docLINQ 8 - Midroc
download 
Report Transcription
LINQ 8 - Midroc
Nummer 8 Stor utmaning när Forsmarks kärnkraftverk DIGITALISERAR Rent vatten i Tanzania med hjälp av GOOD WATER MIDROC REKRYTERAR FÖR FRAMTIDEN Radarpar med höga mål bygger KOMPLETTA STADSDELAR VI GILLAR utmaningar Innehåll: I SOTJI SKA ALLT STÄMMA Vi har pratat utmaningar med längdskidåkarparet Anna Haag och Emil Jönsson som har haft en tuff säsongsuppladdning inför OS i Sotji. Om några dagar gäller det. Då ska all träning ge resultat. Foto: Hans Berggren Midroc gillar och drivs av utmaningar. Vi ser varje projekt som en utmaning som vi tar oss an tillsammans. Ansvarig utgivare Anna Ullenvik Redaktion Anna Ullenvik, Susanne Hamne, Anders Frelin, Sofia Franzén Produktion Det, Box 15416, 104 65 Stockholm 08-556 091 90, www.detsthlm.se AD AnneSofie Andréasson Omslagsfoto Gunnar Nydrén Skribenter Sofia Franzén, Anders Frelin Repro/tryck Bildrepro Stockholm AB Kontakt Midroc Europe Box 3002, 169 03 Solna Tel: 010-470 70 00 [email protected] www.midroc.se 2 Två gånger per år antar jag och min redaktion utmaningen att skapa läsvärda och intressanta nummer av LINQ. I det här numret handlar flera av artiklarna om just utmaningar. Vi inleder med ett mer generellt resonemang där vi försöker svara på frågorna hur människor egentligen tacklar utmaningar och vilka utmaningar vi står inför i Sverige. Men det finns andra utmaningar att läsa om. Arbets- och vardagsutmaningar som vi tar oss an och som kräver det lilla extra just där och då. Som medarbetare, som bolag och med våra kunder som gör att vi hela tiden blir bättre på det vi gör. På Midroc tror vi att vi utvecklas genom våra utmaningar. Vi har tidigare skrivit om förberedelserna inför Preems stora revisionsstopp och vilka insatser som krävs för att kunna genomföra underhållsarbetet så effektivt och smidigt som det bara går. I september stängdes raffinaderiet i Lysekil ner under fem veckor – snacka om utmaning! I det här numret kan ni läsa om hur det gick och vilka utmaningar man mötte på vägen. Forsmarks utmaning att digitalisera all underhållsdokumentation som de som kärnkraftverk har krav på sig att bevara kräver sin man och kvinna. Sofia Nilsson på Forsmark berättar om det omfattande arbetet med många tusen pärmar och cirka 60 000 ritningar. En annan typ av mer personliga utmaningar antar våra härliga skidåkarvänner Anna och Emil i denna stund. Håll tummarna för dem under OS i Sotji. Läs om deras tuffa träning för att klara sina utmaningar och nå framgång. Att få tag i rent vatten är en stor utmaning för många människor på jorden. Det svenska företaget SolarWave har tack vare sin solcellsteknik lyckats med utmaningen att förse barn i ett område i Tanzania med rent dricksvatten. En fin men också tuff utmaning där Midroc bidragit genom vårt CSR-arbete. Som sagt, det finns olika slags utmaningar. Vissa antar vi, andra inte. Lycka till med era! Anna Ullenvik Redaktör och ansvarig utgivare LINQ Kommunikation Midroc Europe FORSMARK KÄRNKRAFTVERK DIGITALISERAR På Forsmark räknar man med stora tidsbesparingar när man efter flera års arbete nu digitaliserat över 60 000 ritningar och flera tusen pärmar med underhållsdokumentation. PERGAMUMS UPPTÄCKT LÄKER SVÅRLÄKTA BENSÅR Trots att kroniska och svårläkta bensår ökar explosionsartat världen över har praktiskt taget inga medicinska framsteg gjorts inom området på decennier. Förrän nu. Pergamum studie på peptiden LL-37 visar väldigt goda resultat. PROFILEN: INGRID BOGREN ANTAR GÄRNA NYA UTMANINGAR Viljan att ständigt utvecklas är en stark drivkraft för Ingrid Bogren, projektledare på Midroc Project Management. Fascinationen för att lära sig nya saker har lett henne framåt och ut i världen; i karriären och privat. MIDROC BYGGER KOMPLETTA STADSDELAR Vid Råby trafikplats intill E22:an växer just nu en ny liten stadsdel fram. I nya World Trade Center Lund ska arbetsplatser, företagsbostäder och parkeringsgarage samsas med ett stort hotell. GOOD WATER GÖR SKILLNAD Nära 800 miljoner människor runt om i världen saknar tillgång till rent vatten. Tack vare svensk vattenreningsteknik och svenskt socialt ansvarsarbete (CSR) renas nu smutsigt vatten så att tusentals människor i Morogororegionen i Tanzania kan dricka sitt vatten. RODOVERKEN – STÖRSTA ENTREPRENÖREN PÅ PREEMS REVISIONSSTOPP Under en dryg månad i höstas genomförde Preemraff Lysekil sitt mest omfattande revisionsstopp. Samtidigt gjordes också omfattande investeringar i över hundra olika projekt. Med närmare 2 300 entreprenörer och 450 av Preemraffs egen personal på plats, räknas stoppet till de största i Europa. 6 8 12 14 18 20 24 3 På Midroc tror vi benhårt på vikten av att jobba med ständiga förbättringar. Genom att anta utmaningar lär vi oss och utvecklas. Men hur tacklar vi människor utmaningar egentligen? Och vilka utmaningar står vi i Sverige inför? ANTA UTM ANINGEN – låt noradrena linet flöda! Enligt olika mätningar är Sverige ett av världens tio rikaste länder och ett av världens mest konkurrenskraftiga länder. Dessutom har vi ett av de bästa näringslivsklimaten. Också när det gäller innovationsförmåga och innovationskraft står sig Sveriges konkurrenskraft väl. Men i vår globaliserade värld, med snabb teknisk utveckling och snabba ekonomiska svängningar – gäller det att snabbt anpassa sig efter nya förutsättningar på marknaden. Enskilda individer, företag och länder ställs idag hela tiden inför nya utmaningar. En värld i förändring leder till kraftigt ökad efterfrågan på nya lösningar, och ställer stora krav på förnyelse och vidareutveckling. Regeringen tillsatte i slutet av 2011 en Framtidskommission, med uppdrag att sätta fingret på viktiga utmaningar som Sverige står inför de kommande åren. I slutrapporten som kom våren 2013 konstateras att Sveriges konkurrenskraft allt mer kommer vara beroende av kunskapsförsörjning, hållbar produktförnyelse, och smarta och effektiva produktionsprocesser. Det svänger snabbt Kinesiska Huawei gick sommaren 2012 om svenska Ericsson som världens största telekomsystemföretag. Kina som tidigare var ett låglöneland skiftar till allt mer avancerad produktion, som kräver högre och högre kunskapsnivåer och med ökade lönekost4 nader som följd. Och samtidigt, i takt med att digitalisering och automatisering av produktionen utvecklas kan allt färre anställda producera allt mer. Lönekostnadernas andel av produktionskostnaderna minskar och istället ökar kraven på de anställdas kompetens. Det gör att lönsamheten i att flytta produktion till olika låglöneländer har minskat. Trenden vänder mot att det är billigare och effektivare att producera i det egna landet. I Framtidskommissionens slutrapport konstateras att trenden med ökad automatisering, robotisering och digitalisering av produktionsprocesserna kommer att fortsätta, och att detta kommer att innebära nya möjligheter och utmaningar för individer, företag och nationer. Satsning på forskning och innovation För att stärka Sveriges konkurrenskraft genomförs de närmaste åren en omfattande statlig satsning på forskning och innovation. Ett antal strategiska innovationsområden har valts ut för långsiktig finansiering för att utveckla hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar. Midrocs Christer Wikström sitter i styrelsen för ett av programmen, Processindustriell IT och Automation. – Genom den här satsningen på samverkan mellan näringsliv, akademisk forskning och offentlig sektor medverkar vi på Midroc aktivt till att öka Sveriges konkurrenskraft. Målet för projektet är att Sverige år 2022 ska vara den ledande nationen inom området processindustriell IT och automation, säger han. Att vi står inför många utmaningar i framtiden råder det inga tvivel om. Men som individer står vi idag sällan inför den typ av livshotande utmaningar som lett evolutionen framåt. Rent kemiskt är det dock inte så stor skillnad – stresshormoner utsöndras även om utmaningen består i en arbetssituation som vi inte känner igen. Men olika stresshormoner utsöndras vid olika typer av stress. När vi reagerar positivt på en utmaning ökar halten adrenalin och noradrenalin. Vi blir kvickare i reaktionerna och engagemanget, koncentrationsförmågan, uthålligheten och prestationsförmågan ökar. Vi får helt enkelt extra krafter. Men bara till en viss gräns. Vårt stressystem är anpassat för kortvarig aktivering, och att återgå till viloläge för återhämtning är viktigt. Överbelastar man stressystemet under längre tid orsakar det problem, även om man upplever stressen som positiv. Stresshormonet kortisol som aktiveras vid akut fara och hot, aktiverar vår överlevnadsinstinkt och gör att vi stänger av fysiskt och mentalt. Bra resultat kräver hård träning Tina Löfström är psykologisk coach och föreläser om hur tankar och attityder påver- kar motivation och prestation. Hon menar att en nyckelfaktor för framgång är att förvänta sig utmaningar och motstånd – och att se det som något positivt och en grund till utveckling. I arbetslivet är det av naturliga skäl vanligt att man fokuserar mer på resultatet än på sättet att nå det. Man sätter tydliga mål och jobbar hårt. Men om resultatet inte blir som man har tänkt sig, är risken stor att man tappar motivation. Jämför det med när man tränar styrketräning. Man ger knappast upp om man inte direkt orkar lyfta den uppsatta målvikten. Man är helt på det klara med att det kommer att krävas hårt motstånd för att nå målet, det kommer att bli svettigt och man kommer få träningsvärk. Men eftersom vi vet att hårdare träning ger bättre resultat så ser vi utmaningarna i träningen som något positivt och peppas av det. – I arbetslivet är vi inte lika vana vid att tänka på det sättet, att det krävs hård träning för att nå bra resultat. Om vi istället för att se misstag som misslyckanden, ser det som en del i en process och en möjlighet att lära oss och göra förbättringar har vi mycket bättre möjligheter att lyckas och nå framgång, säger Tina Löfström. Olika tankesätt påverkar Carol S Dweck, ph. D. vid Stanfords Universitet, är en ledande forskare inom motivationspsykologi. I sin bok Mindset – the new psychology of success, beskriver hon hur två olika tankesätt – det låsta eller det öppna – påverkar oss människor och vår förmåga att anta utmaningar. Det låsta tankesättet utgår ifrån att intelligens är statiskt och inget man kan förändra. Då får man en tendens att undvika motgångar, lätt att ge upp, se ansträngning som fruktlöst, ignorera konstruktiv kritik och känna sig hotad av andras framgång. Med detta tankesätt riskerar man att stagnera i utvecklingen. Om man däremot har ett öppet tankesätt utgår man från att intelligens kan utvecklas, vilket leder till ett behov av lära och en tendens att söka utmaningar, hålla ut trots motgångar, se ansträngning som en väg att lyckas, ta lärdom av konstruktiv kritik och lära sig och inspireras av andras framgång. – Det finns forskning som visar att vi ofta använder oss av båda tankesätten, men på olika områden. Jag kan till exempel ha ett öppet tankesätt när det gäller min träning, men ett låst tankesätt i arbetslivet. Vill man ”En nyckelfaktor för framgång är att förvänta sig utmaningar och motstånd.” utvecklas gäller det att identifiera de områden där man använder sig av det låsta tankesättet, säger Tina Löfström. Våga anta utmaningar Roger Wikström, en av koncerncheferna på Midroc Europe säger att man på Midroc arbetar aktivt med att skapa ett klimat som gör att enskilda medarbetare vågar anta nya utmaningar. – Man kan ju inte styra hur någon ska tänka, men man kan se till att ha en miljö som gör det roligare att anta utmaningar – och ladda ordet positivt. Att arbeta på att förvandla surdegar till positiva utmaningar. Att inspireras av varandras framgångar och utvecklas tillsammans istället för att känna sig hotad av andras framgångar är något som Roger Wikström tror är ett bra framgångskoncept, inte bara för individer utan också för företag och nationer. – Jag tror att det handlar om att vi även i det stora måste våga anta utmaningar. Att se till att de gemensamma målen är större än våra personliga mål, inte bara inom enskilda företag utan också företag emellan. Vi har alla ett stort ansvar att se till att Sverige står sig i konkurrensen även i fortsättningen, men också att se till att vi har visioner om hur vi kan bidra till en bättre framtid. 5 Vad är er största utmaning i OS? EJ: I senaste OS fick jag en chock av hur enormt stort allting runt tävlingarna är. Så mycket säkerhet, så många journalister, allting tar sju gånger längre tid än i en vanlig världscupstävling. – Utmaningen blir att hålla fokus på tävlingarna, att hålla prestationen på topp trots alla störningsmoment runt omkring. I Sotji ska formen vara så toppad den bara kan vara. Då finns chans till medalj. Var i ett lopp ligger de största utmaningarna? EJ: Det är inte olika utmaningar i olika delar av loppet utan det är ett helvete rakt igenom. Oavsett vilken distans man kör så skriker kroppen åt huvudet: ”stanna, lägg dig ner och vila”. Utmaningen är att plåga sig vidare, att pressa sig längre än vad man egentligen tror att man kan. Och ibland förvånar kroppen huvudet med att klara mer än vad man tror att man kan. Att lura sin egen kropp, det är dit man vill nå. En större utmaning än att lyckas i ett OS är svår att tänka sig. För längdskidåkarparet Anna Haag och Emil Jönsson är det verklighet om bara några dagar. – I Sotji ska formen vara så toppad den bara kan vara. Då finns chans till medalj, säger Emil Jönsson. 6 Foto: Jonas Kullman I Sotji ska allt stämma Ser ni utmaningar i allt? AH: Ja tyvärr, vi har svårt att göra något halvdant. Antingen ska det vi gör vara tidseffektivt, eller väldigt bra. Jag önskar att jag kunde ta vissa saker med en klackspark ibland och inte alltid vilja göra saker så perfekta. Som när jag pluggade, tänk om jag bara hade kunnat fixa det med G, men det går liksom inte. Eller som när jag lagar mat, det blir sällan bara något hopkok utan jag ska prompt experimentera mig fram och försöka få till det perfekta. Ibland går det inte ens att äta. Men samtidigt så vill jag ju ha utmaningar. EJ: Ja, oavsett om jag skulle vara busschaufför eller göra något annat så skulle jag vilja bli så bra som möjligt på det, jag skulle sätta upp ett mål. Med alla tävlingar och resultat är det ju lätt att skapa sig utmaningar i idrottens värld. Vi sätter gärna upp mål för allt vi gör. Det ska inte vara något drömmål som inte går att nå upp till, men inte heller för lätt. Man ska behöva kämpa för att nå det, att det blir en sorts utmaning, det triggas vi båda av. Foto: Jonas Kullman Om bara några dagar gäller det. I Sotji ska allt stämma. Då ska all träning ge resultat. När vi pratar utmaningar med längdskidåkarparet Anna Haag och Emil Jönsson är de mitt uppe i säsongstartens tunga träning i hemstaden Östersund. Frukost, träning, lunch, vila, mellanmål, träning, middag, svara på mejl och kvällsfika. Sedan läggdags för att orka med samma schema nästa dag. Senare under vintern flyttar de söderut till sitt andra hem i Davos. Här på 1 500 meters höjd i Alperna gäller samma schema för träning, mat och vila. Allt för att vara i toppform i världscupen och på de tuffa höghöjdsbanorna i Sotji-OS. – Vårt liv är väldigt inrutat, men samtidigt fritt, säger Anna Haag och fortsätter: Vi kan vara väldigt mycket ute. Och träning är det bästa vi vet. När det är bra väder är det fantastiskt. Är vädret dåligt är det hemskt i början – sedan blir det fantastiskt, och man är väldigt nöjd när man kommer in. Eftersom ni är tävlingsinriktade båda två, har ni gått i clinch med varandra någon gång? EJ: Det bra är att vi får tävla av oss hela vintern i längdspåren. Det gör att vi inte blir så extremt mycket tävlingsmänniskor när vi är för oss själva. Vi behöver inte tävla om vem som kommer först till dörren… AH: Fast vi undviker sällskapsspel som Monopol. Och det är bra att vi inte behöver tävla mot varandra i skidspåret i alla fall. Att arbeta ihop och vara tillsammans dygnet runt hur påverkar det förhållandet? EJ: Vi har ju extremt mycket tid med varandra om man jämför med många andra. Vi reser ihop, har företag ihop, bor ihop, tränar ihop. Samtidigt är vår träning vår kvalitetstid. Vi hinner prata ut och diskutera om det är något man stör sig på eller om något är fel. AH: Vi försöker också dela upp vårt professionella liv och vårt vanliga liv. Om vi sitter på en middag eller går ut och äter så pratar vi aldrig träning, det finns inte på kartan. Det är en outtalad regel. Och bryter någon mot den får man onda ögat av den andre. Hur hanterar ni utmaningar som ni inte klarar av att uppfylla? AH: Jag försöker använda det som tändvätska till utmaningar längre fram. Att lära av den, försöka göra ännu bättre till nästa gång. Anna, du hade en lång svacka efter framgångarna i OS i Vancouver innan du på nytt kom upp på en mästerskapspall, i Val di Fiemme. Vad lärde du av det? AH: Att jag hamnade där och inte lyckades berodde ju på att jag hade gjort fel på vägen. Jag fick backa och försöka ta reda på vad. Det kan handla om allt från träningsupplägg till hur man förbereder sig mentalt. Har jag tränat för mycket eller för lite, med för mycket eller för lite fart, och så vidare. Väldigt många saker, som jag nu försöker optimera för att vara förberedd för det här OS:et och den här säsongen. Ni har lång framförhållning – ser ni några utmaningar efter skidkarriären? EJ: Jag kan längta efter arbetslivet men jag hinner det, allt har sin tid. Att tävla i skidåkning på elitnivå kommer vi inte kunna göra hela livet. Nu är det 100 procent skidåkning – vi ska vara bäst i världen nu. Och efter OS kommer hemma-VM i Falun, därefter är det bara två år till VM i Lahtis och sedan är det bara ett år till nästa OS. Så vi har fokus på skidåkningen i minst fyra år till. Att ni har skapat ett eget team är det en utmaning? EJ: Både och. Det är en utmaning att göra teamet så bra som möjligt. Vi hjälper ju sponsorer, som Midroc, bland annat med att föreläsa om hälsa och vår erfarenhet från träning och skidåkning. Det vill vi ju göra så bra som möjligt. – Men framförallt så underlättar teamet med sponsorerna vår satsning mot toppen. Anna och jag tycker båda dessutom att det är roligare att göra saker tillsammans. Både att vi tränar ihop, och att vi har teamet tillsammans. Det är härligt att få stöttning av bolag som hjälper oss att förverkliga vår dröm. Ni bygger ett eget hus nu, på vilket sätt är det en utmaning? EJ: Herregud ja, vi har haft husbyggardrömmar i fem år. Vi köpte tomten på Frösön för två år sedan och bygget började i höstas. Arkitekten lovade oss att det skulle bli vårt drömhus. Kontrollfreaks som vi är så hade vi svårt att tro det, men han har faktiskt rätt. Vi har funderat på att ändra skisserna men hela tiden kommit tillbaka till hans planer. Det är bara att inse att det finns de som är bättre på vissa saker än vad vi är! När vi flyttar in i sommar kommer vi från sluttningen i skogen blicka ut över Storsjön och fjälltopparna som det snart faller snö på. ››FÖLJ ANNA OCH EMILS FRAMFART PÅ DERAS BLOGG: ANNAOEMIL.SE Anna Haag Född: 1986 Uppvuxen: I Orsa Bor: Sedan 2006 i Östersund och sedan 2011 även i Davos i Schweiz Klubb: IFK Mora Meriter: • OS-silver i Vancouver 2012, i dubbeljakt och sprintstafett • VM-brons i Liberec 2009, stafett • VM-silver i Holmenkollen 2011, stafett • VM-silver i Val di Fiemme 2013, stafett Emil Jönsson Född: 1985 Uppvuxen: I Årsunda Bor: Sedan 2006 i Östersund och sedan 2011 även i Davos i Schweiz Klubb: IFK Mora Meriter: • VM-brons i Holmenkollen 2011, sprint • VM-silver i Val di Fiemme, sprintstafett • I världscupen har han inför denna säsong 13 individuella segrar 7 ”Den fulla effekten kommer vi inte att se förrän nästa revision till sommaren.” Forsmarks kärnkraftverk DIGITALISERAR För en stor verksamhet som Forsmarks kärnkraftverk, som dessutom har bevarandekrav på mycket dokumentation, blir det snabbt trångt i arkiven. Men efter flera års arbete har 60 000 ritningar och flera tusen pärmar med underhållsdokumentation nu digitaliserats. På Forsmark räknar man med stora tidsbesparingar. Ett par mil norr om Öregrund vid Upplandskusten ligger Forsmark, Sveriges yngsta kärnkraftsanläggning. Forsmark har tre reaktorer som alla togs i drift på 1980-talet. Här arbetar över 1 700 personer. Vid kärnkraftverk ställs höga krav på säkerhet och underhåll. Revisioner genomförs varje år då reaktorerna stängs av några veckor för att genomgå underhåll, bränslebyte, moderniseringar och myndighetskrävda säkerhetstester. Kärnkraftverk har också krav på att bevara mycket av sin dokumentation. Genom åren har underhållsdokumentationen växt och arkivet innehåller många tusen pärmar och cirka 60 000 ritningar. – Efter varje projekt och varje revision fylls dokumentationen på. Och vi har myndighetskrav vi måste leva upp till. Alla originalhandlingar ska vara skyddade och bevaras, säger Sofia Nilsson, gruppchef för support och utbildning på dokumentavdelningen på Forsmark. Den största delen av alla handlingar fanns tidigare bara fysiskt. En nackdel med ett arkiv i pappersform, är att papper slits när dokument ur originalarkiven används. Och underhållsdokumentationen i arkiven är flitigt använd. Dessutom är det tidskrävande att söka efter och hämta fysiska dokument. På ett kärnkraftverk är säkerheten rigorös, vilket gör att en tur till arkivet kan ta lite tid. – Arkivet ligger en bit bort och man behöver gå igenom säkerhetskontroller för att få passera. För några år sedan startade därför Forsmark ett stort digitaliseringsprojekt där underhållsdokumentation och alla anlägg- ningens ritningar digitaliserades. Sebastian Wedmalm från Midroc Project Management anlitades som projektledare. Rent praktiskt har det gått till så att de hyrt in ett företag som scannat in alla dokument. – Sedan har vi använt ett importverktyg som trollat in filerna i vårt dokumenthanteringssystem, säger Sofia Nilsson. En hel del utredningsjobb Filerna som importeras är i formatet Pdf-A1, vilka räknas som arkivbeständiga enligt Riksarkivet. – Vi kommer att betrakta den digitala pdffilen som bevarandeexemplar, vilket betyder att vi inte längre behöver spara originalet. Även ur säkerhetssynpunkt kommer digitaliseringen att underlätta det dagliga arbetet. – För oss blir det nu väldigt mycket lättare att styra vem som får titta på vad. Att gå igenom allt material har varit ett digert arbete. – Det har blivit en hel del utredningsjobb, olika avdelningar har behandlat sina dokument på olika sätt. Ibland har man till exempel för att vara på den säkra sidan stoppat in lite bra-att-ha papper i pärmarna som kanske egentligen inte hör dit. – Det här projektet har gett oss en möjlighet att synka hanteringen mellan våra olika avdelningar och få bättre ordning och reda. Men det har inte gått helt smärtfritt. Att vänja en hel organisation vid nya rutiner är en utmaning. – Man är van vid sitt arbetssätt och det kan kännas tryggt att sätta in sina papper i en pärm som man alltid har gjort. Innan nya rutiner är satta så kommer en del känna att det nya sättet att jobba är tidskrävande. ”Att vänja en hel organisation vid nya rutiner är en utmaning.” Sofia Nilsson Gör: Tillförordnad gruppchef för FGCU, Forsmark, Gemensam service, Dokumentation, Utbildning utveckling och support Bor: I Östhammar Fritid: Gillar att träna mycket (crossfit, bodypump, löpning) och matlagning Lyssnar på: Adrenalinfylld musik när jag tränar typ Scooter och Dead by April annars gillar jag tystnad Kör: Saab 8 Foto: Kerstin Karusseit Familj: Två söner Men på Forsmark räknar man med att digitaliseringen kommer att medföra stora tidsvinster och effektiviseringar. För underhållsavdelningen underlättas till exempel arbetet av att det nya systemet blir sökbart ner till detaljnivå som enskilda pumpar och ventiler. När det kommer till ritningsrevideringar har man räknat ut att tidsbesparingen är två timmar per ritning. – Den fulla effekten kommer vi inte att se förrän nästa revision till sommaren, men vi vet ju att till exempel att många anläggningsprojekt brukar vara nere i arkivet för att hämta dokument innan revisionerna. Det kommer att underlätta väldigt mycket för dom. Det är många timmar nerplöjda i det här projektet, men på sikt räknar vi med att vi lätt tjänar in de timmarna, säger Sofia Nilsson. FAKTA Forsmark • Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk och de tre reaktorerna togs i drift 1980, 1981 och 1985. • Kraftverket har cirka 1 150 anställda. • Maximal årsproduktion är nära 26 miljarder kilowattimmar vilket är cirka 20 % av den svenska elproduktionen. • Forsmark ägs till 66% av Vattenfall, 25,5% av Mellansvensk Kraftgrupp där Fortum är största ägare samt av E.ON som äger 8,5%. • Kraftverkets ligger cirka 15 mil nordost om Stockholm, vid Upplandskusten i norra Roslagen. • Produktionskapacitet: 20–25 TWh/år. • Installerad effekt: 3 140 MW. 9 ...Sebastian Wedmalm Asset Managementkonsult på Midroc Project Management, som arbetar med underhållsfrågor på bland annat Forsmarks kärnkraftverk och Boliden. Du har projektlett digitaliseringsprojektet på Forsmarks kärnkraftverk, varför satsa på att digitalisera all dokumentation? – Vi går mer och mer in i den digitala världen. För att fullt ut kunna utnyttja underhåll systemen fullt ut är det en förutsättning att ha dokumentationen digitalt. Det underlättar arbetet väldigt mycket om du kan skicka med instruktioner och ritningar i den digitala arbetsordern, till exempel. På vilket sätt förändras det dagliga underhållsarbetet? – Tillgängligheten till dokumentationen ökar, och förenklar arbetet. Om något går sönder behöver man ha fram dokumentationen så fort som möjligt. Även för de som bereder underhållsjobben blir det enklare att hitta rätt dokument. Har du allt bra han- terat i en databas kan du sitta var som helst och utföra beredningen och behöver inte tillgång till ett arkiv. Är det vanligt att man genomför den här typen av projekt i Sverige idag? – Många stora industrier har nog delvis digitaliserad dokumentation, där man sitter med både pappersdokumentation och digitala varianter. Många digitaliserar i efterhand. Bygger du en ny anläggning är det enklare, du kan ställa helt andra krav på hur du får din nya dokumentation. Men sitter man med en 20 år gammal anläggning man inte den möjligheten. Men blir det inte väldigt kostsamt att digitalisera all sin dokumentation? – Det är kostnadseffektivt att anlita ett företag som digitaliserar en stor mängd dokument åt gången. När ändringar ska göras i en ritning finns redan en digital, vektoriserad fil att arbeta med, istället för att personalen själv ska hantera den processen varje gång en ändring ska göras. Är det till och med en självklarhet idag att digitalisera sina pappersoriginal? – Personligen tror jag att de yngre medarbetarna kommer att ställa det som krav. Man förväntar sig att det ska finnas digitalt. Det är så de är vana och arbeta och det finns också stora vinster med att slippa hämta fram fysiska ritningar eller annan dokumentation ur ett fysiskt arkiv. Här finns tid, pengar och tillgänglighet att spara! ››KONSULTGÄNGET SOM JOBBAR MED UNDERHÅLL BLOGGAR OM SIN VARDAG PÅ: MIDROCBLOGG.SE/ASSETMANAGEMENT/ Midroc Project Management levererar till ett av Sveriges största vindkraftprojekt Nordisk Vindkraft bygger nu en av Sveriges största vindkraftparker. Midroc Project Management har fått totalentreprenaden att leverera de två vindkraftstationerna som utgör parkens nav. Nära Sidensjö i Västernorrland bygger Nordisk Vindkraft en 144 MW stor vindkraftpark bestående av 48 vindkraftverk. – Det är alltid intressant med vindkraft och grön energi, och vi är oerhört stolta att vi har fått förtroendet att leverera en totalentreprenad till Nordisk Vindkraft, säger Magnus Rosén, enhetschef och projektledare på Midroc Project Management. När anläggningen är klar ska den varje 10 år producera 400 Gigawattimmar el. Slutkunden är Tyska Stadtwerke München och anläggningen beräknas förse 160 000 hushåll med el. Midroc Project Managements uppdrag består i att leverera de två 130/33 kV stationerna som transformerar energin från vindkraftparken till 130 kV el. – Det är ett mycket intressant projekt med höga krav på teknisk kompetens och kvalitet, och det är också första gången vi får in ett sådant här stort projekt. Det betyder mycket för oss, och det kommer att skapa många arbetstillfällen. Byggnationen inleddes under 2013 och Midroc Project Managements del av projektet kommer att överlämnas under 2014. Foto: Midroc HALLÅ DÄR... Midroc Property Development skapar Framtidens kontor Glöm de öppna stereotypa landskapen och glöm de slutna kontorsrummen på rad. I framtidens kontor kommer miljöerna att variera och se olika ut beroende på vilka aktiviteter som ska ske. I Alléhuset i World Trade Center i Lund byggs just nu ett framtidens kontor. När Midroc skapar åt de 225 anställda på Consafe Logistics sker det med ett nytt tänkande. Borta är idéerna om de öppna kontorslandskapen. Borta är också sedan länge den traditionella cellösningen där varje enskild medarbetare hade ett eget rum. Det nya sättet att skapa kontor är aktivitetsbaserat eller på engelska ABW (Activity based working). Idéerna har sitt ursprung i så kallade CoCon-kontor i Holland på 1980-talet där den enskilde medarbetaren fortfarande hade sin egen plats men det även fanns andra miljöer skapade för olika aktiviteter. I ABW är den egna platsen borta, du har ett hemvist med skåp och laptop men inget skrivbord. I stället rör du dig i olika miljöer beroende på vilket arbete som ska göras. – När man kommer in på kontoret möts man av loungen, en publik yta med reception, en väntyta för gäster och kanske ett kafé, berättar Mikael Strand, affärschef på Midroc Property Development. Om man sedan till exempel ska sitta i möte finns olika slags rum för det, vill man arbeta mer koncentrerat finns arbetsrum, ännu mer avskilt ett bibliotek, och så vidare. Vilken miljö man väljer och hur ofta man byter miljö beror på vilket slags jobb man behöver göra. Vissa kanske byter miljö flera gånger per dag, andra kanske sitter kvar i samma miljö för att behovet att byta inte finns. Det handlar om att hitta bästa miljön för den arbetsuppgift man har för tillfället. – Allt fler företag är nyfikna på ABW, också som ett sätt att stärka sitt varumärke. Det här går ju även hand i hand med övergången till en digital arbetsplats. Tack vare den behöver man ju inte längre ha en fast arbetsplats. Nu styr situationen mycket mer, säger Mikael Strand. ”Vilken miljö man väljer beror på vilket jobb man behöver göra.” ”Ingenting är mitt” och ”allt är vårt” Midroc har redan börjat applicera idéerna på sitt eget kontor i Malmö. I Lund prövas det för första gången med en annan kund. Det här sättet att skapa kontor kan också vara ett sätt att skapa en kulturförändring inom ett företag, menar Peter Syrén, vice vd i Midroc Property Development. – Vi kommer att gå mot tanken att ”ingenting är mitt” och ”allt är vårt”. Idén med att ha en hemvist och sedan röra sig i olika miljöer kommer folk att känna igen från gymnasiet i skolan, menar Peter Syrén. – Där har man sitt skåp med sina böcker, sitt material och sedan rör man sig till gymnastiksalen när du ska ha idrott, fysiklokalen när du ska laborera. – I ett ABW-kontor har du gymnastik, fysik och kemi i samma kontor fast i olika miljöer. Om det papperslösa kontoret har det länge siats, men det kommer nog att förbli en utopi. Däremot sjunker mängden papper vi förbrukar tack vare den digitala förändringen. Med padda eller annan skärm kan vi ständigt vara uppkopplade och mera lättrörliga. Information som tidigare arkive- rats på papper kan nu sparas digitalt. För Midroc, som förvaltar fastigheter och skapar kontoren, handlar det nya sättet att skapa kontor även om långsiktighet och hållbarhet. Om du hyr ut en mera anpassningsbar miljö är behovet för företagen att byta lokaler, om verksamheten ändras, inte lika stor. Tidigare har ett företag som velat utöka hyrt en lite större lokal. Med ABW är man inte begränsad till ”en person, en arbetsplats”. I dag är närvaron vid det egna skrivbordet bland anställda på svenska kontor mellan 30 och 50 procent. Om man bygger en arbetsplats per närvarande person skulle man kunna ha hälften så många platser som anställda. – Men det handlar inte om det utan om flexibiliteten. Just om man inte gör ”en person, en kontorsplats” utan en miljö som stödjer verksamheten så fungerar miljön i alla fall när du blir fler eller färre. Det är då det blir hållbart. Tidigare sätt att arbeta, som till exempel under IT-bubblan eller i telemarketingföretagen, har skapat övergående idéer om hur kontor ska vara byggda. Men att aktivitetsbaserade kontor skulle ha samma korta livslängd avvisar Peter Syrén. – Det här är inte en trend, utan med all flexibilitet och långsiktighet är det en klok och hållbar tanke om hur man bör skapa kontor. 11 Pergamums upptäckt läker svårläkta bensår Stor marknadspotential Pergamum bedömer att marknadspotentialen för LL-37 globalt är över 600 miljoner euro i årlig försäljning. – Vi investerar bara i världsförbättrande teknologier och banbrytande idéer. Vi ser en enorm potential i Pergamums peptider, både i den hjälp de kan ge människor och marknadsmässigt, säger Göran Linder, vd på Midroc New Technology. Pergamum utvecklar läkemedel baserade på terapeutiska peptider, kroppsegna substanser som finns i hud och vävnader. Terapeutiska peptider som är en del av vårt naturliga immunförsvar har flera verksamma egenskaper – de är sårläkande, förhindrar ärrbildning och är inflammationshämmande. Dessutom har de egenskaper som gör att de kan slå ut bakterier så snabbt att mikroberna inte hinner utveckla resistens. Pergamums läkemedelskandidat baserat på peptiden LL-37 har potential att bli den första i en helt ny klass av läkemedel ”Sex gånger högre sårläkningshastighet med LL-37.” 12 för svårläkta bensår. I en fas 2-studie behandlades 34 patienter, som led av venösa bensår, antingen med placebo eller med någon av tre olika doser av en gelformulering av LL-37. Resultaten visar bland annat att sårläkningshastigheten för patienter som fick den optimala dosen av LL-37 var cirka 6 gånger högre jämfört med dem som fick placebo. Studien visade även att LL-37 är säkert, tolererbart och inte förknippat med några allvarliga biverkningar. Ovanligt lyckade resultat När det gäller läkemedel för bensår kan det vara svårt att påvisa effekterna statistiskt eftersom man ofta ser sårläkning även hos patienter som behandlas med placebo. Det beror på att många bensår är underbehandlade och blir bättre av den extra omsorg som en klinisk studie innebär. För att få ett urval där bensåren faktiskt är svårläkta, valde Pergamum att först behandla alla patienter med placebo. Bara de som trots det inte visade tydliga förbättringar valdes ut till studien. – Hos de patienter som fick den mest effektiva dosen av LL-37 kunde man se Foto: Pergamum Foto: Pergamum Svårläkta bensår kan vara väldigt handikappande för den enskilde patienten, och är ett stort problem för hälso- och sjukvården idag. Det här är ett sjukdomsområde i behov av nya behandlingsmetoder, och det finns ett stort globalt intresse för nya läkemedel. Idag finns minst 15 miljoner patienter globalt. Mörkertalen tros dock vara mycket stora och antalet patienter beräknas öka markant. – I exempelvis Latinamerika blir det allt vanligare med bensår orsakade av diabetes. Diabetes ökar dramatiskt över hela världen, och det innebär att även de följdsjukdomar som uppkommer efter en långvarig sjukdom som diabetes ökar, säger Jonas Ekblom, vd för Pergamum AB, ett av Midroc New Technologys portföljbolag. I en rapport från WHO spås förekomsten av diabetes fortsätta att öka, åtminstone fram till 2025. Svårläkta bensår är vanligast hos äldre människor, och världens befolkning blir allt äldre. Jonas Ekblom, vd för Pergamum AB. Foto: Midroc Kroniska och svårläkta bensår ökar explosionsartat världen över. Ändå har praktiskt taget inga medicinska framsteg gjorts inom området på decennier. Förrän nu. Pergamum avslutade nyligen en studie på peptiden LL-37 som visar väldigt goda resultat på svårläkta sår. – Bensår som tidigare bedömts inte kunna läka alls, har läkt helt på tio veckor, säger Göran Linder, vd på Midroc New Technology. Pergamum utvecklar läkemedel baserade på terapeutiska peptider, kroppsegna substanser som finns i hud och vävnader. Terapeutiska peptider som är en del av vårt naturliga immunförsvar har flera verksamma egenskaper – de är sårläkande, förhindrar ärrbildning och är inflammationshämmande. Göran Linder, vd på Midroc New Technology. Hos de patienter som fick den mest effektiva dosen av LL-37 kunde man se tecken på sårläkning redan efter en vecka. tecken på sårläkning redan efter en vecka, och vissa sår som ansetts vara kroniska hade läkt fullständigt vid det sista uppföljningsbesöket. Jag har aldrig hört talas om att en så pass liten studie gett så entydiga resultat. Nu vill vi gärna hitta ett stort läkemedelsföretag med muskler att antingen sälja hela bolaget till, eller rättigheterna till läkemedlen, säger Göran Linder. fram till statistiskt säkerställda skillnader. Det är väldigt ofta som fas 2-studier inte lyckas första gången, säger Jonas Ekblom. I Pergamum har man i år haft inte mindre än tre olika fas 2-studier som alla tre har uppvisat positiva resultat. Förutom LL-37 har också peptiden PXL01, som motverkar ärrbildning vid till exempel handkirurgi, och DPK-060, som behandlar hörselgångsinflammation, visat fina resultat. – Vi har nu tre studier som alla visar att de kroppsegna peptiderna har mycket goda terapeutiska egenskaper, som visar att det verkligen fungerar. Det har ingen annan gjort, säger Göran Linder. – Det är mycket ovanligt att ha tre så lyckade fas 2-studier i samma bolag och vi är väldigt glada för detta. Att komma hit har hela tiden varit vårt affärsmål, säger Jonas Att ha positiva resultat i fas 2 är en nyckelförutsättning – Klinisk fas 2 är enligt min uppfattning den del av arbetet som är strategiskt allra svårast. Här finns många hänsyn som ska tas; hur lång studien ska vara, vilken typ av patienter som ska behandlas, hur många man ska behandla gentemot budgeten. Ju färre patienter desto svårare att komma Ekblom. Nästa fas, fas 3, kostar nämligen hundratals miljoner kronor. – Det är i regel inte möjligt att genomföra fas 3-studier med riskkapitalfinansiering. Kostnaderna är helt enkelt alltför stora. Här måste man ha en stark industriell partner och det är där vi är nu – att hitta bra samarbetspartners, säger Jonas Ekblom. Ernst & Young är anlitade som affärskonsulter och sökandet har påbörjats. – Vi för en dialog med ett flertal läkemedelsbolag. Ett antal internationella bolag visar ett starkt intresse, och vi har intensifierat processen och ringat in några som vi vill titta vidare på. Vårt mål är att vi under första kvartalet 2014 ska ha identifierat en liten grupp troliga förvärvare av Pergamum, säger Göran Linder. 13 Ingrid Bogren antar gärna nya utmaningar ”Jag är en tävlingsmänniska och det är något jag tar med mig i jobbet.” Viljan att ständigt utvecklas är en stark drivkraft för Ingrid Bogren, projektledare på Midroc Project Management. Fascinationen för att lära sig nya saker har lett henne framåt och ut i världen; i karriären och privat. På jobbet har hon nyligen avslutat ett prestigefyllt uppdrag – och på sin fritid är Ingrid internationell pingisdomare. För ett och ett halvt år sedan började Ingrid Bogren sin anställning på Midroc Project Management. Hon beskriver det som en riktig kick att börja på Midroc. Här finns möjligheterna att ständigt utvecklas. Det var just utvecklingsmöjligheterna som fick henne att rikta in sig mot energiteknik redan tidigt i karriären. Hon ville arbeta inom ett område där man hela tiden kan lära sig nya saker. – Jag läste på Chalmers Lindholmen och tyckte att det var roligt med energiteknik. Där fick jag upp ögonen för bland annat kraftpannor. Det finns så många inriktningar att arbeta med inom området – process, mekanisk konstruktion, el och instrument, bygg. Sådant tycker jag är väldigt spännande. Det Ingrid uppskattar är att det är ett komplext och brett område, ett område man inte i första taget blir fullärd inom. – Du ställs hela tiden inför nya utmaningar och lär dig något nytt varje dag. Ingrid Bogren Gör: Projektledare på Midroc Project Management. Just nu konsult på E.ON Bor: I Mölndal tillsammans med min man Lyssnar på: Just nu mycket på Amy McDonald och Michel Teló, annars är det väldigt varierat; jag lyssnar på det mesta, gärna svensk pop 14 Foto: Niklas Olsson Fritidsintressen: Pingis, resa, träffa kompisar SM-guld i bagaget Även privat drivs Ingrid av utmaningar. Hon har spelat pingis på elitnivå, 1991 tog hon SM-guld för juniorer, och som senior har hon spelat i högsta serien. Nu spelar hon mer sporadiskt för BTK Linné; det blir något inhopp då och då i division 1, och hon försöker ställa upp i veteran-SM varje år. Sitt stora pingisintresse får hon istället utlopp för som domare. – Jag har både spelat och varit tränare. Jag tyckte att det var kul, men jag ville gärna testa att vara domare också. Jag vill utmana mig själv och hela tiden komma längre. Jag gillar känslan av att vara på osäker mark och pröva nya saker. Känslan man får när man klarat av något som man först kände sig osäker på är fantastisk, tycker jag. Ingrids recept på framgång är uthållighet – Det gäller att ge det tid, att inte ge upp om det blir motigt. Jag är en tävlingsmänniska och det är något jag tar med mig i jobbet. Men det har nog både sina plus och minus. Viljan att lyckas finns alltid där, men ibland finns inte möjligheterna. Då kan det vara tufft att man ställer höga krav på sig själv. Ingrid började döma på distriktsnivå 1995, och sedan 2001 är hon internationell pingisdomare. – Det är ett riktigt avbrott från allt annat man gör i vardagen. Man får åka världen runt och det är verkligen roligt. Hon dömde nyligen en World Tour-tävling i Las Vegas och var också en av domarna under VM i Guangzhou i Kina, 2008. Att vara internationell pingisdomare är dock inget man blir rik på. Hon får själv stå för alla resekostnader, och det är tidskrävande. Så det brukar bli en till två internationella tävlingar om året. När matcher i Pingisligan, högsta serien i Sverige, spelas i Göteborg är hon också med och dömer. PROFILEN En utmaning även yrkesmässigt Konsulter från Midroc Project Management arbetar sedan 2008 med ett projekt gällande E.ONs investering i att modernisera kraftvärmeverket. Hösten 2012 drabbades Åbyverket av en brand, och Ingrid fick i uppdrag att göra en tidsplan för att få igång anläggningen igen. Hon blev kvar som konsult i återuppbyggnadsprojektet, som delprojektledare för mekanik och brandsanering. I augusti 2013 gjorde ett föräldravikariat högre upp i organisationen att bolaget flyttade upp sina underchefer ett steg. Då fick Ingrid en unik möjlighet och utmaning även yrkesmässigt. Hon fick förtroendet av E.ON att under en period kliva in som anläggningsansvarig på Åbyverket i Örebro. Rollen innebär att hon har totalansvar för drift- och underhållsplanering och investerings- och revisionsplanering. Att en konsult får den typen av ansvar hör inte till vanligheterna, och det är ett uppdrag hon känner sig stolt över. – Av arbetsuppgifterna i sig har jag stor erfarenhet, med det är klart att det är en utmaning att komma från ett projekt som man själv styr, till att vara inne i ett annat företag med allt vad det innebär av nya rutiner och system. Samtidigt är det väldigt spännande och jätteroligt, och jag trivs väldigt bra här. Det är en härlig arbetsplats med bra stämning. 15 Midroc rekryterar för FRAMTIDEN Stora delar av svensk industri står inför en stor generationsväxling. Många företag har svårigheter att locka unga med tillräckligt attraktiva jobb eller, som i Midroc Automations fall, knyta till sig ingenjörer med tillräcklig erfarenhet. För att anta utmaningen har företaget startat ett traineeprogram. Stort intresse för traineeprogrammet Medelåldern på företaget ligger runt 42 år. Det är inte en alarmerande hög medelålder men företaget har ändå valt att förbereda sig för en kommande generationsväxling. – Vi klarar oss idag men vi behöver bli fler för att kunna ta oss an framtida utmaningar. Vi är i en bransch som växer och vi får hela tiden förfrågningar om nya uppdrag, säger Linda Mägi, HR Business partner på Midroc Auromation och ansvarig för programmet. Traineeprogrammet, som startade för drygt två år sedan, hade i första omgången fem traineer. Intresset för att komma med i andra omgången som startade i höstas var stort. Över 150 studenter anmälde sig och av dessa antogs elva. Programmet på 18 månader är uppdelat i tre block: elkonstruktion, programmering och projektledning. De som antagits till programmet har anställts direkt i Stockholm, Göteborg, Sandviken, Trollhättan, Kiruna, Gävle och Karlstad. Oavsett om man senare väljer att arbeta som konstruktör, programmerare eller projektledare så behöver man kunna lite av alla tre grenarna. – För att till exempel bli en duktig projektledare måste man förstå både hur en konstruktör och en programmerare arbetar, säger Linda Mägi. 16 Beate Ukvitne är en av deltagarna på traineeprogrammet. Hon har direkt kommit in i arbetet i Trollhättan bland annat med att göra kabelinstallationsritningar till nya linjer på Volvo. Ritningar som ska användas av montörer på plats för att koppla extern utrustning. Beate håller med om att man måste få en helhetsbild. – Möjligheten att pröva de olika arbetsområden är en av anledningarna till varför jag sökte traineeutbildningen. Om jag till exempel i framtiden arbetar med programmering så blir mitt arbete lättare om jag även har kunskaper i konstruktion. Ett sätt att öka erfarenheten bland de anställda inom ett industriföretag är att locka över personer från konkurrenter eller andra företag på orten. Men så vill inte Midroc Automation göra. I stället väljer företaget att arbeta långsiktigt med sin rekrytering. – Att locka unga med högskoleutbildning är ett bättre sätt att bygga långsiktig erfarenhet än att köpa eller ”stjäla” personer från andra företag, säger Linda Mägi. – Jobben blir mer och mer avancerade och vi behöver få in fler med högre utbildning. De som börjat som traineer får erfarenhet och blir riktigt duktiga om ett tag. Sedan ser de till att vi också får en bra blandning av åldrar. Bredden lockar Projekten som Automation arbetar med kan finnas över hela världen. Linda Mägi tror att det är den bredden som lockar unga att söka till företaget. – Vi har just nu ett stort projekt i Indonesien som handlar om att fjärrstyra driften i en underjordsgruva. Det finns spänning i sådana projektet och även om man till exempel sitter i Sandviken kan man vara del i något större, säger Linda Mägi. Automations affärsstrategi är att både ha små lokala projekt och samtidigt ha ett antal stora kunder som löper på hela tiden. Företaget eftersträvar att ha kraft att kunna ta sig an stora kunder som till exempel ABB. – Att vi har den bredden skapar sammanhållning och det finns också möjlighet att själv välja, utifrån vilket skede man befinner sig i livet, om man vill jobba småskaligt med lokala projekt eller ta sig ut i större sammanhang i världen, säger Linda Mägi. ››NÄSTA ANSÖKNINGSPERIOD ÄR VÅREN 2015 MED START TILL HÖSTEN 2015. MER INFO PÅ: MIDROCAUTOMATION.SE Överst från vänster: Marco Valdivia, Joel Öhrling, Marcus Slogén, Jonas Enerbäck, Magnus Greppe, Daniel Ristic, Elvedin Kovac, Beate Ukvitne, Marcus Jorholm, Kristina Silverbåge, Kalle Larsson ➊ Varför valde du att söka till traineeprogrammet? ➋ Vad jobbar du med som trainee? ➌ Vad hoppas du att programmet ska leda till? Beate Ukvitne, Trollhättan ➊ – Att programmet ger möjlighet till utbild- FAKTA Midroc Automation •Midroc Automation är en division inom Midroc Electro. •Automation eller automatisering syftar till att låta maskiner eller teknik utföra arbeten. Typiska uppdrag för Midroc Automation kan vara: •Att byta styrsystem för trafikstyrningen i Lundbytunneln i Göteborg. Det innebär konstruktion, programmering, byte av systemet, uppgradering av programvaror och avancerad verifikationshantering för personskiften. •Att göra fjärrstyrnings-, trafiklednings- och produktionsledningssystem för gruvproduktionen i Freeportgruvan i Papua Nya Guinea. Det innebär systemering, programmering, montageledning och hårdvarukonstruktion. •Att göra ett processtyrningssystem för företaget Coca-Cola i Sverige. Det innebär konstruktion, programmering och idrifttagning. Foto: Midroc Ingenjörer är en av svensk arbetsmarknads just nu mest eftertraktade yrkesgrupper. Många företag står inför stora utmaningar med att lyckas knyta till sig ingenjörer, och särskilt ingenjörer med erfarenhet, när branscher både växer och har en stor generationsväxling framför sig. För att möta dess problem har Midroc Automation startat ett traineeprogram. På företaget arbetar cirka 170 ingenjörer spridda över hela landet från Malmö till Kiruna. Uppdragen, som i huvudsak handlar om automatisering i industrin, kan vara allt mellan att byta styrsystem för hur trafiken dirigeras i Lundbytunneln i Göteborg till att göra fjärrstyrningen av gruvdrift på ön Papua Nya Guinea. ningar, att testa på olika arbetsområden, och att få stöd av en mentor. Det ger en jättebra start in i arbetslivet som nyutexaminerad ingenjör! ➋ – Just nu kör vi ett konstruktionsblock i traineeprogrammet och vi har börjat bekanta oss med programmet e-plan (elkonstruktion). Jag har till exempel gjort kabelinstallationsritningar till nya linjer på Volvo. Jag har också fått testa på att arbeta i verkstaden för att se det jag ritat i verkligheten. ➌ – Fördjupade kunskaper i områdena konstruktion, programmering och projektledning. Få en helhetsbild av hela ”förloppet” kring arbetet vid automationsprojekt, vilket jag tror är viktigt att man har. Marcus Slogén, Trollhättan ➊ – För att det ger en bra introduktion till yrkeslivet som automationsingenjör, då man får chansen att sätta sig in i olika arbetsområden (konstruktion, programmering och projektledning) innan man beslutar sig för att satsa helhjärtat på ett område. Jonas Enerbäck, Mölndal ➊ – Som nyutexaminerad var det svårt att veta precis vad jag vill arbeta med. Här får jag prova på olika roller i företaget och hitta en plats där jag trivs. Tonvikt i programmet läggs inte endast på tekniska aspekter utan även projektekonomi och projektledning vilket jag tycker låter spännande. ➋ – Nu arbetar vi med konstruktion. Jag får pröva att skapa ritningar och övrig dokumentation som behövs för att i slutändan kunna framställa en fysisk produkt. Jag har också haft praktik i verkstaden. ➋ – Jag jobbar idag med ett trafikstyrningssystem för världens största kopparoch guldgruva i Indonesien. ➌ – Jag hoppas att jag under programmet ➌ – Att få en bred kunskapsbas med mig in i yrkeslivet som ingenjör, och att jag redan i ett tidigt stadie skapar mig ett kontaktnät inom organisationen. får en förståelse för hur hela Midroc Automation fungerar som företag. 17 Foto: Peter Kroon Här bygger Midroc KOMPLETTA STADSDELAR ”Samarbetet på alla plan, mellan alla aktörer är avgörande.” Att våga bygga ett nytt hotell mitt i den rådande lågkonjunkturen kan tyckas vara en utmaning och kräva stort mod. Men inte om man frågar Anders Junger, vd för Winn Hotel Group som i mars tar över nybyggda Park Inn by Radisson i Lund. – Det är inte modigt, utan smart och långsiktig. 18 Midroc satsar långsiktigt Midroc Property Development, som utvecklar båda områdena, har som mål att bygga så kompletta stadsdelar som möjligt eller områden som långsiktigt kompletterar befintlig bebyggelse. Satsningen i Lund är en fortsättning på det som började med World Trade Center i Malmö. I Malmö blandas ett par hundra bostäder med cirka 70 000 kvadratmeter kontor, ett femtontal butiker och restauranger med ännu ett hotell. Det är erfarenheterna härifrån som används nu när Lund Anders Junger, vd för Winn Hotel Group satsar på att ta marknadsandelar med nya hotell. växer åt sydost. Vid den nya avfarten från E 22:an vid Råby trafikplats vill Midroc, förutom att hyra ut företagslägenheter, locka små och större företag att etablera sig. – Vi väljer att även bygga hotell för att göra våra områden ännu mer kompletta, säger Peter Syrén, vice vd i Midroc Property Development. – Om vi hade tänkt kortsiktigt hade vi kunnat bygga bara ett kontorshus. Men vi förvaltar ju också och då behöver vi satsa på hållbarhet, se till att företagen som hyr in sig trivs och stannar kvar länge. För det behövs butiker, restauranger och hotell. – Vår absolut viktigaste tanke är att skapa möten mellan människor. De sker inom World Trade Center och restauranger, konferenslokaler och i hotell. I Lund sammanlagt på cirka 28 000 kvadratmeters yta. Ett radarpar med framgång För att skapa framgång i projekt är samarbete på alla plan och mellan alla aktörer avgörande. På Midroc har samarbetet mellan de olika avdelningarna Midroc Property Development som är byggherre och Midroc Project Management som är projektledare varit viktigt. I detta har de två cheferna, Håkan Sörensen, projektchef på Midroc Property Development och Jan Johansson, byggledare på Midroc Project Management blivit något av ett radarpar. De började samarbeta för drygt fem år sedan med hotellbygget i Malmö och säger sig ha hittat en bra samarbetsform. – Vi kompletterar varandra utan prestige, och jobbar som ett team där vi har en gemensam uppgift att klara av, säger Jan Johansson. – Dessutom har vi fått tillräckligt med tid att planera och se till att vi haft realistiska tidsplaner. Det är en framgångsfaktor, säger Håkan Sörensen. FAKTA •Midroc Property Development utvecklar olika stadsdelsområden i Skåne, bland annat WTC Malmö, WTC Lund och Metropol i Helsingborg. Alla innehåller en blandning av boende, kontor, butiker och hotell. •Av de tre Park Inn by Radisson hotellen ska Winn driva dem i Lund och Helsingborg. Hotellet i Malmö drivs av Ligula. •Midroc har inte för avsikt att äga hotellen långsiktigt. Lund är sålt till Fastighets AB Balder. Hotellen i Malmö och Helsingborg kommer också på sikt att säljas. Foto: Gunnar Nydrén Expanderar med nyproduktion Hotellgruppen Winn expanderar med ett hotell per år just nu. När de väljer vilka orter de ska satsa på prioriteras bra tillväxt både vad gäller befolkning och näringsliv. Dessutom är bra kommunikationer viktigt. Ofta har det blivit lite större regionstäder som Helsingborg, Uppsala eller Lund som valts ut. I städer som dessa har det vanligtvis inte byggts nya hotell på ett par tre decennier. – Dagens hotellgäster vill ha nya produkter. Med våra nya hotell tror jag att vi tar lite marknadsandelar, menar Anders Junger. – När vi bygger nytt så kanske de andra renoverar. Om man liknar det vid en bil så blir det för kunden ungefär som att välja mellan en renoverad Volvo 240 och en ny Volvo XC60. Att Winn valde att satsa i Lund beror bland annat på att det finns en hög stabil beläggning bland hotellen med höga priser. Universitetsstaden kommer med sina nya forskningsanläggningar ESS och Max IV fortsätta att locka ännu fler forskare och teknikföretag. Verksamheter som kan dra många hotellnätter. Samtidigt som hotellet i Lund invigs i mars så har bygget av ett annat Park Inn nyligen påbörjats i Helsingborg. – I Helsingborg är andelen företagsgäster färre. Här lockar bland annat turism och sportcuper fler privatgäster. Här är priserna lägre men samtidigt beläggningen högre, säger Anders Junger. Foto: Alex & Martin Vid Råby trafikplats intill E22:an växer just nu en ny liten stadsdel fram. I nya World Trade Center Lund ska arbetsplatser, företagsbostäder och parkeringsgarage samsas med ett stort hotell. Hotelloperatören Winns Park Inn blir med 192 rum Lunds näst största hotell. Att satsa på ännu ett hotell mitt i rådande lågkonjunktur där tillväxttakten i resandet minskat kan tyckas vara en stor utmaning och kräva stort mod. Men Winns vd Anders Junger har en annan syn. – Branschen har gått upp och ner precis som övrig ekonomi sedan 2008, men det är inte jordens undergång. Det kommer bättre tider och då är det smart och långsiktigt, inte modigt, att satsa nu. – Alla våra kalkyler ska klara även tuffa år. Vi övervintrar och så kanske det visar sig att vi också har passat på att bygga i en tid där byggmarknaden inte var överhettad. •Hotellen byggs enligt så kallad turnkey-modell med all FF&E (Furniture, fittings and equipment) färdigt när hotellen hyrs ut. All inredning ner till bestick och lakan hyrs av den som driver hotellen. Radarparet: projektchef Håkan Sörensen, Midroc Property Development och byggledare Jan Johansson, Midroc Project Management. 19 ”Vår vision i Midroc är att vi ska bidra till en bättre framtid.” Good Water gör skillnad Nära 800 miljoner människor runt om i världen saknar tillgång till rent vatten. Tack vare svensk vattenreningsteknik från SolarWave och svenskt socialt ansvarsarbete (CSR) renas nu smutsigt vatten så att tusentals människor i Morogororegionen i Tanzania kan dricka sitt vatten. FAKTA SolarWave •SolarWave AB tillhandahåller livsnödvändiga lösningar drivna av solenergi, såsom vattenrening och avsaltningsanläggningar. •Midroc är genom Midroc New Tecnology delägare i Solarwave. •I vårt CSR arbete betalar Midroc SolarWave för vattnet i Tanzania. 20 Foto: SolarWave •Som ett första led i sin etableringsstrategi bygger företaget upp en närvaro i Afrika. Bidrar till en bättre framtid I Morogororegionen i Tanzania har Midroc investerat i drift och underhåll av tre anläggningar under två år. Två av anläggningarna ligger vid skolor, den tredje vid en sjukstuga. Tack vare det kan nära 10 000 människor få tillgång till rent dricksvatten. – Vår vision i Midroc är att vi ska bidra till en bättre framtid. Just det här är ett konkret sätt att kunna göra det. Vi har pratat länge om att jobba med en lämplig organisation i ett CSR-projekt. Att det blev ett samarbete med SolarWave beror dels på att vi är delägare i företaget, men också på att Good Water project hjälper väldigt många människor med hjälp av en smart och innovativ teknik, säger Midrocs kommunikationschef Marina Vangstad. – I det här så är vi inte bara ett av flera företag som bidrar. Det här är vårt projekt och vi kan känna att det är just vi som gör skillnaden. Våra anläggningar producerar upp till fyra miljoner liter rent vatten per år, det gör att tusentals människor slipper en daglig kamp för att få tag på rent vatten. Nu ska vi stå för drift och underhåll under två år framåt, säger Marina Vangstad. Viktigt med långsiktighet Att långsiktigheten är viktig menar även SolarWaves vd, Johan Wennerberg. Han betonar skillnaden mot andra vattenbiståndsprojekt, som till exempel att borra brunnar. – Om man, som där, bara lämnar över tekniken så faller ofta projektet på att reservdelar och teknisk kompetens saknas. Det undviker vi genom att ha personal på plats under hela projektets livslängd. Är vattnet rent blir människor inte sjuka lika mycket. Det gör att vuxna kan arbeta mer och att barn inte missar skolan, säger Johan Wennerberg. – En person dricker ungefär 1 000 liter vatten per år. Genom att slippa koka upp det, som är det traditionella sättet att rena vatten, sparar man på miljön. Koldioxidutsläppen minskar med 300 kilo per person och år. Dessutom minskar avskogningen då man inte behöver samla in ved. Ett sätt att få anläggningar att leva vidare är att bygga upp en fond på plats. I dag betalar en tanzanier i Morogoro cirka fyra kronor per år för 1 000 liter vatten – som inte är rent. SolarWave undersöker nu om man skulle man kunna ta ut en skolavgift på cirka sju kronor per elev och år för att bekosta drift och underhåll av en reningsanläggning. ”Vi kan känna att det är just vi som gör skillnaden.” ››MIDROC.SE/OM-MIDROC/CSR Foto: SolarWave – Nu slipper tanzanierna i Morogoro koka vatten för att det ska bli rent. Det sparar ved och kol och i förlängningen både pengar och miljö. Den som säger det är Johan Wennerberg, vd på SolarWave. Det svenska företaget har utvecklat en teknik där smutsigt vatten kan renas och avsaltas med hjälp av solceller. För att genomföra satsningarna, som kallas Good Water project, försöker SolarWave få andra företag att investera i projekten, som en del i deras sociala ansvarsarbete (CSR). 21 Foto: Åke E-son Lindman Avancerade system hjälper till att HÅLLA VASA I FORM Efter 333 år på havets botten bärgades skeppet Vasa. Det nästan 400 år gamla skeppet ska överleva i 1 000 år till är det tänkt. Då gäller det att hon tas väl om hand. En av de viktigaste aspekterna för att bevara arkeologiskt trämaterial är ett stabilt klimat. Genom dåvarande dotterbolaget Browik Installation har Midroc Electro levererat nya automationssystem för att luftmiljön runt skeppet ska vara optimal. – Drömklimatet för skeppet är så konstant som möjligt. Vasa är extremt känsligt för skillnader i ljus, temperatur och luftfuktighet, säger Stefan Elfström, arbetschef på Midroc Electro. Vasa bägrades 1961 efter flera misslyckade försök. Under utgrävningarna efteråt hittades 28 000 föremål, bland annat 700 skulpturer och 64 kanoner. Efter 27 år i provisoriska lokaler invigdes Vasamuseet 1990. Våren 2013 genomfördes en stor tillbyggnad och översyn av klimatsystemet. På 1620-talet lät Gustav II Adolf bygga det största och ståtligaste skepp som svenskarna någonsin sett. Men av de storslagna planerna på en skräckinjagande krigsmaskin blev det inget. Som bekant sjönk hon redan på premiärturen 1621 – och där fick hon ligga till 1961 efter flera misslyckade bärgningsförsök. För att nationalklenoden ska kunna fortsätta bevaras för kommande generationer krävs optimala klimatförhållanden. Efter den ovanligt regniga sommaren år 2000 upptäcktes att skeppets yta var märkbart förändrad. Gulvita fläckar som några år tidigare börjat synas på skrovet hade blivit betydligt fler och större. Träet hade blivit surt, vilket kan leda till nedbrytning. Två forskningsprojekt startades för att undersöka vilka hot Vasa stod inför, och vilka åtgärder som kunde sättas in. Bland annat togs en ny klimatanläggning i bruk. – Skeppet mår inte bra av för stora svängningar i temperatur och luftfuktighet. Konservatorerna på Vasamuseet ställer höga krav på inomhusklimatet, därför var det viktigt för oss som hyresvärd att anlita företag med erfarenhet av avancerade system för klimatstyrning, säger han. – Det gamla skeppet är oerhört känsligt för yttre påverkan. Vid för hög fukthalt kan trädet svälla och bakterier och mögel bildas, och vid för låg fukthalt kan träet dra ihop sig eller spricka. För att parera för varierande luftfuktighet utomhus har systemet både avoch befuktning av friskluften, säger Stefan Elfström, arbetschef på Midroc Electro i Stockholm. Foto: Karolina Kristensson ”Det gamla skeppet är oerhört känsligt för yttre påverkan.” 22 2 000 besökare per dag Våren 2013 genomfördes en stor tillbyggnad för att klara ett ökat publiktryck. I och med tillbyggnaden räknar man med en ökning av antalet samtidiga besökare från 1 500 till 2 000 per dag. Utbyggnaden och det ökade besöksantalet gjorde att klimatsystemet på nytt behövde ses över. Den här gången fick ett dotterbolag till Midroc Electro, Browik Installation, uppdraget att leverera nya klimatsystem. (Genom en pågående fusion ingår Browik i sin helhet i Midroc Electro från och med den 1 januari 2014.) Magnus Kruså är specialist på VVS och inomhusklimat på Statens Fastighetsverk som äger och förvaltar fastigheten Vasamuseet. Klimatkrav gav spännande utmaning I Vasamuseet finns också många andra omständigheter att ta med i beräkningarna. Det är inte bara väderförhållandena utanför museet att ta hänsyn till. Vasamuseet har ett stort antal besökare varje dag som avger både värme och fukt, men antalet varierar stort från dag till dag, och varierar från 0 på natten till upp till 2 000 på dagtid. – Det här var en oerhört spännande utmaning, den här typen av klimatkrav har vi inte stött på tidigare. Vi arbetar normalt mycket med komfortreglering och energibesparing i kontorsmiljöer. Där är det arbetsmiljöverkets regler som gäller, och temperaturskillnader på flera grader är ok. I Vasamuseet får det bara skifta max två grader. Det krävs väldigt många beräkningar för att kunna reglera klimatet. Varje enskilt aggregat har nio olika reg- lersekvenser med bland annat återvinning, kyla, värme, tre avfuktare, befuktare och flöde på CO2-halten i utställningshallarna. Då man inte var nöjd med de programmerbara styrsystem, PLC, som en konkurrent hade installerat tidigare ville slutkunden byta till ett system som man hade bra erfarenheter av från en ombyggnad på Stockholms stadsbibliotek. – Vi anpassade oss efter kundens önskemål och bytte system. Vi hade tidigare pratat om att lära oss ett nytt PLC, så det var både en utmaning och en bra möjlighet för oss, säger Stefan Elfström. Ytterligare en utmaning bestod i att anläggningen var igång under i princip hela processen. – Det stängde bara i sex veckor för ombyggnationen. Resten av tiden var museets verksamhet igång som vanligt med besökare. Så vi gick i skeppshallen och jobbade samtidigt som besökare tittade på skeppet. För att besökare även i framtiden ska kunna fascineras av det storslagna skeppet pågår kontinuerligt forskning om Vasas bevarande. FAKTA Vasa •Vasa sjönk 1628 på sin jungfruresa. •Hon bärgades den 24 april 1961. •Vasa har en längd av 69 meter och 11,7 meters bredd. •Höjden från köl till stormastens flaggstångstopp är 52,5 meter. •Av den 150 man starka besättningen tror man 30 omkom vid förlisningen. 23 Midroc Rodoverken – största entreprenören på Ett oerhört stort och viktigt uppdrag Med 130 000 av de sammanlagt 500 000 mantimmarna som lagts på inspektion, underhållsarbete och investeringar på processanläggningen var Midroc Rodoverken den enskilt största entreprenören. 428 medarbetare har skrivit 2381 riskanalyser, rapporterat 287 incidenter och avvikelser, utfört 149 skyddsronder och hanterat 600 arbetsordrar på underhåll. – Det här är ett oerhört stort och viktigt jobb för oss, vi satt på plats från januari till oktober 2013, säger Stefan Lindholm, stoppchef på Rodoverken. Stefan Lindholm har lång erfarenhet av underhållsbranschen, främst från beställarsidan där han arbetat i 34 år. – Jag har varit med många år i den här branschen och det här projektet har i princip fungerat klanderfritt, säger han. Förklaringen är rigorös planering kombinerat med flexibilitet, och en enorm arbetsinsats av alla iblandade. Det är en pressad arbetssituation när tusentals personer ska genomföra tusentals krävande insatser – på kort tid. För beställaren kostar varje stängd dag stora summor. – Planeringen är självklart viktig, men det gäller att också vara lyhörd och vara beredd att vara flexibel och rätta sig efter situationen. Preems stora revisionsstopp Under en dryg månad i höstas genomförde Preemraff Lysekil sitt mest omfattande revisionsstopp. Samtidigt gjordes också omfattande investeringar i över hundra olika projekt. Med närmare 2 300 entreprenörer och 450 av Preemraffs egen personal på plats, räknas stoppet till de största i Europa. HALLÅ DÄR... Det svänger alltid lite från den ursprungliga planeringen. För mig handlar det om att vara ute mycket och lyssna på de som faktiskt utför själva arbetet. Många gånger är det de som sitter på den mesta kunskapen om hur man löser problem mest effektivt om de uppstår. 100 procent fokus När det gäller skydd och säkerhet måste man väldigt strikt följa planen. – Man måste ha 100 procent fokus på vad man sysslar med under ett sådant här projekt. Vi har lagt väldigt mycket kraft på säkerheten. Fyra personer har arbetat heltid med säkerhetsfrågor, och det har varit väl investerade pengar. Alla incidenter eller avvikelser ska rapporteras. Incidentrapporteringen är ett viktigt verktyg för både beställare och entreprenör för att ytterligare kunna öka säkerheten. – Folk måste våga öppna sig. På sådana här jobb finns det ibland en kultur bland de som utför arbetet att inte rapportera. Man kanske inte vill berätta om något inträffat, eller så tror man helt enkelt inte att det är viktigt. Vi har lyckats att vända den trenden, och varit riktigt duktiga på rapportering i det här projektet. – Att skära sig lite fingret kan kanske tyckas vara en bagatell, men om vi får in bra dokumentation som visar att samma sak ofta inträffar med ett visst redskap så får vi ju se över om vi kan använda ett annat verktyg istället, för att minimera risken för skador. Vi har också varit noga med att rapportera även sådant där vi sett förbättringspotential där inte vår egen personal varit iblandad, något som beställaren har uppskattat. 400 extra personer krävdes Under revisionsstoppet hade Rodoverken uppdraget att se över rörsystemen. Men under stoppet fick de även frågan om de kunde ta över och utföra montering på torn och behållare. – Vi kunde klara det genom att styra om en stab på 10 – 20 man. Vi låg bra till tidsmässigt och var färdiga med några andra arbeten. Och jobben gick väldigt bra. Rodoverken har även ett löpande underhållsavtal med Preem som innebär att man har 25 – 30 man ständigt på plats i Lysekil. Att rekrytera all den personal som krävdes inför stoppet var en stor utmaning. – Runt de stora stoppen är det hård konkurrens om kompetensen. Men vi har ett brett kontaktnät och vi var ute i god tid för att rekrytera de 400 personer som krävdes. ...Bernt Henriksson Foto: Midroc Två års förberedelser och sju veckor av intensivt arbete under revisionsstopp och uppstart är nu avklarat. Hur har det gått? – På det stora hela har det gått bra, och vi har lyckats bättre på många områden än på vårt förra stopp för sex år sedan. Vi hade satt upp ett antal väldigt högt ställda mål och vi har klarat av de flesta. – Framförallt känns det bra att vi inte haft några större olyckor. När man drar ihop 2 300 entreprenörer och har sammanlagt 500 000 mantimmar på samma ställe under fem veckor vore det konstigt om det inte inträffade några incidenter alls – även om det självklart var vårt mål. Totalt hade vi dock fyra incidenter som resulterade i frånvaro. 24 Hur har ni lyckats med det? – Vi har haft ett väldigt fokus på säkerheten och ett bra samarbete med alla duktiga entreprenörer, som har varit väldigt noga med skyddsarbetet. Vad är det som krävs för att man ska ro iland ett sådant här projekt? – Noggranna förberedelser är väldigt viktiga. Mycket hänger på att logistiken fungerar och bra beredning av alla jobb. Allt måste finnas på plats. Vi kan inte stå mitt i stoppet och säga att vi glömt att beställa delar, eller att vissa delar är försenade. Att allt fungerat beror på vår planering och att vi har valt rätt entreprenörer. Och inte minst att våra objektledare och koordinatorer har gjort ett fantas- Foto: Niklas Olsson Stoppchef på Preem Lysekil där man under hösten stannat raffinaderiets produktion för revisionstopp. tiskt jobb. Jag vill tacka alla involverade! Gick allt som planerat? – Ett gasutsläpp i starten gjorde att vi förlorade några dagar och kom lite efter. Vi har också haft flera tillkommande åtgärder som gjort att det drog ut på tiden. Vi ska kunna köra i sex år till nästa stopp, och det är viktigt att allt blir åtgärdat. Våra inplanerade reservdagar räckte inte riktigt till. Men det här var inget som vi kunde förutse, eller hade kunnat göra annorlunda. 95 procent av alla jobb som skulle utföras blev klara i tid. Alla jobb har fungerat väldigt bra och alla har verkligen gjort sitt bästa. Nu har vi ett energisnålare raffinaderi med lägre utsläppsnivåer och högre verkningsgrad. ›› SE FILMEN OM REVISIONSSTOPPET PÅ: WWW.MIDROC.SE/PREEMFILM OCH LÄS MER I LINQ NR 7: WWW.MIDROC.SE/OM-MIDROC/PUBLIKATIONER 25 Foto: Midroc Så skapas VÄRLDENS MODERNASTE GRUVA Midroc Automation får uppdraget att leverera ett helautomatiskt styrsystem till världens största guldgruva i Papua, Indonesien. Uppdraget är en del av en total order på drygt 800 miljoner svenska kronor från det amerikanska gruvbolaget Freeport-McMoRan Copper & Gold Inc. Utmanande projekt fick Nyligen genomförde Midrocbolaget Metalock ett utmanande uppdrag på en av Chevrons kraftanläggningar i Indonesien. Men till att börja med var det inte mycket som gick rätt. En trasig turbin hade lagats på fel sätt, och gjort den svårare att reparera. Och efter bara ett par dagar på plats blev Metalocks personal sjuk. Men Metalock lyckades vända ett otursdrabbat projekt till något positivt. – Ett enda jobb, med många utmaningar genererade flera positiva spinoffer, säger Martyn Green, koncern-vd för Metalock Engineering. Metalock Engineering minimerar produktionsförluster för sina kunder genom att reparera utrustning på plats istället för att skeppa den till en verkstad. Bolaget erbjuder mobil bearbetning till en rad olika industrier. Med bolag i Sverige, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Sydafrika, Indien och Saudi-Arabien har Metalock förmågan att reagera snabbt på både planerade och akuta mekaniska tjänster och reparationer, dygnet runt över hela världen. Den här gången var det en trasig turbin på Chevrons geotermiska kraftanläggning på Java i Indonesien som behövde reparation på plats. Ett lokalt bolag som först anlitats, insåg snabbt att de inte hade re26 surserna att klara av jobbet och kontaktade Metalock Engineering. – På mindre än en vecka hade vi mobiliserat utrustning och tekniker och var på plats redo att börja arbeta, säger Martyn Green. Men väl på plats ställdes Metalock inför stora problem. Chevron hade fått felaktig information av en konsult och försökt svetsa turbinens blad utan rätt värmebehandling, vilket gjort materialet för hårt. – Det fick resultatet att vi var tvungna köra våra maskiner långsammare än vanligt. I det här fallet hade man också kopplat in utrustningsleverantören Mitsubishi för sent. Allt var gjort i fel ordning. Mekaniska reparationer och underhåll på Foto. Mats Bengtsson POSITIVA EFFEKTER plats kräver ett urval av skräddarsydda maskiner och utrustning. Arbetet utförs ofta under stark tidspress och under tuffa förhållanden och Metalock Engineering har utvecklat sina egna tekniker och egen utrustning för att klara de flesta utmaningar. – Om vi hade gjort det här jobbet på samma sätt som vi brukar, hade vi klarat av det på 14 dagar. Nu slutade det med att vi arbetade i 45 dagar. Men det var inte bara det komplicerade arbetet i sig som skapade problem. Kraftstationen ligger högt uppe i bergen, en fem timmar lång bilfärd från Jakarta. Boendeförhållandena var dåliga och efter ett par dagar började personalen bli sjuk. Två per- soner hamnade på sjukhus med dysenteri. – Att arbeta på plats hos kunden innebär ofta arbete under tuffa förhållanden, och vi planerar ofta in extra personal, speciellt när vi arbetar i till exempel Asien. Vi vet att vi kommer att drabbas av att anställda blir sjuka. Men det här var något utöver det vanliga. Extra personal kallades in och de fick flytta personalen till ett hotell. Det innebar att personal fick lägga till 1,5 timmes bilfärd i vardera riktningen till sina redan 12 timmar långa arbetsdagar. Efter 45 dagar var jobbet till slut klart, och hela personalen kunde flyga hem med hälsan tillbaka. – Uthållighet, och det faktum att vi har den rätta utrustningen och erfarenheten hjälpte oss att inte bara klara jobbet bra, utan också att få en del positiva spinoff-effekter. Internationell servicekedja Under åren har Metalock utvecklat service och samarbeten med tillverkarna av originalutrustning för att kunna erbjuda en internationell servicekedja. I det här fallet var Mitsubishi mycket imponerade av sättet som Metalock handskades med projektet och har bjudit in dem till ett möte i Japan. – Mitsubishi insåg att vi har utrustningen och kompetensen att hantera den här sortens projekt. Det här är ett perfekt tillfälle för oss att inleda förhandlingar om en överenskommelse med Mitsubishi. Metalock kommer också att inleda ett samarbete med det lokala bolag som först fick uppdraget av Chevron. – De har kompetensen, kontakterna och kunskapen om kulturen i Indonesien, och vi har kompetensen, tekniken och utrustningen. Det är ett strålande tillfälle för båda bolagen. Foto: Midroc Metalock Engineering erbjuder underhålls- och reparationstjänster för tung industri över hela världen. Gruvorna, som ligger på 4 100 meter över havet, i berget Grasberg på Papua, Indonesien, betraktas som världens största guldfyndighet och har under årtionden brutits som dagbrott. Här har det amerikanska gruvföretaget Freeport-McMoRan fyra gruvor i drift och gruvorna sysselsätter totalt ca 30 000 personer. Från 2016 ska brytningen ske under jord och för att klara av övergången mellan dagbrott till underjordsdrift anlitar gruvföretaget återigen svenska Midroc Automation för att minimera produktionsbortfallet. Midroc har tidigare levererat styrsystem till en av gruvorna och nu beställer Freeport styrsystemet även till övriga gruvor. Den totala summan av ordern är värd drygt 800 miljoner svenska kronor. – Vi är oerhört stolta över att återigen få förtroendet att leverera produktionskritiska system till ett av världens mest framstående gruvföretag, säger Jonas Bergmark, chef på Midroc Automation. Med Midroc Automations system blir gruvan världens mest högteknologiska gruvoperation under jord. Midroc Project Managements byggnation prisas som ”Årets byggnadsmärke” Det är Bostadsrättföreningen Rönnen i Järfälla som tilldelas priset ”Årets byggnadsmärke” av bygglovs och miljönämnden i Järfälla kommun. Midroc Project Management har byggt flerbostadshusen åt HSB Bostad och Rits Arkitekter har designat husen. Kvarteret Rönnen ligger i det redan bebyggda området Viksjö centrum och prisas bland annat för en god anpassning till befintlig miljö. Ur juryns motivering: ”Hänsyn har tagits till platsens naturvärden och markarbetena är varsamt utförda. Ädelträd har skyddats och sparats och bidrar till miljöns trivselfaktor. Markplaneringen har blivit lyckad och tillför projektet kvaliteter, både som utförande och som projekteringsidé. Utförandet är välgjort på detaljnivå över lag och nämnas kan också omsorgen i entréns välkomnande utformning med ytterdörr i trä och kakelmosaik i trapphallen. Ett enkelt men ofta bortglömt motiv, ett positivt inslag som kommer många till del dagligen”. – Det är givetvis väldigt roligt att området fått priset. Vi är mycket nöjda med samarbetet med HSB Bostad och hela projektet har gått smidigt och bra, säger Jakob Ljunggren, produktionschef på Midroc Project Management. 27 Foto: Nicklas Thegerström MIDROC UTVECKLAR NYTT Miljövänligt system för elproduktion Midroc Project Management, Midroc Electro och PowerCell utvecklar nu tillsammans ett miljövänligt reservkraftverk för elproduktion. Smart Energy Container är ett flyttbart system som är anpassat för att möta tillfälliga energibehov där det normalt sett inte finns tillgång till el. Med låga koldioxidutsläpp är det ett miljövänligt alternativ till traditionella dieselanläggningar eller stora batterilager. Mitt i hamnområdet i Värtan i Stockholm står ett ensamt litet plåtskjul. Om man inte visste bättre skulle man kunna tro att det bara var ett förråd. Men innanför väggarna döljer sig en pump, och under den en 35 meter djup arbetsplats. – Betongen vi skulle ta oss igenom var över två meter tjock. Det smala schaktet var rejält igensatt och den vanliga betongsågen med klinga dög inte. I stället fick vi borra två hål och trä en diamantvajer igenom. Sedan satte vi vajern på ett drivhjul och började såga. Den som berättar är Erik Bäcklund. Han är vd på Ekotec, Midrocföretaget som sanerar förorenad mark och vatten. Att rensa gamla oljebergrum är ett vanligt uppdrag för de 18 anställda. Men normalt går de bara in genom en dörr i berget och kliver mer eller mindre rakt in i rummet. Här i Värtan i Stockholm måste man ta hissen, 35 meter rakt ner i mörkret. Ovan mark, i det som ska bli ett nytt stort bostadsområde, är allt som syns ett litet pumphus. Men skenet bedrar. Under huset sträcker sig det tre gånger tre meter smala schaktet rakt ner i underjorden. Här har Erik Bäcklund och hans anställda installerat ventilations- och säkerhetsutrustning och en hiss, som tar arbetarna ner till det 20 meter breda och 110 meter långa bergrummet som lagrat dieselolja i många år. Hundratals tomma bergrum Under femtio- och sextiotalet byggdes hundratals bergrum för lagring av olja, framförallt av militära, strategiska skäl, över hela landet. Om kriget bröt ut skulle vi vara oljeoberoende. – Men nu anses vi inte behöva dem längre; blir det oroligheter har vi ju oljelandet Norge så nära, säger Erik Bäcklund. På botten av bergrummet i Värtan, som stått tomt i över tjugo år, har vatten trängt in och på ytan ligger bioslam. När Värtan ska bli bostadsområde och miljösaneras måste slammet upp. För det arbetet har energiföretaget St1 anlitat Ekotec. Att det skulle finnas några framtida miljöproblem med bergrum där olja har lagrats avvisar Erik Bäcklund. När Ekotec får bort dieseln på vattenytan ska det inte finnas någon diesel kvar i rummet eller i marken. – Nej, grundvattentrycket har varit stort mot rummet. Och eftersom vatten har högre densitet än diesel så har dieseln tryckts inåt och inte kommit utanför bergrummet. För att få upp dieseloljan skickas en liten ”35 meter rakt ner i mörkret.” 28 robot längst in i rummet. Roboten trycker sedan oljan mot pumpslangarna. Oljan, som lägger sig på ytan, pumpas upp till så kallade settlingstankar, höga smala behållare där oljan får stå och separeras. Sedan återanvänds den som bränsle. – Hur mycket det blir är oklart, men kanske ett par hundra kubikmeter. Viktigt med säkerheten Fram till sommaren kommer tre personer att arbeta heltid med att sanera rummet. En person sitter ovan mark för att ha kontroll på all utrustning och se till att allt går säkert till när de två andra sanerar nere i bergrummet. – Säkerheten är jätteviktig. Man jobbar ju i en stor dieseltank. Tänk dig en bensinstation och att du går in i deras cistern, med den skillnaden att storleken där är 50 kubikmeter. Här är rummet 45 000 kubikmeter. Vi gör en ny riskanalys varje vecka, berättar Erik Bäcklund. När arbetet är klart kommer hålet att gjutas igen med ett lika tjockt betonglock som förut, pumphuset försvinner och ingen kommer någonsin att se vad som döljer sig därunder. Systemet är en kombination av bränslecellerna PowerPac, batterilager, solpaneler och vindkraftturbiner som byggts samman i en flyttbar container för att lätt kunna transporteras mellan olika byggplatser. PowerPac, som är utvecklat av PowerCell, ett av Midroc New Technologys portföljbolag, är det hittills mest miljövänliga och effektiva systemet för energiutvinning ur standarddiesel. Koldioxidutsläppen minskar med mer än 50 procent i jämförelse med en konventionell dieselgenerator. Dessutom blir det inga partikelutsläpp. Miljövänlig energi Smart Energy Container kan användas istället för en dieselgenerator för att klara energiförsörjningen vid byggprojekt där det inte finns el, till exempel om man bygger vindkraftspark uppe på ett fjäll, säger Pehr Brunnegård, enhetschef på Ny Teknik, en enhet inom Midroc Project Management. Kraftbolag som satsar på vindkraftverk är typexempel på potentiella kunder. Det är bolag som är intresserade av miljövänlig energi och som ofta bygger på platser där det inte finns el tillgängligt för byggprocessen. Ett annat typiskt användningsområde kan vara som backup-system för till exempel mobilmaster vid driftstörningar på det ordinarie elnätet. Idén till Smart Energy System uppkom i samband med ett pågående samarbete mellan Midroc Project Management och Nordisk Vindkraft som just nu bygger en av Sveriges största vindkraftsparker i Västernorrland. Pehr Brunnegård har tidigare arbetat på teknikkonsultföretaget STRI, som driver forskning kring Smarta elnät. Han såg kopplingarna mellan Nordisk Vindkrafts behov och det dieseldrivna bränslecellsystemet PowerPac. Ytterligare ett Midrocbolag kopplades in i processen, Midroc Electro, som kommer att svara för byggandet av Smart Energy Container. Nu arbetar Midroc Project Management, Midroc Electro och PowerCell tillsammans med Nordisk Vindkraft för att skräddarsy den allra första Smart Energy Containern. Nordisk Vindkraft vill ha en container med så hög effekt som möjligt. I den Smart Energy Container man utvecklar för kraftbolaget sitter flera PowerPac. – Bränslecellerna alstrar också värme, vilket gör det tekniskt komplicerat att ha många i en container. Vi tittar nu på ett sätt att lösa det och samtidigt ta tillvara på den alstrade värmen. – Vi hoppas på en första leverans inom ett halvår. Flera andra intressenter finns, och Pehr Brunnegård hoppas på bredare försäljning när PowerCell får igång sin serieproduktion. ››MER INTRESSANT LÄSNING OM POWERCELL: POWERCELL.SE/JOIN-US/NEWS/ FAKTA Powercell •Energiteknologibolaget PowerCell ägs idag av Volvo Group Venture Capital, Fouriertransform, Midroc New Technology och OCAS Ventures. •PowerCell utvecklar och distribuerar avancerade bränslecellsystem. •PowerPac var en av de nya tekniker som USA:s president Barack Obama fick presenterade för sig under Sverigebesöket i höstas. •Bränslecellsystemet PowerPac konverterar effektivt diesel till el och är baserat på egenutvecklad och patenterad teknik. •Kärnan i PowerPac-systemet är reformatorn, som omvandlar standarddiesel till vätgas genom en kontrollerad katalytisk process, vilket innebär att ingen förbränning sker i processen. Därför sker heller inga giftiga utsläpp. •Serietillverkning av PowerPac beräknas komma igång 2015. Framtida utveckling av systemet kan komma att omfatta ett bredare effektområde och användning av olika bränslen (till exempel biodiesel, metanol, etanol, DME och biogas). 29 Mot den digitala arbetsplatsen i molnet med Alucrom levererar stororder på Produktionsrum Termoplastbehandling Med ”Produktionsrum” får alla, från beställare till leverantör, ett gemensamt digitalt rum att arbeta i. På den nya sajten når man direkt alla dokument som har med ett pågående projekt att göra. ”Vi gör det som väldigt många andra bolag vill, förenklar för medarbetaren.” 30 utbildade superanvändare Först ut att kliva in i det digitala rummet nu i höstas var bolagen inom två av Midrocs affärsmodeller: service och entreprenad. 30 superanvändare utbildades, framförallt inom de stora entreprenadbolagen som till exempel Midroc Electro och Midroc Rodoverken. Mikael Sjöström är Projektingenjör på Midroc Electro och har varit med i referensgruppen ”entreprenad”. Han är en av superanvändarna. När nya projekt startas succesivt under våren kommer Mikael att hjälpa till med att utbilda kring de nya funktionerna. – Det gäller att få ut budskapet att systemet kommer att uppdateras vartefter. Och att vi lär ut de stora skillnaderna hur det är att arbeta i vår nya Sharepoint-miljö. Hur filerna är tillgängliga för alla och att man checkar in och ut när man ska börja och sluta jobba med en fil. 30 Midroc är en av de första i världen I början av 2014 anslöts även Midrocs tre andra affärsmodeller: investering, fasta arbetsplatser och konsultverksamheten. Midroc var ju ett av de 15 första bolagen i världen som testade Microsofts nya plattform (nya versionen av Office 365). Dessutom har företaget, som första svenska, lagt över mycket av sin datatrafik i Microsofts version av ”Molnet”. Tack vare det kan man nu i Produktionsrum komma åt mycket mer information än tidigare. Allt som finns inom Microsofts sfär går att ladda ner. De enda filer som kommer att hållas utanför är de från CAD-program. Men för kunder kommer det inte att märkas då dessa filer sparas ner i andra format. I Produktionsrum finns också länkar till andra system, exempelvis till affärssystem så att projektledaren hela tiden uppdateras på den ekonomiska statusen för projektet. För att komma igång med ett projekt måste man på sajten först välja affärsmodell och sedan beskriva projektet, till exempel ”bygga en nationalarena”, så att alla som bjuds in vet vad projektet handlar om. – Då har du din gemensamma yta för projektet. Sedan är det bara att börja arbeta, säger Mats Axelsson. – Det blir en bättre arbetsmiljö för alla. Vi kan hantera våra projekt effektivare genom att vi kan jobba närmare både kunder och leverantörer. – En annan vinst är att man kan jobba med gemensamma projekt mellan bolagen. Produktionsrum (My meetings and productions) är en av fyra delar i den nya plattformen. De andra är ”Community”, ”Our unit” och ”My site”. Med alla dessa delar skapas en helhet för den anställde, från ett enda fönster kan hon komma åt allt som har med bolaget att göra: projekt, forum, kalendrar och den egna sidan. – Alla fyra delar är viktiga i det här bygget, menar Midrocs IT-chef Mia Wahlstein. Om man ser det utifrån verksamhet så kommer Produktionsrum att vara välanvänt. Det är ju här större delen av vår verksamhet ligger. Alla medarbetare jobbar i en produktion av något slag. Den nya plattformen är redan i full gång sedan årsskiftet. Produktionsrum kommer dock att börja användas av de olika bolagen vid olika tidpunkter. Till halvårsskiftet ska det vara i full användning. – Vi är otroligt tidigt ut. Vi gör det som väldigt många andra bolag vill, det vill säga förenklar för medarbetaren, säger Mia Wahlstein. vilket gör att Göteborgs Spårvägar AB har specificerat termoplastbeläggning som enda alternativ i sitt förfrågningsunderlag. – Material behandlat med termoplast har väldigt lång livslängd jämfört med lackade eller målade ytor. Det är runt 20 – 25 procent dyrare, men har i gengäld en livslängd på över 40 år, säger Brian Thomsen, avdelningschef för termoplast på Alucrom. En annan fördel är den glatta ytan med ytterst lite friktion. Det gör den enkel att klottersanera, och lämplig för till exempel vattenledningar där man vill uppnå högt tryck med små dimensioner eller andra områden där det lämpar sig med låg friktion. – Vi har ytbehandlat snöplogar här i Gävle, och kunden upplever att de minskat sin dieselförbrukning tack vare den minskade friktionen. Termoplastbeläggning utförs på Alucroms anläggning i Gävle till ett ordervärde av cirka fem miljoner per år. Alucrom ytbehandlar nu 135 varmförzinkade spännstolpar med termoplast åt Göteborgs Spårvägar. Storsatsning på Foto: Emilia Göransson En annan sak att lära ut är hur varje dokument öronmärks med metadata, till exempel med vilket företag det tillhör, om det är redovisande eller styrande och så vidare. Allt metadata görs för att dokumenten ska bli sökbara i Sharepoint. – Det här kommer att sänka trycket på den stora mängden mejl med bifogade filer som skickas. Samtidigt kommer det att säkerställa att versionshanteringen på alla dokument blir rätt. Nu finns det bara en fil som alla kan komma åt och uppdatera. Det är den största fördelen. Den andra är att vi kan dela enskilda filer eller mappar med externa parter såsom beställare och leverantörer, säger Mikael Sjöström och tar ett projekt som exempel: – Midrocs nyförvärvade företag Browik har fortfarande sin egen it-sfär. Trots det kan vi enkelt samarbeta över gränserna med att dela dokument på ett strukturerat sätt i projektet ”Kv Skeppshandeln”, där Browik levererar styrsystem för kommersiella lokaler och hotellrum i Hammarby sjöstad. ELFACK gav resultat Midroc Electros satsning på Elfack 2013 på Svenska Mässan i Göteborg överträffade alla förväntningar. En kontakt med norska energibolaget Hafslund ledde till att Midroc Electro nu är på god väg att göra sin första ställverksaffär i Norge. Midroc Property Development belönas med Malmös Stadsbyggnadspris Foto: Upload / Nordicphotos Nu tar Midroc ännu ett stort steg mot den gemensamma digitala arbetsplatsen. ”Produktionsrum” är en del av koncernens nya IT-plattform, (Microsofts nya version av Office 365), där man kan lägga upp hela strukturer för hur man ska jobba både inom bolagen i koncernen och överskridande med andra bolag. En ny arbetsyta ersätter gamla mejl- och filhanteringssystem. – Fast det blir smartare. Man kommer åt allt, från det som har direkt med projektet att göra till det mer privata som till exempel mejl och kalender. Den som säger det är Mats Axelsson, divisionschef Nord på Midroc Electro. Han är projektledare och beställare för Produktionsrum. Tillsammans med kollegan Petter Back och en testgrupp, med medlemmar från alla bolagen inom Midroc som arbetar med vår affärsmodell entreprenad, har han arbetat aktivt sedan november förrförra året med att utveckla projektet. Alucrom ytbehandlar nu 135 varmförzinkade spännstolpar med termoplast åt Göteborgs Spårvägar på sin anläggning i Gävle. Hälften av stolparna levererades i höstas, och resterande stolpar ska levereras under början av 2014. Termoplastbeläggning är en metod att med värme smälta ut ett plastpulver på en metall i syfte att erhålla ett långtidsverkande och miljövänligt korrosionsskydd. Metoden sker utan lösningsmedel och innehåller bland annat inga isocyanater (som kan orsaka svår astma), eller tungmetaller och är därför en miljövänlig ytbehandlingsmetod både i produktion och användning. Metoden ger också ett mycket bättre skydd jämfört med våtlackering när det gäller till exempel väder- och UV-beständighet, och har hög slagseghet. Dessutom har den en isolerande förmåga mot ström. Kombinationen av varmförzinkning och termoplast ger en överlägsen livslängd, Foto: Niklas Olsson När Göteborg bygger ut spårvagnsnätet är det Midrocföretaget Alucrom som står för ytbehandlingen av spännstolparna. Stolparna behandlas med termoplastning enligt Corroprosystemet, en metod som inte påverkar miljön och som ger ytan en mycket lång livslängd. Strand- och Parkhusen utmed Västra Varvsgatan i Malmö belönas med Malmös Stadsbyggnadspris i klassen Bostäder 2013. Ett pris som delas ut varje år av Malmö stad. Husen har, enligt prismotiveringen, gett området Västra Hamnen ”en sammanhållen ljus och attraktiv bostadslinje och därmed också givet området en stadsmässighet som det tidigare saknade och är ett värdigt tillskott till stadsmiljön i Malmö.” På bästa läge på Riberstrand har arkitekterna Johan Celsing och Metro Arkitekter ritat fem huskroppar med stora fönster som öppnar upp fasaden och ger de boende en strålande utsikt över havet. Husen har ljusa putsade betongfasader, medan de stora takterrasserna och entréerna klätts med glaserat tegel. Byggherre till de 108 bostadsrätterna är Midroc Property Development. På Elfack i maj 2013 visade Midroc Electro, ett av Sveriges ledande el- och automationsföretag, upp sin verksamhet på en 120 kvadratmeter stor monteryta. Satsningen har lett till flera lämnade offerter och bokade möten. Midroc Electro har agenturen för ställverk från Natus, och på mässan visade man upp ett ställverk från den tyska leverantören. Det fick stor uppmärksamhet, bland annat från norska elbolaget Hafslund. – Vi fick en bra kontakt med Hafslund på mässan, och en av deras representanter har varit på besök hos Natus i Tyskland. Jag känner att vi har goda möjligheter att ro den här affären i land. Norge är en intressant marknad för oss, och det ligger väldigt väl i tiden eftersom vi nyligen har startat upp ett bolag, Midroc Electro AS där, säger SvenOlof Renström, marknadschef på Midroc Automation, som är en del av Midroc Electro. 31 MISSA INTE MIDROC PÅ UNDERHÅLLSMÄSSAN DEN 11–14 MARS 2014 I GÖTEBORG. På Skandinaviens största mötesplats för underhåll och driftsäkerhet kommer Midroc att finnas, med inte mindre än 6 bolag i en gemensam monter. Där hittar du Midroc Electro, Midroc Project Management, Midroc Rodoverken, Midroc Alucrom, Midroc Ställningar och Metalock Engineering. Vi finns i monter CO3:02. På plats händer mycket. Vi kommer att visa och berätta om en mängd olika utmaningar och lösningar och du kan också titta och känna på en hel del prylar. Dessutom bjuder vi på något att dricka och äta. Vi ses där! PS! På midroc.se kan du hämta ditt kostnadsfria entrékort till mässan.
