1935:38

Comments

Transcription

1935:38
STUREPLAN
-
människa Vänsterpartiernas
bakom orden. enhetsfront.
STOCKHOLM
förbättre
DAM- & HERREKIPERING
Vad
D e n just nu aktuella rörelsen inom
vänsterpartierna f ö r en enhetsfront
emot krig och fascism har fått en intressant belysning av engelsmannen, förutvarande parlamentsledamoten mr John Strachey som I tidningen The New Republic
har hänt?
Irene
Harand
B
ger en översikt over Tredje internationa- kurs, som man ibland gjort gällande,
BOMBFASTA SKYDDSRUM FUR
V A T I K A N E N ha aldrig påtänkts,
meddelar Tidevarvets Rom-korrespondent,
vilket härmed med glädje vidarebefordras.
P å v e n UNDERSTÖDER ICKE heller
Italiens eruvringskrig mot Abessinien,
förklarar ärkebiskop Hinsley, katolska
kyrkans högste representant i England
Men påven kan icke bannlysa Mussolini
utan att framkalla krig och vålla Italiens
befolkning svåra samvetskonflikter. Fordragsenligt or han dessutom förbjuden
att deltaga i fredeforhandlingar.
Men hur är det med uppgiften att
biskopen au Aksum fått pengar for sin
missionsverksamhet av Vatikanen?
MEDELBAR KREDITSPÄRR M O T
“Hat går inte
I T A L I E N , s. k f i n a n s i e l l a
sanktioner, har beslutats av N F s sank- starkare krafter
tionskonferens Beslutet innebar att alla till"
krediter och lån till såväl ilalienska staten som till bolag och enskilda skola inställas I den utsträckning som åtgäraromdagen var jag på föredrags- nya åhörare skockat sig i dörröppninderna kunna genomföras utan lagstiftning
de kunna till stor del handhas av
afton i Wiens Call-klubb. Det v a r garna
En smal, mörk. ganska ung kvinna steg
bankerna
skola de träda omedelbart i ett bra program, utmärkta talare, man
kraft. De olika regeringarna ombedjas hörde på ordentligt hela tiden. Då an- upp i talarstolen. - »Hon ser nästan
dessutom att till generalsekreteraren mäldes Irene Harand. Det gick på en barnslig ut», hann jag att tänka - mera
rapportera vilka åtgärder de vidtagit eller gång som en susning genom de närva- blev det inte
ty sedan blev j a g liksom
om hinder möta för deras genomförande rande
folk sträckte på sina halsar för alla de närvarande fängslade av hennes
O
att utdriva med
H
-
-
-
-
före den 31 oktober. Av de 53 stater som att
se bättre och när j a g såg mig om i tal Vad föredraget denna gång gällde
(Forts. å sid. 4.)
deltogo i sanktionskonferensen. anmälde den fyllda salen, lade j a g n~~~~~ "" att
Österrike och Ungern reservationer, medan Venezuela och Uruguay måste in- “
vänta instruktioner frdn sina regeringar.
F R Å G A N OM D E EKONOMISKA
SANKTIONERNA, d. v. s. om inskränkningar i handelsutbytet med Italien,
har överlämnats till en underkommitté
Likaså frågan om hur de olika staterna
skola kunna ömsesidigt hjälpa och stödja
varandra för att minska oldgenheterna
och förlusterna
au de tillämnade sanktionerna
Förbud mot
oljeexport skulle t. ex.
Storafestsalen I Privata Svenska Flick- av den beklagliga händelsen vid prof.
lens sjunde kongress och den utveckling ehuru naturligtvis hela världssituationen
som följt på de senaste signalerna från har ändrats sedan Komintern för snart
Moskva
tre år sedan utfardade sin första inbjuM r Strachey tillhörde som bekant dan till samarbete.
engelska arbetarpartiet och var dess reDetta erbjudande har haft flera viktiga
presentant I parlamentet, där han emel- forandringar inom olika länder till följd
lertid skarpt opponerade emot partiets I Frankrike är Enhetsfronten fullt genomHan kom
politik I arbetslöshetsfrågan
så småningom att samarbeta med Sir
Oswald Mosley, tills dennes övergång till
öppet fascistiska åsikter tvang honom till
en brytning M r Strachey har gjort sig
kand som forfattare till flera arbeten över
förd och har utövat ett betydande inflytande på landets politiska liv. Aven om
Frankrike ar det enda land, där Enhetsfronten slagit Igenom. finns det knappast
någon nation dar inte tanken på en arbetarklassens samfällda aktion vunnit nå-
kapitalism och fascism. När han I fjol
skulle företaga en föreläsningsturné i
Amerika hotade de amerikanska myndigheterna att utvisa honom, vilket gav
gon mark T. o m i England, där motståndet mot denna tanke säkert vant
större än i något annat land, har detvisat
sig. säger Strachey, att den organiserade
ytterligare aktualitet åt hans namn.
arbetarklassens inställning gentemot komStrachey framhåller hur ett av de vikti- munisterna forandrats ganska väsentligt.
gaste besluten på den Kommunistiska inMan hör ofta det påståendet, att de
ternationalens kongress i år var att för- kommunistiska partierna I olika länder
nya och förstärka arbetet på att få en en(Forts. å sid. 4 )
Våra barn äro hjältar O
i fredligt värnande av fosterlandet.
livets egentliga mening. En naturlig h i n nas högsta lycka a r väl att få äga ett
barn, att fa giva den allt som gör den till
en sund och god människa. Man ä r glad
och lycklig över att få följa dess utveckIing. Inte är det väl meningen att detta
liv en gång skall förintas genom ett krig.
N u talas det om nativitetens höjande i
vart land, nog undrar man ändå om ej
detta krigshot skall verka något hämmande Vi måste j u känna ansvar för de liv
står det i brevet, »då först kan den bekämpas
Langes föredrag i somras, då man kastaFru Maja Björkman sänder oss några
de stinkbomber.
uttalanden frdn klubbmedlemmar inom
Det var Kvinnoförbundet Unionen som
socialdemokratiska hinnoforbundet.
stod som arrangör av detta möte.
Barbro Alving, som hittills varit ett främ- »Måhända kan detta sporra andra att
säga sin enkla mening till stöd för Ned
holm den 9 oktober talade över ämnet mande namn här, dokumenterade sig som
med vapnen-aktionen - säkerligen finns
en utmärkt föredragshållare. Från första
kvinnornas revolt mot kriget».
det många, många, som gärna vill ge utUtanför på gatan så väl som i salen stunden lyckades hon komma I kontakt
tryck för vår gemensamma kamp mot kribefann sig civilklädd polis, en säkerhets- med sina åhörare och fängslade dem såget,»
åtgärd för att förebygga ett upprepande
(Forts. å sid. 3.)
T y v ä r r har vi nu en tid av år invaggat
oss i den förhoppningen att mänskkonung Georg som återvänder ar ännu fiken på de sinnrikt uttänkta uppfartsle- lighetens upplysning nått så långt, att ett
ovisst
kanske man finner någon annan derna kunde pågå hela tiden. oberoende krig kunde anses omöjligt», skriver fru
av folkmassorna och avspärrningarna un- Bertha Franzén, medlem av Lidingö sohågad för det osäkra yrket
KRIGSFARA FOR HANDELSFLOT- der högtidligheten Detta gjorde ett im- cialdemokratiska kvinnoklubb » N ä r det
vi sätta till världen och detta ansvar förbjuder oss att sälta barn till en värld
som ånyo hotas av krig.
Vi kvinnor kan göra mycket och vi
måste så gott vi kan förhindra en ny
som tryggar freden”.
Av
S
'
åsamka oljeproducerande länder förluster
skolan I Helsingfors var fylld till
vilka kunna tänkas fördelade även på icke sista plats, man beräknar mellan 3 à 400
personer, och dörrarna måste stängas for
olleexparterande länder.
N. F s egen radioanläggning har bör- den fortsatta publiktillströmningen. när
jat användas för att skicka regelbundna journalisten Barbro Alving frdn Stocktill regeringarna
G
om hur
sanktionsöverläggningarna fortskrida.
GEORGE LANSBURY
HAR AVGÅTT som ledare för det engelska
bland kvinnorna för en
När man reflekterar över händelserna
effektiv protest mot kriget tar sig omkring oss, spörjer man förgäves efter
pinionen
ständigt nya uttryck. Bland de brev som
kommit Tidevarvet tillhanda är ett »rop
om hjälp åt ungdomen, en vädjan från
olyckliga mödrar», där brevskriverskan
vänder sig emot det öde, som den äldre
generationen forbereder åt de kommande
generationerna. genom att tvinga ungdomen ut i krigsförberedelser och krig
»Diplomaterna äro j u ej värnpliktiga.»
»Vidare tror undertecknad att kriget
mot fascismen måste komma inifrån»,
Vi vilja ett rättssystem
underrättelser
-
"'
arbetarpartiet, på grund av dess hållning
i sanktionsfrågan, där Labour Party är
villigt att i nödfall gå med på även m ili tära sanktioner. M r Lansburys pacifistiska övertygelse låter sig icke längre
förena med denna politik Hans efterträTAN föreligger redan nu i vissa fardare till parlamentssejourens slut blir
vatten, forklarade den nordiska konferenmajor Attlee
ABESSINIEN FÅR VAPEN från sen I Göteborg U V fartygsbefäl och maskinbefäl, som av denna anledning beslöt
Storbritannien, som frigivit vapenexporten tilI detta land Även Sverige att omedelbart kräva genomförandet av
väntas följa N F s rekommendation om betryggande ersättning åt sjöfolket för
upphävande av vapenexportförbundet, ehu- skador som kunna förorsakas av krigs-
-
K
A
ponerande intryck, icke minst på Slussens
grannar, vilka i Iikhet med Tidevarvets
redaktion från sina fönster kunnat följa
hela utvecklingen Först kaos under de
första pålningsarbetena, vilka pågingo
natt och dag och kommo våra hus att
darra Sedan en fulländad cementvärld,
förra världskriget bröt ut visste en stor
del av oss kvinnor ej dess fruktansvärda
innebörd och av den orsaken tego V I väl
då Men att nu tiga voreju mer än brottsIigt
monarkin återupprättas.
Om det blir ex- tad publikanslutning
i
strålande sol T r a -
häxdans. Vi kvinnor ur arbetarklassen
måste förstå vår plikt och känna värt ansvar. Vi vilja ej ha krig! Må vår paroll
alltid vara sanning, kärlek och broderskap mellan alla människor.»
En annan Lidingöklubbist. fru Friedel
Bohlin, skriver om kriget och kvinnorna:
»I
gen stå vi inför ett hotande krig,
ja, ett krig som efter all beräkning
skulle betyda den europeiska kulturens undergång Hur ställa vi kvinnor oss till ett
(Forts. å sid. 4 )
Åderbråcks t ru m p a.
hört hur ett modernt krig
skulle gestalta sig, nu skulle j u våra Gummifri,
Hygienisk, Tvättbar,
oskyldiga barn I ännu högre grad bli H å l l b a r , Stoppbar.
- Kostnadsfri
D
V i har
JU
där Karl XIV Johans staty är den enda offer än i det f föregående och självfallet
ru det fordras särskild licens for varje förhållanden
EN N Y A »TRAFIKMASKINEN»
påminnelsen om det gamla slusseländets stå ju de fattiga absolut utan skydd, enär
export au vapen från vårt land
de ej kunna skaffa sig de dyrbara skyddsvid Slussen i Storhholm invigdes idyll
EN GREKISKA REPUBLIKEN har
attiraljer som kanske kunde förlänga livet
störtats genom en militärkupp och på tisdagen av Konungen under storar-
D
hetsfront inom vänstern till stånd.
Varje arbetarorganisation och även varje
organisation inom medelklassen som är
villig att deltaga I striden emot krig och
fascism inbjudes till samarbete Detta
beslut innebar knappast någon ändrad
något
rådfrågning. Begär Prospekt.
Kungsgatan 4, Stockholm. Tel. 23 1600
Giv råvarutillgångarna fria.
Den
1 9 Okt. 1 9 3 5 .
Slut på den nationella
självhärligheten.
D e n som angriper en folkförbundsstat angriper därmed alla d e
a n d r a Det ä r en hög och ny princip av solidaritet som går tvärs emot
den nationella egoismen och självhärligheten och betyder e n helt ny
politik. Ifemton å r har Sverige varit
som satt hela sin prestige på sin förm å g a att tvinga andra att vika för
våld.
och Tysklands utträde, efter misslyckandet a v avrustningskonferensen
och-den allmänna reaktionen i världen befann sig i ett moraliskt depressionstillstånd. Inom sekretariatet talades det denna höst om att Nationernas hus skulle gå på aktion, och
att man måste se sig om efter ett annat jobb. Dessutom ä r j u d e olika
nationernas suveränitet så väl skyddad i förbundets konstitution, att det
ä r oerhört tungt och svårt för förbundet att handla som sådant. Och så
ska man tänka på alla de stridande
se. Inte har det gjorts mycket i folk- gemensamma överläggningarna. Och
t
8
t
ningen av
iordklotets råvarutillgångar
Tydligt är att de hithörande frågorna
komma att under den närmaste framtiden
dryftas allvarligare än någonsin förr. Talet
om nyfördelning
"'
mandat och t.
'.
koloniområden är ett tecken på
detta men ej heller mer an ett tecken.
Man behöver blott tänka på en detalj de
militära Och strategiska problem som
Skulle uppkomma vid varje sådan ifrågasatt omflyttning för att förstå v i l k a
oöverskådliga svårigheter. som har möta
D e ' som skall Och måste ske är därför att
söka på själva det ekonomiska systemets
område"
m av
Samma problem togs upp av Förenta
hur lite förberett själva sanktionsför- förråd han obehindrat kunnat inköpa
farandet var, trots alla diskussioner. för att hålla sitt utsökta krigsmaskiKommittén
som tillsattes f ö r a t t neri igång.
Man f å r vara beredd på att Italien
framlägga förslag om hur pakten
skulle kunna göras effektiv, fick vis- g å r ut ur Nationernas förbund. Likaserligen i somras från sin underkom- så a t t försöket a t t tillämpa dess prinmitti. ett enigt förslag till sanktions- ciper kommer att dra med sig förförfarande i etapper, men kunde inte ändringar hur det än utfaller. Själva
ens själv enas o m att framlägga det försöket att handla solidariskt på en
som sin rekommendation inför för- så viktig punkt kommer att visa bebundet, fast det d s endast gällde en hovet a v en mer permanent koordiallmän plan utan särskild adressat. nation a v d e gemensamt handlande
Och nu måste förbundet så kort där- staternas ekonomiska och politiska
efter fatta beslut o m sanktioner och liv.
Suveräniteten kommer kanske
ä r i färd med att utarbeta en gemen- a t t f å offras för säkerheten p å ett
sam plan a t t förelägga förbundssta- helt annat sätt än vad den ursprungterna. O m man bedömer denna pres- liga pakten förutsätter.
I och med att Sverige nu g å r med
tation ut från förbundets arbetsmöjligheter och historia så ä r det en stor i ett kollektivt beslut, kommer det
s å småningom att inse a t t den gamfolkförbundstanken kämpat för a t t s a k som sker.
Härom dagen stod det i tidningen l a politiken för alltid ä r förbi, med
hålla sig vid liv och prägla verkligheten i en militaristisk och kapitalis- att d e flesta staterna voro mer håga- dess isolerade försvar och dess neutisk värld, ty med undantag för någ- de på militära sanktioner. Och det tralitet till varje pris. V i komma
ra få framsynta personligheter ha vi förstår man. Det vore ofantligt myc- kanske rent a v a t t känna behov a v
så litet hjälpt till i kampen. Därför ket enklare för regeringarna att g e att som stat tillhöra ett kollektiv p å
bli omdömena om vad som nu sker i order till en dådberedd härsmakt, helt annat sätt än förr, inte b a r a f ö r
med andra ord använda det gamla den yttre säkerheten utan för samvärldspolitiken med folkförbundsinstitutionen som verktyg ofta orätt- vanliga kriget som politiskt instru- verkan p å alla områden.
Det ä r en underlig tid. Mitt under
visa. D e t ä r orättvist att plötsligt ment, än t a itu med importörer och
fordra att maskineriet därnere i Ge- exportörer, banker och bulvaner. Det det att rustningarna, som skola tjäna
néve, för vilket vi aldrig förr haft ä r mer än spännande att se hur detta nationella ändamål, drivas ut i det
annat än välvillig eller fientlig Iikgil- kommer att utfalla, och hur det skall absurda. visar oss historien d a g för
Än så länge d a g allt tydligare att den nationella
tighet, nu med en gång skulle funge- verka på missdådaren.
ra lika snabbt och smort som ett håller han sig styv i förlitan på d e självhärlighetens tid ä r förbi.
krigsmaskineri, d å det nu måste lämna förlikningsförfarandet, vari det
har e n viss vana från alla lyckliga
reglerade gränsstrider, och övergå
till sanktioner.
Det ä r klart att det finns grava anmärkningar att göra mot det sätt
varp3 den italiensk-ahessinska konflikten behandlats. Om folkförbundet tidigare tagit sig självt på allvar
uppfostrande syfte för att lära oss
förstå vad det ä r vi f å i stället för de
risker och de förluster vi kunna
ådraga oss, d å vi släppa neutraliteten
och gå in i det kollektiva säkerhetssystemet.
man har en stark känsla att det
närmast ä r vrede mot Italien för dess
hänsynslöshet, dess övermod och
oridderlighet att gå lös p å Abessinien
med hela en modern krigsapparats
alla fasor, som g ö r den svenska opinionen så pass villig att gå med på
. sanktioner. Insikten att tiden ä r moh gen för oss att tillämpa nya princin per för vårt utrikespolitiska handlande kommer först i andra hand
som motivbildande faktor.
v i h a föga sinne för den kamp
-
aktualitet åt ett fundamentalt
problem. som den ekonomiska världskri-
spetsad
Men man måste å andra sidan be- sen sedan åratal ställt framför oss - den
tänka att Folkförbundet efter Japans
mellanfolklig synpunkt rätta förvallt-
medlem i Nationernas förbund, men
inte ä r det väl många av oss som på
allvar satt o s s in i att detta inom
överskådlig tid skullle bli något annat än ord. Sverige h a r i själva verket levat kvar inom neutralitetspolitikens skal, som blivit så hårt och fast
under det gångna århundradet, som
skyddat oss men också hindrat våra
rörelser.
Nu har det i alla fall kommit därhän a t t det gäller att krypa ut ur
det skalet och det ä r självklart a t t intressen och olika förutsättningar
detta förorsakar oro och uppståndel- dessa delegationer medföra till de
.
D e n internationella jordfrågan. vars
betydelse for hela det mellanfolksamarhetet framhålls på ledarplats i
förra numret av Tidevarvet har tagits
upp och kraftigt understrukits i Sv. Dagbladet, som uttalar:
Italiens överfall på Ahessinien har
icke blott åstadkommit den plötsliga generalmönstring med mänsklighetens moraliska och materiella resurser för upprätthållandet av en elementär rättsordning staterna emellan som vi nu bevittna.
Händelserna h a på S i t t sätt givit en t i l l -
liga
el
A
och vid medlingsförsöken
hinnat
göra fullt klart för Italien följderna
av att trotsa, då hade också Musso-
lini tidigare tagit folkförhundet på
allvar i stället för att fatta sin ohållbara protestattityd. Man hade kunnat finna en form för Mussolini att
vika for ett o m i s s k ä n l i g t sanktionsit! hot utan att han behövt alltför mycket skada sin prestige. Att nu vika
r. för sanktioner blir at! vika för våld
T
-
44 och det ä r hart när omöjligt
för den
"Vi vilja ett
Flyktiningsspörsmålet
i Genève.
S
rättssystem..
kjönt hele Verdens interesse under Paraguay. I löpet av kort tid fikk Nanårets Folkeforbundsforsamling var sen regjeringer I mange land til å gå med
blitt fullstendig opslukt av det altoverskyggende abyssinske problem, og skjönt
spörsmålet om krig eller fred har fått
folk til å glemme alt annet, har det dog
vært på dagsordenen flere ting som i og
på anerkjennelsen av de identitetspapirer
som vi n u kjenner under navn av Nansenpass, og derefter gikk han over til å skaffe
disse ulykkelige mennesker arbeide. Hans
motto »Hjelp til selvhjelp» blev anvendt
for sig kan ha like stor betydning for overalt; her blev ikke utdelt understöttelmenneskers fremtid og lykke. Et av dem Irer, men lån til produktive formål. De
e r spörsmålet om kvinners likeherettigelse, nasjonalt og internasjonalt. Det annet
gjelder de politiske flyktninge.
I n o e n korte år efter krigen, da man
ennda trodde at Verden kunde vende tilbake til de idylliske tilstande fra 1913 da regnet man med a t flyktningene var
en ren temporær sak, og man mente å
kunne innordne dem i samfundet som arbeidsvillige og arbeidsberettigede mennesker i löpet av forholdsvis kort tid. Det
var et utrolig arbeide som Folkeforbundet
her utförte under ledelse av Fridtjof Nansen. Ennda er den ikke skrevet, den flyktningenes odyssé, som kan vise Verden,
hvordan russer og armener blev sendt
Verden rundt, fra Cypern til Grekenland,
fra Bulgaria til Frankrike, fra Kina til
Staternas utrikesminister
Hull i
märkliga radiotal häromdagen.
russiske storfyrster har kjöpt drosjehiler
i Paris. Kubankosakkerne har kunnet dra
på sine verdensomfattende tournéer, og
armenierne har fått tak over hovedet i
Syria takket være lån fra Nansen-Kontoret. Omkring 1929 så det ut, som om man
temmelig snart vilde kunne være istand
t i l å likvidere kontoret, hvad der selvfölgelig vilde vært den beste lösning på
spörsmålet.
Med krisens inntredelse blev det slutt
p i denne illusjon. De förste til å drives
ut av arbeidet overalt var flyktningene.
Efter Nansens död måtte hans Kontor
fortsette, men var beregnet til i skulle
nedlegges i 1938. - Då i 1933 de tyske
flyktningene kom til, satte Tyskland sig
imot at Folkeforhiindet skulde ta sig av
Kulturarbete
i Norrköping.
.
“
(Forts. fr. sid. I . )
gen den 12 okt. hade Norrköpings
väl genom sitt sakliga och logiska grepp
A . B. F. och Hemgården ordnat ett
på ämnet, som genom den djupa gripen- gemensamt höstsamkväm I Arbetarförhet som skymtade bakom hennes behärs- eningens salong, som var till trängsel
fylld.
kade lugn.
Till den stora publiksuccé Barbro ,,l- Det var ett gediget program, som bjöds
de lyckliga, som erhållit plats: Körsång,
ving ogensägligen var, bidrog kanske i unison sång, talkör, teater, musik och
viss grad hennes uttalade förståelse för föredrag av rektor Honorine Hermelin
den svåra ställning F i n l a n d s kvinnor in- över ämnet: »Freden och kulturarbetet».
Kan n u ett referat från detta samkväm
tar till dessa frågor, och den respekt hon
intressera Tidevarvets läsare?
kände härför.
Lördagen
När hon så utslungade sitt, »men om
inte kvinnorna nu gör sitt yttersta för att
värna freden, så finns det ingen ursäkt och hennes föredrag var sådant, att det
för dem. Kvinnornas kampvilja mot kri- skulle, och det borde i sin helhet införas
get är den enda reserv, som världen äger i denna tidning. Det skulle förlora på
ett refererande. Vare det endast sagt:
för att komma ur det undergångssystem
Före draget grep den månghundrahövdadär den nu går fram», hade man kunnat d e publiken; det lyfte till andakt. och det
höra en knappnål falla, så koncentrerad grep till eftertanke, det gav vilja till arbete för fred och förbrödring.
v a r stämningen i salen.
En till trängsel fylld lokal. ett samEfter en klart upplagd framställning
kväm- anordnat av A. B. F. och Hemgåröver Sveriges kvinnors storartade fredsden gemensamt, säger en hel del. Ingen
aktion med de folkvalda delegaternas sto- konkurrens om själar. Det hedrar i sanra representantmöte den 1 september och ning Hemgården och A. B. F. Ett geden t i l l Genève därifrån avsända delega- mensamt arbete i kulturbefrämjande och
kulturuppbyggande syfte, är inte det ett
tionen till Folkförbundet, övergick företidens tecken? Och ett gott tidens tecdragshållaren till att belysa vad det
ken.
varande krigsmaskineriet med sin oerhörI en värld så full av larm och oro, strid
da tekniska fullkomning betyder för den och split, finns det krafter, som enar och
dem. Derfor oprettet man et såkalt Höi- civila befolkningen samt fastslog det illu- samlar. krafter som inte ropa. men som
kommissariat utenfor Folkeforbundet, en soriska och för denna befolkning vilse- tyst och försynt utför sin gärning i tidsoch livsuppbyggandets tjänst.
såvel ökonomisk som finansielt helt sve- ledande i det system med gasmasker och
Mauritz Erlandsson.
vende institusjon, som uten Forbundets källarskydd som man på alla håll nu vill
stötte i ryggen bare har vært istand til å hygga upp.
Barbro Alving slutade med att närmaEtt förslag till mötesuttalande framlaopnå minimale resultater. - Flyktningene
fra Saar derimot kom under Nansen-Kon- re utveckla den tankegång som ligger till des för att understryka mötets fredsvilja
grund
för
denna
nya
aktiva
fredsrörelse.
och
antogs utan diskussion följande
toret, og det fins mange tusen italienske,
klämmar:
spanske og montenegrinske flyktninge, Här sade hon bland annat:
Bland de invändningar vi ha mött är
Mötet uttalar en skarp protest mot det
samt såkalte »Staatenlose», som ikke
denna kanske den väsentligaste: man har nuvarande krigssystemet och mot det mokommer inn under noen myndighets komsagt oss att vi sviker vart land. Jag har
petanse. Den elendighet som disse men- I n t e varit många dagar i Finland men jag derna harhariska krigsmaskineriet. inför
nesker må gjennemgå, uten pass, uten har förstått att många av er, både män vilket civilbefolkningen står skyddslös.
penge og uten arbeidstilladelse,i fengsel
Detta krigssystem, som griper in och
och kvinnor, känner på det sättet, och att
f o r den forbrydelse å söke arbeide, ille- ni kanske alla är beredda att svara mig: förvrider hela samhällslivet, anse vi så väl
det
ma
kosta
vad
det
vill.
även
våra
liv,
kulturfientligt som samhällsförödande.
gitimt bragt over de forskjelligste grenser
men Finlands frihet måste bevaras. Jag
Vi förklara oss solidariska med alla de
i natt og mörke av de respektive landes behöver inte tala om hur mycket jag repoliti - det er en stygg flekk på den spekterar den invändningen, och vore det kvinnor i världen, vilka arbeta f ö r att detI
lider
så att vi trodde att ett land fortfarande ta krigssystem ersättes med ett rättssyeuropeiske civilisasjon.
disse mennesker under et langt verre kunde försvaras med vapen så skulle den- stem, som tryggar freden och befordrar
trykk enn noen annen. Staterne gir ut na rörelse kanske aldrig ha kommit till. samförstånd mellan folken.
Men v i tro det inte.
Fredagen den 1 I höll Barbro Alving en
mange penge for å sende dem vekk, fra
Vi vet att det moderna kriget ser ut
land til land, men ingen tenker på å
repris av sitt föredrag »En kvinnorevolt
så här: framme vid fronterna ligga solsamle pengene til produktivt arbeide for daterna som dragit ut i den tron att de mot kriget, i Svenska Kvinnoförbundet.
försvara sitt land, det vill för de flesta av Även denna gång var publiktillströmnindem
Den Norske Regjering fremsatte da et dem säga sin stad, sitt hem, sin hustru gen så stor att inte på långt när alla kunoch sina barn. Och långt bakom fronten de insläppas.
forslag som helt var i Nansens and: kanske deras hem i
ögonblick ligEfter detta föredrag hade fröken Alving
Folkeforbundet burde overta omsorgen ger i spillror eller star i lågor och deras
for alle disse mennesker, uten hensyn til hustru och barn kämpar sin sista kamp i med stort tillmötesgående lovat besvara
religion, rase, politisk overbevisning eller eld och gift. Den tid när man kunde för- frågor, och publiken var i tillfälle att utoprindelig nasjonalitet.
Forslaget var svara sitt land och dess frihet med vapen tala sig. Först av alla reste sig en äldre
är förbi, den sanningen måste vi inse. Vi herre och förklarade, att då han var gediktert a v en generös innstilling og av en
vid forståelse, men det blev dessverre ikke tror att det enda effektiva försvaret för neral och även deltagit t krig, hade han
det fosterland som vi också d i k a r är att
optatt " samme måte. Den vanlige bu- försöka komma åt själva krigssystemet. en viss erfarenhet som berättigade honom
reaukratiske og politiske tankegang gjorUnder en verklig applådsalva lämnade att tala. Han bad att få tacka föredragsde sig gjeldende; og de helt rimelige hen- föredragarinnan talarstolen. Det var mig hållaren för hennes ord, som han p i alla
syn til arbeidslösheten i de enkelt land ett sant nöje att i egenskap av Unionens punkter gillade. Han har med spänning
lukket öinene på statsmennene f o r enhver ordf. framföra min förenings och åhörar- väntat på kvinnorna, ty han är övertytanke på en planökonomisk innordning av nas varma tack till Barbro Alving. På gad om, att det är från kvinnan hjälpen
flyktningene som ofte er meget verdifullt samma gång begagnade j a g mig av detta måste komma i den världsnöd vi nu gemenneskematerial - det material som er tillfälle att påpeka, att vad vi med detta nomleva. Han påminde till sist om det
istand til å dö f o r en overbevisning.
möte avsett var att utöver de trånga för- kända ordspråket: »Que femme veut, Dieu
En tid så det ut som om det ikke vilde eningsgränserna få dessa frågor belysta le veut».
komme noen resultater i det hele tatt av inför offentligheten.
Och j a g kan inte annat än av hjärtat
den norske henvendelse. Men tilsist lykÄven Finlands kvinnor besjälas av en önska, att detta må visa sig vara sanning.
kedes det å få nedsatt en ekspertkommi- stark fredsvilja. Ett bevis härför kunde
Helsingfors i oktober 1935.
sjon som d o g utelukkende skal beskjef- man utläsa frdn en hänvändelse från kvinT h y r a von Reetzen-Östman.
tige sig med de flyktninge som allerede nor i landsorten, som känt det som en
står under Forbundets beskyttelse, russer, manande plikt att göra något och därför
armeniere og tyskere. Der er håb om at vänt sig till kvinnor i huvudstaden med
de nu samtlige skal komme inn under en en uppmaning att söka finna en lämplig
felles kompetanse og alle nyde godt av form härför. Detta inger en förhoppning,
tradisjonerne efter Nansen. Utenriks- att man från en större och mera betydanminister Koht förte en heroisk kamp i de plattform kan föra denna fråga vidare.
komitéen. og om resultatet enn ikke
Att till den nya aktiva fredsrörelsen,
hans
Han för-
ordade en samfälld aktion från talrika
länders sida i syfte att få till stånd för
det första energiska åtgärder f ö r en rekonstruktion av den internationella handeln; vidare ett successivt
återställande
a v valutastabiliteten;och slutligen en internationell överenskommelse om en organisation och principersom skola Iämna
garanti för att alla råvaror bli disponibla
till rimliga villkor överallt där man har
behov av dem.
Hull förklarade att nedgången i den in-
ternationellahandeln framkallat en spänn i n g bland folken, som gör dem benägna
att lyssna till ledare som föra ett krigiskt
språk och komma dem att drömma om
ett l i v som är mindre mödosamt och mera
inbringande än deras nuvarande hårda
kamp för livsuppehället. Men kriget kan
Kriget är
icke medföra detta resultat.
ett föråldrat och blodbesudlat instrument,
som icke kan hota världens ekonomiska
onda. För en kort tid skulle det kunna
tyckas göra det för delar av ett folk, men
intet är klarare ä n att en konflikt Iämnar
efter sig ett f r ö till framtida konflikter. I
sin helhet blir följden att mångas hopp
i
nu-
krisetider
samma
tvingas till tystnad för a l l t i d i slagfältens
dy och de andras förhoppningarförvand-
Jas till en ömkansvärd kamp mot den förstörelse som åstadkommits av kriget. För
att vidmakthålla freden fordras ett slags
herravälde över konfliktanledningarna,ett
herravälde som i c k e kan erhållas annat
ä n genom samfälld handling av ett stort
antal stater.
-
N y bok av
Elin Wägner:
Vändkorset
Roman
blev hvad man hadde håpet, så er der
en chanse f o r senere utvidelse, og for at
ikke som forutsett disse flyktninge skal
kunne las helt i stikken nu hvor de tren-
8: 50
B O N N I E R S Genève mer
~
ennnogensinde.
Lise Lindbäk.
som här framlades, taga ett lättvindigt
ställningstagande är uteslutet. Denna röreIse fordrar av dem som omfatta dem ett
djupt personligt ansvarstagande, ett avgörande inför det egna samvetet.
Föredraget tolkades i något sammandragen form till finska.
Tidsläget
och ungdomen.
Tidsläget och vår svenska ungdoms
kommer att bli ämnet f ö r en
diskussion som anordnas p i Ateneum om
fredag. den 18 okt. kl. ½ 8 e. m. Som
inbjudare stå Pedagogiska lärokursen,
Pedagogiska sällskapet. Stockholms Iärarsällskap och Stockholms folkskollärarförening.
Inledningsanföranden hållas av lektor
Walter Fevrell, rektor Honorine Hennelin. rektor H. Grimlund och folkskoleinspektör E. Stålfelt. Lärare, lärarinnor,
föräldrar och andra intresserade inbjudas att deltaga i diskussionen. Tillträdet
är fritt.
Adr.: Ateneum för flickor, Sveavägen
48, Stockholm.
T fostran
~
_
En människa bakom
_
_
_
_
~
~
-
-
I
I
Vänsterpartiernas
orden. Våra barn äro
hjältar.
1.)
sådant
(Forts. fr.
(Forts. fr. sid. I . )
Men när jag kom hem och berättade
vill j a g just nu inte gå i n på, det jag vill
(F orts fr sid.
försöka få fram är hur obeskrivligt fängs- saken för min mamma så v a r hon inte så
lande hennes framförande var. Man för- nöjd med mig.
»Kom ihåg vii saka»,
framtidsperspektiv? Vi borde väl
stod med ens, som i blixtbelysning, a t t sade hon. »Hat går inte att utdriva med ha lärt mycket sedan 1914. Alla v i som
här står en människa som har satt i n hat. Det vill h i t t r e och starkare krafter ha upplevat ett 1914-18 borde väl ha fått
ögonen öppnade Vi vilja icke mer tiga.
hela sitt j a g i det hon säger, som kunde till för den uppgiften.»
- Jag skulle vilja omnämna a t t jag Vi vilja ropa ut vår förbannelse över a l l t
dö för det om så behövdes
Orden
-
-
var som elektrifierade, de gav en en
stöt, hade en underbar mor, fortsätter
fru Ha- vad krig och krigsförberedelser
heta. V i
ruskade upp en ur slöhet och slentrian, rand. Tyvärr förlorade j a g henne när vilja inte föda våra barn under vånda och
trängde sig längst i n i ens eget dådlustiga ga j a g v a r 18 Ar. men jag minns att hon ångest för att sedan blott. fostra dem t i l l
medvetande.
Det verkade mera än
edragande, det v a r förkunnande. Pub en
satt orörlig och spänd, m a n kände att
var m e n i n g tog skruv. Och ändå var det
hon sade inte så mycket märkvärdigare
brukade likna de olika religionerna vid ett mördare eller tilI sådana
musikkapell: de spelar alla samma me- mördade.
Utan vi vilja
som själva bli
dem vägen
visa
lodi, de använder sig bara a v olika instru- till ett bättre samhälle, d a r inbördes förment. Den tanken har nog gått som en troende råder människorna emellan.
Gärna må v i avslöja för våra barn k r i röd tråd genom min uppfostran, det förgets verkliga ansikte. Gärna må vi visa
än det man förut både hört och känt. Det står j a g n u efteråt.
S
e
r
ni,
allt
det
skändliga
som
kristvåra
mera vuxna barn de hemska k r i g v a r människan bakom orden som man
na människor i vår tid t i l l f o g a sin nästa bilderna i Ernst Friedrichs geniala bilderförnamn.
sid.
enhetsfront.
1.)
a a t t stämma ner kamp emot de imperialistiska
staterna.
et ä r emellertid in- har alltid varit en grundläggande
del av
tressant att iakttaga hur den faktiska ut- Kominterns politik.
vecklingen ter sig. Just från det ögonblick, Ett av d e mest effektiva s i t t på vilka
då den franska regeringen förmåddes till d e anti-imperialistiska
strävandena i v i d ett fördrag med Sovjet-Unionen. har det den kan göra sig gällande, måste vara a l t
i Frankrike och
franska kommunistiska partiet g j o r t sina arbetarna, framförallt
hittills största framsteg.
England. kräver a v sina regeringar att d e
Det franska exemplet ä r det mest slå- stävjar Italiens erövringsförsök,
fortsätter
D e t ä r alldeles sant a t t desende, men faktiskt h a r en motsvarande författaren.
utveckling ägt rum t. o. m. i Förenta Sta- sa regeringar i ett visst hänseende själva
terna.
När U. S. A:s regering vintern ä r böjda för att hindra Italiens framfart,
1933 erkände Sovjet-Unionen
f i c k man
löfte att
ofta höra a t t Sovjet-Unionens
inställa a l l propaganda i Förenta Staterna vore detsamma som a t t kommunistiska
partiet i Amerika skulle upplösas.
Men i
själva verket är det j u s t precis sedan
hösten 1933 som det amerikanska kom-
emedan deras egna imperialistiska intressen hotas av Italiens åtgärder.
Denna
härva av varandra korsande intressen från
sinsemellan rivaliserande imperialistiska
s t a t e r ä r en av den nuvarande världssituationens mest karkteristiska drag. Författaren menar också art n ä r d e franska o c h
brittiska arhetarna kräver a v sina regeringar a t t hålla Italien kort, använder d e
s i g av d e imperialistiska inbördesstriderna
o c h d e vore dumma om de inte gjorde det.
Även om Nationernas Förbunds pakt
till s t o r del är en omskrivning f o r Frankrikes och Stor-Britanniens
kapitalistiska
intressen, d e r a s önskan att bibehålla den
uppdelning a v världen som p a s s a r dem
och d e r a s förnekande av a t t andra kapitalistiska makter kan ha lika berättigade
anspråk på nya områden och naturtillså vore d e t
gångar, påpekar Strachey,
löjligt att förneka a t t det ä r ett livsviktigt
intresse för d e engelska och franska a r betarna a l t kräva effektivt motstånd mot
Italiens expansionsplaner från sina respektive regeringars sida. T r y c k e t a v
hela den väldiga opinion som ä r för fred
kommer a t t vända s i g emot det fascistiska hotet. slutar författaren.
Jag hade förut hört talas om Irene Ha- i dessa judeförföljelser,
kan jag inte - bokMånga
»Krig avmot
vårakriget».
barn ha j u själva upp- munistiska
partiet h a r gått snabbast
rand I Wien, sett hennes n a m n på annons- som arier eller kristen. hur ni vill la det
framåt. Långt ifrån att upplösas har del
pelare, hört om Harand-rörelsen,
men - stå passiv inför. J a g talar lika myc- levat arbetslöshetens
elände, världskrii stället hävdat sin som den allvarligaste
utan a t t närmare känna till hennes enen ket för oss icke-judars skull. Man måste gets direkta följd.
motståndaren mot amerikansk kapitalism,
person.
A v mina grannar fick jag nu komma ihåg a t t h a t o c h orättvisa förstör
Låtom oss ropa högt ett »Nej» till a l l a tillräckligt stark för att kunna bli ledare
under en paus en del kompletterande upp- inte bara dens själ som hatas och miss- rustningar. De äro bara ett tecken på
a v den amerikanska arbetarklassens
oergifter - och innan jag gick ifrån Wiens handlas utan också den som hatar och misstro, och misstro k a n bara väcka missCall-klubb hade fru H a r a n d lovat mig en misshandlar. När man hör vad som in- tro. V i vilja avrustning. Den vägen som hörda men för
l a t e n t a krafter.
präntas i tysk ungdom i dessa dagar och rustningskapitalister
visa, har alla tider
intervju.
Ett a n n a t mycket viktigt steg från den
Vi
Irene Harand är den person i Wien när man sedan betänker att barnet av i fört till krig, till bottenlöst elände.
kommunistiska kongressens sida var deksom helt enkelt tagit upp kampen mot dag skall bli morgondagens lagstiftare
vilja gå avrustningsvägen,
den nationella larationen att Komintern ämnar underavrustningens, som i längden måste föra
antisemitismen i världen, närmast riktad så blir man ifrån sig av förtvivlan..
stödja de små staterna i deras kamp för
Vi
mot Hitler-Tyskland.
Hon ä r wienska
Hon höjde rösten och blicken blev till förtroendet folken sinsemellan.
oberoende, om och när dessa s t a t e r attacoch katolik - rent »arisk»
hennes f a r fjärrskådande
som talade hon till ett måste insätta skyddsåtgärder a v icke m i - keras av någon s t o r imperialistisk makt.
var katolik, hennes mor v a r protestant osynligt auditorium.
litär natur, utan i stället ekonomisk.
essen säkert
Men hon återkommer s t r a x till jorden Framtiden kommer förvisso att visa att
från Siebenhürgen och hon är g i f t med
icke sociaen österrikisk officer som deltagit i och mig, närmare bestämt till vårt lilla 'd'
vägen är den effektivaste.»
listiska s t a t e r i Europa som t. ex. Litauen
*
i wienercaféet.
världskriget.
Redan som ung började bås i schaggsoffan
Inför ett kommande k r i g måste man och Tjeckoslovakiet,
v vilkas självständigIrene Harand att arbeta socialt. hennes
- Ni får i n t e förvåna er över a t t jag
het ä r starkt hotad a v den nationalsociaförsta arbete gällde den s. k. Kleinrent- predikar, s ä g e r hon med ett riktigt hjärovillkorligen ställa sig den frågan:
listiska imperialismen i Tyskland. Men
ner-rörelsen som avsåg att hjälpa alla tevinnande litet skratt Den som vill h a tian någon överskåda d e s s följder? skri- redan innan kongressen
hade avslutats
dem som genom inflationen förlorat allt något sagt och som måste säga det till ver fru A . Hedin, Lid Lidingö. Finnes blev en annan stat utsatt for akut krigshot
d e ägde. Sedan Ar 1930 efter nazismens många - den får lov att säga samma sak det något effektivt skydd mot ett gasfrån Italiens sida. Den plötsliga tillspetsHur kommer Andra Internationalen a t t
anfall? Blir det ej i stället mänskIighegenombrott h a r hon helt ägnat s i g åt ar- om och om igen, man kommer aldrig ur
s i g till Kominterns inbjudan till
betet mol judeförföljelserna
Hon redige- predikotagen!
Det man vill säga måste tens och kulturens undergång.
L i g g e r det
s a m a r b e t e ? D e t återstår att se. Krafter
ej
en
stor fara för hela vårt vara eller inte
r a r en veckotidning som heter »Gerechtighamras i n i folks medvetande. Om
A t t understödja
kolonialländernas. i olika riktningar komma s ä k e r t a t t göra
keit» (Rättvisa), hon talar på möten, f a r läst vår tidning »Gerechtigkeit» så h a r ni i kapprustningarnas vansinneshets natioi detta fall potentiella
koloniers, sig gällande.
nerna emellan? Och måste vi ej vakna
på föredragsresor
och nu senast har hon nog många gånger blivit trött på att den
upp till protest mot våld och diktatur?
givit ut en bok som blivit mycket Upp- så ofta säger detsamma, kanske också att
tråle träffar diktaren i en stund a v
oss från denna hotande f a r a ,
märksammad i Osterrike och som hon den säger det på ett enkelt och enfaldigt Frigöra
själsliga och fysiska spänstighet.
gissel genom tiderna.
kallat »Hans kamp,. Den utgör e t t be- vis. Det gör inget. Har n i retat er över mänsklighetens
Med s t o r möda har vi byggt upp våra
mötande av Hitlers »Mein Kampf».
mått.
det så har ni också märkt det! Och vi
hem, fostrat våra barn.
E t t krig ödeAtt spritdrycker skulle verka inspire- Lenah Elgström.
-Jag kan säga a t t j a g ända sedan mitt talar inte b a r a till intellektuellt och bilrande på konstnärer och få dem a t ~ Enligt Waldemar
Hammenhögs
erfafjortonde å r h a r kämpat för samma s a k , d a t folk. Vi vill att alla, att massan, kan- lägger allt, sprider död och f a s a på sin
väg. Låt oss kvinnor förena oss i g e - s k a p a mästerverk är en myt, som lyckats renhet ä r bruket av rusdrycker för en
sade Irene Harand när vi satt mittemot s k e just den s. k. massan, skall fatta vad mensam strävan för fredsarbetet.
Med till- skriftställare
direkt skadligt, kanske m e r
få
en
g
a
n
s
k
a
s
t
o
r
spridning.
Våra
varandra i ett litet caféhaus i Innere Stadt. vi menar. jag blir aldrig trött på det. barn äro hjältar som krigstjänstvägrare
fredsställelse konstaterar man därför, att skadligt än f ö r andra yrkesutövare. T u r e
Hon kom direkt från arbetet på sin byrå V a r j e gång står orätten lika levande i fredligt värn och skydd för fosterlandet O s k a r Eklunds förlag velat bidraga till Nerman har otvivelaktigt
träffat den
a t t skingra denna falska föreställning ge- ömma punkten, n ä r han framhåller, a t t
och på kvällen samma d a g gick hennes framför mig och varje gång tycker jag
ej
i
militarismens
förråande
själsnom
att
samla
uttalanden
från
en
del
förmöjligen
kan
alkoholen
i
en
liten
d o s stiMen
tåg till Prag, d ä r hon skulle hålla före- a~ jag skulle vilja rycka upp alla hjärtemördande värnpliktstjänst.»
fattare, vilka utgivits under titeln »Vi mulera (borde v a r a frigöra) fantasien,
drag. Det gällde att ta fatt på minuterna! dörrar på vid g a v e l . . .
tvivla på John Finkelman» i förlagets se- men säkert är, a l t den förmörkar
vad
- J a g kommer så väl ihåg den första Irene Harands bok »Sein Kampf» utgör
som för en konstnär ä r viktigare: komrie »Aktuella nykterhetsfrågor».
K
A
N
A
D
A
HAR
HAFT
VAL
TILL
Men
när
väl
fått
d
e
n
lilla
bropositionskraften
och
överblicken.
stöten j a g då fick i denna riktning, bör- i judefrågan ett direkt vederläggande av
Förträffligt klarlägger Harry B l o m b e r g
UNDERHUSET, vilka resulterade i schyren i sin hand förbytes intresset i en
j a d e hon. Vi s t o d i k ö framför brödbu- Hitlers»Mein Kampf».
Hon säger i sitt
tiken i Wien. Dagen förut hade det kom- förord att hon ä r medveten om att hen- en överväldigande seger för de liberala. viss hesvikelse. Det utmärkta uppslaget problemet, n ä r han skriver: Jeppe s u p e r
I Danmark väljer man den 22 oktober till har ingalunda utnyttjats så som man kun- inte för a t t få inspiration utan f ö r att
mit en massa flyktingar från Galizien,
n e s bok e j ä r litterär. Vad hon däremot Folketinget, framförallt i jordbrukskrisen d e väntat, o c h nykterhetsvännen kan en- befria sig från inre konflikter. D e t tralandsmän som tillföljd a v kriget blivit inte säger, men vilket j u ligger nära till
dast beklaga, a t t inte redigeringen lagts giska ä r , a t t alkoholen aldrig löser några
tecken, där det varit i andra händer. Redan företalet står på konflikter utan på sin höjd eliminerar
hemlösa.
En a v dem. en gammal jude- hands att man ifyller. är men det ä r ju och valutafrågans
gubbe med patriarkaliskt s k ä g g och stodem f ö r tillfället.
M e r tvivlande ställer
omöjligt att åstadkomma en jämkning ett onödigt lågt plan.
ej Hitlers heller.
mellan partierna. Valet har tillspetsats
Enquêtefrågorna
verka också väl skol- m a n sig t i l l Ivar Lo-Johanssons påståenr a melankoliska ögon, befann s i g mitt i
Utan att förfalla till någon kritiklös bemässiga och inbjuda knappast till den de, a t t en författare dock måste h a prövår kö. Då gick ett par småpojkar, rik""
för eller emot Stauning.
liga rackarungar,
förbi och en a" dem undran för det judiska folkets prestatiokonstnärskapets
revolt mol en påklistrad vat på ruset för a t t känna till dess verkI
England komma underhusvalen troli- falsk etikett, som man hade väntat s i g ; ningar, men därom kan j u endast sakbörjade peka finger och ropa: »Saujud’, ner, påpekar hon i sin bok vad d e utgen att äga rum i november.
måhända ä r det utrymmet som tvingat kunskapen döma. Vad man däremot a h Saujud’, se på judefläsket, nu kommer de rättat, men framför allt vederlägger hon
till en sådan precisering.
Detta hindrar solut reagerar emot ä r samme forfattares
också h i t och äter upp brödet för oss!» med sakliga fakta d e fantastiska beskylldock inte, att man o f t a läser svaren med uttalande. att forfattarskapet ä r en ab- Jag kan ännu minnas hur besinnings- ningar som i Hitlers b o k framkastats mot
Triewaldsgränd
2 3 tr., Stockholm, stort intresse. D e t ä r femton svenska norm livsform, a t t den fullkomligt sunda
dem. Alla dessa precisa siffror som hon
författare, som beretts tillfälle att yttra människan litterärt sett ingenting h a r a t t
löst ond jag blev. Jag rusade upp och
REDAKTION:
s i g ; a v dem äro s j u absolutister och yt- uttrycka. Är det inte i stället så, a t t
samlat - med angivande av källorna fick tag på pojken, klådde honom så gott
Telefon
2048 42. Mottagningstid terligare ett par stå absolutismen ganska verksamhet, skapande ä r det normala tillä r kanske bokens värdefullaste sidor. l
jag kunde och skrek: »Begriper du i n t e
I vilnära. I den ordningsföljd deras uttalan- ståndet för varje sund människa?
sin nakna saklighet verkar d e monumenh u r skamlig d u är, h a n är ju öterrikare
tala mot allt det konturlösa svammel som
l i k a väl som d u och h a n har dessutom
utgör huvudbeståndsdelen
i den antiseförlorat hus och hem för krigets skull. Du
Men i boken h a r
mitiska agitationen.
har haft det bättre, d u har ju ännu tak
dock inte Irene Harand förmått att ge utöver huvudet, och nu missunnar d u hotryck åt a l l den glöd och värme som hon
nom att dela brödsmulorna vi får... .»
Jag minns att jag hade klått honom så
pass a t t jag lyckades få pojken med mig
närvarande
-
I
visarhurbrtydelsefullakongressens beslut
eller
nihar
Vi tvivla på
John Finkelman.
A
En liknande åsikt företräderAnna-
i
-
man
i
"'
i
TI D EVA RVE T
att be gubben om förlåtelse.
Och
fick o c k 4 hela gatan till att just
som jan.
då
jag
radio
tycka
Zetterlund
& Thelanders
av
märket
åt
Auditor
Boktryckeri-A.-B
, Stockholm
1935
Vi kela f för mycket