Brofjorden

Brofjorden
Marinarkeologisk utredning
Ryxö 4 :42 m. fl., vattenområde inom Brofjorden
Bro och Brastads socknar, Lysekils kommun
Thomas Bergstrand
Bohusläns museum
Rapport 2014 :18
Brofjorden
Marinarkeologisk utredning
Ryxö 4 :42 m. fl., vattenområde inom Brofjorden
Bro och Brastads socknar, Lysekils kommun
Bohusläns museum Rapport 2014 :18
ISSN 1650-3368
Författare Thomas Bergstrand
Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar
Omslagsbild Fotot visar vy över Brofjorden. Foto taget av Thomas Bergstrand.
Tryck Bording AB, Borås 2014
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket medgivande 90.8012
Bohusläns museum
Museigatan 1
Box 403
451 19 Uddevalla
tel 0522-65 65 00, fax 0522-126 73
www.vastarvet.se, www.bohuslansmuseum.se
Innehåll
Sammanfattning...........................................................................................................................................................................6
Bakgrund..........................................................................................................................................................................................................6
Metod........................................................................................................................................................................................................................6
Resultat................................................................................................................................................................................................................7
Fornlämningsbild.............................................................................................................................................................................7
Kart- och litteraturstudier.............................................................................................................................................9
Granskning av sonardata och besiktningar............................................................................ 10
Sonarindikationer............................................................................................................................................................. 10
Dykbesiktningar.................................................................................................................................................................. 10
Landföringsytor...................................................................................................................................................................11
Slutsatser samt åtgärdsförslag.........................................................................................................13
Referenser................................................................................................................................................................................................15
Litteratur...................................................................................................................................................................................................15
Arkiv...................................................................................................................................................................................................................15
Webbpublikationer.................................................................................................................................................................15
Tekniska och administrativa uppgifter..............................................................................16
Bilagor................................................................................................................................................................................................................. 17
4
Bohusläns museum Rapport 2014 :18
Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för utredningen markerad.
Brofjorden
5
Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med sträckningen för utredningen markerad samt närliggande fornlämningar. Skala 1:20 000.
6
Bohusläns museum Rapport 2014 :18
Sammanfattning
Under perioden oktober 2013 till mars 2014 genomförde Bohus­
läns museum en marinarkeologisk utredning av ett cirka 30 hek­
tar stort vattenområde i Brofjorden, mellan Vinbräcka och Kleve­
viken. Utredningen genomfördes med anledning av en planerad
sjö­förlagd elkabel. Utredningen bestod av två etapper. Etapp 1 om­
fattade en kart- och litteraturstudie samt granskning av sonardata,
medan etapp 2 bestod av besiktningar av arkeologiskt intressanta
sonarindikationer och landföringsytor. Utredningen resulterade i
två bryggfundament och några solitära pålar i Kleveviken, och en
mindre yta med barlast vid Vinbräcka. Lämningarna i Kleveviken
bedöms vara yngre än år 1850 och kan därför inte betraktas som
fast fornlämning. Barlasten vid Vinbräcka är ej möjlig att datera
i relation till tidsgränsen år 1850.
Bohusläns museum åtgärdsförslag är att i mesta möjliga mån
undvika rapporterade bryggfundament och barlastlämning. Res­
pektive lämningar är i dagsläget inte att betrakta som fast fornläm­
ning men bör, om så är möjligt, skonas från exploatering.
Bakgrund
Med anledning av en planerad förläggning av en elkabel tvärs över
Brofjorden, mellan Kleva och Vinbräcka, har Bohusläns museum
genomfört en särskild marinarkeologisk utredning av det berör­
da vattenområdet ( figur 1–2 ). Utredningen gjordes på uppdrag
av Sweco Environment AB enligt Länsstyrelsens beslut 2014-0218 ( 431-32462-2013 ). Syftet med utredningen var att klargöra före­
komst av kulturhistoriska lämningar inom utredningsområdet
samt bedöma lämningarnas antikvariska status. Resultatet skall
fungera som beslutsunderlag för Länsstyrelsen och planerings­
underlag för exploatören, kommunen och andra planerare.
Utredningsområdet bestod av en knappt tre kilometer lång led­
ningskorridor som är planerad mellan orterna Kleva på Härnäset
och Vinbräcka på Stångenäset. Ledningskorridorens bredd upp­
gick till cirka 100 meter, vilket innebär att det totala utrednings­
området uppgick till cirka 30 hektar ( 300 000 kvadratmeter ). Pro­
jektledare och rapportansvarig vid Bohusläns museum har varit
antikvarie Thomas Bergstrand.
Metod
Utredningen har genomförts i två etapper. Den första etappen
utfördes under perioden oktober till november 2013 och omfat­
tade dels granskning av data från geofysiska uppmätningar med
avseende på objekt av arkeologiskt intresse, dels en kunskapssam­
manställning med fokus på arkivuppgifter, historiska kartor och
relevant litteratur. Granskningen av det geofysiska datat utfördes
av Thomas Bergstrand. Datat omfattade uppmätningar med side
Brofjorden
scan sonar från år 2013 utfört av konsulten HydroGIS. Instrumen­
teringen bestod av en sidescan sonar av fabrikat Tritech med mo­
dellbeteckning Starfish 450F. Levererat data var inspelat i frekven­
sen 450 kHz. Datat är positionsbestämt i kartdatum WGS 84, med
projektion zon 32. Uttagna sonarindikationer har av Bohusläns
museum transformerats till Sweref 99 TM.
Utredningens andra etapp omfattade dels besiktning av to­
talt fem sonarindikationer, och dels avsökning av grunda vatten­
områden vid kabelkorridorens båda landfästen Klevevik respek­
tive Vinbräcka. Dykbesiktningarna utfördes av personal från Bo­
husläns museum under mars 2014. Objekten på havsbottnen do­
kumenterades med scanning sonar och med foto och video. All
dykning utfördes enligt AFS 2010 :16. Som dykplattform användes
fartyget Anna.
Resultat
Fornlämningsbild
Inom utredningsområdet fanns sedan tidigare inga kända läm­
ningar, oavsett antikvarisk status. Landskapet i stort, det vill säga
Härnäset och Stångenäset, rymmer åtskilliga förhistoriska grav­
miljöer, boplatser och hällristningar ( figur 2 ). Fornlämningarna
på den närbelägna Ryxö räknar dussinet till antalet och utgörs av
förhistoriska gravar av typen rösen och stensättningar ( Brastad
224 :1–231 :1 ). Därtill finns även ett antal bebyggelselämningar, i
form av husgrunder, från förment historisk tid ( Brastad 404 :1,
405 :1 ). I Länsstyrelsens beskrivning av naturreservatet Ryxö anges
att delar av ön i äldre tider har varit uppodlade, och att lämningar
av torpbebyggelse, diken och hägnader är synliga på flera ställen
( Länsstyrelsen Västra Götaland, hemsida ). Beskrivningen saknar
referenser varför frågan om husgrundernas ålder får kvarstå.
Vad anbelangar marina lämningar finns det strax norr om den
planerade ledningssträckningen en geofysisk observation inrap­
porterad av Sjöfartsverket ( Brastad 584 ). Längre in i Brofjorden
finns en uppgift om en fartygslämning ( Bro 220 :1 ) samt en större
stenansamling ( Bro 722 :1 ). Fartygslämningen skall enligt traditio­
nen bestå av ett danskt örlogsfartyg som blev vrak under det Stora
nordiska kriget. Stenansamlingen, som är registrerad av Bohus­
läns museum, är cirka 22 × 4 meter stor. Dess funktion och ålder
är okänd, emedan dess lokalisering närmast kan anses som gåtfull.
Av historiska lämningar inom Brofjorden bör man notera de
omfattande lämningarna efter temporär fiskelägesbebyggelse som
är lokaliserade längst ut på Härnäset ( figur 3 ). Dessa består fram­
för allt av stora koncentrationer av tomtningar ( Bro 375 :1–395 :1 ).
Därutöver finns lämningar efter ett skärgårdsverk ( Bro 374 :1 ) och
en samling husgrunder vid Sköllborg, även benämnt Skiolden­
borg ( Bro 155 :1 ). De senare omfattar ett 20-tal husgrunder och
övriga anläggningar. Vid en delundersökning år 1950 framkom
7
8
Bohusläns museum Rapport 2014 :18
Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, med refererade fornlämningar markerade. Skala 1:20 000.
Brofjorden
bland a­ nnat keramik och mynt vilket har daterat verksamheten
till senare hälften av 1500-talet ( Pettersson 2001 :73f ). Under dessa
år inföll en historisk känd sillfiskeperiod, varför bebyggelsen med
stor sannolikhet kan sammankopplas med det expansiva sillfisket.
Kart- och litteraturstudier
Utredningsområdet ingår i Lysekils kommuns kulturmiljövårds­
program ( Miljö 7, Rixö. Lysekils kommun 1992 ). Miljön omfattar
Ryxö och anslutande områden på Härnäset och Stångenäset, och
utmärks genom sin stora förekomst av monumentala bronsålders­
rösen. Även husgrunder och fossil åkermark på ön lyfts fram. Kul­
turmiljövårdsprogrammet omfattar även en miljö inom södra Här­
näset, vilket inkluderar bland annat ovan nämnda koncentratio­
nen av fiskelägesbebyggelse ( Miljö 6, Näverkärr, Slävik, Bubacka ).
Den historiska bygden kring Brofjorden omnämns i skrift­
liga källor redan år 1317. Gårdarna Störreberg, Vese, Lännestad
med flera skänktes då av den norska kungen Håkon V till Sankt
­Mikaels kapell i Tönsberg ( figur 4 ). Den äldsta bevarade jordebo­
ken för Bro socken är från år 1580, och anger arton skattegårdar
medan resten räknas som frälse- och kronohemman. Noterbart
är att merparten av gårdarna som är omnämnda år 1317, då har
övergått till att vara skattehemman. Bland dessa finns Lännestad
Figur 4. Efter det svenska maktövertagandet i Bohuslän år 1658 produceras flera
kartor av ekonomisk natur. Denna karta är daterad till just 1658-talet och visar
ett utsnitt från Brofjorden. Flera av de i medeltida dokument omnämnda gårdarna består då fortfarande. På Härnäset finns bland annat Kleva, Lännestad
och Vese ( markering ). Krigsarkivet, Stockholm.
9
10
Bohusläns museum Rapport 2014 :18
och Kleva som båda ansluter till utredningsområdet ( Rydstrand
1982 :34 ). Ryxö, med den alternativa stavningen Rixö, omnämns
år 1430 som Rykzøn. Namnet kommer enligt ortnamnsforskning­
en av den närbelägna byn Ryk ( Riuke, år 1380 ), till vilken ön till­
hörde ( Wadström 1983 :104 ).
Från senare hälften av 1700-talet finns kamerala uppgifter om
hela tre stycken skärgårdsverk inom Holländeröds ägor, det vill säga
i anslutning till Vinbräcka på Stångenäset. De benämns samtliga
med namnet Holet, alternativt Holländarholet. De uppges ha varit
trankokerier med en till två kittlar vardera ( Pettersson 1999 :28f ).
Inga av dem finns registrerade i FMIS.
Sammanfattningsvis kan sägas att bygden kring Brofjorden har
en på alla vis omfattande bebyggelsehistoria. Den täta fornläm­
ningsförekomsten på både Stångenäset och Härnäset visar på ett
intensivt och stadigvarande resursutnyttjande under framför allt
bronsåldern, med hänvisning till den stora mängden monumentala
rösen och hälllristningar. Från och med 1300-talet finns skriftliga
källor som visar på en redan etablerad gårdsstruktur med bland
annat kronohemman representerade. Flera av gårdarna har namn­
former som generellt är av hög ålder, och vars etablering sanno­
likt kan föras tillbaka till järnåldern ( Wadström 1983 :52ff ). Under
1500-talet följer en första större etablering av temporära fiske­lägen
på Härnäset, vilken sedan överträffas av sillfiskeperioden under
senare hälften av 1700-talet. Lämningar i form av tomtningar,
skärgårdsverk, kajanläggningar och övrig marin infrastruktur för
denna tidigmoderna protoindustri ligger idag övergivna som fos­
sila samhällen.
Granskning av sonardata och besiktningar
Sonarindikationer
Den arkeologiska granskningen resulterade i fem indikationer
vilka bedömdes vara av arkeologiskt intresse ( bilaga 1–2 ). Indika­
tionerna klassificerades enligt en tregradig skala, med 3 som den
högsta sannolikhetsgraderingen för vad som rent morfologiskt ser
ut att vara en arkeologisk lämning. Fyra av indikationerna klassi­
ficerades som 1 :or, och en som en 2 :a.
Dykbesiktningar
Indikationerna Brofjorden 1 och 2 visade sig vara mussel-/ostron­
bankar. Brofjorden 3 var en hummertina. För Brofjorden 4 och 5
kunde inga observationer göras. Möjligen utgör sonarindikatio­
nerna fiskstim.
Brofjorden
Landföringsytor
Landsföringsytan på grunt vatten inom Kleveviken avsöktes med
dykare och sondering ned i bottensedimentet. I viken finns två
bryggfundament i sten. Det mindre fundamentet är lokaliserad i
den inre delen av viken och tangerar den planerade ledningsdrag­
ningen ( figur 5–6 ) Inga anslutande fynd kunde ge ledtråd om dess
anläggningsålder. Dess lokalisering i dagens strandlinje kan använ­
das som ett argument för att det inte är äldre än cirka hundra år.
Det större bryggfundamentet ligger längs vikens norra sida och
består dels av ett stenfundament anlagt rätvinkligt ut från strand­
linjen, dels av en strandskoning eller enkel kajkonstruktion anlagd
parallellt med strandlinjen ( figur 7 ). Brygg-/kajkonstruktionen
som helhet motsvarar en långt större arbetsinsats än det mindre
bryggfundamentet innerst i viken. Möjligen kan konstruktionen
sammankopplas med ett mindre stenbrott som ligger ett hundra­
tal meter åt nord. Vid den okulära avsökningen av den yttre de­
len av viken iakttogs en handfull block av bruten sten på bott­
nen. Dessa har uppenbarligen tappats överbord och kan sannolikt
kopplas till utskeppning av sten från Kleveviken. Inga daterbara
fynd gjordes i anslutning till konstruktionen. Dess ungefärliga lo­
kalisering i dagens strandlinje är ett argument för att det inte är
äldre än cirka hundra år.
Inom den inre grundare delen av Kleveviken påträffades även
tre klenare solitära pålar. De var eroderade ned till bottennivån.
Pålarna tolkades som förtöjningspålar till små båtar.
Figur 5. Inre delen av Kleveviken och det mindre bryggfundamentet ( markerat
med röd ring ). Foto Per Almbratt, Bohusläns museum.
11
12
Bohusläns museum Rapport 2014 :18
Figur 6. Plan över Kleveviken och påträffade lämningar. Skala 1 :1 500.
Figur 7. Det större bryggfundamentet i Kleveviken. Foto Thomas Bergstrand,
­Bohusläns museum.
Brofjorden
Figur 8. Platsen för landföringen vid Vinbräcka.
Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum.
Landföringen vid Vinbräcka planeras till en grund bukt ( figur
8–9 ). I anslutning finns en mindre oreglerad småbåtsmarina be­
stående av flytpontoner och hjälpligt pålade bryggor. Landförings­
ytan avsöktes med dykare och sondering ned i bottensedimentet.
I den yttre delen av området påträffades en mindre yta med före­
komst av barlast. Materialet bestod framför allt av mörk svallad
flinta. Anläggningen påträffades cirka en decimeter ned i botten­
sedimentet. Utsträckningen är inte fastställd med säkerhet men
uppskattades vara maximalt fyra meter i diameter.
Slutsatser samt åtgärdsförslag
Inga av de fem sonarindikationerna var av arkeologiskt intresse.
Inom de båda landföringsytorna påträffades två bryggfundament i
Kleveviken och en mindre yta med barlast vid Vinbräcka. Inga av
dem är konstaterade fast fornlämning, eftersom de svårligen med
säkerhet låter sig dateras. Bohusläns museum bedömer dock att
bryggfundamenten anlades senare än år 1850, och därmed inte är
13
14
Bohusläns museum Rapport 2014 :18
Figur 9. Plan över Vinbräcka med platsen för barlasten markerad.
fast fornlämning. Barlasten kan svårligen dateras. Det är dessutom
svårt att finna argument för en yngre eller äldre tentativ datering.
Bohusläns museum åtgärdsförslag är att i mesta möjliga mån
undvika rapporterade bryggfundament och barlastlämning vid
de båda landföringsytorna. Respektive lämningar är i dagsläget
inte att betrakta som fast fornlämning men bör, om så är möjligt,
skonas från exploatering.
Brofjorden
Referenser
Litteratur
Lysekils kommun. 1992. Kulturmiljöer i Lysekils kommun. Historia och
program för vård och bevarande. Lysekil.
Pettersson, J. 1999. Skärgårdsverken i Bohuslän. Trankokeri och salteri under 1700-talets sillfiskeperiod.
Pettersson, J. 2001. Skärgårdsbebyggelsen i Bohuslän under norska tiden.
Särskilt kring 1500-talets sillperiod.
Rydstrand, S. 1982. Stångenäs. Glimtar ur Bro och Brastads socknars historia. Faksimiltryck från 1959-1960. Brodalen.
Wadström, R. 1983. Ortnamn i Bohuslän. Stockholm.
Arkiv
Krigsarkivet, Topografiska kartor, 0400 :XV :A :005. Geografisk avritning
av Bohusläns. 1658. Kjettil Classon Felterus.
Webbpublikationer
Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Beskrivning av naturreservat Ryxö,
Lysekils kommun.
http ://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/djur-och-natur/skyddadnatur/naturreservat/lanets-naturreservat/lysekil/ryxo/Pages/index.aspx
15
16
Bohusläns museum Rapport 2014 :18
Tekniska och administrativa uppgifter
Lst dnr : 431-32462-2013
Västarvet dnr : 77-2013
Västarvet pnr : 11542
Län : Västra Götaland
Kommun : Lysekil
Socken : Bro, Brastad
Fastighet : Ryxö 4 :42 m. fl. vattenområde inom Brofjorden
Ek. karta : 8A6i, 8A5i
Läge : X 6475000 Y 291600
Koordinatsystem : Sweref 99 TM
Uppdragsgivare : Ansvarig institution : Projektledare : Fältpersonal : Konsulter : Sweco Environment AB
Bohusläns museum
Thomas Bergstrand
Thomas Bergstrand, Staffan von Arbin
Yrkesdykarskolan, Göteborg
Fältarbetstid : Arkeologtimmar : Undersökt yta : mars 2014
150
30 hektar
Arkiv : Bohusläns museums arkiv
Fynd : Inga fynd omhändertogs
Brofjorden
Bilagor
Bilaga 1. Dokumentation från besiktningarna av sonarindikationer. Dokumentationen består av bild från sidescan-sonar, scanningsonar och i förekommande fall stillbilder.
Bilaga 2. Tabell med sonarindikationer resultat från besiktning.
Bilaga 3. Plan över utredningsområdet med positioner för sonarindika-
tionerna markerade.
17
Bilaga 1. Dokumentation från besiktningarna av sonarindikationer. Dokumentationen består av bild från sidescan-sonar, scanningsonar och i förekommande fall stillbilder.
Bilaga 2. Tabell med sonarindikationer resultat från besiktning.
Indikation
WGS 84 (DM)
Northing
Easting
Sweref99 (TM)
Northing
Beskrivning
Storlek, m
Klassificering
Resultat
1
Område med
musselskal.
2
Område med
ostron.
1
Hummertina.
1
Ingen observation.
1
Ingen observation.
Easting
Brofjorden 1
58 22.356
11 26.416
6475691
291837
Brofjorden 2
58 22.369
11 26.374
6475725
291790
Brofjorden 3
58 22.386
11 26.335
6475757
291759
Brofjorden 4
58 22.367
11 26.003
6475743
291449
Brofjorden 5
58 22.245
11 25.803
6475538
291226
Asymmetrisk yta med
hårdare karaktär. Möj10x10
lig barlast eller fartygslämning.
Elliptisk yta med hårdare karaktär. Möjlig
10x5
barlast eller fartygslämning.
Markant avlångt objekt med viss höjd över 5x2
botten.
Asymmetrisk yta med
hårdare karaktär. Möj8x5
lig barlast eller fartygslämning.
Elliptisk yta med hårdare karaktär. Möjlig
8x4
barlast eller fartygslämning. Otydlig.
Bilaga 3. Plan över utredningsområdet med positioner för sonarindikationerna markerade.
Brofjorden
Marinarkeologisk utredning
Ryxö 4 :42 m. fl., vattenområde inom Brofjorden
Bro och Brastads socknar, Lysekils kommun
Thomas Bergstrand
Bohusläns museum
Rapport 2014 :18