Slopa algebran i gymnasieskolan!?

Mattesmedjan
NUMMER
04/2012
Mattesmedjan
verkar för att ge
matteglädje åt alla.
Vi ordnar kurser,
studiedagar och
föreläsningar där
rolig matematik,
spel och problemlösning står i centrum.
Slopa matematiken i gymnasieskolan!?
med Sten Rydh
"Vi slösar dyrbar och viktig
undervisningstid på något
som för de allra flesta totalt
kommer att sakna mening."
Så skriver Andreas Magnusson om matematiken i en debattartikel (Göteborgsposten 201208-23). Den handlar om att så
många elever misslyckas med
matten i gymnasiet, och författaren har ett radikalt botemedel:
Slopa matematiken i gymnasieskolan! Magnusson är gymnasielärare i svenska och religion.
Hans mattelärarkollegor är förtvivlade, säger han. På pro-
1
grammen handel- och administration läsåret 2010/11 fick hela
25% av eleverna underkänt i
matematik B (krav för högskolebehörighet). ”För de nya gymnasiekurserna finns ännu ingen
samlad statistik men alla inom
skolvärlden ser att utslagningen
har ökat drastiskt och att det
nog är rimligt att räkna med att
runt hälften av eleverna i många
klasser kommer att underkännas.” Det är uppenbart att läraren Andreas här drivs av ett äkta
patos och en stor oro för de elever han inom sina ämnen ofta
lärt känna som duktiga: ”En sak
som bekymrar mig är att så
många av mina analytiskt duktiga och högskolemässiga elever
får underkänt i matematik och
därför inte får lov att läsa vidare
på högskola trots uppenbar talang och vilja att till exempel blir
sjuksköterskor och poliser.” Det
som särskilt upprör Andreas
Magnusson är, att man i skolvärlden nu enligt honom tar till
felaktiga metoder för att försöka
komma till rätta med problemen. Man ökar kraven på eleverna inom matematiken, men
det ”är ju som att lära ett barn
att simma enbart genom att ta
bort simdynan”.
Den svenska skolan har år efter år
halkat efter i matematik om man jämför med t.ex. Finland eller Sydostasien.
Men detta gäller inte enbart Sverige,
utan får nog ses som ett problem för de
flesta av de gamla industriländerna i
Väst. Men Magnusson betonar i sin
artikel att våra elever är duktiga på att
debattera och analysera: ”Sverige ligger långt ner i internationella kunskapsmätningar gällande matematik
men jag vågar påstå att svenska elever
är extremt duktiga på att analysera
komplexa orsakssamband, på att ifrågasätta vedertagna sanningar och att
tänka källkritiskt. Där slår vi kinesiska
elever med hästlängder men det talas
väldigt lite om detta.” Det Andreas
inte vill ha är ett samhälle där ungdomarna blir ”lydiga räknestickor som
gör det som maskiner ändå kan göra”.
Det han protesterar mot är den nya
gymnasieskolan GY2011, där man
försöker skapa en ”bättre skola utan att
skjuta till mer ekonomiska medel”. Där
har ”kraven på eleverna ökat inte
minst i ämnet matematik”. Hur kommer detta att gå? Andreas skräder inte
orden: ”Åt helvete så klart... Det kokar
ute i skolorna just nu. Rektorer rings
ner av förtvivlade föräldrar, mattelärare suckar tungt på arbetsrummen och
eleverna gråter när de inser att framtiden är på väg att raseras någonstans
mellan x och y och triangelns vinkel.”
Jag kan på ett sätt förstå Andreas
och hans reaktion. Under många år
har jag undervisat i matematik både på
gymnasiet och på alla nivåer i grund-
skolan och många elever har stora
problem, även på högskolenivå är
problemen stora. Till exempel ringde mig en gång en blivande sjuksköterska med gråten i halsen. Hon
hade under hela skoltiden försökt
undvika matematiken, men nu var
problemet att hon måste ha ”läkemedelsräkning”. Hon såg ingen lösning på problemet... Vi vill ju knappast vill bli medicinerade av sjuksköterskor som doserar fel. När det
gäller just sjuksköterskornas situation
finner Andreas till sin förskräckelse
att de måste kunna ”hantering av
kvadrerings- och konjugatregeln i
samband med ekvationslösning”. En
annan sak som upprör honom är att
eleverna måste kunna ”algebraiska
metoder för att lösa potens- och
andragradsekvationer samt linjära
ekvationssystem”. Han menar att
”kursplansförfattarna helt och hållet
glömt bort vad en tonåring är för
någonting”. Och så kommer lösningen på problemet: Avskaffa matematiken helt och hållet i gymnasieskolan! Simsalabim, så är problemet
löst. Men problemen går att övervinna. Jag har med glädje fått vara
med om att vända utvecklingen för
många elever med stora matematiksvårigheter. Men det är då inte
fråga om att ta bort ekvationer och
algebra, utan att göra detta spännande och roligt. Det gäller också att
börja långt nere i åldrarna. Vi har
t.ex. roliga ekvationer för 4-5-åringar! När sedan gymnasieeleverna
VÄLKOMMEN TILL INSPIRATIONSDAGAR I
Kreativ Matematik
Föreläsningar, workshops och möten
med erfarna pedagoger ger dig nya
perspektiv som lyfter din lärarvardag.
http://www.mattesmedjan.se/kurser/km.php
2
Elevkurs
6-7 oktober
R o l ig mat e m atik
Målgrupp: Ungdomar i 10-13årsåldern som vill ha en rolig
kurs med spännande matematik. Kursen riktar sig till ungdomar som vill fördjupa sina
kunskaper i grundläggande
matematik på ett annorlunda
sätt.
Utförlig kursinformation:
6-7 okt:Elevkurs 10-13 år
Antalet platser är begränsade
till 20 elever. Anmäl dig här.
Hotell SELMA spa+, Sunne
30-31 oktober
känner att de kan och förstår blir ämnet roligt igen, det är min absoluta
övertygelse! Inte minst på de praktiska
linjerna i gymnasiet har jag upplevt
detta. Grundläggande kunskaper i
matematik är viktigt för både sjuksköterskor och poliser. Men för att elever
med problem skall kunna lära sig måste de få en spännande och kreativ matematikundervisning. Jag tror inte alls
på att lösningen på detta problem är
att avskaffa gymnasiematten. Om vi
t.ex. inte längre får fram några bra
höjdhoppare är ju knappast lösningen
att sänka ribban eller helt ta bort den!
Men lagom är bäst, och kraven bör
vara anpassade till det senare yrkesvalet.
Men alla behöver också en god
matematisk allmänbildning, precis som
inom svenska och religionskunskap och
andra ämnen.
Till debattartikeln hör en jättestor
bild som är hämtad från matematikundervisningen på universitetet.
Läraren står och pekar på en formel
som ingår i flervariabelanalys, alltså
inte gymnasiematte. Effekten är den
avsedda: För gemene man obegripliga
formler. Vad ska vi ha sådant till egentligen?? Under bilden står texten: ”Fel
uträknat. Bara en flumskola slösar utbildningstid på abstrakt matematik i
stället för att ha ett ämne med grundläggande matematik och ett ämne där
man lär ut och tränar logik, skriver
debattören.”
Jag tycker det är fel att Magnusson
slår mot algebran och ekvationer som
någonting irrelevant och nästan farligt
för ungdomar. Algebran är en omistlig
och viktig del av matematiken. Idag
börjar man med pre-algebra redan i
förskolan, och jag vet av egen erfarenhet att små barn älskar detta. Samma
sak med roliga ekvationer. Som mattelärare vill jag också att ungdomar ska
få upp ögonen för matematiken som
ett spännande, estetiskt och språkligt
ämne, där sådant som diskusson och
logik, musik och slöjd är självklara aspekter av just matteämnet. Ungdomar
i tonåren samlas faktiskt frivilligt hos
oss på Mattesmedjan tillsammans med
sina föräldrar en kväll i veckan för att
med glädje lära sig sådant - det är min
erfarenhet sedan drygt 16 år tillbaka.
3
Ungdomarna inser också vitsen med
konjugatregler och andragradsekvationer. Det är supereffektiva verktyg som
man har stor nytta av även inom andra
områden än den rena matematiken,
om man bara förstår hur man kan
använda dem. Men det gäller förstås
att läraren har förmågan att presentera
detta på ett bra sätt. Elever som är
duktiga i att diskutera och argumentera lär sig då också algebra och ekvationer med lätthet, om de bara får en god
motivation.
Varje ämne har sina speciella kunskaper och färdigheter och sin terminologi. En bilmekaniker t.ex. bör väl
känna till hur förgasare, motor, styrsystem, växellåda mm fungerar. En läkare måste kunna anatomin ordentligt på
latin och känna till sjukdomar och mediciner. I dagens komplicerade yrkesliv
behövs matematiken mer än någonsin.
Man måste då kunna använda den
som ett verktyg som man behärskar.
Men det räcker inte med att vara utelämnad åt maskiner, eftersom det är
just de som behärskar maskinerna och
kan konstruera dem som idag efterfrågas mest. Dagens skola bör ge en god
grund för högre studier. I denna grund
ingår med nödvändighet matematiken,
och som en viktig del av den logiken.
När det t.ex. gäller poliser blir många
av dem kriminologer och ska kunna
arbeta med avancerad ekonomisk
brottslighet. Utan ordentlig matematik
står de sig slätt.
Jag håller delvis med om att man
nog borde differentiera matematiken
mera radikalt i skolan. Låt alla elever
tidigt få en ordentlig grundkurs i praktisk matematik som man har nytta av
för t.ex. privatekonomi, idrott, konst,
matlagning, historia och musik. I denna kurs ingår då både teori och praktik
med t.ex. laborativ matematik. Låt
också studiemotiverade elever tidigare
än nu välja att läsa svårare matematikkurser. Det är viktigt att dessa elever
tidigt får utveckla goda färdigheter i
matematiken om våra studenter ska ha
någon som helst chans att i framtiden
konkurrera med t.ex. kineser, ryssar,
indier och finländare.
Men idén att avskaffa matematiken i gymnasiet tror jag inte alls på. En
granne lämnade den aktuella debattar-
MATTERONDELLEN
Interaktiva
lektioner på
nätet, 4-6 år
Matterondellen är ett unikt och omfattande matteprogram för barn i
4-6-årsåldern. Den innehåller 20
l e k t i o n e r m e d ö v e r 5 0 ro l i g a
videoavsnitt med den välkände
matematikpedagogen Sten Rydh
från Mattesmedjan. I lektionerna
möter vi också katten Mirjam, elefanterna Leffe och Gullan, ormen Alfa
och krokodilen Krille.
Pröva själv programmet på
www.matterondellen.se
tikeln till Mattesmedjan med en lapp
där det stor: ”Är världen galen?”
Många är nog beredda att hålla
med henne. Att avskaffa ett så viktigt
ämne som matematik i gymnasiet vore
helt fel. Däremot behöver säkert de
elever som har problem med matematiken få en bättre matematikundervisning. Men problemet ligger då i regel
långt tidigare i grundskolan. Ge lärarna större möjlighet att syssla med undervisning i stället för så mycket onödig administration. Lärare måste få
använda sin dyrbara tid till förberedelser och lektioner så att t.ex. matematiklektionerna blir kreativa och spännande upplevelser för alla. Ge också
blivande lärare sådana möjligheter till
högkvalitativ praktik som man t.ex. har
i Finland. Och se till att resurser satsas
på regelbunden fortbildning av alla
lärare. Så måste t.ex. lärare få möjlighet att träffas regelbundet i ämneskonferenser istället för enbart i lärarlag,
där de inte får träffa och arbeta med
kollegor i samma ämne.
Även inom kulturella, språkliga
och sociala vetenskaper behövs matematiken. I ämnet historia krävde t.ex.
vår docent på dåvarande C-kursen att
alla skulle läsa en omfattande matematikbok för att studenterna skulle få de
Mattesmedjan verkar för
att ge matteglädje åt alla.
Vi ordnar kurser, studiedagar och föreläsningar
där rolig matematik, spel
och problemlösning står i
centrum. Vi kan också
skräddarsy kurser efter
era behov.
kunskaper som krävdes i modern historia. Ett annat ämne där matematiken
idag är viktig är konsten, där många
t.ex. kommer att syssla med avancerad
datagrafik. Debattören Andreas vill ha
logik istället för matematik i gymnasiet.
Men redan nu ingår logik i matematiken på alla nivåer! Man diskuterar och
argumenterar också mycket mer i matteundervisningen idag än tidigare. Redan från förskolan sätter man igång
med fina och roliga logiska hjälpmedel
- som t.ex. det franska Logix - och genom spel och problemlösning förbereds eleverna för den spännande matematiken i gymnasiet, där logiken har
en självklar plats. Man sitter inte längre bara och räknar i boken utan bygger
t.ex. redan i mellanstadiet kvadreringsregler och konjugatregler som fantasieggande träpussel. Man kanske lär sig
logik med det populära spelet Traffic
Jam, och spelar schack, Hex, Nim,
Othello och andra logiska spel, för att
inte tala om alla fina ”appar” på ”paddorna” (= iPad). Jag undrar om Andreas Magnusson varit på en matematikbiennal och sett det enorma utbudet
av spännande, modern och fantasieggande matematik från förskola till
gymnasium eller hört om de många
engagerade matteprojekten i skolvärl-
Kontakt
Mattesmedjan
Olympiavägen 7
666 30 Bengtsfors
0531-101 06
[email protected]
www.mattesmedjan.se
4
den som är så populära för eleverna?
Jag tror att denna förnyelse av matematiken är på väg att nå allt längre ut i
skolorna. Det är då inte fråga om att
avskaffa algebra och ekvationer, utan
att göra dessa viktiga redskap tillgängliga och förståeliga för alla elever. Här
kan vi framför allt tacka de engagerade
och kunniga pedagogerna på NCM
och många andra eldsjälar för deras
outtröttliga arbete!
Och så till sist. Jag skulle aldrig
drömma om att vilja avskaffa Andreas
Magnussons ämnen svenska och religion i gymnasiet. Dessa ämnen är utomordentligt viktiga, och jag tycker att
alla elever både bör och skall få studera dem. De behövs både som allmänbildning och som goda förkunskaper
för senare studier. Men av samma anledning vill jag också ha kvar matematiken i gymnasiet för alla elever, men i
form av olika kurser som är anpassade
till vad som krävs i kommande yrkesval.