Minerva12inlaga - Research Portal

Mystiskt brödraskap – mäktigt nätverk : studier i det svenska 1700-talsfrimureriet
Önnerfors, Andreas; Bogdan, Henrik; Simonsen, Anders; Andersson, Jonas
Publicerad: 01/01/2006
Link to publication
Citation for published version (APA):
Önnerfors, A., Bogdan, H., Simonsen, A., & Andersson, J. (2006). Mystiskt brödraskap – mäktigt nätverk :
studier i det svenska 1700-talsfrimureriet. (Ugglan. Minervaserien; Vol. 12). Lund University.
General rights
Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors
and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the
legal requirements associated with these rights.
• Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private
study or research.
• You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain
• You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal ?
Take down policy
If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove
access to the work immediately and investigate your claim.
Download date: 15. Oct. 2016
L
UNDUNI
VERS
I
TY
PO Box117
22100L
und
+46462220000
Mystiskt brödraskap – mäktigt nätverk
Mystiskt brödraskap
– mäktigt nätverk
Studier i det svenska 1700-talsfrimureriet
Andreas Önnerfors (red.)
Lunds Universitet
Ugglan
Minervaserien 12
Omslagsbild: Carl August Ehrensvärd, Ordenskapitel i Frimurare Orden 24/11 1796.
Boken tillägnas Nils Petter Sundius *1765.
Ugglan, Minervaserien utges av avdelningen för idé- och lärdomshistoria
vid Lunds universitet, Biskopsgatan 7, 223 62 Lund.
Redaktör för bokserien: professor Gunnar Broberg
Mystiskt brödraskap – mäktigt nätverk. Studier i det svenska 1700-talsfrimureriet
© medverkande författare, 2006
Grafisk form: Stefan Stenudd
Tryck: Media-Tryck, Lunds Universitet, 2006
ISBN 10: 91-975196-2-6
ISBN 13: 978-91-975196-2-5
Innehåll
Förord
I
Inledning
Andreas Önnerfors
II
Frimureriets moraliska kosmos
Andreas Önnerfors
Appendix: Svenska Arméens loges lagar från 1762
III En introduktion till studiet av frimureriets ritualer
Henrik Bogdan
IV Socialhistoriska perspektiv på Svenska Frimurare Ordens
Generalmatrikel
Anders Simonsen
V
En introduktion till handskriften ”Provincial Matrikel öfver
samtlige uti IX. Frimurare Provincen uti 18de Seculum […]
antagne, Adopterade och befordrade Ledamöter”
Jonas Andersson
VI Förteckning över svenska 1700-talsfrimurare
Jonas Andersson & Andreas Önnerfors
Om författarna
Fil mag Jonas Andersson (f. 73) har en magisterexamen i idé- & lärdomshistoria och historia och har studerat historia, idéhistoria, filosofi och pedagogik vid Lunds universitet. Han har skrivit en kandidat- och magisteruppsats med rättshistorisk inriktning inom ämnet idé- & lärdomshistoria.
Magisteruppsatsen behandlade frikyrkor och predikanter omedelbart före
konventikelplakatets upphävande 1858. Sedan 2004 är han assistent i projektet ”Mellan mystik och makt: det svenska frimureriet på den europeiska
upplysningens scen”.
Fil dr Henrik Bogdan (f. 72) är författare till avhandlingen From Darkness
to Light – Western Esoteric Rituals of Initiation (2003). Bogdan är verksam
vid Göteborgs universitet och han har publicerat en rad artiklar om frimureri, västerländsk esoterism och nya religiösa rörelser. En omarbetad version av hans avhandling kommer att ges ut av State University of New
York Press våren 2007 under titeln Western Esotericism and Rituals of Initiation.
Fil dr Anders Simonsen (f. 66) är verksam vid Historiska institutionen, Göteborgs universitet. Han publicerade 2001 sin doktorsavhandling Bland
hederligt folk. Organiserat sällskapsliv och borgerlig formering i Göteborg 17551820. Dessutom har han publicerat “Organized social life and the making
of the bourgeoisie in Gothenburg c. 1760–1820”, i Bogdan/Önnerfors
(red.) ”Between mysticism and Power Politics”, kommande konferensband
2007; Lejonet och skeppet: 1737 och 1741 års beskrivningar av Göteborg och
Strömstad, jämte kommentarer och utblickar. Göteborg 1999 samt “Bönhasar, ordensbröder och ostindiefarare. Europeiska och utomeuropeiska
influenser i Göteborg under 1700-talet” (med Adam von Schéele), i Europa. (Humanistdag-boken) Göteborg 1999.
Fil dr Andreas Önnerfors (f. 71) doktorerade 2003 i idé- & lärdomshistoria
med en avhandling om Svenska Pommern under tidsperioden 1720-1815.
I en rad artiklar och uppsatser har han behandlat 1700-talsfrimureriet och
ägnar sig även åt presshistorisk forskning. Sedan 2004 är han verksam som
projektledare i projektet ”Mellan mystik och makt: det svenska frimureriet
på den europeiska upplysningens scen” och arbetar på utgivningen av författaren Thomas Thorilds biografi och verk. Han är verksam vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet som lärare och postdoktoral forskare.
6
Förord
Denna volym är resultatet av ett projekt som genomfördes vid Lunds
universitet mellan 2004 och 2006: ”Mellan mystik och makt – det
svenska frimureriet på den europeiska upplysningens scen”. Projektet hade två syften: att arrangera en internationell akademisk konferens om ämnet samt att bygga upp en databas över svenska 1700talsfrimurare. Konferensen, den första i sitt slag i Sverige, ägde rum
i december 2004 och ett engelskspråkigt konferensband ges ut under 2007. Arbetet med förteckningen över svenska 1700-talsfrimurare bestod i att överföra information från en tidig 1800-talshandskrift till en databas. Ett alfabetiskt index över nästan 4300
medlemmar i svenska frimurareloger publiceras i denna volym som
en första ingång till vidare biografiska eller sociologiska studier. Vid
sidan om detta index behandlas frimureriets ideologi, initiation,
sociala sammansättning samt själva matrikelhandskriften i fyra separata bidrag.
Projektets syfte på ett övergripande plan har varit att utforska
möjligheterna till akademiska studier om det svenska frimureriet i
Sverige samt att knyta kontakter till en redan väl etablerad europeisk och internationell forskningsscen i området. Postdoktoral forskning vid svenska universitet genomförs ofta inom mycket ödmjuka
finansiella ramar och på en för forskarna skakig grund. Ett antal
instanser har genom sitt ekonomiska bidrag och på annat sätt visat
att de trott på projektet för vilket jag vill uttrycka min djupa tacksamhet: Donationsgruppen vid Lunds universitet, Svenska Frimurare Orden och Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen. Engagemanget
i den europeiska forskningen om frimureriet har vidare genererat
finansiering av OVN (Stichting ter bevordering van wetenschappel?k
onderzoek naar de geschiedenis van de metselar? in Nederland) i
Nederländerna samt från European Science Foundation. Konferensresor har under denna tid även gett mig möjligheten att publicera
enstaka forskningsresultat i en rad artiklar på engelska, tyska och
franska.
7
Det finns ett antal inblandade som jag vill tacka speciellt: för
det första Institutionen för kulturvetenskaper, där projektet hade
sin hemvist inom ämnet Idé- & lärdomshistoria, prefekt, ämnesföreståndare och luttrad ekonomisekreterare; för det andra min
hustru Frida och mina barn Eldgrim, Hedvig och Hilda för deras
oändliga tålamod för min frånvaro under mina upptäcktsresor i den
europeiska frimurareforskningen mellan Bulgarien och Skottland,
Stockholm och Bordeaux; för det tredje Jonas Andersson utan vilkens akribi och vilja projektet aldrig hade rotts i hamn (trots kreativa finansieringsformer och underliga egenskaper hos projektledaren). Lars Otto Berg, Kjell Lekeby samt Tom C. Bergroth vid
Svenska Frimuare Ordens Arkiv och Bibliotek tackar jag för benägen hjälp, liksom Kurt Eriksson och hans medarbetare vid
Riksarkivets reproenhet. Projektet fördjupade även samarbetet med
och vänskapen till min käre kollega Henrik Bogdan (speciellt under
vår oförglömliga vistelse vid Svarta Havet) samt med kollegan Anders Simonsen.
Låt oss hoppas på att den akademiska forskningen om det
svenska frimureriet därigenom berikas!
Lund, 30 november 2006
Andreas Önnerfors
8
Resurgat virtus oppressa – Den förtryckta dygden måtte åter resa sig.
Titelvinjett för publikationen ’Frimurare-Nyheter’ år 1770.
9
I
Inledning
Andreas Önnerfors
Fågeln Fenix lyfter sig ur den brinnande askan uppåt mot ljuset,
den klart lysande solen. På askhögen vilar en vinkelhake bland sex
tistlar, omlindad av ett rep eller band. ”Den förtryckta dygden måtte
åter resa sig” är mottot till denna titelvinjett som pryder publikationen ”Frimurare-Nyheter” från år 1770. Jämte korta historiska översikter över frimureriet i olika länder och en av de första – om än
kortfattade – historikerna över dess svenska historia kunde läsaren
här finna ”Frimurare-Bröders Urgamla Pligter”, som reglerade värderingar och beteenden inom och utanför frimureriets loger (och
som i nästa bidrag skall presenteras in extenso). 1717 sammanslöt
sig fyra loger i London till en storloge och 1723 utgavs av densamma en av frimureriets normativa huvudtexter, The Constitutions
of the Free-Masons. Constitutions, redigerad av den presbyterianske
prästen James Anderson (1679-1739), består av två delar: en (myto)historisk tillbakablick över frimureriet som öppnar ett svindlande
panorama bakåt i tiden tvärs genom bibelns berättelser, antiken och
medeltiden och en del som beskriver frimurarnas Charges, det vill
säga stadganden och förordningar som frimurarna rätta sig efter.
Utöver rent organisatoriska formaliteter stadgade Charges dock även
om frimureriets ideologiska grundsyn. Trots vissa avvikelser i enskilda formuleringar stod sig denna plattform för frimureriets värderingar under hela 1700-talet och i flertalet länder där frimureriet
introducerades. De ideologiska paragraferna lästes upp för dem som
skulle antas i logen och inte sällan signerade de nya medlemmarna
med sin namnteckning både allmänna och särskilda lagar. Detta
10
tillsammans med att det inom frimureriets antagningsritualer krävdes att avlägga en ed i syfte att uppfylla de stadgade förhållningsreglerna måste ha skapat ett starkt moraliskt korrektiv bland medlemmarna. Den som var frimurare kunde utgå från en förtrogenhet
med ett gemensamt symboliskt och ideologiskt språk, inte enbart i
sitt eget land, utan i hela Europa, oberoende hur nära länderna stod
upplysningens härdar i England och Frankrike. Man kan fråga sig
om det finns något annat upplyst kulturfenomen som så många
människor förpliktade sig till i en transnationell föreställd gemenskap.
Vad har riksrådet Carl Gustaf Tessin gemensamt med repslagareåldermannen Spalchaver? Vad kommersierådet Patrik Alströmer med
professor Mårten Strömmer, vad filosofie magistern Eric Östling
med skogvaktare Skragge, löjtnant Schildt, grosshandlaren Broberg?
De delar egenskapen att vara bland de 4300 medlemmar i loger
som tillhörde Svenska Frimurare Orden under dess uppkomstsekel,
1700-talet. Ingen historisk forskning har hitintills uppmärksammat det potentiella sambandet mellan dessa människor, ingen har
någonsin ställt sig frågan om medlemskapet i denna organisation
(den största enskilda under seklet) på något sätt präglade medlemmarna och vilka konsekvenser det kan ha haft för den svenska samhällsutvecklingen, det kulturella livet eller idéernas historia i Sverige.1
Detta missförhållande kommer vi inte att kunna råda bot på med
en enda publikation. Emellertid är vår avsikt att etablera fakta och
presentera möjliga ansatser till vidare forskning med idé-, religionsoch socialhistoriska perspektiv.
Huvudsyftet med denna volym är att presentera medlemmarnas namn i alfabetisk ordning som en ingång till vidare studier av
källmaterialet, en medlemsmatrikel som innehåller ibland detaljerade, ibland mycket knappa uppgifter om bland annat medlemmarnas yrken, levnadsdata eller karriär inom frimureriet (ett långsiktigt mål är att göra matrikeln tillgänglig i sin digitala form). Men
att publicera en namnlista utan en ansats till förklaring av vad medlemskapet i ett hemligt sällskap under upplysningstiden innebär
skulle med säkerhet inte tillfredsställa läsaren. Svårigheten är å andra sidan att tillförlitlig litteratur om det svenska (och även det euro11
peiska) frimureriet, dess organisation, historia och ideologi inte föreligger och att således få hänvisningar till substantiell tidigare forskning kan göras. Forskningsläget karakteriseras kort något senare i
denna inledning. En bibliografi om svensk litteratur som behandlar
frimureriet från 1700-talet fram till idag saknas än så länge och
denna lucka försvårar forskningen avsevärt.
Frimureriets ideologi kan analyseras via ett studium av dess
normativa texter, alltså sådana texter som i förtätad form förmedlar
ett budskap eller en självuppfattning om vad frimureriets syfte är.
Fil dr Andreas Önnerfors presenterar i det första bidraget exempel
på lagar och förordningar som formulerar frimureriets syfte och
genom vilka frimureriets medlemmar instruerades om ett moraliskt
idealbeteende. Frimureriet förmedlas dock även genom en
upplevelsebaserad kunskapsprocess, initiationen. Fil dr Henrik Bogdan belyser i sitt bidrag hur initiationen inom frimureriet gestaltar
sig och påverkar den enskilde. Medlemskap i sällskap av skiftande
slag är en viktig socialhistorisk källa. Sammansättningen av medlemmar från olika samhällsklasser kan berätta om ståndsideal eller
social mobilitet. Fil dr Anders Simonsen behandlar frimureriet ur
en socialhistorisk synvinkel. I fil mag Jonas Anderssons bidrag skildras arbetet med huvudkällan för denna volym, matrikeln över 1700talets medlemmar i Svenska Frimurare Orden.
Terminologi
Inom det nordiska frimureriet förekommer ett i vanligt språkbruk
rätt märkligt klingande adjektiv: frimurerisk, med betoning på e.
Ordet, som är svårt att undvika, kategoriseras i SAOB som utdött
(en google-sökning 2006-10 ger emellertid 234 träffar) och är bildat efter 1700-talstyskans ”freimaurerisch”. Den engelska motsvarigheten är ”free-masonic”, för det mesta ”masonic” eller på franska
”maçonnique”. I modern tyska har ordet börjat användas som ett
främmande ord, ”masonisch”, kanske också som en avgränsning mot
det interna bruket av ”freimaurerisch/maurerisch” inom frimureriet.
På svenska skulle ”masonsk” inte vara adekvat. När behovet så påkallar används i denna volym det enligt SAOB utdödda adjektivet.
12
Frimureri – försök till en definition
Inledningsvis skall ett försök göras att definiera vad frimureri är.
Frimureriet som socialt och kulturellt fenomen spred sig från och
med 1700-talets början i hela Europa för att ingå som en viktig
beståndsdel av upplysningstidens sällskapsväsende. Vid sidan om
etablerade gemenskaper som familj, by, församling, stånd eller yrkeskår utvecklades under 1700-talet nya sociala organisationsformer
genom tillkomsten av sällskap. Sällskap kan karakteriseras som
gemenskaper där medlemmar delar intresset för litteratur, vetenskap, musik eller moral. En viktig egenskap är att de bygger på de
enskilda medlemmarnas engagemang och på lokal förankring. Inom
frimureriet kallas den lokala basorganisationen för loge. Samtidigt
spände sig ett nätverk mellan sällskapen i Europa som hölls ihop av
allt bättre postförbindelser och därigenom brevkorrespondens samt
genom en alleuropeisk bokmarknad och ett pressväsende som sakta
men säkert skapade ett gemensamt europeiskt offentligt rum. Det
främsta exemplet på sällskap i Europa är lärda och litterära akademier
som med furstlig stadfästelse ägnade sig åt sina särskilda intresseområden av både vetenskaplig och konstnärlig karaktär. Trots att
frimureriets uppkomst som organisationsform tvivelsutan kan dateras tillbaks till en tid då skråväsendet uppstod i Europa, fick det
sitt slutliga genombrott genom att amalgameras med upplysningstidens sällskapsväsende. Det betyder i klartext att det finns en utvecklingslinje och en flytande gräns mellan medeltidens typ av
murareskrå och den typ av organisationsform som tillkännagav sin
existens i London 1717, när fyra loger slöt ihop sig till en storloge.
Man kan lika lite hävda att ”frimurare” inte var verksamma som
murare eller arkitekter som att ”murare” inte ägnade sig åt yrkesrelaterade ritualer eller symboliska och mytiska berättelser om sitt
hantverks innehåll och ursprung.
Frimureriets vidare spridning i Europa skedde i ett komplext
samspel mellan olika aktörer, ibland under politiska förtecken. Rivaliteten mellan England och Frankrike skyndade med säkerhet på
utvecklingen av två varierande system och en kreativ konkurrens
dem emellan om vilket som representerade det ”ursprungliga”
frimureriet bäst. Senast mot mitten av seklet hade hantverks13
symboliken utökats med ett tydligt riddareideal som gav upphov
till organisatoriska specialformer av frimureri med referenser till
medeltidens och korstågens riddareordnar, främst de mytomspunna
Tempelriddarna. Frimureriet så som det spred sig under 1700-talet
hade som avsikt att belysa och förbättra medlemmarnas moral. Detta
är den minsta gemensamma nämnaren mellan en uppsjö av olika
variationer av organisationsformer, rituell praxis, ideologi eller symbolik som kännetecknar frimureriet och besläktade sällskaps verksamhet under upplysningens sekel. Efterhand skapades även organisationer för kvinnor, så som kvinnliga eller blandade frimurareloger. De flesta av dessa moraliska sällskap hade även gemensamt att
nya medlemmar infördes i sällskapet och dess moraliska värderingar
på ett rituellt sätt, kunskap förmedlades genom initiation (genom
en fysisk rituell upplevelse) och befästes via instruktion (genom en
abstrakt intellektuell förklaring av ritualen och symboler och ett
formellt förpliktigande till lagar och stadgar). Dessa båda aspekter
kommer i de följande bidragen belysas utförligt. Kunskapen
förmedlades – precis som i det ursprungliga murareskrået – allt som
oftast även gradvis där efter tiden som lärling och gesäll mästerskapet var det yttersta målet. Efterhand utökades dessa grader till ett
väsentligt större antal, till ett system av olika skeden med olika innehåll. Gemensamma tecken, märken och sätt att röra sig, särskilda
rum för speciella ritualer skapade och befäste en yttre ram för en
gemenskap som betonade ett ståndsövergripande ideal av brödraskap (och i vissa fall även ett systerskap) mellan medlemmarna. Gemensamma måltider och festligheter som avhölls under rituella former utgjorde en förlängning av detta ideal. Betoningen av moraliska värderingar och filantropiska idéer gjorde att medlemmarna i
moraliska sällskap ofta engagerade sig i sociala projekt som förebådar välfärdsstatens ambitioner. Frimurare i Sverige tog exempelvis
initiativ till grundandet av barnhus och lasarett, inokulering mot
smittkoppor eller pensioner för soldatänkor. De anordnade konserter till förmån för fattiga och nödställda. Samtidigt som släktskapen till typiskt upplysta värderingar är uppenbar, rymdes inom det
europeiska frimureriet även idéer från tidigare mystiska strömningar
så som 1600-talets rosenkreutzare eller alkemins hermetism. Riddare14
romantiken blommade. Denna till synes motstridiga tendens kan
tolkas på olika sätt, faktum kvarstår emellertid att det irrationella
utövade en attraktionskraft även på de mest rationella och upplysta
medlemmarna. Det vore lika fel att ignorera som att försöka bortförklara eller stigmatisera detta fenomen. Trots att frimureriet hade
utvecklats i många variationer skapade det en gemensam referensram åt en stor del av den europeiska kulturella och sociala eliten
som under 1800-talet förvandlades till en del av separata nationella
borgerligheters självuppfattning.
Teoretiska utgångspunkter för forskning om frimureri
Internationellt har för forskningsfältet inom vilket vi publicerar
denna volym etablerats termen ”research into freemasonry”. Även
om denna preposition för liknande forskningsområden är vanlig på
engelska finns det en viktig distinktion att göra, gentemot något
som skulle kunna kallas ”resarch within freemasonry”. Som redan
antytts ovan sker inom ramen för frimureriet en intern kunskapsförmedling som är baserad på den personliga individuella och i viss
mån kollektiva upplevelsen. Svenska Frimurare Ordens allmänna
lagar beskriver denna process som en vetenskap: ”Ordens syfte är
att meddela sina medlemmar upplysning i den ädla vetenskapen att
öva dygden och att kuva lasten […]”.2 Precis som i ett religiöst
samfund är det kanske bäst medlemmarna själva som kan svara på
frågan hur man egentligen skall tolka samfundet. Detta ställer forskningen om frimureri i samma position som all form av antropologisk eller sociologisk forskning: hur mycket kan man veta om något
som man inte är inblandad i eller omvänt: om man är inblandad i
något, hur kan man avgränsa det som man får veta internt från den
vetenskapliga processen? Problemet är givetvis inte okänt.
Lingvisten Kenneth Pike har lanserat begreppsparet emiskt-etiskt
(ur ”phonemic” resp ”phonetic”), vilket sedan länge används inom
många kulturvetenskaper. Dikotomin bygger på iakttagelsen att en
kulturvetenskapligt inriktad forskare rör sig mellan sin egen vetenskapliga kultur och studieobjektets. Med ett emiskt perspektiv närmar sig forskaren uttryckligen sitt studieobjekt på den studerade
kulturens egna villkor. Bland annat anammar han/hon den termi15
nologi som tillämpas i den studerade kulturen. Starkt förenklat kan
detta sägas vara ett inifrånperspektiv. Med ett etiskt perspektiv ser
forskaren den studerade kulturen utifrån och skapar således på egen
hand sina begrepp eller lånar dem ur den befintliga litteraturen.3
Olikt många andra rörelser är frimureriet än så länge stängt för
antropologisk forskning i form av exempelvis deltagande observation eller intervjustudier av dess medlemmar. Argumenten för denna
stängdhet är främst pedagogiska. Frimureriet tillmäter den personliga upplevelsen, personlighetsutvecklingen en så stor betydelse att
alla avslöjanden ses som ett hot mot den individuella lärdomsprocessen. Ett sådant synsätt måste givetvis accepteras, även om det
kan ifrågasättas kunskapsteoretiskt: Kan man läsa sig till en upplevelse eller utvecklas personligen genom att studera en akademisk
uppsats? På ett rent intellektuellt plan kan dessa frågor säkerligen
bejakas. Men är den moraliska förädlingen frimureriet eftersträvar
enbart en intellektuell process?
Med säkerhet inte. Frimureriet som rörelse bygger på att det
finns en potential som kan motivera medlemmarna till engagemang.
Loger och hemliga sällskap utövade under sitt uppkomstsekel, 1700talet, en enorm attraktionskraft på Europas eliter. Tankeväckande i
sammanhanget är att samtidigt som loger grundades på hela kontinenten, skrifter som behandlade frimureriet och även sades avslöja
dess symboler och hemligheter spreds i en avsevärd omfattning. Detta
faktum tycks inte ha hindrat medlemmarna från att engagera och
fördjupa sig i frimureriet. Uppenbarligen kunde man skilja mellan
den offentliga diskursen och det som hände när dörren till logen
stängdes. Vi skall något senare beröra detta förhållande närmare.
Det som fascinerar i studiet av frimureriet är just dess attraktion som kulturellt, socialt och intellektuellt fenomen. Källmaterial
så väl som fysiska artefakter vittnar om en estetisk medvetenhet utöver
det vanliga. Det förekommer ett rikt bildspråk med stark symbolisk
kodning, ritualtexterna ger prov på en mycket hög performativ
medvetenhet och språkbruket infogar sig väl i den västerländska
retorikens tradition, med klassiska och kristna förlagor. Men även
frimureriet som organisation är ett relevant fenomen att studera.
Organisationsstrukturen, medlemsregistreringen, den interna
16
kommunikationen, organisationen av internationella kontakter,
administrationen av medlemsavgifter, gemensamma ekonomiska
åtaganden och humanitära projekt, likaså pressbevakning och litteratur om frimureri år områden som inte direkt berör frimureriets
ideologi, men som ger rikhaltiga forskningsuppslag. En specialaspekt
är hur man inom frimureriet skapade och tillämpade föreställningar
om ”legalitet”, det vill säga ett komplicerat system av formellt erkännande via konstitutioner och avtal. Dessa uppslag har sällan lett
till formuleringen av teoretiska ansatser i forskningen om frimureri.
De mest kreativa försöken redovisas i samband med beskrivningen
av forskningsläget.
Forskningsläget
Det akademiska intresset för forskning om frimureri i Europa är
idag större än någonsin tidigare. Goda vetenskapliga studier i ämnet publiceras och konferenser anordnas där akademiker får möjlighet att presentera sin forskning. En översikt över den ökande trenden beträffande forskning om frimureri i Europa under de senaste
två decennierna erbjuder inledningen till Pierre-Yves Beaurepaires
studie L’ Espace des franc-maçons. Une sociabilité européenne au VIIIe
siècle (2003). Beaurepaire - professor i historia och verksam vid
Centre of Mediterrenean Studies vid universitetet i Nice-Antipolis
forskar själv om frimureri. Han tillämpar därvid även modern informationsteknik och närmar sig frimureriet utifrån postmoderna
teorier om ”space” och ”sociability”. Särskilda professurer i frimureri inrättades år 2000 vid universiteten i Sheffield, Storbritannien
(Professor Andrew Prescott) och Leiden, Nederländerna (Professor
Anton van den Sande, Vrijmetselarij als geestesstroming en sociaalcultureel Europees verschijnsel). I Sheffield invigdes på våren 2006
ett nytt forskningscentrum, Centre for research into freemasonry (se
freemasonry.dept.shef.ac.uk). Sedan ett antal år tillbaka finns det
en professur vid det spanska universitet i Zaragoza där professor
José Ferrer Benimeli leder ett centrum för studiet av frimureriet i
den spansktalande och frankofona världen med en stor konferens
och utgivningsverksamhet. Professor Helmut Reinalter vid universitetet i Innsbruck i Österrike leder liknande forskningsprojekt för
17
den tyskspråkiga världen. Vid Fria universitetet i Bryssel, Belgien
organiseras en interdisciplinär forskningsgrupp om frimureri. Tyska
forskare samlas i en grupp kallad ”Netzwerk Freimaurerforschung”
som har inrättat webbplatsen freimaurerforschung.de. Professor
Cécile Revauger vid universitetet i Bordeaux i Frankrike ägnar sig
främst åt personhistoriska studier rörande det franska frimureriet
och arbetar på ett stort biografiskt lexikonprojekt. Vid universitetet
i Halle-Wittenberg bedrivs forskning om sällskapsväsendet vid
”Interdisziplinäres Zentrum zur Erforschung der Aufklärung”.
Ritualteoretikern professor Jan Snoek vid universitetet i Heidelberg
leder ett stort forskningsprojekt om rituell dynamik i könsblandade
och kvinnliga initiatoriska sällskap. Listan kan göras längre och tendensen är att forskningsfältet i skrivande stund är i uppgående. En
ny dimension nåddes med finansieringen av en exploitary workshop genom European Science Foundation. Forskare från USA,
Kuba och Europa samlades i Bryssel i oktober 2006 till en workshop om ”Freemasonry and national identity: levels of the
construction”. I maj 2007 arrangeras den första International
Conference on the History of Freemasonry med deltagare från hela
världen.
Under en lång tid har akademisk forskning om frimureri inte
varit gångbar. 1700-talets öppenhet för forskning om frimureriets
historiska bakgrund ersattes med en slutenhet under 1800-talet, då
frimureriet ingick som en ingrediens i formuleringen av separata,
avgränsade, nationella och manliga borgerligheter i Europa. Det
var festskrifternas sekel, då många loger firade sitt första århundrade och med medaljer och tjocka minnesskrifter reste bekräftande
monument över sig själva. Under 1900-talets början publicerades
några av de fortfarande normativa och viktigaste verken om frimureri (så som Lenhoff-Posners Internationales Freimaurerlexikon 1932)
samtidigt som några av de mest hårresande konspirationsteoretiska
publikationerna (exempelvis falsifikatet Sions vises protokoll, på
svenska utgivna 1920, 1933 och 1940) utkom. Frimureriets uppkomst under upplysningstiden har förbryllat många forskare. Antingen har det tolkats som ett progressivt avantgarde, om inte med
en agenda för, så i alla fall en medvetenhet om behovet av samhälle18
lig reform eller rent av revolution (så har revolutionerna i USA 1776
och Frankrike 1789 exempelvis betraktats som ett resultat av frimurares engagemang). I motsats till detta har frimureriet tolkats
som en irrationell motströmning mot det upplysta moderniseringsprojektet, som en anti-modernistisk reaktion.
De mest kreativa teoretiska ansatserna har formulerats av den
tyske begreppshistorikern Reinhart Koselleck och den amerikanska
historikern Margret C. Jacobs. I sin doktorsavhandling Kritik und
Krise: eine Studie zur Pathogenese der bürgerlichen Welt, 1959, 1973
m.fl. upplagor) skriver Koselleck att ”hemlighet och offentlighet
utgjorde upplysningens historiska tvillingpar”. Koselleck ser värderingar som utvecklades i de hemliga sällskapens privata och avskilda
sfär som vägröjare för händelserna i den offentliga sfären. ”Hemligheten” är således inte hemlighetsmakeri eller mystik utan utgör snarare en verkstad eller ateljé för utprovningen av banbrytande samhälleliga idéer. En liknande ansats har på sistone framförts av Margaret C. Jacobs som med sina böcker The radical Enlightenment:
Pantheists, Freemasons and Republicans (1981), Living the
Enlightenment: Freemasonry and Politics in Eighteenth-century Europe (1991) och The origins of freemasonry: facts and fiction (2005)
samt en rad andra publikationer radar in frimureriet i den radikala
upplysningens idétradition. Genom sin organisation, sina värderingar och medlemmarnas engagemang tolkar hon frimureriet som
en föregångare för det moderna civilsamhället, där medborgarnas
engagemang i den demokratiska processen utgör grunden för politiken. Raka motsatsen till denna tolkning kan vi finna hos företrädare som har gjort gällande att frimureriet snarare är att betrakta
som en irrationell bakåtsträvande underströmning under den rationella upplysningen, att affiniteten för det ockulta hotade det moderna projektet och att reaktionära eliter i den snabba förändringens tidevarv skull ha klamrat sig fast vid frimureriet som en sista
bastion av det medeltida ståndssamhället. En mer positiv variant av
denna tolkning är att tillmäta frimureriet betydelse som romantikens föregångare. För Sveriges del är den mest kände apologeten för
denna position Martin Lamm och hans verk Upplysningstidens romantik: den mystiskt sentimentala strömningen i svensk litteratur (191819
20) som på denna punkt ännu inte har ifrågasatts tillräckligt.
Båda tolkningsansatser tenderar emellertid att förenkla
upplysnings- och modernitetsbegreppet som helt befriade av irrationella element. Istället för att isolera förnuft och känsla från varandra är det mer fruktbart att vinnlägga sig om en korrekt beskrivning av deras ömsesidiga dynamiska relation. Den danske litteraturhistorikern Thomas Bredsdorff gör sin bok Den brogede oplysning.
Om følelsernas fornuft og fornuftets følelse i 1700-talets nordiske litteratur (2003) gällande att både upplysningsfilosoferna och de ”romantiska” rörelserna, pietismen, herrnhutismen och frimureriet kan
uppfattas som olika delar av Upplysningen som samverkade i opposition mot auktoriteter och ortodoxa trossystem. I en forskargrupp under ledning av Monika Neugebauer-Wölk vid det tyska
universitetet Halle-Wittenberg med namnet ”Die Aufklärung im
Bezugsfeld neuzeitlicher Esoterik” (”Upplysningen satt i relation till
den nya tidens esoterik”), studeras sedan 2004 esoterismens förhållande till upplysningen. Neugebauer-Wölk har i en rad bidrag behandlat frimureriet och Illuminaterorden. Inom religionsvetenskapen har ett av de mest uppmärksammade forskningsfälten kopplat
till delar av frimureriet ökat snabbt, västerländsk esoterism. Västerländsk esoterism beskrivs som en tankeströmning som varit närvarande i den västerländska kulturen sedan renässansen, och anses ha
påverkat frimureriet under framförallt 1700-talets senare hälft. Det
finns idag två professurer inrättade i västerländsk esoterism som
innehas av professor Jean-Pierre Brach vid Sorbonne och Wouter J.
Hanegraaff vid Amsterdams universitet. Religionshistorikern Antoine Faivre och hans efterföljare vid Sorbonne, Jean-Pierre Brach,
har sedan en lång tid integrerat forskning om frimureriet (som de
kallar för ”masonology”) inom ramarna för en professur i ämnet
västerländsk esoterism. Västerländsk esoterism är ett relativt nytt
ämne inom religionsvetenskapen som behandlar en tankeform som
varit närvarande i den västerländska kulturen sedan renässansen,
men som tidigare inte uppmärksammats ur ett akademiskt perspektiv. Grovt förenklat kan man beskriva den västerländska esoterismen
som ett tankesätt som karaktäriseras av ett motstånd till att antingen
rationellt tänkande eller dogmatisk tro skall dominera. Istället beto20
nas individens strävan efter kunskap eller gnosis om relationen mellan det gudomliga i tillvaron och människan. År 1999 inrättades en
andra professur i ämnet vid Amsterdams universitet, med titeln ”Hermetisk filosofi och närbesläktade strömningars historia”. Denna
professur är kopplad till en nystartad institution med samma namn,
och innehas av Wouter J. Hanegraaff. Det unika med institutionen
i Amsterdam är att den erbjuder kurser från A-nivå upp till
doktorandstudier.
Med detta är de teoretiska ansatserna i studiet av frimureriet
tecknade. För utförlighetens skull skall även den ”prosopografiska
metoden” nämnas, till vilken även större delen av denna volym kan
räknas.4 Prosopografi ägnar sig åt en systematisk kartläggning av en
avgränsad personkrets, exempelvis med avseende på ursprung, karriär eller släktförbindelser. Personkretsen väljs ut genom en kombination av geografiska, tidsliga, sociala eller politiska kriterier. Forskningsresultaten presenteras i alfabetiska förteckningar eller i större
databaser. Med utgångspunkt i prosopografiska kartläggningar kan
kollektivbiografier tecknas eller nätverksanalyser genomföras. Denna
metod användes – förutom i detta forskningsprojekt – bland annat
av Eric Saunier i hans doktorsavhandling Les mutations de la francmaçonnerie. Des Lumières au Romantisme: l’exemple normand (2003)
och av Petri Mirala i avhandlingen Freemasonry in Ulster (publiceras
2007). På hemsidan för Centre for research into freemasonry (s.o.)
publiceras två medlemsdatabaser om frimureri i Wales, England och
Skottland. För svensk del har Anders Simonsen kartlagt det organiserade sällskapslivet i Göteborg i sin avhandling från år 2001 (se
”Forskningsläget i Sverige” nedan).
Forskningsläget i Sverige
Idéhistorikern Henrik Stenius behandlade i sin doktorsavhandling
Frivilligt, jämlikt, samfällt: Föreningsväsendets utveckling i Finland
fram till 1900-talets början med speciell hänsyn till massorganisationsprincipens genombrott (1987) frimureriet som en del av utvecklingen
av det borgerliga föreningsväsendet. En liknande ansats följer Anders Simonsen i sin avhandling Bland hederligt folk - organiserat sällskapsliv och borgerlig formering i Göteborg 1755-1820 (2001) där en
21
hel rad med ordenssällskap ingår i analysen på en lokal nivå. Andreas
Önnerfors undersökte i sin avhandling Svenska Pommern – kulturmöten och identifikation 1720-1815 (2003) frimureriets loger som
en plattform för sociala kontakter mellan tyskar och svenskar, som
en ideologisk frizon utanför kulturellt laddade onmråden i samhället. Samma år försvarade Henrik Bogdan en religionsvetenskaplig
avhandling som fokuserade på initiationsritualer i den västerländska esoterismen och därmed även frimureriet: From Darkness to Light:
Western Esoteric Rituals of Initiation (2003). Utöver detta har på
svenska universitet kandidat- och magisteruppsatser försvarats som
behandlar frimureri, exempelvis Marcus Willén i Örebro, Peter Lind
i Uppsala (båda Litteraturvetenskap), Karl-Axel Norberg i Stockholm (Idéhistoria). Sedan dess instiftelse 1997 har forskningslogen
Carl Friedrich Eckleff som lyder under Svenska Frimurare Orden
berikat forskningen om frimureriet genom utgivningen av årsboken Acta Masonica Scandinavica där även danska och norska bidrag
publiceras.
Ett försök till kategorisering av litteratur som berör frimureriet
Forskning om frimureriet har gjort sitt avtryck på olika sätt i den
mer eller mindre lärda litteraturen. Ett försök till huvudkategorier
man utöver rent akademiska studier om frimureriet kan uppresa
följer här. Det har funnits ett internt behov att offentliggöra historiska källor eller normativa texter i syfte att öka kännedomen om
frimureriet och bekämpa förutfattade meningar. Samtidigt har frestelsen varit stor att avslöja hemligheterna bakom frimureriet, det
nyfikna avslöjandet är en stark bevekelsegrund för forskning. En
tredje linje som kan urskiljas är konspirationslitteraturen, alltså sådan litteratur som skall uppdaga en hemlig mörk politisk agenda
som frimureriet strävar efter att förverkliga. Ett specialområde utgörs av litteratur som undersöker kopplingen mellan frimureriet
och det medeltida riddareväsendet, i synnerhet tempelherreorden.
Sedan finns det litteratur av mer hagiografiskt slag, så som biografier över bemärkta frimurare eller enskilda logers och ordnars stora
jubileer.
22
(1) Tryckt material som offentliggör kunskap om frimureriets
organisation, historia eller värderingar
Frimureriets allra första sekel födde fram de röda trådar enligt vilka
forskningen om frimureriet fortfarande grupperar sig. Det engelska
frimureri som 1717 uppenbarade sig gick i täten. Det är betecknande att dess ledande män var skolade akademiker. Tendensen går
igen i andra länder under seklet. Det är en förutfattad mening att i
regel adelsmän skulle ha sökt sig till frimureriet, även i de högre
graderna. I Leipzig grundades redan mot slutet av 1730-talet en
loge med akademiker, Minerva. Och i Paris fanns femtio år senare
den berömda logen Neuf Soers, ”nio systrar” (syftande på muserna),
som samlade intellektuella. Det tyska ordenssystemet Strikte
Observanz som byggde på en idé om tempelherreordens återskapande
hade sin storhetstid mellan 1762 och 1782. När man bläddrar igenom förteckningen på dess drygt 1700 riddare slås man av det stora
antalet akademiker i de högre graderna. Även i Svenska Frimurare
Orden finns ett tydligt inslag av akademiskt utbildade och vetenskapligt verksamma. Fysiskern Desauguliers, stormästare i den engelska orden, följde i sitt vetenskapliga kall obönhörligt Newtons
krav på empiri och experiment som bas för kunskap. James Anderson, författare eller åtminstone redaktör för det enorma verk som
utkom 1723, var kanske främst historiker av gammal 1600-talsskolning. Både Desauguliers och Anderson tillhörde den rationella
engelska upplysningens krets med täta förbindelser till den vetenskapliga världen och akademin Royal Society. Ett av de första stegen man tog i den engelska storlogen var att 1723 offentliggöra både
frimureriets mytisk-historiska bakgrund i Constitutions och
frimureriets interna organisation och värderingar i Charges. I
Constitutions fabulerade Anderson likt Rudbeck i Sverige ihop en
storslagen historia för frimureriet som räckte tillbaks bortom syndafloden. Idag skulle vi kalla det för historieförfalskning, men på
den tiden hörde den mytologiskt bearbetade historien fortfarande
till de stora europeiska nationernas självuppfattning. Att alltså avfärda Constitutions som ovetenskapligt blottar arrogans mot den tidens tänkande. Till upplysningens vetenskapliga ideal hörde just
offentliggörandet och spridningen, insynen och prövningen av det
23
som hade presterats. Även denna ambition är förverkligad hos Anderson: hans studier i frimureriets historia, hur absurda de än må
förefalla oss, presenterades öppet för den europeiska intellektuella
eliten. Constitutions och Charges översattes snabbt till de stora språken redan under tiden för sin uppkomst. En öppen redovisning av
forskningsresultat om den egna historien förekommer inom de flesta
frimurarsystemen under seklet. Nu låg i öppen dager vad andra spekulerade om och varken Anderson eller Desauguliers lastades för att
ha avslöjat något. Om man skall kvalificera den typ av skrifter som
tog sin början med Andersons Charges och Constitutions så är det
(1) tryckt material som offentliggör kunskap om frimureriets organisation, historia eller värderingar. Det finns inga tecken på att man
opponerade på Andersons skrifter. Men likväl gav reaktionen på
frimureriet som organisationsform i Europas lärda eliter genast upphov till en annan klass av skrifter som också den kan klassificeras i
viss mån som ledd av en vetenskaplig utgångspunkt.
(2) Avslöjarskrifterna
En av de första avslöjande skrifterna såg ljuset redan under 1730talet, Samuel Prichards Masonry Dissected. Läget blev inte bättre av
att påven 1738 utfärdade sin bulla In Eminenti som var riktat mot
frimureriet. Tre skäl angavs som speciellt viktiga: man fruktade att
en religiös indifferentism skulle sprida sig genom ett system som
var tolerant mot olika trosriktningar; hemliga sällskap var inte förenbara med absoluta monarkier. Det tredje skälet kände Vatikanen
till, men ville inte röja det. Denna sista formulering öppnade givetvis för många spekulationer om frimureriets hemligheter. Man kan
alltså säga att den katolska kyrkans fördömanden spelade den avslöjande genren i händerna som senare kom att utveckla en betydelsefull underavdelning, (2) avslöjarskrifterna. Den kanske mest betydelsefulla avslöjande skriften är L’ Ordre des Franc-Maçons trahi et les
Secrets des les Mopses revélé från 1745. L’ Ordre des Franc-Maçons
trahis officiella ambition är att avslöja hemligheterna i frimurarnas
och den könsblandade mopsordens loger. Till sin hjälp hade läsarna
dessutom sju (utvikbara) kopparstick som illustrerade olika symboler, kläder och rituella skeenden. I ett appendix följde en utförlig
24
Expressens löp torsdagen den 12 januari
1995.
beskrivning av frimureriets grader samt ett antal frimureriska sånger
med noter. Men lika mycket kunde den tjäna som en perfekt och
fullständig vägledning för hur man skulle gestalta frimuraraktiga
ceremonier och ritualer. Hela Europa hade nu en komplett handbok i frimureri och ordensväsende. Den avslöjande litteraturen minskade inte intresset för frimureriet, tvärtom. Frimureriet hade precis
börjat sitt segertåg genom de europeiska eliterna. Boken diskuterades i de mest avlägsna hörnen av kontinentens upplysta kultur. Man
kan med skäl hävda att den öppnade dörren för ordensväsendets
etablering.
Förrädarskrifter är ingalunda en isolerad företeelse i den lärda
litteraturens historia. Alltid har forskare (och i våra dagar journalister) förletts att avslöja hemligheter, diplomatisk korrespondens, skvaller eller sexuella avvikelser. Naturforskarna är skapelsens principer
på spåret sedan femhundra år. Kuriosa och abnormiteter lockade
hela generationer av läkare och anatomer. Vår insikt om människans anatomi går genom ett dissekerat slagfält av europeiska dårar,
sjuklingar, dödsdömda och svaga. Det är sällan normaliteten som
orsakar behov av förklaring. Det är sällan det normala och invanda
som utgör grunden för efterforskning. Därför har avslöjarna i
25
frimureriet hittat sitt Eldorado. Frimureriet är i högsta grad en onormal företeelse. Den chockerande mängd av symboler och symbolik
som slår emot den som befattar sig med frimureri leder många till
att förklara vad det ”verkligen” rör sig om. Han kan inte leva med
det surrealistiska tillståndet som skapas genom det ritualbundna skeendet. Förrädaren som forskartyp är en förenklare. Han reducerar
bredden av tolkningsmöjligheter och problematiserar sällan. Det
mest prominenta exemplet i nordiska sammanhang är den norske
religionshistorikern Sverre Dag Mogstads bok Frimureri: mysterier,
fellesskap, personlighetsdannelse (1994) som låg i grunden för en serie artiklar i Expressen under januari 1995 där löpet löd ”Kända
svenskar i hemlig rörelse dricker blod”. Tillsammans med publikationen av mer eller mindre kända namn ur den fritt tillgängliga
medlemsförteckningen över medlemmar i Svenska Frimurare Orden slogs Mogstads ”avslöjanden” upp som en stor nyhet. Exakt
elva år senare, i januari 2006, återbrukades Expressens upplägg i Aftonbladet, nu under rubriken ”Makthavarna medlemmar i hemliga
sällskap”. Frimureriet buntades ihop med Rotary (vilket i sig är ett
sakfel) och man gjorde ett stort nummer av namnen på de s.k. makthavarna. Värre än så var att traditionellt vänsterinriktade Aftonbladet som ”expert” på ordensväsende anlitade en känd högerextrem
propagandist som på sin hemsida hyllar UNA-bombaren och uttrycker antisemitiska åsikter.
(3) Konspirationslitteraturen
Konspirationsteoretikern bygger på den förment avslöjade sanningen
som i hans ögon kan bevisa vilka absurditeter som helst. Det mest
prominenta och ännu oemotsagda exemplet i Sverige är Jüri Linas
böcker Världsbyggarnas bedrägeri: frimurarnas dolda historia (2001)
och dess engelska upplaga Architects of deception: the concealed history of Freemasonry (2004). Man behöver bara citera följande rader
för att bilda sig en uppfattning om konspirationsteoretikerns sätt
att skapa en ”inblick i den dolda maktstrukturen bakom händelserna i det förflutna och i nutiden.” Denna politiska ordning, sägs
det, ”har byggts upp av krafter, som verkat bakom den glättade fasaden - Tempelherreordens, illuminaternas och frimurarnas omfat26
tande bedrägeri präglar allas vår dagliga tillvaro.” Syftet med arbetet
är att ”skapa ett brottsregister över de hemliga sällskapens förödande
verksamhet.” I boken avslöjas enligt författaren ”dolda förgreningar
mellan olika delar av frimureriet”. Dessa ”har påverkat historien
med hjälp av marionetter som Napoleon, Lenin, Trotskij, Hitler,
Mao Zedong, Roosevelt och Truman (samtliga höga frimurare). […]
Läsaren får veta den verkliga orsaken till flera stora krig och revolutioner, från den stora franska revolutionen 1789 ända fram till
Kuwaitkriget 1991 och bombkriget mot Serbien 1999.”5
Denna typ av konspirationsteorier har en lång tradition bakåt i
tiden. Redan under 1700-talets slut spekulerades det i om frimurare och/eller illuminater låg bakom franska revolutionen eller mordet på Gustav III.6 Teorierna fortsatte att gro under 1800-talets
borgerliga revolutioner och sekularisering, och i samband med att
avslöja första världskrigets och den ryska revolutionens ”sanna” orsaker. Ett verk har sedan sekelskiftet 1900 otvetydigt satt sina tydliga spår i konspirationens litteraturhistoria: Sions Vises Protokoll.
”Protokollen” publicerades först i Ryssland 1903. Sergej Alexandrovic
Nilus, rysk skriftställare och mystiker, gav ut dem 1905. Han var
övertygad om deras äkthet och påstod att han fått dem några år
tidigare av en person som i sin tur påstått att de stulits från en hemlig judisk organisation i Frankrike. Texten Nilus fick var skriven på
franska och han översatte den till ryska. Skriften översattes snabbt
till olika språk och spreds i en mängd upplagor under olika namn
och i olika versioner i Öst- och Centraleuropa. Ganska snart konstaterades att det var ett falskt dokument, vars innehåll delvis byggde
på plagiat från äldre romaner. Ändå var det många som trodde på
skriftens äkthet. Förlagan för protokollen är bland annat romanen
Biarritz från 1868. Handlingen i Sions Vises Protokoll utspelar sig i
en hemlig judisk organisation. Ledaren talar om för medlemmarna
hur man skall gå till väga för att infiltrera samhället, så split mellan
olika samhällsklasser, starta revolutioner för att slutligen helt ta över
makten i hela världen. Frimureriet skildras som det mest framträdande redskap i denna process.
Men fastän det tidigt konstaterades att ”Protokollen” är ett falsifikat spelar de en viktig roll i formuleringen av antisemitiska tan27
kar bland extrema högerkretsar och muslimska fundamentalister.
På Radio Islams hemsida behandlas ”Protokollen” utförligt och läsaren får där även följande definition av vad frimureri är:
1) Frimureriet är ett hemligt brödraskap av kristna avfällingar i
förbund med hedningar, i hemlighet lett av det judiska folkets
ledare, och dess ändamål är att tillintetgöra den kristna kyrkan
och den monarkiska regeringsformen, i synnerhet den kristna.
2) Frimureriet är ett antikyrkligt eller ett sataniskt kyrkosamfund, en föregångare till Antikristi kyrka. 3) Frimureriet är s a s
fortsättningen här på jorden av det av Satan i himmelriket påbörjade upproret emot Gud. 4) Frimureriet är ”olaglighetens
hemlighet”. 5) Frimureriet är ”det stora Babylon”, ”den stora
skökan som sitter över många vatten”, (Joh. Upp. XVII och
XVIII).7
Också i högerkretsar finns det en tradition av litteratur som
behandlar den frimureriska konspirationen. 1923 publicerade nazisternas chefsideolog Alfred Rosenberg den tyska översättningen av
Sions vises protokoll. 1927 utkom så den kanske mest inflytelserika
anti-frimureriska publikationen, general Erich Ludendorffs,
Vernichtung der Freimauerei durch Enthüllung ihrer Geheimnisse, som
redan ett år senare översattes till svenska med titeln “Frimureriets
tillintetgörande genom avslöjandet av dess hemligheter”. Liksom i
de fascistiska regimen i Italien och Spanien utsåg nazisterna
frimureriet till en av sina ideologiska huvudfiender efter maktövertagandet 1933. Efter att frimureriet förbjöds i Tyskland 1935 samlades arkivmaterial och boksamlingar från logerna in, byggnader
och inredning konfiskerades för att säljas eller användas – ironiskt
nog – av nazisterna själva. Det arrangerades utställningar som
turnerade runt om i landet och där frimureriets ”sanna” väsen skulle
uppdagas. Till viss del är det den nazistiska nitens förtjänst att så
pass mycket material om det tyska frimureriet finns bevarat än i
dag. Med de samlade arkivbestånden ville man ägna sig åt att bevisa
den frimureriska konspirationen historiskt. Men andra världskriget
kom emellan. Materialet forslades undan till bombsäker berggrund
som sedermera hamnade på DDR-sidan och som var färdigkatalogiserat kort tid efter återföreningen 1990.8 Logernas bibliotek samlades likaså och hamnade av en slump i Poznan/Polen, där
28
de nu utgör en av världens största samlingar av frimurerisk litteratur.9 Men även i Sovjetunionen och senare hela Östblocket förbjöds och förföljdes frimureriet av snarlika skäl som i de fascistiska
staterna. Den ryska säkerhetstjänsten NKVD intresserade sig för
det av GeStaPo påbörjade arbetet och förde i krigets slutskede över
arkivmaterial från Berlin till Moskva där det fortfarande finns en
hel del material, medan annat överlämnats, till exempel till den franska storlogen Grand Orient de France.10
(4) Kopplingen till Tempelriddarna
En händelse som har skapat hyllmeter av forskning var Andre Michel
Ramsays tal om (4) sambandet mellan frimureriet och de medeltida
riddarordnarna som hölls eller åtminstone spreds i Frankrike med
början 1737. Talet presenteras i denna volym för första gången i
svensk översättning. Ingen annan tanke, inte ens James Andersons
egna har sysselsatt forskare och fantaster mer.11 Sin största blomstring och fantasifulla bearbetning fick frimureriets tempelherremystik
i frimuraresystemet Strikta Observansen (SO).12 Här blandades dikt
och verklighet friskt med varandra i syfte att förverkliga idealet om
det lycksaliga ridderskapet. Sin höjdpunkt nådde SO under 1760talet. Men Europa var för upplyst för att svälja vad som helst. Därför baserades konstruktionen av tempelherrarnas efterföljd på noggrann historisk forskning. I ett virtuellt Europa förlänades provinser och prefekturer till riddarna i olika grader. Den danske religionshistorikern Friedrich Münter (1761-1830), var både riddare av SO
och historiker. Han skrev ett mycket betydelsefullt arbete om
tempelherreordens historia. Orientalisten Johann August Starck
(1741-1816) grundade SO:s prästerskap mot slutet av 1760-talet i
det då svenska Wismar. Efter noggranna historiska studier kom han
fram till att prästerskapet fortfarande saknades. Starck var orientalist, kanske en av de främsta i Europa, och intitierades i Paris i de
högre graderna samtidigt som han forskade kring arameiska källor
om den tidiga kristenheten. Från den radikala upplysningens sida
löjliggjordes tempelherrespåret. Friedrich Nicolai (1733-1811), förläggare, frimurare och upplysningens man i Berlin, underkände på
vetenskapliga grunder sambandet mellan Templeherreorden och
29
frimureriet. 1782 hade tvivlarna inom SO fått nog. Man avfärdade
kopplingen mellan denna riddareorden och frimureriet och den levde
som starkast vidare i det svenska systemet. En annan gren av
frimureriet, Illuminaterna, fångade i hög grad upp både upplysningens vetenskapliga tänkande, reformivern och ordensväsendets attraktion. Den bayriske professorn Weishaupt lyckades på några få år
skapa ett slagkraftigt europeiskt förbund av intellektuella. Den påstådda kopplingen till tempelriddarna är en ingrediens i de flesta
konspirationsteorierna mot frimureriet. Men samtidigt finns det även
stark intern tradition – som senast började med Ramsays ”Oration”
– där frimureriets släktskap med medeltidens riddareordnar betonas.
(5) Jubileumsskrifter och biografier
För det svenska frimureriet förde slutet av 1700-talet med sig en
konsolidering av stora mått som avslutades med Hertig Carls ritualarbete kring sekelskiftet 1800. I samband med den konservativa
utvecklingen efter Wienkongressen 1815 och nationalstatens grundande förlorade de stora forskningsteman om frimureriet som hade
dominerat 1700-talet sin relevans i den intellektuella debatten. De
system som hade överlevt förra seklet kunde istället ägna sig åt intern forskning. 1800-talets början såg många 50-års och några 100årsskrifter om enskilda loger eller ordnar. Härmed inleddes den mest
produktiva men samtidigt mest oöverskådliga fasen i forskning om
frimureri: (5) jubileumsskrifternas och biografiernas. Det ingick i 1800talets och det begynnande 1900-talets självuppfattning att ägna varje
jubileum en skrift. Men de stora frågorna lämnades obearbetat inom
frimureriet. Kopplingen till den externa forskningen om frimureriet
gick sakta men säkert förlorad. Från tyskt håll skrotades i slutet av
1800-talet kopplingen till tempelherremystiken inom den tyska orden som arbetar efter svenskt system. Argumentationen är ett typexempel på sammanblandningen av villkor som gäller för forskningen om frimureriet och forskningen i frimureriet. Krav på objektiv källkritik skulle även gälla inom orden. Vid tidpunkten präglades hela Preussen av en radikal rationalism, i synnerhet i den biologiska debatten. Den preussiske kronprinsen och stormästaren som
30
var starkt imponerad av det rationella tidevarvet såg tiden mogen
för att rensa ut irrationella element i ritualerna.
Utöver dessa fem huvudkategorier går det säkert att urskilja
fler områden, men vårt försök pekar på behovet att företa en kategorisering av litteratur och källmaterial om frimureriet för framtida
forskning. För svenska förhållanden kommer en bibliografi över
svensk litteratur om frimureri behöva precisera olika kategorier närmare.
Frimureriet i Sverige – en kort överblick
Till Sverige kom frimureriet 1735 när de första mötena arrangerades i Stockholm. Innan dess hade ett antal svenskar blivit medlemmar i utländska loger i främst Frankrike och England. På 1730- och
1740-talet formerade frimureriet i Sverige sig och bröt igenom som
organisation på 1750-talet. Antalet medlemmar och loger ökade
och statsledningens beskydd och involvering i frimureriet tillskyndade säkerligen denna process. Under 1760-talet dämpades
frimureriets utveckling av olika skäl, för att under 1770-talet sakta
men säkert konsolideras. Prinsarna Gustav, Carl och Fredrik Adolf
engagerade sig nu i det svenska frimureriets ledning. Efter statskuppen 1772 och ett decennium framöver finns tendenser till att
Gustav III ville använda sig av det i utrikespolitiska syften. Däremot spelar hans bror hertig Carl under tre decennier huvudrollen i
utvecklingen av det svenska frimureriets innehåll och organisation.
Mot slutet av 1700-talet faller bitarna på plats och det som framöver kom att kallas ”det svenska systemet” (eller med engelsk terminologi ”The Swedish Rite”) etablerades nu både till sitt innehåll
och till sin form och utgör än idag basen för Svenska Frimurare
Orden.
Följande schematiska tabell över viktiga årtal i det svenska
frimureriets historia skall underlätta orienteringen:
31
Schematisk översikt över det svenska frimureriets utveckling på
1700-talet
Årtal
Händelse
Före 1735 Enstaka svenskar knyter kontakter med frimureriet och
blir upptagna, främst i Frankrike. En möjlig kontaktyta
sedan Karl XII:s tid utgjordes av (skotska och franska)
pro-jakobitiska kretsar.
1735
Carl Gustaf Tessin recipierar som förste frimurare på
svensk mark av Axel Wrede-Sparre.
1737
Carl Friedrich Scheffer erhåller en konstitution av den
franska pro-jakobitiska frimurareorden (Radclyffe) som
ger svenskarna rätt att konstituera loger.
1738
Påvens första bulla mot frimureriet, In Eminenti, utkommer
I Stockholms-Posten publiceras en följetong om frimureriet och dess värderingar.
1744
Den ryske generalen James Keith öppnar loge i Stockholm och recipierar ett större antal frimurare.
1746
Det svenska frimureriet uppenbarar för första gången
sin existens genom att slå en medalj över kronprins
Gustafs födelse.
1752
Knut Posse grundar logen Saint Jean Auxiliaire som
sedermera anser sig vara moderloge för övriga svenska
loger. Kung Adolf Fredrik utnämns till frimureriets beskyddare i Sverige.
1753-1763 Minst 14 loger grundas i svenska väldet, i genomsnitt
114 medlemmar årligen recipieras
1753
Frimurare Barnhuset grundas i Stockholm.
1756
Logen L’Innocente grundas i Stockholm av Carl Friedrich Eckleff, den första i Sverige som arbetar i de högre, s.k. skotska graderna.
Samma år avrättas frimurare som var delaktiga i hovpartiets misslyckade kuppförsök.
1759
Kapitellogen L’Innocente grundas i Stockholm, riddaremotiven inom frimureriet tar sin början i Sverige.
32
1760
1761
1765
1765
1767
1770
1774
1778
1780
1784
Den svenska Stora Landt-Logen skapas som överorganisation för det svenska frimureriet.
Frimureriet i Svenska Pommern tar sin början. Sedermera grundas tre loger, Zu den drei Greiffen i Greifswald,
La Charité och Zur Eintracht i Stralsund. Loger i de
högre graderna grundas i ett annat system, Zum
funckelnden Nordstern (skotsk) och Chapitre Illustre (kapitel).
På engelskt initiativ grundas tre loger i Sverige: Brittania, S:t George och Phenix. Engelsmännen anser sig äga
laglig rätt att konstituera loger i Sverige. Konflikten som
så uppstod löstes inte förrän i början av 1770-talet.
utfärdar Eckleff en konstitution för en loge i Berlin som
arbetade enligt det svenska systemet.
I det till Sverige hörande Wismar grundas med stark
svensk medverkan Tempelherrefrimureriets så kallade
klerikala gren. I Wismar samlade logerna Zu den drei
Löwen och Gustav zum goldenen Hammer svenska och
tyska medlemmar och en inre krets av dem blir verksamma som ”kleriker” inom frimurareorden Strikta
Observansen (SO) som har stor spridning på kontinenten.
I Berlin grundas Grosse Landesloge der Freimaurer von
Deutschland, som anammat det svenska systemet
Hertig Carl övertar av Scheffer posten som landsstormästare och av Eckleff posten som kapitellogens stormästare. Kungens och prinsarnas engagemang inom
frimureriet ökar avsevärt.
Hertig Carl väljs till efterföljare till posten som SO:s
härmästare. Valets implementering saboteras av tyska
och danska frimurare som inte önskar stå under svensk
överhöghet.
Sverige grundar Tempelherrefrimureriets IX:de provins
som omfattade Sverige, Ryssland, baltiska länderna och
de tyska besittningarna.
Gustav III besöker den jakobitiske tronpretendenten i
33
Rom i syfte att överta en fullmakt för överhögheten över
tempelherreorden som denne sades vara i besittning av.
Slutet av 1780-talet En rad loger lägger ner, kanske i
samband med anti-gustavianska stämningar under
svensk-ryska kriget och riksdagen i Gävle.
1792
Mordet på Gustav III, hertig Carl blir utnämnd till
förmyndarregeringens chef
1796-1800 Efter Gustav IV Adolfs tronbestigning ägnar sig hertig
Carl åt att slutföra en reform av ordens ritualer och organisation
1800
Det nya svenska systemet kommer på plats med reformerade ritualer och en reformerad organisationsform.
Tryckta dokument distribueras för första gången.
Efter 1800 Under första decenniet efter 1800 vänder rekryteringssiffrorna radikalt uppåt. Nya loger grundas i provinsstäderna. Trenden fortsätter även efter förlusten av Finland (1809) och Svenska Pommern (1815). Frimureriet
blir en del av den norsk-svenska unionens högborgerliga
kultur.
1811
Carl XIII Orden blir en officiell statsorden som delas ut
till frimurare
Noter
1
Undantaget är de två förstudierna till denna volym. Jonas Andersson
och Andreas …nnerfors: Ò ‘Position or Profession in the Profane World’.
4300 Swedish Freemasons from 1731 to 1800 Ó i Masonic and Esoteric
Heritage. New Perspectives for Art and Heritage Policies, Den Haag 2005,
sid. 194-210. Ibid.: Ò ‘Embete eller yrke i den AllmŠnna Verlden’ – 4 300
svenska frimurare frŒn 1731 till 1800 Ó i Acta Masonica Scandinavica 8,
K¿benhavn & Stockholm 2005, sid. 134-163.
2
Svenska Frimurare Ordens Allmäna Lagar, Stockholm 2001, §1.
3
Kenneth Pike: Language in Relation to a Unified Theory of the Structure
of Human Behavior. The Hague & Paris 1967, s. 37 ff;.
4
Se även Eric Sauniers artikel ”La prosopographie historique: une nouvelle voie pour l’étude de la franc-maçonnerie” i Franc-Maçonnerie, et
politique au siècle des Lumières: Europé-Amériques, Lumières No. 7, Bordeaux 2006, sid. 331-338.
34
5
Citaten är hämtade från Jüri Linas hemsida geocities.com/jyrilina
[besökt 2006-10-15]
6
För en aktuell överblick över ”Les Thèses du complot” och deras historiska rötter, se bidragen i det lika lydande avsnittet i Franc-Maçonnerie,
et politique au siècle des Lumières: Europé-Amériques, Lumières No. 7, Bordeaux 2006, sid. 247-310.
7
Citaten hämtade från Radio Islams hemsida radioislam.org [besökt
2006-10-15]
8
Se arkivförteckningen Endler/Schwarze-Neuß (utg.): Die Freimaurerbestände im Geheimen Staatsarchiv Preußischer Kulturbesitz, band I och II,
Frankfurt a.M. 1994 och 1996.
9
Se samlingens hemsida lib.amu.edu.pl/specjalne/masonbr.htm [besökt 2006-10-15]
10
Till exempel material om en loge som grundades 1742 i Berlin och
där sedermera Carl Gustaf Tessin blev medlem. Pierre Mollier: “L’ ‘Ordre
Écossais’ à Berlin de 1742 à 1751” i Renaissance Traditionelle, 131-132,
Clichy 2002 som behandlar det till GODF återlämnade arkivmaterialet
Grand Orient de France: Cote AR/Fonds H pièce 3.
11
För en överblick över materien se Pierre Mollier: La Chevalerie
Maçonnique, Paris 2005.
12
Standardverket i sammanhanget är fortfarande René Le Forestier: Die
templerische und okkultistische Freimaurerei im 18. und 19. Jahrhundert,
Teil 1 (und 2), Die Strikte Observanz, 1987. Verket utkom ursprungligen
tjugo år tidigare på franska.
35
Frij Murare Ordens allmännurgambla Stattuter samt Swänska Arméens Loges Egna Lagar och Instructioner, Stralsund, 1762.
36
II Frimureriets moraliska kosmos
Andreas Önnerfors
The Enlightenment needs to be seen as a complex mix of new
ideas as well as habits: public discussion, sociability, private,
uncensored reading. All required a new, more commonplace sense
of an inner self that took pride in discipline and decorum. Lodges, like other forms of sociability, helped to instill it.
Margaret C. Jacob, The Origins of Freemasonry. Facts and Fictions
2006, sid. 20
Kommunikationen av frimureriets värderingar
Vilka värderingar präglade det svenska 1700-talsfrimureriet? Är det
möjligt att urskilja en särskild frimurareideologi? Delade det svenska
frimureriets 4300 medlemmar en gemensam värdegrund? Och hur
kommunicerades dessa värderingar till dem?
Det följande bidraget skall utförligt behandla en speciell form av
kunskapsprocessen inom frimureriet, instruktionen. I princip alla
som upptogs som frimurare var tvungna att underkasta sig en instruktion om frimureriets lagar och statuter samt att underteckna
desamma. Så skapades en gemensam moralisk nämnare i brödraskapet som varje medlem förpliktades till. Genom att närmare betrakta
dessa normativa texter kan vi bilda oss en uppfattning om den
frimureriska etiken, kontextualisera den i förhållande till
upplysningsfilosofin och till den svenska samhällsutvecklingen. Den
nedan citerade portalparagrafen för den 1761 i Svenska Pommern
grundade Svenska Arméens Loge (SVA) får ange tonen:
1:mo
En rättskaffens Frii murare frucktar Gud, och älskar nästan, samt
handlar aldrig emot sitt Samwete.
Samhällets wärdiga afsigter, sträkka sig fuller, så till dett timmeliga, som ewiga lifwets Sällheter, dock äga thes ledamöter frihet,
37
att genom then religions öfwning the idka, sielwa sörja för theras Samwetens roo, ock Siäls Salighet.
I forna tiderne, war wäl en Frii murare skyldig att öfva then
kristna kiörkans tros Bekennelse ther han wistades, men wåra
wisa bröder, har sedan funnit säkrast för samhällets förening att
ei binda någon wid blotta Ceremonielen, utan har fotadt dess
bestånd på de grundreglor hwarutinnan alla förnuftiga
menniskior stämma allmänt öfwerens.
Orden fordrar därföre enkannerligen af sina ledamöter att de
utan Swek, älska Gud, och hwarannan, samt beflita sig om Dÿgd,
ärbarhet, Tro och ähra, då de i dessa kärleks ämbnen hafwa enahanda åtrå ock enahanda tankar så är dett nog för samhällets
beständiga warelse. § där råkas medelpuncten ock Fria Murares
rätta förening. § Däri wisa sig de oförlikneliga medel,
hwarigenom redlig wänskap stiftas emellan Tusende slags till
Seder och hierttan olika folkslag, som eljest wid utgången af
werlden blifwit hwarannan lika främmande som de dett wid
inträdet woro. § där sehr man rätta wänskaps knutarne bundna
af then osminkade kärleken, hwilka genom bortgången i
Ewigheten wäl uplösas, men i Lefvande och äkta frimurares
Hierttan - aldrig.1
Paragrafen inleder manuskriptet ”Frÿ Murare Ordens Allmänna
urgambla Stattuter samt Swänska Arméens Loges Egna Lagar och
Instructioner upsatte & förbättrade af Logens Secreterare, Capitaine
& Riddaren Carl Johan von Essen, upläste & stadfäste i skåttska &
mästare Logerne d. 17 aprill M\ Åh\ 5762 [1762]”. Dessa gällde
även för Armélogens båda dotterloger Zu den drei Greiffen
(Greifswald) och La Charité (Stralsund) och en tredje loge som skulle
instiftas i Kristianstad.2
Svenska Arméens loge (1761-1787) var en av de mest framgångsrika i etableringen av det svenska frimureriet efter 1760.3 Under
Sjuårskriget (1757-1764, det svenska deltagandet avslutades genom
en separatfred med Preussen år 1762) förlades stora truppkontingenter till krigets Pommern och det måste ha varit en av de första gångerna då frimurare från olika delar av Sverige träffades. Sjuårskriget
var dessutom en i hela Europa utomordentligt viktig fas i spridningen av frimureriet. För första gången fanns det en rimlig chans
38
att man på både fiendesidan och bland de allierade träffade på officerare som var frimurare. I Berlin kunde en fransk krigsfånge rent
av grunda ett helt nytt ordenssystem, det så kallade Clermontkapitlet.
Den svenska armélogen rekryterade under 1700-talet 343 frimurare, eller nästan åtta procent av det totala antalet medlemmar.
Dotterlogen Zu den drei Greiffen rekryterade 115 och logen La
Charité (vars medlemmar inte alltid finns upptagna i den senare
behandlade Generalmatrikeln) ytterligare ett sextiotal. Utan överdrift kan man alltså hävda att drygt tio procent av de svenska frimurarna obligerades av de nedan behandlade lagarna och
förordningarna. När logen återvände till Sverige 1762 blev kung
Adolf Fredrik (1710-1771, provinsialnummer 704) logens hedersordförande och retroaktiv medlem nummer 1. På 1770-talet installerades hans son, prins Fredrik Adolf (1750-1803, provinsialnummer
1842), som armélogens ordförande mästare. Betraktar man sammansättningen av medlemmar och deras sociala status kommer man
snabbt fram till att rör sig om en viktig del av den svenska styrande
eliten, självfallet med ett helt dominerande inslag av militärer med
hög rang. Detta gör de normativa texterna som medlemmarna
förpliktade sig till ännu mer relevanta.
I lagarnas totalt 27 paragrafer avhandlades frimureriets ideologi och moraliska värderingar. Här fastställdes logens organisation,
formalia, samt allmänna moraliska förhållningsregler. De två första
paragraferna utgör ett slags allmän programförklaring. Tolv paragrafer handlar direkt om organisationsfrågor, övriga behandlar moraliska förhållningssätt och värderingar. Tretton av paragraferna lästes för den som recipierade in i logen, vilket en särskild paragraf
(25§) stadgade om:
alla de Paragrapher, som med ett sådant korss, X wid början stå
teknade (som ock ei angå logen, eller ordens oeconomie) måste
warje nys antagen föreläsas, tillika med logens egna Stattuter
ock Förordningar; them han i öpen loge, straxt efter Reception
ock föreläsningen underskrifwer.
De allmänna statuterna följdes av noggranna instruktioner för
de elva enskilda ämbetsmännen i logen som till exempel Stormästaren, Sekreterare och Skattmästare, Oratorn, Ceremonimästaren,
39
Arkitekten, den så kallade ”Grufweliga Brodern” med mera,
”Instructioner & Statuter för alla oficianter af Swänska arméens
Loge”. Till slut stadgades ett lokalt ordningsreglemente för armélogen i 22 avsnitt, ”Lagar, särskilta Loge Stattuter för Ledamöterne
af Swänska arméens Loge” och det var under dessa de nya medlemmarna undertecknade.4
I en ritualtext sannolikt skriven för den svenska kvinnliga frimurarelogen La veritable et constante amitié (som grundades 1776) följer
efter antagningen av den nya medlemmen samma procedur:
Sedan upläses Lagarna, ock Stormästaren erinrar de nyß intagne
at wara upmärksamma uppå Cathechesen med hwilken alla Loger
öpnas ock tilslutes, och tillika är en förklaring öfwer den utlagda Taflan eller Tapeten.”5
I en av de första tryckta franska ritualerna för storlogen Grand
Orient de France 1788 är förfarandet liknande. Efter avslutad reception läser den så kallade Oratorn en ”discours”. I direkt anslutning
uppmanar logemästaren sekreteraren att ”fait la lecture des Statuts
généraux de l’Ordre & des Régléments particuliers de cette R \ L \”
och därpå följer instruktionen ”La lecture finie, le Vénérable fait
promettre au nouvel initié de se conformer à ces deux Réglements qu’il
lui fait signer. [originalet har kursiv]”6 Innan jag utförligt skall gå in
på Svenska Arméens loges lagar och andra svenska frimureriska lagtexter är det befogat att först göra en teoretisk utvikning.
Initiation och instruktion – två sätt av kunskapsförmedling
Frimureriets moral, symbolik och ritualer skapades inte i ett tomrum. De absorberade tankelinjer och idéer i sin omgivning och kombinerade olika traditioner till ett kunskapssystem där två sätt av
kunskapsförmedling framträder: initiation och instruktion. För att
förstå frimureriets väsen måste man tydligt skilja mellan dessa båda
sätt att etablera vetande hos sina medlemmar, det som inom
frimureriet kallas för ”frimurarevetenskap” eller ”den konungsliga
konsten”. Det är värt att dröja något vid etymologin. ”Initiation” är
bildat på det latinska verbet ”initiare”, att påbörja, starta, inleda.
Substantivet ”Initium” kan även betyda ”ursprung”. Enligt SAOB
har ”initiera” flera olika betydelser: inviga, införa, upptaga men även
40
göra bekant eller förtrogen med eller delaktig i en särskild kunskap.
En av de definitioner som är synnerligen relevant för frimureriet är
att medlemskapet i frimureriet börjar med initiationen. Undantaget
några få specialfall då hertig Carl fann det för gott att genast uppta
vissa medlemmar till frimurareordens högsta grader, delade samtliga 4300 svenska 1700-talsfrimurare erfarenheten av att bli invigda
i en frimurareloge, en erfarenhet Henrik Bogdans bidrag beskriver.
Även om den som skall initieras leds in i något är det ändå han själv
som går. Initiationen förutsätter hans aktivitet och känsla, han lär
sig genom att delta. Jag betraktar således här initiationen ur ett bredare perspektiv, inte enbart som själva akten av invigning utan
initiationen som deltagandet i en performativ akt, en performance
som skapas genom samspelet av flera aktörers aktivitet. Initiationen
slutar med denna breda definition inte heller vid själva akten av
invigning och den som initieras utan omfattar allt som ökar
förtrogenheten med och delaktigheten i kunskapen. Performance
har tre nivåer: 1) den omfattar den som initieras 2) den omfattar
den personkrets som utför initiationsritualen (officianterna inom
frimureriet enligt ämbeten som t.ex. listades ovan) 3) den omfattar
deltagarna i vid bemärkelse, alltså även åskådarna. Man skulle dessutom kunna tillägga en fjärde, rumslig nivå: arkitekturen, omgivningen som skapas av artefakter och själva rörelsen i rummet samt
en femte nivå som utgörs av sinnesintryck, främst hörsel och seende. Min avsikt är emellertid inte att här uppställa en performanceteori med tillämpning på frimureriet (vilket emellertid skulle vara
en konstruktiv ansats), utan att endast antyda att det är givande att
dra en gräns till instruktionen som kunskapsförmedling.7
”Instruktion” är etymologiskt bildat på det latinska verbet
”instruere”: uppföra, upprätta, inrätta, utrusta, ordna, anordna,
undervisa. Nära besläktat är ordet ”struktur” efter latinets structura,
uppbyggnad, sammanfogning. Förvisso innehåller ordet många drag
som liknar initiationen. Att instruera kan betyda att meddela undervisning, att bibringa eller inhämta kunskaper. Men instruktionen är mer riktad, att ge anvisningar eller ”föreskrifter huru han
skall förhålla sig (i synnerhet vid fullgörande av uppdrag eller tjänsteåliggande) eller gå till väga vid utförandet av något”. Inom militär
41
terminologi betyder ordet att ”meddela instruktion och förvissa sig
om att posten riktigt uppfattat och tillägnat sig densamma” (SAOB:s
definitioner). Instruktionen innebär någonting fundamentalt annorlunda än initiationen. Instruktionen handlar inte om den personliga upplevelsen och aktiviteten utan om att etablera en struktur, att ”bygga in i” den som instrueras. Här handlar det mer om
intellekt och etisk hårdvaluta än om känsla och delaktighet. Den
passive undergår instruktionen lyssnande, seende, utförande, svarande. Instruktionen kan jämföras med en standard som förmedlas
till alla.
I motsats därtill går initiationen endast att skildra partiellt. Inom
religionsvetenskapen finns en specialdisciplin av ritualteori som ägnar
sig åt att studera den så kallade ”rituella dynamiken”. Utan att fördjupa oss allt för mycket i detta område, kan konstateras att ritualer, tvärt om vad som i regel uppfattas, är föremål för en betydande
dynamisk utveckling. Initiationen kan studeras inom ritualteorin,
exempelvis hur ”rites de passage” iscensätts och hur de utvecklas
och förändras över tid. Henrik Bogdan analyserar i sin doktorsavhandling From darkness to light: Western esoteric rituals of initiation
(2003) komparativt sådana initiationsritualer. Ritualtexterna kan
dessutom användas i klassisk filologisk forskning för att gruppera
olika textfamiljer och datera ursprungs- och källtexter bakåt i tiden.
Men om man betraktar initiationen som ett kunskapsteoretiskt annorlunda sätt av kunskapsförmedling, nämligen baserat på den individuella upplevelsen, hamnar vi i svårigheter när vi skall svara på
frågan hur initiationen påverkar moraliska värderingar och ställningstaganden, eftersom det avgörande skeendet äger rum inom den
som initieras. Kan vi således genom att läsa texter som berör själva
invigningen av medlemmen sluta oss till frimureriets värderingar?
Man kan läsa frimureriets ritualtexter som en teaterpjäs. Låt oss
som exempel betrakta följande utdrag ur den redan citerade franska
tryckta ritualen från 1788:
D. Mes FF \ consentez-vous qu’il fasse son troisieme voyage?
R \ On étend la main sur le Tableau.
Le Vénérable dit:
Qu’on lui fasse faire le troisieme voyage? Qu’il aille, qu’il cherche
la lumière.
42
Le F \ Expert le fait voyager en silence, comme ci-dessus.
Pendant ce voyage on le purifie par le feu.
Le Récipiendaire étant de retour à l’Occident, les Surveillants
frappent un coup de maillet, & disent que le troisieme voyage est
fait.
Le Vénérable dit au Récipiendaire.
Les flammes par lesquelles vous venez de passer, Monsieur, sont
le complément de votre purification; […]8
Avsnittet beskriver recipientens ”tredje resa” under receptionen
i den första graden. Texten så som den är tryckt påminner mest om
utgivningen av dramatisk litteratur där regianvisningar är satta i
kursiv och replikerna i rakt typsnitt. Detta korta avsnitt innehåller
även alla de element av performance jag tidigare antydde. Logemästaren frågar de närvarande om de instämmer att den som skall
initieras gör sin tredje resa, varpå svaret blir jakande genom en gemensam rörelse. Därpå får en av officianterna uppdraget att genomföra ”resan” och under dess genomförande ”rena” recipienten
med eld. Så fort han återvänder till ”väster”, vilket antyder den rumsliga dimensionen av performancen, slår andra officianter ett slag
med en hammare och förkunnar att den tredje resan är genomförd,
vilket markerar att en tidsligt definierad fas nu är avslutad. Därpå
instruerar logemästaren recipienten om symboliken av den nyss genomförda ritualen. Men detta korta avsnitt visar också tydligt problematiken med att basera en analys av vilka värderingar som
kommuniceras till den enskilde och framför allt hur han upplever
initiationen på en läsning av texter som beskriver hur en ritual skall
genomföras. Dessutom täcks av dessa texter inte helheten av aspekter. Exempelvis står det ingenting om hur ”rensningen” med elden
skall genomföras praktiskt, det står ej heller om hur och var slagen
med hammaren skall genomföras och inte heller vad det innebär att
recipienten återvänder till ”väster”. Dessa element av ritualen är sannolikt kulturell praxis som förmedlades genom muntlig tradition,
”best practice” och anpassat till lokala förhållanden. Liksom i teaterpjäsen är regianvisningar och repliker förutbestämda, likaså rummets utformning, rörelsen i rummet, klädseln, belysningen. Men
huvudsaken i initiationen, hur den enskilde upplever vad han/hon
är med om, vilka tankar och känslor det utlöser går lika lite att läsa
43
om i dessa texter som skådespelarens syn på sin roll eller publikens
uppfattning av pjäsen. Dessa tankar och känslor går endast att ta
reda på om man intervjuar den som initieras, det rituella skeendet
kan man på sin höjd förstå om man antropologiskt ägnar sig åt
deltagande observation där det i texten outsagda praktiseras i verkligheten. Problemet för den historiska forskningen blir genast uppenbara. Varken intervjuer eller fältstudier går att genomföra, möjligen en re-enactment, med de kunskapsteoretiska problemen som
därigenom skulle uppstå. Ritualtexterna är primärt skrivna för att
uppföras, inte för att läsas.
Initiationsskildringar – ett sällsynt fenomen
Initiationens upplevelse och dess påverkan på den som initierats
kan enbart rekonstrueras med hjälp av självdokument (t.ex. brev,
dagböcker, självbiografier), med alla de metodologiska brister det
för med sig. Och några hållbara slutsatser skulle endast kunna fås
genom ett kollektivbiografiskt tillvägagångssätt, när enskilda utsagor om initiationen föreligger i tillräckligt kvantifierad form. Vi
saknar tusentals av dessa skildringar för att etablera fakta om vad
medlemmarna i svenska frimurareloger tänkte om sin reception.
Initiationsskildringar är extremt sällsynta. Redan detta gör det inte
orimligt att dra slutsatsen att initiationen är en upplevelse som främst
sker inom den som recipieras. Dessutom förekommer i de eder som
avlades förbud att avslöja ”frimureriets hemlighet” (”le secret des
Maçons & de la Maçonnerie”).9 Den enda skildringen av en initiation jag hitintills har hittat är tagen ur svensken Jakob Wallenius
(1761-1818, provinsialnummer 2977) självbiografi. Wallenius kom
på 1780-talet till universitetsstaden Greifswald i Svenska Pommern
och blev snart upptagen som medlem i den tidigare nämnda logen
Zu den drei Greiffen. Om sin reception skriver han:
Den 22 januari [1787] var en av de mest märkvärdiga dagarna
jag upplevt. Jag recipierades högtidligt i den härvarande arbetande, lagmässiga och rättmätiga Logen Zu den drei Greifen.
Sanitetskollegiets direktör och anatomiprofessoren etc. Dr.
Rehfeld var på den tiden logemästare. Deputerade mästaren
Gadebusch installerade mig. Å! Hur felaktigt och oförnuftigt
talar människan om saker hon inte känner till. Även jag hade
44
förutfattade meningar mot denna uråldriga, ärevördiga Frimurare Orden. Men jag slutade upp med dem och som belöning
har jag skådat det stora överraskande ljuset, som jag kommer att
glädja mig åt för all framtid. Jag kan inte säga mer. Denna dag
var den lyckligaste i mitt liv. Hade jag upplevt den tidigare hade
jag inte brusat upp så vid varje olycka. Men tig, murare! Det kan
finnas oinvigda som läser dessa ord.10
Wallenius skildring är alltså tämligen allmänt hållen. Han betonar att hans förutfattade meningar övervunnits, att han har ”sett”
något som kommer att påverka hans framtida liv fundamentalt, att
han känner lycka och att receptionen tidigare i livet hade besparat
honom från att påverkas för mycket av ödets hårda slag (vilka vi får
reda på tidigare i självbiografin). Samtidigt lägger Wallenius band
på sig själv, påbudet att tiga som orsakas av att ”oinvigda” kan läsa
vad han skriver. Ur denna skildring får vi inte veta någonting om
hur initiationsritualen genomfördes utan endast hur initiationen
påverkade Wallenius värderingar och känslor. Det är rimligt att anta
att han recipierades i enlighet med de svenska dokument som fördes över till Preussen på 1760-talet och som sedermera användes i
den 1770 grundade orden Grosse Landesloge der Freimaurer von
Deutschland (GLL); logen i Greifswald hade anslutit sig till GLL
efter en lång tids tillhörighet till det tidigare nämnda systemet Strikte
Observanz. Hur komplicerade ritualerna är kan man se i den tryckta
versionen som publicerades 1805 av Friedrich Ludwig Schröder.11
Första delen i Wallenius självbiografi skrevs i samband med en längre
sjukdom och rätt så nära själva receptionshändelsen. Varför skriver
han inte om vad som hände konkret? Detta kan dels bero på tysthetslöftet, dels på att receptionsritualen är så komplicerad att han helt
enkelt inte kom ihåg den. I logens källmaterial hittar man Wallenius
namnteckning under ”Besondere Gesetze für die Freimaurer-Loge
zu den drei Greifen in Greifswald”.12 Vi skall senare återkomma till
dessa lagar, men konstatera att det här inte fanns något tolkningsutrymme för vad den nye frimuraren förpliktades till. Det finns
ingen upplevelse av lagarna, det finns enbart en uppfyllelse av desamma.
Instruktion och initiation skapar således två skilda textgenrer
inom frimureriet, med två olika syften. Texten som skildrar
45
initiationsritualen kan läsas som en normativ text lika mycket som
en teaterpjäs kan läsas som en roman. Men ritualtextens största relevans är den performativa aspekten, den liknar ett partitur med olika
stämmor och instrumentering: uppförandet, iscensättningen, regisseringen av ett tids- och rumsligt begränsat progressivt händelseförlopp. Instruktionen däremot sträcker sig ut över den tidsligt och
rumsligt bundna progressiva processen. Den är av bestående och
förbindande karaktär. Ritualtexten återger, vilket jag tidigare redan
antydde, inte heller helheten av händelseförloppet, den kommunicerar inte stämningen, ljuset, dofterna, sinnesintrycken. En substantiell part av den performativa kompetensen förmedlades genom
praxis, ett immaterialiserbart know-how som uppstår genom en serie av upprepade erfarenheter, en kunskap som inte går att kodifiera. Med en annan analogi kan arbetet inom frimurarelogen liknas vid ett naturvetenskapligt eller psykologiskt experiment.
Initianden utsätts för en förprogrammerad försöksuppbyggnad vars
slutresultat är att öka kännedomen om sig själv. Hur materien reagerar i försöket kan inte förutsägas, däremot är uppbyggnaden alltid densamma. Eftersom vi i 4300 fall inte vet hur försökspersonen
reagerade kan vi inte heller yttra oss om det psykologiska
experimentets påverkan.
Det enda angreppssätt som enligt min uppfattning på ett mer
övertygande sätt ger oss svar på vilken värdegrund de 4300 svenska
frimurare kan ha delat måste fokusera på instruktionen. Det finns
goda skäl för att anta att instruktionen var lika för alla. Inom ritualtexterna förekommer en form av replikskiften som internationellt
kallas för ”katekes” (se citatet ovan: ”Stormästaren erinrar de nyß
intagne at wara upmärksamma uppå Cathechesen med hwilken alla
Loger öpnas ock tilslutes, och tillika är en förklaring öfwer den utlagda Taflan på eller Tapeten”). Katekesen är ett rituellt iscensatt
replikskifte. Dess syfte är undervisning primärt om frimureriets symbolik genom frågor och svar.
Texterna ger ett intryck av en ålderdomlig form av kunskapsförmedling i skolastisk anda. I det följande återges ett typiskt replikskifte ur ritualerna för den kvinnliga svenska frimurarelogen:
46
Tavla med symboler för andra graden enligt avslöjarskriften ’L’ Ordre
des Franc-maçons trahi […]’, 1745.
47
StorM: sluter således Logen med följande
Catheches
Som beswaras af Föreståndarinnan
1. fr: Ären I Mästare eller Mästarinna?
sw: Jag har upstigit på den misterieuse Trappan.
2. fr: Hwad betyda Stegens Sido-Stäckar
sw: Kärleken till Gud ock Nästan
3. fr: Hwad föreställer de 5 Stegen?
sw: Mureriets Grund- ock Hufwudstycken: Wishet, Klokhet,
Saktmodighet, Kärlek ock Arbetsamhet.
[…]
9. fr: Hwaruppå wisar Eder Babylons Torn?
sw: Uppå denna Wärdenes barns högmod ock Swaghet
10. fr: Hwarmed motas detta högmod?
sw: Med en rätt Frimurares Känneteckn ock hjerta, som igenom
Mureriets Grunder ock lagar är uplyst.
[…]
16. fr: Hwad betyder Jacobs dröm?
sw: Den frid ock Stillhet, som alla Murare erhålla i en Rättskaffens Murare-Loge.
17. fr: Hwad betyder de 4 wärldenes delar?
sw: At en Rätt Murare, genom sin dygd ock sina goda Seder, är
af hela wärlden Känd ock älskad.
[…]
23. fr: Hwem upfant ock begynte Babyloniska Tornets Byggnad?
sw: Nimrod
24. fr: Hwad war grunden därtill?
sw: Stolthet
25. fr: Hwad war byggnings Redskap därtill?
sw: Oordenteliga Böjelser
26. fr: Hwad förorsakade Tornets ödeläggelse?
sw: Tungomålens förbistring.
27. fr: Hwarom underrättar oß denna händelsen?
sw: Hon lärer oß at utan religion är människan blott Swaghet
ock et Intet.
28. fr: Hwad lärer hon oß widare?
sw: At utan Enighet ock förtroende, samt Sinnens
öfwerensstämmande, Kan et Samfund icke bestå.
29. fr: Huruledes är förtroendet återstält?
48
sw: Igenom den Frid ock Enighet, som man ser härrska ibland
Bröderne ock Systrarna.
[…]13
Carl August Ehrensvärd (1745-1800, provinsialnummer 2719),
amiral, konstnär och konstteoretiker, upptogs i frimureriets kapitelgrader i januari 1784 och erhöll ordens högsta grad redan i mars
nästpåföljande år. I sitt verk De fria konsters philosophi (1782) använder han sig av samma princip av frågor och svar som i frimureriets
katekeser, något som skapar ett egendomligt intryck. Det inledande
kapitlet ”Om högsta skönheten” börjar exempelvis med följande
replikskiften:
Är Gud synlig som person?
Nej.
Vore han på detta sätt synlig vad hände då?
Då hände att han vore i skönhet så överträffande vårt begrepp
och därjämte så ledande till våra känslor, att organerna fingo en
rörelse vid dess åsyn som förstörde människovarelsen.
Varav kan man sluta detta?
Detta slutar man därav, att då man i allmänhet erfar något stort
och förträffligt, blir man betagen.14
Jämte läsning av katekeserna förekommer de redan ett antal
gånger nämnda lagarna och förordningarna. Dessa måste i hög grad
betraktas som normativa då den som undertecknade dem förpliktade
sig att följa ett föreskrivet beteende. För det så normerade beteendet
inom logen kunde det handla om så triviala reglementen så som
paragrafer om förseningar, felaktig klädsel eller svordomar. Förseelserna beivrades i regel genom böter till fattigkassan. Men lagarna
kunde även, vilket vi redan har sett prov på, innehålla reglementen
för beteenden som snarare bör karakteriseras som formuleringen av
ett särskilt kollektivt habitus. Det speglar ambitionen att formulera
en värderings-/hederskodex åt en hel grupp åt människor, att uppresa en moral som ingen ostraffat kunde avsvärja sitt personliga ansvar ifrån. Instruktionen i logen skedde även genom tal. I Sverige
liksom Frankrike fanns bland logens officianter en orator som skulle
behandla frimureriska ämnen. Frimureriets åminnelsetal har varit
föremål för en kandidatuppsats i litteraturvetenskap som lades fram
49
vid Örebros universitet.15 Men bredare forskning om frimuraretal
som genre har inte ens påbörjats, trots god tillgång på källmaterial.
Instruerande i vid bemärkelse var även frimureriets sångtexter.16
Naturligtvis kan själva rummet och symbolerna recipienten/frimuraren exponeras för tolkas som en form av instruktion, till exempel
den på golvet utbredda tavlan med frimureriska symboler (se bilden
ovan ur L’Ordre de Franc-maçons trahi, 1745). 1780 trycktes i Amsterdam en frimurerisk almanacka där sådana instruktionsscener och
den imponerande receptionen i mästaregraden återgavs som kopparstick.17 Men den textsort som allra främst instruerar frimuraren
om hans moraliska skyldigheter och som på så sätt etablerar en värderingarnas struktur inom honom är lagarna och förordningarna. Vi
skall nu återvända till dessa och i detalj studera deras budskap.
”Ingen ting i werlden mäktigt att slita deras förenings band” –
den frimureriska förpliktelsen
Frimureriets lagar och statuter har, så som vi redan har antytt ovan,
ett flertal syften. Dels formuleras här en allmän ideologi utåt, dels
regleras interna organisatoriska förhållanden, dels en moralisk hållning hos medlemmarna, ett idealbeteende uppreses medlemmarna
till efterföljd som därigenom förpliktas till en särskild habituell kodex.
1737 fick det svenska frimureriet sina första lagar och förordningar när Carl Friedrich Scheffer (1715-1786, provinsialnummer
103) erhöll fullmakt att grunda frimurareloger i Sverige av den franska frimurareordens stormästare Charles Radclyffe (1693-1746).
Dessa ”Regles générales et particuliers” består av två huvuddelar: 1)
själva ”reglerna” (som mest behandlar organisatoriska spörsmål), avfattade i 37 artiklar, och 2) ”alla frimurares plikter” (som mest berör
värderingar och regler för ett korrekt moraliskt uppförande), samlade i sex huvudpunkter.18 Den första paragrafen i den andra delen
lyder i franskt original:
Un Franc-Maçon libre est obligé par son Etat de se conformer à
la Morale et s’il entend bien l’art, il ne sera jamais un Athé, ny
un Libertin sans Religion. Dans les Siecles passés les FrancsMaçons étoient obligés de professer la Religion Catholique, mais
50
depuis quelque tems on n’examine pas sur cela leurs sentiments
particuliers, pourvu toutefois qu’ils soient Chrêtiens, fideles à
leur promesse et gens d’honneur et de probité, de quelque
maniere qu’ils puissent être distingués d’ailleurs par ce moyèn la
Maçonnerie devient le Centre et l’union d’une vraye amitié entre
des personnes qui sans ce doux noeud seroient pour toujour
Eloignés et Separés les uns des autres.19
Denna franska originaltext ligger förhållandevis nära formuleringarna i första paragrafen av James Anderssons Charges från 1723.
Här heter det:
I. Concerning God an Religion.
A Mason is oblig’d, by his Tenure, to obey the moral Law; and if
he rightly understands the Art, he will never be a stupid atheist,
nor an irreligious libertine.
But though in ancient Times Masons were charg’d in every Country to be of the Religion of that Country or Nation, whatever it
was, yet ’tis now thought more expedient only to oblige them to
that Religion in which all Men agree, leaving their particular
Opinions to themselves; that is, to be good Men an true, or
Men of Honour and Honesty, by whatever Denominations or
Persuasions
they may be distinguish’d; whereby Masonry becomes the Centre of Union, and the Means of conciliating true Friendship
among Persons that must have remain’d at a perpetual Distance.20
Skillnaderna kan tyckas vara marginella, men utan tvivel betonar den franska versionen tydligare frimureriets koppling till den
kristna religionen. Den religion som frimurare i tidigare sekel bekände sig till var den ”katolska”. Den enskilda trosuppfattningen
har dock inte examinerats under en tid. Likväl utgår man från att
varje frimurare är kristen och trogen sina löften. Detta kristna tema
är i Svenska Arméens loges lagar från 1762 ännu tydligare formulerat. Här talas om gudsfruktan, om kärlek till nästan, om att aldrig
handla mot sitt samvete. Kärlek till gud och till varandra görs till en
förpliktelse och paragrafen slutar med ett evighetslöfte. Dessutom
talar armélogens lagar om en ”Orden”, vilket antyder att man anammat tanken om att stå i en linje med medeltidens kristna ordenssamfund. Även i de 1770 utgivna Frimurare-Nyheter finns en svensk
översättning av Andersons första paragraf, dock betydligt kortare.
51
Intressant är dock att det även här är otvetydigt att ”medlemskap
förutsätter kristen bekännelse”, så som det heter i § 2 i dagens Svenska
Frimurare Ordens Allmänna Lagar.21 Medan Anderson talar om
den religion ”i vilka alla människor överensstämmer” heter det 1770
”envad Mening af den Christeliga Religionen han ock må bekänna”.
Publikationen uppstod i cirklarna som stod det till Sverige temporärt efter 1765 införda engelska frimureriet nära. Därför förvånar
den tydliga betoningen av kristendomen, då just det engelska
frimureriet tillskrivs rationell deism. I den historiska överblicken
som finns i Frimurare-Nyheter reses anspråk på att de loger som
grundats i Sverige med engelsk konstitution är att betrakta som de
enda legitima.
I den följande översikten jämförs den inledande paragrafen
mellan de nämnda fyra versionerna:
1723 Anderson (1723 AND)
1737 Scheffer (1737 SCH)
1762 Armélogen (1762 SVA)
1770 Frimurare-Nyheter (1770 FRN)
1723 Anderson (1723 AND)
En murare är på grund av sin ställning pliktig att lyda morallagen; och om han rätt förstår sin konst, skall han aldrig vara en
dåraktig ateist eller en fritänkare utan religion.
Men fastän frimurarna i gamla tider voro varje land förpliktade
att vara av landets eller nationens religion, vilken denna än månde
vara, så håller man dock nu för mera tjänligt att blott förplikta
dem till den religion, i vilken alla människor överensstämma,
och låta en var behålla sin enskilda mening för sig, det vill säga
de skola vara goda och sanna människor, människor av ära och
rättskaffenhet, hur de än eljest må skilja sig ifrån varandra i fråga
om sekter och trosmeningar. Härigenom blir frimureriet en föreningslänk och ett medel att stifta sann vänskap mellan personer, vilka eljest hade måst ständigt bliva skilda från varandra.
Översättning från Anderson 1723: Bergqvist 1934
1737 Scheffer (1737 SCH)
En frimurare är på grund av sin ställning pliktig att rätta sig
efter morallagen och om han rätt förstår sin konst, skall han
52
aldrig vara en ateist eller en fritänkare utan religion.
Under de gångna århundradena voro frimurarna förpliktade
till att bekänna sig till den katolska religionen, men sedan någon tid tillbaka prövar man icke deras tankesätt särskilt på denna
punkt, förutsatt dock i varje fall att de äro kristna, trogna sitt
löfte, och folk av heder och rättrådighet, huru de än eljest må
vara skilda från varandra;
härigenom blir frimureriet medelpunkten och föreningsbandet
i en sann vänskap mellan personer, som utan detta milda band
skulle för alltid vara avlägsnade och skilda från varandra.
Översättning från Scheffer-dokumentet 1737: Bergqvist 1934
1762 Armélogen (1762 SVA)
En rättskaffens Frii murare frucktar Gud, och älskar nästan, samt
handlar aldrig emot sitt Samwete.
Samhällets wärdiga afsigter, sträkka sig fuller, så till dett timmeliga, som ewiga lifwets Sällheter, dock äga thes ledamöter frihet,
att genom then religions öfwning the idka, sielwa sörja för theras Samwetens roo, ock Siäls Salighet.
I forna tiderne, war wäl en Frii murare skyldig att öfva then
kristna kiörkans tros Bekennelse ther han wistades, men wåra
wisa bröder, har sedan funnit säkrast för samhällets förening att
ei binda någon wid blotta Ceremonielen, utan har fotadt dess
bestånd på de grundreglor hwarutinnan alla förnuftiga
menniskior stämma allmänt öfwerens.
Orden fordrar därföre enkannerligen af sina ledamöter att de
utan Swek, älska Gud, och hwarannan, samt beflita sig om Dÿgd,
ärbarhet, Tro och ähra, då de i dessa kärleks ämbnen hafwa enahanda åtrå ock enahanda tankar så är dett nog för samhällets
beständiga warelse. § där råkas medelpuncten ock Fria Murares
rätta förening. § Däri wisa sig de oförlikneliga medel,
hwarigenom redlig wänskap stiftas emellan Tusende slags till
Seder och hierttan olika folkslag, som eljest wid utgången af
werlden blifwit hwarannan lika främmande som de dett wid
inträdet woro. § där sehr man rätta wänskaps knutarne bundna
af then osminkade kärleken, hwilka genom bortgången i
Ewigheten wäl uplösas, men i Lefvande och äkta frimurares
Hierttan – aldrig.
Armélogen 1762, GStPK
53
1770 Frimurare-Nyheter (1770 FRN)
En F.M. är skyldig at lyda den Moraliska Lagen, och förstår han
Konsten rätteligen, är han hwarken en dum Athee, eller en liderlig Fritänkare,
utan en hederlig Man, god, redelig och trogen, envad Mening
af den Christeliga Religionen han ock må bekänna,
hvarutaf följer at Frimureriet är Enighetens Medelpunct, och
blir et medel at stifta en värkelig vänskap emellan menniskor,
hvilka i brist däraf, aldrig skulle kunna umgås.
Frimurare-Nyheter 1770
Den längsta och mest retoriskt utstuderade versionen är av någon anledning den vi finner inom 1762 SVA. Vid studier av andra
samtida original har inget kunnat spåras som man direkt skulle kunna
betrakta som förlaga till denna. De frimurare som samlades i krigets
Svenska Pommern måste ha varit säkra på sin sak och inte blott
eftersträvat att kopiera redan existerande förlagor. Trots skillnaderna
i längd och vissa formuleringar innehåller budskapet i de fyra versionerna av frimureriets portalparagraf signifikanta likheter:
• Det är uteslutet att vara ateist.
• Det åligger individen att sköta sin religion (som är kristen).
1723 AND talar om en religion ”i vilken alla överenskommer”, något som kan ses som en översättning av vad ordet ”katolskt” egentligen innebär, nämligen ”allmännelig”. I den franska versionen är
denna formulering inte översatt på detta vis, utan det står explicit
”katolsk religion”. Anderson tillägger att man numera överlåter åt
en var att behålla sin mening för sig, oavsett ”sekt” och trosmening.
Den franska versionen nämner att man inte längre prövar den katolska religionen, men förutsätter kristen tro. En blandposition intar 1770 FRN. Det är inte viktigt vilken gren av den kristna religionen man bekänner sig till, men underförstått är det ett krav att vara
kristen. 1762 SVA är mest utförlig på denna punkt. Ledamöterna
äger frihet att genom den religion de idkar själva sörja för sitt
”samvetes ro och själs salighet”. Förr var man skyldig att bekänna
sig till den lokala kristna tron, men man har sedan ”funnit säkrast”
att inte binda någon vid ”blotta Ceremonielen”. Denna formulering öppnar också upp för en möjlig pietistisk påverkan. Inom pietis54
men sätts den innerliga religionsupplevelsen framför den lutherska
trons formaliserade dogmatik och dess ceremoniella utanverk som i
den svenska lutherska statskyrkan dessutom var synnerligen opåverkade av reformationen.
• Det finns en moralisk rätt hållning (moralisk lag) som man
kan tillägna sig, etiska grundregler alla förnuftiga människor kan
instämma i.
• Det finns en kanon av centrala eftersträvansvärda begrepp
och värderingar: konst (kanske mest i betydelsen levnadskonst/föring), godhet, kärlek, sannhet, rättskaffenhet, ära, heder, rättrådighet, dygd, ärbarhet, tro, redlighet, trohet, sunt förnuft/”common sense” (det alla överensstämmer i), vänskap. I den mest kristna
versionen tillkommer gudsfruktan, kärlek till nästan.
• Frimureriet stiftar global vänskap. Avslutningen av frimureriets
portalparagraf innehåller en mycket speciell tanke. Människor är
per definition främmande, avlägsna för/skilda från varandra, utan
att vänskap stiftas dem emellan skulle de aldrig ”kunna umgås”,
som det heter i 1770 FRN. Alienationen mellan människor kan
således endast brytas genom att införa något i det mänskliga som
förenar, att skapa ett sammanhang/samband. Och denna föreningslänk etableras genom frimureriet som skapar ”redlig/värkelig/sann
vänskap”. I 1762 SVA broderas denna tanke ut till att omfatta en
kosmopolitisk vision om att ”redlig wänskap stiftas emellan Tusende
slags till Seder och hierttan olika folkslag”. Detta tema utvecklas
ytterligare i en paragraf i 1762 SVA, 16§. Här stadgas: ”af alla
Folkslag finnes Frii Murare, alla böra wara lika kära wänner ock
ingenting i werlden mäktigt att slita deras föreningsband.” Hat,
avund och vrede fick inte förekomma inom logens väggar, ännu
mer portförbjudna var ordväxlingar ”som äro anstötlige ock röra
nationer, famillier” eller frånvarande.
Analysen av dessa fyra versioner ger vid handen att ateismen
eller ett religionen ifrågasättande fritänkeri inte är möjligt inom ramen för frimureriet. Religionen är den enskildes ansvar, även om
det för den svenska kontexten är tydligt att det handlar om den
kristna religionen. Dogmatik och ceremoniel avvisas till förmån för
en (kristen) moralisk hållning, en etisk plattform som är handling55
sinriktad och filantropisk. Etiken omfattar en lång rad centrala begrepp (som dessutom anger centrala teman i frimureriets ritualer
och övriga normativa texter). Handlingen består främst i att genom
frimureriet skapa vänskap mellan människor som annars hade förblivit främmande för varandra, med en kosmopolitisk nyans, att
det också gäller vänskap och solidaritet mellan olika folkslag.
Frimureriet står för en odogmatisk global människokärlek och ger
dess medlemmar en legitimation att agera i denna anda. Vilka
implikationer har denna etik för den enskilde medlemmen? Vad
betyder det att 4300 svenska män undertecknade denna moraliska
plattform? Innan vi går in på dessa frågor är det värt att dröja något
vid den kosmopolitiska filantropin som formuleras inom frimureriet.
Ett år före det att Scheffer erhöll fullmakt att grunda loger i Sverige,
1736, hölls i Paris – oklart exakt i vilken församling av frimurare –
ett tal som kom att betyda mycket för frimureriets idéutveckling.
André Michel de Ramsay (1686-1743), skotsk anhängare till den
expatrierade Stuartfamiljen, ägnade sig i sin ”Oration” åt att dra
upp frimureriets kosmopolitiska grundsyn och elaborera dess historia och etik. Det var i dessa jakobitiska kretsar de första svenska
kontakterna till det franska frimureriet knöts och därför är en av
dess mest centrala texter också relevant för att belysa den svenska
situationen. Den första svenska översättningen som här citeras har
utförts av Karl-Axel Norberg.22 Ramsay skriver i inledningen till
sin ”Oration”:
Lycurgus, Solon, Numa och alla de andra politiska lagstiftare
har misslyckats med att göra sina institutioner bestående. Hur
visa deras lagar än varit, har de inte kunnat få spridning till alla
länder och i alla tider. Eftersom de bara syftade till segrar och
erövringar, militärt våld och upphöjande av ett folk på ett annats
bekostnad, har de inte kunnat bli universella, eller lämpa sig för
smaken, andan och intresset hos alla nationer – deras grund var
inte att göra gott. Missförstådd och överdriven patriotism förstörde i dessa krigiska republiker den allmänna människokärleken. Människor kännetecknas inte väsentligen av vilket
språk som talas, vilka kläder som bärs, vilka länder de lever i,
eller vilka värdigheter de tilldelas. Hela världen är en stor republik där varje nation är en familj, varje individ ett barn.
56
Statskonst som syftar till att hegemoniskt förtrycka andra stater är inte försvarbar. En god regering måste se till det universellt
bästa, ”intresset hos alla nationer”. Människor och nationer skiljer
sig inte väsentligen vad det gäller deras egenskaper, de är förenade i
en gemensam mänsklighet som liknar en republik bestående av familjer. Enligt Ramsay är det frimureriets syfte att återuppliva dessa
sanningar som är en följd av naturrätten. Brödraskapets intresse blir
mänsklighetens, heter det vidare, ”där alla nationer kan få del av
sund kunskap, där medborgare i olika kungadömen kan samverka
utan avund, leva utan stridigheter och där alla kan ta hand om varandra utan att förneka sitt eget hemland”. Det äventyrliga med
Ramsays ”Oration” är att han i följande avsnitt gör en koppling
mellan medeltidens korsfarare och frimureriet. De förra skall ha
tänkt ut de senares organisation. Detta skyndade på utvecklingen
av ett massivt riddaremotiv inom frimureriet med riddaregrader och
hela system som såg sig i dessa riddareordnars historiska efterföljd.
I Sverige blev denna tolkning av frimureriet särskilt inflytelserik och
påverkade utformningen av Svenska Frimurare Orden sedan 1759
avsevärt ända in i våra dagar. Korsfararnas kosmopolitiska ambitioner uttrycks hos Ramsay så här:
Våra förfäder korsfararna, som samlades från kristenhetens alla
delar i det Heliga landet, ville förena medborgare från alla nationer i ett enda Brödraskap. Hur mycket är vi inte skyldiga
dessa framstående män som, utan något krasst intresse, utan att
lyssna till den naturliga önskan att dominera, tänkte ut vår organisation, vars enda plan är föreningen av sinnen och hjärtan
för att förbättra dem, och skapa över tiden en andlig nation.
Där skall ett nytt folk skapas, som, fast de kommer från olika
länder och utan att göra avsteg från de plikter som olika stater
kräver, skall förena dem genom dygdens och kunskapens [originalet har ”la Science”] band.
Vi känner igen tankegången ur frimureriets portalparagraf. Det
finns en universell etik som kan förena mänskligheten genom ett
gemensamt band. ”Logerna, likt de vetenskapliga akademierna som
de ofta har jämförts med, tillät europeiska män att föreställa sig att
de representerade hela mänskligheten”, skriver Margaret C. Jacob.23
En god moral kan etableras till allas fromma. I synnerhet om man
57
lägger till läsningen av Ramsay, ligger tanken nära att frimureriet
odlade en syn på god statskonst. Vilka idéer om det politiska formulerades inom frimureriet?
”Oändelig kärlek för sina medborgares trygghet och wällfärd” –
frimureriets politiska etik
Den andra portalparagrafen i de fyra behandlade versionerna av lagar och förordningar ägnar sig åt frimureriets politiska dygder. Man
skulle också kunna kalla det för formuleringen av ett politiskt medvetande.
Hos Anderson heter det 1723:
II. Of the Civil Magistrate Supreme and Subordinate.
A Mason is a peaceable Subject to the Civil Powers, wherever he
resides or works, and is never to be concern’d in Plots an
Conspiracies against the Peace and Welfare of the Nation, nor
to behave himself undutifully to inferior Magistrates; for as
Masonry hath been always injured by War, Bloodshed, and
Confusion, so ancient Kings and Princes have been much dispos’d
to encourage the Craftsmen, because of their Peaceableness and
Loyalty, whereby they practically answer’d the Cavils of their
Adversaries, and promoted the Honour of the Fraternity, who
ever flourish’d in Times of Peace. So that if a Brother should be
a Rebel against the State, he is not to be countenanc’d in his
Rebellion, however he may be pitied as an unhappy Man; and,
if convicted of no other Crime, though the loyal Brotherhood
must and ought to disown his Rebellion, and give no Umbrage
or Ground of political Jealousy to the Government for the time
being; they cannot expel him from the Lodge, and his Relation
to it remains indefeasible.
1737 års franska/svenska version (”Le 2d. Regarde la
Gouvernement Civil.”) är i princip ordagrant överensstämmande
med Anderson, i 1770 FRN heter andra paragrafen ”[Pligter] Emot
öfverheten” och motsvarar så när som på slutet de engelska Charges:
En F.M. är en fredsam undersåte af den Civila Magten ehvarest
han må bo eller arbeta, och bör aldrig deltaga i sammangaddningar som förstöra allmänt lugn eller Landets väl, ännu
mindre göra sig genstörig mot sina Förmäns befallningar. Såsom Krig, Blodsutgjutelse och Oenighet alltid på det ömmaste
58
skadat Frimureriet, hafva i forntiden alla Konungar och Förstar
så mycket häldre beskyddat och upmuntrat våra bröder, som de
blifvit öfvertygade om deras fredsamma tankesätt och trohet; på
det sättet hafva de genom sina gärningar vederlagt sina
afvundsmäns försmädelser, och ökat Bröderskapets heder, hvilken
alltid som mäst blomstrats i fredliga tider. Därföre, om en F.M.
blefve uprorisk emot Staten, så, långt ifrån at bifalla hans missgärning, eller visa honom medlidande så som en olycklig
menniska, förklara Stor Logen och samteliga Bröderne, hvilka
bära den lifligaste afsky til alt slags upror, at en sådan är förlustig
alla de Rättigheter som tilhöra en F.M. och utsluta honom från
alla lagliga Loger, kunnande ingalunda ärkiänna den för en Bror,
som viljandes förgår sig emot Ordens fundamentale Pligter,
nemligen Lydnad och Trohet emot sin lagliga Öfverhet. [originalets kursiv].
Medan den engelska och franska versionen ändå öppnar upp
för att en upprorsmakare kan förbli logemedlem är detta i 1770
FRN uteslutet. Den som förgår sig mot Lydnaden och Troheten
gentemot sin lagliga överhet har förverkat rätten att vara frimurare.
Denna tankegång förekommer inte i 1762 SVA.
2do En rätt Frii murare, är en trogen undersåte, och fridsam
medborgare. § Han under gräfwer aldrig de Stoder, Hwarupå
dess fäderneslands Frij- och Säkerhet wilar. § Han dehltager aldrig, ei heller råder, till upror och sammangadningar, som kunna
störa en öfwerhets, ock nations wäl, lag och rättigheten. § Han
bär wördnad för tronen, och oändelig kärlek för sina medborgares trygghet och wällfärd. § och då han förmärker att någon af
Bröderne är stadd på hala och en fri murare oanständiga stigar,
så anwänder han genom kärligaste föreställningar Högsta fliit.
Att åter föra honom eller den förledda Broderna till sin Skyldighet emot Gud, öfwerhet, Fädernesland, Orden ock sig sielf. §
winnes ei ändamåhlet, så befordrar han dock sitt samwete, behåller sin ofläkkadt siäl, ock wisar i wärket att han är Frii murare.
Även om innebörden i stort överensstämmer med de övriga tre
versionerna finns det betydande skillnader i ordval och tankefigurer
som är viktiga att poängtera. För det första förekommer inte ordet
”medborgare”/”citizen”/”citoyen” i den engelska, franska och den
59
senare svenska varianten. Här talas om ”a peacable subject”, ”en
fredsam undersåte”, ”doit être soûmis à l’autorité civile”. Att vara
trogen undersåte och fridsam medborgare innebär att de två pelarna
för samhället, fäderneslandets frihet och säkerhet inte undergrävs.
Dessa båda ord förekommer endast i 1762 SVA. Uppror och
sammangaddningar är främmande för en frimurare, men motiveringen är mer sofistikerad här än i de andra versionerna. Inte enbart
överhetens utan hela nationens väl, lag och rättighet kan nämligen
vara i fara. I synnerhet orden ”lag” och ”rättighet” är intressanta i
sammanhanget, då de förutsätter att staten är byggd på konstitutionell grund som kan hotas av uppror. Från och med denna tankegång skiljer sig versionerna väsentligen från varandra. I de tre övriga
versionerna följer nu en passus om att krig, blodsutgjutelse och oenighet alltid har skadat frimureriet. Kungar och furstar har beskyddat det därför att de övertygades av dess fredliga karaktär. Om en
frimurare blir delaktig i ett uppror så markerar bröderna sin avsky,
men likväl behåller brodern rätten att tillhöra logen (1723 AND,
1737 SCH). I 1770 FRN är denna tolerans utplånad och istället
utesluts upprorsmakaren. I samtliga versioner är budskapet emellertid att frimureriet som organisation inte kan hållas ansvarigt för
sina enskilda medlemmars politiska aktivitet.
1762 SVA talar i det följande om ”vördnad för tronen” men
samtidigt också om ”oändelig kärlek för sina medborgares trygghet
och wällfärd” ”, något som inte förekommer i de andra texterna.
Passusen om krig etc. är utelämnad till förmån till denna formulering. Hanteringen av en broder som befinner sig i konflikt med
påbudet om att undvika uppror formuleras på ett helt annat sätt.
Det är den enskilde frimurarens personliga ansvar att erinra den
felande brodern och påminna honom om hans skyldigheter och
även om detta misslyckas har han ändå befordrat sitt samvete och
behållit sin ”ofläckade själ”, han visar genom sina gärningar att han
är frimurare. Det talas varken om att en upprorsmakare skulle kunna
förbli logemedlem eller inte, utan ansvaret för att tillrättavisa den
som begår ett fel åligger alla andra. Denna form av kollektivt ansvarstagande framstår som moraliskt mer utvecklad då den fokuserar på den förebyggande gärningen mer än på det konsekutiva straf60
fet. Den som felar skall påminnas om fem skyldigheter: mot gud,
överhet, fädernesland, orden och sig själv. Dessa fem skyldigheter
ingår nästan ordagrant i dag i Svenska Frimurare Ordens Allmänna
Lagar (OAL) från 2001. Plikten mot överheten ingår här i plikten
mot fäderneslandet och istället finns plikten mot nästan som en ny
skyldighet bland de fem. I Andra kapitlet OAL heter det under rubriken ”En frimurares plikter”:
1§
Det åligger en frimurare att iaktta sina plikter och att vara ett
föredöme för andra.
2§
De plikter varje frimurare bör iaktta är:
1. plikten mot Gud den Allra Högste
2. plikten mot fäderneslandet
3. plikten mot Orden
4. plikten mot nästan och
5. plikten mot sig själv.24
Dessa plikter exemplifieras i de följande paragraferna utförligt
och är mycket tankeväckande läsning. 2001 års version av OAL
baseras i stor utsträckning på den reform av ritualer och normativa
texter som genomfördes av hertig Carl kring sekelskiftet 1800. I det
citerade fallet verkar den ursprungliga formuleringen ligga 240 år
bakåt i tiden.
Man kan fråga sig varför avsnittet om att freden befordrar
frimureriet bäst är utelämnat. Kanske beror det på att lagtexten skulle
fungera i en krets som i majoritet bestod av officerare för vilka krigföring var en del av yrkeshedern. Men samtidigt menar jag att de
avvikande formuleringarna beror på olika politiska kontexter. Jag
anser att man inte övertolkar texten genom att läsa in några för det
svenska regeringsskicket vid tiden centrala värderingar. Frihetstidens
politiska system baserades på en tydlig maktbalans mellan riksrådet
å ena sidan, riksdagen och dess utskott å andra sidan. De statliga
myndigheterna och deras tjänstemän erhöll en alltmer autonom ställning. Den exekutiva kungamakten hade reducerats till en i det närmaste symbolisk funktion och 1756 års revolt för att stärka densamma hade slagits ner och några av dess ledare hade avrättats. Riksdagen fungerade mer som forum för de två partiernas (hattar och
61
mössor) respektive politiska agenda snarare än som de fyra ståndens
representation. Den politiska pressen florerade i verk som En ärlig
Swensk. Hattarna installerade professorer i svensk statsrätt vid universiteten.25 Det allt dominerande paradigmet löd att makten skulle
baseras på konstitutionell grund, regeringsformen och 1734 års lag.
Suveräniteten skulle garanteras via de valda representanterna i riksdagen snarare än genom monarken. Formuleringarna i 1762 SVA
speglar några centrala värderingar i detta avseende. Det talas exempelvis om fäderneslandets frihet och säkerhet och som redan nämnt
att en stats ordning vilar på lag och rätt. Samtidigt anges också en
politisk agenda genom att en frimurare skall hysa en ”oändelig kärlek för sina medborgares trygghet och wällfärd”. Vad innebär detta
i praktiken? Hur kommer det sig att dessa för den svenska modellen
så centrala begrepp, ”trygghet” och ”välfärd”, förekommer i denna
normativa text? Om man ser på de karitativa insatserna det svenska
frimureriet lanserade under 1700-talet kan man inte annat än fundera över basen för det svenska välfärdssamhället. Utgjorde det
svenska frimureriet i sammanhanget ett avantgarde? 2003 utkom
en minnesskrift över 250-årsjubiléet för instiftandet av det första
Frimurare Barnhuset i Stockholm.26 Här framgår med all önskvärd
tydlighet att de projekt som det svenska frimureriet tog initiativ till
inte utfördes som passiv välgörenhet, utan som pro-aktiva åtgärder
i syfte att förbättra människornas villkor i det svenska samhället.27
Grundandet av barnhus i Stockholm 1753, Göteborg 1755, Karlskrona 1777, planer på att grunda barnhus i Finland och Svenska
Pommern och projekt för hospital i Stockholm och Göteborg där
ympning mot smittkoppor skulle ske, en pensionskassa för soldatänkor och sårade meniga soldater efter 7-årskriget följde en filantropisk agenda som låg före sin tid och som ofta skedde i motsats
till ett skeptiskt prästerskap som såg sådana initiativ som ett ingripande mot Guds vilja. Ambitionen måste tolkas inte enbart karitativ utan i högsta grad politisk. Logen Zur Eintracht i Stralsund skrev
1771 i ett utskick till samtliga svenska loger att målet med ett barnhus var att uppamma de föräldralösa ”till sannskyldiga Menniskjor”
och att förvandla dem till ”Nyttiga medlemmar af det allmänna
Borgerliga samfundet”. I en skrivelse till den representativa besluts62
fattande makten i provinsen Svenska Pommern, lantständerna, ansökte logen om privilegiet att anordna ett lotteri i syfte att ”genom
goda stiftelser tjäna medborgarna”. De föräldralösa barnen skulle
fostras till ”nützliche Mitglieder des Staates”, nyttiga statsmedlemmar.28 Också sättet att uppbringa kapital till välgörenhet
gör frimureriet för tidpunkten synnerligen modern: offentliga konserter (idag skulle vi kalla dem stödgalor) eller lotterier arrangerades
och var viktiga inkomstkällor för att uppnå målen. Därtill samlades
vid varenda logesammankomst in medel som skulle komma samhällets fattiga till godo (I de redan citerade ritualerna för en kvinnlig frimurareloge stadgas: ”15:e Wid alla Sammankomster
ihogkommes de Fattiga ock Nödlidande med friwillig gåfwo, til
hwilkas hjelp äfwen bötespenningarne anslås.”). Frimureriets övergripande politiska etik syftade främst till en förbättring av människans livsvillkor och därigenom till en reform av samhället. Denna
reform skedde genom små och långsamma men viktiga steg som
förebådar den socialt ansvarstagande välfärdsstaten.29
”Oanständiga åthäfwor wäcker löije” – hur beteenden reglerades i detalj
Utöver de två portalparagraferna innehåller de behandlade fyra
normativa texterna regler för logens interna organisation som kan
tolkas som en form av demokratisk självorganisation och därför på
ett indirekt sätt även som politiska. I avslutningen till denna artikel
skall vi återkomma till denna intressanta tolkningsansats. Men det
som är mer förbryllande är hur frimureriets normativa texter syftade till att reglera brödernas beteende i detalj, både inom och utanför logen. Margaret C. Jacob ser denna aspekt av reglering som ett
erbjudande till livsföring för den enskilde medlemmen.
Ordningen inom logen kunde hos SVA uttryckas så här: ”Under logens arbets stunder, måste alla Bröderne wara alfwarsamma,
ock tysta, ty oanständiga åthäfvor wäcker löije ock löijet alla goda
murares förakt för den ledamot, som härutinnan är orden skadlig.”
Sensmoralen för denna sjuttonde paragraf i 1762 SVA är att den
som bryter mot påbudet om allvarsamhet straffas av sin egen oaktsamhet. Här formulerades en påföljd om medlemmen bröt mot en
63
överenskommelse inom brödraskapet. Men uppförandekoden innehöll också positiva rättigheter, så som att logens officianter skulle
visa bröderna ”vänskap, vördnad och lydno” och dessa officianter
”kärlek och förtroende”. Att baktala eller ”förklena” en broder var
strängt förbjudet. Religion och regeringssätt fick inte heller talas
eller disputeras om. Om man var tvungen att bemöta en mot
frimureriet kritisk person,
måste de ämbnen som kunde förewara, med mycken kallsinnighet beswaras, och man söka med myken modestié bibringa
belackaren mildare tanckesätt. För ett samhälle, som ibland sina
ledamöter och bröder räknat och ännu räknar samt märkeligen
äger de flästa krönta Hufwuden, furstar och världsliga, genom
slikt förfarande visar ädelmod, och frispråkaren måste till slut
med blygd, se sina skamlösa fördomar i lika rang med gäckars,
ty inga andra än dårar, kan tala illa om saker de sielfwa ei wet.
Det fanns också en paragraf som stadgade att bröder som hade
rättsliga dispyter med varandra skulle försöka bilägga dem genom
medling av logens officianter. Om detta inte kunde ske skulle bröderna till och med i domstol ställa sina personliga intressen tillbaks
för att inte ”störa eller hindra den Broderliga Kärleken”. Uppläsningen av dessa paragrafer avslutades med en programmatisk
uppmaning:
Wij willja lägga hela werlden för ögonen detta för största
menniskio hopen okiända goda, som wåra dygdiga arbets stunder wärka, så hafwa wåra wisa ock trogna Bröder allt ifrån Begynnelsen giort, ock alla äkta Frij Murare efter ock giörandes
warda till dess på lyktone, mureriet tillika med hela wärlds kroppen förgås ock förwandlas till sitt första inte. Ammen, dett ware
sagt ock Skie \ ~~~ altså \
Att det var allvar med uppfyllelsen av logens lagar gjorde § 26
klart för varje medlem. Här fick han höra att en plikt eller sammanskott som pålades en medlem genast skulle uppfyllas. ”Men then
ledamot, som sig ordens Stattuter, ock logens beslut aldeles
emotsättjer, ock ei underkasta will, för honom må logen genast tillsluten warda; ock han sedan ei för ledamot mera ärkiänd.” De 27
paragraferna i de allmänna statuterna följdes av särskilda statuter
för armélogens ledamöter. Dessa omfattar 22 punkter där främst
64
bötesbelopp och straff fastställdes. Om man bröt mot vissa regler
bötade man ett fastställt antal ”stenar” (som var lika med en pommersk Groschen) eller blev utesluten. Det skedde skriftliga kallelser
till sammankomsterna som var obligatoriska. Försummade man att
närvara tre gånger i rad utan föregående avanmälning, blev man
utesluten. Likaså fick man aldrig berätta för vare sig utomstående
eller frimurare som ej var logemedlemmar vad som hade hänt i logen. Då uteslöts man ”utan hopp att någonsin mera komma in.”
Felaktig klädsel, felaktiga tecken och rörelser, förseningar till mötena, viskningar, om man skrattade ”öfwerliudt eller rasa[de]”, svordomar, oanständiga och anstötliga ord och ”åthäfwor”, överdriven
glupskhet eller supande under måltiderna, allting reglerades och straffades med böter. Att så verkligen skedde visar armélogens protokoll.
Den 7 mars 1761 dömdes exempelvis bröderna Wachtmeister och
Pfeiff till böter i fattigkassan för svordom. Om någon hade konsumerat för mycket under måltiden, var det dock hela logens ansvar
”att hemförskaffa” en sådan ”fehlande Broder, på dett ingen ting
måtte förelöpa, som kunde lända samhället till förakt.”
Det fanns också ett par ”positiva” skyldigheter. I logen lades de
världsliga titlarna bort, alla kallade varandra för bröder. Om man
inte gjorde det fick man böta det högsta pengastraffet, åtta stenar.
En sjuk eller olycksdrabbad broder fick inte glömmas bort. Inom
27 timmar var bröderna förpliktade att besöka och understödja honom. Detta dokument undertecknades av 55 bröder, merparten av
dem svenskar. Även dotterlogen La Charité gav sig en sådan lokal
ordningsstadga i juli 5762 (=1762). Man anslut sig till ovan nämnda
stadganden och reglerade förhållandet till armélogen. Varje år skulle
24 daler kopparmynt per medlem sättas in i en pensionsfond.
Befordringen till mästare stadgades särskilt. Stor vikt fästes vid ”niit
för ordens ähra, arbetsamhet och kunskap samt sådane personliga
Egenskaper en mästare bör äga.”
Listan med namnteckningarna under lagtexten föregås av följande passus:
Wij underteknade Ledamöter af den Kongl. Swänska Armeens
Loge, åtaga oss wid den förbindelse wij inför Bröderne gjordt
ock wid wår frie murare tro, att så mykett för mennisko möjligit
65
är, efterlefwa, ock undergå, hwad dessa lagar och statutter biuda,
ock i fall af öfwerträdelse, ärlägga den plikt de utstaka, Hwars
innehåll wij hört ock rätteligen förstådt, som Bekräftes genom
wåra egenhändiga nambns underskrift.
Tjugofem år senare, 1787, undertecknade ett åttiotal frimurare i den före detta dotterlogen till SVA ett liknande dokument:
”Besondere Gesetze für die Freimaurer-Loge zu den drei Greifen in
Greifswald”.30 I ingressen uttrycks med all önskvärd tydlighet att
syftet med lagar och förordningar är att påverka brödernas ”levnadsvandel” och att orden tar sig rättigheten att tillrättavisa sina medlemmar. Förvisso, sägs det här, är det inte möjligt att fysiskt bestraffa de ohörsamma. Men det sociala straffet blir desto hårdare.
En uteslutning innebär inte enbart en uteslutning ur frimureriet
utan kan medföra ”de största hindren i den timliga lyckan”. Den
ohörsamme kommer att ”jagas bort ur goda sällskap och desamma
undvika varje närmare förbindelse med honom”. Ordensreglernas
efterföljd och uppmuntring till en ostrafflig vandel är därför målet.
De följande 27 paragraferna liknar i sin karaktär den forna moderlogen SVA. Ett antal paragrafer reglerar hur den som felar mot ordens moraliska påbud skall ledas tillbaks till ett rätt beteende. Bröderna bevakar varandra ömsesidigt i detta avseende. Upptäcker man
ett fel hos den andre, skall detta omedelbart påtalas och rättas till.
Om en medlem vägrar att underkasta sig logens lagar gör han sig
ovärdig ett fortsatt medlemskap. Logen Gustav Adolf zu den drei
Strahlen i Stralsund (1798/1800-1935), efterföljare till La Charité
och Zur Eintracht, var särkskilt nitisk med att följa upp medlemmarnas moraliska böjelser. Logens sekreterare skickade 1806 en
”hemlig logetavla” till Stockholm som förtecknade kring hundrafemtio medlemmar. Jämte namn, receptions- och födelsedatum sattes
även bokstavsbetyg för ”tillgivenheten för orden”, ”moraliska böjelser” samt ”beteendet i den borgerliga världen”. Tyvärr har nyckeln
till dessa betyg förkommit, men det vore givetvis intressant att följa
upp ett sådant tydligt exempel av självuppfostran.
Ur dessa formuleringar framgår att frimureriets lagar och förordningar medförde ett starkt moraliskt korrektiv för den som underkastade sig dem. I vissa fall sattes rent av betyg på medlemmar66
nas beteenden (sannolikt utgående från ett idealmönster). Dels är
det intressant att ställa frågan vilka praktiska konsekvenser det fick
för den enskilde medlemmen, dels kan vi konstatera att frimureriet
uppfattade sig som en moralreglerande instans, det reste anspråk på
en etisk stånds- och nationsöverskridande auktoritet. Denna auktoritet kan karakteriseras som sekulär så till vida att den inte upprestes
inom ramen för den organiserade kyrkan och civil så till vida att
den inte utgick från staten som makthavare. Det betyder inte nödtvunget att frimureriet som handlingsinriktad moralisk instans stod
i motsatsställning till kyrkan och staten (vilket i synnerhet medlemssammansättningen talar emot). Inom ramen för frimureriet lodade
man efter en ny samhällsmoral som var principiellt tillgänglig för
alla dem som passerade genom de stränga kriterierna för medlemskapet. Känslan av avantgarde eller åtminstone utvaldhet måste ha
infunnit sig hos dem som kvalificerade för medlemskapet. Kanske
fanns det också en ambition att instrumentalisera delar av frimureriet
för att förse staten med en lojal kader av ämbetsmän. Här formulerades en etik för en styrande elit.
”Så kan en liten flock arbeta på ett helt samhälles välfärd” –
förpliktades 4300 män till en särskild moral?
Om vi utgår ifrån att en majoritet av de 4300 svenska 1700-talsfrimurarna förpliktades till en särskild frimurerisk moral är det en
logisk följdfråga vilka konsekvenser en sådan förpliktelse fick, dels
för den enskilde, dels för det svenska samhället i stort. Betraktar
man de mer prominenta medlemmarnas biografier infinner sig spontant en känsla av att det finns en parallell mellan frimureriets
filantropiska och kosmopolitiska värderingar och den verksamhet
dessa medlemmar ägnade sig åt som industriidkare, läkare, professorer, musiker eller rent av militärer eller kanske snarare den hållning som några av deras aktiviteter utanför yrkesrollen ger uttryck
för. Denna kollektivbiografiska ansats måste i framtida forskning
följas mer ingående. Ett biografiskt lexikon över svenska frimurare
återstår att skrivas och kan vara en logisk fortsättning av arbetet
med generalmatrikeln. Men framför allt är det viktigt att undvika
en diskussion om orsak och verkan. Grundade Kjell Christopher
67
Barnekow (1730-1818, provinsialnummer 2005) ett musikaliskt
sällskap i Kristianstad för att han var frimurare? Översatte Jacob
Pontusson De la Gardie (1768-1842, provinsialnummer 2993)
Haydns ”Schöpfung” för att han var frimurare? Föreslog Peter Jonas
Bergius (1730-1790, provinsialnummer 509) att ett sjukhus för koppympning skulle grundas i Stockholm för att han var frimurare? Skapade Carl Michael Bellman (1740-1795, provinsialnummer 1993)
sällskapet Par Bricole för att han var frimurare? Varför finner man
ett signifikant antal frimurare engagerade i stora och små
upplysningsprojekt från åskledaren till 1809 års regeringsform? Beror det på att de är frimurare eller är de frimurare eftersom det är en
del av den upplysta sällskapligheten att vara det? Och för att formulera det mer konspiratoriskt: anstiftar frimureriet sina medlemmar
till att ympa sina barn mot smittkoppor, att ge ut tidskrifter, att
sätta åskledare på offentliga byggnader, att grunda banker och försäkringsbolag, att översätta litteratur, att uppföra musik eller förmedlar det en moralisk bas som ger sådana handlingar en legitimitet, ett övergripande syfte, ett svar på frågan varför man skall engagera sig i mänsklighetens förbättring och upplysning över huvud
taget? Diskussionen om vad som kommer först: medlemskapet i
frimureriet och sedan det sällskapliga engagemanget eller omvänt,
är fruktlös. Framför allt är det en reducering av verkligheten som
kan generera felaktiga kausalförklaringar à la ”N.N. var frimurare,
alltså måste han har tänkt/gjort så här”. Det enda möjliga tillvägagångssättet är att etablera fakta kring medlemmarna, att försöka
utröna om de har yttrat sig om kopplingen mellan medlemskapet
och sina handlingar i samhället.
Sådana yttringar är ytterst sällsynta, men i det följande skall vi
behandla ett tal som just berörde den så mycket omdiskuterade
”Frimureriets Verkan på Samhället”. Talet hölls av den redan tidigare nämnde Jacob Wallenius i hans egenskap som talman för logen
Carl zu den drei Greiffen i Greifswald (som logen hette sedan 1800).
Den 25 maj 1806 besökte kung Gustav IV Adolf (1778-1837,
provinsialnummer 3393) logen under sin nio månader varande vistelse i staden i samband med försöket att stoppa Napoleons framfart i det tyskromerska riket. Wallenius självbiografi slutar tyvärr
68
med året 1800 och han utlovade där ytterligare en del som skulle
behandla tiden därefter, men antingen skrevs den inte eller så har
den förkommit. Emellertid korresponderade Wallenius flitigt med
frimuraren och publicisten Carl Christoffer Gjörwell (1731-1811,
provinsialnummer 371), som tryckte talet och andra frimurarenyheter i sina Brefväxlingar. Vi får veta att talet fann kungens gillande och att en omedelbar tryckning skulle verkställas.
Wallenius var utan tvekan fylld av vördnad för kungamakten,
han var en hängiven gustavian. I ingressen till talet spelar han på att
kungen ”behagat nedlåta” sig till en låg brödrakrets, att se och delta
i logens arbeten och uppliva ”nit i den konst, som i vårt språk bär
namn af Konungslig”. Besöket var ett kärt ögonblick som skulle
trösta
i de mörka stunder då vi frestas att förtvivla om Templets åter
upprättande, om Religionens och Sedernas uprätthållande i ett
tidehvarf, då det gäller att ridderligen kämpa för den goda saken, emot ogudaktigheten, ondskan, sjelfsvåldet och egoismen.
Wallenius kommenterade indirekt Gustav IV Adolfs kamp mot
Napoleon, ”vår Beskyddares mod, emot dessa mänsklighetens farligaste fiender”. Men fastän man inom logen bar svärd, så skulle segern inte erövras med dessa (de var enbart sinnebilder) utan ”med
dygd, tålamod och ståndaktighet.” Wallenius övertygelse var att ”Så
kan en liten flock arbeta på ett helt samhälles välfärd” (min kursivering). I det följande utvecklade han temat ”Frimureriets Verkan på
Samhället”, en text som tål att återges i sitt original.
Så mycket känner Allmänheten af våra hemligheter, att hon tillerkänner oss Religion och medborgerliga dygder. Hon har ej
heller svårt att sluta till mycken inflytelse på allmänna tänkesättet, då hon vet, att medborgare af alla stånd, nästan i alla länder,
finnas, som arbeta på hela människoslägtets förädling, och som
i stillhet göra godt. Hon fruktar Mureriets hemliga magt. Denna
kännedom och denna fruktan äro oss fördelaktige. Vi äro nu
mera icke så misskände som i förra, mindre uplyste tider; men vi
skulle af våldet, ondskan och okunnigheten lätt kunna undertryckas och förskingras, om icke en mild Konungamakt uppehölle
oss midt i Samhället. Flere Staters exempel äro häruppå talande
bevis. Likasom de förste Christne, gå där våre Bröder med bäfvan
69
tillsammans, eller se med grämelse sina samlingsrum tilslutne.
Men Svenska Frimureriet kan ej annat än vara i högsta flor, då
Svenskarnes Förste står i spetsen för det samma, och med sin
mägtiga spira skyddar det.
Vördnad för Gud, trohet emot Konungen, välgörighet och broderlig kärlek äro våra dyrbaraste förbindelser, våra ovillkorliga
skyldigheter. Skulle dessa inte verka på Samhället? Jag vågar säga,
att om dessa pelare omstörtas, hela Samhällsbyggnaden måste
ramla, och barbariet hastigt inbryta med alla dess förskräckeligaste förödelser. Nyare tiders exempel hafva därpå gifvit de
rysligaste bevis. Men däremot, så länge Gudsfruktan, lydnad
mot Öfverheten, välgörande kärlek mellan medundersåtare,
mellan Bröder, utmärka och uplifva Samhället: så länge står det
på en varaktig grund, trotsande tider och händelser.
Hur skall detta stora ändamål vinnas annorlunda än genom den
noggrannaste upmärksamhet på de oss föreskrefna pligter? Och
dessa äro icke svåra för et uplyst förstånd och för et ädelt hjerta
att upfylla. Jag bör ej nu uprepa dem. Vi känne dem. Vi följe
dem. Denna nödvändiga samhällighet inom vår inskränkta krets
är en skön förebild för dem alla som äro utom oss. Då vi äre
kände för ära och dygd, så våga icke skändligheten och odygden
att upresa hufvudet bland den större allmänheten. Sjelfva lasten
vill ej synas last. Människan vill gerna ikläda sig anständighetens och ordningens skick. Hon kan förbättras och omvändas.
Hvarje god man (men detta vare sagt i en hög och fullkomlig
bemärkelse) hvarje god Man äger rättighet till deltagande i vårt
brödralag, om han vill underkasta sig våra lagar, åtaga sig dessa
strängare skyldigheter till upfyllande af mänsklighetens mäst
nödvändiga kraf, dessa dygder, som jag ovanföre nämnt.
Frimureriet är en af de mäst välgörande och nyttiga inrättningar;
men mänskliga inrättningar upnå aldrig fullkomligheten. Alle
äro icke frie murare som de sig kalla. Månge hafva insmygt sig,
förklädde i dygdens och oskuldens larf, men äro slafvar under
otyglade begär, och bekänna sig till en Orden, hvars ledamöter
de icke förtjena att vara. Däremot, om alle våre bröder handla
efter våra lagars visa föreskrifter, så kan ej verkan annat än vara
ganska stor på hela Samhället. – I nu varande ställning är dock
inflytelsen mycket välgörande, ty de fleste Frimurare äro kände
70
för de bäste och dygdigaste medlemmar i Staten, de öfrige till
eftersyn och efterföljd.”
I talets sista avsnitt hyllas kungen enligt retorikens alla regler,
intressant är att Wallenius i samband med dessa hyllningar också
utropar ”Svenska frimureriet, så mildt skyddadt och vårdadt af
EDER KONGL. MAJESTÄT, har tillvunnit sig et stort namn i
Europa.” Tiden efter franska revolutionen förde många svårigheter
med sig för frimureriet. Regeringar runt om på kontinenten hyste
farhågor om att en revolutionär anda spirade inom ramen för de
hemliga samfunden. I ett flertal stater så som Österrike och Ryssland, förbjöds frimureriet helt, i Storbritannien ställdes det under
skarp uppsyn och även i Sverige blev olika sällskap skyldiga att lämna
in lagar och medlemsförteckningar till myndigheterna. Här misstänkliggjordes dock aldrig frimureriet och Wallenius har rätt i det
att den svenska situationen var unik i jämförelse med andra stater.
Wallenius tal i övrigt sammanfattar väl vad denna artikel har
försökt att påvisa. Frimureriets lagar och förordningar är det primärt normativa elementet i den frimureriska etiken. Det är här vi
måste söka ansatserna för en vidare förståelse av effekten att 4300
svenska män under 1700-talet blev frimurare. Allmänheten var enligt Wallenius medveten om att frimureriet stod för religion och
medborgerliga dygder, att en stånds- och nationsövergripande gemenskap arbetade på mänsklighetens förädling och på att göra gott.
Detta åstadkoms genom att frimureriet uppfyllde sina ”dyrbaraste
förbindelser” och ”ovillkorliga skyldigheter”: gudsfruktan, trohet
till regenten, välgörenhet och kärlek mellan bröderna. Dessa fyra
punkter påminner onekligen om vad man redan fyrtiofyra år tidigare hade stadgat om i den forna moderlogen Svenska Arméens loge.
Och om dessa pelare skulle omstörtas, skulle hela samhället rasa.
Målet är en långsiktig stabilitet, ett samhälle som trotsar ”tider och
händelser”. Detta är endast möjligt om de plikter som föreskrivs
frimurare uppmärksammas. Håller sig alla till denna moraliska kodex kommer omvärlden att se enigheten och den etiska disciplinen
som en förebild. Människor kommer att sporras till att förbättra sig
själva. Några kommer rent av att kunna bli frimurare om de är beredda att underkasta sig dess lagar och att åta sig ”dessa strängare
71
skyldigheter til upfyllande af mänsklighetens mäst nödvändiga kraf ”.
Wallenius medger att det finns svarta får, medlemmar som inte lever upp till dessa högt ställda krav. Men likväl är budskapet klart:
om alla handlar efter lagarnas ”visa föreskrifter” kan påverkan på
samhället inte bli annat än stor. De flesta frimurare, påstår Wallenius,
är även kända som de bästa och mest dygdiga medlemmar i staten
och kan så bli till en förebild för alla. Så kan en liten flock arbeta på
ett helt samhälles välfärd.
Frågan är inte om det Wallenius säger stämmer, utan vilka idéer
det speglar. Utan tvekan framgår här att den frimureriska etiken
inte är introverterad. Den är handlingsinriktad och har till mål att
skapa ett stabilt samhälle där människors livsvillkor optimeras, där
välfärd skapas. Det är frimureriets lagar och deras stränga efterföljd
som borgar för att den ”lilla flocken” står på en homogen etisk grund
utifrån vilken samhället förbättras. Detta sker genom en
exempelfunktion och genom att dra samhället åt ett gemensamt håll.
Om vi ponerar att en majoritet av medlemmar betraktade sitt medlemskap i Svenska Frimurare Orden på samma sätt som Wallenius
blir en tolkning av deras verksamhet både inom och utanför yrket
mycket intressant. Frimureriets moraliska lagar förpliktade dem i så
fall att alltid tänka på sin förebildsfunktion och att motivera andra
till efterföljd och engagemang i en konstant förbättringsprocess mot
ett stabilt välfärdssamhälle.
Man kan i sammanhanget inte undgå att notera hur fundamentalt felaktigt Karl Warburg och Martin Lamm dömde om det
svenska frimureriet genom att reducera det till huvudaktören i en
ockult underströmning under, om inte rent av opposition mot den
rationella upplysningen. Genom att uppresa och vidmakthålla myten om ”ordensvurmen” har man förbisett viktiga perspektiv i studiet av det svenska välfärdssamhällets uppkomst. Denna kan enligt
min mening studeras i de filantropiska 1700-sällskapens medlemskap och ideologi, av vilka Svenska Frimurare Orden under 1700talet intar den främsta platsen.
72
”Alt ting afgiöres där igenom votering” – den frimureriska
konstitutionalismen i praktiken
Ingenting är mer felaktigt än att subsumera frimureriet under en
ockult antiupplyst underströmning i Sverige. Tvärtom går det inom
ramen för frimureriet att studera fenomen som är konstitutiva för
ett demokratiskt rättssamhälle och för tänkandet som ligger till grund
för detsamma. Ett tydligt exempel på detta får vi genom en episod
som utspelade sig i början av 1763 i Svenska Pommern. Den 20
oktober 1762 hade Carl Friedrich Scheffer som ”Lands Stormästare”, Carl Fredrik Eckleff som ”Deputerad Lands Stormästare”,
Fredrik Horn ”I andra Storbewakande Broderns Ställe”, Knut Posse
som ”Första Storbewakande Broder” och Daniel Lundmark som
”Stor Secreterare” undertecknat ett konstitutionspatent för en ny
loge i provinshuvudstaden Stralsund, Zur Eintracht.
Den pompösa ingressen inleds med ”Gud, Den Aldrahögsta,
Hela Werldenes Trefalt Stora Byggherre ware Ärad!”; i fortsättningen
hälsar Scheffer alla ”uppå Jordenes yta förenade och kringspridde
Frie Murare Bröder” och gör ”witterligit”:
Hos oss är uti ... Lands Logen anmält huruledes et Sällskap bestående af Wärdige Wår Ordens Ledamöter och Redelige Bröder och Männ, hwilka uti Frimurare Wettenskapen äga god
Kundskap och Insigt, samt uti Hertigdömet Pommern wistas,
åstundande at få uprätta en Ordentlig Loge”. Dessa anhåller att
enligt ordens stadgar ”och det wid alla Lagliga Logers Instiftning
öfwer hela Jordenes Yta brukeligt är, blifwa med ConstitutionsBref försedde”. Konstitutionen erkännes och fortsätter: ”Wi
hafwe ock förnummit och befunnit at detta Sällskap består af
Lagliga goda Bröder och af ägta härkomst, wane at samla goda
Byggnings-Materialier och drifwa Arbetet efter Konstens
berömwärda Lagar”. Som logens ”Stiftesman och Anförare” utsågs Christian Ehrenfried Charisius, som innehade Ordens högsta
grader och var medlem i två Stockholmsloger. ”Igenom detta
wårt öpna Instiftelse Bref har wi welar förordna nyssomtalte
Lagliga Bröder at uti Hertigdömet Pommern och Staden
Stralsund, bygga och wara en Laglig Arbetande Frimurare Loge”.
Han erhåller också rätten att ”efter Lagliga, Frie Murare Bröder
Lärlingars, Gesällers och Mästare Arbetes sätt i nyssnämnda
trenne Fria Murare Ordens Grader sitt Arbete drifwa, Liuset
73
utdela och Wettenskapen utsprida”. Denna loge skall med alla
frimurare ”som finnas förenade och kringspridde uppå Jordenes
yta med al förtrolighet och Broderlig Kärlek omfamnas.” Die
Eintracht förseddes med ”authentique Acter och Byggnings-planer” och immatrikulerades med nummer 12 i Storlogens matrikel mot upplagan att betala 1200 Daler kopparmynt i
konstitutionsavgift och samma summa till Frimurare Barnhuset
i Stockholm. Sex procent av de kommande intäkterna från
receptioner skulle gå till samma två mottagare.
Christian Carl Ehrenfried Charisius (1722-1773, provinsialnummer 41) tillhörde en förmögen och mäktig släkt i provinshuvudstaden och hade under en lång vistelse i rikets huvudstad fått
många viktiga vänner. Han hörde till kretsen av de första femtio
frimurarna i hela svenska väldet. Charisius släkting, Adolf Friedrich
von Olthof (1718-1793, provinsialnummer 800) skulle tydligen sköta
logens inrättning på plats. Ur konstitutionsbrevet – som i sig kan
ses som ett gott bevis på hur frimureriets verksamhet baserades på
laglig grund eller åtminstone en idé om lag – avledde dessa inflytelserika herrar tydligen rättigheten att utgöra hela Pommerns styrande
loge. Svenska Arméens loge hade emellertid (som nämnt) lämnat två
dotterloger efter sig: La Charité i Stralsund och Zu den drei Greiffen
i Greifswald. Där var man inte alls entusiastisk inför en sådan händelseutveckling och vände sig till moderlogen i Stockholm för att
inhämta råd om hur situationen skulle hanteras. Svaret armélogens
sekreterare, friherre Carl Pfeiff (1735-1792, provinsialnummer 751)
skickade tillbaks till Greifswald blottar med all önskvärd tydlighet
det demokratiska tänkandet som Margaret C. Jacobs tillskriver
frimureriet.
Brevet är daterat den 25 februari 1763 och adresserat till hela
logen i Greifswald.31 Pfeiff tackade Greifswaldbröderna för det goda
uppförande de visat ”vid ett så svårt tillfälle som Brodern Olthofs
ankomst till pommern” (som antagligen skedde i början på året)
och påpekade att de båda pommerska dotterlogerna nu arbetade
lagligt konstituerade under samma matrikelnummer som moderlogen, 11, i den svenska Stora Lant Logen. Således var de de äldsta
i Pommern, äldre än både Olthofs och Charisie (alltså logen Zur
Eintracht). De kunde alltså inte ställas under någon annan loges
74
Konstitutionspatent för logen ’Zur Eintracht’ i Stralsund, 1762.
75
eller något annat systems beroende. Man uppskattade att de
pommerska bröderna beslutade att ”inte ingå någon ny eller annan
inrättning”. Olthof påstod nämligen att han ”fått inspection öfver
alla loger i pommern” och att en pommersk landsloge skulle inrättas. Men en sådan landsloge skulle i så fall enbart vara en lös organisation, ”den Logen är endast inrättad för att hålla jämnlikhet i
maçonneriet”, på intet sätt skulle man betala avgifter till en sådan
loge utan endast till moderlogen. Under fyra ögon bifogade Pfeiff
till adressaten, logemästaren och professorn Carl Johan Dähnert
(1719-1785, provinsialnummer 834) nu en lång redogörelse: även
om Olthof skulle visa sig ha konstitution att bilda en pommersk
landsloge så skulle det inte vara något problem, därför att armélogens dotterloger skulle ha en majoritet i en sådan.
En landsloge i den svenska synen var inte hierarkiskt organiserad, utan baserad på medbestämmande: ledamötena i landslogen
”sitta ej såsom uti dependence, utan som fullmächtiga för sina loger
och lagstiftande för frimureriet”. Eftersom man skulle ha röstmajoritet (2:1) skulle det aldrig kunna bli något hot, ”alt ting afgiöres
där igenom votering.” Denna linje skulle man trycka igenom och
inte avstå ”heder och rätt, utan påstå mycket, så får man något.” De
mötestekniska knepen summerades med en taktisk genomgång.
Dähnert uppmanades att tala med Olthof och förklara läget för
honom, ”att RiksRådet Scheffer gifvit tillstånd att hålla twänne loger i Pommern [...] hvilket med Baron Sparre skall visas.” Men om
Olthof skulle sätta hårt mot hårt rådde Pfeiff Dähnert att invänta
Sparres ankomst till Pommern. Pfeiff skulle under tiden förhöra sig
om Olthofs eventuella rätt att bli Landsstormästare i Pommern. Men
så länge han inte kunde uppvisa något skriftligt kunde det inte bli
något av det. Pfeiff betonade igen att Dähnert inte skulle vika sig
för Olthof utan ”stå fermt”. Dessutom var dennes betydelse mycket
mindre än vad man trodde. Han var i logen Zur Eintracht enbart
ställföreträdande logemästare. Under tiden skulle han få låna logedokument av armélogen, ”sedan han får see att Edra Loger äro
Laglige”.
Denna episod visar på ett tydligt sätt hur hierarki i den yttre
världen krockade med idén om jämställdhet i den frimureriska. Von
76
Olthof och Charisius var mäktiga aktörer i det svenskpommerska
politiska, ekonomiska, kulturella och sociala livet. Dähnert, som
själv hade vuxit upp i Stralsund, var väl medveten om detta. Och
trots hans ställning som professor med kunglig fullmakt i Greifswald
var han beroende av ett gott förhållande till dessa ledande representanter för den styrande eliten i Svenska Pommern. Von Olthof blev
också sedermera universitetets kansler och hamnade i en överordnad position vis a vis professorerna. De lokala brödernas oro för
Charisius/Olthofs anspråk på hegemoni visade sig dock vara ogrundade. Korrespondensen med Pfeiff som representant för moderlogen
blottar att han inte rådde till underkastelse under den yttre rangen
och den etablerade hierarkin utan tvärtom att hantera en ”konstitutionell kris” – om än på mikroskopisk nivå – på ett demokratiskt
sätt. Man skall ifrågasätta en rättighet någon annan påstår sig äga,
stå fast vid sina egna och lita på demokratins spelregler, nämligen
voteringen. Pfeiffs instruktion till Dähnert kan tolkas som en lektion i frihetstidens statsskick.
”Schools for government” – frimureriets loger som civilsamhällets embryon
I sin avhandling om det svensk-franska kulturmötet Vänskap och
makt: den svenska politiska eliten och upplysningstidens Frankrike
(2004) karakteriserar Charlotta Wolff frimureriet under rubriken
”Kosmopolitiska frimurare” på följande sätt:
Frimurarkulturen på 1700-talet är ett slags koncentrat av seklets idévärld: humanism och filantropi, rationalistisk deism och
republikanska tendenser blandades med en viss vurm för esoteriska symboler och initiationsriter, religionsliknande mystik och
hierarki. Även om dess ideologiska och samhällsbyggande betydelse är omtvistad, kan frimurargemenskapen betraktas som ett
nätverk för upplysningstidens centrala begrepp.32
När Novalis (Friedrich von Hardenberg, 1772-1801) i sin skrift
”Die Christenheit oder Europa” (1799) lodade efter ett nytt ideologiskt fundament för Europa myntade han i karakteriseringen av upplysningen ett betecknande talesätt: ”Die guten Köpfe aller Nationen waren heimlich mündig geworden […]”, ungefär ”alla natio77
ners goda förmågor hade hemligt blivit myndiga [min kursivering]”.33
Myndigheten syftar här till Kants berömda definition av upplysningen som ”människans utgång ur hennes självorsakade omyndighet” (1784 i Beantwortung der Frage: Was ist Aufklärung?). Men frågan är vad ”hemligt” åsyftar. Sannolikt menar Novalis att upplysningen utspelade sig som en långsam mognadsprocess, inte öppet i
det offentliga rummet, utan i det dolda, kanske som Epikuros trädgård i jämförelse till Agoran.34
Novalis, själv frimurare, blottade i sin essä inga negativa tankar
om hemliga sällskap, också om han idealiserade de katolska Jesuiterna som bevarare av det äkta ”heliga sinnet” som hade gått Europa
förlorat under reformation och revolutionens tidevarv. Men han
kallar Jesuiterna även för ”de så kallade hemliga sällskapens moder”
och fortsätter ”ett fortfarande omoget, men med säkerhet viktigt
historiskt frö”. I slutet av sin profetiska essä ropar Novalis in de
enligt honom själslösa filantroperna och encyklopedisterna ”i den
fredsstiftande logen” och kallar dem att ”ta emot brödrakyssen” för
att återförenas med religionen och i en ny syntes av upplysning parat med heligt sinne inleda en ny strålande framtid för Europa och
mänskligheten. Upplysningens myndighet är dock inget som står i
motsats till den romantiska utopin av en förlösande religiös impuls.
Snarare är det ena förutsättning för det andra. Man har läst in ett
otidigt försvar av katolicismen in i Novalis essä, andra menar att
hans skildring av en katolsk harmonisk guldålder i Europa skall
tolkas som analogi. På samma sätt skall Novalis ha betraktat Jesuiterna som ett sällskap som ”under epoken av tillkomsten av Europas
’hemliga myndighet’ […] på det mest realistiska sättet representerar
Europas kosmopolitiska potential”.35 Om det är så, finns det ett
intimt samband mellan hemligheten och myndigheten, den ena växer
i den andra och de står inte i en motsatsställning till varandra. Myndigheten är förutsättningen för den moderna staten och demokratin, dels att staten kan uppträda med auktoritet, dels att medborgarna är i stånd att träffa sina val, att ta konsekvenserna av sina
gärningar och i bästa fall utveckla resistent civilkurage.
Syftet med denna artikel har främst varit att belysa frimureriets
moraliska fundament, vilka värderingar frimurare fostrades i, vil78
ken etik man strävade efter att befästa hos sina medlemmar. Vi har
sett att det moraliska anspråket sträckte sig till både en reglering av
den enskildes beteende och till formuleringen av samhällsinriktade
filantropiska ambitioner. Emellertid har vår analys hitintills utelämnat merparten, de på ytan minst idéhistoriskt relevanta delarna
i frimureriets lagtexter, nämligen de som reglerar frimureriets interna organisation. Det är lätt att läsa förbi snåriga regler om röstprocedurer, ämbeten, efterträdare, upptagning av medlemsavgifter,
korrespondens och annat som framstår som ren formalia. Men att
hoppa över dessa paragrafer blottar vår ignorans som uppstår därför att vi lever i en demokratisk och rättssäker stat och slipper oroa
oss om fundamentala rättigheter. Vi förstår inte det banbrytande i
att en organisation på 1720-/1730-talet spred sig i en osannolik
hastighet som ett kulturfenomen över hela kontinenten om vi inte
också läser lagtexterna som en instruktion för civilsamhället, som
en ”school for government”. Utmaningen för historikern ligger i att
förstå logerna som inbäddade i sin tid och sitt rum och samtidigt
som de praktiserade sällskaplighet och talade om värderingar på ett
nytt sätt. Detta är utgångspunkten för Margaret C. Jacobs behandling av det kontinentala frimureriet och hon frågar: ”Varför anammade ett privat sällskap, en form av frivilligt sällskap – något de
frimureriska logerna var – alla sedvanor, kutymer och former av en
regering?”36
Enligt Jacob förkroppsligade frimureriet på kontinenten en distinkt brittisk form av statskonst: konstitutioner, individuella röster
(ibland med hemlig ballotering), majoritetsstyre, valda ämbetsmän,
”skatter” i form av avgifter och frivilliga sammanskott, offentliga tal
som hålls av en vald ämbetsman, utåtriktade välgörenhets-/välfärdsinsatser, institutioner för biläggande av personliga konflikter, nationellt organiserade centralförbund och officiella kontakter dem
emellan. Härigenom etablerades en konstitutionell form av lekmannaelitens ”privata övningar” i självstyre, ”en lokal mikrokosmos av regering” med konstitutioner och lagar, val och representanter. Former av statskonst uppfanns som tog sin början med eder och
lojalitet, men som sedan sträcktes ut till beteenden som suggererar
medborgarskap: röstning, att hålla tal inför sina ”bröder” (en före79
ställd gemenskap etableras genom det rituella syskonskapet), att
bestämma villkoren för ämbetsmän och val och erbjuda föreskrifter
för det civila livet inom logen, rent av beteendereglerande moraliska förhållningsregler. Man förpliktade sig till sitt eget styre och
det försågs med suveränitet. Samtidigt kunde det ändras eller avsättas genom en majoritet av bröder. Logerna blev så till mikroskopiska civila politiska enheter, nya offentliga sfärer, skolor för konstitutionell regering, snarare mer än mindre demokratiskt sådana.
Genom sitt anammande av en nya politisk sfär som ett alternativ
till absolutismen föregrep frimureriet resten av Europa, en tanke
Jürgen Habermas har yttrat. Logerfarenheten föreberedde medlemmarna för det politiska, de kunde fås att tänka på sina kapaciteter.
Frimureriet ifrågasatte ett moraliskt monopol som den absolutistiska staten och kyrkan tidigare hade gjort anspråk på och utgör ett
tidigt exempel på konstitutionellt tänkande. Frimureriet baserade
sin organisation på lag i motsats till religiös dogm eller den absoluta
statens godtycke.37
Frivilliga organisationer, ”the matrix of civil society in the West”,
kunde imitera statskonst rätt effektivt och uppmuntra till lojalitet
med centralmakten. I flera europeiska länder kan observeras en parallell mellan stat och frimurerisk organisation, civilsamhället och
staten. Några storloger biträdde rent av staten i exekutiva uppgifter.
Nya män behövdes till statstjänsten och andelen statstjänstemän,
förhållandevis unga, inom frimureriet (särskilt i Sverige) var högt.
En etik för en styrande kader höll på att utvecklas. Denna kader var
inte enbart baserad på börd utan även på merit och förtjänst. Svenska
Arméens loge stadgade om detta i sin elfte paragraf:
Konungar och Wäldige har ifrån begynnelsen eij blygts, vid att
arbeta med våra bröder, som Ledamöter af samhället och bruka
ännu våra Ähre[?]fulla Wärcktyg, därföre bör företrädet att bli
uptagen i orden, vara grundat på härkomst personlig förtienst,
och goda egenskaper.
Att man omfamnade en ideologi som var demokratisk till sitt
syfte och reformerande, om inte utopisk, blottade en vision av upplyst ledarskap. Centralt för den frimureriska identiteten var tron på
att meriter och inte härkomsten skapade basen för social och politisk ordning.38
80
Genom att bidra till att föreställa sig ett nationellt centrum
spelade organisationerna en viktig roll i den stundande konsolideringen av nationalstaten. En nationell suverän auktoritet, en föreställd nationell gemenskap, grundades i Sverige 1760 med Stora
Svenska Lantlogen och 1780 med den IX:de frimurareprovinsen
som dessutom speglar det svenska frimureriets transnationella ambitioner, kanske baserade på den gamla stormaktsdrömmen. Jacob
noterar att enbart Preussen tävlade med Sverige om en större närhet
mellan stat och frimurerisk organisation:
In the second half of the century, the Swedish king and court
were deeply masonic, and the palace served as a setting for many
feasts organized by the Swedish Grand Lodge. The fit between
membership in the leading Stockholm lodges and proximity to
king and court could not have been tighter. Only Berlin to the
south rivaled the linkeage between freemasonry and the central
government.39
Logerna strävade efter att civilisera, att lära ut etikett, beteenden och socialt decorum, att öka ordningen och harmonin i civilsamhället. De lärde män att tala i offentligheten, att föra protokoll,
att betala ”skatter”, att vara toleranta, att debattera fritt, att rösta,
att vara modesta i sitt festande, och att under hela sin livstid respektera sina bröder i orden. När frimureriet hade skiljt sig från sitt
skråursprung, förkroppsligade det en rad av etiska föreskrifter för
levnadsföringen, sekulära och filosofiska, i motsats till religiösa och
doktrinära. Det vävde upplysta idéer in i en vävnad av ritualer och
eder, uppföranderegler avsedda att inducera lojalitet och civila dygder, ett sätt att leva för dess mest hängivna medlemmar: ”For its
true believers freemasonry was meant to be lived, not simply joined.”
Medlemmarna uppmanades till att omfamna en gemensam moralisk kod, att identifiera sig med lagar och förordningar som borgade
för ordning och gott styre. Att modifiera mäns beteenden hjälpte
till i processen att internalisera disciplin och uppförande.40
Det moderna samhället uppfanns under Upplysningen i
sällskaplighetens nya enklaver av vilka frimureriet mest uttalat var
konstitutionell och civil. De europeiska logerna uppkommer som
sällskap organiserade kring brittiska konstitutionella principer, kring
val, majoritetsbeslut och representativ makt. Man kan dra en paral81
lell till den svenska situationen, där frimureriets höjdpunkt infaller
under ett av frihetstidens mest dynamiska decennium, 1755-1765.
Det var nu en ny politisk kultur baserad på regeringsformen, maktdelningen mellan riksråd och regent, riksdag och självständiga myndigheter prövades på allvar under riksdagarna, under kupphotet
1756, det efterföljande kriget och sedermera de yngre mössornas
maktövertagande. Formeringen av majoriteter till varje pris blev viktigare än tillhörighet till ett särskilt stånd eller lojaliteten till kungamakten. Den politiska pressen florerade. En förhöjd frimurerisk
aktivitet kan konstateras i samband med riksdagens sammankomster. Under perioden recipierade exempelvis minst tjugo borgmästare från städer runt omkring riket. En majoritet av hattpolitiker
inom riddarhus och riksråd var aktiva inom frimureriet. Totalt kan
cirka sjuttio ledande hattar identifieras bland medlemmarna. Mycket
få mössor blev frimurare före maktskiftet 1765.41
Mot en ny ansats i studiet av det svenska frimureriet
Vilka var de ”ljusets fiender” Johan Henric Kellgren (1751-1795)
skaldade om tre år före sin död? Vilka män var det, om man skall
tro Warburg och Lamm, som hängav sig åt sin ordensvurm och
undergrävde den i vissa forskares åsikt nästintill obefintliga svenska
upplysningen?
Denna artikel har sökt att besvara dessa frågor utifrån en närläsning av frimureriets normativa texter snarare än utifrån en kvalificerad gissning baserad på ett fåtal litterära källor. Ambitionen har
varit att frilägga frimureriets centrala idéer och begrepp så som människokärlek, universalism, välfärd. De utgör en gemensam nämnare
både inom frimureriets på initiation baserade ritualer och på etisk
instruktion syftande texter. Dessa senare texter speglar den främsta
gemensamma värdegrunden hos de över hela svenska väldet spridda
4300 frimurarna. Värderingarna inspirerade till handling. Lägger
man ihop dessa indicier, som måste undersökas mer ingående och
systematiskt, med Margaret C. Jacobs banbrytande studier om
frimureriets distinkt upplysta karaktär kan man enkelt konstatera
att svensk historisk forskning hitintills har vilseletts av falska argument. Genom att tillämpa ett förenklat upplysningsbegrepp har man
82
uteslutit vissa typer av källmaterial och fokuserat på det okända om
vilket man endast kunde bilda sig vaga uppfattningar. Att vi måste
hitta svar på utmaningen att förstå varför en och samma person
kunde vara publicist och ordensmedlem, engagerad akademiker och
hängiven alkemist, militär och människovän på samma gång innebär att vi måste vidga ramen för upplysningen och i förlängningen
för modernitetsbegreppet. Minskar vi ramen fås inga svar. Det verkar inte heller ha slagit någon att det kunde har varit möjligt att
med de senaste fyrtio årens teoribildning som grund, från Koselleck
via Habermas till Jacob, revidera synen på frimureriets ställning i
den svenska upplysningskulturen. Nu är situationen annorlunda.
Arkiven på kontinenten står öppna för forskning om frimureri, de
skandinaviska arkiven har ändrat attityd och det saknas grunder för
att inte åta sig arbetet. Detta bidrag är ett av försöken att beträda
nya vägar.
Litteratur
Otryckta källor
Geheimes Staatsarchiv Preussischer Kulturbesitz
5.2. S 83 lfd. Nr. 1 och 2.
5.2. G 45 lfd. Nr. 4.
5.2. G 45 lfd. Nr. 10.
SFMO
”Loix et Statuts de la Maçonnerie des Dames”, SFMO 81a
Kirchenarchiv Bergen auf Rügen
(III/A3/4) Jakob Wallenius: Einige Begebenheiten meines Lebens (manuskript), del I-III (1761-1800)
Tryckta källor
Anderson, James: The Old Charges of Free and Accepted Masons, London
1723.
Constitutionen : Statuten und Ordensregeln der Freimaurer in England,
Frankreich, Deutschland und Skandinavien ; eine historische Quellenstudie
83
aus den Constitutionen der freimaurerischen Systeme, insbesondere zur religiösen
und christlichen Tradition in der Freimaurerei, utg. Klaus C. F. Feddersen,
Husum 1989.
Die ersten Gesetze und Statuten des Ordens der Freymaurer (Zinnendorf ’sches
System aus dem Jahre 1780) / [Friedrich Ludwig Schröder 1805], utg.
Klaus C. F. Feddersen, Flensburg 2001.
Recueil des trois premiers grades de la Maçonnerie Apprenti, Compagnon,
Maître. Au Rite Français 1788 [reprint Paris 2001]
Svenska Frimurare Ordens Allmänna Lagar, Stockholm 2001.
Treptow/Loose: Geschichte der St. Johannis-Loge Carl zu den drei Greifen,
Greifswald 1863.
Sekundärlitteratur
Bergqvist, Bengt Janson: S:t Johanneslogen Den nordiska första till tvåhundraårsminnet: en återblick på frimureriets första uppkomst i Sverige och dess utveckling inom S:t Johanneslogen Den nordiska första, Stockholm 1934.
Claus, Christer: ”Frimurarandan under 1700-talet” i Acta Masonica
Scandinavica I, 1998.
Ehrensvärd, Carl August: ”De fria konsters filosofi” i Resa till Italien och
andra skrifter, Stockholm 1999.
Hasselman, Kristiane: Die Rituale der Freimaurer. Performative
Grundlegungen eines neuen bürgerlichen Habitus, [diss] Berlin 2005.
Ibid.: ”Die Freimaurer als Cultural Specialists. Zu den Körperkonzepten
in den rituellen Darstellungen der Freimaurer“, i Spektakel der Macht und
alternativer Lebensentwürfe, (utg. Budde och Fiebach), Berlin: Vistas 8 2001.
Ibid.: Identität – Verwandlung – Darstellung. Das Freimaurer-Ritual als
Cultural Performance, Innsbruck: StudienVerlag 2002.
Jacob, Margaret C.: Living the Enlightenment – Freemasonry and Politics in
Eighteenth-Century Europe, New York 1991.
Ibid.: The Origins of Freemasonry. Facts and Fictions, Philadelphia 2006.s
Nilsén, Per: Att “stoppa munnen till på bespottare”: den akademiska undervisningen i svensk statsrätt under frihetstiden, Stockholm 2001.
Paschek, Carl (utg.): Novalis – Fragmente und Studien; Die Christenheit
oder Europa, Stuttgart 2006.
Runkel, Ferdinand: Geschichte der Freimaurerei in Deutschland, (I-III) Berlin
1932.
84
Simonsen, Anders: Bland hederligt folk – organiserat sällskapsliv och borgerlig formering i Göteborg 1755-1820, Göteborg 2001.
Willén, Marcus: ’Mine Bröder!’ En analys av frimureriska åminnelsetal 17601818. Kontext, omfång och bildspråk, Humanistiska institutionen, Örebro
universitet (Örebro 1999).
Wolff, Charlotta: Vänskap och makt: den svenska politiska eliten och upplysningstidens Frankrike, Helsingfors 2004.
Önnerfors, Andreas: ”Franc-maçonnerie et autres sociétés secrètes reliant
les élites éclairées de France d’Allemagne et de Suède au XVIIIe siècle” i Le
prisme du Nord, (Utg. Michel Espagne). Editions Du Lérot, Tusson 2006.
Ibid.: ”From Jacobite Support to a Part of the State Apparatus – Swedish
Freemasonry between Reform and Revolution”, i Franc-Maçonnerie et
politique au siècle des Lumières: Europé-Amériques, Lumières No. 7, Bordeaux 2006.
Ibid.: ”Lev i det dolda – om en epikureisk livshållning” i Filosofiska citat:
festskrift för SvanteNordin, Stockholm 2006.
Ibid.: ”Frimureri i Svenska Pommern” delarna I – III i Acta Masonica
Scandinavica (AMS) 5, København & Uppsala 2002, AMS 6, Stockholm
& København 2003, AMS 7, Stockholm & København 2005.
Ibid.: ” ‘You will prise our noble companionship’: masonic songbooks of
the 18th century – an overlooked literary sub-genre” i The Canonbury
Papers Vol. 2 Freemasonry in Music and Literature (red. Trevor Stewart),
London 2005.
Ibid.: Svenska Pommern – kulturmöten och identifikation 1720-1815, Lund
2003.
Ibid.: ”Die Freimaurerei in Schwedisch-Pommern – aufgeklärte Avantgarde und Kontaktzone zwischen Pommern und Schweden” i Asmus, Ivo
– Droste, Heiko – Olesen, Jens Erik: Gemeinsame Bekannte. Schweden
und Deutschland in der frühen Neuzeit, Münster 2003.
Ibid.: „240 Jahre schwedische Freimaurerei in Deutschland – die Logen
Schwedisch-Pommerns1761-1816“ i Jahrbuch der Forschungsvereinigung
Frederik (16), Flensburg 2003.
Ibid.: ”Frimurare Barnhuset i Stralsund – projektet som slutade i fiasko”, i
250 år i barmhärtighetens tjänst – Frimurarnas Barnhusverksamhet 17532003, Stockholm 2003.
Ibid.: ”The Swedish Order Exported – Freemasonry as a conduit for Swedish and German educated elites during the Enlightenment and early
85
Romantic period” i Scanlan, Matthew [Ed.]: The Social Impact of
Freemasonry on the Modern Western World, The Canonbury Papers Volume
1, London 2002.
Noter
1
Geheimes Staatsarchiv Preussischer Kulturbesitz 5.2. S 83 lfd. Nr. 2.
Jag har på annat ställe utförligt behandlat frimureriets historia i Svenska
Pommern. Se Andreas Önnerfors: ”Frimureri i Svenska Pommern” delarna I – III i Acta Masonica Scandinavica (AMS) 5, København & Uppsala 2002, sid. 109-122; AMS 6, Stockholm & København 2003, sid.
139-167; AMS 7, Stockholm & København 2005, sid. 99-127. Ibid.
Svenska Pommern – kulturmöten och identifikation 1720-1815, Lund 2003,
sid. 148-202 och 307-315. Ibid., ”Die Freimaurerei in SchwedischPommern – aufgeklärte Avantgarde und Kontaktzone zwischen Pommern
und Schweden” i Asmus, Ivo – Droste, Heiko – Olesen, Jens Erik:
Gemeinsame Bekannte. Schweden und Deutschland in der frühen Neuzeit,
Münster 2003, sid. 107-120. Ibid., ”The Swedish Order Exported –
Freemasonry as a conduit for Swedish and German educated elites during
the Enlightenment and early Romantic period” i Scanlan, Matthew [Ed.]:
The Social Impact of Freemasonry on the Modern Western World, The
Canonbury Papers Volume 1, London 2002, sid. 60-67. Ibid., ”240 Jahre
schwedische Freimaurerei in Deutschland – die Logen SchwedischPommerns1761-1816” i Jahrbuch der Forschungsvereinigung Frederik (16),
Flensburg 2003, sid. 143-190. Ibid., ”Franc-maçonnerie et autres sociétés
secrètes reliant les élites éclairées de France d’Allemagne et de Suède au
XVIIIe siècle” i Le prisme du Nord, (Utg. Michel Espagne). Editions Du
Lérot, Tusson 2006, sid. 33-50. Ibid., ”Frimurare Barnhuset i Stralsund –
projektet som slutade i fiasko” i 250 år i barmhärtighetens tjänst – Frimurarnas Barnhusverksamhet 1753-2003, Stockholm 2003, sid. 270-280.
3
Armélogen behandlas även i Ferdinand Runkels standardverk Geschichte der Freimaurerei in Deutschland, Berlin 1932, del III, sid. 89-93.
4
Dotterlogen La Charités lagar och förordningar är tryckta i tysk översättning hos Ferdinand Runkel i Geschichte der Freimaurerei in Deutschland, Berlin 1932, del III, sid. 89-91. Originalet i Geheimes Staatsarchiv
Preussischer Kulturbesitz 5.2. S 83 lfd. Nr. 1.
5
SFMO 81a
6
Recueil des trois premiers grades de la Maçonnerie Apprenti, Compagnon,
Maître. Au Rite Français 1788 [reprint Paris 2001], sid. 61.
2
86
7
Emellertid har en tysk forskare just framkastat en sådan mycket kreativ ansats: Kristiane Hasselmann, Die Rituale der Freimaurer. Performative
Grundlegungen eines neuen bürgerlichen Habitus, [diss] Berlin 2005 och
ibid. ”Die Freimaurer als Cultural Specialists. Zu den Körperkonzepten in
den rituellen Darstellungen der Freimaurer“, i Spektakel der Macht und
alternativer Lebensentwürfe, (utg. Budde och Fiebach), Berlin: Vistas 8 2001,
s. 125-140 samt Identität – Verwandlung – Darstellung. Das FreimaurerRitual als Cultural Performance, Innsbruck: StudienVerlag 2002.
8
Recueil des trois premiers grades de la Maçonnerie Apprenti, Compagnon,
Maître. Au Rite Français 1788 [reprint Paris 2001], sid. 44.
9
Recueil des trois premiers grades de la Maçonnerie Apprenti, Compagnon,
Maître. Au Rite Français 1788 [reprint Paris 2001], sid. 48.
10
Jakob Wallenius: Einige Begebenheiten meines Lebens (manuskript),
del I-III (1761-1800), Kirchenarchiv Bergen auf Rügen (III/A3/4), del I,
s.108: ”D. 22 januar war einer der merkwürigsten Tage die ich erlebt habe.
Ich ward in der hiesigen arbeitenden, gesetzmässigen und gerechten Loge
Zu den drei Greifen genannt, feierlich aufgenommen. Der Director des
Collegii Sanitatis und Prof. Anat. etc. Doct. Rehfeld war damals Logenmeister. der Deputierte Meister Prof. Gadebusch gab mir die Investitur.
O! Wie verkehrt und oft unvernünftig spricht der Mensch von Sachen die
er nicht kennt. Auch ich habe Vorutheile gegen diesen uralten,
ehrenwürdigen Orden der Freimaurer gehabt. Ich legte sie aber ab, und
zur Belohnung habe ich das grosse überraschende Licht gesehen, dessen
ich nich zeitlebens freue. Ich darf weiter nichts sagen. Genug - dieser Tag
war der glücklichste meines ganzen Lebens. Hätte ich ihn vorhergesehen,
so hätte ich nicht so gebrauset bei jedem Unfall. -Schweig Maurer!
Uneingeweihte können diese Worte lesen!”
11
Die ersten Gesetze und Statuten des Ordens der Freymaurer
(Zinnendorf ’sches System aus dem Jahre 1780) / [Friedrich Ludwig Schröder 1805], utg. Klaus C. F. Feddersen, Flensburg 2001.
12
GStPK 5.2. G 45 lfd. Nr. 4. Dessa finns tryckta hos Treptow/Loose:
Geschichte der St. Johannis-Loge Carl zu den drei Greifen, Greifswald 1863,
sid. 77-90.
13
”Loix et Statuts de la Maçonnerie des Dames”, SFMO 81a. Ritualtexten i sin helhet trycks i Acta Masonica Scandinavica 9, 2006 København
& Stockholm som appendix till artikeln ”Kvinnligt frimureri i Sverige.
Inblick i en svensk adoptionsritual” av Andreas Önnerfors.
14
Carl August Ehrensvärd: ”De fria konsters filosofi” i Resa till Italien
87
och andra skrifter, Stockholm 1999, sid. 95.
15
Marcus Willén: ’Mine Bröder!’ En analys av frimureriska åminnelsetal
1760-1818. Kontext, omfång och bildspråk, Humanistiska institutionen,
Örebro universitet (Örebro 1999).
16
Om detta ämne se Andreas Önnerfors: ” ‘You will prise our noble
companionship’: masonic songbooks of the 18th century – an overlooked
literary sub-genre” i The Canonbury Papers Vol. 2 Freemasonry in Music and
Literature (red. Trevor Stewart), London 2005, sid. 173-190.
17
Se Margaret C. Jacob: The Origins of Freemasonry. Facts and Fictions,
Philadelphia 2006, sid. 39-41.
18
Bengt Bergqvist Janson: S:t Johanneslogen Den nordiska första till
tvåhundraårsminnet: en återblick på frimureriets första uppkomst i Sverige
och dess utveckling inom S:t Johanneslogen Den nordiska första, Stockholm
1934 ägnar sig åt en systematisk presentation av dessa första regler och
statuter, se sid. 42-53 och 56-59.
19
Scheffers fullmakt samt ”Regles generales” finns avtryckta i
Constitutionen : Statuten und Ordensregeln der Freimaurer in England,
Frankreich, Deutschland und Skandinavien ; eine historische Quellenstudie
aus den Constitutionen der freimaurerischen Systeme, insbesondere zur religiösen
und christlichen Tradition in der Freimaurerei, utg. Klaus C. F. Feddersen,
Husum 1989, sid. 587-606.
20
James Anderson: The Old Charges of Free and Accepted Masons, London 1723, s. 2.
21
Svenska Frimurare Ordens Allmänna Lagar, Stockholm 2001, Första
kapitlet.
22
Översättningen skall i sin helhet tryckas i Acta Masonica Scandinavica
9, 2006.
23
Margaret C. Jacob: The Origins of Freemasonry. Facts and Fictions,
Philadelphia 2006, sid. 67.
24
Svenska Frimurare Ordens Allmänna Lagar, Stockholm 2001, Andra
kapitlet.
25
Per Nilsén: Att ”stoppa munnen till på bespottare”: den akademiska
undervisningen i svensk statsrätt under frihetstiden, Stockholm 2001.
26
250 år i barmhärtighetens tjänst – Frimurarnas Barnhusverksamhet
1753-2003, Stockholm 2003.
27
Så tolkar även Margaret C. Jacob välgörenheten inom frimureriet:
”In the case of charity, they even supplanted the government in an age
88
when governmental welfare was unknown” eller ”a place for assistance and
charity which the state or the churches could not, or would not, provide.”
i The Origins of Freemasonry. Facts and Fictions, Philadelphia 2006, sid. 23
och 55.
28
Andreas Önnerfors: ”Frimurare Barnhuset i Stralsund – projektet som
slutade i fiasko”, i 250 år i barmhärtighetens tjänst – Frimurarnas Barnhusverksamhet 1753-2003, Stockholm 2003, sid. 270-280.
29
Andreas Önnerfors: ”From Jacobite Support to a Part of the State
Apparatus – Swedish Freemasonry between Reform and Revolution”, i
Franc-Maçonnerie et politique au siècle des Lumières: Europé-Amériques,
Lumières No. 7, Bordeaux 2006, s. 203-225.
30
Treptow/Loose: Geschichte der St. Johannis-Loge Carl zu den drei
Greifen, Greifswald 1863, sid. 77-90.
31
Geheimes Staatsarchiv Preussischer Kulturbesitz, 5.2. G 45 lfd. Nr.
10.
32
Charlotta Wolff: Vänskap och makt: den svenska politiska eliten och
upplysningstidens Frankrike, Helsingfors 2004, sid. 271ff.
33
Carl Paschek (utg.): Novalis – Fragmente und Studien; Die Christenheit
oder Europa, Stuttgart 2006, sid. 77 samt kommentar till tanken s. 114.
34
Se Andreas Önnerfors: ”Lev i det dolda – om en epikureisk livshållning” i Filosofiska citat: festskrift för SvanteNordin, Stockholm 2006, sid.
237-248.
35
Carl Paschek (utg.): Novalis – Fragmente und Studien; Die Christenheit
oder Europa, Stuttgart 2006, sid. 114.
36
Margaret C. Jacob: The Origins of Freemasonry. Facts and Fictions,
Philadelphia 2006, sid. 47.
37
Stycket baseras på Jacob 1991, sid. 20 och 34 samt Jacob 2006, sid.
9, 15, 19, 25, 47, 52, 69.
38
Stycket baseras på Jacob 1991, sid. 7-9 samt Jacob 2006, sid. 55 och
57.
39
Margaret C. Jacob: The Origins of Freemasonry. Facts and Fictions,
Philadelphia 2006, citatet sid. 59, se även sid. 20. Vi skall också komma
ihåg att Sverige och Preussen vid denna tid stod i nära förbindelse genom
Adolf Fredriks gemål, Lovisa Ulrika, syster till Fredrik den II av Preussen.
40
Stycket baseras på Jacob 1991, sid. 22, 47 och 49 samt Jacob 2006,
sid. 20 och 25.
89
41
Andreas Önnerfors: ”From Jacobite Support to a Part of the State
Apparatus – Swedish Freemasonry between Reform and Revolution”, i
Franc-Maçonnerie et politique au siècle des Lumières: Europé-Amériques,
Lumières No. 7, Bordeaux 2006, s. 212. Professor Ulf Göranson har ägnat
sig åt att studera frimureriets politiska kopplingar under frihetstiden. Jämte
en artikel i Frimuraren 1985:2, sid. 28-30 med repliker 1985:4, sid. 36-44
(Roger de Robelin) och 1986:1, sid. 34-36 (Göranson) har endast ett
manuskript vid forskningslogens Carl Friedrich Eckleffs sammankomst i
Linköping 2001 presenterats. Emellertid stöder Christer Claus artikel ”Frimurarandan under 1700-talet” i Acta Masonica Scandinavica I, 1998 sid.
156-160 samt Anders Simonsens forskning rörande riksdagsmannavalen i
Göteborg tesen om frimureriets koppling till hattpartiet. Detta framgår
med all tydlighet i kapitlet ”Sällskapen och borgerlighetens politiska medvetenhet”, där den ”svenska” logens medlemmar ställer upp bakom hattpartiets kandidat och den ”engelska” logens medlemmar bakom mösspartiets. Anders Simonsen: Bland hederligt folk – organiserat sällskapsliv och
borgerlig formering i Göteborg 1755-1820, Göteborg 2001, sid. 139ff.
90
Appendix till kapitel II
Avskrift av Svenska Arméens loges lagar
Om handskriften
Manuskriptets original förvaras i Geheimes Staatsarchiv Preussischer
Kulturbesitz i Berlin (5.2. S 83 lfd. Nr. 2.). Handskriften är i folioformat (ca. 21 x 33 cm) och inbunden i blått sammet. En samtida
kopia i en annan, mycket avvikande handstil finns i Svenska Frimurare Ordens Arkiv och Bibliotek (Äldre Signum 3a : 32 1757-73
7c). Enligt 25 paragrafen upplästes de paragrafer som markeras med
ett X för den nyantagne.
Frij Murare ordens allmänna urgambla Stattuter samt Swänska Arméens Loges Egna Lagar och Instructioner upsatte & förbättrade af
Logens Secreterare, Capitaine & Riddaren Carl Johan von Essen,
upläste & stadfäste i skåttska & mästare Logerne d. 17 aprill M\
Åh\ 5762 [1762]
I\I\W\N\
/1:mo
(X) En rättskaffens Frii murare frucktar Gud, och älskar nästan,
samt handlar aldrig emot sitt Samwete.
Samhällets wärdiga afsigter, sträkka sig fuller, så till dett timmeliga,
som ewiga lifwets Sällheter, dock äga thes ledamöter frihet, att genom then religions öfwning the idka, sielwa sörja för theras
Samwetens roo, och Siäls Salighet.
I forna tiderne, war wäl en Frii murare skyldig att öfva then kristna
kiörkans tros Bekennelse ther han wistades, men wåra wisa bröder,
har sedan funnit säkrast för samhällets förening att ei binda någon
wid blotta Ceremonielen, utan har fotadt dess bestånd på de
grundreglor hwarutinnan alla förnuftiga menniskior stämma allmänt öfwerens.
91
Orden fordrar därföre enkannerligen af sina ledamöter att de utan
Swek, älska Gud, och hwarannan, samt beflita sig om Dÿgd, ärbarhet, Tro och ähra, då de i dessa kärleks ämbnen hafwa enahanda
åtrå och enahanda tankar så är dett nog för samhällets beständiga
warelse.
§ där råkas medelpuncten och Fria Murares rätta förening.
§ Däri wisa sig de oförlikneliga medel, hwarigenom redlig wänskap
stiftas emellan Tusende slags till Seder och hierttan olika folkslag,
som eljest wid utgången af werlden blifwit hwarannan lika främmande som de dett wid inträdet woro.
§ där sehr man rätta wänskaps knutarne bundna af then osminkade
kärleken, hwilka genom bortgången i Ewigheten wäl uplösas, men i
Lefvande och äkta frimurares Hierttan - aldrig.
/2do
(X) En rätt Frii murare, är en trogen undersåte, och fridsam medborgare.
§ Han under gräfwer aldrig de Stoder, Hwarupå dess fäderneslands
Frij- och Säkerhet wilar.
§ Han dehltager aldrig, ei heller råder, till upror och sammangadningar, som kunna störa en öfwerhets, och nations wäl, lag och
rättigheten.
§ Han bär wördnad för tronen, och oändelig kärlek för sina medborgares trygghet och wällfärd.
§ och då han förmärker att någon af Bröderne är stadd på hala och
en fri murare oanständiga stigar, så anwänder han genom kärligaste
föreställningar Högsta fliit att åter föra honom eller den förledda
Broderna till sin Skyldighet emot Gud, öfwerhet, Fädernesland,
Orden och sig sielf.
§ winnes ei ändamåhlet, så befordrar han doch sitt samwete, behåller sin ofläkkade siäl, och wisar i wärket att han är Frii murare.
/3o
En samling af Frii murare som består af fullkomligt anthal, och dett
rumm, hwarest de samlas och arbeta, dett kallas Loge.
92
/4o
Ingen loge kan uprättas, med mindre ike Tre mästare den samma
formera, och dett med lagligt Constitutorial.
/5o
Kan den i början bestå af 2ne gesäller och 2ne lärgåssar, eller lärlingar därtill, så är logen fullkomlig.
/6o
Ingen kan bli Stormästare af någon loge, som ike förut warit deputerad, eller oficiant i någon lagligt constituerad loge; och inga andra
officianter än mästare.
/7o
På St. Johannis döparens, eller ordens fäste dag, wäljes åhrligen logens deputerade mästare af de skåttska, & utwalda mästare som i
logen finnas, stormästaren stadfästes & logens officianter i theras
Embeten; för dett tillkommande åhret, & om någon af dem, då,
eller förut, anhåller om att få nedlägga sitt officium, så nämbner
stormästaren allena, den som skall succedera, & dett i öpen loge,
hwilken Broder mästare, & genast med wanliga Ceremonieler af
honom installeras.
/8wo
Om Stormästaren och dess deputerade mästare bägge äro frånwarande, så tillkomme stolen den älsta närwarande muraren, dett will
säja den älsta skåttska mästaren af logen; och klubban åtföljer alltid
den högsta graden af mureriet; skulle den samma vara officiant, så
nämner den då warande stormästaren genast en mästare som dess
ställe återintager.
/9wo
alla loger som emot denna ordning sammankallas äro olagliga och
de som hållas utan Constitutorial äro oäkta.
93
/10o
De som i sådane Loger blifvit antagne äro Battarder, och kunne
aldrig bli Ledamöter af en regulier och constituerad Loge, förän de
undergått den orden bekanta correction och aflagt ny förbindelse.
/11o
Konungar och Wäldige har ifrån begynnelsen eij blygts, vid att arbeta med våra bröder, som Ledamöter af samhället och bruka ännu
våra Ähre[?]fulla Wärcktyg, därföre bör företrädet att bli uptagen i
orden, vara grundat på härkomst personlig förtienst, och goda egenskaper.
§ Den måste vara Frii Mann och ingen Lif Egen
§ Wid mogna eller öfwer 21 åhr, och utan Lyte till kropp och Lemmar
§ Kiänd för ordhållighet i Löften, och hederligt upförande.
§ Tystlåten, och skicklig att lära en Wärdig frij murares arbeten,
samt full af nijt för Ordens ähra
§ 3ne Ledamöter af Logen måste åtminstone kiänna Candidaten,
till persson och Lefnadssätt, och för honom gå i borgen then samma
som honom proponerar. Hvarutom ingen må i orden uptagas; och
således eij till skrutin [jf. ’skrutinera’ = granskning] låtas, eller Balloteras.
/12o
Wettenskap, arbetsamhet och nijt för samhällets heder, gier graderna
i mureriet, och ei blåtta åldren, läråhren äro samhällets älsta bekante,
och hwem bör bli Mästare, som ei kan lära androm.
/13o
Qwinno Kiön, får aldrig i orden uptagas.
/14o
(X) Under logens arbets stunder, måste alla Bröderne wara alfwarsamma, och tysta, ty oanständiga åthäfvor wäcker löije och löijet
alla goda murares förakt för den ledamot, som härutinnan är orden
skadlig.
94
/15o
(X) Stormästaren och logens officianter wisar alla Bröderne den
wänskap, wördnad och lydno, som orden af dem fordrar, och warda
åtter af them med then kärlek och förtroende bemötte, som ingen
annan är en rättskaffens murare känner.
/16o
(X) af alla Folkslag finnes frii murare, alla böra wara lika kära wänner,
och ingen ting i werlden mäktigt att slita deras förenings band
§ Därföre bör aldrig inom logens dörrar, hit medbringas i Hierttat,
Hat, afwund, eller Wrede och ännu mindre ther, ibland bröderne
ordwäxlingar upkomma, som äro anstötelige, och röra nationer,
famillier, eller någon från eller närwarande Broder i synnerhet.
§ ei heller må i loge talas, eller disputeras om Religion, eller Regerings sätt; hwilcket wåra första Bröder med så mycken försiktighet
och omsorg undwikit och samhället måste fly, ty de äro retande
ämbnen, som äro orden skadlige, och störa den härliga Enighet,
Bröderne äro hwarannan så högeligen förbundne.
/17o
(X) Då loge hålles, bör alla Bröderne, efter undfången kallelse, sig
till arbete inställa, wore någon åter lagligen förhindrad, så åligger
dett honom, att tidigt gifwa sådant, logens secreterare skrifteligen
tillkänna, tillika med sitt förfall, och den som 3nne gångor efter
annan dett försummar har gjort sig till ledamot af samhället owärdig.
/18o
Ingen må till ledamot, uti en lagligt constituerad loge uptagas, som
ei kan upwisa Brefwet ifrån logen, dess moder; eller och är specielt
kiänd, af 3ne ledamöter i logen, för att wara äkta murare.
/19o
(X) då frij murare råkas, dett ware sig in, eller utom loge, böra de
helsa hwarannan på dett kärligaste, på dett sätt de lärt, eller gradatiwt
[efter graden] lärandes warda, kallandes hwarannan i loge – Broder.
Mästarena underwisa och, sina gesäller, lärlingar, och nyssatagna i
95
mureriet at de Bruk som i orden äro wedertagne, samt öfwlige, dett
länder en wänskap, som aldrig förrän med lifwet slåknar, en wis frii
murare håller äfwen så försicktigt sina underwisning stunder, att ej
rängn, eller owäder stör arbetet, dett will säjja, att ingen prophan
kan höra hwad man talar eller see, hwad man giör.
/20o
(X) I ord, åthäfwor, och rörelser, måste Bröderne i sällskap, at wid
alla tillfällen bruka all uppmärksamhet så att den skarpsynteste
prophan, ei må kunna see, eller märka dett han ei får weta. Skulle
och discourser upkomma som wore förklenande för orden, måste
de ämbnen som kunde förewara, med mycken kallsinnighet beswaras,
och man söka med myken modestié bibringa belackaren mildare
tanckesätt. För ett samhälle, som ibland sina ledamöter och bröder
räknat och ännu räknar samt märkeligen äger de flästa krönta
Hufwuden, furstar och världsliga, genom slikt förfarande visar ädelmod, och frispråkaren måste till slut med blygd, se sina skamlösa
fördomar i lika rang med gäckars, ty inga andra än dårar, kan tala
illa om saker de sielfwa ei wet.
/21o
(X) Bröderne måste äfwen i dett allmänna umgiänget wisa hwarannan
den Heder och wördnad, som hwar och en efter stånd och wärde
tillkommer, och samhället kiänner endast den Jordiska lyksaligheten
hwarutinnan lodlinan dem försett, och weta således att ei mureriet
betager någon den rang och heder han i publiquen äger, eller som
ledamot af orden förwärfva kan, utan twärt om hos goda frii murare ökas genom kärlek för Bröderne Högaktning, och de weta att
gifwa den ähra som ähra[s] bör.
/22o
(X) En god frii murare baktalar, eller förklenar aldrig sina Bröder,
ock tåhl ei heller, att dett skier af androm, utan han förswarar i detta
yttersta sin Broders ähra, och goda nambn. Skulle åter ämbnet wara
emot ordens heder och säkerhet stridande, så söker han dok genom
ädelmodigt medlidande öfwerskyla de menskliga fehlen, dett gag96
nar orden som wet ingen wara fehlfrii född, och Hwem kan kasta
första stenen.
/23o
En främmande och Besökande Broder emottages med största försiktighet, och Examineras noga, Han släppes ingalunda in uti logen, om han ei kan upwisa Brefwet af sin moderloge, eller har den
wettenskap orden fordrar; samt kan genom teken etc etc etc helsa,
och swara som murare på de frågor honom giöres, förhöret skier på
dett wänligaste sätt, likaledes awertisseringen om afträde, ifall han
ei igenkännes, som kan skie genom oeconomies loges föregifwande
etc etc etc
§ detta ärende är så mycket angelägnare som ordens dyrbaraste Helighet, frii, och säkerhet därpå beroor.
§ finnes åter den Besökande wara god murare och hafwa de betyg
som fordras, så införes och placeras han, med de Ceremonieler, som
i orden äro Brukelige.
/24o
(X) Wisa Frii murare föra hwar och en af sitt stånd i allmänheten,
ett anständigt lefwnads sätt, ty ordens ähra beroo therinunder.
/25o
alla de Paragrapher, som med ett sådant korss, X wid början stå
teknade (som och ei angå logen, eller ordens oeconomie) måste warje
nys antagen föreläsas, tillika med logens egna Stattuter och Förordningar; them han i öpen loge, straxt efter Reception och föreläsningen
underskrifwer.
/26o
(X) Den Broder som antingen genom logens beslut, eller Statuterne
blifwit pålagd någon plikt, eller sammanskått, skall wid påfordran
sådant genast ärlägga, men then ledamot, som sig ordens Stattuter,
och logens beslut aldeles emotsättjer, och ei underkasta will, för
honom må logen genast tillsluten warda; och han sedan ei för ledamot mera ärkiänd.
97
/27o
(X) All rättegång och lagfart Fria murare emellan är dem oanständig, och emot ordens dygdiga ändamåhl aldeles stridande, därföre
bör den Broder, som wet sig wara för när skiedt af någon i samhället, mähla ärendet för någon af logens oficiantter eller Stormästaren.
§ Skulle åter måhlet wara oeconomiskt, och af den beskaffenhet, att
dett ei genom Brödernas kärliga förmedling kan debatteras, utan
måste wid domstohl sliktas, så bör dok bröderna under rättegången
ei hysa någon personlig wrede eller bitterhet emot hwarannan utan
låta sielfwa saken tala, och för all ting ei företaga någott, som kunde
störa, eller hindra den Broderliga kärleken och wänskapen, och dess
ewiga warelse.
Mina Bröder
Wij willja lägga hela werlden för ögonen detta för största menniskio
hopen okiända goda, som wåra dygdiga arbets stunder wärka, så
hafwa wåra wisa och trogna Bröder allt ifrån Begynnelsen giort, och
alla äkta Frij Murare efter och giörandes warda till dess på lyktone,
mureriet tillika med hela wärlds kroppen förgås och förwandlas till
sitt första inte.
Ammen, dett ware sagt.
och Skie \ ~~~ altså \
98
III En introduktion till studiet av
frimureriets ritualer
Henrik Bogdan
Inledning
Det centrala för frimureriets verksamhet är dess initiationsriter. Det
är i dessa riter som symboler och grundläggande värderingar, den så
kallade Konungsliga Konsten, förmedlas till dess initiander, eller
recipiender som de kallas inom det svenska frimureriet. I denna
artikel kommer jag att visa vad en initiationsrit är, hur den kommit
till uttryck inom frimureriet, och därefter avsluta med ett par reflektioner över forskningsläget om frimureriet i 2000-talets senmoderna samhälle.1
Antropologer och religionsvetare har studerat initiationsriter i
olika kulturer och historiska perioder och vi kan med stor säkerhet
anta att användandet av initiationsriter i olika former går att spåra i
alla historiska samhällen. Vi kan således finna denna typ av riter i de
antika mysteriereligionerna, som till exempel Eleusismysterierna, i
de gamla egyptiska och sumeriska religionerna, i olika naturfolks
religioner och så vidare, men vi finner även initiationsriter i de etablerade religionerna. Inom kristendomen har vi till exempel dopet,
konfirmationen, ordination av präster et cetera, som av olika forskare anses vara initiationsriter. Bruket av initiationsriter är således
med allra största sannolikhet ett allmänmänskligt fenomen, men
det fyller olika funktioner i olika sammanhang.
Vad är då en initiationsrit? Ordet initiation kommer av latinet
och betyder ursprungligen ”att påbörja”, medan rit och ritual kommer av latinets ritus och ritualis. Det latinska ordet ritus betyder
”sed” och används främst i juridiska och religiösa sammanhang.
Rituale går att finna i exv. den första upplagan av Rituale Romanum
från 1614, där ritual används för den text eller anvisning som gäller
för religiösa handlingar.2
99
Under 1800-talet börjar ordet användas i Frankrike i samband
med bland annat frimureriet – rituel maçonnique – som benämning
på frimureriets initiationsritualer. I frimureriska texter från 1700talet används en rad olika ord som benämning på frimureriets
initiationsritualer. Den tidigaste benämningen, the making of a
Mason, är hämtad från de medeltida föreskrifterna för operativa
murare och är intressant nog även den benämning som Elias Ashmole
(1617-1692) använder sig av i sin dagbok för att beskriva sin initiering i frimureriet den 16 oktober 1646: ”I was made a Free Mason
at Warrington in Lancashire…”.3 Det vanligaste sättet att referera
till den frimureriska initiationen under 1700-talet var förutom det
redan nämnda to make det kanske något mer banala to admit, ”att
antaga” eller ”ta emot”.
Benämningen ”att recipiera” som används i Sverige kommer
från Frankrike där det under 1700-talet var vanligt att kalla
initiationen för réception, vilket vi till exempel finner i de två avslöjande texterna Réception d’un Frey-Maçon (1737) och La Réception
Mystérieuse (1738). Verbet ”att initiera” används redan under 1700talets första hälft i samband med de tre Johannesgraderna, som i till
exempel Masonry Dissected (1730) och Ahiman Rezon (1756). Under 1700-talets andra hälft börjar man i det engelskspråkiga
frimureriet att använda sig av tre olika termer för de tre respektive
Johannesgraderna – make, pass och raise – något som levt kvar till
våra dagar.
Rites de passage
1909 publicerades en bok av Arnold van Gennep (1873-1957), Les
Rites de Passage, som har varit av avgörande betydelse för forskningen
om initiationsriter och som än idag anses vara ett standardverk i
ämnet. Van Gennep presenterade en teori om att det finns en mängd
olika typer av riter som har det gemensamma att de markerar passagen från ett gammalt stadium till ett nytt, så kallad passageriter eller
övergångsriter.4 Dessa riter följer en fast struktur bestående av tre
faser, som även går att spåra i de flesta frimurarritualer. I den första
fasen separeras initianden från sitt tidigare stadium, eller ”sitt gamla
jag”. Detta kan till exempel illustreras genom att officianterna klär
100
av initianden, tar av honom alla metaller som han bär, och att han
får uppleva en symbolisk död och/eller födsel. I den andra fasen
sker själva initiationen och det är här som initianden tar del av sällskapets esoteriska lära, så kallad sacra, som kan bestå av symboler,
föremål, esoterisk kunskap eller myter och legender. Denna fas kännetecknas av ett onormalt, eller liminellt tillstånd, där initianden
varken tillhör det gamla eller nya stadiet. Detta kan illustreras genom att officianterna klär sig i märkliga dräkter och bär hemska
masker, genom att initianden får bära ögonbindel eller på annat sätt
bli utsatt för mörker, och genom att han utsätts för starkdoftande
rökelser och plötsliga ljud som högljudda smällar och rasslande kedjor – kort sagt, olika tekniker används för att sätta initianden i ett
sådant tillstånd att han eller hon blir receptiv för ritualens allvar
och syfte. Det viktigaste inslaget i denna fas är dock att initianden
utsätts för olika typer av prov som kan bestå av allt från att frågor
ställs som måste besvaras till att vissa specifika handlingar skall utföras som ofta kräver ett visst mått av mod. I denna fas förväntas
även initianden svära en ed som vanligtvis består av att man lovar
att aldrig avslöja sällskapets hemligheter, dess ritualer och att man
lovar att anpassa sig efter de regler som råder i sällskapet. I den
tredje och sista fasen upptas initianden i den nya gemenskapen.
Han lär sig särskilda hemliga tecken och lösenord med vars hjälp
han senare kan bevisa sig vara en initierad medlem. Dessutom kan
han få ett synligt tecken på att han genomgått initiationen i form av
ett särskilt klädesplagg eller märke som han senare bär. I vissa extrema fall kan initiationen markeras permanent genom till exempel
tatueringar eller olika former av kroppsstympningar. Könsstympningar kan förekomma i en del kulturer där passageriter markerar övergången från barn till vuxen, som vanligtvis inträffar vid
puberteten. Puberteten behöver dock nödvändigtvis inte vara av
fysisk art, utan kan istället fastslås på sociala grunder.
Det finns en rad olika sätt att dela in initiationsritualer i olika
typer, men den vanligaste indelningen är den som religionshistorikern
Mircea Eliade (1907-1986) gjorde. Eliade delade in initiationsritualer
i tre grupper, eller trois grandes catégories d’initiation.5 Den första
gruppen består av initiation av barn in i de vuxnas värld. Denna typ
101
av initiation är enligt Eliade alltid i form av en passagerit. Den andra gruppen utgörs av initiation in i hemliga (eller snarare slutna)
sällskap, och slutligen den tredje gruppen som består av initiation
till ett specifikt ämbete som till exempel shaman eller medicinman.
Den tredje gruppens initiationer kännetecknas enligt Eliade av ett
psykologiskt stadium som kan kallas för extatiskt tillstånd som framkallas med hjälp av olika mystika tekniker eller hallucinogena växter. Det är framförallt den andra gruppen av initiationsriter som är
intressant i samband med den frimureriska initiationen. Enligt Eliade
sker initiation in i hemliga sällskap på frivillig basis, något som skiljer denna grupp från den första där initiationen oftast är en nödvändig del av den sociala ordningen i samhället.
Vanligtvis kan en kandidat inte ansöka om att bli medlem i ett
hemligt sällskap, utan det är sällskapet som bjuder in kandidaten.
Det främsta kännetecknet för hemliga sällskap är att de anser sig
vara förmedlare av någon sorts hemlig kunskap som endast de initierade får ta del av. Denna kunskap kan ibland handla om en djupare förståelse av den religion som utövas i det samhälle som sällskapet verkar i, och ofta (men inte alltid) är medlemskapet begränsat till endast ett kön.
Det främsta problemet man möter då man studerar den litteratur som behandlar hemliga sällskap är den oerhört stora mängd fenomen som ryms under beteckningen. Heckethorns inflytelserika
bok The Secret Societies of All Ages and Countries från 1878, behandlar så vitt skilda fenomen som de gamla mysterierna i Indien, Kina,
Egypten, Grekland, hos Tempelriddarna, Rosenkorsarna och Frimurarna, men även hos organisationer som Ku Klux Klan, den sicilianska Maffian och de kinesiska Triaderna som ett enhetligt fenomen. Vi möter samma katalogartade uppräknande av vitt skilda organisationer i moderna studier i ämnet, som i till exempel standardverket Encyclopaedia of Religion från 1987.
Olika försök har gjorts för att dela in dessa så kallad hemliga
sällskap i olika typer eller klasser, som till exempel religiösa, militära, vetenskapliga, civila, politiska, antisociala et cetera Även om
flera av de organisationer som räknats upp onekligen kan klassas
som hemliga sällskap kan man fråga sig om det är legitimt att an102
vända sig av termen då man diskuterar frimureriet. Enligt min mening bör man se till en organisations syfte för att kunna klassa den
på ett adekvat sätt. Frimureriet handlar främst om initiationer och
har gjort det så långt tillbaka i tiden som vi har tillförlitliga källor
att tillgripa. Frimureriet bör benämnas som en initiatorisk organisation och inte en hemlig organisation, framförallt om man ser till
frimureriet såsom det ser ut idag.6
Detta betyder dock inte att det inte finns hemligheter inom
frimureriet, tvärtom kan vi redan i de tidigaste ritualfragmenten
från slutet av 1600-talet se hur initianden svär att hålla frimureriets
ritualer hemliga, och det var just detta hemlighetsmakeri som ledde
till att många blev misstänksamma mot Frimurar Orden. Den första påvliga bullan författad mot frimureriet, In eminenti apostolatus
specula som utfärdades av påven Clemens XII (1652-1740) år 1738,
riktade sin främsta kritik mot att frimurarna svor att inte avslöja
sina ritualer.7 Detta var åtminstone den katolska kyrkans officiella
kritik mot frimureriet, men det fanns antagligen underliggande
politiska skäl till varför bullan utfärdades.
I takt med att det akademiska studiet av frimureriet har börjat
etablera sig som ett viktigt forskningsområde, har en rad betydande
frimureriska arkiv (som tidigare var stängda) öppnats för forskare.
Löftena om tystlåtenhet kvarstår dock i frimureriets ritualer men de
gäller i främsta hand de särskilda tecken, handtag, steg och ord som
används för att skilja mellan en initierad frimurare och en ickeinitierad person. Denna öppenhet har sin främsta orsak i att de
frimureriska ritualerna blivit publicerade ett oräkneligt antal gånger
och att man kommit till insikt om att det är lönlöst att försöka hålla
någonting hemligt som går att finna i välsorterade bokhandlar och
bibliotek – och idag även på Internet. Många frimurare hävdar dock
att det inte spelar någon roll om ritualerna finns tillgängliga för
allmänheten eftersom man inte kan läsa sig till själva upplevelsen av
dem. Frimureriet är en praxis, det är något man tillämpar i praktiken genom utförandet av initiationsritualerna. Dessutom kan det
vara positivt att ritualerna är kända eftersom man då kan bemöta
sådana befängda angrepp som att frimurarna dyrkar Satan, offrar
barn eller att frimureriet har en egen religion som är oförenlig med
103
till exempel kristendomen. Den främsta negativa aspekten är dock
att det många gånger är presumtiva frimurare som själva läser ritualerna i förväg och därigenom förstör överraskningsmomentet i ritualerna som är en viktig psykologisk aspekt av upplevelsen av
initiationen, som man ju endast kan uppleva en gång i detta liv.
Den frimureriska initiationen
Den första frimurareorganisationen grundades officiellt år 1717 i
London då fyra loger beslöt sig för att bilda den Första Storlogen,
The Premier Grand Lodge. Vår kunskap om frimureriet under 1600talet är begränsad, men vi vet att det förekom någon typ av initiation av icke-operativa murare runt om i England och Skottland.
Det är vanligt att forskare gör åtskillnad mellan operativa och spekulativa frimurare, där de första utgörs av stenmurare och de senare
av personer som inte har någon direkt koppling till yrket murare,
men som använder sig av murarsymbolik i religiösa och filosofiska
spekulationer. Denna åtskillnad skall dock inte dras allt för långt
eftersom det sannolikt har funnits spekulativa drag hos operativa
murare redan under tidig medeltid. Det är därför kanske mer passande att tala om operativa respektive icke-operativa frimurare.8
Forskare är idag tämligen övertygade om att det moderna
frimureriets rötter går att finna i de medeltida murargillena, men
exakt hur denna koppling såg ut är en öppen fråga. De allra flesta
forskare anser att övergången från operativt till icke-operativt frimureri var en gradvis process som hade sin orsak i att fler och fler
icke-operativa frimurare blev initierade i operativa loger tills det så
småningom fanns loger som uteslutande bestod av icke-operativa
frimurare. Andra hävdar dock att de rent icke-operativa logerna som
uppstod helt enkelt var skapade av de icke-operativa frimurarna
själva, och att de valde att använda sig av symboler och termer hämtade från operativa murare eftersom det dels gav dem en känsla av
tradition, men framförallt en historik att falla tillbaka på och därmed en legitimitet.
Sex år efter grundandet av den första Storlogen gavs Ordens
första konstitution ut, Anderson’s Constitution från 1723. Denna konstitution ligger till grund för hela det moderna frimureriet runt om
104
i världen och i denna text finns en hel del intressant stoff. De viktigaste källorna som Anderson’s Constitution grundar sig på är de så
kallad Old Charges, medeltida regler och förordningar för operativa
murare. Dessa regler beskriver i detalj hur murarna skall förhålla sig
till varandra, till den världsliga makten och till kyrkan. I dessa texter kan man dessutom finna den indelning av murare i tre klasser
som ligger till grund för det universella S:t Johannesfrimureriet –
lärling, medbroder och mästare (the Craft degrees). Det står dock
mycket lite om hur man går till väga rent praktiskt för att skapa en
lärling, medbroder eller mästare. Den äldsta källan vi har om
frimureriets initiationsritualer är ett manuskript från 1696 (The
Edinburgh Register House MS.) som beskriver de två grader som användes under denna tid. Från perioden 1700 fram till ca. 1725 finns
det ett antal manuskript som beskriver dessa två tidiga ritualer.9
Dessa tidiga manuskript visar hur frimureriet gradvis utvecklades
från ett system med endast två grader, för att slutligen under 1720talet få sin nuvarande indelning i tre grader. Förutom dessa manuskript finns det en handfull tryckta källor från 1720-talet som beskriver frimureriets tidigaste ritualer, som exempelvis A Mason’s Examination (1723) och The Grand Mystery of Free-Masons Discover’d
(1724).10
Kunskapen om hur initiationsritualerna utvecklades under
1700-talet grundar sig främst på tryckta ”avslöjanden” av frimureriet
som blev ytterst populära – framförallt bland frimurare själva. Man
bör givetvis ställa sig frågan hur pass tillförlitliga dessa texter är som
källor till vår förståelse av frimureriets ritualer, men forskare anser
att de många gånger är förvånansvärt tillförlitliga.11
Den äldsta tryckta källan i vilket frimureriets tre grader beskrivs för första gången är Samuel Prichards Masonry Dissected från
1730.12 I denna text skildras frimureriets tre grader genom frågor
och svar som är utformade på ett sådant vis att den fiktive person
som besvarar frågorna därigenom bevisar sig tillhöra respektive grad,
det vill säga i så kallad katekesform. Det är även i denna text som
legenden om Hiram, eller Adoniram som han kallas i det svenska
frimureriet, för första gången beskrivs i detalj. Masonry Dissected
blev oerhört populär och inte färre än tjugo upplagor av denna text
105
kom ut fram till 1760. Storlogens svar på dessa avslöjande texter
har ibland beskrivits som panikartat. I ett försök att förhindra bedragare från att ta sig in på logemöten bytte man första och andra
gradens ord med varandra och man tycks även ha gjort vissa förändringar i ritualerna. Dessa förändringar kan ha varit en bidragande
orsak till att en konkurrerande Storloge grundades 1751, the Antients
Grand Lodge. Den främsta kritiken som denna nya storloge riktade
mot den första storlogen var att den inte höll sig till de gamla ursprungliga ritualerna – därav anledningen till att the Antients kallade medlemmarna i den första storlogen för the Moderns. De två
storlogerna konkurrerade om herraväldet över frimureriet som nu
hade spridit sig över hela Europa och över stora delar av resten av
världen. 1813 grävdes dock stridsyxan ner och the United Grand
Lodge of England grundades.
Frimureriets två första grader grundar sig i princip på det lilla
man visste om det medeltida sättet varpå nya medlemmar upptogs i
murareskrån. Utvecklandet frimureriets tregradssystem skedde som
en gradvis process under 1700-talets tre första decennier. En tidig
uppfattning är att mästaregraden utvecklades från ämbetet som logens Master of the Chair, eller Ordförande Mästare, det vill säga ritualens huvudofficiant. Ämbetet som Ordförande Mästare var under
denna tid (precis som fortfarande är fallet i de flesta av dagens frimurarsystem) tidsbegränsat till ett år, och det växte således fram en
stor grupp frimurare som fick titeln Past Master. Enligt denna uppfattning kom gruppen att betraktas som innehavare av en tredje
grad, mästaregraden. Idag ser forskare annorlunda på utvecklingen
av tregradssystemet som man anser uppkom genom att lärlingegraden delades upp i två grader, så att en medbrodersgrad kom att
föras in mellan lärlingegraden och mästaregraden.13
Om man ser till innehållet av avslöjandena av frimureriets ”hemligheter” under 1700-talets första hälft är det två aspekter som är
särskilt iögonfallande. Dels är redogörelser för frimureriets traditionella eller mytologiska historia ständigt återkommande, dels finner
vi beskrivningar av frimureriets initiationsritualer. Vid en granskning av dessa texter är det uppenbart att det som av deras författare
uppfattas vara frimureriets hemligheter är det endast initiationsrite106
rna och de särskilda lösenord, handtag och tecken som anses vara
hemliga. Vi finner således aldrig några anspråk på avslöjanden av
någon speciell frimurerisk ”hemlig lära” eller ”esoterisk kunskap”.
Detta är i sig viktigt att ha i åtanke, för under andra hälften av
1700-talet och framåt i historien, ända fram till våra dagar, har det
publicerats mer eller mindre fantasifulla försök till att lura lättrogna
läsare (och framförallt köpare) om vad ”frimurarnas innersta hemlighet” är. Tonen i avslöjandena om frimureriets ritualer är oftast
ironisk och det är vanligt förekommande att man frågar hur det kan
komma sig att bildade personer kan finna något värde i ”sådana
barnsliga ritualer”. De mer konspiratoriskt lagda författarna hävdar
med bestämdhet att frimurarna döljer sig bakom ett löjes skimmer
för att därigenom inte dra till sig alltför stor uppmärksamhet eftersom de inte vill att allmänheten skall få reda på vad de ”egentligen”
sysslar med – vad detta skulle vara är man dock inte lika tydlig på.
Författaren till La Réception Mystérieuse (1738) skrev bland annat
följande om frimurarna:
Om de betraktas ytligt & utifrån deras yttre skepnad, ter sig
detaljerna för detta sällskaps, vars ökändhet är världsomfattande,
frågor & svar tråkiga, men man kan utan förmätenhet säga att i
det underliggande finns dolt någon typ av hemlighet som är
ogenomtränglig för den stora majoriteten av dess Medlemmar.14
Den kanske allvarligaste kritiken mot frimureriet under denna
tid, framförallt på kontinenten, är av politisk natur. Det finns en
rad olika exempel på hur man riktat kritik mot att frimureriet skulle
ha varit inblandat i politiska intriger riktade mot staten, och det är
till exempel vanligt än idag att försöka koppla frimureriet till den
amerikanska revolutionen från 1776 och den franska från 1789.
Denna typ av kritik tenderar dock ofta att bortse från att historien
aldrig är svart och vit utan tvärtom komplex, och att vår förståelse
av historiska skeenden är beroende av de frågor vi ställer till det
historiska materialet. Då det gäller de två ovannämnda exemplen
stämmer det att enskilda frimurare var inblandade och i vissa fall
drivande bland revolutionärerna, men samtidigt finner vi frimurare
på ledande positioner bland motståndarna till dessa revolutioner.
Dessutom är det viktigt att understryka att frimureriet inte är ett
107
enhetligt fenomen på det sätt som många kritiker till frimureriet
genom århundradena hävdat att det är. Frimureriet har sett olika ut
i olika länder och många gånger finns det olika inriktningar och
varianter av frimureriet i ett och samma land vid samma historiska
tidpunkt. Dessutom måste man ställa sig frågande till slutsatsen att
en historisk persons medlemskap i Frimurar Orden nödvändigtvis
är talande för Frimurar Orden i sig. Om det är någonting historien
visar så är det att om en konflikt uppstår där en frimurare måste
välja mellan Orden och staten kommer Orden oftast i andra hand.
Talande exempel på detta går att finna i de krig där frimurare funnits på båda sidor och kämpat mot varandra trots sina eder om
brödraskap – samtidigt som det finns goda exempel på att enskilda
medlemmar faktiskt valt att hjälpa en medbroder trots att de formellt är fiender.
Den konungsliga konsten
Under slutet av 1730-talet kommer en ny våg av avslöjanden av
frimureriets ritualer, men denna gång skildrar de i huvudsak det
franska frimureriet.15 Skillnaden mot de engelska texterna är framförallt att de inte längre enbart är i katekesform och att de ger oss
mycket mer information om hur ritualerna faktiskt utfördes. Dessutom innehåller de noggranna beskrivningar av hur måltider och
skålar skall utföras. Precis som fallet är med de tidigare engelska
avslöjandena framgår det tydligt att det är frimureriets ritualer som
anses utgöra frimureriets hemligheter – det är alltså inte en hemlig
lära eller liknande som man har för avsikt att avslöja. Då man granskar dessa tidiga versioner av de frimureriska ritualerna är det intressant att notera att de tidiga frimurarna själva uppenbarligen ansåg sina ritualer utgöra Ordens hemlighet, eftersom det uttryckligen betonas i ritualtexterna att det är ritualerna som utgör det som
skall hållas hemligt. Vidare uppfattade de frimureriet som en Konungslig Konst, Royal Art, vilket ibland lett till man velat koppla
frimureriets initiatoriska system till alkemin som av alkemister kallas den Konungsliga Konsten.
Alkemin har sina rötter i den hellenistiska världen i århundradena kring vår tideräknings början och det framgår tydligt, till ex108
empel hos Zosimus från Panopolis, att alkemin redan under denna
tid kunde uppfattas ur ett andligt perspektiv. Grundtanken i alkemin
är att all materia utgörs av fyra element – jord, luft, eld och vatten –
och att dessa tillsammans utgör, eller sammanhålls av, ett femte element som ibland kallas eter. Genom att ta oädla metaller som bly
och koppar och bryta ner dessa ansåg man sig kunna återskapa
urmaterian, Prima Materia, som bestod av de fyra elementen i fullständig balans. Denna urmateria kunde antingen vara i fast form,
De Vises Sten, eller flytande, Elixir. Alkemisten ansågs därefter kunna
ge den oädla metallen en ny form, oftast i guld eller silver. Den
andliga riktningen bland alkemisterna såg förädlandet av metaller
som en parallell process till ett andligt förädlande av alkemisten
själv. Alkemisternas guld var inget annat än en förening med Gud,
en Unio Mystica. För alkemisten var förädlandet av orena metaller
en del av den naturliga utvecklingen eftersom man ansåg att alla
metallers naturliga tillstånd är guld. Djupt inne i underjorden mognar oädla metaller långsamt till ädlare och ädlare form för att slutligen bli till guld. Vad alkemisten trodde sig göra var helt enkelt att
påskynda denna utveckling. Från renässansen och framåt blev
åtskillnaden mellan dem som tolkade alkemin som en andlig process, och dem som enbart såg den som en materiell ”vetenskap”, allt
mer tydlig. De andliga uttolkarna av alkemin såg sig själva som initierade i en hermetisk vetenskap och hade inte mycket till övers för
de alkemister som endast var ute efter att skapa guld.
Då man granskar den alkemistiska processens uppbyggnad slås
man av likheterna med van Genneps trefasuppdelning av passageriter. Som jag inledningsvis har nämnt ansåg van Gennep att en
passagerit består av en del där initianden skiljs från sitt gamla jag,
en del där han är så att säga ”varken eller”, eller betwixt and between
som en forskare uttryckt det (där själva initiationen äger rum), och
slutligen en del där han sammansmälter med sitt nya jag eller status.16 Inom alkemin finner vi tre stadier som tämligen väl motsvarar passageritens tre faser. Det första stadiet i den alkemistiska processen kallas Nigredo, eller det svarta stadiet. I detta stadium smälter
alkemisten ner den orena metallen och detta illustreras ofta i
alkemistiska bilder med kistor, dödskallar, lik, korpar, avrättningar
109
eller andra symboler som för tankarna till det gamla jagets död. Det
andra stadiet, Albedo eller det vita stadiet, kännetecknas av symboler som hänsyftar till en rening, såsom till exempel hur man tvättar
tyger, människor som badar et cetera Den fysiska tolkningen av
detta är att alkemisten renar den nedsmälta metallen och får de fyra
elementen i fullkomlig balans. Den metafysiska eller andliga tolkningen är att alkemisten renar sig själv från lägre eller ”orena” drifter. Det är även vanligt att man i bilder som illustrerar detta stadium kan se hur en vit duva, eller ett litet moln, lämnar det som
renas. Detta kan tolkas antingen som att det är det femte elementet
som lämnar de övriga fyra elementen för att därigenom möjliggöra
att de kommer i balans, eller att alkemistens själ måste separeras
från det lägre jaget så att det blir möjligt att få distans till de aspekter som man vill bli av med. I det tredje och sista stadiet, Rubedo,
det röda stadiet, återförs det femte elementet till den nu ädla metallen, ofta i form av att den vita duvan återvänder, eller att ett regn
faller över den renade materien. Det är även vanligt att detta stadium illustreras genom ett bröllop mellan en kung och en drottning – det så kallad alkemistiska bröllopet. Det är en öppen fråga
vilken påverkan som alkemin haft på det tidiga frimureriet, men
vad vi däremot med säkerhet vet är att den andliga alkemin blev ett
viktigt inslag i de nya frimurargraderna som skapades under andra
hälften av 1700-talet – de så kallad höggradsritualerna.
Skotska grader och tempelriddaregrader
Det gemensamma för frimureriet runt om i världen idag är de tre
första graderna, S:t Johannesfrimureriet eller The Craft. Därutöver
finns det en mängd olika så kallade höggrader som kan ses som
vidareutvecklingar av olika aspekter av de tre grundgraderna.17 Oftast är dessa grader sammanfogade i särskilda system, eller riter, som
till exempel det Svenska Systemet i Norden och norra delarna av
Tyskland, eller The Ancient and Accepted Scottish Rite med sina 33
grader som är det mest utbredda systemet i den frimureriska världen. Johannesgraderna kallas ofta det blå frimureriet, Blue Lodges,
medan de högre graderna vanligtvis refereras till som röda grader
eller loger.
110
Exakt när, hur och varför de tidigaste höggraderna uppkom är
fortfarande oklart, men de flesta forskare anser att de tidigaste ritualerna av denna typ uppkom runt år 1730 på de brittiska öarna men
att utvecklingen och spridandet av höggradiga ritualer framförallt
sker i Frankrike under perioden 1730 – 1760. Efter denna period
kan vi se hur olika höggrader börjar sammanfogas i mer eller mindre enhetliga system och hur man administrativt försöker få ordning på den uppsjö av olika system som är i bruk i Frankrike, men
även i andra delar av Europa. Ett fåtal forskare anser att den första
höggraden egentligen utgörs av den tredje eller mästaregraden eftersom den skiljer sig så markant från de två första graderna genom
framförallt sin mytiska berättelse om Adoniram. Andra forskarna
anser dock att det är Royal Arch Degree som är den första höggraden
i egentlig mening. Denna grad blir en etablerad del av det engelska
frimureriet under 1740-talet och räknas idag bland brittiska frimurare i praktiken som frimureriets fjärde grad. Den uppfattades tidigt som The completion of the Craft, det vill säga att den avslutar
vad mästaregraden lämnar ofullbordat.18 Det var framförallt i The
Antients Grand Lodge (som generellt sett var mer konservativ i sin
syn på införandet av nya element i initiationsritualerna än vad The
Moderns anses ha varit) som denna ritual praktiserades och detta
har lett till en del spekulationer om att denna grad egentligen inte
var någon ny grad, utan att den var lika gammal som mästaregraden.
Det var vanligt bland forskare under 1800-talet att argumentera för
idén om att legenden om Adoniram och det mytologiska stoff vi
finner i Royal Arch utgjordes av en enhetlig muntlig tradition hos de
medeltida operativa murarna, och att även senare höggradiga ritualer hämtat stoff från denna idag förlorade muntliga tradition.19
Denna teori har under 1900-talet mötts av skarp kritik p.g.a. att det
inte finns några som helst historiska belägg för förekomsten av en
sådan muntlig tradition, och forskare är idag således benägna att se
höggradsriterna som rena innovationer.
De viktigaste inriktningarna av höggradsfrimureriet under
1700-talet var de skotska graderna och tempelriddaregraderna. De
skotska graderna kan tidigast beläggas i London år 1733, medan
tempelriddaregraderna antagligen har sitt ursprung i Paris omkring
111
år 1737.20 Skotska grader är framförallt inriktade mot uppförandet
av ett nytt tempel, medan tempelriddaregraderna är kopplade till
den medeltida Tempelriddarorden som grundades under 1100-talet som en militär orden. Ordens främsta uppgift var att skydda
pilgrimer på deras färd i det heliga landet, Outremer, från kusten till
Jerusalem och andra pilgrimsmål. Tempelriddarorden blev snabbt
en mäktig organisation och dess krigarmunkar ansågs vara kristendomens skickligaste krigare under tvåhundra år. I början av 1300talet genomfördes vad som kan liknas vid en kupp mot
tempelriddarna under ledning av den franske kungen Filip den Sköne
(1268-1314) tillsammans med påven Clemens V (1264-1314).
Tempelriddarnas borgar och egendomar konfiskerades runt om i
Europa och tempelriddarna själva ställdes inför rätta anklagade för
bland annat kätteri och homosexuella förbindelser. I rättegångarna
framkom det att tempelriddarna dyrkade ett egendomligt huvud
som kallades Baphomet, vilket tolkades som Mahomet, eller
Mohammed. Ordens Stormästare, Jacques de Molay (1244-1314),
brändes på bål tillsammans med andra ledande riddare. I en del
länder var man dock tveksam till förföljelsen av Tempelriddarorden,
och i Portugal bytte orden helt enkelt namn till Kristi Orden, och i
England upplöstes orden utan någon förföljelse mot enskilda riddare. Forskare är idag tämligen ense om att anledningen till Filip
den Skönes angrepp mot orden främst berodde på att han ville
komma åt ordens rikedomar, och att han såg tempelriddarna som
ett hot mot hans auktoritet i Frankrike. Det intressanta i nuvarande
sammanhang är dock att det växte fram en mängd myter om
tempelriddarna, som till exempel att de hade överlevt på olika undanskymda platser runt om i Europa och att de lyckats föra med sig
stora delar av sin skatt. Vidare spekulerades det om tempelriddarna
hade fört med sig någon typ av hemlig kunskap från sin tid i
Outremer.
Under början av 1700-talet rådde ett intensivt intresse i Frankrike för allt som hade med medeltida riddare och korsfarare att göra,
och i synnerhet för tempelriddarna. Det är därför kanske inte så
märkligt att en stor del av de högre graderna kom att kallas
Riddargrader, som till exempel Riddare av Öst och Väst, Riddare av
112
Solen och så vidare Vi är idag säkra på att idén om att frimurarna
egentligen utgörs av Tempelriddarorden som överlevt i Skottland
framförallt kan kopplas till en person – Andreas Michael Ramsay
(1686-1743).21 Ramsay var Talman i logen Le Louis d’Argent i Paris, vars Ordförande Mästare var Charles Radclyffe (1693-1746).
Det var Radclyffe som initierade Axel Wrede-Sparre (1708-1772)
år 1731 som sedermera kom att grunda den första logen i Sverige
1735. År 1737 gav Radclyffe Carl Fredrik Scheffer (1715-1786)
fullmakt att öppna en eller fler loger i Sverige. Samma år höll Ramsay
ett tal som idag anses vara en milstolpe i frimureriets historia, eftersom det var avgörande för spridandet av tempelriddarefrimureriet.
Detta tal gavs antagligen som talmanstal till nya S:t Johanneslärlingar
och det publicerades vid ett flertal tillfällen under slutet av 1730talet. Det är viktigt att betona att Ramsay i sitt tal aldrig nämner
Tempelriddarorden vid namn, men de flesta forskare menar att
Ramsay hänsyftar på orden implicit. I sitt tal hävdade Ramsay bland
annat följande:
Vid tiden för Korstågen i Palestina förenade sig många prinsar,
adelsmän, och medborgare med varandra, och svor att återupprätta de Kristnas Tempel i det Heliga Landet, och att föresätta
sig att föra tillbaka deras arkitektur till dess första institution. De
kom överens om flera urgamla tecken och symboliska ord som
de hämtade från religionens brunn med vars hjälp de skulle känna
igen varandra bland hedningar och Saracener. Dessa tecken och
ord meddelades endast till dem som heligt svor, och ibland till
och med vid altarets fot, att aldrig avslöja dem. Detta heliga
löfte var således inte en avskyvärd ed, som den har kallats, utan
ett respektabelt band för att förena Kristna av alla nationaliteter
i ett brödraskap. En tid därefter formade vår Orden ett nära
band med Sankt Johannes Riddarna av Jerusalem. Från och med
då har våra Loger tagit namnet Sankt Johannes Loger.22
Skotska grader och tempelriddaregrader blev oerhört populära
under 1700-talet och är idag en integrerad del av det internationella
frimureriet. Man kan fråga sig varför tanken om tempelriddarnas
överlevnad tedde sig så attraktiv för de tidiga frimurarna. Det finns
flera svar på denna fråga, men de två främsta anledningarna var
antagligen dels det redan nämnda ivrandet för Tempelriddarorden,
113
dels den legitimitet och tradition som var förknippad med frimureriet
i Skottland. Det skotska frimureriet har under senare år kommit att
framträda som allt mer betydelsefullt för utvecklingen av det ickeoperativa frimureriet under 1600-talet och tidigt 1700-tal, och de
äldsta källorna vi har om frimureriets ritualer kommer från Skottland. Det är fortfarande oklart vilken ställning det skotska frimureriet
hade gentemot det engelska under tidigt 1700-tal, men vi vet att
det fanns något som kallades Skotska loger vars medlemmar träffades i London redan under 1730-talet. Vi vet också att man i dessa
loger hade en grad som kallades Skotsk Mästare och att man var
tvungen att ha mästaregraden för att kunna ta denna grad. Tyvärr
vet vi väldigt lite om innehållet i graden och det finns inga som
helst belägg för att man i dessa loger skall ha närt tanken om att
frimureriet i Skottland härstammade från de medeltida
tempelriddarna.
Skotskt frimureri är tätt sammankopplat med det Svenska Systemet, och tempelriddartraditionen går som en röd tråd genom hela
systemet. Det är intressant att notera att frimureriet i Sverige redan
från början har haft denna koppling och att en av de tidigaste
referenserna till skotskt frimureri i Europa är just i samband med
Sverige – Charles Radclyffe skall ha skickat två skotska ritualer till
Sverige redan år 1737, något som återstår att verifiera.
Studiet av frimureriet i 2000-talet
Samtidigt som studiet av frimureriet har börjat etablera sig som ett
akademiskt ämne kan man konstatera att det fortfarande finns viktiga aspekter av frimureriet som ännu inte har uppmärksammats ur
ett akademiskt perspektiv. De forskare som ägnar sig åt frimureriet
tenderar att studera frimureriets historia, vilket tyvärr ofta gör att
man bortser från det faktum att frimureriet är ett i allra högsta grad
levande fenomen med hundratusentals medlemmar runt om i världen. Vilken typ av medlemmar finns det idag? Hur skiljer sig
frimureriet mellan olika system och olika länder idag? Vilka religiösa och moraliska frågor är det som betonas inom dagens frimureri? Hur anpassar sig frimureriet till dagens samhälle som kännetecknas av modernism, sekularisering och globalisering? För att
114
kunna besvara dessa och andra liknande frågor krävs det att forskning bedrivs i hur frimureriet ser ut idag, och inte enbart hur det
har sett ut tidigare genom historien.
Utan att kunna åberopa någon forskning i ämnet (då den saknas) kan vi se en generell trend inom frimureriet i Sverige där medlemsantalet stadigt har sjunkit under 1900-talet. Det minskade medlemsantalet avspeglar dock situationen i mindre orter, medan det i
storstäderna tycks vara en god tillströmning av nya medlemmar.
Orsakerna till dagens situation är givetvis ett flertal men man bör se
denna utveckling som en bild av vad som sker i samhället i stort.
Olika religiösa institutioner som till exempel Svenska Kyrkan upplever ett likartat minskat intresse från allmänheten och man har
många gånger skyllt denna utveckling på att samhället har
sekulariserats. Tvärt emot vad som tycks vara en vanligt förekommande uppfattning, innebär inte sekularisering att samhället genomgår ett förvärldsligande, att religiösa åskådningar mer och mer
förlorar sin roll hos den moderna människan. Vad som har skett är
att traditionella religiösa institutioner, och i viss mån traditionella
religioner i sig, fått minskad betydelse för allmänheten. Detta innebär dock inte att gemene man inte längre kan uppfattas som religiös, utan att han istället söker alternativa religiösa svar. Dagens
globaliserade samhälle erbjuder den religiöst sökande individen ett
rikt utbud av alternativa svar på människans grundläggande
existentiella frågor.
Ett tydligt exempel på detta är den flora av religiösa yttringar
som ofta refereras till under den övergripande benämningen New
Age. Kännetecknande för New Age är det fokus som läggs på individen och på religiösa upplevelser. Individen står i centrum och det
är han eller hon som själv avgör vilka religiösa komponenter som
skall ingå i den personliga religion som man strävar efter. En vanligt
återkommande bild av det religiösa utbudet såsom det kommer till
uttryck inom New Age är liknelsen vid ett smörgåsbord. Från detta
bord kan individen fritt välja de religiösa tekniker och åskådningar
som bäst stämmer överens med dennes personliga preferenser. Forskare har dock pekat på att möjligheterna till val inte är så fri som det
kan tyckas, eftersom det endast är inom ramarna för det religiösa
115
utbudet som valet är fritt. Fokusen på religiösa upplevelser kan vara
en av anledningarna till det eklektiska användande av vitt skilda
religiösa tekniker som är vanligt förekommande bland utövare av
New Age. Om man skall försöka sig på att göra en förenklad beskrivning av den mångfacetterade religiositet som New Age representerar kan man hävda att den är ett uttryck för en utpräglad synkretism, dock på västerländska premisser. Vitt skilda religiösa traditioner blandas med varandra och nya traditioner uppstår. Detta är
dock inget nytt fenomen i historien, och ett visst mått av synkretism råder ständigt i alla kulturer. Vissa perioder i historien uppvisar emellertid ett intensifierat synkretistiskt möte mellan olika kulturer, av vilka den hellenistiska världen århundradena kring vår
tideräknings början och renässansen under slutet av 1400-talet brukar lyftas fram som tydliga exempel. Idag upplever vi återigen en fas
av intensifierad synkretism.
En av de viktigaste influenserna på New Age är den västerländska esoterismen som även har påverkat frimureriet, särskilt i de högre graderna. Frimureriets initiationsritualer ter sig i sammanhanget
attraktiva. Här möts frimuraren av inte endast starka upplevelser,
utan framförallt av en strävan efter självkännedom. För frimuraren
är initiationen en resa in sig själv, där officianterna står för olika
aspekter av jaget och jagets möte med det gudomliga. I den frimureriska litteraturen finner vi ofta anspelningar på att frimureriet går att
likna vid de antika mysteriereligionerna och man pekar gärna på att
det antika mottot om att lära känna sig själv i allra högsta grad även
gäller inom det frimureriska templets väggar. Ramsay sade i sitt tal
1737 ”Ja, mina herrar, de kända festivalerna för Ceres i Eleusis, Isis
i Egypten, Minerva i Athen, Urania bland Fenicierna, och Diana i
Skytien var förenade med våra”.23
Om man ser till vad kännetecknar modern andlighet, som exempelvis fokus på individen och religiösa erfarenheter, kan man se
att frimureriet genom sina initiationsriter har mycket att erbjuda
dagens andliga sökare. Dessutom skall man inte förringa det faktum att Frimurar Orden med sina snart trehundra år är västerlandets äldsta initiatoriska orden, och att sökandet efter traditioner
och historiska rötter tycks vara ett svar mot modernismens relativi116
serande av andliga värderingar och religiösa symboler. I vilken utsträckning frimureriet fyller en funktion som motvikt mot modernismen är dock något som vi endast kan spekulera i eftersom ingen
forskning har bedrivits i ämnet. Det är dock viktigt att betona att
frimureriet aldrig har varit ett enhetligt fenomen, utan snarare har
kännetecknats av en rik mångfald och variation, och allt talar för att
denna mångfald är gällande än idag. Det akademiska studiet av
frimureriet på 2000-talet står således framför ett inte bara i stort
sett outforskat forskningsfält, men även ett rikt varierande fält som
berör grundläggande frågor om andlig identitet och religiös förändring i vårt senmoderna samhälle.
Litteratur
Abraham, Lyndy A Dictionary of Alchemical Imagery. Cambridge University Press, Cambridge 2001.
Bogdan, Henrik From Darkness to Light – Western Esoteric Rituals of Initiation. Skrifter utgivna vid institutionen för religionsvetenskap, Göteborgs
universitet, Göteborg 2003.
Broek, Roelef van den & Hanegraaff, Wouter J. Gnosis and Hermeticism
from Antiquity to Modern Times. State University of New York Press, New
York 1998.
Carr, Harry The Collected “Prestonian Lectures” 1925-1960. The Quatuor
Coronati Lodge No. 2076, London 1967
— The Early French Exposures. The Quatuor Coronati Lodge No. 2076,
London 1971.
Eliade, Mircea Rites and Symbols of Initiation - The Mysteries of Birth and
Rebirth. Spring Publications, Dallas 1995
Faivre, Antoine Access to Western Esotericism. State University of New York
Press, New York 1994.
— & Hanegraaff, Western Esotericism and the Science of Religion. Peeters,
Leuven 1998.
Fontaine, Jean La Initiation - Ritual Drama and Secret Knowledge Across the
World. Penguin Books, Harmondsworth 1985.
Hamill, John The Craft – A History of English Freemasonry. Crucible,
Wellingborough, Northamptonshire 1986.
Hanegraaff, Wouter J “Empirical Method in the Study of Esotericism” i
Method & Theory in the Study of Religion, Volume 7-2 (1995).
117
— New Age Religion and Western Culture. Esotericism in the Mirror of Secular
Thought. State University of New York Press, New York 1998.
Heckethorn, Charles W. The Secret Societies of all Ages and Countries. University Books, New York 1966.
Jackson, A. C. F. English Masonic Exposures 1760 – 1769. Lewis Masonic,
London 1986.
— Rose Croix. The History of the Ancient and Accepted Rite for England and
Wales. Lewis Masonic, Addlestone, Surrey 1993.
Kervella & Lestienne “Un haut-grade templier dans des milieurx stuardistes
en 1750: L’Ordre Sublime des Chevaliers Elus” i Renaissance Traditionelle
no. 112 (1997).
Knoop, Douglas & Jones, G. P. The Genesis of Freemasonry. An Account of
the Rise and Development of Freemasonry in its Operative, Accepted, and
Early Speculative Phases. Manchester University Press, Manchester 1947.
Knoop, Douglas; Jones, G. P.; Hamer, Douglas Early Masonic Pamphlets.
Manchester University Press, Manchester 1945.
— The Early Masonic Catechisms. Manchester University Press, Manchester
1963.
Mollier, Pierre “Des Francs-Maçons aux Templiers: Aperçus sur la
constitution d’une légende au Siècle des Lumières”, in Symboles et Mythes
dans les mouvements initiatiques et ésotériques. Paris 1999.
— “L’<<Ordre Écossais>> à Berlin de 1742 à 1751” in Renaissance Traditionelle 131-132, 2002
Snoek, J.A.M. Initiations. A Methodological Approach to the Application of
Classification and definition Theory in the Study of Rituals. Dutch Efficiency
Bureau. Pijnacker 1987.
— “On the Creation of Masonic Degrees: a Method and its Fruits” in
Faivre & Hanegraaff (eds.) Western Esotericism and the Science of Religion
1998.
— “The Evolution of the Hiramic Legend from Prichard’s Masonry
Dissected to the Emulation Ritual, in England and France” in Symboles et
Mythes dans les mouvements initiatiques et ésotériques (XVIIe - XXe siècles):
Filiations et emprunts (ARIES). Paris 1999.
— “A Manuscript Version of Hérault’s Ritual” in Caron, Godwin,
Hanegraaff & Vieillard-Baron (eds.) Ésotérisme, Gnoses & Imaginaire
Symbolique: Mélanges offerts à Antoine Faivre. Peeters, Leuven (2001).
— “Printing Masonic Secrets: Oral and Written Transmission of the
118
Masonic Tradition” i Bogdan, Henrik (red.) Alströmersymposiet 2003. Göteborg 2003.
Stevenson, David The Origins of Freemasonry. Scotland’s century 1590-1710.
University of Cambridge Press, Cambridge (1988) 2001.
— “James Anderson: Man & Mason” i Heredom. The Transactions of the
Scottish Rite Research Society. Volume 10, 2002.
Turner, Victor The Ritual Process. Structure and Anti-structure. Aldine de
Gruyter, New York 1995.
Turner, Victor “Betwixt and between: The liminal period in rites de passage”, i Symposium on new approaches to the study of religion: Proceedings of
the 1964 Annual Spring Meeting of the American Ethnological Society, (red.)
J. Helm. American Ethnological Society: Seattle, 4-20.
Van Gennep, Arnold Les Rites de Passage. Émile Nourry, Paris 1909.
Vibert, Lionel “The Development of the Trigradal System” i Carr, The
Collected “Prestonian Lectures” 1925-1960 (1967).
— “The Evolution of the Second Degree” in Carr, The Collected “Prestonian Lectures” 1925-1960 (1967).
Weckman, George “Secret Societies” i Eliade (red.), Encyclopaedia of Religion, Vol. 13. Macmillan Publishing Company, New York 1987.
Noter
1
En något annorlunda version av denna text har getts ut i Frimureriska Forskargruppen i Göteborgs skriftserie (nr 1) hösten 2006, med titeln
Mellan passaren och vinkelhaken: Om den frimureriska initiationen.
2
För en diskussion om begreppen rit och ritual, se Asad, “Toward a
Genealogy of the Concept of Ritual” (1993); Boudewijnse, “The
Conceptualization of Ritual” (1995), “British roots of the concept of ritual” (1998); Bremmer, “‘Religion’, ‘Ritual’ and the Opposition ‘Sacred
vs. Profane’” (1998); Snoek, Initiations (1987); Bogdan, From Darkness to
Light (2003), sid. 37-41.
3
Ashmole skrev I sin dagbok den 16 oktober: “I was made a Free Mason
at Warrington in Lancashire, with Coll: Henry Mainwaring of Karingcham
in Cheshire.” Ashmole, Texts 1617-1692 (1966), Vol. II, sid. 395. Ashmoles
dagboksanteckning är viktig eftersom den utgör den äldsta privata källan
till att en person har blivit frimurare.
4
Bogdan, From Darkness to Light (2003), sid. 41-46.
5
Eliade presenterade denna uppdelning redan 1964 i artikeln
119
”L’Initiation et le monde moderne”, och den återkom exempelvis i hans
bok Rites and Symbols of Initiation och i den inflytelserika Encyclopaedia of
Religion (1987).
6
Bogdan, From Darkness to Light (2003), sid. 52-66.
7
För den latinska texten, samt en engelsk översättning, av “In Eminenti”
se Mellor, Our Separated Brethren the Freemasons (1964), sid. 156-160.
8
Stevenson, The Origins of Freemasonry (2001), sid. 9-12.
9
Dessa manuskript är: Chetwode Crawley MS. (ca. 1700); Sloane MS.
3329 (ca. 1700); Dumfries No. 4 MS. (Ca. 1710); Trinity College, Dublin,
MS. (1711); Institution of Free Masons (ca. 1725); samt Graham MS.
(1726). Samtliga manuskript finns återgivna i Knoop, Jones och Hamer
(red.) The Early Masonic Catechisms (1963).
10
Dessa tidiga tryckta källor finns återgivna i Knoop, Jones och Hamer
(red.) The Early Masonic Catechisms (1963).
11
För en diskussion om källvärdet för denna kategori texter, se Snoek,
“Printing Masonic Secrets – Oral and Written Transmission of the Masonic
Tradition” (2003).
12
Samuel Prichards Masonry Dissected (1730) är tryckt i Knoop, Jones
och Hamer (red.) The Early Masonic Catechisms (1963), sid. 157-173. Se
även Bogdan, From Darkness to Light (2003), sid. 116-127.
13
Vibert, ”The Development of the Trigradal System” och ”The Evolution of the Second Degree”, båda tryckta i Carr (red) The Collected ”Prestonian Lectures” 1925-1960 (1967).
14
Carr (red.) The Early French Exposures (1971), sid. 33. Översättning
av Henrik Bogdan.
15
Se Carr (red.) The Early French Exposures (1971) som innehåller avslöjande texter publicerade mellan 1737 och 1751.
16
Turner, “Betwixt and between: The liminal period in rites de passage” (1964).
17
Se Bogdan, ”An Introduction to the High Degrees of Freemasonry”
(2006).
18
Jones, Freemasons’ Book of the Royal Arch (1965), sid. 26-27.
19
Jones, Freemasons’ Book of the Royal Arch (1965), sid. 19-30.
20
Mollier, “L’<<Ordre Écossais>> à Berlin de 1742 à 1751” (2002), sid
217-227. Se även Bernheim, “Did Early “High” or Écossais Degrees Originate in France” (1996), sid. 87-113. Kervella och Lestienne “Un haut120
grade templier dans des milieux stuardistes en 1750: L’Ordre Sublime des
Chevaliers Elus” (1997).
21
Mollier, ”Des Francs-Maçons aux Templiers: Aperçus sur la
constitution d’une légende au Siècle des Lumières” (1999), sid. 93-101.
22
Lantoine, La Franc-Maçonnerie Ecossaise en France (1930) sid. 22.
Översättning av Henrik Bogdan.
23
Lantoine, La Franc-Maçonnerie Ecossaise en France (1930) sid. 20-21.
Översättning av Henrik Bogdan.
121
IV Socialhistoriska perspektiv på Svenska
Frimurare Ordens Generalmatrikel
Anders Simonsen
Inledning – Ordensväsendet som borgerlighetens sociala band
Ordensväsendets stora genombrott under 1700-talet var en del av
ett annat genombrott i västvärlden – det moderna. I Storbritannien
inleddes den industriella revolutionen i vars kölvatten en växande
industrikapitalism sakta spred sig till kontinenten. Urbaniseringen
tilltog över i stort sett hela Europa inklusive Sverige, även om
landsbygdsbefolkningen ännu in på 1900-talet numerärt dominerade landet. En rad ekonomi- och förvaltningsområden byråkratiserades och i Frankrike skickades adel och kungahus till giljotinen.
Under perioden skedde sammantaget en rad stora förändringar som
ledde mänskligheten från det gamla till det nya. Man kan utan överdrift tala om det dynamiska 1700-talet.
Historien om det moderna samhällets tillkomst har till stor del
gått hand i hand med historien om de borgerliga gruppernas ökade
betydelse i en tid då en gammal korporativ samhällsordning gick i
riktning bort från rigorös uppdelning mellan stånden. I min doktorsavhandling från 2001 lade jag fram tanken att det organiserade
sällskapslivet under 1700-talet utgjorde ett fundament i borgerlighetens formering såväl kulturellt som socialt och politiskt.1 Studierna av medlemmarna i ordnar, klubbar och sällskap i Göteborg
under 1700-talet och de första decennierna av 1800-talet visade hur
i första hand köpmän och handelsmän, men också officerare, ämbetsmän, brukspatroner, guldsmeder, präster och i vissa sällskap
kvinnor, betraktade det organiserade sällskapslivet som en möjlig
väg – kanske till och med genväg – till ökat socialt, kulturellt och
symboliskt kapital, för att tala med Pierre Bourdieu.2 Det var också
en väg mot ett slags borgerlig identitet i mer modern mening inte
minst genom den politiska kultur och medvetenhet som utveckla122
des. För den amerikanske historikern Margaret C. Jacob är det tydligt att frimurarlogerna på kontinenten var aningen omformade repliker av brittiska original som tagit efter sina förebilders styressätt
och sociala beteende, ett beteende som utvecklats inom de brittiska
öarnas särskilda politiska kultur och som konsoliderats genom 1688
års engelska revolution.3 Den tidigt utvecklade politiska medvetenheten hos sällskapens medlemmar byggde på de politiska erfarenheter de tillskansat sig i sällskapens strävan att likna denna politiska
struktur. Politik vid denna tid innebar emellertid i mycket liten utsträckning öppna och direkta möjligheter att påverka centrala eller
lokala beslutsprocesser. Utrymmet för politisk handling var i huvudsak begränsat till indirekt representation inom ståndskorporationerna. I linje med den schweiziske historikern Ulrich Im
Hof får begreppet politik därför vidgas till att omfatta politisk medvetenhet och social handlingskraft i det offentliga rummet.4 På ett
konkret plan kom också borgerskapets äldste i Göteborg att från
1770-talet och framåt domineras av personer med erfarenheter av
arbetet i stadens ordnar och sällskap. Till en början skedde förändringen i den handlande klassen, men något senare också i hantverkarklassen. Samtidigt skedde en liknande förändring av rådmanssammansättningen i stadens magistrat. Dessa personella förändringar
sammanföll tidsmässigt med organisatoriska förändringar i båda
institutionerna. De äldste utarbetade nya regler för sammankomsternas genomförande, bland annat genom bättre protokollförande med justeringspersoner, valprocedurer och liknande.
Magistraten delegerade i allt större utsträckning uppgifter den tidigare handhaft till olika kommittéer, utskott och kommissioner. Stadsförvaltningens organ kom således att befolkas av personer med erfarenheter från den mötesstruktur och den organisation som präglade
det organiserade sällskapslivet. Genom att allt fler personer med
sådana erfarenheter kom att besitta poster inom stadsförvaltningen
förändrades också dess struktur och fick allt mer borgerlighetens
prägel. I sällskapens verksamhet och i lokalpolitiska sammanhang,
som vid riksdagsmannaval eller i stadsförvaltningens institutioner,
kunde dessa erfarenheter artikuleras och uttryckas och därmed kunde
medlemmarna formulera politisk identitet utifrån sina borgerliga
123
erfarenheter. En viktig pusselbit i den borgerliga identiteten föll
därmed på plats.5
De ovan skisserade linjerna är säkert inte unika för Göteborg,
även om jämförande studier av andra orter i riket ännu saknas. Över
hela Europa spreds under 1700-talet ordensväsendet med uppseendeväckande hög hastighet. Det är inte osannolikt att den snabba
spridningen hade sin grund i ett växande – för att inte säga uppdämt – behov hos medel- och överskikt i Europa att finna nya,
moderna former för samvaro, utveckling och bekräftelse. Ordenssällskapen – och kanske främst frimurarlogerna – var på många sätt
anpassade att möta utmaningarna från eller snarare motsvara det
sjudande behovet av nya ståndsöverskridande principer och de kom
att fungera som ett socialt band för dem som omhuldade vissa kulturella och ideologiska mål, till exempel stabilitet under en stark
men konstitutionell monarki, social mobilitet under aristokratiskt
patronage, religiös tolerans och ett starkt intresse för den nya vetenskapen. Med undantag av den sociala mobiliteten var alla dessa mål
utarbetade i James Andersons officiella frimurarkonstitution, utgiven 1723, vilken under hela 1700-talet utgjorde grunden för alla
officiella loger.6
Ett annat karaktärsdrag i ordenssällskapen som gjorde dem attraktiva var att de var hemliga och slutna. Hemligheterna låg dock
främst i ritualernas och ceremoniernas inre betydelse samt gradernas insikter och så vidare. Att visa upp sig i offentliga sammanhang
hörde till ordnarnas verksamheter. I Göteborg gjorde Göta Coldinu
orden varje år utflykter i procession med tillhörande flaggor och
musik till valda ställen för så kallade korsplanteringar. Frimurarna
gick två gånger om året iförda band och ordensprydnader i procession till gudstjänst i Domkyrkan varefter de under puk- och trumpetmusik tågade vidare till festmåltiden på något närliggande värdshus. Frimurarna ställde också villigt sina resurser till förfogande vid
officiella kungliga besök och verkade öppet i filantropisk anda genom frimurarbarnhuset och insamlingar till nödställda. Denna offentlighet bar snarast drag av vad Jürgen Habermas kallar representativ offentlighet. Representation har här en annan betydelse än den
i dag vanliga där den går nedifrån och uppåt, det vill säga represen124
tanterna skall representera folket. Den representativa offentlighetens representation har mer gemensamt med företagarrepresentation
i betydelsen presentation. Den feodala aristokratin och furstemakten
presenterade sig inför folket och representerade både sig själv och
sin dominans i den hierarkiska samhällspyramiden genom prakt,
insignier, kläder, gester (hälsningar, åtbörder) och språk. Det var en
sträng kodex för “ädelt” uppträdande som under högmedeltiden
framträdde i det höviska systemets dygder där språket präglades av
icke-resonerande fraser som fick värde genom antal fraser och
moduleringar. Habermas ser den katolska kyrkan som den representativa offentlighetens sista stöttepelare genom de kyrkliga ritualen, liturgin, mässan och processionerna.7 Förhållandet mellan lekmän och prästerskap åskådliggör, menar Habermas, hur lekmännen
eller omgivningen visserligen tillhör den representativa offentligheten, men på samma gång är utesluten från dess värdighet. Denna
uteslutning svarar mot en hemlighet i offentlighetens innersta cirkel. Offentligheten är baserad på ett arkanum (hemlighet, ö.a.);
mässan och bibeln är på latin, inte på folkets språk.8
Många av dessa karakteristika för representativ offentlighet fann
motsvarigheter i ordensväsendet. Gradsystemet och de successiva
insikterna om ordens föremål och yttersta syfte skapade “lekmän”,
det vill säga låggradiga medlemmar, som visserligen medverkade i
ordens offentlighet, men var samtidigt uteslutna från de innersta
hemligheterna. En avgörande skillnad var dock att detta tillstånd
var temporärt. Den låggradige hade både möjligheter och förväntades öka sina insikter genom att stiga i graderna. Än mer uteslutna
från hemligheterna var naturligtvis “de profana”, de som över huvud inte var medlemmar. Ytterligare en dimension på slutenheten
bestod i att en person i allmänhet inte kunde ansluta sig till en orden, utan blev ansluten efter rekommendationer och balloteringar.
Ordenssällskapen karaktäriserades också av en rad olika insignier
som vapensköldar och en mängd andra symboler, utsmyckningar,
särskilda klädedräkter (Gustav IV Adolf fastställde 1797 frimuraruniformens utseende), bestämda hälsningar och gester avhängiga
gradtillhörighet. Ceremoniel och ritualer genomfördes med formella
fraser där frågor och svar var bestämda på förhand. Genom
125
processioner med ordensprydnader, standar, pukor och trumpeter
representerade ordnarna sig själva och sin värdighet i det omgivande
samhället.
Men ordnarna var inte bara bärare av representativ offentlighet. Vid sidan av receptioner, ceremoniel och ritualer fördes diskussioner om organisation och verksamhetens utformning. Den representativa offentligheten var starkt aristokratisk, men det stora inslaget av individer från handelsnäringarna medverkade i sig till ett förborgerligande av ordnarnas innehåll. Dessa individer hade andra
intressen och föresatser än blotta representationen i feodal mening.
Medan den aristokratiskt färgade representativa offentligheten måste
betecknas som konservativ, strävade den diskuterande och resonerande borgerliga offentligheten efter förbättring och utveckling och
var i den meningen progressiv. Spänningen mellan konservativa och
progressiva tendenser kan också ses i motsättningen mellan den egalitära principen som i sällskapen institutionaliserats som idé å ena
sidan och sällskapens rekryteringspraxis å den andra, där bonden
eller hantverksgesällen knappast kunde göra sig föreställningar om
att behandlas som socialt jämlik eller ens bli föreslagen till inträde i
orden. Även om titlar, stånd och yrkesbenämningar lades åt sidan i
ordensumgänget och alla var bröder eller systrar så var medlemmarna samtidigt underställda ordens hierarkiska organisation och
ordning som uppstår inte minst genom graderad kunskap, insikt
och förståelse för ordens yttersta ändamål. Samtidigt som
rekryteringspolitiken präglades av stånds- och, i vissa ordnar, könsöverskridande praxis visar till exempel Johannesgradernas namn i
frimureriet – lärling, medbroder, mästare – att man ännu inte helt
frigjort sig från det korporativistiska ståndstänkandet. Denna dynamiska kamp mellan gammalt och nytt var säkert inte lika uppenbar för samtidens människor som för en nutida betraktare. De gamla
beprövade strategierna för att genom representationen skapa anseende, respekt och status stod för dem inte i motsättning till de nya
syften och föremål som utvecklades. Kanske var de till och med
nödvändiga. Historikern Per-Johan Ödman har tolkat 1700-talets
generella pendling mellan frisinne och restriktivitet utifrån pedagogiska perspektiv och menar att även om nya tankar och handlings126
praktiker kan vara lockande, återfaller man i en valsituation gärna
till tidigare etablerade förhållningssätt. Under en period då nya idéer
med makt att förändra världsbilden börjar dyka upp är det sannolikt att många människors utveckling beskriver en pendlande rörelse mellan nytt och gammalt. Det uppstår en konflikt mellan förnyelse och trygghet.9
Det progressiva försvagades också av den nära anknytning till
kungahuset som ordensmedlemmarna både önskade och fick. Bakom
1700-talets ordnar stod i allmänhet en kung eller en hertig som
beskyddare, garant eller till och med aktiv medlem i ledande position. Några samhällsomstörtande tendenser kunde under sådana
förhållanden svårligen utvecklas. Det progressiva och “revolutionära” bestod i något annat, nämligen i att den borgerlighet som höll
på att formera sig, kanske just på grund av ordenssällskapens sammansatta och för oss motsägelsefulla konstitution, på ett effektivt
sätt kunde utveckla och förmera sitt symboliska, kulturella och sociala kapital.
Den tyske kompositören och frimuraren Karl Friedrich Ebers frågade sig år 1816 hur det var möjligt att så många bildade män anslöt sig till frimurarorden. Han antog att det till stor del berodde på
det faktum att den är ett hemligt sällskap och att många känner sig
smickrade
av att vara ledamot av ett samfund av utvalda bildade män, till
vilka han kanhända, enligt sin övertygelse, eljest icke hörde;
mången känner sig upplyft av att sålunda komma i förbindelse
med personer, till vilkas umgänge han eljest icke haft tillträde;
mången tror sig även, i anseende till sitt Frimureri, mera aktad
av världen, inför vilken han nu skall synas såsom innehavare av
stora hemligheter. Mången hoppas även, att genom Frimureriet
uppnå vissa borgerliga fördelar; andra ingå däri emedan det är
modet; andra för det, att de därstädes varje månad finna en ny
umgängeskrets, varest de kunna tillbringa några angenäma aftnar
o s v.10
Ebers antaganden om anledningen till frimureriets stora attraktionskraft kan i anslutning till det som här tidigare sagts uttryckas
som förväntningar på ökat symboliskt, kulturellt och socialt kapi127
tal. Man ville öka sitt anseende i samhället genom ökad kunskap,
insikt och bildning, på vilka de olika graderna var bevis, och man
kunde vidga sin umgängeskrets och skapa nya kontaktytor. I synnerhet torde detta ha varit av vikt för de yngre individer som ännu
inte hunnit upprätta sociala kontakter eller skaffa sig rykte, erkännande eller erfarenhetsbevis. I brev till frimurarlogens stormästare
Patrik Alströmer bad en Johan Westbom att upptagas i logen,
vilket kunde lända mig, som främmande och obekant härå orten till stor förmån att bli närmare känd av hederligt folk. Eller
om detta ej skulle bli mig tillåtet, det höga respektive ordens
ledamöter täcktes bevisa mig den gracen och förhjälpa mig till
någon liten syssla vid logens betjäning, som kunde något lätta
under mina trånga villkor.11
För Westbom var det uppenbart mindre viktigt att upptagas
som fullvärdig ledamot, så länge han kunde erhålla tillträde till logens rum och sällskap, om än i egenskap av uppassare. De med våra
ögon sett låga åldrar som främst ordenssällskapens medlemmar uppvisade tyder också på att sällskapens attraktionskraft låg i att de
uppfattades som ett slags genväg till alla dessa kapital. Medelåldern
för den största gruppen – handlande – i Salomoniska logen i Göteborg åren 1755–1820 var 30 år.12
Studier i rekryteringsutveckling och social sammansättning i
Svenska Frimurare Ordens Generalmatrikel (SFMO/GM) –
några exempel
Det är naturligtvis svårt att fastlägga 1700-talsfrimurarens inre motiv
för att ansluta sig till ordenssällskap, men vi kan utifrån rekryteringsutvecklingen och den sociala sammansättningen i orden ändå dra
slutsatser och göra tolkningar för att försöka förklara den osannolika hastighet varmed ordensväsendet spreds över Europa. Kanske
kan vi också komma närmare en förståelse för den sociokulturella
modernisering som genomsyrade det europeiska 1700-talet liksom
förändringen av tidens politiska kultur.
Föreliggande artikel har inte ambitionen att vara heltäckande
eller ge en fullständig genomlysning. Istället är tanken att ge några
exempel på hur materialet kan användas i socialhistorisk forskning.
128
Det kan sedan användas som inspiration till och utgångspunkt för
vidare undersökningar på lokal nivå, där medlemmarnas kontaktnät, ekonomiska resurser etc ytterligare kompletterar bilden. Det
finns många infallsvinklar och trådar att dra i än de som presenteras
här.
För att få ett grepp om ordens attraktionskraft kan vi inledningsvis se på utvecklingen av antalet recipierade frimurare per år.
Mellan åren 1731 då den första svenska frimurarlogen instiftades
och 1751 antogs sammantaget 36 personer. I SFMO/GM noteras
inte antalet recipierade före 1750 utan har förts samman till detta
år. 1751 antogs endast nio personer. Av denna anledning visar diagram 1 utvecklingen för Frimurare Orden i riket från och med 1752.
Andreas Önnerfors har annat sammanhang redovisat denna utveckling för Svenska Frimurare Orden med utgångspunkt i SFMO/
GM.13 Den bilden kompletteras nedan med en lokal studie av den
Salomoniska Logen af Trenne Lås i Göteborg, som instiftades 1754
och dess rekryteringsutveckling redovisas därför från och med detta
år.
Under perioden 1754 till 1800 rekryterades närmare 600 män,
eller drygt 14 procent av rikets frimurare, till den göteborgska logen. Över tid skiljde sig emellertid rekryteringsutvecklingen till frimurarlogen i Göteborg inte sällan från utvecklingen i riket, vilket
framgår av diagram 1. Vid flera perioder går kurvorna åt rakt motsatta håll, i synnerhet under 1760-talets första hälft, då rekryteringen
i riket ökade kraftigt medan rekryteringen till den göteborgska logen avsevärt minskade. Ökningen för riket under denna period
hänger tätt samman med att ett stort antal nya loger grundades runt
om i riket och att den Svenska Stora Landtlogen officiellt grundades.14 Vid slutet av 1780-talet var förhållandet det omvända; rekryteringen till den göteborgska logen ökade starkt medan utvecklingen
i riket uppvisade vikande siffror. Den stora uppgången i rekryteringen till den göteborgska logen skedde annars utanför den här
behandlade perioden; åren 1810–1815. Uppgången låg tidsmässigt
i nära anslutning till handelsnäringens kraftiga konjunkturuppgång
i Göteborg under kontinentalblockaden. Staden genomgick då kraftiga demografiska förändringar och många av dem som då kom till
129
Diagram 1. Rekryteringsutveckling i procent för Salomoniska Logen af
Trenne Lås (N=572) samt hela riket (N=4256) 1754–1800.
Källa: SFMO/GM
staden var handlande. Över huvud verkar det finnas ett samband
mellan kontursvängningarna och rekryteringsfrekvensen. Detta kan
iakttas i samtliga göteborgska sällskap under 1700-talet och 1800talets första decennier och kanske tydligast i de sällskap som hade
klar numerär dominans av handlande, exempelvis – som vi senare
skall se – frimurarlogen.15
Rekryteringens känslighet för ekonomiska konjunkturer kan
tolkas som 1700- och 1800-talsborgerlighetens tendens att i goda
tider vilja visa sin rikedom i ett offentligt ljus, men inte bara dess
ekonomiska rikedom utan också dess moraliska. Sällskapens medlemmar visade genom den filantropiska verksamheten att de tog
ansvar för föräldralösa barn, fattiga och sjuka och värnlösa änkor,
men framför allt tog de ansvar för mänskliga dygder, högre värden
och djupa insikter. En ny, stark och självmedveten medborgare skulle
utvecklas så att mänskligheten kunde blicka framåt och skapa en
bättre värld. När konjunkturerna svängde saknades inte bara ekonomiska resurser för att betala receptionsavgifter, bidrag till
fattigbössor, anslag till nya dekorationer och ceremoniellt material,
vilket kunde bli försvarliga summor, utan också de mentala resurser
130
som krävs för att vilja förändra sig själv och därmed mänskligheten.
Att gå till ordenssammankomster var inte det första en handelsman
på gränsen till ruin tog sig för. Festmåltider, baler och kurtiser i
Amarantherordens salar tedde sig i kristider säkert mindre lockande
än då handel och kommers blomstrade.16
SFMO/GM ger också goda möjligheter till jämförelser av den sociala sammansättningen i 1700-talets frimureri. Med några
modifieringar utgår följande sociala kategorisering från den Martin
Wottle presenterat och som användes i min avhandling.17 Här saknas en grupp för kvinnor, vilka inte förekommer i SFMO/GM,
samt för den rurala sektorn, vars idkare är ytterligt få. Som de flesta
sociala kategoriseringar utgör även denna en förenkling av verkligheten. En fänrik och en fältmarskalk hade sannolikt varken likadana värderingar eller arbetsförhållanden även om de båda här placeras under kategorin officerare.
Kategori 1. Ämbetsmän
a) Ämbetsmän inom administration samt kungligheter
b)Kyrkliga och akademiska ämbeten och yrken. Undervisningsyrken på nivå över privatundervisning, barn- och trivialskola
Kategori 2. Tjänstemän
a) Högre tjänstemän i offentlig och privat tjänst
b)Lägre tjänstemän i offentlig och privat tjänst. Undervisningsyrken på lägre nivå
Kategori 3. Handlande
a) Handlande med egen rörelse
b)Handelsanställda
c) Hökare
Kategori 4. Hantverkare
Kategori 5. Sjöfolk
Kategori 6. Officerare
Kategori 7. Övriga
Det svenska frimureriet dominerades, sett över hela 1700-talet, av officerare utgörande 28 procent av den totala medlemsstocken.
De följdes av gruppen högre tjänstemän som svarade för knappt 20
procent av medlemmarna. Grupperna ämbetsmän inom administration, kyrka och akademier var sammantagna strax under 17 pro131
cent. Den fjärde största gruppen var handlande med dryga 15 procent. Dessa och övriga grupper redovisas i tabell 1.
Tabell 1. Social sammansättning i Svenska Frimurare Orden under
1731–1800.
Kategori
1a Ämb. adm.
1b Ämb. kyrka och ak.
2a Högre tjänstemän
2b Lägre tjänstemän
3a Handlande m. egen rör.
3b Handelsanställda
3c Hökare
4 Hantverkare
5 Sjöfolk
6 Officerare
7 Övriga
Summa
Antal
Procent
475
11,06
296
6,89
845
19,67
98
2,28
653
15,20
3
0,07
1
0,02
193
4,49
85
1,98
1202
27,98
445
10,36
4296
100,00
Källa: SFMO/GM
För tydlighetens skull skall nämnas att de 27 superkargörer vid
Ostindiska kompaniet som registreras i SFMO/GM har förts till
gruppen handlande med egen rörelse (3a) och inte till gruppen sjöfolk (5). Superkargören var kompaniets representant på fartygen,
ansvarig för lasten och skötte skeppskassan, men gjorde också egna
investeringar i skeppslasten. Av dessa 27 superkargörer recipierades
flertalet – 20 personer – i Salomoniska Logen af Trenne Lås i Göteborg. Så var även 20 av kompaniets 57 direktörer frimurare.18
Men rekryteringen förändrades naturligt nog över tid och ger
därför varierande bilder vid nedslag vid olika tidpunkter, vilket framgår av diagram 2. Att officerarna numerärt dominerade sett över
hela perioden berodde främst på det stora antalet antagningar av
personer ur denna grupp åren 1761 och 1762. Även de följande
åren fram till och med 1766 antogs många officerare till frimurarloger runt om i riket. Ytterligare en topp kan iakttas år 1777. Det
var också under de första åren på 1760-talet som rekryteringen till
frimurarorden generellt var som störst. Åren 1761–1763 recipierades totalt 711 frimurare i riket, varav 254 officerare eller en femtedel av alla antagna officerare 1731–1800.
132
Diagram 2. Rekryteringsutvecklingen för de fyra största sociala grupperna i Svenska Frimurare Orden 1752–1800. Antal.
Källa: SFMO/GM
Med undantag för de första åren på 1760-talet och i viss mån
kring toppen 1777 var rekryteringen tämligen jämnt fördelad mellan de fyra största grupperna: officerare, högre tjänstemän, ämbetsmän och handelsmän. Den femte största sociala gruppen totalt sett
var hantverkarna, om man bortser från gruppen ”övriga”. Hit räknas också fabrikörer, vars produktion vid denna tid mycket sällan
skilde sig från burskapsbundet hantverk. Hantverkargruppen var
likväl inte stor, den utgjorde endast dryga fyra procent av den totala
medlemsstocken eller 193 personer. Rekryteringstalen av hantverkare per år var med något undantag under hela perioden ensiffriga.
Undantaget var år 1756 då 23 hantverkare recipierades, tretton av
dem i Saint Jean Auxiliaire i Stockholm och nio i den samma år
bildade logen S:t Erik i samma stad. Den siste, perukmakare Paul
Skarin, antogs i Salomoniska logen i Göteborg.
Rekryteringsutvecklingen var även för handlandegruppen betydligt jämnare än den oregelbundna utveckling officersgruppen
uppvisade. Mellan åren 1756 och 1765 antogs relativt många handlande, en antagningsfrekvens som sedan sjönk fram till mitten på
1770-talet. Rekryteringen till frimurarorden var under samma period mycket låg även totalt sett. Under 1790-talet steg siffrorna igen
133
för handlandegruppen och det blir tydligt att orden då inte längre
dominerades av adliga officerare och ämbetsmän på samma sätt som
kanske främst under 1760-talet. Orden höll på att förborgerligas.
Denna utveckling hade skett lokalt flera decennier tidigare: bland
annat i Göteborg. Här var andelen handlande i frimurarlogen betydligt större, redan under 1750-talet. Kanske fick frimureriet i
Göteborg på så sätt en annan – borgerligare – karaktär än i Stockholm. I Göteborg var frimureriet utan tvekan de merkantila männens domän.
År 1754 blev Göteborg Sveriges andra stad med frimurarloge – S:t
Johanneslogen Den Salomoniska Logen af Trenne Lås (Salomon á
trois Serrures). Denna följdes 1778 av S:t Andreaslogen De Tre Kronor och 1788 samlades båda under kapitellogen Götha Provincial
Loges mantel. I Göteborg följde frimureriet i huvudsak en rationell/humanistisk strömning av engelsk modell till skillnad från den
alkemiska och ockulta som var särskilt framträdande i det frimureri
som utvecklades i den tyska så kallade Strikta observansen. I sin
framställning från 1920-talet betraktade Martin Lamm hela
frimureriet i ljuset av den senare av dessa båda strömningar och
hävdade att orden genom sin prägel av ockultism och mysticism
utgjorde en upplysningens motpol.19 Detta slags frimureri kan,
menar dock Harry Lenhammar, nästan enbart observeras i huvudstaden och bland ordens höggradiga medlemmar och “ingenting
tyder på att hela det svenska frimureriet under den gustavianska
tiden höll på att ockultiseras”. Istället pekar Lenhammar på den
humanistisk-filantropiska tendensen inom 1700-talets frimureri.20
Möjligen kan orienteringen mot den rationella/humanistiska – eller humanistisk-filantropiska – strömningen i Göteborg till viss del
förklaras av logens medlemssammansättning. Som framgår av tabell 2 dominerades den Salomoniska Logen af Trenne Lås stort av
handlande. Nästan 44 procent av stadens frimurare tillhörde den
gruppen. Kanske präglades de i större utsträckning än de höggradiga och adliga bröderna i Stockholm av affärsmässiga och internationella kontakter – inte sällan med Storbritannien – och hade närmare begrepp om lokala missförhållanden och svårigheter inom så134
väl affärsverksamheten som på det sociala området. Filantropisk
verksamhet var också ett grundläggande drag i orden med Stockholms och Göteborgs frimurarbarnhus, inrättade på 1750-talet, som
tydligaste exempel.
Tabell 2. Social sammansättning i Salomoniska Logen af Trenne Lås
1754–1800.
Kategori
1a Ämb. adm.
1b Ämb. kyrka och ak.
2a Högre tjänstemän
2b Lägre tjänstemän
3a Handlande egen rör.
3b Handelsanställda
3c Hökare
4 Hantverkare
5 Sjöfolk
6 Officerare
7 Övriga
Antal
Procent
16
2,80
32
5,59
76
13,29
22
3,85
251
43,88
0
0,00
0
0,00
8
1,40
37
6,47
104
18,18
26
4,55
572
100,00
Källa: SFMO/GM
Frimurarlogens sociala sammansättning skiljer sig i flera avseenden från rikets. Mest iögonenfallande är den kraftiga dominansen av gruppen handlande med egen rörelse, det vill säga gross- och
minuthandlare, handelsbolagsdirektörer, mäklare, manufakturister
och superkargörer. I mycket liten utsträckning anslöt sig de för riket i övrigt stora grupperna ämbetsmän inom stat och kyrka. Detta
gäller också generellt för det organiserade sällskapslivet i Göteborg
och är kanske mindre uppseendeväckande med tanke på att gruppen var tämligen liten i staden. Vid 1770 års taxering upptas endast
54 personer ur dessa grupper.21 Den näst största gruppen i Salomoniska logen i Göteborg var officerare. Som vi sett svarade de för närmare 28 procent av samtliga rikets frimurare och var därmed numerärt störst. I Göteborg var siffran 18 procent. Gruppen är likväl en
av de numerärt starka i Göteborgs frimureri, vilket ter sig naturligt
med tanke på att Göteborg var garnisonsstad och år 1770 räknade
in 126 taxerade officerare. Detta sett mot bakgrund av totalt 1188
135
Diagram 3. Rekryteringsutvecklingen för de tre största sociala grupperna i Salomoniska Logen af Trenne Lås 1754–1800. Antal.
Källa: SFMO/GM
taxerade personer.22 Staden beräknas i övrigt ha haft omkring 10
000 invånare vid samma tid.23
Liksom för utvecklingen för hela riket kan det vara intressant
att se närmare på den sociala sammansättningens förändring över
tid i den göteborgska logen. I diagram 3 blir det tydligt hur dominansen av handelsidkare ökade väsentligt från och med år 1790.
Med undantag för några få tillfällen under hela perioden recipierades varje år flest ur handlandegruppen, inte minst under logens första
decennium och åren 1781–1784. Men gapet mellan handlandegruppen och de andra grupperna blir under seklets tio sista år så
stort att det måste tolkas som en förändring av logens sociala karaktär.
Överlappande medlemskap
I Göteborg verkade under andra hälften av 1700-talet ett antal ordnar och sällskap, exempelvis Amarantherorden, instiftad 1766 och
emanerad från Stora Amarantherorden i Stockholm, vilken återuppväckts 1762. Orden var ursprungligen drottning Kristinas orden och då endast avsedd för hovet och dess närmaste krets. Coldinu
136
orden konstituerades i Sverige och Stockholm år 1765 av friherre
Carl Björnberg, där under namn Arla Coldinu. Björnberg utfärdade 1768 konstitutorialet för instiftandet av Göta Coldinu i Göteborg. Från Storbritannien importerades klubbidén, omfattande både
så kallade partiklubbar som samlades på krogar och kaffehus i anslutning till riksmötena, och “convivial clubs” som den göteborgska
klubben Bachelors’ club (1769).
För den allt mer medvetna borgerligheten blev det under andra
hälften av 1700-talet allt vanligare och viktigare att ingå i flera sällskap för att öka det sociala kapitalet. Från 1770-talet finns uttryckliga exempel på detta. Ett exempel är den göteborgsfödde grosshandlaren William Chalmers d.y. som vid 20 års ålder startade egen
handelsverksamhet och som året därefter (1769) var en av initiativtagarna till stiftandet av Bachelors’ club. Vid samma tid hade han
antagits som frimurare, obekant var, och innehade tredje graden
när han recipierades i Salomoniska logen i Göteborg. Ett år senare
blev han medlem i Göta Coldinu orden och 1774 kallades han som
ledamot till Vetenskaps- och vitterhetssamhället. Tillsammans med
handlanden Peter Bagge formulerade Chalmers 1793 ett förslag angående kanal- och slussbygget vid Trollhättan, som vid denna tid
avstannat. Peter Bagge var vid denna tid liksom Chalmers medlem
i Göta Coldinu orden och Vetenskaps- och vitterhetssamhället. Året
därpå anslöt sig Chalmers till Amarantherorden där Bagge sedan
1767 var ledamot. Där var också Chalmers handelskompanjon Lars
Kåhre ledamot sedan 1767 och sedan 1765 var han också frimurare. Chalmers var nu medlem i fem olika sällskap, men han kom
att ansluta sig till ytterligare två. I det 1801 stiftade Göta Par Bricole
valdes han 1806 till en av tio ledamöter i direktionen eller
Guvernementet och vid Harmoniska Sällskapets stiftande 1808 valdes han att ingå i den dirigerande kommittén. I sällskaps- och
ordenslivet stiftade Chalmers också bekantskap med läkaren Pehr
Dubb, en man med väl så stort intresse för ordenslivet. Dubb var
född i Mariestad år 1750 och antogs som 27-åring i frimurarlogen
i Göteborg. År 1780 blev han ledamot i Vetenskaps- och vitterhetssamhället, 1789 i Bachelors’ club, 1791 i Göta Coldinu orden och
1808 i Amarantherorden och Harmoniska Sällskapet.24
137
Chalmers, Bagge, Kåhre och Dubb är exempel på hur sällskapen uppfattades som en möjlighet att träffa nya bekantskaper och
utvidga det personliga kontaktnätet. I sällskapen och klubbarna
kunde också nyanlända till staden göra sig kända och respekterade.
Men de var långt ifrån de enda som deltog i flera sällskap samtidigt.
Hälften av de 214 medlemmar som antagits i Bachelors’ club till
och med år 1820 var också frimurare. Fyrtioåtta av dem hade dessutom recipierats i Amarantherorden, som bland sina medlemmar
dessutom kunde räkna 170 av Harmoniska Sällskapets 296 medlemmar. En central position i bilden av överlappande medlemskap
hade frimurarlogen, till vilken mellan 20 och 60 procent av de andra sällskapens medlemmar sökte sig, samtidigt som en majoritet av
frimurarbröderna nöjde sig med att vara antagna i denna centrala
orden.25 Även Amarantherorden drog i stor utsträckning till sig
medlemmar från andra sällskap, men liksom för frimurarbröderna
var för många medlemskapet i Amarantherorden tillräckligt.26 Frimurarlogen och Amarantherorden var numerärt stora sällskap, som
i och med det stora medlemsunderlaget bättre kunde tillgodose
medlemmarnas behov av stort socialt kapital. De mindre sällskapen
hade sämre förutsättningar i det avseendet och deras medlemmar
sökte sig därför även till andra sällskap för att bredda den sociala
basen.
Runt om i riket konstituerades – på samma sätt som i Göteborg – ett stort antal ordnar och sällskap med olika syften och mål.
Det finns anledning att anta att överlappande medlemskap var
mycket vanliga i 1700-talets organiserade sällskapsliv. Sannolikt hade
den tyske kompositören Ebers fog för sina funderingar kring de
motiv samhällets medel- och överskikt hade för att ansluta sig till
en av 1700-talets mest intressanta sociala och kulturella rörelser.
Säkert hoppades många ”att genom Frimureriet uppnå vissa borgerliga fördelar” eller att ”varje månad finna en ny umgängeskrets, varest
de kunna tillbringa några angenäma aftnar”. En och annan hoppades säkert också att ordenskulturen skulle leda till ett bättre samhälle där en medveten borgerlighet kunde agera dygdemönster och
politisk drivkraft.
138
Denna artikel har varit ett försök att visa på de möjligheter Svenska
Frimurare Ordens Generalmatrikel erbjuder socialhistorisk forskning. Infallsvinklarna kan vara helt andra än de här presenterade.
Inte minst kan djupare lokala undersökningar ge utrymme för studier på mikro-/individnivå. Ekonomiska resurser, personliga kontaktnät, politisk orientering, är exempel på ingångar som ytterligare
kan belysa ordensväsendets sociala, kulturella och politiska
implikationer i det dynamiska 1700-talet.
Källor
Otryckta
Landsarkivet i Göteborg:
Privatarkiv A 152: 2, Östads arkiv, volym 12, brev till Patrik Alströmer,
daterat Masthugget 19 december 1777.
Göteborgs och Bohus läns landskontor, EIb: 12
Tryckta
Anderson, James, The constitution of the freemasons. London 1723.
Sarsena eller den fullkomliga byggmästaren, innehållande FrimurareOrdens
historia samt underrättelse om receptionen och arbetena, så väl i Johannisgraderna, som i de högre skottska graderna och Andreas-Riddarenas loge af en
sann och fullkomlig Frimurare-Broder, ur dess efterlemnade papper. [Carl
Friedrich Ebers] (1816). Översättning av Anders Lindeberg. Andra upplagan, Stockholm 1820.
Databaser:
DGSM – Databas över Göteborgs sällskaps medlemmar 1755–1820. Förvaras hos författaren. Matrikeluppgifterna är hämtade ur följande källor:
Landsarkivet i Göteborg: Privatarkiv A 8, Stora Amarantherorden, för perioden 1766–1810: D 1–2, protokoll 1766–1810 (“receptionsprotokoll
uti första eller Amaranthergraden”) och för perioden 1811–1820: C 1–4,
6 (“Matrikel öfver ledamöterne uti A:O:”); Förteckning över Stora Amaranther ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766–1996 samt matrikel
över ordens ledamöter 1996. Uddevalla 1996; Region- och Stadsarkivet
Göteborg: Harmoniska Sällskapets arkiv, A 1, protokoll 1808–1812 och
139
A 2, protokoll 1812–1890; Carl Lagerberg, Festskrift med anledning af S:t
Johanneslogen Salomon à Trois Serrures´ 150-åriga tillvaro. Logens historia
och förteckningar öfver dess ämbetsmän och ledamöter. Göteborg 1904;
Magnus Fahl, “Matrikel [över medlemmarna i Bachelors’ club 1769–
1944]” i Lars-Henrik Ulvenstam, The Royal Bachelors´ club 1769–1944.
Minnesskrift. Göteborg 1947; Carl Gedda, Göta Coldinu matrikel 1768 5/
4 1948. Göteborg 1948; C. J. Gardell, Götiska Förbundets ledamöter 1815–
1928. Biografiska uppgifter. Göteborg 1929; Simon Aberstén, Förteckning
öfver Göteborgs K. Vetenskaps- och Vitterhets-samhälles ledamöter 1774–1901.
Göteborg 1902. Övriga personuppgifter: Databas över Göteborgs stads
borgarelängd 1680–1864 (DGSB), upprättad av författaren och byggd på
Göteborgs stads borgarelängd 1621–1864, utgiven av Erland Långström.
Göteborg 1926; Svenskt biografiskt lexikon. Stockholm 1918–; Herman
Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon, I–II. Stockholm 1876; Wilhelm
Bergs genealogiska anteckningar i Landsarkivets i Göteborg avskriftssamling; Hugo Fröding, Berättelser ur Göteborgs historia under frihetstiden.
Göteborg 1919; dens., Berättelser ur Göteborgs historia under gustavianska
tiden. Göteborg 1922; dens. Berättelser ur Göteborgs historia under nyare
tiden. Göteborg 1924;Wilhelm Berg, Samlingar till Göteborgs historia, I,
Kulturhistoriska skildringar. Göteborg 1882; dens., Bidrag till musikens historia i Göteborg 1754–1892, I. Göteborg 1914.
SFMO/GM (Svenska Frimurare Ordens Generalmatrikel)
Bearbetningar
Andersson, Bertil, Göteborgs historia. Näringsliv och samhällsutveckling, I.
Från fästningsstad till handelsstad 1619–1820. Stockholm 1996.
Andersson, Jonas och Önnerfors, Andreas: “ ‘Position or Profession in the
Profane World’. 4300 Swedish Freemasons from 1731 to 1800 ” i Masonic
and Esoteric Heritage. New Perspectives for Art and Heritage Policies, Den
Haag 2005.
Ibid.: “ ‘Embete eller yrke i den Allmänna Verlden’ – 4 300 svenska frimurare från 1731 till 1800 ” i Acta Masonica Scandinavica 8, København &
Stockholm 2005.
Bourdieu, Pierre, Esquisse d´une théorie de la practique. Paris 1972.
Bourdieu, Pierre, La Distinction. Critique sociale du jugement. Paris 1979.
Broady, Donald, Kapital, habitus, fält. Några nyckelbegrepp i Pierre Bourdieus
sociologi. UHÄ 1989.
140
Habermas, Jürgen, Borgerlig offentlighet. Kategorierna “privat” och “offentligt” i det moderna samhället. (1962) Andra svenska upplagan Lund 1988.
Hof, Ulrich Im, “German associations and politics in the second half of
the eighteenth century”, i Eckhart Hellmuth (ed.), The transformation of
political structure. England and Germany in the late eighteenth century. Oxford University Press 1990.
Jacob, Margaret C., The radical enlightenment. Pantheists, freemasons and
republicans. London 1981.
Jacob, Margaret C., Living the enlightenment. Freemasonry and politics in
eighteenth century Europe. Oxford University Press 1991.
Lamm, Martin, Upplysningstidens romantik. Den mystiskt sentimentala
strömningen i svensk litteratur. Senare delen. Stockholm 1920 (Ny upplaga,
Enskede 1963)
Lenhammar, Harry, Med murslev och svärd. Svenska frimurarorden under
250 år.
Delsbo 1986.
Simonsen, Anders, Bland hederligt folk. Organiserat sällskapsliv och borgerlig formering i Göteborg 1755–1820. Göteborg 2001.
Warburg, Karl, Striden om “Ordensvurmen”. Ett förspel till den kellgrenska
kulturkampen. Göteborg 1897.
Wottle, Martin, Det lilla ägandet. Korporativ formering och sociala relationer inom
Stockholms minuthandel 1720–1810. Stockholm 2000.
Ödman, Per-Johan, Kontrasternas spel. En svensk mentalitets- och pedagogikhistoria, II. Stockholm 1995.
Noter
1
Anders Simonsen, Bland hederligt folk. Organiserat sällskapsliv och borgerlig formering i Göteborg 1755–1820. Göteborg 2001.
2
Dessa sociologiska nyckelbegrepp diskuteras i flera av Pierre Bourdieus
arbeten, bland andra Esquisse d´une théorie de la practique. Paris 1972; La
Distinction. Critique sociale du jugement. Paris 1979. Donald Broady har i
Kapital, habitus, fält. Några nyckelbegrepp i Pierre Bourdieus sociologi. UHÄ
1989, presenterat Bourdieus sociologi på svenska.
3
Margaret C. Jacob, Living the enlightenment. Freemasonry and politics
in eighteenth century Europe. Oxford University Press 1991 s. 3.
141
4
Ulrich Im Hof, “German associations and politics in the second half
of the eighteenth century”, i Eckhart Hellmuth (ed.), The transformation
of political structure. England and Germany in the late eighteenth century.
Oxford University Press 1990, s. 208.
5
Anders Simonsen, Bland hederligt folk. Organiserat sällskapsliv och borgerlig formering i Göteborg 1755–1820. Göteborg 2001 s. 124–166, 175
ff.
6
Margaret C. Jacob, The radical enlightenment. Pantheists, freemasons
and republicans. London 1981, s. 109 f.; James Anderson, The constitution
of the freemasons. London 1723.
7
Jürgen Habermas, Borgerlig offentlighet. Kategorierna “privat” och “offentligt” i det moderna samhället. (1962) Andra svenska upplagan Lund
1988 s. 18 ff.
8
Ibid. s. 20.
9
Per-Johan Ödman, Kontrasternas spel. En svensk mentalitets- och
pedagogikhistoria, II. Stockholm 1995, s. 301 f.
10
Sarsena eller den fullkomliga byggmästaren, innehållande
FrimurareOrdens historia samt underrättelse om receptionen och arbetena, så
väl i Johannisgraderna, som i de högre skottska graderna och AndreasRiddarenas loge af en sann och fullkomlig Frimurare-Broder, ur dess
efterlemnade papper. [Carl Friedrich Ebers] (1816). Översättning av Anders Lindeberg. Andra upplagan, Stockholm 1820, s. 46.
11
Landsarkivet i Göteborg: Privatarkiv A 152: 2, Östads arkiv, volym
12, brev till Patrik Alströmer, daterat Masthugget 19 december 1777.
12
Anders Simonsen, Bland hederligt folk. Organiserat sällskapsliv och borgerlig formering i Göteborg 1755–1820. Göteborg 2001, s. 86.
13
Jonas Andersson och Andreas Önnerfors: “ ‘Position or Profession in
the Profane World’. 4300 Swedish Freemasons from 1731 to 1800 ” i
Masonic and Esoteric Heritage. New Perspectives for Art and Heritage Policies,
Den Haag 2005, sid. 194-210. Ibid.: “ ‘Embete eller yrke i den Allmänna
Verlden’ – 4 300 svenska frimurare från 1731 till 1800 ” i Acta Masonica
Scandinavica 8, København & Stockholm 2005, sid. 134-163.
14
Ibid.
15
Anders Simonsen, Bland hederligt folk. Organiserat sällskapsliv och borgerlig formering i Göteborg 1755–1820. Göteborg 2001, s. 52, 54, 57 f,
173.
16
Ibid., s. 173.
142
17
Martin Wottle, Det lilla ägandet. Korporativ formering och sociala relationer inom Stockholms minuthandel 1720–1810. Stockholm 2000, s. 260
f. För en mer detaljerad redovisning av kategoriseringen, se Anders Simonsen, Bland hederligt folk. Organiserat sällskapsliv och borgerlig formering
i Göteborg 1755–1820. Göteborg 2001, s. 190 ff.
18
De direktörer vid Ostindiska kompaniet som var frimurare var Abraham Grill, Gustaf Tham, David Sandberg, William Chalmers, Olof Lindahl, Jonas Tranchell, Niclas Björnberg, Georg Conradi, Robert Finlay,
Johan Abraham Grill, Michael Grubb, Martin Holterman, Herman Petersen, Johan Fredric Pettersson, Lars Reimers, Sven Rosenberg, Carl Fredric
Scheffer, Johan Fredric Ström, David von Schinkel och Samuel af Ugglas.
19
Martin Lamm, Upplysningstidens romantik. Den mystiskt sentimentala
strömningen i svensk litteratur. Senare delen. Stockholm 1920 (Ny upplaga,
Enskede 1963), s. 3–121. För en liknande uppfattning se även Karl
Warburg, Striden om “Ordensvurmen”. Ett förspel till den kellgrenska kulturkampen. Göteborg 1897.
20
Harry Lenhammar, Med murslev och svärd. Svenska frimurarorden under 250 år. Delsbo 1986, s. 83 f, citat s. 85.
21
Landsarkivet i Göteborg: Göteborgs och Bohus läns landskontor, EIb:
12.
22
Ibid.
23
Bertil Andersson, Göteborgs historia. Näringsliv och samhällsutveckling, I. Från fästningsstad till handelsstad 1619–1820. Stockholm 1996, s.
126.
24
DGSM – Databas över Göteborgs sällskaps medlemmar 1755–1820.
25
Anders Simonsen, Bland hederligt folk. Organiserat sällskapsliv och borgerlig formering i Göteborg 1755–1820. Göteborg 2001 s. 112 ff.
26
Den procentuella andelen individer med medlemskap i endast frimurarlogen var 58 procent, motsvarande siffra för “solitära” amaranther
var 63 procent. DGSM.
143
V En introduktion till Svenska Frimurare
Ordens 'Provincial-Matrikel'
Jonas Andersson
Arbetet med handskriften
Tack vare den goda organisation som det svenska frimureriet redan
från början antog, med en tidig medvetenhet kring arkivering och
dokumentation – säkerligen till stor del beroende på att många av
organisationens medlemmar hade stor yrkesvana i området – finns
idag en mycket stor och välorganiserad grund för forskning om det
svenska frimureriet. Yttermera har organisatoriskt och strukturellt
arbete inom frimurarnas egen organisation ordnat med ett grundligt redogjort förarbete, vilket torde gagna vidare forskning i området.
Ett av dessa arbeten utfördes under 1800-talets första hälft av
frimuraren Nils Petter Sundius (född 1765) med av frimurarna tilldelat provinsialnummer 3541. Han recipierade i logen S:t Jean
Auxiliaire den 27 januari 1795. Sundius kompilerade uppgifterna
från de svenska frimurarnas enskilda logers matriklar och sammanställde dessa i en generalmatrikel som sträcker sig från år 1731 till år
1800, med inte mindre än 4296 medlemmar totalt. ”Provincial
Matrikel öfver samtelige uti IX Frimurare Provincen uti 18de
Seculum eller från den tid Frimureriet i samma Province tog sin
början till 1800 års utgång, antagne, Adopterade och befordrade
Ledamöter” är den imponerande titeln på Sundius arbete, i fortsättningen kallad GM.
GMs källmaterial består huvudsakligen av två delar. Del A (med
totalt 61 foliosidor) innehåller en inledning som beskriver hur
Sundius kompilerade information ur de olika lokala logematriklarna,
ett alfabetiskt och geografiskt register och en tabell med statistik.
Del B (totalt 186 foliouppslag) innehåller medlemsförteckningen.
Den är uppdelad i 26 foliohäften à sju till nio uppslag vardera och
144
verkar ha varit avsedd för bindning. Uppslagen är av dubbelt folioformat och listar i regel 25 rader och 19 kolumner med namn och
data som följer tabellhuvudet så som uppgifter om dubbelmedlemskap, medlemmens namn, yrke, logenummer och
provinsialnummer, loge där inträdet ägde rum, datum för receptioner i de olika graderna och extra noteringar. Tyvärr är pagineringen
av GM inkonsekvent. Del A ger inte en korrekt sökingång till de
följande delarna. Varken alfabetiska eller geografiska registret hjälper oss att spåra enskilda medlemmar i GM. Del B är inte sorterad
efter alfabetisk eller geografisk ordning utan listar medlemmarna
kronologiskt efter deras inträde (reception) i Orden. Sundius
extraherade och sorterade dessa data från ett antal lokala
logematriklar (som lämnades in till logedirektoriet i Stockholm),
ett arbete som måste ha varit gigantiskt. I inledningen till GM förklarar Sundius att det var omöjligt att undvika dubbla förteckningar
av vissa medlemmar, något som faller sig naturligt då en och samma
medlem kunde återfinnas i flera olika logematriklar, beroende på
flytt, eller av andra orsaker. Detta problem, fortsätter Sundius, kan
endast åtgärdas när ett alfabetiskt register kommer att bli utarbetat
i framtiden. Idag, nära 200 år fram i tiden, och efter flera månaders
arbetstid och med hjälp av modern informationsteknik har det alfabetiska registret äntligen sett dagens ljus. En utförligare presentation av matrikelns uppbyggnad har publicerats på engelska och
svenska under 2005.1
GM är, som tidigare nämnt, framarbetat under 1800-talets första hälft. De nära 200 år som förflutit sedan dess har medfört vissa
komplikationer av både materiell och kontextuell art. Det åldrade
pappersmaterialet har gulnat, och papperskvaliteten är av sådant
slag att vissa partiklar har mörknat betydligt mer än pappret i sin
helhet. Bläcket, å sin sida, har bleknat och antagit en brunaktig ton.
Delar av pappersmaterialet har mörknat till den grad att man svårligen kan avgöra vad som är mörknade fläckar i pappret och vad
som är bleknat bläck. Detta går vi in på utförligare lite senare.
Kolumnindelningen har i vissa händelser tvingat Sundius till
förkortningar och krympning av själva texten, något som i kombination med pappersmaterialets egna små fläckar ibland gjort text145
avsnitt svårlästa eller rent utav oläsliga. Förkortningar gjorda av
Sundius själv är markerade med ett kolon. Ibland är åsyftningen
uppenbar, men långtifrån alltid. Några egentliga förkortningsregler
fanns knappast under 1700- och 1800-talet. Stavningen normerades först i decennierna efter 1800. Vissa förkortningar var möjligen
uppenbara för en invigd (frimurare), men även där kan det röra sig
om lokala traditioner eller, av enskilda sekreterare, personliga preferenser. Man kan idag inte säkert veta huruvida Sundius själv hade
exakt kännedom om vad varenda förkortning i GM egentligen stod
för. Han har hur som helst inte gjort några noteringar, om så skulle
vara fallet. Där förkortningsåsyftandet varit uppenbar har man idag
skrivit ut hela orden. I de fall som visat sig svåra, eller oläsliga har
förkortning gjorts med punkt.
Sundius handstil har vissa egenheter och man kan i skiftningarna av handstil sluta sig till att det, trots att Sundius endast omnämner
sig själv som författare, antingen funnits flera skribenter – måhända
en eller flera anställda sekreterare – eller att det varit under starkt
skiftande arbetssituationer som nedtecknandet gjorts. Delar av GM
är väldigt tydliga, nästan skolmässigt prydliga, medan andra delar
lider av svårtydbara stycken och moment, som ibland sträcker sig
flera sidor. De allra otydligaste delarna lider dessutom av bläckavtryck från motsvarande sida i uppslaget, vilket tyder på att vissa
partier av GM är skrivna i avsevärd hast, att papperskvalitén, bläcket
eller skrivstilen var ojämna. Med tanke på den långa tidsspann under vilken GM är gjord är dock förändringar i handstil måhända att
vänta sig. GMs sista notering gäller år 1849, och vid det laget var
Sundius själv fyllda 80. Olikheter i handstil gör det idag ibland
svårt att verifiera svårtydda avsnitt, vilket annars låter sig göras med
stöd av andra, tydligare, noteringar i samma text. Vanliga exempel i
GM är svårigheten att skilja på gemenerna ”a” och ”o”. Gemenen
”e” är också lätt att förväxla med ”i”, ”o” och ”c”. Versala ”G” och
”P” skiljer sig i all väsentlighet endast i ett strecks förlängning under
stödlinjen, där ”G” har ett långt streck. Detta är dock inte alltid lätt
att avgöra – ibland är det en rent filosofisk fråga: Hur långt är ”långt”?
En svårighet som Sundius själv stötte på utgjordes av det grundmaterial han hade att arbeta med; de olika logernas matriklar hade
146
gjorts av i skiftande grad kompetenta sekreterare, och i vissa fall
hade anteckningar gjorts av varje enskild medlem. Detta innebar
att Sundius stod inför uppgiften att tyda åtskilliga individers olika
handstilar. Vid en kortare genomgång av några av dessa matriklar
kan man snabbt konstatera att många utav dessa handstilar lämnar
mycket att önska i form av läsbarhet. I en del fall, vet vi idag, är
vissa nedteckningar - antingen i original eller tolkat av Sundius direkt felaktiga. Ett gott exempel av en märklig felstavning gäller
medlem nummer 621, en representant för den välkända svenska
adelsfamiljen Montgomery. Hans namn stavas i GM ”Råbert
Montgommeri”. Släkten Fleetwood har i GM fått sitt namn stavat
på inte mindre än sex olika sätt – en bedrift med tanke på att de
bara utgör nio medlemmar totalt. Det förekommer fler fall av det
här slaget, vilket indikerar att 1700-talets logesekreterare (och händelsevis namnbäraren själv) antingen inte brydde sig särskilt mycket
om den korrekta stavningen, eller att Sundius själv hade avsevärda
svårigheter att dechiffrera deras handstil. Vid en sökning i registret
bör man därför vara beredd på att eftersökt namn kan vara stavat på
ett annorlunda sätt, något som leder till viss osäkerhet vad gäller
personidentifikation. Yttermera identifikationsbekymmer framträder i fråga om namndubbletter; det hörde inte till ovanligheterna
att söner gavs samma namn som fäderna, eller fädernas bröder. Då
frimurareorden befolkas av fäder och söner kan det i många fall av
så kallad dubbel nedteckning i själva verket handla om två vitt skilda
individer. Petter Askergren, exempelvis, förekommer två gånger i
GM med provinsialnummer 2974 och 3405. Det korta tidsspannet
mellan anteckningarna (1787-1793), och det faktum att yrket är
exakt det samma i båda noteringarna, antyder att det rör sig om
samma person. Att anteckningarna anger en och samma ursprungsmatrikel, däremot, antyder att det inte rör sig om samma person –
det hela blir en bedömningsfråga. Ytterligare ett exempel står att
finna i Corfitz Ludvig Beckfris, provinsialnummer 2056 och 3863.
Här är dock tidsspannet mellan receptionsdatumen längre (17771797) ifrån varandra och yrkena i de olika notationerna skiljer sig
åt, om de än handlar om en militär kategori i bägge fallen. Det
förefaller därför vara troligt att det inte rör sig om en och samma
147
Första uppslaget i Svenska Frimurare Ordens Generalmatrikel.
148
person. Till dess att dubblett utom all rimlig tvivel kan konstateras
har därför inga åtgärder gjorts kring detta sedan Sundius arbete gåtts
igenom. Vi låter det bara bli synligt att samma namn ibland dyker
upp två gånger i rad. I GM råder det, trots dessa ursprungliga problem, i alla fall en viss handstilskontinuitet.
I kontextuell mening är det idag svårt att förstå vissa begrepp
och meningar från 1700-talets svenska, om man inte råkar ha kännedom om just dessa specifika områden. Ett sådant exempel är yrket ”Geschwonder”, vilket idag torde skrivas som ”Bergsinspektör”.
Yrket som sådant tycktes dessutom ge samtida sekreterare ett visst
huvudbry, då det i GM står att finna ett flertal stavningar på just
detta yrke.
Namnlistans användbarhet
Informationen som GM förmedlar kan bli utökad på många sätt.
Den första relevanta frågan är huruvida den verkligen täcker alla
svenska frimurare under 1700-talet (vi ska se längre ned att så inte
är fallet). Som Sundius anger baseras GM på de logematriklar som
lämnades in till Stockholm. Ytterligare medlemmar som antogs i
loger tillhörande Svenska Frimurare Orden kan endast bli spårade
genom en noggrann genomgång av de lokala matriklarna, korrespondens, protokoll, frimurarepass eller annat material som kan
uppbringas. Exempelvis saknas matrikel för S:t Johanneslogen Zur
Eintracht i Stralsund. Inte mindre är 61 medlemmar undertecknade
logens särskilda lagar, men majoriteten av dessa är inte uppräknade
i GM. Detsamma gäller logen La Charité i Stralsund, där 56 medlemmar undertecknade ett liknande dokument.
En annan substantiell grupp, som inte täcks in av GM, är de
svenskar som upptogs i utländska loger. En preliminär granskning
av de engelska storlogerna Premier och Antient visar att omkring
200 av deras medlemmar under 1700-talet var av svenskt ursprung.2
Merparten av dem var sysselsatta med maritima yrken. En komplett
förteckning av alla svenskar, som någon gång varit medlemmar i en
frimurarloge under 1700-talet, är med andra ord långt ifrån klar,
men möjligheterna att färdigställa en sådan lista är trots detta inte
en omöjlig uppgift, om än tidsödande. Fram till dess får vi nöja oss
149
med den sammanställning som Sundius gjorde, som i alla fall tar
upp en majoritet av de svenskar som var frimurare i en svensk loge.
Vad gäller det totala medlemsantalet presenterade i GM kan också
ett antal personer saknas, då de i ett eller annat skede strukits ur
medlemslistorna – anledningarna därtill är av skiftande karaktär,
med det ofta gemensamma utslaget att de inte var värdiga frimurare. Ulfklo är den mest infama karaktären i det här avseendet. I de
flesta historikers verk, där Ulfklo är omnämnd, anses hans dragning
mot mysticism ha fläckat frimureriet som sådant, och hertig Carl i
synnerhet. Det kan därför tyckas besynnerligt att Ulfklo inte
omnämns i GM över huvud taget. Om inte annat så för att markera
en gång för alla att Ulfklo inte längre skulle kopplas till frimurarorden. Hur många frimurare som helt försvunnit ur de olika
matriklarna och anledningen därtill kanske vi aldrig får veta. Vid en
granskning framkom att inte mindre än 19 medlemmar var strukna
ur frimurarsamhället, men som ändå står att finna i GM:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
Almgren, Olof (3224)
Arnell, Lars (4103)
Bliberg, David (1467)
Boheman, Carl Adolph (3215)
Cahman, Jacob (2822)
Falkenberg, Georg Henric (2064)
Gager Claes J. (3646)
Klingenstjerna, Eric (983)
Laurin, Nils (3489)
Ljunggren, Johan (4142)
Munch, Adolph Fredric (1859)
Piöding, Dan (623) – sedan åter inskriven
Plommonfelt, von Anders (1836)
Ringius N. G. (3252)
Sparre, Bengt (777)
Strasse, Frantz (2850)
Tenggren, Anders (663)
Westberg, Johan Petter (3352)
Zaar, Johan Gottfried (3797)
Alla dessa uteslöts mellan åren 1760 och 1799, det vill säga i
genomsnitt cirka en person vart annat år. Intressant i sammanhanget
är att namn som Sparre (sannolikt en släkting till Axel Wrede Sparre,
150
Sveriges första egentliga frimurare), von Plommonfelt, som var överceremonimästare och Zaar, som var släkt med en medlem av logen
S:t Christopher, finns med bland de ur frimurarsamhället utstrukna.
Något släktskap med kända namn tycks, åtminstone i dessa fall,
inte varit något skydd gentemot uteslutning.
Förutom det rena intresset kring vilka som var frimurare – och
när, finns det i GM mycket relevant information för forskning av
skilda discipliner; GM gör det möjligt att sätta frimurarna i en social kontext, via logetillhörigheterna och logernas placering går det
att göra en geografisk analys, genom att kontrollera medlemmarna
och jämföra dessa med kända historiska händelser går det eventuellt
att finna sambandstyper man inte tidigare kunnat få grepp om, med
mera. ”Vi vet av tidigare forskning att det frodades olika mystiska
sekter under gustaviansk tid, men vi vet också att de bekämpades i
Stockholms Posten av Kellgren, Rosenstein och deras anhängare”.3
Nils von Rosenstein, som med sitt samarbete med Johan Henric
Kellgren vid bildandet av Pro sensu communis ansetts delta i ”[d]et
stora slaget mot mystik och svärmeri [som] Kellgren [skulle] utkämpa”, var själv aktiv frimurare (provinsialnummer 2066), och
torde därmed ha räknats till medlemsskaran av vad som i det citerade verket avses med ”mystisk sekt”.4 Reuterholm (provinsialnummer 2578), som president för kammarrevisionen, drev en näst
intill personlig process mot Gustaf Mauritz Armfelt.5 Armfelt dömdes i sin frånvaro till döden. Gustaf Mauritz Armfelt var även han
frimurare (provinsialnummer 3038), varför det vore felaktigt att
påstå att frimurarna, så som organisation, höll sina medlemmar om
ryggen, och att medlemmarna hjälpte varandra i så kallat profana
angelägenheter. GM rymmer många fler exempel av det här slaget,
varför GM är mycket intressant ur forskningssynpunkt.
Dataurvalet & databasens framtid
Helheten av information som GM erbjuder presenteras inte i den
följande alfabetiska medlemsförteckningen. För ett sådant syfte arbetas på en digital databas som emellertid kräver avsevärda ekonomiska resurser att byggas upp. Vid upprättandet av den alfabetiska
medlemsförteckningen har vi bestämt oss för att presentera följande
151
data: Efternamn, förnamn, provinsialnummer, ämbete eller yrke,
loge i vilken man recipierade och år för inträdet i frimurarorden. Vi
har redan ovan skisserat problemet i transkriberingen av namn, bortsett från att många förnamn är oläsliga eller förkortade. Ämbeten
eller yrken förändrades över en livstid. Som exempel kan nämnas
Torbern Bergman (provinsialnummer 533) som förtecknas som filosofie magister, trots att han förstås gjorde en framstående karriär
som professor i mineralogi/analytisk kemi. Logen i vilken medlemmen recipierade är i många fall inte den första personen i fråga var
medlem i. Vad det betyder här är att Sundius fick uppgiften om
personens medlemskap i en viss loge. Samma gäller analogt
receptionsdatumet. Den enda säkra determinanten är provinsialnumret. Detta nummer kan betraktas som ett ID-nummer, det vill
säga det är helt unikt tilldelat personen efter inträdesdatum i orden.
Eftersom handskriften är uppbyggd kronologisk efter denna princip är det möjligt att med provinsialnumret som ledning gå till
originalhandskriften och där leta upp mer information eller verifiera stavningen på uppgifterna. Här skall även nämnas att det gjordes tre mikrofilmer av originalhandskriften, av vilka en förvaras på
RA, en på SFMO och en på Lunds universitet. Handskriften scannades även in på RA:s reproavdelning och CD-skivorna med det
inscannade originalet finns på Lunds universitet i avvaktan på en
fortsättning av arbetet.
Ett framtida arbete med matrikeln skulle kunna utvidgas till
andra samfund som var verksamma på ett nationellt plan i Sverige,
så som Par Bricole, Coldinu- eller Timmermansorden. Härigenom
skulle dubbel- och flermedlemskap kunna synliggöras och analyseras. Tillsammans med förteckningar över medlemmar i olika lärda
sällskap, studentmatriklarna eller prenumeranter på tidskrifter och
böcker skulle bilden över aktörer i det svenska 1700-talssamhället
klarna.
Den följande förteckningen är den första nationella kartläggningen av en frimurareorganisations medlemssammansättning i
Europa. Det är inte svårt att med den av oss valda modellen som
bas utöka databasen i ett nordiskt perspektiv eller i jämförelse till
andra europeiska kartläggningar.
152
Litteratur
Andersson, Jonas och Önnerfors, Andreas: “ ‘Position or Profession in the
Profane World’. 4300 Swedish Freemasons from 1731 to 1800 ” i Masonic
and Esoteric Heritage. New Perspectives for Art and Heritage Policies, Den
Haag 2005.
Ibid.: “ ‘Embete eller yrke i den Allmänna Verlden’ – 4 300 svenska frimurare från 1731 till 1800 ” i Acta Masonica Scandinavica 8, København &
Stockholm 2005.
Frängsmyr, Tore: Svensk idéhistoria, 2004.
Frängsmyr, Tore: Sökandet efter upplysningen, 2005.
Noter
1
Jonas Andersson och Andreas Önnerfors: “ ‘Position or Profession in
the Profane World’. 4300 Swedish Freemasons from 1731 to 1800 ” i
Masonic and Esoteric Heritage. New Perspectives for Art and Heritage Policies,
Den Haag 2005, sid. 194-210. Ibid.: “ ‘Embete eller yrke i den Allmänna
Verlden’ – 4 300 svenska frimurare från 1731 till 1800 ” i Acta Masonica
Scandinavica 8, København & Stockholm 2005, sid. 134-163.
2
Enligt professor Andrew Prescotts opublicerade föredragsmanuskript
(Lund 2004-12-16) från konferensen ”Between Mysticism and Power
Politics: Swedish Freemansory and the European Enlightenment” som innehåller de nämnda förteckningarna. Prescotts föredrag skall tillsammans
med de andra konferensbidragen publiceras under 2007.
3
Tore Frängsmyr: Svensk idéhistoria, 2004, sid. 394.
4
Tore Frängsmyr: Sökandet efter upplysningen, 2005, sid. 175.
5
Tore Frängsmyr: Svensk idéhistoria, 2004, sid. 411f.
153
VI Förteckning över svenska 1700-talsfrimurare
Jonas Andersson & Andreas Önnerfors
Anmärkningar till den alfabetiska medlemslängden
Vissa medlemmar saknar receptionsdatum – i namnlistan är dessa
markerade med asterix. Detta har olika orsaker: I ett antal fall återfinns anteckningen ”Okänt hwar ock när denne antogs”, med andra
ord har Sundius inte kunnat fastställa individens receptionsdatum,
eller vilken loge denne recipierade i. Några medlemmar antogs i en
utländsk loge och blev vid sin hemkomst till Sverige genast uppflyttad till högre grad, varför ett receptionsdatum inte finns antecknat till grad I. I ett fåtal fall antogs medlemmen till en högre grad
direkt, utan att tidigare varit medlem i någon loge (något som bland
annat gäller de till kungahuset hörande medlemmarna). Detta till
trots har alla medlemmar placerats i en sorts kronologisk ordning –
i förhållande till det år den första noteringen om medlemskap stod
att finna. Provinsialnumret anger inte exakt när den enskilde blev
medlem, men man kan i alla fall få en uppfattning om vilket år en
individ blev medlem genom att relatera provinsialnumret till tabellen
nedan:
År
1731
1735
1736
1737
1738
Provinsialnummer
1
2-4
5-6
7
8
1739
1743
9
10-11
154
År
1775-1776
1776
1777
1778
1779
Provinsialnummer
1941-1970
1971-2036
2037-2199
2200-2298
2299-2378, 2550,
2551
1780
1379-2452
1780-1781 2453-2462
1744
1745
1746
1747
1748
1749
1750
1751
1752
1753
1754
1755
1756
1757
1758
1759
1760
1761
1762
1763
1764
1765
1766
1767
1768
1769
1770
1770-1771
1771
1772
1773
1774
1775
12-13
1781
14-16
1782
17-18
1782-1783
19
1783
20-23
1783-1784
24-26
1784
27
1785
28-36
1786
37-70
1787
71-139
1787-1788
140-160
1788
161-191
1789
192-313
1790
314-414
1791
415-498
1792
499-597
1793
598-698
1794
699-899
1795
900-1128
1796
1129-1409
1797
1410-1477
1798
1478-1587
1799
1588-1654, 1728
1800
1655-1665
1666-1695
1696-1716, 1787, 1795
1717-1742, 1788, 1796, 1797
1743-1770
1771-1799
1800-1825
1826-1848
1849-1893
1894-1940
2463-2565
2566-2630
2631-2653
2654-2701
2702-2711
2712-2814
2815-2876
2877-2969
2670-3037
3038-3043
3044-3106
3107-3136
3137-3204
3205-3292
3293-3373
3374-3443
3444-3532
3533-3649
3650-3789
3790-3938
3939-4066
4067-4187
4188-4297
155
Ett antal förkortningar har gjorts i medlemslängden, detta av utrymmesskäl:
Logeförkortningar:
Förkortning
Logens namn
Ort
Tidsperiod
[7DE] 7de Johanneslogen
Stockholm
1760-1797
[ADF] Adolf Fredrik
Stockholm
1753-1775
[GUA] Gustav Adolf zu den drei Strahlen
Stralsund
1798-1935
[LUN] L’Union
Stockholm
1759-1799
[NFÖ] Nordiska Första
Stockholm
1799[S3S] Salomon á trois Serrures Göteborg
1754[SED] S:t Edvard
Stockholm
1757-1781
[SIN] Sinceritas
Stockholm
1763-1777
[SJA] Saint Jean Auxiliaire
Stockholm
1752-1799
[STA] S:t Augustin
Helsingfors/Stockholm
1756-1808/1923[STC] S:t Christopher
Kristianstad
1776[STE] S:t Erik
Stockholm
1756[STH] S:t Harald (sedan 1769 Storamiralslogen, sedan 1802 Gustaf )
Karlskrona
1762[SVA] Svenska Arméens Loge I fredstid: Stockholm
I krig: vid högkvarteret 1761-1788
[Z3G] Zu den drei Greifen 1762-1799,
efter 1800 Carl zu den drei Greifen
Greifswald
1762-1935/1992[MPE] Mellersta Pelaren
Jönköping
1800[CAR] Carl logen (Tyska logen)Stockholm
1761-1788
[UTL] Utländsk loge
[SED]* innebär att medlemmen recipierade i S:t Edvard, men att denne
flyttades över till S:t Jean Auxilaire, [SJA], då S:t Edvard lades ned 1781.
Endast asterix (*) innebär att logen, i vilken medlemmen recipierade, är
okänd.
156
Ordförkortningar
Capitaine
Collegium/ -ie
Commendeur
Commendeur af Svärds Ordern
Commendeur af Nordstjärne Ordern
Excellence
Friherre
Fortifikation/-en
Fänrik
Kunglig/-a
Kungliga Majestäts Ordern
Löjtnant
Major
Medicine Doctor
Nobiliserad
Oläsligt/obegripligt
Regemente/-s
Riddare
Riddare af Nordstjärne Ordern
Riddare af Svärds Ordern
Riddare af Wasa Ordern
Secreterare
Sedan
Öfverste
Cpt.
Coll.
C
CSO
CNO
Excel.
Frih.
Fortif.
Fk.
Kgl.
KMO
Lt.
Mj.
M.D.
/adelsnamn/
[?]
-et Rgt. /Rgt:s
R
RNO
RSO
RWO
Secr.
Öfv.
157
Alfabetisk medlemslängd
Namn
P.nr.
A
Aarhusen, Anton
4273
Acrel, C.
2701
Acrel, Fredric
2763
Acrell, Daniel
2098
Acrell, Johan
1341
Acrell, Olof
113
Adams, Carl
2485
Adelhjelm, Johan
1130
Adelstjerna, Carl
2073
Adelsvärd, J. Isac
1588
Adelsvärd, Johan
955
Adlerberg, Eric Gustaf 1345
Adlerberg, Jöran
44
Adlerbeth, Jörgen Gudmund
2065
Adlercreutz, Carl Johan 3468
Adlercreutz, Henric
Adlerfelt, Adlerfelt, Carl
Adlerstråle, Gustaf
Adlervald, Carl Jacob
ADOLPH FREDRIC
3815
2195
136
2246
2325
704
Agarelius, Otto
Agrell, Carl Johan
693
2362
Agrell, J. G.
3255
Agrell, Jacob
Agrell, Johan
Agrell, Jonas Fredric
4006
680
2319
Agrell, Olof
2432
Ahlberg, Daniel
Ahlberg, Daniel
488
4228
158
Yrke
Loge
År
Handlande
[ej noterat]
Graverare
Professor
Amiralitets Skepps Byggmästare
Regt:s fältskär vid Adelsfanan
Ciceleur
Fk. vid Lif Regt:s Infanteri
Lt. vid Artilleriet, - Cpt. RSO
Frih., Öfv. Lt.
Krigs Råd RSO
Lt.
Kgl. Secr.
[NFÖ]
[STE]
[SJA]
*
[ADF]
[SJA]
[SED]
[SVA]
[LUN]
[7DE]
[7DE]
[ADF]
[SJA]
1800
1783
1784
*
*
1753
1781
1763
1777
1766
1762
*
1752
Protocolls Secr., - Canzlie Råd, m.m.
[SJA] 1777
Öfv. RSO - Excel Stats Råd.
R & C af KMO. Grefve
[STA] 1794
Mj.
[LUN] 1797
Conducteur vid Fortif.
[SVA] *
General Mj. och Landshöfvding [SJA] *
Mj. RSO
[STA] 1778
Auscultant i Bergs Coll.
[7DE] 1779
Sveriges Göthes och Wendes Konung m.m.m.
[SVA] 1761
Bergs adjunkt Riksdagsman
[SED]* 1760
Registrator i Kgl. Canzliet och Saltpetter Sjuderi
Directeur i Östergötland
*
*
Banco Casseur, - Banco Commissarie
[STE] 1791
Skräddare, Tjenande Broder
[STC] 1798
Notarie vid Controll Vågen
[7DE] 1760
Canzlist i Canzilie Coll., - Canzilie Råd
[7DE] 1779
Phiosophie MagisterCazlist i M [?],
- Commercie Råd
[STC] 1780
Präst
[STE] 1758
Lagman och Polismästare, - Öfverståthållare i
Stockholm. CNO Frih.
[NFÖ] 1800
Ahlborg, Rudolph
744
Ahlbrecht, Johan
4226
Ahlgren, Johan Samuel 3841
Ahlman, Zacharias
864
Ahlqvist, Herman
1283
Ahlrutz, Christopher Henric
4147
Ahlstedt, John
3341
Ahlström, J. Carl
1646
Mj. vid Södra Skåning
Tull Inspector
Hof Qvartermästare
Vice President. RNO
Fabriqeur
[SED]* 1761
[STH] 1800
[SJA] 1797
[STE] 1761
[ADF] *
Regt:s Fältskär
[STA] 1799
Handlande
[S3S] 1792
Kgl. Hof Predikant och Präst i Kiöping
[7DE] 1765
Ahnger, Carl Johan
2411 Häradshöfvding
[SED] *
Ahrenberg, Jacob
3381 Tull Fiscal
[STA] 1793
Aken, van Johan Fredric
1375 Hof Kamererare
[S3S] 1763
Albahn, S. T. A.
2789 Predikant
[Z3G] 1784
Albom, Jonas
505 Lands Kamererare
[SJA] 1759
Aléen, Gustaf Adolph 3948 Krämhandlare
[STE] 1798
Alfving, Pehr
2282 Directeur öfver Landmäteriet
[7DE] 1778
Algren, Severin
1275 Assistent i Justitie Coll.
[ADF] *
Alm, Johan
2739 Amiralitets Fiscal
[STH] *
Almgren, Johan Petter 4259 Advocat Fiscal i Bergs Coll.
[NFÖ] 1800
Almgren, Olof
3224 Handlande
[S3S] 1791
Almgren, Hans Gustaf 2148 Handlande
[7DE] 1777
Almqvist, Sten
3817 Comminister och Consistorie Notarie
[SJA] 1797
Almroth, Carl
2530 Revisor
[S3S] 1781
Alnaer, Abraham
282 Fabriquer
[SED]* 1756
Alner, Fredric Eric
3416 Batallions Predikant
[SJA] 1793
Alner, Martin Niclas 3674 Kÿrkoherde
[SJA] 1796
Alnoer, Isac
1704 Stadsmäklare
[SED]* 1769
Alrot, Magnus
245 Handlande
[S3S] 1756
Alrot, Niclas
3350 Handlande
[S3S] 1792
Alsing, 2106 Handlande
[S3S] 1777
Alstam, Abraham Magnus
1141 Borgmästare
[STA] 1763
Alströmer, Johan
2565 Directeur
[S3S] 1781
Alströmer, Jonas
3144 Frih. Canzlist
[S3S] 1790
Alströmer, Patrik
38
Öfv. Dir. vid Aling[s]ås Fabrik.
- Commerse Råd. RNO. Frih.
[SJA] 1752
Amberg, Nils
408 Handlande i Gefle
[SED]* 1757
Améen, Carl Johan
3610 Amiralitets Secr.
[STH] 1795
Aminoff, Axel Henric 2481 Cornett vid Lif Dragonerna,
- Rÿttmästare
[LUN] 1781
Aminoff, Carl Mauritz 1309 Cpt. vid Gardet, - Öfv. RSO
[ADF] *
Aminoff, Fredric
1364 Kgl. Lif Drabant
[ADF] *
159
Aminoff, Gustaf
Aminoff, J. Fredric
3914 Öfver Adjutant, Mj.
[LUN] 1797
2196 Cpt. Stabs Adjunt, - general Mj. CSO
[SVA] *
Aminoff, Johan Gabriel 3580 Mj. vid Lif Regt.s Dragoner
[LUN] 1795
Aminoff, Zacharias
760 Cornett vid Smålands Cavalleri [7DE] 1761
Amnorin, Berndt Otto 4148 Cpt.
[STA] 1799
Amnorin, J. Henric
1367 Jägmästare
[STA] 1763
Anagrius, Fredric
968 Lt.
[SVA] 1762
Anander, H.
4211 Såckerbruksidkare
[STE] 1800
Ancker, Castor
1813 [ej noterat]
[LUN] 1772
Anderssen, Christian 1369 Handlande
[S3S] 1763
Andersson, Anders
1869 Tjenande Broder
[S3S] 1774
Andersson, Anders
4221 Styrman i Ost Indiska Companiets tjenst
*
*
Andersson, Anders Pehr3658 Notarie
[STH] 1796
Andersson, Johan L. 3598 Canzlist
[STH] 1795
Andersson, Martin
2799 Sjö Cpt.
[Z3G] *
Andersson, Petter
3278 Tjenande Broder
[S3S] 1791
Angelin, Nils
3811 Studerande
[STC] 1797
Angerstein, Reinhold 198 Assessor i Bergs Coll.
[SJA] *
Ankarcrona, Theodor 1403 Utan Tjenst. Privatman.
[SIN] *
Ankarlo, David
1750 Amiralitets Mj.
[STH] *
Ankarloo, Eric
2702 Amiralitets Mj. RSO
[STH] *
Ankarström, Carl D. 182 Cpt.
[S3S] 1755
Ankarsvärd. Magnus 2708 Öfv.
[STH] *
Anker, Nils
1878 Handlande
[S3S] 1774
Anrep, Reinhold
935 Mj. vid Artilleriet, RSO
[LUN] 1762
Anthonÿ, August Fredric
3478 Handlande från Danzig
[S3S] 1794
Antonsson, Reinhold 736 Lagman
[STE] 1761
Apiarie, Carl Gustaf
3397 Lt.
[SJA] 1793
Apiarie, Gabriel
4061 Bokhållare
[SJA] 1798
Apiarie, Hans Reinhold 3065 Fabriceur
[SJA] 1788
Apiario[e?], Carl Gustaf535 Klädes Fabriqeur - Commerci Råd[SJA] 1759
Appelberg, Carl Petter 677 vice Auditeur vid Kronobergs Regt.
[7DE] 1760
Appelqvist, Carl
2395 Lt. Mechanicus, - Öfv. Lt. Mechanicus. RSO
[7DE] 1780
Appelroth, Otto Magnus
3383 Con. Rector
[STA] 1793
Arbin, Gabriel
1694 Bokhållare i Banken
[SED]*
Arbin, von Axel Gustaf 1995 Lt. vid Fortif., - Öfv. RSO
[STA] 1776
Arenander, Adam
1478 Kammar Skrifvare i Kammar Coll.,
- Kamrerare
[7DE] 1765
160
Arenander, Gustaf Ingemund
2825 Siden Fabriceur
[7DE] 1785
Arenander, Lars Johan 2094 Actuarie i Berg Coll.
[7DE] 1777
Arenander, Olof
558 Kamererare i Kammar Coll.
- Kammar Råd
[STE] 1759
Arenander, Olof Eric 3135 Bÿggmästare
[S3S] 1789
Arfvedson, 3139 [ej noterat]
[STE] 1790
Arfvedson, Elias
4058 [ej noterat]
[LUN] 1798
Arfvidsson, Anders
301 Svensk konsul i Mallaga
[SJA] 1756
Arfvidsson, Samuel
3619 Handlande
[S3S] 1795
Arhen, von Kapselman, J. C.
643 Jägmästare
[S3S] 1760
Arhenius, Elof
2262 Hof Predikant hos Hertigen af Östergöthland
[7DE] 1778
Arhenius, Petter
841 Vice Biblotikarie vid Upsala Academie
[7DE] 1761
Arlt, Fransiscus Xavier 3023 Hof Musicus
[LUN] 1787
Armfelt, Carl
4202 Frih. Öfv. för Wendes Artilleri Regt. RSO
[STC] 1800
Armfelt, Gustaf Mauritz
3038 Öfv. Kammarjunkare, - Excel.
[SVA] *
Arnell, Jonas
423 Kgl. Expedtions Secr.
[SJA] 1758
Arnell, Lars
4103 Lt. vid Artilleriet
[STC] 1799
Arnell, Pär
872 Notarie i Kgl. Götha Hof Rätt
[SED]* 1761
Arnold, Gottfried
3790 Sångmästare
[Z3G] 1797
Arntzen, von, J.
4175 Rÿttmästare
[S3S] 1799
Arrhenius, Carl Axel 2245 * Lt. vid Artilleriet, - Öfv. Lt. RSO [SED]* 1778
Arrhenius, Jacob
108 Academi Cancellers Secr.
[SJA] *
Aschling, Eric
1236 Cancellist i Banken
[ADF] *
Askegren, Isac
2364 Advocaat Fiscal vid Arméns Flotta,
- Krigs Råd. RSO
[LUN] 1779
Askergren, Petter
2974 Kgl. Kammar Musicus
[STE] 1787
Askergren, Petter
3405 Kgl. Kammar Musicus
[STE] 1793
Askeroth, Sven Svensson
1973 [ej noterat]
[STE] 1776
Asklin, Jonas
3256 Siden Fabriceur
[STE] 1791
Aspegren, Johan Anders4193 Krono Bagare
[STH] 1800
Aspelin, Carl Fredric 4037 Auditeur, - Lagman
[S3S] 1798
Aspelin, Thomas A.
4108 Grosshandlare
[STE] 1799
Asperoth, Lorents Fredric
3365 Cpt.
[SJA] 1792
Aspling, Johan
3592 Canzlist vid Arméns Flottas Öfver Rätt,
- Lagman
[SJA] 1795
Aspman, Olof
620 Protocoll Notarie i Svea H. Rätt [SJA] 1760
161
Augustin, Johan Wilhelm
3461
Augustin, Mathias N:son
4158
Augustin, Nicolaus Reinhold
4293
Aulaevill, von Lars
1272
Aulin, Bernhard
3077
Aulin, Eric
2727
Aurell, Daniel /Lilljenhjelm/
1634
Avelin, Gabriel
1384
Aven, Carl
3677
Avén, Isac
4276
Axelsson, Ephraim
1402
Axelsson, von Axel
1122
Aycke, Mårten Henric
570
B
Backer, Herman
3099
Backman, Carl Adolph 4004
Backman, Carl J.
1537
Backman, Daniel
3601
Backman, Elf
3196
Backman, Petter Adolf 274
Backström, J. Herman 3303
Badestein, Gustaf Martin
3193
Badin, A. Ludvig Gustaf A.
1847
Baehrendtz, Otto
3555
Bagge, Carl Fredric
2961
Bagge, Daniel Benjamin
3572
Bagge, Jacob
1485
Bagge, Samuel
3945
Bagger, Carl Henric
3188
Bahrman, Emanuel B. 3422
Bahrman, J. Adolph
3153
Baillet, Isac Adrian
3519
Balck, Anders
Banck, Isac
Banda, Jacob
162
Klädes Fabriceur
[STE] 1794
Handlande i Åbo
*
*
Handlande
Lt. vid Fortif.
Krono Inspector
Amiralitets Cpt.
[CAR]
[ADF]
[S3S]
[STH]
*
*
1788
*
Secr. i Kammar Coll.
Auditeur
Grosshandlare
Tÿgvaktare
Commissions Secr.
Under Ståthållare
[7DE]
[STA]
[STE]
[STA]
[SIN]
[SVA]
*
1763
1796
1800
*
1762
Grosshandlare
[SED]* 1759
Auditeur, - Öfver Auditeur
Lt. vid Arméns Flotta
Brÿggare
Regt:s Pastor vid Arméns Flotta
Handlande från Paris
Handelsman
Handlande
[S3S] *
[STA] 1798
[SED]* 1765
[STA] 1795
[S3S] 1790
[SED]* 1756
[STA] 1792
Handlande
[Z3G] 1790
Frih. född i Africa, Hof Secr.
Opera Bokhållare
Amiralitets Cpt.
[LUN] 1773
[STE] 1795
[S3S] 1786
Handlande
[S3S]
Kammarförvaltare
[7DE]
Bruks Patron
[S3S]
Krono Fogde
[S3S]
Handlande
[S3S]
Hårfriseur, Tjenande Broder
[S3S]
Secr. i Kgl. Kammar Revisionen. Assessor
[SJA]
3612 Handlande
[STH]
1194 Vaktmästare vid Husarerna
[SVA]
2338 Registrator i Canzilie Coll.
[SED]
1795
1765
1798
1790
1793
1790
1794
1795
1763
1770
Banér, Gustaf
2792 Frih., Cpt. vid Södermanlands Regt.
[STC] 1784
Baner, Svante
2082 Frih. Corporal vid Lif Drabanterna
[LUN] 1777
Barck, Carl Gustaf
14
Grefve, Öfver Adjutant, RSO
[SJA] 1745
Barck, Nils
2023 Grefve, Canzlist i Canzilie Coll. [SJA] 1776
Barck, Ulric
691 Öfv. Lt. RSO
[LUN] 1760
Barfot, Johan Henric 870 Fk.
[SED]* 1761
Bark, Severin A.
1294 Advocat
[ADF] *
Barnekow, A. Fredric 1031 Hof Junkare
[7DE] 1762
Barnekow, C. A.
1516 Rÿttmästare vid Norra Skånes Cavalleri
[SVA] 1765
Barnekow, Christian 3738 Frih. Rÿttmästare vid Södra Skåne Cavalleri,
- Hof Marskalk, m.m.
[STC] 1796
Barnekow, Kjell
851 Cpt. vid Cronhjelms Regt.
[SVA] 1761
Barnekow, Kjell Christopher
2005 Hof Jägmästare
[STC] *
Barnekow, Kjell Christopher
4002 Frih. Cornett vid Kgl. Lif Regt:s Husarer
[STC] 1798
Barnekov, Rutger Christopher
3298 Lt. vid Engelbrechts Regt.
[Z3G] 1792
Barntenberg, G. H.
3046 Batallions Predikant
[LUN] 1788
Bartels, J. Wallentin
1340 Handlande
[ADF] *
Batistig, Jacob
2091 [ej noterat]
[SJA] 1777
Battram, Didric Johan 2967 Bÿggmästare
[STE] 1786
Battram, Herman
3354 Expeditions Secr., - Stats Secr. RNO Frih.
*
*
Bauck, J. Christopher 3346 Handlande
*
*
Bauer, J. Fredric
512 Factor
[S3S] 1759
Bauer, Johan Fredric 3011 Handlande
[S3S] 1787
Bauer, Johan Reinholt 3081 Landbrukare
[S3S] 1788
Bauman, Carl Ludvig 2674 [ej noterat]
[STE] 1783
Bauman, Eric A.
502 Capvardie Cpt.
[STE] 1759
Bauman, Petter C.
292 Assessor
[SJA] *
Baus, Anders Herbert 1390 Banco Bokhållare
*
*
Becker, Carl
1076 Regt:s Fältskjer
[STA] 1762
Becker, von Eric August3173 Lt.
[S3S] 1790
Beckfriis, Jean
849 Cpt. vid Gardet, - General Mj.,
Landshöfvding
[SVA] 1761
Beckfriis, Love
1009 Mj. vid Norra Skåne Cavalleri
[SVA] 1762
Beckfris, Corfitz Ludvig2056 General Mj. CSO
[STC] *
Beckfris, Corfitz Ludvig3863 Grefve, Hofmarskalk
[STC] 1797
Beckfris, Joachim
140 Hof Rätts Råd
[SJA] 1754
163
Beckfris, Love
3784
Beckman, Carl
4042
Beckman, Hendric Mårten
2894
Beckman, Olof
3378
Beckman, Petter
2919
Beda, 1098
Bedoire, Jean
300
Frih. Mj. vid Konungens Regt.
Secr. i Commercie Coll.
[LUN] 1796
[SJA] 1798
Fält Secr.
[STA] 1786
Handlande, Consul
[S3S] 1793
Handlande i Götheborg
[STA] 1786
Lt. vid Fortif.
[SVA] 1762
Svensk agent i Lissabon, senare häradshöfding,
RNO, RWO
[SJA] *
Behncke, Herman W. 2444 Handlande
*
*
Behrens, Johan Georg 2969 M.D.
[Z3G] 1786
Behrens, Ludvig Maurits
2778 Ränte Upbördmätare
[Z3G] 1784
Beilong, Jean Francois 1365 Bibloticarie hos Hennes Majestät Drottningen
[ADF] *
Bellander, J. Theodor 622 Lt. vid Artilleriet
[SJA] 1760
Bellander, Olof
3292 Krono Befattningsman
[S3S] 1791
Bellman, Carl Michael 1993 Secr. vid Kgl. Nummer Lotteriet [7DE] 1776
Benckert, Carl Henric 2625 Siden Fabriceur
[STE] 1782
Be[o?]nekamp, Carl
2665 Cpt. vid Drottningens Lif Regt. [GUA] 1783
Bennet, Axel Philip
3828 Frih.
[LUN] 1797
Bennet, Carl Fredric 2389 Frih., Lt. vid Jemtlands Regt. RSO
[STC] 1780
Bennet, Fredric
1350 Frih. Lagman, - Landshöfvding RNO
[ADF] *
Bennet, Gustaf
4207 Frih. Stabs Adjutant hos Konungen
[NFÖ] 1800
Bennet, Jacob Kjell
2472 Frih. Cornett vid Södra Skåne Cavalleri, - Mj.
[STC] 1781
Bennet, Jacob Rutger 2471 Frih. Fk. vid Sprengtportska Regt. - Öfv. Lt.
RSO Förste Skattmästare.
[STC] 1781
Bennet, Jacob Rutger 3929 Frih. Mj.
*
*
Bennet, Jacob Wilhelm 2135 Frih. Öfv. CNO, RSO
[STC] 1777
Bennet, Kjell Christopher
3891 Frih. Kammarherre
[LUN] 1797
Bennet, Otto Ludvig 3781 Frih. Lt.
[LUN] 1796
Bennet, Rutger
375 Frih. Mj.
[S3S] 1757
Bennet, Thomas
921 Directeur
[SVA] *
Bennet, Wilhelm
2138 Frih., Adjutant vid Gardet, - President i
Kammar Rätten. R & C af KMO [STC] 1777
Bennet, Wilhelm Rutger
2342 Frih., Lt. vid Södra Skåne Cavalleri, - Mj.
[STC] 1779
Benselstjerna, Carl
357 Advocat Fiscal
[STE] 1757
164
Bentzelstjerna, Carl Eric
3016 Cpt. vid Konungens Regt., - Öfv. Lt.
[STC] 1787
Bentzelstjerna, J.
107 Professor vid Gripswalds Acad. [SJA] *
Berch, Anders
1226 Banco Fiscal
[SED]* 1763
Berck, Otto Christopher
850 Mj. vid Gardet
[SVA] 1761
Berg von Linde, Henric Walter
2341 Lt. vid Södra Skåne Cavalleri, - Mj.
[STC] 1779
Berg, Anders
1703 Handlande
[SED]* 1769
Berg, Gustaf
3918 Lt. vid Konungens Regt.
[STC] 1797
Berg, Hans Hindric
624 Cancellist i Cancellie Coll.
[7DE] *
Berg, Johan
4107 Capvarde Cpt.
[STE] 1799
Berg, Petter
3214 Kgl. Räntemästare, - Kammar Rätts Råd. RWO
[STC] 1791
Berg, Petter Anders
3222 Handlande
[S3S] 1791
Bergen, von
1953 Amiralitets Cpt.
[STH] *
Bergengren, Johan
2178 Guld och Silfver Arbetare
[STC] 1777
Bergenklot, Fredric
1387 Cpt. RSO
[STA] 1763
Bergenskjöld, Carl
1664 Häradshöfvdinge i Nerike
[7DE] 1767
Bergenskjöld, Eric
774 Notar i Bergs Coll.
[SJA] 1761
Bergenstjerna, Axel
869 Notarie vid Controll Vågen
[7DE] 1761
Bergenstråle, Alexander 1193 Fk.
[SVA] 1763
Bergenstråle, Gustaf
4232 Cpt. vid Lif Regt.
[NFÖ] 1800
Bergenstråle, J. Jacob 511 Notarie i Gen: Krigs Rätten
[SJA] 1759
Bergenstråle, Johan
2523 Öfv. RSO
[STA] 1781
Bergenstråle, Rudman 1605 [ej noterat]
[STE] 1766
Berger, Johan
787 Fortif. Kamererare - Öfver Krigs Commissarie
[SJA] 1761
Berger, Johan Niclas 3296 Cpt. vid Fortif.
[STA] 1792
Berger, Petter Robert 667 vice Häradshöfvding
[SED]* 1760
Berggren, 1064 Hof Musicus
[LUN] 1762
Berggren, Johan Petter 3737 Betjent. Tjenande Broder
*
*
Berggren, Jonas
3140 [ej noterat]
[STE] 1790
Berggren, Peter
3134 Landmätare
[S3S] 1789
Berggren, Petter Gustaf 2603 Hof Musicus
[SJA] 1782
Bergholtz, Georg Isac 4269 Assessor och Regt:s Fältskär
[MPE] 1800
Bergin, Lars Gabriel 2914 Handlande
[S3S] 1786
Bergius, Bengt
1391 Banco Commissarie
[STE] 1763
Bergius, P. J.
509 Assessor
[STE] 1759
Bergklint, Olof
1829 Magister och Lector i Westerås [SED]* *
Bergman, Abraham
1817 Tjenande Broder
[7DE] 1772
Bergman, Carl Fredric 1038 Fält Commissarie
[SVA] 1762
165
Bergman, Carl Magnus 1270 Commissarie vid Lif Drabanterna Corpsen
[ADF] *
Bergman, Isac
626 Tjenande Broder
[7DE] *
Bergman, Jacob
2080 Kammardräng i Kammar Coll.
Betjenande Broder
[7DE] 1777
Bergman, J. Fredric
3628 Fabriceur
[STE] 1795
Bergman, Johan
258 Secr. vid Antiqvitet Archivet
[SED]* 1756
Bergman, Jonas
3060 Controlleur
[S3S] 1788
Bergman, Lars
4098 Betjent. Tjenande Broder
[STC] 1799
Bergman, Nils
1093 Räntemästare
[SED]* 1762
Bergman, Petter A.
493 Biblioticarius
[SED]* 1758
Bergman, Torbern
533 Magister Docens
[SED]* 1759
Bergqvist, Carl Eric
1539 KammarSkrifvare i Commerce Coll.,
- President. CNO
[SED]* 1765
Bergstadius, Johan
2554 Cpt.
[STA] 1781
Bergstedt, Eric
2474 [ej noterat]
[SJA] 1781
Bergsten, Eric
2254 Squadrons Predikant vid Lif Regt., - Theologie
Doctor [?]. Ledamot af N.O
[7DE] 1778
Bergsten, Jonas
3859 Tjenande Broder
[STE] 1797
Bergsten, Nils Anders 3249 M.D.
[7DE] *
Bergstral, J.
67
[ej noterat]
[SJA] *
Bergström, Mathias
1942 Professor vid Cadett Corpsen
[STH] *
Bergström, Petter
1228 Studerande
[SJA] 1763
Bergudd, 2376 Byggmästare
*
*
Bergudd, Gudmun
1880 Consul
[S3S] 1774
Bergvall, J. J. A.
2764 Hof Musicus
[SJA] 1784
Bering, Carl Fredric
3009 Batallions Predikant, - Regt:s Pastor vid
Bohusläns Dragoner
[S3S] 1787
Beringe, von Gustaf Adolph
3276 Kammar Råd
[GUA] *
Berkenmeÿer, N. Bengt 1598 Studerande
[SVA] 1766
Berlin, Georg Ernst
3756 Lärare i Bokhållande
[Z3G] 1796
Berndes, Anton Ulric 4231 Ingenjeur
[NFÖ] 1800
Bernötsson, Eric
462 Notarie i Kgl. Slotts Cancelliet [SED]* 1758
Beron, Johan
1401 Bokhållare i Ränte Kan:
[SIN] *
Bertouch, von Ernst A. 2029 Kammarjunkare hos Konungen i Dannemark
[LUN] 1776
Bervaldt, Johan G.
3840 Kgl. Kammar Musicus
*
*
Berzelius, J
2032 Banco Notarie
[STE] 1776
Besko, Johan
2808 Hof Musicus
[SJA] 1784
Bethun, Carl Isac
2903 Mj. vid Artilleriet. RSO
[S3S] 1786
Bethun, Pet. Gustaf
1058 Lt. vid Marinen
[SVA] 1762
Betulander, Johan
1778 [ej noterat]
[STE] 1771
Beurling, Pehr Henric 3371 Ur Fabriceur
[STE] 1792
166
Beurtz, Olof
1155 vice Auditeur - Borgmästare
[SVA] 1763
Beve, Carl Anton
2700 Handels Borgmästare i Stockholm [STE] 1783
Beÿer, Gabriel Fredric 1881 Handlande, - Directeur vid Grönlands
Companie
[S3S] 1774
Beÿer, Gustaf
4102 M.D.
[STH] 1799
Beÿer, Vincent
3030 Assisstent
[S3S] 1787
Bildt, Diedric
3079 Cpt.
[S3S] 1788
Bildt, Knut
2152 Canzlist i Canzilie Coll.
[SJA] 1777
Billing, Jacob Henric 2637 Rådman
[STH] *
Billing, Lorentz
327 Hof Qvartermästare
[SJA] 1757
Billing, Olof Nathan 1948 Öfv. vid Örlogs Flottan. RSO
[STH] *
Billing, Sven
3714 Segelmakare
[STE] 1796
Billing, Thomas
1944 Amiralitets Cpt.
[STH] *
Billroth, Fredric Martin1466 Handlande
*
*
Bippen, von Philip
1469 Grosshandlare
[SED]* 1764
Bjelke, Nils
1107 Grefve Riks Råd m.m
[SVA] 1762
Bjerchén, Gustaf
625 Fk. vid Westerbottens Regt.
[7DE] *
Bjerchén, Petter
567 M.D.
[SED]* 1759
Bjerken, af, Pär
4063 M.D.
[LUN] 1798
Bjerken, Johan
256 Protocolls Secr.
[SED]* 1756
Bjuggren, Magnus
428 Assessor
[STE] 1758
Bjur, Paul
4016 Kgl. Secr.
[STE] 1798
Bjurling, J. H.
3669 [ej noterat]
[STE] *
Björck, Göran
4204 Betjent. Tjenande Broder
[STC] 1800
Björckstedt, Nils
1849 Lt.
[STE] 1774
Björk, Johan
1824 Vice Häradshöfvdinge
[S3S] 1772
Björkegren, Lars
767 Secr. vid Gränse Cam:
[STE] 1761
Björkegren, Lars Christopher
2365 Kgl. Hof Predikant
[7DE] 1779
Björkeqvist, Jonas
3613 Amiralitets Fk.
[STH] 1795
Björklind, Petter
2560 [ej noterat]
[STE] 1781
Björklund, Olof Alexander
3524 Handelsman och Slagtare
[SJA] 1794
Björklund, Svante
3265 Fält Medicus
[STA] 1791
Björkman, Bengt Magnus
2022 Grosshandlare
[SED]* 1776
Björkman, Hans
1979 Directeur. Controll Inspecteur vid Spinnhuset
[LUN] 1776
Björkman, Jonasson Anders
1781 [ej noterat]
[STE] 1771
Björkman, Sven
741 Borgmästare i Norrköping
[SED]* 1761
Björling, Carl Adam 2851 Secr. och Notarius Publicus
[STE] 1785
Björling, Gustaf H.
3130 [ej noterat]
[STE] 1789
Björnberg, Carl
313 Frih., Öfv. RSO
[S3S] 1756
167
Björnberg, Carl
345
Björnberg, Carl Axell 2918
Björnberg, Carl David 2449
Björnberg, Niclas
2862
Björnmarck, Nils Petter2345
Björnram, Gustaf
2305
Björnstjerna, Magnus 3825
Blacker, John Junior 2863
Blad, Anders
2208
Blessingh, Carl Abraham
3707
Bleumortier, J. Gottfried
1972
Bliberg, David
1467
Bliedberg, Anders
3488
Blix, Abraham Samuel 2191
Blix, Eric
1153
Blixen, Conrad Christoffer
224
Blixen, Gustaf
4049
Blixen, Levin Christopher
95
Blixen, von, Christian 3908
Blom, J. Eric
2093
Blom, Jonas Gabriel 4272
Blom, Lars
212
Blom, Mathias
3447
Blomberg, Carl Petter 2712
Baron Fk. - Mj.
[S3S] 1757
Cpt. RSO
[STA] 1786
Lif Drabant
[SED] 1780
Handlande
[S3S] 1785
Cpt. vid Konungens Regt.,
- Öfv. Commendant. RSO
[STC] 1779
Kgl. Secr.
*
*
Frih. Lt. vid Lif Regt., - Grefve. General Lt.
Adjunt, m.m.
[LUN] 1797
Handlande
[S3S] 1785
M.D.
[7DE] 1778
Amiralitets Mj., - Öfv. Lt. RSO
[STH] 1796
[ej noterat]
[ej noterat]
Handlande
Amiralitets Lt., - Cpt.
Handlande
[STE]
[7DE]
[S3S]
[S3S]
[S3S]
Öfv. Lt. RSO
Frih. Hof Junkare
[SJA] 1756
[STC] *
1776
1764
1794
1777
1763
Cpt.
[SJA] 1753
Frih. Mj.
[STC] *
Rådman i Stockholm
[STE] 1777
Batallions Predikant
[NFÖ] 1800
Handlande i Jacobstad
[SJA] 1756
Stadstjenare. Tjenande Broder
[S3S] 1794
Kÿrkoherde i franska Lutherska Församlingen
[7DE] 1784
Blomberg, Gustaf Fredric
665 Cancellist i Kammar Coll.
[7DE] 1760
Blomberg, Petter J.
2758 Präst, - Theologie doctor och Prelat
[STE] 1784
Blome, Henric Johan 3363 Justitarie
[STA] 1792
Blomstedt, Carl Henric 2199 Krigs Fiscal
[SVA] *
Blomstedt, J. Magnus 754 Adjutant vid Liljesvärdska Regt. [7DE] 1761
Blomstedt, Johan Christopher
4027 Lt.
[STA] 1798
Blåfjeld, 1016 Fk. vid Åbo Läns Regt.
[SVA] 1762
Boberg, Carl
3166 Expeditions Commissarie vid Arméens Flotta
[STA] 1790
Boberg, Johan
250 Borgmästare i Hudiksvall
[SJA] 1756
168
Bockman, Anders
966
Bodecker, Johan Fredric3777
Bodell, Carl Eric
3458
Bodell, Johan
2434
Bodell, Leonhard
1200
Bodien, Christian Henric
3931
Bodin, Henric J.
1214
Bodman, Johan Isac
4088
Boëss, Christian
2697
Boetius, Jacob
552
Bogert, Georg Niclas 3801
Boheman, A. M.
4062
Boheman, Carl Adolph 3215
Boheman, Gustaf
3999
Bohlen, Jean Julius
1298
Bohm, von Henric Christian
3169
Bohman, Arfvid N.
1774
Bohman, Eric Dideric 2869
Bohnstedt, Carl Fredric 3932
Bohse, de Fredric
2164
Boij, Adolph Fredric
Boije, Anders
Boije, Bengt Axel
Boije, Fredric
Boije, Hans Henric
2229
672
771
1039
213
Boije, Otto Ernst
251
Boje, Zacharias Gustaf 1502
Pastor vid Gardet
Handlande
Kammar Skrifvare
Controlleur
Krigs Commissarie
[SVA]
[STE]
[SJA]
[STC]
[SVA]
1762
1796
1794
1780
1763
Sjö Cpt.
Bokhållare
Krämhandlare
Klädes Fabriceur
Amiralitets Fältskär
Handlande
[ej noterat]
Hof Secr.
Hof Secr.
Grefve, Envoije i Berlin
[GUA]
[STE]
[SJA]
[STE]
[S3S]
[S3S]
[LUN]
[STC]
[LUN]
[ADF]
*
1763
1799
1783
1759
1797
*
1791
*
*
Possessionat
[Z3G] *
[ej noterat]
[STE] 1771
Revisor i Handels Coll.
[STE] 1785
Commercie Råd. Possessionat af Oldendorf
[GUA] *
Grefve Envoyé Extra Ordinaer
från Sachsiska Hofvet
[LUN] *
Mj.
[STA] 1778
Cpt. Vid Tavastehus Regt.
[SJA] 1760
Frih. Fk. vid Björneborgs Regt. [SJA] 1761
Lt. vid Husarerna
[SVA] 1762
Mj. vid B:borgs Regt. - President i
Stadskontoret CSO
[SJA] 1756
Öfv. Lt.
[SJA] 1756
Advocat Fiscal i Kammar Revisionen
[SIN] 1765
Kamererare
[STE] 1782
Boll, Johan Henric
2608
Boltenstern, Carl Ludvig
1809 Lt. vid Cavalleriet
[LUN]
Boltenstern, Thure
2038 Rÿttmästare vid Norra Skåne Cavalleri,
- Öfv. Lt. RSO
*
Boltenstern, von 984 Extra Ordinaer i Kammar Coll. [SVA]
Bonde, Carl
2579 Frih. Öfv. Kammar Junkare. CNO
*
Bonde, Carl Fredric
4014 [ej noterat]
[LUN]
Bonde, Gustaf
2010 Grefve, Hof Marskalk
[STC]
Bonn, Carl G.
1063 Hof Musicus
[LUN]
1772
*
1762
*
1798
*
1762
169
Bonne, Johan
2602
Bonnedahl, Anders
4215
Bonnedal, Daniel
3385
Bonnsach, Adolph Fredric
3568
Borelius, P. J.
2990
Borén, Sven
1472
Borg, Anders
2920
Borg, Anders
Borg, Johan Aron
3633
1625
Borgenstjerna, Carl
Borgenstjerna, Gabriel
Borgenstjerna, Magnus
Borgman, Carl Otto
Borgqvist, Ingeman
Borgstedt, Per
Borgström, Mårten
Borgström, Petter
Borin, J. Fredric
1825
1583
678
3420
2102
454
3164
2661
1408
Born, von Carl
Borup, I
Botin, Anders
Botin, Hans Samuel
2538
1491
437
1666
Hof Musicus
Batallions Predikant
[ej noterat]
[SJA] 1782
[NFÖ] 1800
[STE] 1793
Batallions Predikant
[SJA] 1795
Rådman
[S3S] 1787
Stÿckjunkare
[STA] 1764
Kgl. Hof Predikant och Kÿrkoherde
*
*
Controlleur
[STH] 1795
Lagman och Assessor i Svea Hof Rätt,
- H. R. Råd
[7DE] 1766
Cornett, - Öfv. RSO
[LUN] 1772
Kgl. Jagt Page
[SVA] 1765
Cornett vid Östgötha Cavalleri [7DE] 1760
Controlleur
[S3S] 1793
Inspector. Betjenande
[STC] 1777
Assessor
[SJA] 1758
Waktmästare. Tjenande Broder [STA] 1790
Actuarie, - Tull Inspector
[STC] 1783
Vice Pastor vid franska Lutherska
Församlingen
[SIN] 1763
Öfv. Lt. RSO
[STA] 1781
[ej noterat]
[STE] 1765
Assessor i Antiquitets Archivet
[SJA] 1758
Proviant Mästare. Kgl. RänteMästare
[7DE] 1772
Fabriceur
[7DE] 1781
Grosshandlare
[SED]* 1759
Cpt. vid Kronobergs Regt.
[SVA] 1761
Öfv. Lt. RSO
[STA] 1764
Bruks Patron
[SJA] 1758
Grefve Excel, m.m.
*
*
Bouck, Jacob
2479
Bourchard, J. Fredric 571
Boye, Nils
852
Boÿe, Otto Christer
1426
Bradt, Henric
425
Brahe, Magnus
2835
Brahelin, Georg Herman
2810 Handlande från Amsterdam, - Consul
[SJA] *
Brahelin, J. Petter
2762 Grosshandlare
[SJA] 1784
Brakel, Otto Mauritz 732 Lt. vid Lif Dragonerna
[SJA] 1761
Brandberg, Jonas
285 Handlande i Uleåborg
[SED]* 1756
Brandel, Elias
141 Grosshandlare i Stockholm
[SJA] 1754
Brandelius, Carl Magnus
3124 Philosophie Magister
[Z3G] 1789
Brandelius, Magnus
3724 Brÿggare
[STE] 1796
Brandenburg, Henric A.
331 Grosshandlare
[SJA] 1757
170
Brander, C. F.
Brander, Eric
Brander, Johan
1726 Öfv. Lt.
[STE] 1770
110 Confidente Secr. i Algier
[SJA] *
257 Notarie i Stockholms Stads Consistorium
[SED]* 1756
Brander, Samuel
2197 Krigs Commissarie
[SVA] *
Brandström, Carl Eric 3732 Handlande
[S3S] 1796
Brandström, P.
3979 [ej noterat]
[LUN] 1798
Brandt, Johan Ludvig 2877 Mj. RSO
[STA] 1786
Brandt, Mathias
2675 [ej noterat]
[STE] 1783
Brandt, Per Börjesson 29
[ej noterat]
[SJA] 1751
Brandt, Pär
1212 Musik Directeur
[LUN] 1763
Brandt, Thomas
2349 Fk. vid Konungens Regt.
[STC] 1779
Brandtberg, Nils
1306 Lt. Wermelands Regt.
[ADF] *
Brannikofski, de Carl Mauritz
2177 Fk. vid Konungens Regt.
[STC] 1777
Brasche, Fredric
2652 Amiralitets Apothekare
[STH] *
Bratt, Carl
1323 Super Cargeur
[ADF] *
Bratt, Gustaf Adolph 2953 Bruks Patron
[S3S] 1786
Bratt, Lars
527 Auditeur
[SJA] 1759
Bratt, Lars
943 Bruks Patron
[S3S] 1762
Bratt, Lars Cris:son
2527 Handlande
[S3S] 1781
Bratt, Nils Gabriel
3356 Cpt.
[SJA] 1792
Brauman, J. Hans
2151 Handlande
[STC] 1777
Braun, Wilhelm
1515 Lt. vid Artilleriet
[SVA] 1765
Braune, J. Christopher 3597 Amiralitets Lt.
[STH] 1795
Brauner, B. Johan
759 Hof Secr.
[STE] 1761
Bredberg, 592 [ej noterat]
[LUN] *
Bredberg, Eric
2308 Rådman i Stockholm, - Lagman [STE] 1779
Bredell, Carl Gustaf
3923 Grosshandlare
[STE] 1797
Bredenberg, Carl G. 666 Notar i Bergs Coll.
[SED]* 1760
Breding, Pehr
3559 Landtmätare
[S3S] 1795
Brehmen, Joachim Henry
2525 Winhandlare
[Z3G] 1781
Breitholtz, J. M.
2266 [ej noterat]
[STE] 1778
Brelin, Carl Edvard
2635 Amiralitets Mj., - Contra Amiral. CSO och
Riddare af flere utrikes Ordnar [STH] *
Brelin, Pehr
2462 Mj. vid Kronobergs Regt. RSO [STH] *
Bremming, O. I.
351 Jurist vid Hof Rätt
[STE] 1757
Brenner, Axel
2426 Cpt. vid Arméens Flotta
[LUN] 1780
Breström, Johan
3272 Handlande
[S3S] 1791
Briandt, Jean
201 Secr.
[STE] 1756
Brinck, Sven
3271 Assessor
[S3S] 1791
Bring, Pehr /Lagerbring/
369 Kgl. Secr.
[SED]* 1757
171
Broberg, Carl Johan
2997 Cornett vid Carelska Dragonerna,
- Mj., RSO
[STA] 1787
Broberg, Gustaf
2020 Grosshandlare
[SED]* 1776
Broberg, J. Fredric
1183 Ryttmästare vid Husarerna
[SVA] 1763
Broberg, Petter
3002 Waktmästare, Tjenande Broder [S3S] 1787
Brock, Olof
1691 Tull Fiscal
[S3S] 1768
Brolander, Johan
3640 Tjenande Broder
[STE] 1795
Broman, Erland
2303 Lt. i Arméen, Lif Drabant
[STC] 1779
Broman, Erland Carlsson
3
Frih. President i Cammar Coll., RSO
[SJA] 1735
Broman, Hans Georg 2301 Lt. vid Sprengtportska Regt.
[STC] 1779
Bromanskjöld, Anders 1187 Cpt. RSO
[STA] 1763
Bromell, Carl Magnus 1462 Assessor i Kammar Revisionen
[STE] 1764
Broms, Carl Petter
268 Bryggare
[SED]* 1756
Broms, Eric Adolph
2685 Handlande
[S3S] 1783
Broström, Johan
1065 Handlande
[S3S] 1762
Brounikofsky, Fredric Wentz
2280 Lt. vid Enke Drottningens Regt.,
- Cpt. RSO
[STA] 1778
Browall, Bengt
887 Tjenande
[SVA] 1761
Browall, Eric
1669 [ej noterat]
[STE] 1767
Brown, Johan Levis
3977 Handlande från Bordeau
[LUN] *
Bruce, 1584 Lt. vid Skaraborgs Regt.
[SVA] 1765
Bruce, de Carl Magnus 1567 Lt.
[STA] 1765
Bruce, Henric Adolph 2085 Page hos Hertigen af Södermanland
[LUN] 1777
Bruhn, Carl Petter
770 Contoris Skrifvare
[STE] 1761
Bruhn, Petter
1898 Grosshandlare
[STE] *
Brum, Johan August 3259 Kamererare
[STA] 1791
Brummer, Adolph Fredric
2841 Öfv. Lt. RSO
[STA] 1785
Brummer, Carl
4191 Capvarde Cpt.
[STE] 1800
Brummer, Carl Gustaf 2331 Mj., RSO
[STA] 1779
Brummer, Carl Magnus690 Ryttmästare vid Adelsfanan
[SED]* 1760
Brummer, J. Magnus 1782 [ej noterat]
[STE] 1771
Brummer, J. Magnus 2929 Cpt. RSO
[STA] 1786
Bruncrona, 1165 Cornett vid Lif Dragonerna
[SVA] 1763
Bruncrona, Abraham 1421 Mj. RSO
[STA] 1764
Bruncrona, Nils Abraham
2996 Fk. vid Arméens Flotta, - Öfv. RSO
[STA] 1787
Brunings, Diedrik August
3411 Handlande
[S3S] 1793
172
Brunjeansson, Carl J.
Brunjeansson, Fredric
Brunn, Adolph Fredric
Brunn, Nils Petter
2431
3093
3515
1313
Brunnius, J.
3538
Brunou, Olof
3441
Brunow, Georg Fredric 3554
Brunow, Magnus
1137
Bruse, Samuel
616
Brusell, 1040
Brusell, J. Gottlieb
3058
Brusen, Johan
54
Brusewitz, Eric Elias 3512
Brusevitz, Mårten
1665
Brusewitz, Petter
3126
Bruun, J. Carl
2092
Brÿgger, Bengt Gustaf 3661
Brÿgger, Christopher 2857
Brÿgger, Jan
2746
Brüsell, Johan
286
Brändström, Pehr Gustaf
3753
Bröms, Joachim Lilljestråle
72
Bröms, Johan Fredric 1656
Bröms, Johan Petter
4163
Buckau, J. W.
347
Bueck, Hjeronimus Fredric
3734
Bundzen, Fredric
3344
Bunge, Carl
2240
Bunge, Carl Ludvig
373
Bunge, Sven
2239
Notarie
[S3S] 1780
Controlleur
[S3S] 1788
Handlande
[S3S] 1794
Kammar Skrifvare i Kammar Coll.
[ADF] *
Skepps Predikant
*
*
Organist
[STA] 1793
Lt. vid Artilleriet
[STA] 1795
Öfv. RSO
[STA] 1763
Handlande
[S3S] 1760
Fält Revisor
[SVA] 1762
Hof Målare
[SJA] 1788
Assessor i Cammar Coll.
[SJA] 1752
Canzlist i Justitie Revisionen
[S3S] 1794
Advocat Fiscal i Svea Hof Rätt
[7DE] 1767
Notarie
[S3S] 1789
Grosshandlare
[STE] 1777
Häradshöfvding, - Lagman
[STE] 1796
[ej noterat]
[STE] 1785
Hof Rätts Råd
[STE] 1784
Borgmästare i Trosa
[SED]* 1756
Medicine Candidat
[STH] 1796
Hof Rätts Fiskal
[ej noterat]
Capvarde Cpt.
Handlande
[SJA]
[STE]
[STE]
[STE]
1753
1767
1799
1757
Källaremästare
[STE] *
Handlande
[S3S] 1792
Frih. Kammar Råd
[LUN] *
Fabriquer
[SED]* 1757
Frih. Stats Secr. CNO, - Riks Råd, m.m.
[LUN] *
Burchsdorff
2221 Chur Sachscke Kammarherre
*
*
Bure, Carl Fredric
888 Tjenande
[SVA] 1761
Burenskjöld, F. H.
604 Kammarherre
[SED]* 1760
Burenskjöld, Fredric Eric
805 Under Conducteur vid Fortif.
[7DE] 1761
Burenskjöld, Georg Jacob
1413 Lt.
[STA] 1764
Burgman, Carl Anders 3804 Grosshandlare
[STE] 1797
Burgman, J. Gabriel 1733 Commissions Secr.
[SJA] 1771
173
Burgman, John
Burgman, Lars
Burman, J.
Burman, J. Petter
4214
314
319
3589
Grosshandlare
[NFÖ] 1800
Grosshandlare
[SJA] *
Spannmålshandlare
[SED]* 1757
Academie Hofmästare. Hof Conditor
[STE] 1795
Revisor i manifakt. C.
[SED]* 1756
Banco Commissarie
*
*
[ej noterat]
[STE] 1761
Handlande
[STA] 1791
Ost Indiska Companiet Stÿrman [S3S] 1774
Rådman i Helsingfors
[STE] 1756
Lt. vid Arméens Flotta
[STA] 1790
Stads Casseur
[S3S] 1759
Handlande
[S3S] 1761
Handlande
[S3S] 1794
Amiralitets Casseur
[STE] 1790
Borgmästare
[STA] 1762
Burman, Lars
284
Burtz, 2375
Burtz, Gustaf
876
Burtz, Johan
3287
Burtz, Johan Adolph 1882
Burtz, Larsson, Nils
202
Burtz, Nils Gustaf
3167
Busck, Hans A:son
537
Busck, Jacob
779
Busse, John
3504
Butth, Johan
3202
Bÿström, Anders
1084
Bÿström, Anders Thomas
3396 Handlande från Götheborg
[STE] 1793
Bützov, Carl
2976 Borgmästare
[Z3G] 1787
Bång, Abraham
907 Vice häradshöfdinge
[SED]* 1762
Bäck, Abraham
1758 Öfv. Lt. vid Fortif. RSO
[STH] *
Bäck, Henric
2438 Organist
[S3S] 1780
Bäckström, Alexander 3460 Krigs och Advocat Fiscal
[STE] 1794
Bähr, Petter Adolph
2027 Handlande i Helsingör
[SED]* 1776
Bähr, von Carl I. Ulric 1010 Cornett vid Södra Skåne Cavalleri [SVA] 1762
Bähr, von Henric
1205 Kammarherre
[SED]* 1763
Bährendt, J.
3312 Kamerera vid Operan
[STE] 1792
Bährenhjelm, Pehr Gustaf
917 Lt. vid Hessensteinska Regt.
[7DE] 1762
Bärenhjelm, Lorents Reinholdt
2880 Cpt.
[STA] 1786
Bärnström, Petter
889 Tjenande
[SVA] 1761
Bäärenhjelm, Ludvig L. 2959 Cpt.
[S3S] 1786
Bödker, Eilert Rutger 1129 Cpt. i Würtembergs tjenst
[SVA] 1763
Böhme, Johan Fredric 3183 Handlande
[S3S] 1790
Böhme, Johan Georg 2736 Handlande
[STH] *
Böhn, von Johan
1154 Mj.
[SVA] 1763
Böhnen, J. Casper
1508 Kammarherre
[7DE] 1765
Böhnen, von Carl Gustaf
2390 Mj. vid Sprengtportska Regt. RSO
[STC] *
Böhnen, von, Johan Gustaf
3806 Cpt. vid Drottningens Lif Regt. [STC] 1797
174
Bök, Arvid
Bökman, J. Casten
Böritz, J. F.
Böritz, Mathias Daniel
Börtzell, J. Abraham
1152
407
2392
2257
2811
Tjenande
[STA] 1763
Proto: Notarie i Cansellie Coll. [SED]* 1757
[ej noterat]
[STE] 1780
Kgl. Kammar Musicus
[SED]* 1778
Canzlist i Kgl. Inrikes Expeditionen.
Stabs Secr. och under vice President i Kammar
Coll. RNO
[STE] 1784
Bötker, von Hans Georg
1011 Fk. vid Spensiska Regt.
[SVA] 1762
Böttcher, Johan Ernst
4137 Sjö Cpt.
[GUA] *
C
Cabanis, Johan Benedict
4256 Architect och Perspective Målare [GUA] 1800
Cabrée, Francois
3832 Oboist vid Svea Lif Garde
[LUN] 1797
Cadou, Carl Johan
1227 Krigs Fiscal
[SJA] 1763
Cahman, Jacob
2822 [ej noterat]
[S3S] *
Cajander, Zacharias
1186 Prost och Doctor
[STA] 1763
Calisendorff, Anders 4089 Capvarde Cpt.
[STE] 1799
Callenberg, de Georg Alexander
1812 Grefve. Saxisk Kammarherre
[LUN] *
Callerholm, Jonas Gustaf
3143 Fk. vid Konungens Regt.
[STC] 1790
Callerholm, Nils
2103 Borgmästare
[STC] 1777
Callerman, Johan
2238 [ej noterat]
[STE] 1778
Calmander, Jacob
3027 Extra Ordinaer i Banken
[SJA] 1787
Camitz, Gustaf
478 Assessor
[STE] 1758
Campbell, D.
524 Supercargeur
[SJA] 1759
Carburrÿ, Mac
1211 Italiensk Grefve
[LUN] 1763
Carisien, von Christian 1742 Canzlist i Canzilie Coll.
*
*
Carisius, Carl
41
Stads Syndicus i Stralsund
[SJA] 1752
CARL
1832 Svea Rikes Arftagare. Förste Hertig af
Södermanland, - CARL XIII: Sveriges, Noriges,
Göthas och Wendas Konung.
*
*
Carlander, Christopher 3228 M.D. Fält Medicus
[STA] 1791
Carlander, Elias
501 Capellist
[STE] 1759
Carlbom, Nils
2548 Handlande
[SED] 1781
Carleson, Adolph Carl 1807 Kammarherre, RSO
[LUN] 1772
Carleson, Carl
1865 Lt., Lif Drabant
[LUN] 1774
Carleson, Edvard
94
Cancellie Råd RNO
[SJA] 1753
Carlgren, J. Henric
1861 Kammartjenare hos Hans Kgl. Majestät,
Hertig Fredric Adolph
[SVA] 1774
Carlqvist, Carl Jacob 3133 Handlande
[S3S] 1789
Carls, Johan Casper
2534 Handlande
[Z3G] 1781
175
Carlskjöld, Carl
731
Carlskjöld, Pehr
112
Carlson, von Gustaf
2816
Carlsson, Carl
1730
Carlsson, Carl Henric 3888
Carlstedt, Johan
2937
Carlstedt, Otto
789
Carlström, J. August 1599
Carnall, de Carl Henric 3651
Carnegie, David
3474
Carnegie, George
181
Carpelan, Carl Ephraim
986
Carpelan, Carl Nils
1293
Carpelan, Simon W. 987
Carre, Frans
487
Carre, Frans Gustaf
2828
Carssar, Gustaf
276
Castic, 2028
Cederbaum, 1654
Cedercrantz, Wilhelm 2117
Cederfelt, Pehr
3567
Cedergren, Christopher1771
Cedergren, Eric
1760
Cedergren, Niclas
3614
Cedergren, Nils
2908
Cederhielm, Eric Julius 1260
Cederhielm, G. Adam
Cederhjelm, Gustaf
Cederhvarf, Carl
Cederstam, Gustaf
Cederstedt, Jonas
Cederström, Anders
1446
2563
503
1453
2050
4128
Cederström, Arfvid
Cederström, Bror
Cederström, Bror
709
1254
1856
Cederström, Claes
Cederström, Jacob
303
2876
176
Krigs Råd
Secr. i Kgl. Arkivet
Stats Secr. CNO
Handlande
Mäklare
Kamererare vid Arméens Flotta
Auditeur vid Lif Dragonerna
Lt. vid Artilleriet
Lt.
Handlande
Handlande
[SJA]
[SJA]
*
[S3S]
[S3S]
[STA]
[SJA]
[SVA]
[STA]
[S3S]
[S3S]
1761
1753
*
1770
1797
1786
1761
1766
1796
1794
1755
Cpt. vid Westerbottens Regt.
[SVA] 1762
Cpt. vid Gardet
[ADF] *
Lt. vid Westerbottens Regt.
[SVA] 1762
Handlande
[STE] 1758
Grosshandlare
[7DE] 1785
Handelsman
[SED]* 1756
Abbé vid Pommersk Kejserlig Legation
[LUN] 1776
Rÿttmästare
[STH] *
Hof Junkare, - Lands Höfvdinge.
RNO
[STC] 1777
Mj. och Kammar Junkare
[LUN] 1795
Auditeur
[S3S] 1771
Amiralitet Cpt.
[STH] *
Amiralitets Fk.
[STH] 1795
Lt. vid Fortif., - Öfv. RSO. Stora Korset
[STA] 1786
Frih. Mj. vid Östgötha Cavalleri.
RSO
[ADF] *
Frih. Notarie i Svea Hof Rätt
[7DE] 1764
Frih., Öfv. RSO
*
*
Casseur i Banken
[STE] 1759
[ej noterat]
[STE] 1764
Canzlist i Canzilie Coll.
[LUN] 1777
Stallmästare och Fk. vid Westmanlands
Regt.
[LUN] 1799
Frih., Lt. vid Gardet, - Öfv. RSO [SVA] 1761
Frih. Öfv. m.m.
[ADF] *
Frih., Adjutant vid Gardet, - Krigs President,
R & C af KMO
[SVA] 1774
Frih. Lt. - Öfv.
[SJA] 1756
Frih. Fiscal Amiral. RSO
*
*
Cederström, Rudolph 3599 Frih. Contra Amiral, - Excel. Stats Råd m.m.
Grefve
[STH] 1795
Cederström, Sven
2326 Frih. Öfv.
*
*
Cederström, Thure
4227 Öfv. för Dalarnas Regt. Hof Marskalk.
Ståthållare m.m.
[NFÖ] 1800
Cederström, Ulric
707 Frih., Lt. vid Gardet, - Öfv. RSO [SVA] 1761
Celse, von Magnus
394 Cancellie Råd
[SED]* 1757
Celse, von Magnus Anton
3637 Canzlist i Justitie Revisionen
[SJA] 1795
Celsing, 2726 Rÿttmästare
[STH] 1784
Celsing, Gustaf
1962 Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan. RSO [STH] *
Celsing, Herman
481 Amiralist Lt.
[S3S] 1758
Chaliere, de Fabian
3745 Lt. vid Konungens Regt.
[STC] 1796
Chalmers, James
1870 Handlande
[S3S] 1774
Chalmers, William
1741 Handlande, - Directeur vid Ost Indiska
Companiet
[S3S] 1770
Chambert, J. T.
4053 [ej noterat]
[LUN] 1798
Chapman, af Gustaf Adolph
3634 Mj. vid Husarerna
[STH] 1795
Chapman, Charles
176 Ost Indiska Companiet. Cpt.
[S3S] 1755
Charlier, Bengt F.
997 Lt. vid ÖstGötha Infanteri
[SVA] 1762
Charpantier, Gustaf R. 1091 Mj. RSO
[STA] *
Charpentier, Robert Carl
3207 Cpt. vid Artilleriet. RSO
[STA] 1791
Chatillon, Francois
2323 Hof Sångare
*
*
Cherlin, I. Jacob
1716 Adjutant vid Artilleriet
[SVA] 1769
Christian, Ludvig
2659 Land Grefve af Hässen Darmstadt *
*
Christie, James
4235 Handlande
[S3S] 1800
Christiernin, Adolph 1180 Cornett vid Jägare Corpsen
[SVA] 1763
Christiernin, Eric
1276 Hof Auditeur
[ADF] *
Christiernin, Eric Daniel
1674 Bruks Patron
[SED]* 1767
Christiernin, Harald 2393 Mj. vid Amiralitetet
[LUN] 1780
Christiernin, Johan
1316 Hof Kamrerare
[ADF] *
Christiernin, Johan
2233 Bokhållare i Järn Contoriet
[7DE] 1778
Christiernin, Johan
2672 Borgmästare
[STE] 1783
Christierson, Carl Wilhelm
3333 Mj.
[STA] *
Christiersson, E. W.
89
Assessor i Svea Hof Rätt
[SJA] 1753
Christiersson, Gustaf 1264 vice Pastor Magister
[ADF] *
Christiersson, Robert 985 Lt. vid Södra Skåned Cavalleri
[SVA] 1762
Christiersson, von Pehr 1048 Justitie Ombudsman
[SVA] 1762
Christoffer, Baltzar Simon
3326 Lärare i Musiken
[Z3G] 1792
177
Claesson, Hans Henric 2296 Stÿrman på Ost Indiska Companiet
[SED]* 1778
Claesson, Hans Henric 2691 Cpt. vid Ost Indiska Companiet [S3S] 1783
Clarén, Anders G.
1174 Copiist i Canzlie Coll.
[7DE] 1763
Clason, Albrecht
64
Grosshandlare
[SJA] 1752
Clason, J. Abraham
1682 Tjenande Broder
[STE] 1768
Claÿhills, Thomas Anton
1170 Rådman
[STE] 1763
Clewer, Lars
4266 Handlande
*
*
Cock, Corfitz Ludvig 2212 Fk. vid Sprengportska Regt.,
- Öfv. Lt. RSO
[STC] 1778
Cock, Georg Herman 2123 Cornett vid Södra Skåne Cavalleri,
- Mj.
[STC] 1777
Coijett, Gustaf Julius 1570 Rÿttmästare vid Husarerna,
- General Mj. CSO
[SVA] 1765
Coijett, Wilhelm
43
[ej noterat]
[SJA] 1752
Collander, Claes
2770 Fk. vid Arméns Flotta
[STE] 1784
Collasius, Emanuel Didric
2867 Theologie Candidat.
[Z3G] 1785
Collin, Adolph
2417 Handlande
[SED] 1780
Collin, Bengt
651 Banco Commissarie
[7DE] 1760
Collin, Gustaf
2253 Kgl. Hof Predikant
[7DE] 1778
Collin, Gustaf
3941 Handlande
*
*
Collin, Johan Georg 3302 Krigs Commissarie
[STA] 1792
Collodier, Ludvig
2087 Ballet Mästare
[LUN] 1777
Colman, Johan
418 Handlande
[S3S] 1758
Conradi, 3039 Cpt.
[SVA] *
Conradi, Georg
2437 Supercargeur
[S3S] 1780
Cornér, J. A.
2210 Extra Notarie i Bergs Coll.
[7DE] 1778
Corvin, - /Nordenanckar/
612 Contra Amiral
[SJA] *
Corÿlander, Gustaf Fredric
2640 Land Secr.
[STH] *
Courvoisier, 3349 Handlande
[S3S] 1792
Coÿet, Berndt Julius 2575 Cornett vid Norra Skånes Cavalleri,
- Mj. Stallmästare
[STC] 1782
Coÿet, Carl Gustaf
2939 Cpt. vid Bohusläns Regt.
[STC] 1786
Coÿett, Carl
1600 Lt. vid Artilleriet, - Öfv. Lt. RSO [SVA] 1766
Craelius, Carl Magnus 3829 Revisor i Krono Rätten,
- Hof Secr.
[LUN] 1797
Cratzius, Carl
2687 Borgmästare
[Z3G] 1783
Creplin, J. Joachim
2926 Sjö Cpt.
[Z3G] 1786
Creutz, Gustaf Philip 1036 Grefve. Minister
[SVA] 1762
Creutz, Jacob Ernst
708 Grefve. Cpt. vid Gardet
[SVA] 1761
178
Creutz, Stephan
2145
Crona, Zacharias
4225
Cronhielm, Gustaf
801
Cronhjelm, Henric Gustaf
1059
Cronhjelm, Lars Ulric 1641
Cronhjelm, Salomon 1788
Cronholm, Mathias
3860
Cronius, Pehr
4076
Cronsioe, Petter Ludvig 2532
Cronstedt, Axel
2921
Cronstedt, Axel Fredric 1273
Cronstedt, Carl J.
5
Cronstedt, Carl Olof
3443
[ej noterat]
Kronofogde
Grefve, Fk. vid Gardet
[STE] 1777
[STH] 1800
[LUN] 1761
Grefve, Fk. vid Cronhjorts Regt. [SVA]
Grefve. Hof Junkare
[SVA]
Grefve, Protocoll Secr.
[7DE]
Slottsfogde på Sveaborg
[STA]
Apothekare
[STC]
Läns Bokhållare, - Lands Kamrer och
Kammar Rätts Råd
[STC]
Öfv. Lt.
[STA]
Borgmästare
[ADF]
Grefve, Öfver Hof Intendent
RNO
[SJA]
Stats Secr., - Contra Amiral,
C&R
[STA]
Cpt.
[STA]
1762
1766
1770
1797
1799
1781
1786
*
1736
1793
Cronstedt, Eric Axel 2839
1785
Cronstedt, Fredric Ulric
1569 Grefve. Hof Intendent,
- Landshöfvding; CNO
[SVA] 1765
Cronstedt, J. Adam
2539 Grefve. Öfv. RSO
[STA] 1781
Cronstedt, J. Gabriel 814 Cpt.
[SJA] 1761
Cronstedt, Johan
1149 Mj. RSO
[STA] *
Cronstedt, Jonas
1328 Frih. Öfv. RSO
[ADF] *
Cronstedt, Nils
2024 Grefve, General Mj. m.m.
[LUN] 1776
Cronstedt, Otto
2034 Grefve
[LUN] 1776
Cronstedt, Sven
1568 Grefve, Adjutant vid Fortif.
[SVA] 1765
Cronstedt, Ulric D.
1285 Canzlist i Commercie Coll.
[ADF] *
Croon, Ludvig
4121 Handlande
[LUN] 1799
Crusell, Berndt
3990 Kgl. Kammar Musicus
*
*
Cöhler, Samuel
600 Handlande
[STE] 1760
Cöhler, Thure
686 Cpt.
[S3S] 1760
Cöhler, Thure
865 Fk.
[STE] 1761
Cölen, von Johan
1855 [ej noterat]
[STE] 1774
Cöster, Anders
3824 Amiralitets Cpt.
[STH] 1797
Cöster, Fredric Wilhelm
948 Directeur vid Dÿkerie Societeten [7DE] 1762
Cöster, Olof Johan
4095 Apothekare
[LUN] 1799
D
D’ Ailly, Jacob Lorents 2957 Grosshandlare
[CAR] *
D’ Osson, 1921 Grefve. Ambassadeur från Franska Hofvet
[LUN] 1775
Dahl, Carl
1931 Justitie Borgmästare i Gefle
[7DE] *
179
Dahl, Georg
Dahlbeck, Gerhard
Dahlberg, Jöns
3358 Justitarie, - Lagman
[SJA] 1792
3491 [ej noterat]
[STE] 1794
4143 Qvartermästare vid Norra Skånska Cavalleriet
[STC] 1799
Dahlberg, Michael
591 [ej noterat]
[LUN] *
Dahlblom, Mathias
2173 Extra ordinaer Landmätare
[STC] 1777
Dahlfelt, 1526 Lt. vid Lif Regt:s Cavalleri
[SVA] 1765
Dahlgren, Abraham
1450 Handlande
[SED]* 1764
Dahlgren, Anders
2369 Notarie i Magistraten
[SED] 1779
Dahlgren, Claes Jacob 3898 Krÿddkrämare
[SJA] 1797
Dahlgren, Daniel
4241 Kammar Husar. Tjenande Broder [NFÖ] 1800
Dahlgren, Samuel
1672 Tjenande Broder
[S3S] 1767
Dahlgren, Sven
2678 Handlande
[S3S] 1783
Dahlin, Anders Johan 3048 Hof Målare
[LUN] 1788
Dahlin, Johan
2465 Hof Snickare
*
*
Dahlin, Nils
2549 Snickare
[SED] 1781
Dahlin, Samuel
3067 Handlande
[S3S] 1788
Dahlman , 1756 Kammarherre
[STH] *
Dahlman, J. Fredric
1747 Mj.
[STH] *
Dahlman, Jacob Willh: 1220 Geschworner vid Sala
[SED]* 1763
Dahlman, Lars
1069 Lt. vid Artilleriet. RSO
[SED]* 1762
Dahlman, Sven
2646 Expeditions Predikant
[STH] *
Dahlson, L. Fredric
2669 Advocat Fiscal i Svea Majestäts Rätt
[STE] 1783
Dahlström, 475 Grosshandlare
[SED]* 1758
Dahlström, Olof
1721 Notarie i Bergs Coll.
[SVA] 1770
D’Aillÿ, Johan Petter 3727 Handlande
[STH] 1796
Dalberg, Michael
65
[ej noterat]
[SJA] 1752
Dalbohm, Herman
639 Handlande i Warberg
[SED]* 1760
Dalin, von Olaf
1250 Hof Canzler RNO
[ADF] *
Dalman, Carl Gustaf 853 Bruks Patron
[7DE] 1761
Damm, Fredric
1607 Handlande
[S3S] 1766
Danckwarth, Joachim Fredric
4140 Sjö Cpt.
[GUA] *
Danckvarth, Johan Henric
4093 Segelmakare. Ålderman
[GUA] 1799
Dandanell, Michael
1977 Kopparslagare, Ålderman
[STE] 1776
Dandanell, Michael
3186 Kopparslagare
[STE] 1790
Dandenelle, J. Isac
3257 Läder Handlare
[STE] 1791
Dankwardt, J. Fredric Mathias
3216 Secr.
[Z3G] 1791
Dannfelt, Carl
4013 Cpt. vid Artilleriet
[LUN] *
Dantz, 908 Hof Mästare Hos Saxiska Envojen [CAR] *
Darelli, af Isac
2396 Land Hushållare
[SED] 1780
180
Darin, Jöran J.
2406
D’Artis, Edvard
174
Dassau, Johan
2813
Dassou, Carl Gustaf 3181
Dauer, Adolph Fredric 4220
David, Anders
1115
Davidsson, August
2807
De Beche, J. Jacob
795
De Beche, Wilhelm
559
De Besche, Carl Ludvig3317
De Chaux, Jean Baptiste
4239
De Geer, Anton
1852
Controlleur
Handlande
Supercargeur
Grosshandlare
[ej noterat]
Capellist
Hof Musicus
Hof junkare
Banko Casseur
Cpt. RSO
[S3S] 1780
[S3S] 1755
[S3S] 1784
[SJA] 1790
[STE] 1800
[SED]* 1762
[SJA] 1784
[7DE] 1761
[STE] 1759
[STA] *
Lecteur hos Konungen
[NFÖ] 1800
Frih., Cornett vid Lätta Dragonerna
[LUN] 1774
De Geer, Carl
1433 Fk. vid Gardet - Kammarherre.
RNO, Frih.
[SVA] 1764
De Geer, Fredric
2428 Auditeur vid Gardet
[SED] 1780
De Geer, Johan Jacob 1284 Kammarherre
[ADF] *
De La Chapelle, Carl Magnus
1166 Cornett vid Lif Regt:s Cavalleri [SVA] 1763
De La Chapelle, J. C. 679 vice Häradshöfvding
[7DE] 1760
De La Gardie, Axel
3894 Grefve. General, Adjutant af Flygeln, - Land
Höfvding i Christianstad, m.m. [LUN] 1797
De La Gardie, Jacob Gustaf Pontusson
2993 Grefve. Lt. vid Lätta Dragonerna,
- Excel. R & C af KMO, m.m. [SJA] 1787
De La Gardie, Magnus J.
3049 Grefve Lt. vid Lif Gardet
[LUN] 1788
De La Gardie, Pontus 882 Grefve, Öfv. för Lif Regt. RSO,
- General Lt. Källarmästare m.m. [SJA] *
De La Gardie, Ulric J. 776 Grefve. Kammarherre. RSO – Excel. Öfver
Mäst: Stallmästare. Landshöfvding m.m.
[LUN] 1761
De La Grange, Johan Georg
4264 Rÿttmästare vid Smålands Cavalleri
[MPE] 1800
De La Prange
988 Lt. vid Smålands Cavalleri
[SVA] 1761
De La Rose, Lorents 3730 Amiralitets Fk.
[STH] 1796
De La Wall, Patrik
2198 Cpt. vid Gardet och Kammarherre,
- General Mj., CSO
[SVA] *
De L’Isle, Ivan J. Noël 2405 Fransk General Conzul
[S3S] 1780
De Maré, Jacob Gustaf 3816 Assessor
[SJA] 1797
De Ron, Jacob
2429 Grosshandlare
[CAR] *
De Walle, Eric Carl
2276 Conducteur vid Fortif.
[7DE] 1778
181
Degenaer, J. Daniel
Degerman, Pehr
Deland, Ludvig
Deland, Petter
Delén, Carl
Dell, Martin Christian
Delphin, Casper Otto
1971
361
3982
2765
4182
3940
661
Delwig, de Axel
2785
Delvig, de Christian
Deneke, Carl Henric
2269
1545
Deniche, Joachim
Depken, Johan
Des Haenes, Francois
Desguillon, Sauze
Deutsch, Emanuel
Dickman, L.
Dillner, Eric Johan
2537
1235
2416
3685
460
53
2297
Dimming, C. F.
Dittling, Joachim C.
Dittmer, Fredric Elias
Dittmer, H. H.
Djuhrberg, A.
Djurberg, Carl W.
Djurklo, Carl Gustaf
Djurklo, Nils
Docken, Johan W.
4130
1443
3757
244
2859
3418
833
832
989
Doerfelt, Jan Ludvig
2051
Dohna, Abraham
506
Dohna, August A. M. 3814
Donvaldt, Jean D.
584
D’Orchimont, C. F. J.
D’Orchimont, W. A.
Dragman, Isaac
Drake, Axel Otto
Drake, Hans L.
Drake, Johan Gustaf
Drake, L. Fredric
2872
615
42
781
1333
105
1471
182
[ej noterat]
[STE] 1776
Secr. vid Conv: Cam:
[STE] 1757
Premier Danseur
[SJA] 1798
Hof Musicus
[SJA] 1784
Notarie och Bokhandlare
[NFÖ] 1799
Sjö Cpt.
[Z3G] 1798
Svensk Handels Commissarie i Pettersburg
[7DE] 1760
Cornett vid Södra Skåne Cavalleri,
- Stabs Adjunt, Rÿttmästare
[STC] 1784
Rÿttmästare. RSO
*
*
Assessor och Regt:s Läkare vid
Engelbrechts Regt.
[GUA] 1765
Regt:s Fältskär. Assessor
[STA] 1781
Handlande
[ADF] *
[ej noterat]
[CAR] *
Acteur vid Franska Spectaklet
[LUN] *
Registrator i Cancell: Coll.
[SJA] 1758
[ej noterat]
[SJA] 1752
Sqvadrons Predikant vid Lif Gardet
till Häst
[7DE] 1778
Amiralitets Cpt.
[S3S] 1799
Tjenande Broder
[STA] 1764
Handlande
[Z3G] 1796
Assistent
[S3S] 1756
[ej noterat]
[STE] 1785
Slagtare
[STE] 1793
Frih., Cpt. vid Spensiska Regt.
[SVA] 1761
Frih., Lt. vid Wermlands Regt. [SVA] 1761
Lt. vid Norra Skånes Cavalleri,
- Mj. RSO
[SVA] 1762
Charge d Affaire från Brittiska Hofvet.
[LUN] 1777
Lt. vid Lif Regt.
[SJA] 1759
Grefve. Cpt. vid Kgl. Svea Lif Garde.
RSO
[LUN] 1797
Cpt. Vid Gardet RSO - General Lt. m.m.
[LUN] *
Artilleri Lt., - Mj.
[S3S] 1785
Cpt.
[SED]* 1760
Assessor i Cammar Coll.
[SJA] 1752
Lt. vid Smålands Cavalleri
[7DE] 1761
Corporal vid Lif Drabant Corpsen[ADF] *
Lt. vid Artiller
[SJA] *
Öfv. Lt. RSO
[STA] *
Drake, Nils
2473
Drake, Ulric
1314
Drangel, Carl Jacob
3560
Draper, J.
164
Drejer, Anton
790
Drufva, Carl Johan
798
Drydeen, Sven
474
Du Bordieu, 2731
Du Puÿ, Edvard
3688
Du Rées, J.L.
4219
Du Rietz, Carl Magnus 3715
Dubb, Jonas
2097
Dubb, Peter
2108
Dûben, von Carl Wilhelm
1244
Dubois, J. Fredric
3059
Dufva, Nils
3864
Duker, Carl Fredric
2083
Fk. vid Bohusläns Dragoner
Hof Junkare
Canzlist i Justitie Revisionen
Capvardi Captein
Handlande i Amsterdam
Kammarherre
Guvernaments Secr.
Amiralitets Fk.
Concert Mästare
Lt. Capvarde Cpt.
Fk. vid Svea Lif Garde
Hof Predikant
M.D.
[STC] 1781
[ADF] *
[SJA] 1795
[S3S] 1755
[SJA] *
[STE] 1761
[SED]* 1758
[STH] *
[LUN] 1796
[STE] 1800
[LUN] 1796
[LUN] 1777
[S3S] 1777
Grefve, Hof Marskalk, m.m.
[ADF]
Handelsman och Brÿggare
[SJA]
Kÿrko Inspector
[STC]
Grefve. Lt. vid Norra Skåne Cavalleri,
- Mj. RSO
[LUN]
*
1788
1797
1777
Duker, Christian Rutger
2938 Grefve. Lt. vid Konungens Regt.,
- Mj.
[STC] 1786
Duker, Jean Henric
2084 Grefve. Lt. vid Norra Skåne Cavalleri
[LUN] 1777
Duncker, P. Gustaf
1415 Sergeant
[STA] 1764
Durietz, Anders Rudolf 1255 Öfv. RSO, - General Lt.
Landshöfvding. Frih.
[ADF] *
Duse, Leonhard
840 Lt. - Mj. RSO
[7DE] 1761
Duwall, 1628 Frih. Lif Drabant
[SVA] 1766
Duwall, Carl Henric 2053 Frih. Öfver Jägmästare
[STC] 1777
Duwall, Gustaf
831 Frih. Cpt. vid Gardet
[SVA] 1761
Duwall, Gustaf J.
1481 Frih. Fk. vid Nerikes och Wermlands Regt.
[7DE] 1765
Duwell, Christopher 3997 Grosshandlare
[SJA] 1798
Duwell, Petter Fredric 2433 Bruks Patron. RNO
[STC] 1780
Dÿbeck, Christian
3110 Såcker Bruks Patron
[STE] 1789
Dÿbeck, Jacob
3329 Handlande
[S3S] 1792
Düben, Gustaf Adolph 2975 Frih., Cpt. vid Arméens Flotta
[STA] 1787
Düben, Ulric
1546 Frih. Fk. vid Gardet
[SVA] 1765
Düben, von Henric Jacob
1322 Frih. Ceremonie Mästare
[ADF] *
Dähnert, J. Carl
834 Professor i Greifswald
[SVA] 1761
Döbeln, von A. Fredric 1671 Fk.
[S3S] 1767
Dörker, David
1026 Handlande
[S3S] 1762
183
E
Ebbeltofft, P. A./Psilanderhjelm/
1759 Öfv. Lt. vid Örlogsflottan. RSO [STH] *
Eben, Wilhelm Gottfried
3700 Handlande
[S3S] 1796
Echorn, Christopher 3456 Fabriceur
[SJA] 1794
Echstedt, von Johan
1241 vice Corporal vid Lif Drabanterna [ADF] *
Eckardt, Georg Ferdinand
4080 Handlande och Spegel Fabriqeur [GUA] 1799
Eckerdt, Christian
2644 Håf Råd. RWO
[STH] *
Eckerman, Johan
2475 Justitie Borgmästare i Stockholm *
*
Eckert, Julius Fredric 3552 Handlande
[Z3G] 1795
Eckhardt, Johan Henric3497 Academie Boktrÿckare
[Z3G] 1794
Eckhoff, Claes Petter 3805 Grosshandlare
[STE] 1797
Eckholtz, Clas Petter 3125 Philosophie Magister
[Z3G] 1789
Edberg, 451 [ej noterat]
[SJA] *
Edelberg, Fredric Lorents
2783 Cpt.
[STA] 1784
Edelfelt, J. Gustaf
668 Notar i Bergs Coll.
[7DE] 1760
Edling, A. F.
3795 [ej noterat]
[STE] 1797
Edman, Anders Joachim
3963 Canzlist i Commercie Coll.
[SJA] 1798
Edman, Carl Gustaf
2559 Slotts Inspecteur
[STE] 1781
Edman, Carl Theodor 3723 Cpt. och Saltpetter Sjuderie Föreståndare
[STE] 1796
Edman, Eric
3466 Advocat Fiscal i Kammar Revisionen,
- Kammar Råd
[LUN] 1794
Edman, Gustaf
2698 Hof Auditeur
[SJA] 1783
Edman, Johan
1523 Lt. vid Elfsborgs Regt.
[SVA] 1765
Edsberg, Zacharias
3578 Secr. i Allmänna Brandförsäkringen.
Directeur
[SJA] 1795
Edström, Eric
1417 Handlande i Härnösand
[SIN] 1764
Eek, Johan
657 Borgmästare i Raumo - Hof Rätts Råd
[STE] 1760
Een, J. Axel
2289 Secr. i Brännerie Directionen
[7DE] 1778
Efverling, Hans
566 Bokhållare
[SED]* 1759
Egerström, Arfvid Julius
1967 Amiralitets Cpt.
[STH] *
Egerström, Axel Reinhold
2826 Fk. vid Arméns Flotta
[7DE] 1785
Egge, Carl Ulric
3398 vice Häradshöfvding
[SJA] 1793
Eggers, Thomas
2348 Lt. vid Husarerna, - Rÿttmästare [STC] 1779
Egmont, von Anton
802 Mäklare
[S3S] 1761
Ehel, Christian
2063 Grosshandlare
[CAR] *
Ehrenborg, Carl Didric 3951 Lt. vid Södra Skåne Cavalleri
[STC] 1798
184
Ehrenborg, Casper Johan
3956 Cpt. vid Artilleriet
[STC] 1798
Ehrenborg, David Isac 2047 Lt. vid Norra Skånska Cavalleriet,
- Mj. RSO
[STC] 1777
Ehrenborg, Michael Fredric
4075 Rÿttmästare vid Norra Skånska
Cavalleriet
[STC] 1799
Ehrenborg, Salomon 4047 Lt. vid Konungens Regt.
[STC] 1798
Ehrenborg, Wallmar Christian
3747 Rÿttmästare vid Södra Skåne
Cavalleri
[STC] 1796
Ehrencrona, Carl Gustaf
1315 Frih., Hof Marskalk, RNO
[ADF] *
Ehrencrona, Paul
1300 Frih. Minister RNO
[ADF] *
Ehrenfalk, Carl Abraham
1644 Fk. vid Gardet
[SVA] 1766
Ehrenfried, Johan
895 Tjenande
[SVA] 1761
Ehrengranat, C. A.
3981 [ej noterat]
[LUN] 1798
Ehrengranat, Carl A. 1709 Adjutant vid Gardet
[SVA] 1769
Ehrengren, Samuel
1538 Canzlist
[SED]* 1765
Ehrenhjelm, Jonas
1498 Lt. vid Wästmanlands Regt.
[7DE] 1765
Ehrenhjelm, von, Johan Ludvig
3563 Hof Rätts Råd, - vice President.
RNO
[LUN] 1795
Ehrenlund, David
86
Banco Commissarie
[SJA] 1753
Ehrenmalm, Samuel Magnus
1361 Assessor i Åbo Hof Rätt
[ADF] *
Ehrenpol, Adolph
793 Lt. vid Cronhjelms Regt.,
- Öfv. Lt. RSO
[7DE] 1761
Ehrenpreus, Carl Hansson
6
Grefve, Svea Rikes Råd, RSO
[SJA] 1736
Ehrenpreus, Fredric
815 Öfver Directeur
[SJA] 1761
Ehrenreich, J. G. L.
1394 Lt.
[STE] 1763
Ehrensparre, Gustaf
2124 Cpt. vid Konungens Regt. RSO [STC] 1777
Ehrenström, Anders
782 Jägmästare
[7DE] 1761
Ehrenström, G. A.
1835 [ej noterat]
[STE] 1773
Ehrensvärd, August
2719 Grefve General Amiral. CSO A:K.
*
*
Ehrensvärd, Eric
1585 Fk. i Marinen
[SVA] 1765
Ehrensvärd, Gustaf
2072 Frih., Kammarherre
[LUN] 1777
Eichstedt, Georg
3579 Possessionat
[Z3G] 1795
Eichstedt, Johan Philip 3423 Rådman
[Z3G] 1793
Eichstedt, Nathaniel Gottlieb
2769 Grosshandlare
[CAR] *
Eissen, Gustaf
3442 Krÿdd Kräm Handlare
[SJA] 1793
185
Ekberg, Petter
Ekblad, C. Lars
2943 Tracteur. Tjenande Broder
[STC] 1786
126 Grefve Svea Riks Råd
R & C af KMO
[SJA] *
Ekeberg, Carl Gustaf 402 Amiralis Cpt.
[S3S] 1757
Ekeberg, J.
366 Handlande
[STE] 1757
Ekeblad, Adam
871 Grefve, Fk.
[SED]* 1761
Ekebom, A. W.
2426 Comissarie Notarie
[S3S] 1781
Ekebom, Jacob
1388 Häradshöfvding
[7DE] 1763
Ekebom, Pehr
1371 Assessor i Kammar Revisionen
[7DE] 1763
Ekehorn, Anders
1917 Auditeur
[S3S] 1775
Ekengren, Jonas
2853 [ej noterat]
[STE] 1785
Ekerman, Carl Fredric 1475 Notarie vid Kämnersrätten i Stockholm
[STE] 1764
Ekerman, Magnus
4133 Capvarde Cpt.
*
*
Ekerman, P. Lorents
3432 Hof Secr.
[STE] 1793
Ekerman, Samuel
3369 [ej noterat]
[STE] 1792
Ekestubbe, Carl Fredric 1427 Öfv. Lt. RSO
[STA] 1764
Ekestubbe, Carl Johan 3364 Häradshöfvding
[STA] 1792
Ekestubbe, J. Leonhard 49
Cancellie Råd
[SJA] 1752
Ekhoff, Petter
768 Grosshandlare
[STE] 1761
Ekholm, Carl Gustaf 4031 Grosshandlare
[STE] 1798
Ekleff, Carl Fredrik
259 Kgl. Secr.
[SED]* 1756
Eklund, Carl
1286 Assessor i Kammar Revisionen
[ADF] *
Eklund, Leavin Johan 91
Stallmästare vid Upsala Academie [SJA] 1753
Ekman, Anders
743 Borgmästare i Åmål
[SED]* 1761
Ekman, Carl Gustaf
1633 Kamererare i Riksgälds Contoret [7DE] 1776
Ekman, Eric Samuel 3871 Bÿggmästare
[SJA] 1797
Ekman, Lorents
203 Assistent vid S:holms Magistrat [STE] 1756
Ekman, Lorents Ludvig 3892 Krono Bokhållare, - Inspector
[STE] 1797
Ekman, Magnus
403 Cancellist
[S3S] 1757
Ekman, Magnus
517 Registrator i Cancell: Coll.
[SED]* 1759
Ekman, Mårten Reinhold
3523 Banco Bokhållare, - Banco Commissarie
[SJA] 1794
Ekman, Olof
1990 Häradshöfvdinge
[SED]* 1776
Ekmansson, J. Samuel 3430 Kamererare
[STE] *
Ekstedt, Elias
494 Cpt. vid Prins Fredric Adolfs Regt.
[SED]* 1758
Ekström, Lars Anders 1789 Bokhållare i Magistraten
[7DE] 1771
Ekwall, Jöns
2572 Hof Jägare, Tjenande Broder
[STC] 1782
Eld, 2483 Banco Commissarie
*
*
Eld, Christopher
1463 Adjutant vid Westmanland Regt. [SIN] 1764
Eldh, Emanuel
659 Hof Secr.
[STE] 1760
Elers, Mathias
4085 Grosshandlare
[SJA] 1799
186
Elfaror, Lars Pettersson 2155 Vice Rector vid Maria Schola i Stockholm
[7DE] 1777
Elff, Erik
24
Assessor i Coll. Med:
[SJA] 1749
Elfström, Johan
1465 [ej noterat]
[STE] 1764
Elfving, Carl Birger
3248 Lt.
[STA] 1791
Elfving, Pehr
2878 Cpt. vid Arméns Flotta. RSO
[STA] *
Elfving, Samuel
1147 Cpt.
[STA] 1763
Elfving, Samuel
2986 Lt. vid Artilleriet, - Öfv. Tÿgmästare
i Christianstad. RSO
[STA] 1787
Elg, Wilhelm
2509 Assessor
[STA] 1781
Elies, J. W. H.
1729 [ej noterat]
[STE] 1770
Ell, Carl Daniel
3776 Öfver Auditeur
[STE] 1796
Ellerholtz, Johan Nicolaus
4274 Batallions Chirurg vid Engelbrechts Regt.
[GUA] 1800
Ellgren, Johan
654 Handlande
[S3S] 1760
Elphinstone, Georg
247 Ost Indiska Companiet. Cpt.
[S3S] 1756
Enander, Nils
358 Kämnar
[STE] 1757
Enberg, A
1725 [ej noterat]
[STE] 1770
Enberg, Marcus
1172 Kammar Råd i Kammar Coll.
[7DE] 1763
Enbom, Carl
2367 Betjent hos Cpt. B. Björnberg,
Tjenande Broder
[7DE] 1779
Enehjelm, af Fabian
1087 Krigs Råd
[STA] 1762
Enehjelm, af Jonas
2149 Öfv. Lt. RSO
[STA] 1777
Enehjelm, Carl Gustaf 1088 Kgl. Räntemästare
[STA] 1762
Enehjelm, Pehr
2328 Mj. vid Kÿmmene Gårds Bataljon,
- Öfv. Lt. RSO
[STA] 1779
Enelius, Pär Gustaf
2882 Kgl. Hof Predikant
[SJA] 1786
Eneroth, Daniel
455 Rådman
[S3S] 1758
Eneroth, Olof
2713 Kgl. Hof Predikant och Kÿrkoherde
i Fröken Elennora Församling
[7DE] 1784
Eneskjöld, Bernt Johan 697 Lt. vid Lif Dragonerna
[SJA] 1760
Engblad, Nils
3175 Waktmästare, Tjenande Broder [S3S] 1790
Engel, Anders
1608 Waktmästare. Tjenande Broder [S3S] 1766
Engelander, Nils Jacob 2593 Tull inspector
[STH] 1782
Engelcrants, Claes
1267 Hof Junkare
[ADF] *
Engelhardt, Carl Didric146 Archiater RWO
[UTL] *
Engelhardt, Carl Didric2948 Amiralitets Fk.
[S3S] 1786
Engelhardt, Gustaf Edvard
3528 Fk.
[S3S] 1794
Engelhardt, J. Henric 2944 M.D.
[S3S] *
Engelholm, Nils
2134 Volontaire vid Fortif.
[STC] 1777
Engelman, Johan Georg
4136 före detta Handlande
[GUA] *
187
Engeström, Lars
2202 Kgl. Secr., - Excel Utrikes Stats Minister m.m.
Grefve
[LUN] 1778
Engeström, von Jacob 372 Kgl. Secr.
[SED]* 1757
Engeström, von Gustaf 627 Notar i Bergs Coll.
[7DE] 1760
Engeström, von Jonas 629 Auditeur vid Lif Regt.
[7DE] 1760
Engstedt, Johan
1846 [ej noterat]
[STE] 1773
Engström, Johan
2510 Assessor
[STA] 1781
Enhörning, Gerhard Fredric
2815 Notarie
[STE] 1785
Ennes, Carl Johan
702 Rådman i Carlscrona
*
*
Erenström, 891 Tjenande
[SVA] 1761
Erskine, Thomas
1731 Handlande, - engelsk Lord af Kelly
[S3S] 1770
Escholin, Ludvig Jean 3012 Sjö Cpt.
[STA] 1787
Essen, von 1148 Mj. RSO
[STA] *
Essen, von Alexander Magnus
858 Mj. vid Cronhjelms Regt. RSO [7DE] 1761
Essen, von Carl Johan 844 Cpt. vid Södermanlands Regt.
[SVA] 1761
Essen, von Georg Joachim
845 Stab Mj. i Malmö
[SVA] 1761
Essen, von Gustaf J.
1492 Cpt.
[STA] *
Essen, von Hans Henric
2242 Frih. Hof Stallmästare,
- Excel. Fält Marskalk, m.m.
[LUN] 1778
Essen, von Ludvig Fromholt
1499 Fk. vid Jemtelands Regt.
[7DE] 1765
Essen, von O. Reinhold2555 Öfv. RSO
[STA] 1781
Estenberg, Carl
1263 Hof Junkare
[ADF] *
Estenberg, Pehr
3785 Conducteur
[LUN] 1796
Eurén, Gabriel
3231 Canzlist i Inrikes Expeditionen [7DE] 1791
Eurén, Gabriel
3831 Canzlers Secr.
[LUN] 1797
Eurenius, Clement
435 Lector i Härnösand
[STE] 1758
Evert, Hans Christopher
3595 Regt:s Fältskär
[STH] 1795
F
Fabritius, Carl August 785 Lt. vid Kgl. Fri Batallionen
[7DE] 1761
Fabritius, Herman A. 1544 Secr. vid Stralsunds Consistorium [GUA] 1765
Fabritius, Nils
1559 Land Räntmästare i Linköping
[SIN] 1765
Faggot, Jacob
449 Secr. vid Tabell commissionen
[SED]* *
Fagraus, Johan
2949 Assisstent
[S3S] 1786
Fahlcrantz, Johan
289 Fält kamrer
[SJA] *
Fahlgren, Petter
3157 [ej noterat]
[STE] *
Fahlroth, J. A.
3978 Lagman
[LUN] 1798
Fahlstedt, Per
1223 Kammar Skrifvare
[STE] 1763
188
Fahnehjelm, Anders Lars
3642 Theologie Doctor. Amiralitets
Super Intendent
[STH] 1795
Fahnehjelm, Pehr Georg
2290 Secr. i Kansilie Coll., - vice President
i Kammar Rätt. RNO
[7DE] 1778
Falck, Carl Gustaf
1753 Skepps Byggmästare
[STH] *
Falck, Johan
3376 Masmästare
[STA] 1793
Falck, Johan Anders
2836 Grosshandlare i Stockholm
*
*
Falck, Lars
1399 Grosshandlare
[SIN] *
Falck, Lars Junior
3014 Cpt. vid Nÿland Dragoner
[STA] 1787
Falck, Lars Senior
3013 Bruks Patron
[STA] *
Falck, Nils Adolph
1992 Lands Räntemästare
[SED]* 1776
Falckert, Anders
2324 Canzlist i Kammar Coll.
[7DE] 1779
Falk, Fredric Adolph 1601 Qvartermästare vid Östgötha Cavalleri
[SVA] 1766
Falk, Jacob Gustaf
1017 Lt. vid ÖstGötha Infanteri
[SVA] 1762
Falkenberg, Adolph
2998 Frih. Mj.
*
*
Falkenberg, Conrad
1019 Frih. Öfv. Lt. vid Husarerne
[SVA] 1762
Falkenberg, Gabriel
2125 Frih. Cornett vid Norra Skåne Cavalleri,
- Rÿttmästare
[STC] 1777
Falkenberg, Georg Hinric
2064 Frih. Ceremonie Mästare
[SJA] 1777
Falkenberg, Henric
1256 Frih. Öfv. Lt. RSO
[ADF] *
Falkenberg, J. Georg 2409 Frih., Lagman, - Landshöfvdinge [STC] *
Falkenberg, Melcher 3812 Lt. vid Norra Skåne Cavalleri
[STC] 1797
Falkenberg, Melchior 137 Lagman - Riks Råd m.m.
[SJA] *
Falkengren, G. A.
1572 [ej noterat]
[STE] 1765
Falkman, Thure Gustaf 3616 Amiralitets Lt., - Mj.
[STH] 1795
Fallén, Carl Fredric
3808 Magister Docens
[STC] 1797
Fant, C.
4275 Banco Bokhållare
[STE] 1800
Fant, J. Fredric
2823 Hof Kamererare
[STE] 1785
Fant, Johan Michael 1590 Sqvadrons Predikant vid Adelsfanan,
- Domprost i Westerås.
Ledamot af NO
[SED]* 1766
Farland, M. Robert
404 Handlande
[S3S] 1757
Faxe, Abraham
1132 Commisarie i Kammar Coll.
[STE] 1763
Faxe, Arvid
1763 Assessor. M.D. och Amiralitets Medicus.
[STH] *
Faxe, Carl Arfvid
2738 M.D. 2:a Amiralitets Medicus
[STH] *
Faxe, Wilhelm
3506 Consistors Notarie,
- Biskop i Lund. CNO
[S3S] 1794
Fehman, Thomas
166 Fabriquer
[S3S] 1755
Fehrman, Carl Gustaf 2450 Medallieur
[SED] 1780
189
Feiff, Carl Donnert
Feiff, Gottlieb
Feiss, Jakob
Feldman, Gabriel
Feldt, J. Henric
Felix, Antoine
Öfv. Lt. vid Örlogsflottan. RSO [STH] 1795
Grosshandlare
[SJA] 1786
Lif Drabant
[STE] 1756
Mj. vid Engelbrechts Regt.
[Z3G] 1785
Lt., - Mj.
[STE] *
Professor vid Kgl. Krigs Academien
[LUN] *
Felsman, Thomas
294 Sidenfabriquer i Kungelf
[SJA] *
Fenvick, John
254 Assistent
[S3S] 1756
FERDINAND
2216 Prins af Braunswik
*
*
Ferling
2588 Concert Mästare. Kgl. Kammar Musikus
*
*
Ferling, Eric
642 Extra Cancellist
[STE] *
Fersen, Carl R.
135 Grefve Kgl. Öfver Hof Jägmästare
RSO
[SJA] *
Festin, Magnus
2540 Regt:s Pastor
[STA] 1781
Ficher, Isac
374 Hattstofferare
[SED]* *
Ficker, Gotthelph Fredric
2604 Hof Musicus
[SJA] 1782
Filenius, Eric
1457 Philosophie Magister
[7DE] 1764
Fillen, Lars
1037 Secr. vid Stora Sjö Tulls Värket [7DE] 1762
Finck, Carl
4229 Notarie i Commercie Coll.
[NFÖ] 1800
Fineld, Per Axel
3472 Advocat Fiscal Landtmätarcanzliet,
- Öfver Inspector
[SJA] 1794
Finérus, Carl
249 Borgmästare i Nyköping
[SJA] 1756
Finlay, Robert
111 Handlande i Stockholm
[SJA] 1753
Finnér, Carl Gustaf
3623 Rÿttmästare
[S3S] 1795
Fischer, Johan Leonhardt
3189 Handlande
[S3S] 1790
Fischer, Theodor
3921 Academie Föreståndare
[Z3G] 1797
Fischerström, Baltzar 2142 Conducteur vid Fortif.
[STC] 1777
Fischerström, Johan
3465 Aeconomie Intendent
[LUN] 1794
Fischerström, Lars
2651 Amiralitets Mj. RSO
[STH] *
Fischerström, Nils
1755 Sjö militie Commissarie
[STH] *
Fischerström, Petter J. 2139 Actuarie i Götha Hof Rätt
[STC] 1777
Fischter, C. Henric
2598 Repslagare
[S3S] 1782
Fithie, Carl Gustaf
4059 Controlleur vid Packhuset
[LUN] 1798
Fjellman, Svante
1727 Commissions Secr.
[7DE] 1770
Flachsén, S. J.
3558 Kamererare
[STE] 1795
Fleetwod, Carl Hartvig 1555 Canzlist
[SVA] 1765
Fleetwood, Eric
1822 Frih. Lt.
[S3S] 1772
Fleetvood, Eric Johan 2586 Lt. vid Södermanlands Regt.
[7DE] 1782
Fleetvood, Georg Otto 530 Cancellist i Cancellie Coll.
[SED]* 1759
Fleetvood, Harald Johan
2380 Frih., Rÿttmästare
[S3S] 1780
190
3609
2905
207
2819
2723
4000
Fleetwood, Jacob Anton
4294 Frih. Cpt.
*
*
Fleming, Carl Ludvig 783 Cpt. Lt. vid Amiralitetet
[7DE] 1761
Fleming, Claes
3562 Frih. Öfv. kammar Junkare,
- Excel. Riksmarskalk, m.m.
[STE] 1795
Fleming, Herman
1500 Frih. Kammarherre
[STA] 1765
Fleming, Magnus
1249 Frih., Mj.
[ADF] *
Flemming, Claes
3382 Frih., Possessionat
[STA] 1793
Fletvod, Jacob Adolph 1470 Frih., Öfv. Lt. RSO
[STA] 1764
Fletvood, Gustaf Miles 961 Cornett vid Lif Regt:s Cavalleri [SVA] 1762
Fletwood, Gustaf Ulric 1594 Frih. Qvartermästare vid Smålands
Cavalleri
[SVA] 1766
Flicks, Johannes
2845 Hof Musicus
[SJA] 1785
Flodberg, Anders
3428 Capverde Cpt.
[STE] 1793
Flodin, Carl Clemens 2988 M.D.
[S3S] 1787
Flodin, Johan Gustaf 2493 Theologie Doctor. Biskop i Westerås.
CNO
*
*
Flodin, Samuel Conrad 316 [ej noterat]
[SJA] 1757
Flohr, Fredric David 2866 Handlande
[STC] 1785
Floor, A.
4068 [ej noterat]
[STE] 1799
Floor, Carl
4038 Grosshandlare
[STE] 1798
Floor, Johan Anders
2592 Bokhållare i Banken
[STE] 1782
Floren, Nils Johan
3427 Handlande
[S3S] 1793
Flörike, Christian Fredric
3018 Hof Musicus
[LUN] 1787
Fock, Iöran W.
922 Ryttmästare vid WästGötha
Cavalleri
[SVA] 1762
Fock, Reinhold Wilhelm
817 Cpt. vid Åboläns
[SJA] 1761
Fogelberg, Petter
3127 Tracteur, Tjenande Broder
[S3S] 1789
Folker, Nils
1593 Notarie i Svea Hof Rätt
[SVA] 1766
Fornell, Lars
3901 Amiralitets Cpt.
[STH] 1797
Forsberg, Petter
940 Lands Gevaldiger, Tjenande Broder
[STA] 1762
Forséen, Sven
1222 Canzlist i Justitie Revisionen
[STE] 1763
Forsell, 2500 Tjenande Broder
[STA] 1781
Forselles, af Henric J. 2021 Bruks Patron
[SED]* 1776
Forsén, Benjamin
1111 Lt. vid Husarerna
[SVA] 1762
Forsman, Carl Magnus 3657 Amiralitets Fk.
[STH] 1796
Forss, Carl Hendric
1649 Assistent
[S3S] 1766
Forssberg, J. Reinholdt 2900 Fortif. Casseur
[STE] 1786
Forssberg, Lars
3957 Tjenande Broder
[LUN] 1798
Forsslund, Jonas
2583 Portrait mästare
[7DE] 1782
Forsslund, M. J.
227 Stads Ingenieur
[STE] 1756
Forssman, J.
197 Skräddare
[STE] 1756
191
Forssmansson, Mathias 3984 Hof Kamererare
[SJA] 1798
Fothergill, Georg
3285 Capverde Cpt.
[S3S] 1791
Fought, Henric
389 Proto: Notar: i K. Bergs Coll.,
- Director och Boktryckare
[SJA] 1757
Fournier, Casimir
3351 Handlande
[S3S] 1792
Franc, Carl Johan
611 Registrator
[SED]* 1760
Franc, Gabriel
1514 Häradshöfvding
[STA] 1765
Franck, Christian Henric
2809 Juris Candidat
[Z3G] 1784
Franck, Pehr C.
123 Riddarhus Secr.
[SJA] 1753
Franck, Ulric Gustaf 583 Kgl. Secr.r, - Stats Secr. Öfver Post Dir. m.m.
[SED]* 1759
Frantz, Fredric Wilhelm
3225 [ej noterat]
[STE] 1791
Fredenheim, Carl Fredric
1838 Registrator i Kgl. Canzliet,
- Öfver Hof Intendent, RNO
[SJA] 1773
Fredenskjöld, Nils
2995 Lt. vid Artilleriet, - Mj., RSO
[STA] 1787
Fredenstjerna, Adam 1566 Vice President. RNO
[STA] 1765
FREDRIC ADOLPH 1842 Svea Rikes Arftagare. Förste Hertig af
Östergöthland
*
*
FREDRIC WILAELN 2217 Prins af Braunswik Oels
*
*
Freinsheim, Georg Henric
4283 Grosshandlare i Frankfurt am Main
[NFÖ] 1800
Frese, de Abraham
1092 Öfv. Lt. RSO
[STA] *
Frese, de August Christopher
2780 Place Mj. på Sveaborg
[STA] 1784
Frese, de, Carl Edvard 3855 Cpt. RSO
[STA] *
Frese, de, Carl Fredric 1424 Lt.
[STA] 1764
Frese, de, Georg Christopher
3159 Contra Amiral. RSO
[STA] 1790
Frese, Hans Joachim 1160 Krigs Commissarie
[SVA] 1763
Frese, Otto Henric
830 Lands Secr. i Mariestad
[7DE] 1761
Freser
904 Cpt. vid Cronhjelms Regt.
[SED]* 1762
Fresk, Johan
3647 Målare
[UTL] *
Freudenberg, Eric
3209 Tjenande Broder
[STA] 1791
Freudenfelt, Carl Christopher
3889 Mj. vid Södermanlands Regt.
[LUN] 1797
Freundt, Johan Fredric 3886 Handlande
[S3S] 1797
Freÿtag, Wilhelm
757 Secr. i Gen: Krigs Rätten
[SVA] 1761
Friberg, Håkan
219 Kamererare
[STE] 1756
Friberg, Jonas
4023 Gjördelmakare
[STC] 1798
Frick, Anders Gilius
2638 Warf Comissarie
[STH] *
Fricsell, 1020 Cpt. vid Westerbottens Regt.
[SVA] 1762
192
Friedlein, Jan Christopher
2965
Friedrics, August Wilhelm
3719
Friedricsen, Adolph
1018
Frieman, Olof
3091
Friesendorf, Gustaf Fredric
2078
Friesendorff, Gustaf D. 1203
Friesk, Olof
3464
Frietsky, Gustaf Adolph 1332
Friman, Eric
1161
Fristedt, Jonas
290
Frondin, Birger
937
Frosterus, Axel
3952
Fryxell, Abraham
1373
Fryxell, Fredric
1372
Handlande från Lybeck
[S3S] *
Handlande från Stettin
Lt. vid Löfvenfelts Regt.
Handlande i Brahestad
[S3S] 1796
[SVA] 1762
[STE] *
Frih., Cpt. vid Artilleriet
[LUN] *
Lt. vid Artilleriet, - Cpt.
[SVA] 1763
Klädes Fabriceur
[STE] 1794
Cpt. RSO
[ADF] *
Krigs Commissarie
[SVA] 1763
[ej noterat]
[SJA] *
Professor i Upsala
[LUN] 1762
Tullförvaltare
[STC] 1798
Siden Fabriceur
[7DE] 1763
Kamererare vid Präst ståndets
Enke och Pupill Cassa
[7DE] 1763
Frÿxell, Sven
1377 Comminister vid Storkyrkoförsamlingen
i Stockholm
[7DE] 1763
Frölich, Joachim Christian
742 Cpt.
[SED]* 1761
Fröman, Georg
410 Slotts Byggmästare
[STE] 1757
Fuhrman, Carl Gustaf 769 Advocat Fiscal
[STE] 1761
Funck, F. Ulric
813 Frih., Lt. vid Södra Skåne Cavalleri
[SVA] 1761
Funck, Gustaf
1440 Frih. Hof Junckare
[SIN] 1764
Funck, Gustaf Fredric 4145 Cpt.
[STA] 1799
Funck, Johan Thure
3040 Frih. Lt.
[SVA] *
Funk, Johan
521 Frih. Landshöding RNO
[SED]* 1759
Furst, Absalon
2643 Amiralitets Chirurg
[STH] *
Furstenhoff, J. Gottfried
3843 Kgl. Kammar Musicus
[SJA] 1797
Furuhjelm, Enock
1150 Assessor
[STA] 1763
Furuträd, Carl Gustaf 484 Rådman
[S3S] 1758
Fust, Olof Martin
1769 Vice Amiral vid Kgl. Örlogs Flottan.
RSO
[STH] *
Fust, Thomas
1748 Contra Amiral. RSO
[STH] *
Fåhreus, Nils
3798 Constructions Cpt.
[STH] 1797
Fägerplan, Martin
556 Häradshöfding
[SED]* 1759
Fägerwald, Johan
3980 Notarie i Bergs Coll.
[LUN] 1798
Fältstjerna, Jonas
758 Cpt. vid Artilleriet, - Öfv. RSO [SVA] 1761
Färnstein, Mathias
555 Lt. i Arméen
[SED]* 1759
Fölsch, Frans Philip
2271 Handlande i Marseille
[SED]* 1778
193
G
Gadd, Anders
Gadd, G.
Gadd, Israel
Gaddelius, Anders
Gadebusch, Thure H.
183
3537
393
2459
1021
Gadelius, Samuel
Gadelius, Sven
Gaede, Carl Gottlieb
Gaerling, Johan C.
Gager, Claes J.
3010
3294
3516
4131
3646
Gagern, von, Henric C. 4149
Gaggarin, 2036
Gahm, Johan Fredric 3681
Gahn, Walter
1746
Gambers, John
457
Gardemin, von Arvid 756
Gardiner, Robert
4084
Gartman, Bengt Axel 2987
Gasie, Gustaf Fredric 3820
Gautier, Jean Thomas 2814
Gavelius, Pehr
3875
Gedda, Carl
827
Gedda, Petter Nils
520
Geddas, Anders
9
Gedeur, Fredric
152
Gedeur, Johan
188
Gedner, Elias Adolph 4258
Gegerfelt, Jöran Samuel2870
Geisler, Eric
1772
Gelhaar, Carl
3021
Georgi, John Hubert 365
Georgii, Carl Fredric 480
Georgii, Georg Eberhard
3116
Georgii, Per Evert
4198
Gercken, Johan Herman
3768
Gerdes, Carl Gustaf
3149
Gerdes, Fredric Olof 2463
194
Super Cargeur
[S3S] *
Lt.
*
*
Borgmästare
[SED]* 1757
Amiralitets Lt.
[STH] *
Magister - Juris Professor och Canzli Råd
[SVA] 1762
Handlande
[S3S] 1787
Handlande
[S3S] 1792
Musicus
[S3S] 1794
Handlande
[S3S] 1799
Commissarie i Riksgälds Contoiret
[SJA] 1795
Possessionat
[Z3G] 1799
Rysk Prins, Kejserlig Procurator i Moscwa,
m.m.
*
*
Amiralitets Mj.
[STH] 1796
Öfv. vid Örlogsflottan. RSO
[STH] *
Supercargeur
[S3S] 1758
Lt. vid Adelsfanan
[7DE] 1761
Capvarde Cpt.
[S3S] 1799
Lt. vid Arméens Flotta
[STA] 1787
Handlande från Riga
*
*
Handlande i Frankrike
[S3S] *
Lands Secr.
[STE] 1797
Kammarherre
[LUN] 1761
Frih. Cancellist
[SED]* *
Cpt.
[SJA] 1739
Förgyllare
[STE] 1754
Bokhållare
[STE] 1756
Philosophie Magister
[STE] 1800
Amiralitets Cpt.
[S3S] 1785
Geschvorner
[LUN] 1771
Hof Musicus
[LUN] 1787
Stads Fiscal
[STE] 1757
Professor i Upsala
[SED]* 1758
Hof Apothekare
Under Ståthållare. RNO
[STE] 1789
[NFÖ] 1800
Handlande i Hamburg
[SJA] 1796
Sjö Cpt.
[S3S] 1790
Kamererare vid Assistence Contoriet
[SED] 1781
Gerdslovius, Adam
822
Gerdten, von Axel Georg
4185
Gerhard, Fredric Samuel
3200
Gericke, Baltzar Sigfrid 2994
Cassa Bokhållare i Banken
[7DE] 1761
Amiralitets Cpt., - Öfv. Lt. RSO [STH] 1799
Handlande från Dantzig
[S3S] 1790
Regt:s Fältskär i Enke Drottningens Regt.
Assessor
[STA] 1787
Gersdorf, Lars
3593 M.D. Första Amiralitets Medicus [STH] 1795
Gerten, von Carl Gabriel
2502 Öfv. RSO
[STA] 1781
Gesterding, C. F. W. 4246 Academie Secr.
[Z3G] 1800
Gethe, Gustaf
1007 Cpt. vid Gardet
[SVA] 1762
Geÿer, Carl Emanuel 4003 Lt. vid Husarerna
[STC] 1798
Geÿer, Pehr Gustaf
3544 Handlande
[S3S] 1795
Geÿer, Salomon Ebelhardt
4116 Hof Secr.
[STE] 1799
Giersch, Christian
3540 Sjö Cpt.
[Z3G] 1795
Giese, von Adolph Fredric
3274 Secr.
[GUA] *
Gijldenstolpe, Gabriel 722 Grefve, Lt. vid Gardet
[SVA] 1761
Gillerstedt, Johan
3118 Inspector
[S3S] 1789
Giovanni, Francesconi 1899 Lecteur hos Hertigen af Östergöthland
[LUN] 1775
Gizelius, Johan
2890 [ej noterat]
[STE] 1786
Gjerta, Gustaf Adolph 1095 Öfv. Lt. RSO
[7DE] 1762
Gjertz, Carl Gustaf
4250 Tullnär
[STC] 1800
Gjöding, J.
1904 [ej noterat]
[STE] 1775
Gjörvell, Carl Christoffer
371 Kgl. Biblotikare
[SED]* 1757
Gjöthe, Magnus C.
337 [ej noterat]
[STE] 1757
Gleisman, Carl Eric
3722 Secr. vid Allmänna Brandförsäkringen
[STE] 1796
Glöden, von, Baltzar Felix
3337 Lt.
[Z3G] 1792
Gothéen, Jacob
3174 Handlande
[S3S] 1790
Gotheen, Lars
3648 Supercargeur
*
*
Gothenius, Johan
1871 Theologie Doctor
[S3S] 1774
Gothenstjerna, Joachim 456 Amiralitets Cpt.
[S3S] 1758
Gothenstjerna, Pehr Dav:
549 Notarius
[S3S] 1759
Govinius, Jacob Henric 3234 Handlande
[STA] 1791
Grabien, Daniel
3073 Handlande
[S3S] 1788
Graff, Johan Gottfried 1998 Tjenande Broder
[STA] 1776
Graffman, Abraham 4161 Capvarde Cpt.
[STE] 1799
195
Graffman, Hans
2095
Grafström, Eric
2946
Grahm, Ferdinand
3400
Grain, Jons
2105
Gram, Georg
3880
Graméen, Maurits
2740
Granberg, L.F.
190
Grandelius, Nils
2231
Granilen, Petter Mauritz
3031
Granschoug, J. Fredric 1903
Gravell, Johan Fredric 3388
Gregorius, Petter Gabriel
3462
Grek, Fredric
3482
Grenser, Jaen Fredric 1901
Grewesmühl, Jacob
354
Grill, Abraham
241
Grill, J. Abraham
685
Grill, Lorents
344
Gripenberg, Carl Magnus
2506
Gripenberg, Odert Albrecht
2507
Gripenschiöld, J. Gustaf
653
Theologie Doctor. Hof Predikant
Lt.
Hof Musicus
Borgmästare. RNO
Handlande
Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan. RSO
Bryggare
Kgl. Hof Predikant
[7DE]
[S3S]
[SJA]
[STC]
[STC]
[STH]
[STE]
[7DE]
Lt. vid Amiralitetet
[ej noterat]
Lt.
[S3S] 1787
[STE] 1775
[STA] 1793
Fabriceur
Klädes Fabriceur
Kgl. Hof Musicus
Stads Notarie
Directeur vid Ost Ind. Comp.
Supercargeur
Handlande
[STE]
[STE]
[LUN]
[STE]
[S3S]
[S3S]
[S3S]
Mj. RSO
[STA] 1781
Mj.
[STA] 1781
*
1794
1775
1757
1756
1760
1757
Informateur hos HKM Prins Fredric Adolf
[7DE] 1760
Jagt Junkare
[SVA] 1775
Adjutant
[S3S] 1788
Cpt. i Armén. Fk. vid Gardet
[SVA] 1774
Mj. RSO
[LUN] 1762
Lt. vid Arméns Flotta, - Mj. RSO [STA] 1791
Grosshandlare i Stockholm
[SJA] 1753
Handlande
[S3S] 1796
Gripenstedt, Jacob
1936
Gripenstedt, J. Fredric 3080
Gripenwald
1857
Gripenwald, Jean
936
Grise, Pehr Paul
3206
Groen, Werner
133
Groen, Werner
3718
Groskurd, Christian Henric
4245 Gymnasie Rector
[GUA]
Groth, Lorentz Jacob 4183 Grosshandlare
[NFÖ]
Groth, Olaf Gustaf
195 Cancellist vid General Amiralitets
Expeditionen
[STE]
Groth, von Gustaf Otto1348 Lt.
[ADF]
Grubb, Baltzar
165 Ost Indiska Companiet. Cpt.
[S3S]
Grubb, Berhard Ludvig 4170 Bruks Patron
[SJA]
Grubb, Michael
401 Supercargeur
[S3S]
Grubbe, Carl Gustaf 1744 Contra Amiral. RSO
[STH]
Grubbe, Christopher 2455 Öfv. Lt. vid Örlogsflottan. RSO [STH]
196
1777
1786
1793
1777
1797
*
1756
1778
1800
1799
1756
*
1755
1799
1757
*
*
Gruner, Harald
Gråberg, Christian
Gråberg, J. Martin
Gråberg, Olof Petter
Gråsten, Carl Gustaf
63
342
1732
3611
3857
Gräsbeck, Gustaf
3319
Gröndahl, Carl Fredric 3403
Gröning, 3818
Gröning, Christopher 4141
Gröning, Johan
1346
Gröningen, 1614
Grönros, Johan Gustaf 3842
Grönström, Carl Gustaf
2484
Gummer, Johan
2439
Gundlåk, Joachim Fredric
1181
GUSTAF
4165
GUSTAF ADOLPH 3393
Okänt
Auditeur vid Artilleriet
M.D.
Handlande
Assessor i Svea Hof Rätt,
- Hof Rätts Råd
Waktmästare. Tjenande Broder
Hof Medicus
Rÿttmästare
Sjö Cpt.
Notarie i Kgl. Svea Hof Rätt
Lt. vid Cronhjelms Regt.
Kgl. Kammar Musicus
[SJA]
[SJA]
[S3S]
[STH]
1752
1757
1770
1795
[STE]
[STA]
[SJA]
[SJA]
[GUA]
[ADF]
[SVA]
[SJA]
1797
1792
*
1797
*
*
1766
1797
Hof Musicus
Grosshandlare
[SED] 1781
[SED] 1780
Secr.
[SVA]
Svea Rikets Kronprins
*
Sveriges, Göthes och Wendes Konung
*
GUSTAF III
1896 Sveriges, Göthes och Wendes Konung
etc. etc. etc.
*
Gustafskjöld, Gustaf 3716 Fk. vid Svea Lif Garde
[LUN]
Gutoffskij, Gustaf H. 2225 Öfv. Lt. RSO
[STA]
Guttschreiber, Johan Adam
3028 Preussisk Legations Secr.
[LUN]
Gÿlander, Jacob
3877 Grosshandlare
[STE]
Gÿldenstolpe, Nils
1297 Grefve, Kammarherre - Gouvernör hos
H. M. Konungen. Excel. m.m. [ADF]
Gÿllenberg, Petter
1532 Lt.
[7DE]
Gyllenborg, Carl David329 Grefve och Kammarherre
[SJA]
Gyllenborg, Carl J.
526 Grefve Kammarjunkare - president
RNO
[SJA]
Gyllenborg, Fredrik Jacobsson
13
Grefve, President i Bergs Coll.
CNO
[SJA]
Gÿllenborg, Gustaf Adolph
947 Grefve, Notarie i Bergs Coll.
[7DE]
Gÿllenborg, Gustaf Fredric
83
Grefve. Registrator i Cancellii Coll.
- Canzilie Råd RNO
[SJA]
Gÿllenborg, Hemming 2786 Grefve. Conducteur vid Fortif.,
- Mj. Commendant i Ma[?]. RSO [STC]
Gÿllenborg, Jakob
11
Grefve och Lagman i Calmar Län [SJA]
1763
*
*
*
1796
1778
1787
1797
*
1765
1757
1759
1744
1762
1753
1784
1743
197
Gÿllenborg, Jan Henric 2163
Gÿllencreutz, Fredric J. 519
Gÿllengahm, Adolph 1534
Gÿllengranat, Arfvid Gustaf
2512
Gÿllengranat, Eric Gustaf
2307
Gÿllengranat, Hans Gustaf
16
Gÿllengranat, Hans W. 1697
Gÿllenhal, Abraham 804
Gÿllenhal, Hans Reinholdt
905
Gÿllenhammar, J. Gustaf
1304
Gÿllenhök, J. Magnus 1339
Gÿllenpamp, Gustaf 1008
Gÿllenpamp, Lars Benedict
806
Gÿllenram, Adolph
918
Gÿllenram, Carl Adolph
3665
Gÿllenram, Carl Gustaf 794
Gÿllenskepp, Johan Wilhelm
4019
Gÿllenskjöld, Carlheim 1924
Gÿllenspets, Eskil
2779
Gÿllenspetz, Hans Gustaf
2277
Grefve, Hof Cavallier, - Lagman [LUN] 1777
Landhushållare
[SED]* 1759
Fk.
[7DE] 1765
Frih. Cpt.
[STA] 1781
Cpt. vid Arméens Flotta
[LUN] 1779
Frih.; Mj. vid Artilleriet, RSO
Frih. Öfv. och RSO
Adjutant vid Adelsfanan
[SJA] 1745
[STA] 1769
[SED]* 1761
Cornett
[SED]* 1762
Cpt. Vid amiralitetet. RSO
Commendeur Cpt.
Ryttmästare vid Husarerna
[ADF] *
[ADF] *
[SVA] 1762
Öfv. Lt. vid Lilljesvärds Regt.
Lt. vid Hessensteinska Regt.
[7DE] 1761
[7DE] *
Canzlist
Fk. vid Hessensteins Regt.
[SJA] 1796
[7DE] 1761
Lt. vid Konungens Regt.
[ej noterat]
Lt.
[STC] 1798
[LUN] 1775
[STA] 1784
Cornett vid Södra Skåne Cavalleri,
- Rÿttmästare
[STC] 1778
Gÿllenspetz, Svante Reinhold
3375 Öfv. Lt.
[SJA]
Gÿllenstjerna, Axel Eric2167 Lagman, - Landshöfvdinge. CNO [STC]
Gÿllenstjerna, Carl C. 2299 Frih. Cpt. vid Tavestehus Regt.,
- Öfv. RSO
[STC]
Gÿllenstolpe, Carl Edvard
1661 Lt. vid Artilleriet, - Mj. RSO
[SVA]
Gÿllenstolpe, Daniel Fredric
946 Mj. RSO
[STA]
Gÿllenstorm, Carl
1085 Lt. vid Gardet - Öfv. RSO
[SVA]
Gÿllensvan, Fredric
1354 Öfv. Lt. RSO
[ADF]
Gÿllensvärd, Anders 1577 Öfver Jägmästare
[SVA]
Gÿllich, Hans
2801 Stads Casseur
[S3S]
Gÿllich, Jonas
2915 Kgl. Bruks inspector
[S3S]
198
1793
1777
1779
1767
1762
1762
*
1765
1784
1786
Gützkow, Carl Wilhelm
2820
Gÿzander, Johan Lorents
3764
Gåse, Johan Gustaf
4252
Gädda, Christian Fredric
3321
Gödecke, Petter
2667
Gödeke, Jacob
4195
Gödeke, P:son, Jacob, Jon:son
4288
Göden, Von C. Ludv. 1070
Göransson, Sven
2896
Görges, Lorents Fredric 4209
Göös, Larents Israel
1299
H
Haak, Mathias
3353
Cpt. vid Engelbrechts Regt.
[Z3G] 1785
Landmätare
Tÿgvaktare
[S3S] 1796
[STA] 1800
Tjenande Broder
Såckerbruks Idkare
Bruks Patron
[STA] 1792
[STE] 1783
[NFÖ] 1800
Såcker Bruks Idkare
Fk. vid Löfvenfeldts Regt.
Directeur vid Kron Auctioner
Grosshandlare
Landshöfvdinge RSO
[STE]
[SVA]
[STE]
[NFÖ]
[ADF]
Stats Commissarie,
- vice President. RNO
*
Habicht, Claes Fredric 3573 Handlande
[S3S]
Habicht, Fredric
149 Super Cargeur
[UTL]
Habicht, Jacob
395 Ost Indiska Comp. Styrman
[S3S]
Habicht, Nils
2717 Assistent
[S3S]
Hachenburg, Herman Wilhelm
2898 Kÿrkoherde i Tyska Församlingen [CAR]
Hackerman, Martin Fredric
2834 Magistrats Secr.
[Z3G]
Hackert, Jacob Henric 1941 Assessor. Öfver Inspector vid Land
Tullarna i Carlshamn.
[STH]
Hackman, Daniel
335 Rådman
[STE]
Hackson, J. Carl
576 Assistent
[S3S]
Hacksson, Hack Henric3702 Amiralitets Kamererare
[STH]
Haeckerman, Carl Gustaf
2402 Vetenskaps Idkare
[Z3G]
Haeckerman, J. Gottlieb
2404 Academie Secr.
[Z3G]
Haeffner, Johan Christian
3847 Lt.
*
Hagberg, Petter
4118 Capvarde Cpt.
[STE]
Hagedorn, Casper H. 3620 Handlande
[S3S]
Hagedorn, Christian Fredric
3551 Handlande
[Z3G]
Hagelin, Måns
3501 Fält Bokhållare, - Kammar Rätts Råd
[SJA]
Hagelin, Torsten
3499 Fält Kamererare
[SJA]
1800
1762
1786
1800
*
*
1795
*
1757
1784
*
1785
*
1757
1759
1796
1780
1780
*
1799
1795
1795
1794
1794
199
Hagell, Johan
1819 [ej noterat]
[7DE] 1772
Hagemeister, G. L.
4188 Grosshandlare
[NFÖ] 1800
Hagemeister, Ludvig Ehrenfrid
3933 Commercie Råd
[GUA] *
Hagerblom, Stephan 543 Cancellist vid Råds Rätten
[SJA] 1759
Hagerman, Carl C.
1963 Revisor
[STH] *
Hagerman, Kjell Christopher
2122 Lt. vid Södra Skåne Cavalleri
[STC] 1777
Hagert, Gabriel
217 Borgmästare i Borgå
[SJA] 1756
Hagert, Gabriel
3473 Notarie i Kgl. Commercie Coll.,
– Assessor
[SJA] 1794
Hagert, Thure
656 Borgmästare
[STE] 1760
Hagman, Johan
2662 Kock. Tjenande Broder
[STC] 1783
Hagström, Anders J. 2250 Stads Chirurg, - General Directeur,
m.m.
[7DE] 1778
Hagström, Carl Petter 3448 Öfver Krigs Commissarie,
- Krigs Råd
[SJA] 1794
Hagström, Nils
3636 Bläckslagare
[STH] 1795
Hagström, Pehr Gulbrand
3744 M.D.
[STC] 1796
Hagtorn, J. Gustaf
3996 Grosshandlare
[SJA] 1798
Hagtorn, Lars
271 Advocat Fiscal
[SED]* 1756
Hahn, Carl Henric
349 Vice Notarie
[STE] 1757
Hahn, Jonas Markus 3671 Amiralitets Cpt.
[STH] 1796
Hahr, Henric W.
121 Handlande
[SJA] 1753
Hahr, Henric W.
312 Assistent
[S3S] 1756
Hahr, Isac
1090 Handlande
[STA] 1762
Hahr, Jacob
419 Supercargeur
[S3S] 1758
Haji, Emanuel
598 Handlande
[S3S] 1760
Haji, Fredric
1476 Lt.
[S3S] 1764
Haken, J. Carl
2251 M.D. och Kgl. Hof Medicus, m.m.
[GUA] 1778
Halin, Eric
3283 Krÿdd Krämhandlare
[SJA] 1791
Hall, Adolph
1576 Målare
[SED]* 1765
Hall, Benjamin
909 Handlande
[S3S] 1762
Hall, Birger Mårten
1803 M.D.
[SJA] 1772
Hall, John Jon:son
3970 Handlande
[S3S] 1798
Hallardt, Anders Georg 1357 Secr. hos Hans Excel. Grefve Horn
[ADF] *
Hallberg, Arvid
170 Handlande
[STE] 1755
Hallberg, Johan Anders 2972 Krono Upbörds Kamerer
[STE] 1787
Halldin, Gustaf
1668 Canzlist i Kgl. Canzliet
[SED]* 1767
Hallén, Mathias
2457 Rådman
[STH] *
Hallenberg, Georg
2209 M.D.
[7DE] 1778
200
Hallenborg, Adolph Ludvig
2314 Rÿttmästare vid Södra Skåne Cavalleri,
- Öfv. Lt. RSO
[STC] 1779
Hallencrantz, Lars
1456 Philosophio Magister
[7DE] 1764
Hallenius, Claes Engelbrecht
2418 Kgl. Secr.
[7DE] 1780
Hallenius, Lars J.
753 Bruks Patron
[7DE] 1761
Hallenstedt, J. M.
508 Cancellist
[STE] 1759
Hallman, Gustaf
3909 Kgl. Lif Medicus
[SJA] 1797
Hallman, J. Gustaf
139 M.D. och Koungens andra Lif Medicus
[SJA] *
Hallman, J. Gustaf
161 Theologie Doktor och Kyrkoherde
i Hedvig Eleonora Församling [SJA] 1755
Hallqvist, P
2655 Rådman i Stockholm
[STE] 1783
Hallström, Anders
1198 Ausculant
[7DE] 1763
Hallström, Hans
3720 [ej noterat]
[STE] 1796
Halmberg, Johan
608 Källarmästare
[STE] 1760
Halmbrink, Petter
603 Ingenieur
[SED]* 1760
Halmcreutz, Lars
569 Protocolls Secr.
[SED]* 1759
Hambom, Jacob
3208 Styckjunkare, Tjenande Broder [STA] 1791
Hambraeus, Lars
2585 Notarie i Stockholm Stads Consistorie
[SJA] 1782
Hambraeus, O
2748 [ej noterat]
[STE] 1784
Hamer, Jacob Albrecht 3330 Handlande i Lÿbeck
[STA] 1792
Hamilton, 812 Grefve, Ryttmästare vid Husarerna
[SVA] 1761
Hamilton, Axel
2435 Grefve, Rÿttmästare
[STC] 1780
Hamilton, Axel Hugo 712 Frih. Öfv. vid Wermlands Regt. [SVA] 1761
Hamilton, Fredric Ulric1352 Frih. Kammarherre, - Landshöfvding.
CNO
[ADF] *
Hamilton, Jacob A.
913 Hof Marskalk
[UTL] *
Hamilton, Jon Abraham
710 Landshöfvdinge RSO
[SVA] 1761
Hammar, Greger C.
3083 Handlande
[S3S] 1788
Hammarberg, 2735 Öfv. Lt.
[STH] *
Hammarfelt, Jean A. 586 Fk. vid Gardet
[LUN] *
Hamren, Lars
50
Notarie
[SJA] 1752
Hanqvist, Olof
2694 Assistent, - Supercargeur
[S3S] 1783
Hanson, Magnus
2600 Amiralitets Cpt. RSO
[S3S] 1782
Hansseén, Johan Jacob 4105 Handlande
[STC] 1799
Hansson, Anders
2553 Waktmästare, Tjenande Broder [STA] 1781
Hansson, Hans
3295 Capverde Cpt.
[S3S] 1792
Hansson, Josef
546 Daneman Adj: Riksdagsman
från Elfsborgs Län
[SED]* 1759
201
Hardt, Adrian
930
Haren, von, J. Fredric 21
Färgare
Kejs. Baron, Extra Ordinarie
i Cancellie Coll.
Hargell, Johan G.
1820 Primarie Kämner
Hartman, Carl Gustaf 3368 Brÿggare
Hartman, Christian
4233 M.D. och Regt:s Fältskär
Hartmansdorff, Carl Adolph
1533 Lt.
Hartmansdorff, Christopher
1542 Lt. vid Artilleriet, - Mj. RSO
Hassel, Carl
1145 Häradshöfvding
Hassel, Fredric Otto /Lorighs/
1841 Grosshandlare
Hasselqvist, Carl Fredric
3584 Krämhandlare
Hasselqvist, Evert
3585 Kamererare
Hasselström, Lars Adam
3379 Notarie i Krigs Coll.,
- Krigs Råd och Kamerer
Hasswerd, Gottlieb Didric
3531 Inspector
Hastfehr, Berndt J.
2327 Frih. Öfv. Lt.
Hausmann, Ludvig Arnold
4135 Betjent. Tjenande Broder
Hauswolf, Carl G. R. 3994 Kgl. Secr.
Hauswolff, Carl J.
348 Hof Junckare
Hauswolff, Ulric
811 Lt. vid Södra Skåne Cavalleri
Haverman, J
2728 Amiralitets Mj.
Haÿ, Isac
3755 M.D.
Hedberg, Carl
3770 Spegel Fabriqeur
Hedberg, Gustaf Reinholdt
2321 Grosshandlare
Hedblad, Johan
4015 Cpt.
Hedenberg, Anders
406 Kgl. Lif Medicus
Hedenblad, Daniel Anton
3495 Secr. i Bergs Coll.
Hedengran, Pehr
638 Lt. vid Artilleriet
Hedengran, Sven
380 Registrator
Hedenqvist, Eric
3626 Capvarde Cpt.
Hedenqvist, J.
531 Cancellist i Sjö Tullen
Hedenstjerna, F. Gustaf 821 Cornett vid Smålands Cavalleri
Hedenström, C. E.
2256 Jägmästare
Hedenström, Georg
3156 Under Officer. Tjenande Broder
Hederstjerna, 711 Cpt. vid Helsinge Regt.
202
[STE] 1762
[SJA]
[STE]
[SJA]
[NFÖ]
1748
1772
1792
1800
[7DE] 1765
[SVA] 1765
[STA] 1763
[SED]* 1773
[SJA] 1795
[SJA] 1795
[SJA]
1793
[STE] 1794
*
*
[GUA]
[LUN]
[SJA]
[SVA]
[STH]
[STH]
[SJA]
1799
1798
1757
1761
*
1796
1796
[SED]* 1779
[LUN] 1798
[SED]* 1757
[STE] 1794
[SED]* 1760
[SED]* 1757
[S3S] 1795
[SED]* 1759
[7DE] 1761
[STE] 1778
[STA] *
[SVA] 1761
Hederstjerna, Anders O.
4260
Hederstjerna, J. Jacob 1745
Hedin, Carl Gustaf
2806
Hedin, Magnus
148
Hedman, Abraham
1266
Hedman, Jöran L.
1582
vice Häradshöfvdinge
[NFÖ]
Amiralitets Cpt.
[STH]
[ej noterat]
[STE]
Fäldtskjer i Stockholm
[STE]
Hofmästare
[ADF]
Handlande, Rÿttmästare vid Stockholms
Borgarskaps Cavalleri. Kort Fabriceur
[7DE]
Hedmansson, Magnus 1635 Kammarskrifvare i Krigs Coll.
[7DE]
Heeggh, Nicolaus
4222 Handlande
[S3S]
Heer, Chr: Fredric
3413 Handlande
[S3S]
Heerman, Johan Fredric
3682 Stads Fiscal
[STH]
Hegardt, C. Bernhard 4217 Capict: i Kgl. Canzliet,
- Canzilie Råd
[STE]
Hegardt, Johan P:son 2615 Rådman
[S3S]
Hegardt, Lars
2772 Grosshandlare
[STE]
Hegardt, Petter
3452 Grosshandlare i Stockholm
[STE]
Hegardt, Petter Johanson
4110 Handlande
[S3S]
Hegardt, van P. F. Jöransson
162 Assessor i Cammar Coll.
[SJA]
Hegardt, von Carl Fredric
902 Stats Secr. CNO
*
Hegardt, von Petter Fredric
220 Revissions Secr.
[SJA]
Hegg, Ludvig
4262 Körsnär
[MPE]
Heidenstrauch, J.
1049 Secr. i General Krigs Rätten
[SVA]
Heiderman, J. Michael 2958 Grosshandlare
[CAR]
Heimberger, Georg D. 1128 Winskiänk
[CAR]
Heintsche, Johan August
3549 Handlande
[Z3G]
Heintzig, Henric Ehren:
1798 * Kammar Råd. RNO
[GUA]
Heland, von Johan
1823 Assistent, - Supercargeur
[S3S]
Helandt, van Gustaf 40
Auditör Vid Lif Regt.
[SJA]
Helandt, von Johan
1176 Canzilie Råd - Stats Secr. RNO [SJA]
Helin, Johan
1623
[STE]
Helleday, J. Hinric
367 Advocat Fiscal
[STE]
Hellenius, Isak
3492 Klädes Fabriceur
[STE]
Hellgren, Anders
3074 Besökare, Tjenande Broder
[S3S]
Hellichius, Abraham /Gustafskjöld/
970 Cpt. vid Kron Prins Regt.,
- General Mj. CSO
[SVA]
1800
*
1784
*
*
1765
1766
1800
1793
1796
1800
1782
1784
1794
1799
1755
*
1756
1800
1762
*
*
1795
1771
1772
1752
1763
1766
1757
1794
1788
1762
203
Hellickius, Olof
2121 Kgl. Hof Predikant
[STC] 1777
Helling, Pehr Nathan: 3076 Amiraliets Pastor, Fält Prost,
Kÿrkoherde i Philipstad
[S3S] 1788
Hellman, Adolph
1657 Lt. vid Amiralitetet
[SED]* 1767
Hellman, Gustaf
2270
[STE] 1778
Hellman, J.
339 Notarie vid Hof Rätten i Götheborg
[STE] 1757
Hellström, Jonas
3691 Bergsman
[SJA] 1796
Hellström, Lars
1237 Secr. vid Post värket
[ADF] *
Hellström, Petter
3182 Källarmästare
[SJA] 1790
Helsingius, Daniel
1177 Kgl. Secr.
[SJA] 1763
Helvig, Carl Gottfried 3827 Öfv. General. Fält Tÿgmästare
[LUN] 1797
Heman, Carl Axel
2243 Svärdfäjare, Tjenande Broder
[LUN] 1778
Hendricsson, Henric 2175 Inspector
[STC] 1777
Henning, Fredric
2935 M.D. Assessor
[Z3G] 1786
Henrichson, Christian Philip
3019 Hof Musicus
[LUN] 1787
Hentzell, Isac
2777 Handlande
[S3S] 1784
Herbst, Eric Abraham 3279 Lt. vid Arméns Flotta
[STE] *
Herbst, Henric J
264 Grosshandlare
[SED]* 1756
Herctzen, Tobias
890 Tjenande
[SVA] 1761
Herdman, Gustaf Theodor
2226 Secr. vid Convoy Commissariatet [7DE] 1778
Hering, Carl Gottlieb 2146 Handlande i Stettin
[SED]* 1777
Hermansson, Johan
1411 Mj. RSO - General Mj.
[STA] 1764
Hermansson, Mathias 130 Cancellie Råd
[SJA] 1753
Hernberg, Jöns Petter 4067 Handlande
[STH] 1799
Hernecke, Daniel Gottfrid
4132 Handlande från Danzig
*
*
Hernlund, Jonas
2571 Tjenande Broder
[S3S] 1782
Hero, Anders Julius
4236 Capvarde Cpt.
[S3S] 1800
Herpel, Johan
2720 Grosshandlare
[SJA] 1784
Hertell, Jacob Ernst
1615 Cornett vid Lif Regt.s Cavalleri [SVA] 1766
Hertzberg, Jacob
2013 Målare, Tjenande Broder
[STA] 1776
Hertzog, Johan Conrad 4022 Batallions Fältskär vid Konungens Regt.
[STC] 1798
Hess, von Philip
3096 Cpt.
[S3S] 1788
Hesselius, Johan
1106 Canzlist
[STE] 1762
Hesselius, Johan
2204 Kgl. Secr.
*
*
Hessenstein, Fredric W. 97
Öfv. R & C af KMO
[SJA] 1753
Heurlin, Sven Erland 3104 Canzlist i Justitie Revisionen
[SJA] 1788
Heÿcke, Carl D.
1219 Canzlist i Canzilie Coll.
[SED]* 1763
Heÿkenskjöld, 3041 Lt.
[SVA] *
Hijllen, Henric
1131 Philosoph Adjunct
[STE] 1763
204
Hildebrand David
Hillebrandt, Gustaf
Hillers, Eric
Hilleström, Fabian
Hilleström, Pehr
Hintze, Carl Christian
Hising, Carl
Hising, Michael
Hisinger, Johan
Hjartsberg, Lars
Hjellman, Jonas
Hjelm, Gustaf
93
3089
4261
547
3856
2962
1349
1425
1419
308
3905
2940
Hjelm, Johan Petter
Hjelmerus, Lars
Hjerpe, Pehr
Hjerta, Axel Adam
Hjerta, Carl
Hjerta, Fredric Georg
Hjerta, H.
Hjerta, Lars
1968
4024
3277
2332
310
2007
3548
223
Hjerta, Lars Philip
1547
Hjertman, Gustaf Eric 2304
Hjertstedt, Carl Fredric 3057
Hjerzell, J. Gustaf
446
Hjort, Anders
3752
Hjort, Hinric Fredric 160
Hjort, Jöran
1050
Hjort, Sven Georg
2927
Hjortberg, Sven Gabriel
3972
Hjortsberg, Lars
3794
Hochschild, Rutger Fredric
2337
Hoffberg, Anders
2460
Hoffenberg, Gustaf
3090
Hoffgardt, C.
1692
Hoffgardt, Johan
2682
Hofflander, Sven
1659
Hoffman, Petter
1344
Hoffmeister, Johan
2865
Hoffmeister, Magnus 3015
Ryttmästare
[SJA] 1753
Handlande
[Z3G] 1788
Regt:s Fältskär
[NFÖ] 1800
Kyrkoherde
[S3S] 1759
Professor vid Målare Academin [STE] 1797
Handlande från Lybeck
[S3S] 1786
Hof Secr.
[ADF] *
Cpt.
[STA] 1764
Berg: Råd RNO
[STA] 1764
Stenhuggare, Ålderman
[SED]* 1756
Präst
[STC] 1797
Philosophie Magister. Häradshöfvdinge
[STC] 1786
Amiralitets Kamerer
[STH] *
Capvarde Cpt.
[STE] 1798
[ej noterat]
[STE] 1791
Öfv. Lt., RSO
[STA] 1779
Mj., RSO
[SJA] 1756
Frih., Öfv. Lt. RSO
[STC] *
Protocolls Secr.
[STE] 1795
Ryttmästare vid Västgöta Cavallerie Regt.
[SJA] 1756
Frih. Lif Drabant
[SVA] 1765
Präst, Kyrkoherde
[STC] 1779
Skepps Predikant på Ost Indiska Companiet
[LUN] 1788
Regt: Fältskär
[SJA] *
Borgmästare i Strömstad
[STE] 1796
Skräddare Gesäll Betjenande B: [UTL] *
Auditeur vid Löfvenfelts Regt.
[SVA] 1762
Cpt.
[STA] 1786
Betjenande Broder
Acteur, - Hof Secr.
[S3S] 1798
[SJA] 1797
Secr.
Öfv. Lt. vid Örlogsflottan. RSO
Kamererare
Tull Fiscal
Tull Öfver Inspector
Mj.
Präst
Lt. vid Fortif., - Öfv. Lt. RSO
Cornett vid Husarerna
[LUN]
[STH]
[STE]
[S3S]
[S3S]
[STA]
[ADF]
[STC]
[STC]
1779
*
*
1768
1783
1767
*
1785
1787
205
Hoffstedt, Herrman
4138 Sjö Cpt.
[GUA] *
Hofmann, Fredric Wilhelm
3192 Secr.
[Z3G] 1790
Hofström, Johan
3591 Canzlist vid General en Chefs Embetet,
Revisor i Krigs Coll.
[SJA] 1795
Hoijer, Henric L.
359 Kryddkrämare
[STE] 1757
Holdt, Hans Adrian
1960 Öfv. vid Örlogs Flottan. RSO
[STH] *
Hollst, Christopher
1382 Fk.
[STA] 1763
Hollström, J.
3410 [ej noterat]
[STE] *
Holm, Anders Petter 2855 [ej noterat]
[STE] 1785
Holm, C. A.
4124 Handlande
[S3S] 1799
Holm, Carl
4201 Theologie Candidat, - Präst
[STC] 1800
Holm, Carl Fredric
2511 Kgl. Secr.
[STA] 1781
Holm, Petter
233 Slotts Bildhuggare
[STE] 1756
Holmberg, Eric
2343 Tjenande Broder
[STC] 1779
Holmer, Johan
2774 Rådman
[S3S] 1784
Holmér, Pär Daniel
1619 Assessor i Cammar Coll.
[SJA] 1766
Holmqvist, Carl Otto 4055 Mj.
[LUN] 1798
Holmstedt, J. Jacob
3590 Cpt., - Öfv. RSO
[STE] 1795
Holmström, Jacob
3092 Kamererare
[S3S] 1788
Holmström, Lars
3955 Handlande
[STC] 1798
Holmström, Petter Israel
3950 Cornett vid Norra Skåne Cavalleri[STC] 1798
Holst, Gerhard
4247 Målare
[STC] 1800
Holst, Hans
4150 Målare. Tjenande Broder
[STC] 1799
Holst, Johan
513 Bergmästare
[S3S] 1759
Holst, Johan
912 Bokhållare
[STE] 1762
Holst, John
1712 Handlande
[S3S] 1769
Holten, von Johan Jacob
3184 Handlande
[S3S] 1790
Holterman, C. Petter 2445 Handlande
*
*
Holterman, J. Christian3071 Handlande
[S3S] 1788
Holterman, Martin A. 3075 Handlande
[S3S] 1788
Holterman, Niclas
2498 Handlande
[S3S] 1781
Holtz, Hans Fredric
3361 Secr. i Krigs Hof Rätt,
- Öfver Auditeur
[SJA] 1792
Holtzheidt, J. Daniel 2971 Källarmästare
[STE] 1787
Hongelin, Henric
1216 Fabriceur
[SJA] 1763
Hongelin, Isac
3141 Klädes Fabriceur
[STE] 1790
Hoppe, Wilhelm
1843 Färgare
[SED]* 1773
Hoppenstedt, Baltzar 3683 Canzlist i Justitie Revisionen
[STH] 1796
Horn, Adam
1233 Grefve Riks Råd m.m
[ADF] *
Horn, B. P.
490 Amiralit Lt.
[S3S] 1758
Horn, Baltzar
1945 Grefve. Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan.
RSO
[STH] *
206
Horn, Claes Fredric
2261 Lt. vid Lif Regt.
[LUN] 1778
Horn, Claes Gustafson 1981 Grefve. Cavallier hos Hennes Kgl. Majestät
Hertiginnan, - General Mj. m.m. Excel.
[LUN] 1776
Horn, Fredrik
10
Frih. Öfv. i Fransk tjenst, Cpt. Lt. Vid
Drabanterna RSO
[SJA] 1743
Horn, Gustaf Adolph 1862 Cpt. i Armén. Fk. vid Gardet
[SVA] 1774
Horn, Henning Rudolph
3670 Grefve. Amiralitets Lt.
[STH] 1796
Horn, Jacob Wilhelm 1794 Fk.
[SVA] 1771
Horn, Samuel Henric 923 Lt. vid Norra Skåne Cavalleri,
- General Mj. CSO
[SVA] 1762
Horn, von Johan
1757 Amiralitets Cpt.
[STH] *
Hornberg, Carl Fredric 3459 Fabriceur
[SJA] 1794
Hornborg, Jean
3239 Borgmästare i Ekena
[STA] 1791
Hornfeldt, Claes Fredric
2925 M.D.
*
*
How, Ephraim
3109 [ej noterat]
[STE] 1789
Howitz, Johan Henric 3210 Grosshandlare
*
*
Hube, Johan Samuel 2978 Konst Smed
[Z3G] 1787
Hult, Johan
1527 Banco Casseur
[SVA] 1765
Hult, Johan
2259 Handlande
[S3S] 1778
Hultgren, Pehr
1912 Häradshöfvdinge
[STE] 1775
Hultman, Johan Niclas 3055 Assessor. RWO
[CAR] *
Hultman, Olof
3404 Handlande
[STE] 1793
Hultstedt, Jacob
1376 Assessor i Commerce Coll.
[7DE] *
Humble, B.
2690 Betjent. Tjenande Broder
[STC] 1783
Humble, Carl Johan 3607 Handlande
[STH] 1795
Humble, S. Johan
2916 Auditeur
[S3S] 1786
Humble, Sven
2710 Öfver Jägmästare
[STH] *
Humelhjelm, R. W.
1447 Canzilist i Canzilie Coll.
[SIN] 1764
Hummel, Arfvid D.
3717 Notarie
[S3S] 1796
Hummel, Hans
1700 Vice Häradshöfvding
[S3S] 1769
Hummel, Hans C.
3211 Extra Ordinaer Batallions Predikant, - Fält
Prost, Kÿrkoherde i Kragstad
[S3S] 1791
Hummelhjelm, Gustaf 3927 Auditeur
[LUN] 1797
Hummerhjelm, E. Magnus
971 Frih. Cornett vid Östgötha Cavallerie
[SVA] 1762
Hummerhjelm, Pehr 299 Ryttare vid Östgöta Cavalleri
[SJA] 1756
Hunnius, Fredric Wilhelm
3123 Acteur
[Z3G] 1789
Hussel, Carl Henric
2081 Grosshandlare
[SED]* 1777
Hwalström, Johan Fredric
3697 Sqvadrons Predikant
[LUN] 1796
207
Hülphers, J. Abraham
Hylse, Gottfrid
Håkansson, Anders
Håkansson, Christian
Handlande
[S3S]
Guldslagare
[STE]
Landshöfvdinge. RNO
[STH]
Assessor och Krono Befallningsman
[STC]
Håkansson, Olof
102 Bonde Ståndets Talman
[SJA]
Hård, Alexander
969 Cpt. vid Upland Regt.
[SVA]
Hård, Anders
590 Hof Cavallier
[LUN]
Hård, Carl Gustaf
4169 Amiralitets Lt., - Öfv. Lt. RSO [STH]
Hård, Carl Magnus Wilhelm
3882 Lt. vid Konungens Regt.
[STC]
Hårdt, J. Gustaf
482 Cornett
[S3S]
Häckerman, Adolph Fredric E.
3920 Juris Studiusus
[Z3G]
Hägerflÿcht, Carl Arfvid
3433 Lt. vid Artilleriet
[STA]
Hägerflÿkt
1184 Adjutant vid Husarerna
[SVA]
Häggroth, Anders
3884 Tjenande Broder
[STE]
Häggroth, Eric
856 Rådman i Lindesberg
[SJA]
Häggström, Carl Greger
3989 Lt.
[STA]
Häggström, Olof Johan 4092 Skepps Bÿggmästare
[STE]
Hästesko, J. Henric
1486 Fk. vid Kron Prinsens Regt.
[7DE]
Hävel, Mathias Arnold 3849 Handlande
[S3S]
Högman, Alexander
2668 Bÿggmästare
[STE]
Höjer, Johan Carl
3389 Rector i Stockholms Stor Schola [SJA]
Hök, Immanuel
3887 Tullförvaltare
[S3S]
Hök, Samuel
2137 Hospital Föreståndare
[STC]
Höke, Carl
773 Ryttmästare vid Norra Skånings [SJA]
Höpken, Carl
1914 Lt., Frih., Cpt.
[LUN]
Höpken, Carl Fredric 124 Frih. President i Kammar Coll. [SJA]
Höpken, Gustaf
1863 Adjutant vid Lätta Dragonerna [SVA]
Höpken, von A. Johan 12
Frih. Svea Rikes Råd, RSO
[SJA]
Hörlin, Elias
2983 Magister Docens, - Lector
[STC]
Hörnesten, Nils
2942 vice Lands Fiscal
[STC]
Hörnesten, Olof
2045 Waktmästare, Tjenande Broder [STC]
Hörstedt, Magnus Julius
3394 Banco Commissarie
[SJA]
Höÿer, Carl Fredric
2184 Philosophie Magister Coll. Sohlae [7DE]
Höÿer, Jacob
3971 Handlande
[S3S]
Höök, Pehr
2856
[STE]
I
Iben, J. Fredric
1872 Capverdie Cpt.
[S3S]
Ibsonne, Herman
1280 Proto notarie i Banken
[ADF]
208
2999
185
1946
3865
1787
1756
*
1797
*
1762
*
1799
1797
1758
1797
1793
1763
1797
1761
1798
1799
1765
1797
1783
*
1797
1777
1761
1775
*
1774
1744
1787
1786
1777
*
1777
1798
1785
1774
*
Iggström, Anders Fredric
764
Ignatius, Anders
941
Imhoff, Fredric C.
1690
Indebetou, Johan
1096
Ingeman, Carl
1723
Ingman, Carl Fredric 189
Ingman, Jonas
3839
Ingman, M. /Nordenstolpe/
854
Innes, Robert
2517
Irrstadius, Lars
1231
Isander, P. H.
2422
Isberg, Eric
2895
Isberg, Pehr
2298
Iser, Johan Christian 3112
Iser, Matthias
1648
Ithimens, Gabriel
1082
Iuringius, Anders
694
J
Jacobson, Johan Jacob 4234
Jacobsson, von Jacob 1652
Jacobsson, Jacob Persson
1444
Jancke, Christian
1221
Janentskÿ, Johan A.
3845
Jansen, Fredric
3339
Jederberg, Olof
1827
Jenning, Pehr
4114
Jennings, J.
82
Jerlin, S. G.
1833
Jerlström, Bror Daniel 734
Jernberg, Petter
2550
Jernfeldtz, Fredric
2031
Jernfelts, Gustaf Crispin
122
Jernstedt, Jacob
467
Jochums, 1230
Lands Kamererare
Borgmästare
Notarie Publicus
Handlande
Vice Commissions Secr.
Notarie
Lagman och Häradshöfvdinge
[7DE] 1761
[STA] 1762
[SED]* 1768
[7DE] 1762
[7DE] 1770
[STE] 1756
[STE] 1797
Notarie i Kammar Revisionen.
Cornett vid Lätta Dragonerna
Handlande
Fält Bokhållare
[ej noterat]
Kamererare
Krono Brännerie Inspector
Hofmästare
Cpt. vid Fortif.
Regt:s Skrifvare
Krigs Fiscal
[7DE] 1761
[S3S] 1781
[SVA] 1763
[STE] 1780
[STE] 1786
[STE] 1778
[Z3G] *
[SIN] 1766
[STA] 1762
[SED]* 1760
Slotts Pastor
[ej noterat]
[S3S] 1800
[STE] 1766
Canzilist i Krigs Expeditionen
Cpt. vid Lif Regt., Infanteriet
Handlande från Lÿbeck
Handlande
[ej noterat]
Kammar Junkare
Adjutant vid Lif Regt.
Kamererare
Assessor
Fabriceur
[ej noterat]
[SIN]
[SVA]
[S3S]
[S3S]
[STE]
[LUN]
[SJA]
[STE]
[STE]
[SJA]
[LUN]
Öfv. Lt. vid Adelsfanan
[SJA]
Handlande
[S3S]
Musikant vid Sprengtportska Regt.
[SVA]
Johnson, Peter
168 Handlande
[S3S]
Johnsson, Henric Phil 352 Capellist
[STE]
Johnsson, Lars
3437 Tjenande Broder
[S3S]
Johnston, David
1706 Handlande
[S3S]
1764
1763
1797
1792
1773
*
1753
1773
1761
1779
1776
1753
1758
1763
1755
1757
1793
1769
209
Josephsson, Nils
1265
Julin, Johan
1336
Julius, J. Fredric
2448
Junander, Peter
610
Junbeck, Erland
3587
Junbeck, Petter Jonas 3629
Jung, L. F.
2267
Jungqvist, Jonas
4160
Jurgensson, Carl Fredric
180
Jurgensson, Petter
265
Jusleen, J.
645
Kyrkoherde
Regt:s Commissarie
Grosshandlare
[ej noterat]
Häradshöfvdinge, - Lagman
Auditeur
[ej noterat]
Källarmästare
[ADF]
[ADF]
[STE]
[STE]
[STE]
[STE]
[STE]
[STE]
*
*
1780
1760
1795
1795
1778
1799
Hof Medicus
[STE] 1755
Handlande
[SED]* 1756
Lagman och Assessor i Svea Hof Rätt
[STE] 1760
Juslén, J. Fredric
204 Extra Cancellist i Justits Revisionen
[STE] 1756
Juslen, Nils
1416 Kammar Skrifvare i Kammar Coll.
Advocat Fiscal i Cam:
[SIN] 1764
Justelius, Eric
3374 Carduans Makare
[SJA] 1793
Justrick, von Lars
278 Håf Råd och Cammar Secr.
[SED]* 1756
Jäckel, Fredric Wilhelm2536 Mj. RSO
[STA] 1781
Jägerhorn, Fredric
816 Cpt. vid Nyland Drag
[SJA] 1761
Jägerhorn, Johan Anders
2558 Mj.
[STA] 1781
Jägerhorn, Lars Johan 2557 Öfv. Lt. General Adjutant af Flygeln
[STA] 1781
Jägerhorn, Reinhold Johan
696 Cpt. vid Åboläns Infanteri Regt. [SJA] 1760
Jägerskjöld, Carl J.
1080 Öfv. Lt. RSO
[STA] 1762
Jägerskjöld, Christer Ludvig
3706 Amiralitets Mj. RSO
[STH] 1796
K
Kahlden, von, Norrman, Balthasar Ernst Alexander F.
3873 Cpt. i Preussisk tjenst. R af Pour
le Merite Orden. Possessionat
[Z3G] 1797
Kahlou, J. Henric
3401 Hof Musicus
[SJA] 1793
Kahlow, Fredric G.
2192 Musik Directeur
[GUA] *
Kalling, Pehr Adolph 2730 Grefve. Cpt., - Mj.
[STH] *
Kalm, Pehr
3320 Cpt. vid Nÿlands Dragoner, - Mj. [STA] 1792
Kalov, Fredric
3834 Oboist vid Kgl. Svea Lif Garde [LUN] 1797
Kammecker, Joachim 199 Primarie Kämner
[STE] 1756
Kanov, von Gregorius 3386 Mj. RSO
[STA] 1793
Kanterberg, Nils Carl 803 Hof Junkare
[SED]* 1761
Karpeén, Jacob
3510 Capverde Cpt.
[S3S] 1794
Karpoff, Petter
1910 Rÿsk Legations Secr.
[SED]* 1775
210
Karpoff, Pierre
Karsten, Christopher
Kasten, Petter
Kaulbars, von J.F.
Kaunitz, Alexander
2090
2248
4081
305
1922
[ej noterat]
[LUN]
Hof Secr.
*
Sjö Cpt.
[GUA]
Frih. Gen. Mj. Landshöfding
[S3S]
Grefve. Minister från Wienska Hofvet
[LUN]
Kejser, Niclas Ekströmsson
3359 Notarie i Kammar Revisionen
[SJA]
Kellander, N. /Manner/Kantz/
998 Conducteur vid Fortif.
[SVA]
Kellander, Sven
468 Lt.
[S3S]
Kellerstedt, Anders Johan
4001 Auditor vid Jönköpings Regt.
[STC]
Kellman, Axell
434 Secr. vid Tull Arr:
[STE]
Kellman, Gustaf A.
572 Secr.
[S3S]
Kellner, Fredric Christian
3924 Handlande
[STH]
Kempfe, Fredric Georg 2048 Lt. vid Fortif., - Mj. RSO
[STA]
Kenlock, Anders
1991 Handlande, - Rådman
[S3S]
Kennedy, Thomas
4179 Handlande
[S3S]
Keplerus, Alexander
1687 Borgmästare
[STA]
Keppler, Lars Johan
960 Fk. vid Åbo Läns Regt.
[SVA]
Kettcher, Stephan
3899 Snörmakare
[SJA]
Keulitz, Guillaume
2415 Handlande från Antverpen
[CAR]
Kexell, Olof
2382 Secr. vid Kgl. Spectaklerne
[7DE]
Keÿ, Carl Fredric
3728 [ej noterat]
[STE]
Keÿser, Gerhard
1627 Kammar Skrifvare i Ränte Kammaren
[7DE]
Kidron, Eric
2025 Handlande
[S3S]
Kiernander, Carl Anders
2879 Öfver Inspector
[STA]
Kihlbaum, Olof
2624 Handlande
[S3S]
Kihlgren, C. Aron
3705 Collega Scholae
[STH]
Kihlgren, Magnus Gabriel
2636 Amiralitets Råd
[STH]
Kihlgren, Pehr Zacharias
2227 Canzlist i Justitie Revision
[7DE]
Kihlgren, Samuel Zacharias
2647 Amiralitets Expeditions Justitiarie [STH]
Kihlström, Eric
3813 Öfver Jägmästare
[STC]
Kijsel, Carl Gottfried 619 Grosshandlare
[SJA]
Killander, Anders
4290 Handlande
[S3S]
Kinninmundt, J. B.
671 Secr. i Järn Contoret
- Revisions Secr. RNO
[SJA]
1777
*
*
*
1775
1792
1762
1758
1798
1758
1759
1797
1777
1776
1799
1768
1762
1797
*
1780
1796
1766
1776
1786
1782
1796
*
1778
*
1797
1760
1800
1760
211
Kirstein, Adolph Ulric 1783
Kirstein, Mauritz
1621
Kiöhler, J. Christopher 1397
Kjedeström, Anders
20
Kjellander, Jöns Daniel 4020
Kjellberg, Aron
3574
Kjellberg, Eric
2587
Kjellberg, Nils
2551
Kjellin, Nils
2714
Kjellman, Anders
2707
Kjellman, Johan
1178
Kjellson, Kjell
383
Kjempfe, Samuel Conrad
1159
Kjemphen, von Fredric 568
Kjepler, Diedric
1451
Kjerman, Gustaf
99
Kjerrmansköld, Jacob 2692
Kjerting , - /Warnhjelm/
972
Kjerulf, von Wolffen 2970
Kjölström, Isac
4172
Kjörner, Johan Christopher
1366
Kjörning, von G.
2440
Klapper, Johan Henric 3852
Klefverström, Simon H.
1814
Klerck, Adolph /af Klercker/
2133
Slotts Byggmästare
Riddarhus Kamererare
Frih. Registrator i Canzilie Coll.
Hof Juvelerare
Auscultant i Götha Hof Rätt
Handlande
Kammardräng. Tjenande Broder
Krämhandlare
Kgl. Hof Predikant
Advocaat Fiscal
Revisor
Hof guld Arbetare
[SVA] 1771
[LUN] 1766
[SED]* 1763
[SJA] 1748
[STC] 1798
[S3S] 1795
[7DE] 1782
[SJA] 1779
[7DE] 1784
[STH] *
[SVA] 1763
[STE] 1757
Cpt. vid Fortif., - Mj. RSO
Protocolls Secr.
Notarie
Rådman i Stockholm
Amiralitets Lt.
[SVA] 1763
[SED]* 1759
[SED]* 1764
[SJA] *
[S3S] 1783
Condicteur vid Fortif.
Cpt.
Graveur
[SVA] 1762
[S3S] 1787
[GUA] 1799
Slotts Murmästare
[ej noterat]
Handlande
[ADF] *
[STE] 1780
[S3S] 1797
Lector
[S3S] 1772
Lt. vid Artilleriet, - General Mj.
RSO
[STC] 1777
Klerck, Petter Julius
2932 Lt. vid Artilleriet
[S3S] 1786
Klercker, af Carl Mathias
1997 Mj. vid Arméens Flotta, - General.
CSO
[STA] 1776
Klercker, af Gustaf Reinholdt
2922 Lt. vid Nÿlands Dragoner
[STA] 1786
Klercker, af Carl Ulric 3748 Lt.
[STA] 1796
Klercker, Gustaf Fredric2985 Mj. vid Arméens Flotta
[STA] 1787
Klerk, Carl
1208 Lt. vid Husarerna
[SVA] 1763
Klesbeck, Johan
3701 Waktmästare. Tjenande Broder [S3S] 1796
Kleseker, Johan
3769 Handlande i Hamburg
[SJA] 1796
Kletten, Georg Ernst 3372 M.D. och Professor
[STE] 1792
Klick, Carl Henric
2842 Mj.
[STA] 1785
212
Klinckowström, Johan Mauritz
128 General Mj. RSO
[SJA] *
Kling, Fabian
3323 Auditeur vid Stackelbergs Regt.
Assessor
[STA] 1792
Kling, Gabriel
104 Sekreter: vid Kgl. Assecurance Rätten
[SJA] *
Klingenstjerna, Eric
983 Lt. vid Artilleriet
[SVA] 1762
Klingfelt, Nils Gustaf 252 Lt. vid Artilleriet - Öfv. RSO
[SJA] 1756
Klingspor, Christian A. 3925 Mj. RSO m.m.
*
*
Klingspor, Fredric Herman
3395 Frih., Mj. Öfver Adjutant. RSO [STA] 1793
Klingspor, Gustaf
3522 Grefve. Hof Marshalk. RSO
[STA] 1794
Klingspor, Gustaf Adolph
2030 Baron
[LUN] 1776
Klingspor, Mauritz
1805 Mj., - Grefve Excel. Gener: en i Finland,
R & C af KMO
[LUN] *
Klingspore, Otto Reinholdt
2181 Frih. Cpt. vid Tavestehus Regt. [LUN] *
Klingstedt, Jonas
2046 Mj. vid Konungens Regt.
[STC] 1777
Klinkowström, Axel Leonhard
3903 Frih. Amiralitets Lt.
[STH] *
Klinkowström, Carl
1118 Cpt. i Preussisk tjenst
[SVA] 1762
Klinkowström, Fredric 1119 Lt. vid Spensiska Regt.
[SVA] 1762
Klinkowström, T. L. 1112 Frih. Concilie Junker, - Excel. m.m.
[SVA] *
Klint, Anders
3605 Tull Inspector
[STH] 1795
Klint, Henric C.
1696 Guldsmed
[SIN] 1769
Klinteberg, Svante
4230 Advocat Fiscal
[STE] 1800
Klinteberg, Wilhelm 2864 Häradshöfvding, - President,
Landshöfvdinge. CNO Frih.
[STC] 1785
Klut, Georg
3836 Oboist vid Kgl. Svea Lif Garde [LUN] 1797
Klut, Johan
3835 Oboist vid Kgl. Svea Lif Garde [LUN] 1797
Kneiff, Carl
287 Handlande
[SED]* 1756
Knockenhauer, Anders 4205 Betjent. Tjenande Broder
[STC] 1800
Knorring, Jöran
740 Baron Cpt. vid Gardet
[SVA] 1761
Knorring, von Isac
1257 Frherre. Kammarherre
[ADF] *
Knorring, von J. Henric
2127 Lt. i Cron Prinsens Regt. Adjunt vid
Kronobergs Regt.
[STC] 1777
Knorring, von Jöran A. A.
3061 Conducteur
[S3S] 1788
Kock, Abraham
3553 Kamererare, - Öfver Krigs Commissarie
[STA] 1795
Kock, Anders
1360 Fabriqeur
[ADF] *
213
Kock, Anders Olof
3227
Kock, Frans
3520
Kock, Jacob
3885
Kock, Jöns
3035
Kock, Magnus
574
Kock, Michael
225
Kock, Samuel
723
Koersner, Eric Samuel 3879
Kogell, August Fredric 2166
Kogell, Pehr
379
Kolmodin, Lars
2188
Konow, von, Carl Johan
3625
Konov, von, Jacob Magnus
3450
Korschineck, C.
3987
Korthuum, Fredric Anton
2223
Kortum, August Fredric3800
Koskull, Anders
3826
Koskull, Claes
3789
Koskull, Claes Didrick 2140
[ej noterat]
Krämhandlare
Ur Fabriqeur
Handlande
Amiralitets Pastor
Borgmästare i Uddevalla
Bruks Patron
Grosshandlare
Commissarie vid Lazarells Lotteri
Under Conductor
Murmästare
[STE] *
[STE] 1794
[STE] 1797
[S3S] 1787
[S3S] 1759
[SJA] 1756
[SED]* 1761
[STE] 1797
[7DE] 1777
[SED]* 1757
[7DE] 1777
Lif Page Lt. vid Tavastehus Regt. [STA] 1795
Lt.
Fabriqeur
[STA] 1794
[STE] 1798
Kurländsk Länz Hauptman
*
Handlande
[S3S]
Frih. Cavallier
[LUN]
Frih. Öfv. Lt.
*
Frih., Adjunt vid Sprengports Regt.,
- Öfv. Lt.
[STC]
Koskull, Gustaf Fredric 2112 Frih. Lt. vid Kgl. Regt., - Tullförvaltare
och Krigs Råd
[STC]
Koskull, Ulric Gabriel 2363 Lt. vid Dragonerna
[LUN]
Kothen, Fredric Gustaf 297 Lt. vid Björneborgs Regt.
[SJA]
Kothen, von 1640 Lif Drabant
[SVA]
Kothen, von Simon Gustaf
1120 Cpt. vid Cronhjorts Regt.
[SVA]
Kraeft, Joachim Pet: Daniel
4082 Handlande
[GUA]
Kraftman, Gabriel
3289 Assessor. Borgmästare
[STA]
Krakau, Christian Herman
4045 Kÿrko Inspector
[STC]
Kramer, Herman C.
2852 Grosshandlare
[STE]
Krapp, Johan Fredric 2580 [ej noterat]
[STE]
Krassou, Christian
1195 Cpt.
[SVA]
Kreplin, Michael
1802 Hof Trumpetare
[SIN]
Kreuger, Johan Fredric 3137 Tullförvaltare
[STA]
Kreÿ, Fredric Georg
4213 Hof Medicus
[NFÖ]
Krogius, Fredric Wilhelm
3414 Kgl. Secr.
[STA]
Krok, Petter
4005 Öfver Tull Inspector
[STC]
214
*
1797
1797
*
1777
1777
1779
1756
1766
1762
*
1791
1798
1785
1782
1763
1772
1790
1800
1793
1798
Krook, Bengt
3493 Inspector vid Spinnhuset, Kamererare
[STE]
Krook, Carl Gustaf
3476 Assessor
[STA]
Krook, J.
74
Hof Secr.
[SJA]
Krook, Jonas
1770 Commercie Råd
[STH]
Kruse, Carl Magnus
748 Baron. Lt. vid Södra Skånes Regt. [SVA]
Kruse, Gustaf Adolph 1602 Frih. Lt. vid Östgötha
[SVA]
Kruse, Magnus Ludvig 1052 Lt. vid Artilleriet
[SVA]
Kruse, Sivert Axel
1051 Fk. vid Lif Regt.
[SVA]
Krusell, Carl Johan
2933 Adjutant, - Cpt.
[S3S]
Krusenstjerna, Mauritz S.
1918 Amiralitets Cpt.
[S3S]
Kruus, von, Carl Ferdinand
3848 Handlande
[STA]
Krydeén, Henric
338 Handlande
[STE]
Krüger, Emanuel Gottfried
3299 Handlande
[Z3G]
Krüger, Samuel Gottlieb
381 Commissarie i Helsingör
[STE]
Kröger, Adam Jordan 2172 Philosophie Magister, - Lagman [STC]
Kröningssvärd, 1915 [ej noterat]
[LUN]
Kröningssvärd, Carl Gustaf
959 Cpt. vid Wermlands Regt. RSO [SVA]
Kugelberg, Gustaf H. 2771 [ej noterat]
[STE]
Kugelberg, Jacob Henric
2302 Häradshöfvding, - Lagman
[STC]
Kuhlau, Fredric
823 Trumpetare
[STE]
Kuhlaur, Christian
1311 Hof Trumpetare
[ADF]
Kuhlberg, Christopher 1383 Lagman
[STA]
Kuhlberg, Johan
1368 Borgmästare
[STA]
Kuhlman, Johan
2144 Handlande
*
Kuhn, Carl Tobias
2318 Secr. vid engelska Legationen
[LUN]
Kuler, 2424 Handlande i Strassburg
[LUN]
Kull, Johan
3866 Rådman
[STH]
Kullenberg,
2645 Amiralitets Cpt.
[STH]
Kullenberg, Clas J.
2443 Lt. vid Amiralitetet
[S3S]
Kullenberg, 1951 Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan
[STH]
Kullman, Eric Ludvigsson
2599 Magister
[S3S]
Kullman, Sven Petter 2617 Handlande
[S3S]
Kurck, Arvid Fredric 617 Frih. assessor i Göta Hof Rätt
[SJA]
Kurck, Knut
2787 Frih. Lt. vid Södermanlands Regt.,
- Öfv. Kammar Junkare.
RWO och RNO
[STC]
1794
1794
1753
*
1761
1766
1762
1762
1786
1775
1797
1757
1792
1757
1777
1775
1762
1784
1779
1761
*
1763
1763
*
1779
1780
1797
*
1780
*
1782
1782
1760
1784
215
Kurrakin, -
2035 Rysk Prins, Kejserlig kammarherre, m.m.
*
*
Kurten, Carl
3286 Krono Befattningsman
[STA] 1791
Kurten, Gustaf
3297 Lt.
[STA] 1792
Kuss, Carl
2989 Handlande
[S3S] 1787
Kuÿlenstjerna, J. Georg 2316 Fk. vid Konungens Regt., - Mj. [STC] 1779
Kÿhle, Alexander Jacob 3328 Cpt. RSO
[STA] 1792
Kÿhn, J. Georg
3226 Assessor
[STE] 1791
Kåhre, Carl
1874 Kamererare
[SED]* 1774
Kåhre, Lars
1553 Handlande
[S3S] 1765
Köbl, David
322 Revisor
[SED]* 1757
Köhler, C. Adolph
2284 Krigs A[?] Mästare
[STE] 1778
Köhler, J.
2641 Handlande
[STH] *
Köhler, von
1014 Fk. vid Kronobergs Regt.
[SVA] 1762
Köhler, von Framholt 1013 Fk. vid Cronhjelms Regt.
[SVA] 1762
Köhler, von Fredric
368 Frih. Capt. Vid Hollensteinska Regement.
[SED]* 1757
Köhler, von Lars R.
458 Frih. Cpt.
[S3S] 1758
Kökeritz, Gustaf
1632 Secr., - Stats Secr. RNO
[SVA] 1766
Kölpin, Alexander B. 1012 Medicine Adjutant i Greifswald [SVA] 1762
König, Adolph
3662 Cpt. vis Svea Lif Garde
[LUN] *
König, Carl Fredric
3854 Rÿttmästare
*
*
König, Fredric W.
486 Supercargeur
[S3S] 1758
König, Hendric
2189 Supercargeur
[S3S] 1777
König, Jacob Leonhard 70
Capitain vid Gardet
[UTL] 1752
Königstedt, Carl W.
1163 Lt. vid Husarerna
[SVA] 1763
Königstedt, Eric
1560 Lt. vid Husarerna
[SVA] 1765
Köplin, Andreas Philip 4106 Handlande
[Z3G] 1799
Köppen, Carl Georg 3064 Lt. vid Engelbrechts Regt.
[Z3G] *
Köster, Johan Henric 3114 Kgl. Hof Predikant
[STE] 1789
L
La Croix, Joseph
3833 Oboist vid Kgl. Svea Lif Garde [LUN] 1797
Lackman, Henric
3426 Handlande
[S3S] 1793
Lagerberg, Adam Otto 791 Grefve, HofMarskalk, Officiant vid
Kgl. M. Orden
[7DE] 1761
Lagerberg, Lars Herman
1358 Under Officer
[ADF] *
Lagerbjelke, J. Axel
3632 Amiralitets Lt.
[STH] 1795
Lagerbom
990 Cpt. vid Westerbottens Regt.
[SVA] 1762
Lagerborg, Daniel
1351 Cpt. vid Westerbotten Regt.
[ADF] *
Lagercrantz, J. Jasper 2143 Fk. vid Konungens Regt.
[STC] 1777
Lagerhielm, Alexander A.
1363 HofJunkare och häradshöfvding [ADF] *
Lagerlöf, Erland
515 Cancellist i Cancellie Coll.
[SED]* 1759
216
Lagerlöf, Nils
3508 Auditeur vid Enkedrottningens Regt.
[STA] 1794
Lagerstråle. P. G.
2706 Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan. RSO [STH] *
Lagersvärd, J. Claes
2264 Canzlist i Kgl. Canzliet
[LUN] 1778
Lagervall, Anders
321 Hattstofferare
[SED]* 1757
Lagervall, Magnus
3721 Bokhållare
[STE] 1796
Lagerwall, Magnus
1784 [ej noterat]
[STE] 1771
Lagus, Carl Georg
4277 Revisor vid Arméns Flotta
[STA] 1800
Lalin, Eric
1140 Ordinarie Ingenieur
[STA] 1763
Lalin, Lars
1319 Kgl. Kammar Musico
[ADF] *
Laller, Carl Henric
3451 Öfver Auditeur, - Lagman och Magistrats
Secr. i Stockholm
[STE] 1794
Laller, Magnus J.
3986 [ej noterat]
[STE] 1798
Lamberg, Carl
1540 Handlande, - Rådman
[S3S] 1765
Lamberg, Johan
3487 Handlande
[S3S] 1794
Lamberg, Johan Casten 3799 Handlande
[S3S] 1797
Lamberg, Petter
910 Handlande
[S3S] 1762
Lancken, van der, Fredric
4044 Lt. vid Husarerne
[STC] 1798
Land, Gustaf Adolph 2620 Mj.
[STA] 1782
Landeberg, Olof
3421 Tull Inspector
[S3S] 1793
Landin, Anders
2596 Handlande
[S3S] 1782
Landmark, Carl Gustaf 1489 Medicine Canditat, - Theologie Doctor.
Professor och Kyrkoherde
[7DE] 1765
Landtberg, Carl Fredric 3470 Notarie
[SJA] 1794
Lang, Carl Emanuel
1681 [ej noterat]
[STE] 1768
Lang, Fredric
1301 Svärdfejare, Ålderman
[ADF] *
Lange, Abraham
214 Borgmästare i Wisby
[SJA] 1756
Lange, Andreas Christian
3454 Tjenande Broder
[Z3G] 1794
Lange, Carl Henric
3218 Lt. vid Nÿlands Dragoner
[STA] 1791
Lange, J: Jacob
916 Canzlist i Borgare Ståndet
*
1762
Lange, Samuel Fredric 3053 Secr. vid Sjöhandels Comissionen [Z3G] 1788
Langenberg, Elias
648 Inspector vid Win Prober och
Kgl. Källarmästare
[STE] 1760
Langenberg, von Jacob 59
[ej noterat]
[SJA] 1752
Langenberg, von Jacob 2230 Hof Kÿpare
[SED]* 1778
Langenskjöld, Anders Gustaf
3233 Cpt. vid Nÿlands Dragoner
[STA] 1791
Langlet, Philip
1015 Handlande i Borås
[7DE] 1762
Langren, Pehr Gustaf 1522 Borgmästare i Simhrishamn
[SVA] 1765
Lannerstjerna, J. Wilhelm
2160 Justitiarie
[S3S] 1777
Lannerstjerna, Magnus Wilhem
79
Lt. vid Dahl Regt.
[SJA] 1753
217
Lantingshausen, Albrecht
1710 Fk. vid Gardet, - Grefve, Öfver
Kammarherre, General Mj. m.m. [SVA] 1769
Lantingshausen, J. Albert
138 General Mj. och Commendant
af K.S.O
[SJA] 1753
Larsson, Anders
2317 Riksdagsman från Fräkne Härad
i Bohus Län
[SED]* 1779
Laurant, Claes
1262 Super Cargeur
[ADF] *
Laurin, J. Joachim
3102 Handlande
*
*
Laurin, Johan Claes
3486 Secr.
[SJA] *
Laurin, Nils
3489 Handlande
[S3S] 1794
Laurin, Pehr
885 Kammarskrifvare i Kammar Coll. [7DE] 1761
Laute, Ludvig
2941 Språkmästare
[STC] 1786
Lauterback, Anton
2531 Mantals Comissarie,
- Kgl. Räntemästare
[STC] 1781
Lauxen, Johan
1680 Handlande
[SED] 1768
Le Bell, Johan Jacob 3425 Mj.
[S3S] 1793
Le Bell, Otto Johan
2340 [ej noterat]
[STE] 1779
Le Febvre, Pierre
2464 Page. Hofmästare
*
*
Leander, Jonas Anders 4120 vice Häradshöfvding
[LUN] 1799
Lefebure, Jean
485 Handlande
[S3S] 1758
Lefebure, Johan
119 Grosshandlare i Stockholm
[SJA] 1753
Leffler, Anders
177 Öfver Inspector
[S3S] 1755
Lehman, Carl Gustaf 496 Cpt. i Ost Indiska Companiet
[S3S] 1758
Lehman, Carl Samuel Theodor
3052 Fält Predikant
[Z3G] 1788
Lehman, J. Albrecht 2033 [ej noterat]
[STE] 1776
Lehnberg, Carl
192 Glas Slipare
[SJA] 1756
Leijell, Petter
382 Stads Notarie
[STE] 1757
Leijon, Anders
1795 Tjenande Broder
[SVA] 1769
Leijonhjelm, Anders 867 Ryttmästare vid ÖstGötha Cavalleri
[7DE] 1761
Leijonhjelm, Carl Fredric
426 Frih. Lt. vid Prins Fredric Adolfs Regt.
- Öfv. RSO
[SED]* 1758
Leijonhufvud, Abraham
2170 Cpt. vid Konungens Regt.,
- Öfv. Lt. RSO
[STC] 1777
Leijonhufvud, Axel
3003 Frih. Lt. vid Artilleriet
[S3S] 1787
Leijonhufvud, Axel Gabriel
2503 Frih. Öfv. RSO
[STA] 1781
Leijonhufvud, Carl August
2889 Frih., Lt. vid Gardet
[SJA] *
218
Leijonhufvud, Gustaf
2344 Frih. Cpt. vid Konungens Regt.,
- Öfv. Lt. RSO
[STC] 1779
Leijonmark, Jacob
1113 Fk. vid Westerbottens Regt.
[SVA] 1762
Leijonmark, Petter
1117 Lt. vid Husarerna
[SVA] 1762
Leijonmark, Sven
1188 Cpt. RSO
[STA] 1763
Leijonskjöld, Mårten J. 2176 Frih. Lt. vid Södra Skåne Cavalleri
[STC] 1777
Leijonstedt, Carl
2306 Grefve, Lt. vid Dragonerna,
- Öfv. RSO
[LUN] 1779
Lejonankar, Fredric W. 518 Lt.
[S3S] 1759
Lejonhufvud, Axel Gabriel
28
Cavalier hos Hans K H Prins Gustaf
[SJA] 1751
Lejonhufvud, Knut
392 Frih. Lt. vid Prins Fredric Adolphs Regt.
[SED]* 1757
Lejonhufvud, Sebastian 714 Frih. Lt. vid Gardet
[SVA] 1761
Lejonsten, Georg W. 1338 Cpt. vid Amiralitetet. RSO
[ADF] *
Lembcke, Daniel Henric
3975 Regt:s Fältskär
[STH] 1798
Lenaeus, Knut
1468 Regement Fältskär vid Westhallands Regt.
[7DE] 1764
Lenck, Jacob Gustaf
2339 [ej noterat]
[STE] 1779
Lennman, Carl Gustaf 3606 Tull förvaltare
[STH] 1795
Lepell, von Ludvig
2980 Cpt.
[Z3G] 1787
Leppentiz, Christopher Niclas
1866 M.D. från Hamburg
[LUN] *
Lethocad, David
1326 Legations Secr.
[ADF] *
Levén, J. Adolph
2590 [ej noterat]
[STE] 1782
Levenhagen, Fredric A. Gottlieb
3937 Handlande
[GUA] *
Levenhagen, Petter Jacob
4159 Theater Föreståndare
*
*
Levenhaupt, Adam Ludvig
1853 Cpt. vid B: och Lätta Dragonerna [LUN] 1774
Lewenhaupt, Adolph Fredric
719 Grefve, Fk. vid Kron Prinsens Regt. Öfver
Stallmästare. R & C af KMO
[SVA] 1761
Levenhaupt, Carl Emil 142 [ej noterat]
[SJA] *
Levenhaupt, Casimir 1864 Grefve, General Mj.
*
*
Lewenhaupt, Casimir 713 Grefve. Öfv. Lt. RSO
[SVA] 1761
Levenhaupt, Charles Emil
1858 Grefve. Lt. vid B. Och Läns Dragonerna,
- General Mj. CNO Cpt. Lt. vid Drabanterna
[SVA] 1774
219
Levenhaupt, Gustaf
1937 Grefve. Lt. vid Gardet,
- Öfv. RSO
[SVA] 1775
Lewenhaupt, Gustaf August
1987 Grefve. Mj.
*
*
Levenhaupt, Sten
1916 Grefve, Cavallier hos Hertiginnan
af Södermanland
[LUN] 1775
Levin, Zacharias
1000 Lt. vid Husarerna
[SVA] 1762
Levin, Zacharias
2288 Juvelerare
[SED]* 1778
Leÿel, Carl Johan
857 Notarie i Bergs Coll.
[7DE] 1761
Leÿel, Lars Fredric
1982 [ej noterat]
[LUN] 1776
Lidbeck, Eric Gustaf 384 Professor i Lund
[SED]* 1757
Lidén, J. Henric
1139 Magister
[STA] 1763
Lidgren, Lars
378 Auditor
[SED]* 1757
Lidman, Petter
1400 Winhandlare
[SIN] *
Lidmark, Carl
2581 Assisstent i Justitie Coll.
[STE] 1782
Lidströmer, Jonas
3594 Mj. Mechanicus, - Öfv. Lt.
[STH] 1795
Liebman, Thore Reinholdt
1718 Notarie vid Hall Rätten
[SJA] 1770
Liedbeck, Johan
3360 Kamerer i Kammar Coll.
[SJA] 1792
Liedberg, Johan
3569 Controlleur vid Sjö Tullen
[STE] 1795
Liedin, Henric
1477 Cpt. vid Fortif.
[S3S] 1764
Liefertz, Isac
628 Cancellist i Cancellie Coll.
[7DE] 1760
Lieven, Carl Gustaf
1806 Cpt. vid Gardet och Kammarherre,
- General Mj., CSO
[LUN] *
Liewen, Carl Gustaf
1252 Frih. Hof Marskalk m.m.
[ADF] *
Lieven, von, Gustaf Rutger
3881 Frih., Lt. vid Konungens Regt. [STC] 1797
Liffers, Casper
3660 Notarius Publicus
[SJA] 1796
Liffers, Gustaf
2732 Handlande
[STH] *
Lijdberg, Anders
261 Juvelerare, - Borgmästare i Stockholm
[SED]* 1756
Liljeberg, Carl
1224 Tjenande Broder
[STE] 1763
Liljecreutz, Bengt Ulric 4056 Frih. Stallmästare
[LUN] 1798
Liljenberg, Olof
4208 Målare
[NFÖ] 1800
Liljeström, Danckvard, Fredric
3810 Lt. vid Konungens Regt.
[STC] 1797
Liljesvärd, J. Magnus Fredric
652 Lt. vid Artilleriet
[7DE] 1760
Lillja, Mathias
605 Cpt. Lt.
[S3S] 1760
Lillje, von, Jean Otto 3650 Frih. Öfv. Lt.
[Z3G] 1796
Lilljehorn, Pehr Ulric 1848 Cpt. i Armén och Fk. i Gardet
[LUN] 1773
Lilljehök, Bleckert
1356 Cpt. vid Uplands Regt. RSO
[ADF] *
Lilljehök, Carl
3301 Mj. RSO
[STA] 1792
Lilljehök, Malcom
2180 Cpt. RSO
[STC] *
220
Lilljenanker, Mathias
1752 Vice Amiral vid Örlogs Flottan.
RSO
[STH] *
Lilljencrantz, Fredric J. 2576 Frih. Riks Råd. President. C af
alla K.M. Orden.
*
*
Lilljenwaldh, Carl Christopher
3536 Predikant vid Borgerskapets Enkehus
[STE] 1795
Lilljeqvist, Gustaf
3604 Amiralitets Cpt., - Mj. RSO
[STH] 1795
Lilljestråle, C. E.
4127 Rÿttmästare vid Adelsfanan
[LUN] 1799
Lilljeström, T. G. Dankwardt
715 Lt. vid Gardet
[SVA] 1761
Lilljesvärd, Carl J.
1269 Lif Drabant
[ADF] *
Lilljesvärd, Måns
2499 Öfv. RSO
*
*
Lilljewalck, O. Theodor
3758 Kgl. Secr., - Justitie Råd
[STH] 1796
Lillström, Johan
4028 Betjent. Tjenande Broder
[STA] 1798
Limeus, 1001 Adjutant vid Jönköpings Regt.
[SVA] 1762
Limnell, 2333 Assessor
[STA] 1779
Lind, Anders Georg
3160 Auditeur vid Calmar Regt.
[STA] 1790
Lind, Jan
2666 [ej noterat]
[STE] 1783
Lindahl, Olof
3005 Supercargeur, - Directeur vid Ost
Indiska Companiet
[S3S] 1787
Lindberg, Anders
4043 Kamererare
[SJA] 1798
Lindberg, Georg
4040 Spegel Fabriqeur
[STE] 1798
Lindberg, Martin
1575 Borgmästare i Mariestad
[SED]* 1765
Lindberg, Olof
664 Kamrer vid Kammar Coll.
[7DE] 1760
Lindberg, Otto
2476 Can: Rector, - Professor och
Kÿrkoherde i Örebro
[S3S] 1781
Lindblad, Abraham
3457 Skräddare. Directeur
[SJA] 1794
Lindblad, Gustaf
1392 Lt. vid Amiralitetet
[SED]* 1763
Lindblom, Nils
613 Professor vid Artiller:
[SJA] 1760
Lindbom, Gustaf Aron 2322 Notarie i Bergs Coll.
[7DE] 1779
Lindborg, Sven Gabriel 1612 Hof Kamrerare
[7DE] 1766
Lindbäck, Fredric
3869 Revisor i Krigs Coll., - Krigs Råd [LUN] 1797
Lindbäck, Johan
3384 [ej noterat]
[STE] 1793
Lindeblad, Jonas
2335 Sqvadrons Predikant vid Lif Regt.
till Häst
[LUN] 1779
Lindecrona, Adolph Ludvig
2126 Lt. vid Norra Skåne Cavalleri,
- Mj. RSO
[STC] 1777
Lindegren, Anders J:son
1839 [ej noterat]
[S3S] 1773
Lindegren, Carl
4168 Secr.
[SJA] 1799
Lindeman, J. Zacharias 3170 Academie Pedell. Tjenande Broder
[Z3G] *
221
Lindencrona, Fredric C.
1984 Rÿttmästare vid Södra Skåne Cavalleri,
- Öfv. Lt. RSO
[LUN] 1776
Linder, Adolph
2519 Lagman
[STA] 1781
Linder, Magnus
2907 Bruks Patron
[STA] 1786
Linderberg, Eric
3340 Öfver Inspector
[S3S] 1792
Linderberg, J. C.
3690 Järnkrämare
[SJA] 1796
Linderholm, Jonas
3913 Kgl. Hof Predikant och Fält Präst [LUN] 1797
Linderot, Petter
3201 Klädes Fabriceur
[STE] 1790
Linderot, Sven
859 Kyrkoherde vid Rönneslöfs Pastorat
i Halland
[7DE] 1761
Lindewall, Johan Petter 3366 Krämhandlare
[SJA] 1792
Lindgren, Anders
2951 Adjutant vid Artilleriet
[S3S] 1786
Lindgren, Eric
3106 [ej noterat]
[STE] 1788
Lindgren, Isac
3062 Betjenande Broder
[S3S] 1788
Lindhult, J.
641 M.D.
[STE] *
Lindman, Carl Johan 3471 Assessor
[SJA] 1794
Lindman, Nils
933 Post Inspector
[SED]* 1762
Lindmark, Anders
3803 Grosshandlare
[STE] 1797
Lindqvist, Carl
1389 Handlande
[CAR] *
Lindqvist, Johan
169 Ur Fabriquer
[STE] 1755
Lindqvist, Olof
1678 Secr.
[S3S] 1768
Lindrot, Carl
718 Fk. vid Westman: Regt.
[SVA] 1761
Lindrot, Carl Axel
873 Adjutant vid Nerikes och Wermlands Regt.
[SVA] 1761
Lindrot, Fredric
958 Fk. vid Nerikes och Wermlands Regt.
[SVA] 1762
Lindrot, Johan
717 Mj.
[SVA] 1761
Lindskog, David
2899 Kopparslagare. Ålderman
[STE] 1786
Lindskog, J. Gabriel 3347 Kopparslagare. Ålderman
[STE] 1792
Lindstrom, Anders
3007 Handlande
[S3S] 1787
Lindström, Herman
1512 Rådman
[7DE] 1765
Lindström, M.
3796 Siden Fabriqeur
[STE] 1797
Lindström, Martin
2747 Kamererare vid Regal Bränneriet [STE] 1784
Lindströmer, Eric Magnus
3440 Consistorie Notarie
[STE] 1793
Linnerhjelm, Jonas
733 Hof Rätts Råd i Götha Hof Rätt [STE] 1761
Linnerhjelm, Olof
2279 Fk. vid Konungens Regt., - Cpt. [STC] 1778
Linqvist, Christian
4263 Rådman och Handlande
[MPE] 1800
Linroth, Claes Gustaf 1282 Kammarherre
[ADF] *
Littau, Isac
1075 Commissians Landmätare
[STA] 1762
Littman, Johan Albrecht
3453 Krämhandlare i Stockholm
[STE] 1794
Liung, Johan
208 Bildhuggare
[STE] 1756
222
Ljung, S Petter
1873
Ljung, Wilhelm Anders 2113
Ljungberg, Axel Ludvig 2330
Ljungberg, Johan
1473
Ljungberg, Lars
1551
Ljungberg, Samuel
3896
Ljungdahl, Zacharias 3668
Ljungfelt, Magnus
1407
Ljunggren, Elias Christopher
4021
Ljunggren, Johan
3526
Ljunggren, Johan
4142
Ljunggren, Jonas Jacob 2156
Ljunggren, Samuel Jacob
1437
Ljungqvist, Anders
563
Ljungstedt, Anders
3944
Ljungstedt, Carl Fredric3772
Lode, Johan Wilhelm 3332
Lode, Jöran Herman 1520
Lode, Jöran Wilhelm 1494
Lode, Otto Reinhold 1420
Lode, Reinhold J.
1380
Loenbom, Jacob
1831
Loffman, Ad: Fredric 3653
Lomberg, Eric
87
Lood, Carl Fredric
19
Lood, Gustaf Gabriel 1484
Lorick, Samuel Fredric 2136
Professor. Bildhuggare
Lands Secr., - Lagman
Cpt.
Cpt.
Bruks Inspector
Lt.
[ej noterat]
Cpt. vid Jemtländska Regt.
[STE]
[STC]
[STA]
[STA]
[S3S]
[STA]
[STE]
[SVA]
1774
1777
1779
1764
1765
1797
1796
1763
Canzlist i Justitie Revisionen
Slagtare. Ålderman
Betjent. Tjenande Broder
Canzlist i Commercie Coll.
[STC]
[SJA]
[STC]
[7DE]
1798
1794
1799
1777
Kammarförvandt
Waktmästare Betjän:
Supercargeur
Post Inspector
Mj. RSO
Landshöfvding, RSO
President. CNO
Öfv. Lt. RSO
Öfv. Lt. RSO
Handlande i Stockholm
Amiralitets Kammar Råd
Hof Predikant
Place Mj. på Sveaborg
Supercargeur
Lt. vid Södra Skåne Cavalleri,
- Mj.
[7DE]
[S3S]
[S3S]
[STH]
[STA]
[STA]
[STA]
[STA]
[STA]
[7DE]
[STH]
[SJA]
[SJA]
[SIN]
1764
1759
1798
1796
*
1765
1765
1764
1763
1773
1796
1753
1747
1765
Losach, Jacob /Kjermanskjöld/
1653 Lt. vid Amiralitetet
Losck, Henric Leonhard
3446 Lt.
Losk, Hartvig
269 Manufacturist
Lostbom, Johan
634 Professor
Lostierna, Anders
1398 Proto notarie i Justitie Revisionen
Lostjerna, Adam Fredric
1464 Vice Notarie i Åbo Hof Rätt
Lothigius, N. J.
507 Kyrkoherde
Lou, David
3250 Handlande
Lovén, Nils Henric
2436 Philosophie Magister
Lovisin, Erik Jacob
100 Protocolls Secr. i Berg Concellie:
Ludolph, Christian
674 Handlande
[STC] 1777
[SED]* 1766
[S3S] 1794
[SED]* 1756
[S3S] 1760
[SIN] *
[SIN]
[STE]
[S3S]
[STC]
[SJA]
[S3S]
1764
1759
1791
1780
*
1760
223
Luhde, Joachim B.
Lund, Christian
3111 Fk. vid Engelbrechts Regt.
326 Packhus Inspector - Rådman i
Götheborg och Borgmästare
Lund, Eric
701 Kammarskrifvare
Lund, Fredric
417 Hökare
Lund, Johan
956 Handelsman i Stockholm
Lund, Petter
416 Guldarbetare
Lundberg, Carl
899 Tjenande
Lundberg, Eric
2566 Lt.
Lundberg, Johan
553 Vice Pastor
Lundberg, Pehr
3725 Körsnär
Lundberg, Pehr
4251 Handels Bokhållare
Lundberg, Petter
2236 Tjenande Broder
Lundborg, Casper
1133 Bokhållare vid Bÿggnings Coll.
Lundborg, Magnus
2597 Handlande
Lundeberg, Anders
1720 Auditeur – Stats Secr.
Lundeberg, Sven
3973 Handlande
Lundell, J.P.
3556 Klädes Fabriceur
Lundell, Jacob
2017 [ej noterat]
Lundén, Lugo
2060 Spegel Fabriceur
Lunderberg, Carl
362 Under Cond. vid Fortif.
Lunderberg, L. David 2441 [ej noterat]
Lundgren, Andersson Pähr
3858 Grosshandlare
Lundgren, Carl Petter 3618 Expeditions Commissarie
Lundgren, Lars Johan 3911 Krämhandlare
Lundgren, Pehr
4097 Resebesökare. Tjenande Broder
Lundgren, Simon
3713 Controlleur
Lundgren, Sven
1074 Tjenande
Lundholm, Alexander 3539 Grosshandlare
Lundholm, Anders
2984 Hospital Föreståndare
Lundholm, Joseph
4197 Grosshandlare
Lundmarck, Daniel
88
Banco Secr.
Lundqvist, J. Georg
3310 Kakelugns Makare
Lundrot, Anders
472 Notarie i Stockholms
Lundstedt, E. A.
2447 [ej noterat]
Lundstedt, Jacob
2542 Sergeant, Tjenande Broder
Lundstedt, Sven
3221 Krigs Casseur
Lundström, C. J.
2696 Assessor
Lundström, Carl
2812 Secr.
Lundström, Eggert
2782 Assessor och M.D.
Lundström, Jacob
892 Tjenande
Lundström, Petter
807 Tjenande Broder
Lunell, H. C.
1974 [ej noterat]
224
[Z3G] 1789
[S3S] 1757
*
*
[STE] 1758
[7DE] 1762
[STE] 1758
[SVA] 1761
[STA] 1782
[SED]* 1759
[SJA] 1796
[STC] 1800
[LUN] 1778
[STE] 1763
[S3S] 1782
[SVA] *
[STH] 1798
[STE] 1795
[STE] 1776
[STE] 1777
[STE] 1757
[STE] 1780
[STE]
[STH]
[STE]
[STC]
[STE]
[STA]
[STE]
[STC]
[NFÖ]
[SJA]
[SJA]
[SJA]
[STE]
[STA]
[SJA]
[STE]
[STE]
[STA]
[SVA]
[7DE]
[STE]
1797
1795
1797
1799
1796
1762
1795
1787
1800
1753
1792
1758
1780
1781
1791
1783
1784
1784
1761
1761
1776
Lunson, J. Z.
1826
Luthman, Daniel
1906
Lÿall, David
2569
Lychau, Nils
1779
Lÿchou, Anders
2966
Lÿchou, J. Petter
2642
Lÿchou, Johan /af Zellen/
2015
Lÿchou, M. Erich
Lÿchou, Nils Junior
Lychow, Castor
1957
2014
2003
Lÿckman, Anders
3525
Lÿckman, Johan
3630
Lÿckå, J. Gustaf
2273
Lÿon, John
3151
Lÿthraus, Anders
2968
Lÿtke, C. G.
3676
Låstbom, Herman
862
Löding, Joachim Emanuel
3108
Löfling, Abraham
266
Löfling, Eric
2281
Löfling, Johan Gustaf 1086
Löfman, Carl Adam
1956
Löfroth, Olof
3219
Löfve, Petter
320
Löfwenskjöld, Carl Fredric
3742
Löfving, Johan
3883
Löhman, Anders Wilhelm
4257
Löhman, Jacob
Lönberg, Jakob
Löngren, Petter
Löve, Gustaf Fredric
Löwen, Johan
1556
73
1530
2618
1251
[ej noterat]
Bruks Patron
Handlande
Hof Bagare
Bagare
Amiralitets Mj.
[STE]
[7DE]
[S3S]
[STE]
[STE]
[STH]
Expeditions Secr.,
- Landshöfvdinge. RNO
[STE]
Lector vid Cadett Corpsen
[STH]
Hof Bagare
[STE]
Grosshandlare. Ledamot i flere Wärk.
[STE]
Handelsman och Slagtare
[SJA]
Canzlist vid Land Tulls Contoiret [SJA]
Amiralitets Commissarie
[S3S]
Sjö Cpt.
[S3S]
[ej noterat]
[STE]
Cantor i Catharina församling
[STE]
Landshöfvding, RNO
[STE]
1773
1775
1782
1771
1786
*
1776
*
1776
1776
1794
1795
1778
1790
1786
1796
1761
Adjutant vid Drottningens Regt.
Byggmästare
Kamererare vid Arméens Flotta
Lt.
Amiralitets Mj. RSO
Lazaretts Commissarie
[ej noterat]
[STC] 1789
[SED]* 1756
[STA] *
[STA] 1762
[STH] *
[STA] 1791
[SED]* 1757
Cpt. vid Konungens Regt.
Directeur
[STC] 1796
[STE] 1797
Batallions Predikant vid Götha Garde
[NFÖ] 1800
Notarie i Svea Hof Rätt
[SED]* 1765
Kammarförvalt. - Kammar Råd [SJA] 1753
Rådman i Calmar
[7DE] 1765
Student
[STC] 1782
Frih. President i Kammar Revisionen.
CNO
[ADF] *
Auditeur
[STA] 1791
Lövenborg, C. Maurits 3290
Lövenhielm, Carl Gustaf
1242 Grefve, Svea Rikes Råd m.m.
Löwenhielm, Gustaf Carl F.
3868 Grefve. Mj. vid Husarerne
[ADF] *
[LUN] 1797
225
Löwenhjelm, Adolph Fredric
1496 Grefve. Canzlist i Cammar Coll. [7DE]
Lövenhjelm, Carl Axel 3693 Grefve. Lt. vid Gardet, - Excel. Stats Råd
[LUN]
Löwenhjelm, Carl Gustaf
716 Grefve, Lt. vid Gardet
[SVA]
Lövenhjelm, Carl Gustaf
26
Grefve Öfv. Lieut vid Gardet
[UTL]
Löving, Henric
843 Cpt.
[STE]
M
Maas, Johan Christopher
2628 Juvelerare
[SJA]
Mackensies, Jean
597 Grefve af Cramercie, Mj. i Arméen,
Cpt. vid Liljesvärds Regt.
[LUN]
Mackern, von Carl Gustaf
838 Fk.
[S3S]
Macklier, D. Julius
739 Frih. Commis: Secreter vid
Norrska Gränse Commissionen [7DE]
Macklier, Rutger
1436 Frih. Canzlist i Götha Hof Rätt [7DE]
Makler, Jacob
1108 Lt. vid Husarerna
[SVA]
Malén, Jacob
2521 Fält Prost, Kÿrkoherde
[STA]
Mallander, Claes Ulric 4073 Capvarde Cpt.
[STE]
Malm, Alexander
2130 Consistor Notarie,
- Theologie Doctor. Lector
[S3S]
Malm, E:son Charles 3273 Assistent
*
Malm, Jacob
975 Lt. vid Westmanlands Regt.
[SVA]
Malm, Jonas
2684 Handlande
[S3S]
Malm, Nils Adrian
2917 Cpt.
[STA]
Malmborg, Pehr Adolph
2211 Öfv. Lt. RSO
[STA]
Malmqvist, Anders
2275 Tjenande Broder
[7DE]
Malmskjöld, 1949 Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan. RSO [STH]
Malmsten, Olof Larsson
27
Directeur öfver Färgerierna
[SJA]
Malmström, B. /Malmskjöld/
1302 Lt., - Öfv. RSO
[ADF]
Malmström, I
1686 [ej noterat]
[STE]
Maltzahn, Carl Fredric 2352 Målare
[STC]
Manderström, Eric Ludvig
3667 Frih. Kammarherre
[STE]
Mandorff, Conrad Arfvid
3762 Kgl. Secr.
[Z3G]
Mandorff, Johan
3063 Kammar Råd
[Z3G]
Mannercrantz, Carl
2147 Kgl. Hof Predikant
[7DE]
226
1765
*
1761
*
1761
1782
1759
1761
1761
1764
1762
1781
1799
1777
*
1762
1783
1786
1778
1778
*
1750
*
1768
1779
1796
*
1788
1777
Mannerhjerta, Elias E. 883
Mannerhjerta, N. J.
2761
Mannerstråle, M. G. 2274
Marius, Philippus Jacob3034
Markus, Lambert
1303
Markwardt, Carl B.
3550
Marlin, Carl Fredric 424
Marschall, Robert
3213
Marshall, David
3037
Martens, Johan Gottlieb
3412
Martin, Elias
2373
Martin, P. R.
4237
Martin, Roland
318
Martinau, Carl Axel
3917
Martinau, Jean Chrysostome
1460
Maulström, Anders Emanuel
3485
Maurice, M.
3150
Maurice, Petter
2945
Maurice, William
346
Mazer, J. P.
3530
Mazza, Joseph
2881
Meck, Nils Wilhelm 2150
Medling, Johan
1988
Megelin, Carl
3020
Mehl
1190
Mehlen, August
2515
Meijer, Gerhard
84
Mejer, David Ludvig 602
Melan, Adolph Ferdric 2930
Melander, Anders
3778
Melander, Daniel
436
Melander, Daniel
938
Melander, Johan
2840
Meldrum, J.
2677
Melin, Anders
2423
Melin, Henric Georg 3783
Melin, Olsson Nils
3480
Mell, von Lars R.
3000
Mellin, Gustaf Adolph 786
Mellin, Lars
2621
Notarie i Kgl. Commers Coll.
- Lands Secr. Assessor
[ej noterat]
Fk.
[ej noterat]
Handlande från Holland
Mäklare
Kämnar
Handlande
Stÿrman
[SED]* 1761
[LUN] 1784
[S3S] 1778
[STE] 1787
[ADF] *
[Z3G] 1795
[SJA] 1758
[S3S] 1791
[S3S] 1787
Handlande
Professor
Capvarde Cpt.
Professor
Cpt. vid Götha Garde
[S3S]
*
[STE]
[SJA]
[SJA]
Lif Medicus
[STA] *
1793
*
1800
*
1797
Handlande
[SJA] *
Handlande
[S3S] 1790
Stÿrman
[S3S] 1786
Engelsk Pastor
[S3S] 1757
Fabriceur
[STE] *
Handlande
[STE] 1786
Mj. RSO
[STC] 1777
Grosshandlare, - Commercie Råd [SED]* 1776
Hof Musicus
[LUN] 1787
Borgmästare
[SVA] 1763
Juris. Doctor och Professor
[Z3G] 1781
Directeur öfver Styckgjuteri
[SJA] 1753
Gechvorners
[SED]* 1760
Cpt.
[STA] 1786
Historie Målare
[STE] 1796
Adjunct vid Upsala Academi
[SJA] 1758
Professor i Upsala
[LUN] 1762
Häradshöfvding
[STA] 1785
Handlande
[S3S] 1783
Kÿrkoherde
[STE] 1780
Lt. vid Fortif., - General Mj. CSO[LUN] 1796
Krämhandlare
[STE] 1794
Handlande
[S3S] 1787
Frih. Fk.
[SJA] 1761
Tjenande Broder
[S3S] 1782
227
Merchel, Laurentius
2846
Merkell, Johan Waltin 2478
Mermann, Hieronimus 2722
Messmacher, Johan
1292
Metz, J. Henric
1271
Meurman, J. Anders 1589
Meÿer, Gerhard
2421
Meÿer, Gottlieb
2884
Meÿer, H. J.
2768
Meÿer, Johan Christopher
2524
Meÿer, Johan Joachim 3191
Meÿer, Johan Rudolph 3269
Meÿerfeldt, Carl
2101
Meÿerfelt, J. August
1324
Meÿersick, Ludvig L. 3509
Meÿster, August
2368
Middendorff, Johan Christian
3180
Mildan, Johan
738
Militz, Petter
2753
Miller, Andrew
3152
Minten, Johan
2518
Mitchell, David
3119
Mittler, Jacob
514
Moberg, Petter
1684
Moberg, Petter
1765
Hof Musicus
Kgl. Hof Predikant
[ej noterat]
Legations Secr.
Fältskjär vid Lif Drabanterna
Siden Fabriceur
Kgl. Stÿckgjutare
Hof Musicus
Grosshandlare
[SJA]
[7DE]
[STE]
[ADF]
[ADF]
[7DE]
[STE]
[SJA]
[CAR]
1785
1781
1784
*
*
1766
*
1786
*
Directeur för en Pensions Inrättning
[Z3G]
Stadstjenare. Tjenande Broder
[Z3G]
Handlande
[S3S]
Grefve. Öfv. RSO
[STC]
Grefve. Öfv. RSO
[ADF]
Handlande
[S3S]
Stÿrman
[S3S]
1781
1790
1791
1777
*
1794
1779
Tull Inspector
Handlande i Landscrona
Handlande i Götheborg
Sjö Cpt.
Handlande, - Rådman
Handlande
Cpt. Lt.
Tjenande Broder
Lector vid Cadet Corpsen
– Professor
Modahl, Nils
894 Tjenande
Modé, Carl Wilhelm 673 Lt. vid Amiralitetet
Modée, Carl Wilhelm 1743 Öfver Ståthållare vid Amiralitets
Cam: och RSO
Modeé, Gustaf
1006 Lt. vid Artilleriet
Modée, Gustaf Eric
3900 Amiralitets Cpt.
Modensvärd, Daniel Julius
3147 Stads Mj.
Moeser, Carl
3965 Musicus
Molander, Pehr Adolph 3387 Cpt.
Molin, Bengt
3780 Fält Kamerer
Moll, Johan Adam
3334 Grosshandlare
Moll, Junior Johan Emanuel
4278 Grosshandlare
Moll, Petter Casper
4177 Handlande
228
[SJA]
[7DE]
[SJA]
[S3S]
[S3S]
[S3S]
[S3S]
[STE]
1790
1761
1784
1790
1781
1789
1759
1768
[STH] *
[SVA] 1761
[SED]* 1760
[STH] *
[SVA] 1762
[STH] 1797
[STA]
[STE]
[STA]
[STE]
[STE]
1790
1798
1793
1796
1792
[STE] 1800
[S3S] 1799
Moller, Arfvid
396 Stads Mj.
[S3S] 1757
Monster, Georg Werner August
2200 Frih., Geheim råd och Kammarherre
vid Hofvet i Cöln
[LUN] 1778
Montan, Carl Georg 2358 Canzlist i Stora Canzliet
[STC] 1779
Montell, Johan
4292 Mj. Öfv. Adjutant
[STA] 1800
Montgommeri, Råbert 621 Cpt.
[SJA] 1760
Montgommerie, 1506 Lif Drabant
[SVA] 1765
Monthan, C. August 2520 Lt.
[STA] 1781
Morath, Carl Gustaf 662 Cpt. vid Skaraborg Regt.
[7DE] *
Morath, Carl Gustaf 1359 Öfv. Lt. RSO
[ADF] *
Morath, J. Gerard B. 1317 Lt. vid Artilleriet
[ADF] *
Moren, Pehr
573 Lt.
[S3S] 1759
Moreno, Panteleon
3045 Spansk Cpt. och Charge D’ affaire
[LUN] 1788
Morian, Anders
1535 [ej noterat]
[STE] 1765
Morian, Jan Christopher
2088 Ceremonie Mästare
[LUN] 1777
Moritz, Johan Daniel 1699 Tjenande Broder
[STA] 1769
Morman, Anton
3739 Lt. vid Södra Skåne Cavalleri
[STC] 1796
Morman, Holger
3740 Cpt. vid Konungens Regt.
[STC] 1796
Morsing, Fredric
1875 Grosshandlare, - Commercie Råd [SED]* 1774
Mortenson, Carl
4151 Segelsömmare
[S3S] 1799
Mosell, Carl
3357 Källarmästare
[SJA] 1792
Moulin
332 [ej noterat]
[SJA] *
Muhr, Gustaf
1800 Tjenande Broder
[SIN] 1772
Muller, Carl Fredric
1790 Mj. vid Adelsfanan
[LUN] *
Muller, Gottfried Anders
4255 Regt:s Fältskär
[STA] 1800
Munch, Adolph Fredric 1859 Hof Stallmästare
[SVA] 1774
Munck, Carl Fredric 2793 Fk. vid Södermanlands Regt.
[STC] 1784
Munck, Eric Gustaf
633 Regement Fältskär
[S3S] 1760
Munck, Jan Henric
2086 Cpt. vid Tavastehus Regt.,
- Landshöfvdinge. RNO Frih.
[LUN] 1777
Munte, Hans Ludvig 1189 Auditeur vid Husarerna
[SVA] 1763
Munter, Lorents
3919 Lt. vid Artilleriet
[STC] 1797
Munthe, Carl Christopher
3588 Kamerer vid Allmänna Brandförsäkring,
- Kammar Rätts Råd. RWO.
[STE] 1795
Munthe, Carl Magnus 2055 Auditeur vid Konungens Regt.
[STC] 1777
Munthe, Åke
2574 Philosophie Magister
[STC] 1782
Murray, Gustaf
2336 Kgl. Hof Predikant, - Biskop i Westerås.
Ordens Biskop. RNO
[LUN] 1779
Muÿnther, Lars Mauritz1969 Commissarie
[STH] *
229
Müller, Christian Fredric
3490 Concert Mästare
*
*
Müller, Jörgen C.
2721 Grosshandlare,
- Commercie Råd. RNO
[CAR] *
Mÿra, Petter
2756 Grosshandlare
[SJA] 1784
Mÿrtin, Sven
3761 Kammar Skrifvare
[STH] *
Möller, Carl Fredric
1986 Notarie i Commercie Coll.
*
*
Möller, David
3823 Sjö Cpt.
[Z3G] 1797
Möller, Gustaf
3131 Hof Rätts Råd i Pommerska Hof Rätten
[Z3G] 1789
Möller, Jacob Fredric 2629 Kamererare
[STE] 1782
Möllerswärd, C. A.
3767 Landshöfvdinge
[SJA] 1796
Möllersvärd, Carl Magnus
3821 Cornett
[SJA] 1797
Mörck, Jacob
2253 Hofmålare
[SED]* 1778
Mörck, Lorents Petter 3311 Stads Mäklare
[STE] 1792
Mörke, Carl
3121 Artillerie Lt.
[S3S] 1789
Mörner, Adolph
4050 Grefve. Mj. Öfver Adjutant
[STC] 1798
Mörner, Axel Otto
3694 Grefve. Cpt. Lt. vid Lif Gardet [LUN] 1796
Mörner, Carl
810 Frih., Captaine vid Uplands Regt. [SVA] 1761
Mörner, Carl
2766 Frih. Lieutenat vid Artilleriet, - Grefve Excel.
Riks Ståthållare i Norige, m.m. [7DE] *
Mörner, Carl Gustaf 2300 Grefve Öfv. Lt. RSO
[STC] 1779
Mörner, Carl Stellan 2446 Grefve. Lt. vid Bohusläns Regt.,
- Landshöfvdinge, President.
R & C af KMO
[STC] 1780
Mörner, Gustaf
2705 Grefve, Öfv. Lt.
[STH] *
Mörner, Gustaf Eric 3103 Amiralitets Lt.
[S3S] *
Mörner, Hampus
3100 Grefve, Lt. vid Husarerne,
- General Mj., m.m.
*
*
Mörner, Hampus Stellan
720 Frih., Öfv. Lt., RSO
[SVA] 1761
Mörner, Hans Elof
2784 Grefve. Cornett vid Husarerna,
- Cpt. Lt., Öfv. RSO
[STC] 1784
Mörner, Otto Wilhelm 809 Frih., Lt. vid Södra Skåninge Armé,
- Öfv. RSO. CSO
[SVA] 1761
N
Nackreij, von Olof Larsson
745 General Auditeur
[SED]* 1761
Nackrey, von Lorentz 2079 [ej noterat]
[STE] 1777
Natt och Dag, Abraham Gustaf
675 Cornett
[S3S] 1760
Nauck, Adolph
3483 Klädes Fabriceur
[STE] 1794
Nauckhoff, Adolph Fredric
2154 Canzlist i Justitie Revision
[7DE] 1777
230
Naucler, Eggert
2754
Nauman, J. Amadeus 2161
Nederwond
925
Neostadius, Jacob
360
Neostadius, Jacob
4279
Neostadius, J. H.
500
Neostadius, Petter C. 2497
Neres, 1596
Netherwood, Carl Georg
78
Nettelblatt, J. Jacob
1799
Skepps Clarerare
[SJA]
Sachsisk Capellmästare
[LUN]
Lt. vid Kronobergs Regt.
[SVA]
Grosshandlare
[STE]
Grosshandlare
[STE]
Grosshandlare
[STE]
Grosshandlare
[STE]
Adjutant vid Hessensteinska Regt. [SVA]
1784
*
1762
1757
1800
1759
1781
Captain vid Helsinge Regement. [SJA] 1753
Expedit Secr. vid Pommerska Regeringen
[GUA] 1771
Netzel, Abraham
2759 Präst och Kÿrkoherde
[LUN] 1784
Netzel, Israel
3928 [ej noterat]
[LUN] 1797
Netzel, Nils Eric
3054 Kgl. Hof Predikant
*
*
Neukammer, J. Benjamin
2595 Fabriceur
[S3S] 1782
Neuman, Jacob Martin 2529 Controlleur
[S3S] 1781
Niemann, Carl Christopher
3511 Landtman
[Z3G] 1794
Nikander, Henric
2059 Kgl. Secr., - Canzlist Råd
[STE] 1777
Nissen, Eric
2561 Stÿrman på Ost Indiska Companiet,
- Cpt.
[S3S] 1781
Nissen, J. Hinric
151 [ej noterat]
[UTL] *
Nisser, Johan Fredric 1737 Handlande
[SED]* 1770
Nisser, Pehr
2488 Canzlist i Utrikes Expedition
[LUN] 1781
Nitz, Andreas Christopher
2934 Con Rector
[Z3G] 1786
Nobelius, Pehr
1925 Kammar Husar, Tjenande Broder [LUN] 1775
Nobelskjöld, Jonas
2794 Conducteur vid Fortif.
[STC] 1784
Noberg, Johan
920 vice Häradshöfvding
[7DE] 1762
Noer, Eric
1651 Winskänk
[SIN] 1766
Noer, Eric
3916 Grosshandlare
[SJA] 1797
Noer, Henric
3960 Grosshandlare
[SJA] 1798
Nolcken, Gustaf Adam 593 Frih. Legat: Secr. vid Bal: Hofvet [LUN] 1759
Nolcken, von Arfvid 2006 Frih. Förste Skattmästare.
CNO. RSO
[STC] *
Nolcken, von Fredric 924 Frih., Lt. vid Marinen,
- Kammarherre. CNO
[SVA] 1762
Nolleroth, Petter Zeicher
3195 Notarie, - Assessor
[S3S] 1790
Norberg, Adolph
3033 [ej noterat]
[STE] 1787
Norberg, Axel
1785 Assistent vid Ost Indiska Companiet
[7DE] 1771
231
Norberg, Carl Fredric 143
Norberg, Christian
3565
Norberg, Eric
2670
Nordberg,
2649
Nordblad, Eric
950
Nordéen, Anders
1983
Nordén, Carl
2187
Nordenberg, Anders 4122
Nordencrantz, Anders 766
Nordenheim, Adolph 3036
Nordenskjöld, Carl Fredric
2383
Nordenskjöld, Otto Henric
1943
Nordenstam, Carl J. 2781
Nordenstolpe, 2205
Nordenstolpe, Arfvid Georg
1497
Nordenstolpe, Fredric 2359
Nordenström, Emanuel 2887
Nordensvan, Johan
1083
Nordforss, Carl
3583
Nordforss, Eric
Nordgren, A
Nordin
Nordin, Carl Magnus
Nordin, Isac
Nordin, Johan
Nordin, Johan Magnus
3235
2610
315
4065
2249
2370
1929
Nordling, Lars
Nordling, N. J.
Nordman, Sven Helge
Nordstedt, L.M.
Nordsten,
Nordström, Lars
Nordvall, Isac
599
4091
3655
601
2711
4117
2891
Nordwall, Jonas
Noreen, Bengt Eric
Noreen, Erland
Noréen, J. Eric
Norelius, Anders
2194
1431
1405
1845
3244
232
Lt. vid Amiraliteten
Handlande
Präst
Cpt. Mechanice
Medicine Licentiat
[ej noterat]
Directeur Cantor
Stads Kamererare
Hof Junkare
Lt. vid Arméens Flotta, - Cpt.
[SJA]
[S3S]
[S3S]
[STH]
[7DE]
[LUN]
*
[S3S]
[7DE]
[S3S]
1754
1795
1783
*
1762
1776
*
1799
1761
1787
Kgl. Secr.
[LUN] 1780
Vice Amiral. CSO
Öfv. Lt. RSO
Rÿttmästare
[STH] *
[STA] 1784
*
*
Directeur
[7DE] 1765
Kammar Junkare
[STE] 1779
Lands Secr. i Götheborg
[SJA] 1786
Assessor
[STA] 1762
Cpt. och Regt:s Qvartermästare
vid Götha Garde
[LUN] 1795
Adjutant vid Götha Garde
[7DE] 1791
Klensmeds Ålderman
[STE] 1782
[ej noterat]
[SJA] *
Kgl. Secr.
[LUN] 1798
Cantor
*
*
[ej noterat]
[STE] 1779
Land Secr. i Gefle,
- Frih. Landtskrifvare. CNO
[7DE] *
Notarie
[STE] 1760
Capvarde Cpt.
[STE] 1799
Amiralitets Lt.
[STH] 1796
Auditeur
[STE] 1760
Musicant
[STH] *
Capvarde Cpt.
[STE] 1799
Casseur i Charta Sigillata Contoiret
[STE] 1786
Kgl. Hof Predikant
[SVA] *
Canzlist i Slotts Canzliet
[SIN] 1764
Siden Fabriceur
[SIN] 1763
Canzlers Secr.
[SED]* 1773
Borgmästare i Stockholm
[STE] 1791
Norell, Carl J.
441
Cancellist i Institutions Revisionen
[SJA] 1758
Stads Casseur
[STE] 1760
Kgl. Räntemästare
[STA] 1763
Fortif. Casseur
[7DE] 1765
Fabriquer
[SED]* 1756
Handlande
[SJA] 1799
Secr.
[LUN] 1798
Assessor
[S3S] 1799
Stÿckjunkare. Tjenande Broder [STA] 1791
Assessor i Kammar Revisionen
[7DE] 1763
Snörmakare
[STC] 1777
Förgyllare
[STE] 1756
Sergeant. Tjenande Broder
[STA] 1792
Öfver Inspector
[SJA] 1759
[ej noterat]
[LUN] 1797
Noréus, Elias
609
Noreus, Johan
1143
Norgren, Noach
1536
Norin, Jacob
277
Norin, Johan Fredric 4129
Norlin, Henric
4066
Norlin, P. A.
4178
Norlin, Petter
3230
Norling, Henric
1171
Norling, Lars Henric 2179
Norman, Johan
184
Norman, Johan
3316
Norn, Jonas
534
Norrman, Carl Adolph 3830
Norrman, von Carl Axel
3270 Öfv. Lt. vid Drottningens
Lif Regt. RSO
Norrman, von Ernst L 2871 Lt.
Norrman, von Henric C.
1126 Öfv. RSO
Norrman, von, Conrad 4104 Lt. vid Konungens Regt.
Norrmann, von, C. B. 4033 Lt. vid Drottningens Lif Regt.
Norrmann, von, Nils Andreas
4030 Cpt. vid Engelbrechts Regt.
Norstedt, 3204 Handlande
Norstedt, Frans Carl 2570 Handlande i Leiden
Norstedt, Lars Fredric 2804 Grosshandlare
Norstedt, Lars Fredric 3774 Kgl. Kammar Musicus
Nosluts, von
2075 Grefve, Envoyé Extra Ordinaer
från Preussiska Hovet
Novisadi, Fredric
2401 Juvelerare
Nummers, Christian 1488 Canzlist i Krigs Expeditionen
Nummers, Fredric Magnus
1121 Mj. vid Cronhjelms Regt.
Nÿberg, Carl Petter
2923 Assessor
Nyberg, Daniel
897 Tjenande
Nÿberg, Eric Wilhelm 3105 [ej noterat]
Nÿberg, Ferdric Lorents
3162 Fältkamererare,
- Kammar Råd. RNO
Nyberg, Gabriel
1999 Öfver Krigs Commissarie
Nÿberg, Gustaf Gabriel 2751 Cpt. vid Fortif.
[STE] 1791
[S3S] 1785
[GUA] *
[STC] 1799
[GUA] 1798
[GUA]
[SJA]
[S3S]
[SJA]
[SJA]
1798
1790
1782
1784
1796
[LUN] 1777
[STH] *
[SIN] 1765
[SVA]
[STA]
[SVA]
[STE]
1762
1786
1761
1788
[STA] 1790
[STA] 1776
[STA] 1784
233
Nÿberg, Petter
Nÿcander, Carl
3543 Fält Revisor, - Fält Kamerer
[SJA] 1795
2909 Conducteur vid Fortif., - Öfv. RSO.
Commendant på Carlstad
[STA] 1786
Nÿcander, Gustaf Fredric
3380 Kamererare
[STA] 1793
Nÿcander, Reinhold
3165 Lt. vid Arméens Flotta
[STA] 1790
Nygren, Jonas
1996 Tjenande Broder
[STA] 1776
Nÿman, Anders
4051 Prost och Kÿrkoherde
[STC] 1798
Nÿmansson, Nils Jacob 1675 [ej noterat]
[STE] 1767
Nyrén, Carl
539 Directeur
[S3S] 1759
Nÿström, Pehr Olof
4153 Sjö Militiae Commissarie
[STH] 1799
Näf, 1616 Hof Qvartermästare
[SVA] 1766
O
Oberg, J. Junior
2186 [ej noterat]
[STE] 1777
Odel, Anders
34
Appreleur vid Siden Fabriken
[SJA] 1751
Odelius, J. L.
878 Assessor M.D.
[STE] 1761
Odelman, Fredric Gabriel
2699 Commiss: Landmätare i Finland [SJA] 1783
Odelstjerna, Carl
980 Lt. vid Artilleriet
[SVA] 1762
Odelstjerna, E.
1490 [ej noterat]
[STE] 1765
Odenburg, Carl Ernst 1695 Gulddragare, - Borgmästare
i Stockholm
[SED]* 1768
Odencrantz, Carl
3907 Mj. vid Artilleriet
[STC] 1797
Odencrantz, Johan
737 Notarie i Gäfle Hof Rätt
[7DE] 1761
Odencrantz, Thomas 944 Kammarherre
[7DE] 1762
Odengren, Jan Mauritz 3163 Auditeur vid Artilleriet
[STA] 1790
Ohbarius, J. Carl
3281 Klädes Fabriceur
[STE] 1791
Ohlin, Bengt
2001 Auditeur
[S3S] 1776
Ohrling, Carl Petter
3786 Chemie Adjunct
[STC] 1796
Olander, Eric
1041 Fält Casseur
[SVA] 1762
Olander, J. Gustaf
2522 Mj. RSO
[STA] 1781
Olbers, Carl
325 Grosshandlare i Stockholm
[SED]* 1757
Olbers, Jacob
3240 Stÿrman
[S3S] 1791
Olbers, Johan Petter 577 Styrman
[S3S] 1759
Olde, Laurentius
2885 Philosophie Magister. Präst
[Z3G] 1786
Oldenburg, Carl Magnus
2964 Gulddragare
[SJA] 1786
Oldenburg, Frans E. 364 Gulddragare
[STE] 1757
Oldenburg, Frans Ernst 2873 Gulddragare
[SJA] 1785
Oldenburg, J. Fredric 2070 Lif Drabant
[SED]* 1777
Oleveldt, Fredric D. 186 Chirurg
[STE] 1756
Olhers, Fredric
355 Cancellist i K. Cancellis Collegi [SJA] 1757
Olhers, Livinius
491 Styrman på Ost Indiska Companiet
[S3S] 1758
234
Olifvenbaum, Henric
Olin, Gabriel
Olin, Gabriel
Oliveholm, J.
Ollonberg
Ollonberg, Carl
Ollonberg, Nils
Olsson, Anders
Olsson, Carl
477
1238
2950
483
981
2041
2158
3731
1609
Olthoff, von Adolph Fredric
800
Olthoff, von, Carl
4295
Omnberg, Johan
216
Ophoff, Johan Didric 1934
Orell, Carl Fredric
1288
Orell, Pehr Bernh:
1445
Orängius, Anders Gustaf
4164
Orängius, J. Israel
1713
Osbeck, Pehr
2391
Osterman, C. D.
3703
Otter, Gustaf
2703
Otter, von Sebastian 828
Otter, von, Gustaf
4026
Ouchterlonÿ, Isac
3862
Ouchterlonÿ, Thomas 3943
Oxenstjerna, Axel
1587
Oxenstjerna, Axel
2272
Oxenstjerna, Carl
1321
Fabriquer
[SED]* 1758
Hof Secr.
[ADF] *
Fk.
[S3S] 1786
Wågmästare
[S3S] 1758
Lt. vid Westgötha Dahls Regt.
[SVA] 1762
Frih. Cpt.
[S3S] 1777
Frih., Amiral Cpt., - Mj. RSO
[S3S] 1777
Handlande
[S3S] 1796
KammarSkrifvare i Kammar revisionen
[SIN] 1766
Cancellie Råd
Öfv. RSO
Borgmästare i Gefle
[ej noterat]
Krigs Casseur
Kammar Revisions Råd
[LUN]
*
[SJA]
[STE]
[ADF]
[7DE]
1761
*
1756
1775
*
1764
Advocat Fiscal i Kammar Rätten [LUN]
Assessor
[STE]
Theologie Doctor. Probst
[STC]
Amiralitets Fk.
[STH]
Handlande
[STH]
Cpt.
[LUN]
Stads Chirurg
[STA]
Proviant Mästare, - Kammar Rätts Råd.
RWO
[SJA]
Capverde Cpt.
[SJA]
Frih. Kammarherre
*
Grefve. Öfv. Kammar Junkare.
CNO
*
Frih. Kammarherre,
- Förste Skattmästare. CNO
[ADF]
1799
1769
*
1796
*
1761
1798
Oxenstjerna, Jacob Gustaf
2577 Öfv. Kammar Junkare. CNO
Oxenstjerna, J. Gabriel 1884 Grefve, Kammarherre,
- Excel. Riksmarshalk, m.m.
P
Paasch, Elias
2183 Bruks Patron
Padotin, J. Frantz
2100 Handlande
Pagander, Joan Fredric 1525 Kamererare i Krigs Coll.
Pagander, Lars
3946 Capverde Cpt.
Pages, Jean Guillaunie 3912 Handlande
Pahl, Carl Fredric
1100 Conducteur vid Fortif.
*
1797
1798
*
*
*
*
[LUN] 1774
[7DE]
[S3S]
[STE]
[S3S]
*
[SVA]
1777
1777
1765
*
*
1762
235
Pahl, Leonhard
1099
Pahm, Sigfrid
683
Palander, J. W.
1005
Palander, Jonas Fredric 2224
Palander, Lars Adolph 3615
Pallen, Eric J.
132
Palm, Gustaf
2947
Palm, Jacob
1702
Palm, Johan Fredric
3532
Palm, Jonas
1061
Palm, Salomon
3564
Palmberg, J. Fredric
1182
Palmcrantz
1558
Palmér, J. G.
2658
Palmgren, Gabriel
2361
Palmroth, Carl Fredric 194
Palmsell, Gustaf Fredric23
Palmstjerna, Nils Magnusson
2
Palpitschi, A. Gottlieb 1060
Palpitski
1549
Panquen, Petter
1667
Pantzarhjelm, Hans F. 1167
Pape, Ludvig Fredric
Papke, Christian
Papke, Olof
Paquatin, Carl Petter
564
58
1144
2096
Paqvalin, Gustaf
Paqvalin, J. A.
Pauli, J. Christopher
Pauli, Mauritz W.
607
464
1717
1791
Paulin, Arfvid
2750
Paulin, Jacob
Paulon, Margus
Paÿkull, Gustaf
Pecht, Johan Samuel
Pectz, Ludvig
Pehrman, Olof
Pehrsson, Knut
3070
3467
2494
3838
1796
1679
3659
236
Lt. vid Lif Regt:s Infanteri
Auditeur vid Smålands Cavalleri
Fält Kamererare
Cpt.
Förste Amiralitets Chirurg
Kgl. Secr.
Supercargeur
Tjenande Broder
Kammar Musicus
Öfver Auditeur
Packhus Inspector. Assessor
vice Auditeur vid Spensiska Regt.
Lif Drabant
Kamererare
Expeditions Secr.
Kgl. Hof Secr.
Lt. vid Artilleriet
[SVA]
[7DE]
[SVA]
[STA]
[STH]
[SJA]
[S3S]
[S3S]
[STE]
[SVA]
[LUN]
[SVA]
[SVA]
[STE]
[STE]
[SJA]
[SJA]
1762
1760
1762
1778
1795
1753
1786
1769
1794
1762
1795
1763
1765
1783
1779
1756
1748
Frih. Svea Rikes Råd, RSO
[SJA] 1735
Fk. vid Lif Regt.
[SVA] 1762
Frih. Fk. vid Wermelands Regt. [SVA] 1765
Lt. vid Artilleriet
[SVA] 1767
Adjutant vid Norra Skånska Cavalleri
[SVA] 1763
Hof Quartermästare
[STE] 1759
Juris Professor i Åbo
[SJA] 1752
Mj. RSO
[STA] 1763
Adjutant i Ladugårdslän församling
[7DE] 1777
Bokhållare i Afvesta
[STE] 1760
Notarie
[STE] 1758
Grosshandlare
[SED]* *
Mj. RSO, - General Lt.
Com: RSO Stora Korset
[LUN] *
Prost och Kÿrkoherde
i Thorsbÿ församling
[STA] 1784
Handlande
[S3S] 1788
[ej noterat]
[LUN] 1794
Canzilie Råd
[STE] 1781
Oboist vid Kgl. Svea Lif Garde [LUN] 1797
Tjenande Broder
[SVA] 1770
M.D.
[S3S] 1768
Riksdagsman, Fullmägtig i Riksgälds
Contoiret
[SJA] 1796
Peil, Henric Wilhelm 1215
Pelander, Petter
3229
Pelldan, Johan
1507
Peltz, Johan Fredric
3621
Pennenberg, Henric W. 3022
Pentz, H. Christian
1780
Perander, Nils Johan 3247
Perichan, Anton
1312
Perman, G. Franz
205
Pernon, Camille
2425
Peters, Baltzar
2936
Petersen, Herman
390
Petersen, Lorents
167
Petré, Robert Fredric 2486
Petrejus, Petter
4287
Petri, Robert Wilhelm 2315
Pettersen, J. Abraham 1618
Petterson, Christopher 3314
Petterson, Gustaf
3851
Petterssen, Fredric
115
Pettersson, Abraham 3974
Pettersson, Agardt
3463
Pettersson, Carl
3895
Pettersson, Christian 2904
Pettersson, Jacob
540
Pettersson, Jacob
1722
Pettersson, Jacob Jansson
2453
Pettersson, J. Fredric 562
Pettersson, J. Gabriel 3998
Pettersson, Johan
2648
Pettersson, Johan Henric
3390
Pettersson, Magnus
Pettersson, Paul
Pettersson, Petter
3513
2002
1907
Pettersson, Petter
Pettersson, Petter
Peÿron, Carl
Peÿron, Fredric Ulric
Pezold, Johan Gottlieb
2568
2695
2162
1919
3496
Grosshandlare
[SJA] 1763
Seregant, Tjenande Broder
[STA] 1791
Rådman i Uleåborg
[SED]* 1765
Philosophie Magister. Präst
[Z3G] 1795
Hof Musicus
[LUN] 1787
Rådman
[STE] 1771
Batallions Predikant
[STA] 1791
Concert Mästare
[ADF] *
Notarie
[STE] 1756
Handlande i Lÿon
[LUN] 1780
Handlande Capverde Cpt.
[GUA] *
Grosshandlare
[SJA] 1757
Assistent
[S3S] 1755
Auditeur vid Westerbottens Regt. [7DE] 1781
Skepps Clarerare
[STE] 1800
Cornett vid Södra Skåne Cavalleri,
- Rÿttmästare
[STC] 1779
Canzlist i Cammar Coll.
[SJA] 1766
Segelmakare
[STE] 1792
Handlande
[S3S] 1797
Cpt.
[SJA] 1753
Magistrats Secr.
[STH] 1798
Protocolls Secr.
[STE] 1794
Amiralitets Lt.
[STH] 1797
Tjenande Broder
[S3S] 1786
Stads Kamrer
[S3S] 1759
[ej noterat]
[STE] 1770
Handlande
Supercargeur
Capverde Cpt.
Amiral Mj. RSO
Notarie i Sve Hof Rätt,
- Justitie Råd. CNO
Betjent, Tjenande Broder
Betjenande Broder
Batallions Predikant vid
Enke Drottningens Regt.
Handlande
Handlande
Kgl. Lif Drabant
Assistent
Stads Chirurg
[STH]
[S3S]
[SJA]
[STH]
*
1759
1798
*
[SJA] 1793
[S3S] 1794
[S3S] 1776
[7DE]
[S3S]
[S3S]
[LUN]
[S3S]
[Z3G]
1775
1782
1783
1777
1775
1794
237
Pfeif, Fredric
1662
Pfeif, Johan
1550
Pfeiff, Carl
751
Pfeiff, Johan
470
Pfeiff, Johan
901
Pfeiffer, Carl Fredric 453
Pfeiffer, Johan
1124
Pheiff, Daniel Johan 3505
Pheiffer, August
3575
Phelan, Wilhelm
3246
Phenix, Carl Dan.
1042
Philgardt, Pehr Gustaf 2235
Philipsson, Herman Theodor
3136
Phorkhusen, C. Henric 56
Piccini, Louis
3698
Pihl, Anders
2627
Pihl, Carl Fredric
3729
Pihl, Jonas
2501
Pihlgren, Johan
1647
Pihlman, Christopher 2357
Pike, 334
Pike, Johan
147
Pilgardt, Paul
221
Lt. vid Helsingarne
Lt. i Marinen
Frih. Lt. vid Gardet - Öfv. RSO
Häradshöfding
Cpt., RSO
Regt:s Fältskär
M.D., Assessor
Cpt. vid Stackelbergska Regt.
Extr: Canzlist i Svea Hof Rätt
[ej noterat]
Adjutant Vid Cronhjelms Regt.
Bruks Patron
[SVA] 1767
[SVA] 1765
[SVA] 1761
[SED]* 1758
*
*
[SJA] *
[STE] 1762
[STA] 1794
[SJA] 1795
[STE] 1791
[SVA] 1762
*
*
Grosshandlare
[SJA] 1789
Grosshandlare
[SJA] 1752
Concert Mästare
[LUN] 1796
Geschvorner i Sahla
[7DE] 1782
Amiralitets Cpt.
[STH] 1796
Tjenande Broder
[STA] 1781
M.D.
[7DE] 1766
Hof Musicus
[LUN] *
Handlande
[SJA] *
Handlande
[UTL] *
Handlande i Carlscrona Borgmästare
och Commerci Råd
[SJA] 1756
Grefve. Adjutant vid Wermland [SVA] 1762
Grefve, Kammarherre
[LUN] 1776
Lt. vid Artilleriet, - Mj.
[SVA] *
Hof Intendent
[ADF] *
Proto: Notarie i Cansellie Coll. [SED]* 1757
Handlande i Torneå
[STE] 1800
Cpt.
[STA] 1763
Kamerer vid Enke Pupill Cassan [SJA] *
V
[SJA] 1752
Hof Bokhållare
[SED]* 1760
Lt. vid Jemtland Regt.
[SVA] 1765
Piper, 974
Piper, Adolph
2018
Piper, Carl Ulric
1938
Piper, Gabriel Magnus 1347
Piper, Sten Abraham 324
Pipping, Olof
4280
Pistolkors, Otto W.
1138
Piöding, Dan
623
Plan, Gustaf
61
Planström, Eric
670
Planting, B. M.
1548
Platen, von Philip Julius B.
2009 En af Rikets Herrar, General Guvernör
i Pommern, m.m.
[STC]
Platen, von Rickman 2351 Cornett vid Norra Skånes Cavalleri
[STC]
Platen, von, Carl Ludvig
4192 Possessionat
[GUA]
Platzmann, Conrad
3750 Handlande
[S3S]
238
*
1779
1800
1796
Plomgren, Carl Anders 1677 Utan engagemang
[LUN]
Plomgren, Carl Fredric 2387 Corporal vif Lif Drabanterna,
- Mj. RSO
[STC]
Plomgren, Thomas
81
Con. Råd och Handels Borgmästare
i Stockholm
[SJA]
Plomgren, von Anders 35
Brukspatron Patr. Och Ledarmot
i Tull Direct.
[SJA]
Plommenfelt, von Anders
1836 Öfver Ceremonie Mästare
*
Plongstedt, Anders
229 Grosshandlare
[STE]
Plöerson, Olof
1879 Tullförvaltare
[S3S]
Pollet, J. Frants
1125 General Lt., m.m.
[GUA]
Pollet, von Carl Fredric Philip
2664 Öfv. Lt. RSO
[GUA]
Poppe, Georg
3846 Handlande från Lÿbeck
[S3S]
Poppe, Johan Wilhelm 703 Cpt. RSO
*
Poral, Salomon
71
Notarie i Handels Coll.
[SJA]
Porsgrundt, Lars
2042 Handlande
[S3S]
Portman, Gustaf
915 Cpt.
[7DE]
Pose, Carl Johan
1639 Kgl. Secr.
[STE]
Posse, Carl
98
Grefve. Cpt. vid Lif Gardet RSO [SJA]
Posse, Casper
420 Apotekare
[S3S]
Posse, Christer Lindarm
973 Frih., Lt. vid Kronobergs Regt. [SVA]
Posse, Fredric
2203 Grefve, General Lt. Gen:
en Ph[?] Finland
[LUN]
Posse, Fredric Carlsson 68
Grefve Captain vid Gardet RSO [SJA]
Posse, Göran
919 Grefve, Mj. vid Uplands Regt.
[7DE]
Posse, Knut
1246 Grefve, Öfv., RSO
[ADF]
Posse, K. Bengtsson, Carlsson
238 Grefve, Ryttmästare vid Adelsfanan
[SJA]
Posse, Knut Carlsson 18
Grefve, Mj.
[SJA]
Posse, Magnus
1123 Frih.
[SVA]
Posse, Mauritz
239 Cpt., RSO - Riks Råd m.m.
[SJA]
Posse, Mauritz
1528 Frih., Canzlist
[SVA]
Posse, Nils
588 Fk. vid Gardet
[LUN]
Posse, Nils
2037 Grefve Kammarherre, - Excel.
Öfver Kammarherre, m.m.
*
Post, von Ernst
589 Fk. vid Gardet
[LUN]
Post, von J. Arndt
448 Notarie i Cam. Coll.
[SJA]
Post, von R. Ulric
510 Lt. vid Artilleriet - Öfv. RSO
[SJA]
Poudret, Frans
3399 Handlande
[SJA]
Prabin, Joachim
545 Grosshandlare
[SJA]
1768
1780
1753
1751
*
1756
1774
*
1783
1797
*
1753
1777
1762
1766
*
1758
1762
1778
*
1762
*
1756
1746
1762
1756
1765
*
*
*
*
1759
1793
1759
239
Prael, Petter
1308 Assessor Informator hos Hennes
K.H. Prinsessan Sopia Albertina [ADF] *
Prahn, Johan
669 Secr. i Amiralitets Coll.
[UTL] *
Pralh, Christopher
429 Cpt.
[STE] 1758
Pran, Örnort J.
536 Handlande i Carlshamn
[SJA] *
Preuss, Jacob Albrecht 2543 Sergeant, Tjenande Broder
[STA] 1781
Priese, Anders
492 Directeur vid fiskerierna
[SED]* 1758
Priese, Petter
427 Öfv: Dir: vid Land Tullarna
[SED]* 1758
Prindl, Joseph
1888 Burggrefve, Legations Secr. från
Wienska Hofvet.
[LUN] 1774
Printz, Carl Carlsson 363 Notar. Vid Rådhus Rätt
[STE] 1757
Printz, Henric
2609 Öfver Inspector
[STA] 1782
Printzell, G./Stockenström/
1505 Advocat Fiscal
[SED]* 1765
Printzell, Paul /Printzskjöld/
877 Commercie Råd
[STE] 1761
Printzenskjöld, E. Adolph
30
Ryttmästare
[SJA] 1751
Printzenskjöld, J.
237 Cpt. Vid Södermanlands Regt. [SJA] 1756
Pripp, Jean Albregt
863 Extra Canzlist
[STE] 1761
Prosperin, Eric
1455 Magister Docens i Upsala
[7DE] 1764
Prÿss, Fredric
1385 Magister Docens
[STA] 1763
Pråsten, Pehr
499 Notarie
[STE] 1759
Pröls, Wilhelm Ferdinand
4036 Handlande
[S3S] 1798
Psilanderhjelm J. Gustaf
51
Hof Junkare
[SJA] 1752
Psilanderhjelm, Gustaf 3672 Contra Amiral. RSO
[STH] 1796
Psilanderhjelm, Johan 144 Öfv. Lt. - General Mj. m m
[SJA] *
Psilanderskjöld, Nils 2169 Rÿttmästare
[STC] 1777
Psilanderskjöld, Nils 3904 Rÿttmästare vid Södra Skånska
Husarerna
[STC] 1797
Puke, Johan
2737 Contra Amiral, - Öfv. Amiral.
R & C af KMO. Excel. Grefve [STH] *
Putbus, Ferdinand
1157 Grefve, Lt. vid Husarerna
[SVA] 1763
Putbus, Ferdinand
3101 Grefve, Cpt. vid Drottningens Regt.
*
*
Putbus, Fredric Ulric 826 Grefve, Öfv. Lt. vid Husarerna.
RSO
[LUN] 1761
Pÿhlgard, Georg
1947 Rÿttmästare
[STH] *
Pÿhlson, Petter Anton 931 Rådman
[STE] 1762
Pÿhlsson, Paul
1724 [ej noterat]
[STE] 1770
Q
Quistorp, Joachim
3507 Landmätare
[Z3G] 1794
Qvast, Adolph Fredric 3872 Revisor
[STE] 1797
240
Qvast, Magnus
330
Qveckfeldt, Carl Jacob 452
Qviding, Berndt Christopher
2004
Qvilfelt, Carl Gustaf 835
Qvist, Bengt Bengtsson 2619
Qvist, Bengt Gustaf
3205
Qvist, Claes
1295
Qvistorp, J. Gottfried 2833
Qvistorp, Johan
2688
R
Raab, Axel Eric
3679
Raab, C. Jacob
1764
Rabbe, Sten
80
Rachnin, Carl
2516
Raddevigh, Carl Fredric2258
Radecar, Henric
1290
Radeloff, Carl Henric 3098
Radou, J. Henric
288
Rahling, Petter
949
Rahm, Diedric
430
Rahm, Edvard W.
1751
Rahm, Gustaf Didric 273
Rahm, Pehr
1762
Ramberg, Eric
2128
Ramén, Olof
1334
Rammel, Hans Henric 1932
Grosshandlare
Lt. vid Gen: Hamiltons Regt.
[SJA]
[SJA]
1757
*
Kryddkrämhandlare
[SED]* 1776
Rÿttmästare vid Husarerna, - General Mj. och
Chef för Drottningens Regt. CSO[SVA] 1761
Directeur och Öfver Ma: Mästare [STA] 1782
Cpt. vid Arméns Flotta
[STA] 1791
Contoris Skrifvare i Banken
[ADF] *
Academie Ritmästare
[Z3G] 1785
M.D.
[Z3G] 1783
Frih. Mj.
[STH] 1796
F.d. Landshöfvdinge. RSO
[STH] *
Protocoll Notarie i Cancellie Coll.[SJA] 1753
Adjutant
[S3S] 1781
Kgl. Kammar Musicus
[SED]* 1778
Perukmakare. Ålderman
[ADF] *
Lt.
[S3S] *
Bryggare
[SED]* 1756
Post Commisarie i Helsingör
[7DE] 1762
Grosshandlare
[STE] 1758
Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan. RSO [STH] *
Handelsman
[SED]* 1756
Tull Inspector
[STH] *
M.D.
[STC] 1777
Secr. vid Convoij Commission
[ADF] *
Frih. Lt. i Cavalleriet,
- Öfv. CNO. Stora Korset
[LUN] 1775
Ramsaij, Anders H.
1281 Öfv. vid Prins Fredric Regt. RSO [ADF] *
Ramsay, Anders Henric 2654 Mj.
[STA] 1783
Ramsay, Anders Wilhelm
4060 Frih. Fk. vid Gardet
[LUN] 1798
Ramsay, Carl Henric 2442 Cpt.
[S3S] 1780
Ramsay, Fredric Adolph236 Cpt. RSO
[SJA] 1756
Ramsaÿ, J. Adolph
1580 Fk.
[7DE] 1765
Ramsell, Jacob
47
[ej noterat]
[SJA] 1752
Ramstedt, Pehr
3187 Ur Fabriceur
[STE] 1790
Ramsten, Jacob
3502 Tjenande Broder
[STA] 1794
Ramsten, Mårten
3710 Hof Predikant
[SJA] 1796
Ramström, C. Ludvig 1891 Assessor i Coll. Medici:
[7DE] 1774
Ramström, Petter
4125 Handlande
[SJA] 1799
Rappe, Carl
211 Ryttmästare vid Smålands Cavallerie
[SJA] 1756
Rappe, Christopher
735 Hof Rätts Råd
[STE] 1761
241
Rappe, E. Christopher 1524 Hof Rätts Råd
[STE] 1765
Rappholdt, J. Henric 307 Bruks Patron
[SJA] 1756
Rappholt, Bengt Gustaf1597 Fk. vid Nerike och Wermlands Regt.
[7DE] 1766
Rath, Henric
3481 Klädes Fabriceur
[STE] 1794
Rath, Johan Eric
1239 Kamererare i Slotts Canzliet
[ADF] *
Rath, Johan Georg
3733 Hof Rätts Notarie
[STE] 1796
Ratkind, Anders Magnus
2286 Secr.
[7DE] 1778
Raumert, Carl Benjamin A.
2913 M.D.
[Z3G] 1786
Raÿalin, Salomon
2757 Frih. Vice Amiral. Landshöfvdinge,
m.m.
[STE] 1784
Real, J. Gustaf
127 C: Secr.
[SJA] *
Rebhinder, Jean Adam 637 Cancellist i Cancellie Coll.
[7DE] 1760
Rechardt, Carl
4155 Handlande i Torneå
[STE] 1799
Rechardt, Martin Henric
4156 Handlande i Torneå
[STE] 1799
Reddemann, Carl Gottfried
3199 Predikant
[Z3G] 1790
Rehausen, von Lars
1248 Cpt. vid Gardet
[ADF] *
Rehbinder, 1543 Frih., Lt. i Preussisk Tjenst
[SVA] 1765
Rehbinder, Reinholdt J.1501 Frih. Mj. RSO
[STA] 1765
Rehfeldt, Paul C. Fredric
3085 Cpt. vid Engelbrechts Regt.
[Z3G] 1788
Rehfelt, Carl Fredric 1022 M.D. i Greifswald
[SVA] 1762
Rehn, Carl
1573 [ej noterat]
[STE] 1765
Rehn, Carl
2973 Brÿggare, - Rådman
[STE] 1787
Rehn, Daniel
3793 Handlande
[S3S] 1797
Rehn, J. Georg
2745 Brÿggare, - Rådman
[STE] 1784
Rehn, J. Jöran
1571 Brÿggare
[STE] 1765
Rehn, Olof
1169 Artist
[STE] 1763
Rehn, Samuel Conrad 3603 Amiralitets Kamererare
[STH] 1795
Rehnberg, 721 Cpt. vid Cronhjelms Regt.
[SVA] 1761
Rehnberg, Zacharias 3906 Cpt. vid Konungens Regt.
[STC] 1797
Rehtz, 2218 Braunswik General Mj., RSO
*
*
Reid, James
4244 Handlande
[S3S] 1800
Reimarus, Niclas August
2451 Grosshandlare
[SED] 1780
Reimers, Anders
340 Rådman i Stockholm
[STE] 1757
Reimers, Anders
2843 Grosshandlare
[SJA] 1785
Reimers, Carl Fredric 4154 Protocolls Secr.
[STE] 1799
Reimers, Lars
1591 Grosshandlare
[SED]* 1766
Reincke, Petter
522 Handlande
[SED]* 1759
242
Reinicke, Olof
2832 Supercargeur
[SJA] 1785
Remi, Domenique Jaques
2480 Lecteur hos Hennes Kgl. Majestät Enke
Drotningen Louisa Ulrica
[STE] 1781
Rettwitz, Henric Nicolaus
2776 Handlande
[S3S] 1784
Retzius, Christian
3571 Handlande
[STC] 1795
Reuser, Lars Petter
3695 Regt:s Commissarie
[LUN] 1796
Reutercrona, Carl Gustaf
728 Lagman
[SED]* 1761
Reutercrona, Eric
725 Öfver Jägmästare
[SED]* 1761
Reutercrona, Georg Fredric
3284 Lt.
[S3S] 1791
Reutercrona, Henric Gustaf
2573 Lt. vid Konungens Regt.,
- Mj. RSO
[STC] 1782
Reuterhjelm, Carl Fredric
3547 [ej noterat]
[STE] 1795
Reuterholm, Axel Christopher
2482 Vice Corporal vid Lif Drabanterna,
- President. CNO
[LUN] 1781
Reuterholm, Gustaf Adolph
2578 Frih. Excel President.
R & C af KMO
*
*
Reuterskjöld, A.
557 Ryttmästare
[STE] 1759
Reuterskjöld, Carl Gustaf
3042 Cpt., - Öfv. vid Nerike och
Wermlands Regt.
[SVA] *
Rhode, Johan Henric 3938 Betjenande Broder
[GUA] *
Rhodin, Carl Wilhelm 3355 Kgl. Hof Predikant. Kÿrkoherde [SJA] 1792
Rhodin, Eric
3367 Kammarförvaltare
[SJA] 1792
Ribben, Carl
2413 M.D.
[SED] *
Ribbing, Adolph Fredric
2295 Capverde Cpt.
[S3S] 1778
Ribbing, Axel
398 Frih. Lt.
[S3S] 1757
Ribbing, Carl
1289 Öfv. Commendant i Landscrona [ADF] *
Ribbing, Conrad
978 Cpt. vid Fri Batalionen
[SVA] 1762
Ribbing, Pehr
1330 Frih. Mj. vid Skaraborg Regt.
RSO
[ADF] *
Ribbing, Pehr
2788 Frih., Lt. vid Södermanlands Regt.
[STC] 1784
Ribbing, Thure
397 Frih. Lt.
[S3S] 1757
Ribenstein, 2219 Braunswik Öfv. Lt. och Kammarherre
*
*
243
Richter, J. Gottfried
Rickter, Johan
1688 Tjenande Broder
2408 Quartermästare vid Norra Skånes
Cavalleri
Ridderborg, Axel Adolph
879 [ej noterat]
Ridderborg, Fredric U. 763 Cpt.
Riddergroll, Pehr
415 Lt.
Riddersporre, Daniel 2268 [ej noterat]
Ridderstorm, Carl Fredric
2508 Öfv. Lt. RSO
Riddersvärd, Nils Alexander
2513 Mj. RSO
Rihe, Evaldt
442 M.D.
Rimnius Carl J.
660 Regt:s Skrifvare
Ringius, N. E.
3252 Handlande
Ringius, Otto
2320 Inspector
Rinnman, P. Samuel 4286 Batallions Predikant
Risberg, Hans
3802 Grosshandlare
Ritterberg, A. Fredric 2546 Handlande
Ritterberg, Isac
3212 Lt.
Ritterberg, von, J. Wilhelm F.
3342 Grefve Länsherre i Mechlenburg
Schwerin
Roán, Jean Jacob
171 Slotts Fältskär
Robert, von Francois 2626 Siden Fabriceur
Robsahm, 317 [ej noterat]
Robsahm, Abraham
3958 Notarie i Bergs Coll.,
- Bergs Råd. RNO
Robsahm, Daniel
700 Inspector
Robsahm, Johan Ludvig
3964 Notarie i Commercie Coll.
Rodbertus, J. Fredric 3327 Handlande
Rogberg, J. P.
1897 [ej noterat]
Rohbeck, Johan David 4218 Betjent. Tjenande Broder
Rohman, Johan Henric 4100 Lt. vid Artilleriet
Rohman, Ludvig
2237 Tjenande Broder
Rohr, von Hans Christopher
945 Lt. - Mj. RSO
Roland, Carl
824 Källarmästare
Roman, Jacob Leonhard
1410 Aucultant i Bergs Collegi
Ronander, Henric Gerhard
4079 Krigs Fiscal
Roos, 4008 Pastor vid Enkhuset
244
[STA] 1768
[STC] 1780
[7DE]
[7DE]
[STE]
[STE]
1761
1761
1758
1778
[STA] 1781
[STA] 1781
[SED]* *
[STE] 1760
[S3S] 1791
[STC] 1779
[STE] 1800
[STE] 1797
[S3S] 1781
[S3S] 1791
[Z3G]
[STE]
[STE]
[SJA]
1792
1755
1782
1757
[LUN] 1798
[STE] 1761
[SJA]
[Z3G]
[STE]
[GUA]
[STC]
[LUN]
1798
1792
1775
1800
1799
1778
[STA] 1762
[STE] 1761
[SIN] 1764
[GUA] 1799
*
*
Roos, Herman Julius
Roselius, Olof
298 Cpt. vid Österbottens Regt.
[SJA] 1756
3494 Revisor i Krigs Coll., - kamererare vid Carl
Gustaf Stads Gevärs Facture
[STE] 1794
Rosen, Fredrik
585 Cpt. Vid Hamiltonska Regt.
[LUN] *
Rosén, Johan
438 Lector
[S3S] 1758
Rosen, von Axel Pontus 3926 Grefve
[LUN] 1797
Rosen, von Gustaf Fredric
2171 Lt. vid Södra Skånska Cavalleriet,
- Landshöfvdinge
[STC] 1777
Rosen, von J. Georg
2054 Cpt. vid Konungens Regt.
RSO, - Mj.
[STC] 1777
Rosen, von Fredric J. Christian
4078 Auscultant
[STC] 1799
Rosenberg, Charles Emil
3890 Mj. RSO
[LUN] 1797
Rosenberg, Georg
2403 Mj. i Kejserlig Rysk Tjenst
*
*
Rosenberg, Sven
3242 Directeur
[S3S] 1791
Rosenbjelcke, Per Leonhard
682 vice Häradshöfvding
[7DE] 1760
Rosenblad, Elof
2469 Fk. vid Sprengtportska Regt.
[STC] 1781
Rosenblad, Mathias
2329 Kgl. Secr., - Stats Råd Excel, m.m.
[STE] 1779
Rosenblad, Nils
1994 Lt. vid Fortif., - Öfv. RSO
[STA] *
Rosenborg, Fredric
1030 Cpt. vid Artilleriet
[SVA] 1762
Rosenborg, Lars
631 Cancellist i Cancellie Coll.
[SED]* 1760
Rosencrantz, Carl Jacob976 Ryttmästare vid Södra Skånska
Cavalleriet, - Öfv. Lt. RSO
[SVA] 1762
Rosencrantz, Henric S. 977 Lt. vid Cronhjelms Regt.
[SVA] 1762
Rosencrantz, Holger 808 Rÿttmästare vid Södra Skåne
Cavalleri - Öfv. Lt., RSO
[SVA] 1761
Rosendahl, Anders
2824 Grosshandlare
[STE] 1785
Rosenhane, Schering 2074 Frih., Canzlist i Canzlie Coll.,
- Stats Secr. CNO
[LUN] 1777
Rosenlindt, Abraham 3438 Cpt.
[STA] 1793
Rosenqvist, Leonhard 957 Lt. vid Marin Corpen
[SVA] 1762
Rosenstam, Carl Eric 1209 Canzlist i Canzilie Coll.
[7DE] 1763
Rosenstein, von Nils 2066 Hof Junkare, - Landshöfvdinge.
CNO
[SJA] 1777
Rosenstein, von Pehr Herman
4025 Öfv. Lt. RSO
[STA] 1798
Rosentvist, Adam C. 2174 Lt. vid Konungens Regt., - Mj. [STC] 1777
Rosentvist, Ebbe
2350 Fk. vid Konungens Regt.
[STC] 1779
Rosir, Johan
101 Revisions Secr.
[SJA] *
Roswall, Fabian Casimir
3336 Cpt. vid Arméns Flotta
[STE] 1792
245
Roth, Georg W.
109
Rothlieb, Philip Fredric 618
Kongl. Hof Stallmäster
[SJA] *
Assessor i Kammar Revision - President
i Kammar Coll. RNO
[SJA] 1760
Rothman, T. W.
3138 Tullförvaltare, - Directeur
[STE] 1790
Rothoff, Birger Fredric 2584 Proberare vid Kgl. Mÿntet
[SJA] 1782
Rothoff, Lars Walter 538 Ö: Economi Lector
[S3S] 1759
Rothoff, Lorents
2829 Secr.
[7DE] 1785
Rothstein, Adolph Fredric
4196 Grosshandlare
[NFÖ] 1800
Rothstein, Anders
353 Rådman i Stockholm
[STE] 1757
Roup, Casper J.
1196 Fk. i Arméen
[SVA] 1763
Rouveroÿ, de Johan
2956 [ej noterat]
[STE] 1786
Rubtz, Joachim Bartholomeus
3935 Mäklare
[GUA] *
Rudbeck, 2729 Mj.
[STH] *
Rudbeck, Johan
92
Assessor i Bergs Coll.
[SJA] 1753
Rudberg, Samuel
461 Grosshandlare
[SED]* 1758
Rudbäck, Axel Thomsson
2556 Frih. Öfv.
[STA] 1781
Rudenskjöld, Bengt
2838 Grefve Cpt. vid Gardet
[LUN] 1785
Rudenskjöld, H.
532 Lt.
[SED]* 1759
Rudolphi, Carl Asmund
3445 M.D. Assessor
[Z3G] 1794
Rundqvist, Anders Petter
2805 Handlande i London
*
*
Rundqvist, Johan
3656 Bÿggmästare vid nya Dockan
i Carlscrona
[STH] 1796
Rung, Daniel
3094 Kgl. Lif Chirurg
[S3S] *
Rung, Fredric
263 Gördelmakare
[SED]* 1756
Rung, Fredric Ludvig 3861 Hof Ciceleur, - Professor
[SJA] 1797
Rungstock, Gottlieb 2854 [ej noterat]
[STE] 1785
Runnevall, Birger
2911 Bokhållare
[STE] 1786
Ruschenfoll, von Carl Fredric
209 [ej noterat]
[STE] 1756
Rutenbeck, J. Petter
2552 [ej noterat]
[STE] 1781
Rutenskjöld, Georg Adolph
2278 Fk. vid Konungens Regt.,
- Cpt. RSO
[STC] 1778
Ruth, 439 Bryggare
[SED]* 1758
Ruth, Johan Fredric
4180 Lt. Navigations Informator
[S3S] *
Ruth, Simon
579 Cpt. Lt.
[S3S] 1759
Ruthensparre, J. Lorentz
2132 Amiralitets Cpt., - Öfv. RSO
[S3S] 1777
Rutze, Johan
3663 Handlande
[SJA] 1796
246
Ruuth, Eric
1517 Fk. vid Gardet, - Excel. m.m. Grefve
[SVA] 1765
Ruuth, Gustaf Eric
3051 Cornett vid Lätta Dragonerna
[LUN] 1788
Ruuth, Simon
1965 Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan
[STH] *
Rÿckner, Johan
3602 Waktmästare. Tjenande Broder [STA] 1795
Rÿdberg, Carl Petter 3570 Batallions Predikant
[STE] 1795
Rÿdberg, J. Magnus
1429 Commissarie i Kammar Revisionen
[CAR] *
Rÿdberg, Sven
3639 Öfver Auditeur
[STE] 1795
Rÿdell, Jonas
3439 Lt. och Klädes Fabriqeur
[STE] 1793
Rÿdell, Mathias
1768 Lector vid Cadet Corpsen
[STH] *
Rÿdén, Anders
3749 Regt:s Fältskär
[S3S] 1796
Rÿdingswerd, Fredric 866 Mj. RSO
[7DE] 1761
Rÿdingsvärd, J. Eric
1310 Cpt. vid Gardet
[ADF] *
Rydman, Pehr
377 Secr.
[SED]* 1757
Rÿdqvist, Eric
2743 Läns Bokhållare
[S3S] 1784
Rÿdqvist, Johan
2679 Regt:s Comissarie
[S3S] 1783
Rÿnning, Elias
1893 Källarmästare
[7DE] 1774
Rÿström, Jonas
1404 Tjenande
[SIN] 1763
Råfelt, Johannes
131 Landhöfvding
[SJA] 1753
Rålamb, Anders
2241 Frih. Rÿttmästare
[LUN] 1778
Rålamb, Claes
1854 Skattmästare, Lt. och Drabant
[LUN] 1774
Rålamb, Hans Gustaf 1253 Frih. Hof Marskalk m.m.
[ADF] *
Rääf, Anders Johan
3692 Amiralitets Lt.
[STH] 1796
Rääf, I. Henric
1715 Häradshöfvding
[SVA] 1769
Röhl, Carl
3082 Lt., - Stads Mj.
[STE] 1788
Röhl, Jacob
2467 [ej noterat]
[STE] 1781
Rök, Jakob
120 Krigs Råd
[SJA] 1753
Rök, Johan
66
General Auditor
[SJA] *
Röllman, 1023 Ryttmästare vid Husarerna
[SVA] 1762
Rönngren, Isac
1689 Räntemästare
[STA] 1768
Röpcke, Joachim Didric
2844 Theologie Candidat,
- Professor i Flammenberg
[Z3G] 1785
Röök, Anders
999 Mj. vid Fortif. RSO
[SVA] 1762
Röök, Jakob
341 [ej noterat]
[STE] 1757
S
Sack, Carl Philip
1261 Frih. Kammarherre
[ADF] *
Sack, Fredric Ulric
2118 Frih.
[STC] 1777
Sack, Johan Gabriel
2109 Frih. Cornett vid Norra Skåne Cavalleri
[STC] 1777
Sacklén, Lars
658 Borgmästare i Björneborg
[STE] 1760
Saehman, Anders
1673 Landmätare
[SIN] 1767
Sahlberg, Carsten Julius343 Apotekare
[SJA] 1757
247
Sahlgren, Jacob
2355
Sahlgren, Olof
150
Sahlin, Paul
1185
Sahlstedt, 2384
Sahlstedt, 2461
Sahlstedt, Gustaf Adolph
4254
Sahlsten, Carl Gustaf 3792
Sahlsten, Johan
1816
Sahlström, Christian 1563
Salberg, Fredric
3282
Salberg, Johan Julius 2490
Salin, Eric
270
Salomon, Elias
2265
Salomon, Ernst Didric 1804
Saltza, Hugo Herman
Sandahl, Carl Johan
Sandahl, Olof
Sandberg, Adolph
Sandberg, David
376
3617
3117
829
248
Sandberg, Gustaf
Sandberg, Jöns
Sandberg, Mathias
Sandeberg, af J. David
Sandelius, Magnus
Sandell, Samuel
3097
4099
3258
3078
4291
240
Sanderskjöld, Pehr Olof3942
Sandhoff, Joachim
3171
Sandstedt, Johan
1670
Sandström, Georg
2371
Sandström, Nathaniel 1395
Sandwall, J.
Sasse, Fredric
Sauer, Sauer, Carl
Sauer, Isac
Savenius, C. J.
Saxon, Nils
Scarbhus, J. M.
248
1104
3992
1045
2104
2165
4126
1834
465
Cornett, - Rÿttmästare
Handlande
Krÿdkrämare
Cpt. vid Amiralitetet
Amiralitets Mj. RSO
[S3S]
[S3S]
[STE]
[LUN]
[STH]
1779
*
1763
1780
*
Under Lt.
[STA] 1800
Handlande
[S3S] 1797
Handlande
[S3S] 1772
Kammar Skrifvare
[SED]* 1765
Hof Apothekare
[SJA] 1791
Mj. . Vice Corporal vid
Lif Drabanterna
[LUN] *
Guldarbetare
[SED]* 1756
Bataljons Fältskjär
[SED]* 1778
M.D. och Regt:s Fältskär vid Gardet
[7DE] 1772
Frih. Cpt.
[S3S] 1757
Amiralitets Lt.
[STH] 1795
Handlande
[S3S] 1789
Kgl. Secr.
[7DE] *
Super Cargeur. - Directeur vid
Ost Indiska Companiet
[S3S] 1756
Krono Inspector
[S3S] 1788
Betjent. Tjenande Broder
[STC] 1799
Tjenande Broder
[STE] 1791
Cpt.
[S3S] 1788
Capvardi Cpt.
[S3S] *
Secr. i Bergs Coll.
- Bergs Råd RNO
[SJA] 1756
Lagman
[SJA] 1798
Skolmästare, Tjenande Broder
[Z3G] *
Tjenande Broder
[STA] 1767
[ej noterat]
[STE] 1779
Kammar Skrifvare i Kammar Coll.
[7DE] 1763
Kammarförvaltare
[STE] 1762
Apothekare
[S3S] 1798
Fält Commissarie
[SVA] 1762
M.D. Provincial Medicus
[STC] 1777
Krigs Casseur
[STE] 1777
Acteur vid Kgl. Operan
[LUN] 1799
Revisor i Kammar Revisionen
[SJA] 1773
Bruks Patron
[SED]* 1758
Schagerström, J.
636
Schagerström, Johan 2963
Schale, Anders
3172
Schalen, Carl
4190
Schantz, Adam Christian
3142
Schantz, Fredric Adam 994
Schantz, Jacob Ludvig 796
Schantz, J. Ludvig
336
Schantz, von Anton Wilhelm
1565
Schantz, von E. Ulric 1519
Schantz, von J. E.
2830
Schantz, von Wilhelm F.
755
Kamererare i Krigs Coll.
Banco Commissarie
Stÿrman
Fält Chirurg. Regt:s Fältskär
[7DE]
[SJA]
[S3S]
[NFÖ]
Fk. vid Konungens Regt.
[STC]
Rÿttmästare vid Södra Skåne Cavalleri
[SVA]
Kgl. Secr.
[STE]
Banco Commissarie
[STE]
Öfv. Lt. vid Fortif.
Lt. vid Artilleriet
[ej noterat]
1760
*
1790
1800
1790
1762
*
1757
[STA] 1765
[SVA] 1765
[LUN] 1785
Rÿttmästare vid Smålands Cavalleri
[7DE] 1761
Schantz, von 3600 Auditeur
[STE] 1795
Scharmberg, Jacob D. 3771 Capvardie Cpt.
*
*
Schaw, Arvid
215 Borgmästare i Landskrona
[SJA] 1756
Schéel, Johan Christian 3743 Adjutant vid Konungens Regt.
[STC] 1796
Scheele, von, Adolph Fredric
4267 Kammarjunckare
[MPE] 1800
Schef, Johan
2671 Directeur
[STE] 1783
Scheffel, Claes Fredric 1483 Adjutant vid Artilleriet
[7DE] 1765
Scheffer, Carl Fredric 103 Frih. Svea Rikes Råd.
R & C af KMO
[SJA] *
Scheffer, Ulric T.
2263 Mj. och Commendant. RSO
[LUN] 1778
Scheibe, Carl Christopher
2452 Handlande i Bordeau[x]
[SED] 1780
Scheldon, Adolph Ulric3088 Amiralitets Mj.
[S3S] 1788
Schele, Adam
39
Vice Häradshöfding
[SJA] 1752
Schele, C. Benjamin 45
[ej noterat]
[SJA] 1752
Schenberg, Anders
3542 Bokhållare i Krigs Coll.,
- Krigs Råd. RNO
[SJA] 1795
Schenberg, Carl
967 Rådman i Skenninge
[SED]* 1762
Schenbom, Adolph
3362 General intendent. Öfv. RSO,
- Landshöfvdinge
[STA] 1792
Schenbom, Anders
37
Direkt. Vid klädesfabriken
i Norrköping
[SJA] 1752
Schenck, Johan
413 Primar Kämner
[STE] 1757
Schenk, Henric
2141 Handlande
[STC] 1777
Schenling, Pehr
3006 Assisstent
[S3S] 1787
Schenning, Bengt
554 Notarie i Commerce Coll.
[SED]* 1759
249
Schepherd, William
1740
Scherber, Christian G. 2847
Schewen, von Carl Ludvig
498
Scheven, von N. Fredric
2346
Handlande
Hof Musicus
[S3S] 1770
[SJA] 1785
Adjutant
[S3S] 1758
Cpt. vid Konungens Regt.,
- Öfv. RSO
Lt. vid Amiralitetet
Directeur
Dansk Undersåte. Privat man
Handlande
Grosshandlare
[STC] 1779
Schildt, Carl Jacob
1840
[SED]* 1773
Schiller, Gustaf
3751
[S3S] 1796
Schillerup, Peder
4010
[SJA] 1798
Schills, T.
2043
[SED]* 1777
Schinkel, David
1705
[SED]* 1769
Schinmeÿer, Johan Adolph
2334 General Superintendent i Pommern
[LUN] 1779
Schissler, Eric
476 Handlande i Gefle
[SED]* 1758
Schiult, Matthias
3113 [ej noterat]
[STE] 1789
Schivert, Johan Fredric 279 Stads Fältskär i Gefle
[SED]* 1756
Schiönstedt, Eric
1509 Philosophie Magister
[7DE] 1765
Schiönström, J. A.
1110 Tÿgmästare vid Fortif.,
- Öfv. RSO
[SVA] 1762
Schiös, Hemming
1274 Curatör ad Litem
[ADF] *
Schlect, Petter
69
[ej noterat]
[SJA] *
Schlichting, Gerhard 4112 Handlande
[S3S] 1799
Schmalsée, Gustaf Fredric
1029 Lt. vid Husarerna
[SVA] 1762
Schmer, Carl Axel
3787 Klädes Fabriqeur
[SJA] 1796
Schmidt, Carl Fredric 1396 Cornett vid Husarerna
[7DE] 1763
Schmidt, J. Albrecht 1631 Bokhållare i Politie Coll.
[7DE] 1766
Schmiedeborg, J. Carl 819 Vice häradshöfdinge
[7DE] 1761
Schmitterlöv, Georg Fredric
2213 Adjutant vid Konungens Regt.,
- Cpt.
[STC] 1778
Schmitz, Johan Georg 2979 Theologie Student
[Z3G] 1787
Schneider, Christopher 1579 Handelsman och Bryggare
[SIN] 1765
Schneider, Ludvig
3436 Handlande
[S3S] 1793
Schneidler, Jacob Fredric
2888 Bokbindare
[SJA] 1786
Schopp, 1046 Med. Doctor i Greifswald
[SVA] 1762
Schoting, von Paul Roland
399 Ost Indiska Companiet. Cpt.
[S3S] 1757
Schough, Ebbe Anders 2931 Controlleur
[S3S] 1786
Schoultz, von Ascheraden
855 Frih., Fk. vid Nerike och Wermlands Regt.
[SVA] 1761
250
Schoultz, von Ascheraden C. G.
1043 Frih. Fk. vid Lif Regt.
[SVA] 1762
Schoultz, von Fredric 1435 Lt. vid Artilleriet
[7DE] 1764
Schour, Hans Jörgen 4176 Capvarde Cpt.
[S3S] 1799
Schreiben, Adolph Gustaf
2313 Cornett vid Södra Skåne Cavalleri,
- Rÿttmästare. RSO
[STC] 1779
Schreiber, Anders Herm.
992 Rÿttmästare vid Södra Skåne Cavalleri
[SVA] 1762
Schreiner, Jacob Ludvig 4152 Handlande
[S3S] 1799
Schrevelius, Jöns Petter 3596 Amiralitets Predikant
[STH] 1795
Schröder, Daniel Adolph
3424 Handlande
[Z3G] 1793
Schröderheim, Elis
1480 Canzlist i Kammar Expeditionen, - Stats Secr.
och Landshöfvding i Upsala
[7DE] 1765
Schröderheim, Johan Elis
4281 Lt. vid Lif Regt:s Wärfvade Batallion
[NFÖ] 1800
Schröderheim, Jöran 1892 Auditeur vid Kgl. Lif Drabanterna Corpsen
[7DE] 1774
Schubert, Ernst Constantin
3217 Kammar Råd. RNO
[Z3G] 1791
Schubert, Fredric Theodor
2353 Kejserlig Rÿsk Collegi Råd och Professor
vid Wetenskaps Academi
[Z3G] 1779
Schubert, Gustaf Adolph
2533 Mj. vid Drottningens Lif Regt. [Z3G] 1781
Schubert, Gustaf W. 3763 Sjö Cpt.
[Z3G] 1796
Schubert, Ludvig Georg
3087 Grosshandlare
[Z3G] 1788
Schubert, Wilhelm Julius L.
2427 Jusititie Råd, m.m.
[Z3G] 1780
Schubzen, Carl Fredric 3675 [ej noterat]
[STE] 1796
Schull, J. Henricsson 243 Handlande
[S3S] 1756
Schultén, Carl
222 Borgmästare Christianstad
[SJA] 1756
Schultin, A
1975 Expeditions Secr.
[STE] 1776
Schultz
1078 Assessor i Åbo Hof Rätt
[SVA] 1762
Schultz
1232 Lt. vid Artilleriet
[SVA] 1763
Schultz, Fredric
836 Extra Ord: Justitie Revisionen
[7DE] 1761
Schultz, G.
2656 [ej noterat]
[STE] 1783
Schultz, Henric Henriksson
1890 Apothecare
[7DE] 1774
Schultz, Jacob
2912 Bokhandlare
[Z3G] 1786
251
Schultz, J. Jacob Berholdt
3300
Schultz, Johan Theodor4139
Schultz, Schultzenheim David
523
Schultz, von Johan
2790
Schultzen, Carl Fredric 1613
Sångare
Sjö Cpt.
[Z3G] 1792
[GUA] *
M.D.
Cpt. vid Artilleriet
M.D., Assessor och Provincial
M.D. i Skaraborgs Län
[SJA] *
[STC] 1784
[7DE]
Schultzenheim, C. Theodor
3976 Mj. vid Lif Regt.
[LUN]
Schulze, Johan Jacob Carl
3622 Borgmästare
[Z3G]
Schurich, Christian August
3934 Ingenieur Cpt. vid Pommerska Brigaden
[GUA]
Schuttén, Zacharias
2456 Öfv. Lt. vid Örlogsflottan. RSO [STH]
Schutz, Fredric Anton 3936 Cpt. vid Engelbrechts Regt.
[GUA]
Schutz, Johan
242 Handlande
[S3S]
Schutz, Samuel
459 Handlande
[S3S]
Schwan,
2374 Handlande
*
Schwan, J. Samuel
3696 Sqvadrons Predikant [struket]
[LUN]
Schvan, Olof
2496 Directeur och Orgelbÿggare
[STE]
Schwartz, 2220 Braunswik Geheime Råd
*
Schwartz, Thomas A. 3521 Grosshandlare
[STE]
Schwartzenhoff, U. C. 3084 Lt.
[S3S]
Schwartzer, Adam Gustaf
1204 Öfv. RSO
[GUA]
Schwarzow, Bernhard C.
3969 Tjenande Broder
[GUA]
Schveder, Eric
3878 Rådman i Stockholm
[STE]
Schwerin, Adolph Ludvig
1940 Fk. vid Gardet, - Hof Skattmästare.
Grefve
[SVA]
Schwerin, von Fredric B.
2848 Grefve. Cornett, - Theologie Doctor. Hof
Predikant. Kÿrkoherde i Sala.
CNO
*
Schwerin, von Werner Gottlieb
3581 Frih. Cavallier hos Hertiginnan [LUN]
Schwieger, Ludvig Anders
3435 Handlande
[S3S]
Schÿberg, Sven Olof 3893 Siden Fabriqeur
[STE]
Schÿlander, 4052 [ej noterat]
[SJA]
Schÿlander, J. Elias
2886 Krigs Casseur
[SJA]
Schÿlander, Nils
3095 Controlleur vid Sjö Tullen
[SJA]
252
1766
1798
1795
*
*
*
1756
1758
*
1796
1781
*
1794
1788
1763
1798
1797
1775
*
1795
1793
1797
1798
1786
1788
Schylman, Samuel Fredric
433
Schülzercrantz, J. Herman
2760
Schütz, Georg Reinhold C.
3566
Schütze, Tobias Christian
4017
Schÿtzer, Salomon
1134
Schön, Carl Henric
2076
Schön, Johan
1905
Schön, Petter Henric 3709
Schönning, J. Henric 1370
Schönnow, A. C.
3517
Schönrock, Gustaf
4134
Skepps Byggmästare
[STE] 1758
Öfv. Lt., - Contra Amiral, m.m. [LUN] *
Philosophie Magister. Präst
[Z3G] 1795
Stads Chirurg
[GUA] 1798
Assesor i Kammar Revisionen
[7DE] 1763
Canzlist i Krigs Expeditionen
[SED]* 1777
Grosshandlare
[SED]* 1775
Grosshandlare
[SJA] 1796
Handlande
[S3S] 1763
Stads Musikant
[S3S] 1794
Regt:s Pastor vid Drottningens Lif Regt.
[GUA] 1799
Schönström, Pehr
2734 Lt.
[STH] *
Scott, David
4242 Handlande
[S3S] 1800
Scott, Johan
206 Handlande
[S3S] 1756
Scröder, Samuel Schöderstierna
106 Notarie i Kongl Bergs Coll.
[SJA] *
Sebell, Georg Petter
4189 Revisor i Kammar Rätten
[NFÖ] 1800
Sebell, Lorents
3475 Secr. och Musicus
[S3S] 1794
Sederborg, Olof
1173 Kammarförvalt i Kammar Coll. [7DE] 1763
Sederholm, David
3305 Cpt. vid Fortif.
[STA] 1792
Sederholm, Gustaf Adolph
2214 Lagman
[STA] 1778
Sederqvist, Gabriel
2622 Corporal vid Arméns Flotta.
Tjenande Broder
[STA] 1782
Sederstedt, Gustaf J. 2858 [ej noterat]
[STE] 1785
Seele, Carl W.
90
Grosshandlare i Stockholm
[SJA] 1753
Seele, Carl Wilhelm
3684 Protocolls Secr.
[LUN] *
Seeligen, C. Fredric
463 Klock Spelare
[STE] 1758
Segebaden, von Baltzar Ulric
4248 Lt. vid Konungens Regt.
[STC] 1800
Segebaden, von Carl Dettlof
4101 Lt. vid Konungens Regt.
[STC] 1799
Segercrantz, Carl
1381 Lt.
[STA] 1763
Segercrantz, J. Fredric 1062 Lt. vid Marinen
[SVA] 1762
Segercrona, J. F.
447 Cancellist i Institutions Revisionen
[SJA] *
Sehlberg, Carl Jacob 3678 Grosshandlare i Gefle
[STE] 1796
Seldener, Henric Herman
3345 Organist
[S3S] 1792
Selinder, Anders
3429 Juvelerare
[STE] *
253
Sengbusch, Conrad Henric
3348 Handlande från Riga
*
Sernström, Jonas A
2861 Handlande
[S3S]
Seuderman, Erik
62
Kamrerare vid Frimurare Barnhuset
[SJA]
Sheldon, Frans
2725 Öfv. Liutenant vid Constructions Staten
[STH]
Sheldon, Gilbert
1964 Öfv. Lt. vid Constructions Staten [STH]
Sherman, Fredric Adolph
2742 Stÿrman
[S3S]
Siberg, Anders
3545 Assistent
[S3S]
Siefvert, J. Victor
1510 M.D.; Assessor och Provincial M.D.
i Skaraborgs Län
[7DE]
Siegeroth, Gustaf A. 962 Frih. Mj. vid Jönköpings Regt. [SVA]
Sierck, Adolph Fredric 3477 Handlande
[STA]
Sievers, Johan
2399 [ej noterat]
[STE]
Sievers, Lars
4200 Ryttmästare vid Norra Skånska
Cavalleriet
[STC]
Sifvers, Jacob
982 Cornett vid Norra Skånska
Cavalleriet
[SVA]
Silander, Petter
235 Bruks Directeur
[STE]
Silfverhjelm, Carl Fredric
3586 Lt.
[SJA]
Silfverhjelm, Fredric 594 Cpt. vid Gardet
[LUN]
Silfverhjelm, Georg
4086 Frih. Öfv. RSO
*
Silfverhjelm, Jöran
2991 Fk., - Öfv. Minister. Frih.
[LUN]
Silfverskjöld, Arvid
528 Revisions Secr.
- President CNO Frih.
[SJA]
Silfverskjöld, Bernt J. 2623 Lt.
[S3S]
Silfverskjöld, Carl Ulric2107 Frih., Lt., - General Mj. CSO
[S3S]
Silfverskjöld, Fredric Ferdinand
3954 Rÿttmästare vid Husarerna
[STC]
Silfverskjöld, Jacob Love
1343 Ryttmästare vid Husarerna
[ADF]
Silfverskjöld, Nils
2354 Frih. Cpt., - Mj. vid Lif Regt.
RSO
[S3S]
Silfverskjöld, Nils Gustaf
772 Cpt. vid Lif Dragonerna
[SJA]
Silfverskjöld, Nils Nilsson
2120 Lt. vid Norra Skåne Cavalleri,
- Landshöfvdinge. RSO
[STC]
Silfversparre, A. Gustaf 32
Hof Cavallier
[SJA]
Silfversparre, Adolph Fredric
1503 Notarie i Götha Hof Rätt
[SIN]
254
*
1785
1752
1784
*
1784
1795
1765
1762
1794
1780
1800
1762
1756
1795
*
*
1787
1759
1782
1777
1798
*
1779
1761
1777
1751
1765
Silfversparre, Adolph Fredric
1811
Silfversparre, Carl Gustaf
2492
Silfversparre, Carl U. 788
Silfversparre, D. Georg 1003
Hof Rätts Secr.
[LUN] 1772
[ej noterat]
Archivarie i Götha Hof Rätt
Adjutant vid Husarerne,
- Öfv. RSO
[LUN] *
[SJA] 1761
[SVA] 1762
Silfversparre, Eric Gustaf
991
Ryttmästare vid Smålands Cavalleri
[SVA] 1762
Silfversparre, Gustaf 1980 [ej noterat]
[LUN] 1776
Silfversparre, Gustaf Mårten
2614 Fk., - Mj. Salpetter Sjuderi Köpesman
[STE] 1782
Silfversparre, Isac Lars 1939 Hof Junkare
[SVA] 1775
Silfversparre, Lars Johan
2388 Lt. vid Kronobergs Regt.
[STC] 1780
Silfversparre, Nils Harald
31
[ej noterat]
[SJA] 1751
Silfversparre, Wolmer 4249 Prem: Adjutant vid Kronobergs Regt.
[STC] 1800
Silfversparre, Åke
1923 [ej noterat]
[LUN] 1775
Silfverstedt, Bengt
1210 Contoris Skrifvare i Banken
[7DE] 1763
Silfverstolpe, Axel Gabriel
2607 Riddarhus Canzlist
[SJA] 1782
Silfverstolpe, Carl Gudmund
2606 Canzlist i Banken,
- Banco Commissarie
[SJA] 1782
Silfverstolpe, David Samuel
965 Cornett vid Lif Regt:s Cavalleri,
- Öfv. RSO
[SVA] 1762
Silfverstolpe, Fredrik 311 Banco Commissarie
[SJA] 1756
Silfverstolpe, J. David 3056 Lt. vid Lif Regt.
[LUN] 1788
Silfverstolpe, Lars Göransson
46
Kammar Råd RNO
[SJA] 1752
Silfverstråle, 1642 Lif Drabant
[SVA] 1766
Silfverström, J. Otto 1474 Lt. vid Artilleriet
[SIN] 1764
Silfversvan, Gustaf Eric 1414 Cpt. RSO
[STA] 1764
Sillen, af Gustaf
4271 Lt. och Hof Intendent
[NFÖ] 1800
Sillen, Georg W.
191 Commissions Secr. i Constantinopel
[SJA] *
Silverhjelm, Samuel H. 2902 Adjutant
[S3S] 1786
Silverstedt, Jacob
253 Hof Junkare
[SJA] 1756
Silvius, Anders
4157 Fk.
[SJA] 1799
255
Simberg, Johan
Simmerström, Johan
Simmingskjöld, Daniel
Simmingsköld, J.
Simson, Henric
Simson, Johan Gustaf
Sinclair, Anders Frans
Sinclair, Carl Gideon
Sinclair, Fredric Carl
Kammar Skrifvare i Canzlie Coll. [SJA] 1784
Bagare
[ADF] *
Lt.
[S3S] 1761
Kgl. Biblothecarie
[S3S] 1777
Capellist
[SED]* 1757
Kammar Musicus
[S3S] 1786
Cpt. vid Östgötha Infanteri
[7DE] 1760
Frih. General Lt., m.m.
*
*
Öfv. Öfv. Lt. vid Östgötha Infanteri.
RSO
[ADF] *
Sissoÿeff, Eugraff
1909 Rysk Legations Secr.
[SED]* 1775
Siwertsson, Gustaf Laurents
3402 Skepps Predikant på Ost Indiska
Companiet
[SJA] *
Sjöberg, Anders
2802 Tjenande Broder
[S3S] 1784
Sjöberg, Eric Samuel 2260 Cornett vid Wästgötha Cavalleri [7DE] 1778
Sjöberg, H. P.
3961 Directeur
[SJA] 1798
Sjöberg, Johan Petter 4166 M.D.
[SJA] 1799
Sjöberg, Lorents Carl 3991 Regt:s Pastor
*
*
Sjöberg, Pehr Brÿnolf 1927 Auditeur vid Bohusläns Regt.
[7DE] 1775
Sjöblom, Johan
2653 Notarie vid Amiralitetet
[STH] *
Sjöblom, Johan
3129 Kammarskrifvare i Stats Coll.
[SJA] *
Sjöbohm, Carl
3608 Rådman
[STH] 1795
Sjöborg, Niclas Henric 3741 Magister Docens, - Professor
[STC] 1796
Sjögren, Anders
1797 Tjenande Broder
[SVA] 1770
Sjögren, Carl Magnus 4268 Bergsfogde, - Assessor
[MPE] 1800
Sjögren, J. Fromholt 3370 Öfver Jägmästare
[STE] 1792
Sjögren, Sven
4297 Tjenande Broder
*
*
Sjögård, Carl Magnus 3198 Handlande
[S3S] 1790
Sjögård, Magnus
1920 Capverd Cpt.
[S3S] 1775
Sjöholm, Johan
175 Cpt.
[S3S] 1755
Sjöhäst, Petter
1162 Amiralitets Lt.
[SVA] 1763
Sjölander, Johan Gabriel
2541 Stÿrman vid Arméns Flotta.
Tjenande Broder
[STA] 1781
Sjöstedt, 1044 Lt. vid Kronobergs Regt.
[SVA] 1762
Sjöstedt, Carl F.
3779 Fabriqeur
[STE] 1796
Sjöstedt, Gustaf Adolph2954 Räntemästare
[S3S] 1786
Sjöstedt, Gustaf Adolph3664 Fabriceur
[SJA] 1796
Sjöstedt, Johan
4184 Repslagare
[STE] 1799
Sjöstedt, Sven Pär
3577 Grosshandlare
[SJA] 1795
Sjöström, J. Petter
1818 Notarie i Justitie Coll.
[7DE] 1772
Sjöström, Johan
3268 Handlande
[S3S] 1791
Sjöström, Johan Petter 3203 Notarie
[SJA] *
256
2741
1337
839
2190
386
2955
681
2099
1325
Skarin, Paul
306
Skog, Carl Gustaf
2773
Skogsborg, Olfof
1786
Skotte, Eric
4070
Skragge, Niklas
1773
Skytte, Carl Gustaf
749
Skytte, Hans Jacob
650
Skånger, Sven
3773
Sköldenbrand, Anders Fredric
1913
Slicht, Slichtkrull, Adolph
Slÿker, David
Slützer, Carl
Smalén, Johan
Smalén, Samuel
Smedberg, J. Adolph
2489
4096
516
4210
3641
3652
1844
Smedberg, Olof
1830
Smidefeldt, Carl Johan 729
Perukmakarbetjenande
Öfver Inspector
Råd- och Handelsman i Linde
Cpt.
Skogvaktare i Wermeland
Lt. - General Mj. CNO
Lt. vid Liljesvärds Regt.
Repslagare
[S3S]
[S3S]
[7DE]
[SJA]
[LUN]
[SVA]
[7DE]
[STH]
1756
1784
1771
1799
1771
1761
1760
1796
Lt., - Grefve Excel Stockholm
Rådman m.m.
[LUN] 1775
Capellist. Tjenande Broder
[LUN] 1781
Regt:s Pastor
[LUN] 1799
Gördelmakare
[SED]* 1759
Regt:s Fältskär
[STE] 1800
Lagman
[STA] *
Öfver Jägmästare
[STA] 1796
Assistent vid Ost Indiska Companiet,
- Supercargeur
[SED]* 1773
Revisor i Stockholm Magistrat
[7DE] 1773
Öfv. Lt. vid Tavastehus Regt.
RSO Frih. General Lt.
[SJA] 1761
Handlande från utrikes ort
[S3S] 1780
Tjenande
[SVA] 1761
Cpt.
[STH] *
Grefve. Cpt.
[STH] *
Smith, Johan
2381
Smitt, Petter
898
Sneckenberg
1761
Snoilskÿ, 2454
Sodenstjerna, von, Carl Gustaf
4094 Lt. vid Drottningens Lif Regt.
[GUA] 1799
Sohm, Magnus
388 Handlande
[SJA] 1757
Soilander, Abraham
2114 Adjutant i Ladugårdslän församling
[7DE] 1777
Sokaloffsky, Simon
2206 Rysk Translator
[SED]* 1778
Solberg, Harald Ericsson
8
Amiralitets Byggmästare
[SJA] *
Sommargren, Petter
893 Tjenande
[SVA] 1761
Sonneman, Emanuel 1032 Råd- och Handels-man i Köping [7DE] 1762
Soodeman, Abraham 1610 Grosshandlare
[SED]* 1766
Soop, Carl
1776 [ej noterat]
[STE] 1771
Sorbon, Hans Henric 4289 Packhus Inspector
[S3S] 1800
Sorbon, Johan
1611 Rådman i Mariestad
[SED]* 1766
Sorbon, Jöns Henric 22
Controlleur vid General Tull
Arrende Societeten
[SJA] 1748
Sotberg, Eric
2564 Canzlie Råd. RNO
*
*
Souchaÿ, J. David
2796 Handlande
[STC] 1784
257
Spaak, Magnus
3232
Spak, Christopher
1777
Spak, Hendric
432
Spak, Nils
1676
Spalchaver, J. Em:
1685
Sparfvenfeldt, Carl Henric
443
Sparfvenfeldt, J.
75
Sparfvenfelt, Henric W. 706
Sparre, Bengt
777
Conducteur
Vice Häradshöfvdinge
Rådman
[ej noterat]
Repslagare. Ålderman
[STA]
[7DE]
[STE]
[STE]
[STE]
1791
1771
1758
1767
1768
Adjutant vid Gardet
[SJA] *
Hof Junckare
[SJA] 1753
Cpt. vid Gardet
[SVA] 1761
Frih., Kgl. Secr., - Öfver
Kamm: junkare. CNO Grefve
[LUN] 1761
Sparre, Carl
705 Öfv. Lt. Vid Gardet
[SVA] 1761
Sparre, Claes
1518 Grefve. Öfv.
[SVA] 1765
Sparre, Eric
1961 Grefve. Rÿttmästare
[STH] *
Sparre, Fredric Adolph Ulric
1554 Adjutant vid Smålands Cavalleri [SVA] 1765
Sparre, Fredrik
778 Cavallier hos HKM Kron Prins Gustaf.
- Riks Canzler m.m.
[LUN] 1761
Sparre, Gabriel
860 Lt. vid Lewens Regt.,
- Landshöfvding RSO, Frih.
[7DE] 1761
Sparre, Henric Georg 2185 Fk. vid Gardet
[SVA] 1777
Sparre, J. Carl Sigge
1430 Frih., Commiss: Secr. i Dresden [SIN] 1764
Sparrschiöld, Eric Daniel
1374 Lt. vid Bohus Läns Regt.
[7DE] 1763
Sparschuch, Henric
1482 Philosophie Magister och
Medicine Licentiat
[7DE] 1765
Spens, Axel
1025 Grefve. Lt. vid Spensiska Regt. [SVA] 1762
Sperling, Petter
1296 Hattstofferare
[ADF] *
Sperring, Olaus
3754 Capvardie Cpt.
[STH] *
Spindler, John
4111 Handlande
[S3S] 1799
Spolander, Christian 4046 Lt. vid Artilleriet
[STC] 1798
Spolander, Pehr
3711 Grosshandlare
[SJA] 1796
Spongen, von Bengt Gabriel
1081 Öfv. RSO
[STA] 1762
Sprengporten, Jon W. 595 Cpt. vid Gardet, RSO
[LUN] 1759
Sprengtport, J. Wilhelm
17
Öfv., RSO
[SJA] 1746
Sprengtporten, I. Magnus
726 Adjutant vid Fortif. General Lt.
RSO
[SED]* 1761
Sprengtporten, Magnus 1331 Öfv. Lt. vid Husarerna. RSO
[ADF] *
Sprengtporten, Wilhelm
1245 Envoje Extraord. Vid Danska Hofvet
[ADF] *
258
Staare
1749 Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan
[STH]
Stachieff, Alexander
1291 Legations Råd
[ADF]
Stackelberg, Berndt Alfo.
874 Frih. Gen: Mj., CSO
[SVA]
Stackelberg, Berndt Henric
875 Frih. Cpt. vid Åbo Läns Regt.
[SVA]
Stackelberg, Berndt Otto
1458 Frih., Öfv. Lt. RSO
[STA]
Stackelberg, W. Reinhold
1810 * General Lt. CSO
[LUN]
Stackelberg, Wolmar R.
4
Frih. Öfv. RSO
[SJA]
Stael von Hollstein, - 1711 Fk. vid Östgötha Infanteri
[SVA]
Stael von Hollstein, C. L.
2407 Frih., Lt. vid Psilanderhjelms Regt.,
- Cpt.
[STC]
Stael von Hollstein, Georg Gustaf
799 Lt. vid Gardet
[LUN]
Stael, von Hollstein Georg Bogisla:
837 Lt. vid Artilleriet
[SVA]
Standertskjöld, Henric Gustaf
4029 Cpt. RSO
[STA]
Stapelmohr, C.
525 Öfver Directeur
[SJA]
Stapelmohr, H. N.
1454 Öfver Directeur
[STE]
Starbus, P. C.
145
[STE]
Starchell, Lars
1142 Öfv. Lt. RSO
[STA]
Starck, J. Henric
3029 Snickare
[LUN]
Starckenberg, Gustaf 1557 Källarmästare
[7DE]
Stare, Jonas
4090 Capvarde Cpt.
[STE]
Stare, Lucas
3449 Slagtare. Ålderman
[SJA]
Stedingh, Carl B. Ludvig
2058 Kammarherre, - Grefve Excellente
Marskalk
*
Stedt, Claes Henric
1452
[STE]
Stedt, Nils
1698 Öfv. Lt. RSO
[STA]
Steen, Carl
614 Krigs Casseur
[SJA]
Stegman, von Lucas Fredric
1199 Stads Kamrer i Stralsund
[GUA]
Stegmann, von, Johan Carl
3735 Lt. vid Drottningens Lif Regt.
[Z3G]
Steinholtz, I. Z.
504 Instrument Makare
[STE]
Steinmuller, Joseph
2874 Hof Musicus
[SJA]
Steinmüller, Wilhelm 2849 Hof Musicus
[SJA]
Sten, Carl Daniel
1097 Handlande
[7DE]
*
*
1761
1761
1764
1772
1735
1769
1780
1761
1761
1798
1759
1764
*
1763
1787
1765
1799
1794
*
1764
1760
1763
1796
1759
1785
1785
1762
259
Sten, Joachim
Sten, Johan David
Stenberg, Isac
Stenbock, Gustaf
Notarie i Svea Hof Rätt
[SJA] 1759
Bruks Patron
[7DE] *
Batallions Predikant
[SJA] 1783
Grefve. Stallmästare hos Prinsessan
Sophia Albertina
[LUN] *
Stenbock, Magnus
2410 Grefve Lif Drabant, - Öfv. Kammar Junkare.
R och C af KMO
[LUN] 1780
Stenbock, Nils Arfvid 581 Grefve Kammarherre
[S3S] *
Stenborg, Carl
1801 Canzlist i Hof Canzliet, - Secr. [SIN] 1772
Stenborg, Per
1077 Ryttmästare vid Husarer.
[SVA] 1762
Stenhagen, von Fredric 323 Kgl. Secr.
[SED]* 1757
Stenhagen, von Fredric Carl J.
129 Stads Secr. RNO
[SJA] 1753
Stenhammar, Pehr
1191 Rådman i Stockholm
[STE] 1763
Stenhoff, af Christian 3788 Lagman
*
*
Stenhoff, Pehr
1850 Auditeur vid Jönköping Regt.
[SED]* 1774
Stenius, Sten
1561 Canzlist
[SVA] 1765
Stenström, Petter Daniel
4186 Handels Bokhållare
[STH] 1799
Stenwall, Olof
2660 Studerande, - Bruks Patron
[STC] 1783
Stenzler, Lorents
3874 Theologie Candidat
[Z3G] *
Sterkij, J. Ulric
2924 Hof Kamrer. Husgeråds Mästare *
*
Sterkij, J. Jacob
1851 Husgeråds Mästare
[SED]* 1774
Sterkÿ, Jacob Ulric
3518 Hof Kamererare
[SJA] 1794
Sticht, Georg Adolph 1072 Lt. vid Spensiska Regt.
[SVA] 1762
Stierngranat
1754 Öfv. Lt. i Örlogs Flottan. RSO [STH] *
Stiernheim, Johan
1708 Fk. vid Gardet
[SVA] 1769
Stiernvall, Carl Johan 3407 Mj. RSO
[STA] 1793
Stillman, J. Bengt
1448 Kammarskrifvare i Kammar Coll. [7DE] 1764
Stjernblad, Axel J.
1434 Lt. vid Artilleriet
[SVA] 1764
Stjernblad, Isac
647 Öfver Ceremonie Mästare
[STE] 1760
Stjernblad, Ludvig Corfitz
1406 Fk. vid Gardet
[SVA] 1763
Stjerncrantz, Arvid Adrian
2397 Lif Drabant
[SED] 1780
Stjernecrants, Christer Adrian
76
Öfver Krigs Commiss:
[SJA] 1753
Stjernecrantz, Gustaf Fabian
2366 Cpt.
[7DE] 1779
Stjerneld, Adolph Ludvig
1889 Kgl. Lif Drabant, - Öfver
Kammarherre. CNO Frih.
[LUN] 1774
Stjerneld, Lars
1362 Lagman
[ADF] *
Stjernflÿcht, Nils
1513 Lt.
[STA] 1765
260
529
2294
2657
2837
Stjerngranat, Carl J.
596
Stjerngranat, Mauritz 606
Stjernheim, Carl J.
1902
Stjernhoff, Georg
942
Stjernlöff, Johan Georg 1327
Stjernman, von Pehr 1305
Stjernskantz, J. Gustaf 2247
Stjernsparre, A. Magnus
1342
Stjernsparre, Gabriel 979
Stjernsvärd, 2733
Stjernsvärd, R. Hodder 1860
Stjärnros, Carl Fredric 762
Stobeus, Kilian
2008
Stockenström, Eric
96
Secr. i Stats Contor
Cpt. Lt.
Cpt. i Arméen
Kammar Råd
Lt. vid Artilleriet
Cpt. Vid Amiralitetet. RSO
Mj. RSO
[LUN]
[S3S]
[LUN]
[STA]
[ADF]
[ADF]
[STA]
1759
1760
1775
1762
*
*
1778
Hofmarskalk
[ADF] *
Cpt. vid Fri Batalionen
[SVA] 1762
Lt.
[STH] *
Öfv., RSO
[SVA] 1774
Cpt. vid ÖstGötha Infanteri
[SVA] 1761
Professor, Provincial Medicus
[STC] *
Revission Sekreter
- Grefve Riks Råd m.m.
[SJA] 1753
Stockenström, Eric
2378 Supercageur
[S3S] 1779
Stockenström, Paul
868 Kammar Råd i Kammar Coll.
[7DE] 1761
Stockenström, von Gustaf
2414 Kammar Råd
*
*
Stockenström, von Salomon
2067 Öfver Masmästare
[SJA] 1777
Stoldts, 1970 Auditor
[STH] *
Stolpe, Gabriel
3288 Kammarskrifvare, - Krigs Råd,
RNO
[SJA] 1791
Storch, von J. E. David Frans
3275 Kammar Råd. Land Räntemästare
i Pommern
[GUA] *
Storck, von 2228 [ej noterat]
[LUN] 1778
Storck, von Carl Dettlaf
2131 [ej noterat]
[S3S] 1777
Storm, Samuel
4054 Låne Bokhållare
[SJA] 1798
Strandberg, Eric Wilhelm
2715 Canzlist i Inrikes Expedition,
- Expeditions Secr.
[7DE] 1784
Strandberg, Olof Anders
2631 Sjö Militäre Comissarie
[STH] *
Strandberg, Sven Nilsson
1837 Handlande
[S3S] 1773
Strandell, Carl
2347 Kamererare i Brännerie Directionen, - Assessor
i Spannmåls Directionen.
[7DE] 1779
Strandman, Nils
1719 Amiralitets Cargeur
[7DE] 1770
Strandman, Pehr
1626 M.D. och Graf Medicus i Fahlun [7DE] 1766
Strang, Carl W.
550 Bataillons Predikant
[S3S] 1759
261
Strang, Robert
1728
Strantze, Mårten
2157
Strasse, Frantz
2850
Straube, Daniel Gottlob
3324
Strauck, Johan Gottfreid
3645
Streling, Johan
2952
Stricker, Jeremias
151
Stricker, Johan
1683
Stridbeck, J. Christopher
2545
Strindberg, Zacharias 3408
Strohman, Fredric Gottlieb
3179
Strohman, J. Carl Henric
3025
Strokirk, Adolph Ludvig
1442
Strokirk, Henric
1135
Stromberg, Claes
7
Struch
1047
Struck, Carl Gustaf
1033
Strussenfelt, von Axel Michael
2057
Struwe, Frans Ulric
1409
Strübing, Mathias
1958
Strÿhing, Joachim
1954
Stråhle, Adam Fredric 687
Stråhle, Adolph Fredric 1179
Strålenhielm, Mathias 993
Ström, Anton
Ström, Carl
Ström, Carl C.
Ström, Carl Petter
Ström, Eric
Ström, Eric
Ström, Eric E.
Ström, Eric Johan
Ström, Gabriel
Ström, J. Fredric
Ström, Olof
262
640
3627
3514
2292
1307
3026
412
3431
1318
489
114
Bruks Patron
Hof Predikant
Hof Musicus
[7DE] 1766
[7DE] 1777
[SJA] 1785
Handlande
[Z3G] 1792
Handlande från Wismar
Amiralitets Fiscal
Chirurg
[ej noterat]
[SJA]
[S3S]
[STE]
[STE]
Stads Notarie
Krÿdd Kräm Handlare,
- Stads Mj.
[STA] 1781
[SJA]
1793
Hof Musicus
[SJA]
1790
Hof Musicus
[LUN] 1787
Fk. vid Gardet
Ryttmästare vid Husarer.
Grefve, Svea Rikes Råd, RSO
Philosophie Studiosus
Landtman
[SVA]
[SVA]
[SJA]
[SVA]
[Z3G]
1795
1786
1754
1768
1764
1763
1737
1762
1762
General Mj. CSO
[STC] *
Drogiist
[SIN] 1763
Öfver Directeur vid Tullvärket
[STH] *
Kammar Råd
[STH] *
Cpt.
[STE] 1760
Cpt. vid Lif Regt., Infanteriet
[SVA] 1763
Ryttmästare vid ÖstGötha Cavalleri
[SVA] 1762
Cancellist i Cancellie Coll.
[SED]* 1760
Sterbhus Notarie
[STE] 1795
Skepps Predikant
[S3S] 1794
[ej noterat]
[STE] 1778
Inspector vid Slotts Byggnader. [ADF] *
[ej noterat]
[LUN] 1787
Stads Fiscal
[STE] 1757
Secr. vid Öfverståthållare Embetet[STE] 1793
Stÿrman på Ost Indien
[ADF] *
Handlande i Götheborg
[STE] 1758
Bryggare ålderman
[SJA] 1753
Strömbeck, Fredric LL.ar:
409
Strömbeck, J. Paul
281
Strömer, Conrad
1638
Strömfelt, Carl Axel
750
Strömfelt, Carl Harald 646
Strömfelt, Fredric
580
Strömgren, Sven
Strömmer, Mårten
Stuart, Emanuel
Stumpf, Georg
1073
304
2693
3498
Sture, Georg Wilhelm
Sture, Gustaf
Ståhl, Ephraim
Stålberg, Johan
Stålborg, Erik J.sson
1423
3915
4069
1136
33
Stålhammar, Adam
231
Stålhammar, Carl
1002
Stålhammar, Carl Johan
3708
Stålhammar, Carl L. 1067
Stålhammar, Carl Leonhardt
1792
Stålhammar, Eric Adolf 676
Stålhammer, Carl Adolph
2394
Handlande i Gefle
[SED]* 1757
Bruks Patron
[SED]* 1756
[ej noterat]
[STE] 1766
Baron. Fk. vid Gardet - Grefve, General,
CSO Stor Korset
[SVA] 1761
Landshöfding
[STE] 1760
Frih. Lt. - vice Amiral Landshöfvding
CSO Stor Korset. Grefve
[S3S] 1759
Tjenande
[STA] 1762
Professor i Upsala
[SJA] 1756
Lt.
[S3S] 1783
Professor i Statistiken och
Cameral Wetenskapen
[Z3G] *
Cpt.
[STA] 1764
[ej noterat]
[LUN] 1797
Stolmakare
[LUN] 1799
Krigs Commisarie
[SVA] 1763
Rev. Cam vid Gen:Tull Ar: Societeten
[SJA] 1751
Cpt.
[STE] 1756
Cornett vid Södra Skåne Cavalleri [SVA] 1762
Fk.
Lt.
[SJA] 1796
[SED]* 1762
Lt. RSO
Lt. vid Calmar Regt.
[LUN] 1771
[7DE] 1760
Page hos Hans Kgl. Majestät
Hertig Carl
[LUN] 1780
Stålström, Hans C.
1883 Assessor
[STE] 1774
Suell, Franz
2312 Handlande
[STC] 1779
Sundberg, Anders
260 Handlande
[SED]* 1756
Sundberg, Carl Gustaf 4171 Hof Råd
[SJA] 1799
Sundberg, Constantius E.
2385 Cornett vid Husarerna, - Rÿttmästare
[STC] 1780
Sundberg, Eric
232 Ur Fabriquer
[STE] 1756
Sundblad, Johan
752 Borgmästare i Sigtuna
[SED]* 1761
Sundbäck, Johan
3726 Krämhandlare
[SJA] 1796
Sunderger, Georg
3415 Canzlist i Kgl. Canzliet
[SJA] 1793
Sundin, David
2724 Amiralitets Kammar Råd
[STH] 1784
Sundius, Erhard
1071 Regt:s Pastor vid Cronhjorts Regt. [SVA] 1762
263
Sundius, J.
Sundius, Nils
Sundius, Nils Petter
228 Bryggare
[STE] 1756
1217 Lt. vid Artilleriet
[SED]* 1763
3541 Fält Bokhållare,
- Krigs Råd. RNO
[SJA] 1795
Sundström, Johan
4077 Hof Skräddare
[LUN] 1799
Sundvall, Ingel
2562 Chirurg
[S3S] 1781
Sundwall, Samuel P.
2612 [ej noterat]
[STE] 1782
Sunn, Carl Petter
3293 Cpt. vid Artilleriet
[STA] 1792
Sunn, Gustaf Magnus 3307 Mj. Öfver Adjutant. RSO
[STA] 1792
Sunn, Pehr
1151 Handlande
[STA] 1763
Sunnermarck, 431 Banko Bokhållare
[STE] 1758
Suther, Pehr
4216 Mj.
[NFÖ] *
Suther, Peter Larsson 25
Kgl. Hof Graveur
[SJA] 1749
Suthoff, J. Petter
2153 Handlande
[SED]* *
Sutthoff, Daniel
385 Grosshandlare
[SED]* 1757
Sutthoff, Fredric
3260 Cpt. RSO
[STA] 1791
Svab, von Anton
328 Borgs Råd
[SJA] 1757
Svahn, Anders
644 Cornett
[S3S] 1760
Swahn, David
3527 Handlande
[S3S] 1794
Swahn, Gustaf
3791 Auscultant
[S3S] 1797
Swahn, Jacob
655 Handlande - Rådman i Götheborg
[S3S] 1760
Svalander, Jonas
4270 vice Häradshöfvdinge,
- Lagman. RWO
[MPE] 1800
Swalin, Johan
4224 Lantbrukare
[S3S] 1800
Svanander, Jonas F.
3910 Secr.
[STE] 1797
Svanberg, Jacob
3072 Bagare
[S3S] 1788
Svartzer, Carl Gustaf 1630 M.D.
[7DE] 1766
Svebelius, Carl Gustaf 3331 Lt.
[STA] 1792
Svebelius, Daniel
906 Notarie i Cam: Coll.
[SED]* 1762
Swedelius, Anders
1926 Hof Predikant och Kyrkoherde
i Mora församling
[7DE] 1775
Svedenheim, von Adolph
761 Bruks Patron
[LUN] 1761
Svedenstjerna, E. W. 1229 Bruks Patron
[SJA] *
Svedenstjerna, J. Jacob 881 Auditeur vid Kgl. Lif Regt.
[SJA] 1761
Svedenstjerna, Lars
387 Krigs fiscal
[SJA] 1757
Swederus, Axel Daniel 3114 Capvard Cpt.
[STE] 1789
Svederus, Carl Wilhelm4119 vice Häradshöfvding
[LUN] 1799
Svedmark, Johan
4212 Apothekare
[NFÖ] 1800
Svinhufvud, A. Franz 497 Cornett
[S3S] 1758
Svinhufvud, Carl F.
3643 Mj.
[STH] 1795
Sÿlvander, J. Gabriel 2632 Lands Kamererare
[STH] *
Sÿlvander, Josua
3534 Häradshöfvding, - President i
Svea Hof Rätt. CNO
[SJA] 1795
264
Säfbom, Daniel
632
Säfström, Eric Anders 1564
Söderberg, Daniel Henric
2283
Söderberg, Nils
4032
Söderbom, O.
1985
Söderborg, Carl
3313
Söderdahl, Lars
3853
Söderman, Carl Anders 3870
Söderqvist, Johan
2767
Söderström, Carl
Söderström, Johan
1876
3967
Söderström, Petter
3264
Söderström, Ricard
1815
T
Talcher, Gustaf Adolph 2398
Tall, Johan Christopher 1808
Tallberg, Adam
1175
Tallberg, Fromholt
1629
Tandefeldt, Otto Johan 3261
Tangel, Birger
302
Tarras, John Fredric
3194
Tarras, Laurentius
3132
Taube, August Wilhelm3044
Taube, Carl
1279
Taube, Carl Edvard
1663
Taube, Carl Ernst
3930
Taube, Edvard
Tavast, Johan Henric
Tavelin, Mårten
846
4064
951
Taÿlor, W.
Tefterup, Mathias
Tegman, Anders
Tengberg, Jonas
Tengberg, Niclas
Tenggren, Anders
Ternell, Anders
Terrade, Frederico
Tersmeden, Carl
3254
2119
2061
3066
3068
663
146
3699
911
Handlande i Köping
Notarie i Svea Hof Rätt
[7DE] 1760
[SIN] 1765
M.D. och Provinc Medicus
[7DE]
[ej noterat]
[STE]
[ej noterat]
[STE]
Fält Kamererare
[STE]
Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan
[STH]
Cpt.
[LUN]
Tjenande Broder, - Commissarie vid
Lazaretts Lotteriet
[7DE]
Handlande
[S3S]
vice Audit: Notarie vid
Öfver Ståthållare Embetet
[STE]
Tjenande Broder
[S3S]
Handlande
[S3S]
1778
1798
1776
1792
1797
*
1784
1774
1798
1791
1772
Assessor
[STE] 1780
Öfver Jägmästare
[LUN] 1772
Lt. vid Artilleriet
[SJA] 1763
Cpt. i Armén
[SVA] 1766
Cpt. vid Arméns Flotta
[STA] 1791
Bryggare
[SJA] 1756
Handlande
[S3S] 1790
Capverde Cpt.
[S3S] 1789
Grefve Kammarherre
[LUN] 1788
Frih. Lt. vid Gardet
[ADF] *
Frih. Hof Junkare, - Biskop.
CNO
[SVA] 1767
Grefve. Mj. i Armén. Cpt. vid
Drottningens Regt.
[GUA] *
Frih. Fk. vid Spensiska Regt.
[SVA] 1761
Öfv. RSO
[LUN] 1798
Tullförvaltare, - Öfver Directeur vid
Stora Sjö Tullen
[SED]* 1762
[ej noterat]
[STE] 1791
Kgl. Räntemästare
[STC] 1777
Präst och Magister
[7DE] 1777
Handlande
[S3S] 1788
Handlande
[S3S] 1788
[7DE] 1760
Stads Fäldtskjer i Norrköp:
[STE] *
Ballet Mästare
[LUN] 1796
Commendeur Cpt.,
- Amiral. C. Af S.O
[STE] 1762
265
Tersmeden, Fredric
1886 Kgl. Lif Drabant, - President. Frih.
[LUN] 1774
Tersmeden, L. G.
3043 Cpt.
[SVA] *
Tersmeden, Reinhold 1885 Kgl. Lif Drabant
[LUN] 1774
Tesk, Jacob Henr:
1146 Handelsman
[STA] 1763
Tessin, Carl Gustaf
125 Grefve Svea Riks Råd
R och C af KMO
[SJA] *
Tham, Gustaf
246 Assistent - Dir: vid Ost Indiska
Companiet.
[S3S] 1756
Tham, Sven Sebastian 861 Hof Junkare
[SED]* 1761
Tham, Wolrat
2775 Lt.
[S3S] 1784
Théel, Daniel
900 M.D. Öfver Directeur
*
*
Theel, von Johan Anders
3644 Krämhandlare
[SJA] 1795
Thelning, Emanuel
3897 Artist
[STA] 1797
Thiele, Joachim Jacob 2514 Fabriceur
[Z3G] 1781
Thies, Johan Christian 3017 Hof Musicus
[LUN] 1787
Thingwall, L.
1955 Öfv. vid Örlogs Flottan. RSO
[STH] *
Tholander, Carl
3503 Handlande
[S3S] 1794
Thomée, J. Christian 880 Cancilist i Justitie Revisionen
- Lagman
[7DE] 1761
Thoran, Adam
630 Notarie i Banken
[7DE] 1760
Thorbjörnsson, Johan 2293 Notarie i Kgl. Svea Hof Rätt
[SED]* 1778
Thorsborg, Carl
1734
[STE] 1770
Thorsman, J. P.
689 Öfver Inspector i Wästerås
[STE] 1760
Thott, Christian
3782 Frih. Rÿttmästare vid Lif Regt.s Husarer
[LUN] 1796
Thunberg, Isac
3689 Färgare
[SJA] 1796
Thunberg, J. Eric
2232 Notarie i Bergs Coll.
[7DE] 1778
Thurberg, Carl Fredric 2544 Sergeant, Tjenande Broder
[STA] 1781
Thuring, Christopher 3148 Sjö Cpt.
[STA] 1790
Thuring, Lars Niclas 2504 Öfver Tull Inspector
[STA] 1781
Thåström, Gustaf
3185 Krono Upbörds Commissarie
[SJA] 1790
Thörneström, Johan 3673 Bildhuggare
[STH] 1796
Thörning
1767 Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan
[STH] *
Tideman, Christian
3177 Hof Musicus
[SJA] 1790
Tidmark, Johan
3819 Grosshandlare
[STE] 1797
Tidström, Carl
3687 Regt:s Fältskär
[LUN] 1796
Tiede, Johan August Andreas
4007 Theologie Candidat
[GUA] 1798
Tiede, Michael Henric 3968 Stads Tjenande. Tjenande Broder [GUA] 1798
Tielke, Ludvig Butzow 3746 M.D. Provincal Medicus
[STC] 1796
Tigerstedt, Carl Magnus
3988 Cpt. vid Stackelbergska Regt.
[STA] 1798
266
Tilas, Daniel
1234
Tilas, Gustaf Fredric 1225
Tilas, Olof
36
Tillander, Carl
4113
Tillander, Johan Zacharias
3500
Tilleus, Carl Gustaf
1989
Tilleus, Pehr
2419
Tillman, Lars Gabriel 1487
Tilman, Ernst W.
Tingstadius, Lars C.
Tjeder, Jacob
Toll, Carl Fredric
Toll, Carl Gustaf
Toll, Eric Ludvig
1459
2207
3032
2892
1004
2039
Toll, Florus
3582
Toll, Fredric Wilhelm 1495
Tollander, Adam
2470
Tollesson, Petir
2182
Tollstedt, Anders
1412
Tollstedt, J. Fredric
444
Tollstedt, J. F. /Adelmark/
963
Torbjörnsson, Lars
747
Toren
847
Torger, Nils
2360
Torken, von Jan Berndt 929
Tornerhjelm, Jacob Wilhelm
3561
Torpadius, Carl
Torpadius, J. Israel
Torslund, A.J
Torslund, Gustaf
Tott, Tage
Tottie, Anders
Tottie, Jacob
Tottie, Nils
Trache, Daniel
Trana, Hans Olsson
60
52
1192
1105
2049
3631
727
2377
3178
3190
Landshöfvdinge RNO
Frih., Landshöfvding, RNO
Ryttmästare vid Lif Regt.
Bagare
[ADF]
*
[SJA]
[SJA]
*
*
1751
1799
Fabriceur
[SJA] 1794
Tullförvaltare
[STE] 1776
M.D., Provinc Medicus i Gefle Län
[7DE] 1780
Kammar skrifvare i Kammar Revisionen
[SED]* 1765
Mj. RSO
[STA] 1764
M.D.
[7DE] 1778
[ej noterat]
[STE] 1787
Mj. RSO
[STA] 1786
Fk. vid Östgötha Infanteri
[SVA] 1762
Mj. vid Norra Skåne Cavalleri,
- Öfv. RSO
*
*
Cornett vid Nÿlands Dragoner [LUN] 1795
Mj. vid Tavastehus Regt.
[7DE] 1765
Beslags Betjent. Tjenande Broder [STC] 1781
Präst
[7DE] 1777
Lt.
[STA] 1764
Mj. i arméen
[SJA] *
Lt. vid Artilleriet
Daneman
Regt:s Pastor vid Husarerna
Stads Notarie i Stockholm
Lt. vid Artilleriet
[SVA] 1762
[SED]* 1761
[SVA] 1761
[STE] 1779
[SVA] 1762
Lt. vid Svea Lif Garde,
- Öfv. Lt. RSO
[SJA] 1795
Okänt
[SJA] 1752
Borgmästare i Stockholm
[SJA] 1752
Contoris Skrifvare
[STE] 1763
Stads vice Ingenieur
[STE] 1762
Frih., Landshöfvdinge. RSO
*
*
Murmästare
[SJA] 1795
Handlande i Gefle
[SED]* 1761
Auscultant i Bergs Coll.
[7DE] 1779
Hof Musicus
[SJA] 1790
Öfver Commissarie vid Danska Canal Commissionen Handlande i Norrige
[SJA] 1790
267
Tranberg, Michael Fredric
450 Cpt. Lt. vid Admiralitetet
[SJA] *
Tranchell, Carl Henric 2683 Canzlist
[S3S] 1783
Tranchell, Jonas
2477 Casseur, - Directeur vid Ost Indiska
Companiet
[S3S] 1781
Tranchell, Pehr
2744 Stÿrman
[S3S] 1784
Tranefelt, Jan Werner 1164 Corporal vid Drabanterna
[SVA] 1763
Trapp, Simon
2798 Sjö Cpt.
[Z3G] *
Treffenberg, Anders Leonhardt
1707 Lt. vid Artilleriet - Öfv. RSO
[S3S] 1769
Trefort, Fredric Ludolph
1624 Pastor i Narva
[SED]* 1766
Treuhorn, C.
469 Stads Mäklare
[STE] 1758
Treutiger, Carl Gustaf 2547 Amiralitets Cpt.
[S3S] 1781
Treutiger, Carl Ulric 2633 Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan
[STH] *
Tribensie, J. Daniel
3024 Hof Musicus
[LUN] 1787
Triebler, Carl Davidsson
3807 Tullförvaltare
[STC] 1797
Troil, von Fredric Ulric 1449 Revisions Secr.
[STE] 1764
Troil, von Knut
3373 Öfv. Lt. RSO
[STA] 1792
Troil, von Uno
1887 Kgl. Hof Predikant,
- Ärke Biskop. CNO
[LUN] 1774
Troili, Carl
3765 Kgl. Secr.
[STE] 1796
Troilius, Christopher 2159 Amiralitets Lt.
[S3S] 1777
Troilius, Olaf
684 Notarie vid Amiralitetet öfver
R. i Carlscrona
[7DE] 1760
Trolitz, Carl Fredric
4181 Cpt.
[NFÖ] 1799
Trolius, Jacob
1930 Philosophie Candidat
[7DE] *
Trolle, af August Edvard
3315 Rÿttmästare. RSO, - Mj.
[STA] 1792
Trolle, Henric
1054 Tÿgmästare vid Flottan
[SVA] 1762
Trolle, Jean
495 Lt. vid Amiralitetet
[SED]* 1758
Trotzig, Johan
2818 Tull Inspector i Götheborg,
- Öfver Inspector
[SJA] 1785
Trozelius, Claes B.
1928 Theologie Doctor, Professor vid
Lunds Academi
[7DE] 1775
Tunderfelt
296 [ej noterat]
[SJA] *
Turchheim, Christian 2222 Frih.
*
*
Tÿrvall, Carl Gustaf 2613 Spegel Fabriceur
[SJA] 1782
Töpffer
1053 Räntemästare
[SVA] 1762
Törn, Gustaf Adolph 3666 Hof Kamererare
[SJA] 1796
Törnbom, Olof
1877 [ej noterat]
[STE] 1774
Törne, von Claes
848 Lt. vid Artilleriet
[SVA] 1761
Törne, von Michael
775 Cpt.
[SJA] 1761
268
Törne, von Petter
818
Törne, von Thomas
1386
Törneqvist, Gudmund 699
Törner, P.
3557
Törneros, Anders
2019
Törnflycht, Carl Fredric
1243
Törngren, Isaac
1586
Törngren, J. Leonhardt 2716
Törnsten, Eric
2287
Törnsten, Jonas Edvard 884
U
Uggla, Carl
85
Uggla, Carl Ulric
422
Uggla, Fredric
746
Uggla, Jacob
952
Uggla, Sven Fredric
692
Ugglas, af Samuel
2089
Uhman, Nils
1461
Uhman, Pehr
1439
Uhr, af Johan Sebastian 1581
Uhr, Anders
Uhr, David
954
356
Uhr, Johan Joachim
3158
Uhrlin, Johan Gabriel 3155
Ulf, Carl Magnus
2718
Ulf, Gustaf Fredric
1650
Ulff, Carl Gottlieb
1158
Ulfsax, Anders Magnus 1603
Ulfsax, Gustaf Adolph 4173
Ulfsparre, Eric Magnus 3322
Ulfsparre, Gustaf
784
Ullholm, Jonas
2068
Ullman, Aron
4223
Ullman, Christian Gustaf
2906
Ullman, Jacob Gabriel 1504
Ullqvist, Carl Anders 1552
Ullstedt, Henric
1102
Ullsten, Sven
2012
Proto: Notarie i Åbo Hof Rätt
[SJA]
Häradshöfvding
[STA]
Revisor
[STE]
Expeditions Notarie i Hall Rätten [STE]
Registrator i Canzilie Coll.
[7DE]
Grefve, Riks Råd m.m.
Handlande
Assistent
Handlande
Ingenieur
1761
1763
1761
1795
1776
[ADF] *
[S3S] 1765
[S3S] 1784
[S3S] 1778
[SED]* 1761
Hof Junckare
[SJA] 1753
Bruks Patron
[SJA] 1758
Bruks Patron
[SED]* 1761
Fk.
[SED]* 1762
Cpt.
[SED]* 1760
Kgl. Secr., - Excel. m.m.
[LUN] 1777
Assessor i Kammar Revisionen
[7DE] 1764
Hof Secr. och Borgmästare i Öregrund
[LUN] *
Slotts Mur Mästare. Öfver Directeur
[7DE] 1765
Bruks Patron
[7DE] 1762
Bruks Patron och vice
Notarie i Bergs Coll.
[SJA] 1757
Fält Secr. Assessor
[STA] 1790
Cpt.
[STA] 1790
Inspector vid Stora Banchuset,
Contorist Skrifvare i Banken
[SJA] 1784
Stÿrman
[S3S] 1766
Bokhandlare
[ADF] *
Cpt. vid Kronoborgs Regt.
[SVA] 1766
Fk. vid Arméens Flotta
[LUN] 1799
Frih., Cpt.
[STA] 1792
Lif Drabant
[7DE] 1761
M.D.
[7DE] 1777
Handlande
[S3S] 1800
Handlande
Handlande
Vice Borgmästare
Lt. vid Artilleriet
Waktmästare, Tjenande Broder
[SJA]
[S3S]
[S3S]
[SVA]
[STA]
1786
1765
1765
1762
1776
269
Ulmgren, 1101 Auditeur vid Husarerna
[SVA] 1762
Ulner, Carl
3243 Lt., - Cpt. vid Amiralitetet
[SJA] 1791
Unbeck, Wilhelm
4265 vice Regt:s Skrifvare
[MPE] 1800
Uneer, Olof Christian 272 Fabriquer
[SED]* 1756
Unfrau, Johan Jacob 4009 Hof Rätts Notarie
[SJA] 1798
Unge, von Gustaf Wilhelm
1604 Lt. vid Marinen
[SVA] 1766
Unger, Arfvid Jacob
3267 Häradshöfvding
[S3S] 1791
Unger, Hans
730 Borgmästare i Halmstad
[SJA] 1761
Ungern, von Sternberg Mathias
2791 Frih., Lt. vid Södermanlands Regt.
[STC] 1784
Ungern, von Sternberg N. G.
934 Frih., Lt.
[LUN] 1762
Uriot, 2077 Hof Musicus
[LUN] *
Utfall, von Carl
1578 Cpt. vid Westmanlands Regt.
[SIN] 1765
Utfall, von Jacob Petter 2868 Handlande
[S3S] 1785
Utterbäck, Gustaf Adolph
3484 Factur vid Ladugårds: Bränneri [SJA] 1794
Uttini, Adolph Ludvig 2803 Hof Musicus
*
*
Uttini, Francius
1438 Kapellmästare
[LUN] 1764
V&W
Wachenfeldt, Carl Fredric
3223 Amiralitets Fk.
[S3S] 1791
Wachsen, Georg Henric
3822 Handlande
[Z3G] 1797
Wachtmeister, Axel W. 1055 Frih. Fk. vid Cronhjelms Regt. [SVA] 1762
Wachtmeister, Carl Adam
587 Grefve Fk. vid Gardet
– Excel. m.m.
[LUN] *
Wachtmeister, Carl Axel
1935 Grefve, Svea Riket: Drott: m.m. [STE] 1775
Wachtmeister, Hans
2709 Grefve. Amiral vid Örlogs Flottan.
RSO
[STH] *
Wacklin, Isaac
267 Contrefejare
[SED]* 1756
Wademan, Albrecht
2893 Mj. vid Fortif.
[STA] 1786
Wadenstjerna, Fredric Adolph
825 Cpt.
[STE] 1761
Wadenstjerna, Thomas 939 Cpt., - Öfv. Lt. RSO
[STA] *
Wadman, J. Ludvig
1617 Medailleur
[SVA] 1766
Wadsberg, Anders M. 3985 [ej noterat]
[STE] 1798
Wadström, Carl Berndt 2412 Directeur
[SED] *
Wadström, Gustaf Fredric
4018 Öfver Jägmästare
[STA] 1798
270
Wadström, J.
2400
Waerling, Johan P.
2611
Wagenfelt, Carl Magnus
1766
Wagenfelt, Henric Otto1950
Wagner, 2234
Wagner, Conrad Fredric
2291
Wagner, Johan Ludvig 3479
Wahlberg, Gustaf Otto 3237
Wahlberg, Lorentz
2000
Wahlberg, Olof Nils 2115
Wahlberg, Thomas
3291
Wahlström, Pehr
3995
Wahrendorff, Joachim David
333
Wahrendorff, Johan Fredric
3959
Walden, von Fredric Herman
2800
Waldenström, Carl Magnus
1168
Waldenström, J. Carl 3434
Waldenström, Jöns
1418
Valerius, Johan David 4187
Walgren, Johan
2875
Walheim, Johan
3238
Wallander, Carl
3220
Wallander, J. Eric
196
Wallemal, Johan
117
Wallén, Isac
820
Wallen, Jeremias
55
Wallen, Samuel Christian
695
Wallenbeck, Berndt
561
Wallenblad, P. Arfved 3844
Wallenius, Jacob
2977
Wallenius, J. Fredric 3236
[ej noterat]
Källarmästare
[STE] 1780
[STE] 1782
Öfv. vid Örlogsflottan. RSO
[STH] *
Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan. RSO [STH] *
Körsnär
[CAR] *
Handlande i Triest
Handlande
Conducteur
Material Bokhållare
Cpt.
Lt. vid Artilleriet
Canzlie Råd
[SED]* 1778
[S3S] 1794
[STA] 1791
[STA] 1776
[STA] 1777
[STA] 1791
[LUN] 1798
Grosshandlare
[SJA]
Grosshandlare
[LUN] *
Cpt. RSO
[S3S] 1784
Handlande
[S3S]
M.D.
[SJA]
Handlande
[S3S]
Hof Secr.
*
[ej noterat]
[STE]
Assessor, Lands Secr. i Tavastehus [STA]
Cpt. vid Östgötha Infanteri. RSO [STA]
Skräddare
[STE]
Copiist i Cansli Coll.
[SJA]
Auditeur vid Calmars Regt.
[7DE]
Landshöfdinge, RNO
[SJA]
1757
1763
1793
1764
*
1785
1791
1791
1756
1753
1761
1752
Cpt. vid Fortif. - Öfv. RSO
[SJA] 1760
Regt:s Quartermästare, RSO
[SED]* 1759
Hof Predikant
[S3S] 1797
Professor
[Z3G] 1787
M.D. Assessor och Provinc Medicus
[STA] 1791
Wallenstjerna, Carl August
1592 Lif Drabant, - Öfv. RSO Och
Ledamot i Krigs Coll.
Wallenstjerna, Olof
2817 Öfv., RSO
Wallenstjerna, Ulric
3008 Lt. vid Arméens Flotta
[SVA] 1766
*
*
[STA] 1787
271
Wallenstrand, Anders P.3760
Wallenstråle, Fredric Ulric
582
Wallenstråle, Jacob Ulric
3876
Wallenstråle, M. Georg 400
Wallerin, Daniel
560
Wallin, Anders
1701
Wallin, Christian
724
Wallin, Magnus
3704
Wallis, Johan Albrecht 3649
Wallis, Johan Joachim 4034
Wallis, Martin Jacob 4035
Wallman, 1636
Wallman, Adolph Fredric
2379
Wallman, Johan Christian
4240
Wallqvist, Olof
2468
Lt. Mechanicus
[STH] 1796
Registrator, - Cancillie Råd RNO [S3S] 1759
Fält Kamererare
Lector - Biskop i Calmar RNO
Notarie vid Tull Sociteten
Tjenande Broder
M.D.
Amiralitets Lt.
Sjö Cpt.
Sjö Cpt.
Sjö Cpt.
Secr.
[STE] 1797
[S3S] 1757
[STE] 1759
[S3S] 1769
[SED]* 1761
[STH] 1796
[GUA] *
[GUA] *
[GUA] *
[SVA] 1766
Lt. vid Amiralitetet, - Cpt.
[S3S] 1780
Inspector
[NFÖ] 1800
Kgl. Hof Predikant, - Theologie Doctor. Biskop.
Ledamot af NO
[LUN] 1781
Walten, Hampus Jöns 3624 Handlande
[S3S] 1795
Walter, Frans
842 Supercargeur
[S3S] 1761
Walter, Thomas
1900 Musik Compositeur vid Danska Hofvet
[LUN] 1775
Valtingson, Anders
350 Inspector
[STE] 1757
Valtingson, Bengt Adrian
688 Cancellist
[STE] 1760
Valtingson, C. G. /Adlerstam/
1066 Assessor
[S3S] 1762
Valtingson, M. /Adlerstam/
565 Assessor
[STE] 1759
Valtingsson, U. M.
548 Assistent
[S3S] 1759
Valtingsson, Ulric Martin
1562 Supercargeur
[SED]* 1765
Wankif, Carl Gustaf 698 Contors Skrifvare i Stats Contoret,
- Stads Kamererare i Stockholm [7DE] 1760
Wankif, Johan
1268 Häradshöfvding
[ADF] *
Wannock, Johan
1335 Beridare vid Kgl. Stallet
[ADF] *
Wanström, Daniel
2982 Hof Tapetserare
[SJA] 1787
Warberg, Petter Johan 3417 [ej noterat]
[STE] 1793
Wardius, Carl Henric 3902 Chirurg
[STH] 1797
Waselius, Isaac
262 Fabriquer
[SED]* 1756
Wasenholtz, Daniel
370 Cancellist i K. Cancellie Colleg. [SED]* 1757
Wattrang, Jacob G.
1277 Hof Stallmästare
[ADF] *
272
Wear, Wilhelm Robert 3775 [ej noterat]
[STE] 1796
Wedderkoop, M.
134 Hof Marsalk Öfver Kammar Herre
RNO
[SJA] *
Wedenberg, Adolph Fredric
2589 M.D.
[SJA] 1782
Weduvar, Baltzar
145 Cpt. vid Fortif. - Öfv. RSO
[UTL] *
Weell, Peder
1027 Handlande
[S3S] 1762
Wefver, J.
445 Kammarskrifvare
[SJA] *
Wegelin, Johan
3766 Bruks Patron, - Commercie Råd.
RWO
[SJA] 1796
Vegesack, E. E. G
2491 [ej noterat]
[LUN] *
Vegesack, von
2071 Frih., Öfver Castellet vid Nummer Lotteriet
*
*
Weideman, Olof Elias 1739 Kom: Råds. RNO, - President m.m.
[STE] 1770
Weidenhjelm, Carl
765 Fk. vid Calmar Regt.
[7DE] 1761
Weidenhjelm, Lars Ernst
996 Adjutant vid Gardet
[SVA] 1762
Wein, von Abraham Hovert
1735 Handlande i Haag
[SED]* 1770
Weinberg, Carl W.
4083 Handlande
[S3S] 1799
Weinberg, Justus Fredric
3377 Fk., - Mj. vid Artilleriet
[S3S] 1793
Weit, Samuel
1736 Directeur
[SED]* 1770
Wellander, Johan
1620 Vice Häradshöfvding,
- Rådman i Stockholm
[SJA] 1766
Welling, von
1057 Candidat vid Greifswald
[SVA] 1762
Welshuysen, Petter
116 Handlande i Dantzig
[SJA] 1753
Weltzin, Christian Petter
1655 Canzlist i Kgl. Canzliet
[SED]* 1767
Wemerstedt, Gustaf
1793 Mj., - General Mj. RSO. Frih.
[SVA] 1771
Venator, Johan Georg 4206 Handlande
[Z3G] 1800
Wengren, Charles
4243 Handlande
[S3S] 1800
Vennberg, Mathias Olof
1595 Vice Notarie
[STE] 1766
Wennerholm, Petter 4123 Handlande
[S3S] 1799
Wennerqvist, J. Petter 280 Grosshandlare
[SED]* 1756
Wennerstedt, Wilhelm 1441 Frih. Lt. vid Gardet
[SVA] 1764
Wennerstedt, Wilhelm 1933 [ej noterat]
[LUN] 1775
Wennersten, Carl C. 3338 Lt.
[S3S] 1792
Wennerstjerna, Mathias2026 Lt. vid Artilleriet
[S3S] 1776
Wennerstjerna, P. G. 1213 Banco Commissarie
[STE] 1763
Wennerström, Sven
3529 Tjenande Broder
[S3S] 1794
Wennman, Carl Henric 2567 Province Medicus
[STA] 1782
273
Wennström, J. M.
2910
Werdeman, Fredric
1218
Werkelin, J. Fredric
2676
Wernander, Sven
466
Werner, Lorents Gabriel
3635
Werngren, Johan Henric
3837
Wernich, Georg Adolph
3263
Wernstedt, 1109
Werstergren, Carl
3069
Werthen, Carl Anton 3122
Wertmuller, Gustaf Henric
2505
Wessborg, Johan Petter 3253
Wessman, Erhard
995
Wessman, J. Jacob
2928
Wessman, Johan
3546
Wessman, Johan Fredric
3759
Wesström, Jonas
2689
Westbeck, J.F
210
Westberg, Anders
903
Westberg, Georg
2129
Westberg, Johan Petter 3262
Westberg, Johan Petter 3352
Weste, Jacob Wilhelm 4238
Weste, Johan
551
Westeberg, J. Gustaf 3308
Westell, Gerhard Johan 3455
Wester, Christian
4146
Westerberg, Adolph Fredric
1895
Westerberg, Anders Nichlas
2356
Westerberg, Gustaf
1894
Westerberg, Lorents Petter
275
Westerberg, M.
541
Westerberg, Nils Magnus
1511
Westerberg, Petter J. 163
Westerdahl, Georg
3654
274
Commercie Råd
Grosshandlare
[ej noterat]
Skepps Clarerare
[STE] 1786
[SED]* 1763
[STE] *
[SED]* 1758
Regt:s Fältskär
[STH] 1795
Oboist vid Kgl. Svea Lif Garde
[LUN] 1797
Conrector
Adjutant Vid Lif Regt:s Cavalleri
Tjenande Broder
Acteur
[Z3G]
[SVA]
[S3S]
[Z3G]
1791
1762
1788
1789
Cpt.
Landmätare
Auditeur vid Lif Dragonerna
Cpt. RSO
Kard Fabriqeur
[STA]
[S3S]
[SVA]
[STA]
[STE]
1781
1791
1762
1786
1795
Källarmästare
Portrait Målare
Bokhållare
Directeur och Handlande
Präst
Under Officer, Tjenande Broder
Målare
Leutenant och Beridare
Directeur
Handlande
Notarie
Sergeant. Tjenande Broder
[STH] 1796
[STC] 1783
[STE] 1756
[SED]* 1762
[7DE] 1777
[STA] 1791
[SJA] 1792
[NFÖ] 1800
[S3S] 1759
[S3S] 1792
[SJA] 1794
[STA] 1799
Grosshandlare i Stockholm
[SED]* 1775
Notarie i Kgl. Svea Hof Rätt
Grosshandlare i Stockholm
[SED] 1779
[SED]* 1775
Handelsman
Handlande
[SED]* 1756
[SED]* 1759
Spegel Fabriceur
Betjenande
Amiralitets Auditeur och
Kämners Pråfes
[7DE] 1765
[S3S] 1755
[STH] 1796
Westerhoff, Petter
118
Westerling, Nils
2601
Westerling, Olof
1034
Westerman, Anders
179
Westerman, Anders
1606
Westerman, Johan
309
Westerström, Pehr
3638
Westfelt, Eric Johan
792
Westman, Abraham L:son
3050
Westman, Johan Benjamin
1645
Westman, L:son Jacob 2860
Westman, L:son Lorents
2749
Westman, Olof
2430
Kgl. Secr.
Tjenande Broder
Handlande
Järn Krämare
[ej noterat]
Notarie i Commercie Coll.
Kamererare i Krigs Coll.
Notarie i Hof Rätten
[SJA]
[S3S]
[S3S]
[STE]
[STE]
[SJA]
[SJA]
[7DE]
Handelsman och Brÿggare
[CAR] *
Expeditions Secr.
Bro Inspector
[7DE] 1769
[STE] *
[ej noterat]
[STE]
Lector, - Theologie Doctor. Dom Prost
[S3S]
Lands Secr. i Stockholm
[SJA]
Medic, Professor i Greifswald
[SVA]
Archivarie och Läns Secr.
[GUA]
Handelsman
[SVA]
[ej noterat]
[STE]
Assistent och Murmästare
[STE]
Fk. Capverde Cpt.
[S3S]
Snickare
[SJA]
Lector
[S3S]
Handlande
[SED]
Handlande
[STE]
Hof Rätts Råd
[STC]
Handlande
[S3S]
Westman, Olof B.
440
Westphal, Anders
932
Westphal, E. C.
1127
Westphal, Reinhold
1201
Westrell, David Fredric 2466
Westrell, Pehr
411
Westring, Carl Fredric 3146
Westring, Niclas
3535
Wetterberg, Abraham 3251
Wetterblad, Fredric
542
Wetterblom, G. E.
3947
Wettercrona, Elias
2044
Wetterling, Jacob D. 3266
Wetterling, J. Danielsson
1541 Handlande
Wetterstedt, af Eric
4296 Landshöfvdinge. CNO,
- President. Frih.
Wettersten, Jacob
2960 Krono Inspector
Wettman, J. Herman 2795 Handlande
Wettring, Elias
797 Hof Rätts Råd
Wewetzer, J. C.
3993 Handlande
Wewetzer, J. Georg Martin
3168 Medicine Candidat
Wewetzer, J. Philip
3576 Predikant
Weÿlandt, Johan H.
2591 Stads Mäklare
Wiberg, Carl
2309 Krämhandlare
Wibom, Samuel Fredric
2582 Kgl. Hof Predikant
1753
1782
1762
1755
1766
1756
1795
1761
1784
1780
1758
1762
1762
1763
1781
1757
1790
1795
1791
1759
1798
1777
1791
[S3S] 1765
*
[S3S]
[STC]
[STE]
[S3S]
*
1786
1784
1761
1798
[Z3G]
[Z3G]
[STE]
[STE]
1790
1795
1782
1779
[7DE] 1782
275
Wickard, Gustaf
3983
Wickell, Samuel
3280
Vicken, von Henric
1643
Vicken, von Johan Evert
1355
Wickenberg, 293
Wickman, Carl J.
291
Wickman, Casper
4282
Wickstén, Johan
391
Widberg, Ambrosius 1787
Byggmästare
Regt:s Pastor vid Götha Garde
Lt. vid Artilleriet
[SJA] 1798
[STE] 1791
[SVA] 1766
Mj. vid Kronobergs Regt. RSO [ADF] *
[ej noterat]
[SJA] *
Medallieur i Banken
[SJA] *
Prost och Kÿrkoherde på Åland [NFÖ] 1800
Kgl. Secr.
[SED]* 1757
Råd- och Handelsman i Philipstad
[7DE] 1769
Widbom, Storkar E. 1206 Kammar Skrifvare
[SED]* 1763
Widell, Alexander
2686 Studerande
[STC] 1783
Widell, Christian Ludvig
2111 Post Directeur
[STC] 1777
Widén, Anders
1821 [ej noterat]
[STE] 1772
Widerberg, Anders
3176 Premier Acteur vid Kgl. Theatern [SJA] 1790
Widergren, Carl Fredric
2311 Borgmästare. Juris Doctor,
- Lagman. RNO
[STC] 1779
Widerstad, Jon
3335 Ur Fabriceur
[STE] 1792
Widman, Fredrik
255 Kammar förvaltare
[SED]* 1756
Widman, Petter
1114 Gulddragare
[SED]* 1762
Widman, Sven
3128 Kammarskrifvare i Krigs Coll.
[SJA] 1789
Widmark, Michael
2495 [ej noterat]
[STE] 1781
Wiechmann, Jacob Bernhard
3736 Handels Bokhållare
[Z3G] 1796
Wier, Carl Johan
230 Ryttmästare och Bryggare
[STE] 1756
Vierov, Michael
3086 Lt. vid Fortif.
[Z3G] 1788
Wigelstjerna, C.
1574 [ej noterat]
[STE] 1765
Wigelstjerna, J. Adolph 4144 Cornett vid Södra Skånska Cavalleriet
[STC] 1799
Wigert, Gustaf
1908 Handlande
[SED]* 1775
Wiggman, Anders
226 Borgmästare i Calmar
[SJA] 1756
Wigius, Samuel Jacob 3922 Notarie i Commercie Coll.
[STE] 1797
Wikbom, Hans Fredric 2755 Hof Musicus
[SJA] 1784
Wikman, Olof
3154 Prost. Kÿrkoherde
[STA] 1790
Wikström, Olofsson C. G.
4199 Capvarde Cpt.
[STE] 1800
Wilhelmi, Carl Anders 3939 Handlande
[Z3G] 1798
Wilhelmi, Frans
2981 Gulddragare
[SJA] 1787
Wilhelmi, Georg Philip 3444 Magistrats Secr.
[Z3G] 1794
Wilhelmi, J. Fabian Jacob
1379 Handlande
[Z3G] 1763
276
Wilhelmi, Tobias
1202
Willamov, Gregorius 4194
Willdt, Johan Fredric 3047
Willebrand, von, Adolph
3686
Willebrandt, Carl J.
1521
William, Lorent Henric4041
Williams, Henric Wilhelm
2897
Williamson, Alexander 148
Williamson, W.
405
Willing, Eric
479
Willkom, J. Otto
914
Willkommen, Ernst E. 2062
Winberg, Charles
3001
Winblad, Adolph Fredric
2011
Winckler, Johan Michael
3712
Winckler, Johan Michael
4011
Winckler, Theodor C. 1952
Windrufva, Peter
578
Wingård, Johan
1828
Handelsman
Secr. vid Rÿska Legationen
[ej noterat]
[SVA] 1763
[NFÖ] 1800
[STE] *
Lagman
[LUN] 1796
Cpt., RSO
[STA] 1765
Kammarförvaltare i Commercie Coll.
[SJA] 1798
Dansk Justitie Råd
Handlande
Handlande
Inspector
Juvelerare
Juvelerare
Handlande
[CAR]
[UTL]
[S3S]
[STE]
[CAR]
[CAR]
[S3S]
Lt. vid Fortif., - Öfv. RNO
[STA] 1776
Hof Rätts Auscultant
[STH] 1796
Hof Rätts Notarie
Bruks Patron
Kamererare i Krigs Coll.
Kgl. Hof Predikant, - Biskop.
CNO
Winklerfeldt, af Jean 3241 Lt.
Winter, Abraham
3304 Canzlist i Inrikes Expeditionen
Winter, Claus
1028 Handlande
Wirell, Claes Lagerstråle
57
Stads Comissarie
Wirell, Claes Petter
2201 Kgl. Lif Drabant
Wirell, Gustaf Reinhold
2827 Kamererare i Stockholm Stads
Brandförsäkrings Contoir
Wirgander, Jonas
1056 Fält Bokhållare
Wirgin, Arvid Bernhard
283 Assessor
Virgin, Christian Ludvig
780 Lt. vid Amiralitetet
Virgin, Claes
3343 Cpt.
Wirth, Joseph Frans
2605 Hof Musicus
Wisell, Anders
1103 Notarie
Wising, Carl Petter
3107 [ej noterat]
*
*
1757
1758
*
*
1787
[SJA] *
[STH] *
[STE] 1759
[SED]* 1773
[S3S] 1791
[STA] 1792
[S3S] 1762
[SJA] 1752
[LUN] 1778
[STE] 1785
[SVA] 1762
[SED]* 1756
[7DE]
[S3S]
[SJA]
[STE]
[SJA]
1761
1792
1782
1762
1789
277
Wistrand, Anders
4057 Ombudsman vid Danviks Hospital
[STE] 1798
Witfoth, Gustaf Adolf 635 Hof Secr.
[SED]* 1760
Witt, Gottfried
2821 Sjö Cpt.
[S3S] 1785
Witt, Johan Martin
2797 Sjö Cpt.
[Z3G] 1784
Witte, Hans Daniel
2535 Extra Ordinaer Canzlist i Stor Canzliet
[STC] 1781
Wittenberg, Petter
896 Tjenande
[SVA] 1761
Wittsol, Gustaf
48
[ej noterat]
[SJA] 1752
Wodack, Herman Fredric
2386 Kammartjenare, Tjenande Broder [STC] 1780
Vogel, Gustaf
926 Lt. vid Artilleriet
[SVA] 1762
Vogel, Gustaf
1660 Lt.
[STA] 1767
Vogelsang, Otto
1024 Lt. vid Gardet
[SVA] 1762
Wohlfart, Berndt
1035 Handlande
[S3S] 1762
Wohlfart, Cornelius
2630 Handlande
[S3S] 1782
Wohlfart, Jacob
2616 Handlande
[S3S] 1782
Wohlfart, Johan
2528 Handlande
[S3S] 1781
Wohlfart, Lars
2681 Handlande
[S3S] 1783
Wohlfett, 927 Lt. vid ÖstGötha Cavalleri
[SVA] 1762
Voigtländer, Jacob
2040 Rÿttmästare vid Husarerna,
- Öfv. Lt. RSO
*
*
Woij, Daniel
1197 Portrait Målare
[SVA] 1763
Woijlke, W. Niklas
544 Lt. vid Amiralitetet
[SJA] 1759
Wolin, Henric A.
2639 Amiralitets Mj.
[STH] *
Wollfrad, H. Julius
1079 Mj. RSO
[STA] 1762
Wollin, Lars
1959 Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan. RSO [STH] *
Woltemat, Ulric
1393 Doctor. Hof Predikant
[SVA] 1763
Wolter, Fredric Adolph 2650 Revisor
[STH] *
Von der Hagen, Carl Henric
1422 Assistent
[STE] 1764
Wong, Israel
649 Revisor vid Tull; - Tullförvaltare [7DE] 1760
Vorwerik, Ehreneich C. 3325 Mäklare
[Z3G] 1792
Woschitka, Fransiscus 471 Kammar Musicer
[SJA] 1758
Wrangel, Adam Johan 2634 Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan
[STH] *
Wrangel, Adolph
2752 Frih., Fk. vid Arméens Flotta
[7DE] 1784
Wrangel, Anton J.
1278 Grefve. Commendeur Cpt.
- Amiral Excel. m.m.
[ADF] *
Wrangel, Carl Adam 2168 Kammarherre,
- Landshöfvdinge. CNO
[STC] 1777
Wrangel, Carl Gustaf 1320 Frih. Kammarherre. RSO
[ADF] *
Wrangel, Fredric Ulric 1258 Frih. Öfv. vid Södra Skåningar.
RSO
[ADF] *
Wrangel, Gustaf
1156 Frih. Öfv. RSO
- General Lt. m.m.
[SVA] 1763
278
Wrangel, Henning R. 2116
Wrangel, J. U.
1966
Wrangel, Johan Gustaf 1089
Wrangel, Johan Reinhold
1247
Wrangel, Otto Fredric 2110
Wrangel, Otto Reinhold
1259
Wrangel, von Brehmer, W. W.
4074
Wred, Eric
2594
Wrede, Fabian
15
Wrede, Otto
2992
Wrede, Sparre Axel Ericsson
1
Wretlind, J. Gustaf
2069
Wright, Henric Wilhelm
2244
Wulff, Fredric
3949
Wulff, P.
1529
Wulffcrona, Magnus Fredric
3953
Wulfvensten, Håkan 2372
Frih., Mj. RSO
Mj. vid Konungens Regt. RSO
Mj.
[STC] 1777
[STH] *
[STA] 1762
Grefve, Öfv. Lt. RSO
[ADF] *
Frih., Lt. vid Södra Skåne Cavalleri,
- Mj.
[STC] 1777
Frih. Öfv. RSO
[ADF] *
Frih. Cpt. vid Kronobergs Regt.
Handels Fiscal
Frih., Svea Rikes Råd, RSO
Frih. General Mj. RSO
[STC]
[S3S]
[SJA]
[STE]
Grefve, Öfv. RSO
Kÿrkoherde i Dalarna
[SJA] 1731
[7DE] 1777
Slottmästare och Cornett
Handlande
[ej noterat]
[LUN] 1778
[STC] 1798
[STE] 1765
1799
1782
1745
1787
Cornett vid Norra Skåne Cavalleri[STC] 1798
Trädgårdsmästare, Tjenande Broder
[STC] 1779
Wullf, Gustaf
3809 Cpt. vid Nerikes och Wermlands Regt.
[STC] 1797
Vult, von Stejern, Otto R.
886 Rÿttmästare vid Södra Skåne Cavalleri
[SVA] 1761
Wult, von Steyern
295 [ej noterat]
[SJA] *
Wunsch, Adam
2215 Öfv. Lt. RSO
[STA] 1778
Wärner, Daniel
4039 Capvarde Cpt.
[STE] 1798
Völschow, C. Mathias 1693 Cornett
[STE] 1768
Y
Yhlen, von Justin
953 Mj.
[7DE] 1762
Ÿhman, Johan
3391 Krigs Fiscal
[SJA] 1793
Young, Jonas
3197 Capvard Cpt.
[S3S] 1790
Ÿsedom, von Carl Christian
1353 Kammarherre
[ADF] *
Ysedom, von Carl Fredric G.
2663 Land Fogde på Rÿgen
[GUA] 1783
Ÿsedom, von Gottlieb Samuel
4109 Possessionat
[GUA] 1799
279
Ytterbom, E.
3406
Ÿtterdahl, J. Fredric
3309
Yxkull, von Carl Otto 421
Z
Zaar, Henric Christian 4174
Zaar, J. Gottfried
3004
Zaar, Johan Gottfried 3797
Zachau, Daniel
2458
Zachoun, Paul Gerhard 1240
Zander, David
1978
Zander, J. Didric
414
Zander, Philip
1378
Zarent, Johan Carl
1287
Zedritz, Henric
1068
Zehlerman, Magnus 193
Zelander, Pär
2831
Zell, Gotthard Fredric 3306
Zellbell, Fredric
473
Zelling, Adamson, Daniel
200
Zelling, Carl Magnus 1428
Zelling, M. M.
178
Zelow, Christian Georg 3145
Zerneke, Daniel Gottlieb
4072
Zethraus, Jacob
4012
Zethreeus, Olof Johan 3966
Zettersten, Eric
1479
Zibet, Ebbe Ludvig
2193
[ej noterat]
Karduans Makare
Cpt. Vid Lif Regt.s Dragoner
[STE] 1793
[SJA] 1792
[SJA] 1758
Kammarskrifvare i Kammar Coll.
Cantor
Musicus
Öfv. Lt. vid Örlogsflottan. RSO
[ej noterat]
Musicus
Capellist
Handlande
Secr. i Amiralitets Collegi
Bergs Fiscal
Notarius Publikus
Bokhållare i Järnvågen
Handlande
Capellmästare
[LUN] 1799
[S3S] 1787
[LUN] *
[STH] *
[ADF] *
[LUN] 1776
[STE] 1757
[Z3G] 1763
[ADF] *
[SED]* 1762
[SJA] 1756
[SJA] 1785
[S3S] 1792
[STE] 1758
Handlande
Grosshandlare
Källar Mästare
Rÿttmästare
[STE] 1756
[SED]* 1764
[STE] 1755
[S3S] 1790
Handlande
[S3S] 1799
Grosshandlare
[SJA] 1798
Grosshandlare
[STE] 1798
Grosshandlare
[7DE] 1765
Hand Secr. hos Hertigen af Östergöthland,
- Commercie Råd
[SVA] *
Zidén, Henric
2673 Cornett
[STE] 1783
Ziebeth, Christopher B.
1658 Stats Secr. CNO
[STE] 1767
Ziegler, von Albrecht A.
928 Lt. vid Lif Regt.s Cavalleri
[SVA] 1762
Ziervogel, Fredric
187 Hof Apothekare
[STE] 1756
Ziervogel, Samuel Fredric
3469 Notarie, - Rådman i Stockholm [SJA] 1794
Zietz, Berndt H.
3850 Handlande
[S3S] 1797
Zimmerberg, C.
1775 [ej noterat]
[STE] 1771
Zimmerman, Carl Fredric
4048 Snickare. Tjenande Broder
[STC] 1798
Zimmerman, Nils
3120 Fält Kamererare
[S3S] 1789
Zornov, J. Gottlieb
2901 Capvarde Cpt.
[Z3G] 1786
280
Zöge, von Manteufel Otto J.
1329 Öfv. Minister. RSO,
- General Lt. CSO
[ADF] *
Å
Åberg, Adolph Fredric 4284 Hof Rätts Fiscal
[NFÖ] 1800
Åberg, Niclas
3680 Handlande
[STH] 1796
Åberg, Petter Andersson
4285 Handlande
[S3S] 1800
Åberg, Sven
1911 Tjenande Broder
[S3S] 1775
Åberg, T.
2704 Fält Prost
[STH] *
Åbergsson, G. Fredric 3962 Acteur
[SJA] 1798
Åhlbotten, P. A.
4071 Consistorie Notarie
[S3S] 1799
Åhlgren, Johan
4162 Kamererare i Assistencen
[STE] 1799
Åhlström, Olof
2310 Revisor i Krigs Coll.,
- Krigs Råd. RNO
[STE] 1779
Åhman, Anders
234 Slotts Bokhållare
[STE] 1756
Åhman, Hans Jacob
3245 [ej noterat]
[STE] 1791
Åhman, Johan
1622 [ej noterat]
[STE] 1766
Åhman, Nils
964 M.D.
[SVA] 1762
Åhström, Anders
1714 [ej noterat]
[STE] 1769
Åker, Johan
2052 Kammarskrifvare vid Land Tullen [SJA] 1777
Åkerblad, J. Petter
3419 Wigtualie Handlare
[STE] 1793
Åkerhjelm, Gustaf Fredric
4115 Lt. vid Lätta Dragonerna
[LUN] 1799
Åkerhjelm, Samuel
1432 Frih., Mj. vid Wästgötha Cavallerie.
RSO
[7DE] 1764
Åkerman, C. Henric 2680 Handlande
[S3S] 1783
Åman, Carl Ulric
2883 Extra Ordinaer i Banken
[SJA] 1786
Åström, Anders
4167 Källarmästare
[SJA] 1799
Åström, Carl Johan
4253 Regt:s Commissarie
[STA] 1800
Åström, Johan
4087 Philosophie Magister
[SJA] 1799
Ädelcrantz, Emanuel 1637 Hof Rätts Råd i Götha Hof Rätt [SED]* 1766
Ö
Öberg, Gustaf Henric 3318 Waktmästare. Tjenande Broder [STA] 1792
Öberg, Johan
1116 Svänsk Consul
[SED]* 1762
Öhrman, Lorentz
2420 Handlande, - Bruks Patron
[SED] 1780
Öhrn, Anders Johan 3867 Fabriqeur
[STH] 1797
Öhrn, Carl
1738 [ej noterat]
[STE] 1770
Öhrström, Gustaf
1868 I tjenst hos Hans Kgl. Majestät,
Hertigen af Södermanland
[LUN] 1774
Öhrström, Johan
1207 Canzlist i Canzilie Coll.
[SED]* 1763
Öhrström, Sebastian Herman
1867 Fältskär hos Hans Kgl. Majestät,
Hertigen af Södermanland
[LUN] 1774
281
Öhrvall, Bengt
Öllchen, von V.
Öman Adolph
Öman, Pehr
Örbom, Carl Gustaf
Örbom, Carl Johan
Can: Restor
Handlande
Fält Revisor
Organist
Regt:s Pastor
Advocat Fiscal i Svea Hof Rätt,
- Justitie Råd. CNO
Örn, Gustafsson, J.
218 Bokhållare i Stånds Cansli
Örn, Johan
149 Stads Chirurg
Örn, Samuel
147 Hof Förgyllare
Örnberg, O. F.
2285 [ej noterat]
Örnflycht, 1094 Lt. Vid Uplands Regt.
Örnhjelm, Eric Johan 3161 Fk. vid Arméns Flotta
Örnskjöld, Per Abraham
77
Secr. i Bergs Coll.
Östedt, Carl Fredric 1976 Juvelerare
Österberg, Måns
4203 Murmästare
Österman, Petter Jonas 2255 [ej noterat]
Östling, Eric
1531 Philosophie Magister
Östman, Jean Theodor 150 Stads Chirurg vid Lassarettet
Östring, Joanson, A.
172 Lärft Krämare
[ej noterat] (!)
2016 [ej noterat]
282
575
173
3392
2487
3409
3533
[S3S]
[S3S]
[SJA]
[STC]
[SJA]
1759
1755
1793
1781
1793
[SJA]
[STE]
[STE]
[STE]
[STE]
[SVA]
[STA]
1795
1756
*
*
1778
1762
1790
[SJA]
[STE]
[STC]
[STE]
[7DE]
[STE]
1753
1776
1800
1778
1765
*
[STE] 1755
[STE] 1776
Ugglan, Minervaserien:
1 Bengt Forkman: Och det blev ljus. Hur MAX-lab kom till, växte
upp och blev stor (2001)
2 Håkan Håkansson: Seeing the Word. John Dee and Renaissance
Occultism (2001)
3 Fernando Flores: Mellan åsikt och vittnesbörd. Amerika och
Västerlandets arkaiska rötter (2001)
4 Monica Libell: Morality Beyond Humanity. Shopenhauer, Grysanowski, and Schweitzer on Animal Ethics (2001)
5 Virvlande visioner: Fysiken i Lund under det senare 1900-talet.
Red. Hans Ryde. (2002)
6 Andreas Önnerfors: Svenska Pommern. Kulturmöten och identifikation 1720-1815 (2003)
7 Charlotte Christensen-Nugues: Och de skall vara ett hjärta.
Konsensusdoktrinen i medeltida kanonisk rätt (2003)
8 Carl Magnus Pålsson: Ombyggnad pågår. Lunds tekniska högskola
och ingenjörsrollens förändring (2003)
9 Fernando Flores Morador: Från Rudbeck till Mandelbrot. Identifikation, imitation och komparation i nutidsvetenskap (2004)
10 J.F.C. Danneskiold-Samsøe: Muses and Patrons. Cualtures of
Natural Philosophy in Seventeenth-Century Scandinavia (2004)
11 Anna Tunlid: Ärftlighetsforskningens gränser. Individer och
institutioner i framväxten av svensk genetik (2004)
283