Sommar - SvenskaMammor

Nr.
3•
201
0
Fotograf: Emma Wieslander
3
skola
jobb
pension
situationer
i livet som utlandssvensk
Sommar
Entreprenörer i
UK
SVEN s
nummer 3
Michelles rader
Våren är här och hoppet om sommar och sol står högt! Vad som också står högt är
priserna på biljetter “hem” till Sverige i sommar. Mina pojkar vill väldigt gärna åka
och det vill så klart jag också, men tanken på en riktig semester med paraplydrinkar
och strand lockar också, kanske till och med mer än att stirra runt i kalla sommarSverige och hälsa på 100 släktingar och vänner.
Det blir säkert så att Sverige vinner kampen om att bli semesterresemål i år igen.
Och visst är det härligt att komma “hem”.
Vi ses kanske i Sverige i sommar!
Michelle Cadeau
Ansvarig utgivare
Redaktörens rader
Fotograf: Anna-Maria Strömberg
Hej läsare till SVEN nummer 3!
Ansvarig utgivare: Michelle Cadeau [email protected]
Tel. + 1 973 325 2157
Redaktör och layout: Emma Ageberg [email protected]
Annonser: Louise Sverud [email protected]
Läs SVEN Nummer 2: http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr2_issuu
Hej alla utlandssvenskar i alla åldrar!
Det är ju så att man kan bo utomlands både som
ung och gammal. Om man är vuxen så arbetar man
(oftast!) eller så har man arbetat klart och är då
pensionerad. Kanske man drar från Sverige först då.
Alla väljer att göra det som passar dem bäst.
Själv bodde jag utomlands som barn med min
familj och gick i skolan i det ”nya landet”. Pappa var
en så kallad utsänd. Om det inte hade varit för mig,
så hade vi kanske stannat för gott eller i alla fall en
längre tid. Jag vägrade nämligen att bli kvar längre
än den mellan mig och mina föräldrar överenskomna tiden. Jag ville hem till min skola, mina vänner,
min stad, huset och mina vanliga fritidsaktiviteter.
Nu är jag utlandssvensk igen och det är mitt
eget val! Vem vet var jag kommer hamna i framtiden. Jag har ju levt som utlandssvensk både som
barn och som vuxen. Vant mig liksom. Italien är ju
trevligt, men ibland saknar man den svenska ordningen och redan, effektiviteten och gamla vänner.
Jag kanske kommer dra mig tillbaka som pensionär
i min gamla stad, med mina gamla vänner, i mitt
gamla hus och återgå till mina vanliga fritidsaktiviteter (vilka de nu var?!). Eller lämna Italien för ett
pensionärsparadis någon annanstans. Vem vet?
I SVEN Nummer 3 skriver vi om att vara utlandssvensk i skolan, på jobbet och som pensionär. Vi
bjuder på några porträtt från varje stadium. Den här
gången har vi plockat exempel bland svenska entreprenörer i London och Tellus är välgörenhetsorganisationen vi presenterar. Eftersom sommaren närmar sig,
har vi ett sommartema i slutet med några funderingar kring vad en Sverigesemester innebär. Är det
semester eller inte? Jag tycker nog inte… men det
kanske blir vad man gör det till. Hoppas alla får en
skön sommar oavsett var ni väljer att spendera den!
Emma Ageberg
Redaktör
SEMESTERBYTE
MED SVERIGE?
Letar du efter handgjorda kvalitetssmycken med det lilla extra?
Vi letar efter dig — butiksägare och/eller återförsäljare med
passion för smycken.
Egen tillverkning + Inga mellanhänder = Oslagbara marginaler
Hör av dig så berättar vi mer.
Välkommen!
2
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
02
Michelles & redaktörens rader
04-06
Medarbetarsidor
07
3 situationer som utlandssvensk
08-19
Situation SKOLA
20-23
Situation JOBB
24-27
Situation PENSION
28-30
Tellus
31
Johans konst gör succé i London
32-33
UK-entreprenörer
34-37
SOMMAR
38-39
Det kungliga bröllopet
40-41
Lika men ändå olika
24
w w w . i n t e r v a c . s e
13
20
08
38
22
31
34
Ange promotekod "emma" ger 10% rabatt
Tel. +46 44 702 70
www.niiice.se
Innehåll
32
28
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
3
Vi som jobbat med SVEN nummer 3
Eva Dillner
Skribent – Indien/Sverige
Hennes konst har kallats fantastisk, magisk, trolsk, full av känslor, drömmande, inspirerande, helande, som en stjärnfödsel, en
resa i Kosmos och Moder Jord - till och med orgasmisk. Eva
Dillner är författare och konstnär med fokus på kreativa och
terapeutiska processer för inspiration och transformation.
Genom sitt förlag Divine Design ger hon ut böcker och konstalmanackor men även ljud- och e-böcker på engelska och svenska. Många av hennes samarbetspartners är världsledande inom
den digitala utgivningen. Född och uppvuxen i Sverige flyttade
Eva till USA i tonåren. Hon blev kvar i Seattle i närmare trettio
år med en mellanlandning i Frankrike. Numera bor hon i Eksjö
mellan resorna ut i världen. www.divinedesign.nu
Radaktionen för SVEN befinner sig över hela jordklotet... Här presenterar vi alla medarbetare för detta nummer.
Emma Ageberg
Redaktör – Bologna, Italien
Grafisk formgivare som drömmer om att starta eget, men inte
vågar… Håller dock på med lite diverse projekt, varav SVEN
är favvisprojektet. Håller även just nu på att starta en svensk
förening och en skolförening med andra svenskor i Bologna,
vilket är en större utmaning än vad man skulle kunna tro.
Italien är ett administrativt monster. Annars trivs Emma bra på
den italienska landsbygden, nära till storstan men ändå frisk
luft att andas och vin att dricka!
Pär-Johan
Goody-Rohdin
Louise kommer från Malmö och jobbade i flera år som utbildningsansvarig på fackförbund i Sverige men bytte sedan Sverige
mot Lanzarote. Där arbetar Louise deltid på en turistbyrå och fyller resterande tid med olika frilansuppdrag med inriktning på
information och media. Hon bor på landet med sina två döttrar
och har även startat en svensk skolförening på Lanzarote. Denna
kan ni läsa mer om på sidan 18. Louise älskar att ha många järn
i elden och flera av er har kanske sett henne på Svenska
Mammor (www.svenskamammor.com) där hon jobbat med
marknadsföring och annonsförsäljning. Louise har varit med och
startat upp tidningen SVEN och miljöprojektet greenbie.com.
Emelie Krugly
Skribent – London, UK
Bengt-Erik
Hedberg
Skribent – Luxemburg
Bengt-Erik Hedberg räknade sin första
pensionsförsäkring 1956. Sen dess har
han bl a aktivt deltagit i införandet av
två pensionssystem i Sverige, ATP 1960
och den allmänna pensionen 1999.
Numera lägger han ner mycket tid på att
försöka förbättra skattevillkoren för
svenskar utomlands som betalar skatt i
Sverige. Sen ett antal år är Bengt-Erik
bosatt i Luxenburg.
www.bengterikhedberg.lu
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
Sara och hennes man och barn tänkte bara ta ett
litet utlandsäventyr i grannlandet Norge 1997, men
reslustan tog aldrig slut, och efter flera flyttar har de
nu alla hamnat i Perth, Västra Australien. Fem år har
de hunnit bo i "himmelriket på jorden för dem som
älskar sol, värme och snorkling". Sara skriver något
varje dag och har fått flera artiklar och krönikor
publicerade. Och mer finns att hämta. På fritiden är
det hem, familj, resor och matlagning som gäller, och
det som inte är fritid ägnas åt jobb med IKEAkatalogen i Australien samt åt ordförandeskapet i
The Swedish Club of WA som verkar för att
uppehålla de svenska traditionerna down under.
Även dottern Ellen bidrar med sina foton här
<Nessuno(a)>i SVEN.
Pär-Johan föddes i Stockholm, växte upp i Örebro och återvände till Stockholm igen i 19 år innan han flyttade till
Australien 2004. Pär-Johan är gift och jobbar med IT.
Hemma är numera söder om floden i Perth, Västra
Australien. Fritiden ägnas åt resor, fotografering och trädgårdsarbete. Pär-Johan är med i styrelsen för Svenska
Klubben (Swedish Club of WA) och är också redaktör för
dess nyhetsbrev Svenska Posten sedan 2007. Under de
senaste fem åren har det också hunnits med att undervisa
vuxna i svenska för Svenska Skolan, något som han verkligen tycker om.
Annonsansvarig och skribent
Lanzarote
4
Skribent – Perth, Australien
Skribent – Perth, Australien
Louise Sverud
Sara Eriksson
Emelie Krugly är bosatt i London sedan fyra år och
passionerad anglofil. Frilansskribent för bland
andra Scan Magazine www.scanmagazine.co.uk
men även svensk dagspress. Täckningsområde
är främst skandinaviska nyheter i Storbritannien
där svensk kultur ligger henne varmt om hjärtat.
Driver vid sidan om webbutiken Greta Nord.
www.gretanord.com
Anna Walldorf
Korrekturläsare, redigerare
San Fransisco, USA
Från platta Skåneslätten flyttade Anna till San
Francisco 2009 och har numera flera mil av promenader och cykling i branta backar i benen
(och en rumpa därefter!). Livet i SF innebär outtömliga möjligheter till friluftsliv och god mat.
Surfing, mountainbiking, skidåkning och hiking
står ofta på agendan liksom barrundor i
Missiondistriktet och baseballmatcher. Jobbet är
på Skandinaviska skolan i San Francisco samt
hemma vid datorn där flera olika frilansuppdrag
hinns med i mellan varven. En annan ny aktivitet
har blivit pedikyr på den lokala nagelsalongen!
Ingabritt
Tomboulidou
Skribent – Naousa, Grekland
Ingabritt Tomboulidou, bosatt i den lilla staden Naousa
i norra Grekland sedan 16 år tillbaka. Har arbetat på en
grekisk lokaltidning och radiostation men frilansar nu
mest för svenska tidningar. Ingabritt har tre barn i åldrarna 19, 23 och 25. Skriver om vardagen i Grekland på
bloggen www.greklandnu.blogspot.com
Anna Glarin
Skribent – London, UK
Anna är 34 år och har bott i London sedan 1997.
Hon har provat på många jobb (bar maid, hotellreceptionist, sekreterare, royalty tracking analyst...
“you name it, I've done it”) innan hon bestämde sig
för att bli lärare. Bor med dottern Skye och sydafrikanska pojkvännen Guy i Waterloo i centrala
London. Gillar tatueringar och hårdrock - hon avgudar Kiss (bandet alltsa).
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
5
Emma Wieslander
Fotograf – London, UK
Emma Wieslander flyttade till England 2001 för att utbilda sig till fotograf. Emma bor och arbetar i London, som bland annat frilansfotograf,
lärare i fotografi samt konstfotograf.
Ulrika Lindelöf
Skånetös med många järn i elden som emigrerade
till Uppsala under slutet av 90-talet. Pluggade, jobbade, mötte kärleken, bodde i Australien, flyttade
hem igen, gifte sig, fick en son och förverkligade
äntligen sin dröm att starta eget och arbeta som
fotograf. Har sinne för detaljer och älskar att fånga
ögonblick. Kämpar för att få dygnets timmar att
räcka till för familjen, fotografering, vänner, träning
och att flänga mellan sina tre paradis i Ängelholm,
Tänndalen och Vaxholm. Har en son som enligt
maken tror att mamma heter Nikon.
www.ulrikalindelof.se
Skribent – Verona, Italien
Nathalie är född och uppvuxen i lilla Mariestad
vid Vänern. Efter att ha pluggat Media- och
Kommunikationsvetenskap i Jönköping, med ett
utbyte på Withrop University i South Carolina, jobbade hon dels som redaktör på Nöjesmagasinet
City, dels i fotostudion Bildmagasinet. Hennes
stora intressen har alltid varit att skriva och att
fotografera. Sedan drygt fyra år bor hon i vackra
Verona, där hon njuter av det italienska vardagslivet med aperitivos i Piazza Erbe, god mat och
vackra omgivningar. Verona är världens underbaraste stad, enligt Nathalie. Det är dessutom bara
en timmes bilväg till havet eller till bergen. Och
närheten till bergen är ju perfekt när man älskar
snowboard. Sin tyska man träffade hon lustigt
nog i Verona, så en stor del av fritiden i Italien går
åt till att plugga tyska!
Fotograf: Mette Ottosson
Fotograf – Uppsala, Sverige
Nathalie
Saathoff
3
Text Louise Sverud
situationer som
svensk i utlandet
Nästan 400 000 svenskar bor utomlands. Skälen till utlandsflytten varierar och
statistiken visar att två av fyra utlandssvenskar återvänder till Sverige redan efter
två år. Trots att vi utlandssvenskar har mycket gemensamt är det lika mycket som
skiljer våra historier åt. Dessutom är det stor skillnad på att vara utlandssvensk
tonåring och att vara svensk pensionär utomlands. I den här artikelserien möter ni
flera olika utlandssvenskar i olika livssituationer. Hur är det till exempel att gå i
skolan utomlands? Och om man är mitt i karriären, hur funkar det att jobba i ett nytt land?
Hur ser utlandslivet ut som pensionär? Det och mycket annat får ni veta om ni bläddrar vidare. Vi presenterar
även intressant läsning om hur det är att starta en svensk skola utomlands, med fem spännande exempel.
Trevlig läsning!
SkOla
situation
sida 08-19
Pia Jonsson
sida 20-23
Skribent – San Fransisco,
USA
Uppe på kullarna i San Francisco bor Pia med sin man
Kalle och ibland ett gäng söta katter. Som lycklig men
ofrivillig hemmafru ägnar Pia dagarna åt drejning, löpning och handarbete men arbetar också som frivillig
med stans hemlösa hundar och katter. Pia växte upp i
Ängelholm och har hunnit bo i såväl Italien och
Spanien som Grekland innan hon nu hittat hem i San
Francisco.
situation
Vill du vara med?
Skribent – Fotograf – Illustratör – Intervjuobjekt – Redaktionsjobb
Vill du vara med och skriva, fotografera, berätta eller kanske ha en liten tecknad serie med i SVEN? Eller tycker du att det
skulle bli en intressant artikel om SVEN gjorde ett porträtt av dig? Vi tar gärna emot förslag och bidrag. SVEN har ett
speciellt temaland och olika fokus i varje nummer, och kanske har du en idé om vad som skulle vara riktigt intressant?
Låt oss veta! Kontakta SVEN på: [email protected]
I nästa nummer kommer vi ha tema kläder och mode. Om ni jobbar eller känner någon som jobbar med det runt om i
världen får ni gärna tipsa oss på redaktionen. Andra tips och ideer tas också gärna emot.
Vi vill ge så många som möligt chans att uttrycka sig på vår “megablogg” i tidningsformat, för alla utlandssvenskar som
känner att de har något att dela med sig.
6
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
JOBB
sida 24-27
N
O
I
S
PEN
situation
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
7
Situation SKOLA
Situation SKOLA
Strikt,
stramt &
stressigt
en lärarsituation
i London
Foto Privat Anna
Anna jobbar som lärare i storstaden London
och jämför sin nuvarande arbetsplats med
skolorna i Sverige. Några saker får tummen
ner, men skoluniformstvånget på dotterns
skola får numera en klar tumme upp!
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
visning. Man är så upptagen med att sätta mål för
avslappnat och familjärt på något sätt och personindividuella elever, fylla i papper, göra utförlig plaligen föredrar jag det. Nu har jag dock vant mig
nering för varje enskild lektion, skaffa bevis för
vid att bli kallad Miss Glarin och jag har turen att
varje liten grej ett barn kan göra, gå på möten,
jobba på en skola med mer friare regler; vi får fakfylla i fler papper, förbereda och göra displays i
tiskt ha jeans!
klassrummet och annat, att man glömmer bort det
Ur den professionella synvinkeln, för mig som
man egentligen borde konlärare, känns det som att den
mest uppenbara skillnaden
Som lärare här i London centrera sig på!
på yrket här och i Sverige är jämför jag konstant vårt sätt att Det är allt detta som gör att
att vi nästan jobbar ihjäl oss arbeta med hur jag minns min jag bara jobbar deltid nu,
här, för en relativt låg lön. Det egen skolgång, och kan inte annat hade jag jobbat heltid hade
är väl ett välkänt faktum att än konstatera att det är väldigt jag med största sannolikhet
lämnat läraryrket helt och
människor i London jobbar de
annorlunda.
hållet för det känns som att
längsta dagarna i Europa, och
man inte har ett liv utöver skolan som heltidsläralärare är inget undantag. Som heltidare är det inte
re! Jag älskar mitt jobb men inte så mycket att jag
konstigt att jobba över 60 timmar i veckan, men
vill tänka på det hela tiden och försumma andra
bara få betalt för de timmar man är kontrakterad
delar av mitt liv som är minst lika viktiga.
för, vilket brukar ligga runt 38 timmar. Och vad gör
Jag tror nog att det brittiska skolsystemet har
vi under dessa 60 timmar? Jo, pappersarbete, papmycket att lära från det svenska, men svenskarna
persarbete och mer pappersarbete! Ofta känns det
kanske har en och annan sak att lära av oss
som om fokus har tagits bort från det som är det
också... ´
mest fundamentala för en lärare, nämligen under-
“
”
Foto Privat Anna
J
Text Anna Glarin
8
ag utbildade mig till primary school-lärare
genom att göra en PGCE (Postgraduate
Certificate in Education) för några år sedan
och har sedan dess arbetat heltid, deltid samt
vikarierat i flertalet skolor runt om i London. För
närvarande undervisar jag en Year 2 klass deltid
och vikarierar vid behov de resterande dagarna.
Som lärare här i London jämför jag konstant
vårt sätt att arbeta med hur jag minns min egen
skolgång, och kan inte annat än konstatera att det
är väldigt annorlunda. Det är ju förstås 25 år
sedan jag gick i småskolan och mycket har säkert
förändrats under den tiden, men av de kompisar
som är lärare i Sverige, samt min mamma som
också är lärare, får jag intrycket av att det ändå är
väldigt annorlunda i jämförelse med vad jag nu är
van vid i England.
Tidig skolstart
För barnen här är ju det första och mest uppenbara att man börjar skolan väldigt tidigt,
Reception (klassen före Year 1) påbörjas terminen
man fyller 5 år, medan den formella skolgången i
Sverige börjar först när man är 7 år. Vad är egentligen bäst? Min personliga åsikt, som jag vet
styrks av statistik som antyder detsamma, är att
barn i länder med en senare skolstart, som i
Sverige, gör bättre ifrån sig helt enkelt för att de
börjar när de är redo för formell skolgång. Att
börja för tidigt kan ofta vara ”counter productive”.
Sedan har vi ju det här med skoluniform, vilket
jag var otroligt emot i början. Jag tyckte att det var
bättre att alla fick vara egna individer och klä sig
som man ville, precis som jag gjorde när jag gick i
skolan. Men min åsikt har ändrats helt sedan min
dotter började skolan här i London – det är aldrig
tjafs på morgonen om vad hon ska ha på sig och
det ger även många barn en trygghet att veta att
alla måste klä sig likadant, vare sig man kommer
från en välbärgad familj eller inte.
Vad gäller skolmåltider ger sig det engelska
klassystemet till känna genom att ge de barn vars
familjer får statliga bidrag gratis skollunch varje
dag, medan de barn från familjer där föräldrarna
tjänar ”för mycket” måste betala för skollunchen.
Man kan även skicka med ett lunchpaket hemifrån, men det betyder att barnet inte får en varm
och oftast inte en lika välbalanserad lunch. Trots
att skolor ofta har en policy om hälsosamt ätande
är det inte ovanligt att barnens lunch hemifrån
består av en enkel sandwich, chips, kakor och en
socker- och kalorifylld dricka av något slag.
Konservativa regler
Den brittiska skolan känns generellt väldigt
konservativ, med Mr This och Miss That, och har
oftast väldigt löjliga klädbestämmelser. Om man,
som jag gör nu, jobbar i motsvarande lågstadiet
där man ofta sitter på golvet, kladdar med målarfärg och bygger med lera är det inte särskilt praktiskt att ha på sig ”smart clothes”. Jeans är på
många skolor förbjudet och på vissa skolor är det
till och med striktare än så. Sverige känns mer
Annas sn
art 9-åriga
dotte
Skye i skol
uniform. r
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
9
Situation SKOLA
Situation SKOLA
Porträtt SVENSKA barn i skolan utomlands
Hemma bra
men borta bäst?
Text Sara Eriksson
Mina kära, goa och flexibla barn har gått hos dagmamma, på dagis och fritids, i skola och på gymnasium i Sverige, Norge,
Österrike, Sverige igen och nu i Australien. Inte alla, men några har prickat in samtliga länder. Selma är 9 år (född i Wien), Albin
14 år och Ellen 16 år, båda födda i Örebro.
J
ust nu går de i fyran, tian och elvan. Ja, så
heter klasserna i Australien. Selma går i
Primary School som är årskurs 1-7, Albin och
Ellen går i High School som är ungefär som gymnasiet, åk 8 - 12. Efter det söker man till universitetet
eller till TAFE som är som högskolan eller Komvux.
Alla tre går i olika skolor och har som ni ser på bilden olika skoluniformer. Först i årskurs 10 bestämmer man vilken utbildning man vill gå. Ellen valde
att gå en business-inriktad utbildning mot arkitektur och design och Albin måste bestämma sig för
vad han vill bli när han blir stor innan juni. Han vill
bli polis ena veckan och kock som sin morbror den
andra. I varje större stadsdel finns minst en kommunal och en privat skola och dagis. De privata är väldigt dyra och strikta men anses bättre, så det gäller
att välja rätt till sina guldklimpar!
Jag som mamma vet att alla tre hade det ganska
jobbigt när vi efter många år utomlands kom tillbaka till Sverige 2003. De fick nya kompisar igen och
de fick lära sig svenska i en helt främmande landsdel (Skåne!) och 2005 flyttade vi hit till Perth i
Västra Australien. De hade ju precis kommit hem då
de fick vända uppochner på allt när de kom hit. På
engelska. Aussie engelska. I början var det självklart
bara en härlig semester med milslånga vita stränder, sol och bad men sen fick de ju börja skolan
igen… och de saknade sina svenska skolkompisar
så mycket. Så vad tycker de egentligen nu nästan
fem år senare?
Vad är den största skillnaden mellan skolan i
Sverige och i Australien?
– Vi måste ha skoluniform – och hatt! De är jättefula men nu inser vi att alla på skolan ser ju likadana
ut. Hatten måste vi ha för att solen är så stark! Vi
går samma tid i skolan varje dag i veckan från dagis
till årskurs 12, ca kl 9-15 och vi byter inte om till
gymnastiken. Vi har färre läxor också eftersom vi
hinner mer i skolan. Nu tycker vi att det är bra att
ha uniform eftersom man inte behöver fundera på
vad man ska ha på sig varenda morgon, vi har vant
oss.
Selma, Albin & Ellen Eriksson
svenska barn i skolan utomlands
Vad saknar ni från skolan i Sverige?
– Matbespisningen! Här finns bara en kiosk där
man kan köpa lite att äta på rasten men annars har
man med sig mat hemifrån varje dag. Mammor jobbar ideellt i skolornas kiosker varje dag och bakar
muffins, brer smörgåsar och säjer glass. När vi flyttade tillbaka till Sverige 2003 tyckte vi att det var
som att ha en riktig restaurang på skolan! Nu får vi
sitta på rumpan på gräsmattan och äta vår matsäck. Vi är så trötta på mammas mackor och sallader och är urhungriga när vi kommer hem från skolan!
Vad är bättre med skolan i Australien?
– Vi har mer undervisning utomhus. Solen skiner ju
varenda dag! En kall vinterdag här är som en vanlig sommardag hemma. Varje fredag har vi ett stort
skolmöte och då sitter vi ute och sjunger nationalsången och olika klasser har presentationer.
Selmas favorit var när de hade ABBA-tema innan
jul. Duktiga elever får utmärkelser som ett diplom
eller ett litet pris från rektorn. Det sporrar oss att
vara duktiga. Vi har finare klassrum, allt vi gör sätts
upp på väggarna så att alla föräldrar kan se vad vi
delfiner i vägen! Och Ellens surfundervisning blev
avbruten en dag för att vågorna blev flera meter
höga och livsfariga.
– Vi har mycket bollsporter och löpning men vi
tävlar mot andra skolor i friidrott varje år. På
Primary School har man aldrig sport inomhus och
man byter inte om innan eller duschar efter. På High
School har man inomhussalar men har sportkläderna på sig hela dagen…
Vad tycker ni är mindre bra med skolan här
jämfört med hemma i
Sverige?
Vi måste ha skoluniform – och hatt!
– Att de privata skolorna är så
De är jättefula men nu inser vi att alla
strikta, säger Albin som nyss bytt
till
en katolsk privatskola. Jag
på skolan ser ju likadana ut. Hatten måste
måste ha kostym mellan april och
vi ha för att solen är så stark!
september och det blir varmt med
yllebyxor och kavaj då det blir
+30 grader vissa dagar även på vintern.
gör i skolan. Vi har stora fina områden runt skolan
Tjejerna måste ha skolans ‘’färg ‘’ på hårbanden
för lek och sport. Vi åker på mer utflykter, som veckoch absolut inget smink eller färgat hår och killarna
olånga campingar ute i bushen där man lär sig ta
måste ha slips och kortklippt hår. Ellen som älskar
hand om miljön och naturen. Här är det viktigt att
att sminka sig, färga håret och har precis skaffat sig
spara vatten och att vara varsam med eld då vi har
en piercing trivs bäst på sin kommunala skola, fastmånga stora bränder.
än hon blev erbjuden en plats på en privatskola för
att hon hade så bra betyg. Hon har hittat sin väg
Vilka ämnen har ni? Och vilket är bäst?
och vet vad hon vill!
– Vi har ungefär samma ämnen som hemma i
Som mamma kan jag sammanfatta det hela som
Sverige men vi kan välja mer på högstadiet. Många
att skolan här är striktare men kanske roligare än
skolor har annorlunda språk som tillval och stipenhemma. Ingen elev kan klara av att gå ut vare sig
diumlinjer. Ellen och Albin fick varsitt stipendium i
grundskolan eller gymnasiet utan att kunna läsa,
fotboll efter Primary School eftersom de spelat
skriva eller veta vad man vill. Mer ansvar läggs på
europeisk fotboll i många år innan vi kom hit. Andra
eleven och föräldrarna vilket är helt rätt tycker jag.
skolor har andra sportinriktningar, språk eller
Vi har fyra terminer per år här och barnen får omdömusik. Vi har haft japanska och italienska som
men två gånger per år och betyg varje halvår, både
extraspråk sedan vi flyttade hit så nu har vi ungefär
kunskapsmässigt och beteendemässigt, vilket
sex språk att hålla ordning på!
underlättar för oss då vi vet vad de behöver förbätt– Sport är bäst! Vi har simundervisning i havet
ra sig i. De har klarat sig riktigt bra trots att de inte
och vi har surfskola varje år. Första simlektionen
har engelska som sitt modersmål. ´
Albin hade blev avbruten för att det kom för många
“
”
Pressmeddelande
Svenska Skolan Thailand startar ännu en svensk skola.
Denna gång i den thailändska fiskebyn Huay Yang.
Huay Yang Sanuk School, en svensk skola i Thailand, öppnar 3 januari 2011 och är en systerskola till Lanta Sanuk School
på ön Koh Lanta i Thailand som har funnits sedan 2004. Syftet med skolorna är att svenska familjer ska kunna ta en så
kallad ”Thaim-out”, en paus från sin vardag och vistas en längre tid utomlands med sina barn. Skolan har som vision
att bidra till en ökad interkulturell respekt och förståelse och därmed en fredligare värld, genom att eleverna får möta
en annan kultur samtidigt som de ligger i fas med sina svenska skolkamrater när de kommer hem igen. Skolan följer
svensk läroplan och är öppen för elever i åk 1-9 som vistas i Huay Yang under perioden januari till mars 2011, samt förskolebarn 3-6 år. Planen är att så småningom hålla skolan öppen hela det svenska skolåret. Kombinationen av små klasser och erfarna svenska lärare som handleder eleverna enligt deras medtagna läroplan gör skolan till ett kvalitativt och
spännande alternativ. Vi har funnit en idealisk plats för skolan på Nishaville i en lugn och inspirerande miljö vid den
många mil långa vackra sandstranden i fiskebyn Huay Yang. Vi arbetar med elevgrupper om ca 10-12 elever, detta för
att ge varje elev individuellt stöd utifrån behov och inlärningsstil. Långsiktiga planer finns på att starta fler Svenska och
Internationella skolor i Thailand.
För mer info kontakta Camilla Lebert Hirvi på [email protected] Läs mer om Huay Yang Sanuk School och Lanta
Sanuk School på www.svenskaskolanthailand.se
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
10
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
11
Situation SKOLA
Situation SKOLA
Pluggar
6
i
Polen
frågor till Elin Hansson
21-åriga Elin Hansson är student och tillfällig utlandssvensk. Hon kommer
ursprungligen från den lilla staden Vetlanda i Småland. Mamma och Pappa bor
kvar där, hennes äldre syster bor i Stockholm och är utbildad arkitekt. Själv bor
Elin i Wroclaw i Polen. Hon saknar familjen, barndomsvännerna och Falu Rågrut
med Bregott, men tycker vädret, maten och ölen är det bästa med Polen. SVEN
har ställt sex frågor till henne om hur det är att vara student i utlandet.
Vad pluggar du och varför har du valt att läsa
vidare utomlands?
Jag studerar till läkare. Det är väldigt svårt att komma
in på läkarutbildningen i Sverige, så det var en stor
anledning till att jag sökte mig utomlands.
Varför valde du Polen?
Jag har släkt här i Polen, så att komma familjen, språket och kulturen närmre var en solklar faktor!
Modersmålet
i mål i
Köpenhamn
Text Sören Floderus och Katarina Jiton
Vilken är den största skillnaden mellan svensk
högskola och polsk?
Jag skulle säga att relationen mellan studerande och
lärare är det som skiljer mest. Du måste vid alla tillfällen vara högst respektfull mot din lärare eller professor och om du skall tilltala denne använder du dennes
efternamn samt titel (Dr, Prof., eller liknande). Något
annat är inte passande. Hemma är samma relation
mer avslappnad.
Här är även de första två åren av läkarstudierna
helt teoretiska, det är först tredje året vi kommer i
kontakt med patienter. Även efter detta ligger fokusen
på teoretisk kunskap, detta för att vi skall ha så stabil
grund som möjligt att stå på när vi sedan kommer ut
på sjukhusen och skall arbeta.
Hur känns det att vara utländsk student, blir
man behandlad annorlunda i skolan?
Då våra studier är helt på engelska istället för på polska, så har vi ett eget "huvudkontor", en annan rektor
och andra lärare än de polska studenterna. Vi är en
egen avdelning på institutionen.
Som svensk är man inte van vid ett så hierarkiskt
system, så mycket här känns lite annorlunda. Vi har
ofta schemalagda kvällar men på det stora hela
behandlas vi rättvist.
Är du nöjd med ditt val? Tror du att du får en
bättre utbildning än du kunde fått i Sverige?
Jag är mycket nöjd över mitt val och vill tro att de
hårda studierna i slutändan kommer vara mer än
värda mödan! Lärarna är hårda mot oss och kräver
mycket och jag tror att utbildningen jag får här mycket väl kan konkurrera med, och kanske även toppa,
kvaliteten på utbildningen därhemma.
Elin Hansson
svensk student utomlands
12
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
Vad vill du göra efter studierna?
När jag är färdig med mina studier här i Polen vill jag
flytta hem till Sverige och det småländska höglandet.
Göra AT, ST och sedan resa runt i världen. Jag har
många drömmar och en av dem är att lära mig
japanska och kanske bo i Tokyo ett längre tag. Jag planerar även göra USMLE (United States Medical
Licensing Examination, red. anm.) för att ha möjlighet
att arbeta i USA eller Canada i framtiden. ´
Som svensk hade hemspråk alltid varit en självklarhet för Katarina, många klasskompisar fick ju hjälp med hemspråket på
eftermiddagarna i skolan. Nu närmade sig hennes egna barn skolåldern i grannlandet Danmark men det skulle visa sig lite
mer komplicerat än så… Här berättar Katarina och Sören om hur man till sist fixade svenska som hemspråk.
jag kom till Danmark
1999, berättar Katarina,
utgick jag från att hemspråk var lika prioriterat i andra länder som det är i
Sverige. När mina egna barn var 3 och 4 år skrev jag
till den skola barnen skulle börja i vid 6 års ålder
och frågade om de hade hemspråk i svenska.
Rektorn svarade tillbaka att han aldrig hört talas
om svenska som hemspråk i Danmark. Jag blev helt
chockerad! Bara tanken att barnen inte skulle få
lära sig svenska aktivt gjorde mig arg. Jag skrev ett
brev till kommunen och fick upplysningen att
det behöver vara minst 12 barn för att en klass
skall starta. 2007 skrev jag ett inlägg på SASS
(www.andrasidansundet.dk) i hopp om att fler
skulle anmäla sina barn till hemspråk. Det räckte
inte.
Hösten 2008 gick Sören med en svensk gäst på
besök förbi den skola i Köpenhamn där dottern nu
börjat i ”nollan”, børnehaveklass, och besökaren
frågade om barnen hade hemspråksmöjligheter där.
Jag lovade kolla upp det, för det hade jag över
huvud taget inte tänkt på intill dess. På kommunens
hemsida (under www.tosprogede.kk.dk) kunde
också jag läsa om kravet på 12 barn, men att det
enligt bestämmelserna, ursprungligen ett EU-direktiv, skulle informeras om det på skolorna. Jag anade
då att man nog struntade i det senare men jag
kände att jag behövde mer på fötterna innan jag
tordes ringa kommunen.
Så följde några förfrågningar till olika instanser,
först till svenska ambassaden. Där hade jag hoppats på lite siffror, exempelvis antalet svenska barn
i Storköpenhamn. Det fick jag inte, däremot en hän-
- Sedan
visning till ett obesläktat initiativ i Nordiska Rådet.
Och så vidare.
När jag till sist kontaktade kommunen var man
trots mina farhågor tillmöteskommande, fast
mycket riktigt tyckte man sig inte kunna informera på skolorna. Det skulle vara att diskriminera de
många utomeuropeiska språk som inte omfattas
av EU-direktivet. Istället för att stångas mot detta
i oöverskådlig tid beslöt jag i februari 2009 att
helt enkelt skramla ihop de 12 första barnen själv.
I det fick jag snart välkommet stöd av Anna Taws
som satte upp en Facebookgrupp (Modersmålsundervisning på svenska i København) och av
Katarina. Vi mailade och vi informerade med länkar som http://floderuss.borgerweb.dk och via
svenska Gustafskyrkan.
Vi fick till sist ihop en lista på ca 50 barn. Särskilt
SASS-sajten och SvenskaMammor.se var avgörande
för att vi i och med det nådde i mål också med att
identifiera de 12 första barn som kunde anmälas
med en gång. Framåt juni, tack vare att tillströmningen av intresserade fortsatte, meddelade
Köpenhamns kommun att det nu fanns nog med
anmälningar för att starta en hemspråksgrupp till
hösten. I september var också lärare i svenska
anställd, Elin Bäckström, och undervisningen kunde
starta.
Katarina berättar mer om undervisningen:
Undervisningen ligger på lördagar mellan 9.4512.15. Klassen hade i begynnelsen 21 elever men
numera har den ca ett tiotal. Varje vecka skickar
Elin ett mejl där vi föräldrar kan läsa vad barnen lärt
sig under lördagens lektioner. Elin är väldigt enga-
gerad och har bl a tagit med barnen på Lucia i
Gustafskyrkan och planerar en utflykt till Malmö
Folkets Park i juni.
Under lektionerna har man lärt om svenska djur lodjur, vargar, vildsvin, renar, älgar, och björnar.
Barnen har fått berätta om föräldrars hemstäder
och Elin har läst ur den svenska historien. Det är
också högläsning varje vecka ur Pippi Långstrump,
det tittas på DVD med Pippi som håller kakkalas
eller lyssnas på CD med Sune. Barnen får intervjua
varandra. De pratar om skillnaden mellan svenska
och danska skolord (med övning på svenskt uttal),
svenska och danska jultraditioner och mycket
annat. Barnen har fått rita julkort till släktingar och
får berätta vilka platser de brukar besöka i Sverige.
Man använder ”Läs – och tänk”, en lärobok för lågstadiet, ”Språkis – svenska för nyfikna” och böcker
ur Äppel, Päppel, Piron-serien.
Samtidigt har Sören fortsatt ta reda på mer i
ämnet. I Sverige får massor av danska barn danskundervisning som hemspråk, men svensk expertis
på området verkar inte så intresserade av det
omvända, eller av vår gränsregionproblematik, inte
heller UD.
På det hela taget var det ingen som lyckades
hjälpa oss eller som hade tänkt på möjligheten tidigare. Det verkar vara första gången svenska anordnas i lokal offentlig regi utanför sitt eget kärnområde. Det är också lite speciellt med tanke på att det
just här finns en massa regionalpolitiska ansträngningar att integrera svenskt och danskt kring Öresund. Här får man hur som helst nu tack vare oss en
första generation mer genuint tvåspråkiga köpenhamnare. ´
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
13
Situation SKOLA
Situation SKOLA
UPPDRAG:
Starta
svensk skola
Text & Foto Michelle Cadeau
Vad gör man om man önskar sig en kompletterande svensk skola till barnen men inser att ingen finns inom rimligt avstånd? Ja
du, faktiskt så kan själv vara bäste dräng! Att starta en kompletterande skola är ingen lätt uppgift men heller ingen omöjlighet.
Kanske är ni redan ett par familjer som är redo att göra något men ni vet inte var eller hur ni ska börja. Då bör ni läsa vidare!
Var börjar man?
Att starta en skola kan kännas skrämmande, stort
och som ett ofantligt åtagande men det är faktiskt
inte så svårt. Allt du behöver är barn som vill lära
sig svenska, några involverade föräldrar, en lokal
och hjärtat på rätta stället!
Börja med att kalla till ett möte med dem som
ni vet är intresserade och diskutera vem som skulle kunna tänka sig att sitta i styrelsen. Man bör ha
minst tre personer i början. Dessa tre blir förmodligen senare ordförande, sekreterare och kassör.
Prata ihop er om huruvida ni skall ha en skola för
barn från 0 och upp eller från 6 år och upp.
Då så. Nu behövs tre viktiga ingredienser: elever, lokal och lärare.
Leta upp elever
Skicka ut en intresseanmälan till dem ni
känner som ni tror skulle vara intresserade.
Kontakta alla svenska föreningar ni kan komma på
(Svenskamammor.com, SWEA, Svenska kyrkan
m fl) som finns i er närhet och be dem hjälpa er att
14
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
sprida ordet. Om det finns ett IKEA eller annan
svensk eller nordisk affär i närheten, så fråga om
ni kan få sätta upp ett flygblad hos dem.
Efter det att ni fått in intresseanmälningar, så
gå igenom dem och försök att reda ut hur många
olika grupper ni kommer att behöva. Då vet ni
ungefär hur många lärare och hur stor lokal ni
behöver. Utav de föräldrar som visat intresse kan
det finnas flera som är intresserade av att jobba
som lärare eller som medlemmar i styrelsen.
Leta lokal
Det vanligaste är att skolföreningar har sin verksamhet i kyrkor, skolor eller på dagis. Gör en lista
på ställen där ni kan fråga. Gå direkt dit istället för
att ringa. Kom ihåg att ert mål är att hålla kostnaden för lokal så låg som möjligt så att ni kan hålla
nere terminsavgiften. Detta lockar nämligen
garanterat fler familjer! Många föreningar har fått
utnyttja kyrkor och andra lokaler helt gratis. Efter
det att ni hittat en lokal kan ni börja räkna på terminsavgiften.
Ställen att fråga på:
Kyrkor
Dagis
Skolor
Andra föreninga
Leta lärare
Bestäm vilka krav ni tänker ställa på lärarna. Skall
de vara utbildade lärare? Kanske någon grupp
behöver en utbildad lärare medan en musik- eller
lekgrupp kan ha en förälder som ledare.
Annonsera på samma ställen där ni annonserade
efter elever.
Bestäm lärarnas lön efter er budget. Ofta är
lärarna själva föräldrar och förstående inför en
timlön som inte är skyhög. Det är bra i början att
hålla nere lärarlönerna så att man kan starta upp
skolan och komma igång och sedan se över lönerna igen efter ett tag. ´
Mer info kan du hitta på:
www.svenskaskolor.com
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
15
Situation SKOLA
Situation SKOLA
Svenska Skolan i Essex County
IKEA, gummistövlar
och Reggio Emilia
Text Michelle Cadeau
Svenska Skolan i Essex County är en svensk kompletterande skola i New Jersey, USA.
Vi startade vår verksamhet i mars 2009 och intresset var stort redan från början.
i har undervisning med två lektioner
pervecka. Inget barn kan lära sig svenska på
den tiden, därför är det viktigt att föräldrarna
hjälper barnen med sin svenska mellan våra s
ammankomster.
Vi hittar på en massa roliga saker på skolan där
vi väver in kultur, traditioner och viktigast av allt,
vokabulär! Svenska skolan Essex County är en
ideell förening som drivs av föräldrarna till barnen
V
w
w
w
.
s
v
e
Text Johanna Nordwall
Foto Skandinaviska Skolan
som går i skolan. Det betyder att alla föräldrar
är villiga att hjälpa till. Vi har klasser för barn
mellan 0 - 12 år just nu. Vi tar gärna emot äldre
barn men har inga för tillfället. Vi har också en
”Svensk klass” för barn som förstår men inte pratar
svenska hemma.
Har du vägarna förbi, eller kanske vill ställa frågor till oss om hur man öppnar en svensk kompletterande skola så är det bara att höra av dig. ´
n
s
k
a
s
k
o
l
På en sluttning i tjusiga Forest Hill, San Francisco, med utsikt över Twin Peaks, hittar
man en röd grind bakom vilken man hör glada skratt och ljusa röster – som tjoar på
svenska! Eller kanske danska eller norska. Man har hittat till den Skandinaviska skolan i San Francisco.
I
a
n
n
j
.
c
o
m
Skön nystart för
svenskitaliensk skönhet
Text Styrelsen i Svenska Skolföreningen i Rom – Eva Bouvin, Kristina Frenguelli, Kristina Kappelin och Helena Kirchmeier
Svenska skolföreningen i Rom grundades i slutet av sjuttiotalet, på några entusiastiska svenska mammors initiativ, så vid vår
skolavslutning förra året fick vi fira 30-årsjubileum med uppträdanden, prinsesstårta och spumante!
ör två år sedan hade skolföreningen hamnat i
rutinernas banor och riskerade därmed att
lägga ner sin verksamhet då intresset bland
föräldrarna syntes lågt. Nu är vi ett nyvalt gäng i
styrelsen, fyra yrkesverksamma kvinnor som på vår
fritid ägnar oss åt skolföreningen. Vi kunde redan
efter kort tid konstatera att det var en lätt uppgift
att blåsa nytt liv i föreningen och att intresset visst
fanns där!
För att kunna driva verksamheten får vi statsbidrag från Sverige och undervisningen följer en kursplan fastställd av Skolverket. Föräldrarna får betala
en liten årsavgift så att det ekonomiska ska gå
ihop. Med några rutinerade lärare går undervisningen mycket bra och våra elever är från sex till
F
nitton år! De flesta talar svenska hemma men vi har
även elever med stark anknytning till Sverige som
inte har möjlighet till att tala svenska till vardags
och de uppskattar naturligtvis denna möjlighet att
kunna praktisera språket.
Utöver den aktiva språkträningen får eleverna
även kunskaper om sin kulturella bakgrund med
traditioner, geografi, historia och litteratur. Då och
då bjuder vi in intressanta gäster från Sverige som
till exempel vår kända barn- och ungdomsförfattare Martin Widmark som kom på besök våren 2009.
Vi har undervisningsgrupper på fyra platser runt om
i Rom under veckan. Vi har till och med en grupp i
Ciampino. Vi hyr lokaler i skolor och hos Svenska
Kyrkan. Föräldrarna brukar samlas och dricka kaffe
ihop medan de väntar.
En av skolföreningens målsättningar är att skapa
en känsla av samhörighet i vidare bemärkelse och
därför organiserar vi även aktiviteter utanför undervisningen. Höjdpunkten är Luciafirandet i samarbete med svenska kyrkan i Rom. Evenemanget är
mycket uppskattat och överför på ett naturligt sätt
en av våra finaste traditioner. Fotokurser, påskpyssel, keramikverkstad, filmvisning, orientering och
friluftsdagar... årets vårtermin i skolföreningen är
full av roliga extraaktiviteter!
Vi hoppas och tror att dessa initiativ blir berikande och stimulerande för både de yngre och äldre
eleverna. I vissa fall får även vi föräldrar möjlighet
att träffas och det gör vi ju så gärna! ´
w w w . s v e n s k a - s k o l a n - r o m . s e
16
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
dén till en Skandinavisk förskola föddes på en
babyträff i Norska Sjömanskyrkan i San
Francisco. De skandinaviska föräldrarna som
träffades en gång i veckan kände att de ville har en
plats där de hade stöd i sitt hemspråk och i sin
kultur och i de traditioner de själva växte upp med
och ville ge sina barn en skandinavisk förskoleupplevelse i utlandet. Den Skandinaviska skolan öppnade sina dörrar som heltidsförskola i januari 2005
och är nu inne på sitt sjätte år.
När skolan först startade hade vi 11 barn inskrivna i förskolan, och sedan dess har vi växt hela tiden.
I dag har vi 38 platser, 8 platser i vårt bebisrum och
ytterligare 30 platser för barn 2 år och uppåt.
Utöver det har vi också vuxit till ett kulturellt
utvecklingscenter med babygrupper, lekgrupper,
skolundervisning och språkklasser för vuxna samt
kulturklasser i rytmik, bakning och mycket annat.
Totalt erbjuder vi idag program och kulturklasser
för mer än 70 barn och 50 vuxna och planerar att
utvidga ytterligare inför hösten 2010. Vi brukar
också ta emot skandinaviska teatergrupper och
musikgrupper som reser runt i USA för att ge ytterligare upplevelser till de skandinaviska familjer som
bor i San Francisco med omnejd.
På Skandinaviska skolan strävar vi efter att skapa
en brygga mellan det bästa i Skandinavien och
det bästa i USA och hitta en balans för ett väl
fungerande skandinaviskt program i San Francisco.
Vi är stolta över att kunna erbjuda klasser för barn
och vuxna från olika bakgrunder med ett gemensamt intresse för Skandinavien, dess språk och dess
kultur. Alla program bedrivs helt på skandinaviska.
Det är så mycket som är speciellt med förskolor i
Skandinavien och vi vill ge barn som växer upp i
San Francisco liknande erfarenheter. Likt förskolor i
Skandinavien serverar vi varm lunch, och äter en
hemlagad pedagogisk lunch tillsammans med
barnen varje dag. Här i USA är det vanligt att man
har med sig en lunchlåda när man går till förskolan,
vi vill istället skapa en tradition där man sitter ner
tillsammans och äter med kniv och gaffel och
pratar om hur förmiddagen har varit över ett mål
mat. Just lunchen är ett fantastiskt tillfälle till
konversation mellan barn och pedagoger, och ett
utmärkt tillfälle att använda sig av språket. Vi har
tre olika bord vid lunch, ett danskt, ett norskt och
ett svenskt bord för att ytterligare stärka just det
egna språket.
Varje dag är vi ute ett par timmar med barnen,
oavsett väder. Det är inget konstigt när man är uppväxt i Skandinavien, men här i USA är det brukligt
att inte gå ut och leka om det exempelvis regnar. Vi
vill föra vidare något vi själva fick lära oss när vi
växte upp, nämligen att ”Det finns inget dåligt
väder, bara dåliga kläder”. På vår förskola hänger
regnkläderna i rader och stövlarna står på parad i
hallen, redo att användas varje dag. Något av det
bästa barnen vet är att gå ut och plaska i pölarna
på förskolans baksida. Vi går även på utflykt med
de äldre barnen varje vecka, och har vår ”egen”
plats i skogen dit vi återkommer. Skolan är lekbaserad och inspireras av pedagogiken från Reggio
Emilia med ett projektbaserat sätt att ta till sig ny
kunskap.
Alla lärare på skolan har själva vuxit upp i
Danmark, Norge eller Sverige och har med sig sin
barnsyn och kultur därifrån. Vi är unika i det att vi
är just en skandinavisk skola där vi tar tillvara på
traditioner från alla tre länderna. Vi firar 17:e maj
varje år med femkamp och varmkorv och ett tåg
runt lekplatsen med den norska flaggan i topp. Vi
firar också midsommar, Lucia och fastelavn bland
många andra traditioner.
Ofta när vi visar vår skola för intresserade föräldrar så får vi höra att det känns som att komma hem
när man kliver över trösken och ser hur det ser ut,
komplett med IKEA-möbler, trägolv, ljusa färger och
skandinaviska barnböcker.
För mer information om den Skandinaviska
Skolan i San Francisco kan ni kontakta oss på:
[email protected]. ´
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
17
Situation SKOLA
Situation SKOLA
Kompletterande
svenska på Lanzarote
North London
Swedish School Ltd
Text Louise Sverud Foto Svenska Skolföreningen på Lanzarote
Text Anna Glarin
Aktiviteter
Förutom klassundervisning uppmuntrar vi de svenska
och halvsvenska barnen att delta i olika arrangemang
under året. Första skolklassen startade i september
2008 och redan i december samma år hade vi vårt
första scenframträdande. Klassen gick Lucia på Hotel
Cinco Plazas i Puerto del Carmen, ett populärt hotell
för skandinaviska gäster. Den lilla klassen bestående
av 8 elever (samt några syskon som ännu inte börjat
i undervisningen) framförde Luciasången, Staffan
Stalledräng och Hej Tomtegubbar och det blev stor
succé. Följande år blev det svenska luciatåget så
populärt att barnen fick uppträda inte mindre än fyra
gånger, på ett hotell, på ett sjukhem, på norska kyrkan och på IKEA. Då hade vi roterande Lucia så alla
fick chansen. Så stor succé blev Luciasjungandet på
hotellet att de bjöd oss tillbaka för en påsk konsert
två år i rad. Påskkärringar och påskgubbar framför
några vårvisor, Ekkorrn satt i granen, Blåsippor och
Lasse Lasse liten, och delade ut hemmagjorda påskkort.
Sedan var det dags för en inbjudan till Europadagen i maj. Svenska Skolföreningen hade eget stånd
som serverade svensk kall tallrik, hemmagjorda kakor
och snaps och visade upp svenska traditioner. Bland
annat hade vi byggt en egen midsommarstång (inte
så lätt när det inte finns några träd med löv på
Lanzarote men tack vare kreativa föräldrar hade vi
fixat detta). Barnen uppträdde på scen med alla
de sånger de lärt sig under året samt ett par nya
klassiska midsommarsånger - Vi äro musikanter, Små
grodorna och Prästens lilla kråka. Till hjälp hade de
Camilla Paulsson, välkänd operasångerska från
Sverige, som ställde upp som körledare.
Sist men inte minst; skolavslutning med Den
blomstertid nu kommer och diplomutdelning. ´
w w w . s v e n s k a s k o l a n l a n z a r o t e . w e e b l y. c o m
år skola drivs som ett icke-vinstgivande limited company av styrelsen som består av
mammor till barn som går i skolan. Det hela
drogs igång av vår ordförande, Mari West, som till
stor del fungerar som kontaktperson för skolan,
men alla i styrelsen är förstås kontaktbara och kan
ge råd och hjälp.
V
Vi erbjuder lektioner för de flesta åldrar. Vår
yngsta grupp är 0-3 år, mittengruppen är 3-6 år
och den äldsta gruppen är för dem som är 6 år
och uppåt. Det har fungerat bra hittils, men allt
är ju beroende på barnens behov och kunskaper
och vi är öppna för att eventuellt utöka våra grupper så småningom.
För de äldre barnen följer vi
den kursplanen som rekommenderas av Skolverket, men eftersom vi även erbjuder lektioner
för de minsta har vi stort fokus
på lek och sång och vi har därför
anställt en duktig sångpedagog
(Cecilia Stalin, läs mer nedan) som
sjunger och leker på svenska
med barnen. Målet med alla lektioner är förstås att bevara det
svenska i oss med traditioner,
sånger, lekar etc, och att se till
att de äldre barnen kan läsa och
skriva på svenska, samt har kunskap om Sveriges historia, geo-
grafi, natur och kultur.
Vi träffas en gång i veckan i svenska kyrkans
lokaler, med målet att flytta till norra London när
vi har en mer etablerad verksamhet. Anledningen
till att vi valt att fokusera på norra London är att
det finns väldigt många svenska familjer där och
alla i styrelsen, utom jag själv (!) bor där.
Tanken var från början att erbjuda en skola
som är enkel att ta sig till och som främjar den
svenska ”community” som redan finns i norra
London. Vi välkomnar förstås barn från alla delar
av London!
För tillfället är alla våra grupper fulla men
är man intresserad kan man ställa sig på vår
väntelista genom att kontakta:
[email protected].
För mer informtation kan man kolla up vår
online blogg.
Vi finns även pa Facebook! ´
www.northlondonswedishschool.wordpress.com
Fotograf: Erik by Erik
Stylist: Maria 'Decida' Dahlgren
D
Fakta – Svenska Skolföreningen på Lanzarote
Svenska skolan drivs av Svenska Skolföreningen på
Lanzarote som bildades under våren 2008 av engagerade föräldrar i syfte att hjälpa barn till svenska
föräldrar att hålla liv i det svenska språket. Första
skolklassen startades i september samma år med
en handfull elever. Skolan drivs med hjälp av statsbidrag från Skolverket i Sverige och följer därmed
deras kursplan. Föreningen huvudsakliga mål är att
skapa en möjlighet för svenska/halvsvenska barn
att bli aktivt två eller tre språkiga där svenska utgör
ett av språken. Föreningen syftar också till att stärka elevernas svenska kulturtillhörighet.
Undervisningen sker under 37 veckor per år uppdelade på två terminer och följer det spanska skolåret, vilket innebär att när spanska skolan har lov
så har Svenska Skolan uppehåll. Vi hyr lokal på
Hotel Lanzarote Gardens i Costa Teguise och lektioner hålls varje tisdag kl 17.00-18.30.
För tillfället tar vi enbart emot barn mellan 6-15 år.
Behörighetskrav: Minst en förälder måste vara
svensk medborgare och svenska ska vara ett levande språk inom familjen. Inga förkunskaper i svenska krävs dock.
Undervisningen finansieras delvis av statsbidrag
från Sverige men även av termins- och medlemsavgifter samt sponsring av både enskilda och organisationer/företag. För att få delta i undervisningen
krävs medlemskap i skolföreningen.
Vill du vara med och stödja Svenska Skolföreningens verksamhet? Genom att bli stödmedlem hjälper du oss att förbättra undervisningen,
ordna aktiviteter och köpa mer skolmaterial till våra
elever. Du är också med och stöder den svenska
kolonin på Lanzarote. Kontakta [email protected] för mer information.
Foto: privat Anna
et bor inte så många svenskar på Lanzarote,
men eftersom jag ville att mina barn skulle få
lite mer svensk stimulans än de kunde få enbart
via mig och en Sverigesemester per år, började jag
undersöka möjligheter att starta en svensk skola. Efter
kontakt med skolverket insåg jag att vi skulle kunna
starta en Skolförening enbart baserat på mina och
mina närmsta väninnors barn. Sagt och gjort, våren
2008 drog vi igång. Minimikravet från Skolverket var
att det skulle finnas 5 barn på minst 6 år. Efter en del
marknadsföring och genomsökning av de svenskar
som vi kände till fick vi ihop 8 barn som startade höstterminen 2008. Som ni ser är vi en mycket liten skolförening men vi driver den på samma förutsättningar
som alla andra skolföreningar runt om i världen som
får bidrag för sin verksamhet från Skolverket. Sedan vi
startade har elevantalet varierat och vi har varit uppe
i 12 elever, men är nu tillbaka på 8. Förhoppningsvis
kommer vi så småningom att få en utökning eftersom
det för tillfället finns ett flertal små halvsvenska barn
här på Lanzarote som ännu inte nått skolåldern. Än så
länge bedriver vi ingen förskoleverksamhet och alla
barn i Svenska Klassen, som vi kallar den, går i samma
klass oavsett ålder. Barnens åldrar variera mellan 6
och 13 år men på grund av gruppens storlek fungerar
det att ha gemensam undervisning. Vi följer givetvis
riktlinjer och kunskapsmål från skolverket och vi har
tillgång till två fantastiska tjejer som lärare (en av dem
är mammaledig för tillfället... vilket betyder en ny elev
så småningom). Skolföreningen styrs av styrelsen som
består av mammor till barnen i klassen och om det
inte vore för dessa engagerade mammor så hade vi
inte haft en svensk skola på Lanzarote idag. Jag är
mycket stolt över att ha lyckats dra ihop tillräckligt
med engagerade föräldrar för att göra uppstarten av
Svenska skolan på Lanzarote möjlig. Tusen tack alla!
NU SKA VI SJUNGA
Känner du igen de här? Mors lilla Olle, Rövarvisan, Jag vill ha blommig falukorv,
Barfotavisan, Den blomster tid nu kommer, Sju vackra flickor i en ring, Små grodorna, Änglamark, Sång från kolonien, Apans sång, Sommartider, Banankontakt
och Du gamla du fria ...
Cecilia Stalin, sångpedagog och sångerska från Sverige har bott i London sedan 2007. Hon har skapat
ett sång- och rörelseprogram som är riktat till svenska föräldrar med barn bosatta i London, där de tillsammans kan hitta sina svenska rötter genom musik.
”Jag jobbar med musik på heltid och har arbetat både med barn och vuxna på alla kunskapsnivåer i tio
år, både i Stockholm och i London”, säger Cecilia. Hon berättar att det var genom att spendera mycket
tid med sin systerson och gå med honom till olika musikklasser runt om i London som hon fick ett sug
efter att göra något eget för alla barn med svenskt påbrå i London. Därmed startade hon 'Nu ska vi
sjunga' hösten 2009 och det blir bara fler och fler klasser.
Tanken med programmet är att barnen ska få en naturlig relation till sina svenska rötter och traditioner
genom musik och rörelse och på så sätt göra det lättare for dem att relatera till sitt svenska ursprung.
Klasserna varar i 45 minuter och kostar ca £10/familj/gång och är för barn i alla åldrar. ´
För mer information om klasser i ditt område i London kontakta Cecilia Stalin
[email protected] • Mobil: 07856504476
18
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
18
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
19
Situation JOBB
Text Emelie Krugly
Porträtt svensk mamma i karriären
20
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
Det var en tidig vinterdag 2006 som jag klev av planet på Heathrow. Mitt
bagage var lätt. Jag hade kommit till London för att ta en kurs i TEFL, med
förhoppning om att kunna undervisa i engelska och att sen lätt kunna hitta
jobb under mina resor i världen. Jag skulle inte stanna så länge, bara några
veckor, tills jag hade mitt kursdiplom i handen. Inte visste jag då att jag hade
kommit för att stanna.
V
arkitektur, nattliv, mat, underhållning och atmosfär, något som livnär alla tänkbara smaker. Det
finns klubbkultur, cafékultur, musikkultur och gatukultur. London är en dygnet-runt-stad och det gör
mig lycklig ända ned i tårna att vara en del av allt
detta. Eller för att citera Samuel Johnson: ”Om
man är trött på London, så är man trött på att
leva”. ´
Foto: KEVII.com
ägarna har varit många och krokiga här i
denna stad som jag förälskade mig intensivt i
vid första ögonkastet, och som jag idag kallar
hemma. Jag har flyttat från öst till söder, från norr
och tillbaks till söder igen. Det som började med en
passionerad romans har idag utvecklats till något
djupare. Nu har jag dessutom en liten son på två år
som på klar och tydlig svenska jublar ”Hemma!”
när vi landar på Gatwick efter att ha varit på semester i Sverige. Så nog ser det ut som min romans med
London kommer att bli livslång.
Vem är då jag, Emelie? Jag har arbetat som journalist sen tonåren och fick som överlycklig 15-åring
min första praktikplats på lokaltidningen Sydöstran
i Blekinge. Det öppnade en dörr och min lust var
väckt. Jag älskade miljön från första stund; att aldrig kunna förutspå vad som skulle hända just denna
arbetsdag, och fascinerades över hur vi varje dag
lyckades fylla de tomma sidorna med händelser, de
tragiska såväl som de med lyckliga slut. Sedan dess
har mycket hänt och jobben på dagstidningar i
Sverige såväl som de på frilans för magasin har blivit många. Jag har rest och bott i Australien, Italien
och Skottland. Jag har gått skrivarkurser och jobbat
i butik. Jag har varit hopplöst förvirrad och tagit
paus. Jag påbörjade en lärarutbildning och hoppade av. Det fanns en tid när jag inte ens rörde tangentbordet och skrivblockeringen var total. Skulle
jag någonsin hitta tillbaka?
Jag vet inte vem jag ska tacka för den nyfunna
lusten som tog fart för några år sedan. Delvis har
min tvåårige son bidragit till min nyfunna energi,
liksom mitt livs stora kärlek förstås. Självklart har
jag själv bidragit i form av att jag tagit mig ett
ordentligt grepp om nackkragen. Men om jag ska
rikta mitt tack till ”någon”, så väljer jag nog att
tacka London, denna stad som jag känner mig lika
bekväm i som i ett par morgontofflor.
Idag bygger jag upp min egen verksamhet, min
egen lilla ”redaktion” där jag varje dag ringer tidningar och tidskrifter runtom i Sverige med tips och
historier om spännande Londonbor. Vid sidan om
har jag en webbshop där jag säljer svenskt hantverk och, för att göra allt detta möjligt, en fantastisk och stöttande svensk barnflicka. Att vara
mamma i London är givetvis stressigt, men minst
lika fantastiskt! Tänk vad min son får uppleva!
London är en levande, multikulturell, vacker och
vibrerande stad med en 2000-årig överväldigande
historia. Frågar du mig, är London utan tvekan en
av världens mest spännande och inspirerande städer; en metropol under ständig förändring. Här finns
Foto: The Prince´s Trust
Jag väljer
att tacka
London
Foto: Emma Wieslander
Situation JOBB
Intresserad
av att
sponsra
eller
annonsera i
SVEN?
Kontakta
oss på
redaktionen
för mer
information
info@
tidningensven.com
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
21
Situation JOBB
Foto: Privat Pia
Situation JOBB
Text Pia Jonsson
NEEEEJ, ALDRIG! Så kände jag när min pojkvän (numera äkta man) Karl
presenterade nyheten om en tjänst han blivit erbjuden i San Francisco.
Jag ville absolut inte till USA! Men så blev det ett halvår senare och det
visade sig vara det bästa beslut vi fattat. Men framtiden är ett oskrivet
blad för oss båda.
tre veckor och en förstående arbetsgivare är ren
lyx. Dessutom existerar inte barnbidrag eller föräldrapenning.
San Francisco är inte bara en fantastiskt vacker stad, utan även USA:s näst dyraste stad att bo
i, så att köpa hus här, kanske utan att få lån,
känns nästan bara som en dröm. Därför försöker
vi så länge njuta av den tid vi har här. Allt från
skidåkning, djuphavsfiske och surfing till kulinariska upplevelser på vingårdar och hiking i storslagen natur måste planeras in, gärna samma
helg, eftersom man inte vet hur länge det kommer att vara. Äventyret kan ta slut imorgon, eller
också fortsätta långt in i framtiden. ´
TIPS
Vad man ska tänka på innan man flyttar
utomlands på obestämd tid
Porträtt utsänd
Jobbäventyr
på obestämd tid
ovember 2008 flyttade vi hit med fem
stora resväskor med ”det nödvändigaste”.
Vi tyckte mest det kändes som en välkommen chans till time out från alla invanda mönster
och ett perfekt äventyr att göra tillsammans. En
möjlighet man inte kan tacka nej till helt enkelt.
Karls tjänst var en tillsvidareanställning och vi
hade ingen aning om hur länge vi skulle stanna
borta.
För er som inte har varit i San Francisco, i
Kalifornien eller i USA heller för den delen, ska
veta att det finns oändliga möjligheter här. Om
man som Karl är verksam inom IT/Telecom är det
verkligen här, nära Silicon Valley man ska hålla
till, även om konjukturen har sänkt stämningen
något. Att det dessutom är extremt vackert och
att det finns massor att göra på fritiden är en ren
bonus.
Efter tre veckor på hotell hann vi inte mer än
skriva på kontraktet för vår omöblerade lägenhet
förrän vi var igång med inhandlandet av olika
startpaket från IKEA (tack och lov för IKEA!). I
N
22
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
framräknad utifrån hur du skött dina kreditskulder och lån. Ju fler sådana man har haft och
betalat av desto bättre! Ett märkligt system som
för oss européer är svårt att vänja sig vid.
Visst känns det ibland tungt att bo så långt
ifrån familj och vänner men nuförtiden är det i
alla fall bättre eftersom man kan kommunicera
via mejl och Skype. Att man kan se varandra
genom videosamtal känns som
en stor tröst när man inte kan
Vi tyckte mest det kändes som en
ses på riktigt så ofta. För bara
välkommen chans till time out från alla
sådär en tio år sedan var allt
sådant både svårare och dyrare.
invanda mönster och ett perfekt äventyr att
Så, kommer vi att stanna
göra tillsammans. En möjlighet man inte
kvar? Klart vi vill stanna! Tyvärr
kan tacka nej till helt enkelt.
finns det många osäkerheter.
Våra visum är knutna till Karls
jobb och utan ett Green Card och uppehållstillkreditkort (ett måste!) och rätt visum. Nu betalar
stånd i slutändan är det omöjligt att helt skapa
vi skatt, deklarerar och Karl får lön precis som i
sig en framtid här. Att skapa ett familjeliv i USA
Sverige och vardagen flyter på. Det svåraste i
är också mycket en kostnadsfråga på ett annat
USA är faktiskt att bygga en kredithistoria för
sätt än i Sverige. Dagis, föräldraledighet i mer än
framtida banklån. Kredithistoria är en gradering
USA skriver man oftast på hyreskontrakt för ett
år, och så blev det för oss med. Samtidigt visste
vi inget om Karls nya jobb eller hur det skulle
utvecklas och i USA kan man ju bli av med jobbet
på ett par veckor eller snabbare.
Vi tyckte många saker kändes krångliga och
ganska omständliga precis i början, som att skaffa ett bankkonto, Social Security Number, körkort,
• Tänk igenom hur du vill göra med ägodelar i Sverige. Hyra möblerat, eller
köpa allt från start på nya stället? Om man har alla sina möbler och ägodelar kvar i Sverige bör man tänka på hur och var man kan förvara dem.
• Se till att ha framförhållning gällande att säga upp abonnemang, för t ex
mobiltelefon för att istället ha kontantkort för Sverigebesöken. En del abonnemang kan ta tre månader att avsluta.
• Packa inte ner tre vinterjackor om du ska flytta till Kalifornien som jag gjorde ... Kolla upp väderförhållandena och möjligheter till aktiviteter som skidåkning, fiske eller surfing. Kanske man vill ta med utrustning som kan vara
användbar.
• Var ute i god tid för att få rätt visum. Det är något som kan vara både
omständligt och tidskrävande.
• Funderar du på att ta med din partner och ni inte är gifta kan det vara bra
att kolla upp vad som gäller. De flesta länder ser inte på samboförhållande
som i Sverige och din partner kan troligen bara följa med som turist på
begränsad tid.
• Var beredd på att det kostar att flytta utomlands! I början har man många
utgifter, så det kan vara bra att ha en budget redo. I USA t ex är det initialt
svårt att få lån.
• Ta hjälp av andra i samma situation. Allt blir mycket enklare om man frågar
någon som varit med om samma sak och känner till staden, allt ifrån var
man ska bosätta sig till hur man ordnar ett bankkonto på plats.
Foto: Privat Pia
“
”
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
23
Situation PENSION
Situation PENSION
Fondsparande
Punktmarkera
pensionen
Vid fondsparande är låg
avgift viktigare än historisk
utveckling och om framtiden
vet man inte mycket.
Låg avgift är 0,5 - 1,0 %.
Text Bengt-Erik Hedberg
Foto Ulrika Lindelöf
Ny situation
Ofta är det bara den ena vuxna i familjen som har
ett arbete när det bär iväg. I denna sammanfattning
räknar jag med att dennes pensionsvillkor är reglerade i anställningsvillkoren. Den medföljande lämnar däremot ett förvärvsliv i Sverige och skrivs ut ur
försäkringssystemet. Inte sällan är den medföljande
en kvinna även om detta på senare tid utjämnats
något. Utan inkomst från Sverige eller i det nya landet har man inte längre någon pensionsrätt.
Så här kan det då se ut för vederbörande vad gäller
intjänande av pensionsrätt:
• Ingen inkomst i Sverige – ingen pensionsrätt i
den allmänna pensionen;
• Ingen anställning i Sverige – ingen tjänstepension. Den redan intjänade pensionsrätten räknas
om till fribrev. Om ingen mer avgiftsbetalning
görs betalas det ut vid uppnådd pensionsålder.
• Inget pensionssparande i Sverige;
• Inget arbete i det nya landet – ingen pensionsrätt
och inget privat sparande.
Förslag till lösning
Ovan nämnda situation kan bli ett svårt ekonomiskt
avbräck som pensionär. Speciellt för de som har pluggat länge och börjat jobba sent, livsinkomsten är inte
maxad. Till en liten del kompenseras studietiden i
systemet. Det är därför nödvändigt att ta hänsyn till
det redan när anställningsvillkoren diskuteras.
Om en utländsk arbetsgivare vill anställa en svensk så
måste det finnas speciell expertis som man vill knyta
till sig. Och då är det nog inte lönenivån som fäller
avgörandet och möjligheten finns då att ta upp en diskussion om att företaget ska avsätta en viss summa
även till makens eller makans framtida pension.
Ett annat alternativ är att lägga på lite extra på
lönekravet som innebär möjlighet till privat pensionssparande för den som saknar arbete. Det kan
annars bli svårt om det bara finns en inkomsttagare i familjen.
Har man ett pensionssparande i Sverige, men
ingen inkomst, så bör man avbryta det sparandet
för att undvika att dubbelbeskattas. Dels får man
inga avdrag, dels beskattas pensionen när den
betalas ut.
24
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
Om avsikten är att någon gång i framtiden flytta
tillbaka till Sverige så ställs man inför frågan i vilket
land, Sverige eller det nya landet, man skall ha ett
privat pensionssparande. Har man ett arbete så brukar det vara förmånligast i det land man har
inkomsten eftersom man vanligtvis kan göra
avdrag för premien mot skatten. Är det inte så
måste man nog välja i vilken valuta man skall
spara. Jag är ingen valutaexpert men små valutor
påverkas lättare än stora valutor. Och det senaste
året har vi sett prov på att den svenska kronan hör
till de valutor som är oerhört känsliga.
Väljer man att pensionsspara i Sverige bör man
välja ett sparande som inte beskattas när det faller
ut, t ex en kapitalförsäkring. För en kapitalförsäkring betalas premien med beskattade pengar och är
då skattad och klar när sista arbetsdagen är avklarad. Undersök denna möjlighet i det nya landet.
Eftersom man kan gå i pension
mellan 61 och 65 år måste du
ansöka om att få ut din
pension. Pensionsmyndigheten
vet ju inte när du vill börja ta ut
din ålderspension.
Bor du inom EU hjälper pensionsmyndigheten i det land du bor dig
att söka svensk pension.
Privat pensionssparande
När ska man börja spara på egen hand? Det råder
det olika meningar om. Bankerna vill att man skall
börja spara redan i 20-årsåldern. Skälet till det är
att banken då disponerar pengarna under en lång
tid vilket är toppen för dem.
När man börjar pensionsspara på traditionellt sätt
skall man veta att de pengarna är låsta tills man fyller 55 i Sverige. Undersök den regeln i det nya landet.
Min åsikt är att man inte behöver börja pensionsspara förrän i 35-årsåldern. Innan dess har man
stora utgifter när man bildar familj, köper bostad,
bil med mera. Man kan givetvis spara ändå men gör
det då i fonder som kan disponeras omedelbart vid
behov. I en faktaruta här bredvid ser ni vilket kapital som bildas vid olika sparbelopp, avkastningsgrad och tid.
Pensionssystem inom EES
Bor man utomlands har man inte någon pensionsrätt i Sverige. Rätten till pension baseras på de
lagar och regler som gäller i det nya landet. Och de
systemen ser olika ut. Här nedan finns en kort sammanfattning av de populäraste länderna för svenskar att flytta till i Europa samt USA. Det är ett mycket känsligt ämne att diskutera. Med en stigande
medelålder och ett lågt nativitetstal växer behoven
att förändra. Säg pension och alla politiker ryser.
Men i flera länder pågår förändringar.
Jag vill poängtera att nedanstående redovisning
är mycket komprimerad och ytterligare information
krävs för att få alla fakta.
Danmark
Den statliga pensionen omfattar alla och finansieras av staten. Utländska medborgare som bott i landet i tio år omfattas också. Det krävs 40 års arbete
för full pension och pensionsåldern är 65 år. För full
folkpension krävs att man arbetar minst tills man är
67. En del arbetsgivare – inte alla – betalar en tillläggspension. Det finns också en särskild pension
för de som vill lämna arbetsmarknaden mellan 60
och 65 år, ATP. Då krävs medlemskap i arbetslöshetskassa i 25 år och att man betalt efterlöneavgift.
Nivån på pensionen är 71 % jämfört med inkomsten hos alla arbetsföra.
Norge
Pensionen grundar sig på tre system
• en grundpension som baseras på antal år man
bott i landet
• en tilläggspension som arbetsgivaren betalar
• ett system för privata pensionsfonder i olika
yrken
I februari kom ett förslag till ett nytt pensionssystem som grundar sig på inkomsterna man har när
man är 13-75 år. Ett annat förslag är att man skall
kunna få ålderspension från 62 års ålder tills dess
att man fyller 75.
Finland
Folkpension garanterar lägsta pension. För att få
högsta ersättning måste man ha bott i landet minst
80 % av tiden mellan 16-65 år. Dessutom finns det
en inkomstgrundad pension som betalas av arbetsgivare och arbetstagare. Pensionsåldern är flexibel
från 63 till 68 år, men i den offentliga sektorn kan
man gå tidigare. Skilda bestämmelser gäller mellan
den offentliga och den privata sektorn.
Pensionsnivån ligger på 74 %.
Storbritannien
Grundpensionen är låg och kompenseras med ett
system med inkomstprövade socialförsäkringsförmåner. Män och kvinnor får ut dessa vid 65 respektive 60 år. En statlig påfyllnadspension täcker nästan alla som arbetar. Vid sidan finns ett privat tjänstepensionssystem. Staten satsar på att öka det privata pensionssparandet och gynnar det och siktar
på att införa ett system som omfattar alla som
arbetar år 2012. På sikt ska pensionsåldern vara 68
år. Nivån är 72 %.
Frankrike
Det franska systemet gjordes om 2003 och bygger
Så här stor kan din pension bli
Tabellen visar hur stor pension du får vid ett regelbundet sparande per månad i svenska
kronor. Kostnader och avkastningsskatter är avdragna.
Sparande
antal år
35
30
25
20
15
10
Avkastning
4%
225.000
172.000
127.000
91.000
61.000
37.000
8%
538.000
353.000
228.000
143.000
85.000
45.000
4%
8%
4%
8%
451.000 1.075.000 902.000 2.151.000
343.000 707.000 686.000 1.414.000
55.000 456.000 510.000 912.000
182.000 286.000 364.000 571.000
123.000 169.000 245.000 339.000
73.000
90.000 147.000 181.000
Sparbelopp
250 kronor
Källa: Carlssons Fondförvaltning
500 kronor
1.000 kronor
på att man skall ha 40 arbetsår för full pension.
Arbetsårens antal kan 2012 höjas till 41 år. Gäller
också offentligt anställda. Pensionsåldern är 60 år
vilket innebär att man måste börja arbeta när man
är 17. Det kommer nya ändringar vilket faktiskt
innebär en höjning av pensionen med 25 %. Den
som inte kommer upp i 41 arbetsår och full pension
kan köpa sig arbetsår senare i livet. Idag kostar 1,5
arbetsår €22,400.
Tyskland
Pensionsåldern är 65 år med möjlighet att gå vid 63
år. Pensionsåldern ska höjas till 68 år 2012-2029.
Det finns kollektivavtal om pensioner.
Privatpersoner kan välja Riester-rente, en blandning
av privat och statlig pension. Den som har barn
beviljas avdragsrätt av premien vid privat sparande.
Nivån är 92 %, en sällsynt hög pensionsnivå.
Italien
Italien har Europas äldsta befolkning. OECD har
påpekat för Italien att de måste förändra systemet.
2008 höjdes pensionsåldern från 57 till 60 år. Det
finns också ett nytt system för dem som arbetar.
Man underlättar privat sparande med avdragsrätt.
Det har under lång tid varit ständiga konflikter
kring pensionssystemet. Nivån är 87 %.
Pensionssystem utanför EES
Bor man utanför EES-området när man vill gå i
pension bör man veta om att det i ålderspensionen inte ingår någon garantipension. Det är en
minimipension och betalas inte ut utanför EES
med undantag för Kanada. När man vill ta ut sin
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
25
Situation PENSION
Situation PENSION
pension vänder man sig till Pensionsmyndigheten
i Sverige.
USA
Det finns ett lagstadgat system som heter OASD
som gäller ålders-, invalid- och familjepension. Ur
denna pott betalas ersättningen. Minimipensionen
tryggas genom ett skattefinansierat socialbidrag.
Sen finns det pensionsförsäkringar som arbetsgivaren ordnar. Nästan hälften av alla som arbetar har
en sådan försäkring. Pensionsåldern är 65 år och 6
månader. Så småningom kommer den att höjas till
67 år. Pensionssystemen bekostas av arbetsgivare,
anställda och staten tillsammans. Avgiften tas ut
vid beskattningen och läggs i en buffertfond. Nivån
beror på inkomsten under 40 år. Systemet fungerar
ungefär som i Sverige. Det beror på att det är en
amerikansk professor som utformat det svenska. ´
Aktiemiljonär på 30 år!
De senaste decennierna har den svenska
börsen gått upp i genomsnitt med 14 %
om året.
Om börsen går upp lika mycket i framtiden
kan den som är 35 år och sparar i aktier
bli miljonär på 30 år, under förutsättning
att man sparar 182 kronor varje månad.
Den som sparar i bank i 30 år med 3,5
% ränta måste spara 1574 kronor per
månad för att bli miljonär.
Källa: Svenska Dagbladet
Källor: EU, Försäkringskassan, AMF, IOPS, NAV
www.pensionsmyndigheten.se
TÄVLING
SVEN lottar ut en vacker
Primavera-vas från ArtGlassVista
Maila oss på [email protected] och berätta vilken som är din
svenska favoritblomma och varför... så har du chans att vinna den
svenska, fantastiskt vackra vasen till ditt hem.
Vinnaren presenteras i nr 4 samt på tidningenSVEN.com
26
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
Frukta inte
friheten!
Text Nathalie Saathoff
Porträtt
svensk
pensionär
För mig som för många andra i 30-årsåldern, känns pensionen som
något mycket avlägset och kanske även lite skrämmande. Att inte längre
ha ett arbete att gå till när man vaknar på morgonen och att inte veta
vad man ska fylla dagen med. Så hade även Anita Anehagen föreställt
sig det, men efter 45 yrkesverksamma år beskriver hon tiden som
pensionär som ett oskrivet blad hon kan fylla med det hon själv vill.
minst två Sverigebesök om året.
iden går så fort, jag vaknar vid sju,
Efter att ha bott större delen av sitt liv i Norrland,
halv-åtta tiden, dricker kaffe och läser
där avstånden är minst sagt stora, njuter Anita nu
en stund, och hux flux är klockan 11!“
av möjligheten att ta små resor då och då. “Allt är
Anita flyttade för tio år sedan till Schweiz där hon
ju så nära här. Jag tar bilen 10 minuter och har
arbetade ett antal år innan hon gick i pension. Hon
redan något nytt att se, eller så tar jag en längre
beskriver sin hemstad Zürich som den perfekta platsen
utflykt på en timme eller två och når Frankrike,
att vara pensionär i, där händer det alltid något och
Tyskland och Italien.“ En stor del av sin tid tillbringlivskvaliteten är hög. Enda nackdelen är att det är en
ar hon även med sin andra dotter och hennes barn,
dyr stad. Det finns också många seniorföreningar som
som bor i Zürich sedan många år. Hon poängterar
Anita dock inte gått med i än. Hon känner sig för ung
att beslutet att flytta till Schweiz inte baserades på
för det och föredrar att dela sin tid mellan svenska föratt dottern redan bodde där, faktum är att hon
eningar, boulespel, gymmet, skidåkning och vandringarbetade i Bern de första åren mycket på grund av
ar i Alperna. Trots sitt aktiva leverne har Anita satt sin
att hon ville skapa ett eget band till Schweiz, obebestämda gräns: “Jag är mycket aktiv som person och
roende av andra.
deltar i många föreningar. Det enda jag inte klarar av
Att vara svensk i Schweiz ser Anita bara som ett
är tidsbestämda tillställningar. Som pensionär vill jag
plus. Delvis på grund av att Zürich är en internatiointe längre låta klockan styra mitt liv”.
nell stad med influenser och människor från hela
Anita är utbildad sjuksköterska, specialiserad
världen och delvis på grund av att svenskar har ett
inom intensivvård och efter många år uppe i Luleå
så gott rykte där. "Många gånger räcker det att
kände hon att det var dags att byta miljö. USA och
säga att jag är svensk och
England var möjliga alternativ,
genast får jag ett varmt välMånga gånger räcker
men efter att ha sett en
annons om jobb i Schweiz tog
det att säga att jag är komnande. Vi är helt enkelt
det bara två besök i alplandet svensk och genast får jag otroligt populära!" Att prata
innan Anita tog sin bil och ett varmt välkomnande. tyska gör livet lättare, då
dator och flyttade ner på obe- Vi är helt enkelt otroligt schweizare inte alltid pratar så
bra engelska. När flytten till
stämd tid. Anita började sitt
populära!
Schweiz var bestämd, tog
första jobb på ett sjukhus i
Anita en snabbkurs för att fräBern och flyttade sedan till
scha upp skoltyskan från 50-talet. Det var till stor
Zürich. Det finns nu inga planer på att flytta tillbahjälp för att finna sig till rätta.
ka då hon trivs utmärkt i sitt nya hemland. Det hon
Innan vi avslutar trycker Anita ännu en gång på
kan sakna med Sverige är att vi svenskar är mer
faktumet att bli pensionär absolut inte är något att
raka och rättframma med det vi säger, samt de kalla
frukta. På frågan om hon skulle ändra något i sitt
januarimånaderna uppe i Luleå med 30 minusgraliv, om den möjligheten funnits, svarar hon: “Jag
der. “När man går ut ur huset och hör hur marken
önskar bara att jag inte lagt ner så mycket tid på att
liksom knäpper under skorna av kylan”. Med en
städa.” ´
dotter och barnbarn kvar i Norrland blir det dock
“T
“
”
Foto: Privat Anita
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
27
hop med skolbarn. Busslast efter busslast med ivriga konstnärer som vill uttrycka sina tankar och
känslor om jorden. Det är deras framtid. De bryr sig.
Vi är där för att stötta och inspirera. Vi hinner med
lite sightseeing och en utflykt till Elefantön innan
det bär iväg norrut till Delhi, Indiens huvudstad. Där
ligger dimman tät som en slöja, jag förundras över
att chauffören kan hitta fram till hotellet. Det är
januari och osedvanligt kallt för årstiden. Till skillnad från Sverige har de ingen värme inomhus. Vi
sover i underställ och flera lager men efter några
dagar får de frusna svenskarna värmeelement.
Upptinade och glada kastar vi oss in i nästa uppgift.
I Delhi besöker vi skolor och målar med barn. De
sjunger och dansar för oss. Vi svarar med lekar från
Sverige. Vi blir hembjudna till konstnären Roop
Chand och dokumentärfilmaren Mike Pandey. Han
har vunnit flera Green Oscar för sina filmer om
utrotningshotade vilda djur, och visar sina filmer för
barnen och är med vid nästa invigning. Men det
minne som ligger varmast om hjärtat är vår dag på
barnhemmet. Vi hade varit lite oroliga, vi visste att
barnen kommit från gatan med svåra upplevelser i
bagaget. Hur skulle vi bemöta detta? I stället för
mörker mötte vi ljus. De var så öppna och nyfikna
med en otrolig livsgnista och kärlek.
r
o
t
o
m
m
o
s
n
e
t
s
n
o
k
d
Me
Text Eva Dillner
Foto Eva Dillner och Mari Vedin Laaksonen
Magiska Indien
På vår lediga dag åker vi till Taj Mahal, det är som
en dröm att stå där i verkligheten. Magiskt. Så upp
i ottan för bussfärden norrut till Chandigarh, i bästa
fall går den på åtta timmar. Bara att vara i Indien är
en omvälvande upplevelse. Det är nog raka motsatsen till Sverige. Här myllrar det av folk överallt. Det
är kaos på vägarna, som inte är i bästa skick. Det
guppar rejält och det skriker om bromsarna, hornen
tutar i ett töcken av ljud. På motorvägen samsas
oxkärror, cyklister, tuktuks, bilar och bussar med en
och annan gångtrafikant. Färgerna är intensiva.
Intrycken forsar in på näthinnan, man hinner inte
sortera dofterna, sinnena går på högvarv. På vägen
får bussen punktering, vi får en lång, lång chaipaus.
Jag älskar det kryddiga indiska teet, masala chai,
som värmer långt in i själen och gör en lycklig.
Chandigarh är den mest oindiska staden i hela
1. Barnens teckningar från workshop i Delhi.
2. Full fart på skapandet på workshop med
skolbarn i Chandigarh.
3. Tigerteckning. Evas favorit bland barnens
teckningar på utställningen i Mumbai.
4. Barnhemmet i Dehli, Rinnie Crossler visar foton.
5. Shri J.P. Nadda, Forest Minister, vid invigningen på Victoria Continental Inn i Dharampur.
6. På motorvägen till Taj Mahal.
7. Mytomspunna Taj Mahal.
3
1
Jag står under mangoträden och målar i parken vid Prince of Wales Museum i Mumbai. Inne i galleriet hänger vår konst.
Besökarna kommer i en strid ström, nyfikna på våra målningar och varför vi står just här. Som en av femton svenska konstnärer
utvalda av TellusArt att delta på resan till Indien känner jag mig otroligt hedrad. Här står jag med gräddan av konstnärer från
Asien och Skandinavien i en av konstvärldens huvudstäder. Och allt för ett gott syfte, att hjälpa vår planet. Just denna utställning
och workshop har temat Protect Wildlife Heritage. Till invigningen kom Sveriges ambassadör Lars-Olof Lindgren och höll ett
engagerande tal om naturen och konsten.
ellusArt är en organisation som vill kunna ge
lovande konstnärer över hela världen en plattform att visa sin konst på. Detta sker genom
utställningar, workshops och olika projekt. Genom
konsten vill de belysa ämnen som berör och problem som kräver mänsklighetens uppmärksamhet
och engagemang för att kunna lösas.
Organisationen bildades 2008 som en ideell förening och har sitt säte i Stockholm. Tanken är att
inom tio år ha nått hela världen. Stafettpinnen går
vidare från Sverige och Indien under kommande år.
På www.tellusart.org kan man följa arbetet runt
Tellus, som på latin betyder jord.
En viktig del av organisationens arbete gäller
barn, för att engagera dem i vår planets framtid.
Med på vår utställning är teckningar från barn på
temat rädda vilda djur. Det är gripande hur vackra
bilderna är. Teckningarna fyller entrén, och ändå
finns här bara ett urval. Med på resan från Sverige
har vi också representanter från Malmsjö skola i
Botkyrka kommun: rektorn, en lärare, en naturpedagog och två barn. De har varit starkt engagerade i
TellusArt från början och förutom deras medverkan
T
i utställningar och workshops gör de besök i skolor
för att bygga nätverk, de bloggar om sina upplevelser under resans gång och vi andra blir intervjuade
av barnen som en del av deras skolarbete.
Inspirerande miljö
Att måla inför publik är spännande, men också
en utmaning. Jag är processmålare, jag vet aldrig vad som ska dyka upp på duken. Det är intuition, känslor och inspiration som styr valet av
färg och teknik. Det gäller att fånga nuet, det är
en upptäcktsfärd i skapande, och när det kommer publik är det bara att väva in kommunikationen som uppstår, och låta den gå in i duken.
Vi är omkring 40 konstnärer från Skandinavien
och Asien som står och målar i tre dagar. Bara
att träffa alla dessa framstående konstnärer med
vitt skilda tekniker och uttryck i sitt måleri är jätteinspirerande. Våra verk doneras till TellusArt.
De ska vara med på utställningar på olika platser i
världen och så småningom säljas till förmån för
organisationen.
Vi bor enkelt på YWCA i Mumbai, i mitt rum är vi
fyra personer. Det blir lite tältläger över det hela,
men vi lär känna varandra snabbt. Innan resan
kände jag endast en av de andra konstnärerna. En
4
5
6
2
månad senare har jag massor av nya vänner och
Facebook exploderar med bilder och intryck från
resan.
Innan vi lämnar Mumbai har vi vår första works7
28
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
29
Indien. Rosornas stad skapades på 1950-talet av
arkitekten Le Corbusier på uppdrag av den nya
indiska staten. Här sammanstrålar vi med konstnärer från de närliggande regionerna, med utställning
och workshops på Fine Arts Museum på Punjab
University. Vi har blivit varma i kläderna, det går lättare att måla inför publik. Det är så roligt med alla
fina kommentarer från publiken, konstkännare och
professorer – det sporrar mig att satsa ännu mera
på min konst. Det är så många fina möten, inte
minst med konstnärerna. Vi utbyter tankar och tekniker, går på fest och dansar, klär upp oss till invigningar.
Vi avslutar resan uppe i bergen, på Victoria
Continental Inn i Dharampur. Vi har några timmar
ledigt innan invigningen av utställningen av de
nymålade verken som ska doneras till TellusArt. Här
finns äntligen natur, vi rusar ut och drar djupa andetag och njuter av pinjeskogarna och stillheten. Så är
det dags att sätta på finkläderna för ännu en invigning. Skogsministern från Himachal Pradesh talar
passionerat om naturen. Vi blir ärade med hattar
och sjalar med regionens mönster på. Det är högtidligt så det förslår. Pressen är på plats och fångar
Rinnie när hon glider in i sin nya sari.
Det är med visst vemod vi styr kosan hemåt. Efter
tre och en halv veckas intensivt samarbete ska vi
åter tillbaka till vardagen. Det känns overkligt och
svårt att lämna familjen som stått en så nära. Men
tack vare internet ekar mantrat "See you on
Facebook". ´
TellusArt – www.tellusart.org
TellusArt är en icke politisk organisation med sitt säte i Stockholm. Organisationen består av konstentusiaster från hela
världen som tror på att kraften i konsten kan lyfta medvetenheten om de viktiga frågor vi står inför idag. TellusArt vill:
• Öka medvetenheten om globala frågor, genom konst av barn, ungdomar och yrkesverksamma konstnärer.
• Främja vänskap och förståelse mellan olika länder och kulturer genom seminarier, konstutbyte och utställningar.
• Främja konst och konstnärer på en global nivå.
• Bygga upp nätverk av begåvade konstnärer, konstentusiaster och människor som vill göra skillnad.
Hur kan man bidra till "Art for a cause"?
Donera
"Unga tankar om Tellus", vårt nuvarande projekt, är ett försök att nå ut till massorna och skapa medvetenhet om global
uppvärmning genom teckningar och målningar av barn. De ska representera deras förhoppningar och drömmar om en bättre planet. Projektet innebär en
rad utställningar och workshops på global nivå, som skapar en plattform för kreativa människor att uttrycka sig genom konstens milda men kraftfulla
medium för att visa hur brådskande det är att vidta åtgärder för att skydda vår jord.
Du kan stödja organisationen genom att skänka ett belopp som du anser lagom. Ditt värdefulla bidrag kommer att användas till att organisera våra evenemang, till att arrangera lokaler och material till utställningar och workshops, till resor, mat och logi för inbjudna konstnärer, samt till pressmaterial, tryckning och publicering av trycksaker.
Sponsormöjligheter
Om du vill göra en större donation, sponsra eller co-sponsra något av våra evenemang, kontakta TellusArt för mer information.
Volontär
Du kan också stödja TellusArts genom att arbeta som volontär vid något av våra arrangemang. Skriv till oss på [email protected] för mer information.
Du är välkommen att komma med dina idéer!
30
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
Johans
konst
gör
succé i London
Johan Andersson från Trollhättan orsakar uppståndelse i
Londons konstvärld. Den 23-årige porträttkonstnären blev
rekordung finalist i ansedda BP Porträttpriset 2007 och har
placerat sig bredvid ansedda brittiska konstnärer såsom
Sir Peter Blake, Cornelia Parker, Sarah Lucas och Tracey
Emun. Porträtten, som ofta är förvrängda, befinner sig i
gränslandet mellan dröm och verklighet, de både berör
och upprör sina betraktare.
juli öppnas Johans första soloutställning i
London; ”Prophecy” på Degree Art.com
Gallery, på Vyner Street, Londons centrum för
samtida konst.
– Jag utforskar temat skönhet och sårbarhet hos
ungdomar och vill utmana fördomar, säger han.
Historien tar sin början när 14-årige Johan upptäcker oljefärger, något som han genast behärskar,
och ett porträtt av den brittiske målaren Lucian
Freud växer fram. Den dåvarande bildläraren trillade nästan av stolen. Sedan dess har detta ”wunderkind” kommit en lång bit på vägen. Hans verk har
synts på prestigefyllda London och Edinburgh
National Portrait Galleriers, 2008 tilldelades han
Jerwood Contemporary Painters Price.
Barcelona, Basel, Paris, New York, Chicago och
Miami är andra städer där Johans kontroversiella målningar har gjort avtryck. Målningarna av vänner och
människor han möter under sina resor runtom i världen säljer för priser från £5000 (ca 56 000 kronor).
I
Skapelsen fascinerar
Medan upphetsande konstkritiker skriver spaltmetrar
i de nationella tidningarna The Times, The Guardian
och London Evening Standard, tar Johan själv framgången med ro.
– Jag har alltid varit intresserad av människor och
skapelsen av människan. Det finns en historia
bakom varje människa och detta är något som
fascinerar mig. Den kreativa processen är nästan
andlig, och min tro som kristen har naturligtvis stor
betydelse för mitt arbete. Jag känner att jag har fått
ett kall här i livet.
Till sommaren är det dags för den första soloutställningen ”Prophecy”. Ett passande namn. De
utvalda verken har en speciell betydelse för Johans
tro. I september kommer Johans konst att synas på
billboardaffischer i Stockholms tunnelbanor. Artbelow,
ett Londonbaserat företag, som under en femårsperiod har visat verk av över 800 internationella
konstnärer på tunnelbanor runt om i världen har
knutit Johan till sig. Johans porträtt har redan synts
på tunnelbanestationerna South Kensington och
Baker Street i London.
“
Text Emelie Krugly
Foto Johan Anderssons pressbilder
Jag har alltid varit intresserad av
människor och skapelsen av
Framtidstro
människan.
Det finns en historia
– Min plan är att flytta till
Sverige inom ett år, säger bakom varje människa och detta är
något som fascinerar mig.
Johan.
– Det är där jag hör hemma,
där finns mitt ursprung och jag tänker alltid på det,
att vad som än händer är det där jag har mina rötter, säger han på påtaglig västgötska, trots att han
har levt i Storbritannien i 14 år. Han lägger till: – En
dröm jag har är att representera ett svenskt galleri
på Frieze Art Fair, en internationell konstmässa som
äger rum varje höst i Londons Regent's Park där
över 150 samtida konstgallerier representeras.
Johan använder gärna sitt arbete för att stödja
välgörande ändamål. Till exempel donerade Johan i
vintras en målning på auktion vid Royal Institution
i Mayfair för tortyroffer tillsammans Sarah Lucas, Sir
Howard Hodgkin, Sir Peter Blake, Anish Kapoor och
Cornelia Parker bland andra välkända och respekterade konstnärer. ´
”
FAKTA: JOHAN ANDERSSON
Ålder:
Bor:
Familj:
Född:
Genombrott:
Framtidsplaner:
Om sin konst:
23
South Bermondsey i sydöstra London
mamma, två systrar och en bror
Trollhättan
2007 nådde han topp tre i det ansedda BP Porträttpriset.
Att flytta till Stockholm och att synas på vissa gallerier där.
Jag är spontan i mitt sätt att arbeta med färger och vill inte
begränsa mig som konstnär. Man kan säga att mina porträtt
är ett samspel mellan ordning och kaos. Jag vill utforska
obehagliga aspekter och underliggande spänningar.
För mer information besök Johans hemsida: www.johanandersson.com
SVEN –
Tidningen för SVENskar i utlandet
31
Entreprenörer i UK
Entreprenörer i UK
B
“
Det fina med nordisk mat
är dess renhet. Alla våra
produkter är helt naturliga.
Vi hoppas att locka den
moderna, hälsomedvetna
konsumenten med vårt
spännande utbud av
nordiska produkter.
mATREVoLUTIoN
Entreprenörerna och gourméerna Erika Eklundh
och Victor Ollén lanserade nya företaget
Malmö Nordic Dining i London förra året.
Drivkraften? Att förändra den stereotypiska
synen på skandinavisk mat.
32
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
på väg
Foto Privat Johan
Nordisk
Text Emelie Krugly
Foto Malmö Nordic Dinner
vodka, vilket jag tyckte var ett otroligt tråkigt svar.
Detta sporrade de båda att börja forska i ämnet.
Samtidigt började de söka investerare och lyckades
få stöd från den svenska regeringen. Nu kittlar de
alltså Londonbornas smaklökar med sina
handplockade produkter från de fem nordiska länderna. Alla produkter är förpackade i vackra och
funktionella förpackningar och tillsammans ska de
bidra till nya smakupplever och oanade kombinationer.
– Det fina med nordisk mat är dess renhet, säger
Erika Eklundh. Alla våra produkter är helt naturliga
och innehåller kostfibrer, omättade fetter och långsamma kolhydrater. Vi hoppas att locka den
moderna, hälsomedvetna konsumenten med vårt
spännande utbud av nordiska produkter. Vi har fått
otroligt bra respons hittills, Metro har recenserat
oss och produkterna säljs bland annat på Harvey
Nichols. Dessutom har Selfridge's Food Hall visat
intresse för vårt sortiment. Kunderna är speciellt
förtjusta i våra ostar.
Malmös produkter består av exempelvis renkött, marmelad, knäckebröd, rökta musslor och
rapsolja för att nämna några. Dessa finns att hitta
i livsmedelshallar och utvalda delikatessbutiker.
Samtidigt har det varit en utmaning att starta
eget i ett tufft ekonomiskt klimat.
– Konkurrensen i London är enorm, säger Erika.
Alla de intressantaste matprodukterna från hela
världen finns ju här. Vi underskattade dessutom
den finansiella krisen. Vi trodde inte att
”
Vilka fördelar respektive svårigheter har ni
stött på?
– Den största fördelen är att skandinavisk mat är en
stor trend och att vi princip är de enda som arbetar
med de nya nordiska värdena, säger Erika. En svårighet, bortsett från att alla matföretag sålt sämre
nu i de tuffa tiderna, är att väldigt få känner till
skandinavisk mat, och tror därför att det inte är
något att ha. När de får smaka blir det annat ljud i
skällan, men ofta får de inte chansen. När de står i
en affär och håller rapsolja i ena handen och olivolja som de vet är gott i andra, så är det lätt att välja
det säkra kortet.
Hur ser då framtidsplanerna ut och vad händer härnäst? Victor och Erika planerar att arbeta på bredare front med att lyfta fram fler skandinaviska företag och matkoncept, och inte bara de företag som
ryms under den nuvarande produktkategorin.
– Tanken är att skapa en serie events där vi låter
engelsk media och nyckelpersoner inom branschen
möta spännande nordiska företag, avslöjar Erika.
Och vi hjälper kontinuerligt nordiska företag som
vill in på den brittiska marknaden.
Vilka tips har då Erika och Victor att ge blivande entreprenörer?
– Det tar tid att lyfta, man får vara uthållig, såväl
finansiellt som mentalt, säger de.
För mer information besök
www.malmonordicdining.com ´
Intresserad
av att
sponsra
eller
annonsera i
SVEN?
Kontakta
oss på
redaktionen
för mer
information
info@
tidningensven.com
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
33
Foto Privat Johan
Londonborna var så priskänsliga när det gällde
mat.
I jämförelse med att starta eget i Sverige upplever de England som ”hafsigt”.
– I Sverige tar man sig mer tid att arbeta igenom
koncept. Trender som kommer stannar längre och
blir på så vis mer etablerade. I London svischar det
bara förbi massor av intryck från överallt, hela
tiden, och inget får någon riktig chans att utvecklas
till något bra. Ett undantag är dock den brittiska
mattrenden med närproducerat och "husmanskosten" som i finare tappning serveras på gastropubar.
åde Erika och Victor är kockar i botten och
har arbetat för välrenommerade restauranger i Sverige och Danmark. Erika är tilllika grafisk formgivare och Victor har en examen i
internationell marknadsföring. Med dessa samlade
erfarenheter är denna skånska duo perfekt för uppdraget de tagit sig an.
Erika förklarar hur det hela började:
– En dag hörde jag den svenska jordbruksministern
på radion. Han talade om skandinavisk mat och hur
svensk mat kommer att bli nästa stora matrevolution. När han tillfrågades om vad som var typiskt
svenskt nämnde han bara köttbullar, lingonsylt och
Sommar
Sommar
Sommarlandet Sverige –
semester eller stress?
Text Ingabritt Tomboulides
Foto Ulrika Lindelöf
S
nart är det sommar och då blir det förstås semester i Sverige – underbart!
Eller? Nja, det där med att som utlandssvensk besöka Sverige på somrarna är lite kluvet.
Visst, man längtar dit, men ibland är förväntningarna för höga och inget blir som man drömt om.
Istället regnar det, man blir trött av att träffa alla och
den medföljande familjen är måttligt entusiastisk.
Men eftersom de flesta av oss ändå gärna vill
semestra i Sverige och helst också vill dela med oss
av den svenska sommaren till barn (och eventuell
hälft) som kanske är födda utomlands, så kämpar vi
på. Vi visar på tjusningen med ljusa sommarnätter,
med blåbärsplockning och bad i små insjöar. Vi strosar på städernas lugna gågator och äter glass. Vi
umgås med släkt och vänner så mycket vi bara
orkar.
Och när semestern är över är det i bästa fall
dessa stunder som består. Det där med dåligt väder,
gnissel mellan släktingar som plötsligt ska umgås
24 timmar om dygnet och besvikelse över allt vi
inte hann med i år heller, det glömmer vi som tur är
ganska snabbt.
För oss, en svensk-grekisk familj med tre barn,
har det här med att resa till Sverige på sommaren
faktiskt varit en sak som förenat familjen. Det har
liksom varit vår grej, ett kitt som bundit oss samman. Under åren då barnen var i tonåren var det
nästan det enda vi lyckades genomföra hela familjen tillsammans utan protester från ungdomarna.
Resan till Sverige var självskriven och alla började
längta efter den redan på våren.
Självklart åkte vi mest för att träffa släktingar
34
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
och vänner. Och eftersom alla ansträngde sig för att
träffa oss utlandssvenskar så blev det ofta så att
almanackan var minst sagt fulltecknad, tala om
semester... Men vad gör det? Efter 16 år utomlands
så har vi insett att det är guld värt att ha en levande relation till människor i Sverige.
Eftersom barnen var små när de flyttade ut så
skulle de snabbt ha glömt bort sin födelsestad
Stockholm om vi inte hade åkt dit varje år. Och därför avsatte vi varje år minst en vecka åt huvudstaden, vi gick på gatan där vi bott, vi gick till deras
dagis och lekte på gården. Överhuvudtaget försökte vi hålla minnet levande av de där första åren i
barnens liv.
Och sen lekte vi turister i vår egen stad. Vi promenerade runt i stan och berättade hela tiden för
barnen om det vi såg: ”det här är Kungsträdgården,
och där har vi Operan” och ”nu är vi i Gamla Stan”
. Tack vare detta så har barnen nu som vuxna kunnat guida sina grekiska vänner i huvudstaden, och
gissa om de varit stolta.
Vi avsatte alltid en heldag åt Gröna Lund, det var
ett måste och det upptog barnens tankar flera veckor i förväg. Redan när vi tog Djurgårdsfärjan från
Slussen och såg Grönan närma sig var stämningen
på topp.
Till Skansen har vi förstås också återvänt många
gånger, för att ha picknick i det gröna och för att
kolla på djuren. När barnen blev större kunde de
tycka att även de gamla stugorna, folkdansen och
glasblåseriet var hyfsat intressant. Och svenska
mamma gladde sig över att barnen utan knot fick i
sig lite svensk historia och tradition.
Och Allsång på Skansen icke att förglömma! En
gång varje år trängdes dottern och jag med tusentals andra vid Solliden för att utsätta oss för denna
sommarsvenska nostalgikick.
Andra höjdare är förstås Teknorama på Gärdet
och Tom Tits Experiment i Södertälje. Såna muséer,
där man får röra vid saker och göra egna experiment, är alltid populära.
Men även Stadshuset imponerar på de flesta. Har
man en utländsk make med sig så brukar Blå Hallen
och Gyllene Salen gå hem (de flesta känner ju till
Nobelpriset) medan det är ett spännande äventyr
för barnen att traska upp för alla trappor till tornet
med de tre kronorna (det hade vi aldrig gjort medan
vi bodde i Sverige).
Och när vädret är vackert, visst är Stockholm (och
hela Sverige) som gjort för picknick i gröngräset?
För barn som vuxit upp i Grekland där gröna gräsmattor är sällsynta och där man absolut inte får
beträda de som finns, så är det härligt att få ha saftkalas på en filt. I Hagagården, på Skeppsholmen,
längs Norr Mälarstrand eller var som helst.
Men det är lätt att känna sig lite mentalt stressad under semestern i Sverige. Det är som om man
inte riktigt kan slappna av och bara göra ingenting.
För dagarna går och snart ska man resa tillbaka.
Och sen dröjer det ett helt år tills nästa gång.
Men med rimliga förväntningar på både väder,
familj och allt man vill hinna med, så kan en semester i Sverige faktiskt vara alldeles … alldeles underbar. ´
Trevlig sommar!
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
35
Sommar
Sommar &
BBQ året om
Text Nathalie Saathoff
Sommar, sommar, sommar!
Sommar
Foto privat Nathalie
Text Sara Eriksson
Foto Ellen Eriksson
D
et finns mycket man som utlandssvensk saknar med den svenska
sommaren. De långa ljusa kvällarna som aldrig verkar ta slut, midsommar, den obligatoriska kräftskivan i augusti, för att bara
nämna några.
I Verona där jag bor, är sommaren nästan för
varm. Det kan säkert låta som ett lyxproblem när
regnet öser ner i juli månad i Sverige, men när termometern närmar sig 40, luftfuktigheten är uppe
i 60 procent och svetten rinner bara man tar ett
steg utanför dörren, då längtar jag hem till den
svenska sommaren med 25 graders värme,
Vänerns svalkande vatten och korvgrillning klockan 11 på kvällen! Jag har pratat med några andra
utlandssvenskar, för att höra vad de saknar mest
med den svenska sommaren.
Sydamerika
Patrik bor i Ecuador och Olof i Brasilien. Båda har
bott utanför Sveriges gränser under en lång tid
och på frågan om vad de saknar mest med den
svenska sommaren, är svaret detsamma: De långa
dagarna och de ljusa nätterna. Båda tycker mycket om den svenska naturen och Patrik som är
Stockholmare från början, saknar ångbåtskryssningar i skärgården, picknickar på lantställen och
kaffe på utekaféer. Olof saknar även han segelturer med vänner och familj, men poängterar precis
som Patrik att sommaren i Sydamerika är underbar, liksom närheten till havet och Amazonas
regnskogar. Olof bor i Rio och har utsikt över
havet när han vaknar. Då Brasilien har omvända
36
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
årstider från oss, väljer Olof att åka hem till
Sverige på besök lagom när det börjat bli vinter
där nere. På så sätt njuter han av det bästa från
båda sina hemländer.
Asien
Jenny som hittat sitt nya hemland i Nepal där hon
jobbar med ekoturism och Magnus som numera
känner sig lika hemma i Thailand som i Sverige,
saknar båda midsommarfirandet. Magnus berättar om sitt bästa midsommarminne då han firade
tillsammans med kompisar ute i skärgården, en
solig dag utan ett moln på himlen, mat och dryck
och fotboll på eftermiddagen. Jenny saknar även
svenska vardagssaker som att äta mjukglass med
strössel och ligga på
magen i klövern och
bara filosofera. I
Nepal är sommaren
annorlunda, det är
monsuntid med svala
regn och höga grönskande berg, vilket
utgör en underbar
kombination!
Amerika
Marie och Anna bor
båda i den vackra staden San Fransisco, där
de njuter av närheten
till havet och vacker
natur. Surfing, cykeltu-
rer och picknickar i Golden Gate Park är vad som
prioriteras under den Kaliforniska sommaren.
Trots det saknar de att åka och bada i Sverige,
sola och verkligen njuta till fullo av den korta
sommar man får. Att världen stannar upp lite
grand under den svenska sommaren. I San
Francisco är det business-as-usual hela året och
ingen skulle drömma om att ta fem veckors
semester bara för att sommaren har kommit.
Nu när sommaren börjar närma sig hemma i
Sverige, är vi säkert många utlandssvenskar som
packar väskan och förbereder oss för vår årliga
dos av midsommarfirande och seglatser i skärgården. Helt säkert är jag en av dem! ´
Här ‘’down under’’ i Perth där det är sommar i stort sett
året om handlar det inte om ifall man kan grilla till helgen
eller om man kan sitta ute utan om vad man ska grilla
och vilka man ska bjuda in.
är gäller ofta knytis, och man ber då alla att ’’bring a plate’’ och det betyder inte att man bara
tar med sig sin egen tallrik utan ett fat med lite valfri mat. Vi har hört talas om nykomlingar
som har anlänt till sin första BBQ med en papptallrik i väskan! Att kunna träffas på ett enkelt
sätt är det viktigaste. Inte hur välstädat badrummet är eller om man har färgmatchade servetter.
De flesta parker har ett par ordentliga grillstationer, en stor lekplats och mysiga solskydd och i kvarteret där vi bor har vi tre stora parker där det är barnkalas, släktträffar och grillträffar varenda helg.
Man ringer sina vänner, tar med sig lite mat var och umgås medan barnen leker. Papporna pratar
runt grillarna och mammorna fixar med allt det andra. Och skvallrar lite naturligtvis. Som man gör
i vilket land som helst.
Nu när vi har höst och snart vinter grillas det bara på helgerna eftersom solen gått ner när man
kommer hem från jobbet och det blir kolsvart och kallt på bara ett par minuter. Men på helgerna
grillas det som bara den! Min man Kent planerade och drömde om grillen han skulle köpa när vi
flyttade ner hit, långt innan vi lyckades hyra vårt första hus. Det skulle bli en stor och exklusiv grill,
så mycket förstod jag. Jag tyckte nog att det var viktigare med en fungerande dammsugare och TV,
men han fick sin grill, eller barbie som man säger här. Tomtens yta och bankboken fick sätta gränserna för grillens storlek och pris – men stor blev den! För honom är det ett rent nöje att stå framför grillen – inte bara ett sätt att laga maten på. Han kommer ofta in i köket för att fråga om jag
har nåt mer han kan ’’slänga på’’ när han ändå är igång. Bäst att passa på liksom, menar han. Det
är en gasgrill så det är inte värmen på kolen som gäller. Hur jobbigt är det inte att kolen alltid nått
perfekt temperatur när festen är slut? (Även om jag kan erkänna att lukten från en kolgrill väcker
somriga barndomsminnen till liv.) Dessutom tycker min man att han lagar hela middagen genom
att passa på locket och vända på köttet ett par gånger. Att bordet dukas, att sallad, gott bröd, smarriga såser, efterrätt och annat lagas till inne i köket (simsalabim!) under tiden märker han inte ens
eftersom han är upptagen med den riktiga matlagningen...
Vi grillar nog i stort sett detsamma här som hemma men betydligt mer lamm, fisk, skaldjur och
grönsaker. Och vi har sällan pasta, ris och potatis till. Vi har istället ett gott bröd, goda sallader (gärna
med frukt och nötter i) och salsor till det grillade. Och till hamburgare använder vi oftare lammfärs
blandat med fetaost, pinjenötter och örter än den vanliga nötfärsen. Ja, visst finns det kängurukött
att välja på i charken men de har vi hoppandes runt hörnet och de är ju så söta och mjuka i pälsen
så det provade vi bara en gång... Det heter ju att man ska ta seden dit man kommer!
Till dricker man ett gott öl eller ett gott kallt vitt vin från någon av våra lokala vingårdar. Och
efterrätterna är inte att leka med ... Chokladstinna kaloribomber! Tur att man kan jogga ett par kilometer på en vit sandstrand imorgon bitti! Let’s put another shrimp on the barbie, honey!
H
SWEET CHILI CHEESE-SNURROR
Snabbt brytbröd som du svänger ihop medan kött eller skaldjur marineras. Sätt ugnen på 200 grader och klä en liten ugnsfast form med
bakplåtspapper. Blanda 5 dl valfritt mjöl med 4 tsk bakpulver i en bunke.
Smula i 30 g smör ordentligt med fingrarna och blanda sist i ca 2 dl mjölk
tills det blir en fast degklump som du kavlar ut på lite mjöl till en rektangel. Bred på ett par matskedar sweet chilisås och strö på rikligt med
riven ost. Rulla ihop och skär i bitar som om du bakade kanelbullar. Sätt
rullarna tätt i formen och grädda i ca 15 minuter. Täck med folie om
osten bränns. Variera fyllningen med exempelvis hackad spenat blandat
med ricottaost, svartpeppar och krossad vitlök. Mmmm... en god tomatsås, oregano, hackad skinka och ananas med riven ost blir mumsiga pizzabitar till soppan eller utflykten!
F R U K T I G M AC A DA M I A S A L L A D
Här odlar vi nötter runt knuten och macadamianötterna är mina
klara favoriter. Goda som snacks och i maten. Rosta en näve hackade nötter i lite olivolja i en stekpanna, lägg dem sen på en bädd
av ruccolasallad, halverade cocktailtomater, skivad apelsin, tärnad
vattenmelon och smulad fetaost. Blanda en dressing på ett par
msk god olivolja, en tsk honung och ett par tsk nypressad apelsinjuice som du droppar över salladen. Avsluta med ett par varv med
pepparkvarnen och en nypa grovt salt. Variera med färsk spenat
eller annan sallad, skuren mango eller avocado, tärnad hårdost,
skivade jordgubbar och färsk basilika.
RÄKSPETT
Grillade räkor är så snabbt och gott! Marinera en stund stora färska skalade räkor (lämna stjärtskalet kvar att hålla i) i en skvätt god
olivolja, en hackad röd chili, en pressad vitlöksklyfta och hackad
färsk basilika och trä sedan upp räkorna på spett innan de läggs
på grillen. Om du använder små träspett som jag, bör pinnarna
ligga i vatten ett par minuter innan räkorna träs på för att inte ta
eld. Grilla dem inte för länge - bara ett par minuter per sida annars
blir räkorna sega och torra.
Dessert? Med massor av choklad, nötter och exotisk frukt... Är det
någon som orkar? Trodde väl inte det, så de tar jag en annan gång!
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
37
det
Kungliga
bröllopet
Text
Emma Ageberg
Det är bröllopsyra i hela Sverige.
En historisk händelse, ett unikt evenemang äger
rum den 19 juni i år. Om någon har missat det så
ska vår kronprinsessa Victoria äntligen gifta sig
och Herr Daniel Westling är den lycklige.
”En kvinna av börd får sin man av folket”, har
vår statsminister Fredrik Reinfeldt sagt om
Kronprinsessans förlovning.
Foto: Paul Ha
nsen/Kungl. Ho
vstaterna
38
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
Foto från artisterna Erik Grönwall, Agnes och Erik Hassles hemsidor
de än andra. Det finns en officiell bröllopsserie med utvalda
och godkända leverantörer.
Alla produkter som ingår i
serien är försedda med
Bröllopsseriens sigill. Man kan
köpa chokladaskar från
Cloetta med brudparets foto
på lådan och den framtagna
designen i färger enligt en
färgguide. En specialframtagen mazarin med blåbär och
hallon säljs av Delicato.
Väveriet Ekelund har en hel
linneserie för att möjliggöra
vackra dukningar som kan få
en att tänka på det kungliga
bröllopet! Frödinge har släppt
en bröllopstårta för hela det
svenska folket, Gustafsberg,
Rörstand och Mema/GAB har
tagit fram porslin respektive
bestick som minne och
Weibulls har tagit fram en speciell fröpåse som så småning-
Foto: Storkyrkan
BEVAKNING AV
Foto: Ulrika Lindelöf
R
edan söndagen den 30 maj börjar
evenemangen med lysning i
Slottskyrkan. Som sig ett kungligt
bröllop bör så ska det sen firas i dagarna tre.
Torsdagen den 17 juni håller kungaparet en privat
middag på Drottningholms slott för att inleda festligheterna. Fredagen den 18 juni har regeringen en
mottagning för kommuner och landsting i
Stadshuset och är värd för en galaföreställning i
Konserthuset.
Självaste bröllopsdagen kommer brudparet ha
gemensam med kungaparet, den 19 juni var nämligen dagen då Kung Carl XVI Gustaf fick sin Silvia
Sommerlath 1976, dessutom vid samma altare i
Storkyrkan. I år blir det vigsel klockan 15.30 och den
direktsänds i SVT. De påstår att det är det största
som bevakats från Stockholm, någonsin. Efter vigseln följer kortege och färd med kungaslupen
Vasaorden, salut från Kastellholmen, örlogsbesök,
militärparader, häckbildningar och musikhyllningar
och slutligen bröllopsmiddag som hålls på
Stockholm slott. Det är Operakällarens Stefano
Catenacci som har fått det prestigefulla uppdraget
att stå för maten. Alla vill veta vad han ska bjuda
på, men han avslöjar inget i förväg. Det enda man
har fått veta är att det kommer att användas svenska råvaror. Själv älskar han sushi och bjöd på det vid
sitt eget bröllop…
Bröllopet den 19 juni kommer bli det första kvinnliga tronföljarbröllopet i den svenska regentlängden. När Kronprinsessan blir drottning blir hon
Sveriges fjärde kvinnliga regent och senast vi hade
en svensk regerande drottning var på 1700-talet
(Ulrika Eleonora den yngre, 1718-1720), så det är
verkligen på tiden. När Victoria och Daniel gift sig
får ”mannen av folket” en titel, han kommer att
kunna kallas för Prins och Hertig av Västergötland,
trots sitt ursprung från Närke.
Storkyrkan, som invigdes 1306, har renoverats
under vintern och är nu åter redo att ta emot gäster.
Till bröllopet lär det komma 1200 personer.
Storkyrkan har sedan 1500-talet varit en central
plats för kyrkliga tillställningar för hovet. Fem tronföljare – först var självaste Gustav Vasa – har vigt
sig i kyrkan innan Victoria.
Hovet har tagit fram en mängd bröllopsrelaterade prylar och minnessaker. Posten har presenterat
tre nya frimärken, ett som föreställer det nyförlovade paret, ett med Victoria iklädd ett ståldiadem och
det tredje med det nya gemensamma monogrammet. Från och med 13 maj kan man köpa dessa.
Daniel får en egen vapensköld skapad enbart för
honom, med utgångspunkt i Ockelbos kommunvapen, så att han kan visa var han kommer ifrån.
Men det är inte bara hovet som har tagit fram nya
produkter. Det finns en mängd nyproducerade souvenirer, designprylar, diverse matprodukter och
annat som olika företag passar på att presentera i
samband med bröllopet. Några saker är mer passan-
Självaste bröllopsdagen kommer brudparet ha gemensam
med kungaparet, den
var nämligen dagen då
Kung Carl XVI Gustaf fick sin Silvia Sommerlath 1976, dessutom
vid samma altare i Storkyrkan. I år blir det vigsel klockan 15.30
och den direktsänds i SVT.
19 juni
om kan förvandlas till en traditionell svensk sommarbukett. En del av intäkterna av all försäljning
går till en stiftelse som kronprinsessparet har bildat
med anledning av sitt bröllop. De önskar främja god
hälsa och motverka utanförskap bland barn och
ungdomar i Sverige med sin stiftelse. Det finns alltså en tanke att göra gott bakom hela kommersen.
Även Storkyrkan har genom Viga International tagit
fram en glasserie inför tronföljarparets vigsel. Det är
en serie med skålar, vaser och ljuslyktor med två bärnstensgula ringar symboliserande de två vigselringarna. En del av vinsten går till Storkyrkans stödförening
som arbetar för att bevaka kyrkans kulturarv.
Det laddas alltså för fest både i slott och koja, för
alla kan ju inte bli inbjudna och övriga kan då passa
på att följa festligheterna från TV-soffan. För det
sägs att det är bäst att hålla sig borta från huvudstaden som turist just den veckan, om man inte vill
lägga en förmögenhet på boendekostnader. I innerstaden kan det kosta 20 000 kronor per vecka.
Många Stockholmare ser chansen att hyra ut sin
lägenhet för att tjäna stora pengar.
Ja, bröllopsyra alltså. Vi i SVEN hoppas att vår prinsessa har hittat sin prins och att bröllopet blir som
de önskar sig.
SVEN –
Tidningen för SVENskar i utlandet
39
Krönika
I
I Sverige har vi rattmuffar mot kylan, i
Australien har man dem mot värmen, då rattarna inte går att ta i om bilen har stått i solen.
Här har de "Drive through Bottle shops", alltså vinoch spritbutiker där man kör rakt in och igenom
butiken. Man behöver inte ens stiga ur bilen om
man inte vill det.
Lekplatser har "solskydd", alltså stora "segel" som
ska skydda barnen mot solen.
På restauranger här i Australien gäller ofta BYO
(bring your own), det vill säga ta med ert eget öl
eller vin. Det är ofta som restauranger inte har egna
rättigheter eller så vill de bara locka fler kunder.
Korvarna här i Australien går inte att äta kalla som
i Sverige, då det bara är någon rinnande köttmassa
inne i skinnet tills man har grillat dem.
Ett långt tag gick jag till höger när jag mötte folk på
trottoaren, men även då man möter folk på gatan
så håller de till vänster. Nu har jag lärt mig att gå på
"rätt" sida.
En gång ne
d till
Reef Mar stranden i Ningalo
in
o
Foto: Sar e Park, WA.
a Eriksson
Lika men ändå
olika
RAPPORT FRÅN
DOWN UNDER
Text Pär-Johan Goody-Rohdin
Jag såg TV-reklam som jag aldrig har sett i Sverige,
det var reklam för medel mot hårlöss. Deras slogan
var ”Turn the head lice into dead lice!”.
De hade en folkomröstning i Western Australia om
affärernas öppettider. Som det är nu så stänger de
flesta affärer kl 18 på vardagar och de får inte ha
öppet på söndagar (det finns undantag). Den enda
dagen med sena öppettider (till kl 21) är torsdagar då
det är ”late night shopping” då ”alla” ska ut och
handla. De två frågor de ville ha svar på var om folk
ville att alla affärer som så önskade, skulle få ha öppet
till kl 21 på vardagar, samt få ha öppet på söndagar
överhuvudtaget. Folket röstade nej i bägge frågorna.
Fråga mig inte hur de tänker här, men nej-sidan propagerade för att om affärerna hade längre öppettider så
skulle folk inte ha tid att gå i kyrkan samt att barn och
ungdomar inte skulle ha tid att sporta…
Här är det standard att man har frysen överst och
kylen nederst när man har en kombinerad kyl och
Pressmeddelande
frys, vilket ju är SÅ jobbigt då man måste böja sig
varje gång man ska ha något i kylen, särskilt i grönsakslådan som ju befinner sig i golvnivå. Vet ni vad
de kallar vår variant där vi har frysen nederst? Upside-down fridge!
Här säljer de vin utan något märke på, bara en etikett som talar om vilket slags vin det är, men alltså
inte vilken vintillverkare det kommer ifrån. De kallar
detta vin för ”clean skin”.
Ibland blir man lite trött på att hälla vatten. Vi häller vatten från kranen i en tillbringare med vattenfilter. När det har runnit genom filtret så häller vi
vattnet i en flaska som vi har i kylen för att det ska
vara kallt. Därifrån häller jag sedan vattnet i min
vattenflaska som jag har med mig när jag är ute för
det är så varmt och därifrån in i min mun. Ett himla
hällande, eller hur?
“
Vet ni vad de kallar
vår variant där vi har
frysen nederst?
Up-side-down fridge!
”
De, eller VI ska jag väl skriva nu när jag är medborgare och får rösta, har så många speciella dagar här
nere, då man ska köpa olika små saker och samla
pengar till olika ändamål. Här är några exempel:
Daffodil Day, Plant a Tree Day, Red Nose Day,
National Baby Day med den roliga sloganen "Go
ga-ga", Lock up Your Boss Day, Walk to Work Day,
Cycle to Work Day etc. etc.
Australiens mystiska sommartider: Under vår vinter
(svensk sommar) har vi tre tidszoner här i
Australien. Western Australia (WA) i en, South
Australia (SA) och Northern Territory (NT) 1,5 timmar före oss samt Victoria (VIC), New South Wales
(NSW), Australian Capital Territory (ACT), Tasmania
(TAS) och Queensland (QLD) två timmar före oss.
Under vår sommar däremot har vi FEM tidszoner i
Australien. WA i en (vi testar att ha sommartid
under tre år för att sedan ha en folkomröstning), NT
en halvtimme före oss (de har INTE sommartid), SA
1,5 timmar före oss, QLD 1 timme före oss (de har
INTE sommartid) samt VIC, NSW, ACT och TAS två
timmar före oss.
QLD ligger ÖSTER om SA och norr om NSW, men
ligger alltså EFTER SA och NSW i tid. TAS börjar sin
sommartid några veckor FÖRE VIC, NSW och ACT,
vilket gör att vi under den tiden har hela SEX tidszoner då TAS under de veckorna ligger 3 timmar
före WA. Hänger ni med?
Skäl som motståndarna till sommartid anför är att
”gardinerna kommer att blekna mer” och ”barnen
kommer inte att kunna sova”. Hallå, det blir inte
fler soltimmar bara för att man ändrar klockan. Och
med sommartid blir det ändå beckmörkt redan kl
21! Tror ni att alla barn i Europa och särskilt Norden
är uppe hela nätterna under sommaren?
När man går på bio här nere så har de stillbilder
med prat till som reklam. De kan ha 10-15 olika
företag som gör reklam med enbart en ”OH-bild”
var, med prat till bilden. Sedan kanske det är färre
än fem reklamfilmer. Jag minns inte om det var så
tidigare även i Sverige, men det känns som om
man är på 70-talet.
På nästan alla offentliga toaletter här nere så har
de ett mellan"rum", alltså ett litet rum emellan den
första dörren och en andra dörr. Så man öppnar
ytterdörren, kommer in i detta lilla konstiga förrum
och sedan är det en ny dörr för att komma in i det
stora rummet med alla bås och/eller urinoarer. Den
enda förklaringen jag har hört till detta slöseri med
utrymme är att folk utanför inte ska kunna se in i
toalettutrymmet. Hur har alla andra länder kunnat
klara sig utan detta lilla magiska rum under alla år,
jag undrar bara…
Och till sist för er som alltid har undrat, vattnet i
badkaret/diskhon/handfatet rinner verkligen ut
motsols, alltså tvärtom mot vad vi är vana vid. För
er som inte vet anledningen till detta, så beror det
på att jag befinner mig söder om ekvatorn. Men
snälla, fråga mig inte hur vattnet rinner ut om man
befinner sig precis på ekvatorn… ´
Vid SWEA internationals årsmöte i Stockholm 2010 tillkännagavs följande utmärkelser och stipendier
Kjerstin Dellert, teaterchef för Confidencen, hyllas som Årets Svenska Kvinna (ÅSK) 2010 för sitt enorma engagemang för en historisk, svensk slottsteater som annars fallit i glömska men som tack vare den eldsjäl hon är nu givit Sverige en plats i det internationella kulturlivet.
Pär-Johan flyttade till Perth, Australien, 2004 och med jämna mellanrum
skickade han en ”Rapport från Down Under” hem till Sverige och till
andra vänner runtom i världen. I slutet av varje rapport fanns ett avsnitt
med ”konstigheter” han upptäckte i Australien, som snabbt blev det
populäraste inslaget i hans rapport. Här delar Pär-Johan med sig av
dessa konstigheter som snabbt blev vardagsmat när han flyttade till ett
nytt land för första gången i sitt liv.
Sabine Stölting, doktorand vid universitetet i Freiburg i södra Tyskland, har tilldelats SWEA Internationals stipendium för forskning i svenska språket, litteraturen och samhället.
Stipendiet kommer att användas för forskning om svenska talpjäser med musik under 1800-talet för en avhandling som kommer att läggas fram inom kort.
Zahra Bayati tilldelades Agneta och Gunnar Nilssons stipendium för studier av interkulturella relationer. Zahra är doktorand vid institutionen för pedagogik och didaktik vid
Göteborgs Universitet och arbetar på sin avhandling “Konstruktion och rekonstruktion av etnicitet i lärarutbildningen i ett interkulturellt perspektiv och dess konsekvenser för en hållbar samhällsutveckling.”
Shima Niavarani tilldelades Sigrid Paskells stipendium för scenkonsterna år 2010. Shima är ett verkligt fenomen inom svensk teaterkonst. Stipendiet delas ut inom områdena sång,
dans, teater och instrumental musik till en lovande svensk(a) i början av sin karriär.
Utmärkelsen ÅSK och två av stipendierna på USD 10 000 kommer att delas ut vid SWEA:s årliga Sverigemiddag i Malmö den 12 augusti 2010. Sigrid Paskells stipendium på USD 10
000 delas ut på Confidencen den 21 augusti då även Kjerstin Dellert kommer att hyllas.
För mer information: www.swea.org.
40
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
41
Vi tackar våra sponsorer
Svenska kyrkan i
utlandet ger trygghet
för svenskar som
reser och som bor
utomlands.
www.svenskakyrkan.se/utlandskyrkan
V I N N A R E
Mia Ringsparr i Adelaide, Australien vann
Kramgoa-paketet från disktrasa.com med sitt miljötips:
“Vi använder oss av tvättnötter, istället för tvättmedel. Och självklart
beställer vi från Australien, eftersom vi bor här! Vi använder bara
mirakeltrasor, dvs microfiber och vatten till all rengöring. Om det är
extra smutsigt så tar jag till de gamla klassikerna baking soda och citron.“
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet