docLivet med njursvikt
download 
Report Transcription
Livet med njursvikt
PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 1 Livet med njursvikt En handbok om förebyggande och egenvård Av Kerstin Bergström och Per Åke Zillén Haraldsgatan 5, 413 14 Göteborg. Telefon 031-741 61 60 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 2 Kerstin Bergström är nefrologsjuksköterska. Per Åke Zillén är njursviktig. Tack, första upplagan! Tusen hjärtliga tack till doktor Peter Barany för allt stöd, all uppmuntran och all saklig information. Stort tack också till professor Carl-Gustaf Elinder, professor Anders Alvestrand, professor Stefan Jacobson, Dr Marie Sverkersdotter, dietisterna Marianne Ahlberg, Gerd Faxén Irving och Eva Jansson, sjuksköterskorna Elisabeth Fransson, Ulla Holm och Monica Rådström, medpatienter och kamrater för all positiv kritik och konstruktiva kommentarer. Tack, andra upplagan! Tusen extra tack till Doktor Peter Barany för att ha granskat även denna omarbetade och utvidgade andra upplaga. Tack också till Professor Stefan Jacobson, Professor Carl-Gustaf Elinder och Doktor Marie Sverkersdotter. Ett stort tack till Astellas Pharma AB, som genom ett mycket generöst ekonomiskt bistånd möjliggjort produktion och distribution av denna handbok. Första upplagan, första tryckningen, juni 2004 Första upplagan, andra tryckningen, november 2004 Första Norska upplagan, första tryckningen, januari 2006 Andra, omarbetade och utvidgade upplagan, januari 2007 © Kerstin Bergström och Per Åke Zillén 2004 och 2007 Grafisk formgivning: Elixir Tryck: Markaryds Grafiska, andra upplagan 0 KAPITEL PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 3 Innehåll – Vad du ”skall ha” – Håll trycket nere – Kondition och styrketräning – Tvärtom finns också – Göra själv 1. Att förebygga och leva med njursvikt 2. Njurarna – fantastiska organ med många uppgifter – Två knytnävar stora – Många viktiga funktioner – Njurar för livet 1 1 3 3. Förebyggande av njursvikt – och mer – De allra första tecknen – Undersökningar – Vissa har en ökad risk – Symtom är inget att lita på – Förebygga genom tidig behandling – Det hänger på dig själv – Dina egna hälsomål – Min egen hälsoplan 1 2 3 3 4 4 5 6 4. Nedsatt njurfunktion – njursvikt – Naturligt åldrande – Enorm överkapacitet – Njursvikt – De vanligaste orsakerna till njursvikt – Prover och analyser – Bestämning av njurfunktionen – Symtom vid njursvikt – Vad blodproven och urinproven berättar 1 1 1 2 2 3 4 5 5. Behandling av njursvikt – Olika på olika nivåer – Konserverande behandling – Mål för den konserverande behandlingen – Helt avgörande information – Doktorns viktigaste åtgärder – Samverkan och ditt eget ansvar – Din egen behandlingsplan – Njurersättning – Min behandlingsplan 1 1 2 22 2 3 4 4 5 6. Högtryck eller lågtryck – Men, vad är då ”blodtryck”? – Testa trycket själv – Högtryck är inte bra – Högtryck och njurar 1 1 2 2 7 2 3 4 4 5 Diabetes och njursvikt – Varför diabetiker kan få njursvikt – Skadad njure läker inte – Förebyggande – Tidig insats – Kost för diabetiker – Fortsatt kontroll 1 1 2 2 2 3 8. Kontrollera och balansera – Kalk och fosfat – Rökning är inte bra – Brist på blodkroppar – Motverka försurning – Salt-vattenbalansen – Kalium – inte för mycket och inte för lite – Goda och onda fetter – Tänder och tandkött – Alkohol – lite och försiktigt – Lust och förmåga till sex 1 1 3 3 4 4 5 5 6 7 9. Rör på dig – för ett bättre liv – Fysisk aktivitet och njursvikt – Positiva hälsoeffekter av fysisk träning – Träna din styrka – Träna din kondition – Träna din balans och koordination – Sätt igång och håll igång – Håll koll på dig själv 1 2 3 3 4 4 5 10. Vikten av vikten – Övervikt och undervikt – Midjan viktigare än vågen – Njursviktiga som har gått ner i vikt – Njursviktig och överviktig – Inte för mycket och inte för lite – Viktförändring och vätskebalans – Kolla dig själv 1 2 2 2 3 3 3 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 4 11. Kosten är del av behandlingen – Vad vi äter egentligen – Se människan – Ständig omvandling – Protein – Fett – Kolhydrat – Läs på lappen – Energi – Vitaminer – Mineralämnen – Spårämnen – Protein – mindre är bättre – Låg-proteindiet – Man får tänka om – Man behöver protein – Deklarerad näring – Hur mycket är 100 gram? – ”Reducerad” – hur mycket är det? – Du kan skaffa dig ett datorprogram – Du kan lära dig räkna ”för hand” – Utantill – nej tack – Mindre med mycket – och mer med lite – Äta hemma – ensam – Äta hemma – i familjen – Äta på jobbet – Äta middag på restaurang – Äta middag hos släkt eller bekanta – Äta när man flyger – Mycket och lite – Doktorn kan se hur du lyckas – Protein i livsmedel – Specialtabeller för njursviktiga – Måltidsexempel 12. Själen behöver också träna 13. Vanliga läkemedel 14. Ordlista 15. Kontakter 1 1 1 2 2 3 3 3 4 5 5 7 7 7 8 8 8 9 9 10 11 11 12 12 13 13 13 13 14 14 15 15 24 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 5 1. Att förebygga och leva med njursvikt Den här handboken vänder sig till dig som tidigt fått veta att det finns en risk att du drabbas av njursjukdom. I de första avsnitten i pärmen får du information om hur njurarna normalt fungerar, om de första tecknen på att allt inte är som det borde och vad du själv kan göra för att försöka förebygga njursjukdom. Handboken vänder sig också till dig som nyligen fått veta att du har nedsatt njurfunktion. Men inte bara till dig. Om och när njurarna sviktar blir också många andra i din omgivning inblandade och delaktiga – medlemmar av familjen, vänner och bekanta, arbetskamrater, den vårdpersonal du möter och andra. Livet med njursvikt är ett liv i samverkan med andra – och med dig som huvudperson. I den här pärmen får du lära dig mer om hur njurar fungerar – och inte fungerar – och om vad man kan göra när njurarna sviktar. Mycket kan du göra själv, men du behöver god vägledning av din doktor och också hjälp och stöd från dina närmaste. Så låt dem också ta del av innehållet i den här handboken och prata er sedan fram till hur du bäst kan följa de råd och anvisningar du får. Det första målet är att förebygga eller att minimera risken för njursjukdom. Det andra målet är att du – om och när din njurfunktion ändå blivit nedsatt – skall kunna leva längre och bättre med den njurfunktion du har kvar. Försämringen av njurfunktionen kan möjligen bromsas – kanske till och med stoppas – symtomen lindras och du kan vinna värdefull tid med bästa möjliga hälsa. Råden och anvisningarna är här ganska allmänna. Vad just du behöver måste bestämmas med utgångspunkt i just din situation. Den bedömningen kan bara din doktor göra. All behandling av just dig sker på ordination av din doktor och med stöd av sjuksköterskan, dietisten och andra. Läs inte hela pärmen på en gång. Börja med de avsnitt du tror att du bäst behöver. Jobba sedan aktivt med materialet. Ha alltid pärmen till hands. Gör dina egna noteringar. Använd de olika diagrammen för att följa din egen behandling och utveckling. Sätt in de andra papper du får, så har du allting på ett ställe. Ta alltid med dig pärmen – och dina frågor och funderingar – när du skall träffa din läkare, din sjuksköterska, din dietist eller annan vårdpersonal. Det är dina njurar och ditt liv det här handlar om. Författarna AT T F Ö R E B Y G G A O C H L E VA M E D N J U R S V I K T 1:1 PRG-060206.qxd 1:2 07-01-30 10.01 Sida 6 AT T F Ö R E B Y G G A O C H L E VA M E D N J U R S V I K T PRG-060206.qxd 07-01-30 AT T 10.01 Sida 7 F Ö R E B Y G G A O C H L E VA M E D N J U R S V I K T 1:3 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 8 Mina anteckningar ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... AT T F Ö R E B Y G G A O C H L E VA M E D N J U R S V I K T PRG-060206.qxd 07-02-14 11.18 Sida 9 2. Njurarna – fantastiska organ med många uppgifter Två knytnävar stora Vi människor har normalt två njurar. De är ”bönformade” eller ”njurformade” och normalt ungefär så stora som människans knutna händer. Hos vuxna är en njure vanligen cirka 10–12 centimeter lång och väger omkring 150–180 gram. HÖGER NJURE NJURARTÄRER NJURBARK VÄNSTER NJURE BRÖSTKORG NJURBÄCKEN NJURVENER URINLEDARE Njurarna sitter på ryggsidan, en på var sida om ryggraden, strax under de nedersta revbenen. Från den stora kroppspulsådern, aortan, leder njurartärerna blodet in till njurarna. Blodet går sedan genom de cirka 2 miljoner små kärlnystan, som njurarna innehåller. Det renade blodet lämnar njurarna genom njurvenerna, medan vatten och ämnen som kroppen vill och behöver göra sig av med förs genom urinledaren och urinblåsan ut ur kroppen i form av urin. Många viktiga funktioner Njurarna är på många sätt både komplicerade och sofistikerade organ. De är verkligen inte ”bara” något slags ”filter” för att rena blodet – även om det naturligtvis är en viktig uppgift – utan de har dessutom en lång rad viktiga funktioner för att hålla kroppen i trim och balans. De här är några av de viktigaste: 1. RENING AV BLODET Varje minut strömmar mer än en liter blod till och genom njurarna. Det är nästan en fjärdedel av den totala mängden blod i kroppen – varje minut. I första fasen av reningsprocessen i njurarnas kärlnystan bildas en stor mängd ”primärurin”, cirka 180 liter per dygn. Denna urin består av vatten och vattenlösliga ämnen. NJURARNA – F A N TA S T I S K A O R G A N M E D M Å N G A U P P G I F T E R 2:1 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 10 Nästan allt av vattnet och varierande mängder av ämnena behöver kroppen återanvända för att behålla eller justera balansen i kroppen, så – i den andra fasen – går det mesta av primärurinen tillbaka till blodomloppet igen. Kvar blir mellan en halv och två och en halv liter urin per dygn, som bl a innehåller slaggämnen (kreatinin, urinämne, urinsyra), salt, fosfat, kalium, väte, bikarbonat, ammonium och också gifter och läkemedelsrester. Kort sagt: Vatten och avfall. 2. SALT OCH VATTEN Njurarna reglerar kroppens balans mellan vanligt salt (natriumklorid) och vatten. Har man för mycket salt i kroppen utsöndras mer salt och njurarna behåller så mycket vatten som behövs för att återställa balansen. Ett centra i hjärnan ser också till att man blir törstig. När man förlorat mycket vätska, t ex vid stark svettning eller större blödning sparar njurarna salt och vatten genom att minska urinproduktionen. Har man å andra sidan för mycket vätska i kroppen ökar njurarna urinproduktionen och man kissar mer. 3. BLODTRYCKET Njurarna har en nyckelroll när det gäller regleringen av blodtrycket. Genom att utsöndra mer eller mindre vatten kan njurarna reglera den totala mängden vätska i kroppen och därmed blodtrycket. Mer vätska ger högre tryck, mindre vätska sänker trycket. För mycket vanligt salt (natriumklorid) i kroppen samlar också vätska och blodtrycket blir förhöjt. Genom olika hormon kan njurarna vid behov också öka blodtrycket genom att hormonen drar ihop blodkärlen. 4. KALIUM Kalium, i form av ett salt, finns i kroppens celler och är nödvändigt för nervernas, hjärtats och musklernas funktioner. Mycket höga och mycket låga kaliumvärden kan orsaka rubbningar i hjärtats funktion och det är ett allvarligt tillstånd. Njurarna medverkar i regleringen av mängden kalium i blodet genom att anpassa utsöndringen. Om blodets surhetsgrad ökar riskerar också kaliumkoncentrationen i blodet att öka – och njurarna reagerar då genom att öka utsöndringen. 5. SYRA OCH BAS Kroppens celler fungerar bäst när blodets surhetsgrad (pH) ligger på rätt nivå. Det här reglerar njurarna genom att utsöndra eller återanvända större eller mindre mängder vätejoner. På så sätt strävar njurarna efter att upprätthålla en balanserad surhetsgrad. 6. KALK OCH FOSFAT Kalk eller kalcium är viktigt för skelettet. För att kalcium skall kunna sugas upp i tarmen behövs D-vitamin och detta vitamin aktiveras i njurarna. Njurarna har stor betydelse för att upprätthålla balansen mellan kalcium och fosfat – och det gör dom genom att utsöndra varierande 2:2 NJURARNA – F A N TA S T I S K A O R G A N M E D M Å N G A U P P G I F T E R PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 11 mängder av dessa ämnen. Bisköldkörtlarna (som sitter intill sköldkörteln frampå halsen) medverkar också i regleringen av kalcium-fosfat-balansen. 7. RÖDA BLODKROPPAR I blodet finns s k röda blodkroppar, vars viktigaste uppgift är att transportera syre från lungorna till alla celler i kroppen. Genom stimulans av hormonet erytropoietin, EPO, som bildas i njurarna, tillverkas de röda blodkropparna i röda benmärgen i vissa ben i kroppen. Mer EPO ger fler röda blodkroppar och därmed bättre syretransport och det är därför tillverkat EPO (olagligen) har använts inom vissa idrotter (där stor uthållighet är viktigt). Mindre EPO ger färre röda blodkroppar och man får ett lägre Hb-värde (hemoglobin). Njurar för livet Den här uppräkningen av några av njurarnas viktigaste funktioner – och det finns många fler – visar tydligt vilken central roll njurarna spelar i kroppens hela ”maskineri”. Njurarna är helt enkelt riktiga ”lagspelare”, som är inblandade i och påverkar en lång rad livsviktiga funktioner. Med sin intelligenta design, enorma kapacitet och fenomenala uthållighet är njurarna helt enkelt ett av kroppens viktigaste organ. Mina anteckningar ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... NJURARNA – F A N TA S T I S K A O R G A N M E D M Å N G A U P P G I F T E R 2:3 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 12 Mina anteckningar ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... NJURARNA – F A N TA S T I S K A O R G A N M E D M Å N G A U P P G I F T E R PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 13 3. Förebyggande av njursvikt – och mer ”Det är bättre att förebygga än att bota” brukar man säga. Det gäller som en allmän regel för alla sjukdomar. Men, det gäller i än högre grad för njursvikt. När kronisk njursjukdom väl utvecklats och njurfunktionen blivit nedsatt, då går sjukdomen vanligen inte att bota. Förlorad njurfunktion är och förblir förlorad för alltid, man blir helt enkelt inte frisk igen. Nånsin. Det är därför man säger ”kronisk njursvikt”. (Vid akuta försämringar av njurfunktionen kan dock funktionen i vissa fall komma tillbaka.) Det är därför ännu viktigare att göra vad man kan för att om möjligt försöka undvika eller förebygga att njursjukdom över huvud taget uppkommer. Det är inte speciellt lätt och för vissa, särskilt ärftliga, njursjukdomar är det närmast omöjligt. Men, utgångspunkten måste ändå vara att försöka minska riskerna för njursjukdom – inte minst därför att man då förebygger också den vanligaste komplikationen som följer av njursjukdom, nämligen hjärt-kärlsjukdom. De allra första tecknen Att allting inte är riktigt som det borde vara kan man tidigast upptäcka genom ett enkelt urinprov. Om mängden protein i urinen ökar kan det vara det allra första tecknet på en ökad risk för njursjukdom – och även hjärt-kärl-sjukdom (detta gäller framför allt vid diabetes och vid njursjukdom p g a högt blodtryck). Det protein man testar för heter albumin och när man får de första, minsta men mätbara mängderna albumin i urinen kallas detta ”mikroalbuminuri”. Om man har sådan mikroalbuminuri vid upprepade tester anses det vara det allra första tecknet på att en sjukdomsprocess håller på att starta. Och det kan då finnas anledning att kartlägga och kontrollera övriga riskfaktorer och redan då sätta in viss behandling och andra åtgärder för att minska riskerna. Att albumin över huvud taget läcker ut i urinen tyder på att väggarna i de minsta blodkärlen har börjat bli skadade av någon anledning, som till exempel av inflammation, högt blodtryck och förhöjt blodsocker (vilket i sin tur tyder på diabetes eller förstadier till diabetes). Vid andra sjukdomar kan det första tecknet vara blod i urinen eller andra symtom. Vid allvarlig åderförkalkning finns ibland inget protein i urinen. FÖREBYGGANDE AV N J U R S V I K T – OCH MER 3:1 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 14 Undersökningar Vid läkarbesök och vid s k hälsokontroller tas ofta både blod- och urinprov. Följande är några av de undersökningar man vanligen genomför: • Protein i urinen. För att få ett exakt mått på de minsta mängderna av protein, dvs på mikroalbuminurin, används antingen direkt ett speciellt precisionsinstrument, som ger ett exakt svar inom ett par minuter, eller så skickas provet till ett laboratorium. Svaret berättar om hur mycket albumin man har i urinen. Om testen upprepade gånger visar förhöjda värden kan detta vara till hjälp för doktorn att bedöma om det finns en risk för begynnande eller framtida njurproblem och om ytterligare utredning är nödvändig. Testen används alltid vid uppföljning av diabetes. Även s k provstickor kan användas för att bedöma mängden protein i urinen, men de är inte lika säkra och exakta och ger utslag först när större mängder protein finns i urinen, dvs när processen nått längre. • Blodtrycket tas vanligen efter en stunds vila och i sittande ställning. Ett högt blodtryck är en viktig bakomliggande faktor för hjärt-kärlsjukdomar och innebär ofta både medicinering och andra åtgärder. En liten andel av patienter med högt blodtryck utvecklar njursvikt, men flertalet patienter med njursvikt utvecklar högt blodtryck. • Blodsocker. Om blodsockret är högre än normalt kan det tyda på att man har eller är på väg att få diabetes, det som tidigare också kallades sockersjuka. Mängder av människor har de första tecknen på diabetes – utan att veta om det, eftersom sjukdomen i början inte ger några påtagliga symtom. En av komplikationerna vid långvarig diabetes är att man kan få njursvikt. • Vikten och midjemåttet. Övervikt och fetma ökar riskerna för bl a diabetes och hjärt-kärl-sjukdomar. Speciellt riskfyllt anses det s k bukfettet vara, varför man vid vissa hälsokontroller också mäter midjemåttet och ibland även stussmåttet. • Blodprovet ger också svar på hur mycket slaggprodukter som finns kvar i blodet och som alltså inte har renats i njurarna. Det vanligaste testet heter ”kreatinin” och mängden sådant kreatinin används som ett mått på njurarnas reningsförmåga. Ökad mängd kreatinin i blodet tyder på nedsatt njurfunktion. • Blodfetter, bl a kolesterol, mäts också genom blodprovet och mängderna av både det ”goda” och det ”onda” kolesterolet redovisas. Testerna kan också ge svar på en lång rad andra ”värden” och det kan du läsa mer om på sidorna 4:5–4:7. 3:2 FÖREBYGGANDE AV N J U R S V I K T – OCH MER PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 15 Vissa har en ökad risk Vissa människor kan ha en ökad risk att drabbas av njursvikt, nämligen människor med diabetes, högt blodtryck, kraftig övervikt och uttalad åderförkalkning. Har man ett eller flera av dessa sjukdomstillstånd är det än viktigare att genomgå regelbundna kontroller. • Långvarig diabetes kan leda till njursvikt. Men ett väl kontrollerat blodsocker skyddar njurarna och minskar på så sätt risken för komplikationen njursvikt. Ungefär en fjärdedel av alla som har njursvikt har också diabetes. • Högt blodtryck (hypertoni), som är välbehandlad, minskar risken för njurkomplikationer. Men långvarig okontrollerad hypertoni medför risk för både njursvikt och hjärt-kärl-sjukdomar. • Kraftigt överviktiga har ökad risk att få diabetes, hypertoni och hjärt-kärlsjukdomar – och därmed ökad risk också för njursvikt. • Viktigaste riskfaktorer för åderförkalkning är ärftlig benägenhet, hypertoni, förhöjda blodfetter och rökning. • Rökare har ökad risk att få en lång rad sjukdomar, däribland njursvikt. • Äldre kan ha mer eller mindre nedsatt njurfunktion, som en ”naturlig” del av åldrandet. Men äldre (över 50 år) har också en ökad risk att drabbas av högt blodtryck, åderförkalkning och njursjukdom. De flesta njursjuka är i 60–70-årsåldern. • Människor som har njursvikt, diabetes eller hjärt-kärl-sjukdomar i familjen har en ökad risk för njursvikt. Vissa njursjukdomar är ärftliga. Symtom är inget att lita på Ett av problemen med förebyggande av njursjukdom är att de första tecknen på att allt inte är bra vanligen inte ger några som helst symtom. Man kan ha ”onormala” värden på sina blod- och urintester och man kan tillhöra alla riskgrupper, men ändå känna sig helt och fullt frisk. Man kan till och med mycket väl vara diabetiker med högt blodtryck och begynnande njursvikt – utan att veta om det. Symtom på dessa sjukdomar är alltså inget att lita på – när symtomen kommer är sjukdomarna vanligtvis ganska långt framskridna. Det första symtomet på njursvikt kan vara en tilltagande trötthet, minskad aptit eller lätt illamående och när dessa symtom blir påtagliga har man kanske redan förlorat hela 70% eller mer av sin njurfunktion. Det är alltså människor, som känner sig helt friska och inte har några symtom, som bör genomgå regelbundna kontroller av bl a sin njurfunktion. Syftet är att tidigt upptäcka, tidigt behandla och därmed förhoppningsvis förebygga utvecklandet av sjukdom. När symtomen kommer, då är vanligtvis möjligheterna att förebygga sjukdom borta – och man har redan blivit ett fall för sjukvården. FÖREBYGGANDE AV N J U R S V I K T – OCH MER 3:3 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 16 Förebygga genom tidig behandling Vad gör man då, om och när det visar sig att man har tidiga tecken på ökad risk genom ”onormala” värden på testerna – och i synnerhet om man samtidigt tillhör någon eller flera av riskgrupperna? Ja, det beror ju på – det bestäms av hur den samlade bilden ser ut och den bedömningen måste din doktor göra. Men här är några vanliga och på många sätt självklara exempel: • Har man redan diabetes – eller om proverna tyder på att man håller på att få diabetes – då måste blodsockervärdena hållas under strikt kontroll, t ex med medicinering, ökad fysisk aktivitet, minskad vikt, ändrade kostvanor. Läs vidare om detta under flik 7. • Har man högt blodtryck bör det sänkas med hjälp av medicinering, ökad fysisk aktivitet och andra åtgärder. Vid njursjukdom bör målet vara ett blodtryck på 130/80 eller lägre (se flik 6). Vissa blodtrycksmediciner (ACE-hämmare och ARB/AII-antagonister) har också effekt på albuminurin, dvs på läckaget av protein genom urinen, och har därför en dubbel och speciellt skyddande funktion för njurarna. • Är man kraftigt överviktig bör man sträva efter att gå ner i vikt. Målet bör vara ett BMI på 20–25. Under flik 10 får du reda på vad BMI är, hur du räknar ut ditt eget BMI och sedan några råd om viktkontroll. Ett midjemått om högst 94 cm för män och 80 cm för kvinnor rekommenderas. Starkt ökad sjukdomsrisk har män med ett midjemått på mer än 102 cm och kvinnor med ett midjemått på mer än 88 cm. • Rökare skall göra allt de kan för att bli tobaksfria – och det är aldrig för sent att börja sluta röka. En lång rad fördelar med att vara rökfri hittar du under flik 8. • Regelbunden fysisk träning har en lång rad positiva, sjukdomsförebyggande effekter, bl a på blodtrycket, på vikten, på skelettet, på välbefinnandet. Läs mer om detta under flik 9. Det hänger på dig själv Det mesta av det som nämnts i detta avsnitt hänger på dig själv – från initiativet att regelbundet genomgå hälsokontroller till att göra fysisk träning till en god vana. Resultaten av testerna ger doktorn ett underlag för att bedöma de risker du löper för att utveckla sjukdomar. Onormala testvärden kan också leda till att doktorn ger dig recept på läkemedel och/eller rekommenderar dig hälsofrämjande förändringar av såväl din kost som dina levnadsvanor. Kanske skriver doktorn också ut ett ”recept på fysisk aktivitet” för dig. Men, sedan är det upp till dig själv, det är ditt eget ansvar, att faktiskt ta medicinen som du ska och genomföra de andra förändringar, som doktorn rekommenderar och som syftar till att du förhoppningsvis skall kunna undvika eller förebygga sjukdom. 3:4 FÖREBYGGANDE AV N J U R S V I K T – OCH MER PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 17 Det är din kropp, dina njurar och ditt hjärta det gäller – och chansen för att de här organen skall hålla både länge och väl är betydligt större om du sköter dem bra. Dina egna HÄLSOMÅL Så här i slutet på avsnittet om förebyggande av sjukdom kan det vara lämpligt att tänka efter. Kanske har du varit på ett läkarbesök eller hälsotest nyligen, kanske inte, men oavsett vilket kan du här ta en stund och fundera över – och skriva ner – hur din situation ser ut idag och hur du skulle vilja att den skulle vara ”i morgon”, dvs vid någon tidpunkt i framtiden. Här är jag idag Diabetes Här vill jag vara ”i morgon” Ja Nej Ja Nej Blodtryck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ........................................... Vikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ........................................... Midjemått . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ........................................... Röker antal cigg/dag . . . . . . . . . . . . . . .............................. Fysisk träning . . . . . . . . . ggr/vecka ............................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . minuter/dag ......................... ........................................... ........................................... ........................................... ........................................... ........................................... ........................................... ........................................... ........................................... ........................................... ........................................... ........................................... ........................................... ........................................... ........................................... ........................................... ........................................... ........................................... ........................................... ........................................... ........................................... ........................................... ........................................... cigg/dag ggr/vecka minuter/dag Fakta och inspiration I resten av den här pärmen hittar du mängder av fakta och förhoppningsvis också en hel del inpiration för att genomföra ditt eget hälsoprogram. För att utforma ditt eget hälsoprogram behöver du råd och vägledning av din doktor och andra, t ex sjuksköterskan, dietisten och sjukgymnasten. Men att genomföra programmet, det är det bara du själv som kan. Så: Sätt dina egna realistiska mål – och sätt igång! FÖREBYGGANDE AV N J U R S V I K T – OCH MER 3:5 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 18 Min egen hälsoplan Det här tänker jag göra: 3:6 För att uppnå detta: ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... ..................................... FÖREBYGGANDE AV N J U R S V I K T – OCH MER PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 19 4. Nedsatt njurfunktion – Njursvikt Naturligt åldrande Njurarnas reningsförmåga och också deras andra funktioner minskar hos alla med stigande ålder. Hälften av friska 65-åringar kan ha förlorat cirka en tredjedel av sin njurfunktion. Var fjärde person över 70 år kan ha förlorat ungefär hälften av njurfunktionen. Men det behöver inte innebära att de har några som helst symtom på njursvikt. Den minskande funktionen är på sätt och vis en ”naturlig” del av åldrandet – på samma sätt som en rad andra kroppsliga funktioner också avtar med stigande ålder. Enorm överkapacitet Normala och friska njurar har en överväldigande överkapacitet. De klarar av mycket mer än dom egentligen ”behöver”. Detta är naturligtvis en stor fördel, njurarna har på så sätt en stor reservkapacitet och man kan klara sig bra med bara en mindre del av orginalfunktionen kvar. Det är också därför som de flesta friska lugnt kan donera en av sina njurar till någon behövande, då man klarar sig bra med bara en njure. Men det kan också vara en nackdel, eftersom man kan förlora så mycket av funktionen utan att man egentligen märker något. Symtomen på njursvikt kommer inte förrän man har förlorat mer än två tredjedelar (mer än 70%) av sin njurfunktion. Det innebär att njursjukdom ofta inte upptäcks förrän den nått ett avancerat stadium, dvs när man har mindre än en tredjedel av njurfunktionen kvar. Njursvikt Kronisk njursvikt innebär att njurarna har drabbats av sjukdom, som med tiden medför att de inte klarar sina normala uppgifter lika bra som tidigare. Vid njursvikt kan njurarna bli mindre än normalt (s k skrumpnjure) eller större än normalt (t ex vid cystisk njursjukdom). Njursvikt är inte speciellt ovanligt. Mellan 5 och 10% av befolkningen – mellan en halv och en miljon svenskar – har någon grad av nedsatt njurfunktion. De flesta av dessa vet inte om det. Dock är det relativt få – endast cirka 1% av alla med nedsatt njurfunktion – som drabbas av terminal njursvikt, dvs att njurarnas funktion helt upphör. För de allra flesta är det alltså möjligt att leva med en nedsatt njurfunktion under lång tid, under många år, dels därför att njurarnas reservkapacitet är så stor och dels därför att sjukdomen ofta går så långsamt. Problemet är dock att redan vid en måttligt nedsatt njurfunktion är risken för att drabbas av komplikationen hjärt-kärl-sjukdomar mer än tio gånger större än vid normalt fungerande njurar. Det är det, som är det allvarligaste. N E D S AT T NJURFUNKTION – NJURSVIKT 4:1 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 20 De vanligaste orsakerna till njursvikt Diabetes (som tidigare också kallades ”sockersjuka”) kan på längre sikt ge olika komplikationer och bland annat orsaka njursvikt genom att blodkärlen i njurarna skadas. Detta kan drabba både dem som fått diabetes i unga år (typ 1) och dem som får sjukdomen i högre ålder (typ 2). Var fjärde människa med njursvikt har också diabetes. Kronisk njurinflammation (glomerulonefrit) finns av flera olika typer, med olika sjukdomsbild och förlopp. Orsaken till inflammationen är oftast okänd, men inflammationen medför att njurvävnaden steg för steg förlorar sin normala funktion. Av alla njursviktiga har ungefär var fjärde drabbats av glomerulonefrit. Det finns även njurinflammationer som är del i en allmän inflammatorisk sjukdom. Högt blodtryck kan på sikt skada njurarnas blodkärl och leda till njursvikt – och njursvikt leder nästan alltid till högt blodtryck. Cystnjurar är en ärftlig sjukdom, som tar sig uttryck i att vätskefyllda blåsor (cystor) bildas i njurarna. Sjukdomen har ett långsamt förlopp och njursvikt uppträder oftast i medelåldern. Pyelonefrit orsakas ofta av upprepade urinvägsinfektioner hos dem som haft problem med urinavflödet i urinledarna i barndomen, då bakterier har trängt in i njurvävnaden och skadat den. Det finns många andra tillstånd som också kan leda till njursvikt, som t ex olika missbildningar och kärlsjukdomar i njurarna. Det är inte säkert att doktorn i just ditt fall kan berätta exakt vad som har orsakat njursvikten. Ett skäl till detta kan vara att symtomen – och därmed upptäckten av njursvikten – kommer så sent och att det därför kan vara flera eller till och med många år sedan grundsjukdomen startade. Det kan också vara en kombination av olika orsaker. Men, oavsett orsaken eller orsakerna i just ditt fall skall du nu leva med den njursvikt du har och göra det bästa av situationen genom att följa de råd och anvisningar du får. Prover och analyser Som njursviktig kommer du att ganska regelbundet få lämna blodprov och urinprov (på vårdcentralen eller på speciella provtagningscentraler). Dessa prover analyseras på alla möjliga sätt på ett laboratorium. Som svar på analyserna kommer sedan till din doktor en lång lista med för en lekman rätt obegripliga ord, bokstäver och siffror. Men de betyder alla någonting och det är med ledning av dessa ”värden” som doktorn kan bedöma din njurfunktion, din allmänna hälsa och vilka läkemedel och annan behandling du behöver. Fråga gärna din doktor om en kopia av rapporten från laboratoriet, så att du i lugn och ro hemma och när du vill kan studera i siffror ”hur du egentligen mår”. På sidorna 4:5–4:7 får du korta förklaringar av vad de olika analyserna är till för och vad de olika värdena betyder. 4:2 N E D S AT T NJURFUNKTION – NJURSVIKT PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 21 Bestämning av njurfunktionen Hur bra eller dåligt njurarna fungerar kan man ta reda på genom blodprov och urinprov. Genom blodprovet får du bland annat veta hur mycket av slaggämnet kreatinin, som finns i ditt blod. Kreatinin är en restprodukt från energiomsättningen i musklerna och det utsöndras normalt via urinen. När njurarna har en nedsatt funktion filtreras inte kreatininet bort som det ska utan blir kvar i blodet, varför värdet på kreatinin i blodet stiger. Koncentrationen av kreatinin i blodet är alltså beroende på hur mycket som utsöndras, men beror också på hur stor muskelmassa du har, hur mycket protein du äter och på din ålder (mer vid stigande ålder). Ett normalt kreatininvärde, dvs vid friska njurar, är ungefär 60–105. Cystatin-C är ett annat ämne som finns i blodet och koncentrationen avspeglar njurfunktionen på ett bra sätt, oberoende av muskelmassan. Metoden är relativt ny och används i ökande omfattning. Urea bildas som en slutprodukt vid nedbrytningen av protein. Mängden urea i blodet ger ett mått på ansamlingen av slaggämnen, dvs hur orenat blodet är. Mängden urea ger också en uppfattning om relationen mellan intag och nedbrytning av protein, men urea i blodet kan öka eller minska av också många andra skäl än njursvikt. Ett annat sätt att mäta njurarnas reningsförmåga är genom ett speciellt urinprov, där du skall samla all din urin under 24 timmar. Genom detta prov får man ett mått på reningsförmågan genom s k kreatinin-clearance. Genom att tillföra t ex Iohexol (ett röntgenkontrastmedel) till blodet och sedan studera hur snabbt det försvinner ur kroppen får man en ännu noggrannare uppfattning av njurarnas funktion (Iohexol-clearance). Med alla dessa metoder kan njurarnas reningsförmåga uppskattas. Den kallas med ett fint ord ”glomerulär filtration” (GFR) och uttrycks i milliliter per minut. Men i praktiken och i dagligt tal är det ungefär detsamma som procent (%) av normal funktion. Så här delar doktorerna in njursvikt i olika svårighetsgrader eller stadier: 1. Mer än 90 = normal reningsförmåga eller funktion 2. 60–89 = lätt njursvikt (ger inga symtom) 3. 30–59 = måttlig njursvikt 4. 15–29 = allvarlig njursvikt (ger symtom) 5. Mindre än 15 = mycket liten reningsförmåga eller funktion N E D S AT T NJURFUNKTION – NJURSVIKT 4:3 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 22 Symtom vid njursvikt När njurarnas förmåga att rena blodet har försämrats kraftigt ansamlas giftiga ämnen i blodet och man får uremi. Dessutom rubbas bland annat vätske- och saltbalansen i kroppen. Man kan också få överskott av vissa hormoner och brist på andra. Med allt sämre njurfunktion – och därmed tilltagande uremi – uppträder fler och fler tecken eller symtom på njursvikt. Inte alla njursviktiga får alla dessa symtom, vissa får fler och mer, andra får färre och mindre. Många får nästan inga symtom alls förrän funktionen har blivit riktigt dålig, när mindre än 30% av funktionen är kvar. Det är det lömska med njursvikt, att man själv länge inte märker någonting. De vanligaste tecknen på njursvikt är: • • • • • • • • • • • • • Tilltagande och onormal trötthet. Koncentrationssvårigheter. Sämre aptit, maten ”smakar inte”. Viktminskning. Förändrad smakupplevelse. Kaffe och vin, till exempel, smakar inte alls som tidigare och inte ”gott”. Illamående och kräkningar. Diarréer, ”bubblig” och bråkig mage. Klåda, det kan klia omotiverat var som helst på kroppen. Ansamling av vätska, s k ödem (t ex på smalbenen). Missfärgningar på huden (grå eller gula). Sömnrubbningar, svårt att sova. Minskad lust och förmåga till sexuell aktivitet. Ökad infektionskänslighet (lättare förkyld och längre). Ökad blödningsbenägenhet (lätt blåmärken). Av alla dessa symtom är säkert tilltagande trötthet det vanligaste. Övriga symtom kan uppträda när som helst eller inte alls och i vilken ordning som helst. Men, som sagt, alla får inte alla symtom och vart och ett av dessa symtom kan ha också helt andra orsaker. Det är kanske först när flera av dessa symtom uppträder samtidigt – och man berättar om dem för sin läkare – som njursvikten upptäcks. Eftersom sjukdomen ibland inte upptäcks förrän ganska sent kan njurarna då ha blivit både omvandlade och förminskade. Då är det många gånger svårt att fastställa den egentliga orsaken till njursvikten, dvs grundsjukdomen, och för sent att göra något åt den. Kvarstår det faktum att du drabbats av njursvikt och det enda du kan göra är att försöka ”gilla läget”, göra det bästa av situationen och inrikta dig på att göra ditt yttersta för att försöka bibehålla den njurfunktion du nu har kvar. Det är det ”jobbet” resten av den här pärmen kommer att handla om. 4:4 N E D S AT T NJURFUNKTION – NJURSVIKT PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 23 Vad blodproven och urinproven berättar Resultaten av analyserna av blod- och urinproverna presenteras vanligen i en rapport till din doktor, en rapport som du kan få en kopia av. • Längst till vänster står det vad de olika proverna ”heter”. • I nästa kolumn(-er) redovisas dina värden. • Längst ut till höger anges ”normalvärden”, ”referensvärden” eller ”referensintervall” och dessa anger vad som anses vara det ”normala”. • Om ditt värde på något av proverna avviker från ”det normala”, dvs inte ligger inom ramarna för referensintervallet, markeras det ofta med en asterix (*). Här nedan får du nu korta förklaringar av vad de olika analyserna är till för och vad de olika värdena betyder. Hemoglobin, Hb (”blodvärdet”), är ett protein i de röda blodkropparna, som sköter transporten av syre från lungorna till kroppens alla celler. Vid njursvikt sjunker blodvärdet, antalet röda blodkroppar minskar, därför att det inte bildas tillräckligt mycket av hormonet EPO. Transferrinmättnad – Anger hur stor andel av det järntransporterande proteinet transferrin, som har järn bundet till sig. Hypokroma erytrocyter – Andelen röda blodkroppar med järnbrist. Ett nytt prov som används för att bedöma om tillräckligt med järn finns tillgängligt för att bilda nya röda blodkroppar. EVF, hematocrit – Andel av blodet som är röda blodkroppar. Leukocyter, LPK – Vita blodkroppar är en del av vårt immunförsvar mot infektioner. Antalet vita blodkroppar ökar vid infektioner. Trombocyter, TPK – (”blodplättar”). En liten blodkropp som har stor betydelse för blodets koagulering (levringsförmåga). Vid njursvikt har trombocyterna en rubbad funktion, som ger ökad blödningsbenägenhet. C-reaktivt protein – (”snabbsänkan”). Ett protein som ökar kraftigt och snabbt, framför allt vid bakteriella infektioner. Lätt ökning vid virusinfektioner, ledinflammationer och operationer. Provet har vid njursjukdom ersatt den gamla ”sänkan”, som oftast är förhöjd pga njursjukdomen. Ferritin – Ett protein som binder järn och som används som ett av måtten på hur mycket järn som finns i kroppen. Kalium – Ett viktigt ämne som behövs för kroppens alla celler. Det kan stiga i blodet vid njursvikt. Både för högt och för lågt kalium kan ge rubbningar i hjärtrytmen. Natrium – Ett ämne som tillsammans med klorid blir koksalt. Högt natrium kan tyda på intorkning, men natriumkoncentrationen avspeglar dåligt kroppens totala natriuminnehåll. Kreatinin – Ett slaggämne från muskulaturen, som stiger vid njursvikt och är rutinprovet för att bedöma njurfunktionen. Muskulösa personer har högre kreatininvärden än smala, tunna personer. N E D S AT T NJURFUNKTION – NJURSVIKT 4:5 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 24 Urea – Ett slaggämne och nedbrytningsprodukt av protein i kroppen och kosten. Stiger vid njursvikt. Sjunker vid minskat proteinintag. Albumin – Ett viktigt protein i blodet, som bland annat håller vätskan på plats i blodbanan. Albumin bildas i levern och kan ligga lågt vid inflammationer, leversjukdomar och vid undernäring. Vid njursjukdomar som medför att stora mängder protein läcker ut i urinen sjunker albuminvärdet. Vid mycket låga albuminvärden ökar tendensen till svullnad, ödem, i kroppen. Totalkolsyra (koldioxid eller bikarbonat) – Ett prov som anger blodets syra-bas-balans. Njurarna reglerar även denna balans. Vid njursvikt kan blodet bli surt och bikarbonatet eller kolsyravärdet sjunker. Kalcium – kalk, är av betydelse för att bygga upp skelettet. Vid njursvikt kan kalciumvärdet i blodet påverkas både uppåt och nedåt. D-vitamin, som påverkar kalkbalansen, aktiveras i njurarna och denna funktion slås mer eller mindre ut vid njursvikt. Fosfat – Tillsammans med kalk bygger fosfat upp skelettet och hjälper också till med syra-bas-balansen i kroppen. Fosfatvärdet stiger vid njursvikt. Parathyroideahormon, PTH – (bisköldkörtelhormon). Reglerar kalkbalansen i kroppen. Är PTH för högt frigörs kalk från skelettet – vilket kan leda till benskörhet – och kalciumvärdet i blodet stiger. Vid njursvikt får man alltid en påverkan på PTH genom den störda kalkbalansen. Kolesterol – Blodfetter. Totalkolesterol är ofta normalt eller lågt vid avancerad njursvikt och nivån är inte som hos njurfriska direkt relaterad till risken för hjärtsjukdom. LDL-kolesterol – Det ”onda” kolesterolet. Behöver inte vara förhöjt vid njursvikt. HDL-kolesterol – Det ”goda” koleterolet. Vid njursvikt är HDL ofta lågt. Alat – Ett ämne som utsöndras av levern. Vid akuta leversjukdomar stiger det ibland mycket kraftigt. Lätt förhöjning kan ses vid t ex fetma, hjärtsvikt, hepatit och infektion eller ibland som biverkan av någon medicin. Glukos – Blodsocker. Förhöjt vid diabetes. HbA1c – Anger hur mycket glukos som bundits till hemoglobinet. Används som mått på blodsockerinställningen de senaste veckorna. Från urinprovet – 24 timmars urinsamling – får man veta bl a: tU-Urea (ureautsöndringen) – Används som indirekt mått på proteinintaget. Pt-kreatininclearance – Mått på njurfunktionen (reningsförmågan) uttryckt i ml/minut, vilket i praktiken kan sägas vara ungefär detsamma som procent av normal funktion. u-sticka – Leukocyter, vita blodkroppar i urinen, vilket kan vara förhöjt vid urinvägsinfektion. 4:6 N E D S AT T NJURFUNKTION – NJURSVIKT PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 25 Erytrocyter – Röda blodkroppar i urinen, som kan vara vanligt vid njursjukdomar och som normalt inte ska vara där. Albumin/protein – Proteinutsöndring i urinen – ju lägre, desto bättre. Dina egna rapporter Här kan du sätta in dina egna laboratorie-rapporter. På så sätt kan du själv följa utvecklingen och äntligen fatta vad alla de här proverna går ut på och vad de betyder för just dig. Till exempel: Om något eller flera av dina värden ligger utanför det ”normala”, dvs utanför ”referensintervallet”, då kanske det kan rättas till, antingen med något läkemedel eller med förändringar av din kost eller på något annat sätt. Hur det kan gå till kommer din doktor att berätta för dig. Här intill sitter också scheman för några av de viktigaste värdena. Så här kan du göra dina egna hälsoutvecklingskurvor genom att pricka in dina egna värden för kreatinin och kreatinin-clearance vid olika tidpunkter. Mina Kreatinin-värden (P-Kreatinin) 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 N E D S AT T Datum NJURFUNKTION – NJURSVIKT 4:7 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 26 Mina Kreatinin-värden (P-Kreatinin) 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Datum Mina Kreatinin-värden (P-Kreatinin) 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Datum N E D S AT T NJURFUNKTION – NJURSVIKT PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 27 Mitt Kreatinin-clearance (Pt-Krea clearance) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Datum Mitt Kreatinin-clearance (Pt-Krea clearance) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 N E D S AT T Datum NJURFUNKTION – NJURSVIKT PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 28 Mitt Kreatinin-clearance (Pt-Krea clearance) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Datum Mitt Kreatinin-clearance (Pt-Krea clearance) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Datum N E D S AT T NJURFUNKTION – NJURSVIKT PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 29 5. Behandling av njursvikt Olika på olika nivåer Beroende på var någonstans i sjukdomsprocessen du befinner dig är behandlingen förstås olika. • Vid de tidigaste tecknen på att någonting inte är som det ska: Då ska man utreda det som är på gång och därmed försöka förebygga att sjukdomsprocesser bryter ut på riktigt (se flik 3). • När kreatinin-värdet, dvs mängden slaggämnen i blodet, har börjat stiga från det normala: Då måste grundsjukdomen utredas ordentligt och behandlas och det kan röra sig om medicinering, fysisk aktivitet samt kost- och levnadsförändringar. • När sjukdomen har lett till en rejält nedsatt njurfunktion, dvs när kanske bortåt hälften av njurfunktionen gått förlorad: Då – om inte förr – behöver man specialiserad utredning och behandling av specialistläkare vid njurklinik. • När njursjukdomen börjar ge alltmer påtagliga symtom i form av tilltagande trötthet, illamående, klåda, etc, dvs när mindre än en tredjedel av njurfunktionen är kvar: Än intensivare specialistvård och intensivare program för din egenvård – för att bromsa försämringen och lindra symtomen. • När njurfunktionen helt eller nästan helt gått förlorad (dvs när det är mindre än 5–7% kvar): Då måste njurarnas funktioner ersättas, antingen med dialys eller med en njurtransplantation. Konserverande behandling När njursjukdomen, vilken den än är, har medfört att din njurfunktion blivit nedsatt, då är det ytterst ovanligt att njurarna kan bli helt friska igen. Den skada, som njurarna fått, läker helt enkelt inte. Så, vad du nu måste koncentrera dig på är att ta vara på och sköta om den njurfunktion du har kvar. Många kroppsliga funktioner går ju ner med tiden – beroende på sjukdomar av olika slag och även som en naturlig del av åldrandet. Man kanske inte ser lika bra hela livet, man hör inte lika bra, man springer inte lika fort. Men, man kan ändå ha ett bra liv. Det kan man länge ha med nedsatt njurfunktion också. För de flesta förändras njurfunktionen relativt långsamt. Som i ”en sakta sluttande utförsbacke” – och länge utan att medföra några tydliga symtom eller besvär. Det säger sig därför själv att kan man upptäcka och BEHANDLING AV N J U R S V I K T 5:1 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 30 börja bromsa försämringen ”högt upp i backen”, då har man större marginal, bättre chans att få njurarna att fungera hyggligt bra – och längre. All behandling och all din egenvård – när du drabbats av nedsatt njurfunktion – syftar till att bevara eller ”konservera” den funktion du har kvar. Det är därför den vanligen kallas ”konserverande behandling”. Den kan ta sig olika uttryck beroende på ”var på skalan” du befinner dig. Till exempel är regelbunden fysisk träning bra för dig oavsett hur mycket njurfunktion du har kvar – medan till exempel att med medicinering reglera mängden kalium i ditt blod vanligen inte blir nödvändigt förrän funktionen är förhållandevis dålig. Själva poängen med den konserverande behandlingen är alltså att ”rädda det som räddas kan”. Det är det som doktorns ordinationer, din egenvård, ditt eget ansvarstagande och hela samverkan mellan dig, all vårdpersonal och alla andra runt dig syftar till. Som du kommer att märka i resten av den här handboken är det mycket du kan göra själv för att bibehålla eller öka din livskvalitet och för att vinna värdefull tid. Och det är ganska mycket som helt och hållet hänger på din egen insats. Målen för den konserverande behandlingen är att: • Stoppa eller bromsa försämringen av njurfunktionen, dvs vinna tid. • Förebygga, hindra eller lindra komplicerande sjukdomar, t ex hjärt- och kärlsjukdomar. • Förebygga, hindra eller lindra symtomen på njursvikt, dvs må bättre. Helt avgörande information och utbildning När du fått nedsatt njurfunktion och orsaken till din njurskada kanske har blivit klarlagd, det första din doktor då gör är att ge dig en grundlig information om både sjukdomen och behandlingen. Den här första informationen får du antagligen direkt från din doktor – och gärna tillsammans med din närstående, eftersom fyra öron hör bättre än två! Men, det kan också vara så att du och din närstående erbjuds en ännu grundligare och rejäl utbildning i form av en ”kurs” för njursviktiga. Då får du också träffa andra i samma situation som du och lära dig ännu mer genom deras erfarenheter. Doktorns viktigaste åtgärder Med tillgång till alla dina test-resultat, efter undersökning och samtal, kan doktorn lägga upp en plan för din behandling. Målen för behandlingen är klara: Att stoppa eller bromsa försämringen och att minimera både symtom och komplikationer. Här följer en lista på några av de viktigaste åtgärder, som doktorn kan ordinera för dig: 5:2 BEHANDLING AV N J U R S V I K T PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 31 1. För att stoppa eller bromsa försämringen a. Optimalt, dvs tillräckligt lågt, blodtryck är det absolut viktigaste för alla njursjuka. Två typer av blodtrycksmediciner har en speciellt skyddande effekt för njurfunktionen. Läs mer om detta under flik 6. b. Inställning av blodsockret hos diabetiker. Se flik 7. 2. För att förebygga, hindra eller lindra komplicerande sjukdomar: a. Samma som under 1. ovan. b. Kalk- och fosfatkontroll. Flik 8. c. Sluta röka. Flik 8. d. Regelbunden fysisk aktivitet. Flik 9. e. Behandla blodbrist, anemi. Flik 8. f. Behandla acidos, försurning. Flik 8. g. Behandla infektioner och andra tillstötande sjukdomar. h. Anpassa läkemedelsbehandlingen till njurfunktionen. 3. För att förebygga, hindra eller lindra symtomen: a. Alla åtgärder enligt ovan 1 och 2. b. Kostbehandling, dvs låg-protein-diet. Läs mer under flik 11. Samverkan och ditt eget ansvar Doktorn har nu gjort upp en plan för din behandling, anpassad precis till just din situation och den kan innehålla alla eller ett flertal av punkterna ovan. Nu skall planen genomföras – och du kommer att upptäcka att genomförandet av planen är någonting som nästan helt och hållet hänger på dig själv. Doktorn ordinerar din behandling, men det är du själv som måste genomföra behandlingen. Och det är ju ganska naturligt. Det är ju du som har ansvaret för din kropp och dina njurar – 24 timmar om dygnet, varje dag, året om. Det är alltså du som är ”chefen”, du bestämmer över din kropp. Men du behöver doktorn som din medicinske ”rådgivare”, dietisten som din ”kost-konsult” och sjuksköterskan för stöd och andra klarlägganden. Och du behöver dina närmaste både hemma och på jobbet för fortlöpande stöttning. BEHANDLING AV N J U R S V I K T 5:3 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 32 Kort sagt: • Doktorn kan och ska ge dig de bästa råden, de mest effektiva ordinationerna för just din situation, men det är du som måste följa dem. • Dietisten kan ge dig mängder av råd om vad du skall äta och dricka, men morgon, middag och kväll varenda dag är det i alla fall du –- och bara du själv – som bestämmer vad du äter. • All vårdpersonal gör sitt bästa för att hjälpa dig, men dem träffar du ju sammanlagt bara någon enstaka timme per år – resten av tiden får du faktiskt sköta dig alldeles själv. Det är dina njurar, din kropp och ditt liv det här handlar om. Din egen behandlingsplan Behandlingen av just din njursvikt – med syfte att bevara så mycket som möjligt av funktionen så länge som möjligt – kan vara relativt enkel eller komplicerad. På bladet här intill kan du – tillsammans med din doktor – skriva ner de viktigaste detaljerna i din egen behandlingsplan – en plan som du sedan skall följa så bra du någonsin kan. Njurersättning När njurarnas funktion har blivit väldigt dålig ökar vanligtvis de mer besvärande symtomen på njursvikt. Då räcker inte den konserverande behandlingen längre och man får överväga dialys eller transplantation. Genom dialysen renas blodet och det kan ske på i huvudsak två olika sätt, genom bloddialys eller påsdialys. Om det blir aktuellt för dig att börja med dialys kommer du att få detaljerad information om de här metoderna. Njurtransplantation innebär att en njure från en givare, en donator (levande eller just avliden), förs över till en med sviktande njurar. Av olika skäl kan inte alla njursviktiga få en ny njure. Men om du kommer att bli aktuell för njurtransplantation kommer du att genomgå en mycket noggrann medicinsk utredning och få detaljerad information om hur det hela går till. Även vid dessa behandlingar krävs din aktiva medverkan. 5:4 BEHANDLING AV N J U R S V I K T PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 33 Min behandlingsplan ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... BEHANDLING AV N J U R S V I K T PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 34 Mina anteckningar ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... BEHANDLING AV N J U R S V I K T PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 35 6. Högtryck eller lågtryck Att ”ta blodtrycket” är en av de vanligaste åtgärdena du får vara med om hos doktorn eller sjuksköterskan. Många har också hört talas om att högt blodtryck inte är så bra. Men, vad är då ”blodtryck”? Jo, det är det tryck, som finns i blodkärlen. Precis som med vädret mäter man blodtrycket i mmHg, vilket betyder millimeter kvicksilver. Rättare sagt är det två värden man mäter med en blodtrycksmanschett runt överarmen: • Det systoliska trycket är det tryck du har precis när hjärtat drar ihop sig och pressar blodet ut i alla blodkärl. Det är normalt cirka 120–130 mmHg. • Det diastoliska trycket är det tryck du har när hjärtat slappnar av mellan slagen – hjärtat fungerar ju som en pump. Det är normalt cirka 80–85 mmHg. Ett normalt blodtryck kan alltså vara till exempel 120/80, etthundratjugo över åttio. När blodtrycket är eller blir högre talar man om: • ”Lätt högtryck” när trycket går över 140/90 • ”Måttligt högtryck” när trycket går över 160/100 • ”Svårt högtryck” när trycket går över 180/110 Ungefär var femte vuxen är drabbad av högt blodtryck. Andelen personer, som har högt blodtryck, ökar med åldern – högre ålder, högre tryck. Högt blodtryck är alltså en vanlig åkomma. Det finns som regel ingen speciell, enstaka orsak till högt blodtryck. Det kan allmänt bero på en rad olika och samverkande faktorer. Det kan vara ärftligt, det kan bero på kosten, fysisk inaktivitet, övervikt och stress. Njursjukdom innebär dock nästan alltid att tendensen till högt blodtryck ökar. Testa trycket själv Om du vill kunna mäta ditt eget blodtryck kan du mycket väl göra det själv med hjälp av de små, automatiska blodtrycksmätare som finns idag. Dom drivs med enkla batterier och det enda du gör är att sätta på dig manschetten runt överarmen och trycka på knappen. Efter ungefär en minut visar mätaren både blodtryck och puls. Blodtrycksmätare kan man köpa på t ex Apoteket och de kostar cirka 1100 kronor. HÖGTRYCK ELLER LÅGTRYCK 6:1 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 36 Innan du tar ditt eget blodtryck skall du sätta dig ner en stund, kanske tio minuter eller så. Koppla av, andas djupt och försök slappna av. Det är nämligen så att när man är ”uppe och springer” ökar blodtrycket och det skall det göra, det är normalt. Så, ta det lugnt en stund innan du tar trycket och gör likadant varje gång, annars kan du inte jämföra resultaten. Om du har en egen blodtrycksmätare kan det vara en bra idé att ta med den vid ett besök hos doktorn eller sjuksköterskan. Då kan du jämföra värdena du får med din egen mätare och med sjukhusets mätare. Det kan vara viss skillnad. Högtryck är inte bra Att ha högt blodtryck är inte bra för hälsan, eftersom det allvarligt ökar risken för hjärt-kärl-sjukdomar. Blodkärlen kan få tjockare väggar, hjärtat påverkas negativt liksom ögonen. Ju högre blodtryck man har över längre tid, desto större risk är det för t ex hjärtsjukdom och stroke. Högtryck och njurar Högt blodtryck i sig är inte bra. Högt blodtryck och njursvikt är värre. Det är nämligen så att högt blodtryck i sig kan orsaka njursvikt, det är en av orsakerna till njursvikt. Och tvärtom. Njursvikt leder förr eller senare till att blodtrycket stiger, bland annat för att njurarnas kontroll av blodtrycket försämras. Med andra ord: Högt blodtryck och njursvikt förstärker varandra på ett negativt och olyckligt sätt. Det är viktigt för alla människor att försöka hålla och bibehålla ett så normalt blodtryck som möjligt med tanke på åldern. För njursviktiga är det ännu viktigare. Njursvikten i sig driver fram ett högre blodtryck, som i sin tur ökar risken för att njurfunktionen försämras och för följdsjukdomar i hjärta och kärl. Att hålla blodtrycket nere är därför ett av de viktigaste – kanske det allra viktigaste – målet för den konserverande behandlingen av njursviktiga. Speciella typer av blodtrycksmediciner har visat sig särskilt värdefulla vid njursjukdom. Det är läkemedel av typen ACE-hämmare och ARB/ AII-antagonister, som sänker blodtrycket, minskar proteinutsöndringen och därmed skyddar njurarna mot försämring av funktionen. Ju lägre blodtryck, ju mindre proteinutsöndring, desto saktare går försämringen. Och tvärtom, ju högre blodtryck, desto snabbare går försämringen av njurfunktionen. Vad du ”skall ha” Helst av allt skall du ha ”optimalt” blodtryck, det är det bästa. Som njursviktig är det ännu viktigare. Ett riktmärke är att en njursviktig skall ha ett blodtryck på 130/80 eller lägre. Många gånger försöker man sänka blodtrycket ytterligare till 110–120/70 för att uppnå maximal skyddseffekt, men bl a diabetiker kan ha svårt för så låga värden. 6:2 HÖGTRYCK ELLER LÅGTRYCK PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 37 Håll trycket nere Vad kan du då göra för att försöka hålla blodtrycket på en låg och bra nivå även som njursviktig (för vilka det är svårare)? Eller du kanske måste försöka sänka blodtrycket om det har blivit för högt? Eftersom du antagligen inte vet exakt vad som orsakat det höga blodtrycket – förutom njursvikten förstås – får du kanske pröva dig fram med flera (eller alla) av följande åtgärder: • Att ta den blodtrycksmedicin, som doktorn ordinerat och precis så som doktorn föreskriver, är mycket viktigt. Du kan få en eller två eller flera olika blodtrycksmediciner, som har lite olika effekt och som tillsammans syftar till att sänka ditt för höga blodtryck. • Regelbunden fysisk aktivitet, helst varje dag, kan sänka blodtrycket med upp till 10–20 mmHg. Läs mer under flik 9. • Att gå ner i vikt om du är kraftigt överviktig. Ökad vikt ökar vanligen blodtrycket, medan minskad vikt kan sänka blodtrycket – se flik 10. • Att sluta röka och snusa. Nikotin drar ihop de minsta blodkärlen – man blir t ex ”kall och vit” på huden när man röker (speciellt när man drar halsbloss) – och ökar därmed blodtrycket. Se flik 8. • Att äta mindre salt, helt undvika ”saltgodis”, sluta salta extra på maten, laga maten själv med minsta möjliga saltmängd. Salt gör att du samlar på dig vätska, vilket gör att trycket ökar. När du saltar mindre vänjer du dig snabbt vid smaken och mår bättre. Se också flik 8 om saltbalansen. • Att inte dricka överdrivet mycket. Mer vätska ökar trycket. Minska på saltet och du blir mindre törstig. • Att stressa mindre, att göra mer av det du gillar och mindre av sånt du inte gillar. Stress ger med naturlighet ökat blodtryck. • Att lära dig olika tekniker för avslappning och ta dig tid för att slappna av ordentligt varje dag. • Att se till att sova gott om natten. • Att även i övrigt sköta din behandling så bra du någonsin kan. Det finns med andra ord en hel rad olika åtgärder som du kan ta till för att hjälpa dig själv till ett lägre blodtryck. Ju fler av dessa metoder för att försöka sänka blodtrycket som du använder, desto större är chansen att du lyckas. Och igen, tänk på detta: Ju lägre blodtryck, desto effektivare bromsar du din njursjukdom. HÖGTRYCK ELLER LÅGTRYCK 6:3 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 38 Konditions- och styrketräning Fysisk aktivitet kan både förebygga utvecklingen av högt blodtryck och sänka blodtrycket om och när det blivit för högt. Därför rekommenderas: • Konditionsträning, 3–7 dagar i veckan, 30–60 minuter per träningstillfälle och ”måttligt ansträngande”, som till exempel raska promenader. Har du inte tränat mycket förut skall du börja försiktigt och sedan – alltefter som din kondition förbättras – öka ”ansträngningen” och pröva t ex stavgång, jogging, bordtennis, längdskidåkning, badminton, fotboll, tennis och andra liknande aktiviteter. • Styrketräning, många repetitioner och lågt motstånd (dvs med inte för tunga vikter). Principen för träningen för att motverka högt blodtryck är att den normalt inte skall vara mer ansträngande än att du kan fortsätta prata med din kompis samtidigt. Du skall hålla en lagom ”prat-fart”. Tillsammans med en kompis – eller varför inte med en annan njursviktig – kan du sålunda förena nytta med nytta med nöje. Om du sedan någon gång per vecka ”tar i” lite mer, lite mer ansträngande så att du blir flåsig och svettig, så ökar det effekten av träningen. Om du tycker att en del av exemplen på aktiviteter här ovan är för ”sportiga” eller för ”hurtiga” kan du självklart uppnå samma eller likande träningseffekter med en hel del vanliga sysslor, som t ex att städa huset, klippa gräsmattan (med handdragen klippare), odla i trädgården, hugga ved, tapetsera om, leka kull och annat med barnen eller barnbarnen, dansa gammaldans eller bugg eller tango, skaffa en motionskrävande hund eller häst, kratta löv, gå eller cykla i stället för att ta bussen eller bilen, plocka svamp och bär i skogen, ta trapporna i stället för hissen, gå och handla i en affär som ligger lite längre bort, putsa fönstren, etc. Bara din fantasi sätter gränser för vad du kan hitta på av hälsosam fysisk aktivitet. Du kan också skaffa dig en enkel stegräknare och se till att du tar sisådär 10 000 steg varje dag. Du kommer att bli förvånad över det antal steg du tar utan att du egentligen tänker på det. Tvärtom finns också Den vanligaste orsaken till lågt blodtryck hos äldre är hjärtsvikt. Vid vätskeförluster och vid intensiv behandling med urindrivande och blodtryckssänkande läkemedel kan blodtrycket sjunka. Om du har för lågt blodtryck kan du få yrsel och illamående när du reser dig. Din doktor kommer då att ge dig de råd och de läkemedel du behöver. 6:4 HÖGTRYCK ELLER LÅGTRYCK PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 39 Göra själv Det är med andra ord mycket du kan göra själv för att förebygga för högt blodtryck eller sänka trycket när det blivit för högt. Om du tar blodtrycket själv kan du gärna använda det blodtrycksschema, som sitter här nere och på nästa sida. Pricka in dina värden och följ utvecklingen av ditt eget blodtryck. Ta också med pärmen och be sjuksköterskan fylla i dina värden vid varje återbesök. På det här sättet får du ett synbart kvitto på om din medicinering och andra åtgärder har effekt över tiden. Det här är naturligtvis ganska allmänna råd. För att få reda på vad som kan vara bäst för just dig bör du fråga din doktor. Han eller hon kanske skriver ut ”Fysisk Aktivitet på Recept” till dig. En sjukgymnast eller fystränare kan naturligtvis också ge dig goda råd och ett individuellt program för din träning. Mitt blodtryck Blodtryck 180 150 130 100 80 0 HÖGTRYCK Datum ELLER LÅGTRYCK 6:5 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.01 Sida 40 Mitt blodtryck Blodtryck 180 150 130 100 80 0 Datum Mitt blodtryck Blodtryck 180 150 130 100 80 0 Datum HÖGTRYCK ELLER LÅGTRYCK PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 41 Mitt blodtryck Blodtryck 180 150 130 100 80 0 Datum Mitt blodtryck Blodtryck 180 150 130 100 80 0 HÖGTRYCK Datum ELLER LÅGTRYCK PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 42 Mitt blodtryck Blodtryck 180 150 130 100 80 0 Datum Mitt blodtryck Blodtryck 180 150 130 100 80 0 Datum HÖGTRYCK ELLER LÅGTRYCK PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 43 7. Diabetes och njursvikt En av komplikationerna av långvarig diabetes är att njurfunktionen kan försämras – och till och med upphöra. Ungefär en tredjedel av alla med diabetes (både typ 1 och typ 2) drabbas också av njursvikt. Ungefär en fjärdedel av alla med njursvikt har också diabetes. Men, förekomsten av diabetes ökar i hela världen och därför ökar också andelen diabetiker bland de njursviktiga. I USA är cirka 50% av de njursviktiga också diabetiker. Varför diabetiker kan få njursvikt Ett antal faktorer har betydelse för om diabetiker utvecklar njursvikt eller inte. Här följer några av de viktigaste: • Förhöjt blodsocker skadar blodkärlen i njurarna och gör att protein (albumin) läcker ut i urinen (mikroalbuminuri vid små mängder, makroalbuminuri och proteinuri när mängderna blir större). Ett förhöjt blodsocker gör också att njurarnas reningsfunktion (tillfälligt) ökar och denna ”överfunktion” leder på sikt till ett ökat slitage på njurarna. Blodsockerkontrollen är därför mycket viktig. Ju lägre värde på HbA1c, desto bättre. • Högt blodtryck kan bidra till att njursvikt utvecklas och god kontroll av blodtrycket är därför mycket viktigt. Alla diabetiker bör ha ett blodtryck på 130/80 eller helst lägre. • Högt kolesterol i blodet innebär en ökad risk för åderförkalkning och därför kontrolleras kolesterolhalten när man som diabetiker fått tecken på njurpåverkan. Höga värden bör sänkas för att förebygga hjärtsjukdom. • Rökning innebär en högre risk för att utveckla njursjukdom. En hög konsumtion av tobak kan också leda till att försämringen av njurfunktionen går snabbare. • Ärftliga faktorer kan också spela in, dvs om man har diabetes eller högt blodtryck i släkten. Skadad njure läker inte När väl en skada på njurarna uppkommit som en effekt eller komplikation av diabetes blir nedsättningen av funktionen bestående, dvs funktionen kommer inte tillbaka. Detta understryker vikten av att upptäcka de första tecknen, dvs mikroalbuminurin, så tidigt som möjligt och direkt sätta in nödvändiga åtgärder. DIABETES OCH NJURSVIKT 7:1 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 44 Förebyggande Det allra första målet är förstås att på alla sätt försöka förebygga att sjukdomen diabetes utvecklar sig – för då förebygger man ju också diabetisk njursvikt. Vid läkarbesök eller kontroll bör därför en test av blodsockret ingå för att om möjligt, så tidigt som möjligt, avslöja förstadierna till diabetes eller tidig diabetes. De förebyggande och behandlande åtgärder som då kan sättas in kan bestå av: • förändringar i kosten • ökad fysisk aktivitet • minskad vikt • bättre värden på blodfetterna • rökstopp • annat Tidig insats Om tidiga skador kan upptäckas genom att protein/albumin läcker ut i urinen, dvs vid mikroalbuminuri, är det angeläget att blodsockernivån sänks och att blodtrycket kontrolleras och vid behov sänks. Ja, medicinering med de speciellt njurskyddande, blodtryckssänkande medicinerna kan vara motiverat även om blodtrycket inte (än) är förhöjt – detta för att minska albuminurin. Regelbunden – minst en gång per år – test för eventuell mikroalbuminuri är ett obligatorium för alla med diabetes. Om värdena är förhöjda görs provet om några gånger, då värdena kan variera över tiden. Ju lägre mikroalbuminuri, desto bättre effekt av behandlingen Noggrann kontroll av blodsockret – och blodtrycket – minskar sålunda risken för att utveckla njursvikt. Kost för diabetiker Vad en diabetiker kan och bör äta kan bli rätt komplicerat och även problematiskt. Diabetiker-kost och njursvikts-kost kan vara väldigt olika. Å ena sidan bör kosten inte medföra att blodsockret stiger för mycket efter måltid, vilket innebär att kosten inte får innehålla för mycket av enkla sockerarter. Å andra sidan – om du också har drabbats av njursvikt – kanske du blir rekommenderad att äta en låg-protein- och hög-energi-kost för att lindra symtomen av din njursvikt, dvs en kost som innehåller mindre protein, men också mer kolhydrater och fett. Det säger sig själv att de här två kostråden, som står emot varandra, kan leda till både konflikter och med nödvändighet till kompromisser. Det är därför mycket viktigt att du dels lär dig en hel del om vad kosten innehåller (se avsnitt 11) och dels får hjälp av en dietist för att mer i detalj arbeta fram vilken kost just du behöver. 7:2 DIABETES OCH NJURSVIKT PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 45 Fortsatt kontroll Genom att behandla och kontrollera riskfaktorerna kan situationen förbättras, en fortsatt försämring av njurfunktionen bromsas och ibland till och med stoppas. Här följer de behandlingsmål som anges i de Nationella Riktlinjerna för diabetesbehandling: God kontroll Gränsområde Otillfredsställande Plasmaglukos före måltid, mmol/l 4.9–6.8 6.9–8.7 högre än 8.8 Plasmaglukos efter måltid, mmol/l 6.1–8.9 9.0–11.1 högre än 11.1 Hemoglobin A1c % lägre än 6.5 6.5–7.5 högre än 7.5 Kolesterol mmol/l lägre än 5.0 5.0–6.0 högre än 6.0 Triglycerider mmol/l lägre än 1.7 1.7–2.2 högre än 2.2 Mina anteckningar ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... DIABETES OCH NJURSVIKT 7:3 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 46 Mina anteckningar ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... DIABETES OCH NJURSVIKT PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 47 8. Kontrollera och balansera Att jobba aktivt för att motverka högt blodtryck är en av de viktigaste åtgärdena när man har njursvikt. Men det är inte nog med det. Som njursviktig är det en rad andra saker du också måste hålla reda på för att må så bra som möjligt. Njursvikt innebär ju att njurarnas normala funktioner har reducerats och då måste den förlorade funktionen ersättas på något sätt. Om njurarna inte längre orkar reglera och hålla blodtrycket på en normal eller acceptabel nivå, då måste man hjälpa njurarna, till exempel genom att tillföra ett läkemedel som sänker blodtrycket. Orkar inte njurarna längre producera tillräckligt mycket urin, då samlar du på dig vätska och doktorn kan komma att ordinera ett ”urindrivande” läkemedel. Det här visar att många av de läkemedel, som du kommer att bli ordinerad, helt enkelt sätts in som en kompensation för den njurfunktion, som gått förlorad. I det här avsnittet får du lära dig lite mer om några av de vanligaste faktorerna. Det är viktiga detaljer, som din doktor vill kontrollera och reglera för att hålla alla dina system i bästa möjliga balans. Det mesta här kräver din aktiva medverkan. Med ledning av dina prover kan doktorn ge dig de råd och de läkemedel, som du behöver. Men det är för det mesta du själv, som på egen hand skall utföra själva ”behandlingen”, dvs sköta dig och ta din medicin som du ska. Kalk och fosfat Vid njursvikt (stadium 3–4) har njurarnas förmåga att göra sig av med fosfat minskat påtagligt. Resultatet blir att fosfatvärdet stiger och samtidigt går kalkvärdet (kalcium) ner. D-vitamin aktiveras normalt i njurarna, men vid nedsatt njurfunktion minskar aktiveringen av D-vitamin. Höga fosfatvärden, låga kalkvärden och lågt D-vitamin stimulerar bisköldkörtlarna att produceera mer bisköldkörtelhormon (PTH). Den högre PTH-nivån kompenserar till en början rubbningen i kalk-fosfat-balansen och bidrar till att hålla nivån normal. Men, på längre sikt kan effekten bli bl a kärlförkalkningar och benskörhet. Behandlingen för att motverka dessa förändringar är fosfatreducerad kost, fosfatbindande läkemedel och D-vitamin. En kost med mindre mängd protein medför också att mängden fosfat i blodet minskar. Rökning är inte bra Att rökning inte är bra för hälsan, det vet väl alla. Det är också visat att rökning är extra skadligt för dig som har en njursjukdom. Att sluta röka är lättare sagt än gjort, men nu när du har njursvikt har du ännu ett starkt skäl till att verkligen försöka – och verkligen lyckas. Ta KONTROLLERA OCH BALANSERA 8:1 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 48 hjälp av andra, använd vilken metod du vill, men gör det nu och njut sedan till fullo av mer och hälsosammare tid. Om din njurfunktion försämras så mycket så att det blir aktuellt med dialys, då ökar rökning risken för komplikationer. Och rökning och en eventuell framtida transplantation går inte alls ihop. Så, låt tobaken vara, det är det bästa du kan göra för dig själv. Och det är aldrig för sent att börja sluta. Sluta röka och du får: • • • • • • • • • • • • • bättre kondition, redan efter ett par dagar ingen rökhosta, den upphör snart bättre smak och lukt bättre immunförsvar, mindre känslig för förkylningar starkare rygg och skelett mindre risk för åderförkalkning, hjärtinfarkt, stroke, kronisk bronkit, KOL och cancer bättre hy, inte rökarens grå bättre röst, inte rökarens hesa vitare tänder, mindre risk för tandlossning bättre ekonomi, mer pengar till annat gladare och nöjdare närstående fräschare miljö hemma ett sundare och antagligen längre liv Sluta själv • Bestäm ett stoppdatum • Föreställ dig intensivt hur det är att vara rökfri – läs igen och igen listan på alla fördelar här intill och fundera över vilken eller vilka fördelar som betyder mest för just dig. • Bestäm dig för vad du skall göra i stället för rökningen – få bättre kondis, köpa något, resa någonstans. Utan rökningen orkar du mer och får pengar över. • Minska antalet cigaretter per dag så mycket som möjligt innan stoppdatum. • Förbered dig på att det efter rökstoppet kan bli jobbigt – inte för alla men för många. Röksuget pockar på, kroppen saknar nikotinet. • Att äta, dricka, motionera och sova gott är bra sätt att få kontroll på situationen. Med tiden avtar röksuget, var så säker. • Undvik situationer då du brukade röka – gör något annat. • Ta aldrig ”bara ett bloss till” – för då är risken stor att du börjar röka igen och får ta allt från början. 8:2 KONTROLLERA OCH BALANSERA PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 49 Ta hjälp för att sluta • Ta hjälp av en vän, en nära anhörig. • Ring någon av de stödlinjer som finns, t ex ”Sluta-röka-linjen” 020-84 00 00 eller ”Nicorette-linjen” 020-35 35 35 • På bl a följande web-sidor kan man få stöd och råd: www.tobaksfakta.org ; www.apoteket.se ; www.nicorette.se ; www.niquitin.se ; www.nicotinell.se • Vårdcentraler, företagshälsovården och tandvården har utbildade rökavvänjare, som kan erbjuda avvänjning i grupp eller enskilt. • Läkare, tandläkare och apotek kan ge dig råd och anvisningar när det gäller läkemedel för tobaksavvänjning. Vissa läkemedel fordrar recept av läkare. • Det är fortsatt framför allt din egen motivation och målmedvetenhet som är avgörande för att du lyckas. Brist på blodkroppar När njurarnas funktion försämras (till stadium 3 eller 4) tillverkar njurarna oftast allt mindre av erytropoitein, EPO, hormonet som stimulerar bildandet av röda blodkroppar. Detta resulterar i att antalet röda blodkroppar totalt blir mindre och man får ”blodbrist”. Det innebär att blodets förmåga att transportera syre minskar och effekten blir en tilltagande trötthet och en försämrad fysisk prestationsförmåga. ”Blodvärdet”, dvs mängden hemoglobin, Hb, som i de röda blodkropparna sköter syretransporten, analyseras fram från ett av dina blodprover. Ett normalt Hb för män är 130–160 och för kvinnor 120–150. Om ditt blodvärde blir lägre än 100–110 kan det bero på att för lite EPO bildas i njurarna och då kan doktorn komma att skriva ut extra EPO till dig. Det får du vanligtvis ta själv med hjälp av en enkel spruta. Blodbrist kan också orsakas av järnbrist. Då får man fylla på med extra järn i form av tabletter, som man tar själv eller genom en spruta hos sjuksköterskan. Optimalt blodvärde vid njursvikt är något lägre än normalvärden, i intervallet 110–130. Därför kontrolleras blodvärdet vid varje blodprov för att – om nödvändigt – kunna sätta in rätt behandling i rätt tid. Motverka försurning Allteftersom njurarnas funktion försämras (till stadium 4) renas inte blod och andra kroppsvätskor tillräckligt bra från vätejoner och du riskerar att bli kemiskt sur. Du får – med ett finare ord – acidos. En sådan här försurning påverkar proteinomsättningen i kroppen, den kan orsaka benskörhet och den kan bidra till ett försämrat allmäntillstånd. KONTROLLERA OCH BALANSERA 8:3 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 50 En kost som innehåller mindre mängder protein än normalt förbättrar situationen. Acidosen kan också effektivt motverkas genom att du äter tabletter med natriumbikarbonat, som din doktor kan skriva ut på recept till dig. Salt-vattenbalansen Det här har att göra med balansen mellan salt, dvs vanligt bordssalt (Natriumklorid) och vatten i kroppen. Njursviktiga (i stadium 3 och 4) samlar ofta på sig Natrium. Detta Natrium binder vatten kvar i kroppen och resultatet kan då bli att blodtrycket stiger. Man kan också få ödem, dvs svullander på t ex smalbenen. Om man har ödem kan man testa genom att trycka med ett finger på huden på smalbenen – blir det tillfälligt en liten grop, då har man ödem. Vid svårare fall kan också lungorna bli påverkade och man kan få hjärtsvikt. Det första rådet till njursviktiga är därför att begränsa intaget av vanligt salt. Faktum är att vi behöver väldigt lite salt varje dag. Så, salta mindre eller helst inte alls. Mat av hel- och halvfabrikat innehåller ofta mycket salt och är därför inte särskilt nyttig för dig som njursviktig. Undvik salta maträtter och salta snacks. Använd örtkryddor (inte örtsalt) av olika slag i stället för salt för att sätta smak på maten. Mindre eller inget salt på maten gör förstås att maten smakar ”annorlunda”, men det är någonting du snabbt vänjer dig vid och lär dig uppskatta, inte minst därför att du nu vet att salt inte alls är nyttigt för dig. Håll också koll på dina smalben. Om dom sväller lite och du får ödem kan det vara fel på din salt-vattenbalans. Motion kan ha en positiv effekt, men hjälper inget annat kanske din doktor skriver ut ett vattendrivande läkemedel åt dig. Kalium – inte för mycket och inte för lite Kalium finns i kroppens celler och är nödvändigt för nervernas, hjärtats och musklernas funktion. För mycket eller för lite kalium kan orsaka störningar, som t ex rubbningar i hjärtats funktion. Eftersom kaliumvärdet (i stadium 4) har en tendens att stiga hos njursviktiga är det viktigt att detta kontrolleras regelbundet – och justeras vid behov. Att kontrollera och hålla nere eventuell acidos hjälper också till att hålla kalium på normal nivå. Om dina kaliumvärden har en tendens att stiga och bli för höga kan du följa följande allmänna råd: • Ät och drick mindre – eller inget alls – av livsmedel med hög kaliumhalt, t ex banan, jordgubbar, torkad frukt och avocado. • Juicer är koncentrat av frukter och grönsaker (t ex apelsinjuice och tomatjuice) och således kaliumrika. Undvid dessa och ät hellre en frukt. • Koka skalad potatis och grönsaker i rikligt med vatten och slå sedan bort vattnet, som efter kokningen innehåller mycket kalium. I bakad potatis finns allt kalium kvar. 8:4 KONTROLLERA OCH BALANSERA PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 51 • Begränsa intaget av mjölk/fil/välling till högst ett par dl per dag, eftersom mjölkprodukter innehåller mycket kalium. • Konserverad frukt innehåller ytterst lite kalium, så det kan du äta mycket av. • Ät sparsamt av nötter, choklad och chips. • Ät mindre av bröd bakat på grovt mjöl. • Skonsalt (Seltin) innehåller mycket kalium, så använd aldrig skonsalt. • Om du har tillgång till en dator och Internet kan du på Livsmedelsverkets hemsida < www.slv.se > få fram kaliumvärden i hundratals livsmedel, rangordnade efter halten av kalium. Om du försökt följa dessa råd, men dina kaliumvärden i alla fall är för höga, då kan en mer noggrann analys av dina kostvanor behövas. Doktorn kan också skriva ut läkemedlet Resonium till dig, vilket binder kalium och därmed sänker kaliumnivån i blodet. Resonium är ett vaniljsmakande pulver som rörs ut i vatten (eller annan vätska, allt efter smak), som man sedan dricker. Goda och onda fetter Förhöjda halter av blodfetter ökar risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar – och den risken ökar ju också mångfaldigt hos alla människor med njursvikt. Att ha både höga blodfetter och njursvikt är med andra ord extra ogynnsamt och riskfyllt. Det är därför, som dina blodprover analyseras för bl a triglycerider, det ”goda” kolesterolet HDL och den ”onda” kolesterolet LDL. Och det är därför, som det är extra viktigt för njursviktiga att ha bra värden på blodfetterna, vilket man i de flesta fall försöker åstadkomma med kostförändringar. Om det här är ett problem för dig kommer antagligen din doktor att rekommendera att en dietist går igenom din kost och föreslår de förändringar som behövs. Tänder och tandkött Att borsta och sköta sina tänder och sitt tandkött är något som de flesta gör varje dag, mer eller mindre automatiskt, som en god vana. Men detta är ännu viktigare för en njursviktig, eftersom riskerna för att få problem med tänderna är större för en människa med njursjukdom. Hur då, tänker du? Hur kan njurarna och njursvikten påverka tänder och munhåla? Jo, det har att göra med de två vanligaste munsjukdomarna: karies – hål i tänderna – och tandlossning (parodontit). Alla människor har massor av bakterier i munnen. Dom slår sig gärna ner på tänderna, speciellt mellan tänderna och vid tandköttskanten. När du sedan äter och dricker, speciellt söta saker, bildar dessa bakterier en svag syra som fräter på tandemaljen. Får det här hålla på tillräckligt ofta och tillräckligt länge så skadas tandemaljen och det blir ett ”hål”. KONTROLLERA OCH BALANSERA 8:5 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 52 De här bakterierna kan också irritera tandköttet, som då blir rött och inflammerat. Det är början till tandlossning. Får du inte bort bakterierna ordentligt och dagligen kan inflammationen av tandköttet fortsätta och gå djupare. Så småningom kan käkbenet runt tänderna börja brytas ner och till sist finns det risk för att tänderna lossnar. Men det här kan ta lång tid, många år, och gör du ordentligt rent så går inflammationen vanligtvis tillbaka. Det bästa med det här är att du kan göra så mycket själv för att undvika både karies och tandlossning. Tricket är att hålla rent, så pass ofta och så bra att det inte bildas bakteriebeläggningar på och runt tänder. Ju mindre beläggningar du har och ju kortare tid de får sitta där, desto mindre risk är det att du får hål i tänder och tandlossning. Det här gäller för alla människor. Njursviktiga har en ökad risk för både karies och tandlossning. Genom att du kanske är illamående – och kanske kräks ibland – kan det vara svårare att vara riktigt effektiv med tandborsten överallt. Om du äter mindre av protein måste du ju äta mer av kolhydrater – och oftare – och det kan sätta riktig fart på syraproduktionen i bakteriebeläggningarna och därmed på frätningen. Dessutom förökar sig bakterierna då mycket fortare och bildar ännu större beläggningar och ökar därmed risken för tandlossning. Många njursviktiga äter också mediciner som hämmar salivproduktionen, vilket gör att man blir torr i munnen. Det förvärrar situationen ytterligare. Att regelbundet låta kolla sina tänder och sitt tandkött hos tandläkare och att bli ordentligt rengjord i munnen av en tandläkare eller tandhygienist är därför viktigare för njursviktiga än för många andra. Men – igen – den viktigaste munvården gör du själv genom att hålla ordentligt rent, två eller tre gånger per dag och genom att alltid använda en tandkräm med fluor, som stärker tänderna. Kanske behöver du också ett extra fluorskydd, så tala med din tandläkare eller tandhygienist om detta. Vid avancerad kronisk njursvikt kan din behandlande läkare ge dig ett intyg, som du lämnar till din tandläkare och som innebär att du kan få ökat tandvårdsstöd. Vid större ingrepp hos tandläkaren eller tandhygienisten kanske du behöver förebyggande antibiotikabehandling. Alkohol – lite och försiktigt Alkohol har ingen negativ effekt på njurfunktionen. Små mängder alkohol – t ex ett glas vin om dagen eller motsvarande – skadar alltså inte njurarna och gör inte njursvikten värre, det kan kanske till och med i vissa fall ha en lätt positiv inverkan på njurfunktionen. Däremot är det vanligt att man inte tål alkohol så bra när man har allvarlig njursvikt – man kan må dåligt redan efter intag av bara en mycket liten mängd. Så, som njursviktig är det klokt att ta det försiktigt med alkohol. Det kan också vara så att en del av de mediciner du tar gör det olämpligt att dricka alkohol över huvud taget – kolla detta. 8:6 KONTROLLERA OCH BALANSERA PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 53 Lust och förmåga till sex Både män och kvinnor kan få problem med sitt sexliv när njurarna sviktar. Det är ett problem, som kan börja uppträda även långt innan man ens anar eller vet att man har nedsatt njurfunktion. De allra flesta njursviktiga män upplever att lusten för sex minskar påtagligt, liksom förmågan att få och bibehålla en god erektion. Det här kan bland annat hänga ihop med tilltagande uremi och blodbrist och därmed sammanhängande trötthet samt också ha att göra med illamående, kärlpåverkan och biverkningar av läkemedel. Men de här problemen kan naturligtvis också bero på en mängd andra både fysiska och psykiska faktorer. Psykologiska effekter av den kroniska sjukdomen kan spela in, som till exempel oro, ängslan, skuldkänslor, förlustkänslor, förändrad kroppsuppfattning och minskat självförtroende. Njursviktiga män drabbas också av en rad hormonella förändringar, t ex minskad mängd manligt könshormon (testosteron). Nervpåverkan hos diabetiker kan också leda till minskad känsel och därmed sviktande erektion. Njursviktiga kvinnor kan också uppleva en minskad sexlust av delvis samma skäl som männen – uremi, blodbrist, trötthet. Menstruationen kan förändras eller utebli genom hormonpåverkan. Kvinnor kan också uppleva torrhet i slemhinnorna, svårighet att få orgasm och psykologiska effekter som t ex förändrad kroppsuppfattning, depression och känslor av att vara mindre värd än tidigare. Förmågan att bli med barn minskar för njursviktiga kvinnor beroende på hormonella förändringar. För män minskar antalet spermier. Trots detta är graviditeter hos njursviktiga inte omöjliga. I stadium 1–3 kan oftast graviditet genomföras. I stadium 4 kan en graviditet vara mer komplicerad. I stadium 5 är graviditet olämplig. Lämpliga preventivmedel bör fortsatt användas. Hela den här situationen med minskad lust och förmåga till sex kan orsaka ytterligare stress och konflikter i en redan ansträngd situation, i synnerhet om vare sig den njursviktige eller hans/hennes partner vet om att det kan ha att göra med njursvikten, att bristen på njurfunktion faktiskt påverkar också sexlivet. Men med kunskap om detta förhållande ökar förståelsen och minskar risken för konflikter. För väldigt många människor, inkluderande alla njursviktiga, är det inte speciellt naturligt eller vanligt att diskutera sitt sexliv med ”utomstående”. Men, det kan finnas hjälp för både kvinnor och män. Din vanliga doktor är den som i första hand kan råda dig, som kan utreda orsakerna och anvisa den bästa vägen till ett förbättrat sexliv. Grunden för all behandling av både män och kvinnor är att så mycket som möjligt begränsa de allmänna effekterna av den bristande njurfunktionen. För ett bättre sexliv kan det för kvinnor dessutom blir tal om hormonbehandlingar och annan terapi, baserad på en noggrann KONTROLLERA OCH BALANSERA 8:7 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 54 utredning av bakomliggande faktorer. För njursviktiga män med erektionsproblem finns läkemedel som t ex Viagra, Cialis, Bondil, Caverjet, som kan vara till hjälp. Så, tala med din doktor, han eller hon vet vanligtvis vad man kan och bör göra – eller var någonstans du kan få hjälp. Mina anteckningar ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... 8:8 KONTROLLERA OCH BALANSERA PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 55 9. Rör på dig – för ett bättre liv ”Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter”, det säger läkarvetenskapen. Aktiviteten bör vara åtminstone ”måttligt” intensiv, som till exempel raska promenader. Om man sedan ökar den dagliga mängden eller om man då och då tar i lite mer så man blir ordentligt ”varm i kläderna” förbättras hälsan ännu mer. Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som fysiskt inaktiva. Fysiskt aktiva minskar också risken för att få högt blodtryck, diabetes typ 2 och tjocktarmscancer. Livskvaliteten förbättras av fysisk aktivitet genom ökat psykiskt välbefinnande och bättre fysisk hälsa. Fysiskt aktiva löper också lägre risk för att drabbas av benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa – och dessutom förstärks immunförsvaret av fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och njursvikt Ett av de mest påtagliga symtomen vid njursvikt är en tilltagande trötthet, vilken inte sällan leder till tilltagande inaktivitet. Man orkar helt enkelt inte lika mycket som förut och det gör lätt att man ”blir sittande”, man tar sig inte för att röra på sig – och så blir man gradvis ännu tröttare. Man hamnar i en ”ond cirkel”, där trötthetskänslan ”tar över” det naturliga behovet av rörelse. Det är därför som fysisk aktivitet på många sätt är ännu viktigare för njursviktiga, för att bryta den onda cirkeln och motverka sjukdomens negativa inverkan på både kropp och själ. Det har inte gått att vetenskapligt visa att fysisk aktivitet i sig har någon vare sig positiv eller negativ inverkan på själva njursjukdomen. Man kan inte direkt förebygga njursvikt med hjälp av motion. Fysisk träning har inte kunnat visas direkt motverka eller bromsa själva sjukdomens utveckling. Men indirekt kan fysisk träning ha positiva effekter för njursviktiga, bl a genom bättre blodtryckskontroll (dvs lägre blodtryck) och genom bättre blodsockerkontroll hos diabetiker – och sådana effekter kan mycket väl bromsa sjukdomsutvecklingen. Lagom fysisk träning ökar också det psykiska välbefinnandet och den allmänna ”må-bra-känslan”. Detta kan bland annat bero på att man vid fysisk aktivitet producerar mer av kroppens egna endorfiner, ”lyckohormoner”. Dessutom bryter man ner sitt eventuella överskott av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin. En annan effekt, som njursjukdomen ofta har, är att man förlorar muskelmassa och att därmed kraften i musklerna går ner ordentligt. Obehandlad njursvikt kan göra att man förlorar närmare hälften av sin muskelstyrka. Det här hänger bland annat ihop med att man med njur- RÖR PÅ DIG – FÖR ETT BÄTTRE LIV 9:1 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 56 sjukdom, dålig aptit och illamående inte får i sig tillräckligt mycket energi och då måste kroppen använda även musklerna för sin energiförsörjning. Så, både den allmänna konditionen, ”flåset”, och muskelstyrkan går ner när man har njursvikt – och det är tråkigt. Men, ”den goda nyheten” är att njursviktiga har lika goda förutsättningar som friska att träna upp både kondition och styrka (om än från en lägre nivå). Ju mer konditionen och styrkan går ner på grund av njursjukdomen, desto svårare kan det vara att jobba upp dem igen - men det är inte omöjligt. Fysisk träning är sålunda viktigt för friska – för ett längre, bättre och hälsosammare liv. Av precis samma skäl är fysisk träning ännu viktigare för njursviktiga. Positiva hälsoeffekter av fysisk träning Många organ i kroppen påverkas positivt av fysisk träning – fler än man tror. Här får du ytterligare ett antal goda argument för att komma igång och hålla igång med en rimlig fysisk träning, anpassad till dina förutsättningar: Hjärtat arbetar effektivare efter en tids träning. Hjärtmuskeln blir kraftigare, mängden blod som pumpas ut med varje slag ökar och pulsen går ner. Blodkärlen i hjärtat och i muskler som tränas förbättras genom träning. Volymen ökar och de minsta blodkärlen ökar i antal. Mer blod kan styras till de arbetande musklerna och syreutvinningen i musklerna ökar. Blodet ökar i volym av regelbunden uthållighetsträning och man kan få fler röda blodkroppar. Blodfetterna får en hälsosammare sammansättning. Lungornas förmåga att snabbt föra över luftens syre till blodet förbättras med träning. Efter en tids träning andas man betydligt långsammare vid samma ansträngning p g a det effektivare hjärtarbetet. Musklerna påverkas mycket påtagligt med träning. Styrketräning ökar muskelfibrernas storlek. Uthållighetsträning förändrar på sikt balansen mellan snabba och långsamma fibrer så att man får fler långsamma. Transporten av energi till muskelcellerna förbättras. Mag-tarmkanalen arbetar effektivare. Hormonsystemen i kroppen förändras i takt med träningen. Immunsystemet i kroppen förbättras redan vid måttlig fysisk aktivitet och infektionskänsligheten kan minska. Skelettet blir starkare när kroppen får jobba, när det utsätts för lagom mekanisk belastning. Brosk och bindväv i lederna mår väl av lagom belastning. Hjärna och nervsystem påverkas av regelbunden fysisk aktivitet, bl a förbättras koordination, balans och reaktionsförmåga. Att röra sig mer minskar depressionssymtom och ökar självkänslan. 9:2 RÖR PÅ DIG – FÖR ETT BÄTTRE LIV PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 57 Huden blir med träning bättre på att svettas, vilket gör att en vältränad person tål värme bättre. Den som vill veta ännu mer om effekterna av fysisk träning kan köpa ”FYSS för alla – en bok om att röra på sig för att må bättre”. Den finns bl a på Apoteket. De korta kommentarerna här ovan är hämtade från denna bok. Träna din styrka För de allra flesta njursviktiga är det uppenbart att musklerna blir svagare, man orkar mindre än förut. De flesta kan också direkt se att musklerna har krympt, de fyller inte ut skinnet så bra som förut. För att motverka en ytterligare försvagning och om möjligt bygga upp musklerna igen rekommenderas därför styrketräning, s k sekvensträning, dvs att man flera gången i veckan jobbar med de olika muskelgrupperna (armar och ben etc) med upprepade rörelser med ”motstånd”, t ex med viktmanschetter eller gummiband. En sjukgymnast (helst med specialkunskaper om njursviktiga) kan komma att både testa din muskelstyrka och hjälpa dig lägga upp ett träningsprogram precis anpassat för din situation och styrka. Att få ett sådant stöd och fortlöpande uppmuntran kan visa sig ovärderligt för ditt välbefinnande. En bra fys-tränare kan också ge dig råd och anvisningar om din träning. Träna din kondition När man talar om ”kondition” menar man vanligtvis hur bra eller dåligt tränade hjärtat och lungorna är för fysiskt arbete samt musklernas förmåga att omsätta syre och näring till användbar energi. Och kondition är en färskvara. Rör du inte på dig på flera dagar avtar den goda hälsoeffekten av tidigare aktiviteter. Det viktigaste för att få bättre kondition är därför att den fysiska aktiviteten är regelbunden, helst varje dag. Den allmänna rekommendationen är därför att man sammanlagt skall ägna sig åt någon fysisk aktivitet under minst 30 minuter varje dag (men inte under 10 minuter per gång). Men den fysiska aktiviteten får förstås större hälsoeffekt om den håller på lite längre (varje dag eller varje gång) eller om den är lite intensivare (så du blir svettig). Raska promenader, gärna stavgång (för att få med armar och överkropp och därmed öka effekten), intervallträning på cykel, ”något ansträngande” men ändå i ”prat-fart” och i 30–60 minuter tre gånger per vecka – det är en vanlig rekommendation för att förbättra konditionen och öka hälsoeffekten. Det är också viktigt att komma ihåg alla enkla, vardagliga möjligheter till fysisk aktivitet, som till exempel att städa, leka med barn och barnbarn, skaffa en motionskrävande hund, gå i trappor i stället för att ta hissen, cykla till affären i stället för att ta bilen, gå i stället för att ta bussen, klippa gräs och skotta snö (kanske även åt grannen). Allt det här är fysisk aktivitet som också ”räknas”. RÖR PÅ DIG – FÖR ETT BÄTTRE LIV 9:3 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 58 Träna din balans och koordination Balans och koordination är funktioner som naturligt avtar med åldern och påverkan av njursjukdomen gör inte saken bättre. Men, det går att dagligen träna både balans och koordination, till exempel genom att upprepat resa sig från sittande till stående utan att ta hjälp av händerna, att alltid borsta tänderna stående på ett ben (det ena benet för överkäken och det andra för underkäken), att alltid sätta på sig strumporna och byxorna stående, att gå ”balansgång” på strecket mellan plattorna på trottoaren – och förstås träna koordination genom att gå och dansa. Sätt igång och håll igång All vetenskap och alla goda råd pekar åt ett enda håll: Nämligen att regelbunden, helst daglig, fysisk aktivitet är väldigt bra för alla – och ännu bättre för njursviktiga. Om du inte varit särskilt fysisk aktiv förut, ta det väldigt lugnt i början. Det viktiga är att komma igång. Värm upp ordentligt, öka takten långsamt och ta inte i så du spricker. Som njursviktig är du skörare och dina muskler och senor tål mindre, du kan ganska lätt sträcka dig, så ta det lugnt, varva ner långsamt och stretcha ordentligt efteråt. Allteftersom kommer du att bli både starkare och mer uthållig – och gladare (det kommer som en extra bonus). Fysisk träning är en mycket viktig del av din behandling – och du gör den helt själv. Påminn dig om fördelarna Att röra på sig, att vara fysiskt aktiv, att motionera: • stärker dina muskler • smörjer dina leder • förbränner energi och minskar din vikt • gör dig behagligt trött • minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar • ökar konditionen • minskar risken för depressioner • förbättrar sexlivet • gör dig rörligare hela livet • minskar stress • är vanebildande 9:4 RÖR PÅ DIG – FÖR ETT BÄTTRE LIV PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 59 Håll koll på dig själv Ett praktiskt sätt för att hålla motivationen uppe, för att ”heja på” sig själv, kan vara att föra en liten träningsdagbok. Man kan använda en vanlig fickalmanacka eller en anteckningsbok (typ bladet här intill) och skriva ner vilka fysiska aktiviteter man genomfört. Dag för dag, kilometer för kilometer, minut för minut eller timme med olika aktiviteter. Efter en tid kan man gå tillbaka och med tillfredsställelse och stolthet se hur mycket man faktiskt har gjort av fysisk träning – en härlig känsla! Dagbok för min fysiska aktivitet Datum Aktivitet Tid Datum Aktivitet Tid .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... RÖR PÅ DIG – FÖR ETT BÄTTRE LIV 9:5 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 60 Dagbok för min fysiska aktivitet Datum Aktivitet Tid Datum Aktivitet Tid .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... KOM IGÅNG OCH HÅLL IGÅNG PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 61 Dagbok för min fysiska aktivitet Datum Aktivitet Tid Datum Aktivitet Tid .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... KOM IGÅNG OCH HÅLL IGÅNG PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 62 Dagbok för min fysiska aktivitet Datum Aktivitet Tid Datum Aktivitet Tid .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... KOM IGÅNG OCH HÅLL IGÅNG PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 63 10. Vikten av vikten När det gäller njursvikt och vikt gäller det gamla ordspråket att ”för lite och för mycket skämmer allt”. Om man är rejält överviktig – och det är ju ganska många nuförtiden – ökar risken för diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck och höga värden av det onyttiga kolesterolet i blodet. Allt det här är på olika sätt negativt även för en njursviktig. Om man som njursviktig väger för lite beror det sannolikt på att man får i sig för lite protein och energi och därmed förlorar både fett och muskler. Genom att man mår illa och tappar aptiten och kanske har diaréer blir man också magrare och magrare. Man kan förlora mycket vikt om man inte får behandling för sin njursvikt. Så, vikt och njursvikt hänger ihop – på mer än ett sätt. Över- och undervikt Alla har väl sina funderingar om vilka vikter som är ”för mycket” och ”för litet”. Uppfattningen om vad en ”normal” vikt är kan variera ganska mycket. Ett system som används kallas BMI, Body Mass Index (på både engelska och svenska). Detta index räknar man ut genom att dividera sin vikt i kilo med sin längd i meter upphöjt till två, som i det här exemplet: 80 kg ––––––––––––––––– 1.80 m x 1.80 m = 24.69 Räkna gärna ut ditt eget BMI! ......... ......... ......... Vikt För män För kvinnor –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Fetma 30 eller mer 29 eller mer Övervikt 25–30 24–29 Önskvärd vikt 20–25 19–24 Undervikt Under 20 Under 19 En liten hake: Om man har (byggt) väldigt mycket muskler kan BMI bli lite högt utan att det betyder att man är överviktig. VIKTEN AV V I K T E N 10:1 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 64 Midjan viktigare än vågen Eftersom bukfettet anses vara det mest riskabla ur hälsosynpunkt rekommenderas: • För män: Ett midjemått om högst 94 centimeter. Om midjemåttet för män går över 102 centimeter har man en kraftigt ökad sjukdomsrisk. • För kvinnor: Ett midjemått om högst 80 centimeter. Om midjemåttet för kvinnor går över 88 centimeter finns en kraftigt ökad sjukdomsrisk. Njursviktiga som gått ner i vikt Dålig aptit, kräkningar och diaréer är några av symtomen på njursvikt. Om du har dessa symtom ökar risken för undernäring. Det innebär att du inte får i dig så mycket mat och därmed energi, som du behöver och gör av med. För att klara energibehovet börjar kroppen då använda proteinerna i sin egen muskelmassa som energireserv. Musklerna bryts ner, men byggs inte upp igen som de skall och resultatet blir att man förlorar i vikt och styrka. Men om man samtidigt samlar på sig vatten kanske vikten ändå inte går ner. Ett av målen i njursjukvården är ju att lindra eller helst helt ta bort symtomen på njursvikt. Det kan man uppnå på olika sätt – med kosten, med läkemedel och med fysisk aktivitet. När man lyckas med det mår man bättre, aptiten kommer tillbaka, man får behålla maten och man kan få i sig mer energi. Det bästa är om njursvikten upptäcks så pass tidigt så att inte så mycket muskler har förlorats innan riktig behandling sätts in. Ju mer muskler man har förlorat, desto svårare är det att bygga upp sig igen – men det går, även om det tar lite tid. För att bygga upp musklerna igen fordras energi. Det är en av anledningarna till att du som njursviktig måste se till att du får i dig tillräckligt med energi varje dag i form av kolhydrater och fett. Råd och hjälp och anvisningar för hur du som avmagrad njursviktig skall kunna lägga på dig lite muskler och hull igen får du av din doktor, sjuksköterskan och dietisten. Njursviktig och överviktig Att vara njursviktig och måttligt överviktig är en god kombination. Men om ditt BMI är mer än 30 bör du försöka gå ner. Obehandlad njursvikt gör visserligen att du på sikt kommer att gå ner i vikt, men inte på något hälsosamt sätt (även om du har en del att ta av). En sak är klar – det är inte så lätt för någon att gå ner i vikt. För en person med njursvikt är det inte lättare. Men inte svårare heller. Den enkla och kanske lite tråkiga sanningen är följande: För att gå ner i vikt måste du göra av med mer energi än du stoppar i dig. 10:2 VIKTEN AV V I K T E N PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 65 Det låter så enkelt och det bästa är vanligtvis att göra både/och – nämligen att äta lite mindre och röra sig lite mer. Då gör du av med mer energi än du tillför och resultatet blir att du går ner i vikt. Sakta men säkert. Att förlora vikt skall inte gå fort. Klarar du ett halvt kilo i veckan har du jobbat väldigt bra – och du skall vara nöjd med mindre. Men som njursviktig har du kanske fått ordinationen att äta mer energi, inte mindre. Om du både skall äta mer energi och samtidigt gå ner i vikt på ett sunt sätt måste du göra av med ännu mer energi. Det här kan ju vara ganska knepigt, men om det är tillräckligt viktigt för dig att gå ner i vikt är det värt ett allvarligt försök. Ett nära samarbete med alla i vårdteamet under den här processen är ett utmärkt stöd. Om du har tillgång till en dator kan du också ha hjälp av ett kostprogram, som visar både protein och energi. Inte för mycket och inte för lite Summan av allt det här låter som en självklarhet: • Om du är för mager skall du gå upp i vikt. Det är bättre att vara lite överviktig än underviktig. • Om du är mycket överviktig skall du försöka gå ner. Det låter kanske enklare än vad det är, men en sak är klar – det är bara du själv som kan göra det! För att ha möjlighet att få en ny njure kan du inte vara vare sig för överviktig eller för mager. Viktförändring och vätskebalans Snabba viktförändringar vid njursvikt beror oftast på förändringar i vätskebalansen. Antingen att vätska ansamlas i kroppen eller att vätskeförlusterna ökar. Om du märker detta, kontakta din njurmottagning omgående. Vid stora och plötsliga förändringar kan inläggning på sjukhus vara nödvändigt för att ställa in medicineringen och korrigera vätskebalansen. En långsam viktnedgång kan också döljas genom att vätska ansamlas i samma omfattning. På så sätt behåller man samma vikt, men kroppssammansättningen har förändrats. Med ökad vätskevolym i kroppen ökar risken för högt blodtryck och belastning av hjärtat. Kolla dig själv På nästa sida finns ett blankt viktschema. Gör det till en vana att väga dig till exempel en gång i veckan – på samma tid och under samma förhållanden varje gång så att du kan jämföra. Du kan också fylla i din vikt i schemat varje gång du har återbesök hos doktorn. Så, igen, ta med dig pärmen vid varje återbesök. VIKTEN AV V I K T E N 10:3 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 66 Energiförbrukning under 30 minuter Sitta i en stol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Promenera i lugn takt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dansa foxtrot . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Spela tennis eller badminton . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Motionsgymnastik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Promenera raskt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dansa gammeldans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Cykla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Simma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Åka längdskidor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Jogga/springa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kcal 7 125 135 180 200 220 240 300 350 375 450 Gör av med: genom att lunka/springa 15 cl kaffe utan socker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 km 15 cl lättöl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0.8 km 15 cl starköl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4 km 1 kola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.5 km 100 gr torsk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.5 km 15 salta nötter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.0 km 1 wienerbröd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.0 km 10 pommes frites . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.0 km 1 mazarin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.0 km 1 tårtbit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.0 km 1 hamburgare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.0 km 1 pizza . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18.0 km (Dessa tabeller är hämtade ur ”Friskboken”, som kan köpas på Apoteket – Apoteket AB, Hjärt-Lungfonden, Korpen, SISU Idrottsböcker.) 10:4 VIKTEN AV V I K T E N PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 67 Mitt viktschema Vikt (kg) 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 Datum Mitt viktschema Vikt (kg) 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 VIKTEN Datum AV V I K T E N PRG-060206.qxd 07-01-30 Vikt (kg) 10.02 Sida 68 Mitt viktschema 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 Vikt (kg) Datum Mitt viktschema 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 Datum VIKTEN AV V I K T E N PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 69 Mitt viktschema Vikt (kg) 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 Datum Mitt viktschema Vikt (kg) 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 VIKTEN Datum AV V I K T E N PRG-060206.qxd 07-01-30 Vikt (kg) 10.02 Sida 70 Mitt viktschema 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 Vikt (kg) Datum Mitt viktschema 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 Datum VIKTEN AV V I K T E N PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 71 11. Kosten en del av behandlingen Vad vi äter – egentligen Vad vi äter? Mat förstås. Vanlig husmanskost, smörgåsar, korv med bröd, köttbullar, sås och potatis, blodpudding, lite finare ibland till helgen, grillat på sommaren, chips till ölen eller bullar till kaffet framför TVn. Vanlig mat alltså. När man är frisk och i fin form och äter lagom varierad mat tänker man inte så mycket på vad maten egentligen innehåller. Man äter det man tycker om. Man äter ungefär som dom andra i familjen eller på jobbet. Vad maten består av känns kanske inte så viktigt. Men när man blivit sjuk på något sätt, då blir det plötsligt mycket viktigare att hålla reda på vad man stoppar i sig. Vad man äter – hur mycket och hur ofta – kan vara lösningen på problemet och i många fall en mycket viktig del av ”behandlingen”. Det här gäller också för dig som är njursviktig. Njurarna fungerar ju bland annat som ett slags reningsverk för kroppen. Allt vi stoppar i oss skall ju på ett eller annat sätt ut igen, bland annat via njurarna. Som njursviktig är det därför viktigt att du vet mer om vad du äter och dricker. Det kommer att hjälpa dig att hålla symtomen borta och hindra eller i vart fall lindra möjliga komplikationer av din njursvikt. Och det är det som är tanken med detta och följande avsnitt. Se människan En människokropp består av en mängd olika ämnen. • 55–60% av kroppsvikten är vanligt vatten. • 17% utgörs av proteiner (i muskler och andra vävnader) • 14% är fett (lite mer hos kvinnor än hos män) • 1,5% är kolhydrater • 6% av kroppsvikten består av mineralämnen (i skelettet till exempel) Alla dessa ämnen ingår också i det vi äter och dricker. Ständig omvandling Kroppen befinner sig i ständig omvandling, lite i taget. Använda celler bryts ner och nya byggs upp. Det här pågår hela tiden utan att vi egentligen tänker på det. Till exempel gör vi ju av med vatten genom att vi andas, svettas och kissar och därför måste vi fylla på med ny vätska. Musklerna byggs om hela tiden. Får vi inte i oss tillräckligt med protein och energi kan musklerna komma att minska i volym och styrka. KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N 11:1 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 72 Tillför vi mer energi än vad vi gör av med kommer kroppen att lagra överskottet, framför allt i form av fett. Och tvärtom förstås, om vi gör av med mer energi än vi stoppar i oss måste kroppen ta av sina energireserver och vi går ner i vikt. Nu skall vi se lite närmare på dessa näringsämnen. Protein Protein har många viktiga funktioner i kroppen. Muskler, vävnader, blod och hud består till övervägande delen av protein. Många av kroppens enzymer och hormoner är uppbyggda av protein. Protein är en av kroppens viktigaste byggnadsstenar och kallas också i dagligt tal för äggviteämne. Alla proteiner består av långa kedjor av så kallade aminosyror. Det finns tjugo olika aminosyror. Åtta av dem (för friska, tio för njursviktiga) måste tillföras med maten, eftersom kroppen inte kan tillverka dem själv. Dessa kallas därför essentiella (livsnödvändiga) aminosyror. Det protein som har högst näringsvärde (högst innehåll av essentiella aminosyror) finns i fisk, kött, ägg, mjölk och mejeriprodukter. Protein från baljväxter innehåller mindre mängd protein och protein av lägre näringsvärde för oss människor. Ännu mindre protein finns i t ex potatis, ris, spagetti, mjöl, matbröd och gröt. Det här visar tydligt att en fullvärdig kost, vilket sannerligen också njursviktiga behöver, skall vara allsidig och varierad. Enklast uppnås detta med en blandad kost från både djurriket och växtriket. Om du är strikt vegetarian måste du vara extra noggrann med proteinintaget för att försäkra dig om att få i dig en tillräcklig mängd essentiella aminosyror. Om man inte får i sig tillräckligt med protein, framför allt av de essentiella aminosyrorna, under längre tid leder det till att musklerna minskar i volym och styrka. Muskelvävnaden bryts då ner lite grann varje dag, men byggs inte upp igen p g a bristen på protein (och brist på energi). Det här händer till exempel när man lider av långvarigt illamående eller dålig aptit. Mer om protein kommer i nästa avsnitt. Fett Det finns flera olika slags fetter och de brukar indelas i: • mättat fett, som finns i t ex mjölkprodukter, grädde, smör, ost, köttoch charkuteriprodukter; • enkelomättat fett, som finns i t ex olivolja, mandel och nötter; • fleromättat fett, som finns i t ex solrosolja, majsolja, margarin och fet fisk. Högt intag av mättat fett anses vara en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar. Den allmänna rekommendationen för friska är därför att äta bara lite fett 11:2 KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 73 och att så mycket som möjligt av det fett man äter är enkelomättat och fleromättat. Kroppsfettet är vår viktigaste energireserv. Men om du äter mer fett och annan energi än du förmår göra dig av med ökar bland annat risken för fetma. Och fetma i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes, gallbesvär och ledbesvär. Speciellt olycklig är s k bukfetma (med ökad fettvävnad på buken). Kolhydrat Kolhydrater kan vara mer eller mindre komplexa – från enkla sockerarter till mer komplicerade, som stärkelse och cellulosa. De enklaste kolhydraterna sugs kvickt upp från tarmen och dess viktigaste uppgift är att förse kroppen med energi. De mest komplicerade kolhydraterna kallas också kostfibrer. De är på olika sätt ”bra för magen”. De får tarmen att fungera bättre och gör så att upptaget av enkla sockerarter genom tarmväggen blir långsammare, vilket anses vara en fördel. Många av våra vanliga livsmedel innehåller mycket kolhydrater, till exempel socker, frukt och bär, honung, potatis, rotfrukter och produkter som ris, bröd och pasta. Frekvent intag av produkter med mycket kolhydrater ger mycket energi, men måste kombineras med extra noggrann skötsel av tänderna. Läs på lappen På de allra flesta livsmedel finns det en tydlig innehållsdeklaration. Där anges bland annat hur mycket protein, kolhydrat och fett produkten innehåller. Det uttrycks nästan alltid i gram per 100 gram av produkten. Ibland anges också gram av näringsämnet per normal portion, vilket är lättare att förstå. Att göra det till en vana att ”läsa på lappen” är ett utmärkt sätt att lära sig mer om vad man äter. Det gäller alla, men för njursviktiga är det ännu viktigare, eftersom kosten är en så viktig del av behandlingen. Energi Det behövs energi för att hålla igång kroppens normala funktioner både i vila och i dagliga aktiviteter. Den energin utvinns kemiskt ur kosten genom att fett, kolhydrater och proteiner ”förbränns”. Fett ger mer än dubbelt så mycket energi som kolhydrater och protein. Förbränning av alkohol ger också energi. 1 gram fett ger 9,3 kilokalorier 1 gram protein ger 4,1 kilokalorier 1 gram kolhydrat ger 4,1 kilokalorier 1 gram alkohol ger 7,1 kilokalorier KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N 11:3 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 74 Behovet av energi är mycket individuellt, det beror bland annat på ålder, kön och hur fysiskt aktiv man är. En frisk, vuxen och aktiv kvinna gör av med drygt 2000 kilokalorier per dag. Energiutgifterna för en frisk, vuxen och fysiskt aktiv man kan ligga på cirka 2700 kilokalorier per dag. Njursviktiga med låg-protein-diet behöver mycket energi. Det är en förutsättning för att man skall må bra och inte gå ner i vikt. De vanliga rekommendationerna för friska gäller därför inte. För dig som njursviktig och som behandlas med låg-protein-diet är en vanlig rekommendation att du behöver minst 35 kilokalorier per kilo kroppsvikt per dag. Om energiintaget är lika stort som energiutgifterna går man vare sig upp eller ner. Om intaget är större än energiutgifterna lagras överskottet i form av fett – vare sig man konsumerar överskottet som fett, protein, kolhydrat eller alkohol. Om man gör av med mer energi än man tar in leder det till viktminskning. Fettet reduceras. Men om energibristen håller på ett längre tag måste kroppen använda även protein som energikälla. Då reduceras på sikt också muskelmassan och man blir svagare, mer infektionskänslig och får försämrad rehabiliteringsförmåga. Det här inträffar t ex när en allt svårare njursvikt lämnas obehandlad. Vitaminer Vitaminer finns det av många slag och de kan grovt delas in i: • Fettlösliga: A, D, E och K-vitaminer finns i livsmedel som innehåller fett. A-vitamin finns också i inälvsmat, som t ex lever. • Vattenlösliga: B-vitaminer finns bland annat i kött, mjölk, bröd och grönsaker. C-vitaminer finns i frukt, bär, grönsaker och rotfrukter. Vitaminerna behövs för att upprätthålla livsnödvändiga processer i kroppen. De ingår också i många enzymer och flera av vitaminerna har även viktiga skyddsfunktioner, bland annat genom sin medverkan i immunförsvaret. Kort sagt, vitaminer är livsviktiga. Vi behöver vitaminer i bara små mängder, men utan vitaminer skulle kroppen inte fungera. Om man är frisk och äter allsidigt och varierat –- från både växtriket och djurriket – täcker man lätt hela sitt vitaminbehov. Detta beror bland annat på att en mängd livsmedel avsiktligt är berikade med vitaminer. Med en allsidig kost finns alltså knappast behov av att ta extra vitaminer i till exempel tablettform. Men det gäller inte när man är njursviktig. Vid njursvikt behövs ofta ett tillskott av B-vitaminer. Även C-vitaminer och aktivt D-vitamin kan man behöva i anpassade doser. Däremot får man lätt ett överskott av A-vitamin. Därför är rådet: Ta bara de vitaminer, som du får recept på av din doktor, inga andra. Som njursviktig är man mer infektionskänslig än normalt. Man blir till exempel lättare förkyld och förkylningen sitter i längre. Då kan det vara frestande att stoppa i sig en mängd C-vitamin, för det har man ju hört skall vara bra. Det är emellertid omtvistat om C-vitamin har någon effekt 11:4 KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 75 på förkylningar, eftersom kroppen suger åt sig den C-vitamin den behöver och resten går ut med urinen. Mineralämnen Mineralämnen är oorganiska grundämnen som finns i kroppen och i naturen. Hit räknas kalcium (kalk), magnesium, fosfor, natrium och kalium. Kalcium är det dominerande mineralämnet i kroppen. Det mesta, cirka ett kilo, finns i skelett och tänder. Dessutom finns kalcium runt om i kroppen, där det har funktioner i blodkoaguleringen och i överföringen av nervimpulser. Mängden kalcium i blodet kontrolleras genom ett samspel mellan bisköldkörtelhormon och vitamin D. Utsöndringen av kalcium sker via njurarna. Kalciumbrist yttrar sig som benskörhet. Läs mer om Kalcium under Flik 8. Fosfat ingår i skelettet och i blodet. Vid njursvikt kan fosfathalten i blodet bli för hög, men kan åter sänkas genom att konsumtionen av mjölk och ost minskas och genom läkemedel. Låg-protein-kost är också fosfatfattig. Läs mer om fosfat under Flik 8. Magnesium finns i bland annat skelett och muskler. Det aktiverar många enzymer och är nödvändigt för nerv- och muskelcellernas funktion. Brist på magnesium yttrar sig bland annat i muskelsvaghet och inträffar t ex vid sjukdomar i mag-tarmkanalen. Natrium får vi i oss i form av salt (natriumklorid). Det har en viktig funktion i kroppens vätskebalans. Natriumbrist uppstår i samband med vätskebrist och uttorkning, efter kraftig svettning eller långvariga diarréer. När njurfunktionen är sänkt ökar en hög saltkonsumtion risken för högt blodtryck. Därför rekommenderas ett så litet intag av salt som möjligt. Läs mer om salt och vatten under Flik 8. Kalium finns i kroppens celler och är nödvändigt för nervernas, hjärtats och musklernas funktion. För höga kaliumvärden kan orsaka allvarliga störningar av hjärtfunktionen. Läs mer om Kalium under Flik 8. Spårämnen En rad andra oorganiska ämnen finns också i kroppen i mycket små mängder, därav begreppet spårämnen. Hit räknas t ex järn, zink, koppar, mangan, jod, fluor, selen, molybden, krom och kobolt. Spårämnenas funktioner påminner om vitaminernas, de ingår i enzymsystem, de har transportfunktioner och skyddande funktioner. Vissa spårämnen kan ansamlas vid njursvikt. Man skall inte ta extra mineraler utan läkarordination. KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N 11:5 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 76 Vill du veta mer? Vad det är vi äter och dricker – egentligen – verkar ju vara en hel vetenskap. Och som njursviktig är det en ganska bra idé att bli lite av ”vetenskapsman” eller ”vetenskapskvinna” – på sig själv. Vad vi stoppar i oss är en viktig del av behandlingen och kunskap underlättar inte minst förståelsen för vad som händer. Men experimentera inte, utan diskutera vad du äter med din doktor och din dietist. Det första rådet är: Läs på lappen! Det står i klartext vad maten innehåller. Det andra rådet är: Låna eller skaffa det lilla häftet ”Kosttabell”, som i tabellform visar innehållet i mängder av livsmedel (utgiven av Liber). Om du har tillgång till en dator och Internet kan du titta på Livsmedelsverkets hemsida – www.slv.se. Där hittar du ett omfattande register över innehållet i tusentals livsmedel och maträtter. Om du har tillgång till en dator kan alternativet vara att du skaffar dig ett speciellt kostprogram (se mer om detta i nästa avsnitt). 11:6 KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 77 Protein – mindre är bättre Låg-protein-diet En av de åtgärder som din läkare kan komma att ordinera för dig som njursviktig är att äta så kallad protein-reducerad kost eller låg-proteindiet. Det innebär att du varje dag skall äta en kost som inte innehåller mer än en viss mängd protein. Det är vanligtvis mindre än vad som anses vara ”normalt”. Vad är det för poäng med det? Jo, om man, i kombination med övriga åtgärder, håller en låg-proteindiet, då kan: • symtomen på njursvikt lindras eller försvinna och man mår bättre • försämringen av njurarnas funktion bromsas • starten för dialys fördröjas, mer eller mindre (i månader och kanske år) Det finns inga vetenskapliga belägg för att en låg-protein-diet i sig skulle kunna få njursjukdomen att vare sig stoppa upp eller läka ut. Men om man med låg-protein-diet – i kombination med övriga åtgärder – kan uppnå de ovanstående tre punkterna kan mycket ändå vara vunnet. Extra tid av god kvalitet, till exempel. När skall man då börja med låg-protein-diet? Vanligtvis i stadium 4, när du har ”allvarlig njursvikt”, eller tidigare efter ordination av din läkare och i samarbete med en dietist. Man får tänka om Varje år, varje månad, varje vecka skrivs det många spaltkilometer om två väldigt populära ämnen: Mat och bantning. Alla möjliga och omöjliga råd brukar ges om vad man skall äta och inte äta. Ett vanligt bantningsråd är att äta mer av rena proteiner och mindre av fett och kolhydrater. Mera rent kött (och sallad) och mindre av sås och potatis. Mera fisk och grönsaker och mindre fett och sött. Massor av ”lätt-mat” har också utvecklats av samma skäl och med samma syfte. När man är njursviktig och skall hålla låg-protein-diet, då måste man tänka precis tvärtom! Man skall äta mindre mängd protein och mer fett och mer kolhydrater (!) – precis tvärtemot de flesta bantningsråd. KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N 11:7 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 78 Man behöver protein Protein är absolut nödvändigt för att du skall leva väl, eftersom alla muskler och så mycket annat i kroppen är uppbyggt av protein. Som njursviktig och för att må bättre kan du äta mat som innehåller en mindre mängd protein än normalt, men bara under två förutsättningar, nämligen: • att du samtidigt får i dig en tillräcklig mängd energi (fett och kolhydrater). Det behövs nämligen ganska mycket energi för att kroppen skall kunna tillgodogöra sig det protein du äter. • att du får i dig en tillräcklig mängd av det protein kroppen inte kan tillverka själv, de s k essentiella aminosyrorna. Det får du genom att äta allsidigt och genom att komplettera maten med speciella tabletter för njursviktiga, som innehåller just de livsviktiga aminosyrorna och som doktorn skriver ut recept på (dessa tabletter heter Aminess). Rekommendationerna för låg-protein-diet går tvärs emot den rekommenderade kosten för diabetiker. Så, om du är diabetiker är det extra viktigt att du lär dig en hel del, att du diskuterar med dietisten och kommer fram till en rimlig kompromiss. Deklarerad näring Har du aldrig tidigare ägnat mycket tanke åt innehållet i maten är det dags att börja nu. Som njursviktig kommer du att behöva bli något av en expert på vad olika livsmedel och maträtter egentligen innehåller. Till att börja med finns det ju en innehållsdeklaration på nästan alla livsmedel och maträtter du köper. Ja, det finns till och med en lag som säger att det måste finnas sådana deklarationer. Du ska i förväg kunna veta vad du kan eller är på väg att stoppa i dig. Av alla varianter och märken av samma sorts livsmedel, som du hittar i affärerna, kommer du snart att bli specialist på att hitta just den variant, som innehåller minst protein. Till exempel: Det kanske finns femton eller tjugosju olika sorters frukostflingor i din livsmedelsaffär. Till en början kan du ju inte veta att vissa nästan inte innehåller något protein alls, medan andra innehåller hela sju gram protein i en portion. Titta i tabellerna längre bak och du får se vilken skillnad det är. Hur mycket är 100 gram? I alla näringstabeller och i alla näringsdeklarationer anges alltid mängden protein i gram per hundra gram av varan. Det är standard och det förefaller ju enkelt. Men i praktiken är det inte så lätt. Problemet är att de flesta inte har en aning om hur många gram av ett visst livsmedel man äter. Enda säkra sättet att få reda på det är att väga den portion man har tänkt äta. I vart fall får man väga de ingredienser var för sig, som innehåller mest protein. Det här går naturligtvis att göra med 11:8 KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 79 hjälp av en väldigt bra våg och en räknedosa, men det känns för de flesta både jobbigt och omständligt. Och då blir det inte av. På vissa livsmedel anges också mängden protein i en normalportion, vilket gör det enklare för dig. Då kan du ju direkt läsa hur mycket protein en normalportion innehåller. En sak är säker: Om du skall klara av att hålla en låg-protein-diet, att hela tiden veta hur mycket protein du äter, då måste det vara enkelt. ”Reducerad” – hur mycket är det? ”Låg-protein-diet” eller protein-reducerad kost betyder att du inte skall äta mer än en viss mängd protein varje dag. Det är mindre än vad som anses normalt. Men som vanlig njursviktig vet man normalt inte vad ”normalt” är och vi äter alla ganska olika. En del äter mycket och ofta av kött, fisk och mjölkprodukter och får på så sätt i sig mycket protein. Andra äter mer av grönsaker och rotfrukter, som också innehåller protein men i mindre mängder. Vad vi alla har gemensamt är att vi inte vet hur mycket protein vi äter varje dag. Så, om du skall börja med låg-protein-diet är det första steget att ta reda på hur mycket protein du äter med dina egna, ”normala” matvanor. Om du normalt äter mycket protein måste du antagligen ändra dina matvanor ganska rejält. Men du kanske redan ligger nära – eller till och med under – den mängd protein per dag som du skall ha. I så fall blir det ju inte nödvändigt att ändra så mycket. Att ta reda på hur just du ligger till är en av de saker som en dietist kan hjälpa dig med. Med hjälp av antingen ett datorprogram eller tabellerna längre bak kan du kontrollera det här själv också. Den vanligaste rekommendationen till njursviktiga i stadium 4 (allvarlig njursvikt) är att inte äta mer än 0.6 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. Om du till exempel väger 75 kilo skall du alltså sikta på cirka 45 gram protein per dag (0.6 x 75). Hur många gram protein du skall ha räknar du ut själv: Din vikt i kilo gånger 0.6. Hur skall du klara av att hålla koll på detta? Du kan skaffa dig ett datorprogram Om du har tillgång till en dator kan du få utmärkt hjälp att lära dig hur mycket protein din mat innehåller. ”Kostkoll” från Kost och Näringsdata AB till exempel är ett lättarbetat program för näringsberäkningar. Här får du reda på näringsinnehållet i mängder av livsmedel och maträtter. Du kan enkelt ”klicka” in vad du ätit och programmet berättar direkt hur mycket protein (och alla andra näringsämnen om du vill) som du fått i dig – både i gram och i procent av vad du skall äta varje dag. Du kan också ställa in precis den mängd protein per dag, som du blivit rekommenderad. Genom att använda ett sådant här program en tid lär du dig ganska fort hur du kan anpassa dina matvanor till din dagliga mängd protein. KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N 11:9 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 80 Hur länge och hur mycket du använder programmet bestämmer du själv. Efter ett tag har du lärt dig tillräckligt för att ganska exakt veta hur mycket protein olika mat innehåller. Och då kan du bedöma hur mycket du skall ta av olika sorters mat – även utan datorn. Kostkoll visar också mängden energi, vilket är nog så viktigt för njursviktiga. Med lite protein behövs mycket energi. Den här funktionen är också till stor hjälp för din egen viktkontroll – vare sig du behöver gå upp eller ner eller hålla den vikt du har. Programmet heter Kostkoll och beställs hos: Kost och Näringsdata AB, Furusångsvägen 6, 167 67 Bromma. Tel 08-266297. E-post: [email protected]. Hemsida: www.kostdata.se. Du kan lära dig räkna ”för hand” Om du inte vill eller kan använda ett datorprogram så får du lära dig hålla reda på ditt proteinintag ändå och räkna ”för hand”. Det kanske inte är så svårt som det verkar. • För det första måste du lära dig en del om hur mycket protein det finns i olika livsmedel och maträtter. • För det andra måste du lära dig att välja. I slutet av detta avsnitt sitter ett antal tabeller, speciellt sammanställda för njursviktiga med låg-protein-diet. De tar upp bara en sak, nämligen innehållet av protein i olika livsmedel och maträtter. Så mycket som möjligt används mått och mängder som är praktiska och därmed lättbegripliga. Mått och mängder som man kan se med blotta ögat. Till exempel: Ett styck, en skiva, ett glas, en matsked, en deciliter, en tallrik, men också en (normal-) portion. De här måtten är förstås inte alltid så exakta, men den nackdelen uppvägs av att den här metoden är så enkel. Principen är att det är bättre att ha en skaplig kunskap om innehållet av protein än att i alla lägen ha rätt på decimalen. Du skall enkelt och praktiskt kunna räkna ungefär det antal gram protein, som finns i den mat du tänker äta. Inom varje produktgrupp i tabellerna är de olika produkterna rangordnade efter innehållet av protein. Produkterna och mängderna med minst protein sitter längst upp. Sedan mer och mer protein ju längre ner du kommer i tabellerna. Här kan du se att innehållet av protein är väldigt olika i olika livsmedel – även inom samma produktgrupp. Vi har redan tagit gruppen ”frukostflingor” som exempel. Men inom nästan alla grupper varierar innehållet av protein ganska mycket – titta själv. 11:10 KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 81 Utantill – nej, tack Självklart behöver ingen lära sig de här tabellerna utantill. Det vore ju för tokigt. Men du kan lära dig en hel del genom att använda dem lite som en uppslagsbok. Gör till exempel så här: • Ta vilken som helst av tabellerna och leta reda på det du normalt äter och tycker om. • Om det du gillar innehåller bara lite protein – inget problem. • Om det du gillar innehåller mycket protein – då kan du antagligen hitta något alternativ högre upp i tabellen, som innehåller en mindre mängd protein och ändå fyller samma funktion. • I bägge fallen lär du dig kvickt att räkna grammen. En mjuk brödskiva, två gram. En liten köttbulle – ett gram. Ett glas mjölk – sju gram. • I tabellerna kommer du att hitta en hel del som innehåller mycket protein. Kolla till exempel en dubbel hamburgare med bröd, ost och sallad – trettio gram. Det är mycket för en njursviktig på lågprotein-diet. • Du kommer också att hitta en hel del som innehåller bara lite protein eller nästan inget protein alls. Det kan du äta mycket av. Genom att se igenom de här listorna kan du bedöma om du kan fortsätta att äta det du mest ätit förut eller om du skall välja något annat. Efter ett tag har du lärt dig de vanligaste livsmedlen och maträtterna och det blir lätt för dig att räkna antalet gram. Ta till exempel en frukost: • En portion havregrynsgröt (4 gram) med mjölk (1 dl, 3 gram) • En hård smörgås (1 gram), margarin (0 gram) och en skiva gräddost (2 gram) • En mjuk smörgås (2 gram), margarin (0 gram) och marmelad (0 gram) • En kopp kaffe med en bit socker (0 gram) • Totalt: Tolv gram protein. Lätt! Mindre med mycket – och mer med lite Det är väldigt viktigt att äta en så allsidig kost som möjligt, det har du läst om redan tidigare. Du bör äta mat från både djurriket och växtriket. Men hur kan du göra detta när du samtidigt inte skall äta mer än en viss mängd protein? Jo, du skall fortsätta att äta allsidigt och varierat. Men du måste tänka dig för och hålla koll på vad du äter. Antalet gram protein får inte skena iväg för mycket för dig. Det kan du göra genom att: • Äta bara lite av sådant som innehåller mycket protein (mindre portion). • Äta mer av sådant som innehåller mindre protein. • Sedan fyller du på med mer energi. KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N 11:11 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 82 Till exempel: Rent kött tar du bara lite av. Du kan välja att äta en strömmingsflundra eller en kåldolme i stället för två (eller tre). Du tar bara ett kycklinglår och inte en hel portion. Små köttbullar är lätta att räkna – ett gram styck. En del av produkterna längst ner på listorna, med mest protein, tar du ännu mindre av eller kanske undviker helt. Med proteinfri pasta kan du ta lite mer av köttfärssåsen. Med en minskad mängd kött eller fisk tar du en eller ett par potatisar extra och lite mer sallad så du blir mätt. Om en vanlig portion lövbiff innehåller 22 gram protein så vet du ju att det är ungefär tio gram i en halv portion – och det är kanske precis lagom mycket för dig. Mer energi kan du sedan få med till exempel gräddsås, sylt och en kolhydratrik efterrätt. Äta hemma – ensam När du är hemma kan du ju i hög grad bestämma själv vad du äter. Du kan planera maten så att den innehåller den mängd protein som du skall ha, i synnerhet om du lagar maten själv. I tabellerna lite längre bak hittar du innehållet av protein i många livsmedel och maträtter. Där kan du lära dig vad du kan äta mycket av och vad du skall vara försiktig med. Ett annat sätt att lära sig mer om protein och energi i olika maträtter är att använda ett datorprogram, till exempel Kostkoll Njursvikt (se sidan 11:10). Äta hemma – i familjen Om ni är flera i familjen som normalt äter tillsammans blir det lite mer komplicerat. Det är ju inte säkert att de speciella låg-protein-rätterna faller alla i familjen i smaken. Det finns åtminstone två sätt att komma runt det problemet: • Det ena sättet är att man lagar lite olika mat till den njursviktige och till resten av familjen. Till exempel: En kastrull med proteinfri pasta för den njursviktige och en annan kastrull med vanlig pasta för övriga. Den njursviktige tar mindre av köttfärssåsen än övriga – och ingen ost på toppen. • Det andra sättet är att man lagar den mat, som de flesta i familjen gillar, utan speciell hänsyn till den njursviktige. Sedan är det upp till den njursviktige själv att ta mycket eller lite eller inget alls av de olika sakerna. Till exempel: Den njursviktige tar mer potatis, mer grönsaker, färre köttbullar och gärna mer gräddsås (eller en klick smör extra). I de flesta familjer blir det säkert en blandning av de här två sätten. Ibland gör man något speciellt passande för den som är njursviktig. För det mesta äter alla av samma mat, men i olika mängder. Till sist är det ju ändå så att det är du som njursviktig som måste kunna bedöma vad du kan och bör äta. Det är bara du som kan hålla koll på det antal gram protein du stoppar i dig. 11:12 KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 83 Äta på jobbet Om du tar med dig mat hemifrån bestämmer du ju själv vad du äter – mat och dryck som passar en njursviktig. Om du äter i en personalmatsal eller på lunchrestaurang är det ju väldigt bra om det finns ett antal olika rätter att välja bland. Här igen är det upp till dig som njursviktig att ha tillräckliga kunskaper för att kunna välja ”rätt rätt” – något som du vet ungefär hur mycket protein det innehåller. Och i rätt mängd. Äta middag på restaurang Det är ju väldigt bra om du kan välja restaurang. För en njursviktig att gå på ett ”stekhus”, som mest serverar stora blodiga biffar, är ju inte speciellt lyckat. Det bästa är en restaurang med ett brett och varierat utbud, där du kan hitta mer ”njurvänliga” rätter. Det viktigaste igen är att du lär dig så mycket om proteininnehållet i olika livsmedel så att du vet vilka rätter du skall undvika, vilka du skall äta bara pyttelite av och det du kan mer eller mindre frossa i. Den kunskapen kan du skaffa dig genom att bli något av en ”kalenderbitare” i tabellerna längre bak. Äta middag hemma hos släkt eller bekanta Alla goda värdar och värdinnor ställer sig frågan: Vad kan man bjuda en njursviktig på, vad kan han eller hon äta eller inte äta? Det är ju väldigt omtänksamt och bra. Ett svar på den frågan är: ”Jag äter i princip allting, men bara lite av sånt med mycket protein i och mer av annat. Så, laga den mat du vill”. Sedan anpassar du själv som vanligt den mängd du äter, dvs lite av sånt med mycket protein och mer av annat. Ett annat svar är förstås att du berättar mer precis vad du tycker om och att du förklarar det här med låg-protein-dieten. De flesta som bjuder hem en njursviktig är säkert angelägna om att bjuda på något som passar, det är ju därför dom frågar. Äta när man flyger Mat ombord på flygplan kan ju bli ett litet problem, eftersom – i vart fall bak i planet – det inte brukar finnas mycket att välja på. Man får vanligtvis ta det man får och då – igen – får du bedöma vad och hur mycket du kan äta av det som bjuds. Ett annat sätt kan vara att du i förväg beställer t ex vegetarisk mat, som sannolikt innehåller lite mindre protein än den vanliga kött- och fiskmaten. Titta på tabellerna lite längre bak så kan du se att det är viss skillnad. Men se upp med sojarätter, som innehåller mycket protein. På några flygbolag finns till och med möjligheten att få speciell lågprotein-mat, under förutsättning att man beställer den i god tid i förväg. KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N 11:13 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 84 Mycket och lite Det viktigaste är att du håller dig till ungefär det antal gram protein varje dag, som du blivit rekommenderad. Så, om du till exempel äter lite mer protein på lunchen så skall du äta lite mindre på kvällen – och tvärtom. Det är den sammanlagda mängden under dagen som räknas. Allt under förutsättning att du mår bra förstås. Doktorn kan se hur du lyckas På rapporten från laboratoriet av dina blodprover finns en uppgift om ”tU-Urea flöde”. Den siffran visar ganska tydligt hur bra du lyckas med din låg-protein-diet. Så, leta rätt på den siffran på din senaste lab-rapport och sätt in den i figuren härunder. Hamnar du på ungefär 0.6 gram per kilo eller....? Det är precis så här din doktor och din dietist kan se hur bra du klarar av dieten. Håll reda på dig själv Här intill sitter några blad för dina egna anteckningar och proteinberäkningar. En varning Till sist en varning: Ät inte stjärnfrukt (carambole) eller juice av stjärnfrukt, eftersom det kan ge förgiftning hos njursviktiga. 11:14 KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 85 Protein i livsmedel Specialtabeller för njursviktiga • Låg-protein-diet är en ordination av din doktor. Om du får den ordinationen kan du få hjälp i starten av en dietist. Starta inte själv och ändra inte kosten själv utan samråd. • Tabellerna visar gram protein i olika livsmedel • Livsmedlen är rangordnade efter innehållet av protein • Alla proteinvärden är avrundade till hela gram • Tecknet ”<” betyder "mindre än" • Mått och mängder är ungefärliga och ”normala”. Ett glas = 2 dl. En skiva = normaltjock. En tallrik = 2 dl. En portion = medelstor. • För mer exakta värden: Ta hjälp av dietisten och/eller ett datorprogram. Innehåll: 1. Bröd – mjukt bröd, hårt bröd, vetebröd och skorpor, tårta och mjuka kakor, kex och kakor 2. Potatis och spannmål – potatis, pasta, ris, frukostflingor, gröt, välling 3. Mjölkprodukter – mjölk och grädde, fil och yoghurt, ost, mejeriprodukter, ägg 4. Köttfärs och charkuterier – köttbullar, korv, charkuteriprodukter 5. Kött – nötkött, fläskkött, fågel, övrigt kött 6. Fisk – fisk, fiskrätter, skaldjur 7. Vegetabilier – grönsaker, grönsaksrätter, rotfrukter, ärter och bönor 8. Efterrätter – glass och sorbet, krämer och soppor, pajer och puddingar 9. Frukt och bär – färsk frukt, konserverad och torkad 10. Drycker – vatten, läsk, öl, alkohol 11. Choklad och godis – choklad, godis, marmelad och sylt 12. Övrigt KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N 11:15 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 86 1. Bröd Mjukt bröd Glutenfritt, ljust eller mörkt, skiva . . . . . . . . . . <1 Grahamsbröd på vatten, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Formbröd, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Kavring, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Osötat fullkornsbröd, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Trekornsbröd, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Fiberfranska, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Grovt lantbröd, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Grovt vete och rågbröd, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Kornbröd, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Mjukt tunnbröd, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Rågbröd osötat, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Vitt bröd, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Croissant, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Grahamsscones, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Ostbröd, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Pitabröd, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Tortillas liten, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Baguette, liten, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Korvbröd, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Hamburgerbröd, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Rallarhalvor, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Stor tortillas, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Småfranska hel, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Ciabatta hel, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Hårt bröd Finn crisp, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Delikatessknäcke, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . <1 Flatbröd, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . <1 Hårt tunnbröd, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . <1 Riskakor, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . <1 Leksandsbröd, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Glutenfritt knäcke, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Grahamsknäcke, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Husmans knäcke, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Hårt blodbröd, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Hårt fiberbröd, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Sportknäcke, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Veteknäcke, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Krustad, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Havreknäcke, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Krutonger, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Grissini, paket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 11:16 Vetebröd och skorpor Skorpor, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Sött vetebröd, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Osötat vetebröd, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Sött slätt vetebröd, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Saffransbulle, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Söt vetebulle, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Tårta och mjuka kakor Drömtårta, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Fin sockerkaka, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Lätt sockerkaka, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Äppelkaka, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Ambrosiakaka, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Chokladruta med kokos, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Fransk chokladkaka, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Rulltårta, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Muffins, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Sockerkaka, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Toscakaka, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Fruktkaka, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Gräddtårta, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Mjuk chokladkaka, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Mjuk nötkaka, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Frukttårta, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Katrinplommonkaka, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Sachertårta, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Semla, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 Kex och kakor Loprofin lågproteinkex, styck . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Mariekex, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Digestivekex, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Fyllda kex, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Kakor, kex, rån, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Pepparkaka, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Smörgåskex, -rån, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Arraksboll, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Kokosboll, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Mjuk pepparkaka, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Spettekaka, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Chokladboll, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Konditoribit, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Mandelkubb, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Punchrulle, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Mazarin, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Wienerbröd, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Munk, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 87 2. Potatis och spannmål Potatis Kokt potatis ”äggstor”, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Konserverad potatis, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Potatis o purjolökssoppa, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . .2 Potatisbullar, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Potatissallad, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Raggmunk, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Bakad potatis, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Stekt, råstekt potatis, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Pommes frites ungsvärmd, portion . . . . . . . . . . . .3 Pommes frites i olja, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Potatismos, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Pommes frites gatukök, portion . . . . . . . . . . . . . . . .5 Stuvad potatis, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Pitepalt, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Kroppkakor, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Potatisgratäng spenat ägg, portion . . . . . . . . . . . .7 Potatisgratäng lättmjölk, portion . . . . . . . . . . . .10 Janssons frestelse, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Potatisgratäng grädde ost, portion . . . . . . . . . .12 Pasta Glasnudlar, förpackning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .0 Loprofin lågproteinpasta, portion . . . . . . . . . . .<1 Pasta kokt utan salt, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Fullkornspasta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Snabbnudlar, förpackning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Äggnudlar, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Ministrone, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Sojamakaroner, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Ravioli, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Stuvade makaroner, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13 Tortellini, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15 Tagliatelle bolongese, portion . . . . . . . . . . . . . . . . .15 Pasta köttfärssås, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 Lasagne, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 Pasta spenat champinjoner, portion . . . . . . . . .21 Pasta tonfisk, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 Pasta gorgonzolasås, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 Vegetarisk lasagne, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 Makaronipudding, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28 Pasta ärter skinka, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31 KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N Ris och gryn Sagogryn, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .0 Korngryn kokta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Polerat ris, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Snabbris, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Råris, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Ris kokt med salt, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Risotto råris vegetarisk, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Klibbfritt ris, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Jasmineris, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Couscous, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Avorioris, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Basmatiris, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 Fullkornsris, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 Durra, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Paella, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29 Frukostflingor Loprofin lågproteinflingor, portion . . . . . . . . .<1 Weetabix, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Puffat rostat ris, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Risdiet flingor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Frostflingor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Kalaspuffar, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Rice krispies, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Müsli frukt nötter, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Müsli veteflingor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 All-Bran Regular, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Cornflakes, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Frukostflingor typ musli, portion . . . . . . . . . . . . . .4 Havrefras, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 All-Bran Plus, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Special K Red Berries, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Kruska, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Rågflingor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 K Special, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Gröt Kornmjölsgröt, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Rågmjölsgröt, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Grahamsgröt, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Havregrynsgröt, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Risgrynsgröt lättmjölk, portion . . . . . . . . . . . . . . . .7 Risgrynsgröt, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 Molinogröt, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 Mannagrynsgröt, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11 11:17 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 88 Välling Havrevälling, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Risgrynsvälling, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Osockrad vuxenvälling, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Fullkorn vuxenvälling, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Mannagrynsvälling, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Vetemjölsvälling, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 3. Mjölkprodukter Mjölk och grädde Mjölk och grädde Vispgrädde, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Kaffegrädde, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Matlagningsgrädde, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Mellangrädde, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Kelda lagalätt, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Mjölkpulver, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Gammaldags mjölk, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Kärnmjölk, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Vanlig mjölk alla sorter, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Kondenserad mjölk, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 Fil och yoghurt Drickyoghurt Viktväktarna, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Delikatessyoghurt, bägare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Matlagningsyoghurt, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Yoghurt med smaker, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Filbunke vispgrädde, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Filbunke 3%, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Yoghurt fresh risifrutti, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Filmjölk, 3%, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Långfil, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Fruktyoghurt, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 Kefir 3%, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 Lättfil, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 A-fil, 3%, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Kalvdans råmjölk, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Lättyoghurt naturell, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Mellanfil, 1.5%, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Dofilus, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Ost Creme Bonjour, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Philadelphia x-tra light, matsked . . . . . . . . . . . . . . .1 Mesost, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Boursin, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Gräddost 39%, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 11:18 Lätt mjukost, 4%, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Hårdost 31%, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Camembert, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Riven parmesanost, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Parmesan, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Hårdost, 10%, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Margarinost 24%, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Blå Costello, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Cantadou, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Chevre, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Philadelphia original, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Philadelphia light, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 Fetaost 16%, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11 Camembert lätt, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13 Ostsufflé, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13 Brie, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13 Ädelost, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 Mozzarella, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 Ricotta, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20 Ost skinkpaj mjölk grädde, styck . . . . . . . . . . . . .22 Mozzarella light, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25 Mejeriprodukter Majonäs, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Lätt margarin, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Lätt creme fraiche, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Margarin, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Smör, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Messmör, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Ädel vaniljvisp, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Keso 4%, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Ädel visp, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Creme fraiche, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Gräddfil, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Minifraiche, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Risifrutti alla sorter, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Kesella 10%, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Keso fetaoliv, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Keso pesto, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Lätt kesella, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13 KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 89 Ägg Frasvåfflor vispgrädde i smeten, styck . . . . . . . .2 Äggula, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Äggvita, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Äggvåfflor, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Fattiga riddare, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Crepe champinjon gräddstuvning, styck . . . . .5 Crepe räkstuvning, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Stekt ägg, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Äggstanning, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 Bondomelett, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Äggkaka portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 Äggröra, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 Fransk omelett, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 Ungspannkaka, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 Fläskpannkaka, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22 4. Köttfärs och charkuterier Köttbullar med mera Stekt liten köttbulle, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Stekt större köttbulle, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Stekt pannbiff, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Biff à la Lindström, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Stekt hamburgare, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 Köttfärsjärpe, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Stekta kåldolmar, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Köttfärssås fläskfärs, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Kålpudding, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13 Köttfärslimpa, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 Hamburgare medel med bröd, styck . . . . . . . .15 Hamburgare medel bröd ost, styck . . . . . . . . . .19 Dubbel hamburgare bröd ost, styck . . . . . . . . .30 Korv Falukorv, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Kokt medvurst, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Korvpålägg, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Rökt medvurst, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Prinskorv, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Salami, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Wienerkorv, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Grillkorv, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N Kokt varmkorv, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Kokt värmlandskorv, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 Kokt fläskkorv, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Kokt köttkorv, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Frukostkorv, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Korv bröd ketchup senap, styck . . . . . . . . . . . . . .10 Chorizo, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11 Isterband, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 Korv mos senap ketchup gurka, styck . . . . . .13 Korvgryta grönsaker, portion . . . . . . . . . . . . . . . . .16 Korv Stroganoff, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 Tunnbrödrulle en korv mos, styck . . . . . . . . . . .18 Charkuteriprodukter Rökt kalkonpålägg, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Leverpastej, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Köttpålägg, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Pressylta, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Blodkorv, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Blodpudding, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Hushållssylta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Blodpalt, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Kalvsylta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13 Paté kycklinglever köttfärs, portion . . . . . . . . .17 Pölsa, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 Fläskrullad, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31 Corned beef konserverad, portion . . . . . . . . . . .33 5. Kött Nötkött Köttsoppa, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Levergryta grönsaker, portion . . . . . . . . . . . . . . . . .12 Högrev, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 Entrecôte, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20 Fransyska, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 Kalops med sås, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 Oxfilé, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 Rostbiff, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 Lövbiff, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22 Wienerschnitzel, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23 Sjömansbiff, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 Gulasch nötkött, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27 Biff Stroganoff, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30 Chili con carne, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31 Kalvstek, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32 Kokt nötkött, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37 Kokt magert nötkött, portion . . . . . . . . . . . . . . . . .43 11:19 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 90 Fläskkött Stekt bacon, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Kokt julskinka, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Kokt rimmad skinka, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Rökt fläsk, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Rökt skinka, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Grillade revbensspjäll, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Kassler, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11 Skinksås, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 Stekt fläsk, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 Fläskben, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 Rimmad skinka, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 Fläskkotlett panerad stekt, styck . . . . . . . . . . . . . .20 Flintastek, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22 Fläskfilé, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28 Fläskstek, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36 Fågel Gåsleverpastej, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Kokt kalkonkött, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Stekt kycklinglever, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Stekt kycklingburgare, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 Klar kycklingsoppa, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 Anka med skinn, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 Kycklinggryta lök svamp, portion . . . . . . . . . . . .13 Anka, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 Hönskött med skinn, portion . . . . . . . . . . . . . . . . .19 Kycklinglår, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20 Andbröst, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 Hönskött, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 Kalkonkött, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22 Fasankött, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23 Gåskött, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23 Köpt grillad kyckling, portion . . . . . . . . . . . . . . . . .25 Kycklingsallad, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27 Kokt kyckling, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35 Kalkongryta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35 Hönsfrikassé, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40 Övrigt kött Hästkött, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Hamburgerkött, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Köttfärsröra till tacos, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Rökt renkött, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Lammfärsbiff, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Parisersmörgås utan ägg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 Köttfärslimpa, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 Köttfärssås älgfärs, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15 11:20 Pirog med köttfärs, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15 Lammkotlett, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 Renskav, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 Älgskav, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20 Torkat renkött, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20 Lapskojs, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 Rådjurskött, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 Älgfärsbiff, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22 Sojafärs, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32 Ungsstekt renkött, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33 Lammstek, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35 Kokt renkött, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35 Älgstek, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37 6. Fisk och skaldjur Fisk Ansjovis, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Inlagd sill, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Ishavsrom, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Surströmming, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Kaviar, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Sardiner, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Böckling, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Kokt lutfisk, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Ål, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Kummel, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 Lake, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 Piggvar, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 Torsk, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 Tonfisk, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 Röding, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 Lax, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 Gädda, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 Bläckfisk, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 Gös, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 Aborre, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20 Strömming, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20 Flundra, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22 Rödspätta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22 Löjrom, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23 KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 91 Fiskrätter Böcklingpastej, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Kokt fiskbulle, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Fiskpinnar, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Fiskpanetter, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Stekt panerad strömming, styck . . . . . . . . . . . . . . . .5 Gravlax, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Panerad strömmingsflundra, styck . . . . . . . . . . . . .9 Fiskgratäng mos sås, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Varmrökt röding, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15 Friterad fisk, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 Kräftströmming, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 Fiskgryta grönsaker, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 Kokt torskfilé, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 Panerad stekt sill, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 Friterad bläckfisk, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22 Tonfisksallad, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 Salt sill, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 Böcklinglåda äggstanning, portion . . . . . . . . . .30 Kokt makrill, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31 Kokt gädda, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33 Skaldjur Musslor, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Räkor, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Ostron, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Sniglar, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Scampi, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Hummersoppa, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Kräfta, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Blåmussla, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Räkstuvning, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Musslor konserverade, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Pilgrimsmusslor, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 Havskräfta, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Västkustsallad, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 Kokt krabba, halv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 Blå krabba, halv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22 KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N 7. Vegetabilier Grönsaker Endivsallad, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Gurka, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Isbergssallad, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Lök, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Böngroddar, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Morot, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Rödbeta, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Rädisor, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Tomater, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Vitkål, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Sallad, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Rödkål, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Champinjoner, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Paprika, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Svamp, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Sparris, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Spenat, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Avokado, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Blomkål, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Brysselkål, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Grönsaksblandning, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Kronärtskocka, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Ärter morötter, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Fryst majskolv, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Fänkål, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Bruna bönor konserverade, portion . . . . . . . . . . .9 Sojakuddar, 100 gram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16 Grönsaksrätter Sallad blad gurka tomat, portion . . . . . . . . . . . . .<1 Pizzasallad, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Vitkålssallad lingonsylt, portion . . . . . . . . . . . . . .<1 Kokt rödbeta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Sallad med gräddfil, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Stekta champinjoner, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Brunkål, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Klar grönsakssoppa, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Morotssoppa, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Stuvade morötter, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Vitkålsstuvning, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Blomkålsstuvning, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Fräst spenat, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Spenatstuvning, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Stuvade grönsaker, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Morot- och ärtsoppa, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 11:21 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 92 Nässelsoppa, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Redd champinjonsoppa, portion . . . . . . . . . . . . . . .5 Champinjonstuvning, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Gratinerad blomkål, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Grönsaksgratäng, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Linssoppa, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Grekisk sallad, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11 Grönsakslåda, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 Blomkålsgratäng grädde mjölk ost, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 Broccoligratäng mjölk ost, portion . . . . . . . . . .15 Paprika fylld med köttfärs, portion . . . . . . . . . .15 Vegetarisk gryta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 Sallad med kyckling och skinka, portion . . .27 Blomkålslåda skinka ost, portion . . . . . . . . . . . . .35 Rotfrukter Jordärtskocka, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Svartrot, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Selleri, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Rotselleri, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Palsternacka, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Rotmos, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Rotsaksgryta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Stekt rotsaksbiff, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Ärter och bönor Gröna bönor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Vaxbönor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Gröna ärter, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Sojakorv konserverad, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Stekt sojabiff, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Stuvade gröna bönor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Bondbönor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Stuvade ärter morötter, portion . . . . . . . . . . . . . . . .4 Tofu, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Kikärter kokta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Svartögda bönor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Bruna bönor konserverade, portion . . . . . . . . .10 Linser kokta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 Vita linser tomatsås, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 Vegetarisk ärtsoppa, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 Kokta gula ärter, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15 Kokta bruna bönor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 Kokta vita bönor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 Ärtsoppa med fläsk, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 Sojabönor torkade kokta, portion . . . . . . . . . . .20 Stora vita bönor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20 11:22 Kokta sojabönor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 Sojarätter, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27 Sojaprotein 50%, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30 8. Efterrätter Glass och sorbet Isglass, portion, pinne . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .0 Sorbet, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .0 Glasspinne isöverdrag, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Glass vegetabiliskt, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Glasspinne, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Glasstårta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Glass, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Glass med maräng, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Glassbakelse, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Lättglass, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Parfait, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Glasspinne med choklad, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Glasstrut, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Gräddglass, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Milkshake, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Glass sötad med sorbitol, portion . . . . . . . . . . . . . .5 Lättglass, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Krämer och soppor Fruktkrämer och -soppor, portion . . . . . . . . . . .<1 Bärkrämer och -soppor, portion . . . . . . . . . . . . . .<1 Aprikoskräm, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Fruktkräm på torkad frukt, portion . . . . . . . . . . .1 Katrinplommonkompott, portion . . . . . . . . . . . . .1 Rabarberkräm, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Apelsinsoppa, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Vaniljsås, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Pajer och puddingar Äppelris, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Friterad äppelpaj, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Citronfromage, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Marängsviss, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Apelsinris, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 93 Äppelpaj, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Äppelris smulpaj, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Friterad banan, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Rabarberpaj, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Ris a la Malta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Tunn pannkaka på lättmjölk, styck . . . . . . . . . . . .4 Brylépudding, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Mannagrynspudding, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Vaniljpudding, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Ananasfromage, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Risgrynspudding, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 Ostkaka 9%, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15 Ostkaka på färskost, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16 Katrinplommonsufflé, portion . . . . . . . . . . . . . . . .17 Lätt, osockrad ostkaka, portion . . . . . . . . . . . . . . .18 9. Frukt och bär Färsk frukt och bär Samtliga, styck, portion 0 eller <1 ................ Konserverad frukt och bär Samtliga, styck, portion . . . . . . . . . . . . . . . .0 eller <1 Torkad frukt och bär Torkad frukt, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Russin, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Öl 1,8%, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Apelsinjuice, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Öl 2,8%, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Morotssaft, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Juice ej citrus, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Starköl, 4,5%, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Milkshake, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Fitness protein, flaska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .50 11. Choklad och godis Choklad Vit choklad, ruta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Chokladpraliner, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Mjölkchoklad, ruta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Mörk choklad, ruta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Chokladsås, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Chokladdryck på vatten, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Chokladbollar, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Kexchoklad, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Chokladkräm, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Chokladdryck på mjölk, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Chokladpudding, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Chokladmousse, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Godis Nästan alla sorter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .0 eller <1 Popcorn och ostbågar, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Mumsmums, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Kokosboll, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 Bar Energy Cake . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 Godis inklusive choklad, påse . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Lördagsgodisblandning, påse . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Mandelmassa, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Godis i hälsokostaffär, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 Hasselnötter, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 Jordnötter, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 Bar Power-Pack 35 gram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Bar Fitness-Pack 45 gram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11 Sötmandel, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13 10. Drycker Vatten, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .0 Te, kopp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .0 Saft, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .0 Alkohol, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .0 Kaffe, kopp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 Svagdricka, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1 KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N Marmelad och sylt Allt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 12. Övrigt Pizza, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35 Pizza vegetarisk, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25 11:23 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 94 Min mat – Min dryck – Mitt protein Allt jag ätit och druckit Protein (gram) Allt jag ätit och druckit Protein (gram) .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 95 Min mat – Min dryck – Mitt protein Allt jag ätit och druckit Protein (gram) Allt jag ätit och druckit Protein (gram) .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 96 Min mat – Min dryck – Mitt protein Allt jag ätit och druckit Protein (gram) Allt jag ätit och druckit Protein (gram) .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 97 Min mat – Min dryck – Mitt protein Allt jag ätit och druckit Protein (gram) Allt jag ätit och druckit Protein (gram) .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 98 Min mat – Min dryck – Mitt protein Allt jag ätit och druckit Protein (gram) Allt jag ätit och druckit Protein (gram) .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... .......................................... KOSTEN E N D E L AV B E H A N D L I N G E N PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 99 12. Själen behöver också träna ”Man skall sätta sig ner och vänta på sin själ” Att drabbas av sjukdom är aldrig trevligt. Att drabbas av en kronisk sjukdom, som det kanske inte ens finns något botemedel för, är ännu värre. Beskedet om att man drabbats av njursvikt väcker hos de allra flesta människor starka känslor – allt från att bli otroligt arg och förtvivlad till att bli helt uppgiven och handlingsförlamad. Det är fullständigt naturligt. Njursvikt orsakar stora förändringar i kroppen och därmed också i själen, eftersom kropp och själ hänger ihop. Mår man fysiskt illa sjunker humöret lätt till botten – och på alla sätt tvärtom - när man är pigg och glad känns fysiska problem mindre allvarliga och mer uthärdliga. Många sjukdomar är mer eller mindre tillfälliga. En vanlig förkylning går över på en vecka eller tio dagar med hjälp av kroppens eget försvar. En inflammerad blindtarm kan opereras bort ganska enkelt. Ett sår kan sys ihop och läka. Det finns massor av effektiva läkemedel för de flesta sjukdomar. Man vet ofta redan från början att man inte kommer att vara sjuk någon längre tid. Man blir snart frisk igen och är tillbaka i normala rutiner, på jobbet och i familjen. Med en kronisk sjukdom, dvs en sjukdom som sannolikt inte kommer att ”gå över”, är det annorlunda – ja, mycket annorlunda. Man kommer helt enkelt aldrig att bli helt bra igen, aldrig mer så frisk och kry som man en gång var. Den insikten drabbar alla som fått beskedet om sin njursvikt – som ett slag i mellangärdet eller ännu värre. Plötsligt tvingas man inse att ingenting kommer att bli som förut. Man riskerar att omvandlas från människa till patient för all framtid (en osäker framtid). Den bild man haft av sig själv förändras totalt, man blir omväxlande ledsen och förb-d. Och inte nog med det. Hela livet förändras, vänds upp-och-ner. Man kanske inte kan fortsätta med det jobb man haft, i vart fall inte lika mycket som förut och hur går det då med ekonomin och familjen och amorteringarna och fritidsintressena? Allt verkar gå åt skogen. Och dessutom mår man dåligt och ränner på toaletten ideligen, kliar gör det och så är man så förtvivlat trött och grinig. Livet är inte kul längre, inte för den njursviktige och definitivt inte heller för dom anhöriga. Njursvikt drabbar verkligen inte bara den njursviktige utan också alla runtomkring, den närmaste familjen, andra anhöriga, arbetskamrater och kompisar. En chock för själen I början, när man fått beskedet, lever man i ett tillstånd av chock. Man kan inte tänka klart, tankarna irrar hit och dit. Hur är detta möjligt? Hur kan det komma sig att just jag drabbats? Vad har jag gjort för att ”förtjäna” detta? Att det för många njursviktiga inte går att säga vad som orsakat njursvikten gör inte saken lättare att förstå. Det måste ju finnas någon orsak, tycker man. SJÄLEN BEHÖVER OCKSÅ TRÄNA 12:1 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 100 I det läget är det inte ovanligt att man inbillar sig att njursvikten är ”straffet” för något man gjort tidigare i livet – eller inte gjort som man skulle. Under alla omständigheter är det ruskigt orättvist. Man har all anledning att tycka ganska synd om sig själv – och det kan kännas och vara väldigt skönt att tycka rejält synd om sig själv ett tag och på så sätt låta en massa negativa känslor ”pysa ut”. Nej, det är inte sant Många njursviktiga har svårt att tro att det är sant, det doktorn säger. Det känns helt otroligt, för stort och obegripligt, man förmår inte ta in hela vidden av vad kronisk njursvikt är och vad det kommer att innebära för resten av mitt liv. Nej, det är inte sant, så illa kan det väl ändå inte vara, säger själen och undermedvetet tänker man att bara jag blundar ett tag så går det över. Det här är en utmärkt och vanlig försvarsmekanism, att först förneka och sedan bara långsamt, i etapper, ta in bit för bit av informationen. Det här gör man inte medvetet, det är bara ett vanligt sätt att steg för steg ta till sig obehagliga besked och det kan ta lång tid innan man ända in i själen har förstått vad det hela rör sig om. Det här med att bli allvarligt sjuk är en stor förändring i ens liv, det är faktiskt den sjätte mest stressfyllda livsförändringen (enligt en klassisk skala, se här intill). För familjen kommer förändringen på elfte plats. Inte konstigt att både den njursviktige och familjen reagerar kraftigt på den nya situationen. Livsförändringar, från svåraste och nedåt: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 12:2 Makas/makes död . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Skilsmässa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Makars separation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Fängelsestraff . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Nära anhörigs död . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Personlig skada eller sjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Att ingå äktenskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Uppsagd från arbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Makars återförening efter separation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Pensionering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Större förändring av hälsan hos familjemedlem. . . . . . . . 40 Graviditet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Sexuella problem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Tillökning i familjen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Större förändring på jobbet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Större förändring av ekonomisk situation . . . . . . . . . . . . . . 38 Nära väns död . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Byte av arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Gräl med maka/make . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 SJÄLEN BEHÖVER OCKSÅ TRÄNA PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 101 Jag vill veta allt När den värsta chocken har lagt sig och man så småningom tvingas inse att man är njursviktig och att man inte kommer att ”bli bra” igen börjar tankarna sakta men säkert jobba med den nya situationen. På det här stadiet börjar man kanske inse att man inte kan sitta och tycka synd om sig själv under resten av livet. Man får lov att göra något åt sin situation. Det första många då gör är att söka mer information. Man försöker ta reda på så mycket som möjligt om sjukdomen och om vad man kan göra åt den. Det doktorn och sjuksköterskan och andra säger blir med ens jätteviktigt och man försöker förstå och komma ihåg så mycket man någonsin kan. Det är inte så lätt alla gånger, eftersom det finns så många konstiga ord och uttryck och inte fattar man riktigt hur allting hänger ihop heller. Det finns också information att hämta i broschyrer och på Internet och på många sjukhus ordnar man speciella kurser för njursviktiga. Att få prata med någon som vet är väldigt viktigt, någon som kan ge dig svar på de frågor du har och som kan hjälpa dig hitta de lösningar du behöver. Förutom med din doktor har du kanske också inledningsvis möjlighet att få tala med både en sjuksköterska och en kurator och lite senare kanske du får träffa både en dietist och en sjukgymnast – allt beroende på vad just du behöver och på de resurser som finns tillgängliga där du bor. Snack med kompisar Att träffa och prata med andra njursviktiga kan vara väldigt givande. Man ”sitter ju i samma båt” och talar oftast samma språk, man har ungefär samma problem och man begriper precis lika lite om vad det är som händer. Men, genom att byta erfarenheter och diskutera kan man få en liten pusselbit här och en annan där och sammantaget lär man sig hela tiden mer om sjukdomen och vad man kan göra – och göra själv. Här och nu! Ganska snart efter det att du fått reda på att du är njursviktig kommer man att börja berätta för dig om dialys. Man kommer att göra detta ganska utförligt och detaljerat. Man kommer att berätta för dig att du kan uppnå en hög och god livskvalitet även när du går i dialys. Och det är förstås alldeles sant och riktigt, för om du inte får dialys när njurarna slutat fungera så dör du ju. Men, förhoppningsvis har du som läser detta fortfarande en (hel) del njurfunktion kvar, en funktion som du skall vara rädd om och spara så mycket som möjligt. Det absolut viktigaste för dig – här och nu – är med andra ord den behandling som om möjligt kan hejda din njursjukdom, inte den behandling (dialys eller transplantation), som du kanske måste få längre fram. Så det är det du skall fråga om och inte ge dig: Vad kan du göra för att så länge som möjligt leva så bra som möjligt med den rest- SJÄLEN BEHÖVER OCKSÅ TRÄNA 12:3 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 102 funktion du har? Det är precis den behandlingen du behöver och ingen annan, här och nu. Att det blir så här beror på att det traditionellt inte funnits några alternativ. På många sjukhus betraktas du fortfarande som en ”pre-dialyspatient”, dvs som en människa som bara står i någon slags kö för att snart eller snarast börja i dialys. För många njursviktiga med viss njurfunktion kvar kan det kännas utomordentligt deprimerande och alldeles för ödesbestämt att direkt hamna i kategorin ”pre-dialys”. Med en sådan ”etikett” på sig och att mötas av en sådan attityd är det lätt att man bara ger upp och struntar i alltihop. Budskapet verkar ju vara att det ändå inte är någon idé att ens försöka (!). Men det är kanske inte sant. Man behöver inte och ska inte ge upp. Man skall få den behandling man behöver och vårda den restfunktion man har, den kanske räcker både länge och väl. Gråt ut eller håll inne Känslomässigt är vi alla olika. För en del är det naturligt, ja oemotståndligt, att leva ut sina känslor, att protestera mot problem och orättvisor genom att gråta och gorma. För andra, mer inåtvända, är det mer naturligt att deppa i tysthet eller att vara mer återhållsamma. Det finns, med andra ord, många olika sätt att känslomässigt reagera på och bearbeta en oväntad, oönskad och obehaglig situation. Och det finaste är att alla reaktioner är ”rätt”, ingen är ”fel” – och det gäller både dig som njursviktig och anhöriga och kompisar. Så här är det Efter ett tag – för en del går det fort, för andra tar det avsevärd tid – måste man börja inse att ”så här är det”, jag har njursvikt, det är bara att acceptera och det kommer inte att gå över. Så, vad gör vi nu då? Tja, jag har visserligen dåliga njurar, men resten av kroppen är det ju inget större fel på. Större delen av mig är ju skapligt frisk och jag har fortfarande ett huvud att tänka med och ett hjärta som pickar och slår som förut. Det finns mer eller mindre bra lösningar på det mesta och på de flesta problem och många andra har ju klarat av det här före mig. I sina bästa, mest positiva stunder, börjar man tänka att här kan man ju inte sitta och hänga läpp, här gäller det att hitta på något. Tänk om det till och med kan vara så att den nya livssituationen kan innebära nya möjligheter och nya och annorlunda upplevelser. Kanske livet från och med nu kommer att ge tillfällen till reflexion och eftertanke och innehåll som jag aldrig tänkt på förut... 12:4 SJÄLEN BEHÖVER OCKSÅ TRÄNA PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 103 Dagen är din... ”Ta dagen som den kommer” är ett gammalt ordspråk, som man – när man är frisk och kry och i farten – lätt glömmer eftersom det är så många saker man skall göra. Med kronisk njursvikt i bagaget blir situationen annorlunda, andra saker hamnar i fokus och man får ett annat perspektiv på tillvaron. Man skall hitta lösningar på problem, som man tidigare aldrig tänkt på. Kanske man både vill och måste hitta intressanta och spännande alternativ till sådant man tidigare ägnade tid åt. Ingenting är omöjligt, säger optimisten. Att tycka att något är omöjligt bara för att ”jag har aldrig gjort så förut” är inget bra skäl för att inte pröva. Saken är klar, dagen är din... Det är dags att ta vara på de möjligheter som finns. Kanske det är dags att till och med själv skapa nya möjligheter för din egen glädje och tillfredsställelse. Motivation Som njursviktig kommer du att få recept på en hel del läkemedel, som du skall ta flera gånger om dagen. Du kanske också skall hålla en viss diet med en viss mängd proteiner och väldigt lite salt. Du måste också hålla koll på att du inte får i dig för mycket kalium till exempel. Du skall försöka röra på dig ordentligt, helst varje dag eller i vart fall flera gånger i veckan. Kort sagt, det är ganska mycket som du måste hålla reda på och göra och mycket kanske är helt nytt för dig. Det här är inte så lätt som många tror, det kräver en väldig disciplin. Varje gång du skall ta dina tabletter blir du påmind om din sjukdom, i synnerhet som en del av tabletterna kan kännas ganska stora och jobbiga att ta. Varje gång du skall äta något måste du tänka på vad du stoppar i dig. Kanske måste du också helt avstå från sånt som du alltid tidigare har tyckt mycket om. Att vara njursviktig är som att leva med en väldigt sträng ”förmyndare”, som hela tiden bestämmer över vad du skall göra och inte göra. För att klara av allt detta behöver man ”motivation”, dvs en stark vilja att följa alla råd och ordinationer. Alla vet att motivation av och till är en riktig bristvara – man vet vad man skall göra och man vet hur man skall göra det, men det blir liksom inte av, man ”orkar” inte, har inte lust, man ”glömmer bort”. Det är då viktigt att man hittar sina egna effektiva sätt att peppa upp sig själv, ge sig själv en ”klapp på axeln” eller någon liten ”belöning” så att man håller humöret uppe. Kan man få hjälp med ”peppningen” av någon anhörig eller andra kamrater – eller varför inte andra njursviktiga – är det naturligtvis underbart. SJÄLEN BEHÖVER OCKSÅ TRÄNA 12:5 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 104 Utan märkbar effekt Om man har ont någonstans kan man ta en värktablett – och det onda går över. Man märker tydligt effekten av läkemedlet. Så är det inte med många av de läkemedel som en njursviktig skall ta. Man märker ingen effekt alls, i vart fall inte meddetsamma utan först på längre sikt och då är det svårt att veta vad som egentligen åstadkommit förändringen. Det här kan kännas jobbigt och kan tära på motivationen. Men, trots att man inte ”känner någon effekt” direkt skall man fortsätta att stoppa i sig en mängd tabletter morgon och kväll och kanske också på middagen. Lösningen är att du hittar ditt eget system för detta så att det här med att ta läkemedlen blir en naturlig del av dina vanliga dagliga rutiner – utan att du egentligen behöver tänka på det. En sak är helt klar – utan dina läkemedel skulle du vara i ett betydligt sämre läge. Slappna av ”Själen behöver också träna” är rubriken på detta avsnitt och helt klart måste man som njursviktig tänka om och tänka i andra banor än förut. Hjärnkontoret måste helt enkelt ställa in sig på helt andra saker. Man måste lära sig en massa nytt som man aldrig tänkt på förut. Man måste hantera både sina egna och andras känslor och reaktioner. Ingen har sagt att allt det här skulle vara lätt. En av effekterna av njursvikt är att man kan få svårare att koncentrera sig och en annan effekt är att man kanske får svårt att sova. Att lära sig och träna på att slappna av kan därför vara utomordentligt nyttigt. Det finns en rad olika och enkla tekniker för avslappning, som i stort sett alla kan lära sig. Sjuksköterskan eller kuratorn eller sjukgymnasten kanske kan hjälpa till med det här, men det kan också finnas bra ljudband att köpa på Apoteket eller låna på biblioteket. En avslappad kvart om dagen kan göra underverk i själen för den som känner sig spänd och har svårt för att koppla av. Stöd av kuratorn Alla njursviktiga har möjlighet att träffa och tala med både läkare och sjuksköterska, och på många håll finns också en kurator, som kan hjälpa till med en massa frågor ”runtomkring”, till exempel: • Social information och rådgivning – det kan gälla sjukförsäkring, sjukbidrag, försäkringsfrågor, sjukskrivning, färdtjänst, etc. • Stödjande samtal, speciellt i början • Samordning av hjälpinsatser (med andra kliniker och myndigheter) • Samarbete med anhöriga • Rehabilitering 12:6 SJÄLEN BEHÖVER OCKSÅ TRÄNA PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 105 Det är ju mycket i livet som successivt kan behöva ändras när man blivit njursviktig, både ganska snart och senare, om och när man behöver dialys eller transplantation. I många sådana frågor kan kuratorn vara till ovärderlig hjälp och stöd. Tankar från själen I huvudet på en njursviktig kan det dyka upp alla möjliga och omöjliga tankar och funderingar, saker som man undrar över och skulle vilja veta mer om eller diskutera med någon. Här nedan har du ett ”blankt papper”. Om du vill, skriv ner några av dina tankar här, något du skulle vilja prata om med doktorn vid nästa besök eller med någon annan. För när man kommer till doktorn är det så lätt att man har glömt bort vad det var man undrade över den där dagen eller natten, men en minsta lilla anteckning gör att man minns. Och den här pärmen skall du ju ha med dig vid alla besök i alla fall. Kamrater Ett annat och mycket bra sätt att lära sig mer och få ta del av andras erfarenheter är att bli medlem i en förening för njursviktiga och njursjuka. Sådana föreningar finns det i hela landet och dom ordnar en massa program för sina medlemmar. Du får mer information om njursjukdom och de alternativ för behandling som finns och att prata med andra ”i samma båt” är alltid givande. Funderingar och frågor ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... SJÄLEN BEHÖVER OCKSÅ TRÄNA 12:7 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 106 ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... SJÄLEN BEHÖVER OCKSÅ TRÄNA PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 107 ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... SJÄLEN BEHÖVER OCKSÅ TRÄNA PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 108 ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... ..................................................................................... SJÄLEN BEHÖVER OCKSÅ TRÄNA PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 109 13. Vanliga läkemedel Som njursviktig kommer du säkert att få en hel del recept på läkemedel av din doktor. Här följer en lista på de vanligaste orsakerna till att man som njursviktig skall ta läkemedel, vad de olika läkemedlen gör i din kropp och exempel på vad de vanligaste läkemedlen heter. Vill du veta mer om dina läkemedel skall du fråga din doktor. Du kan också hitta mer information om läkemedel i boken ”Patient-FASS”, som du kan låna på biblioteket eller köpa på Apoteket. Om du har tillgång till Internet kan du söka mer information på: www.Fass.se. Vätskeansamling Furosemid, Lasix, Furix, Zaroxolyn. Dessa läkemedel är urindrivande och tas för att minska vätskeansamling – ödem – i kroppen. Kan sänka blodtrycket vid stor dos. Försurning Natriumbikarbonat. Motverkar försurning – acidos – i kroppen. Kan medföra bullrig mage, diarré. Högt Fosfat PhosEx, Kalcitena, Calcitugg, Kalcipos, Andapsin, Emgesan, Renagel, Fosrenol. Dessa läkemedel binder fosfat och tas för att hålla fosfatvärdena normala. Skall alltid tas till maten. Vid uttalad hyperparathyreoidism och högt kalcium – Mimpara. Högt Kalium Resonium. För att förhindra att kaliumvärdet stiger för högt kan man ta Resonium, vilket är ett pulver med vaniljsmak som rörs ut i vatten och som binder kalium. Klåda Mjukgörande krämer Tavegyl, Atarax, Zyrlex, Clarityn, Revia. Dessa läkemedel kan tas för att stilla klåda. Kan medföra viss dåsighet. Vitaminer Oralovite, Bevitotal comp. Innehåller C-vitamin och B-vitaminer. Calcijex, Rocaltrol, Etalpha. Innehåller aktivt D-vitamin. Folacin. Mot folatbrist. Behepan, Betolvex. Mot brist på vitamin B12. VA N L I G A LÄKEMEDEL 13:1 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 110 Järn Venofer (intravenöst), Duroferon. Tillskott av järn. Blodtryck Capoten, Renitec, Triatec, Zestril, (ACE-hämmare) Aprovel, Atacand, Cozaar, (ARB/AII-antagonister) Adalat, Plendil, Norvasc, (Kalciumantagonister) Seloken, Tenormin, Kredex, Eucardic, (Betablockerare) Alfadil.(Alfablockerare) Alla dessa läkemedel har blodtryckssänkande effekt och/eller kärlvidgande och pulssänkande verkan. Blodvärde Eprex, NeoRecormon, Aranesp Dessa läkemedel innehåller hormonet EPO som stimulerar bildningen av röda blodkroppar med effekt att blodvärdet (Hb) höjs. Blodförtunning Heparin, Fragmin, Waran, Trombyl. Dessa läkemedel hämmar blodkoagulationen. Kan ge blödningar. Din egen lista På blanketten härintill, ”Mina läkemedel”, skall du be din doktor eller sjuksköterska fylla i alla de läkemedel som du skall ta. Vid varje återbesök hos doktorn kan ni gå igenom listan tillsammans. Med ledning av dina prover kanske din doktor vill lägga till eller dra ifrån något och då får ni ju ändra i listan. Håll reda på recepten Här kan du också sätta in alla dina recept, så vet du var du har dem. Vid varje besök hos doktorn kan ni då också kolla om något av recepten behöver förnyas. 13:2 VA N L I G A LÄKEMEDEL PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 111 Mina läkemedel Läkemedel Morgon Lunch Middag Kväll ............................................................................................................... ............................................................................................................... ............................................................................................................... ............................................................................................................... ............................................................................................................... ............................................................................................................... ............................................................................................................... ............................................................................................................... ............................................................................................................... ............................................................................................................... ............................................................................................................... ............................................................................................................... ............................................................................................................... ............................................................................................................... ............................................................................................................... ............................................................................................................... ............................................................................................................... ............................................................................................................... ............................................................................................................... ............................................................................................................... ............................................................................................................... ............................................................................................................... ............................................................................................................... ............................................................................................................... ............................................................................................................... ............................................................................................................... VA N L I G A LÄKEMEDEL 13:3 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 112 Läkemedel – inte att leka med Läkemedel är till för att användas. Doktorns ordination är till för att följas. Det är ditt eget ansvar helt och hållet och anvisningarna är förstås för ditt eget bästa. Så, följ de här råden: • Ta dina läkemedel vid ungefär samma tider varje dag – vanligtvis morgon, middag och kväll. En hel del läkemedel skall tas i samband med måltid. • Ta det antal tabletter varje gång som doktorn sagt – och ändra inte! • Om du av någon anledning äter färre av eller inte kan ta en viss tablett, berätta det för din doktor, då det kan påverka dina blodprov och urinprov och därmed missleda din doktor att ändra dosen (antalet tabletter). • Använd gärna en dosett, som finns på Apoteket, för att hålla reda på dina tabletter. • Många tar sina tabletter med vatten. Andra tycker det är lättare med en mer trögflytande vätska, som t ex (nypon)soppa. • Om du har några problem, som kan sammanhänga med dina läkemedel – kontakta din doktor. • Ge aldrig din medicin till någon annan – den är till bara för dig. • Ta inga receptfria läkemedel eller naturläkemedel utan att ha talat med din doktor först. • Förvara dina läkemedel på en sval och torr plats och utom räckhåll för barn. • All gammal medicin – efter sista förbrukningsdag – skall lämnas in på Apoteket. 13:4 VA N L I G A LÄKEMEDEL PRG-060206.qxd 07-01-30 A 10.02 Sida 113 14. Ordlista ACIDOS – Tendens till ökad surhet i blodet. AMINOSYROR – Organiska syror som bygger upp protein ANTIKROPPAR – Äggviteämnen som tillverkas i kroppen för att oskadliggöra t ex bakterier och virus. Antikropparna kan finnas kvar efter en infektion, som man då är immun mot. Antikroppar kan också bildas mot främmande celler, t ex vid en transplantation. AORTA – Stora kroppspulsådern ARTÄR – Pulsåder som för blod från hjärtat till de olika organen. B BENSKÖRHET – Benägenhet att få benbrott. BIVERKNINGAR – Icke önskvärda reaktioner på en medicin. BLODKROPPAR – De celler som finns i blodet. BLODPLÄTTAR – Trombocyter. Celler i blodet som gör att blodet kan levra sig, koagulera. C CLEARANCE – Njurfunktionsprov. CT – Datortomografi, skiktröntgenundersökning. CYSTNJURAR – En är ftlig njursjukdom med många vätskeblåsor (cystor) i njurarna. D DATORTOMOGRAFI – Skiktröntgenundersökning. DIABETES – Sockersjuka. En ämnesomsättningssjukdom som beror på en brist på eller otillräcklig effekt av hormonet insulin. DIETIST – Expert på kostfrågor. DIURETIKA – Vätskedrivande läkemedel. Ger ökad urinproduktion. E ENZYMER – Äggviteämnen som bl.a. styr ämnesomsättning och nedbr ytning av främmande ämnen i kroppen. EKG – Elektrokardiogram. Undersökning av hjärtats elektriska aktivitet. Visar hur hjärtats r ytm och aktivitet fungerar. G GIKT – Ämnesomsättningssjukdom med förhöjd urinsyra och ibland anfall av svår ledsmär ta. Njursvikt leder till ansamling av urinsyra och en viss ökad risk för gikt. H HORMONER – Ämnen som reglerar olika funktioner i kroppen. HYPERPARATHYREOIDISM – Ökad aktivitet av bisköldkörtelhormon. HYPERTONI – Högt blodtr yck. HYPOTONI – Lågt blodtr yck. I IMMUNFÖRSVAR – Kroppens naturliga försvar mot främmande ämnen. Försvaret upprätthålls av både antikroppar och vita blodkroppar. INTRAVENÖS – Direkt i ett blodkärl, en ven. O R D L I S TA 14:1 PRG-060206.qxd 07-01-30 10.02 Sida 114 K KARIES – Hål i tänderna. KILOKALORIER, KCAL – Mått på energi. KOLESTEROL – Ett av kroppens blodfetter. KONSERVATIV BEHANDLING – ”Rädda det som räddas kan”-behandling. KREATININ – Ett ämne som bildas vid proteinomsättningen. Mängden kreatinin i blodet används som ett mått på njurfunktionen. L LYMFOCYTER – Blodceller som ingår i kroppens immunförsvar. N NEFRONER – Kärlnystan i njurarna. NJURARTÄR – Pulsåder som går till njurarna. NJURVEN – Blodkärl som går från njurarna. O OSTEOPOROS – Benskörhet. P PARODONTIT – Tandlossning. PROFYLAX – Förebyggande (behandling). PROTEIN – Äggviteämne som finns i t ex kött, fisk och ost och som behövs för att bygga upp muskler bland annat. PTH – Bisköldkörtelhormon. R REHABILITERING – Återanpassning till normalt liv. S SYMTOM – Tecken på sjukdom. T TROMBOCYTER – Ett slags blodkroppar (blodplättar). U ULTRALJUD – En undersökningsmetod där man med hjälp av ljudvågor kan få en bild av inre organ. UREA – Restprodukt vid nedbr ytningen av protein. UREMI – Urinförgiftning. V VEN – Blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat. VIRUS – Små mikroorganismer som orsakar vissa infektioner. VITA BLODKROPPAR – Blodceller som bl.a. ingår i immunförsvaret. Ä ÄGGVITA – Protein. Ö ÖDEM – Svullnad orsakad av vätska i vävnaderna. 14:2 O R D L I S TA PRG-060206.qxd 07-02-20 16.37 Sida 115 15. Viktiga kontakter Namn och telefonnummer Min vanliga doktor: .................................................................................... Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Min njurdoktor: .................................................................................... Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Min sjuksköterska: .................................................................................... Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Min dietist: .................................................................................... Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Min sjukgymnast: .................................................................................... Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Min kurator: .................................................................................... Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Provtagningen: .................................................................................... Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . VIKTIGA K O N TA K T E R 15:1
