Cavum nr4 2008.indd

OFT CAVUM
Grundad 1936
av Axel Fritiof Hansson
INNEHÅLL:
EHÅLL:
5 Insändare
dare
6 Hälsningar
ingaar från
från styrelsen
n
8 Idyllen
Ttek-lab
n påå T
tek-lab
10 Körens
historia
ns h
istoria
12 Kära dagbok
daagbok
13 Profilen
14 Alex
15 Sverker
Toreskog
ker Tore
eskog
1199 OF 1120
20 åår!
r!
Cavum
blir
till
22 Cavu
um b
lir til
nya
24 OF:s n
ya sstyrelse
tyre
StartUpDay
med Shyffert
25 StartU
UpDay m
Matbladet
28 Ma
atbladdet
Knep
Knåp
30 Kn
ne p & K
nåp
31 JJulkrönika
ulkröniika
OFT-CAVUM
Årgång 72, Nr 4
LEDARE
Postadress:
Alfred Nobels Allé
141 52 Huddinge
Telefon: 08-52488345
Fax: 08-7747763
E-mail: [email protected]
Chefredaktör:
Maya Skålén
073-0730948
Layoutansvarig:
Erik Norrman
070-6889149
Ansvarig utgivare:
Universitetsadjunt,
bitr övertandläkare
Stefan Morge
Redaktion:
Folke Ullberg Tdl T9
Pontus Josefsson Tdl T9
Kristofer Andersson Tdl T9
Anders Petterson Tdl T9
Henrietta Brakl Tdl T7
Linnéa Frisk Tdl T7
Nina Monsef Tdl T5
Dick Harju-Jeanty Tdl T5
Stephan Nilsson Tdl T5
Niklas Ljungfeldt Tdl T5
Quynh Nguyen Tdl T5
Elli Kassiry Tdl T3
Maria Karlberg Tdl T3
Daniel Blomgren Tdl T3
Turid Tidblom Tdl T1
Hanna Gelebo Tdl T1
Valeska Munoz Tdl T1
Fotografi:
Redaktionen om ej annat anges,
främst fotograf Sanna Ibstedt Tdl T1
Annonser:
Cavum/Näru
[email protected]
Festen är över och nu går OF vidare på sina 120 år!
Prenumeration:
1 år (4 nummer) 500:Bilder och artiklar lagras
elektroniskt och publiceras
på www.of.ki.se
Eftertryck tillåtes endast
efter redaktionens medgivande
ISSN 1401-1638
Det var en fantastiskt trevlig fest med underbar mat och god underhållning.
Tänk vad OF´s studenter kan, förutom att läsa och borra. Jag är djupt imponerad.
Tack Anna för vårt samarbete med festen. Du är grym!
Nu är det julen som stundar och som vanligt önskar jag mig en vit jul.
I år kommer era terminsräkningar för våren ut i mitten av december, så håll utkik och betala i
tid. Hör av er om den inte dykt upp vid terminsstart.
Expeditionen är öppen måndag och onsdag
mellan kl 0900-1500.
För att ontakta mig:
estelle.hoff @ki.se
eller [email protected]
Tryck: Strålins, Gävle 2008
08-524 88345 (må, on)
070-6058345 (ti, to)
0705-973216 (fre)
Vi ses!
Estelle Hoff
Insändare
Hej Cavum!
Jag har alltid velat bli specialist och undrar om det är en
merit att ha skrivit insändare till Cavum när man ska söka
en ST? Helst vill jag bli specialist i följande områden (fallande ordning): Kirurgi, Parod, Ped (har hört att man får
operera där). Jag vill gärna utbilda mig till specialist direkt
efter examen, gärna i Malmö, för där har de PBL!
/T1:a
Apropå människor ifrån främmande städer
Vad gör man om man inte lär känna några
stockholmare? Jag menar, det är verkligen inte
lätt när man inte kommer från staden. Förvisso
finns det fler stockholmare på skolan än vad
jag trodde även om det verkar som om de flesta
av dem tycker att det finns fler “lantisar” än de
trodde. Tänk vad underhållande det är för dem
att se oss nybörjare åka tunnelbana, försöka
betala med mynt på bussen, vela om vilken
mataffär som egentligen är bäst bara för att välja
ICA som känns mest hemma eftersom det är den
enda kedjan som finns i vår del av Sverige. Kul
att man kan ge lite underhållning i alla fall. Mitt
bästa tips så här långt är ändå att hitta sig en
hyfsad stockholmsinföding att bli omhändertagen av, drygheten är bara att stå ut med. Bådas
vinst förstås, goda skratt bytes mot en någorlunda säkerhet i vardagen.
/Utomjording i stora staden
Æ
Æ
Dum Dummare?
Hur dum får man bli? Jag sa till min kompis att vi
alltid lagar med plastic padding och han trodde på
mig!
/Hälsningar Lisa
Kära Cavumredaktionen!
Den avgående OF-ordförande gick till val på reducerad medlemsavgift.
Vet ni hur det ligger till med detta? Jag betalar fortfarande samma avgift.
Var det bara tomma ord? Har jag blivit lurad?
Med vänlig hälsning,
Upprörd kårmedlem
Van Hellsing?
120-årsjubileumet var en mycket trevlig tillställning! Det mesta
var imponerande, utom en detalj. En av kvällens talare – prefekten
Eva Hellsing. I sitt tal pratade hon om hur jobbigt det var förr när
vi studenter var så ”vänstervridna” och hur mycket bättre det är
idag då vi blivit mer högerorienterade. Alla får ha sina politiska
åsikter, men att OF:s prefekt skall dra upp sina åsikter inför 225
middagsgäster känns bara jävligt opassande. Kanske är det ett nytt
krav för att få komma in på utbildning: Fysik B, Kemi B plus att
du röstat borgerligt i senaste valet? Kommunistjakt har inte skett
sedan Joseph McCarthy:s tid i 50-talets Amerika, men det är väl
lika bra att någon tar upp den gamla kampanjen. Det är ju roligare
att jaga vänstervridna än att jaga vampyrer – något Hellsing kommer att tid med nu när hon nu lämnar prefektsposten.
/Student som undrar?
Lyckat!
Måste säga att förra numret av Cavum blev mycket
lyckat – kul att se att allt är i färg. Back in the days
när jag började på Käftis, då var det andra bullar! Då
fick man ta på sig sådana där 3D-glasögon för att ens
få läsa en sida i färg! Keep up the good work!
/Erfaren Äldreterminare
Kontakta styrelsen
Oscar Hammarfjord,
ordförande
[email protected]
Hälsningar från
Det en
Det
enda
da jag
jag
g vill
vililll säga
säga
g är:
är:
Emma Bladh,
Vice ordförande
[email protected]
KOM
K
OM TILL ARBETSMARKNADSDAGEN
21
2
1 JAN KL 11-15 I LJUSGÅRDEN!!!
Kram
K
ram till er alla!
Robert Liljeholm,
Utbildningsutskottet
[email protected]
Nina Monsef,
Informationsutskottet
[email protected]
Mortada Jaber,
Internationella utskottet
[email protected]
Johan Roslund,
Idrottsutskottet
[email protected]
Karolin
K
Ka
arolin Bodin
Ordförande
O
rdförande Näringslivsutskottet 2008
Tack
Ta
ck
k för
för
ör v
verksamhetsåret
erk
er
ksamh
ksam
hetså
hets
året 2008!
året
200
008!
8!
Året som gått har varit händelserikt och gett många lärdoÅret
Å
År
mar.. Vi i OFs styrelse har bland annat jobbat med att utm
ma
mar
veckla
ve
vec
kla den nya studieplanen för tandläkarprogrammet och
förbättra
för
ö bättra kommunikationen med studenter via ny hemsida,
veckobrev,
ve
vec
kobrev, fika i puben mm. Under det gångna året har den
bejublade
be
bej
ublade kören startats, kåren firat 120 år, arbetet med
kå
kår
lokalen fortlöpt, Cavum kommit i färg, riktlinjer dragits för
kårlokalen
värdskapet
vä
vär
dskapet av OS 2009 och mycket mer. Jag vill ta tillfället
akt
ia
kt att rikta ett stort TACK till alla Er som bidragit till detta
oc lyft OF till vad vi är idag; en strålande kår.
och
Emm
Em
a Bladh
Emma
O
OF
OF:
s Vice Ordförande 2008
OF:s
Tack
Ta
ck
k alla
a
all
lla
ll
a me
medl
medlemmar
dlem
dl
emma
marr för
för att
attt jag
jag få
fått
tt två
två
å fin
fina
a år
år i O
OF
OF:s
F:s st
F:s
styr
styrelse!
tyrel
else
lse!!
Rosa Ansari,
Programutskottet
[email protected]
Amanda Sandberg,
Tandteknikerrepresentant
[email protected]
Sanna Makelesi-Elias
Tandhygienistrepresentant
[email protected]
Karolin Bodin,
Näringslivsutskottet
[email protected]
Clara Stålnacke,
Tandläkarrepresnetant
[email protected]
Estelle Hoff,
Ständig sekreterare
[email protected]
In
Inledningsvis
nledningsvis vill jag rikta ett stort tack till mina utskottsmedlemmar, Emma
W,, Jane, Katarina, Emma B och Clara, samt kårstyrelsen. Det känns bra
W
att
a
tt blicka tillbaka på det gångna året. Jag har deltagit i många möten
på
p
å olika nivåer inom KI och kåren där jag upplevt andras mötestekniker
och
o
ch givits chansen att reflektera över min egen. Det har varit roligt och
sspännande
pännande att påverka tandläkarprogrammets utveckling både inom och
utanför
u
tanför instutitionen.
Speciellt
S
peciellt vill jag uppmärksamma mitt goda samarbete med Clara, där vi
bland
b
land annat har vi verkat för att tandläkarstudenter ska få arbeta på tillfällilig
ig legitimation med begränsning efter termin åtta. Utan att någonting är
ännu
ä
nnu är definitivt angående tillfällig legitimation känns det hoppfullt. Det
ssenaste
enaste jag och Clara gjort tillsammans är att skriva ett brev till rektorn där
vvii kräver att den nya personalen på sal får fast anställning. Kul att ha gjort
har
h
ar varit att skriva remissvar till regeringen om konsekvenser av kårobligattoriets
oriets avskaffande samt att vara med på kollot :-)
Ä
ven om valet för OF:s styrelse inte är avgjort så ser det ut som om Clara
Även
och
o
ch Emma blir kvar vid rodret och jag är säker på att de kommer göra
kkommande
ommande verksamhets år ännu bättre än det nuvarande. Till dem och
resten av nya styrelsen önskar jag lycka till.
Robert
R
obert Liljeholm
Tdl
T
dl representant 2007
Ordförande
O
rdförande för Utbildningsutskottet 2008
styrelsen
Tack
T
Ta
ack
k för
ffö
ör mig
miig
Då
D
å är det väl dags att summera styrelse året och tacka för sig.
För
F
ör att i korthet dra lite om vad vi gjort:
--->
-> Hemsidan är ny och nästan klar
--->
-> Kårlokalen är planerad och förhoppningsvis inflyttningsklar
in
inom
nom kort
--->
-> Tidigare år brukar vi dra in ca 30 000-50 000 sek i kåren per
å
år,
r, i år ite drygt 300 000 sek (siffrorna är innan utgifterna för
e
eventen
venten är betalda, de pengar som blev över gick till att finansie
era
ra vårtjubileum, kårlokal osv.)
--->
-> Ett grymt kul 120års jubileum!
--->
-> Tillfällig legitimation mellan T8-T9 verkar allt mer möjligt,
fförhoppningsvis
örhoppningsvis klart redan till sommaren
--->
-> Ett mycket lyckat kollo vilket medförde att vi i år har många
fler medlemmar i utskotten än de senaste åren (även om det nu
n
nte
te är så många fler än tidigare som faktiskt arbetar)
JJag
ag är otroligt imponerad över hur mycket arbete några eldsjälar
utför
u
tför för kåren under ett år. Det är först i år jag verkligen förstår
h
hur
ur mycket arbete vissa genomför och det är fantastiskt kul
när
n
är någon kommer fram och tycker att något behövs förändras
och
o
ch de omgående själva hjälper till för att göra något åt saken.
Sen
S
en kan jag bli lika förbluffad över hur vissa kan klaga på Vux,
fföreläsningar,
öreläsningar, examensarbete, fester osv. utan att någonsin
ffundera
undera över att de själva kanske borde bidra med något för att
fförsöka
örsöka förbättra utbildningen eller kanske rentav någon gång
hjälpa
h
jälpa till att anordna någon av de fester de så gärna annars
deltar
d
eltar på.
Jag skulle ta några bra exempel på några som verkligen har
bidragit.
Jonas Boberg: han har lagt åtskilliga hundra arbetstimmar för
att viandra skall ha både pub och sittningar att gå till.
Anna Magnusson: ansvarig för hela 120år jubileum utan att ens
få en gratis biljett.
Nilla Olsson och Helena Hagenfalk: har, tillsammans med några
fler, anordnat åtskilliga sittningar och de har haft andra uppdrag
såsom föreningsrevisor, valberedning och fixat examensluncher.
Maya Skålèn:allt arbete med Cavum mm.
De dessa har gemensamt är att det gjort allt detta utan att ha en
egen vinning på det utan för att de och vi andra skall få en lite
roligare studietid. Det finns självklart många fler som arbetar lika
hårt men som jag tyvärr inte får plats att nämna här.
Slutligen vill jag tacka för mig. Det här året har varit mer lärorikt
än vad jag kunde ana samtidigt som jag haft otroligt roligt.
Tack för allt arbete.
Oscar hammarfjord
OF.s Ordförande 2008
Idyllen
Om man går in huvudentrén till Käftis, tar sig förbi Alfreds restaurant och
fortsätter i korridoren in mot sjukhuset hamnar man ganska snart hos en
mycket speciell kurs. Termin 3 tandtekniker. Ryktet säger att där finns bara
skratt och lek dagen lång och ingen behöver bli vuxen. Tillsammans med
Cavums egna fotograf svepte jag förbi deras labb en stund för att få insupa
atmosfären.
Det första som slår emot en är den idyll som fyller rummet till bredden. Man kan
inte tro att det någonsin råder tentaångest-kaos här inne eller hets för någon
inlämning. Nej, i det här labbet råder snarare en uppsluppet familjär atmosfär
där kursen varje vecka turas om att ta med sig fredagsfika. Ibland händer det
att myset ackompanjeras med lite fotovisning, t ex har Johanna visat bilder från
OF:s resa till Island. Lotti står tydligen på tur på fikalistan för hon berättar att
honföregåendenattdrömdemardrömmaromdenstundandefikaförberedelsen.
Eller kanske missförstod jag och det i själva verket var en dröm i längtan efter att
få bjuda på de perfektaste sju sorters kakor som någonsin bjudits på. Klart står
i alla fall att i T3 sätter man stort värde på fredagsfikat.
Jag frågar mig om den familjära stämningen verkligen är så genuin som den framstår. Lite trevande försöker jag fiska
efter en dold potentiell skandal. Något som man desperat försöker tysta ner, allt för att upprätthålla fasaden. Men jag
får inget napp alls. Inte ens den minsta lilla antydan om en eventuell tonårsrevolt. Kurs 3 är helt enkelt naturligt idyllisk.
Istället undrar jag hur det kommer sig att just deras kurs har blivit en sådan myspys-kurs. Frågan följs av en viss betänklighet men sedan säger någon att det måste vara för att de är lika störda allihop. Jag tittar frågande på den lilla
gruppen. Lite urskuldande ändrar man det till att de är lika. När jag träffar dem lite senare kommenteras påståendet och
några håller inte alls med utan betonar att det snarare är olikheterna som gör att de har vuxit samman till en tät grupp,
men också att de har ett gemensamt genuint intresse: TANDTEKNIK! Sedan tilläggs att de trots allt är en ganska liten
skara (endast ett 15-tal) vilket förvisso underlättar vid inbjudandet till fester och förfest.Ytterligare en sammanbindande
företeelse är det begrepp som myntades alldeles i början av första terminen: Veckodagsskål! Varje vecka avslutas följaktligen med en veckodagsskål för att tacka envar för en god arbetsvecka och för att välkomna helgen. Och skulle inte
alla vara på plats rings, sms:as eller mms:as det till varandra.
Men här måste det väl ändå vara slut med alla trevligheter? Nej, det är det sannerligen inte! Under hösttermin har nämligen ett pinfärskt vinlotteri upprättats, ett koncept som förvånansvärt nog inte har dykt upp på andra ställen på skolan.
Det hela går ut på att några lyckliga själar på kursen vinner ett antal flaskor 60-kronorsvin, allt i studentikos anda. Ingen
kan vara gladare än Mats som härom veckan drog hem första priset, en vinst som jag tror många
avundas honom.
Vad är då hemligheten bakom denna magiska kurs gemytliga sammanhållning? Mystiken kring termin 3 kvarstår. Frågan
är om resten av institutionen någonsin kommer att komma ikapp? Och vad kommer att hända när dessa studenter väljer
att ta ut sin examen och lämna tandvårdsskolan? Kommer en ny kurs att axla farbror Barbro-mysstämningen?
När julen nu börjar närma sig kan vi vara säkra på att det kommer vankas pynt och dekorationer i teknikerlabbet.
Förra året tog Mattias tag i det hela och smyckade ena väggen med ljusslingor i olika färger. Kanske dyker till och med
självaste jultomten upp på T3:ornas labb. För något det finns gott om där, det är snälla barn!
MARIA KARLBERG
Från svea till OF-kören
Do re mi fa so la si.. eller hur gick det nu igen? OF har genom
tiderna huserat dolda talanger då tandläkaryrket tycks locka till
sig underhållare i olika former. Bland dessa personligheter har vi
idag lyckats att samla ihop en liten grupp sångfåglar - vilka vi stolt
placerar under namnet OF-kören. Det har snart gått ett år sedan
gruppen startades och under tiden har kören etablerat sig som en
stadig punkt i kårlivet. Men är detta första försöket till en organiserad sånggrupp eller har det funnits tidigare körer i OF? Cavum har
tagit en resa tillbaka i tiden för att söka svar på detta mysterium.
Musik och underhållning på 70-/80-talet
Tandläkaryrket kräver ett visst mått av kreativitet och uppfinningsrikedom. Egenskaper av denna typ återspeglas i många fall hos minnesvärda profiler från OF´s historia. Vid sökandet på uppgifter om tidigare
underhållare i kårlivet erbjöds både tips och individuella påminnelser.
Dock var uppgiften svårare än förväntat i jakten på OF´s musikhistoria.
Cavum lyckades däremot att få tag på en tidigare OF-medlem, Karin
Röding, som också var med på plats. Karin är idag universitetsdirektör
på KI, men är från början tandläkare och medicine doktor.
Mellan vilka år studerade du på tandl.programmet?
1976-1981 kurs 76B
Hur verksam var du i kåren? Vilka poster satt du på under studietiden?
Marskalk från termin 3; custos 1979, utbildningsutskottets ordförande
1980; ordförande 1981; skattmästare under 10-15 år från slutet på 80talet till slutet på 90-talet.
Fanns det någon sorts OF-kör under din studietid? Eller vet du om det har funnits tidigare/senare
körer eller musikarrangemang i OF?
Kör minns jag inte. Däremot fanns det en blåsorkester under många många år: Svea.
Hur såg underhållningen ut på middagar/sittningar/fester?
Under 70-talet och början av 80-talet sjöngs det otroligt mycket på alla middagar och fester. Det fanns en stor sångtradition och alla studenter kunde en massa sånger.
En analytisk tidslinje över OF-kören
JFK blir mördad
120 år sedan!
Några Världskrig
Dr. Alban gör en stabil debut i musikvärlden
Funkiga 70-talet Glada 80-talet
Svea Blåsorkester försvinner spårlöst
från OF. Dinosaurierna tros dött ut ungefär samtidigt
Deltog du i någon sorts körverksamhet?
Min kurs var mycket sångintresserad. Det berodde bl.a. på att vi hade en
riksspelman på min kurs, Per Ols, som spelade fiol och lärde oss en massa
sånger förutom de som brukade sjungas på traditionella kårfester. Spexen har ju
en lång tradition på Käftis och under många år var upplägget så att under middagen sjöngs det under handfast ledning av en sånganförare och först vid kaffet
kom själva spexet under tjo och tjim. Många inrop och da capon under allmänt
glam. Själv fick jag ofta uppdraget att vara sånganförare både under studietiden
men också efter.
Fanns det några (dolda?) musikaliska talanger i skolan under din studietid?
Riksspelmannen, Dr Alban som jag hade som student, plus alla de som spelade
i Svea.
Körverksamheten idag
Med OF´s första organiserade sånggrupp följer också frågor om när, hur
och Varför. Initiativet till OF-kören kommer från en liten sångfågel på
termin 5, Pernille Linnerud, och våra frågor besvarades.
Hur kom du på idén med kören?
Jag ville få ett sätt att samla alla musikälskande personer på skolan och skapa
musik tillsammans. Att underhålla på kåren och sätta OF på kartan för en levande studentkultur.
Vilka mål hade du för kören i början?
Jag var ganska inställd på att spexa mycket, att framförallt ha roligt. Och det
har vi ju verkligen! Sen ville jag att vi skulle uppträda på sittningar och så har
det ju också blivit.
Vilka mål ser du för kören idag?
Nästa mål blir väl att uppträda även utanför skolan, ha riktigt bra konserter som
alla kan komma och njuta av.
Vad tror du om körens framtid?
Så länge vi får in fler medlemmar från de nya studenterna varje år så kommer kören att finnas kvar och förhoppningsvis bli superbra. Men jag ser även
möjlighet att ta in MF-medlemmar om de skulle önska att vara med i det fall att
vi behöver fler medlemmar.
QUYNH NGUYEN
Maj – Examensceremoni på
14e nov – OF 120 års jubileum på
Philadelphiakyrkan
Barack Obama blir vald
Grand Hotel
till USA:s 44:e President.
Mars – Körpub
Februari 2008 – OF-kören startas
Pernille får idén till kören
April – OF vårsittning
Kören framträder på
kollot
7e nov – Körpub: Smygpremiär
inför OF 120 års jubileum
En bekännelse
Pontus Kör-Dagbok
Kära dagbok...
29 september
- Har du sjungit i kör tidigare?
- Näee.
- Låter som att du är bas.
- Har du sjungit i kör tidigare då?
- Nej, eller jag var med 4 gånger i en annan kör.
- Låter som att du är bas.
- Och du då?
- Nej.
- Låter som att du är bas.
Alla tre klarade uppsjunget för OF-kören. Först går det riktigt bra. Vi sträcker ut armarna och gör oss så
långa vi kan. När vi sedan börjar sjunga, sjunger vi basar DÅM-DÅMDÅM DÅM-DÅMDÅM, låter väldigt mäktigt
tycker jag. Körledaren är dock inte lika imponerad och försöker gång på gång få mig och en av de andra nya
att höja tonen. Nästa låt är Bridge over troubled water, det är snabbt samma sak igen, ”höj lite till, lite
till… liiite till” bara att den här gången är texten svårare än i DÅM-låten. Till slut verkar körledaren bli
lite trött på oss och säger till mig och han andra att ”Ni kanske kunde prova att sjunga lite tystare?”
6 oktober
Lite runda under fötterna kommer jag och körens andra T9:a in till körövningen. Vi har skrivit sluttenta och
sedan försett oss med lite bubbel. Killen som fick höra att han och jag skulle sjunga lite tystare har slutat. Jag lyder dock rådet och viskar fram dåm-dåmmandet. Jag får veta att kören ska uppträda på kårens 120års jubileum. Oj. När jag kommer hem blir jag minut för minut allt med förkyld, vet inte om det är influensa
jag dragit på mig eller om det bara är anspänningen som släpper.
9 oktober
Tänk dig att du precis har börjat dejta någon och tycker att det är helt okej, men kanske ännu inte vet om
det är kvinnan i ditt liv precis. Om den andre då vill träffas hela tiden, och verkligen går ”all in” för
det, kan det hända att man tappar intresset och tar ett steg tillbaka istället.
Precis så är det med kören just nu. Det är helt okej, det är skoj att sjunga och jag ser potential för att
det kan utveckla sig till något. Men när en av basarna vill träffas precis hela tiden och köra “stämrep”
blir jag trängd. Jag vet inte om jag är redo ännu. ”Kan vi inte bara ses när vi känner för det, och prova
oss fram?” vill jag säga. Men jag vet inte hur han skulle reagera.
11 oktober
På insparken är det en kille som frågar mig om man får mycket tjejer när man sjunger i kör. Och ja, jo, jag
skulle ljuga om jag sa att jag inte märkt av en viss effekt efter bara två övningar. Jag tror det är den så
kallade rockstjärnemyten.
13 oktober
Innan kören repar jag och Kristofer lite, bakom glasväggen i matsalen. Tänker att där borde ingen störas.
Det tar 10 minuter, sen blir vi bortjagade av några kulturbefriade tandtekniker som sitter i datasalen bredvid.
När kören väl ska börja avviker plötsligt Kristofer, det hela blir mycket nervöst, jag brukar ju försöka
tjuvlyssna på när han sjunger och sen göra likadant.
Vi kör samma låtar som tidigare, men jag märker att jag redan tröttnat, bestämmer efter 5 minuter att detta
får allt bli sista gången. Dels orkar jag inte hålla på och nöta samma avsnitt om och om igen, och sen
hjälper det ju inte att jag är tveklöst sämst av alla närvarande. Man ska inte hålla på med saker man har
svårt för, då det är bättre att ge upp, som min mormor brukar säga.
Efter kören snackar han där basen igen om att vi ska ha stämrep på luncher hit och kvällar dit. Jag biter
ihop.
15 oktober
Jag berättar för Kristofer att jag slutar. Han blir nog lite besviken, men är en förstående vän. När jag är
på väg hem från skolan ringer Basen; ”skulle inte vi ha stämrep idag?” ”näe det vet jag inget om” ljuger
jag, men vågar inte erkänna att jag hoppat av. På kväller öppnar jag Facebook. Basen vill bli kompis med
mig. ”Det här kan inte sluta väl” tänker jag när jag accepterar hans request. Det tar 10 sekunder, sen får
jag ett meddelande på min Wall. ”Stämrep kl 11.30 imorgon?”
Gonatt kära dagbok.
Profilen
Björn Appelgren
Planerar du att jobba på NASA efter tandläkarutbildningen? Jaha, precis som Björn Appelgren
alltså. Cavum fick efter visst övertalande, en
intervju med honom.
Odontolgisk bakgrund?
- Jag började på tandläkarutbildningen hösten 1970, men hoppade sedan av för det var
tråkigt.
Varför hoppande du av?
- Jag hade aldrig någonsin tänkt att syssla med
tandläkeri. Jag ville egentligen bli psykolog.
Läste på pedagogisk psykologi i form av flera
fristående kurser på universitetet samtidigt under ett år och tog motsvarande fil kand-examen, men fick inte möjlighet att läsa i resterande
kurser.
Det var ju tråkigt….
- Men därefter hamnade jag sedan på socialmedicin och forskade om p-piller och visste
inte hur det var att forska, men det blev så uppmärksammat att efter ett halvår hamnade jag
på både aftonbladet och expressens löpsedlar,
och trodde att så skulle det vara, att det var så
det gick till att forska.
Vilket var det så revolutionerande området?
- Vi var de första att visa sambanden mellan
p-piller, rökning och blodproppsrisk. Sedan
hoppade jag av det.
Därefter började jag på tandläkarutbildningen
- 1970 och efter avhoppet började jag om igen
våren -71. Efter tre terminer började vi då på
laboratoriet, det var rena dödsstöten, så jag
funderade på att sluta helt. Samtidigt började
jag på medicinarutbildningen, men jag gick
ändå med på odontologikurserna och varvade
då tandläkar- och läkarutbildningen. Det fick
man inte göra egentligen, men det var det ingen som frågade, så det var mycket smitande
ifrån föreläsningar. Vi var fyra killar i samma
grupp på käftis som gjorde väldigt många
olika saker. Det var då jag, Claes Bernadsson, Fredrik Bergström, som sedan var lärare
på ”Barnis” och Stefan Eriksson, som nu är
prefekt på fysiologen. Vi gjorde allting annorlunda än vad man kanske skulle, och den som
kunde underhålla allt detta så att vi klarade oss
var Margareta Brundin (numera endodontilärare på skolan, reds anm). Hon gjorde så
fantastiskt bra anteckningar som vi kunde ta
kopior på.
Så man kan säga att Margareta har….?
- Hahaha, jag brukar säga det att hon har
minst fyra tandläkarexamen. Vi har mycket att
tacka henne för. Sedan när jag var klar med
tandläkarutbildningen började jag att forska
halvtid på fysiologi om hjärnan och jobbade
halvtid med akuttandvård för att försörja mig.
Därefter doktorerade jag och Stefan Eriksson
på hjärna, hypotalamus och hypofysen samt
vätskebalans och smak. Vi disputerade dagarna efter varandra. Sedan undervisade jag för
medicinare, tandläkarstudenter och sjukgymnaster. Därefter fick jag jobb på lärarkliniken
att ta hand om s.k. svårbehandlade patienter.
Endel av patienterna kom från studentkliniken, men även endel utifrån. Det var mest kronoch broterapi samt anorexiapatienter som vi
jobbande med.
Sedan fick jag ett erbjudande att jobba i San
Fransisco och åkte över första gången 1983.
Jag var på Medical center och var anställd
av American heart association för att jobba
med hjärtpeptider för blodtryckbehandling
och blödningschocker. Det satsades gigantiska pengar. Jag var där kontinuerligt fram till
1986.
.
Stämmer det att du jobbat på NASA?
- Jag jobbande på Ames research center som
var kopplat till NASA och låg i samma byggnad som Department for Extraterrestrial life,
d.v.s. av avdelningen för utomjordiskt liv. Det
var mycket hemligt. Vi gjorde analyser av, ja,
vissa ämnen… Man fick inte reda på allt, det
var mycket kontroller. Sedan åkte jag hem för
att sälja min lägenhet i Stockholm och fortsätta
i USA, men så kom jag i kontakt med tandläkeriet igen och började på bettfysiologiavdelningen. Jag hade inte hållit på med bettfysiologi
innan, men med de så kallade svårbehandlade
patienterna i 10 års tid. Jag träffande då min
nuvarande hustru som också är specialist i bettfysiologi, så jag blev kvar i Sverige. Därefter
kom jag i kontakt med Sigvard Kopp, som var
inriktad på käkleder och jag hade tidigare arbetat med hormoner så då kombinerade vi det.
Sedan fick jag en heltidstjänst här.
Hur blev du bettfysiolog då?
- Det var så att bettfysiologi var ett nytt specialistämne. Någon ämneskunnig måste utbilda de kommande specialisterna. Om man hade
jobbat länge och hade en högre tjänst, vilket
jag hade, fick man hålla i undervisningen. Vi
blev då, hehe, s.k. bananskalsspecialister.
Vad gör du i dagsläget, förutom att ställa upp på
intervju för Cavum?
- Stor del av tiden går till undervisning med
mycket tid på studentkliniken. Sedan är jag
med i en odontologisk smärtutredningsgrupp
tillsammans med endodontist Michael Ahlquist, käkkirurg Annika Rosén och radiolog
Babak Falahat. Vi är kopplade till den multidiciplinära smärtgruppen här på Karolinska
tillsammans med neurologer, öronläkare, ortopeder och psykologer. Jag har även hållit
mycket kurser om sömnapne, det kanske enda
som man gör inom tandläkeriet som räddar
liv.
Lunchrasten och intervjun går mot sitt slut.
Dr Appelgren skall om närmare bestämt 38
sekunder infinna sig på ”sjuka huset”, som
han själv uttrycker det, för att, tillsammans
med övriga från den multidiciplinära smärtutrredningsgruppen, diskutera möjligheterna
att skapa riksspecialitet för orofacial smärta
på Karolinska Universietetssjukhuset,
Huddinge. Cavum önskar honom lycka till!
Hard Facts - Björn Appelgren
Sysselsättning: Bettfysiolog
Familj: Fru, 2 barn
Bor: Älvsjö, d.v.s. enligt familjen ”på landet”.
Kör: Rostig brunvit Volvo
Värsta ovän: Min Mercedes cabriolet,
årsmodell 1936.
Dubbelgångare: Jan Huggare
ANDERS PETTERSSON
Alex i sitt esse
Namn: Alexander
Johansson
Ålder: 24 år
Gör: Läser till
tandläkare, T9.
Spelar landhockey i
bl.a. landslaget.
Hemort: Bjärred
Familj: Mamma,
pappa och en yngre
bror
Civilstatus: Flickvännen Sofie Bergman T5
På ytan är han en av alla andra studenter här på Käftis men det
vi inte visste var att han besitter en oerhörd talang. I bagaget
har Alexander flera SM-tecken likväl flera år av jobb som juniortränare men främst av allt har han en given plats i landslaget. Idrotten kallas landhockey och är en av världens mest
utövade.
Landhockey (internationellt namn “hockey”) , i inomhusvariant indoorhockey, är en sport som har anor ett par tusen år tillbaka i tiden och
liknande spel tros ha spelats i det gamla Egypten och Persien, men den
moderna landhockeyn började spelas under 1800-talet i England och dess
kolonier. Under stora delar av 1900-talet dominerade Indien och Pakistan.
Landhockey är numera en av världen största bollsporter. Den spelas på
organiserad förbundsnivå i 98 länder och är en stor olympisk sport. I
Europa är Tyskland och Nederländerna de ledande nationerna. Fram till
1970-talet brukade landhockey spelas på gräs, men därefter har man alltmer börjat spela på konstgräs. På sommaren spelas den utomhus, höst
och vinter spelas den inomhus och kallas då “indoorhockey”. Indoor, som
började som en komplementträning under vintersäsongen, har utvecklats
till en egen disciplin med europacup och europeiska mästerskap. Källa:
Wikipedia.org
Hur kommer det sig att du började med landhockey av alla sporter?
- Det var faktiskt genom min dagmamma som jag kom i kontakt med
sporten. Hennes son var aktiv inom idrotten och drog med mig på en träning. Sen fortsatte det och jag fick med mig alla kompisar i Bjärred.
Spelar du fortfarande för Bjärred?
- Jag spelar fortfarande med Bjärred men jag spelar även med Täby
här uppe i Stockholm. Skillnaden är att Bjärred spelar inomhus och Täby
utomhus.
Hur ofta spelar du?
- Med Bjärred blir det bara matcher på helgerna och med Täby tränar jag
ca två gånger i veckan. Sedan tränar jag även 9-16 åringar i en relativt
nystartad klubb i Nacka.
Så du spelar alltså med två lag samt är tränare för ett ungdomslag.
Hur hinner du egentligen?
- Det gäller bara att planera. Skolan går faktiskt mycket bättre när jag har
ett hektiskt schema. Detta eftersom att jag verkligen måste plugga när jag
har ledigt från hockeyn.
Sen har vi hört att du spelar i landslaget. Hur bra är egentligen Sverige på landhockey?
- Jo det stämmer. Vi är inte lika stora som t.ex. Tyskland eller Holland men
vi ska kvala till EM i indoorhockey. Indoorvarianten är inte lika stor internationellt men det är den varianten som vi är bäst på i Sverige.
Då var det dags att fråga det oundvikliga. Hur kommer det sig att du
valde Tandläkarprogrammet?
- Jag gillar att arbeta med händerna, det var antingen det här eller snickare som var av intresse när jag funderade på vad jag skulle göra av mitt
liv. Jag valde tandläkare på grund av kombinationen hantverk och patientkontakt.
Hur ser planerna ut efter examen?
- Jag har stora förhoppningar på att flytta till Schweiz efter examen. Där
kan jag spela hockey på en högre nivå i kombination med en yrkeskarriär
inom odontologin.
Specialistdrömmar?
- Jag har inga planer på att bli specialist men jag vill bli duktig på implantat.
Jag har redan varit med på över 100 implantatoperationer eftersom jag
assisterade en duktig tandläkare vid namn Erik Lennartsson under hela
sommaren. Han åker runt hela Sverige och utför behandlingar och implantatkirurgi på den klinik som patienten normalt besöker.
Vi tackar Alexander och avslutar intervjun med några snabba
frågor:
Kött eller fisk
Skjorta eller T-shirt
Stockholm eller Malmö
Boxer eller Y-front
Stockholm festival eller Björnebryg
NINA MONSEF
STEPHAN NILSSON
Sverker Toreskog
-Mannen i rött
I samband med odontologiska föreningens 120-årsjubileum tidigare i höst
fick jag möjlighet till en pratstund
med Sverker Toreskog, en välkänd
tandläkare, föreläsare och underhållare. Han är en föregrundsgestalt
inom estetisk tandvård i Sverige
och var en av de första i världen att
jobba med metallbundet porslin, idag
har han dock i stort sett lämnat alla
metaller bakom sig och jobbar nästan
uteslutande med bondade helkeramiska tunna kronor och fasader.
Jag tror de flesta studenter vet
att Sverker Toreskog är en känd
tandläkare. Men varför är du det?
- Varför blir någon känd? Bra fråga...Man
kan vara känd från en dokusåpa, eller så
kan man operera brösten, det är enkla
sätt. Jag tror att jag är känd av flera orsaker, dels har jag varit den kanske flitigaste kursgivaren inom svensk tandvård
sedan 1964, då lär man känna många.
Mina kurser har också varit lite annorlunda. Det får inte vara för stereotypt. Det
måste vara roligt, livet måste vara roligt.
Det tycker jag ska genomsyra allt, även
kursverksamhet. Det där sågs inte som så
positivt om man går tillbaka 30 år i tiden.
Att ha en fest under en kurs var inte något
man skulle ha. Men det tyckte jag. Jag
har också ordnat kurser i Österrike, och
avverkade en del av kurstiden på bussen
ner, så då kunde vi använda en större del
där nere till att åka skidor.
De måste ha älskat dig?
- Kurstagarna ja, men inte förbundet. Den
här ”annorlundaheten” tror jag är det som
gjort mig känd. Sen kanske några tycker
att jag är ökänd.
Är det alltså själva upplägget på
kurserna som gjorde dig ökänd i vissa
kretsar? Inte det du pratade om?
- Det var nog lite både och, dels upplägget
men också kursinnehållet. Jag har alltid
legat ganska mycket
i framkant. Att ta in
mig på en högskola
och undervisa studenter är det inte
många som vågar.
I Göteborg har man
fortfarande svårt att
ta in mig på studentrnivå, däremot har
de gjort mig till hedersdoktor. Jag kan
ha viss förståelse
för deras försiktighet, man kan inte
undervisa studenter
om det som kommer gälla om 10 år.
De måste få en bas
att stå på först.
Att jag på senare år
blivit mer accepterad beror bland
annat på att minimalinvasiv
tandvård slagit igenom.
Det började jag med
1984 och jag vet
inte om alla börjat
med det ännu idag.
Låt oss backa några år. Varför ville du
bli tandläkare från början?
- Det är som med alla viktiga beslut i livet.
Ska man gifta sig? Var man ska bo? Ska
man skaffa barn eller inte? Sådant sker
av sig självt. Var däremot cykelstället ska
stå, sådant funderar man mycket på, men
livets stora beslut de bara blir.
Jag hade egentligen tänkt bli civilingenjör
och jag hade läst på tekniska gymnasiet.
Men när jag mönstrade som 18-åring
skulle man skriva vad man ville jobba
med i framtiden. Och när jag då skulle
skriva ”civilingenjör” kom jag inte ihåg
hur man skulle stava till det. På den tiden
ville man göra bra ifrån sig i de här testerna, och så kunde jag inte ens stava till mitt
blivande yrke! Så jag skrev läkare istället. Alla som skrev att de ville bli läkare,
veterinär, tandläkare, apotekare och några
yrken till fick åka på en tremånaders kurs
innan lumpen. Där träffade jag många blivande tandläkare som hade gått ett år på
Käftis, och de var ju mycket trevligare än
de som ville bli läkare.
...Ja det är ju likadant idag.
- Haha, ja precis, så jag sökte till Käftis
här i Stockholm och kom in som tredje
reserv om jag lovade att flytta till Umeå
efter första året.
Så de bästa fick stanna i Stockholm
och de sämre blev utvisade till Umeå?
- Ja så var det ju, det var mycket högre
betyg som krävdes för att få gå i Stockholm. Men jag hade inget emot att flytta
till Umeå.
Hur var studietiden? Var det estetiken
du brann för redan då?
- Inte alls! Tvärtom jag var klubbmästare i
två år och idrottsledare ett år. Vi var första
tandläkarkullen uppe i Umeå och man
kan nog säga att vi lärde människorna
uppe i obygden vad studentliv går ut på.
Vi hade fest varje onsdag och lördag med
Rulle Lindbergs band som spelade. Rulles
vokalist var Siw Malmqvist!
Oj det var mycket mer vi orkar med
idag, men då kan ni inte ha börjat
klockan åtta morgonen efter?
- Jo det gjorde vi nog, och så gick vi i
skolan på lördagarna också. Så var det på
den tiden. Men det var en otroligt härlig
tid. Efter tre år i Umeå åkte vi tillbaka till
Stockholm och gick sista året här.
“Jag fick ta med mig
en ugn från USA och
satt på kvällar och
nätter och var
tekniker åt mig själv.
Och det är klart, då
sprack mitt första
äktenskap.”
Jag var gift och hade en fyra månader
gammal son, vi flyttade på vinst och förlust. I USA träffade jag Ralph Philips som
var en stjärna inom materiallära. Jag hade
aldrig förstått mig på det tidigare, men
han gjorde det kristallklart för mig. Metallbundet porslin blev min stora grej efter
hemkomsten till Sverige.
Varför stannade ni inte kvar?
Vi höll på att göra det. Jag skulle ha fått ett
jättebra jobb i Indianapolis där jag också
studerade. Men Indianapolis är troligen
den tråkigaste staden i hela USA. Jag ville
till Kalifornien där de skulle öppna en ny
skola. Jag åkte också till Los Angeles och
skulle få jobbet som chef på enheten för
materiallära. Men de ville att jag skulle
skriva kontrakt för fem år, och det kunde
jag inte. Jag var 26 år då och 5 år kändes
som ett halvt liv. Istället åkte vi hem.
När var detta riktigt?
- Cirka 1000 år sedan.. Tredje mars 1960
tog vi examen. Jag minns att vi var på
Riche och åt middag någon av de sista
dagarna. I varje fall så när vi ätit klart
sade vi till hovmästaren att han skulle ta
tid vem som kunde springa snabbast runt
kvarteret och den som kom sist skulle få
betala allt. Sen sprang vi till andra ändan
av gatan och tittade hur länge han orkade
stå kvar och vänta på oss.. Nästa dag gick
vi och betalade för oss ändå.
1960 sa du, det betyder 48 år som
yrkesverksam, det är en lång tid.
Ja det är det, men det går inte att sluta när
man har så roligt.
Ja, du kan ju inte sluta nu, det är ju
bara två år kvar till ditt 50-årsjubileum?
- Haha ja precis, sedan är min sköterska
57 år idag, hon har jobbat med mig sen
hon var 19. Jag kan ju inte gärna sluta och
be henne söka ett nytt jobb. Ska hon behöva skaffa sig en ny chef?
Tänker du låta henne gå i pension vid
65 då?
- Haha, förhoppningsvis har det kommit
nya lagar då, så att man måste jobba några
år till.
Du jobbade och studerade några år i
USA hur kommer det sig?
- Efter examen jobbade jag två år på folktandvården i Alingsås. Men redan under
studietiden planerade jag att åka till USA.
Jag åkte egentligen inte dit för att den bästa utbildningen skulle ha funnits där, utan
det var en rolig grej.
Så då kom du hem med massor av
kunskaper man inte hade hemma i
Sverige. Vad var det för något?
- Metallbundet porslin. Indianapolis var
testskola för denna nya teknik. Vi jobbade
extra på nätterna med att göra våra egna
tandtekniska arbeten. För att inte vara
fast på skolan hela dygnet hade vi olika
tandtekniska apparater hemma. Jag hade
till exempel porslinsugnen, men det var
några som hade betydligt värre grejer, och
det var kanske inte så kul. Sen sprang vi
med våra lab-teknska arbeten mellan de
olika studentrummen och det är klart att
det luktade pyton hos honom som hade
urbränningsugnen.
Fanns det tandtekniker i Sverige som
kunde göra kronor och broar med den
nya tekniken när du kom hem sen?
- Nej det fanns inte. Jag fick ta med mig
en ugn från USA och satt på kvällar och
nätter och var tekniker åt mig själv. Och
det är klart, då sprack mitt första äktenskap. Jag var ju aldrig hemma, men som
tur var så var någon annan det så hon fick
det bra ändå.
dera på om det är etiskt att skattebetalarna
ska betala för en åtgärd, för det är endast
patienten som står för kostnaden. Jag hade
aldrig kunnat utveckla den teknik jag jobbar med idag om jag var med i kassan.
Hur mycket jobbar du nuförtiden då?
- Måndag till torsdag, fredagar slutade
jag med för 30 år sedan och torsdagseftermiddagar slutade jag med när jag fyllde
65. Sedan har jag ju mycket föreläsningar
men det är mest på helger.
Vad ska man göra för att bli lika duktiga på estetik som du?
- För att bli duktig på estetik, ska man
förstås gå några kurser och lära sig om
materialen man jobbar med. Läs någon
bok om estetisk tandvård, vilken som
helst. Börja sedan jobba med komposit
för det är enklare och billigare än porslin. Förstås måste man jobba mycket och
lyssna på sina patienter vad de tycker är
snyggt. Skaffa en bra tandtekniker, det är
nästan viktigast, och jobba intensivt med
honom/henne, prata med honom/henne
istället för att bråka med honom/henne
Och försök inte få rätt varje gång utan
försök utveckla er tillsammans!
Det kan inte ha varit lätt att sammanfoga arbetsliv och familjeliv?
- Nej det har det inte varit. Jag har två
kraschade äktenskap bakom mig så det
är klart att det varit ett problem. Min nuvarande fru har jag dock varit gift med i
över 30 år, hon är väldigt förstående.. Och
kanske har också jag själv lärt mig något.
Hinner du med annat än att jobba?
- Ja, tidigare åkte jag mycket utförsåkning. För mycket kanske, för mina knän
klarar det inte längre. Vissa år åkte jag
skidor 7-8 veckor per år. Numera är det
barn och barnbarn som tar upp min lediga
tid. Jag har ingen genuin hobby förutom
mat förstås. Mat, vin och goda vänner.
Men mitt jobb är min hobby, jag älskar
ju det.
Stämmer det att du inte är med i
försäkringskassan? I så fall måste det
vara skönt idag, med alla problem som
följt den nya försäkringen?
- Ja det stämmer att jag står utanför. Jag
gick ur 1976 och det är skönt att inte vara
med. Vid alla omställningar blir det ju extra stökigt. Fördelen att inte vara med är
att du kan jobba precis som du vill. Priset
för behandlingen är enbart en fråga mellan
dig och patienten. Man behöver inte fun-
Tack för intervjun! Har du några
avslutande råd till oss blivande
tandläkare?
- Livet går ut på att göra det du är bra på,
för då går det bra. Jag gör inget mer än
protetik. Självklart lite smått, men ingen
endo, ingen parod, ingen kirurgi, ingen
implantatkirurgi eller någon ortodonti
utan enbart det jag kan. För alla behandlingar jag inte gör, har jag istället direktkanaler till tandläkare som är mycket duktigare än jag på de områdena. Då kan jag
verkligen satsa på det jag är bra på, och
då blir det bra.
Tandläkaryrket är det mest fantastiska
som finns för det består av 1/3 vetenskap,
1/3 konsthantverk och 1/3 social samvaro.
Kan livet vara bättre?
PONTUS JOSEFSSON
Odontologiska Föreningen
firar 120-årsjubileum!
D
et strålar en stjärna....
- är en strof som passar väl in i dessa juletider och att
det var många som strålade på OF´s 120 års jubileum
är det väl ingen som kan tvivla på. Den 14:e november
var kvällen då vackra klänningar, stylade frisyrer och
stiliga kavajer intog Grand Hotel. Student som lärare,
yrkesverksam tandläkare eller annan KI-pamp, alla såg
de ut att vara direkt hämtad från Hollywoods rödamattor. Att stor del av månadens hårt förvärade slantar
gått åt var lätt att räkna ut. Men vad gör man inte för
en ”bal på slottet”.
Sanna Makelesi-Elias, Sverker Toreskog, Kristina Bergström och Anna Klinge minglar gladeligen runt bland borden i Vinterträdgården. Kvällens glamorösa värdpar Anna Magnusson och Per Tronders var några av de som gjorde kvällen på Grand Hotel till en succeé.
K
vällen började med champangemingel uppe på Royals terrass vid sjutiden och en timme senare hade gästerna
letat sig ner till sina bord i den vackra vinterträdgården.
Förväntan och spänning spred sig genom salen när värdparet
för kvällen intog scenen för att hälsa välkomna. Ett mycket
stiligt och världsvant par må jag säga, eller vad sägs om OF´s
egen beryktade toastmaster Per Tronders och den vackra
fröken Anna Magnusson som varit en av hjärnorna bakom
hela tillställningen. Därefter var festligheterna i fullgång och
middagen inleddes med en musselsoppa av högsta klass.
Fint ska de va och trots att den inbjudna kungafamiljen inte
behagade ta sig över till vår sida av bron var det inte ont
om celebriteter. Eller vad sägs om handelsminister tillika
tandläkare Eva Björling. Hon dök upp på scenen med sitt
”Gubbgäng”, där vi hittar ytterligare en celebritet, Sverker
Toreskog. Han både talade och sjöng vilket också kören
gjorde.
OF 120
På scenen varvades sång och dans med talare av alla de slag.
Förs ut var självklart OF´s egen kårordförande Oscar Hammarfjord som var glad över att se så många jubileumsgäster.
Han passade också på att lämna en hälsning från en långt
tidigare kårordförande Carl-Oskar Henriksson, som via papper och penna närvarade vid denna tillställning. Under kvällen fick vi också lyssna till ett lite mer politiskt inriktat tal.
Prefekt Eva Hellsing talade om sitt långa sammarbete med
OF och uttryckte sin lättnad över att kåren inte längre styrs
av ”svettiga kommuniststudenter”.
Handelsminister Eva Björling och hennes gubbröra.
Körledare och dirigent Rasmus Krigström var mycket nöjd
med framförandet och säger till Cavum ”Det var en mångfacetterad och helhjärtad show i musikens tecken! Sen att
det är världens vackraste kör skadar inte”. Vi på redaktionen
håller med och erkänner att vi fick gåshud när Elli Kassiri
avslutade framträdandet med ett enastående solo.
Ett annat mycket uppskattat inslag under kvällen var studentspexet där molarer och caniner rockade loss till en välskriven visa signerad Lisa Lindström. Att det finns många
olika typer här på käftis har väl inte gått någon förbi. Detta
tydliggjordes ytterligare av en mycket träffsäker film-odyseé
där vi bl.a fick lära känna den storbystade tandhygieniststu-
Till vänster : Magdalena & Stein Björkman strålade bland festdeltagarna.
Till höger: Det bjöds på spex av högsta klass, här dansar molarer, premolarer och incisiver
till svängiga toner.
” Det var en mångfacetterad och helhjärtad show i
musikens tecken! Sen att det är världens vackraste
kör skadar inte!”
Körledare Rasmus Krigström
denten, den självgode tandläkarbratten och den småländske
tandteknikerstudenten Stig.
0 år!
Efter att våra magar fyllts av diverse läckerheter intogs
scenen av Blålaget och dansen bröt ut. Vissa bröt mer än så
men det är en helt annan historia...
Många av de jubileumsgäster som fortfarande hade dans
i benen när Grand slog igen sina portar valde att avsluta
kvällen där allting en gång började för 120 år sedan, Berns
Salonger!
Kvällen var helt klart en succé utan dess like och vi ser med
spänning och förväntan fram emot nästa jubileum, förhoppningsvis behöver vi inte vänta ytterligare 120 år!
LINNÉA FRISK
MAYA SKÅLÉN
Cavum – Så funkar det!
Redaktionsmöte
Innefattar den hängivna delen av redaktionen som
tar arbetet med tidningen seriöst. Ofta dissas
någon artikel i förra numret och personen som
skrivit den hoppar av i förtvilvlan. Kompenseras
dock alltid av någon ny student som tycker det
är ”kul att skriva” kommer in och styr upp. Fika
bjuds alltid och äts fort upp av de rutinerade
redaktionsmedlemmarna. Dessa sitter ofta i ett
hörn och känner sig stolta över den ”rutin” på
tidningsarbetet de har och ser som sitt kall att
hindra de nya bra idéer som kan tänkas komma upp
på mötet. Reflekterar sällan över att de faktiskt
är ganska nördiga.
Möte
Mailet
M
N
Någon
dag efter redaktionsmötet kommer ett mail
där det står vad alla har blivit tilldelade att
d
göra. Ofta sprids en panik över att man tog på
g
sig för mycket och att deadline är ovanligt tidig
s
detta nummer. Det A4 man åtagit sig att skriva
d
har under natten uppgraderats till två A4 av cheh
fredaktören.
f
Repor
ter m
ed ån
gest
Vila
I regel följer två veckors vila fram till deadline. När Maya hör hur det går för redaktionsmedlemmarna i deras arbete någon dag innan deadline är svaret uteslutande att ”intervjupersonen
hade endast tid om två dagar, men det är på gång!”. Att som enkel redaktionsmedlem kunna relatera till den stress chefredaktören och layoutaren känner dessa dagar är omöjligt.
Dödslinjen
För att fatta mig kort. Datum för deadline för detta nummer du håller i handen
var den 11:e November.
datumet för när denna Artikel skrivs:
16:e November!
bb består
tören jo
efsredak
ktionsda
re
70% av Ch
na
si
älla på
sina
at
mn
lä
av att sk
inte
r då de
ma
em
dl
me
i tid.
artiklar
Layout
Det som på gammelsvenska kallades för ”sättning” innebär i dagsläget att tjuvtanka layoutprogrammet Adobe Pagemaker till valfri laptop
och leka med kontraster och ljusnivåer till
reportagen. Det är i detta arbete som Maya och
Erik försöker trolla fram 3 helsidesuppslag ur
en text på två rader genom lite kreativ lek med
typsnittsstorlekar och googlade bilder. Kort
sagt - tidningen får form och layout.
Layout
pdf
Nu gör vi om tidningen till pdf och nu uppdagas att tidningen är full av stavfel, OFloggan är pixlig och bilderna försetts med
en rosa ton. Vid detta laget är både Erik och
Maya frågande till varför de överhuvudtaget
åtagit sig detta helvetesuppdrag det innebär
att göra tidningen och beroende på dagsformen
åtgärdas de fel som hittas.
Morge
Ansvarig utgivare Stefan
Morge läer igenom tidningen (inte sällan med en
läshastighet som får Lars
Sundells beslutsförmåga
att verka långsam). I
regel gäller: godkänt innehåll för publicering:
100%, anmärkningar på innehållet: zero
n
asögo
ar gl
Ett p er än 1000
m
säger
.
ord..
Svisch
Nu åker tidningen till Stralins tryckeri i
Falun. Dalmasen Ola är alltid trevlig på
telefon när han ringer och undrar om det
verkligen var meningen att ordet ”Cavum”
skulle vara felstavat på förstasidan...
BIG Busine
ss
Klistra
När tidningarna kommit ska
N
600 adresslapparna klistras
6
på. Detta är i regel det
p
roligaste jobbet med hela
r
tidningsåtagandet. Nej det
t
är det såklart inte, men det
ä
är ett effektivt sätt att
ä
tvinga på OF-medlemmarna
t
tidningen. Sedan skickas
t
alla tidningar tiväg till
a
posten. 3-4 dar senare
p
kommer ett rykande färskt
k
nummer av Cavum hem till
din brevlåda - eller till
dina föräldrar om du glömt
adressändra eller har eftersänd post!
NOTIS: Reporten ville göra ett realistiskt
reportage där läsaren verkligen kan känna
närvaron i reportaget. Lösningen? Mobilbilder!
Väldigt “Down to earth”!
FOLKE ULLBERG
Härmed har Cavum den stora äran att presentera
OF:s styrelse 2009
S
h
y
f
f
e
r
t
Kreativitet, Glögg och Henrik Shyffert
Så var det äntligen dags – vår debut som nyfikna, undersökande reportrar för den ryktade tidskriften Cavum. Mången gång hade vi
tänkt tanken men aldrig riktigt löpt linan ut men så kom chansen. Efter en intensiv dag i skolan valde vi som många andra skolans
pub. Stämningen var ”fredag”. Stearinljusen lyste upp med sitt fladdrande sken, musiken stämningsfull. Då kom frågan: Kan ni
tänka er att göra en kort intervju med Henrik Schyffert? “Självklart”, svarade vi, upprymda av stämningen ”fredag”.
En stund senare var ångesten ett faktum. Skulle vi? Ja, tydligen. Vi hade visst erbjudit oss att ta hand om saken.
Författa ett reportage. Vi som nu för tiden mest skriver stressade förkortningar utan punkter i Effica.
Raskt bestämde vi oss för att åka från puben. Här skulle minsann göras research och brainstorming. Vi kände hur vi med skräckblandad förtjusning kom i allt mer stämning. Väl inne i stan styrde vi stegen mot affären. Som noviser inom journalistiken kom
vi fram till att skillnaden mellan rimstuga och skrivarlya inte kunde vara så stor. En lagom fyllig glögg inhandlades. Efter en god
måltid satte vi således igång med att gräva fram intressanta fakta. Vi skulle göra succé! Bli banbrytande! Såg rubrikerna framför oss:
”Odontologer lägger borren åt sidan, blir sidekicks åt Schyffert”.
På YouTube och Wikipedia fanns allt vi kunde tänkas
behöva veta. En flaska glögg senare hade vi inte bara
skrivit intervjufrågor, lärt oss spela in ljud på mobilen och
ordnat en kamera modell monster utan även, i vårt eget
tycke, blivit riktigt bundis med Henka. Vi hade pejl på
det mesta i hans karriär och i detalj tittat på musikvideon
Hobo Humpin Slobo Babe. (För Cavums lite yngre läsare
vill vi förtydliga att Henrik var något av en rockstar under
90-talet.) Vi var redo för vår efterlängtade debut.
Nästa dag vandrade vi på darrande ben mot Norra Latin
och Stockholm School of Entrepreneurship för temadagen StartUpDay där ivriga studenter,
alla från generation E, entreprenörerna, var samlade.
StartUpDay anordnas årligen som ett samarbete mellan
KI, KTH, Handels och Konstfack. Tanken är att studenter
med olika utbildningar under en dag tillsammans erbjuds
spännande föreläsningar för att stimuleras och sätta upp
mål. Efter registrering (pressleg!) och god frukost var det
dags för den första föreläsningen.
Likt ett väckelsemöte viftade åhörarna med sina kameramobiler mot den upplyste kostymklädde pastorn där han
predikade om trendspotting och pattern recognition. Med
stora ögon och hungrig blick fann vi oss själva sittandes med mobilerna ömsom rakt uppsträckta ömsom vilt
viftandes och i huvudet rusade tankarna – Hur kan vi applicera detta på Vux? Lätt omtumlade efter våra nya insikter gick vi vidare mot nästa punkt - Intervjun!
Smått chockade blev vi inkastade i samma rum som Henrik Schyffert. Vi blev snabbt varse om att Henrik var mer intervjuvan än
vi hade hoppats på. Han var helt uppenbart medietränad. Inte så konstigt med hans gedigna bakgrund och att han länge verkat som
”ledare för den ironiska generationen” (Wikipedia). Henrik var med på StartUpDay för att underhålla och inspirera vid studenttävlingen Shanghai Challenge där olika företag efterfrågar idéer och hjälp från innovativa studenter. Lockbetet var 12 stycken resor till
Shanghai. Vi slog oss ned tillsammans och intervjun kunde börja. Vår medhavda mobildiktafon var sedan länge glömd.
Jaha Henrik, på vilket sätt ska du underhålla och inspirera idag?
-Jag ska prata om kreativitet, det brukar vara temat när jag åker runt och föreläser. Det är svårt att utbilda sig i
kreativitet men man förväntas kunna det.
Har du pluggat för att bli den entreprenören du är idag?
–Nej, jag är självlärd och egentligen en rätt så dålig entreprenör. Jag har kollegor som är mycket skickligare men det gäller att vara
bäst på det man gör och jag är ju roligast! Vi frågade även om Henrik om han hade några tips till oss blivande odontologer och han
svarade –”Var hel och ren och kom i tid”.
(Försiktigt sneglade vi på varandra och diskret försökte vi dölja kaffefläckarna från morgonens nervösa kaffeslurk.
Vi hastade till nästa fråga.)
Henrik, berätta om dina erfarenheter från tandläkarstolen.
–Jag har inga dåliga erfarenheter, tvärtom, jag gillar tanken på att bli omhändertagen av en stark och hårdhänt kvinna omgiven av
en doft av latex.
Här gällde det att vara openminded för att även i fortsättningen få ärliga svar. Härnäst försökte vi kränga några vårdskämt men tyvärr
hade han inga att dela med sig av. Vi misstänker starkt att hans fru Bea, läkarstudent på KI,
satt ned foten på den punkten.
Som undersökande reportrar poppade Schyffert upp på otaliga sidor under researchen på nätet. Vi ställde diagnosen mediekåt. Nästa
fråga var självklar.
Brukar du googla dig själv regelbundet?
–Ja såklart, det händer.
(Vid tidpunkten för den här tidskriftens pressläggning var antalet träffar 132 000.) Däremot visste Henrik inte hur många träffar
han hade men trodde att Carola säkert hade mer. Säkert. Något som Henrik dock är stolt över är utmärkelsen som Årets manliga
komiker 2007. Titeln röstas fram av kollegor i branschen och därmed befästes hans roll som tungviktare i humorgenren. Vi berättade
att flugviktaren Hasse Brontén roat oss odontologer helt gratis för ett år sedan (hoppsan, där flög den första osanningen ur oss) och
föreslog att Henrik också kunde svänga förbi någon gång? Vi lockade med kalaset på Grand Hotel men tvåtusen Västeråsbor och
feta biljettintäkter gick före. Här valde vi att tvärt avsluta intervjun och gå vidare med idolbilderna.
Henrik, Den erfarne, föreslog att vi skulle söka upp en ljusare plats för fotograferingen. Ivrigt instämmande följde vi efter. Monsterkameran monterades upp och vi började fota. Vid det här laget kände vi oss så bundis med Henrik så när han frågade om vi hade
journalistambitioner svarade vi glatt att det hade vi minsann inte. Det här var vår första intervju! Våra leenden sträckte sig från 8:a
till 8:a medan Henrik förnärmat drog en djup suck. Henrik insåg med ens att inte alla tidningar skickar sina stjärnreportrar för att
intervjua honom. Till vår stora glädje hade vi nu både diagnostiserat och behandlat hans mediekåthet.
Henrik Schyfferts främsta råd för att öka kreativiteten
Säg ja till allas idéer, även om de är dåliga. Vad är vitsen med att göra
någon ledsen och hämma dennes kreativitet när endast tre procent av
alla idéer förverkligas. De bästa idéerna är alltid en sammanslagning
av två tidigare, icke avvisade, förslag. (Spännande att efterleva detta
på kliniken.)
Drick alkohol! Man får dock inte glömma att skriva ner alla kreativa
tankar man haft under ruset. (Spännande att efterleva detta på kliniken.)
JOHANNA SKOG
HELENA WALLIN
testpanelen har lagat julgodis
Testpanelen:
Nick & Dick
I hopp om att överleva de kommande juletiderna, med tennsoldater och
jultomtar, har testpanelen bestämt sig för att laga julgodis. Vi valde
slumpmässigt fyra olika typer av julgodis som vi sedermera tillverkade
med kärlek och passion.
Puffat rostat ris
Chokladfudge
Du behöver:
Mörk eller ljus blockchoklad
Lite olja (ungefär 1 msk olja per 200 g
choklad)
Du behöver:
4 dl socker
2 dl vispgrädde
100 gram margarin
25 st marshmallows
2 tsk pulverkaffe
200 gram mörk blockchoklad
Tillagning
1. Smält chokladen och tillsätt lite olja.
2. Blanda ner riset tills all choklad ”sugits
upp”
3. Klicka ut på smörpapper
Tillagning
1. Blanda socker, margarin, grädde och marschmallows i en stekpanna.
2. Koka under omrörning tills alla marshmallows
smält.
3. Blanda ner kaffepulvret och blockchokladen
som brutits i mindre bitar. Låt chokladen smälta.
4. Slå smeten i en oljad liten långpanna ca 35 x 23
cm.
5. Låt stelna i kylen över natten.
Tips!
Använd mindre ris än du tror.
Tips!
Använd inte marshmallows med olika smaker. Låt
smeten koka länge!
Chokladfrukt
Du behöver:
Mörk blockchoklad
Lite olja
Färsk frukt t.ex. ananas, kiwi,
apelsin, jordgubbar.
Tillagning:
Smält choklad. Doppa halva
frukten i chokladen.
Tips!
Servera strax efter tillagning och
vänta ej två dagar. Doppa halva
frukten och inte hela.
Resultat
Efter att testpanelen låtit en del av Cavums
trogna läsare smaka och betygsätta julgodiset, har testpanelen kommit fram till att bageri
är en bättre lösning än att göra det själv.
Om man dock ser fram emot att tillsammans
med familj och vänner utöva bagarkonst
under juletid, rekommenderar vi att undvika
det ändå.
Rischoklad:
-
Konsistens
Smak
Utseende
3,5
3,4
3,3
Chokladfudge
-
Konsistens
Smak
Utseende
2,4
3,4
4,2
Chokladfrukt
-
Konsistens
Smak
Utseende
3,5
3,9
5,0
Ps: Testpanelen avråder från
att göra mintkyssar då detta
är näst intill omöjligt.
De olika lärartyperna
Den gamle
Har utvecklat en förmåga att under sina transporter mellan
olika bås och avdelningar fästa blicken långt borta så att
ingen student någonsin skulle ha en chans att hejda dem
och ställa en fråga. Behöver sällan titta patienten i munnen
för att påpeka att du ska preppa lite mer distalt. Har alltid
rätt (på riktigt) men förklarar gärna inte varför.
Exempel: Lars Sundell, Anders Pemer
”Vilken termin gick du nu igen?”
Ser alla studenter som nybörjare och kan inte nog betona
vikten av god torrläggning. Fissurförseglingar ska göras
under kofferdamm och kräver 5 signaturer. Extraktion av
14 som hänger och dinglar göres icke på SAL annat än på
onsdagar då kirurgresurserna finns tillgängliga. Patienter
med tandsten kräfva i regel parodkonsultation.
Exempel: Lars-Erik Lindgren, Stefan Morge, Agneta Gundler.
Surisen
Har i sin proffesionella roll ett tämligen moloket uppseende.
Nästan alltid arg och barsk i tonen. Nervösa skämt från studenten når sällan fram. Drar sig inte för att dissa dig inför
patienten med exempel som ofta innefattar ”döden”, ”så
här kan du ju för f-n inte göra!!” eller ”total oral katastrof”.
En komplimang från denne lever man på i några veckor.
Exempel: Tomas Gosch
Späxar´n
Ett gott skratt förlänger livet sägs det och denna lärartyp
har tagit till sig detta budskap med råge. Kan höras från
spec på plan 8 ned i garaget på plan 3. Drar sig inte för att
placera sig i strålkastarljuset genom att applicera exempelvis ett par rullskridskor på fötterna för smidigare transport på sal.
Exempel: Madeleine Pamenius, Magdalena Björkman
Syjuntan
Ser varje tillfälle med en student som en chans att få resonera kring fan och hans moster. I ett vanligt liv kan denna
typ yttra självklara saker som ”det är roligt att ha trevligt”
en hel kväll. På sal kan ett helt pass gå åt till att älta det
faktum att ”det ibland är en avvägning om man skall laga
ett karies som nått in till dentinet eller fluorlacka”.
Exempel: Marianne Kjelgaard, Rickard Axelsson
Straight outta Compton
Kommer från den värld som kallas verkligheten. Hatar signaturer så allt skrivs gärna på i förväg. Föreslår gärna lösningar som inte har en tillstymmelse att fasta i en kursbok.
Refererar alltid till sin praktik när man pratar om patienter.
Gnäller alltid på försäkringskassan. Ofta får man springa
och leta efter material som ”är superbra för just ett sådant
ändamål” men som man aldrig hört talas om.
Exempel: Conny Abrahamsson, Magdalena Björkman,
Hans Sandberg
Smått & gott
RÖVARHISTORIA!
(_!_)
(__!__)
(!)
(_._)
(_^_)
(_*_)
(_!__)
{_!_}
(_x_)
(_X_)
(_zzz_)
(_o^o_)
(_13_)
(_e=3Dmc2_)
(_$_)
(_?_)
a regular ass
a fat ass
a tight ass
a flat ass
a bubble ass
a sore ass
a lop-sided ass
a swishy ass
kiss my ass
leave my ass alone
a tired ass
a wise ass
an unlucky ass
a smart ass
Money coming out of his ass
Dumb Ass
Lästest!
Eilngt en uneörnskding på ett egnskelt uivtnierset så
seplar det Inegn roll i viekln odrnnig bksortnävea i ett
ord såtr i, det edna som är vtikigt är att fsötra och ssita
bavstoken såtr på rtät patls. Rseetn kan stå hlelur om
blluer och man kan ädnå lsäa tetxen uatn porbelm. Dttea broer på att vi itne leäsr vjrae bkosatv för sig, uatn
odern som hlehet.
Gnaksa färkct tcyker jag.
Bättre en fågel i handen än en älg i ögat.
Bättre en hängmatta i parken än hängpattar i marken.
Bättre en japp i magen än coco i huvudet.
Bättre en kråka i näsan än en skata i sängen
M
Julkrönika
idvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och
glimma. Alla sova i enslig gård gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken. Endast tomten är vaken.
Ni får ha överseende med min klyschiga inledning, men
en julkrönika utan något inslag av Rydbergs klassiska juldikt
kändes inte rätt. Just nu är det nog bara jag och tomten som
är vakna. Timmen är sen och än finns ingen tillstymmelse
av vit beklädnad på marken. Nu ska det här inte här inte bli
en miljödebatt, men rätt intressant att poängtera ett faktum.
När man var liten var snön på marken och grantopparna lika
given som Kalle anka på julafton. Då kunde jag inte förstå
varför man i julsångerna envisades om att sjunga om att man
drömde om en vit jul. Nu känns det snarare som om jag
borde skriva ”en vit jul” högst upp på önskelistan och hoppas på att jag vart en tillräckligt snäll flicka under året för att
få min önskan uppfylld.
Visst kan jag hålla med om att julen precis som många
andra högtider kommersialiserats till maximum och förlorat
litet av sin charm. För många är det numera förknippat med
en hel del måsten och borden och hela konceptet har gått
förlorat. Saknar den där förväntansfulla längtan och magin
man upplevde som liten. Då allt var som taget ur en julkalender. Man kunde inte sova och nedräkningen från den 1:a
december var olidligt spännande. Nu tar man sig för pannan
och räknar ner till tentan som är två dagar innan jul istället.
Själv har jag som tur är en lillasyster som är väsentligt my-
cket yngre. Vilket innebär att hon är lyckligt ovetande om att
vi för länge sen konstaterat att tomten inte existerar. Varje år
sätts familjens fantasi på prov då vi ska hitta nya godtagbara
argument för att hävda att tomten faktiskt finns då hon kommer med envisa ifrågasättanden. För övrigt är det perfekt att
ha ett yngre syskon då man får en chans att återuppleva allting genom deras ögon. Dessutom blir det helt legitimt att
som vuxen (om jag nu är det) sätta sig på en stjärtlapp, slänga
sig ut i snön och skrika ”Se upp i backen, tusen hål i nacken!”
för fulla halsar.
det är roligare att ge bort julklappar än att få dem. Det bästa
är nog den där överraskade minen när man lyckats hitta något
som vederbörande nämnt i förbifarten i ett samtal under året
och de tror att man helt glömt bort. För oss studenter där
budgeten inte tillåter större utsvävningar finns ingen anledning att misströsta. Även om du kanske helst vill ta med din
älskling på en weekend till Paris är det inget som säger att ett
stycke fransosromantik på hemmaplan är mindre mysigt. De
hemmagjorde teckningarna kanske inte går lika bra hem hos
päronen som de gjorde en gång i tiden, men om du bor på en
annan ort kan en heldag med någon rolig aktivitet inplanerad
vara riktigt uppskattat.
F
örra året bestämde jag och mina vänner oss för att
genomföra operation julstämning och besökte bland annat
julmarknaden på Gröna Lund, drog på en julkryssning till
Mariehamn, strosade runt på Gamla stan och så självklart:
OF:s julmiddag på Djurgården med båtfärd och fackeltåg.
Och vet ni vad? Ansträngningarna gav resultat för jag var
på ett strålande humör under hela den hektiska julrushen.
Det jag försöker komma fram till är att även om vi är väldigt
duktiga på att gnälla och beklaga oss över att julen inte är
vad det en gång var så är det inte ett skäl att förkasta, i mitt
tycke, årets bästa högtid. Så släpp alla krav på att allt ska vara
picture perfect. Det är inget som säger att julen blir bättre
för att du spenderar massa tid och en halv förmögenhet på
rätt pynt, mat och presenter. Istället för att slå knut på dig i
jakten på de perfekta klapparna till dina vänner kan du väl
bjuda hem dem på middag och umgås istället?
Det kanske blir en grå och mörk jul, men vad gör det? Tänd
upp tusen ljus och vråla med i Just D:s ”Nu är det jul igen”
tills du retat gallfeber på grannarna.
Själv ska jag istället för att rynka på pannan då choklad-
kalendern öppnas och än en gång undra varför inte Marabou
lanserat en med sin egen choklad, glatt trycka i mig bitarna
och vara glad. Jag ska baka lussebullar i kopiösa mängder,
sjunga julsånger, väcka pyromanen i mig (endast tända eld
på sådant man får förstås) och göra allt för att trotsa mörkret
och komma i skön stämning.
Julen kanske inte blir som den var när vi var små, den kanAnnars har man gått och blivit så där vuxen och mogen ske
blir ännu bättre.
på senare år och sällat sig till skaran som bestämt påstår att
ELLI KASSIRY
AVSÄNDARE: Odontologiska Föreningen
Alfred Nobels allé 8, 141 52 Huddinge
SWEDEN