Expo 2-2011-WEBB

• PÅ DJUPET I DÅLIGT SÄLLSKAP
I dåligt sällskap
Wikileaks ledare Julian Assanges samröre med den
ökände antisemiten Israel Shamir har kritiserats.
Expo kan nu avslöja att banden är tätare än vad
som tidigare framkommit.
8*,*-&",4 .&% 5"-&41&340/&/ Julian
Assange i spetsen, har revolutionerat det
globala informationsflödet genom att
systematiskt offentliggöra hemligstämplat material. I samarbete med olika medier har allt från korruption, tvivelaktiga
bankaffärer till övergrepp i krig nått offentligheten.
Julian Assange har prisats för sina insatser av bland annat Amnesty. Så sent
som den 10 maj meddelade Sydney Peace
Foundation att Assange fått högsta utmärkelsen för "sällsynt mod i kampen för
mänskliga rättigheter", ett pris som tidigare delats ut till Nelson Mandela, Dalai
Lama och den japanske buddistledaren
Daisaku Ikeda.
Men bakom hyllningsrubrikerna och
priserna finns en annan historia att berätta.
WIKILEAKS GRUNDADES 2006 men fick sitt
stora genombrott för ett år sedan då de
tog sig an USA genom att publicera en
läckt film som visade hur en helikopterpilot sköt civila irakier, däribland en person som jobbade för nyhetsbyrån Reuters.
De som inte kände till Wikileaks tidigare
gjorde det nu.
Grundare till föreningen är australiensaren Julian Assange. I sin ungdom
var han verksam i en hackergrupp baserad i Melbourne och lyckades bland an36 EXPO # 2/2011
nat ta sig in i den amerikanska militärens
datornätverk. Men datorintrång var inte
det huvudsakliga målet. Det intressanta
för Assange var att komma åt hemlig information som kunde ge en sann bild av
vad som sker i maktens korridorer. Läckor
blev ett verktyg för att minska avståndet
mellan makthavare och medborgare. Det
är den visionen om insyn som ligger bakom Wikileaks.
Assange har ingen permanent bostad
utan är ständigt på resande fot. Under
sommaren 2010 besökte han Sverige.
Han utvecklade kontakter med politiker, publicister och journalister. Assange
hade planer på att bosätta sig i Sverige och placera verksamheten här med
svenskt utgivarbevis. Planerna skulle
snart förändras.
I augusti 2010 framkom det att Julian Assange var misstänkt för våldtäkt
och sexuellt ofredande. Nyheten slog ned
som en bomb. Från Wikileaks officiella
twitterkonto, som sägs skötas av Assange
själv, kommenterades nyheten morgonen
därpå med en antydan om en konspiration: ”Vi har blivit varnade för ’fula
tricks’. Nu har vi fått se det första”. Assanges advokat Mark Stephens beskrev
våldtäktsanklagelserna som en ”sexfälla”.
I slutet av augusti hävdes anhållandet och misstankarna gällde nu sexu-
ellt ofredande, men förundersökningen
återupptogs i början av september och
brottsrubriceringen ändrades till att åter
gälla våldtäkt. Den 18 november häktades Julian Assange i sin frånvaro. Ungefär en månad senare överlämnade han
sig till polisen i Storbritannien, efter att
svenska åklagarmyndigheten utfärdat en
europeisk arresteringsorder. I skrivande stund befinner sig Assange i Suffolk
i England där han inväntar att brittisk
domstol i juli ska ta ställning till om han
ska utlämnas till Sverige.
Rapporteringen om häktningsbeslutet
sammanföll med spridningen av Wikileaks stora diplomatläcka. Den bestod
av 250 000 dokument med korrespondens från amerikanska ambassader runt
om i världen. Debatten intensifierades
och många såg ett samband mellan häktningsbeslutet och de omfattande läckorna. En rad kända vänsterprofiler hävdade,
eller antydde, att amerikansk underrättelsetjänst var inblandad i våldtäktsanklagelserna i syfte att sätta dit Assange och
komma åt Wikileaks.
På nätet spreds påståenden om att de
svenska kvinnorna, som anklagat Assange för övergrepp, hade kopplingar till
CIA och gillrat en ”sexfälla”. Bland dem
som spred påståendena fanns den liberala
dåvarande kommentatorn på den ame-
REUTERS
rikanska nyhetskanalen MSNBC, Keith
Olbermann, och människorättsaktivisten Bianca Jagger. Gemensamt för många
av dem var att källan de lutade sig mot
var en text i den amerikanska vänsterradikala tidningen Counterpunch där Assange liknades vid Neo från filmtrilogin
The Matrix. Författaren till texten var Israel Shamir. Han uppmanade alla att sluta upp bakom Assange:
”För vår egen skull måste vi alla göra
vad vi kan för att skydda honom från såväl kastrerande feminister som underrättelsetjänster.”
Att Israel Shamir slöt upp bakom Julian Assange var långt ifrån en tillfällighet.
ISR AEL SHAMIR ÄR FÖDD 1947 i Novosibirsk i dåvarande Sovjetunionen. Han
flyttade till Israel 1969 och kom till Sverige 1984. Svensk medborgare blev han
1992. Under en period använde han sig
av namnet Jöran Jermas men sedan 2005
är han folkbokförd i Sverige under namnet Adam Ermash. Men i officiella sam-
”SHAMIRS POLITISKA IDEOLOGI KAN BÄST BESKRIVAS SOM
ETT SLAGS RÖDBRUNT HOPKOK SOM FÖRENAR
BEUNDRAN AV KOMMUNISTISK DIKTATUR MED
MOTSTÅND MOT INVANDRING.”
manhang är det namnet Israel Shamir
han använder sig av.
Shamirs politiska ideologi kan bäst
beskrivas som ett slags rödbrunt hopkok som förenar beundran av kommunistisk diktatur med motstånd mot
invandring och en högerextremt färgad
antifeminism, homofobi, invandrarfientlighet och kristen fundamentalism.
Ständigt närvarande är en judisk världskonspiration som på ett eller annat sätt
manipulerat fram samhällsutvecklingen.
2008 dömdes han i sin frånvaro av en
fransk domstol för hatbrott.
Redan 2002 skrev Israel Shamir gillande om den amerikanska nazistorganisationen National Alliance och han
förekommer sedan dess med jämna
mellanrum även i svenska högerextrema
miljöer Men hans kontaktnät har varit
större än så. Under ett par år mötte han
uppskattning från delar av den svenska
vänstern. Hans bok Blommor i Galiléen
som utkom 2003 på Alhambra förlag rekommenderas av Evert Svensson (tidigare
ordförande för socialdemokratiska Broderskapsrörelsen) och såldes av Palestinagrupperna i Sverige. Numera talas det
sällan väl om Shamir i svenska vänstermiljöer men så sent som i maj i år medverkade han i FiB-juristernas tidning.
I FEBRUARI 2010 AVSLÖJADE BBC-programmet Panorama att Julian Assange
kontaktade Israel Shamir 2007 med en
förfrågan om samarbete. Assange slog
fast att Shamirs texter präglades av
”medkänsla” och att han fann anklagel-
Omstridd.
Julian Assange
har hyllats för sitt
arbete med att
avslöja makten.
Men på senare tid
har allt fler kritiska
röster höjts mot
honom.
Rättelse: Panoramaprogrammet visades
februari 2011
# 2/2011 EXPO 37
RUSSIA TODAY
FAKTA
Legitimitet.
Israel Shamir vill
framstå som en
seriös journalist
och författare.
I februari 2011
presenterades han
som "Mellanösternexpert" i rysk tv.
38 EXPO # 2/2011
serna om judehat substanslösa. Han ville
samarbeta med Shamir men det fanns
ett problem.
”Jag misstänker att namnet ’Israel
Shamir’ är en realpolitisk belastning
vi ännu inte är stora nog att bära”, resonerade Assange i mejlet och föreslog
därför att Shamir skulle skriva under
pseudonym.
Nio månader senare kom nya uppgifter fram, som visade att Wikileaks kontaktnät i Sverige utvidgats. I samband
med diplomatläckan i november uppdagades det att journalisten som i Sverige
fungerat som Wikileaks mellanhand var
Johannes Wahlström. Israel Shamirs son.
Wahlström uppmärksammades 2005 för
att ha skrivit en artikel i Ordfront med
rubriken och tesen "Israels regim styr
svenska medier", där han presenterade
en konspirationsteori om att svenska
medier styrs av Israels regering. Flera av
de journalister som hade intervjuats av
Wahlström påtalade att han förvrängt
deras ord och Ordfronts chefredaktör
bad om ursäkt för publiceringen.
I en intervju i Studio ett i december
2010 gav Johannes Wahlström sin syn
på Israel Shamir: "Min pappa är väl det
som jag skulle säga är den judiska motsvarigheten till Salman Rushdie”. Även Assange har använt sig av liknelsen för att
beskriva Shamir. Han har lämnat judendomen och blivit pro-palestinsk, förklarade Assange. ”Det är därför han är hatad
på samma sätt som Salman Rushdie”.
Den som tidigare använt liknelsen är
Shamir själv. 2005 skrev han på sin hemsida: ”Jag har en fatwa över mig som inte
är mindre skrämmande än den Rushdie
har över sig”.
I DECEMBER 2010 KUNDE Expressen avslöja
att Israel Shamir av Assange tilldelades
läckta dokument som Shamir gjorde ett
urval bland och sedan spred genom ryska
medier.
Shamir är öppen med sin beundran för
Vitrysslands diktator Aleksandr Lukasjenko. Engagemanget för den vitryska
regimen begränsar sig inte till hyllningstexter. I samband med valet i december
i fjol reste Shamir till sitt drömsamhälle
som Wikileaks-ackrediterad journalist
och valobservatör. På valdagen hade han
ett möte med Lukasjenkos närmsta medarbetare.
Ett uppenbart valfusk ledde till en
jordskredsseger för den sittande presidenten men enligt Shamir ”gick allt till som
det borde gå till”. Medan protesterna mot
valfusket slogs ned av regimen och oppositionella fängslades, stämplade Shamir i
ett telegram oppositionen som USA-finansierad.
Det är oklart om Shamir verkligen delat med sig av läckorna till regimen i Vitryssland men på sin hemsida gjorde han
klart att grunden för påståendena om
USA-finansiering finns i läckorna han
tilldelats av WikiLeaks.
till e-post mellan
Shamir och Assange som visar att Shamir på ett aktivt sätt också bidragit till
EXPO HAR FÅT T TILLGÅNG
I DÅLIGT SÄLLSKAP PÅ DJUPET •
hur Wikileaks nätverk i Sverige utformats. Shamir föreslår bland annat i ett
mejl, daterat den 6 februari 2008, att Assange ska kontakta en numera pensionerad TT-reporter. Med bland namnen
som Shamir föreslår finns även hans son
Johannes Wahlström. Släktbandet dem
emellan utelämnar Shamir:
”Hej Julian,
Jag föreslår Johannes Wahlström, han
är chefredaktör för den granskande tidskriften Tromb. Han är svensk medborgare, bor i Sverige. Förmodligen kommer
han kunna ge dig råd om pressfriheten –
i tidskriften, finns uppseendeväckande
avslöjanden om medieövergrepp.”
I ett mejl från juni 2010 framgår det
att Shamir fortfarande spelar en roll i
den svenska delen av Wikileaks.
”Jag har kontakt med bra folk som kan
hjälpa till att analysera fyndet. Det vore
bra att börja sprida nyheten. Jag är nu i
Paris och folk vill veta mer! På tisdag åker
jag till Sverige och det är ett helt maskineri igång för din skull!”
Assange svarar:
”Det är det sannerligen! Säg till teamet att vara beredda; Hälsa dem från
mig; Vi har mycket jobb att göra.”
Det fynd Shamir skriver om avser
sannolikt diplomatläckorna.
Vi får kontakt med WikiLeaks talesperson Kristinn Hrafnsson, som säger
att samarbetet inte har upphört på grund
av Shamirs åsikter, utan att det handlade
om ett avgränsat arbete.
– Det handlade om ett särskilt projekt
som nu är färdigt. Vi har inte kontrollerat de politiska och personliga åsikterna
hos alla de tusentals journalister som vi
samarbetat med.
Samtalet bröts innan vi hann ställa följdfrågor som om det inte är problematiskt att dela med sig av känsligt
material till personer de inte kontrollerat, eller om Wikileaks även i framtiden
kan tänka sig att samarbete med Shamir.
Trots upprepade försök lyckades vi inte
nå Hrafnsson igen.
vi tag i Daniel DomscheitBerg som tidigare var talesperson för Wikileaks och en av Assanges närmsta medarbetare. I september 2010 lämnade han
Wikileaks efter en konflikt med Assange.
Han har skrivit boken Inside Wikileaks
och arbetar i dag med läcksajten OpenLeaks. Vi ber honom kommentera mejlen,
som skickats till Expo.
– Under mina tre år på Wikileaks kände jag inte till att Shamir var involverad
I STÄLLET FÅR
på något sätt.
DomscheitBerg visste
däremot att
Assange hade
ett eget nätverk skiljt från
Wikileaks ordinarie medarbetare. Det
finns två typer
av Wikileaksmedarbetare.
De som är
kopplade till
föreningen
Wikileaks i vilken Domscheit-Berg själv
ingick mellan åren 2007–2010. Den andra gruppen består av Assanges egna
kontakter. Assange markerade kraftfullt
mot de ordinarie medarbetarena som
ställde frågor om hans personliga kontaktnät.
– Det här visar verkligen organisationens problem, det saknas en struktur.
När Julian vill förklara för världen att
han har hundratals medarbetare räknar
han bara sådana som Shamir, men han
behöver inte namnge dem. Om de blir
obekväma på något sätt kan han säga att
de inte egentligen är en del av Wikileaks. Då är de supporters, inte personal.
På så sätt kan han anpassa det till vad
som är bäst för honom vid tidpunkten
och ingen vet exakt vad som pågår.
inte är främmande
för Shamirs konspirationsteorier framgår
av hans uttalanden i en intervju med den
franska nättidningen AgoraVox i februari 2011. I Intervjun slog Assange fast att
BBC var en av Wikileaks största fiender.
Anledningen var BBC-granskningen
Wikileaks: The Secret Story som då ännu
inte hade sänts. Enligt Julian Assange var
syftet med dokumentären och tajmingen
för sändningen ämnad att påverka domstolen som har att ta ställning till om Assange ska lämnas ut till Sverige. På Israel
Shamirs hemsida ekade samma uppfattning. Assange spårade orsaken till BBC:s
agerande till producentens fru. Enligt
Assange har hon varit ”en del av den sionistiska rörelsen i London”.
Senare samma månad hände det igen.
Julian Assange ringde upp Ian Hislop,
redaktör för det brittiska magasinet Public Eye. Han var upprörd över en artikel
tidningen publicerat om Israel Shamir.
Hislop uppger att Assange anklagade
honom för att ingå i en konspiration ledd
AT T JULIAN ASSANGE
Samarbete.
Julian Assange
och Israel Shamir
tillsammans. Bilden
publicerades i
Russkij Reportior
november 2010,
i anslutning till en
artikel av Israel
Shamir.
av judiska journalister – två från Guardian och en tredje från yttrandefrihetsorganisationen Index on Censorship.
När Hislop påpekade att en av de utpekade journalister i själva verket inte är
judisk insisterade Assange till en början
och menade att han trots allt var "typ judisk" eftersom han är ingift släkting med
en av de andra utpekade journalisterna,
som är jude. När Assange fick fortsatt
mothugg uppges han till slut ha sagt:
"Glöm judegrejen".
Assange förnekar själv att han talat om
en judisk konspiration och anklagar Hislop för att rättfärdiga en smutskastning
(texten om Israel Shamir) med ytterligare
en smutskastning.
Hislop skrev i ett efterföljande nummer att han genast antecknade det som
sagts och att ”samtalets innehåll var för
bisarrt för att hitta på, för överraskande
för att glömmas och för märkligt för att
behöva förvanskas”.
%&5 (&/0.(Ð&/%& menar
Daniel Domscheit-Berg, är att Assange är en person
som vägrar att ta ansvar.
– Assange ser sig som överlägsen andra människor. Han kan inte göra fel.
Därför måste det alltid vara någon annans fel.
Assange kan inte erkänna misstag
eftersom han helt enkelt inte kan begå
misstag, menar Domscheit-Berg.
– Han behöver alltid något annat han
kan skylla ifrån sig på. Länge var det jag
som fick skulden men nu har han valt
att skjuta in sig på det här med en judisk
konspiration.
Jonathan Leman
FOTNOT
Vi har inte lyckats nå Julian Assange och
Johannes Wahlström för en kommentar.
# 2/2011 EXPO 39