Medvetna relationer skapar bra interventioner

Transcription

Medvetna relationer skapar bra interventioner
Sida 32 . Förbundsnytt
TIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN . NR 03 . 2012
Medvetna relationer
skapar bra interventioner
”Intentional Relationship Model”, IRM, är en modell om medvetet
användande av sig själv som arbetsterapeut. FSA anordnar kurs
med psykologen Renée Taylor i höst den 8–9 oktober.*
IRM är utvecklad av professor Renée
Taylor, som är doktor i klinisk psykologi
och professor i arbetsterapi vid
University of Illinois i Chicago. Modellen beskrivs i hennes bok från 2008 The
Intentional Relationship – Occupational
Therapy and Use of Self. Syftet med
modellen är att erbjuda en specifik
begreppsapparat för ett medvetet
användande av sig själv som arbetsterapeut och den behandlar händelser som
förekommer i relationer mellan personer
i en interventionsprocess. Dessa händelser påverkar såväl aktivitetsengagemang
som utfall av intervention.
I modellen presenteras konkret de
praktiska färdigheter som ingår när man
som arbetsterapeut medvetet skapar en
relation med en klient. I IRM beskrivs
denna relation som bestående av fyra
centrala komponenter. Dessa är: klienten som är i centrum, arbetsterapeuten,
händelser som uppstår i mötet mellan
människor samt aktiviteten som är mål
och medel i yrkesutövandet (se figuren).
I relationen använder arbetsterapeuten huvudsakligen tre förmågor för att
klient–arbetsterapeut-relationen ska
vara verksam. Dessa är:
• Interpersonal skill base – grundläggande färdigheter som exempelvis intervjuteknik,
• Interpersonal reasoning – resonemang runt händelser som uppstår
mellan människor, en form av
reflektion under pågående arbete
reflection in action,
• Therapeutic modes – professionella
förhållningssätt.
Ett professionellt förhållningssätt är ett
specifikt sätt att relatera till klienten.
Taylor framhåller sex förhållningssätt
som används av praktiskt verksamma
arbetsterapeuter. Dessa är advocating
– förespråkande, collaborating –
samarbetande, empathizing – empatiskt, encouraging – uppmuntrande,
instructing – instruerande samt
problem-solving – problemlösande.
Ju flera olika förhållningssätt man
behärskar som arbetsterapeut ju större
repertoar har man att använda sig av i
relationen med olika klienter.
I en studie i USA där 568 arbetstera-
Client Interpersonal
Characteristics
•
•
Situational
Enduring
Occupational
Engagement
Client’s Interpretation
and Reaction to
the Event
Therapeutic
Relationship
Process
Occupation
Inevitable
Interpersonal
Events
Therapeutic
Responding to
the Event
Other Skills and Strategies
of Occupational Therapy
Therapist
•
•
•
Interpersonal
Knowledge Base
Therapeutic Modes
Interpersonal
Reasoning
Modell över medvetet relationsskapande i arbetsterapi. Källa: Renée Taylor 2008, The
Intentional Relationship – Occupational Therapy and Use of Self.
Förbundsnytt . Sida 33
TIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN . NR 03 . 2012
peuter ingick framkom att arbetsterapeuter värderade användandet av sig
själva högt och att de saknade tillräcklig
kunskap inom området. Arbetsterapeuterna ansåg även att relationen med
klienten är av stor vikt i förhållande till
resultatet av den arbetsterapeutiska
interventionen. Författarna av studien
diskuterar att medvetet användande av
sig själv behöver ägnas mer uppmärksamhet i såväl praxis, utbildning som
forskning (Taylor, Lee, Kielhofner,
Ketkar, 2009).
IRM erbjuder en omfattande och
användbar begreppsapparat för det
som arbetsterapeuter på olika sätt i dag
beskriver när det gäller ett medvetet
användande av sig själv. Modellen är
användbar för arbetsterapeuter inom en
mängd olika ansvarsområden, eftersom
modellen har relevans i arbetet med
klienter i varierande åldrar med olika
typer av funktionsnedsättningar, aktivitetsbegränsningar och delaktighetsinskränkningar i olika miljöer. Att kunna
variera sitt professionella förhållningssätt till olika klienter och situationer ger
möjlighet att uppnå ett positivt resultat i
sitt yrkesutövande.
Modellen är också möjlig att använda
för lärare vid arbetsterapeutprogram i
syfte att stödja studenter i att utveckla
förmågan till ett professionellt förhållningssätt under utbildningstiden. IRM
har potential att stärka det pedagogiska
arbetet med att utveckla ett professionellt förhållningssätt.
Vi genomför en studie inom arbetsterapeutprogrammet vid Linköpings
Universitet i samarbete med Renée
Taylor. Studien syftar till att undersöka hur studenter under sin studietid
utvecklar sitt professionella förhållningssätt i mötet med klienter. För denna
studie har ett dokument för Självskattning av professionellt förhållningssätt
bearbetats och översatts. Grunddokumentet, som är utvecklat av Taylor,
heter Self-Assessment of Modes
Questionnaire.
Studenterna får under utbildningen
vid olika tillfällen fylla i skattningsformuläret som består av 20 beskrivna klientsituationer, där man ska ta ställning till
vilket av de förkommande förhållningssätten man själv skulle vilja använda i
den beskrivna situationen. Datainsamling för studien pågår för närvarande.
Kristin Alfredsson Ågren
Anette Kjellberg
Arbetsterapeutprogrammet, Linköpings Universitet
* För mer information se kursannons på sid 35.
”En mycket praktisk kurs”
Varför gick du kursen?
– Jag hade redan tidigare läst vissa
delar i boken The Intentional Relationship, en bok som jag tyckte gav praktisk
vägledning i mitt dagliga arbete och
därför ville jag lära mig mer. När möjligheten kom att gå kurs för Renée Taylor
i Stockholm tvekade jag inte att söka.
Frågorna som kursen skulle beröra är
aktuella varje dag.
Kände du till föreläsaren innan?
– Ja, jag hade lyssnat till henne
tillsammans med Gary Kielhofner,
professor och mannen bakom Model
of Human Occupation, vid ett tidigare
tillfälle.
Vad var mest intressant och
relevant för dig i kursen?
– Hur olika förhållningssätt och
metoder vid bemötande och val av
intervention kan påverka resultatet av
åtgärden. Att själv bli medveten om sitt
eget förhållningssätt och hur man väljer
interventionssätt vid olika problem-
FOTO: FSA
Agneta Carlsson, som arbetar på Hand- och Plastikkirurgiska klinikens rehabiliteringsenhet vid Norrlands
universitetssjukhus (Nus), har stor nytta av de kunskaper
hon fick på IRM-kursen förra året.
ställningar och för olika patienter. Det
var bra att få praktisk guidning i vilka
fallgropar man bör undvika och vilka
sätt man kan utveckla för att lättare
nå ett visst resultat.
Har du haft användning för de
nya kunskaperna?
– Kursen var mycket praktisk, den gav
kunskaper och stimulans till förbättringar i det dagliga arbetet. Inte minst
för att kunna formulera problem och
diskutera med kollegor kring val av
förhållningssätt och interventionssätt.
Frågorna som kursen tar upp är välbekanta för de flesta arbetsterapeuter.
Vilka tycker du ska gå den här
kursen?
– Jag kan inte se någon arbetsterapeut som träffar patienter som
inte kan ha nytta av kursen, så länge
man funderar på hur man själv kan
påverka resultatet av en åtgärd.
Red.
Agneta Carlsson blev medveten om sitt
eget förhållningssätt på IRM-kursen.