docLadda ner studien - Svenska institutet
download 
Report Transcription
Ladda ner studien - Svenska institutet
Frıhet och utvecklıng på nätet. En kvalıtatıv studıe av frıheten på nätet och Sverıges betydelse ı nätfrıhetsfrågor globalt. Frıhet och utvecklıng på nätet. En kvalıtatıv studıe av frıheten på nätet och Sverıges betydelse ı nätfrıhetsfrågor globalt. Svenska institutet & United Minds, 2013 2 Innehållsförtecknıng. Rapporten i korthet 3 Förord4 Frihet och utveckling på nätet – en fråga som angår Sverige 5 Syfte & metod 6 Syfte Ämnesmässig avgränsning Metodik Urval av länder Urval och genomförande av intervjuer Intervjupersoner 6 6 6 6 6 7 Sammanfattning8 Internets påverkanskraft Nätfriheten i olika länder – en kunskapsöversikt OpenNet Initative – utvalda länders filtrering på internet De studerade länderna Egypten Indien Kina Pakistan Ryssland USA Jämförelse mellan länderna Synen på nätcensur 9 10 10 10 11 11 12 12 12 13 Nätet som påverkanskanal 17 17 17 Nytt fenomen med stor potential Vilka ämnen som kan diskuteras Vilket påverkansarbete som bedrivs i dag 8 8 18 Synen på Sverige och nätfrihet 21 21 21 21 22 22 En okänd förebild Inte lika polariserande som USA Finland förebild för Ryssland Sverige och WikiLeaks Positivt överraskade av Sverige Ländernas behov och Sveriges betydelse 23 Uppmuntra ökad nätanvändning Utbildning av nätanvändare, journalister och aktivister Motverka censur och blockering av webbplatser Skydda individer och motverka övervakning Juridiskt stöd Utbyte med nätaktivister Information på andra språk Uppmuntra internationell dialog Dra nytta av befintliga projekt Profilera Sverige och Norden 23 Slutsatser och rekommendationer 26 26 26 26 27 Vårt engagemang är efterfrågat Sverige kan profilera sig mer Nätet överlägset som kanal Samverkan gör oss starkare 23 23 24 24 24 24 25 25 25 Appendix28 Länkar tıll aktörer som granskar nätfrıheten ı olıka delar av världen Egypten Indıen Kına Pakıstan Ryssland USA 28 29 32 35 38 41 44 3 Rapporten ı korthet. I denna studie granskas friheten och utvecklingen på internet i sex utvalda länder: Egypten, Indien, Kina, Pakistan, Ryssland och USA. Länderna har valts för att de har många nätanvändare, och för att de i vissa avseenden är trendsättande när det gäller att begränsa integritet och yttrandefrihet på internet. Studien bygger på en forskningsgenomgång av befintliga rapporter om nätfrihet samt på djupintervjuer med utvalda experter och nätaktivister i de sex länderna. Internet har bidragit till att stärka yttrandefriheten genom att det har ökat tillgången på information och möjligheterna att framföra åsikter. Men det finns samtidigt en tendens till att regeringar genom censur, övervakning, restriktiv lagstiftning, filtrering och andra metoder försöker ta kontroll över den frizon för informationsspridning och idéutbyte som nätet delvis utgör. Sverige har en stark tradition av yttrandefrihet och transparens och är dessutom ett av de mest IKT (informations- och kommunikationsteknik)-mogna länderna i världen. Nätfrihet är en prioriterad fråga i svensk utrikespolitik. Men studien visar att kunskapen om Sveriges position i frågor som rör frihet och utveckling på nätet är begränsad. Det är tydligt att Sverige behöver höja sin profil och öka sin strategiska kommunikation i dessa frågor. Den hjälp som intervjupersonerna efterfrågar är bland annat utbildning av nätanvändare och framhållande av positiva exempel som visar på fördelarna med ett fritt och ocensurerat internet. En annan åtgärd är att bidra med tekniska verktyg som minskar risken för övervakning och skyddar internetanvändares identitet. Internet är en viktig påverkanskanal i samtliga studerade länder. Enligt intervjupersonerna går det med vissa undantag att använda nätet även för att diskutera frågor som rör mänskliga rättigheter, utveckling och fattigdomsbekämpning, innovation och säkerhet. Studien är ett underlag för Svenska institutets verksamhetsutveckling och kommunikation rörande Sveriges arbete i frågor som har med frihet och säkerhet på nätet att göra. Påverkan kan bedrivas genom många olika kanaler. För Svenska institutet är det en stor och viktig uppgift att underlätta detta och uppmana olika aktörer att samverka. 4 Förord. Sveriges internationella betydelse avgörs av tre faktorer. För det första: Omvärldens behov. Vilka frågeställningar är aktuella? För det andra: Våra komparativa fördelar. På vilka områden kan vi erbjuda kunskap? För det tredje: Ett gemensamt språk. Finns det en samsyn kring utmaningar och möjligheter? Där Sveriges erfarenheter matchar omvärldens behov och dialogen sker på en gemensam grund, skapas goda förutsättningar för utveckling, såväl i andra länder som på hemmaplan. Frihet och utveckling på internet är ett område som omfattar alla dessa faktorer. Sverige var tidigt ute med att skapa förutsättningar för en uppkopplad nation genom en väl utbyggd infrastruktur och landsomfattande satsningar på digitalisering. Tillgång till uppkoppling av hög kvalitet för så gott som alla delar av landet och alla delar av befolkningen, har lett till internationellt sett mycket höga siffror vad gäller användning, transparens och innovation på nätet. Det gör Sverige till ett land med omfattande erfarenhet av nätets möjligheter och betydelse i det offentliga samtalet, för innovation och för utveckling av samhälle och ekonomi. Detta, tillsammans med vårt lands långa tradition av yttrandefrihet, skapar en bra grund för ett aktivt internationellt engagemang i dessa frågor. Omvärlden sätter nätfrihet högt på agendan. De senaste åren har visat på den dynamiska potentialen i digital kommunikation. Och genom en ung generation, som knyter kontakter globalt över landsgränser och kulturella skillnader, skapas en samsyn kring utmaningar och möjligheter. En ny, gemensam dialog. För Svenska institutet (SI) är nätfrihet och digital kommunikation en självklar del av den breda berättelsen om Sverige. Att förstå och arbeta med dessa frågor är ett viktigt led i att bygga långsiktiga, förtroendefulla relationer med framtida opinionsbildare och beslutsfattare i utvecklingsländer och växande ekonomier. Slutligen är det ett sätt att bygga kompetens, kunskap och samarbeten både för individer och för institutioner i våra samarbetsländer. Syftet med denna studie, genomförd i samarbete med United Minds på beställning av SI, är att öka kunskapen på området och att lägga grunden till verksamhetsutveckling, både för SI:s personal och för andra svenskar som arbetar med dessa frågor. Den pekar på ett antal möjliga vidare frågeställningar, där SI ser fram emot ett fortsatt samarbete med såväl utrikesförvaltningen, övriga offentliga aktörer och civilsamhället som näringslivet. Annika Rembe, Generaldirektör Svenska institutet 5 Frıhet och utvecklıng på nätet – en fråga som angår Sverıge. Internet har på bara några decennier helt förändrat världen. Det har radikalt ökat människors möjligheter att skaffa sig kunskap, uttrycka åsikter och utbyta idéer – även över nationsgränserna – i en hastighet vi aldrig har bevittnat tidigare. Alla med tillgång till internet har därmed potentiell politisk makt. De maktförskjutningar som har skett globalt genom ökad tillgång till internet, är en viktig fråga för aktörer som arbetar med förändringsarbete inom stat, näringsliv och civilsamhället att ta ställning till. Att yttrandefrihet är positivt och nödvändigt i ett demokratiskt samhälle kan tyckas så självklart att det inte närmare behöver motiveras. Det är bra för samhällsutvecklingen att olika uppfattningar prövas mot varandra. Fri tillgång till information och ett fritt meningsutbyte främjar innovation och demokratisk utveckling. Men för de styrande i vissa länder är den frizon för idéutbyte som nätfriheten utgör ett växande hot. Därför gör de stora ansträngningar för att begränsa nätfriheten. Det är en oroväckande utveckling, i synnerhet som tendensen är att den ”digitala” sfären blir allt svårare att separera från den ”analoga”. I denna studie granskas sex länder ur ett nätfrihetsperspektiv, i vilken utsträckning de tillåter ett fritt flöde av information och idéer över internet samt respekterar nätanvändarnas integritet. Länderna har valts bland annat för att de är stora och strategiskt betydelsefulla i nätfrihetsfrågor. I vissa avseenden är de trendsättande för andra länder vad gäller begränsandet av integritet och yttrandefrihet på nätet. Det finns en rad aktörer som arbetar för nätfrihet i de studerade länderna. Förutsättningarna för att främja nätfrihet i länderna skiljer sig åt beroende på civilsamhällets ställning och näringslivets oberoende i förhållande till staten, men i flertalet av dem gör myndigheterna försök att genom restriktiv lagstiftning och andra metoder öka kontrollen och minska yttrandefriheten. Frihet och utveckling på nätet är ett prioriterat område i den svenska utrikespolitiken, utvecklingspolitiken och handelspolitiken. Detta är naturligt med tanke på Sveriges starka tradition vad gäller transparens, yttrandefrihet och innovation som är grundstenar i det vi benämner den svenska samhällsmodellen. I dag är internet ett viktigt verktyg i nästan allt arbete som berör internationella relationer och politik. Det gäller inte minst prioriterade frågor för Sverige som mänskliga rättigheter, utveckling och fattigdomsbekämpning, innovation och säkerhet. En del av syftet med denna rapport är att ge ökade insikter om Sveriges betydelse i nätfrihetsfrågor globalt. Viktiga insikter från vårt arbete är att Sveriges engagemang i dessa frågor är efterfrågat, och att vi som land behöver höja vår profil. Människor som kämpar för frihet och utveckling på nätet runt om i världen behöver känna att de har Sveriges stöd. Javeria Rizvi Kabani (SI) Jonas Hellman (United Minds) 6 Syfte & metod. Syfte Denna studie ämnar ge en bild av friheten på nätet i utvalda länder och förutsättningarna för att utöka densamma. Den identifierar behov på nätfrihetsområdet i de sex länderna och Sveriges betydelse i frågor som rör nätfrihet. Rappor ten utgör ett analytiskt underlag för SI:s verksamhetsutveckling och i arbetet med Sverigebilden, särskilt med fokus på områdena mänskliga rättigheter, utveckling och fattigdomsbekämpning, innovation och säkerhet. Ämnesmässig avgränsning Med nätfrihet avses det fria flödet av information och idéer över internet – yttrandefrihet och frånvaro av censur, men också respekt för den enskildes integritet. Metodik Studien baserar sig dels på en forskningsgenomgång av befintliga rapporter om nätfrihet, dels på kvalitativa djupintervjuer med personer som har fördjupade kunskaper om internetfriheten i de utvalda länderna. Urval av länder De sex länder som har valts ut för denna studie är alla relevanta ur ett nätfrihetsperspektiv. Kina, USA och Indien är de tre länder i världen som totalt har flest nätanvändare. Ryssland har också en jämförelsevis stor nätpopulation. Egypten och Pakistan är båda stora länder där nätfrihetsfrågor ingående har diskuterats under senare tid. Av de utvalda länderna ingår fem av sex i Utrikesdepartementets geografiska prioriteringar för Sverigefrämjandet. Pakistan är det enda undantaget, men är ändå intressant ur ett nätfrihetsperspektiv. USA är ur det perspektivet inte jämförbart med de andra länderna, men har inkluderats som ett referensland, eftersom USA ofta nämns när frågor om yttrandefrihet på nätet diskuteras. Urval och genomförande av intervjuer För vart och ett av de prioriterade länderna har tre experter valts ut som respondenter. Målet med urvalet av intervjupersoner är att studien ska ge en rättvisande, bred och aktuell bild av nätfriheten i de olika länderna. Totalt har 18 kvalitativa intervjuer genomförts via Skype under perioden februari – april 2013. Intervjuerna var av semistrukturerad typ och utgick från ett antal förberedda frågor. Intervjupersonerna fick svara öppet på frågorna, vilket gjorde att de uppehöll sig olika länge vid olika frågor beroende på intresse och kunskapsnivå. I genomsnitt tog varje intervju ungefär 60 minuter att genomföra. I vissa fall har intervjuerna i efterhand kompletterats med ytterligare frågor för att räta ut frågetecken och ge en mer fullständig bild. Fem av intervjupersonerna är bloggare och nätaktivister, fem arbetar i organisationer som verkar för nätfrihet, tre arbetar i andra ideella organisationer, två är akademiker, två är journalister och en är IT-företagare. Övergripande frågeområden berörde: 1) internet och samhällsutveckling, 2) internet och personlig integritet, 3) internet och yttrandefrihet, 4) ideellt påverkansarbete, samt 5) Sverige och nätfrihet. I Kina har samtliga intervjupersoner valt att förbli anonyma av skälet att de vill kunna vara frispråkiga. Därutöver har en av intervjupersonerna i Ryssland valt att vara anonym av samma skäl. Alla intervjuer genomfördes på engelska. 7 Intervjupersoner Egypten Pakistan Nadine Sherif, Cairo Institute for Human Rights Studies, www.cihrs.org Murtaza Zaidi, IT-företagare, www.cybervision.com.pk Nasry Esmat, journalist, www.twitter.com/nasry Shahzad Ahmad, Bytes for All, www.content.bytesforall.pk Sana Saleem, bloggare och nätfrihetsaktivist, www.sanasaleem.com Ramy Raoof, bloggare och aktivist, ebfhr.blogspot.com Ryssland USA Oksana Chelysheva, journalist och aktivist, www.mirror_wolfe.livejournal.com Alan Rosenblatt, Internet Advocacy Roundtable, www.internetadvocacycenter.com/education/roundtable.html Ilya Stechkin, Moskvauniversitetet, www.moscowstate.academia.edu/IlyaStechkin Josh Levy, Free Press, www.freepress.net Anonym, NGO Jillian York, Electronic Frontier Foundation, www.eff.org Kina Indien Anonym, NGO Pranesh Prakash, The Centre for Internet & Society, www.cis-india.org Anonym, bloggare Anonym, forskare Anja Kovacs, Internet Democracy Project och bloggare, www.internetdemocracy.in/, www.twitter.com/anjakovacs Alok Dixit, Save Your Voice, aktivist, www.saveyourvoice.in 8 Sammanfattnıng. Internets påverkanskraft Antalet internetanvändare runtom i världen ökar i snabb takt, och enligt statistik från International Telecommunication Union (ITU) omfattas i dag nästan en tredjedel av jordens befolkning av begreppet. Ökningen av nätaktiva sker i huvudsak utanför västvärlden. Kina är det land som har flest internetanvändare, följt av USA och Indien. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är ett samlingsbegrepp för de möjligheter som har skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation. Den ökade internetanvändningen är ett resultat av IKT-utvecklingen, och allt fler har tillgång till nätet via sina mobiltelefoner. Nätfriheten i olika länder – en kunskapsöversikt Det finns allt fler aktörer som granskar nätfriheten i olika länder. De flesta har sin bas i USA, men antalet aktörer i andra länder ökar. Granskningarna utgår från olika perspektiv. En del av aktörerna är inriktade på mänskliga rättigheter och ser nätet som ett viktigt instrument för yttrandefrihet. En av de mest etablerade aktörerna med denna inriktning är Freedom House som har sitt säte utanför Boston, USA. De senaste två åren har Freedom House gett ut omfattande rapporter om ”friheten på nätet” där olika länder betygssätts på en tregradig skala. Betyget visar om internet i landet är ”fritt”, ”delvis fritt” eller ”inte fritt”. Internet ökar som bekant tillgången till information och gör det enklare för människor att kommunicera med varandra. Det handlar inte bara om textmeddelanden utan i allt större utsträckning även om bilder, musik och film. Påverkanskraften av detta är stor, inte bara på den sociala och ekonomiska utvecklingen utan också på politiken. Transparensen och yttrandefriheten ökar, vilket leder till att gamla maktstrukturer utmanas och nya uppstår. I 2012 års rapport konstateras att många länder har vidtagit åtgärder för att begränsa friheten på nätet. Metoderna för detta blir allt mer sofistikerade och svåra att upptäcka. Det finns tyvärr också många exempel på politiskt motiverad nätövervakning, brutala attacker för att tysta bloggare och aktivister, proaktiv manipulation av webbinnehåll och införandet av restriktiva lagar för att begränsa yttrandefriheten på nätet. Under den ”arabiska våren” 2011 bidrog internet till att impopulära regimer i Tunisien och Egypten störtades.1 I Egypten försökte Mubarakregimen att stänga ner internet för att förhindra att protesterna spreds. Den auktoritära strategin fungerade inte. Enligt Freedom House är Kina en trendsättare när det gäller att försöka kontrollera internet. Allt fler länder följer i Kinas fotspår, och försöker ta efter de till synes framgångsrika metoder som kinesiska staten använder. Det är uppenbart att internet kan bidra till en positiv utveckling vad gäller demokrati och ökad yttrandefrihet, och därför betraktas IKT i dag som ett strategiskt redskap i det svenska biståndsarbetet. Detta gör det viktigt att kartlägga nätfriheten i olika länder, och i vilken utsträckning nätet kan användas som ett påverkansverktyg i frågor som är prioriterade för Sverige. Med detta sagt är dock traditionella massmedier fortfarande betydelsefulla i påverkansarbetet inom informations- och opinionsbildningens område. 1 Philip N Howard m fl (2011), Opening Closed Regimes. What was the Role of Social Media During the Arab Spring?, Project on Information Technology and Political Islam, University of Washington Organisationen Reportrar utan gränser (Rug) publicerar en årlig rapport om länders försök att kontrollera internet. I 2013 års specialrapport med temat ”övervakning” utpekas fem länder som ”internets fiender”: Bahrain, Iran, Kina, Syrien och Vietnam. Dessa fem länder utpekas av Rug för att de är involverade i ”aktiv, påträngande övervakning av nyhetsleverantörer, vilket resulterar i allvarliga kränkningar av informationsfriheten och mänskliga rättigheter”. Om Kina skriver Rug att landet driver ”ett av världens största digitala imperier, om inte det största”. I Kina kontrolleras all IKT-infrastruktur av kinesiska staten, och den som vill bli ansluten till internet måste gå via ett statligt ägt företag. De verktyg som kinesiska staten använder för att filtrera och övervaka internet går kollektivt under smeknamnet ”The Great Firewall of China”. 9 Kina fängslar fler personer involverade i nyhetsbevakning än något annat land. I början av 2013 satt 30 journalister och 61 nätaktivister i Kina i fängelse, enligt Rug. delvis blockerade. Av ONI:s granskning framgår bland annat att fyra av länderna som granskas i denna studie – Kina, Pakistan, Indien och Ryssland – filtrerar internet för att begränsa viss information. Det finns dock stora gradskillnader mellan länderna, vilket framgår av bild 1. OpenNet Initative – utvalda länders filtrering på internet Electronic Frontier Foundation (EFF) är en organisation med säte i San Francisco, USA, som har en mer juridisk inriktning. EFF använder juridik som ett instrument för att försvara ett öppet och fritt internet. Som underlag för denna studie har United Minds bland annat intervjuat Jillian York, chef för den enhet på EFF som arbetar med internationell yttrandefrihet. Hon rankar de sex länderna i studien på följande sätt, om de ställs i ordning efter brister i nätfriheten: 1) Kina, 2) Pakistan, 3) Indien, 4) Ryssland, 5) Egypten, 6) USA. Några aktörer har en mer teknisk inriktning och granskar vilken information olika länder filtrerar bort på nätet, eller vilka tekniska verktyg de använder för att utöva censur och övervakning. En sådan är OpenNet Initiative (ONI) som bland annat tar fram kartor som visar i vilka länder olika sociala medier (Facebook, Twitter, etcetera) är helt eller Bild 1. Undersökta länders filtrering av information på internet enligt ONI (2012). Politiska frågor Sociala frågor Nationell säkerhet Internetverktyg, t.ex. sociala medier Egypten Indien 1) Kina 2) Pakistan Ryssland USA 1) 2) Facebook, Twitter, YouTube m.m. blockerat YouTube periodvis blockerat Ingen filtrering Selektiv filtrering Omfattande filtrering 10 Kunskapen om hur det förhåller sig med nätfriheten i olika länder, och vilka metoder myndigheter använder sig av för att begränsa informationsspridningen via nätet, är relativt omfattande. Metoderna för att inskränka nätfriheten utvecklas hela tiden, men det sker också en allt mer omfattande granskning av de länder som försöker begränsa nätfriheten. Uppmärksamheten riktas ofta mot de länder där nätfriheten är mest inskränkt – inte minst Kina. Men det finns detaljerad information om de flesta länder när det gäller nätanvändning och vilka begränsningar som finns. En mer omfattande lista med aktörer som granskar nätfriheten i olika länder finns i appendix. Det som denna studie i huvudsak bidrar till att komplettera den befintliga forskningen med, är insikter om synen på hur man i de utvalda länderna ser på nätfrihet, omvärldens roll i nätfrihetsfrågor, vad Sverige kan göra för att uppmuntra en positiv utveckling, samt i vilka frågor nätet är en relevant påverkanskanal i de olika länderna. De studerade länderna Som underlag för rapporten har sex länder studerats. Olika länder som alla är relevanta ur ett nätfrihetsperspektiv. I vart och ett av länderna har intervjuer genomförts med tre personer som har djupare insikter om nätfrihetens utveckling i det egna landet. Mer detaljerade resultat för de olika länderna finns att tillgå via Svenska institutet. Nedan följer en kort sammanfattning över nätfrihetssituationen i de undersökta länderna. Egypten Fram till januari 2011 hade Egypten bara blockerat någon enstaka webbplats. Att bygga ut IKT-infrastrukturen var en del i Mubarakregimens strategi för att skapa tillväxt och nya jobb. Enligt Freedom House (2012) spionerade regimen på oppositionella och spred propaganda via nätet, men någon omfattande internetcensur bedrev den inte. Den roll som nätet spelade i störtandet av Mubarakregimen ledde till ett kraftigt ökat intresse för sociala medier. ”Före revolutionen brukade säkerhetstjänsten följa vad aktivister gjorde på nätet. Vad som hindrar dem nu är främst att de inte har tillräcklig kapacitet, de har fullt upp med andra problem.” Nasry Esmat, Egypten I slutet av 2011 fanns över tio miljoner Facebook-konton registrerade i Egypten, vilket innebar att landet hamnade på tjugo-i-topp-listan över länder i världen med flest antal Facebookanvändare. Internet är en allt viktigare kanal för nyhetsinformation i Egypten, och 87 procent av befolkningen anser att det är viktigt med ett fritt internet utan censur (Pew Research Center, 2012). Efter revolutionen behöll säkerhetstjänsten den övervakningsutrustning som redan fanns, och fortsatte spana på misstänkta personer. Detta bidrog till att flera aktivister och bloggare under 2011 och 2012 hotades, misshandlades och ställdes inför rätta för att de påstods ha stört ordningen. Journalisten Nasry Esmat säger att säkerhetstjänsten före revolutionen brukade följa vad aktivister gjorde på nätet. ”Vad som hindrar dem nu är främst att de inte har tillräcklig kapacitet, de har fullt upp med andra problem”, säger han. ”Regeringen gillar att samla på sig alla uppgifter som den kan få tag i, oavsett om det finns något skäl för insamlingen”, säger bloggaren och aktivisten Ramy Raoof. ”Men den utövar inte censur i bemärkelsen att den blockerar webbplatser och gör dem otillgängliga, det har vi inte sett”, tillägger han. Indien Indien är världens största demokrati och har på många sätt en livlig offentlig debatt. Men det hindrar inte att de styrande i Indien försöker begränsa yttrandefriheten på nätet, och att det har införts lagstiftning som möjliggör godtycklig nätcensur. Indien är det enda land i studien där lagstiftningen i praktiken gör det lättare att utöva censur på nätet än i traditionella massmedier. Den indiska lagstiftningen är olycklig både ur ett nätfrihetsperspektiv och ur ett rättstrygghetsperspektiv, konstaterar intervjupersonerna. I kombination med andra försök att begränsa yttrandefriheten gör den, enligt Jillian York Sammanfattning på EFF, att i Indien har nätfriheten en svagare ställning än i länder som Ryssland och Egypten. ”Censur har använts som ett instrument för att motverka sociala och religiösa konflikter. Man begränsar yttrandefriheten för olika grupper genom att förbjuda dem att tala illa om varandra.” Anja Kovacs, Indien Det finns flera organisationer i Indien som arbetar för att stärka yttrandefrihet på nätet. I grunden tycker indierna att yttrandefrihet är bra, men av tradition finns det en mer accepterande syn på censur än i västvärlden. Censur används bland annat som ett instrument för att motverka religiösa och sociala konflikter. Men de personer United Minds har intervjuat i Indien anser inte att frihetsinskränkningarna kan motiveras. Kina Kina är det land i världen som har det mest avancerade systemet för att censurera och övervaka internet. Trots över en halv miljard internetanvändare – mer än i något annat land – lyckas regimen upprätthålla en omfattande kontroll över informationsflödet. Reportrar utan gränser har 2013 utpekat Kina som en av ”internets fiender”, vilket baseras på den nätövervakning som landet bedriver. I praktiken är yttrandefriheten på nätet i Kina mycket begränsad, särskilt i politiska frågor. En av de personer United Minds har intervjuat i Kina – en bloggare – berättar att han ett tiotal gånger har blivit uppsökt av polisen för sådant han skrivit på nätet. ”De beordrar dig att ta bort det du har skrivit, och om du inte gör det kommer de att stänga ner din webbplats. De kan hota dig med att de ska skada din familj eller se till att du blir uppsagd.” Anonym, Kina En viktig faktor i systemet är självcensur. Risken att straffas gör att människor avstår från att gå in på känsliga ämnen. Men intervjupersonerna vittnar ändå om att kontrollsystemet inte är heltäckande. Det går i praktiken inte att bevaka allt som sägs på nätet. Internet har totalt sett bidragit till att öka yttrandefriheten i Kina, genom att gränserna 11 för vad man får säga har tänjts ut. Tillgången till information har ökat dramatiskt och 93 procent av kineserna tycker att myndigheterna har en skyldighet att garantera yttrandefrihet på nätet (Internet Society, 2012). Enligt intervjupersonerna är kineserna vana vid censur, och de flesta bryr sig inte så mycket om vad de får säga, utan det har större betydelse vilken musik de får lyssna på, vilka filmer de får se och vilka produkter de får köpa. Sannolikheten för missnöjesyttringar inom dessa områden är större, bedömer de, än sannolikheten för protester mot att det inte är tillåtet att kritisera regeringen. Pakistan Pakistan är ingen stabil demokrati och respekten för yttrandefrihet är begränsad. De pakistanska myndigheterna har under senare år använt sig av allt mer drastiska metoder för att kontrollera informationsflödet via mobiltelefoner och annan ny teknik. Enligt Freedom House har det sedan 2011 skett en alarmerande försämring av nätfriheten. ”Makthavare i Pakistan säger att de är för frihet på nätet – med undantag för pornografi och hädelse. Men vad är hädelse – vem bestämmer det? Ofta används hädelse som ett svepskäl för att utöva censur.” Sana Saleem, Pakistan Enligt Sana Saleem, skribent och nätaktivist, är utvecklingen delvis kopplad till den pågående konflikten i den pakistanska provinsen Baluchistan. Myndigheterna har vid ett par tillfällen helt stängt ner mobiltrafiken i Baluchistan för att strypa kommunikationen med omvärlden. Den pakistanska regeringen har planer på att installera avancerad teknik för att skapa en nationell internetbrandvägg på samma sätt som Kina har gjort. Förslaget har väckt hård kritik och hittills har planerna inte förverkligats. I övrigt finns det ett folkligt stöd i landet för att censurera nätinnehåll som anses vara hädiskt, anti-islamiskt, pornografiskt eller ett hot mot landets säkerhet. Endast 39 procent av den pakistanska befolkningen anser att internet bör vara fritt från statlig censur (Pew Research Center, 2012). 12 Straffen för att säga något olagligt kan vara drakoniska. Hädelse är belagt med dödsstraff, och det finns exempel på att detta straff har utdömts när någon blivit beskylld för att ha hädat islam i ett sms-meddelande. Ryssland I Ryssland är internet i dag den viktigaste källan till nyhetsinformation, särskilt för yngre människor. En bidragande orsak till detta är att andra massmedier är censurerade, och att internet i praktiken är det enda alternativet för den som vill ta del av oberoende information. Den ryska regeringen försöker finna sätt att genom lagstiftning öka kontrollen av nätet för att få bort obekväm kritik. Lagförslag har lagts fram som ska göra det möjligt att utan domstolsbeslut stänga ner webbplatser. Ett sådant lagförslag handlar officiellt om att skydda barn mot extremism och annat aggressivt webbinnehåll. Men kritikerna hävdar att detta bara är en täckmantel. ”Censurnivån i Ryssland är verkligen hög. Alla tidningar är mer eller mindre censurerade, vilket gör internet till den viktigaste nyhetskanalen.” Oksana Chelysheva, Ryssland Även i Ryssland anser granskarna att internetfriheten har minskat under senare år. Antalet svartlistade webbplatser har ökat och det händer att bloggare råkar illa ut, ofta kopplat till att de gjort avslöjanden om korruption eller annat maktmissbruk. ”Om du kritiserar mäktiga personer kan vad som helst hända, särskilt om du stör deras affärsintressen”, konstaterar Ilya Stechkin vid Moskvas statliga universitet. Den demokratiska traditionen i Ryssland är svag. Men i grunden finns ett starkt stöd för yttrandefrihet och 70 procent motsätter sig statlig censur av internet (Pew Research Center, 2012). ambitioner på nätfrihetens område, och landets förra utrikesminister Hillary Clinton har hållit en serie tal på temat vad som kan göras för att öka nätfriheten i världen. Flera av de personer som har intervjuats för denna studie (även utanför USA) hänvisar till Hillary Clintons tal om nätfrihet. De hävdar att det var hon – och därmed amerikanerna – som först formulerade begreppet ”internetfrihet”. ”Sverige har en bra politik – att alla till en låg kostnad ska få tillgång till ett öppet internet.” Josh Levy, USA De amerikaner som har intervjuats framhåller att internet i USA är fritt. ”Det är i princip bara två saker som censureras – barnpornografi och innehåll relaterat till terrorism”, säger Josh Levy på Free Press. Den amerikanska staten åtalar generellt inte individer för sådant som de publicerar på nätet, om det inte rör sig om barnpornografi eller brott mot upphovsrätten. Det finns exempel på att amerikansk polis har övervakat webbplatser för att spåra personer som ägnar sig åt misstänkta aktiviteter. Ett sådant exempel är polisen i New York som under flera år har spionerat på muslimska studenter i USA genom att övervaka bloggar, webbplatser och chattforum som riktar sig specifikt till denna målgrupp. Tillgången till internet i USA är 78 procent, vilket är mycket högre än i de fem andra studerade länderna, men lägre än i IT-mogna europeiska länder som Sverige, Finland och Nederländerna. Jämförelse mellan länderna USA Som framgår av genomgången skiljer sig de sex länderna åt i flera avseenden. Bild 2 nedan innehåller en översiktlig jämförelse av bland annat ländernas internettillgång, nätfrihet och sambandet mellan frihet i den analoga världen och den digitala sfären. USA är inte riktigt jämförbart med de andra fem länderna som United Minds har undersökt i denna studie, men det inkluderats ändå som ett referensland. USA har uttryckt De studerade länderna är alla befolkningsmässigt stora, och även om internettillgången är låg har de i antal många internetanvändare. Pakistan är med 184 miljoner invånare Sammanfattning världens befolkningsmässigt sjätte största land. Även med en låg internettillgång på nio procent betyder det att landet har över 15 miljoner internetanvändare. Och med en ung befolkning – som Pakistan har – är förutsättningarna för en snabb ökning av antalet internetanvändare goda. Egypten är med 80 miljoner invånare det minsta landet i studien men ändå befolkningsmässigt Afrikas tredje största land, efter Nigeria och Etiopien. Trots en låg BNP per invånare har Egypten en jämförelsevis hög internettillgång på 39 procent. Nätets betydelse i samband med störtandet av Mubarakregimen har gjort att det har fått hög status och en stark ställning som nyhetskanal. I samtliga länder, bortsett från USA, når nätet fortfarande mindre än hälften av befolkningen. Men bland högutbild ade och i storstäderna har det väsentligt större räckvidd. I Ryssland, Egypten och Kina är internettillgången påtagligt högre än i Indien och Pakistan. Kina är den enda enpartistaten i undersökningen. I samtliga övriga länder genomförs det politiska val där olika politiska partier konkurrerar om makten. USA och Indien är stabila demokratier, medan Ryssland, Egypten och Pakistan har svagare traditioner i detta avseende. Kännedomen om Sverige är inte särskilt stor i de undersökta länderna, vilket delvis har att göra med geografiskt avstånd. I Ryssland – där kännedomen om Sverige är störst – placerar sig Sverige på 23:e plats bland 50 jämförda länder i Nation Brands Index (NBI) 2011. I Ryssland får 22 länder högre NBI-värde än Sverige. Lägst är kännedomen om Sverige i Indien, där Sverige hamnar på 39:e plats bland 50 jämförda länder (se bild på sidan 15). Enligt Freedom House är internet i Kina och Pakistan ”inte fritt”. I Egypten, Ryssland och Indien bedöms internet som ”delvis fritt”, medan internet i USA får betyget ”fritt”. Denna betygssättning ligger väl i linje med intervjupersonernas mer detaljerade svar om hur det står till med nätfriheten i deras respektive hemländer. I de flesta av länderna är uppfattningen att friheten på nätet är större än friheten utanför nätet. Indien är på sätt och vis ett undantag, eftersom lagstiftningen gör det lättare för myndigheterna att utöva nätcensur än att utöva censur 13 av andra massmedier. Men generellt gäller att internet har gjort att tillgången på information ökat och att ramarna för vad som får sägas och vilka frågor som får diskuteras har vidgats. Det finns ett tydligt samband mellan graden av nätfrihet i ett land och landets demokratiska position, det vill säga sambandet mellan friheten i den digitala sfären och friheten i den analoga världen. Det av de studerade länderna som är minst demokratiskt, Kina, är också det land där myndigheterna utövar hårdast kontroll över internet. Auktoritära regimer kännetecknas av att de försöker tysta kritiker, vilket även gäller kritiker på nätet. Att ett land väljer sina ledare i demokratiska val är dock ingen garanti för avsaknad av nätcensur. Indien är en demokrati, men har ändå infört en lagstiftning som möjliggör godtycklig censur av internet. Pakistan är näst efter Kina det land i undersökningen som har minst nätfrihet, men enligt The Economist Intelligence Unit’s Index of Democracy 2012 är landet mer demokratiskt än Egypten och Ryssland. Synen på nätcensur Flera av intervjupersonerna i undersökningen framhåller att det i deras hemländer finns ett politiskt stöd för viss internetcensur. Deras bild är att politiska makthavare använder fenomen som barnpornografi, hädelse mot islam och hets mot folkgrupp som svepskäl för att införa lagstiftning som begränsar yttrandefriheten på nätet. Opinionsmätningar visar dock att om frågan ställs från en annan utgångspunkt, anser de flesta att yttrandefrihet på nätet är önskvärt och viktigt. Bara i ett av de undersökta länderna – Pakistan – tycker majoriteten att det är bra med statlig nätcensur. Som framgår av bild 2 anser också en stor majoritet av invånarna i fyra av länderna att internet har förbättrat deras liv. I de två andra länderna – Egypten och Pakistan – har denna fråga inte ställts. 14 $ 48 112 Bild 2. Översiktlig jämförelse mellan studiens länder. Indien Antal invånare, miljoner – 1 200 315 USA $ 3 650 BNP BNP 78 % 10 % Kina Antal invånare, miljoner – 1 300 184 Pakistan $ 2 745 9% Procent av befolkningen som har tillgång till internet – 38 % BNP $ 8 400 $ 21 921 143 BNP Ryssland 49 % BNP BNP per invånare (PPP), World Bank, 2011, $ Antal invånare, miljoner 80 Egypten $ 6 281 Procent av befolkningen som har tillgång till internet (2011, enligt ITU), % 39 % BNP Sammanfattning 15 Sverigebilden enligt NBI, 2011 Nätfrihet enligt Freedom House, 2012 Nätfrihet enligt intervjupersonerna Samband mellan frihet i den analoga världen och i den digitala sfären Egypten 29 Forsätt övervakning av aktivister och bloggare Större frihet online än offline Indien 39 Lagstiftning möjliggör godtycklig nätcensur Mindre frihet online än offline Kina 29 Omfattande övervakning och nätcensur Större frihet online än offline Pakistan Ej uppmätt Risk för ökad övervakning och nätcensur – extrema straff för hädelse mot islam Större frihet online än offline Ryssland 23 Försök till ökad övervakning och nätcensur av regimkritiker Större frihet online än offline USA 31 Fritt – övervakning kopplad till kriget mot terrorismen Samma frihetsnivå Källor: Nation Brands Index (NBI) 2011, ett index som årligen mäter hur ett stort antal individer värderar olika länder utifrån perspektiv som kultur, samhällsstyre och ekonomi Fritt Delvis fritt Inte fritt Freedom House 2012 (se sidan 8) Länder rankade utifrån The Economist Intelligence Unit’s Index of Democracy 2012 #141 – Kina (3,14) #115 – Egypten (3,95) #117 – Ryssland (3,92) #105 – Pakistan (4,55) Auktoritär regim #19 – USA (8,1) Fullvärdig demokrati Hybridregim Källa: The Economist Intelligence Unit Limited 2012 #39 – Indien (7,30) Auktoritär regim Auktoritär regim Auktoritär regim Fullvärdig demokrati Demokrati med anmärkningar 16 Bild 3. Synen på yttrandefrihet i studiens länder enligt opinionsmätning. Det är viktigt med tillgång till internet utan statlig censur (Pew Research 2012) Egypten 87 % Indien Kina Pakistan Ryssland 39 % 70 % USA Yttrandefriheten på internet bör vara en mänsklig rättighet (Internet Society 2012) Egypten Indien 88 % Kina 93 % Pakistan 88 % Ryssland 78 % USA Mitt liv har förbättrats tack vare tillgången till internet (Internet Society 2012) Egypten 88 % Indien Kina 94 % % som är av den åsikten Pakistan Ryssland USA 85 % 77 % Frågan ej ställd i landet 17 Nätet som påverkanskanal. Nytt fenomen med stor potential Vilka ämnen som kan diskuteras Antalet internetanvändare ökar snabbt i de undersökta länderna, och det råder ingen tvekan om att nätet blir en allt viktigare kanal för nyhetsförmedling och informationsspridning. I fem av de undersökta länderna är tillgången till internet fortfarande begränsad till delar av befolkningen. TV är i allmänhet det massmedium som når ut till flest personer och som har störst påverkanskraft, men det är också det massmedium som i störst utsträckning är föremål för statlig kontroll och censur. Tidningar och radio är i de flesta fall också mer kontrollerade än internet. Ett av syftena med studien är att utreda möjligheterna att använda nätet som en påverkanskanal inom fyra prioriterade områden: mänskliga rättigheter, utveckling och fattigdomsbekämpning, innovation samt säkerhet. Intervjupersonerna fick frågan om i vilken utsträckning det går att fritt diskutera dessa ämnen på nätet, och om nätet är en möjlig kanal för opinionsbildning/påverkan. Svaren redovisas översiktligt i bild 4. Viktigt att ha i åtanke är att man som nätanvändare i länder med inskränkt nätfrihet inte alltid kan veta exakt när censuren kommer att slå till. Svaren bygger på intervjupersonernas bedömningar av vilka ämnen som är känsliga att gå in på. Bild 4. Internet som kanal för opinionsbildning/påverkan inom olika områden. Fråga till intervjupersonerna: Är internet en möjlig kanal för opinionsbildning/påverkan inom följande områden? Mänskliga rättigheter Egypten Indien Kina Pakistan Ryssland USA Fattigdomsbekämpning Innovation Säkerhet 18 Mänskliga rättigheter är mycket känsligt att ta upp i Kina, eftersom det indirekt uppfattas som en kritik av det rådande politiska systemet. Men i de övriga länderna går det att på nätet diskutera frågor som rör mänskliga rättigheter. Utveckling och fattigdomsbekämpning kan också vara känsligt i Kina, eftersom detta är en fråga som i stor utsträckning sköts av regeringen. Men om det är känsligt beror på från vilken utgångspunkt ämnet behandlas. Innovation går att diskutera på nätet i samtliga studerade länder. Det verkar vara en allmän uppfattning att nätet som kommunikationskanal i sig främjar innovation och nytänkande. I länder som Kina och Pakistan ger begränsningar i yttrandefriheten delvis upphov till innovation, eftersom bloggare och aktivister försöker komma på sätt att kringgå censuren. Exempelvis används kodord för att undvika filtrering när kontroversiella ämnen diskuteras. Frågor som rör den nationella säkerheten och spända relationer till andra länder är däremot minerad mark. I Kina går det inte att ta upp Taiwan eller Tibet, och i Ryssland är det mycket känsligt att diskutera Tjetjenien. I Pakistan är säkerhetsläget allmänt ansträngt, och situationen i provinsen Baluchistan vill myndigheterna inte ha uppmärksamhet kring. Även Indien har interna konflikter och säkerhetsfrågor som kan vara riskabla att ta upp. Exakt hur känsligt det är att diskutera olika säkerhetsfrågor i Egypten är oklart, men landet förefaller i dag ha en mindre utbredd nätcensur än flertalet av de andra studerande länderna. I USA övervakas misstänkta terrorister, och den som uttrycker sympatier för terrordåd kan få problem. Men i övrigt är det i USA fritt att diskutera även säkerhetsfrågor på nätet. Vilket påverkansarbete som bedrivs i dag Enligt de personer United Minds har intervjuat i Kina finns det inga kinesiska organisationer som kämpar för ökad yttrandefrihet på nätet. Någon sådan organisation skulle regeringen inte tillåta. Mänskliga rättigheter generellt är känsligt att prata om. Men sociala, kulturella och ekonomiska rättigheter är lättare att diskutera, om det görs med försiktighet. Det är snarare enskilda individer och journalister än organisationer som i dag bedriver opinionsbildning via nätet. I Indien är det tydligt att internet bli en allt viktigare påverkanskanal. Den uppmärksammade gruppvåldtäkten i New Delhi i december 2012 framkallade starka protester. Protestyttringar förekom online via Facebook och WhatsApp, där användare bland annat bytte ut sina profilbilder mot en svart prick.2 Tiotusentals indier har skrivit på ett onlineuppror som kritiserar den bristande säkerheten för kvinnor i landet.3 Alok Dixit i Indien är själv nätaktivist och har organiserat flera kampanjer via nätet. Hans senaste kampanj ”Stop Acid Attacks” kämpar mot att kvinnor utsätts för syra attacker av män som vill bestraffa dem (www.stopacidattacks.org). Dixit är ett levande bevis för att det i Indien går att bedriva påverkansarbete via nätet, även om både han själv och de andra intervjupersonerna hävdar att kanalen är omogen så till vida att dess potential inte utnyttjas fullt ut. I Pakistan finns en aktiv grupp nätaktivister som hårt har bekämpat myndigheternas försök att bygga en nationell internetbrandvägg. Ett par organisationer arbetar för yttrandefrihet på nätet, varav Bytes for All är den äldsta och mest inflytelserika. Shahzad Ahmad, som är landskoordinator för Bytes for All, tycker att det går att bedriva påverkansarbete via nätet i frågor som rör mänskliga rättigheter, fattigdomsbekämpning, personlig säkerhet, innovation och kvinnors rättigheter. Ett exempel på påverkan via nätet i Pakistan är en provocerande musikvideo som rockgruppen Beygairat Brigade (Skamlösa brigaden) har gjort. Videon kritiserar militärens inflytande i Pakistan och blev snabbt blockerad på Vimeo, utan att något skäl angavs (www.vimeo.com/64414932). Gruppen slog igenom med en annan video, Alau Anday 2 articles.timesofindia.indiatimes.com/2012-12-21/ chandigarh/35952817_1_delhi-gangrape-city-student-dot 3 timesofindia.indiatimes.com/tech/social-media/Delhigang-rape-case-FacebookTwitter-fuels-rally-at-India-Gate/ articleshow/17741529.cms 166 Bild 5. Användningen av sociala medier och mobiltelefoni i undersökta länder. Antal Facebookabonnemang 2012, Internet World Stats, miljoner Antal användare av andra sociala medier, miljoner 63 46 45 25 18 12 0,2 8 0,6 Egypten Indien Kina 8 1,5 Pakistan Ryssland USA Viktigaste sociala medierna enligt intervjupersonerna Antal invånare per land, miljoner 1 300 1 200 Antal mobilabonnemang i landet, ITU, 2011, miljoner 986 894 184 80 83 Egypten Indien Kina 256 109 Pakistan 315 290 143 Ryssland USA 20 (Potatisar och ägg), som skojar om landets ledande politiker och generaler (www.vimeo.com/30691910). I Egypten spelade nätet en viktig roll i störtandet av Mubarakregimen, vilket gör att de styrande i dag har en komplicerad relation till landets nätaktivister. Aktivisterna uppfattas som farliga, och måste därför behandlas med försiktighet. De personer vi har intervjuat i Egypten hävdar alla att det går att bedriva påverkansarbete via internet i olika samhällsfrågor, vilket revolutionen 2011 visade. Det var inte nätet i sig som störtade Mubarakregimen, men verktyg som Facebook, Twitter och YouTube gjorde att protesterna spred sig snabbare och blev mer omfattande. 4 I Ryssland har internet utvecklats till den viktigaste kanalen för nyhetsförmedling, delvis på grund av avsaknaden av andra fria massmedier. Detta gör nätet till en självklar kanal för alla som vill bedriva påverkansarbete i samhällsfrågor och vända sig till en bredare publik. 4 Tim Eaton (2012), Online Activism and Revolution in Egypt: Lessons from Tahir, New Diplomacy Platform Enligt de personer United Minds har intervjuat i Ryssland, går det att bedriva påverkan i frågor som rör mänskliga rättigheter, utveckling och fattigdomsbekämpning samt innovation. Det går även att kritisera ledande politiker, även om risken för reprimander är påtaglig. Nyligen dök en mystisk dokumentärfilm upp på internet där Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev får kritik av tidigare ryska makthavare som intervjuas. Filmen är professionellt gjord men den har ingen avsändare. Syftet är uppenbart att skada Medvedev och indirekt Rysslands president Vladimir Putin. Filmen gjorde Putin rasande, och på en presskonferens, där han först uppmanade journalisterna att stänga av sina kameror, riktade han hård kritik mot filmmakarna (www.lifenews.ru/news/112845). Webb tabloiden Life News, som publicerade ett utdrag ur filmen på sin webbsida, hotades med att de skulle förlora rätten att få vara med på Kremls presskonferenser. 21 Synen på Sverıge och nätfrıhet. En okänd förebild Det tas nästan för givet att Sverige står för en hög grad av yttrandefrihet på nätet. I flera av de undersökta länderna är kunskapsnivån om Sverige låg, men intervjupersonerna har ändå bilden av att Sverige är ett fritt och öppet samhälle. ”Sverige betraktas generellt som ett föredöme när det gäller hur landets invånare behandlas. Jag vet inget om Sverige när det gäller internetfrihet, men jag har aldrig hört något dåligt om Sverige”, säger människorättsaktivisten Nadine Sherif i Egypten. ”Skandinavien överlag är det bästa exemplet på medborgerliga friheter, och särskilt yttrandefrihet”, säger Shahzad Ahmad vid organisationen Bytes for All i Pakistan. Bloggaren Sana Saleem i Pakistan är mer försiktig med att peka ut förebilder, men hon tycker absolut att Sverige är fritt jämfört med andra länder. ”Förebilderna för Pakistan när det gäller yttrandefrihet är europeiska länder – inte USA i något avseende”, betonar hon. ”Jag vet inget om hur situationen är i Sverige, men jag antar att det är relativt sett väldigt fritt”, säger en av de intervjuade kineserna. En annan av kineserna, som har varit i Sverige, är något mer initierad. ”Jag vet att Sverige har en väldigt hög profil när det gäller öppenhet och transparens”, säger hon. Hon tycker att Sverige i detta avseende är en bra förebild för andra länder. ”Men om du frågar vanliga kineser skulle nog de flesta tycka att USA är den bästa förebilden. De flesta kineser vet inget om Sverige, men enligt min uppfattning är USA ingen perfekt förebild”, förklarar hon. Inte lika polariserande som USA I Pakistan och Egypten är uppfattningarna om USA starkt negativa. Flera av intervjupersonerna i dessa länder ser det som problematiskt att yttrandefrihet så starkt förknippas med USA. ”Yttrandefrihet betraktas av många i Pakistan som ett västerländskt begrepp – sorgligt nog”, säger bloggaren Sana Saleem. ”Vi brukar undvika att använda det begreppet och använder i stället’fritt flöde av information’ eller ’öppen tillgång till information’ som termer”, berättar hon. ”När människor i Egypten tänker på frihet tänker de oftast på USA. Västvärlden är förknippad med frihet, men bland konservativa egyptier uppfattas detta inte nödvändigtvis som något positivt”, säger journalisten Nasry Esmat i Egypten. ”Frihet kopplas i viss utsträckning till moraliskt förfall. Islamisterna sätter likhetstecken mellan frihet och rättigheter för homosexuella, vilket i Egypten inte ses som positivt – och det är absolut inte något du vill bli förknippad med”, förklarar han. Pranesh Prakash vid Centre for Internet and Society i Indien är internationellt engagerad och därför väl insatt i vilka länder som driver frågor om yttrandefrihet på nätet. ”Sverige är definitivt med på den listan, liksom Nederländerna”, säger han. Han vet inte exakt vilka styrkor Sverige har när det gäller nätfrihet, men han tycker att det är en stor fördel att Sverige inte är lika polariserande som USA. ”Om amerikanerna driver ett förslag går många emot det bara för att det kommer därifrån. Om Sverige tar upp samma förslag är chanserna större att debatten kommer att handla om själva förslaget”, förklarar han. Finland förebild för Ryssland I Ryssland är kunskaperna om Sverige något större, vilket möjligen beror på att Ryssland ligger närmare geografiskt än de andra länderna. Intervjupersonerna i Ryssland framhåller de nordiska länderna som förebilder när det gäller yttrandefrihet på nätet. ”Finland, Sverige, i princip alla de skandinaviska länderna – men inte de baltiska staterna”, säger den ryska journalisten Oksana Chelysheva. Både hon och Ilya Stechkin vid Moskvas statliga universitet ser dock Finland som den främsta förebilden. Av tradition 22 har Finland en särskild relation till Ryssland som de andra nordiska länderna inte har, tycker de. Finland är mer engagerat i Ryssland än vad Sverige är och bedriver exempelvis utbildning av ryska journalister. ”Väldigt lite i Sverige verkar översättas till ryska. Jag har exempelvis aldrig sett något som svenska forskare skrivit om IKT på ryska, och jag har heller aldrig stött på några svenska aktörer på den ryska utbildnings- eller mediemarknaden”, säger Ilya Stechkin. De amerikanska intervjupersonerna har alla positiva intryck av Sverige, och ser det som självklart att Sverige står för frihet och öppenhet. ”Sverige har en bra politik – att alla till en låg kostnad ska få tillgång till ett öppet internet”, säger Josh Levy vid organisationen Free Press i USA. Men amerikanerna har inte uppfattat det som att Sverige aktivt driver frågan om yttrandefrihet på nätet. ”Jag vet ganska mycket om Sverige, men jag vet ärligt talat inte vad Sverige gör för att stödja internetfrihet. Om ni gör något i denna fråga, borde ni kanske marknadsföra det bättre”, föreslår Alan Rosenblatt vid Internet Advocacy Roundtable i USA. Sverige och WikiLeaks Anja Kovacs vid Internet Democracy Project i Indien tycker att det är utmärkt att Sverige engagerar sig internationellt i frågor som rör yttrandefrihet. ”Stockholm Internet Forum är ett utmärkt initiativ”, säger hon. Men Kovacs anser också att Sverige genom sitt agerande i andra sammanhang har bidragit till att underminera sin egen trovärdighet. Hon syftar bland annat på rättsprocessen mot WikiLeaks-grundaren Julian Assange och uppgifterna om att svenska företag säljer avlyssningsteknik till diktaturer. ”Det är för många skumma delar i dessa historier”, hävdar Anja Kovacs. Hon får medhåll av Nasry Esmat i Egypten som säger att han ”älskar WikiLeaks”. ”Som journalist var jag mycket entusiastisk när jag fick tillgång till information om relatio- nen mellan den amerikanska ambassaden i Kairo och Mubarakregimen. Vi tycker att vi har rätt att få veta vad som pågick”, säger han. ”Rättegången mot Julian Assange gör att Sveriges relation till frågan om internetfrihet blir komplicerad. Jag är medveten om att anklagelserna mot Assange gäller något helt annat, men de gör att Sverige framstår som ett land som inte stödjer WikiLeaks”, menar Nasry Esmat. Andra intervjupersoner gör inte samma koppling. ”Julian Assange är vagt associerad med Sverige, men bara vagt”, säger Alan Rosenblatt vid Internet Advocacy Roundtable i USA. Positivt överraskade av Sverige De flesta av intervjupersonerna har svårt att säga något specifikt om förhållandena i Sverige eller Sveriges styrkor när det gäller yttrandefrihet eller nätfrihet. Bara några av dem har varit i Sverige och törs yttra sig om skillnader mellan olika europeiska länder. Flera av dem som har besökt Sverige vittnar dock om att de blev positivt överraskade när de insåg hur fritt och transparent Sverige är. Nasry Esmat i Egypten säger att han tidigare inte visste något om Sverige, men efter att ha deltagit i en utbildning som Svenska institutet anordnade, förknippar han definitivt Sverige med frågor som rör frihet och yttrandefrihet. En av de intervjuade kineserna berättar om hur kinesiska turister kommer till Sverige och upptäcker att de på hotellrummet kan gå in på vilka webbplatser som helst, också sådana som är blockerade i Kina. ”Många kineser som reser utomlands är nyfikna och vill undersöka vilka webbplatser de kan komma åt”, berättar hon. ”Men de flesta människor i Kina vet inte att Sverige är så bra på yttrandefrihet och öppenhet. Ni borde marknadsföra detta mer”, säger hon. 23 Ländernas behov och Sverıges betydelse. Uppmuntra ökad nätanvändning Intervjupersonerna har många olika förslag om vad länder som Sverige kan göra för att stödja frihet och utveckling på nätet i andra delar av världen. Flera av dem framhåller att en ökad nätanvändning i sig leder till ökad yttrandefrihet, eftersom det i praktiken är omöjligt för myndigheterna att kontrollera allt som sägs och publiceras på nätet. Att uppmuntra och möjliggöra ökad tillgänglighet och nätanvändning är därför ett sätt att indirekt bidra till ökad yttrandefrihet och demokratisering. I flera av de undersökta länderna är tillgängligheten till internet fortfarande låg hos stora delar av befolkningen. Många av dem som har tillgång till internet har dessutom undermålig uppkoppling och bristfälliga kunskaper i hur de kan använda nätet. Bara genom att öka tillgängligheten och kunskapsnivån går det att göra stora framsteg. Ett sätt att göra detta är att visa på fördelarna med att alla har tillgång till internet. Enligt Pranesh Prakash på CIS i Indien är det viktigt att framhålla positiva exempel. En av intervjupersonerna i Kina tycker att Sverige ska dela med sig av konkreta erfarenheter som visar att ökad yttrandefrihet ger bättre ekonomisk utveckling. Just detta argument tror hon att regeringen i Kina är mogen att ta till sig. Utbildning av nätanvändare, journalister och aktivister Det vanligaste förslaget bland intervjupersonerna är att Sverige kan bidra med utbildning och kunskap om nätanvändning, faktagranskning och yttrandefrihet. ”Utbilda ideella organisationer i hur de kan använda internet i sitt arbete, utbilda journalister i hur de kan använda internet mer effektivt och bli bättre på utredande journalistik”, säger en av de ryska intervjupersonerna. Om utbildningen sker i Ryssland eller Sverige tycker han inte spelar någon roll. Möjligen kan den även ske på distans. Hans kollega Ilya Stechkin vid Moskvas statliga universitet håller med. En idé kan enligt honom vara att starta ett mediekunskapsprojekt för att öka människors kunskaper om nätanvändning och nätmedier. Flera av intervjupersonerna föreslår också utbildning för nätaktivister i hur man bättre skyddar sin egen information. ”Det största integritetsproblemet är faktiskt att människor frivilligt lämnar ut sina personliga uppgifter”, säger Alan Rosenblatt på Internet Advocacy Roundtable i USA. Detta problem är inte nödvändigtvis mindre i länder där rättstryggheten är bristfällig och det finns en säkerhetspolis som brukar spionera på medborgarna. ”De flesta är inte medvetna om hur informationen färdas, hur den kan användas eller vem som kan snappa upp den”, säger bloggaren Ramy Raoof i Egypten. ”Majoriteten vet för lite om digital säkerhet och vad de kan göra för att skydda sig”, tillägger han. Motverka censur och blockering av webbplatser Ett sätt att motverka censur är att när webbplatser hotas av nedsläckning flytta dem till servrar i andra länder. Därmed undviks risken att webbplatserna helt försvinner, även om det fortfarande kan vara svårt att nå dem från det land som vill censurera innehållet. Av de undersökta länderna är det hittills bara Kina som i stor omfattning blockerar utländska webbplatser. (YouTube är av och till blockerat i Pakistan.) Den som bor i Kina kan kringgå internetcensuren med ett Virtual Private Network (VPN). Detta är en tjänst som du köper av ett företag och som innebär att du kopplar upp dig mot en server i ett annat land, och därmed fritt kan komma åt vilka webbplatser du vill. Nackdelen med att använda ett VPN är att det kostar pengar och att uppkopplingen blir långsammare. Om myndigheterna vill, kan de stänga ner VPN-tjänsten, vilket ibland händer i Kina. Anonyma så kallade proxyservrar baserade utanför Kina kan användas för att få tillgång till spärrat innehåll. Eftersom webbplatserna är blockerade bara för datorer i Kina, går det att få tillgång om det ser ut som att du surfar på en dator i något annat land. 24 USA skänker pengar för att utveckla proxyservrar som ska göra det lättare för kinesiska internetanvändare att komma åt blockerade webbplatser. ”Detta kan vara ett sätt att öka yttrandefriheten, men jag tror inte att det är ett särskilt effektivt sätt”, säger den kinesiske bloggare som United Minds har intervjuat. ”En proxyserver kan blockeras, och jag tror att den kinesiska staten har tillräckligt med teknik och begåvade människor för att kunna göra det med vilken proxyserver som helst”, förklarar han. Det finns även annan teknik som kan användas för att kringgå nationell internetcensur. Alkasir är en tjänst som är populär i Mellanöstern och som finns på både engelska och arabiska (www.alkasir.com). Alan Rosenblatt på Internet Advocacy Roundtable i USA spår att det i framtiden kommer att utvecklas satelliter som gör det möjligt att fritt koppla upp sig mot internet, oavsett vilket land man befinner sig i. I dag pågår en teknisk kapplöpning mellan länder som vill kunna censurera och aktörer som vill förhindra censur. Genom att bidra med pengar och tekniskt kunnande kan Sverige stötta organisationer som vill förhindra censur. Det finns en hel del webbplatser som erbjuder information om hur internetanvändare kan skydda sig mot övervakning. En sådan webbplats är skapad av Electronic Frontier Foundation: ”Surveillance Self-Defence” (ssd.eff.org). Juridiskt stöd Intervjupersonerna i Pakistan framhåller behovet av juridiskt stöd. ”Vårt rättssystem är inte anpassat efter den moderna tekniken”, säger Shahzad Ahmad. ”Regeringen utnyttjar luckor i lagstiftningen för att driva igenom begränsningar i yttrandefriheten”, förklarar han. Med hjälp av juridiskt kunnande utifrån skulle detta kunna undvikas, hoppas Shahzad Ahmad. Även en av intervjupersonerna i Kina efterfrågar juridiskt stöd, fast på ett annat sätt. Myndigheterna i Kina har problem att få in korrekt information, eftersom det finns en rädsla för att den information som lämnas in ska missbrukas. Därför är det viktigt att bygga upp förtroende och införa lagstiftning som garanterar att viss information skyddas. ”Här skulle Sverige kunna bidra med kunskap om hur man formulerar lagar som skyddar den personliga integriteten”, säger hon. Skydda individer och motverka övervakning Att webbplatser blockeras och stängs ner är allvarligt, men ett väl så stort problem är den självcensur som sker i länder där yttrandefriheten inte respekteras. I Pakistan är hädelse mot islam förknippat med dödsstraff. Det finns gränser för vilka risker individer vågar ta, och få är beredda att hamna i fängelse för något som de har skrivit på en blogg. Enligt den ryska journalisten Oksana Chelysheva är det viktigt att följa upp vad som händer med regimkritiker som regeringar försöker tysta ner. Att omvärlden håller ögonen på vad som händer ger ökad trygghet för dessa individer. En annan åtgärd är att bidra med tekniska verktyg som minskar risken för övervakning och skyddar internetanvändares identitet. ”VPN-tjänster är viktiga, särskilt i länder med ökande internetövervakning”, säger bloggaren Sana Saleem i Pakistan. Utbyte med nätaktivister Oksana Chelysheva tycker att Sverige ska öka utbytet med aktivister som verkar för nätfrihet. Genom att bjuda in nätaktivister till Sverige är det lättare att få insikter om vilka behov dessa har och hur situationen är i deras hemländer. Det är också ett sätt att ge aktivisterna moraliskt stöd och uppmuntran. De kontakter som etableras kan bli värdefulla. Information på andra språk I Ryssland tycker intervjupersonerna att Sverige ska bli bättre på att erbjuda information på andra språk, allra helst ryska. Att information bara finns på svenska eller i bästa Ländernas behov och Sveriges betydelse fall även engelska, innebär en stor begränsning – särskilt ur ett ryskt perspektiv. En av intervjupersonerna i Kina tar också upp språkfrågan. ”Den mesta informationen i Sverige är på svenska, så det är svårt för utlänningar att förstå. Ni borde publicera mer information på engelska”, säger hon. Uppmuntra internationell dialog Pranesh Prakash på CIS i Indien framhåller värdet av ett gemensamt internationellt forum där nätfrihetsfrågor kan diskuteras. Han tycker att Sverige och andra länder ska öka sitt engagemang i Internet Governance Forum (IGF), en arena som FN har bildat för diskussion om internets utveckling och framtid. ”IGF kommer aldrig att kunna ersätta de andra forum som finns, men om de frågor som diskuteras i andra forum lyfts fram till IGF, kan det bli en direkt dialog mellan olika länder”, säger Pranesh Prakash. ”IGF får ingen trovärdighet om inte länderna börjar behandla det mer seriöst”, påpekar han. Utan ett gemensamt forum där frågor om nätets utveckling diskuteras, befarar Pranesh Prakash att internet kommer att splittras och bli konfliktfyllt. Människorättsaktivisten Nadine Sherif i Egypten anser att det är viktigt med internationella avtal som skyddar nätaktivisters säkerhet. Internet är gränslöst och det behövs gemensamma bestämmelser om exempelvis individers rätt till integritetsskydd. Josh Levy på Free Press i USA tycker att det är vanskligt om västvärlden försöker tvinga på andra länder sina synsätt. ”Det kommer troligtvis att slå tillbaka om vi säger åt andra länder hur de ska agera”, säger han. ”I stället behöver vi uppmuntra en öppen dialog om fördelarna med nätfrihet”, menar Josh Levy. 25 Dra nytta av befintliga projekt Flera av intervjupersonerna framhåller att det är bättre att dra nytta av befintliga projekt än att bygga upp nya strukturer. ”Det finns redan nätverk med personer som arbetar för mänskliga rättigheter, och det går att ta hjälp av dessa”, säger bloggaren Sana Saleem i Pakistan. ”Sverige kan höja sin profil när det gäller transparens och yttrandefrihet inom ramen för de projekt som ni redan håller på med, till exempel Sida-finansierade projekt, påpekar en av intervjupersonerna i Kina. Profilera Sverige och Norden Enligt flera av intervjupersonerna har Sverige och de andra nordiska länderna hög trovärdighet i frågor som rör yttrandefrihet och nätfrihet. Delvis är det dock synligheten som saknas. ”Ni behöver en strategi. Nätfrihet förknippas med USA, så därför måste ni differentiera er från USA”, säger journalisten Nasry Esmat i Egypten. Särskilt bland intervjupersonerna i Egypten och Pakistan finns en stor efterfrågan på att europeiska länder som Sverige ska engagera sig mer i frågor som rör yttrandefrihet och nätfrihet, bland annat för att det inte bara ska vara USA som förknippas med dessa frågor. ”Ett ökat stöd från Sverige är extremt viktigt för oss som kämpar för mänskliga rättigheter i auktoritära stater eller omogna demokratier som Pakistan”, anser Shahzad Ahmad på Bytes for All. 26 Slutsatser och rekommendatıoner. Syftet med denna studie är att undersöka nätfriheten i sex utvalda länder, vilka kanaler som är viktiga i respektive land, synen på Sverige som nätfrihetsförespråkare och vad länder som Sverige kan bidra med för att öka friheten och utvecklingen på nätet. Bakgrunden är Sveriges starka tradition när det gäller demokrati och yttrandefrihet. Vårt land är dessutom ett av de mest IKT-mogna och kreativa länderna i världen. Detta i kombination gör Sverige särskilt lämpat som aktör för att driva frågor om nätfrihet. Internet har redan bidragit till att öka yttrandefriheten i världen genom att tillgången till information har ökat dramatiskt. Även i länder där yttrandefriheten är starkt begränsad, har tekniken gjort det lättare för människor att uttrycka sina åsikter. Men denna ökade frihet kan tyvärr inte tas för given. Det pågår en ständig dragkamp mellan dem som vill underlätta flödet av fri information och dem som vill införa mer kontroll och censur. Slutsatserna av projektet kan sammanfattas i följande fyra övergripande punkter. Vårt engagemang är efterfrågat Det är tydligt att Sveriges engagemang i nätfrihetsfrågan är efterfrågat. I flera av de undersökta länderna är yttrandefriheten på nätet hotad. Metoderna för att tysta kritiker och begränsa tillgången till information är många och sofistikerade, och de tycks öka i styrka. Flera aktörer följer kontinuerligt utvecklingen när det gäller nätfrihet i de olika länderna. Men demokratiska länder behöver också utöva påtryckningar och kritik när yttrandefriheten inskränks. Frågan om yttrandefrihet på nätet är starkt förknippad med USA, vilket enligt intervjupersonerna anses vara en nackdel – särskilt i den muslimska delen av världen. Flera av de nätaktivister vi har intervjuat vittnar om att detta försvårar deras kamp. Det finns en stark önskan att europeiska länder som Sverige ska engagera sig mer för att få bort den ensidiga kopplingen till det kontroversiella USA. Sverige har gott rykte i frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter – och har därför hög trovärdighet. Det gäller även våra nordiska grannländer. I Ryssland är det naturligt att beakta Finland, som liksom Sverige har en hög IKT-mognad. Enligt World Economic Forums Networked Readiness Index (2013) har Finland övertagit positionen som världens mest IKT-mogna land, medan Sverige fallit ner till tredje plats. Samtliga nordiska länder hamnar mycket högt i denna ranking. Projekt för ökad nätfrihet kan därför med fördel drivas i samarbete med de andra nordiska länderna för att ge större genomslagskraft. Det är också avgörande att i detta arbete hitta rätt berättelse, begrepp och tonläge som passar den lokala kontexten. Om exempelvis ”yttrandefrihet” och ”nätfrihet” som begrepp är starkt associerade med USA, kan det vara strategiskt att använda uttryck som inte bär lika laddade konnotationer. Sverige kan profilera sig mer Sveriges engagemang för nätfrihet är inte nytt, men det är få som känner till vilka insatser vi som land gör. Insikterna om detta tycks vara begränsade till dem som deltar i de internationella forum där frågor om nätfrihet diskuteras. Det är tydligt att Sverige behöver höja sin profil och öka sin strategiska kommunikation i frågor som rör frihet och utveckling på nätet. Sveriges roll som nätfrihetsförespråkare behöver kommuniceras mer externt. Frågan kan också lyftas fram tydligare i befintliga projekt som Sverige är med och driver, exempelvis Sida-finansierade projekt. Nätet överlägset som kanal En insikt från studien är att nätet är en mycket viktig påverkanskanal i samtliga undersökta länder. Yttrandefriheten är i dag större på nätet än utanför nätet i samtliga undersökta länder, undantaget Indien. Dock finns accelererande hot om kommande begränsningar av nätfriheten i flera av länderna. I länder som Ryssland och Egypten – där nättillgången är relativt hög– är internet en självklar kanal för den som vill sprida oberoende information. Även i länder som Indien 27 och Pakistan, där tillgången är lägre, är internet den naturliga kanalen för att nå ut till yngre opinionsbildare. Den som bara studerar statistiken över olika massmediers räckvidd riskerar att dra fel slutsatser, även om traditionella massmedier fortfarande är betydelsefulla. Papperstidningarnas upplagor sjunker successivt, medan antalet internetanvändare fortsätter att öka i snabb takt. Detta gör att nätet på några års sikt kommer att bli en ännu viktigare kanal. Traditionella massmedier konsumeras därtill i allt större utsträckning via nätet. Den ”digitala” sfären integreras successivt med den ”analoga”, vilket gör att det blir allt svårare att göra åtskillnad mellan frihet på och utanför nätet. Samverkan gör oss starkare Sverige behöver höja sin profil i nätfrihetsfrågan, och för att åstadkomma förändring är det avgörande att centrala samhällsaktörer samverkar. Civilsamhälle, stat och näringsliv behöver alla förmås att samarbeta för att öka påverkansmöjligheterna och nå resultat. Påverkan kan bedrivas via många olika kanaler. Det behöver inte bara handla om politiska eller diplomatiska kontakter på hög nivå. Väl så betydelsefullt kan vara att frågan aktualiseras i affärsdiskussioner med svenska företag eller i utbyten med svenska universitet och högskolor. För SI är det en stor och viktig uppgift att underlätta detta och uppmana olika aktörer att samverka. 28 Appendıx. Länkar tıll aktörer som granskar nätfrıheten ı olıka delar av världen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Freedom House, www.freedomhouse.org Reporters Without Borders, www.rsf.org Open Net Initiative (ONI), www.opennet.net Electronic Frontier Foundation (EFF), www.eff.org Committee to Protect Journalists (CPJ), www.cpj.org Digital Civil Rights in Europe (EDRI), www.edri.org The Citizen Lab vid University of Toronto, www.citizenlab.org Association for Progressive Communications (APC), www.apc.org The Public Voice, www.thepublicvoice.org Center for Studies on Freedom of Expression and Access to Information (CELE), www.palermo.edu/cele/ Bolo Bhi, www.bolobhi.org Mideast Youth, www.mideastyouth.com Free Press, www.freepress.net IT for Change, www.itforchange.net Internet & Society Co:llaboratory, en.collaboratory.de Foundation for a Free Information Infrastructure (FFII), www.ffii.org Blocked on Weibo, blockedonweibo.tumblr.com/(verktyg) GreatFire.org, en.greatfire.org (verktyg) 29 EGYPTEN: ”Bland konservatıva egyptıer uppfattas ınte frıhet nödvändıgtvıs som något posıtıvt.” I Egypten har internet en jämförelsevis stark ställning, delvis beroende på den roll landet spelade i samband med ”den arabiska våren”. Detta betyder dock inte att det i dag råder yttrandefrihet på nätet, eller att nätanvändarnas integritet respekteras. Efter revolutionen har myndigheterna fortsatt ungefär som tidigare, fast med minskad kapacitet. Under revolutionen i Egypten 2011 stod bloggaren och människorättsaktivisten Ramy Raoof i händelsernas cen trum. Han intervjuades på CNN och i andra internationella massmedier om vad som pågick i landet. Bland annat rapporterade han om Mubarakregimens desperata motdrag att stänga ner internet och strypa mobiltrafiken, vilket var riktat mot demonstranterna. Ramy Raoof anser att Facebook och Twitter är viktiga verktyg ”i frihetens tjänst”, men han tror inte att de var avgörande för den egyptiska revolutionen. Demonstrationerna mot Mubarak fortsatte i flera dagar trots att internet helt stängdes ner, påpekar han. Att bygga ut IKT-infrastrukturen var en del i Mubarak regimens strategi för att skapa tillväxt och nya jobb. Någon omfattande internetcensur bedrevs inte, även om tekniken enligt Freedom House (2012) användes för att övervaka oppositionella och sprida propaganda. Det hände också att bloggare fängslades för sådant som de hade skrivit. Det första fallet var den 23-årige juridikstuderanden Kareem Amer, som 2007 dömdes till fyra års fängelse för att han i ett blogginlägg skulle ha förolämpat islam och Mubarak. Efter Mubarakregimens fall fortsatte militären på samma sätt som tidigare. I april 2011 dömdes den 26-årige blogg aren Maikel Nabil till tre års fängelse för att han i ett blogg inlägg skulle ha förolämpat den egyptiska militären. Nabil släpptes i januari 2012, efter mer än 300 dagar i fängelse, och lever i dag i exil i Tyskland. (www.maikelnabil.com) Enligt Ramy Raoof vill även den nuvarande egyptiska regeringen samla på sig alla uppgifter den kan få tag i, oavsett om det finns något skäl för insamlingen eller ej. ”Men den utövar inte censur i bemärkelsen att den blockerar webbplatser och gör dem otillgängliga, det har vi inte sett”, säger han. Muslimska brödraskapet I slutet av 2011 och början av 2012 hölls val till det egyptiska parlamentets underhus. Utfallet av valet blev att muslimska brödraskapets parti fick flest röster. Några månader senare vann islamisten Muhammad Morsi presidentvalet och blev Egyptens president. Enligt Freedom House (2013) visar landets nya ledare ingen respekt för principer som demokrati och mänskliga rättigheter. Förtrycket fortsätter och särskilt yttrandefriheten kränks. Ett stort antal demonstranter har dödats av säkerhetsstyrkor, och bara i några enstaka av dessa fall har poliser dömts för brott. Journalister och bloggare har åtalats till följd av anklagelser om att de skulle ha ”förolämpat presidenten”. Därtill pågår rättsprocesser mot flera ideella organisationer, bland andra Freedom House. Intervjupersonerna hävdar att mycket fortsätter ungefär som tidigare, med den skillnaden att myndigheterna i dag inte kan arbeta lika ostört som under Mubaraktiden. Journalisten Nasry Esmat säger att säkerhetstjänsten före revolutionen brukade följa vad aktivister gjorde på nätet. ”Vad som hindrar den i dag är främst att den inte har tillräcklig kapacitet, den har fullt upp med andra problem”, säger han. Den samlade bilden är att de egyptiska myndigheterna inte bedriver någon internetcensur i den bemärkelsen att de filtrerar information eller blockerar webbplatser. Detta är anledningen till att flera organisationer som granskar nätfriheten i olika länder bedömer att Egypten har större nätfrihet än exempelvis Ryssland och Indien. Egypten – ett uppkopplat land Mubarak satsade på att bygga ut Egyptens IKT-infrastruktur, vilket möjliggjorde ett ökat nätanvändande. Att den nya tekniken kunde utgöra ett allvarligt hot mot hans styre insåg han först senare. Den roll som nätet spelade i störtandet av Mubarakregimen, ledde till ett kraftigt ökat intresse för sociala medier. I slutet av 2011 fanns över tio miljoner Facebook-konton registrerade i Egypten, vilket innebar att landet hamnade på tjugo-i-topp-listan i världen över länder med flest antal Facebook-användare. 30 Intervjupersonerna anser att internet har bidragit till att öka yttrandefriheten i Egypten, i bemärkelsen att tillgången på oberoende information har ökat. ”Internet har skapat en alternativ väg för att få tillgång till information, en källa som regeringen inte kan kontrollera”, säger Nadine Sherif, verksam vid Cairo Institute for Human Rights Studies. ”Internet är en kanal för att dela information. Det är upp till användarna att själva avgöra vad som är sant – och det krävs också vissa ansträngningar för att få fram tillförlitlig information”, säger bloggaren Ramy Raoof. ”Webben är en fri och decentraliserad mediekanal, som möjliggör för människor att fritt ta upp ämnen som angår dem. Flera tabun som finns i traditionella massmedier har brutits på nätet”, förklarar Ramy Raoof. Han framhåller också vikten av att man som nätanvändare själv kan skapa ett innehåll, istället för att bara ta emot. Synen på yttrandefrihet i andra länder ”Egypten är ett väldigt konservativt samhälle. Jag vill inte påstå att alla tabun har brutits, men det går inte längre att låtsas som att det inte finns politisk och religiös pluralism”, säger journalisten Nasry Esmat. ”Även människor som inte är accepterade av samhället, kan göra sina röster hörda online”, tillägger han. ”När människor i Egypten tänker på frihet, tänker de oftast på USA. Västvärlden är förknippad med frihet, men bland konservativa egyptier uppfattas detta inte nödvändigtvis som något positivt”, säger journalisten Nasry Esmat. Enligt intervjupersonerna finns det egentligen inga ämnen som inte kan diskuteras på nätet i Egypten. ”Jag har sett information som är relaterad till militära aktiviteter, som bryter mot sociala och kulturella tabun. Jag hävdar inte att detta är populärt bland de styrande, men det går att finna all sorts information”, säger Nasry Esmat. Nätet som nyhetskanal i Egypten Internet är en allt viktigare kanal för nyhetsinformation i Egypten, och 87 procent av befolkningen anser att det är viktigt med ett fritt internet utan censur (Pew Research Center, 2012). Intervjupersonerna vill dock inte hävda att den information som egyptierna får via nätet i särskilt hög utsträckning är tillförlitlig. ”Det finns en omfattande ryktesspridning. Så är det förstås i alla länder, men situationen är särskilt problematisk i Egypten, eftersom Mubarak lärde folket att uppfatta vissa åsikter som fakta”, hävdar människorättsaktivisten Nadine Sherif. ”Källgranskningen är dålig och många nätanvändare kan inte skilja mellan sant och falskt”, säger hon. Bloggaren Maikel Nabil, som i dag lever i exil i Tyskland, beskriver sig på sin webbplats bland annat som ”liberal”, ”sekulär”, ”kapitalist”, ”feminist” och ”för västvärlden” – ett antal epitet som är uppenbart kontroversiella i Egypten. ”Frihet associeras i stället i viss utsträckning med moraliskt förfall. Islamisterna sätter likhetstecken mellan frihet och rättigheter för homosexuella, och det är inte något du vill bli förknippad med i Egypten”, berättar Nasry Esmat. Synen på Sverige som nätfrihetskämpe Bloggaren Ramy Raoof har begränsade kunskaper om Sverige, och han vill därför inte yttra sig om i vilken utsträckning Sverige står för nätfrihet. ”Sverige betraktas generellt som ett föredöme när det gäller hur landets invånare behandlas. Jag vet inget om landet när det gäller nätfrihet, men jag har aldrig hört något dåligt om Sverige”, säger människorättsaktivisten Nadine Sherif. Journalisten Nasry Esmat påpekar att han tidigare inte visste något om Sverige, men efter att ha deltagit i en utbildning som Svenska institutet anordnade, förknippar han definitivt Sverige med frågor som rör frihet och yttrandefrihet. Han tycker dock att bilden av landet som en nätfrihetskämpe grusas av rättsprocessen mot WikiLeaks-grundaren Julian Assange. ”Jag älskar WikiLeaks. Som journalist var jag mycket entusiastisk när jag fick tillgång till information om relationen Appendix 31 mellan den amerikanska ambassaden i Kairo och Mubarakregimen. Vi tycker att vi har rätt att få veta vad som pågick”, förklarar han. som skyddar nätaktivisters rätt till yttrandefrihet. ”Internet är gränslöst och det behövs gemensamma bestämmelser om exempelvis individers rätt till integritetsskydd”, säger hon. Nasry Esmat är medveten om att anklagelserna mot Assange gäller något helt annat än projektet WikiLeaks, men han anser ändå att rättsprocessen mot Assange gör att Sverige framstår i dålig dager. Journalisten Nasry Esmat vill att Sverige ska anamma det han kallar för ”WikiLeaks-modellen”, och garantera alla fri tillgång till information. ”Jag tycker att fri tillgång till internet ska vara en mänsklig rättighet”, säger han. Vad Sverige kan bidra med ”Ni behöver en strategi. Nätfrihet förknippas med USA, så därför måste ni differentiera er från USA”, säger Nasry Esmat. Människorättsaktivisten Nadine Sherif vill att länder som Sverige ska driva på för att få igenom internationella avtal Sammanfattning om Egypten . Mubarakregimens satsningar på IKT möjliggjorde . en ökad nätanvändning i Egypten, vilket i sin tur lade grunden till att de sociala medierna fick så stor betydelse i den egyptiska revolutionen. Någon omfattande nätcensur bedrivs inte i landet, . men tekniken används för att övervaka oppositionella och sprida politisk propaganda. Efter revolutionen har de egyptiska myndigheterna . fortsatt ungefär som tidigare, fast med minskad kapacitet. Islamisterna visar ingen respekt för principer som demokrati och mänskliga rättigheter. Journalister och bloggare har åtalats till följd av anklagelser om att de har förolämpat president Morsi. Intervjupersonerna anser ändå att internet har bidra- . git till att öka yttrandefriheten i Egypten, eftersom tillgången till oberoende information har ökat. Alla ämnen kan diskuteras på nätet – någon systematisk filtrering av information förekommer inte. Många egyptier har enligt intervjupersonerna en ofördelaktig bild av USA. Begreppet ”frihet” förknippas med västvärlden, och uppfattas av konservativa egyptier inte nödvändigtvis som . positivt. Samtidigt tycker de flesta egyptier att nätet ska vara fritt och ocensurerat. Intervjupersonerna har begränsade kunskaper om Sverige, men det finns en efterfrågan på ett större engagemang från de europeiska länderna i frågor som rör yttrandefrihet på nätet och skydd av nätanvändares integritet. Fakta om Egypten Antal invånare: 80 miljoner Internettillgång: 39 % av befolkningen (ITU, 2011) Antal mobilabonnemang: 83 miljoner (ITU, 2011) Antal Facebook-konton: 12 miljoner (Internet World Stats, 2012) Köpkraftskorrigerad BNP per invånare: $6 281 (World Bank, 2011) Viktiga sociala medier Facebook och i viss utsträckning Twitter. YouTube-filmer som sprids via Facebook. 32 INDIEN: ”Lättare att censurera onlıne än offlıne.” Indien brukar beskrivas som världens största demokrati och har på många sätt en livlig offentlig debatt. Men det hindrar inte att de indiska myndigheterna försöker begränsa yttrandefriheten på nätet, och att det har införts lagstiftning som möjliggör godtycklig censur. Alok Dixit, 25 år, är nätaktivist och var med och startade kampanjen ”Save Your Voice”, som syftar till att slå vakt om yttrandefriheten på nätet. Han började sin yrkesbana som journalist, och utan internet vore han enligt utsago ”ingenting, mer än en fattig indisk kille”. Rörelsen ”Save Your Voice” har fått stor uppmärksamhet delvis tack vare den hungerstrejk som Alok Dixit och medgrundaren Aseem Trivedi genomförde i protest mot Section 66 A i Indiens Information Technology Act (ITA). Denna lagstiftning innebär bland annat att vem som helst kan lämna in klagomål mot ”stötande” webbinnehåll, vilket får konsekvensen att webbleverantören är skyldig att inom 36 timmar ta bort det kritiserade innehållet – utan rättslig prövning. Det är först i efterhand som det kan prövas rättsligt om det kritiserade innehållet verkligen är olagligt. Så sent som i september 2012 arresterade polisen i Bombay Alok Dixits samarbetspartner Aseem Trivedi för satirteckningar som denne hade lagt ut på nätet. Teckningarna var ett inslag i en kampanj mot korruption, men censuren motiverades med att Aseem Trivedi gjorde narr av indiska nationalsymboler. När vi talar med Alok Dixit tycker han dock inte att nätcensur är något stort samhällsproblem i Indien. ”Myndigheterna försöker censurera internet, men de lyckas inte – de har ingen chans att hänga med”, säger han. Enligt Alok Dixit har internet i praktiken inneburit en dramatiskt ökad yttrandefrihet i Indien. ”Det är en verklig revolution. Även en flicka på landet, som knappt får lämna huset för sina föräldrar, kan uttrycka sina åsikter på Facebook”, förklarar han. Censurlagstiftning som missbrukas Inte desto mindre har de lagar som Indien infört för att begränsa yttrandefriheten på nätet mött svidande kritik. ”Lagstiftningen är faktiskt riktigt dålig ur ett yttrandefrihetsperspektiv”, säger Pranesh Prakash vid organisationen Centre for Internet and Society (CIS) i Bangalore. ”Begränsningarna för vad man får säga är större online än offline”, konstaterar han. CIS har granskat hur lagstiftningen i praktiken tillämpas. Sju gånger kontaktade Prakash och hans kollegor olika internetleverantörer och begärde att webbinnehåll skulle tas bort. Medvetet valdes sådant innehåll som knappast kan anses vara olagligt. ”I sex av sju fall tog internetleverantören bort innehållet. Bara i ett fall fick vi nej – och då handlade det om en annons som internetleverantören skulle förlora pengar på att ta bort”, berättar Pranesh Prakash. Det internationellt mest uppmärksammade fallet av internetcensur i Indien var när två 21-åriga kvinnor i november 2012 greps av polisen i Bombay. Orsaken var att de på Facebook hade kritiserat att staden i princip stängde i samband med sörjandet av den bortgångne Shiv Sena-ledaren Bal Thackeray, av rädsla för oroligheter. Kvinnorna släpptes senare och utredningen mot dem lades ner. Men händelsen visar att lagstiftningen lätt kan missbrukas – och att så bevisligen sker. Mer accepterande syn på censur Anja Kovacs leder den progressiva tankesmedjan Internet Democracy Project i Delhi. Enligt denna är det lätt att lämna in klagomål och kräva att webbinnehåll tas bort, men hon är tveksam till om särskilt många av klagomålen kommer att hålla i en domstol. ”Rättsprocesser i Indien är väldigt långsamma så vi vet ännu inte”, förklarar hon. Anja Kovacs kommer ursprungligen från Belgien men hon har bott i Indien sedan 2001. Hon hävdar att censuren i Indien generellt är mer omfattande än i många västländer, och att indierna också har en mer accepterande syn på censur. ”Orsaken är att censur har använts som ett instrument Appendix för att motverka sociala och religiösa konflikter. Regeringen, med stöd av stora delar av det indiska samhället, begränsar yttrandefriheten i olika grupper genom att förbjuda dem att tala illa om varandra”, förklarar hon. Men Anja Kovacs anser att detta måste förändras. ”Om vi vill behålla ett fritt och öppet internet måste Indien ge upp en del av sin besatthet att kontrollera vad som sägs”, säger hon. Ett omfattande regelverk har också införts för internetkaféer, vilket innebär att besökarna noggrant måste registreras och övervakas. Syftet med reglerna sägs bland annat vara att få bort pornografi och att göra det säkrare för kvinnor att besöka internetkaféer, men enligt Anja Kovacs är effekten den motsatta. ”Unga kvinnor känner sig mer utsatta när de blir registrerade och övervakade av de unga män som driver internetkaféerna”, förklarar hon. Internet får långsamt ökad betydelse Många opinionsbildande rörelser i Indien är inte verksamma på nätet. De har andra kanaler för att nå ut, och flertalet av deras anhängare är inte uppkopplade. Men enligt intervjupersonerna blir det ändå vanligare med nätkampanjer, inte minst via Facebook. Antalet internetanvändare i Indien ökar i snabb takt, även om det är lätt att övertolka statistiken. Enligt officiell statistik finns i dag över 900 miljoner mobilabonnemang, men flertalet indier kan inte använda sina mobiler för att surfa på nätet. Den snabba ökningen av antalet mobilabonnemang beror delvis på att välbeställda hushåll skaffar sig fler och nya mobiler, vilket inte är detsamma som att antalet mobilanvändare ökar. ”Det finns en stor generationsklyfta när det gäller nätanvändningen”, säger Alok Dixit. ”Makthavarna förstår inte den nya tekniken – och därför är de rädda. De betraktar internet som ett hot snarare än en möjlighet”, förklarar han. 33 Vad Sverige kan bidra med Alok Dixit vet nästan inget om Sverige, och han vill därför inte ge några råd om hur länder som Sverige ska agera. Generellt tror han att utbildning är den bästa åtgärden för att långsiktigt stärka yttrandefriheten på nätet. Om fler lär sig att använda internet på rätt sätt kommer försöken till censur att misslyckas, hävdar Dixit. Han får medhåll av Pranesh Prakash som anser att mycket kan göras för att förbättra tillgången till internet i Indien. En viktig åtgärd är att sprida positiva exempel om hur internet kan användas. Han tycker också att Sverige och andra länder ska fortsätta stödja Internet Governance Forum, IGF, som har potential att bli ett gemensamt forum där världens länder kan diskutera frågor som rör yttrandefrihet på nätet. Anja Kovacs uppskattar att Sverige engagerar sig i frågor som rör yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. ”Det behövs större engagemang från fler stater”, säger hon. Hon tycker att Stockholm Internet Forum är ett utmärkt initiativ. Men Kovacs beklagar att Sverige genom sitt agerande i andra sammanhang har bidragit till att underminera sin egen trovärdighet. De exempel hon nämner är åtalet mot Pirate Bay-grundaren (hon minns inte hans namn), hanteringen av fallet med WikiLeaks-grundaren Julian Assange samt den svenska regeringens oreserverade stöd till svenska företag som säljer avlyssningsteknik till diktaturer (hon minns inte vad företaget heter). ”Det är för mycket skumma delar i dessa historier”, säger Anja Kovacs. I övrigt har Kovacs en positiv bild av Sverige, och hon anser att bland indier har europeiska länder som Sverige större trovärdighet än USA. 34 Sammanfattning om Indien . Antal mobilabonnemang: Cirka 894 miljoner (ITU, 2011) Indien har infört en lagstiftning som möjliggör god- . tycklig censur på nätet. På sätt och vis är det i dag lättare att censurera information online än offline. Sett utifrån ett större perspektiv har internet ändå . ökat yttrandefriheten i Indien, eftersom fler kan sprida sina åsikter. Den censur som förekommer är långt ifrån heltäckande. Intervjupersonerna är positiva till att Sverige enga- . gerar sig i frågor som rör yttrandefrihet på nätet. De tycker det är viktigt med internationella forum där dessa frågor diskuteras. Sveriges rykte är i grunden gott, men initierade indier är förvånade över det svenska agerandet i vissa frågor – bland annat behandlingen av WikiLeaks-grundaren Julian Assange. För Indiens räkning bedömer de att utbildning är det effektivaste instrumentet för att långsiktigt stärka yttrandefriheten på nätet. Med fler utbildade internetanvändare blir det svårare att utöva censur. Fakta om Indien Antal invånare: Cirka 1,2 miljarder (Census of India, 2011) Antal smartphones: 58 miljoner (FICCI & KPMG International, 2012) Antal Facebook-konton: 63 miljoner (Internet World Stats, 2012) Köpkraftskorrigerad BNP per invånare: $3 650 (World Bank, 2011) Organisationer i Indien som arbetar för yttrandefrihet på nätet Centre for Internet and Society (CIS), Internet Democracy Project, Save Your Voice, Software Freedom Law Center (SFLC), Free Software Movement of India Viktiga sociala medier Facebook, Twitter, YouTube och Orkut. Annat värt att känna till En av fem kvinnor i Indien och Egypten tycker att det är olämpligt för kvinnor att använda internet. Källa: Pew Research Center Internettillgång: Cirka 137 miljoner användare, 10 % av befolkningen (Internet & Mobile Association of India, 2012) Appendix 35 KINA: ”Vı känner oss ständıgt övervakade.” Kina är det land i världen som har det mest avancerade systemet för att censurera och övervaka internet. Trots flera hundra miljoner nätanvändare – mer än i något annat land – lyckas regimen upprätthålla en omfattande kontroll över informationsflödet. Exempel på hur censuren i Kina konkret kan gå till får vi när vi pratar med Wu Fang, en frispråkig kinesisk bloggare i Beijing. Han har ett tiotal gånger blivit uppsökt av polisen med anledning av sådant som han har skrivit på nätet. De har uppsökt honom i hans hem och på hans arbetsplats, och vid ett tillfälle blev han även kallad till polisstationen. ”De beordrar dig att ta bort det du har skrivit, och om du inte gör det kommer de att stänga ner din webbplats. De kan hota dig med att de ska skada din familj eller se till att du blir uppsagd”, säger han. Wu Fang verkar förvånansvärt obekymrad över dessa påhälsningar av polisen. ”Än så länge har de inte gjort något – de har bara hotat”, konstaterar han. Att kontrollsystemet fungerar är, enligt de kineser vi intervjuat, uppenbart. ”I praktiken bygger det i stor utsträckning på självcensur. Det finns alltid en gräns för vilka risker du vågar ta. Du vill inte hamna i fängelse för att du har skrivit något på en blogg”, förklarar Cheng Lian, en kvinna som arbetar med frågor som rör mänskliga rättigheter – och som också vill förbli anonym. (Intervjupersonernas namn har ändrats i syfte att dölja deras identiteter.) En viktig del av kontrollsystemet är sökmotorer som identifierar misstänkta ord och ordkombinationer. Exakt vad som är otillåtet att skriva vet ingen, vilket bidrar till att öka internetanvändarnas försiktighet. Men vissa ämnen är uppenbart otillåtna att ta upp – exempelvis massakern på Himmelska fridens torg 1989, Taiwan, Falun Gong och krav på att Tibet ska bli självständigt. Det är också uppenbart otillåtet att kritisera Kinas kommunistiska parti eller Kinas politiska system. Ej heltäckande Kontrollsystemet är inte heltäckande. ”Det är flera hundra miljoner kineser som använder internet, och det är omöjligt att hinna jaga alla”, säger Wu Fang. En vanlig metod för att framföra otillåten kritik är att använda sig av kodord, symboler och bilder som sökmotorerna inte fångar upp, berättar han. Det finns också metoder för att gå runt ”The Great Firewall” och komma åt blockerade utländska webbplatser som Facebook och Twitter. ”Vi använder VPN. Det finns olika typer av programvara för att komma runt muren. Det kostar pengar förstås och din uppkoppling blir långsammare. Men för den som verkligen vill, finns det alltid ett sätt att komma runt muren”, menar Cheng Lian. Men någon helt privat kommunikation via nätet finns egentligen inte, och det går aldrig att garantera att ingen registrerar det som sägs. ”Vi känner oss ständigt övervakade”, säger Cheng Lian. Viss ökad yttrandefrihet – trots allt Men trots censuren är intervjupersonerna eniga om att internet har bidragit till att öka yttrandefriheten i Kina. ”Gränserna för vad man får säga har tänjts ut”, säger Deng Bo, en akademiker med inriktning på mänskliga rättigheter. Frispråkigheten på nätet har delvis smittat av sig på övriga delar av samhället. ”TV är fortfarande strängt kontrollerat, men i dagstidningarna har yttrandefriheten ökat något”, hävdar hon. ”Så är det absolut. Tidigare fanns det bara tidningar och TV, som är lätta för myndigheterna att kontrollera. Med internet är mängden av information så omfattande, och nästan vem som helst kan lägga ut information, även från andra världsdelar, vilket gör det väldigt svårt att kontrollera allt”, säger Cheng Lian. Från myndigheternas sida finns också insikten att viss samhällskritik måste tillåtas. ”Myndigheterna har tvingats att bli mer transparenta. Information sipprar ut ändå, och ofta är det bättre för dem att de berättar själva, än att det utvecklas till en större skandal”, förklarar Cheng Lian. 36 ”De kan inte censurera allt. Dels för att det kostar för mycket, dels för att det behövs vissa andningshål – annars kommer missnöjet att öka”, säger Wu Fang. Hans intryck är att de flesta vanliga kineser inte fäster så stor vikt vid yttrandefrihet i politiska frågor. ”Det är inget de har tid att fundera över. Folk bryr sig i första hand om att tjäna pengar och hur de ska kunna försörja sig”, förklarar han. ” För många har det betydelse vilken musik de får lyssna på, vilka filmer de får se och vilka produkter de får köpa, men de bryr sig inte lika mycket om vad de får säga”, hävdar Wu Fang. Problem som är mer tillåtna att ta upp Det finns vissa samhällsproblem som är mer tillåtna att ta upp, och som regimen till och med uppmuntrar en diskussion kring. Detta gäller inte minst avslöjanden av korrupta makthavare på lokal nivå, som de styrande i Beijing gärna vill sätta dit. ”Man får lov att kritisera korruption, särskilt när det rör sig om enskilda fall. Pornografi får också kritiseras”, säger Deng Bo. ”Ämnen som fattigdomsbekämpning, sociala orättvisor, miljöförstöring, våld mot kvinnor i hemmet och sexhandel med barn går att diskutera på nätet”, säger Cheng Lian. Några organisationer inom Kinas gränser som kämpar för ökad yttrandefrihet på nätet verkar däremot inte existera. ”Du kan inte ha någon sådan organisation, för då blir du uppsökt av polisen”, förklarar Wu Fang. ”Vissa traditionella medier försöker tänja på gränserna. De kanske lägger ut en nyhetsnotis på nätet, men inom några timmar är den oftast borttagen igen”, säger han. Synen på yttrandefrihet i andra länder När Wu Fang får frågan vilka andra länder som har större yttrandefrihet än Kina, nämner han USA, Hongkong, Taiwan och Japan. Han nämner också Europa, men säger att han inte vet något om enskilda europeiska länder. Deng Bo säger att utanför Kina är friheten större överallt, i alla länder. ”Fast på Kuba har jag inte varit, så där vet jag inte”, tillägger hon. Hon antar att Sverige har transparens och yttrandefrihet, men hon vet inga detaljer. ”Jag tycker att Sverige är en förebild när det gäller öppenhet och transparens. Men om du frågar vanliga kineser skulle de troligtvis svara USA – fast jag håller inte med på den punkten”, säger Cheng Lian. Vad Sverige kan bidra med Intervjupersonerna har olika förslag på vad Sverige kan göra för att bidra till ökad yttrandefrihet i länder som Kina. Wu Fang tar upp att USA stödjer organisationer som utvecklar proxyservrar för kinesiska nätanvändare. Men detta är egentligen inte så effektivt, eftersom en proxyserver ganska lätt kan blockeras, hävdar han. ”De kinesiska myndigheterna har tillräckligt med teknologi och resurser för att kunna blockera vilken proxyserver som helst. Vill det sig illa skulle regeringen kunna bestämma sig för att bygga ett lokalt internet, bara för Kinas befolkning”, varnar han. Deng Bo tycker att Sverige ska lyfta fram positiva exempel, som visar att yttrandefrihet kan bidra till en bättre ekonomisk utveckling. ”Visa hur åsiktsfrihet gör det lättare för ett land att utvecklas, och att länder som förtrycker åsikter får problem”, säger hon. ”Sverige borde stärka sin profil i frågor om öppenhet och transparens i de befintliga projekt som ni redan håller på med, till exempel Sida-finansierade projekt”, säger Cheng Lian. Appendix Sammanfattning om Kina . Kina bedriver en omfattande censur av internet, där . en viktig komponent i praktiken är självcensur – att människor inte törs ta risken att hamna i onåd hos myndigheterna. 37 Fakta om Kina Antal invånare: Cirka 1,3 miljarder Internettillgång: 38 % av befolkningen (ITU, 2011) Antal mobilabonnemang: 986 miljoner (ITU, 2011) Intervjupersonerna hävdar ändå att internet har ökat . yttrandefriheten i Kina, och att gränserna för vad man får säga successivt tänjs. Kinesernas tillgång till information har ökat dramatiskt tack vare nätet. De flesta kineser bryr sig inte så mycket om vad de . får säga, men det har större betydelse vilken musik de får lyssna på, vilka filmer de får se och vilka produkter de får köpa. Sannolikheten är större att missnöjesyttringar uppstår inom dessa områden, än att det blir protester mot att det inte är tillåtet att kritisera regeringen. Bilden av Europa och Sverige är i grunden positiv, . men kinesernas kunskaper om denna del av världen är begränsade. Det land som främst förknippas med yttrandefrihet är USA. Hongkong är en tänkbar förebild, som dessutom inte är lika kontroversiell. Det Sverige kan bidra med är bland annat erfarenhe- ter som visar att yttrandefrihet kan ge bättre ekonomisk utveckling. Allt som kan göras för att främja ekonomisk tillväxt intresserar de styrande i Kina, hävdar intervjupersonerna. Antal Facebook-konton: 0,6 miljoner (Internet World Stats, 2012) Köpkraftskorrigerad BNP per invånare: $8 400 (World Bank, 2011) Viktiga sociala medier Sina Weibo (en kinesisk motsvarighet till Facebook/ Twitter) med 46 miljoner dagliga användare 2013 38 PAKISTAN: ”Hädelse används som svepskäl för att utöva censur.” Pakistan är ingen stabil demokrati och respekten för yttran defrihet är begränsad. Det finns ett brett politiskt stöd i landet för att censurera nätinnehåll som anses vara hädiskt, antiislamiskt, pornografiskt eller ett hot mot landets säkerhet. Sana Saleem är en 25-årig pakistansk skribent och aktivist. Hon skriver bland annat för den brittiska tidningen The Guardian och hennes blogg Mystified Justices har av Google utnämnts till den bästa aktivistbloggen i Pakistan. ”Yttrandefrihet betraktas av många i Pakistan som ett västerländskt begrepp – sorgligt nog”, säger hon. ”Vi brukar undvika att använda det och använder i stället termer som ’fritt flöde av information’ eller ’öppen tillgång till information’”, berättar Sana Saleem. ”Problemet är att så fort någon tar upp yttrandefrihet, så glider diskussionen genast in på om det ska vara tillåtet med hädelse och obsceniteter. Det är lätt att hamna i försvarsställning”, förklarar hon. Murtaza Zaidi tycker att internet kraftigt har ökat tillgången till information i Pakistan. Det mesta kan diskuteras på nätet, och antalet internetanvändare ökar i snabb takt. ”Pornografi är förbjudet och regeringen har blockerat YouTube – det är i princip allt”, hävdar han. Beslutet att blockera YouTube är Murtaza Zaidi kritisk till. ”Jag vill hävda att det är dåligt för Pakistan. YouTube kan användas även i utbildningssyfte, men den möjligheten har nu gått förlorad”, säger han. Men på andra områden är han inte lika kritisk till de begränsningar som myndigheterna har satt upp. Murtaza Zaidi skulle på sätt och vis gärna se att fler ställs till svars för de åsikter som de ger uttryck för på nätet. ”Det vore bra om det fanns fler kontroller och större balans”, förklarar han. Själv är Sana Saleem en stolt muslim och hon bär hijab. Men hon ifrågasätter om det alltid är så lätt att definiera vad som är hädelse mot islam. Till de positiva effekterna av internetanvändningen hör ökade kunskaper om andra länder, stimulans av handel och att världen har blivit mer som ”en global by”, tycker Murtaza Zaidi. ”Men det finns också negativa effekter, som att nätet kan användas för att sprida hat och extrema åsikter. Pakistan är ett konservativt samhälle, och tekniken kan användas på ett sätt som väcker starka känslor”, förklarar han. ”Makthavare i Pakistan säger att de är för frihet på nätet – med undantag för pornografi och hädelse. Men vad är hädelse – vem bestämmer det? Ofta används hädelse som ett svepskäl för att utöva censur”, hävdar hon. Murtaza Zaidi tar själv upp exemplet med nidbilder av profeten Muhammed. ”Enligt min uppfattning är det väldigt respektlöst att sprida sådana bilder. Vi är över en miljard muslimer i världen som kan ta anstöt”, säger han. Tycker att fler borde ställas till svars ”Det är inte en fråga om yttrandefrihet utan om att visa varandra respekt. Vi kan inte skämta om Gulag och nazismen för i så fall kommer ni i Europa att bli upprörda. Det är egentligen samma sak”, tycker Murtaza Zaidi. Sana Saleem får mothugg av Murtaza Zaidi, VD för CyberVision International, ett IT-företag i Islamabad. ”Censur är ingen stor fråga i Pakistan. Vi har andra mycket större problem att tänka på. Yttrandefrihet är mer som en sidekick”, säger han. Mer omfattande övervakning planeras Bytes for All är den största och mest inflytelserika människorättsorganisationen med inriktning på nätfrihet i Appendix Pakistan. Shahzad Ahmad är organisationens landskoordinator och även han bor i Islamabad. Han uttrycker stark oro för de pakistanska myndigheternas planer på att ytterligare begränsa yttrandefriheten på nätet. 39 Shahzad Ahmad vill helst inte att USA dominerar debatten om yttrandefrihet, eftersom det i så fall försvårar hans arbete i Pakistan. ”Dataprogram som FinFisher och annan avancerad övervakningsteknik är i färd med att installeras i massiv skala på nationell nivå. Dessa övervakningsinsatser är speciellt riktade mot människorättsaktivister, journalister och personer som arbetar politiskt”, berättar Shahzad Ahmad. ”USA förknippas inte med internetfrihet, i varje fall inte om du är från Pakistan”, säger Murtaza Zaidi. Det land Murtaza Zaidi betraktar som förebild när det gäller internetfrihet är Indien. ”I vissa avseenden är Pakistan och Indien väldigt lika. Detta är det enda området där jag tycker att Indien är bra”, säger han. Han tror tyvärr inte att det bland Pakistans befolkning finns något starkt motstånd mot ökad nätcensur. ”Det är fortfarande många som av religiösa skäl stöder blockerandet av YouTube. De inser inte att detta påverkar deras egna rättigheter”, säger Shahzad Ahmad. Sana Saleem är försiktig med att peka ut förebilder, men hon anser att Sverige är fritt jämfört med andra länder. ”Förebilderna för Pakistan när det gäller yttrandefrihet är europeiska länder – inte USA i något avseende”, betonar hon. ”Vanliga människor i Pakistan är inte medvetna om vilka grundläggande rättigheter de har, och ännu mindre om vilka digitala rättigheter som de egentligen borde ha”, hävdar han. Shahzad Ahmad anser att det saknas rättstrygghet, och att myndigheterna använder vaga begrepp som ”nationell säkerhet” och ”islams storhet” för att ursäkta rätts övergrepp. ”Men för Pakistans regering tror jag tyvärr att förebilderna snarare är Kina och Iran, de länder som har kommit längst när det gäller att censurera internet”, säger Sana Saleem. Straffen för att säga något olagligt kan vara drakoniska. Hädelse är belagt med dödsstraff, och det finns exempel på att detta straff har utdömts för att någon påstås ha hädat islam i ett sms-meddelande. På nätet är yttrandefriheten större än i andra sammanhang. ”Men den som vill säga något om religion, eller uttrycka åsikter som går emot allmänna populära uppfattningar, måste ändå vara ytterligt försiktig. Annars finns risken att man spåras upp och arresteras eller dödas av en mobb”, hävdar Shahzad Ahmad. Synen på yttrandefrihet i andra länder Enligt Pew Research Center har 80 procent av Pakistans invånare en ofördelaktig bild av USA, att jämföra med bara 12 procent i grannlandet Indien. De anti-amerikanska stämningarna i Pakistan har förstärkts av USA:s drönar attacker och räden mot Usama bin Laden. ”Skandinavien överlag är det bästa exemplet på medborgerliga friheter, och särskilt yttrandefrihet”, säger Shahzad Ahmad. ”Sverige är ett land som är känt för att investera i nätfrihet över hela världen”, tillägger han. Vissa kopplingar till väst – trots allt Trots uppenbara religiösa skillnader är Pakistan ändå ett land som av historiska skäl har vissa kopplingar till väst. Ett jämförelsevis stort antal pakistanier talar bra engelska, och landets största sociala mediekanal är Facebook. Det finns i dag cirka 10 miljoner Facebook-konton i Pakistan, ett land med 184 miljoner invånare – varav mer än hälften är under 25 år. Enligt Shahzad Ahmad finns det goda förutsättningar för att bedriva opinionsbilning via internet i Pakistan, så länge det gäller frågor som inte är känsliga. 40 Vad Sverige kan bidra med Shahzad Ahmad anser det är viktigt att länder som Sverige ger Pakistan stöd i nätfrihetsfrågor. ”Det kan handla om allt från hjälp med teknik för att motverka censur, till att ge pengar till ideella organisationer som arbetar för yttrandefrihet på nätet.” Ett annat problem är att många inom Pakistans rättssystem fortfarande inte förstår hur den nya tekniken fungerar, Sammanfattning om Pakistan . Internetcensuren i Pakistan ökar, och pakistanska . staten håller på att installera mer avancerad övervakningsteknik. Förebilderna för denna satsning är länder som Kina och Iran, där bevakningen av medborgarna är omfattande. vilket gör att lagstiftningen halkar efter. ”Rättsliga luckor kan användas av de styrande för att införa ytterligare restriktioner, och därför kan juridiskt stöd vara till stor hjälp”, förklarar Shahzad Ahmad. Sana Saleem framhåller värdet av VPN-tjänster, särskilt för länder som Pakistan, där det bedrivs en omfattande övervakning av medborgarna. Hon tycker också att det är värdefullt med ekonomiskt stöd till forskning och utbildning i frågor som rör nätanvändning. . De organisationer som arbetar för nätfrihet i Pakistan är i stort behov av hjälp. Pakistan är ett land där den relativa yttrandefrihet som finns är hotad, och där utvecklingen tyvärr verkar gå i fel riktning. Fakta om Pakistan Antal invånare: 184 miljoner Totalt sett har internet bidragit till att öka yttrande- . friheten i Pakistan, och allt fler pakistanier är uppkopplade. Men det finns ett folkligt stöd för nätcensur, särskilt av innehåll som uppfattas som hädiskt eller anti-islamiskt. Pakistan har en mycket ofördelaktig bild av USA, och till med uttrycket ”yttrandefrihet” är befläckat. Detta gör att pakistanier som kämpar för nätfrihet hellre framhåller europeiska länder som förebilder. Här skulle Sverige kunna spela en större roll, anser intervjupersonerna. Internettillgång: 9 % av befolkningen (ITU, 2011) Antal mobilabonnemang: 109 miljoner (ITU, 2011) Antal Facebook-konton: 8 miljoner (Internet World Stats, 2012) Köpkraftskorrigerad BNP per invånare: $2 745 (World Bank, 2011) Viktiga sociala medier Facebook (YouTube är från och till blockerat). Appendix 41 RYSSLAND: ”Om du krıtıserar mäktıga personer kan vad som helst hända.” I Ryssland är internet i dag den viktigaste källan till nyhetsinformation, särskilt för yngre människor. Den ryska regeringen försöker finna sätt att genom lagstiftning öka kontrollen av nätet för att få bort obekväm kritik. Journalister och bloggare som kritiserar maktmissbruk saknar rättstrygghet. Ryssland har i dag över 300 TV-kanaler, varav tre är rikstäckande. Men de personer vi har intervjuat är alla eniga om att rysk TV inte är fri. ”TV är helt kontrollerat av regeringen, ingen opposition är tillåten”, säger Boris Bulatov, verksam vid en ideell organisation i Moskva. Bulatov vill vara anonym för att inte riskera att det projekt han arbetar med får problem med myndigheterna. Vi har därför ändrat hans namn. ”I TV finns det ingen yttrandefrihet alls”, säger Ilya Stechkin som undervisar i journalistik vid Moskvas stats universitet. I radio finns det lite större frihet och även i dagstidningar, hävdar han. Men det beror delvis på att dagstidningarnas upplagor sjunker, och att myndigheterna därför är mindre intresserade. ”Censurnivån i Ryssland är verkligen hög. Alla tidningar är mer eller mindre censurerade, vilket gör internet till den viktigaste nyhetskanalen”, säger Oksana Chelysheva, som själv har bakgrund som journalist. Alla tre är eniga om att internet är det enda alternativet för den som vill ta del av fria ryska medier. Visst förekommer det censur även av internet, men det är mer begränsat. Försök att censurera internet ”Internet i Ryssland är fritt, nästan helt fritt”, säger Boris Bulatov. Regeringen försöker öka kontrollen av nätet, men hittills har den inte lyckats särskilt väl, anser han. I princip kan du gå in på vilken webbplats som helst, och det finns bloggare som skriver om alla möjliga ämnen. ”Censuren är inte alls på samma nivå som i Kina och Burma”, konstaterar Boris Bulatov. ”Några av de mest populära webbplatserna i Ryssland är nyhetsbloggar. De ser ut som riktiga medier och flera av dem bedriver granskande journalistik”, säger han. Ilya Stechkin är dock orolig för att internetcensuren i Ryssland kan bli mer omfattande framöver. Han är kritisk till två nya lagförslag som regeringen lagt fram, vilka ska göra det möjligt att utan domstolsbeslut stänga ner webbplatser. Det ena lagförslaget handlar officiellt om att skydda barn från extremism och annat aggressivt webbinnehåll. ”Tro mig, de tänkte inte främst på barnen när de konstruerade det här förslaget”, säger Ilya Stechkin. Problemet är bland annat att begreppet extremism inte definieras. Därmed blir det lätt att missbruka lagen och använda den i andra syften, hävdar Ilya Stechkin. Det blir upp till den kritiserade webbplatsens ägare att försvara sig och visa att innehållet inte är olämpligt. Det andra lagförslaget som Ilya Stechkin oroar sig för handlar officiellt om att värna upphovsrätten. ”Förslaget är väldigt märkligt utformat, och det strider egentligen mot hela idén med internet – att man ska kunna sprida information”, säger han. ”Internets inflytande bygger på viraleffekten. Men förslaget stryper viraleffekten genom att göra det förbjudet att sprida vidare information från andra människor”, förklarar Ilya Stechkin. Som lagförslaget är utformat räcker det inte ens om ägaren av informationen ger sitt tillstånd. ”Om du exempelvis publicerar ett avsnitt ur en artikel som någon annan har skrivit, och författaren har gett sitt tillstånd, kan myndigheterna ändå förklara publiceringen olaglig”, säger Ilya Stechkin. ”Många experter har uttryckt oro över lagförslagets effekter. Men de har inte lyckats ändra innehållet”, säger han. 42 Vad regeringen vill censurera Enligt Boris Bulatov finns det opinionsundersökningar som visar på ett brett folkligt stöd för ökad censur. Det som ryska folket vill censurera är bland annat barnpornografi och information som uppmuntrar till självmord och drogmissbruk. Men ingen av de personer vi har intervjuat, tror att det bara är dessa samhällsproblem som regeringen vill komma åt med lagstiftningen. Det händer att journalister och bloggare i Ryssland råkar illa ut, och ofta är det kopplat till att de har gjort avslöjanden om korruption eller andra former av maktmissbruk. ”Om du kritiserar mäktiga personer kan vad som helst hända, särskilt om du stör deras affärsintressen”, säger Ilya Stechkin. ”Ett annat känsligt ämne är presidentens personlighet. Bortsett från dessa ämnen är det fritt att ta upp nästan vad som helst”, hävdar Ilya Stechkin. Okonventionella metoder Den ryska regeringens strategi är att använda lagstiftning för att öka kontrollen av internet. Det hindrar dock inte att andra metoder ibland har använts för att tysta obekväma journalister och bloggare. Oksana Chelysheva är verksam vid Rysk-tjetjenska vänskapsförbundet. Tidigare arbetade hon på Novaya Gazeta, en av Rysslands mest frispråkiga tidningar, men numera lever hon i exil i Finland. ”När de ryska myndigheterna har identifierat dig som regeringskritisk är din privatsfär inte skyddad”, säger hon. ”Jag har personligen upplevt flera gånger att min Facebook-sida och mitt gmail-konto har blivit hackade. Lyckligtvis har jag kunnat vidta en del åtgärder för att skydda min information, men jag får fortfarande meddelanden om att det sker försök till intrång”, berättar Oksana Chelysheva. För ett par år sedan fick en populär bloggare sin Facebooksida nedstängd. Hon skrev om förhållandena i ryska fängelser, men någon hade anmält till Facebook att hennes sida innehöll stötande information. Eftersom Facebook inte kunde kontrollera uppgifterna, litade företaget på uppgiftslämnaren och stängde ner sidan. En annan metod som används är virusattacker mot enskilda datorer eller datasystem, hävdar Oksana Chelysheva. En stor andel av världens DDoS-attacker (Destributed Denial-ofService attacks) härstammar från Ryssland eller Ukraina.1 En händelse som har påverkat Oksana Chelysheva starkt, var när hennes vän och journalistkollega Anna Politkovskaja mördades. Politkovskaja blev ihjälskjuten i hissen utanför sin bostad. Mordet är fortfarande ouppklarat, men Politkovskaja var känd för sin kritik av den ryska krigföringen i Tjetjenien och av Rysslands president Vladimir Putin. Oksana Chelysheva är övertygad om att motivet till mordet var att tysta Anna Politkovskaja. ”Det är inte nödvändigt att mörda alla, det räcker med något dussintal för att tusen personer ska tystna”, säger hon. Vad Sverige kan bidra med Intervjupersonerna verkar eniga om att nätet har stor potential som opinionsbildande kanal i Ryssland, särskilt för en yngre målgrupp. Även många äldre är vana att använda internet tack vare den ryska versionen av Facebook, VKontakte, som i stor utsträckning lockar personer över 35 år. Både Oksana Chelysheva och Ilya Stechkin framhåller Finland som ett föredöme när det gäller yttrandefrihet på nätet. Av tradition har Finland en särskild relation till Ryssland som de andra nordiska länderna inte har, tycker de. Ett ämne som intervjupersonerna återkommer till är språkfrågan. De flesta ryssar kan inte engelska och därför är det 1 TechSpot (27/2 1012), Kaspersky: DDoS attacks 57 % more powerful in H2 2011, Russia tops list Appendix viktigt att kunna kommunicera på ryska. Ur de ryska myndigheternas synvinkel är engelskspråkiga medier ofarliga – de når ändå inte ut till en bredare allmänhet. Ilya Stechkin ser tre områden där Sverige skulle kunna bidra för att långsiktigt stärka nätfriheten i Ryssland: 1) utbildning i journalistik och nätanvändning, 2) tjänster som skyddar mot dataintrång, 3) nyhetsförmedling riktad till en rysk publik – på ryska. Sammanfattning om Ryssland . . . Internet har utvecklats till den viktigaste källan till 43 Boris Bulatov föreslår också att Sverige ska bidra med utbildning – av journalister och av ideella organisationer. Oksana Chelysheva nämner fyra punkter: 1) följ upp indi viduella fall då ryska journalister/bloggare tystas, 2) hjälp till att flytta hotade ryska webbplatser till andra länder, 3) träffa och bjud in personer i Ryssland som kämpar för yttrandefrihet, 4) ta del av information på ryska om vad som händer i Ryssland. Fakta om Ryssland Antal invånare: 143 miljoner nyhetsinformation, särskilt för yngre generationer. Internettillgång: 49 % av befolkningen (ITU, 2011) Det förekommer försök till nätcensur, men yttrande- friheten på nätet är ändå jämförelsevis stor. Regeringen försöker genom lagstiftning öka kontrol- . . len av vad som publiceras på nätet, vilket på sikt kan få mycket negativa konsekvenser för yttrandefriheten. Möjligheterna till folkbildning och påverkan via nä- tet är goda, om det görs på rätt sätt. Exempel på sådant som Sverige kan bidra med, för att långsiktigt stärka nätfriheten i Ryssland, är utbildning i nätanvändning och informationsspridning på ryska. Antal mobilabonnemang: 256 miljoner (ITU, 2011) Antal Facebook-konton: 8 miljoner (Internet World Stats, 2012) Köpkraftskorrigerad BNP per invånare: $21 921 (World Bank, 2011) Viktiga sociala medier VKontakte (en rysk motsvarighet till Facebook) med 45 miljoner aktiva användare 2013. 44 USA: ”Amerıkaner tycker alltıd att frıhet är bra – punkt slut.” I USA är internet fritt och det finns få begränsningar av yttrandefriheten online. Den kritik som framförs gäller främst brister i integritetsskyddet och övervakning av misstänkta terrorister. Amerikanerna håller en hög profil i nätfrihetsfrågor och vill sprida sitt budskap till andra delar av världen. USA brukar beskrivas som ”frihetens hemland”. Amerikanerna uttrycker tydliga ambitioner inom nätfrihetens område, och landets förra utrikesminister Hillary Clinton har hållit en serie tal på temat vad som kan göras för att öka nätfriheten i världen. Flera personer som har intervjuats för denna studie, även utanför USA, hänvisar till Hillary Clintons tal om nätfrihet. De hävdar att det var hon – och därmed amerikanerna – som först formulerade begreppet ”internetfrihet”. Oavsett om detta stämmer eller inte, är det slående att många refererar till USA när frågor om yttrandefrihet och integritetsskydd på nätet diskuteras. Bland annat av detta skäl har vi valt att inkludera USA som ett referensland, även om förhållandena där i många avseenden skiljer sig från förhållandena i de andra studerade länderna. De amerikaner som vi har intervjuat, har alla bilden av att internet i USA är fritt. ”Det är i princip bara två saker som censureras – barnpornografi och innehåll relaterat till terrorism”, säger Josh Levy på Free Press. Motsvarande slutsats drar Freedom House i sin senaste landrapport om USA (2012). ”Tillgången till information på nätet är över lag fri från statlig inblandning. Det sker ingen statlig filtrering av den information som passerar via internet eller mobilnäten. Användare med skilda åsikter för öppna politiska diskussioner, och möter nästan inga begränsningar, varken i lagen eller rent tekniskt, i hur de kan uttrycka sig online”, står det i rapporten. De begränsningar som finns rör aktiviteter som är generellt förbjudna i USA, och som därmed inte heller får förekomma på nätet. Det gäller bland annat barnpornografi, brott mot upphovsrättslagstiftningen, publicering av hemligstämplad information, illegala spel och finansiell brottslighet. Gränserna har tänjts Alan Rosenblatt vid Internet Advocacy Roundtable anser att internet har gjort det amerikanska samhället mer tolerant och öppet. ”Allt möjligt kan sägas online, även sådant som traditionella massmedier aldrig skulle trycka”, konstaterar han. Han hävdar också att internet har tänjt gränserna för vad som får publiceras – också i traditionella massmedier. Ett exempel han nämner är boken skriven av en elitsoldat som var involverad i tillfångatagandet och dödandet av Osama bin Laden.” På försvarsdepartementet var de uppenbart inte förtjusta, men de kunde inte stoppa boken”, säger Alan Rosenblatt. Myndigheterna avstår från att åtala Den princip som tillämpas i USA är att myndigheterna avstår från att åtala individer för sådant som de har publicerat på nätet, om det inte är barnpornografi eller strider mot upphovsrätten. De amerikanska myndigheterna har utrett möjligheterna att åtala WikiLeaks-grundaren Julian Assange, men hittills har det inte skett. Synsättet är att brottet begås av den som läcker den hemligstämplade informationen, inte av den som återger informationen på nätet eller i andra massmedier. Jämförelsevis låg internettillgång Jämfört med de andra länderna i studien har USA den klart högsta internettillgången – 78 procent av amerikanerna har tillgång till internet. Men Freedom House påpekar i sin landrapport att detta är en låg andel jämfört med andra i-länder som Japan, Sydkorea, Norge och Sverige. På landsbygden och bland fattiga amerikaner är siffran lägre. Den tillgång till information och de möjligheter att uttrycka åsikter som nätet ger, kommer alltså inte hela befolkningen till del. Appendix Nätanvändarnas integritet Integritetsfrågan är uppenbart mycket mer uppmärksammad i USA än i de andra studerade länderna. ”Vår integritet hotas, både av företag som samlar in och säljer vår privata information, och av regeringen, som kan få tillgång till privat information i en utsträckning som de flesta inte är medvetna om”, säger Josh Levy på Free Press. Han anser att det behövs bättre lagstiftning för att skydda nätanvändarnas integritet. Alan Rosenblatt på Internet Advocacy Roundtable är där emot inte lika säker på att en mer omfattande lagstiftning behövs. ”Det största problemet är faktiskt att människor frivilligt lämnar ut sina personliga uppgifter”, säger han. Övervakning av misstänkta terrorister Flera av intervjupersonerna i de andra länderna, särskilt i Pakistan, upplever inte att nätfriheten i USA är så omfattande som amerikanerna påstår. Dels hänvisar de till integritetsfrågan, att företag samlar in och använder privat information, dels till den övervakning som USA bedriver av misstänkta terrorister. ”Om jag bodde i USA skulle jag vara konstant orolig för vem som övervakar mig online och hur min information används”, säger IT-företagaren Murtaza Zaidi i Pakistan. Den lagstiftning som infördes i USA efter 11 septemberattackerna, kallad ”USA Patriot Act”, ger myndigheterna långtgående möjligheter att bedriva spaning på personer som är misstänkta för terrorism eller annan brottslighet. Det finns exempel på att amerikansk polis har övervakat webbplatser för att spåra personer som ägnar sig åt misstänkta aktiviteter. Ett sådant exempel är polisen i New York som under flera år har spionerat på muslimska studenter i USA genom att övervaka bloggar, webbplatser och chattforum som riktar sig specifikt till yngre muslimer. Synen på Sverige som nätfrihetskämpe Alan Rosenblatt vid Internat Advocacy Roundtable hävdar att de flesta amerikaner inte tänker särskilt mycket på an- 45 dra länder, men om de gör det så anser de att nätfrihet behövs där också. ”Amerikaner tycker alltid att frihet är bra – punkt slut”, säger han. De amerikanska intervjupersonerna har alla positiva intryck av Sverige, och ser det som självklart att Sverige står för frihet och öppenhet. ”Sverige har en bra politik – att alla till en låg kostnad ska få tillgång till ett öppet internet”, säger Josh Levy vid Free Press. Men amerikanerna har inte uppfattat att Sverige aktivt driver frågor om yttrandefrihet och integritetsskydd på nätet. ”Jag vet ganska mycket om Sverige, men jag vet ärligt talat inte vad Sverige gör för att stödja internetfrihet. Om ni gör något i denna fråga, borde ni kanske marknadsföra det bättre”, föreslår Alan Rosenblatt vid Internet Advocacy Roundtable. Jillian York vid Electronic Frontier Foundation är övertygad om att Sverige, liksom andra europeiska länder, har en bra lagstiftning vad gäller nätfriheten. Men hon är expert på länder där nätfriheten är hotad, inte på länder utan problem, påpekar hon. Vad Sverige kan bidra med Amerikanerna har några förslag på vad Sverige kan göra för att uppmuntra nätfrihet i andra delar av världen, vilka delvis baseras på vad USA redan gör. ”Det finns framför allt två saker ni kan göra”, säger Alan Rosenblatt vid Internet Advocacy Roundtable. ”För det första, skaffa webbservrar utomlands som inte kan stängas ner.” För att hjälpa kineserna, till exempel, kan Sverige inrätta servrar i andra länder, som kinesiska aktivister kan använda sig av; det gör det svårt för de kinesiska myndigheterna att stänga ner dessa servrar. ”För det andra, utveckla verktyg som skyddar nätanvändarnas anonymitet”, föreslår han. Josh Levy på Free Press tycker det är vanskligt om västvärlden försöker tvinga på andra länder sina synsätt. ”Det kommer troligtvis att slå tillbaka om vi säger åt andra länder hur de ska agera”, säger han. ”I stället behöver vi uppmuntra en öppen dialog om fördelarna med nätfrihet”, tycker Josh Levy. 46 Sammanfattning om USA . Internet i USA är i princip fritt, och det finns få be- Fakta om USA Antal invånare: 315 miljoner gränsningar för vad amerikanerna får säga online eller hur de får uttrycka sig. Internettillgång: 78 % av befolkningen (ITU, 2011) Den princip som tillämpas i USA är att myndighe- Antal mobilabonnemang: 290 miljoner (ITU, 2011) . . terna avstår från att åtala individer för sådant som de har publicerat på nätet, om det inte är barnpornografi eller strider mot upphovsrätten. Integritetsfrågan är mer uppmärksammad i USA än . i de andra studerade länderna, både ur perspektivet att företag samlar in och säljer privat information, och ur perspektivet att myndigheterna kan övervaka medborgarna. Den lagstiftning som infördes i USA efter 11:e sep- . tember-attackerna ger myndigheterna långtgående möjligheter att bedriva spaning på personer som är misstänkta för terrorism eller annan brottslighet. Intervjupersonerna i USA har alla positiva intryck av Sverige, men de har inte uppfattat att Sverige aktivt driver frågor om yttrandefrihet och integritetsskydd på nätet. Antal Facebook-konton: 166 miljoner (Internet World Stats, 2012) Antal Twitter-användare: 25 miljoner (Pew Internet, 2012) Köpkraftskorrigerad BNP per invånare: $48 112 (World Bank, 2011) Viktiga sociala medier Facebook, Twitter och YouTube. Ingen censur Viss censur Under övervakning Omfattande censur Källa: Reporters Without Borders Svenska institutet är en statlig myndighet som verkar för att öka omvärldens intresse och förtroende för Sverige. Genom strategisk kommunikation och utbyte inom kultur, utbildning, vetenskap och näringsliv främjar vi samarbete och långsiktiga relationer med andra länder. Verksamheten bedrivs i nära samarbete med svenska ambassader och konsulat. www.si.se
