Ditt Laholm

Laholm
en tidning för dig som bor i KommUnen
nr 2/2010
Glänningesjö
– kommunens
nyaste förskola
Från Halmstad
till eget hus
på Örelid
Hotellägare
satsar aktivt i
Mellbystrand
Personliga
ombud ger
aldrig upp
Innehåll
•
LahoLmare
nr 2/2010
Bibehållen välfärd bygger på tillväxt
Välkommen till andra numret av Ditt Laholm, en tidning där vi vill
fortsätta visa vad vi inom kommunen kan erbjuda dig som laholmare
i form av kommunal service och hur vi kan underlätta din vardag.
Vi vill bland annat spegla hur det är att vara företagare i kommunen,
vilka historiska rötter vi har samt vilka möjligheter och upplevelser
Laholm kan erbjuda.
Läs till exempel om nya Glänningesjö förskola, utvecklingen i
Mellbystrand eller hur kommunens personliga ombud arbetar. Möt
också Ungdomslotsen, som hjälper våra ungdomar till en snabbare
väg ut i arbetslivet.
Tillväxt är en förutsättning för att vi ska ha råd att behålla och
fortsätta utveckla välfärden i Laholm. Den vision som Laholms
kommun antagit är med andra ord fortfarande mycket aktuell:
”I Laholm vill vi bli fler, bättre och starkare. Här förenas livskvalitet
och tillväxt för en hållbar utveckling.”
I förra numret beskrev vi planerna för Allarp, en hållbar småstad
på gränsen mellan Laholm och Båstad. Under året har arbetet
fortskridit enligt planerna och vår miljösatsning rullar framåt.
Framgångsrika kommuner arbetar med långsiktiga perspektiv.
Vår resa och ambition om en hållbar tillväxt har precis börjat; nu
gäller det att hålla i och enträget arbeta vidare.
Bland Laholms nyinflyttade finns Markus och Linda, som du kan
läsa mer om i reportaget här intill. De berättar varför de valde just
Laholm och vilka fördelar de ser med sitt val av bostadsort. I sitt nya
hus på Örelid fick de ihop sin vardag och fann en bra livsmiljö.
Just nu genomgår en del av kommunens personal utbildningen
”Förenkla helt enkelt”. Förhoppningen är att vi ska bli än bättre på
näringslivskontakter när det gäller bland annat enkelhet, tillgänglighet
och bemötande. För att Laholm ska fortsätta vara ett attraktivt val,
för såväl företag som privatpersoner, spelar mötet med kommunens
anställda en viktig roll.
Välkommen till Ditt Laholm!
3
6
8
11
12
14
16
18
20
21
22
frÅn tvÅan i haLmstad
tiLL eget hUs pÅ öreLid
Kvarnen i KornhULt – Upp LeveLser för aLLa sinnen
”vi fÅr sÅ mycKet
tiLLbaKa”
osbecKsgymnasiet – en deL
av teKniKcoLLege haLLand
”viLL man sÅ gÅr det”
moderaterna KLart
störst i LahoLm
nya hoteLLägare satsar
aKtivt i meLLbystrand
ropia väXer i taKt med
meLLby företagsparK
Knäredsfreden sätter
spÅr i samtiden
UngdomsLotsen hJäLper
dig hitta dina styrKor
personLiga ombUd som
aLdrig ger Upp
ditt LahoLm är en tidning som
g e s U t av L a h o L m s K o m m U n
i redaKtionen:
Agneta Wesslén, Lars Ingemarson, Reino Jacobsson
och Lotta Solding.
ansvarig Utgivare:
Kristiina Kosunen Eriksson.
tidningsprodUKtion:
text: Ordspråk (Lotta Solding).
form och repro: Designoffice
(Peter Mårtensson).
foto: bybenjamin.se
(Benjamin Andréasson) där
inget annat anges.
Kristiina Kosunen Eriksson
Kommundirektör
2
Från tvåan i Halmstad
till eget hus på Örelid
För några år sedan började Markus och Linda Axelsson känna sig trångbodda i sin
lägenhet i Halmstad. Efter en tids husletande började de istället leta tomter och upptäckte
att såväl pris, utbud och tillgänglighet talade till Laholms fördel. I dag stortrivs de i sitt
nybyggda hus på Örelid och är mycket nöjda med valet av tomt, hus och bostadsort.
trycK:
Trydells.
NR 2/2010 ditt LahoLm
ditt LahoLm NR 2/2010
3
”Vi visste att vi ville ha ett enplanshus, fyra rum,
högt i tak och putsad fasad. Det är en djungel att välja
hus, men till sist fastnade vi för Eksjöhus”.
Markus och Linda Axelsson föll för Örelid, där de låtit bygga ett Eksjöhus. ”Vi ville bo nära Halmstad, eftersom vi båda arbetar där. I Laholm
kändes det idylliskt, lugnt och barnvänligt”, säger de.
V
i ville bo nära Halmstad, eftersom vi
båda två arbetar där. I Laholm kändes
det idylliskt, lugnt och barnvänligt.
Dessutom fanns det lediga tomter till rimliga
priser, så vi bestämde oss ganska snabbt,
berättar Markus Axelsson.
I december har det gått två år sedan
Markus, Linda och Leopold Axelsson (2,5 år)
flyttade in i sitt nya hus på Örelid. Hela
området består av nybyggda hus och många
har flyttat in ungefär samtidigt. De flesta
husen är resta och trädgårdarna håller på att
ta form. Lindas och Markus hus är gult med
putsad fasad och stor terrass i väster.
– Vi är väldigt nöjda med huset, tomten
och grannarna. Det känns också bra att här
finns så många barn i samma ålder som
Leopold, säger de.
med Leopold lärde jag känna både staden och
människorna bättre. Vi är väldigt nöjda och
detta känns absolut som ett bra ställe att växa
upp på. Leopold kan enkelt springa till sina
kompisar. Här har varit fullt ös på gatan hela
sommaren, säger hon och tillägger:
– Laholm är en väldigt fin sommarstad,
men kanske inte lika rolig på vintern. Då är
det bra att ha ett fint hus att trivas i!
Huset de bor i är ett Eksjöhus med en
boyta på 138 kvadratmeter, tomten är på 990
kvadratmeter. Linda och Markus arbetar båda
på Scandikakel i Halmstad och har en hel
del kontakter i branschen. De har haft nästan
uteslutande egna hantverkare inomhus men
även gjort en del själva.
svåra val
Linda från göteborg
Markus föräldrar bor i Båstad och han har en
del släktingar i Skottorp. Linda kommer från
Göteborg och visste inte mycket om Laholm
innan hon flyttade hit.
– Jag hade aldrig varit i Laholm innan vi
tittade på tomten. När jag var föräldraledig
4
Samtliga i familjen
Axelsson trivs och
visar stolt upp sitt nya
hus på Örelid.
Valen har varit många, vilket de ibland
upplevt som lite stressande. Utöver valet av
hus tillkommer en rad beslut när det gäller
bland annat material och färger.
– Vi visste att vi ville ha ett enplanshus,
fyra rum, högt i tak och putsad fasad. Det är
en djungel att välja hus, men till sist fastnade
vi för Eksjöhus, säger de.
NR 2/2010 ditt LahoLm
En terrass med kvällssol är en av många fördelar med nya huset, enligt Markus Axelsson. Här har familjen tillbringat många sommarkvällar.
De uppskattar friheten med att bo i hus och möjligheten att kunna gå rakt ut i trädgården.
Bland Laholms fördelar nämner de, utöver
närheten till både Halmstad och Göteborg,
lugnet, naturen och havet.
– Jag tycker bättre om havet här än i
Göteborg, eftersom det finns sandstrand här.
För mig känns det nästan som att vara på
semester utomlands, säger Linda.
trädgården. Det har visserligen tagit sin tid,
men de är nöjda.
– Jag minns väldigt tydligt när gräsmattan
kom på plats. Då kändes det plötsligt som en
riktig trädgård, avslutar Linda. n
många villafördelar
När de tänker tillbaka på tiden i lägenheten
ser de många fördelar med dagens boende.
De uppskattar bland annat att kunna gå rakt
ut i trädgården, utan att behöva ta hiss eller gå
i trappor. Att kunna ha bilen intill huset och
bara släppa ut Leopold är andra positiva sidor
med att bo i villa.
– Det är en frihet att bo så här. På sommar kvällarna har vi suttit mycket ute på terrassen.
Så lär man känna sina grannar på ett helt annat
sätt nu än vi gjorde när vi bodde i lägenhet.
Vi är verkligen glada över att allt blivit så bra,
säger Linda.
Något de inte trodde till en början var att
de skulle uppskatta att arbeta i sin trädgård.
Men där har de svängt. Numera tycker de
båda att det är roligt att planera och fixa med
ditt LahoLm NR 2/2010
N faKta
Under de tre första
kvartalen växte Laholm
med 59 nya kommun invånare, vilket gör
att kommunen den
30 september bestod
av 23.404 invånare.
Kommunfullmäktige har
satt som mål att Laholm
år 2020 ska bestå av
25.000 invånare.
Läs mer om kommunens
tomtkö, planavgifter,
anslutningsavgifter med
mera på www.laholm.se
Välj rubriken Bygga & bo
läs vidare under Mark
och Tomter – Villatomter.
På Örelid finns många barn i Leopolds ålder, vilket
både han och föräldrarna uppskattar.
5
•
UppLeveLser
grunden och blivit ett lågenergihus genom att
det tilläggsisolerats, försetts med jordvärme
och specialfönster.
rum, café och restaurang
2006 stod boningshuset klart och även de
uthyrningsrum som skapats på dess andra
våning. Utöver galleriet var nu även caféet
färdigt. 2007 utökades verksamheten med en
restaurang.
Ryktet sprider sig och många, ofta långväga gäster, kommer för att se vad Björn och
Sanne skapat. De beger sig till Kvarnen i
Kornhult för att njuta av en bit mat, lite musik
eller bara för att fika, se på konst och ha
det bra. Musikkvällarna har blivit mycket
populära och har hittat sin trogna publik.
– Vi vill ha artister som har mycket
energi, folk ska ha en upplevelse med sig
hem och vi vill bjuda på äkta musik! Publiken
blir ofta väldigt indragen i våra konserter,
berättar Sanne.
Kvarnen i Kornhult har öppet från maj till
september, med helgöppet i början och slutet
på säsongen och dagligen under högsäsong.
Under hösten arrangerar de ibland någon
konsert och sen är det julmarknad varje år. I
övrigt ägnas resten av året åt vila, planering
inför kommande säsong samt workshops och
kurser. Sanne och Björn har i höst till exempel
tagit emot grupper med arbetslösa ungdomar
från Danmark.
– De har svårt att hitta riktningen i sina liv
och kommer hit för att få en upplevelse och inblick i ett annat sätt att leva. De har ofta något
med sig hem, ett konkret resultat av något de
aldrig provat förr, som till exempel att måla
eller arbeta med stenhuggning, säger Sanne. n
N faKta
Årets Landsbygdsföretagare!
Vid Laholms Guldkväll,
fredag den 22 oktober
på Skottorps slott,
utnämndes Sanne
Nilsson & Björn
Magnusson vid Kvarnen
i Kornhult till Årets
Landsbygdsföretagare.
Kvällen arrangeras av
Offensiva Laholm.
mat och musik
”Det är viktigt att hela tiden utvärdera och utveckla samt att varje dag kunna gå till sängs med en bra känsla. Vi får många bra idéer och
uppslag från våra besökare. Det gäller att hinna fläta ihop intryck och upplevelser och skapa nytt inför nästa säsong”, säger Sanne Nilsson.
Kvarnen i Kornhult har
upplevelser för alla sinnen
Musikkvällar med mat och umgänge, workshops, galleri med allsköns konst, café och
möjlighet att stanna över natten. På Kvarnen i Kornhult har Sanne Nilsson och Björn
Magnusson skapat en välkomnande, vilsam och naturskön mötesplats. ”Folk ska ha en
upplevelse med sig hem”, säger Sanne Nilsson.
Sanne och Björn hade gått och ruvat på sin idé
ett tag. Till att börja med la de ett anbud på
Solstickan i Mellbystrand, som de inte fick.
Tur var kanske det, så här i efterhand. När de
några år senare fick möjlighet att köpa
Kvarnen i Kornhult föll alla pusselbitar på
plats. Men det blev lite av en raketstart.
-– Vi tömde kvarnen på sju dagar och
fyllde en container per dag. En vecka efter att
6
vi fått tillträde till husen, midsommarhelgen
2005, öppnade vi vårt galleri. Vi ville öppna
till den loppis som äger rum varje år på byns
idrottsplats. Och vi hade 200–300 besökare
den dagen, minns Björn.
Sedan dess har mycket hänt. Boningshuset
har gått från att vara vitt till att idag ha en färg
som går ton i ton med kvarnen och de rödbruna gårdshusen. Huset har renoverats från
NR 2/2010 ditt LahoLm
Den som bokar in en musikkväll på Kvarnen i
Kornhult kan se fram emot att inledningsvis
njuta av Björns matlagningskonst. Han huserar
som ensam kock i köket, där han trollar med
ingredienser och kryddor.
– Vi har några fasta rätter på menyn,
resten ändrar vi från dag till dag beroende på
vad vi får tag på för spännande råvaror. Vi
utgår från bra råvaror och lagar allt från
grunden, säger han.
– Ingen ska gå hungrig härifrån, fortsätter
Sanne. Vi har hyfsade priser som vi helst inte
vill höja, vi vill hellre att folk ska ha råd att
komma hit flera gånger. Alla är välkomna,
barn som vuxna, och vi vill att det ska vara
trevligt att vara här.
Både Björn och Sanne känner sig nöjda
med vad de skapat. De har ingen önskan om
att verksamheten ska växa ytterligare, utan
trivs med det utbud och det omfång verksamheten har idag. De vill hinna prata med sina
gäster och ha tid för var och en.
Utvärdera och utveckla
– Det är viktigt att hela tiden utvärdera och
utveckla samt att varje dag kunna gå till
sängs med en bra känsla. Vi får många bra
idéer och uppslag från våra besökare. Det
gäller att hinna fläta ihop intryck och upp levelser och skapa nytt inför nästa säsong,
säger Sanne.
ditt LahoLm NR 2/2010
Kvarnen i Kornhult är en vilsam oas med plats för konst i många former, rum för uthyrning samt Sannes och Björns omsorg om gästerna. På övre bilden syns Björn
framför ett av flera porträtt av honom själv, skapat på plats av en inbjuden konstnär.
7
•
vardagsmöten
Stämningen på småbarnsavdelning Smultronet är lugn och välkomnande.
Det är snart dags för fruktstund och därefter väntar samling och lek ute på gården.
Glänningesjö förskola är kommunens nyaste och har i dagsläget tre avdelningar
i gång, med möjlighet att öppna en fjärde.
Anna-Lena Jacobsson arbetar på småbarnsavdelningen Smultronet på nyöppnade Glänningesjö förskola. Hon uppskattar kontakten med
barnen, som ger henne mycket energi och glädje.
”Vi får så
mycket
tillbaka”
Morgonens fruktstund på Smultronets
småbarnsavdelning ger möjlighet till
spontana samtal och önskade favoritsånger.
Närmast kameran syns Mille.
8
NR 2/2010 ditt LahoLm
ditt LahoLm NR 2/2010
– Det allra bästa med det här jobbet är att man
får så mycket tillbaka. När man till exempel
kommer på morgonen och möts av barn som
ropar: ’Ååh Anna-Lena!’, då känns det att det
spelar roll att man kommer till jobbet, säger
Anna-Lena Jacobsson.
Anna-Lena är en av fyra personer som
arbetar på småbarnsavdelningen Smultronet.
Tillsammans har de 15 barn mellan ett och tre
år under sina vingar. Den här morgonen är det
hon, Alma Habibovic och Pia Andersson som
är på plats när vi hälsar på. Dessutom arbetar
även Anna Pålsson Skoglund på avdelningen.
Glänningesjö förskola öppnade i februari
i år. I Smultronets fall handlade det rent
praktiskt om att skola in 15 barn på runt ett
år, mer eller mindre samtidigt. Allt avlöpte väl
och de barn som är på plats den här september morgonen ger ett samlat, glatt och lugnt
intryck. De verkar vara trygga med varandra
9
•
pÅ gÅng
N faKta
osbecksgymnasiet är
sedan den 2 september
certifierat Teknikcollege,
och utgör en del i
Teknikcollege Halland.
Skolans teknikprogram
är kärnan, men även
fordons,- el- och det
produktionstekniska
programmen ingår.
”Det som är roligt
med jobbet är all glädje
tillsammans med barnen…”
Alvar leker på golvet på Glänningesjö förskola. ”Det är fantastiskt att få jobba med de här små. Ingen dag är den andra lik, här kan allt
hända”, säger Pia Andersson, en av fyra i personalen på avdelningen Smultronet.
och ljudnivån är förvånansvärt låg. I de ljusa
lokalerna skapar fräscha leksaker, möbler och
inredning en inbjudande stämning.
glädje tillsammans
– Det som är roligt med jobbet är all glädje
tillsammans med barnen, ansikten som lyser
upp och alla kramar man får. Det är fantastiskt
att få jobba med de här små. Ingen dag är
den andra lik, här kan allt hända, säger Pia
Andersson.
Hela förskolan är inspirerad av Reggio
Emiliapedagogiken. Att skapa trygghet är en
viktig del i personalens arbete med barnen.
– Vi jobbar hårt med att skapa en trygg
grupp. Vi är med barnen på golvet och finns
hela tiden där, bakom dem. Miljön är också
viktig och fungerar som ’en tredje pedagog’.
Det är viktigt att miljön skapas efter barnens
behov och intresse. Vi utgår från barnen: det
är de som styr och vi finns här för dem, säger
Alma Habibovic.
vad är den största utmaningen
med ert jobb?
– Att klara vardagen och få ihop en fungerande barngrupp är en stor uppgift i sig.
Vår ambition är att barnen ska klara så mycket
som möjligt själva. Att klä på sig och att
sjunga en sång är utmaningar för barnen och
vi gläds över alla små framsteg, säger Alma.
Pia, Anna-Lena och Alma är överens om
att det är viktigt med rutiner, för att få barnen
att känna sig trygga och känna igen sig i sin
vardag. Det krävs inte heller särskilt mycket
för att skapa spänning och äventyr.
En utflykt till dungen intill förskolan
räcker långt. Där fastnade ett av barnen med
sin stövel i ett kaninhål vid en promenad för
10
ett tag sedan, vilket gav upphov till många
samtal om kaniner, vad de gör, hur det ser ut i
en kaninhåla och så vidare. På så vis kan en
enkel vardagshändelse ge uppslag till fortsatt
arbete med sagor, sånger och teckningar.
rymlig gård
Gården runt förskolan är stor och rymlig, med
många möjligheter till lek och rörelse. Utöver
förskolans olika avdelningar finns också ett
gemensamt mötestorg inomhus, en stor ljus
lokal med fönster från golv till tak där alla i
huset kan samlas. Två ateljéer finns också,
som väntar på att inredas. All mat lagas på
plats, så lagom till lunch sprider sig läckra
dofter i huset. Efter maten är det dags för vila.
– Våra barn sover i vagnar, som vi har i ett
särskilt rum. Det ger oss bättre uppsikt och
skapar en trygg miljö. Skulle det behövas kan
vi lätt rulla ut en vagn, utan att behöva störa de
andra barnen, säger Anna-Lena.
Den som är nyfiken på att veta mer om
Glänningesjö förskola är alltid välkommen på
besök. Det bästa är att ringa innan och boka
en tid, då ges bästa möjlighet för samtal. n
Alma Habibovic tillsammans med Alba. ”Vi jobbar
hårt med att skapa en trygg grupp. Vi är med barnen
på golvet och finns hela tiden där, bakom dem”,
säger hon.
N faKta
på kommunens 18
förskolor finns 818
barn, inklusive de som
är hos dagbarnvårdare.
Därutöver finns 146
barn vid enskilda förskolor, där kommunen
inte är huvudman.
i Laholm finns totalt
1.186 barn i åldern 1–5
år. 81 procent av barn i
förskoleålder finns
alltså i barnomsorgens
verksamhet.
för att ansöka om en
plats i den kommunala
barnomsorgen fyller du
i blanketten Ansökan
om barnomsorg, som
finns på kommunens
hemsida.
Laholms kommun
ligger på tredje plats i
landet när det gäller att
sprida tydlig information
om förskoleverksamhet.
När det gäller förskoleverksamheten fick
Laholms kommun 95
procent av maxpoängen. Endast Eskilstuna
och Lund är bättre. Allt
enligt en undersökning
av kommunernas
webbplatser som
Sveriges kommuner
och landsting genomförde maj–juni 2010,
en dryg månad innan
kommunen lanserade
sin nya webbplats.
NR 2/2010 ditt LahoLm
”Vi satsar hellre på kvalitet än på kvantitet. Eleverna har tillgång till sitt hemklassrum hela skoldagen och har
egen nyckel dit. Här har vi skapat en lugn, skön miljö som är mer lik ett företag än ett traditionellt klassrum”,
säger Gerth Jonsson, ansvarig för teknikprogrammet på Osbecksgymnasiet.
Osbecksgymnasiet – numera en
del av Teknikcollege Halland
osbecksgymnasiet i
Laholm blev
i början av
september
certifierat
teknikcollege.
skolans teknikprogram utgör
dess bas och
målet är att
skapa generalister inom
teknikområdet.
förhoppningen
är att attrahera
de elever som
vill läsa vidare
till bland annat
ingenjör,
arkitekt eller
designer.
ditt LahoLm NR 2/2010
– Vi vill ge eleverna en helhetsbild när det
gäller företagande, så att de tydligt ser
teknikens plats i företaget. Förhoppningen är
att de ska kunna utveckla sin personlighet,
vara kreativa, initiativrika och se lösningar,
säger Gerth Jonsson som ansvarar för teknikprogrammet på Osbecksgymnasiet.
Alla elever får ett fadderföretag som de
behåller under hela sin gymnasietid. De får
också en stor del av sin teknikkunskap via sitt
fadderföretag, som har två-tre elever knutna till
sig. Teknikprogrammets klasser är inte större
än 15–16 elever, varje elev har en egen bärbar
dator och hemklassrummen är tekniskt välutrustade.
– Vi satsar hellre på kvalitet än på kvantitet.
Eleverna har tillgång till sitt hemklassrum hela
skoldagen och har en egen nyckel dit. Här har
vi skapat en lugn, skön miljö som är mer lik ett
företag än ett traditionellt klassrum, förklarar
Gerth Jonsson.
– Vi planerade teknikprogrammet utifrån
dessa kriterier redan innan vi visste om vi
skulle bli certifierade eller inte. I kraven ingår
bland annat att man ska en hög nivå på den
tekniska utrustningen och på utbildningsnivån.
Man ska också ha ett välutvecklat regionalt
samarbete, vilket vi alltså har, säger Gerth
Jonsson och tillägger:
– När vi fick certifieringen kändes det
som en slags kvalitetsstämpel. Nu hoppas vi
locka många elever, gärna även från andra
kommuner. Vi ska vara så pass bra att eleverna
kan tänka sig att flytta till Laholm!
Osbecksgymnasiet ingår i Teknikcollege
Halland, där också Falkenberg ingår. På sikt
kommer troligen även Kattegattsgymnasiet i
Halmstad att ingå i samarbetet. För dessa
skolor gäller att hålla en gemensam röd tråd
och samordna sina utbildningar. Specialutbildningar ska exempelvis hållas där
behovet bedöms vara störst.
tio kriterier
vad innebär er utnämning för
osbeck som helhet?
För att bli certifierad och kunna kalla sig
teknikcollege gäller det att uppfylla tio olika
kriterier. Certifieringen utförs av Industri kommittén, som kontrollerar utbildningens
standard vart tredje år och då förhoppningsvis
förnyar certifieringen.
– Osbecksgymnasiet har ibland oförtjänt
dåligt rykte och här hoppas vi kunna bidra till
att visa att vi är en bra skola! Eleverna som
går här trivs jättebra. Vi har höga mål och våra
elever lyckas bra, avslutar Gerth Jonsson. n
11
•
porträtt
”Om man tittar i backspegeln har
man lättare att titta framåt”, säger
Rolf Åkesson apropå sitt intresse för
hembygdens historia. Här fångad
framför en av sina ögonstenar, en
välvårdad Folkvagnsbubbla.
Rolf Åkesson tycker om att arbeta med
händerna och se resultat av sitt arbete. Han
startade som snickarlärling vid 15 års ålder
och fortsatte vara anställd på olika snickeri företag fram till den 1 april 1993, då han
startade Tallvägens byggservice.
– Mitt företag startade som ett aprilskämt!
Många tyckte att jag inte var klok som startade
eget, men jag har haft att göra så mycket jag
velat och lite till. Nu är jag pensionär sedan ett
år tillbaka och tycker det är skönt.
Men Rolfs pensionärstillvaro är långt ifrån
någon latmanstillvaro. Han ”snickrar numera
vidare ideellt”, som den föreningsmänniska
han är. Att vara ordförande i Knäreds Forskarring och Hembygdsförening tar en stor del av
hans tid.
12
,,
kan tacka sina föräldrar Åke och Linnea för.
Rolf växte upp som äldst av tre syskon, på ett
lantbruk i By, i Ränneslövs socken. Familjen
tog ofta med sig en picknickkorg gick ut i
skogen. Då och då stötte de på gamla torp.
titta i backspegeln
Dygnet
har ju 25
timmar,
om man
jobbar på
middagsrasten
också!
,,
Uppskattat ideellt arbete
– Jag är helt enkelt en sådan typ av person
som gillar att arbeta ideellt. Det är uppskattat
och går att göra när jag själv vill. Jag är av
åsikten att det man satt sig för ska man också
göra, säger Rolf.
Rolf gifte sig med sin Ingrid 1969 och
flyttade på bröllopsnatten in i den villa han
själv snickrat på i ett års tid i Knäred. Paret
bor i samma hus än idag, även om det
moderniserats och fräschats upp sedan dess.
– Jag byggde villan på min fritid och det
tog ett år att få den klar. Vill man så går det,
säger Rolf och bjuder på ett av sina smittande
skratt.
Utöver intresset för hembygden har Rolf
även ett stort naturintresse, något han delvis
NR 2/2010 ditt LahoLm
torpinventering i bokform
Från släktforskning vidgades cirklarna
och det kom att handla mycket om gårdar.
På de 30 år som Rolf engagerat sig i föreningen har han lärt känna bygden väl. 2002
kom föreningen ut med boken ”De små
stugornas folk”, där de redovisar den torp inventering de under många år arbetat med.
Rolf är mån om att påpeka att boken, såväl
som allt annat arbete i föreningen, är resultatet
av många människors gemensamma insatser
och långt ifrån hans eget personliga verk.
Något som dragit intresset till sig är
Lottens hus, som föreningen numera förvaltar.
Det ligger mitt emot föreningens hus, Gula
Villan i Knäred, och är ett orört hem efter
August och Lotten Johansson från 1909. Här
levde de två systrarna Ebba och Margareta
efter sina föräldrars död och därefter har
föreningen iordningställt huset. Sedan
sommaren 2009 är husets gamla bakugn
renoverad. Den används då och då för brödbak, vilket rönt stort intresse.
”Vill man så går det”
Rolf Åkesson är enveten, nyfiken, öppen och duktig på att delegera. Dessutom har han
lätt för att skratta och bjuda på sig själv. Egenskaper som han haft nytta av under sina
50 år som snickare och de 30 år han arbetat aktivt inom Knäreds föreningsliv, med
hembygdsfrågor och släktforskning.
Forskarring och Hembygdsförening. Någon
skulle vara ordförande, och det blev Rolf:
– Någon får ju hålla i det. Jag visste att
jag kunde delegera och kände att det var ett
uppdrag som kunde passa mig.
– Jag var nyfiken redan då och ville veta
vem som bott i torpet och hur de levt. Om
man tittar i backspegeln har man lättare att
titta framåt. Våra förfäder var duktiga och vi
har mycket att lära av dem. De klarade sig på
väldigt små marginaler, säger Rolf.
Naturintresset fick Rolf att engagera sig i
Friluftsfrämjandet redan som ung. När han
själv fick en dotter blev han ledare för barnoch ungdomsverksamheten och följde dottern
och hennes vänner tills de var ungdomar. Att
vandra i fjällen är ett annat stort intresse, som
han delar med sin fru och dotter.
Intresset för hembygden tog sin början
1978 då de var några stycken som gick en
släktforskningskurs under Evert Nilssons
ledarskap. När kursen hållit på i två år beslöt
de sig för att starta en förening, Knäreds
ditt LahoLm NR 2/2010
varför är detta så intressant?
– Jag tycker vi har mycket att lära av vår
historia. Det fascinerar mig hur människor förr
kunde klara sig med så små medel, trots att
barnaskarorna ofta var stora. Jag säger inte att
vi ska gå tillbaka i utvecklingen, men jag tyck er vi bör hushålla med våra resurser och leva
efter vad vi har råd med. Vi hade inte varit där
vi är idag om våra förfäder inte arbetat så hårt.
Istället för att uppskatta det vi har, känns det
som att vi idag äter våra barnbarns kaka.
hur orkar och hinner du med allt?
Rolf Åkesson visar runt i Gula
Villan. Här finns gott om fotografier
samt möjlighet att läsa brev och
dokument på mikrofilm.
N faKta
namn: Rolf Åkesson
familj: Hustrun Ingrid
och en dotter med familj.
bor: I egenhändigt
byggd villa i Knäred.
bästa bok: Folket
på Kieåsen av Bror
Ekström.
– Det handlar om delegering och prioritering.
Det man vill göra hinner man. Dygnet har ju
25 timmar, om man jobbar på middagsrasten
också!
drömresa: Ser fram
emot att resa till USA
nästa sommar för att
hälsa på släktingar.
Hurtigrutten står också
på önskelistan.
vilka är de största fördelarna med
att bo i Knäred?
gör helst en ledig dag:
Njuter av djur och vår
vackra natur en tidig
morgon i skogen. ”Man
behöver inte gå så långt,
vi har så mycket att se
och uppleva runt
omkring oss.”
– Naturen är fantastisk. Och så uppskattar jag
att alla känner alla. Här finns också bra service
och ett mycket aktivt föreningsliv. Jag trivs
här och skulle aldrig vilja bo inne i Laholm.
Varför ska man trängas med alla andra? n
13
aKtUeLLt/besLUtat
m
c
fp
Kd
s
v
mp
sd
Lap
spi
Moderaterna
Centerpartiet
Folkpartiet
Kristdemokraterna
Socialdemokraterna
Vänsterpartiet
Miljöpartiet
Sverigedemokraterna
Laholmspartiet
Sveriges Pensionärers
Intresseparti
övr Övriga partier
30,35%
22,73%
17,74%
6,66%
5,78%
2,90%
2,46%
M
C
FP
KD
S
V
4,52%
4,90%
1,91%
MP
SD
Lap
SPI
0,05%
ÖVR
Moderaterna fick 30,35 procent av rösterna i Laholms fullmäktigeval, vilket gör dem till det klart största partiet. Socialdemokraterna med sina
22,73 procent kommer på andra plats, medan Centerpartiet är det tredje största partiet med 17,74 procent av rösterna.
Siv Pålsson (s), Thomas Jönsson (m) och Roland Gottfridsson (c) utgör presidiet i Laholms nyvalda kommunfullmäktige. De ska leda fullmäktige de närmaste fyra åren, då de tror att frågor om bland annat ungdomsarbetslöshet och kommunens tillväxt kommer att dominera.
Moderaterna klart störst i
Laholms kommunfullmäktige
3 snabba frågor till fullmäktiges presidium…
höstens val gjorde moderaterna historiskt stora i Laholm. partiet fick 4.480 röster
och tre nya mandat, vilket ger dem 13 av kommunfullmäktiges totalt 41 platser.
socialdemokraterna och centerpartiet är andra och tredje största parti med nio
respektive sju mandat.
M
oderaternas framgång hade
kunnat vara ännu större, om alla
som röstade på partiet i riksdags valet också valt att stödja dem i kommunvalet.
482 av dem som röstade på Moderaterna i
riksdagsvalet valde dock ett annat parti på
hemmaplan.
Utöver att Moderaterna fått färre röster
i kommunvalet än i riksdagsvalet, har Centerpartiet sin vana trogen gjort ett bättre full mäktige- än riksdagsval, även om gapet
minskat för varje val.
Moderaternas 13 mandat motsvarar
30,3 procent av fullmäktiges platser, vilket
ger dem en klar dominans. Störst stöd har
14
foto: LARS INGEMARSON
•
Valnämndens ordförande,
Birgitta Bengtsson (m),
lägger ner de sista förtidsrösterna i valurnan.
de i Mellbystrands valkrets, där partiet fick
hela 53,4 procent av rösterna. Centerpartiets
starkaste fäste är numera Ränneslöv, inte
Våxtorp som det länge varit. Socialdemokraterna har starkast stöd i valkretsen Laholm
östra, som består av bland annat Trädgårdsstaden och Altona.
Torsdag den 4 november höll det nya
fullmäktige sitt första möte, då bland annat
dess nya presidium valdes. Till fullmäktiges
ordförande utsågs Thomas Jönsson (m), ett
uppdrag som alltid tillfaller det största partiet.
Roland Gottfridsson (c) blev fullmäktiges
förste vice ordförande och Siv Påhlsson (s)
dess andre vice ordförande. n
NR 2/2010 ditt LahoLm
1
vilka är de viktigaste
frågorna den kommande
mandatperioden?
thomas Jönsson (m): Mitt uppdrag som ordförande är
att se till att fullmäktige får möjlighet att ta beslut på så
bra beslutsunderlag som möjligt. Att arbeta med demokratifrågor är också viktigt för fullmäktige.
roland gottfridsson (c): Att minska ungdomsarbetslösheten och öka tillväxten i kommunen är viktiga frågor.
Dessutom måste vi arbeta för att hela kommunen ska
utvecklas, även inlandet.
siv pålsson (s): Ungdomsarbetslösheten är en viktig
fråga, liksom vård och omsorg.
2
vilka är dina tankar
om Laholms
planerade tillväxt?
thomas Jönsson (m): För att uppnå tillväxt gäller det
att vi skapar möjligheter för människor att bo i Laholm.
Expendos planerade expansion i Skummeslövsstrand är
viktig. Det gäller också att vi verkligen arbetar vidare med
vår egen fördjupade översiktsplan för Åmot. Vi måste få
fram byggklara tomter.
roland gottfridsson (c): Det är viktigt att vi har till gängliga tomter i hela kommunen och att vi också marknadsför dem. Genom att få människor att bosätta sig även
i inlandet får vi ökade möjligheter att behålla dagens
ditt LahoLm NR 2/2010
service i våra tätorter. Om de som bor i Laholm trivs,
och berättar det vidare, är de våra bästa marknadsförare.
siv pålsson (s): Det är viktigt att vi blir fler. För att
nå målet måste vi satsa lite mer än vi gör idag. Viktigt
är också att göra även inlandet attraktivt, så att vi inte
bara växer västerut.
3
hur ska du göra för att leva upp
till det förtroende du fått som
folkvald politiker?
thomas Jönsson (m): Jag är ödmjuk inför det förtroende
jag fått; dels som ordförande i fullmäktige, dels att
Moderaterna blivit det största partiet. Det är viktigt att ha
stora öron ut mot samhället och att finnas tillgänglig, till
exempel genom att svara på mejl och telefon. Att fortsätta
utveckla medborgarkontakten är viktigt, så att medborgarna
har goda möjligheter att framföra sina åsikter.
roland gottfridsson (c): Jag tror det är viktigt att vara
engagerad i olika sammanhang, till exempel i förenings livet, för att kunna följa med vad människor tycker. Det
gäller att träffa folk och lyssna.
siv pålsson (s): Det är viktigt att lyssna på människor,
det är ju de som har valt oss. Sen går kanske inte allt att
genomföra, men vi måste lyssna. I Laholm tycker jag att
medborgarna redan idag har bra möjligheter att vara nära
oss via våra frågestunder och möjligheten att lämna
medborgarförslag.
15
•
väXtvärK
Strandhotellet i Mellbystrand genomgår en stor renovering. De nya ägarna vill skapa en
flexibel och öppen byggnad, med mycket rörelse året runt. Satsningen är långsiktig och
ambitionen att få ett mer levande samhälle är högst påtaglig.
Strandhotellet kommer alltså, utöver att
rymma en restaurang och en stor festlokal, att
fungera som en servicebyggnad för de boende.
Kritiska röster
Planerna och byggandet av de nya bostads husen har väckt debatt, där en hel del kritiska
röster gjort sig hörda.
– Det är bra med kritik. Att detta skulle
väcka reaktioner och bli kontroversiellt förstod
vi. Själva tror vi starkt på konceptet och
hoppas på fler positiva röster när allt är klart
”Vår satsning är långsiktig och vi vill långsamt arbeta fram vår produkt utan att stressa fram något. Vi vill utveckla det som folk vill ha”,
säger Andreas Toresson, projektledare för Strandhotellet.
Nya hotellägare satsar
aktivt i Mellbystrand
– Vi hoppas att vår satsning kan bli starten på
en ny trend. Det saknas en centrumbildning i
Mellbystrand och vi vill skapa rörelse och
styra människor åt rätt håll, säger Andreas
Toresson, projektledare för Strandhotellet.
Sommaren 2010 fanns ett bistroliknande
café i Strandhotellet och vissa större fest arrangemang anordnades också, med hjälp av
festtält. Nästa sommar är det full restaurangverksamhet som gäller.
16
Runt hotellet byggs 22 mindre hus, som
rymmer sammanlagt 26 lägenheter förenade i
en gemensam bostadsrättsförening. Alla husen
är sålda och tanken är att de som köper
husen/lägenheterna kommer att hyra ut dem
när de inte själva är på plats.
– Vi har satt ihop ett servicepaket till
medlemmarna i bostadsrättsföreningen, där vi
erbjuder hjälp med uthyrning, städning och
övrig kringservice, säger Andreas Toresson.
Runt hotellet byggs 22 mindre hus, som mött en
del kritik. ”Nu när vi kommit längre märker vi att fler
kommer hit och berömmer oss.”
och man ser den färdiga produkten. Strand hotellet är förknippat med traditioner, det
betyder mycket för många och skapar
engagemang, säger Andreas och fortsätter:
– Nu när vi kommit längre märker vi att
fler och fler kommer hit och berömmer oss.
Attityden förändras efter hand och vi hoppas
på att kunna vara med och göra Mellbystrand
till en utvecklingsort. Det vore fantastiskt om
fler och fler skulle välja att flytta hit permanent.
Långsiktig satsning
I arbetet med att bygga upp Strandhotellet
på nytt har Andreas Toresson och Thomas
Carlsson, vd på Faviol, haft ett tätt samarbete
med Mellbystrandföreningen. Föreningen har
varit ett aktivt och engagerat bollplank under
resans gång.
– Vår satsning är långsiktig och vi vill
långsamt arbeta fram vår produkt utan att
stressa fram något. Vi vill utveckla det som
folk vill ha, säger Andreas.
Till sommaren 2011 kommer hela bostadsområdet att stå färdigt. Då hoppas Andreas
att det är mycket rörelse i området och att allt
fler förstår vad de velat skapa. Strandhotellets
renovering kommer att pågå ännu en tid,
men restaurangen och festlokalen kommer
oberoende av detta att vara i full gång nästa
sommar.
– Då kommer fröet till vår idé att stå klart
och vi kan visa upp vår produkt. Nästa sommar erbjuder vi våra gäster ett riktigt utflyktsmål och en restaurang med höga ambitioner,
avslutar Andreas Toresson. n
N faKta
strandhotellet ägs och
förvaltas av Faviol AB.
Hotellet renoveras
från grunden och återskapas så långt det är
möjligt enligt dess
utseende från 1927.
Runt hotellet byggs 22
mindre hus, som ritats
av Arkitekthuset Sandell
och Sandberg. Husens
26 lägenheter bildar
en gemensam bostadsrättsförening, där merparten av medlemmarna
kommer att hyra ut sina
lägenheter när de inte
själva utnyttjar dem.
NR 2/2010 ditt LahoLm
Strandhotellets restaurang och festlokal kommer att vara i full gång sommaren 2011. Byggnadens genomgripande renoveringen kommer dock inte att vara helt klar då, utan pågå ännu en tid.
ditt LahoLm NR 2/2010
Tidig
medborgardialog
vill fånga andan
i Mellbystrand
i somras fanns en idélåda
på strandhotellet i mellbystrand. det gick också bra att
lämna sina synpunkter
direkt på kommunens hemsida. ambitionen var att få en
bild av medborgarnas uppfattning inför planarbetet
kring mellbystrands
centrumområde.
– Utöver idélådan hade vi
också en liten utställning på
Strandhotellet under sommaren.
Vi ville involvera medborgarna
och samtidigt komma igång
med vårt arbete att se över
centrumområdet i Mellbystrand,
säger Anna Nilsson, planarkitekt
på Laholms kommun.
Att involvera medborgarna
innan planarbetet startat är
ovanligt. Oftast påbörjar kommunen arbetet och involverar
därefter medborgarna i olika
samråd. Men här fanns alltså
en uttalad vilja att fånga upp
viljeinriktningen hos med borgarna innan planarbetet
inleddes.
– Vi har börjat sammanställa
de inkomna synpunkterna och
ska se om vi kan dra några
slutsatser utifrån dem. Därefter
hoppas vi kunna tillgodose åtminstone en del av önskemålen
när vi arbetar fram centrum områdets detaljplan, säger
Anna Nilsson.
De inkomna synpunkterna
har sorterats efter vad med borgarna saknar i Mellbystrand,
vad de tycker är bra och vad de
tycker är dåligt. Synpunkterna
är många och det väger relativt
jämnt mellan den positiva och
negativa vågskålen.
Bland det som medborgarna
saknar nämns bland annat
cykelbanor, parkeringsplatser,
lekplatser, en brygga och ett
mer utbyggt serviceutbud
med butiker, turistbyrå och
restauranger. Upprustningen
av Strandhotellet nämns med
både positiva och negativa
förtecken, dock med övervikt
för de positiva rösterna. Bland
det som medborgarna tycker är
dåligt dominerar åsikter om
vägar, cykelbanor, parkeringsplatser och sopstationen.
17
•
näringsLiv
– Det här är ett bra område som ständigt fylls
på. Läget intill motorvägen och mitt emellan
Mellbystrand och Skummeslöv är perfekt.
Som egenföretagare vet jag att småföretag förr
eller senare ser sig om efter ett kontor, säger
Ronny Johansson.
Ronny Johansson, med företaget Ropia,
bygger och hyr ut kontors- och lagerlokaler.
Dessutom har han en egen butik där han säljer
trädgårds- och designmöbler, varav en hel del
är sprungna ur hans egna idéer.
Ropia växer i
takt med Mellby
företagspark
ett hus om året
Ronnys första kontorshotell stod färdigt för
ungefär två och ett halvt år sedan. Merparten
av lokalerna är uthyrda och fler företag är på
ingång. Ronnys plan är att bygga fyra-fem hus
med liknande exteriör, ungefär ett om året.
– Både företagare och privatpersoner efterfrågar lagerytor just nu. Därför bygger jag ett
ronny Johansson har valt att etablera sig i mellby
företagspark. här äger han 10.000 kvadratmeter
mark och håller för närvarande på med
sitt andra husbygge. efter att ha
byggt ett företagshotell
skapar han nu ett
lagerhus.
lagerhus, lite modell ”Shurgard”. Här kommer
man att kunna hyra lagervolymer på allt från
fyra kubikmeter och uppåt. Huset beräknas
vara färdigt i februari 2011.
Ronny Johansson har varit egen företagare
i hela sitt yrkesverksamma liv. Entreprenörsandan verkar rinna i hans ådror, men han är
inte bara en igångsättare utan är också bra på
att hålla ut. Att starta något nytt och dra igång
olika projekt är bland det roligaste han vet.
Han uppskattar resan och känslan av att vara
på väg mot nya mål, men påpekar samtidigt
vikten av att ta sig tid att stanna upp och njuta
av själva målet.
– Jag kör hela vägen och tycker det är kul
att vara kvar. Jag tillhör inte typen som ger
mig så lätt, säger han.
Konkreta resultat
Ronny uppskattar att se konkreta resultat av
det han gör. Det kan vara allt från en möbelidé
som förverkligas till ett hus som byggs. När
han ser att något händer och sedan blir färdigt
känner han sig nöjd.
I hans företagshotell möts företag från
olika branscher, vilket är något han uppskattar.
Det skapar möjligheter för möten över gränser.
I bästa fall föds idéer som inte annars hade sett
dagens ljus.
en sak i taget
Ropias kontorshotell är luftigt och designat enligt
Ronny Johanssons egna idéer. I mitten ett pennställ
som han själv formgett, nederst början på det
lagerhus som byggs i vinter.
Vad Ronny ska ägna sig åt efter att hans
fyra–fem kontors- och lagerhus är klara vet
han inte i dag. Han tar en sak i taget. Kanske
får hans klurighet och intresse för möbler och
design ta mer plats på sikt?
– Pensionär tänker jag i alla fall inte bli.
Jag kommer att fortsätta driva olika småprojekt och har en del möbelidéer som ligger och
gror.
När vi vandrar runt i lokalen bland
möblerna är det lätt att tro honom. Här hittar
vi ett klurigt pennställ som Ronny själv
designat och låtit producera. Ett skrivbord, en
lyxig garderob och bord av glas bär även de
hans signum, för att inte nämna trätrappan och
spegeln som finns i entrén till företagshotellet.
– Jag gillar när det är gediget. När jag
bygger mina kontorshotell får jag möjlighet
att göra det som jag själv vill ha det,
avslutar Ronny. n
N faKta
mellby företagspark
ligger utmed E 6:an
vid avfarten till Mellbystrand, där en ny tillfart
har dragits öster om
och längs med Europavägen. Området har
varit lite trögstartat, för
att markens bärighet
inte tillåter tung industri.
Nu är det under uppbyggnad och medger
etableringar för industri,
kontor, lager och
handel. Hela området
omfattar totalt 560.000
kvadratmeter, varav
den första etappen på
200.000 kvadratmeter
är detaljplanerad med
färdiga tomter till
försäljning. Visionen är
att skapa: ”En modern,
levande och öppen
företagspark med möjligheter för kreativt och
framåt företagande.”
för mer information
kontakta:
Anders Heidenfors
Enquist, Mark och
exploateringsansvarig
Laholms kommun,
tel: 0430-154 28
Fredrik Swärdh,
Näringslivssekreterare
Laholms kommun,
tel: 0430-155 31.
”Både företagare och privatpersoner efterfrågar lagerytor just nu.
Därför bygger jag ett lagerhus, lite modell ’Shurgard’.”
18
NR 2/2010 ditt LahoLm
ditt LahoLm NR 2/2010
19
•
Knäredsfreden sätter spår i samtiden
freden i Knäred slöts den 20
januari 1613 och avslutade därmed
det tvååriga Kalmarkriget. År 2013
firar freden 400-årsjubiléum och
festförberedelserna har redan
inletts. Laholms kommun har, tillsammans med Länsstyrelsen och
region halland, bjudit in både
det svenska och det danska kungahuset till firandet.
Knäredsdag och fredsfirande
Utöver Christin och Marie ingår även Helena
Mårtensson och Karen Hallgren i den grupp
som planerar fredsfirandet 2013 och de
Knäredsdagar som återstår fram till dess.
Laholms kommun, Länsstyrelsen och
Region Halland planerar också att uppmärksamma fredsfirandet. Förhoppningen är att
representanter från både det svenska och det
danska kungahuset ska kunna närvara vid
festligheterna.
Sommaren 2010 visade ett antal föreningar
upp sig på Knäredsdagen, ett 20-tal knallar
fanns på plats, en gemensam gudstjänst ägde
rum, en clown uppträdde, bröd bakades på
gammalt vis och många kom till Knäred för att
uppleva stämningen.
20
Ungdomslotsen hjälper dig hitta dina styrkor
Har du gått ut gymnasiet och är arbetssökande? Skulle du vilja ha hjälp med att hitta det som
gör just dig intressant på arbetsmarknaden och komma ut och träffa tänkbara arbetsgivare?
Möt Wiveca Ekeblad, projektledare för Ungdomslotsen, och gör sedan ett besök på Lärcentrum
för att se om detta är något för dig.
1
2
3
vad är en Ungdomslots?
Marie Harrysson och Christin Nordström är två av eldsjälarna i Knäreds samhällsförening. De ser fram emot att få fira freden i Knäred.
– Nu är plattformen lagd och vi fortsätter
planera och vara drivande. Det hade till exempel varit väldigt roligt om vi till 2013 kunde
få till stånd någon form av teater- eller lajvföreställning, alltså levande rollspel, säger Christin.
– Det hade också varit spännande med
naturvandringar eller historiska vandringar,
tillägger Marie.
– Vi vill, likt båtlotsar, lotsa ungdomarna i
hamn, mot uppsatta mål. Via okända och
farliga vatten ser vi till att de får en säker och
snabb färd mot ett jobb.
hur arbetar ni?
vad får er att satsa tid och
kraft på detta?
– Jag blir drivande när jag ser att fler och fler
hoppar på och vill vara med. Att i det läget
göra ett bra jobb och nå resultat känns kul,
säger Marie.
– Det är roligt att skapa gemenskap. Vi i
samhällsföreningen kan se till att alla drar åt
samma håll och arbetar med samordning,
säger Christin.
vad spelar historien för roll idag?
– Historien speglar framtiden och ger oss
perspektiv. Det är bra att känna till att vi haft
krig här i våra trakter och vad det berodde på.
Med den kunskapen kan man leta upp liknelser
i dagens samhälle och reflektera över dem,
säger Christin.
vad vill ni att firandet av
freden ska ge?
– Min förhoppning är att skapa ett
engagemang för samhället och få chansen
att uppmärksamma denna historiska händelse,
säger Christin.
– Det är kul att visa upp Knäred. Vi har ett
stort och bestående kulturarv att värna om,
det vill vi sätta på kartan, säger Marie. n
– Det är en person som arbetar med arbets sökande ungdomar som gått ut gymnasiet och
inte är äldre än 24 år. Enkelt uttryckt kan man
säga att de är både coacher och vägledare på
samma gång.
varför valde ni namnet
Ungdomslots?
foto: CHRISTIN NORDSTRÖM
Som spindlar i nätet och igångsättare av fredsfirandet hittar vi
ett antal eldsjälar i Knäreds
samhällsförening. När de
började fundera över hur freden skulle firas
föddes samtidigt idén om att återinföra Knä redsdagen, en tradition som varit vilande ett
tag. Gensvaret blev stort och efter sommarens
lyckade evenemang kommer Knäredsdagen att
återkomma, den första helgen i juli.
– Dagen var framför allt tänkt som en
puff för föreningslivet. Vi tog kontakt med
samhällets olika föreningar, organisationer,
kyrkan, företag och en hel del privatpersoner,
berättar Christin Nordström i Knäreds
samhällsförening när vi träffas vid minnes stenen i Sjöared, i utkanten av Knäred.
– Det finns säkert ännu fler som vill vara
med nästa år, när de såg hur lyckat det blev i
somras. Vi har fått många positiva reaktioner
och var själva förvånade över vilken uppslutning det blev, fyller Marie Harrysson i,
även hon från samhällsföreningen.
VÅRA
RÖTTER
9 snabba
I somras återinfördes
Knäredsdagen. Bland
säljande knallar och stor
publik sågs bland annat
en clown uppträda.
N
faKta
freden i Knäred 1613
avslutade det tvååriga
Kalmarkriget mellan
svenskar och danskar.
De båda sidornas förhandlingsdelegationer
möttes på en bro över
en gränsbäck i Sjöared,
utanför Knäred, där
gränsen mellan Sverige
och Danmark på den
tiden gick. Inför freden
hade förhandlingar förts
under en längre tid om
både landvinningar och
pengar. Efter freden fick
både Sveriges och
Danmarks kung rätt att
bära vapnet tre kronor i
sina vapensköldar.
NR 2/2010 ditt LahoLm
– Vi arbetar enligt en vägledningsmetodik
som heter Biologdesignern. Här arbetar
ungdomarna under tio veckor med att ’hitta
sin grej’. Det är en individuell process, även
om vi arbetar i grupp. Varje person arbetar
med sig själv och kan välja hur mycket han
eller hon vill ta stöd av de andra i gruppen.
Vi arbetar mycket med att skapa trygghet i
gruppen, så att ungdomarna tillsammans
ska kunna utbyta idéer, ge feedback och
stötta varandra.
4
5
hur har det gått hittills?
– Av de 83 ungdomar vi träffat under de fyra
första månaderna har 25 stycken slutat och av
dessa har 68 procent gått vidare till arbete
eller studier. De 60 ungdomar som finns kvar
hos oss går Biologdesignern. En del av dem
jobbar, studerar eller har praktik samtidigt.
hur gör man för att hitta
sin grej?
– Ungdomarna får fundera över sina egna
styrkor och vilka värderingar de har när det
gäller arbete. Efter hand hittar var och en ett
antal tänkbara arbetsgivare, som de kontaktar
för att göra ’baklängesintervjuer’. Det är inte
en anställningsintervju, utan ungdomarna
ställer själva frågor om hur det är att arbeta
ditt LahoLm NR 2/2010
med vissa arbetsuppgifter på ett det utvalda
företaget. Den vanligaste frågan är att de ber
sin intervjuperson beskriva en helt vanlig dag
på jobbet. Därefter matchar vi svaren med
ungdomens uppsatta styrkor och arbetsvärderingar för att se om det var som de trodde.
Efter att ha gjort ett antal sådana intervjuer har
var och en snävat in det arbetsområde eller
yrke man vill gå vidare inom.
6
det handlar alltså mycket
om möten?
– Precis, det gäller att komma ut och skapa
relationer. På så vis får man veta mer om olika
arbetsplatser och yrken. Om den person som
intervjuas eller den aktuella arbetsplatsen inte
är helt rätt, får man kanske tips om någon
annan att prata med. Ambitionen är att ungdomarna ska känna sig så säkra på vad de vill
och var de vill jobba, att de bara söker de
jobb de verkligen tror att de kan få.
7
8
9
det här med att skriva cv då?
– Vi pratar väldigt lite CV eller meritförteckning. Vi tror mycket mer på möten, att
få föra samtal med tänkbara arbetsgivare och
att hitta sina egna styrkor. Det finns jobb för
alla, det gäller bara att hitta dem.
”Det finns jobb för alla,
det gäller bara att hitta
dem”, säger Wiveca
Ekeblad, projektledare
för Ungdomslotsen i
Laholms kommun.
vilka samarbetspartners har ni?
– Vi samarbetar med Arbetsförmedlingen
som har två personer på plats här hos oss en
dag i veckan. Tillsammans med dem hittar vi
ofta bra lösningar, de har resurser som vi kan
använda oss av och tvärt om.
hur gör jag för att komma i
kontakt med er?
– Vi finns här på Lärcentrum alla dagar, så
det är bara att titta förbi. Det går också bra
att ringa någon av oss eller titta in på vår
hemsida. Vi startar en grupp i månaden och
anordnar dessutom en rad aktiviteter. Allt
är kostnadsfritt. n
N faKta
Kommunens två
ungdomslotsar heter:
Anette Martinsson,
tel: 0702-99 02 17
Jenny Kolnig,
tel: 0702-99 05 28.
Ring dem så berättar
de mer om vad de kan
göra för just dig.
Eller titta in på
www.ungilaholm.se
och läs om vad som
är på gång.
21
•
pÅ Jobbet
Personliga
ombud
som aldrig
ger upp
Christer Walther och Agneta
Bergman är personliga ombud i
Laholms kommun. De är ingen
myndighet utan har en
fristående roll som resurs
för personer med psykisk
funktionsnedsättning.
De hjälper bland annat till
med myndighetskontakter,
följer med på möten och
är ställföreträdande
medmänniskor.
Laholms kommun satsar aktivt på arbetet med personliga ombud, som funnits i kommunen sedan 2002. ”Vi försöker hela tiden se till vilka
resurser och möjligheter varje person har och arbetar utifrån det”, säger Christer Walther.
– Vi arbetar hela tiden på klientens uppdrag
och vår fristående roll är viktig. Vi har inte mer
makt än våra klienter, men vi har upparbetade
kanaler och kontakter samt vågar ofta mer än
de, säger Christer Walther och tillägger:
– Vi säger aldrig nej till någon och avvisar
ingen. Vi lyssnar på alla som söker upp oss,
men hänvisar ibland människor vidare om vi
inte är rätt instans.
Christer har varit personligt ombud sedan
2002, när verksamheten startade i Laholm.
2007 fick även Agneta Bergman samma roll
och uppdrag. I dag sitter de på Humlegången
19, där dörrarna alltid är öppna och spontan besöken vanliga. De som söker upp dem är
alla över 18 år och har en psykisk funktionsnedsättning. Målet är att öka klienternas livskvalitet och få dem att själva ta kontroll över
sina liv.
medmänniskor som lyssnar
– Vi kan till exempel följa med våra klienter
till försäkringskassan, på ett vårdbesök eller till
en hyresvärd. Vi är helt enkelt medmänniskor
som lyssnar och för våra klienters talan när de
inte riktigt klarar av det på egen hand, säger
Agneta Bergman.
Laholms kommun har satsat aktivt på att
få verksamheten med de personliga ombuden
att fungera. Christer och Agneta upplever också
22
NR 2/2010 ditt LahoLm
ditt LahoLm NR 2/2010
att det är en positiv kommun att arbeta i
och att de har lätt att ta sig fram, såväl inom
kommunen som på övriga myndigheter,
instanser eller inom vården.
– Vår verksamhet är förhållandevis billig
och vi arbetar förebyggande. Vi försöker hela
tiden se till vilka resurser och möjligheter
varje person har och arbetar utifrån det,
säger Christer.
inger förtroende
Både Christer och Agneta är väldigt enkla
att få kontakt med och inger snabbt förtroende.
De är positiva och ser framåt. God människokännedom och en lätthet att läsa av situationer
och människor bidrar positivt till verksam heten. I sitt arbete möter de ofta människor i
svåra och utsatta situationer. En del av dem
har tappat tron på framtiden.
– Vi ger inte upp. Vi fungerar ofta som
ställföreträdande hopp, säger Agneta.
Vad är drivkraften, vad gör era jobb
stimulerande?
– Alla möten! När det börjar fungera, när
vi ser att människor växer och går från
hopplöshet till att se att det finns möjligheter,
det är min drivkraft, säger Agneta.
– Att få förtroende att lösa till synes
”hopplösa fall” och vara med när det vänder,
det är fantastiskt, säger Christer. n
N faKta
Laholms personliga
ombud är en resurs
för personer över 18 år
med psykisk funktionsnedsättning. De möter
cirka 50 personer per
år och arbetar parallellt
med 10–15 klienter
vardera. De flesta
som hör av sig söker
inledningsvis hjälp med
ekonomiska frågor.
Arbets- och sysselsättningsfrågor,
bostadssituationen,
att etablera kontakt
med hjälpinsats eller
förbättra kontakten med
myndigheter och stöd
i vardagen är andra
vanliga anledningar till
kontakt.
du når dem på telefon
0430-153 65 eller på
deras mobiler:
Christer Walther:
070-301 08 08 eller
Agneta Bergman:
070-609 08 08.
23
gruppförsändelse till hushåll
foto: CHRISTEL LIND
Hjälp oss sprida Laholmssymbolen!
Laholms kommun har tagit fram en ny dekal med Laholmssymbolen. förhoppningen är att så
många som möjligt nu tar chansen att sätta den på bilen, cykeln, mopeden, husvagnen eller
någon annan synlig plats. två dekaler följer med det här numret av ditt Laholm.
L
aholmssymbolen togs fram under
arbetet med kommunens nya varumärke. Den har formen av en båge,
likt Laholmsbuktens konturer, och fungerar
som symbol för hela kommunen.
Bågen är också ett uttryck för kommunens
kärnvärde, att vara omfamnande. Här finns
närheten och tilliten mellan människor, viljan
att växa och bli fler, gästvänlighet och ett
varmt välkomnande.
Viljan att växa märks också tydligt dels i
kommunens vision: ”I Laholm vill vi bli fler,
bättre och starkare. Här förenas livskvalitet
och tillväxt för en hållbar utveckling”, dels i
Sätt den nya dekalen
på din bil, cykel eller
husvagn! Tillsammans
gör vi Laholmssymbolen
mer känd.
ett av kommunens mål: Laholm ska år 2020
bestå av 25.000 invånare.
För att Laholm ska kunna växa måste
kommunen vara ett attraktivt val för nya och
befintliga kommuninvånare, besökare samt
företagare. Ett sätt att uppnå både visionen och
kommunens mål är att förstärka varumärket
Laholm och göra symbolen mer synlig, vilket
alltså är tanken bakom dekalen.
Förhoppningen är att du som kommun invånare nu tar chansen att hjälpa till att sprida
Laholmssymbolen. Dekalen är internationell,
vilket kan ge positiv spridning av varumärket
Laholm även utanför landets gränser.
har du några frågor om varumärket? Vänd dig till Agneta Wesslén, tel: 0430-153 34.
vill du ha fler dekaler? Vänd dig till Medborgarservice i Stadshusets foajé eller ring
dem på tel: 0430-156 00.
Postadress: Laholms kommun, 312 80 Laholm. Besöksadress: Humlegången 6. Växel: 0430-150 00.
www.laholm.se