skolornas erfarenheter

 Erfarenheter från de olika skolområdena Örnsköldsviks grundskolor är indelade i sex olika skolområden, med tre till åtta skolor i varje område. Vi väljer att redovisa varje område utifrån de arbets‐
processer för arbetet med skriv‐ och läsmiljön, som de deltagande skolorna har dokumenterat (se konferens i FC, sökväg: Konferenser – Öppna rum – Boklådan – Skriv & läs – Skriv‐ & läsmiljöer) och de erfarenheter och slutsatser som redovisades i lärgruppssamtalen hösten 2010. För vissa skolområden tillkommer träffar som man haft, i syfte att ytterligare utveckla och dokumentera arbetet med barnens lärande. Domsjö skolområde Här har alla de tre skolor, som har yngre elever år F‐6, deltagit i utvecklings‐
arbetet. Domsjöskolan, Hållänget och Sundskolan har alla bidragit med en skriftlig dokumentation av sitt utvecklingsarbete 2009‐2010. Lärarna på alla tre skolorna har varit stadiga deltagare på inspirations‐ och nätverksträffarna och områdets skolledning har gett intresserade lärare möjlighet att delta. På Domsjöskolan beskriver alla tre arbetslagen, att de arbetar med att utveckla barnens förmåga att bearbeta fakta och med att utveckla deras skrivtekniska förmåga. Datorn används både för att skriva och för att göra bildspel och andra presentationer. Datorn har kommit att bli ett naturligt inslag i arbetet, men skulle kunna användas ännu mer om man haft fler att tillgå. Domsjöskolan har fått 25 datorer genom statsbidraget. Idag finns 2‐3 datorer per klassrum bland de yngre barnen 6‐9 år, jämfört med en dator per klassrum bland de äldre barnen 10‐12 år. Digitala kameror, projektorer har också köpts in för statsbidraget, men är också verktyg man vill ha fler av. Vissa lärare använder talsyntesen ClaroRead med alla barn. Det som syns i barnens lärande är större intresse och motivation, bättre samarbete, innehållsrikare texter, en större medvetenhet om det skrivtekniska. Effekterna blir extra tydliga för barn i svårigheter. Kommunikationen med föräldrarna har förbättrats genom it‐användningen och gjort dem mer delaktiga i sina barns lärande. Hållänget berättar att man jobbar med datorn som skrivverktyg med alla barn år F‐3 och i de flesta klasser år 4‐6. Barnen skriver och berättar både till egna och andras bilder. De har fått prova att göra PhotoStories och skoltidning. De använder också datorn för faktasökning. Många lärare använder sig av dator och projektor för att visa strömmande film och barnens arbeten och textsamtal. De har använt Martin Widmarks Diamantmysteriet med tillhörande handledning, för att låta barnen prova att skriva deckarhistorier i kapitelform. Hållänget har länge utnyttjat alternativa verktyg, som Daisy, AlphaSmart och böcker på mp3, för de barn som behövt det. På sistone har man provat talsyntesen ClaroRead både för de yngsta barnen och för barn i svårigheter. Hållänget har fått tio datorer från statsbidraget, men har också fått extra tilldelning från skolområdet 2008, så att det i dagsläget finns 2‐ 4 datorer per klassrum plus 8 bokningsbara datorer att förstärka med. På skolans finns en central server, så barnen kan enkelt spara sina arbeten De har också nära till sina skrivare. Hinder under hösten 2010 har varit att få till fungerande rutiner kring de nya nätverksskrivarna. Lärarna ser, att datorn är ett bra och naturligt verktyg för att barnen ska nå målen och för en ökad inkludering. Barnen tar lätt till sig ny teknik och blir kreativa i användandet av den. Sundskolan redogör för sitt arbete med datorn som redskap, ett arbete som är olika utvecklat i olika arbetslag. I de klasser där datortillgången är god ser man stora möjligheter med arbetssättet. Man jobbar med spökskrift, skriver till bilder, arbetar i par, använder projektorn varje dag för att gemensamt skriva och bearbeta texter, lära sig använda olika program och för att använda strömmande film. Man jobbar med digitalkamera, PhotoStory, bildspel och har börjat använda talsyntesen ClaroRead. Inköpen av skrivare, som placerats i närheten av barnen, har underlättat arbetet väsentligt. Fler lärare vill utveckla skrivandet på dator, men det finns fortfarande för få datorer. I dagsläget 12 datorer från statsbidraget. Det finns en frustration över att man inte kan fortsätta arbeta med barnen, när de nått fyran. De mest aktiva lärarna har sett tydliga resultat i barnens språk‐
utveckling. Barnen skriver längre, rikare texter och kan bearbeta, samtala och hjälpa varandra i skrivprocessen. Susanne Granberg, som hade en av projekt‐
klasserna 2007‐2008, har följt barnen upp till trean och har nu en ny etta. I hennes förra klass klarade alla barnen det nationella provet i svenska år 3. Arbetet har gynnat ordförrådet för barn med annat modersmål än svenska. Barnen, som har jobbat med datorn år F‐3 har fortfarande en väldig skrivglädje, trots att de nu i fyran har för lite datorer i klassrummet. Susanne Granberg har också dokumenterat föräldrarnas inställning till det nya arbetssättet. Lärarna år F‐3 har under 2010 haft ett samarbetsprojekt tillsammans med RUC (Regionalt Utvecklingscentrum) på Umeå Universitet. Det har lagts upp som ett processarbete, med sju träffar och arbete däremellan. De har fått nya infallsvinklar på skrivandet, bland annat när det gäller processkrivande och arbete med olika genrer/texttyper. Gideälvens skolområde Här finns sju skolor, varav sex skolor har deltagit i utvecklingsarbetet. På detta skolområde måste skolledningen välja ut vilka skolor, som fick delta, eftersom de är så många. Varje skola fick därför presentera sina tankar och idéer innan de fick 2
datortilldelning och medel för att förbättra skriv‐ och läsmiljön år 2009. Alla skolor/arbetslag har varit med på någon inspirationsträff. Mera kontinuerligt har personalen från Banafjäl, Hemling och Trehörningsjö deltagit. Gideåskolan har varit aktiva deltagare på inspirationsträffarna under hela perioden och har kommit med i arbetet med datorer och skriv‐ och läsmiljöer under 2010. Banafjäl‐, Björna‐, Hemling‐, Husum‐ och Trehörningsjöskolan har bidragit med en skriftlig dokumentation av sitt utvecklingsarbete 2009‐2010. Gideåskolan kom med i utvecklingsarbetet först 2010 och deltog inte i processarbetet med skriv‐ & läsmiljön 2009. Banafjälskolan beskriver att datorn har blivit ett naturligt redskap för skrivandet i samtliga åldersgrupper på skolan, från förskolan till år 6 . Arbetet med gemen‐
samma skriv‐ och lästeman ger barnen redskap att läsa och skriva i olika genrer. De tränar sig också i att värdera sina och andras texter med hjälp av bland annat Skrivardraken. Det finns en genomtänkt röd tråd i den lokala pedagogiska planeringen för läsande och skrivande från förskolan upp till år 6. De tekniska förutsättningar är relativt goda. Nio av de datorer som finns är inköpta för statsbidraget. Skolan har även tillgång till två interaktiva skrivtavlor och skrivare i närheten av barnen. Lärarna ser ett fortsatt behov av utbyggnad av tekniken. Genom att använda datorn som verktyg har de erfarit att alla barn kan lyckas, textflödet blir större och förutsättningar för att både barn och vuxna kan läsa texterna ökar. Arbetet med att få till en stimulerande skriv‐ och läsmiljö har satt tydliga avtryck på skolan. I ett särskilt fördjupningsarbete kring dokumentation och det kollegiala samtalet har arbetslaget tillsammans med Ewa Andersson synliggjort det allra viktigaste, lärarens arbete och effekterna för pojkars och flickors lärande i färdigheterna tala, samtala, skriva, läsa och lyssna. Målet är att kunna visa på en ökad mål‐
uppfyllelse och vägen dit innebär ett systematiskt kvalitetsarbete, där kunskaps‐
utveckling och resultat kopplas till arbets‐ och förhållningssätt. En lärdom är att alla analyser bör ske i arbetslaget, i det kollegiala samtalet. Fördjupningsarbetet finns dokumenterat på hemsidan STeG/Lokala arbeten. Björnaskolan berättar, att eleverna i den allra tidigaste skriv‐ och läsutvecklingen skriver spökskrift och bokstavsräckor. Därefter får eleverna bearbeta det skrivna som bokstavsdetektiver. Lärarna tycker att det har varit svårt att få kontinuitet i arbetet, på grund av för få datorer, 4 från statsbidraget, och personal‐
förändringar. Tekniken har heller inte fungerat, eftersom nätverksuttagen i klassrummen inte blivit inkopplade. Det har inneburit att skrivarlösningarna inte heller har fungerat. Ändå tycker de att de har sett att eleverna är mer positiva till skrivande nu och att det för vissa elever har inneburit en stor utveckling. De planerar att strukturera skrivtillfällena bättre under våren, för att fler ska få använda datorerna. Hemlingskolan startade med de yngsta barnen och de i särskilda behov. Detta för att lättare kunna se utvecklingen och för att de har haft, och har, så få datorer. De fick två datorer från statsbidraget 2009 och två datorer 2010. De yngsta har fått skriva berättelser och de något äldre i 2‐3:an har använt sig av Kunskapsstjärnans 3
tangentbordsträning. Lärarna har gjort en lokal pedagogisk planering, LPP, för de yngre åldrarna, med utgångspunkt från skrivandet på datorn och knutet till strävansmål, uppnåendemål och delmål. Arbetet med att följa barnens utveckling bygger på Nya språket lyfter. De har också arbetat aktivt med elevernas skriv‐ och läsmiljö. Husumskolan redogör för sitt arbete med att låta barnen skriva på datorn, som en del av sitt lärmiljöarbete. Lärarna har köpt in mycket småböcker i olika svårighetsgrad och också CD‐skivor, CD‐spelare och hörlurar, för att de som behöver det ska kunna lyssna och följa med i texten. Eleverna skriver oftast två och två, men också enskilt. Texterna är av olika typer, såsom brev, sagor och berättelser och fakta. Husumskolan fick sex stationära datorer 2009 och ytterligare två 2010. De har haft en hel del praktiska svårigheter med att få skrivarlösningarna att fungera och önskar fler datorer för att kunna utveckla arbetssättet. De lärare, som jobbar med datorerna, ser dem som ett positivt redskap för de barn som har svårt med motoriken. De får ett större sammanhang i sitt skrivande och går därför framåt i sin skrivutveckling. Speciellt pojkarna utvecklar sitt skrivande i samspel med andra, när de skriver på datorerna. De visar en större glädje och lust när de arbetar på detta sätt. Trehörningsjöskolan har arbetat med datorer i skriv‐ och läsinlärningen framför allt med de yngre barnen. Tack vare ISSI‐datorerna, från ett projekt med datorer i glesbygd, har man nu gott om datorer även bland de äldre barnen. Från stats‐
bidraget har de fått fyra datorer till de minsta barnen. Man har gjort lathundar för barnens datorarbete. De vill nu få in datorarbetet i den lokala pedagogiska planeringen. Skrivintresset ökade markant när de nya datorerna kom. Eleverna skriver längre berättelser och längtar till sin tur. De har blivit bättre på att öppna, spara och hitta sina alster. De har utvecklat sina berättelser, både språkligt och innehållsmässigt. Björna, Hemling och Trehörningsjö har sett behovet av ett erfarenhetsutbyte kring arbetssättet, knutet till lokal pedagogisk planering, IUP och skriftliga omdömen. Språkutvecklarna har medverkat vid en sådan lärgruppsträff under hösten och skolorna planerar att fortsätta träffas för att ge varandra stöd i arbetet. Moälvens skolområde Här finns åtta skolor, varav sex har deltagit i utvecklingsarbetet. Även på detta skolområde finns många skolor och skolledningen beslöt att hellre satsa på ett färre antal skolor, för att kunna få ett tydligare resultat. Haffsta‐, Mo‐, Själevad‐, Bredbyn‐, Myckling‐ och Skorpedskolan har bidragit med en skriftlig dokumen‐
tation av sitt utvecklingsarbete 2009‐2010. Alla skolor och arbetslag har varit med på någon inspirationsträff. Mera kontinuerligt har personalen från Själevad, Bredbyn och Moskolan deltagit. De flesta lärarna har deltagit åtminstone någon gång på lärgruppsträffarna på skolområdet. 4
Haffstaskolan har framför allt jobbat med de yngsta barnen. De har fått fyra datorer från statsbidraget, där två finns i förskoleklass, en i ettan och en i tvåan. Ibland kan hela skolans datorer, sju stycken, samlas ihop för ett temaarbete i en klass. Med hjälp av dator och projektor lärde lärarna några barn att bli ”fiffiga kompisar” och visa de andra hur man öppnar, skriver och sparar sina berättelser. Barnen har alltid mottagare till sina texter, skriver ofta till foton de har tagit på till exempel studiebesök. Barnen har fått jobba med allt ifrån spökskrift till avancerat skrivande. Hinder har varit för få datorer och skrivarlösningar, som inte varit fungerande förrän hösten 2010. Barnens medvetenhet om datorn som skriv‐
verktyg har ökat och de skriver mer innehållsrika texter. Det blir lättare för barn med dålig handmotorik. Samtalet kring skrivandet gör att barnens språkliga förmåga utvecklas, eftersom de måste förklara för varandra hur de menar. Haffstaskolan har sedan länge ett inspirerande skolbibliotek. Moskolan beskriver att man har arbetat med de yngre barnen år 1‐3, med par‐
skrivning. Skolan fick ett lyft under hösten 2009, med en förbättrad lärandemiljö. De fick både en läshörna till biblioteket och en uppdaterad IKT‐miljö. De har idag nio datorer, varav sex från statsbidraget. Man har arbetat med att få struktur på tekniken, så att datorerna förvaras tryggt och lätt kan tas fram. Lärarna ser positiva effekter. Barnen stimulerar varandra i skrivandet. Ett spännande resultat är att barnen skriver mer texter, även faktatexter. Mycklingskolan har länge satsat på att ge barnen god tillgång till böcker och lust att läsa. Inom utvecklingsarbetet har de lagt ner mycket tid och kraft på att inreda och anpassa lokalerna, så att barnen ska få bästa möjliga förutsättning att utveckla sin läs‐ och skrivförmåga. Man har iordningsställt rum/vrår på skolan för detta ändamål. Med skrivandet på datorn har det gått långsammare, men barnen i åldrarna 5‐8 år har fått prova på arbetssättet Att skriva sig till läsning. De yngre har fått spökskriva och leta bokstäver, de lite äldre har skrivit små berättelser. Mycklingskolan fick fyra bärbara datorer för 2009 års statliga anslag och har fungerande skrivarlösningar. De lärare, som har låtit barnen skriva på datorn, tror på modellen. De har sett hur motiverade barnen blir och hur mycket lättare det blir för dem att fortsätta att skriva på sina berättelser, när de kommer på någon ny händelse. Skorpedskolan berättar, att de startade med förskoleklassen, lät dem bilda skrivarpar under hela terminen. De lät en elev som kommit lite längre i sin skrivutveckling arbeta tillsammans med en, som var precis i starten. Barnen har både fått lekskriva och skriva, med hjälp av ljudningsprogram och talsyntes. De har också låtit elever med skrivsvårigheter i år 4 prova att skriva på dator och sedan lyssna på sin text med hjälp av talsyntesen. Lärarna har dokumenterat elevernas framsteg i schemat i Nya Språket lyfter. Skorped fick sina fyra datorer ur 2010 års statliga anslag, innan dess hade de äldre, stationära datorer. Lärarna ser, att barnen blir inspirerade att skriva mer, när de får använda datorn. De ser att talsyntesen ger en bra återkoppling för alla barn och att de i svårigheter har bra hjälp av den. Alla tycker det är roligt att få lyssna till en berättelse man skrivit alldeles själv. 5
Bredbyskolan har deltagit i de flesta inspirations‐ och lärgruppsträffarna. De bjöd själva in Erica Lövgren till en studiedag. De fick tilldelning av datorer både 2009 och 2010. Däremot fick de ingen del av anslagen för att bygga upp sina skriv‐ och läsmiljöer, men de har själva funderat en hel del över olika lösningar och tagit hjälp av Boklådan och språkutvecklarna i detta. Lärarna berättar, att de nu låter barnen år F‐3 skriva efter en struktur och efter sin egen förmåga. Skolan har fått 14 datorer från statsbidraget. Barnen år F‐3 har nu tillgång till sex bärbara datorer, två skrivare i barnens närhet, fyra projektorer med högtalare. De skulle vilja ha fler datorer och ett nätverk, så att barnen kan spara sina texter på ett enklare sätt. Barnen använder nu ett mer varierat språk och skriver betydligt längre texter och de funderar tidigare på stavning. Själevadskolan fick heller ingen del av anslagen för att bygga upp sina skriv‐ och läsmiljöer, eftersom de just då var i färd med att få en helt ny skola. Däremot har de fått tilldelning av datorer både 2009 och 2010, sammanlagt 8 datorer. Lärarna år F‐3 har deltagit i utvecklingsarbetet från start och kan idag inte tänka sig en undervisning utan ”skrivläsa”. Datorn har blivit ett naturligt verktyg. Astrid Mattebo går just nu en kurs i svenska som andraspråk, och ser klara fördelar med arbetssättet för barn med annat modersmål. Det blir en ökad interaktion och en mera intensiv språkanvändning. Barnen arbetar i skrivarpar, oftast pojke och flicka och det bidrar till att genusskillnaderna utjämnas och att båda berikas. Hon använder sig av Cirkel‐modellen när de skriver, vilket innebär att man jobbar steg för steg, med en texttyp i taget för att eleverna skall få textförebilder, skriva texter med pedagogens stöd, skriva texter självständigt samt utveckla kunskap om olika genrer och ämnesområden. Finmotoriken tränas på olika sätt med fingervirkning, pärlplattor och Erica Lövgrens skrivmetod. Lärarna ser tydliga resultat i barnens skrivande. Med datorn som verktyg begränsar inte finmoto‐
riken berättandet. Barnen skriver längre texter med bättre innehåll med hjälp av datorerna. Nätra skolområde Här finns tre skolor, som alla deltagit i utvecklingsarbetet. Ett av arbetslagen på Bjästaskolan, båda arbetslagen på Köpmanholmskolan och arbetslaget på Sidensjöskolan har alla bidragit med en skriftlig dokumentation av sitt utvecklingsarbete 2009‐2010. Alla skolor/arbetslag har varit med på någon inspirationsträff. Mera kontinuerligt har personalen från Köpmanholmskolan och Sidensjöskolan deltagit. De flesta lärarna har deltagit åtminstone någon gång på lärgruppsträffarna på skolområdet. Bjästaskolan består av två arbetslag, Skärgården år F‐1 och Lövskogen år 2‐3. 2009 fick Bjästaskolan sex stationära och en bärbar dator. Man fick påfyllning av bärbara datorer 2010, men en del av dessa gick till år 4. Lövskogen beskriver i sin dokumentation framför allt sitt arbete med att utveckla barnens lärmiljöer. Man har skapat rum i rummet för olika aktiviteter, skaffat lättläst skönlitteratur för parläsning, ny faktalitteratur och pedagogiska läs‐ och skriv‐spel. Det har gått 6
långsammare med datorerna, bl.a. på grund teknikproblem och för få datorer. Först läsåret 2010‐2011 har det börjat fungera bättre och man har kunnat hitta arbetsformer som fungerar. Att låta barnen arbeta i fasta par gör, att de utvecklar texterna bättre tillsammans. Det blir ett samtal kring form och språkbruk, som hjälper barnen att utveckla sitt skriftliga berättande. Fortfarande arbetar man mycket med handskrift och handstil. Köpmanholmskolan består också av två arbetslag, år F‐2 på Holmengården och år 3‐4. Båda arbetslagen berättar, att de har arbetat länge och kommit långt i att låta barnen skriva sig till läsning. Man har fått in skrivandet på dator i vardagen och använder projektor i det vardagliga arbetet. Man har jobbat enligt idéerna i Spökägget och använder Erica Lövgrens modell för bokstavsformande. Barnen skriver mindre för hand nu, men de ritar väldigt mycket och får motorikträning på många andra sätt. Föräldrarna har varit nyfikna och mycket positiva. De har tidigare haft problem med tekniken, men nu fungerar allt som det ska. Man har gott om datorer, både stationära och bärbara. I varje grupp finns mellan tre och fem datorer, med fungerande skrivarlösningar. Monica Hållberg och Karin Edfors, som har en etta, berättar att de arbetar med inspiration av Arne Trageton och Erica Lövgren. Barnen arbetar dagligen vid datorerna. Lärarna lägger ner mycket tid på barnens redovisning, både med kanon och genom att de läser upp det de skrivit för varandra. De skriver på datorn varje dag. För detta har de gjort en tydlig arbetsgång med väntelista för datorerna. De jobbar också med talsyntesen, som ett redskap för återkopplng för alla barn. Läraren år 3‐4 ser stora vinningar med arbetssättet, det blir högre kvalitet på barnens arbeten nu, oavsett hur långt de kommit i sin skrivutveckling. Att barnen får arbeta med samma skrivar‐
kompis under en längre period, ger dem bättre förutsättningar att utvecklas inom läsning och skrivning. Sidensjöskolan har arbetat med datorer sedan utvecklingsarbetet startade, framför allt arbetslaget som arbetar med år F‐2. De har nu kommit ganska långt i arbetet. De har rullande schema, för att utnyttja datorerna maximalt. Barnen jobbar med samma kamrat under en längre tid. De samarbetar om hur det skrivna ska utformas – innehåll, stavning, skiljetecken och framförande. De gör fina böcker, där de utgår från sina intressen och illustrerar med egna bilder. De fick tre stationära datorer 2009 och två bärbara 2010. Praktiskt fungerar det mycket bra, men de önskar ytterligare datorer och uttag för att kunna ge ele‐
verna fler skrivtillfällen. Barnen har utvärderat arbetet och är nöjda. Intresset för läsning är också stort. Västra skolområde Här finns tre skolor, som alla deltagit i utvecklingsarbetet. Höglandskolan, Skärpeskolan och Ängetskolan har alla bidragit med en skriftlig dokumentation av sitt utvecklingsarbete 2009‐2010. Alla skolor/arbetslag har varit med på någon inspirationsträff. Mera kontinuerligt har personalen från Höglandskolan och Skärpeskolan deltagit. De flesta lärarna har deltagit åtminstone någon gång på lärgruppsträffarna på skolområdet. 7
Höglandskolan har framför allt beskrivit sitt arbete med barnens läsning och med lärmiljön runt läs och skriv. De har lagt ner tid och pengar på sitt bibliotek, som inspirerat barnen till läsning. Christina Lindström fick tidigt tillgång till gamla, uttjänta datorer. Dessa så kallade Tragetonpaket har fungerat bra, däremot har det varit svårare att få de nya, bärbara datorerna att fungera i den trådlösa nätverket. De har dessutom hänvisats till en skrivare i ett låst rum i en annan del av skolan, eftersom dessa utskrifter är billigare. På grund av dessa teknikproblem har de tappat styrfart i arbetet med datorerna. Man har fått två stationära och tre bärbara datorer från 2009 års anslag, men de har haft tillgång till fler bärbara datorer, som finns i en pool för år F‐6. Under hösten väntade man på de sju nya stationära datorer, som beställts för 2010 års statliga bidrag. Lärarna berättar också om att arbetssättet stärker barnens självkänsla, att eleverna skriver mer än tidigare. De bearbetar sina texter och det blir bra samarbete och diskussioner. Pojkar med finmotoriska svårigheter och barn med olika funktionshinder lyckas bättre med detta arbetssätt. För ett fåtal elever i svårigheter används talsyntesen som ett stöd i skrivandet, med gott resultat. Datorn hjälper till att fånga och intressera elever, men pedagogen är fortsatt viktig för resultatet. Under 2009 deltog också Arnässkolan, som under 2010 kom att bli en del av Höglandskolan. De kom tidigt igång med att använda datorer i barnens skrivande och har också arbetat med den totala läs‐ och skrivmiljön. De har tagit med sina datorer till Höglandskolan, två stationära och en bärbar, men har haft problem med att det inte finns några accesspunkter i deras del av Höglandskolan. I övrigt arbetar de tillsammans tillsammans med de andra två arbetslagen. Skärpeskolan har arbetat med datorer i en genomtänkt läs‐ och skrivmiljö ända sedan utvecklingsarbetets start. De har lagt ner mycket pengar och kraft på sitt bibliotek och även skaffat en interaktiv skrivtavla, som används i arbetet med de yngre barnen och har bidragit till deras skrivutveckling. Datorn har blivit ett naturligt redskap för barnen och används för att spökskriva, göra bokstavsböcker, parskrivning, rim & ramsor och temaarbeten. De använder talsyntesen i barnens skrivande. Från 2009 års anslag fick de fyra bärbara datorer, från 2010 års anslag fyra stationära. Därutöver har man tillgång till fler bärbara datorer, för att kunna låta många barn skriva samtidigt. Skolan har ingen server, så arbeten sparas på USB‐minnen, vilket är krångligt och tidsödande. En iakttagelse lärarna har gjort är, att barnen nu skriver med större lust, också när de har pennan som verktyg. Elever med svårigheter skriver hela tiden på datorn. Ängetskolan beskriver också sitt arbete med läs‐ och skrivmiljön. De har satsat på lugna miljöer, där man skapat rum i rummet, med hjälp av skärmar och soffa. De har också satsat på många nya böcker av varierande svårighetsgrad. Det har gått långsammare med datorerna, men från 2010 har skrivarlösningarna fungerat, så att arbetet har kunnat komma igång. Från 2009 års bidrag fick man två stationära och tre bärbara datorer och från 2010 års anslag är det beställt fem stationära. Lärarna upplever att barnen fått ökad lust att läsa. 8
Östra skolområde Här finns fyra skolor, som alla deltagit i utvecklingsarbetet. Alne‐, Järved‐, Sörliden‐ och Örnsköldskolan har alla bidragit med en skriftlig dokumentation av sitt utvecklingsarbete 2009‐2010. Alla skolor/arbetslag har varit med på någon inspirationsträff. Mera kontinuerligt har personal från Järved, Sörliden och Örnsköld deltagit. De flesta lärarna har deltagit åtminstone någon gång på lärgruppsträffarna på skolområdet. Alneskolan beskriver att båda spåren använder datorn i barnens skrivande, men i olika utsträckning. Ett av spåren använder datorn i det dagliga arbetet. Barnen arbetar i par på fasta tider, skriver dagbok varje dag, arbetar med teman och använder datorn även när de skriver på engelska. De små barnen har fått lek‐
skriva. Man arbetar mycket med att allt barnen skriver ska ha en mottagare. Datortätheten är ganska god, för statsbidraget 2009 fick de båda arbetslagen sex bärbara datorer, 2010 ytterligare fem. Dessutom finns det några stationära datorer sedan tidigare. Skrivarlösningarna fungerar sedan man placerat skrivare nära barnen. Skolan har ett trådlöst nätverk. Man har tillgång till projektorer, men har önskemål om både fler datorer och fler projektorer. Arbetslagen har arbetat med skriv‐ och läsmiljön under utvecklingsarbetet och också satsat på lättlästa böcker för parläsning. Eva Alsén, som arbetar med datorn som dagligt verktyg, ser tydliga resultat hos barnen. De blir mer inspirerade att skriva, när motoriken inte längre är ett hinder. De får också lättare att se och rätta sina stav‐
fel, med hjälp av stavningskontrollen. Järvedskolan berättar att man har rustat upp barnens läs‐ och skrivmiljö, genom att skaffa lättlästa böcker och spel för att inspirera till läsning och skapande material, handdockor, datorer och kanoner för att inspirera till skrivande. Några av lärarna använder datorn mer än andra. Resursläraren har i flera år använt den tillsammans med barn i behov av särskilt stöd. En av lärarna, Susanne Bjuggstam, har jobbat med arbetssättet Att skriva sig till läsning fullt ut med sin klass. Hon började med ettorna i fjol och lät datorn vara verktyg i skrivandet och pennan i matematiken. Hon har låtit barnen träna sin finmotorik på många sätt, genom att klippa, sy etc. Under år 2 har hon påbörjat arbetet med att lära barnen att forma bokstäver med pennan. De har börjat med de bokstäver som har den enklaste formen och lämnat bokstaven s till sist. Barnen har arbetat parvis i sitt fria skrivande och mycket med sagor. Järved fick fyra stationära datorer 2009 och fyra bärbara 2010. De har också flera gamla datorer, vilket gör att många elever kan skriva samtidigt. De har inget nätverk på skolan, vilket gör att arbeten måste sparas på diskett eller usb. Lärarna använder projektorer för både filmvisning och redovisning av olika arbeten, till exempel i PhotoStory, men skulle vilja ha fler, fastmonterade i varje klassrum. Barnen använder digitalkamera för att ta bilder att göra berättelser utifrån. Susanne tycker att fördelarna med att använda datorn är att det blir mer fokus på innehållet än på bokstavsformer och att eleverna lär sig mycket av varandra. Redan i ettan vet barnen hur man lägger upp och skriver en berättelse. Det har inte varit några större problem för någon, när de börjat skriva med pennan i år 2. Detta ser Susanne som en stor vinst, framför allt för pojkarna. I hennes klass är det ingen större skillnad mellan flickor och pojkar. 9
På Sörlidenskolan finns många barn med annat modersmål och lärarna har sett arbetssättet Att skriva sig till läsning som en framgångsfaktor i dessa barns läs‐ och skrivutveckling. Annika Lundell, som både arbetar med barn i svårigheter och i klass, har använt sig av arbetssättet i fyra år nu. Också modersmålsläraren i arabiska, Wikar Hashem, låter barnen skriva på datorn och har ett tematiskt samarbete med Annika kring flerspråkiga barn med språksvårigheter. Annika arbetar med datorn fullt ut och har låtit datorn bli verktyget i det fria skrivandet. Hon använder talsyntesen som stöd i barnens skrivande. Sörliden fick tre bärbara datorer 2009 och ytterligare tre 2010. De har också en del stationära sedan tidigare. Lärarna bokar de bärbara datorerna, när de ska använda dem. Prob‐
lemet har varit nätverket på skolan, som de av olika skäl inte har fått att fungera förrän hösten 2010. Det har varit en stor frustration kring detta och arbetet stoppades upp under en lång tid. Nu verkar det vara löst. Annika ser arbetssättet som en helt ny väg in till läsning och skrivning, som är ett stort lyft speciellt för pojkar och för barn med språksvårigheter. Deras självkänsla växer och de ser sig som läsare innan de egentligen är det. De kan använda sin tid och energi till att knäcka läs‐ och skrivkoden, istället för att traggla med form‐
andet av bokstäver. Barnen får ökat självförtroende, genom att de skriver fina texter och sedan återläser dem. Talsyntesen ger eleverna intresse för stavning. Wikar Hashem ser stora vinster för barnens språkutveckling om man låter dem skriva på sitt modersmål på datorn. Barnen utvecklas språkligt av detta. Men för att arbetssättet ska få genomslag krävs fler datorer med tangentbord på fler språk och ett bättre och bredare samarbete mellan modersmålslärare och klass‐
lärare. Lärarna har arbetat med att rusta upp sitt bokbestånd och sitt förråd av bildlådor och lässpel, men ser att det finns fortsatt stora behov av att förbättra skriv‐ och läsmiljön för barnen. Örnsköldskolan har också en stor andel barn med annat modersmål än svenska och här har personalen också arbetat med att få till en stimulerande skriv‐ och läsmiljö. De har satsat mycket på handdockor, som används i tematiskt arbete, för att stimulera barnens fantasi och kreativitet. Datorn används som ett var‐
dagligt verktyg i de tre 5‐7‐årsgrupperna, där man blandar användningen av penna och dator. De mindre arbetar med spökskrivning, de äldre barnen får skriva egna sagor på datorn och den används också för att skaffa kunskap. Barnen har lärt sig att använda tankekartor, för att utöka och fördjupa berättandet. Skolan fick fyra bärbara datorer från statsbidraget 2009 och ytterligare fyra 2010. Därutöver har man några äldre, stationära. Man har också tillgång till skrivare och projektorer. Lärarna ser en tydlig utveckling hos eleverna. De lär sig tidigt hur viktigt det är med mellanrum mellan orden, de får till fina och snygga texter med färre stavfel. Dessutom går det fortare att skriva, när inte motoriken stoppar upp. Det är slående hur snabbt barnen lär sig av varandra. Örnsköldsvik 4 februari 2011 Ewa Andersson, Pernilla Magnusson och Lena Salö /skriv‐ & läsutvecklare 2007–2010/ 10