TEMA: NÄRINGSLIV OCH ARBETE

falun.se/
Vårt Falun 4
EN TIDNING FÖR DIG SOM BOR I FALU KOMMUN
2014
TEMA: NÄRINGSLIV OCH ARBETE
Nya idéer
ger nya jobb
#4, DECEMBER 2014: Integration i praktiken / Skolan och framtiden / Planer och projekt / Tiggare allt vanligare /
Mycket kultur under skid-VM / Så funkar trygghetscentralen / Känner du din kommun? / Evenemang / www.falun.se
Foto: Anders Hansson
/I detta nummer
Foto: Ulf Palm
Foto: Ulf Palm
Tema: Näringsliv och arbete. Sid 10–13
Bättre service. Sid 16
Foto: Ulf Palm
Knutpunkten tas i drift. Sid 7
Youth Park. Sid 14
Stark kommunal skola. Sid 8
Trygg med kamera. Sid 18
VÅRT FALUN GES UT AV FALU KOMMUN FYRA GÅNGER OM ÅRET. Ansvarig utgivare: Åsa Hedin, [email protected].
Redaktör: Kerstin Lundin, [email protected]. Art direction och layout: Ryter kommunikationsbyrå. Tryck: MittMediaPrint.
Distribution: Svensk Direktreklam. Frågor eller synpunkter på innehållet? Välkommen att mejla till [email protected] eller
ring 023-827 22. Nästa nummer: Vårt Falun nr 1-2015 kommer i din brevlåda i februari. OMSLAGET, FOTO: Ulf Palm.
2
V Å R T FA L U N
Öppen förskola för mammalediga utrikesfödda kvinnor, kurser i
simning och cykling och en lots som hjälper barn att komma in i
föreningslivet. Faluns integrationsarbete utvecklas hela tiden.
– Vårt fokus är på hela människan med jobb, fritid och familj. Det är
viktigt att erbjuda något till alla, säger Susanne Norberg (S), kommunalråd.
TEXT OCH FOTO: Camilla Sandy
Plats för alla i ett större Falun
n INTEGRATION/ I maj 2013 kom
Hamest Bedros och Hovsep Ghazarian
från Syrien till Sverige och Falun. De
ville leva i ett land i fred och skapa ett
bra liv för sina tre barn.
– Vi fick så mycket hjälp och stöd
när vi kom. Alla var alltid glada. Vi
hade fått höra att det kunde vara svårt
men det stämde inte, säger Hovsep.
Familjen bodde först tillsammans
med Hovseps bror, som redan flyttat till Falun, men fick snart en egen
lägen­het nära centrum. Hamest var
först mammaledig och Hovsep läste
svenska för invandrare, SFI. I oktober
började även Hamest läsa svenska och
hon tyckte att hon lärde sig en hel del.
– Men sen när jag kom ut i affären och
skulle prata med andra svenskar förstod
jag ingenting. Det finns många olika
dialekter i Dalarna och det kan vara
svårt men man pratar ganska långsamt
så det är positivt, säger Hamest.
Anställd på deltid
Via jobbresan, där Falun jobbar med
coacher som tipsar nyanlända om den
svenska arbetsmarknaden, fick Hamest
en praktikplats på det kommunalägda
bostadsbolaget Kopparstaden AB.
I dag är hon anställd på deltid och
översätter bland annat information till
de boende. Ett jobb som passar henne
utmärkt då hon, förutom svenska, talar
armeniska, arabiska, kurdiska, engelska
och turkiska. Hovsep fortsätter att läsa
svenska och går en kurs för att lära sig
köra grävmaskin.
– Nyckeln till integration är att lära
sig språket och att komma in i arbetslivet men också att förstå hur samhället
fungerar för att få ett bra socialt liv,
säger Susanne Norberg.
Lära sig simma och cykla
Falun är en ort där sport och friluftsliv
är vardag för många invånare.
#4, DECEMBER 2014
– Folk är så pigga här. I Syrien är en
kvinna gammal när hon är 40. Här
cyklar och springer folk som är över
65 år, säger Hovsep.
– Vi vill att våra nya medborgare
ska känna sig hemma och ofta är det
de små insatserna som gör skillnad.
För den som inte har det med sig från
början är det inte en självklarhet att till
exempel cykla och bada med barnen,
säger Susanne Norberg.
Tillsammans med olika föreningar
arrangerar kommunen simkurser och
cykelkurser för både män och kvinnor.
– I Syren får kvinnor inte cykla. Jag
provade nu i somras och har kvar ett
minne av det fortfarande, säger
Hamest på pekar på ett väl synligt
ärr under hakan.
– Senare såg jag information om
hur det fanns ordnade kurser och det
är jättebra. I dag cyklar jag också, jag
fick min chefs gamla cykel när hon
köpte en ny, men jag ser nog rätt stel
ut, säger hon och skrattar.
Falun – en plats för alla
För ett år sedan antog Faluns
kommun­fullmäktige visionen
Ett större Falun. Den utgår från sex
olika perspektiv där ett av dem är
”en plats för alla.”
– Vi tror att olikheter är en styrka
och att mångfald är en förutsättning för
nya idéer. För att kommunen ska utvecklas positivt behövs kreativitet och
engagemang, säger Susanne Norberg.
– I Sverige finns det demokrati och
folk har respekt för varandra. Vi saknar
släktingarna som är kvar i Syrien och är
oroliga för deras skull, de är rädda hela
tiden, men vi trivs här. Jag vill leva som
en svensk person, jobba och ha semester. När vi har heltidsjobb båda två vill
vi gärna bo i hus och spara ihop pengar
till barnen. I Sverige får de en framtid,
säger Hamest. n
Hamest Bedros och Hovsep Ghazarian kom från Syrien till Sverige
och Falun 2013. Här vill de skapa ett bra liv för sina tre barn.
/Integrationsarbete Falu kommun:
Falu kommun gör flera insatser utöver uppdragen att skaffa bostad,
erbjuda kurser i svenska för invandrare och samhällsorientering:
•”Jobbresan”: erbjuder nyanlända
stöd att komma ut på praktik
och få ökad kunskap om svensk
arbetsmarknad och krav på
medarbetare.
•Öppna förskolan: aktiviteter
för att mammalediga utrikesfödda
kvinnor ska kunna upprätthålla
svenskkunskaper och inte bli
isolerade. Finns i anslutning till
familjevårdcentral.
•Föreningslots: projekt för att
fler utrikesfödda barn ska komma
med i föreningslivet.
•Yrkesspåret: kombinera SFIstudier med prova-på-yrkespraktik
på arbetsplats
•Språkstöd: timanställning av ut­­-
rikes­födda som stöttar sina lands­män i kontakt med myndigheter.
•Flyktingguider: projekt för att
hitta vänfamiljer till ny­anlända
som kan guida och stötta i
det nya landet. Olika kyrkor är
samarbetspartner.
•Cykelkurs: frihet är att kunna cykla
till jobbet, handla och cykla med
sina barn. I samarbete med föreningar för både kvinnor och män.
•Simkurs: tillsammans med Falu
simsällskap för både män och
kvinnor. Särskilt intressant för
tonårsflickor som vill få betyg i
idrott och hälsa men som inte
får vara med på simlektioner
tillsammans med pojkar.
•Mångfalds­kom­munika­tör: för
att öka kunskapen hos ungdomar,
lärare, föräldrar, arbetsgivare om
fördomar, värderingar och kom­
petensen hos utrikesfödda.
3
falun.se/
Fler tåg till och
från Stockholm
n RESA/ Från nyår får Falun tillbaka
det tidiga morgontåg och det sena
kvällståg som kördes på prov för
några år sedan.
För tidtabell, se sj.se. Tågen körs av
Tåg i Bergslagen och Tågkompaniet.
Falun växer, fler
tomter behövs
Många vill bygga i Falun och
efterfrågan på villatomter är
stor. Ett område där kommunen
planerar för nya tomter ligger
mellan Herrhagsvägen och
Björklunden. Här är utbyggnad
av etapp 1 igång och nu pågår
samråd om etapp 2.
Mycket på gång i
Här kan du se alla aktuella planer och
byggprojekt i Falu kommun. Mer information
hittar du på falun.se. Har du frågor är du
välkommen att kontakta stadsbyggnadskontoret eller trafik- och fritidsförvaltningen,
tfn 023-830 00.
n BYGGA/ Samråd om etapp 2 sträcker
sig fram till 7 januari och 24 november
hölls ett samrådsmöte i Slätta.
Flera faktorer vägs in
Under samrådstiden kan den som vill
tycka till om kommunens förslag till
detaljplan. Parallellt med det hämtar
kommunen även in synpunkter från
be­­rörda myndigheter, andra kommunala
nämnder med flera – sedan ska allt
vägas samman i ett justerat förslag som
politikerna därefter fattar beslut om.
– Under samrådstiden och vid samrådsmöten tar vi emot synpunkter och
lyssnar. Vi arbetar sedan om förslaget
utifrån inkomna synpunkter så långt
det är möjligt, men det innebär tyvärr
inte att alla kan få som de vill. Här
finns också en rad andra faktorer och
perspektiv som måste vägas in, för­
klarar Fredrika Säfström, stadsbyggnads- och näringslivskontoret.
Dra nytta av investeringar
Stadsbyggnadschef Margaretha Åslund
konstaterar att utveckling innebär
förändringar. En vanlig kommentar från
fastighetsägare som berörs är ”bygg
gärna, men inte här”.
– När vi planerar för nya områden
måste vi utgå från var människor vill
bo. Vi försöker också dra nytta av de
investeringar som redan gjorts i infrastruktur, det vill säga gator och vägar,
VA-ledningar, cykelvägar, skolor,
affärer, möjlighet att utnyttja kollek­
tiv­trafik och mycket annat. Genom
att skapa nya tomter i området vid
Herrhagsvägen får Falun ytterligare
ett bra och skogsnära bostadsområde,
säger hon.
Läs mer om denna och andra planer
falun.se/planerjustnu
4
V Å R T FA L U N
Falu kommun
/Planer
1Ingarvet. Planläggning för utökning av Ingarvets industriområde.
2Svärdsjögatan. Planläggning
för bostäder
3Herrhagen-Björklunden.
Planläggning för bostäder.
4Tallbacksvägen. Planläggning för
nytt höghus med hyreslägenheter.
7Hanröleden. Planläggning för
omvandling av f.d. DD:s lokaler.
8Högboområdet. Planläggning
för nya bostäder på Högbo.
10Östanfors. Områdesbestämmelser
för trästadsdelen.
11 Kv Teatern. Planläggning
för bostäder.
12 Norra Järnvägsgatan.
Planläggning för bostäder.
13 Norra Järnvägsgatan.
Planläggning av utbyggnad
för familjecentral.
15Liljansskolan. Planändring.
16 Kv Gamla Bergsskolan.
Utveckling av kvarteret med
kopplingar till Södra centrum.
18 F.d. postenparkering.
Planläggning för bostäder.
21 Nordvästra delen av Myran.
Planläggning för olika verksam­
heter inför kommande byggnation.
22Myran. Planläggning för verk­
samhetsområde på Myran.
23 Bostadsområde vid
Kungsgårdsvägen. Planläggning
för nytt bostadsområde.
24 Britsarvsskolan Tegelbruks­
skolan. Planläggning för vård­
boende m.m.
25Västermalmsverket. Plan­
läggning för nya verksamheter.
26 Zinkstigen/Nedre Gruvrisvägen.
Planläggning för bostäder.
28Krondiket. Planläggning av
del av Krondiksvägen.
58 Lugnet, norr om Järlinden.
Planläggning för lodgeboende.
30 Linghedsskolan m.m.
Planändring.
31 Östra Främby. Ny plan för
bostadsområde.
32Born. Fördjupad översiktsplan.
33 Västra Tallen. Planläggning
för mer verksamhetsmark.
37 Kv Rödbro. Planändring
för bostäder.
42Stabergsviken. Planläggning
för nytt småhusområde.
46Gullnäsgården. Planläggning
för småhus.
54Lugnetgymnasiet. Planändring.
55 Slussens småbåtshamn.
Planändring.
56 Sundborns centrum. Planändring
bostäder och lokaler.
/Byggprojekt
5Vasagatan. Byggnation av
ambulansstation.
6Parkgatan. Ombyggnation av
Böndernas hus till bostäder.
9Ingarvet. Byggnation av ny fabrik
(Västermalmsvägen 13 B).
17Resecentrum. Nytt Resecentrum
och ny Knutpunkt byggs i Södra
centrum.
19 Sturegatan norr om
Kopparvallen. Byggnation av
bostäder.
20Mjölnarvägen. Ombyggnad av
bostadshus.
29 F.d. Hälsinggårdsskolan.
Rivning av delar av f.d. skolan.
Nybyggnad av vård och
omsorgsboende.
34 Lilla Källviken. Utbyggnad av
gator och försäljning av småhustomter 2015.
35Vandrarvägen. Nybyggnad av
5 parhus.
36Polishuset. Ombyggnation.
39Länsstyrelsen. Ombyggnad av
lokaler till skola, etapp 2.
40Kopparvägen. Nybyggnad av
gruppbostad.
43 Jädraås vindkraftpark.
Etablering av vindkraftsanläggning.
45 Stenbocks väg. Kopparstaden
bygger 89 lgh.
47Högbo. Ombyggnation till
vandrarhem.
48Herrhagen. Utbyggnad av
gator försäljning småhustomter
våren 2015.
49Lugnet. Flertal byggnationer
pågår.
50Herrhagsvägen. Nybyggnad
av gruppbostad.
51Tranbärsvägen. Nybyggnad av
gruppbostad.
53Myntgatan. Byggnation av nöjesanläggning i kv. Västra Falun.
/Övrigt
14 Kv Västra Falun. Försäljning
av tomt för bostäder.
27Borgärdet. Utveckling av
Borgärdets centrum.
38Myran. Våtmarksprojekt, pågår.
#4, DECEMBER 2014
52 Ny vatten- och fjärrvärmeledning.
57Årummet. Planering och
projektering pågår.
PÅ GÅNG ÄR ÄVEN:
41Herrgårdsviken. Utbyggnad av
allmänt va-nät 2014–2016.
• Fördjupade översiktsplaner, Falu
tätort och Varpan, delar av
landsbygden och Runn.
44 Länsbodarna. Utbyggnad av
allmänt va-nät 2013–2015.
• Översyn av parkeringsbestämmelser
på Elsborg.
5
falun.se/
ALLT VANLIGARE MED TIGGARE:
Vilket ansvar
har kommunen?
De sitter ofta utanför mataffärer och
gallerior med en pappmugg i handen.
I dag är utsatta EU-medborgare som
tigger en vanlig syn i svenska städer
och Falun är inget undantag. Men vad
gäller egentligen, vilket ansvar har
kommunen om människorna far illa?
TEXT: Camilla Sandy. FOTO: Kerstin Lundin
n ANSVAR/Att utsatta EU-medborgare
söker sig till Sverige blir allt vanligare.
Många försörjer sig genom tiggeri. För
kommuner och landsting uppstår därmed
nya frågor om skyldigheter och ansvar.
– Överlag gör socialtjänsten i Sveriges
kommuner bedömningen att EU-medborgare med uppehållsrätt i max tre månader
har rätt till bistånd i akuta situationer. Då
kan det handla om bidrag till hemresa och
i samband med det mat och akut logi. Den
bedömningen gör vi även i Falun i dagsläget,
säger Ylva Renström, utredningssekreterare
på socialförvaltningen.
Rätt att stanna i tre månader
Sverige är en del av EU och omfattas av
den fria rörligheten. Det betyder att EUmedborgare har rätt att vistas i landet och
söka arbete men ska försörja sig själva och
inte belasta socialförsäkringssystemet. Uppehållsrätten innebär att du har rätt
att vistas i Sverige tre månader utan uppehållstillstånd. Det enda kravet är att du kan
identifiera dig med en giltig id-handling.
Om du varken får arbete eller kan försörja dig på annat sätt kan uppehållsrätten
upphöra.
– Därför undviker många att kontakta
myndigheterna i vistelselandet och söker
istället hjälp hos den ideella sektorn, berättar
Ylva Renström.
Ett nationellt problem
I dag finns inga tydliga riktlinjer för vad som
gäller för kommunerna men klart är att det
handlar om ett nationellt problem som även
6
sträcker sig upp på EU-nivå. SKL, Sveriges
kommuner och Landsting har genomfört
en enkätundersökning i juni 2014 där
cirka 100 svenska kommuner uppgav att
de har eller har haft kontakt med utsatta
EU-medborgare. Främst handlar det om
människor från Bulgarien och Rumänien
som gick med i EU för bara några år
sedan. Situationen är jämnt fördelat över
landet med viss koncentration till de större
städerna.
”Det här är
en komplex
och relativt
ny fråga som
vi nu måste
bestämma oss
för hur vi ska
hantera.”
Brist på bostäder
I Falun har det inte gjorts någon särskild
kartläggning över hur många EU-med­
borgare som vistas i kommunen och det
/Så här säger lagen:
När en person inte är bosatt
i Sverige har vistelsekommunen biståndsansvaret. För
utländska medborgare som
inte är bosatta i Sverige men
som vistas här för besök följer
av Regeringsrättens praxis
att vistelsekommunen endast
ansvarar för akuta insatser,
så kallad nöd. Personer
som inte har uppehållsrätt
har inte rätt till långvarigt
försörjningsstöd, men har
rätt till akuta insatser om
behov uppstår och personen
vänder sig till socialtjänsten i
vistelsekommunen.
Socialtjänsten har även ett
särskilt ansvar för barn. Även
om en familj inte själv söker
sig till socialtjänsten har
socialtjänsten bland annat
genom uppsökande verksamhet ett ansvar att försäkra
sig om att det inte finns barn
som far illa. Vid en bedömning av om bistånd till akuta
insatser behövs måste även
särskilt beaktas om det finns
barn i familjen.
Att tigga, alltså att utan
erbjudande av någon motprestation be om ekonomiskt stöd
är inte olagligt enligt svensk
lag. I föreningen med andra
omständigheter kan tiggeri
dock vara straffbart: Om den
som tigger tar till hot eller
handgripligheter. Eller om
tiggeriet innefattar vilse­
ledande av dem tiggaren
vänder sig emot i form av till
exempel påhittat handikapp.
finns heller inga uppgifter om var de bor.
Hittills handlar det om några få ärenden
som kommit in till socialförvaltningen.
– Om vi ska ha en högre ambitionsnivå
än i dag måste det beslutas av politiker. Det
här är heller inte bara en fråga för socialförvaltningen utan hela kommunen. Vi har till
exempel svårt att på egen hand få fram akut
logi eftersom det är brist på bostäder, säger
Ylva Renström.
I länet finns även en arbetsgrupp som
bland annat jobbar med frågan om det går
att samverka mellan kommunerna.
Hjälp från ideella organisationer
Med vintern kommer också kyla och snö
vilket gör att de som sitter utomhus och ber
om pengar blir än mer utsatta. Men samma
bedömning enligt socialtjänstlagen gäller:
akut hjälp om den enskilde söker det.
– Kommer det anmälan om barn som
misstänks fara illa agerar vi naturligtvis på
samma sätt som vi alltid gör. Det vill säga
en enskild bedömning för varje enskilt barn.
Hittills har vi bara uppmärksammat enstaka
barn vid något tillfälle. Vi har inget samarbete med någon annan organisation i denna
fråga, men det kan naturligtvis vara så att
vissa hjälper till utan att samverka med oss.
I hela Sverige kommer hjälpen till största
del från kyrkor och ideella organisationer,
säger Ylva Renström.
En komplex fråga
Vid ett möte i november fick socialnämnden
ta del av muntlig information om EUmedborgare och politikerna har nu i uppdrag
att diskutera vilken ambitionsnivå som ska
gälla i Falun.
– Det här är en komplex och relativt ny
fråga som vi nu måste bestämma oss för hur
vi ska hantera. Våra förvaltningar har lagar
och regler att förhålla sig till men det finns
också en mänsklig faktor som handlar om
hur vi ska bemöta personerna och se till att
ingen far illa i Falun, säger Christina Knutsson, ordförande i socialnämnden. n
V Å R T FA L U N
Tunneln vid
stationen
öppnar 15
december
Det händer mycket i projekt
Resecentrum Falun just nu och
vi börjar äntligen se resultatet
av vårt arbete. Gator och gångoch cykelvägar har öppnats.
Redan på måndag den 15
december tas gångtunneln på
stationsområdet i bruk.
TEXT: Martina Holm
n RESECENTRUM/ Gångtunneln
Knutpunkten kopplar ihop Resecentrum Falun med stadskärnan och öppnar 7 januari.
Snart rullar bussarna
vid Knutpunkten
Onsdag 7 januari tas den nya bussgatan Knutpunkten i drift.
Bussarna flyttas då hit från Östra hamngatan och Falugatan.
TEXT OCH FOTO: Peter Dahlqvist. ILLUSTRATION: Sweco
n STADSUTVECKLING/ Knutpunkten
är en del av Resecentrum Falun där
några av visionerna är att koppla
samman resecentrum med stads­
kärnan, förbättra för kollektivtra­fiken och underlätta för gående och
cyklister. Den nya bussgatan började
byggas våren år 2014 och kommer
att tas i drift onsdag 7 januari 2015.
Byggandet runt Knutpunkten
kommer sedan att fortgå med
bland annat trappen upp mot
Åsgatan, och senare planeras även
en väntsal i parkeringshuset.
Klart sommaren 2015
Information om turer och hållplatser
kommer att visas på en digital informationspelare, där gångstråket från
Holmgatan ansluter till Knutpunkten.
Varje busshållplats får sedan en orienteringsbokstav och mindre skärmar
som visar kommande resor. Totalt
handlar det om ett 15-tal hållplats­
lägen vid Knutpunkten som kommer
att användas för alla lokala bussar.
Alla regionala bussarna stannar
#4, DECEMBER 2014
Morgan Lundgren, platschef, Peab.
också här, tills den nya busstermi­nalen vid järnvägsstationen är klar
sommaren 2015.
Komplicerat bygge
Etapp 2 av projektet, där Knut­
punkten ingår, har varit ett ganska
avancerat jobb som utförts på kort tid.
Markarbeten, gjutning, fjärrvärme­
ledningar, markvärme, vatten, av­
lopp, elarbeten och stensättningar
med mera, har fått samsas på ett
förhållande­vis litet område.
– Det är väldigt många saker på
samma yta. Det gäller att komma ihåg
allt som ska med, säger Morgan Lundgren, en av Peabs platschefer.
Blir ni klara med Knutpunkten
till den 7 januari?
– Ja, det är tanken som vi jobbar efter
men det kan bli något litet jobb kvar.
Men bussarna ska gå och vi kommer
att försöka att inte störa så mycket.
Hur ser ni på tiden framåt, inför
skid-VM?
– Vi har haft tur med fint väder hittills
och vi hoppas att det håller i sig ett
tag till. Inför VM så kommer vi att
försöka göra klart allt vi kan och sedan
städa upp på hela vårt område, avslutar Morgan Lundgren. n
har hissar och trappor under spåren
vilket gör att tågresenärerna slipper
gå över rälsen för att ta sig till tågen
på spår 2 och 3. Men eftersom arbeten pågår i och omkring stationen
kan gångvägarna till och från tågen
fortfarande förändras, följ därför
skyltning på plats.
Utanför stationshuset ligger markvärmen i backen och arbeten med
bland annat plattsättning pågår. Det
mesta utanför kommer att vara klart
till mitten av februari, vissa planteringar går dock inte att göra förrän
till våren. Inne i stationshuset pågår
arbeten med att öppna upp mot resten
av resecentrum, därför har toaletterna
tagits bort och ersatts av tillfälliga
ute på plattformen. Även arbetet med
länkbyggnaden är på gång. Det är
länkbyggnaden som binder samman
det gamla stationshuset med nya
bussterminalen och som också kommer
att bli resecentrums huvudentré. n
Mer information om bussarna
vid Knutpunkten, turer och
hållplatser lämnas av Dalatrafik:
Dalatrafiks kundservice
Tfn: 0771-95 95 95
Mejl: [email protected]
Webb: dalatrafik.se
7
Foto: Ulf Palm
falun.se/
Den kommunala gymnasieskolan lockar elever från flera kommuner i Dalarna. Några program har också elever från andra kommuner i Sverige.
Kommunala skolan fortsatt
TEXT: Kerstin Lundin
n SKOLA/ I grunden tycker Jonatan Block
det är bra att föräldrar, elever och pedagoger
har många alternativ, men i praktiken innebär
valfriheten och utbudet stora utmaningar för
den kommunala skolan.
– Främst vad gäller planeringen i fråga om
antal elever. Men så ser systemet ut och det är
vad vi har att förhålla oss till. Det är bara att
gilla läget, konstaterar han.
Kunniga pedagoger
Jonatan Block har märkt att det finns en vanlig
missuppfattning om att engagerade föräldrar
8
och elever väljer en friskola, medan de som
inte väljer blir kvar i den kommunala skolan.
– Så är det inte! Vi vet att kommunal skola
för många är ett aktivt val. Överhuvudtaget
behövs en mer nyanserad bild. Vi möter olika
elever med olika styrkor och vi möter dem bra.
Samtidigt ser vi en oroande bild där segrega­
tionen ökar och skolan lyckas sämre med
de elever som har det knepigare i skolan.
Vilka är då den kommunala skolans
styrkor? Jonatan Block ser många styrkor
varav den enskilt största tillgången är enga­
gerade och kunniga pedagoger:
– De gör ett fantastiskt jobb! Vi har också
en bra och trygg miljö, det visar våra undersökningar. Och de brister som finns jobbar vi
aktivt med. Att våga prata om eventuella problem är viktigt, det är också en styrka.
Foto: Kerstin Lundin
I höstas öppnade två nya fristående grundskolor
i Falun. Hur har konkurrensen påverkat den
kommunala skolan?
– Vi har tappat ett antal elever och det innebär
givetvis en omställning för oss, men den kommunala
skolan står sig stark och våra elever visar goda
resultat, säger skolchef Jonatan Block.
Rätt kostym
Faluns kommunala skola omfattar förskola,
grundskola och gymnasium. De senaste åren
har gymnasiet genomgått stora förändringar.
Dels på grund av små barnkullar, dels på
grund av ökad konkurrens.
Skolchefen menar att det varit några
mycket tuffa år, men att gymnasiet nu har
rätt anpassad kostym.
Höstens öppna hus var välbesökta och
Jonatan Block hoppas på många sökande
till nästa läsår.
– Vi har väldigt bra gymnasieutbildningar,
de håller hög kvalitet över hela linjen och
inom några områden är vi bland de bästa i
landet. Dessutom kommer vi de närmaste
åren att få se större årskullar.
Också de yngre barnen i kommunen blir
fler med följden att det kommer att behövas
fler platser både inom förskola och grundskola.
– Det här är en positiv utveckling och ett
”Vi har väldigt
bra gymnasieutbildningar,
de håller hög
kvalitet över
hela linjen
och inom några
områden är vi
riktigt vassa.”
Jonatan Block,
skolchef.
V Å R T FA L U N
Foto: Kerstin Lundin
En likvärdig förskola för alla barn
Det samhälle som våra barn växer upp i är mångkulturellt
och mångfasetterat. Den olikheten är en tillgång att
dra nytta av och ta vara på. Nu genomförs ett gemensamt
utvecklingsarbete som ska leda till att skapa en likvärdig
förskoleverksamhet i kommunen. Målet är att alla
pedagoger på förskolor och i pedagogisk omsorg ska
arbeta likvärdigt kring mångkultur och ha ett
”interkulturellt” arbetssätt.
– Vi måste också lära oss att se
på oss själva med andras ögon,
säger Elisabeth. Det är nyttigt att
vända spegeln mot sig själv och
diskutera sina egna attityder och
värderingar.
TEXT: Agneta Barle
Är det främst svenska barns intressen och svenska tv-program som
får mest utrymme? Vilka barns
erfarenheter tas mest tillvara?
Barn med annan etnisk bakgrund
tar en roll i leken men känner inte
till rollfiguren.
– Vi måste prata med alla föräldrar och höra vilka lekar barnen
leker där hemma. Vi pedagoger
ska se till att få upp deras individuella intressen på agendan på
förskolan!
Vissa förskolor arbetar redan
interkulturellt. I hallen hänger
skyltar med ett ”Hej” på olika
språk, där kan finnas kartor och
flaggor från barnens ursprungsländer. Om man läser en bok på
svenska ser man till att föräldrar
kan låna hem samma bok på sina
respektive modersmål.
– Forskningen visar att flerspråkighet är en tillgång och inte
ett hinder när man ska lära sig ett
andra språk (svenska), säger Elisabeth Lindgren-Eneflo. Barnet ska
känna att alla dess språk är lika
viktiga. n
n SKOLA/ Oavsett vilken
Pedagogisk fortbildning är viktig. Under
novemberlovet fick personal från flera av
kommunens F–6-skolor fördjupad kunskap
om elever med neuropsykiatriska funktions­
nedsättningar, till exempel ADHD.
Utbildade gjorde Helene Tranquist.
stark
behov som både kommunen och privata aktörer kommer att behöva möta.
Tryggt
#4, DECEMBER 2014
En bred satsning
Man satsar på bred front och
på olika plan, genom nätverk,
Annelie Zandén och
Elisabeth Lindgren-Eneflo.
diskussioner, gemensamma föreläsningar och böcker i ämnet.
– Det ska märkas på förskolorna att vi jobbar med allas lika
värde, vi lyfter allas olikheter och
ser dem som en tillgång och en
möjlighet, säger Annelie Zandén.
Spegla varandra
Det är viktigt att personalen ser
barnet som en individ och inte
som någon ur en viss grupp.
Barn kategoriserar inte människor
som vuxna kan göra. De är gräns­överskridande.
Foto: Ulf Palm
I vår kommer Falu kommun att göra en
större enkätundersökning där alla elever i
den kommunala grundskolan får chans att
svara på frågor om hur de mår.
– Bilden vi har idag, via personal och
elevhälsan, är att eleverna är trygga och att
de allra flesta upplever att det finns lugn
och ro i skolan. Att eleverna generellt sett
har det bra och trivs ser vi också på kunskapsresultaten där trenden är positiv.
Idag har den kommunala skolan flera
spännande utvecklingsprojekt på gång och
Jonatan Block ser positivt på framtiden:
– Många är stolta över den kommunala
skolan, det gäller såväl elever och föräldrar
som pedagoger. Vi har mycket som är bra
samtidigt som det finns många chanser till
utveckling. Vår storlek gör att vi kan få
väldigt hög kvalitet på vår fortbildning.
Dessutom är man som lärare inte isolerad
till en skola, det finns kollegor på så många
andra skolor som man kan utvecklas
tillsammans med. n
för­­­skola man kommer till ska
förhållningssättet vara lika.
Idag kan det se väldigt olika ut.
Somliga har inga barn alls med
annan kulturell bakgrund, andra
har många.
Annelie Zandén, förskolechef i
Slättaområdet/Gamla Berget och
lektor Elisabeth Lindgren-Eneflo,
ingår båda i en arbetsgrupp för
det gemensamma utvecklingsarbetet.
– Skolinspektionen såg att vi
inte arbetade likvärdigt överallt så
vi genomför en rejäl utvecklingssatsning för att bli bättre på detta.
Vårt mål är att alla inom förskolan
ska ha fått ökad kunskap, förståelse och en samsyn. Förändringsarbetet handlar om att öka allas
medvetande om vårt mångkulturella samhälle.
Vems lekar gäller?
9
/Tema: Näringsliv och arbete
Faluns näringslivschef, Linda Norén ger sig inte förrän Falu kommun kan erbjuda ett företagsklimat av toppklass. Hon har många spännande idéer.
10
V Å R T FA L U N
Hur bra är Faluns näringslivsklimat?
– Jag hoppas att företagarna ger ett positivt svar. Vi på näringslivskontoret
har i alla fall en mycket hög målsättning för att skapa åstadkomma bra
möjligheter att skapa och driva företag i kommunen. Vi är på rätt väg,
säger Faluns näringslivschef Linda Norén.
TEXT OCH FOTO: Anders Hansson
GLÖD OCH ENERGI NÄR
Faluns näringslivsklimat förbättras
n TEMA: NÄRINGSLIV OCH ARBETE/ I Falu
kommun finns i dag 3 500 aktiva företag. Före­
tagsledarna har varierande åsikter om Faluns
näringslivsklimat. I Svenskt näringslivs barometer
har Falun det senaste året avancerat nio placeringar
och ligger på 191:a plats bland 290 kommuner.
– Svenskt näringslivs kommunranking är ett
betydelsefullt verktyg för vårt arbete. Men det
finns fler faktorer som bidrar till ett bra företagarklimat, säger Lina Norén och fortsätter:
– Vi på näringslivskontoret har en hög ambition att ge företagen en service av toppklass. Jag
uppmanar den som inte varit nöjd med oss att
testa oss igen, samtidigt som det skulle vara roligt
om fler, som aldrig varit i kontakt med oss, sätter
oss på prov. Vi antar utmaningen.
Linda Norén säger att näringslivskontoret ska
vara företagarens smidiga väg in i kommunen.
Näringslivskontoret har, i samarbete med andra
förvaltningar och kontor, en bred och uppskattad
palett av tjänster som på olika sätt möter närings­
livets önskemål. (Se faktaruta).
– Ett bra näringslivsklimat är en förutsättning
för en god samhällsutveckling. Därför kommer vi
aldrig att acceptera annat än att ge en bästa service
med snabba och tydliga återkopplingar. Den företagare som exempelvis har praktiska frågor om sin
planerade utbyggnad, eller vill ha kontakt med
annan aktör inom samma bransch, ska inte
behöva vänta på svar.
Linda Norén är kraftfull och mycket engagerad
när hon nämner ord som bjuda in, öppna dörrar,
lyssna och koppla ihop aktörer. n
#4, DECEMBER 2014
/Sju framgångs­rika näringslivs­satsningar
Näringslivskontoret i
Falun jobbar brett.
Här är sju lyckosamma
satsningar:
n FÖRETAGARFRUKOSTAR
Direktmöten med näringslivet
där Falun delats in i tre områden:
Landsbygden (Svärdsjö/Linghed,
Sågmyra, Sundborn), Ingarvet
(restaurangen på Ingarvet) och
centrala Falun (Dalasalen). Varje
plats har egna teman eftersom förutsättningarna är så olika beroende
på var man bor i kommunen.
n FÖRETAGARVECKAN
Under vecka 49 sker föreläsningar,
utställningar och liknande aktiviteter i näringslivets tecken. Då finns
flera möjligheter att marknadsföra
sin egen verksamhet eller skapa
nya och spännande kontakter/samarbeten. Kommunens politiker och
tjänstemän gör också spännande
företagsbesök under veckan.
n FÖRETAGSBESÖK
Näringslivschef, kommundirektör
och kommunalråd genomför, sedan
2012, kontinuerliga företagsbesök
varje vecka. Under nästa år kommer
företagsbesöken fortsätta i en
utökad grupp. Syftet med dessa är
att öka kunskapen och förståelsen
för företagens villkor och förutsättningar. Kommunen får möjlighet att
lyssna in synpunkter och idéer och
får information om företaget och
dess framtidsplaner.
n FÖRETAGSLOTS
En väg in till den kommunala
servicen. Här finns en bra samordning mellan de olika kommunfunktionerna. Det handlar om att stötta
de företagare som söker hjälp.
n STARTA NYA FÖRETAG
Näringslivskontoret, och andra
aktörer, har i samarbete med
Nyföretagarcentrum ett paket av
tjänster och råd till den som har en
affärsidé och vill starta eget företag.
n UTBILDNINGSMÄKLARE
(start under 2015)
Kommer att ha en viktig roll som
mäklare och nätverksbyggare mellan
arbetslivets kompetensbehov och
utbildningssystemets möjligheter.
Detta är en ny tjänst och resultatet
av ett lyckat internt och externt
samarbete.
n KULTURELLA OCH
KREATIVA NÄRINGAR
Falun har ett bra samarbete med
Borlänge i arbetet med att stärka
en framtidsbransch inom spel,
musik och
film.
Hårdrock som
företagsidé?
SE NÄSTA SIDA
11
/Tema: Näringsliv och arbete
Kan hårdrock bidra till samhällsutvecklingen?
– Absolut! Ett framgångsrikt hårdrocksband är som ett
företag där artisterna är entreprenörerna med anställd
personal, säger Jonas Asplind, som arbetar med att
stötta och utveckla rockgrupper i Dalarna.
TEXT: Anders Hansson. FOTO: Privat
”Hårdrockare är
entreprenörer som
skapar jobb”
n TEMA: NÄRINGSLIV OCH ARBETE/
Faluns tillväxtråd ser också en kommunal
nytta med hårdrock och satsar därför 100
000 kronor under tre år på ett projekt att
utveckla rockgrupper.
– Det är roligt att vi fått det här stödet.
Nu skapar det ökade möjligheter för oss att
exempelvis bjuda in fler föreläsare och utveckla arbetet med att stödja ungdomar som
vill satsa på rockmusik, säger Jonas Asplind.
Han är musiker och mycket engagerad i
Falu Rockstad och driver detta projekt genom den ideella föreningen Plötslig händer
det. Jonas har också tidigare arbetat inom
Studiefrämjandet med musik och kultur.
Detta sammantaget gör att han är en populär mentor i ett projekt som handlar om att
stödja ungdomar som spelar i åtta olika hårdrocksband i Dalarna. Nästa år är det sedan
dags att stödja ytterligare åtta hårdrocksband.
Nya arbetstillfällen
Falu Rockstad har en viktig funktion i det
här projektet då föreningen jobbar tätt med
själva festivalen.
– Vi hjälper dem med allt från att skapa
själva musiken till att arrangera egna spelningar och organisera turnéer. Ungdomarna
är mycket entusiastiska. Vissa vill bara spela
och ha roligt medan andra är beredda att
satsa stenhårt på musiken och siktar på att
deras band ska bli ett nytt Sabaton. Då ska
vi vara beredda om vi plötsligt får fram ett
nytt världsband i Dalarna.
Samtidigt är det lätt att ifrågasätta samhällsnyttan med hårdrock?
Jonas svarar engagerat:
12
– Hårdrock skapar arbetstillfällen. Varje
rockband, som får ett genombrott, blir som
ett företag. Ett exempel är Sabaton. De har
20 anställda, förutom de fem medlemmarna
i bandet. Dessa medarbetare tar hand om allt
praktiskt arbete när bandet är ute på turné.
Här kan man säga att hårdrockare är entreprenörer som skapar nya jobb.
Han fortsätter:
– Dessutom finns det personer som
arbetar med att arrangera allt från enskilda
spelningar till rockfestivaler. Det här har
blivit en framtidsbransch.
Nya talanger
Nu är frågan om det verkligen finns några
riktigt stora rocktalanger i Dalarna?
– Absolut, svarar Jonas
Asplind snabbt och nämner
två heta framtidsband:
• Volturyon, från FalunBorlänge. De spelar så
kallad dödsmetall och
har redan gjort ett par
turnéer.
• The Memory Returns,
där medlemmarna
kommer från Falun,
Borlänge och
Ludvika. De spelar
modern hårdrock.
– Notera att det är vanligt
att bandens medlemmar
kommer från flera dala­
kommuner. Det berikar
den här verksamheten. n
Tillväxtrådet
Tillväxtrådets uppgift är
bland annat att ha kunskap
om Faluns utvecklings­
förutsättningar och stödja
insatser som bidrar till nya
jobb och stärker Falun som
attraktiv livs­miljö – här
är kreativa och kulturella
näringar viktiga exempel.
Rådet diskuterar strategiska
frågor, men är också visionärer inom området. Rådet
tar emot ansökningar och
föreslår vilka projekt som
ska tilldelas pengar.
Läs mer på falun.se/
hallbarutveckling
Jonas Asplind är en populär mentor i ett projekt som handlar om
att stödja ungdomar som spelar i åtta hårdrocksband i Dalarna.
V Å R T FA L U N
7
MÅL FÖR
SAMVERKANS
MODELLEN
1
”De hjälpte
mig att fånga
dagarna, från
morgon till
kväll”
Thomas Tenglert
Thomas Tenglert var arbetslös i åtta år och fick till slut ett jobb.
Thomas fick
jobb och nytt liv
– nu ska fler få samma chans
– Jag är så glad. Det känns som
jag fått livet tillbaka.
Thomas Tenglert, 32, strålar sedan
han äntligen fått arbete efter åtta års
arbetslöshet. Han är exempel på att
bra samhällsstöd kan leda till jobb –
och är inspirationskälla för de i Falun,
som enligt en ny samverkansmodell,
hjälper utsatta personer till arbete.
Långsiktigt
TEXT OCH FOTO: Anders Hansson
n TEMA: NÄRINGSLIV OCH ARBETE/
Thomas livssituation höll på att spåra ur. Han
ville studera på byggprogrammet, men kom
inte in. Skoltröttheten tog över och Thomas
blev passiv och vände på dygnet.
– Jag var för trött för att ta tag i mitt liv.
Samtidigt blev jag alltmer fundersam över hur
det skulle gå med mitt liv. Därför var det tur
att jag via socialkontoret fick kontakt med
Falu kommuns coachingteam. De hjälpte
mig att fånga dagarna, från morgon till kväll,
berättar Thomas. Han fick sedan ett tillfälligt
arbete på Stabergs barockträdgård. En arbetskontakt som förlängts flera gånger och nu får
han jobba där till november 2015.
#4, DECEMBER 2014
– Det låter som en mycket bra idé och
minskar risken för unga att hamna i långtidsarbetslöshet. I mitt fall kom hjälpen i
sista stund, säger Thomas Tenglert.
Jobbsatsningen i Falun startades på
initiativ av Finsam och drivs nu i samverkan mellan skolförvaltningen (Gymnasie­
särskolan, Introduktionsprogrammet),
socialförvaltningens LSS sektion, För­
säkringskassan, Arbetsförmedlingen,
habiliteringen, elevhälsan, arbetsmarknads- och integrationskontoret, psykiatrin
och Finsam.
Syftet är att fler elever från gymnasie­
särskolans nationella program, elever
på gymnasieskolans IM-program med
autism­liknande tillstånd och fler från LSS
dagliga verksamhet ska komma ut i arbete.
Petra Palmestål, initiativtagare till nya
samverkansmodellen som ska hjälpa utsatta
ungdomar att få jobb. Hon är optimistisk.
– Jag har hittat ett drömjobb och nu är det
flera som intygar att jag blivit en gladare person, säger Thomas Tenglert.
Fler i arbete
Nu tas det krafttag i Falun för att hjälpa fler
att lättare få arbete. Tanken är att fånga upp
dem redan i gymnasieåldern.
En viktig roll spelar den arbetsterapeut
som kommer att följa upp ett antal utvalda
gymnasieelever.
– Arbetsterapeutens viktigaste uppdrag
är att hitta individuella styrkor hos dessa
elever, som sedan kan bli bra ”verktyg” i
arbetet med att få ett jobb efter skolan,
säger Petra Palmestål, från Samordningsförbundet Finsam-Falun, som var initiativtagare till den här samverkansmodellen.
– Vi har fått en mycket bra start på det
här arbetet som började i augusti. Nu är
det viktigt att tänka långsiktigt och ha tålamod. Det kommer att ta tid innan vi kan
presentera synbara resultat. Men det finns
en stor optimism bland alla inblandade,
säger Petra Palmestål. n
Fler individer
skall stå till arbetsmarknadens förfogande och få någon
form av anställning
inom två år efter
avslutande studier
på gymnasiesärskolan
eller IM-programmet.
2 Fler brukare från
LSS dagliga verksamhet ska gå vidare mot
arbetslivet …
3 Att ”rätt ”
personer söker LSS
dagliga verksamhet
och aktivitetsersättning efter utredning
av funktions- och
arbetsförmåga.
Personer med arbetsförmåga ska få stöd
att nå arbetslivet.
4 Stärka individens
insikt om förutsättningar för framtiden
och för ett bra
vuxenliv.
5 Sprida kunskap
om att personer med
lindrig utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
via samverkan kan
pres­tera och samspela
som andra anställda
på en arbetsplats.
6 Ökad upplevd
delaktighet hos
individen.
7
Arbetstera­
peutens bedömning
ska ge kvalitativt
bättre underlag och
bedömningar för att
möjliggöra inträde i
arbetslivet eller om
arbetsförmåga inte
finns, rätt insatser
enligt LSS.
13
falun.se/
9
8
/Youth Park
1.Entré
2. Försäljningsbodar, UF
3. Område för uppvisning
av skapandeskolaprojekt.
Skulpturer, ljuslyktor, ljussatta träd m.m.
7
1
5
2
6
4. Moskoselkåta och eventuell
snöborg samt uteaktiviteter
och sittplatser (eventuellt
i snö). I samarbete med
naturskolan. Eldkorgar för
ljus samt korvgrillning.
5. Catwalk med modevisning
6.Kristinegymnasiet
7. Utomhusbio för korta egna
filmer samt eventuell scen
för uppträdande
3
4
8. Scen för musik och teater
med mera. Fik och klättervägg. Fritidsgårdarna i
samarbete med Grönan.
9. Husvagn för inspelning av
musik.
1
10.Fritidsgården Grönan håller
öppet med möjlighet för
häng och aktiviteter.
I samarbete med de kommunala fritidsgårdarna.
10
Youth Park i Läroverksparken vid Kristinegymnasiet erbjuder en mängd olika aktiviteter för VMbesökarna. Inne på skolan driver eleverna på hotell- och turismprogrammet vandrarhemsverksamhet
Kultur i alla former i
Klättervägg, utomhusbio, cat walk för modevisning,
försäljning i egensnickrade bodar, replokal för unga
musiker, konstprojekt och mycket mer. Det är i
Youth Park det händer under VM 2015!
TEXT: Camilla Sandy. FOTO: Ulf Palm
n SKID-VM/ – Att få chansen att visa gäster
från hela världen en del av alla spännande saker
som Falun har att erbjuda, förutom sport, är
en unik möjlighet som vi måste ta tillvara på.
För oss är det en självklarhet att vara en del av
folkfesten, säger Mats Omne, projektledare
för Culture of Dalarna.
Tillsammans med bland andra Skapande
skola, Studiefrämjandet, Ung Företagsverksamhet, elever, lärare och medarbetare i Falun
kommun har Mats Omne satt ihop ett gediget
14
program till Faluns egen Youth Park, en del av
Culture of Dalarna. Under hela VM-perioden
kommer Läroverksparken vid Kristinegymnasiet att fyllas med en mängd aktiviteter, både
för uppvisning och prova-på-aktiviteter.
Allting helt kostnadsfritt.
Med ungdomar – för ungdomar
Färdigställandet av Youth Park är redan i
full gång. Bygg- och elprogrammet på
Lugnetgymnasiet snickrar just nu marknads­­-
bodar där UF-företag från hela Dalarna ska
bedriva försäljning. Naturskolan kommer att
sätta upp en Moskoselkåta och erbjuda grillning utomhus och kommunens fritidsgårdar
flyttar sin verksamhet till gympahallen under
de här veckorna.
– Vi vill rikta oss särskilt mot ungdomar
och visa hur enormt mycket som ryms inom
begreppet kultur. I och med Youth Park, som
vi alltså jobbat fram tillsammans med de unga,
känner jag att vi landat helt rätt, säger Mats
Omne.
Vid ingången till Kristineskolan byggs en
catwalk där kommer att bjudas på modevisning. Dessutom sätter Studiefrämjandet upp
en så kallad tyst studio i form av en husvagn
där besökarna har möjlighet att spela in egen
musik. I parken byggs också en utebiograf där
film av unga filmare visas i samarbete med
skapande skola och Film i Dalarna.
Projektledare för
Culture of Dalarna,
Mats Omne och kommunens delprojektledare Lasse Westin
på Fisktorget som
förvandlas till Art
Park under VM.
V Å R T FA L U N
Många nya namn
i kommunfullmäktige
Efter valet har nya ledamöter
och ersättare tagit plats i
kommunfullmäktige. Det första
sammanträdet med den nya
sammansättningen hölls 6
november. Här är de personer som
valts för perioden 2014–2018:
LEDAMÖTER:
Vandrarhemsverksamhet inomhus och aktiviteter både högt
och lågt utomhus. Det är här det händer under VM 2015.
Youth Park
Camp Kristine
Även inne i Kristineskolan pågår full aktivitet
där eleverna på hotell- och turismprogrammet ska bedriva vandrarhemsaktivitet.
De cirka 120 besökarna som bokat in sig är
främst supportrar från olika fanclubar.
– Det här känns otroligt spännande.
Boendeläget är perfekt mellan tävlingarna
på Lugnet och folkfesten på stan och för
eleverna är det här ett unikt tillfälle att varva
teori med praktik inom skolans ramar. De
ser verkligen fram emot projektet, säger
Lena Öhman, projektledare.
Camp Kristine ingår i projektet Knowledge of Dalarna där Faluns skolor gör olika aktiviteter utifrån läroplanen kopplade till VM.
Kroppsmålning och gatukonst
Och det finns ännu mer spännande saker att
se fram emot inom Culture of Dalarna. Mot
#4, DECEMBER 2014
”Nere på stan
förvandlas
Fisktorget till
en Art Park
med graffiti­
väggar, olika
projiceringar
på byggnaderna
runt omkring,
kroppsmålning
och konstnärer
som dekorerar
en stor dalahäst.”
entréerna in till VM-arenan byggs åtta
scener upp där flera av Dalarnas kommuner står för uppträdanden varje dag
innan tävlingarna startar. Nere på stan
förvandlas Fisktorget till en Art Park
med graffitiväggar, olika projiceringar
på byggnaderna runt omkring, kroppsmålning och konstnärer som dekorerar
en stor dalahäst. Vid området kring
Dalarnas museum kommer isskulpturer
skapade av 15 konstnärer i Dalarna ställas ut. Dessutom kommer ett bildspel
med Carl Larson och Andres Zorn att
visas upp.
– Vi ville komma åt mixen mellan
det traditionella och det nyskapande och
visa upp för världen vilken otrolig bredd
kulturlivet i länet kan bjuda på. Det här
blir verkligen något alldeles extra att se
fram emot, säger Mats Omne. n
• Karl-Erik Pettersson
(S), ordförande
• Anna Strindberg (S),
1:e vice ordförande
• Håkan Hammar (M),
2:e vice ordförande
• Fredrik Adolphson
(FP)
• Elisabeth Ahnberg
Åsenius (MP)
• Patrik Andersson (V)
• Christer Carlsson (M)
• Diyar Cicek (S)
• Mats Dahlberg (M)
• Mats Dahlström (C)
• Jenny Drugge (C)
• Monica Enarsson (S)
• Erik Eriksson (MP)
• Sofie Eriksson (S)
• Christer Falk (S)
• Jan E Fors (OP)
• Göran Forsén (M)
• Gunilla Franklin (M)
• Helena Fridlund (S)
• André Frisk (FP)
• Anna Fält (S)
• Jonny Gahnshag (S)
• Maria Gehlin (FAP)
• Katarina Gustavsson
(KD)
• Christina Haggren (M)
• Richard Holmqvist
(MP)
• Anna Hägglund (C)
• Krister Johansson (S)
• Lars Göran Johansson
(S)
• Lena Johnsson (S)
• Wanja Kaufmann (MP)
• Christina Knutsson (S)
• Ragnar Kroona (S)
• Jonas Lennerthson (S)
• Bo Lindén (SD)
• Monica Lindh (V)
• Björn Ljungqvist (M)
• Claes Mankler (S)
• Jan-Olof Montelius
(M)
• Åsa Nilser (FP)
• Annelie Nilsson (S)
• Staffan Nilsson (S)
• Susanne Norberg (S)
• Annette Norell (SD)
• Carl-Erik Nyström (C)
• Vanja Ottevall (M)
• Svante Parsjö Tegnér
(FP)
• Pia Persson (V)
• Mikael Pettersson (SD)
• Daniel Riazat (V)
• Mikael Rosén (M)
• Anders Runström
(FAP)
• Mika Savolainen (M)
• Knut C.A Scherman
(SD)
• Camilla Sparring (C)
• Kicki Stoor (V)
• Joakim Storck (C)
• Madelene Vestin (SD)
• Göran Vestlund (C)
• Jessica Wide (S)
• Veronica Zetterberg
(M)
ERSÄTTARE:
• Britt-Marie AhleniusRomlin (C)
• Annica Alenius (M)
• Louise Andersson (S)
• Maj Ardesjö (MP)
• Marie ArvidssonLarsson (V)
• Amanda Belin (S)
• Anders Bondensson
(KD)
• Stefan Clarström
(FAP)
• Erik Edquist (V)
• Bertil Eek (M)
• Dietmar Gleich (FP)
• Rolf Gradén (V)
• Carin Gustafsson (M)
• Mustafa Güclü (S)
• Birgitta Hiertner (M)
• Marie Jakobsson (SD)
• Roger Jansson (S)
• Lars Jerdén (S)
• Monica Jonsson (S)
• Anna Jörgensen (FAP)
• Margareta Källgren (S)
• Lisa Larsbäck (M)
• Johan Lindgren (M)
• Lars-Erik Lunå (S)
• Rita Magnusson (KD)
• Mats Norberg (SD)
• Mattias Ohlson (FP)
• Per Pettersson (C)
• Kent Svens (M)
• Staffan Terning (SD)
• Malin Wellhardh (S)
• Dan Westerberg (C)
• Mats Wiklund (MP)
• Kenneth Wåhlberg (S)
• Agneta Ängsås (C)
Läs mer: falun.se/demokrati
15
falun.se/
Du som bor i kommunen och har en inkomst betalar
skatt. För varje hundralapp du tjänar går dryga 22 kronor
till Falu kommun. Nyligen beslutade kommunfullmäktige
hur skattemedlen ska fördelas 2015.
TEXT: Kerstin Lundin
n Miljö och samhälls­­n Kultur
byggnad: ca 6 %
n Övriga: ca 0,5 %
och fritid:
ca 6 %
n Kommun­
n Skolan:
styrelsen:
ca 8 %
ca 40 %
n Social-
nämnden:
ca 18 %
n Omvårdnad: ca 22 %
Så används skattepengarna 2015
n BUDGET/ Enligt budgeten
ska Falu kommuns intäkter och
kostnader nästa år uppgå till 3,1
miljarder. Resultatet budgeteras till
ett överskott på 63 miljoner.
Flera faktorer påverkar
Hur mycket pengar som ska gå
till kommunens olika verksamheter och satsningar bestämmer
kommunfullmäktige, alltså våra
folkvalda politiker.
De bestämmer också vilken
skattesats vi ska ha i Falun.
– Visst bestämmer vi politiker
mycket, men man ska också komma
ihåg att den största delen av kommunens verksamhet är reglerad i
lag, säger Susanne Norberg (S),
kommunstyrelsens ordförande.
Det finns flera yttre faktorer som
har betydelse för kommunens ekonomi, bland annat hur det går för
Sveriges exportindustri. Om det går
bra för Sverige kan Falun få större
statsbidrag, går det dåligt kan
kommunen få mindre. Också demografiska fakta, det vill säga sammansättningen av befolkningen,
påverkar ekonomin.
Budgetdiskussionen
I slutet av november klubbades
majoritetens budgetförslag i
kommunfullmäktige. Precis
som tidigare går 80 procent
av skattemedlen till skolan,
socialförvaltningen, vård
och omsorg.
– Vår budget inne­-
håller satsningar, marginaler och
långsiktighet. Skattesatsen blir
oförändrad, kommenterar Susanne
Norberg.
Den nya majoriteten väljer att
prioritera sociala investeringar och
unga, arbetsmarknad, förskola och
skola, ökat preventivt arbete och
den nybildade kulturskolan.
– Vi tar även höjd för kostnader
som gäller ökade volymer i äldreomsorgen, investeringar i skolor,
resecentrum och Lugnet plus
ökade kollektivtrafikkostnader,
säger kommunstyrelsens
ordförande. n
Satsningar
Falu kommun arbetar
idag på flera plan för att
förbättra servicen till alla
som bor i kommunen.
Till stor del handlar det
om ett internt arbete med
värderingar, men det finns
också mer synliga projekt
som i slutänden ska öka
medborgarnas service.
En ny webbplats och
ett kontaktcenter är ett
par aktuella exempel.
TEXT: Kerstin Lundin. Foto: Ulf Palm
16
V Å R T FA L U N
Eva är
Årets eldsjäl
Eva Gunnarsson, Bjursåsgården,
har tilldelats hedersutmärkelsen
”Årets eldsjäl”.
n NOTIS/ Utmärkelsen delas ut av
Falun Koppar­vågen Rotaryklubb. Eva
Gunnarsson, Bjursåsgården, får 2014
års utmärkelse för förtjänstfullt arbete
inom omvårdnadsförvaltningens verk­
samheter i Falu kommun.
Motivering:
”Eva sprider glädje och arbetar föredömligt
enligt värdegrunden. Eva gör så att alla
i personalen har roligt, vilket sprider sig
till de boende som blir trygga och känner
välbefinnande.”
Brist på social­
sekreterare – en
utmaning även i Falun
En färsk undersökning av
radio­­programmet Kaliber i P1
visar att det i Sverige råder brist
på social­­sekreterare som arbetar
med barn- och ungdoms­­­ärenden.
för bättre service
n SERVICE/ Planen är att kommunens
nya webbplats ska lanseras strax efter års­skiftet. Adressen kommer fortfarande att
vara falun.se, men sidan kommer att vara
annorlunda uppbyggd och få en ny design.
– Du ska inte behöva känna till vad
förvaltningen heter för att hitta information kring ett visst ämne, säger Tina
Widén, digital strateg.
Nya falun.se har fullt fokus på nyttan
för användaren och efter hand kommer
även utbyggd självservice att kopplas till
webbplatsen.
– Tanken är att webbplatsen ska vara
lätt att använda och enkel att förstå. När
själv­service är utbyggd kommer du till
exempel att kunna fylla i och skicka in
digitala formulär istället för att skriva ut
blanketter och skicka in, säger Tina Widén.
Tre etapper
På flera håll runt om i Sverige kan in­
vånarna vända sig till kommunens
#4, DECEMBER 2014
kontaktcenter för att få svar på frågor
och hjälp med olika ärenden. Kalmar,
Karlstad, Järfälla och Skellefteå är exempel på kommuner som ligger långt
framme och visar bra resultat.
Nu finns planer på att starta ett liknande center i Falun. En förstudie har
gjorts och förslaget är att Falun ska införa
ett kontakt­center i tre etapper under åren
2015–2017.
I slutet av oktober beslutade
kommun­styrelsen att etapp 1 ska genomföras.
– Med nya sätt att kommunicera
ställs krav på ett högre tempo, säger Åsa
Hedin, kommunikationschef.
– Årets medborgarundersökning
visar att Faluborna efterfrågar mer dialog och påverkansmöjligheter. Ny webb,
kontaktcenter och utveckling av våra
sociala medier är steg i rätt riktning om
man ska tro Faluborna. Och det ska vi
förstås, avslutar Åsa Hedin. n
Nya falun.se
Lanseras i januari, flera
funktioner byggs på efter hand.
Nya ”ingångar”:
•Utbildning & barnomsorg
•Göra & uppleva
•Stöd & omsorg
•Bygga, bo & miljö
•Näringsliv & arbete
•Trafik & infra­­struktur
•Kommun & demokrati.
n NOTIS/ I Falun jobbar cirka hundra
personer på barn-, ungdoms- och familj­
enheten och just nu pågår här rekrytering av totalt fyra socialsekreterare
till två enheter. Två tillsvidareanställda
enhets­chefer saknas också och det finns
flera vikarier på grund av sjukdom och
tjänstledighet.
– Socialsekreterarna gör ett fantastiskt
jobb, det är inte där problemet ligger.
Min erfarenhet är att det är svårt både
att rekrytera ny personal och att behålla
de anställda och därmed ge dem chansen
att bli erfarna, säger Johan Gnospelius,
chef för barn- och ungdomsenheten.
Falun jobbar dock aktivt med att hitta
olika lösningar.
– Vi har sträckt ut handen till Borlänge
och börjat undersöka om vi gemensamt
kan ha en typ av trainee-program för
nyanställda. Att jobba som socialsekreterare är stimulerande och utvecklande men
det kan också vara tufft.
Många kommuner efterfrågar stöd på
nationell nivå och SKL, Sveriges kommuner och Landsting driver frågan och
jobbar aktivt med den.
– Det här är ett nationellt problem
och det är bra att det uppmärksammas i
media, säger Johan Gnospelius.
17
falun.se/
Lugnare
nattsömn
MED DIGITAL KAMERA
Nu testas ett alternativ
till Nattpatrullens besök
hos den som önskar
tillsyn nattetid. Under
2014 pågår pilotprojektet
”Fjärrtillsyn”, där
kunden valt att ha en
internetuppkopplad,
mörkerseende kamera
installerad i sitt sovrum
i stället. Utvärderingen
visar att både kunderna
och deras anhöriga är
mycket positiva. Den
digitala tekniken skänker
trygghet om natten.
TEXT OCH FOTO: Agneta Barle
n OMSORG/ Anna-Lena Brattlöf och Bettan
Nissas är IT-administratörer på omvårdnadsförvaltningen och är båda engagerade i pilotprojektet Fjärrtillsyn. De har även varit hemma hos
kunderna som valt en digital nattkamera och
visat hur den fungerar. Den finns idag installerad hemma hos åtta personer som valt detta
alternativ istället för fysiska besök på natten.
Färre störningsmoment
och mindre restid
Biståndshandläggaren erbjöd kameran som ett
alternativ och i samtycke med kunden bestäms
18
”Att testa ny teknik i vård
och omsorg
öppnar nya
möjligheter för både
kunder och
personal.”
Christer Falk,
ord­förande i omvård­nads­nämnden.
Anna-Lena Brattlöf, Christer Falk och Bettan Nissas
ser bara fördelar med den digitala fjärrtillsynskameran.
vid vilka klockslag Trygghetscentralen ska aktivera kameran. De loggar in vid överenskomna
tidpunkter och en bild från kundens sängplats
kommer då upp på deras skärm. Om personen
inte ligger i sängen tittar man igen efter tio
minuter. Om sängen fortfarande är tom då
tillkallas Nattpatrullen.
Enig nämnd
Det var en enig omvårdnadsnämnd som tyckte
att kommunen skulle göra ett pilotprojekt med
den digitala nattkameran under 2014.
– Jag såg ett liknande upplägg i Västerås
och tog med mig den idén, säger Christer Falk,
ordförande i omvårdnadsnämnden. Jag tyckte
det var en suverän uppfinning. Min bevekelsegrund var att det ska bli lugnare för de gamla. Den 3 december avslutas projektet och jag
hoppas förstås att det ska permanentas. Det
tjänar alla på, inte minst de boende.
Att testa ny teknik i vård och omsorg
öppnar nya möjligheter för både kunder
Fjärrtillsyn
Vinster för den
enskilde: Integritet,
frihet, trygghet,
val­­­möjlighet
Fördelar: Ostörd
sömn, minskat antal
fall­olyckor, mer
miljövänligt och
mer effektivt
Nackdel: Ett
strömavbrott kan
förstås göra att man
till­­fälligt förlorar
mottagningen.
och personal. Christer Falk är en stark före­
språkare för detta och vill att man går vidare i
ett nytt projekt:
– Nästa steg kan bli ”Giraffen” som bygger
på tvåvägskommunikation.
Positiv respons
Anna-Lena Brattlöf och Bettan Nissas ser
också bara fördelar med fjärrtillsyn och det
gör användarna också.
– Någon var avvaktande i början men de
som har testat den är otroligt positiva, säger
Bettan. Med kameran slipper de bli störda i
onödan. Många tycker den är fin och vårdar
dem ömt. Nattpersonalen och personalen på
Trygghetscentralen är också positiva. De tycker
att systemet är enkelt och bra.
Båda hoppas att systemet ska införas som
ett alternativ/komplement i hela kommunen.
– Vår personal måste gå till de kunder som
verkligen behöver dem. Deras besök blir mer
effektiva med fjärrtillsyn. n
V Å R T FA L U N
På nedre botten i Herrhagsgården
ligger Trygghetscentralen.
På Trygghetscentralen händer det saker hela tiden. Bibbi (närmast i bild)
och Carina fångar upp alla larm och ser till att allt flyter på som det ska.
Trygghetscentralen
– EN VIKTIG LIVLINA
Trygghetscentralen är livsviktig för många av
kommunens invånare. Det är hit som alla larm
kommer från dem som fått beviljat trygghetslarm.
Här finns alltid någon som svarar och bedömer
vad som behöver göras i varje enskilt fall.
Bemanning dygnet runt
TEXT OCH FOTO: Agneta Barle
n OMSORG/ Det är snart två år sedan som
Trygghetscentralen flyttade in i lokalen i
Herrhagsgården. Den gör inte så mycket
väsen av sig, men är en viktig livlina för de
cirka 1 400 kunderna runt om i kommunen.
Väl innanför dörrarna märker man hur
mycket som händer på den här arbetsplatsen.
Idag är det Bibbi och Carina som har passet.
Telefonerna ringer, larmet blinkar på datorskärmen, larmteknikern lägger några nycklar på bordet, men Bibbi och Carina arbetar
koncentrerat vidare. Här handlar det om
att ha flera bollar i luften och vara helt när­
varande – på samma gång.
#4, DECEMBER 2014
Alla larm går hit
När någon trycker på sitt trygghetslarm
hamnar man här. Alla fakta kring varje
kund är registrerade, så när någon larmar
kommer uppgifterna om just den personen
upp på skärmen.
”Trygghetscentralen!” Den här gången
var det någon som larmat av misstag, det är
lätt hänt.
Hellre ett larm för mycket än att man
inte larmar alls när det behövs.
– Får vi ingen kontakt med kunden
ringer vi hemtjänsten som åker dit och
kollar vad som har hänt, säger Bibbi.
”Får vi ingen
kontakt med
kunden ringer
vi hemtjänsten
som åker dit
och kollar vad
som har hänt”
Bibbi
Sex personer arbetar här och det är bemannat
dygnet runt. Somliga jobbar dagtid, andra
skift. Till sin hjälp har de två larmtekniker,
som installerar och underhåller larmen hos
kunderna. Bibbi och Carina har lång erfarenhet av arbete i hemtjänsten och i nattpatrullen. Man behöver både vara lyhörd, social
och nyfiken på ny teknik på den här posten.
Fjärrtillsynen med nattkameran sköts
också härifrån. Den används bara på natten.
Personalen har bara positivt att säga om
den och den känns inte som en belastning,
snarare tvärtom.
– Det är toppen, särskilt för de som bor
längre bort och inte vill bli väckta av natt­
patrullen. Hoppas den blir kvar.
Arbetsuppgifterna är många, allt från
hantering av nyckelfria lås och ansvar för
samtliga larmnycklar till att ha järnkoll på
alla larm.
– Arbetet är mycket omväxlande, vi har
kontakt med så mycket folk. Kamratandan
är bra och vi hjälper varandra, säger Bibbi
och Carina på samma gång. n
19
Foto: Trons
Foto: Ulf Palm
/Kalendariet: december–januari
Känner du
din kommun?
Foto: L-G Svärd
Foto: Janna Betzén
I Falu kommun finns många statyer.
Vet du var just den här finns?
n TÄVLING/ Skicka svaret på ett vykort till:
Vårt Falun, Kommunikationskontoret,
791 83 Falun eller mejla
[email protected]
December 2014/
14 14 14 Julmarknad i Sundborns by.
Luciakonsert med Faluns Lucia.
Kristine kyrka.
Luciatåg och Jul-allsång.
Grycksbo kyrka.
18 21 21 21 Forska i Världsarvet Faluns arkiv.
Arkivcentrum Dalarna.
Adventscafé. Korså bruk.
Julkonsert. Vika kyrka.
Julkonsert Falu Kammarkör.
Stora Kopparbergs kyrka.
26 26 31 Orgelkonsert. Kristine kyrka.
Vi sjunger julens psalmer och
sånger. Aspeboda kyrka.
Konsert med nyårsbön.
Aspeboda kyrka.
Vi vill ha ditt svar senast 10 januari. Fem
vinnare belönas med ett presentkort på 200 kr
hos Visit Södra Dalarna – vinsten kommer
med posten. Rätt svar och namn på vinnarna
presenteras i nästa nummer av Vårt Falun.
3–5
4
5
Kopparcupen. Lugnet.
Julkonsert. Grycksbo kyrka.
Juloratoriet del 1–3 av JS Bach.
Stora Kopparberg kyrka.
7
17 Ruggugglor på vift. Kulturhuset
tio14.
Digitalsänd opera – Glada änkan.
Kulturhuset tio14.
17
25
31
Foto: Trons
Januari 2015/
Julgransplundring. Stora torget.
ICA Maxi Cup. Lugnet.
Digitalsänd opera – Hoffmans
äventyr. Kulturhuset tio14.
Lite av det som händer under 2015/
FEBRUARI:
Ruggugglor på vift.
Kulturhuset tio14.
5–12 Runn Winter Week
6–8 SM i pimpelfiske
14
Sportlovsaktiviteter. Falu Gruva.
(t.o.m. 1/3)
14
Digitalsänd opera – Iolanta och
Riddar Blåskäggs bor.
Kulturhuset tio14.
14
Rysk dramatik. Kulturhuset tio14.
18
Skid-VM Falun 2015, FIS
Nordic World Ski Championships.
Lugnet. (t.o.m. 1/3)
24
Klanger för röst och harpa – Margareta Bengtsson. Dalarnas Museum.
1
Lyrisk Lars-Erik Larsson.
Kristinehallen.
4–12 Påsklovsaktiviteter. Falu Gruva.
18
Byggnadsvårdsdag. Falu Gruva.
30
Valborgsfirande. Falu Gruva.
25
4
25 DAK-veteranmotormarknad. Lugnet
Digitalsänd opera – Cavalleria
Rusticanaa/Pajazzo. Kulturhuset
tio14.
SEPTEMBER:
5
DAK-veteranmotormarknad.
Lugnet.
Geologins dag. Falu Gruva.
Internationella Matmarknaden.
Stora torget. (t.o.m. 3/10)
Vinnare
Rätt svar i förra numrets tävling
var Hästparken i Elsborg.
Vårnytt i Falun. Falu stadskärna.
Kickboardevent
29–31Scandinavian Outdoor Games.
Lugnet.
12
23
29
JUNI:
24
Höstlovsaktiviteter. Falu Gruva.
(t.o.m. 1/11)
29 Tjejkväll. Falu stadskärna.
Grattis – vinsterna kommer med posten.
NOVEMBER:
Gilla oss!
5
6
HÅFFA-festival. Lilltorpet Falun.
Nationaldagsfirande. Falu Gruva.
Sommarmuséerna öppnar.
Thunströms köpmansgård,
Linnés bröllopsstuga, Carl Larssons
porträttsamling, Ernst Rolf-gården,
Arvid Backlund-gården.
Nyinflyttadtur
Dalecarlia Music Awards. Magasinet.
APRIL:
Lugnet.
Nyinflyttadtur
9
1–2 Clash of Nations. Lugnet.
27
27
MAJ:
MARS:
21
13–15Sabaton Open Air Rockstad: Falun.
JULI:
22
Cruising i Falun. Falu stadskärna.
AUGUSTI:
8–9
Runndagarna sommar.
OKTOBER:
Skyltsöndag. Falu stadskärna.
I november även Folkmusiknatta.
Kulturhuset tio14.
29
DECEMBER:
6
7
13
31
Julmarknad. Falu Gruva.
Luciakröning. Falu Gruva och Falu
stadskärna.
Lucia. Falu Gruva.
Nyårsandakt. Falu Gruva.
Det visste:
• Liam Causer
• Jack Rosenström
• Marie Hansjons
n FACEBOOK/ Visste du att Falu kommun
har en officiell Facebook-sida? Det har vi
haft sedan 2009. Här hittar du information
och kan ställa frågor. Gå gärna in och gilla
oss – facebook.se/falukommun
Flera förvaltningar, fritidsgårdar och
projekt har även egna Facebook-sidor.
För mer information, se
falun.se/socialamedier.
Kalendariet visar ett axplock av allt som händer runt om i kommunen. Vissa evenemang ges vid flera tillfällen. Vi reserverar oss för ändringar.
Detaljer och tider hittar du hos Visit Södra Dalarna på Trotzgatan 10–12 eller www.visitsodradalarna.se. För biljetter till flera av evenemangen, tfn 0771-62 62 62.
Nästa nummer kommer i februari 2015. Nyhetstips: [email protected] eller tfn 023-827 22!