docNr 04 – Separationer & Tarm- och blåsfunktion
download 
Report Transcription
Nr 04 – Separationer & Tarm- och blåsfunktion
BarnBladet Nr 4 • Volym XXXIX Teman: Separationer & Tarm- och blåsfunktion augusti 2014 Innehåll Barnbladet # 4.14 Ledare............................................................................................................................................................. 4 t e m a: se pa r at i o n e r Särskild företrädare – barnens advokat...................................................................................................... 6 Hur mår barn som bor växelvis? Vad säger forskningen hittills?............................................................. 8 Växelvis boende och barns mentala hälsa................................................................................................10 Program Barnveckan....................................................................................................................................14 gästskribenten Pia Sundhage: ”Tack alla vuxna för att ni var så tillåtande”....................................................................16 t e m a : ta r m - o c h b l å s f u n k t i o n Reflektioner kring uroterapeutens roll och uroterapiutbildningen.........................................................18 Blåsfunktion hos barn..................................................................................................................................22 Potträning......................................................................................................................................................26 Eva Kajén om forstoppningsproblem.........................................................................................................29 ak tuell forsk are Björn Nordlund.............................................................................................................................................32 Medlemssidor ..............................................................................................................................................36 8 6 8 16 26 nr 4 augusti 2014 barnbladet 3 ledare redaktör Bästa kollegor! T rodde aldrig att de skulle ske. Men så plötsligt inser jag att här står jag nu med jord under naglarna, spade i näven och planterar om små söta plantor av röd spetspaprika. Helt klart en avkopplande aktivitet. Hade jag varit några år yngre och dessutom bott i en stor stad hade jag kunnat kalla mig för en ”plantie”. Sommarens trend är nämligen en sådan. En plantie är en yngre person som halkar in på ekologisk odling utan att tidigare ha ett genuint intresse för egna ätbara växter som till exempel chili, basilika och tomat. Hoppas att även ni andra har fått några dagars ro och återhämtning. Vilat, ätit bra och gott samt umgåtts med människor och/eller djur som får er att må ert bästa. Under sommarveckorna är det många småbarnsföräldrar som har motivation och passar på att ta bort blöjan på sitt barn. Målet är att få barnet torrt dagtid under en period då det (oftast) är lite varmare. Det är lättare att ”kissa fritt” och det går snabbt att få av byxorna om det blir bråttom. Enligt studier (läs AnnaLena Hellströms artikel) låter vi i Sverige blöjan sitta på längre än i flera andra länder. Vi har också väldigt många barn som lider av förstoppning. Finns det ett samband? I detta nummer kan ni bland annat läsa om hur en uroterapeut arbetar, vilka råd en barnsjuksköterska på barnmottagningen i Hudikvall ger till föräldrar och potträning i Vietnam. När min yngsta dotter var fem månader sattes hon på pottan för första gången. Hon hade då lärt sig att sitta själv och ville alltid vara med på toaletten när vi vuxna skulle dit. Perfekt. Anledningen till att vi började med detta, något tidigare än mina vänners barn, berodde till stor del på farmor. Min egen farmor hade själv fem barn och hon berättade att hon alltid hade gjort så. Okej, då kan vi också. Inne på toaletten hade vi en liten låda med spännande saker i som dottern kunde leka med och titta på under toalettbesöket. Föremålen i denna lilla låda byttes regelbundet ut och de fick inte lämna badrummet. Detta gjorde att det alltid blev lite spännande att gå på pottan. När hon var ca ett år så tog vi bort pottan och bytte i stället ut den till en toalettsits, anpassad för barn. Hur praktiskt som helst. Det blev lite bökigt när hon om 1,5-åring skulle börja 4 barnbladet nr 4 augusti 2014 förskolan. Där var hon det enda blöjfria barnet och på småbarnsavdelningen hade de inte ens köpt in en potta. Detta löste sig genom att vi köpte en extra sits som vi sa att alla andra barn också fick använda. Den dag barnet slutar med blöja måste föräldrarna bli lite mer flexibla. Måste barnet bajsa och man är mitt i en stad utan synlig toalett så är det bra med fantasi. Vår dotter har med andra ord utfört sina behov både ”här och där” och likt en hundägare har vi plockat bajs bakom bil och träd. Tilläggas ska att vi oftast var på landet och den där rullen med påsar under vagnen behövdes sällan användas. Vi befinner oss i skolstartstider och det brukar innebära mycket jobb för skolsköterskorna. Att få underskrifter från bägge vårdnadshavarna inför kommande vaccinationer, journalförfrågningar och hälsodeklaration är inte det lättaste. Aldrig tidigare har så många barn skilda föräldrar och växelvis boende. 1998 kom en ny lag som automatiskt gjorde att föräldrarna fick gemensam vårdnad vid en skilsmässa. Lagen gjorde att växelvis boende ökade. Men är det bra? I detta nummer kan ni läsa om de senaste studierna, Elvis-projektet och Åsa Carlsunds avhandling om växelvis boende. Som ny chefredaktör och ansvarig utgivare vill jag tacka för förtroendet och ser fram mot många intressanta och matnyttiga nummer av Barnbladet. Huvudet är fullt av ideér och har ni läsare förslag på ämnen som borde belysas, tipsa oss gärna via mejl eller skriv till Riksföreningen för Barnsjuksköterskor på Facebook. Avslutar med vår gästskribent Pia Sundhages kloka ord ”Glädjen är den sanna motivationen”. Varma & glada hälsningar, Charlotte Pålsson Ps. ja, bilden är en ”selfie” tema separationer Särskild företrädare: Barnens advokat Förra året anmäldes flera tusen brott mot barn under 15 år. Tyvärr var en eller båda föräldrarna misstänka som gärningsmän i flera av dessa fall. För att polisen ska få hålla förhör med ett barn krävs dock vårdnadshavarnas tillstånd. Så hur gör då polisen om man vill undvika att föräldrarna påverkar barnet att låta bli att berätta vad som hänt, eller rent av vägrar låta polisen förhöra barnet? V ilken är den vanligaste vägen för en anmälan att nå polisen? En polisanmälan om att ett barn kan vara utsatt för brott av någon av sina vårdnadshavare kommer vanligtvis in från skolhälsovården via socialtjänsten, men kan också komma från en anhörig eller barnet självt. Charlotte Pålsson Barnbladet Vad händer sedan? Det som är viktigt i dessa fall är att utredningen går så snabbt och smidigt som möjligt, och därför måste man också hålla förhör med barnet omgående, inte minst eftersom det kan finnas skador som ska dokumenteras. Det är en åklagare som är förundersökningsledare och särskilt utbildade poliser som håller i förhöret med barnet. För att komma runt problematiken med att vårdnadshavarna måste godkänna att förhör hålls med barnet kan åklagaren ansöka vid tingsrätten om att en s.k. särskild företrädare ska utses för barnet. Vem beslutar vilken person som ska bli barnets särskilda företrädare? Tingsrätten kontaktar valfri advokatbyrå som arbetar med brott- 6 barnbladet nr 4 augusti 2014 tema separationer mål och frågar om någon där kan åta sig uppdraget. Den som säger ja förordnas som särskild företrädare för barnet. Naturligtvis bör den som tar sig an uppdraget också vara lämpligt för det, därför utses vanligtvis en erfaren advokat eller jurist som samtidigt har barnasinnet kvar och har lätt för att prata med barn. Vad ingår i uppdraget som barnets särskilda företrädare? I och med tingsrättens beslut tar den särskilda företrädaren juridiskt sett över rollen som vårdnadshavare i förhållande till polisutredningen. Det innebär att det är den särskilda företrädaren som godkänner om förhör ska hållas samt om någon läkarundersökning av barnet bör ske. Ansvaret för barnet fortsätter under hela tiden som polisutredningen pågår och fortsätter även under en eventuell rättegång. Rent praktiskt sker det genom att polisen och den särskilda företrädaren har kontakt med varandra via telefon där polisen berättar om vad som har framkommit i polisanmälningen. Hur får barnet reda på vad som sker i utredningen och hur informeras barnet om att de ska på förhör? Vanligtvis sker det genom att den särskilda företrädaren åker till barnets skola eller förskola efter att först ha haft kontakt med rektorn. Barnet får då reda på att polisen vill hålla förhör och vad som kommer att hända. En lärare eller skolsköterska är med barnet hela tiden och följer även med till polisen, personen får dock inte sitta med under själva förhöret eftersom förundersökningssekretess råder.Viktigt är att barnet aldrig tvingas med till ett förhör, att ta med sig ett barn till förhör bygger på tillit och frivillighet. Det sker dock förvånansvärt sällan att ett barn vägrar att följa med, tvärtom blir många lättade över att äntligen få berätta om vad som har hänt. Hur går ett förhör till? Förhöret hålls sedan på s.k. barnrättscenter som ligger skilt från polisstationen. Dessa center är inredda ungefär som ett fritids och all personal är civilklädda. Alla barnförhör spelas in med ljud och bild. Det sker av flera anledningar, dels för att förhörsledaren då kan koncentrera sig helt på barnet utan att behöva skriva ner allt, dels för att videofilmen sedan kan spelas upp under rättegången så att barnet inte behöver vara med i domstolen. Under förhöret är förhörsledaren ensam med barnet i ett rum men den särskilda företrädaren sitter alltid med och hör och ser vad som sägs på en TV i ett angränsande utrymme.Vanligtvis sitter även ytterligare en polis samt åklagaren och socialtjänsten med. På så vis får alla möjlighet att ställa sina eventuella frågor till barnet via förhörsledaren utan att det är fullt med folk i förhörsrummet. Fakta Jenny Örn Advokatfirman Althin [email protected] Studerade juridik vid Stockholms universitet och tog sin examen år 2007. Därefter tjänstgjorde hon som tingsnotarie vid Attunda tingsrätt under åren 20072009. Hon anställdes på Advokatfirman Althin år 2009. Hon är ledamot av Sveriges Advokatsamfund. INRIKTNING: Försvararuppdrag, uppdrag som målsägandebiträde samt särskild företrädare för barn. När får föräldrarna reda på att deras barn har varit hos polisen? Först när förhöret är klart underrättas föräldrarna om vad som hänt. De får då reda på när, hur och varför förhör har hållits med barnet. Blir det ofta rättegång och åtal? Det stora flertalet av alla polisutredningar om brott mot barn läggs ner i brist på bevis, däremot sätter ofta socialtjänsten in insatser i familjen för att hjälpa barnet och föräldrarna. För det fallet att en polisanmälan ändå leder till en rättegång är det den särskilda företrädaren som närvarar i barnets ställe och som begär skadestånd för barnets räkning. Den särskilda företrädaren är alltså barnets egen advokat. * Det stora flertalet av alla polisutredningar om brott mot barn läggs ner i brist på bevis, däremot sätter ofta socialtjänsten in insatser i familjen för att hjälpa barnet och föräldrarna. nr 4 augusti 2014 barnbladet 7 tema separationer Aktuell avhandling Växelvis boende och barns mentala hälsa Tidigare var det ovanligt att barn till separerade föräldrar bodde växelvis hos både mamma och pappa, i dag gör ungefär 35 procent det. Åsa Carlsund, distriktssköterska och lektor vid Mittuniversitetet i Östersund har i sin avhandling studerat barns mentala hälsa och olika familjekonstellationer, med fokus framför allt på växelvis boende. Avhandlingen grundar sig på en undersökning som omfattar 11 000 barn i åldern 11-15 år samt en intervjustudie med föräldrar från Jämtlands län. V Åsa Carlsund lektor, Mittuniversitetet Östersund [email protected] 8 barnbladet nr 4 augusti 2014 äxelvis boende är i huvudsak ett svenskt fenomen som under de senaste åren har ökat kraftigt (1). Det är vanligare att de yngre barnen (6-9 år) bor växelvis hos sina föräldrar medan de äldre barnen (13-17 år) bor större delen av tiden hos en av föräldrarna (2).Växelvis boende har ansetts vara gynnsamt eftersom det innebär att barnen efter separationen regelbundet har tillgång till båda sina föräldrar, vilka på så sätt delar på ansvar såväl som uppfostran (3). Ett flertal studier visar att pappans engagemang och tillgänglighet ökar och därmed påverkas barnets välbefinnande och hälsa på ett positivt sätt (4-10). Å andra sidan, om barnet tvingas färdas långa sträckor mellan sina föräldrar, byta skola/daghem ofta eller om föräldrarelationen är särskilt konfliktfylld kan växelvis boende vara ett mindre bra alternativ för barnets psykiska och fysiska välbefinnande (1-3, 11-14). Avhandlingen baseras på enkätundersökningen ”Svenska skolbarns hälsovanor” där 11 000 barn i åldrarna 11-15 år ingick, samt en intervjustudie med föräldrar från Jämtlands län. Huvudsyftet var att studera barns mentala hälsa med fokus på familjekonstellationer, i första hand familjer som lever i växelvis boende, i det här fallet när barnen bor varannan vecka hos sina föräldrar. Fyra olika studier ligger till grund för avhandlingen. Datamaterialet som användes till tre av studierna utgjordes av den svenska versionen av Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) som på svenska kallas Svenska skolbarns hälsovanor. Barnen som deltog var i åldrarna 11, 13 och 15 år. En av studierna baserades på resultat från intervjuer med föräldrar som levde tema i växelvis boende med sina barn. Skolbarn i åldern 11-15 år som växelbor hos sina föräldrar rapporterar i något högre grad olika hälsobesvär som exempelvis ont i magen, ont i huvudet eller svårt att sova samt ett något lägre välbefinnande. – För att förklara skillnaderna i utfallet mellan de olika familjekonstellationerna krävs det mer forskning, den här studien förklarar inte eventuella orsakssamband, säger Åsa Carlsund. Kommunikation mellan barn och förälder undersöktes i en av studierna som en påverkande faktor vad gäller barnens hälsa i olika familjetyper. Resultaten tyder på att kommunikationen mellan förälder och barn i ett växelvis boende inte nämnvärt skiljer sig jämfört med den i familjer med sammanboende föräldrar. Avhandlingen visar också att femtonåringar som växelbor hos sina föräldrar rapporterade en något förhöjd risk för att röka och ha varit berusad jämfört med 15-åringar i familjer med sammanboende föräldrar. – Även om studien visar på ett något sämre hälsoutfall bland barn som växelbor, så finns det förstås stora fördelar med att ha tillgång till båda föräldrarna, säger Åsa Carlsund. I en av delstudierna beskrev föräldrarna sina upplevelser av första tiden av växelvis boende som omtumlande och osäker för barnen, men efter en tid upplevde föräldrarna att barnen funnit sig tillrätta. Eh... ja i början där då liksom var det var lite såhär, lite, lite känsligt såhär efter skilsmässan och allt sådant där, så då var det kanske mest byte på dagis och man hämtade grejer man behövde där då, men med åren så har det liksom det har ju flutit på mycket bättre liksom, nu kan vi ju åka hem till varandra… Konflikter och kommunikationsproblem hos föräldrarna beskrevs som de tydligaste negativa effekterna för barnens mentala hälsa. …det var en period vi kunde inte prata med varandra över huvud taget. Det vart bara diskussioner och bråk. Och det gick ut över barnen och det var inte heller bra… Föräldrarnas erfarenheter av att leva i växelvis boende med sina barn, var ett värdefullt komplement till barnens självrapporterade hälsa. För att kunna påverka barn och ungas rapporter om allt sämre mentala hälsa, är deras åsikter av avgörande betydelse för ökade kunskaper. Därför är fortsatta studier där barns röster och åsikter får komma fram så otroligt betydelsefulla och viktiga, menar Åsa Carlsund.Vi behöver barnens åsikter för att studera relationen mellan barns hälsoutfall och olika familjekonstellationer. Vi behöver också veta mer om olika familjekonstellationers relation till skolan och det övriga samhället. separationer hospice Det finns ingen generell metod för hur familjer ska lösa barnens boendesituation efter en separation.Växelvis boende är inte ett fenomen som kan anses endera bra eller dåligt. Det blir till stor del vad de vuxna i familjen gör det till. Men för barnens skull behöver vi vuxna just agera vuxet, det vill säga tänka och handla utifrån barnens bästa avslutar Åsa Carlsund. Länk till avhandlingen: http://miun.divaportal.org/smash/get/diva2:642434/FULLTEXT01.pdf Referenser 1. Socialstyrelsen.Växelvis boende:Att bo hos både pappa och mamma fast de inte bor tillsammans. Kunskapsöversikt. 2004. 2. Statistiska centralbyrån. Barn i dag- En beskrivning av barns vilkor med Barnkonventionen som utgångspunkt. Temarapport 2009:2. 2009 100906. 3. Statistiska centralbyrån. Barn och deras familjer. 2004 100906;Kapitel 5. Separationer mellan föräldrar:123-58. 4. Amato P, Meyers C. Changes in Nonresistent Father Child Contact From 1976 to 2002. Family Relations. 2009;58:41-53. 5. King V, Sobolewski JM. Nonresident fathers’ contributions to adolescent well-being. Journal of Marriage and the Family. 2006 Aug;68(3):537-57. 6. Sobolewski JM, KingV.The importance of the coparental relationship for nonresident fathers’ ties to children. Journal of Marriage and the Family. 2005 Dec;67(5):1196-212. 7. Carlson MJ, Corcoran ME. Family structure and children’s behavioral and cognitive outcomes. Journal of Marriage and the Family. 2001 Aug;63(3):779-92. 8. Sarkadi A, Kristiansson R, Bremberg S. Fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa Statens folkhälsoinstitut. 2004. 9. Sarkadi A, Kristiansson R, Oberklaid F, Bremberg S. Fathers involvement and children`s developmental outcomes: a systematic review of longitudional studies. Acta Pediatrica. 2007;97:153-8. 10. Fluori E, Buchanan A. Life satisfaction in teenage boys: The moderating role of father involvement and bullying. Aggressive behavior. 2002;28:126-33. 11. Ahlberg J, Roman C, Duncan s. Actualizing the ”democratic family”? Swedish policy rhetoric versus fa,ily practices. Advance access publications. 2008;February 26:79-100. 12. Satistics Sweden, Statistiskacentralbyrån. 2010 31 Augusti. 13. Kelly JB, Emery RE. Children´s adjustment following divorce: Risk and resilence perspectives. Family Relations. 2003;52:35262. 14. Jakobsson- Lund A, Gavelin I. Skilda världar: Tio år med en gruppversamhet för barn som har skilda föräldrar. 2009;Rapport nr 2009:4. * nr 4 augusti 2014 barnbladet 9 separationer tema Hur mår barn som bor växelvis? Vad säger forskningen hittills? Växelvis boende ökar i Sverige liksom i många andra länder. Varje år är ungefär 50 000 barn i Sverige med om att deras föräldrar separerar. En ökande andel barn har också föräldrar som aldrig levt tillsammans. Många barn till särlevande föräldrar bor växelvis och spenderar ungefär lika mycket tid i sina föräldrars respektive hem. Av svenska skolbarn och tonåringar gäller det ungefär var tionde och boendeformen omfattar idag uppskattningsvis 200 000 barn (Bergström et al., 2013). Även bland förskolebarn ökar växelvis boende (SOU, 2011). Växelvis boende ökar också i flera andra länder, så som USA, Belgien och Nederländerna (Kelly, 2007; Sodermanset al., 2013; Spruijt & Duindam, 2010). Detta är en av de största förändringarna i barns levandsomständigheter under de senaste decennierna, men trots detta har forskningen legat efter när det gäller att undersöka välbefinnande hos barn som flyttar mellan sina föräldrar. Sedan 2011 har vår forskargrupp, inom ramen för Elvis-projektet, studerat hur svenska barn som bor växelvis mår jämfört med barn som bor i kärnfamiljer eller enbart hos en förälder. M ånga studier har visat att barn vars föräldrar inte le- ver tillsammans löper ökad risk för känslomässiga och sociala problem liksom lägre välbefinnande jämfört med barn i kärnfamilj (Bjarnason et al., 2012). Detta kan bero på faktorer så som sämre tillgång till materiella resurser eller mindre stöd och engagemang från någon av föräldrarna (Lansford, 2009). Det kan också bero på faktorer som funnits redan innan en separation. Separerade föräldrar kan må sämre eller ha en mer ansträngd ekonomi än de som lever tillsammans (SOU, 2011). Emma Fransson Centre for Health Equity Studies (CHESS) Stockholms universitet Karolinska Institutet [email protected] 10 barnbladet nr 4 augusti 2014 Barns hälsa i relation till boendeform Det ökade antalet barn med växelvis boende har emellanåt beskrivits med oro för hur barn hanterar en tillvaro utan ett fast hem (Gilmore, 2006) där risken finns att barn utsätts för föräldrarnas konflikt (Bauserman, 2002; Gilmore, 2006) eller upplever svårigheter relaterade till att längre avstånd till vänner och skola/förskola. Dessutom har man uppmärksammat möjliga krav på att anpassa sig till olika boendemiljöer och familjekonstellationer. När man i undersökningar frågat ungdomar om nackdelar med växelvis boende nämns praktiska bekymmer som att behöva packa varje vecka, riskera att glömma saker och svårigheter med att hålla kontakten med kompisar (Skjørten et al., 2007; Cashmore et al., 2010). Samtidigt framhåller ungdomar fördelarna med växelvis boende och att man kan ha en vardagskontakt med båda sina föräldrar (Berman, 2014). I linje med detta har vi i Elvis-projektet tema separationer ”Många föräldrar beskriver i intervjuerna en frustration över att man fått olika budskap när man frågat om råd. En del rådgivare har hävdat att växelvis boende är det bästa, medan andra hävdat att barn under tre år behöver en fast punkt och med detta menas oftast mammans hem.” kunnat visa framförallt att barn i skolåldern och tonåringar mår tersom mamman i många länder står för merparten av barnets förhållandevis bra i växelvis boende och bättre än jämnåriga som omvårdnad under de första åren fokuserar dessa studier på hur bor mest eller enbart med en förälder men något sämre än barn barnen påverkas av övernattning borta från mamman. Resultai kärnfamilj (Bergström et al., 2013). I en kommande studie om ten går delvis isär; en studie visade att barn mellan tre och sex år psykiskt välbefinnande hos barn 10-18 år ser vi inga skillnader som regelbundet sov över hos båda föräldrarna mådde bättre än mellan barn i kärnfamilj och de i växelvis boende medan barn barn som bara sov hos mamman (Pruett et al 2004), medan en som bor enbart med en förälder mår sämre. Skillnader i föräldrars annan studie visade att 1-3 åringar som ofta övernattade hos sina ekonomi och hur föräldrarna mår och trivs med sin situation kan fäder i högre utsträckning var otryggt anknutna till sina mödrar förklara delar av skillnaderna mellan grupperna, men inte fullt jämfört med barn som inte övernattade hos pappan regelbundet ut (Bergström et al., 2014). När det gäller skolbarn och ungdo(Tornello et al, 2013). mar är växelvis boende både vanligt och accepterat i Sverige idag. Hos yrkesverksamma inom olika professioner märks ofta en Som psykolog i barnpsykiatrin märker man däremot fortfaranoro kring hur man ska tänka kring växelvis boende då föräldrarna de en brist på kunskapsunderlag kring de yngsta barnen och deinte är överens. Kan barn flytta mellan två föräldrar som bråkar? ras boende när föräldrarna inte lever tillsammans. Många oroliga Studier från Frankrike och Canada (Poussin, 2014; Baude, föräldrar ringer BUP eller andra instanser med frågor om detta. 2014) har visat att barn påverkas negativt av föräldrars konflikter Inom Elvis-projektet har vi genomfört intervjuer med föräldoavsett om de bor med båda eller bara med en förälder. Barn som rar till barn mellan 1-4 år som har växelvis boende (Bergström bor växelvis är dock extra utsatta vid t ex överlämning, varför & Fransson, pågående). Många föräldrar beskriver i intervjuerna föräldrar i konflikt kan uppmanas att ordna överlämning genom en frustration över att man fått olika budskap när man frågat om att den ena föräldern lämnar på förskolan och den andra hämtar. råd. En del rådgivare har hävdat att växelvis boende är det bästa, I vår intervju-undersökning med småbarnsföräldrar frammedan andra hävdat att barn under kommer att växelvis boende för de tre år behöver en fast punkt och yngsta kan organiseras och uppmed detta menas oftast mammans levas på flera olika sätt. Barn som Vad är CHESS? hem. Dock saknas alltså studier om bor växelvis kan ha kontakt eller Centre for Health Equity Studies (CHESS) grunhur de yngre barnen anpassar sig flytta mellan föräldrarna varje dag dades år 2000 som ett samarbete mellan och mår i växelvis boende och vi eller så sällan som varannan vecka. Stockholms universitet och Karolinska Institutet. CHESS huvudsakliga forskningsområde rör ojämkan inte säga att det finns tillräckMånga föräldrar provar sig fram likhet i hälsa, d.v.s. systematiska skillnader i hälsa ligt underlag för att ge specifika och där några trivs med korta inoch överlevnad mellan individer och mellan rekommendationer för exakt hur tervaller tycker andra att det blir socialt definierade grupper. barn bör bo när föräldrar separerar. jobbigt med så många hejdå varje CHESS har en tydlig tvärvetenskaplig prägel, Den teoretiska utgångspunkten i vecka och föredrar fler dagar i taget där sociologer, psykologer och folkhälsovetare debatten om hur boendet för de hos vardera föräldern. Många församlas för att arbeta tillsammans kring dessa små barnen bäst kan organiseras äldrar är måna om ett tätt samarfrågor. Just på grund av den komplexitet som utgår från ofta från anknytningsbete med den andra föräldern där ryms i frågan om hur ojämlikhet i hälsa uppkomteori, ursprungligen formulerad av man kanske ses på middag hemma mer och återskapas i generation efter generation finns det sannerligen ett både vetenskapligt John Bowlby (1969/1982). Enligt hos varandra och har tät kontakt och samhälleligt behov av att kraftsamla kring teorin är kontinuerlig omvårdnad i syfte att uppdatera varandra om just detta forskningsområde. Detta har också av åtminstone en lyhörd och känsvardagshändelser. För dem som uppmärksammats på central nivå på Stockholms lomässigt engagerad förälder nödhar en mer konfliktfylld relation universitet, där CHESS forskningsområde ingår vändig för barnets utveckling och finns lösningar där kommunikai ett av Stockholms universitets ledande forskhälsa. Redan Bowlby menade dock tion om barnet sker via mail och ningsområden: ”Ekonomisk, social och hälsomäsatt barnet från första stund bygger sms eller gärna mms med bilder på sig ojämlikhet”. upp anknytningsrelationer till båda barnet för att visa vad som händer. sina föräldrar. Kvaliteten i anknytEn del föräldrar har en gemenCHESS är ett samarbete mellan Stockholm ningsrelationerna beror inte enbart sam dokumentation kring barnets University och Karolinska Institutet. på anknytningspersonens lyhördupplevelser och viktiga händelser, Elvis-projektet het utan också på kontinuiteten i t ex i en bok man skickar med barI Elvis-projektet studerar vi växelvis boende för omvårdnaden. net. Förstås finns även de familjer barn i olika åldrar. Vi undersöker samband mellan Det finns ett par mindre studier där kommunikation mellan förboendeformen och barns välbefinnande, utveckfrån USA som undersökt yngre äldrarna är obefintlig och där det ling och sociala liv liksom föräldrars erfarenheter. barns mående efter separation. Ef8 nr 4 augusti 2014 barnbladet 11 tema separationer child’s age and other advice to parents with infants and toddlers in joint physical custody. 8 saknas ett gemensamt föräldraskap efter separationen. Utan att ha vetenskapligt stöd kan man anta att dessa olika omständigheter i växelvis boende påverkar hur barn mår i boendeformen. Det är viktigt att försöka stötta föräldrar att minska konflikter men att bibehålla kommunikation, t ex virituell eller i neutrala miljöer. Hur vet vi om ett barn far illa av sina familjeomständigheter? Barns förmåga att reglera känslor och beteende i samband med stress är en viktig del i deras sociala och emotionella utveckling (Eisenberg et al., 2001).Yngre barn har svårt att sätta ord på omständigheter som de inte trivs med. Istället kan svårigheter och stress komma till uttryck i problem med sömnen, i utagerande beteenden eller emotionella symtom såsom ledsenhet och oro (Schmid et al, 2011; Shaw et al, 2001). Föräldrarna är de som känner sina barn bäst och föräldraskattningar av barns beteenden och symtom är väl använda i både forskning och klinisk verksamhet när det gäller de yngre barnen (Baumann, et al., 2004; Johnson et al., 2014). Om man har möjlighet att inhämta båda föräldrarnas upplevelse av barnets välbefinnande ökar säkerheten i bedömning av barns beteenden och symtom (Baumann et al., 2004; Johnson et al., 2014). Idag kan vi inte säga precis vilka barn eller föräldrar som möjligen inte skulle passa för växelvis boende. Istället kan föräldrar uppmanas att prova sig fram, fasa in växelboende för de yngsta och ta kontakt om man känner oro för hur barnet har det i ett system man har provat. Det vi kan säga är att äldre barn som bor växelvis generellt mår bra. I framtiden hoppas vi kunna presentera fler vetenskapliga resultat kring hur de yngsta barnen reagerar och vilket stöd som bör erbjudas familjer som separerar, i synnerhet där föräldrarna har svårt att samarbeta. Vill du läsa mer om Elvisprojektet? www.chess.su.se/research/projects/elvis-projektet www.facebook.com/elvis.projektet Referenser Baude, A. (2014). The relationships among post-divorce custody arrangement, family processes and children’s adjustment. Konferenspresentation ICSP, Bonn, juli 2014. Baumann, B. L., Pelham, W. E., Lang, A. R., Jacob, R. G., & Blumenthal, J. D. (2004). The impact of maternal depressive symptomatology on ratings of children with ADHD and child confederates. Journal of Emotional and Behavioral Disorders, 12(2), 90-98. Bauserman, R. (2002). Child adjustment in joint-custody versus sole-custody arrangements: A meta-analytic review. Journal of Family Psychology, 16(1), 91-102. Bergström, M., Fransson, E., Hjern, A., Köhler, L. & Wallby,T. (2014). Mental health in Swedish children living in joint physical custody and their parents’ life satisfaction: a cross-sectional study. Scandinavian Journal of Psychology. DOI: 10.1111/sjop.12148 Bergström, M., Modin, B., Fransson, E., Rajmil, L., Berlin, M., Gustafsson, P. A. & Hjern, A. (2013). Living in two homes-a Swedish national survey of wellbeing in 12 and 15 year olds with joint physical custody. BMC Public Health, 13(1), 868. Bergström, M. & Fransson, E. (Pågående studie). One night per year of the 12 barnbladet nr 4 augusti 2014 Berman, R. (2014). Barns upplevelser av växelvis boende. Personlig kommunikation angående kommande studie från Göteborgs universitet.. Bjarnason,T., Bendtsen, P.,Arnarsson,A. M., Borup, I., Iannotti, R. J., Lofstedt, P., et al. (2012). Life Satisfaction Among Children in Different Family Structures: A Comparative Study of 36 Western Societies. Children & Society, 26(1), 51-62. Bowlby, J. (1969/1982). Attachment and loss.Vol. 1, Attachment. New York: BasicBooks. Cashmore, J., Parkinson, P.,Weston, R., Patulny, R., Redmond, G., Qu, L., et al. (2010). Shared Care Parenting Arrangements since the 2006 Family Law Reforms: Report to the Australian Government Attorney-General’s Department: Social Policy Research Centre, University of New South Wales. Eisenberg, N., Cumberland,A., Spinrad,T. L., Fabes, R.A., Shepard, S.A., Reiser, M., et al. (2001).The relations of regulation and emotionality to children’s externalizing and internalizing problem behavior. Child Development, 72(4), 1112-1134. Gilmore, S. (2006). Contact/Shared Residence and Child Well-Being: Research Evidence and its Implications for Legal Decision-Making. International Journal of Law, Policy and the Family 20(3), 344-365. Johnson, S., Hollis, C., Marlow, N., Simms, V., & Wolke, D. (2014). Screening for childhood mental health disorders using the Strengths and Difficulties Questionnaire: the validity of multi-informant reports. Developmental Medicine and Child Neurology, 56(5), 453-459. Kelly, J. (2007). Children’s Living Arrangements Following Separation and Divorce: Insights From Empirical and Clinical Research. Fam Process, 46, 35-52. Lansford, J. E. (2009). Parental Divorce and Children’s Adjustment. Perspectives on Psychological Science, 4(2), 140-152. Melli, M., & Brown, P. (2008). Exploring a new family form - The shared time family. International journal of Law, Policy and the Family, 22, 231-269. Poussin, G. (2014) Self Esteem of French Children in Shared Residential Custody, konferenspresentation ICSP, Bonn, juli 2014. Pruett, K. M., Ebling, R., & Insabella, G. (2004). Critical Aspects of Parenting Plans for Young Children: Interjecting Data Into the Debate About Overnights. Family Court Review, 42(1), 39-59. Schmid, G., Schreier, A., Meyer, R., & Wolke, D. (2011). Predictors of crying, feeding and sleeping problems: a prospective study. Child: Care, Health and Development, 37(4), 493-502. Shaw, D. S., Owens, E. B., Giovannelli, J., & Winslow, E. B. (2001). Infant and toddler pathways leading to early externalizing disorders. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 40(1), 36-43. Skjørten, K., Barlindhaug, R., & Lidén, H. (2007). Delt bosted for barn [Shared residence for children]. Oslo: Gyldendal akademisk. Sodermans, A. K., Matthijs, K., & Swicegood, G. (2013). Characteristics of joint physical custody families in Flanders. Demographic Research, 28, 821848. SOU (2011). 2011:51 Fortsatt föräldrar - om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, Statens offentliga utredningar. Stockholm: Fritze. Spruijt, E., & Duindam, V. (2010). Joint Physical Custody in The Netherlands and the Well-Being of Children. Journal of Divorce & Remarriage, 51(1), 65-82. Tornello, S. L., Emery, R., Rowen, J., Potter, D., Ocker, B., & Xu,Y. S. (2013). Overnight Custody Arrangements, Attachment, and Adjustment Among Very Young Children. Journal of Marriage and Family, 75(4), 871-885. * Paediatric Nursing Associations of Europe, PNAE D en 28-29 april hölls det 23:e PNAE mötet i Olso. positiva upplevelsen med Oslo-mötet diskuterade arbetsmö- Europa var representerat med tio länder. The Norwegian tet därför vidare om framtida PNAE kongresser kan ordnas i Paediatric Nurses Association bjöd på fantastiska dagar samband med olika nationella barnsjuksköterskekonferenser. (gällande både innehåll, värdskap och väder) som inleddes Förslaget var att starta i Paris våren 2016. Vidare diskussion med ett studiebesök på barnesenteret vid Ullevåls universi- om detta kommer att föras vid nästa arbetsmöte i Porto i tetssjukhus. PNAE-mötet var denna gång en del i den norska november. barnsjuksköterskekonferensen och PNAE-medlemmarna Fiona Den enkät om Föräldrars möjligheter att vara närvarande Smith från England och Frauke Leupold från Tyskland bidrog och delaktiga i barnets vård när barnet är på sjukhus, som gått ut med föreläsningar på konferensen. Det blev en mycket lyckad till representanter i hela Europa är sammanställd. Resultatet kombination att hålla PNAE-mötet i hop med det nationella visar att det finns stora variationer mellan de Europeiska mötet. länderna men det finns även variationer inom länderna. Under arbetsmötet diskuterades framtida organisation av Sammanställningen är vidarebefordrad till Riksföreningen för PNAE-kongresser och den förestående 3:e PNAE-konferensen. Barnsjuksköterskors styrelse för beslut om vidare handlägg- Den 2:e PNAE-konferensen hölls i Glasgow i samarbete med ning. Europediatrics och tanken var att även den 3:PNAE konferensen skulle organiseras tillsammans med Europediatrics. Evalotte Mörelius Kongressorganisationen hade dock låtit meddela att de Fd ordförande RfB endast kommer att arrangera möte för Europediatrics. Efter den PNAE representant Den som väntar på någonting gott... Läs mer på: www.nutramigen.se ...behöver inte alltid vänta länge Studier har visat att ca 80 % av alla spädbarn med komjölksallergi utvecklade tolerans för komjölk efter 12 månaders kostbehandling med Nutramigen* LGG® 1,2 Vanligtvis har 85-90 % utvecklat tolerans först vid tre års ålder3 Mediq Sverige AB, Tel. 08-586 33 500 Box 10302, 434 24 Kungsbacka Referenser: 1. Canani RB et al. J Pediatr 2013;163:771-777. 2. Berni Canani R et al. J Allergy Clin Immunol. 2012;129:580-582. 3. Høst et al. Ann Allergy Asthma Immunology 2002;89:33-7. nr 4 augusti 2014 barnbladet 13 *Varumärke tillhörande Mead Johnson & Company, LLC. © 2014 Mead Johnson & Company, LLC. Alla rättigheter förbehållna. LGG® och LGG® logotyp är registrerade varumärken tillhörande Valio Ltd, Finland. VIKTIGT: Bröstmjölk är spädbarnets bästa föda. Nutramigen är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål och skall endast användas på inrådan av läkare eller dietist. Material avsett för sjukvårdspersonal. ”Nytt utseende, samma innehåll” Barnveckan 20-23 april 2015 Stockholm.www.malmokongressbyra.se/barnveckan PROGRAM MÅNDAG 20 april 10.00-10.30 10.30-11.45 REGISTRERING/KAFFE/ UTSTÄLLNINGSBESÖK Möte Möte Studierektorer/BLU? Möte BLU? WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 10.30 och 11.15 -Spirometri -Kolhydraträkning KURS BARNHÄLSOVÅRD (se separat program) NEFROLOGI NEUROPEDIATRIK PRESENTATION AV BAKJOURSKURS Forts kurs BHV KAFFE/UTSTÄLLNING /POSTERPRESENTATION NEFROLOGI NEUROPEDIATRIK WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 15.30 och 16.15 -Spirometri -Kolhydraträkning Forts kurs BHV 11.45-13.00 LUNCH 13.00-14.00 INVIGNING 14.10-15.00 NEONATOLOGI 15.00-15.30 15.30-17.00 NEONATOLOGI 17.00-18.00 MÖTE BLF Styrelse + sektions ordf. SK-KURS KLINISK GENETIK (se separat program) KVÄLLSARRANGEMANG: KL 18.00 MIDDAG PÅ FOLKETS HUS MED UNDERHÅLLNING PROGRAM TISDAG 21 april 08.15-09.45 GLOBAL HÄLSA ALLERGI GASTROENTEROLOGI KAFFE/UTSTÄLLNING /POSTERPRESENTATION ALLERGI GASTROENTEROLOGI WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 10.30 och 11.15 -Spirometri -Kolhydraträkning 12.00-13.00 LUNCH ST-LUNCH med BLU ÅRSMÖTE ÅRSMÖTE ACTA PAEDIATRICA 13.00-13.45 FÖRELÄSNING Forskning i framtiden Tillbakablick och framåtblick Jan Andersson? UPPFÖDNINGSTEMET, SACHSSKA HEPATOLOGI KAFFE/UTSTÄLLNING /POSTERPRESENTATION UNGDOMSENHETEN, SACHSSKA HEPATOLOGI 09.45-10.30 10.30-12.00 13.50-14.45 GLOBAL HÄLSA ETIKDEBATT Mentometrar? Prof i straffrätt? 14.45-15.30 15.30-17.00 ETIKDEBATT 17.00-17.45 Young Investigator Award ACTA PAEDIATRICA FÖRELÄSNING KURS BARNHÄLSOVÅRD (se separat program) Forts Kurs BHV WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 15.30 och 16.15 -Spirometri -Kolhydraträkning HÖV-MÖTE KVÄLLSARRANGEMANG: KL 18.00 MIDDAG PÅ JUNIBACKEN MED UNDERHÅLLNING? 14 WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 08.15 och 09.00 -Spirometri -Kolhydraträkning barnbladet nr 4 augusti 2014 SK-KURS KLINISK GENETIK (se separat program) PROGRAM ONSDAG 22 april 08.15-09.45 MINIKURS FÖDOÄMNESALLERGI 09.45-10.30 BARNKARDIOLOGI WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 08.15 och 09.00 -Frågesport hudutslag -Optiflow KAFFE/UTSTÄLLNING /POSTERPRESENTATION BARNKARDIOLOGI WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 10.30 och 11.15 -Frågesport hudutslag -Optiflow 12.00-13.00 ÅRSMÖTE KARDIOLOGISEKTIONEN LUNCH 13.00-13.45 FÖRELÄSNING Framtidens e-hälsotjänster Plattformar, appar och register SLL? AKUT PEDIATRIK REUMATOLOGI IT-i vården Utmaningar och möjligheter KAFFE/UTSTÄLLNING /POSTERPRESENTATION 15.30-17.00 AKUT PEDIATRIK REUMATOLOGI WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 15.30 och 16.15 -Frågesport hudutslag -Optiflow 17.00-17.45 ÅRSMÖTE BLF ÅRSMÖTE Riksföreningen för Barnsjuksköterskor 10.30-12.00 13.50-14.45 MINIKURS FÖDOÄMNESALLERGI 14.45-15.30 WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 08.15 och 09.00 -HLR -EKG-tolkning KURS UNGDOMSMEDICIN WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 10.30 och 11.15 -HLR -EKG-tolkning KURS UNGDOMSMEDICIN SK-KURS KLINISK GENETIK KURS UNGDOMSMEDICIN WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 15.30 och 16.15 -HLR -EKG-tolkning KURS UNGDOMSMEDICIN ÅRSMÖTE UNGDOMSMEDICIN KVÄLLSARRANGEMANG: KL 18.00 AULA MEDICA/KI? PROGRAM TORSDAG 23 april 08.15-09.45 DIABETES Framtidens diabetesvård 09.45-10.30 10.30-12.00 DIABETES Framtidens diabetesvård MINIKURS BARNONKOLOGI MINIKURS BARNINFEKTIONER KAFFE/UTSTÄLLNING /POSTERPRESENTATION MINIKURS BARNONKOLOGI MINIKURS BARNINFEKTIONER 12.00-13.00 LUNCH 13.00-13.45 FÖRELÄSNING Framtidens patienter Ungdomar i debatt med politiker? BARNPSYKIATRI SCÄ/BUP VACCINATIONER I FRAMTIDEN KAFFE/UTSTÄLLNING /POSTERPRESENTATION BARNPSYKIATRI SCÄ/BUP UTDELNING AV PRIS FÖR BÄSTA POSTER + ST-projekt? 13.50-14.45 ENDOKRINOLOGI 14.45-15.30 15.30-17.00 ENDOKRINOLOGI WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 08.15 och 09.00 -Frågesport hudutslag -Optiflow WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 08.15 och 09.00 -HLR -EKG-tolkning WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 10.30 och 11.15 -Frågesport hudutslag -Optiflow WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 10.30 och 11.15 -HLR -EKG-tolkning WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 15.30 och 16.15 -Insulinpumpar - WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 15.30 och 16.15 -aEEG - nr 4 augusti 2014 barnbladet 15 SK-KURS KLINISK GENETIK tema gästskribenten ”Tack alla vuxna för att ni var så tillåtande!” F lickor på 60-talet skulle hoppa hage och långrep. Alla fick vara med. Skratt och prat byggde vänskap och relationer. Rättvisa var att hoppa i tur och ordning. Man fick tålmodigt stå i kö, inte busa i kön eller smita före, då blev det ett herrans liv på de väntande tjejerna. Flickorna hade klänning och nätta skor med remmar och ville inte bli smutsiga. Killarna uppträdde i flock, sprang hellre än gick och var gärna i skogen och byggde hyddor. Cykeln var ett givet transportmedel och där man tävlade om hur lång sladd cykeln kunde göra i gruset. Hos grabbarna var det tufft om man hade fått skrubbsår på knäna eller blåmärke efter en smäll på armen. Och så spelade killarna boll. Rättvisa var att välja lag. När jag växte upp i lilla byn Marbäck så gillade jag att leka med bollen, att leka med grabbarna. Jag upptäckte att denna lek hade allt, glädje, spänning, kamp och utveckling. Fotbollen har tilltalat mig ända sedan jag sprang på grannarnas gräsmattor med skrubbsår på knäna och lekte Beckenbauer, Cruyff och Pelé och nyfiket lärde mig fotbollens underbara konst. När bollen går i mål – oavsett om det är ett mål mellan två stenar eller på Wembley i en OS-final – gör jag segergester, vrålar ut ”vinsten” och delar glädjen med andra och känner:Tillsammans. Trots att jag var en flicka fick jag spela boll. Jag tog mig rättPia Sundhagen Legendarisk fotbollsspelare Huvudtränare för Sveriges damlanslag i fotboll 16 barnbladet nr 4 augusti 2014 en att spela fotboll. Jag behövde inte foga mig in i mallen och vara som flickorna skulle vara. Jag tilläts gå min egen väg. Både mamma och pappa, som själva växt upp i en miljö där överheten var närvarande och hierarkier en självklarhet, kämpade för att vi barn skulle slippa dylika erfarenheter. Samtidigt växte jag upp i en tid där man talade om den fria uppfostran. Fri att upptäcka sin förmåga. Och även om vi inte hade någon förmögenhet, fin bil eller åkte utomlands på semestern så var vi lika mycket värda. Så när också möjligheten att få spela boll i en “riktig match” med fotbollströja och shorts och “riktiga domare”, ja då var jag lycklig. Jag trodde på fullt allvar att jag var den enda flickan i hela världen som spelade fotboll. Att tränaren kallade mig för Pelle för att jag skulle få spela var ingenting jag funderade över då, det gav mig ju chansen att göra det jag allra helst ville: Spela fotboll. Och det gör jag än idag. Glädjen är den sanna motivationen. Idag är det inte två stenar på en sluttande gräsmatta och gatans barn som spelkamrater. I dag är det dubbade skor, riktig plan, riktiga mål och tydliga laguppställningar. Idag tar tränaren initiativet, leder och instruerar. På läktaren sitter mammor och pappor, kanske någon mor eller farförälder och hejar på sina barn. Det är bra, att vara närvarande och se barnet är positivt för många. Och det är härligt att se hur föräldrar hejar och ropar, engagerar sig när det är dags för match – bara dom gör det på rätt sätt, gör det för barnets skull. Stöttar istället för begränsar. Hur då? Tyvärr har jag sett och hört, hört talas om hur vuxna försöker hjälpa till genom att coacha sitt barn som om de var ”små vuxna”. De ropar ut direktiv till sitt barn såsom ”högre upp” eller ”längre ner” tema kanske ”bättre bredd” eller varför inte ”bättre kan du” istället för att låta barnet upptäcka fotbollens lek och konst och låta henne få pröva sin förmåga med andra. Vuxna som kritiserar domaren förstår jag inte. Vem blir bättre av skäll, glåpord, ironi. ”Jag är så inne i det” säger föräldern lite ursäktande.Att den vuxne inte kan ta ansvar för sitt uppträdande, det har jag ingen förståelse för. För det begränsar barnet. För att hjälpa så tror jag att man behöver finna barnet ”där hon är”. Kan du se det hon ser, en stor plan med målet dit bollen ska slås? Förmår du känna hennes nyfikenhet när hon passar bollen till en lagkompis och hennes tankar om nästa passning, förstå hennes oro när motståndaren kommer rusandes emot henne, fysiskt känna hur det pirrar i hennes mage när skottet går utanför, förnimma hennes besvikelse när det blir fel eller känna hennes bubblande glädje när det blir rätt? Om du kan det, ja då vet du också hur du kan hjälpa henne, vilka ord som behövs just där och då. Som förälder skapar du fotbollsmiljön tillsammans med tränare och barnen.Vad vill ni att man ska få se, uppleva? Det är bara att bestämma sig. Du har ett val. Hur vill du bidra? Jag hoppas verkligen att också framtidens barn får uppleva den glädje jag känt över fotbollen.Att vi fortsätter att utveckla vår förmåga att leda unga individer på ett kreativt och utvecklande sätt. Att vi kan få framtidens barn att våga utmana sig själva, få dem att växa och bli bra kamrater som bryr sig. Förhoppningsvis kan också framtidens barn göra något åt det där springet i benen som kan vara svårt att bli av med om normen säger att du ska sitta still. Låt “Normen” växa åt alla håll och kämpa för att den gästskribenten inte krymper. Det är vi vuxna som har makten att se till att så sker. Föräldrar som engagerar sig och gläds när deras barn lyckas, men som också ser det som självklart när kompisarna gör framsteg. Tränare som kan hantera “små människor” och se varje barn under träningen. Lärare som förstår att även om klassen som kollektiv ska nå utsatta mål, finns det individer som var och en behöver sträva efter egna. Om vi vuxna kan lära barnen att hitta sitt mål och samtidigt lära dom att det är vägen dit som är mödan värd, ja då har vi gett framtidens vuxna en bra plattform att utgå från. * ® Vid svinkoppor nns ett antibakteriellt alternativ utan antibiotika. Kloka vardagsval räddar antibiotikan! Bidrar inte till resistensutvecklingen Likvärdig effekt som antibiotikakräm2 Brett antibakteriellt spektrum Receptfritt läkemedel Microcid är ett receptfritt läkemedel. Läs bipacksedeln innan användning. 1. Socialstyrelsen. Jämförelse år 2008-2013 (Vanligt förskriven antibiotika mot svinkoppor). 2. Christensen OB et Anehus S. Hydrogen peroxide cream: An alternative to topical antibiotics in the treatment of impetigo contagiosa. Acta Derm Venereol 1994; 74:460-462. Borrgatan 31, 202 13 Malmö MICROCID.SE tema tarm- och blåsfunktion Reflektioner kring uroterapeutens roll och uroterapiutbildningen Ä ntligen färdig Uroterapeut! Efter lite mer än 1,5 års studier på Göteborgs Universitet kan jag numera kal�la mig för uroterapeut.Vi är cirka 550 individer som blivit uroterapeuter i Norden sedan utbildningen startades 1987 av Birgitta Lindehall och Anna-Lena Hellström.Två pionjärer inom svensk barnsjukvård som åkte till USA på 70-talet för att träffa en professor i urologi, Jack Lapides, som introducerade RIK (ren intermittent kateterisering) som egenvård på Michigans universitetssjukhus. Det studiebesöket gav inspiration att starta RIK på hemmaplan. Redan 1972 beskrev professor Lapides och sjuksköterskan B Lowe (frågan är vem som skrev vad), hur RIK-metoden skulle utföras. Uroterapi är också en beteendeterapeutisk behandling där barnet lär sig att ändra sitt felaktiga beteende och istället får normala vanor som inverkar positivt på urinblåsan och njurarna, eller Maria Salomonsson Uroterapeut Barn- och ungdomsmottagningen, Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås 18 barnbladet nr 4 augusti 2014 tarmfunktionen. Målet är att utifrån individen uppnå en normal blås- och tarmfunktion och kontinens. Ibland kan det behövas individuellt utprovade hjälpmedel för att uppnå målet. Uroterapeuten har goda kunskaper om hjälpmedel vad det gäller utprovning, förskrivning och utvärdering. Uroterapiutbildningen startar vartannat år och är en uppdragsutbildning på 40 hp vid Göteborgs Universitet. Utbildningen arrangeras även vid Högskolan i Bergen, Norge. Alla som går uroterapiutbildningen har en legitimation i sin grundprofession som kan vara sjuksköterska, barnmorska, läkare eller sjukgymnast. Arbetsområdena för en uroterapeut är många, bl.a. barnsjukvård, gynekologi, urologi, primärvård, äldrevård. Utbildningen består av fem delkurser där varje delkurs inleds med en vecka med föreläsningar, god samvaro och bra stämning. Uroterapistudenter från den 14.e utbildningen, klara i april 2014, bestod av deltagare spridda över hela Sverige, några från Danmark och en från Spanien. Alla deltagare hade olika erfarenheter och utbildningsbakgrund.Vi hade ett stort utbyte av varandra och det erbjöds bra forum där vi kunde hjälpas åt med de återkommande 100 instuderingsfrågorna inför tentamen och ge varandra tips och idéer. Tentamen skedde på hemorten och på respektive ar- tema betsplats. Alla skrev sin tentamensuppgift vid samma tidpunkt. Sedan var det bara att vänta på resultatet, lika spännande varje gång. Många artiklar plöjdes igenom eftersom det pågår mycket forskning inom området. Vi har lärt oss allt från embryologin till motiverande samtal. Föreläsningarna höll hög kvalité med fantastiska uroterapeuter och läkare. Ett barn som träffar en uroterapeut kommer på remiss från primärvården, skolhälsovården, barnhabiliteringen eller internt till uroterapimottagningen. Dessa barn kan ha olika problem från urinblåsan och tarmen som behöver utredas och behandlas. Det kan vara allt från urininkontinens, urinvägsinfektioner till förstoppning och avföringsläckage. Inkontinens delas in i olika sorter, det vill säga Trängningsinkontinens, Ansträngningsinkontinens (oftast kvinnor), Blandinkontinens, Överrinningsinkontinens (oftast män), Neurogen inkontinens och Avföringsinkontinens. Inom barnsjukvården arbetar vi mycket med att öka barnets medvetenhet för sitt eget beteende. Det finns hjälpmedel för funktionell blåsstörning som innebär störd blåskontroll. Detta tillstånd är vanligt hos barn och det finns en vibrationsklocka som ställs in på ett visst intervall, t ex två timmar och som ”påminner” barnet att gå och kissa istället för att någon vuxen ”tjatar” om att gå på toaletten. Detta hjälpmedel förändrar barnets felaktiga miktionsbeteende att inhibera trängning. Som barnuroterapeut möter jag barn i olika åldrar som befinner sig i olika utvecklingsstadier och har olika kulturella bakgrunder. Det är utmanade men oerhört givande. För att kunna uppnå ett bra och bestående behandlingsresultat krävs det att barnen ska förstå och vara delaktiga i sin uroterapibehandling.Vi använder oss mycket av bilder i kommunikationen med barnet och det finns bra informationsfilmer som är anpassade för barn i yngre åldrar. Det är mycket viktigt att barnet får återkoppling på sin behandling och att det görs en utvärdering.Varje besök kräver ett eller flera återbesök och många barn följs upp över telefonen. Hos oss får barnet med sig protokoll och stämplar hem tarm- och blåsfunktion som hen får sitta med en stund varje kväll och stämpla i huruvida hen t ex kissat när klockan vibrerat, om hen varit torrt och så vidare. Vi arbetar enbart med positiv förstärkning och när barnet kommer på återbesök finns en stolthet över de framsteg som hen gjort. När barnet arbetar med protokollen ökar medvetenheten för sitt eget beteende samtidigt som vi kan utvärdera behandlingen och eventuellt ändra på något som fungerat mindre bra. Innan första besöket på mottagningen har barnet och föräldern tillsammans fått fylla i en Miktionsdagbok. En lista på hur barnet har kissat under tre dygn, om urinläckage förekommit, uppmätt miktions- volym, dygnsvolym, minsta respektive största mikterade volym, om tarmtömning och om barnet det varit torrt eller vått på natten. Detta utgör en del av den bedömning som sedan görs av barnets blåsfunktion och vilket aktuellt problem barnet har för att sedan kunna göra en behandlingsplan. Under besöket får barnet göra en urinflödesmätning vilket innebär att barnet kissar på en speciell toalett som är kopplad till en flödesmätare som visar hur urinblåsan fungerar vid tömning. Urinflödesmätningen visar bland annat hur stark blåsmuskeln är och om det finns ett avflö8 deshinder i urinröret En mycket viktig del inom uroterapi är att barnet lär sig hur urinblåsan och njurarna fungerar och hur tarmarna kan påverkar urinblåsan. Det är viktigt att barnet lär sig hur kroppen fungerar normalt. nr 4 augusti 2014 barnbladet 19 tema tarm- och blåsfunktion 8 Efter urinflödesmätningen görs ett ultraljud för att se om barnet tömt blåsan fullständigt eller om det finns residualurin kvar. Ultraljud används även till att mäta rectums bredd för att kunna avgöra om barnet är förstoppad. Är rectums bredd mer än 3 cm visar det på en förstoppning. Att mäta rectums bredd är både diagnostiskt värdefullt men även pedagogiskt för både barnet och föräldrarna. Att barnet själv ser med hjälp av ultraljud att det finns urin kvar i blåsan eller att rectum är utvidgat ökar barnets förståelse. En mycket viktig del inom uroterapi är att barnet lär sig hur urinblåsan och njurarna fungerar och hur tarmarna kan påverkar urinblåsan. Det är viktigt att barnet lär sig hur kroppen fungerar normalt. Barnet måste själv vilja förändra sitt ofta felaktiga beteende för att uppnå positiva resultat då själva behandlingen ofta utförs av barnet själv eller tillsammans med föräldrarna. Uroterapeuten ger verktygen men det är barnet själv som står för förändringen. Uroterapeuten ger råd och undervisar om toalettvanor, hygien, kost och vätskeintag utifrån blåsfunktionsproblemet. Ge- nom blåsträning ökar barnet blåskontrollen och blåsans kapacitet. Urinflödesmätningen kan också användas som biofeedback och då kopplas elektroder på huden nära urinröret så att barnet kan se på en dataskärm hur blåsmuskeln fungerar vid miktion. Biofeedback kan även göras vid tarmfunktionsstörning och då kopplas elektroder nära ändtarmsöppningen och en tunn kateter förs in i ändtarmen för att via en dataskärm se hur stark kryst- respektive knipförmåga barnet har. Uroterapi är ett område där utveckling och forskning ständigt pågår. Uroterapeuterna är en generös yrkesgrupp som gärna delar med sig av sin forskning och erfarenheter och kommer gärna med tips och idéer. Det finns starka nätverk såsom UTF (UroTerapeutisk Förening) som har en årlig kongress någonstans i Norden, nu senast i Göteborg och nästa år i Oslo. ESPU (European Society for Paediaitric Urology) och ICCS (International Childrens Continens Society) är internationella nätverk som anordnar årliga träffar för presentation av ny forskning inom urologi och uroterapi. För cirka tjugo år sedan insåg uroterapeuterna att blåsa och tarm hör ihop och påverkar varandra. Idag är det en självklarhet inom uroterapi att arbeta med både blåsfunktionen och tarmfunktionen för bästa resultat. Inom barnsjukvården ser vi ett ökat antal barn med förstoppning jämfört med tidigare. En anledning kan vara att skolbarn idag inte använder sig av skolans toaletter då de är smutsiga eller rädda för att inte få vara ifred, vilket medför att de håller sig. Birgitta Lindehall brukar uttrycka detta med ”att bajsa är ingen skitsak”. Uroterapeuten undervisar andra yrkesgrupper såsom BVC-sjuksköterskor, skolsköterskor och läkare. I Borås stad har ett projekt påbörjats med att utbilda lärarna i hur dysfunktionell blås- eller tarmfunktion kan påverka skolbarnet. * Behandling av barn i samband med smärtsamma procedurer I sjukvården förekommer många smärtsamma procedurer som utförs på barn, från enklare provtagning hos nyfödda till avancerade kirurgiska ingrepp. Vid alla procedurer på barn är ett gott omhändertagande med god smärtlindring viktigt. Samtidigt finns akuta risker vid användning av potenta smärtläkemedel till barn. Läkemedelsverket har nu tagit fram ett kunskapsdokument för att ge stöd till säker och effektiv behandling. Att förebygga och behandla smärta är självklart av humanitära skäl men också viktigt för att undvika framtida problem hos patienten. Ett bristande smärtomhändertagande kan ha omedelbara negativa medicinska konsekvenser och även medföra ökad smärtkänslighet och högre nivå av ångest och rädsla senare i livet. –Smärtupplevelser är en individuell upplevelse som kan variera mycket mellan olika personer, säger Ninna Gullberg, barnläkare och projektledare vid Läkemedelsverket. Upplevelsen påverkas också av olika omgivande faktorer och det är något vi poängterar i behandlingsrekommendationen. Vissa smärtläkemedel som används till barn utanför godkänd indikation har använts kliniskt under mycket lång tid och 20 barnbladet nr 4 augusti 2014 har relativt gott vetenskapligt stöd, medan andra smärtläkemedel, trots lång klinisk användning, har bristfällig evidens. Det finns akuta risker vid användning av kraftfulla smärtläkemedel till barn, till exempel andningsdepression. För att optimera läkemedelsbehandlingen och undvika onödig användning av riskfyllda läkemedel har även rekommendationer för icke-farmakologisk behandling tagits med i detta dokument, som en bas för omhändertagande i samband med procedurer. –Eftersom det i många fall saknas studier av smärtbehandlingar hos barn vilar rekommendationerna i stora delar på erfarenheter från våra svenska experter, säger Ninna Gullberg. De besitter en fantastisk kunskap, men vi skulle givetvis gärna se att det generellt gjordes betydligt mer studier på barn och läkemedel. Kunskapssammanställningen och rekommendationerna har tagits fram gemensamt av experterna och bygger på konsensus i gruppen. Som stöd för kunskapsdokumentet finns bakgrundsdokument som respektive författare ansvarar för. I bakgrundsdokumenten finns, förutom detaljerad information om varje ämnesområde, även referenser. * tema potträning Blåsfunktion hos barn R Utveckling av blåsfunktionen edan från fjortonde fosterveckan producerar njurarna urin som via fostrets blåsa töms ut i fostervätskan.Vid ultraljudsundersökning under graviditeten kan man ibland se urinblåsan och ibland inte, vilket talar för att urinblåsan töms med jämna mellanrum, ca 30 gånger per dygn. Precis som hos spädbarnet töms inte alltid urinblåsan fullständigt efter miktion utan det kan ske först efter andra och tredje miktionen som inträffar inom några minuter. Detta talar för ett bristande samarbete (dyskoordination) mellan blåsmuskulatur och sfinkter (muskel i uretra) och att samspelet inte är färdigutvecklat hos det späda barnet (1). Det nyfödda barnets urinblåsa rymmer i genomsnitt 30 ml Agneta Sandberg Uroterapeut Barn och Ungdomskliniken Blekingesjukhuset [email protected] 22 barnbladet nr 4 augusti 2014 Manneken Pis, Bryssel och tillväxer sedan med ca 30 ml per år. Det vill säga ett barn som är 5 år gammalt har en urinblåsa som rymmer ca 180 ml (30+5x30= 180)Vid ca 15-16 års ålder har urinblåsan nått vuxen kapacitet på ca 500 ml (2). Trots dessa reflexmässiga blåstömningar är det viktigt att poängtera att det friska spädbarnet kissar i portioner och att det tömmer blåsan helt några gånger per dygn. Det sovande spädbarnet vaknar också till när det ska kissa (3). Under andra levnadsåret sker en mognadsprocess av den centrala blåskontrollen och barnet kan skilja mellan defekations- och miktionsbehov. Barnet blir medvetet om att det ska kissa eller har kissat och kan börja skjuta upp toalettbesöket något tills det hunnit fram till toaletten och fått av sig byxorna (3). Både dyskoordinationen och residualurinen försvinner normalt vid 2-3 års ålder och är sällsynt då barnet börjar få viljemässig kontroll av blåsan. Ju tidigare barnet lär sig att kontrollera sin blåsa desto bättre tömmer barnet blåsan vilket bland annat gör att risken för urinvägsinfektion kan antas minska. Vid fyra års ålder börjar barnet få viljemässig kontroll över blåsan vilket innebär att barnet kan skjuta upp en miktion en tema stund men också starta en miktion trots att blåsan endast är delvis fylld. Det är vid denna tid som barnet går på toaletten själv och vill vara där ensamt(3). En av de viktigaste uppgifterna för blåsans kontroll är nervsystemets utveckling från spädbarnets dyskoordinerade blåstömning med residualurin till tre - fyraåringens viljemässigt kontrollerade blåstömning utan residualurin. Den normala nervkontrollen av blåsan ger en hämning av detusorn (blåsmuskeln) till dess att viljan ger en order om blåstömning. Det krävs ett samarbete mellan detrusorn och sfinktern, med en avslappning av sfinktern under själva miktionen och en fullständig tömning av blåsan. Vid fem till sex års ålder är 80 % av barnen torra dag och natt men fortfarande vid skolstart förekommer urininkontinens i 10-15% hos i övrigt friska barn (4,5). De flesta barn har lätt för att känna och uppfatta signaler från blåsan medan det är betydligt svårare för andra barn.Troligtvis hänger det samman med barnets allmänna utveckling och mognad. En tredjedal av barnen som har svårt störd blåsfunktion har också problem med att kontrollera avföringen. När barnet kommer upp i skolålder har antalet miktioner per dag sjunkit till mellan tre och sju, med den största volymen på morgonen. Miktionsvolymen minskar sedan under dagen och miktionerna tätnar. Några behöver gå upp en gång på natten för att kissa. Barn i denna ålder kissar när de själva vill, inte alltid när det behövs t.ex. kan ett spännande dataspel skjuta upp en kissning tarm- och blåsfunktion Blåsdysfunktion Urinblåsan har två funktioner, att lagra och tömma ut urinen, varav den sistnämnda är den kritiska. Kan urinblåsan inte tömmas hotas njurfunktionen allvarligt. Symtom på tömningsproblem kan vara täta miktioner, att barnet kissar i flera portioner och med svag stråle. Tömnings- och lagringsymtom från blåsan utan nervskada eller anatomisk avvikelse är vanligt förekommande och kal�las funktionell blåsrubbning eller blåsdysfunktion (1). Den vanligaste funktionella blåsrubbningen är överaktiv blåsa med eller utan läckage. Orsaken är ofta att hämningen från detrusorn inte utvecklats på ett normalt sätt. Spädbarnets reflexblåsa kan sägas leva kvar hos det äldre barnet. Blåsan inte avslappnad under påfyllnad och miktionsreflexen utlöses lätt. För att hämma trängningarna och förhindra läckage ses på skolgården flickor som sitter på huk med ena hälen pressande upp mot vulva. I längden blir detta ohållbart för barnet som till slut resignerar och förtränger signalerna från blåsan. Med oro påtalar föräldrarna att barnet inte känner läckaget. Men det innebär inte att barnet har nedsatt sensibilitet utan istället är det en förträngning av de sensoriska signalerna (1,3). En del barn fortsätter att kämpa mot sin ”olydiga, busiga” blåsa för att hålla sig tor�ra. Det innebär att de använder sin sfinkter väldigt effektivt för att förhindra läckage. Dessa barn slipper inkontinens men får istället svårigheter att tömma blåsan vid miktion. Uttalad och långvarig kontraktion av sfinktern kan göra att barnet mer eller mindre förlorar förmågan att viljemässigt slappna av i sfinktern vid miktion, en så kallad tömningsdysfunktion. Det leder i sin tur till residualurin och ökad risk för urinvägsinfektioner (1,3). Vid tömningsdysfunktion drar detrusorn ihop sig utan samtidig relaxation av sfinktern vilket medför att urinblåsan gradvis tänjs ut för att kunna rymma all urin. Den uttänjda detrusorn kommer så småningom att förlora sin kontraktionsförmåga med ytterligare svårigheter att tömmas och barnet behöver krysta för att kunna starta och fortsätta miktionen. Följden blir glesa inkompletta miktioner med ökade mängder residualurin och urinvägsinfektioner som följd (1,3). Det är sedan tidigare känt att barn med blåsdysfunktion och upprepade urinvägsinfektioner ofta samtidigt lider av förstoppning. Förklaringen till det kan vara flera. Det är samma innervation till blåsa och tarm. Den vid förstoppning dilaterade ändtarmen trycker på urinblåsan och försvårar blåstömningen och hos barn som håller tillbaka trängningar kan den ständigt kontraherade sfinktern och bäckenbotten även påverka tarmtömningen. Det är sedan tidigare känt att barn med blåsdysfunktion, residualurin och förstoppning blir hjälpta av uroterapi. Det är därför av största vikt att dessa barn blir utredda och får behandling (3). Goda råd Symtom på lagring och tömningsproblem kallas med ett gemensamt ord för LUTS 8 Utveckling av blåskontroll hos barn mellan 0-7 år Ålder Kissar antal foster (v32) 2ggr/h nyfödd 20ggr/dygn 15-17 ofullständigt vaknar oftast vanligt år 1 2-3 ggr under 4h dagtid 23-166 flertalet tömmer fullständigt sällan sällan börjar bli medveten år 2 år 3 > År 7 Blåsan töms Kissar under sömn ofullständigt 27-165 Avbruten kissning Viljemässig kontroll vanligt 23-300 år 4 år 5 Kissar max volym ml 3-7ggr per dygn 34-298 fullständigt aldrig Ca 80 % 39-270 fullständigt sällsynt aldrig nästan alla 120-500 fullständigt sällsynt aldrig Gladh G, Persson D, Mattsson S, Lindström S. 2000. Voiding pattern in healthy newborns. Neurourol Urodyn. 19:177-84 Jansson UB, Hanson M, Sillén U, Hellström AL. 2005. J Urol.174(1):289-93 Mattsson S. 1994. Voiding frequency, volumes and intervals in healthy schoolchildren. Scand J Urol Nephrol. 28:1-11 nr 4 augusti 2014 barnbladet 23 tema tarm- och blåsfunktion 8 (lower urinary tract symtoms) och är tecken på blåsdysfunktion. Lagringssymtom kan t.ex. vara täta trängningar, urinläckage, täta miktioner. Exempel på tömningssymtom är svag stråle, barnet behöver krysta, residualurin och urinen kommer i flera portioner (1). För att minska risken för LUTS är det viktigt med en bra sittställning på toaletten: • Ge utrymme för toalettbesök • Dra ner byxorna nedanför knäna • Låt barnet sitta med benen lite isär • Sitta stadigt och med stöd för fötterna • En framåtlutad position med armbågarna på knäna • Torka framifrån och bakåt • Barn med blöja: 4-timmars observation av miktionsmönster Om den utvidgade basala utredningen signalerar allvarligare tillstånd i nervsystem eller urinvägar, alternativt om barnet inte svarar på adekvat och upprepad behandling bör utredningen kompletteras med ytterligare utredning. Utredning på specialistklinik • Cystometri- och tryckflödesmätning • Röntgen- och isotopundersökning • Cystoskopi Behandling Det har visat sig att den dyskoordination som normalt finns hos barn som ännu inte har fått den viljemässiga kontrollen av blåsan försvinner vid nio månaders ålder hos de barn som har en blåskontroll vid ett års ålder, jämfört med två års ålder hos dem som är torra vid tre år. Flera studier har också uppmärksammat att det finns ett samband mellan barn som blivit torra sent och urinvägsinfektioner och/eller blåsdysfunktion(1,6,7) Utifrån detta perspektiv och aktuell forskning/utveckling bör råd om potträning tas upp vid ca 1 års ålder, vilket också rekommenderas av oss uroterapeuter(3). Det är ålder, grad av besvär, tömningsproblem, residualurin och infektionsproblematik som avgör om LUTS är farligt. Oavsett ålder är det alltid tömningsbesvären som prioriteras till utredning och behandling (1,3). Utredning I de flesta fall behöver barn som söker hjälp för inkontinensproblem bara genomgå en non-invasiv basal utredning (8). Basal utredning • Anamnes (www.nikola.nu/kvalitetsprogram/ barn-blasa/utreda-barn-blasa) • Kroppsundersökning (ryggslut, genitalia, motorik, fotvalv, reflexer och rektalundersökning) • Urinprov, längd, vikt och blodtryck • Registrering av miktionsmönster i hemmiljö under minst tre dagar (urinvolym, miktionsfrekvens, tidsinter vall och läckage) Små barn som inte är blöjfria, ska utredas vid upprepade urinvägsinfektioner och om föräldrar uppger att barnet har ont eller krystar vid miktion, har svag urinstråle eller att det rinner/droppar urin hela tiden. Utvidgad basal utredning (vanligen på barnmottagning eller motsvarande) • Mätning av blåskapacitet, urinflöde och residualurin (med ultraljud) 24 barnbladet nr 4 augusti 2014 Oavsett ålder åtgärdas alltid tömningsbesvär först på grund av risk för njurskador. Barn som är fyra till fem år och som fortfarande kissar ner sig och det upplevs som ett problem ska få hjälp med blåsträning. Syftet med blåsträning är att lära sig tolka signalerna till blåsan och att viljemässigt kunna kontrollera blåsan. Det innebär kontinens utan trängningar och fullständig tömning av urinblåsan. Hos barn som har inkontinens, enures (sängvätning) och förstoppning åtgärdas förstoppningen först, därefter inkontinensen och till sist enuresen(1). Det finns flera behandlingsalternativ vid blåsdysfunktion: • • • • • • • • Blåsträning Farmakologisk behandling Biofeedback träning Bäckenbottenträning Ren Intermittent Kateterisering (RIK) Transkutan elektrostimulering (TENS) Elektrostimulering (IVES) Inkontinenshjälpmedel Den vanligaste behandlingen och den som är aktuell att starta med är blåsträning, vilket kommer att beröras här nedan. Blåsträning Tillammans med barnet och föräldrar schemaläggs tidsintervallen mellan blåstömningarna (miktionerna) så att det passar in i barnets vardagliga rutiner. Samtidigt registreras antal miktioner, urinvolymer och läckage i barnets naturliga miljö. För att få barnet intresserat och deltagande i planeringen krävs att barnet förstår hur saker och ting fungerar. Förklara hur njurar, blåsa och tarm fungerar. Berätta om sambandet mellan förstoppning och blåsproblem på ett lättillgängligt och åldersanpassat sätt. Använd gärna bilder eller dockor. En vattenfylld ballong kan t.ex. symbolisera urinblåsan. En del barn har lättare att förstå bilder än att ta till sig muntlig information vice versa. Träningens syfte är inte att barnet ska lära sig att ”hålla sig” tema tarm- och blåsfunktion utan att gå och kissa i rätt tid och på rätt sätt. Barnet ska också kunna kissa av ren vilja när det är lämpligt utan att nödvändigtvis känna sig kissnödig. Träna på skillnaden mellan avslappning och knip i bäckenbotten liksom rätt sittställning på toaletten (se ovan). Ett viktigt budskap till barnet är det ska bli ”chef över sin busiga blåsa”. För att nå ett bra behandlingsresultat är det viktigt att ha en helhetssyn där barnets vardag och barnets blåsa utgör grunden för den individanpassade träningen. Förklara vikten av regelbundna vanor när det gäller mat och sömn och hur dryck och toalettbesök hör ihop. Det måste skapas förutsättningar för barnet att kunna genomföra träningen i skola och hemmiljö. Ta reda på: • Hur toaletterna ser ut i skolan • Om barnet får lämna lektionen för att gå på toaletten • Om barnet kan torka sig självt efter toalettbesök • Hur vi kan göra för att barnet ska komma ihåg tiderna för blåstömning 2. Hjälmås K. Urodynamics in normal infants and children. Scand J Urol Nephrol 1988 8; Suppl 114 3. Sven Mattsson, Tryggve Nevéus (2011) Sängvätning och annan inkontinens hos barn. Andra uppl. Lund: Studentlitteratur ss. 19-39 4. Mattsson S.Voiding frequency, volumes and intervals in healthy school children. Scand J Urol Nephrol 1994; 28:1-11 5. Sureshkumar P,Vones M, Cumming R m.fl. A population based study of 2856 school children with urinary incontinence. J Urol 2009; Feb; 181 (2) : 808-815 6. Hellström AL. Influence of potty training habits on dysfunctional bladder in children. Lancet. 2000 Nov 25;356(9244):1787. 7. Bakker E,Wyndaele JJ. Changes in the toilet training of children during the last 60 years: the cause of an increase in lower urinary tract dysfunction? BJU Int. 2000 Aug;86(3):248-52. 8. Joinson C, Heron J,Von Gontard A, Butler U, Emond A, Golding J. A prospective study of age at initiation of toilet training and subsequent daytime bladder control in school-age children. J Dev Behav Pediatr. 2009 Oct;30(5):385-93. * Uppmuntra föräldrarna och gör dem delaktiga då det är en förutsättning för att de ska orka stötta barnet. Det är även viktigt att förstå barnets speciella behov på förskola och i skola. Inte minst den fysiska toalettmiljön som måste vara trevlig och lättillgänglig (3). Att tänka på vid utvärdering • • • • • • • Barnanpassad information Kisschema Praktisk övning (sittställning, skillnad på knip och avslappning) Kontroll av barnets möjlighet att genomföra träningen i hem- och skolmiljö Regelbundna vanor Delaktighet och stöttning av föräldrarna Tät uppföljning den första tiden (barn och föräldrar behöver stöttning) Utvärdering För att barnets ska kunna ta till sig och förstå behandlingsresultatet ska utvärderingen göras med objektiva mått, till exempel genom att jämföra registreringar av miktioner och läckage före, under och efter behandling. Det underlättar även för behandlaren som behöver kunna bedöma behandlingseffekten och eventuellt korrigera blåsträningsschemat och ta ställning till om kompletterande behandling eller remittering till specialist behövs(3). Referenser 1. Anna Lena Hellström, Birgitta Lindehall (2006) Uroterapi. Lund: Studentlitteratur ss. 20-42 Jeanneke Pis, Bryssel nr 4 augusti 2014 barnbladet 25 tema tarm- och blåsfunktion Potträning Föräldrar behöver ibland hjälp och råd i processen att få sitt barn blöjfritt och kunna kontrollera tarm och urinblåsa. Forskning visar dock att varken BVC eller förskolan uppfattas av föräldrar som resurspersoner i denna fråga. Bra toalettvanor förebygger problem som förstoppning, urinvägsinfektioner och urinläckage och barnsjuksköterskan borde vara en viktig aktör i denna fråga. Ålder för pott-träning och blås/tarmkontroll beror på livsstil och socio-ekonomi et har varit trend de senaste 15 åren att låta barnet D ha kvar blöjan allt längre (Blum et al 2004, Bakker et al 2000, Jansson et al 2005). Det är inte ovanligt att pottträning startas först vid 3,5 års ålder. Pott-träning i denna artikel används som begrepp för åtgärder som görs för att få barnet blöjfritt och kunna kontrollera tarm och urinblåsa. Faktorer av betydelse har visat sig vara de sociala normer som gäller i samhället där man lever. I utvecklingsländer börjar man oftast redan i nyföddhetsåldern med pott-träning (de Vries, de Vries1977, Duong et al 2010). Där finns oftast inte ekonomiska möjligheter till att använda blöjor och man har också en stark tradition att en god mamma lär tiAnna-Lena Hellström Uroterapeut, professor Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet 26 barnbladet nr 4 augusti 2014 digt sitt barn att kontrollera tarm och blåsa. I västvärlden har vi en annan livsstil och vi har en tradition som länge uppmanat att vänta och se, snart nog blir barnet moget att lämna blöjorna. Unga familjer idag tillbringar mycket tid utanför hemmet, högabsorberande blöjor används naturligt som underkläder/toalett. Skötbord finns på det flesta toaletter och ingen förväntar sig att ett barn under 3-4 år har annat än blöjor på under jeansen. Blås- och tarmkontroll – Hur påverkas funktionen? De senaste tio åren har vi fått ny kunskap hur urinblåsan fungerar och hur kontroll av tarm och blåsa utvecklas (Yeung et al 1995, Jansson et al 2000, 2005, Gladh et al 2000, Duong et al 2010, 2012, 2013). Tiden före barnet har fått blåskontroll, oavsett vid vilken ålder som detta sker, så är blåsvolymen liten, miktionsfrekvensen hög, blåstömningen bristfällig; barnet har ofta residualurin orsakat av dyskoordination mellan blåsmuskeln och uretrasfinktern. När barnet börjar få blåskontroll dvs försöker att kissa viljemässigt några gånger varje dag blir blåsvolymen större, barnet behöver inte kissa så ofta, dyskoordinationen försvinner och därmed tema tarm- och blåsfunktion töms blåsan tomt.Vi vet också att det nyfödda barnet har förmåga att kommunicera sina behov att kissa och bajsa redan från början och det är inte märkvärdigare än att barnet kan kommunicera hunger, trötthet eller en önskan att bli buren på. Men förstås någon måste svara an på barnets signaler om kommunikationen skall kunna utvecklas. Överaktiv blåsa i den mening att urinblåsan kontraheras reflexmässigt utan viljans inflytande är sällsynt hos barn före etablerad blåskontroll (Yeung 1995; Barchelard 1999). Sitta ner och slappna av bäckenbotten-muskulaturen underlättar en tömning (Wennergren et al 1989). Det går lättare att slappna av om man sitter med stöd för låren och fötterna. Rumpan skall befinna sig lägre än knäna. Detta gäller också i hög grad tarmtömningen. förutsättning. Vänta och se betyder inte alltid att man inväntar barnets mognad Vanligtvis är pott-träning något som äger rum i hemmet vid en tid man tycker är lämplig.Vänta och se innebär för föräldrarna att de ser hur andra föräldrar gör, andra barn i omgivningen observeras, men ingen frågar förskolepersonalen eller BVC. Dessa resultat kommer från Janssons intervjustudie av föräldrar som nyligen avslutat pott-träning (Jansson,2008). Det upplevdes viktigt att vara som andra, att passa in, det egna barnet får inte vara den som blir sist. När föräldrarna fann att rätt tid hade kommit, bestämde de sig för att börja pott-träna vid nästa lite längre ledighet. Pott-träningsråd Jämförelse tidig versus sen pott-träning I en studie av friska barn i Vietnam som följdes från nyfödda till 3 års ålder såg man att 80 procent hade startat pott-träning redan vid 3 månaders ålder (Duong et al 2012). Mamman tittade efter tecken hos barnet att kommunicera behov av att kissa eller bajsa och svarade sedan an på dessa tecken genom att erbjuda barnet en lämplig kissposition förstärkt med ett tss-ljud. Minst varannan timme erbjöds barnet också försöka att kissa. Redan vid 6 månader var kommunikationen tydlig, vid 9 månader kunde barnen vara torra med assistans av föräldrarna. Detta innebar att urinblåsan tömdes tomt när barnet kissade. Nu fick barnet öva att själva gå på pottan när det var dags, när de var 2 år klarade de självständigt toabestyren, med det undantaget att mamman oftast tvättade dem efter det att de bajsat. Motsvarande procedur när det gäller svenska barn såg annorlunda ut och först vi 3,5 år hade 80 procent börjat med daglig pott-träning (Jansson et al 2005). Inom 6 månader därefter hade lika många uppnått blås- och tarmkontroll. Dyskoordinationen kvarstod fram till den ålder de fick kontroll vilket innebar att varierande mängd residualurin förekom fram till dess. Dyskoordinationen i sig medförde en högre miktionsfrekvens än efter uppnådd blåskontroll och under en fyra timmars period tömde dock barnet blåsan fullständigt vid något tillfälle. Skillnaden mellan den vietnamesiska och den svenska gruppen barn var signifikant (Duong et al 2013, Jansson et al 2005). Illustration: Gunilla Wärnström Olika modeller och råd för pott-tränining Pott-träningsråd från AAP (www.AmericanAcademyPaediatrics.com) betonar att pott-träning bör sker när barnet är moget för detta.Tecken på detta skulle vara att barnet säger ifrån att blöjan inte är OK längre. Påpekas bör att förutsättningar att aktivt välja bort blöjan, är i dag inte samma som förr. Dagens högabsorberande blöjor är bekväma och det är svårt för barnet att känna att det kissat. Foxx och Azrin (1973) skrev att det kunde vara en hjälp att först öva på en ”kissdocka” och när alla moment i proceduren är inövade är det dags att praktisera med sig själv i huvudrollen. Brazelton (1962) har beskrivet en modell som han kallar barnorienterad och där samverkan med barnet och en trevlig stund på pottan är en • Pott-träning bör göras i samförstånd och i samarbete barn och förälder eller annan vuxen. Det är inte fel att tidigt förbereda denna procedur genom att informera sig. • Pottan introduceras med fördel vid c:a 1 – 1,5 års ålder genom att man skaffar en potta som man tror att barnet tycker är fin och berättar vad den skall användas till. Lika bra kan det vara med en toalettring till den befintliga toaletten.Väljer man en toalettring så bör man ha en pall så att barnet kan sitta med knäna i högre höjd än rumpan. Detta för att underlätta den avslappning av bäckenbottenmuskulaturen som krävs för att urinblåsa och tarm skall tömma sig. • Starta pott-träning/toalett-träning under en lugn period i familjen. • Föräldrar och syskon är förebilder, utnyttja det lilla barnets lust att härma. • Låt barnet gå utan blöja periodvis hemma och håll barnet under observation. Är det kallt ta på en trosa eller kalsong. • Försök att få barnet intresserat av sitta på pottan, med eller utan kläder. Bästa tillfällen att lyckas kissa och bajsa i pottan är precis efter barnet vaknat och en stund efter måltid. Det måste till en och annan kissning utan blöja för att barnet skall förstå vad det handlar om.Ta av blöjan direkt efter barnet vaknat på morgonen – kanske nattkisset kan hamna i pottan i stället för blöjan. Låt någon sitta bredvid barnet för att hålla sällskap. • Erbjud pottan med jämna intervaller då du tror att det kan vara realistiskt att kunna kissa. Då du ser att barnet vill bajsa eller kissa, erbjud pottan genom att säga t ex att nu sitter vi på pottan och läser en saga under tiden att bajset kommer ut. • Försök få till en rutin, bra är ett par timmar sammanhängande pott-träningen så barnet får en chans att förstå vad det handlar om. • Pott-träning måste vara roligt. Finns det inget som helst intresse, så försök igen vid ett annat tillfälle. Kanske behövs en annan strategi, där också delaktighet och en viss valfrihet skall vara ingredienser. Ordinerad tidig pott-träning I de fall barkan net har ökad risk att få urinvägsinfektion, det finnas skäl till att försöka tidigarelägga blåskontroll för att få en bättre tömning (se EC ). Motsvarande gäller vid obstipation, då tarmen tömmer sig lättare och bättre när nr 4 augusti 2014 barnbladet 27 8 tema tarm- och blåsfunktion 8 barnet sitter på en potta eller toalett. Vid tillfällen när barnet är ordinerad pott-träning eller då det av andra skäl känns angeläget, krävs samarbete med barnet. Om barnet inte visar något intresse får man försöka få barnet intresserat. Ordna en trevlig stund vid pottan, med t ex en liten låda med speciellt intressanta saker, sånger eller böcker att läsa. Träna med en kissdocka de olika momenten i pott-proceduren, för att sedan försöka själv. Ett barn som är lite motvilligt är ingen idé att fråga om hon eller han är kissnödig, svaret blir alltid nej. Föreslå i stället att barnet väljer av det som finns att välja på t ex om vi skall läsa eller sjunga när han eller hon sitter på pottan. Illustrationer: Gunilla Wärnström EC eller tidig pott-träning EC, elimination communication, står för kommunikation mellan barn och förälder av behov att kissa och bajsa. Ursprungligen kommer modellen från några föräldrar i USA som hade tröttnat på alla engångsblöjor och ville ha ett alternativ. De startade en blog, Ecsimplified, där de gav praktiska råd till föräldrar hur de kan kommunicera barnets behov av att kissa och bajsa. I Sverige finns sedan en tid en liknande blog, www.blojfribebis.se. Där kan föräldrar gå in och få råd, ställa frågor och delge sina erfarenheter till andra föräldrar hur man kan assistera sina barn i att kissa och bajsa. EC kan praktiseras från det att barnet är nyfött men är inte åldersberoende, föräldrar kan själva bestämma vilken ambitionsnivå de föredrar. Man kan göra EC på olika sätt, grunden är att man lär sig känna igen tecken på när ens barn behöver kissa eller bajsa. Detta kan man bäst göra genom att ha barnet i sin närhet utan blöja, observera hur barnet gör; låter, rör sig strax innan eliminationen. Har man barnet i sin famn känns oftast en speciell rörelse, eller att barnet helt stannar upp i sitt rörelsemönster. Ibland kan man känna igen ett speciellt ansiktsuttryck. På samma sätt kan man också observera det lite större barnet. Observationen ger också information om när och vid vilka intervaller barnet behöver kissa och bajsa. När detta förarbete är gjort är det dags att erbjuda pottan när man tror att det är dags, antingen man använder sig av tidsintervaller, tecken eller båda delarna. När man praktiserar EC behöver man ha barnet i närheten för att kunna svara an på när barnet signalerar att det är dags. Man kan förstärka kissningen med ett ljud som tsss eller vad man själv väljer, motsvarande kan man göra när det gäller bajset. Ganska snart kan man se att barnet föredrar att kissa i pottan i stället för blöjan dessutom främjas anknytningen. Pottan behöver inte vara just en potta utan kan vara toalett eller något annat lämpligt kärl. Det riktigt lilla barnet håller man lämpligast för att kissa och bajsa i grodställning; barnets rygg mot ditt bröst och benen isär. När man praktiserar EC är det bäst att vara utan blöja, i alla fall i början då kommunikationen utvecklas. Många föräldrar använder flergångsblöjor. EC innebär kommunikation av behov och inte prestation. Föräldrar med erfarenhet av EC säger att ju tidigare man prövar desto lättare går det. Ett barn som är lite äldre har 28 barnbladet nr 4 augusti 2014 vant sig att använda blöjan, dessutom finns det så mycket annat som pockar på uppmärksamhet. Men, det är aldrig försent och föräldrarna kan själva bestämma när, det går att praktisera EC på lediga dagar och i perioder. Sammanfattning • Pott-träning, oavsett ålder, sker genom kommunikation och samspel barn och föräldrar • Det är möjligt att potträna från nyföddhetsperioden • För en del familjer passar tidig pott-träning andra sen pott-träning • Pott-träning kan praktiseras på för familjen passande ambitionsnivå • Blöjfri underlättar • Intresse krävs från föräldrarna och stärker anknytningen • Daglig pott-träning ger god tömning av blåsan och tarmen • Positivt för ekonomi, miljö, hygien, hälsa Referenslista Bachelard M, Sillén U, Hansson S, Hermansson G, Jodal U, Jacobsson B (1999). Urodynamic pattern in asymptomatic infants: siblings of children with vesicoureteral reflux. J.Urol 162:1733-8. Bakker E, van Gool J,Wyndaele JJ (2001). Results of a questionnaire evaluating different aspects of personal and familial situation, and the methods of potty-training in two groups of children with a different outcome of bladder control. Scand J Urol Nephrol 35:370-6. Blum NJ, Taubman B, Nemeth N (2004). During toilet training, constipation occurs before stool toileting refusal. Pediatrics 113(6):520-2. Brazelton TB. A child oriented approach to toilet training (1962).Pediatrics 29:121-8. de Vries MW, de Vries MR. Cultural relativity of toilet training readiness: a perspective from East Africa (1977). Pediatrics 60:170-7. Duong TH, Jansson UB, Holmdahl G, Sillen U, Hellstrom A L (2010). Development of bladder control in the first year of life in children who are potty trained early. J Pediatr Urol. 6: 501-5. Duong TH, Jansson UB, Hellstrom AL (2012).Vietnamese mothers’ experiences with potty training procedure for children from birth to 2 years of age. J Pediatr Urol. 9:808-14. Duong TH, Jansson UB, Holmdahl G, Sillen U, Hellstrom AL (2013). Urinary bladder control during the first 3 years of life in healthy chilren in Vietnam - a comparison study with Swedish children. J Pediatr Urol. 9;808-14. Duong TH, Holmdahl G, Nguyen DV, Sillén U, Jansson UB, Hellström AL (2013). Does early potty training influence the micturition pattern in boys with posterior urethral valves? Open Journal of Pediatrics 3: 358-64 Foxx RM, Azrin NH (1973) Dry pants: A rapid method of toilet training children. Behav Res Ther 11435-42. Gladh G, Persson D, Mattsson S, Lindstrom S (2000).Voiding patternin healthy newborns. Neurourol Urodyn19:177-84. Jansson UB, Hanson M, Sillén U, Hellström AL (2005).Voiding pattern and acquisition of bladder control from birth to age 6 years-a longitudinal study J Urol. 174:289-93 Jansson UB, Hanson M, Hanson E, Hellström AL, Sillén U (2000). Voiding pattern in healthy children 0 to 3 years old: a longitudinal study. J Urol. 164:2050-4. Jansson UB, Danielson E, Hellström AL (2008). Parents’ experiences of how their children became dry. J Pediatr Nurs. 23:471-8. Yeung CK, Godley ML, Duffy PG, Ransley PG (1995). Natural filling cystometry in infants and children. Br J Urol. 75:531-7. Wennergren HM, Oberg BE, Sandstedt P (1991).The importance of leg support for relaxation of the pelvic floor muscles. A surface electromyograph study in healthy girls. Scand J Urol Nephrol. 25:205-13. * tema tarm- och blåsfunktion Eva Kajén om förstoppningsproblem När barnens toalettvanor inte fungerar blir många föräldrar oerhört oroliga. Barn med ont i magen, diarré eller förstoppning kan få den tuffaste mamman och pappan att bli helt förtvivlade. Eva Kajén, barnsjuksköterska på Hudiksvalls Barn- & Ungdomsmottagning, arbetar och träffar många barn/familjer med bland annat förstoppningsproblematik. V ilka barn är det som kommer till mottagningen? Framför allt är det barn och vårdnadshavare som sökt via BVC och där fått remiss till oss. Man har fått flera goda råd på vägen och ibland även olika läkemedel för att prova sig fram. Förstoppning har blivit en allt vanligare orsak till att få komma till specialistsjukvården och är i särklass den vanligaste orsaken till ont i magen, både kroniskt och akut. Hur gamla är barnen som kommer? Det är lite olika. Det finns till exempel ”pottvägraren”. Som regel är detta en envis tvååring som vägrar sitta på pottan. Ju mer föräldrarna vädjar och ber, desto bestämdare NEJ blir det. Här gäller det att fundera på varför det blir på det här viset. Det hör till sakens natur att små barn vill bestämma och tillhör utvecklingsfasen. Barn lär sig snabbt och i det här fallet medför det att den normala bajsrutinen sätts ur spel. Det har varit mycket skriverier om hur skoltoaletterna ser ut den senaste tiden. Det är bra. De är som regel inte fräscha och vi vuxna skulle nog inte acceptera att våra arbetsplatsers toaletter hade den standarden. De äldre barnen undviker att besöka toaletten under skoltid, inte bara för att de kan vara smutsiga, utan även för att de är rädda att andra barn ska höra, störa, rycka i dörren eller retas för att det lukar. De håller sig och så sätts avföringsrutinen ur spel, ofta även här med förstoppning som följd. Här har skolsköterskorna en jätteviktig uppgift för att förebygga förstoppning. Prata i grupp med elever om Charlotte Pålsson Barnbladet toalettvanor är jättebra samt att kämpa för rena och fräscha toaletter på skolan, inte bara i personalrummet. Vad händer när ett barn/en ungdom är förstoppad? Förstoppning är nästan alltid förklaringen till att ett friskt barn bajsar på sig (enkopres). Det är även en vanlig bidragande orsak till urinbesvär. Har man mycket avföring i tarmen trycker detta mot urinblåsan och gör att man ofta måste springa på toaletten och ibland hinner man inte. När avföringen i tarmen trycker på urinblåsan kan den inte tömma sig på ett riktigt sätt. Nervinpulserna från blåsan och tarmen går bägge in i ryggmärgen, på ungefär samma ställe, och det gör det svårt för barn att veta om det behöver kissa eller bajsa. Förstoppning är lurigt. Många föräldrar är inte medvetna om att barnet är förstoppat eftersom de inte är med inne på toaletten. När barn börjar förskoleklass blir det automatiskt så att de får torka sig själva. Sen kan det ju vara så att barnet går på toaletten varje dag och att avföringen till och med är lös, s k förstoppningsdiarré. Så blir det då ny avföring pressar sig förbi hårda avföringsklumpar i tarmen, utan att klumparna följer med.Vid dessa tillfällen misstolkas ofta diarrén och det är vanligt att tänka att det då inte alls rör sig om förstoppning. Vilka är symtomen och hur kan primärvården hjälpa till? Det vanligaste är att barnet/ungdomen har ont i magen, dålig aptit och utspänd buk. Förstoppning hos de små barnen är ofta som följd till att barnet vid något tillfälle är hård i magen och det kan göra lite ont när de bajsar. Barnet håller sig för att undvika smärta, avföringen blir ännu hårdare och en ond cirkel är etablerad. Många gånger blir det en liten spricka i ändtarmsöppningen vilket ytterligare förstärker smärtan och oviljan att bajsa. Hos nr 4 augusti 2014 barnbladet 29 8 tema tarm- och blåsfunktion Evas 3 tips! 8 ler leka med en leksak. Det är bra att ha en klocka så barnet vet hur länge de ska sitta på toaletten. Ofta går toalettbesöket lite för fort och tarmen blir inte helt tömd. Äldre barn kan ha med sig spelplatta eller smartphone på toaletten som underhållning. Barnet behöver ibland påminnas om att de sitter på toaletten för att bajsa. Gör barnet inte några aktiva försök att bajsa utan bara leker och spelar så är det nödvändigt att ta bort distraktionen. Då får de koncentrera sig mer på att aktivt bajsa. Leka och spela får de i stället göra när de har bajsat färdigt. Prova er fram, det är olika från barn till barn. 1. Rutiner, rutiner och rutiner 2. Tid, mindre socker, mer vatten och undvika ”vita fibrer” 3. Mycket bra information finns för hälso& sjukvårdspersonal på www.1177.se men framför allt på www.nikola.nu. Där finns mycket fakta, bilder och olika hjälpmedel/tips. Riktigt bra! det viljestarka och envisa barnet kan detta beteende vara besvärligt att bryta. När det gäller de äldre barnen så är orsaken mer komplex. Där är det ofta kosten, brist på fysisk aktivitet och dåliga avföringsrutiner de vanligaste faktorerna. Dessutom finns det ett konstitutionellt drag, det vill säga att vissa personer har mycket lättare att bli förstoppade än andra. Ofta ärftligt. Vårdnadshavarna ska kontakta vårdcentral eller barnavårdscentral när man gjort allt man kan hemma på egen hand. På vårdcentralen pratar man igenom situationen, råd om lämplig kost, rutiner, förskriver eventuella bulkmedel och tar prover för att utesluta annan bakomliggande sjukdom.Vanliga blodtester är alleri- och sköldkörtelprover. Remiss sänds vidare till specialistsjukvården om provsvar eller längd/vikt är avvikande. Hur ska man då som förälder göra för att hjälpa barnet att få rätt vanor? Behandlingen är: rutiner, rutiner och tid. Många barn brukar få tarmtömningsimpulser efter måltid. Se då till att barnet har ordentligt med tid (5-10 minuter) på sig efter måltiden och inte behöver rusa iväg. Här ligger ett stort och viktigt jobb för alla vårdnadshavare. Barn som börjat gå på pottan vill inte bli pressade att göra sina behov. Försök att göra potträningen trevlig. Kanske kan ni läsa en bok tillsammans. Uppmuntra barnet till att försöka prutta. Då vet de flesta barn hur de ska göra för att krysta rätt. Åker magen ut vid krystning gör de rätt och åker magen in kniper de, vilket får tvärtom effekt och det blir svårt att bajsa. Barn som är ovana med att sitta en längre stund på pottan eller toan, eller inte vill, behöver få hjälp med motivationen att sitta kvar. Det kan ske på en mängd olika sätt. Äldre barn kan få ha en pall framför sig som bord. Där kan de rita, titta i en bok el- Finns det något mer än rutiner man kan förändra för att få en fungerande mage? Absolut. Allt hänger ihop. Det är kombinationen som fungerar bäst. Rutin-matvanor-fysisk aktivitet. Katrinplommon, kiwi, messmör är bra får att få igång en hård mage. Undvik stoppande mat som banan och vit pasta. Se till att dricka i samband med mat. Om man ökar på mängden fibrer, som till exempel finns i frukt och grönsaker, måste man även dricka lite mer eftersom att fibrer binder vätska. Äldre barn kan man uppmuntra att röra på sig lite mer för att få fart på tarmen. Att leka ute, simma, spela fotboll, gå på gymnastik…ja, allt är bra i form av fysisk aktivitet. Ibland hjälper inte detta och då kan det vara dags att prova någon form av läkemedel för att hjälpa tarmen. Dessa läkemedel ska skrivas ut av läkare. Det är inte någon ”quick fix” man är ute efter. Läkemedel för förstoppning tas minst under en veckas tid, oftast betydligt längre. Det är inte ovanligt att man tar bulkmedel under flera månader. Blir avföringen lös kan man dra ner på dosen. Med dessa så kallade bulkmedel finns ingen risk för skador på tarmen eller att tarmen ska ”vänja sig”. * Vinn Bajsspelet! Vi har fått två stycken härliga spel av Nicogame. Nu har du chansen att vinna ett eget exemplar. Tävlingsinfo: Sänd ett mejl till: [email protected]. Någon motivering behövs inte. Vinsten lottas bland de mejl som inkommit från en medlem i Riksföreningen för Barnsjuksköterskor senast den 31/8-14. Ett mejl per medlem. Glöm inte att meddela din adress. Namn på vinnare kommer att publiceras i BARNBLADET nr. 5. Bajsspelet är ett roligt spel för barn och vuxna i alla tillställning med många skratt. Kom ihåg, försten till toalet- åldrar. Alla bajskorvar tävlar mot varandra på en spännande ten vinner! Så välj bajskorv och var med du också i detta bana där pruttljud och mycket annat gör spelet till en rolig skitroliga spel! 30 barnbladet nr 4 augusti 2014 aktuell forskare Svår astma hos barn ställer höga krav på egenvård När forskning tar fram ny evidens ställer det krav på förändringsarbete inom sjukvården. Implementering forskningsresultat kan försvåras pga en otillräcklig organisation. Stödja och förbättra egenvården av barn med svår astma kan var ett sådant område som bör ses över. Tydligare samarbete mellan sjukvården och skolhälsovården kan potentiellt leda till förbättrad hälsa hos barn med svår astma, men säkert också för andra barn med kronisk sjukdom. Översikt A stma är en global sjukdom hos ca 10 % av alla barn och den kräver regelbunden vård för att minska allvarliga hälsoeffekter. Majoriteten av barn med astma uppnår god hälsa genom att undvika symtomutlösande faktorer i omgivningen och med användning av standard medicinering. Andelen barn som är symptomatiska trots höga doser med anti-inflammatoriska läkemedel uppskattas till ca 5 % av alla astmafall. Flera av dessa barn kategoriseras som svårbehandlade p g a identifierbara faktorer och åtgärdbara förklaringar till bristande astmakontroll. I studier på vuxna har man visat att dåliga kunskaper i hur man sköter sin hälsa predikterar försämrad astma, och i studier på skolbarn var bristande förmåga till egenvård en ökat risk till sämre Björn Nordlund Barnsjuksköterska och med dr Karolinska Institutet, institutionen för kvinnors och barns hälsa och Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm, Sverige. [email protected] 32 barnbladet nr 4 augusti 2014 astma. I synnerhet hos barn med svår astma blir effekterna på hälsan stora vid bristande egenvård. Den sjukhusbaserade astmavården saknar ofta kraft och organisation att identifiera rätt åtgärder mot faktorer i hem- och skola som förklarar sämre astma. Det är därför viktigt att bedriva mer forskning för att tydliggöra behovet och nyttan av egenvård i astmavården. Bakgrund Astma orsakar stora hälsoproblem hos barn. Barn med svår astma har en oproportionerligt stor konsumtion av sjukvård och nedsatt hälsorelaterad livskvalitet (Chipps 2007 och Nordlund 2011), trots en högdos behandling med inhalerade kortikosteroider. I en populationsbaserad födelsekohort1 var prevalensen av svår astma 4,5 % bland alla 10-åringar med astma (Lang 2008). WHO har fastslagit en ny svår astma definition för att underlätta handläggning och forskning av hårdast drabbade astmapatienter (BousKohortstudier är inom statistik en studie på en grupp individer med någon bestämd gemensam erfarenhet inom en viss tidsperiod. 1 aktuell forskare quet 2010), fördelen med definitionen är att det inkluderar en distinktion mellan två undergrupper: svårbehandlat astma och terapiresistent astma. Barn med svårbehandlad astma har identifierbar och åtgärdbar förklaring till försämrad astma, till exempel pågående allergenexponering eller annan miljöpåverkan, nedsatt följsamhet till behandlingsplanen eller obehandlat komorbiditet (Hedlin 2010). Hos barn som diagnostiseras som terapiresistenta astmatiker går det inte att identifiera någon åtgärdbar förklaring till barnets svåra symptom. I en svensk studie på skolbarn med svår astma definierades en tredjedel som svårbehandlad astma, vilket var baserat på en detaljerad sjukdomshistoria utförd på sjukhus (Konradsen 2011). Följande faktorer blev identifierade: miljöexponeringar i hemmet som pälsdjurs, mögel, tobaksrök, och/eller obehandlad rinit och gastroesofageal reflux (Konradsen 2011). Genom sjuksköterskebemannade hembesök fann Bracken et al. (2009) fann också flera liknande faktorer till svårbehandlad astma hos hela 79 % av barnen med svår astma. De viktigaste faktorerna var utöver miljöexponeringar psykosociala frågor och följsamhet. Åtgärdbara faktorer måste lösas innan nya eller avancerade terapier ordineras till barn med svårbehandlad astma (Hedlin 2010 och Bush 2008). Förmåga till egenvård och hälsa definieras vanligen som den grad individer kan skaffa, bearbeta och förstå grundläggande hälsoinformation och tjänster för att ta lämpliga hälsobeslut (U.S. Department of Health and Human Services 2010). Vanliga aspekter som ingår i föräldrars oförmåga att stödja barnets egenvård/ hälsa är dålig följsamhet till ordinerad behandling, obehandlade och odiagnostiserad komorbiditet, inte undvika utlösande orsaker astma och dåligt erkännande av förvärrade symtom (DeWalt 2009). Även om det finns stora luckor i den nuvarande kunskapen om vad som genererar bristande egenvård/hälsa finns det ett samband mellan den allmänna läsförmåga och socioekonomi (Sheridan 2011). I USA är låg förmåga till egenvård/hälsa vanligare i vissa grupper i samhället som medlemmar av etniska minoriteter, invandrare, låginkomsttagare och personer med begränsad utbildning (Cuthill 2009). Syftet med den här artikeln är att gå igenom evidensbaserad litteratur och diskutera relationen mellan svår astma och förmåga till egenvård. Förmåga till egenvård En litteratursökning i MEDLINE® med nyckelord ” hälsokunskap hos barn med astma” genomfördes. I 30 artiklar analyserades information. Sambandet mellan föräldrars bristande förmåga till egenvård/hälsa och negativa hälsoeffekter hos barn med astma är delvis oklart. I en retroperspektiv studie fann DeWalt et al. (2007) att barn med missade skoldagar, akutbesök eller inläggning på grund av astma var vanligare bland föräldrar med låg läs och skrivkunskap.Även om författarna kontrollerade specifikt för astmarelaterade kunskaper var läs- och skrivförmågan en bestående faktor, och författarna konkluderade att läs- och skrivkunnighet bör beaktas i astmavården. Särskilt viktig faktor att bedöma i övrigt är inhalationsteknik. Det är väl känt att dålig följsamhet till behandling är ett hinder för optimal astmakontroll (Williams 2004), och föräldrar tenderar överskatta sitt barns användning av läkemedel (Davis 2011).Yin et al (2007) analyserade föräldrarnas kunskap om att dosera barns läkemedel, 23 % av vårdgivarna rapporterade sig använda ett icke standardiserat mått som tesked eller matsked, och 67 % var omedvetna om vilken enhet som var grunden för ordinerad dosering. I Sverige visade det sig att barn i familjer med ökad social belastning hade en ökad risk att söka akutsjukvård p g a astmaförsämring (Hjern 1999). En annan viktig aspekt med bristande egenvård är ökad hälsoeffekterna hos barn med svår astma i jämförelse med lindrig sjukdom. En särskild utmaning i undervisningen av egenvård är att anpassa och skräddarsy den till mottagaren (DeWalt 2007), det ställer särskilt höga krav på vårdpersonalens färdigheter i kommunikation och undervisning för att egenvården ska förbättras. Shone et al (2009) genomförde intervjuer i hemmet och undersökte föräldrars kunskaper om hur man sköter barnastma. Författarna fann att minskad kunskap om egenvård och astma var associerat till ökad oro bland föräldrarna, vidare upplevde samma föräldrar att deras barn hade mer astmabesvär än övriga och samma föräldrar rapporterade en egen försämrad livskvalitet. Interventioner Vården av barn med svårbehandlad astma är kostsam (Szefler 2011). Det är också oklart på vilket sätt sjukvårdsresurser ska användas för att minska vårdtyngden och sjukligheten hos den här patientgruppen. Olika åtgärder har studerats och särskilt genomförande av hembesök och undervisning har optimerat egenvård i form av att sänka vårdkostnader och minskade akutbesök och sjukhusinläggningar. En randomiserad studie utvärderade effekten hembesök och undervisning hos familjer med låga inkomster (Celano 2012), resultat visade att akutbesök och sjukhusinläggningar minskade efter ett år genomförbättrad egenvård. En liknande intervention genomfördes av Morgan et al. 2004 där astmakontrollen förbättrades hos barn med allergisk astma. Sammantaget var hembesök och undervisning effektiva metoder att identifiera åtgärdbara faktorer och förbättra egenvården hos barn med svår astma. Att ge patienter en ökad medvetenhet och kunskap om astma är centrala begrepp för en lyckad astmavård (Paasche-Orlow 2005). Flera studier har visat att om riktar undervisningen mot både barn och förälder förbättras effekten av undervisningen (Kelly 2000,Wilson 2001, Macy 2011), och särskilt hos barn med svår astma (Sullivan 2002). Dessutom kunde Wood et al 2011 visa att astmautbildning mot bristande egenvård var kostnadseffektiv när antalet akutbesök och inläggningar minskade. Författarna slutsats vara att det är viktigt att prioritera sjuksköterskebemannad astmautbildning vid läkarbesök med hjälp av en handlingsplan och välanpassat utbildningsmaterial. Utbildning i klassrum har också visat sig fungera genom att förbättra elevers medvetenhet om astma (Pike 2011). Särskilt skolbarn med svår astma skulle kunna dra nytta av ökad samverkan mellan skola och sjukvård, 8 nr 4 augusti 2014 barnbladet 33 8 särskilt som många barn med svår astma upplever miljöexponeringar i skolan (Rabe 2004). Sammanfattningsvis visar studier att bristande egenvård resultera i sämre hälsa och att det är ett kostsamt samhällsproblem hos barn med astma. Sambandet mellan bristande egenvård och försämrad astma är inte helt kartlagt, men skräddarsydd utbildning och sjuksköterskebemannade hembesök har visat goda effekter på egenvården, särskilt på svår astma. Referenser 1. Bousquet, J., et al., Uniform definition of asthma severity, control, and exacerbations: document presented for the World Health Organization Consultation on Severe Asthma. The Journal of allergy and clinical immunology, 2010. 126(5): p. 926-38. 2. Bracken, M., et al., The importance of nurse-led home visits in the assessment of children with problematic asthma. Archives of disease in childhood, 2009. 94(10): p. 780-4. 3. Bush, A., et al., Severe childhood asthma: a common international approach? Lancet, 2008. 372(9643): p. 1019-21. 4. Celano, M.P., C.N. Holsey, and L.J. Kobrynski, Home-based family intervention for low-income children with asthma: a randomized controlled pilot study. Journal of family psychology : JFP : journal of the Division of Family Psychology of the American Psychological Association, 2012. 26(2): p. 171-8. 5. Chipps, B.E., et al., Demographic and clinical characteristics of children and adolescents with severe or difficult-to-treat asthma.The Journal of allergy and clinical immunology, 2007. 119(5): p. 1156-63. 6. Cutilli, C.C. and I.M. Bennett, Understanding the health literacy of America: results of the National Assessment of Adult Literacy. Orthopaedic nursing / National Association of Orthopaedic Nurses, 2009. 28(1): p. 27-32; quiz 33-4. 7. Davis, K.J., R. Disantostefano, and D.B. Peden, Is Johnny wheezing? Parent-child agreement in the Childhood Asthma in America survey. Pediatric allergy and immunology : official publication of the European Society of Pediatric Allergy and Immunology, 2011. 22(1 Pt 1): p. 31-5. 8. DeWalt, D.A. and A. Hink, Health literacy and child health outcomes: a systematic review of the literature. Pediatrics, 2009. 124 Suppl 3: p. S265-74. 9. DeWalt, D.A., et al., Low parental literacy is associated with worse asthma care measures in children. Ambulatory pediatrics : the official journal of the Ambulatory Pediatric Association, 2007. 7(1): p. 25-31. 10. Hedlin, G., et al., Problematic severe asthma in children, not one problem but many: a GA2LEN initiative. Eur Respir J, 2010. 36(1): p. 196-201. 11. Hedlin G, Bush A, Lodrup Carlsen K,Wennergren G, De Benedictis FM, Melen E, et al. Problematic severe asthma in children, not one problem but many: a GA2LEN initiative. Eur Respir J. 2010 Jul;36(1):196201. 12. Hjern,A., et al., Social adversity, migration and hospital admissions for childhood asthma in Sweden. Acta paediatrica, 1999. 88(10): p. 1107-12. 13. Kelly, C.S., et al., Outcomes evaluation of a comprehensive intervention program for asthmatic children enrolled in medicaid. Pediatrics, 2000. 105(5): p. 1029-35. 14. Konradsen, J.R., et al., Problematic severe asthma: a proposed approach to identifying children who are severely resistant to therapy. Pediatr Allergy Immunol, 2011. 22(1 Pt 1): p. 9-18. 15. Lang, A., et al., Severe asthma in childhood: assessed in 10 year olds in a birth cohort study. Allergy, 2008. 63(8): p. 1054-60. 16. Macy, M.L., et al., Parental health literacy and asthma education delivery during a visit to a community-based pediatric emergency department: a pilot study. Pediatric emergency care, 2011. 27(6): p. 469-74. 17. Morgan, W.J., et al., Results of a home-based environmental intervention among urban children with asthma.The New England journal of medicine, 2004. 351(11): p. 1068-80. 18. Nordlund, B., et al.,The clinical benefit of evaluating health-related quality-of-life in children with problematic severe asthma. Acta paediatrica, 2011. 100(11): p. 1454-60. 19. Paasche-Orlow, M.K., et al., Tailored education may reduce health literacy disparities in asthma self-management. American journal of respiratory and critical care medicine, 2005. 172(8): p. 980-6. 20. Pike, E.V., et al., Development and evaluation of an integrated asthma awareness curriculum for the elementary school classroom. Journal of urban health : bulletin of the New York Academy of Medicine, 2011. 88 Suppl 1: p. 61-7. 21. Rabe, K.F., et al.,Worldwide severity and control of asthma in children and adults: the global asthma insights and reality surveys.The Journal of allergy and clinical immunology, 2004. 114(1): p. 40-7. 22. Sheridan, S.L., et al., Interventions for individuals with low health literacy: a systematic review. Journal of health communication, 2011. 16 Suppl 3: p. 30-54. 23. Shone, L.P., et al., The role of parent health literacy among urban children with persistent asthma. Patient education and counseling, 2009. 75(3): p. 368-75. 24. Sullivan, S.D., et al., The cost-effectiveness of an inner-city asthma intervention for children. The Journal of allergy and clinical immunology, 2002. 110(4): p. 576-81. 25. Szefler, S.J., et al., Economic burden of impairment in children with severe or difficult-to-treat asthma. Annals of allergy, asthma & immunology : official publication of the American College of Allergy, Asthma, & Immunology, 2011. 107(2): p. 110-119 e1. 26. U.S. Department of Health and Human Services: Office of Disease Prevention and Health Promotion--Healthy People 2010. NASNewsletter, 2000. 15(3): p. 3. 27. Williams, L.K., et al., Relationship between adherence to inhaled corticosteroids and poor outcomes among adults with asthma.The Journal of allergy and clinical immunology, 2004. 114(6): p. 1288-93. 28. Wilson, S.R., et al., A controlled trial of an environmental tobacco smoke reduction intervention in low-income children with asthma. Chest, 2001. 120(5): p. 1709-22. 29. Wood, M.R. and D. Bolyard, Making education count: the nurse’s role in asthma education using a medical home model of care. Journal of pediatric nursing, 2011. 26(6): p. 552-8. 30.Yin, H.S., et al., Association of low caregiver health literacy with reported use of nonstandardized dosing instruments and lack of knowledge of weight-based dosing.Ambulatory pediatrics : the official journal of the Ambulatory Pediatric Association, 2007. 7(4): p. 292-8. En randomiserad studie utvärderade effekten hembesök och undervisning hos familjer med låga inkomster, resultat visade att akutbesök och sjukhusinläggningar minskade efter ett år genomförbättrad egenvård. En liknande intervention genomfördes där astmakontrollen förbättrades hos barn med allergisk astma. 34 barnbladet nr 4 augusti 2014 * Ny vägledning om hur plötslig spädbarnsdöd kan undvikas S ocialstyrelsen publicerar nu en vägledning med rekommendationer för personal som arbetar inom hälso- och sjukvården om plötslig spädbarnsdöd. Vägledningen ska vara ett stöd för personalen i det rådgivande samtalet med blivande och nyblivna föräldrar. – Risken för plötslig spädbarnsdöd är mycket låg i Sverige, 2 av 10 000 spädbarn drabbas. Men många föräldrar har frågor och därför har vi sett behovet av att personal vid exempelvis barna- och mödravårdscentraler har ett uppdaterat vetenskapligt kunskapsstöd, säger Kerstin Nordstrand, projektledare på Socialstyrelsen. Praktiska råd I vägledningen rekommenderar Socialstyrelsen personal inom hälso- och sjukvården att föra rådgivande samtal med föräldrar om att • låta spädbarnet sova på rygg • avstå från nikotin • se till att barnets ansikte är fritt, att barnet är lagom varmt och kan röra sig • spädbarn under tre månader sover säkrast i egen säng • amma om det är möjligt • napp kan användas när barnet ska sova Råden att låta barnet sova på rygg, att som gravid avstå från nikotin och att hålla barnets ansikte fritt, har störst betydelse för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd, enligt de vetenskapliga studier som ligger till grund för rekommendationerna. Livlöshetsattacker I vägledningen behandlas även det som brukar kallas livlöshetsattacker hos spädbarn. Vid en livlöshetsattack överlever barnet om det ruskas om eller ges konstgjord andning. En ny kunskap är att detta kan drabba även alldeles nyfödda på BB. Orsaken antas vara att en del nyfödda barn kan ha svårt att hålla andningsvägarna öppna och att andningskontrollen kan vara instabil. I en svensk forskningsrapport där samtliga barn överlevde studerades 26 barn som drabbats, vilket motsvarar 4 på 10 000 nyfödda. Hälften av händelserna inträffade när barnet var mindre än två timmar gammalt, i samband med att barnet lades vid moderns bröst. – Därför är vår rekommendation att när det nyfödda barnet läggs till bröstet för amningsförsök, så bör man ha uppsikt över att andningsvägarna hålls fria. På så sätt förebyggs risken för en livlöshetsattack, säger Göran Wennergren, professor i barnmedicin och ordförande i den faktagrupp som arbetat med det vetenskapliga underlaget till vägledningen. * MAM Manuell Bröstpump Enkel, bekväm och individuellt inställningsbar. MAM Manuell Bröstpump är enkel att använda och rengöra eftersom den endast består av fyra delar. Tratten har inbyggda kuddar och kan roteras 360°. Det gör det möjligt att pumpa ur alla mjölkgångar, vilket bidrar till att risken för mjölkstockning minskar och att mjölkproduktionen hålls igång. mambaby.com REgLERBAR pUMpsTyRKA Inställningshjulet gör det enkelt att ställa in sugstyrkan på pumpen från svag till kraftig. Med reglerbar pumpstyrka är det lättare att hitta ett bekvämt sätt att pumpa. Bröstpumpen passar till MAM:s populära nappflaska MAM Anti-Colic, som tack vare sin ventilerade botten ger ett idealiskt mjölkflöde och minskar kolik hos 8 av 10 bebisar*. Flaskan har dessutom en silkeslen dinapp som gör det lätt att växla mellan amning och flaska. Bröstpumpen finns på utvalda apotek och i barnvagnsbutiker. Beställ en bröstpump kostnadsfritt på [email protected]. Om du har frågor är du välkommen att ringa vår sjuksköterska Carina Gunnarsson på telefon 08-545 180 70. Beställ ett prov kostnadsfritt! *Medicinsk studie 2011/marknadsundersökning 2010, testat av 204 mödrar. MJUK OCH BEKVÄM Inbyggt i tratten finns kuddar som ger en bekväm känsla och gör att tratten fäster bättre på bröstet. LÄTT ATT ANVÄNDA OCH MONTERA Bröstpumpen monteras och tas isär i fyra enkla steg. Den är lätt att hantera och rengöra eftersom den endast består av fyra delar – förbindningsrör, pump och handtag (en del), silikonventil och tratt. nr 4 augusti 2014 barnbladet 35 medlemssidor Idékonferens 26 september i Stockholm om: Barnets mognad och ålder - hänger det ihop? Stärkt inflytande för barn i vården - en viktig fråga i ny Patientlag 2015 Nobab Sveriges idékonferens om viktiga förutsättningar för barns inflytande över sin hälso- och sjukvård. Frågan om barns inflytande kommer att belysas på olika sätt med korta föreStiftelsen Samariten delar i år ut totalt 1.200.000 kronor. Bidrag ges som forskningsanslag eller stipendiemånader (1-3 mån) till forskningsprojekt inom barnsjukvård. Anslagen avser framför allt att stödja nyetablerade projekt med hög klinisk relevans för pediatrik och som saknar stöd från stora anslagsgivare såsom Vetenskapsrådet, EU, Barncancerfonden etc. Stiftelsen välkomnar också ansökningar för anordnande av vetenskapliga symposier. dragningar varvat med rundabordssamtal mellan deltagarna. Programmet mellan kl. 10 -16 inleds med Vad är barnets bästa i vården - ur en ung persons perspektiv -och innehåller kortföreläsningar om: • Patientlagen - frågor om barns inflytande • Barnets mognad och ålder - hänger det ihop? • Behövs vägledning för att bedöma barns mognad? • Barnets inflytande i vården - så mycket mer än samtycke • Hur får vi reda på barnets inställning till vården? Ansökningshandlingarna skall vara Stiftelsen Samariten tillhanda senast måndagen den 13 oktober 2014 kl 17.00. • Barnets inflytande förutsätter begriplig information • Samtal mellan barn och förälder om att ”beakta Upplysningar om ansökningsförfarande och blanketter finns på adress nedan eller via internet www.stiftelsensamariten.se barnets åsikt” Detta diskuteras vid rundabordssamtal och illustreras genom Stiftelsen Samariten Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Södersjukhuset 118 83 STOCKHOLM utställningar & posters som anknyter till temat - förutsättningar för delaktighet Medverkar gör bland andra: Sara S Johansson, kansliråd på socialdepartementet, Monica Nordenfors, forskare Göteborgs universitet, Daniella Nordström, 14 år, Anna Stålberg, barnsjuksköterska och doktorand vid Mälardalens högskola, prak- Sjuksköterskedagarna Tid: 19 nov 09:00 - 20 nov 17:00 Plats: City Conference Centre, Stockholm Besöksadress: Folkets Hus Barnhusgatan 12-14 Arrangör: Svensk sjuksköterskeförening tillsammans med sektioner och nätverk. Kontaktuppgifter: Anna Skånberg Konferensansvarig tiker med kunskap och erfarenhet, representanter från myndigheter. Patientlag (regeringens proposition: 2013/14:106) väntas bli antagen av riksdagen 12 juni och träda i kraft 1 januari 2015. Anmälan sker via: www.nobab.se senast 15 augusti 2014 Kostnad: 1200 kr för medlemmar/1400 för ickemedlemmar Nobab Sverige - NOrdiskt nätverk för BArn och ungas rätt och Behov inom hälso- och sjukvård Tel: 08-412 24 13 E-post: [email protected] Webb: www.swenurse.se/Kalendarium/Sjukskoterskedagarna/ Sökes: Stipendium 1-2 neonatalsjuksköterskor, att under 2 veckor observera vårdarbetet på neonatalavdelningen vid Akademiska Sjukhuset (CHU) i Fes, Marocko, under professor Bou Harrous ledning, och komma med förslag till förbättringar av vården. Professor Bou Harrou står för mat och logi. För mer information kontakt med Lazaar: E-mail: [email protected] 36 barnbladet nr 4 augusti 2014 Birgitta och Mohamed Du som är registrerad medlem i Riksföreningen för Barnsjuksköterskor erbjuds att söka stipendium två gånger per år. Din ansökan skall vara styrelsen tillhanda senast 15 april eller 15 oktober. Syftet med stipendiet är att stimulera medlemmar att utveckla och sprida kunskap om omvårdnad riktat till barn och ungdomar. För information om kriterier för att erhålla stipendiet och ansökningsförfarande, v.g. se RfB:s hemsida www.barnsjukskoterska.com Beslut avseende stipendiefördelning lämnas den 15 juni respektive 15 december. Stipendiaten ska inom 3 månader efter avslutat projekt inkomma med skriftlig rapport som efter överenskommelse publiceras i Barnbladet. Tag gärna kontakt med stipendieansvarig via [email protected] Välkommen med din ansökan. medlemssidor Information om Riksföreningen för Barnsjuksköterskor Riksföreningen är öppen för sjuksköterskor vilka arbetar med eller är intresserade av hälso- och sjukvård för barn och ungdom. Föreningen har funnits sedan 1975 och arbetar bland annat för: • att sprida kunskap om barnsjuksköterskans utbildning, kompetens och arbetsområden • att värna om barns rättigheter till kompetent barnutbildad personal, barnvänlig miljö etc • att främja utveckling och forskning inom medlemmarnas funktionsområden Riksföreningens styrelse består av nio medlemmar, vilka är bosatta på geografiskt spridda orter och arbetar inom olika pediatriska områden. Styrelsen sammanträder 8–10 gånger/år och agerar i aktuella frågor, svarar på remisser, planerar verksamheten mm. Föreningens högsta beslutande organ är årsmötet vilket hålls före maj månads utgång. Kongress arrangeras en till två gånger/år. Dessa dagar erbjuder föreläsningar om aktuella ämnen samt möjligheter att träffa kollegor från hela landet. ”Barnbladet”, vår tidning, utkommer med sex nummer varje år och innehåller artiklar om pediatrisk omvårdnad och hälsovård. Barnbladet är ett utmärkt organ att använda vid spridning av nyheter mellan kollegor runt om i landet och även från våra nordiska grannländer. Tidningen ingår i medlemsavgiften. Medlemsavgiften är 300 kr/år, pensionär 200 kr/år. Sjuksköterska som är medlem i annan riksförening 250 kr/år. Prenumeration av Barnbladet 350:-/ år. Medlemskap iVårdförbundet eller SSF berättigar inte till reducerad avgift. Bli medlem i Riksföreningen för barnsjuksköterskor! Alla sjuksköterskor som arbetar med eller är intresserade av hälso- och sjukvård för barn och ungdomar kan bli medlemmar. Du söker medlemskap på www.barnsjukskoterska.com, eller genom att maila till som är ansvarig för medlemsregistret [email protected] Du kan även bli medlem genom att betala in medlemsavgiften på riksföreningens pg 19 51 19-3 eller bg 5831-6704. Ange namn, adress och personnummer samt eventuell annan riksförening på inbetalningskortet. Medlemskapet kostar 300 kr/år. I medlemskapet ingår bl a att du får Barnbladet 6 ggr/år, rätt att söka våra stipendier och att du kan delta i våra utbildningsdagar till medlemspris. Akut förgiftning Förgiftningar hos barn är vanligast vid 1–3 år, då de utforskar sin omgivning. Medicinskt kol binder till sig de flesta läkemedel, svamp- och växtgifter och kan motverka att de giftiga ämnena tas upp i kroppen. Kol ska ges så snabbt som möjligt, helst inom 15 minuter. Därför bör det alltid finnas hemma. Kolsuspension är en färdigblandad lösning som säljs receptfritt på apotek. Beställ vår informationsbroschyr gratis på [email protected] OBS! Ge inte medicinskt kol utan att först kontakta Giftinformationscentralen eller läkare. För mer information www.giftinformationscentralen.se Aktivt kol 150 mg/ml Kolsuspension (aktivt kol) A07BA01. Oral suspension 150 mg/ml. Akuta förgiftningar och förgiftningstillbud. Kol bör ej ges före tillförsel av kräksirap och ej heller om det är aktuellt att tillföra specifik antidot per os. Plastflaska 100 ml. OTC. För mer produktinformation och prisuppgifter se FASS.se. Läs bipacksedeln före användning. Datum för översyn av produktresumé: 2012-08-15. ABIGO Medical AB • Ekonomivägen 5 • 436 33 Askim Tel 031-748 49 50 • Faxnr031-68 39 51 • [email protected] • www.abigo.se 4 augusti 2014 barnbladet 37 navigator | Kolsuspension medlemssidor Kompetensbeskrivning för barnsjuksköterska • Vad är en barnsjuksköterska? • Vad ska en barnsjuksköterska kunna? • Var kan en barnsjuksköterska arbeta? • Vad ska ingå i utbildningen? Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar finns att tillgå på www.barn- Styrelsen för Riksföreningen för Barnsjuksköterskor 2014 Annica Örtenstrand Ordförande [email protected] Haide Anisian Ansvarig medlemsregister [email protected] Annelie Arvidsson Kassör [email protected] Maria Forsner Forsknings- & Utbildn.ansvarig [email protected] Helena Wigert Sekreterare [email protected] Merja Vantaa Benjaminsson Ledamot [email protected] Haide Anisian och Mia Zetterbjörk Ansvarig kongress/utställare [email protected] Charlotte Pålsson Ansvarig utgivare [email protected] Anne Wennick Ansvarig stipendier [email protected] sjukskoterska.com. BarnBladet Utges av Riksföreningen för Barnsjuksköterskor www.barnsjukskoterska.com ISSN 0349-1994 TS-upplaga: 3.900 ex Postadress Box 48 267 21 BJUV Telefon +46 (0)42 70 250 Ansvarig utgivare/Chefredaktör Charlotte Pålsson [email protected] Redaktion Charlotte Pålsson [email protected] Berit Finnström [email protected] Pernilla Nylén Gallagher pernillanylengallagher@hot- Flyttat? Har du bytt adress eller skaffat en ny mailadress meddela då oss: [email protected] Kalendarium 2014 4-5 september Lyssna till barnen – nordisk konferens Arrangör: Riksföreningen för Barnsjuksköterskor, Riksföreningen för skolsköterskor och Distriktssköterskeföreningen Plats: Garnisonen konferens, Stockholm http://jordnarait.se/nosb/index.htm 12 september Hälsosamtal inom Elevhälsan Utbildningsdag för skolsköterskor om hälsosamtal inom elevhälsan gällande hälsosamtalets utformning samt användandet av strukturerat hälsoverktyg. Plats: Qulturum, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping. http://plus.lj.se/news. jsf?nodeId=32318&childId=22166 15–16 september Symposium of late Complications after Childhood Cancer (ESLCCC) Arrangör: ESLCCC Plats: Edinburgh, Scotland www.eslccc.org/edinburgh-2014-meeting. html 26 september Idékonferens – Barnets mognad och ålder - hänger det ihop? 38 barnbladet nr 4 augusti 2014 Arrangör: Nobab Plats: Nalen, Stockholm www.nobab.se 14-15 oktober VFU-konferens 2014 Arrangör: Svensk sjuksköterskeförening och Malmö Högskola. Plats: Malmömässan med middag på Malmö Arena. www.swenurse.se 22-25 oktober 46th Congress of the International Society of Paediatric Oncology Arrangör: SIOP Plats: Toronto, Canada http://siop.kenes.com 6-7 november Nationellt nätverksmöte i hemsjukvård i barnsjukvården Arrangör: Barnkliniken på Näl, Trollhättan. Plats: Näl, Trollhättan 14 november Utbildningsdag, barn och långvarig smärta Arrangör: Svensk barnsmärtförening Plats: Uppsala www.svenskbarnsmartforening.se mail.com Magnus Forslin [email protected] 042-70 250 • 072-7272 640 Annonser Linda Larsson Levin [email protected] 08-551 785 85 • 0733-22 88 35 www.adviser.se Grafisk Form STODAB [email protected] 042-70 250 Tryckeri Lenanders Tryckeri Box 4018, 390 04 Kalmar Tel 0480-44 48 00 Kommande temanummer 2014 #5 Illamånde och förgiftning #6 Barn i vuxenvården och Barns hälsa Fastställd TS-upplaga 2013: 3.900 ex Medlem av Prenumerationer Prenumerationen på Barnbladet kostar 350 kr/6 nr. Enstaka exemplar 50 kr/st. Sätt in 350 kr på plusgiro 19 51 19-3 eller bankgiro 5831-6704. Ange prenumeration på Barnbladet samt texta tydligt namn och adress
