Hur mäter man båda språken hos tvåspråkiga barn enligt PT?

Hur mäter man båda språken hos
tvåspråkiga barn enligt PT?
Gisela Håkansson
Nätverksmöte TOBANO 120417
Bakgrund
• För att veta om tvåspråkiga barn har avvikande
språkutveckling måste man mäta båda språken
• Utvecklingsstadier har inte dokumenterats i
alla språk
• Om utvecklingsstadierna har dokumenterats
har man ofta funnit olikheter
Utvecklingsstadier: svenska och engelska
• Olika strukturer dyker upp vid olika
tidpunkter,
– Morfologi
• Svenska barn använder plural före två års ålder, tidigare
än engelska barn
• Svenska barn använder tempus vid två års ålder, tidigare
än engelska barn (2;6 – 3;0)
– Syntax
• Svenska barn använder inversion i påståendesatser vid
2;0; för engelska barn räknas det stadium VI (3;6-4;6)
• Svenska barn använder relativsatser, vid 2;0-2;6; för
engelska barn är det stadium V (3;0-3,6)
Vissa strukturer saknas i vissa språk:
• Svenska har varken personböjning på verben eller
kasusböjning på substantiven
• Det blir tvetydighet om vem som är subjekt och vem
som är objekt vid frågor som:
– Vilken flicka kramar mamman? Vem kramar?
– Vem matar älvorna? Vem är det som matar?
Om att jämföra språkutveckling i olika språk
• COST A33 ”Crosslinguistically robust stages of
children’s linguistic performance” 2006-2010
• 25 olika språk
• Målet: att få fram en enhetlig bild av femåringars
grammatik, som underlag inför diagnos av
språkstörning
• Projektledare: Uri Sauerland, Heather van der Lely
• Ett problem: språkstrukturella skillnader
– 1. frågeordsfrågor
Which girl caresses the mother? Vilken flicka klappar mamman?
Hebreiska markerar objektet med ackusativ
eyzo yalda melatefet etACC ha –ima?/ etACC eyzo yalda ha-ima melatefet?
Friedmann N , Szterman R J. Deaf Stud. Deaf Educ.
2011;16:212-235
© The Author 2011. Published by Oxford University Press. All rights reserved. For Permissions,
please email: [email protected]
Wie voertSING de elfjes
Vem matar älvorna?
GAGL 51 (2010)
Metz et al, Understanding who and which questions
Figur e 1: Samp
ple subjectt question with wie ‘
who‘
: Wie
Wi voer t de
d elfjes? ‘
Who is
feeding
g the fairies?‘
1: Diffeerent verb, 2: Target, 3: Role rev
versal, 4: Different
D
number.
Wie
wassen
de
koninginnen
(1)
PL
Figur e 1: Samp
ple subjectt question with wie ‘
who‘
: Wie
Wi voer t de
d elfjes? ‘
Who is
feeding
g the fairies?‘
1: Diffe
erent verb, 2: Target, 3: Role rev
versal, 4: Different
D
number.
Vem
tvättar
drottningarna?
Figur e 2: Samp
ple object question with wie ‘
who‘
: Wie
e wassen de koning
ginnen?
‘
Who are
a the qu
ueens washing?‘1: Target,
T
2: Different verb, 3: Role reversal, 4:
Differe
ent numberr.
Om strukturerna finns, kan det ändå
vara skillnader
• Strukturer har olika frekvens
– Passivkonstruktioner är olika vanliga i olika språk
– Inversion är vanligt i vissa germanska språk, finns
i engelska men är inte vanligt
– Verb är alltid böjda i svenskan men inte alltid i
andra språk
– Subjektspronomen är obligatoriska i vissa språk
men inte i alla
Hur ska man kunna mäta båda
språken hos ett tvåspråkigt barn?
ETT FÖRSLAG TILL LÖSNING
Förslag:
• Man kan gå utanför de språkspecifika strukturerna
och se till universella bakomliggande steg i
inlärningsprocessen - Processbarhetsteorin
– 1. Alla börjar med enstaka, oböjda ord/ helfraser
– 2. Alla använder lokala böjningar först
– 3. Sedan uppstår informationsutbyte mellan ord inom
frasen
– 4. Därefter processas hela satsen, men
informationsutbyte mellan S och V
– 5. I vissa språk görs det skillnad mellan huvudsatser
och bisatser
Processbarhetsteorin
Presenterades 1998 av Manfred Pienemann, som tidigare arbetat inom
ZISA-projektet (med Harald Clahsen och Jürgen Meisel)
”The task of acquiring a language includes the acquisition of the
procedural skills needed for the processing of the language. It follows
from this that the sequence in which the target language (TL) unfolds in
the learner is determined by the sequence in which processing routines
develop that are needed to handle the TL’s components” (Pienemann
1998:1).
Processbarhetsteorin
(Pienemann 1998, 2005, 2011)
• Man kan bara lära sig det man kan processa
• Grammatiken växer fram i stadier/milstolpar.
• Man kan inte påverka ordningen på stadierna, bara
hastigheten.
Processbarhetsteorin forts
• Utgångspunkter
• utvecklingsteori (transition theory inte property theory)
• implikationell ordning av strukturer - strukturer på lägre
stadier är nödvändiga förutsättningar för att strukturer
på högra stadier ska kunna processas
• inte normperspektiv utan inlärarperspektiv
• Metoder
• datainsamling: talad produktion, kommunikativa
uppgifter
• analys: första förekomst i obligatorisk kontext räknas
(OBS! behöver inte vara i enlighet med målspråkets
norm; åkade lika bra som åkte)
Hur ser detta ut i olika språk?
• Milstolpe 1:
• Enstaka oböjda ord och helfraser
– Ofta hälsningsfraser
– Substantiv: klockan, skolan
• Detta stadium pågår ytterst kort tid
Hur ser detta ut i olika språk?
• Milstolpe 2:
• Orden kategoriseras i ordklasser
• Substantiven böjs i numerus
– bisse – biss-aat, katt – katt-er, cat – cat-s
• Verben böjs i tidsformer: tempus och aspekt
– Leker-lekte
• Börjar nästan genast vid L2-inlärning, 2 års
ålder vid L1-inlärning
Hur ser detta ut i olika språk?
• Milstolpe 3:
• Order processas i fraser
• I nominalfrasen sker kontakt mellan
bestämning och huvudord, t ex
artikel+adjektiv+substantiv
• En röd bil – flera röd-a bil-ar; al kalb al kabiir
– al kilaab al kubaar
• Tid??
Hur ser detta ut i olika språk?
• Milstolpe 4.
• Hela satsen kan processas
• Subjekt och verb identifieras, inversion, 3 p- s,
subjekt-verb kongruens, preverbala klitiska
pronomen
– Det regnar nu – nu regnar det; I come – he comes, alwalad i-shrab halib – al-awlaad i-shrab-u halib; j’ai
trouvé un ball - je l’ai trouvé
• I normalfallet 1,5 år för L2 (förskolebarn), 2 år för
L1 barn
Hur ser detta ut i olika språk?
• Milstolpe 5.
• Hela meningar processas, med skillnader
mellan huvudsatser och bisatser
• Negation efter verbet i huvudsatser, före verbet
i bisatser, ingen inversion i indirekta frågor
• Ganska lång tid, 3 – 3;6 år för L1-barn, samma
för L2-barn
Nivåer svensk morfologi
• 4. Kongruens över satsgränsen
• ”bilen är gul – bil-ar-na är gul-a”
• 3. Fraser med kongruens
• ”en gul bil – flera gul-a bil-ar”
• 2. Ord med böjningar
• ”köper – köp-te”, ”hus – hus-ar”
• 1. Ord i invariant form utan böjningar
• ”kommer” ”kommer igår”
Nivåer svensk syntax
• 5. Bisatsordföljd
• ”Om jag inte dricker kaffe blir jag sjuk”
• 4. Omvänd ordföljd
• ”Nu dricker jag kaffe”
• 3. Adverb före subjekt-verb
• ”Nu jag dricker kaffe”
• 2. Subjekt (agent) före verb (handling)
• ”Jag dricker kaffe”
• 1. Enstaka ord eller helfraser
• ”Kaffe, OK?”
Sammanfattning: nivåer i
processningshierarkin
Steg/Procedur
Svensk
morfologi
5. Bisatsprocedur
Överföring av grammatisk
information mellan satser
4. S-Procedur
Överföring av gram info
inom satsen, mellan fraser
Svensk syntax
Negation före verb i
bisats
Indirekta frågor (Wh S-V)
Predikativ
kongruens
INVERSION
(Adv-V-S)
3. Fraser
Grammatisk information NP kongruens
mellan ord inom frasen
Adverb först, men rak
ordföljd (ADV-S-V)
2. Kategorier/ordklasser
Ingen information mellan
ord
Plural,
preteritum
Subjekt före verb
1. "ord"
Oböjda ord
enstaka konstituenter
"helfraser"
Processbarhet i några olika språk
Fig. 7:6. Sammanställning av strukturer på olika processningsnivåer (efter DiBiase &
Kawaguchi 2002, Mansouri 2005, Pienemann 1998)
nivå arabiska
engelska
italienska japanska
svenska
tyska
5.
särskild
särskild
särskild
bisatsordföljd
bisatsordföljd bisatsordföljd
4. SVO, VSO 3 pers –s,
placering av topikalisering inversion vid inversion vid
inversion i
objektsav objekt
topikalisering topikalisering
fråga
pronomen
3. NPNPNPVPNPNPkongruens konguens
kongruens kongruens
kongruens
kongruens
2
suffix för
suffix för
suffix för
suffix för
suffix för
suffix för
plural
plural och för plural
preteritum
plural och för plural
preteritum
preteritum
1
oböjda ord oböjda ord
oböjda ord oböjda ord
oböjda ord
oböjda ord
Några svenska forskningsprojekt med PT-perspektiv
1995-1998. Grammatiska processer i språkinlärning (Håkansson,
Nettellbladt, & Hansson)
1. L1 = L2 ≠ SLI
2. L1 ≠ L2 = SLI
3. L1 = SLI ≠ L2
4. L1 = L2 = SLI
5. L1≠ L2 ≠ SLI
1998-2002. Tvåspråkighet och språkstörning (Nettelbladt, Håkansson, &
Salameh)
Kartläggning av tvåspråkiga barn med diagnosen språkstörning.
Nivåmätning av båda språken hos arabisk-svenska barn
1999 - 2000. Processbarhet och utveckling i skandinaviska språk (Glahn,
Hammarberg, Holmen, Hvenekilde, Håkansson & Lund)
Jämförelse danska, norska och svenska. L2 hos universitetsstuderande
2004-2006. Svenska i och utanför Sverige (Håkans, Bruzaeus & Norrby)
Jämförelse mellan svenska som andraspråk och som främmandespråk
PT är inte språkspecifik - passar därför bra att testa båda
språken hos tvåspråkiga barn
(Salameh 2003, Håkansson et al 2003)
• Deltagare
– 10 barn med diagnos språkstörning
– 10 barn som kontrollgrupp, matchade till
•
•
•
•
ålder, (mean SLI 5;3, ND 4,9, span 3;10-6;7)
exponering för svenska på förskolan (SLI 2;3, ND 1;9)
exponering för arabisk dialekt (Iraqui, Lebanese, Palestinan, Syrian)
tre test med intervaller på sex månader
• Metod
–
–
–
–
Pilottest för att prova ut lämpliga strukturer
Datainsamling vid tre tillfällen med sex månaders intervall
Samma intervjuare för arabiska och svenska
En påse med leksaker och bilder
PT-hierarkier för arabiska and svenska
Arabiska (Mansouri 2000)
4. Subjekt/verb kongr
3. Fraskongruens
2. Lexikal morfologi
1. Invarianta former
Svenska (Pienemann &
Håkansson 1999)
5. Bisatsordföljd
4. Subjekt/verb inversion
3. Fraskongruens
2. Lexikal morfologi
1. Invarianta former
Jämförelse arabiska/svenska:
typisk utveckling och språkstörning (Salameh et al 2004)
Typisk
AO svenska 2;11
Språkstörning
AO svenska 2;1
5
5
4
4
3
3
Arabic
2
Swedish
2
1
1
0
0
4;1
4;7
5;1
Arabic
Swedish
5;8
6;2
6; 7
Resultat
• Alla barnen utvecklar stadierna i arabiska och
svenska och följer den förutsagda ordningen
• Barnen med språkstörning har en långsam
utveckling på båda språken
• Testet för arabiskans nivå 4 fungerade inte,
eftersom barnen använde möjligheten till prodrop (OBS – testet fungerade för de vuxna i
Mansouris studie eftersom de använde sig av
subjekt i hög utsträckning)
PT-hierarkier för engelska och japanska
Engelska (Pienemann 1998)
5. ‘Cancel inversion’ i
bisats
4. Subjekt/verb kongr
Japanska (Kawaguchi 2006)
4. Kongruens subst
predikat (benefactive)
3. Fraskongruens
3. Fraskongruens (V-te V)
2. Lexikal morfologi (past) 2. Lexikal morfologi (past)
1. Invarianta former
1. Invarianta former
Tvåspråkigt barn: japanska och engelska
(Itani-Adams 2011)
5
4
3
English
2
Japanese
1
0
2;0
2;6
2;9
3;3
3;9
4;6
4;10
Resultat
• Engelska och japanska utvecklas enligt
processbarhetsteorins stadier
• Det går i olika takt för de två språken
– Engelskans nivå 4 nås vid 3,9, japanskan ett helt år
senare: 4;10
Hur gör man för att fastslå vilken nivå inläraren
är på?
• Analysera språket för att få fram en hierarki av
processningsprocedurer (hittills finns det för
arabiska, engelska, indonesiska, italienska,
japanska, kinesiska, svenska, tyska)
• Ta fram kommunikativa uppgifter där
strukturerna används
• Testa på infödda talare (vuxna eller barn i femårsåldern)
• Utför testet på inläraren
Analysmetod
• Processbarhetsteorin utgår från”emergence”, dvs
ett ”produktivt” exempel räcker
– med produktivt menas att det inte ska vara en inlärd
helfras
– minimala par är det bästa: en röd bil, flera röda bilar
• För att undvika att man får med helfraser kan man
leta efter lexikal och morfologisk variation
– Lexikal variation: bilar, hundar, stolar, *husar
– Morfologisk variation: bil, bilen, bilar, *bilor
Exempel: Vad finns bredvid de röda bilarna?
två brun-a hund-ar
ett brun-t träd
Exempel 1
Neil klarar attributiv kongruens, får + i tabellen
–
–
–
–
–
–
–
–
I: va finns framför de gula huset?
N:
två bruna hund (.) eh hunda eh (.) ja
I: mm (.) va finns vid de gula trädet?
N:
en röd äppel
I: jaa (.) å va finns vid de bruna huset?
N:
eh två röda bil
i: m å vad finns vid de lilla vita huset?
N:
ett brun träd
– Samma ord används i två former : brun - bruna, röd - röda
– Skillnaden i form är kopplat till skillnad i betydelse (singular - plural)
Exempel 2.
Neil klarar inte predikativ kongruens får - i tabellen
–
–
–
–
–
–
–
–
I: mm vilken färg e dom små hundarna?
K:
de små hundar är röd eh gult
I: mm (.)vilken färg e de stora huset?
N:
de stora hus e röd
I:
mm (.)vilken färg e den stora hunden?
N:
den stora hund e brun
I: mm å vilken färg e dom stora äpplena?
N:
dom stora äpple e br e röd
– varje ord finns bara i en form (det spelar ingen roll att den ibland
råkar bli rätt ”den stora hunden är brun”)
Sammanfattning
• Det är svårt att mäta båda språken hos en
tvåspråkig individ (och när behöver man det?)
• Processbarhetsteorin är en möjlig utväg
eftersom den inte är språkspecifik
• Den är på språkets egna villkor
– Man utgår från grammatiska strukturer på en viss
nivå
– Man undviker strukturer som saknas
– Man undviker strukturer som inte är frekventa