Rättelser och tillägg se här.

den 13 Juni 2016
Rättelser och tillägg till Lars Steenslands älvdalska ordbok 2010
Jag tar tacksamt emot alla tips på rättelser och tillägg. Hör av er, gärna per e-post till:
[email protected].
RÄTTELSER
s. 17, not 7: Den är … [ska vara:] Den bestämda formen kullų är
s. 21: ansiktsbehandling … kråiseð [hellre:] kråi’sseð
s. 41: cirrusmoln [utgår; jfr moln]
s. 45: dra … ’dra på trissor!’ drag dǫ (enda)! [ska vara:] dra dǫ (enda)!
s. 46: (dra) … ’dra åt skogen’ … drag dǫ end að raisę! [ska vara:] dra dǫ end að raisę!
s. 47: du … nu lell [ska vara:] nų lell
s. 66: förmåga … 2. femǫg f [ska vara:] femǫga f
s. 89: hässjningg [ska vara:] hässjning
s. 102: kli 1. såðer m pl [ska vara:] f pl
s. 122: lust … ’ha lust att’ … c) ugfeldas (äv. ugfellas) [ska vara:] ugfellas (äv. ugfeldas)
s. 122: lymmel … undsfott m [ska vara:] undsfått m
s. 124: längta … ’längta efter’ … c) (önska sig, vilja ha) ugfeldas [ska vara:] ugfellas
s. 126: magbesvär, ha wårå ųolågåð i mågåm el. wi kiðim [ska vara:] i kwiðim
s. 130: miljöparti (nydal.:) umbårparti [ska vara:] umbårsparti
s. 132: moln … (stratocumulus) [ska vara:] (stratocumulus cumulogenitus) …;
[tillägges:] ’makrillmoln’ (cirrocumulus) bukktåg m
s. 132: morgontidig … bitaðsklin [ska vara:] bitaiðsklin
s. 135: müsli … 3. (d:o) såðer m pl [ska vara:] f pl
s. 137: nasare naser [ska vara:] nąser
s. 157: rackarunge … 2. undsfott m [ska vara:] undsfått m
s. 167: sammanhållningg [ska vara:] sammanhållning
s. 171: sjutton … ’sjutton också!’ (ung.:) drag dǫ (enda)! [ska vara:] dra dǫ (enda)!
s. 182: smultronblomma (lokalt:) snubersbljomm [ska vara:] snubersblyömm
s. 191: spöka … ’spöka ut sig’ [tillägges:] c) skap aut sig
s. 196: studiecirkel studiesirkel [hellre:] stuðiesirkel
s. 211: tjära s. työr n [ska vara:] työr f
s. 229: vilja … ’vilja ha’ … b) (önska sig, längta efter) ugfeldas [ska vara:] ugfellas
s. 232: vy … ’vidga vyerna’ fǫ nyogur [ska vara:] fǫ nyogų
s. 241: önska … ’önska sig’ (vilja ha, längta efter) ugfeldas [ska vara:] ugfellas
s. 241: öronvax ärntyör (…) n [ska vara:] f (äv. n)
s. 245: agermasin … ’havremskin’ [ska vara:] ’havremaskin’
s. 249: andduksskåp -ed [ska vara:] -eð
s. 252: attrum + dat. [ska vara:] + ack.
s. 256: 2bak … (batşim) [ska vara:] (batşem)
s. 262: bitaðsklin [ska vara:] bitaiðsklin
s. 271: bukktåg … cirrusmoln [ska vara:] makrillmoln (cirrocumulus; eg. ’bocktalg’)
s. 276: danę … dan dait’tter [ska vara:] dan dai’tter
s. 281: drågå … drag dǫ (enda)! [ska vara:] dra dǫ (enda)! [dra ðǫ ę`nnda]
s. 281: drågå … drag dǫ end að raisę! [ska vara:] dra dǫ end að raisę!
den 13 Juni 2016
s. 287: [tillägges:] elend : elend unggrun uthungrad, uthungrig
s. 294: femǫg -ą f1 [ska vara:] femǫga f1
s. 302: [tillägges:] flåså fläsär – fläsäð – flåsåð skala
s. 323: iemmen […] s. = (iemnam) iemner plattlummer (jämna); jämn mark [ska utgöra ett
eget uppslagsord:] 2iemmen [įe`mmęn] iemną f1 jämn mark
s. 314: gnitåskaur … ’luss-skur’ [ska vara:] ’lus-skur’
s. 342: 1kolla koller – kollte – kollt [ska vara:] kolla koller – kollde – kollt
s. 356: lell : nu lell [ska vara:] nų lell
s. 357: lieska [hellre:] lieðska. Jfr s. 50: elak ovan
s. 357: lieskas [hellre:] lieðskas. Jfr s. 50: elak ovan
s. 379: naser [ska vara:] nąser
s. 401: rendmjok [bör enligt ordbokens regler stavas:] renndmjok
s. 408: ryökta … ryökt kråiseð [hellre:] ryökt kråi’sseð
s. 417: 1sju s. [hellre:] sju’nn el. sjunn (sju’mm el. sjumm) sjuer
s. 432: sniųoslask … -slatstşeð [ska vara:] -slastşeð
s. 432: snubersbljomm [snu"bes-blĭǫmm] [ska vara:] snubersblyömm [snu"bes-bly̢ömm]
s. 436: spinna spið – spann – spuonneð [ska vara:] spunneð
s. 442: strä s. strä’tt (strenę) [ska vara:] (stränę)
s. 445: studiesirkel [hellre:] stuðiesirkel
s. 458: tep att – tept att – tept att [ska vara:] teppt att – teppt att
s. 458: tep upp – tept upp – tept upp [ska vara:] teppt upp – teppt upp
s. 461: tiuona vb1 [ska vara:] tiuoner – tiuonde – tiuont
s. 475: työlågedd … valkmoln (stratocumulus) [ska vara:] ett slags valkmoln (stratocumulus
cumulogenitus)
s. 475: työr -eð (-į) [ska vara:] työr -ę (-’n)
s. 476: ugfeldas [u"g-felldas] ugfeldes … [ska vara:] ugfellas [u"g-fellas] ugfelles …
s. 477: umbårparti [ska vara:] umbårsparti
s. 478: undsfott [ų´nns-fott] [ska vara:] undsfått [ų´nns-fått]
s. 480: ųofewart [ųo"-fewart] oförmodat [tillägges:] oförhappandes
s. 489: watşin … pl: wakkner [ska vara:] wakner [wa"kner]
s. 501: ymsta’ss [ska vara:] ymssta’ss
s. 507: ärntyör -eð (-į) [ska hellre vara:] ärntyör -ę (-’n)
den 13 Juni 2016
KOMPLETTERINGAR
I nedanstående lista ges tillkommande information om uppslagsorden. Det kan röra sig om alternativa grundformer, hänvisningar till gråspråksordlistan, alternativa stavningar, uppgifter om
uttal eller andra smärre justeringar. Den tillagda (eller justerade) informationen är markerad
med grön färg. Listan är under uppbyggnad.
s. 25: badstuga baðstugu (äldre grundf.: baðstugå) f
s. 25: bakgata bakgatu (äldre grundf.: bakgåtå) f
s. 25: baklucka bakluku (äldre grundf.: baklukå) f
s. 31: bilaga bilagu (äldre grundf.: bilågå) f
s. 33: bläs blesu (äldre grundf.: bleså) f
s. 38: brödkaka … 2. … asskaku (äldre grundf.: asskåkå) f
s. 49: eda 1. iðu (äldre grundf.: iðå) f; 2. bakiðu (äldre grundf.: bakiðå) f
s. 49: eftersommar 1. begann f (äv. n)
s. 50: elak … lieska [stavas hellre:] lieðska – Stavningen lieska kan väl försvaras, men lieðska
visar bättre hur ordet är bildat.
s. 50: elakhet … lieska [stavas hellre:] lieðska, se elak
s. 50: elaking … lieska [stavas hellre:] lieðska, se elak
s. 50: eljusspår … 3. lyslinu (äldre grundf.: lyslinå) f
s. 57: fluga flugu (äldre grundf.: flugå) f
s. 75: gräs … 3. … taðu (äldre grundf.: tåðå) f
s. 76: gulsparv 1. grǫtyölu f [hellre:] grǫtşyölu f (grǫtyölu är en variant med lokal begränsning)
s. 79: haka s. aku (äldre grundf.: åkå) f
s. 81: hebreiska juska [tydligare stavning:] juðska) f
s. 86: hussvala 1. aussalu (äldre grundf.: aussålå) f; 2. tettşsalu (äldre grundf.: tettşsålå) f
s. 94: isflak aisflaku (äldre grundf.: aisflåkå) f
s. 98: kaka kaku (äldre grundf.: kåkå) f
s. 99: kalva (äv. om säck o.dyl.) littn
s. 109: kraftledningsgata … lyslinu (äldre grundf.: lyslinå) f
s. 115: lada laðu (äldre grundf.: låðå) f
s. 117: lega … 2. … busu (äldre grundf.: buså) f
s. 118: liggplats … 2. … busu (äldre grundf.: buså) f
s. 122: lystenhet 1. lystniet [borde hellre stavas:] lyst’niet; 2. tarvsniet [borde hellre stavas:]
tarvs’niet
s. 127: mara maru (äldre grundf.: mårå) f
s. 127: mardröm … 2. maru (äldre grundf.: mårå) f
s. 130: midsommarblomster … missåmåsbljomm [stavas hellre:] missåmårsbljomm
s. 133: motell (nydal.:) akustugu (äldre grundf.: akustugå) f
s. 142: näverlur basu (äldre grundf.: båså) f
s. 143: ok … 2. silå [bör här hellre vara:] sili
s. 157: raka s. (verktyg) 1. karu (äldre grundf.: kårå) f; 2. raku (äldre grundf.: råkå) f
s. 158: raststuga (vilstuga) akustugu (äldre grundf.: akustugå) f
s. 159: rep … 4. … tugu (äldre grundf.: tugå) f
s. 163: ryggsäck … 3. … maru (äldre grundf.: mårå) f
s. 164: rädd … 2. (i sht mörkrädd o. för övernaturliga ting) räðn
s. 166: saga sagu (äldre grundf.: sågå) f
s. 172: skata … 2. … skatu (äldre grundf.: skåtå) f
s. 177: skummjölk 1. rendmjok [bör enligt ordbokens regler stavas:] renndmjok
s. 179: slaga slagu (äldre grundf.: slågå) f
den 13 Juni 2016
s. 183: smörblomma … missåmåstupp [bör här skrivas:] missåmårstupp
s. 185: snytbagge barkgravu (äldre grundf.: barkgråvå) f
s. 186: snöskovel, snöskyffel sniųoreku (äldre grundf.: sniųorekå) f
s. 199: svala salu (äldre grundf.: sålå) f
s. 203: säng … 5. (d:o) busu (äldre grundf.: buså) f
s. 208: till … ’till och med’ til og min [bör, åtminstone som betonat, hellre stavas:] til og minn
(eller tilogminn)
s. 212: trana tranu (äldre grundf.: trånå) f
s. 212: trasa … 2. … trasu (äldre grundf.: tråså) f
s. 214: trollslända pillermaru el. bara maru (äldre grundf.: (piller)mårå) f
s. 214: trut (mun) …
s. 221: upplaga upplagu (äldre grundf.: upplågå …)
s. 227: vecka wiku (äldre grundf.: wikå) f
s. 237: åkomma 1. akum f (äv. n)
s. 246: aisflåkå äldre grundf. t. aisflaku
s. 247: akustugå äldre grundf. t. akustugu
s. 247: ali … Se äv. Alin o. Alir i gråspråksordlistan
s. 251: asskåkå äldre grundf. t. asskaku
s. 253: aussålå äldre grundf. t. aussalu
s. 255: 2auv … Se äv. gråspråksordlistan
s. 256: baðstugå äldre grundf. t. baðstugu
s. 256: bakgåtå äldre grundf. t. bakgatu
s. 256: bakiðå äldre grundf. t. bakiðu
s. 256: baklukå äldre grundf. t. bakluku
s. 257: barkgråvå äldre grundf. t. barkgravu
s. 258: bend, i … Se äv. gråspråksordlistan
s. 260: biesska [stavas hellre:] bieska – Stavning med ss kan väl försvaras, men här har efter viss
tvekan valts stavning med ett s.
s. 260: bigripa […] bigrip(er) – bigripte – bigript el. vb1
s. 261: bilågå äldre grundf. t. bilagu
s. 264: 2bleså äldre grundf. t. blesu
s. 266: 1bläta vb … Se äv. gråspråksordlistan
s. 271: buofink [buo"-fįŋŋk]
s. 273: buså äldre grundf. t. busu
s. 273: byla s. … Se äv. gråspråksordlistan
s. 274: båså äldre grundf. t. basu
s. 275: bögelbräð … Se äv. gråspråksordlistan
s. 275: dagsrįes [da´gs-rįes] o. [da"gs-rįes]
s. 278: dinggel … Se äv. gråspråksordlistan
s. 280: drag s. … Se äv. gråspråksordlistan
s. 280: drepå drep – drap – drepið el. dreper – drepte – drept
s. 281: drågå … Se äv. gråspråksordlistan
s. 282: dşietas dşietes – dşietes – dşietas el. dşietes – dşie’ttes – dşie’ttas
s. 283: dşylta … Se äv. gråspråksordlistan
s. 285: dyörg … Se äv. gråspråksordlistan
s. 286: ę-ę 1 ['ę'ę´] o. [ę'ę´]
s. 287: elektriker [elektri´ker]
s. 288: enda vb ender – ende [borde hellre skrivas:] endde
1
Ordet borde hellre stavas 'ę'ę resp. ę'ę. Så skrivs det i Åkerbergs stora grammatik.
den 13 Juni 2016
s. 297: fila … Se äv. Filą i gråspråksordlistan
s. 301: flugå äldre grundf. t. flugu
s. 302: fǫ … fǫ min (sig) [bör här skrivas:] fǫ minn (sig)
s. 305: fugel vb … Se äv. gråspråksordlistan
s. 306: fundirsam … äv. [fų`nndi(r)sąmm]
s. 310: gaiman … Se äv. gråspråksordlistan
s. 311: gardsnammen [ga´rds-nąmmęn]
s. 313: glugg … Se äv. gråspråksordlistan
s. 313: glåmå glämär – glämäð – glåmåð 2
s. 314: gnitåskaur … Se äv. gråspråksordlistan
s. 315: go … uppmaningsf. gok!3 (äv. gokk!)
s. 317: gruop … pl äv. gryöper [gryö´per]
s. 318: gråe … Se äv. gråspråksordlistan
s. 321: iðå äldre grundf. t. iðu
s. 324: iess inf. o. sup. iettas förekommer, om än sällan
s. 324: įesum [įe`sųm] o. [įe"sųm]
s. 327: inslaið se följ.
s. 327: inslaiðn [į´nn-hlaĭ’n] n: inslaið, pl: inslai’nner, äv. inslaingner
s. 328: inwið [į´nnwið] o. [į`nnwið]
s. 331: jųo’ttertil [jųo´tte(r)-til]
s. 335: kasta … Se äv. gråspråksordlistan
s. 335: kastrull [kastru´ll], äv. [ka`sstrull]
s. 335: katalog -lo’n (-logem el. -loem) -loger
s. 336: kelingg … f3
s. 336: kessa … Se äv. gråspråksordlistan
s. 337: klavi … Se äv. gråspråksordlistan
s. 340: knaipe … Se äv. gråspråksordlistan
s. 340: knakka … Se äv. gråspråksordlistan
s. 340: knaul … Se äv. gråspråksordlistan
s. 341: knikåkall … ett slags sprattelgubbe
s. 342: 1kolla … äv. vb1
s. 343: konstruksiuon [kǫnstru(k)sĭųo´n]
s. 344: kovde … Se äv. kobde i gråspråksordlistan
s. 344: krambel … Se äv. gråspråksordlistan
s. 344: krampa … Se äv. gråspråksordlistan
s. 347: krykkel s. … Se äv. gråspråksordlistan
s. 347: kulla f1 tilltalsf. (åld.) kull!
s. 348: kumå … uppmaningsf. kom!4 (äv. komm!)
s. 351: kwegel … Se äv. gråspråksordlistan
s. 352: kåkå äldre grundf. t. kaku
s. 352: kårå s. äldre grundf. t. karu
s. 352: kåv … Se äv. gråspråksordlistan
s. 355: lausa … Se äv. gråspråksordlistan
s. 355: leðer … Se äv. leðern i gråspråksordlistan
s. 356: lekk … Se äv. gråspråksordlistan
2
Utöver varianterna glämär – glämäð förekommer glämer – glämeð (el. glämet), glemär – glemäð och glemer –
glemeð (el. glemet). Någon norm har i detta fall, såvitt jag vet, aldrig formulerats. Här har jag valt glämär – glämäð som de äldsta och strukturellt mest regelbundna varianterna; jfr räsär, skrävär, tälär osv. 3
Uttalas kortstavigt! Uttal med lång vokal förekommer också. 4
Uttalas kortstavigt!
den 13 Juni 2016
s. 357: lieðska5 [lie`ska]
s. 359: liuoster vb … Se äv. liuoster fast i gråspråksordlistan
s. 362: luku … Se äv. luku o. lukå i gråspråksordlistan
s. 362: lukur … Se äv. gråspråksordlistan
s. 364: lyslinå äldre grundf. t. lyslinu
s. 364: lystniet [borde hellre stavas:] lyst’niet
s. 364: lyttşa … Se äv. gråspråksordlistan
s. 364: lyöða f1… Se äv. gråspråksordlistan
s. 364: låðå äldre grundf. t. laðu
s. 364: låja … Se äv. låją i gråspråksordlistan
s. 364: låmå lämär – lämeð … Se om dessa former noten till glåmå.
s. 368: maunggel vb … Se äv. manggel i gråspråksordlistan
s. 369: mįeðel b.f. äv. mįedleð (mįedlę)
s. 372: missåmåstupp [bör här hellre skrivas:] missåmårstupp
s. 372: mitşið … dat.: (mikkel)
s. 373: m-m ['m'm´] o. [m'm´] nej (nehej) – Ordet borde hellre stavas 'm'm resp. m'm. Så skrivs
det i Åkerbergs stora grammatik.
s. 373: 2mǫla … Se äv. mǫlað i gråspråksordlistan
s. 377: my̢öta … (+dat)
s. 378: mårå äldre grundf. t. maru
s. 379: nakke … Se äv. gråspråksordlistan
s. 381: niųop … Se äv. gråspråksordlistan
s. 382: noðgrand alternativ stavning av nogrand
s. 384: nytşyl […] -n (nykklem el. nykklam)
s. 385: oðerwais … adv. (äv. adj.)
s. 385: ogenbrågå äldre grundf. t. ogenbragu
s. 386: olda old – jällt … [borde enligt ordbokens regler skrivas:] jält
s. 387: oldas olds – jällts … [borde enligt ordbokens regler skrivas:] jälts
s. 387: olk … Se äv. hålker i gråspråksordlistan
s. 388: ovelę … Obestämd form ovel o. pl oveler (äv. ovler) används sällan.
s. 391: pillermårå äldre grundf. t. pillermaru
s. 399: ragel s. … Se äv. gråspråksordlistan
s. 400: rappel … Se äv. gråspråksordlistan
s. 400: raskestş … Se äv. gråspråksordlistan
s. 401: rennkall … Se äv. gråspråksordlistan
s. 404: ripå … Se äv. gråspråksordlistan
s. 405: rol … Se äv. rål i gråspråksordlistan
s. 405: ruðå äldre grundf. t. ruðu
s. 406: rumpa vb … Se äv. gråspråksordlistan
s. 407: ruova … Se äv. gråspråksordlistan
s. 409: råkå s. äldre grundf. t. raku
s. 410: rövåsaks … Se äv. gråspråksordlistan
s. 413: sauvelstor … Se äv. sauvelstår i gråspråksordlistan
s. 414: sidir … Se äv. sidira i gråspråksordlistan
s. 415: simma simm – samm (äv. somm) – summeð
s. 417: 1sju s. [hellre:] sju’nn el. sjunn (sju’mm el. sjumm) -er
s. 417: sjägel … Se äv. gråspråksordlistan
s. 417: sjäkk … Se äv. gråspråksordlistan
5
Ordet stavas i ordboken lieska, men en stavning lieðska vore nog att föredra, eftersom det kommer av lieð.
den 13 Juni 2016
s. 418: skaina skain – stşien (äv. skien) – stşinið (äv. skinið)
s. 420: sker … Se äv. gråspråksordlistan
s. 422: skråpå s. äldre grundf. t. skrapu
s. 425: skåtå äldre grundf. t. skatu
s. 425: slagg … Se äv. slaggen i gråspråksordlistan
s. 427: sliet … Se äv. slieta o. slietn i gråspråksordlistan
s. 427: slingga slingg – slaungg (ofta äv. slongg) – slundşeð
s. 428: slågå äldre grundf. t. slagu
s. 431: sniųoby […] -nn (-bymm el. -byem) -byer
s. 432: sniųorekå äldre grundf. t. sniųoreku
s. 434: spaile … Se äv. spajel i gråspråksordlistan
s. 436: spjål … Se äv. gråspråksordlistan
s. 436: spretta … Se äv. gråspråksordlistan
s. 437: stað s. … pl dat.: stäðrum
s. 439: steðe … Se äv. gråspråksordlistan
s. 442: strik … Se äv. gråspråksordlistan
s. 442: strä o. sträa sträer (åld.: strär) – strägde – strägt
s. 444: stşurr … Se äv. gråspråksordlistan
s. 447: styörra, ofta äv.: styörrera [styö`rrera]
s. 447: styört … Se äv. styörter i gråspråksordlistan
s. 449: 3suola vb1 … (eg. ’sula’)
s. 449: suoldag [suo"l-dag]
s. 449: suolln [suo`ll’n] n: suolleð
s. 451: swall … Se äv. Swalleð i gråspråksordlistan
s. 452: swepa … äv. vb1
s. 453: syjunt [sy´-jųnnt]
s. 453: synd … Se äv. syndę i gråspråksordlistan
s. 454: sågå äldre grundf. t. sagu
s. 454: såkå … Se äv. gråspråksordlistan
s. 454: sålå äldre grundf. t. salu
s. 455: säðsok [sä´s-ok], äv. [sä`s-ok]
s. 457: tarvsniet [borde hellre stavas:] tarvs’niet
s. 458: tembel -n (temblam el. temblem)
s. 458: tettşkruoker … Se äv. gråspråksordlistan
s. 459: tettşsålå äldre grundf. t. tettşsalu
s. 459: til … til og min [bör, åtminstone som betonat, stavas:] til og minn (eller tilogminn)
s. 461: tiuona tiuoner – tiuonde – tiuont äv. vb1
s. 461: tjåvå … Se äv. gråspråksordlistan
s. 463: tover s. … Se äv. tåver i gråspråksordlistan
s. 464: tregg … Se äv. gråspråksordlistan
s. 466: trånå äldre grundf. t. tranu
s. 466: tråså äldre grundf. t. trasu
s. 468: tşyr … (dat. pl.: tşy’mm, äv. tşynum)
s. 470: tugå s. äldre grundf. t. tugu
s. 471: tuomtkall … Se äv. gråspråksordlistan
s. 472: tusslun … Se äv. tusslug i gråspråksordlistan
s. 473: tweska … äv. twestşer – twekste (el. tweskte) – twekst (el. tweskt)
s. 475: tåðå äldre grundf. t. taðu
s. 476: ukin … pl ukär [u"kär], uker [u"ker] o. ukker
s. 478: undǫ [ų`nndǫ] o. [ų"ndǫ]
den 13 Juni 2016
s. 480: uolda vb1 (pres. sg äv. uold; …) (+dat)
s. 485: upplågå äldre grundf. t. upplagu
s. 492: welta s. … Se äv. gråspråksordlistan
s. 493: wenda vb wender – wende [borde hellre skrivas:] wendde
s. 493: werienda n: wertienda
s. 496: wikå äldre grundf. t. wiku
s. 497: wilað [wi`lað] o. [wi"lað]
s. 497: winda winder – windeð (o. winde) [borde hellre skrivas:] (o. windde)
s. 498: wisitkuort [wi"sit-kuort]
s. 498: wisäl [wi"säl] o. [wi"säl]
s. 501: yppen … (+dat)
s. 503: yötşa … Se äv. gråspråksordlistan
s. 504: 2åkå s. äldre grundf. t. aku
s. 504: ålåell … Se äv. gråspråksordlistan
s. 505: åsikt [å"-sikkt] o. (mer sv.) [å`-sikkt]
s. 505: åstşin … åstśeð [bör här stavas:] åstşeð
s. 505: åv adj. … Se äv. åvan i gråspråksordlistan
s. 507: ära vb … är ǫ min + dat.
s. 508: öða vb1 el. öðer – ö’dde – ö’tt
den 13 Juni 2016
TILLÄGG
Nedanstående tillägg har gjorts utan jag strängt beaktat de urvalsbegränsningar som gällde för
huvudmaterialet i den tryckta boken. Det innebär bl.a. att fler gambeluord och specialtermer
har tagits med. När det gäller lokala varianter, har jag denna gången i regel bara tagit upp dem i
indexet. Observera att det på hemsidan också finns en länk till en särskild förteckning över s.k.
gråspråksord.
SVENSKA-ÄLVDALSKA
A4-ark A4-ark n
A4-blad A4-blað n
A4-papper A4-papir n
abborre … ’aborre stor nog att fångas i
nät’ netabuorr m; ’aborre stor nog att tas
tillvara som föda’ matabuorr m
abborgrund abuorgrund n
Abraham Abramm m
absolut … ’(det ville han) absolut’ (ung.:)
(eð willd an) dǫ wisst (eð)
ack! (ung.:) auansig!
ackusativform akkusativform m
Adam Adamm (äv.: Adam) m
adelsman aðelsmann m
adelsmöte aðelsmy̢öt n my̢öt
aderton (snarast fr. sv.:) aðertǫ. Jfr arton
adjunkt adşunkt m
adjutant adjutant m
adresslapp adresslapp m
advent Jfr adventstid
adventshelg (snarast fr. sv.:) adwentsjågd f
adventsljus adwentliuos n
adventstid (tid före jul) firijuolstið f
affär … ’göra affärer’ a) affär,
b) dşärå affärer
affärsverksamhet affärswerksamiet f
aftonvard … 2. (kvällsvard) nǫtwerd m
agitationsmöte agitasiuonsmy̢öt n
1
agn (bete) … 2. (vanl.:) biete n
2
agn (på sädeskorn) … 2. såðer f pl
agna … 2. (ovanl.:) aungen ǫ
agraff agraff m
akademisk akadiemisk
akta (hysa aktning för) säta. ’akta sig’ akt
sig; ’akta sig för’ (passa sig för) akt sig fer
aktiebolag aktşiebuolag o. aktşebuolag n
aktning (fr. sv.:) aktningg f
aktuell …
2. (nyligen inträffad) ny i mǫleð
akvarellfärg akwarellferg f
alert … 3. (vaken) watşin
Alfred Alfrið m
alhänge (hänge på al) ålderbrumi m
alkoholhaltig ’alkoholhaltiga drycker’
wåtwarur f pl
all … ’allt möjligt’ … c) yms dieler,
d) (mer sv.:) ollt my̢ölit;
’i alla fall’ … e) laikso el. laikuso
allenast se endast
allestädes se överallt
allmoge allmųog m
allmosa allmuos f
allra oll, t.ex. ’allra först’ oll fuost
alls … ’nej inte alls’ naj (el. näj) so-menn
allt adv. … ’allt vad tygen håller’ (ung.:)
fer eð og anað
alltmedan … 2. (under det att, samtidigt
som, växelvis med att) millǫ dyö
allvarlig … 2. allwarsam
Alperna Alpär pl. ’i Alperna’ i Alpum
alster alster n
altarring olterringg m
altfiol altfil f
aluminium aluminium n
aluminiumplåt aluminiumplåt m
alun alustie m
alv (under matjorden) 1. binda f;
2. (fr. sv.:) alv m
ambivalent smǫråðun
ambulansförare ambulansfyörer m
ampel ampel m
analfabet analfabiet m
analog analog
analys analys m
analytisk analytisk
anamma anamma. ’fan anamma!
fa’n anamma!
anda … ’dra efter andan’ a) drågå eter
weðrę; b) (hastigt o. djupt) glaupa,
den 13 Juni 2016
c) (d:o) werd glaupend; d) (kippa efter
andan) kaipa; ’tappa andan’ (kikna) …
f) kaipas brott
andas … ’andas hörbart’ fnåisa
ande … Jfr äv. under väsen
andel … ’ha en andel i’ ieg i
Anders Andes m
andhämtning se följ.
andning 1. andningg f;
2. (andhämtning) bläst m;
3. (d:o, ”flås’) pust m
andra, andre … ’den andre’ oðern
(äv. dan oðern)
Andreas Andrias m
angelkrok aunggelkruok m
angla aunggel
angående … 2. auti
anklaga 1. skuld ǫ; 2. anklågå
ankomma på kum and ǫ
anlända (fr. sv.:) anlend. Jfr komma
anmaning anmaningg f
anmälan (fr. sv.:) anmęlan f.
Se äv. anmälning
anmärkning anmerkningg f
annalkande annalkend
annan … ’en eller annan’
någär (yngre: non) eld enär
annandag … ’annandag påsk’
anandag påsk
annars 1. ellest; 2. eldog
annat … ’ett och annat’ a) iett og anað,
b) iett som anað; ’inte annat än’,
’ingenting annat än’ a) int anað eld;
b) (bara) it åtǫ; ’inte vara ngt annat att
göra än (att)’ wårå inggų eller råð åtǫ
annonsör annonsör m
anonym anonym
anordning … ’mekanisk anordning’
kunst f
anspråk bidşär n
anstränga sig 1. biuoð til;
2. (fr. sv.:) anstraindş sig
ansvarsfull (fr. sv.:) answarsfull
ansätta … 3. setş að; 4. (jäklas med) fassn
ǫ. ’ansätta med frågor’ a) anlaindş;
b) (d:o, tjata på) tena
ansökningshandling
ansyökninggsandlingg f
antagligen (fr. sv.:) antagligen
Antarktis jfr Sydpolen
antik antik
antikmässa antikmess f
antikvariat antikwariat n
antipati ’hysa antipati mot’ wårå wið
antyda (fr. sv.:) antyð
användas brukas
app (applikation till mobiltelefon el.dyl.)
app m
apparat … Jfr anordning
april … 2. (i talesätt:) aprillą f b.f.
aptit 1. matlust f; 2. (fr. sv.:) aptit m
aptitretare (liten bit mat i väntan på
huvudrätten) snavlingg m
arbeta … 3. dşävå; 4. (knoga) ty̢öta.
’arbeta bort’ arbiet brott; ’arbeta färdigt’
(göra klart det man ska göra) dşär frǫ sig;
’arbeta in’ arbiet in
arbetarkommun arbieterkommun m
arbetsför 1. arbietsbörg
Arbetsförmedlingen
Arbietsfemieðlindşę f b.f.
arbetsgivare (fr. sv.:) arbietsdşiver m
arbetsgivaravgift (fr. sv.:)
arbietsdşiveravdşift f
arbetshjälp (manlig) karrjåp f
arbetskläder 1. arbietsklauter m pl;
2. (trasiga kläder man anv. i arbetet)
arbietsslarvur f pl
arbetslust arbietslust f
Arbetsmarknadsdepartementet
Arbietsmarknaðsdipartimenteð n b.f.
arbetsnamn arbietsnammen n
arbetsplats … 2. arbietsstell n
arbetsstyrka arbietsstyrk f
arbetsuppgift (syssla) gerd f
arbetsvagn (ofjädrad trilla) arbietstrill f
arg … ’arg av sig’ jälåk åv sig
argsint … 4. sinnun; 5. (arg av sig)
jälåk åv sig
argusöga argusog n
aria aria f
arkivera arkiwira
armled armlið m
armstark armstark
armstöd armstyöð n
arrangera arrandşira (äv. arransira)
arsel … 2. (ss. grovt skällsord) rovuol n
arvode (fr. sv.:) arvuoð n
arvskifte arvstşipt n
artighet artigiet f
den 13 Juni 2016
as as n. Se äv. kadaver
asfaltarbetare asfaltarbieter m
asfaltsläggare se asfaltarbetare
askonsdag askųosdag m
assiett (ofta:) fat n
astmatisk astmatisk
astronaut rymdkall m
asyl asyl m
autograf autograf m
automat automat m
automatik automatik m
av … ’av och till’ se äv. stundtals
avbildad … 2. åvmǫlað; 3. åvritað
avbryta … 2. (mer sv.) avbriuot
avdomnad åvdungnað
avgaser … 2. (nedsätt.) dritaunggur f pl
avgående avgoend
avig … 3. (om person; avig av sig)
avugsklin
avklippt åvklippt
avkok åvkuok n
avkortat (t.ex. ett ord) åvstuttað
avlida … se äv. falla ifrån
avliva jfr ha ihjäl, döda
avrundad åvrundað
avse (fr. sv.:) avsjǫ. Jfr mena
avseende ’i alla avseenden’ (på alla sätt
och vis) i oll(um) buokstavum
avskrift åvskrift f
avskuren åvskuorin
avslagen (t.ex. om slåtteräng)
åvslaiðn
avsläppt åvsleppt
avslöja … Jfr uppdaga
avstanna stą’n åv
avstå … ’avstå ifrån’ (släppa till) slepp til
avstånd … ’på avstånd’ a) (på håll) ǫ old;
b) (ett stycke ifrån) ien bit frǫ;
’ta avstånd från’ se rygg
avsågad åvsågað
avta … 4. (t.ex. om väder o. vind)
tunnas åv
avtrubbad (fr sv.:) åvtrubbað
avtryck … 2. (stundom:) mertşe n
avundsam avundsklin
avveckla (fr. sv.:) avwekkel
avvisande åvwaisend
avyttra (göra sig av med gm försäljning)
sel iweg
2
axel (skuldra) … ’kasta över axeln’
wind attrum sig yvyr erdę
axelrem 1. fetil m; 2. (fr. sv.:) akselriem f
baby se bebis
backe … ’väg, bruten på sidan av (brant)
backe’ brot f
backnejlika roðlineð n b.f.
backskärvfrö 1. ketisbljomm m;
2. tuobakstuggur f pl. Se vidare VNB
backsluttning 1. bokksaið f;
2. bokklautningg f
badboll baðboll m
bagarstuga bakustugu f
bajsa … ’bajsa på sig’ drait ǫ sig
bak adv. … ’bak längs’ (bak(till) utmed)
attmin; ’bak (baktill) mellan’ attmillǫ;
’bak under’ attrunder; ’bak ur’ (baktill ut
ur) attryr; ’bak vid’ a) attwið, b) attnest
1
bak s. ’bred om baken’ se bred.
Se vidare bakdel
bakbord … Se äv. korsbord
bakdag (dag för bakning) bakudag m
bakdel … Jfr stjärt, ända
bakefter … 3. attonað
bakgrund bakgrund m
bakhuvudet (baktill i hjärnan)
nakkbaureð n b.f.
bakfull, bakis se bakrus, dagen efter
bakkälke … 2. (mer sv.:) baktşåk m
bakkäpp 1. (se indexet) bakuspilu f;
2. (bakstake) launggspilu f
baklänges … ’gå baklänges’ go avut
bakmes bakmįes m
bakmjöl bakumyöl n
bakom … 4. (adv.) attǫtil. ’där bakom’
dar attǫtil
bakrus … Se äv. baksmälla
baksele (hintertyg) baksili m
bakskärm bakstşärm m
bakslag bakslag n
bakslug 1. ilistun; 2. bakslug
baksmälla baksmell f. ’ha baksmälla’
(skämts.:) åvå sårt i årę. Se äv. bakrus
bakstuga bakustugu (äldre grundf.: -stugå) f
bakstör 1. bakuǫs m; 2. bakustor m
baktill … ’baktill hos’ attnest; ’baktill
på’ attonǫ. Se äv. bak adv.
bakvarv bakwarv n
bakåt … ’bakåt av’, ’bakåt ned från’
attråv; ’bakåt i tiden’ … b) attryvyr, c) se
’förr i världen’; ’bakåt utefter’ atter
den 13 Juni 2016
bal … ’bal av foderlav’ muosåkugg m
balansera balansira.
’balanserad’ balansirað
balansorgan balansorgan n
bana … ’i de banorna’ i diem banum
band … ’band till vagga el. gunga,
upphängd i taket’ rukkband n
bandsåg bandsåg f
bandtraktor bandtraktor m
bandvante se laggarvante
bank … ’sätta in pengar på banken’
set in peninggą i baunkų
banka … 2. dorga; 3. (slå upprepade slag)
dorg og slå; 4. (på en dörr) dunk ǫ;
jfr bulta. ’banka ned’ dunk nið; ’banka
ned (ngt i ngt)’ dunå niði
bannor … ’ge bannor’ banna
bar adj. … ’bara stjärten’ snǫð rovę;
’på bara stjärten’ (äv.:) ǫ berå rov
barbiedocka barbidukk f
barkig barkun
barkskrapa se skavjärn
barkspade … 2. (mer älvd.:) barktşyti m
barmark … ’fläck av barmark’
beråflekk m
barn … ’barn som behöver omvårdnad’
syte n; ’få barn’ fǫ smǫ’tt; ’stackars barn’
(barnstackare) krippwask m
barnbarnsbarn (mer el. mindre skämts.:)
krippkrippkripp m
barndop … 2. krippduop n
Barnkanalen Krippkanaln m b.f.
barnkläder krippklauter m pl
barnlös kripplos
barnmössa krippett f
barnprogram kripprogramm n
barnröst krippröst f
barnsaga krippsagu (äldre grundf.: -sågå) f
barnslig … 2. krippaktun
barnstuga krippstugu
(äldre grundf.: -stugå) f
barnsäck (säck att bära barn i) krippbög m
barnvisa … 2. krippsaungg m
Bartolomeus, bartolomeusdagen (24/8)
Bardal m
bartender (nydal.:) swipåknikt m
bas … 4. (chef, förman; lokalt:) öspe m
basa2 (vara chef) basa
basketkorg basketkorg m
basunera ut basunir aut
2
batteriradio batteriraðio m
baxa 1. (förflytta ngt med hjälp av ett
spett, en spak el.dyl.) maksa;
2. (fr. sv.:) baksa
be … ’be om ursäkt’ (fr. sv.:) bið um ursekt
becka … ’becka ihop’ bikå att
beckmörker 1. bikmörken n;
2. kuppmörken n
bedra bidrågå
bedragare 1. skåjer m; 2. lukur m;
3. (fr. sv.:) bidrager m
bedrövlighet … 2. sorgligiet f
bedömning bidyömningg f
begravningsfölje, begravningsprocession,
begravningståg 1. laikskari (yngre
grundf.: -skårå) m; 2. laikfy n
begrepp … ’stå i begrepp att’ wårå rieðu
begriplig bigriplin
behandlingshem biandlinggsiem n
behålla … ’få behålla’ niųota
behållare … 2. (fr. sv.:) biolder m
bekant … 2. (bekant med t.ex. en trakt,
hemmastadd) a) tşend, b) kunnun; ’väldigt
(nära) bekant (med)’ liuotbikant (min)
beklämmande (sorglig) biklemmend
bekväm … 3. (behändig, praktisk)
snuoðun; 4. (d:o) snettelin
bekymra … ’bekymra sig för’ …
b) åvå ųogån yvyr; c) (mer sv.) bitşymmer
sig yvyr
bekänna … 3. skript sig
belysningsstolpe lysstuop m
belägenhet (ofta besvärlig) stellningg f
bensåg bįesåg f
bergart bjärgart m
berggrund bjärr n
bergsby bjärgsby m
bergssida 1. bjärssaið f
bero … ’det beror på’ a) eð kumb and ǫ,
b) (mer sv.:) eð biruor ǫ
berusad … 5. snįeð
beryktad biryktað
beräkning birekkningg f
berömmande birömlin
besatt fegar
besegra 1. (fr. sv.:) bisieger;
2. (nydal.:) daindşa
besiktning bisiktningg f
beskriva … ’beskrivande’ biskrievend
besluta …
den 13 Juni 2016
’besluta sig för’ bistemm sig fer
besparingsskog … ’Älvdalens
besparingsskog’ Bisparindşę f b.f.
bestick 1. bistikk n;
2. (oftare:) knaiver og gaffler el. dyl.
beställa … 3. (per telefon) tilifuonir etter
bestämd … 4. (om person) wiss ǫ sig.
’säga bestämt’ (framföra sin bestämda
vilja) lat ära
bestämt adv. (av allt att döma, säkert)
bistemmt
bestämning bistemmningg f
bestört … 4. (fr. sv.:) bistört
besvär … ’gör dig inte besvär’
dşär dig i(n)t noð ųomak;
’vara till besvär’ biswäras
besvära …
2. (besvära ngn) biswäras min nogum
besvärad (till mods) (lokalt:) fy̢öselig
besvärlig … 14. klautun; 15. (svår att ha
att göra med) ųogå’llin; ’bevärligt’ …
g) bukkstiert. ’besvärlig person’ …
c) knevel m; ’besvärlig situation’,
’besvärlig belägenhet’ stellningg f; ’vara
besvärlig’ biswäras. Se äv. oregerlig
besvärlighet …
2. (tråkighet, obehag) atyttş f
besök … ’vara på besök hos’ war ǫ by að
beta (om kreatur) … 3. (kort gräs) gnågå
betagen ’bli betagen (av)’ fesjǫ sig (ǫ)
betala … ’betala in’ bital in;
’betala inträde’ (och gå in) bital in sig;
’betala tillbaka’ bital att
betonad bituonað
beträffa … ’vad … beträffar’
wen … bitreffer
betydelse … Se äv. innebörd
betydelselös (fr. sv.:) bityðelslos
beundran (fr. sv.:) biundran f (äv. m)
beundransvärd (fr. sv.:) biundranswerd
bevara … ’bevare mig väl!’ …
äv. Guð jåp mig!
bevänt … ’inte vara ngt bevänt med’
int wårå noð minn
bibehållas stå wið lag
bibelspråk bibelspråk n
bibeltext bibeltekst el. bibbeltekst f
bibelöversättning bibelyvyrsettningg f
biblisk 1. biblisk; 2. bibelaktun
bil … ’stor mängd bilar’ bilstakk m
bila vb … ’bila i väg’ bil åv
bilavgaser (skämts.:) bilfis n
bilbyte bilbyt n
bildad (skapad, gjord) tilgar
(yngre: tilgard)
bilderbok (fr. sv.:) bilderbuok f
biljardboll biljardboll m
bilnyckel bilnytşyl m
bilresa bilrįes f
bilruta bilrut f
bilskjuts bilstşuo’ss m
biltelefon biltilifuon m
bilåkning bilåkningg f
binda … ’binda för’ bind för;
’binda åt’ bind að
bingopromenad binggopromenað m
biografi biugrafi m
bit … ’liten bit’ (t.ex. av bröd) skavu (äldre
grundf.: -skåvå) f
bita … ’bita på’ (ha verkan på) båt ǫ
bittida ’både bittida och sent’
boð sient og bitaið
biverkning biwerkningg f
bjuda … ’bjuda igen’ biuoð att; ’bjuda in’
a) biuoð in, b) biuoða; c) (ett sällskap)
biuoð iuop
bjäfs Se grannlåt
björk … ’lång, smal björk’ swigåbyörk f
björkkvist byörkkwist m
björkrot byörkruot f
björkruska byörkrusk f
björkticka 1. byörksopp m; 2. nǫlsopp m.
Se vidare VNB
björktrast … 3. (fr. sv.:) byörktrost m.
Se FNB
björkträ … 2. (björkvedträ) byörktrai n
björkved … ’lass (med) björkved’
byörkwiðålass n
björkvidja byörkwi f
björnkött byönntşyöt n
björnmossa se äv. sporkapsel
bladmage … 2. (skämts.:) salmbuok f
bland … ’bland (allt) annat’ auti oll eller
blanda … ’blanda ihop’ … c) mylt iuop;
’blanda sig i’ bland sig i
blandad blandað.
’blandad frukt’ blandaðfrukt f
blandspråk blandspråk n
blask …
2. watuskwambel el. bara skwambel n
den 13 Juni 2016
blekare blietşer m
Blekinge Bliekingge
bli … ’bli av’ … c) (ta vägen) werd åv;
d) (mer sv.:) bli åv
blick … ’fästa blicken’ fest blittşin
blickpunkt (fr. sv.:) blikkpunkt m.
’i blickpunkten’ i blikkpunktem
blid (mild) (i talesätt:) blaið
blindtarmsoperation
blindtarmsoperasiuon m
blockmark urd el. stįeurd f
blodflöde 1. bluoðflyöð n;
2. (onaturligt starkt) bluoðgaungg m
blodtrycksfall bluoðtrykksfall n
blodtrycksmedicin bluoðtrykksmiðisin m
blomkruka … 5. wekstkruk f
bloss … 4. (brinnande spån av tjärved,
anv. för belysning) lysstikk f.
’ta sig ett bloss’ a) put stað, b) demb liteð
blossa upp fluså el. fluså til
Blybergskvinna (gift) Blibjärskelingg f
blybit blybit m
blyghet bliuogiet f
blyhagel (som ammunition) byssagel n
blykula blykaul f
blytung blytungg
blåbärssylt … 2. blåbersmuos n
blågul blåguol
Blåkulla Blåkull(a)
blåsa … ’blåsa av’ (blåsa ned om trädens
löv) blås yr; ’blåsa hårt’ … äv. sturblås;
’blåsa i’ (spela på ngt) blås i (noð);
’blåsa sönder’ blås sund
blåsstarr 1. lappskuoduos n;
2. skuoduosgras n
blåtira blåglasogur pl
bläddra … ’bläddra igenom’
bleð gainum; ’bläddra tillbaka’ bleð atter;
’bläddra upp’ (slå upp) bleðer upp
bläddrande s. bleðran n
blända … ’blända av’ blend åv
blänga … 2. gåpa
blödning 1. blyöðningg f; 2. (onaturligt
starkt blodflöde) bluoðgaungg m
blöt ’lägga ngt i blöt’ legg i blät noð
blöta … ’blöta ned sig’ a) blät sig,
b) wät nið sig
blötlägga 1. ’blötlägga ngt’ legg i blät noð
bobin … 2. kųotkall m
bod …. ’bod för förvaring av kreatursfoder’ a) stillbuð f, b) ųollbuð f
bogsera bogsir
bokföra buokfyör
bokklubb buokklubb m
bokmal … 2. buokmal m
bokning buokningg f
bokskog buokskuog m
boksläpp buokslepp n
bolagskarl (bolagsanställd, vanligen
skogsarbetare) 1. buolagskall m;
2. buolakker m
bomba bomba
bomma för (lägga på el. skjuta för bommen
(på)) uonda
bondekultur (fr. sv.:) buondekultur m
bonderi buonderi n
bondkatt buondkatt m
bonnig buondun
bort … ’bort (i)från’ a) daitåv, b) brottåv;
’bort längs (med)’, ’bort utefter’ daitmin.
Se äv. åstad
borta … 3. (bortkommen, okunnig)
brotte; 4. (ngn annanstans, ej hemma)
brotter. ’borta i’ a) (där borta i) daiti;
b) brott i
bortblåst brottbläseð
borterst daitest
bortifrån brottǫter (yngre: frǫ brottǫter).
’bortifrån utmed’ (längs, på) a) daitǫter,
b) dieðǫter; ’där bortifrån’ a) daitǫter,
b) dieðǫter
bortkommen … Se äv. borta
bortriven brottrivin
bortskämd … 2. (van vid goda
förhållanden) sturuoni
bortåt … ’dit bortåt’ dai’ttertil
borsta … ’borsta av sig’ a) suop åv sig,
b) buost åv sig
boss … 3. (höboss) ömuoð n,
4. (d:o) taðumuoð n
bottenskyla buottnstşyl f
bottin bottin m
boxning boksningg f
bra … ’bra ställt’ … c) mitşið attǫ ryddşin,
se äv. gott ställt; ’mycket bra’ sturbra
brak brak n
braka … ’braka ihop’ bråkå iuop
brandbevakning brandbiwakningg f
brandhake
den 13 Juni 2016
brandatşi m
brandlilja 1. snusgubb m;
2. (lokalt:) nybuðkall m
brandpil brandkuov m
brandrök brandräk m
brandspruta (av koppar) kupärsprut f
bransch brans m
brant adj. … ’brant trappa’ tweråtrampur
f pl (äv. tweråtramp f sg);
’brant väg’ tweråweg m
brant s. … Se äv. stup
braskamin braskamin m
bred … ’bred om baken’ a) brieð yvyr
rovę, b) brieð attrum rovę
breda … ’breda över’ a) brieð yvyr,
b) brieð attrum, c) brieð ǫ
breddgrad brie’ddgrað f
Bredvad 1. Brieðwað;
2. Brieðsbuðär f pl b.f.
bredvid … 3. ǫ brieð min; 4. inwið
brevkort kuortbriev n
brevtext brievtekst f
brevvän … 2. brievkamrat m
brist … 2. (mer sv.:) brist f.
’lida brist’ wårå avlos
brista … 2. (gå av) bråkå åv.
’brista itu’ (gå av) brussn itau
bro … ’bro över myr’ a) launggbru f;
b) (för boskap o. klövjehästar) klubbru f.
Se äv. stock 3.
brobjälke (brobalk, brovase) bruwasi m
brodd … Se äv. halkskydd
bromsa … 4. skära
bromstrumma bromstrumb (mer älvd. vore:
brymstrumb) f
brons brons n
bror … ’vara bror till’ wårå bruor min
brorsdotter bruorsduotter f
brudfölje 1. brauðfy n; 2. brauðskari
(yngre grundf.: -skårå) m
brudhimmel brauðimil m
brudpäll 1. waigkläð n;
2. (brudhimmel) brauðimil m
bruk … ’komma ur bruk’ a) far brott,
b) (t.ex. om gamla ord) gamblas brott
brumma … 3. (om motorljud äv.:) murra;
4. (om kraftledning) burra
brunnen (av brinna) brunn’n
Brunnsberg … ’till Brunnsberg’
a) að Brunnsbjärr, b) et Brunnsbjärrs
Brunnsbergsbor …
3. Brunnsbjärgerer m pl
Brunnsbergsmål 1. Brunnsbjärsmǫl n;
2. (skämts.:) työðermǫl n
brunnshink brunnsbytt f
brunstgrop … 2. brundgruop f
brunstig … 6. nöðun.
’brunstig ko’ yksntşyr f
bruttolön bruttolön f
bry sig om … ’ko som inte bryr sig om att
komma hem på kvällen’ uondlostşyr f
bryggkaffe bryddşkaffi n
bryta … ’bryta upp’ a) briuot upp;
b) (ge sig av) drag til
brådska … ’ingen brådska med’
inggų bråsk min
bråka … 13. stoka
bråkig … 7. (om stojigt barn) ridşärun;
8. (stojig) stormun
bråkstake … 6. (stimmig person, i sht om
barn) stimmkasungg m; 7. (d:o) stimmkus m
bråte … 2. (ris o.dyl.) broti m
bråttom … ’ha bråttom’ wårå brå’tt um
brädgård bräðgard m
brädvägg bräðwegg f
bräka … 4. (högljutt) bäla.
’bräka till’ brätş stað
brödbit … 2. bullbit m;
3. (liten brödbit, brödkant) bröðskavu
(äldre grundf.: -skåvå) f
brödborste (med vilken man borstar av
mjöl från gräddad tunnbrödskak)
bröðsuop (el. bara suop) m
brödfat bröðfat n
brödföda fuola f
brödkant (skalk) … 3. kǫtend el.
kǫtkant m. Se äv. brödbit
brödkorg bröðkorg m
brödnagg se nagg
brödpensel bröðpensel m
brödrost bröðrost m
brödskiva … 2. bullstşiv f
brödtext bröðtekst f
bröstbom (på vävstol) brestbuom m
bröstcancer brestkreft f
bröstficka brestfikk f
B-skola B-skaul m
bua bua
bubbla bubbel f
buckla (buckla till) vb 1. byla el. byl til;
den 13 Juni 2016
2. skrykkel til
bud … ’många om budet’ mikkler um
buoð
2
bud (budord, påbud) buoð (äv. buð) n
budskap buoð n
buk … ’vända upp buken’ (om fisk)
läp waitkwiðn
bukett … 2. tşippa f
bukgjord … 2. bukdşyörd f
bukt ’få bukt med’ fǫ bukt min el.
fǫ bukt ǫ
bullbit bullbit m
bulta (på en dörr) dunå ǫ; jfr banka
bulthuvud bultskoll m
burköppnare (fr. sv.:) burkyppner m.
Se äv. konservöppnare
bus … Se äv. skälmstycke
busa 1. ragasa; 2. (fr. sv.:) busa
busbra busaktut
busksax buosksaks f
bussning 1. buosse m; 2. bussningg f
busstation busstasiuon m
busstid busstið f
busstidtabell busstabell m
busunge (livligt barn) weðerkasungg m.
Jfr busfrö, buspojke
byarkiv byarkiv n
byfolk (i sht folk från den egna byn)
bysfuok n
bygdedag (fr. sv.:) bygdedag m
bygga … ’bygga till’ a) byddş að,
b) byddş til
byggnadsnämnd byggnaðsnemd f
byggnadsställning byggnaðsstellningg f
bylta på (fr. sv.:) bylt ǫ. Jfr påbyltad
bynamn bysnammen el. bynammen n
byråd byråð n
bytta … 2. (laggad, mindre) rindşa f
båda vb buoðå
båge … 2. (i pilbåge el. armborst)
bugåtiųor n
bågna … 2. (svikta nedåt) bungen nið
bågskott bugåskuot n
bår båra f (vanl.: bår m)
bårkläde bårkläð n
båtkant båtkant m
bäckdrag bekkdrag n
bäcken (ss. kroppsdel) 1. (fr. sv.:) bekken n;
2. (nydal.:) myörmkrambel n
bäckenben (fr. sv.:) bekkenbien n
1
bädd … 3. (björnens bädd av ris) broti
(yngre grundf.: brotå) m
bädda … ’bädda om’ bedd um;
’bädda sängen’ (skämts.:) brieð att busų
bäddmadrass beddmadrass m
bänk ’bänk tillverkad av kluven stock’
a) kluvubaink m, b) kluvusät n
bära … ’bära hän’ bjär åv; ’bära emot’
bjär mųota; ’bära med sig’ bjär minn sig;
’bära sig åt’ … c) fårå til; ’bära upp’
bjär upp
bärplockning 1. beriemtningg f;
2. berflukkningg f
bärtur (bärplockningstur) bertur m
bärår berår n
bäst … ’bäst de kan’ best dier dugå;
’det bästa’ bestað
bättra … ’bättra sig’ a) better sig,
b) better ǫ sig
bättre … ’bättre än genomsnittet’
oðerbetter
bättring …
’god bättring!’ guoð bettringg!
böja … ’böja ned’ kryötş nið; ’böja sig
ned’ a) kryppas nið, b) kryppas
böjd … 2. (mer sv.:) böjd
böjning 1. (skämts. äv. om grammatisk
böjning) kryötşningg f
böl se bölande
böla … ’bölande oxe (el. tjur)’ böluks m
bölande (böl) bölan n
böneman 1. biðul m;
2. (fr. sv.:) byönemann m
börda börde (vanl.: börda) f
bördig … 3. (odlingsbar) wekstlin
börja … 2. (ofrivillig början) a) fårå,
b) (äv.) far byr ǫ.
’börja om’ (snarast fr. sv.:) byr um
början … ’från början’ a) frǫ byronendam, b) (från scratch) et nyes;
’i början’ i byronendam
bössmed byssmið m
cancer … 3. kreviką f b.f.
’han dog i cancer’ a) an duo i kreptun,
b) an duo i krevikun
Carl XVI Gustav Karl XVI Gustav
cedilj ’s med cedilj’ (förslag:) rumpess n
cellgifter selldşifter pl
cent sent m
charmig stşarmun
den 13 Juni 2016
chef … 3. (bas, förman; lokalt:) öspe m
chimpans se schimpans
chipp tşips n
chocka sjokka
chokladröra kakauryör f
chokladsås sjoklaðså’ss m
chosa sig jfr nedan göra sig till: e)
cirka … 2. umtrent
cirkelsåg sirkelsåg f
cirkus sirkus m
cirkusartist (cirkusgubbe) sirkusgubb m
citronpress sitruonpress m
cittra sitter f
civil sivil
civilförsvar sivilfeswar n
C-vitamin C-witamin m
container kontainer m
cowboy kobåj m
cyberrymden saiberrymdę f b.f.
cykeleker sykkelieker m
cykelhandtag sykkelandtag n
cykellyse sykkellys n
cykelnav sykkelnav n
cykelsadel sykkelsittş m
cykelsmattra 1. fråtåfil f; 2. fråtåsmell f
cylinder 1. sylinder m
cysta (nydal.:) blaðer f
dag … ”dagen efter” … c) suoðin; ’jag är
’dagen efter’ i dag’ ig ir inggan kall i dag;
’dagen före’ da’n firiað; ’dagen lång’ so
laungg da’n ir; ’dag och natt’ boð nǫt og
dag; ’frampå dagen’ framǫ daem; ’föregående dag’ da’n firiað; ’mitt på dagen’
a) mitt ǫ daem, b) ǫ ogest daem; ’om
dagarna’ um dågǫ; ’under dagen’ (i dåtid)
mes da’n war; ’över dagen’ yvyr da’n
daglönare jfr legofolk o.
tillfällighetsarbetare
dagofficer dagoffisir m
dalablå dalblå
dalgång 1. dalgaungg m
dallra daller
dalta (klema) kliema
dam … 2. (i schack) drottningg f
damfrisering damfrisiringg f
damma … ’damma av’ damb åv
dammlucka … Jfr skibord
dammtrasa 1. dambslarv f;
2. (mer sv.:) dambtrasu f
Daniel Danil m
dansa … ’dansa ut’ (julen) dans aut
dansant dansisk
danskväll danskweld m
danslag danslag n
danslek (ung.) saunggdans m
danssko dansskuo m
dansör ’dålig dansör’, ’person som dansar
dåligt’ (skämts.) stşyrsulltramper m
dass … 2. (lokalt:) fyra f; 3. (fr. sv.:) dass n
dassig (fr. sv.:) dassun
data data (n)
dataexpert dataekspert m
dativ dativ m (äv. n)
dator … 2. (”burk”) butt m
datorklocka datorklukk f
datorkunnig datorkunnun
datorspråk datorglam n
debattera 1. dibattira; 2. (nydal.:) mjägel
debattsida dibattsaið f
debetsedel dibitsail m
decennium ’i decennier’ i tiutals år
deciliter 1. disiliter m; 2. dessi m
decilitermått disilitermǫtt n
decimeter … 3. disi m
degskrapa … 3. diegstşyöv f
dekal dikal m. Se äv. klisterlapp
dekoration dekorasiuon m
del … ’för den delen’ fer an dieln;
’för min del’ fer menn diel
delegera diligira
delge (fr. sv.:) dieldşävå
deltagande adj. (fr. sv.:) dieltagend
deltidsjobb dieltiðsjobb n
demolera dimolira
demontera demontira
denar dinar m
deponera diponira
deprimerad (ung.:) wel under aisem
desarmera disarmira
dessbättre … 2. dyöswilder
dessförinnan … 3. dar firi
dessutom … 4. (därtill) attrað
destruktion destruksiuon m
diabas ’vittrande diabas’ rottnsker n
diagram diagramm n
dialog dialog m
diffus (nydal.:) gliuor
digital digital
digitalkamera digitalkamir f
dikeskant daitşkant m
den 13 Juni 2016
diktstrof diktstrof m
dilla (prata strunt) 1. jolla;
2. (mer sv.:) dilla
dimmig 1. dumbun; 2. stimbun
dinera (nydal.:) jät et kwells
dingla … ’hänga och dingla’ bjälla
dinosaurie jfr jätteödla, skräcködla
dis dis n
discipel disippel m
diskning … 3. diskeri n
diskpropp diskpropp (el. bara propp) m
diskriminering diskriminiringg f
disposition disposisiuon m
distans ’på distans’ ǫ distans
distriktssköterska 1. distriktsstşyötesk f;
2. (vardagligt:) distrikta f
dit … ’dit bortåt’ dai’ttertil; ’dit ned’
dai’tter ni’tter
dithän dai’tter
dito dito
dittills daitfram
djup adj. se äv. tallrik
dobb (t.ex. på fotbollssko) (nydal.:) brudd m
dockhuvud dukkskoll m
doktorandtjänst doktorandtşenst f
dolk (med parerstång) jfr scoutkniv
dolme dolme m
domkraft duomkraft f
domsöndag duomsundag m
domän (fr. sv.:) domän m
Domänverket Domänwertşeð n b.f.
donera donir
dopp … 1. (t.ex. kaffe med dopp el. ett kort
bad) dupp n
doppsko duppskuo m
dos (fr. sv.:) duos m
dotterbolag duotterbuolag n
dov dov
dra … ’dra bort’ (t.ex. om väder) drag
brott; ’dra efter andan’ a) drågå eter
weðrę; b) (hastigt o. djupt) glaupa; ’dra i
gång’ drag i gaungg; ’dra i väg’ (ge sig
av) drag iweg; ’dra ned’ a) drag nið,
b) tugå nið; ’dra sig före’ (om klocka)
drag fram sig; ’dra sig undan’ drågå sig
undǫ; ’dra till sig’ drag að sig; ’dra ut’ …
c) (en tand) drag yr
dragas se dras
dragbil dragbil m
dragdjur dragukrytyr n
dragen draiðn
dragjärn dragienn n
dragkedja dragtşäj f
dragkälke 1. dragga f; 2. (med
skidliknande medar) skaiðtşåk m
dragplåster dragplåster n
dragrep (t.ex. till kälke) tugu (äldre grundf.:
tugå) f
dragspelsfabrik dragspilsfabrik n
drakblod dråkåbluoð n
drakguld (dold skatt) 1. guoðs6 n;
2. (som söktes på midsommarnatten)
missåmårsguoðs7 n
dramatik 1. dramatik m; 2. (dramatisk
händelse) …
dramatisera dramatisira
draperi … Se äv. förhänge
dras drågås. ’dras med’ drågås min
dressera dressir
drift drift f
Dritränn Dritrenn
driva … ’driva in’ … c) (inkassera)
kreva; ’driva ut’ … d) (ngt ur ngt) draiv
autyr
droppa … ’droppa i’ a) drupå i, b) drupå
in, c) dräp i
droppflaska drupåflask f
drullig … 2. (fr. sv.:) drullun
drumla (bära sig drumligt åt) drumbel
drumlig drumblun.
’bära sig drumligt åt’ drumbel
dryckjom … 2. wåtwarur f pl
dryfta 1. akudir um; 2. (fr. sv.:) dryfta
dråsa ned (fr. sv.:) drås nið
dräkt drekt f
dröjsmål (fr. sv.:) dröjsmǫl n
drömma … ’drömma om’ a) (t.ex. en
person) dröma; b) (allm.) dröm um;
c) (längta efter) dröm eter
dubbelhaka dubbelaku (äldre
grundf.: -åkå) f
dubbelkoja dubbelkåj f
dubbelkolla (fr. sv.:) dubbelkoll
dubbelkonsonant dubbelkonsonant m
dubbelteckna dubbelståvå
dubbeltimme dubbeltaim m
6
7
Kan äv. stavas guo’ss
Kan äv. stavas missåmårsguo’ss
den 13 Juni 2016
dugg … ’inte ett (enda) dugg’ int iett
(ienda) dugg
duglighet dugligiet f
duga … ’det duger ingenting till’
eð dug it að inggu
duka 1. (duka fram) duon fram;
2. (mer sv.:) duka
duktig … 9. (flink) ferm; 10. (framåt)
katun; 11. (t.ex. om hantverkare) kniųor.
’duktig (kapabel) att gå ärenden’
ärendsbörg
dum … ’dum i huvudet’ a) dumm i ovdę,
b) minn för sig
dumburk (tv) 1. dummburk el. dummbutt
m; … 5. bögellåð f
dumhet … 2. (fånighet) tolugiet f
dumma sig (fr. sv.:) dumm sig. Jfr toka sig
dumskalle … 3. tolskoll m
dunka … ’dunka ned’ (slå ned) dunk nið
dunkel (fr. sv.:) dunkel. Se äv. skum
durk jfr båtbotten
durkslag 1. (fr. sv.:) durkslag n;
2. (ofta bara:) sil m
dussintals se dussinvis
dussinvis dusinwis
dymlingsborr dymbelbuori (yngre grundf.:
-buorå) m
”dymlingsbössa” (anordning med rör för
tillverkning av dymlingar) dymbelbyss f
dymlingsnavare dymbelnåvår m
dynamitgubbe dynamitgubb m
dynamitpatron se dynamitgubbe
dynamo dynamo m
dyngglugg se gödsellucka
dynglass dyndşlass n
dynglucka se gödsellucka
dypöl … 5. (dyhål) döuol n
dyrbarhet dyrbariet f
dyrka (med dyrk) dyrka
dyrtid dyrtið f
dyvelsträck divelstrik n
då … 2. (modalt) … c) a nų (äv. e nų); …
f) fel; g) (i så fall, under sådana
omständigheter o.dyl.) sę
dålig … 8. (inte helt frisk) kraunk.
’mycket dålig’ liuotdålin
dåre dåre m
dårhus dåraus n
dåtid (fr. sv.:) dǫtið f. ’i dåtid’ i dǫtið
där … ’dit där’ dait so; ’där borta’ …
c) dar daite el. dan daite; ’där framme’
se framme; ’där någonstans’ dar nogär
däremot 1. (men å andra sidan) darimųot;
2. (mot det el. mot den) darmųot
därhän dai’tter
dö … 6. (om fisk, äv. om människa) wend
upp waitkwiðn; 7. blund att
död adj. … 2. (om t.ex. buske) åvdäðn
död s. … ’ta död på’ tag döð ǫ;
’till döds’ et döðs
döda … 4. öð åv
Dödsriket (fr. sv.:) Döðsritşeð n b.f.
dödssynd döðssynd f
döma … ’döma ut’ a) kasir, b) dyöm aut
döpa … ’döpa om’ a) krissn um,
b) döp um
dörrkarm döråkarm m
dörrnyckel dörånytşyl m
dörrvakt döråwakt m
eda … 3. (utbuktning på å med smal
förbindelse med densamma) åbög m
efterfrågad (fr. sv.:) etterfrågað
efterkommande adj. (fr. sv.:) etterkumend
efterlängtad etterlaingtað
eftermiddag … ’fram på eftermiddagen’
a) framǫ ettermidaem el. framǫ ettermida’n, b) framter ǫ ettermida’n; ’i eftermiddag’ etter midag; ’på eftermiddagen’
a) etter midag, b) um ettermida’n;
c) ǫ ettermidaem
efterskrift etterskript f
efterskänka stşaintş etter
eftersläcka etterslettş
eftersom … 3. ettersos (äv. etersos)
eftersommar … ’på eftersommaren’
a) ǫ ettersumbrem, b) i begann
efterträdare (fr. sv.:) etterträðer m
eftervärld etterwärd f
egendomlig … 2. (fr. sv.:) iegenduomlin
egentlig idşentlin
egentligen edşentligen (mer älvd.:
idşentligen, mer sv.: ejentligen)
eggjärn i hyvel yvelienn n
Egypten Edşyptn (äv. Edşyptę)
enhänt įeent
eka vb … 3. suorå mųota; 4. (skalla)
skwella. Jfr genljuda
ekande s. iekan n
eklöv ieklov n
ekologi ekologi m
den 13 Juni 2016
ekonom ekonom m
ekorrbo aikuonlåj f
ekorrsvans aikuonrump f
eld … ’liten, pyrande eld’ a) jäldfais m,
b) askfais m; ’slå eld’ slå jäld
eldfast (fr. sv.:) jäldfast. ’eldfast form’
jäldfastform m
eldkvast 1. jäldkwast m;
2. (nydal.:) jäldlaim m
eldskyffel fösstykkel f
eldsprutande jäldsprutend
elev … Se äv. discipel
Elias Lias m
elpanna elpann f
elstolpe lysstuop m
elvakaffe ellåvkaffi (äv. elvakaffi) n
elvisp elwisp m
elände …
’Vilket elände!’ (ung.:) Ukað noð!
eländig 1. wisäl; 2. (om t.ex. personer äv.:)
wisälsklin
emaljerad emalirað (mer sv.: emaljirað)
emellan … ’byarna emellan’ byum millǫ;
’grannarna emellan’ grannum millǫ
emellertid … 2. (fr. sv., ovanl.:) imellertið
Emil Iemil m
en obest. art. m.m. … ’en eller annan’
någär (yngre: non) eld enär; ’Vilka ena!’
Uker noger!
endast iendest. Se äv. bara
enformig ienformun (äv. ienfuormun)
engagera sig angasir sig
enhet (avdelning) (fr. sv.:) ieniet f
enhetlig (fr. sv.:) ienietlin
enighet ienugiet f
enkel … ’enkelt’ (bekvämt) äv.
a) snąrt að, b) snettelit. ’inte alldeles (el.
helt) enkel int grą’ll ienkel
enkelriktad 1. ienkelriktað;
2. (om person) įesmęgd
ens adv. … 5. iens dyö
ens s. ’med ens’ … b) rettnų
ensamhet … ’(vara) i ensamhet’
(wårå) fer sig siuov
enstavig ienstavun
entita (fr. sv.:) ientit f
entréhall entréall m
enträgen … 2. ienträgen (äv. ienträ’n)
envis … 2. sterrun; 3. (påträngande, ettrig,
tjatig) tyördşävun. ’envis person’ …
c) starrdşietingg m; d) ienwisknaul m;
e) (påträngade, ettrig, tjatig) tyördşävu
(äldre grundf.: -dşävå) f; ’envist, tjurigt
barn’ nabaldungg m
envåldshärskare (konstruerat:) įesumärr m
epidemi … 2. (nydal.:) rennsiuok f
epilog (nydal.:) etterlakur f pl
e-posta … 2. (nydal.:) weðerpuost
e-postkontakt e-puostkontakt m
e-postprogram brievprogramm n
e-posttjänst e-puosttşenst f
erbjuda 1. (t.ex. hjälp) biuoð aut;
2. (fr. sv.:) erbiuoð. ’erbjuda sig’ …
b) luvå aut sig, c) (fr. sv.:) erbiuoð sig
Eriksdagen se ersmässa
erinra sig … 4. (dra sig till minnes)
drag et minnes sig
erodera ’erodera(s) bort’ (i sht i strandkant
vid bakström; nydal.:) swarvas undǫ
ersmässa iesmess f
ertappa (komma på) kum ǫ
eskapad eskapað m
estrad … 2. (nydal.:) slaverjäll m
ettrig jfr envis
Europarådet Euruoparåðeð n b.f.
Evertsbergsmål Bjärrkallmǫl n
evighet … ’i evighet’ i ievigiet
evärdlig ewärdelin o. äwärdelin.
’i evärdliga tider’ (i alla tider)
i oll wärd
examen eksam m
exekution eksekusiuon m
exempel … ’till exempel’ a) fer eksempel
el. sos eksempel el. (mer sv.:) til eksempel
exfru, exhustru (fr. sv.:) eksfru f
existens eksistens m
experiment ekspriment n
expertis ekspertis m
exploatera ekspluatira
(mer sv.: eksploatira)
export eksport m
Expressen (tidningen) Ekspressn m b.f.
extra … ’extra large’ (XL) ekstrastur
extrem ekstrem
fabrikant fabrikant m
fabriksgolv fabriksguov n
fabriksområde fabriksumråð n
Facebook 1. fäjsbuotşę f b.f.;
2. (skämts.:) kråi’ssbuotşę f b.f.;
3. (d:o) fasuligbuotşę f b.f.
den 13 Juni 2016
Facebook(s)vän fäjsbuokskompis m
facit fasit n
fackavgift, fackföreningsavgift
fakkavdşift f
fackord fakkuord n
fackspråk fakkspråk n
fackterm 1. fakkterm m; 2. fakkuord n
Fadervår se Herrens bön
fadermördare faðermörder m
fadder (kvinnlig) gumma f
faderssida faðersaið f
fadervår se Herrens bön
fagott fagott m
fall … ’i vilket fall som helst’ uonde ur
falla … ’falla ifrån’ (avlida) a) foll undǫ,
b) foll frǫ; ’falla ihop’ råså iuop; ’falla
omkull’ … d) blät nið sig; ’falla på plats’
(fr. sv.:) foll ǫ plass; ’falla sig’ foll sig
fallfärdig (ranglig) riglun
falsk falsk
Falu gruva Falugruvą f b.f.
famn … 3. (ss. vedmått, ca 5 ½ m3)
stavruom (lokalt: ståðåruom) n. ’ta ngt i
famn’ tågå noð i fammen (mer sv.: i famn)
fan (Fan) … 2. (omskrivande:) gruovin.
Se äv. Djävulen, fanken, fasiken, jäklar,
den Onde, tusan
’fan anamma!’ fa’n anamma!;
’fan också!’ … c) pokker og! ’leva fan’
livå fa’n; ’se på fan!’ sjǫ på fa’n!
faner fanir n
fantomsmärta 1. (fr. sv.:) fantomsmert f;
2. fantomsår n; 3. fantomswaiðan n
fara s. … ’(det är) ingen fara’ (eð ir) inggų
fara; ’vara fara värt’ wårå fieglit
fara vb … ’fara i väg’ a) far iweg, b) far
stað; ’fara upp’ (’öppnas’; ’stiga upp
hastigt’) far upp; ’fara åstad’ far stað
farbror … 3. (fasters man) a) fastermann
m, b) tyttmann m, c) tyttkall m
farfarsfar 1. fafares faðer m;
2. (mer sv.:) fafarsfar
farkost farkuost m
farstudörr fösstövsdörer f pl
fart … ’där är det full fart’ a) (snarast fr.
sv.:) dar ir eð full fart, b) (ung.:) dar ir eð
fartn kanenda, c) (ung.:) dar sit eð it fast
itşä
farthinder se vägbula
fartvind (fr. sv.:) fartwind m
fas (fr. sv.:) fas m
fasen t.ex. ’hur fasen’ ur fasn
fason … 3. (fasoner, olämpligt beteende)
drygder pl. ’i alla fasoner’ (i alla former)
i ollum fasuonum
fast adj. … ’fast mark’ a) skerpa f,
b) skarpbokk m. Se äv. mark
fastlåst fastlęst
fatabur fatabur m
fatt ’få fatt i’ fǫ fatt i
fattigbössa 1. (offerstock) Lasarus m;
2. (mer sv.:) fattigbyss f
fattigmanskost fattigjätå n
fel adv. … ’ha fel’ åvå tuokut;
’slå fel’ slå fil
felskrivning filskrievningg f
femkort (ett kortspel) femkuort
femtiolapp femtilapp m
femtioårsjubileum femtiårsjubilium n
fenicisk, fenikisk fenisisk
festlokal festlukal m
fettpärla (i sht på vätskeyta) flotstienn f
fiaspel fiaspil n
fickflaska fikkflask f
fickur fikkur n
fiffig knysun
fikonträd fiktrai n
fila fila
filmsnutt filmsnutt m
filmstjärna filmstienn f
fin … ’fin (ffa. fint klädd) på ett fjantigt,
larvigt el. högfärdigt sätt’ fjåksfin; ’alltför
fin’ a) uvskaðulin b) fer skaðlin; ’fint
klädd’ a) įekum, b) įekum i kläðum; ’det
fina’ finað; ’göra fin(are)’ fin upp; ’göra
sig fin’ … d) dşärå sig fin; e) (göra sig i
ordning) fnuså sig
final … ’vara i finalen’ wårå upi finalem
finbyxor (helgdagsbyxor) messbruok f sg
fingeravtryck finggeravtrykk n
finkan (arresten; fängelset) finką f b.f.
finkläder … 3. (helgdagskläder)
messklauter m
finkostym … 2. (helgdagskostym)
messkostym m
Finnmarksbor …
5. (d:o) Gamtfiskraiserer m pl
Finnmarksmål Finnmarksmǫl n
finrock (fin rock) finrukk m
finrum … 2. sal m
den 13 Juni 2016
finskåp (där man förvarar sådant som är för
fint att användas till vardags)
ferskaðligskåp n
finurlig … 4. knysun
fiol … ’spela fiol’ spilå ǫ filun
firande s. 1. firan n; 2. firend n
fiske fistşeri n
fiskekniv fistşknaiv m
fiskeväska (av tyg) fistşkupp m
fiskfjällare (ss. redskap) iemskrapu
(äldre grundf.: -skråpå) f
fiskfälla se katsa
fiskpinne fiskpinn m
fiskrester fisklievur f pl
fisksoppa … 2. (fiskspad) fisksuoð n
fixa … ’fixa till’ (fr. sv.:) fiks til
fjant (fjanteri) 1. fjant n; 2. fjanteri n
fjanteri fjanteri n
fjällmassiv (fr. sv.:) fjällmassiv n
fjällsemester fjällsimester m
fjällvecka fjällwiku (äldre grundf.: -wikå) f
fjärd (fr. sv.:) fjärd m
fladdra … ’fladdra iväg’ flaðer åv
flaga … 3. flasu (äldre grundf.: flåså) f
flagig (full av flagor; som flagnar) flagun
flamingo flaminggo (äv. flaminggu) m
flamma vb … ’flamma upp’ fluså til
flanellnattlinne (fr. sv.:) flanellnattlinn n
flat se äv. tallrik
flatsida flatsaið f
flatslipad (om egg) flåslipað
fler(a) … ’flera gånger’ (ss. adv.)
a) flier gaungga, b) fliergaungg
flest mjäst. ’de flesta’ a) (ej allm.) fliestär;
b) (skrivs ofta om, t.ex.:) (nästan alla) mjäst
oller, c) (största delen) styöst dieln
flexibel fleksibel
flicka … ’odåga till flicka’ kullsåp f;
’vuxen flicka’ sturkull f
flickstackare se flickunge
flink … 3. (rask) ferm
flockar se flockor
flockor (i mjölk, i sht efter kalvning)
wingglur f pl
flodhäst fluoðest m
Floj Flåj
flottarbas flotärbas m
flottarkoja flotärkåj f
flumma (fr. sv.:) flumma
flyga … ’flyga färdigt’ fliuog frǫ sig
flygel flygel m
flygning flygningg
(mer älvd. borde vara: fliuogningg) f
flygplan … 3. (skämts.) plåtkråk f
flygvapen flygwapen n
flyktig (om ngt som försvinner fort) fly’tt
flyta … ’flyta bort’ fliuot brott; ’flyta
ihop’ fliuot iuop; ’flyta på’ fliuot ǫ
flytta … ’flytta bort’ (ngt) flytt åv; ’flytta
fram’ flytt fram; ’flytta ihop’ a) (intr.) flytt i
lag; b) (trans.) flytt iuop; ’flytta tillbaka’
flytt et baker
flyttlass … 2. (i sht till o. från fäboden)
bufyörslass n
flyttning till el. från fäbod 1. bufyörningg
f; 2. bufyörsrįes f
flåsa … 3. (flämta) påisa
fläck … ’ur fläcken’ … b) åv flettşem
flänga … ’flänga i väg’ … d) fekt åv
fläsk … ’salt fläsk’ soltaðflesk n
fläskfilé fleskfilé m
fläskläpp flesklepp m
fläta … ’flätad korg’ flietaðkorg m
fnatt ’få fnatt’ (fr. sv.:) fǫ fnatt
fnissa 1. fniså; 2. tiså
fnysning (kort) gnyktningg f
foajé (nydal.:) fösstöv n
foderbod 1. stillbuð f; 2. ųollbuð f;
3. (för förvaring av foderlav) muosåbuð f;
4. (med tre väggar, byggd mot t.ex. lada)
mjǫbuð f;
foderbrist fuoðerlos(a) f
foderhäck för kalv(ar) kåviet f
fodral … 6. ölster n
foga sig (snarast fr. sv.:) fuog sig
fogsvans swans m
folkilsken fuoksjälåk (äv.: fuokjälåk)
folkskara fuoksskari (yngre grundf.: -skårå)
m
folkslag fuokslag n
folkstorm fuokstorm m
folktandvård folktandwård m
Folkvagn (Volkswagen-bil)
Folkwaungen m
forbonde fuorbuond m
forkarl … Se äv. forbonde
form … 3. (av trä, för hatt el. hätta)
ettstabb m
formatera formatira
formulering formuliringg
den 13 Juni 2016
(äv. fuormuliringg) f
fornfynd fornfynd n
forskarutbildning fuoskerautbildningg f
fort … ’det fortaste vi kan’ straiðest
dugum; ’för fort’ uvstrai’tt; ’så fort’ (så
snart som) a) so fuort, b) se under snart
fortbildning fuortbildningg f
fortkörare fuorttşörer m
fortleva (fr. sv.:) fuortlivå
fortsättning … ’god fortsättning!’
guoð fuortsettningg!;
’i fortsättningen’ (hädanefter) järeter
fortsättningsskola fuortsettninggsskaul m
fot … ’byta fot’ (byta åsikt) flytt sig i
bietn; ’få (ngn) på fötter’ fǫ upp (non) ǫ
fuotą; ’(vara) på fötter(na)’ (wårå) upǫ
fuotum
fotblad fuotblað n
fotboja 1. (fotjärn) fuotienn n;
2. Se fängsel
fotbollsfantast fuotbollstull m
fotbollsträning fuotbollstreningg f
fotografera … ’fotografera av’
puotrett åv
fotskrapa fuotskrapu (äldre grundf.:
-skråpå) f
fotsula jfr fotblad
fotsvamp 1. fuotsopp m; 2. fuotswamp m
fotvandra (fr. sv.:) fuotwander
fotvård fuotwård m
fragment fragment n
frakta … ’frakta bort’ frakt iweg;
’frakta ihop (samman)’ åk iuop
fram … ’fram där’ (där förbi) darfram;
’fram till’ a) framað o. fram að, b) daitað
o. dait að
framben … 2. (framskånk) framskaunk f
framdeles … Jfr framledes, framöver
framför … 4. (fr. sv.:) framfer
framkälke … 2. (mer sv.:) framtşåk m
framledes (fr. sv.:) framlieðes.
Jfr framdeles, framöver
framme … ’där framme’ … b) framter
dar
frampå prep. ’frampå dagen’ framǫ daem;
’frampå kvällen’ a) framǫ kweldn,
b) framað kweldem
framruta framrut f
framslå se under slå
framsteg … ’göra framsteg’ (snarast fr. sv.:)
dşärå framstię
framstående (fr. sv.:) framståend
framstöt (fr. sv.:) framstöt m
framsynt framsynt
framtid … ’i framtiden’ framter wärdn
framtill … 5. (ofta ngt obestämt) framtertil
framåt adj. … 3. katun; 4. börg
framåt adv., prep. … ’framåt kvällen’ …
b) framwið kweldn; ’framåt morgonen’
framter að mę’nnem
framända framend m
fransyska fransyska f
frid … ’frid!’ (hälsning, i sht i frikyrkliga
sammanhang) frið!; ’frid och fröjd’ frið
og fröjð; ’hur i hela friden’ ur i friðn sig;
’vad i fridens namn’, ’vad i hela friden’
a) wen i friðns fjåks, b) wen i friðns fruktan, c) wen i friðns fösstöv; ’vad (hur,
vem) i fridens dagar’ wen (ur, ukin) i
friðns dagar (el. dågå); ’var i hela friden’
war i friðn sig
fridag (ledig dag) fridag m
frigöras (om kemiska ämnen) fridşärå sig
friluftsområde friluftsumråð n
frisk … 3. (inte sjuk) i årdningg.
’friskt vatten’ koldwattn n
frispel frispil n
frispråkig 1. framtalun;
2. (fr. sv.:) frispråkun
fristående friståend
friställd fristelld
frivillig (fr. sv.:) friwillun (äv. friwillin)
frodig … 3. froðwekst
frukostbord frukuostbuord n
fruktansvärd (fr. sv.:) fruktanswerd
fruktsam (fr. sv.:) fruktsam
fruktskål fruktskål f
frysa … ’frysa av sig’ (förfrysa) fräð åv
sig; ’frysa fast’ a) työlå fast, b) friuos fast;
’frysa ihop’ friuos iuop; ’frysa in’ (t.ex. en
matvara) a) friuos in; b) työlå el. työlå in;
’frysa ned’ a) friuos nið, b) työlå nið;
’frysa sönder’ työlå sund
fryslort (frusen person) fruslurt m
fråga … ’fråga sig’ spyr sig;
’fråga ut’ spyr aut
frågande s. spyran n
frågedel frågdiel m
fråntagen 1. frǫtaiðn; 2. åvtaiðn
den 13 Juni 2016
fräsa … ’fräsa förbi’ fręs febi; ’fräsa till’
fręs til
fräscha upp fesk upp
frö … 2. friekuonn n
frösådd, frösättning friesettningg f
fukt fukt f
full … ’full i sjutton’ … c) full i rakkdritį;
’fullt upp’ fullt upp
fullmakt fullmakt f
fullskriven fullskrievað
fullständig fullstendun
fullärd fullärd
fumlig … 6. nuvlun; 7. (inte händig)
ųony̢övin
funderare ’ta sig en funderare’
tågå sig ien fundirer
fundering … 2. auttaintşningg f
funka (fr. sv.:) funka
funnen funn’n
funtad (fr. sv.:) funtað
fy … 3. (vid ngt eländigt) snǫðligiet!.
’fy fan!’ a) fy fa’n!, b) twi fa’n!
fylla vb … 2. (t.ex. bärkorg) iemt i;
3. (d:o) finn i. ’fylla på’ a) fyll ǫ;
b) (komplettera) fyll etter
fyllig fyllun
fyndighet fyndugiet f
fyratiden … ’i fyratiden’ i fyratiðn
fyrbent fyrfuotað
fyrtiofem fyrtifem
fyrtiotalet … ’på fyrtiotalet’ ǫ fyrtitalį
fysik fysik m
få adj. … ’bara några få’ a) bar nogrer,
b) bar nogrer iender
få vb … ’få bort’ … c) fǫ brott; ’få för sig’
a) fǫ för sig; b) (ngn får för sig) eð kumb
að nogum; ’få hand om’ fǫ um and sig;
’(lyckas) få hit’ napp jųot; ’få i väg’ fǫ
iweg; ’få klart för sig’ fǫ klart för sig; ’få
se om …’ fomm sjǫ um …; ’få till’
a) fǫ til, b) slaindş til; ’få ur sig’ a) fǫ yr
sig, b) ev yr sig; ’få ut’ a) fǫ aut; b) (få ur)
fǫ autyr
fågelbok fugelbuok f
fågelbär fugelber n
fågelskit fugeldrit n
fågelspillning se föreg.
fågelträck se fågelskit
fåkunnig fåkunnun
fånga … ’fånga upp’ faungg upp
fångstgrop (för älg) brindgruop f
fånighet tolugiet f
fårkrubba takkiet f
fårskalle (äv. om folk) takkskoll m
fårskälla takkstşäll f
fårspillning takkdrit n
fårsvans 1. takkskati (yngre grundf.:
takkskåtå) m; 2. takkrump f;
3. (åld.:) takkali (yngre grundf.: takkålå) m
fårtalg takkįster n
fåtal ’ett fåtal’ (fr. sv.:) iett fåtal
fäbod … ’till fäboden’ a) et buðer;
b) (upp till) upi buðär; c) (fram till)
að buðum
fäbodfolk 1. buðfuok n; 2. buðkaller m pl
fäbodlag buðlag n
fäbodmora 1. (se indexet) buðmųor f;
2. (se indexet) buðkelingg f
fäbodväg … 2. buðweg m
fäfot ’för fäfot’ fer fäfuot
fägna sig faingen sig
fägring (fr. sv.:) fägringg f
fähussvale se ladugårdssvale
fälla s. 1. folla f; 2. (yngre:) fella f
fängelse faindşels (äv.: fainggels) n.
Se äv. finkan
färde ’vara å färde’ wårå ǫ ferde.
Jfr i faggorna
färdiggjord (snarast fr. sv.:) ferduggard
färdigmålad ferdugmǫlað
färdskrin (matsäcksskrin) 1. ferdspann m;
2. ferdskrin n
färdstall (avsett för resandes hästar)
ferdstoll m
färgad (om person med mörk hudfärg)
fergað
färgblind fergblind
färglåda ferglåð f
färs (fr. sv.:) fess m. Jfr köttfärs
fässing fessaingg f
fästing festingg m
1
föda … ’föda (barn)’ krippdşärå
2
föda … ’föda sig (livnära sig, få föda)
ngn annanstans än hemma’ fuol brott sig
födelsedagsvers (svenskpåverkat:)
fyöðelsedagswess m
födelseår 1. fyöðelsår n; 2. årtal n
födslosmärtor, födslovåndor Jfr värkar
följe … Se äv. hop
fönsterbräda glasbräð n (äv. f)
den 13 Juni 2016
fönsterglas (fr. sv.:) fönsterglas n
fönsterhake 1. (oftast:) atşi (yngre grundf.:
-åkå) m; 2. glasatşi (yngre grundf.: -åkå) m;
3. (fr. sv.:) fönsteratşi (resp. -åkå) m
för … II. prep. … ’för att’ … b) (med
avsikten att) fer tä, c) (d:o) og
föra … ’föra över’ fyör yvyr
förbannad … 4. (jättearg) sturjälåk
förbannelse febannels f
förbaskade … 2. (fr. sv.:) febaskaðe
förbereda ’förbereda sig’ förbirieð sig
förbi … ’där förbi’ a) darum; b) (fram
där) darfram; ’ned(ströms) förbi’ autum.
’det är förbi’ eð ar werið og ferið
förblindad feblindað
förbryllad … ’göra ngn förbryllad’
bryll til eð fer nogum
förbättring 1. bettringg f;
2. (mer sv.:) febettringg f
fördela … ’fördela om’ fediel um
fördjupa ’fördjupa sig i’ (fr. sv.:)
fediuop sig i
fördjupning 1. (i marken) …;
2. (t.ex. i en sten) lägd f
fördubbla dubbel upp
fördämning … 2. (mer sv.:) fedemmningg f
fördärv federv n
fördärvad federvað
fördömd fedyömd
före s. … ’bra före’ (när det går lätt att
köra) littfyört; ’tungt (skid)före’ tunggfyör
n; ’uselt före’ dritfyör n
förebåda buoðå
föregående ’föregående dag’ da’n firiað
föreningsbidrag ferieninggsbidrag n
förenklas 1. ferienklas;
2. (ofta hellre:) werd ferienklað
föreskrift (fr. sv.:) föreskript f
förespråka föruord
förestånderska förestondesk f
företagare (fr. sv.:) företager m
förfina jfr ’göra fin(are)’
förfinad (fr. sv.:) fefinað
förfluten … ’förfluten tid’ jfr dåtid
förflyta … 4. fårå; 5. go febi
förfrysa se äv. frysa av sig
förfärligt adv. 1. uvliuo’tt; 2. (väldigt)
gruopli, t.ex. ’inte så förfärligt’ int so
gruopli; 3. fanneli. Jfr förskräckligt
förgapa sig i fesjǫ sig ǫ
förgätmigej 1. (fr. sv.:) fedşätmigäj m;
2. (förslag:) glemm-it-åv-mig-bljomm m
förhand ’på förhand’ … Se äv. i förväg
förhandsbeställning förandsbistellningg f
förhinder … 2. ferinder n
förhållningsregel
(fr. sv.:) feroldninggsriegel m
förhänge (sängförhänge)
fuorlåt (äv. förlåt) m
förhöra 1. är ǫ; 2. (fråga ut) spyr aut;
3. (fr. sv.:) feröra
förkorta … 3. (fr. sv.:) fekorta
förkyld … ’förkyld (snuvig) person’
snorkrakk m
förkylningstid fetşylninggstið f
förleda 1. lur til; 2. narr til
förlora … 6. mista.
’gå förlorad’ (försvinna) tappas brott
förlorande (det att förlora, förlust)
sidiran n
förlust … 2. (förlorande) sidiran n
förlåt se förhänge
förläggare felegger m
förlänga … 2. (fr. sv.:) felaindşa
förlängning (snarast fr. sv.:) felaindşningg f.
’i förlängningen’ (fr. sv.:) i felaindşnindşin
förläst felesin
förman … 3. (chef, bas; lokalt:) öspe m
förmer (snarast fr. sv.:) förmįer
förmiddag … ’på förmiddagen’
a) ǫ firimidaem, b) um firimida’n
förmyndare femynder el. förmynder m
förmå … ’förmå att komma hit’ napp jųot
förmåga … ’över förmåga’ yvyr fermǫgų
förmörka femörka
förneka … 2. go frǫ
förnuftig 1. witun; 2. (mer sv.:) fenuftun
förolyckas umkumås
förolämpande, förolämpning eksningg f
förord föruord (äv. firiuord) n
förorda föruord
förorsaka Jfr vålla
förpläga … ’förplägad’ plegåð
förrförra ’förrförra veckan’
a) förwikų f b.f.;
b) (för två veckor sedan) fer twär wikur sę
förrådsbod 1. baur n; 2. (på stolpar)
stuopbaur n
församla fesambel. Jfr samla
förse sig med 1. (trol. fr. sv.) fesjǫ sig min;
den 13 Juni 2016
2. (plocka åt sig) iemt að sig
försenad … ’bli försenad’ sįek sig
försening fesieningg f
förskjutet (i tiden) feskuotið
förskoleavdelning förskaulavdielningg f
förskolebarn förskaulkripp m
förskolegrupp förskaulgrupp m
förskoleklass förskaulklass m
förskollärare … 2. (kvinnlig)
förskaullärinn f
förskonad (fr. sv.:) feskuonað
förskräckligt … 6. (väldigt) fanneli;
7. (alldeles väldigt) ųoguoskli
förskärare (fr. sv.:) förstşärer m
förslöad (fr. sv.:) feslöað
förslösa … 2. stşytter brott
försommar 1. (försommaren) ovelę f b.f.;
2. försåmår m. ’på försommaren’
a) ǫ försumbrem, b) um ovelę;
c) (förliden försommar) i ovles
först … ’först av allt’ fuost åv ollu
förströ sig se roa sig
förstugudörr fösstövsdörer f pl
förstutrapp(a) barfriðstrampur f pl
förstå … ’det kan man förstå’
eð ir feståendes
förståelig … 2. feståendes
förstärkningsord festerkninggsuord
(rimligen äv. festertşninggsuord) n
förstörelse festörels f (äv. m)
försvaga feswaga
försvar … ’ta i försvar’ tågå i feswar
försvinna … 4. (gå förlorad) tappas brott
Försäkringskassan (ofta:) Siuokkassą f b.f.
försäljare feseler m
försändelse … 2. stşikkningg f
försörjning (sätt att försörja sig) fuola f
förta sig … 3. feslait sig
förtak … 3. (över förstubro) framtak n
förtala … 3. (tala illa om) dşär nið
förtjänst fetjenst el. fetşenst f
förtunna (fr. sv.:) fetunna
förtvivlan (fr sv.:) fetwivlan f
förtydliga fetyðlig
förundras 1. ferundras; 2. ferunder sig
förutom … 3. (utöver) attrað
förutsäga spå
förvandling fewandlingg f
förvara 1. fewårå; 2. åisa
förvissa sig om fewiss sig um
förvränga (fr. sv.:) fewraindşa
förvuxen (fr. sv.:) fewekst
förvåna … ’förvåna sig över’
fewon sig yvyr
förvånad … ’mkt förvånad’
a) sturfewonað, b) liuotfewonað
förväntansfull … 3. winsklin (jfr winas)
förvärva fǫ að sig
förväxla feweksel
förväxt se förvuxen
föräldrahem (fr. sv.:) fuoreldraiem n
förändra ferender
fösa … ’fösa undan’ fy̢ös undǫ
gagnlös fåfaingg
galen … ’galen i’ (tokig i) a) galin ǫ,
b) tuokun eter
Galileen Galilia
galosch … 2. (skämts.:) glimåludd f
gamling … 3. Se gamla människor
gammal … ’för gammal’ uvgåmål
gammelfar (mer el. mindre skämtsamt om
företrädesvis bekant gammal man)
gamtgufar m
gammelfarfar gambelfafar m
gammelfarmor gambelfamun f
gammelmor gambelmun f
gammelmorfar gambelmųofar m
gammelmormor gambelmumun f
gammelost gambeluost m
gammelstuga gamtstugu (äldre grundf.:
-stugå) f
ganska … Se äv. rätt, rätt så
gapa … 3. (t.ex. om hål) gåpå upp.
’Vad gapar du om?’ Wen gäpär du auti?
gapskratta … 4. liuotgręsas
gard gard m
gardering gardiringg f
gardin gardin n (äv. f)
gardintyg gardinstyg n
gasa … ’gasa på’ (ta i) gas ǫ
gaskammare gaskamar m
gaslykta gaslykt f
gasmask gasmask m
gathörn gatuörn n
gatuadress gatuadress m
ge … ’ge igen’ (hämnas) buot att; ’ge sig
av’ … h) (så sakteliga) sikk åv, i) (d:o) sigå
åv; ’ge sig in på’ dşävå sig in ǫ; ’ge sig i
väg’ a) drag iweg, b) (laga sig i väg) lågå
sig el. lågå sig iweg el. lågå sig åv; ’ge sig
den 13 Juni 2016
på’ a) dşävå sig ǫ, b) fassn ǫ; ’ge vika’
dşäv etter
gebit (fr. sv.:) gebit n. Se hellre område
gegga vb ’gegga ihop’, ’gegga till’
(åstadkomma en gegga el. geggig
anrättning) kwakk til
gelé … 2. daller n; 3. stşelé el. dşilé m
(äv. n). Jfr äv. vinbärsgelé
gemen (enkel, simpel, vanlig) dşimien
genant … 3. sinirlin; 4. sinant
genast … 5. min ienn gaungg
general dşeneral m
generande sinirend
generös … 3. (givmild) dşävmild
genljuda … 5. suorå mųota. Jfr eka
genom … ’genom (det) att’ (på grund av
att) gainum eð at
genomborrad gainumbuoråð
genomdriva se driva igenom
genomfartsväg (fr. sv.:) gainumfartsweg m
genomfryst gainumtyölåð
genomförbar (fr. sv.:) gainumfyörbar
genomgång gainumgaungg m
genomresa gainumrįes f
genomsöka se söka igenom
gentleman (fr. sv.:) dşentlemann m
gestikulerande s. afekteri n
gethus dşietfjǫs n
getsvans dşietskati (yngre grundf.:
dşietskåtå) m
gettjuder dşiettyöðer n
gift adj. … ’gift folk’ dşiptaðfuok n
gifta ’gifta bort’ dşipt brott; ’gifta om sig’
dşipt um sig; ’gifta sig’ a) dşipt sig,
b) (ovanl.:) dşiptas
giftermål dşipta f
giljotin (nydal.:) slåtermasin m
gjuse diuose m
glas … ’(ett) glas saft’ (iett) saftglas n
glasberget ’hamna på glasberget’
kumå ǫ gamtkullkartų
glasera glasir (äv.: glasira)
glasmästare glasmįester m
glasplåt (fotografisk) glasplåt m
glassbil glassbil m
glasskål glasskål f
glasögonfodral glasogfudral n
glatt … 2. al
glesna … 2. (om moln) gliså upp sig
glidflygplan gliðflygplan n
glimt (fr. sv.:) glimt m
glitter glitter n
gloende s. böglan n
glufsa … ’glufsa i sig’ a) glup i sig;
b) (mer sv.:) glufs i sig
glädja sig … 2. (i sht vid förväntan)
gleð upp sig
glädjas gleðas. Se äv. glädja sig
glädjebud (fr. sv.:) gleðbuoð n
glädjefull (glädjerik)
(snarast fr. sv.:) glaðelin
glänsande (fr. sv.:) glensend
glänta s. … 2. (långsträckt) lysa f
glödhög … 2. (glödhärd) glyöðärd m
glögg glögg m
glömska … 2. (dåligt minne) jomugiet f
gnabbas … 3. tekås
gnatig … ’gnatig person’ se tjatmåns
gnägga … 2. (smågnägga, gnägga mjukt)
gnassla
god … 2. (välsmakande äv.) … c) (i sht för
djur) guoðät. ’på god väg’ ǫ guoð weg
godhet … 2. guoðska f
godis … 3. karamell n.
Se äv. godsaker, sötsaker
godmiddag gumidag
godo ’i godo’ i guoðu;
’till godo’ et guoðer
godtycklig (fr. sv.:) guoðtykklin
golfbana 1. golfban f;
2. (nydal.:) dşärulosgerd n
golfklubba golfklubb f
golvbrunn guovbrunn m
golvvärme guovwerm m
gona sig guon sig
gosse … 2. (åld.:) guorre m
gott … ’gott och väl’ (utan problem)
guoðeligen; ’(ha det) gott ställt’ a) (wårå)
kråind, b) (fr. sv.:) (åvå eð) guott stellt;
’inte så gott’ se ’inte så lätt’; ’så gott de
kan’ best dier dugå; ’så gott det går’ so
guott eð gor
grad … ’stiga i graderna’ staig i graðum
gradvis (fr. sv.:) graðwis
grammofonskiva grammufuonstşiv f
gran … ’frodig gran’ froðgron f; ’liten
gran’ … b) (liten, buskig gran el. grantopp,
anv. bl.a. för att täppa till gödselglugg
med) gluggturv m; ’hög, smal gran (med
klent kvistverk)’ slaunggergron f
den 13 Juni 2016
granbarr (om enskilt barr) grǫbårnǫl f
grand ’lite grand’ (’lite grann’) nogrand
(kan äv. stavas noðgrand)
grangren grǫkwist m
granngård … ’(i) den närmaste
granngården’ daitomin
grannlaga grannlågå
grannlåt … 3. (bjäfs) bjäll n
granstubbe grǫstungen m
grantimmer grǫtimber n
grantopp … Se äv. under gran
gratisexemplar gratiseksemplar n
gravid … 9. krippdiger
gravvård gravwård m
gravöl gravöl n
gregoriansk grigoriansk
grenvarv kwistwarv n
grepp … 2. grip n. ’få (ngt) grepp om’
fǫ noð grip ǫ
Greta Grita f
grimasera … 3. (mer sv.:) grimasira
grindkrok grindkruok m
grinig … ’grinig person’ grettskoll m
grinolle, grinunge se under grinig
grisho graisuo m
griskulting … 3. graiskuott m
grismat … 2. graismat m
grissvans (svinrumpa) (åld.:) swainali
(yngre grundf.: swainålå) m
grovarbeta gruovarbiet
grovsalt ’bit av grovsalt’ solttann f
grovsko gruovskuo m
grovsorterad gruovsortirað
grubbla 1. grumbel; 2. (fr. sv.:) grubbel
grums (i ögonen) womuser m pl
grunna 1. fundir; 2. (fr. sv.:) grunna.
Jfr grubbla
grusbank 1. (i el. vid vattendrag) ar m;
2. (i el. vid älv) övar m
grusbil grusbil m
grusgång grusgaungg m
gruvarbete gruvarbiet n
gruvsam (som man gruvar sig för)
gruvlin. ’gruvsamt’ gruvend sig
gryning … 3. (mer sv.:) gryningg f
gråkall 1. gråkold; 2. kulin
gråsiska … 2. (fr. sv.:) gråsisk f
gråsparv … 3. gråfugel m
gråstensmur gråstiensmųor m
gråvide åvseld f. Se vidare VNB
gråväder … 3. (mulet, småregnigt)
saurweðer n
gråärter 1. gråerter f pl;
2. (lokalt:) rettwaikserter f pl
gräddskål flätskål f
gräla … ’gräla på’ (läxa upp) banna;
’gräla häftigt på’ bann upp
gränskontroll grenskontroll m
gräs … 3. (kort o./el. glest) skrabb n
gräsväxt graswekst f
gräsänka grasaintş f
gräva … ’gräva av’ grav åv;
’gräva ned (ngt i ngt) grav niði
grävmaskin gravmasin
(äv. gravumasin) m
Grönland Gryönland
grönmassa gryönmass f
grönmålad gryönmǫlað
grönsaksland gryönsaksland n
gröt … ’kall (kallnad) gröt’ koldgröt m
grötfat grötfat n
grötklick grötkopp m
grötkräkla grötmoll f
gubbe … 4. (nedsätt.:) gubbknaul m
gubbkväll gubbkweld m
gubbrackare 1. gubbnekk m; 2. kallnekk m
gubbtjyv se föreg.
gubevars gubiwass
Gud … ’Gud nåde’ Guð nǫðe;
’Guds rike’ Guðs ritşe
gudbevars se gubevars
gudinna guðinna f
gudstro guðstruo f
gul … ’gula fläcken (i ögat)
guolflettşin m b.f.
guldklimp gullklimp (mer sv.: guldklimp) m
guldtand guldtann
(äldre borde vara: gulltann) f
gullegris, gullgosse guldklimp m
gullgosse se föreg.
gulmålad guolmǫlað
gulvit guolwait
gumma 1. gamtkelingg f;
2. (mer sv.:) gumma f
gummihjul gummijuol n
gummipackning gummipakkningg f
gummipropp gummipropp m
gungstol … 2. (mer sv.:) gunggstuol m
gym (träningslokal) dşymm n
gympa vb dşympa
den 13 Juni 2016
gå … 3. (om tid, förflyta) a) fårå, b) far
fram, c) go febi; … 12. (om t.ex. säkring)
fårå; 13. (vara möjligt) a) go and, b) go
til; 14. (utveckla sig, ske) bjärå, t.ex. ’det
gick som det gick’ dait eð bar so bar eð;
15. (lyckas) go til. ’gå an’ go för sig; ’gå
av’ … b) (brista) brussn el. brussn åv;
c) (brista itu) brussn itau, d) (d:o) bråkå
åv; ’gå bort’ a) (dö) …, e) (d:o) iemtas
iweg, f) (d:o) kum iemat; ’gå emot’ a) go
mųota, b) dşärå mųota; ’gå fram (bort) till
(ngn)’ go dait að (nogum); ’gå in’ …
b) (ge sig in) far in; ’gå in för’ go in fer;
’gå och lägga sig’ a) go og legg sig,
b) (bland många uttr.:) knåit sig, c) (skämts.:)
stypplas åv upi låvån; ’gå omkring’ go
umringg; ’gå på’ (fortsätta) drag ǫ; ’Hur
går det för dig?’ a) Ur gor eð að dig?,
b) Ur gor eð fer dig?; ’gå samman’
(samverka) go iuop (sig); ’gå upp’ a) go
upp; b) (ur sängen, masa sig upp) drågå
sig upp el. drag upp sig; ’gå ut på’ (fr. sv.:)
go aut ǫ; ’gå utför’ a) go autfer, b) go
autåv; ’gå över tiden’ (i sht om ko) go
yvyr; ’vara ute och gå’ war aut og go
gång … ’allt på en gång’ ollt iseð; ’den
här gången’ (ss. adverbial) isan gaundşin;
’fyta gånger’ adv. fiuorgaungg; ’få i gång’
fǫ i gaungg; ’för första gången’ a) fuost
gaundşin, b) fer fuost gaundşin; ’med en
gång’ min ienn gaungg; ’några gånger’
nog gaungga; ’nästa gång’ a) kringger,
b) (härnäst) järnest; ’på samma gång’ …
b) upǫ summu gaungg, c) summu gaungg;
’solens gång’ suolgaungg m; ’somliga
gånger’ (ibland) a) summ gaungga,
b) summgaungg
går … ’i går natt’ i går um nǫt
2
gälla (kastrera) gelda
gänga vb dşaingga
gärdselstång … 2. gasruoð n; 3. (till
krykkelgard, se stängsel) grasstaungg f
gärdsgårdssyn 1. ruogardssyn f;
2. gassyn f
gästning dşästningg f
gästvänlig dşästwenlin
gödkalv dşyöðkåv m
gödsellucka (gödselglugg) dyndşglugg
(ofta bara: glugg) m
gödsla … 4. dşyöða
gökotta … 2. (fr. sv.:) jökott(a) f
göra … ’göra i ordning’ se ordning; ’göra
med’ (hantera) fårå min; ’göra ned’
a) (klandra) dşär nið; b) (nedvärdera) stşit
nið, c) kasir; ’göra om’ … c) (ändra med
visst besvär) knaul um; ’göra om sig’ skap
um sig; ’göra sig av med’ a) dşärå sig åv
min; b) (gm försäljning) sel iweg; ’göra
sig klar’ dşär rieð sig; ’göra sig i ordning’
a) duon til sig; b) (göra sig fin) fnuså sig;
’göra sig till’ … e) åskåpås; f) spötşas;
g) (ha manér för sig) manir sig; ’göra
undan’ (göra klart) a) dşär undǫ, b) dşär
åv; ’vad ska du göra där?’ wen al du dar?
Göran (i sht ss. gårdsnamn) Yron
göteborgare jöteborger m
h (bokstaven) 1. liuot-å (stundom bara: å) n
(äldre: m)
ha … ’ha dit’ ev dait
hacka … ’hacka av’ krukk åv;
’hacka upp’ krukk upp
hackig akkun
hackslåtter 1. akkslått m; 2. uorvslått m
hage … 3. (rasthage för boskap vid längre
förflyttning) fartşitt m
hagelbössa agelbyss f
hagelskott agelskuot n
haka s. … ’kluven haka’ rassaku
(äldre grundf.: -åkå) f
haka vb … ’haka i’ åkå i; ’haka på’ åkå ǫ
haklapp … 2. (mer sv.:) akulapp m
hakparentes (fr. sv.:) åkåparenties m
hakspets (kan omskrivas, t.ex.:) niðoni akun
halka vb … ’halka med’ alk minn
halkskydd (för skodon, ”brodd”)
glinggstşydd n
hall 1. (tambur) fösstöv n;
2. (annars:) all m
hallonfall follberswål m
hallå allo (äv. hallo)
halmbal omknipp f
halmkrona omkraungen f
halmlass omlass n
halofenomen se vertikalpelare
halsgrop … 2. (fr. sv.:) åsgruop f
halvdöd … ’vara halvdöd’ se ’knappt
levande’
halvkriminell alvkriminell
halvligga 1. ligg åvwalt; 2. åvligg
halvlång åvlaungg
den 13 Juni 2016
halvmogen (om lingon som är rött på ena
sidan och vitt på den andra) waitkwiðun
halvmåne åvtunggel n
halvslag åvslag n
halvton åvtuon f (äv. m)
halvvuxen … ’halvvuxen pojke’ …
c) åvweksingg m
han 1. an; 2. (mer utpekande:) an-dar
(el. dan-dar)
hand … ’få hand om’ fǫ um and sig; ’stå
på händerna’ stand ǫ nevum; ’ta hand om’
se under ta
handel … ’driva handel’ andel
handkvarn andkwenn f
handling (dokument) andlingg f
handläggare andlegger m
handmangel andmaunggel m
handsåg andsåg f
handtag … 5. (på foderkorg) tautklavi
(yngre grundf.: -klåvå) m
hankatt … 2. (mer sv.:) ankatt m
hans 1. onumes; 2. (obetonat:) oss
harhund erårakk m
harkla sig 1. (småharkla sig) rymsk sig
(äv. rymska); 2. (harkla sig rejält) kräksa
harläpp (harmyntskåra) skard n
harmynt … ’harmynt kvinna’ skardtytt f
hartraj eråtrokk f
harva … ’harva snett (diagonalt) över
åkern’ sniðå
haröra eråär n
hast ast m. ’i hast’ i ast
hastighet astugiet f.
’i hastigheten’ a) i astugietn, b) i bråskun
hatfull, hatisk … 2. atisk
hattform se form 3
haveri (fr. sv.:) averi n
havsbotten avsbuottn m
havsis avsais m
hebreiska … 2. ebreiska f
Hedbodarna Äðbuðär f pl
hederlig … 4. (ärlig, rejäl) riensint
hedersam ieðersam
hedersplats ieðersplass m
hedervärd ieðersam
hedrad ieðrað
hej … 2. öj
heldag (fr. sv.:) ieldag m
helg … ’(i) förra helgen’ förjågdę;
’i helg och söcken’ boð yrkt og ielit
helgdagskläder … 2. (söndagskläder)
sundagsklauter m pl; 3. messklauter m pl
helledudane! (ung.:) ällestan!
helnykterist ielnykterist m
helst … ’som helst’ se fall, hursomhelst,
när, vad, vem, vilken
helt … ’helt enkelt’ a) ielt ienkelt,
b) ryökeli; ’helt igenom’ ollt gainum
heltid ieltið f
helvete ellwit (vanl.: ellvit, åld.: elit) n.
’det gick åt helvete’ eð fuor að ellwitį
hem adv. … ’hem till’ iemað;
’hem över’ iemyvyr
hembygdsfest iembygdsfest f
hemfärd iemferd f
hemgård iemgard m
hemikring se hemomkring
hemkärnad iemtşinnað
hemma … ’där hemma’ … b) iem danę;
’hemma hos’ iemnest; ’hemma på’ iemǫ;
’hemma vid’ iemwið
hemmaplan ’på hemmaplan’ (fr. sv.:)
ǫ iemaplan
hemmastadd 1. tşend; 2. kunnun;
3. bikant
hemmavid iemwið. Se äv. hemomkring
hemom iemum
hemomkring 1. iemringgum;
2. iem ringgum knautą;
3. iem ringgum gardn
hemresa iemrįes f
hemskhet … 2. iemskiet f
hemslöjdare iemslöjðer m
hemsmidd iemsmai’dd
hemstad iemstað m
hemtam iemtam
hemtjänst iemtşenst f
hemväg … ’på hemvägen’ (skrivs gärna om,
t.ex.:) mes ig war ǫ weg iem
hemvändarkväll iemwenderkweld m
hemåt … 4. (i riktning mot hemmet)
iemtertil. ’hemåt över’ iemyvyr
hennes a) (ffa. vid betoning) enneres,
b) (ffa. obetonat) ennes
hermelinskinn liekattstşinn n
herre … ’Herre Gud!’ … h) Ärrestan!;
’Herrens bön’ a) Ärrames byön f, b) ŲorÄrr-byönę f b. f.; ’Vår Herre’ a) Ųor Ärre,
b) (åld.:) Wärär (äv. Wärärr) m
herreman (ngt nedsätt.:) ärrgubb m
den 13 Juni 2016
herrskap … 2. sturfuok n
hetsa upp … ’hetsa upp sig’ (bli arg)
byst upp sig
hetsig … ’hetsig (el. häftig) i sitt tal’
straið ǫ mǫleð
hickande s. iktan n
hieroglyf ieroglyf m
himlakropp (fr. sv.:) imlakrupp m
hindra … ’hindrad’ a) indrað;
b) (adj.) fast
hinna … ’hinna ikapp’ winn etter
hissa ned iss nið
historieprofessor istorieprofessor m
hit … ’hit ned’ a) jųo’tter ni’tter, b) ni’tter
hiterst jųotest
hitta … ’hitta på ngt åt sig’ a) itt ǫ sig
noð, b) finn ǫ sig noð
hitåt … ’hitåt över’ jųotyvyr
hjortfluga (älgfluga, hjortlusfluga,
lusfluga) brindflugu (äldre grundf.: -flugå) f
hjortronmyr … 2. måirbersmåir f
hjulbent juolbient
hjulpar juolpar n
hjälpa … ’hjälpa till med ngt’ jåp til min
noger; ’hjälpa upp’ a) jåp upp;
b) (hjälpa ngn upp) jåp uppyr
hjärnblödning iennblyöðningg f
hjärncell iennsell m
hjärtmedicin järtmiðisin m
hjärtsnörp (fr. sv.:) järtsnörp n
hobbyrum obbyruom n
hockey okky n (äv. m)
holländska (kvinna från Holland)
ollendska f
honnör onnör m
honungskaka onunggskaku (äldre grundf.:
-kåkå) f
hopas 1. uopas; 2. stakkas el. stakkas för;
3. kumå stakkendes
hopblandad iuopblandað
hopbyggd iuopbyggd
hoper ’en hel hoper (av)’
(fr. sv.:) ien iel uoper åv
hopklämd iuopklemmd
hoplödd iuoplyö’dd
2
hopp (när man hoppar) 1. upp n; 2. kaut
m. ’göra ett hopp’ dşär kautn el. dşärå ien
kaut
hoppa … Se äv. ’göra ett hopp’
hoppgupp uppdelt f
hopplock … Se äv. småplock
hopptävling upptävlingg f
hor (horeri) uoran n
horaktig uoraktun
horeri uoran n
horisontellt twertyvyr
hostmedicin ųostmiðisin m
hota … se äv. liv
hotellfrukost otellfrukuost m
hotfull uotfull. ’vara hotfull’ (t.ex. inför ett
eventuellt slagsmål) bystas
hovmästare uovmįester m
hudsjukdom auðsiuokduom m
hugg … 2. (av smärta, i sht i ryggen) flug n
hugga … ’hugga ihjäl’ ogg ijel; ’hugga
(el. såga) upp till ved’ wiðå upp
hull … ’med hull og hår’ min ull og år
hulling 1. ulltaungg m; 2. (fr. sv.:) ullingg m
humorist umorist m
humör … ’på det humöret’ ǫ dyö laę
hundbajs rakkdrit n
hundnos … 2. rakknev n
hundraett undraðiett
hundrafemtio undraðfemti
hundraårsjubileum undraðårsjubilium n
hundskit rakkdrit n
hungersnöd unggersnöð f
hungrig … 3. (svulten) swaungg
hur … ’hur än’ … c) ur enn, d) ur
hus … ’från hus till hus’ (från det ena
huset till det andra) ausmillǫ
husbonde … 2. (i sht efter gårdsnamn)
faðer m, t.ex. Urd-faðer, Luok-faðer
husbyggare ausbyddşer m
husesyn (gårdsinspektion) gassyn f
husfar se husbonde
husgavel (gavel på boningshus)
stugugavel m
husgeråd 1. (hushållsgrejer)
ausoldsgräjur f pl; 2. (köksgrejer)
tşyöksgräjur f pl
husgrund … 2. stugugrund m
hushålla … 2. (strängt) tigel
hushållsassistent se äv. köksmaskin
hushållsvåg tşyökswåg (ofta bara: wåg) f
husknut stuguknaut m
husmor … 2. (i sht efter gårdsnamn) muna
f, t.ex. End-mun, Ulas-mun
husnyckel (till boningshus)
stugunytşyl m
den 13 Juni 2016
husse (fr. sv.:) usse m
hustomte stugutuomt m
husvill auswill
huta åt skråtå að
huva (kapuschong) (fr. sv.:) uva f
huvud … ’han har ett gott huvud’ (han är
intelligent) eð ir skoll ǫ om-dar;
’i huvudet’ (till skillnad från kroppen;
skämts.:) nordǫ erdär; ’stå på huvudet’
a) stand ǫ ovdę, b) stand ǫ skollam
huvudkudde … 2. (bland flera varianter:)
obkupp m; 3. oggerdskupp m
huvudvärk ’ha huvudvärk’ …
b) (i sht vid bakrus; skämts.) åvå sårt i årę
hybble ybbel n
hyckla 1. skrymta; 2. (mer sv.:) ykkel
hycklare 1. skrymter m;
2. (mer sv.:) ykkler m
hyfsa (jämna till hässja nedtill så att inte
höet hänger ned mot marken) gelda.
’hyfsa till’ yfs til
hyfsad 1. yfsað; 2. (”som folk”) …
hylla … 3. (enkel, t.ex. i timmerkoja)
knappill f
hylsa … 3. olk m, t.ex. ’ringformad hylsa
kring knivskaft’ knaivolk m
hypnotisör ypnutisör m
hyra s. yra f
hyra vb … ’hyra in’ yr in
hytt ytt m
hyveljärn yvelienn n
hyvelmaskin yvelmasin m
hyvelspån … 2. (att ha i madrassen)
sainggokker m pl
hål … ’sticka hål på’ pikk ǫ
håla uolu (äldre grundf.: uolå) f
hålig uolun
håll … ’från alla håll’ frǫ ollum oldum;
’på långt håll’ ǫ launggt old; ’åt det
hållet’ a) að dyö oldę, b) daitað; ’åt sådana håll’ (på sådana ställen) slaik wea
hålla … ’hålla fram’ old fram; ’hålla på
med’… e) fårå min; f) (pyssla med) puotå
ǫ min el. puotå ringgum; g) (stundom nedsätt.:) kravel ǫ min; ’hålla sig framme’ old
sig framme el. (mer älvd.:) old framm sig;
’hålla sig till’ old sig að; ’hålla tillbaka’
old att; ’hålla uppe’ (om vädret) old sig
håna … 2. eksa; 3. (mer sv.) ona
hårarbete årarbiet n
hårbotten årbuottn m
hårdhänt årdent
hårdvall skerpa f
hårfint årfint
håröm (snarast fr. sv.:) åröm
häckla s. bysta f
häcksax (fr. sv.:) ekksaks f
hädande (hädelse) äðan n
hädelse se äv. hädande
häfte (fr. sv.:) efte n
häftig … 4. (till humöret) sinnun
häkta vb … ’häkta ihop’ ekt iuop
hälla … ’hälla i’ a) ell i el. ell auti; …
e) (droppvis) dräp i; ’hälla ur’, ’hälla ut’
ell yr
hälsa vb … ’hälsa på’ (gå o. hälsa på folk i
gårdarna) go i gardum; b) (vara på besök
hos) war ǫ by að
hälsena älsin f
hälsovårdsmyndighet
elsuwårdsmyndugiet f
hälsporre (fr. sv.:) älspuorr m
hämnas … 3. (ge igen) buot att
hämnd emnd f (äv. m)
hämta … ’hämta sig’ fǫ att sig
händelse Jfr incident
händig … 5. slyög el. slyögd; 6. nevåð
hänga … ’hänga ihop’ aindş iuop; ’hänga
och dingla’ bjälla; ’hänga sig’ (t.ex. om
dator) aindş sig; ’hänga sig fast’ aindş sig
fast; ’hänga sig på (ngn)’ fassn ǫ (non)
hänryckning (fr. sv.:) enryttşningg f
hänsynslös … 2. (stundom:) uondlos
hänvisning (fr. sv.:) enwisningg f
häpna … 3. werd gåpend
här adv. … 3. (mer utpekande, stundom
’här borta’) jen jųote; 4. ’här!’
härbre … 2. (på stolpar) stuopbaur n
härbredörr baursdörer f pl
härbretrapp(steg) (plattform av två klovor
framför härbredörr) baurstinner f pl
härd … 2. (mer sv.:) ärd m
härda … ’härda ut’ erd aut el. ärd aut
härifrån … 2. (åld.:) ieðǫ; 3. (ovanl.)
jųotǫter. ’gå härifrån!’ a) gok undǫ!,
b) gok ieðǫ!; ’härifrån längs’ jųotǫter
härlig ärlin
härmask … 2. fimakk m
häromåret järumåreð
häruppe 1. järuppe; 2. järuppter
den 13 Juni 2016
hässja … ’enkel hässja’ ienkeless f
hässjevirke … 2. (upplagt i ett kryss)
essyrtşkross m
hästbyte estbyt n
hästintresserad 1. estintressirað;
2. (hästbiten) estbitin
hästköp 1. esttşyöp n;
2. (hästaffär) estaffär f (äv. m)
hästlass estlass n
hästmule, hästnos estnev n
hästskopåse (för förvaring av hästskor o.
skoverktyg) estskuokupp (el. bara
skuokupp) m
hästskoväska se föreg.
hästskälla eststşäll f
hästväg (i skog) estweg m
hätsk jfr hatisk
hävd ’av hävd’ eter ävd
hävel (höhävel) … 2. bjärul m
häxmjölk trullmjok f
hö … ’hö på slag’ (hö utbrett på marken
till torkning) rufsa n; ’hö som hästen ratat’
(o. som gavs till korna) yrät n
höfång … 2. (i sht vid hässjning) kamba
(äv.: ökamb) f
högdragen … 2. ogdraiðn.
Se äv. högfärdig
högerskida yögerskaið f
högervarv yögerwarv n
högiva … ’göra (en) högiva’ ųolla
högkant ’på högkant’ ǫ ogkant
högmodig … 2a) sturlin, b) stursklin
höhässja … 2. grasess f
höja … ’höja till skyarna’ iss upi stşyär
hökorg se under korg
hökuggla (från sv.:) okugel f
höpress öpress m
höra … ’höra dit’ är dait; ’höra hit’ är
jųot; ’och hör sen!’ og är ǫ sę!; ’höra till’
… d) (ung. ingå) är attrað
hörn … ’vara med på ett hörn’ war minn
ǫ ien (nyare: iett) örn
hörnstolpe i öppen spis …
2. (d:o med ring) ringgstuop m
hörselskydd se öronskydd
höskulle … ’höskulle över stall’
stollsjäll m
höst … ’fram på hösten’ framǫ ostn;
’i höst’ a) i ost, b) að ostem
höstdagjämning ostdagiemmen f
höstfin ostfin
höstfärg ostferg f
höstis (seg) bungenais m
höstlov ostluv n
höstmorgon ostmorgun m
höstnummer ostnummer n
höstrå östrä n
höstsidan ostsaiðą f b.f.
hötapp 1. ötapp m; 2. (ofta oslagen) ötjäst
m; 3. (lite hö, inknutet i hästkläde, medfört
på färd) ökross m
hövding övdingg m
ibland … 3. (somliga gånger)
summgaungg el. summ gaungga
idas … 4. dşiet upp
ideligen olltiett. Jfr ofta, titt som tätt
idissla … 2. itäst
igenmulet … 3. attstuppað; 4. atteppt
igenstängd attstainggd
igensvullen attsuolln
ihjäl … ’ha ihjäl’ … c) (klämma ihjäl
ohyra) drepå
ikon (på dator) ikon m
illa … ’må illa’ se må
illgrön illgryön
illistig ilistun
illröd illroð
illusion illusiuon m
illusionist se trollkonstnär
ilsken … 4. sinnun
immigt 1. dumbut; 2. imbut
immun immun
in … ’in i’ …, b) inter; ’in till’ inað
inbilla … 2. set i. Jfr tuta i
inbillning inbillningg f
inbjuda se bjuda in. ’inbjuden’ inbuoðin
inbäddad inbeddað
incident ((förarglig) händelse el.dyl.)
färäld (äv. färeld) n
individualisera individualisira
indragen indraiðn
infektionskänslig infeksiuonstşenslun
inflyttningsfest inflyttninggsfest f
infoga (fr. sv.:) infuog
informationsteknik (IT)
informasiuonsteknik m
infusion infusiuon m
inför 1. fromonað; 2. infer; 3. frami
införstådd (fr. sv.) infestå’dd
ingenvart inggan weg
den 13 Juni 2016
inhyses (inneboende) innåises
inkassera kreva
inklämd inklemmd
inkludera … Jfr inräknad
inkonsekvent 1. inkonsekwent;
2. ųokonsekwent
inlagd inlaggd
inlåst inlęst
inne … ’inne på’ inǫ
inneboende se inhyses
innebränd innbrennd
innebörd 1. mieningg m (äv. f);
2. (fr. sv.:) innebörd f
innefatta (fr. sv.) innefatt
innegrej innegräj m
innerficka innǫtilfikk f
inpass inpass n
inplanerad inplanirað
inreda inrieð
inregistrera ridşistrir in
inriden inriðin
inrikta sig på (fr. sv.:) inrikt sig ǫ
inriktad inriktað
inristad inristað
inräknad (inkluderad) innirekknað o.
inrekknað
inseminatör 1. inseminator m;
2. (bland flera varianter:) siminatör m
insekt … 3. (fr. sv.:) insekt f
inseminera inseminira
insida … ’på insidan’ innoni
insistera 1. propsa; 2. pokk ǫ
inskolad inskaulað
inskolning inskaulningg f
inskolningsperiod
inskaulninggsperiuoð m
inskuren inskuorin
inslagen … 2. (om paket) inlindað
insnöad insni’nn
inspelad inspilåð
inspirationskälla inspirasiuonskeld f
insprutning insprutningg f
inteckning intekkningg f
integration integrasiuon m
integritet integritiet m
intelligent se under huvud
interjektion autruopsuord n
intervjua … 2. (fråga ut) spyr aut
intim (fr. sv.:) intim
intrig intrig m
inträde … ’betala inträde’ (och gå in)
bital in sig
inuti I. adv. a) inni, b) innoni
inverkan inwerkan f (äv. m)
investera inwestira
investering inwestiringg f
invitation inwitasiuon m
invända (fr. sv.:) inwend. Jfr säga emot
invändigt 1. innoni; 2. innǫtil;
3. (mer sv.:) inwendut
invändning (fr. sv.:) inwendningg f
invänta … 3. (fr. sv.:) baið in
i-pad 1. (skämts.:) kluo’ssa f;
2. (d:o) padda f
i-pod ai-podd m
Isak Isak m
isande ’isande kallt’ gneksut
isborr … 2. aisbuori
(yngre grundf.: -buorå) m
isbränd swallbrennd
isfiske aisfistş n
ishockeyklubba aisokkystor m
islagen islaiðn
islåda aislåð f
isolering isoliringg f
isskrapa aisskrapu (äldre grundf.: -skråpå) f
isskåp aisskåp n
isterbuk Jfr ölmage
IT IT
it-världen it-wärdę f b.f.
ivrare ivrer m
ja … Jfr äv. följ.
jaa … 2. ęę (äv. ä̢ä̢)
jaga … ’jaga upp’ jag upp; ’jaga upp sig’
jag upp sig; se äv. skrämma upp sig
Jakob Jäkob (m.fl. varianter) m
jakthund jaktrakk m
jaktintresserad jagisk
jaktkamrat 1. jaktkamrat m;
2. (jaktkompis) jaktkompis m
jaktmetod jaktmetuoð m
jaktstuga (jaktkoja) jaktkåj f
jakttorn passtorn n
jamen (ja, men) jamen
japanska (japansk kvinna) japanska f
javisst … 2. dǫ wisst i ex. ss. eð willd an dǫ
wisst eð (javisst ville han det)
jazzlåt slikåbit m
den 13 Juni 2016
Jerusalem Dşirusalem8
Jesus ’i Jesu namn’, ’i jisse namn’
i Iessu namm
jisse se Jesus
jobbig … ’jobbigt’ äv. …
c) (plågsamt) painsklit
jodå juðǫ
Johanna Juanna f
Johannes 1. Juannes m;
2. (vardagligt:) Jannes m
Johannesevangeliet
Juanneswaundşilą f b.f.
John Blund (nydal.:) Jugǫ-Bil m
Jonas Juonas m
joo … ’joo då’ juu dǫ
jord … ’god jord’ (odlingsbar mark)
guoðland n
Jordan Juordan
jordbit juordbit m
jordbruk … ’bedriva jordbruk’ buonda
jordbävning juordbävningg f
jordfelsbrytare juordfilsbryter m
jordgetingbo juorddşietinggbu n
jordgolv juordguov n
jordkällare … 2. (källare utanför
boningshuset) auttşäller m
jordledning juordlieðningg f
jordmån (fr. sv.:) juordmon m
jordskalv (fr. sv.:) juordskalv n
jordvärme juordwerm m
Josef Juosef m
jucka … 2. jukå
Judas Juðas m
judinna 1. juða f; 2. (mer sv.:) juðinna f
julbak juolbak n
julbord juolbuord n
julbröd juolbröð n
julefrid se julfrid
juleljus se julljus
julgranskula juolgronskaul f
julhandla juolandel
julkorv juolkuorv m
julljus juolliuos n
julmat … 2. juolmat m
julnummer juolnummer n
julpynt … 2. juolsaker f pl
junta junta f
8
Varianten Ierusalem, som jag använde i Juanneswaundsjilą, är konstruerad, medan Dşirusalem är en
genuin form.
juridik juridik m
justerare sjustirer m
justeringsperson se föreg.
justitiedepartement justitsiedepartement n
justitieminister justitsieminister m
jäkta … ’jäkta i väg’ fekt åv
jäkel (t.ex. besvärlig person) knevel m
jäklar! … 4. (jäklar också!) pokker og!
jäklas ’jäklas med (ngn)’ fassn ǫ (non)
jäkta … ’jäkta på’ fekt ǫ
jämfota, hoppa … 2. upp iemfuota
jämförbar (fr. sv.:) iemfyörbar
jämförelse … ’i jämförelse med’ mųota
jämförelsevis (fr. sv.:) iemfyörelswis
jämna vb … ’jämna till’ iemmen til;
se äv. hyfsa
jämnmod iemnmųoð n
jämra sig … 5. låt um sig
järnbeslag iennbislag n
järnbit iennbit m
järngryta ienngryt f
järnskoning …
2. (på träspade) rekuskuo m
järnstycke iennstyttş n
järnverk iennwerk n
järnvägsstation iennwegsstasiuon m
jäsdeg jäsudieg m
jäsning jäsningg f
jäst (particip av jäsa) iesin
jättearg 1. liuotjälåk; 2. sturjälåk;
3. brennarg
jättebra 1. liuotbra (äv. liuota bra);
2. sturbra; 3. (fr. sv.:) jättebra;
4. (d:o) kanuonbra
jättedålig 1. liuotdålin;
2. (svårt sjuk) sturkrakkun
jätteelak liuotlieð
jätteenkel jfr jättelätt
jättefin … 4. brennfin;
5. (jättevacker) liuotgrann
jättefort liuotstrai’tt
jättegammal liuotgåmål
jätteintressant liuotintressant
jätteintresserad liuotintressirað
jättejobbigt (mentalt) liuotklient
jättekall liuotkold
jättekonstig liuotunderlin
jättelänge 1. liuotlaindş; 2. sturlaindş
jättelätt liuotlitt
jättenervös 1. liuotnervös; 2. liuotnervun
den 13 Juni 2016
jätteont liuotsårt
jätterädd 1. (vanl.:) liuotredd; 2. brennredd; 3. (i sht mörkrädd) liuoträðn;
4. (d:o, mer sv.:) jätteräðn. Se äv. skiträdd
jättesnabbt liuotstrai’tt
jättesnäll 1. liuotfrek; 2. sturfrek;
3. (fr. sv.:) jättefrek
jättestark liuotstark
jättesvår 1. liuotswår; 2. liuotdşärå
jättetjock liuotdiger
jättetråkig liuottråkun
jättevarm liuotwarm
jätteödla (konstruerat:) risuell f
jävel … 2. liuote m
kabin kabin m
kabbeleka … 3. (lokalt:) tuoskblyömm m
kadaver (as) 1. däsl n; 2. doðkrytyr n.
Se äv. as
kaffedags … 2. kaffitiðę f b.f.
kaffepaket kaffipakiet n
kafferep kaffiriep n
kafferost kaffirost m
kajkant kajkant m
kakburk kakubutt m
kakform (t.ex. sockerkaksform)
kakuform m
kalas … ’kalas (vid jul el. nyår) för
fäbodfolket man städslat’ klovrut m
kall … ’(allt)för kallt’ uvkollt; ’mkt kallt’
a) sturkollt; b) (om väderlek äv.) gneksut
kalla … ’kalla dit’ (tillkalla) koll dait;
’kalla på’ a) yöp að sig, b) buoðå;
c) (boskap) kul eter; ’kalla samman’
koll iuop; ’kalla till sig’ a) koll að sig;
b) (ropa till sig) yöp að sig
kallim koldlaim n
kallprata koldakudir
kallsvettas koldswettas
kalsonger … 2. kallunderbruok f sg
kalvning ’hjälpa till vid kalvning’
drag lisluks
kalvsvans 1. kåvali (yngre grundf.: kåvålå)
m; 2. kåvrump f
kam … 2. (slangbet.:) erra f;
3. (”lusräfsa”, fr. sv.:) lausrefs f
kamel kamil (äv. kamiel) m
kamelhår kamilår n
kamma … ’kamma ur’ rett yr
kamratförening kamratferieningg f
kandidat kandidat m
kanonkula kanuonkaul f
Kanonvägen Kanuonwe’n m b.f.
kansliråd kansliråð n
kanslisekreterare kanslisikritirer m
kaos 1. kaos (man förväntar sig äv. kaus i
enlighet med sniųokaus) n
1
kap (vedkap) kap m
2
kap kap n
kapabel 1. (duglig, duktig) börg;
2. (till ngt) guoðtil. Se äv. duktig
kapacitet kapasitiet m
kapsåg … 2. (förr vattenkraftsdriven)
twertyvyrsåg f
kapuschong se huva
karda 1. (redskapet) ka’ll m;
2. (d:o, mer sv.:) karda f;
3. (kardad ullsträng) ka’ll m
kardan kardan m
kardborre (fr. sv.:) kardbuorr m
Karl Karl. ’Karl XII’ Karl XII.
Se äv. Carl XVI Gustav
karltokig kalltuokun
karott karott m
kast kast n. ’ge sig i kast med’
dşävå sig i kast min; ’tvära kast’ (t.ex. i
väderleken) twerų kast
kasta … ’kasta i’ a) slaindş auti; b) (ngt
t.ex. i vattnet) kast auti; ’kasta iväg’ …
f) wind åv; ’kasta ned’ (t.ex. i vattnet) kast
niði; ’kasta på’ kast ǫ; ’kasta på sig’ (ett
klädesplagg) kast ǫ sig
kastrulle (rulle på kastspö) kastrull m
kastrullock kastrulluk n
katalog … 2. priskurant m
katrinplommonkräm
(skämts.?:) knappeljukk f
katsa (fiskfälla) slyöða f
kavaljer (i dans) kavaljer m
kavla … ’kavla upp’ (ärmar) …
b) (mer sv.:) kavel upp
kavat … 3. (mer sv.:) kawat
kaxig … 2. (fr. sv.:) kaksun
kejsarkrona tşäjserkruon f
kelgris se gullegris
kemi tşemi m
Kerstin 1. Kestę f; 2. (yngre:) Tşestin f
ketchup kettşup o. kettsup m
key-board ki-buord n
kika … ’kika fram’ tşik fram; ’kika in’
tşik in; ’kika ut’ tşik aut. Jfr titta ut
den 13 Juni 2016
kikna … 2. kaipas brott
kila … ’kila fast’ … b) negel el. negel
fast; ’kila i väg’ tşil iweg; se äv. pila i väg
kinesrestaurang tşinarestaurangg m
kinkblåsa tşinkblås f
kippa efter andan kaipa
kiss 1. piss n; 2. mig n
kissa … ’(gå och) kissa’ (skämts.:) …
d) liet att Messias; ’kissa på sig’ piss ǫ sig
kissande s. pissningg f
kisseri se kissande
kissflaska (urinflaska) pissflask f
kisspåse (urinpåse) pisskupp m
kittelbotten kesslbuottn m
klack till klokk til
klacka klakka
kladda … 4. (smeta, måla) tǫster
kladdmåns 1. kwakksyl m;
2. kwakksmyril m; 3. kwakk m
klaga … ’klaga på (över) att’
klågå yvyr at
klagosång kwainggelsaungg m
klandra … 4. (åld.:) straffa
klar … 5. (molnfri) blaunk
klara … 2. (t.ex. kaffe) a) klåra, b) klår
att, c) ok att; ’klara sig’ … d) (reda sig)
bärg sig, e) (d:o) dşärå sig nog råð
klarinett klarinett m
klarskinn klårstşinn n
klase (t.ex. av gårdar) klasi (yngre grundf.:
klåså) m
klave … ’krona och klave’ pil og kruon
klema (dalta, pjoska) kliema
klen … 4. (sjuklig) kraunk
klentimmer klientimber n
klentrogen ųotruo’n el. ųotruogen
kleta … ’kleta på’ … c) dieg ǫ
klibba fast … 2. (klibba fast vid)
kliemas wið
klibbal bukkålder f
klick 1. kliema f; 2. (mer sv.:) klikk m
klicka … ’klicka till’, i sht ’klack till’
klokk til
klippa … ’klippa in’ klipp in
klippare klipper m
klistra … ’klistra igen’ (t.ex. ett kuvert)
a) klister att, b) kliem att; ’sitta (som)
klistrad’ sitts (sos) työråð
Klitten 1. Klittn m b.f.; 2. Klittbynn m b.f.
’i Klitten’ upǫ Klittem; ’till Klitten’
upǫ Klittn
Klittenbackarna Klittbokkär m pl b.f.
Klittenbor … 4. Klittfuok n
Klittenmål Klittmǫl n
kliva … ’kliva i (en båt)’ klaiv upi;
’kliva över’ staig yvyr. Jfr äv. stega
k-ljud k-liuoð n
klocka … 2. (klingande klocka i urverk)
klaungg m. ’klockan fyra’ klukką fyra
klockarmband klukkarmband n
klockskåp klukkskåp n
klockslag klukkslag n
klockvarv klukkwarv n
klok … ’klok gumma’ (med övernaturliga
insikter) slugkelingg f; ’klokare än förut’
oðerkluokera
kloss kloss m
klottra … ’klottra ned’ (kasta ned) rot nið
klottrig rotun
klots se kloss
klunga klungga f
klurighet (fr. sv.:) klurugiet f
kludda … 2. tǫster
kluven … ’kluven haka’ rassaku f
klyka … ’självväxt klyka i vilken en
grasstaungg (se stängsel) vilade’
staunggkrykkel f
klyv (i sht vedklyv) klyv m
klyvmaskin klyv m
klåpare … 2. klauttşyll f
klä … ’klä om’ kläð um
klädd … ’fint el. vackert klädd’ a) įekum,
b) įekum i kläðum
klädesplagg … 2. kläðplagg n
klädhög klautstakk m
klädtrasa kläðslarv f
klämma … ’klämma ihjäl’ … b) (t.ex.
insekt) … c) (d:o) drepå; ’klämma ned
(ngt i ngt)’ klemm niði; ’klämma ur sig
(t.ex. ett svar) påis yr sig; ’klämma ut (ngt
ur ngt)’ klemm autyr
klänga … ’klänga sig fast’ a) kleðer fast
sig; b) (med klorna) klyön fast sig
klättra … 3. (fr. sv.:) kletter.
’klättra i väg’ kleðras åv
klövjebörda (klövjelast) klyv f
knall (smäll) (fr. sv.:) knall m.
Se hellre smäll, skott, explosion
den 13 Juni 2016
knalla … ’knalla i väg’ … c) knall iweg,
d) knupå iweg, e) knupå åv; ’knalla på’ …
c) (opersonligt, rulla på) rambel ǫ
knallhatt (tändhatt) knallatt m
knapptryckning knapptryttşningg f
knatte knatul m
knatter (smatter) knatter n
”knattersnurra” (se indexet) fråtåfil f
knepig … 4. (finurlig) knysun
knepighet knipugiet f
knipa vb … ’knipa ihop’ knip iuop
knivtånge knaivtaungg m
knoga … ’knoga på’ a) knųog ǫ,
b) trygel ǫ, c) ty̢öt ǫ
knopp … ’klar i knoppen (huvudet)’
a) klår i tullam, b) klår i knuppem
knopplist knapplist f
knoster … ’slå med knoster’, ’arbeta med
knoster’ knǫster
knuffa … ’knuffa i’ (ffa. i vattnet) rek
niði; ’knuffa till’ bukå til að
knycka … 4. (stjäla) måså
knyta … ’knyta på (sig)’ knåit ǫ (sig);
’knyta åt’ knåit að
knåpa … ’knåpa ihop’ … b) knupå iuop
knåpig … Jfr pillig
knä … ’falla på knä’ kriuop ǫ kni;
’få på knä’ fǫ ǫ kni
knäa … ’knäa i väg’ kni åv
knäfalla kriuop ǫ kni
knäppa … ’knäppa händerna’ knepp iuop
nevum; ’knäppa ned’ knepp nið; ’knäppa
på’ knepp ǫ
knäppning (på klädesplagg)
knįepstellningg f
knölsyska rostmynt (mer älvd. vore:
rostmymt) f
ko … ’brunstig ko’ yksntşyr f; ’ko som
inte bryr sig om att komma hem på
kvällen’ uondlostşyr f
kobent 1. kubient; 2. tşyrbient
kod koð m
kofot kufuot m
kofösare se påfösare
kohjord tşyrfläð n
kohud tşyrauð f
koj ’krypa till kojs’ … d) gryvel niði
saindşę, e) gryvel niði låjų, f) kriuop i kåis
koka vb … 4. (trans., t.ex. potatis, äv.)
kravel. ’koka färdigt’ (intr.) kuok rieðu;
’koka ihop’ a) kuok iuop; b) (konkret)
kuok att
kokkaffe kuokkaffi n
koklöv tşyrklov f
kokmalet kuokmelið
kokstång (trästör, på vilken kokkärl
hängdes över elden)
1. (i öppen spis) rabal el. rabbal n;
2. (i det fria) kuokstor m
kola av (dö) kuolå åv
kolera kulira, kuolera (m.fl. varianter) f
kolgård kuolågard el. kuolgard m
kolla (kontrollera; se, titta) … ’kolla på’
(se på, titta på) (fr. sv.:) koll ǫ
kollapsa (bli totalt utmattad) 1. kurka;
2. fǫ flugų
kollidera kollidira
koloni koloni m
kolonilott se föreg.
kolryss 1. kuolry’ss m;
2. (kolskrinda) kuolskrynd f
komet kumįet m
komisk … 3. triruolin
komma vb … ’komma av sig’ (när man
talar) akudir i bend sig; ’komma emot’ a)
war attri, b) kum attri; ’komma fram till’
kum fram að; ’komma för (ngn)’ kum för
(nogum); ’komma på (åt sig)’ finn ǫ sig;
’komma upp’ … c) kum uppter; d) (på
morgonen) kum upp sig; ’komma ur’ kum
yr; ’längre kommet’ (t.ex. om våren)
laingger fram
kommatecken kommatekken n
komminister … 2. (fr. sv.:) komminister m
kommunicera kommunisira
kommunikation kommunikasiuon m
kompass …
2. (nydal.:) weðerstrikswaiser m
kompledigt komplieðut
komplettera … 4. (fylla på) fyll etter
komplettering komplettiringg f
kondition … 2. pust m. ’få tillbaka
konditionen’ fǫ att pustn
konferencier (skämts.:) komframogseg el.
komframogseger m
konfiskation konfiskasiuon m
konfiskering se konfiskation
konjaksflaska 1. konjaksflask el.
konjakflask f; 2. konjaksputell el.
konjakputell m
den 13 Juni 2016
konkurrens konkurrens m
konkursfärdig konkussferdun
konservöppnare konservyppner m
konsistensfett konsistensfietað n b.f.
konstaterande s. konstatirend n
konstlad kunstlað
konstruera … 2. (skapa) dşär til
konstverk kunstwerk n
konsultfirma konsultfirm f
kontakta … Se äv. vända sig till
kontaktperson kontaktpersuon m
konung se kung
konversationskurs konwersasiuonskuss m
koordinat koordinat m
koordinator koordinator m
kopiera kopir (el. kupir, mer sv.: kopiira).
’kopiera av’ kupir åv (äv. kopiir åv);
’kopiera in’ kopiir in
kopparkärl kupärkräld n
kopparmynt kupärpeningg m
kopparplåt kupärplåt m
kopparslant kupärpeningg m
kopparstycke kupärstyttş n
koppla … ’det ”kopplar” o. man förstår’
eð äkär i; ’koppla till’ koppel til;
’koppla ur’ koppel yr
koppning ’kvinna som sysslade med
koppning’ kuppkelingg f
korallrot korallruot f
korg … 2. (stor hökorg, stillkorg) …
d) ųolltaut f; e) ötaut f.
’flätad korg’ flietaðkorg m
korkskruv kurkskruv m
korn … Jfr frö
korpulent Se äv. stormagad
korrektion korreksiuon m
korrespondenskort korrespondenskuort n
korrespondenskurs korrespondenskuss m
korrigera … 3. (fr. sv.:) korrigira
korrugerad korrugirað.
’korrugerad plåt’ korrugiraðplåt m
korruption korrupsiuon m
kors! … 2. ässe!; 3. kosteligen!
korsbord (mat- o./el. bakbord med korsade
ben) krossbuord n
korsdrag kossdrag n
korsförhör krossferör el. kossferör n
Korskällan Kosskeldą f b.f.
kort adj. … 2. (liten till växten) stuttwekst;
’inom kort’ (skrivs helst om, t.ex.:)
nų snąrt
kort s. … 2. (bild, ej bara på person)
putrett n
kortison kortison n
kortisonspruta kortisonsprut f
kortlapp kuortlapp m
kortväxt 1. stuttwekst; 2. smǫwekst
korvbit kuorvbit m
korvgubbe kuorvgubb m. Jfr följ.
korvhandlare kuorvandler m. Jfr föreg.
korvhorn kuorvuonn n
korvring kuorvringg m
kosta … ’kosta på sig’ kuost ǫ sig
kostsam kuostsam
kotknackare kuotknakker m
kraftbolag kraptbulag n
kraftfull (fr. sv.:) kraptfull
kraftverksbygge kraptbyddş n
kraftverksdamm kraptwerksdamm m
krage … ’ta sig i kragen tågå sig i krågån
kragsnibb krågåsnibb m
krake … 3. (ynklig person) krakk m
krama … 3. krama. ’krama ihop’
a) myöl iuop, b) (t.ex. smör) kram iuop
kranium 1. doðskoll m; 2. ovuðskoll m
kranskärl (fr. sv.:) kranskräld n
krasslig … 6. kraunk
krasslighet … 3. (mer sv.:) krasslugiet f
kravla … ’kravla i väg’ kresslas åv
kretskort kretskuort n
krigstid krigstið f
krigsvinter krigswitter m
kriminalitet (skämts.:) kriminella f
kring … Se äv. omkring
kristallkula kristallkaul f
kristendomsstycke kristnduomsstyttş n
kritisera … 2. (nedvärdera) stşit nið
krok … 3. (krok till hakgångjärn, fäst i
dörrpost, grindstolpe el.dyl.) lånåkruok m;
4. (träkrok att dra av kitteln från elden
med) åvold m el. åvoldskruok m
kroka kruoka
krokben ’lägga krokben för’ (biuoð til)
kryötş nið
krokig … ’krokig (t.ex. kutig) person’ …
c) (nedsätt.:) staunggkrykkel f; ’krokig
person som går med käpp’ storkrytşyl m
krona … ’krona och klave’ pil og kruon
Kronan (Statsmakten) Kruoną f b.f.
kronofogde … 2. kruonufuogd m
den 13 Juni 2016
kronologisk kruonuluogisk
kroppsdel kruppsdiel m
kroppskontakt kruppskontakt m
krossa knoså el. knoså sund
krubba … 3. (för får) takkiet f;
4. (för kalv(ar)) kåviet f
krumelur … 2. (koves) kovies m
krus ’utan krus’ autǫ krus
krusidull (fr. sv.:) krusidull m
krutrök kruträk m
kruttorr kruttuorr
krux kruks n
krya ’krya på dig! kry ǫ dig!
kryckkäpp 1. storkryttş f;
2. (fr. sv.:) krykktşäpp m
kryddig 1. (kryddad) kryðað;
2. (fr. sv.:) kryddun
kryddmått kryðmǫtt n
kryddväxt kryðwekst m
krypa … ’krypa till kojs’ se koj; ’krypa
ut’ a) (snarast på knä) kriuop aut;
b) (närmare marken) gryvel aut
kryptering kryptiringg f
kråkklöver knaipkǫl m
krångel … 5. (mankemang) kukkel n
kräfta … 2. (sjukdomen) kreviką f b.f.
kräksjuk spajklien. Se äv. kräkfärdig
kräla 1. (krypa) gryvel;
2. (t.ex. om orm) lopa
kräva … ’kräva in’ kreva
kuckeliku kukkeliku
kulen … 2. (gråkall) kulin
kulhammare kaulåmår m
kulturcentrum kultursentrum n
kulturellt kulturellt
kulturförening kulturferieningg f
kundvänlig kundwenlin
kunglighet kunggligiet f
Kuntmått Kuntmǫtt
kurragömma 1. tşugås-og-gemas
(äv. tşugu-og-gema m.fl.)
kusinbarn 1. kusinkripp m; 2. (mer sv.:)
kusinbarn n; 3. (konstruerat:) slunggkripp m
kuska (fr. sv.:) kuska
kuskbock (liten, på släde) undsfått m
kustväg kustweg m
kutryggig … 3. kruokun
kvalster jfr tordyvel
kvarnlave 1. lauðer m; 2. kwennlavi
(yngre grundf.: -låvå) m
kvarntratt (kvarntut) kwenntaut
(el. bara taut) m
kvart … ’stup i kvarten’
(fr. sv.:) stup i kwartn
2
kvarter (¼ aln) kwartier o. kwartir n
kvinnlig … 2. (fr. sv.) kwinnlin.
’kvinnlig präst’ se kvinnopräst
kvinnopräst 1. kwinnfuoksprest m;
2. kelinggprest m
kvinnosjukdom (kvinnokrämpa)
kwinnfuoksbiswär n
kvitta … 2. (göra detsamma) kwitta
kväll … ’fram mot kvällen’ framað
kweldem; ’frampå kvällen’ framǫ kweldn;
’mot kvällen’ að kweldem; ’god kväll’
gukweld; ’till kvällen’ að kweldem
kvällsbestyr kwellsdşärå n
kvällsfoder ’ge kvällsfoder’ still et kwells
kvällsmat 1. kwellsjätå n
kvällsmjölka mjok et kwells
kvällssida kwellssaið f. ’fram på
kvällssidan’ framǫ kwellssaiðun
kvällssyssla kwellsdşärå n
kvällsvard … 2. nǫtwerd m
kvävas … 4. kwävas
kylig … 3. (ffa. om väder) swalsklin
kylrum tşylruom n
kylslå tşylslå
kylskåp … 2. (ovanl.) koldskåp n
kylskåpsdörr …
2. (ovanl.) koldskåpsdörer f pl
kynne (snarast fr. sv.:) tşynne n
kypare tşyper m
kyrkby tşyörtşby m
Kyrkbyn i Älvd. … ’uppe i Kyrkbyn’
(sett från de nedströms liggande byarna)
uvomin
kyrkgolv tşyörtşguov n
kyrkslavisk tşyörtşslavisk
kyrktak tşyörtştak n
kyss … 3. lisslan m b.f.
kyssa … 4. pussa
kåda … 4. (tunn, klar grankåda, anv. som
sårsalva) lettşkwåð f
kådgran kwåðgron f
kådig … ’kådig gran’ kwåðgron f
kålblad kǫlblað n
kåseri kåseri n
kåt (i sht i yngre språk:) kǫt. Se äv. pilsk
den 13 Juni 2016
kälke … 5. (kälke (släde) med fyra
hörnstolpar för transport av t.ex. ved)
ståkådråj f. Se äv. dragkälke
källa 1. kelda f; 2. (mer sv., i sht i överförd
betydelse:) tşälla f
källare … ’källare under boningshuset’
inntşäller m
källarvåning tşällerwåningg f
kämpa … ’kämpa (tampas) (med)’
a) bukå (min), b) neggas (min), c) brutås
(min); ’kämpa på’ … b) spienn i
känd … 2. (mer sv.:) tşend
känslig … ’känslig för värme i läpparna’
(om person som t.ex. ej tål het dryck)
nęverleppað
käpp … ’krokig person som går med
käpp’ storkrytşyl m
käppkines tşäpptşinįes m
kärl … 3. (blodkärl) tşärl
(mer sällan:. kräld) n
kärleksbrev tşärlieksbriev n
kärnande s. tşinningg f
kärnfull (fr. sv.:) tşärnfull
kärnstav tşinnmoll f
kärr 1. (ung.:) saurland n; 2. (ung.:) myst f;
3. (ung.:) dikker n; 4. (ung.:) drituol n;
5. (fr. sv.:) tşärr n
kärrspira graswarg m
kärrviol päðernikk f
kärrväg tşärrweg m
köksmaskin 1. tşyöksmasin m;
2. (nydal.) stäpkwenn f
köksassistent se köksmaskin
köksfläkt tşyöksflekt m
köksgolv tşyöksguov n
köp … ’till på köpet’ … d) attrað ollu,
e) attrað oll eller; f) (mitt i alltihop)
mitt auti ollu
köpebrev tşyöpbriev n
köra … 3. (på skottkärra) ralla. ’köra
bort’ tşyör undǫ; ’köra förbi’ åk febi;
’köra i väg’ (bila i väg) bil åv; ’köra in’ …
c) (föra in) rek in; ’köra upp’ a) åk upp;
b) (driva upp) rek upp; ’köra ut’ (driva ut)
… c) fy̢ös aut; d) (forsla ut) åk aut
körbar tşörbar
körnare tşörner m
körredskap (snarast fr. sv.:) tşörrieskap n
körsbär (fr. sv.:) tşörsber n
kötthylla (se indexet) tşyötjäll m
laboratoriechef laboratoriestşäf m
ladudörr laðudörer f pl
ladugolv laðuguov n
ladugårdssvale (lagårdssvale, fähussvale)
fjǫsswali (yngre grundf.: -swålå) m
laduknut laðuknaut m
lag … ’i mesta laget’ i driuogest lag
laga … ’laga sig i väg’ a) lågå sig iweg,
b) lågå sig åv, c) lågå sig
lagbok lagbuok f
lager … 3. (äv. i maskin o.dyl.) lager n
laggarvante (anv. vid bandningen)
banduott m
laggkärl … 2. (laggad bytta) wiðåbytt f;
3. (d:o, mindre) rindşa f. Se äv. träkärl.
’göra laggkärl’ logga
lagkamrat lagkamrat m
lagledare laglieðer m
lagligen 1. lagli; 2. (fr. sv.:) lagligen
lagom … ’så lagom (heller)’
a) dǫ so mjog, b) dǫ so fasuli (eld)
lagtext lagtekst f
lamphållare lampolder m
lampkrok lampkruok m
lampkupa lampkup f
lampsken lampstşin n
land … ’från land’ frǫ land
landfäste landfest n
landningsställ … 2. landstell n
landsarkiv landsarkiv n
landsdel landsdiel m
landsdelsspråk landsdielsspråk n
landshövding …
2. landsärr m
landsting landstingg n
landsända landsend m
lantbrevbärare (fr. sv.:) lantbrievbärer m
lappkåta lappkåt f
lappmark lappmark m
laptop … 2. (skämts.:) lapptupp m
larva sig … 4. spötş sig.
’larva dig inte!’ old dig!
lastbilschaufför 1. lastbilsstşaufför m;
2. lastbilsåker m
lastbilsförare (fr. sv.:) lastbilsfyörer m
lat … 5. (slö, seg) däslun. ’lat kvinna’ a)
latrov f, b) latludd f
lathund latund m
latinisering latinisiringg f
latmask … 7. (manlig) latdyörg m;
den 13 Juni 2016
8. (kvinnlig) latrov f; 9. (d:o) latludd f;
10. (båda könen) latwasi m;
11. (ss. symbol för lättjan; fr. sv.:)
latmakk m
latoxe se föreg. 1.–7.
latringrop dyndşa f
lav … ’bal av foderlav’ muosåkugg m.
Se äv. under mossa
lave … 2. (i kvarn) se kvarnlave
laxöring … ’liten laxöring’ oraðpinn m
layout läjaut m
2
led s. (i stängsel, i sht i gärdsgård) 1. lið n;
2. (bestående av tre horisontella stänger)
triryöð n
4
led s. (vägled o.dyl.) lieð f
ledbruten liðbrutin
ledning … 3. (elledning, kraftledning)
lystråð m
ledsamhet … 2. (äv. ledsamheter) lieðska f
legion legiuon m
legofolk liefuok (äv. liegdfuok) n
leksaksbil läksaksbil m
lektyr (läsning) lesningg f
lepra 1. spitälską f b.f.; 2. liuotsiuoką f b.f.
lervälling … ’lervälling på vägen’
(kladdföre) kwakkfyör n
leta … ’hålla på och leta’ wårå lietend;
’leta efter’ a) lieta, b) fårå eter; ’leta upp’
liet upp. Se äv. söka
letande s. lietan n
letning lietningg f
leva … ’leva av el. på (ngt)’ … b) livå ǫ;
’leva fan’ (leva rövare) livå fa’n; ’leva
kvar’ livå kwerre; ’leva på’ livå ǫ; ’leva
upp’ (fr. sv.:) livå upp
levande … ’levande fäbodar’ livendes
buðer; ’(inte ett) levande väsen’ (int iett)
livendes wäsn; ’vara knappt levande’
(vara helt utmattad) wårå min li’tt laiv el.
wårå wið liteð laiv
leve … ’leve han!’ lieve an!
leverans leverans m
leverpastej … 2. (mer älvd.:) lyrpastäj m
licens lisens m
lida … ’lida mot kvällen’ laið að kweldem
lider Jfr ladugårdssvale
lie … 2. (nedsätt.:) ljåkruok m
lieband (björktåga el.dyl. för fästande av
lien vid orvet) ljåtåg f
liehylsa (för fästande av lien vid orvet)
ljåkåk m
lielår (liehäl) ljåbrumi el. bara brumi m
(yngre grundf.: -brumå; äv. ljåbrumån resp.
brumån n)
liemannen ljåkalln m b.f.
lieriktare ljåwik n
liering se liehylsa
lieskaft ljåskapt n
liesmed ljåsmið m
lifta sitts ǫ
ligga … ’ligga kvar’ (om snö) a) ligg
kwer(e), b) stą’n; ’ligga över’ (hänga
över, t.ex. om plikt) ligg ǫ
likadan … ’likadant’ (på samma sätt) laikt
likaledes summuso
likafullt (och ändå) 1. laikfullt;
2. laikuso; 3. lekwel
likbil laikbil m
likgiltighet 1. uondlosiet f; 2. uondlosa f
liknöjdhet se föreg.
liktåg 1. laikskari (yngre grundf.: -skårå) m;
2. laikfy n
likväl se likafullt, ändå
likörglas likörglas n
lilldräng lisldraingg m
lillpojke lislpåik m
lillprins (liten prins) lislprins
(äv. lisslprins) m
limburk laimbutt m
limma … ’limma ihop’ laim iuop
limpanna laimpann f
lindra … 2. (fr. sv.:) linder
lindrig 1. nǫðun; 2. …
lingondricka linggbersdrikk n
lingonkart linggberskart m (äv. f)
lingonsylt … 3. linggbersmuos n
linjal linjal m (äv. f)
linje … 2. rita f
linnelakan ląilåkon o. lainlåkon n
linnetrasa lainslarv f
linåker ląilot m
lipsill (om flicka) 1. grinflais(a) f;
2. flaisa f
list (finurlighet) list f
listig … 2. slug
lita … 3. (ovanl.:) stuola
lite … ’lite av varje’ a) ymsę, b) noð
wertdier
litet … 2. (en liten kvantitet av) lit åv
den 13 Juni 2016
(äv. li’tt åv)
liv … ’hela livet’ iel liveð;
’hotad till livet’ uotað að laivę;
’ta livet av sig’ … d) öð åv sig
liva upp 1. livå upp;
2. (pigga upp, göra glad) gleð upp
livbåt livbåt m
livhanken … ’uppehålla livhanken’
(överleva) niųot laiv
livmoder … 2. (hos ko, äv. älgko)
kåvaus n
livselexir livseleksir n
livsviktig livswiktun
ljuddosa judduos (el. bara: duosa) f
ljuddämpare liuoðdemper m
ljudhärmande liuoðermend
ljuga … ’ljuga ihop’ a) dikta, b) liuog til
ljum 1. ly; 2. lyngen. Jfr ljummen
ljummen … 2. (mer sv.:) jumm (äv. jummin)
ljusglimt (fr. sv.:) liuosglimt m
ljus adj. … 3. ’ljust’ (el. ’ljusare’) (om
dagsljus, uppklarning, sikt) uppliuost
ljusmässa liuosmess f
ljuspelare se vertikalpelare
1
lock … ’få lock för öronen’
fǫ tappin i ärum
1
locka … ’locka fram’ lukk fram; ’locka
med sig’ lukk minn sig; ’locka ut’ lukk aut
lockande adj. lukkend
lockespindel … 2. (åld.:) lutşi m
lod (äv. i betydelsen ’stryklod’) luoð n
lodare luoðer m
lodrätt … 2. luoðrett
lodstock luoðbräð n
Lofoten Luofuotn m b.f.
loft … 2. jälle m
logdans laðudans m
logik logik m
Loka … 2. Luokbynn m b.f.
Lokamål Luokmǫl n
lokförare luokfyörer m
lomma luoma. ’lomma av’ a) luom åv,
b) knupå åv. Jfr lunka
loppis (loppmarknad) luppis m
lopplummer 1. lausfuoter m pl;
2. lausgras n. Se vidare VNB
lotsa (visa vägen) luo’ssa
lott … ’dra lott’ … c) klunsa
3
lov (sväng) ’slå sina lovar kring’
(uppvakta) kryötş eter
lova … 4. (lova att åta sig) luvå aut sig
lovprisa se prisa
luddig (vag) 1. luddun; 2. losulin
luffare … 2. luoðer m
luft … ’ta sig en nypa (el. lite) frisk luft’
weðer i sig; ’upp i luften’ upi weðreð
lufta … ’lufta sig’ weðer i sig
luggas snuggas
lugn … ’ta det lugnt’ tågå eð lungnt
lugna … ’lugna sig’ a) lungen (nið) sig;
b) (stilla sig, tåla sig) tşå sig
Lukasevangeliet Lukaswaundşilą f b.f.
lumpa (göra lumpen) lumpa
lumparkompis … 2. lumperkompis m
lungcancer lunggkanser m
lupin lupin m
lur (t.ex. telefonlur) lur m
lura … 5. (lura ngn att göra ngt) a) lur til,
b) narr til; 6. (ovanl.:) purra. ’lura på (ngn
ngt)’ … b) finn ǫ
lustgas lustgas m
lustig (komisk) … 3. (mycket lustig, i sht
om folk) triruolin
luta … ’det lutar åt det’ a) eð laut daitað,
b) eð laut dai’tter; ’luta över’ laut yvyr
lutning lautningg f
lycklig … 2. (lyckosam) lukksam
lyckönskning lukkyönskningg f
lyfta … ’lyfta upp’ a) lypt upp el. lypt
uppi; ’lyfta ut’ lypt aut
lyhörd (om person) (fr. sv.:) lyörd
lyktstolpe gatulysstuop m
lyssna … ’lyssna på’, ’lyssna till’ är ǫ
lyxföremål lyksföremǫl n
lågkonjunktur lågkonjunktur m
lång … ’inte så långt’ (inte så lång väg)
int laungg(a) bitn; ’lång väg’, ’långa
vägar’ adv. laungg wea; ’så långt det gick’
lainggst eð dşikk
långbent ogfuotað
långbänk … 2. launggsät n; 3. lavi (yngre
grundf.: låvå) m
långfärd launggferd f
långhelg 1. launggjågd f
långklänning launggkleningg f
långkörning launggakningg f
långpäls sturkasungg m
långsam 1. makklin;
2. (om person) smǫferdun
långsträckt (fr. sv.:) launggstrekkt
1
den 13 Juni 2016
långvägg launggwegg f
långsökt (fr. sv.:) launggsyökt
lånord … 2. lonaðuord n
1
lår (ss. kroppsdel) …
2. (på kvinna, pl, skämts.:) brotlågur f pl
lårbenshals (fr. sv.:) lårbiensås m
lårmuskel lårmuskel m
lås … 2. (infällt i en träklabbe) klubblǫs n.
’gå i lås’ go i lǫs
låsa … ’(ordentligt) stängt och låst’
lǫs fer gǫt; ’låsa sig’ (äv. mentalt) lęs sig
låspinne firikevil el. firikevel m
1
låta (ljuda) … 5. (om person, framstå
som) låt sig
2
låta hjälpvb … ’låta ngn veta ngt’
lat witå nogum noð
låtsas 1. luss; 2. iess
läderarbete leðerarbiet n
lägga … 3. (barn i säng, med viss möda,
skämts.) brutå i saingg; ’lägga i’ a) legg i;
b) (packa i) duon i; ’lägga igen’ legg att;
’lägga sig’ … e) (om smärta) dşävå sig,
f) (d:o) dungen; ’lägga sig (slänga sig) i
sängen’ welt stað sig i saindşę; ’lägga sig
i’ (trol. fr. sv.:) legg sig i; ’lägga undan’
(reservera) a) tag undǫ, b) legg undǫ
läglig 1. antlin; 2. tşenlin; 3. läglin
läka … ’läka ihop’ … b) battn att
lämna … 4. (gå ifrån) go frǫ.
’(släppa och) lämna kvar’ slepp etter;
’lämna över’ lemmen yvyr
lämpad … ’mest lämpad’ lagumest
länge … ’för länge’ uvlaindş; ’så länge
han levde’ emes an war til
länge sedan ’för länge sedan’ a) launggu,
b) laungg sę (äv. launggu sę), c) fer
laungg sę (äv. fer launggu sę), d) laindş sę,
e) fer laindş sę; ’länge sedan (som)’
launggu sę ses
längre … ’inte … längre’ (inte … vidare)
int … noð mįer; ’längre ned’, ’längre
söderut’ (i sht om gårds läge inom by)
niðomin; ’längre upp’, ’längre norrut’ (i sht
om gårds läge inom by) uvomin; ’längre
än vanligt’ oðerlaingger(a)
längs se utmed nedan
länsväg lensweg m
lära vb … ’lära sig ngt på egen hand’
tågå sig til min noger; ’lära upp’ lär upp
lärobok lärbuok el. lärubuok f
läsbar lesbar
läsida 1. lyngensaið f; 2. (fr. sv.:) läsaið f
läslig 1. leslin; 2. (möjlig att läsa) lesend
läsplatta lesuplatt f. Se äv. i-pad
lätt … ’ha lätt för sig’ åvå litt fer sig; ’lätt
på foten’ litt ǫ fuotn; ’inte så lätt’ (inte så
gott) a) int guoskli(t), b) int gå’llit
lättbegripligt littbigriplit
lättburen littbuorin
lättfattlig littfattlin
lättfil (snarast skämts.) littglutter n
lättförståelig littfeståelin
lättgången 1. (lättgådd) littgaiðn;
2. littgaunggað
lätting se latmask
lättja jfr latmask
lättklöv littklov f
lättkörd littätşin
lättledd littlie’dd
lättlurad littlurað
lättlärd littlärd
lättmjölk … 3. (nydal.:) blåmjok f
lättsam … ’han har ett lättsamt arbete’
an arbieter min littöksn
lättvindig littwindun el. littwendun
lättäten littietin
läxa upp 1. banna; 2. leks upp
löda … ’löda ihop’ lyöð iuop
lödkolv lyöðbult m
lögnhals … 3. lyngenand m
löja … ’större löja som leker vid
midsommartid’ missåmårslog f
lökväxt … 2. lokwekst m
löna … ’löna sig’ … d) (vara ngn idé)
lönas
löning (fr. sv.:) löningg f
lönlöst (fr. sv.:) lönlöst
löntagare (fr. sv.:) löntager m
löpare (äv. i schack, fr. sv.:) löper m
löpknut lyttşknaut m
lördagseftermiddag lovdagsettermiddag
m
lös … ’löst folk’ a) losfuok n, b) lost fuok n
lösa … ’lösa sig’ lös sig; ’lösa ut’ lęs yr
lösblad losblað n
lösen lösn m (äv. f)
lösensumma lösnsuom f
lösgrus losgrus n
lösöre 1. losyr f el. losyrur f pl;
2. (fr. sv.:) losör n
den 13 Juni 2016
löv … ’samla foderlöv’ lova
löva se löv
lövhög lovstakk m
lövkorg lovtaut f
Lövnäs Lövnes o. Lövnęs
maffia maffia f
magasin magasin (mer älvd.: maggsin) m
mage … ’stor tjock mage’ digerkwið m
magisteruppsats madşisteruppsats m
magnet mangnįet (äv. maungnįet) m
magra 1. maungen el. maungen åv; …
6. sikk åv
majblomma majbljomm m
majbrasa se äv. valborgsmässokase
majestätsbrott majestätsbrott n
majoritet … 2. majoritiet m (äv. f)
majs mais m
maka adj. (sammanhörande) parum
makaber (fr. sv.:) makaber
makrillmoln 1. bukktåg m; 2. krusmuoln n
mala … ’mala i’ målå auti; ’mala på’
(prata länge) målå ǫ
Malungsbo 1. (i sht i pl) Malunggskall(er)
m; 2. malungg m; 3. (skämts.:) mal m
Malungskarl Malunggskall m
mammografi 1. mammografi m;
2. (skämts.:) pappografi m
man pron. 1. an; 2. (folk) dier
manager manager m
mandelform mandelfuorm m
mandelkvarn mandelkwenn f
mangelbräde maunggelbräð n
manipulation jfr följ.
manipulering manipuliring f
mankemang se krångel
manna (t.ex. från himlen) manna f
manschettknapp manstşettknįep f
maraton maraton n
margarinpaket margarinpakiet n
Margarinvägen Margarinwe’n m b.f.
marginal … 2. autkant m
marig (svår, besvärlig) 1. marun; 2. katun
mark … ’hård, torr mark’ skarpland n;
’komma (upp) på fast mark’
(äv. t.ex. från myr) kum et lands;
’stenig mark’ stįebokk m
Markusevangeliet Markuswaundşilą f b.f.
marsch mass m
marschall marsall m
marschkänga se grovsko
masa ’masa sig i väg’ … 2. fnall åv.
’masa sig upp’ (ur sängen) drågå sig upp
el. drag upp sig
maskerad maskerað m
maskeradbal maskeraðbal m
maskin … 2. (mekanisk anordning)
kunst f
maskinskriven masinskrievað
maskrosblad (fr. sv.:) maskruosblað n
massabit se massavedsbit
massavedsbit 1. massawiðåbit m;
2. (vanl.:) massabit (eller bara: bit) m
massera … 2. massir
mastig (fr. sv.:) mastun
matbit … 3. (t.ex. en liten matbit ss.
aptitretare) snavlingg m
matcha mattşa
material material (äv. matrial) n
matskedsmått matstşieðsmǫtt n
matsäck 1. (större, proviant) nista f
matsäckspåse (för vallhjon)
1. gęslkupp m; 2. gęslbög m
matsäcksskrin se färdskrin
mattväv mattwev m
matvrak … 2. matok m;
3. (mer sv.:) matwrak n
matväg ’ngt i matväg’ … b) noð mataktut
mecka se meka
med prep. … 3. (om barn) eter, t.ex. ’hon
har fått ett barn med Erik’ ǫ ar faið ien
kripp eter Ierik; 4. (t.ex. efter ’pyssla’)
ringgum
meddela lys ǫ
Medelhavet Mieðelaveð n b.f.
medhjälpare jåpkall m
medicinman miðisinmann m
medlemstidning mieðlemstiningg f
meja 1. (säd) stşärå; 2. (gräs) se slå
meka mįeka
mekanik mekanik m
mekanisk ’mekanisk anordning’ kunst f
mellanchef millǫstşäf m
mellanfotsben tǫil m
mellanlanda millǫland
Memory-spel Kum-ijug-spil n
men konj. men. ’men oj’, ’men kors’, ’men
jösses’ men ässe
mena … ’mena(s) med ngt’ mien min
noger
menighet mienigiet (el. mienugiet) f
den 13 Juni 2016
meningslös … 2. (gagnlös) fåfaingg
mer … Kan kombineras med komparativ,
t.ex. mįer gamblera ’äldre’; ’inte (något)
mer (igen)’ int … noð mįer
mesgröt (en maträtt, röra av mjöl o. vassla)
mysudieg m
Messias Messias m
messmörskittel 1. mysuketil m;
2. myssmyörsketil m
messmörsspade (redskap att röra med vid
messmörskok) 1. mysuskuti (el. bara skuti;
yngre grundf.: -skutå) m; 2. myssmyörsspaði
(yngre grundf.: -spåðå) m
mest … ’i mesta laget’ i driuogest lag
middagstid … ’framåt middagstiden’
framter að midagstiðn
midsommar … ’till midsommar’
að missumbrem
Migrationsverket Migrasiuonswertşeð
n b.f.
mikrofon mikrofuon
(äv. mer älvd.: mikrufuon) m
mikrovågor mikrowågur f pl
mild 1. (fr. sv.:) mild; 2. (blid, i talesätt:)
blaið
militärbefäl militärbifäl n
militärtjänst militärtşenst f
militärbil militärbil m
miljöparti 1. miljöparti n;
2. (nydal.:) umbårsparti n
mindre minna (stundom äv. minder)
mineralsalt mineralsolt n
minigolf minigolf m
miniräknare minirekkner m
minkfarm minkfarm m
minnas … ’minnas tillbaka’ minnas atter
minne … ’dra sig till minnes’ drågå sig et
minnes el. drag et minnes sig; ’dåligt
minne’ jomugiet f; ’lägga på minnet’ legg
ǫ minneð
minneskort minneskuort n
minnesmärke minnesmertş n
minsann 1. a el. a nų
minska … 2. minska (äv. minsk åv);
minusgrad … 2. minusgrað f
misslynt … ’uttrycka sig misslynt’ gneksa
misshandla (fr. sv.:) missandel
missta sig misstågå sig. Se äv. ta miste
misstag … ’av misstag’ (oavsiktligt)
ųowitterli
misstolka (fr. sv.:) misstolk. Se äv. misstyda
misstyda misstyð
misstänksam … 3. … ųotruo’n (äv.
ųotruogen)
missunnsamhet (fr. sv.:) missunnsamiet f
mitt … ’mitt i alltihop’ (till på köpet) mitt
auti ollu; ’mitt på dagen’ a) mitt ǫ daem,
b) ǫ ogest daem
mittemellan prep. o. adv. mitt millǫ9
mitten … ’i mitten av’ i mittn åv
mjuk … 2. (äv. om person ’mjuk i sättet’)
mjǫklin
mjukisdjur blotkrytyr n
mjäkig (fr. sv.:) mjäkun
mjäll … 2. flasur f pl
mjölk … ’en skvätt mjölk att dricka’
a) supi …, b) mjoksupi (yngre grundf.:
-supå) m
mjölkbod mjokstugu (äldre grundf.: -stugå) f
mjölkkammare se mjölkbod, kylhus
mjölkkontrollant (skämts.:) mjokpryler m
mjölkskvätt … 4. mjoksupi (yngre grundf.:
-supå) m; 5. (en droppe mjölk) mjokdräp
m; 6. (inte en mjölkskvätt) int mjoklätę
mjölkskål mjokskål f
mjölksås mjoksås m
mjölsikt se sikt
mjölskäppa myölstşäpp f
mobba 1. fassn ǫ; 2. mienas min;
3. (fr. sv.:) mobba. Jfr ansätta
mobbare (fr. sv.:) mobber m
mobbning (fr. sv.:) mobbningg f
mobil (mobiltelefon) mobil (äv. mubil) m
mod … ’ta mod till sig’, ’fatta mod’,
’repa mod’ mųosk upp sig; ’väl till mods’
guoð i laivę
modd se snömodd
modesak mųoðesak f. Jfr innegrej
modig 1. mųosk; 2. (orädd) ųoredd;
3. (djärv) djärv
mogen 1. muogen (äv. muo’n)
mogna … 4. (utvecklas fullt ut) go fram;
5. (ungef. d:o) wil til.
’mogna fram’ (t.ex. om idé) muogen fram
moja sig (njuta) … 3. guon sig
mola … ’molande’ gneksun
9
Kan även sammanskrivas. Så i Åkerbergs grammatik.
den 13 Juni 2016
moln … ’inte ett moln (inte en molntapp)’
int įe muolnfjäðer
molnfri … 2. blaunk
molnig 1. muolnun; 2. (mulen) muolin
molnskugga muolnskugg m
molntapp 1. muolntapp m; 2. tapp m.
Se äv. moln
mongol mongol (äv. monguol) m
monolog monolog m
monster monster n
monter monter m
montering montiringg f
Montessoriskola Montessoriskaul m
moped 1. mupieð (äv. muopieð,
mer sv.: mopieð) m
morakniv mųorknaiv m
morbror … 3. (mosters man)
a) mųostermann m, b) tyttmann m,
c) tyttkall m
mord … 2. (mördande) mördan n
morfinist morfinist m
morföräldrar munfuoreldrer pl
morgon … ’framåt morgonen’ framter að
mę’nnem; ’på morgonen’ …
c) (under morgonen) mes morgun ir;
’tidigt i morgon bitti’ bitaið að mę’n
morgonmjölk morgunmjok f
morgonrock morgunrukk m
morssida munsaið f
mortelstöt muortelstöt m
mosa …
4. (potatis med potatisstöt) stampa.
’mosa sönder’ muos sund
Moseböckerna Mųosebyökär pl b.f.
Moses Mųoses m
mossa … ’samla mossa’ (foderlav) muoså.
Se äv. lav
Mossiberg Muosibjärr
mota … ’mota in’ mųot in
motionera … 5. (ut och få frisk luft)
weðer i sig
motionscykel motsiuonssykkel m
motivera mųotiwira (äv. mutiwira,
mer sv.: motivira)
motljus mųotliuos n
motlut … 3. (tungt) siega f
motorolja motorol f
motorvärmare motorwermer m
motpart (fr. sv.:) mųotpart m
motsträvig attstaðun
motstånd … 2. (t.ex. inom sport)
mųottag n
mott … ’i så måtto’ so til
mottagningstid mųottagninggstið f
mule nev n
mulen … 2. blundun, t.ex. ’mulet väder’
blundut weðer
mulna … ’mulna på’… c) tep att,
d) stupp att
multiplikationstabell gaunggertabell m
mummel mumbel n
mumla … ’mumla fram’ (säga ngt med
låg röst) muså yr sig
mun … ’från mun till mun’ frǫ munn daiti
munn; ’håll mun!’ old munnem!
mura … Se äv. under stenmur
murare …
2. (skicklig stenmursbyggare) stįekall m
mus … 2. (liten; snarast barnspråk) musu
(äldre grundf.: muså) f
musarm mausarm m
musbo 1. mausbu n; 2. mauslåj f
musikstycke 1. liek m; 2. musikstyttş n
musikälskare musikelsker m
mustig mustun
muttra … 5. putter; 6. (säga ngt med låg
röst) muså yr sig
myckenhet (fr. sv.:) mykkeniet f. Jfr mängd
mycket … 3. (vid komparativ i negerad sats el.
frågesats) sturt, t.ex. ’inte mycket bättre’ int
sturt better; ’den går att använda till
mycket’ an gor bruk að mikkel; ’för
mycket’ uvmitşið; ’hur mycket som helst’
ur mitşið sos elst; ’mycket länge’ noð
laindşe; ’mycket riktigt’ mitşið riktut
mygg 1. (vanl.:) mugger m pl; 2. mugg m
mygglarv … 4. (fr. sv.:) mugglarv m
myggrök (eldning med t.ex. mossa för att
hålla myggen borta) 1. muggdamb n;
2. muggdemb f (äv. m)
myling mylingg m
myndighetsperson sturgubb m
mynt se peng, slant
myr … 4. (liten, fuktig) måirmyst f;
5. (odlad, utdikad) måirträð n;
6. (odlad del av myr) måirstyttş n
myrhässja (myrslogshässja) tşyöless f
myrländ 1. måiraktun; 2. måirun;
3. måirlent
myrslog måirslått m
den 13 Juni 2016
myrslåtter … 2. måirslått m.
’bedriva myrslåtter’ tşyölå
myräng aindşe n
2
må … ’må illa’ mǫ klient
1
mål … ’gå i mål’ go i mǫl;
’komma i mål’ kum i mǫl
3
mål … ’mål mat’ matmǫl n
måla … 3. (kludda) tǫster
målaryrke mǫleryrtş n
måleri (fr. sv.:) mǫleri n
månadsskifte monaðsstşipt n
måndagseftermiddag
mondagsettermidag m
måndagsförmiddag mondagsfirimidag m
månförmörkelse 1. (fr. sv.:) månfemörkels
f; 2. (mer älvd.:) tunggelfemörkels f
människa mennistş (äv. menistş) f
människobarn (fr. sv.:) mennistşkripp
(äv. mennistşukripp) m
människoröst 1. fuoksröst f
Människosonen 1. (i ”Juanneswaundsjilą”) Sun Menistşun m b.f.; 2. (i ”Markuswaundşilą” o. ”Lukaswaundşilą”)
Mennistşunes Sun m
märka … ’märka upp’ (gm bläckning)
blikå upp
märkas (synas) 1. synas;
2. (fr. sv.:) mertşas
märkvärdig … ’inte så märkvärdigt’
… b) (t.ex. om egen prestation man inte
vill yvas över) int so fasulit
mässingsskruv mesinggskruv m
mästerverk mįesterwerk n
mätt … ’mätt och belåten’ (behagligt
mätt) guoðstinn; ’se sig mätt på ngt’ (se
färdigt på ngt) sjǫ sig mettan noð;
’äta sig mätt’ se äta. Jfr äv. förplägad
mögelost mögeluost m
möjlig … ’allt möjligt’ … c) yms dieler,
d) (mer sv.:) ollt my̢ölit.
’vara möjligt’ (gå) go and
möjlighet … ’inte se ngn möjlighet
(utväg)’ int sjǫ sig inggų lysa
mördande s. (mord) mördan n
mörkröd mörkroð
mötesplats (på smal väg) yråk f
nagelsvamp nagelswamp m
nagg 1. bröðpikk m; 2. bullpikk m;
3. bröðspuori (yngre grundf.: -spuorå) m
nakenfis se under naken
nalkas se närma sig
Nalle (ss. noanamn på björnen) …
4. Lonn’n (äv. Lonn) m; …
6. Skuolos-Pär m
nappa (i sht om fisk) 1. nappa; 2. baita el.
bait i; 3. wårå ǫ taę
narig (om händerna el. läpparna) wistn
narkotika se knark, tjack
narr … ’göra narr av ngn’ … c) åvå non
fer spitakel, d) dşär narr åv
nasal … ’nasalt’ adv. äv. upi neveð
nasalbokstav (bokstaven ǫ, skämts.:)
pringgel f
nasaltecken … 5. (i sht i bokstaven ǫ,
skämts.:) pringgelrump f
nationaldag natsjunaldag m
natt … ’i natt’ a) i nǫt; b) (natten till
i dag) i nǫt so war; ’under natten’
mę nǫtę ir o. mę nǫtę war
nattluft nǫtlupt f
nattläger nǫtläger n
nattsköterska (skämts.:) nǫtstşom f
nattvakt nǫtwakt m
naturgas naturgas m
naturreservat naturreservat n
natursten naturstie m
Navardalen Nåvårdaln m b.f.
nebulosa … 2. stiennswerm m
necessär … 2. (nydal.:) ryöktkupp m
ned … ’ned genom’ niðgainum;
’ned till’ … d) niðǫ, e) autað
nedan adv. 1. niðonað;
2. (t.ex. i en text) niðoni
nedan s. … 3. (strax före jul) firijuolstwerend n
nederdel niðerdiel m
nederkant … ’i nederkanten’ (nedtill)
i underkant
nedgång se under sol
nedifrån 1. niðǫter (yngre: frǫ niðǫter)
nedskickad niðstşikkað
nedskjuten niðskuotin
nedslagen 1. (konkret o. om sinnesstäming) niðslaiðn;
2. (om sinnesstämning) stşälin
nedslagsplats (fr. sv.:) niðslagsplass m
nedsmutsad niðrotað
nedstoppad niðstuppað
nedströms … 2. (om ett område beläget
nedströms) au’ttertil. ’ned(ströms) förbi’
den 13 Juni 2016
autum; ’nedströms (nere) i’ auti; ’nedströms till’ autað; ’nedströms (nere) vid’
autwið
nedstämd … 2. niðstemmd
nedsättande niðsettend.
Se äv. nedvärderande
nedtagen niðtaiðn
nedtill … 4. niðoni. ’nedtill på’
(på nedre delen av) niðonǫ.
Se äv. nederkant
nedtryckt niðtrykkt
nedvärdera (göra ned) stşit nið.
’nedvärderad’ niðwärdirað
nedvärderande niðwärdirend.
Se äv. nedsättande
nedåt … 4. au’tter
negerkung nįegerkunungg m
nehej näi (äv. nai). Se äv. ę-ę o. m-m
nej … 2. (vid eftertryck) näi (äv. nai)
nekande adj. naikend
nere … ’nere hos’ niðnest; ’nere i’ …
c) (nedströms i) auti; ’nere omkring’
niðringgum; ’nere vid’ a) niðwið,
b) niðnest; c) (i sht längre nedströms vid,
längre söderut vid) autnest, d) (d:o) autwið
nervrot nervruot f
nervsmärta (nervvärk) nervwerk m
nicka … ’nicka till’ nikk til
nickepinne (på vävstol) nikka f
nisch niss m
nitroglycerin nitroglyserin n
nittiosex nittisjäks
nittiosju nittisju
nittioåring nittiåringg m
njutning niųotningg (mer sv.: njutningg) f
noanamn nųoanammen n
noaord nųoa-uord n
Nobelpris Nobelpris
(äv. stavat nobellpris) n
nog … ’inte nog med det’ int naug min eð
el. int naug min dyö; ’nog (tillräckligt)
med’ naug min
nojsa ossas
nominera nominira
nonchalans uondlosiet f
nonchalant uondlos
Nordamerika Nordamierik
nordkant nörderkant m
nordost … ’åt nordost’ norter-ostryvyr
nordväst … 2. norter-wester.
’åt nordväst’ nordwestryvyr
normal … ’inte (psykiskt) normal’
int fullstşälað
normaltid se vintertid
norra … ’norra kanten’ se nordkant
Norrbotten Norbuottn
norrut … ’norrut i landet’ norter landę;
’norrut omkring’ (i norr omkring)
nordringgum; ’norrut över’ a) nordyvyr,
b) norter
noshörning (fr. sv.:) nųosörningg m
1
not … ’med på noterna’ minn ǫ nųotum
november november (äv. nowember) m
nubbeglas (fr. sv.:) nubbglas n
nummerpresentatör skwalderduos f
numrering numriringg f
Nusnäs Nausnęs
Nya Zeland Nyseland
nybadad nybaðað
nybakad nybåkåð
nybörjartur (när man lyckas utan att ha
ngn erfarenhet) kripptur m
nyckelbiotop nykkelbiotop m
nyfiken … 6. (som nyfiket tittar på el.
tittar sig omkring) kuogun; 7. (besvärande) biswärað. ’nyfiken i en strut’ (nyfiken
person) … e) brygdskati m
nyfikenhet (besvärande el. påträngande)
biswär’n n
nyhet … ’lyssna efter el. få reda på
nyheter’ tag upp undrę
nykterhet nykteriet f
nylon nylon n
nymåne … ’det är nymåne’ a) …
b) eð ar kumið ǫ weksend
nyodla uolla
nypa s. … ’med en nypa salt’ a) min įe
niųop åv solt (mer sv.: min įe niųop solt),
b) min soltniųopin
nypa vb … ’nypa ur’ niųop yr
nypressad nypressað
nyreparerad nyriparirað
nys ’få nys om’ fǫ nys um
nytryck nytrykk n
nytta …’till ingen nytta’ a) að inggų nytta
(äldre borde vara: að ingg nyttu),
b) að inggu (med lokala variationer)
nyårsbrev nyårsbriev n
nyårshelg nyårsjågd f
nyårshälsning nyårselsningg f
den 13 Juni 2016
nyårskalas se kalas
nå … 2. (komma åt) … c) syötşas að
nåd …’på nåder’ ǫ nǫðer el. upǫ nǫðer
nådastol nǫðastuol m
nådig … ’inte nådigt’ (bekymmersamt,
farligt el.dyl.) int nǫðelit
någondera nogärdier
någonting noð
nåja (fr. sv.:) nǫja
nålsöga nǫlsog n
näbbgädda nebbgedd f.
’argsint näbbgädda’ jälåknebba f
näktergal (fr. sv.:) nektergal m
nämna 1. nemmen; 2. (påminna om)
nemmen ǫ; 3. (ngt åld.:) dşätå
näpen 1. biknytelin; 2. (mer sv.:) näpin
när … ’när än’ a) uonde nǫr,
b) (mer sv.:) nǫr enn
närhet … ’i närheten av’ (mest efter
negation) nęrandum
näringslära nęringgslär f
Närke Nerke
närma sig … 2. nermas; 3. kumå
nemmer; 4. (fr sv.:) nalkas
närmare, närmast … ’det som är
naärmast’ eð so nemmest ir
Näset Neseð (äv. Nęseð) n b.f.
Näsetbo 1. (manlig) Neskall m;
2. (kvinnlig) Neskelingg f;
3. (av båda könen) Neskaller m pl
Näsetmål Nesmǫl n
Nässjön Nessjunn (äv. Nessju’nn) m b.f.
nästa … ’nästa dag’ oðer da’n; ’nästa
gång’ a) kringger, b) (härnäst) järnäst
nätfiske nętfistş n
näthylla netill f
nätlänk netlekk m
nätt adv. ’nätt och jämnt’ … 4. iemnt um
näverbit se näverstycke
näversko 1. nęverskuo m; 2. (skämts.:)
nęverkanuon m. Se äv. ONB, s. 28
näverstycke (ofta ihoprullat, ffa. att göra
upp eld med) nęverskrokk m
nöd … ’det går ingen nöd på mig’ eð gor
inggų nöð ǫ mig el. (äldre) eð gor it ǫ mig
inggų nöð
nödföda nöðfyöð f
nödlösning nöðlösningg f
nödvändig … ’inte mer än nödvändigt’
int mįer eld nöðut ir
nöjd … 4. (ironiskt; lokalt:) fy̢öselig.
Se äv. under vilja s.
nöta … ’nöta in’ nęt in
nötknäppare (fr. sv.:) nötknepper m
oanvänd ųobrukað
oanvändbar … ’vara oanvändbar’
(int) wårå að inggu
oavsett … 3. (fr. sv.:) ųoavsi’tt
obegriplig … Jfr oförståelig
obehag se besvärlighet
obehaglig … ’obehagligt’ äv. klienskli
obekväm ųobikwem
obstinat upstunas
ock, ock, ock! (ack!) (ung.:) auansig!
odiskad ųodiskað
odlingsbar wekstlin.
’odlingsbar mark’ guoðland n
odåga … ’odåga till flicka’ kullsåp f
oenighet ųosem f
ofantlig … ųofantelin (äv. ųofannelin)
offentlig offentlin (äv. uoffentlin)
offerkast … 2. kastręs f
offerrök offerräk m
offert offert m
officer offsir (äv. uffsier, mer sv.: offisir) m
ofrivillig (fr. sv.:) ųofriwillun
ofrivilligt adv. 1. ųowitterli;
2. (mer sv.) ųofriwillut (äv. ųofriwillit)
ofruktsam (fr. sv.:) ųofruktsam
ofta … 3. noðwessn; 4. int launggt millǫ
ofärdighet (kroppsbesvär) …
2. ųoferdugiet f
oföretagsam tiltagslos
oförklarlig ųofeklarlin
oförrätt ųoferett m (äv. f)
oförståelig (fr. sv.:) ųofeståelin
oförstånd 1. ųobigrip n;
2. (mer sv.:) ųofestond n
ohanterlig ųogå’llin
ointressant ųointressant
ointresserad ųointressirað
ojojoj! … 4. ässe!; 5. (positivt) älle, älle!
ok … 5. bjärul m
oklar … 3. (oviss o.dyl.) ųoklar
oknuten ųoknåi’tt
okontrollerad ųokontrollirað
okunnig (ovetande) 1. ųokunnun;
2. witulos
okväda eksa
okvädande s. eksan n
den 13 Juni 2016
okänd … 2. ųotşennd
olater drygder pl
olik … ’olikt sig’ ųolaikt sig
oljebranschen olbransn m b.f.
oljekanna olkann f
oljeplattform olplattform m
Olle Ulle m
ollon (ss. kroppsdel) tiųor n10
olycklig ųolykklin
olägenhet ’sanitär o.’ sanitär ųolägeniet f
oländig … 2. (risig, ev. blöt) tşåksun;
3. ųolent
om I. prep. … 2. (t.ex. prata om, äv.) a) auti,
b) yvyr; 3. (om tid äv.) t.ex. ’om fem dagar’
bar eð ar werið fem daer; II. subj. 1. …
’om så hade varit’ um so edd að werið
omak ųomak n
ombytlig 1. umstşiptend; 2. ųostaðun;
3. (fr. sv.:) umbytlin
omelett omelett (äv. umelett) m
omfattande (fr. s.:) umfattend
omfördela fediel um
omkastad umkastað
omkastning umkastningg f
omkostnad (fr. sv.:) umkuostnað m
omkring … II. prep. a) ringgum; b) (där
borta omkring) daitringgum; c) (här
omkring) jųotringgum; se äv. nere
omkring, norrut omkring, söderut
omkring, uppe omkring, västerut
omkring, österut omkring
omkörningsfil umåkninggsfil m
omoralisk jfr osedlig
omorganisera se organisera om
omskära umstşärå (äv. stşär um)
omslagsbild umslagsbild m
omsorg … 2. (fr. sv.:) umsorg m.
’ha omsorg om’ faingen um
omsvep ’utan omsvep’ rettfram
omsättning umsettningg f
omtänksam 1. (fr. sv.:) umtenksam;
2. (snäll) frek
omvårdnad (passing) syte n. ’person, i sht
barn, som behöver omvårdnad’ syte n
omålad ųomǫlað
onanera (om man) läk min pipi
ond … ’det onda’ a) (det icke goda)
uondað n; b) (det som gör ont) sårað n
10
Hos Levander noterat med oral vokal.
onomatopoetisk se ljudhärmande
ont … ’det gör mig ont (om)’ eð stşär i
laivę; ’få ont i’ fǫ sårt i; ’göra mkt ont’
a) liuotswaið, b) illswaið; ’göra ngn ngt
ont’ dşärå nogum noð klient; ’göra ont’
a) wårå sårt, b) dşär sårt, c) dşär klient,
d) swaiða; ’ont i knäna’ sårkninę; ’ont i
öronen’ sår ärur el. sårärur
onödighet ųonöðugiet f
operationskö operasiuonskö m
operativsystem operativsystiem n
operera … ’operera in’ uperir in
(mer sv.: operir in)
opposition opposisiuon m
optiker 1. (åld.:) uoptiker m;
2. (mer sv., vanl.:) optiker m
ordbehandlingsprogram
uordprogramm n
ordentligt adv. (rejält, inte lite, en hel del)
wenest
ordförandeklubba uordfyörendklubb f
ordklyveri uordkliuovningg f
ordna … ’ordna sig’ (lösa sig) lös sig;
’ordna upp sig’ årdn upp sig
ordning … 2. (skick) stellningg f. ’få
ordning på’ a) fǫ årdningg ǫ, b) fǫ rettlieðningg ǫ; ’göra i ordning’ … d) duona,
e) duon til, f) duon i årdningg, g) (mer sv.:)
dşär i årdningg; ’göra sig i ordning’
a) duon til sig; b) (göra sig fin) fnuså sig;
’göra sig i ordning att fara’ … d) rust åv
sig; ’ställa i ordning’ stell i årdningg
ordrik uordraik
oregerlig ’oregerlig häst’ ųosiðingg
(äv. ųosilingg) m
organisera … ’organisera om’
organisir um
originalspråk orginalspråk n
ork uork m
orka … ’allt vad (han) orkar’ …
d) fer eð og anað; e) liuotest an dug
Orsamål ossmǫl (yngre: ossamǫl) n
Orsasjön 1. (åld.:) Ossjun m b.f.;
2. (vanl.:) Ossasju’nn el. Ossasjunn m b.f.
orv … 2. (med stöd mot överarmen) …
3. (d:o) styörtuorv n; 4. (med två parallella
handtag, utan stöd mot överarmen) knagguorv n; 5. (kort med översta handtaget
krokformat) slaindşuorv n
orättvisa ųorettwais f
den 13 Juni 2016
osaltad ųosoltað
osanning ųosanningg f
osedlig ųosiðulin
oskadad (oskadd) ųoskåðåð
oskadd … 2. (oskadad) ųoskåðåð;
3. (välbehållen) ini summu stşinn
oskarp ųoskarp
osmaklig 1. ųosmaklin; 2. (äcklig) wemun
osmord ųosmuord
osnygg … 4. ųoryöklin
ost … ’en bit färsk ost direkt ur ystkitteln’
uostmaus f
ostbit uostbit m. Se äv. under ost
ostkniv uostknaiv m
osåld ųoseld
otalt ųotålåð
otrevlighet (otrevlig händelse)
klienskligiet f
otrogen (trolös) ųotruo’n (äv. ųotruogen)
otukt ųotukt f
oturligt … 2. (mer sv.:) ųoturlit
otydlig se äv. suddig
otymplig 1. ųobätslin (lokalt: ųobätug)
outtalad (fr. sv.:) ųoauttålåð
ovanför I. prep. 1. uvǫ, t.ex. ’ovanför
bygärdsgården’ uvǫ gardą
ovansida ’på ovansidan’ uvonǫ
ovetande (okunnig) witulos
ovårdad … 6. ųosuopað
ovärdelig ųowärdirlin
oxel ukseltrai n
oxfilé uksfilé m
oxidering oksidiringg f
oäkting (snarast fr. sv.:) ųoektingg m
oätlig int jätend
padda … 2. (äv. skämts. om ’i-pad’) padda f
pajalagröt pajalagröt m
pajas pajas m
palmkvist palmkwist m
paltbröd paltbröð n
pamp 1. pamp m; 2. sturgubb m
pang! paungg!
pannkakslagg pannkakuienn n
pannkakssmet pannkakuryör f
pannlampa (nydal.:) ennlys n
pappersskräp papirsskräp n
pappslöjd pappslöjð f
par … ’(ett) par skor’ (iett) skuopar n;
’(ett) par strumpor’ (iett) sukkpar n
paradhäst paraðest m
parkeringsficka yråk f
parkett parkett m.
’på första parkett’ ǫ fuost parkett
parkälkar (mindre) smǫtşälker m pl
pass adv. ’hur pass’ ur pass;
’så pass’ so pass
pass s. … ’komma till pass’ kumå et mǫtta
passa … 4. (se till) sjǫ um.
’passa sig för’ (akta sig för) pass sig fer
passande … 4. (läglig) tşenlin
passare passer m
passiv … 3. (oföretagsam) tiltagslos
pata se katsa
patent … ’ta patent på’ patentira
patiens patiens m
paus … 2. lysa f
pdf-fil pdf-fil m
Peder Päðer m
peka … ’peka på’ piek ǫ
pekbok piekbuok f
pekfinger … 3. fremstfingger n
penetrera penetrira
penis … 12. kutşi n; 13. (pitt) pitt m;
14. pilla f; 15. gruovin m b.f.
penningsumma peninggsuom f
pension … ’gå i pension’ go i pensiuon
pensionärsresa pensjunärsrįes
(mer sv.: pensjonärsrįes) f
per … ’per post’ min puostem
period … ’(i) långa perioder’ launggų tag
perplex 1. sturfewonað; 2. liuotfewonað
peta … ’peta i’ (ändra på) piek attri; ’peta
ned’ a) puotå nið; b) (ngt i ngt) puotå niði
Petrus Pietrus m
pigg adj. … 3. (livlig) kǫt; 4. (rask …
pigga upp … 2. (göra glad) gleð upp
pik (kritisk kommentar) (fr. sv.:) pik m
piller pilder n
pillig (knåpig, joxig) fillun. Jfr knåpig
pilsk (snarast fr. sv.:) pilsk. Se äv. kåt
pimpelspö witterfistşspuoð n
pina s. 1. pain n; 2. paina f
pingstförsamling pinggstfesamlingg f
pinna i väg (snarast fr. sv.:) pinn iweg
pinne … 4. (i hässjestolpe) …
5. (d:o) esskråkåknapp m
pinnpojke pinnpåik m
pinnved … 2. (bränne av torra kvistar o.
pinnar) gamtkullwið m
1
pip (att hälla igenom) 1. spaut m; 2. pip m
den 13 Juni 2016
pipskägg pipskegg n
pirrigt (nervöst) (fr. sv.:) pirrut
piska s. …
2. (för hästar) swigi (yngre grundf.: swigå) m
piska vb … 2. (prygla) bruk swigån ǫ non
pitt pitt m
pizza … 3. (nydal.:) ugelpannkaku (äldre
grundf.: -kåkå) f
pjoska (klema) kliema
pladdra … 10. plaðer. ’pladdra på’
a) slaver ǫ, b) ravel ǫ
plagiat plagiat n
plan adj. …
3. (om mark, ofta lätt sluttande) flå
plankbit plaunkbit m
plankgolv plaunkguov n
plankstapel plaunkstabb m
plankstek plaunkstiek m
plats … ’falla på plats’ (fr. sv.:) foll ǫ plass
plattform plattform m
plattfot plattfuot m
plattfotad plattfuotað
plocka … ’plocka av’ … d) nupp åv;
’plocka bort’ … b) iemt undǫ; ’plocka
fram’ a) (t.ex. varor) flukk fram; b) saunk
fram; ’plocka i’ … c) finn i; d) (som hastigast) rask i; ’plocka ihop’ … f) saunk
att; ’plocka ned’ … b) (lägga ned) iemt
niði; ’plocka åt sig’ a) iemt að sig, b) nåvå
að sig
plockepinn … 2. stelpstikkur f pl
plockmat flukkmat m
plogvall pluogsteð f
plugg … 2. (tapp) tepil m
plusgrad … 2. (mer sv.:) plussgrað f
plussa (fr. sv.:) plussa
pluton plutuon m
plåga 1. plåga f; 2. paina f
plågsam 1. painsklin; 2. (mer sv.:) plågsam
plånbok … 2. peninggbuok f
plåtkärl plåtkräld n
plåttak plåttak n
plättlagg 1. plettlagg m; 2. plettienn n
plöja … ’plöja upp’ plyö upp
plötsligt … ’plötsligt komma’ twerkumå
pocka pokka. ’pocka på’ (insistera) pokk ǫ
poem puiem n
poesi poesi m
poet poiet m
pojke … 2. (åld.:) guorre m; 3. påikkripp m;
’pojken’ se äv. slatten
pojkskola påikskaul m
pojkspoling … 4. påikskoll m
pojkstackare påikwask m
pojkvasker … 2. påikwegg m
polartrakt polartrakt f
polishus polisaus n
polska (polsk kvinna) polska f
popartist poppartist m
porfyr … ’ett stycke porfyr’ (porfyrbit)
porfyrbit m
porfyrbrott porfyrbrot n
porfyrslipare porfyrsliper m
porfyrsten porfyrstie m. Se äv. under porfyr
portlider puortliðer n
porto … 2. puostpeningger m pl
post … ’per post’ min puostem
postgironummer puostdşironummer n
posthus puostaus n
postilla puostilla (mer sv.: postilla) f
postkur puostkur m
postprogram puostprogramm n
potatisbulle pärbull m
potatisfåra 1. pärfuoru (äldre grundf.:
-fuorå) f; 2. pärrit m
potatiskällare pärtşäller m
potatislov pärluv (mer sv.: pärlåv) n
potatismos … 4. pärstamp f
potatisskalare pärskälär m
potatisvatten pärwattn n
potta … ’sätta ngn på pottan’
(el. pottkanten) setts non ǫ pottų
prata … 6. (lokalt:) iembel; 7. (fr. sv.:)
prata. ’prata för sig själv’ akudir fer sig
siuov
pratsam … Se äv. språksam. ’pratsam
kvinna’ a) pratikk f; b) glåmåkelingg f.
Se äv. pratkvarn 3.
pratkvarn … 3. rambelkasungg m;
4. (kvinnlig) slåpåtytta
(äv. slåpåtytt) f
pratmakare Se äv. pratkvarn
pratsam … 4. glamun
predikant pridikant el. priðikant m
pressa … ’pressa ned’ a) press nið;
b) (ngt i ngt) klemm niði;
’pressa ut (ngt ur ngt)’ klemm autyr
prick … ’mitt i prick’ mitt i prikk
pricka … ’pricka in’ prikk in
den 13 Juni 2016
primula primula f
principiellt prinsipiellt
problem … ’inga problem’ (inte svårt)
inggų sak
producent produsent m
professionell prufessjunell
profetisk prufietisk
proffs proffs n (äv. m)
prognos prognos m
programmera programmira el.
(mer älvd.:) prugrammira.
’programmera in’ prugrammir in
projekt prudşekt (mer sv.: prosjekt,
prosekt, projekt) n
promenadkäpp … 2. (knotig) knaulstor m
propeller prupeller (mer sv.: propeller) m
proppfull … 5. liuotfull
proppmätt 1. stinn; 2. (fr. sv.:) proppmett
propsa stå ǫ sig
prostata prustata f
prostituerad (förvrängt:) prutestuirað
protes pruties (mer sv.: proties) m
protokollsbok protokollbuok f
proviant se äv. matsäck
provinsialläkare provinsialläker m
provköra pruovåk
provning pruovningg f
provsticka 1. pruovstikk f; 2. pärpikk m
provsvar pruovswar n
prya (kvinnlig pryoelev) prya f
pryda (fr. sv.:) pryða
prygla bruk swigån ǫ non
prärie prärie m
präst … ’kvinnlig präst’ a) kwinnfuoksprest m, b) kelinggprest m
psykolog psykulog (äv. sykolog) m
puderdosa puðerduos f
pulsa … ’pulsa i väg’ uoðå åv
pulvrisera pulvrisira
purpurröd purpurroð
pust … Se äv. vindpust
pusta ut … 2. pusta el. pust aut
putsning putsningg f
puttra puotter (äv. putter)
pynta pynta
pyra … Se äv. under eld
pyssla … ’pyssla med ngt’ (hålla på med)
a) puotå ǫ min noger, b) puotå ringgum
noð; c) (utan brådska) fnall ǫ min noger
pyssling pysslingg m
på … 5. på, t.ex. … ’se på fan!’ sjǫ på
fa’n! …; 6. (i sht vid århundraden bakåt i
tiden, t.ex.:) på 1700-talet attrǫ sjuttjǫundraðtalį. ’vara på’ (ansätta) arp ǫ
påbud (fr. sv.:) påbuoð n
påbyltad … 3. (mer sv.:) ǫbyltað
pådrivare se påfösare
påfösare (person som föser på boskap)
fy̢öser m
påhälsning 1. (fr. sv.:) påelsningg f;
2. (ofta hellre:) bisyök n
påk påk m. Se äv. knölpåk
påkörd ǫätşin
pålle pupu m
pålysning (fr. sv.:) ǫlysningg f
påläst ǫlesin
påminna 1. minn ǫ; 2. (nämna) nemmen
ǫ; ’påmind’ ǫminnd
påskafton påskaftun m
påskalamm påsktembel m
påskhälsning påskelsningg f
påskkäring påskkelingg f
påsklamm se påskalamm
påskmust påskmust m
påskmåltid påskmǫltið f
påskveckan påskwikų f b.f.
påssjuka … 3. kuppsiuok f
påstridig … 4. (envis) ienwis; 5. (tjatig)
ertşun; 6. (fr. sv.:) påstriðun. ’påstridig
person’ tyördşävu (äldre grundf.: -dşävå) f
påstå … ’påstå sig’ a) tiess, b) iess
påta … ’person som påtar’ puoti m
påträngande 1. (om person) blesun;
2. iglun. Jfr äv. envis
påtänkt ǫtainkt
pälsmössa … 3. (grovkornigt:) byönnfisu
(äldre grundf.: -fiså) f
päronrumpa (päronstjärt) 1. pärunrov f;
2. (mer sv.:) pärunrump f
pölsa … 3. (skämts.?) Laið-Lass-döðn m b.f.
rabalder … 2. wäsn n
rackartyg … 2. rakkertyg n.
’göra rackartyg’ åpynas
radar (nydal.:) bakliuoðsmęler m
radhus raðaus n
radio … ’på radio’ a) ǫ raðio, b) i raðio
radioaffär raðioaffär f
radioantenn raðioantenn m
ragga (fr. sv.:) ragga
rak …
den 13 Juni 2016
’på rak arm’ (direkt) (fr. sv.:) ǫ rak arm;
’raka vägen’ … b) skuotrett
raka vb … ’raka ihop’ kårå iuop
rakdon råkågräjur f pl
raket … 2. (ss. fyrverkeripjäs; nydal.:)
lysfugel m
rakgrejer råkågräjur f pl
raklåda 1. råkålåð f; 2. (skämts.?)
råkåduoninggsgematt n
rakt … ’rakt på tok’ grą’ll auti tuok
ramla … ’ramla i’ (t.ex. vattnet) a) råså
auti, b) råså niði, c) far niði; ’ramla ihop’
råså iuop; ’ramla omkull’ se äv. falla
omkull
rang (fr. sv.:) rangg m
ranglig 1. raglun; 2. riglun. Jfr rank
ranka 1. (blomsterranka, vinranka)
raunka f; 2. (reva) …
ransoneringskort … 2. (för kaffe) …
3. (d:o) kaffikuort n
ranta lyrpa
rantande (spring) s. lyrpan n
rappare (nydal.:) ripåsaungger m
raritet raritiet f
rasa … ’rasa ihop’, ’rasa samman’
råså iuop
rask … 7. (flink) ferm;
8. (i arbetet) byösun; 9. (rörlig, som går
bra) fuotað
rastlös … ’rastlös (orolig) person’
ųonǫð m resp. f
rauk 1. rauk m; 2. (nydal.:) stįekall m
reaktion reaksiuon m
reda s. … ’ha reda på’ av (äv. åvå) rieð ǫ
reda vb … ’reda sig’… c) (klara sig)
bärg sig, d) (d:o) dşärå sig nog råð
redaktör redaktör
(mer älvd., ovanl.: ridaktör) m
redo … 2. et rieðs
redovisa reðåwis
referens referens m
regera ridşir (äv. ridşier, äldre: ridşärå)
register redşister n
regla 1. regel; 2. …
reglementsenlig reglementsienlin
regndag raingendag m
regnväder … 2. (småregnigt o. mulet)
saurweðer n. Se äv. under väderlek
rejäl … 4. ryötşelin; 5. (ganska stor)
wenest; 6. (d:o) branaug, t.ex. ’en rejäl
hög’ branaug ien stakk; 7. (ärlig) riensint
rejält (i stort mått, i hög grad) …
4. wenest; 5. guoskli; 6. branaug
reko se rejäl, ärlig
rekonkonstruktion rikonstruksiuon m
rekordtid rekordtið f
rekryt (militär grundutbildning;
grundutbildningssoldat) rikryt m
rekvirera skriev etter
rekvisita rekwisita f
relativt (tämligen) wenest
reling jfr båtkant
relä relä n
remiss remiss m
renhårig se rejäl, ärlig
rening rieningg f
renlav … ’vit renlav’ … b) waitmuosi
(yngre grundf.: -muoså) m. Se äv. under 2bal
rensa … ’rensa ur’ a) rens yr,
b) rens autyr
rensopat (helt tomt) suoprient
repa s. ripa f
2
repa vb … ’repa sig’ (hämta sig) riep sig
reportage riportas (mer sv.: reportas) n
reprimand se tillrättavisning
2
resa … ’resa upp’ a) rait upp, b) stegel
upp; c) (samlat) rait iuop; ’resa sig hastigt
(el. plötsligt)’ a) twerrait sig, b) brårait sig
resande … 4. Jfr tattare
reservdelslager riservdielslager n
reservera se lägga undan, vika
reseskildring rįesebiskrievningg f
reskamrat rįeskamrat m
resonemang resunemangg n
respektera … 3. (fr. sv.:) respektira
rest … Se äv. slatt
restaurera restaurira
restaurering restauriringg f
restid rįestið f
resultera risultira
resväder rįesweðer n
reta … ’reta sig på’ riet sig ǫ
retlig … 3. gręsun
returkuvert riturkuwert n
reva … 2. (rispa) skripa f
revers riwess m
revisionsuppdrag … 2. (revisorsuppdrag)
revisorsuppdrag n
den 13 Juni 2016
Ribbåsen 1. Ribbǫsär m pl b.f.;
2. (yngre:) Ribbǫsn m b.f.
riddare ridder m
ridklubb raiðklubb m
rik … ’mycket rik’ sturraik
rike ritşe (mer älvd., ovanl.: raitşe) n
rikemansbarn raikmanskripp m
riksdagsman 1. riksdagsmann m
rikssvenska 1. swenska f;
2. (ovanl.:) riksswenska f
riktig … ’riktigt’ …, t.ex. ’riktigt trevligt’
rient trivlit
rimlig … 3. stşälin
rimord rimmuord n
ringa … 3. (t.ex. om ringklocka el. telefon)
stşälla. ’ringa i’ (t.ex. en klocka) rindş i;
’ringa o. beställa’ tilifuonir etter; ’ringa
upp’ rindş upp; ’ringa samman’ (ringa till
gudstjänst) rindş iuop
rinna … ’rinna upp’ (om vattendrag)
a) byras, b) (fr. sv.?:) lop upp
riphöna 1. rjoppkelingg f;
2. (mer sv.:) rjoppuon f
riptupp rjoppkall m
Risberg … ’till Risberg’ a) et Raisbjärrs,
b) að Raisbjärr
1
ris … ’(få) smaka riset’ fǫ åv wiun
risig … ’risig mark’ (i sht efter
avverkning) raisfoll n
rispa s. … 2. skripa f
ritbord ritbuord n
rits … 2. rita f
riva … ’riva bort’ raiv dieðǫ
riven rivin
rivstart raivstart m
roa … ’roa sig med ngt’ uonå sig ǫ noger
el. uonå sig min noger
robust staðun
rockficka rukkfikk f
rockskört rukkstyört m
rockslag rukkslag n
rolig … ’göra sig rolig’ spötşas;
’jag skulle tycka det vara roligt att’
(det vore roligt att) a) ig edd tykkt ruoli,
b) ig edd tykkt lyöli. Jfr skojig
roman ruman (äv. ruoman,
mer sv.: roman) m
Romboleden Rombolieðę f b.f.
romersk ruomesk
rop … ’komma i ropet’ werd i ruopeð
ropa … ’ropa på’, ’ropa till sig’ yöp að
sig; ’ropa tillbaka’ (t.ex. en person)
yöp atter
ropande s. yöpan n
Rot … ’Rots Skans’ a) Skansn m b.f.,
b) Ruotskans m b.f.
rota … Se äv. söka igenom
rotblöta bläta f
rotera (t.ex. om jordklotet) swaindşa
rotfylla ruotfyll
rovfrö ruovfrie (äldre: ruovenfrie) n
rovland ruovenlot (yngre: ruovlot) m
rovolja ruovol f
rubin rubin m
ruckel … 5. ybbel n
ruin ruin m
rulla … ’rulla i väg’ rull iweg;
’rulla runt’ rull runt; ’rulla ut’ rull aut
rulltårta rulltårt f
rumpa (ss. flottningsterm) rumpa f
rumpdrag 1. ålådrag n; 2. rumpdrag n;
3. bögelbräð n
rumphugget rumpeddşeð
rumänsk rumensk
rund … ’rund om magen’ kwiðun
rundel rundel m
rundstav rundstav m
runskrift … 2. (åld.:) raungenstyl m
rus fylla f
rusa … ’rusa förbi’ drus febi;
’rusa åstad’ rus stað
ruska … ’ruska om’ a) skåkå i;
b) (t.ex. vid tillrättavisning) ansk i
rusta … ’rusta upp’ … b) duon upp
rutin rutin m
ryck rykk n. ’göra ett ryck’ (ta ett tag, sätta
i gång) tågå ien kaut
rycka … ’rycka loss’ ryttş los
ryckande s. ryttşan n
rygg … ’(bak) på ryggen’ atrǫ ryddşem;
’vända ryggen åt’ (ta avstånd från) wend
ryddşin að
ryggkliare (redskap att klia sig på ryggen
med) klåbåðåld m
ryggkota ryggkųot f
ryggskott ryggflug el. bara flug n
ryggstöd … 2. (överstycke av ryggstöd på
stol) stuolskarm m
ryggsäck … 5. (gårdfarihandlarens)
andelsbög m
den 13 Juni 2016
Rymdalen Rymmdaln m b.f.
rymdfarare rymdkall m
rymdmått rymdmǫtt n
Rymman (Rymån) Rymmą f b.f.
ryta … ’ryta till åt ngn’ rem til að nogum
rytteri rytteri n
rå adj. … ’rått väder’ råweðer n
rå vb … ’rå om’ … b) (socialt) ieg i;
’rå sig själv’ rå sig siuov
1
råd s. … ’ge ngn råd’ dşävå nogum nog
råðer; ’till råds’ et råðs
rådhus råðaus n
rådman se rådsherre
rådsherre råðsärr m
rådvill … 3. witulos
rågbrodd … 2. rugflatşi (yngre grundf.:
rugflåkå) m
råge … ’med råge’ min rugå
råghalm rugom m
rågkaka (kaka av rågmjöl o. vatten)
1. rugdieg m; 2. klubbe m
råglosta swimbel m
rågång … 4. (upphuggen) lyslinu (äldre
grundf.: -linå) f
råka … ’råka ut för’ … g) kum i kast min
råkallt gneksut
rånda (skogsrå) guonna f
råtta … Se äv. mus
råväder (rått väder) råweðer n
räcka … ’räcka fram ngt till ngn’
rek að nogum noð
rädd … ’mycket rädd om’ sturredd um
räddningsaktion reddninggsaksiuon m
räffla s. reffel f
räfflad 1. refflað; 2. riggun
räfsa s. … 2. (grövre, för hässjning)
kemberr f; 3. (för kvinnor, lite lättare)
kwinnfuokserr f. ’mossräfsa’ muosåerr f
räfsa vb … ’räfsa efter’ (i sht räfsa ihop hö
som inte kommit med) a) refs kraunggan,
b) refs kraungg-Mas
räfshuvud errskoll m
räfspinne … 2. (mittre) buonde m
räkenskaper rekkenskaper m pl
räkna … ’räkna igenom’ rekken gainum
räknas (ha betydelse, gälla) rekknas
Rälldalen Relldaln m b.f.; ’Nedre (el. Yttre)
Rälldalen’ Relldaln m b.f.;
’Övre Rälldalen’ se Dritränn
rännande s. 1. rennan n; 2. rennend n
räta … ’räta på ryggen’ rett aut kauvin;
’räta på sig’ a) rait sig, b) rett aut sig,
c) rett upp sig; ’räta upp’ rett upp;
’räta ut’ a) rett aut; b) (om kakor av
skarpbullan som läggs i press) raka
rätsida jfr ordning
rätskiva rettstşiv f
rätt adj., adv. … ’rätt som det är’
rett sos (äv. som) eð ir
rätta s. ’med rätta’ min retta; ’ställa inför
rätta’ (dra inför tinget) ev in að tindşę
rätta vb … ’rätta till sig’ rett til sig
rätteligen 1. min retta;
2. (fr. sv.:) retteligen
rättvis rettwis (äv. rettwais)
rävaktig rövåaktun
rävfarm rövågard m
”rävgift” (alltför starkt kaffe) työrwattn n
röd … ’se rött’ sjǫ ro’tt
rödfärg roðferg f
rödfärga roðferg
rödhårig roðårun
rödlackerad roðlakirað
rödrandig roðrandun
rödräv roðröv m
rödsprit roðsprit m
rödvin roðwin n
röjsåg … 3. (mer älvd.:) ryðsåg f
1
rök … ’ta sig en rök’ se bloss
röka … 3. (tobak) demba
röksugen … ’vara röksugen’
äv. tuobakstarmin grain
rökutsläpp se följ.
rököppning (i eldhusets tak) liuore m
rönn … 2. (i sht vuxet träd) raungenkall m
rönnlöv raungenlov n
röntgenavdelning röntgenavdielningg f
röra … ’röra ihop’ … b) mylt iuop; ’röra
sig om’ a) wårå frågan um, b) dşälla,
c) ryör sig um; ’röra till’ (ngt kladdigt)
kwakk til; ’röra vid’ se vidröra
rörelsemönster ryörelsmönster n
rövare … ’leva rövare’ jfr leva fan
rövarkula, rövarnäste röverkaul f
rövslickare (fr. sv.:) rovslätşer m
sabbatsår sabbatsår n
sak … ’saker och ting’ saker og tingg
sakfråga sakfråg f
sakristia … 2. (åld.:) sakkstie (e.u. n)
sala … 2. sala
den 13 Juni 2016
salig … ’en salig blandning’
įe salig blandningg
salongsberusad … 3. skamperdruttşin
salongsgevär … 4. salaungger m
salt adj. soltað
saltfisk (saltad fisk) soltaðfisk m
saltkvarn soltkwenn f
saltpåse (för medförande av salt på färd)
soltkupp m
saltsill soltaðsild f
salu ’(stugan) är till salu’ (ung.:) a) (stugų)
al selas, b) (stugų) ir autbuoðin
same 1. lapp m; 2. (ovanl.) same m
samfälld samfelld
samla … ’samla ihop’ …
e) (plocka ihop) saunk att
sammanblandad iuopblandað
sammanbyggd iuopbyggd
sammankalla jfr kalla samman
sammanställning sammanstellningg f
samråda 1. råðas wið; 2. råðdşärå
sams … ’sams med’ sams min
samstämmig samstemmun
samtal … 3. akudiringg f
samtala … 3. språka
samtidigt … 2. upǫ summu gaungg
samverka Jfr gå samman
samöva (fr. sv.:) samyöv
sandstrand sandstrand f
sandtrav (fr. sv.:) sandtrav m
sanitär ’sanitär olägenhet’ sanitär
ųolägeniet f
sank se äv. vattensjuk
sarg sarg m
sarkofag sarkofag (äv. sarkufag) m
Satan … 2. (vanl.:) Satan m
satmara mårå f
sats … ’ta sats’ tag sats
sav sav m (äv. f)
scenografi senografi m
schack … ’schack matt’ sjakk matt
schimpans stşimpans m
schlager … 2. (nydal.:) gävliek m
Schweitz Swaits
scoutkniv skautknaiv m
se … ’se fram mot’ … b) sjǫ fram að;
’se (titta) framåt’ kuogå framter; ’se ned
på’ sjǫ nið ǫ; ’se sig omkring’ sjǫ sig
umringg; ’se till’ … c) (passa) sjǫ um;
d) (träffa …); ’se upp med’ sjǫ upp min;
’som det ser ut’ (verkar) sir eð aut
seg … 2. (slö, lat) däslun
segna ned … 5. (sjunka ihop) singen iuop
sekatör kwistsaks f
sekreterare sikritirer (mer sv.: sikretirer,
sekretirer) m
sekundvisare sekundwaiser (mer älvd. vore
sikundwaiser) m
selleri selleri m
selputa 1. buogkupp m;
2. (mer sv.:) silåput f
seltyg se seldon
semestervecka semesterwiku (äldre grundf.:
-wikå) f
semesterväder simesterweðer n
sen … ’sent ge sig av’ stşom åv; ’syssla
med sent på kvällen el. natten’ stşom min;
’vara uppe sent på kvällen el. natten’
stşomas uppe el. stşom uppe
senapsburk sinapsbutt m
senapskorn sinapskuonn n
senfärdig … 9. knatulin
senil … Jfr virrig
serva (utföra service) serva el. sörva
servera … 2. set fram
serveringsfat serviringgsfat n
servicehus sörvisaus n
servicetekniker servistekniker m
sex s. seks (äv. sjäks) n
sexman sjäksmann m
sextett sekstett m
Shakespeare (skämts.:) Skåkå-Pär
si ’si eller så’ a) si eld so;
b) (så och så) so og so
sickling sikklingg m
sida … ’på andra sidan om’ ǫ oðer saiðun
um; ’på andra sidan (om Älven)’ daitomin; ’på båda sidor om’ ǫ båð(um)
saiðum um; ’på den här sidan (om Älven)’
jųotomin; ’åt sidan’ a) að saiðu, b) að
saiðun, c) et saiðes
sidlänt (ung.:) saurlent
sidospår … 2. (mer el. mindre skämts.:)
snįeðspuor n
1
sikt (ss. husgeråd) sikt m (äv. f)
2
sikt (möjlighet att se) sikt f. ’ha god sikt’
(se ett stycke framåt) sjǫ frǫ sig
silduk (grov, virkad) siltapp m
silhuett siluett m
den 13 Juni 2016
Siljansnäs Siljansnęs
silkespapper siltşespapir n
silo silo m
sill … ’stekt sill’, ’steksill’ stiektsild f
sillpudding sildpuddingg m
silskål silskål f
silvadd jfr silduk
silverbrosch silverbrå’ss m
silverbälte silverbelt n
silverkrycka silverkryttş f
silverrova silverruov f
silverte silverte n
singel s. singgel n
sinkadus (när man lyckas utan att ha ngn
erfarenhet) kripptur m
sinne … ’ha i sinnet’ åvå i sinnę
sinom se tid
sippra … 3. rǫ’n
sitta … ’sitta inne’ (i fängelse) sitts inne;
… ’sitta kvar’ (i skolan) a) stą’n etter;
’sitta åt’ … c) ligg að
sittbräda … 2. (lokalt:) setubräð n
sittdyna sittsdåin f
sittopp (smäll) sittupp (äv. sittopp) m
sittplats … 2. säte n
sjuk … ’allvarligt sjuk, svårt sjuk’
sturkrakkun
sjuklig … 4. kraunk
sjukbesök siuokbisyök n
sjunga … ’sjunga klart’, ’sjunga färdigt’
kweðå frǫ sig; ’sjunga upp sig’ kweðå upp
sig
sjungande s. … 2. kweðningg f
sjunka … ’sjunka ned’ sikk nið
sjusovare (t.ex. person som kommer för
sent till jobbet) swemmsauv m.
Jfr sömntuta
sjuttiosju sjuttisju
sjuttiotalet sjuttitaleð n b.f.
sjuttiotvå sjuttitwå
sjutton … ’det var som sjutton!’ wassara
tri!; ’det vete sjutton’ eð wete sjuttjǫ; ’det
är väl sjutton också (att)’ eð ir fel kreviką
(at); ’full i sjutton’ … c) full i rakkdritį;
’ja visst sjutton!’ (ung.:) ja pokker!;
’sjutton också!’ (ung.:) a) dra dǫ enda!,
b) pytt og!, c) pokker og!
sjåpig 1. (ung.:) ųotuolun; 2. (gnällig)
iembersam; 3. (fr. sv.:) sjåpun (äv. stşåpun)
själslig själslin
själv … ’det säger sig självt’ eð ser sig
siuovt; ’för sig själv’ (i ensamhet) fer sig
siuov
självisk siuov sig
självmord ’begå självmord’ …
e) öð åv sig
självrådig siuov sig
självständig (fr. sv.:) siuovstendun
självvuxen siuovweksn (äv. siuovwekseð,
mer sv.: siuovwekst)
skabbräv skabbröv m
skaka … 3. (ruska om) skåkå i.
’skaka ned’ skåkå nið;
’skaka på huvudet’ skåkå skollam
skakande (skakning) s. skåkån n
skakelslå skakkelslå f
skakelträ … 2. skakkelkrepp f
skakis (rädd) skakun
skala s. (fr. sv.:) skala f
skala vb 1. (potatis, i sht kokt) flåså;
2. (d:o) rįesa; 3. (t.ex. ägg, banan, men äv. rå
potatis) skålå
skalkniv skålåknaiv m
Skandinavien Skandinavien
skandinavisk (nordisk) skandinavisk
skanna … ’skanna in’ skann in
Skansfest (fest på Rots Skans) Skansfest f
skapa … 2. (konstruera) dşär til.
’inte ett skapandes grand’ int iett skapend
dugg; ’skapt (skapad, om karaktär)’
skeptað
skapelse skapels f
skapligt adv. skapli
skara … 4. (följe) fye n
skare … ’hård skare’ skarpskari
(yngre grundf.: -skårå) m
skarp … 2. (t.ex. om verktyg äv.)
wassbitin. ’på skarpen’ ǫ skarpin el. upǫ
skarpin
skarv … 2. skätningg f
skarva … ’skarva i’ skät i
skarvbit i timmervägg tşinnungg m
skatt … Se äv. drakguld
skavjärn 1. skavi (yngre grundf.: skåvå) m;
2. (för skrapning av laggkärlsstavar) skavu
(äldre grundf.: skåvå) f; 3. (för avskrapning
av innerbark på tall) barkskavi m
skedblad (äv. ss. mått) stşieðblað n
skedkrok tiddşer m
skela skela
den 13 Juni 2016
skena s. stşiena f
skeptisk 1. ųotruo’n (äv. ųotruogen)
sketch skettş m
sketen (skruttig) stşitulin
skibord (flödbord) stşibuord n
skick … Se äv. ordning
skida s. … Jfr tjurved
skidlöpare … 2. (mer sv.:) skaiðlöper m
skidspår … 3. skaiðdyr f
skidåkare … 2. (mer sv.:) skaiðåker m
skidåkning 1. skaiðrenningg f;
2. (fr. sv.:) skaiðåkningg el.
(mer älv.:) skaiðakningg f
skift 1. (lager) stşipt f (äv. n);
2. (arbetspass) stşipt (vanl.: stşift) n
skifta … 3. (skifta arv) byta
skildring (fr. sv.:) stşildringg f
skina … ’skina igenom’ skain gainum
skinka … 2. … d) rovklikk m
skinnlapp stşinnlapp m
skinnrem stşinnriem f
skinnskräddare stşinnskradder m
skinnsäck … 2. (som snörs ihop upptill)
straupbög (äv. strautbög) m
skissa (fr. sv.:) skissa
skita … ’skita ned sig’ dritå nið sig
skitbra (fr. sv.:) stşitbra
skitful (jätteful) liuotliuot
skithög (om person) …
2. brakstşitsfudral n; 3. rovuol n
skitstövel 1. dritstyvel (äv. dritstyvyl) n
(äv. m); 2. drittiuog f. ’vilken skitstövel!’
a) ukað dritstyvel!; b) (vilken nedrig typ)
ukų liuot tiuoga!
skiva … 4. (tunn) skavu (äldre grundf.:
skåvå) f
skivfodral stşivfuodral n
skivomslag jfr föreg.
skjortknapp stşuortknįep f
skjuta … ’skjuta fram’ (både om rum o.
tid) rek fram; ’skjuta ihjäl’ stşuot ijel;
’skjuta ned’ (med skjutvapen) stşuot nið;
’skjuta (till el. fram ngt) åt (ngn)’ rek að
skjutlucka stşuotluku (äldre grundf.: -lukå) f
skjutmått stşuotmǫtt n
skjuträv stįebyönn m
skjutsa … 2. åka
skjutvall stşuotwall m
skogsbrand … 3. swiðu (äldre grundf.:
swiðå) f
skogsdunge mųortapp m
skogskoja skuogskåj f
skogsmus … 3. uppmaus f
skohorn skuouonn n
skohö skuoduos n
skoj … ’för skojs skull’ fer skåjs skuld
skojeri skåjeri n
skojfrisk 1. skåjsam; 2. skåjfrisk
skokartong skuokartaungg m
skola s. … ’fast (icke ambulerande) skola’
fastskaul m
1
skola vb … ’skola … nu också’ (skola …
till råga på allt), ’skola verkligen’ (ffa. i
frågor) nytta, t.ex. ’ska det börja regna nu
också!’ nytter eð far raingen!
2
skola … ’skola in sig’ skaul in sig; ’skola
sig’ a) skaul sig, b) skaul upp sig
skolchef skaulstşäf m
skolledning skaullieðningg f
skolryggsäck skaulbög m
skolungdom skaulunggduom m
Skolverket Skaulwertşeð n
skolålder skaulålder m
skolår skaulår n
skona skuona
skonsam 1. skuonlin; 2. (fr. sv.:) skuonsam;
3. nǫðun
skopa … ’(en) skopa vatten’ watuskuop f
skorpion skorpiuon (mer älvd. skuorpiuon)
m
skospik skuospaik m
skoterkälke skotertşåk m
skoterspår … 2. (nydal.) fråtådråjspuor n
skott … 5. (långt, smalt, uppskjutande
växtskott) spjål n
skotta … ’skotta igen’ mukå att;
’skotta undan’ a) mukå undǫ
skotte skotte m
skottkärra … 3. (enkel med hjulet längst
fram, skjuträv) stįebyönn m
skottstång (i gärdsgårdsled) liðtşyssl m.
Se äv. 2led
skramla … 5. skraunggel. ’skramla i väg’
(skramlande ge sig i väg) skrambel åv
skrapa s. 1. (äv. tillrättavisning) skrapu f
(äldre grundf.: skråpå); 2. karu (äldre grundf.:
kårå) f
skrapa vb … ’skrapa i’ kårå i; ’skrapa
rent’ skråpå rient; ’skrapa upp’ skråpå
den 13 Juni 2016
att; ’skrapa ur’ a) skråpå yr, b) stşyöva el.
stşyöv yr; c) (gröpa ur) sev yr
skridsko 1. skrikkskuo (äv. skriskuo, mer
sv.: skrisskuo) m; … 3. (gammaldags,
enkel, av järn) spiskruok m
skriftligen, skriftligt skriptli
skriva … ’skriva färdigt, skriva klart’
skriev rieðu; ’skriva över’ (testamentera)
skriev að
skrivstil … ’tysk skrivstil’ tyskstil m
skrivtavla skrievtavel f
skrivtecken skrievtekken n
skrofler skroffler (m) pl
skrotsten skruotstie m
skrud (fr. sv.:) skruð m
skrumpen … 2. skrukknað
skrupler (fr. sv.:) skrupler m pl
skruttig (sketen) stşitulin
skruva … ’skruva av’ skruv åv; ’skruva
ned’ skruv nið; ’skruva till’ skruv til;
’skruva upp’ skruv upp
skrymta skrymta
skrynklig … 4. (mer sv.:) skrynklun
skryta 1. skreppa; 2. skryta; 3. (mindre
vanl.:) skråita. ’skryta med’ a) skrepp åv,
b) skryt åv, c) skråit åv
skrytande s. (skryt) skråitan n
skrythals, skrytmåns skreppdrait m
skrytsam … ’skrytsam person’
skreppdrait m
skrämma … ’skrämma bort’ a) skrem
undǫ, b) skrem brott; ’skrämma livet ur’
skrem laiveð yr; ’skrämma upp sig’
räð upp sig
skräna … 4. (väsnas, t.ex. om skator)
stşäðer
skränka skraintşa (äv. skrenka)
skränkjärn skraintşienn
(äv. skrentşienn) n
skränktång skraintştaungg (äv.
skrenktaungg) f
skräpa ’ligga och skräpa’ a) skräpa,
b) weltas
skräphög (hög med bråte) wålstakk m
skrävlare, skrävelmåns skreppdrait m
skröna 1. sagu (äldre grundf.: sågå) f;
2. (fr. sv.:) skröna f
skuggig skuggun
skuldsatt skuldsett
skuldsedel riwess m
skull … ’för min skull’ bar fer mig
skumma … 7. (ögna igenom) skumma
skutt … ’ta ett skutt’ a) tågå ien kaut,
b) dşärå ien kaut, c) dşär kautn
skutta … 3. Se ’ta ett skutt’
skvallerbytta … 4. (kvinnlig) slåpåtytta f
skvallerkäring se skvallerbytta
skvallertidning 1. skwaldertiningg f;
2. skwalderblask f
skvätt 1. skwekt (äv. skwett) m. ’(en) skvätt
mjölk att dricka’ a) supi …, b) mjoksupi
(yngre grundf.: -supå) m
sky s. … ’höja till skyarna’ iss upi stşyär
(äldre borde vara: stşyą)
skydd stşydd n
skyfall (stor regnmängd) watustakk m
skyffla … 2. mukå
skyldig … ’vara skyldig ngn ngt’
wårå i skuld að nogum fer noð
skyltfönster stşyltglas n
skymt adv. (placerat så det inte syns)
inn firi
skymta … ’skymta förbi’ stşymt febi
skynke (fr. sv.:) stşynke n
skådebröd skåðebröð n
skål … ’skål med långfil’ stşyrskål f
skåla … ’skåla in’ skål in
1
skånska … ’tala skånska’ skånska
skåpvred skåpklink f
skälla … ’skälla ut’ … c) bann upp
skälmstycke stşälmstyttş n
skämma … ’skämma ut’ skemm aut
skämt … Se äv. skälmstycke
skämta … 3. (smågnabbas) ossas
skämtsam 1. gantn; 2. skåjsam;
3. (mer sv.:) stşemtsam
skänkel skalm m
skära s. stşäru (äldre grundf.: stşärå) f
skära vb … ’skära bort’ a) stşär brott,
b) stşär undǫ
skärbräda … 2. (mer sv.:) stşärbräð f
skärpa vb …
’skärpa sig’ (fr. sv.:) stşärp sig
sköldpadda stşöldpadd
(äv.: stşyöldpadd) f
sköljning stşylningg f
skönhetsartiklar ryöktgräjur f pl
skörda … 3. (meja) stşärå
skördare (person som skördar (skär) säd)
stşärukall m
den 13 Juni 2016
skördefolk (jfr föreg.) stşärukaller m pl
skördetid 1. (skördebrådska) andtið f;
2. (i sht för korn) begann f (äv. n);
3. (fr. sv.:) stşördetið f
sköta … ’sköt om dig!’ stşyöt um dig!;
’sköta om gammal person och hålla med
föda till livets slut mot erhållande av
dennes ägodelar’ syt ijel
sköte 1. (kvinnans könsorgan) … 5. (d:o)
ludda f; 6. (ung. ’famn’; fr. sv.:) stşyöte n
sladdlös sladdlos
slag … ’av alla slag’ åv oll(um) slagum;
’av olika slag’ åv ymsum slagum;
’hö på slag’ rufsa n
slagen 1. slaiðn; 2. (t.ex. om slåtteräng)
åvslaiðn
slagfärdig … ’slagfärdig kvinna’ pratikk f
slaka (göra slak) slaken
slaktdjur slaktkrytyr n
slalombana (nydal.:) swigåandyr f
slangspråklig (slangbetonad)
slaunggaktun
slanguttryck slaunggauttrykk n
slanig (slanformig) slanun
slappna av (fr. sv.:) slappen åv
slarva … 2. slabba. ’slarva bort’ a) slarv
brott, b) sull brott; ’slarva ifrån sig’ slarv
frǫ sig; ’slarva ihop’ (slarvigt åstadkomma ngt, tota till) slabb til
slarver … 5. slabbjakk m; 6. slarvstatşi m
slarvig … Se äv. under slarva
slaska 1. (om väder) slaska; 2. (slabba)
tweska (äv. twestşa)
slaskföre slaskfyör n
slaskgrop (där man slängde hushållsavfallet) suopendyndş f
slasktratt slasktratt m
slatten (bottenskvätten) 1. sluntn m b.f.;
2. sienest skwektn (el. bara skwektn) m b.f.;
3. (i sht i spritflaska, pojken) påitşin m b.f.
slavisk slavisk
slemlösande sliemlösend
slinka vb … ’slinka ned’ slink nið
slipare sliper m
sliphus slipaus n
slipvatten slipwattn n
slirig (äv. om ovårdat språk) slirun
slita … ’slita ut sig’ feslait sig
slumpa ’slumpa bort’ slump brott
slumra … ’slumra till’ a) duolå åv,
b) (fr. sv.:) slummer til
slusk (trol. fr. sv.:) slusk m
slut s. … ’göra slut på’ … c) (kreatursfoder) still upp; ’slut på ngt’ slut ǫ noger;
’ta slut’ … d) (ta helt slut, bli utmattad)
kurka, e) (d:o) fǫ flugų
sluta … ’sluta tvärt’ bråslut
slutstation slutstasiuon m
slutsumma slutsuom f
sluttning … 3. lautningg f
sly … 2. nylaðir (äv. nylavir) m pl
slå s. … 3. (framtill på framkälken, vid
vilken skaklarna är fästade) bukkflot n
slå vb … 10. (meja, i sht kort el. glest gräs)
skabba el. skrabba. ’slå fel’ slå fil; ’slå
ifrån’ (t.ex. om relä) slå frǫ; ’slå ihop’
a) (slå samman) slå iuop; b) (stöta
samman) dunk iuop; c) (händerna) knakk
iuop; ’slå in’ a) (besannas) slå in; b) (om
paket) lind in; ’slå ned’ … c) (dunka ned)
dunk nið; ’slå omkull’ dunk nið; ’slå upp’
… b) (i en bok äv.:) bleð upp o. bleðer upp
slåtterbod se slogbod
slåtterdräng slådraingg m
slåtterfibbla 1. liuotmanspisk f;
2. suolknįep f
slåtterfolk … 3. (på myrslåtter)
tşyölkaller m pl. Se äv. slåtterlag
slåtterlag 1. slålag n;
2. (vid myrslåtter) tşyöllag n
släde … Se äv. kälke
slägga … 2. (stor) knǫster n
släktbesök (släktfrämmande)
släktfremmand n
släktbok släktbuok f
släktforska släktfuosk
släktled (fr. sv.:) släktlieð n
släkttavla släkttavel f
släktträff släkttreff m
slänga … ’slänga bort’ a) slaindş brott,
b) wind brott, c) suol brott; ’slänga sig
(lägga sig) i sängen’ welt stað sig i
saindşę; ’slänga ut’ äv. slaindş aut
slänggunga slaindşrukk f
slängig slaindşun
släpa … ’släpa med sig’ släp minn sig
släppa … 2. lat fårå. ’släppa i’ (t.ex. i
vattnet) slepp auti; ’släppa in’ a) slepp in;
b) (ngt el. ngn i ngt) slepp ini
släta … ’släta till’ sliet til
den 13 Juni 2016
slö … 6. (lat, seg) däslun
slöhet (fr. sv.:) slöiet f
slösa … ’slösa bort’ … c) stşytter brott
(äv. stşytt brott), d) slarv brott
smak … ’falla i smaken’ foll i smatşin
smaka … ’smaka lite (av ngt)’, ’få sig en
smakbit (av ngt)’ småkå i sig; ’smaka på’
a) småkå ǫ, b) kenn ǫ
smakbit … Se äv. smaka
smaklig … 2. (i sht för djur) guoðät
smaksak smaksak f
smalända smalend m
smart 1. innun; 2. knipun; 3. (fr. sv.:) smart
smatter Se knatter
smedja … 2. (med tonvikt på byggnaden)
smiðstugu (äldre grundf.: -stugå) f
smeksam smįeksam
smet 1. (t.ex. t. pannkakor) ryöra f;
2. (smörja) tover n
smeta … Se äv. kladda
smidestång smiðtaungg f
sminka sig … 2. (skämts.:) smyr skryttşur
sminkning sminkningg f
smord smuord. ’som smort’ sos smuort
SMS SMS n
smula … ’smula sönder’ … b) gryn sund
smultronblomma 1. snuggbersbljomm m
(yngre: f); 2. (lokalt:) snullbersbljomm m
(yngre: m) o. snubersbljomm m (yngre: f)
smutsa ned … ’smutsa ned sig’
dritå nið sig
smådjur … 2. smǫkrek n pl
småelak smǫlieð
småflina smǫgręsas
smågnabbas (skämta) ossas
smågräla … 2. gneksa
småhö smǫö n
småkaka smǫkaku (äldre grundf.: -kåkå) f
småplock (ung.:) flukkbiter m pl
småretas … 2. gantas
smårolig … 2. triruolin
småsak … ’småsaker’ a) (smågrejer)
smǫgräjur f pl; b) (diverse) …
småskollärare smǫskaullärer m
småskälla smǫskell
småsnöa smǫsnaj
småspik småspaik m. ’det regnar småspik’
eð raingner smǫspaikär (i äldre språk borde
det bli smǫspaikum)
småsyskon smǫsyskun n
smädelse se förolämpning
smäll … ’på smällen’ (gravid) ǫ smelln
smälla … ’smälla till’ (höras en smäll)
smell til
smälta … ’smälta bort’ … d) tain undǫ;
e) (t.ex. skidspår) blotå brott, f) (d:o) blotå
undǫ; ’smälta i’ bräð auti
smärta s. … Jfr pina
smärtlindring smertlindringg f
smärtstillande smertstillend
smörask (svepask) estşe n
smörgås … ’hård smörgås’ a) skarpgǫs f,
b) skarpbullsmyörgǫs f, c) skarpbröðgǫs f;
’kasta smörgås’ … c) wind flätgǫsum
(yngre: flätgǫser); ’mjuk smörgås’ blotbröðsmyörgǫs f
smörja vb … ’smörja in sig’ smyr in sig;
’smörja ned sig’ (kladda ned sig) smyr nið
sig; ’smörja (upp)’ smyr upp; ’som smort’
sos smuort
smörjning smyrningg f
smörklump smyörknaul m
smörpapper 1. smyörpapir n; 2. (el. annat
genomskinligt papper) fuskpapir n
snack (prat) akudiringg f
snagga … 2. skelåklipp el. skelklipp
snapsglas (fr. sv.:) snapsglas n
snapsvisa snapswais f
snart … ’så snart (som)’ … e) so strai’tt
snask se godis, sötsaker
sned s. ’på sned’ ǫ snįeð
snedda snįe’dda. Se äv. gena;
jfr äv. ovan under harva
snedspår (t.ex. vid skidåkning)
snįeðspuor n
snes … 2. snįesstor m
snesland snįesland n
snickarpenna (timmerpenna)
timberpenn f
sniken gniðun. Jfr snål, girig
sno 1. snųo (äv. sniųo). ’sno sig’
a) (konkret, t.ex. om trådar) kåit iuop sig;
b) (d:o) twinn sig; c) (skynda sig) weras
snopen snuopin (äv. snuopen, snųopin)
snopp … 5. strott m
snorgärs … Jfr följ.
snorunge, snorvalp … 4. snorbus m
snubbla … 2. (fr. sv.:) snubbel
snurr snurr m
snurra s. … Se äv. ”knattersnurra”
den 13 Juni 2016
snus … 2. (skämts.:) promenaðsjuklað m
2
snusa (andas hörbart) fnåisa
snuskpelle (kladdmåns) kwakk m
snutt snutt m
snuva … ’ha snuva’ … b) åvå snuvų
snuvig … ’snuvig (förkyld) person’
snorkrakk m
snygga … ’snygga till’ (städa upp)
pynt til; ’snygga till sig’ duon åv sig
snåla 1. snǫlas (äv.: snǫla); … 4. (hushålla
strängt) tigel; ’snåla vid tilldelning’
se tilldela
snåljåp … 2. snǫlskoll m
snäll … ’snäll karl’, ’snäll man’
frekåkall m; ’snäll mot’ frek wið
(äv. snell wið)
snäsa snęsa. ’snäsa av’ snęs åv;
’snäsa (till) åt’ snęs til að
snö … 4. (ringa mängd) damb n
snöa … ’snöa lätt’ se småsnöa;
’snöa ymnigt’ a) stursnaj, b) tarmsnaj
snöflinga …
4. (mkt stor, skämts.:) lappuott m
snökanon (nydal.:) aurweðersbyss f
snökaos sniųokaus n
snölås sniųolǫs n
snömodd sniųoryör f
snöoväder … 2. sniųoųoweðer n
snöpa gelda
snöra … ’snöra upp’ riem upp
snörp tşyrp m. ’göra en snörp (ihopsnörpning)’ dşärå ien tşyrp
snörstump 1. sny̢örstump m;
2. sny̢örend m; 3. (tåt) tǫtend m
snöskovel, snöskyffel 1. sniųostşyffel m;
2. (äv. snöraka) sniųoreku (äldre grundf.:
-rekå) f
snösläde (snöräv) … 2. sniųoröv m
snötäcke … 2. (lager av nyfallen snö)
sniųodemp (äv. sniųodemb) m el. f;
3. (tunt snölager) sniųodamb n
snövinter sniųowitter m
socialdemokrat … 2. (jargong:) krat m
sockenmål sokkenmǫl n
sockennamn sokkennammen n
sockenspråk sokkenspråk n
sockerkaksform se kakform
sockerpiller sokkerpilder n
sockerpåse sokkerkupp m
sockerströare sokkersträer m
soja soja f
sol … ’solens gång’ (upp- el. nedgång)
suolgaungg m
soldathem soldatiem n
soldatliv soldatliv n
solförmörkelse suolfemörkels f
solglimt (fr. sv.:) suolglimt m
solhetta 1. suoliti (yngre grundf.: suolitå) m
solklar (utan varje tvivel) suolklar
solsting … ’han har fått stolsting’ (blivit
matt av solhettan) suolrövin ar taið an
solur suolur n
solvstock (solvträ) syvklubb m
som … ’som mest’ sos mjäst
somlig (ovanl.:) summ. Jfr somliga, somt
somliga … ’på somliga ställen’
a) summstas, b) ǫ summ(um) stellum
sommar … ’bli sommar’ sumbras;
’i somras’ i såmås (äv. i sumbres),
’många somrar’ (ss. adv.) mikkel sumber;
’på sommaren’, ’på somrarna’ (i förfluten
tid) dar såmårn war
sommardäck … Se äv. följ.
sommarhjul såmårjuol n
sommarhälsning såmårelsningg f
sommarladugård såmårfjǫs n
sommarmorgon … ’om (på) sommarmorgnarna’ um såmårmę’nną
sommarväder såmårweðer n
somna … ’somna ifrån’ sommen frǫ
sopa … ’sopa ur’ suop yr
sopmaskin suopmasin m
soppterrin se soppskål
sopsäck suopsjäkk m
sorg … ’ha sorg’ wårå i lieðskun
sorglighet sorgligiet f
sort … ’av alla sorter’ åv oll(um) sortum;
’någon sorts’ non sortes
sortera … ’sortera bort’ sortir undǫ
sortiment sortiment n
sota … ’sota för’ a) suot fer,
b) pant upp fer; ’sota igen’ suot att
sova … ’sova bort’ såvå brott (äv. sov
brott); ’sova djupt’ såvå diuopt; ’sova
färdigt’ såvå frǫ sig; ’sova tungt’ såvå
fast; ’sova ut’ a) sov mettan sig,
b) (mer sv.:) sov aut
sovande (sömn) s. sovningg f
spade … Se äv. messmörsspade
den 13 Juni 2016
spagetti … 2. (nydal.:)
slaunggermakaruonur f pl
spanska (språket) spanska f
sparka … ’sparka bakut’ spienn avut;
’sparka igen’ (t.ex. en dörr) spienn att;
’sparka på’ spienn ǫ; ’sparka upp’
spienn upp
sparktur sparktur m
sparris 1. sparris m; 2. (nydal.:) nylaðir m pl
sparsamhet sparsamiet f
spatserkäpp kruokstor m
special- spesial- (mer älvd., mindre vanl.:
spisial-)
specialtecken spesialtekken n
speciellt … 3. (särdeles) sidiels
spegelblank spailblaunk
spela … ’spela fiol’ spilå ǫ filun;
’spela kort’ spilå kuort;
’spela över’ (öva) spilå yvyr
spenat spinat m
spenatsoppa spinatsupp f
spene 1. (i sht på ko) tşikk (äv. tşikke) m
speta (träd med klen stam) spjåke m
spetsglas 1. spiessglas (mer sv.: spietsglas)
n; 2. (brännvinsglas) brendwinsglas n;
3. (fr. sv.:) nubbglas n
spetälska 1. spitälską f b.f.;
2. liuotsiuoką f b.f.
spika … ’spika på’ spaik ǫ
spikutdragare (lokalt:) dunk m
spinnerska spinnesk f
spinnvinge se vinge
spiselvrå … 4. (med bänk) lislbainkrå f
spisvrå se föreg.
Spjutmosjön Spiuotmųorsju’nn m b.f.
spjälkas (fr. sv.:) spjälkas
spjärna emot spienn mųota
splittring (oenighet) ųosem f
spont spunt m (äv. f)
sporkapsel på björnmossa (gökråg) 1.
gukkusäð f; 2. salukuonn n. Se vidare VNB
sporta sporta
sportklubb sportklubb m
spotta … ’spotta upp’ sputt upp
sprallig (t.ex. tonårsflicka) spjottun
sprattelgubbe 1. sprattelgubb m;
2. (ett slags) knikåkall m
sprattla 1. sprattel; 2. (spritta) sprettas.
’sprattla med benen’ sprattel fuotum
spretig (som spretar åt olika håll) sterrun
spring … 3. (rantande) lyrpan n.
Jfr rännande
springa s. … 3. (liten öppning) glisu (äldre
grundf.: gliså) f
springa vb … ’springa förbi’ kåit febi;
’springa ifatt’ kåit etter; ’springa ihop
med’ (stöta ihop med, springa på) kåit
iuop min; ’springa omkring’ (nervöst el.
nyfiket) swiðå ǫ; ’springa upp’ (resa sig
hastigt) a) twerrait sig, b) brårait sig.
Se äv. ranta
springare (häst, i schack) est m
springsteg kåitstig n
spruta … ’spruta in’ (trans.) a) sprut in,
b) strut in
språkgrupp språkgrupp m
språkintresse språkintress n
språkintresserad språkintressirað
språkman 1. språkkall m; 2. (språkmänniska) språkmennistş (äv. -menistş) f
språkvetare språkwetnskaper m.
Se äv. språkman
språkvetenskapsman språkwetnskaper m
språkvård språkwård f
sprätta … 2. (sprattla) sprettas; 3. skekta
spya (ansamling av uppkastning)
spajslestş f
spå 1. spå; 2. (stundom:) spå til
spåkäring spåkelingg f
spåman 1. spåkall m; 2. spåmann m
spån … 6. (täljspån att tända med, gjort av
kvinna) kwinnfuoksokk m
spånkorg 1. (större för t.ex. hö) tauta f;
2. (fr. sv.:) sponkorg m. Jfr korg
spåntak … ’lägga spåntak’ perta
spårhund spuorårakk m
spårmaskin spuoråmasin m
spårsnö spuorsniųo m
spädbarn 1. (nyfött) nygarkripp m;
2. (litet barn) lislkripp m; 3. se dibarn;
4. se bebis
spänna … ’spänna åt’ (med björnbindsle)
byönn að
spö … 4. (stryk) spö
spöke … 4. skromtkall m
spörsmål (fr. sv.:) spörsmǫl n
spöstraff spöstraff n
stab (fr. sv.:) stab m
stabil styöð. ’mycket stabil’, ’stabil värre’
a) liuotstyöð, b) brennstyöð, c) iennstyöð
den 13 Juni 2016
stackars stakkars (äv. stakkas).
’Stackars dig!’ a) Stakkars dig!,
b) (förstärkt:) Stakkarest dig!
stadig … 3. styöðun; ’mycket stadig’
a) iennstyöð, b) brennstyöð; ’sitta stadigt’
(om man har bred bak) sitts styö’tt
stadium staðium n
stadsdel (fr. sv.:) staðsdiel m
stagg … 3. skarpgras n
stagnation stangnasiuon m
stall … Se äv. färdstall
stallsvale
stollswali (yngre grundf.: -swålå) m
standardprov standardpruov n
standardspråk standardspråk n
standardälvdalska standardövdalsk f
stapel se plankstapel
stapplig … 4. stypplun
statist statist m
stativ … 2. (fr. sv.:) stativ n
Statsmakten se Kronan
status (fr. sv.:) status m
stava … ’stava fel’ ståvå fil
stavmixer stormikser m
stega … ’stega i väg’ … c) męl åv,
d) fuot iweg el. fuot åv, e) (snarast fr. sv.:)
stieg åv
stekgryta 1. stietşgryt f;
2. (järngryta) ienngryt f
stekspade
stiekspaði (yngre grundf.: -spåðå) m
stekugn stietşungen m
stel … 2. stierlin
stena … ’stena igen’ (fylla igen med sten)
stien att
stenbrott stįebrot n
stendrög stįedråj f
1
stengrund … 4. (i älv) övar m
stenig … ’stenig mark’ stįebokk m
stenkast (äv. ss. mått) stįekast n
stenmur … ’skicklig stenmursbyggare’
stįekall m; ’vara skicklig (ha blick för) att
lägga upp stenar i stenmur’ åvå stįeogur
stenrik stįeraik
stenskravel … 3. (stenbacke) urd el.
stįeurd f
sticka vb … ’sticka fast’ pikk fast; ’sticka
hål på’ pikk ǫ; ’sticka ned’ a) pikk nið o.
pikk niði; ’sticka ut’ a) stikk aut; b) (sticka
fram) rettş aut
stickande s. pikkan n
stickig … 3. (full av stickor) stikkun
stifta stifta (mer älvd. vore stipta)
stiftsgård stiftsgard m
stiga … ’stiga fel’ staig miste; ’stiga upp’
(ur sängen) a) go upp; b) (masa sig upp)
drågå sig upp el. drag upp sig
stilla adj. ’stilla veckan’ påskwikų (äldre
grundf.: -wikǫ) f b.f.
stilla adv. … ’hålla sig stilla’ old sig kwer(e)
Stilla Havet Stilla-Aveð n b.f.
stilla vb … ’stilla sig’ (tåla sig) tşå sig
stinn … 2. (väderspänd, uppsvälld i
buken) plaindşun (i kwiðim)
stipendiat stipendiat m
stirrande s. böglan n
stirrig stinn i ogum
stjäla … ’stjäla kraften från’ a) maktstjälå, b) makttågå; ’stjäla sig till’
(t.ex. tid) liuog að sig
stjälande s. (stöld) stjälån n
stjärt 1. (på människa) … 5. (d:o, skämts.:)
stursät n. Se äv. bar
stock … 3. (längsgående i bro över myr)
brustukk m
stockholmstrakten stokkolstraktę f b.f.
stockända kabbend m
stojig ridşärun
stolpbod stuopbaur n
stolpe … 2. (i stolpbod) baursfuot m
stolphål (hål för hässjestolpe)
esskråkåuol n
stolskarm … 2. (mer sv.) stuolskarm m
stoltsera … 5. byst upp sig
stopp s. … ’få stopp på’ fǫ stopp ǫ
stoppa 1. (äv. möbler, strumpor) stuppa.
’stoppa i sig’ (mat utan tilltugg) mǫl i sig;
’stoppa in’ … b) (köra in) rek in
stoppkloss (om person) firikevil m
stoppning (både konkret, t.ex. i möbler, o.
abstrakt ’stoppande’) stuppningg f
stoppnål stuppnǫl f
stor … ’ovanligt stor’ (större än vanligt)
oðerstyörr(a); ’stor i munnen’ stur i munnem; ’större’ styörra el. styörrera;
’för stor’ uvstur
Stora Tuna Taungen. Se vidare ONB
storbildsskärm sturbildsstşärm m
storbolag sturbuolag n
storhandla sturandel
den 13 Juni 2016
storjägare sturjäger m
storma … 2. (blåsa hårt) liuotblås
stormagad sturkwiðun
storman sturgubb m
stormby rigåv (äv. rigavu, äldre: rigåvå) f
stormfällning stormfellningg f
stormig stormun
stormning stormningg f
storstadsbor (storstadsfolk)
sturstaðsfuok n
storstadsmänniskor se föreg.
storstäda … 2. sturduon
storsångare stursaungger m
stortjuta (gråta häftigt och högljutt)
1. kul og graina; 2. wäl og graina
Storvarden Sturwardn m b.f.
strategi stratesi m
strax … 2. (med ens) rettnų. ’strax före’
a) … b) straks firi
stressad … 2. jagað
strida 1. (fr. sv.:) straiða; 2. (tvista) striða
stridslarm striðslarm n
stridsvagn striðswaungen m. Se äv. tanks
strippa strippa f
stripteasedansös se strippa
stroke … 2. strok m
struken strutşin
stryk … ’ge stryk’ …
e) (väl eg. med vidja el. spö) swigå
strykbräda striuokbräð n (äv. f)
stryklod 1. luoð n;
2. klump (e.u. äv. klumb) m
strå … ’få (långa) strån’ (i sht om
tåtelgräs) tǫsl sig
strång (fr. sv.) strongg
sträck … ’i ett sträck’ i iett strekk
sträcka … ’sträcka på sig’ a) strettş ǫ sig,
b) strettş aut sig; ’sträcka sig’ a) strettş
sig; b) (t.ex. för att nå ngt) strettş aut sig
sträckläsa (fr. sv.:) strekkleså
strö vb … ’strö i’ strä auti; ’strö på’ strä ǫ
ström … 2. (strömmande parti ovanför
vattenfall el. fors) sungn o. sunn n
strömma … 2. (spruta, fara, t.ex. om
ånga) puta
studentexamen studenteksamin
(äv. studenteksam) m
studiebesök stuðiebisyök
(mer sv.: studiebisyök) n
stuga … ’(liten) stuga dit man kan dra sig
undan när man är på dåligt humör’
fruttstugu (äldre grundf.: -stugå) f
stuggolv stuguguov n
stugknut stuguknaut m
stugnyckel stugunytşyl m
stund … 5. (tillfälle) stund m (äv. f).
’en bra stund’ ien wenest stşyöru
(yngre: įe wenest stşyöra); ’om en stund’
um įe stşyöra (äldre borde vara: um ien
stşyöru)
stundtals 1. stşyörumtil; 2. stşyörumtals
stup adv. ’stup i ett’ a) (ung.:) so(s)
kringgest, b) (fr. sv.:) stup i iett; ’stup i
kvarten’ (fr. sv.:) stup i kwartn
stursk … 2. upstunas
stuva (om mat) stuva
stygg (elak) … 2. lieðugåð
styltig styltun
styresman (fr. sv.:) styresmann m
styrfart (fr. sv.:) styrfart m
styrka 1. styrka f; 2. krapt f
stå … ’stå i’ … b) weras el. weras ǫ; ’stå
till’ a) stå til, b) wårå stellt; ’stå under’ (ta
skydd för regn) stand under; ’stå upp’ se
uppstå; ’stå ut med’ … c) uork minn
stående ’på stående fot’ ǫ ståend fuot
ståhej … 2. ųowäsn n
ståltråd … 2. stǫltråð m
stånd … ’hålla i stånd’ old i stond
ståndskog standskuog m
stång … Se äv. under stängsel
stånka vb … 2. påisa
ståuppkomiker (nydal.:)
upprai’ttspjuver m
städa … 5. (göra fint inför ett besök)
myölå bainkär; ’städa bort’ steð brott;
’städa upp’ a) ryökt upp; b) (snygga till)
pynt til; ’städa ut’ a) duon aut,
b) (mer sv.:) steð aut
städare steðer m. ’kvinnlig städare’
(städerska) a) steðerkull f;
b) (skämts.) dambkull f
städerska steðesk f. Se äv. städare
städsla 1. liea; 2. (fr. sv.:) städsel
ställa … ’ställa av’ (t.ex. ett fordon)
stell åv; ’ställa ifrån sig’ … c) stell frǫ
sig; ’ställa ngn mot väggen’ (fr. sv.:) stell
non mųot weddşin; ’ställa sig in hos ngn’
dşär in sig min nogum; ’ställa undan’
den 13 Juni 2016
a) ev undǫ, b) stell undǫ
ställe … ’på flera ställen’ a) flierumstas,
b) ǫ flier(um) stellum; ’på många ställen’
… b) ǫ mikklum stellum; ’på somliga
ställen’ a) summstas, b) ǫ summ(um)
stellum; ’på sådana ställen’ a) slaikstas;
b) (åt sådana håll) slaik wea
ställning … ’ställning mot vilken obegagnat hässjevirke stöddes’ staunggkrykkel f
2
stämma s. (inom sång o. musik) stemma f
stämma vb … ’stämma in’ stemm in
stämningsfull (fr. sv.:) stemninggsfull
stämpelyxa stempelöks f
stänga … ’stänga för’ (med slå el. bom)
uonda; ’stänga igen’ staindş att;
’stänga till’ staindş att
stängd … 2. (tillsluten) atteppt
stängsel 1. stainggsel (äv. staingsl) n; 2.
(enkelt, lågt, av stänger, vilande på klykor,
kring gräsbevuxet område) krykkelgard m
stänkskärm (ofta bara:) stşärm m
stärka … ’stärkande’ (t.ex. om medicin)
a) styrkend, b) stertşend
stärkkrage stertşkragi (yngre grundf.:
-krågå) m
stödja … ’stödja (stötta) upp’ styöð upp
stökigt 1. (ostädat) … 2. (d:o, fr. sv.:)
stökut)
stöld … Jfr stjälande
stöna stöna
stöpa (t.ex. ljus, metall) stöpa
störa … 3. ųoruo
stört ’stört omöjligt’ … b) tusands slut;
c) (snarast fr. sv.:) stört ųomy̢öli(t)
störtregna störtraingen
stöta … 3. (kokt potatis) stampa.
’stöta bort’ stöt frǫ sig; ’stöta ifrån sig’
stöt frǫ sig; ’stöta samman’ dunk iuop;
’stöta till’ a) war attri, b) kum attri;
c) (knuffa till) bukå til að
stövelskaft styvelskapt n
sula vb suola
sump (kaffesump) sump m
sund s. sunn (mer sv.: sund) n
sur … ’bli sur’ (på dåligt humör)
kåit ǫ fruttstungen; ’komma surt efter’
kumå saurt etter
surdeg saurdieg m
surfbräda (nydal.:) waitgumsflatşi (yngre
grundf.: -flåkå) m
surfingbräda se föreg.
surfplatta se läsplatta, i-pad
surjämte sauriemt m
surna ’surna till’ (bli på dåligt humör)
kåit ǫ fruttstungen
surr (surrande) surr n
surströmmingsskiva
saurströminggskalas n
sus sus n
susa … 6. (mer sv.:) susa
svagdricka … 2. swagdrikk n
svagdricksflaska swagdrikksflask f
sval … 3. (något sval) swalsklin.
’bli el. kännas svalare’ swalka
svalbo salubu n
svalka … 2. swalka. ’svalka av’
(t.ex. kroppen) swalk nið
svarslös … 3. swarslos
svartna swartn. ’svartna för ögonen’
swartn fer ogum
svartpeppar swartpipär m
svartrock (präst) swartrukk m
Sveg Sweg (äldre: Swieg)
svedjeland … 2. swiðuland n
svenska … ’tala svenska’ a) swenska,
b) glåmå swenska
svep (tunt, böjt träspån till svepkärl)
swep m
svepa … ’svepa in’ a) lind in, b) swep in
svetsare swetser m
svida … ’svida mkt’ illswaið
svikta 1. swikta; 2. (under börda) kriken
svin (i sht ss. skällsord) swain n. Jfr gris
svinaherde graisgęslkall m
svindel swimbel m
svinga (kasta, om yxa) suola
svinhjord graisuop m
svininfluensa (vardagligt:) graisfluns f
svinkall … 3. (jättekall) liuotkold.
Jfr råkall
svinmålla … 3. dritkall m
svischa ’svischa förbi’ swiss febi
sviskonkräm (skämts.?:) knappeljukk f
svordom 1. suorduom m; 2. sweruord n
svång swaungg
svår … ’det svåraste’ swårestað
svårighet … ’ingen svårighet’ (ingen
konst) a) inggų sak, b) inggų kunst
svårkörd 1. (om trögstyrd häst) tomstierd;
2. (t.ex. om bil) swårätşin
den 13 Juni 2016
svårslagen (svårmejad) klien (tä) slå
svält 1. swalt m; 2. swelt m
sväng … 3. (koves) kovies (äv. kufies) m
svänga … 3. (t.ex. med armarna vid
åkarbrasa) swipå; ’svänga ihop’
a) swaindş iuop, b) swaindş til;
c) (’laga till’, t.ex. gröt) rwaiða; ’svänga
ned’ swaindş nið; ’svänga sig’ (t.ex. med
fina ord) swaindş sig
svängning swaindşningg f
svängrum … 2. (nydal.:) swigåruom n
svära … ’svära falskt’ swer falskt
svärson … 2. swärsun m
svärta vb 1. swerta; 2. (med sot) suota
(äldre: suo’tta)
svävande swävend
sydkust syðkust f
sydlig … ’sydligast’ syst
sydost syðost
Sydpolen (Antarktis) Syðpoln
Sydsverige ’i Sydsverige’ suði landę
sydväst (väderstrecket) syðwest (äv.
suðwest). ’från sydväst’ a) (frǫ) syðwestǫter, b) syðwestǫ o. suðwestǫ;
’i sydväst’ su’tter-wester
sydända syðerend m
syfta sypta
syfte syfte (äv. sypte tänkbart) n
syftning syftningg (mer älvd. vore:
syptningg) f
syn … ’få syn på’ a) fǫ sjǫ,
b) (mer sv.:) fǫ syn ǫ
synd … ’mkt synd (att)’ (mkt beklagligt)
… c) stur synd (at)
syndfri syndfri
synlig synlin
synonym adj. synonym
syrenbuske syrienbuosk m
syrenfärgad syrienaðfergað
syrier syrier m
sysselsätta sig se roa sig
syssla s. … 3. (mer sv.:) syssla f,
oftast pl sysslur
syssla vb jfr hålla på med
Systembolaget …
3. (skämts.:) glasbaunką f b.f.
syster … ’min syster Maria’ (el. annat
namn) Mari-syster f
systerson systersun m
sådär a) sonę, b) slaik, c) (fr. sv.:) so-ðär
såga … ’såga (el. hugga) upp till ved’
wiðå upp; ’såga ur’ såg yr
sågblad sågblað n
sågdamm sågdamm m
sågklinga sågklingg f
sågram sågram f
sålla 1. (med rissel) raisla; 2. (åld.:) sälda
sång … 3. (sjungande) kweðån n;
4. (d:o) kweðningg f
sångblad saunggblað n
sångbok saunggbuok f
sångfågel saunggfugel m
sånghäfte se sångblad
såklart soklart
1
såskopp (ss. husgeråd) såskapp m.
Jfr såssnipa, såsskål
2
såskopp (sölig person) … 6. fnagg m
såsskål såsskål f. Jfr föreg. o. följ.
såssnipa såssnaip f. Jfr föreg.
såvitt ’såvitt jag vet’ … b) wen ig wet,
c) int anað ig wet el. int anað eld ig wet
sädesåker 1. säðslot m
säga … ’säga ifrån’ … b) (framföra sin
bestämda vilja) lat ära
säker … ’alldeles säkert’ klappsäkert;
’du kan vara säker på att’ a) du ir säker,
b) säker
säkerhetsbälte (skämts.) sili (yngre grundf.:
silå) m
säkerhetschef säkerietsstşäf m
sälja … ’sälja bort’ sel iweg;
’säljas’ selas
sälta 1. solta f; 2. (mer sv.:) selta f
sämre … ’sämre än normalt’
oðersemmer(a)
sända se skicka
sändning 1. sendningg f;
2. (ngt som skickas) stşikkningg f
säng … 6. (skämts.:) plemtlavi
el. bara lavi (yngre grundf.: -låvå) m;
7. (d:o) ty’lla f; 7. (d:o) Lurbu. ’gå i säng’,
’gå till sängs’ se gå och lägga sig; ’(kaffe)
på sängen’ (kaffi) ǫ saingg; ’ta ngn på
sängen’ tågå non ǫ saingg; ’till sängs’ …
b) et saingger
sängkant … 2. (kanten på yttre långsidan
av (hög väggfast) säng) sainggbard
(el. bara bard) n
1
sänka s. (i naturen) … 3. saintşa f
särdeles … 2. sidiels
den 13 Juni 2016
särskilt … Se äv. särdeles
särpräglad yrmerkt
sätt … ’på alla sätt och vis’ (i alla avseenden) i oll(um) buokstavum; ’på olika
sätt’ … b) upǫ ymsų sett, c) upǫ ųolaikų
sett; ’på samma sätt’ upǫ summu wis; ’på
sätt och vis’ upǫ sett og wis (mer sv.: på
sett og wis)
sätta … ’sätta dit’ a) ev dait, b) fǫ dait,
c) set dait; ’sätta fram’ a) ev fram, b) set
fram; ’sätta i’ set i; ’sätta in pengar på
banken’ set in peninggą i baunkų; ’sätta
sig in i’ sett sig in i; ’sätta sig upp mot’
setts sig upp mųota
sävlig (om person) smǫferdun
sävsparv slerpsliri m
söcken se under helg
söder … ’där i söder’ a) dar sunnomin,
b) dar su’tter; ’åt söder till’ a) su’ttertil,
b) au’ttertil
söderfönster syðerglas n
söderut 1. (riktning o. befintlighet:) suðyvyr;
’söderut omkring’ suðringgum; ’söderut
till’ … d) autað; ’söderut vid’ … b)
suðringgum. Jfr äv. söder
södra syðer-.
’södra ändan’ syðerendn m b.f.
söka … 3. (omsorgsfullt) syöpel. ’söka
igenom’ (gräva, rota i) rieðskåpå; ’söka
sig’ (någonstans) syötş sig; ’söka upp’
a) liet upp, b) (fr. sv.:) syötş upp
sökare syötşer m
sömmerska sömesk (äv. sömeska) f
sömn … ’gå i sömnen’ go i swemnem;
’sömn som ger dåligt humör när man
vaknar’ lagranswemmen m
sömnig … 2. somnun; 3. (som har svårt att
hålla ögonen öppna) blundun.
’sömnig person’ swemmsauv m
sömnmedel se sömnpiller
sömnpiller såvåpiller (tänkbart äv.:
såvåpilder) n
sömntuta sovald m. Jfr sjusovare
söndag … ’i söndags’ a) um sunnda’n,
b) i sunndags, c) mes sunnda’n war
söndagsmat sundagsjätå n
sönder … ’få sönder’ fǫ sund;
’ha sönder’ … b) duon sund
sönderhackad sundakkað
sönderskjuten sundskuotin
sönderslagen sundslaiðn
sörpa … 2. syrpa (m.fl. varianter) f
sötsaker … 2. syötað n b.f.
sövande syövend
ta … ’ta bort’ … e) (ta undan) ev undǫ;
’ta hand om’ … d) ųogås um, e) sjǫ etter;
’ta hand om gammal person och hålla med
föda till livets slut mot erhållande av
dennes ägodelar’ a) fuol ijel, b) syt ijel;
’ta(r) in vatten’ (om båt) eð lop in wattneð
i an; ’ta itu med’ tag tag i; ’ta sig (ned) i
(ngt)’ tågå sig niði; ’ta sig in’ tågå sig in;
’ta sig ut’ a) tågå sig aut; b) (ur ngt) tågå
sig autyr; ’ta tag i’ a) tag i, b) tag tag i;
’ta ur’ a) tag yr, b) tag autyr, c) ev yr; ’ta
ut sig (totalt)’ (bli totalt utmattad)
a) kurka, b) fǫ flugų
tabernakel tabernakel n
tack … ’tack det samma!’ a) (lokalt:)
summulund; b) tokk summu!, takk summu!
el. bara summu! ’tack och lov’ a) welest;
b) (mer sv.) takk og lov (äv. takk og luv);
’tack själv’ a) takk siuov el. tokk siuov;
’tack ska du ha’ takk al du åvå (äv. tokk al
du åvå); ’tack vare’ (fr. sv.:) takk ware
tacka vb … ’tacka så mycket’ sturtokk
tackbön tokkbyön f
tacknämlig (fr. sv.) takknemlin
tadla straffa
tafattlek 1. se kull; 2. (som vintertid lektes
i en cirkel i snön) wargjuoleð n b.f.
tag … ’i första taget’ i fuost taeð el. i fuost
taę; ’på ett tag’ (på en tid) upǫ noð tag
tajga taiga f
taka … Se äv. spåntak
takbjälke … 2. (mer sv.:) takbjälk m
takkupa takkup f
takläggning takleggningg f
takås … 3. (mellan huvudåsen och
väggen) millǫǫs m
talesätt … 3. (uttryckssätt) sajan n
tal … ’komma till tals med ngn’
fǫs wið non; ’vara på tal’ wårå ǫ tal
tala … ’tala illa om’ dşär nið; ’tala om’
(berätta, nämna) … c) lat är (nogum noð);
jfr ’låta ngn veta ngt’; ’tala (ngn) tillrätta’
tålå et rett (non). Se äv. prata
talg … ’talg kring tarmarna (på slaktdjur)’
rynktkragi el. rynkkragi (yngre grundf.:
-krågå) m
den 13 Juni 2016
taliban taliban m
tall … ’frodig tall’ froðtoll m;
’hög, rak tall utan grenar under kronan’
slaunggertoll m
tallbarr … 2. (enskilt barr) tollbårnǫl f
tallrik … ’djup tallrik’ diuoptaldrikk m;
’flat tallrik’ flattaldrikk m
talltimmer tolltimber n
tallås tollǫs m
tampas (med) 1. neggas (min); 2. bukå
(min)
tambur fösstöv n
tand … ’få blodad tand’ fǫ bluoðað tann
tandemcykel tandemsykkel m
tandklinik tannklinik m
tangent tandşent (äv. tanient,
mer sv.: tanggent, tanjent) m
tangentbord … 2. (mer älvd.:) knappbräð n;
2. (d:o) skrievbräð n
tankegång (fr. sv.:) taunkegaungg m
tankfull taunkstinn
tanks tanks m
1
tapp (av hö, ull el.dyl, äv. moln) tapp m
2
tapp (propp) 1. tapp m; 2. (liten t.ex. i båt)
tepil m. ’sätta en tapp i’ teppa
tassa … 4. (gå tyst) ludda
taxera … 2. taksir
taxering taksiringg f
taxeringsnämnd taksiringgsnemd f
teatermask teatermask (mer älvd. vore:
tiatermask) m
teckentabell tekkentabell m
tegelmur tigelmųor m
tejpa täjpa. ’tejpa igen’ täjp att
tekanna tikann (ofta: tekann) f
tekula tekaul f
telefonbud tilifuonbuoð n
telefonkö tilifuonkö m
telefonsamtal tilifuonsamtal n
telepati telepati m
teleskåp tiliskåp (mer sv.: teleskåp) n
temperera (värma lite grann) tşylslå
tennfärgad ’tennfärgade ögon’ tiogur f pl
(man kunde få ”tennögon”, om man sov
där det var för kallt)
tennskål tįskål f
tenor tenor m
teolog teolog m
teologi teologi m
teologisk teologisk
terminal terminal m
terrorist terrorist m
tesil tesil m
thailändsk tailensk
ticka vb … 3. pikka
tid … ’dra ut på tiden’ drag aut ǫ tiðę;
’förr i tiden’ … f) i gamttiðn; ’långt tillbaka i tiden’ a) launggt atter wärdn,
b) launggt et baker i wärdn; ’på den tiden’
… d) ǫ-ðar tiðę, e) attri enn tiðn; ’i alla
tider’ i oll wärd; ’vid den här tiden’
iss tiðę
tidigare (förut) … 2. jär firiað
tidigt …’för tidigt’ uvsnąrt;
’tidigt på morgonen’ a) bitaið um morgun,
b) tiðut um morgun
tidsomställning tiðsumstellningg f
tidtabell tiðtabell m
tidtagning tiðtagningg f
tidvis 1. (emellanåt) milumað;
2. (fr. sv.:) tiðwis
tiga … ’tig med dig!’ teg að mig!
till … ’till och med’ a) tilogminn,
b) boð … og; ’till sig’ (fr. sv.:) til sig
tillaga duon til
tillbaka … ’flytta tillbaka’ flytt et baker;
’långt tillbaka i tiden’ a) launggt atter
wärdn, b) launggt et baker i wärdn
tilldela … ’tilldela snålt’ (snåla vid
tilldelning) min að
tilldragen aðdraiðn
tillfriskna … 2a) frisken til, b) friskas til,
c) frisken til sig
tillfälle … ’ha tillfälle till’ …
c) åvå stundär að
tillgodogöra sig (fr. sv.:) tilguoðudşärå sig
tillintetgöra (i diskussion) pulvrisira
tillkalla se kalla dit, kalla till sig
tillreda 1. rieð til; 2. stell til
tillrådligt … 2. råðskli
tillräckligt … ’tillräckligt (nog) med’
naug min
tillrätta … ’tala (ngn) tillrätta’
tålå et rett (non)
tillrättavisa … 3. skript upp
tillrättavisning … 3. (skrapa) skrapu
(äldre grundf.: skråpå) f
tillsluten (stängd) attstainggd
tillstampad tilstampað
tilltygad … 2. tygað
den 13 Juni 2016
tillåtelse 1. luv n; 2. tillåtels f
tillägga legg að
tilläggsisolera tilleggsisolir
timeout … 2. taim aut
timlärare taimlärer m
timme … ’i (flera) timmar’ taimtals
timmerbil … 3. wertşeslastbil m
timmerdrag dragienn n
timmerflotte (i sht timmer som flottas)
flot n
timmerpenna timberpenn f
timmerränna timberrenn f
timmerstock … 3. (kortare stock i
timmervägg) tşinnungg m
timmersvans timberswans
(ofta bara swans) m
timmertall jfr tillägget under tall
timpenning taimpeningg m
timtal ’i timtal’ … b) taimtals;
’timtals’ taimtals
timvisare taimwaiser m
tina … ’tina bort’ a) taingen brott,
b) tain undǫ, c) tain åv
ting (domstol) … ’dra inför tinget’
(ställa inför rätta) ev in að tindşę
ting (sak) se sak
tinnitus ’ha tinnitus’ a) (det susar i
öronen) eð singgler i ärum; b) (vid
svårare tinnitus) eð dunär i ärum
tippa … ’tippa i’ tipp i
titta … ’titta framåt’ kuogå framter; ’titta
igenom’ kuogå gainum; ’titta in hos på
vägen’ far um; ’titta sig omkring’ böglas
ringgum sig; ’titta till’ … d) (kasta en
blick) kuogå stað. Se äv. under nyfiken
tjack (narkotika) tşakk n
tjata … 8. järga (äv. järg ǫ);
14. (fr. sv.:) tşata.
’tjata iväg’ (få i väg gm tjat) gnag iweg
tjatande s. … 3. gnagukweðån n
tjatig jfr envis
tjatmåns … 5. gnagskavul m
tji tşi. ’tji fick du!’ a) tşi fikk du!,
b) fikk du fugeln?
tjock … Se äv. stormagad
tjockis (ffa. tjock man) … 3. digerkall m
tjocklek 1. (om konsistens) tjokkliek m;
2. (om dimension) gruovliek m
tjockända digerend m
tjuder 1. työðer n; 2. (för get)
dşiettyöðer n; 3. (för ko) tşyrtyöðer n;
4. (för häst) esttyöðer n
tjugoandra tjuguoðer
tjugofemte tjugufemt
tjugondag (Knut) tşugundda’n (äldre borde
vara: tjugundda’n) m b.f.
tjugondedag se tjugondag
tjugonionde tjuguniund
(yngre: tşuguniund)
tjugotre tjugutri (yngre: tşugutri)
tjugotredje tjugutrið
tjugotvå … 2. tjugutwer; 3. twer-o-tjugu
tjugoåttonde tjuguåttund (yngre:
tşuguåttund)
tjurig … ’envist, tjurigt barn’
nabaldungg m
tjurkalv … 2. lisluks m
tjurved … 2. tiųorwið n.
’skidor av tjurved’ tiųorskaiðer f pl
tjuvgods tiuovguoðs n
tjuvläsa tiuovleså (äv. tşyvleså)
tjänlig (lämplig, passande) tşenlin
tjänsteande (fr. sv.:) tşensteand m
tjänstvillig ärendsbörg
tjärbränning työrbrenningg f
tjärstubbe työrstungen m
tjärvedsbrasa työrwiðåbrasu (äldre grundf.:
-bråså) f
tobaksfabrik tuobaksfabrik m
toffel … 3. (gjord av gammal stövel el.
sko) a) pissest m, b) pisstyvel n,
c) pisstoffel f
tok … ’gå på tok’ … g) fego sig
(fer nogum)
toka vb … ’toka sig’ spötşas
toka … 2. (fånig flicka el. kvinna) …
3. (d:o) toletta (äv. tolett) f
tokig … ’tokig i’ (galen i) tuokun eter
tokrolig 1. spitaklun;
2. (mer sv.:) tuokruolin
tokskalle … 2. fjåksskoll m; 3. tolskoll m
tolka … 3. (tyda) tyða
tolvtaggare tolvtagger m
tom … 2. ’tomt’ (…) snǫðlit
(lokalt: snǫðsklit)
tomat tomat (mer älvd., ovanl.: tumat,
tuomat) m
tomglas tuomglas n
tomhet 1. tuomiet f
tomhänt tuoment
den 13 Juni 2016
tomtedräkt (tomtekläder)
tuomtkallklauter m pl
tona tuona
tonårsflicka (livlig) kullspjott(a) f
tonårspojke … 2. (i nedre tonåren)
a) åvsturpåik m, b) åvsturgoss m,
c) åvweksingg m
topp … ’vara på topp’ wårå upi tuppem
toppända 1. tullend m; 2. tuppend m
tordyvel … 3. (med kvalster på undersidan) lausugmakk m
tork (vårdanstalt för alkoholmissbrukare)
tork m
torka … ’torka upp’ … b) (t.ex. efter sig)
tork att
torkrum torkruom n
torkställning (i öppen spis) rabal
(äv. rabbal) n
torpargrund tuorpergrund m
torrfoder tuorrfuoðer n
torrgran tuorrgron f
torrsim tuorrsimm n
torsdag …’i torsdags’
a) i tųosdags, b) um tųosda’n;
’på torsdag’, ’på torsdagen’ um tųosda’n
torv … 2. turv m
torvhacka turvakk f
torvhässja turvess f
tota … ’tota till’ … f) tygel til,
g) nuvel til; h) (slarvigt åstadkomma)
slabb til
totalt … 3. durk
trafikbil trafikbil m
trafikstockning trafikryör f
trailer trailer m
trakt … ’i trakterna’
ǫ traktum el. i traktum
traktorspår traktorspuor n
trall (spjälgolv) trall m
trampa … ’trampa fel’ staig miste;
’trampa ned’ … c) (t.ex. gräs) triuog nið;
’trampa till’ a) tramp til, b) troðå til
trana … ’tranor som flyger i
plogformation’ tranupluog f
tranbärsdricka tranubersdrikk f (äldre: n)
tranplog ’tranor som flyger i
plogformation’ tranupluog f
Transtrand … ’från Transtrand’
frǫ westri dalim
transtrandsmål transtrandsmǫl n
trappa … ’brant trappa’ tweråtrampur f pl
(äv. tweråtramp f sg)
trapphus trampaus n
trapprum trappruom n
trasa … 3. (slitet o. trasigt klädesplagg)
… 4. (d:o) slyra f
trasgille (sammankomst där man hjälptes åt
att klippa mattrasor) slarvkalas m
trashank … 5. klauttşyll f
trasig … 4. (om slitet o. trasigt klädesplagg) slyrun; 5. (klädd i trasiga el.
lappade kläder) klautun
traska … ’traska i väg’ (långsamt bege
sig i väg) knupå åv
trassel … 4. (t.ex. på fiskerev) fissla f
trassla … ’trassla in sig’ a) spinn in sig,
b) twinn in sig
trava … 3. (ved) a) legg upp, b) less upp
trebent 1. trifuotað; 2. (mer sv.:) tribient
trefot … 4. fuotpann f
trekvart ’på trekvart’ ǫ trikwart
tremilslopp trimilslop n
trerättersmiddag trirettersmidag m
trettiosex trettisjäks
trettiotal ’ett trettiotal’ (ss. mått)
noð trettital
trettiotalet … ’på trettiotalet’
upǫ trettitalį
trettioåtta trettiåtta
trettondagshelg trettundagsjågd f
trettonhelg se trettondagshelg
trettonhundratalet
trettǫundraðtaleð n b.f.
tretumsspik tritumsspaik m
trimning trimmningg f
trivsam … 2. (trivsamt) traivandes
tro … ’jag tror nog det’ ig ugser mjäst so
trolla … ’trolla bort’ tryll brott
trollaktig trullsk
trolleri trulleri n
trollkarl (illusionist) trullkall m
trollkonstnär trullkall m
trollmjölk trullmjok f
trollskott trullskuot n
trollunge trullkripp m
trovärdig truowerdun
truga s. se tryga
trumma trumba (vanl.: trumma ) f
trut … 3. traut (mer sv.: trut) m; 4. slaver f
trycka … ’trycka ned’ a) tryttş nið
den 13 Juni 2016
tryckare … 2. (långsam dans) klemmer m
tryckstil trykkstil m
tryga (truga) 1. (snösko) triuoga f;
2. (skidstavskringla) skaiðkringgel f
tråd … ’tappa tråden’ tapp tråðn
trådbuss tråðbuss m
trådtåg lynna f
trådända 1. tråðend m;
2. (trådändar i väv) efsingger m pl
tråkighet … 3. (besvärlighet, obehag)
atyttş f; 4. (äv. tråkigheter) lieðska f;
5. (t.ex. otrevlig händelse) klienskligiet f
träask … 3. (svepask för förvaring av
diverse småprylar) raskestş n;
4. (d:o) rappelestş n
träaxel wiðåaksul m
träbalja trätien f
träbunke träbunk m
träd … ’smalt träd’, ’träd med klen stam’
spjåke m
träffas … 2. (snarast fr. sv.:) treffas
träffpunkt (fr. sv.:) treffpunkt m
trägolv 1. wiðåguov n; 2. (yngre:) träguov n
trägubbe trägubb m
trähandtag träandtag n
trähjul 1. wiðåjuol n;
2. (i ett enda stycke) klubbjuol n
träkil 1. negel n; 2. trätşil m
träkloss … 2. träkloss m
träklubba träklubb f
träkrok se krok
träkärl … ’laggat träkärl för förvaring av
långfil’ stşyrkagg m
trälim waitlaim n
träplugg 1. dymbel m; 2. tepil m
träräfsa träerr f
träsak träsak f
träskruv träskruv m
träskylt trästşylt m
träsmak träsmak m.
’få träsmak’ fǫ träsmatşin
trästycke 1. trästyttş n; 2. kevil m
träställning … 2. (mer sv.:) trästellningg f
träta vb 1. tekås; 2. striða
trätallrik trätaldrikk m
träull … 2. (nydal.:) wiðåull f
trögfattad sįefattað
trögstyrd (om häst) tomstierd
trögtänkt 1. sįetainkt (äv. sientainkt);
2. jomun
tröska … ’tröska för hand’ (slagtröska)
slagutrusk
trösklada trusklaðu (äldre grundf.: -låðå) f
tröskslaga truskslagu (äldre grundf.:
-slågå) f
trösterikt ungnaðsklit
trött … Se. äv. omornad
trötta ut … ’trötta ut sig’ trä’tt aut sig
T-tröja T-tråj f
tuffing 1. mųoskingg m;
2. (fr. sv.:) tuffingg m
tugga … ’tugga i sig’ tegg i sig
tuggande s. (äv. om tjat) teggan n
tukta … 4. (e.u. mer handgripligt) tukt upp
tullare tuller m
tullhus tullaus n
tullman, tullnär, tulltjänsteman se
tullare
tumma (mäta virke) tumma
tumnagel … 2. (mer sv.:) tummnagel m
tumstjock tummsdiger
tumvante (hemstickad i grått ullgarn)
gråuott m
tunnbrödsdeg tunnbröðsdieg m
tunnbrödskaka 1. tunnbröðskaku (äldre
grundf.: -kåkå) f; 2. (av mjukt tunnbröd)
blotbröðskaku (åld.: blotbroðskåkå) f;
3. (som tack för hjälpen med potatisskalning inför tunnbrödsbak) rįeskaku (äldre
grundf.: -kåkå) f
tunnland tunnland n
tupplur … 2. (fr. sv.:) tupplur m
1
tur … ’i sin tur’ i senn tur; ’på tur’ ǫ tur
turistförening turistferieningg f
turistnäring turistnęringg f
turistväg turistweg m
tusan! … 2. kreviką, jfr sjutton; 3. (lokalt)
nǫðut!. ’det var som tusan!’ wassara tri!
tuschpenna tusspenn f
tuvsäv finnskegg n
tvaga (skurviska av granris) grǫtwåg f
tvillingflicka 1. bilinggskull f;
2. (mer sv.:) twilinggkull f
tvillingsyster twilinggsyster f
tving 1. twingga f (mer sv.: twingg m);
tvinga … ’tvinga sig till (att)’
twingg sig til
tvista … 6. striða
tvivelaktig twivelaktun
tv-kamera tv-kamir (äv. tw-kamir) f
den 13 Juni 2016
tv-mast tv-mast (äv. tw-mast) m
tv-stjärna tw-stienn f
tvåbent twåfuotað
tvåkrona twåkruon f
tvåradig twåraðun
tvåspaltig twåspaltin
tvåstavig twåstavun
tvåtiden twåtiðę f b.f.
’vid tvåtiden’ i twåtiðn
tvärhungrig twerunggrun
tvärstag twerstag n
tvärstopp … 2. (tvärslut) bråslut
tvärt … ’sluta tvärt’ bråslut
tvärtrött twerträ’tt
tvärtyst twertyst
tvätta 1. twå; 2. (ålderd.:) twåta;
3. (fr. sv.:) twätta. ’tvätta ur’ twå yr
tvättkorg twättkorg m
tvättmedel twättmįeðel n
tvättpulver twättpulver n
tvättställe (plats, t.ex. vid bäck, där ett hushåll brukade tvätta kläder) twättstað m
tvättsvamp 1. twättswamp m;
2. (mindre vanl.:) twättsopp m
tycka … ’tycka till’ (fr. sv.:) tyttş til
tydligen … 2. (omskrivs gärna med:)
mǫtte (måtte)
tyg … ’allt vad tygen håller’ jfr orka
tygblöja … 2. pisslarv f
tygremsa tygrims f
tygtrasa tygslarv f
tyngdkraft tynggdkrapt f
Tyrinäs … 2. Tyri
tysk … Se äv. skrivstil
tystlåten int so talun
tå … ’stå på tå’ stand ǫ tö’mm
tågbiljett tugbiljett m
tåla … ’tåla sig’ a) tuolå sig, b) tşå sig
tåls, till … ’ge sig till tåls’ a) tşå sig,
b) dşävå sig et friðs
tårtfat tårtfat n
tårtkalas 1. tårtkalas n;
2. (kaffe o. tårta) tårtkaffi n
tårtkniv se tårtspade
tårtpapper tårtpapir n
tårtspade 1. tårtspaði (yngre grundf.:
-spåðå) m; 2. tårtknaiv m
tåt 1. tǫt m; 2. tǫtend m
täcka … ’täcka över’ … b) (glöd med
aska så den bevaras länge) festa
täljbänk 1. loggerbaink m; 2. töbaink m;
3. töbukk m
tältduk teltduk m
tältplats 1. teltplass m;
2. (nydal.:) swemmsuol m
tämligen 1. wenest; 2. (fr. sv.:) temligen
tändhatt … 2. knallatt m
tändved tendwið m. Se äv. följ.
tändvirke … 3. (trästycke av vilket man
gjorde okker, spån som tändvirke)
okktrai n. Se äv föreg.
tändvätska (fr. sv.:) tendwätsk f
tänk! ’(Ja) tänk ändå!’ (oftast om ngt
negativt) (ung.:) Ukað noð!
tänka … ’tänka på’ (i sht en person) ugs
um; ’tänka sig in i’ taintş sig in i
täppa s. teppa f
täppa vb ’täppa till’ (t.ex. om öronvax)
stupp att
täppt teppt
tärning tärningg f
tätningsremsa (till fönster) ti’ttrims f
tö se töväder
töja … ’töja ut’ tungen aut
töre se tjärved
törnros törnruos f
törst tuost m (äv. f)
törved se tjärved
udda (t.ex. om tal) (fr. sv.:) udda
ugnsgaller ungsgalder n
ulltuss ulltuss m
ullvante (grå, hemstickad) gråuott m
ultraljud (fr. sv.:) ultrajuð n
umgås umgo’ss
umgälla pant upp fer
undangömd attgemd
under … 2. (i fråga om tid …) … ’under
dagen’ (i dåtid) mes da’n war; ’under
kriget’ mes krieð war (mer sv.: under krieð
el. under krigeð); 3. (bort under) daitunder
underdånig underdonun
underfundig underfundun
underhäng (om underkjol) undǫstand n
underkant underkant m
underkäke undertşäk f
underlakan 1. underlåkon n;
2. (grovt, hemvävt) umbrieð f
underläpp niðerlepp m
undermening undermieningg m
den 13 Juni 2016
undermålig 1. (sämre än normalt)
oðersemmer(a); 2. (fr. sv.:) undermǫlun
underrede underrieð n
underslaf underslaf m
undertill undertil
undertryck undertrykk n
undervisa … 3. old skaulan; 4. lär aut
undfägna … 2. faingen; 3. dşäv dşästa.
’undfägnas’ (bli bjuden på) dşästa
undkomma kum undǫ
undvika 1. kum undǫ; 2. undwaik
(mer sv.: undwik)
ungdjur unggkrytyr n
ungdom … ’i ungdomen’ i unggduomem
ungefär … 5. (cirka) umtrent
ungherre unggärr m
ungkarl … ’motbjudande ungkarl’
gamtgossųotäg m; ’stor o. kraftig ungkarl’
(nedsätt.) gamtgosswål m
universitetslärare universitietslärer m
upp … 4. (ur ngt) uppyr
uppassad uppassað
uppasserska uppassesk f
uppblåst … 2. (i magen) plaindşun
(i kwiðim)
uppbyggd uppbyggd
uppdaga uppdågå
uppdatera 1. uppdatir; 2. datir upp
uppdelad uppdielað
uppdelning uppdielningg f
uppe … ’uppe omkring’ uppringgum;
’uppe under’ uppunder; ’uppe vid’ …
b) upnest; ’vara uppe sent på kvällen el.
natten’ stşomas uppe el. stşom uppe
uppenbara sig uppenbar sig
uppfattning … ’av den uppfattningen’
åv enn uppfattnindşin
uppföra sig … ’uppföra sig normalt’,
’uppföra sig som folk’ war fuok
uppge dşäv upp
uppgradera uppgradir
uppgång se under sol
upphetsad (sexuellt) uppspilåð
upphissad uppissað
upphov uppuov n
upphuggen uppeddşin
uppifrån … ’uppifrån och ned’
(frǫ) uvǫter og niði endan
uppklädd 1. uppklä’dd; 2. (fr. sv.:) riggað
uppkomma (fr. sv.:) uppkumå
upplagd upplaggd
uppleva … 2. war minn um
uppliva (fr. sv.:) upplivå. Se vidare liva upp
uppläggningsfat se serveringsfat
upplärd 1. upplärd; 2. inskaulað
uppmärksamma 1. gǫ;
2. (fr. sv.:) uppmerksamm
uppnå (snarast fr. sv.) uppnǫ
uppodlad uppuollað
upprop uppruop n
uppror uppruor n
upprorisk uppruorisk
uppräkning upprekkningg f
upprätt (stående) upprai’tt
uppskatta 1. uppskatt; 2. (gilla) säta
uppskjuten (i tiden) uppskuotin
uppslag uppslag n
uppsträckning … ’ge en uppsträckning’
se äv. tillrättavisa, tukta
uppstudsig upstunas
uppstyltad uppstyltað
uppstå (i sht från de döda) 1. stand upp;
2. staig upp
uppståndelse … 3. (rabalder) wäsn n;
4. (d:o) rumur n
uppståndelsedagen, uppståndelsens dag
uppstondelsda’n m b.f.
uppställd uppstelld
uppsvälld … ’uppsvälld (i buken)’
plaindşun (i kwiðim)
upptill … 3. uvoni
upptäktsresande se upptäckare
uppvakta … 3. fårå eter;
4. (slå sina lovar kring) kryötş eter
urin 1. piss n; 2. mig n
urinering 1. pissningg f;
2. (fr. sv.:) uriniringg f
urinflaska pissflask f
urinprov pisspruov n
urinvägsinfektion urinwegsinfeksiuon m
urlakad 1. yrlåkåð; 2. (t.ex. om blötlagd
sill) watudraiðn; 3. (tröttkörd, outsövd)
suoðin
ursprungstext (fr. sv.:) ursprunggstekst f
urstark liuotstark
urtagen yrtaiðn
urtrist liuottråkun
urusel liuotdålin
urvattnad 1. yrwattnað; 2. yrlåkåð
uråldrig liuotgåmål
den 13 Juni 2016
USB-minne (”sticka”) USB-pinn m
USB-port 1. USB-puort m; 2. USB-uol n
usel … 2. (mkt dålig, sämre än normalt)
oðersemmer(a)
uslas … 3. (fr. sv.:) uslas
ut … ’ut genom’ autgainum; ’(inte veta)
ut eller in’ (int witå) aut eld in;
’ut över’ autyvyr
utan … ’utan (något) vidare’
(fr. sv.:) autǫ noð wiðer
utarbetad … 2. (mer älvd.:) autpaind
utbilda (fr. sv.:) autbild. ’utbilda sig’
a) autbild sig, b) skaul sig,
c) skaul upp sig, d) lär upp sig
utblandad autblandað
utburen autbuorin
utbyte (snarast fr. sv.:) autbyt n
utbytt autby’tt
utdragen … 2. (om t.ex. tand) yrdraiðn
utdragssäng (oftast kombinerad med ett
bord) 1. luop m; 2. luopsaingg f
utdrivning (fr. sv.:) autdraivningg f
utdömd autdyömd
ute … ’ute i världen (någonstans)’ broti
wärdn (nogär); ’ute vid’ autwið;
’vara ute och gå’ war aut og go
utexperimenterad autekspirementirað
utfodra … ’utfodra för kvällen’
still et kwells
utfrusen (snarast fr. sv.:) autfrusin
utfyllnad autfyllnað m
utgammal autgåmål
utge ’utge sig för att’ (ung.:) tiess
uthustak autaustak n
utifrån … 3. frǫ autǫ; 4. (utomhus ifrån)
frǫ aute
utkant autkant m
utkomst (fr. sv.:) autkumst f
utlagd autlaggd
utlandsresa autlandsrįes f
utlysa (fr. sv.:) autlys
utmana 1. (t.ex. i spel) autman; 2. stşietta
utmarsch autmars m
utmattad … ’bli totalt utmattad’ a) kurka,
b) fǫ flugų; ’vara helt utmattad’ a) wårå
wið liteð laiv, b) wårå min li’tt laiv.
Se äv. ta (helt) slut
utmed … 2. (längs el. ned längs) autmin
utmynna (fr. sv.:) autmynn
utmärkt … 3. uvendes bra; 4. sturbra.
’alldeles utmärkt’ liuota bra
utomlands … 2. autumlands.
’fara utomlands’ a) fårå að autlandę,
b) fårå autyr landę; ’flytta utomlands’
flytt að autlandę
utpekande adj. autpiekend
utprövad … Se äv. utexperimenterad
utreda … 2. (mer sv.:) autrieð
utrikesminister autrikesminister m
utrikisk autrikisk
utropsord autruopsuord n
utropstecken 1. autruopstekken n;
2. (konstruerat:) autyöpstekken n
utrusta (snarast fr. sv.:) autrust
utrymme … 2. autryöm n
uträtad autrettað
uträtta 1a) autrett, b) rett aut
utsida … ’på utsidan’ autoni
utskriven autskrievað
utslagen 1. (om blomma el. person)
autslaiðn
utsocknes … ’utsocknes folk’
brottǫterfuok n
utspädd autspä’dd
utsträckt autstrekkt
utsträckning (fr. sv.:) autstrekkningg f
utstyrsel (kläder för spec. ändamål)
rustningg f
utsvävande wiðlyptun
utsätta autsett
uttalsfråga auttalsfråg f
uttrycksfull auttrykksfull
uttröttad … 2. autträ’ttað
utväg ’inte se ngn utväg (möjlighet)’
int sjǫ sig inggų lysa (äldre: ingg lysu)
utvändigt 1. autǫtil; 2. (mer sv.:) autwendut
utväxt ’avlång utväxt (sårvalk) på trädstam’ yöður m
utöver attrað
V8 W8 f
vaccinera 1. waksinira; 2. ympa
vaccinering ympningg f
vacker … 4. (ovanl.:) wakker. ’en vacker
dag’ a) (fr. sv.:) ien wakker dag; b) (vilken
dag som helst; fr. sv.:) ukin dag som elst;
’vackert klädd’ a) įekum, b) įekum i
kläðum
vad pron., adv. 1. … ’vad för en’
wen fer ien; ’vad än’ a) uonde wen,
b) wen enn
den 13 Juni 2016
vadsomhelst … 3. wen enn
vag 1. (snarast fr. sv.:) wag; 2. (oskarp)
luddun; 3. (d:o, fr. sv.:) ųoskarp; 3. (dimmig) dumbun; 5. (otydlig) ųotyðlin;
6. (om betydelse) losulin
vagel … 2. stie m
vagga … ’vagga till sömns’ (i famnen el. i
knät) syt i såvå
vagn … 4. (tvåhjulig vagn med tippbart
flak) gambelwaungen m; 5. (d:o) klubbwaungen m; 6. (arbetstrilla; ofjädrad vagn)
arbietstrill f
vagnshjul 1. waungsjuol n
vagnskada waungenskaðu f
(mer älvd. vore: waungenskaði m)
vakttorn wakttorn n
vakuum wakum n
valberedare walbirieðer m
Valborg (valborgsmäss(a)) uollbuor
(med lokala varianter) m
valborgsmässokase (blivande majbrasa)
1. uollbuor m; 2. uollbuorstakk m;
3. uollbuormesstakk m.
(Alla tre med sina lokala varianter)
valfett walfiet n
valkig (t.ex. hand) kwardun
valla vb (skidor) … ’valla om’ wall um
vallhjon gęslkall m
valpa wepa
valsa (t.ex. i valsverk) walsa
valsedel walsail m
valspäck se valfett
vanför 1. mįefyör; 2. mįeferdun
vaniljglass waniljglass m
vaniljsocker wanilsokker n
vanlig … ’som vanligt’ a) sos wanlit,
b) slais wanlit
Vansjön 1. Uoni m; 2. Uonisju’nn m b.f.
vanvördig wanwördun
Vanån Uonų (äldre grundf.: Uonǫ) f b.f.
var adv. … ’var någonstans’ war nogär
var s. … ’var i öronen’ ärnwerk m
varannandagsväder wenanandagsweðer n
varböld wertşbuold m
vardagslag, i i wardagslag
vardagsjacka wendagsjakk f
vardagsrum … 3. (finrum) sal m
vardera … 3. werndier
varelse warels f (äv. n o. m)
varenda … ’varenda en’ werienda ienn
vargflock (varghop) warguop m
varglav 1. litlavi (yngre grundf.: -låvå) m;
2. litåmuosi (yngre grundf.: -muoså) m.
Se vidare VNB
vargpäls … 2. (längre) wargstşinnspels m
varierande 1. wariirend; 2. ymser
varje … ’lite av varje’ a) ymsę,
b) noð wertdier; ’varje vår’ werr wår
varm … ’(allt)för varm’ uvwarm
varmlim warmlaim n
varmrätt (fr. sv.:) warmrett m
varp … ’ändan av varpen (som man
knyter samman)’ rumpa f
varsla ’varsla om’ (förebåda) buoðå
vart … ’ingen vart’ se ingenvart; ’vart än’
a) uonde wert, b) wert enn
varubuss warubuss m
varulager warulager n
vas … ’sätta (blommor) i vas’ was upp
Vasalopp 1. Wasalopp (äldre: Wasalop) n;
2. (skämts.:) Fasalop n
Vasalopsspåret Wasaloppsspuoreð n b.f.;
2. (nydal.:) Launggandyrą f b.f.
vass adj. … 2. (t.ex. om verktyg äv.)
wassbitin
vatten … ’friskt vatten’ koldwattn n
vattendelare watudieler m
vattenförening watuferieningg f
vattenkastning (urinering) pissningg f
vattenpump watupump m
vattensjuk … 5. saur;
6. (d:o) (om sank mark) watudraiðn.
’vattensjuk mark’ saurland n
vattenskida watuskaið f
vattenstinn (i sht full i magen när man
druckit mkt) watustinn
vattenväsen ’fiktivt vattenväsen man
skrämde barnen med så de skulle hålla sig
borta från bäckar, brunnar o.dyl.’ 1. Stşinnerbölą f b.f.; 2. Stşinnerkelindşę f b.f.;
3. Watugryllą f b.f.
vattenånga watuaungg f
vattna … 2. wät ǫ
vattnig wattnun
vattusot watusuo’tt f
vecka … ’denna vecka’ (ss. adverbial) iss
wikų; ’fem gånger i veckan’
fem gaungg i wikun
veckogammal wikugåmål
den 13 Juni 2016
ved … ’göra ved av’ wiðå upp; ’hugga
ved’ a) wiðåogg; b) (arbeta med ved)
wiðå
vederfaras wiðerfårås
vederhäftig (skämts.:) weðereftun
vedfång (vedbörda) wiðåbörd f
vedklyv wiðåklyv m
vedtrave wiðåstakk m
vek 1. wek;
velig … 2. (mer sv.:) welun
vem … ’vem än’ a) uonde ukin,
b) (mer sv.:) ukin enn
ventilation wentilasiuon m
ventilationssystem wentilasiuonssystiem n
vepa … 2. wepa f
1
verka … ’det verkar så’ (’det verkar som
om jag gör det’) ig syöks eð
2
verka … 2. snikk til; 3. (mer sv.:) werka
verklig werklin
verkligen … 8. rient. ’nej, verkligen inte’
naj (el. näj) so-menn
verkstol 1. skuostuol m; 2. klovstuol m;
3. (mer sv.:) werkstuol m
verktygslåda werktygslåð f
vertikalpelare (ljuspelare ss. halofenomen)
koldstuop m
veta … ’(inte) vilja veta av’ …
b) (int) wil witå åv;
’låta ngn veta ngt’ lat witå nogum noð
vetenskapare wetnskaper m
veteranbil weteranbil m
vetta wendas
vid prep. … ’vid den tiden’ ǫ-ðar tiðę
vidare wiðer (mer sv.: wiðare). ’inget
vidare’ … b) it noð wiðer; ’utan (ngt)
vidare’ autǫ noð wiðer
videokamera wiðeukamir f
videokassett (skämts.:) wiðåkassett m
vidga waiðga
vidröra … 4. kum wið
vifta … ’vifta bort’ (t.ex. flugor) suop åv
vigör ’i full vigör’ (fr. sv.:) i full wigör
vika … ’vika ihop’ waik iuop; ’vika upp’
waik upp; ’vikt’ (’reserverad’) waikt
vikariat wikariat n
vila vb … ’vila sig’ a) wail sig,
b) (ofta:) waila; c) (ta igen sig) tag att sig
vilja vb … ’vilja till’ … a) tuolå wið,
b) byövas
vilja s. … ’göra ngn till viljes’ (göra ngn
nöjd) dşärå non ny̢ögdan
vilken … ’vilken en!’ ukin ienn!;
’vilka ena!’ uker noger!;
’vilken tok!’ ukin tuok!
vilket … ’det är vilket som’ a) …
b) eð ir uonde wen, c) (mer sv.:) eð ir ukað
som
villfarelse (fr. sv.:) willfarels f
villig … 2. willun (mer sv.: willin).
’villig kvinna’ (kvinna som gärna ställer
upp på sex) tşytåludd f
villrådig … 3. witulos
vilodag 1. waildag m
vimsig 1. jomun; 2. (mer sv.:) wimsun
vimsmaja irrpott f
2
vinda (skela) 1. winda;
2. sjǫ el. kuogå i kross
vinbärsgelé winbersdşili n
vindfälle 1. windfoll (äv. windfell) n; …
3. windlåg f
vindil … 2. (fr. sv.:) windil m
vindpust 1. put m; 2. weðerpust m
vindruta jfr bilruta
vindstöt put m
vindsurfare (nydal.:) waitgumssigler m
vinge … 2. (på spinnrock) rullwaingg m;
3. (d:o) rukkwaingg m; 4. (d:o) spinnrukkwaingg m; 5. (d:o, ofta bara:) waingg m
vingla … 5. daunggel. ’vingla i väg’
a) wings åv; b) (t.ex. om gänglig person)
spjaunggel iweg; ’vingla till’ a) slingg til;
b) winggel til
vinglas winglas n
vinglig … 5. wingglun
vingmutter waindşmutter m
vinlägel (vinsäck) winsjäkk m
vinstock winstukk m
vinsäck winsjäkk m
vinter … ’till vintern’ að wittrem,
’om vintrarna’ um wittrą
vinterbadare witterbaðer m
vinterdäck … Se äv. vinterhjul
vintergröna (vitpyrola) saluklukk f
vinterhjul witterjuol n
vinterhässja witteress f
vinterkurs witterkuss m
vinterköld wittertşyöld f
vinterlik witterlaik
vintermånad wittermonað m
den 13 Juni 2016
vintersko witterskuo m
vintervante witteruott m
vinterväg … 2. witterweg m
vinyl winyl m (äv. n)
vinylskiva winylstşiv f
violett wiulett (mer sv.: wiolett)
vippa vb wippa
vipplock wippluk n
virrig 1. wirrun; 2. (tankspridd, kanske
lite senil) stşymblun
virrpanna irrpott f
virvelvind rigåv (äv. rigavu, äldre rigåvå) f
vis adj. wis (mer älvd., ovanl.: wais)
vis s. … ’på alla vis’ upǫ ollų wis;
’på samma vis’ upǫ summu wis;
’på så vis’ upǫ so wis
visa vb … ’det visar sig väl’ eð spyrs fel;
’visa bort’ wais undǫ;
’visa runt’ wais runt;
’visa vägen’ (lotsa) luo’ssa
visdom waisduom (äv. wisduom) m
visdomsord wisduomsuord n
vissen … 2. torkað
visst … ’nej, visst inte’
naj (el. näj) so-menn
vitblank waitblaunk
vitkålshuvud 1. waitkǫlsovuð n;
2. waitkǫlskoll m
vitlökskapsel 1. waitlokskapsel m;
2. waitlokstablett m
vitlökspress waitlokspress m
vitprickig waitprikkun
vitpyrola se vintergröna
vitriol witriuol m
vitrock (läkare, sjukvårdspersonal)
waitrukk m
vits wits m
vitsås waitså’ss m
vittja … 2. (fälla) sjǫ etter
vittring 1. weðer n;
2. (snarast fr. sv.:) wittringg f
voffla woffel f
vokal wokal (mer älvd., ovanl.: wukal) m
Volvo Wolvo m
vrångstrupen … ’sätta i vrångstrupen’
sweg gali el. sweg galið
vräka … ’vräka ned’ … (om snö) …
d) tarmsnaj; ’vräka ur sig’ rek yr sig
vurpa s. (fr. sv.:) wurpa f
vyssja … 3. (till sömns) syöva
våffeljärn woffelienn n. Jfr följ.
våffellagg woffellagg m. Jfr föreg.
våga … ’våga sig ut’ tuorås aut
vågig wågun
våglängd wåglainggd f. ’på samma
våglängd’ ǫ summu wåglainggd
vållande ’vara vållande till’
wårå uoldą að
Våmhusflicka Womuskull f
Våmhuskarl Womuskall m
Våmhuskvinna … 2. (ogift) Womuskull f
vår pron. … ’Vår Herre’ a) Ųor Ärre,
b) (åld.:) Wärär (äv. Wärärr) m
vår s. … ’varje vår’ werr wår
våras 1. wåras; 2. (bli senvår) ovlas
vårblomster wårbljomster n
vårbäck wårbekk m
vårda … 4. (sköta, ta hand om) weras
yvyr. ’vårda sig om’ faingen um
vårdbiträde (skämts.:) gęslkull f
vårdagjämning (fr. sv.:) wårdagiemningg f
vårdpaket wårdpakiet n
vårdslöshet uondlosiet f
vårhälsning wårelsningg f
vårkanten ’fram på vårkanten’
1. frami wårtiðn; 2. framǫ wårkantn
vårkväll wårkweld m.
’om (på) vårkvällarna’ um wårkweldą
vårkänslor wårtşenslur f pl
vårlök wårlok m
vårnummer wårnummer n
vårsidan wårsaiðą f b.f.
vårsol wårsuol f
vårstäda wårsteð
vårtalare wårtälär m
vårvatten wårwattn n
vårvind wårwind m
vårvinter … ’på vårvintern’
um wårwittern
vårvärme wårwerm m
väder … ’kallt väder’ koldweðer n;
’släppa väder’ weðer i sig;
’spå väder’ (gm att titta på himlen)
sjǫ el. kuogå et weðers
väderlek … ’fuktig väderlek’ wåtweðer n
väderprognos weðerprognos m
väderspänd … 3. plaindşun (i kwiðim)
väderstreck … ’från alla väderstreck’
frǫ oll(um) weðerstrikum
vädra 1. weðer;
den 13 Juni 2016
2. (om djur äv.:) drågå eter weðrę
väg … ’lång väg’, ’långa vägar’ adv.
laungg wea; ’raka vägen’ … b) skuotrett’;
’ta vägen’ tag we’n. Se äv. under backe
vägadress wegåadress m
vägbula (farthinder) (nydal.:) kneppa f
vägg … ’gå in i väggen’ (ung.)
a) kurka, b) raiv åv grötstşinneð
vägplog wegåpluog m
vägräcke … 2. (i form av timmerstockar
vid vinterväg) brotlågur f pl;
3. (d:o) mųotlågur f pl
vägtistel uonnkall m
1
väl … ’och (gott och) väl det’ (allra
minst) og wel eð
välbehållen 1. welbieldn; 2. (oskadd) ini
summu stşinn
välbekant welbikant
väldig … 2. uvendes (tä), t.ex. ’en väldig
jägare’ ien uvendes tä jäger
väldigt adv. … 6. (förfärligt) gruopli, t.ex.
’inte så väldigt’ int so gruopli; 7. rasend
välförsedd (fr. sv.:) welfesi’dd
välja … ’välja bort’ wel brott
välling … ’välling med små talgbitar i’
fietwelingg m
välsmakande … 3. (i sht för djur) guoðät
välta … ’välta av’ (rulla av) ty’ll åv
vända vb … ’vända sig från ngn’ wend sig
frǫ nogum; ’vända sig om’ a) wend sig,
b) wend sig um; ’vända sig till’ (kontakta)
wend sig að; ’vända tillbaka’ wend att;
’vända upp’ se äv. buk; ’vända utochin’
wend autogin
vändning wendningg f
vänja … ’vänja sig vid’ a) wen ǫ sig,
b) wenas wið
vänster … ’vänstra armen’ wįsterarmin m
b.f.; ’vänstra hörnet’ wįsterörneð n b.f.;
’vänster knä’, ’vänstra knät’ wįsterkni’tt n
b.f.
vänsterarm wįsterarm m
vänsterben … 2. wįsterbien n
vänstervarv wįsterwarv n
vänta … ’vänta in’ a) went in;
b) (fr. sv.:) baið in, c) (invänta) baið um
väntetid (fr. sv.:) wentetið f
värde … ’sätta värde på’ … b) settş werd
ǫ (äv. set werd ǫ)
värdering werdiringg f
värld … ’en gång i världen’ (för länge
sedan) atter wärdn nossn; ’förr i världen’
… f) i gamttiðn; ’stora världen’ sturwärdę
f b.f.; ’ute i världen (någonstans)’ broti
wärdn (nogär)
världshärskare wärdsärr m
värma … 5. (lite grann) tşylslå
värmekamera wermekamir f
värmeslag … ’han har fått värmeslag’
(blivit matt av solhettan)
suolrövin ar taið an
värmesystem (fr. sv.:) wermesystiem n
värna … 3. friðå
värnpliktig wärnpliktun
värre, värst … ’det värsta av allt’ wesstað
åv ollu; ’trevligt värre’ (mkt trevligt)
trivlit werra
värsting 1. (fr. sv.:) wesstingg m;
2. undsfått m
Väsabor … 5. (skämts.:) gnaupapur f pl
Väsa-kvinna gift (skämts.:) gnaupkelingg f
2
väsen (varelse) ’(inte ett) levande väsen’
(int iett) livendes wäsn; ’fiktivt väsen man
skrämde barnen med så de skulle hålla sig
inne när det var mörkt’ Nǫtstşomą f b.f;
’övernaturligt väsen i elden’ Askfais m.
Se äv. vattenväsen, Böluksn
väsljud węsliuoð n
väsnas … 11. dunå
väster … ’i väster’ i wester
Västerbotten Westerbuottn
västerut 1. (riktning o. befintlighet:)
a) westryvyr, b) wester; 2. (befintlighet)
a) westǫtil; b) (där i väster) westomin,
c) (d:o) dar wester. ’västerut omkring’
(i väster omkring) westringgum
västeråsare westerǫser o. westeråser m
Västeuropa Westeuruopa
västra … ’västra sidan av Älven’ (skämts.)
avugsaiðą f b.f.
västsidan … ’folket på västsidan av
Älven’ westǫtilkaller m pl;
’på västsidan’ westǫtil
vätskedrivande watudraivend
vävrumpa se under varp
växa … ’växa bort’ weks brott; ’växa
fram’ weks fram; ’växa igen’ … c) gruo
att; ’växa upp’ a) weks upp; b) (om grässtrån, i sht tåtelgräs) tǫsl sig
växelvis se under alltmedan
den 13 Juni 2016
vörda säta
yla … 2. (mer sv., äv. om folk) yla
yllefilt ullfilt m
yllehalsduk ullskarvs el. ullskarv m
yllekläder ullklauter m pl
ympa ympa
ympning ympningg f
ynklig … 2. wisäl; 3. (eländig) wisälsklin;
4. (ömklig) kuotun
ypperlig ypperlin
yr … 2. (som lätt blir yr, yr av sig)
yörumsklin. ’vara yr i huvudet’
åvå yörumskollan
yrhet 1. yörumiet f;
2. (yrheten, eg. ’det yra’) yörumað n b.f.
yrsel swimbel m. Jfr yrhet
yrselanfall swimbel m.
’få ett yrselanfall’ fǫ ien swimbel
yxsmed ökssmið m
zebra sebra f
zigenerska (romsk kvinna) sidşienesk f
åderlåtning ’kvinna som sysslade med
åderlåtning (koppning)’ kuppkelingg f
åderlåtningsschema (se indexet) åðerkall m
åka … ’åka på’ (drabbas av) (fr. sv.:) åk ǫ
åkarbrasa se under svänga
åkeri åkeri n
åkerkant styttşkant m. Se äv. åkerren
åkerren … 2. (mer sv.:) åkerrien f
åkerspergel suoltnarv m
åkomma 1. akum f (äv. n)
åksjuk åksiuok. Jfr bilsjuk
ålderskrämpa ålderskremp f
åldras … 2. (åldras o. dö) gamblas brott
åmöte åmųot n
ånga aungge m (mer sv.: aungga f)
ångest aunggest m
ångsåg aunggsåg f
år … ’komma upp i åren’ kumå upi årę;
’året runt’ a) iel åreð, b) (fr. sv.:) åreð runt
åratal ’på åratal’ upǫ åratal
årder … 5. (redskap för uppdragande av
fåror vid potatissättning) pärrit m
Åsen … ’i Åsen’ upǫ Ǫsum;
’till Åsen’ upǫ Ǫsą
Åsenflicka (el. ogift Åsenkvinna) Ǫskull f
åsidosätta ev ǫ saiðu
åska s. … ’åskan går’ eð åk
åska vb … ’det åskar’ eð åk
åsneföl åsnfuoli m
åstadkomma … 4. striuok til
åtbörd 1. atäv f; 2. (åtbörder) afekter f pl
återbetala bital att
återbud … ’lämna återbud’ dşävå attbuoð
återgälda (en hjälp) 1. (göra sin del vid
arbetsbyte) jåp att; 2. dşär att
återställare tilretter m
återuppstå 1. stand upp att;
2. staig upp att
åtminstone … 3. åtminstun (mer. sv.:)
åtminstone
åtskruvad attrwiðin
ägglåda egglåð f
äggröra eggryör f
äggsked eggstşieð f
äkta 1. rien; 2. ekta
äktenskap 1. dşipta f
älgfluga brindflugu (äldre grundf.: -flugå) f
älghuvud brindskoll m
älghår brindår n
älgkalv … ’nyfödd, rödaktigt färgad
älgkalv’ roðkåv m
älgskytt brindstşytt m
älvdaling … 4. (älvdalsfolk) övdalsfuok n
älvdalsby (by i Älvd.) övdalsby m
älvdalsflicka … 2. övkull f
älvdalska … ’kurs i älvdalska’
1. dalskkuss m; 2. övdalskkuss m.
’sydlig älvdalska’ (älvdalska i södra delen
av socknen) sunnǫtilmǫl n; ’ålderdomlig
älvdalska’ (gammalälvdalska)
gambeldalsk f
älvdalskkurs (kurs i älvdalska)
1. dalskkuss m; 2. övdalskkuss m
älvdalskvinna … 3. (ogift) övkull f
älvdalsslang övdalsslaungg m
älvdalsvisa övdalswais f
ämbar … 2. wiðåbytt f
än … ’än i dag’ enn i dag
ända s. 1. (stjärt) …
4. (d:o; skämts.:) stursät n
ände … ’i båda ändar(na)’
i båðum endum
ändra … ’ändra på’ jfr peta i
ändå … 3. lekwel (äv. laikwel); 4. laikso el.
laikuso
ängsskallra 1. peninggras n;
2. peninggflasur f pl. Se vidare VNB
äppelmos eppelmuos n
äppelskrott
den 13 Juni 2016
eppelskrott (äv.: eppelskrutt) m
ärftlig erftlin
ärlig … 2. (rejäl) riensint
ärtreva Jfr följ.
ärtris ertrais n
äta … ’som inte har ätit’ (”oäten”)
ųoietin; ’äta ihjäl sig’ jät ijel sig; ’äta ngn
ur huset’ jätå aut non ǫ brandą (yngre:
brandär el. brander); ’äta sig mätt’
a) jät mettan sig, b) jät stinnan sig;
’äta upp (allt)’, ’äta rent’ jät åv
ättling ettlingg el. ättlingg m
öda öða. ’öda bort’ öð åv
ödelägga öðelegg
ödemark 1. (fr. sv.:) öðemark m;
2. (där myrslåtter bedrevs) tşyöl m.
’ut i ödemarken’ (i regel för att bedriva
myrslåtter) et tşyöls
öga … ’få upp ögonen’ fǫ upp ogų
ögondroppar ogendrupir m pl
ögonläkare … 2. (mer sv.:) ogenläker m
ögonvatten ogenwattn n
ökensand ökensand m
ögonsten ogenstie m
ölmage (isterbuk, stor tjock mage)
digerkwið m
ömklig jfr ynklig
ömsa skinn … 2. byt stşinn
öppna … ’öppna sig’ a) yppen sig,
b) ev upp sig
öppning … 3. (långsträckt i skogen) lysa f
öra … ’i mina öron’ i main(um) ärum
örngott … 4. ovkuppfuoðer n
öronlapp ärlapp m
öronskydd ärstşydd n
öronsus se tinnitus
öronvax ärntyör (äv. ärtyör) n (äv. f)
öronvärk ärnwerk m
Österdalälven … 2. Sturövę f b.f.
östersida östersaið f
österut 1. (riktning o. befintlighet:) ostryvyr;
’österut omkring’ (i öster omkring)
ostringgum
östkusten östkustn m b.f.
öva … 2. (om musik) trena
över … ’över dagen’ yvyr da’n
överbegåvad yvyrbigåvað
överflödig yvyrflyöðun
överfull … 3. (mer sv.:) yvyrfull
överföra jfr föra över
överförd yvyrfyörd
överföring yvyrfyöringg f
överhetsperson sturgubb m
överleva … 2. (uppehålla livhanken)
niųot laiv
överlycklig (ung.:) liuotlykklin
överlämna 1. lemmen; 2. lemmen yvyr
(mer sv.: yvyrlemmen)
övernattning (fr. sv.:) yvyrnattningg f
övernaturlig se väsen
översida yvyrsaið f. ’på översidan’ uvonǫ
överskådlig ’inte inom överskådlig tid’
int brådagum
överslaf yvyrslaf m
överspelad (fr. sv.:) yvyrspilåð
översvämning … 2. fluoð f
översäng trall m (äv. f o. n)
översättning … ’översättning till svenska’
swenskyvyrsettningg f
översättningsövning
yvyrsettninggsyövningg f
överta 1. yvyrtågå; 2. tag yvyr
övertala … ’försöka övertala’ a) fuorka
övertid yvyrtið f
övertolka yvyrtolk
övertyga yvyrtyg
övertygande yvyrtygend
övervikt (försteg) yvyrwikt f
övervåning … 2. (i härbre) baursjäll m
ÄLVDALSKA–SVENSKA
a … || a nų äv. minsann
A4-ark A4-artşeð (A4-artşę) = A4-ark
A4-blað = (A4-blaðį) = A4-blad
A4-papir [a`fyra-papir] -eð (-ę) =
A4-papper
Abram [a"brąm] o. [a"brąm] variant av följ.
Abramm [a"brąmm] Abraham
abuorgrund [a"buo(r)-grųnnd] -eð (-ę) =
abborrgrund
abuorrgrund variant av föreg.
að … || Ur gor eð að dig?
Hur går det för dig?
Adam [a"dąm] variant av följ.
Adamm [a"dąmm] Adam
aðdraið se följ.
aðdraiðn … äv. tilldragen
aðelsmann = (-em) -menner adelsman
den 13 Juni 2016
aðelsmy̢öt -eð (-ę) = adelsmöte
aðertǫ aderton. Jfr åttjǫ
adjutant -n (-em) -er adjutant
adresslapp -in (-em) -er adresslapp
adşunkt -n (-em) -er adjunkt
adwentliuos -eð (-ę) = adventsljus
adwentsjågd -ę (-n) -er adventshelg
adwukat variant av adwokat
afekteri -eð (-ę) el. oböjt gestikulerande
affär s. … || dşärå affärer göra affärer
affär [a`ffär] vb1 göra affärer
affärswerksamiet f4 affärsverksamhet
agelbyss … äv. hagelbössa
agelskuot [a"gel-skuot] -eð (-į) =
hagelskott
aggregat mer sv. variant av följ.
aggrigat [agriga´t] -eð (-ę) = aggregat
agitasiuonsmy̢öt -eð (-ę) = agitationsmöte
agitatur variant av agitator
agraff -in (-em) -er agraff
aikuonlåj -ą f1 ekorrbo
aikuonrump -ą f1 ekorrsvans
aindşa … || aindş iuop hänga ihop; aindş sig
hänga sig; aindş sig fast hänga sig fast
aindşe … äv. myräng
ai-podd -n (-em) -er i-pod
ais … || wel under aisem (ung.:) deprimerad
(eg. ’alldeles under isen’)
aisbuori [aĭ`s-buori·] -n (-buoråm) -buorir
isborr
aisbuorå -n se föreg.
aisfistş -eð (-ę) isfiske
aislåð -ą f1 islåda
aisokkystor -’n (-em) -er ishockeyklubba
aisskrapu [aĭ`s-skrapu·] f2 isskrapa
aisskråpå äldre grundf. av föreg.
aisskåp -eð (-ę) = isskåp
akadiemisk akademisk
akkslått -n (-em) hackslåtter
akkun hackig
akkusativform -in (-em) -er ackusativform
akselriem -ę (-in) -er axelrem
aksul … (akslam el. akslem)
aktningg f3 aktning
aktş(i)ebuolag [a´kktś(i)e-buolag] -laeð
(-laę) = aktiebolag
aku … || niðoni akun på hakspetsen
(eg. ’nedtill på hakan’)
akudira … || akudir fer sig siuov prata för
sig själv; akudir i bend sig komma av sig
(när man talar); akudir um äv. dryfta
akudiringg … äv. samtal, snack
akulapp [a"ku-lapp] -in (-em) -er haklapp
akwarellferg -ą f1 akvarellfärg
al … äv. glatt
Alfrið Alfred
alka vb … || alk minn halka med
all -n (-em) -er hall
allmųog -muo’n (-mųoem) allmoge
allmųogen se föreg.
allmuos -ą f1 allmosa
allmųos se föreg.
allwarsam äv. allvarlig
Alpär Alperna || i Alpum i Alperna
alster alstreð (alstrę) = alster
altfil -ą f1 altfiol
aluminium -eð ofta oböjt aluminium
aluminiumplåt -n (-em) -er aluminiumplåt
alustie [a"lu-stie] -n (-nem) alun
alv -in (-em) alv (under matjorden)
alvkriminell halvkriminell
ambulansfyörer -n (-am) -er
ambulansförare
ampel -n (amplem) ampler ampel
anað … || fer eð og anað allt vad (han)
orkar, allt vad tygen håller; iett og anað o.
iett som anað ett och annat; int anað eld
inte (el. ingenting) annat än; int anað (eld)
ig wet såvitt jag vet
analfabiet -n (-em) -er analfabet
analog analog
analys -n (-em) -er analys
analytisk analytisk
anamma [a"-nąmma] (m.fl. uttal) vb1
anamma || (ffa. i utrop ss.) fa’n anamma!
anandag … || anandag påsk annandag påsk
and … || fǫ um and sig få hand om
andel vb äv. driva handel
andelsbög [ą´nndels-bög] -bö’n (-böem)
-böer gårdfarihandlarens ryggsäck
Andes Anders
andlegger -n (-am) -er handläggare
Andrias [ą`nndrias] Andreas
andkwenn -ę (=) -er handkvarn
andlingg f3 handling
anmaningg f3 anmaning
andmaunggel -n (-maungglem) -maunggler
handmangel
den 13 Juni 2016
andningg f3 andning
andsåg -såę (-så’n) -såger handsåg
angasira [ąngasi`ra] vb1 : angasir sig
engagera sig
anggel vb1 angla
ankatt -n (-em) -er hankatt
anlaindş [ą`nn-ląĭndś] anlaindşer – anlainggd – anlainggt ansätta med frågor
anlend anlender – anlend – anlent anlända
anmęlan oböjl. anmälan
anmerkningg f3 anmärkning
annalkend annalkande
annes nyare variant av onumes
annonsör -’n (-em) -er annonsör
anonym anonym
anska vb1 : ansk i ruska om
anstraindş sig anstraindşer sig –
anstrainggd sig – anstrainggt sig
anstränga sig
answarsfull ansvarsfull
ansyökninggsandlingg f3
ansökningshandling
antagligen antagligen
antik antik
antikmess -ą f1 antikmässa
antikwariat -eð (-ę) = antikvariat
antlin läglig
antyð antyðer – anty’dd – anty’tt antyda
app -in (-em) -er app (applikation)
aprillą [a"prillą] -un april
aprilweðer [a"pril-weðe·r] äldre variant av
aprillweðer
aprupå variant av apropå
aptit -n (-em) aptit ar … äv. grusbank (i el. vid vattendrag)
arbiet vb … || arbiet brott arbeta bort;
arbiet in arbeta in
arbieterkommun = (-em) -er
arbetarkommun
arbietsbörg arbetsför
arbietsdşiver -n (-am) -er arbetsgivare
arbietsdşiveravdşift -ę (-n) -er
arbetsgivaravgift
Arbietsfemieðlindşę (-lindşin)
Arbetsförmedlingen
arbietsklauter arbetskläder
arbietslust -ę (-n) arbetslust
Arbietsmarknaðsdipartimenteð (-mentę)
Arbetsmarknadsdepartementet
arbietsnammen -namneð (-namnę) =
arbetsnamn
arbietsslarvur f1 arbetskläder
(trasiga kläder man anv. i arbetet)
arbietsstell -eð (-ę) = arbetsplats
arbietsstyrk -ą f1 arbetsstyrka
arbietstrill -ą f1 arbetsvagn, vagn, ofjädrad
trilla
argusog -að (-ą) -ur argusöga
aria f1 aria
arkiwira [arkiwi`ra] vb1 arkivera
armlið -n (-im) -ir armled
armstark armstark
armstyöð = (-ę) = armstöd
arpa vb1 : arp ǫ äv. vara på
arrandşira [arrąndśi`ra] arrangera
artigiet f4 artighet
artug lokal variant av artin
arvstşipt -eð (-ę) = arvskifte
arvuoð -eð (-ę) = arvode
as -eð (-ę) = as
asfaltarbieter -n (-am) -er asfaltarbetare
(asfaltsläggare)
askfais -n (-em) -er liten, pyrande eld
Askfais oböjl. övernaturligt väsen i elden
askųosdag -da’n (-daem) -dågå askonsdag
asseptira variant av akseptira
ast -n (-em) ofta oböjt || i ast i hast
astmatisk astmatisk
astugiet f4 hastighet || i astugietn
i hastigheten
asyl -n (-em) -er oftast oböjt asyl
atisk hatisk, hatfull, (hätsk)
atrað, atri, atrǫ, atrum, atrunder, atryr, atråv
se attrað, attri osv.
atşi … hake, t.ex. fönsterhake
attbuoð … || dşävå attbuoð lämna återbud
attstainggd [a´tt-stąĭŋ(g)d] tillsluten
(stängd)
atteppt [a´tt-teppt] stängd (tillsluten);
igenmulet
atter … äv. prep. + dat. bakåt utefter ||
atter wärdn nossn en gång i världen
(för länge sedan)
attgemd [a´tt-gęmd] undangömd
attmillǫ [a´ttmil(l)ǫ] + dat. bak (baktill)
mellan
attmin + dat. bak längs (bak(till) utmed)
attmuolin [a´tt-muolį·n] n: attmuolið
igenmulen
den 13 Juni 2016
attnest + dat. bak vid, baktill hos
attonað … äv. bakefter
attonǫ … äv. baktill på
attǫtil … äv. bakom || dar attǫtil där bakom
attrað … äv. dessutom; utöver, förutom ||
attrað ollu o. attrað oll eller till på köpet
attri … || attri enn tiðn på den tiden
attrǫ … || attrǫ sjuttjǫundraðtalį
på 1700-talet
attrum + ack. … || wind attrum sig yvyr erdę
kasta över axeln
attrunder [a´ttrųnder] + dat. bak under
attrwiðin [a´tt-rwiðį·n] n: -rwiðið, pl: -rwiðner
åtskruvad
attryr [a´ttryr] + dat. bak ur (baktill ut ur)
attryvyr … I. adv. … äv. bakåt i tiden
attråv + dat. bakåt av, bakåt ned från
attstaðun motsträvig
attstainggd [a´tt-stąiŋ(g)d] igenstängd
attstuppað … äv. igenmulet
attsuolln [a´tt-suoll’n] n: -suolleð
igensvullen
atyttş [a"-tyttś] -ą f1 besvärlighet, tråkighet
(obehag)
atäv [a"t-äv] -ę (-in) -er åtbörd
auansig! (ung.:) ack!, ock, ock, ock!
auðsiuokduom -in (-em) -er hudsjukdom
aungen ǫ aungner ǫ – aungneð ǫ –
aungnað ǫ agna
aungge aundşin (aunggam) aungger ånga
aunggelkruok -kruotşin (-kruotşem) -kruoker
angelkrok
aunggest -n (-em) ångest
aunggsåg -såę (-så’n) -såger ångsåg
aurweðersbyss -ą f1 snökanon
(nydal., eg. ’yrvädersbössa’)
ausbyddşer -n (-am) -er husbyggare
ausmillǫ [au´s-millǫ] från hus till hus
(från det ena huset till det andra)
ausoldsgräjur pl husgeråd (hushållsgrejer)
auswill husvill
aut … || (int witå) aut eld in (inte veta) ut
eller in
autað … äv. ned till, nedströms till;
söderut till
autaustak -tatşeð (-tatşį) = uthustak
autbildaðn [au´t-billda’n] lokal variant av
autbildað
autblandað [au´t-bląnndað] utblandad
autbuoðin [au´t-buoðį·n] n: -buoðið,
-buoðner utbjuden || (stugų ir)
autbuoðin (ung.:) (stugan är) till salu
autbuorin [au´t-buorį·n] n: -buorið,
pl: -buorner utburen
autbyt -eð (-ę) = utbyte
autby’tt [au´t-bytt] utbytt
autdraivningg f3 utdrivning
autdyömd [au´t-dy̢ömd] utdömd
aute … || frǫ aute utifrån; war aut og go
vara ute och gå, promenera
autekspirementirað [au´t-ekspiremęntirað]
utexperimenterad
autfrusin [au´t-frusį·n] utfrusen
autfyllnað [au`t-fyl(l)nað] -n (-im) utfyllnad
autgainum + ack. ut genom
autgåmål [au`t-gǫmå·l] pl: autgambler
utgammal
auti … äv. nere i, nedströms i; angående ||
auti oll eller bland (allt) annat
autkant -n (-em) -er utkant; marginal
autkomst -ę (-n) utkomst
autlaggd [au´t-laggd] utlagd
autlandeð … || flytt að autlandę
flytta utomlands;
fårå að autlandę fara utomlands
autlandsrįes -ą f1 utlandsresa
autlys -lyser -lyst -lyst utlysa
autmars -n (-em) -er utmarsch
autman vb1 utmana
autmin … äv. bara utmed, längs
autmynn vb1 utmynna
autnest + dat. nere vid
2
autǫ … || autǫ noð wiðer utan (ngt) vidare
3
autǫ … || frǫ autǫ utifrån
autograf -in (-em) -er autograf
automat -n (-em) -er automat
automatik -titşin (-titşem) automatik
autoni ss. adv. på utsidan
autǫtil äv. utvändigt
autpaind [au´t-pąĭnd] utarbetad
autpiekend utpekande
autrettað [au´t-rettað] uträtad
(äv. uträttad)
autrieð autrieðer – autrie’dd – autrie’tt
utreda
autrikesminister -n (-ministrem) -ministrer
utrikesminister
autrikisk utrikisk
autruopstekken -tekkneð (-tekknę) =
utropstecken
pl:
den 13 Juni 2016
autruopsuord -eð (-ę) = utropsord,
interjektion
autrust vb1 utrusta
autryöm -eð (-ę) = utrymme
autsett vb autset – autsett – autsett utsätta
autskrievað [au´t-skrievað] utskriven
autslaið se autslaiðn
autspä’dd [au´t-spädd] utspädd
autstrekkningg f3 utsträckning
autstrekkt [au´t-strekkt] utsträckt
auttaintşningg f3 fundering
auttalsfråg -ą f1 uttalsfråga
au’tter … äv. adv. nedåt
au’ttertil [au´tte(r)-til] åt söder till;
ett område beläget nedströms
auttrykksfull uttrycksfull
autträ’ttað [au´t-trättað] uttröttad
auttşäller -n (-am) -er jordkällare
(källare utanför boningshuset)
autum … II. … äv. ned(ströms) förbi
autumlands utomlands
autwið + ack. ute vid; nedströms vid,
nere vid
autyvyr … äv. ut över
autyöpstekken se autruopstekken
avbriuot [a"v-brĭuot] avbriuot – avbrot –
avbrutið avbryta
averi -eð (-ę) -er el. oböjt haveri
avgoend [a"v-goęnd] avgående
avlos [a"v-los] : wårå avlos lida brist
avsais [a´vs-aĭs] -n (-em) -er havsis
avsbuottn [a´vs-buott’n] = (-em) -er
havsbotten
avsjǫ [a"v-sĭǫ] avsir – avsåg – avsi’tt avse
avtryttş variant av avtrykk
avugsaið … || avugsaiðą äv. västra sidan av
Älven (skämts.)
avugsklin [a"vusklįn] avig av sig
avundsklin [a"vųnsklįn] avundsam
avut … || go avut gå baklänges
avwekkel [a"v-wekkel] vb1 avveckla
baðboll -n (-em) -er badboll
baiða … || baið in vänta in, invänta;
baið um äv. vänta in
baker, et … || launggt et baker i wärdn långt
tillbaka i tiden
bakgrund [ba"k-grųnnd] -n (-em) -er
bakgrund
bakliuoðsmęler [ba"klĭuo(ð)s-męler] -n (-am)
-er radar (nydal., eg. ’bakljudsmätare)
bakmįes [ba"k-mįes] -n (-em) -er bakmes
baksa vb1 baxa
baksili [ba"k-sili·] -n (-silåm) -silir baksele
(hintertyg)
baksilå -n se föreg.
bakslag [ba"k-hlag] -slaeð (-slaę) =
bakslag
bakslug [ba"k-hlug] bakslug
baksmell [ba"k-smell] -ą f1 baksmälla
bakstşärm [ba"k-stśärrm] -in (-em) -er
bakskärm
baktşåk [ba"k-tśåk] -tşåtşin (-tşåkam) -tşåker
bakkälke
bakudag [ba"ku-dag] -da’n (-daem) -dågå
bakdag, dag för bakning
bakumyöl [ba"ku-myöl] -eð (-į) bakmjöl
bakuǫs [ba"ku-ǫs] -n (-em) -er bakstör
anv. vid tunnbrödsbak
bakuspilu [ba"ku-spilu·] f2 bakkäpp
(träspjäla för hantering av ogräddade
tunnbrödskakor)
bakuspilå äldre grundf. av föreg.
bakustor [ba"ku-stor] -’n (-em) -er = bakuǫs
bakustugu [ba"ku-stugu·] f2 bagarstuga,
bakstuga
bakustugå äldre grundf. t. föreg.
bakwarv [ba"k-warrv] -eð (-ę) = bakvarv
balansira [baląnsi`ra] vb1 balansera ||
balansirað balanserad
balansorgan -eð (-ę) = balansorgan
bana … || i diem banum i de banorna
bandsåg -såę (-så’n) -såger bandsåg
bandtraktor -n (-em) -er bandtraktor
banduott -n (-em) -er laggarvante
(anv. vid bandningen)
banna vb1 ge bannor, läxa upp, gräla på ||
bann upp skälla ut, gräla häftigt på
bara … || bar eð ar werið fem daer om fem
dagar (eg. ’bara det har varit fem dagar’);
bar fer äv. för … skull, t.ex. bar fer mig
för min skull
barbidukk -ą f1 barbiedocka
bard … äv. sängkant
Bardal [ba`r-dal] i regel oböjt Bartolomeus;
bartolomeusdagen (24/8)
barfriðstrampur [ba"rfris-trąmmpur] f1 pl
förstutrapp(a)
barkbroð åld. variant av barkbröð
den 13 Juni 2016
barkskavi [ba`rrk-skavi·] -n (-skåvåm) -skavir
skavjärn för avskrapning av innerbark på
tall
barkskåvå -n se barkskavi
barktşyti [ba`rrk-tśyti·] -n (-tşytåm) -tşytir
barkspade
barktşytå -n se föreg.
barkun barkig
barrfrið variant av barfrið
basa vb1 basa (vara chef)
basketkorg -kordşin (-kordşem) -korger
basketkorg
basunir aut vb1 basunera ut
batteriraðio [batteri´-raðĭo] oftast oböjt
batteriradio
battn … || battn att läka ihop
baunka … || set in peninggą i baunkų
sätta in pengar på banken
baur … äv. förrådsbod
baursdörer [bau`(r)s-döre·r] pl härbredörr
baursfuot -n (-em) -er stolpe i stolpbod
baursjäll -n (-am) -er övervåning i härbre
baurstinner [bau`s-tinner]
härbretrapp(steg) (plattform av två klovor
framför härbredörr)
bedda … || bedd um bädda om
beddmadrass -n (-em) -er bäddmadrass
beðul variant av biðul
begann … äv. skördetid (i sht för korn) || i
begann på eftersommaren
bekkdrag -draeð (-draę) = bäckdrag
bekken -eð (-ę) = bäcken
bekkenbien -eð (-ę) = bäckenben
ber adj. … || ǫ berå rov på bara stjärten
beriemtningg f3 bärplockning
bertur -’n (-em) -er bärtur
(bärplockningstur)
beråflekk [be"rå-flekk] -flettşin (-flettşem)
-flekker fläck av barmark
berår -eð (-ę) = bärår
best … || best dier dugå bäst de kan, så gott
de kan; bestað det bästa
bestikk variant av bistikk
better vb1 … better ǫ sig bättra sig
bettringg … äv. förbättring ||
guoð bettringg! god bättring!
biandlinggsiem -eð (-ę) = behandlingshem
bibbeltekst variant av bibeltekst
bibelaktun [bi"bel-akktųn] biblisk
bibelspråk [bi"bel-språk] -språtşeð (-språtşę)
= bibelspråk
bibeltekst [bi"bel-tekst] -ę (-n) -er bibeltext
bibelyvyrsettningg [bi"bel-yvyset(t)nįŋŋg] f3
bibelöversättning
biblisk biblisk
biða … || bið um ursekt be om ursäkt
2
bidrågå [bidrå"gå] bidrar – bidruog –
bidraið bedra
bidrövaðn [bidrö`va’n] lokal variant av
bidrövað
bidşär äv. anspråk
biðul [bi"ðul] -n (-em) -er böneman
bidyömningg [bidy̢ö`mnįŋg] f3 bedömning
bįesåg [bįe"-såg] -såę (-så’n) -såger bensåg
biet s. … || flytt sig i bietn … äv. byta fot
biete … äv. agn
bigriplin [bigri`plįn] begriplig
bikant … äv. hemmastadd
biklemmend [biklę`mmęnd] beklämmande
(sorglig)
bikmörken [bi"k-mörrkęn] -mörkneð
(-mörknę) beckmörker
bikå … || bikå att becka igen, becka ihop
2
bila vb … || bil åv bila i väg, köra i väg
bilbyt -eð (-ę) = bilbyte
bilderbuok -buotşę (-buotşin) -byöker
bilderbok
bilfis -eð (-į) bilavgaser (skämts.; eg. ’bilfis’)
bilinggskull [bi"lįŋ(g)s-kull] -ą f1
tvillingflicka
biljardboll -n (-em) -er biljardboll
bilnytşyl [bi`l-nytśy·l] -n (-nykklam) -nykkler
bilnyckel
bilrįes -ą f1 bilresa
bilrut -ą f1 bilruta
bilstakk -stattşin (-stattşem) -stakker
stor mängd bilar
bilstşuo’ss -n (-em) -er bilskjuts
biltilifuon = (-em) -er biltelefon
bilågå äldre grundf. t. bilagu
bilåkningg [bi`l-åknįŋŋg] f3 bilåkning
binda s. f1 alv (under matjorden)
binda vb bitt – bott (numera ofta: band) –
bundeð || bind að binda åt;
bind för (+dat) binda för
binggopromenað -n (-em) -er
bingopromenad
binggu lokal variant av binggo
biolder [bio`llder] -n (-am) -er behållare
den 13 Juni 2016
birekkningg [bire`kknįŋg] f3 beräkning
biretta [bire`tta] vb1 berätta; [bi"retta]
förrätta tacksägelse
biruo … || eð biruor ǫ det beror på
biryktað [biry`kktað] beryktad
birömlin [birö̢`mlįn] berömmande
bisieger [bisie`ger] vb1 besegra
bisiktningg [bisi`ktnįŋg] f3 besiktning
biskrievend [biskrie`vęnd beskrivande
Bisparindşę [bispa`rįndźę] f3 Älvdalens
besparingsskog
bistemma … ||
bistemm sig fer äv. besluta sig för
bistemmningg [bistę`mmnįŋg] f3
bestämning
bistemmt bestämt (av allt att döma, säkert)
bistikk bistittşeð (bistittşę) = bestick
bistört bestört
biswärað [bi"swärað] besvärande nyfiken
biswäras [bi"swäras] biswäres – biswärdes –
biswärdas vara besvärlig, vara till besvär
|| biswäras min nogum besvära ngn
biswär’n [bi"swä(r)’n] -eð (-ę) =
(besvärande el. påträngande) nyfikenhet
bisyök … äv. påhälsning
bisyökstið [bisyö´ks-tið] o. (mer sv.) [bisyö`kstið] …
bit … äv. massa(veds)bit || ien bit frǫ på
avstånd, ett stycke ifrån; int laungg(a) bitn
inte så långt (inte så lång väg)
bitaið … äv. bittida || bitaið að mę’n tidigt i
morgon bitti; bitaið um morgun tidigt på
morgonen; boð sient og bitaið både bittida
och sent
bitala … || bital att betala tillbaka,
återbetala; bital in betala in; bital in sig
betala inträde (och gå in)
bitreffa … || wen … bitreffer
vad … beträffar
bitşymmer … vb1 … || bitşymmer sig yvyr
bekymra sig för
bittålå [bi`ttålå] bittälär – bittäläð – bittålåð
variant av bitala
bituonað [bitųo`nað] betonad
bityðelslos betydelselös
biugrafi -’nn (-em) -er biografi
biundran [bių`nndrąn] oböjl. beundran
biundranswerd beundransvärd
biuoða … äv. bjuda in, inbjuda || biuoð att
bjuda igen; biuoð aut erbjuda; biuoð iuop
bjuda in (ett sällskap)
biwerkningg f3 biverkning
bjäll -eð (-ę) bjäfs, grannlåt
bjälla vb1 hänga och dingla
bjärgart -n (-em) -er bergart
bjärgsby -nn (-mm) -er bergsby
bjärr … äv. berggrund
bjärrby variant av bjärgsby
Bjärrkallmǫl -eð (-ę) Evertsbergsmål
(dialekten i byn Evertsberg)
bjärrsaið, bjärrssaið varianter av följ.
bjärssaið [bĭä`ss-saĭð] -ą f1 bergssida
bjässaið se föreg.
bjärul [bĭä"rul] -n (-em) -er ok; hävel
(höhävel), (äv. bärmes)
bjärå … äv. gå (utveckla sig, ske) || bjär minn
sig bära med sig; bjär mųota bära emot;
bjär upp bära upp; bjär åv äv. bära hän;
dait eð bar so bar eð det gick som det gick
blaðer s. äv. cysta (nydal.)
blaið n: blai’tt blid, mild
blanda … || bland sig i blanda sig i
blandað blandad
blandaðfrukt -ę (-n) blandad frukt
blandspråk -språtşeð (-språtşę) =
blandspråk
blaunk … äv. molnfri, klar
bleða … || bleð atter bläddra tillbaka;
bleð gainum bläddra igenom
bleðer … || bleðer upp bläddra upp,
slå upp
bleðran [ble"ðrąn] oböjl. bläddrande
blenda … || blend åv blända av
bli … || bli åv bli av
Blibjärskelingg [bli"bjäs-kelįŋŋg] f3
gift Blybergskvinna
Bliekingge [blie`kįŋŋge] Blekinge
blietşer -n (-am) -er blekare
blikk … || fest blittşin fästa blicken
blikkpunkt -n (-em) -er blickpunkt ||
i blikkpunktem i blickpunkten
blikå … || blikå upp märka upp gm
bläckning
blindtarmsoperasiuon = (-em) -er
blindtarmsoperation
bliuogiet f4 blyghet
blommkruk variant av bljommkruk
blotbroðskåkå äldre variant av följ.
den 13 Juni 2016
blotbröðskaku [blotbrö(ð)s-kaku·] f2
tunnbrödskaka,
kaka av mjukt tunnbröd
blotbröðskåkå äldre grundf. av föreg.
blotbröðsmyörgǫs -ę (-n) -er mjuk smörgås
blotkrytyr -eð (-ę) = mjukisdjur
blotå … || blotå brott smälta bort;
blotå undǫ smälta bort
blunda … || blund att äv. dö
blundun sömnig (som har svårt att hålla
ögonen öppna); mulen || blundut weðer
mulet väder
bluoðflyöð -eð (-ę) blodflöde
bluoðgaungg -gaundşin (-gaundşem)
onaturligt starkt blodflöde, blödning
bluoðtrykksfall -eð (-ę) = blodtrycksfall
bluoðtrykksmiðisin = (-em) -er
blodtrycksmedicin
blybit [bly"-bit] -n (-em) -er blybit
blykaul [bly"-kaul] -ą f1 blykula
blytungg [bly"-tųŋŋg] blytung
blyåspenn variant av blyaspenn
blyöðningg [blyö`(ð)nįŋg] f3 blödning
blyömmbutt lokal variant av bljommbutt
blyömmkruka lokal variant av bljommkruk
blåbersmuos [blå"bes-muos] -eð (-ę)
blåbärssylt
blåglasogur [blå"glas-ogur] pl blåtira
blåguol [blå"-guol] blågul
Blåkull(a) [blå"-kull(a)] Blåkulla
blåmjok … äv. lättmjölk (nydal.)
blåsa … || blås i blåsa i (spela på);
blås sund blåsa sönder;
blås yr äv. blåsa av (blåsa ned)
bläst … äv. andning, andhämtning
blät … legg i blät noð lägga ngt i blöt,
blötlägga ngt
bläta s. … äv. rotblöta
1
bläta vb … || blät nið sig äv. falla (ramla)
omkull
boð … og … äv. till och med
bogsir [bo`ggsir] vb1 bogsera
bokklautningg f3 backsluttning
bokksaið -ą f1 backsluttning
boksningg f3 boxning
bomba vb1 bomba
bottin = (-em) -er bottin
brak bratşeð (bratşę) = brak
brakstşitsfudral -eð (-ę) = skithög
(om person; eg. ’brakskitsfodral’)
branaug … äv. rejäl, rejält || branaug ien
stakk en rejäl hög
brand … || jätå aut non ǫ brandą (el. brandär
el. brander) äta ngn ur huset
brandatşi [brą`nnd-atşi·] -n (-åkån) -atşir
brandhake
brandbiwakningg f3 brandbevakning
brandkuov -in (-em) -er brandpil
brandräk -rätşin (-rätşem) brandrök
brandåkå -n se brandatşi
brans -n (-em) -er bransch
braskamin = (-em) -er braskamin
brasukamin [bra"su-kamįn] mer älvd. variant
av föreg.
brauðfy -eð (-ę) = brudfölje
brauðimil … äv. brudhimmel
brendwinsglas -eð (-į) = spetsglas
(brännvinsglas)
brennarg äv. jättearg
brennfin jättefin
brennstyöð mycket stabil, mycket stadig
brestbuom -in (-em) -er bröstbom
brestfikk -ą f1 bröstficka
brestkreft -ą f1 bröstcancer
brieð … || brieð attrum rovę o. brieð yvyr
rovę bred om baken; ǫ brieð min bredvid
brieða … || brieð attrum breda över
brie’ddgrað -ę (-n) -er breddgrad
Brieðsbuðär [brie`s-buðär] pl se följ.
Brieðwað [brie`-wað] Bredvad
(f.d. fäbod, senare gård NV om Åsens by)
brievkamrat -n (-em) -er brevvän
brievprogramm -eð (-ę) = e-postprogram
brievtekst -ę (-n) -er brevtext
brindflugu [brį`nnd-flugu·] f2 hjortfluga,
älgfluga (hjortlusfluga, lusfluga)
brindflugå äldre grundf. t. föreg.
brindgruop -ę (-in) -er fångstgrop för älg
brindskoll -n (-am) -er älghuvud
brindstşytt -n (-em) -er älgskytt
brindår -eð (-ę) älghår
brist -ę (-n) -er brist
brittş mer älv. variant av brits
bromstrumb -ą f1 bromstrumma
brons -eð (-ę) brons
2
brot -ę (-n) -er väg, bruten på sidan av
(brant) backe
broti 11 prep. : … broti wärdn (nogär)
11
Möjligen vore stavningen brotti att föredra. Så
skrivs ordet bl.a. i Åkerbergs stora grammatik.
den 13 Juni 2016
’ute i världen (någonstans)’
broti s. -n (brotåm) bråte (ris o.dyl.);
björnens bädd av ris. Se äv. gråspråksordlistan
brotlågur … äv. lår på kvinna (skämts.)
brottbläseð [bro´tt-bläseð] bortblåst
brotte borta (försvunnen; äv. bortkommen,
okunnig)
brotter [bro´tter] I. adv. … äv. borta
(ngn annanstans, ej hemma)
brotti borta i. Se äv. broti prep.
brottǫter … || frǫ brottǫter yngre variant av
brottǫter
brottǫterfuok -fuotşeð (-fuotşę) =
utsocknes folk
brottrivin [bro´tt-rivį·n] bortriven
brottåv + dat. bort (i)från (stundom bara:
’från’)
brotå -n se broti
brudd … äv. dobb (nydal.)
brukas brukes – brukes – brukas el. brukes –
bruktes – bruktas användas
brumi -n (brumåm) -brumir lielår (liehäl)
brumå -n Se föreg.
brundgruop -ę (-in) -er brunstgrop
brunn’n [brų`nn’n] brunnen
Brunnsbjärgerer [brų´nns-bĭärrgerer]
Brunnsbergsbor
Brunnsbjärr … || að Brunnsbjärr till
Brunnsberg
Brunnsbjärsmǫl [brų´nnsbĭä(r)s-mǫl] -eð (-ę)
Brunnsbergsmål (dialekten i byn Brunnsberg)
brunnsbytt -ą f1 brunnshink
bruor … || wårå bruor min vara bror till
bruorsduotter [bruo´(r)s-duotter] gen. -es,
pl: -dyöttrer brorsdotter
brussn … || brussn itau brista itu, gå av;
brussn åv gå av (brista)
brustukk -stuttşin (-stuttşem) -stukker
längsgående stock i bro över myr
bruttolön -ę (-lö’nn) -löner bruttolön
brutå brutär – brutäð – brutåð brotta ||
brutå i saingg lägga barn med viss möda
(skämts.); brutå nið brotta ned
brutås … || brutås (min)
äv. kämpa (tampas) (med)
bruwasi [bru`-wasi·] -n (-wåsåm) -wasir
brobjälke (brobalk, brovase)
bruwåså -n se föreg.
bryddşkaffi oböjl. bryggkaffe
brygdskati [bry`gd-skati·] -n (-skåtåm) -skatir
nyfiken i en strut (nyfiken person)
brylla … || bryll til eð fer nogum göra ngn
förbryllad
brådagum … int brådagum äv. inte inom
överskådlig tid
bråkå … || bråkå iuop braka ihop;
bråkå åv gå av, brista
brårait sig [brå"-rait sig] -rait sig -rai’tt sig
-rai’tt sig resa sig hastigt (el. plötsligt),
springa upp
bråska … || i bråskun i brådskan,
i hastigheten; inggų bråsk min + dat.
ingen brådska med (ngt)
bråslut [brå"-hlut] s. oböjl. tvärstopp
(tvärslut)
bråslut [brå"-hlut] vb1 sluta tvärt
bråså äldre grundf. t. brasu
brå’tt um … || wårå brå’tt um ha bråttom
bräða … || bräð auti smälta i
bräðgard -n (-em) -er brädgård
bräðwegg -weddşę (-weddşin) -wegger
brädvägg
brätşa … || brätş stað bräka till
bröðfat [brö"-fat] -eð (-į) = brödfat
bröðkorg [brö"-korrg] -kordşin (-kordşem)
-korger brödkorg
bröðpensel [brö"-pęnnsel] -n (-penslem)
-pensler brödpensel
bröðpikk [brö"-pikk] -pittşin (-pittşem)
-pikker nagg (brödnagg)
bröðrost [brö"-rosst] -n (-em) -er brödrost
bröðskavu [brö"-skavu·] f2 liten brödbit
(brödkant)
bröðskåvå äldre grundf. t. föreg.
bröðspuori [brö"-spuori·] -n (-spuoråm)
-spuorir nagg (brödnagg)
bröðspuorå -n se föreg.
bröðsuop [brö"-suop] -in (-em) -er
brödborste
bröðtekst [brö"-tekst] -ę (-n) -er brödtext
B-skaul -n (-am) -er B-skola
bua vb1 bua
bubbel [bu`bbel] bubblą f1 bubbla
buðer … || að buðum (fram) till fäboden;
upi buðär (upp) till fäboden
buðfuok -fuotşeð (-fuotşę) fäbodfolk
buðkaller pl fäbodfolk
buðkelingg [bu`(ð)-kelįŋŋg] f3 fäbodmora
(gift kvinna som skötte arbetet i fäboden)
den 13 Juni 2016
buðlag -laeð (-laę) = fäbodlag
buðmųor oftast oböjt fäbodmora (kvinna
som skötte arbetet i fäboden, men ej
vallade)
buðweg -we’n (-weem) -weer fäbodväg
bufyörningg [bu"-fyö(r)nįŋŋg] f3 flyttning
till el. från fäbod
bufyörslass [bu"fyös-lass] -eð (-ę) =
flyttlass i sht till o. från fäboden
bufyörsrįes [bu"fyös-rįes] -ą f1 flyttning till
el. från fäbod
bugåskuot [bu"gå-skuot] -eð (-į) = bågskott
bugåtiųor … äv. båge i armborst
bukdşyörd -ę (-n) -er bukgjord
bukkflot -að (-ą) = slå framtill på framkälken, vid vilken skaklarna är fästade
(framslå)
bukkstiert [bu`kk-stiert] besvärligt
(ursprungl. om trögstyrt timmerlass)
bukkålder [bu`kk-ålder] -åldrę (-åldern)
-åldrer klibbal
bukser lokal variant av bokser
bukt : fǫ bukt min o. fǫ bukt ǫ + dat.
få bukt med
bukå … || bukå (min) kämpa (med), tampas
(med); bukå til að knuffa till, stöta till
bulakker variant av buolakker
bullbit -n (-em) -er bullbit; brödbit
bullpikk -pittşin (-pittşem) -pikker nagg
(brödnagg)
bullstşiv -ą f1 brödskiva
bultskoll -n (-am) -er bulthuvud
bungen … || bungen nið bågna
(svikta nedåt)
1
buoð … bud äv. i betydelsen ’budord’,
’påbud’, budskap || mikkler um buoð
många om budet
buoðå … äv. båda, förebåda, varsla om
buogkupp [buo"-kupp] -in (-am) -er selputa
buokfyör -fyörer -fyörd -fyört bokföra
buokklubb -in (-em) -er bokklubb
buokmal -n (-em) -er bokmal
buokningg f3 bokning
buokskuog -skuo’n (-skuoem) -skuoger
bokskog
buokslepp -eð (-ę) = boksläpp
buokstav … || i oll(um) buokstavum i alla
avseenden, på alla sätt och vis (ordagrant:
’i (fråga om) alla bokstäver(na)’)
buolagskall [buo"lags-kall] -n (-em) -er
bolagskarl
buolakker [buo"lakker] -n (-am) -er
bolagskarl
buonda vb1 bedriva jordbruk
buonde … äv. mittre räfspinne
buondekultur -’n (-em) -er bondekultur
buonderi -eð (-ę) = el. oböjt bonderi
buondgard [bųo`nd-gard] o. [bųo´nd-gard]
bondgård
buondkatt -n (-em) -er bondkatt
buondun bonnig
buordlåð variant av buordslåð
buosksaks -ę (-n) -er busksax
buosse buossn (buossam) buosser bussning
buosta … || buost åv sig borsta av sig
buota … || buot att ge igen, hämnas
buottnstşyl -ą f1 bottenskyla
buoupptekkningg variant av buupptekkningg
burkyppner -n (-am) -er burköppnare
burra vb1 brumma
busaktut busbra
bussningg f3 bussning
busstabell -n (-em) -er busstidtabell
busstasiuon = (-em) -er busstation
busstið -ę (-n) -er busstid
busu … || brieð att busų bädda sängen
(skämts.)
butt … äv. om dator
by … || war ǫ by að hälsa på, vara på besök
hos
byarkiv -eð (-ę) = byarkiv
byddşa … || byddş til bygga till
byfuok [by`-fuok] variant av bysfuok
bygdedag -da’n (-daem) -dågå bygdedag
byggmįester mer sv. variant av byddşmįester
byggnaðsnemd -ę (-n) -er byggnadsnämnd
byggnaðsstellningg f3 byggnadsställning
byla vb1 buckla (buckla till) || byl til
buckla till
bylta vb1 : bylt ǫ bylta på
bynammen [by´-nąmmęn] variant av
bysnammen
byra … || byr um börja om; far byr ǫ börja
byras … äv. rinna upp
byronend … || frǫ byronendam från början;
i byronendam i början
byråð [by´-råð] = el. -eð (-ę) = byråd
bysfuok [by´s-fuok] -fuotşeð (-fuotşę)
byfolk (i sht från den egna byn)
den 13 Juni 2016
bysnammen [by´s-nąmmęn] -namneð
(-namnę) = bynamn
byssagel [by`ss-age·l] -agleð (-aglę) =
blyhagel som ammunition
byssmið [by`ss-smið] -n (-im) -ir bössmed
bysta s. f1 häckla
bysta vb1 … || byst upp sig hetsa upp sig
(bli arg); stoltsera
bystas äv. vara hotfull
byta … äv. skifta (arv) || byt stşinn ömsa
skinn
byönemann = (-em) -menner böneman
byönna … || byönn að spänna åt (med
björnbindsle)
byönnfisu [by̢ö`nn-fisu·] f2 pälsmössa
(grovkornigt; se byönn + fisu)
byönnfiså äldre grundf. t. föreg.
byönntşyöt -eð (-į) björnkött
byörkkwist -n (-em) -er björkkvist
(äv. björkgren)
byörkruot -ę (-n) -ryöter el. -ą f1 björkrot
byörkrusk -ą f1 björkruska
byörksopp -in (-em) -er björkticka
byörktrai -trai’tt (trainę) = björkträ,
björkvedträ
byörktrost -n (-em) -er björktrast
byörkwi -ą f1 björkvidja
byörkwiðålass -eð (-ę) = lass (med)
björkved
byösun rask i arbetet
byövas … äv. vilja till
bår -’n (-em) -er yngre variant av båra
bårkläð -eð (-ę) = bårkläde
båta … || båt ǫ äv. bita på
båtkant -n (-em) -er båtkant
bäkken variant av bekken
bäla vb1 bräka högljutt
bärga … || bärg sig reda sig, klara sig
bögel [bö"gel] se böglas
bögelbräð … äv. rumpdrag
bögellåð [bö"gel-låð] -ą f1 dumburk (tv)
böglan [bö"gląn] s. oböjl. gloende, stirrande
böglas … || böglas ringgum sig titta sig
omkring
böjd böjd
bölan oböjl. bölande, böl
böluks -n (-am) -er bölande oxe (el. tjur) ||
Böluksn var också ett fiktivt väsen man
skrämde barnen med
börda f1 yngre variant av börde
börg äv. kapabel; framåt
C-witamin [si`-witąmįn] = (-em) -ner
C-vitamin
dag … || da’n firiað dagen före, föregående
dag; firi main dagum variant av firi main
dågå; mes da’n war under dagen; ǫ ogest
daem mitt på dagen; so laungg da’n ir
dagen lång; um dågǫ om dagarna; yvyr
da’n över dagen
dagoffisir [da"g-ofisir] -’n (-em) -er
dagofficer
dait … äv. fram || dait að dit till, bort till,
fram till
daitað I. adv. … äv. åt det hållet;
II. prep. … äv. fram till
daite se dan daite o. dar daite
daitest borterst
daitfram [daĭ´t-frąmm] dittills
daitmin … äv. bort utefter
daitomin … äv. på andra sidan (om Älven);
(i) den närmaste granngården
daitringgum [daĭ´t-rįŋgųm] + ack.
(där borta) omkring
daitşkant -n (-em) -er dikeskant
dai’tter … äv. därhän, dithän ||
dai’tter ni’tter dit ned
dai’ttertil [daĭ´tte(r)-til] dit bortåt
daitunder [daĭ´tųnder] + ack. (bort) under
dalblå n: dalblå’tt dalablå
dalgaungg -gaundşin (-gaundşem)
-gaungger dalgång
daller s. dallreð (dallrę) gelé
daller vb1 dallra
dalskkuss -n (-em) -er älvdalskkurs,
kurs i älvdalska
dam -in (-em) -er lokal variant av damm
damb … äv. ringa mängd snö
damba … || damb åv damma av
dambkull -ą f1 kvinnlig städare, städerska
(skämts., eg. ’dammflicka’)
dambslarv -ą f1 dammtrasa
dambtrasu [dą`mmb-trasu·] f2 = föreg.
dambtråså äldre grundf. t. föreg.
damfrisiringg f3 damfrisering
dan : dan-dar se följ.;
dan oðern den andre
dan-dar (dat. dom-dar) den där, den, han
danę … || dan daite där borta
Danil [dą"nil] Daniel
dansa … || dans aut dansa ut
den 13 Juni 2016
dansisk dansant
danskweld -n (-em) -er danskväll
danslag -laeð (-laę) = danslag
dansskuo -’nn (-’mm) -ner danssko
dar … || dar daite där borta; dar firi
dessförinnan; dar nogär där någonstans
darfram där förbi, fram där
darmųot [da´(r)-mųot] däremot
(mot den el. mot det)
dass -eð (-ę) = dass
dassun dassig
data oböjl. data
dataekspert -n (-em) -er dataexpert
datir … || datir upp uppdatera
datorglam -eð (-ę) = datorspråk
datorklukk -ą f1 datorklocka
datorkunnun datorkunnig
daunggel … äv. vingla
debattsaið mer sv. variant av dibattsaið
dekal mer sv. variant av dikal
dekorasiuon = (-em) -er dekoration
demba vb1 röka || demb liteð ta ett bloss
demontira [demǫnti`ra] vb1 demontera
desilitermǫtt mer sv. variant av disilitermǫtt
dessi … äv. deciliter
destruksiuon = (-em) destruktion
diagramm -eð (-ę) = diagram
dialog -lo’n (-logem) -loger dialog
dibattira [dibati`ra] vb1 debattera
dibattsaið -ą f1 debattsida
dibitsail … äv. debetsedel
didikasiuon variant av dedikasiuon
dieðǫter [die"ðǫter] I. adv. där bortifrån;
II. prep. + dat. bortifrån utmed (längs, på)
diega vb1 : dieg ǫ kleta på
diegstşyöv -ą f1 degskrapa
diel … || fer an dieln för den delen;
fer menn diel för min del
dieldşävå [die`l-dśävå·] -dşäv -gav -dşivið
delge
dieltagend adj. deltagande
dieltiðsjobb -eð (-ę) = deltidsjobb
diemmes lokal variant av dieras(es)
dier … äv. man (folk)
digerend [di"ger-ęnnd] -n (-am) -er
tjockända
digerkall [di"ge(r)-kall] -n (-em) -er tjockis
(tjock man)
digerkwið [di"ge(r)-kwið] -n (-im) -ir stor
tjock mage, isterbuk, ölmage
digital digital
digitalkamir [digita`l-kamir] -ą f1
digitalkamera
dikal -n (-em) -er dekal
dikker … äv. (ung.) kärr
diktstrof -in (-em) -er diktstrof
diligira [diligi`ra] vb1 delegera
dilla vb1 dilla (prata strunt)
dimolira [dimoli`ra] vb1 demolera
dimuntira ovanl. variant av demontira
dinar [dina´r] -’n (-em) -er denar
diponira [diponi`ra] vb1 deponera
dis -eð (-ę) dis
disarmira [disarmi`ra] vb1 desarmera
disi [di´si] -n oböjl. ss. mått decimeter
disiliter -n (-litrem) -litrer oböjl. ss. mått
deciliter
disilitermǫtt -eð (-ę) = decilitermått
disippel -n (disipplem) disippler discipel
diskeri -eð (-ę) el. oböjt diskning
(äv. stället där man diskar)
diskpropp -in (-em) -er diskpropp
diskriminiringg [diskrimįni`rįng] f3
diskriminering
disposisiuon = (-em) -er disposition
distans distans || ǫ distans på distans
distrikta [distri`kkta] f1 distriktssköterska
(vardagligt)
distriktsstşyötesk -ą f1 distriktssköterska
dito [di´to] dito
ditu lokal variant av dito
diuopen [dĭuo´pęn] diuopneð (diuopnę) =
åld. variant av diuop s.
diuoptaldrikk [dĭuo`p-taldrikk] -rittşin
(-rittşem) -rikker djup tallrik
diuose diuosn (diuosam) diuoser gjuse
divelstrik [di´vels-trik] -tritşeð (-tritşę)
dyvelsträck
djärv … äv. modig
doðkrytyr [do`-krytyr] -eð (-ę) = dött djur,
kadaver
doðskoll … äv. kranium
doktorandtşenst -ę (-n) -er
doktorandtjänst
dolme dolmin (dolmam) dolmer dolme
dom-dar se dan-dar
Domenwertşeð variant av Domänwertşeð
domän -in (-em) -er domän
Domänwertşeð (-wertşę) Domänverket
donir [dǫ"nir] vb1 donera
den 13 Juni 2016
dorga … äv. banka
dǫtið -ę (-n) dåtid || i dǫtið i dåtid
dov … äv. dov
dragbil [dra"g-bil] -n (-em) -er dragbil
dragienn [dra"g-įenn] -eð (-ę) = dragjärn,
timmerdrag
dragplåster [dra"g-plåster] -plåstreð
(-plåstrę) = dragplåster
dragspilsfabrik [dra"gspils-fabrik] -ritşin
(-ritşem) -riker dragspelsfabrik
dragtşaj variant av följ.
dragtşäj [dra"g-tśäĭ] -ą f1 dragkedja
dragukrytyr [dra"gu-krytyr] -eð (-ę) =
dragdjur
draið se draiðn
draiðn [draĭ`’n] n: draið, pl: drai’nner
dragen
draita … || drait ǫ sig äv. bajsa på sig
draiva … || draiv autyr driva ut (ngt ur ngt);
draiv gainum äv. genomdriva
dramatik -titşin (-titşem) dramatik
dramatisira [drąmatisi`ra] vb1 dramatisera
drekt -ę (-n) -er dräkt
drepå … äv. ha ihjäl, klämma ihjäl
dressir [dre`ssir] vb1 dressera
drettşrais lokal variant av grettşrais
drift -ę (-n) drift
drissiuok se dritsiuok
dritaunggur [dri"t-ąuŋgur] avgaser (nedsätt.)
dritfyör [dri"t-fyör] -eð (-ę) uselt före
dritkall … äv. svinmålla (äv. lortig karl)
Dritrenn [dri"t- ręnn] oböjl. Dritränn
(Övre Rälldalen) (fäbodställe i Älvd.)
dritstyvel [dri"t-styve·l] -styvleð (-styvlę) =
skitstövel || ukað dritstyvel! vilken
skitstövel!
dritstyvyl variant av föreg.
drittiuog [dri"t-tĭuog] -ą f1 skitstövel
drituol … äv. (ung.) kärr
dritå … || dritå nið sig skita ned sig,
smutsa ned sig
driuog … || i driuogest lag i mesta laget
drottningg … äv. dam (i schack)
drullun drullig
drumbel vb1 drumla, bära sig drumligt åt
druog variant av drog
drupå vb … || drupå i droppa i; drupå in
droppa in
drupåflask [dru"på-flassk] -ą f1 droppflaska
drusa … || drus febi rusa förbi
dryfta vb1 dryfta
drygder pl fasoner, olater, olämpligt
beteende
drågå … || drag að sig dra till sig; drag
brott dra bort; drågå eter weðrę dra efter
andan; drag fram sig dra sig före; drag i
gaungg dra i gång; drag iweg dra i väg
(ge sig i väg, ge sig av); drag ǫ äv. gå på
(fortsätta); drågå sig undǫ dra sig undan;
drågå sig upp stiga upp, gå upp, masa sig
upp; drag til äv. bryta upp; drag upp sig se
drågå sig upp; drag yr äv. dra ut
drågås [drå"gås] dra’ss el. drags – druogs –
drai’ss dras || drågås min dras med
dråkåbluoð [drå"kå-bluoð] = (-ę) drakblod
dråsa vb1 : drås nið dråsa ned
dräpa dräper – dräpte – dräpt droppa,
hälla (droppvis) || dräp i droppa i, hälla i
(droppvis)
dröjsmǫl -eð (-ę) = dröjsmål
dröma … || dröm um drömma om
dşaingga vb1 gänga
dşentlemann = (-em) -menner gentleman
dşietta … dşiett upp äv. idas
dşietfjǫs -eð (-ę) = gethus
dşietskati [dźie`t-skati·] -n (-skåtåm) -skatir
getsvans
dşietskåtå -n se föreg.
dşiettyöðer [dźie`t-työðe·r] -työðreð (-työðrę)
= gettjuder, tjuder för get
dşilé -’nn (-em) gelé
dşimien gemen (enkel, simpel, vanlig)
dşipta s. f1 giftermål, äktenskap
dşipta vb1 gifta || dşipt brott gifta bort; dşipt
sig gifta sig; dşipt um sig gifta om sig
dşiptaðfuok -fuotşeð (-fuotşę) = gift folk
dşiptas dşiptes – dşiptes – dşiptas gifta sig
Dşirusalem Jerusalem
dşymm -eð (-ę) = gym
dşympa vb1 gympa
dşyöða … äv. gödsla
dşyöðkåv -in (-em) -er gödkalv
dşälla … äv. röra sig om
dşärulosgerd [dźä"rulos-gerd] -eð (-ę) =
golfbana (nydal., eg. ’sysslolösgärde’)
dşärå … || dşär att återgälda (en hjälp);
dşär frǫ sig äv. arbeta färdigt; dşär in sig
min nogum ställa sig in hos ngn; dşärå
mųota gå emot; dşär nið göra ned,
förtala, tala illa om; dşär rieð sig göra sig
den 13 Juni 2016
klar; dşär til konstruera, skapa; dşär åv
äv. göra undan (göra klart)
dşästa … äv. undfägnas (få)
dşästningg f3 gästning
dşästwenlin gästvänlig
dşävmild … äv. generös
dşävå … äv. arbeta || dşäv dşästa + dat.
undfägna; dşäv etter äv. ge vika; dşävå sig
äv. lägga sig (om smärta); dşävå sig in ǫ
ge sig in på; dşäv upp äv. uppge
dubbel … vb1 … || dubbel upp fördubbla
dubbelaku [du`bbel-aku·] f2 dubbelhaka
dubbelkoll vb1 dubbelkolla
dubbelkonsonant -n (-em) -er
dubbelkonsonant
dubbelkåj -ą f1 dubbelkoja
dubbelståvå [du`bbel-ståvå·] -stävär –
-stäväð – -ståvåð dubbelteckna
dubbeltaim -in (-am) -er dubbeltimme
dubbelåkå äldre grundf. t. dubbelaku
dugg dugg || int iett (ienda) dugg inte ett
(enda) dugg; int iett skapend dugg inte ett
skapandes grand
dugligiet f4 duglighet
dugå … || eð dug it að inggu det duger
ingenting till
duka vb1 duka
dukkskoll -n (-am) -er dockhuvud
dumbun … äv. vag || dumbut äv. immigt
Dumenwertşeð variant av Domänwertşeð
dumm … || dumm i ovdę dum i huvudet
dummbutt -n (-em) -er dumburk
dumm sig vb1 dumma sig
dungen … äv. lägga sig (om smärta)
dunk duntşin (lokalt: dunken) (duntşem)
dunker spikutdragare
dunka … || dunk iuop slå ihop, stöta
samman; dunk nið slå ned, dunka ned,
banka ned; slå omkull; dunk ǫ banka på
(en dörr)
dunkel dunkel
dunå … äv. väsnas || dunå niði banka ned
(ngt i ngt); dunå ǫ bulta på (en dörr);
eð dunär i ärum ngn har (svår) tinnitus
(eg. ’det dånar i öronen’)
duolå … || duolå åv slumra till
Duomenwertşeð variant av Domänwertşeð
duomkraft [dųo`m-krafft] -ę (-n) -er
domkraft
duomsundag [dųo`m-sųndag] -da’n (-daem)
-dågå stundom oböjt domsöndag
duona … äv. göra i ordning || duon aut
städa ut; duon i äv. lägga i; duon til äv.
tillaga; duon til sig göra sig i ordning;
duon upp rusta upp; duon åv sig snygga
till sig
duos -n (-em) -er dos
duosa f1 dosa (t.ex. snusdosa el. ljuddosa)
duotterbuolag -laeð (-laę) = dotterbolag
duppskuo -’nn (-’mm) -ner doppsko
durk totalt
durkslag -slaeð (-slaę) = durkslag
dusinwis [du"sįn-wis] dussinvis, dussintals
dymbel … äv. träplugg
dymbelbuori [dy̢`mmbel-buori·] -n (-buorån)
-buorir dymlingsborr (för borrning av
(mindre) dymlingshål)
dymbelbuorå -n se föreg.
dymbelbyss -ą f1 ”dymlingsbössa”
(anordning med rör för tillverkning av
dymlingar)
dymbelnåvår [dy̢`mmbel-nåvå·r] -n
(-navram) -navrer dymlingsnavare (för
borrning av dymlingshål vid timring)
dynamitgubb -in (-am) -er dynamitgubbe,
dynamitpatron
dynamo -n (ingen dativf. noterad) -er el. =
dynamo
dynamu lokal variant av föreg.
dyndşa s. … äv. latringrop
dyndşglugg -gluddşin (-gluddşem) -glugger
gödsellucka (dyngglugg)
dyndşlass -eð (-ę) = dynglass
dyrbariet f4 dyrbarhet
dyrka vb1 dyrka
dyrtið -ę (-n) -er dyrtid
dyvelstrik variant av divelstrik
dyöma … || dyöm aut döma ut
dyöswilder [dyöswi`llder] dessbättre
dåraus -að el. -eð (-ą el. -ę) = dårhus
dåre dår’n (dåram) dårer dåre
däsl [dähl] -eð (-ę) = kadaver (as)
däslun [dä`hlųn] slö, lat, seg
döð … || et döðs till döds;
tag döð ǫ ta död på
Döðsritşeð [dö´s-ritśeð] (-ritşę) Dödsriket
döðssynd -ę (-n) -er dödssynd
döpa … || döp um döpa om
döråkarm [dö"rå-karrm] -in (-em) -er
dörrkarm
den 13 Juni 2016
dörånytşyl [dö"rå-nytśy·l] -n (-nykklam)
-nykkler dörrnyckel
döråwakt -n (-em) -er dörrvakt
döuol -eð (-į) = dypöl (dyhål)
e adv. e nų lokal variant av a nų
e ses variant av ä ses
ebreiska f1 hebreiska
eð … || eð ig wet äv. vad jag vet
eð-danę lokal variant av eð-dar
Edşyptę se följ.
Edşyptn Egypten
ęę [ę`ę] jaa (ja)
efte -ð (eftę) = häfte
egglåð -ą f1 ägglåda
eggryör -ą f1 äggröra
eggstşieð -ę (-n) -er äggsked
ekksaks -ę (-n) -er häcksax
ekologi -’nn (-em) ekologi
ekonom -in (-em) -er ekonom
eksa … äv. okväda, håna
eksamen, eksamin mer sv. varianter av eksam
eksan oböjl. okvädande
eksekusiuon = (-em) -er exekution
eksempel … || sos eksempel till exempel
eksfru -frunę (-fru’nn) -fruer exfru,
exhustru
eksistens -n (-em) -er existens
eksningg f3 förolämpande, förolämpning
ekspertis -n (-em) expertis
eksploatira variant av följ.
ekspluatira [ekspluati`ra] vb1 exploatera
eksport -n (-em) export
Ekspressn (Ekspressem) Expressen
ekspriment -eð (-ę) = experiment
ekstrastur extra stor (XL)
ekstrem extrem
ekta adj. äkta
ekta vb … || ekt iuop häkta ihop
eldog annars
eliev variant av elev
elit [e"lit] äldre var. av ellwit
ella … || ell auti hälla i; ell yr hälla ur,
hälla ut
ellvit variant av ellwit
ellwit … || eð fuor að ellwitį det gick åt
helvete
elpann -ą f1 elpanna
elsuwårdsmyndugiet f4
hälsovårdsmyndighet
elvakaffi oböjl. elvakaffe
elwisp -in (-em) -er elvisp
emalirað emaljerad
emes … || emes an war til så länge han levde
emmę, emmes varianter av emę, emes
emnd [ęmmd] -ę (-n) -er hämnd
ende … || i båðum endum
i båda ändar(na)
enn … || enn i dag än i dag
enneses (nyare) variant av enneres
ennlys -eð (-ę) = pannlampa (nydal.)
enryttşningg f3 hänryckning
entréall -n (-em) -er entréhall
enų lokal variant av a nų
enwisningg f3 hänvisning
eppelmuos -eð (-ę) äppelmos
eppelskrott -n (-em) -er äppelskrott
eppelskrutt -n (-em) -er detsamma
epte (ovanl., mer älvd.) variant av efte
e-puosttşenst -ę (-n) -er e-posttjänst
e-puostkontakt -n (-em) -er e-postkontakt
era lokal variant av erra
erbiuoð [e"r-bĭuoð] erbiuoð – erboð –
erbuoðið erbjuda ||
erbiuoð sig erbjuda sig
1
erde … || nordǫ erdär i huvudet
(skämts., eg. ’norr om axlarna’)
erftlin ärftlig
erra … äv. kam (slangbet.)
errskoll -n (-am) -er räfshuvud
ertrais -eð (-ę) ärtris
ertşun … äv. påstridig
erårakk [e"rå-rakk] -rattşin (-rakkam)
-rakker harhund
eråtrokk -ą f1 hartraj
eråär [e"rå-är] -að (-ą) -ur (äldre: =) haröra
eskapað -n (-em) -er eskapad
esskråkåknapp -in (-em) -er pinne i
hässjestolpe
esskråkåuol -eð (-į) = stolphål (hål för
hässjestolpe)
essyrtşkross -n (-em) -er hässjevirke
upplagt i ett kryss
est … äv. springare (i schack)
estaffär -ę (-n) -er hästköp (hästaffär)
estbitin [e`sst-bitį·n] n: -bitið, pl: -bitner
hästbiten, hästintresserad
estbyt -eð (-ę) = hästbyte
estintressirað hästintresserad
estlass -eð (-ę) = hästlass
estnev -eð (-į) = hästmule, hästnos
den 13 Juni 2016
estşe … äv. smörask
estskuokupp -in (-am) -er hästskopåse
eststşäll -ą f1 hästskälla
esttşyöp -eð (-ę) = hästköp
esttyöðer [e`sst-työðe·r] -työðreð (-työðrę) =
hästtjuder, tjuder för häst
estweg -we’n (-weem) -weer hästväg
et … || se äv. Blibjärr, Brunnsbjärr, döð,
mǫtta, Raisbjärr, råð, saiða, saingg, tşyöl
eter … äv. med, t.ex. ǫ ar faið ien kripp eter
Ierik hon har fått ett barn med Erik
etersos se ettersos
etterfrågað efterfrågad
etterkumend oböjl. efterkommande
etterlaingtað efterlängtad
etterlakur … äv. epilog (nydal.)
ettermidag … || framǫ ettermidaem, framǫ
ettermida’n o. framter ǫ ettermida’n
fram på eftermiddagen;
ǫ ettermidaem o. um ettermida’n
på eftermiddagen
etterskrift variant av följ.
etterskript -ę (-n) -er efterskrift
etterslettş -slettşer -slekkt -slekkt
eftersläcka
etterträðer -n (-am) -er efterträdare
etterwärd -ę (-n) eftervärld
ettstabb … form av trä för hatt el. hätta,
hattform; (nydal.:) träskalle, dumhuvud
Euruoparåðeð (-råðę) Europarådet
1
eva … || ev dait ha dit; ev upp sig öppna
sig; ev yr sig få ur sig
ewärdelin evärdlig
fabrikant -n (-em) -er fabrikant
fabriksguov [fabri´ks-guov] -eð (-ę) =
fabriksgolv
fabriksumråð [fabri´ks-ųmråð] -eð (-ę) =
fabriksområde
faðer … äv. (efter gårdsnamn) husbonde
faðermörder -n (-am) -er fadermördare
faðersaið -ą f1 faderssida
fafar … || fafares faðer farfarsfar
fafarsfar gen. -es, annars oböjl. farfarsfar
fagott -n (-em) -er fagott
fain lokal variant av faingen
faingen vb … äv. undfägna || faingen sig
fägna sig; faingen um äv. ha omsorg om,
vårda sig om
fainggels variant av faindşels
faingin lokal variant av faingen
fakkavdşift -ę (-n) -er fackavgift,
fackföreningsavgift
fakkspråk -språtşeð (-språtşę) = fackspråk
fakkterm -in (-em) -er fackterm
fakkuord -eð (-ę) = fackord, fackterm
falsk falsk
Falugruvą [fa"lu-gruvą] f1 Falu gruva
fammen … || tågå noð i fammen ta ngt i
famn
famn lokal variant av föreg.
fa’n … || fa’n anamma! fan anamma;
livå fa’n leva fan (leva rövare);
sjǫ på fa’n! se på fan!
fanir -eð (-ę) faner
fanneli förfärligt, förskräckligt (väldigt)
fantomsmert -ą f1 fantomsmärta
fantomswaiðan oböjl. fantomsmärta
fantomsår -að (-ą) fantomsmärta
fara s. … || (eð ir) inggų fara (det är) ingen
fara
farkuost [fa"(r)-kuosst] -n (-em) -er farkost
fart … || dar ir eð fartn kanenda där är det
full fart (eg. ’där är det fart(en) minsann’);
dar ir eð full fart där är det full fart
fartşitt [fa"(r)-tśitt] -n (-am) -er rasthage för
boskap vid längre förflyttning
fartwind -n (-em) fartvind
fas -n (-em) -er fas
Fasalop -eð (-ę) = Vasalopp (skämts.)
fasit -eð (-ę) = facit
fasn [fa`s’n] t.ex. ur fasn hur fasen
fassn … || fassn ǫ (non) hänga sig på (ngn),
ansätta (ngn), jäklas med (ngn), mobba
(ngn), ge sig på (ngn)
fast adv. … || dar sit eð it fast itşä (ung.:) där
är det full fart (eg. ’där sitter det inte fast,
inte’). Se äv. såvå
fastlęst [fa´sst-lęst] fastlåst
fastskaul -n (-am) -er eg. fast (icke
ambulerande) skola
fasuli … || dǫ so fasuli (eld) så lagom
(heller)
fasuligbuotşę [fa"suli-buotśę] (-buotşin)
Facebook (skämts.)
fasulit [fa"sulit] : int so fasulit inte så
märkvärdigt
fasuon … || i ollum fasuonum i alla fasoner
(i alla former)
fat … äv. assiett
fatabur -n (-em) fatabur
den 13 Juni 2016
fatigwård [fa"ti(g)-wård] lokal variant av
fattigwård
fatt || fǫ fatt i få fatt i
fattigbyss -ą f1 fattigbössa
fattigjätå [fa`tti-jätå·] oböjl. fattigmanskost
faungga … || faungg upp fånga upp
febannels [febą`nnels] -ę (-n) -er
förbannelse
febaskaðe [feba`sskaðe] förbaskade
feblindað [feblį`nndað] förblindad
fedemmningg [fedę`mmnįŋg] f3 fördämning
federv -eð (-ę) fördärv
federvað [fede`rrvað] förvärvad
federvaðn [fede`rrva’n] lokal variant av föreg.
fediela … || fediel um fördela om,
omfördela
fediuopa [fedĭuo`pa] vb1 : fediuop sig i
fördjupa sig i
fedşätmigäj -n (-em) -er förgätmigej
fedyömd fördömd
fefinað [fefį`nað] förfinad
fegar … äv. besatt
fego sig fegor sig – fedşikk sig – fegaið sig
gå på tok (för någon fer nogum)
fekorta [feko`rrta] vb1 förkorta
fekta … || fekt ǫ jäkta på; fekt åv jäkta i
väg, flänga i väg
fel … (ofta:) då
felaindşa [feląĭ`ndśa] felaindşer – felainggde
– felainggt förlänga
felaindşningg [feląĭ`ndśnįŋg] f3 förlängning
|| i felaindşnindşin i förlängningen
feld subj. variant av föld
felegger -n (-am) -er förläggare
felesin [fele"sįn] n: felesið, pl: felesner
förläst
fella f1 fälla
feluvåð [felu"våð] mindre vanl. variant av
felovað
femkuort femkort (spelet)
femtilapp [fę´mmti-lapp] -in (-em) -er
femtiolapp
femtiårsjubilium [fę´mmti-…] -jubilieð
(-jubilię) -jubilier femtioårsjubileum
femǫga [femǫ`ga] f1 förmåga ||
yvyr femǫgų över förmåga
femörka [femö`rrka] vb1 förmörka
fenisisk fenicisk, fenikisk
fenuftun [fenu`fftųn] förnuftig
fenuminal (mer älvd.) variant av fenomenal
fer … || fer… sę för sedan, t.ex. fer twär
wikur sę för två veckor sedan, förrförra
veckan; fer tä för att
ferd … || wårå ǫ ferde vara å färde
ferdskrin -eð (-į) = färdskrin
(matsäcksskrin)
ferdspann = (-em) -er färdskrin
(matsäcksskrin)
ferdstoll -eð (-ę) = färdstall, stall avsett för
resandes hästar
ferduggard [fe`rdu-gard] färdiggjord
ferdugmǫlað [fe`rdu-mǫlað] färdigmålad
ferender [ferę`nnder] vb1 förändra
fergað färgad
fergblind färgblind
ferglåð -ą f1 färglåda
ferieninggsbidrag [ferįe`nįŋ(g)s-bidrag]
-draeð (-draę) = föreningsbidrag
ferienklað [ferįe`ŋklað] förenklad || werd
ferienklað bli förenklad, förenklas
ferinder [ferį´nnder] -indreð (-indrę) =
förhinder
ferm rask, flink, duktig
feroldninggsriegel -n (-rieglem) -riegler
förhållningsregel
ferskaðligskåp [feska`(ð)li-skåp] -eð (-ę) =
finskåp där man förvarar sådant som är för
fint att användas till vardags
ferunder … || ferunder sig äv. förundras
feröra [ferö`ra] ferörer – ferörde – ferört
förhöra
fesambel [fesą`mmbel] vb1 församla
feseler [fese`ler] -n (-am) -er försäljare
fesieningg [fesįe`nįŋg] f3 försening
fesjǫ fesir – fesåg – fesi’tt || fesjǫ sig min
förse sig med; fesjǫ sig ǫ förgapa sig i,
bli betagen av
fesk upp … äv. fräscha upp
feskuonað [feskųo`nað] förskonad
feskuotið [feskuo"tið] förskjutet
feslait sig -slait -sliet -slitið slita ut sig,
förta sig
feslöað [fehlö`að] förslöad
fess -n (-em) färs
fessaingg … äv. fässing
2
festa … äv. täcka över (glöd med aska så
den bevaras länge)
festerkninggsuord -eð (-ę) =
förstärkningsord
festingg -indşin (-indşem) -ingger fästing
den 13 Juni 2016
festlokal (mer sv.) variant av följ.
festlukal -n (-em) -er festlokal
feståendes [festå`ęndes] förståelig ||
eð ir feståendes det är förståeligt,
det kan man förstå
festörels [festö`rels] -ę (-n) förstörelse
feswaga [feswa`ga] vb1 försvaga
feswar … || tågå i feswar ta i försvar
fetil … äv. axelrem
fetjenst parallellform t. fetşenst
fetşylninggstið -ę (-n) -er förkylningstid
fetunna [fetų`nna] vb1 förtunna
fetwivlan [fetwi`vląn] i regel oböjt förtvivlan
fetyðlig [fety`llig] vb1 förtydliga
fewandlingg [fewą`nndlįŋg] f3 förvandling
feweksel [fewe`kksel] vb1 förväxla
fewekst förvuxen, förväxt
fewissa [fewi`ssa] vb1 förvissa || fewiss sig
um förvissa sig om
fewona … || fewon sig yvyr förvåna sig över
fewraindşa [fewrąĭ`ndźa] fewraindşer –
fewrainggde – fewrainggt förvränga
fiaspil -eð (-į) = fiaspel
fieglit, wårå äv. vara fara värt
fietwelingg [fie`t-welįŋŋg] -indşin (-indşem)
välling med små talgbitar i
fikkflask -ą f1 fickflaska
fikkur -eð (-ę) = fickur
fiksa … || fiks til fixa till
fiktrai -’tt (-nę) = fikonträd
fil adv. lokal variant av fel
fila s. … || spilå ǫ filun spela fiol
fila vb1 fila
fillun pillig (knåpig, joxig)
filmsnutt -n (-em) -er filmsnutt
filmstienn -ą f1 filmstjärna
filskrievningg f3 felskrivning
filusof (mer älvd.) variant av filosof
fimakk … äv. härmask
fin … || dşärå sig fin göra sig fin;
finað det fina
fina vb1 : fin upp göra fin(are)
final … || wårå upi finalem vara i finalen
finggeravtrykk -tryttşeð (-tryttşę) =
fingeravtryck
finggeravtryttş variant av föreg.
finką f1 finkan (arresten; fängelset)
finna … || finn i plocka i; fylla; finn ǫ äv.
lura på (ngn ngt), finn ǫ sig noð hitta på
ngt åt sig, komma på (åt sig)
Finnmarksmǫl -eð (-ę) = Finnmarksmål
(dialekt i Älvdalens s.k. Finnmark)
finnskegg -skeddşeð (-skeddşę) tuvsäv
(äv. knappsäv o. stagg). Se VNB
finrukk -ruttşin (-ruttşem) -rukker finrock
(fin rock)
firan oböjl. s. firande
firend -eð (-ę) = firande
firi … || dar firi dessförinnan; inn firi
skymt (placerat så det inte syns)
firiað … || da’n firiað dagen före,
föregående dag; jär firiað tidigare (förut)
firijuolstið [fi"rijuols-tið] -ę (-n) -er
adventstid, tid för jul
firijuolstwerend [fi"rijuols-tweręnnd] oftast
oböjt (månfasen) nedan strax före jul (då
det var lämpligt att hugga ved o. virke)
firikevel [fi"ri-keve·l] variant av firikevil
firikevil … äv. låspinne;
stoppkloss (om person)
firilesningg [fi"ri-lesnįŋŋg] f3 (mindre vanl.)
variant av förelesningg
firimidag … || ǫ firimidaem o. um firimida’n
på förmiddagen
firiuord [fi"ri-uord] -eð (-ę) =
variant av föruord
fisklievur f1 fiskrester
fiskmakk variant av fistşmakk
fiskpinn -’n (-am) -er fiskpinne
fisksuoð = (-į) fisksoppa (fiskspad)
fissla f1 trassel
fistşeri -eð (-ę) el. oböjt. fiske
fistşknaiv -in (-em) -er fiskekniv
fistşkupp -in (-am) -er fiskeväska
fiuorgaungg [fĭuo´(r)-gąungg] fyra gånger
2
fjant -eð (-ę) fjant, fjanteri, larv
fjanteri -eð (-ę) -er el. oböjt fjanteri
fjǫsswali [fĭǫ`s-swali·] -n (-swålån) -swalir
ladugårdssvale (lagårdssvale, fähussvale)
fjǫsswålå -n se föreg.
fjåksfin fin (ffa. fint klädd) på ett fjantigt,
larvigt el. högfärdigt sätt
fjåksskoll -n (-am) -er tokskalle, tokstolle
fjällmassiv -eð (-ę) = fjällmassiv
fjällsimester -n (-simestrem) -simestrer
fjällsemester
fjällwiku [fjä`ll-wiku·] f2 fjällvecka
fjällwikå äldre grundf. t. föreg.
fjärd -n (-em) -er fjärd
fl lokal variant av fel
den 13 Juni 2016
flaðer … || flaðer åv fladdra i väg
flaisa f1 … äv. lipsill
flagun [fla"gųn] flagig (full av flagor el.
som flagar)
flaminggo -n (ingen dativf. noterad) -er
flamingo
flaminggu lokal variant av föreg.
flanellnattlinn -eð (-ę) = flanellnattlinne
flasu f2 flaga || flasur mjäll
flatsaið -ą f1 flatsida
flattaldrikk [fla`t-taldrikk] -rittşin (-rittşem)
-rikker flat tallrik
flekk … || åv flettşem ur fläcken
fleksibel flexibel
fleskfilé -’nn (-em) -er fläskfilé
flesklepp -in (-em) -er fläskläpp
flietaðkorg -kordşin (-kordşem) -korger
flätad korg
fliestär [flie`stär] de flesta
fliuoga … || fliuog frǫ sig flyga färdigt
fliuogningg variant av flygningg
fliuota … || fliuot brott flyta bort; fliuot iuop
flyta ihop; fliuot ǫ flyta på
flot -eð (-ę) = timmerflotte
(i sht timmer som flottas)
flotstienn [flo"t-stįenn] -ą f1 fettpärla
(i sht på vätskeyta)
flotärbas [flo"tä(r)-bas] -n (-em) -er
flottarbas
flotärkåj [flo"tä(r)-kåj] -ą f1 flottarkoja
flug … hugg (av smärta, i sht i ryggen),
ryggskott, anfall, e.u. äv. flygvärk
flugu … || fǫ flugų äv. kollapsa, ta helt slut,
ta ut sig (totalt)
flukka … || flukk fram plocka fram
flukkbiter pl (ung.:) småplock (hopplock)
flukkmat -n (-im) plockmat
flumma vb1 flumma
fluoð -ę (-n) -er översvämning
fluoðest -n (-em) -er flodhäst
fluså … || fluså til blossa upp, flamma upp
flygel -n (flyglem) flygler flygel
flygningg f3 flygning
flygwapen -wapneð (-wapnę) = flygvapen
fly’tt … äv. flyktig
flytta … || flytt et baker flytta tillbaka;
flytt fram flytta fram; flytt iuop
flytta ihop; flytt åv flytta bort
flå adj. … äv. plan
flågå äldre grundf. t. flagu
Flåj Floj (gammalt fäbodställe i NV Älvd.,
känt bl.a. genom Alfred Backlunds visor o.
verser)
flåkå äldre grundf. t. flaku
flåslipað flatslipad
flåså äldre grundf. t. flasu
flätgǫs : wind flätgǫsum el. flätgǫser
kasta smörgås
flätskål -ę (-n) -er gräddskål
fnagg fnaddşin (fnaddşem) fnagger
såskopp (sölig person)
fnalla … || fnall ǫ min noger pyssla med ngt
(utan brådska); fnall åv äv. masa sig i väg
fnatt, fǫ få fnatt
fnuså fnusär – fnusäð – fnusåð : fnuså sig
göra sig i ordning, göra sig fin
fnåisa … äv. snusa, andas hörbart
fǫ … || fǫ að sig äv. förvärva; fǫ att sig
hämta sig; fǫ autyr få ut (få ur); fǫ brott
få bort; fǫ dait äv. sätta dit; fǫ iweg få i
väg; fǫ klart för sig få klart för sig; fǫ sjǫ
äv. få syn på; fomm sjǫ um … få se om …;
fǫ um and sig få hand om
folktandwård -n (-em) folktandvård
Folkwaungen = (-waungnem) -waungner
Folkvagn (Volkswagen-bil)
folla vb … || foll frǫ falla ifrån (avlida); foll
sig falla sig; foll ǫ plass falla på plats;
foll undǫ falla ifrån (avlida)
follberswål … äv. hallonfall
formatira [formati`ra] vb1 formatera
fornfynd -eð (-ę) = fornfynd
fǫs wið … || fǫs wið non komma till tals med
ngn
fragment -eð (-ę) = fragment
frakta … || frakt iweg frakta bort
fram … || laingger fram längre kommet
framað … || framað kweldem fram mot
kvällen
framend [frą`mm-ęnnd] -n (-am) -er
framända
framfer framför
frami … äv. inför
framlieðes framledes
framǫ … framǫ daem frampå dagen;
framǫ kweldn frampå kvällen;
framǫ ostn fram på hösten
framonað variant av fromonað
framoni variant av fromoni
framrut -ą f1 framruta
den 13 Juni 2016
framskaunk -skauntşin (-skauntşem)
-skaunker framben (framskånk)
framstig … || dşärå framstię göra framsteg
framståend framstående
framstöt -n (-em) -er framstöt
framsynt framsynt
framtak -tatşeð (-tatşį) = förtak
framtalun [frą`mm-talų·n] frispråkig
framter … || framter að mę’nnem framåt
morgonen; framter ǫ ettermida’n
fram på eftermiddagen;
framter wärdn i framtiden
framtertil [frą´mmte(r)-til] framtill
framtşåk -tşåtşin (-tşåkam) -tşåker
framkälke
framwið … || framwið kweldn
framåt kvällen
fransyska f1 fransyska
frek … äv. omtänksam
frekåkall [fre"kå-kall] -n (-em) -er snäll
karl, snäll man
fremstfingger -finggreð (-finggrę) =
pekfinger
fręsa … || fręs febi fräsa förbi;
fręs til fräsa till
frið … || dşävå sig et friðs ge sig till tåls;
frið! (ss. hälsning) frid!; frið og fröjð frid
och fröjd; ur i friðn sig hur i hela friden;
war i friðn sig var i hela friden; wen i
friðns fruktan vad i fridens namn, vad i
hela friden; wen i friðns fösstöv vad i
fridens namn, vad i hela friden; wen (ur,
ukin) i friðns dågå vad (hur, vem) i fridens
dagar
fridag [fri"-dag] -da’n (-daem) -dågå fridag
(ledig dag)
fridşärå sig [fri"-dśärå sig] fridşär sig –
frigard sig – frigart sig frigöras
friðå … äv. värna
friedag lokal variant av frjådag
friekuonn … äv. frö
friesettningg [frie"-set(t)nįŋŋg] f3 frösådd,
frösättning
friluftsumråð [fri"lufts-ųmråð] -eð (-ę) =
friluftsområde
frisken til sig se frisken til
frispil [fri"-spil] -eð (-į) = frispel
frispråkun [fri"-språkųn] frispråkig
fristelld [fri"-stelld] friställd
friståend [fri"-ståęnd] fristående
friuosa … || friuos fast frysa fast; friuos in
frysa in; friuos iuop frysa ihop; friuos nið
frysa ned
friwillun [fri"-willųn] frivillig
froðgron -ę (-gro’nn) -groner frodig gran
froðtoll -n (-em) -er frodig tall
froðwekst frodig
fromonað … äv. inför
frǫtaið se följ.
frǫtaiðn [frǫ´-taĭ’n] n: -taið, pl: -tai’nner
fråntagen
fruktan : wen i friðns fruktan vad i fridens
namn, vad i hela friden
fruktanswerd fruktansvärd
fruktsam fruktsam
fruktskål -ę (-n) -er fruktskål
frukuostbuord [fru´kuost-buord] -eð (-ę) =
frukostbord
fruslurt … äv. fryslort
fruttstugu [fru`tt-stugu·] f2 (liten) stuga dit
man kan dra sig undan när man är på dåligt
humör
fruttstugå äldre grundf. t. föreg.
fruttstungen … || kåit ǫ fruttstungen bli sur,
surna till (bli på dåligt humör)
fråga … || wårå frågan um vara frågan om,
röra sig om
frågdiel -n (-em) -er frågedel
fråtådråjspuor [frå"tådråĭ-spuor] -eð (-į) =
skoterspår (nydal.)
fråtåfil [frå"tå-fil] -ą f1 el. -ę (-n) -er
”knattersnurra” (leksak, bestående av
sågtandad pinne med propeller framtill;
pinnen gneds med en mindre pinne, varvid
ett knattrande ljud uppstod och propellern
snurrade); cykelsmattra (se följ.)
fråtåsmell [frå"tå-smell] -ą f1 cykelsmattra
(pappbit som fästs vid cykelhjulet så att ett
smattrande ljud uppstår)
fräða … || fräð åv sig frysa av sig (förfrysa)
fugel s. … || fikk du fugeln? tji fick du!
fugelber [fu"gel-ber] -eð (-ę) = fågelbär
fugelbuok [fu"gel-buok] -buotşę (-buotşin)
-byöker fågelbok
fugeldrit [fu"gel-drit] -eð (-į) fågelskit,
fågelspillning, fågelträck
fukt -ę (-n) fukt
ful lokal variant av fel
full … || fullt upp fullt upp
fullmakt -ę (-n) -er fullmakt
den 13 Juni 2016
fullskrievað fullskriven
fullstendun fullständig
fullstşälað, int … äv. inte (psykiskt) normal
fullärd fullärd
fundir … äv. grunna
fundirer, tågå sig ien ta sig en funderare
funka vb1 funka
funn’n [fų`nn’n] n: funneð, pl: funner
funnen
funtað funtad
fuoðerlos(a) [fuo"ðe(r)-los(a)] f1 foderbrist
fuog sig vb1 foga sig
fuok … || war fuok … äv. uppföra sig som
folk
fuokjälåk [fuo`k-jälå·k] folkilsken
fuokslag -slaeð (-slaę) = folkslag
fuoksröst [fuo´ks-rösst] -ę (-n) -er
människoröst
fuoksskari [fuo´ks-skari·] -n (-skåråm)
-skarir folkskara
fuoksskårå -n se föreg.
fuoksslag [fuo´ks-slag] (ovanl.) variant av
fuokslag
fuokstorm -in (-em) -er folkstorm
fuola s. … äv. försörjning, brödföda
fuola vb1 … || fuol brott sig föda sig (livnära
sig, få föda) ngn annanstans än hemma;
fuol ijel ta hand om, sköta om och hålla
gammal person med föda till livets slut mot
erhållande av dennes ägodelar
fuorbuond [fuo`(r)-bųond] -n (-am)
-byöndrer forbonde (forkarl)
fuoreldraiem -eð (-ę) = föräldrahem
fuorka … äv. försöka övertala
fuorlåt [fuo"(r)-låt] -n (-em) -er förhänge
(sängförhänge), draperi
fuormuliringg mindre vanl. variant av
formuliringg
fuort … || so fuort så fort (så snart som)
fuortbildningg f3 fortbildning
fuortlivå [fuo`rt-livå·] -liv -livd -livåð
fortleva
fuortsettningg … || guoð fuortsettningg!
god fortsättning!
fuortsettninggsskaul -n (-am) -er
fortsättningsskola
fuorttşörer [fuo`rt-tśörer] -n (-am) -er
fortkörare
fuoskerautbildningg f3 forskarutbildning
fuost … || fuost åv ollu, (mer sv.:). fuost åv ollt
först av allt
fuot … || fǫ upp (non) ǫ fuotą få (ngn) på
fötter; (wårå) upǫ fuotum (vara) på
fötter(na)
fuota vb1 : fuot iweg o. fuot åv stega i väg
fuotað … äv. rask (rörlig, som går bra)
fuotblað = (-į) = fotblad
fuotbold lokal variant av fuotboll
fuotbollstreningg f3 fotbollsträning
fuotbollstull -n (-em) -er fotbollsfantast
(fotbollstok)
fuotienn -eð (-ę) = fotboja, fotjärn
fuotpann -ą f1 trefot
fuotskrapu [fuo`t-skrapu·] f2 fotskrapa
fuotskråpå äldre grundf. t. föreg.
fuotswamp -in (-em) fotsvamp
fuotwander vb1 fotvandra
fuotwård -n (-em) fotvård
fuskpapir [fu`ssk-papir] -eð (-ę) =
smörpapper (el. annat genomskinligt ppr)
futugrafi lokal variant av fotografi
fye … äv. skara
fylla s. … äv. rus
fylla vb … || fyll etter fylla på, komplettera
fyllun fyllig
fyndugiet f4 fyndighet
fyra s. f1 dass
fyratiðę … || i fyratiðn i fyratiden
fyrfuotað [fy"(r)-fuotað] fyrbent
fyrtifem fyrtiofem
fyrtitaleð … || ǫ fyrtitalį på fyrtiotalet
fysik fysitşin (fysitşem) fysik
fyöðelsedagswess -n (-em) -er
födelsedagsvers
fyöðelsår -eð (-ę) = födelseår
fyöðelseår mer sv. variant av föreg.
fyöra … || fyör yvyr föra över
fyörddiel lokal variant av fiuorddiel
fy̢ösa … || fy̢ös aut köra ut (driva ut);
fy̢ös undǫ fösa undan
fy̢öselig nöjd (ironiskt);
besvärad (till mods)
fy̢öser -n (-am) -er påfösare
fåfaingg … äv. gagnlös, meningslös
fåkunnun [få"-kųnnųn] fåkunnig,
dvs. med begränsade kunskaper
fårå … gå (äv. om tid o. om säkring o.dyl.),
äv. förflyta || eð ar werið og ferið ung. det
är förbi; far brott äv. komma ur bruk; fårå
eter + dat. äv. leta efter; uppvakta; far in
den 13 Juni 2016
gå in (ge sig in); far iweg fara i väg; fårå
min + dat. göra med, handskas med, hålla
på med; far stað fara i väg, fara åstad;
fårå til bära sig åt; far um äv. titta in hos
på vägen; far upp fara upp (öppnas; stiga
upp hastigt
fåtal : iett fåtal ett fåtal
fäfuot [fä"-fuot] || fer fäfuot för fäfot
fägringg f3 fägring
fäjsbuokskompis -n (-em) -er
Facebook(s)vän
fäjsbuotşę (-buotşin) Facebook
fäl lokal variant av fel
färeld o. färäld [fä"räld] -eð (-ę) = incident
((förarglig) händelse el.dyl.)
födyömbd åld. variant av fedyömd
föl lokal variant av fel
fönsteratşi [fö̢`nnster-atśi·] -n (-åkåm) -atşir
fönsterhake
fönsterglas -eð (-į) fönsterglas
fönsteråkå -n se fönsteratşi
förandsbistellningg [fö"rąn(d)s-bistellnįŋg] f3
förhandbeställning
förbirieð … || förbirieð sig förbereda sig
föreldrer variant av fuoreldrer
föreskript [fö"re-skrippt] -ę (-n) -er
föreskrift
förestondesk -ą f1 förestånderska
företager [fö"re-tager] -n (-am) -er
företagare
förjågdę [fö"(r)-jågdę] (i) förra helgen
förmįer [fö(r)mįe´r] förmer
förmynder [fö"(r)-my̢nnder] -n (-am) -er
förmyndare
förskaulavdielningg [fö"(r)skaul-avdielnįŋg]
f3 förkoleavdelning
förskaulgrupp [fö"(r)skaul-grupp] -in (-em)
-er förskolegrupp
förskaulklass [fö"(r)skaul-klass] -n (-em) -er
förkoleklass
förskaulkripp [fö"(r)skaul-kripp] -in (-em) -er
förskolebarn
förskaullärinn [fö"(r)skaul-lärįnn] -ą f1
kvinnlig förskollärare
förstşärer [fö"(r)-stśärer] -n (-am) -er
förskärare
försåmår [fö"(r)-sǫmå·r] -n (-sumbrem)
-sumbrer försommar || ǫ försumbrem
på försommaren
föruord [fö"r-uord] vb1 förorda, förespråka
förwikų … äv. förrförra veckan
fösstykkel -tykklą f1 eldskyffel
fösstöv … äv. tambur; foajé (nydal.) ||
wen i friðns fösstöv vad i fridens namn,
vad i hela friden
fösstövsdörer [fö`sstövs-döre·r] pl
farstudörr, förstugudörr
fötwivlan vanl. variant av fetwivlan
gainum … || gainum eð at genom (det) att
(på grund av att)
gainumbuoråð [gąĭ`nųm-buorå·ð]
genomborrad
gainumfartsweg -we’n (-weem) -weer
genomfartsväg
gainumfyörbar genomförbar
gainumgaungg -gaundşin (-gaundşem)
-gaungger genomgång
gainumrįes -ą f1 genomresa
gainumtyölåð … äv. genomfryst
Galilia [galili`a] o. [gali`lia] Galileen
galin … || galin ǫ galen i
gambeldalsk -ą f1 ålderdomlig älvdalska
(gammalälvdalska)
gambelfafar [gą`mmbel-fafar] gen. -es, annars
oböjl. gammelfarfar
gambelfamun [gą`mmbel-famųn]
gen. -es, oftast oböjt gammelfarmor
gambelmun gen. -es, oftast oböjt gammelmor
gambelmumun [gą`mmbel-mųmųn] gen. -es,
oftast oböjt gammelmormor
gambelmųofar [gą`mmbel-mųofar] gen. -es,
annars oböjl. gammelmorfar
gambeltiðę lokal variant av gamttiðę
gambeluost -n (-em) -er gammelost, under
längre tid lagrad ost
gamblas … || gamblas brott äv. komma ur
bruk; åldras o. dö
gambstugu lokal variant av gamtstugu
Gamtfiskraiserer Finnmarksbor (skämts.)
gamtgufar [gą`mm(p)t-gufar] gen. -es, annars
oböjl. gammelfar
gamtgossųotäg [gą`mm(p)tgos(s)-ųotäg]
-ųotä’n (-ųotäem) -ųotäger
motbjudande ungkarl
gamtgosswål [gą`mm(p)tgos(s)-wål] -n (-em)
-er stor o. kraftig ungkarl (nedsätt.)
gamtkullkartą f1 ung.: glasberget (eg.
’ungmökartan’) || kumå ǫ gamtkullkartų
hamna på glasberget (förbli ogift)
gamtkullwið -n (-im) pinnved
den 13 Juni 2016
(bränne av torra kvistar o. pinnar;
eg.: ’ungmöved’)
gamtstugu [gą`mmm(p)t-stugu·] f2
gammelstuga
gamtstugå äldre grundf. av föreg.
gamttiðę (-tiðn) -tiðär den gamla tiden ||
i gamttiðn förr i tiden, förr i världen
gantas … äv. småretas
1
gard … || go i gardum gå o. hälsa på folk i
gårdarna; uvǫ gardą ovanför (strax norr
om) bygärdsgården
2
gard -n (-em) -er gard
gardinstyg [ga"rdįns-tyg] -tyeð (-ę) =
gardintyg
gardiringg [gardi`rįŋg] f3 gardering
gasa … || gas ǫ gasa på (ta i)
gaskamar [ga`s-kamar] -n (-em) -er
gaskammare
gaslykt -ą f1 gaslykta
gasmask -mastşin (-mastşem) -masker
gasmask
gasruoð [ga"s-ruoð] = (-ę) = gärdselstång
gassyn [ga"s-sy̢n] -ę (=) -er
gärdsgårdssyn; husesyn (gårdsinspektion)
gatuadress [ga"tu-adress] -n (-em) -er
gatuadress
gatulysstuop [ga"tulys-stuop] -in (-am) -er
lyktstolpe
gatuörn [ga"tu-örn] -eð (-ę) = gathörn
gaungg … || (fer) fuost gaundşin för första
gången; fǫ i gaungg få i gång; isan
gaundşin den här gången; min ienn gaungg
med en gång, genast; nog gaungga några
gånger; (upǫ) summu gaungg på samma
gång, samtidigt; summ gaungga somliga
gånger, ibland
gaunggertabell -n (-em) -er
multiplikationstabell
gebit -eð (-ę) = gebit
gelda … äv. gälla, snöpa; hyfsa (jämna till
hässja nedtill så att inte höet hänger ned
mot marken)
gerd … äv. arbetsuppgift
gęslkull … äv. vårdbiträde (skämts.)
gęslkupp -in (-am) -er matsäckspåse
för vallhjon
gęslbög -bö’n (-böem) -böer = föreg.
gevel [ge"vel] vb1 lokal form för gevlas
glaðelin glädjefull (glädjerik)
glamun [glą"mųn] pratsam
glasatşi [gla"s-atśi·] -n (-åkån) -atşir
glasbaunką [gla"s-bąunką] f1
Systembolaget (skämts., eg. ’glasbanken’)
glasbräð [gla"s-bräð] -eð (-ę) =
fönsterbräda
glasir [gla"sir] vb1 glasera
glasira [glasi`ra] variant av föreg.
glasmįester [gla"s-mįester] -n (-am) -er
glasmästare
glasogfudral [gla"sog-fudral] -eð (-ę) =
glasögonfodral
glasplåt [gla"s-plåt] -n (-em) -er glasplåt
glassbil -n (-em) -er glassbil
glasskål [gla"s-skål] -ę (-n) -er glasskål
glasåkå -n se glasatşi
glaupa … || werd glaupend dra (hastigt o.
djupt) efter andan
gleða … || gleð upp göra glad, pigga upp,
liva upp; gleð upp sig glädja sig (i sht vid
förväntan
gleðas gleðes – gle’ddes – gle’ddas glädjas
gleðbuoð = (-į) = glädjebud
glemm-it-åv-mig-bljomm -in (-am) -er
förgätmigej
glensend glänsande
gliðflygplan -eð (-ę) = glidflygplan
glimt -n (-em) -er glimt
glimåludd -ą f1 galosch (skämts., eg.
’glimmertoffel’, ’glänstoffel’)
glinggstşydd -eð (-ę) = halkskydd för
skodon (”brodd”)
glisu f2 springa (liten öppning)
gliså s. äldre grundf. t. föreg.
gliså vb … || gliså upp sig glesna
glitter s. glittreð (glittrę) glitter
gliuor äv. diffus (nydal.)
glufsa vb1 glufsa || glufs i sig glufsa i sig
glugg … äv. gödsellucka (dyngglugg)
gluggturv -in (-em) -er liten, buskig gran el.
grantopp
glukkturv (sekundär) variant av gluggturv
glyöðärd -n (-em) -er glödhög (glödhärd)
glåmå … glämär – glämäð … ||
glåmå swenska tala svenska
glåmåkelingg [glǫmå-kelįŋŋg] f3
pratsam kvinna
glögg glöddşin (glöddşem) glögg
gnagskavul [gna"g-skavu·l] -n (-em) -er
tjatmåns, gnatig person
den 13 Juni 2016
gnagukweðån [gna"gu-kweðǫ·n] s. oböjl.
tjatande
gnassla vb1 smågnägga, gnägga mjukt
gnaupapur f1 Väsabor
(skämts., eg. ’gnupapor’)
gnaupkelingg [gnau`p-kelįŋŋg] f3
gift Väsa-kvinna
gneksa gnekser – gnekste – gnekst
uttrycka sig misslynt, smågräla
gneksun molande || gneksut äv. råkallt,
isande kallt, mycket kallt
gniðun äv. sniken
gnyktningg f3 kort fnysning
gnågå … äv. beta (kort gräs) || gnag iweg
tjata i väg (få iväg gm tjat)
go … uppmaningsf. gok!12 (äv. gokk!) || go and
gå, vara möjligt; go aut ǫ gå ut på; go
autfer, go autåv gå utför; go dait að
(nogum) gå fram (bort) till (ngn); go febi
förflyta, gå; go fram äv. mogna; go frǫ gå
ifrån, lämna; förneka; go för sig äv. gå an;
go in fer gå in för; go iuop (sig) gå samman (samverka); go og legg sig gå och
lägga sig; go til äv. gå (vara möjligt; lyckas); go umringg gå omkring; go yvyr
äv. gå över tiden; war aut og go vara ute
och gå, promenera
gǫ … äv. uppmärksamma
golfban -ą f1 golfbana
golfklubb -ą f1 golfklubba
gǫt … || lǫs fer gǫt (ordentligt) stängt och
låst (eg. ’lås för dörrpost’)
grað … || staig i graðum stiga i graderna
graðwis gradvis
graisfluns -ą f1 svininfluensa
graisgęslkall -n (-em) -er svinaherde
graiskuott -n (-em) -er griskulting
graismat -n (-im) grismat
graisuo -’nn (-’mm) -er grisho
graisuop -in (-em) -er svinhjord
grą’lla … äv. rakt || grą’ll auti tuok
rakt på tok
grammufuonstşiv -ą f1 grammofonskiva
grannlågå [grą`nn-lågå·] oböjl. grannlaga
grasaintş [gra"s-ąĭntś] -ą f1 gräsänka
grasess [gra"s-ess] -ą f1 höhässja
grasstaungg [gra"s-stąuŋg] -staundşę
12
Uttalas kortstavigt! Uttal med lång vokal förekommer också. (-staundşin) -staungger gärdselstång
till krykkelgard
graswarg [gra"s-warrg] -wardşin (-wardşem)
-warger kärrspira
graswekst [gra"s-wekst] -ę (-n) gräsväxt
gratiseksemplar -eð (-ę) = gratisexemplar
gravumasin variant av gravmasin
gravwård [gra"v-wård] -n (-em) -er
gravvård
gravöl [gra"v-öl] -eð (-ę) = gravöl
gregoriansk (mer sv.) variant av grigoriansk
grenskontroll -n (-em) -er gränskontroll
gręsun … äv. retlig
grettskoll -n (-am) -er grinig person
grigoriansk gregoriansk
grimasira [grįmasi`ra] vb1 grimasera
grinbukk … äv. grinolle
grinkripp … äv. grinunge
grindkruok -kruotşin (-kruotşem) -kruoker
grindkrok
grindyörg … äv. grinolle
grinflais(a) [grį"n-flaĭs(a)] f1 lipsill
(om flicka)
grip -eð (-į) = grepp || fǫ noð grip ǫ
få (ngt) grepp om
Grita tilltalsf. Grit! Greta
grǫbårnǫl [grǫ"bå(r)-nǫl] -ę (-n) -er
granbarr
grǫkkstungen lokal variant av grǫstungen
grǫkwist [grǫ"-kwisst] -n (-em) -er
grangren (äv. grankvist)
grǫstungen [grǫ"-stųŋŋęn] = (-stungnem)
-stungner granstubbe
grǫtwåg [grǫ"-twåg] -ą f1 tvaga
(skurviska av granris)
grumbel vb1 grubbla
grunna vb1 grunna
gruo … || gruo att äv. växa igen
gruopli förfärligt, väldigt || int so gruopli
inte så förfärligt, inte så väldigt
gruovarbiet vb1 (el. -arbieter -arbie’tt
-arbie’tt) grovarbeta
gruovin (gruovam) fan; penis
(eg. ’den grove’)
gruovskuo -’nn (-skuo’mm) -skuoner
grovsko (marschkänga)
gruovsortirað grovsorterad
grusbil [gru"s-bil] -n (-em) -er grusbil
grusgaungg [gru"s-gąuŋg] -gaundşin
(-gaundşem) -gaungger grusgång
den 13 Juni 2016
gruvarbiet -eð (-ę) = gruvarbete
gruvlin äv. (o. mer ursprungl.) gruvsam
(som man gruvar sig för)
gryn sund vb1 smula sönder
gryningg f3 gryning
gryvel … äv. kräla || gryvel aut krypa ut;
gryvel niði låjų o. gryvel niði saindşę
krypa till kojs
Gryönland Grönland
gryönmass -ą f1 grönmassa
gryönmǫlað grönmålad
gryönsaksland -eð (-ę) = grönsaksland
gråerter [grå´-errter] gråärter
gråfugel [grå´-fuge·l] -n (-fuglem) -fugler
gråsparv
gråkold [grå´-kolld] o. [grå"-kolld] gråkall
gråsisk [grå´-sissk] o. [grå"-sissk] -ą f1
gråsiska
gråstiensmųor [grå"stįens-mųor] -’n (-em)
-er gråstensmur
gråuott [grå´-uott] -n (-em) -er tumvante,
ullvante (hemstickad i grått ullgarn)
gråvå s. äldre grundf. t. gravu
gråvå vb … || grav åv gräva av; grav niði
gräva ned (ngt i ngt)
gräsmatt [grä"s-matt] mer sv. variant av
grasmatt
grötfat -eð (-į) = grötfat
grötkopp -in (-em) -er grötklick
grötmoll -ą f1 grötkräkla
gubbknaul -n (-em) -er gubbe (nedsätt.)
gubbkweld -n (-em) -er gubbkväll
gubbnekk -nettşin (-nettşem) -nekker
gubbrackare (gubbtjyv)
gubiwass gubevars
Guð … || Guð jåp mig! bevare mig väl!;
Guð nǫðe Gud nåde; Guðs [guss] ritşe
Guds rike
guðinna f1 gudinna
guðstruo [gu`ss-truo] -nę (-’nn) gudstro
gukkusäð -ę (-n) sporkapslar på
björnmossa
guldklimp -in (-em) -er gullegris, kelgris,
gullgosse (favorit). Jfr gullklimp
guldtann -ę (=) –tenner guldtand
gullklimp -in (-em) -er guldklimp
gumidag godmiddag
gumma … äv. kvinnlig fadder; äv. gumma
gummijuol [gų´mmi-juol] -eð (-į) =
gummihjul
gummipakkningg [gų´mmi-pak(k)nįŋŋg] f3
gummipackning
gummipropp [gų´mmi-propp] -in (-em) -er
gummipropp
gunggstuol -n (-em) -er gungstol
guoð … || guoð i laivę väl till mods; i guoðu
i godo; ǫ guoð weg på god väg
guoðeligen gott och väl, (utan problem)
guoðland -eð (-ę) odlingsbar mark,
god jord
guoðs [guoss] -eð (-ę) dold skatt, drakguld
guoðska [guo`ska] f1 godhet
guoðsmakulin variant av guoðsmakun
guoðstinn mätt och belåten (behagligt mätt)
guoðtruo’n … n: -truoeð, pl: -truogner
godtrogen
guoðtykklin godtycklig
guoðät n: -ä’tt god, välsmakande, smaklig
guolflettşin (-flettşem) gula fläcken (i ögat)
guolmǫlað gulmålad
guolwait n: -wai’tt gulvit
guon sig vb1 gona sig, moja sig
guonna … äv. rånda
guorre guorrn (guorram) guorrer
pojke, gosse
guoska se guoðska
guoskli … äv. rejält (i stort mått, i hög grad)
guo’ss se guoðs
guott … || guott stellt gott ställt (bra ställt);
so guott eð gor så gott det går
guovbrunn = (-em) -er golvbrunn
guovwerm -in (-am) golvvärme
gå’llin … || int gå’llit äv. inte så gott,
inte så lätt
gåpa … || werd gåpend häpna
gåpå … äv. blänga || gåpå upp gapa;
Wen gäpär du auti? Vad gapar du om?
går : i går i går; i går morgus [i gå´(r)
morgu·s] i går morse; i går um nǫt i går
natt
gåtå äldre grundf. t. gatu
gäpin lokal variant av gäpen
gävliek -lietşin (-lietşem) -lieker schlager
(nydal., eg. ’populär låt’)
hallo se allo
höj variant av öj
Iðre [i`ðre] variant av Iðer
idşentligen variant av edşentligen
idşentlin egentlig
ieðersam hedersam, hedervärd
den 13 Juni 2016
ieðersplass -n (-em) -er hedersplats
ieðǫ … || gok ieðǫ! gå härifrån!
ieðrað hedrad
įeent [įe"-ęnnt] enhänt
iega vb … || ieg i äv. ha en andel i; rå om
(socialt)
iegenduomlin egendomlig
iekan oböjl. ekande
ieklov -eð (-ę) = eklöv
įekum … || įekum i kläðum fint klädd,
vackert klädd
ieldag -da’n (-daem) -dågå heldag
ielnykterist -n (-em) -er helnykterist
ieltið -ę (-n) -er heltid
iema adv. … || iem danę där hemma; iem
ringgum gardn o. iem ringgum knautą
hemomkring, hemikring, hemmavid
iemað prep. + dat. hem till
iemaplan : ǫ iemaplan på hemmaplan
iembel … lokalt äv. prata
iembersam … äv. (ung.) sjåpig
iembygdsfest -ę (-n) -er hembygdsfest
iemferd -ę (-n) -er hemfärd
iemfuota : upp iemfuota hoppa jämfota
iemfyörbar jämförbar
iemfyörelswis jämförelsevis
iemgard -n (-em) -er hemgård
Iemil [įe"mil] Emil
iemmen adj. … || iemnt um nätt och jämnt
iemmen vb … || iemmen til jämna till
iemnest + dat. hemma hos
iemnmųoð = (-ę) jämnmod
iemǫ + dat. hemma på
iemrįes -ą f1 hemresa
iemringgum hemomkring, hemikring
iemskiet f4 hemskhet
iemskrapu [įe`m-skrapu·] f2 fiskfjällare
iemskråpå äldre grundf. t. föreg.
iemslöjðer -n (-am) -er hemslöjdare
iemsmai’dd hemsmidd
iemstað -n (-im) -stäðer hemstad
iemta … || iemt að sig förse sig med, plocka
åt sig; iemt i äv. fylla; iemt niði plocka
ned; iemt undǫ plocka bort; iemtas iweg
gå bort (dö)
iemtam hemtam
iemtertil [įe´mte(r)-til] hemåt
(i riktning mot hemmet)
iemtşenst -ę (-n) hemtjänst
iemtşinnað hemkärnad
iemum hemom
iemwenderkweld -n (-em) -er
hemvändarkväll
iemwið + ack. hemma vid
iemyvyr … äv. prep. + ack. hem över,
hemåt över
ienda … || bar nogrer iender bara några få
iendest endast, allenast
ienfuormun variant av ienformun
ieniet f4 enhet
ienietlin enhetlig
ienkel … || int grą’ll ienkel inte alldeles (el.
helt) enkel
ienkeless -ą f1 enkel hässja
ienkelriktað enkelriktad
iennbislag -slaeð (-slaę) = järnbeslag
iennbit -n (-em) -er järnbit
iennblyöðningg f3 hjärnblödning
ienngryt -ą f1 järngryta; stekgryta
iennsell -n (-em) -er hjärncell
iennstyttş -eð (-ę) = järnstycke
iennstyöð n: -styö’tt mycket stadig, mycket
stabil
iennwegsstasiuon = (-em) -er
järnvägsstation
iennwerk -wertşeð (-wertşę) = järnverk
iens ens || iens dyö ens
ienstavun enstavig
ientit -ą f1 entita
ienträ’n variant av ienträgen
ienugiet f4 enighet
ienwis … äv. påstridig
ienwisknaul [įe"nwis-knaul] -n (-em) -er
envis person
ieroglyf -in (-em) -er hieroglyf
iesin [ie"sįn] n: iesið, pl: iesner jäst
įesmęgd … äv. enkelriktad
iesmess -ą f1 ersmässa
(Eriksdagen den 18 maj)
Iessus Jesus || i Iessu namm i Jesu namn,
i jisse namn
įesumb lokal variant av įesum
įesumärr [įe"sųm-ärr] -n (-am) -er
envåldshärskare
iett se anað
ievigiet … || i ievigiet i evighet
iglun … äv. påträngande
ijentlin (mer sv.) variant av idşentlin
ikon [ikǫ´n] = (-em) -er ikon
2
ikta vb1 lokal variant av itta
den 13 Juni 2016
iktan oböjl. hickande
ilistin variant av ilistun
ilistun äv. bakslug, illistig
illgryön illgrön
illroð n: -ro’tt illröd
illswaið -swaiðer -swai’dd -swai’tt
svida mkt, göra mkt ont
illusiuon = (-em) -er illusion
imbut immigt
imellertið emellertid
imlakrupp -in (-em) -er himlakropp
immun immun
immut mer sv. variant av imbut
inað … äv. in till
inbeddað [į´nn-beddað] inbäddad
inbillningg f3 inbillning
inbuoðin [į´nn-buoðį·n] n: inbuoðið,
pl: inbuoðner inbjuden
individualisira [įndividualisi`ra] vb1
individualisera
indrað hindrad
indraið se följ.
indraiðn [į´nn-draĭ’n] n: indraið,
pl: indrai’nner (el. indraingner) indragen
infeksiuonstşenslun infektionskänslig
infer vid betoning: [į´nnfer] + dat. inför
infestå’dd införstådd
inflyttninggsfest -ę (-n) -er inflyttningsfest
informasiuonsteknik -teknitşin (-teknitşem)
informationsteknik (IT)
infuog [į`nn-fuog] vb1 infoga
infusiuon = (-em) -er infusion
ingga, ingger, inggå se intnoð
inklemmd [į´nn-klęmmd] inklämd
inkomsttşäll mer sv. variant av inkomstkeld
inkonsekwent inkonsekvent
inlaggd [į´nn-laggd] inlagd
inlęst [į´nn-lęst inlåst]
inlindað [į´nn-lįnndað] inslagen, inlindad
innbrennd innebränd
inne … || inn firi skymt
(placerat så det inte syns)
innefatt vb1 innefatta
innegräj -n (-em) -ur innegrej
innirekknað inräknad (inkluderad)
innoni I. adv. inuti, på insidan, invändigt;
II. prep. + dat. inuti, på insidan av; innanför
innǫtil … äv. invändigt
innǫtilfikk -ą f1 innerficka
inntşäller -n (-am) -er källare under
boningshuset
innun … äv. smart
innåises inhyses (inneboende)
inǫ + dat. inne på
inpass -eð (-ę) = inpass
inplanirað [į´nn-pląnirað] inplanerad
inrekknað [į´nn-rekknað] inräknad
inriðin [į´nn-riðį·n] n: inriðið, pl: inriðner
inriden
inrieð inrieðer – inrie’dd – inrie’tt el. vb1
inreda
inrikt sig ǫ vb1 inrikta sig på
inriktað [į´nn-rikktað] inriktad
inristað [į´nn-risstað] inristad
insekt -ę (-n) -er insekt
inseminator -n (-em) -er inseminatör
inseminira [įnsemįni`ra] vb1 inseminera
inskaulað [į´nn-skaulað] inskolad, upplärd
inskaulningg f3 inskolning
inskaulninggsperiuoð -n (-em) -er
inskolningsperiod
inskuorin [i´nn-skuorį·n] inskuren
insni’nn [i´nn-snįnn] n: insnieð, pl: insni’dder
o. insni’nner insnöad
inspilåð [į´nn-spilå·ð] inspelad
inspirasiuonskeld -ą f1 inspirationskälla
insprutningg f3 insprutning
integrasiuon = (-em) integration
integritiet -n (-em) integritet
intekkningg f3 inteckning
inter … II. … äv. in i
intim intim
intnoð (inggu, lokalt ingga, inggå; äv. ingger)
… || að inggu till ingen nytta; eð dug it að
inggu det duger ingenting till; (int) wårå
að inggu äv. vara oanvändbar
intrig intri’n (intriem) intriger intrig
intressiraðn lokal variant av intressirað
intrissirað (mindre vanl.) variant av intressirað
inwend -wender -wend -went invända
inwendningg invändning f3
inwerkan oböjl. inverkan
inwestira [įnwesti`ra] vb1 investera
inwestiringg [įnwesti`rįŋg] f3 investering
inwið prep. + ack. … äv. bredvid
inwitasiuon = (-em) -er invitation
irrpott -ą f1 vimsmaja, virrpanna
Isak [i"sak] Isak
iseð … || ollt iseð allt på en gång
den 13 Juni 2016
islaið se följ.
islaiðn [i´-hlaĭ’n] n: islaið, pl: islai’nner
(el. islaingner) islagen
isn … || isan gaundşin den här gången
isoliringg [isoli`rįŋg] f3 isolering
issa … || iss nið hissa ned; iss upi stşyär
höja till skyarna
istorieprofessor -n (-em) -er
historieprofessor
IT oböjl. IT
itað [i"tað] lokal variant av ittað
itta … || itt ǫ sig noð hitta på ngt åt sig
ittan variant av ittað ||
ittan-jär variant av ittað-jär
it-wärdę (it-wärdn) it-världen
itäst [i"täst] vb1 idissla
iuopblandað [iuo´p-bląnndað] hopblandad,
sammanblandad
iuopbyggd [iuo´p-byggd] hopbyggd,
sammanbyggd
iuopklemmd [iuo´p-klęmmd] hopklämd
iuoplyö’dd [iuo´p-lyödd] hoplödd
ivrer [i"vrer] -n (-am) -er ivrare
jaga … || jag upp jaga upp; jag upp sig
jaga upp sig
jagað jagad; stressad
jagisk jaktintresserad
jaktkamrat -n (-em) -er jaktkamrat
jaktkompis -n (-em) -er jaktkamrat,
jaktkompis
jaktkåj -ą f1 jaktstuga (jaktkoja)
jaktmetuoð -n (-em) -er jaktmetod
jaktrakk -rattşin (-rakkam) -rakker
jakthund
jamen jamen (ja, men)
Jannes [ją`nnes] Johannes
japanska f1 japanska
jenę … || jen jųote här (stundom: här borta)
jeneral (mer sv.) variant av dşeneral
jentlemann variant av dşentlemann
jomugiet f4 dåligt minne, glömska
Juanna Johanna
Juannes [juą`nnes] Johannes
Juanneswaundşilą f1 Johannesevangeliet
Juðas Judas
judduos -ą f1 ljuddosa
juðinna f1 judinna
juðǫ jodå
juðska f1 hebreiska
Jugǫ-Bil [ju"gǫ-bil] oböjl. John Blund
(nydal., eg. ’Onkel Johan’)
jukå jukär – jukäð – jukåð jucka
jummin n: jummeð, pl: jummer ljummen
junta f1 junta
juolandel vb1 julhandla
juolbak -batşeð (-batşę) = julbak
juolbient hjulbent
juolbröð = (-ę) julbröd
juolbuord -eð (-ę) = julbord
juolgronskaul -ą f1 julgranskula
juolkuorv -in (-em) -er julkorv
juolliuos -eð (-ę) = julljus, juleljus
juolmat -n (-im) julmat
juolnummer -numbreð (-numbrę) =
julnummer
juolpar -eð (-į) = hjulpar
juolsaker pl julsaker, julpynt
Juonas Jonas
Juordan Jordan
juordbit -n (-em) -er jordbit
juordbävningg f3 jordbävning
juorddşietinggbu -’tt (-nę) = jordgetingbo
juordfilsbryter -n (-am) -er jordfelsbrytare
juordieger variant av juordäger
juordguov -eð (-ę) = jordgolv
juordlieðningg [juo`rd-lienįŋg] f3
jordledning
juordmon = (-em) jordmån
juordskalv -eð (-ę) = jordskalv
juordwerm -in (-am) jordvärme
Juosep åld. variant av Juosef
jųote se jen jųote
jųotest … äv. hiterst
jųotomin på den här sidan (om Älven)
jųotǫter I. adv. härifrån;
II. prep. + dat. (ung.:) härifrån längs
jųotringgum [jųo´t-rįŋgųm] + ack.
(här) omkring
jųo’tter … || jųo’tter ni’tter hit ned
jųo’ttertil [jųo´tte(r)-til]
jųotyvyr … äv. prep. + ack. hitåt över
juridik juriditşin (juriditşem) juridik
justitsiedepartement -eð (-ę) =
justitiedepartement
justitsieminister -n (-ministrem) -ministrer
justitieminister
juu … || juu dǫ joo då
jåpa … || jåp att återgälda (en hjälp), göra
sin del vid arbetsbyte; jåp til min noger
den 13 Juni 2016
hjälpa till med ngt; jåp upp hjälpa upp;
jåp uppyr hjälpa (ngn) upp
jåpkall -n (-em) -er medhjälpare
Jäkob [jä"kob] Jakob
jäld … || slå jäld slå eld
jäldfast eldfast
jäldfastform -in (-em) -er eldfast form
jäldkwast -n (-em) -er eldkvast
jäldsprutend eldsprutande
jälle … äv. loft
jälåk … || jälåk åv sig arg av sig, argsint
jälåknebba [jä"låk-nebba] f1 argsint
näbbgädda
järeter … äv. i fortsättningen
2
järga … || järg ǫ tjata
järnest … äv. nästa gång
järtmiðisin = (-em) -er hjärtmedicin
järtsnörp -eð (-ę) hjärtsnörp
järumåreð häromåret
järuppe, jär uppter häruppe
jäsningg [jä"snįŋŋg] f3 jäsning
jäsudieg [jä"su-dieg] -die’n (-dieem) -dieger
jäsdeg
jätå … || jät ijel sig äta ihjäl sig; jät stinnan
sig äta sig mätt; jät åv äta upp (allt), äta
rent
jätend … || int jätend inte ätbar, oätlig
jättefrek pl: -fretşir jättesnäll
jökott(a) f1 gökotta
jöteborger -n (-am) -er göteborgare
kabbend -n (-am) -er stockända
kabin = (-em) -er kabin
kaffikuort -eð (-ę) = ransoneringskort för
kaffe (kaffekort)
kaffikupp lokal variant av kaffikapp
kaffiriep -eð (-ę) = kafferep
kaffitiðę (-tiðn) kaffedags (kaffetiden)
kaffipakiet -eð (-ę) = kaffepaket
kaffirost -n (-em) -er kafferost
kaipa … äv. dra efter andan, kippa efter
andan || kaipas brott tappa andan, kikna
kajkant -n (-em) -er kajkant
kakauryör -ą f1 chokladröra (kakaoröra)
kaksun kaxig
kakuburk lokal variant av följ.
kakubutt [ka"ku-butt] -n (-em) -er kakburk
kakuform [ka"ku-forrm] -in (-em) -er
kakform (t.ex. sockerkaksform)
ka’ll … karda äv. i betydelsen ’kardad
ullsträng’
Ka’ll se Karl
kall … || ig ir inggan kall i dag
jag är ’dagen efter’ i dag
kallnekk -nettşin (-nettşem) -nekker
gubbrackare (gubbtjyv)
kalltuokun karltokig
kallunderbruok -bruotşę (-bruotşin)
-bryöker kalsonger
kamiel lokal variant av kamil
kamilår -eð (-ę) kamelhår
kamratferieningg f3 kamratförening
kandidat -n (-em) -er kandidat
kansliråð = (-ę) = kansliråd
kanslisekretirer mer sv. variant av följ.
kanslisikritirer -n (-am) -er
kanslisekreterare
kanuonbra jättebra (kanonbra)
kanuonkaul -ą f1 kanonkula
Kanuonwe’n (-weem) Kanonvägen (vägen
mellan Rot i Älvd. o. Våmhus)
kap -in (-em) -er kap (vedkap)
kap -eð (-ę) = kap
kapasitiet -n (-em) -er kapacitet
karamell i regel oböjt godis
karamell -n variant av karamella
karda f1 karda
kardan = (-em) -er kardan
kardbuorr -n (-am) -er kardborre
Karl [kall], äv. [kal] o. [karl] Karl || Karl XII
[to`lpte] el. [to`lfte] el. [tolpt] Karl XII; Karl
XVI [sjä`kkstųnd] Gustav Carl XVI Gustaf
karott -n (-em) -er karott
karrjåp -ę (-in) arbetshjälp (manlig)
karu f2 … äv. skrapa
2
karta f1 lokal variant av kart
kasir … äv. döma ut, göra ned
kast -eð (-ę) = kast || dşävå sig i kast min
ge sig i kast med; kum i kast min råka ut
för; twerų kast tvära kast
kasta … || kast auti kasta i; kast niði
kasta ned; kast ǫ kasta på; kast ǫ sig
kasta på sig
kastręs -ę (-n) -er offerkast
1
kastrull äv. [ka`sstrull]
2
kastrull [ka`sst-rull] -n (-am) -er kastrulle
(rulle på kastspö)
kastrulluk -eð (-lutşį) = kastrullock
katolsk (mer sv.) variant av katuolsk
katşies [ka"tşies] variant av kattşies
katun … äv. duktig, framåt; marig
den 13 Juni 2016
kaulåmår [kau`l-ǫmå·r] -n (-ambram)
-ambrer kulhammare
kaus variant av kaos
kaut … äv. hopp || dşär kautn o. dşärå ien
kaut o. tågå ien kaut göra ett hopp, ta ett
skutt; (det sistnämnda äv.:) göra ett ryck
kauv … || rett aut kauvin räta på ryggen
kavaljer -’n (-em) -er kavaljer
kavel … vb … || kavel upp kavla upp
kawat kavat
kelinggprest … äv. kvinnopräst
kemberr -ą f1 grövre räfsa för hässjning
kenna … || kenn ǫ … smaka på
kesslbuottn = (-buottnem) -buottner
kittelbotten
Kestę [ke`sstę] (dat. åld.: Kesten13) Kerstin
ketisbljomm [ke"tis-blĭǫmm] -in (-am) -er
backskärvfrö
kettsup, kettşup -in (-em) ketchup
ki-buord -eð (-ę) = key-board
klaiva … || klaiv upi kliva i
klakka vb1 klacka
klappsäkert alldeles säkert
klarinett -n (-em) -er klarinett
klasi -n (klåsåm) klasir klase
klaungg … äv. klingande klocka i urverk
klautstakk -stattşin (-stattşem) -stakker
klädhög
klauttşyll -ą f1 trashank; klåpare
klautun trasig (klädd i trasiga el. lappade
kläder); besvärlig
kleðer [kle"ðer] vb1 : kleðer fast sig klänga
sig fast
kleðras … || kleðras åv klättra i väg
klemma … || klemm autyr klämma el. pressa
ut (ngt ur ngt); klemm niði klämma el.
pressa ned (ngt i ngt)
klemmer -n (-am) -er tryckare (dans)
kletter vb1 klättra
kliema s. … äv. klick
kliema vb … äv. klema, dalta, pjoska ||
kliem att klistra igen
kliemas kliemes – kliemes – kliemas :
kliemas wið klibba fast vid
klien … || dşärå nogum noð klient göra ngn
ngt ont; klien (tä) slå svårslagen
klienskli obehagligt
13
Varianten Kestene noterad i en vaggvisa.
klienskligiet f4 tråkighet, otrevlighet
(otrevlig händelse)
klientimber -timbreð (-timbrę) klentimmer
klikk klittşin (klittşem) klikker klick
klippa vb … || klipp in klippa in
klipper -n (-am) -er klippare
Klittbokkär Klittenbackarna (backarna upp
mot byn Klitten i Älvd.)
Klittbynn (-bymm) Klitten (by i Älvd.)
Klittfuok -fuotşeð (-fuotşę) Klittenbor
(Klittenfolk)
Klittmǫl -eð (-ę) Klittenmål
(dialekten i Älvdalsbyn Klitten)
Klittn … || upǫ Klittem i Klitten;
upǫ Klittn till Klitten
k-liuoð = (-ę) = k-ljud
klokk til klack till
kloss -n (-em) -er kloss (klots)
klovrut -n (-am) -er kalas (vid jul el. nyår)
för fäbodfolket man städslat
klovstuol -n (-em) -er verkstol
klubbe klubbin (klubbam) rågkaka
(kaka av rågmjöl o. vatten)
klubbjuol -eð (-į) = trähjul i ett enda
stycke
klubblǫs -eð (-ę) = lås infällt i en träklabbe
klubbru [klu`bb-bru] -nę (-bru’nn) -bruer
bro över myr (för boskap o. klövjehästar)
klubbwaungen = (-waungnem) -waungner
tvåhjulig vagn med tippbart flak
klukka … || klukką fyra klockan fyra
klukkarmband -eð (-ę) = klockarmband
klukkskåp -eð (-ę) = klockskåp
klukkslag -slaeð (-slaę) = klockslag
klukkwarv -eð (-ę) = klockvarv
klumb variant av klump
klump … äv. stryklod
klungga f1 klunga
klungin lokal variant av klummen
klunsa vb1 dra lott
kluo’ssa … äv. i-pad (skämts.)
klurugiet f4 klurighet
kluvubaink [klu"vu-bąĭŋk] -baintşin
(-baintşem) -bainker bänk tillverkad av
kluven stock
kluvusät [klu"vu-sät] -eð (-ę) = bänk
tillverkad av kluven stock
1
klyv -ę (-in) -er klövjebörda (klövjelast)
2
klyv -in (-em) -er klyv, klyvmaskin
den 13 Juni 2016
klyöna … || klyön fast sig klänga sig fast
(med klorna)
klåbåðåld [klå"-båðålld] -n (-em) -er
ryggkliare
klågå … || klågå yvyr at klaga på (över) att
klåra vb1 klara || klår att klara (t.ex. kaffe)
klårstşinn -eð (-ę) = klarskinn
klåså -n se klasi
kläða … || kläð um klä om
kläðplagg -pladdşeð (-pladdsę) =
klädesplagg
kläðslarv -ą f1 klädtrasa
knagguorv -eð (-ę) = orv med två parallella
handtag
knaipkǫl -n (-em) kråkklöver
knaivolk -oltşin (-oltşem) -olker ringformad
hylsa kring knivskaft
knaivtaungg -taundşin (-taunggam)
-taungger knivtånge
knalla … || knall iweg knalla i väg
knallatt -n (-em) -er knallhatt, tändhatt
knappbräð -eð (-ę) = tangentbord
knappeljukk -ą f1 katrinplommonkräm,
sviskonkräm
knappill -ę (-n) -er enkel hylla t.ex. i timmerkoja (två tappar med ett bräde på)
knapplist -ę (-n) -er knopplist
knapptrykkningg mer sv. variant av följ.
knapptryttşningg f3 knapptryckning
knatter knattreð (knattrę) knatter (smatter)
knatul [kna"tul] -n (-em) -er knatte
knatulin [kna"tulįn] senfärdig
knaula vb1 : knaul um göra om
(ändra med visst besvär)
knaulstor … äv. knotig promenadkäpp
knaut … || iem ringgum knautą hemmavid,
hemikring, hemomkring (eg. ’hemma runt
knutarna’)
kneppa s. … äv. vägbula (farthinder) (nydal.)
kneppa vb … || knepp iuop nevum knäppa
händerna; knepp nið knäppa ned; knepp ǫ
knäppa på
knevel [kne´vel] o. [kne´vel] -n (knevlem)
knevler besvärlig person, jäkel ||
kneveln! jäklar!
kni … || fǫ ǫ kni få på knä; kriuop ǫ kni
falla på knä, knäfalla
knia … || kni åv knäa i väg
knįepstellningg f3 knäppning
(på klädesplagg)
knipa … || knip iuop knipa ihop
knipugiet f4 knepighet
knipun … äv. smart
kniųor duktig
knǫster … äv. (stor) slägga
knǫster vb1 slå med knoster (storslägga),
arbeta med knoster
knoså knosär – knosäð – knosåð krossa ||
knoså sund krossa
knųoga … || knųog ǫ knoga på
knųort lokal variant av kniųort
knupp … || klår i knuppem klar i knoppen
(huvudet)
knupå … || knupå iuop knåpa ihop;
knupå iweg knalla i väg; knupå åv knalla
i väg, traska i väg (långsamt bege sig i väg)
knysun [kny"sųn] finurlig, fiffig, knepig
knåita … || knåit að äv. knyta åt;
knåit ǫ (sig) knyta på (sig);
knåit sig äv. gå och lägga sig (knyta sig)
kobåj -n (-em) -er cowboy
koð -n (-em) -er kod
kǫlblað = (-į) = kålblad
koldakudir [ko`lld-akudir] vb1 kallprata
koldgröt -n (-em) kall (kallnad) gröt
koldlaim -eð (-ę) kallim
koldskåp -eð (-ę) = kylskåp
koldskåpsdörer [ko`lldskåps-döre·r] pl
kylskåpsdörr
koldstuop -in (-am) -er vertikalpelare
ss. halofenomen
koldswettas -swettes -swettes -swettas
kallsvettas
koldwattn -eð (-ę) friskt vatten
koldweðer [ko`lld-weðe·r] -weðreð (-weðrę)
= kallt väder
1
kolla … || koll að sig kalla till sig
(tillkalla); koll dait kalla dit (tillkalla);
koll iuop kalla samman
2
kolla … || koll ǫ kolla på (se på, titta på)
kollidira [kolidi`ra] vb1 kollidera
koloni -’nn (-em) -er koloni (äv. kolonilott)
komframogseg oftast oböjt konferencier
(skämts.)
komframogseger -n (-am) -er detsamma
komįet (mer sv.) variant av kumįet
kommatekken -tekkneð (-tekknę) =
kommatecken
komminister -n (-istrem) -istrer
komminister
den 13 Juni 2016
kommunikasiuon = (-em) -er
kommunikation
kommunisira [kǫmųnisi`ra] vb1
kommunicera
kompass -n (-em) -er kompass
komplettiringg [kǫmpleti`rįŋg] f3
komplettering
komplieðut kompledigt
konfiskasiuon = (-em) -er konfiskation
konjakflask -ą f1 konjaksflaska
konjakputell -n (-em) -er detsamma
konjaksflask [kǫ´nnjaks-flassk]
variant av konjakflask
konjaksputell [kǫ´nnjaks-putell]
variant av konjakputell
konkurrens -n (-em) konkurrens
konkussferdun konkursfärdig
konservyppner -n (-am) -er
konservöppnare
konsistensfietað (-fietą) konsistensfett
konstatirend [kǫnstati`ręnd] -eð (-ę) =
konstaterande
konsultfirm -ą f1 konsultfirma
konsunant variant av konsonant
kontainer -n (-tainrem) -tainrer container
kontaktperson mer sv. variant av följ.
kontaktpersuon = (-em) -er kontaktperson
konwersasiuonskuss -n (-em) -er
konversationskurs
koordinat -n (-em) -er koordinat
koordinator -n (-em) -er koordinator
kopiira [kopii`ra] vb1 kopiera || kopiir in
kopiera in; kopiir åv kopiera av
koppel … || koppel til koppla till;
koppel yr koppla ur
korallruot -ę (-n) el. -ą f1 korallrot
korreksiuon = (-em) -er korrektion
korrespondenskuort -eð (-ę) =
korrespondenskort
korrespondenskuss -n (-em) -er
korrespondenskurs
korrigira [korigi`ra] vb1 korrigera
korrugirað [korugi`rað] korrugerad
korrugiraðplåt [korugi`ra(ð)-plåt] -n (-em)
korrugerad plåt
korrupsiuon = (-em) korruption
kortison -eð (-ę) kortison
kortisonsprut -ą f1 kortisonspruta
kossdrag -draeð (-draę) korsdrag
kossferör -eð (-ę) = korsförhör
Kosskeldą [ko´ss-ke`lldą] o. (trol. yngre)
[ko`ss-kelldą] f1 Korskällan (gammalt
gränsmärke i NO Älvd.)
kosteligen! kors!
kǫt … äv. pigg o. (i sht i yngre språk) kåt
kǫtend -n (-am) -er brödkant (skalk)
kǫtkant -n (-em) -er detsamma
kovies -n (-em) -er koves, krumelur, sväng
kraftwerksdamm variant av kraptwerksdamm
kragi … || tågå sig i krågån ta sig i kragen
krakk … äv. krake (ynklig person)
krama vb1 krama || kram iuop krama ihop
kranskräld -eð (-ę) = kranskärl
krapt … äv. styrka
kraptbulag -laeð (-laę) = kraftbolag
kraptbyddş -eð (-ę) = kraftverksbygge
kraptfull kraftfull
kraptwerksdamm -in (-em) -er
kraftverksdamm
krasslugiet f4 krasslighet
krat -n (-em) -er socialdemokrat (jargong)
kraungge i uttrycket refs kraunggan
räfsa efter
(i sht räfsa ihop hö som inte kommit med)
kraungg-Mas i uttrycket refs kraungg-Mas
se föreg.
kraunk dålig, krasslig, klen, sjuklig
kravel vb … || kravel ǫ min hålla på med
krepta … || an duo i kreptun
han dog i cancer
kresslas åv vb1 kravla i väg
kretskuort [kre`tts-kuort] -eð (-ę) =
kretskort
kreva … äv. inkassera, driva in, kräva in
kreviką [kre"viką] cancer, kräfta; tusan! ||
an duo i krevikun han dog i cancer;
eð ir fel kreviką (at)
det är väl sjutton också (att)
krig … || mes krieð war, under krieð o. under
krigeð under kriget
krigstið [kri´gs-tið] -ę (-n) -er krigstid
krigswitter [kri´gs-witter] -n (-wittrem)
-wittrer krigsvinter
kriminella [krimįne`lla] f1 kriminalitet
(skämts.)
kringgt … || so(s) kringgest
äv. ung. stup i ett
krippaktun barnslig
krippbög -bö’n (-böem) -böer barnsäck
(säck att bära barn i)
den 13 Juni 2016
krippdiger gravid
krippdşärå [kri`pp-dźärå·] -dşär -dşärd
(el. -gard) -gart föda (barn)
krippduop -eð (-ę) = barndop
krippett -ą f1 barnmössa
Krippkanaln (-kanalem) Barnkanalen
krippklauter barnkläder
krippkrippkripp -in (-em) -er
barnbarnsbarn (mer el. mindre skämts.)
kripplos barnlös
kripprogramm -eð (-ę) = barnprogram
krippröst -ę (-n) -er barnröst
krippsagu [kri`pp-sagu·] f2 barnsaga
krippsaungg -saundşin (-saundşem)
-saungger barnvisa
krippstugu [kri`pp-stugu·] f2 barnstuga
krippstugå äldre grundf. t. föreg.
krippsågå äldre grundf. t. krippsagu
kripptur -’n (-em) nybörjartur, sinkadus
(när man lyckas utan att ha ngn erfarenhet)
krippwask -wastşin (-wastşem) -wasker
stackars barn (barnstackare)
krissn … || krissn um döpa om
kristallkaul -ą f1 kristallkula
kristnduomsstyttş -eð (-ę) =
kristendomsstycke
kriuopa … || kriuop aut krypa ut (snarast på
knä); kriuop i kåjs krypa till kojs; kriuop ǫ
kni falla på knä, knäfalla
krossbuord -eð (-ę) = korsbord (mat- o./el.
bakbord med korsade ben)
krossferör -eð (-ę) = korsförhör
krukka … || krukk upp hacka upp;
krukk åv hacka av
kruks -eð (-ę) = krux
kruoka vb1 kroka
kruokstor … äv. spatserkäpp
kruokun … 5. kutryggig
kruona … || pil og kruon krona och klave
Kruoną f1 Kronan (Statsmakten)
kruonufuogd -n (-am) -er kronofogde
kruonuluogisk kronologisk
kruppsdiel -n (-em) -er kroppsdel
kruppskontakt -n (-em) kroppskontakt
krus || autǫ krus utan krus
krusidull -n (-em) -er krusidull
krusmuoln -eð (-ę) = makrillmoln
(cirrocumulus; eg. ’krusmoln’)
kruträk [kru"t-räk] -rätşin (-rätşem)
krutrök
kruttuorr [kru"t-tuorr] n: -tuort kruttorr
kry ǫ dig! krya på dig!
kryða vb … || kryðað kryddad, kryddig
krydda sv. variant av kryða s.
kryddmǫtt mer sv. variant av kryðmǫtt
kryddun kryddig
kryðmǫtt -eð (-ę) = kryddmått
kryðwekst -n (-em) -er kryddväxt
krykkelgard -n (-em) -er enkelt, lågt
stängsel av stänger, vilande på klykor,
kring gräsbevuxet område
krykktşäpp -in (-em) -er kryckkäpp
kryppas … || kryppas nið böja sig ned
kryptiringg [krypti`rįŋg] f3 kryptering
krytyrsuop variant av krytyruop
kryötşa … || kryötş eter slå sina lovar kring,
uppvakta; kryötş nið böja ned; (biuoð til)
kryötş nið lägga krokben för
krågåsnibb [krå"gå-snibb] -in (-em) -er
kragsnibb
kråi’ssbuotşę (-buotşin) Facebook
kräksa … harkla sig rejält
kräld … kärl (sällan om blodkärl)
kubient [ku´-bįent] kobent
kufies variant av kovies
kufuot [ku´-fuot] -n (-em) -er kofot
kukkel kukkleð (kukklę) krångel
(mankemang)
kukkeliku kuckeliku
kula … || kul eter + dat. kalla på;
kul og graina stortjuta
kulin äv. kulen, gråkall
kulira [kuli`ra] f1 kolera
kullspjott(a) f1 livlig tonårsflicka
kullsåp -ą f1 odåga till flicka
kulturferieningg f3 kulturförening
kultursentrum -eð (-ę) = kulturcentrum
kulturellt kulturellt
kumįet -n (-em) -er komet
Kum-ijug-spil -eð (-į) = Memory-spel
kummandu (mer älvd.) variant av kummando
kumpass mer älvd., ovanl. variant av kompass
kumå … || eð kumb að nogum ngn får för
sig; kum and ǫ äv. ankomma på; eð kumb
and ǫ det beror på; kum attri komma
emot, stöta till; kum fram að komma fram
till; kum för (nogum) komma för (ngn);
kum iemat gå bort (dö), eg. komma hem;
kum ǫ äv. ertappa; kum undǫ äv. undkomma, undvika; kum uppter komma
den 13 Juni 2016
upp; kum upp sig komma upp sig; komma
upp; kum wið vidröra, röra vid; kum yr
komma ur
kundwenlin kundvänlig
kunggligiet f4 kunglighet
kunnun … äv. bekant med, hemmastadd
kunst … äv. mekanisk anordning, maskin ||
inggų kunst äv. ingen svårighet
kunstlað konstlad
kunstwerk -wertşeð (-wertşę) = konstverk
Kuntmǫtt [kų´nnt-mǫtt] Kuntmått
(några gårdar under Loka by i Älvd.)
kuogun [kuo"gųn] nyfiken (som nyfiket
tittar på el. tittar sig omkring)
kuogå … || kuogå framter titta framåt,
se framåt; kuogå gainum titta igenom;
kuogå stað titta till (kasta en blick)
kuoka … || kuok att koka ihop;
kuok rieðu koka färdigt
kuokkaffi oböjl. kokkaffe
kuokmelið [kuo`k-meli·ð] kokmalet
kuokstor -’n (-em) -er kokstång i det fria
kuolera [kuo´lera] f1 kolera
kuolgard [kuo"l-gard] -n (-em) -er kolgård
kuolrys, kuolryss varianter av kuolry’ss
kuolskrynd [kuo"l-skry̢nnd] -ą f1 kolryss
(kolskrinda)
2
kuolå kuolär – kuoläð – kuolåð : kuolå åv
kola av (dö)
kuortbriev -eð (-ę) = brevkort
kuortlapp [kuo`rt-lapp] -in (-em) -er
kortlapp
kuorvandler -n (-am) -er korvhandlare
kuorvbit -n (-em) -er korvbit
kuorvgubb -in (-am) -er korvgubbe
kuorvringg -rindşin (-rindşem) -ringger
korvring
kuorvuonn -eð (-ę) = korvhorn
kuosta … || kuost ǫ sig kosta på sig
kuostsam kostsam
kųotkall -n (-em) -er bobin
kuotknakker -n (-am) -er kotknackare
kuotun [kuo"tųn] ynklig (ömklig)
kupiira variant av kopiira, se äv. kopir
kuppkelingg [ku`pp-kelįŋŋg] f3 kvinna som
sysslade med koppning, åderlåtning
kuppsiuok -ą f1 påssjuka
kupärkräld … äv. kopparkärl
kupärpeningg [ku"pä(r)-pęnįŋŋg] -indşin
(-indşem) -ingger kopparslant,
kopparmynt
kupärplåt [ku"pä(r)-plåt] -n (-em) -er
kopparplåt
kupärsprut [ku"pä(r)-sprut] -ą f1
brandspruta av koppar
kupärstyttş [ku"pä(r)-styttś] -eð (-ę) =
kopparstycke
kurallruot (ovanl.) variant av korallruot
kurka vb1 ta (helt) slut, bli totalt utmattad,
ta ut sig, gå in i väggen, kollapsa
kurkskruv -in (-em) -er korkskruv
kusinbarn -eð (-ę) = Se följ.
kusinkripp -in (-em) -er kusinbarn
kuska vb1 kuska
kustweg -we’n (-weem) -weer kustväg
kutşi i regel oböjt penis
kwainggelsaungg -saundşin (-saundşem)
-saungger klagosång
kwakk kwattşin (kwattşem) kwakker
kladdmåns, snuskpelle
kwakka … || kwakk til gegga ihop, gegga till
(åstadkomma en gegga el. geggig anrättning), röra till (ngt kladdigt)
kwakkfyör -eð (-ę) lervälling på vägen,
kladdföre
kwakksmyril [kwa`kk-smyri·l] -n (-em) -er
kladdmåns
kwakksyl -n (-em) -er kladdmåns
kwardun valkig
kwartier [kwa`rrtier] oböjl. kvarter
(¼ aln, knappt 15 cm)
kwartir varuiant av föreg.
kweðningg [kwe"(ð)nįŋŋg] f3 sång,
sjungande
kweðå … || kweðå frǫ sig sjunga klart,
sjunga färdigt; kweðå upp sig sjunga upp
sig
kweðån … äv. sång
kweld … || að kweldem till kvällen,
mot kvällen; jät (el. jätå) et kwells
äv. dinera (nydal.)
kwellsdşärå s. oböjl. kvällsbestyr,
kvällssyssla
kwellsjätå [kwe`lls-jätå·] oböjl. kvällsmat
kwellssaið -ą f1 kvällssida || framǫ
kwellssaiðun fram på kvällssidan
kwennlavi [kwę`nn-lavi·] -n (-låvåm) -lavir
kvarnlave
kwennlåvå -n se föreg.
den 13 Juni 2016
kwenntaut -n (-em) -er kvarntratt
(kvarntut)
kwer(e) … || old sig kwer(e) hålla sig stilla
kwiðun … äv. rund om magen
kwinnfuoksbiswär -eð (-ę) =
kvinnosjukdom (kvinnokrämpa,
eg.: ’kvinnobesvär’)
kwinnfuokserr -ą f1 kvinnoräfsa
(räfsa för kvinnor)
kwinnfuoksokk -ottşin (-okkam) -okker
täljspån att tända med, gjort av kvinna
kwinnfuoksprest -n (-em) -er kvinnopräst,
kvinnlig präst
kwinnlin kvinnlig
kwistsaks -ę (-n) -er sekatör
kwistwarv -eð (-ę) = grenvarv
kwitta vb1 kvitta (göra detsamma)
kwåðgron -ę (-gro’nn) -groner kådgran,
kådig gran
kwävas kwävs – kwävdes – kwävdas
kvävas
kåita … || kåit etter äv. springa ifatt; kåit febi
springa förbi; kåit iuop min äv. springa
ihop med (springa på); kåit iuop sig sno sig
kåitstig -stieð (-stię) = springsteg
kårå vb … || kårå i skrapa i;
kårå iuop raka ihop
kåseri -eð (-ę) -er el. oböjt kåseri
kåvali [kå`v-ali·] -n (-ålåm) -alir kalvsvans
kåviet -ą f1 foderhäck för kalv(ar),
krubba för kalv(ar)
kåvaus … livmoder hos ko, äv. älgko
kåvrump -ą f1 kalvsvans
kåvålå -n se kåvali
laboratoriestşäf -in (-em) -er
laboratoriechef
laðudans [la"ðu-dąnns] -n (-em) -er logdans
laðudörer [la"ðu-döre·r] pl ladudörr
laðuguov [la"ðu-guov] -eð (-ę) = ladugolv
laðuknaut [la"ðu-knaut] -n (-em) -er
laduknut
3
lag … || i driuogest lag i mesta laget;
ǫ dyö laę på det humöret
lagbuok -buotşę (-buotşin) -byöker lagbok
lagkamrat [la"g-kąmrat] -n (-em) -er
lagkamrat
lagli lagligen (lagligt)
laglieðer [la"g-lieðer] -n (-am) -er
lagledare
lagligen lagligen
lagranswemmen [la"grąns-swęmmęn] =
(-swemnem) sömn som ger dåligt humör
när man vaknar
lagtekst [la"g-tekst] -ę (-n) -er lagtext
lagum … || lagumest mest lämpad
laiða … || laið að kweldem lida mot kvällen
Laið-Lass-döðn (-döðem) pölsa
(trol. skämts.; eg. ’Lid-Lars-döden’)
laikbil -n (-em) -er likbil
laikfy -eð (-ę) = se följ.
laikskari [laĭ`k-skari·] -n (-skåråm) -skarir
begravningsfölje, begravningsprocession,
begravningståg, liktåg
laikskårå -n se föreg.
laikt … likadant (på samma sätt)
laikuso i alla fall, likafullt, ändå
laikwel variant av lekwel
ląilot -n (-im) -ir linåker
laima … || laim iuop limma ihop
laimbuost -n (-em) -er limborste
laimbutt -n (-em) -er limburk
laimpann -ą f1 limpanna
laindşe … || (fer) laindş sę för länge sedan
laingger … || laingger fram längre kommet
lainggst … || lainggst eð dşikk
så långt det gick
lainlåkon variant av ląilåkon
lainslarv -ą f1 linnetrasa
laiv … || guoð i laivę väl till mods; uotað
að laivę hotad till livet; wårå min li’tt
laiv o. wårå wið liteð laiv vara knappt
levande, vara helt utmattad
lampkruok -kruotşin (-kruotşem) -kruoker
lampkrok
lampkup -ą f1 lampkupa
lampolder -n (-am) -er lamphållare
lampstşin -eð (-į) = lampsken
land … || frǫ land från land; fårå autyr
landę fara utomlands; kum et lands
komma (upp) på fast mark
(äv. t.ex. från myr)
landfest -eð (-ę) = landfäste
landsarkiv [lą´nn(d)s-arkiv] -eð (-ę) =
landsarkiv
landsdiel -n (-em) -er landsdel
landsdielsspråk -språtşeð (-språtşę) =
landsdelsspråk
landsend -n (-am) -er landsända
landserr variant av landsärr
landstell -eð (-ę) = landningsställ
den 13 Juni 2016
landstingg -tindşeð (-tindşę) = landsting
landsärr [lą´nn(d)s-ärr] -n (-am) -er
landshövding
lantbrievbärer -n (-am) -er lantbrevbärare
lappkåt -ą f1 lappkåta
lappmark -martşin (-martşem) -marker
lappmark
lappskuoduos -eð (-į) blåsstarr
lapptupp -in (-em) -er laptop (skämts.)
lappuott -n (-em) -er mkt stor snöflinga
(skämts.; eg. ’lappvante’, ’samevante’)
las liksom, som (lokalt, jfr slais)
Lasarus oböjl. fattigbössa
laso liksom, som (lokalt, jfr slaisog)
lastbilsfyörer -n (-am) -er lastbilsförare
lastbilsstşaufför -’n (-em) -er
lastbilschaufför
lastbilsåker -n (-am) -er lastbilschaufför
laså variant av laso
lat hjälpvb … || lat fårå släppa; lat witå
nogum noð låta ngn veta ngt; lat ära
säga ifrån, säga bestämt (framföra sin
bestämda vilja); lat är (nogum noð) tala
om (ngt för någon)
latdyörg [la"t-dyörrg] -dyördşin (-dyördşem)
-dyörger latmask, latoxe
latinisiringg [latįnisi`rįŋg] f3 latinisering
latludd [la"t-ludd] -ą f1 latmask (kvinnlig),
lat kvinna
latmakk [la"t-makk] -mattşin (-mattşem)
latmask (lättja)
latund [la"t-ųnnd] -n (-em) -er lathund
latwasi [la"t-wasi·] -n (-wåsåm) -wasir
latmask
lauðer -n (lauðram) lauðrer kvarnlave
laungg … || int laungg(a) bitn inte så långt
(inte så lång väg); so laungg da’n ir
dagen lång
launggakningg [ląu`ŋg-aknįŋŋg] f3
långkörning
launggferd -ę (-n) -er långfärd
launggjågd -ę (-n) -er långhelg
launggkleningg [ląu`ŋg-klęnįŋŋg] f3
långklänning, lång klänning
launggspilu [ląu`ŋg-spilu·] f2 längre
bakkäpp (bakstake; längre stake för
vändning o. uttagning av tunnbröd)
launggspilå äldre grundf. av föreg.
launggstrekkt långsträckt
launggsyökt långsökt
launggsät -eð (-ę) = långbänk
launggu … || (fer) laungg(u) sę (för) länge
sedan; launggu sę (ses) länge sedan (som)
launggwegg -weddşę (-weddşin) -wegger
långvägg
lausfuoter pl lopplummer
lausgras -eð (-į) detsamma
lausrefs -ą f1 kam (”lusräfsa”)
lausugmakk [lau`su-makk] -mattşin
(-mattşem) -makker tordyvel med kvalster
på undersidan
lauta … || eð laut daitað o. eð laut dai’tter
det lutar åt det; laut yvyr luta över
lautningg f3 lutning; sluttning
2
lavi … äv. långbänk; säng (skämts.)
leðerarbiet [le"ðer-arbiet] -eð (-ę) =
läderarbete
legga … || legg að äv. tillägga; legg att
lägga igen; legg sig i lägga sig i; legg undǫ
lägga undan; legg upp äv. trava
legiuon [legiųo´n] = (-em) -er legion
lekwel … äv. likafullt
lemmen … äv. överlämna || lemmen yvyr
lämna över, överlämna
lensweg [lę´ns-weg] -we’n (-weem) -weer
länsväg
lenukruok [lę"nu-kruok] variant av lånåkruok
lęsa … || lęs sig låsa sig; lęs yr lösa ut
lesbar [le"s-bar] läsbar
lesend … äv. läslig (möjlig att läsa)
leslin [le"slįn] läslig
lesningg … äv. lektyr
lessa … || less upp lassa upp, trava upp
lesuplatt [le"su-platt] -ą f1 läsplatta
(surfplatta)
lettşkwåð -ą f1 tunn, klar grankåda,
anv. som sårsalva
leverans -n (-em) -er leverans
Lias Elias
liðbrutin [li`(ð)-brutį·n] n: -brutið,
pl: -brutner ledbruten
liðtşyssl … äv. skottstång (i gärdsgårdsled)
lieð -ę (-n) -er led (vägled o.dyl.)
lieðska … äv. tråkighet(er), ledsamhet(er) ||
wårå i lieðskun ha sorg
lieðugåð … äv. stygg
liefuok -fuotşeð (-fuotşę) legofolk,
daglönare
liegdfuok variant av liefuok
liek … äv. musikstycke
den 13 Juni 2016
liekattstşinn [lie"kat(t)-stşįnn] -eð (-ę) =
hermelinskinn
lielgað lokal variant av lieðugåð
lieska se lieðska
lieta … || liet att Messias (gå och) kissa
(skämts.); liet upp leta upp, söka upp;
wårå lietend hålla på och leta
lietan oböjl. letande
lietningg f3 letning
lieve … || lieve an! leve han!
ligga … || ligg að sitta åt; ligg kwer(e)
ligga kvar; ligg ǫ ligga över (hänga över)
likörglas -eð (-į) = likörglas
linda … || lind in äv. slå in, svepa in
linder vb1 lindra
lindşberskart lokal variant av linggberskart
linggbersdrikk -að (-ą) lingondricka
linggberskart -n (-em) -er lingonkart
linggbersmuos -eð (-ę) lingonsylt
lisens -n (-em) -er licens
lislbainkrå [li"hlbąiŋk-rå] oböjl. spiselvrå
med bänk
lisldraingg [li"hl-drąĭŋg] -draindşin
(-draindşem) -draingger lilldräng
lislkripp … äv. spädbarn
lislprins [li"hl-prįnns] -n (-em) lillprins
(liten prins)
lislpåik … äv. lillpojke
lisluks [li"hl-ukks] -n (-am) -er tjurkalv ||
drag lisluks hjälpa till vid kalvning
lisslan (lisslam) kyss
lisslprins variant av lislprins
2
list -ę (-n) -er list (finurlighet)
litlavi [li"t-lavi·] -n (-låvån) varglav
litlåvå -n se föreg.
litt … || litt ǫ fuotn lätt på foten; litt åv se
li’tt åv; åvå litt fer sig ha lätt för sig
li’tt … || li’tt åv litet (en liten kvantitet av)
littbigriplit lättbegripligt
littbuorin [li`tt-buorį·n] n: -buorið,
pl: -buorner lättburen
littfattlin lättfattlig
littfeståelin lättförståelig
littfyört bra före (när det går lätt att köra)
littgaið se följ.
littgaiðn n: -gaið, pl: -gai’nner lättgången
(lättgådd)
littgaunggað lättgången
littglutter -gluttreð (-gluttrę) lättfil
(snarast skämts.)
littietin [li`tt-ietį·n] n: -ietið, pl: -ietner
lättäten
littklov -ę (-in) -er lättklöv
littlie’dd lättledd
littlurað lättlurad
littlärd lättlärd
littwindun lättvindig
littätşin [li`tt-ätşįn] n: -ätşeð, pl: -äkner
lättkörd
littöks -ę (-n) -er lätt yxa || an arbieter min
littöksn han har ett lättsamt arbete
litåmuosi [li"tå-muosi·] -n (-muosåm)
varglav
litåmuoså -n se föreg.
liuoðdemper -n (-am) -er ljuddämpare
liuoðermend ljudhärmande,
onomatopoetisk
liuoga … || liuog að sig stjäla sig till;
liuog til ljuga ihop
liuore liuor’n (liuoram) liuorer
rököppning (i eldhusets tak), rökutsläpp
liuosglimt -n (-em) -er ljusglimt
liuosmess -ą f1 ljusmässa
liuot … || liuotest an dug äv. allt vad han
orkar
liuota … || liuota bra jättebra, alldeles
utmärkt
liuotbikant (min) väldigt (nära) bekant
(med)
liuotblås … äv. storma
liuotdiger jättetjock
liuotdşärå [lĭuo`t-dźärå·] jättesvår
liuotdålin mycket dålig, jättedålig, urusel
liuote … äv. jävel
liuotfewonað perplex
liuotfrek jättesnäll
liuotfull proppfull
liuotgrann jättefin (jättevacker)
liuotgręsas -gręses -gręstes -gręstas
gapskratta
liuotgåmål [lĭuo`t-gǫmå·l] jättegammal,
uråldrig
liuotintressant jätteintressant
liuotintressirað jätteintresserad
liuotjälåk … jättearg; (ung.:) förbannad
liuotklient jättejobbigt (mentalt)
liuotkold n: -kollt jättekall, svinkall
liuotlaindş jättelänge
liuotlieð jätteelak
liuotlitt jättelätt
den 13 Juni 2016
liuotliuot skitful (jätteful)
liuotlykklin (ung.:) överlycklig
liuotmanspisk -ą f1 slåtterfibbla
liuotnervun jättenervös
liuotnervös detsamma
liuotredd jätterädd
liuoträðn jätterädd
liuotsiuoką f1 spetälska, lepra
liuotstark jättestark, urstark
liuotstrai’tt jättesnabbt, jättefort
liuotstyöð mycket stabil, stabil värre
liuotswaið -swaiðer -swai’dd -swai’tt
göra mycket ont
liuotswår jättesvår
liuotsårt jätteont
liuottråkun jättetråkig, urtrist
liuotunderlin jättekonstig
liuotwarm jättevarm
liv … || iel liveð hela livet
livbåt [li"v-båt] -n (-em) -er livbåt
livendes … || livendes buðer levande
fäbodar, (int iett) livendes wäsn (inte ett)
levande väsen
livseleksir -eð (-ę) = livselexir
livswiktun livsviktig
livå … || livå fa’n leva fan (leva rövare); livå
kwerre leva kvar; livå ǫ leva av el. på; livå
upp äv. leva upp; uppliva
ljåbrumi [lĭå´-brųmi·] -n (-brumåm) -brumir
lielår (liehäl)
ljåbrumå -n se föreg.
ljåkalln [lĭå´-kall’n] (-kallem) liemannen
ljåkruok [lĭå´-kruok] -kruotşin (-kruotşem)
-kruoker lie (nedsätt.)
ljåkåk [lĭå´-kåk] -kåtşin (-kåtşem) -kåker
liehylsa, liering
ljåskaft variant av följ.
ljåskapt [lĭå´-skappt] -eð (-ę) = lieskaft
ljåsmið [lĭå´-smið] -n (-im) -ir liesmed
ljåtåg [lĭå´-tåg] -tåę (-tå’n) -tåger lieband
(för fästande av lien vid orvet)
ljåwik [lĭå´-wik] -witşeð (-witşį) =
lieriktare (verktyg för inställning av liens
vinkel mot orvet)
logga … äv. göra laggkärl
loggerbaink -baintşin (-baintşem) -bainker
täljbänk
logik logitşin (logitşem) logik
lokal m variant av lukal
lokwekst -n (-em) -er lökväxt
lonaðuord -eð (-ę) = lånord
Lonn’n [lǫ`nn’n] variant av Lonn
lopa …|| eð lop in wattneð i an den (dvs.
båten) tar in vatten; lop upp rinna upp
los … || lost fuok löst folk
lǫs … || go i lǫs gå i lås; lǫs fer gǫt
(ordentligt) stängt och låst
(eg. ’lås för dörrpost’)
losblað = (-į) = lösblad
losfuok -fuotşeð (-fuotşę) löst folk
losgrus -eð (-į) lösgrus
losulin … äv. dluddig, vag
losyr -ą f1 lösöre
losyrur pl lösöre
losör -eð (-ę) lösöre
lova äv. samla foderlöv
lovdagsettermiddag [lo"vdas-ette(r)mid(d)ag]
-da’n (-daem) -dågå
lovstakk -stattşin (-stattşem) -stakker
lövhög
lovtaut [lo"v-taut] -ą f1 lövkorg
ludda s. … äv. sköte (kvinnans könsorgan)
ludda vb1 tassa (gå tyst)
luddun … äv. luddig
lufta variant av lupta
lukal adj. mindre vanl., mer älvd. variant av lokal
lukal s. mindre vanl., mer älvd. variant av lokal
Lukaswaundşilą f1 Lukasevangeliet
lukka vb1 … || lukk aut locka ut;
lukk fram locka fram;
lukk minn sig locka med sig
lukkend lockande
lukksam äv. lycklig
lukkyönskningg f3 lyckönskning
lumpa vb1 lumpa, göra lumpen
lumperkompis -n (-em) -er lumparkompis
lungen … vb1 lugna || lungen sig
lugna sig
lungen … adj. lugn || tågå eð lungnt
ta det lugnt
lunggkanser -n (-kansrem) lungcancer
luoð … äv. stryklod
luoðbräð … äv. lodstock
luoðer -n (-am) -er lodare, luffare
luoðrett lodrätt
Luofuotn (Luofuotem) Lofoten
Luokbynn (-bymm) Loka (by i Älvd.)
luokfyörer -n (-am) -er lokförare
Luokmǫl -eð (-ę) Lokamål
(dialekten i Älvdalsbyn Loka)
den 13 Juni 2016
luoma vb1 lomma || luom åv lomma av
luopsaingg -saindşę (-saindşin) -saingger
utdragssäng
luo’ssa lotsa, visa vägen
lupin = (-em) -er lupin
luppis -n (-em) -er loppis, loppmarknad
lupta variant av lukta
3
lur -’n (-em) -er lur, t.ex. telefonlur
lura … || lur til äv. förleda
Lurbu oböjl. säng (skämts.)
luss … äv. låtsas
lustgas -n (-em) lustgas
lutşi … äv. lockespindel
1
luv … äv. tillåtelse
luvå … || luvå aut sig lova (att åta sig),
erbjuda sig
lyksföremǫl -eð (-ę) = lyxföremål
lyngen … adj. n: lyngt o. lyngent, pl: lyngner
lugn; ljum
lyngenand -n (-am) -er lögnhals
lyngensaið -ą f1 läsida
lynna f1 trådtåg
lypta … || lypt aut lyfta ut;
lypt uppi lyfta upp
lyrpa vb1 ranta
lyrpan oböjl. spring, rantande
lyrpastäj -n (-em) leverpastej
lysa s. f1 långsträckt öppning i skogen,
glänta; äv. paus || int sjǫ sig inggų lysa
(äldre: ingg lysu) inte se ngn möjlighet el.
utväg
lysa vb … || lys ǫ äv. meddela
lysfugel [ly`s-fuge·l] -n (-fuglem) -fugler
raket (nydal., eg. ’lysfågel’)
lyslinu … äv. upphuggen rågång
lysstikk [ly`s-stikk] -ą f1 bloss (brinnande
spån av tjärved för belysning)
lysstuop -in (-am) -er elstolpe,
belysningsstolpe
lystråð -n (-em) -er ledning (elledning,
kraftledning)
lyttşknaut -n (-em) -er löpknut
lyöða vb … || lyöð iuop löda ihop
lyöðbult -n (-em) -er lödkolv
lyöli adv. roligt || ig edd tykkt lyöli jag
skulle tycka det vara roligt att (det vore
roligt att)
lyörd [ly"-örd] lyhörd
lågkonjunktur -’n (-em) -er lågkonjunktur
lågå … || lågå sig åv laga sig i väg, ge sig av
lårbiensås -n (-em) -er lårbenshals
lårmuskel -n (-musklem) -muskler
lårmuskel
låta … || låt sig låta (framstå som);
låt um sig äv. jämra sig
lägd … äv. fördjupning (t.ex. i en sten)
läglin läglig
läjaut -n (-em) -er layout
läka … || läk min pipi onanera (om man)
läksaksbil -n (-em) -er leksaksbil
lära vb … || lär aut äv. undervisa; lär upp
lära upp; lär upp sig utbilda sig
lärubuok varant av lärbuok
lönas lönes – löntes – löntas (äv. löndas)
löna sig (vara ngn idé)
löningg f3 löning
lönlöst lönlöst
löntager -n (-am) -er löntagare
lösa … || lös sig lösa sig, ordna sig
lösn = (-em) lösen
lösnsuom [lö`s’n-sųom] -ą f1 lösensumma
Lövnęs variant av Lövnes
madşisteruppsats -n (-em) -er
magisteruppsats
maffia f1 maffia
maggsin [ma`ggsįn] -eð (-ę) = magasin
mais -n (-em) majs
majbljomm … äv. majblomma
majestätsbrott -eð (-ę) = majestätsbrott
majoritiet -n (-em) -er majoritet
makaber makaber
maksa vb1 baxa
maktstjälå [ma`kkt-stĭälå·] -stjäl -stal
-stuolið stjäla kraften från (på magisk väg
beröva ngn (livs)kraften)
makttågå [ma`kkt-tågå·] -tar -tuog -taið
stjäla kraften från (på magisk väg beröva
ngn (livs)kraften)
mal … äv. Malungsbo (skämts.)
malungg [ma"lųŋŋg] -undşin (-unggam)
-ungger Malungsbo
Malunggskall [ma"lųŋ(g)s-kall] -n (-em) -er
Malungskarl; (i sht i pl) Malungsbo(r)
mammografi -’nn (-em) mammografi
manager [mana´ger] -n (-am) -er manager
mandelfuorm -in (-em) -er mandelform
mandelkwenn -ę (=) -er mandelkvarn
manipuliringg [mąnipuli`rįŋg] f3
manipulering
den 13 Juni 2016
manir [mą"nir] vb1 : manir sig göra sig till
(ha manér för sig)
manna f1 manna
manstşettknįep -ą f1 manschettknapp
maraton oftast oböjt maraton
marg lokal variant av maungg
margarinpakiet -eð (-ę) = margarinpaket
Margarinwe’n (-weem) Margarinvägen
(vägen från Älvd. via Lövnäs till Norge)
Mari-syster min syster Maria
Markuswaundşilą f1 Markusevangeliet
marsall -n (-em) -er marschall
marun [ma"rųn] o. [ma`rųn] besvärlig,
marig, svår
masinskrievað maskinskriven
maskerað -n (-em) -er maskerad
maskeraðbal -n (-em) -er maskeradbal
maskruosblað = (-į) = maskrosblad
2
mass -n (-em) -er marsch
massabit -n (-em) -er massa(veds)bit
massawiðåbit -n (-em) -er massavedsbit
massir [ma`ssir] vb1 massera
mastun mastig
matabuorr [ma"t-abuorr] -n (-am) -er
abborre stor nog att tas tillvara som föda
mataktut [ma"t-akktut] : noð mataktut
ngt i matväg
matmǫl [ma"t-mǫl] -eð (-ę) = mål mat
matok [ma"t-ok] -otşin (-otşem) -oker
matvrak
matrial variant av material
matstşieðsmǫtt [ma"(t)stśies-mǫtt] -eð (-ę) =
matskedsmått
mattşa vb1 matcha
mattwev -in (-im) -ir mattväv
matwrak [ma"t-wrak] -wratşeð (-wratşę) =
matvrak
maungen … || maungen åv magra
maunggelbräð -eð (-ę) = mangelbräde
maungnįet variant av mangnįet
mausarm -in (-em) musarm
mausbu … musbo; råttbo
mauslåj … musbo; råttbo
mekanik -itşin (-itşem) mekanik
męla … || męl åv stega i väg
men … || men ässe men oj, men kors,
men jösses
menistş [mę"nistś] vanl. variant av följ.
mennistş -ą f1 människa ||
Mennistşunes Sun Människosonen
mennistşkripp -in (-em) -er människobarn
mennistşukripp variant av föreg.
mertşas mertşes – merktes – merktas
märkas (synas)
mertşe … äv. avtryck
mesinggskruv [me"sįŋ(g)-skruv] -in (-em) -er
mässingsskruv
messbruok -bruotşę (-bruotşin) -bryöker
finbyxor (helgdagsbyxor)
Messias Messias || liet att Messias (gå och)
kissa (skämts.; eg. ’leta rätt på Messias’)
messklauter pl finkläder, helgdagskläder
messkostym -in (-em) -er finkostym
(helgdagskostym)
mett … || sjǫ sig mettan noð se sig mätt på
ngt (se färdigt på)
midag … || etter midag i eftermiddag,
på eftermiddagen
midagstið … || framter að midagstiðn framåt
middagstiden
miðisinmann = (-em) -menner
medicinman
Mieðelaveð (-avį) Medelhavet
mieðlemstiningg [mie(ð)lęms-tįnįŋŋg] f3
medlemstidning
mįeferdun [mįe"-ferdųn] vanför
mįeka vb1 meka, mecka
miena … || miena(s) min noger
mena(s) med ngt
mienas … || mienas min mobba
mieningg … äv. innebörd (betydelse)
mienugiet variant av mienigiet
mįer … || int … noð mįer inte … (något)
mer (igen), inte … längre (vidare); mįer
gamblera äldre (eg. ’mer gamlare’)
mįesal lokal variant av mįesað
mįesterwerk -wertşeð (-wertşę) =
mästerverk
Migrasiuonswertşeð (-wertşę)
Migrationsverket
mikrowågur f1 mikrovågor
mikrufuon variant av mikrofuon
mild mild
militärbifäl -eð (-ę) = militärbefäl
militärbil -n (-em) -er militärbil
militärtşenst -ę (-n) militärtjänst
miljöparti -eð (-ę) -er el. oböjt miljöparti
millǫ … || byum millǫ byarna emellan;
grannum millǫ grannarna emellan; int
launggt millǫ ofta (inte långt mellan);
den 13 Juni 2016
millǫ dyö alltmedan (under det att, samtidigt som, växelvis med att)
millǫland vb1 mellanlanda
millǫǫs -n (-em) -er takås mellan
huvudåsen och väggen
millǫstşäf -in (-em) -er mellanchef
milumað … äv. tidvis
mina vb1 : min að tilldela snålt
(snåla vid tilldelning)
minder [mį`nnder] variant av minna
mineðsumu [mįnesų"mu] lokal variant av
mindyösummu
mineralsolt -eð (-ę) mineralsalt
minigolf [mi"ni-gollf] -in (-em) minigolf
minirekkner [mį´ni-rekkner] -n (-am) -er
miniräknare
minkfarm -in (-em) -er minkfarm
minn … t.ex. int wårå noð minn + dat. inte
vara ngt bevänt med
minnas … || minnas atter minnas tillbaka
minne … || drågå sig et minnes o. drag et
minnes sig äv. erinra sig; legg ǫ minneð
lägga på minnet
minneskuort -eð (-ę) = minneskort
minnesmertş -eð (-ę) = minnesmärke
minska … || minsk åv minska
minusgrað -ę (-n) -er minusgrad
missandel vb1 misshandla
misstolk vb1 misstolka
misstyð -tyðer -ty’dd -ty’tt misstyda
misstågå sig misstar sig – misstuog sig –
misstaið sig missta sig
missunnsamiet f4 missunnsamhet
missåmår … || að missumbrem
till midsommar
missåmårsguoðs [mi`ssǫmås-guoss] -eð (-ę)
= drakguld
som söktes på midsommarnatten
missåmårslog -ą f1 större löja som leker vid
midsommartid
mista … äv. förlora
miste … || staig miste stiga fel, trampa fel
mitşið … || an gor bruk að mikkel
den går att använda till mycket;
mitşið riktut mycket riktigt;
ur mitşið sos elst hur mycket som helst
mitt … || mitt auti ollu till på köpet, mitt i
alltihop; mitt millǫ äv. mittemellan
mittn … || i mittn åv i mitten av
mjǫbuð [mjǫ´-buð] -ę (-n) -er foderbod
med tre väggar, byggd mot t.ex. lada
mjoka … || mjok et kwells kvällsmjölka
mjokdräp -in (-em) mjölkskvätt
(en droppe mjölk)
mjǫklin … äv. mjuk i sättet
mjoklätę mjölkskvätt
mjokpryler -n (-am) -er mjölkkontrollant
(skämts.)
mjokskål -ę (-n) -er mjölkskål
mjokstugu [mjo`k-stugu·] f2 mjölkbod,
mjölkkammare
mjokstugå äldre grundf. t. föreg.
mjoksupi -n (-supåm) -supir mjölkskvätt,
en skvätt mjölk att dricka
mjoksupå -n se föreg.
mjoksås -n (-em) -er mjölksås
mjäkun mjäkig
mjäst … äv. flest
mm [m`m] mm (ja)
2
mǫ … || mǫ klient äv. må illa
mobba vb1 mobba
mobber -n (-am) -er mobbare
mobbningg f3 mobbning
mogų se um ogų under oga
1
mǫl … || go i mǫl gå i mål; kum i mǫl
komma i mål
2
mǫl … || straið ǫ mǫleð hetsig (el. häftig)
i sitt tal
3
mǫl … || ny i mǫleð aktuell
(nyligen inträffad)
1
mǫla … || mǫl i sig stoppa i sig mat utan
tilltugg
mǫleri -eð (-ę) el. oböjt måleri
mǫleryrtş -eð (-ę) = målaryrke
monaðsstşipt [mǫ"nas-stśippt] -eð (-ę) =
månadsskifte
mondagsettermidag -da’n (-daem) -dågå
måndagseftermiddag
mondagsfirimidag [mǫ`ndas-firimidag] -da’n
(-daem) -dågå måndagsförmiddag
mongg lokal variant av maungg
mongol o. monguol -n (-em) -er mongol
monolog -lo’n (-loem) -loger monolog
monster monstreð (monstrę) = monster
monter -n (montrem) montrer monter
Montessoriskaul -n (-am) -er
Montessoriskola
montiringg [mǫnti`rįŋg] f3 montering
morfinist -n (-em) -er morfinist
den 13 Juni 2016
morgun … || bitaið að mę’n tidigt i morgon
bitti; mes morgun ir på morgonen
morgunmjok -mjotşę (-mjotşin)
morgonmjölk
morgunrukk -ruttşin (-ruttşem) -rukker
morgonrock
motivira [motivi`ra] variant av mųotiwira
motorol [mo"tor-ol] -ą f1 motorolja
motorwermer [mo"to(r)-werrmer] -n (-am)
-er motorvärmare
motsiuonssykkel -n (-sykklem) -sykkler
motionssykel
mǫtta : kumå et mǫtta komma till pass
mǫtte … (kan äv. motsvaras av sv.) tydligen,
t.ex. eð mǫtt wårå so det är tydligen så
mubil variant av mobil
mudell variant av modell
1
mugg … || mugger pl äv. mygg
muggdamb -eð (-ę) = myggrök
muggdemb -ą f1 = föreg.
mugglarv -in (-em) -er mygglarv
mukå … äv. skyffla || mukå att skotta igen
muldwatur lokal variant av mulduotur
mumbel mumbleð (mumblę) mummel
muna … äv. husmor
munfuoreldrer morföräldrar
munn … || frǫ munn daiti munn från mun till
mun; old munnem! håll mun!
stur i munnem stor i munnen
munsaið -ą f1 morssida
muodell varant av modell
mųoðesak -satşę (-satşin) -saker modesak
muogen vb … || muogen fram mogna fram
muolnfjäðer i uttr. int įe muolnfjäðer ’inte ett
moln’ (inte en molntapp)
muolnskugg [muo`ln-skugg] -skuddşin
(-skuggam) -skugger molnskugga
muolnun molnig
muo’n [muo`’n] variant av muogen adj.
muopieð variant av mupieð
mųorknaiv -in (-em) -er morakniv
mųortapp -in (-em) -er skogsdunge
muortelstöt -n (-em) -er mortelstöt
muosa … || muos sund mosa sönder
Mųosebyökär f pl Moseböckerna
Mųoses Moses
Muosibjärr [muo"si-bjärr] Mossiberg
(berg, f.d. kronjägarboställe o. fäbod i N
Älvd.)
mųosk … äv. modig
mųoska vb1 : mųosk upp sig … äv. fatta mod,
repa mod, ta mod till sig
mųoskingg -indşin (-indşem) -ingger
tuffing
muoså vb muosär – muosäð – muosåð
samla mossa (foderlav)
muosåbuð [muo"så-buð] -ę (-n) -er
foderbod för förvaring av foderlav
muosåerr [muo"så-err] -ą f1 mossräfsa
muosåkugg [muo"så-kugg] -kuddşin
(-kuddşem) -kugger bal av foderlav
mųota prep. … äv. i jämförelse med
mųota vb … || mųot in mota in
mųotliuos -eð (-ę) motljus
mųotlågur vägräcke i form av timmerstockar vid vinterväg
mųotpart -n (-em) -er motpart
mųottag -taeð (-taę) motstånd
mųottagninggstið -ę (-n) -er
mottagningstid
murra … äv. brumma
musikelsker -n (-am) -er musikälskare
musikstyttş -eð (-ę) = musikstycke
mustun mustig
musu f2 liten mus (el. råtta) (snarast barnspråk)
muså s. äldre grundf. t. musu
muså vb … || muså yr sig mumla fram,
muttra (säga ngt med låg röst)
mykkeniet f4 myckenhet
mylingg -indşin (-indşem) -ingger myling
(vålnad av mördat barn)
mylta … || mylt iuop röra ihop, blanda ihop
myssmyörsketil [my"ssmyö(r)s-keti·l] -n
(-kesslem) -kessler mesmörskittel
myst … äv. (ung.) kärr
mysudieg [my"su-dieg] -die’n (-dieem)
mesgröt
mysuketil [my"su-keti·l] -n (-kesslem,
äv. -kesslam) -kessler messmörskittel
mysuskuti [my"su-skuti·] -n (-skutåm) -skutir
messmörsspade
mysuspaði [my"su-spaði·] -n (-spåðåm)
-spaðir messmörsspade
mysuspåðå -n se föreg.
myölstşäpp [myö"l-stśäpp] -ą f1 mjölskäppa
myölå … || myölå bainkär städa (göra fint
inför ett besök; eg. ’mjöla bänkarna’)
myörmkrambel -krambleð (-kramblę) =
bäcken (nydal., eg. ’höftställning’)
måiraktun myrländ
den 13 Juni 2016
måirbersmåir -ę (-’n) -er hjortronmyr
måirlent myrländ
måirmyst -ę (-n) -er liten, fuktig myr
måirslått -n (-em) -er myrslåtter; myrslog
måirstyttş -eð (-ę) = odlad del av myr
måirträð -eð (-ę) = odlad, utdikad myr
måirun myrländ
målå … || målå auti mala i; målå ǫ mala på
månfemörkels -ę (-n) -er månförmörkelse
mårå … äv. satmara
måså … äv. knycka (stjäla)
mögeluost [mö"gel-uosst] -n (-em) -er
mögelost
mördan oböjl. mord, mördande
mörkroð n: -ro’tt mörkröd
nabaldungg [na"bald-ųŋŋg] -undşin
(-unggam) -ungger envist, tjurigt barn
nagelswamp [na"gel-swąmmp] -in (-em)
nagelsvamp
nai [na`i] nej, nehej
naikend adj. nekande
nakkbaureð (-baurę) bakhuvudet (baktill i
hjärnan). Jfr iennbaureð
nalkas nalkes – nalkes – nalkas (+dat)
närma sig (nalkas)
nappa … || napp jųot förmå att komma hit,
(lyckas) få hit
narr … || dşär narr åv göra narr av
narra … || narr til lura ngn att göra ngt,
förleda
natsjunaldag -da’n (-daem) -dågå
nationaldag
naturgas -n (-em) naturgas
naturreservat -eð (-ę) = naturreservat
naturstie -n (-nem) -ner natursten
naug … || int naug min eð o. int naug min dyö
inte nog med det; naug min + dat. nog
(tillräckligt) med
Nausnęs Nusnäs (by i Mora)
nebbgedd -ą f1 näbbgädda
1
negel … || negel fast kila fast
neggas … || neggas (min) äv. kämpa (med),
tampas (med)
nektergal -n (-em) -er el. -n (-im) -ir
näktergal
nemmen … || nemmen ǫ nämna,
påminna om
nemmest … || eð so nemmest ir
det som är närmast
nęrandum … äv. i närheten av + dat.
nęringgslär -ą f1 näringslära
Nerke [ne´rrke] o. [ne`rrke] Närke
nermas nermes – nermes – nermas
närma sig
nervruot -ę (-n) -ryöter nervrot
nervwerk -wertşin (-wertşem) nervsmärta
(nervvärk)
Nęseð variant av Neseð
Neskall [ne"s-kall] -n (-em) -er manlig
Näsetbo; pl: Näsetbor av båda könen
Neskelingg [ne"s-kelįŋŋg] f3 kvinnlig
Näsetbo
Nesmǫl [ne"s-mǫl] -eð (-ę) Näsetmål
(dialekten i Älvdalsbyn Näset)
Nessjunn [ne"s-sĭųnn] (Nessjumm) Nässjön
(sjö i Älvd.)
Nessju’nn variant av föreg.
nęta … || nęt in nöta in
netabuorr [ne"t-abuorr] -n (-am) -er
abborre stor nog att fångas i nät (nätaborre)
nętfistş -eð (-ę) nätfiske
netill [ne"t-ill] -ę (-n) -er näthylla
netlekk [ne"t-lekk] -lettşin (-lettşem) -lekker
nätlänk (på Internet)
nev … äv. mule || upi neveð äv. nasalt
nęverkanuon = (-em) -er näversko (skämts.;
eg. ’näverkanon’)
nęverleppað känslig för värme i läpparna
(om person som t.ex. ej tål het dryck)
nęverskrokk -skrottşin (-skrottşem) -skrokker
näverstycke, näverbit
nęverskuo -’nn (-’mm) -ner näversko
nevi … || stand ǫ nevum stå på händerna
nevåð [ne"våð] händig
niðerdiel [ni"ðe(r)-diel] -n (-em) -er
nederdel
niðerlepp [ni"ðe(r)-lepp] -in (-em) -er
underläpp
niðgainum [ni´(ð)gąĭnųm] + ack. ned genom
niðnest [ni´(ð)nest] + dat. nere hos, nere vid
1
niðǫ … äv. ned till
niðoni … äv. adv. nedtill, nedan
niðonǫ [ni"ðǫnǫ] + dat. nedtill på
niðǫter … o. frǫ niðǫter nedifrån
niðringgum [ni´(ð)rįŋgųm] + ack.
nere omkring
niðrotað [ni´(ð)-rotað] nedsmutsad
niðskuotin [ni´(ð)-skuotį·n] n: -skuotið,
pl: -skuotner nedskjuten
niðslagsplass -n (-em) -er nedslagsplats
den 13 Juni 2016
niðslaið se följ.
niðslaiðn [ni´-hlaĭ’n] n: -slaið, pl: -slai’nner
nedslagen
niðstemmd [ni"(ð)-stęmmd] o. [ni´(ð)stęmmd] nedstämd
niðstşikkað [ni´(ð)-stśikkað] nedskickad
niðstuppað [ni´(ð)-stuppað] nedstoppad
niðtaið se följ.
niðtaiðn [ni´-taĭ’n] n: -taið, pl: -tai’nner
nedtagen
niðtrykkt [ni´-trykkt] nedtryckt
niðuni, niðuter lokala varianter av niðoni,
niðǫter
niðwärdirað [ni´(ð)-wärdirað] nedvärderad
niðåmin, niðånað, niðåni se niðomin,
niðonað, niðoni
nįegerkunungg [nįe`ge(r)-kųnųŋŋg] -undşin
(-undşem) -ungger negerkung
nikka vb1 … || nikk til nicka till
nikka f1 nickepinne
niss -n (-em) -er nisch
nista f1 större matsäck (proviant)
nitroglyserin -eð (-ę) nitroglycerin
ni’tter … I. adv. äv. hit ned ||
jųo’tter ni’tter hit ned
nittisju nittiosju
nittisjäks nittiosex
nittiåringg [ni´tti-årįŋŋg] -indşin (-indşem)
-ingger nittioåring
niųop … || min įe niųop åv solt med en nypa
salt
niųopa … || niųop yr nypa ur
niųota … äv. få behålla || niųot laiv
uppehålla livhanken, överleva
niųotningg f3 njutning
njutningg variant av föreg.
Nobelpris [nobe´ll-pris] -eð (-ę) =
Nobelpris
nobellpris se föreg.
noð adv. … || noð laindşe äv. mycket länge
noð pron. … äv. någonting || Ukað noð!
(ung.:) Vilket elände!, (Ja) tänk ändå!
nǫð … || (up)ǫ nǫðer på nåder
nǫðastuol -n (-em) -er nådastol
nǫðelit, int inte nådigt
nǫðun … äv. lindrig, skonsam
nǫðut! (ung.:) tusan! (ersättning för
svordom, eg. ’nådigt’)
noðwessn [nowe`ss’n] ofta
nogerdier variant av nogärdier
nogärdier [no"gäðier] någondera
nǫja [nǫ´ja] nåja
nǫlsog -að (-ą) -ur nålsöga
nǫlsopp -in (-em) -er björkticka
non … non eld enär en eller annan.
Se vidare nogär
nominira [nǫmįni`ra] vb1 nominera
nǫr … || nǫr enn när än
Norbuottn [no"r-buott’n] Norrbotten
Nordamierik [no`rd-amierik] Nordamerika
nordringgum [no´rdrįŋgųm] + ack. norrut
(i norr) omkring
nordwestryvyr [nordwe´sstr-yvy·r]
åt nordväst
Nori [no"ri] lokal variant av Norre
norter … II. prep. + dat. äv. norrut över. ||
norter landę norrut i landet
norter-ostryvyr åt nordost
norter-wester nordväst
nǫt … || boð nǫt og dag dag och natt; i nǫt
so war i natt (natten till i dag); mę nǫtę ir
o. mę nǫtę war under natten
nǫtlupt -ę (-n) nattluft
nǫtläger -lägreð (-lägrę) = nattläger
nǫtstşom … äv. nattsköterska (skämts.)
Nǫtstşomą f1 fiktivt väsen man skrämde
barnen med så de skulle hålla sig inne när
det var mörkt
nǫtwakt -n (-em) -er nattvakt
nǫtwerd -n (-em) -er aftonvard,
kvällsvard
nowember variant av november
nų adv. … || nų snąrt nu snart, inom kort
nubbglas -eð (-į) = nubbeglas, spetsglas
numriringg [nųmri`rįŋg] f3 numrering
nųoanammen -namneð (-namnę) =
noanamn
nųoa-uord -eð (-ę) = noaord
nųosörningg -indşin (-indşem) -ingger
noshörning
nųot … || minn ǫ nųotum med på noterna
nuppa … || nupp åv plocka av
nuvel vb … || nuvel til tota till
nuvlun … äv. fumlig
nybaðað [ny"-baðað] nybadad
nybuðkall [ny"bu-kall] -n (-em) -er
brandlilja
nybåkåð [ny"-båkå·ð] nybakad
nygarkripp … äv. (nyfött) spädbarn
nykkelbiotop -in (-em) -er nyckelbiotop
den 13 Juni 2016
nykteriet f4 nykterhet
nylað … || nylaðir äv. sparris (nydal.)
nylavi [ny"-lavi·] -n (-låvåm) -lavir variant av
nylað
nypressað [ny"-pressað] nypressad
nyriparirað [ny"-riparirað] nyreparerad
nylon [ny´lǫn] el. (mer sv.) [nylǫ´n] -eð (-ę)
el. oböjt nylon
nys i uttr. fǫ nys um få nys om
Nyseland [ny"-seląnnd] (?) Nya Zeland
nytrykk [ny"-trykk] -tryttşeð (-tryttşę) =
nytryck
nytşyl … -n (nykklem el. nykklam)
nytta s. … || að inggų nytta till ingen nytta
nyårsbriev [ny"å(r)s-briev] -eð (-ę) =
nyårsbrev
nyårselsningg [ny"å(r)s-elsnįŋŋg] f3
nyårshälsning
nyårsjågd [ny"å(r)s-jågd] -ę (-n) -er
nyårshelg
nyårsjälsningg lokal variant av nyårselsningg
ny̢ögd … || dşärå non ny̢ögdan göra ngn
nöjd, göra ngn till viljes
Nåvårdaln [nå"vå(r)-dal’n] (-dalim)
Navardalen (f.d. långfäbod på Skjutfältet,
nu s.k. vildmarksstation)
näpin n: näpeð, pl: näpner näpen
nöð … || eð gor inggų nöð ǫ mig o. eð gor it ǫ
mig inggų nöð det går ingen nöd på mig
nöðfyöð -ą f 1 nödföda
nöðlösningg f3 nödlösning
nöðun … äv. brunstig || int mįer eld nöðut ir
inte mer än nödvändigt
nörderkant -n (-em) nordkant, norra
kanten
nötknepper -n (-am) -er nötknäppare
obbkupp variant av obkupp
obbyruom -eð (-ę) = hobbyrum
obdkupp variant av obkupp
ǫbiruop [ǫ"-biruop] vb1 åberopa
ǫbyltað [ǫ´-bylltað] påbyltad
oðer … || oðer da’n nästa dag;
oðern o. dan oðern den andre
oðerbetter [o"ðe(r)-better] bättre än
genomsnittet
oðerkluokera [o"ðe(r)-kluokera]
klokare än förut
oðerlaingger(a) längre än vanligt
oðersemmer(a) sämre än normalt, usel,
undermålig
oðerstas [o"ðe(r)stas] variant av oðrumstas
oðerstyörr(a) [o"ðe(r)-styörr(a)]
ovanligt stor, större än vanligt
offentlin offentlig
offerräk -rätşin (-rätşem) offerrök
offert -n (-em) -er offert
offsir [o`ffsir] -’n (-em) -er officer
oga … || fǫ upp ogų få upp ögonen
ogdraiðn [o`g-draĭ’n] n: ogdraið, pl:
ogdrai’nner (el. ogdraingner) högdragen
ogenbrågå äldre grundf. t. ogenbragu
ogendrupir [o`gęn-drupi·r] ögondroppar
ogenläker -n (-am) -er ögonläkare
ogenstie -n (-nem) -ner ögonsten
ogenwattn -eð (-ę) ögonvatten
oger(a), ogest … || ǫ ogest daem mitt på
dagen
ogfuotað långbent
ogga … || ogg ijel hugga ihjäl
oggerdskupp [o"g-gerdskupp] -in (-am) -er
huvudkudde
oggkupp variant av obkupp
ogkant : ǫ ogkant på högkant
okktrai -’tt (-nę) = trästycke av vilket
man gjorde okker, spån som tändvirke
okktrai n
okky oftast oböjt hockey
oksidiringg [oksidi`rįŋg] f3 oxidering
okugel [o`k-uge·l] -uglą f1 hökuggla
olbransn (-bransem) oljebranschen
1
old … || að dyö oldę åt det hållet; frǫ ollum
oldum från alla håll; ǫ launggt old på långt
håll; ǫ old äv. på avstånd
olda … || old att hålla tillbaka; old dig!
larva dig inte!; old fram hålla fram; old
framm sig hålla sig framme; old sig äv.
hålla uppe (om vädret); old sig að hålla
sig till
ǫlesin [ǫ´-lesį·n] n: ǫlesið, pl: ǫlesner påläst
olk … äv. hylsa
olkann -ą f1 oljekanna
oll all || ollt my̢ölit allt möjligt
oll [o`ll] allra || oll fuost allra först
ollendska f1 holländska
ollesta’ss variant av ollsta’ss
olltgainum + ack. helt igenom
olltiett … äv. ideligen
olplattform -in (-em) -er oljeplattform
olterringg -rindşin (-rindşem) -ringger
altarring
den 13 Juni 2016
ǫlysningg [ǫ"-lysnįŋŋg] f3 pålysning
ǫminnd [ǫ´-mįnnd] påmind
omknipp -ą f1 halmbal
omkraungen -kraungną f1 halmkrona
omlass -eð (-ę) = halmlass
oms lokal variant av oss
ona vb1 håna
onnör [ǫnö´r] -’n (-em) -er honnör
onumes hans
onums lokal variant av oss el. onumes
onunggskaku [ǫ`nųŋ(g)s-kaku·] f1
honungskaka
onunggskåkå äldre grundf. t. föreg.
operasiuonskö [operasĭųo´ns-kö] -’nn (-em)
-er operationskö
operativsystiem -eð (-ę) = operativsystem
opposisiuon = (-em) -er opposition
optiker -n (-am) -er optiker
oraðpinn [o"ra(ð)-pįnn] -’n (-am) -er liten
laxöring
organisira … || organisir um omorganisera,
organisera om
orginalspråk -språtşeð (-språtşę) =
originalspråk
Ǫskelingg [ǫ`s-kelįŋŋg] f3 gift Åsenkvinna
Ǫskull -ą f1 Åsenflicka
(el. ogift Åsenkvinna)
oss [os(s)] obetonad variant av onumes
Ossamǫl vanl. variant av Ossmǫl
ossas osses – osses – ossas smågnabbas,
skämta, nojsa
Ossasju’nn (-sju’mm) Orsasjön
Ossasjunn (-sjumm) variant av föreg.
Ossjun [o´s-sjųn] (-sjum) åld. variant av föreg.
Ossmǫl [o`ss-mǫl] -eð (-ę) = orsamål
ost … || að ostem till hösten; i höst
ostdagiemmen [o`stdag-įemmęn] -iemną f1
höstdagjämning
ostferg [o`st-ferrg] -ą f1 höstfärg
ostfin [o`st-fįn] höstfin
osti variant av ostri
ostluv [o`st-luv] -eð (-ę) = höstlov
ostmorgun [o`st-morrgųn] = (-me’nnem)
-me’nner höstmorgon
ostnummer [o`st-nųmmer] -numbreð
(-numbrę) = höstnummer
ostringgum [o´strįŋgųm] + ack. österut
(i öster) omkring
ostsaiðą f1 höstsidan
ostyvyr variant av ostryvyr
Ǫsär … || upǫ Ǫsą till Åsen;
upǫ Ǫsum i Åsen
ǫtainkt [ǫ´-tąĭŋkt] påtänkt
otellfrukuost [ote´ll-frukuost] -n (-em) -er
hotellfrukost
otǫ variant av åtǫ
ovdkupp variant av obkupp
ovelę … || i ovles äv. på försommaren
(förliden försommar);
um ovelę på försommaren
ovkuppfuoðer [o"vkup(p)-fuoðe·r] -fuoðreð
(-fuoðrę) = örngott
ovlas vb1 våras (bli senvår)
ovuð … || dumm i ovdę dum i huvudet
ovuðsatşę (mindre vanl.) variant av uvuðsatşę
ǫätşin [ǫ´-ätśįn] n: ǫätşeð, pl: ǫäkner
påkörd
padda f1 padda; äv. (skämts.) i-pad
paina f1 pina, plåga, smärta
painsklin … || painsklit äv. jobbigt,
plågsamt
pajalagröt -n (-em) pajalagröt
pajas -n (-em) -er pajas
palmkwist -n (-em) -er palmkvist
paltbröð = (-ę) paltbröd
pamp -in (-em) -er pamp
pannkakuienn [pą`nnkaku-įenn] -eð (-ę) =
pannkakslagg
pannkakuryör [pą`nnkaku-ryör] -ą f1
pannkakssmet
panta vb1 : pant upp fer sota för, umgälla
papirsskräp [pa"pis-skräp] -eð (-ę)
pappersskräp
pappografi -’nn (-em) mammografi
(skämts.)
pappslöjð -ę (-n) pappslöjd
paraðest -n (-em) -er paradhäst
parkett -n (-em) -er parkett ||
ǫ fuost parkett på första parkett
parum [pa"rųm] kan böjas maka
(sammanhörande)
pass adv. … || ur pass hur pass
passa … || pass sig fer + dat. passa sig för,
akta sig för
passer -n (-am) -er passare
passtorn -eð (-ę) = jakttorn
patentira … äv. ta patent på
patiens [patię´nns] -n (-em) -er patiens
paungg! pang!
pdf-fil -n (-em) -er pdf-fil
den 13 Juni 2016
penetrira [pęnetri`ra] vb1 penetrera
peningg … äv. mynt
peninggbuok [pę"niŋg-buok] -buotşę
(-buotşin) -byöker plånbok
peninggflasur …
(oftare) ängsskallra (än höskallra)
peninggras …
(oftare) ängsskallra (än höskallra)
peninggsuom [pę"nįŋg-sųom] -ą f1
penningsumma (summa pengar)
pensiuon … || go i pensiuon gå i pension
pensjonärsrįes variant av följ.
pensjunärsrįes -ą f1 pensionärsresa
perta vb1 lägga spåntak
pieka … || piek attri peta i (ändra på);
piek ǫ äv. peka på
piekbuok -buotşę (-buotşin) -byöker
pekbok
Pietrus Petrus
pik pitşin (pitşem) piker pik
pikka … äv. ticka || pikk fast sticka fast;
pikk ǫ äv. sticka hål på
pikkan oböjl. stickande s.
pil … || pil og kruon krona och klave
pilder [pi´llder] pildreð (pildrę) = piller
pilla f1 penis
pilsk pilsk
pinggstfesamlingg f3 pingstförsamling
pinna vb1 : pinn iweg pinna i väg
pinnpåik -påitşin (-påikam) -påiker
pinnpojke (vid lantmätning o.dyl.)
2
pip -in (-em) -er pip (att hälla igenom)
pipskegg -skeddşeð (-skeddşę) = pipskägg
pirrut pirrigt
piss -eð (-ę) urin, kiss
pissa … || piss ǫ sig kissa på sig,
(äv. vara (mkt) kissnödig)
pissflask -ą f1 kissflaska, urinflaska
pisskupp -in (-am) -er kisspåse, urinpåse
pisslarv [pi`ss-hlarrv] -ą f1 tygblöja
pissningg f3 kissande, kisseri, urinering,
vattenkastning
pisspruov -eð (-ę) = urinprov
pisstoffel -tofflą f1 toffel gjord av gammal
stövel el. sko
pisstyvel [pi`ss-styve·l] -styvleð (-styvlę) =
toffel gjord av gammal stövel
pitt -n (-em) -er penis, pitt
plaðer [pla"ðer] vb1 pladdra
plagiat -eð (-ę) = plagiat
plaindşun (i kwiðim) stinn, väderspänd,
uppblåst i magen, uppsvälld i buken
plass … || foll ǫ plass falla på plats
plattform -in (-em) -er plattform
plattfuot -n (-em) plattfot
plattfuotað plattfotad
plaunkbit -n (-em) -er plankbit
plaunkguov -eð (-ę) = plankgolv
plaunkstabb -in (-am) -er plankstapel
plaunkstiek -stietşin (-stietşem) -stieker
plankstek
plegåð … äv. förplägad (mätt)
plettienn -eð (-ę) = plättlagg
plettlagg -laddşin (-laddşem) -lagger
detsamma
plugg … 2. (tapp) tepil m
pluogsteð -ą f1 plogvall
plussa vb1 plussa
plussgrað -ę (-n) -er plusgrad
plutuon = (-em) -er pluton
plyöa … || plyö upp plöja upp
plågsam plågsam
plåtkråk -ą f1 flygplan
(skämts., eg. ’plåtkråka’)
plåtkräld [plå`t-kräld] -eð (-ę) = plåtkärl
plåttak -tatşeð (-tatşį) = plåttak
poesi -’nn (-em) poesi
poiet -n (-em) -er poet
pokka vb1 pocka || pokk ǫ pocka på,
insistera
pokker [po´kker] lindrig svordom || ja
pokker! (ung.:) ja visst sjutton!; pokker og!
fan också!, sjutton också!
polartrakt -ę (-n) -er polartrakt
polisaus -að (-ą) = polishus
poll lokal variant av pall
polska f1 polska (polsk kvinna)
poppartist -n (-em) -er popartist
porfyrbit [po`rrfy(r)-bit] -n (-em) -er
ett stycke porfyr (porfyrbit)
porfyrbrot [po`rrfy(r)-brot] -eð (-į) =
porfyrbrott
porfyrsliper [po`rrfy(r)-hliper] -n (-am) -er
porfyrslipare
porfyrstie [po`rrfy(r)-stie] o. [porfy`(r)-stie]
-n (-nem) -ner porfyrsten
potta … || setts non ǫ pottų sätta ngn på
pottan (el. pottkanten)
pratikk [pra"tikk] -ą f1 pratsam kvinna,
slagfärdig kvinna (eg. ’(bonde)praktika’)
den 13 Juni 2016
priðikant variant av pridikant
prikk … || mitt i prikk mitt i prick
prikka … || prikk in pricka in
primula f1 primula
pringgel … äv. nasalbokstaven ǫ (skämts.)
pringgelrump -ą f1 nasaltecken i bokstaven
ǫ (skämts., eg. ’grodyngelsvans’)
prinsipiellt principiellt
priskurant … äv. (annan) katalog
prognos -n (-em) -er prognos
produsent -n (-em) -er producent
promenaðsjuklað -n (-em) snus
(skämts., eg. ’promenadchoklad’)
propeller variant av prupeller
propp … (t.ex. om diskpropp)
proppmett proppmätt
propsa … äv. insistera
prosjekt -eð (-ę) = projekt
protokollbuok -buotşę (-buotşin) -byöker
protokollsbok
provinsialläker -n (-am) -er
provinsialläkare
prufessjunell professionell
prufietisk profetisk
prugrammira [prugrąmi`ra] vb1
programmera || prugrammir in
programmera in
pruminira variant av prumenira
pruovningg … äv. provning
pruovstikk -ą f1 provsticka
pruovswar -eð (-ę) = provsvar
pruovåk -åk -uok -ätşeð provköra
prupeller -n (-am) -er propeller
prustata f1 prostata
prutestuirað [prutestui`rað] prostituerad
(förvrängt)
pruties -n (-em) -er protes
prya f1 prya (kvinnlig pryoelev)
pryða pryðer – pry’dde – pry’tt pryda
prärie -n (-em) -r prärie
psykulog -lo’n (-loem) -loger psykolog
puðerduos [pu"ðe(r)-duos] -ą f1 puderdosa
puesi lokal variant av poesi
puiem -eð (-ę) = poem
puiet lokal variant av poiet
pulisstasiuon lokal variant av polisstasiuon
pulvrisira [pulvrisi`ra] vb1 pulvrisera;
tillintetgöra (i diskussion)
puortliðer [puo`rt-liðe·r] -liðreð (-liðrę) =
portlider
puost … || min puostem per post
puostilla f1 postilla
puostaus [puo`st-aus] -að (-ą) =, yngre: -eð
(-ę) = posthus
puostdşironummer [puo`stdśiro-nųmmer]
-numbreð (-numbrę) = postgironummer
puostkur [puo`st-kur] -’n (-em) -er postkur
puostpeningger [puo`st-pęnįŋŋger] porto
(eg. ’postpengar’)
puostprogramm [puo`st-progrąmm] -eð (-ę)
= postprogram
puoti … äv. person som påtar
puotretta [puotre`tta] vb1 : puotrett åv
fotografera av
puotå … || puotå niði peta ned;
puotå ǫ min noger, puotå ringgum noð
pyssla med ngt, hålla på med ngt
pupu … äv. pålle
purpurroð n: -ro’tt purpurröd
purra vb1 lura
pussa … äv. kyssa
pust … äv. andning (andhämtning, ”flås”),
kondition || fǫ att pustn få tillbaka
konditionen
pusta … || pust aut pusta ut
put -n (-em) -er vindpust, vindstöt
puta puter – pu’tte – pu’tt el. vb1 strömma
(spruta, fara) || put aut puta ut;
put stað ta sig ett bloss
putrett … äv. kort (bild, ej nödvändigtvis på
person)
putsningg f3 putsning
putter vb1 muttra; puttra
pynta … || pynt til städa upp, snygga till;
pynta
pysslingg -lindşin (-lindşem) -lingger
pyssling
pytt … || pytt og! (ung.:) sjutton också!
påbuoð [på"-buoð] = (-ę) = påbud
påelsningg [på"-elsnįŋŋg] f3 påhälsning
påik … || påitşin äv. slatten (pojken)
påikkripp -in (-em) -er pojke
påikskaul -n (-am) -er pojkskola
påikskoll … äv. pojkspoling
påikwask … äv. pojkstackare
påikwegg -weddşin (-weddşem) -wegger
pojkvasker
påisa påiser – påiste – påist flåsa (flämta);
stånka || påis yr sig klämma ur sig (t.ex. ett
svar)
den 13 Juni 2016
påk påtşin (påtşem) påker påk
påskaftun [på`sk-afftųn] oböjl i sg, pl (ovanl.):
-aftner påskafton
påskelsningg [på`sk-elsnįŋŋg] f3
påskhälsning
påskkelingg [på`sk-kelįŋŋg] f3 påskkäring
påskmǫltið -ę (-n) -er påskmåltid
påskmust [på`sk-musst] -n (-em) påskmust
påsktembel [på`sk-tęmmbel] -n (-temblam)
-tembler påsk(a)lamm
påskwikų [på`sk-wikų·] f2 påskveckan,
stilla veckan
påskwikǫ äldre grundf. t. föreg.
påstriðun [på"-striðųn] påstridig
Päðer [pä"ðer] Peder
päðernikk -ą f1 kärrviol
pärbull -n (-am) -er potatisbulle (i äldre tid
äv. jäst bröd, bakat på kornmjöl o. potatis)
pärfuoru [pä`(r)-fuoru·] f2 potatisfåra
pärfuorå äldre grundf. t. föreg.
pärluv -eð (-ę) = potatislov
pärlåv variant av föreg.
pärpikk -pittşin (-pittşem) -pikker
provsticka (i äldre tid: ett slags
planteringskäpp)
pärrit -n (-em) -er potatisfåra; årder
(redskap för uppdragande av fåror vid
potatissättning)
pärskälär [pä`(r)-skälä·r] -n (-am) -er
potatisskalare
pärstamp -ą f1 potatismos
pärtşäller -n (-am) -er potatiskällare
pärunrov -ę (-in) -er el. -ir päronrumpa
(päronstjärt)
pärwattn -eð (-ę) potatisvatten
rabal [ra"bal] -eð (-ę) = kokstång i öppen
spis; torkställning i öppen spis
rabbal [ra`bbal] variant av föreg.
raðaus -að (-ą) = radhus
raðio … || i raðio o. ǫ raðio på radio
raðioaffär [ra´ðĭo-afär] -ę (-’n) -er
radioaffär
raðioantenn [ra´ðĭo-ąntęnn] = (-em) -er
radioantenn
raðiuantenn lokal variant av föreg.
raðiuapparat lokal variant av raðioapparat
ragasa [raga`sa] vb1 busa
ragga vb1 ragga
raiðklubb -in (-em) -er ridklubb
raikmanskripp -in (-em) -er rikemansbarn
raingendag -da’n (-daem) -dågå regndag
raingin lokal variant av raingen
Raisbjärr … (två fäbodar o. …) || et
Raisbjärrs [raĭ`s-bĭäss] o. að Raisbjärr
till Risberg
raisfoll -eð (-ę) = risig mark
raita … || rait iuop resa upp samlat
raitşe variant av ritşe
raiva … || raiv dieðǫ riva bort
raivstart -n (-em) -er rivstart
rak … || ǫ rak arm på rak arm (direkt)
raka vb1 räta ut
rakkdrit -eð (-į) hundskit, hundbajs ||
full i rakkdritį full i sjutton
rakkertyg -tyeð (-tyę) = rackartyg
rakknev -eð (-į) = hundnos
ralla vb1 köra på skottkärra
rambel vb … || rambel ǫ knalla på (rulla på)
rambelkasungg [rą`mmbel-kasųŋŋg] -undşin
(-undşem) -ungger pratkvarn,
(pratmakare)
rangg randşin (randşem) = rang
rappelestş -eð (-ę) = träask (svepkärl) för
förvaring av diverse småprylar
raritiet f4 raritet
rasend … äv. väldigt
raska … || rask i plocka i (som hastigast)
rassaku [ra`ss-aku·] f2 kluven haka
rassåkå äldre grundf. t. föreg.
rauk rautşin (rautşem) rauker rauk
raungenkall -n (-em) -er rönn
raungenlov -eð (-ę) = rönnlöv
raungenstyl -n (-em) -er runskrift
raunka f1 ranka
ravel … || ravel ǫ pladdra på
reaksiuon = (-em) -er reaktion
redaktör -n (-em) -er redaktör
reddninggsaksiuon = (-em) -er
räddningsaktion
redşister -treð (-trę) = register
reðåwis [re"ðåwis] vb1 redovisa
referens -n (-em) -er referens
reffel refflą f1 räffla
refflað räfflad
reglementsienlin reglementsenlig
rekken … || rekken gainum räkna igenom
rekkenskaper räkenskaper
rekknas rekknes – rekknes – rekknas
räknas
rekordtið -ę (-tiðn) -tiðer rekordtid
den 13 Juni 2016
rekuskuo [re"ku-skuo] -’nn (-’mm) -skuoner
järnskoning på träspade
rekwisita f1 rekvisita
rekå … || rek að äv. skjuta (till el. fram ngt)
åt (ngn), räcka fram ngt till ngn; rek fram
skjuta fram (om rum o. tid); rek in äv. köra
in, stoppa in; rek niði knuffa i; rek yr sig
äv. vräka ur sig
Relldaln (-dalim) Rälldalen
(dal o. fäbodställe i Älvd.)
relä -eð (-ę) = relä
rema … || rem til að nogum ryta till åt ngn
remiss -n (-em) -er remiss
rennan oböjl. rännade (spring)
rennend -eð (-ę) rännande
rennsiuok -ą f1 epidemi
(nydal., eg. ’rännsjuka’, ’löpsjuka’)
rensa … || rens autyr rensa ur
reportas variant av riportas
reseft variant av riseft
reserv variant av riserv
respektira [respekti`ra] vb1 respektera
restaurira [restauri`ra] vb1 restaurera
restauriringg [restauri`rįŋg] f3 restaurering
resunemangg -andşeð (-andşę) =
resonemang
rett adj., adv. … || rett sos (äv. som) eð ir
rätt som det är
retta s. || min retta rätteligen
retta vb1 … || rett aut äv. uträtta; rett aut
kauvin räta på ryggen; rett aut sig räta på
sig; rett til sig äv. rätta till sig; rett upp
räta upp; rett upp sig räta på sig;
rett yr kamma ur
retta, et tillrätta || tålå et rett (non) tala
(ngn) tillrätta
retta, min med rätta
rettfram … äv. utan omsvep
rettlieðningg f3 ordning (rätsida) ||
fǫ rettlieðningg ǫ få ordning på
rettnų … äv. strax, med ens
rettşa vb … || rettş aut sticka ut (sticka fram)
rettstşiv -ą f1 rätskiva
rettwaikserter [re`ttwaĭ(k)s-errter] gråärter
rettwis rättvis
revisorsuppdrag -draeð (-draę) =
revisionsuppdrag, revisorsuppdrag
rewess variant av riwess
Ribbǫsn (-ǫsem) = följ.
Ribbǫsär pl Ribbåsen (fäbodställe i Älvd.)
ridder -n (-am) -er riddare
ridşier, ridşieringg
varianter av ridşir, ridşiringg
ridşistrira … || ridşistrir in inregistrera
ridşärun [ri"dźärų·n] bråkig, stojig
rieða s. … || av rieð ǫ + dat. ha reda på
rieða vb … || rieð til äv. tillreda
rieðs, et … äv. redo
rieðu … || wårå rieðu äv. stå i begrepp att
riema … || riem upp snöra upp
rien adj. … äv. äkta
rieningg f3 rening; menstruation
riensint hederlig, rejäl, ärlig (renhårig,
reko)
rient … äv. verkligen, riktigt
riepa vb1 : riep sig repa sig
rįesebiskrievningg f3 reseskildring
rįeskamrat -n (-em) -er reskamrat
rįestið -ę (-n) -er restid
rįesweðer [rįe`s-weðe·r] -weðreð (-weðrę) =
resväder
rieta … || riet sig ǫ reta sig på
rigavu [ri"gavu] f2 variant av rigåv
riglun [ri"glųn] ranglig, fallfärdig
rigåvå äldre grundf. t. rigavu
rikonstruksiuon [rikǫnstru(k)sĭųo´n] = (-em)
-er rekonstruktion
riksdagsmann [ri´ksdags-mąnn] = (-em)
-menner riksdagsman
riksswenska f1 rikssvenska
rimmuord -eð (-ę) = rimord
rindşa s. … laggkärl, mindre laggad bytta
rindşa vb … || rindş i + dat. ringa i; rindş
iuop ringa samman (ringa till gudstjänst);
rindş upp ringa upp
ringgstuop -in (-am) -er hörnstolpe med
ring i öppen spis
ringgum … äv. med || iem ringgum gardn o.
iem ringgum knautą hemomkring, hemikring, hemmavid
rinoviringg variant av renoviringg
ripa f1 repa
ripåsaungger [ri"på-sąuŋger] -n (-am) -er
rappare (nydal., eg. ’rapsångare’)
riservdielslager -lagreð (-lagrę) =
reservdelslager
risuell [ri"su-ell] -ą f1 jätteödla
risultira [risulti`ra] vb1 resultera
rita f1 rits, linje
ritbuord -eð (-ę) = ritbord
den 13 Juni 2016
riturkuwert -eð (-ę) = returkuvert
rivess variant av riwess
rivin [ri"vįn] n: rivið, pl: rivner riven
riwess [riwe´ss] -n (-em) -er revers,
skuldsedel
rjoppkall -n (-em) -er riptupp
rjoppkelingg f3 riphöna
rjoppuon -ą f1 detsamma
roð … || sjǫ ro’tt se rött
roðferg -ą f1 rödfärg
roðferg vb1 rödfärga
roðkåv -in (-em) -er nyfödd, rödaktigt
färgad älgkalv
roðlakirað rödlackerad
roðlineð 14 backnejlika
roðrandun rödrandig
roðröv -in (-im) -ir rödräv
roðsprit -n (-em) rödsprit
roðwin -eð (-ę) rödvin
roðårun rödhårig
Rombolieðę (-lieðn) Romboleden
(Pilgrimsleden)
rǫ’n … äv. sippra
rostmynt -ą f1 knölsyska
rota … || rot nið klottra ned (kasta ned)
rottnsker -eð (-į) = vittrande diabas
rotun klottrig
rovklikk [ro"v-klikk] -klittşin (-klittşem)
-klikker skinka (på människa)
rovslätşer [ro"v-hlätśer] -n (-am) -er
rövslickare
rovuol … äv. arsel, skithög (ss. grovt skällsord)
rubin = (-em) -er rubin
rufsa -ð (rufsą) = hö på slag
rugdieg [ru"(g)-dieg] -die’n (-dieem) -dieger
rågdeg, rågkaka (kaka av rågmjöl o. vatten)
rugflatşi [ru"(g)-flatśi·] -n (-flåkåm)
rågbrodd
rugi … || min rugå med råge
rugom [ru"g-ǫm] -in (-em) råghalm
ruin = (-em) -er ruin
rukkband -eð (-ę) = band till vagga el.
gunga, upphängd i taket
rukkfikk -ą f1 rockficka
rukkslag -slaeð (-slaę) = rockslag
rukkstyört -n (-em) -er rockskört
rukkwaingg -waindşin (-waindşem)
14
Oviss böjning
-waingger vinge på spinnrock
(spinnvinge)
rulla … || rull aut rulla ut; rull iweg
rulla i väg; rull runt rulla runt
rulltårt -ą f1 rulltårta
rullwaingg -waindşin (-waindşem)
-waingger = rukkwaingg
ruman = (-em) -er roman
rumantik variant av romantik
rumensk rumänsk
rumpa s. … äv. ändan av varpen (vävrumpa);
äv. rumpa ss. flottningsterm (sista stockarna
vid flottningen)
rumpdrag -draeð (-draę) = rumpdrag
(fiktivt redskap man skickade barnen efter,
när det skulle bli slakt)
rumpeddşeð rumphugget
rumpess -eð (-ę) = s med cedilj (förslag)
rumur … äv. uppståndelse (ståhej)
rundel … äv. rundel
rundstav -in (-im) -ir rundstav
ruogardssyn [ruo"ga(rd)s-sy̢n] -ę (=) -er
gärdsgårdssyn
ruoli adv. roligt || ig edd tykkt ruoli jag
skulle tycka det vara roligt att (det vore
roligt att)
ruomesk romersk
ruop … || werd i ruopeð komma i ropet
ruopa … lokalt äv. gala (om gök)
ruotfyll -fyller -fylld -fyllt rotfylla
Ruotskansn (-skansem) Rots Skans
ruovenfrie äldre variant av ruovfrie
ruovenlot -n (-im) -ir rovland
ruovfrie -’tt (-nę) = rovfrö
ruovol -ą f1 rovolja
rupsa variant av rufsa
rusa … || rus stað rusa åstad
rusta … || rust åv sig göra sig i ordning att
fara
rustningg f3 utstyrsel
(kläder för spec. ändamål)
rutin = (-em) -er rutin
rutta lokal variant av rotta
rutå lokal variant av rotå
rwaiða … äv. svänga ihop (laga till)
ryðsåg -såę (-så’n) -såger röjsåg
rygg … || atrǫ ryddşem (bak) på ryggen;
mitşið attǫ ryddşin bra ställt (gott ställt;
eg. ’mkt bakom ryggen’); wend ryddşin að
vända ryggen åt, ta avstånd från
den 13 Juni 2016
ryggkųot -ą f1 ryggkota
rykk ryttşeð (ryttşę) = ryck
rymdkall -n (-em) -er rymdfarare,
astronaut
rymdmǫtt -eð (-ę) = rymdmått
Rymmą f1 Rymman (Rymån) (å i Älvd.)
Rymmdaln (-dalim) Rymdalen
(Rymmans dalgång i Älvd.)
rymska … harkla sig (småharkla sig)
rynkkragi variant av följ.
rynktkragi [ry̢`ŋŋk(t)-kragi·] -n (-krågåm)
-kragir talg kring tarmarna (på slaktdjur)
rynktkrågå -n se föreg.
rytteri -eð (-ę) -er el. oböjt rytteri
ryttş variant av rykk
ryttşa … || ryttş los rycka loss
ryttşan oböjl. ryckande
ryökta … || ryökt upp städa upp
ryöktgräjur skönhetsartiklar
(äv. ryktredskap)
ryöktkupp -in (-am) -er necessär (nydal.)
ryöra s. … äv. smet
ryöra vb … || ryör sig um röra sig om
ryörelsmönster -mönstreð (-mönstrę) =
rörelsemönster
ryötşelin rejäl
rå vb rår – rå’dde – rå’tt rå || rå ǫ rå på;
rå sig siuov rå sig själv
1
råð … || dşärå sig nog råð klara sig, reda
sig; dşävå nogum nog råðer ge ngn råd;
et råðs till råds; wårå inggų eller råð åtǫ
inte vara ngt annat att göra än (att)
råðas wið … äv. samråda
råðaus -að (-ą) = el. -eð (-ę) = rådhus
råðdşärå … äv. samråda
råðskli tillrådligt
råðsärr [rå´(ð)s-ärr] -n (-am) -er rådsherre,
rådman
råkåduoninggsgematt [rå"kådųonįŋs-gęmatt]
-eð (-ę) = raklåda
råkågräjur [rå"kå-gräĭur] rakgrejer,
rakdon
råkålåð [rå"kå-låð] -a f1 raklåda
råså … || råså auti ramla i; råså iuop rasa
ihop, rasa samman, ramla ihop, falla ihop;
råså niði ramla i
råweðer [rå"-weðe·r] -weðreð (-weðrę)
råväder, rått väder
räða … || räð upp sig skrämma upp sig
(jaga upp sig)
röntgenavdielningg f3 röntgenavdelning
röverkaul -ą f1 rövarkula, rövarnäste
rövåaktun [rö"vå-akktųn] rävaktig
rövågard [rö"vå-gard] -n (-em) -er rävfarm
sabbatsår -eð (-ę) = sabbatsår
saftglas -eð (-į) = (ett) glas saft
sagu … äv. skröna
saiberrymdę (-n) cyberrymden
saiða … || að saiðun åt sidan; et saiðes
åt sidan; ev ǫ saiðu åsidosätta;
ǫ båð(um) saiðum um på båda sidor om
saiðå lokal variant av saiðu
saingg … || et saingger till sängs; (kaffi) ǫ
saingg (kaffe) på sängen; tågå non ǫ
saingg ta ngn på sängen
sainggbard -eð (-ę) = sängkant
sainggokker hyvelspån att ha i madrassen
sajan oböjl. talesätt (uttryckssätt)
sak … || (eð ir) inggų sak äv. (det är) inga
problem, det är ingen svårighet;
saker og tingg saker och ting
sakfråg -ą f1 sakfråga
sakkstie [sa`kkstie] i regel oböjt sakristia
sal … äv. finrum, vardagsrum
sala vb1 sala
salaungger [saląu`ŋger] -n (-am) -er
salongsgevär
salin … || įe salig blandningg
en salig blandning
salmbuok … äv. bladmage (skämts.)
salubu [sa"lu-bu] -’tt (-nę) = svalbo
saluklukk … äv. vintergröna, vitpyrola
salukuonn [sa"lu-kųonn] -eð (-ę) =
sporkapsel på björnmossa
same samin (samam) samer same
samfelld samfälld
sammanstellningg f3 sammanställning
sams … || sams min + dat. sams med
samstemmun samstämmig
samyöv [są`mm-yöv] vb1 samöva
sandstrand -ę (-n) -er sandstrand
sandtrav -in (-em) sandtrav
sanitär … || sanitär ųolägeniet sanitär
olägenhet
sarg sardşin (sardşem) sarger sarg
sarkofag -fadşin el. -fa’n, äv. -fagin (-fadşem
el. -faem el. -fagem) -fager sarkofag
sarkufag lokal variant av föreg.
Satan snarast oböjl. Satan
sats … || tag sats ta sats
den 13 Juni 2016
saunggblað = (-į) = sångblad
saunggbuok -buotşę (-buotşin) -byöker
sångbok
saunggfugel [sąu`ŋg-fuge·l] -n (-fuglem)
-fugler sångfågel
saunggdans -n (-em) -er (ung.) danslek
saunka … || saunk att äv. plocka ihop,
samla ihop
saur … äv. vattensjuk || kumå saurt etter
komma surt efter
saurdieg -die’n (-dieem) -dieger surdeg
sauriemt -n (-am) -er surjämte
saurland -eð (-ę) = vattensjuk mark,
(ung.:) kärr
saurlent (ung.:) sidlänt
saurströminggskalas -eð (-ę) =
surströmmingsskiva
saurweðer [sau`r-weðe·r] -weðreð (-weðrę)
ung. gråväder, regnväder (mulet, småregnigt)
sav -in (-em) sav
sę … äv. då
sebra f1 zebra
sekretirer variant av sikritirer
sekstett -n (-em) -er sextett
sekundwaiser -n (-am) -er sekundvisare
sela … || sel iweg avyttra, göra sig av med,
sälja bort
selas seles – seldes – seldas säljas ||
(stugų) al selas (ung.:) (stugan) är till salu
(eg. ’stugan ska säljas’)
selldşifter cellgifter
selleri -n (-em) selleri
selta f1 sälta
semesterwiku [seme`sste(r)-wiku·] f2
semestervecka
semesterwikå äldre grundf. t. föreg.
sendningg f3 sändning
senografi -’nn (-em) -er scenografi
sent -n (-em) = cent
serviringgsfat -eð (-į) = serveringsfat,
uppläggningsfat
servistekniker -n (-am) -er servicetekniker
sęs variant av ses
sett … || upǫ sett og wis på sätt och vis; upǫ
ųolaikų sett o. upǫ ymsų sett på olika sätt
settsa … || set að äv. ansätta, sätta åt; set
dait sätta dit; set fram sätta fram; servera; set i sätta i; inbilla; set in peninggą i
baunkų sätta in pengar på banken; sett sig
in i sätta sig in i; setts sig upp mųota sätta
sig upp mot; set werd ǫ sätta värde på
setubräð [se"tu-bräð] -eð (-ę) = sittbräda
seva vb1 : sev yr skrapa ur (gröpa ur)
sidiels [si"diels] särdeles, speciellt
sidiran [sidi`rąn] oböjl. förlorande, förlust
sidşienesk -ą f1 zigenerska, romsk kvinna
sįefattað [sįe"-fattað] trögfattad
sįeka vb || sįek sig bli försenad
sįetainkt [sįe"-tąĭŋkt] trögtänkt
sientainkt variant av föreg.
sigå … || sigå åv ge sig av (så sakteliga)
siega f1 tungt motlut
sikka … || sikk nið sjunka ned;
sikk åv äv. magra
sikklingg -lindşin (-lindşem) -lingger
sickling
sikt -n (-em) -er sikt (ss. husgeråd,
i sht mjölsikt)
sikt -ę (-n) sikt (möjlighet att se)
sil … äv. durkslag
sildpuddingg -indşin (-indşem) -ingger
sillpudding
sili … äv. säkerhetsbälte (skämts.)
Siljansnęs Siljansnäs
silo -n (-em) -er silo
siltapp -in (-em) -er grov, virkad silduk
(anv. som silvadd)
silskål -ę (-n) -er silskål
siltşespapir [si`lltşes-papir] -eð (-ę) =
silkespapper
silu variant av silo
siluett -n (-em) -er silhuett
silverbelt -eð (-ę) = silverbälte
silverbrå’ss -n (-em) -er silverbrosch
silverkryttş -ą f1 silverkrycka
silverruov -ą f1 silverrova
silverte -eð (-ę) silverte
silåput [si"lå-put] -ą f1 selputa
simesterweðer [sime`sste(r)-weðe·r] -weðreð
(-weðrę) semesterväder
siminatör -’n (-em) -er inseminatör
sinant [siną´nnt] genant
sinapsbutt [sį"naps-butt] -n (-em) -er
senapsburk
sinapskuonn [sį"naps-kųonn] -eð (-ę) =
senapskorn
singen vb1 : singen nið, singen i stakk o.
singen iuop segna ned
singgel singgleð (singglę) singel
den 13 Juni 2016
sinirend … äv. generande
sinirlin [sini`(r)lįn] genant
sinne … || åvå i sinnę ha i sinnet
sinnun argsint, häftig till humöret, ilsken
sirkelsåg -såę (-så’n) -såger cirkelsåg
sirkus -n (-em) -er cirkus
sirkusgubb -in (-am) -er cirkusartist
(cirkusgubbe)
sitruonpress -n (-em) -er citronpress
sitter sittrą f1 cittra
sittopp varant av sittupp
sittsa … || sitts fast se fast; sitts inne
sitta inne; sitts ǫ äv. lifta
sittsdåin -ą f1 sittdyna
sittupp [sit(t)u´pp] -in (-em) -er sittopp
(smäll)
siuokbisyök -bisyötşeð (-bisyötşę) =
sjukbesök
Siuokkassą f1 Försäkringsskassan
siuov … || eð ser sig siuovt det säger sig
självt; siuov sig äv. självrådig; självisk;
(wårå) fer sig siuov (vara) för sig själv,
i ensamhet
siuovstendun självständig
siuovwekseð se följ.
siuovweksn n: -wekseð självvuxen
siuovwekst variant av föreg.
sivil civil
sivilfeswar -eð (-ę) = civilförsvar
sjakk … || sjakk matt schack matt
sjarmun variant av stşarmun
sjǫ … || sjǫ etter äv. ta hand om; vittja;
sjǫ fram að se fram emot; sjǫ frǫ sig äv.
ha god sikt; sjǫ nið ǫ se ned på; sjǫ sig
umringg se sig omkring; sjǫ um se till,
passa; sir eð aut som det ser ut (verkar)
sjokka vb1 chocka
sjustirer [sju`sstirer] -n (-am) -er justerare,
justeringsperson
sjuttisju sjuttiosju
sjuttitaleð (-talį) sjuttiotalet
sjuttitwå sjuttiotvå
sjuttjǫ … || eð wete sjuttjǫ det vete sjutton
sjuttjǫundraðtaleð … || attrǫ o. ǫ sjuttjǫundraðtalį på 1700-talet
sjåpun sjåpig
sjäks s. variant av seks
sjäksmann = (-em) -menner sexman
(medlem av kyrkostämman)
själslin själslig
skabba vb1 slå (meja, i sht kort el. glest gräs)
skabbröv -in (-im) -ir skabbräv
skaðlin, fer (allt)för fin (t.ex. för att använda
till vardags)
skaiðakningg [skaĭ`ð-aknįŋŋg] f3
skidåkning
skaiðdyr -ą f1 skidspår
skaiðkringgel … äv. truga (tryga)
skaiðlöper -n (-am) -er skidlöpare
skaiðrenningg f3 skidåkning
skaiðtşåk -tşåtşin (-tşåkam) -tşåker
dragkälke med skidliknande medar
skaiðåker -n (-am) -er skidåkare
skaina … || skain gainum skina igenom
skakkelkrepp -ą f1 skakelträ
skakkelslå -nę (-’nn) -er skakelslå
skakun … äv. skakis (rädd)
skala f1 skala
skalm … äv. skänkel
skamperdruttşin … 3. salongsberusad
(eg. ’snälldrucken’)
Skandinavien Skandinavien
skandinavisk skandinavisk (nordisk)
skanna … || skann in skanna in
Skansfest -ę (-n) -er Skansfest
(fest på Rots Skans)
skapa …|| int iet skapend dugg inte ett
skapandes grand; skap um sig göra om sig
skapels -ę (-n) -er skapelse
skapli skapligt
skaplit adv. nyare variant av skapli
skard … äv. harläpp (harmyntskåra)
skardtytt -ą f1 harmynt kvinna
skarp … || ǫ skarpin el. upǫ skarpin
på skarpen
skarpbokk … äv. fast mark
skarpbröðgǫs -ę (-n) -er hård smörgås
skarpbullsmyörgǫs -ę (-n) -er detsamma
skarpgǫs -ę (-n) -er detsamma
skarpgras -eð (-į) stagg
skarpland -eð (-ę) hård, torr mark
skarpskari [ska`rrp-skari·] -n (-skåråm)
hård skare
skarpskårå -n se föreg.
skartytt lokal variant av skardtytt
skaula … || skaul in sig skola in sig;
skaul upp sig skola sig, utbilda sig
skaule … || old skaulan äv. undervisa
skaulbög -bö’n (-böem) -böer
skolryggsäck
den 13 Juni 2016
skaullieðningg f3 skolledning
skaulstşäf -in (-em) -er skolchef
skaulunggduom -in (-em) -er skolungdom
Skaulwertşeð (-wertşę) Skolverket
skaulålder -n (-åldrem) skolålder
skaulår -eð (-ę) = skolår
skaulåvslutningg variant av skaulavslutningg
skautknaiv -in (-em) -er scoutkniv (dolk)
skavi -n (skåvåm) skavir skavjärn
skavu f2 tunn skiva, liten bit; skavjärn
skekta vb1 sprätta
skemma … || skemm aut skämma ut
skela vb1 skela
skelklipp varant av skelåklipp
skepta … || skeptað skapad, skapt
(eg. ’skaftad’)
skerpa f1 fast mark; hårdvall
skettş -n (-em) -er sketch
skissa vb1 skissa
skolle … || eð ir skoll ǫ om-dar han har ett
gott huvud (han är intelligent); stand ǫ
skollam stå på huvudet
skotertşåk -tşåtşin (-tşåkam) -tşåker
skoterkälke
skotte skottn (skottam) skotter skotte
skrabb -eð (-ę) kort o./el. glest gräs
2
skrabba vb1 slå (meja, i sht kort el. glest
gräs)
skraintşienn -eð (-ę) = skränkjärn
skraintştaungg -taundşę (-taundşin)
-taungger skränktång
skrambel vb1 … || skrambel åv skramla i
väg (skramlande ge sig i väg)
skrapu … äv. tillrättavisning
skraunggel vb1 skramla
skrema … || skrem laiveð yr skrämma livet
ur; skrem undǫ skrämma bort
skrenka skrenker – skrenkte – skrenkt
variant av skraintşa
skrenktaungg variant av skraintştaungg
skrentşienn variant av skraintşienn
skreppdrait -n (-em) -er skrythals,
skrytmåns, skrytsam person, skrävlare,
skrävelmåns
skrieva … || skriev að äv. skriva över; skriev
etter äv. rekvirera; skriev rieðu skriva
färdigt, skriva klart
skrievbräð -eð (-ę) = tangentbord
(eg. ’skrivbräde’)
skrievtavel [skrie`v-tave·l] -tavlą f1
skrivtavla
skrievtekken -tekkneð (-tekknę) =
skrivtecken
skripa f1 rispa, reva
skripta vb1 : skript sig avslöja, säga som det
är; bekänna; skript upp tillrättavisa
skriptli skriftligen, skriftligt
skriskuo [skri"-skuo] o. skrisskuo
varianter av skrikkskuo
skroffler [skro`ffler] skrofler
skromtkall -n (-em) -er spöke
skruð -n (-em) -er skrud
skrukknað skrumpen
skruotstie -n (-nem) skrotsten
skrupler skrupler
skruva … || skruv nið skruva ned; skruv til
skruva till; skruv upp skruva upp; skruv
åv skruva av
skrykkel vb1 : skrykkel til buckla till
skrymta vb1 skrymta, hyckla
skrymter … äv. hycklare
skrynklun skrynklig
skryta vb1 skryta || skryt åv skryta med
skråitan oböjl. skrytande (skryt)
skråpå vb …|| skråpå att skrapa upp;
skråpå rient skrapa rent
skråtå … || skråtå að äv. huta åt
skräpa vb1 … äv. ligga och skräpa
skröna f1 skröna
skuggun skuggig
skuld … || wårå i skuld að nogum fer noð
vara skyldig ngn ngt
skulda … äv. anklaga
skuldsett skuldsatt
skumma … 7. skumma (ögna igenom)
skuoduos [skuo"-duos] -eð (-į) skohö
skuoduosgras [skuo"duos-gras] -eð (-į)
blåsstarr
skuogskåj [skuo´ks-kåĭ] -ą f1 skogskoja
skuokartaungg [skuo"-kartąuŋŋg] -taundşin
(-taundşem) -taungger skokartong
skuokupp [skuo"-kupp] se estskuokupp
Skuolos-Pär [skuo"los-pär] oböjl. Nalle
(ss. noanamn på björnen)
skuona vb1 skona
skuonlin skonsam
skuonsam detsamma
skuopar [skuo"-par] -eð (-į) = (ett) par skor
skuorpiuon variant av skorpiuon
den 13 Juni 2016
skuospaik [skuo"-spaĭk] -spaitşin (-spaitşem)
-spaiker skospik
skuostuol -n (-em) -er verkstol
skuoterspuor variant av skoterspuor
skuotrett [skuo"t-rett] raka vägen
(eg.: ’skottrakt’, ’rakt som ett skott’)
skuouonn [skuo"-ųonn] -eð (-ę) = skohorn
skuti, skutå se mysuskuti
skwalderblask -ą f1 skvallertidning
skwalderduos -ą f1 nummerpresentatör
skwaldertiningg [skwa`llde(r)-tįnįŋŋg] f3
skvallertidning
skwekt … || sienest skwektn el. bara skwektn
slatten
1
skwella vb … äv. eka
skwett variant av skwekt
skåðebröð = (-ę) skådebröd
skåj … || fer skåjs skuld för skojs skull
skåjer … äv. bedragare
skåjeri -eð (-ę) -er el. oböjt skojeri
skåjsam skojfrisk, skämtsam
skåkå … || skåkå i (+dat) skaka, ruska om;
skåkå nið skaka ned;
skåkå skollam skaka på huvudet
skåkån [skå"kǫn] oböjl. s. skakande
(skakning)
Skåkå-Pär Shakespeare (skämts.)
skåla … || skål in skåla in
skålåknaiv [skå"lå-knaĭv] -in (-em) -er
skalkniv
skånska vb1 tala skånska
skåpklink -ą f1 skåpvred
skåråbrind … äv. älg som jagas på skaren
skåvå -n se skavi
skåvå s. äldre grundf. t. skavu
skära … äv. bromsa
skäta … || skät i äv. skarva i
skätningg f3 skarv
slabba vb1 slarva || slabb til slarva ihop,
tota till, slarvigt åstadkomma ngt
slabbjakk -jattşin (-jattşem) -jakker slarver
sladdlos sladdlös
slag … || åv oll(um) slagum av alla slag;
åv ymsum slagum äv. av olika slag
slagutrusk [hla"gu-trussk] vb1 tröska för
hand, slagtröska
slaið se följ.
slaiðn [slaĭ`’n] n: slaið, pl: slai’nner slagen
slaindşa … || slaindş aut slänga ut; slaindş
auti äv. kasta i; slaindş til få till
slaindşrukk -ą f1 slänggunga
slaindşun slängig
slaindşuorv -eð (-ę) = orv med krokformat
övre handtag
slaken … äv. slaka (göra slak)
slaktkrytyr [hla`kkt-krytyr] -eð (-ę) =
slaktdjur
slanun slanig (slanformig)
slappen vb1 : slappen åv slappna av
slarva vb1 … || slarv brott äv. slösa bort;
slarv frǫ sig slarva ifrån sig
slarvkalas -eð (-ę) = trasgille
slarvstatşi [hla`rrv-statśi·] -n (-ståkåm)
-statşir slarver
slaska vb1 slaska
slaskfyör -eð (-ę) slaskföre
slasktratt -n (-em) -er slasktratt
slaunggaktun slangspråklig (slangbetonad)
slaunggauttrykk -tryttşeð (-tryttşę) =
slanguttryck
slaunggauttryttş variant av föreg.
slaunggergron -ę (-gro’nn) -er hög, smal
gran (med klent kvistverk)
slaunggermakaruonur pl spagetti
(nydal., jfr föreg. o. följ.)
slaunggertoll -n (-em) -er hög, rak tall utan
grenar under kronan
slaver vb … || slaver ǫ pladdra på
slaverjäll -n (-am) -er estrad
(nydal.; eg. ung. ’pladderläktare’)
slavisk slavisk
slekte lokal variant av släkte
slektingg lokal variant av släktingg
sleppa … || slepp auti äv. släppa i; slepp
etter äv. (släppa och) lämna kvar; slepp ini
släppa in; slepp til äv. avstå ifrån
slerpsliri -n sävsparv. Se FNB
sliemlösend slemlösande
slieta … || sliet til äv. släta till
slikåbit [hli"kå-bit] -n (-em) -er jazzlåt
slinka … || slink nið slinka ned
slipaus -að (-ą) el. -eð (-ę) = sliphus
sliper [hli`per] -n (-am) -er slipare
slipwattn … slipvatten; lättmjölk (skämts.)
slirun slirig (äv. om ovårdat språk)
slug … äv. listig
slugkelingg [hlu`g-kelįŋŋg] f3 klok gumma
(med övernaturliga insikter)
slumpa vb1 slumpa || slump brott slumpa
bort; slump sig slumpa sig
den 13 Juni 2016
slunggkripp -in (-em) -er kusinbarn
slunt -n (-em) -er slatt (bottenskvätt, rest)
slusk slustşin (slustşem) slusker slusk
slut … || slut ǫ noger slut på ngt;
tusands slut stört omöjligt
slutstasiuon = (-em) -er slutstation
slutsuom -ą f1 slutsumma
slyra f1 trasa (slitet o. trasigt klädesplagg)
slyrun trasig (sliten)
slyöða f1 katsa, pata (fiskfälla)
slyögd [hlyögd] variant av slyög
slå … || slå fil slå fel; slå iuop slå ihop
(slå samman)
slådraingg [hlå"-drąĭŋg] -draindşin
(-draindşem) -draingger slåtterdräng
slålag [hlå"-lag] -laeð (-laę) = slåtterlag
slåpåtytta [hlå"på-tytta] f1 kvinnlig
pratkvarn (pratmoster); skvallerbytta,
skvallerkäring
slåtermasin [hlå`te(r)-masįn] = (-em) -er
giljotin (nydal., eg. ’slaktmaskin’)
släktbuok [hlä`kt-buok] -buotşę (-buotşin)
-byöker släktbok
släktfremmand [hlä`kt-fręm(m)ąnnd] = el. -eð
(-ę) = släktbesök, släktfrämmande
släktfuosk [hlä`kt-fuossk] vb1 släktforska
släktlieð [hlä`kt-lieð] -eð (-ę) = släktled
släkttavel [hlä`kt-tave·l] -tavlą f1 släkttavla
släkttreff [hlä`kt-treff] -in (-em) -er
släktträff
släpa … || släp minn sig släpa med sig
släso(g) variant av slaisog
slöiet f4 slöhet
smak … || foll i smatşin falla i smaken
smaksak -satşę (-satşin) -saker smaksak
smalend -n (-am) -er smalända
smart smart
smell … äv. knall || ǫ smelln på smällen
(gravid)
smella … || smell til smälla till
smertlindringg f3 smärtlindring
smertstillend smärtstillande
smiðstugu [smi`-stugu·] f2 smedja
smiðstugå äldre grundf. t. föreg.
smiðtaungg -taundşę (-taundşin) -taungger
smidestång
smįeksam smeksam
sminkningg f3 sminkning
smǫferdun … äv. långsam, sävlig
smǫgręsas [smǫ"-gręsas] -gręses -gręstes
-gręstas småflina
smǫgräjur [smǫ"-gräjur] f1 småsaker
(smågrejer)
smǫkaku [smǫ"-kaku·] f2 småkaka
smǫkrek [smǫ"-krek] pl: = smådjur
smǫkåkå äldre grundf. t. smǫkaku
smǫlieð [smǫ"-lieð] n: -lie’tt småelak
smǫråðun … äv. ambivalent
smǫskaullärer -n (-am) -er småskollärare
smǫskell [smǫ"-skell] -skeller -skelld -skellt
småskälla
smǫsnaj [smǫ"-snaĭ] -snair -sni’dd -snieð
småsnöa, snöa lätt
smǫspaik [smǫ"-spaĭk] mest pl -spaiker
småspik || eð raingner smǫspaikär
det regnar småspik
smǫsyskun [smǫ"-syskųn] -eð (-ę) =
småsyskon
smǫ’tt … || fǫ smǫ’tt få barn
smǫtşälker [smǫ"-tśällker] mindre
parkälkar
smǫö [smǫ"-ö] -’tt (-nę) småhö
SMS SMS:eð (SMS:ę) = SMS
smuord smord || sos smuort som smort
smyra vb … || smyr in sig smörja in sig;
smyr nið sig smörja ned sig; smyr skryttşur
sminka sig (skämts., eg. ’smörja rynkorna’);
smyr upp smörja (upp)
smyrningg f3 smörjning
smyörknaul [smyö"(r)-knaul] -n (-em) -er
smörklump
smyörpapir [smyö"(r)-papir] -eð (-ę) =
smörpapper
småkå … || småkå i sig smaka lite (av ngt),
få sig en smakbit (av ngt);
småkå ǫ smaka på
snapsglas -eð (-į) = snapsglas
snapswais -ą f1 snapsvisa
snavlingg [sna"vlįŋŋg] -lindşin (-lindşem)
-lingger (liten) matbit, t.ex. ss. aptitretare
snęsa snęser – snęste – snęst snäsa || snęs
til að snäsa (till) åt; snęs åv snäsa av
snettelin … äv. bekväm || snettelit äv.
bekvämt, enkelt
sniðå sniðär – sniðäð – sniðåð harva snett
(diagonalt) över åkern
snįeð adj. … äv. berusad
snįeð s. oböjl. : ǫ snįeð på sned
snįe’dda vb1 snedda
snįeðspuor -eð (-į) = snedspår;
den 13 Juni 2016
(mer el. mindre skämts.:) sidospår
snįesland -eð (-ę) = snesland
snįesstor -’n (-em) -er snes
snikka … || snikk til äv. verka
(ansa hov el. klöv)
snisstor variant av snįesstor
sniųo vb variant av snųo
sniųodamb [snĭųo"-dąmmb] -eð (-ę)
tunt snölager, se snötäcke
sniųodemb [snĭųo"-dęmmb] -in (-em) -er
variant av sniųodemp
sniųokaus [snĭųo"-kaus] -eð (-ę) = snökaos
sniųolǫs [snĭųo"-lǫs] -eð (-ę) = snölås
sniųoryör -ą f1 snömodd, modd
sniųoröv [snĭųo"-röv] -in (-im) -ir snösläde
(snöräv)
sniųostşyffel -n (-stşyfflem) -stşyffler
snöskyffel, snöskovel
sniųoųoweðer [snĭųo"-ųoweðe·r] -weðreð
(-weðrę) = snöoväder
sniųowitter [snĭųo"-witter] -n (-wittrem)
-wittrer snövinter
snǫð … || snǫð rovę bara stjärten
snǫðligiet … äv. fy! (vid ngt eländigt)
snǫðsklit variant av snǫðlit
snǫla se snǫlas
snǫlskoll -n (-am) -er snåljåp
snorbus … äv. snorunge, snorvalp
snorkrakk [sno"(r)-krakk] -krattşin
(-krattşem) -krattşer
förkyld o. snuvig person
snubbel vb1 snubbla
snuggas snugges – snugges – snuggas
luggas
snuggbersbljomm -in (-am) -er
smultronblomma
snullbersbljomm -in (-am) -er detsamma
snuopen variant av följ.
snuopin n: snuopeð, pl: snuopner snopen
snųopin varant av föreg.
snurr -n (-em) -er snurr
snusgubb … äv. brandlilja
snutt … äv. snutt
snuva … || åvå snuvų ha snuva
sny̢örend -n (-am) -er snörstump
sny̢örstump -in (-em) -er detsamma
so … || dait so dit där; so og so si eller så
(så och så); so til i så måtto
so-ðär sådär
soja f1 soja
sokkenmǫl -eð (-ę) = sockenmål
(dialekten i en viss socken)
sokkennammen -namneð (-namnę) =
sockennamn
sokkenspråk -språtşeð (-språtşę) =
sockenspråk
sokkenstemmen -stemną f1 sockenstämma
sokkerkupp -in (-am) -er sockerpåse
sokkerpilder -pildreð (-pildrę) =
sockerpiller
sokkersträer -n (-am) -er sockerströare
sokkerströer mer sv. variant av föreg.
soklart såklart
soldatiem -eð (-ę) = soldathem
soldatliv -eð (-ę) soldatliv
solta f1 sälta
soltað adj. salt
soltaðfisk -fistşin (-fistşem) -fisker saltfisk
(saltad fisk)
soltaðflesk -flestşeð (-flestşę) salt fläsk
soltaðn lokal variant av soltað
soltaðsild … äv. saltsill
soltkupp -in (-am) -er saltpåse
soltkwenn -ę (=) -er saltkvarn
soltniųop -ę (-in) -er (en) nypa salt || tågå
min soltniųopin ta med en nypa salt
solttann … äv. bit av grovsalt
so-menn [so-mę´nn] : naj (el. näj) so-menn
nej visst inte, nej verkligen inte, nej inte
alls
sommen … || sommen frǫ somna ifrån
somnun sömnig
somor med sammans. se såmår
sonę … äv. sådär
sorgligiet [so`rrgligiet] f4 sorglighet;
bedrövlighet
sort … || non sortes någon sorts;
åv oll(um) sortum av alla sorter
sortiment -eð (-ę) = sortiment
sortir … || sortir undǫ sortera bort
sos … || sos mjäst som mest
sov vb se såvå
sovald [so"valld] -n (-am) -er sömntuta
sovningg [so"vnįŋŋg] f3 sovande (sömn)
spaika … || spaik ǫ spika på
spailblaunk spegelblank
spajklien … äv. kräksjuk
spajslestş -ą f1 spya
spanska f1 spanska (språket)
sparktur -’n (-em) -er sparktur
den 13 Juni 2016
sparris -n (-em) -er sparris
sparsamiet [spa"(r)sąmiet] f4 sparsamhet
spesialtekken -tekkneð (-tekknę) =
specialtecken
spienna … || spienn att sparka igen; spienn
avut sparka bakut; spienn i kämpa på;
spienn mųota spjärna emot; spienn ǫ
sparka på; spienn upp sparka upp
spiessglas -eð (-į) = spetsglas
spietsglas se föreg.
spilå … || spilå kuort spela kort; spilå ǫ filun
spela fiol; spilå yvyr spela över (öva)
spinat -n (-em) spenat
spinatsupp -ą f1 spenatsoppa
spinna … || spinn in sig trassla in sig
spinnesk -ą f1 spinnerska
spinnrukkwaingg [spį`nnruk-wąĭŋg]
-waindşin (-waindşem) -waingger
vinge på spinnrock (spinnvinge)
spisial- variant av spesialspiskruok … äv. gammaldags, enkel skridsko
av järn
spitaklun [spita`klųn] tokrolig
spitälską [spi"t-ällską] f1 spetälska, lepra
Spiuotmųorsju’nn (-sju’mm) Spjutmosjön
(konstgjord sjö på gränsen mellan Älvd. o.
Mora)
spjaunggel vb1 : spjaunggel iweg
vingla i väg
spjottun … äv. sprallig
spjåke … äv. smalt träd, träd med klen stam,
speta
spjål … äv. långt, smalt uppskjutande växtskott, (äv. om andra smala, uppskjutande
föremål)
spjälkas spjälkes – spjälkes – spjälkas
spjälkas (splittras, klyvas)
sporta vb1 sporta
sportklubb -in (-em) -er sportklubb
sprattel … || sprattel fuotum sprattla med
benen
sprattelgubb -in (-am) -er sprattelgubbe
sprettas sprettes – sprettes – sprettas
sprattla, sprätta (spritta)
spruta … || sprut in spruta in
språka … äv. samtala
språkgrupp -in (-em) -er språkgrupp
språkintress -eð (-ę) = språkintresse
språkintressirað språkintresserad
språkkall -n (-em) -er språkman
språkmennistş [språ`k-męnni·stś] -ą f1
språkman (språkmänniska; språkvetare)
språkwetnskaper -n (-am) -er
språkvetenskapsman, språkvetare
språkwård -ę (-n) språkvård
spunt -ę (-n) spont
spuntan lokal variant av spontan
spuorsniųo [spuo"(r)-snĭųo] -’nn (-’mm)
spårsnö
spuoråmasin [spuo"rå-masįn] = (-em) -er
spårmaskin
spuorårakk [spuo"rå-rakk] -rattşin (-rakkam)
-rakker spårhund
sputta … || sputt upp spotta upp
spyra … || eð spyrs fel det visar sig väl;
spyr aut fråga ut, förhöra, intervjua;
spyr sig fråga sig
spyran oböjl. s. frågande
spå … äv. förutsäga || spå til spå
spåkall [spå"-kall] -n (-em) -er spåman
spåkelingg [spå"-kelįŋŋg] f3 spåkäring
spåmann [spå"-mąnn] = (-em) -menner
spåman
spö oböjl. spö (stryk)
spörsmǫl [spö´s-mǫl] -eð (-ę) = spörsmål
spöstraff [spö"-straff] -eð (-ę) = spöstraff
spötşa … || spötş sig äv. larva sig.
Se äv. följ.
spötşas … äv. göra sig till; toka sig; göra sig
rolig. Se äv. föreg.
stab -in (-em) -er stab
staðium staðieð (staðię) staðier stadium
staðsdiel -n (-em) -er stadsdel
staðun … äv. robust
staiga … || staig upp uppstå; staig upp att
återuppstå; staig yvyr kliva över
staindşa … || staindş att stänga igen, stänga
till, slå igen
staingsl variant av stainggsel
stakkarest se följ.
stakkars stackars || Stakkars dig! o.
Stakkarest dig! Stackars dig!
stakkas adj. se stakkars
stakkas vb … || kumå stakkendes hopas
stampa … äv. stöta, mosa
stą’n … äv. ligga kvar (om snö) || stą’n etter
sitta kvar; stą’n åv äv. avstanna
standa … || stand under stå under (ta skydd
för regn); stand upp äv. uppstå;
stand upp att återuppstå
den 13 Juni 2016
standardpruov -eð (-ę) = standardprov
standardspråk -språtşeð (-språtşę) =
standardspråk
standardövdalsk -ą f1 standardälvdalska
standskuog -skuo’n (-skuoem) -skuoger
ståndskog
stangnasiuon = (-em) stagnation
starrdşietingg … äv. ensiv person
statist -n (-em) -er statist
stativ [sta"tiv], mer sv.: [stati´v] -eð (-ę) =
stativ
status -n (-em) status
staunggkrykkel -krykklą f1 självväxt klyka i
vilken en grasstaungg vilade; ställning mot
vilken obegagnat hässjevirke stöddes;
krokig (t.ex. kutig) person (nedsätt.)
stavruom [sta"v-rųom] -eð (-ę) =, ofta oböjt
famn (ss. mått på ved, ca 5 ½ m3)
1
steða vb … || steð aut städa ut; steð brott
städa bort
steðer -n (-am) -er städare
steðerkull -ą f1 kvinnlig städare, städerska
steðesk -ą f1 städerska
stella … || stell non mųot weddşin ställa ngn
mot väggen; stell til äv. tillreda; stell undǫ
ställa undan; stell åv ställa av; wårå stellt
stå till
stelle … || ǫ flier(um) stellum på flera
ställen; ǫ mikklum stellum på många
ställen; ǫ summ(um) stellum på somliga
ställen
stellningg … äv. besvärlig belägenhet,
besvärlig situation; ordning (skick)
stelpstikkur f1 pl plockepinn
stemma s. f1 stämma
stemma vb … || stemm in stämma in
stemninggsfull stämningsfull
stempelöks -ę (-n) -er stämpelyxa
sterrun … äv. envis; spretig (som spretar åt
olika håll)
stertşend stärkande
stertşkragi [ste`rrtś-kragi·] -n (-krågåm)
-kragir stärkkrage
stertşkrågå -n se föreg.
stie … äv. vagel
stįebokk [stįe"-bokk] -bottşin (-bokkam) -er
stenig mark
stįebrot [stįe"-brot] -eð (-į) = stenbrott
stįebyönn [stįe"-by̢önn] = (-em) -er skjuträv, enkel skottkärra med hjulet längst
fram
stįedråj [stįe"-dråĭ] -ą f1 stendrög
stiega vb1 stega || stieg åv stega i väg
stįekall [stįe"-kall] -n (-em) -er
skicklig stenmursbyggare
stįekast -eð (-ę) = stenkast
stiekspaði [stie`k-spaði·] -n (-spåðån) -spaðir
stekspade
stiekspåðå -n se föreg.
stiektsild -ę (-n) -er stekt sill, steksill
stiena … || stien att stena igen (fylla igen
med sten)
stiennswerm -in (-em) -er nebulosa
(eg. ’stjärnsvärm’)
stienntşiker … (äv. (större) hackspett ovanl.)
stįeogur [stįe"-ogur] || åvå stįeogur
vara skicklig (ha blick för) att lägga upp
stenar i stenmur (eg. ’ha stenögon’)
stįeraik [stįe"-raĭk] stenrik
stierlin stel
stietşungen = (-ungnem) -ungner stekugn
stįeurd [stįe"-urd] -ę (-n) -er blockmark,
stenskravel (stenbacke)
stifta vb1 stifta
stiftsgard -n (-em) -er stiftsgård
1
stikka … || stikk aut sticka ut
stikkun stickig
stilla … || still et kwells ge kvällsfoder,
utfodra för kvällen; still upp göra slut på
(kreatursfoder)
Stilla-Aveð (-Avį) Stilla Havet
stillbuð -ę (-n) -er foderbod, bod för
förvaring av kreatursfoder
stimmkasungg [stį`mm-kasųŋŋg] -undşin
(-undşem) -ungger bråkstake (stimmig
person)
stimmkus [stį`mm-kus] -n (-am) -er detsamma
stinn … äv. proppmätt || jät stinnan sig
äta sig mätt; stinn i ogum stirrig
stipendiat -n (-em) -er stipendiat
stjälån [stĭä"lǫn] oböjl. stjälande (stöld)
stoka … äv. bråka
stokkolstraktę (-traktn) stockholmstrakten
stollsjäll -n (-am) -er höskulle över stall
stollswali [sto`ll-swali·] -n (-swålåm) -swalir
stallsvale
stollswålå -n se föreg.
stǫltråð -n (-em) -er ståltråd
den 13 Juni 2016
stopp … || fǫ stopp ǫ + dat. få stopp på
storkrytşyl [sto`(r)-krytśy·l] -n (-krykklem)
-krykkler krokig person som går med
käpp
storkryttş -ą f1 kryckkäpp
stormfellningg f3 stormfällning
stormikser -n (-am) -er stavmixer
stormningg f3 stormning
stormun stormig; bråkig
straffa … äv. klandra, tadla
straið … || straið ǫ mǫleð hetsig (el. häftig)
i sitt tal
strai’tt … || so strai’tt så snart (som);
straiðest dugum det fortaste vi kan
straks … || straks firi strax före
stratesi -’nn (-em) -er strategi
straupbög -bö’n (-böem) -böer skinnsäck
som snörs ihop upptill
strautbög se föreg.
strekk … || i iett strekk i ett sträck
strekkleså [stre`kk-leså·] -les -las -lesið
sträckläsa
strettşa … || strettş aut sig sträcka sig,
sträcka på sig
striða striðer – stri’dde – stri’tt tvista,
träta; strida
striðslarm [stri´ss-larrm] -eð (-ę) stridslarm
striðswaungen [stri´ss-wąuŋęn] =
(-waungnem) -waungner stridsvagn
strippa f1 strippa
striuoka … || striuok til åstadkomma
striuokbräð -eð (-ę) = strykbräda
strok strotşin (strotşem) stroker stroke
(slag)
strongg strång
strott … äv. snopp
struta … || strut in spruta in
strutşin [stru"tśįn] n: strutşið, pl: strukner
struken
strä … || strä auti strö i; strä ǫ strö på
stşaintşa … || stşaintş etter efterskänka
stşarmun charmig
stşelé -’nn (-em) -er gelé
stşibuord [stśi´-buord] o. [stśi"-buord] -eð
(-ę) = skibord (flödbord)
stşie lokal variant av stşi
stşieðblað = (-į) = skedblad
stşiena s. f1 skena
stşift se 2stşipt
stşikkningg f3 försändelse, sändning
stşildringg f3 skildring
stşillnað variant av stşilnað
stşimpans [stśį`mmpąns] -n (-em) -er
schimpans
stşinn … || ini summu stşinn välbehållen,
oskadd (eg. ’i samma skinn’)
Stşinnerbölą f1 fiktivt vattenväsen man
skrämde barnen med så de skulle hålla sig
borta från bäckar, brunnar o.dyl.
Stşinnerkelindşę f3 detsamma
stşinnlapp -in (-em) -er skinnlapp
stşinnriem -ę (-in) -er skinnrem
stşinnskradder -n (-am) -er
skinnskräddare
2
stşipt -eð (-ę) = skift (arbetspass)
stşita vb1 : stşit nið nedvärdera, göra ned,
kritisera
stşitbra n: = skitbra
stşitulin sketen, skruttig
stşivfuodral -eð (-ę) = skivfodral
stşoma vb1 : stşom min syssla med sent på
kvällen el. natten; stşom uppe vara uppe
sent på kvällen el. natten; stşom åv sent ge
sig av
stşomas … || stşomas uppe vara uppe sent
på kvällen el. natten
stşuortknįep -ą f1 skjortknapp
stşuota … || stşuot ijel skjuta ihjäl;
stşuot nið skjuta ned
stşuotluku [stśuo`t-luku·] f2 skjutlucka
stşuotlukå äldre grundf. t. föreg.
stşuotlukå äldre grundf. t. föreg.
stşuotmǫtt -eð (-ę) = skjutmått
stşuotwall -n (-em) -er skjutvall
stşy s. … || iss upi stşyär höja till skyarna
stşydd -eð (-ę) = skydd
stşylningg f3 sköljning
stşyltglas -eð (-į) = skyltfönster
stşymblun … äv. virrig
stşymta … || stşymt febi skymta förbi
stşynke stşyntşeð (stşyntşę) = skynke
stşyrkagg [stśy"(r)-kagg] -kaddşin
(-kaddşem) -kagger laggat träkärl för
förvaring av långfil
stşyrskål [stśy"(r)-skål] -ę (-n) -er
skål med långfil
stşyrsulltramper [stśy"(r)sul(l)-trąmmper]
dålig dansör, person som dansar dåligt
(skämts.; eg. ’långfilsröretrampare’)
stşytta vb1 : stşytt brott variant av följ.
den 13 Juni 2016
stşytter vb1 : stşytter brott slösa bort,
förslösa
stşyöldpadd variant av stşöldpadd
stşyöra … || įe wenest stşyöra o. (äldre:) ien
wenest stşyöru en bra stund; um įe stşyöra
om en stund
stşyörumtil stundtals (av och till)
stşyöta … || stşyöt um dig! sköt om dig!
stşyöva … || stşyöv yr skrapa ur
stşålin variant av stşål
stşåpun variant av sjåpun
stşäðer … äv. skräna
stşälin … äv. rimlig
stşälmstyttş -eð (-ę) = skälmstycke
stşärbräð [stśä"(r)-bräð]
variant av stşärubräð
stşärpa … || stşärp sig skärpa sig
stşärm … t.ex. stänkskärm
stşäru f2 skära
stşärukall [stśä"ru-kall] -n (-em) -er
skördare; pl: skördefolk
stşärå s. äldre grundf. t. stşäru
stşärå vb … äv. meja, skörda || eð stşär i
laivę det gör mig ont (om); stşär brott
skära bort; stşär um omskära; stşär undǫ
skära bort
stşöldpadd -ą f1 sköldpadda
stşördetið -ę (-n) -er skördetid
student … (äv. blåmes ovanl.)
studenteksam -in (-em) studentexamen
studenteksamin = (inga andra former noterade)
studentexamen
studiebisyök se följ.
stuðiebisyök -bisyötşeð (-bisyötşę) =
studiebesök
stugugavel [stu"gu-gave·l] -n (-gavlem)
-gavler husgavel (gavel på boningshus)
stugugrund [stu"gu-grųnnd] -n (-em) -er
husgrund
stuguguov [stu"gu-guov] -eð (-ę) =
stuggolv
stuguknaut [stu"gu-knaut] -n (-em) -er
stugknut, husknut
stugunytşyl [stu"gu-nytśy·l] -n (-nykklam)
-nykkler stugnyckel, husnyckel
stugutuomt [stu"gu-tųomt] -n (-am) -er
hustomte
stund -ę (-n) -er se följ.
stund -n (-em) -er stund (tillfälle) || åvå
stundär að ha tillfälle till
stuola vb1 lita
stuolskarm -in (-em) -er överstycke av
ryggstöd på stol; stolskarm
stuopbaur -eð (-ę) = stolpbod, härbre på
stolpar, förrådsbod på stolpar
stup adv. : stup i iett stup i ett; stup i kwartn
stup i kvarten
stuppa … || stupp att äv. täppa till; mulna på
stuppningg f3 stoppning
stuppnǫl -ę (-n) -er stoppnål
stur … || sturt äv. mycket
sturandel vb1 storhandla
sturbildsstşärm -in (-em) -er
storbildsskärm
sturblås -blås -blis -bläseð blåsa hårt,
blåsa kraftigt
sturbra mycket bra, jättebra, utmärkt
sturbuolag -laeð (-laę) = storbolag
sturduon vb1 storstäda
sturfewonað mkt förvånad, perplex
sturfrek jättesnäll
sturfuok -fuotşeð (-fuotşę) = herrskap
sturgubb … äv. myndighetsperson, pamp,
överhetsperson; storman
sturjäger -n (-am) -er storjägare
sturjälåk [stu`(r)-jälå·k] jättearg,
förbannad
sturkasungg … äv. långpäls
sturkrakkun jättedålig, allvarligt sjuk, svårt
sjuk
sturkull -ą f1 stor flicka, vuxen flicka
sturkwiðun [stu`(r)-kwiðų·n] stormagad
(tjock, korpulent)
sturlaindş jättelänge
sturlin högmodig
sturraik mycket rik
sturredd um mycket rädd om
stursaungger -n (-am) -er storsångare
stursklin högmodig
stursnaj -snair -sni’dd -snieð snöa ymnigt
sturstaðsfuok -fuotşeð (-fuotşę) storstadsfolk, storstadsbor, storstadsmänniskor
stursät -eð (-ę) = ända, stjärt, bak, bakdel
(skämts.; eg. ’storsäte’)
sturtokk vb1 tacka så mycket
sturuoni [stu`r-ųoni·] oböjl. bortskämd
(van vid goda förhållanden)
Sturwardn (-wardem) Storvarden (flackt,
821 m högt berg i N Älvd.)
sturwärdę (-wärdn) stora världen
den 13 Juni 2016
Sturövę (Sturövin) Österdalälven
stuttwekst kortväxt, kort (liten till växten)
stuva vb1 stuva
styltun styltig
stypplas … || stypplas åv upi låvån gå och
lägga sig, gå i säng, gå till sängs (skämts.)
stypplun … äv. stapplig
styresmann = (-em) -menner styresman
styrfart -n (-em) styrfart
styttşkant -n (-em) -er åkerkant
styvelskaft variant av följ.
styvelskapt [sty"vel-skappt] -eð (-ę) =
stövelskaft
styöð adj. … äv. stabil || sitts styö’tt sitta
stadigt (om man har bred bak)
styöða … || styöð upp stödja (stötta) upp
styöðun stadig
styörtuorv -eð (-ę) = orv med stöd mot
överarmen
stå … || stå ǫ sig äv. propsa;
stå wið lag äv. bibehållas
ståðåruom [stå"ðå-rųom] se stavruom
ståend : ǫ ståend fuot på stående fot
ståkådråj [stå"kå-dråĭ] -ą f1 kälke (släde)
med fyra hörnstolpar för transport av t.ex.
ved
ståvå s. äldre grundf. t. stavu
ståvå vb. … || ståvå fil stava fel
städsel vb1 städsla
stäpkwenn … äv. köksmaskin,
(köksassistent)
stökut stökigt
stöna vb1 stöna
stöpa stöper – stöpte – stöpt stöpa
stört ųomy̢öli(t) stört omöjligt
störtraingen vb1 störtregna
stöta … || stöt frǫ sig stöta ifrån sig,
stöta bort
suði … || suði landę i Sydsverige
(söderut i landet)
suðringgum [su´(ð)rįŋgųm] + ack. söderut
omkring, söderut vid
suðwest(ǫ) se syðwest(ǫ)
sukkpar -eð (-į) = (ett) par strumpor
suklaðsås variant av sjoklaðså’ss
suldatiem lokal variant av soldatiem
sulla … || sull brott slarva bort
sumbrą se såmår
sumbras vb1 bli sommar
sumbrem, sumbrer, sumbres se såmår
summ somlig || ǫ summ(um) stellum på
somliga ställen
summgaungg [sų´mm-gąuŋg] somliga
gånger, ibland
summuso … äv. likaledes
sump -in (-em) sump
sumu [sų"mu] lokal variant av summu
sumulund [sų"mu-lųnnd] lokal variant av
summulund
sun … || Sun Menistşun el. Men(n)istşunes
Sun Människosonen
sund … || duon sund ha sönder;
fǫ sund få sönder
sundagsjätå [sų"ndas-jätå·] oböjl.
söndagsmat
sundagsklauter [sų"ndas-klauter]
helgdagskläder, söndagskläder
sundakkað [sų´nnd-akkað] sönderhackad
sundrivin [sų´nnd-rivį·n] n: -rivið, pl: -rivner
sönderriven
sundskuotin [sų´nnd-skuotį·n] n: -skuotið,
pl: -skuotner sönderskjuten
sundslaið se följ.
sundslaiðn [sų´nnd-hlaĭ’n] sönderslagen
sungn -eð (-ę) = ström (strömmande parti
ovanför vattenfall el. fors)
sunn -eð (-ę) = detsamma
sunndag … || mes sunnda’n war
i söndags
sunnǫtilmǫl -eð (-ę) = sydlig älvdalska
(älvdalska i södra delen av socknen)
sunnuni lokal variant av sunnoni
suoðin [suo"ðįn] urlakad (tröttkörd,
outsövd); ”dagen efter”
1
suola … äv. svinga || suol brott slänga bort
3
suola vb1 eg. sula
suolfemörkels -ę (-n) -er solförmörkelse
suolgaungg [suo"l-gąuŋg] -gaundşin
(-gaundşem) solens gång (upp- el.
nedgång)
suolglimt [suo"l-glįmmt] -n (-em) -er
solglimt
suoliti [suo"l-iti·] -n (-itåm) solhetta
suolitå -n se suoliti
suolklar [suo"l-klar] solklar (utan varje
tvivel)
suolknįep [suo"l-knįep] -ą f1 slåtterfibbla
(eg. ’solknapp’)
den 13 Juni 2016
suolröv … || suolrövin ar taið an han har fått
värmeslag el. solsting (blivit matt av solhettan)
suoltnarv [suo`llt’n-arrv] -in (-am)
åkerspergel
suolur [suo"l-ur] -eð (-ę) = solur
suop … äv. brödborste
suopa … || suop yr sopa ur; suop åv
äv. vifta bort; suop åv sig borsta av sig
suopendyndş -ą f1 slaskgrop (där man
slängde hushållsavfallet)
suopindyndş lokal variant av föreg.
suopmasin = (-em) -er sopmaskin
suoprient rensopat (helt tomt)
suopsjäkk -sjättşin (-sjättşem) -sjäkker
sopsäck
suorduom -in (-em) -er svordom
suorå … || suorå mųota äv. eka, genljuda
suota … äv. svärta || suot att sota igen;
suot fer sota för
suppskål … äv. soppterrin
surpa variant av syrpa
surr -eð (-ę) surr
sus -eð (-ę) = sus
susa vb1 susa
su’ttertil [su´tte(r)-til] … äv. åt söder till
su’tter-wester (i) sydväst
swagdrikk -að (-ą) svagdricka
swagdrikksflask -ą f1 svagdricksflaska
swaiða … äv. göra ont
swainali [swąǐ`n-ali·] -n (-ålåm) -alir
grissvans (svinrumpa)
swaindşa … äv. rotera || swaindş nið svänga
ned; swaindş sig svänga sig; swaindş til
svänga ihop
swaindşningg f3 svängning
swainålå -n se swainali
Swaits Schweitz
swalka vb1 bli el. kännas svalare; svalka ||
swalk nið svalka av; swalk sig svalka sig
swallbrennd isbränd
swalsklin [swa`lsklįn] kylig, något sval
swalt -n (-em) svält
swans -n (-em) -er timmersvans; fogsvans
swarslos [swa"(r)s-los] svarslös
swartn [swa`rrt’n] vb1 svartna ||
swartn fer ogum svartna för ögonen
swartpiär [swa`rrt-pipä·r] -’n (-em)
svartpeppar
swartrukk -ruttşin (-ruttşem) -rukker
svartrock (präst)
swarva … || swarvas undǫ erodera(s) bort
(nydal.)
swaungg … äv. hungrig, svång
Sweg Sveg
swega … || sweg gali(ð) sätta i
vrångstrupen
swemmen … || go i swemnem gå i sömnen
swemmsauv -in (-em) -er sjusovare,
sömnig person
swenskyvyrsettningg f3
översättning till svenska
swep -in (-em) -er svep
swepa … || swep in svepa in
swera … || swer falskt svära falskt
swerta vb1 svärta
swetser -n (-am) -er svetsare
swiðu … äv. skogsbrand
swiðuland [swi"ðu-ląnnd] -eð (-ę) =
svedjeland
swiðå s. äldre grundf. t. swiðu
swiðå vb … || swiðå ǫ springa omkring
(nervöst el. nyfiket)
Swieg äldre variant av Sweg
swigi … äv. piska (för hästar) || bruk swigån
ǫ non prygla el. piska ngn
swigå vb … äv. ge stryk
swigåandyr [swi"gå-ąndyr] -ą f1
slalombana (nydal., eg. ’svängskidspår’)
swigåbyörk [swi"gå-byörrk] -byörtşę
(-byörtşin) -byörker lång, smal björk
swigåruom [swi"gå-rųom] -eð (-ę)
svängrum (nydal.)
swikta vb1 svikta
1
swimbel -n (swimblem) svindel, yrsel;
yrselanfall || fǫ ien swimbel få ett
yrselanfall
2
swimbel -n (swimblem) swimbler råglosta
swipå … äv. svänga (t.ex. med armarna vid
åkarbrasa)
swipåknikt [swi"på-knikkt] -n (-em) -er
bartender (nydal., jfr swipå)
swissa vb1 : swiss febi svischa förbi
swår svår || swårestað det svåraste
swårå swärer – swäreð – swåråð
lokal variant av suorå
swårätşin n: -ätşeð, pl: -äkner svårkörd
swärsun [swä"(r)-sųn] = (-im) -ir svärson
swävend svävande
den 13 Juni 2016
sya lokal variant av syra
syðer- [sy"ðer-] södra, sydsyðerend [sy"ðer-ęnnd] -n (-am) sydända ||
syðerendn södra ändan
syðerglas [sy"ðe(r)-glas] -eð (-į) =
söderfönster
syðkust -ę (-n) -er sydkust
syðost [syðo´st] sydost
Syðpoln Sydpolen (Antarktis)
syðwestǫ från sydväst
syfta se sypta
syfte -ð (syftę) = syfte
syftningg f3 syftning
sykkelandtag -taeð (-taę) = cykelhandtag
sykkelieker -n (-iekrem) -iekrer cykeleker
sykkellys -eð (-ę) = cykellyse
sykkelnav -eð (-į) = cykelnav
sykkelsittş -n (-em) -er cykelsadel
sykolog variant av psykulog
sylinder -n (sylindrem) sylindrer cylinder
synas … äv. märkas
synd … || stur synd (at) mkt synd (att) (mkt
beklagligt)
syndfri n: syndfri’tt syndfri
synlin synlig
synonym adj. synonym
syrienaðfergað syrenfärgad
syrienbuosk -buostşin (-buoskam) -buosker
syrenbuske
syrier -n ((-am)) = syrier
sypta vb1 syfta
syst [syst] sydligast
syster … || t.ex. Mari-syster min syster Maria
(el. annat namn)
systersun = (-im) -ir systerson
syvklubb -in (-em) -er solvstock (solvträ)
syta … || syt i såvå vagga till sömns; syt ijel
ta hand om, sköta om gammal person och
hålla med föda till livets slut mot erhållande
av dennes ägodelar
syte … äv. omvårdnad; barn (el. annan
person) som behöver omvårdnad
(syöksas) … || ig syöks eð det verkar så (det
verkar som om jag gör det)
syöpel … äv. söka omsorgsfullt
syötað (syötą) sötsaker, snask (godis)
syötşa … || syötş sig söka sig
syötşas … || syötşas að äv. nå
syötşer -n (-am) -er sökare
syöva … äv. vyssja (till sömns)
syövend sövande
såðer pl … äv. agnar
såga … || såg yr såga ur
sågblað = (-į) = sågblad
sågdamm -in (-em) -er sågdamm
sågklingg -ą f1 sågklinga
sågram -ę (-in) -er sågram
såmår … || dar såmårn war
på sommaren, på somrarna;
i sumbres se i såmås;
mikkel sumber många somrar
såmårelsningg [sǫ"mår-elsnįŋŋg] f3
sommarhälsning
såmårfjǫs [sǫ"må(r)-fjǫs] -eð (-ę) =
sommarladugård
såmårjuol [sǫ"må(r)-juol] -eð (-į) =
sommarhjul (sommardäck)
såmårmorgun … || um såmårmę’nną
om (på) sommarmorgnarna
såmårweðer [sǫ"må(r)-weðe·r] -weðreð
(-weðrę) sommarväder
sår … || dşär sårt göra ont; fǫ sårt i få ont i
sårað (sårą) det onda (det som gör ont,
smärtan)
sårkninę ont i knäna
sårpa variant av syrpa
sårärur ont i öronen
såskapp -in (-em) -er såskopp
såsskål -ę (-n) -er såsskål
såssnaip -ą f1 såssnipa
såvå … || sov aut sova ut; sov brott sova
bort; såvå diuopt sova djupt; såvå fast
sova tungt; såvå frǫ sig sova färdigt;
sov mettan sig sova ut
såvåpilder se följ.
såvåpiller [så"vå-piller] -pillreð (-pillrę) =
sömnpiller
sä! [sä´]15
säðslot -n (-im) -ir sädesåker
säðstit lokal variant av säðstiet
säker … || (du ir) säker du kan vara säker på
att
säkerietsstşäf -in (-em) -er säkerhetschef
sälda [sä`lda] vb1 sålla
säta … äv. akta, uppskatta, vörda
säte … äv. sittplats
sömeska f1 se sömesk
sörpa variant av syrpa
15
Obs. uttalas kortstavigt.
den 13 Juni 2016
sörva vb1 serva (utföra service)
sörvisaus -eð (-ę) = servicehus
tabernakel -nakleð (-naklę) = tabernakel
taðumuoð [ta"ðu-muoð] = (-į) boss
(höboss)
tag s. … || i fuost taeð o. i fuost taę i första
taget; launggų tag (i) långa perioder; upǫ
noð tag på ett tag (på en tid); wårå ǫ taę
äv. nappa
taiga f1 tajga
tailensk tailändsk
taim aut oböjl. timeout
taimlärer -n (-am) -er timlärare
taimpeningg [tąĭ`m-pęnįŋŋg] -indşin
(-indşem) -ingger timpenning
taimtals i (flera) timmar, i timtal, timtals
taimwaiser -n (-am) -er timvisare
taina … || tain brott o. tain undǫ tina bort,
smälta bort; tain åv tina bort
taintşa … || taintş sig in i tänka sig in i
taja … || teg að mig! tig med dig!
takbjälk [ta"k-bjällk] -bjältşin (-bjältşem)
-bjälker takbjälke
takk … || takk og lov (el. takk og luv) tack
och lov; takk ware + dat. tack vare
takkali [ta`kk-ali·] -n (-ålån) -alir fårsvans
takkdrit -eð (-į) fårspillning
takkiet -ą f1 krubba för får, fårkrubba
takkįster -įstreð (-įstrę) fårtalg
takknemlin tacknämlig
takkrump -ą f1 fårsvans
takkskati … äv. fårsvans
takkskoll -n (-am) -er fårskalle
takkskåtå -n se takkskati
takkstşäll -ą f1 fårskälla
takkup [ta"k-kup] -ą f1 takkupa
takkålå -n se takkali
takleggningg [ta"k-leggnįŋŋg] f3
takläggning
taksir [ta`kksir] vb1 taxera
taksiringg [taksi`rįŋg] f3 taxering
taksiringgsnemd [taksi`rįŋ(g)s-nęmmd] -ę
(-n) -er taxeringsnämnd
tal … || wårå ǫ tal vara på tal
taliban = (-em) -er taliban
talun … || int so talun inte så talför,
tystlåten
tandemsykkel -n (-sykklem) -sykkler
tandemcykel
tanggent, tanient se tandşent
tanks -n (-em) -er tanks
tann … || fǫ bluoðað tann få blodad tand
tannklinik -klinitşin (-klinitşem) -kliniker
tandklinik
tapp -in (-em) -er tapp (propp) ||
fǫ tappin i ärum få lock för öronen
tappas … || tappas brott gå förlorad,
försvinna
tarmsnaj -snair -sni’dd -snieð
snöa ymnigt, vräka ned
Taungen Stora Tuna
taunkegaungg -gaundşin (-gaundşem)
-gaungger tankegång
taunkstinn tankfull
taut … äv. = kwenntaut
tauta … äv. (större) spånkorg
tautklavi [tau`t-klavi·] -n (-klåvåm) -klavir
handtag på foderkorg
tautklåvå -n se föreg.
teatermask -mastşin (-mastşem) -masker
teatermask
tegga … || tegg i sig tugga i sig
teggan oböjl. tuggande s.
tekann variant av tikann
tekaul -ą f1 tekula
tekkentabell -n (-em) -er teckentabell
tekås … äv. gnabbas, träta
telepati -’nn (-em) telepati
teleskåp variant av tiliskåp
teltduk -dutşin (-dutşem) tältduk
teltplass -n (-em) -er tältplats
temligen tämligen
tendwið -n (-im) tändved
tendwätsk -ą f1 tändvätska
tenor -’n (-em) -er tenor
teolog -lodşin el. -lo’n, äv. -login o. -logen
(-lodşem el. -loem, äv. -logem) -loger
teolog
teologi -’nn (-em) -er teologi
teologisk teologisk
tep att … äv. mulna på
tepil … äv. liten tapp, plugg, träplugg
teppa s. f1 täppa
teppa vb (L+dat) sätta en tapp (propp) i
teppt täppt
terminal -n (-em) -er terminal
terrorist -n (-em) -er terrorist
tesil -n (-em) -er tesil
teuri ovanl. variant av teori
tewe äv. [te"-we]
den 13 Juni 2016
tia västlig variant av tiu
tið … || atri enn tiðn på den tiden; drag aut
ǫ tiðę dra ut på tiden; iss (nyare: isų) tiðę
(vid) den här tiden; ǫ-ðar tiðę vid den
tiden, på den tiden
tiddşer … äv. skedkrok
tiðsumstellningg f3 tidsomställning
tiðtabell -n (-em) -er tidtabell
tiðtagningg [ti`ð-tagnįŋŋg] f3 tidtagning
tiðun … || tiðut um morgun tidigt på
morgonen
tiðwis tidvis
tiess bara i pres. (ung.:) utge sig för att,
påstå sig
tigel [ti"gel] vb1 snåla, hushålla strängt
tigelmųor [ti"gel-mųor] -’n (-em) -er
tegelmur
tikann [ti"-kąnn] -ą f1 tekanna
til … || til sig till sig
tilgar o. tilgard [ti"l-gar(d)] bildad (skapad,
gjord)
tilguoðudşärå sig -dşär sig -dşärd sig
(el. -gard sig) -gart sig tillgodogöra sig
tilifuonbuoð = (-į) = telefonbud
tilifuonira … || tilifuonir etter beställa per
telefon, ringa o. beställa
tilifuonkö -’nn (-em) -er telefonkö
tilifuonsamtal -eð (-į) = telefonsamtal
tiliskåp -eð (-ę) = teleskop
tilleggsisolir [ti`lleg(g)s-isolir] vb1
tilläggsisolera
tillåtels [ti"l-låtels] -ę (-n) tillåtelse
tilretter [ti"l-retter] -n (-am) -er återställare
tilstampað [ti´l-stąmmpað] tillstampad
tiltagslos [ti"ltags-los] oföretagsam, passiv
timberpenn -ą f1 timmerpenna,
snickarpenna
timberrenn -ą f1 timmerränna
1
tingg … || ev in að tindşę dra inför tinget,
ställa inför rätta
2
tingg se sak
tiogur [ti"-ogur] tennfärgade ögon
(eg. ’tennögon’)
tippa … || tipp i tippa i
tįskål [tį"-skål] -ę (-n) -er tennskål
tiss varant av tiess
tiså tisär – tisäð – tisåð fnissa
ti’ttrims -ą f1 tätningsremsa
tiuoga s. … || ukų liuot tiuoga!
vilken skitstövel! (vilken nedrig typ)
tiųor … äv. ollon (ss. kroppsdel)
tiųorskaiðer skidor av tjurved
tiųorwið -n (-im) tjurved
tiuovguoðs [tĭuo`v-guoss] -eð (-ę) tjuvgods
tiuovleså [tĭuo`v-leså·] -les -las -lesið
tjuvläsa
tiutal : i tiutals år i decennier (i tiotals år)
tjokkliek [tĭo`kkliek] -lietşin (-lietşem) -lieker
tjocklek
tjugufemt [tĭu"gu-fęmmt] tjugofemte
tjuguniund [tĭu"gu-niųnd] tjugonionde
tjuguoðer [tĭu"gu-oðer] tjugoandra
tjugutrið [tĭu"gu-trið] tjugotredje
tjugutwer [tĭu"gu-twer] tjugotvå
tjuguåttund [tĭu"gu-åttųnd] tjugoåttonde
tǫil [tǫ"-il] -n (-em) -er mellanfotsben
tokk … || tokk al du åvå tack ska du ha;
tokk siuov tack själv;
tokk summu tack det samma
tokkbyön -ę (-byö’nn) -byöner tackbön
tolett(a) [to`l-ett(a)] f1 toka
(fånig flicka el. kvinna)
tollbårnǫl -ę (-n) -er tallbarr
tollǫs -n (-em) -er tallås
tolltimber -timbreð (-timbrę) talltimmer
tolskoll -n (-am) -er dumskalle, tokskalle
tolugiet f4 fånighet, dumhet
tolvtagger -n (-am) -er tolvtaggare
tomstierd [tǫ`m-stierd] svårkörd, trögstyrd
ton … || stand ǫ tö’mm stå på tå
tork tortşin (tortşem) torker tork
(vårdanstalt för alkoholmissbrukare)
torka … || tork att torka upp
torkað … äv. vissen
torkruom -eð (-ę) = torkrum
tǫsl sig växa upp (om grässtrån),
få (långa) strån
tǫster vb1 kladda, smeta, kludda, måla
tǫt -n (-em) -er tåt
tǫtend -n (-am) -er tåt, snörstump
trafikbil -n (-em) -er trafikbil
trafikryör -ą f1 trafikstockning
tragel [tra"gel] variant av traggel
trailer -n (-am) -er trailer
traivandes trivsamt
trakt … || i traktum o. ǫ traktum i trakterna
traktorspuor -eð (-į) = traktorspår
trall -n (-em) -er trall (spjälgolv)
trampaus -eð (-ę) = trapphus
transtrandsmǫl -eð (-ę) = transtrandsmål
den 13 Juni 2016
tranu … äv. svängbar järnarm i öppen spis
tranubersdrikk [trą"nubes-drikk] -ą f1
tranbärsdricka
tranupluog [trą"nu-pluog] -pluo’n (-pluoem)
-pluoger tranplog, tranor som flyger i
plogformation
trappruom -eð (-ę) = trapprum
traut -n (-em) -er trut
treffas treffes – treffes – treffas träffas
treffpunkt -n (-em) -er träffpunkt
trena … äv. öva
trettisjäks trettiosex
trettital … || noð trettital ett trettiotal;
upǫ trettitalį på trettiotalet
trettiåtta trettioåtta
trettǫundraðtaleð (-talį)
trettonhundratalet
trettundagsjågd -ę (-n) -er
tretton(dags)helg
tribient se följ.
trifuotað … äv. trebent
trikwart, ǫ på trekvart
trimilslop [tri"mils-lop] -eð (-ę) =
tremilslopp
trimmningg f3 trimning
trirettersmidag [tri"rettes-midag] -da’n
(-daem) -daer trerättersmiddag
triruolin [tri"-ruolįn] komisk, mycket
lustig; smårolig
triryöð [tri"-ryöð] -eð (-ę) = led bestående
av tre horisontella stänger
tritumsspaik [tri"tųms-spaĭk] -spaitşin
(-spaitşem) -spaiker tretumsspik
triuoga s. f1 snösko, tryga (truga)
troðå s. äldre grundf. t. troðu
troðå vb … || troðå til trampa till
trulleri -eð (-ę) el. oböjt trolleri
trullkall -n (-em) -er trollkarl,
trollkonstnär, illusionist
trullkripp -in (-em) -er trollunge
trullmjok -mjotşę (-mjotşin) trollmjölk,
häxmjölk
trullsk trollaktig
trullskuot -eð (-į) = trollskott
trumma variant av trumba
truogen se följ.
truo’n [truo`’n] n: truoeð, pl: truogner + dat.
trogen
truowerdun [truo"-werdųn] trovärdig
trusklaðu [tru`ssk-laðu·] f2 trösklada
trusklåðå äldre grundf. t. föreg.
truskslagu [tru`ssk-hlagu·] f2 tröskslaga
truskslågå äldre grundf. t. föreg.
trut variant av traut
trykkstil -n (-em) -er tryckstil
trylla … || tryll brott trolla bort
tryttş variant av trykk
tryttşa … || tryttş nið trycka ned
tråð … || tapp tråðn tappa tråden
tråðbuss -n (-em) -er trådbuss
tråðend -n (-am) -er trådända
träandtag [trä"-ąndtag] -taeð (-taę) =
trähandtag
träbunk [trä"-buŋŋk] -buntşin (-buntşem)
-bunker träbunke
trägubb [trä"-gubb] -in (-am) -er trägubbe
träguov [trä"-guov] -eð (-ę) = trägolv
träerr [trä"-err] -ą f1 träräfsa
träkloss [trä"-kloss] -n (-em) -er träkloss
träklubb [trä"-klubb] -ą f1 träklubba
träsak [trä"-sak] -satşę (-satşin) -saker
träsak
träskruv [trä"-skruv] -in (-em) -er träskruv
träsmak [trä"-smak] -smatşin (-smatşem) ||
fǫ träsmatşin få träsmak
trästellningg [trä"-stellnįŋŋg] f3 träställning
trästşylt [trä"-stśyllt] -n (-em) -er träskylt
trästyttş [trä"-styttś] -eð (-ę) = trästycke
trätaldrikk [trä"-taldrikk] -rittşin (-rittşem)
-rikker trätallrik
trätien [trä"-tįen] -ą f1 träbalja
trätşil [trä"-tśil] -n (-em) -er träkil
trä’tta … || trä’tt aut sig trötta ut sig
tşakk tşattşeð (tşattşę) tjack (narkotika)
tşata vb1 tjata
tşemi -’nn (-em) kemi
tşend … i yngre språk äv.: känd
tşenlin tjänlig, läglig, passande
tşensteand -n (-am) -er tjänsteande
Tşestin nyare variant av Kestę
tşi oböjl. tji || tşi fikk du! tji fick du!
tşika … || tşik aut kika ut; tşik fram
kika fram; tşik in kika in
tşikke variant av tşikk
tşila … || tşil iweg kila i väg
tşinarestaurangg -randşin (-randşem)
-rangger kinesrestaurang
tşinkblås -ą f1 kinkblåsa (kinkig person,
i sht flicka el. kvinna)
tşinningg f3 kärnande (smörberedning)
den 13 Juni 2016
tşinnmoll -ą f1 kärnstav
tşinnungg -undşin (-unggam) -ungger
timmerstock (kortare stock i timmervägg),
skarvbit i timmervägg
tşippa f1 bukett
tşips -eð (-ę) = chipp
tşugundda’n [tśu"gųnd-da’n] (-daem)
tjugondag (Knut)
tşuguniund [tśu"gu-niųnd] nyare variant av
tjuguniund
tşugu-og-gema variant av tşugås-og-gemas
tşugutri [tśu"gu-tri] nyare variant av tjugutri
tşuguåttund [tśu"gu-åttųnd] nyare variant av
tjuguåttund
tşylruom -eð (-ę) = kylrum
tşylslå -slår -sluog -slaið kylslå,
temperera, värma lite grann
tşynne -ð (tşynnę) = kynne
tşyper -n (-am) -er kypare
tşyrauð [tśy´r-auð] -ę (-n) -er kohud
tşyrfläð [tśy´(r)-fläð] = (-ę) = kohjord
tşyrklov [tśy´(r)-klov] -ę (-in) -er koklöv
tşyrp -in (-em) -er snörp (ihopsnörpning) ||
dşärå ien tşyrp göra en snörp (ihopsnörpning)
tşyrtyöðer [tśy´(r)-työðe·r] -työðreð (-työðrę)
= kotjuder, tjuder för ko
tşytåludd [tśy"tå-ludd] -ą f1 villig kvinna
(kvinna som gärna ställer upp på sex)
tşyvleså [tśy`v-leså·] variant av tiuovleså
tşyöksflekt [tśyö´ks-flekkt] -n (-em) -er
köksfläkt
tşyöksgräjur [tśyö´ks-gräĭur] pl husgeråd
(eg. ’köksgrejer’)
tşyöksguov [tśyö´ks-guov] -eð (-ę) =
köksgolv
tşyöksmasin [tśyö´ks-masįn] o. [ tśyö`ksmasįn] = (-em) -er köksmaskin,
(köksassistent, hushållsassistent)
tşyökswåg [tśyö´ks-wåg] -wåę (-wå’n)
-wåger hushållsvåg
tşyöl … || et tşyöls ut i ödemarken
tşyöless [tśyö"l-ess] -ą f1 myrhässja
(myrslogshässja)
tşyölkaller [tśyö"l-kaller] pl slåtterfolk
(på myrslåtter)
tşyöllag [tśyö"l-lag] -laeð (-laę) =
slåtterlag vid myrslåtter
tşyölå tşyölär – tşyöläð – tşyölåð
bedriva myrslåtter
tşyöpbriev -eð (-ę) = köpebrev
tşyöra … || tşyör undǫ köra bort
tşyörtşby -nn (-mm) -er kyrkby
tşyörtşguov -eð (-ę) = kyrkgolv
tşyörtşslavisk kyrkslavisk
tşyörtştak -tatşeð (-tatşį) = kyrktak
tşyötjäll [tśyö"t-jäll] -n (-am) -er kötthylla
av spjälor uppe vid taket, där kött förvarades
tşå sig tşår sig – tşå’dd sig – tşåeð sig el.
tsjå’tt sig
tåla sig, ge sig till tåls, stilla sig, lugna sig
tşåksun [tśå`ksųn] oländig (risig, ev. blöt)
tşäjserkruon -ą f1 kejsarkrona
tşälla f1 källa
tşällerwåningg f3 källarvåning
tşäpptşinįes -n (-em) -er käppkines
tşärl -eð (-ę) = kärl (blodkärl)
tşärlieksbriev -eð (-ę) = kärleksbrev
tşärnfull kärnfull
tşärr -eð (-ę) = kärr
tşärrweg … äv. kärrväg
tşön variant av tşyön
tşörbar körbar
tşörner -n (-am) -er körnare
tşörrieskap -eð (-ę) = körredskap
tşörsber -eð (-ę) = körsbär
T-tråj -ą f1 T-tröja
tuffingg -indşin (-indşem) -ingger tuffing
tugbiljett -n (-em) -er tågbiljett
tugu … äv. dragrep
tugå s. äldre grundf. t. föreg.
tugå vb … || tugå nið dra ned
tukta … || tukt upp tukta (e.u. mer
handgripligt)
tullaus -að (-ą) = tullhus
tulle … || klår i tullam klar i knoppen
(huvudet)
tullend -n (-am) -er toppända
tuller -n (-am) -er tullare, tullman,
tullnär, tulltjänsteman
tumat se tomat
tumma vb1 tumma (mäta virke)
tummnagel [tų`mm-nage·l] -nageln
(-naglam) -nagler tumnagel
tummsdiger [tų´mms-diger] tumstjock
tungen … || tungen aut äv. töja ut
tunggelfemörkels -ę (-n) -er
månförmörkelse
tunggfyör -eð (-ę) tungt (skid)före
den 13 Juni 2016
tunnas åv … äv. avta
tunnbröðsdieg -die’n (-dieem) -dieger
tunnbrödsdeg
tunnbröðskaku [tų`nnbrös-kaku·] f2
tunnbrödskaka
tunnbröðskåkå äldre grundf. t. föreg.
tunnland -eð (-ę) = tunnland
tuobaksfabrik [tuo"ba(k)s-fabrik] -itşin
(-itşem) -iker tobaksfabrik
tuobakstarmin [tuo"bas-tarrmįn] (-tarmem)
|| tuobakstarmin grain vara röksugen
(eg. ’tobakstarmen gråter’)
tuobakstuggur [tuo"bas-tuggur] pl
backskärvfrö (eg. ’tobaksbussar’)
tuokruolin tokrolig
tuokun … || tuokun eter + dat. tokig i, galen i;
åvå tuokut ha fel
tuolå … || tuolå sig tåla sig
tuomat variant av tomat
tuoment tomhänt
tuomglas -eð (-į) = tomglas
tuomiet f4 tomhet
tuomtkallklauter m pl tomtekläder,
tomtedräkt
tuona vb1 tona
tuorpergrund -n (-em) -er torpargrund
tuorrfuoðer [tuo`rr-fuoðe·r] -fuoðreð
(-fuoðrę) torrfoder
tuorrgron -ę (-gro’nn) -er torrgran
tuorrsimm -eð (-ę) torrsim
tuorås … || tuorås aut våga sig ut
tųosdag … || um tųosda’n
på torsdag(en), i torsdags
tuoskblyömm -in (-am) -er kabbeleka
tuost [tuost] o. [tuosst] -n (-em) törst
tupp … || wårå upi tuppem vara på topp
tuppend -n (-am) -er toppända
tupplur -’n (-em) -er tupplur
1
tur … || i senn tur i sin tur; ǫ tur på tur
turistferieningg f3 turistförening
turistnęringg f3 turistnäring
turistweg -we’n (-weem) -weer turistväg
2
turv … äv. torv
turvakk -ą f1 torvhacka
turvess -ą f1 torvhässja
tusan! o. tusand! … ||
tusands slut stört omöjligt
tusspenn -ą f1 tuschpenna
tv-kamir [te"ve-kamir] -ą f1 tv-kamera
tv-mast [te"ve-masst] -n (-em) -er tv-mast
tw se tewe
twer adj. … äv. tvär || twerų kast tvära kast
twerrait sig … äv. springa upp
twerkumå [twe"(r)-kųmå·] -kumb -kam
-kumið plötsligt komma
twerstag [twe"(r)-stag] -staeð (-staę) =
tvärstag
twerträ’tt [twe"(r)-trätt] tvärtrött
twertyvyr … äv. horisontellt
twertyvyrsåg -såę (-så’n) -såger
(vattenkraftsdriven) kapsåg
twerunggrun [twe"r-ųŋŋgrųn] tvärhungrig
tweråtramp -ą f1 se följ.
tweråtrampur [twe"rå-trąmmpur] pl brant
trappa
tweråweg [twe"rå-weg] -we’n (-weem)
-weer brant väg
tweska … äv. slaska
twestşa variant av tweska
twi … || twi fa’n! fy fan!
twilinggsyster [twi"lįŋ(g)-sysster] gen. -es,
pl: -systrer tvillingsyster
twingga s. f1 tving
twingga vb … || twinggað (lokalt äv.:)
tvungen; twingg sig til tvinga sig till (att)
twinna … || twinn in sig trassla in sig;
twinn sig äv. sno sig
twivelaktun tvivelaktig
tw-kamir, tw-mast se tv-kamir, tv-mast
tw-stienn -ą f1 tv-stjärna
twå vb … || twå yr tvätta ur
twåfuotað [twå"-fuotað] tvåbent
twåkruon [twå"-krųon] -ą f1 tvåkrona
twåraðun [twå"-raðų·n] tvåradig
twåspaltin [twå"-spalltįn] tvåspaltig
twåstavun [twå"-stavų·n] tvåstavig
twåta vb1 tvätta
twåtiðę [twå´-tiðę] (-tiðn) tvåtiden ||
i twåtiðn vid tvåtiden
twättkorg -kordşin (-kordşem) -korger
tvättkorg
twättmįeðel -mįeðleð (-mįeðlę) =
tvättmedel
twättpulver -pulvreð (-pulvrę) =
tvättpulver
twättsopp -in (-em) -er tvättsvamp
twättstað -n (-im) -ir tvättställe
twättswamp -in (-em) -er tvättsvamp
tyða … äv. tolka
tygað tilltygad
den 13 Juni 2016
tygel … || tygel til äv. tota till
tygrims -ą f1 tygremsa
tygslarv -ą f1 tygtrasa
tyla lokal variant av följ.
ty’lla s. … äv. säng (skämts.)
ty’lla intr. vb … || ty’ll åv välta av (rulla av)
tynggdkraft se följ.
tynggdkrapt -ę (-n) tyngdkraft
tynnas åv variant av tunnas åv
Tyri [ty"ri] Tyrinäs, se Tyrines
tyskstil [ty`sk-stil] -n (-em) -er
tysk skrivstil
tyttkall -n (-em) -er farbror, morbror
(= fasters resp. mosters man)
tyttmann = (-em) -menner detsamma
tyttşa … || tyttş til tycka till
tyttşas se tykks
työðermǫl [työ"ðe(r)-mǫl] -eð (-ę)
Brunnsbergsmål (skämts.)
työkk lokal variant av tjokk
työlå … || työlå in frysa in; työlå nið
frysa ned; työlå sund frysa sönder
työrbrenningg [työ"(r)-bręn(n)įŋŋg] f3
tjärbränning
tyördşävu … äv. envis (påträngande, ettrig,
tjatig) el. påstridig person
tyördşävå äldre grundf. t. föreg.
tyördşävun [työ"(r)-dśävų·n] envis
(påträngande, ettrig, tjatig)
tyördşävå äldre grundf. t. tyördşävu
työrstungen [työ"(r)-stųŋŋęn] = (-stungnam)
-stungner tjärstubbe
työrwattn … äv. ”rävgift”
(alltför starkt kaffe)
työrwiðåbrasu [työ"(r)wiðå-brasu·] f2
tjärvedsbrasa
työrwiðåbråså äldre grundf. t. föreg.
työrå … || sitts (sos) työråð sitta (som)
klistrad
ty̢öta vb1 arbeta (knoga) || ty̢öt ǫ knoga på
tågå … || tag att sig äv. vila sig; tag autyr ta
ur; tågå sig aut ta sig ut; tågå sig autyr ta
sig ut (ur ngt); tågå sig in ta sig in; tågå sig
niði ta sig (ned) i (ngt); tågå sig til min
noger lära sig ngt på egen hand; tag tag i
ta tag i, ta itu med; tag undǫ äv. lägga
undan (reservera); tag yvyr äv. överta
tålå … || tålå et rett (non) tala (ngn)
tillrätta
tårtfat -eð (-į) = tårtfat
tårtkaffi oböjl. tårtkalas, kaffe o. tårta
tårtkalas -eð (-ę) = tårtkalas
tårtknaiv -in (-em) -er tårtspade, tårtkniv
tårtpapir [tå`rt-papir] -eð (-ę) = tårtpapper
tårtspaði [tå`rt-spaði·] -n (-spåðåm) -spaðir
tårtspade
tårtspåðå -n se föreg.
täjpa vb1 tejpa || täjp att tejpa igen
tärningg f3 tärning
töbaink -baintşin (-baintşem) -bainker
täljbänk
töbukk -buttşin (-buttşem) -bukker detsamma
törnruos -ę (-n) -ur törnros
udda udda
ufftertil variant av upptertil
ugelpannkaku [u"gel-pąn(n)kaku·] f2 pizza
(nydal.; eg. ’ugglepannkaka’)
ugelpannkåkå äldre grundf. t. föreg.
ugsa … || ig ugser mjäst so jag tror nog det;
ugs um äv. tänka på
ukað … || eð ir ukað som det är vilket som
ukin … || ukin ienn! vilken en!; uker noger!
vilka ena!; ukin dag som elst äv. en vacker
dag; ukin tuok! vilken tok!; ukin enn vem
än
ukseltrai -’tt (-nę) = oxel
uksfilé -’nn (-em) -er oxfilé
ukun [u"kųn] lokal variant av ukin
ula … || wen al du dar? vad ska du göra där?
2
ull i uttr. min ull og år med hull och hår
Ulle Olle
ullfilt -n (-em) -er yllefilt
ullingg ullindşin (ullindşem) ullingger
hulling
ullklauter yllekläder
ullskarv -in (-em) -er yllehalsduk
ullskarvs -n (-em) -er detsamma
ulltaungg -taundşin (-taunggam) -taungger
hulling
ulltuss -n (-em) -er ulltuss
ultrajuð = el. -eð (-ę) = ultraljud
um subj. … || um so edd að werið
om så hade varit
umbrieð … underlakan, i sht grovt, hemvävt
umelett se omelett
umfattend omfattande
umgo’ss umgo’ss – umdşikks – umgais
umgås
umkastað [ų´mm-kasstað] omkastad
umkastningg f3 omkastning
den 13 Juni 2016
umkumås … äv. förolyckas
umkuostnað [ų`mm-kuostnað] -n (-im) -ir
omkostnad
umorist -n (-em) -er humorist
umsettningg f3 omsättning
umslagsbild -n (-em) -er omslagsbild
umsorg [ų`mm-sorrg] umsordşin
(umsordşem) umsorger omsorg
umstşiptend ombytlig
umstşärå [ų`mm-stśärå·] -stşär -skar
-skuorið omskära
umtenksam omtänksam
umtrent [ųmtrę´nnt] cirka, ungefär
umåkninggsfil -n (-em) -er omkörningsfil
under s. … || tag upp undrę lyssna efter el. få
reda på nyheter
underdonun underdånig
underfundun underfundig
underkant -n (-em) -er underkant ||
i underkant i nederkanten (nedtill)
underlåkon [ų`nnde(r)-låkǫn] -eð (-ę) =
underlakan
undermieningg -indşin (-indşem) -ingger
undermening
undermǫlun undermålig
underrieð -eð (-ę) = underrede
underslaf -in (-em) -er underslaf
undertil [ų`nnde(r)-til] undertill
undertrykk -tryttşeð (-tryttşę) undertryck
undertşäk -tşätşin (-tşäkam) -tşäker
underkäke
undǫ … || gok undǫ! gå härifrån!
undǫstand -eð (-ę) underhäng (nedhäng)
undraðfemti [ųndrafę´mmti] hundrafemtio
undraðiett [ųndra(ð)ie´tt] hundraett
undraðårsjubilium -jubilieð (-jubilię) =
hundraårsjubileum
undsfått … äv. värsting; kuskbock
unggduom … || i unggduomem i ungdomen
unggersnöð -ę (-n) hungersnöd
unggkrytyr [ų`ŋŋg-krytyr] -eð (-ę) =
ungdjur
unggärr -n (-am) -er ungherre
ungnaðsklit … äv. trösterikt
ungsgalder -galdreð (-galdrę) =
ugnsgaller
universitietslärer -n (-am) -er
universitetslärare
unsfått se undsfått
unungg [ų"nųŋŋg] lokal variant av onungg
ųoauttålåð [ųo"-auttålå·ð] outtalad
ųoavsi’tt [ųo"-avsitt] oavsett
ųobigrip [ųo"-bigrip] -eð (-ę) oförstånd
ųobikwem [ųo"-bikwęm] obekväm
ųobrukað [ųo"-brukað] oanvänd
ųobätug lokal variant av ųobätslin
ųodiskað [ųo"-disskað] odiskad
uoðå … || uoðå åv pulsa i väg
ųoektingg [ųo"-ekktįŋg] -indşin (-indşem)
-ingger oäkting
ųofannelin variant av ųofantelin
ųofeklarlin [ųo"fe-kla(r)lįn] oförklarlig
ųoferdugiet [ųo"-ferdugiet] f4 ofärdighet
ųoferett [ųo"-ferett] -n (-em) -er oförrätt
ųofestond [ųo"-festǫnnd] -eð (-ę) oförstånd
ųofeståelin [ųo"-feståelįn] oförståelig
ųofriwillit [ųo"-friwillit] ofrivilligt
ųofriwillun [ųo"-friwillųn] ofrivillig ||
ųofriwillut ofrivilligt
ųofruktsam [ųo"-fruktsąmm] ofruktsam
ųogi … || åvå ųogån yvyr bekymra sig för
ųoguoskli … äv. förskräckligt (alldeles
väldigt)
ųogå’llin … äv. besvärlig, ohanterlig
ųogås … || ųogås um ta hand om
ųoietin [ųo"-ietį·n] n: ųoietið, pl: ųoietner
som inte har ätit (”oäten”)
ųointressant [ųo"-įntresąnnt] ointressant
ųointressirað [ųo"-įntresirað] ointresserad
ųoklar [ųo"-klar] oklar
ųoknåi’tt [ųo"-knåitt] oknuten
ųokonsekwent [ųo"-kǫnsekwęnnt]
inkonsekvent
ųokontrollirað [ųo"-kǫntrolirað]
okontrollerad
ųolaik … || ųolaikt sig olikt sig
uolda s. … || wårå uoldą að
vara vållande till
ųolent [ųo"-lęnnt] oländig
uolla … äv. nyodla
ųolla vb1 göra (en) högiva
ųollbuð -ę (-n) -er foderbod, bod för
förvaring av kreatursfoder
uollbuor äv. valborgsmässokase; Valborg
uollbuorstakk o. uollbuormesstakk
-stattşin (-stattşem) -stakker
valborgsmässokase
ųolltaut -ą f1 stor hökorg (stillkorg)
uolu f2 håla
uolun [uo"lųn] hålig
den 13 Juni 2016
ųolykk mer sv. variant av ųolukk
ųolykklin [ųo"-lykklįn] olycklig
uolå äldre grundf. t. uolu
ųolägeniet f4 || sanitär ųolägeniet sanitär
olägenhet
ųomak [ųo"-mak] ųomatşeð omak, besvär ||
dşär dig i(n)t noð ųomak gör dig inte
besvär
ųomǫlað [ųo"-mǫlað] omålad
uomus lokal variant av womus
uonda adv. lokal variant av uonde
uonda vb1 stänga för (med bom el. slå),
bomma för
uondað (uondą) det onda
uonde … || eð ir uonde wen det är vilket
som; uonde ur äv. i vilket fall som helst
uondlos äv. nonchalant;
stundom äv. hänsynslös
uondlosa f1 se följ.
uondlosiet f4 vårdslöshet, likgiltighet,
liknöjdhet, nonchalans
uondlostşyr -ę (-’n) -tşyner ko som inte
bryr sig om att komma hem på kvällen
Uoni [ųo"ni] oböjl. Vansjön
Uonisju’nn [ųo"ni-sjųnn] (-sju’mm)
detsamma
uonnkall -n (-em) -er vägtistel
Uonǫ äldre grundf. t. Uonų
ųonǫð -n (-em) -er rastlös (orolig) person
(man el. pojke)
ųonǫð -ą f1 rastlös (orolig) person (kvinna
el. flicka)
Uonų [ųo"nų] f2 Vanån
ųony̢övin [ųo"-ny̢övįn] n: ųony̢öveð,
pl: ųony̢övner fumlig (inte händig)
uonå vb … || uonå sig min noger o. uonå sig ǫ
noger roa sig (förströ sig, sysselsätta sig)
med ngt
ųonöðugiet [ųo"nöðugiet] f4 onödighet
uopas uopes uopes uopas hopas
uoper : ien iel uoper åv en hel hoper (av)
uopera variant av opera
uoptiker [uo"ptiker] -n (-am) -er optiker
uoraktun horaktig
uoran oböjl. hor, horeri
uordfyörendklubb -ą f1 ordförandeklubba
uordkliuovningg f3 ordklyveri
uordprogramm -eð (-ę) =
ordbehandlingsprogram
uordraik ordrik
ųoredd … äv. modig
ųorettwais adj. variant av ųorettwis
ųorettwais -ą f1 orättvisa
uork uortşin (uortşem) ork
uorka … || uork minn äv. stå ut med
ųoruo vb … äv. störa
uorvslått -n (-em) hackslåtter
ųoryöklin [ųo"-ryöklįn] osnygg
Ųor-Ärr-byönę (-byö’nn) Herrens bön,
Fader Vår
ųosanningg [ųo"-sąnnįŋŋg] f3 osanning
ųoseld [ųo"-seld] osåld
ųosem … äv. oenighet, splittring
ųosiðingg [ųo"-siðįŋg] -indşin (-indşem)
-ingger oregerlig (besvärlig) häst
ųosiðulin [ųo"-siðulįn] osedlig
ųosilingg variant av ųosiðingg
ųoskarp [ųo"-skarrp] oskarp; vag
ųoskåðåð [ųo"-skåðå·ð] oskadad, oskadd
ųosmaklin [ųo"-smaklįn] osmaklig
ųosmuord [ųo"-smuord] osmord
ųosoltað [ųo"-solltað] osaltad
ųostaðun … äv. ombytlig
uostbit -n (-em) -er ostbit
uostknaiv -in (-em) -er ostkniv
uostmaus -ę (-n) -måiser en bit färsk ost
direkt ur ystkitteln
ųostmiðisin [ųo`st-miðisįn] = (-em) -er
hostmedicin
uostyvel [uo`sst-yve·l] variant av uostyvyl
ųosuopað [ųo"-suopað] ovårdad
(eg. ’osopad’, ’oborstad’)
uotfull hotfull
ųotruogen variant av följ.
ųotruo’n [ųo"-truo’n] n: ųotruoeð,
pl: ųotruogner
ųotşennd [ųo"-tśęnnd] okänd
ųotukt [ųo"-tukkt] -ę (-n) otukt
ųotuolun … äv. (ung.) sjåpig
ųotyðlin … äv. vag
ųotålåð [ųo"-tålå·ð] otalt
uovmįester -n (-am) -er hovmästare
ųowitterli … äv. av misstag, ofrivilligt
ųowärdirlin [ųo"-wärdirlįn] ovärdelig
ųowäsn … äv. ståhej
uperir … || uperir in operera in
upira variant av opera
upnest + dat. uppe vid
uppassað [u´pp-passað] uppassad
uppassesk -ą f1 uppasserska
den 13 Juni 2016
uppbyggd [u´pp-byggd] uppbyggd
uppdatir [u`pp-datir] vb1 uppdatera
uppdelt -ą f1 hoppgupp
uppdielað [u´pp-dielað] uppdelad
uppdielningg f3 uppdelning
uppdågå [u`pp-dågå·] -dägär -dägäð
-dågåð uppdaga
uppeddşin [u´pp-eddźįn] n: -eddşeð,
pl: -eggner upphuggen
uppenbar vb1 uppenbara || uppenbar sig
uppenbara sig
uppenspis variant av yppenspis
uppfattningg … || åv enn uppfattnindşin
av den uppfattningen
uppgradir vb1 uppgradera
uppissað [u´pp-issað] upphissad
uppklä’dd [u´pp-klädd] uppklädd
uppkumå [u`pp-kųmå·] -kumb -kam -kumið
uppkomma
upplaggd [u´pp-laggd] upplagd
uppliuost [u´pp-lĭuost] ljust (ljusare)
upplivå -liv -livd -livåð uppliva
upplärd [u´pp-lärd] upplärd
uppmaus -ę (-n) -måiser skogsmus
uppnǫ uppnǫr – uppnǫ’dd – uppnǫeð
uppnå
upprai’tt [u´pp-raitt] upprätt (stående)
upprai’ttspjuver -n (-spjuvrem) -spjuvrer
ståuppkomiker (nydal.)
upprekkningg f3 uppräkning
uppringgum [u´pprįŋgųm] + ack. uppe
omkring
uppruop -eð (-ę) = upprop
uppruor -eð (-ę) = uppror
uppruorisk upprorisk
uppryörd [u´pp-ryörd] (i sht i konkret betydelse)
o. [u`pp-ryörd] (i sht i abstrakt betydelse)
upprörd
uppskuotin [u´pp-skuotį·n] uppskjuten
uppslag -slaeð (-slaę) = uppslag
uppspilåð … äv. upphetsad
uppstelld [u´pp-stelld] uppställd
uppstondelsda’n (-daem)
uppståndelsedagen, uppståndelsens dag
uppstyltað [u´pp-stylltað] uppstyltad
upptettşer … äv. upptäktsresande
upptävlingg [u`pp-tävlįŋŋg] f3 hopptävling
uppunder [upp-ų`nnder] + dat. uppe under
uppuollað [u´pp-uollað] uppodlad
uppuov -eð (-ę) = upphov
uppusisiuon variant av opposisiuon
uppyr upp (ur ngt).
Se äv. fǫ uppyr, tag uppyr
upstunas [upstuna´s] uppstudsig, obstinat,
stursk
ur … äv. hur än || ur enn hur än
urd … äv. blockmark
uriniringg [urini`rįŋg] f3 urinering
urinwegsinfeksiuon = (-em) -er
urinvägsinfektion
ursprunggstekst -ę (-n) -er ursprungstext
USB-pinn -’n (-am) -er USB-minne
(”sticka”)
USB-puort [u-es-be´-puort] -n (-em) -er
USB-port
USB-uol [u-es-be´-uol] -eð (-į) = detsamma
uslas usles – usles – uslas uslas
usse ussn (ussam) usser husse
uva f1 huva (kapuschong)
uvendes … || ien uvendes tä jäger en väldig
jägare; uvendes bra väldigt bra, utmärkt
uvgåmål [u"v-gǫmå·l] pl: uvgambler
för gammal
uvkollt [u"v-kollt] (allt)för kallt
uvlaindş [u"v-ląĭndź] för länge
uvliuo’tt … äv. förfärligt
uvmitşið [u"v-mitśi·ð] för mycket
uvǫ … || uvǫ gardą ovanför (strax norr om)
bygärdsgården
uvomin … äv. uppe i Kyrkbyn
uvoni … äv. adv. upptill
uvonǫ … äv. på ovansidan, på översidan
uvǫter … || (frǫ) uvǫter og niði endan
uppifrån och ned
uvsient [u"v-sįent] försent, för sent
uvskaðulin [u"v-skaðulį·n] (allt)för fin (t.ex.
för att använda till vardags)
uvsnąrt [u"v-snąrt] för tidigt
uvstrai’tt för fort
uvstur [u"v-stur] för stor
uvwarm [u"v-warrm] (allt)för varm
uvåmin, uvånað, uvåni se uvomin, uvonað,
uvoni
W8 [we`-ått] W8:ą f1 V8
wag vag
waiðga … vidga
waigkläð [waĭ`-kläð] -eð (-ę) = brudpäll
waika … || waik iuop vika ihop;
waik upp vika upp
waikt vikt (reserverad)
den 13 Juni 2016
waila vb … äv. vila sig
waildag -da’n (-daem) -daer vilodag
waindşmutter -n (-muttrem) -muttrer
vingmutter
waingg … äv. vinge på spinnrock
(spinnvinge)
wais variant av wis adj.
waisa vb … || wais runt visa runt;
wais undǫ visa bort
waisduom -in (-em) visdom
wai’sslin se waislin
waitblaunk vitblank
waitgumsflatşi [waĭ`tgųms-flatśi·]
-n (-flåkåm) -flatşir surfbräda,
surfingbräda (nydal., eg. ’vitgumsflak’,
dvs. ’vattenskumsflak’)
waitgumsflåkå -n se föreg.
waitgumssigler -n (-am) -er vindsurfare
(nydal., eg. ’vitgumsseglare’,
dvs. ’vattenskumsseglare’)
waitkǫlskoll -n (-am) -er vitkålshuvud
waitkǫlsovuð [waĭ`tkǫls-ovu·ð] = (-ovdę) =
detsamma
waitkwið -n (-im) -ir (vit) buk på fisk ||
läp waitkwiðn o. wend upp waitkwiðn
vända upp buken; dö
waitkwiðun [waĭ`t-kwiðų·n] halvmogen
(om lingon; eg. ’vitmagad’, ’vitbukig’)
waitlaim -eð (-ę) trälim
waitlokskapsel -n (-kapslam) -kapsler
vitlökskapsel
waitlokspress -n (-em) -er vitlökspress
waitlokstablett -n (-em) -er vitlökstablett,
vitlökskapsel
waitmuosi … äv. vit renlav
waitprikkun vitprickig
waitrukk -ruttşin (-ruttşem) -rukker vitrock
waitså’ss -n (-em) vitsås
wakker vacker16 || ien wakker dag
en vacker dag
waksinira [waksini`ra] vb1 vaccinera
wakttorn -eð (-ę) = vakttorn
wakum [wa´kųm] -eð (-ę) = el. oböjt
vakuum
walbirieðer -n (-am) -er valberedare
walfiet -að (-ą) valfett (valspäck)
walla vb … || wall um valla om
walsa vb1 valsa
16
Wakker har också förekommit som konamn.
walsail -n (-am) -er valsedel
waniljglass -n (-em) -er vaniljglass
wanillglass variant av föreg.
wanillsokker variant av följ.
wanilsokker -sokkreð (-sokkrę)
vaniljsocker
wanlin … || slais wanlit o. sos wanlit
som vanligt
wanwördun vanvördig
1
war adv. … || war nogär var någonstans
wardagslag, i i vardagslag
warels -ę (-n) -er varelse
wargjuoleð (-juolę) en tafattlek som
vintertid lektes i en cirkel i snön
wargstşinnspels -n (-em) -er vargpäls
warguop [wa`rrg-uop] -in (-em) -er
vargflock (varghop)
wariirend [warii`ręnd] varierande
warmlaim -eð (-ę) varmlim
warmrett -n (-em) -er varmrätt
warubuss [wa"ru-buss] -n (-em) -er
varubuss
warulager [wa"ru-lager] -lagreð (-lagrę) =
varulager
wasa vb1 || was upp sätta (blommor) i vas
Wasalop äldre variant av Wasalopp
Wasaloppsspuoreð (-spuorį)
Vasaloppsspåret
wassara tri! det var som sjutton!,
det var som tusan!
wassbitin … äv. skarp, vass
watşin … äv. alert
wattnun vattnig
watuaungg [wa"tu-ąuŋg] -ą f1 vattenånga
watudieler [wa"tu-dieler] -n (-am) -er
vattendelare
watudraið se följ.
watudraiðn [wa"tu-draĭ’n] n: -draið,
pl: -drai’nner urlakad (efter blötläggning); vattensjuk (sank)
watudraivend [wa"tu-draivęnd]
vätskedrivande
watuferieningg [wa"tu-ferįenįŋg] f3
vattenförening
Watugryllą f1 fiktivt vattenväsen man
skrämde barnen med så de skulle hålla sig
borta från brunnar, bäckar o.dyl.
watumuldwatur lokal variant av
watumulduotur
den 13 Juni 2016
watupump [wa"tu-pųmmp] -in (-em) -er
vattenpump
watuskaið -ę (-n) -er vattenskida
watuskuop … äv. (en) skopa vatten
watuskwambel [wa"tu-skwąmmbel]
-skwambleð (-skwamblę) blask
watustakk … äv. skyfall
watustinn [wa"tu-stįnn] vattenstinn
(i sht full i magen efter att ha druckit mkt)
watusuo’tt [wa"tu-suott] -ę (-n) vattusot
waungenskaði [wąu`ŋęn-skaði·] -n
(-skåðåm) -skaðir förväntad äldre form i st.f.
följ.
waungenskaðu f2 vagnskada
waungenskåðå -n se waungenskaði
waungsjuol -eð (-į) = vagnshjul
weðer s. … äv. vittring || drågå eter weðrę
vädra; dra efter andan; sjǫ el. kuogå et
weðers spå väder (gm att titta på himlen);
upi weðreð upp i luften
weðer vb … || weðer i sig ta sig en nypa (el.
lite) frisk luft, lufta sig; motionera;
släppa väder
weðereftun [we"ðer-efftųn] vederhäftig
(skämts., eg. ’väderhäftig’)
weðerkasungg [we"ðe(r)-kasųŋŋg] -undşin
(-undşem) -ungger busunge (livligt barn)
weðerprognos [we"ðe(r)-prognos] -n (-em)
-er väderprognos
weðerpuost [we"ðe(r)-puost] vb1 e-posta
(nydal.; eg. ’luftposta’)
weðerpust [we"ðe(r)-pust] -n (-em) -er
vindpust
weðerstrik … || frǫ oll(um) weðerstrikum
från alla väderstreck
weðerstrikswaiser [we"ðe(r)striks-waĭser] -n
(-am) -er kompass
(nydal.; eg. ’väderstrecksvisare’)
weg … || inggan weg äv. ingenvart; laungg
wea lång väg, långa vägar adv.; mes ig
war ǫ weg iem när jag var på väg hem, på
hemvägen; slaik wea åt sådana håll, på
sådana ställen; tag we’n ta vägen
wegåadress [we"gå-adress] -n (-em) -er
vägadress
wegåpluog [we"gå-pluog] -pluo’n (-pluoem)
-pluoger vägplog
wek vek
weksa … || weks brott växa bort;
weks fram växa fram
weksend : eð ar kumið ǫ weksend
det är nymåne
wekstkruk -ą f1 blomkruka
wekstlin odlingsbar; bördig
wel … || og wel eð och (gott och) väl det
(allra minst)
wela … || wel brott välja bort
welbieldn [we"l-biëlld’n] n: -bieldeð
välbehållen, oskadd
welbikant [we"l-bikąnnt] välbekant
welfesi’dd [we"l-fesidd] välförsedd
1
welta vb … || welt stað sig i saindşę slänga
sig i sängen, lägga sig i sängen
welun velig
wemun … äv. osmaklig
wen … || wen enn vad än, vadsomhelst; wen
fer ien, pl: wen fer nogrer vad för en, vad
för några; wen ig wet vad jag vet, såvitt
jag vet
wenanandagsweðer [węną"nąndas-weðe·r]
-weðreð (-weðrę) varannandagsväder
wenas wenes – wendes – wendas vänja sig
|| wenas wið vänja sig vid
wenda vb wender – wendde17 – went … ||
wend autogin vända utochin; wend sig äv.
vända sig om; wend sig að vända sig till
(kontakta); wend sig frǫ nogum vända sig
från ngn
wendagsjakk [wę"ndas-jakk] -ą f1
vardagsjacka
wendas äv. vetta
wendningg f3 vändning
wenest … ss. adv. äv. tämligen, relativt;
ordentligt, rejält (inte lite, en hel del)
wenn pron. f: werr, n: wert var, varje ||
werr wår varje vår
wentetið -ę (-n) -er väntetid
wentilasiuon = (-em) -er ventilation
wentilasiuonssystiem -eð (-ę) =
ventilationssystem
wepa s. f1 vepa
wepa vb1 valpa
3
wer lokal variant av war adv.
weras … || weras ǫ äv. stå i; weras yvyr
vårda (sköta om, ta hand om)
werda … || werd åv bli av (komma till stånd;
ta vägen)
17
Kan också stavas wendde i enlighet med mångas
uttal.
den 13 Juni 2016
werdiringg [werdi`rįŋg] f3 värdering
werienda … || werienda ienn varenda en
2
werka vb1 verka (ansa hov el. klöv)
werklin verklig
werkstuol -n (-em) -er verkstol
werktygslåð -ą f1 verktygslåda
wermekamir [we`rrme-kamir] -ą f1
värmekamera
wermesystiem -eð (-ę) = värmesystem
1
werra värre || trivlit werra trevligt värre
(mkt trevligt)
2
werra lokal variant av werru
werrå lokal variant av werru
wert adv. … || wert enn vart än
wertdier varje || noð wertdier lite av varje
wertşbuold -n (-am) -er varböld
wertşeslastbil -n (-em) -er timmerbil
węsliuoð = (-ę) = väsljud
wesst … || wesstað åv ollu det värsta av allt
wesstingg -indşin (-indşem) -ingger
värsting
wester … || dar wester västerut
(där i väster); i wester i väster
Westerbuottn Västerbotten
westerǫser o. westeråser -n (-am) -er
västeråsare
westǫtil … äv. på västsidan
westǫtilkaller pl
folket på västsidan av Älven
westri … || frǫ westri dalim från Transtrand
westringgum [we´sst-rįŋgųm] + ack.
västerut (i väster) omkring
Westeuruopa Västeuropa
westuter lokal variant av westǫter
weteranbil -n (-em) -er veteranbil
wetnskaper -n (-am) -er vetenskapare
wętta lokal variant av wenta
weått se W8
wia … || fǫ åv wiun (få) smaka riset
wið adj. + dat. … || wårå wið äv. tycka illa
om, hysa antipati mot
wiðare variant av wiðer
wiðer … || autǫ noð wiðer utan (något)
vidare; it noð wiðer inget vidare
wiðerfårås [wi"ðe-fårå·s] -fars -fuors -feris
vederfaras
wiðeukamir [wi´ðeu-kamir] -ą f1
videokamera
wiðlyptun … äv. utsvävande
wiðå … || wiðå upp såga el. hugga upp till
ved, göra ved av
wiðåbytt -ą f1 laggkärl, laggad bytta,
ämbar
wiðåbörd [wi"ðå-börd] -ę (-n) -er vedfång
(vedbörda)
wiðåull [wi"ðå-ull] -ę (-n) träull (nydal.)
wiðåaksul [wi"ðå-aksu·l] -n (-akslam) -aksler
träaxel
wiðåjuol [wi"ðå-juol] -eð (-į) = trähjul
wiðåkassett [wi"ðå-kasett] -n (-em) -er
videokassett (skämts., eg. ’vedkassett’ el.
’träkassett’)
wiðåklyv [wi"ðå-klyv] -in (-em) -er vedklyv
wiðåstakk … äv. vedtrave
wigör : i full wigör i full vigör
wikariat -eð (-ę) = vikariat
wiku … || fem gaungg i wikun fem gånger i
veckan; iss wikų denna vecka
wikugåmål [wi"ku-gǫmå·l] pl: -gambler
veckogammal
wila vb … || wil til äv. mogna
(ung. ’utvecklas fullt ut’)
willfarels -ę (-n) -er villfarelse
willun villig
wimsun vimsig
winbersdşili -eð (-ę) el. oböjt vinbärsgelé
1
winda winder – winde18 – wint el. vb1
(L+dat) kasta … || wind attrum sig yvyr
erdę kasta över axeln
2
winda winder – windeð – windað vinda,
skela
windfoll -eð (-ę) = vindfälle
windil -n (-em) -er vindil
windlåg -ą f1 vindfälle
winggel … || winggel til vingla till
wingglun vinglig
wingglur flockor, flockar (i mjölk)
winglas -eð (-į) = vinglas
winna … || winn etter äv. hinna ikapp
winsjäkk -sjättşin (-sjättşem) -sjäkker
vinlägel, vinsäck
winsklin … äv. förväntansfull
winstukk -stuttşin (-stuttşem) -stukker
vinstock
winterweg -we’n (-weem) -weer vinterväg
winyl -n (-em) vinyl
18
Kan också stavas windde i enlighet med mångas
uttal.
den 13 Juni 2016
winylstşiv -ą f1 vinylskiva
wiolett variant av wiulett
wippa vb1 vippa
wippluk -lutşeð (-lutşį) = vipplock
wis s. … || upǫ ollų wis på alla vis;
upǫ so wis på så vis; upǫ summu wis
på samma sätt, på samma vis
wisduomsuord -eð (-ę) = visdomsord
wiss adj. : wiss ǫ sig äv. bestämd
wissel variant av wissla
wisst … || dǫ wisst absolut, javisst i ex. ss.
eð willd an dǫ wisst eð (det ville han
absolut, javisst ville han det)
wįsterarm [wį`ster-arrm] -in (-em) -er
vänsterarm
wįsterbien [wį`ste(r)-bįen] -eð (-ę) =
vänsterben
wįsterkni’tt [wį`ste(r)-knitt] (-kninę)
vänster knä, vänstra knät
wįsterwarv [wį`ste(r)-warrv] -eð (-ę)
vänstervarv
wįsterörneð [wį`ster-örneð] (-örnę)
vänstra hörnet
wisälsklin [wi"sälsklįn] eländig, ynklig
witnskaplin variant av wetnskaplin
witriuol -n (-em) vitriol
wits -n (-em) -er vits
witter … || að wittrem till vintern;
um wittrą äv. om vintrarna
witterbaðer -n (-am) -er vinterbadare
witteress -ą f1 vinterhässja
witterfistşspuoð = (-į) = pimpelspö
witterjuol -eð (-į) = vinterhjul
witterkuss -n (-em) -er vinterkurs
witterlaik vinterlik
wittermonað [wi`tte(r)-mǫnað] -n (-im) -ir
vintermånad
witterskuo -’nn (-’mm) -ner vintersko
wittertið s. … äv. normaltid
wittertşyöld -ę (-n) vinterköld
witteruott -n (-em) -er vintervante
witulos [wi"tu-los] ovetande, okunnig;
rådvill, villrådig
witun … äv. förnuftig
witå … || lat witå nogum noð låta ngn veta
ngt; (int) wil witå åv inte vilja veta av
wiulett violett
woffel wofflą f1 voffla
woffelienn -eð (-ę) = våffeljärn, våffellagg
woffellagg -laddşin (-laddşem) -lagger
detsamma
Wolvo oftast oböjt Volvo
womus … || womuser äv. grus, grums i
ögonen
Womuskall [wǫ"mus-kall] -n (-em) -er
Våmhuskarl
Womuskull [wǫ"mus-kull] -ą f1
Våmhusflicka, ogift Våmhuskvinna
wukal vriant av wokal
wurpa f1 vurpa
wåglainggd -ę (-n) -er våglängd ||
ǫ summu wåglainggd på samma våglängd
wågun vågig
wålstakk -stattşin (-stattşem) -stakker
skräphög (hög med bråte)
wår … || werr wår varje vår
wårbekk -bettşin (-bettşem) -bekker
vårbäck
wårbljomster -streð (-strę) = vårblomster
wårdagiemningg f3 vårdagjämning
wårdpakiet -eð (-ę) = vårdpaket
wårelsningg [wå`r-elsnįŋŋg] f3 vårhälsning
wårkant : framǫ wårkantn fram på vårkanten
wårkweld -n (-em) -er vårkväll || um
wårkweldą om (på) vårkvällarna
wårlok -lotşin (-lotşem) -loker vårlök
wårnummer -numbreð (-numbrę) =
vårnummer
wårsaiðą f1 vårsidan
wårsteð vb1 vårstäda
wårsuol -ę (-n) -er vårsol
wårtið : frami wårtiðn
fram på vårkanten
wårtşenslur f1 vårkänslor
wårtälär [wå`(r)-tälä·r] -n (-am) -er
vårtalare
wårwattn -eð (-ę) vårvatten
wårwerm -in (-am) vårvärme
wårwind -n (-em) -er vårvind
wårwitter … || um wårwittern på vårvintern
wårå … || eð ar werið og ferið ung. det är
förbi; war minn um äv. uppleva
wåtwarur [wå`t-waru·r] alkoholhaltiga
drycker, dryckjom
wåtweðer [wå`t-weðe·r] -weðreð (-weðrę)
fuktig väderlek
wäla … || wäl og graina stortjuta
den 13 Juni 2016
wärd … || atter wärdn nossn en gång i
världen (för länge sedan); framter wärdn
i framtiden; i oll wärd i alla tider,
i evärdliga tider
wärdsärr -n (-am) -er världshärskare
wärnpliktun värnpliktig
Wärärr [wä"rärr] oböjl. se Wärär
1
wäsn … äv. rabalder, uppståndelse
2
wäsn -eð (-ę) = väsen (varelse) || (int iett)
livendes wäsn (inte ett) levande väsen
wäta wäter – wä’tte – wä’tt || wät nið sig
blöta ned sig; wät ǫ vattna
ybbel ybbleð (ybblę) = hybble, ruckel
yfsað hyfsad
ykkel vb1 hyckla
ykkler -n (-am) -er hycklare
yksntşyr -ę (-’n) -tşyner brunstig ko
yla … äv. yla
ympa vb1 ympa, vaccinera
ympningg f3 ympning, vaccinering
ymser äv. varierande ||
yms dieler allt möjligt
ypnutisör -’n (-em) -er hypnotisör
ypperlin ypperlig
ypsað (mindre vanl.) variant av yfsað
yra f1 hyra
yra vb … || yr in hyra in
yrdraið se följ.
yrdraiðn [y´r-draĭ’n] n: yrdraið, pl: yrdrai’nner (el. yrdraingner) utdragen
yrkt [yrr(k)t] : boð yrkt og ielit i helg och
söcken, såväl vardag som helgdag
yrlåkåð [y´r-låkå·ð] urlakad, urvattnad
yrmerkt … äv. särpräglad
Yron [y"rǫn] Göran
yrtaiðn [y´r-taĭ’n] urtagen
yrwattnað [y´r-wattnað] urvattnad
yråk -ą f1 mötesplats, parkeringsficka
yrät -eð (-ę) hö som hästen ratat (o. som
gavs till korna)
ytt -n (-em) -er hytt
yvelienn [y"vel-įenn] -eð (-ę) = hyveljärn,
eggjärn i hyvel
yvelmasin [y"vel-masįn] = (-em) -er
hyvelmaskin
yvyr … äv. om (t.ex. prata om) || yvyr da’n
över dagen
yvyrbigåvað [y"vy(r)-bigåvað]
överbegåvad
yvyrflyöðun [y"vy(r)-flyöðųn] överflödig
1
yvyrfull [y"vy(r)-full] överfull
yvyrfyörd [y"vy(r)-fyörd] överförd
yvyrfyöringg [y"vy(r)-fyörįŋŋg] f3
överföring
yvyrnattningg [y"vy(r)-nat(t)nįŋŋg] f3
övernattning
yvyrsaið [y"vy(r)-saĭð] -ą f1 översida
yvyrsettninggsyövningg [y"vy(r)setnįŋ(g)syövnįŋŋg] f3 översättningsövning
yvyrslaf [y"vy(r)-hlaf] -in (-em) -er överslaf
yvyrspilåð [y"vy(r)-spilå·ð] överspelad
yvyrtið [y"vy(r)-tið] -ę (-n) -er övertid
yvyrtolk [y"vy(r)-tollk] vb1 övertolka
yvyrtyg [y"y(r)-tyg] vb1 övertyga
yvyrtygaðn [y"vy(r)-tyga(ð)n] lokal variant av
yvyrtygað
yvyrtygend [y"vy(r)-tygęnd] övertygande
yvyrwikt [y"vy(r)-wikkt] -ę (-n) övervikt
(försteg)
yöður [yö"ður] -n (-em) -er avlång utväxt
(sårvalk) på trädstam
yögerskaið -ę (-n) -er högerskida
yögerwarv -eð (-ę) = högervarv
yöpa … || yöp að sig kalla till sig, kalla på,
ropa på, ropa till sig;
yöp atter ropa tillbaka
yöpan oböjl. ropande
yörmin variant av yörum
yörumað (yörumą) yrheten
(eg. ’det yra’)
yörumiet f4 yrhet
yörumsklin som lätt blir yr, yr av sig
yörumskollan, åvå vara yr i huvudet
1
å … äv. bokstaven h
åbög [å"-bög] åbö’n (åböem) åböger
utbuktning på å med smal förbindelse med
densamma, eda
åðerkall -n (-em) -er åderlåtningsschema
(bild på en människa med text som visar var
man ska slå åder mot vilka sjukdomar)
åisa … äv. förvara
åka … äv. skjutsa || eð åk åskan går, det
åskar; åk febi köra förbi; åk iuop frakta
ihop (samman); åk ǫ äv. åka på (drabbas
av); åk upp köra upp
åkeri -eð (-ę) -er el. oböjt åkeri
åkerrien -ę (-rie’nn) -riener åkerren
åksiuok åksjuk
åkå vb … || åkå i haka i; eð äkär i äv. när
det ”kopplar” o. man förstår);
den 13 Juni 2016
åkå ǫ haka på
åkåparenties [å"kå-paręnties] -n (-em) -er
hakparentes
ålderbrumi [å`lde(r)-brųmi·] -n (-brumåm)
-brumir alhänge (hänge på al)
ålderbrumå -n se föreg.
ålderskremp -ą f1 ålderskrämpa
ålådrag [å"lå-drag] -draeð (-draę) =
rumpdrag (fiktivt redskap man skickade
barnen efter, när det skulle bli slakt)
åmųot [å´-mųot] -eð (-ę) = åmöte
åpynas … äv. göra rackartyg
1
år … || iel åreð året runt; kumå upi årę
komma upp i åren; åreð runt året runt
2
år … || åvå sårt i årę ha huvudvärk, ha
baksmälla (skämts.)
årarbiet -eð (-ę) = hårarbete
åratal, upǫ på åratal
årbuottn = (-buottnem) -buottner
hårbotten
årdent hårdhänt
årdn … || årdn upp sig ordna upp sig
årdningg … || dşär i årdningg o. duon i
årdningg göra i ordning; fǫ årdningg ǫ +
dat. få ordning på; i årdningg äv. frisk;
stell i årdningg iordningställa, ställa i
ordning
årfint hårfint
årtal … äv. födelseår
åröm [å`r- ö̢m] håröm
åsgruop -ę (-in) -er halsgrop
åskåpås [å"-skåpå·s] åskäpäs – åskäpäs –
åskåpås göra sig till (m.m.)
åsnfuoli [å`s’n-fuoli·] -n (-fuolåm) -fuolir
åsneföl
åsnfuolå -n se föreg.
åtminstone variant av följ.
åtminstun åtminstone
åtǫ … || it åtǫ inte annat än, bara
åvdungnað [å´v-dųŋŋnað] avdomnad
åvdäðn [å"v-dä’n] n: åvdäeð, pl: åvdäðner
död
åvklippt [å´v-klippt] avklippt
åvkuok [å"v-kuok] åvkuotşeð (åvkuotşę) =
avkok
åvlaungg [å"v-ląuŋŋg] halvlång
åvmǫlað [å´v-mǫlað] avmålad, avbildad
åvold [å"v-olld] -n (-em) -er träkrok att dra
av kitteln från elden med
åvoldskruok [å"volds-kruok] -kruotşin
(-kruotşem) -kruoker detsamma
åvritað [å´v-ritað] avritad, avbildad
åvrundað [å´v-rųnndað] avrundad
åvseld [å"v-selld] -ą f1 gråvide (äv. jolster)
åvskrift [å"v-skrifft] -ę (-n) -er avskrift
åvskuorin [å´v-skuorį·n] n: åvskuorið,
pl: åvskuorner avskuren
åvslag [å"v-hlag] -slaeð (-slaę) = halvslag
åvslaið se följ.
åvslaiðn [å´v-hlaĭ’n] n: åvslaið,
pl: åvslai’nner avslagen, slagen
åvsleppt [å´v-hleppt] avsläppt
åvstuttað [å´v-stuttað] avkortat
åvsågað [å´v-sågað] avsågad
åvtaið se följ.
åvtaiðn [å´v-taĭ’n] n: åvtaið, pl: åvtai’nner avtagen, fråntagen
åvtrubbað [å´v-trubbað] avtrubbad
åvtryttş [å"v-tryttś] -eð (-ę) =
variant av avtrykk
åvtunggel [å"v-tųŋŋgel] åvtunggleð
(åvtungglę) = halvmåne
åvtuon [å"v-tųon] -ę (-’nn) -er halvton
åvwaisend [å"v-waĭsęnd] avvisande
åvwalt [å"v-wallt] : ligg åvwalt halvligga
åvweksingg [å"v-weksįŋŋg] -indşin (-indşem)
-ingger halvvuxen pojke, tonårspojke
äðan oböjl. hädande (hädelse)
Äðbuðär pl Hedbodarna
(åld. fäbodställe i nordvästra Älvd.)
älle, älle! ojojoj! (positivt)
ällestan! (ung.:) helledudane!
älsin [ä`l-sįn] -ą f1 hälsena
älspuorr -n (-am) hälsporre
änwis variant av enwis
änwisningg variant av enwisningg
1
ära s. … || i main(um) ärum i mina öron
ära vb … || är attrað höra till; är dait höra
dit; är jųot höra hit; är ǫ äv. förhöra;
lyssna på, lyssna till; og är ǫ sę! och hör
sen!
äraðsduomer … (äv. domherre skämts.)
ärd -n (-em) -er härd
ärd aut variant av erd aut
ärendsbörg [ä"ręnds-börrg] tjänstvillig;
duktig (kapabel) att gå ärenden
ärlapp -in (-em) -er öronlapp
2
ärlin härlig
ärnwerk -wertşin (-wertşem) öronvärk;
var i öronen
den 13 Juni 2016
ärre … || Ųor Ärre Vår Herre;
Ärrames byön Herrens bön (Fadervår)
Ärrestan! Herre Gud!
ärrgubb -in (-am) -er herreman
(ngt nedsätt.)
ärstşydd -eð (-ę) = öronskydd,
hörselskydd
ässe! kors!, ojojoj! o.dyl.
ättlingg -indsin (-indşem) -ingger ättling
ävd [ävd] : eter ävd av hävd
äwärdelin evärdlig
ä̢ä̢ se ęę
öða … || öð åv öda bort; döda; öð åv sig
ta livet av sig, begå självmord
öðelegg -legg -laggd -laggt ödelägga
öðemark -martşin (-martşem) -marker
ödemark
öj hej
ökamb [ö"-kąmmb] -ą f1 se kamba
ökensand -n (-em) ökensand
ökin, ökkn, ökn lokala varianter av öken
ökross [ö"-kross] -n (-em)
lite hö, inknutet i hästkläde
ökssmið -n (-im) -ir yxsmed
ölster [ö´llster] ölstreð (ölstrę) = fodral
öpress [ö"-press] -n (-em) -er höpress
2
örn … || war minn ǫ ien (el. iet) örn
vara med på ett hörn
öspe öspin (öspam) ösper chef, bas,
förman
Östermykklaingg [ö`ste-mykląĭŋŋg] variant av
Ostermykklaingg
östersaið -ą f1 östersida
östkustn (-kustem) östkusten
östrä [ö"-strä] -’tt (-nę) = höstrå
ötaut [ö"-taut] -ą f1 stor hökorg (stillkorg)
ötjäst [ö"-tĭässt] -n (-em) -er hötapp
övar [ö"v-ar] -’n (-im) -ir stengrund (i älv),
grusbank (i el. vid älv)
övdalsby [ö"vdals-by] -nn (-mm) -er
älvdalsby (by i Älvd.)
övdalsfuok [ö"vdals-fuok] -fuotşeð (-fuotşę)
älvdalingar (älvdalsfolk)
övdalskkuss [ö"vdalsk-kuss] -n (-em) -er
älvdalskkurs, kurs i älvdalska
övdalsslaungg [ö"vdals-hląuŋg] -slaundşin
(-slaundşem) älvdalsslang
övdalswais [ö"vdals-waĭs] -ą f1 älvdalsvisa
(Övdalswaisur är äv. namnet på en
publicerad samling älvdalska visor o.
verser)
övdingg -indşin (-indşem) -ingger hövding
övkull -ą f1 älvdalsflicka, ogift älvdalskvinna
den 13 Juni 2016
TILLKOMMANDE KÄLLOR
Ovanstående tilläggsord har till stor del hämtats från sådana källor som redan nämns i ordboken. Bland tillkommande källor kan nämnas:
Dalskum. [Medlemsblad för] Ulum dalska. Föreningen för älvdalskans bevarande.
Nr 37, maj 2010 och senare.
Nyström, G., Sapir, Y., Westling, B.: Övdalsk frå̢ byrånendam. Älvdalska från början.
Läromedel i älvdalska för nybörjare. Uppsala universitet 2005.
Rehnström, B.: Sju daer min Roð. Älvdalen 1999.
Skansvakten. Elfdalens Hembygdsförenings midsommartidning. Nr 95, 2010 och senare.
Släkt och Hembygd. Åsens hembygds- och släktforskningsförenings tidning. Nr 27, 2010 och
senare.
Steensland, L: Markuswaundşilą. Markusevangeliet översatt till älvdalska med inslag av olika
bymål. Lund 2013.
Steensland, L. (och medhjälpare): Lukaswaundşilą. Lukasevangeliet översatt till älvdalska.
Lund 2015.
Westlin, R., Wimelius, H., Larsson, H.: Dikt och Ton från Älvdalen. Älvdalen 1985.
Åkerberg, B.: Älvdalsk grammatik under medverkan av Gunnar Nyström. u.o. 2012.
Älvdalen. [Hembygdsbok, sammanställd av eleverna i klasserna 5, 6 och 7 i Åsens folkskola
läsåret 1952–1953.] Åsens by 2010.
Denna lista är ofullständig.