Vilda visenter i Sverige - Thomas B Andersson | REPORTAGE

Transcription

Vilda visenter i Sverige - Thomas B Andersson | REPORTAGE
Vilda
visenter
!
t
s
s
i
v
–
”Otrolig resurs för jägare och turister”
Tänk dig att smyga ut i en sydsvensk skog
och jaga vilda visenter. Visst vore det
häftigt? Det kan bli verklighet om några
svenska forskare får som de vill. Vi har
besökt Polen där visenten länge varit en
naturlig del av faunan.
Text och foto: Thomas b andersson
Gränsstationen mot
Vitryssland,
bara ett par 100
meter från där vi
bodde. Trafiken
mellan länderna
verkar vara noll.
En av kontinentens största sammanhängande urskogar;
nationalparken Bialowieza i östra Polen.
22
JAKTMARKER & FISKEVATTEN 5 - 2010 www.jof.se
JAKTMARKER & FISKEVATTEN 5- 2010 www.jof.se
Här och var
stöter vi på
varningsskyltar:
Område för
visenter. Obehöriga äga ej
tillträde.
23
v i l da v i s e n t e r – v i s s t !
Vilda visenter är något
helt annat än tama djur i
djurparker. Den här vaksamma gruppen ville inte
släppa oss särskilt nära
innan den försvann.
Det är en fröjd att vandra i den orörda urskogen.
”
Här i Bialowieza lever alltså den
väldiga visenten i full frihet
S
om genom ett trollslag står de
plötsligt bara där bakom några
knotiga gamla träd. De ser ut
som svarta vålnader från en svunnen tid.
Jag tappar nästan andan och känner
24
urskogar; nationalparken Bialowieza i
östra Polen. I denna nationalpark lär i
stort sett ingen mänsklig påverkan ha
skett under de senaste 600-700 åren!
Här i Bialowieza lever alltså den
väldiga visenten i full frihet, urtidsdjuret som en gång vandrade över större
delen av Europa. I Sydsverige fanns
den ungefär upp till Östergötland.
Men det var nära ögat att arten
helt försvann från jordens yta. År
1927 sköts den sista vilda visenten i
världen. Från Bialowieza hade djuret
försvunnit redan 1919. Vid tiden för
utrotningen fanns bara 54 individer
kvar i olika djurparker.
Man kan få se dem beta på öppna
ängar i gryning och skymning med
lite tur och sällskap av rätt guider.
Resten av dygnet är de som uppslukade av jorden och håller sig gömda
i sumpmarker och täta skogar.
Vi står blickstilla och iakttar de mörka
varelserna framför oss. Jag gör ett försök att komma lite närmare. Men jag
hinner inte ta många steg förrän djuren
JAKTMARKER & FISKEVATTEN 5 - 2010 www.jof.se
ljudlöst glider bort och uppslukas av
skogen. Inte ens en kvist knäcks!
Lite senare får vi träffa ett par
forskare på en forskningsstation i närheten. De jobbar sedan flera år med
visenten och frågor kring hur man
uthålligt skyddar arten. Stöd ges av
EU genom det så kallade ”Life Nature
Program.”
Min första fråga rör djurens påstådda farlighet. I Sverige har vi ju fått
höra av myndigheterna, till exempel
Naturvårdsverket, att visenter är farliga för människor och att vi därför
inte kan ha dem i frihet i landet.
Dr Rafal Kowalczyk, viltbiolog och
Världens första återutsättning
gjordes här i Bialowieza i början av
1950-talet. Två av de tre första avelsdjuren som fördes hit kom för övrigt
från Skansen i Stockholm.
Att hitta dessa djur i de polska urskogarna klarar inte vem som helst.
Ett getöga blänger på betraktaren.
Ofta ser man bara spillningshögarna i skogen.
JAKTMARKER & FISKEVATTEN 5- 2010 www.jof.se
en av ledarna i visentprojektet, tittar
förvånat på mig och man anar ett litet
leende i mungipan.
– Farlig? Hur menar du då? svarar
han. Vi har 450 vilda visenter i den
polska delen av Bialowieza. Under de
senaste 15 åren har cirka tio incidenter
inträffat där människor blivit skadade
av visenter. Något dödsfall känner jag
inte till.
– Attacker sker mycket sällan och när
det händer är det nästan alltid människans eget fel. Man har kommit för
nära när man fotograferat eller försökt
jaga bort någon gammal tjur från en
inäga. I våra ögon är visenten ungefär
lika farlig som älgen. Att jämföra med
björn är att överdriva.
Enligt Rafal Kowalczyk finns inte
mer än 2 600 vilda visenter i hela världen. En tredjedel av dessa lever i Polen.
Större bestånd finns även i Vitryssland
och Ukraina och mindre grupper i
Litauen, Ryssland och Slovakien.
Visenten hör hemma i lövskogar
eller blandskogar med sankmarker och
insprängda fält. Skälet till att Bialowieza var ett av de områden där visenten
överlevde längst före utrotningen är att
skogen länge användes som jaktmark
25
▲
Trädskelett
i urskogen.
en ilning i maggropen. Jäklar, vad stora
de är! Vi har fått jobba hårt denna
morgon för att smygvägen komma
nära Europas mäktigaste landlevande
däggdjur. Och när vi äntligen lyckas
känns hela situationen overklig på
något sätt.
Runt om oss står en blandskog av
avenbok, ek, lind, gran och diverse
andra trädslag. Här och var reser sig
imponerande ekar som måste vara flera
hundra år gamla. Det är nästan ingen
vind och djuren framför oss står helt
tysta utan att röra ens på svanstipparna.
Platsen är utkanten av en av kontinentens största sammanhängande
Kronhjorten är ett vanligt vilt i Bialowiezas urskogar.
Rådjuret däremot en ovanlighet.
v i l da v i s e n t e r – v i s s t !
” VI S E NTE N PAS SAR I SVE R IG E ”
l Svenska viltforskare menar att visenten mycket
väl skulle kunna leva i vilt tillstånd i Sverige. Och
bli ett fantastiskt nytt jaktvilt för jägarna. Ett tiotal
större markägare uppges redan ha visat intresse för
att ta emot visenter.
Vi blir upptäckta direkt av den stora flocken när vi smyger fram till en
glänta. Ligger vinden fel i alla fall?
”
– Visenten skulle kunna bli en otrolig resurs för jägare
och för den lokala turistnäringen i landet, säger han.
Och visenten skulle kunna hjälpa till med att skapa och
bevara hagmarker som trängs undan av det moderna
jordbruket.
– Men först måste naturligtvis tillstånd ges för det här.
Jag antar att ett beslut om utplantering måste fattas på
regeringsnivå.
Fynd visar att
vi hade visenter
i Sverige för
9 000 år sedan
Ännu ett argument för visentens återinförande är att det
handlar om en inhemsk art. Fynd
DY RT JAGA VI S E NT
från Skåne och Östergötland visar att
vi hade visenter i Sverige för 9 000
l Visenten är Europas motsvarighet
år sedan. Vissa forskare hävdar att
till den mer berömda amerikanska bisonoxen.
arten funnits kvar i landet långt in i
När visenter lever i frihet är de försiktiga skogsvikingatid (alltså för cirka 1 000 år
djur. Men de är inte lika skygga som kronhjort
sedan).
och rådjur, uppger polska forskare.
Lämpliga områden för återinplanTjurarna kan väga 800-900 kg och korna
tering kan finnas på många håll i
500-600 kg. Boghöjden ligger mellan 180Sydsverige; Skåne, Halland, Gotland,
195 cm, de är alltså lika höga som en fullvuxen
Öland men även så långt norrut som
man eller något högre.
Södermanland.
Tommy Svensson, landsbygdsutvecklare i Blekinge, har länge intresserat sig för räddningsarbetet
kring visenten och kallas allmänt
i branschen för ”Visent-Tommy.”
Han säger:
– Största problemet i Sverige är myndigheternas svala inställning till visenten. I Europa är intresset stort. Under
2010 kommer visenter att återföras
i frihet i Rumänien och nästa år i
Tyskland.
26
Födan består av gräs och örter men också
av löv, knoppar och kvistar. För att styra
bort djuren från fält och grödor utfodras ofta
de polska visenterna vintertid med hö i öppna
gläntor i skogen.
En vild visenttjur blir sällan över 20 år medan kon kan bli upp mot 25 år. Brunsttiden
är i augusti-september. Frampå vårkanten
föder kon normalt bara en kalv.
Den som vill jaga visent kan göra det i bland
annat norra Polen. Men var beredd på att
punga ut med en rejäl slant. Kontakta någon
av de största jaktresebyråerna, polska ambassaden eller sök själv på nätet!
– Det är oftast människans eget fel
när attacker sker från visenterna, säger
forskaren Rafal Kowalczyk.
av polska kungar och ryska tsarer. Det
finns gott om exempel på stora jakter
där mängder av visenter, kronhjortar
och andra djur fälldes.
– Vi har jakt här i Bialowieza även
i dag men bara på 30-40 djur varje
år, förklarar Rafal Kowalczyk. Vi tar
främst bort dem som är i dålig kondition. Jakten är också till för att stabilisera stammen på en lämplig nivå.
▼
▼
Carl-Gustaf Thulin, docent i viltbiologi vid Lantbruksuniversitetet, tillhör den grupp forskare som
börjat fundera på frågan:
Nästa morgon är vi ute igen och smy-
ger i den glesa urskogen. Klockan har
precis passerat nio när vi äntligen får
kontakt. Det är en riktigt stor tjur som
står och blänger på oss i en öppning
i skogen.
Hjärtat bultar. Jag låter kameran
gå för fullt.
u
JAKTMARKER & FISKEVATTEN 5 - 2010 www.jof.se
JAKTMARKER & FISKEVATTEN 5- 2010 www.jof.se
27