docHända 2008 - Centerkvinnorna
download 
Report Transcription
Hända 2008 - Centerkvinnorna
Även små hästar har stark vilja Din lott i livet... Möt Karin Söder, Sveriges coolaste 80-åring Abir Alsahlani – kvinnokamp med livet som insats 23 år och ledarskribent - Korsord - Eco på modet - Höstens semesterpärlor Att brinna för sin sak! D en tar aldrig slut, strömmen av duktiga, engagerande, entusiasmerande och strålande kvinnor. Kvinnor som är förebilder, som vi andra får inspireras av och beundra. Det är dom som behövs för att gå före och bana väg, som svingar sina svärd för att röja undan de värsta snåren så att den stora massan kan börja trampa nya stigar. Sådana kvinnor har alltid funnits, de har stått på barrikaderna, vid spisen eller vid skrivborden och skapat förändringar. I mitt fall var det mina barn som var drivkraften för att engagera mig politiskt. Jag ville vara med och påverka deras framtid. Idag sitter jag i riksdagen. Min tro på egenmakten, engagemanget för kvinnor och jämställdhet har också lett till att jag idag är ordförande för Sveriges största politiska kvinnoförbund, Centerkvinnorna. I det här numret har vi mött några av dom. På omslaget syns Abir Alsahlani som driver kvinnokamp med livet som insats genom att vara med och starta ett parti i Irak. Bläddra dig fram och läs mer om hennes brinnande engagemang kring att arbeta med kvinnofrågor och politik i relation till konflikter. Möt också Marie Wickberg 23-årig ledarskribent på Hudiksvallsposten, Camilla Sparring som dragit igång en folkrörelse för bättre mat. Ingrid Sjökvist har lärt sig EcoDriving och Åsa Hedlund har letat reda på höstens bästa smultronställen för dig som vill vara ledig när träden är som vackrast och luften som klarast. Hända är Centerkvinnornas tidning, den förpackar politik på ett nytt sätt. Att producera ett nytt nummer av Hända är alltid roligt. Det tar kraft men ger minst lika mycket energi tillbaka. Det är väl just det som är så speciellt med engagemang. Jag hoppas att Hända ger dig inspiration. Det är trots allt engagemang som drivit fram de stora förändringarna i samhället såsom kvinnors rösträtt, föräldraförsäkringen och fri abort. Engagera dig och bli en av dem som förändrar! Med hopp om en trevlig och engagerande läsning! Annika Qarlsson Om Centerkvinnorna Foto: Patrik Söderm Vi är idag ca 15 000 medlemmar runt om i hela landet och gemensamt för oss är viljan att skapa förändringar, så att alla människor, oberoende kön, får samma grundförutsättningar att förverkliga sig själva och sina drömmar. I Centerkvinnorna kan du tillsammans med andra få hjälp och tips kring redskapen att förändra din lott i livet! an Centerkvinnorna, som ger ut tidningen Hända, är Sveriges största politiska kvinnoförbund. Vi jobbar med att opinionsbilda och utbilda kring jämställdhetsfrågor och motivera kvinnor att ta plats inom Centerpartiet och i det offentliga. Ur innehållet Stenhård disciplin����������� 4 Din lott i livet����������� 7 Karin Söder���������� 8 Frihetskämpe med livet som insats��������� 15 Hanna Steiner��������� 16 Matupproret . . . . . 18 Recept på jämställdhet . . . . . 20 ECO på modet . . . . . 22 Hyr din arbetsgivare . . . . . 24 Uni för alla . . . . . 26 Annorlunda träning . . . . . 28 Marie Wickberg . . . . . 30 Ecodriving . . . . . 32 Höstens semesterpärlor . . . . 34 Hända är en tidning från Centerkvinnorna. Ansvarig utgivare: Annika Qarlsson. Produktion: Bangalore AB. Tryck & repro: Color Print Sweden AB. Upplaga: 50 000 ex. Omslagsfoto: Patrik Söderman Kontakt: Centerkvinnornas Riksorganisation, Box 2200, 103 15 Stockholm, [email protected], www.centerkvinnorna.se stenhård disciplin Här är det tjejerna som har makten Det gäller att inte tumma det minsta på reglerna. Disciplin är a och o för både säkerhet och framgång. En 500 kg tung häst leker man inte med. - Du måste gilla att få blåmärken och slita hårt för att trivas med den här sporten, säger hästskötare Amelie Andersson, från Orust. V årsolen strålar ner på de glänsande hästryggarna. I hagarna går de och betar ljusgrönt gräs, årets första strån. I Gårdstånga, ett par mil ifrån Lund, ligger Mattias Janssons dressyrstall. Här jobbar två nittonåriga tjejer som skötare för de 30 hästar som finns på gården. Arbetet är tungt och arbetsdagarna är långa. Amelie Andersson har jobbat på gården längst av de två. Stort ansvar -Ibland undrar jag varför jag gör det här, säger hon och skrattar åt sig själv. Det är ju nästan idioti. Det tar så mycket tid och det är hårt arbete. Min familj tycker att jag är knäpp! I stallet lär sig ryttarna inte bara att rida, det är så mycket mer. Ett djur kan bli sjukt eller skadat, sådant måste uppmärksammas och symptom kännas igen. Foder och skötsel är viktigt för hästens hälsa och välbefinnande. För att ta hand om en individ som inte klarar sig själv krävs en stark pliktkänsla och ansvarstagande. Till och med det egna beteendet och humöret påverkar hästen. - Du lär dig mycket om dig själv, dina begränsningar, svagheter och styrkor. Hästen kan du inte lura, säger Amelie. När Amelie jämför sig med sin yngre syster så tycker hon sig ha fått mer ansvarskänsla och förnuft tack vare hästintresset. -Jag hade träningar varje onsdag- och fredagkväll, så jag gick aldrig ut på fester eller hängde på ungdomsgården som syrran gjorde. Viktigt med bra förebilder Hästhovar klapprar mot stenplattorna på stallgården. En blond tjej hoppar ner från den höga hästen. En klapp på halsen och så leder hon in hästen på stallgången. Bodil Nyman, från Värmland, har nyss - Jag tycker att killarna som håller på med hästar blir lite mer tjejjiga och tjejerna blir kanske lite mer killiga, säger Bodil. Men helt lika är det inte. Killarna fokuserar mer på träning och tävling och tjejerna pysslar mer med jobbet runt omkring. De tror båda att ridsporten håller på att förändras. Det finns mer små pojkar på ridskolorna idag än förut och fler tjejer når eliten. Malin Bayard är en förebild för dem båda. Hon är både mamma och OS-ryttarinna. - Det är toppen att en ung tjej kan vara både mamma och proffs. Jag tror att det krävs mycket stöd från familjen för att klara av det, säger Bodil. - Tyvärr är det så att det krävs en hel del pengar för att bli proffs, de riktigt fina hästarna kostar en förmögenhet. Man blir inte proffs bara för att man har pengar, men man behöver faktiskt pengar för att bli det, säger Amelie börjat jobba på gården. - Det är väl lite långa dagar och så, men jag tror att jag lär mig mycket, säger hon med ett brett leende. Mattias ger tjejerna ridlektioner ett par gånger i veckan. Det är den bästa av löneförmåner. - Han är otroligt skicklig, han kan rida tio hästar på en dag. Jag fattar inte att han orkar, säger Bodil. Förebilder är viktigt inom all sport, kanske särskilt för barn och unga. Hästar för miljoner - Min första ridlärare var På flera av hästarna i faktiskt en kille, berättar stallet ligger prislappen på Amelie. miljonbelopp. - När jag började rida - På den här högre tävså var det inga killar med i lingsnivån märker man bilden alls. De har dykt upp ännu mer av det snobberi först nu, i högre ålder och som finns inom sporten, på en hög tävlingsnivå, säsäger Amelie. ger Bodil. Bodil berättar att tävAmelie håller med om lingsinstinkten tog fart i Även små hästar har stark vilja att det är mer av en tjejsport tolvårsåldern. Då ville hon när det gäller ridskolan och vara bäst och jämförde sig ridning i de yngre åldrarna. med andra. Tjejerna blir - Men helt plötsligt så kommer killarna tuffa av ridsporten, på både gott och ont. fram och då är de bäst, säger Amelie. - Vi tjejer kan vara onödigt fokuserade Båda tjejerna är överens om att det beror på konkurrens och vem som är bäst. Det mycket på att kvinnor tvingas välja mellan kan finnas mycket skitsnack också, säger familj och karriär. Killarna kan alltid ha Amelie. Killarna behöver som vanligt inte båda. Inom tävlingsgrenen dressyr tar det hävda sig på det sättet, de blir av någon anofta lång tid att bli riktigt duktig, innan ledning inte ifrågasatta, varken av varandra trettio års ålder hittar man sällan de stora eller av oss tjejer. Märkligt egentligen, funstjärnorna. Att ha fyllt fyrtio i sitt första OS derar hon. är ingen ovanlighet. I toppen är majoriteten Det är dags för utfodring. Bodil och män. Vart är de små pojkarna då? Amelie går med vana, raska steg mot Bodil tror att de kanske börjar rida sehingststallet. nare och att det är mer sport och tävlings- Ta traktorn och kör fram hö du, så tar instinkt från början. Kanske daltas det mer jag kraftfodret, säger Amelie. med tjejerna och hästarna. My Little PonyAtt delegera och besluta är inte något schablonen passar dåligt in i verkligheten. som bekymrar hästtjejer. Det är vardagsmat i stallet. Det kanske är något att ta efter Tjejjiga killar och killiga tjejjer för fler kvinnor i positioner som kräver ett Både Amelia och Bodil tycker sig kunna starkt och tydligt ledarskap. se en skillnad på killar och tjejer i stallet. plockat lästips Älskad, saknad Påven Johanna Skugga av Joyce Carol Oates av Donna Woolfolks Cross av Karin Alvtegen Nikki hittar sin mor Gwen mördad i garaget. Gwen som är änka har ägnat sitt liv åt välgörenhet och att oroa sig för sin dotter. Nikki är en ensamstående, upprorisk och sexuellt frigjord journalist som lever ett kaotiskt liv. När mamman dör flyttar hon tillbaka till föräldrahemmet. Nikkis syn på vad som är viktigt i livet och av betydelse förändras. Boken skildrar vardagslivet och människorna i ett större livsfilosofiskt sammanhang, språket i boken är nästan hypnotiserande och tränger in under huden. Förklädd till man lyckas orädda och begåvade Johanna överlista den katolska världen. Hon tar sig ända fram till påvepalatset i Rom. Boken handlar om kvinnlig list, mänsklig grymhet, kärlek och makt. En fängslande och helt storslagen berättelse som dessutom har en verklighetsanknytning enligt vissa forskare. Läser du bara en bok om året är det den här du ska läsa! Karins femte bok Skugga är lika bra som de tidigare. För dig som gillar psykologiska thrillers är det perfekt läsning. Lögner, svek, grymma hemligheter finns i Nobelpristagaren Ragnerfeldts familjehistoria. Stora och små hemligheter, misstag och feghet förs vidare över generationsgränser. Konsekvenser av föräldrarnas felsteg finns kvar för barnen att bära. I Skugga finns en stark moral. Vem bär tyngsta skulden; den som sviker eller den som ser utan att ingripa? Lyssna på en bok På promenaden, i bilen, när du städar eller helt enkelt inte orkar bläddra. Eller är du kanske synskadad eller har svårt att röra händerna. Nu finns en uppsjö med bra ljudböcker med skickliga uppläsare som gör ”läsandet” till en ny upplevelse. Skugga fick priset som årets bästa kriminalroman i Danmark. Tidigare böcker Skuld, Saknad, Svek, Skam. Du kan köpa ljudböckerna i din vanliga bokhandel eller kanske ladda hem dem från Internet. Här är exempel på en sida med många bra böcker: http://www.load2hear.se/ en annan är: www.muntligt.se Brännmärkt av Catharina Ingelman År 1391 reser den unga borgarhustrun Anne Persdotter från Lübeck till sin barndomsstad Stockholm. Anne väntar sitt första barn, och tillsammans med sin make, den mycket äldre Claus, hoppas hon börja ett nytt liv. Genom handel med stadens tyska köpmän ska framtiden tryggas.Annes drömmar slås i spillror när ett våldsamt oväder blåser upp. Det gamla Hansaskepp de färdas med förliser, och som enda överlevande räddas hon i land i Stockholms skärgård av ett fiskarpar. Deras avsikter är dolda, men snart står det klart för henne att hon svävar i fara. Brännmärkt är en fängslande bok som vi varmt kan rekommendera i sommar. Några tips för att påverka din lott i livet: •Identifiera den orättvisa som du vill försöka påverka •Lär dig att argumentera •Var påläst och dra egna slutsatser •Var kritiskt granskande •Fundera ut vilken lösning du tycker skulle vara bättre och låt den bli ett mål •Sätt upp delmål •Utse personer som du tror kan hjälpa till – ensam flyttar man inga berg •Det man verkligen kan förändra är sig själv och sina egna vanor. Det börjar hos dig - på så sätt kan du också påverka andra. •Var beredd på att kompromissa Din lott i livet? Alla olyckliga omständigheter samverkade…. Gaddade ihop sig och drabbade MIG… Negativa tankar, det är lätt att sitta och skylla ifrån sig. Att skylla på arbetsgivaren, på sin partner, vädret, ekonomin eller att man råkar vara kvinna. Att se sig själv som ett offer istället för som den som tar kommandot över situationen. Ibland verkar det som att det är samhället som tvingar oss att agera på ett visst sätt eller att hamna i ett visst fack, men så behöver det inte vara. Du kan påverka din lott i livet och agera utanför det som förväntas av dig. ”Det har blivit min lott i livet…” säger man med lätt sorgsen stämma och den där ”ledsen-hund- blicken”. Det är förvisso så att det finns saker du inte kan styra över. Och det finns människor som drabbas orättvist och utan att själva kunna påverka något av det som händer. Men många saker kan du påverka själv om du har bestämt dig för att ta över rodret i din egen tillvaro. Många av de saker som ofta betraktas som omständigheter handlar om kommunala frågor som dagisplatser, äldrevård, cy- kelvägar och kollektivtrafik. Det kan också handla om jämställdhetsfrågor på arbetsplatsen eller i skolan, om orättvisor av alla slag. Det här är saker som du faktiskt ofta kan göra något åt. Du behöver inte acceptera din lott i livet. Det handlar helt enkelt om engagemang. Kanske om att ta tag i sin utbildning, att faktiskt söka det där nya jobbet, att bryta med något gammalt eller knyta nya kontakter. Det kan handla om att hitta arenor och sammanhang för att påverka omständigheterna. Du har makten att påverka. Både din egen tillvaro och andras. Det handlar om att ta för sig. Vilka är dina argument för att låta bli? Läs mer på Centerkvinnorna.se - Att skriva en bra pressrelease - Så räddade vi Byskolan Karin Söder Hon har mött många av världens stora ledare, fascinerats av deras karisma och genomförandekraft, deras pondus och den makt som de representerat. Men det är de vanliga människorna som har lämnat störst avtryck i Karin Söder. Vi möter henne en solig sommardag hemma i lägenheten i Täby. Tillsammans blickar vi tillbaka på en fantastisk karriär. I sommar fyller hon 80 - en av 1900-talets verkliga pionjärer. Text: Elna Skarp Foto: Brgitta Wahlberg H istorien om Karin Söder är historien om en kvinna med en stor inre trygghet, som målmedvetet och prestigelöst tagit sig an nya utmaningar, framförallt i den politiska världen. Jag träffar Karin Söder i hennes lägenhet i Täby. Det är försommar och flädern blommar på gräset mellan hyreshusen. Vi står på hennes balkong på fjortonde våningen och spanar ut över Täby. - När jag kom hit och började jobba som lärarinna var det en potatisåker där, ler hon och pekar ned mot den asfalterade parkeringsplatsen. Idag står här sex höga byggnader med totalt 900 lägenheter och en stor uppväxt innergård med mycket grönska. Husen börjar bli lite slitna på utsidan, men Karin berättar att bostadsrättsföreningen ser till att rusta lägenheterna och hålla dem i fint skick. Det är över 50 år sedan hon kom hit första gången. Hennes man Gunnar Söder och en arbetskamrat till honom letade efter bostad i Stockholmstrakten eftersom han fått jobb på Centerns kansli och Karin som var lärarinna sökte tjänster i krokarna hon också. De bodde på den tiden i Kil sedan ett par år tillbaka och hade inte så mycket kontakter i Stockholm. Bostadsbristen var överväldigande och den enda möjlighet som stod till buds var att faktiskt köpa sig ett hus, ett stort ekonomiskt åtagande. Tillsammans med kamraten och hans blivande fru Inga köpte de ett hus med ett torn och två lägenheter i 10 Täby. De fick en fin bostad och Karin fick en bästa väninna som finns vid hennes sida än idag 54 år senare. Det gamla huset är idag rivet, men Karin och Gunnar bor kvar i Täby och har inga planer på att flytta därifrån. Men hur kommer det sig att en skollärarinna från Kil i Värmland, ett par år efter att hon fyllt 40 blir en av landets ledande politiker och en kvinna som går till historien för att hon varit såväl en av världens första kvinnliga utrikesministrar och Sveriges första kvinnliga partiledare? Det är en lång historia som egentligen började redan hemma vid köksbordet i Karins föräldrahem. - Mamma var politiskt engagerad, berättar Karin. Hon kom från ett bondeförbundshem och hade en äldre bror som var lokalpolitiker. Och pappa var lärare och kantor. Båda var måna om att vi skulle delta i samhällslivet. De uppmuntrade oss syskon för att ”det skulle bli något av oss”. Själv flyttade jag hemifrån redan när jag skulle börja gymnasiet. Från Sunne till Göteborg för att studera. Därifrån flyttade jag sedan vidare till Falun för att läsa till lärare… Men det var när hon var i 20-årsåldern och fick rösträtt som det politiska intresset vaknade på allvar. - Jag hade då bott både i Värmland, Göteborg och Falun och såg skillnaderna mellan de möjligheter som ungdomarna hade. Själv kom jag från landet och fick ta lån för att kunna studera. De ungdomar som bodde i städerna hade det bättre förspänt. Det gjorde att jag ville engagera mig i politiska frågor, särskilt för en rättvisare utbildningspolitik, säger hon. Drog igång en SLU-avdelning 1950 Sin första lärartjänst fick hon 1950, mitt ute på landet i Sunne. Där bodde hon som ensam lärarinna i en stor tjänstebostad med fyra rum. - Det jag minns bäst var att jag var tvungen att köpa en massa dyr björkved och elda för att hålla den stora lägenheten varm, säger hon. Under de åren som jag bodde där så drog jag igång en SLU-avdelning (Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund), berättar hon. Jag hade mycket plats i min lägenhet så vi hade våra möten där. Ett par år senare gifte Karin Bergenfur sig med Gunnar Söder och de skaffade en lägenhet i Kil. Ett jämställt äktenskap Gunnar kommer in och hälsar när vi sitter och dricker kaffe och äter hembakta kokoskakor i finrummet. Han har själv en framgångsrik politisk karriär bakom sig och utstrålar trygghet och lugn, precis som Karin. - Vi har alltid haft ett mycket jämställt förhållande, säger Karin. Det är viktigt att man respekterar varandra och att båda har en egen karriär att ägna sig åt. Tillsammans har de tre barn och visst har det varit svårt att få ihop livspusslet ibland, men det har alltid löst sig och både Karin och Gunnar har kunnat arbeta samtidigt som de uppfostrat sina tre barn. En plats i kommunfullmäktige När paret flyttat till Täby gick Karin med i Centerkvinnorna. Tack vare det hamnade hon så småningom på listan till kommunfullmäktige, året var då 1963. Två centerpartister kom in i fullmäktige, en kyrkoherde och en bonde. Men så dog kyrkoherden plötsligt och Karin fick överta hans plats. - Vi var ganska många kvinnor som satt där, minns Karin. Vi bildade olika arbetsgrupper och jag ägnade mig framförallt åt sociala frågor och utbyggnadsfrågor. Täby var litet då. Det var inför valet 1970 som Centerkvinnorna ville ha Karin på listan för riksdagen. Karin som då hade tre barn tvekade länge, men frågan kvarstod envist. Då ryckte Karins mamma in med orden ”är det så att kvinnorna vill ha dig är det din skyldighet att ställa upp”. Så var det med den saken! Och Karin ställde upp och kom in i riksdagen 1970. Riksdagsarbetet var en spännande utmaning. Helt nytt var det inte eftersom Gunnar arbetat i riksdagsgruppen under flera år. Men själva uppgifterna som riksdagsman var förstås nya och utmanande. Nu var det framförallt skolfrågorna som var Karins huvudfokus. - Jag hade vidareutbildat mig till yrkesvalslärare, och i riksdagen fanns förslag att ta bort just yrkesvalslärarna till förmån för det vi idag kallar SYO, berättar hon. Jag visste verkligen vad jag pratade om och engagerade mig mycket i debatten kring just den här frågan. ”Jag har lätt att få människor att lyssna” Hon hade redan gåvan att få människor att lyssna, men nu utvecklades den ytterligare. Att tala inför andra, att argumentera och engagera. Det gick ett halvår och sedan stod hon återigen inför nya utmaningar. Valberedningen inom partiet ville se henne som 2:e vice ordförande tillsammans med ordförande Thorbjörn Fälldin och Johannes Antonsson som 1:e vice ordförande. - Jag tackade nej, säger hon. Jag hade tre barn och det där var en väldigt stor uppgift. Vi hade till och med familjeråd om frågan. Karins nej stod fast efter familjerådet. Men någon ”läckte” uppgiften till Expressen att det var Karin som var valberedningens förslag. Jag kände trycket och veknade, säger hon. Det stormade en hel del kring förslaget. Några kvinnor var emot utnämningen av Karin och SLU hade sin egen kandidat. Valberedningen fick sin vilja igenom och Karin blev vice ordförande i Centerpartiet. - Thorbjörn Fälldin var en fantastisk mentor, berättar hon. Han var sträng – allt skulle vara genomtänkt, man fick inte godkänt för något hastverk. Men han gav också självförtroende och stort stöd. Ingen kunde spänna ögonen i en som han med orden ”det här klarar du”. - Jag fick alltid vara delaktig i alla diskussioner, fortsätter hon. Det gjorde att jag blev säkrare och säkrare. Jag fick också starkt stöd från Centerrörelsen. När hon sedan år 1976 efter regeringsskiftet tog över efter Sven Andersson som utrikesminister hade hon skaffat sig en po- Personer som betytt mycket för Karin: Mamma och mormor var starka, självständiga kvinnor och bra förebilder. Karin Andersson som var förbundssekreterare för Centerkvinnorna är någon jag beundrar mycket. Hon är den bästa invandrarminister vi någonsin haft. Thorbjörn Fälldin – som mentor och coach, med ledorden ”Det här klarar du” Inga Torsson – som jag har haft ett bra samarbete med i många år. Hon är mycket kunnig. 11 litisk erfarenhet som gjorde att hon kunde skapa en egen profil. - Men Olof Palme ringde upp mig när min utnämning blev offentlig och sa att jag skulle resonera med Sven Andersson när det gällde frågor som skulle förankras hos oppositionen, säger hon. Det kändes förstås tryggt i den nya rollen. Olof Palme själv var ju också minst sagt kompetent inom utrikespolitiska frågor och hade ett stort internationellt kontaktnät. - Det var mycket intressant som hände under min tid som utrikesminister, berättar hon. Framförallt sådant som hängde ihop med de nordiska utrikesministrarna omattande samarbete. Vi hade en huvudfråga som handlade om att bekämpa apartheid och arbeta för befrielserörelserna i Södra Afrika. Det här arbetet är inte så känt men gav resultat. - Kom också ihåg att på den tiden delades Europa av ”järnridån”, säger hon. Grekland, Spanien och Portugal hade just blivit av med sina diktaturer. Västvärlden stod mitt i en stor förändring. Karin fick bli en del av den förändringen. 1975 hade den s.k. Helsingfors-konferensen avslutats. Det var en internationell konferens om säkerhet och samarbete som öppnades i Helsingfors den 3 juli 1973, fortsatte senare i Geneve under två år och avslutades i Helsingfors den 1 augusti 1975. USA, Kanada, Sovjetunionen och alla europeiska stater inklusive Turkiet deltog. Helsingsforsdeklarationen som togs fram skrevs på av 35 länder och var startskottet för ökade krav på medborgarrätt och frihet inom östblocket, det ledde bland annat Charta 77 där tjeckiska kulturpersonligheter sökte utnyttja vad deras ledare undertecknat. - Det och andra befrielserörelser ledde så småningom till att muren föll, säger Karin. På den tiden var Karin Söder ”den kvinnliga utrikesministern”… Jag undrar försynt om hon, när hon tittar i backspegeln, ser pa12 ralleller till dagens läge? Den kvinnliga utrikesminister som står i rampljuset idag är ju Condoleezza Rice. Ser du några likheter mellan dig själv då och henne idag? frågar jag. Karin funderar en stund innan hon svarar. - Nej inte direkt. Jag identifierar mig själv mer med Madeleine Albright, säger hon. Hon hade större självständighet gentemot Clinton än vad Rice har mot Bush. Högkostnadsskydd & flerbarnsstöd 1979 blev Karin Söder socialminister. När hon berättar om det så kan jag ana att det här är den tid och de förändringar som betytt mest för henne. - Vi fick igenom högkostnadsskyddet, säger hon och antyder med sitt minspel att det var en viktig milstolpe i arbetet med att skapa hennes bild av det trygga Sverige. Dessutom fick jag igenom flerbarnsstödet, vi byggde ut barnomsorgen och fick ned användandet av droger i Sverige. - Det var en väldigt jobbig tid, men också mycket stimulerande, säger hon. Det finns inget viktigare än att få arbeta med frågor om rättvisa och solidaritet mellan människor och grupper. Karins karriär slutade inte där. Efter några år som socialminister blev hon partiordförande för Centerpartiet, den första kvinnliga partiordföranden i Sverige någonsin. Hon var också ordförande i Rädda Barnen i tolv år och har varit ordförande i SIPRI (Stockholms fredsinstitut), SEI (Stockholm Enviornment institute) och Stockholms körförbnund, samt varit vice ordförande i KTH:s styrelse. - Jag har fått leva ett väldigt intressant liv, säger hon och jag är verkligen glad över att förutom det allmänpolitiska ha fått ägna mig åt barnens villkor, fredsfrågor och vårt miljöansvar. Just nu håller jag på att skriva ett tal som ska hållas i Sunne under invig- ningen av utställningen ”Selma Lagerlöf och freden”. Som ordförande i Rädda Barnen har hon sett större delen av världen. Och hon har genom alla sina resor träffat många av världens stora ledare. - Den första jag träffade var Indira Gandhi, året var 1971 och platsen New Delhi. Hon var en imponerande person. - Folk brukar imponeras av att jag träffat Nelson Mandela, ler hon. Eller Desmond Tutu… Men vet du… det är dom där vanliga människorna som gör störst avtryck. De afrikanska kvinnorna som sjungande går långa sträckor för att hämta vatten till sin familj. De som sliter i vardagen för överlevnad och ändå orkar vara glada och stötta människor runt omkring sig. Kvinnor som trots nästan otänkbara grymheter och livsöden ändå tar sig samman och fortsätter kämpa. Barn som aldrig har fått möjligheten att lära sig vad barndom egentligen är. Det är de som finns kvar långt där inne i hjärtat och fortfarande engagerar mig. Hur är hon själv som ledare? - Jag ser mina medarbetare, säger hon eftertänksamt. Jag vill tala med den som gjort jobbet, inte med någon chef som företräder medarbetarna. Det är viktigt för mig att alla ska känna att de behövs. Vi avslutar med att jag frågar om hon har några goda råd till dagens kvinnor som vill åstadkomma förändringar. - Var noga med att sätta mål och gör en strategi för hur du ska nå dit. Arbeta tillsammans, du kan inte åstadkomma stordåd ensam, då är kvinnoförbundet en bra plattform. Du måste veta vad du vill och lära dig att kompromissa. Din ryggrad ska vara din ideologiska förankring och övertygelse. Det är på det viset som en av vår tids stora kvinnor har skapat sin karriär och framgång, åstadkommit förändringar och spelat roll för Sveriges och världens historia. Välkommen till Korpen! Aktiviteter för alla – där alla platsar Korpen bedriver ett hälsofrämjande arbete tillsammans med föreningar, bostadsområden, arbetsplatser och skolor. Sammanlagt i Korpen finns nästan en miljon människor som vill aktivera sig för att må bra och ha roligt tillsammans med andra. Kom med du också! Här kan du ta del av vårt utbud. Korpen AKTIV Korpen Hälsa AKTIV står för Alla Kan Träna I Vardagen, och innehåller aktiviteter som alla utifrån sin egen ambitionsnivå kan göra eller vara med i. Koncepten inom AKTIV passar också deltagare som har fått Fysisk aktivitet på recept (FaR®). Korpen arbetar med hälsofrämjande arbete på arbetsplatser och skolor. Med vår Hälsodiplomering® får arbetsplatsen hjälp med att starta, strukturera och stämma av sitt hälsofrämjande arbete. I Skolans Hälsodiplomering® är både elever och lärare involverade. Korpen Idrott Idrott i Korpen består av träning, serier, cuper och motionstävlingar, men även internationella mästerskap där alla kan vara med. En gång om året får du dessutom chansen att möta andra korpare i Sommaroch Vinter-Korpiaderna. Korpen Medlemsservice Korpen Kompetens Korpen Arrangemang Utbildning och kompetensutveckling är viktiga delar i Korpens arbete. I alla våra verksamheter finns tillgång till kompetensutveckling, mötesplatser och forum för erfarenhetsutbyte. Korpen erbjuder ett antal arrangemang på allt från lokal till internationell nivå. Där kan alla deltagare, oavsett nivå, idrotta och tävla under lättsamma former. Alla medlemmar får tillgång till service och olika förmåner, till exempel billiga försäkringar, utbildningar, olika rabatter och erbjudanden från våra samarbetspartners, möjlighet att söka olika bidrag mm. www.korpen.se 13 plockat trädgård Vardagsrummet har flyttat ut Plattor i stället för gräsmattor. Stora träd i krukor. Spaljéer och aluminiumstolar. Prydnadsgräs och tagetes. Så ska en trädgård se ut i år! Foto: Henrik Hansson Inneväxter just nu: Prydnadsgräs, upp till två meter högt. Träd: Flädern Black Lace ( svartflikiga blad), Körsbärsbenved (röda höstblad), Salix Helvetica (liten, silvervit och luddig bollkrona). Marktäckande perenner: Myskmadra (vitblommig, doftande), En rundringning till några av landets trädgårdsså vi slipper rensa.HasVi har blivit mer noga med Silvernjurvinda( desåsilvervita långa revorna experterselört pekar(vintergrön), åt samma håll: Vi har aldrig varit bladformer och växtsätt än med en blommande fungerar som vällagd denaldrig framhäverfärgprakt, omgivningen trädgårdsintresserade som nu.makeup: Vi har heller vi villutan njuta hela året. att dominera.) varit så lite intresserade av att odla och påta. Vi har helt enkelt flyttat ut vardagsrummet, Sommarblommor: Allastörre traditionella, särskilt tagetes ochgränserna fuchsia, mellan inne och ute. Vi Vi köper i stället färre men växter, sätter suddat ut med 70-talsfärger. färdigagärna häckar, planterar stora träd som svalkar möblerar med fåtöljer med kuddar i, precis som Klätteroch klängväxter: redan första säsongen och rejälaKlematis, blommorvildvin. i framför teven, planterar i stora krukor i stället stora krukor. Samtidigt ersätter vi gräsmattor och rabatter med stenplattor, små plattor, gärna i färg. Eller med snabbväxande marktäckare, 14 för i marken och tänder lyktor som ljuspunkter. Vi styckar upp åtminstone de lite större ytorna i rum, delar av med bambuskärmar eller spaljéer. Vi möblerar i smågrupper med stolar och bord med aluminiumstomme och dynor i textilén, en blandning av textil och plast. Bordsskivan får gärna vara stor och i teak. Och vi pyntar med dekorativa växtstöd, men också med prydnadssaker. I år är änglar och grodor inne, gärna i betong eller järn, som på vintern omvandlas till rostiga skulpturer. Frihetskämpe med livet som insats Abir Alsahlani Irak var utan överdrift livsfarligt. Varför utsätter man sig frivilligt för en sådan prövning? - Därför att jag har en inneboende tro på demokrati, jag tror fortfarande att människor är goda. Demokrati är inget västerländskt, säger Abir med eftertryck. Abirs pappa Abid Faisal Ihmaid, var centerpartist sedan flera år tillbaka, och tog med sig både idéer och stadgar från partiet till Irak. Tillsammans arbetade de med att skapa en fungerande organisation och en politisk rörelse där makten skulle utgå från människan. Lite krasst konstaterar Abir: - Man var inte så van vid folkrörelsestuket i Irak. Att som sekulär och välutbildad kvinna försöka slå sig in på den politiska spelplanen i Irak var ingen lätt match. - Jag stod inför valet att bli politiskt aktiv och respekterad för mina åsikter, eller ett behålla min kvinnlighet. Jag valde att ta bort de yttre attribut som jag ändå älskar, t.ex. nagellack, smink och sådant. Istället koncentrerade jag mig på budskapet. Hur ser hon då på den svenska jämställdhetsdebatten? Jämställdhet är en generationsfråga, menar Abir, unga killar har en helt annan syn på livet än äldre par i femtioårsåldern. Är det samma sak i Irak, undrar jag? Hon blir ”Man var inte så van vid folkrörelsestuket i Irak. ” an Efter det andra samtalet säger Abir, sådär i förbifarten: - Det var en diplomat. Det är helt otroligt hur många ord de använder för att säga något. Kan de inte bara ge raka besked? Det är sådan hon är; stående med fötterna i två världar och ständigt lika rakt på sak. Själv säger hon; - Jag lindar inte in saker i bomull, på det området är jag inte kompetent. Och raka besked behövs nog om man är en ung, svensk kvinna och samtidigt irakisk frihetskämpe. Historien om hur Abir Alsahlani tog sig från Irak, via Rumänien, Härnösand, Alby, och slutligen tillbaka till Irak igen, är något utöver det vanliga. Till Sverige kom hon 1991, 15 år gammal och ensam. Hennes mamma fanns i Rumänien och hennes pappa var kvar i Irak där han bland annat avtjänade ett åtta år långt fängelsestraff i det fruktade Abu Ghraibfängelset. Familjen hade inte råd att betala smugglare för att ta sig vidare och Abir sattes därför ensam på ett flyg till Sverige. Uppehållstillståndet kom snabbt och Abir flyttade till sin farbror i Härnösand. Över tio år senare, med en systemvetarutbildning i bagaget och familjen i trygghet i Stockholmsförorten Alby, beslutade sig Abir, tillsammans med sin pappa, för att återvända till kaoset i Irak. De ville försöka att ena den myriad av småpartier som växt fram efter diktatorn Saddam Husseins fall. Uppenbarligen är Abri Alsahlani ingen trygghetsnarkoman, men att återvända till tyst en sekund, och svarar sedan: - Nej, det är nog tvärt om i Irak. Den yngre generationen är så förstörd att de inte vet vad som är rätt och fel. De har levt hela sitt liv i Saddams regim, och de har sett så mycket död. Det gör att allt annat blir konstigt. Den äldre generationen har upplevt ett annat Irak, där kvinnans frigörelse sakta men säkert började växa fram. Det är ändå ingen hopplös bild av det härjade landet Irak som målas upp. Mycket har trots allt blivit bättre, säger Abir: - Människor har blivit gladare, man har mer hopp i ögonen, man ler lite mer. Det handlar om små subtila saker, men även om rent konkreta grejer. På gatan där jag bor i Bagdad har det öppnat sex nya restauranger. Det måste ju betyda något? Abir Alsahlani skrattar nästan hela tiden, ett sådant där skratt som som smittar. Under vårt samtal hörs inte ett ord om att något har varit svårt, inte ett andetag om att livet har varit tufft. Kanske är det glädjen och den enorma energin som gör att Abir Alsahlani orkar fortsätta en kamp som till och med världens ledare ibland verkar ha gett upp. Foto: Patrik Söderm Vi träffas i Gamla stan i Stockholm och vandrar upp mot Stortorget för att hitta en uteservering i solen. Abirs telefon hinner ringa två gånger under den korta promenaden. Text: Marie Wickberg 15 Hanna Steiner – Man måste välja själv… Hon är VD för ett av reklambranschens hetaste företag. Med 24 anställda och en uppseendeväckande positiv tillväxt har Hanna Steiner satt Pool på kartan och sig själv på ett antal listor över landets bästa chefer. Hennes strategi – att sätta mål, vara tydlig och att vara positiv. Text: Elna Skarp Vad är det bästa med att arbeta som VD? Det är kul med den kraft som finns i gruppen och att sätta mål och att få med sig alla mot målen. Jag tycker också om möjligheten att skapa något. Eftersom jag också är delägare så kan jag påverka vilka målen ska vara och behöver inte bara följa direktiv från styrelsen. Vilka är de egenskaper som du har störst nytta av som VD? Att jag är positiv och att jag är engagerande. Jag ser till att ha kul och är noga med att det ska smitta av sig. Jag har också nytta av att jag tycker att det är roligt med tydliga mål. Pool har 12 män och 12 kvinnor anställda. Är det skillnad på att leda män och kvinnor? Ja, det tycker jag. Det krävs olika sätt att engagera och motivera. Och att kommunicera… Men det går inte att förutsätta att alla kvinnor är på ett sätt och män är på ett annat. Det finns alltid undantag. Så det bästa är att försöka stämma av att alla är med och förmedla det man vill på flera olika sätt. Du är kvinna i en ganska mansdominerad bransch. Blir du annorlunda bemött för att du är just ung och kvinna? Nej, det är inget som jag har tänkt på… Men ibland kan jag slås av hur ”gubbigt” det kan vara. Gubbar kan glida runt och spela golf och dunka varandra i ryggen och göra affärer medan kvinnor nog får arbeta hårdare för att nå framgång. Varför är det så tror du? Vore det inte skönt om vi kvinnor också kunde göra mer så? Jag tror att det handlar om utbyte… vi har inget utbyte av att sitta i bastun med gub16 barna, så vi sätter oss och arbetar istället. Om gänget i bastun var en massa roliga tjejer så skulle vi hellre sitta där vi också, tror jag. Vad är svårast med att vara VD? Det är inget som är direkt svårt. Men det finns sådant som är jobbigt. Det här att jag får ta all skit… Men det gäller att hitta sätt att hantera det. Jag vänder det till något positivt, att folk engagerar sig. Och jag inser också att det ofta handlar om kommunikation. Påverkar det dig att hamna på alla de här listorna över mest betydelsefulla, framtidens ledare och liknande? Nej, jag tänker inte så mycket på det. Det är bra för företaget att synas förstås. Och det är kul med bekräftelse, men i övrigt så är det inget som påverkar mig. I den mån jag blir någon sorts förebild så är det för människor som jag aldrig träffar och för mig handlar det ju ändå om att jag vill fortsätta göra mitt jobb riktigt bra. Du har en tvååring hemma och ett barn till på väg om någon månad. Hur får du ihop ditt livspussel? Jag ser både jobbet och familjen som mitt liv. Jag har inte dåligt samvete. Jag prioriterar båda sakerna och det går bra. Man måste ha klart för sig vad som är viktigt och satsa på det. Jag har inte ett perfekt hem eller en välskött trädgård, just nu är det familjen och jobbet som är viktigt för mig. Jag anser att man själv väljer allting, vem man gifter sig med, vilket jobb man har, hur lång restid till jobbet man har eller var man bor. Man måste välja själv och inte se sig som ett offer för omständigheterna. Jag har valt det här och det passar mig. Foto: Patrik Söderman Hanna är i nionde månaden... tänker du vara mammaledig? Ja, absolut. Jag ska vara hemma i minst fem månader. Det är bra att vara hemma och skaffa sig andra perspektiv på tillvaron. Det uppstår nya tankar när man är hemma. Och det har jag nytta av både där hemma och i jobbet. 17 - Mat är inte alltid mat i dag. Kocken har ett skapande yrke. Maten ska lagas med handen nära hjärtat. Det är min melodi och mitt ordspråk, säger Camilla Sparring och hämtar färsk basilika från balkongen. Camilla Sparring har fått nog av konstgjord mat och startade: r o r p p u t a m t ll e n o i t Na N är hon kom hem efter ett framträdande i TV4 hade hon årliga cup, då de behöver ett tillagningskök. Vi fick hela Svärdsjö att 300 e-mail i sin inbox. Aldrig hade hon väl anat vad hon säga nej till förslaget! Köket blev kvar, säger Camilla Sparring som gav sig in på när hon började kämpa för tillagningsköket också är engagerad i intresseföreningen och medlem i Centerpartiet. på Svärdsjöskolan. I dag leder Camilla Sparring ett landsomfatGenom matupproret har hon knutit mängder av kontakter. Nästa tande matuppror med målet att få en miljon underskrifter. steg blir att sätta ihop en expertgrupp med läkare, forskare och profes- Då ska vi gå till EU och försöka påverka livsmedelslagstift- sorer som är oberoende från livsmedelsindustrin. ningen, säger hon bestämt. - Om folk vill ha bort kemiska tillsatser så kan vi driva på. Det är Camilla Sparring - en helt vanlig tvåbarnsmor som är gift med konsumenterna som betalar - och bestämmer. Vi har alla ett val. en bonde och jobbar inom hemtjänsten– har väckt stor uppmärkLänge har vi bara frågat efter den billigaste matkassen. Nu börjar samhet genom sitt engagemang. fler och fler inse att det måste vara kvalitet också. - Alla har rätt till bra mat! - Läs innehållsförteckningen! Kan man kalla proI sitt jobb har hon sett hur de äldre sitter och petar i sin dukter med 22 olika E-nummer för mat? Gå gärna in smak- och doftlösa grå mat som de serveras varje dag. När Det låter självklart enkelt. på Camillas hemsida: www.camillasmatuppror.se de får mat som doftar och smakar som mat ska smaka är - Ingen har bett om tillsatserna. De som har satt det däremot inget fel på aptiten. till dem kan också ta bort dem! - Äter inte våra äldre så blir de yra och ramlar. De kan Hon hoppas politiker runt om i landet ska lägga bryta lårbenshalsen. Och i skolan måste barnen ha näring så bort all prestige och tänka till en extra gång innan de de kan koncentrera sig. investerar i cook-and-chill-system. Frågan är om vi har Det borde vara en självklarhet, men alla brev till hemsidan beråd att servera barn och gamla oaptitlig mat som innehåller visar motsatsen. Hon tar en titt i datorn och konstaterar att över 24 kemiska tillsatser i stället för näringsrika råvaror? 000 personer har skrivit på upproret via mail och brev, och fler hör av - Carola Magnusson, som driver skolrestauranger, bistro och casig varje dag. Alla vill kämpa för rätten att få äta närproducerad mat tering i Solna, har i sitt kök bevisat att det går att laga bra mat som gjord på närodlade råvaror utan bekämpningsmedel och konstgjorda barnen älskar till en låg kostnad. Hennes mat kostar 28 kronor portillsatser. tionen. - Jag är envis som synden och ger mig aldrig, säger hon. Alla tacksamma brev gör det värt att kämpa vidare. Men det finns Allt började hösten 2007. Tillagningsköket på den lokala skolan också en och annan som rynkar på näsan åt hennes ideella arbete. skulle läggas ner, och ersättas med cook-and-chill. - Men jag känner att jag gör rätt, säger Camilla Sparring bestämt. - Det innebar också att idrottsföreningen skulle få lägga ner sin Text och foto: Anki Enevoldsen 18 plockat mat Gör din egen musli Risentas lösviktsmüsli som lanserades i början av 2008 har snabbt blivit en succé i landet. För första gången kan konsumenterna skapa sin egen favoritmüsli genom att själv plocka bland 28 rykande färska varor, varav vissa är ekologiska. Se rött i köket... Den röda kastrullen Tomato från Duka kanske kan inspirera i matlagningen i höst? 1,75 liter. Chokladterapi Nya smaker Trött och sliten? Behöver du bli uppiggad och laddad? Njut en Wellness. Med extrakt från grönt te och smak av ingefära och citron är den här chokladen en oemotståndlig mix av styrka och mildhet. Anthon Berg tillverkar chokladen som ingår i serien Chocolate Therapy Wellness. Nya fräscha kryddblandningar från Santa Maria i många olika alternativ, här: Cacao & chili, Orange pepper, Rock & sea salt. Olja... Ekologisk och kallpressad solrosolja Tillverkare: Kung Markatta. Rik på omega 6-fettsyror Med en nötig smak som är god till bakning och i dressing Citronknepet Måttfull Bunken Mix & Measure av Jan Hoekstra med mått på insidan samt hällkant. Tillverkare: Royal VKB Visst är den snygg!!!! Och den fungerar bra också. Citruspressen från Léuké är gjord av silikon. Lägg i en limefrukt och pressa med handen. Tillverkare: Lékué 19 LRF har ett: Recept på jämställdhet En näve vilja, ett par matskedar kunskap och ett hekto handlingskraft. Det är vad Lantbrukarnas riksförbund, LRF, behöver för att baka en jämställd organisation. Text: Anna-Karin Nyman Camilla Sjölund Lundevall, LRF:s kanslichef i Stockholm, berättar om det nya jämställdhetsarbete som håller på att ta fart i organisationen. - Under hösten har vi utbildat alla våra medarbetare genom en grundkurs i jämställdhet, berättar hon. Kunskap om jämställdhet och vad det innebär i praktiken är viktigt för att nå målen. LRF pratar om två typer av jämställdhet, den kvantitativa och den kvalitativa. Den kvantitativa jämställdheten är fördelningen av kvinnor och män i styrelsen, för förtroendeuppdrag och bland de anställda. Den kvalitativa jämställdheten handlar om att ta tillvara både kvinnors och mäns intressen och erfarenheter i organisationen. Kvalitativ jämställdhet är svårare att mäta med siffror, men har en nog så viktig betydelse för att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att nyttja organisationen för dess ändamål. Blunda inte för orättvisor 20 Begreppet jämställdhet är relationen mellan kvinnor och män. I ett samhälle där män har mer makt och inflytande än kvinnor i allmänhet går jämställdhetsarbetet ut på att jämna ut obalansen som råder mellan könen. Hur gör man det? - Först och främst måste man våga se hur verkligheten ser ut, säger Anders Ramström, LRF Värmland. Anders Ramström jobbar med jämställdhetsfrågorna i Värmland. Han berättar hur de förr om åren ordnade aktiviteter riktade mot bara kvinnor, men det har inte gett så stora resultat. Nu integrerar de istället jämställdheten i alla frågor och aktiviteter de har, allt enligt LRF:s nya handlingsplan. Jämställdhetsintegration Integrerat jämställdhetsarbete är populärt nu. Regeringens huvudsakliga strategi för att uppnå jämställdhetsmålen är jämställdhetsintegrering. Det betyder att jämställdhetsperpektiv ska finnas inom alla verksamhetsområden. - Vi gör analyser och ser vilka konsekvenser vår verksamhet och enskilda aktiviteter får för både män och kvinnor i organisationen, säger Camilla Sjölund Lundevall. All statistik som LRF tar fram är numera könsuppdelad och alla beslutsunderlag ska innehålla jämställdhetsperspektiv. Camilla Sjölund Lundevall och Anders Ramström säger att hela organisationen LRF prioriterar målet med en jämn könsfördelning. Värmlands regionstyrelse är ett bra föredöme med sin 50/50 fördelning i styrelsen. - Det gäller att berätta vad uppdraget innebär när man letar nya personer till styrelsen. Vårt arbete måste attrahera både kvinnor och män, annars har vi misslyckats, säger Anders Ramström. LRF:s mål är att utveckla den gröna näringen i landet. Företagarna i den gröna näringen består av både kvinnor och män som LRF ska stötta och representera. Konkreta handlingar - Förändringsarbetet består också av detaljer som ordval i texter, broschyrer och bilder. Vilka budskap sänder vi ut? Vilken målgrupp riktar vi oss till? säger Camilla Sjölund Lundevall. plockat smått&gott Småfrallor ca 20 stycken Snabba Äppelkakan 5 dl ljummet vatten ½ pkt jäst ½ msk salt 1 msk honung 1 msk olivolja 1 dl finrivna morötter 1,3 l dinkel-fullkornsmjöl ½ dl solroskärnor (uteslut om du inte tycker om) 2 ägg 100 g smör 1½ dl socker 3 ½ dl vetemjöl 3 tsk bakpulver 5-7 droppar bittermandelolja 1 dl mjölk Rör ägg, smör och socker. Blanda alla ingredienser och häll i en smord låg form. Skala och skiva 4-6 äpplen, stick ner dem i smeten. Riv mandelmassa över, ca 100 gram. Om du inte gillar mandelmassa strö kanel och socker över och lite smält smör. Grädda i 175 grader ca 25 min, kakan får gärna vara lite ”gungig” när du tar ut den. Supergod med gräddvaniljglass till!! Centerkv.08.210x148 08-06-16 09.28 Sida 1 Lös upp jästen i ljummet vatten. Blanda ner alla ingredienser utom mjölet och rör om, tillsätt ca 12 dl av mjölet och arbeta degen tills den är fast och smidig. Låt degen jäsa under en handduk på dragfri plats i ca 40 minuter. Häll ut degen på mjölat bakbord. Knåda degen smidig och gör 20 runda och fina småfrallor Låt bröden jäsa på plåt med bakplåtspapper och under handduk i ca 30 minuter. Sätt ugnen på 225 grader. Pensla frallorna med vatten och strö över solroskärnor. Grädda i ca 10 - 12 minuter. Härliga bröd att äta helt färska men det går också utmärkt att frysa dem. Cirklar att längta till! Miljö IT Italienska Data Teater Föreningsteknik Matlagning Rockmusik EU Keramik SV vill ge människor möjligheter att utvecklas. Vi hävdar alla människors lika värde och rättigheter och vill genom vår verksamhet stärka demokratin. Vår vision är en värld som präglas av hållbar utveckling. SV är mångfaldens studieförbund och vill vara den mest pådrivande och engagerade lokala kraften för utveckling av föreningsliv, kultur och samhälle. Därför finns SV i hela landet! www.sv.se 21 Stilsäkert med gott samvete Det har hänt något med det ekologiska modet. I en nyss svunnen tid blev begreppet synonymt med säckvävsfärgade mulleplagg med töntstämpel, fjärran från trender och mode. Men det var då. Idag har i princip alla stora klädkedjor och modehus med självaktning en ekologisk kollektion, och vi handlar inte längre enbart för att göra en insats för miljön, utan helt enkelt också för att plaggen är vackra, nytänkande och välgjorda. Med allt snabbare trender har behoven av billiga kläder ökat, och med vår efterfrågan har en tillgång skapats. I Sverige handlar vi idag kläder, skor och accessoarer för ca 70 miljarder kronor per år – en svindlande summa. Enligt Naturskyddsföreningen köper vi i Sverige 24 kilo textil per person och år. 94% av alla kvinnor i åldern handlar nya kläder minst en gång per månad. Var femte varje vecka. Med vår efterfrågan har vi som konsumenter även i denna fråga stor makt att påverka. Även om de ekologiskt producerade plaggen fortfarande ofta är dyrare än till synes likartade plagg, har också vår kunskap om klädtillverkningsprocessen ökat markant på senare tid. Det har gått upp för oss att det kanske egentligen är det ekologiskt producerade plagget som egentligen har ”rätt” pris. Att ett plagg har en låg siffra på prislappen betyder inte nödvändigtvis att tillverkningen varit billig – det verkliga priset kan ha betalats av underbetalda textilarbetare, förorenade grundvattendrag, kemikalieskadade fabriksarbetare, skuldsatta bomullsodlare… Etiken har blivit en viktigare del i vårt val av mode. Slitstarkare plagg, som den ekologiska industrin ofta kan erbjuda, håller också längre. Även återanvända textilmaterial i produktionen kommer nu stort. Så fortsätt köpa plagg som du verkligen gillar, men av bra kvalitet, tvätta inte så ofta och, om du ändå tröttnar, återanvänd mer – allt utan att behöva ge avkall på en snygg och trendriktig garderob. Här visar vi några exempel på mode där etik och ekologi möts. Text: Åsa Hedlund 2006 importerades 309 535 ton textil till Sverige från omvärlden. Av det som importerades kom 147 316 ton från EU. Källa:Naturskyddsföreningen 22 Tillverkningen av textilier och odling av bomull är ett av de allvarligaste miljöhoten. Källa:Naturskyddsföreningen H&M Righteousfashion Jordens befolkning förbrukar i genomsnitt nio kilo textilier per person och år. Men som all annan konsumtion är den ojämnt fördelad i världen. I Sverige förbrukar vi idag 24 kilo per person och år. Källa:Naturskyddsföreningen Righteousfashion Zion Zion H&M Blingo 23 Hyr din arbetsgivare! Hur många av oss har inte då och då funderat på att starta eget? Man bär på en idé och skulle så gärna vilja testa om det gick att försörja sig på den. Men tanken på administrationen kring ett eget företag skrämmer många. Därför är kanske den nya trenden på arbetsmarknaden där man hyr sin arbetsgivare intressant för många. Valet står alltså inte längre mellan att vara sin egen eller att vara anställd, man kan vara både och – på samma gång! Text: Helene Person Grafman Över hela Sverige finns nu företag som specialiserat sig på att anställa s.k. egenanställda. Företaget är den juridiska plattformen för verksamheten. De sköter fakturering, löneutbetalning, inbetalning av skatter och avgifter, tar hand om påminnelser och krav samt upprättar anställningsavtal och arbetsgivarintyg. Dessutom står de för an24 svars- och rättsskyddsförsäkring och kan ge råd och utbildning om företagande. De anställda i den här typen av företag bildar tillsammans nätverk som kan generera mer affärer åt deltagarna. Den anställde får en anställning, oftast en projektanställning, men ska själv ordna sina egna uppdrag. Man väljer själv vilka uppdrag och kunder man ska arbeta med, men har å andra sidan ingen garanti för att få uppdrag. För den anställde är den stora fördelen med att hyra sin arbetsgivare att man kan våga satsa på sin affärsidé även om man inte känner sig redo att starta eget. Man får också möjlighet att koncentrera sig på att utveckla sina idéer och att skaffa uppdrag, och slipper oroa sig för administrationen. Tvärt emot vad man trodde när denna typ av verksamhet startade i Sverige så är det förvånansvärt många som tidigare drivit egna företag som väljer den här formen av verksamhet. De är drivna entreprenörer, men tycker inte om pappersarbetet. Den administrativa delen av företagandet kan i vissa fall kväva kreativiteten. Att hyra sin arbetsgivare och vara sin egen chef borde passa många, och kanske alldeles särskilt kvinnor. Detta sätt att driva verksamhet är en frisk fläkt i svenskt näringsliv! plockat webbtips Går du i starta-eget-tankar? Det finns många bra hemsidor med tips och råd, idéer och rekommendationer för dig som vill bli egen företagare. www.nutek.se www.skatteverket.se www.foretagande.se En nyhetssida varvad med tips och råd. Här kan du bland annat få hjälp av experter på olika områden och delta i diskussionsforum. Exportrådet, Ung Företagsamhet och Företagarförbundet är några av aktörerna bakom sidan. NUTEK har en sida för dig som vill starta eget. Här hittar du checklistor, information om finansiering, att anställa medabretare, produktutveckling och annat. Sidan är omfattande och känns som om den innehåller allt du behöver veta. På skatteverkets sida finns bra information och länkar till andra myndigheter som kan påverka ditt företagande. Den är sidan är trevligt upplagd och innehåller allt från guider och verktyg, till forum, artiklar och en liten bokshop med intressanta böcker för egenföretagare. b a n g a l o re.s e, foto: Fr a nk M ay/S c a n p i x www.startaeget.se EN VIKTIG DEL AV DEN SVENSKA KATASTROFHJÄLPEN Naturens krafter har slagit till. Katastrofen är ett faktum. Nu handlar det om att förhindra att sjukdomar sprids i katastrofområdet. Att förse de drabbade med rent vatten är därför en akut och högt prioriterad uppgift. Att bygga latriner, rena och bygga upp brunnar och se till att det finns rent dricksvatten är livsviktiga uppgifter. Detta är en av många anledningar till varför vi är så stolta att få representera VVS-branschen. WWW.VVSFORETAGEN.SE 25 Stöd för Unisex? Kan pojkar mellan 0 och 1 år ha rosa kläder? Ja 67,9 % Nej 32,1 % Kan pojkar mellan 1 och 2 år ha rosa kläder? Ja 12,2 % Nej 87,8 % Kan flickor mellan 0 och 1 år ha ljusblå kläder? Ja 95,4 procent Nej 4,6 % Kan flickor mellan 1 och 2 år ha ljusblå kläder? Ja 99,2 % Nej 0,8 % Undersökning och ftot: Polarn&Pyret Unisex för alla Unisextrenden breder ut sig. Kan pojkar och flickor ha samma kläder? Leka med samma leksaker? - Även föräldrar som är aktiva för jämställdhet drar sig för att gå utanför normerna. Man vill inte använda sitt barn för sina politiska ståndpunkter, säger Linda Glad på Uni. Text: Anna-Karin Nyman Barnklädesbutiken Uni startades för tre år sedan av bland annat Linda Glad. Det var när de stora klädkedjorna hade traditionella pojk- och flickavdelningar i butikerna. - Det är en självklarhet med unisex i ett jämställt samhälle, säger Linda Glad. Hon tror inte att samhället kan förändras endast med unisexbarnkläder, men det kan vara en hjälp på vägen. Det var ett sätt för henne att lägga en bit i jämställdhetspusslet. - Jag råder inte föräldrar att klä sin pojke i klänning, men vi försöker ändå tänja på gränserna, säger hon. Uni lanserar nu en afghanklänning som passar både pojkar och flickor. Det finns kollektioner med rosa för båda könen. Uni skapar sin egen kollektion av barnkläder, då finns möjligheten att skapa kläder utan könsnormer. 2007 öppnade en Uni butik i Malmö och 2008 öppnades en i Linköping. I Unis manifest ifrågasätter grundarna hur vi ska kunna bryta könsrollerna i vuxen ålder om vi präglar våra barn med dem ända sedan födelsen. ”Ge barnet en möjlighet att utvecklas till den individ den är, inte till det kön den föddes till”. 26 Karlstad. Han är också pappa till Maya, 3 år. Kunderna vill ha det så.... Genom jobbet ser han hur extremt olika barn förväntas vara beroende på vilket kön barnet tillhör. Leksaksbutiken har delat upp flick – och pojkleksaker på olika hyllor. Kunderna vill ha det så. En gång hade de blandat leksakerna i katalogen, men det På Polarn O Pyret berättar Cecilia Lan- fick de ändra på eftersom kunderna blev irnerbormb att unisextrenden har fått större riterade över att inte hitta i den. På en hylla står det Barbiedockor, porslinsefterfrågan. - Vi sorterar kläderna efter storlekar i för- dockor, pärlor, glitter och smink. Det mesta sta hand, inte efter pojk- och flickkläder, sä- går i rosa och lila. På pojkarnas hylla står det robotar, maskiner, ger hon. bilar och vapen. - Men det är klart Det är ganska stor att en del frågar efskillnad för barnens ter pojk- och flickaktiviteter. Men det avdelningar när de finns dockor för kommer in i butiken. både pojkar och Kanske att äldre fråflickor. Däremot ser gar om detta kan pasdockorna olika ut. sa en flicka på tre år. Pojkdockorna ska Det finns ett badha tuffa kläder och plagg som passar både tillhörande prylar, Anders Fryklebrant och Maya. pojkar och flickor. det är aktiva dockDet är en dress med or. Flickdockorna har tillhörande smink, tröja och boxershorts med solskyddsfaktor. klänningar, skor, periker, allt för att kunna Men det finns också små bikinis för flickor. syssla med sitt utseende. - Jag tycker att det kan vara gulligt att sätta - Vilket budskap, säger Anders. Som tjej på en flicka en lite topp, utan att man behöver lägga några värderingar i det, säger Cecilia är du hjärndöd och ska bara pyssla med ditt utseende. Lannerbormb. Unisex har lång väg kvar att gå för att barn Få leksaker är unisex. Anders Fryklebrant jobbar som butiksbiträde på en leksaksbutik i ska få vara barn utanför ramen av sitt kön. plockat aktiv Bärbart! Ca 1000 kronor kostar den läckra ryggsäcken från Lundhags. Den här kategorin ryggsäckar kallas daypack. Den rymmer 35 liter packning. Den har topplock med ficka, frontöppning för att lätt komma in i huvudutrymmet och fästanordningar på såväl lock som front. Den här ryggsäcken är perfekt för dagsturer av alla slag. Vattensportväst Den är snygg och har bra passform. Tack vare att den är så smidig passar den utmärkt när du paddlar kajak. Vattensportvästen kommer från Helium och kostar runt tusenlappen. Surfa var du än är Du surfar upp till 7,2 Mbit/s med det smidiga usb-modemet. 3 sägs ha Sveriges bästa täckning och visst tycks det fungera både i sommarstugan, mitt i stan och på tåget. Finns i flera färger. En nyhet är att modemet också finns som kontantkort. Solenergi Kajakpaddling en livslång relation Det här en bra bok för den som vill börja paddla kajak. Den är grundläggande och medryckande. Här får man tydliga instruktioner och enkla beskrivningar av paddelteknik. Boken går också in djupare på effektiv manövrering, kamraträddningar och vad som är viktigt att tänka på när man paddlar med grupper. Avslutningsvis finns information om att hyra, köpa och äga kajak. Så sitter man där igen och telefonen har laddat ur. Inte ett strömuttag i sikte… nu kan du slappna av nu finns SolarCharger Premium. En solenergiladdare till din telefon. Du vecklar upp de små solcellerna, kopplar in din telefon och vips så börjar den att ladda. Det räcker med vackert väder! Snygg på golfbanan Cross gör den snygga jackan som är både vattentät och bekväm och med andansfunktion. Den kostar ca 2000 kronor och finns i svart,brun, blå och röd. 27 När du vill ta dina träningspass till nya dimensioner. När du tröttnat på joggingturerna eller hurtfriska gympaledare. Då kanske det är dags att prova på något nytt… Jag och min femtonåriga son Eric åkte till Åre för att paddla och cykla under några intensiva sommardagar. Kajak Det ligger två svanar alldeles stilla och guppar rofyllt på vågorna. Vi kommer närmare. Glider fram helt tyst. De rör sig inte. jag kommer alldeles nära och när jag tar upp paddeln ur vattnet och tyst glider förbi dem i vattnet tittar de upp, nästan lite förvånat, men ligger kvar helt lugnt. I kajaken närmar man sig den där känslan att faktiskt vara ett med naturen, att höra till helt enkelt. Text: Elna Skarp P addeln skär vattnet och lämnar en krusning efter sig. Du måste dra paddeln ända bak, säger Jessika som är med som vår instruktör. Då får du mer fart. Sitt rak i ryggen, du ska inte luta dig bakåt. Då måste du jobba mer med armarna, det är meningen att musklerna runt midjan ska göra jobbet. Vi tar tacksamt emot instruktionerna – ju mer rätt man gör, desto roligare blir paddlingen och vi är fortfarande nybörjare. Kajakerna styrs med ett litet roder som sitter i aktern, vi styr rodret med fötterna. Våra kajaker är ganska breda och känns stabila. Det gör att vi vågar ta i lite extra och kan slappna av under paddlingen. Vi glider fram i ganska hög fart. En liten stenbro närmar sig. Vi drar upp paddlarna och låter kajakerna tyst skjuta fram under 28 bron. Känslan av att sitta mitt i vattenytan och kisa mot det glittrande vattnet är nästan lite overklig. Träden sträcker sina grenar ner mot vattnet längs strandkanten. Fjället och sjön möts i ett scenario som bara kan beskrivas som hisnande. Upplevelsen av att paddla är inte som den vi fått på cykel. Det här känns mer andligt på något sätt. Det är tystare… mjukare. Det känns snällare trots att det är jobbigt och svettigt det här också. Kajakerna har stora packutrymmen som vi fyllt med kaffe, mackor och stora flaskor med vatten. Vi styr in mot land och lägger till vid en rastplats. Efter ett par timmars paddling känns det lite ömt i benen och armarna och det är skönt att vila en stund. - Paddling är en ganska vanlig sommarträningsform för skidåkare, berättar Jessika när vi smuttar på kaffet. Det är perfekt träning för den som vill hålla skidmusklerna i form. Vi förstår det när vi masserar våra lätt ömmande muskler. När vi beger oss ut i kajakerna igen ser vi ett stort svart moln som tornar upp sig på himlen. Jessika konstaterar att det nog snart kommer att börja regna. När de första dropparna faller och snabbt övergår i ett piskande hällregn som börjar tränga sig in längs ryggraden, kan vi inte låta bli att skratta. Vi paddlar lite snabbare nu. Pulsen ökar ett snäpp och vi närmar oss platsen för vår landstigning. När vi låter kajakerna glida upp på sandstranden är vi genomblöta trots att vi inte en enda gång har ramlat i vattnet. Trots det har vi fått minnen att vårda under bistra vinterdagar. Att paddla är ett oerhört njutningsfullt sätt att träna hela kroppen samtidigt som du får kondition. Nästa gång ska vi prova en tur i skärgården, det ska enligt uppgift vara en upplevelse för livet det också. Mountainebike Snön ligger kvar på bergssidorna. Det är inte mer än 3 grader varmt uppe på Skutan. Vi köper nya underställ för att komplettera cykelbyxorna och de tunna vindjackor vi tagit med oss. Ett besök på turistbyrån förser oss med kartor, turförslag och andra tips. Nu känner vi oss rustade för att möta fjällvärlden på cykel. Text: Elna Skarp V i får lift de sju milen till Skalstugevägen norr om Åre. Enligt de instruktioner vi fått på Åre Turistbyrå är det här vi ska påbörja vår cykeltur in i Norge. Cyklingen börjar med böljande bred skogsväg genom trolsk skog. Vi stannar ofta och tar bilder. Det känns nästan som att vara med i en film, konstaterar Eric och ber mig ta en bild på en svartknotig björk. Det är 9 grader varmt ute och det drar lite kallt åt öronen så här i början av turen. Cyklingen är lätt men vi blir snart varma. Vi är helt ensamma på vägen. Inga andra cyklister har begett sig ut just idag. Trots det så vet vi att de flesta cyklister i Åre någon gång har cyklat just den här turen. Vi förstår redan varför. Här är det vackert så man hisnar emellanåt. Cyklingen blir lite tuffare efter den första milen. Vägen blir till en överväxt stig. Flera backar ger oss mjölksyra i benen och tvingar oss att stanna och pusta ut. Så plötsligt, efter flera tungcyklade backar, så står vi vid norska gränsen. Gränsmonumentet vilar på gulmålade stenar. Vi tar några bilder och dricker vatten. Sedan fortsätter stigningen ett par hundra meter till innan vi når en platå där ett kargt och vindpinat fjäll breder ut sig framför våra fötter. Stora snöfläckar ligger kvar på fjället, som gräddfläckar nästan. Vi stannar och låter oss svepas med av någon sorts hänförelse. Björkarna blir allt knotigare och naturen allt mer karg. Vi trampar vidare på en stig som nu är bitvis både hal och full av rötter och stenar. Det är kul! Vi trampar igenom vattenpölar så att leran sprutar runt cyklarna. Vi kämpar i den ena uppförsbacken efter den andra, lätt växel och många tramptag men vi tar oss upp, bara för att sedan släppa på utför så att vinden susar kring öronen på oss. Plötsligt tvärstannar Eric framför mig. En flock får har samlat ihop sig på stigen framför oss. Där står små söta lamm och stora bräkande tackor. Vi skrattar åt dem när de flyr längs stigen framför oss. Vi cyklar mycket sakta för att inte skrämma bort dem. Slutligen tar de av och beger sig upp mot fjällkammen medan vi skrattande kan cykla vidare. Vi börjar känna oss lite möra i benen. Det är kuperat och vi har tagit oss över fjällkammen vilket innebär många stigningar, både flacka långa och korta branta. Det tar på krafterna men efter en kort paus sätter vi oss återigen på cyklarna och fortsätter lite längre in i Norge. Snart kör vi över en av de berömda stenbroarna. Och en till. Vi hör på avstånd ljudet från motorvägen och förstår att vi börjar närma oss slutet på turen. Det känns både skönt och tråkigt. En stund senare sätter vi oss i bilen, äter en smörgås och dricker lite soppa. Det har varit en fantastisk cykeltur. 29 23år och ledarskribent Marie Wickberg Det verkar läskigt – det måste jag prova! Det verkar vara ett motto som tagit 23-åriga Marie Wickberg till positioner och situationer som de flesta av oss aldrig skulle ens drömma om. Som sjuttonåring satt hon som ordinarie ledamot i kommunfullmäktige i Sunne (en av två kvinnor och den enda ledamoten under 40 år för övrigt). Hon är den tredje generationen i familjen Wickberg som blivit ordförande i CUF. Hon har arbetat som pressekreterare i Riksdagen. Och nu har hon uppdraget som ledarskribent på Hudiksvallsposten. En av få kvinnliga ledarskribenter i landet. D et handlar om ett slags motsägelsefull längtan efter att göra det som känns allra mest läskigt, säger Marie och berättar om en karriär kantad av utmaningar som skulle få de flesta av oss att tveka. 30 Hennes utmaningar handlar inte om att bestiga Mount Everest, en Hollywoodkarriär inom film eller ett marathonlopp i löpning. Nej, hennes utmaningar rör sig inom politik och samhällsengagemang. - Det började när jag var väldigt ung. Jag kommer från ett hem där alla är politiskt engagerade. Vi har alltid pratat politik och samhällsfrågor hemma. Som för så många andra så var det mina kompisar som drog med mig till CUF första gången. Där lärde jag mig politikens grunder och hur spelet ska spelas. Jag fick ett slags uppvaknande och en stark politisk erfarenhet när jag skrev en insändare i lokaltidningen. Insändaren handlade om att man borde kunna gå naken på stan – utan att bli våldtagen. - Jag fick helt galna svar! Folk skrev att antingen var jag jätteful eller så cyklade jag på en cykel snabbt genom stan. Folk tyckte helt enkelt att man fick skylla sig själv om man blev våldtagen om man väljer att ha för kort kjol eller är full på stan. -Då upptäckte jag att jag blev väldigt irriterad över att alla inte tyckte som jag! Som ombudsman för CUF i Värmland fick hon många värdefulla kontakter och 2006 fick hon erbjudandet att börja arbeta som valkampanjstrateg för Centerpartiets Ungdomsförbund stationerad i Stockholm. Hon tog sitt pick och pack och flyttade till Stockholm där hon kastades in i ett kreativt, fokuserat, kaotiskt och disciplinerat arbete med Centerpartiets valkampanj. - Jag var helt grön och fick lära mig allt från grunden. Men det var jättekul och utvecklande. Och resultatet blev bra. Alliansen tog makten och i januari 2007 blev Marie erbjuden jobb som pressekreterare i Riksdagen med fokus på arbetsmarknads- skatteoch socialförsäkringsfrågor. 23-åringen från Värmland gjorde kometkarriär i Riksdagshuset driven av sitt engagemang och sin stora längtan efter nya utmaningar. Och det dröjde inte länge förrän ryktet om hennes duglighet erbjöd henne en ny om möjligt ännu större utmaning. Hon blev uppringd och erbjuden jobbet som ledarskribent på Hudiksvallsposten. - Jag är bra på att skriva… jag har bloggat i flera år och skrivit något nästan varje dag. Det har varit otroligt utvecklande. Jag har ungefär 100 besökare om dagen på bloggen och har upptäckt att en blogg också är en imageskapare. Människor kan välja att köpa min image eller att låta bli. Jag har fria händer att skapa min egen plattform för åsikter och för mitt engagemang och det kan smitta andra människor. - Som ledarskribent skriver jag politiska kommentarer om lokala och nationella frågor varje dag. Man ska driva den lokala debatten helt enkelt. När jag började som ledarskribent så trodde jag att det viktigaste var att man skulle bli citerad och driva stora frågor. Men jag upptäckte att det som är viktigt för folk som bor här är att på ledarsidan kommentera det som ligger nära dem. Så plötsligt skulle jag börja tycka till om järnvägssträckningar, skolfrågor och badhusbyggen. Det finns olika sidor. Man kan problematisera ibland runt vissa grejor istället för att ha en bestämd åsikt. Jag har också tagit mig ganska mycket friheter. Jag är förvisso en representant för Centerpartiet men jag är också här som mig själv. Det innebär att jag emellanåt kan kritisera partiet. Jag har till exempel skrivit om samtyckeslagstiftning vid våldtäkt och individuell föräldraförsäkring där jag låter mina egna åsikter komma fram. Vad är det som gör att en 23-åring från Värmland lyckas ta sig fram i expressfart genom det politiska Sverige? Vad är det förutom hennes skarpa hjärna och stora engagemang som har tagit henne hit? - Jag är väldigt kreativ. Tänker i andra banor. Kör inte fast. Jag är sjukt envis och tycker om att prova nya grejor. Är man rädd för något är det just det man ska prova. Jag hoppas att det kan inspirera andra. - Vi behöver fler tjejer som ledarskribenter i Sverige, det blir en skev bild på ledarsidorna annars. ”Jag fick helt galna svar. Folk skrev att antingen var jag jätteful eller så cyklade jag på en cykel jättefort genom stan” Maries sätt att ta sig an den lokala debatten har lockat nya läsare till ledarsidan. Hon är yngre än de flesta ledarskribenter i landet, och skriver om frågor som berör unga. Hon har också upptäckt att hennes position som ledarskribent ger henne viss makt. - Ja, jag tror att man påverkar mer än vad man tror. I alla fall i den lokala debatten. Man kan tycka att den makt som följer med ledarskribentyrket skulle göra vem som helst osäker på vad man själv egentligen tycker. Varje ord blir viktigt. - Jo, säger Marie. Men man behöver inte alltid vara helt svartvit som ledarskribent. 31 Ecodriving Lätta på foten – spara bensin Upp till tjugo procent. Så mycket kan man minska sin bränsleförbrukning om man lär sig köra bil rätt. Text: Ingrid Sjökvist V i beställde en lektion hos en trafikskola i Solna utanför Stockholm. Där finns Bengt Augustsson, lugn som en filbunke och en av Sveriges cirka 700 instruktörer för EcoDriving. Han har lagt upp en elva kilometers varierande körslinga och utrustat bilen med färddator, stor som en mobiltelefon. Den visar ögonblickets bränsleåtgång och mäter sträcka och körtid. - Kör som du brukar, säger han när jag ställt in backspegeln. Jag tog mig runt på tjugo minuter, använde 0,98 liter bensin per mil. Hyfsat, tyckte jag, jag har rätt bra koll på min egen bil. När jag parkerat satte Bengt betyg på hur jag accelererat, växlat och hållit avstånden. Rätt normalt, konstaterade han och berättade hur jag borde göra. Vi bytte plats och han visade. Lång framförhållning, märkte jag, han tittade inte bara på det rödljus vi närmade oss utan ända till nästa. Inte bara på den korsning som vi rullade fram emot utan mot rondellen en bit bort. Och så den så kallade nollningen, en av lektionens riktiga aha-upplevelser. - Kolla färddatorn, sa han. Varvtalsräknaren visade 1 500 och han släppte foten från gasen. Bränsleåtgång: 0. Inte en droppe ben- 32 sin behövdes och bilen gick hur snällt som helst, väldigt långt dessutom. Så var det min tur, samma slinga som tidigare, men nu med en coach på passagerarsätet. Start på ettan och genast upp på tvåan. - Accelerera bestämt, upp på fyran direkt. Släpp gasen. En blick på färddatorn. Han har rätt, bannemej. Motorn drar ingen bensin och vi sackar inte. Så slingrar jag genom eftermiddagstrafiken, rullar försiktigt fram i korsningar, tar sats före uppförsbackarna och fryser foten på gasen i motlutet. Som cykling, lite långsammare vid krönet, men bara lite. Jag motorbromsar och kör på så hög växel i rondellen att det brummar i bilen. - Bara resonansljud, lugnar Bengt. Den andra rundan gick snabbare, lugnare körning är effektivare. Bränsleförbrukning: minus drygt 13 procent, det brukar landa mellan 13 och 20. 13 procent gånger nästan 40 000 elever som hittills lärt sig EcoDriving blir ganska mycket mindre avgaser. Proportionerna är raka: en procent mindre bränsle är lika med en procent mindre utsläpp. Till lektionen hör två timmars teori. Alltihop kostar dryga tusenlappen och den har man snart tjänat in. Kul är det dessutom! Snabbkurs i EcoDriving: 1. Lång framförhållning. i din körning 2. Så hög växel som möjligt vid jämn fart. 3. Hoppa över växlar, gå från tvåan till fyran och från trean till femman. 4. Ligg på ettan högst två billängder, ettan drar upp emot fyra liter milen, och släpper ut lika mycket orenade avgaser. 5. Motorbromsa, använd fotbromsen bara för att undvika att behöva stanna. 6. Släpp gasen när varvtalet är över 1 500. 7. Accelerera bestämt med max halv gas, det räcker oftast. 8. Håll avståndet, det är inte föraren framför som ska planera din körning. 9. Ingen tomgångskörning, stäng av motorn vid långa stopp. 10. Undvik kopplingen annat än vid växling. EcoDriving, ekonomisk och ekologisk körning, är en finsk uppfinning som importerades till Sverige i slutet av 90-talet. Skicka in orden du får fram i de gula rutorna till: Centerkvinnorna, Box 2200, 103 15 Stockholm. Märk kuvertet med Korsord-Hända. Du kan också skicka in din rätta lösning till [email protected]. Märk e-posten med Korsord - Hända. Vi drar tre vinnare i månaden fram till och med sista december 2008. Priserna kommer från våra ”plocksidor”, vinnarna ser du på vår hemsida www.centerkvinnorna.se. Namn........................................................................................................... Adress............................................................................................................. Postadress.................................................................................................... Telefon............................................................................................................ 33 Höstens smultronställen Höst. Semestern är över, solbrännan har äntligen fått en mättad ton, myggbetten har slutat klia och kvällarna blir allt mörkare. Det börjar bli dags att ta på en extra tröja och tända ljusen i lyktorna. Text: Åsa Hedlund H östen innebär för många en dubbel känsla – ett vemod över den ljusa, härliga tid som nu ligger bakom, men också en känsla av nystart, färgad av minnen från skolstarter, nya filofaxer och kick-offer i arbetslivet. Och kanske är det inte helt slut på ledigheten? För dig som har någon extra semesterdag sparad kanske en liten höstsemester eller långhelg kan vara något att se fram emot? När hösten närmar sig slår de större semesterorterna ner på tempot. Turister och segelbåtar lämnar sina tillfälliga hamnar och många orter byter nu helt skepnad. Varför inte passa på att återkomma till någon sommarfavorit under hösten? Inga högljudda nattsuddare, inga problem att hitta parkeringsplatser eller mysigt boende till en rimlig peng. Eller så söker du rätt på en alldeles – för dig – ny pärla i vårt avlånga land. Det finns massor av underbara platser, bed-andbreakfasts, stränder, hamnar, fjälltoppar och djupa svampskogar som bara väntar på att bli upptäckta. Sverige är fantastiskt – även efter industrisemestern. Här listar vi några av våra favoriter i höst. 34 Torekovs Warmbadhus – boka en härlig spahelg med bästa vännerna Vem bryr som om regn och rusk när man kan krypa ner i ett varmt tångbad på Torekovs Warmbadhus? Badhuset byggdes redan 1876 av sjökaptener i byn och har erbjudit tångbad ända sedan början av 1800-talet. Under åren har huset genomgått omfattande renoveringar, en av de mer sentida tillsammans med länsantikvarieämbetet för att återställa huset till sitt ursprungliga utseende. Vad sägs om kurer och spabehandlingar vid namn Havets harmonie, Lugna Tora eller Chokladbehandling? Läs mer och inspireras på www.torekovswarmbadhus.se. Hummerfiske i Fjällbacka Lilla Fjällbacka har på senare år fått stor uppmärksamhet via Camilla Läckbergs spännande deckare som alltid utspelar sig på denna plats. Men Fjällbacka är förstås mer än ond, bråd död. Kanske är detta Västkustens vackraste samhälle med sitt fantastiska läge vid havet. På hösten drar hummerfisket igång, och restaurang Bryggan Fjällbacka erbjuder paket med hummer- och kräftfiske, bastubad, middag på fångsten och övernattning. Läs mer på www.brygganfjallbacka.se. Höstvandring på Kungsleden Abisko-Kebnekaise Hösten är en härlig tid för vandring. Luften är sval och frisk, marken är torr och lättvandrad. När färgerna börjar skifta i rött och guld och luften är gnistrande klar är fjällvärlden som allra bäst anser många. Svenska Turistföreningen arrangerar ledarledda vandringar även under denna vackra tid. Ett exempel är Kungsleden Abisko-Kebnekaise under åtta dagar som avslutas med båt. Läs mer på www. svenskaturistforeningen.se. Resor för naturens bästa Svamphelg på Sikfors herrgård Ett gott samvete är bästa huvudkudde, brukar det ju sägas. Vad sägs då om en härlig semesterresa som går helt i ekologins tecken, där alla detaljer samordnats i samklang med naturen, där resorna är miljövänligt klassade? Bättre huvudkudde än så kan väl knappast ens ljungen vid hjortonplockningen erbjuda så här på höstkanten. Vi har samlat några riktiga pärlor på mysiga besöksmål – alla med ekologisk prägel. ”Naturens bästa” heter en kvalitetsmärkning för ansvarsfull upplevelseturism, som Ekoturismföreningen, Naturskyddsföreningen och VisitSweden står bakom. Läs mer om resor arrangerade av ”Naturens bästa” på www.naturensbasta. Övernatta på Gotska sandön Sälsafari i Kosterhavet Här råder lugnet och tystnaden - Gotska sandön är Sveriges mest isolerade ö. Här semestrar du enkelt i stugor eller tältplatser, och lagar din egen mat. Ingen butik eller restaurang finns på ön. Kom ihåg att ta med dig proviant för en dag mer än du beräknar stanna – båtarna trafikerar regelbundet men är väderberoende och förseningar kan uppstå. Ett besök på Gotska sandön är alltid ett äventyr. Koster är fast boplats för endast ca 300 invånare, men på sommaren är besökarna betydligt fler på denna charmiga plats. Kanske har det något att göra med det stora antalet soltimmar, statistiskt sett flest i Sverige. Men nu på hösten lockar kanske mer av den vilda och karga naturen i detta artrika havsområde, som faktiskt inom några år kan bli Sveriges första marina nationalpark. Eller varför inte kombinera något av det vi förknippar hösten mest med – svampplockning – med en lyxig herrgårdsvistelse? Kombinera gourmetmat, ståndsmässigt boende och stövelkliv i svampskogen –kanske med en tur till den vedeldades bastun vid ån på kvällen? Uppland – havskajak för nybörjare Kanske är du inte alls ute efter vila och lugn i höst, utan är sugen på att lära dig något nytt istället? Då kan denna resa vara något för dig. På kursen får du hjälp av erfarna instruktörer att komma igång och lära dig paddla kajak bland kobbar och skär. Golfpaket för livsnjutare... Golfpaket fr. 1145:-/person I paketpriset fr. 1145:- ingår : • Greenfee Tällbergs 9-hålsbana. • 3-rätters middag. • Övernattning i dubbelrum (gäller hotellen nedan), frukost. Vår vackra niohålsbana ligger i byn Plintsberg på sluttningen ned mot Siljan. Här spelar vi mitt i en genuin kulturbygd med en otroligt vacker omgivning. Ni bor i pittoreska Tällberg med gallerier, hantverksbutiker, spa och en milsvid utsikt över Siljan! Gå in på www.upplevtallberg.se för att se vad varje hotell har att erbjuda! Uppge ”Golfpaket” när du bokar på något av hotellen. www.tallberggk.com Tel. 0247-509 40 Hotel Dalecarlia, Green Hotel, Gyllene Hornet, Klockargården, Hotell Långbers,Tällbergsgården, och Åkerblads. www.upplevtallberg.se 35 B Sverige Porto Betalt Returadress: Centerpartiet | Box 2200, Stora Nygatan 4, 103 15 Stockholm För framtids segrar! Anta utmaningen… Bestäm dig nu för att 2009 är det år du ska delta i Vasaloppsveckan. VasaloppsArenan är fantastisk, 90 km lång och 10 meter bred. Det är där du blir en vinnare, oavsett vilket lopp du väljer eller vilken placering du får. KortVasan Ta med dig hela familjen. KortVasan är familjeloppet under Vasaloppsveckan. Åldersgränsen 13 år gör att man ser många generationer köra tillsammans. TjejVasan 30 km bara för tjejer. Det är skrattigt, svettigt, allvar och lek i en fantastisk blandning. Tävlingsklassen kör för seger, ära och prispengar. Resten av startfältet kör för ära, glädje och gemenskap. Många av våra åkare kommer tillbaka både 5 och 10 gånger för att uppleva stämningen igen. 20 feb 21 feb HalvVasan 45 km är en utmaning som du klarar med rätt träning och förberedelser. Varför inte prova att köra en Halvklassiker och låta HalvVasan bli startskottet. StafettVasan Aldrig har man hört så många hejaramsor och glada tillrop längs spåret… Dela på ett Vasalopp i år! StafettVasan består av 5 sträckor mellan 9 och 24 kilometer. Det betyder att alla kan hitta något som passar. Det här är nog Vasaloppsveckans roligaste lopp. 22 feb 22-23 feb 24 feb SkejtVasan Om du gillar fristil på skidor så är det här det perfekta loppet för dig. Välj mellan 45 och 30 kilometer. Öppet Spår & Vasaloppet Kanske är det dags att anta den stora utmaningen i år? 90 km i klassiska spår mellan Sälen och Mora… Det är jobbigt, svettigt och en av de stora upplevelserna som till och med duger att skryta lite med. 27 feb 27 feb Höstförberedelser…? i augusti kan du delta i VasaStafetten, en löpartävling för 10 mannalag mellan Sälen och Mora. I september arrangerar vi StavgångsVasan där du väljer mellan sträckorna 4, 9 eller 19 kilometer med målgång i Mora. Läs mer om alla våra lopp och anmäl dig på www.vasaloppet.se 1 mars www.vasaloppet.se 36 handaVL.indd 1 2008-07-03 16:09:33
