Det gamla Skee

Transcription

Det gamla Skee
Det gamla Skee-målet
Ordlista med förklaringar
utarbetad av en
studiecirkel 1984-1989
Denna kopia återger den tryckta boken i sin helhet,
med undantag av ett fåtal rättningar av uppenbara
felskrivningar. Rubrikerna har fått en annan font,
och tecknet före ändelser är ett enkelt bindestreck,
inte ett dubbelt.
© Cirkeldeltagarna
Förord
En språkspillra i det gamla Viken men också en del av människors
identitet i sen tid - så vill vi karaktärisera Skeemålet, vårt mål. Målet
vi ärvt av våra fäder och som tämligen opåverkat genom århundraden varit Skeebornas identitet. Man blir starkt medveten om språkets nyanser men också om lokalspråkets orubbliga geografiska
gränsbundenhet när detta språk skall dokumenteras. Med krav på
lättillgänglighet för den oinvigde är det dialektala, otroligt beroende
av exakthet i minsta nyans. Uttalet kan sägas vara kännetecknat av
ett relativt snabbt tempo och en benägenhet att göra rationella men
svårbegripliga sammandragningar av ord och ordkombinationer.
Detta senare komplicerar i hög grad möjligheten att fonetiskt åskådliggöra Skeespråkets dialektala, mycket specifika finesser.
Det växande behovet hos nutidsmänniskan att finna en vik med
lugnt vatten i det urbaniserade samhällets brusande älv är kanske
förklaringen till vårt amatörmässiga försök att dokumentera det
språk vi ärvt från tider långt bort i vår gamla norska historia. I den
ambitionen har vi också funnit inspiration hos en Skeebo som ägnat
sig åt något så ovanligt som att doktorera på sitt eget, geografiskt
starkt avgränsade lokalspråk. Språkforskaren hette Karl Hilmer
Lindberg från Högstad, hans akademiska avhandling "Skeespråkets
ljudlära" och året var 1906. En generation senare vill vi göra vår
anspråkslösa insats för att dokumentera det språkbruk vi ärvt och
som är vår absolut suveräna identitet.
Karl Hilmer Lindberg slår fast att det genuina Skeespråket har sin
södra gräns på Sältenskogen och den norra vid Högstad. Efter att
under ett antal vintar ha inventerat den oförvanskade delen av vårt
ordförråd är vi förbehållslöst beredda att ge Lindberg rätt i påståendet om de knivskarpa språkgränserna. Åtskilliga ord som vi till en
början trott vara "äkta" har befunnits vara lånegods av noll och intet värde.
Jämförelser med det språk som brukades i området söker om
Glomma vid tiden för freden i Roskilde visar en frapperande likhet,
ja egentligen en total samstämmighet med vårt Skeemål. Det är fascinerande, men samtidigt rätt logiskt att just Skeedelen av gamla Viken kommit att stå för kontinuiteten i språkbruket.
1.
Det logiska består i det faktum att den konstlade riksgränsen trots
allt blivit en barriär som isolerat Skee socken från den ursprungliga
språkgemenskapen.
Medan östfoldsidan påverkats av en riksomfattande språklig förnyelseprocess har Skee socken jämte övriga nordligaste delen av
Bohuslän kommit att bli en utmark som ägnats ringa intresse av det
nya "hemlandet". Socknen har i mer än 300 år varit trängd mellan
riksgränsen som en, åtminstone under långa perioder, effektiv kulturbarriär å ena sidan och å andra sidan en ny kulturmiljö som aldrig
haft en egentlig ambition att omfatta hela sitt territorium. En kulturell ö i ingen mans land - en unik relik från den norska tiden - en
språkspillra i gamla Viken. En språkspillra vars särart är värd att bevara till eftervärlden att för nya generationer Skeebor vara deras
identitet.
Torsten Torstensson
Inledning
Arbetet med att nedskriva dialektorden i Skee har pågått som studiecirkel under vintrarna 1984-1989. Planerna att starta cirkel föddes i
början av 80-talet och hösten -84 satte vi igång.
Vår ambition har varit att få med så många dialektord som möjligt.
På grund av svårigheten att dra gräns mellan dialekt och rikssvenska, har vi varit tvungna att göra begränsningar.
Medvetet har vi försökt utesluta "grova" ord utom i ordstäv, där de
har sin naturliga plats.
Vi har inte genom fonetiska tecken markerat uttalet, utan genom att
läsa orden, som vi stavat dem, får man uttalet.
Några betoningar har vi dock fått markera:
a = långt mörkt a-ljud
1 = tjockt 1
w = diftong-ljud som i engelskans how
ô = ö-ljud format bak i munnen
e = betonat e-ljud
Verbböjningen har vi angett enligt följande:
Ängn/e, -ar, -a, -a
= Agna
Ängne
= infinitiv (att agna)
Ängnar
= presens (agnar)
Ängna
= imperfekt (agnade)
Ängna
= perfekt (har agnat)
Substantiven böjes enligt följande:
Ban/ -et, -, -e
Ban
Banet
Ban
Bane
= Band
= obestämd form singularis
= bestämd form singularis
= obestämd form pluralis
= bestämd form pluralis
Vissa dialektord går ej att böja enligt svenskt grammatiskt mönster.
3.
Vi som deltagit i cirkeln:
Bertil Hasselblom (avled 1987) Birgit Karlsson
Hilda Johansson
Sonja Hansson
Henry Karlsson
Anna Mattsson
Torsten Torstensson
Leif Gunnarsson
Ivan Hansson
Gösta Oldborn, språklig rådgivare
Emy Hansson
Wenche Dalen (tecknare och layout)
4.
A
A
A
An/e, -ar, -a, -a
Aan
Abb/al, -aln, -lar, -lane
Ab/e, -a, -er, -ene
Addal/, -e
Addalt
Aft/a, -an, -nar, -nane
Aggeder/e, -ar, -a, -a
Ajje
Akkerat
Akkl/a, -at, -er, -enne
Aks/el, -le, -lar, -lane
Akkslebla/, -t, -r, -ne
Alldri
Allihobba
Amm/e (på), -ar, -a, -a
Ampete/, Andreng/, -en, -ar, -ane
Andöv/e, -ar, -a, -a
Angr/e, -ar, -a, -a
Annhör
Anpust/en, -ne
Ansekt/e, -et, -er, -ne
Anskvätt/en, -ne
Ansless
Anterera/, Anti/, -r
Antur/e (sa), -ar, -a, -a
Appe
Appante
Appepå
Aparta
Arkenöd
Och, att, henne
Nog, allt, väl
Andas
Andan
Apel
Apa
Otrevlig
Otrevligt
Afton
Förhandla
Adjö
Precis
Ankel
Axel
Skulderblad
Aldrig, inte
Allesammans
Mana (på)
Bråkig
Beslaget på slädmeden
Åbäka (sig)
Ångra
Varannan
Andfådd
Ansikte
Otrevlig
Annorlunda
Orolig
Brådska, andtid
Åbäka (sig)
Uppe
Uppifrån
Ovanpå
Enastående
Ärkenöt
5.
Artti/, -e
Arttit
Aseben
Asse
Attane
Attartom/, -men, -mar, -mane
Atteve
Atter
Avensyg/, -e
Avento
Avi/, -e
Avia
Egendomlig
Egendomligt, intressant
Elak
Också
Artonde
* se nedan
Intill, bredvid
Att
Avundsjuk
Ideligen
Vrång
Baksidan
*Töm för att hålla igen
livligare häst vid körning
med två hästar.
Kagepekk = Brödnagg
En får stå i söm en kagepekk i julevegga.
Man får stå i som en brödnagg i julveckan.
6.
B
Bagast
Bag/e, -ar, -a, -a
Bagefjöl/, -e, -ar, -ane
Bagetrôw/, -et, -, -e
Bagon/, -, -ar, -ane
Bagsäl/e, -n, -ar, -ane
Bagtjig/, -e
Bakkefläkk (ta en bakkefläkk)
Ban/, -et, -, -e
Bangen/, -e (ente bangen)
Bar/, -et, -, -e
Barfött/, -e
Barhua/, Barsöl/, -et, -, -e
Bedd/e, -en, -ar, -ane
Bedredd/en, -ne
Begrebb
Begr/ibe, -iber, -eb, -ebbe
Benlösen
Bandelban/, -et, -, -e
Beslau/, -et, -, -e
Beslau (ta i beslau)
Besl/e, -ar, -a, -a
Bess/el, -let, -, -le
Bessmal/, -n, -ar, -ane
Betj/e, -a, -er, -ene
Bevares
Bevaremaväl
Binne/ -r, bannt, bönne
Bju/, -r, bjö, -tt
Bju/, -e
Bla/, -t, -r, -ne
Blaue/e, -ar, -a, -a
Bli/, -e
Blistr/e, -ar, -a, -a
Blonk/e, -ar, -a, -a
Blyant/, -en, -ar, -ane
Sist
Baka
Bakbord
Baktråg
Bakugnsved
Baksele
Bakåtlutad
Vilopaus
Band
Rädd (inte rädd)
Granris
Barfota
Barhuvad
Barndop
Bit
Smutsig
Förstånd
Förstå
Spöke
Bomullsband
Beslag
Beslag (ta i beslag)
Betsla
Betsel
Betsman
Tik
Bevara oss
Bevara mig väl
Binda, sticka
Bjuda
Bygd
Blad, sida
Fladdra
Glad
Vissla
Blinka
Blyerts
7.
Blä/, -r, -tte, -tt
Blöd/e, -a, -er, -ne
Bobetjänt/, -en, -ar, -ane
Bog/, -e, bögar, bögane
Bokkeben
Bokkete
Boks/e, -a, -er, -ne
Boksesmäkk/, -en, -ar, -ane
Bol/, -et, -e, -ne
Bone, boen, bönnar, bönnane
Bonod/e, -a, -er, -ne
Bortijömmel
Branete/, Bratt/, -e
Brengelbär
Brill/er, -ne
Bronske
Brogg för
Brur/, -e, -ar, -ane
Brurgomm/, -en, -ar, -ane
Bryd/e, -er, bröd, brödde
Bråg/e, -ar, -a, -a
Brä/e -a, -er, -ne
Brä/, -r, -tte, -tt
Brässma
Brätt/e, -ar, -a, -a
Brättete/, Brôdde/, -nn
Bröra/r, -ne
Bröskete/, Bugjol/, -e, -er, -ne
Buskabb/, -en
Bläddra
Blöta
Affärsbiträde
Bok
Krokben
Tvär
Byxa
Gylf
Bord
Bonde
Inköpslista
Bortigenom
Randig
Brant
Hallon
Glasögon
Brunhet
Bruk för
Brud
Brudgum
Bryta
Bråka
Bräda
Smälta
Brunstigt (om får)
Kela
Kelsjuk
Bråte
Bröder
Rufsig
Bukgjord, livrem
Boskap
Nä ente tjärrenge ä snäll imod katta,
ä honte snäll imod gubben.
8.
Bussarull/, -n, -ar, -ane
Butt/el, -eln, -lar, -lane
Bynn/e, -ar, -a, -a
Byrom/, -en, -ar, -ane
Byss/e, -ar, -a, -a
Bån/, -et, -, -e
Bånepig/e, -a, -er, -ene
Bälane
Bäl (-stor, -gammel)
Bälj/e, -ar, -a, -a
Bänn/e, -er, -te, -t
Bänne/, -t, -r
Bö/, -t
Böd/e, -er, bötte, bött
Bökkr/e, -ar, -a, -a
Böl/, -et, -e, -e
Böl/e, -ar, -a, -a
Bôlk/, -en, -ar, -ane
Blåblus
Butelj
Börja
Byrå
Vyssa
Barn
Barnpiga
Enorm
Väldigt
Gråta
Bända
Gäng (negativt)
Bud
Laga
Göra laggkärl
Börda
Råma
Öppning i logvägg mot
lada
Bessmal = Betsman
Ärante häfta sö ära dredda.
Antingen är det för mycket eller för litet.
Dä va sjölve den vone.
Det var själva den onde. (Lätt svordom).
9.
Bölleng/, -en, -ar, -ane
Bönneng/, -e, -ar, -ane
Bör/, -et, -ar, -ane
Bör/e, -ar, -a, -a
Bôrj/e, -ar, -a, -a
Bôrje
Börte
Bösk/e, -en, -ar, -ane
Böskeblöuw/, -e
Bôssete/, Bösst/, -et, -, -e
Bösst
Bösst/e, -ar, -a, -a
Bött/e, -a, -er, -ne
Bôtt/, -en, -ar, -ane
Böuw/e, -en, -ar, -ane
Böuwtr/e, -et, -er, -ene
Böws/en, -ne (ente böwsen)
Bullarebo
Stickning
Borr
Borra
Handla på kredit
Avslutad skörd
Borde
Buske
Buskablyg
Bossig
Borst
Svårkluvet håll (stenhuggarterm)
Borsta
Bytta, hink
Botten
Båge
Bogträ
Rädd (inte rädd)
Nä sole gyller på föra
sö blir a pent vär i möra.
När (kväll)solen lyser på furan
blir det fint väder i morgon.
Dä ä fösent a sekte nä såane ä i rave.
Det är försent att ångra sig.
10.
D
Dab/e, -en, -ar, -ane
Daj
Daltete/, Damile
Damp/e, -ar, -a, -a
Daule daks
Dej/, -en, -ar, -ane
Dej/en, -ene
Desk/e, -ar, -a, -a
Desk/, -en
Desk/, -en, -ar, -ane
Digespall/, -n, -ar, -ane
Domm/, -e
Domm/e, -a
Donk/e, -ar, -a, -a
Donk/, -et
Donk/, -en, -ar, -ane
Dr/a, -ar, -öuw, -öuwe
Dratjist/e, -a, -er, -ene
Drahôl/, -et, -, -e
Dreddfull/, -e
Dreddkang/el, -ern, -lar, -lane
Dreddstövel/, -n, -ar, -ane
Drekk/e, -er, drakk, drokke
Drekk/e, -a, -er, -ene
Dressl/e, -ie
Dresslet
Drid/e, -er, dred, dredde
Drid/, -en, -ar, -ane
Drommlete/, Drekke tor. (se drekke)
Druw/, -e
Dryb/e, -er, dröb, drôbba
Drös/e, -er, -te, -t
Drôssehôw/, -en, -ar, -ane
Vattenpöl
Dig
Klemig
Dagsmeja
Ånga
Daglig dags
Deg
Degig
Diska
Disk
(Affärs) disk
Dikesren
Dum
Damm
Dunka
Dunk
(Bensin) dunk
Dra
Byrå
Draghål
Mycket berusad
Gödselkokor
Skitstövel
Dricka
Dryck
Försmädlig
Försmädligt
Utföra naturbehov
Smuts, gödsel
Drumlig
Dricka ur
Dryg
Drypa
Faller ner (ex. sågspån)
Orensad spannmål
11.
Drôw/en, -ene
Dyb/, -et, -, -e
Dykkti/, -e (äv. Dökkti)
Dyngesta/, -n, -ar, -ane
Dynghôw/, -en, -ar, -ane
Dynk/e, -ar, -a, -a
Dyss, Dyss
Dyss/e, -en, -ar, -ane
Dål/e, -ie
Dår, -e
Dås/e, -en, -ar, -ane
Dätt/e, -er, datt, dötte
Döb/e, -er, döppte, döppt
Dôgg, -et
Döm
Dömses
Dönn/e, -ar, -a, -a
Dör/, -e, -ar, -ane
Dörr/e, -ar, -a, -a
Dörr fast
Döss/en, -ne
Dösk/e, -ar, -a, -a
Döst/e, -ar, -a, -a
Döst/, -et
Dôtt/, -en, -ar, -ane
Dött/e, -ar, -a, -a
Dragen, lätt berusad
Djup
Duktig
Gödselstack
Gödselhög
Dänka
Lockrop på gris
Gris
Sjuk, skämd
Er
Dosa
Ramla
Döpa
Dagg
Dom
Deras
Dåna
Dörr
Vibrera
Orubbligt fast
Slö och trött
Småregna
Strö på
Stoff
Tott
Täta
Ramsa:
Takk ska du ha fö du kom hänn väjen,
takk ska du ha fö du titta in,
sedd ente där a vär fölejen,
ta da e hösse a sädd da a binn.
(Läsövning).
12.
E
E
Ede/, -r, åd, Ederkaj/e, -a, -er, -ene
Eftasf(v)äl
Eg/, -e, -ar, -ane
Eg/e, -a, -er, -ene
Egedoneng/, -en, -ar, -ane
Egelud/, -en
Egon/, -, -ar, -ane
Ej/e, -er, -te, -t
Ekkster
(Ente) Ekkstemer/e, -ar, -a, -a
Elane (rö)
El/e, -ar, -a, -a
Emöllömåd
En aen
En aen
Enanne
En/er, -ern, -rar, -rane
Enmöreng/, -en, -ar, -ane
Envedd/en, -ne
Enôuwt/, -e
Etterböl/, -n
Ettermedd/a, -an, -rar, -rane
Etteråd
En, hon
Äta
Ettermyra
E f ter middagsmåltid
Ek
Eka
Timmerkälke
Eklut
Ekorre
Äga
Påfund
Inte hållen för något
Eldröd
Elda
Emellanåt
Jag själv
En annan
Varandra
Enbuske
Ensamt lamm
(enda barnet)
Envis, enveten
Enögd
Efterhörd
Eftermiddag
Efteråt
Dä ä nytt öl a lide tådrokket.
Det är nytt öl och lite avdrucket.
(Sägs till ungdom eller nybörjare som vill
briljera).
13.
Fad/, -et, -er, -e
Fakkter
Fal/e, -ie
Faler/e, -ar, -a, -a
Fan/, -e (a), -er, -ene
Fang/, -et (sedde på fanget)
Fang/, -et, -, -e
Fanjiv/en, -ne
Fanteri
Farkl/e, -et, -er, -ene
Fattigå/l, -rn, -lar, -lane
Fed/, -e
Fede
Fegg/e, -a, -er, -ene
Fessl/e, -ar, -a, -a
Fessl/e, -a, -er, -ene
Fill/e, -a, -er, -ne
Fillete/, Fire
Fir/e, -ar, -a, -a
Fjäleng/, -en, -ar, -ane
Fjöl/, -e, -ar, -ane
Fjör/, -e, -ar, -ane
Fjött/, -en, -ar, -ane
Flad/, -e
Flad/e, -en, -ar, -ane
Flakk/e, -ar, -a, -a
Flakkeng
Flakks/e, -ar, -a, -a
Fles/, -en, -ar, -ane
Fles/e, -er, -te, -t
Flo
Flomm/e (åver), -ar, -a, -a
Fl/uwe, -uwer, -öuwe, -öuwe
Flôss/, -et, -, -e
14.
F
Fat
Påhitt (konstiga)
Farlig
Försämra, fattas
Snödriva
Sitta i knät
Fång
Besvärlig, elak
Påhitt
Förkläde
Ålderdomshem
Fet
Fett
Fjant
Fjäska
Fjäskare
Trasa
Trasig
Fyra
Fira, ge efter
Fjärding
Bakspade
Fjäder
Munstycke på pipa
Flat, snopen
Åkerstycke
Fara runt
Fara runt
Flyga
Försmädlig person
Flina
Högt vatten
Rinna (över)
Springer
Mjäll, fiskfjäll
Flôss/e, -en, -ar, -ane
Flôtt
Flött/e, -ar, -a, -a
Flöuw/e, -a, -er, -ene
Flöuw/e, -er, -e, -e
Flöuwe ihob
Fodebla/, -t, -r, -ne
Fommete
Framfäl
Frakk/, -e
Frakt (de va ente -)
Framante
Frammare
Fräg/,e
Främmun/, -e
Frôss/e, -a_
Frôu/e, -ar, -a, -a
Frôu/e, -a, -er, -ene
Fud/e, -en, -ar, -ane
Futta
Fyllesadd/, -en, -ar, -ane
Fyrstekk/e, -a, -er, -ene
Fånete
Fånötta
Fäl/, -e
Fälanes
Fäl/e, -ar, -a, -a
Fäli/, -e
Färt
Fôl/e, -n, -ar, -ane
Fôl/e, -ar, -a, -a
Fôlefull
Fôlkålt
Fôntitt/e, -a, -er, -ne
För/e, -a, -er, -ne
Fö/, -r, -tt, -tt
Förskill
Otäck person
Insekt, storväxt person
Flytta
Fluga
Flyga
Surna
Fot
Dåraktig
Driftig
Duktig
Bra
Framifrån
Främre
Frän (smak)
Främmande
Frossa
Fråga
Fråga
Fogde
För utan
Fyllbult
Tändsticka
Löjlig
Till ingen nytta
Ful
Förfärligt, färdandes
Reparerade
Färdig
Hemskt
Hingst
Stoet får föl
Dräktigt sto
Mycket folk
Ko snart i sin
Fåra, tall
Föda (föda upp)
Skillnad
15.
Förslau/, -et, -, -e
Följe/, -r, förte, fört
Fôss/e, -a, -er, -ene
Förtjöla
Fôus/e, -et, -er, -ne
Förslag
Följa
Pratsam person
Förkyld
Kostall
Dratjiste = Byrå
16.
G
Gaern/, -e
Garneng/, -en, -ar, -ane
Garnskab
Gab/, -et, -, -e
Gad/e,-a, -er, -ne
Gal/, -er, gol, gole
Gal/, -n, -ar, -ane
Galhoppe (även galhal)
Gangs (te gangs)
Glan/e, -er, -te, -t
Glasöuw/er, -ene
Glatt/, -e
Gless/en, -ne
Gli/, -r, gle, glee
Glis/e, -er, -te, -t
Glo/, -r, -tte, -tt
Glo/, -n, -ar, -ane
Glöbb/e, -ar, -a, -a
Glöfs/, -en, -ar, -ane
Glöfs/e, -ar, -a, -a
Glöfse i sa maden
Glömmen/, -e
Glönn/e, -er, -te, -t
Glöpp/e, -a -er, -ene
Glött/e, -ar, -a, -a
Gnaue/, -r, -te, -t (även gnöuwe)
Gni/, -r, -tte, -tt
Gnu/, -r, -tte, -tt
Golianes, Gomm/e, -a -er, -ene
Gong/, -en, -ar, -ane
Gongen (stå på gongen)
Gradstokk/, -en, -ar, -ane
Grave/, -r, grov, grove
Gre/, -r, -tte, -tt
Galen
Galning
Galenskap
Gap, rop
Gata
Gal
Stängsel
Svårinstängd ko
Till lags
Titta
Glasögon
Hal
Gles
Glida
Flina
Titta
Glöd
Gloppa (snö)
Drag av kalluft
Gläfsa
Äta fort och slarvigt
Glömsk
Eka (ljud)
Springa (dörr)
Glänta
Gnaga
Gnida
Gno
Trevlig
Gumma
Hall
Bli konfirmerad
Termometer
Gräva
Reda ut
17.
Greb/, -e, -har, -bane
Grebb/en, -ene
Greff/el, -lar
Greg
Grekam/, -men, -mar, -mane
Grer sa
Gresk/, -e
Gribe/, -r, grebbe, greb
Grimmete
Grinn/, -e, -ar, -ane
Grinn/e, -er, -te, -t
Grinnete
Gris/e, -ar, -a, -a
Gro/, -en, -ar, -ane
Gropigg/, -en, -ar, -ane
Groms/, -et
Gru/e, -a, -er, -ene
Grålonken
Gräddesnib/e, -a, -er, -ene
Gröbe tor
Grôbben/, -, -ar, -ane
Grödeklud/, -en
Grönn/e, -ar, -a, -a
Gubbeng/, -en, -ar, -ane
18.
Grep
Rörd, fasttagen
Griffel, Konstig person
Konstig person
Grovkam
Ordnar sig
Morsk, barsk
Gripa
Smutsig, flerfärgad
Grind
Gråta, håna
Sur, grinig
Grisa ner, föda grisar
Grodd
Späd grodd
Grums
Spishäll
Ljummen
Gräddkanna
Urholka
Varg
Varm gröt i knyte mot
tandvärk
Fundera, grunda (med
färg
Mått för mjöl = 2 kupade
händer
Guda
Gullmor
Gussfar
Gussön
Gäle, gäl, gärte, gärt
Gäl/e, -et, -er, -ne
Gå/en, -ne
Gål, -n, -ar, -ane
Gån/, -et
Göb/e, -a, -er, -ene
Göl/e, -ar, -a, -a
Gör/, -et
Gör/e, -ar, -a, -a
Gôtt/e, -a, -er, -ne
Goddag
Gudmor
Gudfar
Gudson
Stängsla
Gärde
Tröttkörd, slut
Gård
Garn
Lodjur
Buller i magen
Inälvor
Göra halvdant arbete
Karamell, småkaka
Hannkvänn = Handkvarn
19.
H
Ha?
Hagepös/e, -en, -ar, -ane
Hal/, -e
Hal/, -e
Hallaan
Haleng/, -en, -ar, -ane
Hall/e, -ar, -a, -a
Halle
Halleg/en, -ne,
Halle sa
Halvörn/, -e
Hanglete
Hannöm
Hanklä/, -t, -r, -ne
Hanses
Happl/e, -ar, -a, -a
Harpegro
Hart
Hasjäpp/e, -a, -er, -ene
Haud/e, -ar, -er, -ne
Hau/e, -en, -ar, -ane
Hedetjör/e, -a, -er, -ne
Helles
Hemmante
Hemmestekka
Hemmål/, -e
Herr/e, -ar, -a, -a
Hoggarstö/, -t, -r, -ne
Hoggestabb/e, -en, -ar, -ane
Homm/el, -ern, -lar, -lane
Hoppetås/e, -a,-er, -ne
Hill/er, -ern, -rar, -rane
Homr/e, -rar, -a, -a
Hubry/, -t
20.
Hursa?
Dubbelhaka
Hård
Halv
Halvannan
Hårding
Luta
Hylla (spisel)
Hårdhänt
Vila en stund
Halvdan
Illamående
Honom
Handduk
Hans
Krångla
Gammal smuts
Halvt
Halvskäppa
Handtag
Trädgård, hage
Blodsvallning
Annars
Hemifrån
Hemstickad
Hemtrevlig
Gå ostadigt
Sitter först i tur vid kortspel eller matutdelning
Huggkubbe
Hummel
Groda
Grotta
Gnägga lågt
Huvudbry
Huflôtt/, -en, -ar, -ane
Hugaarn
Huj/e, -ar, -a, -a
Hullän/, -, -ar, -ane
Husk/e, -ar, -a, -a,
Huskestu/e, -a,-er, -ene
Hu stubbe
Huu/, -et, -er, -ne
Huveg
Hympete
Hylle sa
Hynn/e, -et, -er, -ene
Hymsket
Hy/, -r, -rte, -rtt
Håbb/e, -ar, -a, -a
Hål/e, -ar, -a, -a
Hårt
Hås/, -e
Håvl/e, -ar, -a, -a
Håvål/, -et, -, -e
Häm? (Häm då)
Hä ä da
Häkken? (Hekken)
Hälarnte på da
Hä/le, -lar, -rte, -rt
Hälenge (I hälenge)
Hälôuw
Hämsesöll/ -et
Hängedy/, -t, -r, -ne
Hängevänga/, Hängs/en, -ne
Hänn
Häspetre/, -t, -r, -ne
Hälldi/, -e
Hô?
Hôddent?
Höffsa
Hjässa
Rörig i huvudet
Ropa
Vändteg
Skaka, hysta
Röra i huset
Genast
Huvud
Höjdrädd
Sjåpig
Öka i vikt
Hörn
Hemskt
Stressa
Backa
Halka
Halkigt
Hes
Solva
Solv i väv
Vem? (Vem då)
Detta är det
Vilken, vem.
Går ingen nöd på dig
Härda, uthärda
Snart
Köldhärdig
Såll
Gungfly
Trött, slut
Glupsk
Den här
Garnvinda
Tursam
Va?
Hurudant?
Städad
21.
Höffs/e, -ar, -a, -a
Hôl/, -et, -, -e
Hôllas
Hôlles
Höleng/, -en, -ar, -ane
Hôlsôlt/en, -ne
Hôlvrensk
Hônn/, -et, -, -e
Hônnt?
Hô pass?
Hô plau järe?
Hôrdaslau
Hôrr
Hôrre?
Hôrre på lauw?
Hôrrevöles?
Hös/e, -a, -er, -ne
Hô siru?
Hösp/en, -, -nar, -nane
Höspen
Höspener/e, -ar, -a, -a,
Hôss/e, -a, -er, -ne
Hôsselessen
Hôssent?
Höst/e, -ar, -a, -a
Höuw/ -en, -ar, -ane
Höuwbid
Höuw/e, -ar, -a, -a
Städa
Hål
Bråka, arbeta med något
Hurudant
Vallhjon
Utsvulten
Klapphingst
Horn
Hur är det?
Hur mycket?
Vad brukar du göra?
Vardagslag
Varje
Var?
Var någonstans?
Hurudant?
Skopa
Vad säger du?
Husbonde
Duktigast
Bestämma
Strumpa
Strumplästen
Hurudant?
Skörda
Hög
Uppstötning
Komma ihåg
Dä blir uvant fö katta a stå böen.
(Sägs om någon blir tvingad till något ovant).
22.
I bed
I hobb/, -a
Ijenbåna
Ijengrott/, -e
Ijömmel
I kôll
Illbläng/e, -er, -te, -t
Illglan/e, -er, -te, -t
Ilj/e, -ar, -a, -a
Ilj
Ilk/, -en, -ar, -ane
Illådsam/, -me
Iläjervall
Imellöm
Inane
Inannte
Inast
Inetter
In etter
Inmad/, -en
Inmari/, -e
Inmäde/, -t
Inna
Innare
Inne påt
Innestöa
Ino
Inåver
Irättno
I
I trångmål
Ihop, tillsammans
Dum, barnslig
Vildvuxet
Igenom
Omkull
Glo, stirra
Glo, stirra
Ärga
Ärg
Fotvalk
Gnällig
Söndrig
Emellan
I varandra
Inifrån
Innerst
Längs med
In efter, hämta
Inälvor
Slug, illmarig
Innanmäte
Innan
Inre
Snål
Installning
Ännu
Inåt
Nyligen, nyss
Nä dä vell sa väl, sö lämmar väern.
När det vill sig väl, lammar baggen.
(Sägs vid positiv överraskning).
23.
Jabb/e, -ar, -a, -a
Jaggu
Jamn/, -e
Jamsiss
Jamt
Jamtr/e, -ar, -a, -a
Jangl/e, -ar, -a, -a
Janglete
Jauw/e, -ar, -a, -a
Javverima
Jekk/, -en, -ar, -ane
Jes, Jes
Ji/, -r, -tte, -tt
Jide (höre jide)
Jisp/e, -ar, -a, -a
Jiss (även iss)
Jiss/en, -ne
Jol/, -e
Jol/, -e, -er, -ne
Jolbär/, -et, -e, -e
Jol/e, -ar, -a, -a
Jolemor/, -e, -ar, -ane
Jort/e, -ar, -a, -a
Jul/e, -ar, -a, -a
Julebon
Juleng
Julk/, -en, -ar, -ane
Julspör/, -et, -, -e
Jyr/, -et, -, -e
Jyllstr/e, -ar, -a, -a
Jä/de, -der, -tte, -tt
Jä/le, -ler, -rte, -rt
Jäl/e, -et, -er, -ne
Jäll/e, -er, -te, -t
Järe, Jär, Jole, Jort
24.
Gå med snabba steg
Svordom
Jämn
Jämnt med
Jämt, jämnt
Hålla med
Prata strunt
Barnslig
Jaga
Minsann
Stöd under slagbord
Hetsrop på tjur
Giva
Höra talas om
Gäspa
Ids
Gisten
Jord
Band på tunna
Smultron
Begrava
Barnmorska
Idissla
Surra fast
Bröd till jul
Stryk
Pojkvasker
Hjulspår
Juver
Fjäska
Valla kor
Stängsla
Gärde
Kastrera, gälla
Göra
Järta
Jäv/, -e
Jö/, -r, -tte, -tt
Jö/, -n, -ar, -ane
Jömmer
Jömrete
Jön/e, -a, -er, -ene
Jönete
Jönne
Jörm/e, -a
Jöstekk/e, -a, -er, -ene
Modig
Populär
Göda
Lie
Barnsligheter
Barnslig
Velig person
Velig person
Gärna
Dy
Liesticka
Jö = Lie
25.
K
Kag/e, -a, -er, -ene
Kagebedd/e, -en, -ar, -ane
Kagepekk/, -en, -ar, -ane
Kagesôll/, -n, -ar, -ane
Kakklomm/, -en, -ar, -ane (äv. kapplomm)
Kalugget
Kalveräkk/e, -a, -er, -ene
Kangel/, -n, -ar, -ane
Kanst
Kapp/e, -ar, -a, -a
Karvör/n, -ne
Karvölet
Kasserava
Kastet
Kauw/e, -ar, -a, -a
Kjinn/e, -ar, -a, -a
Klinn/e, -a, -er, -ene
Klinnete
Kläjj/e, -ar, -a, -a
Klôdd
Klôdd/e, -ar, -a, -a
Klo/, -a, klönnar, klönnane
Klös/e, -a, -er, -ne
Klöv/e, -a, -er, -ene
Klövv/, -et, -, -e
Kaka
Brödbit, smörgås
Brödnagg
Bröd upplöst i mjölk
Kakelugn
Kyligt
Mattlummer
Kotte
Konst, möjlighet
Kapa
Mallig
Malligt
Säckig byxbak
Fång hos hästar
Släpa och bära
Kladda
Efterhängsen person
Kladdig
Klia
Hårtuss från djur
Klottra
Klo
Spottloska
Klyfta, klova
Klyvriktning i sten o ved
Han va oppe inna skam hade fått på sa tretöfflane.
(Sägs om morgontidig person).
26.
Knag/e, -ar, -a, -a
Knagglete
Knark/e, -ar, -a, -a
Knartas
Knart/, -en, -ar, -ane
Knas/e, -ar, -a, -a
Knegg/, -en, -ar, -ane
Kniben/, -e
Knud/e, -en, -ar, -ane
Knyd/e, -er, knöd, knödde
Knyd/e, -et, -er, -ne
Knågfull/, -e
Knöddrete
Knö/e, -ar, -a, -a
Knösk/, -et
Knôtt/, -en, -ar, -ane
Knaka
Ojämnt
Knarra
Småbråka
Pojke
Krossljud
Liten backe
Snål
Knut
Knyta
Knyte
Överfull
Knottrig
Knåda deg
Brosk
Knott, dörrstänge, gatsten, liten varelse.
Lommelärke = Fickplunta
21.
Ko/, -a, -krettur, kretture
Koggl/e, -ar, -a, -a
Koggleståkk/, -en, -ar, -ane
Koppra
Krapp/, -e
Krapphalsa
Kraw/e, -en, -ar, -ane
Kregg/e, -a, -er, -ene
Kreggete
Kreggleng
Kryb/, -en, -ar, -ane
Krämt/e, -ar, -a, -a
Krämtebrä/, -a, -r, -ne (äv. krämtefjöl)
Krôdd/e, -a, -er, -ne
Kröser
Kröst/e, -ar, -a, -a
Kröstete
Kus/e, -a, -er, -ne
Ko
Välta (med vält)
Vält
Konsum
Trång
Trånghalsad
Krage
Rädd, tafatt person
Fumlig
Kråkris
Stackare
Skrubba kläder
Tvättbräda
Liten smula, vela
Lingonsylt
Krysta
Sjåpig
Stänkskydd vid borrning
i sten
All storhed tar en dredden äne.
All storhet tar ett dåligt slut.
Hörr evvije gong.
Var eviga gång.
28.
Kvesthôw/, -en, -ar, -ane
Kvij/e, -a,, -er, -ene
Kvällsken/e, -a, -er, -ene
Kvällugg
Kvänn/, -e, -ar, -ane
Kåb/e, -a, -er, -ene
Kåd/, -e
Kå/e, -ar, -a, -a
Kåå, kåa
Köpp/e, -ar, -a, -a
Köpp/e, -a, -er, -ene
Körk/e, -ar, -a, -a
Körka
Kôut/, -e
Kvisthög
Kviga
Nattskärra
Skymningsvila
Kvarn
Spiskåpa, dräkt
Yster, kåt
Kåda ner
Kåda
Amma upp
Koppa
Korka butelj
Dum
Stolt, kavat
Hasjäppe = En halv skäppa = 18,3 liter
Användes för att mäta spannmål och potatis.
29.
L
La/, -r, -tte, -tt
La/a, -et, -er, -ene
Labb/e, -ar, -a, -a
Labbelänske
Lad/, -e
Ladhunn/ -, -ar, -ane
Ladsäkk/en, -ar, -ane
Lag/en, -net, -, -ne
Lageså/, -n, -ar, -ane
Langsjäft/e, -a, -er, -ne
Lawd/e, -a, -er, -ene
La väre
Le/, -t, -, -ene
Led/e, -ar, -a, -a
Legge på glugg
Leven
Lid/e, -er, led, litt
Ligaste
Lig/e, -ar, -a, -a
Ligfäl/, -et, -, -e
Limm/e, -en, -ar, -ane
Lin/e, -a, -er, -ene
Linn/e, -ar, -a, -a
Linnvär/, -et
Livsyg/, -e
Lomm/e, -en, -ar, -ane
Lommeklokk/e, -a, -er, -ene
Lommelärk/e, -a, -er, -ene
Lonete
Longe
Longna
Longne da
Lonke/e, -ar, -a, -a
Lont/e, -a, -er, -ene
30.
Stuva kärvar i ladan
Lada
Sätta spår
Svårbegripligt tal
Lat
Lat person
Lat person
Lakan
Bykkar
Stång mellan fram o
bakvagn
Lager
Låt vara, låt bli
Led med slanor
Leta
Nattjakt med hjälp av åtel
Oväsen
Lyda
Bäst
Tycka om
Begravning
Sopkvast
Linje
Töa
Töväder
Magsjuk
Byxficka
Fickur
Fickplunta
Nyckfull
Redan
Läsida
Lugna dig
Värma
Stubintråd, del på sele
Losledd/en, -ne
Lus/, -e, -, -e.
Luw/e, -er, -te, -t
Luw/e, -a, -er, -ene
Ly/, -r, -tte, -tt
Låbro/, -a, -ar, -ane
Låd/, -et, -, -e
Låd/e, -er, -, -e
Lårfor/ -et, -, -e
Låv/e, -en, -ar, -ane
Låveträv/, -et, -, -e
Läb/e, -en, -ar, -ane
Läj/e, -et, -er, -ene
Läjd/e, -a
Läjervall (I läjervall)
Längna
Länntöw äv. länntöwt
Lämm/e, -ar, -a, -a
Lär/, -et, -, -e
Läsanes
Lä/ss, -ss, -ttes, -tts (äv. lôss)
Lö/, -r, -tte, -tt
Lö/be, -ber, -pte, -pt
Lôdd/e, -ar, -a, -a
Lôdd/e, -a, -er, -ne
Lö/en, -ne
Lôft/, -et, -, -ne
Lôgg/, -et, -, -e
Lôgg/e, -a, -er, -ene
Lökk/e, -a, -er, -ene
Lökke
Lökse
Lökt/, -e, -er, -ene
Lömmet
Lömvarnt
Lönn/e, -a, -er, -ene
Luggsliten
Smågatsten
Ljuga
Mössa
Lyssna
Loginfart
Ljud
Jämra
Kalsong
Loge
Logränne
Läpp
Efterbörd
Liggsäd
Förfall (i förfall)
Ruvvillig (om höna)
Lättsam, gladlynt
Lamma
Läder
Religiös
Låtsas
Vidhäfta
Löpa
Löda
Låda
Påträngande person,
luden
Vind eller loft
Lock
Tvärslå längst fram på
kälke
Liten åkerlapp, rosett
Lycka
Havre utan kärna
Lykta
Ljumt
Kvalmigt
Virkesupplag
31.
Löngn/, -e
Lôpp/, -en, -ar, -ane
Lörvete
Löse bokser
Lösten/, -ne
Lôuw/, -e
Lôuwfôdda
Lôuwhalt
Lôvv/e, -ar, -a, -a
Ljung
Liten groda
Lurvig
Utföra naturbehov
Lysten
Låg
Kortbenad ko eller häst
Låghalt
Lova
Takk i evihed sa töse nå ho gaba etter kyssen a engen fekk.
Först spy i kåln a sia ede öppen.
Ja har allri hört på ligare magen.
Jag har aldrig hör något liknande.
Dä va nogge aant än kom tjärrenge a läggda.
Det var något annat än kom kärring och lägg dej.
(Sägs när något helt nytt problem uppträder).
32.
M
Madeså (ente fått madeså)
Makte
Makt/, -e, -er, -ne
Makti (de ä makti)
Maksi (hoppe maksis)
Mal/, -er, mol, mole
Mal/e, -n, -ar, -ane
Malj/e, -a, -er, -ene
Mans mål (ente höre mans mål)
Mans
Man/e, -ar, -a, -a
Manesvarm/, -en, -ar, -ane
Manskabb/ -et, -, -e
Mas (ente mas)
Mas/e, -ar, -a, -a
Mase på
Mau/e, -en, -ar, -ane
Maumål (ente ha maumål)
Medd/a, -an, -rar, -rane
Meddre
Med/e, -ar, -a, -a
Med/e, -a, -er, -ne
Meggelsmess
Mej/e, -ar, -a, -a
Mej
Mej/, -en, -ar, -ane
Mekkelbär/, -et, -, -e
Mekkr/e, -ar, -a, -a
Mellömste
Menn/e, -ar, -a, -a
Mesete
Messa
Matsmula (ej fått en
matsmula)
Förmå
Två dragdjur i par
Kvittar (det kvittar)
Hoppa (om katt)
Mal
Stenmal
Märla
Oväsen så samtal ej hörs
Medan, under tiden
Ljud i bikupa före
svärmning
Bikupans andra och
följ. svärmar
Manskap
(Besvärlig, duktig)
Gnida, gå långsamt
Skynda på (uppmaning)
Mage
(Äta mycket)
Middag
Ritsa stock vid timring
Meta
Metspö
Mickelsmäss
Kissa
Urin
Med (kälke)
Odon
Laga, "meka"
Mellersta
Mena
Mesig
Med sig
33.
Messtru/, -r, -tte, -tt
Messtrusam
Mesvôrn/, -e
Mettare
Mjälete
Mjölböl/e, -a, -er, -ne
Moda/, Mod/e, ar, -a, -a
Mongfrest/en, -ne
Momml/e, -ar, -a, -a
Mon/, -e
Mone sa
Mo/ne, -en, -nar, -nane
Mover/e, -ar, -a, -a
Mud/e, -ar, -a, -a
Mugg/, -et
Mugg/, -a, -er, -ane
Mugg/e, -a, -er, -ene
Mukkn/e, -ar, -a, -a
Mul/e, -n, -ar, -ane
Mulepös/e, -en, -ar, -ane
Munharp/e, -a, -er, -ene
Munvig/e, -, -ar, -ane
Musesköl,
Myd/e, -a, -er, -ne
Myg/, -e
Måd/e, -en, -ar, -ane
Måde
Te måde
Måg/e, -ar, -a, -a
Måg/e, -a, -er, -ene
Mål/e, -ar, -a, -a
Mål/, -et, -, -e
Måläske (dåle måleske)
Mäll/e, -er, -te, -t
Mälle
34.
Misstro
Tvivlande, skeptisk
Mesig, tafatt
Mellersta
Ha gäll röst
Mjölbinge
Modig
Mota
Allsidig
Mumla
Mogen
Mogna
Månad, måne
Strosa
Rugga, muta
Mögel
Tillbringare
Mygga
Mögla
Mule, tillknuten säcköppning
Tornister
Munspel
Mungipa
Rester efter mössmåltid
Ynkrygg, stackare
Mjuk
Sätt
Måtta
Till lags
Mocka, skotta
Gödselraka
Mäta, måla
Mått
Ovanligt röstläge
Anmäla
Målla
Mär/, -e, -ar, -ane
Märekule
Märja
Möggedämm/e, -a, -er, -ene
Möl/e, -ar, -a, -a
Möle, -et
Môll/, -e
Môllskost
Môll/e, -ar, -a, -a
Môlln/, -e
Môlt/e, -a, -er, -ne
Mör/, -n, -ar, -ane
Mörhoppe
Mörtuw/e, -a, -er, -ene
Mös/e, -en, -ar, -ane
Mösehoml/e, -a, -er, -ene
Môsk/e, -a, -er, -ene
Mösken rög
Môtt/, -en, -ar, -ane
Môtted/en, -ne
Môw/, -en, -ar, -ane
Môw/e, -ar, -a, -a
Môwlet
Märr
Liten dälig märr
Välmatad, märgig
Gödselgungfly
Äta det bästa
Rester av hö, ved etc.
Mull
Grynig ostmassa gjord
på sötmjölk som skurits
med surmjölk
Gräva ner sig liksom i
ett rede, (höns)
Mjölig potatis
Hjortron
Myra
Liten häst
Myrstack
Mosse, mossa
Mosshumla, person som
talar otydligt.
Maska
Dammet yrde
Mal
Maläten
Måg
Man som friar
Möjligt
Mjölböle = Mjölbinge
35.
N
Nag/en, -ne
Nagg/e, -ar, -a, -a
Nakkre
Nappr/e, -ar, -a, -a
Narit (ente narit)
Nassl/e, -a, -er, -ene
Natthus/, -et, -, -e
Naw/el, -le, -lar, -lane
Naue/l, -rn
Nawla (ente rätt nawla)
Neane
Neare
Nearegn/, -et
Neaste
Nebärsel
Neg/, -e, -ar, -ane
Ner over
Neretter
Nij/e, -ar, -a, -a
Nije
Nisk/, -e
No
Nod/e, -a, -er, -ne
Nogge
Noggen
Noggensti
Nolante
Nolhött/e, -en, -ar, -ane
Nolåver
Nyb/e, -a, -er, -ene
Nybetonbösk/e, -en, -ar, -ane
Ny/re, -ern, -rar, -rane
Nådle (äv. nårle)
Nåkk
Näbbskyd/e, -a, -er, -ene
36.
Naken
Arbeta sakta
Vara fis förnäm
Knapra, smågnaga
(Inte enkelt)
Nässla
Utedass
Nagel
Navel
(Inte rätt funtad)
Nedan
Nedre
Motgång
Nederst
Nederbörd
Kärve
Nedåt, ned över
Nedåt, ned efter
Niga
Nio (siffra)
Snål
Nu
Nota
Något
Någon
Någonsin
Norrifrån
Nordbohusläning
Norrut
Nypon, nypa
Nyponbuske
Njure
Ynklig
Nog
Näsvis person
Nädd/ar, -ane
Nägg/en, -ene
Näggu
Näkkt/e, -ar, -a, -a
Näl/e, -ar, -a, -a
Nällik/, -a, -er, -ene
Nälåde
Närlåden
Nämmen
Nännemän
Närsögen/, -e
Näsebör/e, -a, -er, -ane
Nö sa
Nöden/, -e
Nödelann (äv. nödlann)
Nödvôrn/, -e
Nöppr/e, -ar, -a, -a
Nö/re, -rar, -rete, -rt
Nösst/e, -ar, -a, -a
Nösst/e, -at, -er, -ne
Nött/e, -ar, -a, -a
Nött/er, -re
Nötti
Nötter
Snäsig
Nej (svordom)
Neka
Nita
Nejliga
I närheten
Vara intill
Nej minsann
Visst inte
Närgången
Näsborr
Tvinga sig
Girig, nödig
Gödselvatten
Grisaktig
Noppa
Göra upp eld
Nysta
Nystan
Bruka
Nykter
Nyttig
Natthus - Utedass
37.
O1/, -et, -, -e
Olk/e, -ar, -a, -a
Olk/e, -a, -er, -ene
Om a järe
Omle
Omm/, -en, -ar, -ane
Om sa
Omtränt
Ong/, -e
Ong/e, -en, -ar, -ane
Oppante
Ormestokk/en, -ne
C
Ord
Orka
Handarbete
Strax, stod inte länge på
Tunn o mager
Ugn
Om sig
Ungefär
Ung
Unge
Uppifrån
Ormbiten
Skåg = Drag för släde
38.
P
Pakkethôll/are, -arn, -are, -rane
Pall/, -n, -ar, -ane
Pank/e, -ar, -a, -a
Pank/e, -a, -er, -ene
Panketre/, -t, -r, -ne
Passle
Patt/e, -ar, -a, -a
Patt/e, -en, -ar, -ane
Patthôll/are, -arn, -rar, -rane
Pattesyg/, -e
Pattesöd mjölk
Pattal/, -n, -ar, -ane
Pebb/er, -ern, -rar, rane
Peg/e, -ar, -a, -a
Pekk/e, -ar, -a, -a
Pekka
Pakethållare
Smal dikesren, avsats
Bulta, banka
Vägglus
Klappträ
Passande
Dia
Spene. Bröst
Bysthållare
Dihungrig
Spenvarm mjölk
Blodpalt
Peppar
Peka
Picka, knacka försiktigt
Uppnosig, Snäsig
(om ung flicka)
No ska du jaggu få fö du dred i halmen.
Nu skall du få för du förorenade i ladan, (lätt hotelse)
Han ä vär än den svarte höna söm värper borte.
(Sägs om en orädd person)
39.
Pell/e, -ar, -a, -a
Peltongjulk/, -en, -ar, -ane
Pen/, -e
Perva
Pess/e, -ar, -a, -a
Pessekul/e, -a, -er, -ne
Pesseträngt/, -e
Pib/e, -er, peb, pebbe
Pib/e, -a, -er, -ene
Pibefjôtt/, -en, -ar, -ane
Piggtrå/, -n, -ar, -ane
Pins/, -e
Pine (Dö a pine)
Pinnesnål/, -e
Plank/e, -a, -er, -ene
Pla/, -r
Plad/e, -a, -er, -ne
Pladusk/e, -a, -er, -ene
Plante järet
Plöw/e, -er, -te, -t
Plöw/, -en, -ar, -ane
Plöwfjöl/, -e, -ar, -ane
Plöwsl/e, -a, -er, -ene
Pokk/el, -eln, -lar, -lane
Pos/, -en, -ar, -ane
Posete
Potät/e, -a, -er, -ne
Prad/e, -ar, -a, -a
Prad
Pradegre
Pregg/e, -ar, -a, -a
Pregge per i höla
Preggete
Prins/, -en, -ar, -ane
Priskurant/, -en, -ar, -ane
40.
Plocka
Pojkvask
Fin, vacker
Diarré
Kissa
Nervöst sto
Kissnödig
Pipa, gnälla
Pipa (rök)
Pipmunstycke
Taggtråd
Pingst
Pina (kraftuttryck)
Girig. Snål
Planka. Åkerstycke
mellan diken
Bruka
Platta
Föremål som breder
ut sig
Brukar inte göra det
Plöja, ploga
Plog
Plogens vändskiva
Plöjd åker
Puckel
Dumbom
Dum
Potatis
Prata
Prat
Pratsam
Peta
En lek
Petig
Pelargon
Varukatalog
Pryll
Pryll/e, -n, -ar, -ane
Prästekål/, -n
Pud/e, -a, -er, -ne
Pudevar/, -et, -, -e
Pust/e, -ar, -a, -a
Pust/e, -a, -er, -ne
Pynt/, -en, -ar, -ane
Påflöwen/, -e
Påklinna
Påst/, -en, -ar, -ane
Påskesåd/e, -a, -er, -ne
Påstiv/, -e
Pörr, pörr
Pörk/, -en, -ar, -ane
Pörregass/, -et
Pös/, -en, -ar, -ane
Pös/e, -en, -ar, -ane
Pöseris/, -et
Pött/e, -ar, -a, -a
Pôtt/e, -a, -er, -ne
Pôttmag/are, -rn, -rar, -rane
Pöttr/e, -ar, -a, -a
Pöv/el, -eln, -lar, -lane
Prygel
Slaga
Åkersenap
Kudde
Örngott
Rast, pusta
Arbetspass
Bergstup (kanten)
Påflugen
Efterhängsen
Liten bro
Påskeld
Envis
Lockrop på får
Var i ögat
Bagage
Pyts
Påse
Pors
Knuffa
Potta
Kakelugn
Puttra, sjuda
Slyngel
Gånvinne = Garnvinda
41.
R
Rabb/, -en, -ar, -ane
Rab/e, -ar, -a, -a
Radde/, -r
Rag/e, -ar, -a, -a
Rag/e, -a, -er, -ene
Ragebôss/, -et
Ragn/, -e
Rakkn/e, -ar, -a, -a
Rakkne opp
Rakkarong/e, -en, -ar, -ane
Ramm/el, -let
Ran/, -e, ränn/ar, -ane
Ranete
Rank/e, -ar, -a, -a
Rank/e, -a, -er, -ene
Ranglete
Raskedej/, -en, -ar, -ane
Raskeri/, -t
Rasskrog
Rasspall/, -n, -ar, -ane
Rasspallföre/, -t
Re/e, -n, -ar, -ane
Rebb/e, -ar, -a, -a
Rebb/e, -a, -er, -ene
Redi/, -e
Re/e, -et, -er, -ne
Regg/, -en, -ar, -ane
Regge sa
Remmar/e, -n, -, -ne
Rensle
Re/re, -ern, -rar, -rane
Reseft/, -et, -, -ne
Resskabb/, -et, -, -e
Resp/e, -ar, -a, -a
Resp/e, -a, -er, -ene
42.
Tuvig mark
Rapa
Lång rad
Raka, kratta (ex. löv)
Kratta, räfsa
Höspill
Fiskrom
Fransa sig (om tyg)
Bli uttröttad
Busfrö
Oväsen, buller
Rand
Randig
Stapla
Vedtrave
Ranglig
Surdeg
Skräp
Bentag
Skinka
Halka
Golvbjälke
Repa (gräs)
Läkt, ribba
Duktig, klar i huvudet
Hästdrag på vagn
Kostym
Göra sig klar
Stenverktyg
Renslig
Värpplats, fågelbo
Recept
Redskap
Rispa
Trasa, remsa
Resst/, -e, -ar, -ane
Re tell
Ressl/e, -a, -er, -ene
Rev/, -e, -ar, -ane
Rev/, -e, -ar, -ane
Revv
Revv
Ri/, -r, re, ritt
Rid/e, -ar, -a, -a
Riv/e, -er, rev, revve
Riv/e, -a, -er, -ene
Ro/, -a,, rönn/ar, -ane
Rob/e, -ar, -a, -a
Rod/e, -ar, -a, -a
Rod/e, -en, -ar, -ane
Rodehjon/, -et
Romp/, -en, -ar, -ane
Rompekrog
Romphoggen/, -e
Rompöl/, -et, -, -e (äv. romphôll)
Romle_
Roml/e, -ar, -a, -a
Roms/e, -ar, -a, -a (äv. ronse)
Rol/e, -ie
Rud/e, -a, -er, -ne
Rudete
Rugg/e, -ar, -a, -a
Ruggete
Russlanes
Vrist
Göra i ordning
Havrevippa
Vävbom
Flanellremsa för lindning
av små barn
Magsjuka
Livlig efterfrågan
Rida
Teckna
Riva
Handräfsa
Vrå
Ropa
Böka (i jorden)
Rote (del av socken)
Rotehjon
Svans
Bentag
I kortaste laget
Svansrem på sele
Rymlig
Festa om
Gunga
Rolig
Ruta
Rutig
Rucka
Ojämnt
Komma släntrande
Uräkna pengar a juleng ska en aldri ta imod.
Oräknade pengar och stryk skall man aldrig
ta emot.
43.
Ryge mä, ryger mä, rög mä, rögge mä Gå åt, dö
Ryg/e, -er, -rög, -rögge
Ryka, gå sönder
Ryggåskann/e, -a, -er, -ene
Taklagsfest
Råg/e, -ar, -a, -a
Träffa
Råmuss
Frikostig
Råslaw
Inälvor
Räka, raka
Räg/e, -a, -er, -ene
Räkk/e, -er, rakk, rokke
Räcka
Räkkleng/, -en, -ar, -ane
Stor spik
Rännarkatt/, -en, -er, -ne
Marskatt
Rännern?
Läcker den?
I rätt no
Nyligen
Rod/, -e, rödd/ar, -ane
Rot
Röd/e, -ar, -a, -a
Rårna
Rôdd/en, -ne
Lat, rutten
Kav-rôdden
Genomrutten
Rödemon
Rötmånad
Röfs/e, -a, -er, -ne
Slarvig kvinna
Röfsete
Okammad
Sobelimme = Sopkvast
44.
Rög/, -et, -, -e
Rög/e, -ar, -a, -a
Rökk
Rökk/e, -er, -te, -t
Römm/e, -er, -te, -t
Rönn/, -e
Rönn unner bene
Röppl/e, -ar, -a, -a
Rörete
Rössel
Rössl/e, -ar, -a, -a
Rösslanes
Rôtt/e, -a, -er, -ne
Rösslepengar
Rösst/, -et
Rôttn/e, -ar, -a, -a
Röw/, -en
Röwflad/e, -en, -ar, -ane
Röwstöbb/, -en
Skyl, rök
Röka
Infall
Rycka
Rymma
Rund
Berusad
Ändra på
Rörig, förvirrad
Liv, rörelse
Dö, avlida
Livlig
Råtta
Fickpengar
Rost, längst upp på
gavelvägg.
Ruttna
Råg
Rågfält
Rågstubb
Så ära a så blira, först klejara a sia svira.
Dä blir e aen rav a tude ti.
(Sögs när det blir ändrade förhållanden).
45.
S
Sabb/e, -ar, -a, -a
Sadd/, -en, -ar, -ane
Sadd/ar, -ane
Saddete
Saddefeng/er, -em, -rar, -rane
Saddefill/e, -a, -er, -ne
Sag/, -en, -er, ene
Sax/, -e, -er, -ene
San/, -e
Sanost/, -en, -ar, -ane
Sank/e, -ar, -a, -a
Sarr/e, -ar, -a, -a
Sarr/e, -a, -er, -ene
Sarrete
Satter
Saw/e, -ar, -a, -a
Saw/, -e, -er, -ene
Sawespon/, -e_
Sawebla/, -t, -r, -ne
Sawebokk/, -en, -ar, -ane
Sawemöle/, -t
Sedde/, -r, sadd, sedde
Segg/, -e, -ar, -ane
Sej/, -e
Sej/e, -er, -te, -t
Sekklesmäkk/, -en, -ar, -ane
Sepetele
Seksvegg/rar, -rane
Sia
Si/e, -a, -er, -ene
Sie/, -r, saa, sakt
Sierev/, -et, -er, -ene
Si/e, -er, sejte, sejt
Sillesub/, -en, -ar, -ane
46.
Dra benen efter sig
Otrevlig, slarvig person
Sämre strumpor
Saktfärdig
Skadat omlagt finger
Förband
Sak
Takstol
Sand, sandig teg
Mesost
Samla, spara
Tjata
Tröttsam person
Tjatig
Så att
Såga
Såg
Sågspån
Sågblad
Sågbock
Stickor och sågspån
Sitta
Sankmark
Seg, uthållig
Glida ner
Haklapp
Försynt
Tidig potatis
Sedan
Sida
Säga
Revben
Sippra
En skvätt silad spenvarm
mjölk
Sinkesam
Sinkebött/e, -a, -er, -ne
Sinna
Sjangsera
Sje/, -a, -ar, -ane
Sjebla/, -t, -r, -ne
Sjekkebö/, -t, -r, -ne
Sjes/e, -a, -er, -ne
Sjev/e, -ar, -a, -a (skeve iväj)
Sjigal/, -n, -ar, -ane
Sjill/e, -er, -te, -t
Sjille ve sa
Sji-tjär/e, -a, -er, -ene
Sjong/e, -er, -te, -t
Sjul/, -n, -ar, -ane
Sjul/e, -er, sjurte, sjurt
Sjulet
Sjulp/, -en, -ar, -ane
Sjygg/e, -a, -er, -ene
Sjyss/, -en, -ar, -ane
Sjyss/e, -ar, -a, -a
Sjägg/, -et, -, -e
Sjägg/e, -et, -er, -ene
Sjäkk/e, -er, -te, -t
Själ/, -et, -, -e
Skälsan
Själy/e, -er, skaly, skölve
Sjär/e, -, skar, skörre
Sjär/e, -a, -er, -ene
Sjäreng/, -en, -ar, -ane
Sjäs/e, -er, -te, -t
Sjävete
Tidsödande
Zinkspann
Arg
Sliten, illa medfaren
Sked
Skedblad
Skickebud
Skridskor
Gå hastigt och skevt
Gårdesgård av slanor
Skilja
Lämna efterhörd
Åkkärra
Sjunga
Syl
Skyla, skölja
Vedboden
Håljärn
Skjul
Skjuts
Skjutsa, schasa bort
Fluster
Enbetsdrag för släde
Grimasera
Snäck- och musselskal
Snäckskalsand
Skälva
Skära, meja säd
Skata
Vinst, förtjänst
Längta efter (mat)
Vit häst med inblandad
mörk färg
Ja ha jonte spönne tä döm.
(Kan sägas av person som satsar lättförtjänta pengar).
47.
Skoppesyg/, -e
Hôlle i skoppa
Skort/e, -ar, -a, -a
Skrabekag/e, -a, -er, -ene
Skrabbete
Skranglete
Skrant/en, -ne
Sedde skreffle
Skreffte på
Skrekk/e, -a, -er, -ene
Skrevv/e, -ar, -a, -a
Skrige/, -r, skreg, skregge
Skrinn/, -e
Skrive/, -r, skrev, skrevve
Skrokkete
Ramle i skrokk
Skrokk/, -en, -ar, -ane
Skromp/, -en, -ar, -ane
Skru/e, -ar, -a, -a
Skru/e, -en, -ar, -ane
Misslyckat bröd, klyver
sig
Hålla i knät
Magra
Sista brödet i baket
Sista barnet i familjen
Klen o sjuklig
Skranglig
Skröplig
Sitta grensle
Skälla ut
Magert djur
Skreva
Skrika
Mager
Skriva
Skrynklig
Falla ihop
Skrynkla
Bäddbart skåp
Skruva
Skruv, knepig person
Så = Förvaringsunna för spannmål eller vatten.
48.
Sjö/de, -der, -tte, -tt
Sjöd/, -en, -ar, -ane
Sjöl
Sjölgo
Sjölli/, -e
Sjönn/e, -er, -te, -t
Sjör påt
Sjöttan
Sjött/are, -arn, -rar, -rane
Skab/e, -ar, -a, -a
Skabe sa
Skad/e, -a, -er, -ne
Skaderer/e, -n, -ar, -ane
Skakk/, -e
Skaltänt
Skamfod
Skamfäla
Skamplagg (dett skamplagg)
Skarve
Skav/e, -er, skov, skove
Skoff/, -en, -ar, -ane
Skon/, -et, -, -e
Sko/, -n, -nnar, -nnane
Skopp/, -en, -ar, -ane
Skarva
Skarv
Själv
Självgod
Skyldig
Förstå
Snarstucken
Lätt svordom
Jägare
Skapa
Bära sig åt
Skata
Skatbo
Halt, sned
Luckor i tandrad
Otäck person, satan
Skamfilad
Otäcking
Något så när
Skava
Byrålåda
Sårskorpa
Sko
Skal utan kärna (spannmål) Mager person
Smörtjinne = Smörkärna
49.
Skrull/, -n, -ar, -ane
Skrull/e, -n, -ar, -ane
Skrullete
Skrägölv/, -et, -er, -ene
Skräpp/e, -er, -te, -t
Skräppete
Skrä/, -r, -tte, -tt
Ente skrä ole
Skröbb/, -en, -ar, -ane
Skröbbansekt/e, -et, -er, -ne
(äv. skrab-, skrubb-)
Skrôtt/, -en, -ar, -ane
Skubb/e, -ar, -a, -a (äv. Sköbb-)
Skudul/e, -a, -er, -ne
Skull/ -e, -er, -ne
Skull/e, -ar, -a, -a
Skulls
Skullm/e, -ar, -a, -a
Skullmete
Skullte du? (äv. skunnte -)
Skuw/e, -er, -te, -t
Skuwtjär/e, -a, -er, -ne
Skvale
Skvasslebetje
Skvätt/e, -er, skvatt, skvötte
Skvätten
Skvättrete
Skyd/e, -er, sköd, sködde
Skåbb/, -et, -e, -ene
Skåg/, -et, -, -e_
Skå/le, -rn, -lar, -lane
Skår/e, -n, -ar, -ane
Sköd sa
Skôft
Skôft/e, -ar, -a, -a
Skôj/are, -arn, -rar, -rane
50
Upphöjning
Underlig person
Avvikande
Trossbottengolv
Skryta
Skrytsam
Skräda (stockar)
Inte skräda orden
Skrubb, klädkammare
Ansiktsmask
Skrott, kropp
Skrubba
Nedsättande om kvinna
Skuld
Beskylla
Kvitt
Hemlighålla
Blyg
Skulle inte du?
Skjuta på
Skottkärra
Pratsam person, skvala
Småskällande hund
Skvätta
Lättskrämd
Regnskurar ofta
Skjuta
Skåp
Drag på släde
Förrum till stall
Mås, sträng vid slätter
Hoppade omkring, sköt
sig
Uppskov, vila
Utebli från arbetet
Skojare, tattare
Sköl/er, -ne
Skölesp/ann, -, -ännar, -ännane
Skôll/e, -ar, -a, -a
Skôlm/e, -ar, -a, -a
Skôlm/e, -a, -er, -ene
Skörneng/, -en, -ar, -ane
Skör/e, -a, -er, -ne
Skörre/e, -ar, -a, -a
Skörv/,-et
Skörv/, -en, -ar, -ane
Skörvete
Sköw/, -en, -ar, -ane
Slakk/, -e
Slakk/e, -ar, -a, -a
Slakk/re, -rar, -ra, -ra
Slaktebedd/e, -en, -ar, -ane
Slank/e, -ar, -a, -a
Slank/e, -en, -ar, -ane
Slar k/e, -ar, -a, -a
Slarkete
Slaw/, -et, -, -e
Slaw/, -et
Sleb/, -e
Sledd/, -et
Sledd/en, -ne
Sleddr/e, -a, -er, -ene
Slekk/e, -ar, -a, -a
Sliba
Slib/e, -ar, -a, -a
Slid/e, -er, sled, sledde
Slo/e, -a, -er, -ne
Slonk/en, -ene
Slonke tor
Slu/, -e
Slåb/e, -a, -er, -ene
Slåbetonbösk/e, -en, -ar, -ane
Släppe fram
Skulor
Slaskhink
Skålla
Flagna av
Ärtskida
Bit av brödkaka
Skåra
Skorra
Skorv
Skorv (t. ex. dålig bil)
Skorvig
Skog
Slak
Göra slak.
Glappa
Smakbit efter slakt
Banta
Skvätt
Glappa
Skranglig
Slag, slag på kläder
Slag (sjukdom)
Glatt, hal
Slit, tungt arbete
Sliten
Sena o bindväv i kött
Slicka
Slipad. Slug
Slipa
Slita
Slana
mager, tunn
Magrat, slunkit ur
Slug, klok
Slånbär
Slånbärsbuske
Bli konfirmerad
51.
Släng/, -en
Släng/e, -er, -te, -t
Slängt
Slöfs/, -en, -ar, -ane
Slôgg/, -et, -, -e
Slôss/, -, slöss, slejes
Smag/e, -ar, -a, -a
Smal/e, -ar, -a, -a
Smatt/e, -ar, -a, -a
Smedd/e, -ar, -a, -a
Smedd/e, -en, -ar, -ane
Smedde unner
Smedi/, -e
Smokk/, -en, -ar, -ane
Smult/, -et
Små
Smålåden
Småpatta
Småty
Småvörn/, -e
Smäkk/, -en, -ar, -ane
Smä/re, -ern
Smäll/e, -er, small, smölle
Smött/, -en, -ar, -ane
Smött/e, -ar, -a, -a
Snag/e, -ar, -a, -a
Snaleng/, -en, -ar, -ane
Snark/, -en, -ar, -ane
Snark/e, -ar, -a, -a
Snark/e, -ar, snärte, snärt
Snawl/e, -ar, -a, -a
Sne/, -t
Snepp/, -en, -ar, -ane
Snib/e, -a, -er, -ene
Snil/e, -n, -ar, -ane
52.
Pojk eller flickvän
Slänga
Händig, van
(om person)
Stor mansperson
Stor, otymplig
Slåss
Smaka
Snattra
Mana på hästen
Smeta
Seg surmjölkskultur
Sätta filbunke
Smidig, vig, skicklig
Fingertuta, kondom
Ister
Sorgsen, försagd
Modfälld
Tillbakadragen.
Underkuvad
Tomtar, troll, småbarn
Småväxt
Örfil, klaff på kläder
Vitklöver
Smälla
Litet utrymme
Smaka på
Snika åt sig
Liten bit
Hinna på kokt vätska
Snarka. Frysa till
Snarka
Prata i näsan
Förtret
Snibb, åkerbit
Gräddsnipa
Snigel
Snob/en, -ene
Snobet
Snodi/, -e
Snor/, -e, -er, -ne
Snorslô
Snu/, -r, -tte, -tt
Snuvänn/e, -er, -te, -t
Snyd/e, -er, snöd, snödde
Snytt/e, -a, -er, -ne
Snäggen/, -e
Snägget
Snöbbl/e, -ar, -a, -a
Snör/, -et
Snörete
Snörhövel
Snörp/e, -a, -er, -ene
Snörpeban/, -et, -, -e
Snött
Snopen
Snopet
Konstig, märkvärdig
Snöre
Linjera med snöre
Vända
Vända hösträng
Snyta
Liten bit, yttersta delen
på föremål
Snål
Snålt
Snubbla
Snor
Snorig
Skällsord om person
Nedsättande om flicka
Resårband
Knappt
Katteklinn ä karepinn.
(Hustruns vänlighet mot katten kan bli en pina för mannen).
Sprenge söm en löktetännare.
Ha mycket bråttom.
En ska hölle mä den en eder mä.
Man skall hålla med den man äter hos.
53.
Snöut
Snöv/e, -ar, -a, -a
Sob/, -en, -ar, -ane
Sobelimm/e, -en, -ar, -ane
Sobesjöff/el, -eln, -lar, -lane
Sobete
Sod/are, -arn, -rar, -rane
Sodete
Sompelaw/, -en
Soml/e, -a, -er, -ene
Somlete
Sokk/e, -ar, -a, -a
Sokkl/e, -ar, -a, -a
Sokklete
Sol/e, -ar, -a, -a
So/le, -ern, -lar, -lane
Spa/, -r, -tte, -tt
Spa/e, -en, -ar, -ane
Spavänne
Spedd/, -et, -, -e
Spedd/e, -a, -er, -ene
Speddegång/, -en, -er, -ene
Spegg/e, -ar, -a, -a
Spekkeler/e, -ar, -a, -a
Spekkelera
Sperveneg/, -e, -ar, -ane
Spessful (äv. spessfur)
Spettak/el, -let
Spig/e, -ar, -a, -a
Spig/er, -ern, -rar, -rane
Spig nötter
Spill/e, -er, -te, -t
Spill/e, -n, -ar, -ane
Spiller ny
Spillt/e, -a, -er, -ene
54.
I minsta laget
Snöa
Sop, slarvig person
Sopkvast
Sopskyffel
Saktfärdig
Sotare
Sotig
Avkok på kaffesump
Saktfärdig person
Senfärdig
Sucka
Arbeta sakta
Saktfärdig
Sola
Svål, sula
Gräva
Spade
Gräva upp trädgårdsland
Spett
Strumpsticka, speta
5 st strumpstickor
Visa sig halvklädd eller
naken
Göra upp planer
Är beräknande
Fågelkärve
Spetsfundig
Spektakel, oväntad
negativ händelse.
Spika
Spik, smal brödbit
Spiknykter
Spilla
Spegel
Splitt ny
Spilta
Spinntjärreng/, -e, -ar, -ane
Spjäl/e, -a, -er, -ne
Splejs/e, -ar, -a, -a
Sprassl/e, -ar, -a, -a
Spreng/e, -er, sprang, spronge
Sprig/e, -er
Sprud/e, -ar, -a, -a
Sprud/, -en, -, -,
Sprä/, -r, -tte, -tt
Spräkk/e, -er, sprakk, sprokke
Spräkk/e, -a, -er, -ene
Spräkklete
Spräg/, -e
Sprôdd/, -et, -, -e
Späll/, -et, -, -e
Späll/e, -ar, -a, -a
Spänn/e, -er, -te, -t
Spänngaln
Spör/e, -ar, -a, -a
Spör/, -et, -, -e
Spörr/e, -, -rte, -t
Spörda, etter
Spöttebakk/, -en, -ar, -ane
Stabbl/e, -ar, -a, -a
Stabb/el, -eln, -lar, -lane
Stabbelgräs/, -et, -, -e
Stabbesten/, -, -ar, -ane
Stage full
Stagge da!
Stakk/, -en, -ar, -ane
Stakkarshed
Stakkr/e, -ar, -a, -a
Stallhopp/e, -ar, -a, -a
Stallhopp/, -et
Stan/e, -ar, -a, -a
Stanvisandes
Stapp/e, -a
Spindel
Spjäla
Splitsa, sala
Sprattla, prassla
Springa, para (om djur)
Spretar, går isär
Spruta
Sprut
Sprida, späda
Spricka
Springa
Spräcklig
Kavat
Trästickor till väv
Spel, spektakel
Spela
Sparka, spänna
Bindgalen
Spåra
Spår
Spörja
Efterfrågan
Spottkopp
Stapla
Stapel
Örnbräken
Väggardist
Stupfull
Lugna dig!
Kjol, stack
Elände
Ömka
Galoppera
Ystert språng
Stanna
Pålitlig
Snömodd
55.
Starinlys/, -et, -, -e
Stavtjinn/e, -a, -er, -ene
Steganes varnt
Stegesa
Stej/e, -en, -ar, -ane
Stekk/e, -er, stakk, stokke
Stekkelbär/, -et, -, -e
Sterven/, -ne
Stij/, -et, -, -ene
Stij/e, -en, -ar, -ane
Stij/e, -er, -a, -a
Stiv/, -e
Stiveng/, -en, -ar, -ane
Stokk/, -et, -, -e
Stokken/, -e
Stompen/, -e
Strang/, -e
Strannköfft/e, -a, -er, -ene
Stregg/, -et, -, -e
Strepp/e, -ar, -a, -a
Strompelessen (äv. -lesten)
Stryg/e, -er, strög, strögge
Stråbomm/, -en, -ar, -ane
Ströggen/, -e
Stuv/, -et, -, -e
Stubb/e, -ar, -a, -a
Stud/, -en, -ar, -ane
Stå på gongen
Ståkk/e, -ar, -a, -a
Ståkkete
Stålorm/, -en, -ar, -ane
Stäl/e, -er, stal, stöle
Stevl/e, -ar, -a, -a
Stöb/e, -a, -er, -ene
Stöb/e, -er, -te, -t
Stöbbleben/a, -te
56.
Stearinljus
Stavkärna
Stekhett
Kraftuttryck
Stege
Sticka
Krusbär
Stel
Steg
Stege
Stega
Styv, duktig
Duktig person
Stick i spel, stygn
Insektsbett
Förnärmad
Dåligt jäst bröd
Frän (lukt)
Damkofta
Streck, spratt
Eftermjölka
Strumplästen
Stryka, måla
Halmmadrass
Struken, välklädd
Stuvning
Stupa
Stut, dum person
Konfirmeras
Blanda kortleken
Kort, liten
Kopparorm
Stjäla
Bjuda över på auktion
Spår i snö
Stöpa, gjuta
Osäker gång
Stöbb/, -en
Stöbb, -en, -ar, -ane
Stö/e, -et, -er, -ene
Stöd/, -en, -ar, -ane
(ha) Stönner
Stôrken/, -e
Större
Stôvv/e, -a, -er, -ene
Stubb
Underkjol
Ställe, plats
Kyrkvaktmästare
Ha tid
Stelnad
Oväsen
Stuga, vardagsrum
Su/, -a, sönnar, sönnane
Subb/, -en, -ar, -ane
Sugga
Sup
Su/e, -er, söute, söut
Sul/, -et
Sval/e, -ar, -a, -a
Svalit
Svang/e, -en, -ar, -ane
Sveb/, -e, -ar, -ane
Svekk/, -en, -ar, -ane
Svenganes
Sverr/e, -ar, -a, -a
Svemr/e, -ar, -a, -a
Svemr/e, -a, -er, -ene
Svemreng/, -en, -ar, -ane
Svill/, -e, -ar, -ane
Svull/, -n, -ar, -ane
Svåreng/, -en, -ar, -ane
Svälj/e, -er, svärte, svärt
Svär/, -e
Svär/e, -, svor, svore
Svôlln/e, -ar, -a, -a
Svôlk/, -en, -ar, -ane
Syg/e, -en, -ar, -ane
Sykn/e, -ar, -a, -a
Sy/, -r, -tte, -tt
Såbelaw/, -en
Suga
Sovel
Avkyla
Svalt
Ljumske
Vev, drag på varpen
Mudd
Livlig, kvick
Bränna gräs
Svimma
Vimsigkvinna
Vimsig man
Bjälke
Svallis
Duktig person
Svälja
Duktig
Svärja
Svullna
Vårdslös man
Sjukdom
Insjukna
Sy, sjuda
Såpvatten
57.
Såd/e, -ar, -a, -a
Såd/e, -a, -er, -ene
Sädde åver
Sädde i mellöm
Sädd/are, -arn, -rar, -rane
Säkk/e, -er, sakk, sokke
Säle på
Sälepud/e, -a, -er, -ne
Sällebod
Sängemôtt/, -en
Sänn/e, -a, -er, -ene
Sännäp/, -en
Sär/, -e
Söbben/, -e
Söbb/el, -let
Söbblebrätt/, -et, -, -e
Södd/en, -ne
Söddr/e, -ar, -a, -a
Sôff/e, -a, -er, -ene
Sölebött/e, -a, -er, -ne
Sölekåkk/, -en, -ar, -ane
Sölete
Sôll/, -n, -ar, -ane
Sôlt/en, -ne
Sömm/e, -er, -te, -t
Sönn/, -e
Sönn (De va sönn)
Sônn/, -, -er, -ene
Sônne
Sönnante
Sônnekvinn/e, -a, -er, -ene
Sôpass
Sörr/e, -ar, -a, -a
Sörr/, -et, -, -e
Sörrete
Sörje/, -r, sörte, sort
Sôrp/e, -a
58.
Volma hö
Hövolm
Ro någon över sjön
Lämna en remsa osådd
Utsädespotatis
Sjunka
Sadla
Bogträstoppning
Behövlig välgärning
Sängkamrat
Bryne
Senap
Nödbedd
Berusad
Sopor
Sopskyffel
Sådan
Prata strunt
Soffa
Långsam fumlig person
Långsam fumlig person
Saktfärdig, smutsigt
Brödbitar uppblötta i
vätska
Hungrig
Simma
Söndrig
Synd (det var synd)
Son
Sådana
Söderifrån
Sonhustru
Såpass
Surra
Oljud
Tröttsam
Sörja, dra försorg om
Blandning av mjöl och
vatten för husdjur
Sösken/, -et, -, -e
Söskenbån/, -e
Söst/er, -re, -rar, -rane
Sôtt/, -en, -ar, -ane
Söw/, -en, -er, -ene
Söwefede/, -n
Söwetall/e, -n, -ar, -ane
Söwete
Syskon
Syskonbarn
Syster
Lathund
Får
Fårtalg
Tilltrampad fårspillning
Saktfärdig, tjatig
Söwesax = Fårsax
Dä vante örne sjul.
(Sägs vid snabb återkomst eller dylikt).
Dä stonte i döretrokk.
(Sägs när något gick enkelt att utföra
eller utan motstånd).
59.
T
Ta/, -r, togg, togge
Ta tå
Tabb/e, -ar, -a, -a
Takk/e, -ar, -a, -a
Tall/e, -n, -ar, -ane
Tang/e, -n
Tappesjer/e, -ar, -a, -a
Tappsej/en, -e
Tawn/e, -ar, -a, -a
Te gangs
Te/le, -ern
Temmr/e, -ar, -a, -a
Ten/, -, -ar, -ane
Teng/e, -ar, -a, -a
Tesstane
Te stäes
Tiar (i tiar)
Tij/e still, -er, -te, -t, (äv. tawte)
Tillemoneng/, -en, -ar, -ane
Tissda
Tjafse
Tjafs/e, -a, -er, -ene
Tjag/e, -en,-ar, -ane
Tjakkl/e, -ar, -a, -a
Tjal/e, -ar, -a, -a
Tjalete
Tjank/, -et, -, -e
Tjattr/e, -ar, -a, -a
Tjattr/e, -a, -er, -ene
Tjeggl/e, -a, -er, -ene
Tjekt/e, -ar, -a, -a
Tjepp/e, -ar, -a, -a
(tjeppesko) Gå i tjeppesko
Tjeppl/e, -ar, -a, -a
60.
Ta
Ta av
Tappa
Tacka
Gödsel och smuts.
Svansrot
Tapetsera
Uttröttad
Tystna
Till lags
Tjäle
Timra
Trådrulle
Tinga
Oväsen
Till städes
I tid
Tiga still
Tidig potatis
Tisdag
Slö sax
Tjatig person
Kind
Hugga vårdslöst vid
träarbete
Kela
Kelsjuk
Litet lass
Prata
Pratsam person
Retsam person
Kippa (efter andan)
Lunna
Gå i skor utan strumpor
Kippa (om skor)
Tjepå
Tjesam
Tjesamt
Tjesetjöre
Tjev/e, -a, -er, -ene
Tjevhänt/, -e
Tjiddall/, -e
Tjighoste
Tjign/e -ar, -a, -a
Tjil/e, -a, -er, -ene
Tjingelväv/, -en, -ar, -ane
Tjinn/e, -ar, -a, -a
Tjinn/e, -a, -er, -ene
Tjissl/e, -ar, -a, -a
Trött på
Tröttsam
Tröttsamt
Yster dans av djur
Vänster hand
Vänsterhänt
Kittlig
Kikhosta
Kikna
Kil
Spindelväv
Kärna (smör)
Kärna (smör)
Föda ungar (om katt).
Kittla
Bagetjäwler = Kavlar
Kan en ente ede sa mätt, kan en ente slekke sa mätt.
61.
Tjokke
Tjuw/, -et, -, -e
Tjuvve
Tjydder
Tjynna/r, -ne
Tjä/le, -eln, -lar, -lane
Tjältreng
Tjältreng/, -en, -ar, -ane
Tjänn/, -et, -, -e
Tjäng/el, -eln, -lar, -lane
Tjännspag
Tjäwl/e, -et, -er, -ene
Tjöbegill/, -e
Tjôdd/, -et
Tjôdda
Tjôddkvänn/, -e, -ar, -ane
Tjöddrete
Tjôddvas/, -en, -ar, -ane
Tjöl
Tjör/, -n, -ar, -ane
Tjör/e, -ar, -a, -a
Tjör/, -et, -, -e
Tjöreknart/, -en, -ar, -ane
Tjôrrgå/l, -rn, -lar, -lane
Tjôrrôll/, -et, -er, -ene
Tjörn/e, -a, -er, -ene
Tjöröl/, -et, -, -ene
Tjôsst/e, -ar, -a, -a
To/, -a, tejjar, tejjane
Tommeståkk/ -en, -ar, -ane
Tong/e, -a, -er, -ene
Tongvint
Tor (gå tor)
Tordrokk/en, -ne
Tomte
Trabelt
Traktas
62.
Tät dimma
Tjog
Tjugo
Ovett
Kor
Kittel
Elak
Tattare
Tjärn
Känga
Lätt igenkänd
Kavel
Åtråvärd
Kött
Gott hull (om slakt)
Köttkvarn
Tjatig
Muskeln under tummen
Köld
Tjur
Tjudra
Tjuder
Tjurkalv
Kyrkogård
Kokkärl
Torkplats för lin
Kalas för körhjälp
Flåsa
Tå
Tumstock
Tunga, kängplös
Tungsamt
Ur (gå ur)
Urdrucken
Tordes ej
Bråttom, besvärligt
Förplägnad
Trampesten/, -, -ar, -ane
Trang/, -e
Tre/, -t, -ar, ane
Trebött/, -en, -ar, -ane
Trins/e, -ar, -a, -a
Trins/e, -a, -er, -ne
Trokk, -e
Tromp/, -en, -ar, -ane
Tromp/e, -ar, -a, -a
Tru/, -r, -tte, -tt
Tru/e, -ar, -a, -a
Trappsteg utanför ingång
Trång, besvärlig
Träd, krukväxter
Träsko
Rulla
Trissa
Trög, långsam
Trumf
Tvinga
Tro
Truga
Nä en talar om grôben sö än i svale.
(Sägs när en person kommer in
som man just talat om).
Den kan si du tä skrabet.
(Sägs om något föremål av god kvalité).
63.
Trud/en, -ne
Truttn/e, -ar, -a, -a
Trå/, -e
Tråtén/, -, -ar, -ane
Träkk/t, -te, -ter, -tene
Träv/e, -en, -ar, -ane
Tröbbete/, Trödego/, -e
Trökk/e, -er, -te, -t
Trôllvörn/, -e
Tudesp/ann, -, -ännar, -ännane
Tull/e, -ar, -a, -a
Tull/er, -ern, -rar, -rane
Tviarbe
Tvislôtt/, -en
Tvärvörn/, -e
Tvärtpå
Tvôll tre
Ty/, -r, -tte, -tt
Tydete
Typp typp
Typp/e, -a, -er, -ene
Tyssleng
Tå da
Tåg/e, -a
Tås/e, -a, -er, ene
Tåslej/en, -ne
Tämle
Tämm/e, -er, -te, -t
Tôffl/e, -ar, -a, -a
Tô/le, -ler, -rtte, -rrt
Tôlete
Tôlj/e, -er, -te, -t
Tôljekniv/, -en, -ar, -ane
Tönnbrö/, -t, -, -t
Tönn/, -e
Tör/e, -, tole, tola
64.
Trumpen, trög
Svälla
Envis, trägen
Trådrulle
Tratt
28 nekar = 2 rök
Trubbig
Tålmodig
Trycka
Elak
Spann med hals och lock
Rulla, vira
Kardad ull i rulle
Omarbete
Efterslåtter
Ogin, envis
Motvalls
Några stycken
Räcka till
Gnällig
Lockrop på höns
Höna
Lingon
Av dej
Dimma
Padda
Avslagen
Någorlunda
Tämja
Gå med korta steg
Tåla
Virrig
Tälja
Slidkniv
Tunnbröd
Tunn, mager
Våga
Tôppen (på tôppen)
Törkhankl/ä, -ät, -är, -äne
Törrdi/, -n, -ar, -ane
Törrveng/, -en, -ar, -ane
Tôrv/e, -a, -er, -ene
Törve tell
Tôskehu/e, -t, -r, -ne
Tösslete
Tössong/e, -n, -ar, -ane
Tösst/, -e
Tôw/e, -ar, -a, -a
Töwän/e, -, -ar, -ane
Tô/ve, -ver, -fte, -ft
Arrest
Torkhandduk
Toddy
Örfil
Torva
Slå till
Torskhuvud
Saktfärdig
Flickebarn
Törstig
Bogsera
Repända
Katten "klorar" av
välbefinnande
Dä blir väll allti nogge rå, sa tjärrenge
nä ho stekkte pannekage, a sö blä döm råe allihob.
65.
U
Ubett/, -e
Ubännle
Udante
Udböleng/, -en, -ar, -ane
Udepå
Udetter
Udflöwen/, -e
Udifrå
Udlôft/, -et, -er, -ene
Udpåjort
Udröw/, -e
Udsij/e, -a, -er, -ene
Udskôdd/, -et, -, -e
Udspöga
Udsledd/en, -ne
Udåverråkk/, -en, -ar, -ane
Udäna
Udänt/, -e
Ufalln/, -e
Ugre/, -e
Uggen/, -e
Uhangen/, -e
Uhel
Uhell
Uhisklet
Ukrestlet
Ulaw
Ul/e, -ar, -a, -a
Ullianes
Ulig/, -a
Ulk/e, -en, -ar, -ane
Ullfill/e, -a, -er, -ne
Ullhôss/e, -a, -er, -ne
Ulôvvanes
Umôwle
66.
Objuden
Klumpig, ovig
Utifrån
Utböling
Utanpå
Utefter
Utflugen
Utifrån, annorlunda
Öppen vind
Överdrivet
Odryg
Utsida
Utskott
Utspökad
Utsliten
Ytterrock
Utarbetad
Utarbetad
Ohändig
Rörig, tilltrasslad
Småfrusen
Hängsen (glupsk)
Misstag
Otur
Förskräckligt
Kollosalt
Olag
Yla
Otrevligt
Olik
Liten pojk
Ylletrasa
Ullstrumpa
Olovligt
Omöjlig
Unna
Unnastokken/, -e
Unnante
Unnerbokks/e, -a, -er, -ene
Unnerstakk/, -en, -ar, -ane
Unödi/, -e
Unövändi/, -e
Unöw/, -e
Usjekk
Usjyll/, -e
Usse (äv. öwse)
Usyd/en, -ne
Usällt/, -e
Uti
Utjännt/, -e
Utjöbanes (haret utjöbanes)
Uttas
Uty
Utvejjen/, -e
Uvanl/e, -ie
Uvöleng/, -en, -ar, -ane
Uvörn/, -e
Undan
Undanlagd
Underifrån
Underbyxa
Underkjol
Onödig
Onödig
Oförnöjsam
Oskick
Utomstående
Också
Oren, smutsig
Osåld
Otid
Okänd
Är självförsörjande
Utan
Otyg
Olustig
Ovanlig
Vårdslös mansperson
Vårdslös
Grinnsaw = Grindsåg
67.
V
Va/, -r, -tte, -tt
Vaderpass/, -et, —, -e
Vaern/, -e
Vag/e, -ar, -a, -a
Vajivet
Vakant/, -en, -ar, -ane
Vanfäla (ävn. vanfäli)
Vanl/e, -ie
Vannl/e, -en, -ar, -ane
Vannt
Vante värst
Vanskl/e, ie
Vantrusam/, -me
Vanvöl/e, -ar, -a, -a
Var (bli var)
Vardu/e, -a, -er, -ene
Vas/e, -en, -ar, -ane
Vas/e, -en (tjôddvase)
Vassdab/e, -en, -ar, -ane
Vasskeklud/, -en, -ar, -ane
Vasspôtt/, -en, -ar, -ane
Vaw/el, -ern, -lar, -lane
Ve
Vebinneng/, -e, -ar, -ane
Vedd/, -et
Ve/dde, -d, -sste, -sst
Vedd/e, -en, -ar, -ane
Veddebrö/, -t
Veg/e, -en, -ar, -ane
Veg/, -e
Vegg/e, -a, -er, -ene
Vegliv/, -et, -, -e
Vel/e, -a, -er, -ne
68.
Vada
Vattenpass
Kall om händer och fötter
Vaka
Givetvis
Ej fullkantad bräda
Handikappad
Vanlig
Höfång
Osäkert
Var inte illa
Vansklig
Misstänksam
Vanvörda
Varse (bli varse)
Varsel
Stackare
Tummens muskel
Vattenpöl
Disktrasa
Vattenpöl
Vagel, vilopinne för höns
Hönsen sätter sig på
"vawern" för natten
Ved, vi
Ny fot på strumpa
Vett, förstånd
Veta
Vetekorn
Kaffebröd
Veke
Vek
Vecka
Midja
Barnslig person
Velete
Vell/e, -, -e, -a
Vellte (äv. vellnte)
Venglete
Vente
Verkom (ha i verkom)
Versst/a, -an, -aar, -aane
Viangern (gå på viangern)
Vij/e, -a, -er, -ene
Vijerbösk/e, -en, -ar, -ane
Vinn/e, -er, vant (äv. vatt), vönne
Vinneleg/e, -a, -er, -ene
Vileg/, -en, -ar, -ane
Vill/, -e
Visepis/, -en, -ar, -ane
Vios/en, -ne
Vokst/er, -ern, -rar, -rane
Vokstrom
Vomma
Von/, -e
Von rå
(Järe nogge) vont
Vranga
Vre/, -n, -ar, -ane
Vreen/, -e
Vrena
Vräg/e, -er, -te, -t
Vrängsleknud/, -en, -ar, -ane
Vådlet
Tokig
Ville
Vill inte
Vinglig, krokig
Vet inte
Under arbete
Verkstad
Gå berusad omkring i
bygden
Vidja
Videbuske
Vinna
Vindleka
Vidd
Arg
Ersättare
Livlig och nyfiken
Utväxt på träd, årsring
Tillväxttillstånd
Stormagad
Ond, dålig
Ont om pengar
Göra rackartyg
Avigsidan
Ändring
Vriden
Brunstig (om sugga)
Fäller hår
Käringknut
Väldigt
Dä blä aen låd i boxne sa tjärrenge,
nä ho hade tvätta dom i "Radion".
69.
(Ta i) väern
Väggepank/e, -a, -er, -ene
Väjlaw/, -et, -, -e
Välnäsk/en, -ene
Väks/, -en, -ar, -ane
Välvörn/, -e
Vänn/, -e, -er, -ene
Vänn/e (igen), -er, -te, -t
Väng/, -en, -ar, -ane
Vär/, -et, -, -e
Väre, ä, va, vört
Vär/e, -n, -ar, -ane
(La) väre
Värsyg/, -e
Värm/e, -er, värnte, värnt
Väv/e, -er, vov, vove
Völ/e, -ar, -a, -a
(Hô) völe (då)?
Vôllmôl/, -n
Völskrämt/, -e
Vörslös/, -e
Vôtt/, -en, -er, -ne
Vôw/, -et
Vôw/e, -ar, -a, -a
Vôwalt
Ta struptag
Vägglus
Väglag
Inställsam
Geting
Noggrann, händig
Åkerlängd
Sina (om kor)
Vinge
Väder
Vara
Bagge
Låt bli, låt vara
Väder spänd
Värma
Väva
Lyda
Hur är det?
Vadmal
Vettskrämd
Vårdslös
Vante, liten varelse
Var (i sår)
Våga
Våghalsigt
Dä kante bli rekti dålet
om en ente hjälper tell sjöl.
Det kan inte bli riktigt dåligt
om man inte hjälper till själv.
70.
Y
Yngn/e, -ar, -a, -a
Ympemod
Ympete
Ynk/e, -ar, -a, -a
Yre, yr, yrte, yrt
Yssna
Ystetej/e, -a, -er, -ene
Att knappt kunna se
Vacinationstillfälle
Otålig, gnällig
Jämra, ömka
Yra (snö)
Brunstig ko
Ystkorg av rot
Sänne = Bryne
Dä gubben kör in mä e tjäre,
kan tjärrenge slänge ud mä e teske.
Det mannen kör in med en kärra,
kan hustrun kasta ut med en tesked.
71.
Å
Å
Åben/, -e
Åd dä hôllet
Ådentl/e, -ie
Åern/, -e
Åflå (legge åflå)
Åfägl/e, -ie
Åfäl
Åg/e, -en, -ar, -ane
Åge sa
Ågedon/, -et, -, -e
Ågetjär/e, -a, -er, -ne
Åg/er, -ern, -rar, -rane
Ågeslä/e, -n, -ar, -ane
Ågåle
Åjamaj
Åless
Ålesla/, -t, -r, -ne
Åppante
Åppeföre
Åppehallsvär
Åppjitt/, -e
Åppekreng
Åppläst
Åppmåla
Åppåver
Åpprôdd/en, -ne
Åppskôdd/, -et, -, -e
Åppsnasi/, -e
Årneng
Årong/e, -en, -ar, -ane
Återvälte
72.
Bruten
Öppen, glupsk
Åt det hållet
Ordentlig
Brunstig (om katt)
Utslagen
Otålig och nervös
Avfärd, slut
Tvärslå
Hasa sig
Åkdon
Gigg
Åker
Åksläde
Iväg
Oja sig
Avsides
Ålkista
Uppifrån
Ovanför
Uppehållsväder
Uppgiven
Ovanför
Uppläst, upplåst
Fotograferad
Uppåt
Genomrutten
Uppskov, källåder
Näsvis
Ordning
Ettåring
Plöjning andra året efter
Åvadel/, -n, -ar, -ane
Åvante
Åvare
Åvast/, -e
Åverens
Åverhändit
Åverjiven/, -e
Åvermaktit
Åversajitt/, -e
Åverskya
Överdel
Uppifrån
Övre
Överst
Överens
Ovanligt bra
Livlig, övergiven
Enastående
Bestört
Molnigt
Ågetjäre = Gigg
73.
Ä
Ä
Äftasfäl/, -et
Äggehakk/e, -a
Äggl/e, -ar, -a, -a
Äggl/e, -a, -er, -ene
Ägr/e, -a, -er, -ene
Äks/e, -et, -er, -ne
Äkstemer/e, -ar, -a, -a
Äkst/er, -ret, -er, -re
Älle
Ällte
Ämme/t, -ne
Äne, äen, änar, änane
Äne (järe äne på)
Änevänn/e, -er, -te, -t
Ängn/e, -ar, -a, -a
Änkom ärne
Änte
Äntlet
Äns/e, -ar, -a, -a
Är/, -et, -, -e
Ärne, -et, -er, Ärby/, -r, -tte, -tt
Ärete
Ärn/e, -ar, -a, -at
Ärv/e, -er
Äs/e, -er, -te, -t
74.
Är
Måltid på eftermiddagen
Äggröra
Reta
Retsam person
Vall som skall plöjas
Ax
Värdera, uppmärksamma
Olater, påhitt
Eller
Elfte
Illasmakande
Ända
Ända (göra slut på)
Ändvända
Agna
Endast för detta ärende
Är inte
Äntligen
Räkna med, tro på
Ärr
Ärende
Erbjuda
Ärrig
Ämna
Ärva
Jäsa
Ö
Öen
Ö/et, -ne
Ög/e, -ar, -a, -a
Ög/e, -en, -ar, -ane
Ôll/er, -ern, -rar, -rane
Ôllval/, -et
Ôllversam/, -me
Ölägg/e, -er, öla, ölatt
Ör, -e
Ör, -e, -er, -ne
Öreflöw/, -et
Ör/e, -n, -ar, -ane
Örsken/, -e
Örska
Öskeskoff/, -en, -ar, -ane
Öuw
Öuwse
Öuw/a, -at, -er, -ene
Utan
Öde
Öka
Liten åkerlapp
Ålder
Allvar
Allvarsam
Ödelägga
Yr
Al
Örsprång
Orre
Yr, vimmelkantig
Brådska
Asklåda
Också
Också
Öga
De vesste´nte atter karn va garn
före han sjongte nå han åd.
De visste inte att mannen var galen,
före han sjöng när han åt.
75.
Några vanliga nam
på Skee-mål:
Adel
Sander
Mali eller Ammli
Manda
Anners
Össmönn
Rora
Sjôllôtt eller Lôtta
Dôrdi
Manvell
Meli
Fernatt
Stava
Hallval
Finna
Justinn
Knud
Krestinn
Mari
Tilla
Mattes
Olaves
Oljanna
Ola
Renhôlt
Reggart
Sammel
Sämmôn
Sôffi
Teress
Mina
76.
Adolf
Alexander
Amalia
Amanda
Anders
Assmund
Aurora
Charlotta
Dorotea
Emaneul
Emelia
Ferdinand
Gustava
Halvard
Josefina
Justina
Knut
Kristina
Maria
Matilda
Mattias
Olaus
Oleana
Olof
Reinholt
Rickard
Samuel
Simon
Sofia
Teresia
Vilhelmina
Pregge pinne.
En leg de nötta mye på rastne i skoern, va a "pregge pinne".
Dä gekk så tell atter dä va ett inne a ett udelag, a dä va om a järe a
samle poäng. Inna de börja legen bestämte de däfför hö monge poäng de skulle gå tell för a vinne.
Dä va två pinnar söm blä nötta, en söm va 60 cm lang, söm de slö
mä, a den lelle de slö på va omtränt 15 cm.
Hörr a en i innelaget höll på a "pregge pinne" tells ho elle han blä
udslejene.
Först la de den lelle pinn åver e lide hôle i bakken, asse pregga de
ivejen så langt söm möulet. Då jällte da för udelaget a ta pinn i löfte,
för då fekk de sa poäng. Nä de sen kasta pinn tebagers, skulle de fösöke a träffe den lange pinn söm då va lagt åver hôlet. Jole de dä,
va´n udslejen den söm hade sleje.
Elles fekk´n fortsatte, a då skull´n slö iväj den lelle pinn sö langt han
kunne. Nä udelaget kasta tebagers pinn, mätte de mä slaukäppen, hö
langt ifrå hôlet den ramla ner. Ju längre dä va, ju mer poäng fekk innelaget.
I dä treje slauet vara om a järe a hölle pinn i löfte sö länge som möulet, mä små lätte slau unner pinn. Ju fler gonger du klara, desto fler
poäng fekk du nä du va tvongen a slön iväj.
Den här gongen blä nerslauet mätt mä den lelle pinn.
Ja, dän här legen va nokk sö vanskle a beskrive men om en sjöl va
mä i legen lärte en sa natulevis fort.
Monge ongar blä etter ett tag väldi goe på a slö på pinn, a öuse a tan i
löfte. Men dä bäste va ju atter de lärte sa a räkkne.
Ett vetre kante bränne a e tjärreng kante trätte.
Ett vedträ kan inte brinna och en kärring
kan inte träta.
77.
Pregge Per i hôla.
En rätt se vanle leg för i tia, va a "pregge Per i hôla".
Dä gekk så tell ätter döm söm va mä sto i en reng mä ett lidet hôl i
bakken framför sa. Alle hade en käpp i näven sôm de höll i dä hôlet.
"Per" hade ett eget hôl i metten på den rengen, asse had´en en bôll
elle burk a slô på.
Om han lökkas a slô tell bôll´n, se den träffa noggen på bene, se blä
den "Per". Döm söm sto rönt fösökte natulevis a slö bort bôll´n,
men då kunne "Per" sädde sin käpp i ett då ledit hôl, a då va den
"Per".
"Per" kunne öuse fösöge a få bôll´n in i si hôle i metten på rengen.
Om han lökkas må dä, då blä den "Per" som sist hade sleje på
bôll´n.
78.
Slô monk.
En vanle leg, fö lett större ongar, för 50-60 år sia va a "slô monk".
En "monk" beskriver en lättast om en sier atter dä kunne väre en
åsaua äne tå en vässt taggetråpåle. Den sätte de då mä spetsen opp
en 6-8 meter bort åver bakken. Då skulle en mä en käpp söm va
omtränt en meter lang, kaste a träffe monken. Om en ente träffa'n
blä en "rôdden", dä vell sie, udslejen. Träffa en "monken" skulle
en flöue bort etter käppen, söm no lå långt bort åver bakken. Den
söm va i tur a kaste skulle fortast möulet sädde opp "monken" igen.
Om den söm hade kasta hann tebagers mä käppen, jamsiss mä
"monken", inna den andre hade sätt opp´en, fekk´en ställe sa i tur a
kaste igen. Den söm te slutt hade klara sa längst, vann legen.
Då fantes säkert flere uliga mådar a "slô monk" på. Hôffer slutta
de no mä den här legen? Ja, kanske dä va för monge söm va vörslöse nä de kasta käppen, se de träffa enanne, a då kunne da nokk bli
monge söm blä blåslejene opp etter läggene.
Dä va susen te väggeluse, sa gubben,
nä huset brann.
Dä sinkar inna du få harva dä ja ha plöut.
(Skrytsamt uttalande av en som tror sig erfaren).
79.