiljö som
allmänt intresse i planeringen publicerats.
Länsstyrelsen har gjort bedömningen att en av
de viktigaste åtgärderna för att stödja den
kommunala planeringen och kulturmiljöarbetet
är att se till att underlagen för kulturmiljövårdens riksintressen aktualiseras och fördjupas. Ett omfattande arbete har därför inletts
för att skapa en ökad förutsägbarhet och tydlighet i frågor som rör planering och byggande i
länet, och ge bättre förutsättningar för att
kulturmiljövärden tas tillvara i planeringen.
Under de närmaste fem åren kommer de flesta
av länets riksintressen för kulturmiljövården att
ses över. Målet är att nya kunskapsunderlag
ska finnas framtagna för samtliga områden i
länet och att de utpekade riksintressena ska
vara aktualiserade med förnyade beslut från
Riksantikvarieämbetet där så krävs. Under
2015 har 29 av länets 132 riksintresseområden
för kulturmiljövården inventerats och
beskrivits. Se tabell 5,1
Arbete i enlighet med planoch bygglagen
Länsstyrelsen bevakar kulturmiljöintressena i
ett stort antal planer och program och deltar
löpande i samrådsmöten med kommunerna i
länet inom ramen för processerna kring
översikts- och detaljplanering. I anslutning till
dessa processer hanteras även frågor om länets
riksintressen för kulturmiljövården. Under året
har drygt 350 planer med kulturmiljöinnehåll
hanterats vid myndigheten som internremisser.
Just nu pågår arbetet med att ta fram en ny
regional utvecklingsplan för länet (RUFS).
Länsstyrelsen arbetar aktivt för att kulturmiljöfrågorna ska uppmärksammas mer i den
kommande planen.
Kulturmiljöaspekter hanteras även i anslutning
till överklagade bygglov och planer.
Under året har Länsstyrelsen även sammanställt en rapport med en landskapshistorisk
analys av Stockholms län. Rapporten baseras
på ett analysarbete som pågått under en längre
tid vid myndigheten. I denna redovisas och
förklaras regionens kulturhistoriska utveckling
och karaktär. Analysen är avsedd att fungera
som kunskapsunderlag i planering och
utveckling i regionen och finns tillgänglig på
vår webbplats.
Kunskapsunderlag
Behovet av bättre kunskapsunderlag har under
senare år uppmärksammats såväl på
länsstyrelsenivå som av Riksantikvarieämbetet
och Kulturdepartementet. Länsstyrelsen har
därför under 2015 lanserat en satsning med
bidragsmedel till färdigställande av kommuntäckande kulturmiljöprogram. För att stödja det
kommunala arbetet har Länsstyrelsen genomfört två seminarier för kommunala tjänstemän
kring kunskapsunderlag och kulturmiljöprogram, varav ett i samverkan med länets
museer. Genom det nya arbetssättet underlättas
kommunikationen med kommunerna och ett
strategiskt fokus kan behållas över tid.
Information, kunskapsuppbyggnad
och tillsynsvägledning
Länsstyrelsen har under 2015 utvecklat sitt
arbete med att stödja kommunernas kulturmiljöarbete genom information, kunskapsuppbyggnad och tillsynsvägledning i samarbete med andra enheter på Länsstyrelsen och
med länets museer. Arbetet omfattar bland
annat särskilda kulturmiljömöten med
kommuner där Länsstyrelsen sett behov av
utökad dialog eller riktad information, en
seminarieserie kring frågor i anslutning till
planoch bygglagen samt träffar för länets
kommunantikvarier. Seminarier genomförs
Länsstyrelsen arbetar även för att underlagen
för kommunernas planering avseende de
statliga intressena ska vara så tydliga som
möjligt, och för att kommunerna lätt ska kunna
få tillgång till sådana underlag som det ankommer Länsstyrelsen att tillhandahålla. I
Länsstyrelsens ”Sammanställning av statliga
och mellankommunala intressen av betydelse
för kommunernas planering” har tillgängliga
71
minst två gånger per år och riktar sig dels mot
kommunala planerare, dels mot kommunala
tjänstemän med ansvar för kulturmiljöfrågor.
Länsstyrelsen har informerat om kulturmiljövården i planoch bygglagen för föreningen
Storstockholms kultur- och fritidschefer, inom
ramen för ett seminarium på Sigtuna museum.
Tillsynsvägledning sker även genom ordinarie
samråd med kommunerna inom ramen för
planarbetet.
grönt och biologiskt kulturarv har bland annat
gett kulturmiljöaspekterna en framträdande
plats i arbetet med strategin för miljömålet Ett
rikt växt- och djurliv, som fastställdes under
2015 (se avsnitt ”Naturvård, miljö och
hälsoskydd” ).
Inom ramen för Länsstyrelsens uppdrag
avseende klimatoch energifrågor bedrivs för
närvarande ett arbete med riskanalyser för
kulturarvet, som ett av fyra fokusområden i en
kartläggning av översvämningsrisker.
Övrigt
Länsstyrelsen verkar för att administrationen
av LONA-bidrag (lokala naturvårdssatsningar)
till kommunerna även ska bidra till att uppfylla
flera av kulturmiljömålen, exempelvis genom
projekt för bevarande av traditionellt hävdade
fodermarker och kulturlandskap. (se vidare
under avsnitt ”Naturvård, miljö och
hälsoskydd”.
Vi fortsätter också arbetet med att inventera
och klassificera kulturmiljöer i anslutning till
vatten, som ett led i arbetet med vattendirektivet. Under året har ett urval industrimiljöer som tidigare pekats ut genom damminventeringar inventerats och karaktäriserats.
Vidare ingår kulturmiljöfunktionen i en intern
samordningsgrupp avseende frågor i anslutning
till dammar.
Länsstyrelsen arbetar för att hänsyn ska tas till
kulturmiljöaspekter vid bedömningar av
dispenser, tillstånd, samråd med mera enligt
miljöbalken. Det sker genom att medarbetare
med kulturmiljökompetens deltar i internsamråd vid avgörande av ärenden rörande
strandskydd, vattenverksamhet, miljöprövningar, behovsbedömningar med mera.
Länsstyrelsen arbetar också för att kulturmiljön
används som en resurs i frågor som rör
landsbygds- och skärgårdsutveckling samt
besöksnäring. Under 2015 har kulturmiljöinriktat arbete inom ramen för Landsbygdsprogram för perioden 2007–2013 slutförts i
form av miljöinvesteringar, projektstöd,
projektstöd för att anordna komptensutveckling
samt projekt inom så kallade LEADERprojekt. Länsstyrelsen kommer att arbeta för
att kulturmiljöfrågorna fortsätter att ha en plats
inom ramen för det nya landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen har även sedan
länge drivit egna projekt med syftet att anordna
kompetensutveckling för länets lantbrukare
och i viss mån även andra fastighetsägare på
landsbygden, exempelvis genom rådgivning
kring skötsel av alléer och slåtterängar. Under
2015 färdigställs och publiceras en ”terroiratlas” för länet, med en sammanställning över
natur- och kulturgeografiska förutsättningar för
regionens livsmedelsproduktion. Den ger en
historisk redogörelse av karaktäristiska
brukningsmetoder, husdjur och grödor och
vilka produkter som framställts i regionen i
syfte att behålla eller skapa både traditioner
och arbeten på länets landsbygd.
Länsstyrelsen bevakar också särskilt kulturmiljövärden i samrådsprocesserna kring större
infrastrukturprojekt, såsom Förbifart
Stockholm, Ostlänken, tvärförbindelse
Södertörn, utbyggnad av tunnelbana och
ombyggnaden av Slussen. Inom ramen för
arbetet har Länsstyrelsen bedrivit ett särskilt
utvecklingsarbete med syfte att få ställning
som tillsynsmyndighet avseende miljöfarlig
verksamhets påverkan på kulturmiljön i
samband med stora infrastrukturprojekt,
genom att villkor fastställs i miljödom.
Länsstyrelsen fortsätter att bedriva detta arbete
i linje med tidigare framarbetade processer.
Vi arbetar också för att kulturmiljöaspekter ska
integreras i miljömålsarbetet. Det gör vi genom
att delta i framtagande av strategier för målen,
i den årliga uppdateringen av indikatorer, i
åtgärdsarbeten med mera. Vårt arbete med
72
Länsstyrelsen deltar även på andra sätt i arbetet
med utveckling av attraktivitet och besöksnäring i länet. Ett led i arbetet är Länsstyrelsens
engagemang i regionens skärgårdsarbete som
leds av Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
genom Skärgårdsrådet. Syftet är att värna
natur- och kulturvärden samtidigt som skärgården kan utvecklas för bofasta, företag och
besökare. Stockholms skärgård är även en av
fem destinationer i en nationell satsning på
hållbar destinationsutveckling. Målet är att
skapa ökad attraktionskraft på destinationer
som bedöms ha särskild potential att locka fler
utländska besökare till Sverige. Länsstyrelsen
är en av parterna i arbetet. (se avsnitt Lantbruk
och Regional Tillväxt).
Ett något större antal fornlämningar har
registerats och ett byggnadsminne tillkommit.
Under året har registret över byggnadsminnen
kvalitetsäkrats och ett fåtal felregisteringar
uppmärksammats. Ett byggnadsminne brann
för många år sedan, men antalet byggnadsminnen justerades inte i registret. Tyvärr har
även ytterligare felregistering skett genom att
ett byggnadsminne utökats med en byggnad
och en överföring av statligt byggnadsminne
registerats som två nya byggnadsminnen under
tidigare år. Dessa byggnader har tillkommit
men påverkar dock inte antalet byggnadsminnen. 77 procent av kommunerna som
rapporterat in statistik till Miljömålsportalen
har uppdaterade kulturmiljöprogram. Övriga
kommuner har äldre program.
Tabell 5.1
Tabell 5.2
LÄNSFAKTA KULTURMILJÖ
201512-31
201412-31
201312-31
Antal registrerade
fornlämningar (exkl. marina)
17 645
17 585
17 499
Antal byggnadsminnen
enligt 3 kap. kulturmiljölagen
189
191
190
Antal kyrkobyggnader
enligt 4 kap. kulturmiljölagen
186
186
186
Riksintresseområden för
kulturmiljövården, antal
132
132
132
16 %
16 %
16 %
1
1
1
Kulturreservat, yta (ha)
60
60
60
Andel av länets kommuner
som har kulturmiljöprogram
(%)
77
100
100
Riksintresseområden för
kulturmiljövården, yta (ha)
Kulturreservat, antal
UTBETALADE BIDRAG
FÖR KULTURMILJÖ,
SUMMA (TKR)
2015
2014
2013
0
0
0
14 659
15 669
13 902
Bidrag, vilka länsstyrelsen
fattar beslut om och betalar
ut
Bidrag, vilka länsstyrelsen
har fattat beslut om, men där
Riksantikvarieämbetet har
gjort utbetalningen
Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso,
Riksantikvarieämbetets handläggarsystem KÄLLA
Bidrag som utbetalats av Riksantikvarieämbetet ligger i stort sett lika men en skillnad
från föregående år, som inte framgår i tabellen,
är ”särskilda satsningar” där vi fått mindre
medel än tidigare år då en större ansökan drogs
tillbaka i sent skede.
Källa:
Fornlämningar – Fornnminnesinformationssystemet (FMIS)
www.fmis.raa.se
Byggnadsminnen – Länsstyrelsens förteckning över länets
byggnadsminnen
Kyrkobyggnader – Länsstyrelsens förteckning över länets
kyrkobyggnader
Riksintresseområden – Länsstyrelsens GIS-skikt, Riksintressen
kulturmiljövård
Kulturreservat – Länsstyrelsens GIS-skikt, Kulturreservat
Andel kommuner med kulturmiljöprogram – Miljömålsportalen,
indikator ”Planering kulturmiljö”:
73
Skydd mot olyckor,
krisberedskap och civilt
försvar
2015
2014
2013
10,31
10,59
7,36
9,62
8,78
7,97
Andel av totala årsarbetskrafter (%)1)
5,31
4,99
4,08
29 444
28 477
28 126
6,95
6,75
6,85
Antal ärenden,
330
313
299
286
318
268
12
21
19
0
0
0
äldre än två år
1)
2)
och resultat
Länsstyrelsen arbetar utifrån att Stockholms
län ska erbjuda en trygg och säker miljö för
alla som bor, vistas och verkar i regionen. Vi
har definierat två mål för arbetet:
Huvuddelen av arbetet sker genom långsiktiga
projekt, utvecklingsarbeten samt regeringsuppdrag. Verksamheten finansierades under
2015 till mer än en tredjedel av externa medel,
främst för utvecklingsprojekt inom området
krisberedskap. Antalet utvecklingsprojekt och
kostnaden för dessa varierar mellan åren.
•
•
stärka och utveckla länets samlade
krishanteringsförmåga
motverka risker och framtida olyckor i
länet
Länets och myndighetens samlade arbete inom
sakområdet utförs på bred front och utgår från
ansvarsprincipen. Varje aktör, såväl myndigheter som privata aktörer, har ett ansvar att
utveckla sin egen förmåga att motverka
olyckor, att hantera kriser och allvarliga
händelser.
Vi har genomfört planerade insatser, till stor
del i samverkan med andra organisationer
inom krisberedskapssystemet. Nedan redovisas
aktiviteter som ingår i Länsstyrelsens
prioriterade områden, enligt verksamhetsplan.
74
regional samverkan. Parterna ansvarar tillsammans för att driva, utveckla och löpande följa
upp arbetet utifrån regionala rådets intentioner.
Stärka och utveckla länets samlade
Länsstyrelsens bedömning av länets
Länsstyrelsens bedömer i den regionala riskoch sårbarhetsanalysen för 2015 (Rapport
2015:32) att den generella förmågan att hantera
allvarliga händelser och kriser i länet är god
även om det finns vissa förbättringsområden.
Kriser såsom stora elavbrott, allvarliga
störningar i elektroniska kommunikationer och
social oro kommer att påverka samhällets
funktionalitet och konsekvenserna kommer att
vara kännbara för länets invånare.
Utveckling av modell för regional riskoch
sårbarhetsanalys
Länsstyrelsen har för perioden 2015–2018
beviljats 2:4-medel för ett övergripande
utvecklingsprojekt för krisberedskapen inom
länet. Risk- och sårbarhetsanalysen utgör i en
viktig del för det inriktande arbetet i projektet.
Under perioden 2015–2018 kommer
Länsstyrelsen att utveckla och implementera
en ny processmodell för arbetet med riskoch
sårbarhetsanalyser. Arbetet kommer att bedrivas i en intern process som ska utmynna i en
riskoch sårbarhetsanalys för vår egen
myndighet, samt i en extern process där vi
tittar på de risker som finns inom det geografiska området. Arbetet med den externa
processen bedrivs genom Samverkan
Stockholmsregionen, vilket blir en ytterligare
utveckling av den samverkan som redan idag
bedrivs. Det pågår ett utvecklingsarbete som
inkluderar samtliga riskområden och där målet
är att öka graden av förankring i och användbarhet för berörda sakområden.
Samverkan Stockholmsregionen – en
trygg, säker och störningsfri region
Det partsgemensamma arbetet Samverkan
Stockholmsregionen har övergått från projektform till en fast organisation, finansierad av 40
aktörer i länet. En samordningschef är anställd
och har sin placering på Länsstyrelsen.
Samverkan Stockholmsregionen är en satsning
på säkerhet, trygghet och framkomlighet som
ska stärka samhällets förmåga att upprätthålla
viktiga samhällsfunktioner i både vardag och
kris. Cirka 200 personer från de organisationer
som ingår i Samverkan Stockholmsregionen
har utbildats. Kommunikatörsnätverk inom
ramen för samverkan har satts samman. Under
våren beslutades om en gemensam samverkansetablering med operatörer från brandförsvaren, polisen, SOS-alarm samt från trafikoperatörer som ska testas som en pilot under en
två-års period.
Under 2015 har Länsstyrelsen fokuserat på
själva utvecklandet av processen och metoden
för arbetet med riskoch sårbarhetsanalyser.
Länsstyrelsen har valt att som metod för
arbetet med riskoch sårbarhetsanalyser
använda sig av den så kallade fyrfältsmetoden,
en metod som på ett enkelt och systematiskt
sätt ska leda fram till en form av beslutsunderlag för regionen.
Vid tre tillfällen har inriktade nivån för
Samverkan Stockholmsregionen aktiverats,
vid; attentatet i Köpenhamn, flyktingströmmar
samt vid höjningen av hotnivån mot Sverige.
Vid åtta tillfällen har Samverkan Stockholmsregionen aktiverats på samverkande nivå. Vid
två tillfällen har presumtiva samverkanskoordinatorer utsetts med syfte att snabbt
kunna starta en gemensam koordinering.
Under året har ett flertal workshoppar genomförts, kopplade till följande riskområden:
•
•
•
skyfall, ras och skred
sociala risker
informationssäkerhet (RB70)
Projekt om sociala risker
Länsstyrelserna i M-län (Skåne), AB-län
(Stockholm), och O-län (Västra Götaland) har
drivit MABO-projektet, ett gemensamt projekt
som syftar till att hitta former för att på
Regionala rådet har det övergripande ansvaret
för att samverkan sker utifrån intentionerna i
den gemensamma avsiktsförklaringen om
75
regional nivå kunna identifiera och analysera
sociala risker. Projektet bedrivs under två år,
2014–2015, och har tagit sin ansats utifrån den
så kallade Västra Götalandsmodellen. Under
2015 har projektet tagit fram vägledningen
”Krisberedskap – för social hållbarhet” som
trycks i december och kommer ut i januari
2016. Det är en processmodell för hur aktörer
på regional och lokal nivå kan utföra riskoch
sårbarhetsanalyser kopplat till sociala risker.
Vägledningen är väl förankrad med forskare på
området, för att kvalitetssäkra de analysverktyg
och teoretiska ramverk som tagits fram.
Resultatet har också presenterats på stormöte
för Övergripande samverkan i Mellansverige
(ÖSAM) och för försvarsdirektörer i
Samverkansområdet Geografiskt områdesansvar (SOGO), för att få en Länsstyrelsegemensam spridning av vägledningen.
på goda samverkansformer. Ett nedladdningsbart bildspel har tagits fram och publicerats på
Länsstyrelserna i de tre storstadslänens webbplatser. Syftet är att dela med sig av metoden
för riskoch sårbarhetsanalyser och vägledningen ”Krisberedskap – för social hållbarhet” till såväl länsstyrelser som kommuner.
Rakel
Vi har deltagit i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB:s) sambandstester
med Rakel (radiokommunikation för effektiv
ledning). Kommunerna har förbättrat sin förmåga att samverka i Rakel. Sydkommunerna i
länet genomför nu lägesavstämningar inför den
regionala samverkanskonferensen på torsdagar
i Rakel. Även norrkommunerna i länet har
initierat ett samarbete på gång för att öka sin
kompetens i användning av Rakel.
Länsstyrelsen har bidragit aktivt med stöd i
form av kunskap och kompetens till
kommunerna.
För att stärka Stockholms läns förmåga att
identifiera, förebygga och hantera sociala
risker, och därigenom bidra till en starkare och
mer omfattande krisberedskap, har
Länsstyrelsen i Stockholm sedan 2012 bedrivit
ett projekt kring sociala risker. Projektet som
avslutades i december 2015 har erbjudit länets
aktörer en plattform för arbetet med sociala
risker, med syfte att verka kunskapshöjande,
samverkande och metodutvecklande i frågorna.
Tjänsteman i beredskap
Funktionen tjänsteman i beredskap (TiB) har
fungerat enligt plan. Under året har två nya
medarbetare introducerats som TiB på
Länsstyrelsen.
Alla tjänstemän i beredskap (TiB) har en
personlig Rakelenhet dit meddelanden styrs
från SOS-alarm i samband med beredskapen.
Veckans TiB genomför varje torsdag en
samverkanskonferens i Samverkan
Stockholmsregionen och svarar för lägesbilden
som publiceras i MSB:s webbaserade
informationssystem (WIS).
De fyra pilotkommunerna för sociala risker –
Stockholm Stad, Sollentuna kommun, Nacka
kommun och Botkyrka kommun – har under
2015 utvecklat en lokal metod för riskoch
sårbarhetsanalys för sociala risker. Arbetet är
sammanlänkat med storstadslänens projekt och
dess vägledning och förväntas skapa en
starkare förankring mellan lokal och regional
nivå i frågor relaterade till sociala risker.
Under våren 2015 genomfördes workshoppar i
Sollentuna, Nacka och Botkyrka kommuner
där kommunrepresentanter, räddningstjänst
och polis samlades för att genomföra en riskoch sårbarhetsanalys utifrån den nya metoden.
En heldagskonferens i juni, arrangerad av
Länsstyrelsen, innehöll presentation av
erfarenheterna från workshopparna, presentationer från forskare på området och exempel
Erfarenheter från inträffade händelser
Erfarenheter från ett antal händelser bidrog
under året till att stärka och utveckla länets
förmåga att samverkan och hantera en kris.
TiB har bland annat samordnat för krishanteringen i aktiverat läge i samband med
attentat i Köpenhamn, fågelinfluensa i
Stockholm, oro av social karaktär i Tensta,
attack mot turisthotell i Tunisien, migrationsströmmar, terrorattack i Paris och förhöjt
hotläge till nivå 4. Vi har genomfört sam76
verkanskonferenser med kort varsel vid alla
tider på dygnet. Vi har också hanterat flera
händelser under samma tid, till exempel
organisationen för migrationsströmmarna och
samtidigt en stabsorganisation för förhöjt
hotläge nivå 4.
planerats i Räddningscentralen under Johannes
brandstation. Vi har också planerat för säkerhet
i Länsstyrelsens nya lokaler.
Kunskapshöjande insatser
Under sista veckan i september och början av
oktober genomfördes den regionala samverkanskursen (RSK) med 33 deltagare från
olika myndigheter och privata aktörer. Liksom
2014 hade årets kurs ett brett krisberedskapsperspektiv där vi under spelövningar lyfte in
olika typer av scenarier i syfte att stimulera till
kunskapsöverföring och samverkan. En viktig
del i utbildningen är att i alla scenarier arbeta
med utgångspunkt att samverka med vårt
gemensamma verktyg, Samverkan
Stockholmsregionen. Utvärderingen av kursen
visar att deltagarna ansåg att målsättningen för
kursen var uppfylld i hög grad och att genomförandet var bra.
Migration
Länsstyrelsen har från september arbetat med
samordningen av olika aktörers aktiviteter i
situationen med ökade migrationsströmmar. Vi
har haft regelbundna arbetsmöten, samverkanskonferenser, i syfte att skapa lägesbilder och
har samordnat och gett stöd till frivilliginsatser. Från vecka 45 har en regional
koordinator varit utsedd av landshövdingen.
Länsstyrelsen har sedan slutet av oktober
regelbundet rapporterat läget avseende
flyktingsituationen i Stockholms län till MSB.
Syftet har varit att bidra till en nationell lägesbild samt att identifiera behov av regionala
åtgärder. Som underlag till rapporteringen har
kommunerna, landstinget och räddningstjänsterna löpande rapporterat in läget från
respektive ansvarsområde. Den aktuella
regionala lägesbilden har sedan gjorts tillgänglig för länets aktörer via WIS samt spridits
internt inom den egna myndigheten.
Länsstyrelsen har under året slutit avtal med
frivilliga försvarsorganisationer (FFO) samt
avtal med enskilda medlemmar i dessa
organisationer. Vi har haft dialog och möten
med merparten av organisationerna i syfte att
utveckla samverkan. Vi har också hållit
föreläsningar för frivilligorganisationer i
utbildningssyfte. Dessa aktiviteter svarar upp
mot § 52 i länsstyrelseinstruktionen om
minskad sårbarhet i samhället.
Höjd hotnivå
Efter terrordåden i Paris och den höjda hotnivån har tjänsteman i beredskap genomfört ett
stort antal samverkanskonferenser med
regionala aktörer. En organisation har bildats
för att svara upp mot behovet av samverkan
och informationsdelning. Detta arbete sker
utifrån den inriktning som Samverkan
Stockholmsregionen har utarbetat. De resurser
som avdelats för denna händelse och
migrationsarbetet innebär att handläggning av
vissa ärenden och åtgärder skjuts på framtiden.
Samtidigt innebär detta att förmågan att utföra
arbete i stabsliknande miljö utvecklas.
Under året har Länsstyrelsen påbörjat arbetet
kring en första version av oljeskyddsplan för
Mälaren. Arbetet sker tillsammans med övriga
Mälarlän samt i samråd med länen inom
konstellationen för den övergripande samverkan i Mellansverige (ÖSAM). Vi har också
samordnat och skrivit ÖSAM:s remissvar
avseende handlingsplanen för Sveriges strategi
för oljeskadeskydd, som Myndigheten för
samhällskydd och beredskap (MSB) tagit fram.
Vidare har arbetet med den digitala miljöatlasen pågått under året i samverkan med
övriga ÖSAM län och kommer fortsätta under
2016. Aktiviteterna bidrar till att uppfylla
kraven i lagen om skydd mot olyckor och
bidrar till ett mindre gap i de konstaterade
bristerna gällande länsstyrelsernas krisbered-
Flytt till nya lokaler
Länsstyrelsens flytt till nya lokaler har inneburit planering av ny ledningsplats för krisledning. Samtidigt har en skyddad ledningsplats för användning vid höjd beredskap
77
skapsarbete som redovisas i Riksrevisionens
granskningsrapport RIR 2015:18.
Civil-militär samverkan/civilt försvar
Länsstyrelsen deltog under hösten i den
veckolånga ledningsträningsövningen med
Försvarsmaktens regionala stab (RS M) och i
det planeringsarbete som föregick övningen. Vi
deltog även i den fältövning som föregick
ledningsträningsövningen. Under våren deltog
Länsstyrelsen också i Försvarsmaktens insatsledningsfältövning vilket gav en fördjupad bild
av den operativa insatsverksamheten.
Övningarna är en viktig del i den kontinuerliga
civil-militära samverkan som Länsstyrelsen
bedriver och är ett tillfälle för fördjupning i
frågor som rör höjd beredskap samt
Länsstyrelsens roll som högsta civila totalförsvarsmyndighet på regional nivå. Sedan 2012
deltar Försvarsmakten kontinuerligt i regionens
förmågebyggande aktiviteter. Det arbetet har
under 2015 fördjupats ytterligare i form av
projekt för civilt försvar. I optimeringssyfte
samordnas det även med andra länsstyrelser
inom vår militärregion. Under året har
Länsstyrelsen fortsatt att aktivt delta i arbetet
gällande civilt försvar som förs på nationell nivå
genom MSB och SOGO (samverkansområde
geografiskt områdesansvar).
Övningsverksamhet
Under året har vi genomfört en krishanteringsövning, enligt vårt program med kontinuerliga
krisberedskapsövningar. Syftet var att öka
förmågan hos Länsstyrelsens krisberedskapsorganisation. Scenariot i övningen var en kärnteknisk händelse som påverkar vårt län.
Ytterligare utbildning och övning är
inplanerade för 2016.
För att upprätthålla Länsstyrelsens förmåga att
genomföra krypterad information har fyra
signalskyddsövningar och en regional signalskyddsträff genomförts under 2015 med deltagande från flera myndigheter. Systemet Kurir
för skyddsvärd informationsdelning på webb
har börjat användas.
Länsstyrelsen deltog som lokal övningsledare
för alla länsstyrelserepresentanter i Jordbruksverkets övning FOLK 2015. Övningen hade
som syfte att förbättra samverkan mellan
berörda aktörer och utveckla förmågan att
hantera en händelse med avsiktlig
kontaminering i foder- och livsmedelskedjan.
Utvärderingen konstaterar bland annat att
kanalerna mellan myndigheter, privata
organisationer, bransch- och
arbetsgivarorganisationer behöver utvecklas
för att information ska kunna spridas på ett
önskvärt sätt i samband med kriser.
Jordbruksverket kommer att påbörja detta
arbete inom ramen för den nationella
beredskapsplanen för livsmedelskedjan som
ska tas fram.
Länsstyrelsen har det senaste året fått ökade
påtryckningar från andra myndigheter gällande
civilt försvar och vi ser därför ett stort behov
av att förstärka detta arbete. Exempel är förfrågningar gällande samhällsviktiga verksamheters betydelse för totalförsvaret samt stora
infrastrukturprojekts påverkan på rikets
försvarsförmåga. Länsstyrelsen ska 2016
fokusera på att planera för civilt försvar.
Motverka risker och framtida
olyckor i länet
Under 2015 har vi även deltagit i flera andra
övningar och workshoppar, till exempel
övningen ARN15 med Swedavia som övningsansvarig, workshoppen Explosivhändelse med
Trafikverket och workshoppen Psykosocialt
stöd med Landstinget. Vi har dessutom deltagit
i en larmövning, arrangerad av Länsstyrelsen i
Uppsala, då man provade en ny larmstruktur
som nu är i skarp drift och förvaltas av SOS
Alarm.
Tillsyn av Sevesoverksamhet
Länsstyrelsen har genomfört Sevesotillsyn vid
19 av 33 Sevesoanläggningar i enlighet med
upprättad tillsynsplan för 2015. Handläggare
från kommunernas miljöförvaltningar och
räddningstjänster deltog vid de flesta tillsynsbesöken och under första halvan av 2015
deltog även Arbetsmiljöverket. Vid tillsynen
kontrollerades verksamhetsutövarnas arbete
78
med att förebygga allvarliga kemikalieolyckor.
Under året har Länsstyrelsen framförallt lagt
fokus på verksamheternas arbete med att identifiera och förebygga dominoeffekter. Där det
upptäcktes brister skrevs föreläggande om
åtgärder.
kommunens beslut att anta en detaljplan om
beslutet kan antas innebära att bebyggelse blir
olämplig med hänsyn till bland annat
människors hälsa och säkerhet samt risken för
olyckor. I planering av ny trafikinfrastruktur
ska också hänsyn tas till risken för olyckor i
enlighet med kraven i miljöbalken samt enligt
lagstiftning för planering av väg respektive
spårtrafik.
Farlig verksamhet samt räddningstjänst
och riskfrågor
Under året har vi fattat beslut om att en verksamhet avklassas som farlig verksamhet enligt
lag om skydd mot olyckor kap. 2 § 4. Detta
gjordes på verksamhetens begäran i samråd
med Räddningstjänst och miljöförvaltning.
Inga öppna ärenden finns men två som bedöms
behöva omprövas under 2016.
Under 2015 har ungefär 250 detaljoch
översiktplaner granskats utifrån perspektivet
”risk för människors hälsa och säkerhet”.
Nedan ges exempel på planer som ligger i
riskutsatta lägen och där ingående diskussioner
med kommunerna krävts:
•
•
•
•
•
Länsstyrelsen har under året haft tre samordningsmöten kring risker i fysisk planering
med länets räddningstjänster med olika teman,
så som bebyggelse nära farliga verksamheter
eller stationsnära områden. Resultatet har blivit
bättre förutsättningar för samsyn och
kommunikation gällande riskfrågor. Utöver
detta har vi deltagit i ett samordningsmöte med
storstadslänen gällande risker i fysisk
planering. Båda dessa forum är återkommande
och kommer att fortsätta under 2016.
Ritsalen, Sollentuna
Kvarteret Middagen, Sollentuna
Postgården, Stockholms stad
Tygeln 2, Stockholms stad
Tappströmsbron, Ekerö kommun
Under 2015 har 12 ärenden med vägplaner
granskats utifrån ett riskperspektiv. Ett
exempel där riskfrågan har varit särskilt aktuell
är planeringen av väg 261 (Ekerövägen).
Utbyggnaden av Stockholms tunnelbana är den
största satsningen på tunnelbanan i modern tid.
Det kommer att byggas 19 kilometer nya spår
och nio nya stationer fördelade på fyra
sträckningar:
Under året har en ökad intern samverkan skett
med miljöavdelningen för att få en ensad syn
på räddningstjänstens insatsförmåga, dels
utifrån krav från lagen om skydd mot olyckor
(LSO), dels utifrån Sevesolagstiftningen.
Ratificering av Seveso III-direktivet i svensk
lagstiftning har gjort att vi har intensifierat
arbetet med Sevesotillsyn och granskning och
kommer att göra det ytterligare under 2016.
•
•
•
•
från Kungsträdgården till Nacka
från Sofia till Gullmarsplan/Söderort
från Odenplan till Arenastaden via
Hagastaden
från Akalla till Barkarby station
Utöver det tillkommer även nya fordonsdepåer.
Riskhänsyn i fysisk planering
I takt med att Stockholms län snabbt förtätas
tas allt mer mark som ligger i riskutsatta områden i anspråk. Exempel på detta är mark i
närheten av farlig verksamhet eller intill trafikleder med transport av farligt gods. Plan- och
bygglagen (PBL) anger att Länsstyrelsen ska
verka för att bebyggelse inte blir olämplig med
hänsyn till bland annat människors hälsa och
säkerhet samt risken för olyckor. Enligt PBL
11 kap. 11 § ska Länsstyrelsen upphäva
Länsstyrelsen ska godkänna miljökonsekvensbeskrivningen för järnvägsplanen för respektive sträckning och ska även tillstyrka att
planen fastställs. Vi ska även delta i samrådet
kring järnvägens lokalisering, utformning och
miljöpåverkan under hela planläggningsprocessen.
Bland annat ska vi bevaka att de nya tunnelbanesträckningarna utformas med hänsyn till
79
riskaspekterna under driftsskedet; till exempel
brand i tunnelbanan, möjligheter till utrymning
och räddningsinsatser, suicidrisker samt
olyckor med farligt gods på intilliggande
vägar, järnvägar och tunnlar. Några av de nya
stationerna kommer ligga mycket djupt – den
djupaste, Sofia station, kommer att ligga
cirka 100 meter under mark. Den nuvarande
djupaste stationen, Kungsträdgården, ligger
cirka 40 meter under mark.
med riskhanteringsplanerna är att identifiera
viktiga slutsatser utifrån hot- och riskkartorna
och eventuella behov av åtgärder. Målet är att
minska ogynnsamma följder vid översvämningar i länet. Planens fyra fokusområden är
människors hälsa, miljö, kulturarv och
ekonomisk verksamhet. Riskhanteringsplanen
kommer att peka ut riskområden och riskobjekt
i länet samt föreslå riskoch skadereducerande
åtgärder. I samband med arbetet har
Länsstyrelsen samarbetat med kommuner,
myndigheter och med länsstyrelser som arbetar
med motsvarande projekt. Riskhanteringsplanen har varit ute på samråd till kommuner
och aktörer som berörs av planen och samrådssvaren har beaktats i planarbetet. Arbetet har
fortlöpt efter de krav och specifikationer som
MSB har utarbetat och resulterade i en färdig
riskhanteringsplan i december 2015.
Transport av farligt gods
Riskhänsyn till farligt gods på både väg och
järnväg är fortsatt den största riskkällan i
fysisk planering och en överväldigande
majoritet av de cirka 250 detaljplanerna som
Länsstyrelsens enhet för samhällsskydd och
beredskap hanterat berör denna problematik.
Under året har vi tillsammans med en konsult
tagit fram ett kunskapsunderlag kring hur
arbetet med vägvalsstyrningen av farligt gods
bör bedrivas och utvecklats. Detta förväntas bli
publicerat i mitten av januari 2016. Implementeringen av arbetet kommer att fortsätta under
2016. Beslut har fattats om att ändra rekommendationsstatusen för sex vägar i länet.
Samtliga dessa ärenden har initierats av kommunerna och i alla, förutom för Enköpingsvägen, så har det gällt tidigare sekundära
transportleder.
Länsstyrelsen har under året färdigställt och
publicerat två faktablad om rekommendationer
för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren respektive Östersjökusten i
Stockholms län. I dessa faktablad har
Länsstyrelsen redovisat sin bedömning av hur
bebyggelse kan placeras vid länets kuster med
hänsyn till risken för översvämning. Arbetet är
ett samarbete med enheten för samhällsplanering samt med Mälarlänen: Västmanland,
Uppsala och Södermanland. Länsstyrelsen
Stockholm har varit drivande och ledande i
arbetet.
GIS (Geografiskt informationssystem)
För att kommunen och andra intressenter ska
kunna förhålla sig till olika riskkällor i den
fysiska planeringen har enheten för samhällsskydd och beredskap fortsatt att uppdatera de
kartmaterial som finns publicerat på myndighetens webb-GIS. Dessa hittas under
”Planeringsunderlag/Hälsa och säkerhet”. Via
GIS-kartorna kan man bland annat ta del av de
beslut som rör farlig verksamhet och rekommenderade vägar för farligt gods.
Dammsäkerhet
Länsstyrelsen har börjat ett arbete med säkerhetsklassificering av dammar, enligt SFS
2014:114 med ändring i miljöbalken som gäller
från den 1 juli 2014. Dammarna i Stockholms
län har inte tidigare ingått i årsrapporteringen
till Svenska kraftnät och klassning och
konsekvensutredning har inte tidigare gjorts.
Under 2015 har vi upprättat en plan för
Länsstyrelsens arbete med dammsäkerhet. Vi
har begärt in årlig rapportering från ägarna till
de största dammarna i länet. En intern dammgrupp har bildats för att samordna beröringspunkter inom samhällsskydd och beredskap,
miljöskydd, miljöanalys, kulturmiljö och
Översvämningsrisker
Länsstyrelsen har i samarbete med MSB
utarbetat riskhanteringsplaner enligt förordningen om översvämningsrisker och
föreskrifter om riskhanteringsplaner. Syftet
80
lantbruk. Vi har gjort gemensam inspektion av
dammar i ett vattensystem i länet. Arbetet med
ett gemensamt dammregister med GIS-kartor är
påbörjat. I juli 2017 ska dammar som uppfyller
kriterierna i förordningen om dammsäkerhet
(SFS 2014:214), vara klassade och konsekvenser av dammbrott utredda.
kommer att avslutas med ett möte med
förbundsledning och direktion i början av 2016.
Vägledning för planering av bebyggelse
intill väg och järnväg där det transporteras
farligt gods
Länsstyrelsen håller på att ta fram en vägledning för planering av bebyggelse intill väg
och järnväg där det transporteras farligt gods.
Vägledningen kommer bland annat att beskriva
de skyddsavstånd som Länsstyrelsen rekommenderar för att uppnå en god samhällsplanering samt skyddsavstånd och skyddsåtgärder som Länsstyrelsen anser är ett
minimum för att uppfylla kraven i PBL. Syftet
är att förtydliga hur Länsstyrelsen ser på risker,
förknippade med transporter av farligt gods på
väg och järnväg, och därigenom underlätta
hanteringen av riskfrågor inom planprocessen.
Som ett resultat efter skogsbranden i
Västmanland arrangerade vi ett skogsbrandseminarium i samarbete med Länsstyrelsen i
Uppsala län, i syfte att utveckla kommunernas
förmåga att göra brandriskprognoser. Under
våren har ytterligare åtgärder vidtagits, i enlighet med Haverikommissionens slutrapport
(2015:01), för att säkerställa larm och ledning
när två eller fler ledningscentraler är
inblandade.
Under våren har en uppföljning av tidigare
tillsyn samt ny tillsyn på Gotland genomförts.
Allvarlig kritik med åtgärdsförslag har framförts till Region Gotland för att nå upp till
skälig insatsförmåga.
För att utveckla räddningstjänsternas förmåga
att skriva föreläggande, har ett två dagar långt
seminarium om skäligt brandskydd och
förvaltningsjuridik genomförts under våren och
hösten, tillsammans med MSB.
Vi har också genomfört ett välbesökt
seminarium om handlingsprogrammen för
politiker och tjänstemän. Under hösten har
samråd ägt rum med samtliga räddningstjänster
om de kommande handlingsprogrammen.
Länsstyrelsens remissyttrande syftar till att
påtala brister och förbättringsförslag utifrån
krav och intension i lag, förordning och förarbeten. I remissvaren föreslår Länsstyrelsen
justeringar som kan bidra till att uppnå de
nationella målen inom området.
Skyddsobjekt
Under året har Länsstyrelsen fattat beslut om
cirka tio nya skyddsobjekt i länet. Det rör sig
dels om helt nya skyddsobjekt, dels om beslut
som måste förnyas då de är tidsbegränsade. Vi
har märkt av ett ökat antal förfrågningar om
beslutsprocessen kring skyddsobjekt och om
vad skyddslagen föreskriver.
Tillsyn av räddningstjänst
Länsstyrelsens tillsynsverksamhet och stöd
inom området skydd mot olyckor har fortsatt
under året enligt tillsynsplanen. Tillsynen
syftar till att främja och bedöma kommunernas
förmåga att leva upp till nationella mål,
verksamhetsmål och särskilda skyldigheter
enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.
67. Länsstyrelsernas tillsyn av kommunerna
inom området skydd mot olyckor syftar till att
främja och bedöma kommunernas förmåga att
leva upp till nationella mål, verksamhetsmål
och särskilda skyldigheter enligt lagen
(2003:778) om skydd mot olyckor.
Länsstyrelserna ska redovisa en sammanfattande bedömning av kommunernas arbete
enligt lagen om skydd mot olyckor och
beskriva hur eventuella brister och åtgärdsbehov som identifierats har omhändertagits.
Under våren genomfördes tillsyn hos
Brandkåren Attunda. Där har ett antal punkter
tagits upp som ska åtgärdas för att uppfylla
lagen och intentionen i lagstiftningen. Vid
Storstockholms brandförsvar startade en
omfattande tillsyn under hösten. Tillsynen
81
Länsstyrelsens sammanfattande bedömning av
kommunernas arbete enligt lagen om skydd
mot olyckor är att kommunerna lever upp till
nationella mål, verksamhetsmål och skyldigheter enligt lagen om skydd mot olyckor
(2003:778). Denna bedömning grundar sig
bland annat på tillsynsbesök, stödjande
aktiviteter, redovisade egenkontroller, fördjupade olycksundersökningar samt på den
kontinuerliga kontakt och dialog Länsstyrelsen
har med de kommunala räddningstjänsterna.
I Länsstyrelsens Krisberedskapsplan som
fastställdes den 6 oktober 2014 finns beskrivet
i vilka fall Länsstyrelsen ska ta över ansvaret
för räddningstjänsten. Ett nytt förslag till ny
plan för presumtiv regional räddningsledning
har arbetats fram under 2015. Avtalsförslag för
presumtiva räddningsledare har tagits fram och
tre personer har vidtalats som ska kunna
upprätthålla funktionen som Länsstyrelsens
räddningsledare. Länsstyrelsens förmåga att
överta räddningstjänsten vid en omfattande
räddningsinsats har genom detta arbete
förbättrats.
Under året har ett antal punkter och bedömningar gjorts där länsstyrelsen pekat på brister
och utvecklingsområden. De områden som
Länsstyrelsen främst pekat på är inom egenkontroll, olycksundersökningar samt
räddningstjänsternas tillsynsverksamhet. I samband med granskning av handlingsprogrammen har länsstyrelsen pekat på att räddningstjänsterna tydligt ska ange politiska beslut för
verksamhetens inriktning, omfattning och
kvalité. Under året har länsstyrelsen upplevt att
länets räddningstjänster genomfört förändringar för att utveckla verksamheten i enlighet
med länsstyrelsens åsikter.
aktörer i länet under många år arbetat med att
utveckla strukturer för en effektiv samverkan
och krisberedskapsförmåga. Inom ramen
Samverkan Stockholmsregionen har förmågan
att arbeta med gemensamma inriktningar samt
med utsedda samverkanskoordinatorer ytterligare utvecklats. Hanteringen av flyktingssituationen har stärkt förmågan att arbeta med
regionala inriktningar.
68. Krävs omfattande räddningsinsatser i
kommunal räddningstjänst får länsstyrelsen,
enligt lagen och förordningen om skydd mot
olyckor, ta över ansvaret för räddningstjänsten
i de kommuner som berörs av insatserna. Om
räddningsinsatserna även omfattar statlig
räddningstjänst ska länsstyrelsen ansvara för
att räddningsinsatserna samordnas. Om flera
län berörs av sådana räddningsinsatser får
länsstyrelserna komma överens om vilken
länsstyrelse som får ta över ansvaret.
Länsstyrelserna ska beskriva sin förmåga att
överta räddningstjänsten vid en omfattande
räddningsinsats.
82
Naturvård, samt miljö- och
hälsoskydd
AVSER VERKSAMHET 5*
2015
2014
2013
33,87
32,76
31,44
48,19
49,84
45,41
(%)1)
21,85
21,27
20,43
Verksamhetskostnader inkl.
OH (tkr) totalt4)
113 024 107 245 105 203
26,68
25,40
25,63
Antal ärenden,
3 768
3 531
2 838
3 985
3 421
2 819
191
253
266
20 582
(tkr)
14 168
52 929
äldre än två år
Brukarundersökning
Nöjdindex brukarundersökning
– verksamhet 521, Tillstånd och
dispenser avseende naturskydd
70
Nöjdindex brukarundersökning
– verksamhet 551, Prövning av
miljöfarlig verksamhet
(MPD-prövning)3)
51
1)
och kortare handläggningstider. Vidare har
andelen äldre ärenden minskat väsentligt
jämfört med utgången av 2014.
Ökningen av de totala verksamhetskostnaderna
beror på ökat budgetanslag, ökat anslag från
Naturvårdsverket, beviljade projektmedel samt
löneökningar. Ökningen av bidragsutbetalningar beror främst på bidrag rörande förorenad mark.
2)
där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för
samtliga 21 länsstyrelser är 60.
3)
där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för
samtliga 12 länsstyrelser är 54.
Länsstyrelsens resultat avseende brukarundersökning är goda vad avser bemötande, engagemang, kompetens och förståeliga beslut.
Utvecklingsområden är tillgänglighet, lyhördhet samt handläggningstid.
4)
Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B.
och resultat
Arbetet med utveckling av olika arbetsprocesser har under året börjat visa positiva
resultat. Ärendegruppen prövning av miljöfarlig verksamhet har dessutom under 2015
tillförts extra medel för att göra det möjligt att
arbeta av de ärendebalanser Länsstyrelsen
belastats med under lång tid. Dessa satsningar
har gett önskad effekt vilket medfört en
markant ökning av antalet beslutade ärenden
Stockholm utmärker sig bland storstadsregioner som grön och rik på vatten. Länets
många naturområden, parker, stränder och –
inte minst – skärgården bidrar starkt till
regionens utveckling och attraktionskraft.
Stockholms expansion ger såväl möjligheter
som utmaningar i arbetet med att utveckla
83
länet på ett hållbart sätt. Utbyggnad av infrastruktur och nya bostadsområden innebär att
avvägningar behöver göras i många olika
miljörelaterade frågor. Länsstyrelsens roll är
att bevaka statliga intressen och göra dessa
avvägningar mellan olika intressen där miljöfrågorna ska vävas samman med andra sektorsområden. Vi arbetar aktivt med att integrera de
olika miljöperspektiven som en del i samhällsutvecklingen. Länsstyrelsens roll inom miljöområdet är också att handlägga olika typer av
tillståndsärenden enligt miljölagstiftningen.
tillståndsprövningen. I byggskedet och även då
tunnelbanetunnlarna tas i drift har Länsstyrelsen
tillsyn över grundvattenbortledningen och
påverkan från denna. Den resursförstärkning
som genom Sverigeförhandlingen begärts av
regeringen är angelägen för att klara av de
leveranser som förväntas från projektet.
Exempel på andra infrastrukturprojekt där
Länsstyrelsen varit eller är involverad är
omprövningen av Arlanda, ombyggnaden av
Slussen, Citybanan, City Link etapp 2 samt
Mälarleden.
Under året har vi deltagit aktivt i det
prioriterade arbetet med framtagande av en ny
regional utvecklingsplan för Stockholmregionen (RUFS). RUFS:en utgör ett viktigt
underlag för samhällsutvecklingen och ger
även vägledning i ärendehanteringen.
Vattenförvaltning och vattenvård
På varje länsstyrelse finns ett beredningssekretariat med uppgift att stödja vattenmyndigheterna att genomföra vattendirektivet.
Utöver arbetsuppgifterna på sekretariatet har
Länsstyrelsen egna åtaganden inom arbetet
med vattendirektivet, vilka omfattar tio olika
uppdrag. Under 2015 har Länsstyrelsens
beredningssekretariat för vattenförvaltning
tagit fram detaljerade kunskapsunderlag till
vattenmyndigheten, inför fastställande av
miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram, miljökonsekvensbeskrivning och förvaltningsplan
för Norra Östersjöns vattendistrikt 2016–2021.
Detta har skett i samverkan med kommuner
och intresseorganisationer. Beredningssekretariatet har även anordnat ett flertal
informationsmöten för kommuner.
Länsstyrelsens handläggning
Utvecklingen av Länsstyrelsens handläggning
utifrån lean-konceptet har fortsatt. Ärendeprocesserna för miljöprövning samt tillsyn av
vattenverksamhet, som lyftes fram i förra
årsredovisningen, har nu börjat leverera
positiva resultat – ärendebalanserna har
minskat och handläggningstiderna har kortats.
Med det nya arbetssättet har vi fokus på
ständiga förbättringar. Under 2015 har en
utveckling av fler processer genomförts; för
tillstånd i skyddade naturområden, beslut om
skyddsjakt, hantering av uppdrag från vattenmyndigheten samt ett verktyg för driftsledning
och styrning av det strategiska miljöarbetet.
Arbetet enligt havsmiljöförordningen (havsmiljödirektivet) är inne i sin första planeringscykel. Under året har Länsstyrelsen suttit med i
Havs- och vattenmyndighetens referensgrupp
för framtagande av åtgärdsprogram för att följa
miljökvalitetsnormer enligt havsmiljöförordningen.
Infrastruktur
Miljöfrågorna i ärenden som rör infrastruktur,
och i synnerhet kollektivtrafiksatsningar,
hanteras med hög prioritet. Tillsynsarbetet med
Förbifart Stockholm löper på bra, bland annat
genom ett kontrollprogram för projektet.
Arbetstakten från Trafikverkets sida har dock
varit lägre än förväntat varför mindre tid än
budgeterat har lagts på projektet. Arbetet med
tunnelbaneutbyggnaden är prioriterat.
Länsstyrelsen deltar i samråd, fattar beslut om
betydande miljöpåverkan och är part under
Stöd för lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) var
under 2015 fortfarande efterfrågat även om
ansökningstrycket minskade något jämfört med
2014, då bidraget startade på nytt efter ett
uppehåll 2013. Totalt inkom 24 ansökningar
varav 17 blev beviljade och fick dela på 7,8
miljoner kronor. Av dessa 17 projekt var 9
båtmiljörelaterade (båttvättar) och 6 jordbruksrelaterade med tyngdpunkt på struktur84
kalkningsåtgärder. De resterande två innefattade åtgärder kopplade till avloppsreningsverk. Totalt har cirka 42 miljoner kronor
fördelats till drygt 110 projekt i länet sedan
2009. Länsstyrelsen bedömer att LOVA är ett
effektivt styrmedel för att åstadkomma
förändring och konkreta resultat.
påverkas av båttrafik, ett aktuellt ämne i
Stockholms län.
Kungliga nationalstadsparken
I arbetet med vård och utveckling av Kungliga
nationalstadsparken, där samverkan i
Nationalstadsparksrådet har en central roll, kan
Länsstyrelsen konstatera en ökning av samsyn
och engagemang från berörda parter. Till rådet
har det inrättats ett markägar- och förvaltarutskott med en beredande funktion samt ett
skötselutskott för förbättrad dialog med
organisationer och markförvaltare om skötseln
i parken.
Vi deltar också i samverkan i Mälardalsregionen för att skydda Mälarens vatten i
framtiden och har bland annat varit medsökande i en EU-ansökan (Life IP) tillsammans
med vattenmyndigheten och Mälarens vattenvårdsförbund. Syftet är att genomföra åtgärder
för bättre vattenkvalitet.
Länsstyrelsen har tillsammans med
Kommunförbundet i Stockholms län initierat
ett projekt för att ta fram en regional vattenförsörjningsplan för Stockholms län. Förslaget
har bemötts positivt av kommunledningarna i
länet. Avsikten är att genomföra projektet
under 2016–2017.
Uppsikten över parken innebär också metodutveckling, och det saknas idag bra förebilder
för detta. Ett uppsiktsprogram har fastställts
och en första uppsiktsrapport utarbetats. En
effektiv uppföljning är ett angeläget stöd för
vård och utveckling av parken.
En betydande arbetsinsats under året har varit
planering av insatser finansierade av utvecklingsanslaget på 100 miljoner kronor,
föranlett av byggandet av Norra Länken. En
strategi för hur utvecklingsanslaget bör användas har utarbetats i dialog med finansiärerna Trafikverket och Stockholms stad,
berörda markägare samt Nationalstadsparksrådet. En ny koordinator för arbetet har
anställts och ett antal åtgärder har påbörjats
under året. Länsstyrelsen har under året också
tagit emot flera grupper på studiebesök i
parken.
Länsstyrelsen har även uppmärksammat frågan
om tillskottsvatten till avloppsledningsnät som
en faktor som påverkar såväl avloppsreningsanläggningarnas kapacitet som mottagare av
utsläpp negativt. Efter diskussion i länets
samarbetsforum för strategiska vatten- och
avloppsfrågor, VAS-rådet, sker nu en samlad
inventering av läget i länet under detta år.
Miljöövervakning
Länsstyrelsens regionala miljöövervakning
följer det nyligen fastställda regionala övervakningsprogrammet för perioden 2015–2020.
Den huvudsakliga finansieringen är schablonberäknade medel som utbetalas från
Naturvårdsverket men vi har även finansiella
stöd och samarbeten med kommuner,
Landsting och andra externa intressenter.
Utöver det som följer programmet har vi under
2015 bland annat genomfört kustfågelövervakning, provtagning av miljögifter, som
PFOS, och inventerat fisk och vandringshinder. Under 2015 avslutades också ett
projekt om modellering av stranderosion som
Här följer en återredovisning av regleringsbrevsuppdrag 54.
Skydd av värdefulla naturområden
Länsstyrelsen har prioriterat arbetet med skydd
av värdefulla naturområden inom naturtyperna
skogar, skärgård och marina miljöer samt
tätortsnära natur. För att minska ärendebalanserna har vi under året prioriterat att slutföra pågående reservatsärenden framför att
inleda nya. Fokus har legat på att fatta beslut i
de ärenden där intrångsersättningarna för
markåtkomst har varit klara samt för våra
85
äldsta ärenden. Vi arbetar aktivt med att
effektivisera ärendeprocessen och korta handläggningstiderna. Länsstyrelsen bedömer dock
att det kommer att dröja ytterligare innan
balanserna minskat eftersom reservatsärenden
ofta är komplexa och tar lång tid att fullborda,
bland annat med anledning av markägarförhandlingar.
Skogsområdet Smedsmoraskogen i Norrtälje
kommun har utvidgats. Reservaten Bogesundslandet i Vaxholms stad, som beslutades 2013,
samt Lovö i Ekerö kommun och Ålandsskär i
Haninge kommun, som beslutades 2014, har
vunnit laga kraft under 2015.
Fyra kommunala naturreservat beslutades
under 2015: Klövberget i Tyresö kommun
(tätortsnära), Skuruparken i Nacka kommun,
Skarpnäs i Nacka kommun (tätortsnära) samt
Älvsjöskogen i Stockholms stad (tätortsnära).
De tre förstnämnda besluten är överklagade
och för det sistnämnda har besvärstiden inte
gått ut än.
Figur 1. Naturreservat, kulturreservat och nationalparker i Stockholms län (statistik) (inklusive
kommunala reservat, exklusive de överklagade
naturreservaten Klövberget, Skuruparken, Skarpnäs
och Svärdsö samt Älvsjöskogen vars besvärstid inte
gått ut ännu.)
ÅR
Antal nationalparker,
naturreservat,
kulturreservat
Varav kommunala
Total area
(land+vatten) ha
2015
2014
2013
2012
311
301*
289
285
84
84*
79
77
135 735
Länsstyrelsen har därutöver arbetat med ett
flertal andra ärenden, bland annat har de föreslagna naturreservaten Landsboda, Brinkbäcken och Rotholma remissbehandlats. Vi har
också arbetat med att revidera Ulriksdals
naturreservat i Solna stad och har remissbehandlat ett förslag till nytt beslut. Från
Naturvårdsverkets anslag för skydd av natur
har 5,7 miljoner kronor utbetalats inom länet
för överenskommelser om intrångsersättningar
och köp av mark.
127 186 125 955 125 799
*Det kommunalt beslutade naturreservatet Svärdsö i Nacka
kommun var felaktigt inkluderad i summorna för 2014. Det
framkom senare att beslutet var överklagat. Objektet har dragits
bort ur summan.
Vidare har Länsstyrelsen arbetat med att ta
fram föreskrifter för skydd av träd med höga
natur- och kulturvärden inom Kungliga
nationalstadsparken. Syftet är att stärka
skyddet för de kulturhistoriska och biologiska
värden som är knutna till bland annat de
ädellövsmiljöer som är parkens kännetecken.
Förslaget är remitterat under 2015 och beslut
kommer att fattas i början av 2016.
Länsstyrelsen har prioriterat arbetet med
bevarande av skogar med höga naturvärden
och fortsatt arbetet enligt den regionala
strategin. De av Länsstyrelsen nybildade och
utvidgade/reviderade naturreservaten under
2015 har inneburit att ytterligare cirka 600
hektar produktiv skogsmark har fått ett
långsiktigt skydd. Länsstyrelsen har beslutat
om sju nya skogliga naturreservat under 2015:
•
•
•
•
•
•
•
Länsstyrelsen redovisar regeringsuppdrag 54
om områdesskydd, förvaltning, friluftsliv viltoch rovdjur och biologisk mångfald till
Naturvårdsverket.
Stora Uringe i Botkyrka kommun
Oxön i Norrtälje kommun
Vattmoraberget i Norrtälje kommun
Tre backar i Norrtälje kommun
Gisslingö i Norrtälje kommun
Skogstorp i Södertälje kommun
Rösaringsåsen i Upplands-Bro kommun
(se även Tätortsnära natur)
Skydd av marina områden
Länsstyrelsen har som ambition att långsiktigt
utöka antalet marint skyddade områden i länet.
Detta kommer främst att ske genom en löpande
översyn av befintliga skärgårdsreservat som
omfattar marina miljöer, men där föreskrifter
och skötselplan idag inte uppfyller kraven för
Länsstyrelsen har även utvidgat och reviderat
reservatet Arholma-Idö i Norrtälje kommun till
att klassas som marint naturreservat.
86
marina naturreservat. Under 2015 har utvidgning och revidering av Arholma–Idö i
Norrtälje kommun blivit klart och området
klassas numer även som ett marint naturreservat. I dagsläget finns sex marina naturreservat i länet vilka omfattar en areal om
sammanlagt 13 415 hektar vatten.
programmet blivit beslutade natur- eller
kulturreservat. Länsstyrelsen bedömer att
arbetet har förbättrat samverkan om tätortsnära
natur inom länet och skapat synergier med
andra pågående uppdrag, såsom friluftslivsmålen, grön infrastruktur och miljökvalitetsmålen. En lägesredovisning lämnades till
regeringen under våren enligt uppdrag 55 i
regleringsbrevet.
Länsstyrelsen har också inlett det treåriga
projektet ”Ekosystembaserad förvaltning av
HELCOM MPA Stora Nassa-Svenska
Högarna”, vilket finansieras av Havs- och
vattenmyndigheten. Projektets övergripande
syfte är att skapa en modern ekosystembaserad
adaptiv förvaltning för de fem skärgårdarna i
HELCOM Marine Protected Areas (MPA)
Stora Nassa-Svenska Högarna. Det innebär
bland annat att utöka det marina områdesskyddet vid Svenska Högarnas naturreservat.
Natura 2000
Länsstyrelsen har fullföljt regeringsuppdraget
att lämna nya förslag till Natura 2000områden. Vi har tagit fram förslag till nio
områden med livsmiljön Smala Östersjövikar.
De har varit på remiss och vi har behandlat
inkomna synpunkter. Länsstyrelsen har redovisat förslagen till Naturvårdsverket.
Länsstyrelsen redovisar även arbetet med
marint områdesskydd i särskild ordning till
Havs- och vattenmyndigheten.
Vi har också redovisat till Naturvårdsverket
hur arbetet med regeringsuppdraget att ta fram
bevarandeplaner för de 20 Natura 2000områden i länet som saknat bevarandeplan går.
Tio av planerna har remitterats under året,
resterande tio har remitterats tidigare. Vi har
uppdaterat bevarandeplanerna med uppgifterna
från kvalitetssäkringen samt enligt Naturvårdsverkets nya riktlinjer. Information om vårt
arbete har funnits på webben och gått ut i olika
informationsbrev. Under 2015 har Länsstyrelsen
färdigställt och fastställt bevarandeplaner för
19 områden. En bevarandeplan återstår och
beräknas bli fastställd under februari 2016.
Tätortsnära natur
Under 2015 har Länsstyrelsen inom ramen för
programmet ”Aldrig långt till naturen”
(Rapport 2003:20) beslutat att bilda Rösaringsåsens naturreservat i Upplands-Bro kommun.
Vi har även arbetat med områdena Sticklingsberg i Värmdö kommun och Täby Prästgård i
Täby kommun.
Länsstyrelsen har också stöttat kommunerna i
deras reservatsarbete, vilket bland annat
resulterat i att Klövberget i Tyresö kommun,
Skarpnäs i Nacka kommun och Älvsjöskogen i
Stockholms stad har beslutats under året. Även
Skuruparken i Nacka kommun som ligger
inom det geografiska område som programmet
omfattar har beslutats. De tre förstnämnda blev
dock överklagade och för det sistnämnda har
besvärstiden inte gått ut. Beslutet om
Rösaringsåsen har inneburit att 99 hektar
(land) tätortsnära natur har fått ett långsiktigt
skydd och om de kommunala besluten vinner
laga kraft blir det ytterligare 382 hektar (land).
Länsstyrelsen har upprättat en plan för att uppdatera samtliga befintliga bevarandeplaner
enligt regeringsuppdrag och arbetar med att
säkerställa nödvändiga bevarandeåtgärder. Vi
har skickat tre delredovisningar till
Naturvårdsverket under 2015 om hur arbetet
fortskrider.
Förvaltning av skyddade områden
Vid slutet av 2015 var Länsstyrelsen förvaltare
eller ekonomiskt ansvarig för förvaltningen av
Ängsö nationalpark, cirka 140 naturreservat,
cirka 130 Natura 2000-områden som inte är
I dagsläget har 48 (inklusive överklagade
beslut) av de 71 områden som ingår i
87
skyddade på annat sätt samt ett stort antal
naturminnen och djurskyddsområden.
verkets fastigheter har vi bland annat genomfört renovering och ombyggnation av bryggor,
toaletter och gäststugor i Bullerö naturreservat
i Värmdö kommun samt gett huvudbyggnaden
på ön Fifång i Fifångs naturreservat i
Södertälje kommun en ny fasad.
Länsstyrelsen har fortsatt arbeta enligt länets
”Värna-Vårda-Visa-program” (Rapport
2012:4) och prioriterat skötselintensiva områden, nyckelelement med höga naturvärden
samt åtgärder för besökare. Inom
Länsstyrelsens förvaltning av skyddad natur
har naturvårdande skötselåtgärder såsom
restaurering och bete genomförts i 39 områden.
Friluftslivet har främjats bland annat genom
riktade insatser såsom skyltning och tillgänglighetsåtgärder i 36 områden, guidningar
samt lanseringen av ”Naturkartan” för att
underlätta för besökare att hitta ut i reservaten
(se även rubriken Främjande av friluftsliv
nedan).
Projektet GRACE (Grazing and Restoration of
Archipelago and Coastal Environments)
delfinansieras av EU-fonden LIFE+ och är ett
samarbete mellan fyra länsstyrelser och
Skärgårdsstiftelsen. Inom projektet har
Länsstyrelsen nu slutfört huvuddelen av
restaureringarna av gräsmarker i fyra Natura
2000-områden i skärgårdsmiljö. Bland annat
har avverkningar, informationsinsatser,
betesdrift, uppföljning av gräsmarker och
uppdatering av skötselplaner utförts. Det har
lett till att dessa marker nu åter öppnats upp
och kontinuerligt betas. Lösdriftsstallet för
nötkreatur på Arholma i Arholma-Idö naturreservat i Norrtälje som uppfördes 2014/15 har
invigts i samverkan mellan Skärgårdsstiftelsen
och Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har under
hösten presenterat resultaten av GRACEprojektet på ett seminarium i Göteborg.
Länsstyrelsen bedömer att samtliga åtaganden i
projektet kommer att uppfyllas. Projektet
avslutas under 2016.
Figur 2. Bidrag per område från Naturvårdsverket
(schablontilldelning)
ÅR
Antal områden
(statliga naturreservat,
nationalparker)
2015
2014
2013
2012
226
216*
209
207
Anslag till skötsel
(tusen kronor)
10 827
11 160 11 077 11 132
Kronor per område
48 000 51 667* 53 000 53 778
Kommentar: Tabellen visar utvecklingen av bidraget per statligt
skyddat område. I realiteten sköts fler områden, bland annat
Natura 2000-områden, med medel från bidraget. Samtidigt ingår
i tabellen 69 områden som förvaltas och helt finansieras av
annan förvaltare (kommun, Skärgårdsstiftelsen med flera).
Artbevarande och åtgärdsprogram
Inom åtgärdsprogram för hotade arter har
Länsstyrelsen prioriterat åtgärder för arter med
förekomster inom eller i nära anslutning till
naturreservat för att kunna skapa synergieffekter med andra naturvårdande insatser.
Åtgärder som utförts är bland annat friställande
av ekar, återinförande av bete och biotopvårdande åtgärder för hotade fjärilsarter. Vi har
invigt länets första fjärilsstig och arrangerat en
nordisk träff för bevarandet av en fjärilsart.
*denna uppgift har rättats eftersom uppgifter i 2014 års
redovisning inte var uppdaterade.
För att få en bättre och mer effektiv skötsel och
följa utvecklingen av naturreservatens naturvärden har uppföljningen av skyddade områden enligt Naturvårdsverkets riktlinjer
fortsatt. Inom ramen för uppföljningsarbetet
har gräsmarker i naturreservat och Natura
2000-områden i Haninge, Upplands-Bro,
Värmdö och Södertälje kommuner inventerats
på typiska arter och negativa indikatorarter.
Även besöksräkning har genomförts i ett antal
skyddade områden.
Kartläggningen av länets skyddsvärda träd har
slutförts och finns tillgänglig i en databas.
Databasen utgör ett bra underlag för naturvårdsförvaltning i länet, men kommer också
kunna användas i arbetet med landskapsplanering och grön infrastruktur. En slutrapport
Inom den fastighetsförvaltning som
Länsstyrelsen ansvarar för på Naturvårds88
från projektet är under framtagande och
beräknas vara klar under 2016.
Friluftslivet i skyddade naturområden har
främjats genom riktade insatser såsom skyltning och tillgänglighetsåtgärder i 36 områden.
Därutöver har naturbevakning skett i 135
objekt. Arbetet med besöksräkning i skyddad
natur har fortsatt för att få en uppfattning om
antalet besökare och för att se förändringar
över tid. En sammanställning görs i början på
2016. Länsstyrelsen har också samverkat med
Naturskyddsföreningen för att genomföra
guidningar i skyddad natur och med föreningen
Sörmlandsleden för underhåll av
Sörmlandsleden.
Med medel från landsbygdsprogrammet har
Länsstyrelsen under 2015 friställt cirka 200
skyddsvärda träd samt restaurerat två rikkärr.
Detta innebär att Länsstyrelsen under perioden
2013-2015 friställt cirka 500 skyddsvärda träd
och restaurerat sex rikkärr, vilket förväntas
gynna den biologiska mångfalden.
Länsstyrelsen har prioriterat arbetet med artskydd. Som ett led i det förebyggande arbetet
inom artskyddet har Länsstyrelsen tillsammans
med Naturvårdsverket och Jordbruksverket
anordnat ett nationellt seminarium om
reglering av handel med hotade arter, CITES.
Målgruppen var antikhandlare och andra företag som handlar med CITES-produkter.
Seminariet var välbesökt och mycket uppskattat och branschen har frågat efter en
uppföljning. Antalet inkomna tillsynsärenden
inom området har ökat kraftigt jämfört med
2014 (från 22 till 34 ärenden), både gällande
olovlig handel och påverkan på fridlysta arter.
Detta har resulterat i tolv åtalsanmälningar
under 2015
Länsstyrelsen har lanserat tjänsten
Naturkartan, som är en digital helhetslösning
med en applikation för smarta telefoner och på
webben, där besöksinformation om ett urval av
särskilt besöksintressanta naturreservat
presenteras. I samband med lansering av
Naturkartan i maj anordnades en publik dag i
Angarnsjöängens naturreservat i samarbete
med ideella organisationer. Sedan lanseringen
har 2 388 personer laddat ned appen.
God dialog
God dialog och samverkan med andra parter är
nödvändig för att Länsstyrelsen ska klara uppdraget om bevarande och hållbart nyttjande av
naturen. Arbetet med skydd, förvaltning av
skyddad natur och hotade arter samt främjande
av friluftsliv har genomförts i dialog och samråd med markägare, ideella organisationer,
entreprenörer, myndigheter och andra berörda
parter.
Främjande av friluftsliv
Länsstyrelsen har bildat en intern arbetsgrupp
för att friluftsmålen ska få ökat genomslag
inom bland annat tillväxt, samhällsplanering,
besöksnäring och miljöfrågor. Vi har också
deltagit i workshoppar och tankesmedjor kring
friluftsmålen arrangerade av Skogsstyrelsen,
Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen.
Vidare har Länsstyrelsen skickat ut en enkät
till länets aktörer för att få mer kunskap till det
regionala arbetet med genomförande av
friluftspolitiken. En första analys visar på att
kommunerna och ideella organisationer ser
störst behov av åtgärder inom målen Attraktiv
tätortsnära natur, Skyddade områden som
resurs för friluftslivet och Ett rikt friluftsliv i
skolan. Genomförda åtgärder och regionala
behov i regeringsuppdraget har redovisats till
Naturvårdsverket.
Samrådsgruppen för naturvård, som är ett
forum för dialog och samverkan inom
naturvårds- och friluftslivsarbetet i länet,
sammanträdde vid två tillfällen under 2015.
Vid mötena behandlades bland annat tätortsnära skogsbruk, skydd av tätortsnära natur,
friluftslivsmålen samt vattenförvaltning.
Vi har också deltagit i möten i samrådsgrupper
för Angarnssjöängens naturreservat i
Vallentuna kommun, Tullgarns naturreservat i
Södertälje kommun samt Ängsö nationalpark i
Norrtälje kommun. I grupperna har bland annat
89
olika förvaltningsåtgärder diskuterats och förankrats. Även för de nybildade naturreservaten
Bogesundslandet i Vaxholms kommun samt
Lovöns naturreservat i Ekerö kommun har
samrådsgrupper bildats under 2015 och möten
genomförts. Löpande samråd har skett med
andra förvaltare av skyddad natur såsom
Skärgårdsstiftelsen, Stiftelsen Tyrestaskogen
och kommunerna.
De spårningar som Länsstyrelsen genomförde
under spårningssäsongen 2014–2015 resulterade
i att två familjegrupper av lodjur identifierandes
i norra länet. Spårningar i det så kallade Sjundareviret i södra länet, resulterade i fastställandet
av ett revirmarkerande vargpar. Länsstyrelsen
har utfört 20 besiktningar av misstänkt rovdjursrivna tamdjur under året, varav flertalet inom
Sjundareviret. Länsstyrelsen har fattat tio beslut
om att bevilja ersättning för rovdjursangripna
tamdjur. Vi har fattat beslut om skyddsjakt på
en av de vuxna vargarna i Sjundareviret.
Beslutet överklagades av flera organisationer
och personer men fastställdes av Naturvårdsverket. Ingen varg fälldes under skyddsjakten.
Vid två tillfällen har vi besiktigat vargar som
skjutits med stöd av § 28 jaktförordningen.
Vargangreppen och skyddsjakten i Sjundareviret har uppmärksammats stort.
Inom arbetet med samverkansområdet Helcom
MPA Stora Nassa-Svenska Högarna har det
skett löpande samråd med sakägare, berörda
kommuner och organisationer. Bland annat har
ett möte med olika aktörer genomförts under
hösten.
Lokala naturvårdsprojekt
Bidragen för lokala naturvårdsprojekt (LONA)
möjliggör åtgärder för naturvård och friluftsliv
i kommunerna. Samtliga 15 ansökningar om
LONA-bidrag som lämnades in till
Länsstyrelsen för nya projekt 2015 beviljades
bidrag. Totalt fördelades närmare 3,2 miljoner
kronor mellan de tio sökande kommunerna.
LONA-projekten har mycket varierande teman
och inriktning, ofta med fokus på lokal delaktighet. Ett av flera LONA-projekt som slutredovisats under året är ett samverkansprojekt
för att genomföra åtgärder för ett bättre
friluftsliv i Erstavik i Nacka kommun.
Länsstyrelsen har anordnat och deltagit i ett
flertal möten med målgrupperna tamdjursägare, jägare och naturintresserad allmänhet.
Vi har prioriterat dialog med enskilda via
möten, telefon och mail, särskilt avseende
Sjundareviret. Vi har också fortsatt vårt
samarbete med Norrtälje naturvårdsstiftelse
som informerat om rovdjur i skolor.
Inom älgförvaltningen har vi beslutat 42
ärenden där vi nyregistrat samt ändrat befintliga älgjaktområden. Därutöver har vi bland
annat fastställt sju älgförvaltningsplaner från
länets åtta älgförvaltningsgrupper, godkänt
skötselplaner från älgskötselområden och
prövat fem ärenden angående begäran om
omprövning av älgtilldelning. Länsstyrelsen
har också anordnat en utbildningsdag för
älgförvaltningsgrupperna.
Viltförvaltning
Rovdjursförvaltningen omfattar bland annat
inventering, information, förebyggande arbete,
besiktning och hantering av ersättning vid
angrepp orsakade av rovdjur. Länsstyrelsen har
tagit fram en ny förvaltningsplan för stora rovdjur för perioden 2016–2019 i samarbete med
länets Viltförvaltningsdelegation. Vi har också
anordnat en utbildningsdag för
Viltförvaltningsdelegationens ledamöter.
Förutom arbetsmöten i samband med framtagande av förvaltningsplanen för stora rovdjur
har Viltförvaltningsdelegationen sammanträtt
vid tre tillfällen under 2015.
Vad gäller ärenden om skyddsjakt efter vilt har
totalt 84 ansökningar inkommit för olika arter.
Huvuddelen av ärendena berörde vitkindad gås
(22 beslut), rivning av bäverdammar (18
beslut) samt jakt efter vildsvin med rörlig
belysning (24 beslut). Skador orsakade av
vildsvin och bäver ökar i länet och vi har sett
en fördubbling av inkomna ärenden både för
2015 och 2014 jämfört med 2013. En full-
90
Förorenad mark
Efter 2015 har Stockholms län 66 objekt med
förorenad mark i riskklass ett. I Stockholms län
saneras en stor andel av objekten i riskklass 1
med privatfinansiering beroende på att det sker
en omfattande exploatering på dessa områden.
Länsstyrelsen bedömer detta som positivt.
ständig redovisning av regleringsbrevsuppdrag
54 redovisas till Havs- och vattenmyndigheten.
Indikatorer
Allmän miljö- och naturvård utgiftsområde
201)
BIOLOGISK
MÅNGFALD
2015
2014
2013
2012
2011
Andel av Länsstyrelsen 4,02
skyddad produktiv skogsmark av den totala
arealen produktiv
skogsmark (%)
3,63
3,53
3,51
3,45
FÖRORENADE
OMRÅDEN
2015
2014
2013
2012
2011
66
62
53
40
43
Antal sanerade
objekt i riskklass 1 (ack)
6
6
32
31
30
varav sanerade med
statliga medel (ack)
0
0
6
2
2
Antal objekt i
riskklass 1
51. Länsstyrelserna ska i årsredovisningarna
för 2015 och 2016 redovisa hur de
a) integrerar arbetet med att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen i den övergripande verksamhetsplaneringen,
b) stödjer och stimulerar åtgärder i kommuner
och näringsliv i länet,
samt använder de regionala åtgärdsprogrammen för att åstadkomma a) respektive b).
1)
Indikatorn beräknas genom att Länsstyrelsens beslut om
skyddad produktiv skogsmark tas i förhållande till den
totala arealen produktiv skogsmark i länet. Den totala
arealen produktiv skogsmark som använts i indikatorredovisningen för 2011–2015 är de senaste uppgifterna
som SLU publicerat (2010-2014). Detta förklarar avvikelser
från indikatorredovisningen i årsredovisningen för 2014 när
SLU:s uppgifter avsåg perioden 2009–2013.
Återrapporteringskravet är en fördjupning inom
ramen för den bredare redovisningen av
länsstyrelsernas uppdrag inom miljömålssystemet enligt instruktionen.
Integration av arbetet med att
nå generationsmålet och
miljökvalitetsmålen
Källa: Metria, Naturvårdsverket och länsstyrelsernas EBHdatabas (EBH = efterbehandling)
Länsstyrelsen har under flera år succesivt
arbetat med att integrera miljömålsarbetet i alla
verksamheter. Inom ramen för ”Regionala
Miljömålsdialogen”, det vill säga i den process
där vi bedriver miljömålsarbete, finns en
Länsstyrelseintern styrgrupp med representation från alla avdelningar som har uppdrag
som kopplar till miljömålsarbetet. Där ingår
avdelningarna för samhällsbyggnad, landsbygd, tillväxt samt miljö.
Kommentar kring ovanstående
indikatorer
Biologisk mångfald
Skydd av skogar är ett av de områden som
prioriterats i naturvårdsarbetet i länet.
Uppgifterna i tabellen avser produktiv skogsmark som Länsstyrelsen (eller annan beslutsmyndighet för nationalparker) skyddat inom
nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden och naturvårdsavtal. Inkluderas även
kommunala reservat och Skogsstyrelsens
biotopskydd och naturvårdsavtal är cirka 5,9
procent av den produktiva skogsmarken
skyddad i länet. Tabellen visar att den
skyddade arealen ökar något årligen genom det
löpande arbetet med bildande av naturreservat.
Under året har en process pågått för att den
externa samverkansgruppen, Regionala miljömålsrådet, ska bli ett ”Miljö- och samhällsbyggnadsråd”, för att ytterligare knyta samman
miljö- och samhällsbyggnadsfrågor. Detta
kommer att genomföras under våren 2016.
Bemanningen i rådet ska ske på hög nivå från
de ingående organisationerna.
91
Kommunerna
Vi arbetar mycket via ett miljömålsnätverk i
den Regionala miljömålsdialogen för att stödja
åtgärder i kommunerna. Dialogen med
kommunerna förs också via andra nätverk
Länsstyrelsen driver till exempel det nystartade
nätverket för översiktplanerare och bullernätverket. I arbetet med Giftfri miljö har framtagandet av åtgärdsstrategin redan inneburit att
sju kommuner i länet, gemensamt genom vårt
miljömålsnätverk, tar fram kemikalieplaner för
att minska användningen av produkter som
innehåller farliga ämnen. Åtgärdsstrategin för
Ett rikt växt- och djurliv har förts in i
processen med ny regionplan och är en viktig
utgångspunkt för det fortsatta arbetet med grön
infrastruktur. Vi har gjort en landskapshistorisk
analys som stöd kring arbetet med strategin i
de delar som handlar om biologiskt kulturarv.
Åtgärdsstrategin för Ingen övergödning har
tydligt pekat ut de synergier som finns i arbetet
med landsbygdsprogrammet, vattenförvaltningens åtgärdsprogram, LOVA, LONA med
mera. Därför kommer vi nu även att integrera
dessa uppdrag när vi arbetar mot, i första hand,
kommuner men även andra aktörer, till
exempel lantbrukare.
För att ytterligare stärka arbetet med att
integrera miljömålen har Länsstyrelsen i
verksamhetsplanen för 2016–2017 tydligt
prioriterat att ytterligare integrera sektorsövergripande perspektiv i alla uppdrag där det
är relevant, och där miljömålen är ett
perspektiv. En intern genomförandeplan har
tagits fram för integrering av jämställdhet,
mänskliga rättigheter och miljömål. Planen
beskriver hur Länsstyrelsen ska säkerställa att
vi integrerar alla sektorsövergripande
perspektiv i våra uppdrag.
Miljömålssamordnarna bevakar hur
Länsstyrelsen arbetar på de olika avdelningarna.
Vi har interna arbetsmöten varje vecka där olika
avdelningar bjuds in för att diskutera aktuella
frågor och planera för insatser där miljömålsarbetet är integrerat i flera avdelningars
uppdrag. Vi anordnar interna kunskapsseminarier under namnet ”Tvärdrag”, för att
bland annat visa på bra åtgärdsarbete som sker
inom miljömålsuppdraget. Vi har också miljömålsansvariga på olika enheter, vars roll är att
integrera miljömål i sakverksamheten.
Åtgärder i kommuner och
näringsliv i länet
Näringslivet
Inom tillväxtarbetet bedriver vi flera insatser
för att stödja åtgärder som berör miljömålen i
näringslivet. Det handlar bland annat om
innovationskraft Stockholm, Clean Tech och
hur vi stimulerar utvecklingen av miljöteknik.
Detta redovisas under rubriken Länsstyrelseinstruktionen 5 §.
Vi har valt att främst redovisa Länsstyrelsens
miljömålsarbete under ”Länsstyrelseinstruktion
5a”. En fördjupning i sakfrågan finns att läsa
under denna rubrik. Vad som här redovisas bör
läsas samlat med den texten.
För att stödja länets aktörer har Länsstyrelsen
tagit fram åtgärdsprogram och åtgärdsstrategier
där viktiga åtgärdsområden identifieras utifrån
länets utmaningar och förutsättningar.
Exempel på dessa är strategierna för miljömålen Giftfri miljö, Ett rikt växt- och djurliv,
Ingen övergödning och Begränsad klimatpåverkan, åtgärdsprogram för luft och vatten,
landsbygdsprogrammet, handlingsplanen för
klimatanpassning med flera. Programmen och
strategierna omfattar åtgärder som ligger både
inom Länsstyrelsens och inom andra aktörers
rådighet.
Länsstyrelsen ingår i det nationella nätverket
”Näringslivets miljöchefer”, för att på så sätt
nå näringslivet och få ta del av hur miljöarbetet
bedrivs där.
Lantbrukare är en viktig målgrupp för
Länsstyrelsen. Inom Landsbygdsprogrammet
2007–2013, som i princip har genomförts
genom ett antal åtgärder till och med juni
2015, har många aktiviteter bidragit till miljömålen Ingen övergödning, Ett rikt odlingslandskap, Begränsad klimatpåverkan och
92
Giftfri miljö. Åtgärderna har varit kompetensutveckling samt olika stöd för miljöinvesteringar såsom anläggning och skötsel av våtmarker, betesmarker och slåtterängar. Även
skötsel och restaurering av alléträd och
överloppsbyggnader har fått stöd samt anläggning av fosfordammar. Även jordbrukarstöden
inom SAM 2015 innehåller ersättningar för
betesdrift och skyddszoner, som bidrar till
miljömålen. Också inom Landsbygdsprogrammet för 2014–2020 finns åtgärder som
bidrar till uppfyllelsen av ett antal miljömål.
Dock har inga stöd beviljats ännu, men upphandling av rådgivning inom projektet Greppa
Näringen pågår.
Forskningsorgan
Länsstyrelsen samverkar med flera forskningsinstitutioner för att bidra till att miljömålen
nås. Exempelvis sker träffar med landstinget,
Institutet för miljömedicin, om olika miljö- och
hälsofrågor som rör de prioriterade miljömålen, bland annat luftföroreningar och buller.
Vi har också inlett ett samarbete med
Stockholm Resilience Center, Stockholms
universitet. Syftet är att stärka arbetet för att nå
miljömålen, med fokus på Ett rikt växt och
djurliv, genom att omsätta aktuella forskningsresultat i praktiken.
Vi medverkar också i den tvärvetenskapliga
plattformen OpenLab, där studenter, forskare
och lärare från Karolinska Institutet, KTH,
Stockholms universitet och Södertörns
högskola samarbetar kring viktiga samhällsutmaningar. Där har bland annat miljöfrågorna
integrerats. Vi deltar i styrgruppen och under
hösten spelade Länsstyrelsen in en utmaning
gällande förtätning av våra städer ur ett klimatanpassningsperspektiv. Som en följd av det ska
studenterna i kursen planera och utforma en
tätort för att främja hälsa och välmående i ett
förändrat klimat.
Inom de olika miljömålen har vi genomfört
följande:
•
•
•
•
Ett rikt odlingslandskap – Vi har tagit
fram en informationsbroschyr om skötsel
av slåtterängar som i synnerhet riktar sig
till grupper och föreningar utan egen
mark. Lanseringen har skett brett till
bland annat alla länets kommuner
(kommunekologer/antikvarier eller
liknande).
Ingen övergödning – Enskild rådgivning
inom projektet Greppa Näringen har
genomförts. Dessutom har vi genomfört
ett antal kurser i anläggning och skötsel
av våtmarker, markkartering och
introduktion till olika fysiska åtgärder för
minskad övergödning från jordbruk.
Begränsad klimatpåverkan – Enskild
rådgivning inom projektet Greppa
Näringen har genomförts. Under våren
anordnade vi också studiebesök om
fördelar vid etablering av solceller på
lantbruk.
Giftfri miljö – Inom landsbygdsprogrammet har vi genomfört en kurs i
integrerat växtskydd och den årliga
behörighetsutbildningen för användning
av växtskyddsmedel, som syftar till
förnuftig och behovsanpassat bruk av
bekämpningsmedel.
52. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder
som vidtagits för att öka antalet privatfinansierade efterbehandlingar av förorenade
områden samt redovisa arbetet med att åtgärda förorenade områden med statliga bidrag.
Länsstyrelserna ska även samordnat och i
samverkan med Naturvårdsverket ta fram och
redovisa åtgärder för att minimera omfattningen av oförbrukade bidrag för efterbehandling av förorenade områden.
Privatfinansierade efterbehandlingar
av förorenade områden
Länsstyrelsens arbete med förorenade områden
har medfört att antalet privatfinansierade efterbehandlingar ökar. Under året har vi arbetat
med tillsyn av prioriterade objekt, både miljöfarliga verksamheter i drift och nedlagda verksamheter, för att få till stånd undersökningar
och vid behov åtgärder. Undersökningar har
genomförts av privat verksamhetsutövare vid
93
tre områden (miljöfarlig verksamhet) där
Länsstyrelsen har tillsynsansvar. Åtgärder har
genomförts vid ett område. Under året har vi
också arbetat med två ansvarsutredningar av
nedlagda verksamheter. Ett stort exploateringstryck under året har medfört att antalet detaljoch översiktsplaner har ökat. Då Länsstyrelsen
har prioriterat yttranden inom sakområdet
förorenade områden har över 100 yttranden
lämnats i detaljoch översiktsplaner.
Länsstyrelsen har anordnat två arbetsgruppsmöten för länets kommuner med informationsoch erfarenhetsutbyte om förorenade områden.
Bland annat försöker vi motivera kommunerna
att ta fram strategier och handlingsplaner för
arbetet med förorenade områden. Vi har även
gjort flera informationsutskick och gett råd och
stöd i ärenden hos kommuner. Dessutom
arbetar Länsstyrelsen kontinuerligt med
kommunicerings- och informationsinsatser till
fastighetsägare samt till verksamhetsutövare,
vilket är en del i arbetet med att öka antalet
privatfinansierade åtgärder. I ”Efterbehandlingsstödet” (EBH-stödet), som är
länsstyrelsernas databas för förorenade områden, finns i dagsläget uppgifter om cirka
11 300 eventuella, konstaterade och sanerade
områden i länet.
Länsstyrelsens kartläggning och inventering av
förorenade områden är en viktig grund till att
antalet privatfinansierade åtgärder ökar. Under
året har sju branschinventeringar av nedlagda
verksamheter pågått och även avslutats under
året. Arbetet har i stort genomförts enligt ett
fastställt regionalt program för efterbehandling
av förorenade områden. Syftet med inventeringen är att ge underlag för arbete med förorenade områden för att få till stånd undersökningar och vid behov åtgärder av prioriterade
objekt. I Stockholms län är detta kunskapsunderlag mycket viktigt eftersom exploateringen är stor och ofta sker på före detta
industrimark.
Länsstyrelsen har även förmedlat kunskap om
förorenade områden till miljö- och teknikkonsulter och andra aktörer, exempelvis i
samband med planerad förändring av markanvändningen, exploateringar och vid överlåtelse av fastigheter. Vi har svarat på cirka
300 externa förfrågningar om informationen
som finns i EBH-stödet samt lämnat olika
underlag till vattenförvaltningsarbetet.
Eftersom kommunerna har tillsyn över den
största delen av objekten med föroreningar är
vårt arbete med tillsynsvägledning till
kommunerna mycket viktigt. Länsstyrelsen
bedömer att detta arbete på sikt kommer att
öka antalet privatfinansierade åtgärder. Flera
insatser med tillsynsvägledning genomförs i
samverkan med Mälarlänen och Gotland.
Kommunerna i länet handlägger till största
delen händelsestyrda tillsynsobjekt, till
exempel i samband med ändrad markanvändning och exploatering. Under året har länets
kommuner sänt cirka 100 stycken anmälningsärenden avseende efterbehandlingsåtgärder för
kännedom till Länsstyrelsen.
Under året har följande utbildningar och projekt
anordnats för kommunernas handläggare:
•
•
•
•
Med anledning av industriutsläppsdirektivet,
som innebär att berörda verksamhetsutövare
ska upprätta statusrapporter, har vi varit med i
tre ärenden angående framtagande och
granskning av statusrapporter.
utbildning för kommuner i Mälarlänen,
Gotland och Dalarna (två dagar)
grundläggande utbildning om tillsyn av
förorenade områden
projekt om masshantering i samverkan
med andra län i Mälardalen och Gotland
”Plantskoleprojektet” som syftar till att ta
fram information till fastighetsägare och
utforma ett vägledningsmaterial för de
kommunala tillsynsmyndigheterna vid
nedlagda plantskolor
Förorenade områden med
statliga bidrag
Länsstyrelsen verkar för att prioriterade områden där ansvar saknas ska undersökas och
vid behov åtgärdas. Vi ger kommunerna stöd
och tillsynsvägledning i detta arbete. Under
94
året har en förstudie, två huvudstudier och tio
MIFO fas 2-undersökningar genomförts med
statliga bidrag. Med statliga bidrag genomfördes även avhjälpandeåtgärder på två objekt.
Länsstyrelsen ansökte inför 2016 om bidrag
hos Naturvårdsverket för genomförande av
utredningar vid 20 objekt. Dessutom har vi
tillsammans med länsstyrelserna i
Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro
och Gotlands län sökt bidrag för ett gemensamt
projekt för vägledning och undersökning av
plantskolor.
och Naturvårdsverket har även deltagit i en
workshop om projektrisker och säkrare
ekonomiska analyser i bidragsansökningar.
Som ett resultat av det arbete som
länsstyrelserna hittills genomfört har mängden
oförbrukade bidrag minskat väsentligt. De
bidragsmedel som nu finns på länsstyrelserna
över årsskiftena är uppbundna till specifika
projekt. I det fall förändringar i projekten
orsakat överblivna projektmedel som inte
behövs under året informeras Naturvårdsverket
så snart detta blir känt. Därefter kan
Naturvårdsverket besluta om åtgärder för att
omfördela bidraget.
Åtgärder för att minimera
omfattningen av oförbrukade bidrag
56. Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala,
Östergötlands, Jönköpings, Skåne, Västra
Götalands, Västernorrlands, Västerbottens och
Norrbottens län ska, för de kommuner eller
områden där det fastställts eller under året
kommer att fastställas åtgärdsprogram med
syfte att nå miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet, redovisa i vilken grad åtgärderna har
genomförts, vilken effekt åtgärderna bedöms
ha haft på halterna samt om miljökvalitetsnormerna följs. I de fall EU:s luftkvalitetsdirektiv överträds ska länsstyrelsen bedöma
hur länge överträdelserna antas bestå.
Länsstyrelserna har under året fortsatt att
arbeta för att minska mängden oförbrukade
bidrag. Arbetet har i likhet med tidigare år
skett i samarbete med Naturvårdsverket.
Länsstyrelsen har genom omfördelningar i
bidragsprojektet Kagghamra frigjort medel till
andra statliga bidragsprojekt. I samråd med
Naturvårdsverket beslutades att medel för
bidragsprojektet Vinterviken kunde förbrukas
under innevarande år.
Länsstyrelsernas nationella arbetsgrupp för
bidragssamordning (NSB) genomförde i
augusti ett seminarium för kommunala
huvudmän i statligt bidragsfinansierade
saneringsprojekt. Kommunerna är en mycket
viktig aktör i arbetet med att minska mängden
oförbrukade bidragsmedel. Syftet med
seminariet var att skapa forum för frågeställningar som är av betydelse för ett lyckat
resultat av efterbehandlingsprojekt. Frågor som
diskuterades var bland annat projektrisker,
upphandling och vad det innebär att vara
huvudman.
Åtgärdsprogrammet för kvävedioxid
och partiklar
Ett åtgärdsprogram för kvävedioxid och
partiklar i Stockholms län fastställdes av
Länsstyrelsen i Stockholm i december 2012.
Programmet innehåller elva åtgärder för
partiklar (PM10) och en åtgärd för kvävedioxid.
Under 2015 har Länsstyrelsen lett en arbetsgrupp som ser över och uppdaterar åtgärdsprogrammet. Gruppen har haft fem möten och
består av Trafikverket, landstinget, Stockholms
stad och Södertälje kommun. Uppdateringen
slutförs under 2016. Denna kontinuerliga samverkan har, utöver att se över åtgärdsprogrammet, också fler effekter. Ett exempel är att vi
tillsammans med Östra Sveriges luftvårdsförbund arrangerar den årliga Regionala
luftvårdsdagen.
Naturvårdsverket och NSB har tagit fram en ny
kvartalredovisningsmall som börjat tillämpas
under 2015. Detta har medfört möjligheter till
en uppdaterad och effektiv övergripande
ekonomihantering. Om bidrag inte förbrukas i
ett projekt kan initiativ tidigt tas till omfördelning till andra projekt. Gruppen har efterfrågat
en arbetsplan för åtgärdsobjekten och denna
finns nu på Naturvårdsverkets hemsida. NSB
95
Arbete pågår med så gott som alla fastställda
åtgärder. När det gäller åtgärdernas effekt på
halterna, har inga nya forskningsresultat framkommit som ändrar bedömningen. Dock har
inte Södertälje kommun uppnått förväntat
resultat av dammbindningen (men metoden
som sådan är bevisat effektiv).
Programmet innehåller också en del så kallade
generella insatser som utförs av många aktörer
i regionen, till exempel förbättrad kollektivtrafik och effektivare godstransporter. Bland
annat har kommunerna på Södertörn nu infört
samordnad varudistribution för de kommunala
transporterna.
Åtgärd 3–5: dammbindning vid risk för
överskridanden av miljökvalitetsnormen
för PM10
Dammbindning utförs av Stockholms stad,
Södertälje kommun och Trafikverket. Under
2015 har metoden använts flera gånger i
veckan på samtliga 34 gator i Stockholms stad
där det finns risk för överskridande av miljökvalitetsnormen. I Södertälje kommun har
dammbindningen inte fungerat som planerat.
Till våren fortsätter dammbindningen, enligt
den modell som Stockholm tillämpar.
Trafikverket genomför dammbindning i de
områden där det finns risk för överskridande
av normerna och där människor vistas. Av
säkerhetsskäl genomförs dock dammbindning
enbart på vägrenen, där den tillåtna hastigheten
överskrider 70km/h.
Tabell: Sammanfattning av läget med och effekten
av åtgärderna
ÅTGÄRD
ANSVARIG
LÄGE
EFFEKT
Dammbindning
Stockholms
stad
Genomförs
Stor, men
kortvarig
Dammbindning
Södertälje
kommun
Genomförs
Inte ännu
uppnått avsedd effekt
Dammbindning
Trafikverket
Genomförs
Stor, men
kortvarig
Städning
med ny teknik
Stockholms
stad
Genomförs
Osäker
Städning
med ny teknik
Södertälje
kommun
Genomförs
Osäker
Städning
med ny teknik
Trafikverket
Har testats, Osäker
dock svårgenomförbar
Tidig vårstädning
Stockholms
stad
Genomförs
Liten
Tidig vårstädning
Södertälje
kommun
Genomförs
Liten
Tidig vårstädning
Trafikverket
Genomförs
Liten
Optimerad halk Stockholms
ning
stad
Genomförs
Liten
Sänkt
hastighet
Trafikverket/ Har genom- Ganska stor
Polisen
förts på fler
om hastighets
vägar än de gränsen följs
i programmet
Ökad efterlevnad av
miljözonen
Polisen/
Stockholms
stad
Svårgenomförbar
Dammbindning är fortsatt den mest effektiva
åtgärden för att sänka akut höga PM10 halter.
Effekten är god, men kortvarig (cirka 0–2
dygn). Dammbindning med magnesiumklorid
har visat sänka halterna 20–30 procent
(Åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar
i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms
län, rapport 2012:34) Dammbindning med
kalciummagnesiumacetat har sänkt halterna i
snitt mellan 20–40 procent (Driftåtgärder mot
PM10 i Stockholm – utvärdering av vintersäsongen 2012–2013, VTI rapport 802, 2014).
Effekten varierar bland annat med anledning
av vädersituationen efter spridningen och
vilken allmän PM10 halt som råder vid tillfället. Vid torr väderlek bidrar dammbindningen till en sänkning av halterna, men inte
alltid till att normen nås.
Liten
De tre utredningar som togs upp i åtgärdsprogrammet har genomförts. Länstäckande
trafikmätningar i syfte att få bättre kunskap om
möjliga åtgärder för att få ned kvävedioxidhalterna är i färd att verkställas av Trafikverket.
Trafikverket har under året påbörjat uppbyggnaden av en mätstation där trafikdata kommer
att samlas in från trafikmätningar och kameror
för fordonsklassificering, vilket också kommer
att jämföras med uppmätta halter.
96
Åtgärd 6–8: städning med ny teknik vid
risk för överskridanden av miljökvalitetsnormen för PM10
Städning med ny teknik, det vill säga med
vakuumsug, har utförts av Stockholms stad och
Södertälje kommun. Vakuumsugen har använts
flera gånger i veckan i Stockholms stad.
Metoden har inte varit lämplig att utföra på det
statliga vägnätet, bland annat på grund av höga
trafikflöden och höga hastigheter. Effekten av
städning med vakuummaskin är osäker, den
har hittills inte gett signifikant effekt på
halterna.
vilket infördes 2014. Detta gäller flera sträckor
på E4 och E18 i länet. Vissa av sträckorna har
säsongsbaserade hastigheter, det vill säga en
lägre hastighet under dubbdäckssäsong när
utsläppen är som högst. Hastighetsförändringen är också ett led i övergången till jämna
hastighetsgränser. Uppföljande mätningar av
hastigheten och partikelhalten pågår. Enligt
tidigare beräkningar kan hastighetssänkningar
påverka halterna cirka 15 procent
(Åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar
i Stockholms län ).
Åtgärd 14: ökad efterlevnad av miljözon
för tunga fordon i Stockholms stad
Stockholm stad har under året inte gjort insatser för att fler ska följa miljözonsbestämmelserna. Polismyndigheten har utfört
kontroller, men det har inte prioriterats med
anledning av den allmänna belastning som
trafikpolisen har.
Åtgärd 9–11: tidig vårstädning vid risk för
överskridanden av miljökvalitetsnormen
för PM10
Tidig vårstädning har utförts och genomförs
kontinuerligt av Stockholms stad, Södertälje
kommun och Trafikverket. Metoden är dock i
hög grad beroende av vädersituationen.
Konventionell städning har effekt på halterna,
men kan också bidra till tillfälligt förhöjda
halter.
Enligt Polismyndigheten är det problematiskt
hur dessa kontroller ska kunna bedrivas. I nuläget behöver varje bil stoppas och en datakontroll göras mot vägtrafikregistret för att
polisen ska kunna se miljöklassningen. Detta
gör kontrollproceduren krånglig, tidsödande
och ineffektiv. Enligt tidigare beräkningar bedöms full efterlevnad av miljözonsreglerna
minska halterna med cirka tre procent.
Åtgärd 12: optimerad halkbekämpning i
Stockholm stad
Stockholms stad använder en metodik som
innebär minimerad användning av sand och
saltning för halkbekämpning. Normalt sandas
inte de så kallade försöks- eller referensgatorna, förutom vid mycket kallt väder och
vinterväglag. Sandning utförs dock på gångoch cykelbanor och även ibland på mindre
trafikerade anslutande gator. Saltning med
natriumklorid har utförts vid flera tillfällen.
Saltning kan fungera dammbindande, men kan
också i vissa fall ge upphov till högre partikelemissioner (då det medverkar till en fuktigare
vägyta som slits mer). Liksom konventionell
städning påverkar halkbekämpningen halterna,
men sannolikt med liten effekt.
Övriga åtgärder som pågår
Många aktörer i regionen arbetar med olika
slags åtgärder som på sikt bidrar till lägre
luftföroreningshalter. Nedan ges några
exempel på relevanta insatser.
Stockholms stad medverkar i flera generella
insatser som påverkar halten partiklar och
kvävedioxid positivt. Det gäller bland annat
förbättrad kollektivtrafik, effektivare godstransporter, parkeringsåtgärder och informationskampanjer. Stadens framkomlighetsstrategi är ett viktigt instrument för att främja
kollektivtrafik, gång och cykel. Fram till år
2018 satsas 1 miljard kronor på cykelinfrastruktur. Framkomligheten på infartsstråk för
cyklister under vintertid har förbättrats genom
Åtgärd 13: införande av sänkt hastighet
på trafikled i Stockholms län för att sänka
PM10 halten
Som resultat av tidigare genomförda utredningar beslutade Trafikverket om ytterligare
hastighetssänkningar på statliga trafikleder
97
förbättrad vinterväghållning med ny teknik.
Den 1 januari 2016 införs förbud mot dubbdäck på Kungsgatan och Fleminggatan.
Stockholms stad har också ett pågående
utvärderingsprojekt för åtgärder och insatser i
samarbete med Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).
möjliga åtgärder för att klara normer och
preciseringar för PM10 och kvävedioxid.
Miljökvalitetsnormerna
För PM10 följs miljökvalitetsnormen under
2015 vid alla mätplatser. De intensiva driftåtgärder som görs visar god effekt på halterna.
Svårast att klara gränsvärdet är inte längre i
centrala Stockholm, där åtgärdsarbetet bedrivs
intensivast, utan längs trafikleder där den
intensiva trafiken och hastigheterna försvårar
åtgärdsarbetet samt i Södertälje som har ett
mindre område med höga halter. Avgörande
för emissionen av PM10 är andel dubbdäck,
trafikmängd och hastighet. Trängselskatten
höjs och utökas till att även gälla Essingeleden
från och med 2016. Den trafikminskning som
beräknas på grund av ändrad trängselskatt,
berör främst de centrala delarna i länet.
Trafikverket har sänkt hastigheterna på trafikleder. Nu återstår att få ned andelen dubbdäck,
och en avgörande faktor är möjligheten att
införa lokal dubbdäcksskatt. I trånga utrymmen
som smala gator behöver inte emissionerna
vara stora för att halterna ska bli höga på grund
av mindre luftutrymme och sämre genomluftning. Vid förtätning kan detta medverka till
nya områden med överskridande.
Södertälje kommun arbetar med ett paket av
olika typer av åtgärder, bland annat för att
ändra resmönster. En trafik- och parkeringsstrategi håller på att tas fram som ska ge
verktyg för att kunna hantera trafiken i
kommunen. Ett examensarbete planeras som
handlar om att försöka hitta metoder för att
tidigt kunna förutse förhöjda partikelhalter.
Kommunen testar också ny beläggning
(hårdare) i det utsatta snittet
(Stockholmsvägen-Birkakorset-MälarbronTuringegatan-Turingekorset) för att se om det
kan innebära en sänkning av PM10-halterna.
Vissa anslutande gator har även fått denna nya
beläggning.
Trafikverket arbetar kontinuerligt med olika
generella insatser som på sikt har potential att
dämpa trafikvolymerna i de utsatta områdena,
exempelvis infrastrukturåtgärder för ökad
kollektivtrafik och spårtrafik, effektivare
godstransporter och ökad cykling. Trafikverket
region Stockholm har ett kontinuerligt samarbete med landstingets Trafikförvaltning för
att öka andelen kollektivtrafikresenärer.
Trafikverket samverkar också med berörda
kommuner i åtgärdsvalsstudier med fokus på
de tidiga stegen i fyrstegsprincipen.
Trafikverket region Stockholm har tagit fram
en regional framkomlighetsstrategi som syftar
till att utveckla och effektivisera vägnätet.
Trafikverket har nationellt uppdrag att samarbeta med de branscher som påverkar
bilisternas val av däck, exempelvis däcksleverantörer, med syfte att få ned dubbdäcksanvändningen. Därutöver har Trafikverket
region Stockholm genomfört en rad mätningar
och utredningar för att följa upp effekter av
åtgärder, och för att ta fram underlag för
kommande åtgärder. Bland annat pågår en
utredning om maximala trafikflöden och andra
Trenden är att halterna av PM10 minskar och
risken för överskridande i centrala Stockholm
bedöms som låg med fortsatt intensivt åtgärdsarbete. Längs trafikleder och i Södertälje är det
dock för tidigt att bedöma om åtgärderna
räcker till för att säkerställa att det inte blir
överträdelser framöver.
För kvävedioxid överskrids miljökvalitetsnormen på flera platser i länet. För kunna klara
miljökvalitetsnormerna krävs en kraftig
minskning av trafikmängder och fordon med
låga utsläpp av kvävedioxid. De åtgärder som
utförs bedöms inte vara tillräckliga för att
kunna klara miljökvalitetsnormen inom den
närmaste femårsperioden.
98
60. Länsstyrelserna ska redovisa hanteringen
av tillståndsärenden vid länsstyrelsernas
miljöprövningsdelegationer och vilka åtgärder
som under året vidtagits för att effektivisera
hanteringen. Länsstyrelserna ska redovisa och
kommentera handläggningstiden för fullständiga prövningar avseende miljöfarlig
verksamhet i ärenden som avgjorts under
2013, 2014 och 2015. Redovisningen ska avse
den totala handläggningstiden (median) samt
hur länsstyrelsen i procent uppfyllt regeringens
målsättning att ett ärende ska beslutas inom
sex månader från det att en fullständig
ansökan lämnats in.
medföra onödiga överklaganden. Därefter
meddelar Miljöprövningsdelegationen beslut
som kungörs.
Effektivare hantering av ärenden
Hantering av tillståndsärenden
i Stockholm
Utvecklingsarbetet avseende hanteringen av
tillståndsärenden vid Miljöprövningsdelegationen har under 2015 fortsatt att
utvecklas mot ett kontinuerligt arbetssätt med
”ständiga förbättringar”. Ett systematiskt
arbetssätt att hantera förbättringsförslag har
utvecklats under året och särskilda korta
förbättringsmöten genomförs varje vecka. Det
är viktigt att arbetet med effektiviseringen sker
gradvis för att säkerställa att inte kortare
handläggningstider påverkar rättsäkerhet och
kvalitet.
Miljöprövningsdelegationen inom
Länsstyrelsen i Stockholm (delegationen),
består av tre ordföranden, varav en verkar som
samordnande ordförande, och två miljösakkunniga. Delegationen har en detaljerad
handläggningsrutin samt en checklista som
stöd i hanteringen av tillståndsärenden. När ett
ärende inkommer till delegationen registreras
det enligt upprättad manual. Därefter utses
handläggare, sakkunnig och ordförande
omgående.
Varje månad sedan årsskiftet 2014/2015
genomförs gemensamma möten för delegationen och beredande handläggare. Dessa möten
syftar till att öka kompetensöverföring för att
säkerställa gruppens gemensamma kompetens.
Vi tar upp aktuella sakfrågor, så som praxis
och ny lagstiftning, samt aktuella domar.
Under dessa möten går vi även gemensamt
igenom ärenden under prövning för att skapa
en gemensam bild av arbetsbelastningen inom
ärendegruppen.
Inom två veckor från det att ärendet inkom ska
en bedömning göras om det ska gå ut till
tillsynsmyndigheten och eventuellt även andra
remissinstanser på kompletteringsremiss. Om
delegationen bedömer att ansökan behöver
kompletteras föreläggs sökande att göra detta.
När kompletteringar inkommer ska de
granskas inom två veckor.
Delegationen och Länsstyrelsen har i samband
med utvecklingsarbetet gjort en bedömning att
det är den totala tiden för hela tillståndsprocessen, inklusive samrådet, som är mest
relevant ur kundens perspektiv. Under året har,
med detta som bakgrund, interna mål avseende
den totala handläggningstiden fastställts. Tre
olika mål för de tre definierade ärendetyperna
som hanteras vid delegationen för att underlätta planering och prioritering av ärenden.
Vidare har delmål tagits fram för relevanta
moment under prövningsprocessen. Dessa
delmål har integrerats i den ärendeöversikt som
påbörjades under 2014 och som har slutförts
under 2015. Detta för att skapa en automatisk
tidplan för respektive ärende. Ärendeöversikten är ett stöd i hanteringen av ärenden på
ett effektivare sätt för att korta den totala
handläggningstiden.
Då ansökan bedöms komplett kungörs den och
ansökan skickas på remiss till berörda myndigheter. Länsstyrelsen bereds möjlighet att lämna
ett samlat yttrande från hela myndigheten.
Inkomna yttranden kommuniceras med
sökande. Handläggaren upprättar ett förslag till
beslut som granskas och vid behov bearbetas
av delegationen. Även beslutsförslaget
kommuniceras vanligtvis med sökande för att
undvika eventuella missförstånd som kan
99
Processkartläggningen som genomfördes under
2014 synliggjorde att dessa ärenden innebär en
relativt stor administrativ börda för beredande
handläggare. Beredande handläggare har idag
inget administrativt stöd i dessa ärenden.
Arbetet med att identifiera de administrativa
momenten har därför fortsatt och ett arbete
med att på olika sätt effektivisera dessa fortsätter under 2016. Länsstyrelsen har startat ett
gemensamt projekt på avdelningen för miljö,
med syfte att kartlägga och därefter effektivisera avdelningens gemensamma arbete.
Länsstyrelsen har även tagit del av andra
länsstyrelsers administrativa organisation för
att leta goda exempel.
såväl med sökande som med remissinstanser
och allmänhet. En enkel processbild togs fram
för att underlätta kommunikationen. Under
2015 har denna processbild använts för att
bygga upp en handbok riktad till sökanden för
att på ett pedagogiskt sätt kunna förklara
processen och respektive delprocess med dess
syfte. Länsstyrelsen har vid flera tillfällen fått
positiv återkoppling kring detta dokument.
Måluppfyllelse och
handläggningstider
Under 2015 har, på samma sätt som under
2014, ett fokus legat på att avsluta äldre
ärenden. En viktig utgångspunkt i ett
systematiskt utvecklingsarbete är att dela upp
hanteringen av äldre respektive nya ärenden
för att skapa möjligheter att genomföra förbättringar där det ger störst effekt. Vi har också
fokuserat på att korta den totala handläggningstiden per ärende, eftersom vi bedömer att
det är den tid som är mest relevant ur ett kundperspektiv.
Länsstyrelsen i Stockholm har under 2015
påbörjat ett stort arbete för att bli en digital
myndighet. Ärendehanteringen av prövningsärenden har under året anpassats för att skapa
förutsättningar för en digital process. Bland
annat har en manual för enhetlig diarieföring
tagits fram i samarbete med länsstyrelserna i
Skåne och Västra Götaland. Enhetlig diarieföring är viktigt för att skapa sökbara
handlingar och mer tillförlitlig statistik.
Antalet persondagar i ärendegruppen har varit
lägre än tidigare år, vilket också avspeglas i
antalet avslutade ärenden.
Länsstyrelsen har under året arbetat med en
organisationsöversyn i syfte att bland annat
renodla arbetsuppgifterna med beredning av
prövningsärenden för miljöfarlig verksamhet.
Syftet med detta är att skapa specialister på
processerna för att effektivisera hanteringen av
ärenden. Ett sådant arbetssätt kräver att varje
handläggare hanterar ärenden inom flera
branscher, detta har krävt ökad kompetensutveckling under 2015.
Under 2015 har interna mål för den totala
handläggningstiden fastställts och andelen
ärenden som passerat målet har följts upp
regelbundet. Under året har andelen helprövningar som är under prövning och har
passerat målet minskat från 56 procent till 40
procent. Samma siffra för samtliga MPDärenden har minskat från 68 procent till 45
procent.
Under året har vi tagit del av resultatet från en
brukarundersökning avseende prövningsärenden vid Miljöprövningsdelegationen. En
första analys av resultatet har genomförts, En
iakttagelse som konstaterats är att kunden
anser att informationen kring prövningsprocessen är bristfällig. Länsstyrelsen kommer
därför lägga resurser under 2016 för att skapa
mer informativa och effektiva samrådsmöten.
ÄRENDESTATISTIK
Under utvecklingsarbetet 2014 framkom att
prövningsprocessen är svår att kommunicera,
100
2015
2014
2013
Ärendebalans
(årsskifte 13/14, 14/15
och 15/16), st.
40
38
57
Totalt antal avslutade
MPD-ärenden, st.
29
58
52
Antal avslutade
helprövningar, st.
14
22
28
Resultat avseende handläggningstider speglar
våra prioriteringar. Den totala handläggningstiden, uttryckt som median, har minskat med
ytterligare 46 dagar, från 461 dagar 2014 att
jämföras med 415 dagar under 2015. På två år
har handläggningstiden minskat med sex
månader. Handläggningstiden från det att
ansökan har bedömts komplett till beslutsdatum
är fortsatt 183 dagar och när det gäller
länsstyrelsernas gemensamma mål på 180
dagars handläggningstid är måluppfyllelsen i
samma nivå som 2014. Måluppfyllelsen
avseende regeringens målsättning, att ett ärende
ska beslutas inom sex månader från det att en
fullständig ansökan lämnats in, är 57 procent
vilket kan jämföra med 32 procent för 2013.
HANDLÄGGNINGSTID
2015
2014
2013
Total handläggningstid,
median, dagar
415
461
594
Handläggningstid från
komplett, median, dagar
183
183
276
Måluppfyllelse, mål om
180 dagar, %
43
45
29
Måluppfyllelse, mål om
6 månader, %
57
50
32
Samverkansarbetet har dessutom bedrivits i
organisationens samverkansgrupp som består
av en företrädare för varje miljöprövningsdelegation. Samverkansgruppen har haft två
möten i Stockholm och Göteborg samt fyra
telefonmöten under året. Konkret har detta
resulterat i att gemensamt beslutstöd för
djurhållning samt en promemoria för
begränsningsvärden för buller har tagits fram.
Arbetet beträffande beslutstöd för reningsverk
pågår. I övrigt har det förts diskussioner för
samverkan och samsyn kring statistik, branschspecifika frågor, handläggningsformer
Diskussioner har också förts om hur övergången till digital ärendehantering kommer att
påverka delegationernas arbete och om
behovet av likartade rutiner. En representant
för MPD-nätverket deltar i Naturvårdsverkets
arbete med informationsförsörjning för
industriutsläppsdirektivet (IED) och samverkansgruppen följer arbetet och informeras
fortlöpande.
64. Länsstyrelserna ska ta fram regionala
handlingsplaner för grön infrastruktur. Syftet
med handlingsplanerna är att identifiera
landskapets biotoper, strukturer, element och
naturområden i land- och vattenmiljön inklusive
i tätortsnära områden som tillsammans skapar
ett ekologiskt sammanhang och som utgör
förutsättningen för att bevara landskapets
biologiska mångfald och främja ekosystemtjänster, som exempelvis värden för friluftslivet.
I handlingsplanerna ska även förslag till
lämpliga bevarandeinsatser redovisas.
Samverkan mellan
miljöprövningsdelegationerna
I 28 § förordningen (2011:1237) om miljöprövningsdelegationer anges att miljöprövningsdelegationerna ska samråda och samverka med
varandra i gemensamma handläggningsfrågor.
Samtliga tolv miljöprövningsdelegationer
träffade 2013 en samverkansöverenskommelse
och det samverkansarbetet har fortsatt under
2015. Två nätverksträffar för samtliga ordföranden och sakkunniga har hållits, med
föredrag och diskussioner i aktuella frågor. Vid
dessa träffar har externa föreläsare medverkat
och pratat om aktuella ämnen. Därutöver har vi
i stor utsträckning fokuserat på de interna
arbetssätten och processerna. Bland annat har vi
haft mindre workshoppar för att jämföra arbetssätt vid handläggningen av tillståndsärendena.
Syftet är att minska skillnaderna och hitta goda
exempel.
Handlingsplanerna bör ligga till grund för insatser från olika aktörer som leder till att säkra
ekosystemtjänster, förbättra måluppfyllelse
avseende berörda miljökvalitetsmål och
möjliggöra anpassningar till ett förändrat
klimat. Handlingsplanerna ska även redovisa
behov av skydd, skötsel och restaureringsinsatser, och de ska kunna utgöra grund för
prövningsverksamhet och fysisk planering.
Varefter Naturvårdsverket presenterar riktlinjer
för handlingsplanerna ska dessa tjäna som
vägledning för arbetet. Samarbete mellan
berörda landskapsaktörer som markägare,
brukare, myndigheter, ideella organisationer
101
och andra relevanta aktörer på lokal och
regional nivå bör ingå i arbetet. Tillämpliga
arbetsformer, samrådsprocesser och underlag
som utvecklats i till exempel regionala landskapsstrategier och samrådsgrupper för naturvård bör lyftas in i arbetet och utvecklas för att i
ökad utsträckning involvera det civila samhället. Målsättningen är att handlingsplanerna
till stora delar ska vara etablerade 2017.
hade 30 deltagare och det länsstyrelseinterna
20 deltagare.
Syftet med seminarierna har varit att hämta in
synpunkter på hur handlingsplanens mål och
insatsområden bör formuleras. Förslag på
insatsområden som framkom är behov av:
•
•
Länsstyrelserna ska delredovisa utvecklingen
av arbetet i sina årsredovisningar. Uppdraget
ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och
energidepartementet) samlat den 1 oktober
2017 av Länsstyrelsen i Västerbottens län.
•
Grön infrastruktur har länge varit en aktuell
fråga i länet då behovet av nya bostäder och
därtill hörande infrastruktur ställer stora krav
på högkvalitativa planeringsunderlag.
Handlingsplanen för grön infrastruktur samordnas därför med den pågående revideringen
av regionplanen för Stockholm län.
utökad mellankommunal samverkan
om grönstruktur
gemensamma planeringsunderlag
som biotopdatabaser
kunskapsspridning om markskötsel som
leder till säkerställande av biologisk
mångfald
Vi använder ledorden delaktighet, långsiktighet och helhetssyn för arbetet med handlingsplanen i enlighet med Naturvårdsverkets
instruktioner. I Stockholms län läggs särskild
vikt vid tätortsnära natur, som exempelvis de
tio gröna kilarna.
Viktiga underlag för arbetet som tagits fram av
Länsstyrelsen under året är rapporterna
Landskapshistorisk analys för Stockholms län
och Ädellövsområden och ekmiljöer i
Stockholms län. Dessa kommer tillsammans
med annat befintligt kunskapsunderlag utgöra
grunden för handlingsplanen. Även projektet
”Biologisk mångfald i grunda vikar –
förvaltning genom grön infrastruktur” som
startades i december är centralt för arbetet.
Genomförandet av handlingsplanen förväntas
leda till att säkra och utveckla ekosystemtjänster, förbättra måluppfyllelsen för miljökvalitetsmålen och öka anpassningen till ett
förändrat klimat. Förutsättningen för detta är
en långsiktigt säkerställd biologisk mångfald.
Länsstyrelsens strategi för miljömålet Ett rikt
växt och djurliv, som har fastställts under
2015, ses som ett vägledande dokument för
arbetet med grön infrastruktur. Strategin har,
genom en regional analys, pekat ut vilka
preciseringar av miljömålet och vilka åtgärdsområden som är särskilt viktiga att arbeta med
i Stockholms län. Den regionala miljömålsdialogen har föreslagits utgöra plattform för
arbetet med handlingsplanen för grön
infrastruktur.
Länsstyrelsen har i samverkan med landstinget
samt Stockholms universitet och KTH genomfört insatser för att öka kunskapen om ekosystemtjänster och grön infrastruktur i länet.
Exempel på det är framtagande av en kostnadseffektiv metod för biotopkartering som framskridit under 2015. Vi ser att en biotopdatabas,
genom att den visar alla naturtyper, är en
planeringsförutsättning för en fungerande grön
infrastruktur.
Länsstyrelsen har under året tagit fram en
preliminär projektplan och arrangerat tre
seminarier. Seminarierna har hållits inom
ramen för arbetet med en ny regionplan, internt
på Länsstyrelsen med berörda sakområden
samt med flera av de aktörer som vi kommer
att samarbeta med, som exempelvis
kommuner, ideella organisationer, näringsliv
och regionala myndigheter. Det senare mötet
Länsstyrelsen kan glädjande konstatera att
flera av länets kommuner under året genomför
ekosystemtjänstkartläggningar, spridningsanalyser och biotopdatabaser inom samhällsplaneringen. Detta ger goda förutsättningar för
hållbar samhällsutveckling och genomförandet
102
av den kommande handlingsplanen för grön
infrastruktur i länet.
bland annat följande insatser genomförts inom
dialogen:
•
Länsstyrelseinstruktion 5a §
Länsstyrelsen ska verka för att det
generationsmål för miljöarbetet och de
miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt
nås och ska vid behov föreslå åtgärder för
miljöarbetets utveckling.
Länsstyrelsen ska särskilt
1. samordna det regionala mål- och
uppföljningsarbetet,
2. utveckla, samordna och genomföra
regionala åtgärdsprogram med bred
förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen,
•
3. stödja kommunerna med underlag i deras
arbete med generationsmålet och miljökvalitetsmålen, och
4. verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag i den lokala
och regionala samhällsplaneringen samt
bidra till att de beaktas i det regionala
tillväxtarbetet
Länsstyrelsen ska i fråga om sitt miljöarbete
rapportera till Naturvårdsverket och samråda
med verket om vilken rapportering som
behövs. Förordning (2013:815).
•
Samordna det regionala mål- och
uppföljningsarbetet
Länsstyrelsen har arbetat vidare med att samordna processen kring den regionala miljömålsdialogen, som bidrar till att miljömålsarbetet kan drivas effektivt. I den regionala
miljömålsdialogen deltar länets kommuner,
Trafikverket, KSL och landstinget. Flera andra
aktörer är på olika sätt knutna till dialogen som
har benchmarking som ledstjärna. Vi arbetar
aktivt med att utveckla och förstärka de olika
delarna i denna samverkansplattform såsom
det Regionala miljömålsrådet och Miljömålsnätverket (se punkterna nedan). Under året har
•
103
Länsstyrelsen har arbetat med att bredda
och utveckla Regionala miljömålsrådets
roll och uppdrag. Upplands-Väsby
kommun har ersatts av två nya deltagare;
Danderyd och Lidingö. Rådets främsta
uppgift är att vara en regional
samverkans- och förankringsarena för
viktiga miljömålsfrågor. Rådet har träffats
tre gånger under året. Några viktiga frågor
som då diskuterats är åtgärdsprogrammet
för vatten, regionens utmaning som rör
tillskottsvatten i avloppsledningsnätet och
en regional vattenförsörjningsplan.
Vi ansvarar för Miljömålsnätverket som
består av miljöstrateger, miljöutredare och
liknande på kommunerna, Trafikverket,
KSL och landstinget. Nätverket har vuxit
och har haft flera träffar detta år. Flera
nya personer har engagerat sig och flera
har uttryckt att nätverket är givande. Vid
behov samordnar vi träffarna med andra
nätverk som Länsstyrelsen ansvarar för,
till exempel hölls ett gemensamt möte
under våren med energieffektiviseringsnätverket. Minst en av länets kommuner
berättar på varje träff om sitt arbete med
ett länsprioriterat miljömål, för att på så
sätt stimulera till att visa goda exempel
och att lära av varandra.
Vi ansvarar också för en grupp som
bereder frågor för det Regionala miljömålsrådet. Gruppen har haft tre möten
under året och består av handläggare från
de organisationer som ingår i det
Regionala miljömålsrådet.
Länsstyrelsen har fortsatt att anordna utbildningar för kommunerna. Under året
har vi anordnat en kommunikationsutbildning, en utbildning i strategiskt
förändringsarbete för kommunernas
klimat-, energi- och miljösamordnare
samt en utbildning i samhällsekonomiska
analyser.
•
•
Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö och
Ingen övergödning. Strategierna har tagits fram
inom ramen för den regionala miljömålsdialogen och riktas främst till kommunerna,
landstinget och regionala myndigheter. Det
Regionala miljömålsrådet har valt arbetssättet;
att Länsstyrelsen tar fram strategier som pekar
ut åtgärdsområden, och att aktörerna utför
åtgärderna. Strategierna har reviderats utifrån
de synpunkter som framfördes i remissrundan
2014. Ett trettiotal olika organisationer på lokal
och regional nivå svarade på remissen och de
flesta instanserna var överlag positiva till
strategierna.
Länsstyrelsen har följt upp miljömålen
och rapporterat enligt Naturvårdsverkets
riktlinjer.
Regionala miljödagen 2015 anordnades
med temat ”Hur formar vi Stockholms
läns framtida stadsmiljöer och vilken roll
ger vi hållbarhet, miljö och hälsa?”.
RUS och samarbete med andra län
Länsstyrelsen deltar i Regional Utveckling och
Samverkan i miljömålssystemet, RUS, som
ansvarig för miljömålet Begränsad klimatpåverkan och utvecklingsområdena energi och
klimatanpassning. Länsstyrelsen har också
deltagit i målmanualsarbetet och i Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen
2015, i arbetsgruppen Näringslivets miljöarbete. En processledningskurs har tagits fram
och genomförts i två omgångar för
länsstyrelsernas energi- och klimatsamordnare
och miljömålssamordnare. Handboken i
processledning, som togs fram på uppdrag av
RUS, är kurslitteratur för kursen. Rapporten
beskriver viktiga drivkrafter och förutsättningar i miljömålsprocessen.
Nedan redovisas de viktigaste insatserna inom
länets prioriterade miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God
bebyggd miljö.
Begränsad klimatpåverkan
Länsstyrelsen har tidigare tagit fram en klimatoch energistrategi i samarbete med länets
aktörer. Klimat- och energistrategin omfattar
sex åtgärdsområden varav samhällsplanering,
regionala strukturer och markanvändning samt
transporter och resande är prioriterade. Under
2015 har arbetet med att utveckla åtgärder som
utgår från strategins åtgärdsområden fortsatt.
Styrgrupp för arbetet är det Regionala
miljömålsrådet.
Länsstyrelsen har deltagit i referensgruppen för
ett projekt om konsumtionens miljöpåverkan,
med syfte att belysa hur Länsstyrelsen kan och
bör arbeta med frågan gentemot kommuner
och andra berörda verksamheter. Projektet har
drivits av RUS tillsammans med Länsstyrelsens
Energi- och Klimatsamordning (LEKS) och
letts av länsstyrelserna i Dalarnas och Gotlands
län. Länsstyrelsen har deltagit i referensgruppen i VTI:s projekt kring framtidsbilder
för Stockholm, Vancouver och Hamburg.
Under året har Länsstyrelsens klimatoch
energistrategiska arbete till stor del handlat om
klimatinvesteringsstödet, det så kallade
Klimatklivet. Vi har fungerat som informationskanal gentemot kommuner, landsting, företag
och andra som varit intresserade av stödet. Det
här arbetet har inneburit regelbundna kontakter
med Naturvårdsverket, Energimyndigheten och
med andra länsstyrelser. Vi handlade 98 ansökningar till klimatklivet under hösten.
I oktober genomfördes ett tvärsektoriellt möte
om integrering av miljömålen i Länsstyrelsens
verksamhet. Vi har också deltagit i miljömålsträff med länen i Mellansverige för erfarenhetsutbyte kring miljömålsprocessen.
Vi har fortsatt att hålla utbildningar för
kommunerna. På uppdrag av Länsstyrelsens
Energi- och Klimatsamordning (LEKS) tog vi
fram och genomförde en kurs i strategiskt
arbete för kommunernas klimatoch energistrateger. Utbildningen genomfördes som en
Utveckla, samordna och genomföra
regionala åtgärdsprogram
– med bred förankring i länet
Länsstyrelsen har under hösten beslutat om och
kommunicerat åtgärdsstrategier för miljömålen
104
pilotkurs under våren 2015 och fokuserade på
förändringsprocesser. Syftet med projektet var
att stärka klimatstrategernas kunskap i
strategiskt klimatarbete. Det togs fram en
kursanvisning som innebär att kursen kommer
att kunna genomföras i alla län. Tillsammans
med Energimyndigheten har vi även hållit en
utbildning i energieffektiv fysisk planering för
kommunernas planerare, energistrateger,
miljöstrateger och andra som är inblandade i
samhällsbyggnadsprocessen. Länsstyrelsen har
också ordnat fyra nätverksträffar med
kommunernas klimatoch energistrateger
under året. Höstens träffar har haft fokus på
Klimatklivet och vänt sig till en bredare grupp.
små och medelstora företag med syftet att
minska deras energianvändning. Projektet
kommer att pågå till och med 2020.
Länsstyrelsen har varit medarrangör i olika
seminarier under året. I maj genomfördes ett
slutseminarium för projektet Storskaliga
värmelager. Länsstyrelsen har också engagerat
sig i nationella Plattform för hållbar stadsutveckling, deltagit i Almedalen samt talat på
WWF:s möte ”Earth Hour City Challenge”.
Länsstyrelsen höll en presentation vid
Nordiska rådets klimatkonferens ”The Role of
Nordic Municipalities and Regions in the
Green Transition” i Köpenhamn.
Det strategiska klimatoch energiarbetet har
utvecklat samverkan med myndighetens övriga
verksamheter. Bland annat deltar vi i tillväxtavdelningens strukturfondsarbete som under
året har fokus på koldioxidsnål ekonomi. Vi
deltar även i det interna lean-arbetet för
översiktsplanering.
Vi har deltagit i framtagandet av Landstingets
förstudie om en regional klimatfärdplan 2050
som ska beskriva hur regionens klimatmål för
2030 ska nås samt hur Stockholmsregionen
kan vara utan nettoutsläpp av växthusgaser till
2050. Färdplansarbetet är en del i arbetet med
att ta fram en ny utvecklingsplan för regionen
(RUFS).
Frisk luft
Länsstyrelsen har under 2015 lett en arbetsgrupp som ser över och uppdaterar åtgärdsprogrammet för kvävedioxid och partiklar.
Gruppen som består av Trafikverket,
landstinget, Stockholms stad och Södertälje
kommun har haft flera möten. Uppdateringen
slutförs under 2016. Inom denna kontinuerliga
samverkan genomförs flera aktiviteter, bland
annat har vi anordnat Regionala luftvårdsdagen
tillsammans med Östra Sveriges luftvårdsförbund. Temat var luftkvaliteten i bebyggelse
– vad man kan göra för att behålla och förbättra luftkvaliteten vid förtätning. Bland flera
talare var en från White arkitekter, som
berättade om byggnaders gestaltning och dess
betydelse för luftkvaliteten. Ungefär 75
personer deltog i seminariet som enligt
utvärderingen fick god kritik.
Inom arbetet med den regionala klimatoch
energistrategin drivs ett antal projekt. Projektet
”Samordnad varudistribution” på Södertörn har
gått in i genomförandefasen och alla åtta
kommuner är nu aktiva. Enligt förstudien från
2013 kommer projektet leda till att antalet
transporter minskar mycket kraftigt och att
utsläppen från transporter till kommunen
minskas med cirka 59 procent.
Under våren genomfördes ett projekt kring
aktiv kunskapsöverföring. Projektet syftade till
att sprida kunskap och erfarenheter kring goda
exempel på framgångsrikt energi- och
klimatarbete från en kommun till två andra.
Projektet genomfördes i workshopform och
deltagande kommuner stöttades aktivt i sitt
arbete. Erfarenheterna av projektet har spridits
på såväl nationella som internationella
konferenser under året.
Länsstyrelsen har också deltagit i en hearing i
Stockholms stad om möjliga åtgärder för
kvävedioxid och partiklar som är relevanta i
kommunen.
Under året har ett energieffektiviseringsprojekt
inom den nationella Regionalfonden startats.
Det innebär att Länsstyrelsen och
Energikontoret ska driva varsitt nätverk för
Uppföljning av befintligt åtgärdsprogram kan
läsas under uppdrag 56
105
Giftfri miljö
Länsstyrelsen har fastställt strategin för Giftfri
miljö och arbetat vidare med dess genomförande. Exempel på åtgärder som strategin
behandlar är att ställa kemikaliekrav i offentlig
upphandling av varor och tjänster, beakta
förorenade områden tidigt i planprocessen,
rena dagvatten i lokala dagvattenanläggningar,
dammar eller våtmarker och omhänderta avfall
på ett korrekt sätt så att inte farliga ämnen
läcker ut i miljön.
Länsstyrelsen har årliga tillsynsvägledande
seminarier, främst riktade mot kommuner som
går under benämningen Kemilänken, där ett
tema bland andra varit byggisolering med
ozonnedbrytande ämnen.
Provfiske och sedimentprovtagningar i Mälaren,
Stockholms skärgård och vissa sjöar har genomförts, bland annat för att undersöka om det finns
samband mellan höga föroreningshalter i
sediment och halter i fisk. En rapport har färdigställts för sedimentundersökningen. Arbete
kring miljöstörande ämnen i fisk genomförs i
samarbete med IVL. I Oxundasjön utreds nu
också källor till höga PCB-halter. Fokus för
analys- och provtagningsarbete ligger för närvarande på förekomsten av PFOS, PCB och
TBT.
Med avstamp i strategin har sju kommuner
(Haninge, Huddinge, Järfälla, Sollentuna,
Sundbyberg, Tyresö och Täby) tagit fram ett
förslag på gemensamt åtgärdsprogram för
Giftfri miljö. Tanken är att den enskilda
kommunen tillämpar de delar i programmet
som passar med den kommunens prioriteringar
och förutsättningar. Programmet innehåller
åtgärder inom områdena upphandling, skola,
förskola, vatten samt bygg- och anläggning.
Programmet har kvalitetsgranskats av en
konsult och håller på att färdigställas.
Länsstyrelsen deltar i arbetet och stöttar
processen på olika sätt, bland annat med
kommunikationsstöd. Tanken är också att fler
kommuner ska kunna använda åtgärdsprogrammet. Detta är ett exempel hur
Länsstyrelsens miljömålsstrategier kan
genomföras.
Ingen övergödning
Länsstyrelsen har fastställt strategin för målet
Ingen övergödning och har arbetat vidare med
dess genomförande. Exempel på åtgärder som
strategin behandlar är att minimera mängden
dagvatten som bildas, till exempel genom att
bevara eller anlägga grönytor, kretsloppsanpassa enskilda avlopp så att näringen kan
återföras till jordbruksmark, handla mer ekologisk mat, minska köttkonsumtionen, öka
andel gång-, cykel- och kollektivtrafik och öka
andelen fordon som inte släpper ut
kvävedioxider.
I arbetet med förorenade områden har
Länsstyrelsen avslutat inventeringsarbetet och
arbetar vidare med tillsyn och tillsynsvägledning samt informationsoch kunskapsspridning. Ett av länsstyrelsernas huvuduppdrag när det gäller arbetet med förorenade
områden är att öka andelen privatfinansierade
undersökningar och åtgärder så att kostnader
för detta så långt som möjligt bärs av de
ansvariga. Databasen för förorenade områden
innehåller cirka 12 000 identifierade objekt,
varav snart 1 600 är inventerade och riskklassade. Länsstyrelsen arbetar med att få
kommuner att påbörja ett framtagande av
handlingsplaner och strategier för efterbehandlingsarbete, både egeninitierat och
händelsestyrt.
Under 2015 har de sista våtmarkerna som
ingick i förra Landsbygdsprogrammet
slutbesiktigats, så att projekten ska kunna
avslutas och de sista utbetalningarna göras.
Markägare som visat intresse för att anlägga en
våtmark har erbjudits enskild rådgivning inom
ramen för Greppa Näringens våtmarksmodul.
En upphandling av rådgivningen genomfördes
under sommaren 2015 med fokus på moduler
om våtmarker.
Under året har Länsstyrelsen arrangerat kurser
om våtmarker och fosfordammar. Här har vi
bland annat informerat om våtmarker och de
stödmöjligheter som finns inom Landsbygdsprogrammet för att anlägga och restaurera
våtmarker och dammar.
106
Vi har fortsatt det målinriktade arbetssättet där
avsikten är att, i dialog med berörda markägare, ta initiativ till att våtmarker anläggs i
utpekade lägen. GIS-projekt har fortsatt under
våren. I projektet identifierar vi lämpliga lägen
för att anlägga större dämda våtmarker med
hjälp av den nya höjddatamodellen och en
metod som tagits fram i Skåne län. Projektet
har resulterat i ett GIS-skikt med 52 identifierade lägen för anläggande av våtmarker.
Förutsättningarna för analysen var bland annat
att det finns jordbruksmark inom avrinningsområdet, att storleken på tillrinningsområdet är
minst 100 hektar och att storleken på våtmarken blir minst 1 hektar.
•
•
Länsstyrelsen har även fördelat medel till fler
LOVA-projekt under året. Utöver dessa åtgärder arbetas bland annat med vattenförvaltning, ärendehantering, tillsyn, tillsynsvägledning och landsbygdsprogrammet för att nå
målet Ingen övergödning.
Ett rikt växt- och djurliv
Länsstyrelsen har fastställt strategin för målet
Ett rikt växt- och djurliv och arbetat vidare
med dess genomförande. Exempel på åtgärder
som strategin föreslår är att ta fram en
kostnadseffektiv metod för biotopkartering för
att öka kunskapen om länets natur, värna
värdekärnor och spridningsvägar för växter
och djur på land och i vatten samt att planera
och sköta en variationsrik grönska i stadsmiljöer för klimatanpassning och
ekosystemtjänster.
Länsstyrelsen har också arbetat för att nå målet
Ett rikt växt- och djurliv genom operativt
arbete och LONA-bidrag.
God bebyggd miljö
Målet God bebyggd miljö fungerar som en
övergripande vision för det regionala miljömålsarbetet, vilket innebär att insatser för att
nå våra andra prioriterade miljömål även bidrar
till att nå målet God bebyggd miljö.
Länsstyrelsen har under året aktivt arbetat med
ekosystemtjänster och införandet av begreppet
i regionens arbete genom bland annat strategin.
Vi arbetar strategiskt för att förstärka goda
förutsättningar för biologisk mångfald. Genom
att ta fram relevanta kunskaps- och planeringsunderlag kommer förutsättningarna för att
planera mark och vatten på ett långsiktigt
hållbart sätt att öka:
•
på sikt upphandla en regional biotopdatabas. En biotopdatabas ser regionens
aktörer som ett viktigt underlag för
planering av hållbar markanvändning och
kommande analyser av grön infrastruktur.
Biotopdatabasen är ett underlag för att
bland annat göra ekologiska spridningsanalyser. Under året har metodutvecklingen bland annat presenterats på den
internationella konferensen Large Parks in
Large Cities, Miljöövervakningsdagarna
och Fjärranalysdagarna.
Länsstyrelsen har påbörjat arbetet med en
handlingsplan för grön infrastruktur. Se
vidare under regleringsbrevuppdrag 64.
Arbetet med den marina samverkansplanen för Helcom Marine Protected Area
Stora Nassa – Svenska Högarna ger
värdefulla erfarenheter kring utveckling
av nya förvaltningsmetoder för områden
med höga naturvärden. I samverkan med
alla berörda aktörer har vi under året
genomfört ytterligare utsättning av gäddyngel, utvecklat informationen till områdets besökare genom webbsidan
Naturkartan och upphandlat ett framtagande av underlag inför en revidering av
Svensk Högarnas naturreservat.
Länsstyrelsen har under året inlett en översyn
av länets riksintressen för kulturmiljövård med
syfte att se till att nya kunskapsunderlag finns
framtagna för samtliga områden i länet och att
de utpekade riksintressena är aktualiserade
med förnyade beslut från Riksantikvarieämbetet där så krävs.
Länsstyrelsen har i uppdrag att fram till
och med 2016 ta fram en metod och en
manual för biotopkartering med syfte att
Länsstyrelsen driver det regionala Bullernätverket i samverkan med ett antal av länets
107
aktörer. Syftet är att öka kompetensen när det
gäller buller och att skapa förutsättningar för
att miljömålet nås. Fyra seminarier har hållits
under året med olika teman: bullerkartläggning,
nytt om buller – riktvärden, lagändringar och
vägledningar, tystare bussar i Stockholm och
ljudmiljö i rekreationsmiljöer. Forskningsprojektet ”Trafikbuller och planering del 5” har
pågått under 2015 och slutförs 2016.
och ekonomisk perspektiv. Dessutom har vi
gjort en inventering och analys av länets
ädellövsområden och ekmiljöer vilket ingår i
åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda
träd i kulturlandskapet.
De tre strategierna för miljömålen Ett rikt växtoch djurliv, Giftfri miljö och Ingen övergödning som beslutats under året, är viktiga vägledningsdokument för kommunernas åtgärder.
Under året har samordnade och stödjande
insatser för va-planering skett med Norrtälje
kommun i samband med framtagandet av deras
kommuntäckande va-plan.
Generationsmålet och miljökvalitetsmålen i samhällsplanering och
tillväxtarbete, lokalt och regionalt
För att få bättre kunskap om hur länets medborgare reser, och på så vis få bättre
planeringsunderlag, har vi medverkat i att
finansiera landstingets trafikförvaltnings stora
resvaneundersökning som går ut till 50 000
hushåll i länet.
Länsstyrelsen verkar för att generationsmålet
och miljökvalitetsmålen får genomslag i den
lokala och regionala samhällsplaneringen samt
bidrar till att målen beaktas i det regionala
tillväxtarbetet.
Samhällsplanering
Länsstyrelsen verkar för att miljömålen får
genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen, till exempel vid översiktsplanering och samråd. Vi har under året bland
annat verkat för att stärka den biologiska
mångfalden vid infrastrukturplanering och
fysisk planering. Exempel på detta är samrådsyttranden om översiktsplaner för Solna stad
och Tyresö kommun samt tillägget Grönplan
för Nynäshamns stad till Nynäshamns
kommuns översiktsplan.
Stödja kommunerna med underlag i deras
arbete med generationsmålet och
miljökvalitetsmålen
Länsstyrelsen har arbetat aktivt med stödjande
insatser gentemot kommunerna både i form av
planeringsunderlag och andra typer av underlag och informationsinsatser.
Under 2015 har vi tagit fram ett antal nya
planeringsunderlag. Bland annat riktlinjer för
lägsta grundläggningsnivån kring Mälaren och
längs med Östersjökusten i Stockholms län. Vi
har även tagit fram en lågpunktskartering som
en del i arbetet med underlag för översvämningsrisk vid skyfall.
I Stockholms län tas för närvarande fram en ny
regionplan (RUFS). Länsstyrelsen är högst
delaktig i den processen och säkerställer att de
nationella målen får genomslag i planeringen
och därmed i RUFS. Miljömålen förs in i
planen och i konsekvensbeskrivningen av
planen. Regionplanen konsekvensanalyseras
brett ur ett hållbarhetsperspektiv där vi säkerställer att de sociala aspekterna belyses tillsammans med miljöaspekterna för att gynna en
hållbar samhällsutveckling.
Vi har också gjort en landskapshistorisk analys
av länet som syftar till att tillgängliggöra både
generell och platsspecifik kunskap, utifrån ett
historiskt-kulturgeografiskt perspektiv på
länets markanvändning. Analysen gör det
enklare för kommunerna och andra planerande
aktörer att i samband med sin översiktliga
planering förstå, ta tillvara och utveckla de
platsspecifika karaktärsdrag som av olika skäl
blivit och är typiska för länets olika delar. En
sådan utgångspunkt förstärker kvaliteten i
samhällsplaneringen och stödjer långsiktigt
hållbara lösningar ur både ekologiskt, socialt
Vi har under året bedrivit ett förankringsarbete
för att bredda det Regionala miljömålsrådet till
ett ”Miljö- och samhällsbyggnadsråd”. Syftet
är att miljömålen ytterligare integreras med
108
samhällsbyggnadsmål. De frågor som varit på
dagordningen har haft tydliga kopplingar till
lokal och regional samhällsplanering. Planen är
att det nya rådet ska sjösättas under 2016.
I samarbete med den tvärvetenskapliga plattformen OpenLab har Länsstyrelsen påbörjat ett
pilotprojekt kring smart specialisering. En
workshop har genomförts med ett tvärvetenskapligt team kring regionens styrkeområden
inom grön hållbar stad, var de största utvecklingsbehoven finns samt vad Stockholmsregionen bör satsa på i en framtida strategi för
smart specialisering.
Tillväxtarbetet
forskningsmiljöer. De utmaningar som
identifierats i denna skärningspunkt adresseras
bland annat inom ramen för strukturfonderna.
Inom Regionalfonden har tvärsektoriella
workshoppar i mobilisering och förberedelser
genomförts för att främja utveckling, användning och tillämpning av koldioxidsnål teknik.
Aktörer från akademi, näringsliv samt offentlig
och ideell sektor planerar sektorsövergripande
insatser där offentliga investeringar kommer
att genomföras de kommande åren. Här finns
stor potential att både främja en långsiktigt
hållbar utveckling och stimulera ny kunskap,
tillväxt och arbetstillfällen i
Stockholmsregionen.
län, ett slags huvudleder för cyklister. Arbetet
följs upp genom årliga cykelbokslut. I oktober
2015 presenterades det första bokslutet som
visade att andelen som cyklar ökar, men att
infrastrukturen inte hänger med i samma takt.
Framöver behöver cykeltrafiken följas mer
noggrant för att bättre kunna prioritera
kommande insatser för ett ökat cyklande i
länet. I januari och februari höll Länsstyrelsen
två workshoppar kring cykelturism tillsammans med intressenter från berörda myndigheter och organisationer. Den första hade temat
gemensam nulägesbeskrivning och dialog om
aktörs- och kundgrupper och den andra hade
fokus på utveckling av mål och handlingsplan
för cykelturism.
I juni 2015 beslutade regeringen om havsplaneringsförordningen som reglerar hur statlig
havsplanering ska bedrivas i Sverige. Läs mer
om länsstyrelsernas uppdrag att bistå Havsoch vattenmyndigheten i havsplaneringen i
kapitlet om hållbar samhällsplanering och
boende.
Under 2014 tog Länsstyrelsen tillsammans
med Stockholms stad initiativ till studien
”Clean Tech i Stockholm”, där ett underlag
togs fram som tydliggör hur offentliga aktörer i
regionen kan agera för att på bästa sätt skapa
förutsättningar för tillväxt inom Clean Techsektorn. Underlaget har lett till fortsatta
diskussioner under 2015 om hur grön tillväxt
kan stimuleras i Stockholmsregionen, med
tyngdpunkt på aspekter som kan knytas till
stadsutveckling. Med utgångspunkt i detta har
Länsstyrelsen påbörjat ett samarbete med
Norra Djurgårdsstaden Innovation för att ta
tillvara innovationskraften inom området
miljöteknik.
109
Lantbruk och landsbygd
2015
2014
2013
6,65
5,57
5,68
22,37
17,98
18,87
7,73
6,06
6,53
32 203
25 312
27 083
7,60
6,00
6,60
Antal ärenden,
inkomna och upprättade 2)
356
5 978
7 942
Antal beslutade ärenden2)
467
6 124
7 925
2
60
99
6 342
5 478
844
1)
(%)1)
äldre än två år2)
(tkr)
1)
2)
Under 2015 har huvuddelen av länsstyrelsernas arbete med
jordbrukarstöden och landsbygdsstöden skett i Jordbruksverkets
nya IT-system. Dessa system är ännu inte färdigbyggda, varför
statistik över inkomna och handlagda ärenden inte är möjlig att
hämta ut. Siffrorna som redovisas för 2015 är därför ofullständiga och skiljer sig från tidigare års statistik. En del av det arbete
som skett avseende landsbygdsstöden har skett i de gamla ITsystemen. Arbetet har handlat om handläggning av utbetalningsärenden från den förra programperioden. Här kan statistik
hämtas ut och denna redovisas tillsammans med den ärendestatistik som hämtas från Länsstyrelsens eget diarieföringssystem i tabellen.
Anledningen till de stora förändringarna för
antalet ärenden har Länsstyrelsen kommenterat
under tabellen i Fotnot 2.
När det gäller ökningen av bidragutbetalningar
har Länsstyrelsen betalat ut stöd till utbyggnad
av bredbandsinfrastrukturen på landsbygden.
3
) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B.
och resultat
Länsstyrelsen i Stockholm ansvarar för bitillsynen i Stockholm, Uppsala, Södermanland,
Gotland och Västmanlands län, där cirka 80 bitillsynsmän arbetar. Länsstyrelsen har en
referensgrupp med en tillsynsman från varje
län samt representanter från Biodlarna och
Biodlingsföretagarna.
Antalet årsarbetskrafter och verksamhetskostnader ökade betydligt under 2015. Det
beror på att Länsstyrelsen rekryterade extra
personal för att klara av alla utbetalningar
inom det gamla landsbygdsprogrammet 2007–
2013. Vi hade också extra personal till arbetet
med att upprätta alla nya åtagandeplaner för
betesmarker och slåtterängar i det nya landsbygdsprogrammet. Årsarbetskrafter räknas i år
som 1 710 timmar inte 1 760 som tidigare år
vilket också innebär att antalet årsarbetskrafter
ökar jämfört med tidigare år.
Tio nya bitillsynsmän har tillsatts under året. Vi
har ordnat en fortbildningsdag för bitillsynsmännen med föreläsningar om bisjukdomar
samt om bitillsynsmännens uppdrag.
Vart tredje år ska samtliga biodlare anmäla
sina uppställningsplatser till Länsstyrelsen. Ett
sådant år, 2015, har vi lagt mycket tid på att
hantera anmälningar och registrera över 1 600
110
biuppställningsplatser. Länsstyrelsen har även
utvecklat en webblankett för anmälan av
stadigvarande uppställningsplatser. Ungefär
hälften av dem som anmält uppställningsplats
för sina bin har använt denna funktion. För
internt bruk finns också från och med i år
möjligheten att på en GIS-karta se var alla bigårdar är placerade, vilket är viktigt vid utbrott
av amerikansk yngelröta. Vi har använt den för
att identifiera vilka bigårdar som ska kontrolleras vid ett sjukdomsutbrott. Under 2015 var
det fyra utbrott av bisjukdomen amerikansk
yngelröta.
identifierat på vilka sätt och med vilka verktyg
det kan ske.
Som ett led i Länsstyrelsens förbättringsarbete
arbetar vi proaktivt med kommunikation. En
del i det arbetet har varit att påbörja en målgruppsanalys för Landsbygdsprogrammets
olika åtgärder. Genom att identifiera målgrupperna för de olika åtgärderna kan vi
planera informationsinsatser om programmets
olika företags- och projektstöd med ett
jämställdhets- och integrationsperspektiv.
agenda för perioden 2015–2020. Länsstyrelsen
kopplade till den digitala infrastrukturen och
arbetet med att utforma en bredbandsstrategi
har intensifierats inför 2016. Bland annat har
Länsstyrelsen rekryterat en
bredbandskoordinator.
Länsstyrelsen i Stockholm medverkar också i en
nationell länssamverkansgrupp för bitillsyn och
under 2015 har vi deltagit på två telefonmöten
samt ett fysiskt möte med Jordbruksverket.
Länsstyrelsen har i uppdrag att arbeta med
jordförvärvs- och fastighetsfrågor. Vi har
uppnått målet att handläggningstiden för jordförvärvsärenden ska vara max 30 dagar för 90
procent av ärendena. Under året har vi fattat
beslut i 51 ärenden och för 47 av dessa har det
skett inom 30 dagar. Den främsta anledningen
till att ärenden får långa handläggningstider är
att sökanden inte betalar in avgiften för tillståndet eller att ärendet behöver kompletteras,
antingen av sökanden eller genom synpunkter
externt, innan beslut kan tas.
I RUFS 2010 var Stockholms landsbygd och
de frågor som berör utvecklingen på landsbygden inte framträdande. I uppdateringen av
Stockholm regionala utvecklingsplan,
RUFS/RUP, som Landstinget i samverkan med
Länsstyrelsen ansvarar för, har vi under året
aktivt deltagit i arbetet. I RUFS 2050 har vår
ambition varit att bidra till att lantbruks- och
landsbygdsfrågorna lyfts tydligare. Under 2015
har arbetet framförallt handlat om att ta fram
och beskriva de sakområden som är viktiga för
lantbrukets och landsbygdens utveckling,
exempelvis målkonflikten mellan jordbruksmarkens bevarande och exploatering av mark
för byggande i tätortsnära områden. Vi har
varit behjälpliga i uppdragsbeskrivning, med
underlag och sakkunskap inom olika områden
samt i identifiering och formulering av viktiga
frågeställningar för landsbygdens tillväxt och
fysiska planering. Sakområdesscanningen har
varit en del i TRF:s arbete med att ta fram
programmet och samrådsförslaget för RUFS
2050. Vi har deltagit på referensgruppsmöten,
workshoppar och gjort skriftliga inspel till
olika delar i processen.
I enlighet med strategin Jämställdhetsintegrering – strategi för Stockholms län 2014–
2018, ska Länsstyrelsen kvalitetssäkra sin
handläggning av företagsstöd ur ett jämställdhetsperspektiv. Under hösten 2015 har vi påbörjat ett arbete med att jämställdhetsintegrera
handläggningen av Landsbygdsprogrammet.
Vi tar fasta på det femte regionala jämställdhetspolitiska målet, att Länsstyrelsen ska ge en
jämställd och jämlik offentlig service. Vi har
kartlagt handläggningsprocessen inom Landsbygdsprogrammet ur ett jämställdhetsperspektiv och identifierat var i processen vi
kan påverka jämställdhet. Vi har bland annat
tagit hjälp av Tillväxtverkets metodhandbok
”Så här gör du! Guide för att jämställdhetsintegrera regionala projektmedel” och
111
Länsstyrelsen har under 2015 initierat arbetet
med en regional livsmedelsstrategi. En workshop med ett knappt 30-tal deltagare genomfördes den 15 juni, för att diskutera behov av
och inriktning för en sådan strategi. Slutsatserna var bland annat att det finns ett stort
intresse för en regional strategi bland såväl
LRF regionalt som andra aktörer, men att det
behövs lokala, politiskt förankrade och
konkreta mål för att den ska bli verkningsfull.
De speciella konsumtionsförutsättningar som
råder i Stockholm behöver tas med liksom en
samordning mellan de initiativ som redan
tagits. Arbetet med en regional livsmedelsstrategi kommer att fortsätta under 2016 och
synkroniseras med den nationella strategin som
regeringen presenterar våren 2016.
stort varit nöjda med rådgivningarna de fått.
Länsstyrelsen konstaterar dock att mer tid
måste läggas på uppföljning och kontakt till
både upphandlade rådgivare och lantbrukare i
fortsättningen. Detta för att säkerställa önskad
målstyrning. Viss kursverksamhet för får,
fjäderfä och häst hölls under det första
kvartalet med fokus på djurvälfärd.
Indikatorer
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
utgiftsområde 231)
1)
Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer
SYSSELSÄTTNING
Under året har vi producerat en skrift om
slåtter som vi distribuerat till länets kommunekologer/miljöförvaltningar, kommunantikvarier, naturskolor, naturskyddskretsar,
hembygdsföreningar samt andra organisation
inom naturvård.
2014
2013
2012
2011
Andel kvinnor sysselsatta utanför tätort
(på landsbygden) (%)
2
2
2
1
Andel män sysselsatta utanför tätort
3
3
3
3
Andel sysselsatta
utanför tätort (på
landsbygden) (%)
4
4
4
4
NYFÖRETAGANDE
Dessutom har en regional terroiratlas tagits
fram, ”Platsens smak”. Terroiratlasen är en
sammanställning över länets natur- och kulturgeografiska förutsättningar för livsmedelsproduktion. Rapporten ger en historisk redogörelse av karaktäristiska brukningsmetoder,
husdjur och grödor, vilka produkter som har
framställts och vilka mattraditioner som finns i
regionen. Den ska kunna användas som en
kunskapsbas för att förmedla vad som är en
regions unika värden och är avsedd som
verktyg för primärproducenter, livsmedelsförädlare och företag inom besöksnäringen. I
ett senare skede kan den även användas av
handeln och i offentlig matproduktion för att
identifiera områden för samarbete, produktutveckling och innovation. Allt i syftet att behålla eller skapa både traditioner och arbeten
på länets landsbygd.
2015
2014
2013
2012
2011
Andel nystartade
företag av kvinnor
landsbygden) (%)
2015
2,3
2,5
2,4
2,7
Andel nystartade
företag av män
landsbygden) (%)
4,2
4,2
3,7
5,3
Andel nystartade
företag utanför tätort
6,5
6,6
6,1
8,0
Källa: Statistiska centralbyrån
indikatorer
Sysselsättning
Siffrorna i tabellen som visar antalet sysselsatta på landsbygden ställt mot antalet sysselsatta i länet ligger kvar på samma nivå som de
två föregående åren. Eftersom länets befolkning ökar kraftigt, med över 35 000 per år i
länet varav ca 1000 på landsbygden så ökar
antalet sysselsatta på landsbygden i praktiken.
Kvinnorna är oftare sysselsatta inom den
offentliga sektorn, som vård och omsorg och
Under första halvan av året anordnades
kompetensutveckling och rådgivning för
lantbrukare med miljöarbete och lönsamhet i
fokus. Rådgivningarna inom projektet Greppa
Näringen har utvärderats. Lantbrukarna har i
112
andra serviceyrken. Dessa tjänster är begränsade på landsbygden. Männen arbetar oftare
som hantverkare eller med småskalig tillverkning vilka istället är vanligt förekommande på
landsbygden.
10. Länsstyrelserna ska på ett kostnadseffektivt och för företagen enkelt sätt samt med
minimerad risk för sanktioner genomföra de
uppgifter som åligger dem vid genomförandet
av förordningarna (1307/2013) om EU:s direktstöd för jordbrukare med mera och (1305/2013)
om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder.
En strävan ska vara att genomföra de kontroller
som tillkommit med den nya lagstiftningen på ett
sådant sätt att kostnaderna och merarbetet för
företag och myndigheter minimeras.
Nyföretagande
Andelen nystartande företag av kvinnor på
landsbygden har år 2014 minskat och är nu på
samma nivå, 2,3 procent, som år 2010. När det
gäller männen ligger siffran kvar på 4,2 som
föregående år. Eftersom minskningen är relativ
i förhållande till övrigt företagande i länet går
det inte att avgöra om det har skett någon
faktisk minskning av kvinnligt företagande på
landsbygden. En del av minskningen kan
möjligtvis förklaras med att det har varit en
mellanperiod i och med att det gamla landsbygdsprogrammet avslutades och uppstarten av
det nya programmet blev försenat. Förseningen
har även inneburit att lokalt ledd utveckling
(leader) inte heller har kunnat komma igång
med arbetet att driva projekt på landsbygden.
Länsstyrelserna ska tillsammans med
Jordbruksverket upprätta avtal enligt
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr
907/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller
utbetalande organ och andra organ,
ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron.
Länsstyrelserna ska, tillsammans med
Jordbruksverket, säkerställa att direktstöd till
lantbruket och stöd till landsbygdsutveckling i
så hög utsträckning som möjligt betalas ut så
tidigt som regelverket tillåter.
Landsbygdsprogrammet har generella mål om
att antalet boende och verksamma på landsbygden ska öka, samt specifika mål om att
unga, kvinnor och personer med utländsk bakgrund som arbetar eller driver företag på landsbygden ska öka. I Sverige är det framförallt
personer med utländsk bakgrund som har stått
för ett ökat nyföretagande, men de bor framförallt i tätorter och storstädernas ytterområden.
Länsstyrelsen ger stöd inom Landsbygdsprogrammet för företagsutveckling på landsbygden samt stöd för att göra landsbygden till
en attraktiv plats att leva och verka i. Det går
idag inte att avgöra i hur hög grad
Länsstyrelsens arbete genom Landsbygdsprogrammet, har del i denna utveckling.
Direktstöd och
landsbygdsutvecklingsåtgärder
En samordnad ansökan för jordbruksstöd
(SAM-ansökan) via SAM-internet minskar
risken för fel och effektiviserar handläggningen hos Länsstyrelsen. Under våren har vi
haft fyra informationsträffar, både ute i länet
och på Länsstyrelsen, för lantbrukare om alla
nyheter. Vi har också ordnat flera träffar ute i
länet där lantbrukarna har kunnat få hjälp med
ansökan via SAM-internet. Lantbrukarna har
även haft möjlighet att boka tid hos oss för att
få hjälp och Länsstyrelsen har haft
telefonsupport.
Länsstyrelsen har påbörjat en målgruppsanalys
för Landsbygdsprogrammets olika åtgärder.
Genom att identifiera målgrupperna för de
olika åtgärderna kan vi planera informationsinsatser om programmets olika företags- och
projektstöd med ett jämställdhets- och
integrationsperspektiv.
För att effektivisera handläggningen av direktstöd till lantbruket och stöd till landsbygdsåtgärder har Länsstyrelsen under året hållit
återkommande telefonmöten med handläggarna i samordningslänen (Stockholms,
Uppsala, Södermanlands, Västmanlands,
113
Örebro och Gotlands län). Inför årets handläggning anordnades en gemensam träff i
Uppsala för alla handläggare i samordningsregionen. Samordningsansvariga i samordningsregionen har även egna möten där frågor
kring regelverk, förenklingar och effektiviseringar diskuteras. Informationen därifrån kan
sedan föras vidare till chefsnätverket i samordningsregionen (LD6) och i förlängningen
även vidare till chefsnätverket inom landsbygd
och lantbruk (LD21) och Jordbruksverket.
sammanställa några resultat av fältkontrollerna
under 2015 i nuvarande IT-system.
Länsstyrelsen har informerat lantbrukarna om
hur de ska undvika skötselavvikelser och även
informerat extra om nya skötselvillkor för
jordbruksmark i vår tidning ”Landsbygd i
Centrum”, som publicerades med tre nummer
under 2015.
Länsstyrelsen har upprättat ett avtal med
Jordbruksverket enligt Kommissionens
delegerade förordning (EU) nr 907/2014 av
den 11 mars 2014 om komplettering av
Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) nr 1306/2013 vad gäller utbetalande
organ och andra organ, ekonomisk förvaltning,
avslutande av räkenskaper, säkerheter och
användning av euron.
För att säkerställa att handläggning och
kontroll sker korrekt följer Länsstyrelsen
Jordbruksverkets föreskrifter om rutiner vid
handläggning och kontroll av ärenden om jordbrukarstöd, och även de av Jordbruksverket
beslutade rutinbeskrivningar som finns i
handläggarstödet.
Länsstyrelsen har under 2015 beslutat om utbetalning för 85 procent av ansökningarna i de
nya stöden som infördes 2015. För de gamla
miljöersättningar som finns kvar har 94
procent av ansökningarna beslutats.
För att säkerställa att direktstöd och ersättning
för miljöersättningsåtaganden kan betalas så
tidigt som regelverket tillåter har Länsstyrelsen
följt den beslutade tidplanen som Jordbruksverket beslutat i samråd med länsstyrelserna,
”Styr- och uppföljningssystem i samverkan”
(SUSS-JBR).
För att säkerställa att Länsstyrelsen följer SUSS
tidplan och har kontroll på de olika delmålen
och slutmålen så gör vi avstämningar i samband
med att vår riskanalys följs upp, vilket sker
löpande. Länsstyrelsen har skickat den årliga
huvudrapporten till Jordbruksverket, tillsammans med bilagan för intern styrning och
kontroll där en redogörelse över utförda handläggningskontroller med utfall också finns med.
Länsstyrelsen har uppfyllt Jordbruksverkets
mål att alla fältkontroller ska vara klara i fält
innan 30 november. Efterarbetet återstår vilket
beror på stora brister i de nya IT-systemen.
Vanligtvis avslutas även detta i mitten av
november, men kommer denna säsong pågå in
på nästa år.
Årets fältkontrollsäsong har varit unik och den
har varit svår att planera. IT-systemen för både
handläggning och kontroll har varit, och är
fortfarande, kraftigt försenade. IT-systemen
har byggts under pågående säsong och varken
hårdvara eller mjukvara har fungerat som förväntat. Bristerna har lett till dubbelarbete och
därmed betydande kostnadsökningar.
Landsbygdsutveckling
Inom åtgärderna för landsbygdsutveckling, det
vill säga axel 1, 3 och 4 samt ”utvald miljö”
inom axel 2, har Länsstyrelsen följt Jordbruksverkets föreskrift (SJVFS 2007:6) om rutiner
vid handläggning och kontroll av ärenden om
företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar (GAR LB). Enligt Jordbruksverkets
föreskrift SJVFS 2007:6 ska Länsstyrelsen ha
en intern styrning och kontroll av stödprocessen för landsbygdsutvecklingsåtgärder.
För de enskilda momenten i handläggningen
och kontrollen av stödansökningarna har vi
genomfört en riskanalys och har i övrigt följt
Bristerna har också inneburit en risk för felaktigheter i kontrollregistreringen. Registrerade
kontrolluppgifter som kontrollanten hämtar
tillbaka från back up har i vissa fall inte funnits
kvar. Att lägga in dem på nytt är en källa till
fel och sämre kvalitet. Vi kan ännu inte se eller
114
processer i länet såsom arbetet med
genomförande av de regionala utvecklingsprogrammen/ utvecklingsstrategierna och
program finansierade av övriga ESI-fonder.
samma arbetsmetodik som i handläggningen
av direktstöden. Länsstyrelsen har skickat en
redogörelse i form av en årlig rapport med
bilagorna intern styrning och kontroll och en
redogörelse över utförda handläggningskontroller med utfall till Jordbruksverket.
Länsstyrelserna tilldelas särskilda medel för
upprättandet av åtagandeplaner för betesmarker och slåtterängar under 2015–2016.
Länsstyrelsen ska redovisa följande:
I samband med Jordbruksverkets nationella
och utökade granskning av handläggningen
inom landsbygdsutvecklingsåtgärderna har
Länsstyrelsen använt riskanalysen ovan för den
åtgärdsplan som Jordbruksverket beslutat om.
Åtgärdsplanen har införts i handläggningen.
– Hur många åtagandeplaner som upprättats
på skärm respektive i fält under året.
– Den genomsnittliga tidsåtgången för upprättande av åtagandeplaner på skärm
respektive i fält.
Under året har Jordbruksverket genomfört uppföljningsbesök hos Länsstyrelsen. Resultatet
visar att åtgärdsplanen följs men att kompetensen inom bredbandsupphandlingar ska
förbättras.
– En uppskattning av det eventuella återstående arbetet med åtagandeplaner som
behöver upprättas under 2016.
12. Länsstyrelserna får för uppdragets genomförande disponera anvisade medel från utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och
livsmedel, anslagen 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:19 Från EUbudgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, vilka regleras i
Jordbruksverkets regleringsbrev för budgetåret
2015.
Handläggningstider
– handläggningstiderna för ansökningar om
utbetalningar av landsbygdsstöd samt hur
Länsstyrelsen arbetar för att minska handläggningstiderna.
Länsstyrelsen har avslutat Landsbygdsprogrammet 2007–2013. För att säkerställa att
vi skulle klara att betala ut alla stöd enligt plan
implementerades arbetsprocessen lean tillsammans med handläggarna. Det har lett till en
bättre arbetsmiljö för handläggarna som
tidigare arbetat under stor press. Länsstyrelsen
har prioriterat arbetet med alla utbetalningar
vilket har medfört att vi inte alltid har uppnått
målet för handläggningstiden, det vill säga
beslut inom 90 dagar. Länsstyrelsen har även
arbetat med återkrav vilket nu i princip är
genomfört. Nu återstår endast de ärenden som
har överklagats och som kommer att avgöras
av Jordbruksverket.
Länsstyrelserna ska redovisa följande avseende landsbygdsprogram för perioden
2014–2020:
Information om nya
Landsbygdsprogrammet
Länsstyrelserna ska redovisa följande avseende Landsbygdsprogram för Sverige åren
2007–2013:
Länsstyrelsen har haft två möten med landsbygdsprogrammets partnerskap under 2015, i
februari och november. På mötena har en
diskussion förts om vilka regionala prioriteringar som ska gälla för landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen har även haft
möten med LRF Mälardalen samt med HS
Konsult där vi har förmedlat aktuell information om införandet av nya programmet samt
om enskilda åtgärder. Vi håller informationen
– Vilka åtgärder som har vidtagits för att
informera om det nya programmet.
– Vilka åtgärder som har kommit igång under
året samt om och hur regionala urvalskriterier och andra regionala anpassningar
tillämpats inom respektive åtgärd.
– Hur det säkerställs att landsbygdsprogrammets genomförande är samordnat
med och drar nytta av andra pågående
115
på Länsstyrelsens webbplats uppdaterad,
framförallt om det stöd som håller på att införas, samt skriver om dessa i publikationen
”Landsbygd i Centrum” som utkommit med tre
nummer under 2015.
klimat, företagsutveckling och service och
natur- och kulturmiljö. Partnerskapet har även
getts möjlighet att yttra sig över den regionala
handlingsplanen.
Länsstyrelsen har under 2015 aktivt deltagit i
arbetet med RUFS 2050 och drivit frågan om
landsbygdens utmaningar och möjligheter (se
under 56b). Genom att landstingets representant i partnerskapet under hösten 2015 även
varit RUFS-ansvarig har det blivit en god samordning mellan arbetet med handlingsplan och
RUFS. Det innebär också att frågor identifierats som inte direkt faller inom ramen för
landsbygdsprogrammet, men som har
betydelse för landsbygdens utveckling. Det
gäller exempelvis målkonflikten mellan
jordbruksmarkens bevarande och exploatering
av jordbruksmark för byggande i tätortsnära
områden.
Vi har också genomfört insatser för stödmottagare som sökt bredbandsstöd genom ett
informationsmöte. Information har även
funnits på vår webbplats och i informationsskriften ”Landsbygd i Centrum.
Åtgärder som kommit igång
under året
Under 2015 har Jordbruksverket öppnat för
nya ansökningar inom flera åtgärder i
Landsbygdsprogram 2014–2020. Länsstyrelsen
har i första hand fått in ansökningar om stöd
till bredband och till investeringar i djurstallar.
Inom ramen för nya landsbygdsprogrammet
har vi fått in 20 ansökningar om investering i
djurstallar och 15 ansökningar inom investeringar till bredband. Vi har även lämnat in
egna ansökningar för att kunna påbörja arbetet
med kompetensutveckling. Av de nya åtgärderna är det endast handläggningen av
bredbandsstödet som har påbörjats. I denna
åtgärd finns inga regionala urvalskriterier.
Samverkan sker även inom ramen för vattenförvaltningen där det sedan förra programperioden pågår ett gemensamt arbete i
prioriterade avrinningsområden. Inom ramen
för regleringsuppdrag 51 till Länsstyrelsen sker
även samordning vad gäller miljömålen,
Begränsad klimatpåverkan, Ett rikt odlingslandskap, Hav i balans samt levande kust och
skärgård, Ingen övergödning och Ett rikt växt
och djurliv med syfte att öka effekten av
landsbygdsprogrammets åtgärder.
Samordnat genomförande
I arbetet med att ta fram en regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havsoch
fiskeriprogrammet har Länsstyrelsen tagit hjälp
av det regionala partnerskapet för programmen.
I partnerskapet ingår offentliga aktörer inom
landsbygdsutveckling, representanter från
näringslivet, relevanta intresseorganisationer
och paraplyorganisationer och universitets- och
forskningsinstitut.
Samverkan mellan ESI-fonderna sker med
målet att kunna erbjuda ett sammanhållet paket
av kompetensutveckling till länets mikro, små
och medelstora företag på landsbygden. Det
innebär att det ska vara tydligt för landsbygdsföretagen när de kan komma i fråga för stöd till
kompetensutveckling även inom socialfondsoch regionalfondsprogrammen. Länsstyrelsen
har haft två planeringsmöten under 2015 samt
gemensamt informerat Strukturfondspartnerskapet vid deras möte i mars 2015.
Under 2015 har vi haft två partnerskapsmöten.
Till dessa möten har alla aktörer i partnerskapet varit inbjudna och vi har haft övergripande diskussioner och förankrat frågor av
mer generell karaktär. Vi har även haft ett antal
mer specialiserade referensgruppsmöten där vi
tillsammans med delar av partnerskapet har
diskuterat specifika områden, som energi och
116
Den genomsnittliga tiden för en ÅP kan därför
inte beräknas eftersom en stor del av det
arbetet återstår. Om vi beräknar den genomsnittliga tiden per ÅP (med de moment som är
klara 2015) uppgår den till 14,5 timmar per
åtagandeansökan. Då har vi även räknat in den
tid vi gjorde förarbete under jan–april.
Åtagandeplaner för betesmarker
och slåtterängar
– Hur många åtagandeplaner som upprättats
på skärm respektive i fält under året.
– Den genomsnittliga tidsåtgången för upprättande av åtagandeplaner på skärm
respektive i fält.
Allt arbete med åtagandeplanerna var tänkt att
kunna utföras i fält med handdatorn ”Falken”.
Den applikation som skulle möjliggöra detta
har inte funnits att tillgå under fältsäsongen
2015. Istället har vi varit tvungna att använda
de gamla handdatorerna. Det har i sin tur lett
till ett stort efterarbete på kontoret i kartprogrammet Multikuben, med mycket extra
tidsåtgång som följd.
– En uppskattning av det eventuella återstående arbetet med åtagandeplaner som
behöver upprättas under 2016.
För att säkerställa en god kvalitet på åtagandeplanerna (ÅP) har Länsstyrelsen under året
inriktat arbetet på att besöka så många marker
(block) som möjligt i fält. Av totalt 1 285
ansökta block med åtagandeplaner (fördelade
på 341 lantbrukare) har vi inventerat 1 069
block i fält och 172 på skärm. Sammanlagt har
13 av de 1 285 blocken dragits tillbaka. För
2016 återstår att fältbesöka 31 block samt
redigera 248 block i Multikuben. Vi har
skickat ut ÅP till 39 lantbrukare, det återstår att
skicka ut 302 stycken. Länsstyrelsen har som
mål att bli klar med detta arbete innan maj
2016.
3. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också
tillsyn över att fastighetsinnehav avvecklas
enligt 18 kap. 7 § ärvdabalken. Förordning
(2008:1346)
En fastighet som är taxerad som lantbruksenhet
får inte ägas av ett dödsbo mer än fyra år efter
det år dödsfallet inträffade. Länsstyrelsen
kontrollerar en gång per år att avvecklingen
skett inom den angivna tidsperioden. Under
2015 kontaktades tre dödsbon som äger jordbruksfastighet där avveckling inte skett inom
fyra år. Länsstyrelsen har under 2015 gett
anstånd till två av de fastigheter som vi informerade under 2014, de ärendena är ännu inte
avslutade.
Länsstyrelsen har ingen tillförlitlig metod att
beräkna den genomsnittliga tidsåtgången för
upprättande av åtagandeplaner på skärm
respektive fält. Hos samma lantbrukare kan vi i
vissa fall ha besökt ett antal block i fält medan
vi har kunnat göra andra på skärm. Tanken
med det nya IT-stödet Jorden var att lantbrukaren skulle kunna se sin åtagandeplan i
SAM-internet, det fungerar tyvärr inte om ett
block bytt identitet. På grund av detta måste vi
då istället skicka ut åtagandeplanen på papper.
117
Fiske
2015
2014
2013
1,39
1,42
1,41
0,47
0,67
0,46
(%)1)
0,50
0,54
0,50
2 213
2 041
2 140
0,52
0,48
0,52
Antal ärenden,
353
351
419
348
338
379
9
15
15
970
1 732
1 763
1)
äldre än två år
1
) 1 årsarbetskraft = 1 710 timmar
2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl.
och resultat
Länsstyrelsens övergripande mål är långsiktigt
hållbara fiskbestånd för utveckling av näringar
baserade på fiske och turism. Länsstyrelsen har
under året initierat och deltagit i ett antal
aktiviteter för att uppnå målet.
Verksamheten har minskat i volym under det
gångna året. Det beror bland annat på arbete
med externt finansierade projekt med annan
verksamhetskod men där verksamheten ändå
ryms inom ansvarsområdet fiske. Minskade
bidragsutbetalningarna beror i huvudsak på att
2015 var ett mellanår för stöd som finansieras
med EU-medel.
Verksamheten genererar goda resultat och får
även positivt genomslag i media. Det förklaras
framförallt av ett utåtriktat arbetssätt där vi
samverkar med en mängd andra aktörer.
Länsstyrelsen deltog bland annat på Skansens
arrangemang ”En fena på fisk” med cirka
12 000 besökare och som föredragshållare på
både nationella och internationella konferenser
med småskaligt hållbart kustfiske på agendan.
Inom ramen för arbetet med de av HELCOM
(Helsingforskommissionen) utpekade marint
skyddade områdena (HELCOM MPA) har
Länsstyrelsen vidtagit åtgärder för att restaurera
rovfiskbestånden i Stockholms ytterskärgård.
Metoder har testats för odling och utsättning av
gädda i syfte att återintroducera arten där den
idag är helt borta. Inför kommande år är avsikten att skala upp projektet inom ramen för en
118
LIFE-ansökan (MareBaltica) med deltagande
från flera länder runt Östersjön.
15. Länsstyrelserna ska redovisa hur de
främjat och bidragit till den nationella offentliga
finansieringen av det operativa programmet för
fiskerinäringen i Sverige perioden 2007–2013.
För att kvantifiera skada orsakad av exploatering i kustområden deltar Länsstyrelsen i
projektet VALUES som syftar till att värdera
ekosystemtjänster. En målsättning är bland
annat att underlätta länsstyrelsernas beslut
avseende vattenavgiftsmedel vilket tidigare inte
i nämnvärd utsträckning använts vid
exploateringsärenden i skärgården.
Länsstyrelserna ska verka för ett effektivt
regionalt genomförande av Havs- och
fiskeriprogrammet för Sverige 2014–2020 i
syfte att uppnå de i programmet angivna målen
i enlighet med kommande förordning om stöd
inom ramen för Havs- och fiskeriprogrammet.
En annan viktig fråga var att sörja för ett
partnerskap för det regionala genomförandet
av havsoch fiskeriprogrammet och samordning med landsbygdsprogrammet, det
regionala tillväxtarbetet och regionalfonds- och
socialfondsprogrammen. Ett särskilt fokus har
legat på att verka för fisket inom ramen för
lokalt ledd utveckling (LLU) samt på havsoch fiskefondens del av finansieringen.
Havs- och fiskeriprogrammet för Sverige 2014–
2020 öppnade för ansökningar 19 november
2015 och handläggning kan påbörjas 14 mars
2016. I syfte att verka för ett regionalt genomförande av programmet har Länsstyrelsen
prioriterat samverkan med andra aktörer för ett
effektivt avslut av förra programperioden och
kunskapsöverföring från den gamla till den nya.
Länsstyrelsen har använt 900 000 kronor ur
havsoch vattenmiljöanslaget (1:12) för fiskevårdande åtgärder inom ramen för förordningen (1998:1343) om stöd till fiskevården
(se även uppdrag 57). Prioriterade åtgärder har
varit att stärka fisket i Stockholms skärgård. En
del av den statsfinansierade fiskevården sker i
samverkan med Stockholms stad inom ramen
för det samverkansavtal som finns mellan
Stockholms stad, skärgårdskommunerna,
Stockholms läns landsting och Skärgårdsstiftelsen. En del av anslaget har använts till en
informationsfilm om fiske och fiskevård med
inriktning på havsöring.
Länsstyrelsen prioriterar omvärldsbevakning
och samverkan mellan fiskets olika intressenter
i syfte att främja insatser inom ramen för de
operativa programmen för fiskerinäringen.
Detta har bland annat resulterat i förbättrad
förvaltning av fiskbestånden i Stockholms
skärgård.
Under förra programperioden tog Länsstyrelsen
initiativ till att skapa ett fiskeområde (FOG) i
Stockholms skärgård. Detta resulterade i att den
ideella föreningen Fiskefrämjandet Stockholms
skärgård bildades, med medlemmar från
Skärgårdsstiftelsen, Östra Svealands fiskevattenägarförbund, Sportfiskarna Region
Stockholm, Sveriges Organiserade Fiskeguider,
Stockholm läns fiskareförbund, Östhammars
kommun samt Stockholms stad.
Anslaget har även finansierat fisketillsynen i
Stockholms skärgård och tillrinnande vattendrag. Här sker en samordning av Sjöpolisens,
Kustbevakningens och Stockholms stads
insatser. Fisketillsynen rapporteras till Havsoch vattenmyndigheten i enlighet med
regleringsbrevet (uppdrag 17).
Länsstyrelsen har under den gångna perioden
bidragit till nationell medfinansiering via
regeringens satsningar på Östersjön
(havsmiljömedel), lokala vattenvårdsprojekt
(LOVA) och statliga fiskevårdsmedel samt har
genom samverkan med olika aktörer främjat
nationell medfinansiering av flera projekt. Vår
aktiva roll i den nationella medfinansieringen
har varit en förutsättning för merparten av
verksamheten.
Frågor som rör Mälaren hanteras gemensamt av
länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands,
Västmanlands och Uppsala län och regleras av
ett gemensamt samverkansdokument.
119
Fiskefrämjandet Stockholms skärgård har tack
vare detta bedrivit en framgångsrik verksamhet.
Under det gångna året har verksamheten
präglats av förberedelse för den kommande
programperioden och Länsstyrelsen har verkat
för att Fiskefrämjandets ska ha en framträdande
roll inom ramen för lokalt ledd utveckling
(Leader), området Stockholmsbygd, vilket
kommer att ha finansiering från Socialfonden,
Landsbygdsprogrammet och Havs- och
fiskeriprogrammet.
exempelvis i samband med exploateringar där
kommunerna eller andra huvudmän i planläggningen begär att domstolen upphäver
”överflödiga” markavvattningstillstånd. Under
2015 har Länsstyrelsen omprövat eller upphävt
tre markavvattningsföretag.
Länsstyrelsen har drivit ett tillsynsprojekt om
dammanläggningar enligt 11 kap. miljöbalken.
Syftet har varit att ta fram underlag för anläggningarnas rättsstatus. Underlaget ligger till
grund för Länsstyrelsens tillsyn. Under 2015
har det bildats en samverkansgrupp för
dammar för att internt samverka kring tillsynen
och andra frågor som rör dammanläggningar.
Målet är att ta fram objekt för eventuell
omprövning.
Efter Länsstyrelsens tidigare projektinitiativ
”Stockholms Fiskmarknad” har arbetet fortskridit i föreningsform under 2015, drivet av
fisket i regionen och i nära samarbete med
Länsstyrelsen. Syftet med projektet är att
tillgängliggöra regionalt producerade fiskprodukter till konsumenter i Stockholm.
Projektets målsättning var en fysisk marknadsplats och under året har en kommersiell aktör
etablerat samarbete med föreningen. I januari
2015 invigdes en permanent marknadsplats för
regionalt producerad fisk i centrala Stockholm.
Det har även producerats en film för att
dokumentera projektet. Som ett direkt resultat
av projektet pågår även en av yrkesfisket
initierad förstudie om att starta en fiskauktion i
Stockholm.
Länsstyrelsen har under året hållit samråd dels
för omprövning av vattendomen för sjön
Muskan, dels om rivning av dammkonstruktionen i sjöns utlopp för att ersätta den med en
skötselfri tröskel, utformad för att ge en naturlik vattenståndsregim i sjön och flöde till ån.
Den nya tröskeln utformas även för att möjliggöra fiskvandring där det tidigare varit
definitiv vandringshinder.
16. Länsstyrelserna ska redovisa hur de
bidragit till arbetet med omprövning av
vattendomar.
Länsstyrelsen har genomfört en kulturhistorisk
dokumentation och en värdering av länets
dammar och dammiljöer. Arbetet med att
integrera damminventeringen i Länsstyrelsens
GIS-miljö har fortsatt under 2015 och kommer
att färdigställas under 2016. Skanning av äldre
inventeringsmaterial har utförts som komplettering till förändringar i miljöerna under senare
år. Resultatet från projektet behöver ytterligare
bearbetning, men kommer när det är färdigt att
bidra till att stärka Länsstyrelsens kunskap om
dammanläggningar i länet och utgöra ett förstärkt prioriteringsunderlag för behovet av
omprövningar.
Länsstyrelsen arbetar löpande med tillsyn
enligt 11 kap. miljöbalken där behovet av omprövningar kan aktualiseras i enskilda fall.
Länsstyrelsen informerar kontinuerligt tillståndsinnehavare om möjligheten att initiera en
omprövning eller upphäva dem i det fall tillståndet saknar uppenbar nytta. Det sker
På uppdrag av vattenmyndigheten har
Länsstyrelsen under 2015 fortsatt att ta fram
underlag för ett åtgärdsprogram för åren 2016–
2020, enligt förordningen om förvaltning av
kvaliteten i länets vattenmiljöer (2004:660). I
programmen berörs bland annat vattendomar
med negativa effekter på vattenmiljön samt
Sammantaget bedömer Länsstyrelsen att ett
långsiktigt arbete i syfte att öka samverkan
mellan fiskets olika intressenter har gett goda
resultat under 2015. Bedömningen är att årets
arbete med Fiskefrämjandet Stockholms
skärgård och Stockholms fiskmarknad kommer
att underlätta genomförandet av Havs- och
fiskeriprogrammet för 2015–2020.
120
förslag på åtgärder i form av omprövningar.
Utöver vattendomar gällande dammar omfattas
här även diknings- och sjösänkningsföretag med
negativ påverkan på vattenmiljöer och fisk.
Merparten av fiskevårdsområdena är bildade
före 1990. Längs hela ostkusten finns totalt 45
fiskevårdområden varav 30 av dessa finns i
Stockholms län. Övriga 24 finns i länets
inlandsvatten.
Ombyggnaden av Karl-Johanslussen (Slussen)
i Stockholm innefattar även en omprövning av
vattendomen för Mälaren. Under 2015 har den
nya domen för regleringen av Mälaren vunnit
laga kraft. Länsstyrelsen har under året lagt tid
på granskning av kontrollprogram och förbererande arbeten inför byggstart våren 2016.
Antalet fiskare i Mälaren (personliga fiskelicenser) är oförändrat medan antalet fiskelicenser på kusten minskade med en. Antalet
fiskare på kusten har i det närmaste varit
oförändrat de senaste tio åren.
Det minskade antalet ansökningar till fiskefonden förklaras av glappet mellan fonderna.
Tabell 1.2: Fiske1)
LÄNSFAKTA
2015
2014
2013
Antal fiskevårdsområden
54
54
54
Antal fiskelicenser
37
38
3
03
Antal personliga fiskelicenser
Antal yrkesfiskelicenser
0
Antal fartygstillstånd
0
Antal inkomna ansökningar om
stöd ur strukturfondsprogram
6
6
11
Källa: System från Länsstyrelsens, Havs och vattenmyndigheten
samt Jordbruksverket
1)
Från och med 1 oktober 2014 infördes nya regler om licens för
yrkesfiske. Ändringen innebär att det inte behövs yrkesfiskelicens för fiske i havet, utan bara fartygstillstånd. Fartygstillstånd
bytte också namn till fiskelicens. Ändringen innebär också att
benämningen yrkesfiskelicens bytte namn till personlig fiskelicens vid fiske i sötvatten.
I årsredovisningen för 2014 togs inte hänsyn till denna förändring. Redovisningen i denna tabell som avser 2014 överensstämmer därför inte med motsvarande tabell i årsredovisningen 2014.
121
Folkhälsa
2015
2014
2013
2,19
2,18
2,74
4,39
3,96
4,19
(%)1)
1,75
1,58
1,84
9 124
7 981
9 586
2,15
1,89
2,34
Antal ärenden,
63
73
30
38
61
95
2
22
19
300
360
5 513
1)
äldre än två år
1)
2)
och resultat
Under 2014 skedde en tillfällig minskning
avseende verksamhetskostnader. För 2015 är vi
tillbaka i normalt kostnadsläge.
Personliga ombud
Länsstyrelsen har fortsatt att administrera och
stödja verksamheten med personliga ombud
för personer med psykisk funktionsnedsättning. I Stockholms län finns omkring
50 ombud som delfinansierats genom de 14,9
miljoner kronor som Länsstyrelsen fördelat till
kommunerna 2015. Kommunernas redovisningar för 2014 och ansökningar för 2015
har inkommit och bedömts.
Under året har en kommun påbörjat en verksamhet med personligt ombud. Två kommuner
i länet saknar, trots upprepade kontakter, fortfarande ombud. En verksamhet har genom
upphandling bytt utförarorganisation och
Länsstyrelsen har inbjudits till dialog och
information med kommunen och den nya
organisationen.
Vi deltog våren 2015 vid en konferens anordnad av Försäkringskassan i Stockholms län,
med anledning av kraven på att verksam-
122
heterna ska ha en ledningsgrupp enligt förordningen SFS 2013:522. Länsstyrelsen kommer
att inbjudas för ytterligare samverkan.
Verksamheten inom ANDT har genomförts
enligt plan. Den beslutade tillsynsplanen för
2015 har i alla delar uppfyllts. Ett projekt med
extra medel från Folkhälsomyndigheten
avseende förstärkt tillsyn har genomförts
genom anställning av en deltidsanställd
projektledare.
Vi har också deltagit i en konferens i Enköping
för Stockholms och Uppsala län anordnad av
de personliga ombuden samt vid tre nationella
konferenser för samverkan mellan
länsstyrelserna och Socialstyrelsen.
Länsstyrelsen i Stockholm har, i samband med
Socialstyrelsens grundutbildning för nya
personliga ombud, informerat om
Länsstyrelsens uppdrag och roll när det gäller
arbetet med personliga ombud.
6. Länsstyrelsen ska verka för att det av riksdagen fastställda nationella folkhälsomålet
uppnås genom att folkhälsan beaktas inom
länsstyrelsernas arbete med bland annat
regional tillväxt, samhällsplanering, krishantering samt alkohol och tobak.
Sammanfattande bedömning
Länsstyrelsens sammanfattande bedömning är
att kunskapen och medvetenheten bland deltagare i nätverksträffar, utbildningar och
seminarier har ökat under året. Det stöd vi
erbjudit länets kommuner har uppfattats som
värdefullt och samverkan mellan regionala
aktörer har förstärkts.
Folkhälsa inom regional tillväxt
Folkhälsoperspektivet inom regional tillväxt
synliggörs företrädesvis genom Länsstyrelsens
arbete för att underlätta för de som står långt
från arbetsmarknaden. Detta är av stor
betydelse för att nå folkhälsomålen 1–3. Bland
annat arbetar Länsstyrelsen med etablering av
nyanlända, där de så kallade sfx-utbildningarna
är fortsatt framgångrika. Utanförskapet och
möjligheten att bryta densamma är en av de
grundläggande utgångspunkterna för länets
plan för socialfonden.
Tabell 6.1: Verksamhetskostnader och
årsarbetskrafter
KOSTNADER OCH
ÅRSARBETSKRAFTER
FÖR FOLKHÄLSA
KOSTNADER ÅRSARBETS(TKR)
KRAFTER
Totala kostnader (exkl. OH)1)
6 336
6,58
varav Allmänt och övergripande inom folkhälsa
(700)
2 079
1,63
0
0
2 091
3,05
varav alkoholärenden
(7051–7053)
917
1,38
varav tobaksärenden
(7054–7056)
1 173
1,67
varav Fördelning av statsbidrag (704)
varav Alkohol- och
tobaksärenden (705)
Totala kostnader (inkl. OH)1)
1)
Folkhälsa inom samhällsplanering
Länsstyrelsens arbete är huvudsakligen inriktat
på arbetet med kommunernas detaljplanering
och arbetet med bostadsförsörjningsfrågor.
Hälsa är en av prövningsgrunderna för
Länsstyrelsen vid beslut om en plan kan godkännas eller inte. Vi arbetar även med att
bevaka bullerfrågor som är ett generellt
problem i en storstadsregion där hög trafiktäthet och trafikarbeten är oundvikliga.
Inom ramen för bostadsförsörjningen bidrar
Länsstyrelsen med kunskapsunderlag kring
bostadsmarknadens funktionssätt, där inte minst
svårigheten för personer med låg etableringsgrad synliggörs. Bland annat lyftes detta fram i
vår årliga rapport ”Läget i länet – bostads-
9 124
Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11)
Tabellen skall innehålla verksamhetskostnader enligt resultaträkningen. Uppgifter i tabellen skall endast redovisas för senaste
räkenskapsår (dvs. 2015)
Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso
123
marknaden i Stockholms län” (2015:15) som
lämnades till regeringen i juni 2015.
Tullverket, Kommunförbundet Stockholms
Län, Stockholms stad och Kriminalvården.
I en gemensam strategi och handlingsplan för
åren 2012–2015 har de regionala myndigheterna tagit ytterligare ett steg gällande samverkan och samsyn i ANDT-arbetet. Syftet
med den regionala strategin är att gemensamt
lyfta fram utvecklingsområden för länet och
bidra till att den nationella ANDT-strategin blir
verklighet i Stockholms län. Vi har arbetat
enligt handlingsplanen för de utvecklingsområden som prioriterats och en uppföljning
av hela strategiperioden påbörjades i
november.
Folkhälsa inom alkoholoch
tobaksområdet
Tillsyn av kommunerna enligt alkohollagen
och tobakslagen
Länsstyrelsens tillsynsarbete består av tillsyn
av kommunerna enligt alkohollagen och
tobakslagen, utbildning och spridning av verksamma arbetsmetoder på tillsynsområdet,
regional samordning samt stöd och råd till
kommunerna. Målgruppen är i första hand
länets lokala tillsynsmyndigheter men vi deltar
också aktivt i ett regionalt och nationellt
utvecklingsarbete.
Nätverk, styrgrupper och referensgrupper
Länsstyrelsen leder en rad olika samverkansgrupper inom ANDT-området utöver den regionala samverkansgruppen som nämnts ovan.
Några av de mer centrala grupperna är:
Länsstyrelsen har under året genomfört tillsyn
av verksamheten i tretton av länets tjugosex
kommuner, enligt tillsynsplanen för 2015. I nio
kommuner har tillsynen avsett hela alkoholoch tobaksverksamheten, i en kommun har
tillsynen endast avsett kommunens verksamhet
kring alkohol. I resterande tre kommuner har
verksamheten kring alkohol och detaljhandel
med tobak kontrollerats. Utöver verksamhetstillsyn har vi också genomfört löpande granskning av länets samtliga kommuners ärenden
och utifrån den även särskild granskning.
En samlad bild av tillsynen visar att länets
kommuner gör ett bra arbete utifrån alkohollagen och tobakslagen. Flera kommuner gör
dock för lite tillsyn och i många fall saknas
tillsynsplaner och riktlinjer.
•
•
•
samverkansgrupp för den samordnade
regionala tillsynen avseende alkohollagen
samverkansgrupp mot illegal tobak
samverkansgrupp för en god läktarkultur
och minskat våld i samband med
idrottsevenemang i länet.
Därutöver deltar Länsstyrelsen i
•
•
•
•
•
Med stöd av ett särskilt avtal har Länsstyrelsen
i Stockholm även utövat tillsyn i Gotlands län.
Denna verksamhet redovisas av Länsstyrelsen i
Gotlands län.
regional myndighetssamverkan kring
alkohol och droger i trafiken (SMADIT)
regionalt samråd för att förebygga och
behandla missbruk och beroende
regionalt nätverk för strategiskt
folkhälsoarbete
regional styrgrupp för antidopningsarbete
nationell referensgrupp för insatser mot
cannabis
Vi föreläser också i olika sammanhang om den
nationella ANDT-strategin, bland annat på
svenska regeringens välbesökta side-event om
lokalt förebyggande arbete i samband med ett
FN-möte om narkotika i Wien i mars och på
den nationella grundutbildningen för nya
kommunala preventionssamordnare som
anordnas årligen.
Regional samordning och förankring av
den nationella ANDT-politiken
Den regionala samverkansgruppen för ANDTfrågor i Stockholms län är en strategiskt viktig
plattform för samverkan för genomförandet av
politiken för alkohol, narkotika, dopning och
tobak (ANDT). Gruppen leds av Länsstyrelsen
och deltagarna representerar Polismyndigheten
i Stockholms län, Stockholms läns landsting,
124
Vi har bidragit till utveckling och spridning av
en modell för att höja kvaliteten i svenskt
ANDT-förebyggande arbete (European Drug
Prevention Quality Standards) genom deltagande i en nationell referensgrupp för framtagande av en ”Snabbguide för drogförebyggande arbete” som fastställdes under året och
spreds till kommunala och regionala ANDTsamordnare.
veckla ansvarsfull alkoholservering, STAD
Vision.
Vi har även deltagit i flera nationella nätverk
under året. ANDT-samordnarna har dels deltagit i de nätverksträffar som anordnas av
Folkhälsomyndigheten och dels i de nätverksträffar som länsstyrelserna själva anordnar
(SLUSS). Tillsynshandläggarna har deltagit i
och anordnat träffar med övriga länsstyrelsers
handläggare inom ramen för utvecklingsarbetet
SLATT.
Vi har påbörjat ett enhetsöverskridande
utvecklingsarbete kring ANDT och integration.
Inom ramen för detta genomfördes utbildningar för de samhällskommunikatörer som
möter vuxna nyanlända. Utvärderingen visade
att alla hade fått nya kunskaper och såg att de
kommer att ha användning av kunskaperna i
sin roll som samhällskommunikatörer. En
konferensdag om hur kommuner och
föreningsliv tillsammans kan stärka integrationen anordnades tillsammans med
Stockholmsidrotten, Stockholms stad och
Stockholms läns landsting.
Stöd till det lokala ANDT-arbetet
Länsstyrelsen erbjuder konsultativt stöd direkt
till dem som arbetar med ANDT-frågor men
även ett processinriktat stöd för kommunernas
långsiktiga strategiska arbete. Under 2015 har
Länsstyrelsen haft två utbildningsdagar för nya
handläggare i kommunerna, en angående
alkohollagen och en angående tobakslagen. Vi
har också erbjudit och genomfört introduktionssamtal för nya kommunala preventionssamordnare.
För sjätte året i rad arrangerades den regionala
mässan ”Mot samma mål” där totalt 75 personer
från myndigheter och idéburna organisationer
deltog. Huvudarrangör är Centralförbundet för
alkoholoch narkotikaupplysning(CAN). Under
konferensen bidrog deltagarna med synpunkter
till Socialdepartementet inför framtagandet av
en ny nationell ANDT-strategi.
Under året har vi stått värd för kommunala
nätverksträffar på tillsynsområdet. Dessa
träffar är till för erfarenhetsutbyte och
kompetensutveckling. Det finns tre olika nätverk, varav ett för alkoholhandläggare, ett för
handläggare med tillsynsansvar över detaljhandel med folköl och tobak samt ett för hälsoskyddsinspektörer och andra som arbetar med
tillsyn av rökfria miljöer. Förutom nätverksträffar anordnade Länsstyrelsen en utbildning i
kontrollköp av tobak och folköl för kommunala
tillsynshandläggare och preventionssamordnare.
Länsstyrelsens tillsynshandläggare och ANDTsamordnare har tillsammans bedrivit ett arbete
riktat till högskolor och universitet. Vid tre
tillfällen har vi deltagit som föreläsare i
kommunernas utbildningar i ansvarsfull
alkoholservering för serveringspersonal, samt
vid motsvarande utbildning riktad till högskolestudenter. En klubbmästarkväll om
alkohol och narkotika anordnades på KTH i
mars och en öppen föreläsning om alkohol för
studenter anordnades i samband med en hälsovecka på KTH i april.
Länsstyrelsen anordnade också nätverksträffar
för kommunernas preventionssamordnare. Ett
särskilt uppskattat tema var social hållbarhet.
Representanter för BRÅ, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för
ungdoms- och civilsamhällsfrågor bjöds in för
att tillsammans diskutera respektive myndighets uppdrag inom det förebyggande arbetet.
Länsstyrelsen har deltagit i Stockholms stads
ledningsgrupp för ansvarsfull alkoholservering
och i en samordnad ledningsgrupp för att ut-
För att kunna optimera stödet till de
kommunala preventionssamordnarna genomfördes telefonintervjuer med samtliga
125
kommuners samordnare där frågor kring bland
annat önskemål om stöd och hur förutsättningarna för ANDT-arbetet upplevdes ställdes.
Resultaten återkopplades på en nätverksträff i
december.
samverkan i det tobaksförebyggande arbetet
mellan gymnasieskolor, preventionssamordnare och miljöinspektörer.
Nationellt utvecklingsarbete,
opinionsbildning och information
ANDT-samordnarna föreläste om folkhälsofrågor vid en politikerutbildning i en av länets
kommuner.
Länsstyrelsen ansvarade för länets delaktighet i
den nationella informationssatsningen ”Tänk
om” där budskap om föräldrars viktiga roll för
att minska tonåringars drickande kommunicerades i länsmedia och lokaltrafik. Tillsammans
med länsstyrelserna i Skåne och Västra
Götaland samt CAN anordnades kampanjen
”Hejdå alkoholskador” som riktar sig till unga
vuxna med budskapet att inte köpa ut alkohol
till minderåriga. Kampanjen fick stor uppmärksamhet i media. De fem kampanjfilmerna
visades i sociala medier i sin helhet 378 000
gånger. Två pressmeddelanden och en medieträff med länets kommuner resulterade i ett
stort medialt genomslag (med artiklar bland
annat i DN och Mitt i-tidningar) och elva
kommuner i länet har valt att delta i kampanjen
med lokala aktiviteter. Uppföljningen visade
också att 84 procent av de unga vuxna i
Stockholms län tycker att den här typen av
kampanjer är viktiga.
Vi var medarrangör i regional folkhälsodag
med fokus på social hållbarhet i kombination
med en växande befolkning, totalt deltog 168
personer. En utvärdering av dagen visade att
84 procent tyckte att dagen var mycket bra
eller bra, 59 procent hade knutit nya kontakter
till nytta för arbetet och 82 procent var
intresserade av att delta om vi arrangerar en
kommande folkhälsodag.
Under 2015 har en fortsättning på utbildningen
”Beroendelära, prevention med inriktning mot
cannabismissbruk”, omfattande 7,5 högskolepoäng, av Uppsala universitet genomförts. Vi
har haft fortsatt fokus på cannabis genom
”boosterträffar” för cannabisutbildare i länet,
en slutkonferens för Trestad2 och genom spridning av alla de erfarenheter som gjorts genom
storstadssamarbetet. En uppföljning av
cannabisutbildarnas insatser på lokal nivå visar
att de 26 personer som deltog i uppdragsutbildningen gemensamt nått 2 133 vuxna nära ungdomar vid sammanlagt 96 utbildningstillfällen.
Länsstyrelsen i Stockholm har tillsammans
med övriga länsstyrelser i landet genomfört ett
projekt med syfte att kartlägga om alkoholoch tobaksförsäljningen på musikfestivaler
följer lagen. Projektet slutrapporterades 2015.
Tobaksfrågan har prioriterats särskilt under
året. Tillsammans med Psykologer och
Yrkesföreningar mot tobak anordnades en
regional konferens på temat ”Tobaksfria
Ungdomar” för personal inom elevhälsa och
ungdomsmottagningar. Även ett seminarium
anordnades för att öka samverkan mellan
berörda professioner i kommunal verksamhet
gällande tobaksfria skolor.
Tillsammans med Länsstyrelsen i Västra
Götaland, Skatteverket och Kommunala
Alkoholhandläggares Förening har
Länsstyrelsen i Stockholm genomfört ett arbete
för att förbättra den ekonomiska granskningen
vid ansökan om serveringstillstånd. Det har
skett bland annat genom att gå igenom
kommunernas remissförfarande till
Skatteverket.
Under året har vi också genomfört
observationsbesök på skolgårdar tillhörande
gymnasieskolor i länet. Kartläggningen
presenteras i en rapport under våren 2016.
Ytterligare ett led i arbetet för tobaksfria skolor
var det seminarium som ordnades för berörda
parter i december, där syftet var att öka
Föräldrastöd
Föräldrastöd är ett prioriterat förebyggande
arbete enligt den nationella ANDT-strategin
och uppdraget kring detta sträcker sig från
2014till 2017. Uppdraget är att stödja
126
Länsstyrelsen i Stockholm har även suttit med
i arbetsutskottet för samtliga länsstyrelsers
arbete med föräldrastödsuppdraget. Arbetsutskottet har samordnat det nationella nätverket i länsstyrelsegemensamma nätverksträffar. Föräldrastödssamordnaren har inom
ramen för detta nätverk föreläst på konferenser
i Linköping och Örebro.
kommuner, landsting och andra aktörer som
möter föräldrar att utveckla ett universellt,
kunskapsbaserat, samordnat och långsiktigt
stöd till föräldrar med barn i tonåren. Viktiga
utgångspunkter i arbetet är det jämställda
föräldraskapet och barnets rättigheter.
För att utveckla ett ändamålsenligt stöd gjordes
en nulägesanalys. Analysen gav förutsättningar
att föreslå mål och prioriteringar för de kommande två åren och bestod av en länsstyrelsegemensam analys och en nulägesanalys för
föräldrastödet.
Länsstyrelsen har under hösten 2015 anordnat
och bidragit till följande konferenser/träffar:
•
Länsstyrelsen samordnade följande regionala
nätverk och referensgrupper:
•
•
•
•
•
regionalt nätverk för nyckelpersoner inom
länets samtliga kommuner och stadsdelar
barnnätverket i Stockholms län
nätverk för att utveckla och sprida stöd till
utrikesfödda föräldrar
referensgrupp med forskare kring
prevention och föräldrastöd
•
konferens om stöd till utrikesfödda
föräldrar i samverkan med Stockholms
stad för att sprida goda exempel av arbete
med föräldrastöd till denna målgrupp
regional nätverksträff för föräldrastödssamordnare i länet
workshop kring föräldrastöd för
utrikesfödda
Föräldrastödssamordnaren ansvarade för
sammanställning av ett spridningsmaterial om
samhällsnyttan med föräldrastöd till tjänstemän
och politiker, som kommer att publiceras under
2016.
127
Jämställdhet
2015
2014
2013
2,92
2,84
2,53
6,89
8,69
7,13
(%) 1)
2,61
2,97
2,57
20 366
18 630
15 232
4,81
4,41
3,71
Antal ärenden,
42
36
55
40
23
90
äldre än två år
21
35
31
11 617
5 298
8 377
1)
1)
2
och resultat
Den ökning som gäller verksamhetskostnader
och bidragsutbetalningar beror på ett utökat
uppdrag inom området våld i nära relationer
avseende hedersrelaterat våld. Minskningen av
årsarbetskrafter jämfört med 2014 beror på att
en konsult hyrts in under delar av året för en
särskild kommunikationsinsats som
genomfördes inom våld i nära relationer.
Personalantalet varierar från år till år beroende
på de uppdrag Länsstyrelsen får inom området.
Jämställdhet
När det gäller jämställdhetsintegrering har
Länsstyrelsen främst arbetat med regleringsbrevsuppdragen 26 jämställd regional tillväxt
och 86 strategi för jämställdhetsintegrering.
Regleringsbrevsuppdrag 26 redovisas huvudsakligen i avsnitt Regional tillväxt.
Regleringsbrevsuppdrag 86 redovisas till
regeringskansliet den 15 februari 2016.
Jämställd tillväxt
Arbetet för en regional jämställd tillväxt har
integrerats i den regionala strategin för jämställdhetsintegrering genom de strategiska
verksamhetsmål som Länsstyrelsen antagit och
som gäller länets stora utmaningar inom
bostäder, infrastruktur, klimat och energi,
innovationskraft, arbetsmarknad samt
kompetensförsörjning. Aktiviteterna har
arbetats in i verksamhetsplaneringen, genomförts i ordinarie verksamhet och följts upp
inom Länsstyrelsens interna uppföljnings128
system. Aktiviteterna har även sammanställts i
den genomförandeplan för strategin för
jämställdhetsintegrering som Länsstyrelsen
tagit fram och som gäller till och med år 2016.
Vi har fortsatt att sprida metoden i våra nätverk
och till samtliga länsplaneupprättare. Vi har
också genomfört nätverksträffar med stadsbyggnadschefer och byggbolag under året.
För att integrera arbetet i ordinarie verksamheter har även befintliga forum och styrgrupper
använts, såsom Arbetsmarknadsrådet, styrgruppen för Innovationskraft och strategigruppen för jämställdhet i länet.
Som ett led i den regionala jämställdhetsstrategin och arbetet med jämställd tillväxt ska
Länsstyrelsen kvalitetssäkra sin handläggning
ur ett jämställdhetsperspektiv. Insatserna bidrar
bland annat till att uppnå det femte regionala
jämställdhetspolitiska målet om jämställd
offentlig service. Under året har Länsstyrelsen
integrerat ett jämställdhetsperspektiv vid
beredning av ansökningar till socialfonden och
regionala utvecklingsfonden. Ett omfattande
arbete har även pågått med att jämställdhetsintegrera handläggningen av landsbygdsprogrammet. Tillämpningen av arbetet
kommer att påbörjas under 2016.
Resultatet är en fortsatt medvetenhet om
jämställdhetsperspektivet hos medarbetarna
samt jämställdhetsintegrering av det vardagliga
arbetet. Arbetet har även lett till höjda krav på
jämställdhetsperspektiv hos Länsstyrelsens
samarbetspartners och upphandlade konsulter.
Konkreta resultat under året
Länsstyrelsen i Stockholm har genomfört en
könskonsekvensanalys inom kommersiell
service och grundläggande betaltjänster.
Analysen ligger till grund för planering av den
fortsatta verksamheten.
Vid handläggningen av Boverkets stöd till
projekt för jämställda offentliga miljöer och
granskning av översiktsplaner bevakas att ett
jämställdhetsperspektiv finns med liksom vid
de åtgärdsvalsstudier som initierats av
Trafikverket för större infrastruktursatsningar.
Inom ramen för lean kvalitetssäkrar vi handläggningsprocessen för företagsstöd ur ett
jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.
Det finns en risk för stora kompetensbrister
inom de utbildnings- och arbetsmarknadsområden som har en mycket sned könsfördelning. Inom vård- och omsorgsområdet bedrivs
ett utvecklingsarbete med regionala aktörer
som en del i en strategi att attrahera, behålla
och rekrytera fler män till vård- och omsorgssektorn. Som en del i strategin pågår ett delprojekt som syftar till att undersöka mäns
attityder och värderingar kring sitt yrkesval
inom vård- och omsorgsområdet.
Erfarenheterna från årets arbete med att jämställdhetsintegera handläggningsprocesser
kommer att ligga till grund för fortsatt arbete
med att jämställdhetsintegrera fler processer på
Länsstyrelsen.
Framgångsfaktorer har varit medarbetarnas
ökade medvetenhet och engagemang, att
verksamheterna själva äger frågan men har
tillgång till sakkunniga i jämställdhet och
mänskliga rättigheter och vikten av att så långt
som möjligt använda ordinarie rutiner såsom
verksamhetsplanering och uppföljningssystem.
Länsstyrelsen har tagit ett nästa steg i att verka
för ett företagsfrämjande på lika villkor. Under
hösten har vi kartlagt behoven hos företagsfrämjare, brobyggare till minoritetsnätverk och
hos entreprenörer med ursprung i Asien,
Afrika och Sydamerika. Utifrån kartläggningen
genomfördes tre workshoppar som under 2016
kommer att resultera i en analys och rekommendation om gemensam strategisk verksamhetsutveckling för företagsfrämjare och
brobyggare för den fortsatta processen.
Regional strategi för
jämställdhetsintegrering
Länsstyrelsen har regelbundet tagit upp
strategin ”Jämställdhetsintegrering – strategi
för Stockholms län 2014–2018” till diskussion
med externa aktörer i ”strategigruppen”, en
Under 2013 tog Länsstyrelsen fram en metod
för konsekvensbedömning av transportplaner.
129
grupp för samordning av jämställdhetsarbetet i
länet. Under året har strategigruppen även
utvecklat formerna för samverkan i det fortsatta utvecklings- och uppföljningsarbetet.
ska ge en regional bild av kommunernas
befintliga arbete och önskemål om stöd och
ligga till grund för Länsstyrelsens planering av
fortsatta insatser. Undersökningen planerades
till december men med anledning av
kommunernas ansträngda läge med löpande
återrapporteringar om flyktingsituationen sköts
genomförandet upp till januari. Rapporten beräknas vara klar i vecka sju, 2016. En mindre
nulägesbeskrivning och sammanställning av
styrdokument genomfördes under våren.
Strategin visar vilka mål som ska uppnås för
arbetet med jämställdhet i länet fram till år
2018, med planeringsomgångar vartannat år.
Under år 2014 initierade Länsstyrelsen ett
arbete med strategigruppens aktörer;
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan,
Landstinget, Polismyndigheten och Operation
Kvinnofrid samt några kommuner, för att ta
fram genomförandeplaner som konkretiserar
interna och externa aktiviteter inom de olika
jämställdhetspolitiska delmålen. Planerna
sammanställdes i en gemensam genomförandeplan i februari 2015 och gäller till och med år
2016. Aktiviteterna planeras och arbetas in i
respektive aktörs verksamhetsplan och följs
upp vid ordinarie uppföljningar och vid
strategigruppens möten.
En målsättning med den regionala strategin är
att den ska ligga i linje med RUFS, med
strategin för Operation Kvinnofrid och andra
handlingsplaner och strategier inom länet, för
att bidra till ökad jämställdhet i länet. RUFS har
som regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen formell status både som regionplan
(RP) och som regionalt utvecklingsprogram
(RUP). RUFS är inte bindande men styrande för
många områden och strategiskt viktig. I
programarbetet med en ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2050) har
Länsstyrelsen haft en omfattande dialog med
Stockholms läns landsting för att säkerställa att
ett jämställdhetsperspektiv integreras i den nya
planen och att strategierna även fortsättningsvis
ligger i linje med varandra. Under året har vi
deltagit i ett flertal möten och workshoppar, vid
analyser och konsekvensbedömningar samt
textgranskningar.
Strategin och de nya genomförandeplanerna
presenterades på ett regionalt rådslag om
jämställdhet och framtid, med deltagare från
kommuner, landsting, statliga myndigheter och
frivilligsektorn. Rådslaget arrangerades av
Länsstyrelsen och Stockholms läns landsting, i
samverkan med övriga parter som varit med att
ta fram strategin och genomförandeplanerna.
På rådslaget deltog även Jämställdhetsutredningen. Under året har vi påbörjat
planeringen för det kommande rådslaget 2016,
med fokus på aktualiteter inom jämställdhetsområdet och goda exempel på jämställdhetsintegrering i regionen.
Ett utvecklingsarbete för att förbättra styrning
och uppföljning för delmål fyra, mäns våld mot
kvinnor ska upphöra, har genomförts med de
samverkande parterna i Operation Kvinnofrid,
Stockholms läns landsting, Polismyndigheten,
KSL, Stockholms stad och Kriminalvården i
Stockholms län. Arbetet beräknas vara klart i
januari 2016 och kommer att medföra revideringar i delmålet i den regionala strategin och i
Operation Kvinnofrids strategi.
Den regionala strategin har också spridits i
länet genom strategigruppens interna och
externa plattformar, i kontakter med kommunförbundet i Stockholms län (KSL) och
Sveriges kommuner och landsting, vid
regionala konferenser, i befintliga forum och
projekt och till länets kommuner.
Genom den utvecklade samverkan kring jämställdhet, utvecklingsarbetet med olika strategidokument och genom de många jämställdhetsintegrerade aktiviteter som genomförts inom
ramen för den regionala strategin verkar vi för
att nå de jämställdhetspolitiska målen i länet.
Länsstyrelsen har upphandlat en nulägesbeskrivning av kommunernas arbete med
jämställdhet, jämställdhetsintegrering och
mänskliga rättigheter. Nulägesbeskrivningen
130
ställdhet inom olika sakområden och till olika
aktörer i länet.
Internt inriktade insatser
Ett prioriterat arbete under året har varit att
utveckla en struktur som skapar hållbarhet och
långsiktighet för Länsstyrelsens arbete med
jämställdhetsintegrering och integrering av
andra tvärperspektiv. Vi har tagit fram en
intern plan för perioden 2015–2018. Det övergripande målet för planen är att säkerställa att
jämställdhets-, mänskliga rättigheter- och
miljöperspektiv integreras i Länsstyrelsens
organisation och verksamheter samt att
förhållningssättet är gemensamt.
Länsstyrelsen har genomfört en basutbildning
om jämställdhet och mänskliga rättigheter för
alla nyanställda. Vi har även haft ett
utbildningstillfälle om jämställdhet och
mänskliga rättigheter inom det myndighetsövergripande forumet Tvärdrag samt
informationstillfällen på chefskollegiet, där en
sakkunnig har informerat om strategin för
jämställdhetsintegrering och om den interna
planen. Därutöver har vi genomfört kunskapsutbyten mellan medarbetare och gett stöd till
arbetsgrupper på Länsstyrelsen.
Följande utvecklingsområden har identifierats
som särskilt prioriterade och utgör även en
sammanställning av riktade insatser:
•
•
•
Det största resultatet av arbetet med strategins
genomförandeplan och den interna planen är
att kunskapen och medvetenheten om frågorna
hos medarbetarna har ökat ytterligare och att
andelen aktiviteter där ett jämställdhetsperspektiv ska integreras har ökat i
Länsstyrelsens verksamhetsplan för 2016. En
avgörande framgångsfaktor i arbetet har varit
ledningens stöd och engagemang.
styrning och uppföljning – med fokus på
att jämställdhetsintegrera strategiska
dokument, berednings- och
beslutsprocesser
stöd och samordning – med fokus på att
utarbeta ett sammanhållet internt stöd
genom strateger i jämställdhet och
mänskliga rättigheter
personalens kunskap – om hur de jämställdhetspolitiska målen, den regionala
strategin för jämställdhetsintegrering,
miljömålen och konventionerna om
mänskliga rättigheter kan integreras i
verksamheten. Utvecklingsområdet
inbegriper även metoder och arbetssätt
Övrigt arbete med
jämställdhetsintegrering
Länsstyrelsen har genomfört ett arbete för
fördjupad kunskap om frågor som är relevanta
för jämställdhet mellan romska kvinnor och
män samt flickor och pojkar. Undersökningen
bekräftade bilden av fördomar och förutfattade
meningar om romer som grupp och förekomst
av antiziganism. I undersökningens fokusgrupper lyfte både män och kvinnor fram att de
först och främst blir bemötta som rom och att
jämställdhetsfrågan kommer i andra hand eller
inte alls. De områden som ansågs mest angelägna att arbeta med i ett jämställdhetsperspektiv är barnomsorg, sjukvård och omsorg om
äldre, skola och socialtjänst. Rapporten lämnades till regeringen den 1 mars 2015.
En arbetsgrupp har samordnat arbetet med att
ta fram planen. I processen har medarbetare
och chefer från de flesta enheter och avdelningar varit involverade. Det praktiska genomförandet av insatser kom igång under hösten
och kommer att växlas upp under år 2016. I
planeringsanvisningarna för verksamhetsåret
beaktas och belyses de sektorsövergripande
frågorna vilket säkerställer att aktiviteter
planeras och förs in i verksamhetsplaneringen
och följs upp i ordinarie uppföljning. På detta
sätt integreras arbetet väl i de dagliga rutinerna
och leder till jämställdhetsintegrerade
processer vilket säkerställer arbetets fortlevnad. Därigenom verkar vi för ökad jäm-
Med anledning av att många ensamkommande
flyktingbarn försvinner i Sverige har
Länsstyrelsen tagit initiativ till ett nätverk där
bland andra Migrationsverket, Polisen, Rädda
barnen och Kommunförbundet Stockholms län
131
ingår. Syftet är att förebygga att barnen försvinner och att samverka effektivare när barn
försvinner, utsätts för eller begått brott. I
arbetet har ett jämställdhets- och ett barnrättsperspektiv integrerats för att identifiera vilka
olika behov och rättigheter flickorna och
pojkarna har. De åtgärder som utvecklas ska ta
hänsyn till flickors respektive pojkars olika
erfarenheter, upplevelser, behov och utsatthet.
Projektet avslutas i juni 2016.
särskilt sakkunniga i jämställdhet och på en
gemensam träff med utvecklingsledarna i nätverket ”Våld i nära relationer”. Vi har även
medverkat i kompetensutveckling, Almedalen
och andra aktiviteter inom den särskilda satsningen ”Länsstyrelsen utvecklar jämställdhet”
(LUJ).
Länsstyrelsen har deltagit i ett möte och en
länsstyrelsegemensam halvdag med jämställdhetsutredningen med anledning av deras uppdrag. Vidare har vi bistått utredningen med
enkätsvar vid två tillfällen och en skrivelse om
Länsstyrelsens nationella uppdrag gällande
prostitution och människohandel för alla
ändamål.
styrgruppen för arbetet med det länsstyrelsegemensamma projektet Kalejdoskop.
Projektets målsättning är att inspirera till en
förändring mot ett normkritiskt och mer
inkluderande arbetssätt inom kulturmiljöarbetet, det vill säga länsstyrelsernas ärendehandläggning. Arbetet har bland annat inneburit att vi varit med och tagit fram en pilot för
ett nytt webbverktyg för inkluderande arbetssätt. Sedan tidigare pågår också arbetet med att
implementera projektets resultat i den ordinarie
handläggningen av kulturmiljöärenden inom
myndigheten.
Det fjärde jämställdhetsdelmålet
I samarbete med SKL har Länsstyrelsen samordnat två nätverksträffar för kommun- och
myndighetsrepresentanter i ”Nätverket för
mångfald och mänskliga rättigheter”. Träffen
på Länsstyrelsen hade fokus på samverkan
mellan stat, landsting och kommun i arbetet
med mänskliga rättigheter och jämställdhet.
Länsstyrelserna ska enligt regleringsbrevet
(uppdrag 84) ge stöd till samordningen i länet
av insatser som syftar till att motverka mäns
våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld,
hedersrelaterat våld och förtryck samt
prostitution och människohandel för sexuella
ändamål. I uppdraget ingår också att tillsammans med Länsstyrelserna i Skåne och Västra
Götaland ge stöd till utveckling av skyddat
boende för våldsutsatta kvinnor och barn över
hela landet. Vidare åligger det Länsstyrelsen i
Stockholm att lämna en samlad nationell
redovisning av samtliga länsstyrelsers arbete
med detta uppdrag.
I samarbete med Arbetsmiljöverket har en
länsstyrelsegemensam konferens arrangerats
om jämställdhet och arbetsmiljö. På konferensen presenterades exempel på hur praktiskt
jämställdhetsarbete kan bedrivas och varför ett
genusperspektiv behövs i arbetslivet. På
konferensen deltog representanter från
kommuner, myndigheter, regioner och
landsting.
En utmaning för det regionala arbetet under
2015 har varit en ökande personalomsättning
och arbetsbelastning inom socialtjänst och
skolor, en situation som förvärrats ytterligare
efter sommaren på grund av den ökade tillströmningen av flyktingar. Måluppfyllelsen för
2015 är dock mycket god med beaktande av
definierade mål i Länsstyrelsens verksamhetsplanering.
Länsstyrelsen har medverkat i erfarenhetsutbyten om jämställdhetsintegrering och
jämställd tillväxt i samarbete med Region
Skåne och Västra Götalandsregionen.
Samordning och samverkan
Operation Kvinnofrid är Stockholms läns
myndighetsgemensamma samverkansplattform
för arbetet med våld i nära relationer som samordnas av Länsstyrelsen. Operation Kvinno-
Under 2015 har Länsstyrelsen deltagit i samtliga träffar med det nationella nätverket för
132
frids strategi är kopplad till det nationellt
politiska jämställdhetsdelmålet ”mäns våld mot
kvinnor ska upphöra” och ingår i den regionala
strategin för jämställdhetsintegrering. Arbetet
leds av en styrgrupp bestående av landshövdingen, länspolismästaren, socialborgarrådet i
Stockholms stad, finanslandstingsrådet, en
representant för Kriminalvården samt en
representant för Kommunförbundet i
Stockholms Län.
Arbetet inom samverkansplattformen har även
handlat mycket om att förbättra styrningen och
uppföljningen av verksamheten. En förbättringsåtgärd som genomförts är att strategins
sex delmål har brutits ner i en verksamhetslogik med tillhörande indikatorer, för att lättare
kunna mäta måluppfyllelsen. Syftet med
verksamhetslogiken är att få en tydligare
styrmodell för arbetet. Verksamhetslogiken
kommer även att ingå i en samverkansplan för
Operation Kvinnofrid som beräknas vara klar
till årsskiftet.
Inom ramen för Operation kvinnofrid har
myndigheterna samverkat kring den regionala
strategin, 2014–2020. Strategin består av ett
övergripande mål och sex delmål. Under 2015
har arbetet fokuserat kring strategimål 1 och 3,
som handlar om information och kompetensutveckling. Huvudsakliga målgrupper har varit
barn och våldsutövare.
Under 2015 har också den virtuella samverkansplattformen Origo Book genomförts,
som är sista etappen i uppbyggnaden av det
regionalt övergripande Origo – Resurscentrum
mot hedersrelaterat våld och förtryck. Origo
har skapats av Länsstyrelsen i samverkan med
Operation Kvinnofrid och förvaltas sedan 2013
av Stockholm stad. Origo Book lanserades i
september med ett halvdagsseminarium för
140 deltagare och rönte massmedial
uppmärksamhet.
Aktiviteter som genomförts kopplat till
strategimål 1, som handlar om information, är
att samverkansaktörerna har spridit
Brottsoffermyndighetens webbplats
www.jagvillveta.se – som riktar sig till barn
om barns rättigheter vid brott. Två minikampanjer har genomförts under året och
resultatet har visat på att hälften av länets
kommuner och flera andra myndigheter och
organisationer deltog i kampanjen. Detta
syntes i besöksstatistiken på
Brottsoffermyndigheten med ett ökat antal
besök på webbplatsen under kampanjveckan
jämfört med en normalvecka. En informationsfilm som riktar sig till våldsutövare, om var de
kan få stöd och hjälp för att förändra sitt våldsamma beteende, är under framtagande och
beräknas vara klar till årsskiftet.
Länsstyrelsen har sammankallat ”Regionala
nätverket för kvinnofridssamordnare” där
länets samtliga kommuner och stadsdelar är
representerade vid tre tillfällen under året,
varav ett var ett tvådagarsinternat. Träffarna
används för uppdatering kring kunskapsutveckling och myndighetsdirektiv samt för
avstämning, uppföljning och samråd avseende
behov, planering, genomförande och återkoppling av regionalt övergripande insatser.
Samlande teman för nätverkets arbete under
2015 har varit utveckling av strategiska
samordningsstrukturer på lokalnivå för arbetet
mot mäns våld mot kvinnor samt utveckling av
en modell för återkommande kompetensutveckling för nyanställda inom kommun och
landsting. En särskild arbetsgrupp har bildats
under hösten med uppgiften att se över nätverkets struktur och innehåll.
Inom ramen för strategimål 3, som handlar om
kompetensutveckling har en pilotutbildning
som riktar sig till skolpersonal anordnats i
samarbete med BRIS, om barns signaler vid
våldsutsatthet. I piloten deltog fyra skolor från
en kommun i Stockholms län och utvärderingen visar på att en majoritet av deltagarna
ansåg att de fått nya verktyg för att samtala
med barn samt att de kan rekommendera
utbildningen till andra.
Länsstyrelsen i Stockholm, tillsammans med
Länsstyrelsen i Värmland, är sammankallande
för det ”Nationella nätverket för utvecklingsledare vid länsstyrelserna”. Nätverket har
träffats vid fyra tillfällen under året. Nätverket
133
fyller en viktig funktion för samverkan samt
för att lyfta och stämma av kring frågor som är
av strategisk betydelse inom kvinnofridsområdet. Exempel på en sådan fråga under
2015 var yttrandet över SOU 2015:55 ”Förslag
till nationell strategi mot mäns våld mot
kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck”
där Länsstyrelsen i Stockholm var en av fem
länsstyrelser som fick lämna remissvar. Vid
nätverksträffarna inbjuds även representanter
från socialdepartementet för att få en direktkoppling mellan nationell och regional nivå i
frågor som länsstyrelserna identifierat som
viktiga för det regionala arbetet. Nätverket har
också en koppling till länsstyrelsernas
”Chefsnätverk för sociala frågor”.
landet. Programmet består av fem heldagsutbildningar och genomfördes under hösten
2015 i Umeå, för deltagare från norrlänen, och
i Hässleholm för deltagare från sydlänen.
Programmet har utformats inom pilotprojektet
”Minerva”, som utvecklades och genomfördes
av Länsstyrelsen 2013–2015. På uppdrag av
Länsstyrelsen har också en nationell kartläggning genomförts av särskilt utsatta gruppers
specifika behov av skyddat boende. Kartläggningen beräknas vara klar 1 februari 2016.
Kommunikation och samordnad
information
Länsstyrelserna över hela landet antog 2011 en
gemensam, nationell handlingsplan för arbetet
med stöd till samordning av arbete mot mäns
våld mot kvinnor. Samordnad, ändamålsenlig,
målgruppsanpassad och relevant information
av god kvalitet är ett av delmålen i planen.
Under 2015 har Länsstyrelsen gjort en särskild
satsning för att lyckas bättre med att nå rätt
målgrupp, vid rätt tidpunkt, med rätt och
relevant information samt att denna ska vara av
god kvalitet. Informationsmaterial har tagits
fram, nya arenor och målgrupper har identifierats. En folder som beskriver Länsstyrelsens
arbete inom områdets mål, arenor, samverkanspartners, fokusområden och aktiviteter
har tagits fram och tryckts i 2 000 exemplar.
Antalet prenumeranter av nyhetsbrevet har
ökat från 537 till 2 861 personer.
Under första kvartalet 2015 sammanställde
Länsstyrelsen en nationell redovisning av
samtliga länsstyrelsers arbete med stöd till
samordning av insatser mot mäns våld mot
kvinnor under perioden 2011–2014. Rapporten
(2015:8), ”Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
– länsstyrelsernas samordning av insatser”,
lämnades till regeringen den 25 mars 2015.
Under hösten 2015 samlades underlag in för en
liknande redovisning, dock endast för perioden
januari–december 2015. Den ska lämnas till
regeringen 15 mars 2016.
Stöd till utveckling av
skyddat boende
Länsstyrelsen i Stockholm, tillsammans med
Länsstyrelserna i Skåne och Västra Götaland,
har fördelat 4,5 miljoner kronor i stöd till
utveckling av skyddat boende till ett femtontal
sökande från hela landet. Vid fördelningen av
medel har sökande utanför storstadslänen
prioriterats, i syfte att bryta den kraftiga
koncentrationen av skyddat boende i
Stockholm, Skåne och Västra Götaland.
Tillsammans med övriga två storstadslän har
Länsstyrelsen planerat, medfinansierat och gett
stöd till genomförande av ett program för
kompetensutveckling kring organisation,
ekonomi, verksamhetsutveckling och avtalsfrågor till styrelserna för kvinnojourer och
liknande idéburna organisationer över hela
En viktig del i Länsstyrelsens informationsarbete är att sprida faktakunskap kring mäns
våld mot kvinnor och om olika aktörers arbete
med frågan. Ett exempel är ”Kunskapsbanken
– ett webbstöd för kommuner” samt information till utsatta kvinnor och barn om deras
rättigheter och möjligheter att få hjälp.
Ytterligare exempel är informationskampanjen
”Jag vill veta” som riktas till barn, vilken
tidigare nämnts och skriften ”Almakraj/vägen
ut” på arabiska, riktad till kvinnor som kan
vara utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Skriften har under året distribuerats i
cirka 2 000 exemplar, bland annat på bibliotek
och i tvättstugor, som resultat av uppsökande
134
verksamhet och en dialog med biblioteksansvariga och större hyresvärdar i länet. Under
Almedalsveckan höll Länsstyrelsen en presentation av ”Kunskapsbanken – ett webbstöd för
kommuner”.
Sverige – utvärdering av två föräldrastödprogram”. Seminariet samlade 70 personer,
varav merparten var beslutsfattare från
kommuner samt regionala och nationella
myndigheter. Länsstyrelsen bjöd också in ett
femtontal personer till ett rundabordssamtal
den 30 november. Samtliga deltagare var
utrikesfödda och sedan flera år yrkesverksamma i Sverige inom skola, sociala verksamheter och idéburna organisationer och har goda
erfarenheter av föräldraskap och familjearbete.
Syftet var att få synpunkter kring fortsatt
arbete med föräldrastödprogram för utrikesfödda föräldrar. Såväl seminariet som rundabordssamtalet gav stöd till Länsstyrelsens
satsning i frågan.
Våldsprevention
Sedan några år har det våldspreventiva arbetet,
med fokus på universell prevention och
främjande insatser, återkommande lyfts fram
av Länsstyrelsen och under 2015 har det
prioriterats högt. Länsstyrelsen arbetar med
våldsprevention på flera olika nivåer, bland
annat genom att samverka med andra aktörer,
stödja särskilda insatser och program samt att
sprida kunskapsunderlag och information.
Sedan april 2015 har Länsstyrelsen haft en
anställd projektledare som i första hand arbetat
med våldsprevention. Arbete har främst inneburit att formalisera och starta upp ett
långsiktigt arbete internt på Länsstyrelsen men
också externt tillsammans med nyckelaktörer
på området. Till arbetet har forskare knutits, i
egenskap av referenspersoner, för att kvalitetssäkra arbetet. Länsstyrelsen har också tagit
fram ett utkast till en intern strategi för arbetet
med våldsprevention och börjat integrera detta
inom befintliga strukturer på enheten för social
utveckling. Vi har även inlett ett nära samarbetet med våra externa samverkansaktörer,
till exempel Myndigheten för ungdoms- och
civilsamhällsfrågor (Mucf), Män för jämställdhet (Mfj) och Unizon, genom flera gemensamma aktiviteter och möten. Under året
planerades och genomfördes en våldspreventiv
vecka inklusive en konferens för 330 personer
tillsammans med våra samverkansaktörer.
Målgruppen för veckan och konferensen var
yrkesverksamma, politiker, beslutsfattare,
chefer och ideellt aktiva. Slutligen har
Länsstyrelsen gett ett uppdrag till en extern
aktör att ta fram en genomförandeplan inför att
kartlägga våldspreventiva insatser i länet som
kommer äga rum i början av år 2016.
På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm har
Mångkulturellt Centrum i Botkyrka, i samverkan med Högskolan i Södertörn, utformat
en pilotutbildning på 7,5 poäng, ”Våldsförebyggande normkritik för erfarna pedagoger”.
Utbildningen kommer att genomföras under
2016 och erbjudas kostnadsfritt till lärare,
skolkuratorer och skolbibliotekarier i högstadiet och gymnasiet. Förutom att finansiera
produktionen och genomförandet av utbildningen stödjer Länsstyrelsen satsningen genom
en omfattande dialog med kommunledningar,
strateger, nyckelpersoner och skoledare.
Länsstyrelsen har också medfinansierat uppdatering och vidareutveckling av webbplatsen
för metodstödet ”Lås Upp”, som sedan juni
2015 ägs och förvaltas av stiftelsen
Mångkulturellt Centrum.
I samverkan med Stockholm stad och den
idéburna organisationen Unizon ordnade
Länsstyrelsen ett halvdagsseminarium den 5
oktober kring utvärderingen av två olika
program för våldsförebyggande stöd till
utrikesfödda föräldrar. Bägge programmen har
utvecklats och genomförts i länet under flera
år, det ena med stöd av Länsstyrelsen sedan
2009. Utvärderingen genomfördes av
Linnéuniversitetet och var beställd och
samfinansierad av Länsstyrelsen och
Stockholm stad. Resultatet sammanställdes i en
vår rapport 2015:17, ”Att vara förälder i
135
Ett exempel är utbildningen (se mer under
rubriken Våldprevention) kring normer som
begränsar till pedagoger och andra. En annan
är föräldracirklarna för utrikesfödda föräldrar.
Förebyggande insatser mot
hedersrelaterat våld
Länsstyrelsen har i uppdrag att ge stöd till
insatser som motverkar hedersrelaterat våld
och förtryck, inklusive barn/tvångsäktenskap
och könsstympning (uppdrag 85 i regleringsbrevet 2015). Uppdraget slutrapporteras i mars
2016. Merparten av insatserna för våldsutsatta
och ungdomar i risk (upp till 25 år) samt för
professionella som möter dem genomförs av
länsövergripande Origo – Resurs- och
kompetenscentrum med stöd av Länsstyrelsen.
Regionalt kompetens- och
metodstöd till kommuner och ideella
föreningar – S2011/11337/FST
Länsstyrelsen i Stockholm har under ett flertal
år erbjudit länets kommuner och stadsdelar
kompetenshöjande insatser kring socialtjänstens arbete att identifiera våldsutsatthet
samt att utreda våldsutsatta vuxnas och barns
behov av stöd och skydd. Efterfrågan på
insatserna är alltjämt stor från kommuner och
stadsdelar. Vi har under detta år på ett mer
systematiskt sätt erbjudit stöd till implementering av de metoder som vi sprider. Insatserna
har särskilt riktats till verksamhetsnära chefer
för att optimera resultatet.
En ny och reviderad upplaga av skriften
”Almakraj” med information på arabiska för
kvinnor som lever under olika grader av våld i
nära relationer och hedersrelaterat våld har
finansierats och spridits av Länsstyrelsen.
Under hösten ordnade vi en heldagsutbildning
för personal inom socialtjänst och skola om
den förändrade lagstiftningen mot barnäktenskap och tvångsäktenskap som beslutades
av riksdagen 2014 samt om könsstympning.
Ett 70-tal personer deltog i utbildningen.
Mot bakgrund av ovan bjöds berörda chefer till
en dag med information om gällande lagstiftning, med samtal kring att utreda och
identifiera våldsutsatthet och hur det arbetet
kan implementeras. Vid anmälan till nedanstående utbildningsdagar fick respektive deltagande kommun/stadsdel beskriva hur de
avser att implementera metoderna samt rutiner
för det.
Länsstyrelsen har intensifierat arbetet mot
barnäktenskap, bland annat genom ett samverkansprojekt med föreningen Framtida unga
romer som syftar till att stärka unga romer –
särskilt flickor – att fullfölja grundskola och
gymnasiet och skaffa sig ett yrke istället för att
gifta sig innan de har blivit 18 år. Projektet
startade hösten 2015 och fortsätter under 2016.
Under våren genomförde vi en utbildning på
tre dagar, ”Att utreda våldsutsattas behov med
stöd av FREDA beskrivning och FREDA
farlighetsbedömning”. Syftet var att ge socialsekreterare redskap att utreda våldsutsattas
behov av stöd och skydd samt att säkerhetsplanera. 60 socialsekreterare deltog. Ytterligare
en utbildning på två dagar, ”Metodstöd
FREDA att identifiera våldsutsatthet med
FREDA kortfrågor och motiverande samtal
(MI)”, genomfördes med syfte att ge socialsekreterare och utförare av socialtjänst redskap
för att identifiera våld i nära relationer samt att
motivera till uppbrott. 65 socialsekreterare
deltog.
Insatserna under 2015 har till största delen
handlat om universell prevention:
•
•
stöd till föräldrar att värna om sina barns
mänskliga rättigheter och deras rätt till ett
liv fritt från våld
stöd till pedagoger och andra vuxna som
finns nära barn och ungdomar i vardagen
att bli uppmärksamma på, medvetna om
och låta bli att skydda eller reproducera
normer som begränsar individens rätt att
välja fritt, att bejaka sitt eget väsen, att
utvecklas i hela sin potential
136
Därutöver har Länsstyrelsen erbjudit två tredagars utbildningar på följande teman:
•
•
Medverkan i arbetet på
nationell nivå
Tillsammans med övriga länsstyrelser har
Länsstyrelsen i Stockholm utvecklat ett samarbete med Nationellt Centrum för Kvinnofrid
(NCK). Syftet är att samordna information till
kommuner inom områdena mäns våld mot
kvinnor och våld i nära relationer. Samarbetet
har resulterat i en webbsida för kommuner på
NCK:s kunskapsbank, med fokus på att visa
lärande exempel från olika kommuner landet.
Webbsidans utformning blev klar hösten 2014.
Under 2015 har den vidareutvecklas och följts
upp.
Att identifiera våldsutsatthet med FREDA
kortfrågor och motiverande samtal samt
baskunskaper i våld mot personer med
funktionsnedsättning
Att identifiera våldsutsatthet med FREDA
kortfrågor och motiverande samtal samt
baskunskaper i våld mot personer med
missbruk
Båda utbildningsserierna genomfördes under
hösten och cirka 130 personer deltog, främst
från socialtjänsten men även diakoner från
svenska kyrkan. Enligt uppföljningar som
genomförts uppger 80 procent av de som
svarat att de haft och/eller kommer att ha nytta
av de kunskaper som förmedlades.
Länsstyrelserna har i uppdrag att i samverkan
med Socialstyrelsen erbjuda kompetens- och
metodstöd till kommuner och ideella
organisationer i länet. Inom ramen för uppdraget har bland andra Länsstyrelsen i
Stockholms län varit med och planerat de av
Socialstyrelsen under året erbjudna fyra utbildningsdagarna om olika metodstöd och
vägledningar, i syfte att utveckla länsstyrelsernas stöd till kommuner och ideella
organisationers arbete mot våld i nära
relationer.
När det gäller stöd till kommuner/stadsdelar i
länet att utreda barns behov av stöd och skydd
inom området barn som bevittnar våld
och/eller utsätts för våld inklusive hedersrelaterat våld har Länsstyrelsen fortsatt att
stödja implementeringen av metodstödet ”Barn
och ungdomar utsatta för våld Signs of Safety
och BBIC – metodstöd för myndighetsutövning”. Två utbildningsserier på fem dagar
har genomförts för 100 socialsekreterare under
året. Deltagarna kom från tio olika kommuner
och stadsdelar i länet. Utbildningarna har, förutom upplägget som nämns ovan, innehållit
ärendehandledning som ger goda förutsättningarna för praktisk tillämpning vid
implementering. Parallellt med denna utbildning har berörda chefer genomgått en tvådagarsutbildning om implementering med
fokus på Signs of Safety. Efterfrågan på
utbildningarna har varit mycket stor varför vi
har erbjudit ytterligare en utbildning under fem
dagar för 65 socialsekreterare samt två
utbildningsdagar om implementering för 35
chefer. Alla 12 kommuner/stadsdelar som
deltagit och deltar i utbildningen ingår i FOUJönköpings lokala uppföljning av metoden.
Resultatet av uppföljningen kommer att
presenteras vid en chefsträff i mars 2016.
Länsstyrelsen i Stockholm har varit en av tre
länsstyrelser som har ingått i det nationella
myndighetsnätverket för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck som sammankallas
av Länsstyrelsen i Östergötland. I nätverket
ingår representanter för Rikspolisen,
Kriminalvården, SKL, Myndigheten för civilsamhället och ungdomsfrågor, Skolverket,
Barnombudsmannen, Migrationsverket,
Rättsväsendet, Folkhälsomyndigheten,
Försäkringskassan, Socialstyrelsen och
Nationell Centrum för kvinnofrid. Nätverket
har träffats tre heldagar under året, då vi
uppdaterar varandra kring insatser, metoder
och kunskapsutveckling inom respektive
myndighets ansvarsområde.
137
Nätverket har sammankallats vid två tillfällen
under året. En tvådagars nationell spridningskonferens genomfördes i mars 2015 där
Länsstyrelsen presenterade det metodmaterial
som tagits fram inom ramen för uppdraget att
samordna arbetet mot människohandel och
exploatering av barn. Ungefär 320 personer
deltog på konferensen som fick stor spridning
då SVT Forum direktsände därifrån ena dagen.
Prinsessan Madeleine deltog på konferensen i
och med sitt engagemang för dessa frågor
genom World Childhood Foundation. Vid
konferensen fick andra organisationer möjlighet att visa och sprida eget framtaget material.
Även en idéburen organisation från Serbien
deltog och bidrog med en europeisk utblick.
Prostitution och människohandel
Länsstyrelsen arbetar utifrån det övergripande
målet att prostitution och människohandel ska
förebyggas och stöd ges till utsatta.
Nationell samordning
Länsstyrelsen har fortsatt arbetet med att leda
och utveckla en operativ och strategisk samverkan inom ramen för ”Nationellt Metodstödsteam mot prostitution och människohandel” (NMT). NMT har träffats vid fem
tillfällen under 2015. Länsstyrelsen och NMT
har under året fortsatt att länka och stödja i
ärenden där NMT:s kompetens har använts
som operativt metodstöd. Till metodstödsteamets ”hotline” har det under året inkommit
över 70 ärenden från bland annat polis, socialtjänst, sjukvård och allmänhet i hela landet.
Länsstyrelsen har fortsatt att delfinansiera en
länskoordinator vid socialtjänsterna i Malmö,
Göteborg och Stockholm. Koordinatorernas
främsta uppgifter är att säkerställa att utsatta
får stöd och att upprätthålla en effektiv samverkan mellan socialtjänsten, polisens specialenheter mot människohandel samt övriga
relevanta aktörer i länen. Under 2015 har även
en regionskoordinator tillsatts inom region
Bergslagen som täcker Dalarnas, Värmlands
och Örebro län. Syftet är att intensifiera arbetet
mot människohandel och prostitution i hela
regionen. Länsstyrelsen har också gett fortsatt
stöd till Stiftelsen Tryggare Sveriges initiativ
”Plattformen Civila Sverige mot människohandel”, som är en plattform och ett nationellt
nätverk av idéburna organisationer. Plattformen har under året tagit fram en sammanställning av civilsamhällets kontakter med
utsatta för människohandel mellan 2010–2015.
Sedan april 2013 till och med december 2016
har Länsstyrelsen ett utökat mandat att arbeta
mot alla exploateringsformer av människohandel. Exempel på dessa är exploatering av
arbetskraft, tiggeri, handel med organ och
stöldligor. Under hösten 2015 beslutade
Länsstyrelsen att bygga vidare på den kunskap
som producerats i samband med
ADSTRINGO-projektet. ADSTRINGO var ett
internationellt projekt initierat av Östersjöstaternas råd (CBSS) och som Sverige var
partner i. Projektet fokuserade på människohandel för andra ändamål och bland annat
producerades en rapport om tvångsarbete i
Sverige. Mot bakgrund av detta har
Länsstyrelsen inlett ett förnyat samarbete och
projekt med CBSS som under projekttiden ska
genomföra operativa studiebesök i Belgien och
Finland, dels för att lära av dessa länder som
kommit långt i arbetet mot människohandel för
andra ändamål, dels för att ta fram rekommendationer för ett fortsatt arbete.
Länsstyrelsen avslutar vid årsskiftet arbetet
med att upprätta en svensk ”Transnational
Referral Mechanism” (TRM). TRM är grundprinciper som ska hjälpa yrkesverksamma och
som ska tydliggöra ansvaret för myndigheter
gällande identifiering, skydd och assistans för
presumtiva människohandelsoffer.
Dokumentet har tagits fram i samarbete med
International Centre for Migration Policy
Development (ICMPD), samtliga relevanta
myndigheter i Sverige och med skyddade
Länsstyrelsernas gemensamma arbetsgrupp
mot människohandel och prostitution (LAMP)
har haft tre nätverksträffar under året.
”Informationsutbytesnätverket” är ett forum
bestående av myndigheter och aktörer från
idéburna organisationer som är engagerade i
arbetet mot prostitution och människohandel.
138
boenden. Inom ramen för TRM anordnade
Länsstyrelsen en internationell workshop med
nationella samordningsfunktionerna från
sydöstra Europa, totalt 11 länder.
och människohandel. Plattformen har tagit
fram ett förslag på stödprogram som
Socialdepartementet tagit del av.
Internationellt samarbete
I rollen som nationell samordnare har
Länsstyrelsen deltagit i expertkonferenser och
möten anordnade av TAIEX, OSCE och
UNODC tillsammans med internationella
nyckelaktörer som jobbar mot människohandel, inom och utanför EU. Möten som
dessa ger möjlighet till ett stort erfarenhetsoch kontaktutbyte. Sveriges nationella samordnare har haft en viktig roll vid samtliga
konferenser, då det har visats ett stort intresse
för svenska sexköpslagen och det multidisciplinära samarbetet som sker inom ramen
för NMT. Flera länder har uttryckt intresse av
att upprätta liknande operativa samverkansmodeller. Länsstyrelsen tar regelbundet emot
utländska besök och delegationer som är
intresserade av det svenska arbetet mot
prostitution och människohandel.
Tryggare återvändande
Länsstyrelsen har i enlighet med målsättningen
vidareutvecklat projektet kring tryggare återvändande för personer utsatta för prostitution
och människohandel för alla ändamål.
Projektet genomförs tillsammans med
Internationella migrationsorganisationen
(IOM) i Helsingfors. Sedan projektets start har
60 ärenden aktualiserats som resulterat i att
personer utsatta för prostitution och människohandel har fått individanpassat stöd och under
2015 har 19 ärenden aktualiserats. Stödinsatserna har bland annat bestått av ledsagning under hemresan, skyddat boende efter
hemkomsten, bidrag till boende, utbildning,
sjukvårdskostnader samt psykosocialt stöd.
Rutinerna för ett tryggare återvändande har
under 2015 uppdaterats i samverkan med
samarbetspartner och ett informationsmaterial
har spridits till relevanta aktörer.
Under 2015 har vi bidragit med expertkunskap
i CBSS-projektet ”PROTECT Children on the
move”. Inom ramen för projektet har en
manual tagits fram för att säkerställa att barn
utsatta för människohandel och exploatering
får sina rättigheter tillgodosedda i transnationella ärenden. Länsstyrelsen hade också
rollen som svensk samordnare för CBSSprojektet STROM. I projektet ingick tio länder
i Östersjöregionen och projektets mål var att
stärka kommunernas kompetens i arbetet mot
människohandel i hela Östersjöregionen. Bland
annat presenterade vi Sveriges insatser och hur
svenska kommuner arbetar med frågan på en
internationell konferens i Riga i maj 2015.
Stödprogram
Inom uppdraget att utveckla stödprogram för
rehabilitering har Länsstyrelsen utvecklat
metodstöd till boenden där barn som är utsatta
för människohandel kan placeras. Eftersom det
saknas tillfredsställande forskning och metoder
gällande bemötandet av dessa barn gav vi
Linköpings universitet i uppdrag att ta fram ett
metodmaterial kring bemötande av barn som är
utsatta för människohandel och exploatering.
Skriften ”Den långa resan – att möta barn
utsatta för människohandel och exploatering”
publicerades i mars 2015. Skriften beskriver en
arbetsmodell som forskarna kallar ”traumamedveten omsorg” och målgruppen för
skriften är socialtjänst, gode män, HVB-hem
och familjehem som tar emot dessa barn.
Övriga uppdrag
I november 2013 fick Länsstyrelsen
regeringens uppdrag att kartlägga omfattningen
av prostitution och människohandel för
sexuella ändamål i Sverige. Uppdraget som
rapporterades till regeringen i mars 2015
innebar att estimera antalet personer som
omfattas av prostitutionen, att kartlägga
utvecklingstrender samt att sprida resultaten.
Länsstyrelsen har också gett Plattformen Civila
Sverige mot människohandel i uppdrag att
genomföra en kartläggning och sammanställning av befintliga resurser som idag finns
att tillgå för personer utsatta för prostitution
139
Resultaten presenterades i en rapport som har
spridits genom Länsstyrelsens befintliga
nätverk. Länsstyrelsen anordnade även två
spridningstillfällen där aktörer tilläts ställa mer
djupgående frågor om rapporten; ett för idéburna organisationer och ett för Mikamottagningarna och KAST-verksamheterna som
möter säljare och köpare av sexuella tjänster.
Under hösten översattes rapporten till engelska
då det även funnits ett internationellt intresse.
En av rapportens rekommendationer var att
samordning av uppföljningar och minimiskattningar skulle underlättas av att en myndighet
eller annan aktör får ett nationellt uppdrag att
kontinuerligt och systematiskt uppskatta
prostitutionens omfattning. I oktober 2015 fick
Socialstyrelsen uppdraget att utreda och föreslå
en modell för att samla kunskap om
prostitutionen över tid.
ser misstänkt sexuell exploatering av barn på
resan. I gruppen 18–25-åringar är det nära 40
procent som hört talas om begreppet resekurage. Räckvidden av träffar på internet av de
artiklar som skrevs om resekurage nådde
knappt 11 miljoner inom Sverige och drygt 22
miljoner internationellt.
Länsstyrelsen har under hösten 2015 arrangerat
och finansierat sex spridningskonferenser i
samarbete med tolv länsstyrelser och
Migrationsverket. Varje tillfälle har haft cirka
150–250 deltagare. En utbildning riktad till
gode män har genomförts vid tre tillfällen.
I juni 2015 uppdrog regeringen åt
Länsstyrelsen att genomföra en kartläggning
av misstänkt människohandel av barn.
Kartläggningen utgör en uppföljning av
Länsstyrelsens tidigare rapport från 2012, där
misstänkt människohandel av barn 2009–2011
granskades. Som författare till kartläggningen
anlitades Märta Johansson som är forskare vid
Örebro Universitet. Rapporten presenterades
för regeringen i december 2015 och ligger till
grund för regeringens nästkommande
handlingsplan för skydd av barn mot
människohandel, exploatering och sexuella
övergrepp. Resultatet visar bland annat att
ensamkommande barn är en särskilt utsatt
grupp för människohandel.
I juni 2015 fick Länsstyrelsen förlängt uppdrag
att samordna arbetet mot människohandel och
exploatering av barn. Inom detta uppdrag har
Länsstyrelsen initierat samarbete med hotelloch taxibranschen och tillsammans med
Polisen tagit fram ett utbildningspaket riktat
mot hotelloch taxipersonal. Syftet är att dessa
aktörer ska erhålla en större kunskap kring
problematiken, samt att de ska bli bättre på att
upptäcka eventuella offer. Under året har samtliga hotell inom hotellkedjan Scandic genomfört utbildningen. Branschorganisationen
Visita har även spridit information om utbildningen till sina medlemmar. En uppföljning av
utbildningen visar att satsningen har lett till
konkreta tillslag till följd av att hotellpersonal
fått ny kunskap om problematiken.
Personliga ombud
Länsstyrelsen har fortsatt att administrera och
stödja verksamheten med personliga ombud
för personer med psykisk funktionsnedsättning. I Stockholms län finns 50 ombud som
delfinansierats genom de 14,8 miljoner kronor
som Länsstyrelsen fördelat till kommunerna
2015. Under året har kommunernas redovisningar för 2014 och ansökningar för 2015
inkommit och bedömts.
Länsstyrelsen har också genomfört en informationskampanj riktad mot allmänheten med
syfte att informera om förekomsten av sexuell
exploatering av barn i samband med turism
och resande och att övergreppen utgör brott
även utomlands. Allmänheten uppmanas att
anmäla kännedom om misstänkta övergrepp.
Kampanjen ”Resekurage”, som lanserades i
december 2014, har pågått under hela 2015 och
har resulterat i att en tredjedel av de svenskar
som sett kampanjen vet vad de ska göra om de
Under året har ytterligare en kommun påbörjat
verksamhet med personligt ombud. Två kommuner i länet saknar, trots upprepade kontakter,
fortfarande ombud. En verksamhet har genom
upphandling bytt utförarorganisation och
Länsstyrelsen har inbjudits till dialog och
140
information med kommunen och den nya
organisationen.
Med utgångspunkt i den regionala strategin för
jämställdhetsintegrering och genomförandeplanen för jämställdhetsintegrering 2014–2016
har Länsstyrelsen integrerat ett jämställdhetsperspektiv i en rad aktiviteter och processer.
Dessa planeras och följs upp inom ordinarie
uppföljningssystem.
Länsstyrelsen deltog våren 2015 vid en
konferens anordnad av Försäkringskassan i
Stockholms län med anledning av kraven på att
verksamheterna ska ha en ledningsgrupp enligt
förordningen SFS 2013:522. Länsstyrelsen
kommer att inbjudas för ytterligare samverkan.
Vi har också deltagit i en konferens i Enköping
för Stockholms och Uppsala län anordnad av
de personliga ombuden, samt vid tre nationella
konferenser för samverkan mellan
länsstyrelserna och Socialstyrelsen.
långsiktighet för Länsstyrelsens interna arbete
med jämställdhetsintegrering och integrering
av andra tvärperspektiv. En intern genomförandeplan har tagits fram för perioden 2015–
2018. Det övergripande målet för planen är att
säkerställa att jämställdhet-, mänskliga
rättighets- och miljöperspektiv integreras i
Länsstyrelsens organisation och verksamheter
samt att förhållningssättet är gemensamt.
Tabell 7.1
KOSTNADER/INTÄKTER
FÖR OMRÅDE
JÄMSTÄLLDHET
2015
2014
2013
inkl. OH1 (tkr)
20 366
18 630
15 232
varav ramanslag 5:1,
netto (tkr)
1 648
1 356
2 151
18 718
17 274
13 081
4,77
4,40
3,70
15 140
13 144
9 373
varav övrig finansiering
(tkr)
Andel av länsstyrelsens totala
Verksamhetsintäkter
1)
Länsstyrelsen har genomfört en basutbildning
om jämställdhet och mänskliga rättigheter för
alla nyanställda. Vi har även haft ett utbildningstillfälle om jämställdhet och mänskliga
rättigheter inom det myndighetsövergripande
forumet Tvärdrag samt informationstillfällen
på chefskollegiet där sakkunnige har informerat om strategin för jämställdhetsintegrering
och den interna planen. Därutöver har vi
genomfört kunskapsutbyten mellan medarbetare och gett stöd till arbetsgrupper på
Länsstyrelsen.
Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11)
2. Länsstyrelsen ska genomgående analysera
och presentera individbaserad statistik med
kön som övergripande indelningsgrund om det
inte finns särskilda skäl mot detta
Ökningen av kostnader under 2015 beror på
utökade regeringsuppdrag inom området.
Länsstyrelsen har beställt ny länsstatistik från
SCB till skriften ”Fakta om kvinnor och män”
som kommer att publiceras under 2016. Vi har
själva använt den könsuppdelade statistiken i
olika publikationer under året, som ”Läget i
länet – Arbetsmarknad och ekonomi”, ”Full
fart framåt 2016” och ”Nutid och framtid”.
1. Länsstyrelsen ska integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att
belysa, analysera och beakta kvinnors och
mäns samt flickors och pojkars villkor
Se utförlig redovisning under regleringsbrevsuppdragen 26 och 86.
141
Nationella minoriteter och
AVSER VERKSAMHET
81* OCH 82*
2015
2014
2013
1,14
1,52
0,92
5,32
5,90
6,02
1,72
1,91
1,85
12 580 11 930
12 121
1)
Andel av totala årsarbetskrafter (%)
Verksamhetskostnader inkl. OH
(tkr) totalt2)
2,97
2,83
2,95
Antal ärenden, inkomna och
upprättade
145
130
67
74
34
14
1
3
0
78 826 70 632
67 937
äldre än två år
(tkr)
1)
2
och resultat
Medel, utgiftsområde 1, anslag 7:1
Länsstyrelsen fördelar tillsammans med
Sametinget statsbidrag till de kommuner,
landsting och regioner som ingår i förvaltningsområdena. Under året fördelade
Länsstyrelsen 58,6 miljoner kronor till
sammanlagt 56 kommuner, åtta landsting och
två regioner som ingår i förvaltningsområdena
för finska och meänkieli.
Skillnader i resurstillsättning för ovan områden
mellan olika år är en följd av tillfälliga riktade
uppdrag.
Statsbidraget till organisationer som företräder
nationella minoriteter regleras i förordning
(2005:765) om statsbidrag för nationella
minoriteter. Förordningen gäller inte i fråga om
Sametinget och organisationer som företräder
samer. 13 ansökningar har inkommit och statsbidraget på sammanlagt 4,6 miljoner kronor
beviljades till följande nio organisationer enligt
följande:
142
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Uppföljning
Centralförbundet Roma International
Roma Institutet
Romano Pasos Research Centre
Judiska Församlingarnas i Sverige
Centralråd
Sveriges Jiddischförbund
Finska Pensionärernas Riksförbund i
Sverige
Svenska Tornedalingars Riksförbund
Sverigefinländarnas delegation
Sverigefinska Riksförbundet
Länsstyrelsen och Sametinget har i uppdrag att
följa upp hur minoritetspolitiken och lagen om
nationella minoriteter och minoritetsspråk
tillämpas av förvaltningsmyndigheter i hela
landet. Detta innebär bland annat att följa hur
kommuner, landsting, regioner och andra
myndigheter lever upp till sina åtaganden.
Rapporten avseende uppföljningen för 2014
redovisades till regeringen den 13 mars 2015.
En rapport som belyser effekterna av insatser
inom det minoritetspolitiska målets delområden under 2015 ska redovisas till
regeringen den 15 mars 2016. I rapporten
kommer bland annat en sammanfattad redogörelse för länsstyrelsernas arbete med
implementeringen av lagen enligt uppdrag 89
att ingå.
Samtliga organisationer som erhöll statsbidrag
för verksamhetsåret 2014 lämnade en
ekonomisk redovisning samt en verksamhetsberättelse. Länsstyrelsen har sammanfattat
redogörelserna i en rapport till regeringen.
Slutsatserna är att statsbidraget använts enligt
förordningens syfte att stödja och underlätta
verksamheten för de organisationer som företräder de nationella minoriteterna. Bidragets
effekter är framförallt att det gett grundläggande möjligheter för organisationerna att
bedriva verksamhet och att utvecklas.
Under året har Länsstyrelsen och Sametinget
fortsatt arbetet med att utveckla uppföljningssystemet genom att påbörja en fördjupad
granskning av barns rätt till sitt nationella
minoritetsspråk inom förskola och skola.
Granskningen omfattar bildandet av en
referensgrupp av föräldrar, djupintervjuer med
ansvariga i tolv kommuner samt en enkät till
samtliga kommuner i landet.
Länsstyrelsen betalade också under året ut
vardera 400 000 kronor till Sverigefinländarnas delegation samt till Svenska
Tornedalingars Riksförbund STR-T i syfte att
stärka deras möjlighet till samråd och dialog
med kommunerna i förvaltningsområdena.
Utifrån de redovisningar som organisationerna
har lämnat till Länsstyrelsen så har medlen använts i syfte att stärka sverigefinnars och tornedalingars samråd och dialog i förvaltningsområdena för finska och meänkieli. Tack vare
statsbidraget har organisationerna kunnat ge
råd och stöd till lokala samrådsrepresentanter
samt själva deltagit vid lokala, regionala och
nationella samråd med förvaltningsmyndigheter. STR-T ger ekonomiskt stöd till lokalavdelningar i Gällivare, Pajala, Övertorneå,
Kalix, Umeå, Stockholm, Uppsala samt till
Met Nuoret för att möjliggöra verksamhet samt
dialog med förvaltningsmyndigheter
En särskild granskning av statsbidragets användning i kommuner och landsting har
genomförts under hösten i enlighet med ett
regeringsuppdrag som kom till Länsstyrelsen i
juni 2015. I genomförandet av uppdraget ska
Länsstyrelsen samarbeta med Sametinget och
inhämta synpunkter från företrädare för de
nationella minoriteterna samt andra berörda
aktörer. Resultatet kommer att rapporteras i
särskild ordning till regeringen den 1 februari
2016.
Länsstyrelsen och Sametinget har i samarbete
med Språkrådet under våren 2015 genomfört
en sifo undersökning om allmänhetens
kunskap om och attityd till de nationella
minoriteterna och minoritetsspråken. Resultatet
redovisades i en rapport och ett pressmeddelande publicerades den 3 juni.
143
Kunskapshöjande insatser
Från den 1 februari 2015 anslöts ytterligare sju
kommuner till förvaltningsområdena och nu
ingår sammanlagt 75 kommuner och 14
landsting/regioner i något eller flera av
förvaltningsområdena för samiska, finska eller
meänkieli. De nya kommunerna samt de övriga
kommuner som så önskat har under året fått ett
antal utbildningar om minoritetspolitiken, dess
delområden och lagstiftningen.
finns ett stort behov av ytterligare information
som täcker olika verksamhetsområden.
Länsstyrelsen har, tillsammans med
Sametinget, deltagit i kvalitetsmässan i
Göteborg med en informationsmonter och
genomfört ett seminarium på Mänskliga
rättighetsdagarna i Göteborg, där bland andra
kulturminister Alice Bah Kuhnke deltog.
Centralt för minoritetspolitiken är samråd
mellan företrädare för nationella minoriteter
och myndigheter på olika nivåer. Länsstyrelsen
har genomfört sammanlagt fem samrådsmöten
med centrala minoritetsorganisationer, både
enskilt med respektive nationell minoritet och
med alla fem minoriteterna gemensamt.
Samråden med respektive minoritet under
hösten har skett i samarbete med fem
utbildningsmyndigheter.
Länsstyrelsen och Sametinget har även bjudit
in samordnare från samtliga kommuner och
landsting/regioner i förvaltningsområdena till
en träff för aktuell information och erfarenhetsutbyte. Därutöver har vi genomfört ett flertal
kommunbesök samt medverkat i olika
informationsmöten och konferenser. Enligt vår
bedömning finns ett fortsatt stort behov av
informationsoch utbildningsinsatser i
kommunerna både inom och utanför
förvaltningsområdena då det är svårt att nå
samtliga berörda och personal byts ut.
Länsstyrelsen har varit på studiebesök på
Judiska församlingen i Stockholm och deltagit
i högtidlighållande av Förintelsens minnesdag.
Länsstyrelsen och Sametinget har gemensamt
tagit emot ett studiebesök från finska
regeringskansliet.
Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget har
med anledning av uppdrag 89, bjudit in samtliga länsstyrelser till en uppstartskonferens i
maj och därefter skickat ut anvisningar och
rapportmall som ett stöd i redovisningen.
Länsstyrelserna har också erbjudits utbildning
för personalen. Tillsammans med Sametinget
har vi fortsatt samordningen av ett nätverk med
statliga myndigheter som bedömts vara särskilt
relevanta i utvecklingsarbetet för nationella
minoriteters tillgång till sina rättigheter. På den
senaste träffen deltog representanter från 14
myndigheter varav två kom från länsstyrelser.
Särskilda uppdrag avseende den
romska minoriteten
Länsstyrelsen i Stockholms län har i uppdrag
att förverkliga regeringens strategi för romsk
inkludering 2012–2032 (Skr. 2011/12:56) och
har det övergripande ansvaret för att samordna
uppföljningen av strategin. Därutöver har
Länsstyrelsen haft i uppdrag att genomföra ett
arbete för att få fördjupad kunskap om frågor
som är relevanta för jämställdheten mellan
romska män och kvinnor samt flickor och
pojkar (A2013/4258/DISK). Uppdraget
rapporterades till regeringen 1 mars 2015 (dnr
106-39393-2013). Länsstyrelsen har även i
uppdrag att använda medel för rådgivning till
romska flickor och kvinnor genom så kallade
hälsoinspiratörer, bland annat i frågor som
sexuell reproduktiv hälsa (Ku2015/725/DISK).
Medlen skulle tidigare fördelas till avgiftsfri
telefonrådgivning till romska flickor och
kvinnor i frågor om sexuell och reproduktiv
hälsa. Vi har gett uppdraget till Romska
Under året har vi tillsammans med Sametinget
producerat fyra digitala nyhetsbrev om aktuella
frågor och aktiviteter inom området nationella
minoriteter. Nyhetsbrevet har 547 prenumeranter. En ny inspirationsbroschyr om arbetet
med barns rätt till modersmål inom förskolan
har tagits fram och tryckts. Broschyren och
övrigt informationsmaterial är mycket efterfrågade från kommuner och minoritetsorganisationer och merparten av Länsstyrelsens
tidigare framtagna informationsmaterial har
tryckts i nya upplagor. Bedömningen är att det
144
Ungdomsförbundet i samarbete med
Länsstyrelsen i Skåne och det ska rapporteras 1
mars 2016. Samtliga uppdrag ska ske med
romsk delaktighet och inflytande.
Länsstyrelsens interna och externa
insatser i arbetet med nationella
minoriteter och minoritetsspråk
För att minoritetspolitikens mål ska kunna
förverkligas och de nationella minoriteternas
rättigheter ska säkerställas har Länsstyrelsen
under året utvecklat interna och externa insatser som innefattar de minoritetspolitiska
delmålen. De interna åtgärderna återfinns i
genomförandeplanen för jämställdhet,
mänskliga rättigheter och miljö. I det externa
arbetet har fokus legat på de tretton kommuner
i länet som är förvaltningsområde för finska
språket samt på Länsstyrelsen och andra
statliga myndigheter som har särskilda krav
vad gäller det finska språket.
I våra uppdrag ingår också att stödja pilotkommunerna i deras arbete, bland annat med
att arrangera lärandeträffar, samordna extern
utvärdering och samarbeta med Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL) i deras
projekt med syfte att stötta kommunerna i att
etablera kvalitativa och systematiska samråd.
Därutöver har Länsstyrelsen i uppdrag att
finansiera uppbyggnaden av ett nationellt
nätverk för kommuner och arbetet med romsk
inkludering. Under år 2015 har vi hållit ett
antal möten och lärandeträffar med pilotkommunerna, såväl med respektive kommun
som gemensamt. Tre nätverksträffar har
genomförts med det nationella kommunala
nätverket, med 25 inbjudna kommuner. Vi
arbetar tillsammans med SKL för att stödja
pilotkommunerna att utveckla kvalitativa och
systematiska samråd. Tre kommuner (Luleå
kommun, Linköpings kommun och Göteborgs
stad) deltar i projektet som avslutas i januari
2016.
Rätten till inflytande har en central betydelse i
minoritetspolitiken. De nationella minoriteternas reella inflytande i frågor som berör dem är
nödvändigt för att de minoritetspolitiska målen
ska kunna förverkligas. För att möjliggöra
inflytande i praktiken har Länsstyrelsen under
året utvecklat en samrådsprocess tillsammans
med den sverigefinska minoriteten. Arbetet har
inneburit möten med målgruppen och intressenter som berörs av uppdraget. Samtliga
möten involverar representanter för minoriteterna, för att bidra med förslag och idéer till hur
kvalitativa och systematiska samråd ska
utformas.
Länsstyrelsen har etablerade löpande kontakter
med romska sakkunniga, romska referensgrupper, romer som bor i pilotkommunerna
och med brobyggare. Vi har samverkat i ett
projekt med Romska Ungdomsförbundet,
finansierat av Ungdomsstyrelsen, som syftar
till att öka romska ungdomars engagemang på
lokal nivå. En romsk resursperson, som har en
”brobyggarroll” mellan Länsstyrelsen och
romer i Sverige, har varit anställd under första
halvåret 2015. Därefter har romska sakkunniga
knutits till arbetet med tidarvode som
ersättning.
Länsstyrelsen i Stockholm har under året kartlagt språkkunskaper och upprättat en intern
lista över personal som kan något av de
nationella minoritetsspråken och som kan vara
behjälpliga vid allmänhetens kontakt med
myndigheten. En förteckning över språkkunskaperna finns tillgänglig i växel och
reception.
Under 2015 uppmärksammades de nationella
minoriteternas flaggdagar samt andra stora
högtider som firas av de nationella minoriteterna. I samband med flaggdagar publiceras
texter på såväl den externa som interna webben
om den aktuella nationella minoriteten samt
information om hur Länsstyrelsen arbetar i
enlighet med lagen om nationella minoriteter
och minoritetsspråk.
En mer omfattande redovisning av de särskilda
uppdragen avseende den romska minoriteten
lämnas till regeringen den 15 april 2016.
145
På vår externa webbplats finns en rad språkwebbar som innehåller kort information om
Länsstyrelsens verksamhet, bland annat på de
nationella minoritetsspråken. Under året har
länsstyrelserna lagt till information på svenska
om minoriteternas rätt när det gäller språk,
med länkar på de olika minoritetsspråken som
leder till Språkrådets webbplats. Informationen
finns både på språkwebbarna och på webbsidan ”Kontakta oss” där våra kontaktuppgifter
finns. På en ny skylt vid entrén till
Länsstyrelsens lokaler, som kom på plats i
december, står Länsstyrelsens namn på både
svenska och finska. I våra rekryteringsannonser har vi alltid med en text av vilken det
framgår att vi värdesätter språkkunskaper och
erfarenhet, vid specifika rekryteringar efterfrågas kompetens i något av minoritetsspråken.
säkerställa att konventionsåtaganden beaktas
inom hela Länsstyrelsens verksamhet. Genom
en intern strategi har vi under året byggt upp
en intern struktur som skapar förutsättningar
för att med mänskliga rättigheter uppnå ett
hållbart samhälle.
Intern strategi för integrering av
För det interna arbetet har Länsstyrelsen under
2015 tagit fram en ny intern strategi (2015–
2018) för jämställdhet, mänskliga rättigheter
(MR) och miljö. Det övergripande målet för
strategin är att säkerställa att jämställdhets-,
MR- och miljöperspektiv integreras i
samt att förhållningssättet är gemensamt. För
att förankra och samordna arbetet har ledningen tillsatt en strategigrupp med särskilda
arbetsgrupper utifrån strategins utvecklingsområden. Regelbundna avstämningar sker med
en referensgrupp med olika medarbetare och
med chefskollegiet.
En utförligare redovisning av Länsstyrelsen i
Stockholms arbete har redovisats enligt uppdrag 89 till uppföljningsmyndigheterna.
som särskilt prioriterade i strategin och utgör
även en sammanställning av riktade insatser:
90. Länsstyrelserna ska redovisa hur Sveriges
rättsliga åtaganden om icke-diskriminering och
mänskliga rättigheter belyses, analyseras och
beaktas i den egna verksamheten i enlighet
med 5 § punkten 5 i förordningen (2007:825)
med länsstyrelseinstruktion samt bedöma
resultatet av detta. Redogörelsen ska innehålla
information om bland annat hur länsstyrelserna
har samarbetat med andra berörda myndigheter samt vilka åtgärder som har vidtagits för
att stödja kommunernas arbete med dessa
frågor.
•
•
Åtgärder som har vidtagits för att genomföra
uppdraget att samordna och utveckla
länsstyrelsernas arbete för mänskliga rättigheter ska redovisas särskilt.
•
Med utgångspunkt i allas lika rättigheter och
möjligheter arbetar Länsstyrelsen för att
Stockholmsregionen ska vara en inkluderande
och attraktiv region. De olika konventionsrättigheternas genomslag har under året
konkretiserats i mötet mellan Länsstyrelsen,
kommun, landsting och invånarna. Det interna
arbetet har tagit ett strategiskt grepp för att
146
styrning och uppföljning med fokus på att
införliva MR i strategiska styrdokument,
berednings- och beslutsprocesser
stöd och samordning med fokus på att
utforma ett sammanhållet internt
processtöd genom strategierna i jämställdhet och MR (Stödet har utformats
kontinuerligt och omfattar allt från rådgivning, informationer, granskning av
remissvar, till större insatser av mer
strategisk karaktär.)
personalens kunskap om hur de jämställdhetspolitiska målen, miljömålen och
konventionerna om MR knyter an till
verksamheten och hur de kan integreras i
verksamheten.
icke-diskriminerande samhälle, oavsett
minoritetsgrupp och diskrimineringsgrund.
Interna metoder för verksamhetsintegrering av mänskliga rättigheter
Förutsättningar för verksamhetsintegrering av
MR anges i den interna strategin, till det har
cheferna i anvisningarna för verksamhetsplaneringen ålagts att beakta och belysa de
sektorsövergripande uppgifterna. Detta har
säkerställt att samtliga avdelningar har tydliga
mål och prestationer för integration av
perspektiven. För ett samlat arbete med
rättighetsfrågor har Länsstyrelsen under 2015
haft en sakkunnig i mänskliga rättigheter, som
har fungerat som ett internt processtöd i
genomförandet av myndighetens insatser.
Rättighetsbäraranas möjlighet
till inflytande
En viktig människorättsprincip som har varit
framträdande under årets arbete är delaktighet
och inflytande för rättighetsbärare, det vill säga
invånarnas möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamhet som berör dem.
Länsstyrelsen har särskilt verkat för att samtliga verksamheter ska präglas av att rättighetsbärarna får möjlighet att delta i beslut som
berör dem. Vi har här prioriterat arbetet med
tillgänglig information genom en översyn av
den interna och externa kommunikationen.
Under året har Länsstyrelsen även genomfört
särskilda samrådsmöten med representanter för
funktionshinderrörelsen och nationella
minoriteter. Även andra särskilda samråd har
genomförts, till exempel i föräldraskapsuppdraget och i arbetet med stöd till utrikesfödda föräldrar. Särskilda samråd med frivilliga organisationer vid flyktingmottagandet.
Diskriminering och utsatthet
Länsstyrelsen beslutade i december 2014 en
policy och en handlingsplan för lika rättigheter
och möjligheter. Policyn är långsiktig och
uttrycker Länsstyrelsens vilja, mål, inriktning
och omfattning för arbetet med lika rättigheter
och möjligheter. Handlingsplanen är treårig,
men justeras årligen utifrån avdelnings- och
enhetsplanernas innehåll. Planen, med samtliga
diskrimineringsgrunder, berör såväl
Länsstyrelsens interna organisation (arbetsgivarens aktiva åtgärder mot diskriminering)
som den verksamhet Länsstyrelsen bedriver
(förverkliga rättigheterna i verksamheten). I
samband med introduktionsutbildningen för
nyanställda, som hålls två gånger per år,
presenteras handlingsplanen samt hur arbetet
sker. Behovsstyrda workshoppar eller
seminarier kring verksamhetsintegrering
erbjuds internt inom myndigheten.
Mänskliga rättigheter i det
regionalstrategiska arbetet
De nationella och internationella åtaganden
som Sverige har gjort – gällande mänskliga
rättigheter – implementeras i hög grad på
regional nivå. Rätten till bostad, utbildning,
delaktighet och inflytande konkretiseras i
mötet mellan stat, kommun, landsting, och
invånare. Även om Stockholms läns
kommuner har kommit långt förekommer såväl
diskriminering som orättmätiga skillnader
mellan olika invånare och grupper i tillgången
till och kvalitén på välfärden. Länsstyrelsen
har utifrån ett rättighetsperspektiv samrått,
kvalitetsgranskat och aktivt deltagit i processen
med att ta fram en regional utvecklingsplan för
Stockholmsregionen (RUFS 2050). I programarbetet har Länsstyrelsen särskilt arbetat med
ett nytt förhållningssätt för att stärka rättighetsperspektivet i RUFS samtliga delar. Rättighetsperspektivet har särskilt förtydligat hur de tre
hållbarhetsperspektiven är beroende av
I arbetet med att bygga upp kunskap om förekomst och omfattning av diskriminering i länet
har vi under året ökat vår kunskap om mekanismer bakom diskriminering. En särskild
metod för att ta fram jämlikhetsdata har utarbetats och implementerats i verksamheter.
Den bygger på olika kartläggningar och uppföljningar över tid. Syftet är att utifrån ett
grundläggande människorättsperspektiv ta
fram kunskap som kan användas av den
generella jämlikhetspolitiken för att skapa ett
147
varandra – det sociala, det ekonomiska och det
ekologiska.
dagarsmöte under 2015 med fokus på samverkan mellan stat, landsting och kommun i
arbetet med MR. I nätverket har Länsstyrelsen
fortsatt ansvarat för att utveckla arbetet kring
hållbar sammanhållning mellan stat och
kommun.
För att främja och utveckla regionala insatser
har Länsstyrelsen under 2015 genomfört en
nulägesbeskrivning med syfte att undersöka
vilket behov av stöd det finns i kommunernas
arbete med MR och särskilt skyddet mot
diskriminering. Den första nulägesbeskrivningen och sammanställningen av styrdokument följs upp av en andra nulägesbeskrivning som genomförs med stöd av extern
konsult. Den andra nulägesbeskrivning ska
komplettera den regionala bilden av befintligt
arbete med MR och jämställdhetsintegrering
och ta fasta på vilket stöd som behövs av
kommunerna.
Länsstyrelsen har under året lämnat rådgivande
stöd till Länsstyrelsen i Dalarna i uppdraget att
samordna ett nätverk för samtliga länsstyrelser.
I nätverket har vi även arbetat med att utveckla
och sprida metoder och material för ett rättighetsbaserat arbetssätt i länsstyrelsernas verksamhet. Dessutom har Länsstyrelsen bidragit
genom att identifiera tillsynsområden där det
finns behov av att utveckla särskilda program
eller strategier för verksamhetsanpassad
kompetensutveckling.
Rådgivning och samverkan med
nyckelaktörer i arbetet med
Särskilda insatser i arbetet med
Inom ramen för regeringens överenskommelse
med SKL, att stärka arbetet för mänskliga
rättigheter på lokal nivå, har Länsstyrelsen
samrått med SKL.
Mänskliga rättigheter vid
flyktingmottagande
Länsstyrelsen deltar i styrgruppen för ett omfattande utvecklingsprojekt, ”Funktionshinder i
etableringen”, som drivs av Samarbetsorgan
för etniska organisationer i Sveriges (SIOS)
och syftar till att skapa en bättre samverkan
mellan berörda aktörer när det gäller vuxna
nyanlända med funktionsnedsättning eller
trauma. Under 2015, projektet sista år, har ett
antal kompetensutvecklingsseminarier hållits
för tjänstemän i berörda myndigheter, bland
annat ett som handlade om hur krigstrauma
påverkar minne, koncentration och inlärning
och där cirka 100 sfi-lärare deltog.
Länsstyrelsen har under året haft en särskild
plats i MR-rådet. MR-rådet har en rådgivande
status till programledningen vid Uppsala
universitetets regeringsuppdrag kring MR.
Under MR-rådets två möten och däremellan
har Länsstyrelsen bidragit till samverkan
mellan myndigheter och med kunskap om
genomförande av kompetensutvecklingsinsatser som långsiktigt kan bidra till att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige.
Länsstyrelsen har också haft en rådgivande roll
för Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten
och Skatteverket i arbetet med att utveckla
dialog med de fem nationella minoriteterna och
att utveckla och pröva former för, i första hand,
inflytande i enlighet med 5 § lagen (2009:724)
om nationella minoriteter och minoritetsspråk.
Länsstyrelsen har under projektledning av
Migrationsverket och i samverkan med fyra
andra länsstyrelser medverkat i projekt SMAK,
Stärkt Mottagande Av Kvotflyktingar.
Projektet har syftat till att utveckla och förbättra strategier och arbetsmetoder för hur
berörda aktörer i bosättningsarbetet kan arbeta
för att möta behovet av kommunplatser för
kvotflyktingar. I Stockholms län har projektarbetet framförallt fokuserats på kunskapshöjande insatser och på att utveckla en jämlik
Under 2015 har Länsstyrelsen vid två tillfällen
deltagit i nätverksträffar för Nationella nätverket för mångfald och mänskliga rättigheter.
Länsstyrelsen har särskilt samordnat ett två148
bosättningsprocess som bidrar till fler
kommunplatser för personer med särskilda
behov, samt en regional planering som underlättar en behovsorienterad fördelning av mottagandet på anvisning från respektive anvisande myndighet.
Integrering av mänskliga rättigheter i
handläggningsprocesser
Allt fler av Länsstyrelsens handläggningsprocesser har rättighetsintegrerats. Under året
har vi integrerat ett rättighetsperspektiv vid
bedömning av ansökningar till socialfonden
och regionala utvecklingsfonden. Därmed
innehåller de beviljade ansökningar ett tydligt
resonemang och mål vad gäller mänskliga
rättigheter och särskilt diskriminering. Vid
handläggningen av Boverkets stöd till projekt
för jämställda offentliga miljöer och granskning av översiktsplaner bevakas att ett
rättighetsperspektiv finns med, liksom vid de
åtgärdsvalsstudier som initierats av Trafikverket för större infrastruktursatsningar. Inom
ramen för lean kvalitetssäkras handläggningsprocessen för företagsstöd ur ett jämställdhetsoch mångfaldsperspektiv. Se mer under
Uppdrag 26 under avsnitt Regional tillväxt.
Även i arbetet med flyktingmottagande har
fördelning av medel särskilt prioriterat återkoppling och stöd för att lyfta betydelsen av
barn- och jämställdhetsperspektivet i utveckling av insatser kopplade till ansökningsförfarandet av § 37 och § 37a medel enligt
förordningen (2010:1122).
Analys, regional dialog och samverkan
Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen inrättade 2010 ett regionalt arbetsmarknadsråd
där regionens aktörer är representerade och
landshövdingen är ordförande. Rådet bevakar,
informerar, initierar och samordnar viktiga
satsningar och händelser i länet. Arbetsmarknadsrådet har under 2015 haft två möten.
Fokus har legat på regionens insatser kring
utrikesfödda och unga, länets kompetensförsörjning och matchningsproblematik samt
de inomregionala skillnaderna som finns.
I arbetet med att bygga upp kunskap om förekomst och omfattning av diskriminering i länet
har vi under året byggt upp kunskap om
mekanismer bakom diskriminering. En särskild
metod för att ta fram jämlikhetsdata har utarbetats. Den implementeras i verksamheter
som använder sig av olika kartläggningar och
uppföljningar över tid. Syftet är att utifrån ett
grundläggande människorättsperspektiv ta
fram kunskap som kan användas av den
generella jämlikhetspolitiken för att skapa ett
icke-diskriminerande samhälle, oavsett
minoritetsgrupp och diskrimineringsgrund.
Som exempel publicerar Länsstyrelsen löpande
analyser och sammanställningar kring frågor
om arbetsmarknad och kompetens. Fyra gånger
per år sammanställer vi rapporten ”Läget i
länet”, en nulägesbeskrivning av arbetsmarknad och tillväxt i Stockholms län.
Rapporten belyser och analyserar olika
mekanismer som bidrar till ojämlikhet i länet.
Under året har Länsstyrelsen tillsammans med
andra statliga myndigheter genomfört en kartläggning om yrkesutbildningar som synliggör
och analyserar ojämlikheten utöver kön, ålder
och ursprung.
Förorenade områden
I Länsstyrelsens arbete med inventering av
förorenade områden görs riskbedömning och
riskklassning bland annat utifrån nuvarande
markanvändning. Bostäder, förskolor och
parkmark höjer riskklassen. I Länsstyrelsens
tillsynsvägledningsuppdrag mot länets kommuner verkar vi för ett mer restriktivt synsätt
avseende krav på bland annat försiktighetsåtgärder i områden där barn vistas.
Länsstyrelsen yttrar sig i översiktsplaner,
planprogram och detaljplaner för att säkra att
bebyggelsen inte blir olämplig med hänsyn till
människors hälsa och framförallt barns hälsa,
då barn i regel är känsligare för exponering av
hälsovådliga ämnen.
Särskilda företagsfrämjande insatser
Länsstyrelsen ingår i styrgruppen för nätverket
”Vidga normen”, som består av organisationer
inom offentlig sektor, näringsliv och
149
civilsamhälle som primärt arbetar för en
inkluderande arbetsmarknad i Stockholm för
gruppen afrosvenskar med akademisk utbildning. Initiativet har tagits mot bakgrund av
att FN:s generalförsamling har utropat åren
2015 till och med 2024 till decenniet för
människor av afrikanskt ursprung i erkännande
av att människor med bakgrund i Afrika fortfarande diskrimineras och exkluderas i
Sverige. Styrgruppen har träffats nio gånger
under året. I november deltog Länsstyrelsen i
särskilt seminarium med temat Hållbart arbetsliv där ”Vidga normen” presenterades och
arbetsmarknadsminister Ylva Johansson
inledningstalade. Ett informationsblad har
tagits fram och Länsstyrelsen finansierar
nätverkets webbplats.
upplevelser”, för att vårt gemensamma kulturarv ska tillgängliggöras för så många grupper i
samhället som möjligt. Inom ramen för arbetet
med fördelning av bidrag till förvaltning av
värdefulla kulturmiljöer arbetar Länsstyrelsen
för att stödja informationsspridning och
tillgänglighetsarbete i anslutning till våra
kulturmiljöer. Vid fördelningen av byggnadsvårdsmedel utgör tillgänglighet en prioriteringsfaktor. Exempel på genomförda projekt
under 2015 är ett projekt riktat till barn kring
kulturmiljöerna som skapats kring granitbrytningen på Vätö samt tillgänglighetsanpassningar av besöksmålen Bögs gård och
Sandhamn. (se vidare under redovisning
Kulturmiljö).
styrgruppen för arbetet med det länsstyrelsegemensamma projektet Kalejdoskop.
Kalejdoskops mål är att verka för att den
kulturarvssyn som tillämpas i Länsstyrelsens
arbete är demokratiskt förankrad och representativ för hela samhället. Arbetet har bland
annat inneburit deltagande i framtagande av
pilot för nytt webbverktyg för inkluderande
arbetssätt. Arbete pågår sedan tidigare med att
implementera projektets resultat i den ordinarie
handläggningen av kulturmiljöärenden inom
myndigheten.
Under våren 2015 har Länsstyrelsen anordnat
tre seminarier om internationalisering på de tre
tillväxtområdena Afrika, Asien och
Sydamerika. Fokus har legat på information
om marknaden och att öka den interkulturella
förståelsen. Seminarierna har vänt sig till små
och medelstora företag och det har poängterats
vilken kompetens personer med bakgrund i
dessa regioner har kring företagskultur, språk
och nätverk.
Länsstyrelsen deltar i en referensgrupp för ett
Vinnova-finansierat projekt ”Stärkande av
minoritetsdrivna nätverk som katalysatorer för
tillväxt i Stockholmsregionen” som har nära
koppling till ”Stödstruktur för brobyggare”.
Projektet leds av We Link Sweden som under
hösten lett en process med syfta att utforma en
innovativ, mätbar pilotmodell som stärker
minoritetsdrivna nätverk i Stockholms län att
öka sysselsättningen bland utomeuropeiskt
födda.
Barnrättsfrågor inom socialtjänsten
Inom sakområdet mäns våld mot kvinnor och
våld i nära relationer har Länsstyrelsen
Stockholm under året arbetat med barnrättsfrågor, med fokus att säkerställa att barn som
utsätts för våld eller bevittnar våld får det stöd
och det skydd de är i behov av.
Arbetet har tagit avstamp utifrån olika ingångar. En del är att tillhandahålla information
till barn om deras rättigheter vid brott. Arbetet
har bedrivits inom ramen för samverkansplattformen Operation Kvinnofrid. De samverkande aktörerna har på sina webbplatser
länkat till Brottsoffermyndighetens webbplats.
En annan del är att skolpersonal i högre utsträckning ska uppmärksamma barns signaler
vid våldsutsatthet. I samarbete med Operation
Särskilda insatser i arbetet med
inkludering och kulturmiljön
Länsstyrelsen arbetar inom ramen för de
nationella kulturmiljömålen, ”Människors
delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet
att förstå och ta ansvar för kulturmiljön samt
Ett inkluderande samhälle med kulturmiljön
som gemensam källa till kunskap, bildning och
150
Kvinnofrid och BRIS har en pilotutbildning
anordnats som riktar sig till skolpersonal. Fyra
skolor från en kommun i länet deltog och
deltagarna upplevde att de fått nya verktyg för
att samtala med barn.
3. Länsstyrelsen ska vid beslut och andra åtgärder som kan röra barn analysera konsekvenserna för dem och därvid ta särskild hänsyn till barns bästa
Den sista delen rör socialtjänstens område och
syftar till att ge verktyg och förhållningssätt till
chefer och socialsekreterare att utreda barns
behov av stöd och skydd vid våldsutsatthet.
Länsstyrelsen har erbjudit länets kommuner
utbildning och stöd att implementera metoden
”Barn och ungdomar utsatta för våld – Signs of
Safety och BBIC”, ett metodstöd för myndighetsutövning. Hälften av länets kommuner och
stadsdelar har tagit del av Länsstyrelsens femdagarsutbildning för socialsekreterare samt två
dagars implementeringsstöd till chefer.
långsiktighet för Länsstyrelsens arbete med
jämställdhetsintegrering, MR och andra tvärperspektiv. Vi har tagit fram en intern plan för perioden 2015–2018. Det övergripande
målet för planen är att säkerställa att bland
annat mänskliga rättigheter integreras i
samt att förhållningssättet är gemensamt.
som särskilt prioriterade och utgör även en
sammanställning av riktade insatser:
Barnrättsfrågor inom samhällsplanering
Länsstyrelsen har arbetat aktivt för att barnperspektivet ska belysas i den fysiska
planeringen. Särskilt fokus har legat på att
synliggöra de konflikter som kan uppstå i en
tät stadsmiljö mellan önskan om en hög
exploatering och barns behov. Förutom att ta
upp barnperspektivet i olika sammanhang
kopplat till kommunernas planprocesser har
Länsstyrelsen också fört fram barnperspektivet
i arbetet med RUFS 2050.
•
•
•
Under året har vi medverkat på Boverkets och
Moviums nationella konferens om barns och
ungas utemiljöer. Vi har också informerat
kommunernas översiktsplanerare om
Boverkets allmänna råd om friyta till lek
(kopplat till 8 kap. 9 § andra stycket samt 10–
11 §§ PBL (BFS 2015:1 FRI) och om den
vägledning för planering, utformning och
förvaltning av barns och ungas utemiljö med
särskilt fokus på skolgårdar och förskolegårdar. Länsstyrelsen har även utvecklat texten
om barnperspektivet i sammanställningen av
statliga och mellankommunala intressen av
betydelse för kommunernas planering.
styrning och uppföljning – med fokus på
att jämställdhetsintegrera strategiska
dokument, berednings- och
beslutsprocesser
stöd och samordning – med fokus på att
utarbeta ett sammanhållet internt stöd
genom strateger i jämställdhet och
personalens kunskap – om hur de
jämställdhetspolitiska målen, den
regionala strategin för jämställdhetsintegrering, miljömålen och konventionerna om mänskliga rättigheter kan
integreras i verksamheten. Utvecklingsområdet inbegriper även metoder och
arbetssätt
Inom sakområdet mäns våld mot kvinnor och
våld i nära relationer har Länsstyrelsen
Stockholm under året arbetat med barnrättsfrågor, med fokus att säkerställa att barn som
utsätts för våld eller bevittnar våld får det stöd
och det skydd de är i behov av. Arbetethar tagit
avstamp utifrån olika ingångar. En del är att
tillhandahålla information till barn om deras
rättigheter vid brott. Arbetet har bedrivits inom
ramen för samverkansplattformen Operation
Kvinnofrid.
151
Länsstyrelsen och Sametinget har fortsatt
arbetet med att utveckla uppföljningssystemet
genom att påbörja en fördjupad granskning av
barns rätt till sitt nationella minoritetsspråk
inom förskola och skola. Granskningen omfattar bildandet av en referensgrupp av
föräldrar, djupintervjuer med ansvariga i tolv
kommuner samt en enkät till samtliga
kommuner i landet.
I Länsstyrelsens tillsynsvägledningsuppdrag
mot länets kommuner verkar vi för ett mer
restriktivt synsätt avseende krav på bland annat
försiktighetsåtgärder i områden där barn vistas.
Länsstyrelsen yttrar sig i översiktsplaner, planprogram och detaljplaner för att säkra att
bebyggelsen inte blir olämplig med hänsyn till
människors hälsa och framförallt barns hälsa,
då barn i regel är känsligare för exponering av
hälsovådliga ämnen.
Vi har även arbetat med att stärka ensamkommande barns delaktighet i mottagandet.
Bland annat genom finansiering av pilotprojektet ”Dialogmodell för ensamkommande
barn”, som drivs av Sigtuna kommun. Förutom
detta projekt har vi, genom våra befintliga EUnätverk, stöttat tre ensamkommande ungdomar
som fick åka till en konferens om ensamkommande barn i Berlin och sedan möjlighet att
berätta om konferensen för berörda aktörer i
länet.
4. Länsstyrelsen ska vid samråd, beslut och
andra åtgärder verka för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning
Länsstyrelsen har, under 2015, genomfört insatser och aktiviteter, som gett ett positivt
resultat och gör att personer med funktionsnedsättning kommer i delaktighet och som
därmed bidragit till att uppfylla regeringens
intentioner med funktionshinderspolitiken.
Arbetet med att integrera tillgänglighet och
funktionshinderspolitiken har pågått under lång
tid på Länsstyrelsen och involverat verksamheterna i olika utsträckning. För att förstärka
vårt arbete för en tillgänglig myndighet och där
funktionshinderspolitiska målen har nåtts har
tillgänglighetsfrågor ingått i den interna
strukturen med en särskild genomförandeplan.
Länsstyrelsen deltar i och leder flera regionala
nätverk för samverkan kring ensamkommande
barn. Bland annat har Länsstyrelsen initierat
samverkan i länet för att förhindra att ensamkommande barn försvinner samt för att
effektivisera åtgärder mellan berörda aktörer
när ett försvinnande konstateras. I nätverket
ingår bland andra Migrationsverket, KSL,
Polisen, Rädda Barnen, Stockholms
Stadsmission, Stockholms stad och Sigtuna
kommun. Nätverket har tagit fram en projektplan för arbetet under 2015/2016.
Länsstyrelsen leder arbetet i projektets styrrespektive arbetsgrupp. Som en del av arbetet
tar Länsstyrelsen fram en nulägesrapport som
innefattar:
•
•
•
•
Under året har Länsstyrelsen arbetat med att
bygga upp ett strategiskt samråd. Samrådet har
under året bestått av representanter från synskadades riksförbund. Strategiska samrådet har
sammanträtt två gånger med representation
från myndighetens olika verksamheter. Det
strategiska samrådet följer och ger synpunkter
på viktiga vägval i verksamheten. Syftet med
samrådet är att ge funktionshindersrörelsen
möjlighet att påverka i särskilda verksamheter
och löpande under uppdragets genomförande.
tidigare insatser, projekt och initiativ i
länet, i Sverige samt internationellt (goda
exempel och lärdomar)
identifiering av mönster kring barn som
försvinner samt analys av befintlig
statistik
kartläggning och analys av samordningen
mellan olika aktörer samt vad som brister
rekommendationer för det förebyggande
arbetet, samt åtgärder för förenklad
utredning av försvinnanden
5. Länsstyrelsen ska integrera de mänskliga
rättigheterna i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta rättigheterna i den
egna verksamheten, särskilt skyddet mot
diskriminering
Se redovisning under regleringsbrevuppdrag 90.
152
Integration
2015
2014
2013
3,11
2,78
2,12
2,65
2,66
2,30
(%) 1)
1,53
1,40
1,18
9 220
8 631
7 388
2,18
2,04
1,80
Antal ärenden, inkomna och
upprättade
122
111
48
82
69
40
4
13
10
87
99
177
1)
äldre än två år
(tkr)
1)
2)
och resultat
Under hösten 2015 intensifierades arbetet med
anledning av den markant ökade flyktinginströmningen till landet och länet. Situationen
påkallade en ökad intern samverkan, en omfördelning och förstärkning av resurser inom
myndigheten samt ett intensifierat samarbete
med bland andra länets kommuner,
Migrationsverket, landstinget, polisen och
frivilligsektorn. Extraordinära insatser bestod
bland annat av följande:
Under hösten 2015 tillsatte Länsstyrelsen
ytterligare externt rekryterade resurser utöver
resursförstärkning inom myndigheten med
anledning av den högre inströmningen av
asylsökande, vilket påverkat storleken på
verksamhetskostnaderna.
•
153
Daglig uppdatering av information för
allmänheten om flyktingsituationen på
Länsstyrelsens webbplats från och med
september. Informationen, som samordnades med polisen, Migrationsverket,
kommunerna, landstinget, med flera och
berörde bland annat antalet asylsökande,
boenden, ensamkommande barn, läget på
centralstation, misstänkt människohandel,
andra aktörers uppdrag och insatser samt
relevanta länkar och kontaktinformation.
•
•
•
•
•
•
•
initiativ. En länsspecifik slutrapport för arbetet
inom SMAK projektet (Stärkt mottagande av
kvotflyktingar) hann inte slutföras. Även
Länsstyrelsens påbörjade arbete med att ta
fram en ny plattform för det regionala
integrationsarbetet i länet har försenats.
Representanter för Arbetsförmedlingen, KSL,
Försäkringskassan och Migrationsverket har
deltagit initialt.
Samordningskonferenser inom
Samordning Stockholmsregionen med
inriktning flykting med 26 kommuner och
12 myndigheter, 1–2 gånger per vecka
och vid behov.
En gemensam strategisk inriktning för
länet inom ramen för Samverkan
Stockholmsregionen påbörjades tillsammans med flyktingaktörer. Strategin
gällde för framtidsperspektiven en vecka,
en månad, tre månader, ett år samt två till
fyra år, både avseende regionens och
aktörernas utmaningar utifrån en ökad
asylinvandring, dess inverkan på
krisberedskapen samt utmaningar utifrån
den ökade andelen nyanlända med
uppehållstillstånd på sikt.
En inventering av evakueringsboenden i
kommunerna för Migrationsverket i länet,
som resulterade i 660 platser initialt. Detta
utökades vartefter under hösten.
Utvidgad inventering av evakueringsboenden utifrån MSB:s uppdrag till
Länsstyrelsen i Norrbottens län.
Inventeringen utfördes inom en bred krets
som bestod av landsbygdsnätverk med
privata aktörer och landstinget.
Medverkan på centralstationen och besök
på nyöppnade boenden (evakueringsboenden, frivilligsektorns transitboenden
samt boenden för ensamkommande barn)
för att öka aktörers medvetenhet och
kunskap om människohandel och ge
anvisningar om agerande vid misstanke.
Intensifierade dialogmöten med landshövding, länsöverdirektör och kommunernas ordförande och direktörer om nuläget,
behov och framtid. Ett utskick av
informationsbrev till kommunordförande
och kommundirektörer startades veckovis.
Från vecka 45 har en regional koordinator
varit utsedd av landshövdingen.
Länsstyrelsen påbörjade rekryteringar av nya
medarbetare för det fortsatta arbetet. Arbetsgruppen förstärks med två medarbetare i
januari 2016.
Samordning nationellt
I Länsstyrelsernas nationella Integrationssamråd (LINS), som leds av länsrådet i
Jönköping, är Länsstyrelsen i Stockholm
representant för öst-länen. LINS samordnar
länsstyrelsernas strategier och samarbete med
andra nationella aktörer samt samlar in och för
ut metoder och information, både inom
länsstyrelsekoncernen och till samverkansaktörer, samt för dialog med departementen.
Länsstyrelsen i Stockholm samordnar och
representerar länsstyrelserna i den nationella
arbetsgruppen för bosättningsfrågor tillsammans med Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och SKL. Arbetsgruppen arbetar på
direktiv från Samverkansdelegationen. Under
året har bland annat följande aktiviteter
genomförts.
•
•
Till följd av det arbete som beskrivits ovan
nedprioriterades bland annat omfattningen av
utvecklingsarbete som planerats inom uppföljning META-enkäten, folkhögskolespåret
för ensamkommande barn och arbetsmarknads-
•
154
En revidering av det länsstyrelsegemensamma metodstödet för
förhandlingsarbete har påbörjats.
Dokumentet kommer att slutföras när
lagen om ”Ett gemensamt ansvar för
mottagande av nyanlända” är beslutad.
En uppföljning och revidering av
myndighetsgemensamma strategier för
samordning, samarbete och informationsöverföring inför kommundialog om
boende har påbörjats.
Vi har deltagit i och samordnat öst-länen i
projektet ”Stärkt mottagande av kvotflyktingar”(SMAK). En ny planerings-
•
•
•
•
modell för mottagande och ett effektivare
anvisningsförfarande av nyanlända togs
fram i samarbete med kommunerna i länet
och anvisande myndigheter
Vi har ingått i referensgruppen för webbportalen informationsverige.se, där
information från samtliga kommuner har
lagts in.
En översyn av statistikunderlag på
Migrationsverkes hemsida och av
genomförda förbättringar har fortsatt.
En nationell myndighetsgemensam
konferens har anordnats, för förankring av
bosättningsgruppens arbete och dialog
kring kvarstående och nya utmaningar.
Ett myndighetsgemensamt arbete har
utförts, som mynnade ut i ett framtagande
av förslag för att korta tiden på
Migrationsverkets anläggningsboenden
för personer med uppehållstillstånd
samhället. Under året har en förstudie gjorts
för att kartlägga vilka modeller för hälsokommunikation som prövats i Sverige,
framförallt inom etableringen, och erfarenheterna av dessa.
Länsstyrelsen är en av öst-länens representanter i den nationella fokusgruppen för sfi
(Svenska för invandrare). Bland annat anordnades under året en dag för nationell sfi-dialog
med Länsstyrelserna, berörda departement,
Skolverket och sfi-rektorer. Gruppen ansvarar
för en gemensam webbplats som har uppdaterats med fler goda exempel på sfiutbildningar.
Länsstyrelsen ingår som öst-länens representant i länsstyrelsernas nationella fokusgrupp
för ensamkommande barn. Gruppen har i
arbetet för att nå de kvantitativa målen
fokuserat på att utveckla myndighetssamverkan och öka det mellanregionala
samarbetet.
Länsstyrelsen i Stockholm har sedan mars
2015 representerat öst-länen i den nationella
arbetsgruppen för ensamkommande barn,
mellan länsstyrelserna och Migrationsverket
under Samverkansdelegationen. Dess huvudsakliga uppgift är att tillsammans verka för och
bidra till att kommunernas mottagande präglas
av kvalitet, långsiktighet och hållbarhet.
Arbetsgruppen har planerat och följt utvecklingen under hösten 2015, främst i förhållande
till kapacitet och beredskap i landets kommuner för att ta emot de asylsökande ensamkommande barnen. Arbetsgruppen ansvarar för
att fördela migrationsverkets beställning av
platser för ensamkommande barn på länsnivå.
Fokusgruppen har:
•
•
•
•
utvecklat dialogen mellan myndigheter
och kommuner
tagit fram lokala och regionala strategier i
förhållande till Migrationsverkets
prognoser
beslutat om vägledande riktvärden utifrån
de nationellt bedömda behoven
samverkat kring den rådande flyktingsituationen för kvalitetssäkrad information
och kommunikation internt och externt
Samordning regionalt
Länsstyrelsen i Stockholm är också öst-länens
representant i länsstyrelsernas nationella
Fokusgrupp Hälsa, som under året har prioriterat frågan om hälsokommunikation och hur
den kan utvecklas inom ramen för etableringen. I juni arrangerades en nationell
konferens kring hälsokommunikation och
samhällsorientering, med syftet att lyfta vikten
av målgruppsanspassad hälsokommunikation
på modersmålet, eftersom det är ett erkänt
tillvägagångssätt för att öka individens makt
över sin hälsa och underlätta etableringen i
Under 2015 har det regionala samrådet särskilt
fokuserat på hälsa, bosättning samt samordning
av insatser för kvinnor. Länsstyrelsen samordnar arbetet under fokusområde bosättning i
länet. I arbetsgruppen ingår Koordination
Norrort, Etablering Södertörn, Stockholms
stad, Kommunförbundet Stockholms Län,
Arbetsförmedlingen och Migrationsverket.
Gruppen har gjort en analys av länets mottagande av nyanlända samt sammanställt
information om vilka boendelösningar länets
155
kommuner använder sig av vid mottagande av
nyanlända på anvisning. Arbetet syftar till att
sprida kunskap, genomförandeunderlag och
erfarenheter över kommun- och myndighetsgränser och därigenom bidra till ett ökat mottagande på anvisning. Rapporten kommer att
färdigställas i början av 2016 och spridas i
regionala fora. Länsstyrelsen, Migrationsverket
och Arbetsförmedlingen för en regelbunden
dialog kring det aktuella bosättningsarbetet i
länet för att säkerställa en god aktuell kunskap
om aktörernas verksamhet och en bättre dialog
med kommunerna. Ett regionalt forum bestående av representanter för Arbetsförmedlingens marknadsområde, Migrationsverkets
mottagningsområde och Länsstyrelsen har
månatliga avstämningar om boende för asylsökande, ensamkommande barn och
nyanlända.
finns kopplad till Centrum för Samhällsorientering, som samordnar samhällsorienteringen
för 25 av länets kommuner samt en kommun
från Upplands län. En viktig del i arbetet har
varit kvalitetsuppföljning och utveckling av
verksamheten. Under det gångna året tycker
sig 93 procent av deltagarna kunna rekommendera utbildningen. Under året har ett gediget
arbete gjorts med anledning av en ny upphandling av samhällsorienteringen och resultatet är
en väl genomarbetad och högkvalitativ anbudsförfrågan, som förväntas leda till ytterligare
ökad kvalité i genomförandet av samhällsorienteringen i länet.
Länsstyrelsen deltar i och leder flera regionala
nätverk för samverkan kring ensamkommande
barn. Bland annat har Länsstyrelsen initierat
samverkan i länet för att förhindra att ensamkommande barn försvinner samt för att
effektivisera åtgärder mellan berörda aktörer
när ett försvinnande konstateras. I nätverket
ingår bland andra Migrationsverket, KSL,
Polisen, Rädda Barnen, Stockholms
Stadsmission, Stockholms stad och Sigtuna
kommun. Nätverket har tagit fram en projektplan för arbetet under 2015/2016.
Länsstyrelsen leder arbetet i projektets styrrespektive arbetsgrupp. Som en del av arbetet
tar Länsstyrelsen fram en nulägesrapport som
innefattar:
Länsstyrelsen har under året haft ett nära samarbete med Arbetsförmedlingens och
Migrationsverkets bosättningsfunktioner och
bjudit in till tre avstämningsmöten med ansvariga bosättningshandläggare för uppföljning
av mottagandet i länet. Länsstyrelsen har också
anordnat en länsträff om bosättning av nyanlända med länets kommuner samt Arbetsförmedlingens och Migrationsverkets bosättningshandläggare. Vi har regelbundna avstämningar och planerar gemensamma aktiviteter
med länets kommunanställda delregionala
strateger.
•
Ett seminarium i länet om ersättningssystemen
anordnades i samverkan med Migrationsverket, Koordination Norrort, Etablering
Södertörn och Stockholms stad.
•
•
Under november och december månad har vi
deltagit i Kommunförbundet Stockholms läns
möten med kommunstyrelseordföranden och
kommunchefer för dialog om det ökade behovet av mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt ansvarsfördelning och
utvecklingsområden.
•
tidigare insatser, projekt och initiativ i
länet, i Sverige samt internationellt (goda
exempel och lärdomar)
identifiering av mönster kring barn som
försvinner samt analys av befintlig
statistik
kartläggning och analys av samordningen
mellan olika aktörer samt vad som brister
rekommendationer för det förebyggande
arbetet, samt åtgärder för förenklad
utredning av försvinnanden
Rapporten publiceras i januari 2016 och
kommer att ligga till grund för det fortsatta
arbetet. Samtidigt har en operativ pilot genomförts under hösten och kommer att sammanställas i en separat rapport som publiceras i
februari 2016.
Länsstyrelsen tillsammans med kommunrepresentanter, Arbetsförmedlingen och KSL
medverkar i den regionala samrådsgrupp som
156
Dessutom leder Länsstyrelsen ett ankomstnätverk avseende mottagande av ensamkommande barn som består av representanter
för Sigtuna kommun, Solna stad, Stockholms
stad samt KSL och Migrationsverket. Fokus
för 2015 har varit att skapa en kontaktyta för
erfarenhetsutbyte kring utmaningar utifrån ett
regionalt perspektiv, med specifik fokus på
ankomstansvaret i den rådande
flyktingsituationen.
Länsstyrelsen tillsatte i september samordnare
från civilförsvarsförbundet för frivilligsektorn
med utgångspunkt i situationen på Centralstationen och genomförde regelbundna möten
(varje vecka och senare varannan vecka) med
frivilligsektorn, relevanta myndigheter och
kommuner.
(Se nedan redovisning av regleringsbrevsuppdrag 79 för information om vilka initiativ§ 37
och § 37a projekt som har stöttats under året).
Länsstyrelsen har i det akuta läget under
hösten initierat och samordnat ett samarbete
mellan kommunerna kring ledsagning för
ensamkommande barn som reser från ankomstkommun till anvisningskommun. Med hjälp av
volontärer från kommunernas Frivilliga
Resursgrupper (FRG) har Arlanda flygplats
och Stockholms centralstation bemannats med
transportvärdar som hjälper ensamresande barn
i samband med byte av transportmedel.
Hälsa
Länsstyrelsen i Stockholm är öst-länens
representant i länsstyrelsernas nationella
Fokusgrupp Hälsa, som under året prioriterat
frågan om hälsokommunikation och hur den
kan utvecklas inom ramen för etableringen – se
rubrik ”Samordning nationellt”.
Länsstyrelsen deltar också i projektet
”Migration och Hälsa” (MILSA), som drivs av
Partnerskap Skåne. Projektet syftar till att
utveckla samarbetet mellan fler aktörer i frågor
som berör nyanländas hälsa, samt vara ett stöd
i arbetet med hälsofrämjande arbetsmarknadsetablering. Länsstyrelsen har spridit resultat
från MILSA:s olika delprojekt i form av
forskningsrapporter och andra publikationer till
berörda samverkansparter i länet samt bjudit in
nyckelpersoner till konferenser och seminarier
som anordnats inom ramen för MILSA.
Länsstyrelsen har under året initierat en
referensgrupp kring arbetsmarknadsfrågor i
länet. Gruppen består av representanter för
Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen,
Stockholms stad samt KSL (Kommunförbundet i Stockholms län). Denna referensgrupp deltar även i seminarieserien
”Jobbregionen” som anordnas av Reglab.
Idéburen sektor
Länsstyrelsen har under året aktivt deltagit i
konferenser och möten med fokus på civilsamhällets insatser för målgruppen nyanlända.
Länsstyrelsen bedömer att det är på den lokala
nivån som samverkan med den idéburna
sektorn behöver finnas och har därför fokuserat
insatserna på att stötta och utveckla samverkan
mellan kommuner och aktörer från det civila
samhället. En konferensdag, ”Kommuner och
föreningar ökar innanförskapet”, om hur
kommuner och föreningsliv tillsammans kan
stärka integrationen, anordnades tillsammans
med Stockholmsidrotten, Stockholms stad och
Stockholms läns landsting. Resultatet blev ett
brett erfarenhetsutbyte och inspiration till
förändringsarbete.
Länsstyrelsen bedömer att vi de senaste åren
har byggt upp en god kapacitet för att stödja
och vägleda länets parter i det regionala
utvecklingsarbete som pågår inom området
integration och hälsa. Kommuner, berörda
myndigheter samt Stockholms läns landsting
har nu regelbunden kontakt med oss för att
diskutera aktuella utmaningar, behov och
utvecklingsområden gällande hälsofrågor i
mottagandet av nyanlända.
Länsstyrelsen deltar i styrgruppen för ett omfattande utvecklingsprojekt, ”Funktionshinder i
etableringen”, som drivs av Samarbetsorgan
för etniska organisationer i Sverige (SIOS) och
syftar till att skapa en bättre samverkan mellan
berörda aktörer i länet när det gäller vuxna
157
nyanlända med funktionsnedsättning eller
trauma. Under projektets sista år har ett antal
kompetensutvecklingsseminarier hållits för
berörda tjänstemän i berörda myndigheter,
bland annat ett som handlade om hur krigstrauma påverkar minne, koncentration och
inlärning och där ett100-tal sfi-lärare deltog.
Länsstyrelsen i Stockholms län deltar tillsammans med Stockholms stads utbildningsförvaltning, arbetsmarknadsförvaltning och
personalstrategiska avdelning samt Stockholms
universitets ”Utländska lärares vidareutbildningsprojekt” (ULV) i en arbetsgrupp för
en långsiktig rekrytering av pedagoger (Röda
tråden) till Stockholms skolor. Genom röda
tråden har initiativ tagits till projektet ”Från
nyanländ till nyanställd lärare”. För att underlätta och förkorta processen för de nyanlända
pedagogerna så att de snabbare ska kunna
arbeta som lärare i Sverige behöver hindren för
detta identifieras och undanröjas. För att
utbildningsförvaltningen i Stockholm på sikt
ska få fler legitimerade och behöriga lärare
genomförs under perioden 2016–2018 ett
försök med riktade insatser i samarbete med
Länsstyrelsen, Sveriges Kommuner och
Landsting, Universitets- och högskolerådet,
Arbetsförmedlingen, Migrationsverket,
Skolverket med flera.
Inom ramen för utvecklingsarbetet inom
ANDT-området genomfördes utbildningar för
de samhällskommunikatörer som möter vuxna
nyanlända. Utvärderingen visade att alla hade
fått nya kunskaper och såg att de kommer att
ha användning av kunskaperna i sin roll som
samhällskommunikatörer.
Under året har ett omfattande utvecklingsarbete inom hälsokommunikation bedrivits. Se
vidare under redovisning regleringsbrev 79.
Föräldrastöd
Länsstyrelsen har bland annat anordnat och
bidragit till följande konferenser/träffar:
•
•
Länsstyrelsen har tillsammans med Arbetsförmedlingen, Sveriges Kommuner och Landsting, Karolinska Institutet, Läkarförbundet med
flera tagit fram ett bildspel om vägen till
svensk legitimation för apotekare som är
utbildade utanför EU/EES, som nu är under
slutlig bearbetning. Bildspelet publiceras på
webben och kan användas av arbetsförmedlingens handläggare.
konferens om stöd till utrikesfödda
föräldrar i samverkan med Stockholms
stad för att sprida goda exempel av arbete
med föräldrastöd till denna målgrupp
workshop kring föräldrastöd för
utrikesfödda
Kompetensutveckling– svenska för
invandrare, sfi och svenska för
akademikar, sfx
Länsstyrelsen har fortsatt att verka för samordning av de yrkesinriktade svenskutbildningarna (sfx) som finns i länet. Länsstyrelsen
har i samarbete med sfx-samordnaren anordnat
en dag för sfx-lärare om yrkesspråk, och språkliga strategier. Sfx-utbildningarna är viktiga
både för individerna och för tillgången till
kompetens i länet. Under 2015 deltog cirka
800 personer i nio stycken olika yrkesinriktade
utbildningar. Alla länets sfx-utbildningar har
regionalt intag och information finns samlad på
en gemensam webbsida som vänder sig till
målgruppen. Stockholms stad, Järfälla
kommun, Kungliga Tekniska högskolan
(KTH) och Länsstyrelsen ingår i styrgruppen
för svenska för ingenjörer (sfinx) i syfte att
Länsstyrelsens fokus har fortsatt varit att
förbättra samordningen mellan svenska för
invandrare (sfi)/svenska för yrkesutbildningar
(sfx) i Stockholms län och andra aktörers
insatser och att öka utbudet, kvaliteten och
individualiseringen av svenskundervisning för
invandrare.
Den sammanlagda etableringsgraden i arbete
och fortsatt utbildning är efter 2–4 år omkring
25 procent högre för dem som studerat sfx,
jämfört med de som avslutat reguljär sfiutbildning. (Rapport 2015-03-01 Sweco på
uppdrag av Riksrevisionen.)
158
vidareutveckla samarbetet mellan sfi och KTH.
Denna grupp är ihopkopplad med det nystartade projektet ”Äntligen Jobb” som samordnas av Swedbank, ABB och Skanska i
samarbete med Volvo SSAB, Sandvik, E-on,
Boliden, Husqvarna, Teknikföretagen,
Sveriges Ingenjörer, Ovako, Swedavia, Arbetsförmedlingen och KTH. Projektets mål är
inledningsvis att 150 utrikesfödda akademiker
ska få en yrkeskompetensbedömning hos
deltagande företag. Syftet med samarbetet är
att öka företagens rekrytering av nyanlända
ingenjörer från sfx-utbildningen svenska för
ingenjörer.
Länsstyrelsen och Stockholms stad stödjer
utvecklingen av SIT som grundades i april
2014 och samlar utländska akademiker i en
talangpool för att göra det lättare för företagen
att hitta den kompetens de söker. De har skapat
ett forum för att utbyta information, knyta
kontakter, och träffa näringslivet. SIT arbetar
aktivt för att hjälpa sina medlemmar att lyckas
på den svenska arbetsmarknaden och har
startat fler samarbeten, bland annat med Rotary
för kvalificerad mentorsmatchning.
SIT består idag ca 1200 medlemmar där 70
procent är arbetssökande. SIT ställde ut på
mässan Bazaren i februari och 50 medlemmar
deltog som värdar som sammalagt talade 27
språk för att hjälpa besökare på Bazaren. En av
värdarna fick jobb genom Bazaren.
Sfi-BAS är en grundläggande utbildning på 6
timmar/dag som vänder sig till lågutbildade
och analfabeter och drivs av Vuxenutbildningen/sfi i Södertälje. BAS var ett samverkansprojektet mellan sex kommuner som
implementerades 2014. Under 2015 har ytterligare två ”noder” för BAS-utbildning startat i
Sigtuna och Järfälla. En samverkansöverenskommelse för intag till sfi-BAS finns idag
undertecknad av 16 kommuner i länet.
För att lyfta fram goda exempel och förebilder
för att främja företagandet bland personer med
utländsk härkomst har Insamlingsstiftelsen IFS
Rådgivningscentrum, ALMI Företagspartner
Stockholm Gotland AB, SEB samt
Länsstyrelsen sedan 2008 utsett ”Årets
Nybyggare” och ”Årets Pionjär” i länet.
Hittills har totalt 24 vinnare utsetts i två
kategorier. Dessa 24 personer har 2015 en
gemensam omsättning på minst en miljard
kronor och 1 000 anställda.
Länsstyrelsen samordnade Arbetsförmedlingen, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH),
Swedbank och Stockholms stad för att gemensamt dela erfarenheterna kring insatser för
utländska akademiker i Stockholms län vid en
nationell konferens i Växjö.
För att klara framtida kompetensförsörjningen
och tillvarata kompetensen inom yrkesgrupperna läkare, tandläkare, sjuksköterskor,
apotekare och receptarier anordnade
Arbetsförmedlingen en nationell mässa i
Stockholm i samarbete med Länsstyrelsen,
Socialstyrelsen och Sveriges Läkarförbund.
350 nyanlända läkare, sjuköterskor, tandläkare
och apotekare bjöds in för att träffa myndigheter, organisationer och arbetsgivare på
Folketshus i Stockholm den 4 december 2015.
Arbetsmarknad
För att trygga kompetensförsörjningen inom
byggsektorn deltar Länsstyrelsen i det förarbete som drivs av Landstinget i syfte att
samla och mobilisera aktörer för framtagande
av strategiska socialfondsprojekt inom byggsektorn från och med 2016.
Länsstyrelsen spred länets erfarenheter av
utvecklingsarbetet inom integration och
mångfald i det regionala tillväxtarbetet vid
Tillväxtverkets nationella konferens och har
därefter bjudits in till Region Skåne för vidare
samverkan för spridning och utveckling av
länets arbete.
Länsstyrelsen deltar i styrgruppen för
Arbetsförmedlingens nystartade arbetsgivarcenter i Solna för att stärka samverkan för att
bättre möta länets kompetensförsörjning och
direkta kontakter mellan arbetsgivare och Af.
Bazaren är en årligen återkommande mässa för
rekrytering, utbildning och starta eget. Årets
159
mässa anordnades av Länsstyrelsen i samarbete med Stockholms stad, LO, SACO,
Stockholms läns landsting, Södertälje
kommun, Nyföretagarcentrum och ett stort
antal privata och offentliga utställare – totalt
73 stycken. Bazaren 2015 hade 12 271 inpasseringar, vilket vi uppskattar till drygt 10 000
unika besökare. Arbetsförmedlingen hade
handläggare på plats för att ge feedback på
besökarnas CV:n och Saco genomförde 80
träningsintervjuer/karriärsamtal.
hänvisas till redovisningen av regleringsbrevsuppdrag 80 via Jönköpings län.)
Ensamkommande barn
I takt med att antalet ensamkommande barn
och unga ökar, blir det allt viktigare att främja
initiativ i länet som tar tillvara ensamkommande ungdomars förmågor, resurser och
potential. Initiativen som Länsstyrelsen har
drivit handlar om att ge relevanta verktyg till
ungdomarna för lyckade framtida studie- och
yrkesval.
Integration på landsbygden
Länsstyrelsen initierade under 2013 ett samarbete mellan kommuner och näringsliv för
målgruppen ensamkommande barn. Resultaten
av samarbetet har varit goda. Ett antal pilotprojekt har avslutats och implementerats under
2015. Satsningen på de så kallade Advisory
Boards har skapat en bra samverkan mellan
kommunledning, berörda förvaltningar och
näringslivet. Samverkan ger en plattform för
att ta fram initiativ med syfte att ge ensamkommande barn och ungdomar förutsättningar
och möjligheter till en bra integration i
samhället. Det har bland annat lett till att
ungdomar fått en inblick i arbetslivet, en
praktik och vid fler tillfällen efterföljande
timanställningar. Länsstyrelsen har under 2015
genomfört en utvärdering som kommer att
ligga till grund för det fortsatta arbetet och för
spridning/implementering av metoden i länet.
En rapport publiceras i januari 2016.
Länsstyrelsen finns med i Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Integration som under
året har tagit fram en arbetsplan för olika
insatser och aktiviteter med fokus på
integrationsarbete kopplat till landsbygd.
Samhällsorientering
Länsstyrelsen medverkar aktivt i det
kontinuerliga arbetet med att utveckla den
regionaliserade samhällsorienteringen i länet.
Under året har ett omfattande utvecklingsarbete pågått som syftar till att undersöka
samverkande kommuners uppfattning om
hälsokommunikation i kombination med
samhällsorienteringen. Arbetet syftar också till
att undersöka fördelar och nackdelar med att
eventuellt integrera hälsokommunikation som
en del i samhällsorienteringen. Under projekttiden testas en ny och anpassad modul med 12h
hälsokommunikation som en inledande del i
samhällsorienteringen. Hälsokommunikationen
ges på modersmål av sjukvårdsutbildad
personal på landstinget. Projektet har hittills
fallit väl ut och alla kommuner har uttryckt att
de vill implementera hälsoblocket och därmed
utöka samhällsorienteringen i länet.
Länsstyrelsen stöttar aktivt länets Centrum för
samhällsorientering i implementeringsarbetet
eftersom vi ser det som angeläget att fler
nyanlända får ta del av hälsokommunikation.
Ett annat initiativ som Länsstyrelsen drivit är
”Folkhögskolespåret”, där kommuner och
länets folkhögskolor ska samverka i mottagandet av ensamkommande barn. Potentialen
med Folkhögskolespåret ligger i möjligheten
att förkorta de ensamkommande ungdomarnas
väg mot etablering, genom att erbjuda alternativa och mer flexibla vägar till vidare studier
eller arbete. Vi har anordnat en konferens där
länets kommuner och folkhögskolor deltog för
att undersöka möjligheterna till implementering av metoden i länet. Konferensen
resulterade i att folkhögskolorna har arbetat
fram olika studiespår för målgruppen och är nu
(För en utförlig redogörelse om samhällsorientering i länet, och länets beredskap och
kapacitet att tillhandahålla samhällsorientering,
160
redo att implementera verksamheten tillsammans med kommunerna.
indikatorer
Länsstyrelsen är i samverkan med Rädda
Barnen delaktig i ett EU-projekt som heter ”No
Longer Alone: Advancing Reception Standards
for Unaccompanied Minors”. Projektet
fokuserar på hur några utvalda EU-länder
arbetar med mottagande och tillsyn av ensamkommande barn. Inom ramen för projektet har
Länsstyrelsen under året bland annat varit med
på en utbytesresa till Frankrike som handlade
om yrkesutbildning för ensamkommande barn.
Länsstyrelsen ingår nu i detta EU-nätverk.
Länstalet för överenskommelser om mottagande av nyanlända ökade mellan 2014 och
2015 från 680 platser till 2 508 platser. Med
den knappt tre gånger ökade volymen i sikte
har Länsstyrelsen och kommunerna arbetat
gemensamt på att öka antalet platser för nyanlända i förhållande till länstalet med fokus
på både en kort- och långsiktig försörjning av
reella platser/bostäder för målgruppen, samt
för en förbättrad samverkan mellan aktuella
aktörer för en effektivare anvisningsprocess.
Antalet anvisade nyanlända individer ökade
med drygt 300 procent från 2014 till 2015 (från
300 till 935 anvisade). Antalet individer som
tackade nej till en anvisning, minskade från 17
procent till 13 procent.
Under året har vi också arbetat med att stärka
ensamkommande barns delaktighet i mottagandet. Bland annat genom finansiering av
pilotprojektet ”Dialogmodell för ensamkommande barn”, som drivs av Sigtuna kommun.
Förutom detta projekt har vi, genom våra
befintliga EU-nätverk, stöttat tre
ensamkommande ungdomar som fick åka till
en konferens om ensamkommande barn i
Berlin och sedan möjlighet att berätta om
konferensen för berörda aktörer i länet.
Under årets sista månader intensifierades
dialogen kring 2016 års länstal och den föreslagna lagändringen om mottagande av nyanlända. Länstalet för 2016 är knappt tre
gånger högre än 2015. Fokus för dialoger avser
de nya behoven, de långsiktiga genomförandeplanerna och identifikation av de processer
som är nödvändiga för att tillgodose behovet
av bostäder för målgruppen i regionen.
Länsstyrelsen har under året jobbat med spridning av MIRA, bland annat genom en utbildning för Kiruna kommun och en föreläsning i
Huddinge kommun inför deras MIRAinspirerade sommarskola. MIRA är en
reflektionsbaserad metod för ökad delaktighet
och social inkludering av nyanlända elever
(inklusive ensamkommande barn) i det lokala
samhället. Metoden togs fram i ett § 37 projekt
i länet för flera år sedan.
Även framställan om platser för ensamkommande asylsökande barn ökade 2015 från 289
platser 2014 till 888 platser. Länets kommuner
bidrog med en skyndsam process och lösningar
för att möta efterfrågan redan under första
halvåret 2015.
Nyanlända
1)
Integration utgiftsområde 13
NYANLÄNDA
2015
2014
51
98
Asylsökande ensamkommande barn
2015
2014
Andel framförhandlade asylplatser i
förhållande till länets fördelningstal %
100
98
Andel framförhandlade anvisningsbara
platser i förhållande till länstalet %
1)
Överenskommelser
Med anledning av att behovet av kommunplatser har ökat kraftigt under 2015, från 680
platser 2014 till 2 508 platser 2015, har
Länsstyrelsen under året arbetat intensivt för
att stärka mottagningskapaciteten i länets
kommuner. De flesta av länets kommuner har
under 2015 ökat antalet anvisningsbara platser
i överenskommelserna med Länsstyrelsen.
Utgångspunkten i vårt arbete är alltjämt att ta
ett helhetsgrepp om överenskommelsearbetet
Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer
Källa: Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen i Jönköpings län och
PACTA (länsstyrelsernas redovisningssystem för
överenskommelser av nyanlända samt ensamkommande barn)
161
om mottagandet så att det inkluderar asylsökande ensamkommande barn och nyanlända,
med en regional samsyn och samverkan för att
uppnå målen.
mottagande i kommuner som tidigare inte har
haft ett strukturerat mottagande på anvisning.
Under året har Länsstyrelsen genomfört tre
möten med kommunernas KSO i länet. Fokus
har varit på den ökande flyktingmottagningen
samt behovet av bostäder i länet.
Länsstyrelsen gjorde i början av året en formell
framställan till länets kommuner om nya
överenskommelser och har under året fört en
fortsatt dialog om behovet av ett ökat mottagande. Kommunerna har uppnått 1 504
platser av det fastslagna länstalet på 2 508
anvisningsbara platser för nyanlända. Trots
underskott på bostäder har länet tredubblat sitt
faktiska mottagande på anvisning av nyanlända
under 2015 jämfört med 2014. Flera av länets
kommuner har till fullo genomfört sina åtaganden enligt kommuntalsframställan, andra har
ökat sitt mottagande för att i högre grad möta
de fördelade kommuntalen. Läns- och
kommuntal för 2016 kommunicerades till
länets kommuner i november. Länets tal för
anvisningsbara platser ökar till 6 689, en knapp
tredubbling från föregående år. Förväntningarna på länets mottagande på anvisning ökar från
11 procent av det nationella bosättningsbehovet (anvisningar) 2015 till 31 procent
2016. Fördelningsmodellen som används i
Stockholms län för att beräkna kommuntalen
togs fram 2010 av Länsstyrelsen i samråd med
länets kommuner och KSL och syftar till ett
likvärdigt åtagande och jämnare fördelning av
mottagandet i länet. Modellen är justerad för
2015 års fördelning.
Strategi
Länsstyrelsen vill uppnå en väl förankrad
regional samsyn och ett gemensamt utökat
åtagande som tar hänsyn till mottagning av alla
nyanlända inklusive ensamkommande barn,
oavsett deras status eller valda boendeform
initialt. Fokus i överenskommelsearbetet har
legat på att koppla arbetet med flyktingmottagandet till bostadsförsörjningsplaner och
genomförandeplaner i kommunerna. I samverkan med myndighetens bostadsplanerare är
ambitionen att säkerställa en enhetlig och/eller
gemensam dialog med kommunerna så att
bosättning av flyktingar blir en del av
kommunernas långsiktiga bostadsplanering.
Länsstyrelsen har också arbetat i nära samverkan med Arbetsförmedlingen och
Migrationsverket samt med samordnare för de
delregionala nätverken ”Koordination
Norrort”, ”Etablering Södertörn” och
Stockholms stad för att stärka dialog och
uppföljning med länets kommuner. Inom
ramen för SMAK-projektet togs en ny
planeringsmodell fram för mottagande och
anvisning av nyanlända till Stockholms län.
Denna modell är en god grund för det
förändringsarbete kring mottagande som är
nödvändigt från och med mars 2016 utifrån
den nya lagen om mottagning.
Stockholms stad har under året byggt upp en
organisation för mottagandet av nyanlända på
anvisning (staden har tidigare inte tagit emot
på anvisning). Länsstyrelsen har bjudit in till
ett flertal samverkansmöten på strategisk och
operativ nivå med Stockholms stad,
Migrationsverket och Arbetsförmedlingen för
dialog om ett effektivare samarbete för mottagande på anvisning.
Då bristen på bostäder är ett stort hinder för
kommunernas mottagande av nyanlända har
Länsstyrelsen fört en strategisk dialog med
länets kommuner kring behovet av både
snabba boendelösningar och långsiktig
planering kring mottagande och tillgång på
bostäder för nyanlända. I Länsstyrelsens
rapport ”Läget i länet – bostadsmarknaden i
Stockholms län 2015” (Rapport 2015:15) lyfts
behovet av fler bostäder för nyanlända, liksom
i Länsstyrelsens ”Vägledning för hur
Vi har träffat kommuner med representation
från berörda nämnder, förvaltningar och ibland
även kommunstyrelseordförande och kommundirektör för att ge en bild av behov, mottagande i länet och diskutera och följa upp
överenskommelser. Det har resulterat i ett ökat
162
kommunerna kan arbeta med riktlinjer för
bostadsförsörjningen”. Detta har resulterat i
kommunövergripande planering och genomförandestrategier samt ett nytänk kring olika
möjligheter, vilket tycks vara en viktig del i det
ökade mottagandet på anvisning. Många av
länets kommuner har börjat titta på kompletterande lösningar för att säkerställa att det
finns bostäder för nyanlända, som exempelvis
stärkt samverkan med både allmännyttiga
bostadsföretag och privata bostadsbolag/hyresvärdar, uthyrning av egna bostadsrätter, ombyggnation av lokaler, tidsbegränsade bygglov
för byggande av ”modulbostäder", uthyrning
av bostäder från privatpersoner, förmedling av
andrahandsbostäder samt långsiktigt arbete där
målgruppen nyanlända bland annat beaktas i
riktlinjerna för bostadsförsörjningen. Ett länsövergripande arbete kring boendelösningar och
arbetsmetoder pågår inom ramen för Regionala
samrådet för etablerings- och flyktingfrågor (se
Samordning regionalt). Länsstyrelsen har
aktivt arbetat för att med § 37-medel stötta
insatser som syftar till fler bostäder för nyanlända genom ombyggnation av lokaler till
bostäder samt ”modulbyggnation”.
överenskommelser. I åtta kommuner har
specificeringen i överenskommelserna vidgats
sedan 2014, till fördel för de yngre barnen
samt för flickor.
Utgångspunkten i vårt arbete under hösten har
varit att stötta kommunerna med kontinuerlig
information och omvärldsbevakning, samt
regional samverkan kring den akuta
situationen. Det har även varit viktigt att
använda våra nationella och regionala nätverk
för att lyfta kommunernas situation och bidra
till att hitta lösningar.
Inför det kraftigt utökade ansvaret för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn
och det nya fördelningstalet för länet om 7 355
platser för 2016 (en ökning med 6 467 platser)
har Länsstyrelsen fört en intensiv dialog med
kommunerna för att säkerställa länets beredskap av efterfrågade platser. Bland annat
genomfördes ett seminarium i samverkan med
Migrationsverket för kommunernas kontaktpersoner. Syftet var att möjliggöra en direkt
dialog mellan statliga myndigheter och
kommunerna samt att säkerställa en skyndsam
process med överenskommelsearbetet inför
2016 års mottagande. Samtliga kommuner i
länet har varit i kontakt med Länsstyrelsen för
att teckna en ny överenskommelse under våren
2016.
Asylsökande ensamkommande
flyktingbarn
De senaste åren har behovet av antalet asylplatser för ensamkommande barn i länet ökat
markant. År 2014 var behovet 289 asylplatser i
länet. De regionala kvantitativa målen för 2015
var beräknade till 888 asylplatser.
Ett viktigt redskap för att skapa samsyn och
helhet är länets fördelningsprinciper som tagits
fram av Länsstyrelsen i samverkan med kommunerna och Kommunförbundet Stockholms
Län. Fördelningsprinciperna är förankrade och
kommuniceras årligen.
Utifrån Migrationsverkets prognos för 2015 års
behov av asylplatser arbetade Länsstyrelsen
intensivt med att uppnå de regionala
kvantitativa målen om 888 asylplatser.
Kommunerna i länet bidrog med en skyndsam
och effektiv ökning av antalet platser. Alla
gällande överenskommelser skrevs första
halvåret 2015, måluppfyllelsen var 99,5
procent, det vill säga 884 asylplatser.
79. Ersättning enligt 37 § förordningen
(2010:1122) om statlig ersättning för insatser
för vissa utlänningar finansieras från anslag
1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande under utgiftsområde 13. Insatser
enligt 37 § som syftar till att underlätta bosättning och väsentligt öka kommunernas beredskap och mottagningskapacitet ska ges särskilt
hög prioritet. Länsstyrelsen i Jönköpings län
ska efter att övriga länsstyrelser har fått tillfälle
Utifrån att platsbehovet varit stort för yngre
barn samt för flickor, uppmanade
Länsstyrelsen kommunerna att se över och i
möjligaste mån vidga målgruppen i sina
163
att yttra sig besluta om hur stor del av anvisade medel som ska fördelas för disposition
av respektive länsstyrelse.
universitet bedriver, kopplad till
utvecklingsarbetet.
Länsstyrelsen har förutom ovanstående även
beviljat utvecklingsmedel enligt §37a för
insatserna ”Inventering av resurser”,
”Upprättande av kommunens interna
organisation för samverkan med frivilligsektorn”, ”IT-Guide”, ”Kompis Sundbyberg”,
”Samverkan med Kompis Sverige” och
”Språkmobilisering i samverkan”.
Ersättning enligt 37 a § förordningen om statlig
ersättning för insatser för vissa utlänningar
finansieras från anslag 1:1 Integrationsåtgärder under utgiftsområde 13.
Länsstyrelserna ska redovisa för vilka olika
insatser som ersättning enligt ovan nämnda
förordning lämnas samt en bedömning av
resultaten. Anvisningar för redovisningarna
lämnas av Länsstyrelsen i Jönköpings län.
(För en utförlig redogörelse av § 37a hänvisas
till redovisningen av regleringsbrevsuppdrag
via Jönköpings län.)
Projekt som har avslutats under året
Redovisning av 2015 års ersättningar
till kommuner (§37)
KOMMUN
SÖKT INSATS
Nynäshamn Omskapa lokaler
till lägenheter för
flyktingar
Nacka
Ombyggnation av
verksamhetslokaler till bostäder
Vallentuna
Upprätta strategiskt
program och stärka
organisatorisk förmåga
Salem
BELOPP
TKR
BEVILJAT
BELOPP
TKR
1 250
666
(+ 830
nationella
medel)
12 300
1 500
(+ 3 000
nationella
medel)
330
325
Bostäder till nyanlända
1 200
1 200
Haninge
Modulbostäder
853
853
Stockholms
stad/
Centrum
för SO
Samverkansprojekt
hälsokommunikation i
samhällsorienteringen
946
946
16 879
5 490
Summa:
KOMMUN
INSATS
BEVILJAT
BELOPP
TKR
Värmdö kommun
Advisory Board för
ensamkommande barn
427
Upplands-Bro
kommun
Advisory Board för
ensamkommande barn
265
Sollentuna
kommun
Barns hälsa och
utveckling i etableringen
318
Länsstyrelsen ser att de avslutade Advisory
board-projekten har bidragit till att skapa en
bra samverkan mellan kommunledning, berörda förvaltningar och näringslivet. Samverkan
blir i sin tur en plattform för att ta fram initiativ
som syftar till att ge ensamkommande barn och
ungdomar förutsättningar och möjligheter till
en bra integration i samhället. Som ett direkt
resultat av verksamheten kan man se att ett
antal ungdomar har fått både praktikplatser
samt timanställning inom det lokala näringslivet. Länsstyrelsen kommer i början av 2016
att färdigställa en utvärdering av Advisory
Board-verksamheten och den kommer att ligga
till grund för det fortsatta arbetet och
implementeringen av metoden i länet.
Prioriterat i Länsstyrelsens arbete har varit
insatser som kan höja kapaciteten i bosättningen av anvisade nyanlända. Även i år har vi
beviljat medel till det initiativ från länets
kommuner som syftar till att komplettera den
befintliga samhällsorienteringen (60h) med ett
särskilt block hälsokommunikation (12h).
Hälsokommunikatörerna tillhör Stockholms
läns landsting och är alla sjukvårdsutbildade
och kursen genomförs på modersmål. Årets
medel går till den följeforskning som Uppsala
164
Organisationsstyrning
I Länsstyrelsens arbete med att vara en kundorienterad, effektiv och välskött myndighet
ingår även vårt arbete med att tillämpa ett
digitalt arbetssätt. Här pågår ett omfattande
arbete som fortsätter under 2016 och kommer
då att bedrivas inom ramen för ett särskilt
digitaliseringsprogram.
Det utvecklingsarbetet som påbörjades 2013
med lean som förhållningsätt och metod har
fortsatt med ett intensivt arbete under 2015.
Det är vår bedömning att Länsstyrelsen i hög
grad arbetar systematiskt med ständiga förbättringar. Den etablerade samsynen att
Länsstyrelsen ska vara en kundorienterad
organisation” där fokus på bemötande och
kundens behov är avgörande för att vi ska nå
målen har ytterligare fördjupats under 2015.
Det har bland annat skett inom ramen för
Länsstyrelsens process för att ta fram myndighetens verksamhetsplan för 2016–2017 där
dessa frågor har lyfts fram som viktiga
prioriteringar.
Under 2015 har vi påbörjat arbete med att
digitalisera arkivhandlingar och arbetsmaterial
som idag finns på papper och behövs i handläggningen av ärenden. Denna digitalisering är
en viktig förutsättning för att Länsstyrelsen
successivt ska kunna övergå till att hantera
ärenden helt digitalt. Myndigheten har påbörjat
införandet av digital granskning och godkännande av beslut istället för manuell hantering
och undertecknande. Detta är en funktion som
finns i Länsstyrelsens ärende- och dokumenthanteringssystem, Platina.
Under 2015 har vi arbetat med ett förbättringsarbete utifrån avdelningsledningarna olika
situation och behov. Utifrån verksamhetsplanerna har avdelningarna identifierat
förbättringsområden. Med interna leancoacher
och visst konsultstöd har sedan avdelningarna
genomfört förbättringsaktiviteter på samtliga
avdelningar.
Länsstyrelsen har deltagit i Statens servicecenters arbete med att utveckla en förvaltningsgemensam tjänst för e-arkiv enligt regeringsbeslut, 2014-08-14. Under året har arbetet
pågått med att ta fram och precisera kraven för
hur tjänsten ska utformas. Även krav på informationssäkerhet och andra legala krav har
arbetats fram.
Under slutet av året arbetade länsledningsgruppen med att fastställa gemensamma
definitioner och begrepp samt med egen
kunskapsuppbyggnad för det systematiska
arbetet med ständiga förbättringar. Detta är ett
arbete som fortsätter även under 2016.
Under 2015 har vi etablerat ett forum för samverkan mellan Länsstyrelserna i de tre storstadslänen för att utbyta erfarenheter när det
gäller frågor om styrning och uppföljning.
Myndigheten genomförde under året en
utbildningsinsats för de 16 (av de totalt 45)
medarbetare som med sina fördjupade kunskaper nu verkar som interna leancocher.
Uppdraget innebär att tillsammans med chef
vara drivande i arbetet med ständiga
förbättringar.
Under året har vi arbetet med en översyn och
revidering av myndighetens styr- och uppföljningsprocess. Länsstyrelsens verksamhetsplan
för 2016 har blivit mer komprimerad än
tidigare och fokuserar på strategiskt viktiga
frågor. Innehållet i verksamhetsplanen förtydligar och anger prioriteringar i förhållande till
Länsstyrelsens strategiska inriktning för 2014–
2018. Därutöver anges förväntningar och
prioriteringar bland annat för vårt arbete med
ständiga förbättringar, ökad kundnytta samt det
viktiga arbetet med det sektoröverskridande
perspektivet enligt 5§ Länsstyrelseinstruktionen.Vi har kunnat konstatera att styrningen
har medfört att antalet aktiviteter har ökat
Cirka 80 procent av Länsstyrelsens medarbetare har nu genomgått grundutbildningen –
det så kallade leanspelet – där man lär sig
grunder och principer för arbetet med ständiga
förbättringar med lean som metod och
förhållningssätt.
165
betydligt när det gäller det sektoröverskridande
perspektivet jämfört med tidigare år och
genomsyrar nu bättre vår verksamhetsplanering och uppföljning.
riskhantering av den interna styrningen och
kontrollen inom respektive verksamhet. Vidare
görs en bedömning av den interna styrningen
och kontrollen och verksamhetsansvariga
intygar att den är tillfredsställande. Intygandet
avser hela 2015 och utgör ett delunderlag till
ledningens bedömning i årsredovisningen.
En god intern styrning och kontroll, säkerställs
via en modell som är framtagen inom myndigheten. Strukturen för hur arbetet med intern
styrning och kontroll ska gå till på
Länsstyrelsen är etablerad sedan några år
tillbaka. De krav som ställs i förordningen om
intern styrning och kontroll (2007:603) (FISK)
har integrerats i Länsstyrelsens eget arbete för
att skapa en effektiv styrning och ledning av
myndigheten.
Det ovan nämnda utgör en sammanfattande
redovisning av de omständigheter som ligger
till grund för ledningens bedömning av den
interna styrningen och kontrollen i sin helhet.
Avslutningsvis kan nämnas att Länsstyrelsen i
slutet av 2015 flyttade till en ny lokal centralt
belägen på Regeringsgatan där vi skapar en
modern, effektiv och attraktiv arbetsplats för
våra medarbetare samt en bra mötesplats för
våra kunder, samarbetspartners och andra som
besöker Länsstyrelsen. Ytan har minskats och
våra nya lokal har en öppnare lösning och lägre
hyra jämfört med våra tidigare lokal. Arbetet
med inflyttningen har gått bra och nu pågår ett
systematiskt arbete för att ytterligare förbättra
arbetsmiljön och funktionaliteten på vår nya
arbetsplats genom att åtgärda vissa praktiska
detaljer som inte har kunnat förutses.
FISK är helt integrerat då målen/aktiviteterna i
verksamhetsplanen (VP) och uppdragen i
regleringsbrevet riskvärderas och klassas. Till
varje tertialuppföljning tas riskanalyserna fram
och uppdateras av verksamhetsansvariga vilket
ger ett engagemang och en stark förankring.
Riskanalysen omfattar både kärn- och
stödverksamhet. De fyra verksamhetskraven
beaktas. Vidare ska handlingsplaner upprättas
på riskvärden över 7. Om riskvärdet är över 12
så ska också en kontrollplan upprättas.
Maximal riskvärde är 16. Allt arbete ska
dokumenteras och handlingsplaner och
kontrollplaner följas upp.
Processen för vår tertialuppföljning har
utvecklats under 2015. Numera genomförs
tertialuppföljningarna inte med avdelningarna
var för sig utan gemensamt i länsledningsgruppen. Detta gör, enligt vår bedömning,
processen mer effektiv och möjliggör en
sammanhållen syn angående inriktning och
prioriteringar.
Vid andra tertialuppföljningen 2015 identifierades några övergripande risker på myndighetsnivå samt på verksamhetsnivå med högsta
värde 8 och värde 9. Till dessa risker finns
handlingsplaner i enlighet med modellen.
Länsstyrelsens bedömning är att verksamhetsansvariga har en god uppfattning om riskerna
och hur dessa ska hanteras.
Samtliga verksamhetsansvariga undertecknar
ett särskilt intygande om riskbedömning och
166
Personaluppgifter
internt erfarenhetsutbyte till externa ledarskapsföreläsningar.
Enligt kraven i FÅB 3 kap 3§ ska myndigheter
redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte
att säkerställa att kompetens finns för att
fullgöra de uppgifter som avses i 1§ första
stycket. I redovisningen ska det ingå en
bedömning av hur de vidtagna åtgärderna
sammantaget har bidragit till fullgörandet av
dessa uppgifter. (Förordning 2008:747)
Under 2015 har samtliga chefer använt sig av
utvecklingsverktyget Farax. Farax ger chefen
en bild i 360 grader av hur det egna ledarbeteendet upplevs och hur det önskvärda
ledarbeteendet ser ut utifrån de olika intressenternas perspektiv. Verktyget har gett varje chef
möjlighet till konstruktiva dialoger i syfte att
utveckla det egna ledarskapet och har varit ett
hjälpmedel för överordnad chef att bidra till
underordnad chefs utveckling.
Återrapportering
Under våren 2015 genomförde fyra chefer det
nationella ledarutvecklingsprogramet för nya
chefer inom länsstyrelserna. Under hösten
2015 kommer ytterligare sex chefer att påbörja
det nationella ledarutvecklingsprogramet.
Inledning
Länsstyrelsens sammantagna bedömning är att
de åtgärder som vidtagits under året har varit
adekvata och bidragit till att såväl personalstyrkan som dess kompetens kvalitativt och
kvantitativt svarat mot myndighetens behov för
att klara uppdraget.
Under året har fem arbetsmiljöseminarier
genomförts för chefer och skyddsombud.
Teman har varit systematiskt arbetsmiljöarbete, samverkan, kommunikation, kränkande
särbehandling samt hälsa och rehabilitering.
Samtliga nya chefer har delegerats arbetsmiljöuppgifter.
Under det gånga verksamhetsåret har arbetet
med att stärka Länsstyrelsens attraktivitet som
arbetsgivare och arbetsplats fortsatt.
Exempel på sådana insatser är ett utvecklat
arbete för att ta tillvara kompetens genom
intern rörlighet och interna karriärvägar, men
också genom satsning på att utveckla chefsrollen och genom systematiskt utveckling av
myndighetens verksamhet.
Under året rekryterades åtta nya chefer (två
avdelningschefer och sex enhetschefer), varav
två rekryterades internt. Samtliga nya chefer
har genomgått en gemensam introduktion med
teman som täcker styrning- och uppföljningsprocessen, att vara arbetsgivare samt information om det interna verksamhetsstödet i
övrigt.
Personalomsättning är något högre än genomsnittet för statliga myndigheter i närområdet
och sjukfrånvaron har ökat under året.
Chefer på Länsstyrelsen Stockholm 2015
Flertalet rekryteringar till såväl chefsposter
som expert och handläggarfunktioner genomfördes framgångsrikt.
CHEFSNIVÅ
Antalet anställda på Länsstyrelsen i
Stockholms län var 464 personer (exklusive
timanställda) 31 december 2015. Av dessa var
319 kvinnor och 145 män.
Chefs- och ledarskapsfrågor
Under året har formen för erfarenhetsutbyte för
chefer stärkts genom systematiskt arbete med
månatliga chefskollegier. Kollegierna har spänt
över ett brett spektrum ämnen med allt från
TOTALT
KVINNOR
MÄN
Länsledningen
2
2 (100 %)
0
Avdelningschefer
6
4 (66 %)
2 (33 %)
Enhetschefer
20
16 (80 %)
4 (20 %)
Totalt
28
22 (78,6 %)
6 (21,4 %)
Attraktiv arbetsgivare/arbetsplats
För Länsstyrelsen är det ett löpande arbete för
att bli ännu bättre på att attrahera och behålla
167
rätt kompetens. Myndighetens arbete med
interna utvecklingsvägar har fortsatt att utvecklas under året. Vi har varit utställare vid arbetsmarknadsdagar och där representerats av medarbetare från efterfrågande organistoriska
delar.
förhålla oss i det nya kontoret vilka därefter
presenterades och implementerades i hela
verksamheten.
Kommunikation av flyttprojektet har skett
fortlöpande på intranätet och i den centrala
samverkansgruppens regelbundna möten.
Länsstyrelsen har under året lagt stort fokus
vid att arbeta förebyggande och systematiskt
för att motverka stress och sjukfrånvaro.
Rekrytering
Antalet anställda på Länsstyrelsen i
Stockholms län var 464 personer (exklusive
timanställda) 31 december 2015. Av dessa var
319 kvinnor och 145 män. Detta motsvarar 69
respektive 31 procent av de anställda. Cirka 9
procent hade någon form av tidsbegränsad
anställning.
Vi har genomfört ett partsgemensamt arbete
med att färdigställa ett lokalt avtal om omställning. Det kommer att slutföras i samband
med verksamhetsplaneringsarbetet där en
kompetensutvecklingsinventering verkställs
och samordnas för att utgöra grunden för det
lokala avtalet.
Sammanlagt 80 personer slutade under året,
varav 46 tillsvidareanställda och 34 tidsbegränsat anställda. Länsstyrelsen rekryterade
71 personer under året, varav 32 tillsvidareanställdes och 39 erhöll någon form av visstidsanställning. Av de som nyanställdes under
2015 var 67,6 procent kvinnor och 32,4
procent män.
Under 2015 har vi i samarbete med Arbetsförmedlingen, inom ramen för praktikantprogramet för funktionshindrade, åtagit oss att
ta emot minst sex praktikanter för en period
om sex månader per praktikant. Under
perioden 24 mars–31 december har vi tagit
emot sju praktikanter och vi har kontrakterats
för ytterligare två som startar i januari 2016.
Två av de som praktiserade hos oss under 2015
har efter praktikperioden erbjudits kortare
visstidsanställningar.
Rekryteringsverktyget ReachMe har effektiviserat rekryteringsarbetet. Under 2015 platsannonserade myndigheten vid 65 tillfällen och
exponerade därigenom 83 befattningar. Till de
befattningar som hade en sista ansökningstid
före nyår inkom 3 233 ansökningar via Reach
Me. Av dessa sökande var 961 män (30
procent) och 2 272 kvinnor (70 procent).
En bra dag på jobbet
Vi har under året förberett vår flytt till Regeringsgatan 66 inom ramen för projektet ”En bra dag
på jobbet”. Projektets syfte var att ge all personal
bra förkunskap och god beredskap inför flytten.
I all rekrytering uppmärksammas mångfaldsaspekter och diskrimineringsrisker i urvalet av
kandidater. Enheten för personalfrågor samordnar och stödjer linjeavdelningarna i
rekryteringsarbetet. För att säkerställa en hög
kvalitet i rekryteringarna har rekryterande
chefer alltid HR-stöd i hela rekryteringsprocessen.
Projektet har bestått av tre moment. Det första
var en föreläsning för all personal om vad studier
och erfarenheter av att flytta från cellkontor till
öppna konstorslösningar ger oss för kunskap. Det
andra momentet var en interaktiv teater där
personalstyrkan delades in i fyra halvdagsföreställningar där man fick ta del av olika
personligheters sätt att hantera sin nya kontorsmiljö. Det tredje momentet var en workshop på
varje enhet/grupp där möjligheter och svårigheter
i ett antal situationer i öppen kontorslösning
diskuterades och hanterades. Utifrån de
dokumentationer som gjordes vid dessa workshoppar tog vi fram spelregler för vårt sätt att
I rekrytering av chefer avropar Länsstyrelsen
tjänst från vår avtalsleverantör Experis
Manpower Group för att komplettera den
interna rekryteringskompetensen med tillgång
på search resurs, tester och möjlighet till
second opinion.
168
Personalomsättningen 2015 var 12 procent
(nyanställda) och 16 procent(avgångar) enligt
Arbetsgivarverkets statistik. Vi har en ökning
avseende avgångar och en minskning avseende
nyanställda jämfört med våra siffror för 2014.
Arbetsmiljö
Hälsoarbetet på myndigheten är planlagt och
en rutin för myndighetens hälsoarbete finns. I
rutinen fastställs mål för hälsoarbetet som följs
upp i tertialuppföljningarna.
Nya chefer har fått grundläggande utbildning i
arbetsmiljö och därefter fått arbetsmiljöuppgifterna formellt delegerade till sig.
Inkluderande verksamhet
Att erbjuda en arbetsplats där alla har lika villkor
är en del i att vara en attraktiv arbetsgivare och
en strategisk kompetensförsörjningsfråga. I
myndighetens annonser i samband med
rekrytering poängteras intresset för och önskan
om sökande med olika bakgrund som en förutsättning för en god kompetensförsörjning.
Nyanställda medarbetare genomgår som en del
av myndighetens introduktionsprogram en
utbildning i likabehandlings- och
jämställdhetsfrågor.
2015 utnyttjade 92 procent av personalen
möjligheten att ta ut friskvårdstimme. Siffran
för 2014 var 95 procent. Tabellen nedan visar
att kvinnorna i mycket större omfattning än
männen använde sig av förmånen friskvårdstimme under året.
Andel i procent av medarbetarna som använt
friskvårdstimme 2015
Under hösten har en språkinventering genomförts för att de som besöker oss och inte talar
svenska ska kunna få en grundläggande
kontakt och slussas rätt i våra system. De
statliga avtalen om tolkförmedling tas i anspråk vid översättning av material eller vid
planerade besök. Detta inkluderar besökare
inom ramen för det finska förvaltningsområdet.
Andel som använder
friskvård
Lönebildning
Under våren genomfördes en arbetsvärderingsprocess i samarbete med samtliga avdelningschefer. 29 befattningar arbetsvärderades. Syftet
med arbetsvärderingen var att utifrån centrala
avtalens intentioner kunna visa dels nuvarande
lönebild men också ge underlag för ett beslut
om en framtida önskad lönebild och också ge
underlag för beslut om eventuella riktade
satsningar i årets lönerevision. Efter beslut i
länsledningsgruppen prioriterades avdelningen
för rättsliga frågor samt avdelningen för landsbygdsfrågors medarbetare utifrån resultatet i
arbetsvärderingen.
Under hösten 2015 genomförde myndigheten
en lönerevision med utgångspunkt i revisionsdatum 2015-10-01. Utfallet för hela myndigheten blev 2,70 procent. Utfallet relaterat till
våra sex avdelningarna varierade mellan 2,33
procent och 2,97 procent.
169
KVINNOR
MÄN
TOTALT
96,5 %
82 %
92 %
Tabell över sjukfrånvaro i enlighet med 7 kap. 3§ FÅB
1)
2015
KÖN
ÅLDER
2014
ANTAL
ANSTÄLLDA
TOTAL SJUKFRÅNVARO I
FÖRHÅLLANDE
TILL SAMMANLAGD
ORDINARIE
ARBETSTID (%)
SJUKFRÅNVARO 60 DGR
OCH LÄNGRE I
FÖRHÅLLANDE
TILL TOTAL
SJUKFRÅNVARO (%)
ANTAL
ANSTÄLLDA
–29
10
1,8
0
11
2,9
0
30–49
83
3,7
16,9
89
2,3
5,9
50–
69
8,7
43,5
57
5,7
34,4
Alla
162
5,6
60,4
157
3,6
40,2
–29
21
2,4
0
22
2,9
0
30–49
180
5,4
24,5
197
4,3
12,9
50 –
138
6,4
26,9
147
6,8
31,0
Alla
339
5,6
51,4
366
5,3
43,9
–29
31
2,2
0
33
2,9
0
30–49
263
4,9
22,2
286
3,7
11,3
50–
208
7,0
31,8
204
6,5
31,8
Alla
502
5,6
54,1
523
4,8
43,0
2)
TOTAL
SJUKFRÅNSJUKFRÅNVARO 60 DGR
VARO I
OCH LÄNGRE I
FÖRHÅLLANDE
FÖRHÅLLANDE
TILL SAMMANTILL TOTAL
LAGD ORDINARIE SJUKFRÅNVARO
ARBETSTID (%)
(%)
Män
Kvinnor
Samtliga
1)
Vid beräkning av sjukfrånvaron omfattas samtliga som arbetat under året i förhållande till den totala arbetstiden exklusive timanställda
2) Inklusive timanställda
170
Året i siffror
Tabell A – Verksamhetskostnader 2013–2015 Tkr
VÄS- SAKOMRÅDEN OCH MYNDIGHETSÖVERGRIPANDE VERKSAMHET
KOD
2015
2014
2013
20-21
25
28
30
34
40
41
42
43
45
50
51
52
53
54
55
56
57
58
60
61
62
70
80
81
82
85
Övrig förvaltning
Trafikföreskrifter m.m.
Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor
Regional tillväxt
Hållbar samhällsplanering och boende
Stöd till boende
Energi och klimat
Kulturmiljö
Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar
Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd
Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden
Prövning och tillsyn för skydd av naturen
Vattenverksamhet
Mineral- och torvfyndigheter
Miljöfarlig verksamhet
Övrigt miljö- och hälsoskydd
Förorenade områden, efterbehandling
Restaurering
Rennäring m.m.(enbart Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län)
Fiske
Folkhälsa
Jämställdhet
Nationella minoriteter
Mänskliga rättigheter
Integration
SUMMA PRODUKTION
35 631,4
1 639,7
18 674,8
20 584,7
4 462,0
32 550,9
984,0
4 181,6
11 806,0
20 878,2
26 217,9
27 128,8
4 135,2
10 124,7
0,00
5 900,9
724,6
5 149,1
712,0
21 282,6
0,0
1 481,9
6 336,3
16 129,3
8 541,8
1 234,3
6 656,9
293 149,5
45 755,3
1 642,9
20 148,0
22 993,8
6 291,9
33 774,6
1 245,1
4 062,0
10 431,4
20 944,0
28 485,1
22 384,8
4 293,2
7 728,2
0,0
7 769,9
632,1
6 428,7
205,1
17 260,4
0,0
1 340,7
5 671,8
14 343,3
8 619,2
330,4
6 437,2
299 213,2
35 493,4
1 371,8
20 316,7
22 617,4
8 355,4
34 186,0
1 867,8
3 311,4
7 374,5
21 377,7
28 689,9
21 598,8
3 649,0
6 797,1
0,0
6 148,5
1 018,5
6 356,8
96,7
17 831,8
0,0
1 407,0
6 789,6
11 076,9
8 764,4
282,0
5 316,5
282 095,3
10
11
Myndighetsövergripande verksamhet
Administration och intern service
SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL. RESURSSAMVERKAN
27 457,3
104 052,4
424 659,3
30 445,0
92 909,6
422 567,8
29 828,3
98 808,2
410 731,8
99
Resurssamverkan 1)
TOTALSUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER
ENL RESULTATRÄKNINGEN 2)
1 865,2
426 524,5
936,6
423 504,4
586,8
411 318,7
1)
Den del av kostnader för resurssamverkan som ska belasta länsstyrelsen fördelas på respektive tvåsifferkod
2)
Totalsumma verksamhetskostnader ska överensstämma med verksamhetskostnader enligt resultaträkningar
Definition av resurssamverkan:
Med offentlig resurssamordning menas att en myndighet har rätt att mot avgift helt eller delvis samordna sitt resursutnyttjande
avseende varor och tjänster med en annan myndighet, kommun eller landsting (s.k. sambruk). Skriftliga avtal om samordningen
bör träffas mellan de berörda parterna. Ansvarsfördelningen mellan myndigheterna bör läggas fast.
Tabell B – Verksamhetskostnader 2015
171
Tabell B – Verksamhetskostnader 2015
VÄSKOD
SAKOMRÅDEN OCH MYNDIGHETSÖVERGRIPANDE VERKSAMHET
20-21
25
28
Övrig förvaltning
Livsmedelskontroll, djurskydd och
allmänna veterinära frågor
Regional tillväxt
Stöd till boende
Energi och klimat
Kulturmiljö
Övergripande och gemensamt för naturvård
och miljöskydd
Skydd av områden och arter, förvaltning och
skötsel av skyddade områden
Vattenverksamhet
Restaurering
Rennäring m.m.(enbart Dalarnas, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län)
Fiske
Folkhälsa
Jämställdhet
Integration
SUMMA PRODUKTION
30
34
40
41
42
43
45
50
51
52
53
54
55
56
57
58
60
61
62
70
80
81
82
85
10
11
99
SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL
RESURSSAMVERKAN
Resurssamverkan 1)
Totalsumma verksamhetens kostnader enl.
resultaträkningen 2)
Myndighetsövergripande, adm. och intern
service uppdelat på: 3)
Nivå 1 (113-115)
Nivå 2 (110-112, 116-119)
Nivå 3 (100-109)
Personalkostnad, produktion
(kkl 4, verksamhetskod 2-8)
KOSTNADER
EXKL. OH
TKR
%
OH-KOSTNADER
KOSTNADER
INKL. OH
TKR
%
TKR
%
35 631,4
1 639,7
18 674,8
8,39
0,39
4,40
18 388,3
891,9
10 134,1
14,09
0,68
7,77
54 019,7
2 531,5
28 808,9
12,75
0,60
6,80
20 584,7
4 462,0
32 550,9
984,0
4 181,6
11 806,0
20 878,2
26 217,9
4,85
1,05
7,67
0,23
0,98
2,78
4,92
6,17
8 024,7
2 087,8
17 916,2
550,7
2 102,2
4 864,5
8 565,8
12 814,2
6,15
1,60
13,73
0,42
1,61
3,73
6,56
9,82
28 609,4
6 549,7
50 467,1
1,534,7
6 283,8
16 670,5
29,444,0
39 032,1
6,75
1,55
11,91
0,36
1,48
3,93
6,95
9,21
27 128,8
6,39
6 312,6
4,84
33 441,5
7,89
4 135,2
10 124,7
0,0
5 900,9
724,6
5 149,1
712,0
21 282,6
0,0
0,97
2,38
0,00
1,39
0,17
1,21
0,17
5,01
0,00
2 317,1
5 441,6
0,0
3 287,5
406,5
2,271,7
79,1
10 920,6
0,0
1,78
4,17
0,00
2,52
0,31
1,74
0,06
8,37
0,00
6 452,3
15 566,3
0,0
9,188,5
1 131,1
7 420,8
791,0
32 203,1
0,0
1,52
3,67
0,00
2,17
0,27
1,75
0,19
7,60
0,00
1 481,9
0,35
6 336,3
1,49
16 129,3
3,80
8 541,8
2,01
1 234,3
0,29
6 656,9
1,57
293 149,5 69,03
731,4
0,56
2,787,9
2,14
4 237,1
3,25
2 261,1
1,73
543,0
0,42
2 563,5
1,96
130 501,0 100,00
27 457,3
6,47
104 052,4 24,50
424 659,3 100,00
1 865,2
2,213,3
0,52
9 124,2
2,15
20 366,4
4,81
10 802,9
2,55
1 777,3
0,42
9 220,4
2,18
423 650,5 100,00
423 650,5 100,00
1 008,7
426 524,5
2 874,0
426 524,5
79 683,2 34,36
24 369,3 10,51
27 457,3 11,84
231 883,3
1)
Den del av kostnader för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhetskod, oftast adm. och intern service (11).
2)
Totalsumma verksamhetskostnader skall överensstämma med verksamhetskostnaderna enligt resultaträkningen.
3)
Summan på nivå 1-3 ska överensstämma med summan av Myndighetsövergripande verksamhet och Administration och intern service.
Den procentuella fördelningen skall visa resp. nivås andel av personalkostnaderna vht 2–8 (kkl 4).
172
Tabell C – Årsarbetskrafter 2013–20151)
VÄSKOD
20-21
25
28
30
34
40
41
42
43
45
50
51
52
53
54
55
56
57
58
60
61
62
70
80
81
82
85
SAKOMRÅDEN OCH MYNDIGHETSÖVERGRIPANDE VERKSAMHET
2015
SUMMA ÅRSARBETSKRAFTER
EXKL RESURSSAMVERKAN
99
Resurssamverkan 2)
TOTALT ANTAL ÅRSARBETSKRAFTER
VARAV
KVINNOR
VARAV
MÄN
TOTALT
TOTALT
48,84
2,63
25,32
39,41
1,04
22,70
9,44
1,60
2,62
55,28
2,65
27,90
51,14
2,26
30,25
16,61
4,64
41,97
1,43
4,86
13,47
19,93
28,85
12,81
2,53
33,00
1,41
4,86
10,25
9,62
20,80
3,80
2,11
8,97
0,02
0,00
3,23
10,31
8,05
18,50
5,32
44,04
2,08
4,50
11,85
19,37
30,30
17,62
6,72
46,33
3,10
3,65
9,41
15,33
29,35
17,35
7,32
10,03
13,39
13,70
5,37
14,00
0,00
8,16
1,12
7,02
0,19
29,02
0,00
3,48
7,23
0,00
5,84
1,02
2,50
0,00
22,37
0,00
1,89
6,77
0,00
2,32
0,10
4,52
0,19
6,65
0,00
6,71
10,31
0,00
9,78
0,96
11,01
0,14
23,55
0,00
5,82
8,49
0,00
7,81
1,25
10,39
0,0,5
24,55
0,00
1,86
6,58
9,81
5,04
1,42
5,76
321,27
0,47
4,39
6,89
4,31
1,02
2,65
227,91
1,39
2,19
2,92
0,73
0,41
3,11
93,36
2,09
6,14
11,53
6,91
0,52
5,44
330,28
1,87
6,93
9,67
6,54
0,41
4,42
317,03
19,62
32,23
373,11
13,63
20,16
261,69
5,99
12,07
111,42
20,86
36,08
387,21
23,22
35,02
375,27
2,43
1,01
1,42
1,20
0,82
375,54
262,70
112,84
388,41
376,09
1)
I årsredovisningarna för 2013 och 2014 har 1 760 timmar använts som årsarbetstid för tabell C. Därför har jämförelsetalen
för åren 2013-2014 i denna årsredovisning räknats om till den nya årsarbetstiden 1 710 timmar
2)
Den del av årsarbetskrafterna för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna rad.
Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhet på tvåsiffernivå
173
2013
TOTALT
Övrig förvaltning
Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna
veterinära frågor
Regional tillväxt
Stöd till boende
Energi och klimat
Kulturmiljö
Övergripande och gemensamt för naturvård
och miljöskydd
Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel
av skyddade områden
Vattenverksamhet
Restaurering
Rennäring m.m.(enbart Dalarna, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län)
Fiske
Folkhälsa
Jämställdhet
Integration
SUMMA PRODUKTION
10
11
2014
Tabell D - Representation
2015
KOSTNADER FÖR REPRESENTATION
2014
2013
TOTALT
TKR
PER ÅA
KRONOR
TOTALT
TKR
PER ÅA
KRONOR
TOTALT
TKR
PER ÅA
KRONOR
Intern representation
(undergrupp 496 i baskontoplanen)
438
1 167
339
872
376
1000
Extern representation
(undergrupp 552 i baskontoplanen)
595
1 584
495
1 276
337
896
Tabell E - Lokaler
LOKALKOSTNADER
2015
2014
2013
3 664
3 665
3 685
Residens
Lokalkostnader (tkr) 1031)
2
Lokalyta (m )
1 357
1 357
1 357
1)
2 700
2 701
2 716
Lokalkostnader (tkr) 1131)
44 686
40 376
42 677
16 963
16 963
16 963
2 634
2 380
2 516
119
104
113
45
44
45
14 314
14 314
14 314
38
37
38
48 350
44 041
46 362
2
Lokalkostnad per m (kr)
Lokaler 2)
2
Lokalyta (m )
Lokalkostnad per m2 (kr)1)
1)
Lokalkostnad per årsarbetskraft (tkr)
2
Lokalyta per årsarbetskraft (m )
Kontorslokaler
3)
Kontorslokalyta (m2)
2
Kontorslokalyta per årsarbetskraft (m )
SUMMA LOKALKOSTNADER
1)
Konto 6912 Avskrivningar ingår sedan 2014 i summan för lokalkostnader. 2013 års värde är därför inte jämförbart.
2)
Med lokaler avses samtliga utrymmen förutom residenset såsom kontorslokaler, förråd, källare och garage.
Med lokalkostnader avses hyra, lokalvård, larm och bevakningskostnader, avskrivningskostnader m.m.
3)
Med kontorslokaler avses ytor ovan mark såsom kontorsrum, biytor som korridorer, toaletter, trapphus, närarkiv, närförråd etc.
Kommentarer Tabell E
I Tessinska Palatset hyrs en våning om 100 m2 ut med en intäkt på cirka 100 000 kronor om året.
Lokalvården i Tessinska palatset har länsstyrelsen utfört i egen regi med undantag för storstädningar.
I länsstyrelsens kontorslokaler på Hantverkargatan och Regeringsgatan har städningen utförts av en entreprenör.
Inflyttning i länsstyrelsen nya och moderna kontorslokal på Regeringsgatan har skett under december 2015. Det har medfört
högre lokalkostnader i form av bland annat dubbla hyror under december eftersom de gamla lokalerna på Hantverkargatan hyrs
till och med februari 2016.
174
Tabell F – Redovisning av ärenden 2015 (samtliga ärenden oavsett databas)
A
SAKOMRÅDE OCH
DEL AV SAKOMRÅDE
B
INGÅENDE
BALANS
Myndighetsövergripande,
administration och intern service
(10-11)
Övrig förvaltning (20-21)
varav Stiftelser (206)
varav Allmän kameraövervakning (211)
varav Bevakningsföretag m.m. (212)
Trafikföreskrifter m.m. (25)
Livsmedelskontroll, djurskydd och
allmänna veterinära frågor (28)
varav Livsmedelskontroll (281)
varav Djurskydd (282)
varav Smittskydd (283)
varav Allmänna veterinära frågor (284)
Regional tillväxt (30)
Infrastrukturplanering (34)
Hållbar samhällsplanering och
boende (40)
Stöd till boende (41)
Energi och klimat (42)
Kulturmiljö (43)
Skydd mot olyckor, krisberedskap
och civilt försvar (45)
varav Tillsyn enligt lag om skydd mot oly
uppföljning av kommunernas krishanteri
(456)
Övergripande och gemensamt för
naturvård och miljöskydd (50)
Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade
områden (51)
varav Tillsyn av vattenskyddsområden (516)
Prövning och tillsyn för skydd av
naturen (52)
Vattenverksamhet (53)
varav Tillsyn av vattenverksamheten
(535)
Mineral- och torvfyndigheter (54)
Miljöfarlig verksamhet (55)
varav Tillsyn av miljöfarlig
verksamhet (555)
Övrigt miljö och hälsoskydd (56)
Förorenade områden, efterbehandling (57)
varav tillsyn av förorenade områden
och miljöriskområden (575)
Restaurering (58)
Lantbruk och landsbygd (60)1
varav Stöd till jordbruket enligt
EG:s förordningar (601)
Fiske (62)2)
Folkhälsa (70)
C
D
E
F
G
ANTAL
ANTAL
ANTAL UTGÅENDE
ANTAL EJ
INKOMNA
UPP- BESLUTADE
BALANS BESLUTADE
ÄRENDEN RÄTTADE
ÄRENDEN (F=B+C+D-E)
ÄRENDEN,
(EXKL. ÄRENDEN
ÄLDRE ÄN
UPPRÄTTADE
TVÅ ÅR
ÄRENDEN)
459
484
567
987
523
51
3 378
797
117
337
103
598
27 221
10 464
718
8 859
634
2 469
3 351
206
15
1 450
4
821
25 712
6 678
721
10 189
557
3 240
8 238
4 789
129
457
184
648
167
16
0
4
0
16
95
411
40
26
133
21
534
105
2 138
182
37
34
45
2 612
35
638
59
34
44
4
28
200
2 698
223
66
70
50
2 587
35
489
58
31
141
20
587
0
16
0
0
8
6
6
305
11
483
91
219
101
1 399
241
31
3
62
89
210
102
1 372
286
353
13
572
135
6
6
79
12
31
10
28
34
35
9
859
731
63
1 080
573
32
246
158
105
312
197
67
3
1
0
4
0
0
248
1 323
148
1 376
343
14
239
186
353
294
51
44
437
364
206
160
24
21
0
211
144
0
301
206
0
36
33
0
287
201
0
261
182
0
34
21
83
22
7
469
8
1
8
10
1
469
22
4
91
18
5
14
6
2
2
217
2
2
292
15
2
64
2
2
467
13
4
106
6
0
2
0
74
24
348
8
5
55
348
38
79
49
9
2
175
A
SAKOMRÅDE OCH
DEL AV SAKOMRÅDE
Jämställdhet (80)
Nationella minoriteter (81)
Mänskliga rättigheter (82)
Integration (85)
Summa
varav Vattenmyndighetens ärenden
varav Miljöprövningsdelegationens
ärenden
B
INGÅENDE
BALANS
C
D
E
F
G
ANTAL
ANTAL
ANTAL UTGÅENDE
ANTAL EJ
INKOMNA
UPP- BESLUTADE
BALANS BESLUTADE
ÄRENDEN RÄTTADE
ÄRENDEN (F=B+C+D-E)
ÄRENDEN,
(EXKL. ÄRENDEN
ÄLDRE ÄN
UPPRÄTTADE
TVÅ ÅR
ÄRENDEN)
59
63
4
57
8 524
12
28
7
27
39 526
30
87
23
95
5 786
40
69
5
82
40 207
61
109
29
97
13 637
21
0
1
4
587
37
32
0
29
40
12
1)
Inkl. lantbruks- och jordbrukarstödsärenden registrerade hos Jordbruksverket
2)
Inkl. strukturfondsärenden registrerade hos Jordbruksverket
Källa: Ärendehandläggningssystemet Platina, Jordbruksverket och Boverket
Kommentarer Tabell F
Allmänt om ingående och utgående balans mellan verksamhetsåren
Uppgifterna i tabellen är av olika orsaker svåra att kvalitetssäkra och få att överstämma med tidigare uppgifter. Till exempel
skiljer sig utgående balans i förra årets årsredovisning 2014 jämfört med ingående balans 2015. Länsstyrelsen har valt att
redovisa den ingående balansen som fås fram via Platina vid uttaget som gjordes 19 januari 2015. Orsaker till avvikelser kan
vara:
Ärenden som inkommit innan årsskiftet 2014/2015 har diarieförts efter årsskiftet och kom därmed inte med i Årsredovisning
2015, ärendestatistik, utgående balanser.
Beslut i ärenden har registrerats i efterhand, efter årsskiftet med beslutsdatum som är före årsskiftet 2015.
Övriga avvikelser, till exempel felregisteringar, makulering av ärenden
Större avvikelser kommenteras under respektive sakområde i tabell prestationer (volymer och kostnader).
VÄS 423: Antalet inkomna ärenden har ökat jämfört med 2014 från 3 ärenden till 101 ärenden i år. Ökningen beror på det nya
klimatklivstödet.
VÄS 60: Under 2015 har huvuddelen av länsstyrelsernas arbete med jordbrukarstöden och landsbygdsstöden skett i
Jordbruksverkets nya IT-system. Dessa system är ännu inte färdigbyggda, varför statistik över inkomna och handlagda ärenden
inte är möjlig att hämta ut. Siffrorna som redovisas för 2015 är därför ofullständiga och skiljer sig från tidigare års statistik.
En del av det arbete som skett avseende landsbygdsstöden har skett i de gamla IT-systemen. Arbetet har handlat om
handläggning av utbetalningsärenden från den förra programperioden. Här kan statistik hämtas ut och denna redovisas
tillsammans med den ärendestatistik som hämtas från länsstyrelsens eget diarieföringssystem i tabellen.
176
Tabell G – Redovisning av överklagade ärenden 2015
(samtliga ärenden oavsett databas)
A
SAKOMRÅDE OCH DEL AV SAKOMRÅDE
Myndighetsövergripande, administration och Intern service (10-11)
Övrig förvaltning (20-21)
varav Stiftelser (206)
varav Allmän kameraövervakning (211)
varav Bevakningsföretag m.m. (212)
Trafikföreskrifter m.m. (25)
Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28)
varav Livsmedelskontroll (281)
varav Djurskydd (282)
arav Smittskydd (283)
varav Allmänna veterinära frågor (284)
Regional tillväxt (30)
Infrastrukturplanering (34)
Hållbar samhällsplanering och boende (40)
Stöd till boende (41)
Energi och klimat (42)
Kulturmiljö (43)
Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar (45)
varav Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor samt uppföljning av
kommunernas krishanteringssystem (456)
Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd (50)
Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade
områden (51)
varav Tillsyn av vattenskyddsområden (516)
Prövning och tillsyn för skydd av naturen (52)
Vattenverksamhet (53)
varav Tillsyn av vattenverksamheten (535)
Mineral- och torvfyndigheter (54)
Miljöfarlig verksamhet (55)
varav Tillsyn av miljöfarlig verksamhet (555)
övrigt miljö och hälsoskydd (56)
Förorenade områden, efterbehandling (57)
varav Tillsyn av förorenade områden och miljöriskområden (575)
Restaurering (58)
Lantbruk och landsbygd (60)
varav Stöd till jordbruket enligt EG:s förordningar (601)
Rennäring m.m. (enbart Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län (61)
Fiske (62)
Folkhälsa (70)
Jämställdhet (80)
Nationella minoriteter (81)
Mänskliga rättigheter (82)
Integration (85)
Summa
varav Vattenmyndighetens ärenden
varav Miljöprövningsdelegationens ärenden
177
B
ANTAL
ÖVERKLAGADE
ÄRENDEN1)
C
ANTAL
ÖVERKLAGADE
ÄRENDEN SOM
AVGJORTS I
HÖGRE INSTANS2)
D
VARAV
ANTAL
ÄNDRADE
ÄRENDEN3)
5
95
13
22
18
47
117
11
106
0
0
0
0
439
7
0
6
5
0
0
117
17
53
15
35
94
2
92
0
0
0
0
467
0
0
3
3
0
0
49
1
38
5
1
4
0
4
0
0
0
0
87
0
0
0
0
0
199
17
163
9
33
4
0
20
16
16
0
17
3
0
0
0
0
17
5
0
0
10
15
15
0
15
4
0
0
0
0
10
9
0
0
2
5
5
0
11
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2
0
0
1 009
0
0
0
1
0
0
942
0
0
0
0
0
0
196
13
10
9
1)
Avser ärenden som är beslutade av länsstyrelsen och som överklagats till högre instans under 2015.
2)
Avser ärenden som avgjorts i högre instans och vars domar/beslut inkommit till Länsstyrelsen under 2015, oavsett vilket år överklagandet
skickades in.
3)
Avser ärenden som är ändrade substantiellt (t.ex. ska ändring av angivna tidpunkter ej beaktas) i förhållande till Länsstyrelsens beslut.
Källa: Ärendehandläggningssystemet Platina
Kommentarer Tabell G
Allmän kameraövervakning (211), kolumn ”Varav antal ändrade ärenden”: Det höga antalet ändrade beslut beror på ett stort
antal ansökningar från SL, cirka 30, som ansökte om kameraövervakning av sina trygghetsrum. Förvaltningsrätten delade
Länsstyrelsens bedömning men besluten överklagades av Datainspektionen som fick rätt i Kammarrätten.
178
Tabell H – Handläggningstider
Länsstyrelserna målsätter och följer upp handläggningstiden för ett gemensamt urval av ärendeslag.
Målen är satta utifrån det antal dagar det är rimligt att merparten av alla ärenden ska beslutas inom.
Målet är att 90 procent av beslutade ärenden ska ske inom den uppsatta måltiden. Utfallet redovisas
som hur stor andel som faktiskt beslutades inom uppsatt tid.
H – ÄRENDESLAG MED GEMENSAMMA MÅL
MÅL DAGAR
VÄS
BESKRIVNING
282
Ansökan om tillstånd enligt 16 § Djurskyddslagen 1)
282
282
403
403
525
526
551
Ansökan om förprövning djurstall 1)
Anmälningsärenden djurskydd 2)
Överklagande av detaljplan
Överklagande av lov, förhandsbesked
Samråd enligt 12 kap. 6§ Miljöbalken 3)
Granskning av kommunal strandskyddsdispens 3)
Prövning miljöfarlig verksamhet 9 kap. Miljöbalken – Ansöka
tillstånd (konc4) 1)
Anmälan ändring tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet 3)
Prövning av avfall och producentansvar 3)
Tillsyn av avfall och producentansvar 3)
Utbetalning av stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder
varav företagsstöd
varav projektstöd/PROKUL/EGENKUL
varav PROLAG
varav miljöinvesteringar
Ansökan om förordnande som fisketillsynsman 3)
Ansökan tillstånd flyttning och utplantering av fisk 3)
555
562
566
602
623
623
1)
Målet är satt från komplett ansökan.
2)
Nytt mål från och med 2015.
3)
Nytt ärendeslag med gemensamma mål från och med 2015.
UTFALL %
2013-2015
2015
2014
90
79
78
56
90
150
180
42
21
180
100
86
93
97
79
100
43
100
75
40
30
90
90
90
90
90
40
30
33
93
97
59
79
63
17
85
53
97
2013
99
93
76
37
46
46
52
60
59
18
79
67
73
68
49
88
4)
Ärendeslaget är koncentrerat till länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Kalmar, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro,
Dalarnas, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Källa: Ärendehanteringssystemet Platina och Jordbruksverket
Kommentarer Tabell H
VÄS 551: Under 2015 har, på samma sätt som under 2014, fokus legat på att avsluta äldre ärenden. Vi har bland annat avslutat
fem av åtta JK-ärenden. Vidare har ett fokus legat på att korta den totala handläggningstiden på ett ärende, eftersom bedömning har gjorts att det är den tid som är mest relevant ur ett kundperspektiv. På två år har den totala handläggningstiden minskat
med sex månader.
VÄS 555: Under 2014 prioriterade vi prövningsärenden vilket medförde att vi hade en ryggsäck med äldre tillsynsärenden att
hantera under 2015. Under 2015 har ärendebalansen för tillsynärenden minskat men handläggningstiderna har fortsatt varit
långa. Målet sänktes till 75 dagar år 2015 från 100 dagar år 2014.
VÄS 602: Under 2015 har länsstyrelserna arbetat med att avsluta landsbygdsprogrammet 2007–2013. Handläggning av
utbetalningsärenden har pågått från och med januari in i mitten av september. För samtliga typer av utbetalningar är
jordbruksverkets handläggningstid om ca en månad inkluderad. Målen är satta ur kundperspektiv och oberoende av hur
kompletta ärendena är när de kommer in.
Länsstyrelsen har haft svårt att uppnå SUSS-målen om handläggningstider på 90 dagar för ansökan om utbetalning. Det beror
till stor del på att den absoluta majoriteten av ansökningarna om utbetalning av stöd är inkompletta då de kommer till
Länsstyrelsen. Det gäller framförallt ansökningar inom Leader. Även andelen komplexa och komplicerade ansökningar om
utbetalning av stöd, samt ärenden som vid slututbetalning leder till återkrav, har ökat under 2015. Det ställs också ökade krav
på såväl Länsstyrelsens handläggning som på stöd sökanden att komplettera uppgifter, i vissa fall retroaktivt, beroende på
förändringar i handläggningsrutiner från Jordbruksverket. Det komplicerar ytterligare och förlänger handläggningen.
VÄS 623: Under året har vi haft personalomsättning och knappt med resurser. Vi har fått prioritera godkännande av personal i
bevakningsföretag, där samma personal handlägger ärenden. Vi har lagkrav om en handläggningstid om två veckor i bevakning
179
Avgiftsbelagd verksamhet
Tabellen visar intäkter, kostnader och utfall för länsstyrelsens avgiftsbelagda verksamhet, enligt den
indelning för återrapportering som framgår av budgeten för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna
disponeras i regleringsbrevet.
2014
2014
2014
2013
-4
720
963
-243
-3 090
766
886
48
49
-1
65
65
0
0
50
64
-14
15
1 933
991
942
500
500
0
120
474
1 273
-798
-24
111
108
3
120
120
0
-48
119
245
-126
75
1 391
1 875
-484
1 000
1 000
0
534
1 669
1 364
306
712
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
4 129
3 673
456
2 405
2 648
-243
-2 484
3 079
3 832
Summa offentligrättsligt
2 737
1 798
940
1 405
1 648
-243
-3 018
1 410
2 468 -1 058 -2 900
Summa uppdragsverksamhet
1 391
1 875
-484
1 000
1 000
0
534
1 669
1 364
NETTO-UTFALL
649
BUDGET
KOSTNADER
645
BUDGET
INTÄKTER
ACKUMULERAT
UTFALL
2015
KOSTNADER
2015
INTÄKTER
2015
ACKUMULERAT
UTFALL
2015
NETTOBUDGET
2015
KOSTNADER
2015
INTÄKTER
2015
NETTOUTFALL
Belopp angivna i tkr
Offentligrättslig
verksamhet
Djur och lantbruk
(avgift för extra
kontroller mm)
Registreringsavgift
för jaktområden
Delgivning
Övrig offentligrättslig
verksamhet
-120 -2 966
Uppdragsverksamhet
Resurssamordning
Övrig uppdragsverksamhet
Summa totalt
-752 -2 188
- fördelat på
306
712
Kommentarer avgiftsbelagd verksamhet
Det negativa ackumulerade utfallet för djur och lantbruk härrör i huvudsak från verksamheten för extra djurskyddskontroller. En
orsak till underskottet är att avgiftsintäkterna historiskt inte har kunnat täcka dess kostnader. Ytterligare en orsak till underskott
är svårigheter att kräva in fordringar på fakturerade avgifter eftersom djurägarna ofta har en svag ekonomi, vilket får till följd att
nedskrivningar av fordringar regelbundet måste göras.
180
Sammanställning över väsentliga uppgifter
Sammanställningen är gjord enligt 2 kap. 4 § Förordning (2000:605) om årsredovisning och
budgetunderlag.
Belopp angivna i tkr
2015
2014
2013
2012
2011
Beviljad
32 000
11 000
15 000
15 000
15 000
Utnyttjad
31 127
1 146
1 128
1 655
2 562
16 400
0
16 400
0
16 400
0
16 400
0
16 400
0
Ränteintäkter
5
405
863
1 291
1 256
Räntekostnader
0
0
0
0
0
3 905
1 800
1 640
2 290
1 150
29 754
18 961
22 840
23 782
24 939
Budget
18 650
17 840
16 460
16 460
18 640
Utfall
21 567
18 409
19 868
20 891
21 506
11 498
11 371
10 991
10 286
9 401
0
0
0
0
0
Beviljad
0
0
0
0
0
Utnyttjad
0
0
0
0
0
Beviljad
0
0
0
0
0
Utnyttjad
0
0
0
0
0
830
830
830
830
830
0
0
0
0
0
5 638
7 225
3 942
7 594
5 439
0
133
458
274
1 870
009 Nationellt uppföljningsansvar
101
0
24
426
168
010 Stöd för nationella minoriteter
0
0
0
0
0
LÅNERAM I RIKSGÄLDEN
Räntekontokredit i Riksgälden
Beviljad
Utnyttjad
Räntekonto
Avgiftsintäkter som disponeras
Budget
Utfall
Avgiftsintäkter som inte disponeras
Anslagskredit
Utgiftsområde 01 Rikets styrelse
01 05 001 Länsstyrelserna mm
001 Länsstyrelsen i Stockholms län
Beviljad
Utnyttjad
01 07 001 Åtgärder för nationella minoriteter
01 07 002 Åtgärder för den nationella minoriteten romer
Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
19 01 001 Regionala tillväxtåtgärder
Beviljad
Utnyttjad
Anslagssparande
01 07 001 Åtgärder för nationella minoriteter
003 Statsbidrag till kommuner och landsting
181
01 07 002 Åtgärder för den nationella minoriteten romer
001 Arbete med den nationella minoriteten romer
86
0
0
156
-
106
21
0
1
1
-
-
-
-
-
10 000
7000
7 000
7 000
7 000
6 094
2 812
2 835
2 147
2 992
376
388
376
382
383
- därav intecknade åtaganden med stöd av anslagssparande
Bemyndiganden
Tilldelat
Åtaganden
Personal
Antal årsarbetskrafter1)
2)
Medeltal anställda
464
468
471
470
478
1 132
1 088
1 091
1 002
1 006
Årets kapitalförändring
-10 949
166 624
50 290
46 299
24 423
Balanserad kapitalförändring
421 481
254 857
204 567
158 267
127 104
Driftkostnad per årsarbetskraft1)
Kapitalförändring
1)
Med årsarbetskrafter avses antal anställda personer omräknat till heltidsarbetande. Sammanlagd arbetad tid divideras med 1 710
timmar. Tidigare år har årsarbetskraften baserats på 1 760 timmar. Jämförelsetalen för åren 2011–2014 är därför omräknade. Följaktligen
är även jämförelsetalen för driftkostnad per årsarbetskraft omräknade.
2)
Medelantal anställda beräknas som ett genomsnitt av antalet anställda personer under året. Hänsyn är tagen till anställningsomfattning,
längd på anställningen och tjänstledigheter.
182
Finansiell redovisning
Resultaträkning (tkr)
2015
2014
NOT
VERKSAMHETENS INTÄKTER
Intäkter av anslag
300 575
291 870
1
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
29 754
18 961
2
Intäkter av bidrag
97 217
111 575
3
59
440
4
427 605
422 847
Finansiella intäkter
Summa
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
-278 312
-282 891
Kostnader för lokaler
-50 200
-45 884
Övriga driftskostnader
-96 453
-93 981
Finansiella kostnader
-651
-49
Avskrivningar och nedskrivningar
-908
-700
-426 525
-423 504
1 080
-658
Summa
Verksamhetsutfall
5
6
Uppbördsverksamhet
Intäkter av avgifter och andra intäkter som inte disponeras av myndigheten
Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet
Saldo
21 567
18 409
-21 567
-18 409
0
0
7
Transfereringar
Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag
Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag
Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag
Avsättning till/upplösning av fonder mm för transfereringsändamål
Lämnade bidrag
67 301
60 425
8
480 148
648 614
9
95 285
272 784
10
-478
-326
11
12
-654 285
-814 215
Saldo
-12 030
167 281
-10 949
166 624
183
13
Balansräkning (tkr)
TILLGÅNGAR
2015-12-31
2014-12-31
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
0
1
Summa
0
1
Förbättringsutgifter på annans fastighet
8 390
5
Maskiner, inventarier, installationer mm
22 475
1 329
Summa
30 865
1 334
5 060
1 509
NOT
Immateriella anläggningstillgångar
14
Materiella anläggningstillgångar
15
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos andra myndigheter
57 634
59 170
Övriga kortfristiga fordringar
415 931
426 673
Summa
478 625
487 352
18 151
12 289
7 817
9 343
16
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
Upplupna bidragsintäkter
Övriga upplupna intäkter
9 465
9 940
35 433
31 572
Avräkning med statsverket
-10 712
-3 055
Summa
-10 712
-3 055
Summa
17
Avräkning med statsverket
18
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgälden
81 381
77 085
19
121 275
232 045
20
276
277
Summa
202 932
309 408
Summa tillgångar
737 144
826 612
Övriga tillgodohavanden i Riksgälden
Kassa och bank
184
KAPITAL OCH SKULDER
Myndighetskapital
Statskapital
70
Donationskapital
106
142
142
Balanserad kapitalförändring
421 481
254 857
Kapitalförändring enligt resultaträkningen
-10 949
166 624
Summa
410 744
421 729
Fonder
1 167
689
Summa
1 167
689
11
Övriga avsättningar
3 331
2 780
22
Summa
3 331
2 780
21
Fonder
Avsättningar
Skulder mm
Lån i Riksgälden
31 127
1 146
Kortfristiga skulder till andra myndigheter
30 171
27 914
23
Leverantörsskulder
33 843
30 896
Övriga kortfristiga skulder
14 086
15 509
24
Depositioner
121 275
232 091
25
Summa
230 503
307 557
Upplupna kostnader
26 117
20 830
Oförbrukade bidrag
65 282
73 028
Summa
91 399
93 858
737 144
826 612
40 540
0
Summa kapital och skulder
26
Poster inom linjen
Ansvarsförbindelse
Särskilt hyrestillägg vid ej påkallad option
185
27
Anslagsredovisning (tkr)
INGÅENDE
ÖVERFÖRINGSBELOPP
ÅRETS TILLDELNING
ENLIGT REGLERINGSBREV
OMDISPONERAT
ANSLAGSBELOPP
INDRAGNING
TOTALT
DISPONIBELT BELOPP
UTGIFTER
UTGÅENDE
ÖVERFÖRINGSBELOPP
Redovisning mot anslag
7 225
287 454
0
0
294 679
-289 041
5 638
133
61 860
-597
-133
61 263
-61 263
0
009 Nationellt uppföljningsansvar
0
3 300
0
0
3 300
-3 199
101
010 Stöd för nationella minoriteter
0
4 600
0
0
4 600
-4 600
0
0
2 230
0
0
2 230
-2 144
86
21
8 300
0
-21
8 300
-8 194
106
7 379
367 744
-597
-154
374 372
-368 441
5 931
ANSLAG
01 07 001 Åtgärder för nationella
minoriteter
003 Statsbidrag till kommuner och landsting
01 07 002 Åtgärder för den nationella
minoriteten romer
001 Arbete med den nationella minoriteten rom
Summa
186
Finansiella villkor
ANSLAG/BENÄMNING
VILLKOR
01 05 001 Länsstyrelserna
mm, Stockholms län
Anslagskredit
Anslagsbehållning som disponeras, 3 %
Kredit på räntekonto
Låneram för anläggningstillgångar
Anslagskredit
Anslagsbehållning som disponeras
Finansiering av samordning, kunskapshöjande insatser, informationsoch utbildningsinsatser i samråd med Sametinget.
Finansiering av bidrag till Sverigefinländarnas delegation för att stärka
sverigefinnars samråd och dialog med kommunerna i förvaltningsområdet för det finska språket.
Finansiering av bidrag till Svenska tornedalingarnas riksförbund för
att stärka tornedalingarnas samråd och dialog med kommunerna i
förvaltningsområdet för meänkieli.
Anslagskredit
Extern utvärdering av en pilotverksamhet för romsk inkludering i
enlighet med regeringsbeslut A2012/1193/DISK.
Nulägesbeskrivning av situationen för romer i de fem kommuner som
ingår i pilotverksamhet för romsk inkludering, i enlighet med regeringsbeslut A2012/2593/DISK.
Anslagskredit
Medel för uppföljning och utvärdering
Bemyndiganderam
01 07 001 Åtgärder för
nationella minoriteter
01 07 002 Åtgärder för
den nationella minoriteten
romer
19 01 001 Regionala
tillväxtåtgärder
BELOPP
BOKFÖRT
VÄRDE
11 498
16 400
32 000
0
0
1 450
1 450
400
400
400
400
0
0
500
500
230
200
830
0
500
10 000
108
Redovisning mot inkomsttitel
INKOMSTTITEL
BERÄKNAT BELOPP
INKOMSTER
2511 022 Expeditions- och ansökningsavgifter
4 000
5 138
2537 122 Miljöskyddsavgift
6 100
6 955
2552 120 Stiftelser, tillsynsavgift
2 500
2 139
2552 220 Stiftelser, registerhållningsavgift
2 500
3 194
2552 420 Övriga avgifter vid länsstyrelserna
1 500
0
500
3 017
1 500
1 056
50
69
18 650
21 567
2714 120 Sanktionsavgifter enligt arbetsmiljölagen
2811 215 Övriga inkomster
9455 130 Lotteriavgifter
Summa
Högt utfall mot inkomsttitel 2511 022 expeditions- och ansökningsavgifter jämfört med beräknat belopp beror huvudsakligen på
ökade intäkter för anökningsavgifter för tillstånd för kameraövervakning och godkännande av personal i bevakningsföretag.
Inget utfall på inkomsttitel 2552 420 övriga avgifter jämfört med beräknat belopp beror på att sanktionsavgifter för olovligt byggande
numera betalas direkt till kommunen där överträdelsen har ägt rum.
Utfall på inkomsttitel 2714 120 Sanktionsavgifter är avsevärt högre än beräknat. Det är en avgift som är svår att beräkna
eftersom länsstyrelsens uppgift enbart sträcker sig till att ta in avgifter på uppdrag av Arbetsmiljöverket och domstolar.
187
Redovisning av bemyndiganden (tkr)
ANSLAG
TILLDELAT
INGÅENDE
BEMYNDIGANDE ÅTAGANDEN
UTESTÅENDE
ÅTAGANDEN
UTESTÅENDE ÅTAGANDENS
FÖRDELNING PER ÅR
2015
2015
2016
2017
2018
2019
2 812
6 094
2 794
1 700
800
800
19 01 001
Regionala tillväxtåtgärder
10 000
Utestående åtagandens andel av det tilldelade beloppet är cirka 60 %. Det beror huvudsakligen på att engagemanget i
mer långtgående projekt varit begränsat eftersom EUs strukturfonder varit i programfasen och ännu inte kommit till
genomförandefasen.
188
Tilläggsupplysningar
och noter
Anläggningstillgångar
Tillgångar med en bedömd nyttjandeperiod om
minst 3 år och ett anskaffningsvärde på minst ett
halvt basbelopp redovisas som anläggningstillgångar. Immateriella anläggningstillgångar vid
anskaffningsvärde på minst 100 tkr och för förbättringsutgifter på annans fastighet på minst 50 tkr.
Belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) där annat
ej anges.
På anskaffningsvärdet görs linjär avskrivning
månadsvis. Följande avskrivningstider tillämpas.
Redovisnings- och
värderingsprinciper
AVSKRIVNINGSTID
Allmänt
Immateriella anläggningstillgångar
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med
förordningen (2000:605) om årsredovisning och
budgetunderlag (FÅB) samt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till
förordningen.
Normalt 3 år
Materiella anläggningstillgångar:
Förbättringsutgift på
annans fastighet
Normalt 7 år.
Nyttjandeperioden för
gjorda förbättringar i
länsstyrelsens nya
kontorslokal har bedömts
till 10 år
Möbler och övriga inventarier
Normalt 5 år.
Nyttjandeperioden för
inköp till länsstyrelsens
nya kontorslokal har
huvudsakligen bedömts till
10 år.
IT-utrustning
3 år. I undantagsfall längre
om nyttjandeperioden
bedöms vara längre än
3 år.
Bilar och transportmedel
Normalt 4 år
Maskiner
Normalt 4 år
Konst
Ingen avskrivning
Länsstyrelsen redovisning följer god redovisningssed en 6 § förordning (2000:606) om myndigheters
bokföring.
Regeringen har beslutat att återrapportering ska ske
enligt anvisningar som framgår under rubriken
Verksamhet i avsnittet Organisationsstyrning och
bilaga 2 till regleringsbrevet. Anvisningarna utgör ett
undantag från bestämmelserna i 3 kap. 2 § FÅB och
i vissa fall undantag från 3 kap. 1 § förordningen
(2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Brytdatum, det datum när löpande bokföring på
räkenskapsåret avslutas, var den 5 januari 2016.
De flesta belopp i de finansiella delarna är framtagna med hjälp av excelerator. Det innebär att
talen innehåller decimaler, vilket gör att avrundningsdifferenser kan förekomma.
Inkomna fakturor till och med brytdag har bokförts.
Fakturor som erhålls efter brytdagen redovisas som
periodavgränsningspost. Beloppsgränsen för
periodavgränsningsposter har fastställts till 50 tkr.
Värdering av fordringar och skulder
Fordringar har tagits upp till det belopp som efter
individuell prövning beräknas bli betalt. Fordringar
och skulder i utländsk valuta har värderats till
balansdagens kurs.
Löpande under året periodiseras förutbetalda
kostnader såsom hyror med mera för att kostnaden
ska belasta rätt period. Beloppsgräns är fastställd till
50 tkr. Skulder till personalen i form av kompledighet och semesterlöner redovisas månadsvis
och regleras halvårsvis med värdeförändring till följd
av ändrade löner med mera.
Redovisning av lönegaranti sker i enlighet med
Ekonomistyrningsverkets skrivelse den 6 december
2002. Från och med 2014 tillämpas en länsstyrelsegemensam modell för beräkning av värdereglering
av lönegarantifordran baserad på sambandet mellan
utbetalningar och utdelningar under de senaste fem
åren. För länsstyrelsen i Stockholms län innebär det
att lönegarantifordran värderegleras kollektivt med
88 procent.
Erhållna bidrag som inte förbrukats periodiseras och
redovisas som oförbrukade bidrag. Kostnader motsvarande bidragsbelopp som ännu inte erhållits,
periodiseras och redovisas som upplupna
bidragsintäkter.
189
Uppgifter om rådsledamöter och enl. 7 kap. 2 § förordningen
om årsredovisning och budgetunderlag
Redovisning av skattepliktiga ersättningar och andra förmåner ledande befattningshavare och myndighetens råd
under perioden 1 januari 2015 till 31 december 2015.
NAMN
Landshövding
Chris Heister
LÖN OCH ANDRA
ERSÄTTNINGAR
(KR)
SKATTEPLIKTIGA
FÖRMÅNER
(KR)
1 196 792
172 240*
1 066 956
1 192
ANDRA UPPDRAG
Stiftelsen Skansen, Riksbanksfullmäktige,
Stiftelsen Flemingsbergs Science,
Gålöstiftelsen, Helge Ax:son Johnsons
stiftelse, Strandskyddsdelegationen
* Avser tjänstebostad i
Tessinska palatset
Länsöverdirektör
Magdalena Bosson
Danviks hospital, Håkanssons fonder,
Stiftelsen Framtiden, Stiftelsen
Strandbergska läkareinrättningen
Insynsråd
Pontus Braunerhjelm
0
Kungliga tekniska högskolan, IVA,
Entreprenörskapskommittén, Kungliga
Dramatiska Teatern AB, EKKO AB
Anna Ekström
0
Skolverket, Skolkommissionen, CIDREE
1990, Linköpings universitet
Erik Langby
0
Jordnära Samhällsansvar AB, Atrium
Ljungberg AB, Kommuninvest i Sverige AB,
Teknisk Fantasi AB, HSB Omsorg AB,
Nacka Strandsmässan AB, Hegeli Public
Affairs AB
Marika Markovits
0
Stockholms stadsmission, Svenska Kyrkan
Maria Rankka
0
Stockholms handelskammare,
Kungsträdgården Park & Evenemang AB,
Mässfastigheter i Stockholm AB,
Stockholmsmässan AB, Trafikverket,
Business Sweden, Pop House Sweden AB
Margareta Stenbock von Rosen
0
Ornö Sjötrafik AB, Lindviken Förvaltning AB
Maria Wetterstrand
0
White Arkitekter AB, Cortus Energy AB
Maria Lantz
0
Konstfack, Mats Bäcker AB, Hållplats
ekonomisk förening
190
Noter till resultaträkningen
Not
1 Intäkter av anslag
2015
2014
01 05 001 Förvaltningsanslag
Årets minskning av semesterlöneskulden före 2009
289 041
-565
281 002
-462
01 05 001 Förvaltningsanslag
01 07 003 Åtgärder nationella minoriteter, statsbidrag
01 07 009 Åtgärder nationella minoriteter, reg uppföljningsinsatser
01 07 002 001 Åtgärder för den nationella minoriteten romer
Summa
288 476
4 857
1 900
3 199
2 144
300 575
280 540
4 331
1 450
3 300
2 250
291 870
Skillnaden mellan summan av intäkter av anslag samt medel som erhållits från statens budget för finansiering av
bidrag i resultaträkningen och utgifter i anslagsredovisningen beror på anslagsavräknad semesterlöneskuld intjänad
till och med 2008 enligt övergångsbestämmelsen till 16 § anslagsförordningen.
Not
2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Offentligrättsliga avgifter
Försäljning enligt 4 § Avgiftsförordningen
Intäkter av andra ersättningar
Summa
Varav intäkter av avgifter enligt 4 § Avgiftsförordningen består av
Intäkter uthyrning
Intäkter utbildning/konferenser
Intäkter konsultuppdrag
Intäkter övriga 4 § avgifter
2015
2014
3 106
18 017
8 630
29 754
2 004
15 080
1 877
18 961
1 734
582
14 207
1 495
18 017
2 502
2 853
9 385
341
15 080
2015
2014
93 977
106 584
15 816
3 280
34
250
116
0
3 437
793
348
799
0
37
5 050
34
3 540
0
56
131
790
0
28 283
65
7
771
8 256
1 396
14 111
2 668
215
350
104
465
2 866
1 262
213
115
113
359
3 328
0
1 894
986
0
0
477
192
31 709
463
73
490
6 998
766
Den i separat tabell redovisad avgiftsbelagd verksamhet är inte jämförbar med denna not.
Not
3 Intäkter av bidrag
Bidrag från statliga myndigheter
varav
Kammarkollegiet
Riksantikvarieämbetet
Länsstyrelsen i Dalarnas län
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Länsstyrelsen i Kronobergs län
Länsstyrelsen i Södermanlands län
Länsstyrelsen i Uppsala län
Länsstyrelsen i Västmanlands län
Länsstyrelsen i Örebro län
Länsstyrelsen i Östergötlands län
Länsstyrelsen i Gotlands län
Länsstyrelsen i Hallands län
Socialstyrelsen
Lunds universitet
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Länsstyrelsen i Skåne län
Göteborgs universitet
Svenska institutet
Arbetsförmedlingen
Rikspolisstyrelsen
Naturvårdsverket
Migrationsverket
Sveriges lantbruksuniversitet
Boverket
Statens jordbruksverk
Post- och telestyrelsen
191
Statens fastighetsverk
Regeringskansliet
Statens energimyndighet
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
Valmyndigheten
Försäkringskassan
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Tillväxtverket
Trafikverket
Havs- och vattenmyndigheten
Folkhälsomyndigheten
0
25
586
634
108
106
5 684
2 866
1 367
7 819
1 494
8
51
1 911
724
9 307
0
6 249
4 708
4 147
7 665
1 597
3 240
97 217
4 991
111 575
2015
2014
Räntekonto i Riksgälden
Övriga finansiella intäkter
Summa
5
54
59
405
34
440
5 Kostnader för personal
2015
2014
-185 399
-190 267
-1 004
-92 913
-278 312
-4 919
-92 624
-282 891
2015
2014
-500
-151
-651
-6
-43
-49
2015
2014
5 138
6 955
2 139
3 194
0
3 017
1 056
69
21 567
4 678
5 856
2 491
2 715
74
304
2 221
69
18 409
8 Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag
2015
2014
01 07 003 Åtgärder nationella minoriteter, statsbidrag
01 07 010 Åtgärder nationella minoriteter, stöd till nationella minoriteter
Summa
3 337
59 363
4 600
67 301
3 948
51 877
4 600
60 425
2015
2014
435 777
744
10
14 863
0
0
122
598 163
50
0
14 190
500
1 000
0
Bidrag från utomstatliga bidragsgivare
Summa
Not
Not
4 Finansiella intäkter
Lönekostnader, exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter
enligt lag och avtal
varav
Lönekostnader för insynsråd och ej anställd personal (uppdragstagare)
Övriga kostnader för personal
Summa
Not
6 Finansiella kostnader
Räntekostnader i Riksgälden
Övriga finansiella kostnader
Summa
Not
7 Intäkter av avgifter och andra intäkter som inte disponeras av myndigheten
2511 022 Expeditions- och ansökningsavgifter
2537 122 Miljöskyddsavgift Täktavgift
2552 120 Stiftelser, tillsynsavgift
2552 220 Stiftelser, registerhållningsavgift
2552 420 Övriga avgifter vid länsstyrelserna
2714 120 Sanktionsavgifter enligt arbetsmiljölagen
2811 215 Övriga inkomster
9455 130 Lotteriavgifter
Summa
Not
Not
9 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag
varav
Kammarkollegiet
Socialstyrelsen
Länsstyrelsen i Skåne län
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
192
Naturvårdsverket
Verket för innovationssystem
Tillväxtverket
Summa
Not
13 758
6 342
0
0
0
325
8 207
480 148
6 398
5 478
1 801
0
0
11 428
9 606
648 614
2015
2014
87
0
0
200
446
30
74 536
19 986
95 285
99
2 005
5
302
25
212 372
57 976
272 784
2015
2014
689
478
1 167
363
326
689
597
446
0
1 043
295
302
0
597
92
30
0
2
124
68
25
0
-2
92
2015
2014
-89 405
-867
-564 013
-654 285
-78 451
-1 400
-734 365
-814 215
2015
2014
456
1 190
-752
557
-565
1 080
-462
-658
Transfereringar
Lönegaranti konkurser
Lönegaranti rekonstruktioner
Summa transfereringar
-4 911
-7 118
-12 030
143 193
24 088
167 281
Summa årets kapitalförändring
-10 949
166 624
10 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag
varav
Kommuner
Landsting eller regioner
EU institutioner eller andra internationella organisationer
Övriga
Älgvårdsfonden
Bygdemedel
Summa
Not
11 Avsättning till/upplösning av fonder mm för transfereringsändamål
Ingående balans
Årets förändring
Utgående balans
varav
Älgvårdsfonden
Ingående balans
Lämnade bidrag
Utgående balans
Bygdemedel
Ingående balans
Finansiella intäkter i transfereringsverksamhet
Lämnade bidrag
Utgående balans
Not
12 Lämnade bidrag
Lämnade bidrag till den offentliga sektorn
Lämnade bidrag till internationella organisationer
Lämnade bidrag till övriga
Summa
Lämnade bidrag till övriga avser i huvudsak utbetald lönegaranti.
Not
13 Årets kapitalförändring
Verksamhetsutfall
Avgiftsfinansierad verksamhet och resurssamverkan
Semesterlöneskuld
Årets minskning av semesterlöneskulden från 2008 som finansieras av
förvaltningsanslag
Summa verksamhetsutfall
193
Noter till balansräkningen
Not
14 Immateriella anläggningstillgångar
2015-12-31
2014-12-31
3 638
0
0
3 638
3 638
0
0
3 638
-3 637
-1
0
-3 638
0
-3 634
-3
0
-3 637
1
2015-12-31
2014-12-31
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Ingående anskaffningsvärde
Årets anskaffning
Årets försäljning, utrangering
Utgående anskaffningsvärde
8 773
8 460
-8 773
8 460
8 773
0
0
8 773
Ingående ackumulerade avskrivningar
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
Bokfört värde
-8 768
-76
8 773
-71
8 390
-8 689
-79
0
-8 768
5
Maskiner, inventarier, installationer mm.
Årets anskaffning
28 287
22 036
-22 521
27 801
28 042
585
-340
28 287
Bokfört värde
-26 965
-824
22 463
-5 326
22 475
-26 680
-618
340
-26 958
1 329
30 865
1 334
2015-12-31
2014-12-31
Lönegarantifordringar
Uppbördsfordringar
Övriga kortfristiga fordringar
Summa
414 275
1 485
171
415 931
426 305
220
148
426 673
17 Periodavgränsningsposter
2015-12-31
2014-12-31
18 093
58
18 151
11 065
1 224
12 289
6 986
9 098
0
337
6
25
Årets anskaffning
Bokfört värde immateriella anläggningstillgångar
Not
15 Materiella anläggningstillgångar
Bokfört värde materiella anläggningstillgångar
Länsstyrelsen har under år 2015 gjort stora investeringar i inredning till sin nya kontorslokal.
Not
Not
16 Övriga kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader
Förutbetalda lokalhyror
Övriga förutbetalda kostnader
Summa
Upplupna bidragsintäkter
Upplupna bidragsintäkter från andra myndigheter
varav
Kammarkollegiet
194
Naturvårdsverket
Migrationsverket
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
Tillväxtverket
Trafikverket
8
0
3 267
996
0
488
14
349
349
209
966
2
19
115
760
733
296
4 560
14
615
0
650
1 307
0
831
244
Summa upplupna bidragsintäkter
7 817
9 343
Upplupna avgiftsintäkter avseende stiftelser
Upplupna intäkter för lönegarantiadministration
Övriga upplupna intäkter
Summa övriga upplupna intäkter
4 919
3 719
827
9 465
4 924
4 806
210
9 940
35 433
31 572
2015-12-31
2014-12-31
-5 144
-21 567
20 038
-6 674
-9 706
-18 409
22 971
-5 144
1 823
79 400
2 725
71 756
-78 673
2 549
-72 658
1 823
-7 225
289 041
-287 454
-5 638
-3 942
281 002
-284 285
-7 225
565
-565
1 028
-462
0
565
6 925
860 611
-927 122
58 636
-22 670
1 104 075
-1 124 166
49 687
-950
6 925
-10 712
-3 055
2015-12-31
2014-12-31
81 381
77 085
Upplupna bidragsintäkter från ickestatliga organisationer
eller privatpersoner
Summa periodavgränsningsposter
Not
18 Avräkning med statsverket
Uppbörd
Ingående balans
Redovisat mot inkomsttitel (-)
Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde (+)
Skulder avseende uppbörd
Anslag i icke räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag (+)
Medel hänförbara till transfereringar med mera som betalats
till icke räntebärande flöde (-)
Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag (+)
Anslagsmedel som tillförts räntekonto (-)
Skulder avseende anslag i räntebärande flöde
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats
mot anslag
Ingående balans
Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats
mot anslag
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto
Ingående balans
Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+)
Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-)
Betalningar hänförliga till anslag och inkomsttitlar (+/-)
Övriga fordringar på statens centralkonto
Summa utgående balans avräkning med statsverket
Not
19 Behållning räntekonto i Riksgälden
Räntekonto i Riksgälden
195
Beviljad kreditram
16 400
16 400
2015-12-31
2014-12-31
121 275
232 045
Beviljad kreditram har inte utnyttjats under år 2015.
Not
20 Övriga tillgodohavanden i Riksgälden
Övriga tillgodohavanden i Riksgälden Depositioner
Not
21 Förändring av myndighetskapitalet
Utgående balans 2014
varav
Statskapital utan avkastningskrav
H Elmqvist fond
Naturvårdsrådet - Skötselrådet
Stiftelsen Solstickan
Avgiftsfinansierad verksamhet och
resurssamverkan
Semesterlöne- och löneskuld
Ingående balans 2015
Föregående års kapitalförändring
varav
Statskapital utan avkastningskrav
H Elmqvist fond
Avgiftsfinansierad verksamhet och
resurssamverkan
Semesterlöne- och löneskuld
Summa årets förändring
Utgående balans 2015
Not
Statskapital
Donationskapital
Balanserad
kapitalförändring,
avgiftsbelagd
verksamhet
106
142
-4 897
259 023
166 624
420 998
106
0
0
0
1
83
51
7
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
107
83
51
7
0
0
0
0
106
0
0
0
0
0
142
0
-2 188
-1 978
0
0
-4 166
-752
0
0
231 213
27 811
259 023
167 376
-752
95
143 193
24 088
166 624
-166 624
-2 940
-1 883
374 406
51 899
421 729
0
-36
1
-36
1
70
142
22 Övriga avsättningar
Övriga avsättningar inkl
kompetensväxlingsåtgärder
Ingående balans
Årets förändring
Utgående balans
Omstruktureringsåtgärder
Ingående balans
Årets förändring
Utgående balans
Summa övriga avsättningar
Balanserad
kapitalförändring,
bidragsfinansierad
verksamhet
Kapitalförändring
enl resultaträkningen
Summa
-35
0
-4 918
426 399
456
625
-4 911
-7 118
-10 949
456
625
-4 911
-7 118
-10 985
-10 949
410 744
2015-12-31
2014-12-31
2 780
551
3 331
2 223
557
2 780
0
0
0
583
-583
0
3 331
2 780
Posten består huvudsakligen av en avsättning för omställningskostnader som gjordes under år 2013 i samband med
tecknande av avtal om byte av kontorslokal under år 2015. Ca 2 000 tkr av posten kommer att regleras under första
196
halvåret 2016.
Not
Not
23 Lån i Riksgälden
2015-12-31
2014-12-31
Ingående balans
Under året upptagna lån
Årets amorteringar
Utgående balans
1 146
30 759
-778
31 127
1 128
449
-431
1 146
Beviljad låneram
32 000
11 000
2015-12-31
2014-12-31
4 842
8 356
888
14 086
4 579
10 062
868
15 509
2015-12-31
2014-12-31
121 275
232 091
24 Övriga kortfristiga skulder
Preliminär skatt personal
Preliminär skatt lönegaranti
Övriga kortfristiga skulder
Summa
Not
25 Depositioner
Depositioner
En större deposition av inlösta aktier på 130 mkr har under år 2015 återbetalats till aktiebolaget. Deponering av medel
är en viktig del av länsstyrelsens verksamhet med både stora in- och utflöden vilket gör det svårt att bedöma när i
tiden posten kommer att regleras.
Not
26 Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader
Upplupna löner inkl sociala avgifter
Upplupna semesterlöner inkl sociala
avgifter
Övriga upplupna kostnader
Summa upplupna kostnader
Oförbrukade bidrag från annan
myndighet
varav
Kammarkollegiet
Länsstyrelsen i Dalarnas län
Länsstyrelsen i Kronobergs län
Länsstyrelsen i Uppsala län
Socialstyrelsen
Göteborgs universitet
Svenska institutet
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
Naturvårdsverket
Migrationsverket
Sveriges lantbruksuniversitet
Boverket
Affärsverket svenska kraftnät
Regeringskansliet
Rådet för Europeiska socialfonden i
Sverige
Valmyndigheten
197
2015-12-31
2014-12-31
1 125
530
18 579
6 413
26 117
18 701
1 599
20 830
61 297
67 403
13 231
1 317
185
0
2 040
1 229
6 148
197
50
4 161
53
68
283
15 762
1 046
154
116
1 732
2 813
6 727
0
97
7 919
53
0
0
0
11 792
1 230
183
1 105
1 416
412
50
0
346
144
5 674
1 034
176
1 876
717
6 560
50
25
510
47
0
47
108
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
Tillväxtverket
Trafikverket
Folkhälsomyndigheten
Oförbrukade bidrag från annan myndighet
planeras att användas:
4 010
3 174
750
3 489
4 332
2 193
4 185
1 202
2 075
4 410
- Inom 3 månader
23 230
9 848
- 3 månader till 1 år
36 083
42 353
1 984
15 202
0
67
3 985
5 624
Summa oförbrukade bidrag
65 282
73 028
Summa periodavgränsningsposter
91 399
93 858
- 1 år till 3 år
- Överstigande 3 år
Oförbrukade bidrag från utomstatliga
bidragsgivare
Not 27 Ansvarsförbindelser
2015-12-31
Hyresavtalet för de nya lokalerna innehåller en klausul som innebär att om
Länsstyrelsen inte utnyttjar en option om förlängning av hyresavtalet efter fem år
förbinder sig Länsstyrelsen att betala 12 månaders hyra inkl tillägg i ersättning till
hyresvärden.
198
40 540
2014-12-31
0
”
Länsstyrelsen
arbetar för att
Stockholmsregionen ska vara
attraktiv att leva, studera, arbeta
och utveckla företag i.
Länsstyrelsen i Stockholms län
Tfn: 010-223 10 00
www.lansstyrelsen.se/stockholm

Årsredovisning 2015

Transcription

Similar documents

Regional attraktivitet- 20150528

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE - Regionförbundet i Kalmar län

här - Föreningen Stiftelser i samverkan

Dala-Va-Vattentjänster i samverkan

Nu är det dags att välja mellan K3 och K2!

Avveckling steg för steg

33 Iserås - Underliden

Verksamhetsplan 2015-2017 - Västra Götalandsregionen

Vårdgivare som är godkända att bedriva Specialiserad palliativ vård