ANDRA KONCENTRERAR SIG PA HUR KLUBBAN äR

Transcription

ANDRA KONCENTRERAR SIG PA HUR KLUBBAN äR
d
r ö msp
doku
me nel
t
”andra koncentrerar sig på hur klubban är balanserad
när den är stilla. Men klubban rör sig ju när vi svingar...”
skräddarsytt
Brejans Golf har den kanske mest
avancerade utrustningen som finns i
Sverige när det gäller att få ut information om en golfsving.
i perfekt
balans
Nej, jag syftar inte på svingens finish utan på klubban. Golf Digest
har testat sveriges mest avancerade ”club fitting” för att se om den
håller vad den lovar. En sak kan vi garantera: vi gav oss själva sämsta tänkbara förutsättningar för att utmana en av sveriges främsta
Av T o m m y J e p p s s o n
klubbmakare: breit olsson...
3 0 Golf Digest
mars/april
201 1
Det du nu ska läsa kommer
du kanske inte att förstå. Inte
allt, i alla fall. Delvis beror det på
att undertecknad själv inte till
fullo förstår det jag åtagit mig
att förklara, dels beror det på att
Breit inte vill förklara. Inte allför
detaljerat, i alla fall.
Men framför allt: Det är oerhört krångligt. Kanske skulle
man bara låta sig nöjas med det
Breit Olsson säger:
”Fungerar, det gör det. Det vet
jag.”
Breit driver Brejans golf som
håller till i Breddens industriområde strax norr om Sollentuna. Här sitter företag med
namn som Termoekonomi, Betongsprutnings AB och SP Pumpar. Snön yr i den hårda vinden,
klass 2-varning är utfärdad och
jag går från den svenska vinterns absoluta nollpunkt till en
hot spot för golfare med smak
för fysik och tekniska teorier. På
övervåningen finns en verkstad,
på nedervåningen en avancerad
svingstudio. Breit Olsson berättar gärna vad han gör men inte
hur. Och det är väl inte så märkligt egentligen för denna, delvis
hemligstämplade, information
faller inom ramen för det vi
brukar kalla ”yrkeshemligheter”. Resultatet av snart 20 års
sökande efter en sanning som
han inte tyckte sig hitta bland de
allmänt vedertagna teorier som
omfattade funktionalitet hos
golfklubbor.
Brejan säger att han kan få
alla golfare att träffa i sweetspot,
relativt konstant.
Det är detta jag kommit för
att testa. Brejan frågar om jag
vill att han ska förklara allt han
gör. Jag avböjer förslaget när
jag förstår att det skulle ta väldigt lång tid, och att jag dessutom inte skulle förstå mycket
av de variabler och matematiska
formler som Breit applicerar på
den information han får från
Flightscope.
Han räcker mig bara klubbor
med olika sifferbeteckningar och
jag slår tre slag med varje. Han
sprayar bladets träffyta med färg
och jag konstaterar att i vissa fall
är träffbilden koncentrerad, men
oftast ganska utspridd.
Breit studerar hur jag träffar
bollen och flyttar sedan bollträffen genom att addera blytejp,
antingen på greppet eller på hoseln. Vid något tillfälle springer
han upp till verkstan och ställer
sig framför datorn. Han matar
in siffror och får ut andra. Sedan
kommer ha ned till studion och
märkligt nog träffar jag järnfyran mitt i sweetspot flera gånger
i rad.
Men bollträffen f lyttas när
man byter klubba. Det är därför
Breit strävar efter att hitta balansförhållandet mellan de olika
klubborna i setet. En klubba påverkar de andra. Alla ska upplevas likadant, för att underlätta
för muskelminnet.
Wedgarna har jag alltid slagit kort. Breit konstaterar också
det. Han slår på en uppsättning
lampor (9000 volt) och filmar
svingen med en höghastighetskamera och mitt i träffögonblicket trycker han på paus.
”Här ser du varför du slår så
kort med wedgarna”, säger han.
Händerna är bakom bollen i
träffen. Jag skopar bollen. Loftet på sandwedgen (56°) är i
praktiken 58 eller rent av 60 i
träffögonblicket.
”Jag visar bara hur det ser ut”,
säger Breit. ”Vad du ska göra åt
det får du fråga en pro. Det är
inte mitt jobb. Jag pratar aldrig
med folk om svingdetaljer.”
Breit Olsson har ägnat en stor
del åt livet efter att söka efter
svingens gåta. Han har hittat
lösningen. Därom är han övertygad. Nu ska han övertyga resten
av världen också. När Breit får
förklara sin utprovningsmodell
med egna ord säger han:
”Det är världens enda vetenskapligt uppbyggda utprovningsmodell som tar
hänsyn till kroppens motoriska system och kan beräkna
belastningskompenseringen.”
Delar av denna lösning har
han via matematiska formler
lyckats ta patent på. När man
pressar honom på det svarar han
en aning undvikande.
”De f lesta andra koncenterar sig på hur klubban är balanserad när den är stillastående.
Men klubban rör sig ju när vi
svingar...”
Och det är just det Smart Balance Golf handlar om: Hur
klubbans vikt och balans påverkar din sving. Målet är att varje
klubba i setet ska upplevas likadant. Detta för att underlätta för
muskelminnet att förutse vad
som kommer att hända når du
går från en klubba till en annan.
”Problemet i golf är att du
byter redskap och därför måste
mars/april
201 1 Golf Digest 3 1
Så gjorde
vi testeT
Smart Balance Golf är i dag en
ganska omständig utprovning
men många som har gjort den
vittnar om enastående resultat. Golf Digest bestämde sig
för att utmana modellen.
1. förutsättningar.
Brejan säger att han kan få alla golfare att träffa i sweetspot. För att
ge testet ytterligare en dimension
valde vi att använda oss av ett set
smidda bladklubbor från Nike – Victory Red Forged TW, alltså den modell som Tiger Woods använder sig
av. Bollträffen med dessa klubbor
är närmast slumpmässig och oregelbunden. Klubborna var nya sånär
som på en timmes testverksamhet
vid ett övningsfält. Denna timme
gav vid handen att klubborna var
direkt olämpliga för testpersonen.
Något som yttrade sig i bortdomnade händer och en bollflykt i höjd
med fotknölarna.
2. metod
Vi provslog inledningsvis samtliga
klubbor i slumpmässig ordning.
Samtliga bollträffar noterades och
fakta om varje slag registrerades i
FlightScope.
3. utprovning
De två första besöken hos Brejan
handlade om att identifiera testpersonens sving. Under dessa två
sessioner provslog klubbor som var
specialprepareade av Brejan för att
provocera och uppmuntra olika beteenden. Därefter finjusterades lievinklar och längd i ett kortare pass.
4. Domedagen
Den första jämförande testen genomfördes emellertid under olyckliga betingelser (axelskada). Trots
detta kunde vi konstatera en klar
förbättring i bollträff, precision och
regelbundenhet i längd.
5. RESERVATION
På grund av rådande årstid och
tidsbrist genomfördes en något
bantad version av Breits ordinarie
utprovning. Normalt vill Breit göra
sin analys utifrån samtliga klubbor
i bagen. Nu gjordes den endast på
järnklubborna. På nästa sida ser du
hur bollträffen förändrades och på
sidan därefter ser du hur precisionen
med varje klubba förändrades.
3 2 Golf Digest
mars/april
201 1
Ovan ser vi de kurvor som Brejan tar frram. Hur han tar fram
dem är en hemlighet – men när de röda och blå punkterna
hamnar på den svarta linjen – då har du ett set som är balanserat enligt Smart Balance Golf.
klubborna vara ergonomiskt
synkade. Hade du bara haft en
klubba så skulle vi kunna lära
oss den.”
Det i dag vedertagna sättet att
balansera en klubba är genom
att bestämma dess svingvikt.
Men det räcker inte...
”Svingvikt omfattar inte tillräckligt många variabler, till
exempel acceleration. Acceleration är nyckeln. Klubban mäts i
vilande tillstånd. Mig veterligen
finns ingen sport där utövaren
sätter sådan acceleration på redskapet som i golf. I vilken annan
sport har du en acceleration som
går från 0–160 kilometer i timmen på 0,8 sekunder? Och då
talar vi om accelerationen hos
en amatör!”
”Pratar du med dem som kan
fysik så definierar de svingvikt
som en halv dimension medan
det finns fyra moment som påverkar svingen. Svingvikt tar inte
hänsyn till totalvikt och acceleration. Man kan likna svingvikt
vid A+B=C. Om C är 5 så kan du
ha A och B i en oändlig massa
kombinationer och fortfarande
få samma C. Det är svingviktens
dilemma.”
Vad de stora tillverkarna då
gör att tillverka 'förlåtande'
klubbor och sedan påstår man
att sweetspot är stor som en ten-
nisboll, vilket är en fysisk omöjlighet. Sweetspot är en punkt.
En mätpunkt.”
I dag går en normal custom
fitting till så att man slår med
en järnsexa, vanligtvis. Efter en
timme har man hittat en klubba
som har rätt specifikationer:
Längd, lie, loft, flex, grepptyp,
grepptjocklek…
Utifrån den idealisk a
järnsexan byggs sedan resten av
setet. Det sättet att skräddarsy
golfklubbor ger bättre förutsättningar än om man köper
ett standardset från hyllan. Men
– det räcker inte, enligt Breit.
När han mäter upp skräddarsydda set finns variationer mellan klubborna som inte borde
finnas där, även om klubborna
har samma specifikationer och
svingvikt. De skiljer sig ändå åt
inbördes i balans och relativ vikt.
En effekt av detta ser vi när
spelarna på den allra högsta
nivån ska byta från fjolårets modell till årets.
Få gör det utan problem.
Just detta är en sak som förbryllar Breit, och som han
ständigt återkommer till; att
världens bästa spelare påfallande
ofta har svårt att byta klubbor,
till nya modeller. De får klubbor med exakt samma specifikationer. Ändå tvekar de länge
innan de sätts i spel i skarpt läge.
Och det sker först efter åtskilliga träningsvarv och en hel del
justerande.
Och detta trots att det företag som sponsrar spelaren borde
vara väl förtroget med spelarens
specifikationer.
Detta talar, enligt Breit, för att
det nuvarande systemet inte håller måttet; att klubbornas specifikationer gäller klubbor som är
vilande – inte i rörelse.
Acceleration är den bortglömda nyckeln.
För att åskådliggöra de krafter
som är i rörelse under svingen
nämner Breit att en dam med
högt handicap genererar 800
Nm (Newtonmeter) när hon
svingar. En man med lågt handicap 1 500 Nm. Att dra åt en hjulmutter kräver 100 Nm.
”Du kan alltså dra 15 hjulmuttrar samtidigt på den kraft
som används i en golfsving!”
säger Breit. ”Det är enorma krafter i rörelse när du accelererar
klubbhuvudet.”
Syftet med Smart Balance
Golf och syftet är att hitta en bra
balans i varje klubba, men inte
bara det: Klubborna ska också
vara balanserade sinsemellan.
Om du har en klubba som är
felaktigt balanserad så uppstår
en disharmoni i setet som gör
att du slår sämre slag även med
andra klubbor. Det påverkar
träffbild: FÖRE
J4
J6
Träffbild: EFTER
J4
J6
Dansk design – med amerikanen Robert
Trent Jones som skapare. Lübker Golf
Resort håller absolut toppklass och är ett
givet stopp under resan i norra Jylland.
3 4 Golf Digest
mars/april
201 1
J8
Dansk design – med amerikanen Robert
Trent Jones som skapare. Lübker Golf
Resort håller absolut toppklass och är ett
givet stopp under resan i norra Jylland.
PW
PW
PW PW
Dansk design – med amerikanen Robert
Trent Jones som skapare. Lübker Golf
Resort håller absolut toppklass och är ett
givet stopp under resan i norra Jylland.
s
nämligen muskelminnet. Vissa
klubbor fungerar sämre och de
”stör” därigenom också de andra
klubborna i bagen.
Breit försöker likna golfspelarens klubbor vid en flygel eller
ett piano. Alla tangenterna har
samma motstånd när man spelar på dem. Men anta att två av
tangenter var trögare än andra.
Då skulle fingrarna behöva lära
sig vilka tangenter man behövde
behandla annorlunda. Och försök spela Chopins Nocturne No. 2
med inlevelse på ett dylikt.
Det är samma sak för kroppen när man byter en golfklubba
mot en annan, menar Breit.
Kroppen ska inte behöva vänja
sig vid att golfklubborna i ett set
varierar i balans och vikt.
När Breit gör sin utprovning
så syftar det till att få fram en
lutande kurva som han vill att
klubborna i setet ska följa, från
driver ned till lobbwedge. Den
lodräta stapeln visar Newton,
den vågräta millimeter.
Sedan finns det två variabler
ytterligare men det är dessa som
Breit talar tyst om.
Hur han får fram den här kurvan... det är det som är hans heliga graal. Men samtliga klubbor
i setet ska ligga på kurvan. Det
Dansk design – med amerikanen Robert
Trent Jones som skapare. Lübker Golf
Resort håller absolut toppklass och är ett
givet stopp under resan i norra Jylland.
J8
Före
Efter
Man är glad att man inte befann sig på en golfbana den där
dagen... särskilt inte en golfbana som är en utmaning. De runda
ringarna indikerar landningsytan för varje klubba. Tre bollar slogs
med varje klubba och tittar man till exempel på järnfyran så
finns det ju över huvud taget ingen anledning att ha den i bagen.
Två slag med järnfemman och ett slag med järnsexan var både
rakare och längre än det bästa slget med järnfyran.
Det idealiska fältet ska alltså se ut som biltillverkaren AUDI:s
logotyp – ringar på rad. Men här skulle antalet ringar då vara
sju – lika stort som antalet klubbor. Resultatet är ärligt talat
så klent att det kändes tveksamt att publicera det offentligt –
samtidigt ger det en indikation om hur det är att spela med klubbor som förlängts en tum ”på gamla meriter”, utan föregående
utprovning.
Okej, Sergio Garcia hade väl inte varit så nöjd... men förändringen
är märkbar. De flesta 12-handicapare skulle antagligen vara ganska nöjda med att ha den här precisionen med ett set bladklubbor à la Tiger Woods. Förändringen var också förvånande – vissa
slag var uppenbart duffade eller med kännbart sämre träff och
hastighet. Ändå verkar de svårhanterade bladklubborna nu vara
mer förlåtande, när träffarna inte satt i sweetspot.
Prickarna markerar bollarnas carry. Cirklarna kan alltså ge en lätt
missvisande bild av spridningen. Cirklarna tar de två bollar som
är längst ifrån varandra och drar en cirkel genom dessa. I vissa
fall kanske en ”triangelformad oval” hade illustrerat bättre. Till
exemepel kan man se att den sämsta järnfyran var något pushad
och lite kortare än den bästa järnfemman.
En märklig effekt är att majoriteten av slagen är drawade. Det är
en bollbana som testobjektet sällan upplevt i skarpt läge.
3 6 Golf Digest
mars/april
201 1
set som vi använde oss av visas
dels i originalutförande, dels i en
tum förlängt skick.
Inget av dessa set ligger i närheten av den belastningskurva
som Breits utprovning fick fram.
Det ska tilläggas att kurvan är
högst individuell. Det är alltså
inte Nike som byggt sitt set på
ett felaktigt sätt.
Det var i mitten av 1990-talet
som Breit började intressera sig
för det här med golfklubbor på
allvar.
”Jag försökte läsa och förstå
allt som skrivits men jag såg
ingen logik i det som påstods.
Det hände saker som man aldrig pratade om. Jag insåg att jag
kunde räkna matematiskt på
det här. Jag var tvungen för att
komma vidare. Jag insåg också
att det var för stort, jag skulle
inte klara det själv.”
Det var då Breit gick till en
bekant som hette Tony, en golfande matematiker med hcp 1,8.
Efter fem år och ett antal bakslag hade de fått fram de formler
som nu utgör grunden i Smart
Balance Golf.
”Grundprincipen bygger
egentligen på Williams dubbelpendel, två cirkelrörelser. Vi delade upp dubbelpendeln i fyra
belastningar där golfklubban
påverkar kroppen. Vad händer
med kroppen när du ändrar en
belastning? De fyra momenten
hänger ihop!”
En utprovning tar i nuläget
f lera veckor. Men man jobbgar med att förkorta processen.
Målet är att ta fram en datoriserad variant, som tar 45 minuter.
Når man dit är det läge att exploatera och ”exportera” idén.
Breit tror att en stor klubbtillverkare skulle ha stor nytta av
att bygga sina set balanserade
enligt hans princip.
”De kan knyta kunderna
bättre till sig i och med att
det blir lättare att kopiera en
klubba. Har de gjort en utprovning så har de all fakta de behöver. För deras tourspelare skulle
det bli mycket enklare. De skulle
kunna gå från en modell till en
annan utan problem.”