1935:38
Transcription
1935:38
STUREPLAN - människa Vänsterpartiernas bakom orden. enhetsfront. STOCKHOLM förbättre DAM- & HERREKIPERING Vad D e n just nu aktuella rörelsen inom vänsterpartierna f ö r en enhetsfront emot krig och fascism har fått en intressant belysning av engelsmannen, förutvarande parlamentsledamoten mr John Strachey som I tidningen The New Republic har hänt? Irene Harand B ger en översikt over Tredje internationa- kurs, som man ibland gjort gällande, BOMBFASTA SKYDDSRUM FUR V A T I K A N E N ha aldrig påtänkts, meddelar Tidevarvets Rom-korrespondent, vilket härmed med glädje vidarebefordras. P å v e n UNDERSTÖDER ICKE heller Italiens eruvringskrig mot Abessinien, förklarar ärkebiskop Hinsley, katolska kyrkans högste representant i England Men påven kan icke bannlysa Mussolini utan att framkalla krig och vålla Italiens befolkning svåra samvetskonflikter. Fordragsenligt or han dessutom förbjuden att deltaga i fredeforhandlingar. Men hur är det med uppgiften att biskopen au Aksum fått pengar for sin missionsverksamhet av Vatikanen? MEDELBAR KREDITSPÄRR M O T “Hat går inte I T A L I E N , s. k f i n a n s i e l l a sanktioner, har beslutats av N F s sank- starkare krafter tionskonferens Beslutet innebar att alla till" krediter och lån till såväl ilalienska staten som till bolag och enskilda skola inställas I den utsträckning som åtgäraromdagen var jag på föredrags- nya åhörare skockat sig i dörröppninderna kunna genomföras utan lagstiftning de kunna till stor del handhas av afton i Wiens Call-klubb. Det v a r garna En smal, mörk. ganska ung kvinna steg bankerna skola de träda omedelbart i ett bra program, utmärkta talare, man kraft. De olika regeringarna ombedjas hörde på ordentligt hela tiden. Då an- upp i talarstolen. - »Hon ser nästan dessutom att till generalsekreteraren mäldes Irene Harand. Det gick på en barnslig ut», hann jag att tänka - mera rapportera vilka åtgärder de vidtagit eller gång som en susning genom de närva- blev det inte ty sedan blev j a g liksom om hinder möta för deras genomförande rande folk sträckte på sina halsar för alla de närvarande fängslade av hennes O att utdriva med H - - - - före den 31 oktober. Av de 53 stater som att se bättre och när j a g såg mig om i tal Vad föredraget denna gång gällde (Forts. å sid. 4.) deltogo i sanktionskonferensen. anmälde den fyllda salen, lade j a g n~~~~~ "" att Österrike och Ungern reservationer, medan Venezuela och Uruguay måste in- “ vänta instruktioner frdn sina regeringar. F R Å G A N OM D E EKONOMISKA SANKTIONERNA, d. v. s. om inskränkningar i handelsutbytet med Italien, har överlämnats till en underkommitté Likaså frågan om hur de olika staterna skola kunna ömsesidigt hjälpa och stödja varandra för att minska oldgenheterna och förlusterna au de tillämnade sanktionerna Förbud mot oljeexport skulle t. ex. Storafestsalen I Privata Svenska Flick- av den beklagliga händelsen vid prof. lens sjunde kongress och den utveckling ehuru naturligtvis hela världssituationen som följt på de senaste signalerna från har ändrats sedan Komintern för snart Moskva tre år sedan utfardade sin första inbjuM r Strachey tillhörde som bekant dan till samarbete. engelska arbetarpartiet och var dess reDetta erbjudande har haft flera viktiga presentant I parlamentet, där han emel- forandringar inom olika länder till följd lertid skarpt opponerade emot partiets I Frankrike är Enhetsfronten fullt genomHan kom politik I arbetslöshetsfrågan så småningom att samarbeta med Sir Oswald Mosley, tills dennes övergång till öppet fascistiska åsikter tvang honom till en brytning M r Strachey har gjort sig kand som forfattare till flera arbeten över förd och har utövat ett betydande inflytande på landets politiska liv. Aven om Frankrike ar det enda land, där Enhetsfronten slagit Igenom. finns det knappast någon nation dar inte tanken på en arbetarklassens samfällda aktion vunnit nå- kapitalism och fascism. När han I fjol skulle företaga en föreläsningsturné i Amerika hotade de amerikanska myndigheterna att utvisa honom, vilket gav gon mark T. o m i England, där motståndet mot denna tanke säkert vant större än i något annat land, har detvisat sig. säger Strachey, att den organiserade ytterligare aktualitet åt hans namn. arbetarklassens inställning gentemot komStrachey framhåller hur ett av de vikti- munisterna forandrats ganska väsentligt. gaste besluten på den Kommunistiska inMan hör ofta det påståendet, att de ternationalens kongress i år var att för- kommunistiska partierna I olika länder nya och förstärka arbetet på att få en en(Forts. å sid. 4 ) Våra barn äro hjältar O i fredligt värnande av fosterlandet. livets egentliga mening. En naturlig h i n nas högsta lycka a r väl att få äga ett barn, att fa giva den allt som gör den till en sund och god människa. Man ä r glad och lycklig över att få följa dess utveckIing. Inte är det väl meningen att detta liv en gång skall förintas genom ett krig. N u talas det om nativitetens höjande i vart land, nog undrar man ändå om ej detta krigshot skall verka något hämmande Vi måste j u känna ansvar för de liv står det i brevet, »då först kan den bekämpas Langes föredrag i somras, då man kastaFru Maja Björkman sänder oss några de stinkbomber. uttalanden frdn klubbmedlemmar inom Det var Kvinnoförbundet Unionen som socialdemokratiska hinnoforbundet. stod som arrangör av detta möte. Barbro Alving, som hittills varit ett främ- »Måhända kan detta sporra andra att säga sin enkla mening till stöd för Ned holm den 9 oktober talade över ämnet mande namn här, dokumenterade sig som med vapnen-aktionen - säkerligen finns en utmärkt föredragshållare. Från första kvinnornas revolt mot kriget». det många, många, som gärna vill ge utUtanför på gatan så väl som i salen stunden lyckades hon komma I kontakt tryck för vår gemensamma kamp mot kribefann sig civilklädd polis, en säkerhets- med sina åhörare och fängslade dem såget,» åtgärd för att förebygga ett upprepande (Forts. å sid. 3.) T y v ä r r har vi nu en tid av år invaggat oss i den förhoppningen att mänskkonung Georg som återvänder ar ännu fiken på de sinnrikt uttänkta uppfartsle- lighetens upplysning nått så långt, att ett ovisst kanske man finner någon annan derna kunde pågå hela tiden. oberoende krig kunde anses omöjligt», skriver fru av folkmassorna och avspärrningarna un- Bertha Franzén, medlem av Lidingö sohågad för det osäkra yrket KRIGSFARA FOR HANDELSFLOT- der högtidligheten Detta gjorde ett im- cialdemokratiska kvinnoklubb » N ä r det vi sätta till världen och detta ansvar förbjuder oss att sälta barn till en värld som ånyo hotas av krig. Vi kvinnor kan göra mycket och vi måste så gott vi kan förhindra en ny som tryggar freden”. Av S ' åsamka oljeproducerande länder förluster skolan I Helsingfors var fylld till vilka kunna tänkas fördelade även på icke sista plats, man beräknar mellan 3 à 400 personer, och dörrarna måste stängas for olleexparterande länder. N. F s egen radioanläggning har bör- den fortsatta publiktillströmningen. när jat användas för att skicka regelbundna journalisten Barbro Alving frdn Stocktill regeringarna G om hur sanktionsöverläggningarna fortskrida. GEORGE LANSBURY HAR AVGÅTT som ledare för det engelska bland kvinnorna för en När man reflekterar över händelserna effektiv protest mot kriget tar sig omkring oss, spörjer man förgäves efter pinionen ständigt nya uttryck. Bland de brev som kommit Tidevarvet tillhanda är ett »rop om hjälp åt ungdomen, en vädjan från olyckliga mödrar», där brevskriverskan vänder sig emot det öde, som den äldre generationen forbereder åt de kommande generationerna. genom att tvinga ungdomen ut i krigsförberedelser och krig »Diplomaterna äro j u ej värnpliktiga.» »Vidare tror undertecknad att kriget mot fascismen måste komma inifrån», Vi vilja ett rättssystem underrättelser - "' arbetarpartiet, på grund av dess hållning i sanktionsfrågan, där Labour Party är villigt att i nödfall gå med på även m ili tära sanktioner. M r Lansburys pacifistiska övertygelse låter sig icke längre förena med denna politik Hans efterträTAN föreligger redan nu i vissa fardare till parlamentssejourens slut blir vatten, forklarade den nordiska konferenmajor Attlee ABESSINIEN FÅR VAPEN från sen I Göteborg U V fartygsbefäl och maskinbefäl, som av denna anledning beslöt Storbritannien, som frigivit vapenexporten tilI detta land Även Sverige att omedelbart kräva genomförandet av väntas följa N F s rekommendation om betryggande ersättning åt sjöfolket för upphävande av vapenexportförbundet, ehu- skador som kunna förorsakas av krigs- - K A ponerande intryck, icke minst på Slussens grannar, vilka i Iikhet med Tidevarvets redaktion från sina fönster kunnat följa hela utvecklingen Först kaos under de första pålningsarbetena, vilka pågingo natt och dag och kommo våra hus att darra Sedan en fulländad cementvärld, förra världskriget bröt ut visste en stor del av oss kvinnor ej dess fruktansvärda innebörd och av den orsaken tego V I väl då Men att nu tiga voreju mer än brottsIigt monarkin återupprättas. Om det blir ex- tad publikanslutning i strålande sol T r a - häxdans. Vi kvinnor ur arbetarklassen måste förstå vår plikt och känna värt ansvar. Vi vilja ej ha krig! Må vår paroll alltid vara sanning, kärlek och broderskap mellan alla människor.» En annan Lidingöklubbist. fru Friedel Bohlin, skriver om kriget och kvinnorna: »I gen stå vi inför ett hotande krig, ja, ett krig som efter all beräkning skulle betyda den europeiska kulturens undergång Hur ställa vi kvinnor oss till ett (Forts. å sid. 4 ) Åderbråcks t ru m p a. hört hur ett modernt krig skulle gestalta sig, nu skulle j u våra Gummifri, Hygienisk, Tvättbar, oskyldiga barn I ännu högre grad bli H å l l b a r , Stoppbar. - Kostnadsfri D V i har JU där Karl XIV Johans staty är den enda offer än i det f föregående och självfallet ru det fordras särskild licens for varje förhållanden EN N Y A »TRAFIKMASKINEN» påminnelsen om det gamla slusseländets stå ju de fattiga absolut utan skydd, enär export au vapen från vårt land de ej kunna skaffa sig de dyrbara skyddsvid Slussen i Storhholm invigdes idyll EN GREKISKA REPUBLIKEN har attiraljer som kanske kunde förlänga livet störtats genom en militärkupp och på tisdagen av Konungen under storar- D hetsfront inom vänstern till stånd. Varje arbetarorganisation och även varje organisation inom medelklassen som är villig att deltaga I striden emot krig och fascism inbjudes till samarbete Detta beslut innebar knappast någon ändrad något rådfrågning. Begär Prospekt. Kungsgatan 4, Stockholm. Tel. 23 1600 Giv råvarutillgångarna fria. Den 1 9 Okt. 1 9 3 5 . Slut på den nationella självhärligheten. D e n som angriper en folkförbundsstat angriper därmed alla d e a n d r a Det ä r en hög och ny princip av solidaritet som går tvärs emot den nationella egoismen och självhärligheten och betyder e n helt ny politik. Ifemton å r har Sverige varit som satt hela sin prestige på sin förm å g a att tvinga andra att vika för våld. och Tysklands utträde, efter misslyckandet a v avrustningskonferensen och-den allmänna reaktionen i världen befann sig i ett moraliskt depressionstillstånd. Inom sekretariatet talades det denna höst om att Nationernas hus skulle gå på aktion, och att man måste se sig om efter ett annat jobb. Dessutom ä r j u d e olika nationernas suveränitet så väl skyddad i förbundets konstitution, att det ä r oerhört tungt och svårt för förbundet att handla som sådant. Och så ska man tänka på alla de stridande se. Inte har det gjorts mycket i folk- gemensamma överläggningarna. Och t 8 t ningen av iordklotets råvarutillgångar Tydligt är att de hithörande frågorna komma att under den närmaste framtiden dryftas allvarligare än någonsin förr. Talet om nyfördelning "' mandat och t. '. koloniområden är ett tecken på detta men ej heller mer an ett tecken. Man behöver blott tänka på en detalj de militära Och strategiska problem som Skulle uppkomma vid varje sådan ifrågasatt omflyttning för att förstå v i l k a oöverskådliga svårigheter. som har möta D e ' som skall Och måste ske är därför att söka på själva det ekonomiska systemets område" m av Samma problem togs upp av Förenta hur lite förberett själva sanktionsför- förråd han obehindrat kunnat inköpa farandet var, trots alla diskussioner. för att hålla sitt utsökta krigsmaskiKommittén som tillsattes f ö r a t t neri igång. Man f å r vara beredd på att Italien framlägga förslag om hur pakten skulle kunna göras effektiv, fick vis- g å r ut ur Nationernas förbund. Likaserligen i somras från sin underkom- så a t t försöket a t t tillämpa dess prinmitti. ett enigt förslag till sanktions- ciper kommer att dra med sig förförfarande i etapper, men kunde inte ändringar hur det än utfaller. Själva ens själv enas o m att framlägga det försöket att handla solidariskt på en som sin rekommendation inför för- så viktig punkt kommer att visa bebundet, fast det d s endast gällde en hovet a v en mer permanent koordiallmän plan utan särskild adressat. nation a v d e gemensamt handlande Och nu måste förbundet så kort där- staternas ekonomiska och politiska efter fatta beslut o m sanktioner och liv. Suveräniteten kommer kanske ä r i färd med att utarbeta en gemen- a t t f å offras för säkerheten p å ett sam plan a t t förelägga förbundssta- helt annat sätt än vad den ursprungterna. O m man bedömer denna pres- liga pakten förutsätter. I och med att Sverige nu g å r med tation ut från förbundets arbetsmöjligheter och historia så ä r det en stor i ett kollektivt beslut, kommer det s å småningom att inse a t t den gamfolkförbundstanken kämpat för a t t s a k som sker. Härom dagen stod det i tidningen l a politiken för alltid ä r förbi, med hålla sig vid liv och prägla verkligheten i en militaristisk och kapitalis- att d e flesta staterna voro mer håga- dess isolerade försvar och dess neutisk värld, ty med undantag för någ- de på militära sanktioner. Och det tralitet till varje pris. V i komma ra få framsynta personligheter ha vi förstår man. Det vore ofantligt myc- kanske rent a v a t t känna behov a v så litet hjälpt till i kampen. Därför ket enklare för regeringarna att g e att som stat tillhöra ett kollektiv p å bli omdömena om vad som nu sker i order till en dådberedd härsmakt, helt annat sätt än förr, inte b a r a f ö r med andra ord använda det gamla den yttre säkerheten utan för samvärldspolitiken med folkförbundsinstitutionen som verktyg ofta orätt- vanliga kriget som politiskt instru- verkan p å alla områden. Det ä r en underlig tid. Mitt under visa. D e t ä r orättvist att plötsligt ment, än t a itu med importörer och fordra att maskineriet därnere i Ge- exportörer, banker och bulvaner. Det det att rustningarna, som skola tjäna néve, för vilket vi aldrig förr haft ä r mer än spännande att se hur detta nationella ändamål, drivas ut i det annat än välvillig eller fientlig Iikgil- kommer att utfalla, och hur det skall absurda. visar oss historien d a g för Än så länge d a g allt tydligare att den nationella tighet, nu med en gång skulle funge- verka på missdådaren. ra lika snabbt och smort som ett håller han sig styv i förlitan på d e självhärlighetens tid ä r förbi. krigsmaskineri, d å det nu måste lämna förlikningsförfarandet, vari det har e n viss vana från alla lyckliga reglerade gränsstrider, och övergå till sanktioner. Det ä r klart att det finns grava anmärkningar att göra mot det sätt varp3 den italiensk-ahessinska konflikten behandlats. Om folkförbundet tidigare tagit sig självt på allvar uppfostrande syfte för att lära oss förstå vad det ä r vi f å i stället för de risker och de förluster vi kunna ådraga oss, d å vi släppa neutraliteten och gå in i det kollektiva säkerhetssystemet. man har en stark känsla att det närmast ä r vrede mot Italien för dess hänsynslöshet, dess övermod och oridderlighet att gå lös p å Abessinien med hela en modern krigsapparats alla fasor, som g ö r den svenska opinionen så pass villig att gå med på . sanktioner. Insikten att tiden ä r moh gen för oss att tillämpa nya princin per för vårt utrikespolitiska handlande kommer först i andra hand som motivbildande faktor. v i h a föga sinne för den kamp - aktualitet åt ett fundamentalt problem. som den ekonomiska världskri- spetsad Men man måste å andra sidan be- sen sedan åratal ställt framför oss - den tänka att Folkförbundet efter Japans mellanfolklig synpunkt rätta förvallt- medlem i Nationernas förbund, men inte ä r det väl många av oss som på allvar satt o s s in i att detta inom överskådlig tid skullle bli något annat än ord. Sverige h a r i själva verket levat kvar inom neutralitetspolitikens skal, som blivit så hårt och fast under det gångna århundradet, som skyddat oss men också hindrat våra rörelser. Nu har det i alla fall kommit därhän a t t det gäller att krypa ut ur det skalet och det ä r självklart a t t intressen och olika förutsättningar detta förorsakar oro och uppståndel- dessa delegationer medföra till de . D e n internationella jordfrågan. vars betydelse for hela det mellanfolksamarhetet framhålls på ledarplats i förra numret av Tidevarvet har tagits upp och kraftigt understrukits i Sv. Dagbladet, som uttalar: Italiens överfall på Ahessinien har icke blott åstadkommit den plötsliga generalmönstring med mänsklighetens moraliska och materiella resurser för upprätthållandet av en elementär rättsordning staterna emellan som vi nu bevittna. Händelserna h a på S i t t sätt givit en t i l l - liga el A och vid medlingsförsöken hinnat göra fullt klart för Italien följderna av att trotsa, då hade också Musso- lini tidigare tagit folkförhundet på allvar i stället för att fatta sin ohållbara protestattityd. Man hade kunnat finna en form för Mussolini att vika for ett o m i s s k ä n l i g t sanktionsit! hot utan att han behövt alltför mycket skada sin prestige. Att nu vika r. för sanktioner blir at! vika för våld T - 44 och det ä r hart när omöjligt för den "Vi vilja ett Flyktiningsspörsmålet i Genève. S rättssystem.. kjönt hele Verdens interesse under Paraguay. I löpet av kort tid fikk Nanårets Folkeforbundsforsamling var sen regjeringer I mange land til å gå med blitt fullstendig opslukt av det altoverskyggende abyssinske problem, og skjönt spörsmålet om krig eller fred har fått folk til å glemme alt annet, har det dog vært på dagsordenen flere ting som i og på anerkjennelsen av de identitetspapirer som vi n u kjenner under navn av Nansenpass, og derefter gikk han over til å skaffe disse ulykkelige mennesker arbeide. Hans motto »Hjelp til selvhjelp» blev anvendt for sig kan ha like stor betydning for overalt; her blev ikke utdelt understöttelmenneskers fremtid og lykke. Et av dem Irer, men lån til produktive formål. De e r spörsmålet om kvinners likeherettigelse, nasjonalt og internasjonalt. Det annet gjelder de politiske flyktninge. I n o e n korte år efter krigen, da man ennda trodde at Verden kunde vende tilbake til de idylliske tilstande fra 1913 da regnet man med a t flyktningene var en ren temporær sak, og man mente å kunne innordne dem i samfundet som arbeidsvillige og arbeidsberettigede mennesker i löpet av forholdsvis kort tid. Det var et utrolig arbeide som Folkeforbundet her utförte under ledelse av Fridtjof Nansen. Ennda er den ikke skrevet, den flyktningenes odyssé, som kan vise Verden, hvordan russer og armener blev sendt Verden rundt, fra Cypern til Grekenland, fra Bulgaria til Frankrike, fra Kina til Staternas utrikesminister Hull i märkliga radiotal häromdagen. russiske storfyrster har kjöpt drosjehiler i Paris. Kubankosakkerne har kunnet dra på sine verdensomfattende tournéer, og armenierne har fått tak over hovedet i Syria takket være lån fra Nansen-Kontoret. Omkring 1929 så det ut, som om man temmelig snart vilde kunne være istand t i l å likvidere kontoret, hvad der selvfölgelig vilde vært den beste lösning på spörsmålet. Med krisens inntredelse blev det slutt p i denne illusjon. De förste til å drives ut av arbeidet overalt var flyktningene. Efter Nansens död måtte hans Kontor fortsette, men var beregnet til i skulle nedlegges i 1938. - Då i 1933 de tyske flyktningene kom til, satte Tyskland sig imot at Folkeforhiindet skulde ta sig av Kulturarbete i Norrköping. . “ (Forts. fr. sid. I . ) gen den 12 okt. hade Norrköpings väl genom sitt sakliga och logiska grepp A . B. F. och Hemgården ordnat ett på ämnet, som genom den djupa gripen- gemensamt höstsamkväm I Arbetarförhet som skymtade bakom hennes behärs- eningens salong, som var till trängsel fylld. kade lugn. Till den stora publiksuccé Barbro ,,l- Det var ett gediget program, som bjöds de lyckliga, som erhållit plats: Körsång, ving ogensägligen var, bidrog kanske i unison sång, talkör, teater, musik och viss grad hennes uttalade förståelse för föredrag av rektor Honorine Hermelin den svåra ställning F i n l a n d s kvinnor in- över ämnet: »Freden och kulturarbetet». Kan n u ett referat från detta samkväm tar till dessa frågor, och den respekt hon intressera Tidevarvets läsare? kände härför. Lördagen När hon så utslungade sitt, »men om inte kvinnorna nu gör sitt yttersta för att värna freden, så finns det ingen ursäkt och hennes föredrag var sådant, att det för dem. Kvinnornas kampvilja mot kri- skulle, och det borde i sin helhet införas get är den enda reserv, som världen äger i denna tidning. Det skulle förlora på ett refererande. Vare det endast sagt: för att komma ur det undergångssystem Före draget grep den månghundrahövdadär den nu går fram», hade man kunnat d e publiken; det lyfte till andakt. och det höra en knappnål falla, så koncentrerad grep till eftertanke, det gav vilja till arbete för fred och förbrödring. v a r stämningen i salen. En till trängsel fylld lokal. ett samEfter en klart upplagd framställning kväm- anordnat av A. B. F. och Hemgåröver Sveriges kvinnors storartade fredsden gemensamt, säger en hel del. Ingen aktion med de folkvalda delegaternas sto- konkurrens om själar. Det hedrar i sanra representantmöte den 1 september och ning Hemgården och A. B. F. Ett geden t i l l Genève därifrån avsända delega- mensamt arbete i kulturbefrämjande och kulturuppbyggande syfte, är inte det ett tionen till Folkförbundet, övergick företidens tecken? Och ett gott tidens tecdragshållaren till att belysa vad det ken. varande krigsmaskineriet med sin oerhörI en värld så full av larm och oro, strid da tekniska fullkomning betyder för den och split, finns det krafter, som enar och dem. Derfor oprettet man et såkalt Höi- civila befolkningen samt fastslog det illu- samlar. krafter som inte ropa. men som kommissariat utenfor Folkeforbundet, en soriska och för denna befolkning vilse- tyst och försynt utför sin gärning i tidsoch livsuppbyggandets tjänst. såvel ökonomisk som finansielt helt sve- ledande i det system med gasmasker och Mauritz Erlandsson. vende institusjon, som uten Forbundets källarskydd som man på alla håll nu vill stötte i ryggen bare har vært istand til å hygga upp. Barbro Alving slutade med att närmaEtt förslag till mötesuttalande framlaopnå minimale resultater. - Flyktningene fra Saar derimot kom under Nansen-Kon- re utveckla den tankegång som ligger till des för att understryka mötets fredsvilja grund för denna nya aktiva fredsrörelse. och antogs utan diskussion följande toret, og det fins mange tusen italienske, klämmar: spanske og montenegrinske flyktninge, Här sade hon bland annat: Bland de invändningar vi ha mött är Mötet uttalar en skarp protest mot det samt såkalte »Staatenlose», som ikke denna kanske den väsentligaste: man har nuvarande krigssystemet och mot det mokommer inn under noen myndighets komsagt oss att vi sviker vart land. Jag har petanse. Den elendighet som disse men- I n t e varit många dagar i Finland men jag derna harhariska krigsmaskineriet. inför nesker må gjennemgå, uten pass, uten har förstått att många av er, både män vilket civilbefolkningen står skyddslös. penge og uten arbeidstilladelse,i fengsel Detta krigssystem, som griper in och och kvinnor, känner på det sättet, och att f o r den forbrydelse å söke arbeide, ille- ni kanske alla är beredda att svara mig: förvrider hela samhällslivet, anse vi så väl det ma kosta vad det vill. även våra liv, kulturfientligt som samhällsförödande. gitimt bragt over de forskjelligste grenser men Finlands frihet måste bevaras. Jag Vi förklara oss solidariska med alla de i natt og mörke av de respektive landes behöver inte tala om hur mycket jag repoliti - det er en stygg flekk på den spekterar den invändningen, och vore det kvinnor i världen, vilka arbeta f ö r att detI lider så att vi trodde att ett land fortfarande ta krigssystem ersättes med ett rättssyeuropeiske civilisasjon. disse mennesker under et langt verre kunde försvaras med vapen så skulle den- stem, som tryggar freden och befordrar trykk enn noen annen. Staterne gir ut na rörelse kanske aldrig ha kommit till. samförstånd mellan folken. Men v i tro det inte. Fredagen den 1 I höll Barbro Alving en mange penge for å sende dem vekk, fra Vi vet att det moderna kriget ser ut land til land, men ingen tenker på å repris av sitt föredrag »En kvinnorevolt så här: framme vid fronterna ligga solsamle pengene til produktivt arbeide for daterna som dragit ut i den tron att de mot kriget, i Svenska Kvinnoförbundet. försvara sitt land, det vill för de flesta av Även denna gång var publiktillströmnindem Den Norske Regjering fremsatte da et dem säga sin stad, sitt hem, sin hustru gen så stor att inte på långt när alla kunoch sina barn. Och långt bakom fronten de insläppas. forslag som helt var i Nansens and: kanske deras hem i ögonblick ligEfter detta föredrag hade fröken Alving Folkeforbundet burde overta omsorgen ger i spillror eller star i lågor och deras for alle disse mennesker, uten hensyn til hustru och barn kämpar sin sista kamp i med stort tillmötesgående lovat besvara religion, rase, politisk overbevisning eller eld och gift. Den tid när man kunde för- frågor, och publiken var i tillfälle att utoprindelig nasjonalitet. Forslaget var svara sitt land och dess frihet med vapen tala sig. Först av alla reste sig en äldre är förbi, den sanningen måste vi inse. Vi herre och förklarade, att då han var gediktert a v en generös innstilling og av en vid forståelse, men det blev dessverre ikke tror att det enda effektiva försvaret för neral och även deltagit t krig, hade han det fosterland som vi också d i k a r är att optatt " samme måte. Den vanlige bu- försöka komma åt själva krigssystemet. en viss erfarenhet som berättigade honom reaukratiske og politiske tankegang gjorUnder en verklig applådsalva lämnade att tala. Han bad att få tacka föredragsde sig gjeldende; og de helt rimelige hen- föredragarinnan talarstolen. Det var mig hållaren för hennes ord, som han p i alla syn til arbeidslösheten i de enkelt land ett sant nöje att i egenskap av Unionens punkter gillade. Han har med spänning lukket öinene på statsmennene f o r enhver ordf. framföra min förenings och åhörar- väntat på kvinnorna, ty han är övertytanke på en planökonomisk innordning av nas varma tack till Barbro Alving. På gad om, att det är från kvinnan hjälpen flyktningene som ofte er meget verdifullt samma gång begagnade j a g mig av detta måste komma i den världsnöd vi nu gemenneskematerial - det material som er tillfälle att påpeka, att vad vi med detta nomleva. Han påminde till sist om det istand til å dö f o r en overbevisning. möte avsett var att utöver de trånga för- kända ordspråket: »Que femme veut, Dieu En tid så det ut som om det ikke vilde eningsgränserna få dessa frågor belysta le veut». komme noen resultater i det hele tatt av inför offentligheten. Och j a g kan inte annat än av hjärtat den norske henvendelse. Men tilsist lykÄven Finlands kvinnor besjälas av en önska, att detta må visa sig vara sanning. kedes det å få nedsatt en ekspertkommi- stark fredsvilja. Ett bevis härför kunde Helsingfors i oktober 1935. sjon som d o g utelukkende skal beskjef- man utläsa frdn en hänvändelse från kvinT h y r a von Reetzen-Östman. tige sig med de flyktninge som allerede nor i landsorten, som känt det som en står under Forbundets beskyttelse, russer, manande plikt att göra något och därför armeniere og tyskere. Der er håb om at vänt sig till kvinnor i huvudstaden med de nu samtlige skal komme inn under en en uppmaning att söka finna en lämplig felles kompetanse og alle nyde godt av form härför. Detta inger en förhoppning, tradisjonerne efter Nansen. Utenriks- att man från en större och mera betydanminister Koht förte en heroisk kamp i de plattform kan föra denna fråga vidare. komitéen. og om resultatet enn ikke Att till den nya aktiva fredsrörelsen, hans Han för- ordade en samfälld aktion från talrika länders sida i syfte att få till stånd för det första energiska åtgärder f ö r en rekonstruktion av den internationella handeln; vidare ett successivt återställande a v valutastabiliteten;och slutligen en internationell överenskommelse om en organisation och principersom skola Iämna garanti för att alla råvaror bli disponibla till rimliga villkor överallt där man har behov av dem. Hull förklarade att nedgången i den in- ternationellahandeln framkallat en spänn i n g bland folken, som gör dem benägna att lyssna till ledare som föra ett krigiskt språk och komma dem att drömma om ett l i v som är mindre mödosamt och mera inbringande än deras nuvarande hårda kamp för livsuppehället. Men kriget kan Kriget är icke medföra detta resultat. ett föråldrat och blodbesudlat instrument, som icke kan hota världens ekonomiska onda. För en kort tid skulle det kunna tyckas göra det för delar av ett folk, men intet är klarare ä n att en konflikt Iämnar efter sig ett f r ö till framtida konflikter. I sin helhet blir följden att mångas hopp i nu- krisetider samma tvingas till tystnad för a l l t i d i slagfältens dy och de andras förhoppningarförvand- Jas till en ömkansvärd kamp mot den förstörelse som åstadkommits av kriget. För att vidmakthålla freden fordras ett slags herravälde över konfliktanledningarna,ett herravälde som i c k e kan erhållas annat ä n genom samfälld handling av ett stort antal stater. - N y bok av Elin Wägner: Vändkorset Roman blev hvad man hadde håpet, så er der en chanse f o r senere utvidelse, og for at ikke som forutsett disse flyktninge skal kunne las helt i stikken nu hvor de tren- 8: 50 B O N N I E R S Genève mer ~ ennnogensinde. Lise Lindbäk. som här framlades, taga ett lättvindigt ställningstagande är uteslutet. Denna röreIse fordrar av dem som omfatta dem ett djupt personligt ansvarstagande, ett avgörande inför det egna samvetet. Föredraget tolkades i något sammandragen form till finska. Tidsläget och ungdomen. Tidsläget och vår svenska ungdoms kommer att bli ämnet f ö r en diskussion som anordnas p i Ateneum om fredag. den 18 okt. kl. ½ 8 e. m. Som inbjudare stå Pedagogiska lärokursen, Pedagogiska sällskapet. Stockholms Iärarsällskap och Stockholms folkskollärarförening. Inledningsanföranden hållas av lektor Walter Fevrell, rektor Honorine Hennelin. rektor H. Grimlund och folkskoleinspektör E. Stålfelt. Lärare, lärarinnor, föräldrar och andra intresserade inbjudas att deltaga i diskussionen. Tillträdet är fritt. Adr.: Ateneum för flickor, Sveavägen 48, Stockholm. T fostran ~ _ En människa bakom _ _ _ _ ~ ~ - - I I Vänsterpartiernas orden. Våra barn äro hjältar. 1.) sådant (Forts. fr. (Forts. fr. sid. I . ) Men när jag kom hem och berättade vill j a g just nu inte gå i n på, det jag vill (F orts fr sid. försöka få fram är hur obeskrivligt fängs- saken för min mamma så v a r hon inte så lande hennes framförande var. Man för- nöjd med mig. »Kom ihåg vii saka», framtidsperspektiv? Vi borde väl stod med ens, som i blixtbelysning, a t t sade hon. »Hat går inte att utdriva med ha lärt mycket sedan 1914. Alla v i som här står en människa som har satt i n hat. Det vill h i t t r e och starkare krafter ha upplevat ett 1914-18 borde väl ha fått ögonen öppnade Vi vilja icke mer tiga. hela sitt j a g i det hon säger, som kunde till för den uppgiften.» - Jag skulle vilja omnämna a t t jag Vi vilja ropa ut vår förbannelse över a l l t dö för det om så behövdes Orden - - var som elektrifierade, de gav en en stöt, hade en underbar mor, fortsätter fru Ha- vad krig och krigsförberedelser heta. V i ruskade upp en ur slöhet och slentrian, rand. Tyvärr förlorade j a g henne när vilja inte föda våra barn under vånda och trängde sig längst i n i ens eget dådlustiga ga j a g v a r 18 Ar. men jag minns att hon ångest för att sedan blott. fostra dem t i l l medvetande. Det verkade mera än edragande, det v a r förkunnande. Pub en satt orörlig och spänd, m a n kände att var m e n i n g tog skruv. Och ändå var det hon sade inte så mycket märkvärdigare brukade likna de olika religionerna vid ett mördare eller tilI sådana musikkapell: de spelar alla samma me- mördade. Utan vi vilja som själva bli dem vägen visa lodi, de använder sig bara a v olika instru- till ett bättre samhälle, d a r inbördes förment. Den tanken har nog gått som en troende råder människorna emellan. Gärna må v i avslöja för våra barn k r i röd tråd genom min uppfostran, det förgets verkliga ansikte. Gärna må vi visa än det man förut både hört och känt. Det står j a g n u efteråt. S e r ni, allt det skändliga som kristvåra mera vuxna barn de hemska k r i g v a r människan bakom orden som man na människor i vår tid t i l l f o g a sin nästa bilderna i Ernst Friedrichs geniala bilderförnamn. sid. enhetsfront. 1.) a a t t stämma ner kamp emot de imperialistiska staterna. et ä r emellertid in- har alltid varit en grundläggande del av tressant att iakttaga hur den faktiska ut- Kominterns politik. vecklingen ter sig. Just från det ögonblick, Ett av d e mest effektiva s i t t på vilka då den franska regeringen förmåddes till d e anti-imperialistiska strävandena i v i d ett fördrag med Sovjet-Unionen. har det den kan göra sig gällande, måste vara a l t i Frankrike och franska kommunistiska partiet g j o r t sina arbetarna, framförallt hittills största framsteg. England. kräver a v sina regeringar att d e Det franska exemplet ä r det mest slå- stävjar Italiens erövringsförsök, fortsätter D e t ä r alldeles sant a t t desende, men faktiskt h a r en motsvarande författaren. utveckling ägt rum t. o. m. i Förenta Sta- sa regeringar i ett visst hänseende själva terna. När U. S. A:s regering vintern ä r böjda för att hindra Italiens framfart, 1933 erkände Sovjet-Unionen f i c k man löfte att ofta höra a t t Sovjet-Unionens inställa a l l propaganda i Förenta Staterna vore detsamma som a t t kommunistiska partiet i Amerika skulle upplösas. Men i själva verket är det j u s t precis sedan hösten 1933 som det amerikanska kom- emedan deras egna imperialistiska intressen hotas av Italiens åtgärder. Denna härva av varandra korsande intressen från sinsemellan rivaliserande imperialistiska s t a t e r ä r en av den nuvarande världssituationens mest karkteristiska drag. Författaren menar också art n ä r d e franska o c h brittiska arhetarna kräver a v sina regeringar a t t hålla Italien kort, använder d e s i g av d e imperialistiska inbördesstriderna o c h d e vore dumma om de inte gjorde det. Även om Nationernas Förbunds pakt till s t o r del är en omskrivning f o r Frankrikes och Stor-Britanniens kapitalistiska intressen, d e r a s önskan att bibehålla den uppdelning a v världen som p a s s a r dem och d e r a s förnekande av a t t andra kapitalistiska makter kan ha lika berättigade anspråk på nya områden och naturtillså vore d e t gångar, påpekar Strachey, löjligt att förneka a t t det ä r ett livsviktigt intresse för d e engelska och franska a r betarna a l t kräva effektivt motstånd mot Italiens expansionsplaner från sina respektive regeringars sida. T r y c k e t a v hela den väldiga opinion som ä r för fred kommer a t t vända s i g emot det fascistiska hotet. slutar författaren. Jag hade förut hört talas om Irene Ha- i dessa judeförföljelser, kan jag inte - bokMånga »Krig avmot vårakriget». barn ha j u själva upp- munistiska partiet h a r gått snabbast rand I Wien, sett hennes n a m n på annons- som arier eller kristen. hur ni vill la det framåt. Långt ifrån att upplösas har del pelare, hört om Harand-rörelsen, men - stå passiv inför. J a g talar lika myc- levat arbetslöshetens elände, världskrii stället hävdat sin som den allvarligaste utan a t t närmare känna till hennes enen ket för oss icke-judars skull. Man måste gets direkta följd. motståndaren mot amerikansk kapitalism, person. A v mina grannar fick jag nu komma ihåg a t t h a t o c h orättvisa förstör Låtom oss ropa högt ett »Nej» till a l l a tillräckligt stark för att kunna bli ledare under en paus en del kompletterande upp- inte bara dens själ som hatas och miss- rustningar. De äro bara ett tecken på a v den amerikanska arbetarklassens oergifter - och innan jag gick ifrån Wiens handlas utan också den som hatar och misstro, och misstro k a n bara väcka missCall-klubb hade fru H a r a n d lovat mig en misshandlar. När man hör vad som in- tro. V i vilja avrustning. Den vägen som hörda men för l a t e n t a krafter. präntas i tysk ungdom i dessa dagar och rustningskapitalister visa, har alla tider intervju. Ett a n n a t mycket viktigt steg från den Vi Irene Harand är den person i Wien när man sedan betänker att barnet av i fört till krig, till bottenlöst elände. kommunistiska kongressens sida var deksom helt enkelt tagit upp kampen mot dag skall bli morgondagens lagstiftare vilja gå avrustningsvägen, den nationella larationen att Komintern ämnar underavrustningens, som i längden måste föra antisemitismen i världen, närmast riktad så blir man ifrån sig av förtvivlan.. stödja de små staterna i deras kamp för Vi mot Hitler-Tyskland. Hon ä r wienska Hon höjde rösten och blicken blev till förtroendet folken sinsemellan. oberoende, om och när dessa s t a t e r attacoch katolik - rent »arisk» hennes f a r fjärrskådande som talade hon till ett måste insätta skyddsåtgärder a v icke m i - keras av någon s t o r imperialistisk makt. var katolik, hennes mor v a r protestant osynligt auditorium. litär natur, utan i stället ekonomisk. essen säkert Men hon återkommer s t r a x till jorden Framtiden kommer förvisso att visa att från Siebenhürgen och hon är g i f t med icke sociaen österrikisk officer som deltagit i och mig, närmare bestämt till vårt lilla 'd' vägen är den effektivaste.» listiska s t a t e r i Europa som t. ex. Litauen * i wienercaféet. världskriget. Redan som ung började bås i schaggsoffan Inför ett kommande k r i g måste man och Tjeckoslovakiet, v vilkas självständigIrene Harand att arbeta socialt. hennes - Ni får i n t e förvåna er över a t t jag het ä r starkt hotad a v den nationalsociaförsta arbete gällde den s. k. Kleinrent- predikar, s ä g e r hon med ett riktigt hjärovillkorligen ställa sig den frågan: listiska imperialismen i Tyskland. Men ner-rörelsen som avsåg att hjälpa alla tevinnande litet skratt Den som vill h a tian någon överskåda d e s s följder? skri- redan innan kongressen hade avslutats dem som genom inflationen förlorat allt något sagt och som måste säga det till ver fru A . Hedin, Lid Lidingö. Finnes blev en annan stat utsatt for akut krigshot d e ägde. Sedan Ar 1930 efter nazismens många - den får lov att säga samma sak det något effektivt skydd mot ett gasfrån Italiens sida. Den plötsliga tillspetsHur kommer Andra Internationalen a t t anfall? Blir det ej i stället mänskIighegenombrott h a r hon helt ägnat s i g åt ar- om och om igen, man kommer aldrig ur s i g till Kominterns inbjudan till betet mol judeförföljelserna Hon redige- predikotagen! Det man vill säga måste tens och kulturens undergång. L i g g e r det s a m a r b e t e ? D e t återstår att se. Krafter ej en stor fara för hela vårt vara eller inte r a r en veckotidning som heter »Gerechtighamras i n i folks medvetande. Om A t t understödja kolonialländernas. i olika riktningar komma s ä k e r t a t t göra keit» (Rättvisa), hon talar på möten, f a r läst vår tidning »Gerechtigkeit» så h a r ni i kapprustningarnas vansinneshets natioi detta fall potentiella koloniers, sig gällande. nerna emellan? Och måste vi ej vakna på föredragsresor och nu senast har hon nog många gånger blivit trött på att den upp till protest mot våld och diktatur? givit ut en bok som blivit mycket Upp- så ofta säger detsamma, kanske också att tråle träffar diktaren i en stund a v oss från denna hotande f a r a , märksammad i Osterrike och som hon den säger det på ett enkelt och enfaldigt Frigöra själsliga och fysiska spänstighet. gissel genom tiderna. kallat »Hans kamp,. Den utgör e t t be- vis. Det gör inget. Har n i retat er över mänsklighetens Med s t o r möda har vi byggt upp våra mötande av Hitlers »Mein Kampf». mått. det så har ni också märkt det! Och vi hem, fostrat våra barn. E t t krig ödeAtt spritdrycker skulle verka inspire- Lenah Elgström. -Jag kan säga a t t j a g ända sedan mitt talar inte b a r a till intellektuellt och bilrande på konstnärer och få dem a t ~ Enligt Waldemar Hammenhögs erfafjortonde å r h a r kämpat för samma s a k , d a t folk. Vi vill att alla, att massan, kan- lägger allt, sprider död och f a s a på sin väg. Låt oss kvinnor förena oss i g e - s k a p a mästerverk är en myt, som lyckats renhet ä r bruket av rusdrycker för en sade Irene Harand när vi satt mittemot s k e just den s. k. massan, skall fatta vad mensam strävan för fredsarbetet. Med till- skriftställare direkt skadligt, kanske m e r få en g a n s k a s t o r spridning. Våra varandra i ett litet caféhaus i Innere Stadt. vi menar. jag blir aldrig trött på det. barn äro hjältar som krigstjänstvägrare fredsställelse konstaterar man därför, att skadligt än f ö r andra yrkesutövare. T u r e Hon kom direkt från arbetet på sin byrå V a r j e gång står orätten lika levande i fredligt värn och skydd för fosterlandet O s k a r Eklunds förlag velat bidraga till Nerman har otvivelaktigt träffat den a t t skingra denna falska föreställning ge- ömma punkten, n ä r han framhåller, a t t och på kvällen samma d a g gick hennes framför mig och varje gång tycker jag ej i militarismens förråande själsnom att samla uttalanden från en del förmöjligen kan alkoholen i en liten d o s stiMen tåg till Prag, d ä r hon skulle hålla före- a~ jag skulle vilja rycka upp alla hjärtemördande värnpliktstjänst.» fattare, vilka utgivits under titeln »Vi mulera (borde v a r a frigöra) fantasien, drag. Det gällde att ta fatt på minuterna! dörrar på vid g a v e l . . . tvivla på John Finkelman» i förlagets se- men säkert är, a l t den förmörkar vad - J a g kommer så väl ihåg den första Irene Harands bok »Sein Kampf» utgör som för en konstnär ä r viktigare: komrie »Aktuella nykterhetsfrågor». K A N A D A HAR HAFT VAL TILL Men när väl fått d e n lilla bropositionskraften och överblicken. stöten j a g då fick i denna riktning, bör- i judefrågan ett direkt vederläggande av Förträffligt klarlägger Harry B l o m b e r g UNDERHUSET, vilka resulterade i schyren i sin hand förbytes intresset i en j a d e hon. Vi s t o d i k ö framför brödbu- Hitlers»Mein Kampf». Hon säger i sitt tiken i Wien. Dagen förut hade det kom- förord att hon ä r medveten om att hen- en överväldigande seger för de liberala. viss hesvikelse. Det utmärkta uppslaget problemet, n ä r han skriver: Jeppe s u p e r I Danmark väljer man den 22 oktober till har ingalunda utnyttjats så som man kun- inte för a t t få inspiration utan f ö r att mit en massa flyktingar från Galizien, n e s bok e j ä r litterär. Vad hon däremot Folketinget, framförallt i jordbrukskrisen d e väntat, o c h nykterhetsvännen kan en- befria sig från inre konflikter. D e t tralandsmän som tillföljd a v kriget blivit inte säger, men vilket j u ligger nära till dast beklaga, a t t inte redigeringen lagts giska ä r , a t t alkoholen aldrig löser några tecken, där det varit i andra händer. Redan företalet står på konflikter utan på sin höjd eliminerar hemlösa. En a v dem. en gammal jude- hands att man ifyller. är men det ä r ju och valutafrågans gubbe med patriarkaliskt s k ä g g och stodem f ö r tillfället. M e r tvivlande ställer omöjligt att åstadkomma en jämkning ett onödigt lågt plan. ej Hitlers heller. mellan partierna. Valet har tillspetsats Enquêtefrågorna verka också väl skol- m a n sig t i l l Ivar Lo-Johanssons påståenr a melankoliska ögon, befann s i g mitt i Utan att förfalla till någon kritiklös bemässiga och inbjuda knappast till den de, a t t en författare dock måste h a prövår kö. Då gick ett par småpojkar, rik"" för eller emot Stauning. liga rackarungar, förbi och en a" dem undran för det judiska folkets prestatiokonstnärskapets revolt mol en påklistrad vat på ruset för a t t känna till dess verkI England komma underhusvalen troli- falsk etikett, som man hade väntat s i g ; ningar, men därom kan j u endast sakbörjade peka finger och ropa: »Saujud’, ner, påpekar hon i sin bok vad d e utgen att äga rum i november. måhända ä r det utrymmet som tvingat kunskapen döma. Vad man däremot a h Saujud’, se på judefläsket, nu kommer de rättat, men framför allt vederlägger hon till en sådan precisering. Detta hindrar solut reagerar emot ä r samme forfattares också h i t och äter upp brödet för oss!» med sakliga fakta d e fantastiska beskylldock inte, att man o f t a läser svaren med uttalande. att forfattarskapet ä r en ab- Jag kan ännu minnas hur besinnings- ningar som i Hitlers b o k framkastats mot Triewaldsgränd 2 3 tr., Stockholm, stort intresse. D e t ä r femton svenska norm livsform, a t t den fullkomligt sunda dem. Alla dessa precisa siffror som hon författare, som beretts tillfälle att yttra människan litterärt sett ingenting h a r a t t löst ond jag blev. Jag rusade upp och REDAKTION: s i g ; a v dem äro s j u absolutister och yt- uttrycka. Är det inte i stället så, a t t samlat - med angivande av källorna fick tag på pojken, klådde honom så gott Telefon 2048 42. Mottagningstid terligare ett par stå absolutismen ganska verksamhet, skapande ä r det normala tillä r kanske bokens värdefullaste sidor. l jag kunde och skrek: »Begriper du i n t e I vilnära. I den ordningsföljd deras uttalan- ståndet för varje sund människa? sin nakna saklighet verkar d e monumenh u r skamlig d u är, h a n är ju öterrikare tala mot allt det konturlösa svammel som l i k a väl som d u och h a n har dessutom utgör huvudbeståndsdelen i den antiseförlorat hus och hem för krigets skull. Du Men i boken h a r mitiska agitationen. har haft det bättre, d u har ju ännu tak dock inte Irene Harand förmått att ge utöver huvudet, och nu missunnar d u hotryck åt a l l den glöd och värme som hon nom att dela brödsmulorna vi får... .» Jag minns att jag hade klått honom så pass a t t jag lyckades få pojken med mig närvarande - I visarhurbrtydelsefullakongressens beslut eller nihar Vi tvivla på John Finkelman. A En liknande åsikt företräderAnna- i - man i "' i TI D EVA RVE T att be gubben om förlåtelse. Och fick o c k 4 hela gatan till att just som jan. då jag radio tycka Zetterlund & Thelanders av märket åt Auditor Boktryckeri-A.-B , Stockholm 1935 Vi kela f för mycket