Musikleken 2015

I N BJU D A N & STU DIEPLA N
– En lekfull tävling
i musikens tecken
3 februari 2015
Dags att anmäla sig till Musikleken 2015!
Tisdagen den 3 februari kl. 19.00 genomförs NBV:s populära tävling Musikleken. Tävlingen är öppen för
föreningar inom NBV:s medlems- och samarbetsorganisationer samt studiecirklar. Tävlingen ger många
möjligheter! Föreningar från olika organisationer kan tävla tillsammans och äldre och yngre deltagare
ökar chanserna till fler poäng. Bjud även in människor som inte är medlemmar och som ni tror kan bidra
under tävlingskvällen. Nyttja möjligheten till att göra en härlig kväll i musikens tecken!
Vinnaren i Musikleken får ett kulturprogram värt 5 000 kr,
tvåan får 3 000 kr och trean 2 000 kr. Dessutom lottas ett
kulturprogram värt 2 000:- ut bland samtliga deltagande
lag. Om en cirkel vinner pris erhålls istället biljetter till utvalt
kulturarrangemang.
Tävlingsledare är Johnny och Lilleby Boström. Vid frågor
kontakta Jeanette Ahlgren på NBV:s kansli tel. 08-672 61 22
eller via e-post [email protected]. CD-spelare behövs vid
genomförandet av tävlingen.
Anmälan sker på talongen längre bak i denna folder eller
via formuläret på NBV:s hemsida www.nbv.se/musikleken.
Vi vill ha in er anmälan senast den 19 januari 2015. När ni har
anmält er vill vi att ni sätter in deltagaravgiften 300 kr på
NBV:s pg 35 30-3. Ange även där föreningsnamn/studiecirkel, kontaktpersonens namn och kommun.
En vecka innan tävlingsstart ska tävlingshandlingarna
finnas hos kontaktpersonen. Ta kontakt om ni inte har fått
dem i tid. Senast dagen efter tävlingen sänds svarsblanket-
terna in med A-post till tävlingsledningen. Facit kommer
att publiceras på NBV:s hemsida veckan efter tävlingen.
Diplom, facit och resultatlista sänds ut till deltagande lag
senast under vecka 11.
Genomför studiecirkel eller annan kulturverksamhet
kring den studieplan som medföljer denna inbjudan!
Genomförd studiecirkel med tre eller fler sammankomster ger 3 extra poäng. Väljer ni istället att endast
träffas en gång före tävlingskvällen kan ni rapportera
det som annan folkbildning. Det ger 1 extra poäng.
Kontakta NBV-avdelningen innan ni startar studiecirkeln eller träffen så ni får de listor och hjälp ni behöver.
Efter tävlingskvällen ska en kopia på närvarolistan
insändas tillsammans med svarsblanketterna.
Ni är hjärtligt välkomna med er anmälan till Musikleken 2015!
STUDIEPLAN
Musikleken
Ö
VINS KA ERA
TCHA
– GÅ NSER
STUD EN
IECIR
KEL
”här och over there – exempel
på musik i Sverige och USA”
Såsom tidigare år så bygger denna studiecirkel på er som
deltagare och ert engagemang. Ni delar med er ar era kunskaper och erfarenheter. Tillsammans försöker ni att finna
fakta och musikexempel som hela gruppen tar del av. Årets
studieplan och musiktävling kommer till stor del att handla
om olika genrer inom musiken i främst Sverige och USA.
Ni har stora möjligheter att lägga till egna infallsvinklar
och musikinslag som kan berika sammankomsterna. Det är
omfattningen av era diskussioner som styr om varje avsnitt
fungerar till en eller flera sammankomster. Ett avsnitt är
inte samma sak som en sammankomst utan ett underlag
för det antal sammankomster som ni själva önskar! Låt
gruppen styra detta.
Ledarens uppgift är att samordna förberedelserna inför
varje sammankomst, leda diskussionerna och övningarna
samt föra närvarolista och ha kontakt med NBV.
Delar av underlaget i studieplanen kan också fungera vid
enstaka sammankomster och ska då rapporteras på en
lista som annan folkbildningsverksamhet när cirkel inte
kan genomföras. Tala med NBV-avdelningen om hur ni
går tillväga.
Ni ska ha tillgång till CD-spelare och dator med internetuppkoppling under sammankomsterna. Har deltagarna
med sig LP eller kassetter ska givetvis sådan spelare finnas.
Musiklyssning är en naturlig del av denna studiecirkel så
det är viktigt med bra ljud. En del musikstycken kan ni söka
efter på internet. Exempel på sätt att söka är via Youtube,
Myspace och Spotify och via artisters/gruppers hemsidor.
Förbered genom att leta reda på musiken som nämns i
texten i förväg eftersom detta kan vara lite tidskrävande
och fördela gärna detta arbete mellan varandra i gruppen. Dessutom bör deltagare ta med sig egen musik som
har anknytning till det ni diskuterar. Ha med sångböcker
och text/musikblad eftersom egen sång är en trevlig del av
sammankomsterna.
Innan cirkelstart ska ni kontakta NBV-avdelningen som
kan ge er listor och nödvändig hjälp och upplysningar. Denna cirkel omfattar minst tre sammankomster á tre studie-
timmar, totalt minst nio studietimmar. En studietimme är
45 minuter. Vi rekommenderar att ni är 5 deltagare eller fler.
Tävlingstillfället kan inte rapporteras som sammankomst.
Om så önskas träffas ni fler gånger än tre och fördjupar er
i de olika avsnitten i studieplanen.
IN B JU D A
IE P L A N
N & STUD
N
INB JUD AN & STU DIE PLA
INBJU DAN & STUDI EPLAN
tävling
– En lekfull
ns tecken ing
i musi–keEn
lekfull 15tävl
3 februari 20
ikens tecken
mus
i
– En lekful
l tävling
3 februari 2015
i musikens tecken
3 februari 2015
Samverka gärna och bjud in andra föreningar, medlemmar, bekanta etc. Eftersom frågorna i tävlingen har olika
svårighetsgrad och spänner över många olika musikstilar
kan det vara en fördel om ni när ni går igenom studieplanen har med människor med olika åldrar, bakgrund och
erfarenheter.
Vi hoppas att ni får trevliga studiestunder fyllda av samtal
och nya inblickar i musikens underbara värld!
Studieplan av Johnny Boström
Första avsnittet
– Svensk folkmusik, Gospel, Läsarsånger, Country
Foto: Dan Hansson / TT
Jill Johnsson.
n
Inled första sammankomsten med att göra en presentation av varandra. Berätta om egna musikintressen och påminn varandra om att ta med egen favoritmusik
till sammankomsterna. Om någon har kopplingar/släktingar eller andra band till USA så är detta också intressant att
ta upp under den inledande stunden samt om någon har
speciella förväntningar på innehåll och uppläggning. Ställ
frågor till varandra under presentationsrundan.
Läs tillsammans nedanstående stycken och besvara och
diskutera frågorna.
Svensk folkmusik
En del menar att svensk folkmusik är musik/melodier som
tillkommit och uppstått i Sverige och inte har någon känd
upphovsman. Andra benämner folkmusiken som den musik som var populär bland landsbygdsbefolkningen mellan
1600-1800-talet. Numera inkluderas även senare musik
men som ingår i samma ramar såsom danser och låttyper.
En intressant sak att nämna är att folkmusiken i stort saknar
rytminstrument till följd av att det år 1696 kom ett förbud
mot att använda vissa instrument inom den folkliga musiken som nyttjades inom det militära såsom slagverk. På
några platser i landet fanns dock en del sådana instrument
kvar såsom i Värend i södra Småland och i landskap som
gränsar till Norge. Något många förknippar starkt med
svensk folkmusik är spelmansmusiken. De instrument som
används inom den svenska folkmusiken är traditionellt fela
(fiol), nyckelharpa, vevlira, svensk säckpipa, klarinett och
härjedalspipa samt dragspel. På senare årtionden har också
instrument som saxofon, gitarr och mandola tillkommit i
folkensemblen. Exempel på musiken och dansen är schottis, hambo, polska, vals, halling, engelska, gånglåtar och
brudmarscher.
Lyssna gärna på dessa fem musikstycken ur den svenska
folkmusiken; Hårgalåten med Åsa Jinder eller Grindsäters
spelmän, Josefins dopvals med Väsen, Spelmansglädje med
Eric Sahlström, Visa från Venjan med Orsa Spelmän, Vänner
och Fränder med Garmarna.
• Har den svenska folkmusiken/spelmansmusiken
haft någon betydelse för er i gruppen? Finns den
med som naturlig del i musikupplevelserna under
något eller några tillfällen under året?
• Känner ni till några spelmän/grupper förutom
de som omnämns i musikexemplen? Berätta för
varandra och sök gärna upp någon musik som ni
kan spela upp och prata kring.
• Tror ni att de som utvandrade till Amerika under
1800-talet tog med sig något av spelmansmusiken
och lever i så fall något av detta kvar i till exempel
”svenskbygderna”?
• Vilka instrument förknippar ni själva med
spelmansmusiken och vilka instrument tycker ni
bäst om?
• Har ni någon gång pratat med en utländsk bekant/
släkting om till exempel den svenska folkmusiken
och vad fanns i så fall att säga och kommentera?
Foto: Armigo.
Gospel
Gospel är en form av kyrklig musik vars ursprung är från den
svarta befolkningen i USA. Oftast framförs gospel av körer
utan ackompanjemang eller med ett enkelt sådant. Då används ofta piano och gitarrer och ibland orgel. Gospel har
nära samröre med blues och spirituals och pop och rock
har många influenser från gospelmusiken. Gospel betyder
evangelium och har ett starkt kristet budskap. En form
av nutida gospel har tagit intryck av soul och hip hop och
framförs bland annat av Kirk Franklin , Praise Unit och Joakim Arenius. Sök reda på låtar av de här nämnda artisterna
och lyssna på dem och jämför med mer traditionell gospel.
Läsarsånger
Kalle Moraeus och Orsa spelmän.
Läsarsånger beskrivs ofta som de andliga visor som
sjöngs vid läsarsammankomster i hemmen, främst under
1700-1800-talen. Sångerna användes istället för predikningar eftersom sådana var förbjudna och kunde innebära
straff.
Lyssna gärna på följande gospelstycken; Give it All Back
To Me med Andrae Crouch, Oh Happy Day med Edwin
Hawkins Singers , Put Your Hand In The Hand med Carola
Häggkvist och Per-Erik Hallin, Living Water med Choralerna.
Lyssna även på dessa exempel på läsarsånger; De Komma Från Öst och Väst, Drinkarflickans Död och Guldgrävarsången.
på egna livserfarenheter som människor kunde relatera
till. Hank Williams hade en stil som liknade Rodgers men
tillförde också mycket genom sina egna låtar som också
fick ett stort genomslag. The Carter Family gav en annan
dimension genom sin stämsång, ett karakteristiskt gitarrspel och de har blivit föregångare till många countryartister
och har också tillfört ett kvinnligt perspektiv.
Lyssna till följande musikexempel; Jambalaya (on the bayou) och Lovesick Blues med Hank Williams, Walk The Line
med Johnny Cash, The River Of Jordan med The Carter
Family, Coat Of Many Colors med Dolly Parton. Lyssna
även till följande svenska Country-exempel; You Can´t Love
Me Too Much med Jill Johnsson, Peta In En Pinne I Brasan
med Mats Rådberg & Rankarna, Lasse Och Marie med Alf
Robertsson och Eva-Lena med Hasse Andersson.
• Tror ni att gospelmusiken och läsarsångerna kan
”ge något” även till icke-troende eller de som har
andra religioner?
• Vad anser ni kännetecknar gospelmusiken
respektive läsarsångerna?
• Beskriv för varandra hur samhället såg ut under
tiden då läsarsångerna kom till. Vad är egentligen
”läsare”?
• Har ni även andra exempel på artister och grupper
som framför gospel och läsarsånger? Berätta för
varandra och sök information.
Countrymusik i Sverige och USA.
Man kan säga att ursprunget är populärmusiken i de södra
delarna i USA som blandade de olika formerna. Country
utvecklades under 1920-talet och har starka influenser från
blues, gospel, keltisk folkmusik med mera. Den har många
olika genrer såsom bluegrass, western, rockabilly, honky
tonk med mera. Dessa genrer eller stilar har ofta egna rytmer och ackordstrukturer och kännarna kan lätt särskilja
de olika stilarna såsom Nashvillesoundet, cajun eller de
andra. Några förgrundsgestalter är väl värda att nämna
såsom Jimmie Rodgers vars texter och musik baserades
• Har ni kommit i kontakt med nämnda
musikexempel förut?
• Vad tror ni har gjort att Countrymusiken har blivit
så populär bland många människor?
• Om ni skulle beskriva Countrymusiken och ge den
några kännetecken, vad skulle de i så fall vara?
• Vilka musikinstrument kan sägas vara framträdande
inom countryns olika musikstilar?
w Egna sångval
Ta fram de sångböcker ni har och eventuellt även andra
sånger ni har med er. Se om det finns några sånger som
har anknytning till avsnittets teman. Sjung i så fall några av
dessa och möjligen annat eget sångval. När ni har sjungit
kan ni samtala kort om dessa sånger och varför de valdes.
w Uppgifter till nästa gång
Ta med egen musik som anknyter till andra avsnittets teman. Finn även sånger som ni kan sjunga tillsammans. Finns
möjlighet att ta med något musikinstrument som kan användas vid ackompanjemang så gör gärna detta.
Andra avsnittet – 50, 60 och 70-talsmusik
Protestsånger USA, Proggen Sverige
n
Foto: Anthony Pepitone.
Vi ska nu inledningsvis i detta avsnitt inrikta oss på
musik från 50,60,70-tal. En del gör en mycket grov
indelning och säger att 50-talet är rockens årtionde, 60-talet är popens och 70-talet är discomusikens årtionde. Även
om detta är ett förenklat sätt att se på saken så kan vi ändå
göra några nedslag i musiken utifrån dessa synvinklar.
Rock´n´roll
Rock´n´roll uppstod i mitten av 1950-talet. Den utvecklades ur bluesen. Rock som musikföreteelse är mer ett samlat
uttryck för ett flertal musikstilar men med många likheter
givetvis. Sång, elgitarr och ett tungt beat är några kännetecken. En speciell ungdomskultur skapades som spreds
från USA till många länder och givetvis även till Sverige och
en subkultur som ofta anknyts till musiken är ”raggare”.
Exempel på andra slags rockstilar är även hårdrock och
punkrock.
Lyssna nu till dessa musikexempel; Jailhouse Rock med
Elvis Presley, Johnny B Goode med Chuck Berry, I Can Jive
med Jerry Williams, Wake Up Little Susie med Little Gerhard och Where My Baby Goes med Rock-Olga.
• Om några i studiegruppen har egna minnen från
50-tal så berätta gärna för varandra. Vad gjorde
denna musik så speciell?
• Vad kännetecknar en raggare?
• Har ni andra egna exempel på rockmusik från
50-talet eller annan slags rockmusik. Lyssna gärna
om möjligt och beskriv för varandra vad det är ni
hör.
• Vad har Elvis Presley och Chuck Berry betytt för
rockens genombrott och vad hade till exempel
Little Gerhard och Jerry Williams för betydelse för
rocken i Sverige?
Popen
Popen på 60-talet hade flera förgrundsgestalter. Givetvis Beatles och Rolling Stones men om vi tänker på USA
så var popen där ibland lite mjukare med förgrundsband
och artister som Beach Boys, Cher, Tina Turner, Marvin
Gaye, Supremes, Stevie Wonder, The Jackson Five med
flera. I Sverige hade vi HepStars, Tages, Mascots och Slamcreepers med Björn Skifs osv. Tragik, kärlek och romantik är
några av de återkommande temana i popmusikens texter.
Pete Seeger.
Lyssna på Sleep Little Girl med Tages, I Natt Jag drömde
med HepStars, I Get Around med Beach Boys och River
Deep Mountain High med Tina Turner.
• Vad vet ni om Stevie Wonder eller Tina Turner
vars karriär och liv är intressant? Har ni kunskaper
om några av de andra artisternas liv och karriär?
Berätta!
• Vilka kända låtar känner ni till med svenska
popband? Varför lever just dessa kvar i minnet?
Disco
Disco har sin egen historia. Soul, funk och viss latinamerikansk musik som spelades på klubbar i New York och
Philadelphia gav grunderna till discomusiken. Senare tiders
Hip-Hop, Eurodisco och House-musiken har en del av sina
influenser från den tidiga discomusiken Disco är både en
ungdomskultur och en egen musikgenre som hade sin
storhetstid under 70-talet men som lever kvar genom årtiondena. 70-talets disco-era hade också flera förgrundsgestalter såsom BeeGees, skådespelaren John Travolta
i filmen ”Saturday Night Fever”, Barry White, Boney M,
Donna Summer med flera. Svenska artister och grupper
såsom ABBA, Tomas Ledin, Björn Skifs och vissa dansband
såsom Sten&Stanley har gjort ett antal discoinspirerade
låtar och ett senare exempel på svenska discogrupper är
Alcazar.
Lyssna till Daddy Cool med Boney M, Stayin Alive med
BeeGees, Blame It On The Disco med Alcazar samt Gimme
Gimme Gimme med ABBA.
Foto: jessica Gow / TT
Jerry Williams.
• Discomusiken uppfattas ibland som ytlig.
Vad anser ni?
• Finns det några någorlunda nutida svenska exempel
på artister/grupper som är disco-inspirerade?
Lyssna i så fall på dem och ha synpunkter.
• Har någon av er sett filmer som hör till discoeran?
Berätta för varandra.
• Uppfattar ni att discomusiken fått någon roll i
den svenska musiken eller uppfattas den som en
amerikansk genre?
Protestsånger och proggen
Protestsånger i USA och Proggen i Sverige ska vi nu titta
närmare på. Protestsånger har det funnits långt tillbaka i
historien men vi kan titta på tiden från mitten av 1900-talet
och framåt. I USA var medborgarrättsrörelserna starka
och diskussionerna kring rasdiskriminering och minoritetsfrågorna var livaktiga. Detta gav upphov till en mängd
sånger där ett antal musiker/artister var framträdande.
Pete Seeger och Woody Guthrie , Bob Dylan, Joan Baez och
gruppen Peter, Paul and Mary var några av förgrundsgestalterna som även tog ställning i miljöfrågor och fredsfrågan
bland annat beträffande Vietnamkriget.
I Sverige var proggen en musikrörelse som innehöll flera
musikgenrer. Det politiska budskapet kring bland annat
fred och miljö var framträdande och ett framträdande
drag var att man medvetet gjorde sånger på svenska som
en slags motkraft till det anglosaxiska. Musikrörelsen vill
visa att det fanns intresse för andra budskap och annan
musik än vad som framkom i till exempel 10 i topp osv.
Några förgrundsgestalter/grupper var Pugh Rogerfeldt,
Hoola Bandoola Band, Monica Törnell, Turid Lundqvist,
Nationalteatern och Lasse Tennander.
Lyssna gärna till If I Had A Hammer med Peter, Paul and
Mary, Blowin In The Wind med Joan Baez, Keops Pyramid
med Hoola Bandoola Band, En Kungens Man med Monica
Törnell och Finns Det Lite Stolthet Kvar Finns Det Också
Hopp Om Bättring med Pugh Rogerfeldt.
• Diskutera kring de olika musikstycken som ni lyssnat
till. Har ni några spontana reaktioner på budskapet?
Är textinnehåll relevant i dagens samhälle.
• Oavsett politisk bakgrund kan musikexemplen ge
oss kunskap om en speciell tidsepok. Om ni tittat
på dagens samhälle och dagens musik, kan ni se
exempel på nutida ”protestmusik” eller liknande
uttryck?
• Har ni andra exempel på grupper och artister från
USA och Sverige kring detta tema?
• Har några i gruppen egna minnen eller exempel
från denna slags musik? Berätta för varandra.
w Egna sångval
Ta nu fram de sånger ni har med er som har anknytning till
detta avsnitts teman. Sjung tillsammans eller för varandra
och berätta varför ni valde just dessa sånger och om de
betyder något för er känslomässigt.
Sök också gärna reda på någon text från avsnittets teman
och titta på denna utifrån olika synvinklar såsom budskapsmässigt och musikaliskt
w Uppgifter till nästa gång
Ta med egen musik som anknyter till tredje avsnittets teman. Ta också med andra sånger som är era favoriter och
förbered er med att motivera varför dessa sånger är så
speciella. Tänk också till kring vad ni eventuellt vill fortsätta
att fördjupa er i.
Foto: New York World-Telegram & Sun.
Louis Armstrong.
Tredje avsnittet –,Jazz, Tonsättare/
kompositörer och Kända artister här och over there.
Jazz
Jazz kännetecknas ofta av improvisation och harmonier
med så kallade blå toner. Musikinstrumenten svarar ibland
varandra. Under slutet av 1800-talet började genren utvecklas i USA:s sydstater och fick uppsving på 1920-talet.
Jazz och Blues har många gemensamma nämnare och är
föregångare till rock. Bland kända jazzmusiker/artister i
USA kan nämnas Duke Ellington, Glenn Miller, Billie Holiday,
Nat King Cole, Louis Armstrong och Ella Fitzgerard.
Under 1920- och 1930-talen ökade populariteten för jazz
i Sverige med hjälp bland annat av Svenska Paramountorkester och gästande artister från USA och då bildades
också de första jazzklubbarna i Sverige. Dock var jazzens
stora höjdpunkt 1950-talet med artister som Arne Domnérus, Alice Babs, Putte Wickman, Monica Zetterlund, Jan
Johansson och Bengt Hallberg. Nalen i Stockholm var en
av de framträdande jazzlokalerna. Musikgenren fick en ny
aktualitet under 1990-talet då många nydanande musiker visade på jazzmusikens styrka. Nils Landgren, Rigmor
Gustafsson, Magnus Lindgren och Viktoria Tolstoy är några som kan nämnas. Fasching och Nefertiti är två nutida
jazzlokaler.
Lyssna nu till Unforgettable med Nat King Cole, Summertime med Ella Fitzgerald och Louis Armstrong samt En
Bra Dag med Victoria Tolstoy, Visa från Utanmyra med Jan
Johansson, I Will Wait For You med Rigmor Gustafsson
och Nils Landgren och Gröna Små Äpplen med Monica
Zetterlund.
• Inledningsvis vill vi att ni delar med er av era känslor
och tankar kring musikinslagen ni nyss har hört.
Vad vill ni berätta? Vad vet ni om de musiker/artister
som ni lyssnat till?
• Varför tror ni att jazzmusiken har haft så stort
genomslag? Har någon av er varit på jazzkonsert?
Berätta!
• Kan ni nämna några olika ”typer” av jazz? Vad
kännetecknar dessa?
• Finns det några instrument som ni förknippar
med musikgenren? På vad sätt och kan ni ge några
exempel på låtar eller artister?
Foto: MTA Production AB.
Rigmor Gustafsson.
Tonsättare/kompositörer/textförfattare/
producenter
Nu ska vi beröra några kända tonsättare/kompositörer/
textförfattare/producenter. Låt oss börja med Benny Andersson och Björn Ulvaeus musikal ”Kristina från Duvemåla” där de båda visar på en tidsepok där länderna bands
samman på ett speciellt sätt.
Lyssna på två musikexempel som båda speglar längtan
på olika sätt; Min Astrakan med Helen Sjöholm och Guldet
Blev Till Sand med Peter Jöback.
Charles Ives räknas som en av USA:s främsta tonsättare. Han använde sig av kompositionstekniker som ansågs
banbrytande såsom kvartstoner och så kallade tonkluster.
Han levde fram till mitten av 1950-talet och fick relativt få
verk uppförda under sin livstid. Han har dock fått ökad uppmärksamhet och uppskattning senare. Han komponerade
bland annat symfonier, kammarmusik och pianosonater.
Hör nu på följande musikexempel av Charles Ives; Symfoni
nr 2 Allegro, Three Quarter Tone Pieces for 2 pianos.
Max Martin, egentligen Karl Martin Sandberg är en nutida
svensk låtskrivare/kompositör och musikproducent. Han
har haft stora framgångar både i Sverige och USA sedan
1990-talet och har gjort musik eller producerat åt de amerikanska artisterna Britney Spears, Backstreet Boys, Justin
Bieber, Katy Perry och många fler mycket populära artister
under senare år. Han har även samverkat med svenska
Robyn, Darin Zanyar och Ace of Bace.
Lyssna på låten 3 med Britney Spears och Teenage Dream
med Katy Perry.
George Gershwin var en amerikansk kompositör och pianist som hade sin storhetstid under 1920-1930-talen. Tillsammans med sin bror Ira som var textförfattare gjordes
många så kallade evergreens som exempelvis ”Let´s call
the whole thing off”. George gjorde dock både opera och
orkesterverk och specialskriven musik till olika sångare.
Lyssna gärna till följande stycken; Rhapsody In Blue och
de inledande minuterna av An American In Paris.
•Känner ni till Vilhelm Mobergs böcker med
huvudpersonerna Kristina och Karl-Oskar? Tycker
ni att musikalen ”Kristina från Duvemåla” har
tillfört något genom musiken och texterna?
•Har ni hört talas om Charles Ives tidigare och vad
tycker ni om de musikstycken ni lyssnat till? Känner
ni till några andra tonsättare/kompositörer inom
den klassiska musiken från USA?
•Är ni bekanta med Max Martin som producent/
låtskrivare och några av de artister som han
samverkat med? Kan ni nämna några sånger med
de svenska artisterna och vet ni något om dem? Ta
gärna reda på mer om dessa.
•Gershwin har gjort operan Porgy and Bess. Finn
någon melodi ur denna och spela upp. Känner ni
till någon av titlarna/melodierna? Hans produktion
är mycket omfattande och många av melodierna
är och har varit kända i Sverige och dessutom finns
en del av hans musik i filmer. Vilka av hans sånger/
filmmusik känner ni till eller kan finna?
Foto: Russavia.
Roxette.
Kända artister
Avslutningsvis i detta tredje avsnitt ska vi lyssna till och
samtala kring kända artister här och over there. Flera har
berörts tidigare i studieplanen men vi ska här lyfta fram
några andra. Björn Skifs är en folkkär artist som också redan
på 1970-talet har haft hits i USA. Bruce Springsteen har med
sitt E Street Band samlat stor publik både i USA, Sverige
och flera andra länder. Roxette med Per Gessle och Marie
Fredriksson har haft internationella framgångar och flera
hitlåtar under många år. Robyn är en svensk internationellt
känd sångerska och låtskrivare som haft flera kända sånger
både på svenska och engelska.
Lyssna nu till Hooked On A Feeling och Håll Mitt Hjärta
med Björn Skifs, Born In The USA med Bruce Springsteen
och The E Street Band, Joyride med Roxette, Sparvöga
med Marie Fredriksson, Du Kan Alltid Bli Nummer Ett och
Dancing on my own med Robyn.
• Jämför de två musikexemplen med Björn Skifs och
berätta dessutom för varandra vad ni känner till i
övrigt kring hans musik.
• Bruce Springsteen har gjort flera konserter i
Sverige. Känner ni till fler av hans låtar och någon
av konserterna? Vad kännetecknar hans musik och
hans framträdanden?
• Per Gessle har tidigare varit känd sångare i ett annat
svenskt band, vilket? Kan ni någon av detta bands
sånger på svenska? Vad känner ni till om Marie
Fredriksson och vilka andra sånger är hon känd för?
• Det svenska låtexemplet med Robyn kommer
från tv-programmet lilla sportspegeln. Vilka andra
musikexempel med henne känner ni till? Vilket är
hennes riktiga namn? Hur vill ni beskriva hennes
nutida musik?
• Kan ni ge andra exempel på artister/grupper från
Sverige och USA som blivit kända i båda länderna?
Sök gärna upp och spela någon musik från dessa.
Vad vet ni om dessa artister eller grupper?
w Egna sångval
Avslutningsvis kan ni nu sjunga de favoritsånger tillsammans eller var för sig som ni har med er till sammankomsten. Berätta om möjligt för varandra var de kommer från
och varför ni har valt just dessa. Om någon tagit med
musik kring avsnittets teman som ännu inte spelats upp
så kan detta ske nu.
Denna studieplan har gjort korta nedslag i olika genrer/musikstilar i Sverige och USA. Vi har haft som
ambition att visa på några få utvalda delar av musik som finns i dessa båda länder och därför påvisa
att det finns mycket kvar att upptäcka, tillägga, fördjupa sig i och diskutera kring. Vi hoppas att ni har
uppskattat de glimtar ni har fått!
Gör gärna en liten summering i gruppen och fundera på vad ni tar med er bland annat inför Musikleken-tävlingen! Vi hoppas att ni har haft intressanta diskussioner och fått kunskaper som är till glädje
och nytta!
Anmälan
Följande lag anmäls till Musikleken 2015 (Texta gärna)
Föreningsnamn/studiecirkel__________________________________________________________________________________
Kontaktperson_____________________________________________________________________________________________
Adress____________________________________________________________________________________________________
Postadress_________________________________________________________________________________________________
Kommun__________________________________________________________________________________________________
E-post_____________________________________________________________________________________________________
Telefon_______________________________________________ Mobil________________________________________________
Sänd denna talong till NBV, Box 12825, 112 97 STOCKHOLM, märk ”Musikleken”, eller så kan ni också välja att fylla i anmälningsformuläret på www.nbv.se/musikleken . Glöm inte att samtidigt sätta in deltagaravgiften 300 kr på NBV:s pg 35 30-3.
Ange även där föreningsnamn/ studiecirkel, kontaktpersonens namn och kommun.
På hemsidan finns även anmälningsblankett att fylla i för start av studiecirkel inför tävlingskvällen. Ha kontakt med er NBV-avdelning så att ni får närvarolistan före första träffen.
3 februari 2015
www.nbv.se