La grammaire française

La grammaire française
Le présent – nutid
Le passé composé/l’imparfait
- dåtid
Le futur proche/le futur simple
- framtid
Nom:
Le présent
Presensformen av verbet använder när man pratar om nutid.
I franska bildas presens genom att man tar bort ändelsen (-er, -ir,
-re) och lägger på en ny ändelse. Till exempel:
Regelbundna –er verb
Regarder – att titta
Regard - stammen
er – ändelsen
Je
Tu
Il/elle
Nous
Vous
Ils/Elles
Ny ändelse
regard e
regard es
regard e
regard ons
regard ez
regard ent
Je regarde la télé. – Jag tittar på TV.
Regelbundna –ir verb
Finir – att sluta
Fin - stammen
Je
Tu
Il/elle
Nous
Vous
Ils/elles
ir – ändelsen
Ny ändelse
fin is
fin is
fin it
fin issons
fin issez
fin issent
Nous finissons notre travail maintenant. – Vi slutar vårt jobb nu.
Regelbundna –re verb
Repondre –att svara
Repond - stammen
Je
Tu
Il/elle
Nous
Vous
Ils/elles
re – ändelsen
Ny ändelse
repond s
repond s
repond
repond ons
repond ez
repond ent
Il repond aux questions. – Han svarar på frågorna.
Det finns också verb som är oregelbundna, t. ex. avoir, être, aller, faire, pouvoir,
savoir, connaître, dire, devoir, dormir, écrire, mettre, partir, prendre, sortir,
venir, vivre, voir och vouloir. Dessa böjs på följande sätt (de som inte finns här
hittar du i grammatikdelen i textboken):
Avoir = att ha
Être = att vara
Aller= att gå, åka,
ska
J’ai
je suis
je vais
Tu as
tu es
tu vas
Il/elle/on a
il/elle/on est
il/elle/on va
Nous avons
nous sommes
nous allons
Vous avez
vous êtes
vous allez
Ils/elles ont
ils/elles sont
ils/elles vont
J’ai mal à la tête. –
Jag har ont i huvudet.
Il est beau. Han är snygg.
Ils vont souvent à
New York. – De åker
ofta till N Y.
Faire = att göra
Je fais
Tu fais
Il/elle/on fait
Nous faisons
Vous faites
Ils/elles font
Pouvoir = att kunna
je peux
tu peux
il/elle/on peut
nous pouvons
vous pouvez
ils/elles peuvent
Savoir = att veta
je sais
tu sais
il/elle/on sait
nous savons
vous savez
ils/elles savent
Il fait ses devoirs. –
Han gör sina läxor.
Je peux aller aux
toilettes? – Kan jag
gå på toaletten?
Je ne sais pas. Jag vet inte.
Connaître – att känna,
känna till
Je connais
Tu connais
Il/elle/on connaît
Nous connaissons
Vous connaissez
Ils/elles connaissent
Dire – att säga
Devoir = att vara
tvungen att
je dois
tu dois
il/elle/on doit
nous devons
vous devez
ils/elles doivent
Je la connais. –
Jag känner henne.
je dis
tu dis
il/elle/on dit
nous disons
vous dites
ils/elles disent
Qu’est-ce que vous
Nous devons faire la
dites? – Vad säger ni? vaiselle. – Vi måste
diska.
Mettre = att sätta, ställa, lägga
Je mets
Tu mets
Il/elle/on met
Nous mettons
Vous mettez
Ils/elles mettent
Vouloir= att vilja
je veux
tu veux
il/elle/on veut
nous voulons
vous voulez
ils/elles veulent
Prendre = att ta
Je prends
Tu prends
Il/elle/on prend
Nous prenons
Vous prenez
Ils/elles prennent
Voir = att se
je vois
tu vois
il/elle/on voit
nous voyons
vous voyez
ils/elles voient
Le passé composé
Passé composé använder man sig av när man vill prata eller skriva om något som
har hänt. På svenska kan passé composé motsvaras av både perfekt (har gjort
något) och imperfekt (gjorde något). Man ska använda passé composé när man
pratar om saker som har hänt vid enstaka tillfällen i dåtid, inte om man pratar
om en vana eller något som hände regelbundet. Passé composé bildas med hjälp av
två verb. Först presens av hjälpverben avoir eller être och sedan participet av
huvudverbet(det verb som är det viktiga i meningen, som beskriver vad som
hände).
Exempel: J’ai passé mon enfance en France – Jag har tillbringat min barndom i
Frankrike.
Presens av avoir participet av huvudverbet
Så här bildar man participen:
Regelbundna –er verb:
Man tar bort ändelsen
och lägger till ”é”.
Ex. regarder  regardé
regelbundna –ir verb
Man tar bort ändelsen
och lägger till ”i”.
ex- finir  fini
regelbundna –re verb
Man tar bort ändelsen
och lägger till ”u”.
ex. repondre 
Repondu
Oregelbundna verb i passé composé som böjs med avoir som hjälpverb
(participformerna):
Avoir  eu
Être  été
Faire  fait
Boire (dricka)  bu
Connaître  connu
Dire  dit
Mettre  mis
Pouvoir  pu
écrire (skriva)  écrit
prendre  pris
savoir  su
voir  vu
vouloir  voulu
Verb som böjs med être som hjälpverb!!!!!!!!
Verb som böjs med être i passé composé brukar ofta kallas för rörelseverb
eftersom de innebär någon sorts rörelse. Det finns 14 verb som böjs med être
som hjälpverb. Det finns en stor skillnad när man bildar passé composé med hjälp
av être, participet måste böjas efter genus och plural(femininum singular= ett
extra e, mask. plural = s, fem. plural= es)
Ex. il est allé
Elle est allée
Ils sont allés
Elles sont allées
Rörelseverben och deras particip:
Aller  allé (gå, åka)
Arriver  arrivé (komma, anlända)
Entrer  entré (gå in)
Retourner  retourné (återvända)
Monter  monté (gå upp)
Naître  né (födas)
Passer  passé (passera)
venir  venu (komma)
partir  parti (resa iväg)
sortir  sorti (gå ut)
rester  resté (stanna kvar)
descendre  descendu (gå ner)
mourir  mort (dö)
tomber  tombé (falla)
Obs ! Verbet passer kan betyda både passera och tillbringa/spendera. När det
betyder passera använder man être som hjälpverb och när det betyder tillbringa
använder man avoir som hjälpverb.
Även reflexiva verb (se laver – tvätta sig) böjs med être som hjälpverb.
Exempel: je me suis lavé (e).
L’imparfait
Imperfekt använder man på franskan när man pratar om en vana eller något som
hände regelbundet eller upprepat i dåtid. Man använder också imperfekt om man
beskriver något i dåtid (ex. la voiture était bleue et il pleuvait – bilen var blå och
det regnade).
Imperfekt bildas med hjälp av stammen av den andra temaformen (slutar på –
ant) + följande ändelser: -ais, -ais, -ait, -ions, -iez, -aient.
Regard ant (ändelse)
Je regardais
Etc.
Finiss ant
je finissais
repond ant
je repondais
Oregelbundna verb!
Böjs som regelbundna verb med hjälp av den andra temaformens stam samt med
samma ändelser.
Se textboken, grammatikdelen, hur den andra temaformen på dessa verb ser ut.
Le futur proche
Används för att uttrycka något som ska hända eller göras inom en ganska snar
framtid. För att bilda futur proche använder man presens av aller + infinitivet
(grundformen) av huvudverbet.
Exempel:
Je vais aller
jag ska/kommer att åka
Tu vas écrire
du ska skriva
Il/elle va chanter
han/hon ska sjunga
Nous allons finir
vi ska sluta
Vous allez repondre
ni ska svara
Ils/elles vont regarder de kommer att titta
Le futur simple
Le futur simple används när man pratar om något som kommer att hända ganska
långt fram i framtiden, när man pratar om något som inte eller aldrig kommer att
hända, om man beordrar något, om man lovar något eller om man förutspår något.
Exempel: Quand j’aurai 40 ans. – När jag är 40… Il ne vendra jamais sa voiture. –
han kommer aldrig att sälja sin bil. Vous ferez pour demain l’exercise 4. – Tills
imorgon gör ni övning 4. Je te promets, je n’irai pas à la fête. – Jag lovar, jag
kommer inte att gå på festen. Il pleuvra demain. - Det kommer att regna
imorgon.
Le futur simple bildas av infinitivformen + presens av verbet avoir.
Exempel:
Parler  je parlerai
Finir je finirai
Repondre  je repondrai ( på –re verben försvinner ”e”)
Oregelbunda:
Être  je serai
Avoir j’aurai
Faire  je ferai
Pouvoir  je pourrai
aller  j’irai
savoir  je saurai
venir  je viendrai