kisa socken - CollectiveAccess

KISA SOCKEN
I ÖSTEROÖTLAND
ANTECKNINGAR
Af
CERVUS
,:.
Norrländska
Hembygdsbiblioteket
Hernösand
.
ANTECKNINGAR.
01'\
KISA SOCKEN
ÖSTER.GÖTLAND
AF
CERVUS
LINKÖPING
A. 1l1r.I.S'rI::SS
ROK'I·lt\·CK~;HI
'''''
Förord.
En sommardag fÖT 34 år sedan besökte jag för försla gången
det vackra Forsnäs i Ydre härad. Dä residerade der ännu den
vördnadsvärde iiltiofyraärige ""Ydredrollen"' lrouard fr. Riiiif.
Jag ledsagades vänligen dil af hans äldste son, Leonard, bosatt
a del närbelägna Bulsjö, nu i år aUidcn. Jag ble! på det vän·
ligaste crllotlagen. Den iitdrige kammarjunkaren vaT sedan ålla
ar cllkllng. I-tans äldsta dotter, den goda, behagliga fröken Kerstin,
var värdiuna. Man kunde ej annat än kiinna sig genast hemmasl:idd och njuta af trclnadcl1 så inom- 50111 nt01111Hls.
De rikn
blolllslcrgrupperna voro i lull fägring. Den vackm sjön nedimiÖl'
trädgärdcl1 stod som en spegel. Det VM 1"11 härlig, mycket an-
genäm dag.
En hygglig bondhustru, "kära mor'" kom i el! iirellde och
ble! inbjuden till middagsbordet. Ett bevis på de patriarkaliska
hllssederna.
På eftermiddagen blef jag något öfverraskad af att värden
begärde ett enskildl sarntal med mig. Jag infördes i hans skrifnlIn. som var ett betydligt bibliotek och som jag beträdde ej
ntan undran och vördnad då jag af hans gedigna och intressanta
verk "Vd re beskrifning" visste hum oändligt mycket arbete af
forskning och anteckningar hade ägt rulll inom dessa väggar.
lian stängde dörren och bad mig sitta ned alt höra på ett
förslag som han hade att göra. Det var, till ruin stora förvåning,
ingentiTlg mindre än :l\t jag skulle försöka utarbeta en beskrirlling
ii/ver Kinda härad.
Jag satt stum af hiijlMd ölver ett sådant förslag, men klIncte
ej utan stort intresse ;ihöra huru ett dylikt arbete, älvcn om
dct ej blcfve så fullständigt, alltid komme ntt äga något värde;
alt han skulle lemlla alla anvisningar huru olika källskrifter m. m.
kunde efterforskas; att något litet angående häradet fanns i hans
arkivo. s. \'.
4
Emellertid måste jag ulan tJing! betänkande svara, alt, ehum
jag vaT mycket intrcsscmd af allt forntida och samlncte hllad jag
kunde örverkomma al fornsaker, jag <lllsåg mig sakna förmåga
alt ells påbörja et! så stort företag och ännu mindre tillfälle att
iigna tid däråt då ja~ förutom min statsljens! hade åtskilliga
kOllunnnala och enskilda bestyr.
Han måste slutligen IIlcdgifva att hans förslag ej kunde genom
mig utföras.
Jag träffade ej vidare den gamle intressante bäfdaforsknren.
Han afled näst pMöljande sommar och högsattes vid sitt kära
Forsnäs.
Emellertid hilr hallS uppmaning ständigt legat för mig och
olllsider uuder pensionsålderns lugna dagar började jag samla
uppgifter för anteckningar 0111 en del af Kinda härad, nämligen
Kisll socken, som jag nu i uära 40 år tillhör!. Jag fann dervid,
att blott en soekcnbeskrifning är ett ingalunda Hitt arbcte och
all jag ej kan i:i den så fullstiindig, som den borde vara. Likväl
torde hvad jag här knUllat meddela vara af något värde för nutida läsare och till något gagn för framtida lorskare i Kisabygdens historia.
Från Riiiifska arkivet, f. Il. förvaradt på Bulsjö, har mig beniigel lållats en hundt handlingar llled I)åskriit "Kinda härad".
Deruti fanns dock föga anviindbart rörande Kisa socken.
Med en lillig önskan att vårt natmsköna Kisa måtte fortfarande utveckla sig på alla områden till ett idogt, lyckligt Silmhäll e, förskonadl från olyckor, ostördt af partistrider, lelllnar jag
dessa anteckningar till allmänhetens skonsamma bedömande, laekSill11 0111 dc rättelser och tillägg al vikt, soiu dervid möjligen
kunna gill/aS, mig godhetsfullt meddelas.
Råslorp i Juni 1905.
Cen'lls.
•
Kisa socken
iiI' belägen i Kinda llärad, hvilket härad under !Iamnet Kitldrll
fordom riiknades till Småland. Men da Gustaf I vid sin död
1560 förlänade sina söner hertigdömen, erhöll hertig Magnus
Östergötland 111. 111. samt Ydre och Kinda hitrader i Småland,
och ha från denna tid dessa härader räknats till Östergötland,
ehuru de sedan länge i offentliga handlingar antecknades under
Småland.
Dc' socknar, SOI11 omgifva Kisa, åro Vestra Enehy i nordost
och öster, f"forn i öster, Tidesrulll l sydvest, Maljesanda (eller
!\·\;llexander) och Ulrika i nordvest samt i söder Södra Wi i
Kalmar län. Sockncns längd i norr och söder iiI' 2,8 11ymil och
dess största bredd i öster och vcstcr l,; nYllliL
Kisa iir ett bergigt l1ögland. Bergarten är s. k. röd, grofkornig granit. Höjderna mellan Grönede och 13jerkeryd ntgöra
niistan tät hälleflinta.') Någon sort malmfyndighet hilr ej pi'"
träffats.
Kisa sockcn innefattar cnligt Ekonomiska kartverkets beskrilning af år 1877 en areal af 23,488 hektar, n:imligen:
Byggn;ldstomler"
70 h:ar
1,708
Åker
Äng, skoglös.
600 n
0:0 skogbeväxt
1,960 n
Skogsmark
16,654 !! 20,992 h:ar
125 h:ar
Vägar
2,371 n
2,496
Vatten "
Naturligtvis har på dessa 30 år isynnerhet i\kerarealen ökats
genom odlingar.
Hufvudsakliga vattendraget utgöres af Kisa-ån, SOIll, börjande
i sjöarne Öm och Örnlången i socknens vestra del (122 111. öfver
• Enligt A.
J.
Erdman.
6
hafvel) efter vattenfallet vid Ömeström, genomflyter Öfre och
Nedre Föllingen (109 m.). Med vattenfall vid Fö1ill~,''Sö kvarn
och fONen \'id ForsA rinner den vidare genom kärrängar till
kyrkbyn och Kisasjön (98 111.) och lemnM sockengränsen vid
Kölefors kvarnar fÖT alt sakta lltrinrHl i ÅSlludcn (% 111. örver
halvet).
Ofvannämnda sjön Örn ligger blott SOO m. aflägscn
Iran den stora sjön Sommcn, men 24 m. under dess vattenyta,
så alt 0111 bergJTggcn mellan dessa V~ltlCll vore genombruten,
skulle Solllmens vatlen, 50111 utnnncr vid Boxholm och bildar
den slutligen i Roxcn utfallande SvartäII, i stället rinna genom
Kisaiin och Stångån till Roxen.
KisaÄu har under sin väg nagat lillopp af h;ickar, hvari1Jland
den friin 11argsjöIl (116 m.) ulrill11cr vid Kisa kvarn. Ölriga
sjöar äro Vcrfvcln (139 111.) och Glillllllingen (145 m.), hvilka
till en del ligga inom Tidesnul1 och utrillna 11101 söder, samt
Drögen (156 m.), SOIl1 utrinner tm Jernlunden och ligger li11
största delen inom andra socknar. Den lilla Rödingehullssjön
iir den högst belägna (191 m.)
Socknens högsta punkt ligger å dc vJildiga höjdernn vester
om Korpklcfs station 263 1lI. Sydligaste hemmanet Ennesho
höjer sig till 247 m., t..\isterfall till 261 m., lindehylta till 239 m.,
Örsebo till 241 111., Häslehylta 240 m., Bjerkel)'d till 240 m. De
invid Kisa station liggande höjderna se väl betydliga ut IIIelI äro
lägre. IJofJ,,<arberget 183 m. och det såsom utsiktsplats ofta besökta Slarberget 210 nI.
Ehuru Kisa genom siu till slor del karga natur och sitt afstånd från slättbYJ::"gden förr ansetts som en obemärkt ort, har
del likväl ej varit bland de llJest IlndanskYl11dn, cmednn den
stora sträkvägen frän Stockholm genom linköping till det i medeltiden viktiga Kalmar och sedennera till del 1680 anlagda
Karlskrona under arhundraden gatt genom Kisa.
Jordmanen är i allmänhet svartmylla, sandmylla samt nngot
"dllngjord" och klapperstensjord. Lera förekommer blott omkring Kisasjön. En mängd mossar och kärr, fordom obegagnade,
nu allt mera afdikl1de och odlade, ligga inklämda mellall höjdefl1l1.
Frostländigheten iiI' därför ej så l111miin som förr. Åkern iir å
många stiillcll besatt med jordstenar och hopplockade slenrösen
samlomgärdad med stenmurar.
Skogstillgången, fordom öfverväldigallde stor, minskades småningom dels genom skogseldar, dels gellOm svedjande, men be·
7
tydliga timmerskogar Immos ända till dess Kinda Kanal öppnades och gal anledning till allt mera tilllagande afverknillgar,
hvilku efter Östra Ccnlralbunal1s byggande blifvil ännu Illera
förödande. Emellertid fiunes ännu mycket al siilllre skog, SOI11
nÄgorluncta betäcker den stenig,l och grytiga murken. Hela socknen med sina väldiga höjder, sina klara skogssjöar oell vackra
björkhagar är fortfarande en naturskön bygd, 50111 har namn 0111
sig för sin fägring.
Ett par af vara skalder ha här inspirerats alt kväda. Så
sjunger Attcrbolll, då hun 1814 var på besök hos L F. Riiäf ii
Tomaslofll:
S/lOgs/lift i I(il/d.
Mig gliider blott skogen, helst skogen i Kind
När bergen mig lyfta, när morgonens vind
Med helsllingar dansa irån sjö och till sjö,
När alla bekymmer försvinna som tö
Och sOlllmaren sjunger: nu kransa dig lind,
Du Öslgöta-sköllllet, du härliga Kind.
Vid stränder, der plaskande änder sig två
\ djupaste snåren mig lyster att gå,
Der bor uuder himmel, der solver i hög
Mång kämpe, hvars namn ölver sHiltlandell flög;
1-1:\0 drog efter ära som skytt efter hind
Och vann den och förde sitt rof hem till Kind.
längst in mellan Iriiden i skuggornas natt
Al strålar helt plötsligt Qclyses en skatt.
Dcn harpa, hVill"vid han för stallbröder kvad,
Är hiingd, fastän stum, bland dc hviskandc blad.
Villan, liksom förr under kungsgårdcns Hlld
Sk,t11 visor och gålor än ljuda i Kind.
Vid herrames port och vid torparens grind
Du står i din fägring al skogsluit o, Kind.
Blott Ydre den tjusandc grannen, som sig
l Som men klart Sl)eglar vid sidan aF dig,
Kan ropa dig till gcnom lärka ocll vind:
Olöm ej att jag är dock din syster o, Kind!
8
Emil VOII Qvanten, 50111 med sin InI sommaren år 1878
vistades vid dåvarande Drabo helsobrunn 2 mil öster om Kisa
och sedermera ell liten lid 11 ett vid TOlllustOrp varande pensioutII, har bland sina dikter intagit följande:
I Kisa.
Ack, hnT glad iir denna fest,
rlllm skönt att vara gäst
Just på udden här, som gron
Skjuter lit i Kisasjön!
Hvilkcn utsikt här, Safi,
Öivcr böljan, klar och fri.
Ängar, vass Och näckrosblad,
Gamla ekars stolta rad;
längst i fjerran, hallt i blått,
Furukullar, bergaslotl!
Och i gräset sedan här
Korgen full med röda bar,
Bin och sländor, Slft i glas,
Muntra löjen, skämt och T:\5.
I-Iör du vindens liitta SilS,
Hör du vågens milda brus?
Ack, hur bilda de, Safi,
Ej en Ijuflig harmoni!
Ser du molnens skepp som gå
t'lögt i eterns klam blå?
Tänk, 0111 der vi sutlo nu
Vid hvarandra, jag och du!,
Ginge, tror du, då vår färd
Fjerran till en annan verld? ~
Ska' vi krocket spela? Bra!
Härlig plan just här vi ha;
Vänner bli, förslås, vi två
Oeh hell snart vi segra dit
Snart skall solen sjunka ned
Röd som guld i veslerled,
Aftonrodnan pUTpurströ
Skog och strand och sky och sjö.
Se'u så fii vi, del är klart,
9
Vart Augustimånsken snart.
äfver böljan sillverglal1s,
Öfver ängen dimmors dans.
Och kanske till sist, l1ilT trött
VindCIlS spel i aspen dött,
Ur sin boning Neckcn går
Och i all sin harpa slår.
Vist af häpnad dä, Sofi,')
Knappast andan draga vi!
Kom och siit! dig här på strand
Räck åt mig din lilla hand!
Nu, livad tiinker du, Sofi,
Om ett par vi skulle bli?
Säga kära mor och far
Åt hvarandra
SId du stött
Nej, det bld
Du hM elfva
all<l da'T?
uppå mitt skämt?
du ej, bestämdt,
vårar sett
Jag skall fylla femtiett!
Vill du dansa?
Topp, en bal
Ge vi strax i lundells snl;
Grönklädd tilj<l, högt i loft
Och en luFt af ljus och dolt!
Ack hur glad är dl;nnn fest,
J-IUTlI skönt aft varl1 gäst
Just på udden liiir, 50111 gröll
Skjuter ut i Kisasjön!
Äfven kan påminnas derolll, alt i lörlattnrillllan Claude
Ocrards samlade berättelser deJ IX förekommeT novellen "Tönne
Roll", en målande folklifsbild från Kisil, del' hon SOmrnarCl1 ISSO
vistades hos en anhörig i trakten.
*) fröken Safi ÖsterdahJ, llll boende i Pnris, dottcr af
Öfverjiigmiistarcn AJb. ÖSknlahl pil Karlcby, SOIll alled 1871.
10
Folkmängden i Kisa var år 1150 1,440 personer, år ISOO
2,110, år 18503,036, .ir 1900 3,440, år 1904 3,6l1 personer.
Socknens 53 ','. mantal äro följande, med Iluvarande laxering:
(De ej i mantal satla gårdarna äro utjordar).
1 "t Bjerkeryd ..
r.s,bOO kr. I'
Högtomia .
'.IJ.500 kr.
Kvarn o. såg 5,500
I
Hökhlllt .
m.700
Björksnäs .
25,500 ~
2
Karleby
"'.000
Björndal .
15,500
Tegelbruk.
I:.!,ooo
Bollkind .
5'2,000 ~
SjöwllJnllngsåg 11,(JOO
Boas.
1,DOO
D:o villa.
7,000
'I_ Gredarp.
9,500
Östdala villa
5.000
BringstoTjl.
l:l,800
Kisa Giistgifv.'i.- Bromhutt
Sö,500
gärd. . .
86,;:,00
Ennesbo ..
33,800
1
D:o PresIgärd -l6,000
"
Fagerhuli ..
:l9,OOO
'I, D:o Värdgård 21.000
Falklyckall .
!I,ooo n
I
Kulla.
18.000 ."
Kvarn o. såg 12.000
Klockarjorden . B,BOO
2
fölingsö.
5:l,OOO
l
Kjettcstorp
."13.700
Kvarn o. såg 10,'lOO r
'{_
Kjuscbo ..
19,!.I00
farsbo .
J2,000
1
Klefsfall .
29,000
I
Folkinge: . . .
30.000 ~
Säg ...
1.500 "
2
Froghull. ..
!J3,:l00 n
Knoppetorp .. :.!6.800
l
Friggcslorp .
40,000"
1
Korpklef
50,500
Kvarn Q. såg 17.800
1 'I' Kvarntorp .
78,500
Fröåsa.
21,()(X)
74.,1100
"I. Kölefors .
Säg.
1,000 r
Kvarn o. såg
7.500
20,000
Smedja ..
FubbeloTIl·
',500
Såg.
5000 ~
Undhylta
20,000
Göddcfall .
29,700
I ,
långebråta.
1101JOO
GisslehuJt ..
8,'200
',I
löfasa ..
16,000
I
Grönedc.
38,000 n
MjcllerulII .
\!U,'lOO
'I. OUllllnctorp
32,000
11,000 "
Millingtorp
1
'Ii Oölingslorp. 11,000
Mistcrf:lll
56,800 ~
3 'I. Harg.
58,000
3 'I~ Mjölsefall
1:25,000 ~
Hitthern .
30,800
Måla.
27,100
Hult . . . .
26,000 n
N)'gärde .
1U.r.OO
500
',Näs
11unllehögssåg
18.000
Hylla
.
2O,CKlO
'~Pilmarp
'.500
S g
.
1l,000
'I. Ralllshll1t
fJB,llOO ,.
! 1,100
1 'f' Råstorp Norrg. J)5,500
'I' Hiislehylta
I.
11
,,
Råstorp Söder·
g!ro
,
••"
"',"-
Rödingehu1t.
SkördcfalJ .
Sundsniis
Tomastorp.
Ulfvingcbo
Vidingslorp.
17,000 kr.
7,300 •
4S,700
1H,IOO
:.20,000
0,(;00
22,000
"
•
1
2
',.
"
2'
Vimanslorp .. <17,300 kr.
Yxefall. .
64,400
O
18,000
Ösiorp.
10,800
8,400
75,600
Öknehult
Örscbo
Jordbruksfa~tjghel
Annan faslighet
:l,OL·l,OOO
•
"
140,000
Kisa kyrkb)' blef fr. o. m. 1005 municipalsamhälle. Fastighetstaxering inom samhället iir f. n. som följer:
Hotellet, Ägarne af gästgifvareg.
51,000 kr.
Handelsbod,
D:s
9,500
F. d. Liljcdahls hus, Jernvägen.
:l.500
Färgeriet, Rådm. Ose. AnderssoIl, linköping
i,OOO ~
'"tyfleriet, K. Andersen.
5,000 "
l3crgd:lla, C. Nilssoll
lS,200
FalicTulll, J. E. Holmberg
1,000
Ouslafsberg, Smed Gustafsons sterbhus
1,000
Haga, Gästgifv. C. J. Andersson
2,100
Hagaberg, C. J. Carlsson.
1,800
Hagaborg, C. G. OcrmundSSOll
8,100 ~
Dito
J. G. Hagkvist
IO,GOO •
Marieberg, V. Is.,ksson
3,200 ~
Svellsborg, J. A. Samuelsson
000 "
Åkerd:\la, Nilsson o. HanlOn
40,000
Smedja, O. H. Franzoll
500
Garfveri m. m., J. A. Andersson
l39,GOO
Fristad, Postiljon Svensson
2,000 ~
3,500
Hiigaberg, K. J. Johansson
Kullstad, K. Andersson
1.000
Nilsborg, A. J. Oerrnumtssoll
",000
Pelersborg, SamuelSSOns sterbhus
llOO •
1.000 •
Tomeborg, K. Hellström. . .
Akersi:\d, lovisa Andersdotter .
llOO
1.000 •
Fridsborg, C. J. Frid
13,&JO
Kvarn o. Mejeri, K. Andersen
AdoJfsbcrg, Nilssons ellka
I,OlXl ~
Fridcnsborg, Johanna Petterson
1,800 ~
12
Ähagen, E. G. Jonsson
Oranshorg, Sadelmakare lundholm
liagby, J. A. Ingmuns sterbhus
1-läl1torp, AbT. Viss'
d:o
Knrls11äs, J. F. Karlsson
Karlsskog, C. A. Pihl
Kalrinedal, A. J. Santesson
Kjellertsberg, Enkcfru H. Asp
0:0
f. Skollärare Segerhummar
0:0
S. A. Noren
Uikarebostadcn, Kill(!a härad
KulIsiiier, Karolina Säberg
Landlikrn, M. Mållssons cnka
Lörvingsborg, G. A. Karsk
Mariclullct, A. F. Persson.
Norsholm, Skomakare Johansson
Nyborg, Maria Carl borg
Sljernell1nd, A. J. Andersson
Adala, Smeden L. A. Petterson
Öfveriing, A. Wiss' sterbhus
Stjerneberg, G. A. Andersson
Östra Kulia, E. G. lijorl.
t-[jortsluud,
D:s
Bryggeriet, Ax. Andersson
Boningshus, "Hotellet Svea", D:s.
F. d. Postkontoret, F. O. liljedahls sterbhus
Apoteket, j. v. Wachcnfclt
f. d. VenncrboJlls gård, K. Andersen
Ångsåg 111. 111.,
D:s
Adc1öf, Polisman Wallin
Backasand, N. G. JOllSSOll
l3iickasko~, Målare Nordin
Ccdersberg, J. P. Johansson.
Charlottenberg, Åkare C. A. Svensson
Dalkulla, Enkefru 1'1. Liljedahl
DjllrsllOlm, Skräddarc Karlsson
Rute, S. j. jonsson
Ekäng, N. johansson
Ekclund, l. V. jakobsson.
Ljllngströms lägcnhct
8,500 kr.
4,500
2,500
13,GOO ~
2,200
1,200
4,500 n
600 n
1,000
5,000
}I,OOO .,
<JOO
1,000 n
GOO
4,000 n
:l,100 "
1,800
800
8.JOO
l.200
1,200
n
/),000
6,000
21,000
50,000
18,'100
:?O,OOO
~
21,000
2,500
4,fJOO
1,500
600
1,BOO ~
1,000
12,500 ~
S,500
13,000 ~
1ll,OOO ~
(',00 IJ
1,500
13
Ekstugan, A. Rulandcr.
Fridhem, Maria Carlborg .
Fridcllsborg, G. O. Nelzell
fredrikslund, lanlz o. Andersson.
Guslafsholm, C. A. Carlsson
Guslad, G. Svensson
Karlsborg, Slaktare O. Karlsson
A. M<lgnllssoll.
Kisaborg, Abr. \Viss' sterbhus
Lund<lgård, A. V. Gren
Löfslad, A. P. Olsson
Löfvingsberg, C. F. Svanström .
"
O. K. johansson.
Eriksberg, Erik Karlsson
Lyckan, Salornonson 8< Lilldhc.
Lindesborg, Fr. Boberg
Lindsberg, Enkan Olsson.
~
Smcden A. Falk
Löfstad, Murare Jakobsson
Mulleborg, Garlvarc J. A. Andersson
Netzhohn, Nelze1J o. Holmström
Pctcrsborg, P. A. K,u'lss'on
Roscnlu1Jd, K. M. Lundin.
Roscndal l. Maria Sallluc1son
2, Joho Larsson
D:o
Rosenborg, C. A. Anderssons konkursmassa .
SlenshlRan, Månsons enka
Sia by, Smeden Aronsson
SlIudsborg, Skräddare j. A. Sundberg
StröJ11sro, Postm. G. Ström
Sällstad, A. jakobssons sterbhus .
Tabcrg, Vagnmakare O. Andersson
\Vallsberg, Osc. Andersson
Vcstanå 1, Enkefru A. Andersson
2, K. G. johansson.
Äng, S. j. Samuelsson.
Kinda Sparbanks hns
Björkeberg, S. Saloll1onssoll .
Cedersberg, Anna Rundbolll.
Slensborg, J. R. Englund.
2.'.!OO kr.
800
4,500
1,400
J,800
4.000
3,500
4,800
1;.[,00
"
"
"
1,~1()()
GOO
7,500
8,500
30,000
:l,500
5,000
~)OO
2,500
700
5,500
'2,700
4,800
6,000
U,OOO
2,800
22,000
"
"
"
,""
5,000
10,000
12,000
5,500
tl,ooO
[>,500
5,000
4,000
5,500
8,000
B500
1,800
ö.ooO
"
14
Paris, Garfvare
J.
A. Andersson
Ållgsåg 111. 111., Garfvare J. A. Andersson.
IS/jOO kr.
20,000 ~
Hallingsberg, fru L Borg
Byggnadstomt, Österg. Ensk. Bank
Skyddskrönet, Goodlcrnplarlogen "Kisa Baner" .
V. Eneby Missionshus.
Tabor, Luterska l\lisslonen
2,800 ~
4,500 "
2,000 "
5,000 "
u,OOO
Klockargårdens jord.
~1,i\OO
Skolhuset 0,900, KOlllrtlUnalstugan 3,500, Lasarettet 27,000,
Tingshuset 10,000, Häktet 10,000, Kyrkan (;1,000. 1n0111 samhället Jigga älven de åbyggnader, som räknas lill de hemman, ii
hvilkas Illark området uttagits, niil1lligcn Kisa Oästgifvaregård,
Värdgård och Prestg1lrd samt Kulla.
Siisolll synes har samhället således, isyllnerhet till följd af
jernvägcll, blifvit ganska mycket bebyggt och kOllllller innevarande
år alt ordnas med galor 111. m.
Olyckligtvis upptnger jcrnvägsstatiollCll olllkring 5,5 h:ar af
deu fördelaktigaste marken och är med sina upplag af virke
111. m. ickc någon prydnad för platsen; men änllu olyckligare iir
att cn sedall århundraden begagnad vidlyftig grusgrop ligger
centralt öster om kyrkan och är af ett fasaviickallde djup. En
person, som för 7 år sedan blcf delägare i detta grustag, föreslog att ej grus derifrån vidare skulle få tagas och erbjöd sig
att på sin bekostnad der plantera tallskog för att rUlgorluuda
dölja della "ginnngaga])", men hans förslag har ej vunnit gehör.
Emellertid, "tiden läker ,dIa sar". En mans.llder härefter har
Kisa säkerligen i allt blifvit till det biista olllvamlladt Illed Iljel])
af 1111 oförutsedd,l uppfinningar.
Socknens l11est framstående gårdar äro följande:
I-!arg; beläget \'id rlargsjön, blott 2 kilometer från kyrkan_
Af namnet tros, att i hedentid här varit olferslälle.
Hofrådet Lars l3ertilsson Canterstein utbytte 1651 l mantal
skalie l-{arg HII frälse och illköplc 1 mantal f. d. kloslerhe1l11llan
sam l 'I. mantal krono. rIans SOl1, öfverintendenten Carl c., gift
med Anna Brita Olivecrantz, var därefter ägare. liarg, 1 mantal
frälse, siiges nrsprllngligen ha tillhör! flll11iljcn Oxehuh'1\d samt
sedermera hofriittsassessoren Karl Rosillger, adlad Rosellstjelke.
15
1686 var fru Brita Oyllenndler gårdens ägarinna. Egendomen i
sin helhet tillhörde linder 1700-lalel ätlen Rosenfelt och omkring
1760 Elsa Rosenfelt, gift med Kongt. lifdrabanten Fredrik Mobeck. Deras dotter Christina Fredrika Mobeck (född 1791, t 18(8),
blef gill med Tobias Fredrik Berenereuh, som utom ", mt! säteri mslh. I-Iarg, ägde ett mIl Kisa gäslgifyareg~rd och ',. mil
Köldors. Deras son Karl Erik föddes å Harg 1787. ÅT 1825
iigdcs gården af prosten Oenn. EngdahJ och hans hustru Wikbl;,d samt "eTefteT af deras måg majoren Sam. L Lindgren
(t 1850) och sedermera af hans son Herman Lindgrcll, kapten
vid Sm:llnnds Orenlldicrcr (t [876) och hans hustru Charlotte
Kjörkandcr. från :lr 1883 iir nämndeman Osk:u Nilsson ägare
och har betydligt förbättrat jordbruket SIImt nybyggt ladugård
och spannmålsbod. Manbyggnaden, som byggdes af prosteu
Engdahl, är af reveteradt timll1er i två våning:H, med stora rum,
har älven fÖrb.1ttrats.
rulillgsii, kallades filungzhede då det år 1311 skänktes af
domprosten Wimund till Linköpings domkyrka. fölingsö tillhörde
sec:lan Vreta Kloster, mell reducerades vid reformationstiden.
Assessoren Peder Mattsson Sljernfelt inköpte hemmancl af kronan
1629 och beb)'ggde gården. Efter hans död 1639 ägdes fölingsö
af hans dotter Kristina, gift med presidenten Kristoffer LU"'SOIl
Grubbe (t 1681). l-ton afled 1700, då del tillföll hennes dotter
Maria Stjernfelt. 1726 ägdes gården af löjtn. fredr. Vilh. von
G01lz, gift med Grubbes systerdotter M. C. Örnll)'ch\. Vid hans
död 1744 ärfdes gården af hans yngsta dotter Kristina fredrika,
gift med kOllll11Clldöl'k,lptCtl MHgn. Grubbe. 1783 iigdes Fölingsö
al kapten Leonhard Fr. Drllke, S0111 der arled 1806, dcrefter af
hans tre barn, professor Erik Drake och två döttrar. 1825 var
kapten l. P. l-tellwegh ägare. 1829 köptes egendomen :tf kapten Axel Georg Pauli och 1862 ärfdes dens:t11lma först af hans
son Svante Augusl Pauli, der död 1875, och sedan af dennes
broder kammarjunkaren Otto Georg P., vid hvars död år 1891
Svenska Riddarhuset genom hans testamente erhöll samtliga hans
egendomar, belägna i J(inda h:d, 22 manlal med en areal af
7,2fXJ h:ar.
Egendomen arrenderades och beboddes pa senare åren af
jägmäslaren i Kinda revir Carl GliSt. Gripenberg oeh efter hans
död 1893 af hans enka.
Läget är särdeles vackert invid östra stranden af sjön Nedre
16
Fölingen:) der den u!rinner i Kisaån. Boningshuset llIed flyglar är gulmåladl, af limmer med bOllna tak i gammal, treflig
herrgårdssli!. GArden beskuggas af väldiga askträd. Afslandel
till Kisa 5 km.
TOlllrstOrp, 1 mil kronoskatte, är beläget nara ofvanniilllnda
Fölingsö vid SUtrUlla sjö och har likaledes hört linder Vreta Kloster, men från 1629 under fö!ingsö.
Lagman Lconharct rlcnrik Rääi af Smnland bebyggde giirden
1781 och uned der 1810. Huns dotter Magdaltma ärfdc då gJir.
dl'n och bodde der jCll1le sin broder Leonhard Fredrik, sedermera
kalll111arjullknre. 1849-1854 ägdes gården af Kom.-LandtmiiiaTell E. Th. Marin. Sedan till 1864 af nämndeman Nils L1rsSOll
och derefter af hans son f. kyrkvärden Jakob Nilsson, 5011I ännu
bebor gården, hvilken är prydligt bebyggd med rymliga flyglar
och s)'nnerligt vackert belägen. Hufvudbyggningen har sedan
mera än 30 år varit bebocld af olika hyresgäster.
Björksm/s, beläget vid Iljörknässjön, 4 km i vester från Kisa,
har i gamla tider lillhört Vrcla Kloster, reducerades under Gustaf l,
inlöstcs lrån kronan år 1629 al assessor Pedcr Mattsson SljernIclt. rians son statssekrctcrarcn Lars Orubbt:: - pa sin faders
vägnar nyssnämnda år ånyo adlad mcd namnct Stjcrnlelt, hvilkct namn han dock aldrig begagnade - bebyggde denna gård
till säteri. Ener hans död 1642 tillföll Björksnäs hans dotter
Anna Katarina. År 1661 flyttade hon med sin försla man friherre ludvig Hamilton till Irland, hvarest hon sedermcra gifte
sig trenne ginger. Genom arfstvist förlorade hon efter år 1700
gården till sin systerson generallöjtnant Karl Adam Stackelbcrg,
hvilken 1721 försålde densamma till kapten joho Henr. Winter
(t 1746). Hans son ryttmästaren joho Henr. W., som 1786 slöt
sin adliga ätt, innehade säteriet såsom Fidcikoll1iss. Derefter
öfvergick cgendomcn till hans svåger Joh. Gust Enander, hvilkell
drunknade i sjön Fölingen. Genom köp innehades dCI'cfter
Björksnäs under 15 år af fältväbel A. G. Wcltcrström, sedermera
af v. häradshörd. L. Dusen, S0111 der afled ogift, derefter af hanS
arfvingar, som 1S2f:l försålde garden till häradsdomaren johannes
Mårtensson, h\'ilkcn var ägare till 1848, då dels genom arf, dels
') Såsom egendomligt för denna sjö kan antecknas, att fisket
deri ägdes af flera till en del arJägset boende personer. Deras
loller inköptes år 1287 af förutnämnde domprosten Wimund.
17
~enolll
köp densamma öfvergick till Karl joho Johansson, sedermera ortens riksdagsman i bondeståndet. Från 1876 iigdes går-
den af hans iildsle SOll Erik Joh. Karlsson, niillll1dCIlH1Il, dcn siste
som här erhållit titeln "hiiradsclomare". Efter hans död inköptes
Björksnäs för 27,500 kr. år 1885 af Kisa socken till fattiggård.
1\\:wbyggnuclclI, upplörd på 178(}.-talct, förr rödfärgad, är på senare
llren reveterad. Egoområdel utgör något äfver 300 h:ar, deral
22 åker, 8 skoglös äng, 37 vatten och reslen skogbeviixt mark,
som isynnerhet i framtiden kall [emna en afseviird iirsnfkastning.
Mjälst'fall. Denna gal11lll herregård med sin åldriga men
väJ underhållna knraktcrsbyggnil1g ligger vid gamla, backiga Utrikavägen 1 l11il från Kisa vid Cl! litcn sjö, och ulgör 3 mt1 jemte
'I_ mU l'lerrehagen et! af sockTlens säterier.
Är 1629 köptes dennil stora skogsegendom, som har en
ägovidd af nära 1,300 h:ar, af assessoren Peder Stjernfelt (t 1639),
ägdes derelter af hans mÄg öfverste Klas Kugelhielm (1' 1688)
och 1683 af hans son Bengt K. (t 1699), men uppfördes 1687
såsom skalle och innehades ai sislniinmde iigares moster enkefru
Kr, Gnlbbc f. Sljernfell. Tillhörde 1700 C. Kugelhiellll och 1726
slisom frälse öfverste sedan generalmajor Klas Gust. von Delvig,
gifl m. Katarina Kugelhiclm. Ägdes på 17S0-talet såsom säteri
af ryttmästaren Hans Paul Westers1rand, 1783 :If fru von t'lempel!. 1818 af kapten Ernst fredr. Sjösteell ocll 1825-52 :If hans
dötlmr, hval'ibland fru Kalr. Char!. Jjljensparre, enka efter den
under Gustaf 111 bek:mte urrclerslålhlillarerr L Sedermera a! f. d.
bataljonsläkaren, d:r Edvard Goes, som t866 sålde egendomen
till Mjölsefalls sågvc.-ksbolag (Mattson &: I3rllulle i Göteborg).
Efter det den gröfre skogen Ilfverkats köptes Mjölsefall Il! bolagets lörvllllllre Gillis t"icyl och efter lians död 1894 al Boxlloll1ls
bruksbolag, hvilkel HlI sitt stora ägovillde sedermera äfven tillagt
niirliggande hemllIanen Hylt:l, Ö, 13ol1kind. Mjölsefall arrenderas
och bebos af I. Pettersson.
•
Millil/glorp, högt och vackert beläget vid Kisasjölls östra
strand, är 1 mil skalle och kallades Mellingslorp då det 1642
donerades till O. Schulman, och disponerlldes 1687 såsom krono
al hans enka Christina Posse. Ägdes derefter al häradshöid.
Hiigerhielrll och eher hllllS död af hans ogifla döttrar, som der
afledo. Tillhörde och beboddes 1818-1822 af kammarjunkare
L. F. Riiiif. Sedermera Ilf olika personer; llorra garden af J. A. Sanlllesson fran år 1891 och södra garden af A. Cnattingius från 1902.
,
18
Kar/tOy (i jordeboken kallas del CarJeby, af Carl, lllcn dess
urspnll1gliga namn är, enligt äldsta handling'llT, Karleby, d ..... s.
Mallby) år beliigct äfvenledes vid KisasjöIls östrn strand. ÅT
1295 bortbytte Vrcta Kloster l hemman i Karleby och
1344
ägde Vadstena Kloster denlla gi\nl.-) Tillhörde 1319 domprosten
i Linköping Björn.
r 1636 var Udde Oriis deraf ägare såsom
säteri och vidar.e fru Maria Oxe till 1680, men förlorade satennatur under Karl Xl och tillhörde 1687 såsom frälse Axel Rosenqvist, gift med Karin Oxe, 1700 deras mig regemelltsqvartermiistaren Nils Rosenfelt, 1783 ]öjln. Jggeström, 1818 -25 kapten
Ou sI. Du Rietz. Sedermera fanjunkaren Österdahl och 1850-64,
hans bror tandtjägmästnren L M. ÖsterdahL Derefter hans arfvingar, som år 1903 sfilde gården till nämndelllan Viktor larsson, hvilken ombyggt ladugården, förbättrat tegelbruket m. m.
Fn'ggt'storp, 1 mantal frälse, beläget vid Kisaåns vatienfall
Ömeström I mil vester 0111 Kisa, har varit kronoarfvegods; köptes 1625 af Nils Brahe, tillhörde 1687 B. Kugelhjelm, 1700 O:a
Gyllenstål, 1726 fru Cath. Cronhjelm, 1765 fm B. R. Du Rietz,
1783 fru v. lindsfelts arfvingar, 1825 J. liljedahl. Sedermera flera
olika ägare. 1885 Orosshandl. P. A. Enhörning & KOllIl). i Norrköping, som der afverkade den gröfre skogen, ombyggde kvarnen och 1898 sålde giirdcn till K. Anders~n och H. Orangel för
50,000 kr. Arealen är öfver 400 h:ar last mark. t-lär var i början af ISQO..lalel ett pappersbruk anlagdt af P. O. Durling samt
färgeri och vadmalsstamp.
En tidsenlig mjölkvnm m~ stålvalsar och en vattensAg uppfördes af Enhörning.
Rdstorp ligger på höjden 3 klll öster om kyrkan intill V.
Eneby sockengräns och invid en liten sjö, som är 70 m. ölver
Kisasjön. Om della hemman förekom ett mÄl vid tinget 1663.
Rhtorp Norrgård, l mtl skatte, '/_ mtl frälse, har sedan länge
varit delad i två skilda gårdar, hvaraf den södra kallats (ehuru
ej i jordeboken) Mellangården.
Skaltcgården donerades 1651 till magister Måns Cirrhreus
men reducerades. Frälset tillhörde 1687 fru Catharina Bock,
1700-1726 Rosenfeit, 17S3 Fru Cassel. Sedermera 1825 ägdes
Mellangården af häradshöfd. lagergren och 1852 af f. krono-
ar
.)
son.
Enl. "Klosterväsendet i linköpings stift"
af L Nils-
I'
länsman i N. Kinda C. G. Asklund, derefter af hans cnka och
slyfdolter. Tillhör f. n. Q. Johansson.
Hiistorp Södergård, 'I. mIl kron 0, har V<Hlt kyrkohcllll111\n,
köpt 1649 al LcuhusCIl, tillhörde 1687 Robert Lichtollc, sedermera
anslaget till skogvaklareboslällc. Lars Magn. ÖSterdahl, som
efter sin fader blef landljiigare 1812, sedermera landtjägmästare,
erhöll bostället och bodde der, men sedermera å Karlcby, med
arrendator å Råstorp. Vid hans död 1865 anslogs hemmanet
till boställe åt jägmästaren i länets mellersta revir, derefter kallad!
Kinda revir, då beslående al 7 härader.
Till den förfallna gårdens ordnande och bcbygg:mdc anslogs
blott 7,000 kr. och dåvarande revirförvaUaren E. 0:50n Hjort,
som tillträdde bostället 14 Mars 1866, ombyggde med vida slörre
kostnad samtliga hus, anlade 18S0 ny utfartsväg med alle af
almar, lät lägga 1,200 m. mur af sten, tagen ur åkrarne o. s. v. Vid
hans afskedstagande 1897, indrogs och ularrenderades till honom
[la 20 år detta kronohemman. Stället har till följd af sjön cn
t~ck belägenhct och å dcn förr kala backcn v~xa nu utom en
mängd fruktträd alla svenska vilda trädslag, hvaribland valnöt,
rödbok, ornäsbjörk, oxelrölln, idegran 111. fl. mindre vanliga. Å
ägorna finnas omkring 200 större ekar, numcra tcmligen sällsynta
träd i orten. Vid södra rågången star en väldig gran af 30 m.
höjd och 3,l 111. omkrets vid manshöjd.
För öfrigt fanns inom socknen endasi ett annat kronohern;
nämligen'" mtl .Öknchult, f. d. militärbostälIc, hvilket, länge utiHrClldcrndt, försåldes 1902.
Uljviflgrbo, 'I. mil fr~lse, må iHVCll nämnas, cmcdan det
tord C vara inom socknen dcn gård, som mest bibehållit sina
byggnader i ålderdomligt skick och derför gifver en bild, hunl
en del hemman förr voro beb)·ggda. Take! har dock frin början
ej varit belagdt med tegel, utan antagligen med kyrkspån. Llget
är s)'1lI1erligcn vackcrt vid en liten vik af sjön Öfre FöJlillgen,
6 km från Kisa. En IJing, brant backe leder dit ned. Ägare är
And. Nilssons i Fagcl"1ll1ll stcrbhus. Enligt jordebokcn är det
en del af l hcmman Sllndsnäs.
20
o
-~
~
5
21
Bodbyggnad vid UlIvingebo gårdsplan.
Mjel/efl/fII, 1 maIlIal, ligger intill jcrnvägsstationcn och synes
ha varit i ståndspersoners ägo, ty det har alle al löflriid vid utfartsvägen ö!ver ån och en ganska stor trädgård. Gamla boningshuset, rödfärgadt, är ej i godt skick, men elt yngre tvåvåningshus, ljust maladl, är bättre.
Om gårdens ägare för 500 år sedan se sid. 22. Sedermera
tillhörde lIljellerum de gårdar, 50111 donerades till Lars Cantersteil! och blefvo reducerade. Ägdes i nyare tid af häradshöfd.
A. Fridlllun, som der afled 1852, och f. 11. af nämndeman C. J.
Jakobsson och hans barn.
22
Angående Kisa finnas följande gamla handllilgar:
ÅT 1319 skänker domprosten Björn enligt testamente till
presten i Kisa en ko frän hans agande gård Karleby.
1320. Ingeborgh Oammalsdotter testamenterar silfver och
penningar till Kisa kyrka.
1378 försålde Vilikind, braman i Veslerviks siad, och dess
hustru Ingeborgh och Nieclis broderson, byaman i samma stad,
ål Drotsen Bo Jonsson jord i Kisa.
En adelsman 1-låkan Jönsson och hans hustnl Margareta
Johansdotter skänkte år 1369 i testamente till Cistercienserklostret
i Wreta följande hel11man i Kisa: Fylinb'Sede kvarn, hälften i
Frögistorp, Björndnla kvarn, Sundsniis, Hjörknäs, 2 'I. altillg i
Tomcstorp, Meldreen, Hnrg. Dc h"clc insatt två sina dÖltl';lT i
klostret och der ntvlllt lägerstad 11.1 sig och de sina. t-tuslnm
ingick 1370 sasom enka i klostret. Detta testamente klandrades
ar Hilkans arfvingar. Först 1417 slutades tvisten genom biskopen i Linköping Knuts bemedling, sii alt klostret alstod Harg,
Sundsnäs och en gård i fI\eldreen (Mjellemm).
1401 d. 23 febr. upprättades i Kisa en handling, deri riddarell Knut Bosson och hans syster Margareta Bosdoiter gilva invisning på den panträtt, de al konung Erik och drottning MarR'areta erhållit på Vdre härad till fidd. Bengt Nilsson, som atager
sig alt deremot betal:! hälften eller 850 lödiga lIIark af den fordran Heijne lian Vilzen ägde efter deras aH. fader drolzet Bo
Jonsson.
1408. Bengta Bosdoiter, enh elter Thorkil HMaidsson, skänker till domkyrkan i Linköping Frögislhorp i Kisa socken.
15SIJ utfiirdades följande kUllgabrel:
Wij Johan Ihen trebic mcb GUb9 nöbe 5werige9, GötheB,
ocb Wänbe9 l~onungh, 51orfur9tc till 5'inlonbh, earelen och
lngermanlanb, Rybt]lanbh, och ölfwcr bhe t:b31!er uti (ijllanb
Bertigh, giöre lIitterligit alt wij ar gunst och Nåde hafwe undt
och efterlåtit thesse efterskrefne mine undersåter, Nembl.: Hallinger Person i Miölsefall. hvilket rånter smör ha1ftannat skålp., Hå·
kan Andersson ett hemman i Miölsefall ränler I '. skålp., Nils i
Fagerhult, hvilket torp riinler smör EfI skalp., Per Jonsson ett
Torp i Högtompta ränJer smör ell hallt skålp. och S\'en i Långe.
bråta, hvilket tänter smör ett halft sUlp., liggandes uthi Kijsa
Sochn i Kind häradt I1thi Småland, at dhe förbem:te Wäre och
23
Cronones hemo111 måge besiltie, bruke och behåtIe för sig och
theTes efterkommande Arfvingar till cwärdelig rigo, doch med så
skäl, att the och theTes efterkOl1lmande Arivingnr skohle uthgöre
oss och Crononc åhrligen af förbt'rn:tc hemman, all Ihen ränta,
uthskylder och rättigheter 50111 iller nu afgar eller häreflter afgaa
kan, Theslijkesl hålle hCJllen llIcdh bygningar, häfdningh och brukningh wiilh wedh mach!. Och wchlc wij lI\hi alla måthe harwa
oss förbehållit de Strömrner, qvarner och qvarneslåndh, som 111\dher samme hemmans ägor tiggia; (kh oss anlen nu eller i
framtiden kunna \VaTa nyttigt' lalhe bruke, Oss och Cronone till-
goda. Skole ock för the hemmen ingen af Adhelen eller Fräl1sel
sätie, pantsältie eller borlbyle, ulhan dcIull uthi Iheru nödtrångh
siukdom eller alIderdOllI sälia, och uplåthe wåre och CrOlloncs
egne Landboer, SOIH oss Cl'QllOne ,dl riintllC och rättighetcr af
samme hemman åhrligen uthgiöra förma och kunne, hoo häremot glör, skall theröfwer äfwen till thet högste straffad blifwa.
(kh får Ihenne war Nådige iillåthellsse haf\Ver förbemelle Hallinger Pcrsson underdånigst oss Ett paar Oxar \Värderad! för
Tije Daler, l-låkal1 Andersson ett paar Oxar w. för tijc Daler, Nils
i Fagerhult Fem Daler, Pcr Jonsson FCI11 D,ller och Swen i
Lingebrotha ell Oxe werdcradt för Fyra Daler, lefrcre låtit, Them
wij och bekommit harwe. Dock wele wii herrnedh hafwa oss
förbehållit, at! löse S3nlllle garder rnedh all hus, ägor och lägenheter för sä många penninger igen enär oss synes. Thet alle
SOI11 lör wåre skuld welc och skole giöre och lålhc, besynnerligcn wårt Call1rt1arrådh, Call1mererer, Fougte och Befallningsl11än
wethe sig efterrelhe, Icke görandes oftebem:te wåre Undersåter
eller theris efterkommande Arfvingar häremot hinder eller förfang medh wår onadh.
Oiivit på wårt Slott, Upsala, den 25 Martij Anno 1589 t11hi
wrir Rcgcl11cntstijdh på första och tillg'Ulldhc.
Ex l11andalo Regia: Majcstatis Din 1I1ei Clcmcntissillle proprio.
EroSIfIfIS Lodoviti.
1596 gifver häradsrätten följande handling:
"Oluif eabiöraonll till 60ffvcCI, häredshöffdingenoll1 hafivandes ij Kind på Iherm ädle och wälbördige Nils Niisons wägna
IiI Säbf', gör veterligt att "Ur effther OUII1 (börd) 1596 then
13 Maij" då han laga ting höll flled allmogen utij (or,ne Killda
24
hiiredtt Ila rätton' lingslaa och daR" "i närvaro af K. M:ls befall·
ningsman diirsammaslädes Erick ArflvedslSoll, k01111110 beskedclige män Mans 50na5S01l ij Marstada, Rirlill Pedersson i (oläsligt)
Giord, Jönsson i Bramlteslada, och bekennede sig, att haffl':l
sold! bcskcdcligCll11 I1HlI1I1C Olaff Jonssonn i Yxef:111 alland lhtn
SYllllcrsta g:'irtlel1n ij for:nc Yxelall för l1ijtlio mark" som de bekommit I nämnden 5ullo: Mans ij Wijnnclorp, ""åns ij Forssa,
Clemell ij StarnploTI'. Oluff ij Boda, Alllllnd ij Fallc, Jon [ngolIfson ij Weslerslllll. Mäns ii Banckestalorp, Llsse ii Kmttcboda,
Hir~e ij Kylla, Peder ij Miltingetorp, Clemel ii Slubbarp, Arffvjtt
ij Wcsby.
Fommil/llm.
All Kisabygdcll redan under gråa forntiden varit befolkad,
af dc många stcnii.ldcrsredskap, SOIl1 lunnits inom socknen")
Sedermera uuder hedna· och första kristna tiden, då ohuggna
sknhiillar restes il dc :dlidl1es gralvar, funnos här en l11iingd sadana bautastenar, siisolll vid Kisa kJock:Hgård och häsihage m. fl.
Det är ylterst beklagansvärdt, att, innan laga skydd för fornminnen genom 1S67 års författning påbjöds, liknöjdheten eller dCII
simpla egcnnyttan såväl hos bildade som hos råa TI1cuniskor var
sa stor, aU dessa oersättliga minnesmiirken af viira förFäder äro
allesammans försvunna, dels borlröjda för odling, dels begagnade
lill hroar, källare o. dyl. Endast tvii rUl1ristadc sten:H iiro kiin(!;l
inom Killda h:imd. 0('11 ena stod bland 22 nndra resln stenar :l Holby "bykudde", V. Eneby s:n, lIIen blef själhuggen
och uPI)5ati vid garden med inskrift O. E.-G. M. W. 1818.
Den andra I"'träffades 1901 vid Vallingdal i "Iycklingc s:n, mcn
är alslagen sa att blott några få nlllor äterstå.
Vid Enncsbovad finnas obetydliga lelllningar af ullpkastade
skansar till fiirsvar Illot dallska1'l1es infall under Carl IX:s lid:
Niira dcrintifl iir griinsell Illot Kalmar län, hvarföre der invid
landsvägen sIa Hinsltliirken, 2 huggna sten:lr.
5)'IIC5
0) I förlaUarens Slunling af Soidana redskap aro 26 sI. från
Kisa. Af bronce finnes en vacker halsring från Kisa i Nationalmuseum.
25
Under Dackeiejdcns oroliga lider skedde sammandrabbningar
mellan konungens krigsfolk och dc upproriska bOlldhoparne äfven inom Kisa socken.
S\'ikingsbro \'id Stcllsjön på Gäddefallsvigcn ir dera! benämnd, alt Nils Dacke, då han 1542 ärnade bryta in iOster·
götland och der funnit fÖT sig en förhuggning gjord af allmogen,
som han trodde höll med hans parti, utropal: "jag är besviken !",
hvarefter han vände sig iii andra sjösidan iill Yxefalla by och
der vid Sisselid sammanträffade med kOllllllgCllS Inl!'p, anförd
af GlIstaf Olofsson Stenbock. fiär skulle de1lna trupp blifvit
olllgifvcll af bråtar, d. v. s. förhuggningar ölver vägar och stigar,
SOI1l för ryttare voro ogenomträngliga. Slutlil!cn kom truppen ut
ölver ett högt berg, IUCIl blcl af bönderna sIngen. Största delen
undkom dock till Linköping. Sisselid har derefter halt namnet
Svikingslid, emedan Kinsaboarne sveko sin ed och höllo med de
öfriga Sm1iländingarne. Således skulle Dacke misstagit sig om
deras sinnelag. Eller äro sägnerna måhända förblandade.
En mera afgörande strid skedde ej inom Kisa sockengräns,
men i dess narhet, en h:!!f mil från kyrkbyn. I "Vägledare pa
Kinda kanal af Cervus" säges härom:
"Pa den breda udde, SOIll ligger strax söder om Runefall
och tillhör Nedra Killingevid, har en af de märkligare träfiningarne under Dackrjrjdf'f1 försiggatt.
Den vilde partigängaren Nils Dacke fortsatte det redan af
boliden JOII Andersson 1537 I>~började ohygglign bondeupproret
i Srn:ilnnd. Efter att ha dräpt en konungens Fogde nf hämdlystnad, blel han 1542 partigängare och hade en synnerlig förIlliiga all uppvigla och led,) dc upproriska bondhoparne. Kolltlllgel1s trupper hade onwexlande lycka i striderna. De oupphörliga
lejdcrtltl gjorde kOllllng Gustal de största bekymmer, ty de lejda
kneklarnc kostade mycket pengar och åtskilliga ännu till sinnet
katolska landtprester höllo med bönderna. Slulligen löretogs
1543 ett allvarsammare fälttåg filat de upproriske. Hulvudhären
under Lars Siggeson och Johan Turesson tågade frän VadstcllO\
in i Kinda, (hvilket, såsom vi p.iminna oss, da hörde till Smaland) men blott tre socknar underkasbde sig. Bönderna haggo
"bratar" öh'er \'iigarne, upprcfvo hroar och oroade dagligen med
bakhalt och öfverfalJ, utan att erbjuda öppen strid. Då Impperna
komma in i Asbolands härad, hade Dacke med sin hufvudslyrka
förskansat sig så fast fltt ölverslarne ej vågade angripa, ulan
,
tågade in åt Östra härad. Dacke bröt då. upp och lågade hit
till Eneby, der han inlog en förskansad ställmng näset vid
Killingevid för all söka öfverfalla tmpperna vid atertåget. De
båda fällöfversiame skyndade då efter och ämnade öfverraska
oolldehärell, Det var derför förbjudd alt lossa något skott i
otid; men eft par vårdslösa knektar bröto deita förbud, s.i alt
Dacke var beredd. Anfallet började genast. Dalkarlarne från
ena sidan och hakeskyttarne (de som hade eldgevär) från den
andra, Manspillan blef stor bland bönderna, men de hällo sig
envist tills dess deras anförare ej mera syntes till, dii de skingrades till skogarne. Hiiudclsen var den, att en hakekula gcnomborrade Daekes båda lår. Två närstaende bönder, Peder Djup
och Sven i flaka, buro honom genast ned till strlmden och rodde
honoll1 öfver sjön samt forslade honom vidare till Flaka gard i
Södra Wi socken.
S('gem var väl vunnen och omkrillg ('f t hallt tusen af bondehären hade stupat; men Daekes sär vora ej svarare än all han
på sommaren åter uppträdde och förmådde saml.:! skaror omkring
sig. Bönderna började dock trölflla Ila detta mödosamma röfvar·
lir. Jakob Hagge förföljde Dacke längt ned i Småland och många
hans anhiingare öfvergingo li11 de kungliga. Slutligcn upphanns
han af niigm kneklar oeli af forna medhållare undel' anförande
af Ragvllhl Pedersoll (Fargalt) i skogen mellan Lödie ocli Langemåla hemman. En armborstl>il träffade den flyende i ryggen,
Han dödades och liket fördes tlIl Kalmar all steglas:'
a
Kyrkall.
I sekreteraren Carl Fredric Broocmans år 1760 ulbrifna beskrifning öfver Östergötland säger han om Kisa:
"Ilrii ihe äldsta tider har Kisa varil moderkyrka, kyThoherda-,
ja ock probstasälc, ty år 1215 lefde AlIllrcas Curatus in Kysolll.
Thets,untlla bevisas ock med följande stenskrift: Nie jfll'f" 1):/1115
77/yrgiUI/S Olmtlls (/1' KYSIIIII, FiliIIs Iklllingii, /fl/olldam Civis
LYI/ropifl/sis fI(' SllSl/IIIU' qlli obljf fIlIIIO DOII/illii MCCCXXfll, oJ
och hafva Presterna bodt på Kronoskalte-Helllfllanet Kis., ägor vid
0) Denna åldriga grafsten är tyvärr försvunneii, Troligen legal
vanvardad och b1ifvit oförsynt använd lill någon källare eller annat.
27
Kyrkan efter hvilkct Hemman ock Kyrkan har sitt namn, och krtllas
derföre Kisa prestegiird. När kyrkan, som star 11å Kronogrund utmed slorn Cnlm:uvägcn, förs! blifvit funbcTClb, thero1l1 äges väl
ingen kllndskap; men så håller man dock före :lit hon efter
rcformations-tiden bliivi! omb)'ggd. Och änskönt hon var för
thetta 29 alnar lång och 18 alnar bred, så VM hon dock lör triing
åt Församlingen, hvnrförc hon år 1754 vid Östra ändan med 22
Kisa kyrka.
:lInars liillgd ilie! tillbyggd, så alt lhes längd 1111 är 52 alnar.
Sanuna år bld ock en IIY Sachrisfia upplIlurad till 16 alnars
langd och 12 alnars bredd, ali igenom Kyrkoherdens Mag. Zacharia: Juringii ~römliga föranstaltande.
Han war ock sorgfiillig IherOlll at Församlingen skulle fii. nytt
Orgclwcrt\, SOUl kunde svara mot Kyrkans slorlek och iörthclIskut år 1757 lalit, med Församlingens samtyckc, förfiirdiga ctt
hell nytt \Verk om 19 stämmor för 6,500 Daler Kopp.-M)'nt och
saldt det förra till 5unbs Kyrka.
Allariaflon i Bildhuggeric-arbete föreställer uii lhess örrc afdelning Christ i swepning och smörjelse och uti thcs nedrc afddning Christllll1 mcd Segerfanan, trampandes mörkscns draka
under sina fölter. Höger om Altaret sUr Frälsarens bild, ni-
2S
merkjandcs Evangelium och ii wenslra sidan mosis bild, bel)"dandes L1gen. Thenna AllartafIn har Assessarcll i Göta IlofRiitl Leonhard l-lregerhielm låtit stoffera 1707, och är han i I-ferra110111 afSOll1l1ad på sitt 48 åldcrsår 1724, hvilkct på i\ltnrtaflan
:Intecknat står. prö()i1~stolen af Bildhuggare-arbete, som Förs."Imlingen påkostat och gjöra latit år 1664, pryder oc}l silt mm,
och ses Ila honom ~rölsar~ns. 5:t Jacobi, Anbrcm', )olxmnis,
pelri och t:homoe.hildcr, som äro tillika med Prndikstolen ma·
lade röd:. och gröna samt med silfvcr och guld lltziradc.
Kyrkan är utan Lorn, och håliga thes 3 sköna ft.loctlor uti
t:röstapcl, som hlifvit byggd och Upps..1tt år 1702."
Prosten Z. JlIringius har i Kyrkoboken (föl"I'arad
kivet) bland annal antecknat följillldc:
L,ndsar-
Inventarium Ecdcs. vi1:l fii5a.
Vid min ankomst 1733 var kyrkan hel mörk med små fenster,
the 2 nedersta pa södra sidan gjordes 1734 som ihe nu iiro nu~('
mycken amwn reparation och för\):ittrin~ intill ,ihr 1754 dfi Illuren
pil södra sidan var sfi relllnad och bräcklig - mitt för stortl
wälfda luuren emellan Choret och Kyrkan. SacrisIian war ganska
träng och IiI skriftnigsnulI odugelig, 20 alnar bygdes allså Iii
pa östra sidan med sacristian. thet platta hwalfet nphögdes öfwer
alt och II)' resuillg giordes utan at rubba gamla taket, läktaren
som förr pa norra sidan räkte fram til Choret oll1bygcl såsom
han nu iiI', och fenstren på norra sidan giorde SOlll the 11Il äro,
Kyrktl- och sacristie-bygnaden beg)'ntes d. 7 maj och var muren
färdig 1754.
Stapelen är b)'gd i sal. prosten Ekermans lid och til alla delar Fulkomlig oeh väl gjord. Klåekorna vora 2 vid min ankomst.
Vtlpenhllset SOlll nyligell var by~t på södra sichlll flyIles dit, ther
thet nu står. FC'nstrell på norre sidan giordes 1755. Kyrkoplall'
ken täcktes ånyo 1740. Comrninislri lilla 00d 1760 gm gammalt
timber.
Falligstugall bygdes 1742 och sockenstugan 1759.
kno 1777 insattes orgelwerket med öf\'erconlradet a\ theri
insiitljes s!:imor fÖl" 1,500 d:r kP:lllt; thetta skiedde emedan jag
samma tid blcF siuk j Upsal. feber, wal" wiil med på socknesläm·
mall men orgelbyggaren hade församlingen sig favorahle och
29
hiclp lolvades 50111 sedan <lldrig presterades. Kalkcll 50111 skulc
briiuuas och säljas bld :3 dubbelt mindre än han bort ty stCII-
lilsscn logas för små och jag war siuk och förmådde intet se
Iher clfter; altså korn Kyrkan i skuld som ännu är. Utom thetta
har orgelbyggaren ills:ltl the 4 största principal piporne al trä
tvår! emot contradel, han har \Väl satt Ilagra små blinda pipor
af ten Il i stället på sidorna; men the upwiigde intet wärdet ,,1
the 4 stora! SlImma processen hiinvid kostnr mig ölvcr I,m dl:r
egna pengar. Orgelbyggaren ul\skylledc sig al han herättat detta
För mig och jag Ihet s<ll11tyckt, således blef han fri \Vid rädstugall
i Unkiöpillg och saken stadnadc för min swiira feber skut och
hClJlorodf11 coliql1c. Jag skref och kunde icke sic If komma upp
ocll måste plkhta 10 plåtar för fördristig skrilwclse til (hell högtährade rätten och giordes partisk med orgelbyggarens swek.
I-Iwad jag lidit och kostal och arbetal wid byggnad och j synnerhet wid ~åwiil Eneby som Kisa orgelwerk wc! ingell mehr än
gud och jag sieIf; dock har ingenting rört !lli~ så mycket som
then I>eskylning [lt\ vara del,lktig uti dessc förbytta pipor. Dcus
testis et vindex.
Jag tror ock orger icke äro Gudi behagliga iitminstonc iiro
the icke någon gndstjenst ehuru the qua intentione skule synes
vara ett godt werk, men till en onödig tunga al köpa och löna
organister. O! att jag för 20 åhr sedan hilrt samm,\ tanke, så
hela min tid varit hlgn och stilla.
F-.vrl~(lns
tÖ\10 perseblar.
1 sI. stor bibel pä predikstolen; then gamla bibel iir såld.
1 st. hrudcrona Illed copparfotral, 1 sI. kalk o. paten, förgyld
öfveralt, 1 st. sockncbnctskalk m. paten oförgyld, silfknnnil för!D'ld, oblatask med lock förgyld, oiörgyld d:o, socknebudsflaska
mcd läder öfverdragell, 2 storn ljusstakar al tenn pil <t1taret, ny
ahl, geometrisk, af messing, lunt mcd biickcn, d:o gamllwl ljusarm på predikstolcn, 2 lampetter, stora, 1 ljuskrona 111. 18 p.,
l m. 6, 1 m. 6, 1 m, 12, 1 ichoret, gifven af gästgifv. Söder·
holm i Fröiisa, l111mcrtafla, gifvcn af herr sergeant Cambell i
Ulfweeho. 1 sacreslian : 1 stor psalmbok, 1 målad tafla på väf,
1 ljnscrona sam rölT var ichoret, 1 stor beslagen kista, en liten
o. cn mindre, 1 st. skåp, <I stolar, l hol, l gammal, 3 st bouteiller.
UtOlT1 kyrkan: kopparpanna, kopparämbar, tratt af i<oppnr, l st.
kopp:lrask til brudkronan. - Noch. Kläder i Kyrkan: Messhake
:If hvit d:lmast., gifven från Fö1illgsö, l af rödt sammet och gult
kors, gammal, d:o gammal af sidentyg med brun botten c!c., 1
gammalo. oduglig af rödt vattrat sidentyg. Messeskjorta al
Hollands lärft, nytt altartäcke al röd atlas med guldgaloner, I
d:o af blått sidenbast, gammalt och förslitet, I st. d:o blåll, grOnt
siden, ~all1malt med guldspelsar, 1 rosigt, biåtIo. bnmt pa si·
dOnle, gammalt af lärft tryckt med blå boucetter, Altarkläde af
nettelduk m. spetsar, d:o af randigt wesgjöthatyg, h)'ellde på
altaret al sammet, diverse böcker.
...... Vidare notice om Kijsa kyrka. Åhr 1762 blef k)'rkan
och sacristian målad SOIl1 the nu äro och lI1urarne väl rappade
och släta, kostat målningen 800 d:r kp:mt och maten thertill för
mästare o. gesäll, mig obegriplig\. Samma tid insattes predik.
stolen, gifven af sal. frll Commcn(teurskan v. Goltz på Föllingsiö,
kostar ock SOO d:r. Åhr 1772 lades grunden till thet i mång åhr
tilämadc tornet och uppfördes muren da tillika öfver jordclI till
3 11 4 alnar, ehuru medellös kyrkan är tänker man dock nästa åhr
1773 v. D. continuera murningen sa Illycket skee kan på clctta
s\Vårn \Vcrk.
Apicem tllrris quis vivat el videal? In manus TUllS o. [)omi·
IlC COllllllamlo spirihlm meum.
3. ):a".
Ur kyrkoboken må exempelvis antecknas:
A:no 1636 then S Martij christn;l(les Lasses barn i KOI)llarhult. Gudmoder Johanna i Björksnäs, Magnis i Hökhult. U.1mnamllll l-lakan.
A:no 1634. (o101ogU5 nuplioa ontmhcntiullI. Then 10 novell1briis wigdis Håkan i Bohlkind vid Stina L1.rsdotler i Källis.
torp. Morgongåfva 10 lod Silfvcr.O)
(olologu,; mortuorum et g.cpuUorum. Anno 1623 Ihen 20
AprilJis bcgrofs Manse bam i Limlshylta.
A:ll0 1693 28 Maij bcgrofs klockaren vid Kijsa Henriek Nilsson framvid Östra kyrkiogaflen sedan hall ders<1l1unastädes hade
förest1itl ktockaretjensten i 35 ahr och ehristliga lefwat i 72 åhr.
0) 10 11 20 lod silfver var den vanliga 1l10rgongåfvall enl.
Snnll11a Catalogus.
31
A:no 1694 Il Apr.· begrofs Nils Jönsson i Lindshylta och
lades öster 0111 wapnhusel en mycket hederlif,."S och enfaldigs
bonde, dess aldcr S2 åhr.
A:no 1701 28 Julij begrols sal. Lielllnanlcll i Öö manhaftig
ISlIch Hindrichson som var född 1616, varit i CronallS Ijenst nthi
35 åhr, i iiktensknp Idva! 36 åhr, dess äldcr SS .ihr, Jades utmed vägelI (il\ chordÖrrcl1.
Kisa kyrkas faslig/u-I" iro:
a. Gemensami med moderförsamlingen: I '/1 mantal krona
Veslra Encby pastorsboställe med Utjorden Lillerum, och "/. mantal krollo Ragnklllla i V. Enehy s:n komminislerboställe.
b. Enskild!: Kisa klock:lrehol. krolIoutjord och '/. m. krOllO'
skatleheltlll1an Kisa präslegård skänkt år 18\7 af Gndmund Danbom och hans cftcrlefvnnde hustru ~bja Lena Nilsdotter.
c. Derjcmte frälseräntan af I" 111. skattefrälse ÖrshIllI i Dnlhems s:n, i testamente efter kapten D, j. Ädelberg 1716.
Angående klockarbolet finnes följande handling:
-In nomine )c-su. Allno 1002 dhell 7 $eptemb. dhen I-Iögh
E1irewijrdige Edil.' och Höglärdhe Herren Hr Samuel (nan<:ler,
Biskopen uthi Lillkiöpingh hållit een AlIlIlän och Solen visitation
uthi Kijsa.
~tllcllClTegörb3
ägorna
iir en Lijcka, kallat Ounilla.Lijckall, sträcker sigh ifrån galun och
up i berget, dhet stora efftersol11 Kijsabocrua icke kunna der
något skäligen wända clllolh och it löga stijeke är emillan dhet
mindre och större berget, än och aker å begge sidor i dhenna
Lijckå, och miil l1thi et! stijcke Engh.
Item hafver klåckaren en Engh neder \'id Kijsa Siöcn, fordom Crono, nu Lehuscrne ti11hörigh, dheraf går årlig skall.
ParticlIl:tria Visitalionis Imlllos \llhi Elleb)' k)'rkiobok och iin
wijdarc Hihi Consistol'ii Actis. Dato lit slIpra.
Qlau!) )ohonnis.
Inventarium i kll3c!;,aregör1)en.
Långebolet - l stol. I klockarestuf\'an fönster 5 st, köpte
med k)'rkiones pänger. I lilla stufwan fönster 3, werrlt'mde för
3 dal:r. En liten skifwa dertil1 en liten stool werderat för 1 '. dal:(',
32
KyrkogårdelI var ganska inskränkt från börjnn. Den delen,
som ligger norr om kyrkan, ordnades 1821 !lien begagnades icke
förr an 1825, hvarvid antecknades, "at! jorden iilwcn der iiI' Herrans och de Döda kunna solva lika sött på den norra 50111 pil
den södra sidan", O(\l11l11nl folktro var at! på domedag skulle
kyrkorna falla åt norr och hindra de där begrafnas uppståndelse.
1835 vidgades kyrkgårdell och saltes stenmur. Troligen var förnt
"plank" af timmerslocbr täckta med bräder.
Krealursbetning skedde å kyrkogården, men 1822 förbjöds
detta och lås satles för grindarne.
Enär kyrkgardsgrinctarne stoda öppna linder gudljcnsttidcn,
gingo lösgående får och svin in, hvarrörc dt af fattighjonen d11
skulle vara grindvakt; men denna val(\ ansågs sedan obehöflig,
då jerngaller, liknande glesa halster, anbringades ölver vid grindame gräfda gropar. Dessa gropar äro !HI ilylda, men gallerna
kvarligga ännu.
Att likkistor linnas nuder kyrkan kan anlagas deral iltl vid
gollvets omliiggning 1815 talas om att Fölingsö gral skulle tillses al ägarne.
Den forna stenmurcn utmed bygdevägen borttogs 1875 och
ersattes med hagtornshäck, som n\\ är ånyo planterad,
Af gralvårdar före 1800-talet finnas illga mer än en af röd
kalksten, nära 2 III, hög, som låg mossig å marken och som
1886 rengjordes och uppstiildes i vapenhuset. Dess inskrift iiI':
"Här ul1der hvilas i Christo 5, mån) nil\jon i Kulla, fordom
länsman i Kindän, hvilken i Herranoll1 afsol1111ade den
Oktober åhr 1652 salllpl bans k. bustru 5. 1). GunniI l1il\bolter,
åhr 16.
hvilken i Herranolll afsolllnade den
Ond fijrläne Ihe cn fjugdelull uppslånd<;1se".
Stenens inskrift synes således ej blifvit fullbordad af hustrulIs
eltcrlefvandc.
Eli annan smal grafslcn från 1600-talet är alhuggcn till trappstcg vid kyrkbodcn,
Enär gralvårdar af annal :in tdi förr allsågos ganska kostbara, vara dc här i Kisa :inl1u för 30 ii 40 år sedan så s:illsynta,
att deraf funnas cndast den stenhäll, hvarå Iiiscs namncn ii. kaptcn E. F. Sjösle,'n (1742-1828) och hans hustru U. J. Reulcrsvärd (1742-1813) samt liljcdahlska gralvcllllled flera IIamIl. Ett
kors af jern har påskrift HoirättskOlJlllllssariCll Jon Askll.llld (1782
33
a
1853). En grafslen bär namnen
M.ajoren S. L. Lindgren,
f. 1782 d. 1853 och hans hustm H. M. Engdahl d. 1860.
r 1878 påkostade församlingen en ganska dyr om ej
sa
vacker grafvä.rd, et! resl stenblock ö!ver Germ. Oanbom (17641811) och haliS huslOl Maja Nilsdotter (1713-1836), hllilka donerade "Kisa prcsigiint" till k)'rkan. På senare tider, då stenhuggeri uppslått i Linköping, ha många prydliga grafsteuar blif\'il "l)psatla, isynnerhet af s\'ac1 granit, som förut ej varit en benkta(1 stellart.
Dcn mcst framsl;icnde gmfvården är en hög, ohuggen ball lasleIl, omg"i1l'cll af med jCTnkcdjor s3mmanbuu<!nn stcllslolpar.
11IskriFtcl1 iir "Carl Magnus Appclberg 1826--1896"; dcrof!.'an
hans portriitllllcdaljong i brons. Vården, bekostad al samfuudet
S. H. T., aftiickles d. l JUlli 1902 med anslående högtidlighet i
närvaro af flera deputerade fran sMntliga samfundets loger.
Orafkapcllet vid k}'rkogårdens vcstra gräns uppfördes 1901.
De ; tomet hiingancle mallllldockorna iiro:
Stora klockan mcd vacker omarnentcring kring öfre och nedre
kantcn, har följande inskrifter: SoH Dro Gloria samt F. I (Frcdrik I) med omskrift: Oml Kif frid i 1;,10 /af!dl'. '-yrka ad/ SilHglJd I allf! stiimler. Till höger derorn: PalIIIIs Ekrrmall P. l}
p, iII K/:~II .4:110 1721, och lill vellstcr: Glllm I Norrkiöplllg aJ
Elias Armllfmif A:llo 1721. På andra sid,LlI ses bilder af FrälSHl'CI1 i en krets af sex Hpostlaligurer och omskrift: NIIIIIIII'! och
jord skola jörgås !/Iffl milla ord skola ickl' JörK,is,
Mellanklockan har inskrift: Olldi allma (fl'ro//(l och på ena
sidan: Coloss. 3 Cap. 16 v, IHllgisler Zar!rnriflsjllrillgills, P(/slor
/fl EllrlJy {;- Kisa.
MIII(IIllS fllllltt/afl /fil' jlllfit Norropiae 1738.
Vt7gi'r 2 skrp., J2 lisp. 4 sklp, Oll/ffl/lm 1806 aj Ami. BIlIsIm.
Pii andra sidan: När af mill I'arkra ljud tlu !tö," luJlm roms,
Sa 1(1/ ock dll Guds /åj pu witla jordm J/lims; Pa flut vit/ Gmts
Basun, till kropp fIlå glad /Ippsta, Or!t i l'Il luiig jrogd, Id ~igf
wam II/U, T/ur Klockoma k/Ii/go Or1l DIg/amI' sjunga, Blm/d
!trlgolll'l/S t!tal / !till/mrlrus snltl.
lillklockan har å ena sida Fredrik I:s och Ulrika Eleonoras
bröstbilder och på den andra sidan: Nör pli II'rirl SYII/pllonlr,
1l'tlrl !jllrl od/ w/dlra stf/lllllla, Hill' som l'i gjiirt! dt i klang odl
,
34
ljlljlig '"011; Ty biir m C/ms/mlu" sill plikt l'j IxJrl förglömmIl,
Af", omilt glöm dl i ktirll'k ()('h i trol/.
Z jUrillg;IIS.
Pas/. Lod.
Oull!n t Norrltiöpiflg aj Magl/. ffflllmoll /739
Altartaflan, föreställilnde herdarne hos Krislusbamct, har på
r.uncns nedre del följande skrift: -'Målad af P. Hörberg 1814.
Kiört friin Skjärstads kyrka 1820. Beprydd 1825. Conlractspro.
sten, Ledamoten af Kong!. Vasa Orden O. Engdahl var då k)'rkoherde härstJides". Tallan iir icke af I"!örbcrgs bättre ,1l'bclcn.
Altarcl har Iivit dnk samt 7 större och lIlindre, 1\lltika ljnsstabr
af ten Il, lörgyldn 1875.
Predikstolen, skäukt 1762 af enkefru Grubbe, född v. Oolll,
iir hvil med förgylda ornamenteT och figurer i tre f:ilt: Jesu dö·
pdse, Maria med barnet, Kristus i Octscmane. Å taket fiulI:lS
två mindre sköldar med Orubbes och von Oollz' vapen i färger.
Å predikstolen ligger en stor bibel, å hvars inre perm står antecknadt: -, Uppå Kong!. Maj:ls vor allernMigste Konung Carl
(Im /2:s befallning är denna bibel inlöst till Kijsa kyrckia af dess
medel. Paulus Ekerman, Lod pastor. Ankom till Kisa d. 4
•
35
Aug. 1706". (Dessa kyrkbiblar kostade i tryckning 20 och i lösell
något öfver 40 dal. kplllt).
Invid predikstolen är på mUfen fästad CIl stor ljusarni af
messillg l11ed 2 pipo!'. Å CIl sköld!Ofmad plåt slår: "ni15 Jone.
lon i ~\d5fall 1665",
För öfrigt har predikstolen et! lll)'ckct gammalt timglas med
två skadade glas i ställning aF metall samt ett v;iggllr i hvitlllåladt
träfodral med ctt förgyldl cnglallufvl1d och öfvcrst en durva med
olivbladet.
På hvnrdcra sidan om altarlaflan silta fyrkantiga nummerlaflor med förgylda ramar samt två stora [ampelter i drilven
IlIessing.
Å kyrkans väggar lifo upphängda fcm stora adelsvapen eller
haner, v;il skurna i trä. Dc blelvo 1819 rcslanrerade på kammar·
junkaren L F. Rääfs försorg, som då var Kisabo, och iiro iillllu
i oskadadt skick. Deras inskrifter äro:
1. Kong!. Maj:ts Troo j\'\an och President uthi C<llmar
Wälborne Christopher Carslon Grubbe, rlerre till FölillgSÖ och
Stierncllloo, född l Linkiöping Anno 1593 den 30 junij, afsol11nad
i Herranolll på Stiernemoo Anno 1681 den 24 August.
2. rians Kong!. Maj:t fordom trotjcll:lre och Assessor Ilthi
Dess Götha Hofrätt, den ädle och wälborne, llumehr<l hos Gud
sahlige Herren t-Ierr Olof 5ägerbielm iir född ähr 1628 Christi
liilllll1clfärd;:dag ulhi Östcrgöthlnnd och Östallstång och afsomnad
i HcrranOlll iil1r 1699 deu 26 Decemb.
3. KongJ. Maj:ts Troo Mim och Öfverst-Lieutellant wijd
Östgiöth<l Infanteri-Regcmcnte Välborne Herr 5ricbricb von Golt3
född d. 10 AugIlsIii åhr 1681, död dCl! 3 juni ahr 1744 pa sitt
63 ålders ahr.
4. Kong1. M:lj:IS Tro Tjenare och Capitaill vicl Östgiöta
lkgelllentc till fot Wiilborne lierr Joban 5inbricb Willtcr är föd
hit til werden dhell l j:llll1arij ähr 16S2 uti Linand på Grisbergs.
hof, <lfsomljad i Herranom d. 15 Martsi 1746:'
5. "Kong!. Maj:ls Trotjenare och Amiralitets-CapitaiJlcn
Wiilborne Herr Daniel Äbclberg är lödd den 29 Martii 1701 och
död den 27 jan. 1781."
Kyrkans ljuskronor af metall äro följande:
Med 18 pipor, 6 i 3 hvarf. Inskrift: "Petrus Pet:i Ekstrand,
fl1crcator Stockholmensis nalllS in Yxelalla. A. O. R MDCCll.
l.
36
D. IX Mart. Denalus Slock. A. O. R..) M.DCCXXXVl D. XVII
Mar.
2. Med 12 pipor i 2 hvarl. Inskrift: "Den a LillS Cl'Ona iir
skänkt al her g.'islgifvaren Welachtad Magnus Söderhollll Ifrån
Fröåsa 1760".
3. Med 12 pipor i 2 hvnr!. Inskrift: ·'P. l. G. 1746".
4. Med 32 pipor i 4 hvar!. Inskrift: "En gfifva till Kisa
kyrka af Birger Isaksson samt Isak och Sigrid Birgersoll från
Vi(lingslorp d. 24-12-1897:'
5, 6. Tvii med blott 6 pipor hvardera. Dcn ena, nu söndrig,
har egendomliga armar i drakform, med en figur stiiclldc å hvarjc.
Någon af kronorna iir cn gåiva af kammarjunkare L. F.
Rääl 1821, d:l han flyttade nr försllmlil1gcll till BlIIsjö.
Å södra väggen (karlsidan) äro fästade [l jcrnramar af o1il,a
form, besatta med krOkM lill upphängande af hufvlldbollilder.
Den i bänken innerst sittande mnsle således handtl:mga åt de
andra.
sakristian fiulles f. n.:
Gammal dyrbar mässhake af hvi! blommig sidensarge med
bred, kulörtIoch guldstickad bård. Å ryggstycket Kristus på
korset i högt gl\ld- och silfverbroderi. Å bröststyckel, i förgylda
metalltypcr, 1746. M. G. C. F. G. (OiHva af Grubbe & Ooltz),
1111 obegagnad.
(Torde i år kOllIIIla att i ett glasskåp utflyllas i
!,yrkan). Mässhake af svart sammet med silfvergalonerj å ryggstyckct stort kors af silfvcrband; å bröststycket i\,t H. S. E. A. D.
lSt3. (Måns ];enningsson & Eva Andersdotter). Forna antillcndill m (altarklädsel) af urblekt, rödt siden med guldgaloner och
I11ctallbokstäfvcr P. W. v. O. 1744 (v. 00117.). Två kollekthålvar
af svar! sammct med silfvergaloncr. (Dcssa begagnas IIUI11Cra
högst siilIan, meu då med god framgång, hvaremot kollekter i
bäckcna gifva ytterst ringa intåg!. Å 14 årliga bestiimda dagar
upptagcs uu inom stiftct kollekt till olika iilldamål. Till lördelning dervid äro anslagna 50 kr. årligcn af kyrkans mcdel). Gammalt dopfat af lI1essingsplåt utan orllillllcntering med fotställning
nf målad! !r~i. Två pl'cstafver, öfvcrkliiddil med svar! tyg. En
"kyrkstöt''' 3 lll. läng, gulmålad, med knIa al bleckpllit, i 1807
*) A. O. R = AUl10 orhis redempti (Är eftcr viirIdens återlösning).
37
ars inventarium knllad "spögubbe-k:ipp", begagnades af kyrkvaktaren som tecken af hans värdighet och att dcrrned viicb.
solvande åhörare; kiippcn hade da äfven bjällra. En stor, gill11maldags ljusstake af rncssings])låL En g-aUllllal, simpel "sorgvärja", baljan öfverdragcll med svart tyg, hilT troligen tillhört någon af de officerare, hvilkas buner sitta i kyrkan. l SVf\l1 ram
Gllstaf 111:5 tryckla tal till ständerna d. 21 Aug. 1772. En ländstol, hvitrmlbd, vridbar pli ('Il stor folplan, vnr Kisa tingssals
dOlllll1arstol intill 1870. Två hvitmalade, skinnklädda Uindslolar,
skänkla 1825 af prosten EngdahL En mindre, hvitmålad, gammal kfll'lllstoL En gammal kyrkkisla med malign jcrnb:md och
tre hänglås. En hvitmålnd hyrå med skAp, skänkt af Gl1dlll.
Danbom. En jernkamin, anskaffad 1881, da ny inre dörr med
glasruta anbringades till sakristian, som dcsslörillllall ej kunde
l1ppviirlllas, hvarför kyrltväktaren, da dct var synncrligen kallt,
åladcs all ha bläckhornet i byxfickan.
Kyrksilfret - som på senare tidcr förvunls utom kyrkan,
sedan ar 1850 störstu delen deraf blcf bortslulcl af stortjnfven
lif - bcstår af: Vinkanna I1f sillvcr, innti förgyld, på lockct,
lammet mcd lana, tttlvcrkad af. Ljunglöf, vigt 316 ort Undcr
bollcn inskrift, cnl. församlingcns önskan: "Skänkt af Prostcn
och Kyrkoherdcn, Mflg. 1\. O. Locnbom till Kisa kyrka År 1851 ".
Kalk fl! förgyldt sitfvcr, 49 lod, mcd inskrift kring foten: "Skänkt
nf lsak Olofsson och Brita Christina jl1cobsdottcr i Uingbråta
till Kisa Kyrka 1850". Dertill hörandc paten af förgyldt sitfver
sfllul oblatskrin af silfvcr i OVI11 form, inuti förgyldt. På locket
Iniuncspeuning llIcd Lllthers bröstbild. Inskrift i bollen: "Gifl'cn
af E. F. och B. S. 1850" (Sjöstecn). Sockeuhudskalk med paten
af lörgyldt silfver.
Brudkrona af förgyldt siliver mcd pressade löfsiratcr och infattade slipade kristaller i bjärta färgcr, samt hängkläppar, väger
62 od, inköptes 1856.
En pa senare tid för 38 kr. inköpt mindre bmdkrona al förgyld metall, iifvcn mcd kristaller, iir mcra oll1t)'ckt. Algiften lör
bcgagnande är 50 öre il. I kr. eftcr råd och liigenhct. Beilålln.
f. n. 112 kr.
38
Öfver lornporten är infattad en minneslafla af röd kalksten
med inskrift:
"Åhr 1773
VIIder KOflllllg Ousla! 11/ rtgrdflgsfid Då Os/göta O(h Ir/adsltnfl
Lfilt slyrdrs aj Prrsidmlr./I, LOlldshö!tljll!Jl'1I och COlIIlI/f!lUfrllrell
BarDII S/romldl och sfijlrt af Biskopen Doktor Prims Fi/rlllils
Blif ddla Tom IIf}fJbyt,tdl 111U/rr Probslell Zac!trIria$ il/ringl}
och COllllllillisli:m Al/d. LiJ'III'jfrl'IIS ij/!/Istctid.
Sofi Deo Gloria.
Dl'f1/1f1 s/t'f/lajla tir utkostad och skfinkt aj HfwdelSlllfIIl jolt.
jem."
Vapenhuset har tilgstensgolf, men kyrkan lrägolf och endast
en gång i midten, på hvars sidor de trånga bankame med smala
siileu och dömlr äro vå.dliga derest kyrkan nagol1 gång vid panik
skulle hastigt utrymmas, helst, utom stora utgången, ej linnes
mera än 1 dörr ii. södra långsidan, ej heller någon utgång genom
sakristian.
Scd:ltl 1890 kan kyrkan uppvärmas genom två ugnar, inkiipta
från Klafreströllls oruk lör 600 kr. Dc Il\ngn rören, som följa
takel, samt skorstenen på takåsen äro vanprydande. Dc hvitkalkade, nakna väggarue gifva ett kallt intr)'ck, Det är att hoppas, all här såsom i så många andra församlingar en bchöllig
förändring och försköning af ·'I·lerrans tempel" icke allt för länge
skall behöfva saknas,
Taket, fönJt täckt med s. k. '·kyrksp.in·" bekläddes med koppar år 1875 för en kostnad af nära lI,lXXI kr., dervid a östra
alldan af takåsen UPllS1\ttes ctt dubbelkors af jern och dem eu
'"\'äderhaTlC" af förgyld kopparplåt mcd årtalet 1875 oeh följande
vers:
"Jag Kisa tnpp har satt mig IIpp
Af kristlig vaksamhet en bild.
Ty se på mig och vakta dig,
Så. att från synd du varder skild:'
r 1897 crhöll tornet åskledare. 1875 ble! äfven tornuret
upplagadt, försedi med större taftor och förgylda nummer af
koppar. Timslagen ske ii storklockan. Delta urverk ansk:llfades
gcnom några personers sammanskott 1857 och kostade omkring
900 kr. "Pompen·', den stora globen med korset på tornspetse..,
blef 1875 omförgyld.
39
M äldre rCI>.1rtllioller må omnämnas, atl 1820 (Iyllades täktar·
trapporna, hviika {ömt voro inuti k}'rkall, till vapenhuset, hvarvid
ingångarnc mäste upphuggas genom stenrtluren. ÄT 1834 replIrcmdes orgelverket af C. t-1:1I111er i Linköping mot arvode af 500
kr. 5.11111 kosl och husrum lör honom och 3 medhjclpare. Efter
,:,xlkänd :lfs}'ning erhöll han såsom erkansla tya ostar 0111 1 !isp.
Il\'ardcra.
DonafiOfler.
1. Genom förordnande af Majoren Daniel Joh. Ädelbcrg d.
23 Juni 1176 har han best.'ml att frälseriintan från det af hOllolll är
1768 försålda 'I_ mil ÖrshIllI iDalhems s:n skall med 50 Dal.
KI)m! "för cvertlcliga tiller tillhöra Kisa kyrkas faltigstuga, så
aH lwarken kyrkoförcstiilldarcn eller lii!L herrar och ledamöter
af den lall. sockenslä1ll11l:m åga magi all borls.'ilja frälscrJintan
fr;m hemmanet...
(1820 har Kg\. M:t afslagit församlingens ansökan alt förs.ilja frälseräntan.)
2. Orenadicren Gudruund Dalluolll och hans liustru Maja
Lena NlIs<lotler hal" i testamcntslörordnandcll af lS17 o. 1818
skänkt all sin efterlclllnad~ cgendom, deraf i fastighet ',. mil
Kisa preslegård till "Herrans Hus i Kisa·'. Tillägg 1836 af enkan
Danbolll Olll skolas inrättande. I arrende o. planshller inflyta
f. n. 717 kr. årligen.
3. Fn! Charlotte Liljellsparre, f. Sjösteen i Eksjö testamenterade år 1855 3,000 kr. till mademoiselle G. A. Torlladills s~­
hIllda, alt faltigviirdcn i Eksjö och i Kisa crhöll hiilltcn hvar af
denna SUlIlma lIIed vilkor att lenlll11 henne 5 procent ränta iirli·
gCll under hennes lifslid, hvarefler årsrantan tillfaller inom Kisa
de mest bchöfvande, hvaribland sidana ii Mjölsefalls ägor aro
'·prioriterade".
4. Genom testamcnte af iir 1871 förordna(le godsägaren
Aug. Pauli på föIingsö alt efter hans död (S01ll intriHrade 1875)
I,000 l~dr 1~ll1t skulle utbetalas till Kisa fattigvård, hvaraf årliga
riilltan bör tilldelas någon pä fö1ingsö ägor bocnde behöfvande
person, om sådan finnes, men annars åt andra församlingens
fattiga såsom extra understöd Il!öfver vanliga fatlighjelpen.
40
5. Kalll1narjunkilrcll, R N. Q. Otto Pauli å HOl"l1sberg lörordnade i testamente af år 1883 nt! efter hallS död (S0111 inträffade 1891) 500 kronor skulle under n:1.11111 ni "Fölillgsö fond"
förvaltas af "Kisa "faWgvardsstyrelse" och af årsriinlan derii 1
proc. 1illiigges kapitalet och resten giivas åt bchölvalldc vid Fö-
Iingsö, KVllrntorp eller Falklyckull.
6. Ballkoko11ll11issaricIl Jacoh Norell i Slockholm förordu:ldc
i testamente år 1837 all, "liksom förul min lödclscsocken Ulrika
förut tillerkiints, skulle Mnlcx:lll(!cr och Kisn församlingar, hvars
allmoge jag redan i mill barndom fann utmiirka sig för gudsfnlktall och sedlighet och hvilka sockn,lrS äfvCllS0111 Ulrikas iUllevnnare iiga del! millst I:1ckS:lIllt11:l jordmån il10111 del eljest fertila
Östergötland, har jag beslutat alt öfverlemna el1 skiirf af 2,000
Rdr. !{iksgäldssedlar'·.
Bland vilkoren föreskrifves, att för Illedlen skulle uppköpas
spilllllem:'lI, hii1ftell råg ocll hälftell korn, att lltliln<lS mot högst
3 k:.ppar på lunl1al1 (10 -/.) ränt:. för år, och denna räntesäl!
\\tdelas vid jultiden till fattiga såsol11 extrn III1(krsWd.
Emellertid, dii magasin saknades för sädens förvaring, ansökte Försallllingen, efter Nordens och hans hustrus död 187h,
hos Kg!. Maj:t alt förvandla dessa 1,000 kr. lill pellningiol1(],
hvilkct beviljades år 1877.
7. Tingsskrifl'aren C. M. Björklund testameutcrade 1881, att
llF hans efterlelllllade medel 2,000 kr. skulle ti11del;ls Kisa församling, hvara! hallv<1 årsriintan skall under 20 år läggas till kapitalet och andra hiilflen lell111as som bidrag till säng- och g?II1g'kläder åt hjonen i fattighuset sam 1 kläder iit fattiga skolbarn.
för detta skall församlingen nnderhålla hans graivård ii Kisa
kyrkogård.
S. ! testamcnte af ih 1875 bestämde Jilcob M:'lnssoll i Nygiirde (död 1882) och hans hustru Anna Lisa jönsdolter (död
1886), barnlösa, alt af deras kvarliitellskap skulle 750 kr. tillfalla
Kisa kyrkokassa. Bel,ålln. 1904 1,074 kr.
9. "Birgcrsonska donationsfonden". Efter aflidne hemmansiigarCll BIrger Isaksson och lians ende SOIl Cnrl lsilk Alfred Birgerssoll har Kisa komnlllll gerlOlll tcstlllllcllte il.f 1899 erhållit all
dems fasta och lösa egendom, dock all del! senares bilfnlösa
cnb Sigrid Cnrolina Svcl1sdotler undcr sh, lifslid, si; \;ingc hon
leh'cr ogift, skall rrppbiira 4 procent årlig riinta ii kapitalet och ha
full uyltjandcrält till fasligheten 'I,,, mU Misterfal!.
41
Vid bouppteckningen upplogs fastigheten lill [0,000 kr. och
kommunens d!!1 af öfrig tillgång, sedan cnkans fördel och giftorätt
beräknats, till 14,258 kr.
Af dessa medel skall årligen utdelas 300 kr. till Mskilliga
föreskrifnII välgörande iindalllåL Birgersonska grafplatscll vårdas.
100 kr. årligen tillökns fonden och återstoden al ,lrsrälltan till
hälften användas till kyrkans och kyrkogårdens underhåll och
:llldra häl Hen till nyttiga änd<Hllål inol11 kOl/lI111men. Fasligheten
skall viii värdas. Om skog framdeles kan derifråll med skäl försilljas, lliggas dessa medel till fonden. Om Kisa delas i l1It11lici·
palsarnhälle Odl landtkommun, skall fastigheten och fonden tillfalla dCl! SCUHC.
10. Sjöslccnska bokkasSiln, gifvcll [882 af fröken Frcdrikn
Sjösleen, Mjölsefnll, för inkör af biblar åt församlingens nattvardsungdolll.
! l. Schultzska dOnationen är afsedd all då kassan stigit till
20,000 kr. inköpa ell landtgård till uppfostringsanstalt för hush~l1sdllgliga unga kvinnor. Behållningcn iir I. 11. 8,430 kr.
Donationcn IiI1hör Kisa och V. Eneby ge1l1clIsnll1t och gafs af frökclI
Sofia Schultz, som afled i Kisa 1886, 74 år gammal.
Pliiskr.
Enligt kyrkoherdcn Pet. Svelloni Kihlströms sliftskrijnika h!lfva
pastorer i" V. Eneoy och Kisa varit;
Alldrt'os 1215 (sc sid. 24).
Tliyrgill/ls 1323 (se sid. 24).
C!rll/ff/s Caroli 1398.
Pt'lrus Gol/sclwlki t 1521.
)ol/lll/rs 1525. t 1538.
samt med full säkerhet, enligt bevarade kyrkoböcker, följande:
Oloj 1540. t 1560.
jolwl/llt:s IlIgrf//ari 1563. t 1588.
MagIIIIs Petri 1590. t 1605. På [Jcrlllcn af äldsta kyrkboken står: T!J('I//I0 Pappcrsbooll liajjl't~r Ihm Im/crligr, I'ii//iirdr
0(11 Glldjmd/IIA,'Y.' Mal/ Nrr M(ills Prrsson lIyrcllOlimll' lit/tf EI/eb)'
IIjiijft af mig Ert/Sil/O /jokobliu/er 1111Ii Ca/lllar för 6 IJIrk Ifjlltl'r
bisjJl'!ls befallning 0111/0 D:/Ii 1597.
42
Nico/(I/Is Petri 1600, t 1643, hvars grafstcll finnes stående i
Eucby kyrka.") lians äldsta SOI1 Samuel, antog namnet Enander,
bld biskop i Linköping 1655 och hade 17 barn, genom hvilka
han hlel slamfadcr för flera älven adliga ätter.
N/agnlls Cirmrlls 1645, t 1677.
Lallf<'l/fills Cirmcl/s, den föregåendes SOIl, 1676, "t 1677.
LaurelItillS Rfll/zorh 1079, t 1697.
PalIIIIs Ekrrll/(II/ Ib9S, t InI. I-Ian och hans hustru samt
17 [lam lira albildadc il en tall a, som finnes i Ellcby sakristia.
jllr;lI/{iIlS 1733, t 1173, den föregåendes måg.
AI/llrl"sjllrillgills 1774, t 1807, den nästföregåendes SOll, låt
till största delen pil sin bekostnad 1780 hygga del lluv:Hancle
boningshuset i Enehy priistgård och kom dcril.:"enOIll på obcstånd. Kontraktsprost 1779.
Gerll/llllr! El/gill/hl 1808, konir.-prost, 1825 L. V. 0, t ISJ3.
Alldl'rs Ollstaj LO('lIbolll 1834, 1" 1874. Prost 1841, Fil. Jubeldoktor 1866, Teol. [);r 1868.
111Idrras Sal/dell 1876, Kontraktsprost 1886, flyttade till Viiderslad pastoral 1888, t 1905.
Gllstaj R.irlllm! LIlIIdborg; konlnlktsprosl 1888, L. N. O. 1898.
Zadwrias
KOII/lllillistrar.
johallllt's St(,1l01l!S 1643, Kyrkolier(1c i Veta 1653.
Pdms Torgai L({/ldelills 1658, Kyrkoh. i Löt 1676.
Alldr('(Js R.osrlills 1665, Kyrkoh. i Gistad 1674.
jl/Ilas Björklllal/ 1674, Kyrkoh. i Ö. Eneby 16IJ4.
AI/dreas tVåIiII 1694, Kyrkol!. i Sten by 1710.
Nils Allrrl!lIs 1710, Kyrkoll. i Askeby 1716.
Alldrms LÖlIgn'll 17.16, 1" 1775.•')
") Å vården :iro hallS 10 !lam uppräknade, samt; ·'Ps. 127.
Si barn äro en J-Ierrans gålvu och lilslrukt är en skänk. Säll är
den som sitt koger dära! fullt halver" .
•') Om honom, som i 59 år bodde å Ragnkulla kaplunsgård,
berättas, att en söndag hade han bland sina åhörare friherrinnan
Cronhiellll på Adlerskog, som ansåg sig böra kvarstanna då alla
ölriga, redan uttröttade, lenm;l! kyrkan. Men då predikan pli
tredje timman icke tycktes nalkas sitt slut, knälölI älven hall alt
göra sin ulgtingsbön. Pn'dikantell tillropade henne då; "Vän!a
43
Nils R.oas, den röregiiendes rniig och 1l1iingårige mcdhjclpare, 1775, t 1776.
Pall! fiefler 1777, Kyrkoh. i Mistcrhlllt l787.
AI/drens SPill/berg 1787, t 1805.
johal/ MagI/lis MadeIIS 1805, t 1822.
Samuel Lillllfgn.1I/ 1822, Kyrkoh. i Sund 1842.
jonas j(I/IZ01l 1843, Kyrkoh. i Adelöf 1851.
)01/ LinddillS 1852, Kyrkoh. i Askeby 1869.
Jollall Peter Fagerdahl 1871, t 1884.
Carl Beckrl/all 1885, Kyrkoh. i Grebo 1898.
JOIlUlI Albin Dalt/berg 1898.
Präsllöl/. "Tionde" till prästen omtalas redan i Första Mose
bok och förekollllller sedan på olika sått iifVCll i alla kristna liil\-
der. 1 Sverige bestämdes år 1164 om tionde till kyrkan och dc
andlige. Sedermera anslogs hiiral till "präsltionde" eller "tcrti:lllionde" ~ af latinska tCftia (pars) tredjedel - SOlll bestod af
"iikcrlionde", "C]vicktionde" af krcaturSflfveln och "sll1örtionde".
År 1831 fas1stäides flf Kongl. Maj:! en af vederbörande ii
sockenstämma uppgjord lönereglering för 30 år, enligt hvilken
kyrkoherden tillerk;indes följulldc "pflstoralier" från Kisa sockelI :
Tertialtionde: 66 tunnor 6 kappar råg och - j stället för humle,
lin, hflmpa, rotfrukter och kål samt qvicklionde och "påskören"
- s. k sill1ljcpcl1t1ingar mcd I riksdaler 16 skilling banco för
helt mantal. Smörtiondc: 1 skälp. smör för hvarje ko. Ved tillsammans 5 famnar. (Örncströl11s pappersbruk erlade 'I. ris skrifpapper). Dagsverken vid höbärgsel å pr;istglirden: frän hvarje
matlag 1 person på pastors kosthåll. Obegagnflde dagsverken
betalas med 5 sk. b:co.
likslol 2 riksd. för hvarje den aflidnes iigande ko. Efter
11l1stru hälften, likasom efter brllkare. För flndra aflidnfl enligt
hcstiimd taxa (32 il. 12 sk).
För lysning" till vigsel 6 aln. lärft, lost och 32 sk. För
barndop och kyrkogiiug 16 sk. För sockllebnd efter "råd och
IiiRenhet".
1-!eTlTles Nåd, jag ~knll strax sluta", hvarpii hun svarade: "Ja,
min bästc Herr Anders, litet till skall jag dröjn, 0111 han bara
icke blir långsnm", hvarpå hon åter saUe sig all uthiirda (te nya
afdelningar och underafdclningflr, hvari k,lplunclJ sig fördjupade.
Ystmjölk på förut vanligt sätt.
Enligt Kg!. brefvet den 2 Nov. l8DD utgör nu prästerskapets
aflöning 777 kub.-fot råg, 9,G centner smör och [31 kr. i penningar. Enligt markegång utgjorde detta lör 1904 3,584 kr., men
allt kan ej utfås. Af detta utgör kOlllministerlönen 600 kllb..fot
råg oeh 150 kr.
Präsllönereglerillgskommitten har föreslagit, att Kisa ej skall
vara annexlöl'samling, utan Iwfva särskild kyrkoherde, som skall
hålla ständig adjunkt ocll i årslön erhålla 4,476 kr. och V. Encby
kyrkoherde med 3,500 kr. årslön.
Vid rågllppbörden i Kisa å kungjord dag i lebruari månad
tillgick sälunda under prostcn Loenboms 40-iiriga tjenstctid nit
en af honom ulsedd person uPlllllälle säden i kyrktornets magasin och derpå lemnade lapp, SOIll framvisades till prosten i
sockenstugan. Å denna lapp voro öfverenskolllna tecken på beskaffenheten af mål och slidenS godhet. Och det var derefler de
fingo antingen beröIIl eller en liten antydan om diilig äring o. s. v.
när de afskrefvos i uppbördslängden. Alla fingo dock traktering
af en sup, bröd, ost, költ samt hembrygdt öl ur prostens stora
silfverbägare, som hade årtalet 1747.
Ofvannälllnda ystellljölk tillkom älven komminister och klockare och tillgick dervid sålunda: Inom hvarje '"liiserote" i tur med
rotens husförhör höllos årligen 3 "ystcn" så, alt den SOI11 haft
förhöret förra året ystade åt pastor (vanligen öfverlåtet af pastor
åt adjunkten) den som skall hålla förhöret gående år ystade åt
konllninistern och för följ:mde år åt klockaren. Man piilysle från
prcdikstolen hvilken söndag och hos hvem ystet skulle hiilIas.
År 1841 beslöts att det skulle ske ii måndag. Omkring D veckor
derefter lystes på, att osten mottogs, då de som håll!! ystcna
infullllO sig och visade en liifJan uti att hafva stora och välvårdade oslar, hvarvid de undfägnades och betackades. Det hände
ej sällan att kOJllministern med hela sitt hus infann sig vjd
ystena, och alt dervid inbjöds grannarna, hvilka undfägnades med
traktering ,If värdfolket. Dess:\ ySlen lenmade ända till 20 il 30
lisp. ost af utmärkt god beskaffenhct.
Af ganllllill sed hadc iilvcn länsmanncn årligen ett yste hellItua
•
hos sig ii pålyst dag.
För ölrigt var vanligt att såväl till prästerna som klockaren
bars extra gåfvor af vildt, fisk m. 1ll. och, icke utan hbfsikt, till
länsmilll och domare af personer, som hade mål vid tinget.
45
Alla öfverlemnilTC blcfvo gästfritt trakterade. En torrare frän
Kisa, som infann sig en söndagsmorgon i prostgården för att
lCllIll<l sill tiondcmark smör, blef af lltlsbiillerskan, som hade bradt
att gå till kyrkan, lludfiignad med alt smäret, en brödknka och
en k11il sallll drickskanIlan saltes för honom. Han gal sig god
ro. Allt förtärdes, blott en Iilen klick al smörel hade han Icmlwt.
En annan giing kom en backstusittare dit med ('11 and, men den
igenkändes för att vara en af prostgardens egna ankor. Han bekände då at! han, i tro at! det var änder, lI1ed en stake slagit
ihjäl ('n af ankorna i en kiirrpöl nedanför gärden. Likväl lick
lian förlåtelse och traktering.
Kisa Tings/ad.
Domsagan omfattade fordOI11 flera härader. Från 1680 till
1778 Killda, Ydre, VifoJka och Valkebo härader, men derefler blott
de två förstniitllndn.
Kinda härads ting höllos i Kis;\ icke förr än år 1663 och 64.
Dessförinnan på olika ställen. Det första kända ting hölls 1603
i Skärlöth vid Oiilby (nu Oårdeby) nära Kettilstads kyrka och
säges d. 27 Okt. 1614: "Samma dag tingades första gång uthi
the n nya tingstIlgan vid Giilby och skall kallas Skärlötli l-iiiradz
rätta tingstad". Men saviii förut som elterat hölls niigan gång
tillg i I-Iegerstad, TFirista, Bankesiatarp, Kjälstad. 1652 var "Rimfars lIyförordnade lingstaden" till 1663. Enär de hevarade dOlllböcker, SOI11 finnas i Landsarkivet, icke omfatta tiden efter sistnämnda iir, bn ej med säkerhet UPI)gifvas om häradstinget a1llid
hölls i Kisa.
Del nuvarande tingshuset uppfördes 1826, rellarerndes 1878
och erhöll då en liten veranda med toruspir:t, hvnruti tingsklocbn
upphängdes.
År 1893 Ul)pfördes ett litet nrkivhus af tegel till förvarande
af de haudlingar, SOI11 ej blifvit ölverletlln:1de till landSilrkivct i
Vadstell:1. Förut beg:1gll:1des den starkt jernbandade hiiradskista,
som ännu finnes kvar ii tingshusvinden.
År 1871 uppfördes cH gemensamt krono- och häradshäkte.
Sednn genom jernvägcn detsamlJ1:1 bld siisoll1 kronohiikte obehöfligt, löste häradet kronans del för 3,000 kr. f-Iuset inllehåller
46
bostad för tingshllsvaktmästarcll, 2 liinslllanskamrar, 3 fångceller,
och är medgilvet att ti11lällig-t hJiktadc äfvcn der få insiittas.
Det första i domboken rmtecknade mål må här andragas
såsom betecknande För den tidens hårda lagnr.
DOll/boll Qptl tlie fiimii/llp~1e Sa/lfr som lI(hi Kil/Ila !u/radlf i
Sil/å/mul, pil EIII'lig oclt II/al/hajtfg 'ph/s Pedersolls till Bersr/io
BI'./afnillgsmGlIs pli Was/rllu S/otlz wl'gtlu iiliro mI/sakade, l/fll/diade och dömpde upptl härarlztillgd, l/råll thfll 23 jcbfllrlrli' Al/tio
1608 - ill/mlfit! S:ti johannis /609.
Anno 1608 fhen 23 februarii höltz laga ting vid - Hegersta
- i Kinna hänlde i Småland, uthi närvaro Edle och viiIbördig
ChristoHer Schedings till Schedewij, Ehrlige och wälachtedc gode
mäns Jöns Pedersons till Bcrsebo Bcfallllingsllwll Uri' Wastena
Slol och Peder MatzsOIlS hiiraddougdens. Thesse gode miinll
såtho vlhie Niirnpdenll:
Anders i Kuscbo, Måns i Gunhelll, Niels i Orättillge, Sven
i Milscfal1, Oluf i Tråslorp, Arfwid ; Wiissby, M:lIlS i Boa, Per
i Wada, Tyres i TTusarull1, Anders i Golby, Per i Millingatorp,
Waste i Wallkaby.
Samma dag Ilpliiss högborne Furstes heriig Johans flllmacht,
then H. F. N:de·) hade gifvit wälachtig Ulan Jöns PederSOll lill
Bersebo befalningsmnllll Upi! W;lstena Slot, på hiiredzhöfdillgildömet i KillIlan och wederkiindes han S,11l1ma kall och Embete,
och aller man gåfvo thiir till sitt ja och samtycke och förordnade
han uthi sin stad till att litsa lageu Lus Joenssoll { Wastena,
laglitsare Veslan Stång i Öslcrgöthland, then the och godvitligcn
al111amade.
Sedan stältes lör Rätten Brita Larsedotter ; Tjnfsla, hvilken
Lasse Arlvidssoll i Wäshy en ung dräng, hennes syskionebarn,
hade beliigrat och med barne rådt; Och tå hennes födslelijd kommen war, födde hon thet IIthe upå CHIlC tompl i diupa snöll thiir
barnct förql1afdes Ilthi och lå barnet dödt war, tog hon thet UPI)
och ladet nthi sitt föreklädc, och bar thct Si! lip i fägårdcn och
kastade thet på en fiihuszskll11c hvilket skedde i Wiistersund i
Kiiilsla S. och henIles matmoder H. Botill liith goda mänll Ihetlc
str<lx rans<lk't och b<lrnet utI'; 'en yllkelig midto uptaka, hwilket
hon bekiindc så skecdt \Vara. Men eh\lrn hårt hOll friiglldes om
hennes barnefader 0111 han icke twde warit i nldh l11ed henne 0111
-) Hans Furstliga Nåde.
41
barIIsens förgörillg, så nekade hon doch likwällhiir till alt H1hredt
och sade sig allene thel af fåwisko gjort harva. Derfiire afsades
henne domen ('fler thet 2 Cap. uthi l-Iögl1lillis B. till eideIl, ulan
hon kun lliula höge Ölwerhetencs nåder och kOllllll<l till yxann. *)
Men öfver driillgell Lasse Arlvidssol1 fiillcs en sådana dom
och Scnlcnlz, :1' cffter hun nthi skijlskap hafvcr syndat, och Mökr:inklling hegfit med föda Brita sitt sijskcncbarn, doch icke warit
j radh med henne nlhi thcn onda l1lordgämingclI skall han på
höge öfverhclernes nådige behag bö(hn lör sumTlla Mökrållkl1illg
dubbelt, Ncmbligcll SO mark, sinom husbonde wälb. ArfvhJ Posse
till Engsiö, häwde och härcdzhöfdingc.
Ur domboken 1663, undertecknad af Sven Persson, må anföras:
"Dhm 6 jl/h} 1M) Ordi//arie SOll/f1u:r-7illgh Ho/h medh 1(/1111
Niiredz Af{lI/og(' / I(ijsfl, *"j Ölwerwarande Ordinarius liäredzhöldiugell 11:s Excell: 11ögwelb:lLe Herren I-I. C:nl[ Mörner, FrijJ1erre IiI[ TUlla, Hcrre till Niiiis, MömerhoJm och Uimbelcborgh,
Swcriges Rijkcs Rådh och Pr.:csident I dhcll Högloft. Kong!. OiöIha Rijkcs 11äffrält uthi jönekiöpingh, Belallllings-MI\lll1en jöns
Andersson och Nemdcn,
Måns i Liillgcbl'oo, jOll
Tiälsta, Trulss i SiittT:l, jon
Idhlllt, Nils i Wäng:l, Erich
Klloppclorp, Jon i Huby, Per
WåJslunna,
Dillo
Swen i Bygdcnlbne och Nils i Danskeboo giordl dheres dolUmere Ecdh."
"Emot Hiiredz Probsten Wijrd:ge M:r Måns Cirrreulll i Elleb)'
iigll graveradc Captenen Wclb. jon:ls ROSCllqwist till Äkcrhllllt,
J dhet han al Sal. Per MänSall i Råswijk för Rum tijdh sedan
Skaltchemanct Riistorp sig inlöst och bemechtigat, s,tde som skulle
dhel wara honom owitterligit, Och gamble Säthegårdcn Carleb)'
*) ]-liirmed menas att, såsom särskild nåd, likct cj skllHe
"briinnas å båhla".
Afriittsplatsell låg vestcr om landsvägcn strax norr Olll Kisabyn. Tjui-jocl var den förste som der hiingdes. 1791 voru 9
hrottslingar der afHfvade.
U) Detta ting var iifven för Ydl'c hiir:ld. Åren 1622 och 1628
hölls i Kisa likalcdcs gemcnsamt tillg mcd 6 niimndemän friln
hVHdcra häradet, enl. "Ydre beskrif!I."' af L. F. miiif.
48
!ill afsakn:lt!, och ty sööktc SUIII!na jordekiööp atcrhryta, Prohstcn
til1stJidcs bewijstc sigh her medh laghligt omg.1\t, Och för samma
Sk; Hellwll 150 Rdal:r gifwit, dhct mera, Att Sk: HCI11!lnet Råstorp ey någollsinn warit under enrlcoy, nlnan SOI11 Snl. Per Månsson dlll~t kiöpt, Och war dhes rätta ailinge, han dhct i lijkfl matto
försåldt, Och sade allt detta i snnning bestå, Och här 0111 Riittell
hClIlstältc, hllfuwijdu hun hade mcdh Caplencll her om glöm.
Och som Probslens relatiol1 och hans kiöpc- och jordebrecf han
hilr framwijstc befans rält och laghligl, Syntes icke skiåligt hOl1om
i sin wällfållgne possession turhem, lIthan heller dller wijdh
Mailltinerll för orsnker som oiwan bc:t1 är."
"thr wijdh sigh och framledde Per i Til1seboo, Swen i Nä!werdahl och jon i Tiuck, Ödmiukeligest tillkiänna gifwandes om
hcmmanelt långcbr<lth i Kijsa Soclm, huru bc:te Swen och jons
Sal. Farfader fordom Swen i långebråth som oeh warit Pers
hustrues faderfader i sin tijdh in /\:0 1589 sigh underdånigesl,lf
1011. i Åminnelse Sal. Kongh johan dhen Tredie, förmått, emott
iyra dal:r godt Myntl eller een Oxes chrleggiande Alt måge
besitia behålla och bruuka för sigh och sin c cJfterkommande Erfwingar till ewcrdeligh :igo förbe:te långehråthe heman, som
siiilfwe Kong!. brelwd in Origillali fijrrnnler, Nu wilt förbe:le
Personers beswnr, Att dheres Stylf-Moder H. Marilt Ondhmllndzdåtter, som inlet till gården hyrdigh war, will sigh samma hyrdes
Rnlt ti\legna och behålla, Och the m som riitle Erfwingar dher
nthslIHa, Och ly söökte och inlenderacle eHter dhet Kong!. brefwelt blifwa wijdh hemanel handhäfda och beskyddade, hwar om
till Nemden förskl1tit wardt, Och som the sigh här uthinnan informeradt, Och hwilt för sigh sagt sitt betenekiande sade the sigh ey
lInderstä i någon måtto dhet Kong!. brcfwets Innehiill ,lit förandra,
mindre nuJlitera eller kraftlöst döm ma, uthan the 11ämste ErIwingerue dhcr wijdh fast att förblifw,l, Och hemallei werckeligh
iilhnjuta, doch medh the willkär och förordh, Ofwanbe:le 1-1.
Maritt så länge honll Eukia och eensöri;mde, niuler hos sine
Styfsöner sin wåning och hemwisl, och tlle henne i lilla m1illo
behinlpelige, som sigh b:ist giör:t ltlfer."
"En fattig Mann l3ängl i Rnl11nm kom för Tingett, Och kla·
g:tde sigh w:tra berychtalt för någott Ööl som i Äleby hemligen
uttapp:lI od förtiirt, förplicht:tl1des sig på dhet högsta dher 0111
ingen wettskap hafwa, Och badh med ganska mjl, dherföre frijkallat blifwa, Att ingen honom dhet förwijther, Frågades hvem
horlOrn beskyllt, tå wiste han ingen nembna, utlran sade, the
lalat och hållat så före, sades honom, thell SOllt dhel talar,
stiilllma honom till Rätta. Och han kendes hcrförc fdj, Medh
mindre han her Iii laghligh öfwert)'gas kan."
Eli fastebref af år 1683 lyder sålunda:
)ogh Oloft 5äghcr förornbnatll 5ärabshöfibingh öfver Kindz,
Ydres, Wyfolcka och Wallkebo I-lärader samlll Borgmästare uhti
Wadslena Så och v: l-Iäradshöffdingh ulhi Hennes Kongl: May:tz
l~ijkz Enkicdroltningcrrz Lijfgcdingh; Oiör hiirmeds wittcrligil, att
iihr eflter Christi Bördh, Ettusende Sexlurndrade och på dhet
åtIlIlionde tredie, dhen to11ffte dagen uthi h\artij Månadt, L1ga
ordinarie lingh höllt meds be:te Kinda Härads allmoge il rätter
Tingstads Kijsa; Närwarande Cronans Ikfallniugsll1an Wälbetrodde 'önss Andersson och wahnlige liäradz Nembds; SalllllHl
dagh kom för migh och Nembden beskedelig Danneman Håkan
Jönsson i Boda opwijsilndcs i Rätten ctt kiöpcbreeff Outerat Stockholm den S Septemt: l6S0, gilwit aH Presidenten uthi 1-lollarrds
\Välborne H:r Carl Cantersteen, begärandes dherå Tingsfäs!a och
eonfirlllation: 5.; lydandes; Undertecknad! bekänner och härmed
weterligil gior rnigh hafwa försållt och till Kiöps uplåtit, Effler
sa SOIll Jagh och igenom dhetla milt giffna Kiöpebrefl försällicr
och till KiöllS upliHcr till Ährligh och Bcskedcligh i\lan Hiikan
Jönsson uthi Bnrnbo en min köpte Bördz Rätt Hcelll Skattchcmmanet 130dha meds dhess utjord Askarebo, beliigel uthi Öster~öthlands, Kindz I-Iärmlh och Horn Soc1m, som jagh alf förre
Ikldha Arfwingar kiöpl och inlöst som dhess kiöl~breff ll1ehra
l1thwijsar, för Penningar Femhundrade Dahler kOPI~rrnyndU; hvilka
500 D:r KOllpermyntt J3gh richtigt och till fullo nöije upburil och
undFånget hafwer; Affhänder för dhen skull J3gh hiirmeds mijne
arlwingar så födde som ofödde, ofwanbe:tc Ikxlha Skattegiirds,
1I1cdh dhess utjords, nu och i tillkoml11;lnde tijder och ti11iignar
dllcrn I-liikan Jönssons hans huslru och ilrfwingar, att !Iiuta och
behålla och ollwalds posidera alldehles som lagh siiger, och förra
kiöpe- samt fästebrdvet innehåller och förmähler; Så alldhenstunds Rätten ex actis och hålldne Protocoller Uogs.11111l! befinner,
härmeds Riitl och lagligen \Vara procederal, meds opp- hembuds
och laga stånds, alldehles som Sweriges landzlagh innehåller
50
och förmählerj Alltdherförr dammer dhenna Rätten S311un3 kiöp
och Laga handelI stadigt och fast alt stånda, och eij åthergållga,
och Kiöpnren oflabe:le Håkan Jönsson ulhi dhenne sin lagfångne
Egendomb Hela SkaltehelJ\llInnel Boda, för sigh och sin k: hustru,
sump! ban! och effterkoll1mande arfwa, IIU och ewärdeliga här·
meds al1dheles comfinneres och besladgM;; Dhesse efterskrcfne
Danneman sutto i Hiiradz Nell1nds och äro faste witlnen, Ncmbl:n,
Per i Wåhlslunna, Erich i Knoppelorp, Anders i Edebo, Lars i
Orönede, Jon i fyl1ingsboo, Mans i Skiählhammar, Jöns i Gransbo,
Hakan i Maggebo, Hans i Bränna, Jöns i FiUa, Olof! i Hiikantorp, Per i Koperarp;
Till yltermehra \Visso och högre förwarings ait thetta kiop
sålunda 11 satto tinge oppcnbarligen giort och fullkomnat är, verifieeras ii Nämbdens wägnar medh Hiirarls Insigel sampt milt egil
Nall1pn och Secrelz föresältiande, Actul11 A:o die loco et lell1[lor~
de qvihus Kijsa,
0, 5ögher,"
Detta 111, fl. fastebrd i utgifvarcns Jigo, äro skrifn:l på pergament. Lagman Orapengiescr var dell förste, S01ll !Iiir allviinde
papper till dylika dokument.
KINOASHERAOE
INCIOL+
före är 1752
51
Hiimdshiifdingar.
I Riksarkivet finnes JOh. Peringers (adlad Peringskiöld) handskrift, hvari pag. 111 uppräknas Killd~ hiiractshöfdingar ända från
år 1371 med få afbrott till år 1597. 1407 anmäla inviinarnc i
Kind hos konung Erik och Drottning Margareta att de till häradshöfding hade valt Bo Knlltson, SOll af deras ilfl. häradshöfd. KUlIt
Bossor!. Originalet på pergament är beseglad! af herr Martin, prost
i häradet, herr Olof, kyrkoherde i Horn, Harald Skycke och Jowan
Spenneklow, emedan de ej för tillfället linde J-Iäractets signet.
Derefter kunna en1. domböcker angilvas deras efterträdare, men
dessa herrar, såsom försedda med andra högre cmbelcn, voro
sällan vid tingen niirvarande, utan hade enligt tidens bruk vice
häradshöfdingar, då knllade "lagiiisare", som förriiltade sysslan i
deras namn, Dessa lagläsare vara från 1603: OlllfJ' Essbiömsson
och vidare Andcrs Svensson, Lars joenSSOIl i Vadstena, Haqvinus
Benclltson H/iök, SlVellf/ Olufssoll, Olof! Olo.ffssoll FredlinglI, Lars
Ndssof/ OrillglilS, Eriell PiJwdsson, SI'CIl Persson, "EriCllS PalIlinIIs.
Från 1629 förordnades assessorer i Hofrälterne att vara häradshöfdingar. Efterföljande hafva till en del sjelfva ljenstgjort:
Olof Häger, assessor 1686, adlad Hiigerhietm 1697. Ägare
af Millingetorp i Kisa (1680--86).
Mauritz Ludvig Hofst l1li Ekslrömen (1686-98).
Samuel johallsson liittllOtl, adlad Lindsfelt (1698-1724).
Petcr Hlllthtn, adlad Hedcrhielm 1712, blef såsom auditör i
slaget vid Warschau sårad och fången, men efter några timmar
undkommen, 1709 kapten, 1710 öfv.-adjlltanl Ii. Malmö fästning,
erhöll i slaget vid Helsingborg tre blessyrer, 1712 major, 17t8
lagman i Eksjö lagsaga, 1724 häradshöfding i Kinda m. fl. hä·
rader. Afled 1742. Begagnade ingen vikarie.
johan Boström (1744) .
.lonas Ekman (1744-1747).
Fredrik Otto Wrangel, friherre af Lindeberg (1747-62).
Slgfrid Oohlll (1763-78). Lagmanstilcl 1791.
Lrolll1ard Hindric Rär"ij af Småland (1780-1810). Ägare af
Tomaslorp, der han afled 1810. Lagmanslitei 1790.
Lars jacob Orapengiesser (1811-1823). lagmans titel 1812.
Ägde Forsnäs i Ydre, der han afled 1823.
Carl Oustaf Njrrlström (1824-1856), (ljenstgjorde dock ej
från 1841), basalt i Grenna, der han afled 1856,
August Edllard von Hartmansdorff(1857-1879), tjenslgjorde
52
icke och bodde i Vimmerby de 13 senare åren, derunder domsagan förestods nästan hela tiden af J. Fr. Cm"lberg, sedermera
häradshöfding i NorrvikClIS domsaga, R. N. O., ledamot af Första
kammaren, aflicten 1900.
Fredrik Axel Hugo Nedensticrt/a (från 1880), född 1836, R.
N. O. 1890, Ko V. O. 2:a kl. 1903, ledamot af Första kammaren
1898. Arrenderar och bebor Kisa kyrkas llemmandel, hv:ns åbyggnad fått namnet Stjernebo.
Förutom hans äfriga kommullIda befattningar,
hvilka bär på silla ställen omnämnas, har han
varit mångårig landstingsman saml ända intill
1903 under lång tid ordförande i Kisa bevillningsberedning och i Kinda hushållningsgille.
Sin stora fört jens! äger han derjemte genom
sitt verksamma intresse för ästadkOll111H1nde
af Östra CClltralballalls jcrnväg, i hvars styrelse han sedan nästlidne är blifvit ordförande.
Bland tillförordnade domare, som längre tid här tjenstgjorl,
må nämnas: Victor Tiimbolll, åren 1826---41, afled på sitt hemman Tjnk 1841. Något litet af hans boksamling finnes å Kisa
arkiv. Jäns Carl GIIS/. Dur/ing, 1842-55. Bodde å sin egendom
Viggesbo i RlItIlskulla socken. 1855 häradshöfding i Färs och
Frosta domsaga, R N. O. Afled 1875. Hans porträtt i ljustryck
finnes fl Kisa tingsal.
Kronolänsmän.
länsmannen i Södra Kinda distrikt har till boställe .,/. mtl
Norra Rothull med HUlllpen i V. Ellcby socken,6 km. från Kisa,
taxeradt till 25,400 kr.
Endast några af länsmännen kunna här uppgilvas:
Måns Nilsson i Kulia, -r 1652.
Petrus Forsberg i Rothull (1745).
Carl Kinds/mnd (1791).
Fredrill Lindberg 1802-11. Vice länsnlnn Hellsing 1810.
Elggn!ll, -r 1817.
Fris/edt 1823. Tom:1storp.
Johan Sehiffberg, från 1828, som år 1S42 inköpte och fran
1863 bebodde '/_ mO Kisa KIlllagård, log afskcd 1867 och aflee!
1885, 85 år gammal.
53
05[(/r SrltlthcssolI, arrcndermlc och bebodde Kisa kyrka tillhöriga, nyb)'ggda prästegårds hus, uu kallmH Sljcrncbo, 1872,
tog 1882 transport till Norrköping (Lösillgs härad).
johan Ludvig BOll/mi från 1882. Nybyggdc bostället helt
och hållet och bebor detsamma.
Lii/myt',
Den förste extra provinsialläkaren i Kisa var 1836 bataljonsläkaren joholl Svedmfll'k, boende i Råstorps mellangard.
OCfcfter bataljonsläkaren Oscar EgerstriJlIl på Harg. Blel
slutligen Fältläkare 111. 111. och boende i Nyköping, samt ägare af
t-Iolby i V, Enelly socken.
1862 bataljonsläkaren Carl MagnIls Appelufrg. Men da dervid föreskrels alt distriktet skulle l,ålla honolll fri hemvist, anlades
s. k. "L'ikarebostadcn" genom alt från kyrkans del i Kisa prästgård arrendera pil. 50 år l tunnland jord och der uppbygga en
byggning, innehållande 7 rullJ och kök. Medel härtill erhölls
genom årlig afgift, SOI11 påfördes hvarje Illantalsskrifvell person .•)
D:r A. var för Kisas framåtskridande lifligt Intresserad och här
mycket omtyckt. Då provinsialläkare här blel anstiild, flyttade
han [874 till Trancrska sjukhuset i Torpa socken, blel slutligen
fördelningsläkare, alled 1896 och är begrafven å Kisa kyrkogård.
Provinsialläkare i Kisa distrikt hafva varit:
Al/g. Teodor Dal/dal/die, förut distriktsläkare i Ätvidaberg,
alled här 1876, och efterträddes al Carl Alfr. Erlalld YI/gl'/!
Ljungberg från Nordmalings distrikt, hvilken 1885 tog transport
till Norrtelje distrikt. Bor nu i Stockholm. Efter honom hilkolll
1885 Axel Theodor Gols från Visby distrikt, tog alsked med
pension 1895, alled 1897 i Stoekholm, och elterföljdes af GlIstoj
Ferdil/and Tho{{allder från Dalarö distrikt, hviken 1904 tog förflyttning till Tihble distrikt i Upiand. Sal1l1Ua år efterträddes han
af .IIIIiIIS William LewenlwgCII från Lenholda distrikt.
.) L'ikarebosladskassan, 8,600 kr., fördelades 1888, såsom ej
vidare behöllig, på distriktets socknar.
54
Lasardtet.
1872 lät länets 1<lndsling bygga Kisa lasarett, som l. n. har
28 sängar, invid läkarebostaden, och sköttes detta af provinsialläkaren inHli 1891, då till lasarettsläkare förordn<ldes ear/johan
Bark, som 1895 tog transport till Södertelje och efterträddes af
JohaN Glls(aj Bcxe!ius.
Uikilfcbostaden, 50111 redan 1893 icke vidare ntföljde Ijcnsten,
uthyrdes och al hyressumman anslogs '/_ åt lasarettsläk:1ren och
'j. åt distriktsveterinären, S0111 sedan är 1881 är Alfred E. "/al!sfMt, hocllde i Kisa. Läkarebostaden hyres af d;r Bexelius mot
800 kr. årligen. Lasardlssyslol11an är sedan 1887 kll1l1reraren A.
Schi\lberg.
Redan flera år före lasarettets öppnande hade doktor Appetberg i läkarebostadens flygelbyggnad inrättat "Kisa sjukhem",
åstadkommet genom frivillign bidrng. Då detsamma 1876 ej
vidare var behölligt, öfverlemnades dess belull1na knssa 456 kL,
till "SveafÖrbundct".
Apotekare.
Dalliel Victor Christian 5c1l11ltz (f. 1728, t 1795) var boende
i Kisa och dcrjemtc intendent vid Karlsbergs helsobrunn.
Lars Henrik Kjd/rolh, stnderande, hade apolekshandel åren
1829-35 (t 1857).
Derefter VOI'O följande examinerade apotekare:
·Carl GllstaJ Sundius från år 1835 (t 1858).
Hans son SVCIl Hans Jakob SUI/dills från 1850 (t 1851).
Ludvig TlMod. Brogren från 1852, ölvertog 1857 apoteket
Vasen i Linköping och blel sedermera bryggare derstädes (t
1897).
johan Peter 1'011 WachCllJddt (I. 1828) från 1858. Uppbyggde
1864 eget prydligt hus ii inköpt tomt, intill norra sidan af den
hnstomt, der gnmla apoteksbyggningen ännu kvnrslåL Biträdande
apotekare sedan lång tid är hans son Karl von Wnchenfcldt (f.
1864).
55
Den byggnad, hV1Huli apoteket under 30 är var inrymdt,
framställes hiir såsom varande nu sannolikt det äldsta hus på
platsen. Kisa Wärgårds åbyggnad, som iifven är rödfärgad, torde
dock ej vara yngre.
PUS/gr;II/[.
Från gamla tiller vaT postadressen till Kisa Linköping och i
('Ii särskild väska till Kisa hclordradcs posten till ('n expeditör
hiirstiides mot en afgift af 1 sk. lm (3 öre) lör hvarjc brcf
56
utöfver postportol.
Först år 1847 öppuades särskildt postkontor
Kisa.
Dess föreståndare halva varit:
C. P. Njor/h (till 1858), boende vid torget.
Prr Rrjllrr (1858-69), boende i Hälltorp.
C. j. Asp (1869--90), boende lörst i det gamla hus, S01ll då
låg midt ell10t sparb:lllkcn, SIUl1igCll i eget nytt hus vid Kjetles.
bron.
GI/sla! Ström (från lm), boende i Uljcdahls Il)'byggda hus
midt efllot sparbanken och lrån 1900 i eget nybyggt hus kalladl
-'Strömsro" nära kyrkan.
I gamla lider var l)()stgångclI lvå gånger i veckan. 1866 inrättades dcligencepost, SOlll nfgick 3 dagnr i veck:m till Linköping
kl. 9 0111 aftnarue och hade då .mkommit fdn Vimmel'by en
timma förut.
De tunga vagnama voro en hiislplåga och passagerarna fä,
h\'arföre cfler nagra år aler inlördes kiirrposl.
Betecknande för tidsandan vaT ait postiljonerna vora kommissionärer, som opåtaladl uträttade allehanda ärenden isynnerhet i
Linköping och medförde ofta ganska tunga paketer m. m., som
tiimligen öppet kringbIlros.
Sedan jernvJigen öppnades linnes kiirrposl l. n. blott till
Horn och till Norra Wi samt gangposl till Vestra Eneby.
De under Kisa lydande I>oststationema äro Horn, Hycklinge,
Norm Wi, Tidesrum samt vid jernv3.gsslationema Verfveln och
BjörkhIllI.
Vid Kisa postkontor iir en ej obct)'dlig tidningsprenumeration.
nämligcn för 1905 följande:
Kimla·Postcn") 303 ex., Öslgötn COlTCSpollltcnten 116, Östergötlands Veckoblad 105, Östgöten 99, Aftonbladets veckouppl.
101, Stockholrns-Tidn. t-uppl. 36, O:s veckoupp!. 9, Sv. Morgonbladets 1.-uppL 24, Sv. Dagbladets !.-uppl. 17, Stockh. Dagblads
1.-upp!. 7, Sv. Postens veckoupp1. 19, Smal:mds tid". II, Landl·
lII:lnllatidll. 28, Allers Journal 16, Triumf 13, [dun 17, Sv. Damtidn. Il, Reformatorn 20, Blå bandet 23, Sanningsvittnet 7, Templarcn 6, Dagens Nyheter 6, N. Dilg1. Alleh:lnda 4, samt omkring
140 ex. div. tidningar o. tidskrifter Ined 1 till 3 ex. af hvarje,
deribland 5 ullämlska journaler.
") Är med ringa förändring detsamma som ··Villlmerby tid-.
nillg" och "Huhfredsposten", tl)·ckes i Wimmerby I g. i veckan.
57
ar
Kisa VedlObtad ntgafs Ullder
1871. Det var i helt litet
format, trycktes i linköping och lltdelndcs från Kisa postkontor
hvarjc fredags morgon, Rcdigerndes af "Cervl1s". Ansvarig utgifvilTC var e. jngmiistarcll V. Brorström, nu revirförvaltare i Engel hol ms revir. Bladet var i så hH egcrwrladt nit det ej iUllehöll något urkli]>1l från andra tidningar ulan blott lokala arliklfIT,
notiser och annonser, följetong och litet skämt. Prenumeranternas antal var omkring 250. Enär detta lilla företag, som uppstått
al ett infall, bld besvärligt och förlustbringande, nppgick bladet
fr. o. Ut. 1872 i den gamla Linköpillgstidningcn Öslgöta CorTes-
pondcnten såsom "Korrespondens från Kisa" och fortsattes under
flera är.
Klodmre.
Ollsta! Tömbol/l, omnämnes 1787.
Lars Sandström, f. 1178, d. 1811.
Safi/lid IVah/berg, f. 1787, gift med företrädarens enka 1815.
Var skicklig musiker, men ingen nykterhetsvän, hade dock godt
förtroende. Bråddöd 1839 genom fall utlör trappan; "fick dock
kristligen begrafvas".
Allders Ollsta/ GlIsla/5S0/l, I. 1798. Organist i Tjärstad 1824,
i Kisa 1839. God sångare, skicklig pil flera instl"lllllent, ordentlig, nykter, allmänt omtyckl och aktad, död 1854.
Gustaj Leollard Gustafsson, f. 1823, äldste son af förenämnde G. AfIacte som 17-årig musikdirektörs- och derefler folkskollärarcc"amell. Hans val i Kisa den 18 Juni 1854 föregicks
af en ifrig, temligen bitler valstrid mellan två partier. Hans medtiil1are var orgclnisten, musikdirektören i Vestra Elleby O. Törnvall, sedan länge klind och omtyckt i orten. Denne erhöll 47
röster och O. 48. O. var synnerligen musikalisk, spelade älven
fiol och komponeradc, mcn viirdshusets frcstande närhet förledde
honom ibland till ett beklaglig! uppförande, dock icke i Ijensten.
Han afled 18SS.
Karl Leollard Segerhall/lllm; f. 1839. Afladc i Stockholm
organiste"amcn 1859 och folksko!Eiraree"amen 1862. Valdes 1869
,
58
till skollärare i I(isa och innchade derjcllltc fr. 1889 organistbefattningen, SOIll hall dock skölle genom vikarie, och afgick Ined
lärarepension 181)4 efter 25 års berömvärd tjcnst.
Glistaf Ossia/l OIlS!tljSSOll, son af ofvaullämnde G. L Gustafsson, f. 1865. Tog i Linköping 1883 organistexamen o(h [888
folkskolEirareexamcll. Erhöll liirnrcbcfaltningcn vid Mjölscfnlls
skola 1889 saml den förenade befallningen i Kisa 1895, hade
dock varit vik:lrierande organist sedan faclrens död 1888. Han
är lika nktad och omtyckt som hans här oivan nämnde farfar.
Klockarlöncn består i bosliillcl och 350 kr. årslön.
Bal/flkol/for.
ÅT 1867 öppnade Vadstena Enskilda l3ank ett afdelningskontor i Kisa, SOI11 inrymdes i gamla apoteksbyggningen och
hölls öppet kl. 1O.~ 12 två dagar i veckan. Affiirerna tilltoga
sn:lrt ick~ så obetydligt till följd [if s~'igverksröl"elscn i orten. Sedan Vadstcnabanken upphört 1889 öfvcrtog Östergöllands Ensk.
Bank i linköping dctta afdelningskontor. Lokalen flyttades till
Kinda Sparbanks hus och hölJs Öppcn 3 dagar i vecbn 2 lin1l11:1r
och sedan 1903 tre och en hall Hunne pr dag.
Direktörer halva vuril jiigmiisturel1 Hjort, upotekuren v. \Vuchenfeldt och Riksdugsmanl1en J. M. Svcnsson i Grälvemlll och
sedan 1883, elter de två sistniinmde, hiiradshöfding Hedensticma
och giistgifvaren C. JOh. Andersson.
Aug. Schillberg iir sedan 1868 kamrerare, lröken Ingrid Toll
sedan 1Q02 knssör och fröken Elsu Hnllsledt bokhållare.
Banken har i år inköpt tomt lI1idt emol "gamla apoteket"
och kommer der ntt uppföra ett stenhus till bimklokal In. 1Il.
13ankcns nuvarande alfiirsverksmnhcl (d. I April 1(05) synes
af följ~lTlde i afrundade lal: Beviljade kreditiv till 189 personer
197.500 kr., deraf utestående 131,700 kr. Innestående: Ii deposition lör !,2oo personer 1,509,000 kr.; ii upp- o. afskrifningsriikning för 63 personer 67,000 kr.; Ii sparkasseräkning' för 60 personer 35,600 kr. Till bevillning nppgifven årsinkOlllst 20,000 kr.
Kimla hrir(ld.~ ~p(lrbaflll i Kis({ började på färslng af d:r Ap-
59
IleIberg sin verksamhet 1866 och har, oakladt sedcTluera en spar·
bank öppnats i Rimforsa, afsedd för Norra Kinda, så tillväxt, att
dess iillgållg vid lQ04. års utgång visade å 2,655 motböcker iUllestäende nära 600,000 kr. och att reservfonden sti~it lill61,059 kr.
Banken äger eget hus med rymlig lamt, taxerade till 8,000 kr.
I ÖStT3. Centralbanan har banken tecknat 17 aktier (1,700 kr.) och
i ar gih'it bidrag till länets afsedda sjukhns för obotligt sjuka
med 1,000 kr.
Styrelsen består af 9 personer. Ordförande hafva varit: 1806
74 doktor C. M. Appclberg, 1875-76 kapten H. Lilldgrcn,
1876 -82 jiigmäslarc E. 0:50n Hjort och derefter hiiradshöfding
l-l. I-ledcl1~Herna. Dc första 9 åren tjcnstgjordc styrelsens ledamöter utan någon ersättning. Sedermera tillerkändes dem arvode
af 2 kr. pr dag och reseersäitlling af 2 kr. pr mil. Räkenskapsförare, SOlll tillika är kassör och ombudsman, VM till 1873 kommissarien J. Schillberg, derefter kamreraren Aug. Schillberg. Hans
lön ulgir nu lIIed 1,500 kr. pr år samt bosiällsmm. Förvaltningskostnader 19l.l4, voro 3,9~ kr. Banken hålles öppen hvarje helgfri lön:lag kl. 10-12.
Tr./rgmjslatiof/t!/I.
Den 30 Jan. 1873 hölls i Kisa tingshus ett sl\l11l11ant~äde för
friigan 0111 erhållande:lf lclcgmfstationcr i Kisa och Horn. Å förut
upprättad lista hade 41 personer och bolag tecknat en .1rlig garantiSllllllnll af 900 kr., deriblnnd Edsvnlla bolag 200 kr., Mjölsefalls
bolag 200 kr., Hjörklors bolag 100 kr. o. s. v. Jägm. E. O. Hjort
utsågs all olllbest)'ra sakens ordnande och vara kassaförvaltare.
l Kisa h}'rdes till lokal det hus, kalladi ÖStra Kulla, som ännu
finnes kvar midt emot bryggaren Axel Anderssons slora hus.
Den I Aug. 1873 öppnades telegraflinien och della firades
med en liflig fest f Kisa dåvarande kiiggelbana i vän:lshusträdgardell.
Tc1egrafstyrelsens föreskrifna vilkor voro, all hvad årliga inkOlllsterua å båda stationerna understeg 2,000 kr. skulle till styrelsen ersättas med högst 800 kr. Högsta årsinkomsten vaT år
1877, 1,416 kr. Till följd af nlJt mindre telegrafering (minsta af-
60
gift var dA l kr.) och telefonens uppfinnande, indrogos telegraf.
stationerna med 1879 års ulgång. De sammanskjutna nu~dlen
hade di under dess.1 6 'Ja år utgått med 5,274 kr.
Oäsfgljl'l'rid.
Kisa skallegård donerades år 1649 till L.us Canterstein, 50111
1654 äfven erhöll förläning pä krögeri och de "gamla kungslJusen
i Kisa," hvilka voro ell kronoslall för 40 histar och en proviantbod. Denna förläning reducerades enl. 1655 års riksdagsbeslut.
Till "krogen" d. v. s. gästgifveriet, som fogden Jöns Andersson
(husägare i linköping) hufvudsakligcn fulländat år 1659, skedde
nämnda lir ett sammanskott af Vdrc härad, hvilk!.'! det äfven ålåg
att undcrhAlla dessa s. k. "kungshus", troligen derföre alt vdr!.',
såsom mera atsides, ej var besvärad t af tnlppers genomtåg.
Dessa byggnader voro redan i början af 17QO-talet myck~t förfallna och bl~fvo sålda 1784. Boden hade användts till insamlande af hiirad~ts gärtler, den sista 1719. Stallet begagnades vkl
kavalleriets genommarscher och kvarstod lill 1830 ovän:ladt, emedan arfvingarne efter Cornelten C. Durietz pii Som menas, som
köpt stallet, icke togo niigon befattning dermed. Platsen var å
s. k. Kronslallslycknn, der häktet nu är beläget.
Kindn härad hnde motsvarande b}'ggnader vid Rimforsa all
bekosta.
Enligt en anteckning") skulle "kronofogden Magnus Philander" (som tjenade 1707-1718) "ha uppfört s. k. Kungsstugan i
Kisa, hvilkd så behagat konungen, att han skänkt honom buitt
ningsriitlcn till krogen". Denna lilla timrade byggnad af 5,~ m.
längd och bredd, 2 m. rnmshöjd, med toppformigt tak är för omkring 40 år sedan ombyggd af gamla timret, alldeles Eka den
förutvarande. Siignell att Karl Xl der skulle ha bolt är icke
trolig, eftersom han alled 1697, således 10 år före Philanrlers
tjellstetid. Enligt konungens egenhändiga noggranna dagboksanteckningar"} har han blott en gång passerat Kisa, nämligen
") Af sekreter A. D. Enander på Näs, V. Eneby s:n 1793.
U) Utgifna 1808 i Hernösand af C. G. Nordin.
.,
d. 24 Aug. 1692. Han hade då varit på mönstringar och öfningar af Smålandsregemcnten i 10 dagar vid Högsby ungefär 10
mil söder om Kisa och reste derilrnn natten mellan d. 23 ocli 24
sam! antecknar: "d. 24 åt jag i Ki,jsn. !lvi/kr! ä, dl'1I jiirs/n Kro/[
i ÖstergäJhlalul, salall mle jog iiI I/ottell tiJ KO/lgsbro it1 Ö/vrrsi~n Gustaf johart5S(J/l UIjSPflnY, J",i/kd är 'UIIIS Öjl'mleosiilr'.
Erik Tuneld säger i sin geografi (S:de upp!. 1831): "Ogier
nämner i sin Dagbok för år 1633 om ell Kong1. Herrbcrgc i
Qvista (Kisa?) der vädren bli\sle igenom på alla sidor si\. att
Ambassadören Orefvc D'Av:llIX med sin svit hellre valde alt taga
qvarler hos bönderna". Ett Qvista finnes i Kopparbergs län,
lIIen della likaSOlll Kisa kan säkerligen icke menas.
Särskildt ir bekant alt Karl XII hade nattläger i Kisa d. 26
Aug. 1698, hvarvid sängkläder och sänglinne hitlånades från fän·
rik Carl Annskiölds gård Sjöviken I Norm Wi socken. Detta
var således äfven före Philanders tid.
Men icke kan det vara alldeles omöjligt alt för den unge
konungen bäddades i denna stuga, ehuru det Är föga troligt,
enär ulrymmet är så inskränkt och han ej gema kunde ligga
alldeles ensam.
All stugan uppförts till kungligt logerande är så mycket mindre möjligt, SOIl1 den I så fall säkerligen tilltagits mycket rymligare med förstuga och med eldstad, men icke med kil1lare under,
såsom förhållandet är. Efter all sannolikhet har det från gamla
lider varit gärdens källare, med måhända vanligt torftak, men
sedermera öfverbyggd med ett s. k. "'lusthus", ett förr vanligt
tillbehör till trädgårdar. Att Carl XI, under hästol11bytet d. 24
Aug. 1692, lät der servera sig sin medförda mat, hellre än i
gäststugan, Är ju ej otroligt och all derefter det lilla lusthuset
fick namn af "kungsstugan".
Andra furstliga personer SOIl1 besökt Kisa äro:
licrlig Johan af ÖStergötland iir 1612. Till hans herti,,-rdöme
hörde iifven Kinda och Ydre, hvilka då räknades till Smiiland.
lian afled på Bnlborg 1618.
Konung Adolph fredric stannade på en resa vid Malma,
'I. mil norr 0111 Kisa och drack ur källan utmed vägen, som derefter fålt namnet "kungskällall".
När Carl XIIl såsom hertig år 1773 reste genom Kisa till
Karlskrona hände i Fnllid, en brant backe vid Ramshult, att en
bonde från Talsebo, SOllJ n'd "skäckte" lör en af köksvagnarna,
62
kastades af och bIet skadad i axeln och ena handen. Han fick
då 300 Dal. Kpmt af henigen att bota sig för, men btcf aldrig
Tätl färdig.
Älven \788 gjorde hertigen samma fiird. Vägen, 50111 vid
Kölclors förut gick öfver än pä lvå broar, 96 och 45 alnar långa,
var då nyss anlagd vestcr om ån, men ännu så illa ordnad aU
hertigen gal den llamn af '·Vällelid".
Är 1846 genomrestes Kisa af kronprins Carl (XV), åtföljd af
grefve H. Hamilton. Naltherberge togs å Harg hos doktor O.
Egcrströrn och resan fortsattes genom Ydre till Eksjö och vidare.
Den 8 Juni 1902 besökte KOllung Oscar /I Villlmerby, den
enda stad i riket, som H. M. ännu icke giislat, åHöljd af kronprins Gnstaf och åtskilliga höga l)crSOllcr, för all imiga Östra
Cenlrnlbanan och gjorde då uppeh~ll en stund vid Kisa station
under färden till Unköping.
Kisa gäslgifvaregård, l mantal, köptes år IS« på eX"ekuliv
auktion af Anders Nilsson för 21,000 Rdr Banko. Han allt"<!
1857 och hallS enka 1893. De ägde 9 söller, af hvilka 7 kallade
sig Andersson och 2 Alborg. C. johan Andersson förestod gårdell eller fadrens död och är iigare der:lF tillsammans med sina
bröder frans A., jernhandlare i Kisa, Wilhelm A., f. d. källarmästare i Kisa, NonlIS Alborg, lärare vid Örebro folkhögskola,
och 2 brorsbarn. Gastgifvaregården arrenderas sedan år 1893 af
johan A:s äldsta son Anders J. Andersson.
Den mycket gamla gästgifvargårdsbyggningen eHer "viirdshuset", som på sin tid säkerligen ansågs ganska ansenligt, var
ett tv:\vällings, rödfärgadt hus med högt brutet spåntak och låga
rUIll. Det lledrcfs 1884 och ombyggdes på Sal1l111a plnts i tidsenligare skick, hvarefter det kallas Kisa hotell. fl senare liren
har del Iillbyggts mot norr och fålt en stor veranda Illot trädgårdssid;\n. Hotellrörelsen förestås sedan fjolåret af källarmästaren Carl AX". Andersson, en SOIl af ofvannämnde C. Joho A.
förutvarande restauratörer voro Carl Abrahalllson, som 1857
öppnade handelsbod vid torget, och åren 1863-77 var källarmästare, hval'eftcr han flyttade till Motala. före hOl10111 v:n F.
O. Berselius från 1842 restauratör.
I det hus vid lorget, som nu iiges af Frans O. Andersson, var
1>3 1840-talet s. k. "Fridstedtska lokalen", der i den ej synnerligen slora salen liI1stäldes dansnöjen och andra samkväm.
VKI gästgifvargarden förvaras en liten drickskanna (ölstånka)
63
af masur, SOIl1 medföljt gården sedan gammal lid, emedan sägen
förmiiler 1\ti C.,rl XI skulle en gång ha dOld;! ur densamma.
Entreprenadskjuts inrättades i början al 1840·talet.
Angående dCl! förutvarande hållskjutscll kan nlltcckrws från
ar 1767, all Kisa, utom gästgilvarclls S Iiiistar, hade reservlag af
3S hästar frän följande hemman;
l mil Kis.1 prästgård. " mU Harg, I mil Klcfsfall, l mil
Hökhult, 2 mil Froghu1t, I mIl MiIlinJ:tStorp, ' . mil Rlslorp, I
mU Vxsmcdshu1t, 'i. mil Skiippeberg.
Taxa för gisigih'argårdarne 1767:
En miiltid llIat al 3 fäller husmanskost med
en sup hräll\vin och sW:lgdricka för 1 person 21 '/1 öre S. M.
buna Öhl
6
d:o svagdricka.
3
"
I (IVarler brällwin .
6
Nallhärberge med wärrn3 och ljus för 1 person 12
•
I Lisp. hårdvallshö
18
•
1 kappe hafre
8
d:o hackelse .
1
~
För närvarande skjulsas från Kisa a 1 kr. 70 öre pr milo,
hiisl, lill Rimiol'sn 2 mil, till Årteflod 1,1 mil, till Flarka 2,m mil,
lill Skiirsla 3 mil, lill Ulrika 3,l mil.
l
Mtlr/mad".
Räll liIl hållande af årliga marknader i Kisa erhölls genom
följande kllngabref:
"Wij Guatoff Abolpb mcb Gub:> l1Me Sveriges, Giöthes
och Wönbes honung, Storfurste till S'inlonb, hcrlig uti C::sllonb
och Carelen herre öfver Ingermonlonb, Giöre Wilterligit, alt
såsom wij gierna se wårn trogne Undcrsåters förkofring, så hafwe
wij af gunst och niide, till vår stads Unekiöpingl liIl\'äxt, nådi·
gest undl och efterlåtit såsom wij ock i detta \Vårt Brefs krafft
Ulllle och effterlålhe det en Marknad åhrl. 0111 Barto]ol11ci vid
Kijsa hålta må, dijt allmogen Illåge lända med sine wahrur, och
dem sedan med bem:te Linekiöpinb'S Borgere föryttra och för·
handla, hwilkken marknad Ohe för sig enskyJt bruka skola, och
ingen annan hafwa mackt densamma marknad att besökia, ulan
bemelte Linekiöpingz Borgere allena. \Vij biude fördenskull här
medh wår landshöfdinge utöfwer samma landzende, som nu är
eller framdeles tillförordnat warder, alt han håller hand har nlöfwer, icke lillständiandes något här ernolh förlöpa. Oifwit ut j
Stockholm d. 12 Februarii åhr 1627.
GuatClvull Abolpbull."
Först längt derefter erhölls tillstånd till frimarknader, såsom
synes af följande:
fi.ongl. mai:b nöbiga "esolution uppå dhet besvär och
klagepunkt som dess trogne undersather af allmogen ifrJn Ydre
och Kinde h:d i ÖStergöthland Kong!. Maj:t igenom dehras till
Rijksdagen uthskickade Fullmachtig j underdånighet föredraga
låtit. Oifven i Stockholm d. 22 Oecemb. A:no 1697.
Samptc!. allmogen af ofvanbem. härlldcr anhålla IIllderdiinigst
alt dhclt1 i Nåder tilliitas I11ntle \Ithi den Uoskapsl11arknadclI SOI11
åhr!. vid Kisa i Öslcrgöthland hålles sin boskap och landtwahror
icke allenast åth borgerskapet i Lillkiöping, som der vistas, \ltlian
till alle ståndspersoner och innevånare \Ithan åthskillnad, som
p.i en annan frij marknad få föryttra. s.isom vid Kijsa är en
marknadsplatz, hvarest dem som bo i Landsohrten fritt slår all
handla och \Vandla det biista han kan och gilter, så kan dem eij
heller förmehnas sig deraf att betjena.
Kong!. Maj:t förbJifver för det öfrige allmogen af ofvanberörda härader med kungl. gunst och Nåde wäl bewågen. Aclum
ut supra.
Carolus.
Jörnn Bergcnliicll11.
År 1550 erhölls konglig resolution att dylik "kiöpingh eller
marknad h" i Kisa finge hållas äfven 13:dag jul hvarje år, men
är 1660 transporterades på ansökan denna mnrknad till "Åtweedh,
eftersom det icke annan sladh eller marknadsplatz är lilI mehn
och p~judicium··. Ocremot afslogs 1686 begäran all Linköping
skulle få hålla marknad vid Rimforsa.
Kisa höslmarknad har af ålder varit känd såsom en folkfest
inom hiradet Under lSOO-ialet har tiden alltid varit i slutet af
65
September i sliil1e! för Barlholomei dag d. 24 Aug. Under några
år från 1840 var en1. församlingens önskan älven en vånnarknad
i Kisa, men blcl på ansökan af ett iifverviigandc parti sedermera
afskaflad. Enär åtskilliga af Kisa innevånare hade på ett eller
unnat sätt förtjensl under marknaderna så föranstaltades alt krentursmöte årligen första helgfria fredngen i April skulle kungöras
och dermcd har fortsatts. Dessa mölen vOTO fullkomligt lika
höslmarknaden, men dil sedermera påbjöds, at! vid desamma
inga handelsvaror utnn endast alster:lf hemslöjd och 1.11Isllit finge
utbjudas, har rörelsen varit mindre lmig.
Kisa hösll1larkl1ad var efterlängtade festdagar. Alla som hade
slägtingar eller nära vänller boende i grannskapet af kyrkbyn
gjorde hos dem ett besök redan "marknadsaftoll" (dagen förut)
och kvarstannade ett il tva dygn för atl tillsammans njuta af marknadsnöjena och göra uppköp. Gästfriheten återgäldades genom
illbjndan till jul eller nyår. Första lIlarknadsdngen pågiCk tidigt
handeln mcd fäkreatur och på eftermiddagen handel och hylc ai
hästar. Andra dagen kallades "herrskapslllarkn:u1", då älven mer·
endels s. k. ständspersoner Illed sina barn besökte marknaden.
Förlustelserna voro i gamla lider, då brännvinet var allmänt
tillgängligt, tyvärr ibland åtföljda al slagsmål, då partier af hvar
sin socken kunde stå hårdt niat hvarandra. Ett sådant slagsmål
lärer en gnng uppstått mellan Elleby och Kisa, deraf alt ell Kisabo
hånats för alt det ej fanns någon präst inom socknen, hvarp:i
han svara!: "Ja, nog få vi lof le gå till Enby för lysning ocll
annat, men när Enbybo'na ska' slite spö, sä fä de a11l IUllke te
Kise". Sedermera, då ingen utskänkning fick ske lI1arklladsdagame, tillgick allt merendels fredligt; men licktjllfvarne giifvo
mången den biltra erfarenhet, alt i trängsel och under upprymd
sinnesstämning är 111all ej så känslig för skickliga långfingrar.
Vissångare ha alltid varit omtyckta, och de utbjudna skillingsvisorna hade god afsåtlning. En sådan af 1871 målar rätt bra,
hUri! cn g'lad ungersven firar sin marknad, och inlnges derför här.
Onekligen bortgå vid marknader tvä till tre arbetsdagar och
anledning till en dcionödiga ut):,rifler förekomma llllder tiden,
men man bör oeks:! taga med i räkningen alt arbetsfolket i skogbygden icke kunde ha samma tillfällen till de billiga lIöjen, som
tjenarnc i och närmas! städerna erbjudas. Dc unga bchöfva ju
också m tillfälle att triHfas. Dc hade cj badorter, sportl'artier
m. m. dyL att tillgå.
,
66
Emellertid hll p.i senare åren här i Kisa, såsom på så mång:.
andra platser, ofla företagits friluftsfester med tillhamlahållande
af kaffe, läskedrycker o. dyl. till förmån för skyttegilIl"! och andr:l
föreningar, och derigenom billiga och oskadliga samkväm er·
bjudits.
Med innevarande år är Kisa frill1arlmad, SOIll i nära 200 år
\'arit en bemärkelsedag, nu afskaffad, hV;lrelllol Länsstyrelsen
tillåtit att 8 krealul'Slllöten få årligen hållas i Kisa.
När jag nu skall till Kisa I11llrktlad gå, it.lle-ra
Och roa mig, så tänker jag 50111 så: falle-ra
J år ja rikligt kloker vara vill, falle-m
Ej rumla upp hvaT slant och lite till, falle-ra elc...
Ty hör nu p.i hUT det i fjol mig gick:
Jag vandra dit i riktigt Iifvadl skick,
På fickan hade jag riksdaler fenl;
Men ej ett dugg och ej ett öre hem.
Vi voro några glada gossar, vi,
Men ändå flera flickor, falle-ri,
rA vägen dit slog jag och Petter vad
0111 kaffe ölver lag - jag tappa' glad.
Jil, glad jag var, ty lIIed var min Krislin,
Som är min lilla sockertopp så lin,
Och kaffe fick hon dricka med besked;
Att bjuda och spendera var nlin sed.
En mössa skull' jag köpa mig hos Wiss,
Att ha på Mahnen under vår excis;
Men dermed blir väl alltid tid till slul,
Fönt, flickor, ska' vi rumla utan prut.
Jag trilfa Anna, Lotta och Lovis
Och börja slå mig pi en smul kurtis,
för si, Kristin var blott i hvardagslag;
Men nu så var det riktigt högtidsdag.
67
jag Iråglc flickorna "Vill ni ha vin"?
"Tack söte Anders"! sa' dc med ett Ilin.
På käll:lrsal"n vi gingo genast upp
Och dmcko redigt. - jag blef som en tupp.
Sen vandra vi i annkrok långan rad,
Ou' fader! hvad jag uppspelt var och glad,
Och flickorna de skratta och de skrek,
lov;s, hon var då riktigt lite - vek.
En halsduk had' jag \oh'at åt Kristin;
Men ack, hur gick det dl med del? milt sv.
En karamell del fick hon, det var alll
Och dock hon gaf mig matsäck när jag svall.
Ty mal jag köpte ej, nej, bara drick,
Oeh öl del fick och bjöd jag hvar jag gick.
På Singelbergct var jag blott ett bli x,
Men ändå knep dc af mig ettan krix.
Då bld jilg' ilrg och frestilr ill1t1at slilg:
jag börja' byta klocka i ett lag.
jag bytte och jag bylle om igctt
Och hade ingen kvar lIlot kvällningen.
Fy tusan, snn' en otur, tänkte jag,
Men tröstade mig snart i flickors lag;
jag träffa' både Tilda och Mari
Och sen blef glada lifvet, ska' ni si.
På Kisa abetek jag roligt haft,
Der bjöd jag dem på vallen och på salt.
På '·lyckans stjerna" lick de vara me',
Och Björn och Tillskåp fick de också se.
Om kväl]'n jag knalla hem så pank och slät.
Kristin hon gräta på mig, men förlät.
Bondånger hade jag en tid så läng
Alt jag så der i Kisa lefde bång.
Och vet ni hvelll som visan diktat har? falle-ra
Jo, det är en som blifvit stadig kar' falle-ril,
Kristin oeh j:lg' få oss elt torp i höst, falle·ra,
Att spara och arbeta blir vår tröst, falie·ra etc.
I
68
Det i visan omnämnda "Singelberget" låg på s. k. oxbacken,
der kreaturshandeln v,mligcll försiggiir och der på nftnamc spelades bland annat "singla slant", ett redan i del gamla ROIll idk,J(l( spel, genom att uppkasta en kopparslant i luften och hålla
alt "krona eller klafv(''' ~klllle k0l1l111:\ uppåt då slanten nedföll.
KrOl1sidall var kUl1gabokstafvcn under sin krona, klafsidan VM
den andra med dc två dalapilarne. "Slå kronvägg" var ett snarlikt spel, hvarvid slantar slagas mol en vägg.
Marknadsplatsen var då såsom nu på och omkring "torget",
der utmed vägen fUllnos timrade, små handclsbodnT i en lång
rad. De hade taket utskjutande på framsidan till regnskydd för
disken, S0111 var att fälla lit, och k\111de älven, ehuru trång'l,
lämna natthärbergc för 1 il 2 pcrsoner. 1849 uppgjorde stadsfogdcn P. Pettersson i Linköping, cnligt fullmakt, med gästgifvargårdens iigare om planskalten 27 riksdaler baneo (40 kr. 50 öre)
för dåvarande 24 bodar, al hvi!ka doek 4 voro så gamla att deras
rätta iigare ej voro kända oeh derför upplåtos åt andra. De ölriga tillhörde följande: Sockerbagarnc J. V. Löfvillg och N. O.
Askenbeek, Icnngjutare SHow, svarh'are Lundström, repslagarne
C. J. Brnzelli och L. Sundström, garfvarne Askan, S. P. Söderholm, ålderman E. J. Törnbom och A. Fagerholm, spegelmakare
Hnl1berg 1;1 Oaunilz, alla fran Linköping, samt rådman Justelius
från Eksjö och hattmakare Åberg från Vadstena. Den ännu för
eU par år sedan kvarstående af dessa bodar, förnt tillhörande
Ilfl11dlanden Niclas Berggren i Linköping, ägdes och begagnlldes
af hnndskmnkaren C. Th. Blom derslädes. och sist kvarstod en
något större och förr prydligare bod, SOI1l tillhörde de rika handlandena Bäckström & Westman i Linköping, men denna bod är
nu i år nedrifven. Derjernlc ägde gnstgifvaregården många lösa
salustånd, som, stående på grofva mcdar utomkring platscn, framsläpades och stiildes i rader på torget. Oästgifvnrgarden har på
den plats, der forna, dess nedbrunna lndugård stod, sedan flera
år cn mängd fasta salustånd och å denna plnts nr salntorg, del'
hvarje lördag utbjudes allehanda landtlll1l1111aprodllkter och handtverksalster. Åtskilliga uppköpare för afsätlning till städcrna hll
nu, sedan jernvägcn finnes, orsakat att priserna ej så obetydligt
stigit.
Dessa torgdagar beslutades 1847 för att hindra den scdan
gammalt vanliga söndaf,,'Shll11deln vid och i närheten al kyrkan,
dcrvid åtskilliga varor lItbjödos efter tillkännagifvandc från prcdik-
69
stolen. Älven hodhandel och bränvinsförsäljnil1g idkades på SÖIld:lgarne. 1853 st:lctgades vite al 5 kr. för handel med fmkt I'id
kyrkan, men i dess niirhet [l~giir ~illl1l1 sådan oskyldig söndagshandel under bärlidcll.
KisabYII fordom.-)
På 1820-lalct hade kyrkbyn följande anspråkslösa utseende:
Då lilan kOlli linköpingsvägen låg på höger sio<l hackstugan
L1ndåkra (sedan ombyggd) och på vensler sida lägenheterna
Granslorp, byggd l 1829, och Hälltorp. Vid bäcken, der sedan
I11jölkvarn anlades för omkring 35 iir sedan, fall11s en hllshchofssåg. Vid afiagsvägen till kyrkan, der IIU en öppen trekantig plats
iir, lågo dc s. k. "tl111stcnarne", stora stenblock, och dCrillVid en
liten obetydlig stuga. Ocr apoteket nu slår låg Kulla äldsta
ladugård och derinvid dess mangård, bestående af 6 stugor, som
i en fyrkant olllslöto gårdsplanen. Två :Jf dem kvarstå ännu
cfter om- och påbyggnad. Bodbyggnaden ii garden, ännu bibehiilIen för en 10 lir sedan, var af den gnmla, dii val1lign sorten,
timrad med korsknutar, utbyggd öfvcrbod med dcrl1nder anbringad yttertrappa.
Bron öfver an var af trä, ombyggdes 1838 af sten och repnreTades 1900, dii den äfven förseddes med jerllräcken.
Det s. k. ,·torget" omgafs af följande rödfärg:lde byggnader:
Gamla Värdshuset, der nuvarande hotellet står, Tingshuset, byggdt
1826, g~istgifvarells bostad (reparerad och uppsnyggad pa senare
åren) och på södra sidan utmed landsvägen en gnlllmnl siidesoch visthusbod samt häradshäktet, innehållande två fängclscrl1lll
il nedrc bolicll och 2 länsmanskamrar ofvanpå. Invid gnfveln
ai häktct var tingsringklockan ullphängd mellan tv[i höga stolpar.
Midt cmot pa andra sidrm vägen stod straffpålen med dcrpå
hängllllC!e groft halsjern llled kedja. (Borttogs 1867). L'ingre
ncd vid bron låg "bond krogen", en liten stuga mcd krogrörelse
för allmogen. Kisa Värdgiird hade två [Iboar, men då icke garfveri m. m. såsom nu .
•) Enligt uppgifter af L d. krollolänslllan
J.
Schillberg.
70
Vid förut nämnd" kyrkvägen, som delar sig dels åt Ulrika,
dels at TidesTlulIs socknar, fanns intet hus förr än olvan backen,
kallad Sand liden, där en lång' sträcka ilf små ruskiga kyrkslallar
Im1l1Qs på södra sidnll SIIlllt fattigstIlgan (SOI11 sedan flyttades till
hörnc\ af klockarjorden och
kallfld Grindstugan.
1111
är borlrifvcn) och en liten koja
Klocbrgårdcn med sockenstugan var då rödfärgad. Kisa
s. k. präslegård norr om kyrkan beboddes al fyra åboar, hvilkas
simpla byggnader olllslöto en gårdsplan med ingång genom ett
porlskjul.
Halldelsriirdse.
Under gamla skråtv!l.ngets lid, sälcdes titl nära midtcn af
förra århullctrndct, lingo på landel icke finnas andra handtverkare
än skräddare och skOnl;lk,lf(~, hvilka på ansökan och sockenslämmas förord förordnadcs nf länsstyrelscn. Visserligcn fUJllIOS här
såsol11 nnnorstädes åtskilliga andra handlvcrkilre, såsom smeder,
snickare, gnrfvare 111. fL, men deras arbetc ansågs vara husslöjd.
Så lanns ingcn garlvare SOll! siiIde låder och skinn utan blott
bereddc.
hlför sockenslånunan illllnäldc sig följandc handlande: 1822
P. Lorill, 1830 fänrik Strömbcrg i TOllleslorp, 183l handelsbetjenlen Anton Johnsson. Huru detta kunde bifallas är undcrligt,
enäl' h;mdelsrörelse ej fick drifvas af andra iin siadshandlande.
Då derföre E. W. Wcnnerbolll 1825 öppnade handel i Kisa Viirdgård var del i Bäekströms 8: Westmans, Linköping, namn. Sedenllcra uppbyggde han det då förniimsta huset i Kisa, hvilket
på sin glanstid kallades "glashuset", emedan filllmerväggarne
.voro spaktlade, oljemälade och fernissade. Eftcr hans död bibehöll hans enka handeln, som lrän 1836 förestods al C. V. SÖdcrdahl från Vadstena, hvilken t838 erhöll kungl. resolution alt
hiir idka handel. I·tan alled ogift 1882 och hade dessförinnan
öfverlålit h;mdrln åt A. StrÖllllllers.
Det gamla paret cnkefrll W. och handL Söderdahl, som aldrig hnde något biträde, förde ett stilla, isoleradt lif; aldrig synliga utOI11 sin tomt. I boden funnos många föråldrade saker
och då de gamla kopparmynten efter nu gällande lll)'llträknings
införande 1873 blefvo aflysta, i,mns der en gammal "halfankare"
fnll af kopparslantar ända Från 1700-lalets präglingar.
71
72
/I/dI/sIri
h:u inom dCllna socken varit af ringa !>et)'denhet till följd af
hitintills bristande kOllllllunikationer. Tjärbränning moo afsällning
till Västervik torde väl varit den äldsta handtering samt hand·
sågning af funlplankor. På l500-talet var ett salpeterbnlk för
kronans räkning anlagd! ; Kisa. Enligt en föredragningslista i
kanunarkollegiulll >If 1587, "begära bönderna i Kind och Ydre
mildring på de penningar, som de utgjöre skole till salpeter.
vcrkstädcrne" (hvarn står iitecknad resolution: "kan intet ske").
År 1814 åtog sig kapten Sjöslecn genom kontrakt att vid
rl"jölselalls sjuderi 1I10t ersättning ar 5 Lisp. råg af hvarje helt
IIClIlllHltl, tillsammans 30 mantal, leverera deras Cllligt 1801 års
förordning åliggande salpetersgärd af 'f, Usp. för hemman. Dylik skatt, som påbjöds redan år 1652, efterskänktes 1830.
Prosten Engdahl, som i många fall var en ordningsälskande
och praktiskt dugande man, påminde ofta om salpeters tillverkning och bildade ett bolag, som inköpte af kronan en sjndningspanna, hvilken fick begagnas mot hyra af 8 a 10 kr. för år och
bedrd sjelf vid prästgården och vid Harg årligen sjuderi. För
denna sin förtjenst om tillverkningen erhöll han 1821 kUlIg!. guldmedalj. 1811 s..'ger han å sockenstämman, att "som flera tunnor
guld bortgå från fäderneslandet för svinborst, så bör borst och
hår sorgfälligt samlas förnämligast genom svinens klippning midsommartiden".
Potlaskbriilll1ing lärer ock här varit en gaml11al näring.
P:lppersbrnk vnr år 1806 anlagdt vid ÖrneströllI af fJinrik
P. G. DurHng. 181S nrrenderades detln af J. Liljedahl, som der
hade färgeri och vadl11alsstamp. Jemte flera sorter papper till·
verkades äfven "Paffhallar, öfverstrukna llled fernissa, utmärkta
genom deras t.,thet, lätthet och varaktighet". Är IS29 voro 16
arbetare vid bruket och papperstillverkningens värc!e 6,000 kr.
Vid Forså, 4 km. från Kisa, har sedan 25 år varit ett mindre
bOlk för tillverkning af groll s. k. gråpapl>cr.
Klädesfabrik anlades dersammastädes 1839 af Br. Adlerz till
Oll1krillg 1860, dervid gröfre s. k. "kommiss-kläde" tillverkades.
Den temligen stora timrade fabriksbyggningen kvarstår ännu.
Snusfabrik bedrefs från 1841 af Jon Liljedahl i Kisa.
Färgeri. 1828 antecknas vid sockenstämman: "Enkefm Pappers-Fabri<llIerskan liljedahl, född Heldenstedt, anmälde att hon
pil sitt hemman Fryggestorp vore sinnad återinrätta färgeriverk
73
med slamp. Hiiröfvcr yllTade församlingen enhälligt sill välbehag och önskade högljudl denna inriiltnillgs snara vcrkställigheL Färgeri fanns ej ann:lt än i närmaste slädema. Men enklare hcmlärgning vaT allmän.
Ullspinneri med 160 spindlar samt vadmalsst.1111P anlades \'id
Kölefors af färgaren F. O. liljadahl. Då halls fargen i Kisa år
1897 l1~lbrann. aleruPI>hYID.rdes detsamma i biillre skick af färgMen E. Karlborg, som redan 3 ar {öml öfvcrlagit såväl färgeriaffären som spinneriet, hvilkcl uu har 240 spindlar. Hans aff:;r
har nu i ilr öfvcrgåtl i :lndra händer.
Tegelbruk var 5C(l,111 1620 anlagd! vid Karlcby, hvars ])11\'ar{lndc iig:lTC sedan :'ir 1900 har inrättat tillverkningen pil tids-
enligare sillt. Teglet iir al fullgod! slag.
Bryggeri anlades å C11 1S57 från Kisa KllllagIird illköl>ttol11t
af J. /1.. Lodtn m. n. Där bedrcfs äfven Iingbränneri, som nedlades lör omkring 30 år sedan. Nuvarande ägaren sedan 1901
ar bryggaren ,\xe1 Anderssoll, som uppfördt derstädes ett boningshus med butiker, det största och prydligaste f. n. i Kisa. Af de
forna by/{glladema harstar nu endast det gamla boningshuset
med sin ölstuga. Angbränneri brms iiiven \'i<1 Omeström, flyt.
tades derilrån till Karlsberg vid Bjerkeryd, men är för länge
sedan nedlagdt.
Garlveri anlades Ii Kisa Värdgärds mark vid ån af Wahlström i medlet af lS40-talel. Det äges nu i tidsenligare skick
af J. A. Andersson, som af cllkefru H. Liljedahl, f. Schi11berg, är
ISlJ7 köpte 1{_ mil Kisa KllUng:'ird och uppfört nngsäg mcd hyfleri salllt åtskilliga större oel, mindrc boningshus.
Första lillgsägen i Kisa uppsattes 1866 af Mjölscfalls bolag
och var bclägen vid ån strax södcr om K. Andcrs~lls nuvarandc
hyl1eri. Virket nollades dit i Kisaån, mell sedermera till Åsun.
den och bolagets iings3g vid t-I),tklinge.
Af lIam/lverksilldllsin" kan omnänulas tillverkning af s. k.
··Kis.,pungar·'. Då det lägre pappersmyntet redan för SO år sedal! och sedermera äfven enkronosetllar afskaffades blef det nödigt :tll skaffa sig lämpliga penningpungar för silfvernlynl. Sådana,
gjorda af gult kalfskinn med kant af mcssing och stand fjäder.
knappe, tillverkades af Svensson i Skräddarberg och \'oro omtyckta
af dem som ej begagnade lilla ··portmonnäer"'.
Urmakaren I. Widerberg var afven en skicklig bössmed.
Hans bössor iiro försedda med hans väl graverade namn ii 11i-
"
74
set och en sådan finnes med årtalet 1827. I-Ian bodde å Bjerke-
I)'ds agor.
Skodonstillverlming till afsalu har bedrifviis af flera skomakare.
Isynnerhet är del grolva arbetsstöflar lIIed höga sknft som alsättas till handlande i st~iderna. Denna afsåtlning är dock nu
ohctydlignre iill förr.
Flätning af simpla, spräckliga halrnhaHnr sker och har god
afsätllling, men tillverkning :If mindre JagR"kiirl, såsom iimbiUc,
byttor 1lI. m. har utträngts al bleckkärl. Likaså äro de förr vanliga matskedarna af el1lra ersalta af IIIctallskedar.
Del synes SOIlt om fisket förr bedrih'its till afsätlnillg, isyn.
nerhet torkade ·'Kindbogiiddor"'.O) Af kräftor är ännn lemligen
god tillgång.
Beredandel af lin ("to'") förr vanligt vid hvarje !Ierrlttl;lll, är
I1Il altt mera öfvcrgifvct och lIttriil1gdt af bOl11ul1sgarnet.
KOllllllltllolslyrt'/sc.
Sedan genom 1862 års förordning "sockenstämma" upphört
och ersalis med "kommunalst.'imma", ha såsom ordförande i Kisa
sHmma varit valda: för 1862 1875 kapten 1·lennan lindgren;
lör 1S66 1881 jiigmästare E. O:son Hjort; för 1882-1902 häradshöid. 1·1. Hedenstiernn; och fr/bl 1902 gästgiFv:\I'c A. J. Andcrsson.
Såsom ordf. i kOI11'lllllnnlniil1lnden: till 1875 kapten lindgren; för
1875-1895 gästgifvaren C. J. Andersson; --) från 1896 gåstgifvaren A. J. Andersson.
Då Kisa kyrkby fr. o. m. 1905 blef municipalsamhälle valdes
till dess styrelse: ordf. i stämman doktor J. Bexelius, till v. ordf.
bryggare Ax. Andersson. Till ordf. i nämndelI dCII sistnämnde
och till v. ordf. gäslgifv. A. J. Andersson; till ledamöter poStIll.
G. Ström, hand\. J. Ljungqvist, byggm. J. liagq\·ist. I byggnadsnänlnden: ordf. stationsinspektor G. Havcrlunn.
-) Tilläggsordet "bo" motsvnrar genitivus af cnstafviga gårdsnamn, t. ex. I-Iargbo skog, liornbo·vägen o. s. v.
•_) För hans tjugoåriga berömvärda tjenslgöring erhöll han
genom frh'illiga sammanskott såsom hedersg5fva en större silfverbägare med inskription.
75
KOlJllllllllellS riikellskaper.
A.
För iiI' /875.
Inkomster: Uppbörd af kOllll11l1nalutskylder
Frälseriintan från Örshnlt.
Stiiml110böter
Brä nnvinSlllskiin kn inl"tSl11cdcl
Giifvor
Aukliol1S111Cdcl
Räntor
3,751:
4,
41:
225:
118:
135:
378:
S:a Kr.
Utgiftcr: Löncr och arvoden
Folkskolan .
Fatligvårdcn
Ved till klockarn och kOllllll\lnalrlllllrnct
Reparationer ii
d:o
Diverse kostnilder .
Aisatt till fattiggårdskassall
S:a Kr.
Delliillning
B.
4,654:
345:
1,536:
1,986:
104:
294:
84,
3<Xl
4,649:
7,420:
För år /903.
Inkomster: Uppbörd af utskylder
Andel af brännvinsmcdet .
Återkolllllle! faltigunderstöd.
Diverse
Räntor
21,367:
1,3[9:
431:
50:
415:
S:a Kr. 23,582:
Utgifter: Löner och arvoden
Folkskolorna och kyrkan
Fattigvårdcn
Diverse
Öh'crförda till jernvägsliineriikn.
Behållning
1,310:
5,873:
8,961:
180:
S:a Kr. 16,324:
7,007:
5,426:
JeTllvägslåncl:
För kommunens teckning af 1,500 aktier i Östm Cl:utralbanans bolag år IS92 upplags ett lån af Brand- och Lifförsiik-
76
riuf:,'Sbolagct Svea, Göteborg, ii. 150,000 kr. il 4 ·t" Under 1903
har för denna affär utdebiterats 30 öre pr fyrk med 8,157 kr. I
mnta och amortering har ulgifvits 7,579 kr. Återsliiende skuld·
SUlllman är 145,099 kr.
Hundskaltemedlcn: Inkomst för 65 hundar 340 kr. Utgifter:
till skodoll åt fattiga skolbarn 200, till blinda SO, skottpengar fÖT
räf il 1,,,,",64. BehallninR' 576 kr.
Följande fonder, som aro tillväxande, utgjorde \'id 1903 års
ntgäng:
Fölingsö lond
672 kr.
Norens d:o
2,268 n
Magasins-d:o
1,013
Du Rict..:' d:o
2,130 "
J. Månssons d:o.
1,463 "
I3jörklunds d:o.
3,423 "
L'ikareboslads-d:o
2,756 ~
K011lIllunalulsk)'lderna pr fyrk halva p.1lörts ar 1875 med 26
öre, 1850 med 30 öre, 1890 med 45 öre, 1901 med 81 öre, 1904
med 63 öre. Fyrktalet år 1905 35,274.
Utgifter för kyrka och skolor 5.r 1904 utgjorde 11,666 kr.
K)'rkkassan har en läneskuld ii 5,100 kr.
I gnl111a tider var denna betungande Olllsorg ickc synnerligcn
välordnnd. Kringvandrrllldc tiggare äh'cn frän aflägsna socknar
voro dngligell besökare i hvarje gård.
1742 uppfördes Kisa första failigstl1ga och blef 1807 om·
bYR'gd. Då kungjordes all inga utsocknes tiggare borde emottagas och församlingens tiggare förbjudas all begära utom sockncn. Sex hinnor fingo Ull husrum i fattigstugan, till 9 fattiga
utdelades 75 öre al hvardera. Pastor och rotrn:islare skulla utse
de fattiga, som, försedda med railigbricka, hade rätt lilI tiggeri.
En och annan erhöll särskild bricka all underhållas l d)'gll på
hvarje hcmmansdel. Ickc i socknen kyrkskrirna personer blefvo
utvisade, så \'ida ej giltig borgesman kunde uppgifvas. Såväl för
liggares som "luffares'· hfirbergerandc under natt !anIIS ännu på
77
senare lider i hvarje bylag en "klubba", 50111 cirkulerade för alt
bemärka del hushåll, SOI11 var i lur alt emoltaga dessa obehagliga
giister.
Sockenstugan uppfördes vid Slclwamsvägen der Gröllede förfallna kyrkstall {oml stod. Taket läcktes med ton 1>3 näh'cr,
emedan taktegel, SOUl då ej fanns att få närmare än vid Brokind,
kostade 35 kr. pr 1,000,°)
Utom den falligdcl, som dessa hjon i fallighuset tilldelades,
liin1l1nucs då och då kontant hjel]> till de mest bchöfvandc Silm!
utdelades '"julkost", bestående i fri\'illigt sammanskott vid jultiden
af matvaror inom hvarje rote som af rotmäslaren fördelades en·
ligt cn ii. stämman uppgjord lista. De i fattigslugan intagna
hushållade Iwar för sig, fingo ibland litet hjelp af anhöriga och
i byns kök. En "reddeja" för dem bIet väl antagen, men försl
18n ifrågakom gemensamt hushåll för fattighjonen. Faltigstugan
som da något rel>.1rerades, bortrds 1885 då Björksnäs inköptes
till fattiggård.
Skollllldrrvisllillg.
l 1686 års kyrkolag löreskrefs bland annal, att i kyrkorna
skulle hvarje söndag hållas katekesförhör med församlingsborna
rotvis, deraf uppkom sedan genom 1726 års föreskrift de s. k.
husförhören. 1695 förbjöds ungdomen att begå nattvarden fÖTT
än de väl lärt hela katekesen. Häraf uppstod den s. k. natlvardsläsningen, som eller midten af 1700-talet torde vunnit allmännare
utbredning. för 200 år sedan flll1ll0S i hela riket blott omkring
ett halft hundratal s. k. "bamskolor" på landet, uppkomna genom
donationer eller underhållna aF kyrkotionde. Sådana merendels
flyttande skolor ökades under 1700·talet, men vid dess slut
fUllnos ännu många församlingar, som ej velat uppoffra något
derför.
I Kisa utdelades 1811 80 st. katekeser till fattiga barn och
pabjöds att hvarje söndags morgon vid annangångs-ringning bamförhör skulle ske i kyrkan.
1842 utkom den viktiga förordningen om inrällande inoll1
0) "Sticktak", af tuuna, klulna spä nor, voro före 1847 okända.
78
följ:llldc 5 iir af folkskolor i hl/arje socken. Till följd härar uppfördes vid kyrkan del nuvarande skolhuset 1S47 (färdigt 1851)
och förhyrdes mm i Fl)'ggcstorp och i Rall1shll1t för f1yttskola,
half\':l sommaren ii hvardera slällcl. 1861 tillkom sådan skola
äh'en i Kjätlestorp.
följande pr:istmäTl ha varit JämTe vid Kisa folkskoln mot
husrul1l, ved och 360 kr. årslön samt 50 kr. ärsränta af Beata
Sjöstcens fond: A. lindstcdl, sedermera kyrkoherde i \Vist, C.
A. Ekeborg, nu prost och kyrkoh. i ÖStra Encby, J. Engstrand,
sedan kyrkoh. i Borg, A. F. Melin, dito i Östra Tollslad. Derefter skollilrarCll A. Seg'crlwllJllwT 1869-94, som efterträddes af
05sial1 Gustafsson fr. o. m. 1895.
Under de senaste 25 åren ha folkskolehus äfven uppförts i
Mjölsefall, Kjällcstorp och Ramshull samt inrättats "ntindrt folkskolor"- i SkörddalI och Ennesbo äfvellsOlll i Kisa ytterligare en
folkskola (för flickor) och 2 "småskolor". Lärarepersona1en är
f. n. 4 folkskolliirare, I folkskollärarinna, 4 stllåskollärarillllor.
Skolbarnens anlal f. n. 511. Skolhusen äro värderade lill 25,000
kr. Skolkassans utgifter för 1904 11,666 kr.
Af Landstinget till slöjdskolorna i lanet :'lllslagn3 medel har
Kisa för 1905 erhållit 200 kr. för goss:lr och 120 kr. för flickor.
Fönnillgor.
Södra Kim/a Friviftiga Skarpskytlrjörmillg.
Dä skarpskyttefrågan öfver hela landet uppbloss,1de i början
af lS60-talel så skulle ih'en Kisa ha en dylik förening. D:r Appclbcrg sliilde sig i spetsen derför och var dess ordförande under de få år, den kunde hållas vid HI. De första nödiga medlen
hiirtill erhölls genom siillskapsspektnkler, som Iym dagar ii rad
gafvas i tingshuset i Januari 1865 och hade fullt hus. Gamla
f1inlllsmuskötter fingo lånas från kronans förråder P.1 Karlsborg.
En !nlmma och en billig fana anskaffades och några (10 n 15
personer?) deltaga i öfningarne, som förelogos söndagseftermiddagar under ledning af serge:lllt Lindström i R,iifsala. Intresset
slapp.1des snart hlir liksom i allmänhet och föreniugen upplöstes
efter fä år. Dess öfverblifna kassa 79 kr. ö!\'erlemnades till
··S\'eaförbutldef'.
79
!(lIIda jiigurgl!1/!.
Östergötlands Jägarelörbund, som stiftades 1842, Ilade underafdclningar (gillen) i dc flesta al länets härader. Dess siste sekreterare jägmästaren E, G. Hjort V:lr ordförande i Kinda gille
Iriln 1862.
0:1 förbundet till följd af aflag:mdc lif:lklighct upplöslcs 1877
fortsatte Kinda jågargillc såsom sjellstiindigt sällskap siu verksamhet och fortlefvcr ännu linder 5a111l11a "förslyrare". 1883 ingick gillet såsom en l1udcrafdclllillg af Svensb Jiigarlörbundct i
Stockholm och har således fiit! att ntdela dess medaljer för skjnlskickligllt~t.
il Ri\storp.
Kisa.
Gillets ordinarie :1rsS:lI11I1l<1,nkoJllsl sker hvarje höst
Den I Maj iil" årligen prisskj\llning och samkviilll i
/(isa Skyttl'gillr:
bildades år 1902. Vid 1904 :lrs ulg!lng vora l11edlemmarnes ant,ll
53 aktiva ocli 11 passiva, deribland-6 fruntimIller. Under liret
hade lOSSlIts 5,330 skolt. Kassabehållning 846 kr. Ordförande
iir fortlarande handlanden Hugo Suudsledl.
Då skjulöfning inom arm~en blei :lUt mcra nödvändig, mcn
ansågs icke kunna tillräckligt medhinnas under mötestideu, :lUlades skoltbanor inom olika kompaniomr:1den, der arståndel lill
MalmslälIen var obekvämt. En sådau skoltbana, beslående al
ell paviljong al bräder och et! markörskydd af gr!isleu, anlades
1871 vid torpet Trädgardslund hclt nära Kisabyn. Efter tjugu
år blel annan anordning af dessa skjutöfningar, bvarföre lxwiljongen 1891 lörsiildes till markägaren Kisa gästgifvargård och
är 1111 köpt al Kisa Skyttegille. Paviljongen jir nn i år f1ytlad och banan lagd i norr och söder ell stycke ifrån gamla
platsen samt försedd med telefonledning.
Sveajärblllldds lIuderajddlliug aj Foster/iilldslw järfllillgrll.
År 1868 stillade d:r C. M. Appelberg ell ordeussällskap för
"nytta och nöje" kalladl Svea-Förbundet, som årligen hade lifJiga
sammankOlllster i Kisa ända till hans död 1896. Under åren
1872, 73, 74 uppfördes sällskapsspektak1er i tingshussalen, hvilka
liiul11ade en behållning af 535 kr. Ur s. k. "Goda hjertals låda"
(vinstpengar vid spelbord) inflöto från olika MI! 315 kr. Från
so
flera äldre samlade, obchöfliga kassor liinmades 868 kr., fiirbunds·
medlemmarnes ars.1fgiftcr och gåfvor m. III. 740 kr. o. s. V., allt
under ofvannäll1nda lid.
Dessa medel voro anslagna till Fosterländska föreningens
ändamål inom orten, "iill minskande af fattigdomens fortgacndc
tillväxt och dess menliga följder
löretriidesvis hos dc många,
hvilka för sitt uppehälle och sin utkomst äro hänvis..1dc till sin
arbetsfönnäga allena
genom upplysning, råd och uppmuntringar, framkalla sjelfverksilmhel och bemödanden, att medelst sllarsamhet, särdeles under yngre dagar, söb förbättra sina tefnadsvilkor och betrygga sin och de sillas fnl1nlid".
D(;\ta iilld,1I11~1 :Insågs isynllcrliet kunna npPlliis gellolll lifriinteböckcrs gilv:mde till minderåriga b:Hl1 al medellösa föriildrar
och derföre äro, utom 330 kr. kontanta !:tillval' till behöfvundc,
linder de 22 årCll I. o. III. 1897 inom häradets samtliga socknar
utdelade Iifriinleböcker med deruti insalta tillsammans 1,993 kr.
Efter stiftarens bortgilng har lörbundet icke haft sammankomster,
och Om kassan, nn utgörande öll/er 4,000 kr. iiI' iinnu ingenting
beslutad!.
Kisn Ifllsbofldrjörmiflg
var egentligen en del af förestående Fosterliindska föreningen.
Dess stadgar, tl)'ekla 1871, siiger:
"Föreningens ändamÅl är alt pa alla lofliga vägar befriil11ja
förlroende filr och nnvämlande nf ränte- och kapitnlförsäkringsansln1ter" etc. "Medlem af löreningen iiI' hvnrje inom socknen
bosatt Icdnmot af Sveaförbundets undcl'afdclning al Fosterländska
löreningen saml för öfrigt hvar och en, SOm vill verka lör dess
iimlal11ål oeh förbinder sig till en årsafgifl af 25 öre".
En hel mängd personer tecknade sig som medlemmar och
frivilliga gäfvor Inflöto älven, men svårighet visade sig ntt uppb.'irn dessa ringa !rs.1Igifler och da underafdclningens kassa der·
fömtan förkofrades, upphörde dennn förening 1875. Likväl fortgår en sed att vid julottan insamlas en kollekt, SOm användes
till lifranteböcker åt barn af laliiga föräldrar.
Den första "I-Iusbondcförening" i S\'crigc stiltades al kyrkoherden Johan Wadcn i Blekiuge,
81
Uisesiillskap.
På 1870-I:llcl bildade Fltskilliga frulliljcl' ett liiscsii1!skap så·
lunda alt liillljlliga böcker inköpks och cirkulerade i paskrilvcll
ordning och viss tid mellan l11cdlcml1wrnc. Sedermera hölls aukIion Ii dc lästa böckerna. Då sällskIlpet upplöstes skänktes beh[\lIn:l kassun 174 kr. lill förutnämnda Fosterländska föreningen
år lSSS.
Kisa Dj/lrskyddsjärl'llillg sliFfadcs den 20 Aug. 1902. Dess
medlelllmars anl;)! iir f. 11. 90. Stiftare och ordförande är postllliis!arclI GliSt. Ström. Styrelsen utgöres af 7 personer, deribJand
minst 3 skola vara fruntimIller.
Oood-Tcmp/artogcll "!(isa Hallå" stiftades 1896, har eget
a
ordenshus
tomt kallad "Skyddskrönct", McdlCll1mal'l1es antal
f. 11. 155, som betala 1,:'0 i ärsafgift. Eli boksamling af 250 band
fiulles. Sällskapet har, isynnerhet genom hand!. Ernst Andersons
bemödanden, gifvil upphof ål bildnndet af en Sjl/klmssa, som
f. n. hnr 25 medlemmar, UlIgdOIllSlogfl/l Värb/oll/lIl1l11 med 60
medlemmar och 1()()4 Studir.cirlu:I/I, som f. 11. har 15 medlemmar,
hvilka årligen erlägga 2 kr. De inköpta böckerna öfverlemnas
till ofvalJ1län1llda bibliotek. Logen har gilvit upphof till /(isa
Fiirl'lri"slIillgsal/s/a/t, hvilken \luder niisllidne vinter då ol;h då erbjöd nyttiga förcdr<lg emot obetydlig nfgifl. Logen har dertIll
lenmat 75 kr., Sveriges Storloge 50 kr. och Kisa Blåbandsförening 25 kr. Af allmänna medel erhölls 1905 200 kr.
Kisa IJllibom/sjö/"Cllillg bild<ldes 1892. 1"\edlerl1!t1arnes antal
är nl1 189. Under 1904 hade hållits 22 möten, 10 föredrag och
6 fester. Kassabehållningen vid iirets utgång 916 kr. Styrelsens
ledamöter 7, deral snickaren A. Ödell f. 11. är orcllÖl'illlde.
Östra SlI/rI/m/ds MissirJ/lsjörellillg har eget församlingshus
kalladt "Tabor".
Vt'Stra Efleby Missiol/sjörelling har lifven eget hus kalladt
"Fridensborg".
JJaplisfjiirsmllfillgell och Fnilsllillgsrll'!lIr!en ha lörhyrda lokaler
för sina sammankomster.
Reglemente för I(isa Sjl/k- ocll Brgrajllillgskosso blcf år 1899
af Liinsstyrelsen faststäldt. Mnnadsafgirt 2 kr. Sjl1khje)p erhålles
med 1 kr. pr dygn, om sjukdomen varar minst l, högst 12 veckor. Begrafningshjelp 30 kr.
Föreningen Brtl"!U'l/s riil/fler har sedan 1892 iirligell gifvil
beklädnad åt iinda till 30 fattiga barn. Pii senare åren IHlr ett
"
82
mindre anlal barn, men i stället äldre hehöfvllllde pcrsom~r eThållit hjetp. Med!eulluarnc lltgörns f. n. af 31 fruntimmer, som
erliigga årsafgilt nf l kr. person. Kassans behållning iir d. ii.
485 kr.
Kisa Brmu/kar bildades på frivillighetells viig år 1898. Brrlndchef är r. n. hr J. ljungqvist. Till kassan inflyter l °10 af hvarjc
ny försäkring af fastighet, 2 "lo för lösegendom. Behållningen
iir Ull 200 kr. I sprnthusct förVflras 3 större sprutor lör handkraft, 8 vatten kärror, 2 brandsegel, 36 vattenhinkar 111. 111.
Vägar.
De forna vägförhiillandena omkring Kisa VOTO icke sii driigliga som nu. Alt de irån början tagits så backiga och ntan hlick
rör naturförhållanden killl ej förklaras på annat siit! iiu alt i dalarne och mossarne V:lr sådan mllssa af vindfälda träd och ogenomträngliga snår, att rid- och gångstigarne mellan de glest liggunde
hedenhösellS gårdar togos öfver höjderna, där det var fast llIark
och svedjelanden kunde lällare brJinnas. Dessa stigar blefvo
sedermera utvidgade till körvägar och då deras förändring fordrade stort :lrbete, bibehöl!os de 11l1der århundraden i Iller och
mindre dåligt skick.
Kisallejden är slarkt kuperad och det är först under sista
hällten af IS-11l11ldrala1ct dess lands- och bygdevägar bJifvit tid
efter annan omlagda på Jiimpligilre mark.
Viigen till Linköping, som hade dc svåra backame vid Kölefors och vid Väsby, förbiiltrades 1854, som påminnes af en sten
utmed vägen vid Kölefors.
Vägen till Tidesrt1l11, kallad Stenvärnsvägen, som genast
bortom kyrkan har ell svår backe och sedan PiJkrogsbacken ned
till ån, gick förbi Fölillgsö öfver dc långa Garpelider på Grönede
ägor o. s. v., är sedan 1867 norr Onl sjön Nedre Fölingen och
in åt Ydre ganska bekviim.
Vägen till Vestra Eneby, som hade den besvärliga Uinslllansbacken ofvan Millingtorp och forlsalte förbi Adlerskog, blcf, då
Euebykärren torrlades vid den stora sjösänkningen för Kinda
kanal, omlagd förbi Slycke ned till Hofby brygga år 1862.
83
Vägen frän Ulrika socken med ortens svåraste backar Sissclid och Mansliden, är väl för invid liggande gån:l.u änJm lika
besvärlig, ") men genom den år tSSO nyanlagda vagen frän Björndal förbi Ömeström och Örsebo mycket fördelaktig för samfärd·
seln med Ulrika och med Kis,1 sockens aflägsn3 hemman i vester
och leller äfven närlll3sie väg till sjön SorlHllcn, der 11åredals
brygga ar bel.igcn knapp:!. tV3. mil från Kisa, men n1\gol utanför
sockcngriinsen.
S. k. Kal1l1arvägen lill Vinlfllcrby [wdc den långa DjckllcgTallslidcll 111. fl. sviira b:lcknr och dess aftagsväg lil1 l-loms s:n
var besvärad af dylikn, men gtnOlll den föl' omkring 25 år sedan
nyanlagda viigcl1 förbi Slarrsjön och Hothullssjön o. s. v. har en
slor trakt i sydöstra delen af Kinda härad lått god väg till Kisa.
Denna väg utgår på Kalmarvägcll ickc förr iin vid Bränncbo, 2
mil från Kisa, hvarföre Frö.isa giislgifvargård kunnat indragas.
ÖStra Ccntralbanan mellan Linköping och Wimmerby ÖPI)nades \903.
Kis.1 station ligger 4\ km. från Wimmerby och 60 km. från
Linköping. Inom socknen linnes f. n. en anhaltsstation Korpklcf
6 km. söder om Kisa.
Kisa kOll1l11un har för aktieteckning i jernvägen upptagit ett
amorteringslån ä 150,000 kr. och beslutat alt, om föreslagen fortsättning" af jernvägen till Karlskrona förebges, ytterligarc teckna
25,000 kr.
Att påbjudna vägförbätlriugar orsakadc klagomål och stridighete I' syncs bl:lnd a!luat al följande;
(Vid soekcnstiill1l11:l i Kis:l d. 3 Nov. 1793.)
"Kyrkans föreståndare Viii borne Herr Ctlpitaiu Drake på
Fölingsö, som ii I-Ierr Landshöfd;s vägnar har inseende öfver
vägJlrne i war ort, afsade sig alt deltaga i riitlegången om denna
väg. Wälborne I·lerr Capitaine Behrcncreutl: på '·Iarg likasa.
V. Häradshöfd., Ädle och L1gfame Herr Blomqvist p.i Mjellerum
villc hiildrc anvanda sine penningar pa vagarnes istand sättande
än processells "utförandc; LiclIlenantcn, Välädle Hcrr IggeströlII
pa Carlcby kundc häröfvcr ej yttra sig förr än prolokollema erhäJlits. . .. In fidem A. Z. Juringius.
0) Undersökning om cn ny bygdevfig i denna riktning iir nu
bes1111ad.
84
Sedan förs.1111lingens I~espcdi\'e Ledamöter blifvit underrättade
aH Ilerr IJl'uln. Iggeslröm afsagl sig fullmägiigskapcl i ofvan·
nämnda sak, sammanträdde de i dag och walde i hans ställe
Herr Sccrcleraren Daniel Enander på Nils. Kisa d. 8 Dec. 1793.
joho Sl'cdbolll,
Aclj. Prrep: c. Past. L."
Angäclldc vägunderhåll vintertiden kan förtjena nämnas, alt
1768 påbjöds snöplogar, ell löml okiindt redskap.
Sork('//sfiil/llllo-profokollrr, SOUl finnas fr. o. m. 1807 lellllHl
inblick i iilskilliga tidsförhiillalldcl1.
Dc ordinarie sliimmomil, Valborgsm;isso- och Andersllliisso.,
börjades och slutades med bön och sång.
En ständigt förekommande angelägenhet var fatiigförsörjningcn och anmälningar om de personer, 50111 vistades inom lörsamlingen utan att vara kyrkskrifna. Deribland vom gårdfarihandlande \'estgötar Cknallar"') strängt bemötta, ehum de troligen ej vom ovälkOlllna hos hinnorna. 5.i beslöts 1515 aH "de
~enast skulle gripas och till kronobeljeningcn öfverlemllas'" men
IS41 att "de få härhcrgeras högst 1 dygn",
ISIS "aFsadc förs,lIn1iugsborna sig bruket af utläl1dskn kliidcr
och drycker" och med fullföljd blind öFvcrcnskom stämman ISI6
all "en viss kJiidedriigt eller uniform af egen eller svensk tillverkning skall för båda könen bestiimmas", En kOllllllite af 3
karlar och 3 fruntimmer utsågs till afgifvande af förslag, Om
delta förslag kan ej sparas nagot vidare.
Efter det olyckliga "landlviirnels" upplösning påbjöds 1511
anskaffande al "förstärkning5manskap''. för Kisa ulgjorde detta
13 man och deras erhållande var ingett lätt sak, ehum 2S5 manbara persoller mellan 20 och 45 år funnos. Omsider al1l11iitdc
sig" l I frivilliga, men dc återstående två skulle slulligen utlagas
genom loltlliug. I sista slLlndcll anskaffades 2 drängar. De er·
höllo 3 kr. i handpenning och 30 kr. i lön och då dc sedau afgingo till carnpcmentsplatsen löfvinf"rsberg vid Skeninge ringo de
matsäck. I Aug. ISI2 skulle de samlas ii Malmen och afga till
Västervik. De erhöllo da 15 kr. till inköp af sll1iipersedlar smlll
diverse matvaror och 2 kr. till dricka,
85
Från pappersbruket vid Örnl~ström kringreste en lumpsamlare
och erhöll p.i årlig ansökan stanlll131lS förord alt ensam fa vara
uppköpare inoll1 socknen mot del at! 'i, ris skrifpapper betalades
till k)'rkall.
För bevis till utfående af skotlpengnr Ilpp\·jsades ofta skinn
af rofdjur, hvarä örOllell aiskliros och llppbriil1dcs.
Till julljus i kyrkau anslogs årligen 2 Ils]). talj och öfvcrcllskoms med de ll:irvarandc, som ville lClllll:t taJjcll, 0111 priset dcrä.
Klockaren åtog sig slöpningen.
Utom il altaret och predikstolen saltes ljus endast i kronorna,
alminstonc dc SCIlare kunde icke klippas och man kan då försla
hurudan UI)I>lysllingcn var. längre fram anskaffades ljuspipor af
trä atl fästa ii hvarannall !>"nk och sedermera iifven ljuspil>or af
Taljen ökades med ',.1isp.
1810 utsågs "socknCl11anllCn" Linlivall i Ilriisteg:mten att ha
uppsigt örver ringningen IIlot 3 kr. för ~r samt riitl att sjelf kliimta
vid '·själringningar". Saledes var väl seden att dervid erhölls en
gafva af dödsboct.
Kyrldagning, denna Iran judendomen äfven i kristna kyrkan
bibehållna, nu allt mera öfvergifna sed, skedde förr ned på kyrkogången, men 1855 beslöts all den skulle få ske vid allllrringen.
"Uppenbar kyrkoplikt" undergicks på det sättet, ait den
dömde före frigifniugen skulle under gudstjenslcn sta pa "skampallen" innanför kyrkdörren och elter utgllllgsmarsctlcn framför,lS
på gångcn oeh dcr liggande på knä erkänna sin synd och af
priislcll återlagils i församlingen. Alskalfadcs 1855.
Då kyrkotakct år 1815 behöfde en större upplappning, bestämdes all hvarje helt hemman skulle frilmföra 800 st. taksp.in.
Solll denna vara nu är alltmera försvunnen, förtjcnar lIämnas,
ali hvarje spån skulle vara af furu-kärnvirke, 18 111m läng, bredd
5 tum i ena, 3 tllm i andra ändan och I tum tjock. S~dalla
spantak, väl lagda och med tjärstrykning underhållna, voro synnerligen vt\rilktiga.
[816 uppiiisles eH brcl Iran Landshöfdinge-Etllbc[ct, hvnri
förekommcr: ... -'men förhindramlet af oordningar vid marknaderna i Kisa genom lösa kvinnfolks vistande derstädes beror
p..; uppsikt, enär ingen mer an enkan Fribcrg från Skeninge äger
tillständ att besöka marlmadcll i afsikt all hålla spisning".
Ehum uppmaning till bildande af brandslodsförcnmg lid efter
annan skeddc, vann förslaget ej framgång, hvarlore vid brandjcrn.
86
sk,ldor lämpligl sammanskott till ersättning beslöts al stämman.
Likåså då fattiga förlora! kreatuT genom rofdjur eller p,"[ annat
sätt. I-landsprutor al trä tillverkades al drängen Petter Olsson i
Yxdall lör 2,5{i kr. sI. och påbjödos alt finnas i hvarje gård.
Aktsamhet om elden iöreskrcls, då tröskning skedde vid bloss
sam l vid svedjebränning. Tobaksrökning f~rbjöds i ladugiird vid
plikt af 50 öre och "sitta i stocken". Stockstraffet, hvarmed ofta
hotades, synes t1o~k nldrig blifvil tilliimpadt.
Tid elter ilunan npprepas föreskrift 0111 kyrkotukt, såsom att
elter salllmanringningen icke stanna kvar utanför kyrkall, atl icke
röka pipa ii kyrkvallcll, ,ttt icke störa kungörelsernas uppläsande
genom att gli ut före utgångsmarschen; ntt icke mcssa på samma
gång som prästen; at! vid Iw.ttvardsgång icke lata prästen vi\nt,l,
men ej helkr trängas och knuffas..
1811 beslöts "att då flere beträdits med att de. illa användt
förlidne llölledag, skulle dc antingen i tysthet betala l riksd. till
I{yrkan eller lagföras".
1825 påbjöds enligt kyrkolagen, att om sommaren skal! hållas
I{yrkolörhör, då en eller flera robr efter pålysning skola framkOlllma vid första ringningen alt förhöras i sin kristendomsknnskap. Försll1nmelse tre gånger ådrager plikt, men fjerde gången
stockstraff.
1828 "förmanades socknens innevnnnrc nit ej deltaga i den
nya s. k. läsaresectens sammankomster, 0111 hvilkas farliga följder
upplysning skall gifvas derigenolJl all 1(. M:ts nådiga plaknt häremot nästa söndag från predikstolen uppläses".
Nya psalmboken, gillad och stadfäst 1819, anviindes första
gången d. 3 Dec. 1826, och tillkännagafs då att psalmböcker
fmmos att köpa hos handl. Venner1l0111.
1809 bifölls resekostnad för en sjuk torpare all besöka kOlllminister Sunctelills i Rök 8: Heda för erhållande af botemedel.
1807 och 1809 anklagades och strängt åtvarnades Idockaren
Sandström "för fylleri, försumlighet i tjellsteIl och den tilltagsenhet, att han d. \9 febr. 1809 pålyst och uppburit en kollt-kt,
hvartill han alldeles icke hade någon riittighel".
Orgellramparens årslÖll, bestående af en kaka bröd Iran
hvarje matlag, ökades 1824 med 'I. skilJ. b:o jemte kakan.
1821 hölls auktion å kyrkans målningar, föreställande evangelister och apostlarne, samtå blyfönster lll. m.
1821 d. 10 Maj var länets höfding grcfvc G. W. I"lamiJlon i
S7
Kisa för alt lem":! valda ombud för V. Eneb)' och Kisa del af
kongl. bref angående k)'rkoherdens sämjclön,
1827 val' här "sådan siidcsbrist, alt folk, 50111 ej kan räknas
till fattighjonen, på lång tid ej hafi en kaka bröd af ren säd ulan
blandad med agnar, potalisstjelk, bark, hasselknopp m. m. dyl:',
Vid kronomagasincn i linköping och Norrköping anstå Ides derföre auktioner ii säd och prosten Engdahl anskaffade 50 t:r råg
il. 18 kr. och 179 l:r korn a 15 kr., som utdelades efter hans bepröfvande mot skuldsedlar. Årel derpå \':\1' här god skörd, så
att dessa skulder kunde betalas.
1831
"antogs ATOn Andersson Iill Cll5all1 sockenskomakare
och arhclslöl1cll ökades till 4 skilling riksgäld paret för becksömskor
fullväxta och 3 skilling åt barn. Lika pris för tyska skor
at
cj skola kantas, men 6 skilling paret dn det skall ske".
1841 anstäldes försill gångcn en dödgräfvare med taxa af
40 skilling vinlcm, 24 skilJillg sommaren för graf. Fattiga kunde
dock sjelfva få gräfva, men cfter anvisning, enär oordning i graflinien ofta förekoJllTl1il
SOI11
Ex. pil uppgift lill mantals- och skallskrifning år 1519. (Ntlnlnen här ej utsatta).
Undertecknad, f. 17 .. Eger I hem. N. N. Bränner med 25 kannors panna (koknLllImel afdraget). Dricker kaffe, spelar kort.
Dotter, W. E. f. .
Dricker kaffe. Nyttjar sidenklädning.
Drängcn N. N., f. .. Nyttjar ej tobak.
Nyttjar mindre siden persedlar.
Pigan N. N., f.
Enligt Vestra Eneb)' äldsta kyrkböcker ses åtskilliga förhållanden, som med all säkerhet voro lika inom Kisa. Ännu i början
af 16lX)-talet brukades aU vid sockenstämmor och vid gcmcnsnmllla arbeten lagades mat och dryck för alla nf kyrkans medel,
men gåfvor skedde då till kyrkan af så\'äl "gödda som lifnärde
!.:reatur" äfvensom säd, malt och humle. Äfven Iyre tillfördes,
hvaraf brändes tjära och beck at! stadsföras.') Sockenstugan
var i prästgården, der gemensamma inventarier, säd m. m. förvarades.
') Genom kong!. resolution 1697 erhölls Il<; ansökan rätt att
förn beck och tjära till Västervik (7 mil) i sI. I. till Norrköping
och Söderköping (10 mil, räknadt från Kisa.)
ss
Åf [646 dli Cirrh;:eIlS blcf kyrkoherde afskaffades den gemenmathållningen och gåfvor till kyrkan bestoda endast i
Bland då påbjlldu<I ordningsregler förekomma, all dc
som föra oljud i kyrkan, stanna i klockarsillgan, "dricka tObak",
föril fåfängt glam å kyrkogården, bullra i kyrkan sub absollltiol/c,
då klockaren skall uppläsa Cfltedlcsill, skola noteras och böla 1
stop vin. Den, som besofver sin fästmö, böte 1 riksdaler. Fädcl'
och husbönder skola ha Uppscl.'ude öfvcr sina drängar och gossar
att de smli. skola slå för deras stolsdörrar och märka granul på
prcdik,lll och förhöras när dc hClllkommil. Ungt folk skola ej
lriinga de äldre när de gå till sakramentet, heller stii framför
dem i kyrkan, eller sitta framför dem i gästabud. Åtminstone
l person skall kOlllIlla till kyrkan från hvarje gård. "Eftersom
säkerhet i Guds ords hörande så svårHga vill taga öfverhand i
kyrkosömn, frågades om det iir nödigt alt kyrkoväckarc tillsättas.
Församlingen svarade: vi skola väcka Itpp hvarandra", nI. 111.
Flera lingo plikta för Mt dc varit druckna i kyrkan; deribland en vice kaplan, som en annandag jul var berusad, så att
han ej kunde tjel1slgönl.
Särskildt för Kisa kan angående sederna anföras, att år 1762
blefvo Ivå "ryttare", Gripe115kiöld och Hillebrand, boende inom
sockllen, häktade för stölder. Den ene undkom till Danmark,
dcn fll1drc stralffldes. En vice häradshöfding Trägård förstörde
30,000 dfller, deponerade i häradskislal1, och rymde till Narige.
S<lI11I11:l
pengar.
I Kisa kyrkospecial för 1612 finnes antecknadt följande:
"Ordning om Testament Elfter liick (lik).
Thcn 20 augusti åhr 1556 nthi Upsala b!eff stadgat och
stadlest aH höglofflig konung Göl/slaff, Swerigcs oeh wendis
konung Och aff Archebiskops Larss, sampt menige klerckeriitt
ölfver hela Sveriges riike om teslament.
5[150111 en hoo]) gerighe prestcr, ulhan nl1 ordning twinge
fIlmogen :1f! oliideligt testameni, och liikstool. Så uppå thet, al
the icke skol:1 haffvc ther öHver här effter aH klagh,l, så at klerkeriit eller presierskapet, icke heller må skee lör kort, och för
när, uthi theres upbijrd wilie vij för thcl1skl1l1, att thy skal hill'
eliter, med s,ldane ordning hollas. At Ihen som hn[fver öffver
sex kiöör, skal giffve i thestament för hustru eller bonda, eu
koo, och i Iiikstool cn m: ortigh, men the som hafve ther vndcr
so
eller icke så många skola giffva preslcll en hallf mark för hwar
koo och för il ban! en l1alfi mark, och för arffve ban! en 111:
ortig. Och rör lienslafolk ell lllark artig i liicksiool, wigsle penninger skola giffyes, 50111 aff ålder varit haffver en mark och icke
meTe, men den 50111 wil aff sill god vilie, meTe gifrve, lI1å Iher
råda före.
ThcHa bleff och "S!adicst aH konung Johan (hen Tredie 1I1CIlh
gundz niidhe Swcrigcs, Götes och Wendis etc. konung then 24
J:1I1111lTij nthi Stockholm Ähr etc. 1582 nthi nrchcbiskops i Upsnl:l
och "lester MortheIls i Linköpillgs, s.lI11pl menige preslcrskapsens närwaro, öffvcr hclll riiket, som iher tii \Vore försa11lJadhe
stadfesl och samlll)'ckl. Under Ihcsse för:dc konungars secrct.'·
Srrlrr or/t bruk Il/Idt'r flifT(! Itlilfll'1l of fSOO-Inlrl.
Kliidrdräldt'1I \'.11' ej för t1CI11HI socken :(1 någon särskild :H!.
Knrkll'ne begngnnde i helgd"gsdriikt lång mörk rock nf vndn111l,
gula knäbyxor och hvitn långstrumpor nf ull s:lInt högn svnrtn
haltnr af grof filt. Till hvardagsdriiktell bars allmänt "barpiiisar",
d. v. s. bara ffirsldunct utan öivcrklädsel, dels gulhvita, dels, lör
att bättre sli elllot nedsmutsning, gulbnllla, kantade med svart
kalfskinn å bröstet och kragen; knapparna af svart hom med
nitade öglor af jern. Utom i \'armaste sommaren nyttjades sådana l>elsar, men s, k. "sofllmarpels" var med kortklippt ull.
Knäb)'Xoma af siimskskinn 'Voro outslitliga och tvättades aldrig.
G~a ullstnllllpor, skinnklädda på hälarna, samt ·'bccksömsskor".
"Bälgvantar" af getragg, kylde icke, äfven om de blefvo v:lta.
"Snösock:1r" af vadmal drogos öfver strumporna oln vintern.
"Iårei benades midl i pannan och var tämligen långt. Sll1,i öronringnr vom ej ovanliga.
Kvinnorn:. hade i helgdags "mössa och stycke", d. v. s.
"bindlllössa" af brokigt siden eller grannt broderad samt framtill
ett "stycke" af krnsadt, hvill, glest tyg. Dessa kliidsamma mössor
förminskades alll mera till fOrlllen och voro s.'illsynta redan för
40 lt 50 år sedan. I-Ialsdukar, som vanligen köptes aJ "knallar"',
kallades "näsdukar", hvaremot näsdukar, som aldrig begagnades
för näsan, kallades "hånnkliien", emedan de bIlros i handen och
l:.!
90
lilI kyrkan omkring psalmboken. Hufvuddukar voro af svart siden.
Till villlerhvardagsdräkt nyttjades älven lröjor af fårskinn. F5rskinn begagn:'ldes också till sångrällar, val behöOiga i den tidens
illa ombonade rllm ulan dubbelfönster. Sänglinne användes i
allmiinhet icke af nlll11ogen. De som beredde pälsskinn kallades
"skinnreare".
fotkdialcklen hade en Illiingcl cgelldomliga ord, som Ull ge110111 folkskolorna alltmera försvinna. Ydrcmillel, som lifven ...;Jf
herrskande i Kindaorten, är fral1lslåldt i L F. Hääfs förtjens!fulla arbete derolll, ulgifvet 1859.
Titlar, såsom häradsdomare, nämndeman, kyrkvärd o. s. v.,
begaguadcs för Iifstidcu älven sedan befattningen upphört. Rusthållare var ('n allmän titel lör anseddn hellll1lans.'igare, likaså
"käre fa(' och "kära mor"'; men detta är nn alltmera ur bmket.
Herr- och fmtilel begagnas med ökad utsträckning, och ogiftll
kvinllor, äfven 0111 dc liro tjenarinnor, kalllls nll "fröken",
Bröllop, .)
Frieriet frnlllfördes antingen af någon nära släkting eller
mera vanligt :tf ell person, hvilken hade det som lefvebröd och
benämndes "OOnmålskarl·'.
l-lans betingelser för sitt bt:svär voro stäIda efler bmdens
förmögenhet; dock skulle alltid bruden gifva honom ett par stmlllpor. - V:lnligen vände sig bönmalskarlen förs! till brudens föräldrar, men ej s:iIIan uppgjorde brudparets föriiIdrar partiet, lIVarvid bönl11ålskarl var öiverflödig, Härvid logs då mera hänsyn
till förtnögenhelsvilkoren och gårdslaltemas beliigenhel ån lill
de ungas tycken.
När frieriet var klart uttogs lysning, hvarvid lemnades till
pastor en ost och vissa alnar lärft, tillverkade af bruden, Första
lysningsdagen lelllllade bekanta och släktingar till bmden "käpp
och krycka" jemle gratulationer, dels "priintade", dels skrifna.
•) Enl. anteckningar af musikdirektör J. F, Törnvall, från 1837
till 1859 klockare i V. Enehy, derefter domkyrkoorganist i linköping, t 1901,
91
Käpp och krycka VOrD ofin TIliilade pil. "grallllalionsplakalet" äfven sydda i strmllalj. I3rlldgllll1l11ClI fick ock af sina vänner
käpp och krycka, men dessa utgjordes af karikatyrer: en grl\ll
och en tall formade som käpp och krycka och ti1lt,lglla så stora,
som möjligt. På senare lider började gifvas presenter lysninl,,'S'
dagarnlL
Vid bröllop hölls hos brudgummen "ulridareöl". I-!är samlades brudgummens släktingar, af honom utsedda "förreddare"
och bröllopsmusikanterna, alla ridande, de äldre och kvinnorna
akande. förreddarne och yngre männen voro försedda med
pistoler, hvarmect gflfs 531111 vid ankomsten och vid affiirdcll samt
vid de garctar, som passerades. Musiken blåste och spelade såväl dervid SOlll nnder festen vid utridareölet. _ Måltidell vid sittande bord afslöts alltid med afsjungalldel af en psalmvers.
En ulsedd värd höll lal, välkonlllude alla och gaf tecken till uppbrott. Skedde vigseln i kyrkan, hvilkel var mera vanligt, möltes
brudgummen och bna!tll med hvar sina gäster der. Under gåendel i kyrkan till altaret gingo lIlusikanterna före brudiärnarnu,
ung:. flickor med kransar al grönt på hu[vlldena i hvita kliidningar; derelter brudparet och öfriga "ståten". ~ Inom vissa socknar gick brudgl1tlllnen förut, ledd af sin far eller, der sådan ej
lcide, af någon nära, äldre släkting, företrädd af musikanterna,
hvilka sedan hemtade bruden Ined hennes stål. Detta sellare
ilfsåg, flll bruden i krona och brudgummen flnt ntstyrd först
skulle se hvarandra vid altaret ocll det intryck, dc den'id gjorde
på hvarandra, skulle förblifvu outplånligt. _ Skedde vigseln på
söndag, så intog bröllopsståtell främsta bänkarne i kyrkan. Efter
gndstjenstens slut aftågade ståten under Illusik.
Der blåsillstrumenterufl stodo i stämning så att det lät sig
göra och orgel fanns, sammanstämde dessa i lJlilTscherna, älvcn
i någon koral.
Under färdcn till bl'öllopsgårdcn saluicrades och lliusicerades
vid hvarje gård, som passerades, hvarest voro uppförda "äroportar", Silluten besvarades med böss-skott från byn, Anlända
till bröllopsg.'irden mottogs och, välkomnades ståten af utsedda
värd och värdinnan. - Inkomna i brudsIugan läste prästen öfvcr
brudparet vanliga böner och lyste frid öfver brudparet och gås!ema, hvi1ken akt afslutades mcd afsjungandet af en psalmvers.
Sedan började trakteringen (på senare tider kril1gbjöds tillagade
"smörgåsar") Illed költ, ost 111. m. och bränvin, dels i "silfver-
92
koppar" och dels i glas. - Vid bordet intog bmdparet lIaturligh'is främsta platsen, så prosten och den manliga afdelningen
till höger s..1ml den h'innliga tm \'cnster kring sammansläIda
'"hästskobord" så långt fllll1l11cl medgal. Den varmare årstiden
uppfördes särskilda "kalflsbord" i en stor "Iöfsal", - Brällvin och
hembrygdi öl bjöds flitigt. _. Vid "stcken" bliiste musiken och
lal för brudparet, deras föräldrar och släktingar samt tärnor hällas
af prästen - alll i allvarlig stiL På senare tider höll varden de
sista talen, hvarvid prästen tackades för sina lal och sina besvär.
Efter hvarjc tal dracks och lIIusicerades. - 5.; komma ins.l1nlingar: 1:0) till "vaggtäcke" ål bruden, hvarvid ibland bmdgllmmen
utfäste "morgongäfva" för bmden; 2:0) till socknens failige.
Hos bruden var stäld en större talrik eller fat, hvarpä hon anade
en bit af hvnrje stadig rätt, att gifva åt den förste fattige, SOIll
infann sig efter maltiden. Efter maltiden, som räckte lIera limmar, gjordes bön och tacksiigelse, som afslulades !lied en pS:llmvers, hvari musiken instiimde. - Efter någon stund bjöds k:llfe
me<! "dopp" af hvilkringlor 111. m. De äldre karlarne togo fram
sina medhafda rökpipor och omgåfvo sig med rökmoln.
Derefter började dansen. Prästen dansade först med bruden
och lenmade henne till brudgummen. Sedan de dansat, valde
de hVarl\l1nan dans med föräldrar och syskon sallll släktingar och
alla öfriga, t. o. m. kokerskan, pigor och driingar måste här
vara med. Sedan laget sålunda genomgåtts dansade hrudpnrel
äter med hvnrandra.
liärcfter en paus med förfriskningar af öl eller brämin Illed
'"tilltugg" och allmän dans under ell par timmar. Så bortdansa·
des kronan, hvarvid tillgick sålunda: Bnldell hade förbundna ögon
och kronan i hand, stående midt på golfvet; omkring henne bilda
alla ogifla kvinnor en ring. Del spelades upp denör vanliga
polskan och långsam rörelse i danstaki börjades. Bruden sntte
kronan pn en flicka , ringen och dansade med henne. Delta
skulle alll)'d:l att dell, SOIl1 så erhöll kronnn, snart kOlli me att
stn brud. Sednll borttogs bindeln och bruden dill1S11de med dell
ella efter den andra hela ringen igenom. Sedan saltes bruden
I)å en stol och upphöjdes samt kringdansades och tätt omringa.
des al alla ogifta kvinnor; dansen stannade, bruden erhöll etl
glas (vin eller annat) och sade: "farväl alla flickor; välkomna
efter]"' - dricker och krossar glaset i spiseln, hVMvid alla gifta
kvinnor ruS.1 fram och efter liflig strid ta'r bruden. Häreitrr
93
dansar bmden med desS.l, en i senderj ilaT hon sålunda genomgåll hela ringen, lager bmdgummell henne och de dansa. På
s,111\1IIa säll höjer ogifta karlarne bmdgummen på en stol, dansar
si en stund; dallsen stannar och han fiir sitt glas, säger likas01Il
bruden, dricker och krossar glaset i spiseln, hvarvid dc gifta
miinnen efter en hård strid, hVMunder hrudgutlllucn filr ditt illa,
bcmäktig:lT sig honom och 11:111 dansar med alla, likaledes llYar
och en, dcrvid kraften i svängarna ej sparas; sedan motlager
bruden honom och de dansa.
En palls och förfriskningar, äter
allmän dans, hvilken fortgår flera timmar. S.i kvällsvard kl. 1 a
2 på. natten, hvarefter h\-ila. Till hmdsängsmmmel följde musiken.
Då :mlalet gister öfverstigcr sängplalsern;. bäddas för ungdomen "syskonbädd", d. v. s. bäddas på golfvet radvis, så att
mer iin ett tjog kHll ligga på S1\l11l11a bädd. r-riir placerar sig
ullgdomen efter behag, vanligen gosse och flicka, lIIen 50111 syskon. Sålunda särnjade bjuder värden ocil värdinnan förfriskning,
s. k. "loppsupen" eller "sängfösaren'" lIIen det står hvar och en
fritt att blott låtsas smaka det bjudna.
På följande morgon uppträder bmdparet såsom värdfolk,
hvarvid dc bjuda de liggande "besken", Illalörtsbränvin eller annat, för dem som ej tycka om besken. Som tilll11gg ar bröd,
ost och kött. Derefter ännu en "lur", Vid signal af llIusiken
I'USfl alla upp, !välla och kläda sig; så frukoSI, afven kaffe. Dcrefter dels någon vandring i fria Juften, lekar och kroppsöfningar
till middagen, livarvid skålar och insamlingar ske för musiken.
Efter middagen börjar dansen, hvilken fortgår till midnatt, afbruten af trakteringar, då ordentlig kvällsvard intages och s,'l.ngning med "Iösare" likasom föregående natt.
På så \"is kan
fortgå i 8 dar, under omvexling af lekar och dalls samt måltider
och trakteringar. Signal till lIP1)brotl blih'er af värden föreslagen,
och skål fÖf kokerskan, för hvilken äfven insamling sker.
Många tlllletlnillgar sökes och finnes illt ytterligare bjuda
trnktcring sedall afsket! t<lgits. Och vid lämplig plats på vägen
befinner sig brudparet för att Mva ytterligare värdskap.
Ett krOllObröJJop lockade tills:lmmans folk fran grannsockname; så alt icke allenast vid kyrkan var en större samling, ulan
äfven vid byarna, der stäten drog fram. Man säg der alla åldrar
från de älds!a lill små bam. Härtill bidrog musiken i hög grad.
Musiken leddes och inöfvades vanligen af församlingens organist,
hvilken det - enligt "ordning för kyrkobetjente" -- 51åg, alt
kunna spela fiol och bIlIsa n!i.got instrument, för at( dermcd
"betjena församlingen". i\'\an fann också I organistens bostad,
utom klaveret, fioler och blåslnstrumcnter såsom nödvändiga
·'väggprydnader". - På många ställen utfördes Ilolkvartetlcl', trior
och duetter på ett sätt, som älven kiinnare beundrade. Det hörde
ej till s~i1lsynthetell alt präster linder sin studielid ölvat sig I
fiolspelning och deltogo I "kvartetten", hvamti vanligen organisler från gmnnsocknar medverkade.
Vid "åtta-dars-bröllop" fick nl1ln höra dc gamle berätta om
dylika fester från sin barndom. Dessa berättelser jemte lekar,
"utklädnillgar" och "upptåg" af mångahanda slag utgjorde tidsfördrlf mellan måltider och dans.
Om än ätandet och "supningen" vara alltför ölverllödlga
och klanderviirda derigenom alt det tvingades I hvar och en och
räknades som en heder att kunna föriii.ra mycket, var dock slämnlngen allvnrlig. Då prästen var mcd hela tiden eller reste och
återkom, gjordes gemcnsam bön hvarje 1I10rgon före frukosten,
hvarvld sjöngs en psalm oeh hvarje sittande måltid börjades med
bordsbön, hvilkcn lästes högt al prästen oeh afslutades med psalmsång. Var prästen ej närvarande [llåg det klockaren alt läsa högt,
hvilken, I cgenskap af församlingens kantor, Mvell upptog psal.
men. Alla instämde i sången, hvilken alla kunde, sedan de i
helllmen öfval melodlcn vid då bruklig husandakt och lärt sig
texten utantill. Då bröllops- samt vanliga psalmerna sålunda
voro bekanta och det riikuades såsom nödvändigt at! kmma dessa,
blcf sången kraftig och uppbygglig. Under bönen och sången
syntes mållget känsligt sinne röras till tärar.
lyxen var mindre än i vår tid. UtOlll brlldklädnll1gcl1, som
var af "köpstadstyg", någon gång al svart siden, annars "kamelott", hörde till sällsyntheterna att få se annat än hemmaväfdltyg
och karlarne i 11emmaväfdt vadmal. De äldre hade gula skinnbyxor som högtidsdräkt sam l svenska "tofhaltar·'. De gifta kvinnorna, äfven prästfrun, hade sin "bind mössa" med "hårstrykel".
Flickorna hade till prydnad i håret naturliga blommor, såsom
rosor och eterneller m. m. - Voro prästen med fTll gamla 110g,
bcniillllldes dc "käre far"' och "kära mor" men dcnna vackra titel
började red,Hl a11viindas äfven till gammalt, välbergadt bondfolk.
hvilket hade flera torpare samt drängar och pigor. I-Ijelppräslell
benämndes magister och klockaren, om han var nog gammal,
95
"mäster" eller "klockarfar". "fader klockare", hvilkcll skulle allt
bestyra.
All., giistcflla mcdh;l(le "förning", hvilkcll utgjordes af "ostkaka", "skålkal,:!", '"bakelse" m. 111., hvari dc tiiflade att visa
skicklighet och stort tilltag. Af dessa förningar, hvilka sedan
förekonHllo vid maltiderna, afdcl[l(!cs ock lämpliga delar, att lel11l1:1
till prostens och klockarens hus vid nfl'esan. Fattiga bespisades
frikostigt dngligcll från kiikct linder festen.
Mindre hClllcctladc gjorde iifvcn rält stora och vidstriickta
bjudningar, hvilka genom "förningarne" och "skfilpengarni\" lill
större delen betäckte kostnaderna. Men siidnll:l bröllop räckte
blott en il två dagar. Obemedladt tjcllstefolk kunde ej åstadkOUln\i! "stork:llas" nian efter vigseln
om deu skedde i kyrk'H1
på söndag eller i priistgården på söcknedag - samlades de inbjudne antingcn i husbondens cllcr egna hemmet, der en cnklare måltid intol,fS och !<ronan (som då cj var "kyrkokronan"
IItan cn aF myrten) aFdansades som vanligt. !3röllopsmusiken
utfördcs då al någon "byspdeman" hlott i henl111et.
En värd var a11lid älvcn hiir utsc(ld, hvilken höll tal och upplag psalmcn cfter måltiden. Förriitt;,dcs vigscln i hClllmet
Iwilkct mer;, vallligt "ar filliet llOs herrskap - så sjöngs viii cn
psalmvcrs vid aktens början och slut, mcn cj alltid efter måltidcn. Kronan "llfdansades" ej, ntan, om dans förekom, utgjordes
denlla af. "herrskapsdanser" : fran\aise ctc. Sådarw bröllop varade
blot! en dag.
Ol'(lspråket: "han är på grön his!"' Hirer hiirleda sig Fdlll
ett föråldradt bruk, der brudgummen lIled "ungersvennerna" (n1n
skogen hemtar en större gran, hvarpå han sättes och bäres till
bröllopsgården och, sittande bland granens grenar, bjnder hela
laget traktering från sitt egna hem, vanligen utgörande bränvin,
öl sMut ost, kött och bröd, rundeligt tilltaget. Vid "åltadarsbröllop" utgjorde detta ett godl tidsfÖrdrif. Bland Iidsfördrif lörekorn iifven bcrättelser af "krigsmiill", hvilka varit med i "ofren",
hvarvid dessa ofta "skar till" så at! del sanna ofta förföll mcd
osanningen.
Dock dessa krigsmän, som varit mcd i "ofrea", njöto myckcn
aktnin1{ och mångcn bland dem afhördes med stort intressc och
delbgande.
Till denna beskrifning kan tilliigg;,s ur en annan äldrc antcckning, alt vid bröllopsgårdcns grind vanligen vara resl;, lvå
långa llnggranar, harkskalade, så :III de vom hvit:l, med bibehållna grölIiI toppkronor. Derfi.ir stnr det i en gammal visa:
"skalade granar, kronor och krans. Gossar och flickor, spelemall
och dans". Dessa granar kvarstodo så länge dc kunde. Den
högra förestiiide brudgummen, den vellstra bruden. Den al dCIll,
som först fiildes af blåsten, skulle först all ida.
I gamla tider, då bondsll1gHI1 vanligen hade omftlade väggnr
och tal<, kliiddes (lessa Illed labil, och vid gafvelfönslrc!, der
brudparets pl:lts var vid bordet, uppsattes cn himmcl eller "pell",
sirad med allehalld:l gr"llnlåtcr. I en" hörnet gjordes en s. k.
"skiink", niimIigen CI1 s. k. dragkista, hvarpå stäldes ett stiirre
skrin och pft detta ett mindre skrin. Allt öfverdrogs med Ilnllc
och kläddes med grönt, biornrnor och guldpapper. På \'äggen
ölvcr skiinl<c~n uppsattes alla IYSllillgsgåfvor, som bruden fåtl af
sina flickvänner. Dessa gåivor voro l11erändels "käpp och kryckfl",
smf\ granna dynor, hv,rrpfr voro fi\stade en liten käpp och en
krycka, vanligen af siliver. I-liirrllcd .1lsags :ltt deraf ha stöd, da
brrrdetl vid lysningen "ramlade utför predikstolstrappan".
Brudens kliidllillg förseddes för dagen med el! långt släp.
Två af dc förnämsta nllgkarlarnc utsågos till "hofridd:lre". De
redo pft sidan af v,rgnen. Den ~na ledde brllden, den alldre bar
upp släpet. Brudens utsmyckning skedde merendels gcnom vii1villiga närboende "mamseller", och gjordes sft öfverdiidigt prålig
som möjligt. En gång förekOlrr således en brud som bland alllwt
bar cu officers-epålett med guldfransar fiistad ii bröstet. Della
besviir belönades efter brölloppet Illed en väldig "ostkilk:l".
Att väliågnaden var alltför öfl'crdri1l'cn isynnerhet i öltJ.rickalldc vct mall af alla gamla ber:ittelser. Det ansågs som en
ära att kunn:l förtiira omåttligt och att dricka sin:l gäster ·'under
bordet'· var en heder för viirdfolket.
Ett dryckeshorn från en bondgård i Kisa finlles i författarens
ägo. Det iir af trä, oljemftladt och rymmande l 'I. liter samt
försedt med följande påskrift:
"Gutår min vön vib eH goN mal
Värbcne oeb wärbillnane s~ö.l.
Den bornet icl~e l>ricl~cr slut
50n måste stra;.: pö bönen ut.
Anno 1730."
Hornet var, likaso11l della, merendels ntan fötter, hvarföre llIan
ej kunde ställa det ifrån sig förr än det var Iömd1.
97
tlcmbrygt!t öl och svagdricka begagnades i hvarjc någorlunda
bergadt hem isynnerhet vid högtiderna. Enär kornet blott på få
stjillen kunde mältas, i snkl1:ld al Illilltpliit, hade en och annan
såsom binäring alt mot ma1tskalt ombestyra den saken. Deremot
fanns humlegård nästan vid hvnrjc hemman äfvcnsom "brygghus". Dessa hus ha ännu denna beniimning, ehum dc mI ej begagnas till brygd nian till kokning af svinföda och af lul, nooviindig älven för ·'!årlöga". En gammal visa säger: "Del är si
roligt 0111 våra, när flickorna ska' hJälte fåm, dii tvätta tie sin
hclgd:lgssiirk sa hvil, ly nt! fiistcmall skall srwrast komma dit" elc.
IJf7[lTljltiflgnr.
Diislem:! samlades i sorgehuset 110g tidigt på söndngslllor.
gOllen lör :ltl kunna inlaga en clIkel frukost och i procession
långs.1l11t filnl.1s till kyrkan. I hV.1rjc by mcd granngiHd.1r funnos
indclta "bårlag", hvilka från kyrkan hemt.1dc lämplig bår, hvarpå
kistan bars milslånga vagar. H\'arje hushåll hadc särskilda ··bir·
handdlIkar"' ~ hvita med fransar i iindama
lagda öfver kistan,
att vid framkomsten bära kistan med. På senare tider höll kyr.
kan mol I:'lg afgift bårlislol' och barkläde. Vid afliirden Iiisie
någon dertill .1nmod.1d (v.1l1ligen dcn, som b.1r korsct) "Fader
vår" högt, Il\'arpii sjöngs en vers ur lämplig begralningspsalm.
Oftast valdes en "krigsman" i uniloTlll .111 bära korset. Framkomn.1 till kyrkan inväntades ringningen, då liktåget S.1ltes igång.
Vid k~'rkol)()rten mötte präsfen S.1111t klockaren, hvilken sjöng en
"jord psalm" och gick n.lgra steg framför kistan.
Efter jordliistningen sjöngs åter cn pS.1lmvers. - Personalier
höllos fdu predikstolcn, hvaruti dcn bortgångnes lcfnad skildrades 5<1 skonsamt som möjligt.
Vid "grafölct", d. v. s. middagen i sorgehuset var välfägna.
dcn förr liksom ännu i dag riklig, ofta ölver en lämplig målla,
och sinnesstiimningen derförc till sllltcl alls ieke dcn sorgbllndrw.
Enär vid 111ången gård der sorgliiget fiirclades (iiI kyrk.1n, et!
styckc .1f vägen var kantad Illed granriskvistar, små buskar med
p.1ppersblomlllor III, 111., så blefvo dc, som viS.11 denn.1 uppmärk.
s:lIllhet, men ej kunde rä nlll1 vid gr..lölet, sed.1n bjudna eftemt
pi kalfelraktering.
9S
För alt förekomma "spökelse" kulls])arkades stolarun eller
bockarna, hvarp..i. likkistan slod.
Det hällde någon gång att i Idslan nedlades något verktyg
e. d., hvilket den amdne haft kärt.
Sorgcdräklen, der så faulls
tillgång, utgjordes af mörkt tyg; kvinnorna hade derjemfe hvila
för- och Imlvurlkliiden 5.'1111 hvila v3utar.
Träkorset, som saltes på grafven, upptog måladt p.i trii:!
eller bleckplåt den aflidnes yrke, födelse- och dödsdag samt eU
bibelspråk eller psalmvers. Dc cfterlcfv:tlldes närmaste släktingar smyckade grafven med kransar och biOllImor.
Förr futlllas "benhus", hvad samlades dc bell, 50111 vid 11)'a
graWppnillgar pålriiHades; numera äro dessa :lfsbffade och benen
blifvll omsorgsfullt tlcdgriifda.
Vid "tacksiigclscn" ölver aflidcn sker "själringning", föregången af klämtslag i större klockan för mankön och 3 slag i
mindre klockan för kvinnkön.
Vid konung Carl XIV:s död ringdes d:'lgligCll Idockan 12 ett
hch år en hel timme, Vid Oscar I:s två år och vid Carl XV;s
seJ[ veckor.
FQ/k/löjm,
Midsommarstångs klädande och resande samt dans på logell
lörekom hvarje lir vid Malma, Bjerkeryd och gästgifvargnrden,
På sistnämnda stället upphördes derllled 1890, Dock all dnns
på torget iir vanligt vid lllidSOllll1lar och första Maj när vHdrcl
Hr gynnsamt. Briidlagda dansbanor finnas numera vid Kisa.
Fiolen år sedan länge I1lirängd al "dragspelef',
På söndagseftermiddagen samlades vanligen i hvarje byli\g,
i lur mellan gårdame, isynnerhet ungdomen, hvalVid lekar och
dans utfördes, f1era spelemän dels tiiflade i skicklighet och dels
samstämde i "melodi och bas", Deras aflöning genoIII sammanskolI kunde ibland bmva ganska god. Gamla lekar, s.isom "skära
hafre'" "stå lång", "se dig om", "fria på narri", "Iåna eld", "d'ä
kom tvä käringar", "sill inte ii dra' dig" m, fl. danslekar utfördes,
1I,'en äfven af fyndiga personer utfördes lekar, hvilka skildrade
nyligen timade händelser, För sång och dans till dessa valdes
någon af dc äldre lekarnes melodier. t-Iärvid förestäldes ofla
99
kända personers namn under djurnamn o. d. D~ssa senare nya
lekarna gisslade i synnerhet felslagna beräkningar af "girigbukar",
dumma "knallar" och olycklig kärlek och väckte synnerligt intresse. Men de den uppträdande personerna voro angelägna om
att inga främmande is}'nnerhel ståndspersoner skulle få åse eller
åhöra deras föreställning.
Det hände ej sällau ait någon tog parti för de häcklade
personerna och leken slutade med slagsmål eller osämja, som
V:Jr svår atl försona, Så l. ex. var det l'n torpare som fick stryk
af sin husbonde och dcriill blef körd ifrån torpet med hustru
och b:UlI, för del hall spelat fiol pil en "lekstuga", dt:r husbonden varit föremål för "häckcl" i en ny lek. En fyndig dräng
fick llf C11 grnnndrällg en siIFverurnyckcl för det han skulle "sälta
i hop" cn ny lek om dcnncs ri...al o, s.....
En sådan visa är följande:
"Dätt var en bonne som hette Krumsen
å han uppstod tidit på Vaförsdagen-) med sin
dräng att såga iimmer till plank.
A sågen den ...a· skarp
de sågade så dätt snarp.
Men drängen såg körkefolk gå förbi.
Då sa' han: ska, ...i int' låta bli?
Jag vill så gema till kyrkan gå.
Men Knllnsell sade korrt oeh krumi
O'ä läsemöte ii bara strunt.
Drängcn han drog i'i han drog äUll en stlltHl.
Då kOllI der en gåsse i trnf 5. i spmnn,
Han sä'r: Ä' [ gnlna presis
I bär er in!' åt p..i nlcnskelit vis,
Då sporde Krumsen: ...a ä' det för slag
Och leck då vela D'ä Vaförsdag.
Å bond blef flater ii lommade in
Till hennfolka sa' han: Låt bli å spinn!
S.i tog han sin skrinlagda almenacksbok,
Då bld han ...arse han var på tok. Den som skjöier sitt husfolk utan lag
lian får nog till slutes sitt vederlag."
-) Vårfrudagen.
100
En dylik visa synes ock löljande vara:
"lcke skall drängen ha mera till mat
Än en sillebit 1)5 OTent fal,
sade bonden.
Skall Ull malen vara så klen
Kan väl fatet vara ren,
sade drängen."
Likaså en annan älven mycket gammal visa:
"Du store Pär Malsans fracks-)
Huru högt är du uppsatt.
Gjord af Paserc.lädcr,
Upphängd och skrunkig i solskensväder.
Klockarn, som viii var känder,
fick lalla den fracksen omhänder,
Den skulle h(lll skrytS:tlllt halva
Att till Kisa-marknal1 fara.
li:m satte för sin hOTsa U)
Och det gick bra till Forssn ....)
MCll när han kOlli till Bankevi
Så tappa han pangen med pengarne i.
Och bränvin ville han köpa
Och tobak ville han röka.
Och var i storan knipa
Med tom och kalieT pipa.
Och när han kom till Kisa
Bero'nte marra f •.•
Och riintesmöret rinna
Och skämde ut klockams skrinda··.····)
.) Skinnväska.
••) Märr.
•••) Rimforsa.
••••) Denna del af en nidvisa gäller kronobefallnillgsl1131l
Peder Mattsson (adlad Stjernfell), som 1632 b!rf fogde i Kind
och hade en förtrogen kloeknrc att uppbära räntepcrscdJarnc.
101
Vid slåtter och dylika tillfällen förekomlllo förr, llUlllcm
siillan, iitskilliga täflingslekar ibland de unga k,lrlurne, såsom
,·tämja stlltar", då två lade sig på knä oell lJIed en oxtöm lagd
linder arl11i\rne sökte, krypande åt hvar sitt lli\lI, med lläftag i
gräset och spjärnande i marken vinna öfverlag, "sniirja hÖllS",
då på litet alstånd från hvarandra dc två tällande med en töm
om lederna sökte rycka omkull hvaralldra, "bryta tyre", då de,
liggande på rygg med
upp motståndaren.
Olll
hvarandra krokade ben, sökte viiga
"Fingerkrok"' var ock en vanlig kraitläflan.
Val/tro.
Omkring 1620 bodde en '"klok gubbe" i Ramshnlt, 50111 rådfrågades vida omkring. 0111 en lösdrifvare Måns Larsson fråll
Ydre, 50111 anlit<\! honom, är j Ydre dombok lör 1622 ,\llteckn,lcit:
"Afsades om thell odygdes kroppen Mans larsson, som för ett
åhr sedan blef förwijst häradet och bIet nu död i Söderhult <lr
peste, <lt efter Pr:istcn icke will honom begrafva, så skola hans
sli\cht och Peer i Fha!ehammar honom jorda hvar de kunna j
skogen eller bränna honom up salllpt med Qvarnhl1set han ligger
uthi".
Dylika "kloka" ha i all<l tider här i Kisa såsom annorstädes
funnits. Om deras eländiga signerier och om folkets allmiinna
vantro kan läsas åtskilligt i Ydre beskrifning af Riläf och är mycket tillälllpligt äfven för Kisa.
Mycket <lnHt<ld var enk,\I1 Anna Katarina 13. i Skeppsta under
Fryggestorp. Är 1874 bIet hOIl åklag<ld vid häradsrätten för att
hon gCll011l spådom Iltpek<lt en hustru i Örsebo att Ila stulit
tåggarn från en granne. Dervid bcskrcfs inför rätten huru spådomen brukade tillgå: l en "sälling" (litet lriisåll) lägges en
sIllutsig llanddllk, på hvilken bör vara af "blide mans och kvinns",
och deri inknytes en psalmbok, en fällknif och ell "hen" (brynsten). Två personer fatta i saxen sa löst att sällingen kan röra
sig. Derefter upprop<lS hvarje person i den by, der den misstänkte är hos<ltt och di! den skyldiges namll nämnes börjar sällingen rör,1 sig oc1J "skultar" 111' hiindernn. Ett al vittnena ttJlpgat,
att da hon frågat enk,l11 B. 0111 hon knnde vara säker på sin snk,
102
hnde deuna svarat: "Det är jag visst, ty jag har lllCll11iskoben i
silllingen och så har jag fan till hjclp". Hon satt en tid hfiktad
härför.
lVysts trädgård. l det höga, branta Starberget hell nära
Kisa troddes ho en gns!, kil Ilad Wys!, emedan hans iblnnd hörda
ror likl1:Hle delta ord. Hall oroade förbiåknllde genom att for·
donen kullstjälptes, sclpiullarne hoppade l1f o. S. v. En galll1111l1
nu aflidcll brukare i Roihnlt berättade, alt da han en alton kOm
med ett halmlass å vintervägen nnder berget gick lasset omkull
nian aU dertill kunde vara annan orsak iin elakhet af \Vyst.
Nära bergets kam linnes en plats af omkring 40 111:5 omkrets
med tClll1igcn jemn mark. På tre sidor iir den olllgilven af så
lodräta bergväggar att lilan ej kan kOlll1]]a dit annat än alt nedifrån ii en brant slig uppsöka den fjerde öppna sidan. I-lär växer
en vildappcl och eH par löfträd och detta är Wysts trädgård.
Bergufven häckar årligen i dc svåråtkomliga skrcfvorna och hallS
hemska "ylande" 0111 nätterna ökar räddhågan för gasten.
Svedjebrätlnll/g var i uräldsta tider del cnda sättet för sädcsodling och det har bibehållit sig i denna skogsbygd ända intill
midten af förra årlmndradct. Vid hvarje heJllman lledfJildes
[rak/vis den fordom som ogräs ansedda och i denna otillgängliga ort nästan värdelösa skogen. Alla triiden fäldes åt samma
håll rör att jelllnt täcka marken och fingo ligga öfver årets SOI11mar och lill Juli, Ang. året derelter. Barr och grenar voro da
torra och vid lugnt väder en afton pi'itändes fälld, sedan merClldels det försiktighetsmåttet vidtagits. alt en i ell snöre fästad
"åskevigge" drogs omkring "liill'l1l", hvilket borde hindra den
väldiga branden att kasta sig in i stålldskogen. Ehuru en gata
var upprcnsad kring "fällan", händc dock ofta genom tillfällig
blåst och af försummad vakt efler branden alt skogseldar förekOlllmo vanligen hvarje år, hvilka nstadkollllllO myckel besvär för
länsmannen i distriktet och för alla dem som af honom genom
budkaflar kallades alt släcka. En man Iran hvarje matlag skulle,
försedd med yxa och spade, ofördröjligen inställa sig. Utom ilbudd till länsmannen hntkade. Mven den vida ljudande näfverluren eller bockhornet genom en siirskild signal k,dla på bjelp. Åtskilliga mål förekol1l1110 vid tingen angående viirdslöshet vid svedjande. Äfven hände alt skogseld uppkom vid kräftfiske med bloss.
103
Då fällan var sl:-ickt iilyen i långsamt kolande tyrstubblIr och
myrstackar, bortforslades dc svartbrända stalllll1arne s. k '·smet·
veden" och anviindes till uppsättande al "h:lg" omkring Wlbll.
Dessil h:lg, :lllmiinna ännu i skogs- och Iwg'll1al'k, äro ntan bllndn:l
slörar eller klufvet gärdsle, och användes sedermera till kolning
om sådant IÖlwde Mbete och forsling; men annars Förblef del
obegagnadt och dc grofva tinllllerst:lmmarIle fingo såsom dii 1':;1'delösa, kvarligga I)å fältet. I den rikliga askan ntsåddes rågen
och nedmyllades med handkrnttor. Skörden ble! vallIigen ymnig,
iinda till 20:e kornet. l gallll:t tider, isynnerhet löre potatisodlin·
gens inlörande, såddes älven roflrö å svedje!,lnden och lyckades
merendels väJ. Det är häml t;ll gallIlIlai regel, aH det ej ansågs
otillåtet aH taga sig 3 rofvor, en i lllUll11en, en i lly,ut!er.:l hamlell,
Dill man kunde gå ölver haget utan alt tappa någon al delll,
llIen ann:lrs borde en hederlig vandrare kasta dem lillbakn. På
selwste tider illsilddes tilllotejfrö med rågen. Efter 15 il 20 iiI'
hade ung: tall och björk :iterviixt ii fällan och den blef liter alsved·
jad. Enär myllan förr eller senare härigenom borlbriindes blef
markl.:n öiverdragell af ljung:. Torpare hnde älven sina sYl.:djeland,
vanligen "till hal Ila", d. v. s. dc gjorde allt arbetet och hiilften
af ntslidet, hvarefter skörden delades ml.:d jordägaren.
Ännu på 18öO-talet knnde i Kisaorten ses nnder sommamitnar åtskilliga fällor brinna och hela bygdcn V1lr då gcnomträngd
af brandhlkL
Här och der hopplockades lösa stenar i högar !iII I'öjning af
svedjelandet. Sådana stenrösen pFltt'i\fbs derför ofta i lwg- och
iingslllark.
Mossodlillg var lör lnllldra år sedan elt alldeles obegagnadt
landtbruk. Det iiI' försl på 1830-1alct som sådant hiir börjades.
l Östgötn l-lllshiillssiillskaps årstryck lör 1832 omtalns, alt major
Lindgren vid Hnrg odlnt 2 slörre mossar, And. Olofsson i f-lök·
hnll llppdikat 1 mosse om 8 hmJ. och deraf besått 2 !lm!., And.
Jakobsson i Fagerhull odlat 3 hm!. mossmark och 3 hm! af stenbunden mark, Sven Helllingssoll i Vidll1antorp odlat 4 tunJ. mosse,
nämndelllan Birger Uirgerssoll, SOlll arrenderar på 25 år cn mosse
å Kisa prästg. al 40 tUll!. vidd, har demi odlat 2 'i1 tnn!.
J-flls!ir!Jojs-brti'lIvillsbriillllillg har på sin tid i Kisa Jikasol1l i
hela landet bedrilvits vid hvarje hel11l11nn. Belliilllningcll konl
104
deraf att llandteringen <lnsf1gs, för drankens skull, sasolll ett hushcIJof vid kreatursskötseln. I början af förra århundradet begagnades endast säd till bränningen, men sedan det bcfulll11tS at!
älven l)o\,llis derliH var användhilr, blef "jolpiira" :ll1lrl1cra råvaran.
Bcskntlningcll skedde efter "panncl'ymd", så att t. ('x, för el1
25 kallllors panna eriades år 1830 blott 2 kr. men 1848 ]J kr. för
termin, Nov. Apr. ärriga tiden af liret var bränning fiirbjudcll
och redskapen skulle af länsmannen försegl<ls. Å dc få stiillcll
der större inll1urade bränvillspannor 111I1I10S måste förseglingen
ske i briinnerict; men alla s. k. "lyltjlal1f1or"' samt "brösten" m.
111. till lastn mindre pal1110r förscglfldcs på kungjord dag vid sockenstugan. En sådan dag, alltid i början af Maj, var en talrik
samling i Kisa ol:h ell ~rsdag för sammanträffande och nmtsiicksrummel, livarvid det hemgjorda briinvinet ymnigt förtärdes. rlela
dagen ,i!gick för förrättningen Odl liinsmalll1enS arfvode utgick
med () runstycke (l öre) pr kannerymd.
Emellertid skedde under den öfriga delen af året hiir oeh
der smygbränning, iifvells~ aF torpare 111. II. som ej voro jordHg:1re och derföre ej hade briinnillgsriilt. RedskapCll kunde vnm
så enkel och så liitt anbringnd, I. ex. ute i skogen, alt upptiickt
oflast llndg'icks. Med 1855 iirs ingång var Imsbehofshriinningen
ej vid,lre tillåten.
\f/al!gll/lg. I gamla tider, dii dc större rofdjuren varg och
10 ofta anslälde kiinnbar skada iifven ii tamdjur, kunde dcssa icke
utsläppas å bete 11tan all ålfölj:1S ,If vallhjon. Dertill användes
dels barn, dels vanföra eller iill annat arbete odugliga personer.
Förseddn med en mager llliddagskost förde de ett enformigt,
tråkigt skOb'"Slif, sysselsatte sig viiI iblalld med strurnpstickllillg,
biirplockning eller att tälja simplare husgeråd o. s. v. För all
hålla kreaturen tillsammans och för alt afskrälllll1:1 rofdjuren nppsliimdc dc höga "schjoanden" eller rop och blåste vidt Ijndande
låbr 111" luren eller 110mc!. Dessa instrument, som nu iiro siillsynt bibehållna, fUlllIas då allmänt. Luren var af trä med tii(
omlindning af gul, tunn Häfver, vanligen omkring l 111. lang.
Det sIllala röret ulan nlllnstyeke vidgnde sig till trattformad myn·
ning. Bockhornet var liittare att iordninggöl'a till instrument; det
Ilade ibland fingerhåL
Ännu pil IS60-talet kunde vallhjonens 101ler höras i hygden,
men då den sista förekOlllmande vargen sköls i Horns socken
105
1867 och lospår ej visat sig efter ungefär samllltl tid s.; blcfvo
vallhjonen obehöllign. likväl anstäldc räiven, isynnerhet räfholl3n,
den lid, då hon drog till ungarne, ofta moni 1'01 lamuugar. Då
uppstod behofvel af "fårhund"' i hvarje gård. Denne vaT vanli·
gen af liten stöfvarras och uppfOddes magert bland fären, hos
hvilka den stod bunden i ladugården.
Första äret, då han utsläpptes med !.iren, ble{ han behängd
med en tung, släpande träklump, bunden om halsen, och förde
dii ett tråkigt Iif dagen lång, utan aunan lIIal än den brödbit,
han möjligen fick aH bära med sig. Sedermera gick han frill
hos fåren och öfvergaF dem aldrig. Liggande p:i en större sten
eller kulle v:lklndc Iwn troget och vid minsta misstänkta ljud
började hall ursinnigt skälla, hV<Hvid fåren sprungo tillsammans
i tät klnnga. En och annan "fiirgris" förekom äh'cn. En gris,
uppfödd bIlllId fåren, följde dem under sommaren. Som grisar
alltid "borsta sig" mot hundar, så äro de äfvcn cj rädda för rar·
vcn, Sedan hundskall (f. n, 5 kr.) blef i Kistl införd har fårhundames antal m)'ckd förminskats. Inom sockncn finnas p.i
scnare åren 70 il SO hundar.
Ro/djur. Den betydliga skada, SOlll rofdjnren ofla anstälde,
föranledde merendels till allmänt S3l11l11anskolt, då den lidande
begärde socknens hjell)' Varg och lo förekom mo ännu 1845 så
allIIIalIt, aH då inom länct utbetalades skottpengflr för 5 äldre
\'argar, 30 vargungar, 19 lodjur 1Il. 111, 5..'illsynt var alt i Kisa
uppvisades något vargskinn, men loskiull oftare. Eli varg ihjälslogs 1851 under det han sil11nwde i sjil!l Vcrfvclll. Ett mycket
sällsynt förhållande. Med långa mellantider uppbudades folk WI
vflrgskall och skallfogdar utsågos, som skulle leda hvar sin trllPP,
Illen de svåra markerna med branta berg, sanka mossar och
nästan ogenomträngliga vindfälda br/ilar gjorde att kedjan fick
stora öppningar, hvarigellolll vargame, ifall några voro inne, listade sig ut, så att vid skyttelinien ingen framkom. Bakom skyttame \'oro vargnät upphängda, afscdda för alt fånga de djur,
SOIll ej blefvo skjulna. Dessa skall, som t. ex. år 1847 anslildes
af 3 socknar med 3,600 dags\'erken, voro merendels utan framgång. År 1819 beslöts inrilla s. k. varggård, d. v. s. en inhägIlad plats med hög, inåt lulande gärdesgård, så all djur, som
hoppade dit in icke kunde komma derifriin utan genom en liten
öppning, der de nedramlade i en djup, af granris dold grop.
"
106
Gårclen b)'ggdcs å Mjölseialls skog, "hlllrfldcs" med häslkallnvcr
under vintern, hvarjclIllc Ivå g'cHer ditsliipptcs hv:ujc natL Försöket misslyckades och varggärdcll Icmnades efter få år oskölf.
Lodjur fångades dels i sax, dels i "bås'" d. v. s. ett litet
timrad! hus, hvars ena vägg var uppgillrad, och nedföll da del
inneliggande belet vidrördes, Iwarvid en läng stång reste sig i
viidret och visade att nAgo! djur fanlIs inne. Båset stod derföre
helst pli CIl höjd, synligt från gärden.
ÅT 1904 dödades inom socknen 82 räiv:u, 67 gräflil1~ar, 2
mårdar, 65 hönshökar. FÖnllom skollpcngar från L1ndstingct
betalas har för räf 1,:.0 kr. UT kOIlln1llllalkassan, äh'ell för dem,
som ha varderik vinlerpels.
Torps)'!I!'I". Då dc gamla soldattorpen 1111 ej vidare kOlllulIl
all :Invändas för sitt ursprungliga ändamål, torde del förtjena alt
antecklIas, huru det fordom til1l,.rick vid den syn, som hvarje tredje
år, vanligen höstlideIl, skulle hallas å dess3. torp. Det var kronolänsmannen med biträde af två nänllldemän, som var syneförrättare, och niir>.'arande \101'0 en subalternofficer såsom regernents·
ombud, en underofficer siisolll kompaniombnd och en kOl'poral
såsom vägvisare. Enär torpen merendels lago ii st:iml'Olens utägor ulan farbar väg, så funnos till mötes vid hvarje torp 6
hje1llligt sadlade hästar att användas till nästa torp, der 6 andra
hästar mötte för fortsatt färd. fyra, högst fem torp kunde medhinnas på dagen, hvarefter nattläger och skäligt kosthåll erhölls
på förut bestämda ställen. Då inOlll Kinda södra distrikt fllflllOS
af Kinds kompani 18, af Ydre kompani 51 och af Vi folka kompani 11 rotar, således i medeltal 27 torp at! årligen syna, så voro
dessa förrättningar för ortens länsman ganska besvärliga vid sidan
af hans alla öfriga åligganden. På 1850-lalet skedde den förändring alt lorps)'nerna derelter hällos af en Sllbaliernoffieer.
njalleryd.~ krl!lfl. Om denna, förr lemligelI anlitade helsakäIla, fiunes följande utlåtande:
"Den 7 April år 1781 har jag med vanlige wattllprofver SachanulI Satumi, Pulvis gallanllll, Spiritus vitrioli, Uxiviu11l Tartari, Syrupus violiE, SublimaiIls pulvis conionelli et Thez ArgenIi
511111 med flere ingredicntier försökt del mineral hälsovatten, som
mig hlifvit tilsändt uti 'lo stop väl korkat och vederbörligen hart-
107
5<11 Boulelje, af Commissarien och Cronolänsmarmcll G. Forssberg. Wid anslälde prof finnes valnet, denna tid, wara klart,
rent och af dc starkare Mineral·Källor i Riket, tjenligit uti många
sjukdornmar, sasom gickt, SkiörbjuR'g, Moder-Passion, m3t1cdA,
långsamma magsjl1kor, nervös hllfvudvärk, skabb, utslag, rinnande
ögon, flussar och Rhcumatiska anstölcr, halsbräl1l111, st:ldnad re·
ning hos frullltimber cd! flere krämpor.
Althenstund vatlnet är
af starkare art ",Itså fordrar det en noga och tjenlig dire! vid
dess brukande och at mall dä aktar sig för allerationer och förargelser, samt efter Passionernes olikhet och warande omstän·
digheter, radiör sig med läkare, när antingen för m)"ckcn löslif·
wcnhe! eller obslOlction förefaller. Ulan bör ej gjema gå högTe
an !il cn kanna om dagen af della vatten och tugga litet Pomcr~l1lll-skal eller KUlIlming eller Fänkols-socker, undcr drickningen.
Jag har icke träffat någon oart i dctta vattnet, som förtjenar, at
med brUllSl1l1s och andra tillhörigheter btih'a fÖrsedt.
Unkiöping d. 7 AI)rit 1781.
Joh. Otto Hagström.
ProvinciaI Mediens i Ullkiöpings Lan,"
Denna "Sllrbnmn", såsom mineralkällor fordom kallades, har
sedan länge leftat afgrömd.
Djelmegrall. Vid s. k. Kalmarviigen 3 kl11. söder om Kisabyn stod iil1l111 på lSSO-talct en jättestor gran, som Hitt sitt särskilda namn deral, enligt sägen, att der skutte två djekllar ha
kommit i os.'imja om rälten titt den "socknegång", SOI1l förr tillerkåndes prästkandid3ter, och dervid så illa Ii1Itygat Il\'arandra.
att de sedan deral anidit. Granen ansågs derefter såsom undergörande, så ad der klmde erhållas bot rör "skärfvan" hos barn.
Domorrkrtl. Detta våldig:t gamla tr;id, SOIll äl1n1l kvarstår
invid landsviigskantcn il Bjerkeryds iigor niira Kisa, har fått sitt
nall1l1 deraf, nll då häradshöfdillg G. Hjertström 1828 sjcl! sysselslille sig med Kinda ting och en dag tog sig en promenad utåt
vägen, voro arbetare i färd med alt nedhugga eken. Hj. lyckades all lIlot erläggande af 3 rdr b:co köpa trädet för sin lifstid
och sli fick det stiitliga trädet fortlcfva. och till heder lör markägaren slår del änllu till ett vackert minnesmärke. Dess om·
krets \'id manshöjd ar 6 meter.
IOS
OxJjtilet. fördju[lningilf i herg och stenblock liknande fj;ij
efter mcnniskor eller djur, ha hiil" och der blifvit påträffade och
ansetts miirkvärdiga. Ett sådanl liknande fjät ,If cn oxe var råmärke mellan Karleby, Knoppctorp och Adlerskog. En råsten
slår nu derÖfver.
I(,:m-Mor. Denna riksbekanta liikarillll:l, 50111, ehuru obildad,
erhöll 1825 sundhctskollegii särskilda tillstånd att ulöh'iI sina
kurer, bodde icke i Kisa utan i l-loms socken och kallades sedermera dcrlörc ~ilven "Frun i Horn", men då niirrnaste giistgifvargard och apotek vara i Kisa (2 mil), så blcf hellnes vidlberömda
namn "Kisa-Mor", hvarlöre hennes ovanliga lif torde lörtjcnll att
hiir i korthet omnämnas.
Maria Jallsdotlcr föddes på Qvarntorps he1llman i Ncrike
1791. Hennes far var "Läke-Jan", en myckct anlitad kvacksalvare.
Emot sin vilja blef h011 gift mcd cn Hng bonde Anders Olsson
och fick två barn, döda i späd Filder. Oenighet i äktcnskapet
föranledde skil1smässa och hall började då uuder tillnamnet Jansson all beclrifl'a den aflidne fllt!rcns läkareyrke. Derunder hade
hon oturen att då ell hustru begärde hennes hjelp att kurera sin
man lör dryckcnskap, patientcn smög sig till att på en gång
tömma dcn sprithaltiga mixturen och dog af arscnikförgiftning.
Maria satt hiirlör hiiklad och dömdes till hall "mansbot".
1813 kom hon till Östergötland åkande omkring SOm liikarinna och benämndcs "Åkare-Maja". Till Åby l Horns socken
ankom hon 1814 aH bota ell hr Wibjörnsson för cn kräftnrtad
sjukdom. Della lyckades och hon blef derigenorn så vänligt
upptagen, atl hon erbjöds all fritt bo hos två fröknar J-Ietwegh
på det närbcliignll Flytlhem. Hiir residcmcle hon i 15 år och
blef sIllåningom nästan en hustyrann, som oförsynt begagnade
sig af dcras obegränsade gästfrihet mot henne och hCllncs talrika patienter, till cn del ur högrc samhällsklasser och långväga
ifrån. Till bekvälllligliet för de många resande inrättades sedermera gästgifvargård i tur och ordning inom Flarka hyl'lg vid
Horns kyrka. Slutligen för all få hnsfrid skänkte fröknarne l-Ielwcgh på deras lifslid åt lILor Jansson lägenheten Kairineberg
invid kyrkan, dit hon flyttade 1829 och der "ned 1842.
Här lwdc hon ett ganskn prydligt hcm med åtskilliga vackrn
minnesgMvor af förmögna patienter, en väl vårdad triidgiird och
ett godt bord. 1"lon bld allt för mycket begifvcn på viillcfund
109
med åtföljande dryckenskap, SOIl1 all! mera tilltog.
rien
S. o111bladc, hur h:m en gång" hos
god middag och dervid
llCI111C
Kommissa-
hlc! bjuden på
SLIp; men sedan llllder måltiden tog
III' den på golfveI bredvid
henne stående flaskan. 11cnnes Iynlle var mycket ombytligt saväl lIIot dc sjuka som elllot hennes Ijcnarc. Året före sin död
ombestyrde hon sin grarstcn. Vid hennes död Imdc hall ej förordnat 0111 några medel till det unga uppoffrande fruntimmer,
som 1),1 senare åren var hennes sällskap, uian hela hennes kv<'lTlalcnskap ungefär 40,000 kr. tillföll hennes bror, boi>att i Ncrike.
Kisa :lpotek hmlc i !1l~11IJ(~ en god kund. En al hennes rckvisitioner år 1839 lyder: "En gräsen Bouttcly korkar, 9 Dussin
JlIllifruflaskor, 2 skll), s.1Sa p.1riJ, I sklp. Cinll rolf'. Hon måtte
s.iledes ha utlenmat sina mixturer i betydlig mängc!. 11enncs
"bilterlhe" bestod af följande; ''9 lod biltherthc, 91. tallstrunt, 20
1. pepparrot, 2 1. kovaljehlolll, 7 1. lJäderblolll, () 1. salvia, 9 l.
lakritsrot, 1 qvarter vatten", pris 2 Rdr Rgd. Kisa-mors portriitt
finnes i stentryck och hon ses dera i helgdagskläder med bindmössa och spetskrage. Ansiktet lärer på senare 3ren varit blossande rödt I-Iennes blick var alltid synnerligen genomträngande.
Åtskilliga meddelandcn om denna bcryktade kvinna Icmntts
dels i en 1842 tryckt Icfnadstcckning af okänd författare, dels af
prostinnan Oravallius i "fran Östergötlands bygder" 1890.
I ett galllltlalt sterbhus påträffades följande;
('Il
hon ogeneradl ensam flera klunkar
ViSa ojvrr Kisn-Mor.
(Mel.: Fredmans Epistel N:o 70.)
Visst hon förtjenar ocks.1 sin visa
Lika väl som niigon 111m'
Den \'crldsbekanta gIllIIlIlau i Kisa
Mindre kvinna, mera man.
När hon satt sig ner uppå sin ände
Folket anlände,
På dem hOI1 kämle,
Böjde och bände, rände
Näfvcn in an hlir, än der.
Della är gikt och detta lir lungsot
Och det der dcn gråll starr.
Ddtll är tarmvred, dettll är tvinsot
110
Och det der är bara knarr.
/-1år recepter jag iii er skrilvcr.
Detta småll drifvcr,
Detta er rifvcr.
Detta förblifvcr, gih'cr
En god stopp alt hälla mot.
Ni är oboillg, Inr hem tillbaka
Och er liigg alt dö, min vän!
Ack, men derhemma har jag en maka
Dito b..1rlJ, hdt späda än!
Na, vid försla doktorinnall Eva
Lit oss da slmf"a
Topp! här min nafva
Ni skall få lefva. B.'ifva
Döden skall för Kisa-Mor.
Men, ni herr fänrik, hvar hM ni VllTit,
Allt på er sil slankigt iir?
På inspektioner har j:lg kringfarit,
Slitit ond t och hnf! besvär.
Jo. jo, vnckra flickors skara
Dem lltl kringfara,
Fiiuga i sIlara
IJirer väl vara bara
Skåle! lill er spinkighet.
Äh, herr patronus, hjCrlligl välkommen!
Itnr står del till med er? Falalt!
1lin, Iror jag, sjelf har saU sig i gommen
<Xh vill opp med aJll gcwall.
Än han vill som kyrktupp pipa, gala,
Än liksom sqvala.
Än långa, smala
TUPP.1T fatala, hala
Opp nr slrul>Clls Iranga pass.
Värdig patronus, del ska vi bola
Med en dos af denna rot.
51mpen ren vi deTlI1cd skola sota
Ifrån slem och branIt och sot;
Mcn liigg al, del eder hin regera,
111
Att pokulera
Och att halfvcra,
Som ui med flera
Edra supkamrater länge gjort.
Men dCI111<l gumma iiI' icke mera
Som var ryktbar p:l sin tid.
Mången långt s~irllre lärt praktiscr;l
Fast sin bok hill! liisl med id.
Snillet iir, om jag rätt minues,
Hvarhelst det linnes
Siidanl till si1ltlcS
Att det ej vinnes
OenOIll träl, men Gndars nåd.
Mytli/gclI ; 1i/lln,H'II. Ehuru denna orörkl:1r1iga tilldragelse
icke skett inom Kis<l Ulflll en !Ialf mil utOI11 sockengränsen i1.
hellllltane! '"lumpen i Encby, 101"llc den dock förtjen" Iiär omnämnas, tnär det illlt:lgligCll gjorde ett oerhördt uppseende i
hela orten.
Med "myling" Illenas ell ii lönn Ingdt barn, som uppträder
såsom "gast" och illlstiiller åtskilliga husfriden slörande våldsamheter. Prosten Z. Juringius berättar i brcf hiirolll, "att jul.
aftonen ! 774 blelvo kreaturen i t"lumpen utkörda nr fähuset, hvars
inredning var förstörd, och sedermera blefvo fönster och bohng
skadade på oförklarligt sätt. Då jng jell1te kOlli minister Lönegren och länsman Forsberg komlllO till stället en eftermiddag i
Februari var der mycket lolk samladt, kreaturen stodo ute och
halkarne i båsen voro skadade. Kreaturen inleddes och båsen
lagades; men sa snart vi gått in istugall "blef allt likasom uti ett moment omkullkastadt och boskapen ute". Detta
skedde 3 gånger. Alltså måste bosknpen blilva ute och jag med
folket togo tillhåll i stugan, men hnde der liten fred; om ock
något vnr öfrigt oförderFvadt så hlef det då alldeles förstördt,
och jag CUlII ceteris var i större fara än någon soldat i hdaste
batnllic och måste kläda skott och stenar, stora ", Lisp. tunga,
som !Iögo 0111 öronen continuerligen, knifvar och allehanda ting,
S0111 ftirekOlllma kunde och jag icke hinner beskrifvn. Detta ut·
hiirdade jag till kl. 9 om aftonen, dii vi reste bort. Efter V;if
alrcsa måste allt folket fly om natten till gratlng.lrdarne, slagne
112
och blodige.
Om morgonen gick husfolket hem nIt se
Olll
sin
bosk~IP,
fingo då fred och hörde nf ingenting·'.
Kyrko\'llklarcn ; Kisa, förre korpornlcll Per Huitin, boende i
Niisci på fnrsbo ägor, har på uppmaning af kalllmarjunkaren
I~iiäf, då boende ii Tamastor]>, 1lfgilvit år 1819 en vidare berättelse om Mylillgen i J-IlItlIpen efter uppgifter Ilf hans allidnc fnr
riksdagsman1len tlcnric Pehrson derstädes. Deriblnlld förekommer, att en gosse som hette Anders från Tjuk och vistades i
Hl1lllpen alt lära läsa hade beröring med mylingen och bcskrcf
honOI11 så stor som el1 ått.liirig pojke i grli kläder och mössa
och SOm Ilnförtrodde 110110m att Dublc Jon (en liggare, som gick
omkring och sp.ldde i händerna) var hans far och Kerstin hans
mor sam! nit, utan han lid, sit! härbcrge så bra igen, stannade
Ilan kvar. Pehrson sökte då en klok gubbe Lars i Ekstugan,
som kom och lagade ihop en ho, deri mylingen strax sig hegal.
Vid omtalandet af mylingens grasserande med prästerna förekOllllJler iiI! kaplan Lönegren blef lIfryckt sin "trednhhl1l hllfvlldhonad" SOI11 kastades UPl) på ett bo{\Iak. (Detta är en påmin.
nelse 0111 tidens klädedräkt. Förs! peruken, derpå '·karpllsen··
och öfversl halten eller peISIllÖSS1ll1).
"SQlvmfsclIgrlll". Torpet SOIVflff ligger väl utom Kisa men
nära dess östra sockengräns och antagligt är att äh'en en mängd
Kisnbor vnllfärdnde dit för att se och höra lorpardottcrn Lisbetta
SOI11 efter en sjukdom föregaf sig ha ingifvelser af el1 besökande
engel och predikllde. Då komminister Tockerstrand i ''TyrsTlnn''
ej kunde kom111a till ditta härrned infann sig biskop FilelIilIs den
13 Sept. 17fl2 och höll ett långt förhör med psalmsång och böner
ntan någon verbn. Slutligen lyckades en bland de flera besökande prästerna förmå hycklerskan till bekännelse och efter ransakning på stället uuder ilera dngar nr härndshöfding och nämnd
f;ildes hon och hennes anhöriga till böter vid 11l'linHI ting. Hiir·
örver nnfördcs hesvär och hofr;ilten förordl1nde att Lisbeiln skulle
införas till Linköpings hospital ait undersökas nf läkare och undervisas ai prästerskapet. Efter två iirs vistelse der aned hon 34 år
gammal.
Cornetten Carl Durieb: som varit Lisbetlas l1usbonde och
"icke sökt riilta och afstyra della vidskeplign lörehafvande·' böt·
fäldes till 40 d:r s, 111.
113
Då biskopen sedau år 1765 var på visitation, uppstod Dunelz
och gjorde åtskilliga spörsmål om satans makt m. 111. Då han
sederIllern ansåg visitationsprotokollet omti fördt inst.'imde han
biskopen m. II. till Ydre ting, men käranden uleblcf och målet
afskrcfs.
Detta m;'\1 ilr omständligt, på 12 sidor, inlaget i "Ydrc beskrilning af Rääf', ehuru Solvar! låg i Kinda härad på SOlllme-
näs ägor.
Innehåll.
Förord
Sockcnbeskrifning.
Oamla hrmdlingar.
FornminnelI
Kyrkan
Donationer.
Präster . . .
Tingstad ..
t-Iiiradshöfdingar.
Kronolänsm:in.
Uikarc
L1sarettet.
Apotekare
Postgång.
Klockare.
sid.
3
5
22
" 24
" 26
39
41
"
"
45
51
52
53
"
54
54
"
"
""
•
Bankkontor
sid. 58
Tclcgrafstation.
59
" 60
Oiislgifveriet .
" 63
Marknader ..
" 69
Kyrkbyn fordom.
1·lanrlelsrörelse..
7.
Industri . . .
n
"
KOlnlllunalsfyrelse.
" 75
Kommunens räkenskap
Fattigvården ..
76
Skolnmlervisni ng
77
Föreningar.
79
" 82
Väg:H.
Sockenstämmoprotokoller "
" S9
Seder och bmk 111. 111 •.
"
.
"
Rättelser.
Sid. 52, rad 2, står Cnrlbng, skall vara Cnrlborg.
~ 57, rad 9 nedifrån slår G. TOTII"nll, skall vara j. F. Tiint"all.
~
74, rad 20 står 1866, skall vam 1876.
~
75, sista rnd. står 1892, skall vam 1902.
98, rad 18 står MY lir, skall vara ett ho1ft lir.
PrIs I
•
l!t'•