xxxxxxxxxxxx xxxxxxx
Transcription
xxxxxxxxxxxx xxxxxxx
Finlands Svenska Scouter r.f. NR5 2007 s. 3 xxxxxxxxxxxx xxxxxxx xxxxxxxxxxx www.fissc.fi e-post: [email protected] Jamboree Utgivare Free Hugs på den 21a världsjamboreen ............................................................. 4 Finlands Svenska Scouter rf. Byäldstevägen 29 00640 Helsingfors tfn (09) 2533 1100 fax (09) 2533 1160 Jamboreerapport ..................................................................................................... 5 Jamboreen ur en ISTs perspektiv......................................................................... 8 REUNION57 ........................................................................................................... 9 Storfest På scoutparad tillsammans med 16000 andra .................................................10 Chefredaktör Scoutresan som tema i ålders-gruppernas namn ...........................................12 Heidi Nurminen tfn 041 433 5359 e-post: [email protected] Projekt: Nya kårer ...........................................................................................................14 Redaktion Sex nya regioninstruktörer ...........................................................................................15 e-post: [email protected] Emil Korhonen Heidi Nurminen Robert Laine Fredrik Aspö Katarina Leuschel Harriet Bruce Sofia Manninen Alina Böling Johanna Nyman Jannina Fagerström Emma Portin Johan Gullmets Annika Rönnblad Hedda Halonen Nina Wester Veronica Karlsson Notiser och annonser ...................................................................................................16 Redaktionssekreterare Kate Lönnberg, tfn (09) 2533 1137 e-post: [email protected] Layout Lena Frölander-Ulf Ombrytning Tuija Lahti Adressförändringar & prenumerationer din regionsekreterare eller Frida Lundberg, tfn (09) 2533 1128 e-post: [email protected] Tryckeri Ekenäs Tryckeri AB, 2007 Upplaga 5 100 Postgiro Sampo 800018-68026 Pärmbildens foto Jonna Sahala Scoutpostens utgivningstidtabell 2007 nr nr 6 nr 7–8 dl 26.9 31.10 ••• 2 innehåll ••• utgivning v. 45 v. 50 Benjamin gav presidenten sin scouthalsduk .....................................................12 Ditt som datt ...................................................................................................................18 Kallelse till höstmöte och ledardagar 2007 ...............................................................19 Adventskalendern 60 år ................................................................................................20 Nya scoutledare i Ingå....................................................................................................21 Lägerliv ..............................................................................................................................23 Kåtan 50 år: Paddling .....................................................................................................26 Finlands scouters mål för fostran ................................................................................27 Kåtan 50 år .......................................................................................................................28 Händelsekalender............................................................................................................30 Tapto .................................................................................................................................31 Kontaktuppgifter till regionsekreterarna i FiSSc: Helsingfors och östra Nyland Västra Nyland Eva Nyberg Lönnrotsgatan 30 D 00180 Helsinfors Tel. (09) 6122 4036 eller 0400 347 641 fax (09) 6122 4033 e-post [email protected] Gunilla Edelmann Lönnrotsgatan 30 D 00180 Helsinfors Tel. (09) 6122 4026 eller 050 540 5067 fax (09) 6122 4033 e-post [email protected] Åland och sydvästra Finland Sara Carlström Västerlånggatan 13 20100 Åbo Tel. (02) 2770 565 eller 050 540 5083 fax (02) 277 0550 e-post [email protected] Österbotten Maj-Britt ”Mabbe” Nyholm-Ehrström Fredsgatan 8, 65100 Vasa Tel (06) 312 3055 eller 050 540 5081 e-post [email protected] LEDAR EN H EIDI NURMINEN Jamboree och sånt Okej, jag medger det genast. Mina lägerminnen från Jamboree 1995 i Holland känns en aning föråldrade. Rent ut sagt antika. Vart har tolv år tagit vägen? Så jovisst, det var med en viss stygn av avundsjuka som jag surfade runt på Jamboreens webbplats. Egentligen ville jag också vara där, i England. Få uppleva den där otroligt mäktiga känslan av att vara en bland flera tiotusen andra. Inte riktigt ha koll på det stora hela men veta att man står mitt uppe i scouthistoria. Samla på minnen som går att leva gott på – ja i åtminstone tolv år. I det här numret berättar Alina och Emma om sina upplevelser och minnen från sommarens Jamboree i England. Det finns vissa datum som kommer att gå till historien som datum då man frågar ”Minns du var du gjorde den dagen?”. 1 augusti 2007 kommer att vara ett sådant datum, jag lovar. Dagen då scoutrörelsen världen över firade 100 år. Så min fråga till dej är: Minns du var du var 1 augusti 2007? Själv var jag tyvärr inte på något scoutläger men för att ändå fira den högtidliga dagen på något sätt drog jag på min t-shirt med texten ”Scouter kan, partiolainen osaa” då jag var ute min länk. Åtminstone några tanter drog lite på smilbandet. Även om jubileumsåret vänt in på slutrakan är det inte riktigt ännu slut på festligheterna. Förutom att det tar tid att bearbeta alla intryck från Storfesten och Jamboreen så har kårerna i höst möjlighet att ordna en träff tillsammans med krigsveteraner. Ett fint tillfälle att få mötas över generationerna, lära känna varandra och kanske också få nya insikter. Och råkar du bo i Vasa eller Uleåborg hinner du ännu ta en sväng via jubileumsutställningen. Annars, visst har du lagt märke till att de nya åldersgrupperna nu äntligen fått sina namn. De nya namnen är vargunge, äventyrsscout, spejarscout, explorerscout och roverscout. Jag vet att åtminstone jag kommer att ha det riktigt svårt att lära mig de nya namnen. Men efter att ha fått öva tror jag att de kommer att sitta riktigt bra. Så nu är det bara för dig att kolla in till vilken grupp du hör och vilken din nya beteckning är. ••• 3 TEX T: ALI N A B ÖLI N G FOTO: J A M B ORE E GRUP P E N GRODA N Free Hugs på den 21a världsjamboreen När anmälningarna skulle skickas in till World Scout Jamboree för drygt ett och ett halvt år sedan kändes det som det var en evighet tills lägret. I slutet av juli satte sig nästan tusen finländare i en buss och satte kurs mot England. Efter några dagar och nätter, två europeiska städer, tre färjor och ett tunneltåg var denna evighet slut. Det tolv dagar långa Jamboreeäventyret som vi skulle dela med 40 000 andra scouter kunde äntligen börja. Scouter från nästan alla världens länder fanns representerade på jamboreen. 4 En dag på jamboreen kunde börja från allt mellan klockan fem och nio, om inte tidigare av de intilliggande britterna som skramlade med diverse köksföremål medan de tillredde sin frukost. Den varma engelska frukosten vi fick väckte såsom all övrig mat på lägret blandade känslor. En del njöt i fulla drag av chipspåsarna och chokladkakorna vi fick till lunch medan andra redan efter ett par dagar fick något drömmande i blicken när de talade om rågbröd. Mat behövde man dock få i sig på lägret eftersom det fanns massor att göra. Man kunde till exempel meditera i hindutältet, bygga en flotte på vattenprogrammet, smaka på indonesisk mat eller varför inte prova på att dyka med dykutrustning. Det viktigaste på en jamboree är att få nya vänner och ha roligt tillsammans. Programmet var ändå inte det viktigaste på jamboreen, utan själva meningen var att man skulle övervinna fördomar, bekanta sig med andra kulturer och framför allt knyta nya vänskapsband. Det här var inte svårt med tanke på att det fanns 40 000 scouter på området som alla var ivriga att få nya vänner och ha roligt. Skyltar med texten ”Free Hugs” förekom i överflöd, halsdukar och märken swoppades och små och stora lägerromanser blossade upp här som där. Det var praktiskt taget omöjligt att hitta ett ställe som skulle ha varit tyst på jamboree området. Flertal olika språk och röster blandades med skratt och musik från lägrets egen radiostation Promise FM. Varje gång man rörde sig på området kunde man vara säker på att få höra ett vänligt ”Hello” från dem man mötte på vägen. Det är kanske det här som gör Jamboree känslan så speciell, vare sig man trögt rörde sig mot duschen klockan sju på morgonen eller ivrigt sprang mot kvällens program kunde man vara säker på att alltid bli mött av hälsningar, kramar och leenden av scouter från hela världen. ••• På Food Festivale bjöd Grodan på äkta finska plättar. Foto: Jamboreegruppen Grodan JAM BORE E R A PP ORT Maten & middagarna Varje lägerkår lagade sin egen mat på Jamboreen. Varje dag var det en patrull som var ansvarig för maten. Morgonmålet och middagarna var vanligtvis varma och lagades på gaslåga i ett tält. Det var lättare sagt än gjort och vi saknade alla de finska lägrens mat. Vår mat bestod av bland annat konserverade korvar, risgrynsgröt med lammklumpar och vidbränd tomatsoppa. Det som piggade upp middagarna var de utländska gästerna som vi bjöd in var och varannan dag. Vi delade med oss av vår finlandssvenska kultur och hade skoj! Ifall man blev trött på vår självlagade mat kunde man gå på restaurang. Tältrestaurangerna serverade typisk mat från olika länder. På den engelska restaurangen fick man scones och på den schweiziska fondue. Trots alla alternativ så åt de flesta av oss ändå av den maten som serverades i lägerkåren, men det alla led av var lunchen. Den var kall i princip varje dag, mera som picknicklunch. Endel dagar var det chips, choklad och toast, andra dagar var det chips, toast och toffee. Den största mat-happeningen var Food Festivalen, alla rökar tillverkade egen mat och bjöd sen åt alla som vågade smaka. Grodan stekte äkta finska plättar med sylt och bjöd också på surskorpor, salmiaktuggummi och finskt kaffe. Våra japanska grannar hade sashimi, engelsmännen hade fish&chips och amerikanerna hamburgare. Friendship Badge På lägret fanns en frivillig serie med uppgifter som man kunde göra för att få ett märke som kallas Friendship Badge. Till uppgifterna hörde att vara med på dagsprogrampunkterna, träffa nya vänner och äta hos dem, lära sig mera om olika problem i världen, delta i en religös mässa eller dylikt samt att lova ta sej an nånting efter lägret för att förbättra sin omgivning. Att göra märket var mycket På lägret fick deltagarna såväl nya finska som utländska vänner. 5 Grodans lägerport som välkomnade alla var en av de mest fotograferade i underlägret. lärorikt och när vi äntligen fick märket var vi verkligen nöjda med att ha gjort det. Sunrise Day Onsdagen den 1 augusti blev det tredje morgonen i rad med väckning i arla morgonstund. Scoutklädda tågade vi iväg till Arenan för att delta i 100-års festligheterna. Vi hade med oss vårt morgonmål och en bunt WOSM:s flaggor. Under morgonens ceremoni var vi i videokontakt till Brownsea Island, vi hörde kudu-hornet ljuda, vi lyssnade på maffig musik, vi såg vita fredsduvor flyga iväg, vi lyssnade till BP:s barnbarns kloka ord och vi förnyade vårt scoutlöfte. Det var stämningsfullt men kanske inte så fartfyllt, eftersom våra grannar på gräsmattan sov sött. Ceremonin avslutades genom att var och en fick samla åt sig 100 underskrifter på sin scouting’s sunrise -halsduk, som ett tecken för vänskap över gränser under scoutingens livstid. Kårens fiilis / fiilis i Grodan Kårlägerlivet under lägret var mycket fiilis och värme, vi var alla som en stor familj! Stort tack till våra ledare för det. Vi fick göra det mesta vi kom på. Vi hade alla våra ”insideläppän” och ”outsideläppän” och fast vi alla var splittrade och gjorde nya vänner under programmen, så var vi alltid ett lika bra team när vi träffades igen. Alla jobbade och stödde varandra under tunga och lätta perioder. Om vi kunde vrida tillbaka tiden så skulle ingen av oss ändra på något. Det var ett superlyckat läger och kommer alltid att vara ett stort och lyckligt minne för oss. 6 Nya vänner Jamboreen var en jättebra chans att få nya vänner från andra länder och kulturer. Även inom lägerkåren hittade man nya vänner, trots att vi var omringade av lägerkårer från andra länder, så umgicks vi största delen med varandra. Bredvid oss hade vi en kår med engelsmän och de lärde vi känna bäst. Sedan tyckte vi om japanerna trots att de inte kunde så mycket engelska utan bara sade “hello” när de gick förbi. Resorna Alla fasade för resorna −”kela fyra dagar i en buss med det HÄR gänget!?”- men det var ju helt skoj! I stort sett gick alla dagar ut på att panikshoppa och härja runt bland kända sevärdheter. Om nätterna vände och vred sig alla i sina sitsar. Tea var otroligt sträng med att “inte sova på golvet när bussen är i rörelse” - grejer. Några smög ändå ner när hon sov... [läg.led. anm.: det är finns faktiskt lag på det...] Bussen var inget annat än kaos och fiilis och minst lika kul som själva lägret! Vi fick se massor av fina bensinstationer och varje morgon vaknade vi till ljuva toner − nämligen Jamboreesången, Jess! Dessutom gjorde vår megacoola och chilliga busschaufför Kim aka. Iso K resan ännu bättre! Resorna gav oss mycket, flera nya eller mindre nya städer; Lübeck, Bryssel, London, Köln och Köpenhamn, och en superbra stämning i Grodan. Grodans egenheter En grodformad port samt en simbassäng fylld med vatten och badankor välkomnade gästerna som besökte vårt lägerområde. De många vattenkrigen och mer eller mindre ofrivilliga doppen i ankdammen gjorde även att våra grannar fick ta del av den galna finlandssvenska kulturen. Andan i vår lägerkår var på topp precis hela tiden och skratt och glada rop hördes vart vi än gick. Mot slutet av lägret var vi en enda stor familj och vi hoppas att vi kommer att hålla kontakten och ha en jättelyckad efterträff med alla roliga Grodor. Kulturkrockar Med över 150 nationaliteter på lägret kunde man förvänta sej kulturkrockar av alla de slag. Vårt första intryck var att folk verkade så pryda. Vissa klagade för att vi gick barfota (vad är det för läger om man inte har skitiga fötter?) och varför går man in i duschkabinen med alla kläder på? Vad är livet utan rågbröd och varför erbjuder folk inte gratis kramar också därhemma? Många frågor uppstod som inte tycktes ha några svar ens för oss halvgalna finlandssvenskar! Även om flera frågor fortfarande är obesvarade klarade vi oss igenom hela lägret barfotade och helskinnade − med en osläckbar hunger efter rågbröd. Dagsprogrammen Under Jamboreen fick vi delta i ett stort antal dagsprogram; Choice Time, “obligatorisk fritid” (lägerkårledarnas beskrivning) under vilken man kunde göra nästan vad man ville, bland annat besöka de flertal walk-in-programmen som fanns utspridda över lägerområdet, däribland Global Development Boulevard, där olika humanitära organisationer hade egna tält. Dessutom kunde man gå runt till de olika underlägren och samla stämplar, sköta sin lägershopping eller helt enkelt bara titta på folk. Trash, bara skräp, bokstavligen. Här skulle vi göra konstverk av skräp, musik med skräp (skräpmusik?) och svara på frågor om skräp. Gilwell Park, äventyrsparken i scoutig stil, med aktiviteter som klätterväggar, bågskytte, rambobana och scouting skills. Här fanns också en guidad tur runt den historiska delen av parken, bl.a. B-Ps residens och Rolls-Royce fanns här. Elements, olika program med teman centrerade kring de fyra elementen, som väntat var Eld häftigast och jord tråkigast. World Villages: Aquaville och Terraville, två stora programdalar med utställningar, aktiviteter och workshops dragna för scouter av scouter från hela världen. Finlands program innehöll bl.a. bastubad och smörknivstäljning. Starburst, sammhällstjänst, en heldagsutflykt med skogsröjning, husmålning och trädgårdsarbete. Global Development Village, olika program organiserade av diverse humanitära organisationer, allt för en bättre värld, såklart! Splash!, olika vattenaktiviteter i Alton Water-reservoaren. Här fanns segling, paddling och flottbygge. Ett mycket blött och omtyckt program! mycket mera påklädda eftersom det andra regnvädret höll − typiskt nog, precis över avslutningen. Här framfördes program från olika länder, bland annat lägersången spelad på indonesiska bambuinstrument av en jättestor orkester. Flaggan togs ner och överräcktes till några svenska orienterare som nu har fyra år på sig att hitta hem till Sverige. Det hela avslutades med lägersången och ett storslaget fyrverkeri! Alla kvällsprogram var inte lika storslagna, men minst lika intressanta och trevliga. Grodans Suomi-program framfördes genast tredje kvällen, stora applåder till vaksimmaren av hela underlägret! Kvällen efter var det Challenge-100, med hundra små spel och uppgifter utspridda över hela lägerområdet vilka skulle utföras av lägerkåren. Följande kväll, kvällen före Sunrise Day var det Vigil, en kvällsmässa, som inte var nån mässa överhuvudtaget, utan en stilla tankestund över varför vi egentligen är här, nu. Andra augusti hade vi Hyland Games, igen ordnade spel i underlägret, ofta blandade internationella lagsporter, fotbollsturneringar och allmän samvaro. Sub Camp Fiesta gick av stapeln följande kväll, här bjöd en av våra patruller in tre andra patruller på middag och lekar i vår rök, medan våra tre andra patruller gick till tre andra rökar på middag, allt organiserat uppifrån. Följande kväll var det Party Time, då några DJs kom till vårt underläger och spelade, därpå följande lite lugnare, förberedelser för därpå följande kvälls Carnival! Karnevalståget gick runt hela lägret och varje underläger hade över 200 deltagare − resten tittade på och festade med! Faith&Belifs En av zonerna på lägerområdet hette Faith and Belifs, där olika religioner presenterades, bland annat Sikh, Islam och Mormonläran. I Mormonernas tält fick man en bok med vägledning till ett rent liv enligt mormonläran. Sedan skulle man söka reda på gamla släktingar och när man gjort detta fick man ett fint märke. Om man ytterligare ville få reda på något om en religion kunde man gå på en mässa. ••• /GRO DAN; ALE, ALLE, C ALLE, KALL E, HENRIK, JAKO B , MIE, EMMA, C AMILLA, MICHE, TEDDI, B ET T I, MAR IA, LINDA, VANES SA, ANNIKA, H ELENA, MAT IAS , EV IS , ALINA, S EBBE, STEFAN, PET S KU, JER KER , V ER NER I, B EC C A, ISABEL L A, DENIS E, KAT R IN, KATAR INA, S ASSA, ERIC A, KAJS A, JANNI, JANINA, DANIE L A, JANSKO, JO NAS , ANNIKA & TEA Kvällsprogrammen Lägrets höjdpunkter var definitivt kvällsprogrammen. Tre gånger under lägret samlades alla på den stora Arenan på kvällarna för gemensam samvaro och musik. På kvällen efter invigningen samlades alla till Welcome Party, en enorm fest framför den stora scenen där olika program visades; DJar spelade senaste technohitsen, magdansöser uppträdde och flera band spelade. Här föll också det ena av de två regnskurar vi fick under hela lägret! På kvällen efter Sunrise Day var det Gifts for Peace-konserten och där var vi på första rad! Ryktena sade nämligen att U2 var på väg, så vi blev lite besvikna.. Däremot underhölls vi av en massa artist-kopior; fakeMadonna, fake-Kylie och fake-Robbie, som nog lyckades med sin insats, på gott och ont. Det sista stora kvällsprogrammet var avslutningen. Igen samlades alla, den här gången 7 EM M A P ORTI N IST Jamboreen ur en ISTs perspektiv För att allting skall funka helt praktiskt på ett läger med 40 000 deltagare måste det finnas ett team som är färdigt att hugga i där det behövs. På den 21:sta världsjamboreen kallades detta team för det Internationella Service Teamet d.v.s. IST. Bygglägret för den 21:sta världsjamboreen hade pågått i nästan en månad då Emma Portin anlände till lägret den 24 juli. På plats fanns redan omkring 6500 personer. Själva jamboreen skulle börja först några dagar senare, men det fanns en hel del att bygga och förbereda innan scouterna kunde välla ut ur sina bussar. Såhär berättar Emma: Vi så kallade ISTar, alltså medlemmar av det Internationella Service Teamet, jobbade med olika uppgifter under lägret. Toaletterna på lägerområdet skulle städas, programdalarna drivas, gästerna visas runt och restauranger, caféer och butiker snurras. I ett par dagar gick vi en skolning, satte upp tält och hjälpte till lite här och där. Men den största delen av inskolningstiden gick åt till att bekanta sig med det enorma lägerområdet och försöka hitta den kortaste, eller ja i alla fall någon slags väg fram till de olika strategiska platserna. Bodde gjorde vi i ett underläger vid namn Island med omkring 10 000 andra personer. Island var platsen där lägerledningen, ISTarna och representanterna från de olika scoutorganen höll till. Åt, gjorde vi alla tillsammans i en matsal på imponerande 150 meter, där kön ibland kunde vara några nollor längre… Sov gjorde vi i tältgrupper uppdelade i så kallade core team, alltså enligt vilket ”yrke” vi hade. En stor del av en ISTs dygn bestod av jobb. Vissa av oss jobbade långa dagar, andra långa nätter. Den fritid man hade kunde man ju inte slösa bort på att vila, utan då förbättrade man världen med sina nya vänner, strosade runt på lägret och besökte London och andra intressanta resemål. Att jobba som en IST under jamboreen var ett otroligt roligt och spännande äventyr fyllt med utmaningar. Det var inte alltid det lättaste att förstå vad jobbkompisen från Swaziland sade eller varför ditt italienska arbetspar skulle göra en sak just på ett visst sätt. Men den goda stämning som rådde på jamboreen är något helt obeskrivligt. Tröttheten, irritationen på konstiga system och dåliga kartor blir som bortblåst då varje person man möter hälsar glatt med ett Jambo! eller Hello! Så här ett par dagar efter att jag kommit hem från England lever min hjärna ännu kvar i jamboreevärlden. Längtan tillbaks är enorm! Min hårda sovplats var kanske sen heller inte så farlig och den flottdrypande maten i restaurangen var nog lite god ändå. Tyvärr är den 21:sta världs jamboreen över, men som tur finns foton, souvenirer och minnen kvar. Och så är det ju bara fyra år till nästa världsjamboree. Det är i år 100 år sedan lord Robert Baden-Powell grundade scoutrörelsen. Han var då 50 år gammal och höll det första scoutlägret på Brownsea Island i England. Idag finns det över 28 miljoner scouter över hela världen, i Finland c:a 75 000, både pojk- och flickscouter. 100 år av scouting har firats runt om i världen och det största evenemanget har varit Jubileumsjamborén i Hyland Park i England i månadsskiftet juliaugusti 2007. Också 50 års Jubileumsjamborén hölls 1957 i England i Sutton Park och vi som deltog då som tonårsscouter hade många trevliga minnen från den Jamborén. Världsscoutunionen skickade senaste höst en inbjudan via landsförbunden till alla som var med på Jamborén 1957 att delta i årets festligheter i samband med Jamborén nu, med ett tre dagars program, kallat Reunion57. Knappa 400 deltog från hela världen, varav tre från Finland. En jamboree ger minnen för livet! ••• En vänlig och internationell stämningen rådde över hela lägret. 8 REUNION57 LEIF WESTERÉN – från Jamborén 1957 till Jamborén 2007 Gilwell Park Första dagen besökte vi Gilwell Park, ”Scoutingens hem”, med säte för bl.a. Världsscoutunionen, lägerområde för träning och skolning, utställning om scoutingens historia. Här finns också Robert Baden-Powells berömda Rolls-Royce med sin karavanvagn ”Eccles”, vilka han fick som present av världens scouter, som samlade 1 penni/scout för gåvan. I Gilwell Park träffade jag de första finländska scouterna med sina kännspaka Väinämöinen-mössor. Också jag hade denna ”cap” liksom min gamla blåvita scouthalsduk på mig. Varje dag besökte 4000 scouter från Jamborén Gilwell Park, så det var liv i luckan hela tiden runt omkring oss. Sutton Park Mitt i parken finns ”Jamboree Stone” med en plakett från vår Jamboré 1957. Birminghams borgmästare med sin lady fanns på plats, liksom BBC-TV. Var och en hade sedan möjlighet att besöka sin gamla tältpalts – nostalgiskt! En radiointervju gjordes med representanter från olika länder, så också jag finns nu sparad i scoutarkivet som minne av Reunion57. På kvällen 31.7. hade vi ”Gala Dinner” på Robinson College. En trevlig överrask- Jamborén 2007 Andra dagen besökte vi sedan Jamborén, som hade 10 000 besökare varje dag. På lägret deltog 40 000 scouter från c:a 250 länder, ungefär 1 000 scouter kom från Finland. I centrum av hela lägret fanns ett allmänt lägerområde med utställningsavdelningar, post, bank, sjukstuga, mat och café, scoutshop, o.s.v. Här fanns också Finlands ”Office”, huvudkvarter, en utställning ”Exhibition”, och Café Kuksa, som var populärt bland scouterna med bl.a. sina plättar. Den finländska lägerchefen Henrik Sandholm och ledningsgruppens dragare Sampo Lappalainen med familj tog väl hand om mig och förde mig till underlägren, ”subcamps”, där scouterna hade sina tält och sin verksamhet. De här områdena var annars fridlysta för dagsbesökare, men det var intressant att se vad olika länder hade hittat på för program. Finland hade en äkta ”Finnish Sauna” i bruk, ett utställningstält ”Finnish Forest” och ett mycket populärt tält med träslöjd, näverarbeten och avtryck i pappersmassa. Scouterna hälsade, en del bytte några ord, men såg litet skeptiska ut när jag uppmanade dem att komma på Jamborébesök igen om 50 år. De finländska ledarna var synnerligen vänliga och artiga, man kände sig verkligen som hedersgäst. Jag träffade också två unga finska läkare, som berättade att den finländska truppen var välutrustad, bättre än lägrets officiella sjukstuga. När det kom fram, att jag var en barnläkarkollega, passade de på att rådfråga mig och det kändes ju trevligt. Dagen var allt som allt toppen. tivt ord hördes. Fastän jag var den enda från Finland i den här gruppen, kände jag mig inte ensam. De flesta var i ungefär samma ålder, men också dåvarande ledare var med, bl.a. en pigg 78-årig gentleman från Holland, som ännu är aktivt med i scoutrörelsen där. Han hade med sig tre scoutdöttrar och en scoutsvärson och hade sin dotterdotter på Jamborén. Skillnaden på vår Jamboré och årets var inte så stor som man kunde tro. Vi var 10 000 scouter färre, vi hade telefonkiosker, nu har ”alla” mobil, nu hördes mera ungdomlig musik från högtalare. Men framför allt fanns det nu flickscouter lika mycket som pojkscouter, vi hade endast representanter från flicksidan. Det var också helt trevligt att nu se många scoutpar hand i hand i vimlet. En fördel hade vi, familjevistelsen efter lägret, vilket inte gick att ordna nu för den finländska truppen. En reflexion var, att när jag 1957 stod en meter från drottning Elisabeth när hon åkte förbi i sin hästvagn, kunde jag inte då föreställa mig, att hon fortfarande skulle regera 50 år senare. Reunion57 var ett unikt tillfälle att på ett litet annorlunda sätt återuppliva fina minnen och få nya. ••• ”Jamboree Stone” från Jamboré 1957. ning var ännu, att bussen från Cambridge till London körde via Hitchin, där jag bodde tre dagar i familj efter Jamborén för 50 år sedan – staden var sig lik. Hela vistelsen var verkligt fin, vi hade sol alla dagar, i skyfallens och översvämningarnas England! Sällskapet var trevligt och glatt, med likasinnade, sångglada ”fellows”, inte ett negaLeif Westrén i Gilwell Park med Rolls-Roycen i bakgrunden 9 HEIDI N URM I N E N På scoutparad TI LL SAM M AN S M E D 16 0 0 0 AN DR A 10 Det är något magiskt med stora scoutparader. Den magin ville också Kristinestads nybyggare uppleva och packade därför sin kår in i buss och styrde kosan till Finlands scouters Storfest i Tammerfors, 8-10 juni 2007. 8-10 juni firade Finlands Scouter scoutrörelsens 100-årsdag. Festen gick av stapeln i Tammerfors och där samlades 16000 scouter från hela Finland, bland dem 700 finlandssvenska scouter. Kristinestads Nybyggare deltog i Storfesten med ett trettiotal scouter. − Det är sällan som vår kår deltar i ett så här stort evenemang. Det är lite annat än de läger som vårt distrikt ordnar. Det här är i själva verket den största händelsen som vår kår varit med på, säger Anna-Kajsa Blomqvist, roverledare i kåren, som under paraden bar kårens namnsskylt. Även om det är första gången kåren deltar i en scoutparad av denna kaliber har kåren paraderfarenhet från tidigare. − Vi brukar ordna parader på S:t Göransdagen och ett ljuståg i kyrkan på advent, säger Anna-Kajsa. Anna-Kajsa Blomqvist och kårens vice ordförande Cecilia Finnström tror att Storfesten var en upplevelse som många scouter kommer att minnas länge. − Det här är säkert ett tillfälle där våra scouter inser att de är en del av en större helhet och att det finns massor av scouter i Finland, säger Blomqvist. Ida Källberg från Ingå scouter är inne på samma linje som Anna-Kajsa Blomqvist. Det är något alldeles speciellt med Storfester. − Storfest är kul för det är så annorlunda jämfört med den scouting vi annars sysslar med. Jag trivs i stadsmiljö och på ett evenemang med en massa andra scouter, säger Ida. Ida har varit på Storfest förut, i Helsingfors år 2000, och hon ville gärna uppleva den unika stämningen igen. − Det är otroligt att se att vår organisation är så stor. Under fester som den här tänker man också på att scoutrörelsen faktiskt finns över hela världen. Det är roligt att folk kommer på så här stora evenemang så vi får uppleva hur många vi är, säger Ida. Storfesten i Tammerfors avslutades högtidligt med scoutparaden, som är en av de äldsta scouttraditionerna. Paraden togs emot på Centraltorget av riksdagens talman Sauli Niinistö. − Vissa saker måste man se med egna ögon för att förstå. Nu först inser jag styrkan i scoutrörelsen, att den är någonting för alla, stora och små. Nu förstår jag varför scoutingen är så fin, sade Niinistö efter att ha sett 16000 scouter i alla åldrar marschera förbi på torget. ••• 11 Här sker den historiska halsdukskuppen. Benjamin Ahlfors överräcker sin scouthalsduk till republikens president Tarja Halonen. Foto: Birgitta Edelmann Scoutresan som tema i åldersgruppernas namn Benjamin gav presidenten sin scouthalsduk På Storfesten i Tammerfors i juni avslöjades äntligen namnen på de nya åldersgrupperna. I det nya programmet löper resan, sökandet och finnandet som en röd tråd genom åldersgruppsprogrammen. Detta tema syns också i de olika åldersgruppernas namn. De nya åldersgrupperna är: Vargunge - Sudenpentu (7-9 åringar) … gör utfärder ut i den omgivande världen, inte alltför långt från boet Äventyrsscout - Seikkailija (10-12 åringar) …. drar redan modigt ut på äventyr lite längre bort, likt upptäckare Spejarscout - Tarpoja (12-15 åringar) …. spanar aktivt och företagsamt i mer utmanande förhållanden. Explorerscout - Samoaja (15-17 åringar) … rör sig med intresse i olika miljöer, smakande på vyer och terränger Roverscout - Vaeltaja (18-22 åringar) … tar sig mål-medvetet och med ett öppet sinne fram mot önskat mål. Nytt scoutprogram 2010 Finlands Scouter förnyar och förbättrar sitt program så att scoutprogrammet bättre anpassas till dagens samhälle. De kårerna som så vill kan ta i bruk det nya programmet redan hösten 2008. Målet är att alla scoutkårer i Finland använder programmet år 2010. ••• B I RGI TTA E D E LM A N N 12 Kom med och påverka Vill du jobba med att t.ex. kommentera det material som produceras inom ramen för Nytt program 2010? Gå då in på länken http://www.webropol.com/P.aspx?id= 134965&cid=35316201 och anmäl dig till insynsnätverket. Genom att delta får du vara med om att påverka det nya scoutprogrammet. Dina åsikter är viktiga! Ibland lönar det sig att vara kvicktänkt. Åtminstone om man vill passa på att ge presidenten sin scouthalsduk. Det lyckades Benjamin Ahlfors från sjöscoutkåren Vikingarna med på Storfesten i Tammerfors. - Jag såg henne komma gående och passade på att springa fram och överräcka min scouthalsduk, säger han. Även om president Tarja Halonen var omringad av livvakter lyckades Benjamin med sitt ”uppdrag”. Och enligt Benjamin själv tog Halonen med gott mod emot halsduken. Senare sågs presidenten snurra med Benjamins halsduk ovanför sitt huvud. Och i slutet då hon skulle avlägsna sig från Ratina stadion passade hon på att snurra med halsduken i stället för att vinka. Scoutchef Tea Bäckman konstaterade efteråt att Benjamin fick full stilpoäng av Finlands scouters ordförande som var mycket imponerad över hur hövligt och stiligt Benjamin utförde ”halsdukskuppen”. FS ordförande visste också att berätta att presidenten tyckte att Benjamins halsdukskupp var en kul grej. I och med denna “halsdukskupp”, fortsätter Vikingarnas gamla tradition i att göra kåren känd bland statshuvuden. Förra gången Vikingarnas halsduk överräcktes, var det konungariket Sveriges konung Carl XVI Gustaf, som fick äran att ta emot gåvan. Kanske det är det norska eller danska kungahuset som står nästa i tur? ••• Har du frågor gällande arbetet? Mejla Sussi Björkman, sussi.bjorkman@te-centralen eller ring utvecklingschef Merja Leinonen, tfn (09) 2533 1132. Info om Nytt program 2010 finns också på FiSScNät och på adressen www.partio.fi/ohjelmauudistus. Benjamin Ahlfors från sjöscoutkåren Vikingarna. Foto: Heidi Nurminen Jubileumsutställning 23.11–20.1 2008 Uleåborg dec Fredsbyggaren Scouting 100 år – Jubileumsutställning aktuell redan år 2006 8.1–9.2, Åbo. Finlands Scoutmuseum jan nov feb Jubileumsåret är ett enastående tillfälle för dig och din kår. I denna kalender hittar du aktuell information om Jubileumsårets händelser. Jubileumsåret Mera information angående jubileumsåret på www.scout.fi/2007 Jubileumsutställning 20.2–29.3 Kuopio Har du redan jubileumsårets märke på din scoutskjorta? okt Jubileumsårets tygmärke får man fästa på sin scoutskjorta då man deltagit i minst ett av jubileumsårets evenemang. Evenemangen hittar du uppräknade i kalendern runt denna sida. Märket kan köpas i scoutaffärerna. Foto: Mikko Hieta Veteraninsats oktober– november Kårchefsträff 24.2 mars Foto: M arjo Maj Tuomas Sauliala Jubileumsutställning 11.9–14.10 Vasa lund och Tänker du skicka sms? I oktober-november genomförs veteraninsatsen. Då träffas scouter och veteraner för en gemensam stund. Upplevelser och hälsningar från träffarna samlas in i form av sms och publiceras på Jubileumsutställning 3–30.4 Lahtis www.scout.fi/veteraninsats. sept Ännu hinner ni bekanta er med jubileumsutställningen Jubileumsutställning 5.7–19.8 Foto: Eeva Kivilä april Bilder och berättelser från Storfesten: www.scout.fi/storfest Den välbesökta ambulerande jubileumsutställningen besöker ännu i år Vasa och Uleåborg. Skolkampanjen 23–29.4 under scoutveckan Jamboreestämning: Villmanstrand Vasa 11.9–14.10 Österbottens museum Uleåborg 23.11–20.1 Pohjois-Pohjanmaan museo www.jamboree2007.fi aug maj juli Jamboree 27.7–8.8 Jubileumsläger 2007 juli–augusti juni Suurjuhla – Storfest 9–10.6 Jubileumsutställning 1–22.6, Tammerfors Frimärken 9.5 2007 13 HEIDI N URM I N E N Projekt: Nya kårer På två-tre år ska ungefär tio nya kårer grundas inom Finlands Svenska Scouter. Eller det är åtminstone förhoppningen med projektet ”Nya kårer”. - Projektet går ut på att grunda nya kårer på orter där det inte erbjuds scoutverksamhet, säger Sara Carlström, projektsekreterare för projektet ”Nya Kårer”. Det handlar givetvis inte om vilka orter som helst i Finland utan ställen där det finns en svensk språkö eller var det förutspås bosätta sig finlandssvenskar inom de kommande 20 åren. Exakt vilka orter det blir är inte fastslaget ännu. Utmaningen för projektgruppen (som även kallas kårsektionen) är att försöka hitta scoutintresserade personer på sådana orter där folk vill grunda kårer. Målet är att grunda, eller återuppliva, tio kårer. Genom att grunda tio nya kårer inom FiSSc kommer man ett steg närmare målsättningen att ha 6000 medlemmar år 2010. - Det kan också handla om att återuppliva gamla nerlagda kårer eller hjälpa sådana kårer som det inte går så bra för. Eller så kan det handla om att utöka verksamhet på orter där det redan finns scoutverksamhet men där efterfrågan är större än utbudet, som till exempel i Esbo, säger Sara. 14 Till en början kan det även handla om att starta svenskspråkiga avdelningar i finska kårer, men målsättningen är att avdelningarna så småningom utvecklas till självständiga kårer. Att grunda kårer kan kännas som ett stort projekt men Saras uppgift är att se till att det inte blir en övermäktig uppgift. - Vi sammanställer ett paket för hur man ska grunda en kår, deltar i konstituerande mötet och hjälper till med att planera program och utbildning. I häftet finns också modeller på de olika dokument som den nya kåren behöver skriva, och korta beskrivningar på vad dokumenten ”innebär” och varför de behövs. Tanken med häftet är att underlätta den administrativa biten av kårgrundandet så att ledarna i den nya kåren kan sätta merparten av sin energi på själva scoutverksamheten och friluftslivet. De nya kårerna kommer förutom detta häfte att få hjälp med de olika faserna i grundandet av kåren i form av erfarna scouters närvaro. Sara hoppas att projektet sparkar igång ordentligt under hösten, men räknar med att de första nya kårerna grundas 2008. Och kraven på de nya kårerna? - Det finns inga krav på hurdana de nya kårerna skall se ut. De kan vara flick-, pojkeller blandkårer, sjö- eller landkårer, säger Sara. Är du intresserad att delta i projektet ”Nya kårer”. Ta kontakt med Sara Carlström ([email protected]). Det enda som krävs är erfarenhet av scouting på kårnivå, det vill säga att du vet hur en kårstyrelse fungerar, hur man förverkligar verksamheten inom kåren och hur man bygger upp en kår. De som är medlemmar i kårsektionen förutsätts också stöda en ny kår i 6-9 månader. Under den tiden skall man finnas till hands för kåren, både vad gäller goda råd och uppmuntran samt fysisk närvaro på möten och dylikt. Även befintliga kårer kan hjälpa. Saras vision är att det ska vara möjligt att förverkliga ett fadderskap som går ut på att en befintlig kår bjuder in den nya kåren på sina utfärder, hajker och liknande. På så sätt skulle den nya kåren få nys om de viktigaste ingredienserna i scoutingen: upplevelser i naturen och scoutgemenskapen över kårgränserna. - Den nya kåren kan kanske inte till en början göra den befintliga kåren några gentjänster, men på sikt kan säkert utbytet av tjänster vara jämbördigt. Ifall en ny kår grundas av vuxna personer som inte har scoutbakgrund så är det speciellt viktigt att de får hjälp med friluftsverksamheten och då tror jag att den absolut bästa ”hjälparen” är en annan kår, konstaterar Sara. Finlands Scouter hade ett motsvarande projekt 1999-2001. Då lyckades man grunda 18 nya kårer, varav tolv var nya och sex gamla kårer som återupplivades. Bland dessa kårer fanns även två svenskspråkiga, Wasa fyrvaktare och Nordsjö skogsriddare. ••• Så här grundar du en kår • KICK-OFF där intresserade barn, unga och vuxna anmäler sig • Ett första möte för kårens blivande ledare • Sakta dra igång verksamheten • Göra upp en verksamhetsplan och budget Sara Carlström, projektsekreterare för projektet, hoppas att de första nya kårerna grundas redan 2008. • Skriva kårens stadgar och grunda kåren S E X N YA REG ION IN STRU KTÖRE R Så nu finns det totalt elva regioninstruktörer som ska sträcka ut en hjälpande hand till kårerna. Bemanningsläget ute i regionerna ser rätt bra ut. Det är egentligen bara i Österbotten det skulle behövas ytterligare en eller två regioninstruktörer, så om du känner dig manad är det bara att ta kontakt med Scouthuset. Namn: Ewert Gustafsson Ålder: 26 Kår: Sjöscoutkaren spejarna, Mariehamn Hur länge verkat som regioninstruktör? Började i år Inom vilken region är du regioninstruktör? Åland och Dahlsbruk Varför ville du bli regioninstruktör: Blev tillfrågad och tackade ja efter lite funderande. Roligt att hålla kontakt med hemmakårerna när man studerar i Åbo. Vad tror du att är din styrka som regioninstruktör: Pratglad och social. Vad är ditt första uppdrag som regioninstruktör: Kontakta kårerna och visa att jag är jag. Hur ofta reser du runt och träffar kårer: Kommer att träffa dem när jag är hemma på Åland och hålla kontakt med fastländarna om behov finns. Namn: Ida Stolt-Haglund Ålder: 27 Kår: Grankulla scoutkår Hur länge verkat som regioninstruktör? Det blev klart att jag skulle fungera som regioninstruktör redan i våras, men själva ar- Id a betet kommer jag att påbörja nu i augusti. Inom vilken region är du regioninstruktör? Västra Nyland Varför ville du bli regioninstruktör: Jag tycker att det allra viktigaste scoutarbetet utförs i kårerna och att regionen och förbundet behöver känna till hur kårerna och scouterna mår. Det är också viktigt att kårerna känner att de har koll på det som sker i regionen och förbundet. Vad tror du att är din styrka som regioninstruktör: Jag har själv varit kårchef i flera år så jag tror och hoppas att jag kan ge kårcheferna i “mina” kårer stöd och tips eller åtminstone fungera som bollplank. Vad är ditt första uppdrag som regioninstruktör: Jag ska träffa kårcheferna så fort verksamheten kommer igång i höst. Så får vi se hur det rullar vidare sedan. Hur ofta reser du runt och träffar kårer: Det beror på behovet, men jag hoppas att det blir ett par gånger per år. Namn: Liisa Kauppinen Ålder: Fyller 22 i slutet av december Kår: Ingå Scouter Hur länge har du verkat som regioninstruktör? Jag blev tillfrågad till uppdraget i slutet av april i år, har träffat mina kolleger en gång, så det vill säga, inte alls så länge, men jag hinner ännu. Inom vilken region är du regioninstruktör? Inom Västra Nylands scouter. Varför ville du bli regioninstruktör: Då jag blev tillfrågad hade jag länge stampat på samma ställe inom min egen kår och kände att jag egentligen inte hade någon plats där som var min egen, så jag nappade på direkt. Scouting för mig handlar om utveckling och detta känns som ett passande steg i min scoutkarriär. Att lära sig känna ett pack med nya scouter är ju också välkommet. Vad tror du att är din styrka som regioninstruktör: Jag är mer en problemlösare än problemdiskuterare. Med det menar jag att Li jag gillar att ta tag direkt i problemen då de uppstår, eller också före de uppstår. Att jag själv verkat som kårchef i ett par år hjälper säkert också. Jag tror mig kunna känna igen vilket stöd man som kårchef vill ha. Jag är en född optimist och är inte rädd för att ge och ta emot ärlig feedback. Vad är ditt första uppdrag som regioninstruktör: Det blir väl nog att lära mig känna de personer jag skall arbeta med. Ge av mig själv och lära mig känna mitt uppdrag och se i vilka tillfällen jag behövs. Hur ofta reser du/kommer du att resa runt och träffar kårer: Detta tycker jag är på kårens villkor. Jag strävar till att uppfylla kårens individuella behov. Om de vill se mig ofta reser jag ofta, om de anser sig klara sig bra själv, reser jag minst en gång per termin. Namn: Birgitta “ Titti” Edelmann Ålder: 34 Kår: Sjöscoutkåren Stormfågeln Hur länge har du verkat som regioninstruktör? Jag tillträdde min post i juni, men i praktiken började jag jobba i augusti. Inom vilken region är du regioninstruktör? Jag är regioninstruktör i västra Nyland. Varför ville du bli regioninstruktör? För att det kändes som ett intressant uppdrag, och för att jag är nyfiken på hur olika kårer fungerar. Vad tror du att är din styrka som regioninstruktör? Kanske ett genuint intresse för olika kårers traditioner och sätt att förverkliga sin verksamhet. Vad är ditt första uppdrag som regioninstruktör? Att ta kontakt med kårcheferna, träffa dem och ta reda på vad jag kan erbjuda dem och vad de vill ha av mig. Hur ofta reser du/ kommer du att resa runt och träffa kårer? Det är meningen att jag skall träffa kårcheferna varje termin, och jag hoppas att jag kan träffa också de övriga ledarna ibland. ••• is a T I nummer 4 av Scoutposten presenterades fem regioninstruktörer. Under sommaren har de förökat sig med hela sex stycken. it t i 15 Scouter har planterat över två miljoner träd Under första halvan av 2007 har scouter världen över planterat närmare 2,5 miljoner träd inom ramen för projekten ” Plant for the Planet: Billion Tree Campaign” (ungefär ”plantera för planeten: kampanjen för en miljard träd”). Projekten lyder under Förenta Nationernas miljöprogram och har som mål att det under år 2007 ska planteras en miljon träd världen över. Med den här kampanjen vill FN öka skogsbeståndet som minskat med åtminstone en tredjedel från vad det varit tidigare. Och skogen är som känt vår jords lungor, vilket betyder att skogen världen över är livsviktig för alla människor, oberoende om det är regnskogen i Brasilien eller den finländska barrskogen. Du kan också vara med i kampanjen. Gå in på webbplatsen http://www.unep.org/billiontreecampaign/ och gör en insats för scoutingen och världen. Börja med att avlägga ett löfte om att du ska plantera att träd och sköta om det. Då du planterat trädet kan du också notera det på samma webbplats. Sjöscoutledardagar 13-14.10 Rosvik, Ekenäs Kom med och träffa andra ledare, dela med dig av sommarens upplevelser och planera år 2008! Vi besöker Finngulf båtvarv, tävlar om Mässkärs båk och kollar vilken kår har de bästa navigatörerna! Anmäl dig till din regionsekreterare NU! Sjörådet ••• Veteraninsats Tidpunkten för jubileumsårets sista diamant, veteraninsatsen, närmar sig. I oktober-november knyter tusentals scouter och veteraner kontakt generationer emellan.Veteraninsatsen går ut på att under ca 1 ½ timme träffas under helt vanliga omständigheter och bekanta sig med varandra. Mera information om veteraninsatsen på www.scout.fi/veteraninsats Traditionell L E DA R S TA D M A N ÖV E R i Helsingfors den 17 oktober Samla ihop ett lag och anmäl laget och patrulledarens namn till din egen regionsekreterare senast den 5 oktober. Lagets PL får mera info om start och utrustning en vecka innan den hårresande skaban. Du hinner ännu komma i tävlingsform, men det gäller att börja hårdträna NU! Kårledarträff i HÖNS 8 oktober i Borgå Anmäl dig till din egen Eva, hon kockar, du kan bara sl eva! Har du en ledarkompis i kåren? Vad tror du händer på våren? Vad är allt skvaller om Köttboda? Är utsikterna för regionlägret goda? Vilka skatter måste kåren betala? Kom med och hör Stocka tala! 16 Om ett år är det FiSScs tur att ordna mästerskapstävlingen Österbottens regions traditionella EP-TÄVLING Är du intresserad av att delta i att arrangemangen? Ta då genast kontakt med Annika Rajala, tfn 040560 61 33. arrangeras 22-23.9 Tävlar gör man i följande klasser: LEDARTÄVLING, 2-mannalag, en av lagmedlemmarna får vara en “icke scout”. TRÄNINGS EP-TÄVLING, för er som inte tidigare gått en EP-tävling. Träningspatrullen får ha 4-6 deltagare, minimiålder 10 år. Traditionell EP-TÄVLING, tävlingspatrullens styrka är 4 man (1+3) enligt stadgarna. Alla som går tävlingen får ett pris. Närmare information + stadgar går ut till kårerna 2 veckor före tävlingen. Bilda lag och börja träna! Har ni frågor kontakta Mabbe på regionskansliet, tfn 06-312 3055 eller 050-540 5081. Foto: Ilmari Seppä ROVEREVENEMANG FYRBÅK TAMMERFORS 9 – 11 NOVEMBER 2007 Fungerar du som roverscout i din kår? Eller är du i roverscoutåldern och skulle vilja fungera som roverscout, men inte kan det p.g.a. att din kår inte har roverscoutverksamhet? Då är FYRBÅK årets scouthändelse för just dej! Kom tillsammans med din roverscoutgrupp, själv eller med din roverkompis och få ideer och inspiration. Hur? Anmäler dej gör du direkt till evenemangets ledare, Frank tel. 050 3435139. Deltagaravgiften är inte fastställd ännu men blir ca 25 €. Mer information får du när du anmält dej. Frågor eller funderingar? Ta gärna kontakt tel. 050 3435139 eller mail [email protected] / Frank Wikblad, Roverprograminstruktör FiSSc. Vi från arrangörsstaben hoppas på att träffa så många av er som möjligt i Tammerfors! Foto: Daniel Strandell Vad? Ett evenemang ordnat av FiSSc för roverscouter från alla regioner. En häftig roverscoutupplevelse där du får träffa roverscouter från hela FiSSc, se nya platser och få nya scoutupplevelser. Så du sen kan åka hem full av ny inpiration för roverscoutverksamheten i kåren! Programmet består av bl.a. parallellprogram där deltagarna får utföra små miniprojekt i grupp. Du får roliga upplevelser och kan utbyta roverscouterfarenheter med andra. Var? Puisto Emmaus mitt i centrala Tammerfors. Puisto Emmaus är ett ungdomsverksamhetscenter där en mängd olika ungdomsföreningar har sin verksamhet (www.tanmky.fi) 17 Dittso m datt Ledare! Partiojohtajatidningen utkommer nuförtiden som nättidning! Gå in på adressen www. partiojohtaja.fi och läs, delta i diskussioner eller se på bilder! ••• Lekdags! Här kommer instruktioner för en annorlunda namnlek som kräver koncentration: Alla deltagare går runt omkring bland varandra och stannar emellanåt upp och skakar hand med någon annan och presenterar sig. När båda presenterat sig ”byter de namn”. Så håller alla på sedan; skakar hand, presenterar sig och får ett nytt namn som man sedan använder när man presenterar sig nästa gång. När någon sedan kommer och presenterar sig med ens riktiga namn får man ställa sig utanför ringen och vänta. Efter hand får fler personer tillbaka sitt riktiga namn och leken är slut när alla blivit sig själv igen. (Om det alltså inte blivit rådd på vägen, vilket det nästan alltid blir...) Scoutsommaren i siffror Kring 16000 scouter samlades till Tammerfors 9-10.6 för att fira scoutingens 100-årsjubileum på Storfesten Hela 42000 scouter deltog i den 21:a Jamboreen i England 27.7-8.8, av dessa var cirka 800 finländare varav ungefär 40 hör till FiSSc Ungefär 650 scoutläger har hållits i Finland under sommaren Som värst regnade det kring 50 mm per dygn när de flesta firade jubileumsläger i månadsskiftet juli-augusti... Miljontals myggor besökte scoutlägren...åtminstone i vissa delat av landet... ••• ••• Fiskat ur FiSScNät Värker kaffetanden? Här är två knep för att göra kaffepausen till en större njutning om du är ute på hajk eller sitter på en kontroll. 1) Sätt en tesked Nescafé-pulver i termosen före du häller i kaffet. Den lite unkna termossmaken försvinner och kaffet smakar mycket godare! 2) I välförsedda matbutiker finns det kaffegrädde i pulverform för den som inte vill dricka sitt kaffe svart men inte heller vill släpa på mjölk i skogen! Källa: Pirkka Niksit. ••• Vildmarkshotdog Du behöver: 2,5 dl mjöl 1 tesked bakpulver 0,5 tesked salt 1 dl vatten + en pinne och en lägereld Blanda alla torra ingredienser och tillsätt vattnet. Knåda degen. Om det känns kladdigt kan du tillsätta lite mera mjöl. Skala eller tälj en träpinne och stick den igenom korven. Rulla degen till en lång smal sträng som du virar i spiral runt korven. Grädda över glöden tills degskalet är gyllenbrunt. ••• ”De roligaste stunderna har uppstått då man fått rätta till missförstånd om vårt land. Mumin är inte ett litet vitt djur som lever i Finland.” Anna Aaltonen 7.8.2007 ••• Sugen på nya SCO U TPROJ E KT ? Inget eget uppdrag i höst? Varför inte: • inreda i kårlokalen • starta en tidning för kåren om ni inte redan har en • delta i några scoutevenemang som fotograf befriad från alla andra uppdrag – gå med kameran i högsta hugg hela tiden och du får garanterat många roliga och fartfyllda bilder • arrangera en hemlig utfärd till något intressant ställe – deltagarna får inte veta annat än starttidpunkt, utrustning och när ni är tillbaka • samla ett gäng för att leka igenom alla lekar ni kan och samtidigt sammanställa en lekmapp eller ett lekkartotek • gå igenom kårens arkiv och gräv fram gamla godbitar, t.ex. gamla manövrar som kan återanvändas eller roliga bilder att visa på julfesten • överraska med goda bakverk till patrull-, rover- eller ledarmötena • arrangera en kväll då folk kan sälja och köpa urvuxna scoutriggar av varandra, sy märken och märka sin utrustning med namn • fixa en hemsida för kåren ••• ( S AMMANS T ÄLLT AV H EDDA H AL ONEN O C H NINA WESTER) 18 FINLANDS SVENSKA SCOUTER r.f . FINLANDS SVENSKA FLICKSCOUTFÖRBUND r.f. FINLANDS SVENSKA SCOUTFÖRBUND r.f. K A LLE L S E TI LL H ÖSTM ÖTE OC H LE DA R DAG A R 20 07 Härmed kallas till höstmöte 27-28.10. Mötena hålls på Lemböte, Åland Närmare information om resor, inkvartering och mat, deltagarpriser samt anmälan sänds ut i kårposten som postas 28.8 och möteshandlingarna postas 4.10. MÖTEN På mötena behandlas de i § 4 i föreningens stadgar nämnda ärenden, däribland val av styrelsemedlemmar, av regionchefer, val av FiSSc:s representant till scoutrådet m.fl. På mötet behandlas även styrelsens förslag till placering av pengarna från försäljningen av Scoutcentret Vidablick (FiSSc) och Kåtans långtidsplan (FSFSF). Diskussioner och kliniker erbjuds kring ämnen som Nytt program och nya grundstadgan som definierar scouting i Finland. Träffar ordnas för utbildningsansvariga och regioninstruktörer. VECKOSLUTETS PROGRAM – LEDARDAGARNA Ålands scouter agerar värdar för årets ledardagar på Åland. Ledardagarna bjuder på klurigt och praktiskt ledarprogram med program ute och inne. Ledardagarnas kliniker inleds på båten på fredag och fortsätter på återresan på söndag. Välkommen till höstmötet på Åland! FINLANDS SVENSKA SCOUTER r.f. FINLANDS SVENSKA FLICKSCOUTFÖRBUND r.f. FINLANDS SVENSKA SCOUTFÖRBUND r.f. TEA BÄCKMAN scoutchef förbundsordförande, FSSF förbundsordförande, FSFSF EMIL OLJEMARK vice scoutchef vice pojkscoutchef vice flickscoutchef JONNA SAHALA verksamhetsledare 19 Adventskalendern 60 år På Korvatunturi hade julaftonsfirandet redan påbörjats: tomtarna hade granskat alla paket och tomtemor hade bakat, skurat stugan och fyllt bordet med julens godsaker. Renarnas kondition var i topp efter att de motionerat hela året, och nu hade de även kontrollerat fästet på springskorna. En kort stund tyckte folket på Korvatunturi att allt var i ordning inför årets största fest, men bara en kort stund ty något saknades – julgranen. Kunde det bli en jul utan julgran? Tomtemor skickade omedelbart ut två små tomtar för att hitta en lämplig julgran. Granen fick inte vara för stor - inte heller för liten, den skulle vara just lämplig. Stor nog att alla kunde leka och sjunga kring den på julaftonskvällen. Tomtarna Jens och Julia begav sig således ut för att hitta den perfekta granen. Ingen- 20 10 skäl varför er kår skall sälja adventskalendrar! 1. Det är en tradition – scouternas adventskalender är Finlands enda äkta adventskalender 2. Det är en gemensam insats som gynnar hela kåren 3. Med intäkterna kan kåren köpa gemensam utrustning och genomföra läger, kurser och förläggningar förmånligt 4. Lite ansträngning ger snabbt resultat! En såld kalender ger kåren 2 €, tio sålda ger 20 €, hundra sålda ger 200 €… 5. Kåren deltar i att ge en positiv bild av scouting då små och stora scouter vimlar i gatubilden. 6. Ni kan bidra till att glädja många kunder. Många kunder har köpt en scoutkalender varje år och vill inte bli utan en i år heller. Den allra första adventskalendern föreställde ett pepparkakshus. stans tycktes det finnas en lämplig gran, julen är ju som känt den årstid då granar fälls som mest. Jens och Julia vandrade omkring i skogen i flera timmar. De hade nästan gett upp hoppet då de plötsligt stötte på en rävfamilj som tassade fram bärande på en julgran. Rävmamman frågade tomtarna varför de var så ledsna. Tomtarna berättade om det skedda och om hur de fortfarande saknade en julgran. Rävpappan å sin sida berättade att rävfamiljen nog hade en julgran men att de helt glömt bort att inskaffa julmat. 7. Adventskalendern fungerar som ett visitkort för scoutingen 8. Vänner, släktingar, arbetskamrater och gamla scouter köper gärna en kalender för att stöda en bra hobbyverksamhet 9. Adventskalenderförsäljningen är en viktig inkomstkälla för hela scoutingen också för Finlands Scouter och Finlands Svenska Scouter r.f. 10. De enskilda scouter som säljer aktivt belönas av Finlands Svenska Scouter r.f. – kåren får ett gott rykte på köpet Men då var ju problemet löst! Tomtarna och rävfamiljen beslöt sig för att slå samman sina krafter. Vid skymningen samlades hela högen för att fira julafton. Renar, tomtar och rävar sjöng julsånger av hjärtans lust så att sången ljöd från Korvatunturi ända till Hangö. Det har igen blivit dags för kårerna att utse en kalenderombudsman och fundera på årets stora adventskalenderkampanj. I år fyller adventskalendern ärofulla 60 år och firas med en jubileumsupplaga av den kalender som genom tiderna upplevts som en av de bästa. Sedan år 1947 har adventskalendern utkommit varje år. Scouternas adventskalender har under årens lopp blivit ett begrepp och varje år väntar man ivrigt på årets kalender. De finländska scouternas adventskalendertradition fick sin början då Tessi Fazer år 1947 föreslog för Flickförbundets styrelse att man skulle börja sälja en kalender efter svensk modell. Styrelsen godkände förslaget och Tessi bad sin väninna Ulla von Wendt att planera och illustrera den första adventskalendern. Flickorna hade i själva verket planerat en adventskalender redan år 1945, men den drömmen knäcktes det året på grund av problem med tryckeriet. Den första adventskalendern (år 1947) trycktes i en upplaga på 15 000 kalendrar. Bilden bestod av ett brunt pepparkakshus, med 25 luckor. Den första luckan öppnades på första advent 30.11 och just detta är adventskalenderns varumärke: att följa adventstiden. Fortsättningsvis får man ibland öppna den första luckan redan i november på första advent. Flickscouternas första adventskalender blev ingen stor succé. Finländarna förstod inte riktigt idén med kalendern och pepparkakshuset uppfattades som lite dystert. Flickorna spann dock vidare på idén om en adventskalender och redan ett par år senare var efterfrågan så stor att man var tvungen att trycka upp två upplagor av kalendern. Åren därefter blev adventskalendern allt mer och mer populär och snabbt utkom även många andra kalendrar för att underlätta den långa väntan på jul. I flera år illustrerade Ulla von Wendt adventskalendern. De första åren bestod bilden alltid av ett hus, där husets fönster och dörrar fungerade som kalenderluckor. Bakom luckorna har det alltsedan starten på de rätta dagarna öppnat sig adventsljus, Finlands flagga, Lucia och Jesusbarnet. Adventskalendern har genom åren illustrerats av bl.a. Ulla Vaajakallio, Camilla Mickwitz och Virpi Pekkala. Idag är försäljningen av adventskalendern den största gemensamma kampanjen för medelanskaffning för scouterna i Finland. Största delen av intäkterna går direkt till att stöda den lokala scoutverksamheten. Även i år deltar tiotusentals vargungar, patrullscouter, roverscouter, ledare och föräldrar i hela landet i kampanjen genom att sälja kalendrar på sin ort. Du och din kår deltar väl också i adventskalenderkampanjen? ••• Under påskhelgen kläcktes nya scoutledare i Ingå - men vad hände månne med hönsäggen…? Torsdag Kursen inleddes med 26 yra scoutledaraspiranter från hela sydkusten, vilka alla samlats på Skavudd i Ingå. Djupa sanningar om scoutingens innersta väsen lades fram, den stora frågan ”Varför är du scout” lämnades i bakhuvudet för behandling och en aningen stel inledande stämning mjukades upp en hel massa. Fredag Dagen började traditionellt med flagghissning. Efter mättade magar var det dags för dagens första program punkt. Vi behandlade ämnet annorlunda barn med en barnterapeut (barnpsykiater). Vi funderade på hur man skall handskas med barn som har ADHD, Aspergers- och Tourettes syndrom. Här skulle ha funnits utrymme för diskussion men tyvärr var tiden begränsad. Följande arbetspass handlade om scoutmetoden. Vi skrev ner våra personliga tankar om varför vi valt just scouting som hobby och vad vi tycker är bäst inom scoutverksamheten. Vi jämförde våra svar med scoutmetoden och konstaterade att de stämde överens. Dagens tredje pass gick ut på att vi i grupp skulle planera olika scout evenemang. Dessa presenterades sedan till de andra deltagarna och feedback samt diskussion medföljde. Efter denna fullspäckade dag kopplade vi av med lägerbål som vi planerat mellan varven. H EIDI, PET R A O C H PAU LINA F R ÅN LOV IS A S C O U T F LIC KO R Påsklördagen Efter en skön men relativt kort natt steg 26 slagna hjältar upp och skyndade sig till flagghissningen. Vi lät oss morgonmålet väl smaka och när det livgivande kaffet givit oss tillräckligt energi att ta oss an den nya dagen med gott humör och berått mod började dagens strapatser. Vi befann oss i huvudbyggnaden då Janina informerade om dagens program. På listan stod kårspel, kårteori, katastrof- och säkerhetsinfo. Till kårspelet delades vi upp i ett antal påhittade land- och sjöscoutkårer med uppgiften att planera verksamhetsplan och buget för poäng. Svetten lackade då vi med andan i halsen planerade diverse program och ekonomiska utvärderingar under tidspress. Humöret stod på topp och spänningen var olidlig då resultaten avslöjades. Vinsten gick med en poängs marginal till ”Stornäs Gökarna r.f ”. Efter kårspelet som i allas tycke var mycket givande följde det feedback och kårteori. På kårteorin följde lunchen som bestod av en delikat tonfisk-makaronilåda. Efter näringsintaget kunde vi nu fortsätta med nästa programpunkt som var katastrof- och säkerhetsinfo. Vi diskuterade krisplaner och om hur man kan förbättra säkerheten på scouteve- 21 nemang. Till slut var det dags för middag. Alla hade säkert i medvetandet den ”krävande” hajken som skulle ta rum efter ett par timmar och de flesta fyllde magarna så gott som de kunde för att slippa svälta. S TAF FA N , J ON I , CE CI LIA , A NTO N, V I L L E O C H J I M FRÅ N SJ ÖSCOU T KÅ R E N S E A BOYS R . F. Scoutledargrundkursens hajk På lördag kväll skulle vi packa ihop våra rinkor, för då var det dags att bege sig ut på hajk. Vi blev indelade i 2 grupper och fick tält , kamin, pressu, trangia och annan nödvändig hajkutrustning plus mat med oss. Inom gruppen delade vi upp alla saker, så att alla bar någonting. Det visade sig att stället som vi skulle fara till inte alls var långt borta och efter ca 7 minuters traskande var vi framme. Vid platsen skulle vi lösa en uppgift som gick ut på att göra en kontroll för patrullrådd före kl.21.30, då staben skulle komma och kontrollera vad vi gjort. Vi började med att tillsammans sätta upp ett tält och efter det satte vi oss ner och funderade på vår uppgift. Alla hade en massa konstiga och roliga idéer och till sist kom vi fram till att vi skulle göra en sammarbetskontroll. Vi satte fast 10 band i en vattenfylld flaska som gick åt olika håll ( 5 uppe på flaskan och 5 nere). Uppgiften gick sedan ut på att fylla fem muggar, som stod i en ring, med vattnet som fanns i flaskan utan att röra den. Medan vi planerade började vi märka att det inte var så varmt som vi trott. Vi hade inte tagit med oss någon kamin och när vi väl satt där i skogen tyckte vi nog att det kanske ändå varit skönt med en. Två av våra duktiga pojkar gick tillbaka och hämtade den medan vi andra fortsatte planerandet. Efter att vi hade slutfört vårt uppdrag upplevde vi gamla minnen och lekte lågstadielekar och sjöng. Det var jätteroligt och dessutom höll vi oss varma på det sättet. Så småningom blev klockan rätt mycket och det började bli mörkt då ledarna slutligen kom. De utförde kontrollen vi uppfunnit och klarade det galant. Sedan ville de att även vi skulle pröva den och det gick också helt ok. Vårt slutliga uppdrag ledarna gav oss var att sjunga igenom scoutsångboken och alla skulle dessutom lära sig en ny sång. När ledarna gått började vi dra oss in i tältet, där vi hade det mysigt med kalla knackorvar och smörgåsar. Vi började sjunga och hade det roligt tillsammans, tills vi alla blev så trötta att vi somnade. Följande morgon hade vi tidig uppstigning, då vi skulle vara tillbaka redan senast 08.15.Vi packade ihop våra grejer och började vår vandring. Det hade varit en lyckad och trevlig hajk med underbara människor och många nya intryck! W E NC KE F R Å N SJ ÖSCOUTK ÅR E N H AV S Ö R NA R NA 22 Söndag och måndag I gryningen släntrade två trötta hajkgrupper tillbaka till huset för att åter insupa ny kunskap. Eftersom det var påsksöndag, möttes vi av en glad överraskning, nämligen äggjakt. Efter att vi jagat klart fick vi vårda vår hajkutrustning och värma våra frusna kroppar i bastun. Sen fortsatte föreläsningen, denna gång stod ledarskap på programmet. Det rådde dock en viss oro bland åhörarna. Efter att vi ätit lunch blev vi indelade i grupper. Varje grupp fick lära sig en ny färdighet, till exempel origami eller att fälla sig från stenar, sen fick man en ny grupp som man skulle lära ut färdigheten åt. Det var nyttigt eftersom man fick feedback för sitt utlärningssätt. Eftersom vi till lust och leda fått höra om att ”handslag e’ kiva!” fick halva gruppen öva på handslag i praktiken genom konstruerade intervjuer mellan t.ex. ”kårchefen” och ”roverhandledaren”. Andra halvan fick Beviljade scoutledarfullmakter 1.1 – 31.7.2007 Aspö Fredrik Östersundom Scouter Björkman Ulrika Scoutkåren Vasa Korsfararflickor Bäck Anna Scoutkåren Brobyggarna Dahlbo Susanna Närpes Scoutkår Dahlqvist Mikael Närpes Scoutkår Eklund Peter Scoutkåren Muhö Engblom Ida Flickscoutkåren Åbo Vildar Granberg Fredric Lovisa Svenska Boyscouter Hertsberg Mia Scoutkåren Muhö Hussi Henna Scoutkåren Åfararna Kiiskinen Katarina Tammerfors Spejare Kontio Juho Petteri Scoutkåren Muhö Kopra Katarina Flickscoutkåren Korsfararflickorna Laine Karoliina Flickscoutkåren Åbo Vildar Laurén Magnus Scoutkåren Spejarna Lönnqvist Elena Karis Flickorna Malm Alexandra Lojo Skogsvandrare Mether Anna-Kajsa Flickscoutkåren Åbo Vildar Mikael Nyberg Sjöscoutorganisationen Fribytarna Parviainen Stefan Scoutkåren Tre Björkar Skogman Joakim Pedersörenejdens Korsbärare Strandell Daniel St Jacobs Sjöscouter Torbjörn Bildo Tempelscouterna Wahrman Jonas Östersundom Scouter Wickholm Linda Karis Flickorna Grattis! fick ha lite matematik. Vi placerades i olika hörn av ledartypskoordinatsystemet beroende på hurudana ledartyper vi upplevs vara. De flesta kunde själva förutse sin position medan andra blev förvånade. Efter att vi ätit middag hade vi kursens första fritid som varade i hela två timmar. Helt slappt var det dock inte, eftersom varje kår fick hitta på ett lägerbålsprogram som är typiskt för just den egna kåren. Före lägerbålet förvandlades vi till blinda flugor som som skulle akta sig för de blinda spindlarna. Efter det gick vi en liten bana där våra värderingar sattes på prov. Sen var det dags att sätta sig bekvämt i bastukammaren där Stefan väntade med gitarren i högsta hugg. Efter det sjöng vi sånger, som under kursens gång hunnit bli bekanta för de flesta, och såg sketcher, lärde oss sånglekar och improviserade. Efter en mysig stund gick en del till bastun medan andra bara mös i huset. Efter att vi hängt klart blev det en bra dejt med John Blund. På måndagen återstod endast ett övningspass, och det handlade om scoutledargrundkursens efteruppgift. Sen var det dags att packa efter sig och städa varje skrubb och skrymsle nån haft som sitt hem i de senaste fem dagarna. I samband med den sista flagghalningen fick vi äntligen de efterlängtade och välförtjänta ledarsöljorna. Efter det tog var och en sig åt sitt håll med ett leende på läpparna efter en trevlig kurs som bestått av nyttig kunskap, trevligt sällskap och god mat. L ÄGERLIV-L ÄGERLIV Här kommer en hälsning från Nykarleby Forsfarare och vårt jubileumsläger på Tisskärssand i Munsala 29.7-1.8.2007. Lägret hette C-07. C står för 100 enligt romerskt räknande och 100 står ju för scouting 100 år i världen. Jubileumsdagens programidéer genomsyrade hela vårt läger: Flaggleken 100 scoutländer, mat, d.v.s. indisk banan-broilergryta, BP-berättelser, harskramla, jubileumstårta m.m. Nykarleby Forsfarares underavdelningar i Jeppo och Munsala var också med på lägret som omfattade 70 scouter. ••• ••• E M I L I A O C H A NNA F R Å N Å BO V I L DA R Frida Svarvar,Victor Sundell, Filip Kronqvist, Sebastian Holm och Joel Backlund avlägger “Skogsvaktaren”. Sara Östman gör sig klar för lägret. 23 ÄGERLIV-L ÄGERLIV-L ÄGERLIV-L ÄGERLIV-L SU SANN A DA HLB O (K Å RC HE F, N Ä RP E S SCOU T KÅ R ) EN AV LE DA RN A P Å LÄ GR E T BP-spirit, gemensamt kårläger på Bötombergen I år ordnade Kristinestads Nybyggare och Närpes Scoutkår ett gemensamt sommarläger på Bötombergen. Ledare från respektive kårer hade samlats på ett par planeringsmöten under våren och tack 24 vare stora erfarenheter från tidigare läger gick planeringen smidigt. Lägerchef blev Alexandra Rosendal från KNY. Måndagen den 30 juli blev det tidig väckning (åtminstone för ledarna). Respektive kårer samlades i sina kårlokaler och packade ihop all gemensam utrustning som kåren kunde tänkas behöva under nästan en vecka långt läger. Det blev tält, presenningar, yxor, surrningsrep, sågar, första hjälpen-väska, kartor, markunderlägg, köksutrustning, mat… Klockan 13.00 inleddes ett soligt läger vid flaggstången på Bötombergen. Cirka 50 ivriga vargungar, patrullscouter, roverscouter och ledare stod i en cirkel kring flaggan Den lilla sjön var perfekt för simning och paddling. ÄGERLIV-L ÄGERLIV-L ÄGERLIV-L ÄGERLIV-L och bara väntade på att få sätta igång med lägerporten och sina egna tält. Lägret till ära delades hemgjorda serenit-söljor i olika färger ut till alla deltagare som ett trevligt minne att bära med sig på halsduken även efter lägret. Trots att blotta tanken på att få börja bygga konstruktioner var lockande, var det av nöden att börja med att sätta upp tälten; för med hög hastighet kom mörka regnmoln framtornande över berget. Snabbt som ögat försökte alla få upp sina tält, och precis när sista tältpinnarna slogs ner i marken kom regnet. Det regnade och regnade i flera timmar…men inget avskräcker en scout. Byggandet var i full gång och maten smakade godare än någonsin. På kvällen sov alla en lång och skön nattsömn, utom ledarna som spanade in Nattens Öga. Andra dagen på lägret regnade också. Ibland tog regnet en liten andningspaus för att sedan regna desto mer. Vi började på med tre olika programpass per dag. Denna tisdag innehöll bland annat paddling, gammaldags mat, lekar, lägerdop och scouting förr i tiden. På eftermiddagen kom en hop med vargungar och inledde sin lägerkarriär. På lägerområdet fanns en insjö som var en uppskattad simplats och ett bra ställe att öva paddling på. Sedan tidigare fanns det en flotta i sjön, den kunde man hoppa ifrån och simma omkring med. På kvällen firade vi scoutinges 100-års jubileum med hemmagjord tårta och berättelser från gångna tider av veteranscouter. Även en representant från ÖSD var på plats; Jonas Wallin. Dag tre började som alla andra lägerdagar med MORGONDOPP. Endast de mest hårdhudade lägerdeltagarna vågade sig i. Eftersom solen inte kunnat lysa genom de regntunga molnen var vattnet inte var det varmaste. Idag var även den allmänna födelsedagen för scoutingen, vilket poängterades vid flagghissningen och under dagens programpass. Dagen bestod av hantverk, såsom tovning, tygtryck, täljning, trolldeg, ansiktsmasker i gips, en stor gunga mellan två träd och näverarbeten. På kvällen ordnades en spårning med diverse uppgifter som första hjälpen, blåbärsplockning, kottkastning och som sista punkt att lägga ett handavtryck på ett tyg (vilket sedan blev kårernas minne av alla deltagare). Klockan 21 blev det lägerbål. Ett lite yngre gäng ledare som var mycket inspirerade av sitt deltagande i Jiingijamborii som hölls i Sverige tidigare i år, höll i trådarna. Efter lägerbålet var det så småningom läggdags, men senare hamnade ledarna iväg på en klurig nattmanöver. Lägrets sista dag, torsdagen den 2 augusti blev även den en lyckad dag. Alla var på gott humör, trots regn och rusk nästan hela lägret. Vid flagghissningen delades specialmärken som Konstnären och Konstruktioner ut och flaggan hissades en sista gång under lägret. Under dagen begav sig deltagarna ut på en skogsvandring och senare även på ett besök till lokalgrottan på Bötombergen där information och miniatyrer om Varggrottan finns. Efter att ha avnjutit en välsmakande lunch och senare även ett litet mellanmål, packade alla sina mer eller mindre fuktiga saker i ryggsäckarna och tälten togs ner. Före föräldrarna kom och hämtade alla deltagare, hölls en liten avslutning vid flaggstången. I scoutig anda tog alla sitt pick och pack, åkte hem och kommer att minnas detta läger med gemenskap, nya vänner och alla får känna sig som tuffa scouter som klarade regn, rusk och åska flera dagar i sträck (tillbringade tillsammans med myror, vattenrännor och sand överallt). ••• En del av lägerdeltagarna samlade. 25 Kåtan 50 år PADDLING – ett av många äventyr på Kåtan Jag knuffar ut kanoten från Kåtans flytbrygga. Känns ovant i början med balansen, men efter några paddeltag är kanoten svängd i rätt riktning och farkosten vi skall tillbringa de närmaste timmarna i verkar samarbeta. Vi tar sikte över Torassieppi sjön, första anhalten är Jerisjokis mynning vid byn Torassieppi. Turförslag: • Paddling: Kåtan – Muonio • Svårighetsgrad: lämpar sig för den som paddlat en del och vill testa på lättare forspaddling. • Fallhöjd: 30 meter • Forsar: över 15 • Tid: 6-8 timmar • Längd: ca 25 km Programtips: • Kåtan tillhandahåller 2 kanoter av modell kanadensare i stryktålig plats. Även flytvästar finns. • Mera kanoter kan hyras lokalt hos Lomamaja Pekonen • Alli Ohenojas renfarm i Torassieppi • Kiela Naturium i Muonio • Mera tips på FiSScNät http://www.fissc.fi/katan 26 Dubbelcheckar ännu en gång att allt är fastbundet i kanoten, packningen, öskaret och även reservpaddeln är fäst. Flytfästen spänner i början men efter en halvtimmes paddling över sjön så känns den bekväm. Det blåser lätt motvind och vi håller oss i närheten av stranden för ingen av oss har lust att dra runt mitt på sjön. Vattnet är kallt och vi har ingen annan kanot vi kunde ta hjälp av ifall olyckan skulle vara framme. Vi pratar om hur länge man skulle klara sig i vattnet och funderar om man skulle lyckas att kalla på lappländska medi-heli liggandes i vattnet. Konstaterar att det är minuter vi inte vill uppleva och fortsätter framåt i jämn takt. Paddeltaget ändras från att i början nästan varit krampaktigt, till att vara löst och ledigt i handen. Midjan följer paddelns tag i vattnet medan överkroppen hålls så rakt som möjligt över kanotens tyngdpunkt. Intalar oss själva att det gäller att behärska kanoten lika bra på från vänster som från höger sida. Vinden tilltar aningen före vi kommer till vår pausplats vid Torassieppi. Jerisjoki brusar fram som från ingenstans och det ger mersmak till det som komma skall. Bara ljudet gör att man drar ett extra andetag, vi ser på varandra och småler där vi står på strandkanten och sträcker på benen. Det här blir bra. Vi matar ut kanoten igen och lägger den jämnsides med stranden för att kunna stiga i. I en lugn rörelse förflyttas foten till kanoten, när hela kroppstyngden belastar kanoten kliver vi en i taget ner och sätter oss. Dags att paddla ut från Toras-sieppi sjön. Efter ett kortare skogsparti öppnar sig Torasjärvi sjön, skönt att vi inte behöver paddla över den. Kroppens ovana rörelser börjar redan kännas av. Den korta sträckan i syd-östra ändan av sjön avverkas fort. Vi är bägge sugna på att paddla i första forsen. Jerisjoki svänger av mot Olostunturi och slalombackarna blottas i bakgrunden. Tystnaden blir märkbar när vi kommer bort från sjöområdet, ingen vind som susar. Endast lite fågelljud och några enstaka dunk mot kanoten när paddeln nuddar relingen. Mörka moln tornar upp sig på himlen och det oroar oss lite. Vi vet att det är en längre sjösträcka vi måste korsa ännu. Reservplanerna börjar snurra i huvudet, − var kan vi ta i land? Hur långt är det till närmsta väg? Som på beställning ser vi hur vattnet börjar bilda små regelbundna vågor, kan det vara första forsen? Ett svagt porlande ljud hörs på håll. Vi spanar framåt för rekognisera, det ser bra ut. Lätt att hitta väg, forsen är ganska bred och det är inte djupt. Tvärtom känner vi av sten där vi paddlar för att hålla hastigheten uppe. Att låta vattnet styra kanoten kan få obehagliga överraskningar. När strömmen lugnar sig konstaterar vi att det är svårt att läsa vattnet. Det behövs erfarenhet för att bedöma forsen och uppskatta riskerna. Och en bra paddelteknik. Något vi får öva flertalet gånger i mindre forsar de närmsta kilometrarna. Vinden har tilltaget rejält när vi kommer ut på Olosjärvi sjön och det känns som vi skulle stå stilla i motvinden. Vindmöllorna på Olostunturi är de enda som verkar ha fart. Sjön går ganska hög och vi diskuterar om vi borde byta om till knäsittande paddelställning för att ha bättre balans. Men vi tar det försiktigt och paddlar på. Musklerna är nu rätt mjuka och vi passar även på att dricka lite. För att inte driva för långt bakåt på sjön kastar vi bokstavligen i oss lite chocklad. Vi når den västra sidan av sjön efter ca 45 min, Jerisjoki fortsätter smalt in genom den lågväxta skogen. Vattnet strömmar på snabbare än förut och vi blir genast ivriga på fortsättningen. Träd hänger ner över vattnet och vi parerar och hukar oss en del för att inte fastna. Forsar avlöser varandra och tiden känns flyga förbi när tempot är högt och vi spanar och läser av vattnet framför oss hela tiden. Skrattgroparna är ömma efter allt roligt. I en av de sista forsarna före sjön Pikkulompolo blir vi plötsligt påminda om tjusningens snabba svängar. Kanotens fart är hög, forsen är lång men smal. Vattnet trycks ihop som bokstaven V mellan stenarna. På en tillsynes stenfri plats tar det tvärt stopp, vi hör plötsligt bottenskrap mot kanoten och tror att vi skall glida över. Men tyngden gör att vi fastnar och vattnet drar kanoten nerströms dansande runt på stenen. När kanoten är tvärs över forsen tappar vi balansen för en millisekund och vattnet sköljer in. Tur att vi är ensamma i forsen annars skulle det ha blivit en rejäl kollision. Med aktern i fel riktning står vi kvar i forsen. Vattnet brusar förbi med brytande och stänkande vågor. Vi tar sats med paddlorna mot några stenar och med all kraft vi kan uppbringa skjuter vi oss loss. Projektet lyckas och kanoten sätter fart igen, dock med ryggen i färdriktningen. Huvudet vrids intensivt fram och tillbaka på oss båda tills vi lyckas bromsa och svänga om kanoten i rätt riktning. Vattnet skvalpar fram på kanotens botten och det värsta öses bort. I lugn takt paddlar vi över sjön Isolompolo. Färden närmar sig sitt slut med sinnena tillfreds. Höjdpunkten återstår, forsen i Muonio. Vi dyker ner under bron, folk tittar förnöjt på oss när vi med ljudlig framfart bemästrar forspaddlingsbanan som är utsatt. Toppbetyget uteblir men vi är nöjda då vi drar upp kanoten på stranden. Det här skall vi göra på nytt! ••• Finlands scouters mål för fostran Sloganen En värld ett löfte har under den senaste tiden figurerat i flera olika sammanhang. Orden syftar på världsfred, vilket är målsättningen för hela den världsomspännande scoutrörelsen. Världsfred är ett ganska abstrakt mål och det är svårt att direkt veta hur man skall göra för att uppnå det. För att nå målet har vi scoutideal som vi skall försöka följa och uppnå, men även idealen är svåra att utvärdera och en del är väldigt abstrakta. För att göra det hela mera konkret har Finlands scouter (FS) under förra året skrivit ner mål för fostran, mål för vår verksamhet som är lättare att utvärdera och se om man når upp till. FS:s mål för fostran är inga direkta nyheter, vår verksamhet kommer inte att ändras drastiskt på grund av dem, man har bara velat skriva ner det vi alla egentligen jobbar för på ett klart och tydligt sätt. Målen är uppdelade i fyra olika kategorier, dessa är; förhållandet till sig själv förhållandet till andra förhållandet till samhället förhållandet till omgivningen Målen i kategorin förhållandet till sig själv kretsar kring att scouten skall lära känna sig själv, lära sig sunda levnadsvanor och bilda sig en egen livsåskådning. Målen i kategorin förhållandet till andra bygger på att scouten skall lära sig att umgås och hjälpa andra på ett sunt sätt, att kunna stå för sina egna åsikter och värderingar i en grupp. I kategorin förhållandet till samhället vill man lyfta fram att scouten skall växa upp till ansvarstagande samhällsmedborgare. Målen i kategorin förhållandet till omgivningen syftar till att scouten skall lära sig principerna för hållbar utveckling, alltså handla på sätt som är hållbart i längden, så att också efterkommande generationer har samma möjlighet att njuta av miljön. Målen måste ses på det viset att de skall uppnås under hela ens tid som scout, en del mål uppnår man under vargungetiden, andra först då man fungerar som ledare. En del av målen är sådana att de kräver lång tid och eftertanke medan andra är riktigt konkreta. Finlands Scouters allmänna mål för fostran hittar du på nätet på FiSSc:s webbplats (www.scout.fi) under rubriken scouting, där kan du läsa mera. ••• Kåtan ligger i Lappland i Muonio kommun. På sommaren kan man njuta av såväl vandring, paddling som fiske.Vintertid är området ypperligt för terrängskidning. Foto: FiSSc:s arkiv 27 Kåtan 50 år Foto: Kenneth Lundström Scoutings Sunrise firades på Kåtan. 28 Foto: Erik Hausen Utan den skulle det knappast ha blivit ett fjälläger med 9 vargungar, 8 patrullscouter och x antal ledare i Lappland. Patrullscouterna och de flesta ledarna inledde lägret med en vandring i Finland, Sverige och Norge kring treriksröset. Målet var att bestig Paras men väderleksgudarna var av annan åsikt så det blev istället några andra mindre toppar. På torsdagen anlände först vargungarna till Kåtan och på kvällen sammanstålade även patrullscouterna. Lördagen gick åt att bestig Pallas och på kvällen var det 100 års jubileum för hela slanten. Renskav och gräddtårta. På www.nybyggarna.net/ index.pl/10007 kan ni se hela bloggen från vandringen och lägret. Bloggen var mycket uppskattad av föräldrarna. Nästan varje dag dök det upp bilder på bloggen. Foto: Erik Hausen Scoutkåren Nybyggarna vill tacka Finlandssvenska Flickscout Förbundet (FSFSF) för den fina fjällstugan Kåtan. ••• Foto: Peter Niemi 29 Händelsekalender september 22-23.09 EP-tävling 26.09 Dl för Scoutposten 6/2007 26.09 Patrulledartipskväll i Helsingfors oktober 01.10 Första hjälpen uppdateringskurs 05.10 DL för Kårpost nr 7/2007 06-07.10 Patrulledargrundkurs 06-07.10 FS Höstmästerskap Jäläki-07 08.10 Kårledarträff 12-14.10 Patrulledarfortsättningskurs 12-14.10 Vargungeledargrundkurs 12-14.10 UTE 2 13-14.10 Patrulledargrundkurs 13-14.10 Sjöscoutledardagar 15.10 Inlämningsdag för ansökan om FiSSc:s stipendier 26-28.10 FiSSc:s höstmöte & ledardagar 26-28.10 Programinstuktörskurs (Finlands Scouter) 31.10 Dl för Scoutposten 7-8/2007 november 02-04.11 TG seminariedel (Finlands Scouter) 02-04.11 Redaktörskurs 1 10.11 VU-dag 15.11 Inlämningsdag för ansökningar om Mannerheimspännet och andra utmärkelsetecken Snart är det jul igen Kom ihåg att gläda din kompis genom att lämna din julhälsning på www.fissc.fi 30 TAP TO Kära scouter! Om ni någon gång har set teaterpjäsen “Peter Pan” kommer ni nog ihåg att sjörövarhövdingen höll sitt avskedstal flera gånger. Han var nämligen rädd att han kanske inte skulle hinna säga vad han hade på hjärtat när hans dödsstund kom. Det är ungefär på samma sätt med mig, och fast jag inte håller på att dö just nu, så kommer jag snart att göra det och därför vill jag säga er ett avskedsord. Kom ihåg att detta är det sista ni någonsin får höra från mig - lägg det därför på minnet! Jag har varit mycket lycklig under mitt liv och jag önskar er allesammans att få bli lika lyckliga. Jag tror att Gud har satt oss till denna glada värld för att vi ska vara lyckliga och glädja oss åt livet. Men lycklig blir man inte därför att man är rik har framgång i sitt arbete eller skonar sig själv. Om du vill bli riktigt lycklig måste du göra allt för att sköta din hälsa och bli frisk och stark medan du ännu är pojke, så att du kan bli till nytta och på så sätt en gång njuta av livet när du har blivit vuxen. Studera naturen runt omkring dig och du ska märka hur Gud har uppfyllt världen med vackra och underbara ting, för att du ska kunna glädja dig åt dem. Var nöjd med det du har fått och gör det bästa av det. Se på tillvarons ljusa och inte dess mörka sida. Men den verkliga vägen till lycka är att göra andra människor lyckliga. Försök att en gång lämna denna värld en smula bättre än den var när du kom in i den. Och när det är din tur att dö, kan du dö glad i medvetandet om att du i alla fall inte har slösat bort din tid utan har gjort ditt bästa. På detta sätt ska du vara redo att leva lyckligt och att dö lycklig. Håll alltid fast vid ditt scoutlöfte, även sedan du har vuxit upp till man - och må Gud hjälpa dig att gör det. Din vän 31 Eukon kanto Vinter FM i Patrullrådighet 8-9.3.2008 Ruokolahti, södra Karelen TÄVLINGSINBJUDAN Eteläkarjalan Partiolaiset ry önskar alla medlemmar i Suomen Partiolaiset- Finlands Scouter ry välkomna till Ruokolahti för att delta i kommande vinters mästerskapstävling i patrullrådighet, 8-9.03.2008. Brun/Grå serie Tävlingspatrullen består av en patrull som plockats ihop inom kåren. Deltagarna bör vara 5 till antalet och i åldern 10-16 år. Deltagarnas ålder: minst 17 år. Banans maxlängd: bruna serien 25 km, gråa serien 36 km. REGLER I tävlingen följs FS:s regler för patrullrådighetstävlingar (i kraft fr.o.m. 1.1.2003). Distrikten får anmäla patruller till varje serie enligt kvotering. Patruller kan även placeras på utjämningsplatser. I kvoteringen tillämpas distriktsindelningen för år 2007. Deltagarna bör ha betalt sin medlemsavgift för 2008. Patrullmedlemmarna bedöms höra till den kår som han/ hon hör till enligt medlemsregistret. ANMÄLAN Patrullerna anmäler sig till Scouthuset, telefon 09-2533 1100 senast 13.02.2008. Vid anmälan bör du uppge patrullens namn, kår, distrikt, serie och modersmål. Även patrulledarens namn, adress, telefonnummer och eventuell e-postadress bör uppges. Uppge även eventuellt behov av kost och logi vid anmälningen (bindande). Om någon behöver specialdiet, bör även detta nämnas vid anmälningen. Efteranmälan kan göras ända fram till 24.02.2008. Efteranmälan kostar det dubbla. SERIEINDELNING Flickpatrullerna tävlar i den oranga-, blå och bruna serien, pojk- och blandpatruller tävlar i den gröna, röda och gråa serien. Åldern räknas utgående från hur gammal personen var i 31.12.2007. Tävlingen innefattar också distriktsmästerskap. Patruller som inte uppfyller kraven för tävlingen kan delta men inte få placering. Den oranga och gröna serien består av dagstävlingar medan de övriga serierna övernattar. Orange/Grön serie Tävlingspatrullen består av en naturlig patrull i kåren, eller en del av den. Deltagarna bör vara 5 till antalet och vara i åldern 10-16 år. Deltagarnas summerade ålder: max 70 år. Banans maxlängd: 9 km Blå/Röd serie Tävlingspatrullen består av en patrull som plockats ihop inom kåren. Deltagarna bör vara 4 till antalet och vara i åldern 14-18. Deltagarnas ålder: 14-18 år Deltagarnas summerade ålder: max 64 år. Banans maxlängd: blåa serien 20 km, röda serien 25 km DELTAGARAVGIFT Deltagaravgiften för en patrull i oranga och gröna serien är 60 euro. Deltagaragiften för blåa, röda, bruna och gråa serien är 80 euro. Deltagaravgiften för utebliven patrull returneras inte men vid förhinder kan en annan patrull från kåren ställa upp istället. I deltagaravgiften ingår inkvartering på golv natten innan tävlingen (för dem som behöver), tävlingsmaterial, transporter under tävlingen, ett varmt mål mat efter målgång samt tvättmöjligheter. Deltagaravgiften för utebliven patrull returneras inte. FUNKTIONÄRER Funktionärerna kan köpa ett ”servicepaket” för 20 euro som ger tillgång till golvinkvartering, måltider, karta, program, infotillfälle och möjlighet till att följa tävlingen. TILLÄGGSINFO Mer info om tävlingen får du på adressen www.eukonkanto.fi. På frågor svarar tävlingsledare Ulla Suutari, [email protected], 050 386 4247 och Tävlingssekreterare Anna Kosonen, [email protected], 050 357 8583
Similar documents
Summer in Muonio 2015 - Tunturi
salmon boat, the youngest fisherman will receive a special prize. • Competition times: Wednesday 29.7. at 12 – Thursday 30.7. at 22, Friday 31.7. at 8 – Saturday 1.8. at 12 • Youth grayling fishing...
More information