2010 Giger, Andreas Vad är lärjungaskap

Transcription

ÖREBRO TEOLOGISKA HÖGSKOLA
Vad är lärjungaskap?
En studie om hur Hyllie Park Kyrkan kan hjälpa sina medlemmar
att leva som Jesu lärjungar i dagens kontext.
Andreas Giger
AA2554 Uppsats 15hp
Vårterminen 2010
Handledare: Roland Spjuth
SALT Årskurs 3
AA2554 Uppsats 15hp
Malmö, 11.08.2010
Andreas Giger
Vårterminen 2010
Abstract
In this essay I did a research in the area of discipleship. I looked at a big variety of books
which deal with the question of what dicipleship means today. My goal with my essay was to
help Hyllie Park Church to get to the bottom of discipleship and how Hyllie Park can help its
church members become disciples of Jesus Christ. So, the first pillar of my work was a
litterature-study, which had the goal to get a profile of how a disciple should act and how a
disciple should be living out his faith in the year 2010. In order to get a more detailed picture
of the situation Hyllie Park Church is in, I interviewed the two pastors and I read the
churchmanual, which describes the goals and vision Hyllie Park Church has. That was the
second part of my essay. The third pillar for my essay, besides the litteratur-study and the
interviews, was a questionnaire that i distributed to all church-members. My goal with the
questionnaire was to get a picture of the situation Hyllie Park members see themselves in. I
then first analyzed and compared the answers of the questionnaire with the interviews and the
churchvision. And in my second step I analyzed the results of the questionnaire with the
results of my litterature-study. Then i finished my essay with a little advice on how Hyllie
Park Church can lead its members into a living relationship with Jesus.
Keywords:
Discipleship qualities
Discipleship challenges
Hyllie Park Church
Hyllie Park members
SALT Årskurs 3
AA2554 Uppsats 15hp
Malmö, 11.08.2010
Andreas Giger
Vårterminen 2010
Innehållsförteckning
1. INLEDNING...................................................................................................................................................... 4
1.1 BAKGRUND .................................................................................................................................................... 4
1.2 SYFTE ............................................................................................................................................................ 5
1.3 MATERIAL ..................................................................................................................................................... 5
1.4 URVAL OCH AVGRÄNSNING ........................................................................................................................... 6
1.5 METOD .......................................................................................................................................................... 7
1.5.1 Introduktion .......................................................................................................................................... 7
1.5.2 Litteraturstudium .................................................................................................................................. 8
1.5.3 Intervjuer med Hyllie Park Kyrkans pastorer....................................................................................... 8
1.5.4 Enkätundersökning ............................................................................................................................... 9
1.5.5 Svårigheten med metoderna.................................................................................................................. 9
1.6 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ............................................................................................................................. 10
1.7 DISPOSITION ................................................................................................................................................ 10
1.8 DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR .......................................................................................................... 10
2. LÄRJUNGASKAP .......................................................................................................................................... 11
2.1 DEFINITION .................................................................................................................................................. 11
2.1.1 Mathetes.............................................................................................................................................. 11
2.1.2 Ekklesia............................................................................................................................................... 12
2.2 EN LÄRJUNGES EGENSKAPER ....................................................................................................................... 12
2.2.1 Sätta Jesus först i alla ting och följa hans undervisning (Mark 8:34-38/ Joh 8:31-32)...................... 12
2.2.2 Gemenskap med Gud .......................................................................................................................... 14
2.2.3 Gemenskap med andra lärjungar (Joh.13:34-35)............................................................................... 15
2.2.4 Gemenskap med icke-kristna .............................................................................................................. 17
2.2.5 Ekonomi .............................................................................................................................................. 19
2.2.5 Rättvisa ............................................................................................................................................... 19
2.2.6 Kärlek.................................................................................................................................................. 21
2.2.7 Sammanfattning .................................................................................................................................. 23
2.3 LÄRJUNGASKAP KOSTAR… ......................................................................................................................... 24
2.4 VAD HINDRAR OSS ATT BLI LÄRJUNGAR (DAGENS UTMANINGAR)?.............................................................. 25
2.4.1 Konsumism.......................................................................................................................................... 25
2.4.2 Felaktiga traditioner och förståelse vad kyrkan är............................................................................. 25
2.4.3 Rädsla att gå miste om något.............................................................................................................. 25
2.4.4 En disorienterad generation ............................................................................................................... 25
2.4.5 En ängslig generation ........................................................................................................................ 26
2.4.6 En generation utan identitet................................................................................................................ 26
2.4.7 Självupptagenhet och allmän upptagenhet ......................................................................................... 26
2.5 VAD HAR DENNA DEL GETT FÖR ENKÄTEN ................................................................................................... 26
3. HYLLIE PARKS MÅLSÄTTNINGAR ........................................................................................................ 28
3.1 SKRIVNA MÅLSÄTTNINGAR .......................................................................................................................... 28
3.1.1 Hemsida .............................................................................................................................................. 28
3.1.2 Församlingsordning............................................................................................................................ 28
3.2 INTERVJU MED HYLLIE PARK KYRKANS PASTORER ..................................................................................... 29
3.2.1 Intervju med Ferro Mehmedovic (se frågorna under 3.3) .................................................................. 29
3.2.2 Intervju med Sune Nordin (se frågorna under 3.3) ............................................................................. 30
3.3 SAMMANFATTNING ...................................................................................................................................... 32
4. VART ÄR FÖRSAMLINGENS MEDLEMMAR PÅ VÄG? ...................................................................... 33
4.1 INTRODUKTION TILL ENKÄTUNDERSÖKNINGEN ........................................................................................... 33
4.2 DIAGRAM OCH SAMMANFATTNING AV SVAREN ........................................................................................... 33
4.2.1 Bakgrundsinformation ........................................................................................................................ 33
4.2.2 Några intressanta resultat ur undersökningen.................................................................................... 33
4.2.3 Diagramexempel ................................................................................................................................. 35
4.3 RESULTATANALYS I JÄMFÖRELSE MED FÖRSAMLINGENS MÅL ..................................................................... 36
4.4 RESULTATANALYS I JÄMFÖRELSE MED EGENSKAPERNA AV EN LÄRJUNGE .................................................. 37
5. AVSLUTNING OCH METODKRITIK........................................................................................................ 39
5.1 VAD KAN VI SJÄLVA GÖRA?......................................................................................................................... 39
5.1.1 Varje person själv och kyrkan som helhet har ett ansvar ................................................................... 39
5.1.2 Leva i nära gemenskap med kristna.................................................................................................... 39
5.1.3 Vara nära Gud .................................................................................................................................... 40
5.2 VAD KAN HYLLIE PARK GÖRA PRAKTISK FÖR ATT HJÄLPA LEDA MÄNNISKOR IN I EFTERFÖLJELSE?............ 40
5.2.1 Undervisning… ................................................................................................................................... 40
5.2.2 Leva med exempel (ledarskapet)......................................................................................................... 41
5.2.3 Tjäna, hjälpa, hänvisa och förmedla (Mentor) ................................................................................... 41
5.2.4 Fokus på relationer och starka hemgrupper....................................................................................... 42
5.2.5 Fokus utåt! .......................................................................................................................................... 42
5.3 SAMMANFATTNING ...................................................................................................................................... 43
5.3.1 Det börjar nu… ................................................................................................................................... 43
5.3.2 Utmaning ............................................................................................................................................ 43
5.3.3 Uppmuntran ........................................................................................................................................ 44
5.4 REFLEKTIONER ÖVER UPPSATSENS GENOMFÖRANDE ................................................................................... 44
5.4.1. Kritiska tankar kring metod ............................................................................................................... 44
5.4.2 Andra idéer för framtida studier ......................................................................................................... 46
5.4.3 Avslutning ........................................................................................................................................... 46
6. LITTERATURFÖRTECKNING................................................................................................................... 47
7. BILAGOR ........................................................................................................................................................ 49
Bilaga 1 – Enkätform ................................................................................................................................... 49
3
1. Inledning
1.1 Bakgrund
En sak jag har funderat mycket över de senaste åren är hur vi blir ledda till att vara lärjungar
och hur vi kan leda andra in i lärjungaskap. Det finns en tendens i vår kristenhet att vi blir
söndagskristna istället för att bli efterföljare där tron formar hela vår tillvaro. Tankarna kring
detta ämne väcktes i mig genom olika observationer som jag gjorde. Jag kan uppleva att vi
kristna ständigt jagar efter ”den” rätta församlingsformen, som kan leda oss i sann
efterföljelse. Efter att jag själv har funderat över den "rätta” församlingsformen och har
observerat olika församlingar, så finns det i varje församling ett antal ”riktiga" efterföljare och
en del som bara är med på grund av att det är en fin tradition eller på grund av att det är bra
musik och stämning. Frågan som kommer upp igen är: Hur mycket påverkar kyrkans former
att en person blir en efterföljare till Jesus? Eller är formerna inte alls så viktig som vi tror? Är
det kanske andra faktorer som är avgörande? Kanske undervisningen, hemgrupper eller att
umgås med sina kristna vänner i vardagen? Det finns många frågor och säkerligen olika vägar
beroende på ens personlighet. Denna uppsats är ett försök till att förstå mer och kanske
komma lite närmare ett sätt som kan hjälpa människor in i efterföljelse.
Nya kyrkor födds fram från alla håll och kanter: mega-churches, seeker-friendly-churches,
emergent churches, missional-shaped-churches, cell-churches, och så vidare. Ofta föds dessa
kyrkor fram med drömmen att vara den ultimata kyrkan som äntligen kan ”automatisera”
processen att göra lärjungar. Självklart kommer vi aldrig kunna ”automatisera” denna process
eftersom människor inte är en produkt likt en bil. Men det finns en stor längtan att vara en
församling som lyckas att föra människor in i efterföljelse. Vårt mål som kristna är att bli mer
lik Jesus under livets gång och att kalla andra in i efterföljelse till Jesus samtidigt som
församlingen ska vara en plats där vi utrustar varandra till att bli lärjungar.
Eftersom jag har flyttat runt en del i mitt liv har jag upplevt olika kyrkformer och har sett
många gemenskaper i olika länder och har därför funderat mycket över detta. Genom dessa
erfarenheter har jag själv undrat över vilken kyrkform skulle kunna tjäna oss människor bäst
för att föra oss in i sant lärjungaskap. Jag har själv upplevt olika motivationsgrader av
efterföljelse under mitt livs gång och har upplevt att vissa församlingar har motiverat mig mer
och andra mindre. Därför tror jag att kyrkan har en direkt och stark påverkan på oss och då
menar jag mest innehållet än själva formen. Jag kommer inte att undersöka olika kyrkformer
eller vilken som är bra eller mindre bra. Olika former tilltalar olika människor och det finns
säkerligen former som fungerar bättre än andra för att leda folk in i efterföljelse och jag själv
har mina åsikter om det. Men det vill jag inte gå in på i denna uppsats. Jag vill utgå ifrån
situationen Hyllie Park Kyrkan står i och jag vill undersöka hur vi där, med de formerna vi
har, kan leda människor in i lärjungaskap.
Allt detta har väckt mitt interesse för att studera Bibeln närmare, se vad Bibeln säger om
efterföljelse och att studera litteratur som har skrivits de senaste åren om hur vi kan leva som
lärjungar idag. Eftersom jag själv är med i Hyllie Park Kyrkan sedan 5 år tillbaka vill jag med
detta arbete också studera hur Hyllie Park Kyrkan kan applicera Jesu lära med tanke att vi
lever i år 2010. Jag vill undersöka hur HPKs ledare vill leda sina medlemmar in i efterföljelse
och hur församlingsmedlemmar upplever det. Med denna studie hoppas jag kunna hjälpa
Hyllie Park Kyrka att vara en kyrka som leder människor in i efterföljelse med tanke på
vilken kontext vi lever i idag. Det som är viktigast för mig med denna uppgift är att hitta
4
förslag hur Hyllie Park Kyrka med praktiska steg kan motivera människor att följa Jesus
helhjärtat i alla livets situationer och detta oberoende om just formerna passar en eller inte.
Jag har svårt att tro att det är formen som gör folk till lärjungar eller inte. Självklart kan vissa
former motivera oss mer än andra, men jag tror att alla kyrkor oavsett hur många människor,
oavsett vilken ljudanläggning och oavsett hur bra fikat är kan leda människor in i troget och
sant lärjungaskap genom att leva ut Jesu lära och genom att sprida kärlek. Ofta kan det kännas
att vi är alldeles för ofta upptagna att diskutera vilken form gudstjänsten ska ha, istället för att
fundera hur vi kan leva som lärjungar varje dag och i varje situation.
Whenever Christ calls us, his call leads us to death...Bearing the cross does not bring misery and
despair. Rather it provides refreshment and peace for our souls: it is our greatest joy. Here we
are no longer laden with self-made laws and burdens, but with the yoke of Him who knows us
and who Himself goes with us under the same yoke...It is He Himself whom disciples find when
they take up their cross. Dietrich Bonhoeffer, Nachfolge (Discipleship)
1.2 Syfte
Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka vilka praktiska steg Hyllie Park Kyrkan kan ta
för att hjälpa sina medlemmar att fördjupa sin efterföljelse. Därför vill jag titta närmare på
Hyllie Park Kyrkan (HPK) och se hur HPK lyckas med detta och hur HPK kan komma vidare
på denna väg. Har HPKs sätt att ”leva” församling en påverkan på om församlingsmedlemmar
lever som lärjungar eller som kristna? Passar kyrkans mål ihop med det som medlemmarna
upplever och känner?
Min huvudfrågeställning när jag jobbade med detta ämne var följande:
”Vad säger olika författare om hur ett bibliskt lärjungaskap ser ut och vad kan Hyllie
Park Kyrkan göra för att leda sina medlemmar in i efterföljelse i den kontexten de
befinner sig i?”
För att kunna närma mig min huvudfrågeställning har jag brutit ner det i några mindre frågor.
- Hur kan man applicera det Bibeln säger om efterföljelse idag och vad behövs (moral,
värderingar, former,…) i en kyrka för att den ska ge en bra grund för människor att
utvecklas som lärjungar?
- Hur väljer Hyllie Park kyrka att leda sina medlemmar in i efterföljelse? Vad säger Hyllie
Park Kyrkans ledarskap?
- Hur ser HPKs medlemmar på sitt eget lärjungaskap och på församlingens betydelse för
detta?
1.3 Material
Som grundmaterial för att studera vad lärjungaskap är och hur vi kan/ska leva som Jesu
efterföljare i nutiden har jag använt böcker som handlar om just hur vi applicerar Bibelns lära
om efterföljelse i nutiden. Jag har försökt att välja böcker som på olika sätt är relevanta för
människor inom HPK, med tanke på att det är en evangelisk frikyrka. I mitt sökande hittade
jag särskilt tre böcker som kändes mest relevanta att bygga mitt arbete på. Det var Mere
Discipleship, Kingdom Ethics och The Passionate Church. När jag läste Mere Christianity,
skriven av Lee Camp, så visste jag direkt att den skulle bli en av mina huvudböcker. Lee
Camp skriver mycket bra och utmanande om vårt ansvar som lärjunge idag och han tar upp
väldigt många bra exempel ur det verkliga livet. Denna bok tar upp många exempel som jag
5
uppfattar som mycket relevanta för HPKs situation. The Passionate Church (Kallestad, Walt
och Breen, Mike) blev en huvudbok på grund av att den är skriven med tanke på att ge
praktiska råd till församlingar om hur församlingsmedlemmar kan bli sanna lärjungar och hur
församlingar kan reflektera Jesu kärlek till andra. Med tanke på mitt syfte blev denna bok
också en huvudbok i mitt litteraturstudium. Sista boken som jag la mer vikt på var Kingdom
Ethics, en bok skriven av två teologer Glen Stassen och David Gushee som jobbar mest med
etiska frågor. Livet handlar till en stor del om etiska frågor. Om vi vill leva som sanna
lärjungar så behöver vi leva ut Jesus etik i världen. Kingdom Ethics utmanar sina läsare att
göra precis det, nämligen att leva ett liv som ärar Jesus. Eftersom min uppsats handlade om
hur vi kan leva som sanna lärjungar idag, så passar även denna bok som en huvudbok. Det
som är bra med Kingdom Ethics är att den bygger på Jesu undervisning i bergspredikan .
Jag valde ut dessa tre böcker också med tanke på Hyllie Park Kyrkans tradition och teologi, så
att det inte uppstår ett dike emellan på grund av olika läror och för stora teologiska skillnader.
Som man ser har dessa tre böcker inte varit valda från början när jag började skriva min
uppsats. När jag började mitt litteraturstudium så läste och undersökte jag många böcker utan
att lägga speciellt vikt på vissa böcker. Men ju längre jag kom i mitt litteraturstudium, ju
tydligare blev det att Mere Christianity, Kingdom Ethics och The Passionate Church skulle
passa bäst som grundböcker i min undersökning.
Jag har också använt även en del andra värdefulla böcker. Förhoppningsvis blir detta en bra
blandning av böcker skrivna av teologer, pastorer, emergent church företrädare och andra.1
1.4 Urval och avgränsning
Min studie kommer helt och hållet handla om Hyllie Park Kyrkan (HPK). Som utgångspunkt
har jag valt att först utgå ifrån vad en lärjunge är. Här har jag använt mig av ett brett antal av
litteratur. Vissa böcker har jag läst genom och andra har jag bara undersökt vissa kapitel. Jag
har valt att kort redogöra för varje punkt som ingår i en lärjunges profil eftersom det annars
skulle bli för stort för denna uppsats.
Efter det att jag fått fram en profil över vad en lärjunge är, så har jag gått in och undersökt
Hyllie Park Kyrkan. För att göra det på ett sätt har jag valt att intervjua Hyllie Park Kyrkans
två pastorer personligen samt be församlingen att fylla i en enkät. Jag kunde ha gjort fler
intervjuer, men jag har bestämt mig att bara intervjua pastorerna, som representanter för
församlingens mål och hur de vill leda människor in i efterföljelse. Eftersom det är en mycket
subjektiv upplevelse om man känner att man blir ledd in i efterföljelse har jag valt att göra en
enkätundersökning för att få en så bredd bild som möjligt om vad församlingen har för
uppfattning om ämnet. Det är svårt att bedöma detta bara via några få intervjuer. Men även en
enkät kommer inte ta in alla nyanser och det skulle inte heller vara möjligt. Det jag vill få
fram ur enkäten är en så bred bild som möjligt på hur församlingens medlemmar känner. Det
blir alltså en attitydmätning.
En annan svårighet med min uppsats var att hitta rätt litteratur. Det finns mycket skrivet om
detta ämne och jag försökte undersöka ett brett antal böcker för att försöka att hitta en röd tråd
som dessa författare följer. Även här är det svårt att verkligen avgöra vad den "rätta"
litteraturen är. Naturligtvis är det svårt att undvika mina egna förutfattade tankar om
lärjungaskap och därmed påverkan i mitt val av litteraturen. Men genom mitt stora urval av
1
se litteraturföreteckning
6
böcker hoppas jag att kunna visa en större bild av vad lärjungaskap är och att därmed minska
styrning utifrån min egen åsikt och ståndpunkt i detta.
Jag har valt att inte göra ett eget exegetiskt studium, men istället använda böcker som handlar
om lärjungaskap och som har tolkat de olika bibelställena. Det skulle ha tagit mycket tid att
utvärdera de olika bibelställena själv. Jag har refererat många bibelställen som man kan titta
på som referens. Men jag har inte tolkat dessa ställen själv. Om man skulle fortsätta och
utvidga detta arbete så skulle det kunna vara intressant att själv gå in på det och tolka de olika
bibelställena.
1.5 Metod
1.5.1 Introduktion
Mitt ämne ingår i Teologisk Etik. Teologisk Etik är det ämne som studerar människors
moraliska ställningstagande och de grundläggande värderingar och perspektiv som styr dessa.
Denna uppsats intresserar sig för vilka övertygelser som blir viktiga för en person som önskar
leva efter Jesu principer och undervisning. Det handlar alltså inte om etik i avgränsad mening
som ställningstaganden till aktuella etiska dilemman, utan mer i den mening som Kingdom
Ethics beskriver etik:
Christian churches across the theological and confessional spectrum and Christian ethics as an
academic discipline that serves the churches, are often guilty of evading Jesus, the cornerstone
and center of the Christian faith…Jesus taught that the test of our discipleship is whether we act
on his teachings, whether we ”put into practice” his words. This is what it means to ”build our
house on rock” (Mt.7:24)2
Stassen & Gushee menar att det är framförallt Bergspredikan, där Jesus predikar mest om
moral och etik, som blir ignorerad och misstolkad, med konsekvensen att kristnas moraliska
beteenden, moraliska tro och moraliska vittnesbörd påverkats negativt på grund av det.3
Ett kapitel i Kingdom Ethics behandlar Virtues of Kingdom People, det vill säga ”en lärjunges
dygd”. I inledningen skriver Stassen & Gushee att det inte är tillräcklig att bara undervisa
regler och principer om rätt och fel. Det som behövs är att ge näring till ens karaktär som i sin
tur leder till att människor gör det som är rätt istället för det som är fel.4 Det är målet med
detta arbete, att hjälpa HPK att gå ett steg vidare i att ge näring till medlemmarna, så att de
utvecklar dygder och karaktärsegenskaper som hjälper dem att göra rätt i vardagen.
I min uppsats kommer jag inte pröva om Stassen & Gushee utgångspunkt om etik är sann,
utan jag ska utgå från att försöka beskriva och förstå personer som har denna övertygelse. Jag
kommer framförallt att undersöka hur dessa övertygelser blir levda och praktiserade. Etik
handlar inte bara om teorierna, men framförallt om hur man blir den människa man gärna vill
vara.
Roland Spjuth skriver I sin bok Kristen Moralhistoria att all moralundervisning syftar till att
det som är gott ska omsätta i praktiskt handlande. Men enligt Roland Spjuth misslyckas
många läroböcker med att “förankra etiken hos de personer som undervisar” genom att inte
2
Stassen&Gushee, 2003, s11.
Stassen&Gushee, 2003, s11, egen översättning.
4
3
7
riktig gå in på detta.5 Mitt mål med min uppsats är att ge några praktiska förslag hur en
Kristen etik kan omsättas i praktisk handlande.
Det är viktigt för mig att använda mig av olika metoder (teoretiska och praktiska) för att
kunna få en bättre överblick över hur situationen i Hyllie Park Kyrkan ser ut. Att endast läsa
en massa böcker skulle bara ge mig en allmän överblick över hur de olika författarna tänker.
Men i detta fall vill jag få den praktiska kopplingen till Hyllie Park Kyrkan. Därför har jag
valt att bredvid ett noggrant litteraturstudium även göra intervjuer med Hyllie Park Kyrkans
två pastorer och en enkätundersökning med församlingen. En församling är ständigt i rörelse
och det handlar om levande människor, vilket gör det viktigt för mig att få en aktuell bild av
situationen Hyllie Park Kyrkan befinner sig i nu. Det är också det min frågeställning
uttrycker: ”Vad säger olika författare om hur ett sant bibliskt lärjungaskap ser ut och vad kan
Hyllie Park Kyrkan göra för att leda sina medlemmar in i efterföljelse i den kontexten de
befinner sig i?” För att kunna besvara den frågan måste jag undersöka i vilken situation Hylle
Park Kyrkans medlemmar befinner sig i idag och vilka mål HPK har.
Frågan kan man också ställa följaktligen: ”Vad säger Jesu om hur vi ska leva våra liv och vad
kan Hyllie Park göra för att visa sina medlemmar vad det betyder att leva ett moralisk rätt liv
efter Jesu etik?”
Mitt arbete är en blandning av induktiv och deduktiv studie: Induktiv, på grund av att jag
försöker finna ut vad lärjungaskap är genom att samla ihop det jag finner genom läsningen av
olika böcker och på grund av att jag vill utgå så mycket jag kan av deras synsätt och tolkning
av de bibliska texterna. Men det ligger också en deduktiv sida i bakgrunden, nämligen att jag
har min tes att många av oss kristna (församlingen) i västvärlden har avlägsnat sig från Jesus
sätt att leva som lärjungar och behöver gå tillbaka till det Jesus uppmanar oss till. Här spelar
så klart mina egna erfarenheter och observationer, som har format mig under min uppväxt, en
stor roll. Eftersom jag själv är uppvuxen som kristen och har flyttat mycket under mitt liv har
jag varit med i många olika kristna sammanhang och detta är säkerligen en fördel i min
studie. Men jag är medveten om att det också finns en fara med detta och därför vill jag gå
ödmjuk in i denna uppgift utan att låta mina förutfattade tankar påverka mig för mycket. Jag
vill vara öppen och försöka att vara objektiv i min undersökning, även om det skulle visa sig
under processen att min tes är fel eller kanske mindre stark än jag tror.
1.5.2 Litteraturstudium
Framförallt bygger mitt arbete på ett litteraturstudium som utgångspunkt. I mitt urval av
böcker har jag valt böcker som fokuserar på lärjungaskap idag och som har tolkat det Jesus sa
och gjorde in i nutiden. För att få en bra bild över vad lärjungaskap är och vad olika författare
ur olika sammanhang tycker, har jag valt ett stort antal böcker att titta närmare på. Eftersom
jag ska skriva om Hyllie Park Kyrkan har jag även undersökt om det finns något skriven om
HPKs tankar och mål kring lärjungaskap. Det som jag kan använda är den nya
församlingsordningen och HPKs hemsida.
1.5.3 Intervjuer med Hyllie Park Kyrkans pastorer
Den andra metoden jag har använt är två intervjuer som jag har gjort med Hyllie Park
Kyrkans pastorer. Jag ville undersöka vilka målsättningar församlingens pastorer har för
lärjungaskapsträning (uttryckt i församlingens målsättningar). Jag har intervjuat pastorerna
5
se Spjuth, 2006, s11-12.
8
separat och har spelat in samtalen. Senare har jag själv sammanfattat intervjuarna och har bett
pastorerna att läsa igenom det för att bekräfta innehållens riktighet.
1.5.4 Enkätundersökning
Uppsatsens tredje och sista moment bygger på en enkät som jag har delat ut till hela
församlingen för att få en bild av deras upplevelse och uppfattning kring lärjungaskap. Jag
hoppades att få största delen av de mer frekventa gudstjänstbesökarna (ca. 200 personer) att
fylla i enkäten för att kunna få en så bredd överblick som möjligt. Av alla enkäten jag delade
ut fick jag 55 tillbaka, vilket är en bra mängd. Enkäten hade olika innebörd: a) Undersöka om
församlingens målsättningar för lärjungaskapsträning stämmer överens med det som
församlingsmedlemmar själv upplever. b) Ett slags självrannsakan för att se om man är på rätt
väg eller tro sig att vara på rätt väg. c) Stimulera till reflektion över hur församlingen hjälper
en eller kanske hindrar en att komma vidare på vägen med Jesus.
Som en förberedelse har jag läst Enkätboken av Jan Trost utgiven av Lunds Studentlitteratur
2007. Efter att jag har sammanställt alla frågor gav jag enkäten till fem personer (med
teologisk och icke-teologisk bakgrund) för att utvärdera mina frågor för att se om de uppfattas
så som jag hade tänkt. Efter utvärderingen gick jag ut med den till kyrkan genom att dela ut
den personligen och genom att maila ut den till hela församlingen. Enkätundersökningen har
framförallt varit kvantitativ, eftersom mitt mål var att framförallt se vart hela församlingen
som "ETT" är på väg. Jag vill därmed också öka kvalitén av mitt arbete genom att ha en stor
del av församlingen svara på enkäten.
Jag förstår att en enkätundersökning är begränsad i att visa det djupaste som pågår i en
människas hjärta och om jag skulle vilja nå den bäst möjliga bilden av situationen så skulle
jag egentligen vara tvungen att intervjua var och en i församlingen men med tanke på
uppsatsens storlek skulle det inte vara realistisk. Ändå är min förhoppning att med min
enkätundersökning kunna se en tendens vart Hyllie Parks medlemmar är på väg .
1.5.5 Svårigheten med metoderna
Svarigheten med ämnet är att det är svårt att avgöra vilket sätt som är bättre eller sämre för att
göra människor till lärjungar, eftersom det är väldigt svårt att mäta det. Lärjungaskap handlar
egentligen om det djupaste i var och en. Det beskriver relationen mellan Gud och människan
och det är svårt att mäta vad som djupast pågår inom en människa. Det ser man bara genom
att bo eller umgås nära en människa under en lång period och sedan är vi människor inte
heller som robotar. Vi kan kastas ur banan eller lämna Guds väg eller komma tillbaka. Därför
är det svårt att få en bild som säger hela sanningen.
I denna uppsats hade jag gärna kommit fram till en tanke om hur alla människor eller i alla
fall alla i Hyllie Park Kyrkan kan bli sanna och trogna efterföljare till Jesus och undersöka
ännu djupare varför vissa blir riktiga efterföljare och andra inte. Jag skulle gärna
prata/intervjua varje person själv för att kunna undersöka vad sann efterföljelse innebär. Jag
menar att det inte bara är kyrkan som formar en människa. Det finns många andra saker som
påverkar oss: min personlig relation till Gud, familj, vänner, samhället, osv.… och inte minst
mina egna beslut. Vi är komplicerade varelser och det är inte bara kyrkans fel/ansvar om det
skulle gå fel. Men församlingen har en stor påverkan på oss och kan hjälpa och motivera oss i
rätt riktning.
Det är det jag vill fokusera på i mitt arbete. Jag tror att metoderna som jag har valt för mitt
arbete är lämpligast i detta fall med tanke på arbetets storlek och jag tror att det går att få fram
9
en bättre förståelse genom att intervjua pastorerna och se om församlingsmedlemmarnas
erfarenhet stämmer med ledningens målsättning genom min enkät. Huvudtanken med detta
arbete är att hjälpa församlingen att utveckla sin lärjungaskapsträning och jag är övertygad att
resultaten från denna uppsats kan vara en hjälp och ett bra verktyg för Hyllie Park Kyrkans
ledarskap.
En annan svårighet är också att jag själv är medlem i Hyllie Park Kyrkan sedan 5 år tillbaka
och är därför insatt i mycket som händer i församlingen. Jag var mån om att inte påverka min
undersökning för mycket genom mina egna förutfattade meningar och funderingar. Jag visste
att det skulle vara svårt att undvika det helt och hållet. Men jag tror att enkäterna har varit ett
bra sätt att skaffa distans till medlemmarna. Det skulle ha varit svårare med intervjuer. Å
andra sidan har det också fördelar att jag är med i Hyllie Park Kyrkan och att jag själv har
varit kristen sedan många år tillbaka, eftersom jag själv vet hur det är att leva som kristen och
vilka hindrar det finns för folk att komma in i lärjungaskap.
1.6 Etiska överväganden
För att inte någon församlingsmedlem skulle känna sig utsatt eller kränkt var enkäten valfri
och anonym. Jag har fått de intervjuade pastorernas tillåtelse att nämna deras namn i min
uppsats. Något annat som är viktigt att tänka på när man ska göra etiska överväganden är
konfidentialitet. Men eftersom enkäten var anonym och frivillig var deltagarnas integritet
skyddade. Jag informerade deltagarna genom en liten introduktionstext att enkäten skulle ingå
i min uppsats.
1.7 Disposition
Denna uppsats är uppdelad i fem olika kapitel.
Arbetet kommer att vara uppdelat under följande huvudrubriker:
1. Inledning
2. Lärjungaskap
3. Hyllie Parks målsättningar
4. Vart är församlingens medlemmar på väg (Enkät)?
5. Avslutning
6. Litteraturföreteckning
7. Bilagor
1.8 Definitioner och förkortningar
Jag kommer använda orden kyrka och församling i uppsatsen. Dessa ord har samma innebörd
för mig. Både med kyrka och församling syftar jag till människorna som utgör Hyllie Park
Kyrkan och inte till byggnaden. Hyllie Park Kyrkan förkortas även med HPK i uppsatsen.
10
2. Lärjungaskap
Här i kapitel 2 redogör jag för det som jag fick fram ur mitt litteraturstudium. Jag har läst och
undersökt flera böcker för att få en bred bild på vad lärjungaskap är och att ta fram det som de
olika författare anser som viktiga egenskaper för en lärjunge. Jag har delat upp kapitel 2 i fyra
delkapitel: a) jag tycker det är viktig att utgå ifrån definitionen, så att vi vet vad och vem jag
menar när jag skriver om lärjungaskap eller lärjungar. b) det handlar om vilka vi är mer än
vilka yttre bud vi ska hålla. Det handlar om hur vi lever våra liv och vad vi strävar efter. Det
är viktigt att undersöka vilka planer Jesus hade för sina lärjungar. För att kunna leva som en
lärjunge, måste vi först förstå vad Jesus förväntar sig av oss. c) Att följa Jesus ställer en
människa alltid i spänning och konflikt och vi måste förstå att lärjungaskap har ett pris. Det är
också Jesus och Paulus som påminner kristna om och om igen att det kostar att följa Jesus.
Det vore fel att predika att livet som kristen skulle vara problemfritt. d) sista kapitlet handlar
om dagens utmaningar och om vad som hindrar oss att bli lärjungar. Det kapitlet är viktigt så
att vi ser i vilken kontext denna kamp pågår. Jesu lära behöver alltid sättas in i dagens
kontext, så att vi praktiskt kan tillämpa den i våra liv.
2.1 Definition
Lärjungar har funnits även innan Jesu tid i bemärkelsen att människor har följt andra
människor och har sett dessa som en inspirationskälla eller som en källa för kunskap. Redan
de gamla grekiska filosoferna hade lärjungar. Men här syftar jag till Jesu lärjungar. Richard
Longenecker som är en känd forskare inom Nya Testamentet i USA skriver att den tidigaste
självdesignering av kristna verkar vara ”de som är på vägen” (Apg.9:2,19:9,23,22:4,24:14,2).
Den vanligaste namngivning i evangelierna och apostlagärningarna för de som var överlåtna
till Jesus var ”lärjunge”. Så kallas de som har accepterat Jesu undervisning och som vill bli
identifierade med honom. Jesus kompanjoner kallas lärjungar i evangelierna.; de (elva)
lärjungar fick ordern ”gå därför ut och gör alla folk till lärjungar” i Matt.28:19. I
apostlagärningarna kallas alla troende lärjungar.6
The earthly Jesus, an itinerant rabbi, also had his disciples, both men and women (Mark.14:4041). They gathered around him and loyally followed him on his journeys, ministered to his
needs (Luk.8:1-3), heard him teach (Matt.5-7), adopted what he had to say, and embodied his
message by living out in their lives the things they had seen in him and heard of him (Matt.7:2427).7
Lärjungaskap går inte att separera från korset eller bergspredikan. Den som vill följa Jesus
måste vara beredda att ta upp sitt kors, det vill säga att vara beredda att gå på en väg som
innehåller lidande.
2.1.1 Mathetes
Lee Camp som är professor i teologi & etik vid Lipscomb University skriver att ordet lärjunge
(på grekiska mathetes) står 240 gånger i de fyra evangelierna. En ”lärjunge” är en ”elev”, en
som lär sig något, en ”praktikant”, en som följer hans lärare eller mästare för att kunna lära
sig hur man lever livet på det bästa sättet.8
6
se Longenecker, 1996, s2.
Longenecker, 1996, s164, egen översättning.
8
Camp, 2003, s105, egen översättning.
7
11
A disciple was a learner, a person actively engaged in the process of acquiring a practical skill
or theoretical knowledge. The acquistion of such skills and knowledge in antiquity, however,
was gained primarily not from books or scrolls but rather from teachers – that is from people
who were recognized and respected for the ability they possessed as artisans or for the
attractiveness of their persons and the power of the ideas that they promulgated.9
I CCEL (christian classics ethereal library) definierar Copeland en lärjunge på följande sätt10:
- ordet ”lärjunge” betyder ”elev”.
- det betecknar någon som följer en annans undervisning
- en lärjunge är inte bara en elev, men också en ”anhängare”
- därför kallades lärjungar ofta ”imitatorer”
2.1.2 Ekklesia
Ordet ”ekklesia” betyder ”kyrka” på grekiska. Det står för en gemenskap som träffas för att
prata och lära sig hur man ska leva sitt liv så att det ärar Gud. ”Kyrka” är därmed en
gemenskap av lärjungar som samlas för att organisera deras liv enligt viljan av deras mästare,
Jesus Kristus.11 ”The Church is called to be no less than a community that continues to
incarnate (to embody) the will of God.”12
2.2 En Lärjunges egenskaper
Det som är grundläggande i etiken är dygderna. Jag har här försökt med hjälp av litteraturen
lista de viktigaste dygderna här nedan:
2.2.1 Sätta Jesus först i alla ting och följa hans undervisning
(Mark 8:34-38/ Joh 8:31-32)
En egenskap som nämns om och om igen i bibeln och i böckerna är att sätta Jesus agenda
framför sin egen. En lärjunge är trogen Jesus uppdrag och mån om att följa Guds vilja även
om det inte passar ihop med ens egen önskan. Det betyder också att ta sig tid att söka Guds
vilja och att ge Jesus tid i bön och bibelläsning varje dag. Man behöver inse att man är svag
och att man behöver Jesus. Jesus har kommit för att hjälpa dem som behöver en läkare och
inte de som tror sig vara rättfärdiga och bra. James Dunn som är en av de mest kända brittiska
Nya Testament forskarna skriver att lärjungaskap börjar med de fattiga, att själv vara fattig;
det börjar med att man själv erkänner sin egen fattigdom.13 Han fortsätter skriva att bara de
som har gett upp med at försöka göra allt i sin egen kraft och istället har lärt sig att leva ur
Guds Andes kraft har upptäckt Guds välsignelse.14 ”In the divine economy of things one
receives by giving, one is served by serving, one finds life by losing one`s life, one is exalted
by taking the lowly place”.15
Många böcker som skriver om lärjungaskap utgår från bergspredikan (Matt.5-7). Dallas
Willard (amerikansk filosofi professor) skriver att Jesus undervisar i Matt.5-7 framförallt om
9
Longenecker, 1996, s163.
Copeland, 2010-04-11.
11
se Camp, 2003, s106.
12
Camp, 2003, s106.
13
se Dunn, 1992, s59.
14
se Dunn, 1992, s60.
15
Longenecker, 1996, s178.
10
12
mord, vrede, förakt, begär, avvisande och mobbning eftersom det handlar om livet som det är
på riktigt.16
I bergspredikan undervisar Jesus om hur en lärjunge ska leva sitt liv. Men sen måste man
också kolla på Jesu liv i helhet och allt annat han sa och gjorde. Lee Camp skriver att en
människa som säger sig vara en lärjunge följer Jesu exempel och gör det han har sagt. Jesus är
tydlig med att det inte är ”ordets” hörare men ”ordets” görare som gör Guds vilja (Matt.7:2127; Jak.1:21-25). Det finns ett talesätt: ”If you wish the world to believe what you say, you
must live as if you believe what you say.”17
Genom att han gav sitt liv för oss har vi lärt känna kärleken. Så är också vi skyldiga att ge vårt
liv för våra bröder. Om någon har denna världens tillgångar och ser sin broder lida nöd men
stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom? Kära barn, låt oss älska,
inte med ord eller fraser utan i handling och sanning. Då vet vi att vi är av sanningen, och vi kan
inför honom övertyga vårt hjärta, vad det än anklagar oss för, att Gud är större än vårt hjärta och
vet allt. (1Joh.3:16-20)
Willard menar att det är tre saker som människor behöver göra för att bli efterföljare.
a) förlåtelse/omvändelse
Bibeln är tydligt med att om människor inte ångrar sin synd inför Gud kan man inte bli
hans efterföljare. Man måste förstå att man är syndare och att man behöver Jesus
förlåtelse. Om människan kan ta det steget och ödmjukt erkänna att han/hon är syndare, så
kan Jesus befria dem från deras synd. ”Och när ni står och ber, så förlåt om ni har något
emot någon. Då skall också er himmelske Fader förlåta er era överträdelser.”
(Mark.11:25)
b) tro
”Men utan tro är det omöjligt att behaga Gud. Ty den som kommer till Gud måste tro att
han är till och belönar den som söker honom.” (Hebr.11:6) Tron är en av de mest viktiga
egenskaper av en lärjunge. Enligt versen ovan, är det omöjligt att behaga Gud utan ”tro”.
Ju mindre en människa tror, ju mindre kan han/hon följa Jesus. Tro betyder att man litar
på att Jesus leder en rätt. Om man inte litar på Jesus, då kommer man inte långt i sitt
lärjungaskap.
c) bestämma sig
Dallas Willard skriver att det slutliga steget in i att bli en lärjunge är att bestämma sig.
Det är genom ett medvetet beslut man börjar sin vandring med Jesus. När man har förstått
vad man får och det man förlorar när man vill följa Jesus och när man inte följer Jesus,
det är då man kan fatta ett riktigt beslut. Men detta beslut måste tas. Det händer inte bara.
Vi hamnar inte bara i lärjungaskap.18
”I am learning from Jesus to live my life as he would live life if he were I. I am not
necessarily learning to do everything he did, but I am learning how to do everything I do in
the manner in which he did all that he did”.19
16
se Willard, 2010-03-02.
Camp, 2003, s189.
18
Willard, 2010-03-02, egen översättning.
19
Willard, 2010-03-02.
17
13
Författarna anser att ett annat tydligt tecken av en lärjunge är att hon/han bär frukt. Dessa
frukter är (Gal.5:22-23): kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet
och självbehärskning. Det innebär ett aktivt strävande efter Andens gåvor (Joh.15:5-8)
Här menas att alla dessa frukter ska synas. Vad hjälper det att ha åtta av dessa, men
misslyckas helt och hållet med en av dem. Här måste man understryka igen att man är ”på
väg” som lärjunge och att en lärjunge ska låta den Helige Ande forma en. Det tar tid att växa i
dessa frukter och man kommer att misslyckas om och om igen. Men dessa egenskaper är ändå
ett tydligt tecken på att den Helige Ande jobbar. Enligt John Stott, som är en känd brittisk
teolog, är det Nya Testamentet tydligt med att kristna framförallt ska växa i fyra områden:20
a)
b)
c)
d)
Tro
Kärlek
Kunskap
Helighet
2.2.2 Gemenskap med Gud
Bill Hybels, som är huvudpastor i Willow Creek Kyrkan i Chicago, skriver att om man vill
förstå Gud och om man vill förstå hans vilja för ens liv och om man vill höra hans röst och få
bönesvar, då måste var och en ta tid med Gud. Det går inte att anställa en konsult för detta och
det går inte att be pastorn att fixa detta. Det är en lärjunges eget ansvar. Gud vill ha en
personlig relation med var och en och därför behöver en lärjunge söka Gud dagligen. Om man
vill leva som lärjungar så behöver man även underordna sin tid till Jesus. Om man prioriterar
Gud, så ska det synas i hur mycket tid man ger honom. Man måste fråga sig själv hur mycket
tid man ger Gud varje dag? Man behöver sakta farten. Vi behöver lugna ner oss och
bestämma oss för att ta tid med Gud, skriver Bill Hybels.21
I see pastors, elders,…operating at the same relentless pace as everyone else. Never a dull
moment; never a reflective moment either. Frightened, I ask myself, Where does the still, small
voice of God fit into our hectic lives? When do we allow him to lead and guide and correct and
affirm? And if this seldom or never happens, how can we lead truly authentic Christian lives?22
Gemenskap med Gud får man genom att…
be
Dallas Willard skriver att det viktigaste vi kan göra är att betona starkt och om och om
igen att vi efterlängtar att se mer av Jesus och att förstå mer av vem han verkligen är.23
läsa Guds ord
"Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen,
och sanningen skall göra er fria." (Joh.8:31-32)
fasta
Thor-Leif Strinberg skriver att fastandet är ett annat sätt att komma inför Gud.”För en
kristen är inte fasta något man gör därför att religionen föreskriver det, men många har
20
Stott, 2003, s35-36.
se Hybels, 1988, s100.
22
Hybels, 1988, s98.
23
se Willard, 2010-03-02.
21
14
upptäckt värdet i att fasta som en del i strävan efter att komma närmare Gud.”24 Bibeln
säger att vissa böner kan bara besvaras genom fastande. Genom att fasta kan man
fokusera ännu mer på Gud.
Det går inte att begränsa ens tid med Gud till enstaka moment, skriver Willard. ”If we restrict
our discipleship to special religious times, the majority of our waking hours will be isolated
from the manifest presence of the kingdom in our lives.”25
Vila/Sabbat
Flera av författarna menar att vilan fortfarande är viktig i det kristna livet. Kallestad & Breen
menar till exempel att den behövs för att ge oss tid att reflektera och fundera över vad Gud har
gjort i våra liv och att ta en paus från allt det hektiska runt omkring oss. Den ständiga
upptagenheten är farlig med tanke på att vi inte har tid att reflektera och ifrågasätta vad vi
egentligen håller på med. Att vila är ingen valmöjlighet om vi vill leva en lärjunges livsstil.
Efter Gud skapade oss, så vilade han, det vill säga att människans första erfarenhet på jorden
var en vilodag. Det är därför vi måste börja med att vila.26 (bibliska exempel på vila:
Mark.1:12-23; Mark.1:35-39; Mark.6:30-32)
2.2.3 Gemenskap med andra lärjungar (Joh.13:34-35)
Man brukar ofta säga att ”tid är pengar” och därför räknar man tid som man ger till
något/någon som en investering, skriver Bill Hybels i sin bok Too busy not to pray. Ett annat
genomgående drag i böckerna är Gud kallar sina efterföljare att investera tid i andra
människor och i honom. En lärjunge är kallad att ha en kristen gemenskap runt omkring sig
och att älska denna gemenskap. Magnus Malm skriver:
Och detta gör vi tillsammans. Ingenting av det Jesus säger i Bergspredikan riktar sig till en
isolerad individ. Ingenting av det han kräver av sina lärjungar är avsett, möjligt eller ens
önskvärt att praktiseras på egen hand…Allt lärjungaskap förutsätter att relationen till Jesus
gestaltas i relationer till andra lärjungar…Paulus skriver till gemenskaper: ”trösta varandra,
vägled varandra, bär varandras bördor, undervisa varandra, tjäna varandra…”. 27
Gemenskap är aldrig lätt. Ju närmare man kommer varandra, ju mer sårad kan man bli. John
Ortberg jämför oss människor med ett piggsvin. Vi kommer närmare och närmare varandra
men när vi har kommit så pass nära, så sårar vi oss. Men Ortberg anser att denna sårbarhet är
det som är så viktigt för oss för att kunna växa.28 Bibeln uppmanar den kristna gemenskapen
om och om igen att älska varandra. Jesus kallar kyrkan sin brud (2.Kor.11:2) och han kallas
oss ”en kropp” (1.Kor.12:12). Den kristna gemenskapen är en kropp som ska älska varandra
så som Jesus älskar varje människa. Lärjungaskap var aldrig tänkt som en ”solo-event”,
skriver James Emery White (se citatet nedan). Den kristna gemenskapen är en kropp som
behöver varandra. ”Järn skärper järn, den ena människan den andra.” (Ords.27:17)
”Discipleship was never intended to be a solo-event. Such things as accountability, ongoing
challenge, encouragement and personal support are impossible apart from other people.”29
24
25
26
27
28
29
se Strindberg, 2010-05-13.
Willard, 2010-03-02.
se Kallestad&Breen, 2005, s68.
Malm, 2009, s52.
se Ortberg, 2003, s22.
White, 2004, s75.
15
Roland Spjuth skriver: ”Kristen tro formas inte primärt genom att människor lär in dess
trosläror och sedan omsätter dem i praktiskt handlande. Det är genom att tillbe, leva i
gemenskap och tjäna andra som det kristna livet integreras i en persons kropp och på så vis
ger gemenskapen dess kristna karaktär.”30
HPK är en stor kyrka och även här finns en fara att människor är ensamma eller inte vill
överlåta sig till nära relationer. Men särskilt tre områden är en viktig del av en kristen
gemenskap:
Församling
Böckerna betonar att livet med Jesus är ett gemensamt äventyr och inte en individuell
sysselsättning. När Paulus beskriver församlingen som en ”kropp” i 1 Kor., så beskriver han
väldigt bra vad det betyder att ”vara en församling”.31 Gud älskar församlingen och
församlingen ska representera Guds kärlek här på jorden. Därför är det så viktig att en
församling lever så som Jesus vill att lärjungar ska leva. Tyvärr är det inte alltid så..
Rockstjärnan Bono sa: ”Det är sällan jag känner mig bekväm i kyrkan. Den känns from och så
olik den Kristus som jag läser om i skrifterna.”32 Ortberg skriver att kristna har ett personligt
ansvar och ett gemensamt ansvar. Det är viktigt att ingen känner sig ensam i en församling.
Kristna behöver ”se” varandra och uppmuntra varandra så mycket de kan.33
”Låt oss ge akt på varandra och uppmuntra varandra till kärlek och goda gärningar. Låt oss
inte överge våra egna sammankomster, som en del har för vana, utan uppmuntra varandra,
detta så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig.” (Hebr.10:24-25)
Hemgrupp
”Addicts do not come to know sobriety apart from the fellowship of a recovery group. In the
same way, disciples do not come to know transformation apart from communion with fellow
pilgrims on the Way.”34
Kreider&McClung skriver en del om hemgruppers viktighet i sin bok Starting a House
Church. En hemgrupp är en liten samling av människor som vill växa i sin tro. Eftersom det
är svårt att komma intill varandras liv i en stor församling, så är hemgrupper mycket viktiga
för att man utvecklas som lärjungar. Här i den lilla gruppen kan man dela sina bekymmer eller
utmana och uppmuntra varandra. I en hemgrupp är det svårare att vara en ”låtsas-kristen”. Här
blir det en utmaning och här blir ens brister tydligare. Denna form av gemenskap är otroligt
viktig för ens tro att utveckla. I en hemgrupp är det lättare att alla blir involverade, att vara
ansvarsskyldig till varandra och att nya ledare utvecklas.35 James Emery White skriver att i
situationer där det finns förtroende och genomskinlighet och där man över en längre period
hjälper varandra att applicera bibliska sanningar in i livets situationer, det är då bibliska
sanningar som verkade teoretiska blir konkreta och verkliga.36
30
31
32
33
34
35
36
Spjuth, 2006, s14.
se Camp, 2003, s109.
Bono citerad av Strobel, 2008, s297.
se Ortberg, 2003, s107.
Camp, 2003, s114.
se Kreider & McClung, 2007, s65.
se White, 2004, s78.
16
Accountability (= Ansvarsskyldighet)
På engelska finns det fina ordet ”accountability”, som betyder ”ansvarsskyldighet”. Många av
författarna betonar vikten av accountability och inte bara församlingsgemenskap i allmänhet.
Alla människor behöver kunna vara helt ärliga med några få människor i deras liv. Det räcker
inte att bara vara ”ansvarsskyldiga” till Gud. Gud har skapat oss så att vi behöver varandra.
Lärjungar behöver vittna för varandra och behöver stå till svars för varandra. De behöver
varandra för att kunna gå livets väg. De behöver be för varandra och hålla utsikt över
varandra. Detta går lättast i en grupp med bara få personer. Det är viktig att varje kristen har
en sådan grupp av troende kristna som har längtan att bli helt överlåtna lärjungar till Jesus och
som är beredda att utmana andra och själva bli utmanade i de områden där man har lätt att
misslyckas. Speciellt betonar Ogden att om man är för rädd att dela sina tankar och känslor,
då kommer det stoppa en från att växa eller förändras. Många kristna har inte blivit
personligen ledda in i lärjungaskap.37
”The primary way people grow into self-initiating, reproducing, fully devoted followers of
Jesus Christ is by being involved in highly accountable, relational, multiplying discipleship
units of three or four.”38
En egen slutlig reflektion är…
Livet är alltid ”nu”. Det gäller också det andliga livet. Det andliga livet ska inte bara hända på
torsdag kväll eller söndag morgon. Därför är det viktig att dela det vardagliga livet med andra
troende. Problemet är att man ofta bor långt ifrån varandra eller att man inte har tillräckligt
med tid. Utmaningen här är att ta sig tid med sin fru/man och att man försöker bo nära andra
kristna för att kunna dela det vardagliga livet.
2.2.4 Gemenskap med icke-kristna
Becoming the body of Christ also entails that we must become food for others. And this often
involves moving beyond our own communities and comfort zones. Jesus teaches this lesson in a
dramatic way in his depiction of the Last judgment in Matt.25:31-46. What is truly radical about
this passage is not that God rewards those who help the poor; what is truly radical is that Jesus
identifies himself with the poor.39
Bygga vänskap (ge tid)
Frost&Hirsch påminner oss i sin bok The Shaping of things to come att det är viktigt att en
lärjunge tar tid med människor som inte känner Gud. Det är sällan människor söker sig till en
kyrka. Istället för att man ber ”icke-kristna” att komma till kyrkan, till våra möten och till våra
program på våra villkor, så behöver vi komma in i samhället för att representera Kristus i
världen. Därför är det viktigt att en lärjunge lever nära människor och bygger relationer, så att
han/hon kan vara ett vittnesbörd för Jesus. Samtidigt är det viktig att man är mindre upptagna
med allt som kretsar omkring en. Nästan allt som pågår under en vecka handlar bara om en
själv. Till slut har man ingen energi eller tid över att träffa eller hjälpa en behövande granne
eller vän. Man kanske inte ens märker om någon behöver en, eftersom ens tankar är så
upptagna med ens eget liv. 40
37
se Ogden, 2003, s54.
Ogden, 2003, s54.
39
Cavanaugh, 2008, s55-56.
40
se Frost & Hirsch, 2003, s42.
38
17
Samtidigt blir ens tro mer levande för andra om de ser hur man hanterar livet i vardagen. Det
är då man visar sitt ”riktiga” jag. När livet slår en som hårdast, då ser människor att ens tro
inte bara är en show eller en fin tradition. Det är här människor blir berörda och ser Jesu ljus.
Frost & Hirsch utrycker det på följande sätt:
If you want to reach the local gangstas, you are going to have to live where they live and hang
out where they hang out. Or it might mean that if you want to plant a church in a given suburb,
you should really think about living there. Why? Because you cannot become part of the
organic life of a given community if you are not present to it and do not experience its cultural
rhythms, and its geography.41
Sträcka ut en hjälpande hand och bra arbetsmoral
James Dunn uttrycker att om vi inte aktivt bryr oss om våra grannar och kollegor, så blir all
religiös sysselsättning meningslös och oacceptabel för Gud. Man kan inte bygga djupa
vänskaper med många människor. Det tar tid. Men man kan sträcka ut en hjälpande hand till
alla människor man möter. Att visa Kristi kärlek i vardagen, just där man är berör människor.
Det finns många sätt och det handlar mest om att gå genom dagen med öppna ögon och att
man reagerar när man ser en möjlighet att hjälpa någon. 42
Dorothy Day: ”The love of Christ is no idealism, but an active love concretely exhibited in
feeding the hungry, clothing the naked, being present to the oppressed.”43
Erwin McManus, som är pastor i Mosaic Church i Los Angeles skriver: ”Our motto
degenerated from ”we are the church, here to serve a lost and broken world” to ”What does
the church have to offer me?”44
We must put our feet in the footsteps of Jesus and walk the way that he walked. If he is the
Way, the Truth and the Life then his way must be our way – the way of the church. If he stood
for compassionate love then so should the church. If he reached out to the most marginal
people, then according to changing circumstances, so should the church. In fact only if we are in
solidarity with him, who is in solidarity with God, who is in solidarity with those who suffer,
will any Christology be credible, especially in this world which is crying out for justice. In other
words, the church must be about the business of the kingdom of God in order for its thought
about Jesus Christ to be true.45
Ni slavar, lyd era jordiska herrar i allt, inte som ögontjänare för att ställa er in hos dem, utan av
uppriktigt hjärta i fruktan för Herren. Vad ni än gör, gör det av hjärtat, så som ni tjänar Herren
och inte människor. Ni vet att det är av Herren som ni skall få arvet som lön. Det är Herren
Kristus ni tjänar. (Kol.3:22-24)
Evangelisation – att göra andra till lärjungar
En annan egenskap hos en lärjunge är att sprida de goda nyheterna om det som Jesus har gjort
på korset. Det sista Jesus gjorde innan han lämnade jorden var att skicka ut sina lärjungar med
uppdraget att sprida evangeliet (= de goda nyheterna) så att alla människor skulle höra om
Jesus. Att sprida detta budskap är inte alltid enkelt men en nödvändighet om man kallar sig
41
Frost & Hirsch, 2003, s39.
Dunn, 1992, s42, egen översättning.
43
Dorothy Day citerad av Camp, 2003, s108.
44
McManus, 2001, s30.
45
Johnson & Rakoczy, 1997, s41.
42
18
kristen. Detta budskap är inte bara för en själv men för alla människor. För att budskapet ska
tas emot på bästa sättet så är det väldigt viktigt att en lärjunge lever enligt de första fem
punkterna jag skrev om 1) att sätta Jesus först, 2) att följa och leva ut Jesus undervisning, 3)
att bära frukt, 4) att älska Gud och 5) att älska sina bröder och systrar. Om en lärjunge inte
lever efter det, så kommer inte heller hans budskap falla på en fruktbar grund. ”Evangelism is
not selling Jesus, but showing Jesus; evangelism is not mere telling about Christ, but about
being Christ.”46
2.2.5 Ekonomi
Bibeln betonar att vi som är rika har ett ansvar emot de fattiga. Hur använder vi våra pengar?
Är det för att bygga vårt eget rike eller Guds rike? ”Om någon har denna världens tillgångar
och ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i
honom?” (1.Joh.3:17)
Om man läser vad bibeln har att säga om ekonomin, så blir det tydligt att man måste vara
otroligt försiktiga hur man ser på sin ekonomi. Flera av författarna betonar att Jesu lära måste
tas seriöst och var och en av oss behöver rannsaka sig själv och fråga sig själv om han/hon
ärar Gud med sin ekonomi. Jesus pratar mycket om pengar i Bibeln och det är viktig att man
inte bara ursäktar sig med att man nu lever i en rik kultur. Bibeln gör tydligt att vi har ett
ansvar och att vi en dag kommer stå till svars för hur vi har använt våra pengar. Bara att man
lever i en rik kultur är ingen ursäkt.
Detta säger jag inte för att andra skall få det bättre och ni få det svårt, utan för att alla skall ha
det lika. Just nu kommer ert överflöd att avhjälpa deras brist, för att en annan gång deras
överflöd skall avhjälpa er brist. Så blir det lika för alla, som det står skrivet: Den som samlade
mycket fick ingenting över, och den som samlade lite led ingen brist. (2 Kor.8:13-15)
William T. Cavanaugh, som är teologiprofessor i St Thomas i England skriver:
The pain of the hungry person is the pain of Christ, and it is thus also the pain of anyone who is
a member of the body of Christ. If we are identified with Christ, who identifies himself with the
suffering of all, then what is called for is more than just charity. The very distinction between
what is mine and what is your breaks down in the body of Christ. We are not to consider
ourselves as absolute owners of our stuff, who then occasionally graciously bestow charity on
the less fortunate.47
2.2.5 Rättvisa
Kyrkans liv är Guds hjärta. Böckerna betonar att Guds hjärta är att tjäna denna sönderbrutna
värld. Kyrkan finns för att tjäna som Kristi kropp och det är genom denna förpliktelse vi
behöver engagera oss i vår kultur. McManus skriver att kyrkan inte är kallad att överleva
historien, den är kallad att tjäna mänskligheten!48
Camp skriver att en lärjunge tar Jesus undervisning och Jesus sätt allvarligt i hela sitt liv.
Frågan är vad vi kan göra emot hemlöshet, fattigdom, abort och allt annat som slår hård mot
människor på denna jord.49 ”för att, liksom synden fick herravälde genom döden, också nåden
46
Camp, 2003, s192.
Cavanaugh, 2008, s56.
48
se McManus, 2001, s23-24.
49
se Camp, 2003, s.107.
47
19
skulle få herravälde genom rättfärdigheten, som leder till evigt liv genom Jesus Kristus, vår
Herre.” (Rom.5:21)
If indeed through the church the wisdom of God in its rich variety might now be made known to
the rulers and authorities, then the church is charged with a dangerous task: making known the
purposes and will of God to rulers, authorities, structures, and institutions that do not want to
know the will of God.50
”When the word of God was made flesh, ”all hell broke loose”, and we should expect no less
when the body of Christ continues its work of faithful discipleship.”51
a) Mänskliga rättigheter
Det finns otrolig många exempel där människor har riskerat sina liv för att stå upp för rättvisa.
Två av de mest kända personerna är Martin Luther King och Dietrich Bonhoeffer. Båda stod
upp emot det de ansåg vara fel enligt Guds ord och de utmanade deras egna regeringar och
båda betalade med deras liv. Flera av de författarna utmanar sina läsare med frågor som ”Är
vi beredda att ifrågasätta och utmana beslut som inte stämmer överens med Guds ord? Är vi
överlåtna till Guds ord eller till vår nation?” En av Lee Camps rubriker i hans bok Mere
Discipleship heter ”Why Disciples don`t make good Americans”. Han citerar även Adolf
Hitler: ”One is either a good German or a good Christian. It is impossible to be both at the
same time.”52
Det han vill säga med det är att en lärjunge inte är kallad att vara en bra patriot. Han/Hon är
kallad att vara en bra lärjunge. Därför finns det inte heller någon ursäkt för krig. Enligt Camp
finns inget ”JUST WAR”. Camp betonar att vi är kallade att följa Jesu lära och Jesus säger att
vi ska ”älska” våra fiender. Detta innebär att det inte finns någon ursäkt för att döda dem! Jag
vill inte prata om ”JUST WAR” här. Det är bara ett exempel. Huvudpoängen är att det finns
mycket på vår planet som inte är efter Guds vilja. Som lärjunge är vi uppmanade att leva så
som Jesus levde och därför har vi ett ansvar att gå emot det som inte är enligt Guds ord. Om
våra länder utnyttjar fattigare länder, då har vi något att säga emot. Om miljontals kvinnor och
barn blir tvungna att jobba som sexslavar (trafficking), då har vi ett uppdrag att göra något åt
det. Denna värld är inte rättvis. Människorna och nationerna är till största delen egoistiska och
försöker frodas för sin egen skull. Men vi är kallade att älska andra och att hjälpa andra.
Fundera idag, vad du kan ändra och göra för att älska fattiga, misshandlade, överkörda och
”oviktiga” människor idag! Camp vill utmana oss att fundera hur vi kristna kan göra en
positiv skillnad i samhället, istället för att bara fördöma och kritisera. Vi är kallade att aktivt
älska.
Nej, detta är den fasta jag vill ha: Lossa orättfärdiga bojor, lös okets band, släpp de förtryckta
fria, bryt sönder alla ok, ja, dela ditt bröd åt den hungrige skaffa de fattiga och hemlösa en
boning, kläd den nakne var du än ser honom och drag dig inte undan för den som är ditt kött och
blod. Då skall ditt ljus bryta fram som morgonrodnaden och ditt helande visa sig med hast. Din
rättfärdighet skall gå framför dig och Herrens härlighet följa i dina spår. Då skall Herren svara
när du åkallar honom. När du ropar, skall han säga: "Se, här är jag." Om du gör dig av med
varje slags ok, om du slutar att peka finger och tala onda ord, om du delar med dig åt den
hungrige av det du har och mättar den som lider nöd, då skall ditt ljus gå upp i mörkret och din
natt bli lik middagens ljus. (Jesaja 58:6-10)
50
Camp, 2003, s107.
Camp, 2003, s109.
52
Hitler citerad av Camp, 2003, s137.
51
20
b) Fair Trade
Fair Trade har som mål att bygga en rättvis relation mellan oss, som konsumerar produkter
och de som tillverkar dessa produkter i andra länder. Det ska vara en relation som respekterar
mänsklig värdighet, främjar ekonomisk rättvisa och kultiverar global solidaritet. (Målsättning
av CRS ”Catholic Relief Services”)53
Även här har kyrkan en praktisk möjlighet att hjälpa. Det kanske kostar mer, men vi som
Guds församling ska kämpa för rättvisa på jorden. Och det är en sak där var och en redan idag
kan ta ett personligt ansvar.
c) Rättvisa för vår jord/miljö
Bibeln betonar att vi har ett ansvar för vår planet. Därför är det viktigt att vi gör det vi kan för
att undvika att smutsa ner och förstöra denna jord. Gud har skapat denna jord och han har satt
oss här att ta hand om skapelsen.
In the Noachic covenant (Gen.9:8-17), God is portrayed as making an unconditional pledge in
perpetuity to all humanity, to all other creatures and to the earth itself, never again to destroy
them by flood. This covenant, along with the story of Noah`s ark itself, implicity recognizes that
human well-being is inextricably intertwined with the well-being of all creatures in their
ecosystems.54 The rainbow in the clouds is an unstrung warbow – God`s covenant of peace and
pledge not to war against the creation.55
Att vara en ambassadör för rättvisa på denna jord är en av våra huvuduppgifter som kristen.
Jesus har uppmanat oss att sprida kärlek och rättvisa även om det skulle kosta oss allt. Det
kostade Jesus livet att säga emot de ledande krafterna under sin tid. Glen Stassen och David
Gushee som är professorer på Fuller Theological Seminary i Pasadena skriver:
When we see Jesus concern for justice – for an end to unjust economic structures, unjust
domination, unjust violence and unjust exclusion from community – we cannot help but rethink
our entire picture of what Jesus was about in his preaching and teaching. We cannot help but
think that if he was that committed to justice in his context, we are required to be just as
concerned about justice in our own.56
2.2.6 Kärlek
Om man skulle sammanfatta Guds uppdrag till människorna i ett ord, så skulle man säga
”kärlek”. Jesu budskap är kärlek och om alla skulle ”bara” älska varandra så skulle allt annat
lösa sig. Kärlek sammanfattar allt. Det blir tydligt i budskapet författarna vill sprida. En
lärjunge ska alltid fråga sig själv ”Hur kan jag älska min medmänniska?” ”Hur kan jag älska
den som tycker annorlunda än mig?” ”Hur kan jag älska den som har sårat mig?” Om man vill
vara en församling som vill peka på Gud så måste man börja älska varandra på riktigt och inte
bara för att hålla friden i huset. Jesus säger att det inte är konstigt att älska sin vän.(se
Matt.5:46) Det är inget alls märkvärdig med det! Men att älska sin fiende eller sin
broder/syster som tycker lite eller mycket annorlunda än man själv, det är då Gud blir
förhärligad. Kingdom Ethics nämner fyra underrubriker till ämnet ”Älska dina fiender”.57
53
Cavanaugh, 2008, s58, egen översättning.
54
Nash citerad av Stassen&Gushee, 2003, s441.
55
Austin citerad av Stassen&Gushee, 2003, s441.
56
57
se Stassen&Gushee, 2003, s340.
21
Kärlek ser med deltagande ögon och träder in i människornas liv som lever i slaveri och
fiendskap
Kärlek kan inte se förbi när människor lider. Kärlek lider med dem som lider och är inte rädd
att träda in i den lidandes situation för att befria dem som är i slaveri. Det gäller även de
människor vi skulle kalla fiender.
Ni har hört att det är sagt: Du skall älska din nästa och hata din ovän. Jag säger er: Älska era
ovänner och be för dem som förföljer er. Då är ni er himmelske Faders barn. Han låter sin sol gå
upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga. Ty om ni älskar
dem som älskar er, vilken lön får ni för det? Gör inte publikaner det också? Och om ni hälsar
endast på era bröder, vad gör ni för märkvärdigt med det? Gör inte hedningar det också? Var
alltså fullkomliga, såsom er Fader i himlen är fullkomlig. (Matt.5:43-48)
Kärlek befriar andra
Kärlek är inte bara en attityd eller en känsla. Det är en handling och det involverar hela ens
person. Jesus betonar genom hela Bergspredikan att det är handlingar och transformerande
initiativen som är så avgörande. Det är de transformerande initiativen som är vägen till
befrielse ur den onda cirkeln av slaveri och dom.58
Kärlek bjuder in till en gemenskap där rättvisa och frihet regerar och där det finns en
framtid.
Bergspredikan undervisar att vi ska göra våra fiender till medlemmar i vår gemenskap.
Kristna gemenskaper där man efterföljer Jesus utövar befriande rättvisa. Att älska sin fiende
öppnar möjligheten för en fredlig framtid för både fienden och mig själv.59
Kärlek konfronterar de som exkluderar
”In his teaching on peacemaking, Jesus was confronting those who nursed anger and called
others fools, those who excluded outcasts, those who sought revenge, those who wanted to
kill Roman Soldiers, those who hated their enemies and loved only those who love them, and
those who judged others”.60
Stassen & Gushee fortsätter att skriva att vi ofta tar dessa bibelverser som höga ideal som vi
aldrig kan nå, men denna undervisning är inte om idealistisk moral perfektion, men om att
likna Gud genom att inkludera våra fiender i vår nåd, medlidande och i kärleksfull handlande.
Vi kommer aldrig kunna vara moralisk perfekta, men med Guds hjälp och nåd kan vi
omfamna våra fiender genom att göra kärleksfulla gärningar. 61
Förlåtelse
Bibeln och författarna betonar att pågående förlåtelse är den viktigaste pelaren som kärlek
byggs på. Alla människor kommer bli sårade och alla kommer såra andra människor.
When Friedrich Nietzche argued that to live is to be unjust, he didn`t exaggerate. In his own
way, he was just echoing Luther`s assessment of the human condition, who was in turn echoing
the apostle Paul`s belief that all human beings are ”under the power of sin” (Romans 3:9) and
live unjust lives before the eyes of a just God.62
58
se Stassen&Gushee, 2003, s340.
59
61
60
62
Volf, 2005, s135.
22
Och därför är pågående förlåtelse den enda vägen om man vill följa Jesus väg. Utan förlåtelse
finns ingen sann kärlek. Vårt exempel är Gud. Han visade hur mycket han älskar oss genom
att han förlät oss all vår synd och att han fortsätter förlåta oss dagligen. Vi har inte förtjänad
att bli förlåtna, men ändå förlåter han oss. Och det är precis det han förväntar sig av oss. Vi
ska alltid förlåta, ÄVEN om den andra egentligen inte har förtjänat att bli förlåten.
(Matt.18:21-22; Luk.17:3-4; Matt.5:43-45; Matt.6:12-15)
Det finns en berättelse som Miroslav Volf en gång läste i en tidning:
Before setting out to create the world, the Almighty took a moment to look into the future of
creation. God saw beauty, truth, goodness, and joy of creatures, but the All-Knowing One also
saw a never-ending stream of human misdeeds, small, large, and horrendous, a trail of sighs,
tears, and blood. ”If I give sinners their due,”, thought the Just One, ”I`ll have to destroy the
world that I am about to create, Should I create just to destroy?” And so God decided to forgive
the world in advance so that the world could be brought into being. Creation owes its very
existence to God`s forgiveness.63
Miroslav Volf: ”Each of us exists because the gift of life rests on the gift of forgiveness”.64
2.2.7 Sammanfattning
Ofta ser vi Jesu undervisning och framförallt bergspredikan som höga ideal som vi ska leva
upp till. Det är den idealistiska interpretationen av Jesu undervisning och den orsakar stora
problem för oss kristna, eftersom den fokuserar på våra egna goda gärningar och inte på Guds
nåd. Detta orsakar känslor av skuld och motstånd. Ju mer vi ser denna undervisning som ideal
vi ska leva upp till, ju mer kommer vi känna skuldkänslor. Det är därför vi ignorerar och
undviker Jesu undervisning och därför är det inte konstigt att bergspredikan så sällan
predikas, undervisas och efterföljs.65
Guelich argued that the Beatitudes should be interpreted not as wisdom teachings but as
prophetic teaching. Wisdom teachings emphasize human action that is wise because it fits
God´s way of ordering the world and therefore get us good results. Prophetic (or eschatological)
teachings emphasize God`s action that delivers (rescues, frees, releases) us from mourning into
rejoicing.66
Salighetspriserna handlar inte om höga ideal. De handlar om Guds befrielse och nåd. Gud
bjuder in oss att ta del av denna stora gåva.67 Därför ska vi aktivt sträva efter att leva efter
Jesu undervisning. Vi som kallar oss Jesu efterföljare ska och kan följa Jesu förebild och
undervisning utan att vara rädd att vi misslyckas. Gud vet att vi kommer att misslyckas. Det
är inte så att han ger oss bergspredikan för att ge oss dålig samvete. Han vill utmana oss i
kärlek. Stassen & Gushee skriver:
We believe that Jesus meant what he said. And so it is no overstatement to claim that the
evasion of the teachings of Jesus constitutes a crisis of Christian identity and raises the question
of who exactly is functioning as the Lord of the church. When Jesus`way of discipleship is
thinned down, marginalized or avoided, then churches and Christians lose their antibodies
63
Volf, 2005, s136.
Volf, 2005, s136.
65
66
Guelich citerad av Stassen&Gushee, 2003, s34.
67
64
23
against infection by secular ideologies that manipulate Christians into serving the purposes of
some other lord. We fear precisely that kind of idolatry now.68
2.3 Lärjungaskap kostar…
Cheap grace is grace without discipleship, grace without the cross, grace without Jesus Christ
living and incarnate. Costly grace is the gospel which must be sought again and again, the gift
which must be asked for, the door at which one must knock. Such grace is costly because it calls
us to follow Jesus Christ. It is costly because it costs us our lives. It is grace because it gives us
the only true life.69
Likt Bonhoeffer, kritiserar många författare en romantisk syn på lärjungaskap. Vi tror att
genom att följa Jesus så kommer vi samtidigt bli otroligt välsignade av Jesus på alla möjliga
jordiska ting som hälsa, ekonomi, bra arbetsplatser, bra vänner, etc. och det blir vi säkerligen
på ett eller annat sätt, men vi får inte glömma att Bibeln mer än en gång är tydlig att det kostar
att följa Jesus. Att följa Jesus betyder att ta upp sitt kors och följa honom till korset.
Vi kristna har allegoriserat detta så mycket redan att vi inte ens vet vad det betyder längre.
Men för Jesus betydde korset smärta, lidande, rädsla, att vara förolämpad, spottad på, skrattat
åt och till slut till och med att känna sig övergiven av sin himmelske fader. När Jesus säger att
vi ska ta upp vårt kors, menar han då inte att vi ska vara beredda på allt detta? ”Suffering,
then, is the badge of true discipleship. The disciple is not above his master”70
Lärjungaskap kostar…
- Tid
- Pengar
- Ära/Makt (1. Kor.4:8-13; 1.Kor.1:24)
- Relationer
- Bekvämlighet
- Livet
Den kristna vägen är en annan – svårare och lättare. Kristus säger: ”Giv mig allt. Jag vill inte ha
lite av er tid, lite av era pengar och lite av ert arbete. Jag vill ha er själva. Jag har inte kommit
för att plåga ert naturliga jag utan för att döda det. Det tjänar ingenting till med några
halvmesyrer… Överlämna åt mig hela det naturliga jaget, alla begär, dem ni anser oskyldiga
såväl som dem ni anser goda. Jag skall ge er ett nytt jag i stället. Jag skall ge er mig själv: min
vilja skall också bli er.71
Magnus Malm: ”Lika avgörande som det är att förstå och dela Jesu kärlek till världen i den
första betydelsen, lika avgörande är det att förstå och dela Jesu kamp mot världen i den andra
betydelsen.”72
68
69
Bonhoeffer, 1963, s47-48.
Bonhoeffer citerad av Camp, 2003, s110.
71
C.S.Lewis citerad av Strobel, 2008, s310.
72
Malm, 2006, s26.
70
24
2.4 Vad hindrar oss att bli lärjungar (dagens
utmaningar)?
2.4.1 Konsumism
Enligt Alan Hirsch är konsumismen vår stora fiende. Konsumismen har blivit en Gud för oss
och vi försöker dränka våra sorger och det vi längtar efter med att konsumera. Nya prylar ska
fylla tomheten i våra hjärtan. Alan Hirsch skriver: ”Due to my own experience in local
ministry, I have come to the conclusion that for we who live in the western world the major
challenge to the viability of our faith is that of consumerism.”73 Han fortsätter: ”By not
intentionally focusing on making disciples, we have inadvertently cultivated the already
immanent (religious) consumerism. I found out the hard way that if we don`t disciple people,
the culture sure will.”74
2.4.2 Felaktiga traditioner och förståelse vad kyrkan är
Cmap skriver att för många kristna betyder ”kyrka” att man behöver hålla fast vid vissa
”korrekta” och ”rimliga” läror, att man behöver lovsjunga på det ”riktiga” sättet eller att ha de
”riktiga” saker predikade. Man beundrar Jesus och man prisar honom för att han har frälst en
genom att förlåta ens synder så att man inte måste känna dåligt samvete. Jesus ger mening till
livet. Men allt detta räcker inte om man verkligen vill omfamna Jesus som sin mästare. Att
följa Jesus är att följa honom till korset. Om kyrkan är fylld med människor som bara
”beundrar” Jesus, så blir det enda fokuset att göra kyrka på rätt sätt. Men det har inte mycket
gemensam med längtan att bli en trogen och överlåten efterföljare till Jesus.75
Camp skriver: ”Church is not about showing the world how to be ”religious”, but showing the
world how it is supposed to be a world that reflects the intentions of its creator.”76
2.4.3 Rädsla att gå miste om något
Ware skiver i en artikel att människor tycker om att jämföra sig med andra, men när man gör
det känner man sig ofta misslyckade och då kommer rädslan upp att man går miste om något.
Därför gör man allt för att undvika detta. Men det hindrar en att bli en lärjunge, eftersom att
bli en lärjunge kan betyda att man går miste om en hel del i ”världens” ögon. Det är inte
viktigt för Jesus vad man jobbar med eller vilken bil man kör eller om man har ett hus. Jesus
bryr sig inte om dessa saker och därför finns det en stor chans att man inte kommer frodas
mycket i dessa områden om man hängivet följer Jesus. Naturligtvis är det möjligt att vi ändå
kommer bli välsignade med ägodelar, men man kan inte förvänta sig det som en belöning när
man bestämmer sig för att följa Jesus.77
2.4.4 En disorienterad generation
Kallestad & Breen betonar att dagens yngre generation är disorienterade. Man vet inte vad
man vill. Möjligheten att välja bland så många olika utbildningar, jobb med mera har
disorienterat denna generation så att de inte vet vart de ska ta vägen. Alla dessa valmöjligheter
har gjort en förvirrade. Kallestad & Breen skriver att den unga generationen idag vill inte bara
73
Hirsch, 2006, s106.
Hirsch, 2006, s111.
75
se Camp, 2003, s103.
76
Camp, 2003, s106.
77
se Ware, 2010-05-13.
74
25
vill ha en karta. De vill ha en mentor. Enligt dem längtar denna generation efter sant
lärjungaskap.78
2.4.5 En ängslig generation
Vi lever i en tid där många har växt upp i icke-funktionerande familjeförhållande. Bråk,
skilsmässor, osv. har drabbat nutidens generation. Kallestad & Breen kallar den tidsåldern vi
lever i en ”ängslig generation”. Många människor av den unga generationen har växt upp i
brutna hem.79
2.4.6 En generation utan identitet
Eftersom vi lever i en sådan splittrad tid, så söker många efter sin identitet. Det är svårt att
hitta sig själv och bara slappna av i den man är. Man jagar efter att hitta en identitet och man
kopierar olika personer utan att förstå att identitet betyder så mycket mer än bara kläder och
utseende. Kallestad & Breen skriver att många unga människor söker efter en berättelse där
de kan känna igen sig eller hitta sin identitet. De två mest inflytelserika medierna idag är film
och musik. Det är där många unga tror sig hitta sin identitet.80
”Identitet handlar alltid om både ja och nej. Ja: vad vi är / Nej: vad vi inte är. Om denna
gränsdragning är oklar, blir också identiteten oklar.”81
2.4.7 Självupptagenhet och allmän upptagenhet
Självupptagenheten, vare sig som individ, grupp eller nation, är kanske människans värsta
fiende. Att då komma henne till mötes med en andlighet som vädjar till denna självupptagenhet
vore att befästa hennes illusion och förvärra hennes mörker. En andlighet som bara syftar till
min egen upplysning kan aldrig leda mig till frihet, vare sig den kommer i häftiga känslorus
eller kontemplativ stillhet.82
Det som Malm skriver är att vara upptagen är en av våra stora problem idag. Allt ska tjäna en
själv och detta smyger in sig även i människors andlighet och förhindrar att människor växer i
sin tro.
2.5 Vad har denna del gett för enkäten
Denna del gav mig en bra grund att jobba ifrån när det gällde frågorna jag ställde i enkäten.
Nu hade jag en bra överblick över vad nutida teologer och pastorer anser att vara viktiga
dygder i en lärjunges liv. När jag formulerade mina frågor utgick jag ifrån dessa rubriker. Den
största delen av frågorna jag ställde i enkäten syftar till ens tid med Gud, ens tid med andra
kristna och ens tid med icke-kristna. Men jag har också ställt frågor angående rättvisa, sabbat
och HPKs inflyttande på en själv. Genom att utgå ifrån kapitel 2 när jag gjorde enkäten, så
minskade jag risken att lägga för mycket av min egen åsikt in i frågorna och däremot ta upp
frågor som författarna anser vara viktiga.
78
se Kallestad &Breen, 2005, s27.
se Kallestad &Breen, 2005, s28.
80
se Kallestad&Breen, 2005, s29.
81
Malm, 2006, s27.
82
Malm, 2009, s49.
79
26
27
3. Hyllie Parks målsättningar
3.1 Skrivna målsättningar
3.1.1 Hemsida
Hemsidan är ett viktigt instrument för att kommunicera med omvärlden. På hemsidan kan
man hitta HPKs vision, församlingsordningen och mål:
Hyllie Park Kyrkans medlemmar vill gärna uttrycka sin tro på Jesus Kristus, inte bara i ord, utan
även i praktiska handlingar. Därför är flera medlemmar mycket aktiva, inom vård, utbildning,
kulturella aktiviteter och affärsverksamheter både inom och utanför HPKs område.83
Det finns mycket annan information på HPKs hemsida, men jag har valt att bara ta ut de delar
som kommunicerar HPKs mål angående lärjungaskap. Det som är bra är att hemsidan, som är
ansiktet utåt, tydligt kommunicerar HPKs mål och längtan att vara en församling som följer
Jesus.
3.1.2 Församlingsordning
Församlingsordningen är ett dokument som skapades och formulerades färdig under år 2009.
Församlingsrådet har under flera månader jobbat hård med att sammanställa den. Det är ett
viktigt grunddokument för församlingen att kommunicera sin vision, sitt uppdrag och sina
mål.
a) Vision84
- Vägleda människor till Jesus och göra dem delaktiga i en synlig kristen gemenskap
- Vårda och utrusta till lärjungaskap
- Sända människor med evangeliet om Jesus Kristus över sociala, kulturella och geografiska
gränser.
Visionen är kort och värdeladdat, och enkel för medlemmar att komma ihåg. Men den
behöver påminnas om gång på gång samt göras levande, för att det ska beröra människor i
församlingen och utanför.
b) Uppdrag85
Församlingen vill erbjuda mötesplatser för att människor ska:
- bejaka sin gudstro och upptäcka och våga närma sig Gud.
- tro på Jesus Kristus och bekänna Honom som Herre och Frälsare.
- lära sig leva i gemenskap med Jesus Kristus och hans efterföljare och verka för Kristi kyrkas
synliga enhet.
- växa och mogna till de människor som Gud avsett dem att vara.
- tjäna människor i familjeliv och vänkrets, i arbetsliv och samhälle.
- upptäcka sin samhörighet med och sitt ansvar för alla människor och särskilt finna vägar till
vittnesbörd och tjänst bland fattiga och förtryckta.
83
http://kyrkan.hylliepark.se/om-foersamlingen.html
Hyllie Parks församlingsordning, 2009, s7.
85
Hyllie Parks församlingsordning, 2009, s9.
84
28
- förvalta skapelsen på ett ansvarsfullt sätt.
Församlingsordningen uttrycker klara och tydliga mål för HPK. Viktigt är bara at hitta vägar
så att dessa mål har praktiska konsekvenser för församlingens medlemmars vardag. Det är lätt
hänt att församlingsordningen bara blir ett dokument som försvinner i en hylla och aldrig
implementeras. Här har HPKs ledarskap ett stort ansvar att leva ut dessa mål och jobba genom
undervisning och exempel så att dessa mål nås.
3.2 Intervju med Hyllie Park Kyrkans pastorer
I detta kapitel har jag sammanfattat två intervjuer som jag har haft med de två HPK
pastorerna, Ferro Mehmedovic och Sune Nordin. Jag intervjuade dem separat. Jag har skrivit
frågorna här i inledningen och sedan har jag själv skrivit ihop en sammanfattning av
pastorernas svar. Jag spelade in samtalen för att senare skriva ner dem. Efter att jag hade
skrivit ner intervjuerna har jag mailat dem till Sune och Ferro för att läsa genom det, så att det
stämmer överens med deras svar.
Jag ställde följande frågor till pastorerna:
a) Hur försöker HP hjälpa sina medlemmar att komma in i lärjungaskap
b) Lyckas HP med detta?
c) Vad kan HP förbättra?
d) I vilka områden behövs mer undervisning?
e) Vad är lärjungaskap för dig?
f) Vad är största hotet idag som hindrar folk att komma in i lärjungaskap?
g) Behövs kyrkan eller kan vi leva själv som lärjungar?
3.2.1 Intervju med Ferro Mehmedovic86 (se frågorna under 3.3)
a) HPK erbjuder olika forum, beroende på var en människa står i sin utveckling som kristen,
t.ex.Alpha-kurs, Beta-kurs, hemgrupper, gudstjänster, barn- och ungdomsgrupper och så
vidare, för att hjälpa folk att leva som lärjungar. Det är ett uttalat mål som HPK har och sedan
den nya församlingsordningen kommit ut också ett nedskrivet mål att HPK vill utveckla dessa
områden och vill uppmana folk att vara mer delaktiga i dessa grupper.
Främst är det Alpha- och Betakursen, Hemgrupperna och Bönestunden som är redskapen för
lärjungaskap.
b) De mest tydliga tecken i tillväxt kan man se i dem som är nya i tron. Man ser hur de växer
och förändras drastiskt. Det är mycket svårare att se en stor omvandling i de som har varit
kristna i många år. Om vi lyckas med att föra människor in i lärjungaskap är svårt att säga.
Jag kan se att vi har mycket kvar att förbättra, specifikt med tank på att vinna nya människor.
Det finns en stor grupp människor i HPK som verkligen vill förändras och nå ut och tjäna
andra. Sen finns andra som inte visar denna längtan lika tydligt.
c) HPK har varit ganska passiv och defensiv de senaste åren. HPK har inte varit på folk
särskilt mycket för att motivera dem att vara med i dessa grupper. Det är något som HPK vill
förbättra och redan har tagit ett steg framåt i och med den nya församlingsordningen.
Förhoppningsvis blir vi ledare mer pådrivande att motivera och uppmuntra folk att vara med i
hemgrupper. Det är i den lilla gruppen som människor formas mest och det är därför vi måste
bli bättre på att uppmuntra människor att vara med i hemgrupper. Det är hemgruppen som är
viktigast för lärjungaskapet.
86
Intervju Ferro Mehmedovic. (sammanfattning i egna ord).
29
d) Områden där det behövs mer undervisning och som vi inte har pratat mycket om är:
pengar, prioriteringar, materialism, bön, livet som en helhet, miljö, sexualitet, Jesu återkomst
och den sista tiden, hur vi förmedlar evangeliet vidare till nästa generation, hur är det att vara
föräldrar, försoning, rättfärdighet,…
e) Lärjungaskap i kort är att först och främst lära känna Jesus och att man omvandlas att bli
mer lik honom. Det betyder också att vi ska lära oss använda våra gåvor och följa kallelsen
han har för oss för att tjäna församlingen och att vinna nya människor. Om man ser det i ett
breddare perspektiv så ska det också påverka vår vardag och synas i vårt yrke att vi älskar
Jesus. Lärjungaskapet är mycket om vad som händer mellan söndagarna, det vill säga i det
vanliga livet. Det är en livsstil.
f) Största hotet är vår upptagenhet. Vi har så mycket att göra i våra liv att vi knappt hinner
med allt. Därför är det oftast bara gudstjänsten vi satsar på. Delaktigheten i kyrkans
verksamheter blir ett ytterligare stressmoment för oss. Vi har helt enkelt inte tid och energi att
söka Gud, eller läsa Bibeln med familjen eller hinna till hemgruppen. All tid går åt att
organisera våra liv. Vi är som en hamster som springer i ett ekorrhjul.
En annan sak är att vi lever i ett konsumismiskt samhälle som också syns i kyrkan tyvärr. Ofta
kommer vi att konsumera en gudstjänst och inte att tjäna Gud.
g) Kyrkan har en mycket viktig uppgift och behövs. Det är min övertygelse och jag tycker att
det finns mycket stöd för det i Bibeln. En kristendom som vi lever för oss själva är knappast
någon kristendom. Bibeln är väldigt tydlig med att vi inte ska försumma våra sammankomster
och att vi fungerar som en kropp och att vi inte fungerar för oss själva. Vi behöver utmana
varandra. Vi behöver den gemensamma bönen, inte bara den privata bönen. Oavsett hur
upptagna vi är så kan vi inte prioritera bort församlingen. Vi är kallade att betjäna varandra.
De verksamheter vi har i HPK är bra och fyller viktiga funktioner. Men innehållet kan vara fel
eller fokuset kan vara fel och där måste vi rannsaka oss själva och pröva vår motivation. Om
vi ser kyrkan som en belastning, måste vi fundera varför det är så och kanske vi behöver
ifrågasätta vår egen livsstil. Varför har vi så bråttom? Vi måste titta på våra verksamheter och
fundera om vi är på rått väg. Om innehållet är helt betydelselöst får man fråga sig om vi måste
ändra innehållet. Om en hemgrupp bara träffas för att dricka te och diskutera den senaste
Hollywood-filmen, då fyller den förmodligen inte sin funktion. Men det betyder inte att
hemgruppen är en onödig sak i sig. Hemgruppen är viktig men innehållet behöver vi alltid
pröva. Vi har egentligen tid och vi lägger mycket tid på underhållning (träffa vänner, kolla
TV, Internet,…). Frågan är varför vi tycker kyrkan tar mycket tid från oss. Är det kanske
något vi måste ändra i våra egna liv?
3.2.2 Intervju med Sune Nordin87 (se frågorna under 3.3)
a) Förhoppningsvis påverkar och utmanar predikningarna församlingen, men jag anser att
framförallt smågrupperna är en viktig del i detta. Jag hoppas också att olika utmaningar
(Street-Church, Alphakurs,…) kan hjälpa församlingsmedlemmar att växa i sitt lärjungaskap.
Men även områden som kyrkkaffet där man tjänar andra är ett område för lärjungaskap. Det
kanske inte alltid uppfattas som det, men jag tycker ändå att det är en viktig del i det hela.
Mycket ligger på den enskilda personens ansvar att bli delaktig, men en del sker när man är
med i en hemgrupp. Annars finns också valberedningen som jobbar med att få folk på rätt
plats. Faran blir att man vill motivera folk och istället ger dem dåligt samvete. Jag försöker
inte göra det men istället försöker jag predika på ett sätt som uppmuntrar och lockar dem att
vilja leva som lärjungar på grund av att de verkligen vill det. Vi måste förstå att lärjungaskap
är något positivt för våra liv. Det kan man jämföra med barnuppfostran. Klart kan man hota,
men det är mycket bättre att locka. Det har också med människosyn att göra. Människan är
87
Intervju Sune Nordin. (sammanfattning i egna ord).
30
vacker och Gud vill locka fram det goda i oss och där kan vi uppmuntra församlingen att se
det själv. Önskan att vilja bli en lärjunge måste komma inifrån.
b) Jo, det tycker jag. Det finns många människor som gör sina uppgifter med uthållighet och
med glädje. Det är det jag ser, men det finns ju också det vardagliga lärjungaskapet, men det
är jättesvårt att ha insyn i och det är just i vardagen det största lärjungaskapet spelas ut. Hur
jag är på jobbet eller hemma,…Men jag hoppas att det som vi ser i kyrkan återspeglar hur
människor lever sina liv under veckan.
c) Det som vi ska fortsätta göra är att satsa mer på smågrupper. Där jag ser människor växa
mest är ju i de mindre grupper som Alpha-grupper. Där människor tar steg och kommer inpå
varandras liv. Dialogen och samtal är mycket viktig. Det är nyttigt för oss att vara i mindre
sammanhang där vi kan ställa våra frågor och där våra beslut kan utmanas. Det vore bra att ge
mer redskap till hemgruppsledarna. Det är bra att vi har folk som vi är ansvariga för och kan
berätta det som händer i våra liv – det som är gott och det som är jobbigt.
En annan sak är att vi ska vara ännu mer öppna att låta folk börja med nya verksamheter där
de kan uttrycka sitt lärjungaskap. Det finns säkert många andra områden där vi inte har
verksamheter idag och där folk skulle kunna utveckla sitt lärjungaskap. Då skulle man kunna
utmana en del nya människor. Vi måste tänka mer utanför boxen.
d) Vi måste undervisa mer om vad det innebär att vara kristen. Jag tror att vi ofta har en
fyrkantig syn angående vad det betyder att vara kristen. Vi behöver undervisa mer utifrån Jesu
undervisning och vad det betyder att leva som kristen. Vi måste prata mer om vad det innebär
att vara församling och då visar sig kanske helt nya saker för oss. Men det är viktigt att denna
utmaning blir positiv. Där har vi ledare ett ansvar att förmedla det på ett sätt att det inte blir
kravfyllt utan lockande. Vi vill inte ge folk dåligt samvete, men vi vill ge dem
vardagsverktyg.
e) Att följa Jesus och att ta konsekvenserna av det! Sen beror det mycket på vart vi står i våra
liv, var vi kommer ifrån och utifrån den jag är. Vi har formulerat det ganska öppet i vår
församlingsordning. Vi har Jesus som ett tydligt centrum och så kommer vi från våra olika
håll, bakgrunder, upplevelser och det vi jobbar med i våra liv. Men det som förenar oss är vår
gemensamma längtan att följa Jesus.
f) Ett problem, tror jag, är individualismen. Vi har en tendens att inte vilja att folk ska lägga
sig i våra liv och kanske vill vi inte ens att Herren ska lägga sig i. Det är en slags tröskel att
komma över. Därför kan det vara tufft för oss att lyssna till undervisning eftersom det går in
på våra liv och utmanar vårt individualistiska tankesätt och vår livsstil. Vi tycker om
smörgåsbordet, där vi plockar upp det kristna livet vi vill ha. Men vi kommer mista en hel del
om vi bara plockar det vi vill ha och inte det som Jesus erbjuder oss. Det spelar också en roll
om vi litar på Gud att han verkligen vill det bästa för oss. Jag tror att det är där församlingen
blir en utmaning till individualismen eftersom vi slipar och uppmuntrar varandra. Det finns ju
andra hot också, men jag tror att i västvärlden är individualismen ett av de största hoten för
folk att komma in i lärjungaskap. Bibeln är tydlig med att vi måste miste våra liv för att vinna
dem. Men det är verkligen emot hur vårt samhälle fungerar idag.
g) Ja, kyrkan behövs. Jag tror att det är jättesvårt att utveckla som kristen på egen hand och att
Guds tanke är att vi ska leva nära varandra, att vi ska slipas av systrar och bröder och att vi
delar livet tillsammans. Jag tror absolut att församlingen är jätteviktig för min utveckling som
lärjunge, men då får församlingen inte vara en ”konsumtionsförsamling” där gudstjänsten
bara blir som en drog där vi går då och då för att vi behöver en kick. Frestelsen finns att vilja
lämna församlingen då och då, men det är ju precis därför vi slipas, för vi kan alltid lära oss
något. Församlingen är Guds verktyg och så länge vi strävar efter att vilja bli berörda av
Jesus, då tror jag att församlingen är en nödvändighet i varje kristens liv.
31
3.3 Sammanfattning
Efter att jag har tittat närmre på HPKs hemsida, HPKs församlingsordning och har intervjuat
församlingens två pastorer, tycker jag att jag kan påstå att HPK har byggt upp en bra grund
för församlingen att jobba med. Den nya hemsidan och den nya församlingsordningen, som
båda blev klara under 2009, kommunicerar HPKs mål och vision på ett tydligt och
lättförståligt sätt. Det som behöver göras ur min synvinkel är att kommunicera mål och vision
bättre till församlingen, för det finns en fara att enskilda personer inte kommer att läsa
hemsidan eller församlingsordningen. Det måste implementeras genom undervisning och
genom att ledarskapet driver visionen och målen.
32
4. Vart är församlingens medlemmar på väg?
4.1 Introduktion till Enkätundersökningen
Min enkät är framförallt en attitydmätning om hur HPKs medlemmar uppfattar sig själva och
hur de uppfattar att Hyllie Park Kyrkan leder dem in i lärjungaskap. Svaren är framförallt av
subjektiv natur. Jag är medveten om svårigheten som finns i en attitydmätning, eftersom det
beror på hur folk anser sig själv vara. Kanske andra personer uppfattar en helt annorlunda än
man själv uppfattar sig. Men jag har ändå valt att göra en enkät eftersom jag är övertygad att
mätningen av medlemmarnas attityd kan hjälpa HPK att se i vilka områden medlemmarna är
tillfredställda och i vilka områden inte. Som en förberedelse har jag läst Enkätboken av Jan
Trost utgiven av Lunds Studentlitteratur 2007. Efter att jag ha ställt ihop alla frågor gav jag
enkäten till fem personer (med teologisk och icke-teologisk bakgrund) för att utvärdera mina
frågor för att se om de uppfattas så som jag hade tänkt. Efter utvärderingen gick jag ut med
den till kyrkan genom att dela ut den personligen och genom att maila ut den till hela
församlingen. Min målgrupp var alla aktiva församlingsbesökare oavsett om de är
medlemmar eller inte. Det viktiga var att de kommer regelbundet på söndagar.
Uppskattningsvis kan man säga att målgruppen är ca. 200 personer.
4.2 Diagram och sammanfattning av svaren
Jag kommer sammanfatta de mest intressanta och relevanta delarna av min
enkätundersökning. Jag har fått tillbaka 55 enkäter. Jag är nöjd med detta med tanke på att vi
inte har mycket mer än 200 aktiva medlemmar. Jag skickade ut enkäten till alla medlemmar i
HPK, men bad bara de medlemmarna som kommer regelbundet till gudstjänsten att svara.
4.2.1 Bakgrundsinformation
55 personer har svarat på min enkät, det vill säga ca.1/4 del av målgruppen.
Av de som har svarat på enkäten är:
Kön:
kvinnor (54%)
män (46%)
Åldersgrupp:
18-25år (13%)
26-39 år (38%)
40-65 år (33%)
över 66 år (16%)
Antal år i Hyllie Park:
mindre än 2 år (10%)
2-5 år (21%)
längre än 5 år. (69%)
4.2.2 Några intressanta resultat ur undersökningen
- Hemgruppen är jätteviktig för nästan alla och nästan alla är med i en hemgrupp!
- 1/3 har ingen vardaglig kristen gemenskap, men skulle gärna ha mer av det!
- Mer än hälften ber mindre än 15min per dag, men nästan alla tycker att bön är viktigt!
33
- 1/3 läser Bibeln mindre än 1 gång per vecka men nästan 100% tycker att det är mycket
viktig att läsa bibeln regelbundet.
- 90% fastar aldrig eller sällan. 1/3 av dessa tycker att det inte är viktigt med fastande.
- Lite mer än hälften tillbringar knappt någon tid med icke-kristna i sin fritid, men
nästan alla tycker det är viktigt att göra det.
- 80% delar sin tro sällan eller aldrig med andra, men nästan alla tycker det är viktigt.
- 2/3 tycker att HPK har hjälpt dem ganska mycket i att bli lärjungar.
- Nästan alla tycker att det är ens personliga ansvar att utvecklas som lärjunge.
- Nästa alla vill ha mer undervisning i Hyllie Park, framförallt hur man kan leva som
kristen i det vardagliga livet.
- Enligt svarsalternativen har följande saker/personer haft störst påverkan i utvecklingen
att bli en lärjunge:
1) Vänner (ca.100%)
2) Personlig Tid med Gud (90%)
3) Församlingsmedlemmar (86%)
4) Föräldrar/Kyrkans undervisning/ hemgrupp (80%)
5) Accountability (56%)
En fråga jag ställde i enkäten var att ge en egen definition av lärjungaskap. Här kommer några
av definitionerna:
”att hålla mig så nära honom som det går. Tala med honom, läsa bibeln, vara lyhörd för
människors behov”
”att låta Guds nåd hjälpa mig bli mer lik Jesus och leva mer enligt det han undervisade”
”att följa och lyda Herren. Att träna på bättre karaktär. Läsa Bibeln var dag och be mycket”
”trygghet i nuet och hopp för evigheten”
”att trots de svagheter jag har söka följa det jag har lärt av Jesu undervisning och Guds ord”
”Älska Jesus och älska människor”
”att låta sig älskas av honom och förbli i honom genom gemenskap med hans ord och hans
barn – andra som söker sanningen, att offra sitt liv för honom,dvs inte i första hand leva för
sin egen lyckas skull.”
”att evangelisera, hjälpa fattiga, stödja vänner, besöka sjuka och fångar och deras familjer”
34
4.2.3 Diagramexempel
Här följer tre diagram som visar hur svaren blev på några utvalda frågor från enkäten.
Siffrorna som står i diagrammens rubrik 4), 6) och 8) är deras ordning i enkäten. Den
vertikala axen visar antal personer och beskrivningen för den horisontala axen står in i
diagrammen.
4) Hur mycket ber du per dag?
40
35
30
25
20
15
10
5
0
mindre
än
15min
1530min
mer än
30min
Tycker
du det
är
viktigt?
mycket
viktigt
viktigt
ganska
viktigt
diagram 4.2.3.1
6) Fastar du?
35
30
25
20
15
10
5
in
te
så
vi
kt
ig
t
t
t
vi
kt
ig
ka
vi
kt
ig
ga
ns
t
vi
kt
ig
t?
yc
ke
t
Ty
ck
er
du
m
de
t
är
vi
kt
ig
ne
j
sä
lla
n
yc
ke
t
m
ja
,
ib
la
nd
0
diagram 4.2.3.2
35
8) Hur ofta delar du din tro med människor som
inte tror på Jesus
40
35
30
25
20
15
10
5
så
in
te
ga
ns
ka
vi
kt
vi
kt
ig
t
ig
t
ig
t
vi
kt
t
vi
kt
ig
t?
yc
ke
t
m
Ty
ck
er
du
de
t
nä
s
är
ta
n
vi
kt
ig
al
dr
ig
lla
n
sä
of
t
a
0
diagram 4.2.3.3
4.3 Resultatanalys i jämförelse med församlingens mål
Enkäten visade att de flesta medlemmar är med i en hemgrupp vilket är positivt med tanke på
HPKs målsättning. Här har ledarskapet tydligen uttryckt att det är ett område som man vill
jobba mer med och att verkligen sträva efter att varje församlingsmedlem har en hemgrupp.
Kyrkans undervisning har för de flesta haft en viktig påverkan på deras utveckling som
lärjunge anser största delen av de som svarade på enkäten. Ett resultat som var mindre positiv
var att 1/3 av alla som svarade sa att Hyllie Park Kyrkan inte har hjälpt dem jättemycket att
bli en lärjunge. Det är en stor del och det skulle vara intressant att undersöka detta närmare,
varför folk upplever det så. Det kan ju ha många olika anledningar men om jag analyserar rätt
så kan det hänga ihop med att många efterfrågar mer och rakare undervisning.
Ett område där HPK behöver utmana sina medlemmar är att vara mer öppna om deras tro.
Enkäten visade att många inte delar sin tro med andra, men tycker ändå att det är viktigt. Här
kan HPK uppmuntra sina medlemmar att vara mer öppna om sin tro och undervisa hur man
kan dela sin tro på ett bra sätt. Det finns en längtan för mycket mer undervisning inom olika
områden. Det som blev tydligast var önskan att få mer undervisning om hur vi kan leva som
kristna i det vardagliga livet. Det är också något som pastorerna uttryckte som ett behov i
HPK.
Enligt min uppfattning stämmer HPKs målsättning ganska bra överens med det som
medlemmarna upplever. Både HPKs ledarskap och HPKs medlemmar har en stark längtan att
växa i sin tro och att komma vidare. Jag tror att församlingens ledarskap (pastorerna och
församlingsrådet) behöver utmana församlingen mer på olika områden och leda mer.
Församlingen längtar efter mer handledning.
Största delen av medlemmarna tycker att det är ens eget ansvar att utvecklas i sitt
lärjungaskap och det är en bra utgångspunkt, eftersom man då inte förväntar sig allt från
36
kyrkan. Ansvaret ligger på HPKs medlemmar själva. HKP erbjuder många forum där man
kan vara med, men det ligger mycket på en själv att ta initiativen till det. Men samtidigt som
man själv är ansvarig för sin egen insats, så kan och ska kyrkan vara en hjälp att föra
människor in i rätt uppgift och rätt grupp. Vi behöver varandra och församlingen finns för att
vi ska hjälpa varandra genom livet. En viktig sak är att göra HPKs vision och uppdrag mer
synlig och att undervisa mer om det så att församlingens medlemmar tar till sig den. HPKs
ledarskap behöver vara förebild i att vårda, vägleda, utrusta och sända sina medlemmar. Det
efterlängtas av medlemmarna. Samtidigt behöver HPKs medlemmar själva ta ansvar att vårda
och vägleda varandra i smågrupperna. Sune och Ferro sa också att det vore bra att utrusta och
undervisa hemgruppsledarna mer som i sin tur utrustar och undervisar hemgrupperna.
4.4 Resultatanalys i jämförelse med egenskaperna av en
lärjunge
När man tittade på resultaten av min enkätundersökning och jämförde det med punkt 2 (en
lärjunges egenskaper) då såg man intressanta resultat som ledde till intressanta funderingar.
HPK är en församling med människor som strävar efter att bli mer lika Jesus. Det kom tydligt
fram i undersökningen. Det finns en djup längtan att växa närmare Jesus och nästan alla är
involverade i mindre grupper under veckan. Det är positivt med tanke på att det är viktigt att
ha en kristen gemenskap runt sig. De flesta har också minst en person i deras liv de pratar
med om de saker som berör dem djupast. Det är mycket bra med tanke på att de inte bara
behöver komma inför Gud med också inför människor som de kan lita på. Men det finns
andra områden där församlingen behöver utvecklas och då inkluderar jag mig själv. Det finns
även områden där församlingen behöver tänka om helt och hållet och där man behöver
rannsaka sig själva och kanske ifrågasätta sättet man lever på. Om församlingen tycker att
relationer med andra människor och med Gud är så viktig, då måste man fråga sig varför man
har svårt att prioritera detta? Ur enkäten framgår det tydligt att församlingen vill och tycker
att det är viktigt att ha tid med Gud och med andra människor (se diagram 4.2.3.1). Kan det
vara så att de flesta är för upptagna? Det var det Ferro sa i sin intervju att han tror att en av
våra största problem idag är vår upptagenhet. Det kan vara därför man inte hinner trots att
nästan alla tycker det är viktigt. Med tanke på hur en lärjunge ska leva kan det innebära för
många att man måste prioritera om, om man nu tycker att det är viktigt att spendera mer tid
med Gud och människor.
I andra områden har församlingen kanske en fel uppfattning över vad Bibeln säger och då är
det viktigt att ledarskapet i Hyllie Park undervisar församlingen, så att folk inte bygger sin
egen teologi om Jesus lära. Ur enkäten framgick ganska tydligt att största delen aldrig fastar
och att en stor del tycker att det inte är viktigt med att fasta. (se diagram 4.2.3.2) Jag vill inte
gå in i den debatten nu, men det vore spännande att undersöka detta närmare. Är fastandet
verkligen inte så viktig? Eller har församlingen helt enkelt inte prioriterat det i sin
undervisning?
Enkäten visar att församlingen är på god väg, för det finns en längtan att bli mer som Jesus,
men det finns en fara att det blir en fel balans mellan ”att få” och ”att ge”. Man önskar sig mer
undervisning, men egentligen är man redan medvetna om de områden man måste jobba med. I
enkäten blir det tydligt att församlingen brottas med sin bönetid, bibelläsning, dela tron och
umgås med kristna och icke-kristna. När jag analyserade enkäten, så blir det tydligt att det
finns mycket man vill ha mer tid för, men man hinner inte. De som svarade vill gärna läsa mer
Bibel, vill gärna be mer, vill gärna umgås och dela sin tro med icke-troende och vill ha mer
37
och djupare gemenskap med sina troende syskon. Här blir det tydligt att församlingen själv
har blivit offer för konsumismen och upptagenheten. Hur annars skulle man kunna förklara att
så många egentligen vill och tycker det är viktigt med bön, bibelläsning och så vidare,
samtidigt som nästan ingen tar mycket tid för det? Frågan är: ”Vad behöver vi göra för att
leva det liv som vi egentligen vill leva? Hur kan vi börja be, läsa bibeln och dela vår tro?”
Mycket hänger ihop med hur man prioriterar och rädslan att gå miste om något. Det betyder
att det kan kännas svårt att ta risker för Jesus för att det kan betyda att man kanske i vissa fall
måste jobba mindre eller jobba icke-avlönat om Jesus har andra planer för ens liv än man
själv har. Man är lite osäker om Gud eller församlingen verkligen kommer försörja en när ens
ekonomiska resurser är knappa. Man vill leva i tro, samtidigt som man vill försäkra sig ifall
tron inte håller. Man vill gå på vattnet, men helst med en livboj runt magen och en
räddningslina kopplad till båten. Enligt min uppfattning, så hinner man inte med de saker som
man egentligen vill och behöver på grund av att det tar alldeles för mycket tid att försäkra sig
först. Leva i tro är det som Gud utmanar oss till, men om vi vill lita på Gud till 100%, så blir
det motsägelsefullt om vi försäkrar oss samtidigt ifall tron inte skulle räcka.
38
5. Avslutning och Metodkritik
5.1 Vad kan vi själva göra?
5.1.1 Varje person själv och kyrkan som helhet har ett ansvar
Varje person som är med i Hyllie Park Kyrkan och kallar sig kristen har ett eget ansvar att ta
initiativet att leva efter Jesus principer. Det handlar om vårt hjärtas inställning och om hur vi
beter oss om ingen ser oss. Alla måste fråga sig ”Är jag en efterföljare till Jesus även utanför
kyrkan när ingen ser mig?” Varje person måste till slut ta ett eget ansvar att leva så eller inte.
Att bli en lärjunge är inte bara något som händer en när man bestämmer sig för att följa Jesus.
Det är ett aktivt och dagligt beslut att följa Jesus. Att följa Jesus kommer alltid vara ett eget
beslut. Ingen av oss är frälsta genom våra föräldrars, vänners eller pastorers tro.
”Efterföljelse” kan aldrig bli påtvingad på någon. Det är ett frivilligt beslut. Men kyrkan kan
hjälpa sina medlemmar på vägen till målet.
Men vad är vägen till målet? Att komma in i sann lärjungaskap är en lång och inte alltid enkel
väg. Det är därför vi behöver varandra och Guds nåd i detta. Utan Guds nåd skulle vi inte
kunna nå målet. Men Gud är nådefull och sträcker ut sin hand och ger oss en ny chans varje
gång vi misslyckas. Det ska inte heller ses som en kravlista som vi måste följa. Jesus vill inte
lägga krav på oss. Han vill det goda och riktiga livet för oss och han vet att det enda sättet vi
når detta liv är att följa i hans fotspår. Det som vi vill komma fram till är hur skall vi
förverkliga och hjälpa varandra att förverkliga det vi längtar efter? Om vi vill bli mer lika
Jesus, hur ska vi då röra oss mot detta målet?
Kyrkan kan hjälpa oss på vägen, men vi kan inte lägga hela ansvaret på våra ledare och
församlingen. Vi har ett eget ansvar. Det finns olika steg vi kan ta för att kunna klara av att gå
en lärjunges väg. Det kommer kosta tid och kraft och vi måsta prioritera om vi vill växa som
lärjungar. Fråga dig själv: Vad är mina prioriteringar? Hur använder jag min tid? Det är något
vi bestämmer själva. Våra prioriteringar visar var vi har vårt hjärta. Är Gud min första
prioritet eller är det att konsumera? Är jag beredd att ta upp mitt kors eller är jag mer mån om
att förverkliga mig själv? Fundera över dina prioriteringar och ta praktiska steg idag.
Med tanke på resultaten ur enkäten är här några praktiska steg över vad vi själva kan göra för
att kunna leva så som Jesus önskade av sina lärjungar. Här listar jag upp det som jag anser
vara viktigast med tanken på vad resultatet i enkäten visade och vad litteraturstudiet visade.
5.1.2 Leva i nära gemenskap med kristna
Här är särskilt små grupper av stor betydelse, eftersom man kan komma varandra närmare och
stödja varandra på ett helt annat sätt än man kan i en stor grupp. Här måste man vara beredd
att göra sig sårbar för att kunna komma in på djupet. Det är ett stort pris att betala men
sanningen gör oss fria. Det är bara när vi tar det som är svårt i våra liv till ljuset som helande
och därmed befrielse kan ske.
Vi är skapade för nära relationer och alla längtar vi efter dessa nära relationer. Men ”nära”
blir man bara om man ger tid och överlåter sig till den andre. Vi kan inte köpa nära relationer.
Vi lever i en tid, där vi har mer och mer kontakter (t.ex.facebook) men mindre och mindre bra
och nära relationer/vänner. Det är ett problem, för hur ska vi kunna komma på djupet och dela
det som drabbar oss djupt inne i hjärtat, om vi inte har nära vänner. Som kristen har vi samma
utmaningar. Det är lätt att ha många kontakter i kyrkan men kanske ingen man regelbundet
39
träffar för att dela livet. Därför finns även idag många människor som känner sig ensamma
även om de är med i en kyrka. Därför är det viktig för en kristen att vara delaktig i
församlingen genom att vara med på söndagsgudstjänsten, men framförallt att ha en
hemgrupp och en ”accountability”-vän. Jag tror att det är bra att ha en bra vän utöver sin
man/fru som man kan dela livet med. Det finns kanske saker som kan vara jobbiga att dela
med sin make/maka.
5.1.3 Vara nära Gud
Umgås med Gud. Be, läs Bibeln och fasta! Vår relation till Gud funkar så som alla andra
relationer. Om jag inte tar tid med Gud, så kan min relation med Gud inte växa. Allt utgår
ifrån den relationen. Allt är byggt på detta.
Jag är övertygad om att vi kommer utvecklas och utmanas i vårt lärjungaskap genom att leva
nära andra kristna och Gud. Dessa relationer kan bara frodas genom kärlek och pågående
förlåtelse och det kommer vi lära oss om vi är beredda att leva nära människor och om vi är
beredda att slipas av de andra omkring mig. En levande relation till Gud medför också att vi
kommer växa och utvecklas i Andens frukter. Det är därför det är så avgörande att vi strävar
efter att leva i nära gemenskap med kristna och med Gud.
5.2 Vad kan Hyllie Park göra praktisk för att hjälpa leda
människor in i efterföljelse?
”We need to recapture the fundamental understanding that Christians do not ”go to church”,
they are the church!”88
5.2.1 Undervisning…
a) …om eget ansvar
Det måste betonas igen och igen att vi har ett eget ansvar att följa Jesus under vardagen.
Kyrkan är ingen ersättning för detta. Vi blir inga lärjungar bara för att vi kommer till kyrkan
på söndagar och för att vi har en fin känsla i magen när vi är där. Lärjungaskap är en daglig
väg med Jesus. Vi är ett med Jesus och därför ska hela vårt sätt att leva och vara peka på
Jesus. Alla våra beslut ska filtreras genom Jesu lära. Om vi har bestämt oss för att följa Jesus,
så är vi medlemmar i hans land och då ska vi lära oss att prata Jesus språk och Jesus sätt att
handla med tiden. Om vi jämför himmelriket med ett land, där vi nyss har flyttat, så tar det tid
att lära sig språket och sättet hur det fungerar, men man är på väg och utvecklas med varje
dag. Man blir bättre och bättre på språket och man förstår mer och mer hur man ska bete sig.
Om vi inte är beredda att lära oss språket och sättet som Jesus levde ut, då är frågan om vi
verkligen vill vara där och Jesus kommer då kanske säga en dag i framtiden att han inte
känner oss. Och jag tror att vi alla vill bli igenkända av Jesus.
b) …om de andliga gåvor hur man kan växa i dem och tillämpningen av den femfaldigatjänsten
Kallestad&Breen anser att tillämpningen av dessa fem tjänster: apostel, profet, evangelist,
herde och lärare är en nödvändighet i en kyrka som vill förbereda människor för
lärjungaskap.89 Det är viktigt att fokusen inte bara hamnar på en av dessa tjänster och att de
88
89
Kallestad&Breen, 2005, s26.
se Kallestad&Breen, 2005, s139-145.
40
andra fyra försummas. Ofta utvecklas en församling mest på det området där pastorn har sin
styrka. Det är därför andra personer som har de andra gåvorna behöver få utrymme för att
kunna tjäna församlingen.
c) …om hur man blir en lärjunge
”Den kristna kyrkan kan i grunden inte förnyas genom någonting som ligger utanför henne:
trender, idéer, värderingar, metoder. Hon är som ett träd: det är bara rötterna hon kan få liv.
Bara genom att återvända till vårt ursprung kan vi förstå vart vi är på väg.”90 HPK kan genom
undervisning hjälpa sina medlemmar förstå vad Jesus menade med att vara en lärjunge.
d) …som berör livet och som visar hur vi kan bli radikala efterföljare av Jesus
Ordet ”radikal” kommer från det latinska ordet radix och betyder ”rot”, det vill säga ”att gå
till botten med något”. Att vara radikal betyder att gå tillbaka till rötterna, det vill säga Jesu
undervisning. Vi har byggt upp vår egen teologi och har på många sätt anpassat Jesu ord till
våra egna önskemål. Kyrkans utmaning är att gå tillbaka till rötterna och anpassa teologin
tillbaka till Jesu sätt. HPK och deras ledare har ansvaret att undervisa om det, men vi som
församling har ansvaret att tillsammans tillämpa Jesu lära i våra liv och att vi utmanar och
uppmanar varandra i strävan att bli mer lika Jesus.
5.2.2 Leva med exempel (ledarskapet)
Bästa sättet att leda sin församling in i lärjungaskap är genom att vara ett levande exempel. En
ledare kan säga mycket bra, men om han/hon inte lever efter det, så faller budskapet på torr
mark och kommer inte tas emot. Faran är att man odlar lärjungar som inte är lärjungar men
som tror att de är det på grund av att de följer ledarens exempel. Det är därför ledare har ett
stort ansvar. ”As the leaders go, so goes the church - our priority as leaders should be to live
out a transformed life in front of those we seek to lead.”91
Dan Kimball, en förspråkare för ”the emerging church” skriver: ”Leadership in the emerging
church is no longer about focusing on strategies, core values, mission statements, or churchgrowth principles. It is about leaders first becoming disciples of Jesus with prayerful,
missional hearts that are broken for the emerging culture.”92
”If those who prepare for leadership are looking for the safe place, who will lead the church
into the dangerous places?”93
5.2.3 Tjäna, hjälpa, hänvisa och förmedla (Mentor)
Genom personliga samtal kan man hjälpa människor att komma in i efterföljelse. Det handlar
också om att prata med människor när man tror att de lever i synd eller behöver hjälp med att
fatta beslut, hitta en passande grupp eller behöver ha en person de kan vara ansvarsskyldig
till. Det handlar om att se varandras behov. Alla människor har olika behov i olika
livssituationer. Här är det viktigt att vi som församling är här för varandra och att vi stödjer
varandra. Samtidigt ska vi se de behoven som finns runt omkring oss i samhället.
90
Malm, 2006, s8.
92
Dan Kimball citerad av Kallestad&Breen, 2005, s110.
93
McManus, 2001, s32.
91
41
5.2.4 Fokus på relationer och starka hemgrupper
Verksamheter har sin plats i församlingen, men de kan aldrig ersätta relationer. De kan vara
en bra plattform för att bygga relationer, men om vi bara håller verksamheten för
verksamhetens skull så missar vi målet. Människor vill och behöver främst relationer. Varje
församlingsmedlem behöver uppmuntras att vara med i en hemgrupp. Det är en bra plats att
komma närmare varandra. I samband med detta är det också viktigt att hemgruppledare får
bra undervisning och vägledning hur de kan leda sin hemgrupp. Detta saknas i Hyllie Park
Kyrkan och jag tycker att kyrkan behöver fokusera mycket mer på att utveckla friska och
starka hemgrupper. Jag tror att starka hemgrupper är ryggraden för en församling.
”When told that Jesus command is to go and make disciples, we are all too tired from raising
money to meet the budget and organizing Wednesday night dinners to fulfil his commission.
We have made church a business, and that has distracted us from our real call.”94
”We need to feed and care for the horse (=people/organism) but instead our energy goes into
the cart (=organisation), so the horse ends up too weak to pull the cart.”95
5.2.5 Fokus utåt!
”For some churches, maintaining a standard of hymns and pews has been more important than
the changing world around them. Now we have to live with the reality that, all too many
times, we kept our traditions and lost our children.”96
Enkäten visade att 50% av de som svarade hade sällan eller ingen kontakt med icke-kristna
människor i deras fritid, men att nästan alla tyckte att det var en viktig del av en kristens liv.
Samtidigt visade enkäten att 4/5 delar väldigt sällan eller aldrig sin tro med andra människor
men 4/5 anser att detta är mycket viktigt. Här kan församlingen spela en stor roll genom att
undervisa viktigheten att fokusera utåt med kärleksfulla relationer och med evangeliet. Men
undervisning är bara en liten del av det. Det som är viktigast är den praktiska handlingen. Om
vi vill gå i Jesu fotspår då behöver vi engagera oss i samhället genom att hjälpa andra, tjäna
andra och kämpa för rättvisa. Världen är orättvis och vi kan visa att vi står praktiskt för
rättvisa. Här behöver ledningen visa vägen och leva med sunda värderingar som pekar på
Gud.
5.2.6 Älska och förlåta varandra…ständigt!
Det här är sista och viktigaste punkten. Allt faller om vi inte älskar varandra. Att följa Jesus
betyder att älska alla människor, oavsett vilket land de kommer ifrån, vilken religion de har
eller om de är ateister, om de är fattiga eller rika, snygga eller mindre snygga, ung eller
gammal, man eller kvinna, vän eller fiende. Jesus älskar alla människor och han gav oss
uppdraget att älska så som han gör. Denna punkt är så otroligt viktig. Det betyder att vi är
kallade att ”förlåta” oavsett vad som har hänt oss. Det betyder att vi inte måste vinna varje
debatt eller argument. Det betyder att vi älskar de som har sårat oss. Det betyder att vi inte tar
revansch genom att undvika personer eller baktala personer. Det är svårt, men om inte
kärleken är vår fundament, så är det omöjligt att vara en Jesu lärjunge. Det finns för mycket
skvaller och förtal bland kristna och också i HPK. Det behöver vi jobba med och uppmana
varandra att prata gott om varandra.
94
96
McManus, 2001, s31.
95
42
5.3 Sammanfattning
Det finns så mycket som man skulle kunna göra för att bli mer lik Jesus eller för att leda
församlingen in i lärjungaskap men jag har valt att bara ta upp dessa få praktiska steg,
eftersom jag tror att det är en bra start. Vårt eget initiativ och kyrkans initiativ behöver gå
hand i hand så att vi når dessa mål. Om vi inte har lärt oss något ur denna uppsats, så hoppas
jag att vi har lärt oss att vi behöver varandra. Litteraturstudiet, intervjuerna och enkäten har
visat en hel del om hur en lärjunge borde leva, vad vi önskar oss och hur det praktiskt ser ut i
våra liv idag. Det är inte lätt att ta upp sitt kors och att följa Jesus. Det har inte bara blivit
tydligt genom enkätundersökningen att det är svårt, men också bara om vi kollar på vårt eget
liv. Sant lärjungaskap kostar, men vi behöver inte vara rädda eller gå på denna väg ensamma.
Bibeln är full med löften att vi inte är ensamma och Gud uppmanar oss om och om igen att vi
inte behöver vara rädda. Han går med oss. Jag vill avsluta med två sista uppmaningar:
5.3.1 Det börjar nu…
Att vara en lärjunge är att lära sig ständigt och att sträva efter att bli som sin mästare. Jesus är
vår mästare och det är han vi vill efterlikna. Malm skriver: ”Att följa honom är inte att gå sin
egen väg, men det är heller inte att ansluta sig till ett system. Det är att gå in i en förpliktande
relation till en person, där efterföljelsen sakta växer fram i en pågående skapande dynamik
mellan jag och Du”.97
Lärjungaskap börjar idag. Om vi hanterar lärjungaskap som ett dåligt nyårslöfte och säger att
vi börjar imorgon, så lever vi inte som lärjungar. Det är ingen enkel väg och Jesus har inte
heller lovat att det alltid är enkelt. Men det är den rätta vägen, annars skulle vi inte vara så
”dumma” att vi sökte följa den.
If Jesus didn´t rise from the dead, then the whole Christian thing is a waste of time; as Paul says
elsewhere, if Christ is not raised, let us eat and drink, for tomorrow we die (1.Cor.15:32). But if
98
Jesus did rise again from the dead, then there is nothing ultimately to be afraid of.
I världens ögon är denna väg dåraktig, eftersom den är ganska annorlunda jämfört med vad
folk strävar efter idag, nämligen att förhärliga sig själv. En lärjunge är inte kallad att
förhärliga sig själv genom att samla massa med rikedomar, titlar eller priser. Vi är kallade att
tjäna. Här på jorden ser man ner på en tjänare och ingen strävar att bli en tjänare, men det är
precis det Jesus gjorde. Han kom för att tjäna och att uppmana oss att göra likadant.
”We feast in the kingdom of God, receiving God`s abundance. Having freely received, we
freely give. To do otherwise would make no sense, given the graciousness of our host.”99
5.3.2 Utmaning
En kyrka där många medlemmar inte är beredda att följa Jesus till korset, visar en fel bild av
vem Gud är och då är det inte konstigt om så många människor får en dålig syn på kyrkan.
Det är lärjungarna som representerar Gud! Men det är svårt att förstå vem Gud är om
församlingen är en blandning av trogna lärjungar och samtidigt en massa människor som
kallar sig kristna, men egentligen bara tycker att Jesus är en spännande person som befriar
dem från sin skuld, men som inte har någon längtan att följa Jesus. Camp skriver: ”The
97
Malm, 2009, s51.
Wright, 1994, s60-61.
99
Camp, 2003, s184.
98
43
apostasy from Christianity will not come about by everybody openly renouncing Christianity;
no, but slyly, cunningly, by everybody assuming the name of being Christian.”100
The established church is far more dangerous to Christianity than any heresy or schism. We
play at Christianity. We use all the orthodox Christian terminology-but everything without
character. Yes, we are simply not fit to shape a heresy or a schism. There is something frightful
in the fact that the most dangerous thing of all, playing at Christianity, is never included in the
101
list of heresies or schisms.
Kyrkan behöver utmana sina anhängare att komma in i lärjungaskap. Det är bättre för kyrkan
att ha mindre folk som är trogna Jesu budskap än att ha många medlemmar som inte vill
lämna över sina liv till Jesus. Det låter hårt, men vi kommunicerar fel bild till vår omvärld om
vi inte predikar hela Guds ord. Evangeliet förlorar sin skärpa om vi inte predikar hela
sanningen, även de jobbiga delarna. Annars riskerar vi att förlora vår kraft eller sälta som
Matt.5:13-16 skriver om:
Ni är jordens salt. Men om saltet förlorar sin sälta, hur skall man då göra det salt igen? Det
duger bara till att kastas ut och trampas ner av människor. Ni är världens ljus. Inte kan en stad
döljas, som ligger på ett berg. Inte heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan
man sätter det på ljushållaren, så att det lyser för alla i huset. Låt på samma sätt ert ljus lysa för
människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er Fader i himlen. (Matt.5:13-16)
5.3.3 Uppmuntran
Även den person som vill vara en trogen lärjunge kommer att synda. Livet är komplicerat och
tyvärr kommer vi göra fel och misslyckas. "The flesh is at war with the spirit. Flesh doesn`t
mean our physical material, but the works of the flesh (anger, jealousy, malice,..) Flesh here
means the human rebellion against God.”102
Därför är det så viktigt att vi håller oss nära Gud och att vi lever nära Gud i bön och fastande
för att undvika att frestelse förstör våra liv. Gud kommer älska oss även om vi faller, men
våra synder kommer ha konsekvenser här på jorden och hur vi påverkar andra människor. En
sista uppmaning är: ”Ta upp ditt kors och följ Jesus, försök att sträva efter att leva så som
Jesus gjorde och undervisade och när du misslyckas så kom ihåg att Guds nåd är stor och att
han förlåter dig om och om igen!”103
5.4 Reflektioner över uppsatsens genomförande
5.4.1. Kritiska tankar kring metod
Under tiden jag jobbade med uppsatsen observerade jag en del svagheter som jag brottades
med och som gjorde det inte alltid lätt att nå hela vägen till mitt mål. Jag har granskat mitt
arbete kritiskt för att kunna lära mig av minna misstag i denna uppsatsen. Här kommer en
företeckning av olika tankar kring min metod.
100
Camp, 2003, s105.
Kierkegaard citerad av Camp, 2003, s104-105.
102
Wright, 1994, s75.
103
eget citat
101
44
Det som är viktig när man väljer att göra en enkät är att man är erfaren att göra det. Trots att
jag förberedde mig genom att läsa Jan Trost Enkätboken, så kände jag ändå under processen
att jag inte hade så mycket erfarenhet med en sådan undersökning. Det var inte lätt att ställa
frågorna på ett neutral och bra sätt. När jag satt och utvärderade enkäten, tyckte jag att vissa
frågor inte passade in eller inte tjänade mitt syfte med enkäten. Till exempel kunde jag inte
riktigt använda resultaten om andens frukter (fråga 17) för min uppsats. Sedan tyckte jag att
det saknades andra frågor som skulle ha passat bättre. Jag skulle ha tagit in en fråga om hur
bra församlingens medlemmar upplever att Hyllie Parks vision och uppdrag tillämpas eller
förmedlas till församlingen. En annan fråga som borde har varit med i enkäten är hur
församlingen upplever att de blir motiverade att vara med i en hemgrupp och hur de upplever
att de blir tränande till att vara lärjungar. Detta är några viktiga frågor som jag missade att ta
med i undersökningen. Under tiden jag skrev min analys blev det tydligt för mig vilka frågor
som jag hade behövt för att kunna ge en bättre analys av resultaten.
Sedan tycker jag att lärjungaskap är ett otroligt stort ämne och det var svårt att få in alla
punkter. Jag har försökt att begränsa mig till de viktigaste punkterna, men eftersom jag även
hade en stor undersökningsdel (enkäten och samtal med pastorerna) med i uppsatsen, så var
jag tvungen att vara mindre detaljerad i min definition av vad en lärjunge är. Det kan kännas
tråkigt att den delen inte fick det utrymme den egentligen skulle behövt, men här skulle det
finnas mycket potential för framtida studier och utveckling. Materialet jag hade var väldigt
bra och omfattande men tyvärr hade jag inte möjlighet att använda mig av allt. Jag var därför
tvungen att välja mellan det som jag tyckte skulle gå in i uppsatsen och vad inte. Faran med
det är att jag på grund av mina egna tankar anser vissa punkter viktigare än andra och därmed
indirekt påverkar hur en lärjunges profil ser ut.
En annan sak som var väldigt svårt för mig att mäta var hur bra man är på lärjungaskap,
eftersom det handlar så mycket om ens inre. Om man gör en enkät så får man framförallt
subjektiva svar. Jag märkte det mer och mer under mitt skrivande att det inte är så lätt att
mätta ens nivå på lärjungaskap. Därför var det inte lätt att nå mitt mål med enkäten att mäta
var församlingen står. Det jag vet nu efter undersökningen är hur församlingen uppfattar sig
själva. Men det man inte vet är om denna självuppfattning är en bra eller vriden
självuppfattning eller om man ser på sig själv likadant som Jesus skulle se på en. Därför är
enkäten bara en vägvisare, men inget som ger en helt objektiv bild över hur situationen
egentligen är. Här spelar mina förutfattade tankar en roll i hur jag tolkar det jag läser,
tillsammans med mina egna erfarenheter och observationer som jag gjort de senaste fem åren
när jag själv har varit en del av HPK.
Mina förutfattade tankar har också påverkat mig en del. Eftersom jag är uppväxt i en del av
världen där vi verkar ha svårt att överge allt, så har man läst och hört mycket om hur vi är för
bekväma och materialistiska och att vi behöver överlämna allt detta till Gud. Det var också
utgångspunkten i mina tankar, att vi är för bekväma och materialistiska. Det var alltså svårt
för mig att tänka helt neutral i detta. Om en person i Afrika eller Asien skulle ha skrivit
samma uppsats skulle profilen av en lärjunge säkerligen se annorlunda ut med tanke på hur
man har växt upp och blivit påverkade. Jag har försökt att ställa mina frågar i enkäten så
neutralt som möjligt, men vissa personer som besvarade min enkät har upplevt att min enkät
ville påpeka i alla fall litegrann att vi inte var helt på det riktiga spåret. Nu efteråt förstår jag
att min enkät för vissa personer kan få fram dessa känslor. Jag tyckte inte att det var lätt att
ställa frågorna på ett sätt där jag verkligen inte påverkade folk att svara på ett visst sätt. Min
önskan var att göra det helt neutralt, men jag har förstått att jag inte helt har lyckats med det i
alla frågor. Min frågeställning var: ”Vad säger olika författare om hur ett sant bibliskt
45
lärjungaskap ser ut och vad kan Hyllie Park Kyrkan göra för att leda sina medlemmar in i
efterföljelse i den kontexten de befinner sig i?”
Jag tycker att jag har besvarat min frågeställning mer eller mindre bra. Bra på grund av att jag
har tagit hjälp av ett flertal böcker som beskriver vad bibliskt lärjungaskap innebär. Jag tror
att jag har fått fram ett omfattande bild över vad många kända författare har skrivit om
lärjungaskap. Sen tror jag också att jag har kunnat ge en tydlig bild över var HPK står idag
och vilka mål ledarskapet har. Intervjuerna och församlingsordningen har varit en bra hjälp i
detta. Genom enkäten har jag fått en hel del intressanta resultat som HPK kan anknyta till och
verkligen ta praktiska steg att leda sina medlemmar vidare. Det man skulle kunnat göra i ett
större arbete är att själv tolka de olika bibelställen in i nutiden och att intervjua några
församlingsmedlemmar.
Det som jag kunde ha förklarat bättre, är i vilken kontext Hyllie Park Kyrkan befinner sig i,
det vill säga att jag kunde har beskrivit församlingens historia, församlingsformen,
åldersgrupper och var HPK är placerad. Jag utgick för mycket på att folk skulle veta vad
Hyllie Park är. Någon som aldrig har sett eller hört talats om Hyllie Park Kyrkan skulle
förmodligen vilja ha mer bakgrundsinformation om vad Hyllie Park Kyrkan är, speciellt med
tanke på frågeställningen: ”Vad säger olika författare om hur ett sant bibliskt lärjungaskap ser
ut och vad kan Hyllie Park Kyrkan göra för att leda sina medlemmar in i efterföljelse i den
kontexten de befinner sig i?” När jag formulerade frågan tänkte jag på kontexten: ”frikyrka, år
2010, Sverige, Malmö”, men det skulle ha varit bra att definiera detta tydligt i början av min
uppsats.
5.4.2 Andra idéer för framtida studier
En annan tanke jag hade under tiden jag skrev uppsatsen var att det skulle ha varit intressant
att göra en enkätundersökning i början av uppsatsskrivandet och att sedan göra olika sorts
gudstjänster för att testa om formerna har en avgörande påverkan på hur folk blir påverkade,
aktiverade och motiverade i sitt lärjungaskap och så kunde man avsluta med ytterligare en
enkätundersökning för att mäta förändringen i medlemmarnas attityd. Men eftersom jag redan
hade kommit så pass långt i mitt skrivande så kändes denna metod inte aktuell längre. Med
det skulle kunna vara en intressant tanke för framtida studier.
Ett annat tillvägagångssätt skulle kunna vara att titta på olika författare från olika länder för
att jämföra deras syn på lärjungaskap med tanke på var de kommer ifrån. I min uppsats har
jag bara använt mig av västerländska författare. Jag har inte gjort det medvetet. Men det blev
så. Det skulle kunna vara en intressant undersökning för framtida studier.
5.4.3 Avslutning
Det har varit väldigt spännande och lärorik att jobba med denna uppsatsen. Arbetet har visat
mig hur viktig metoden är som ett genomgående skellett för hela uppsatsen från början till
slut. En annan sak som jag har lärt mig är att det kan vara bättre att fokusera på en enkel
metod och att inte blanda för många metoder för att kunna hålla arbetet mer ihop. Men
samtidigt tyckte jag att det var nödvändigt för mitt ämne med fokus på Hyllie Park Kyrkan att
jobba med de olika metoder. Själva ämnet ”lärjungaskap” är ett stort och viktigt ämne som
många har skrivit om och det kan vara svårt att begränsa ett sådant ämne till en liten uppsats
och det märkte jag när jag jobbade med det.
46
6. Litteraturförteckning
Otryckta källor
Malmö, Andreas Giger:
Mehmedovic, Ferro. (2010-04-09). Anteckningar från intervjun.
Malmö, Andreas Giger:
Nordin, Sune. (2010-04-28). Anteckningar från intervjun.
Böcker och dokument
Folkbibeln har använts då bibeln citeras.
Bonhoeffer, Dietrich. (1963). The Cost of Discipleship. New York: The MacMillan Company
(Original publicerat 1937. Nachfolge)
Camp, Lee C. (2003). Mere Discipleship. Grand Rapids: Brazos Press
Cavanaugh, William T. (2008). Being Consumed. Grand Rapids: Wm.B.Eerdmans Publishing
Co.
Dunn, James D.G. (1992). Jesus`call to discipleship. Cambridge:Press Syndicate of the
University of Cambridge
Frost, Michael och Hirsch, Alan. (2003). The Shaping of things to come. Massachusetts:
Hendrickson Publishers
Hirsch, Alan. (2006). The forgotten ways. Grand Rapids: Brazos Press
Hybels, Bill. (1988). Too busy not to pray. Downers Grove: InterVarsity Press
Johnson, Elizabeth och Rakoczy, Susan. (1997). Who do you say I am? Pietermaritzburg:
Cluster Publications
Kallestad, Walt och Breen, Mike. (2005). The Passionate Church. Colorado Springs: Cook
Communications Ministries
Kreider, Larry och McClung, Floyd. (2007). Starting a House Church. Ventura: Regal Books
Longenecker, Richard N. (1996). Patterns of discipleship in the new testament. Grand Rapids:
Wm.B.Eerdmans Publishing Co.
Malm, Magnus. (2009). Ett hjärta större än världen. Örebro: Libris
Malm, Magnus. (2006). Viskningar från katakomberna. Örebro: Libris
McManus, Erwin R. (2001). An unstoppable force. Orange:Yates&Yates LLP Literary
Agents
Ogden, Greg. (2003). Transforming Discipleship. Downers Grove: InterVarsity Press
47
Ortberg, John. (2003). Everybody`s normal till you get to know them. Grand Rapids:
Zondervan
Spjuth, Roland. (2006). Kristen Moralhistoria. Örebro: Libris
Stassen, Glen H. och Gushee, David P. (2003). Kingdom Ethics. Madison: InterVarsity Press
Stott, John. (2003). Christian Basics. London: Monarch Books
Strobel, Lee. (2008). Vilken Jesus ska jag tro på? (Barbo Wingård, övers.) Örebro: Libris
(Original publicerad 2007. The case for the real Jesus)
Volf, Miroslav. (2005). Free of Charge. Grand Rapids: Zondervan
White, James Emery. (2004). Rethinking the Church. Grand Rapids: Baker Books
Wright, NT. (1994) .Following Jesus. London:Society for Promoting Christian Knowledge
Internet
Willard, Dallas. (2010-03-02). How to be a disciple.
http://www.religion-online.org/showarticle.asp?title=336
Copeland, Mark. (2010-04-11). Are you a disciple of Jesus?
http://www.ccel.org/contrib/exec_outlines/cw/cw_00.htm
Hyllie Park Kyrkan. (2010-05-03).
http://www.hylliepark.se
Strindberg, Thor-Leif. (2010-05-13) Vad innebär det enligt bibeln att fasta?
http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/fasta.htm
Ware, Phil. (2010-05-13). Isn`t Jesus enough?
http://www.heartlight.org/articles/200810/20081027_enough.html
48
7. Bilagor
Bilaga 1 – Enkätform
49

2010 Giger, Andreas Vad är lärjungaskap

Transcription

Similar documents

Ryttarbladet_#1_2012 - Ryttargårdskyrkans Blogg

Långfredagspredikan i Gräshagskyrkan

Filipperbrevet 4 141116.pdf

Doptal predikan Glöm inte vem du är Första söndagen i

File

Middag med Jesus

Regin HR-S hygrostat

Ladda ned