Skolans svar till skolinspektionen

Transcription

Skolans svar till skolinspektionen
Redovisning av VIDTAGNA ÅTGÄRDER
vid Engelska Skolan Norr AB
2013-09-02
Engelska Skolan Norr AB besöktes av Skolinspektionen den 23–24 april 2013. Skolinspektionen
påtalade efter besöket ett antal brister. De vidtagna åtgärderna redovisas härmed.
Undervisning och lärande
Engelska Skolan Norr AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom
bedömningsområdet Undervisning och lärande.
- Se till att all undervisning utgår från och omfattar läroplanens / kursplanernas krav.
Engelska Skolan Norr har beslutat att all undervisning från och med läsåret 2013/2014 ska utgå
från Lgr 11 och de nationella kursplanerna. Skolans lokala kursplaner, där man delat upp det
centrala innehållet och kunskapskraven årskursvis kom dels till i syftet att underlätta för skolans
mångkulturella personal, dels för att eleverna byter lärare vartannat år i de lägre åldrarna. Det
visade sig dock att de lokala kursplanerna hade motsatt effekt. Istället för att skapa klarhet och
förtydligande blev det förvirrande då de inte i sin helhet överensstämde med de nationella
kursplanernas kunskapskrav och centrala innehåll.
Att de nationella kursplanerna även finns att tillgå på engelska, kommer också att underlätta
mycket för skolans lärare.
Skolans lokala kursplaner kommer inte längre att användas.
- Samordna undervisningen i olika ämnesområden så att eleverna får möjlighet att
uppfatta större kunskapsområden som en helhet.
Samverkan över ämnesgränserna, ämnesintegrering, har varit ett av skolans mål under flera år
och lärarna är medvetna om att de enligt läroplanen ska samverka med andra lärare för att nå
utvecklingsmålen och att det är viktigt att eleverna ges möjlighet att uppfatta större
kunskapsområden som en helhet men det finns fortfarande mycket att utveckla.
Ämnessamverkan kommer framöver inte endast att vara ett mål för skolan utan också ett av
skolans prioriterade utvecklingsområden. Detta innebär att vi kommer att intensifiera arbetet för
att se till att läroplanens intentioner vad det gäller ämnessamverkan förverkligas. Lärarna
kommer att ges de förutsättningar som krävs för att ämnessamverkan ska komma till stånd.
Förutsättningar t ex i form av tid, tid att sätta sig in i varandras ämnen och planera tillsammans, i
form av kunskap, kunskap om hur man hittar beröringspunkter i de olika ämnena och i form av
konkreta exempel, konkreta exempel på planeringar osv.
Under läsårets första veckor har flera pass ”öronmärkts” åt ämnessamverkan och på kort tid
under läsårets början har stora framsteg gjorts. En av skolans två förstelärare höll på terminens
första dag en presentation om ämnessamverkan för samtliga skolans lärare. Presentationen tog
sin utgångspunkt såväl i forskning som styrdokumenten som i Skolinspektionens rapport och
avslutades med många konkreta exempel på hur olika ämnen kan samverka.
_________________________________________________________________________________
Redovisning 2013-09-02 av vidtagna åtgärder
sid 2
Därefter har lärarna träffats vid ytterligare några tillfällen för att planera över ämnesgränserna,
se bilaga 1.
Vi kommer under läsåret att avsätta mycket tid och ägna bl a flera av skolans pedagogiska
konferenser åt erfarenhetsutbyte och diskussioner om och planering av ämnessamverkan.
Grundläggande värden och inflytande
Engelska Skolan Norr AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom
bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande.
- Se till att eleverna, i synnerhet i de högre årskurserna, ges ett reellt inflytande på
arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll.
Skolans elevrådsmöten har tidigare legat på elevernas fria tid, oftast på lunchen. Som ett sätt att
uppmuntra eleverna att ta aktiv del i och hållas sig informerade om frågor som rör dem, kommer
elevråden i fortsättningen att ligga på lektionstid. Elevråden har schemalagts varannan vecka på
olika tider så att elevrådsrepresentanterna inte missar ett och samma ämne när de är på elevrådet.
Klassråden är förutsättningen för att eleverna ska ges möjlighet att diskutera viktiga frågor med
sina klasskamrater men är också ett forum för elevrådsrepresentanterna att informera om de
frågor som diskuteras och beslutas på elevråden. Även klassrådens möten har schemalagts.
Vi har också omorganiserat elevråden och har idag ett för årskurs 2-6 och ett för 7-9. Skolans
kurator – som kan ses vara en mer neutral person än en lärare eller skolledare – kommer att vara
vuxenrepresentant i båda. I direkt anslutning till elevrådsmötena kommer ordförande och
sekreterare i respektive elevråd att rapportera till skolledningen. Genom detta hoppas vi förkorta
informations- och beslutsvägarna så att eleverna inte ska uppleva att frågor ”fastnar” och inte blir
lösta utan tvärtom, att skolledningen ser elevinflytande som något högprioriterat och viktigt och
att det händer saker. Läsårets första elevrådsmöte ägde rum vecka 34.
Vid utvärderingsdagarna i juni liksom under upptaktsdagarna i augusti 2013 fanns punkten
”Elevinflytande” på dagordningen. Vi diskuterade hur vi konkret kan ge eleverna ett reellt
inflytande över såväl undervisningens innehåll som arbetssätt och arbetsformer och att detta inte
är något vi kan välja att göra eller inte göra utan att lärarna i läroplanen har ett utpekat ansvar för
att så sker och att delaktighet och inflytande ingår som en viktig del i elevernas utbildning.
Samtliga lärare gör vid läsårsstarten en översiktlig plan (”planning matrix”) i sina ämnen.
Beslutat är att dessa ska diskuteras med eleverna för att därefter eventuellt justeras utifrån
elevernas synpunkter och önskemål innan de fastställs. När detta skett, senast fredag vecka 35,
lämnas matriserna in till skolans biträdande pedagogiska rektor som tillsammans med skolans
två förstalärare kommer att gå igenom dem och ge feedback till lärarna.
_________________________________________________________________________________
Redovisning 2013-09-02 av vidtagna åtgärder
sid 3
Varje termin bestäms antal prov och provtillfällen i samråd med eleverna i årskurs 7 -9. Under
vecka 36 diskuterar och enas varje klass i årskurs 7-9, tillsammans med sina lärare, hur många
test, projekt och andra förhör de behöver ha i ämnet. Representanter för de olika klasserna träffar
därefter den av skolans lärare som ansvarar för samordning och sammanställning. Eleverna
beslutar om maximalt antal prov, tester och inlämningar per vecka. Samtliga elever och lärare får
en kopia av sammanställningen i form av ett testschema.
Elevernas inflytande kommer också att visa sig genom att de får större möjlighet att t.ex. välja
bland olika uppgifter, om de vill samarbeta med någon eller arbeta individuellt, om de vill
använda svenska eller engelska när de gör ett projekt eller test, och de kommer att i större
utsträckning kunna välja redovisningssätt än vad som tidigare varit fallet. Alla behöver inte
redovisa på samma sätt, det viktiga är att vi vet att eleverna har kunskapen, inte på vilket sätt de
väljer att inhämta eller redovisa den. Eleverna kommer t ex att kunna välja att göra ett projekt, ett
traditionellt test eller dokumentation i form av portfolio.
Att elevernas feedback till lärarna har en avgörande effekt på elevernas studieresultat har inte
minst John Hatties forskning visat. Detta har vi tagit till oss och kommer att använda oss av olika
former av feedback från elever till lärare, så att lärarna får en signal om eleverna förstått, om
man kan gå vidare eller stanna upp, om aktiviteterna och/eller uppgifterna fungerade. Det kan
vara snabb muntlig feedback, det kan vara i form av ”exit tickets” men det kan även vara
anonyma skriftliga utvärderingar i slutet av ett område, projekt eller liknande, där läraren kan få
feedback på undervisning, lektioner och uppgifter.
Trygghet, studiero och en god miljö
Engelska Skolan Norr AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom
bedömningsområdet Trygghet, studiero och en god miljö.
- Se till att rektor och lärare genomför åtgärder för att förebygga och förhindra att elever
utsätts för kränkande behandling
Engelska Skolan Norr tar starkt avstånd från alla former av kränkningar och ser mycket allvarligt
på att det förekommit att lärare på skolan kränkt elever. För att förebygga och förhindra att det
sker igen har skolan vidtagit nedanstående åtgärder.
Skolans Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling har skrivits om i enlighet med
Skolinspektionens riktlinjer.
Den personalutbildning i konflikthantering som under Medlingscentrums ledning påbörjades
förra läsåret kommer att fortsätta även läsåret 2013-2014.
_________________________________________________________________________________
Redovisning 2013-09-02 av vidtagna åtgärder
sid 4
På skolan har vi vad vi kallar "Peer Coaching" med fokus på klassrumsklimat och bemötandet
lärare – elev. Peer Coaching innebär att lärarna under ett läsår ska besöka varandras lektioner,
observera och därefter ha ett coachande samtal, där den observerande läraren coachar den lärare
som observerats. Syftet är att få till det kollegiala samtalet och hjälpa varandra att förfina och
utveckla undervisningen och samvaron. I vår strävan att förebygga och förhindra att elever
utsätts för kränkningar kommer peer coachningen innevarande läsår att fokusera på
klassrumsklimatet och bemötandet lärare – elev. Samtliga lärare kommer att få ett styrt
observationsprotokoll att göra observationerna utifrån där det klart framgår vad man ska
fokusera på vid observationstillfällena. Även rektor, biträdande rektorerna och skolans två
förstalärare kommer regelbundet att göra klassrumsobservationer.
Skolans nyanställda specialpedagog har som en del i sin tjänst att handleda lärare i hur man
under lektionstid bemöter elever, inte minst de elever som är i behov av särskilt stöd.
Rutinerna, se nedan, för hur man ska agera, när det kommer till ens kännedom att en elev
upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, ska vara glasklara för all personal. Alla
konfliktincidenter kommer i fortsättningen att anmälas till skolans huvudman, inte endast de som
gäller kränkande behandling.
1. Om en elev på ESN upplever att han/hon blivit kränkt och/eller respektlöst bemött av
någon lärare kallar rektor omedelbart läraren till samtal.
2. Skolans huvudman träder in för återkommande uppföljningssamtal med berörd lärare.
3. Läraren erhåller stödsamtal med skolans specialpedagog ett antal gånger per vecka efter
rapporterad incident. Specialpedagogen återkopplar till rektor varje vecka.
4. Skolkurator har regelbundna samtal med berörd elev.
I fortsättningen kommer de elevenkäter skolan gör att genomföras tre gånger per läsår, i
september, januari och maj. Syftet med enkäterna är att ta reda på hur eleven trivs, hur det är på
skolan och att tidigt få signaler om och kunna identifiera problemområden, t ex otrygghet. I
enkäterna ingår också frågor om eleverna upplever att skolan aktivt arbetar för att förhindra
kränkningar, om de känner sig trygga när de är i skolan osv.
- Se till att disciplinära åtgärder dokumenteras skriftligt av den som genomfört åtgärden.
Alla disciplinära åtgärder kommer i fortsättningen noggrant att dokumenteras i det av skolan
utarbetade underlaget. Lärarna är medvetna om att även disciplinära åtgärder i form av utvisning
ur klassrummet måste dokumenteras av den som vidtar åtgärden, se bilaga 2.
_________________________________________________________________________________
Redovisning 2013-09-02 av vidtagna åtgärder
sid 5
- Upprätta en plan mot kränkande behandling för skolan där åtgärderna som anges är
anpassade efter verksamhetens specifika behov och förutsättningar. Planerna, både den för
skolan och den för fritidshemmet, ska även innehålla redogörelser för vilka av åtgärderna
som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året.
Skolan har uppdaterat sina likabehandlingsplaner så att de nu inkluderar även pågående ärenden,
vilka i sin tur är en uppföljning av föregående läsårs incidenter och brister inom de områden som
likabehandlingsplanerna avser. Likabehandlingsplanerna kommer att följas upp under
innevarande läsår, nya ärenden kommer att tillföras så att planerna blir levande dokument enligt
riktlinjerna för upprättandet av en likabehandlingsplan som finns på Skolverkets hemsida.
Fritidshemmets likabehandlingsplan bygger, som tidigare, på grundskolans plan. Eftersom
fritidshemmets förutsättningar till viss del skiljer sig från skolans, ansåg vi det dock vara befogat
att, i linje med vår tolkning av inspektionens kritik, upprätta en separat plan för fritidshemmet.
Även här har vi följt Skolverkets riktlinjer för upprättandet av en plan.
Båda planerna är idag levande dokument med en generell, inledande del, och en ”arbetsdel” för
fortlöpande incidenter och brister som uppkommer och som ska åtgärdas.
Då vissa incidenter lätt kan härledas till individer som jobbar på skolan har vi försökt att
avidentifiera och neutralisera dem så gott det går.
I bilaga 3 och 4 finns likabehandlingsplanerna för skolan respektive fritidshemmet.
Särskilt stöd
Engelska Skolan Norr AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom
bedömningsområdet Särskilt stöd.
- Se till att eleverna får det särskilda stöd i skolan och fritidshemmet som utredningen har
visat att de behöver.
För att säkerställa att eleverna på Engelska Skolan Norr får det stöd de är i behov av och
berättigade till såväl i skolan som i fritidshemmet har strukturer och rutinerna setts över och
förbättras.
Skolan har som mål att regelbundet kartlägga och följa upp var eleverna befinner sig i sin
utveckling så att rätt stöd kan sättas in så tidigt som möjligt.
I ”Rutinerna för elevhälsan” beskrivs elevhälsans rutiner, se bilaga 5. Man börjar med att
upprätta en ”stödplan”, se bilaga 6. I upprättandet av denna samverkar elevens lärare dels med
_________________________________________________________________________________
Redovisning 2013-09-02 av vidtagna åtgärder
sid 6
varandra men även med elevens vårdnadshavare och i de fall eleven går på fritids även med
fritidshemspersonal, elevhälsan och eventuellt SYV.
Skolans lärare är indelade i tre arbetslag som kallas resursgrupper (K-3, 4-6 samt 7-9).
Arbetslagen träffas 2 timmar varannan vecka och är ett viktigt forum för samtal och
diskussioner, inte minst kring elever i behov av särskilt stöd. Detta är en stående punkt på
agendan med följande arbetsgång: Tidigare beslut gås igenom, feedback från elevhälsoteamet
och lärare kring pågående ärenden ges och därefter tas nya ärenden upp, se bilaga 7.
Om det befaras att en elev, trots insatserna i stödplanen, inte kommer att nå de kunskapskrav
som minst ska uppnås tas ärendet vidare till elevhälsoteamet. I de flesta fall leder detta till en
pedagogisk kartläggning, se bilaga 8. Representanter från elevhälsoteamet träffar dem som
arbetar med eleven för att dela med sig av kunskap och erfarenheter, se bilaga 5, punkt 6. När
kartläggningen är gjord går elevhälsoteamet gemensamt igenom den, diskuterar situationen och
beslutar om fortsatta åtgärder, se bilaga 5 punkt 8.
Om utredningen leder till att en elev blir ett ärende för elevhälsoteamet utses en kontaktperson
inom teamet som fortsättningsvis koordinerar insatserna kring eleven (ÅP, stödplan, möten osv).
Samtliga elevhälsoärenden och vem som är respektive elevs kontaktperson dokumenteras i
teamets ”Weekly list”, se bilaga 9. Denna följs regelbundet upp och ligger till grund för
veckomöten, se bilaga 8.
- Se till att rektor fattar beslut om anpassad studiegång enligt författningarnas krav.
Beslut om anpassad studiegång fattas alltid av skolans rektor efter samråd med elevhälsoteamet,
se bilaga 10. Beslut om anpassad studiegång föregås alltid av en pedagogisk kartläggning,
åtgärdsprogram och EHK. Skolans elevhälsoteam arbetar många gånger i nära samarbete med
yttre instanser så som logoped, psykolog, BUP och socialtjänsten.
- Utarbeta åtgärdsprogram så de anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur
åtgärderna ska följas upp och utvärderas.
När en stödplan eller ett åtgärdsprogram, se bilaga 11 respektive 12, har upprättats för en elev
dokumenteras detta i en ”Checklista för elevhälsoärenden”, se bilaga 13. I denna dokumenteras
sedan alla uppföljningar kring eleven. Kontaktpersonen ansvarar för dokumentationen.
Åtgärdsprogram följs i regel upp var 4-6 vecka med undantag för de elever där det krävs tätar
uppföljningar t ex varje vecka förekommer eller för de elever där det räcker med en uppföljning
per termin. Det kan vara elever med dyslexi där stödrutinerna fungerar, eleven når
kunskapskraven och familjen såväl som skolan, känner sig trygga i med situationen.
Uppföljningarna dokumenteras även i ett ”Uppföljningsprotokoll”, se bilaga 14. I slutet av varje
_________________________________________________________________________________
Redovisning 2013-09-02 av vidtagna åtgärder
sid 7
termin utvärderas alla åtgärdsprogram, se bilaga 15. För exempel på olika åtgärdsprogram och
pedagogiska kartläggningar se bilaga 16 – 19.
Klasskonferenserna är ett annat forum för uppföljning av elevernas behov. De flesta klasser har
en konferens per läsår men vid behov följs hela klassen upp vid flera tillfällen, se bilaga 20, 21
och 22.
En annan form av dokumentation är de terminsutvärderingar som lärarna skriver om sina
klasser/grupper som helhet och ibland även om enskilda elever. Syfte med att dokumentera på
gruppnivå är att urskilja vad som fungerar bra för en viss grupp elever och vad som fungerar
mindre bra. Denna dokumentation är framför allt till stor nytta för nya lärare som ska undervisa
klassen men också för att jämföra och diskutera vilka metoder och pedagogiska förhållningssätt
som är framgångsrika respektive mindre framgångsrika för just den här klassen/gruppen, se
bilaga 23.
Skolans elevassistenter för regelbunden dokumentation kring sin/sina elever. De träffar elevernas
klasslärare/ämneslärare/mentorer/fritidspersonal regelbundet för samplanering och utvärdering.
Skolans specialpedagoger handleder assistentgruppen 1 tim/vecka då man bl a ser över
åtgärdsprogram, bollar idéer, diskuterar integrering samt andra aktuella ämnen. Två gånger per
år har assistenterna egna studiedagar där man fokuserar på olika ämnen, metoder, ny forskning
och/ eller gör studiebesök. Senaste studiedagen arbetade gruppen med ”Sociala berättelser” och
att göra elevobservationer enligt ABC-modellen.
Någon från elevhälsoteamet ansvarar för och leder fritidshemmets elevhälsomöten där man
utbyter erfarenheter och idéer, skriver IFP , se bilaga 24 och 25 och planerar för eventuella
åtgärder. Fritidshemmet arbetar med ett mentorsystem, se bilaga 26, för att säkerställa att alla
elever blir sedda och får den uppmärksamhet och det stöd de behöver för att utvecklas positivt,
trivas på och känna sig trygga på fritids.
Målet för skolans specialpedagoger och lärare är att alla elever så långt som möjligt ska kunna
delta i och tillgodogöra sig undervisningen i klassrummet. I de fall där så krävs erbjuds stöd och
undervisning i skolans studiegårdar utifrån elevens behov enskilt och i grupp. För att utveckla
elevernas läsfärdigheter arbetar man bl a med T.I.L. (Tidig Intensiv Lästräning).
_________________________________________________________________________________
Redovisning 2013-09-02 av vidtagna åtgärder
sid 8
Bedömning och betygsättning
Engelska Skolan Norr AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom
bedömningsområdet Bedömning och betygsättning.
- Ge lärarna stöd för att kunna sätta rättvisa och likvärdiga betyg.
Ett av skolans utvecklingsområde sedan införandet av Lgr 11 har varit betyg och bedömning. Att
utveckla lärarnas bedömarkompetens kommer att vara ett utvecklingsområde för skolan även
läsåret 2013 – 2014. Mycket tid ägnades föregående år åt att t ex visa på och diskutera hur
kunskapskravens är uppbyggda utifrån de övergripande målen och det centrala innehållet och
vilken roll de olika delarna har vid undervisningen, bedömning och betygsättning.
Under sommaren har samtliga lärare läst Dylan Williams bok ”Embedded formative assessment”
(”Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken”)och innevarande läsår inleddes med en
föreläsning av professor Christian Lundahl om ”Bedömning för lärande”. Föreläsningen och
boken kommer att utgöra en gemensam grund för det fortsatta arbetet med att utveckla
bedömarkompetensen hos lärarna vid Engelska Skolan Norr.
Inför det innevarande läsåret har skolan infört ämnesgrupper med ämnesansvariga.
Ämnesgrupperna kommer att bli ett naturligt forum för bland annat tolkning av kunskapskraven
och dess värdeord, diskussioner om bedömning och betyg. Vi kommer också att använda det
kommentarmaterial som Skolverket gett ut som stöd för skolans olika ämnen.
Vi kommer även fortsättningsvis att involvera lärarna och låta dem samverka vid analysen av
såväl betyg som resultat på de nationella ämnesproven. Det är ett bra sätt att synliggöra hur
fördelningen, när det gäller betyg och resultat, ser ut för hela skolan och hur dessa fördelar sig t
ex i olika ämnen, årskurser och mellan könen. Skolan pedagogiska biträdande rektor finns,
tillsammans med skolans förstelärare, alltid tillgänglig för hjälp vid osäkerhet kring bedömning
och betygssättning liksom för diskussioner såväl med lärare som elever. Större krav på
sambedömning mellan lärarna på skolan kommer att ställas av skolledningen som även hyser en
förhoppning om att hitta en annan skola att samarbeta med kring bedömning.
Just nu förs på skolan diskussioner om för-och nackdelar med att sätta betyg på enskilda
uppgifter då forskningen visar att elever som får betyg på en uppgift endast ser betyget och inte
läser eventuella formativa kommentarer/bedömning.
- Se till att eleverna informeras om grunderna för betygsättningen.
Vid uppstarten av ett nytt ämnesområde får eleverna så gott som alltid en översikt med
information om vilket centralt innehåll som kommer att tas upp i undervisningen, metoder,
tidsschema samt information om vilka kunskapskrav som är aktuella, dvs vad betygsättningen
kommer att grundas på, se bilaga 1.
_________________________________________________________________________________
Redovisning 2013-09-02 av vidtagna åtgärder
sid 9
Vår strävan är att utveckla en ännu större tydlighet när det gäller betygsättningen. Ett betyg ska
aldrig komma som en överraskning. En av uppgifterna för ämnesgrupperna under läsåret
kommer att vara att bygga upp en bank av elevarbeten för att på så sätt konkretisera
kunskapskraven för de olika kravnivåerna för respektive betyg. Härigenom hoppas vi underlätta
elevernas förståelse av vad som krävs för att nå ett visst betyg, vilka kunskaper som efterfrågas
och vad de förväntas lära sig. Att informera eleverna om grunderna för betygsättningen är ju inte
alltid detsamma som att eleverna har förstått vad som krävs eller varför de erhållit ett visst betyg.
I takt med att kunskapen om hur man skriver formativa kommentarer fördjupas hos lärarna
medför detta förhoppningsvis att elevernas når en djupare insikt om var de kunskapsmässigt
befinner sig, vad de behöver utveckla för att ta nästa steg och vilket betyg de kommer att få.
- Utarbeta skriftliga bedömningar av elevens kunskapsutveckling när ett icke godkänt
betyg sätts i ett avslutat ämne.
Ett underlag för skriftliga bedömningar av elevs kunskapsutveckling när ett icke godkänt betyg
sätt i ett avslutat ämne har utarbetats. I bedömningen framgår det tydligt vilka kunskapskrav
eleven uppnått. Den skriftliga bedömningen beskriver även elevens arbetsinsatser och
studieutveckling samt de stödåtgärder som satts in, se bilaga 24.
- Se till att de skriftliga omdömena i de individuella utvecklingsplanerna avser elevens
kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven.
I samband med att de nya underlagen för utvecklingssamtalet och de individuella
utvecklingsplanerna arbetades fram och presenterades för lärarna framhölls det att det endast
handlar om elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven och inget annat. Det
innebär att t ex kommentarer om elevers personliga egenskaper inte hör hemma i en individuell
utvecklingsplan. Vi kommer att fortsätta utveckla förmågan att skriva mer specifika skriftliga
omdömen med en tydlig koppling till varje enskild elevs kunskapsutveckling, se bilaga 25
- Se till att det i de individuella utvecklingsplanerna framgår vilka insatser som behövs för
att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt.
Skolans skriftliga individuella utvecklingsplaner har omarbetats så att det klart framgår vilket
ansvar skolan respektive eleven och vårdnadshavaren har för att eleven ska nå kunskapskraven
och utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen, se bilaga 25.
Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen
Engelska Skolan Norr AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom
bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen.
_________________________________________________________________________________
Redovisning 2013-09-02 av vidtagna åtgärder
sid 10
- Se till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning
och utveckling av utbildningen.
Skolans systematiska kvalitetsarbete är inriktat på att säkerställa att de mål som finns för
utbildningen i skollagen och andra styrdokument uppfylls. Att analysera elevernas betyg och
resultat på de nationella ämnesproven för att mäta graden av måluppfyllelse är självklart en
viktig del i ett systematiskt kvalitetsarbete och kommer kontinuerligt att göras av såväl
skolledning som lärare. Detta arbete påbörjades under vårterminen 2013 då skolledning och
skolans lärare djupanalyserade höstterminsbetygen 2012.
För att säkerställa att kvalitetsarbetet sker systematiskt under hela läsåret på ESN, har skolan
startat en kalender för att försäkra sig om att alla utvärderingar under året kommer att utföras och
följas upp. Analysen av betygen i åk 3, 6 och 9 har påbörjats och processen kommer att utökas
och systematiseras. Trygghet och studiero, djupare utvärderingar av elevernas resultat, före detta
elevers frågeformulär, arbetsmiljö för elever och personal är bara några exempel på vad som
kommer att ingå i skolans kvalitetsarbete.
Sammanställningar och analyser kommer att göras för samtliga ämnen och klasser. Liksom
föregående läsår kommer lärarna vara delaktiga i analysarbetet.
I detta svar till Skolinspektionen redovisas en sammanställning av elevernas resultat på de
nationella ämnesproven för årskurs 3 samt de bedömningar av elevernas studieresultat som
lärarna gjort. Redovisningen för årskurs 3 begränsar sig till svenska och matematik, se bilaga 26.
För årskurs 6 och 9 redovisas såväl elevernas betyg som resultat på de nationella ämnesproven
läsåret 2012-2013. För dessa årskurser begränsar sig redovisningen till de ämnen där nationella
ämnesprov genomförts, se bilaga 27 + 28.
Skolledningens analys av måluppfyllelsen och förslag till åtgärder för såväl hela skolan som för
speciella klasser och/eller årskurser redovisas också. Analysen har gjorts utifrån olika perspektiv:
 Att jämföra hösttermins- och vårterminsbetygen i årskurs 6 och 9 med resultaten på de
nationella ämnesproven i de ämnen där dessa ges för att se i graden av överensstämmelse
men också för att kunna upptäcka anmärkningsvärda avvikelser.
 Att göra jämförelser utifrån ett genusperspektiv – finns det markanta skillnader i
pojkarnas resultat i förhållande till flickornas i årskurs 3, 6 och 9 (betyg och NÄP)?
 Att identifiera vilka utvecklingsområden skolan behöver fokusera på när det gäller
lärande och undervisning.
Resultatet och förslag till åtgärder redovisas separat för årskurserna 3, 6 och 9.
Årskurs 3 – analys, kommentarer och förslag till åtgärder
Analysen av de NÄP i svenska visar att eleverna behöver utveckla sin skriftliga förmåga, framför
allt när det gäller att skriva begripliga och årskursrelaterade texter. På delprovet som testade
denna förmåga fick både pojkar och flickor lägre resultat än på övriga delprov. Framför allt i
_________________________________________________________________________________
Redovisning 2013-09-02 av vidtagna åtgärder
sid 11
årskurs 3 och 4 behöver lärarna både i svenska och svenska som andraspråk arbeta medvetet med
denna del av svenskämnet.
I resultaten från NÄP i matematik uppvisade eleverna lägst resultat på avsnittet om area och
volym och i matematikundervisningen behöver stor vikt läggas vid att säkerställa att eleverna
utökar sin förståelse inom dessa områden. Inom detta område hittar vi också de största
skillnaderna mellan pojkar och flickor, även om såväl pojkarna som flickorna fick lägst resultat
på detta delprov.
Det är av största vikt att lärarna i årskurs 3 och 4 använder och utgår från den svenska
matematikboken i sin undervisning, som en bas för elevernas lärande och för att skapa
kontinuitet inom ämnet då det finns ett beslut på att grundboken i matematik i samtliga årskurser
ska vara på svenska.
Årskurs 6 – analys, kommentarer och förslag till åtgärder
Svenska: Tittar man på klasserna som helhet är överensstämmelsen mellan resultaten på NÄP
och betygen är mycket stor. Däremot uppvisar jämförelsen av resultaten för flickor och pojkar
större skillnader. Av flickorna fick 69% något av betygen A, B eller C såväl på NÄP som
terminsbetygen. Som jämförelse fick endast 33% av pojkarna något av betygen A, B eller C i
terminsbetygen och 21% av pojkarna erhöll något av betygen A, B eller C på NÄP.
Matematik: Det finns en stor balans mellan resultaten på NÄP i matematik och betygen i ämnet.
Terminsbetygen i matematik ligger något högre för A och B medan antalet C är exakt detsamma.
Vid jämförelse mellan flickor och pojkar uppnådde en högre andel av flickorna betygen A och B
på NÄP, medan antalet C är jämnt fördelat mellan könen. Färre flickor än pojkar fick betyget E.
Tittar man på terminsbetygen fick flickorna mycket högre betyg. Ingen flicka fick lägre betyg än
ett D.
Engelska: På de NÄP fick flickorna 92% betyget A medan pojkarna uppnådde 79% A. Det lägsta
betyget på denna del av provet var ett C. När man jämför betygen för flickor och pojkar ser man
att 39% fler flickor fick A, men att fler pojkarna fick B, 63% jämfört med flickornas 42%.
NO: Terminsbetygen och betygen på NÄP i NO överensstämmer mycket väl. Betygen A och B
överensstämmer till 100% . Dock uppnådde flickorna A och B i mycket högre utsträckning än
pojkarna. Pojkarna hade högre andel C och D.
SO: Det finns en mycket hög överenstämmelse mellan terminsbetygen och betygen på NÄP i SO
på samtliga betygsnivåer, A till -. Även i SO fick flickorna en högre andel A och B.
Årskurs 9 – analys, kommentarer och förslag till åtgärder
Svenska: Sammanställningen av betygen på NÄP och terminsbetygen uppvisar en nästintill total
överensstämmelse. Delar man upp eleverna i flickor och pojkar är mönstret, med små
variationer, detsamma. Flickorna fick dock högre andel A, C och D medan pojkarna fick fler B
_________________________________________________________________________________
Redovisning 2013-09-02 av vidtagna åtgärder
sid 12
och E. Samma mönster återfinns i terminsbetygen. Även där uppnådde flickorna en högre andel
A, C och D medan pojkarna fick fler B och E.
Matematik: Betygen i matematik visar en lägre överensstämmelse både när det gäller betygen på
NÄP och terminsbetygen. Terminsbetygen visar en högre procent av A och B medan resultaten
på NÄP påvisar en högre procent C, D och E. I jämförelsen mellan pojkar och flickor fick pojkar
en högre andel A och B både när det gäller betygen på de på NÄP och terminsbetygen medan
flickor fick en högre andel C, D och E på båda.
Engelska: Sammanställningen visar för på en relativt hög andel A, B, C såväl på NÄP 82 % som
terminsbetygen 86 %. 90 % av eleverna klarade alla mål i NÄP. Flera elever var frånvarande
från hela eller delar av provet. När man jämför pojkar och flickor ser man att pojkarna fick fler A
på både NÄP och i terminsbetygen, medan flickorna fick fler B, C och D på båda. På NÄP har
flickorna fått 87 % A, B, C och pojkarna fick 77 % A, B, C. På terminsbetygen har flickorna fått
87 % A, B, C och pojkarna fick 84 % A, B, C. På både NÄP och terminsbetygen har pojkarna
fått fler A i betyg på NÄP (35 % till 22 %) och på terminsbetygen (38 % till 26 %), med B och C
NÄP och terminsbetygen visade att flickor har fått flera B och C.
NO: När man jämför alla elevers resultat på NÄP och i terminsbetygen ser man i
samanställningarna att betygen sjunker från betyg A till C både på NÄP och i terminsbetygen.
Jämförelsen mellan antal A på NÄP och terminsbetyg är 35% och 41%, B, 20% mot 22% och C
12% mot 14 %. Mellan D NÄP och terminsbetygen är skillnaden 20% mot 10% och E 4 % mot 6
%. Med undantag för betyget D är skillnaden inte mer än 6%. När man jämför pojkar och flickor
fick pojkarna högre betyg både på NÄP och i terminsbetygen i A- och C-betyg medan flickorna
har fått fler B och D i betyg. Flickorna fick fler E. Inga flickor fick F eller – i betyg.
SO: I NÄP toppar C med 31% medan ämnesbetygen är mer jämnt fördelade över hela
betygsskalan med mellan 10% och 24%. B toppar med 24%. När man jämför flickor och pojkar
ser man att pojkarna fick fler A och B på NÄP och fler A som terminsbetyg. Flickorna fick fler
B, C, och D som terminsbetyg. Antalet E för både pojkarna och flickorna på både NÄP och som
terminsbetygbetyg är nästan identiska.
Kommentarer
Årskurs 3
Pojkar och flickor uppvisade likartade brister på nationella prov.
Årskurs 6 och 9
Det kan konstateras att flickorna på Engelska Skolan Norr som grupp överlag har högre betyg än
pojkarna i årskurs 6. Intressant att notera är att i årskurs 9 har pojkarna en högre andel A och B i
engelska, matematik, NO och SO. Betygen i svenska visar en jämnare fördelning mellan pojkarna
och flickorna. Ett tydligt mönster i denna jämförelse ger vid handen att ESN måste hjälpa alla
elever att uppnå mer likvärdiga resultat.
_________________________________________________________________________________
Redovisning 2013-09-02 av vidtagna åtgärder
sid 13
Åtgärder / Utvecklingsområden
Årskurs 3
I årskurs 3 och 4 behöver lärarna både i svenska och svenska som andraspråk arbeta mer med
eleverna vad det gäller att skriva begripliga och årskursrelaterade texter. Lärarna i årskurs 3 och 4
måste använda sig av och utgå från den svenska matematikboken i sin undervisning, som en bas
för elevernas lärande och för att skapa kontinuitet i ämnet då det finns ett beslut på att
grundboken i matematik i samtliga årskurs ska vara på svenska. NÄP i matematik visade på att
eleverna hade brister framför allt inom områdena area och volym.
Årskurs 6 och 9
En metod för att få alla elever på ESN att uppnå mera likvärdiga resultat kan vara att lägga mer
tid på att visa eleverna hur man jämför och utvärderar sina arbeten med exempel från Skolverket,
samt att lägga mer tid på att diskutera målen/kunskapskraven med eleverna (speciellt med
pojkarna i årskurserna 5 och 6) så att de bättre förstår kunskapskraven i de olika ämnena. Före
årskurs 9 måste skolan bryta ner resultat ämnesvis för alla elever i årskurs 7, 8, 9, identifiera när
resultat börjar skilja sig (mellan pojkar och flickor) och jobba med könsgrupper i de individuella
ämnena så att alla elever i den åldern och ämne förstår kunskapskraven bättre.
1) Hjälpa eleverna att bättre förstå kriterierna för varje betyg.
2) Hjälpa eleverna att bättre utvärdera sina egna arbeten och använda dessa
utvärderingar för att öka resultaten i varje ämne i årskurserna 6-9.
Samtidigt måste lärarna jobba med likabedömning. Betygen i alla ämnen analyseras av
skolledning och personal, så att skolan kan identifiera och arbeta med att höja resultat i alla ämne
(inte bara ämne som har NÄP). Skolan måste försättas att jobba med likvärdig bedömning inom
varje ämne och mellan ämnena.
3) Göra en utökad analys a alla ämne i årskurs 6-9:
a) jämföra terminsbetyg mellan ämnena,
b) jämföra resultat av pojkar och flickor så att skillnaden i betyg mellan könen minskar,
c) jämföra ht-terminsbetyg och vt-terminsbetyg i alla ålder från 6 till 9,
d) jämföra ht-terminsbetyg, NÄP-betyg och vt-terminsbetyg.
Omfattning och resurstillgång
Engelska Skolan Norr AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom
bedömningsområdet Omfattning och resurstillgång.
- Se till att utbildningen i fritidshemmet bedrivs i ändamålsenliga lokaler. Kritik: Vad gäller
verksamheten på fritidshemmet konstaterar Skolinspektionen att fritidshemmets lokaler inte är
fullt ut ändamålsenliga (i Sun Kids).
_________________________________________________________________________________
Redovisning 2013-09-02 av vidtagna åtgärder
sid 14
Från och med höstterminsstarten 2013 hämtar Sun Kids-personalen eleverna vid deras skåp.
Därifrån går man direkt ner till skolans matsal för gemensam samling. Efter samlingen stannar
man kvar i matsalen där ”mellis” äts. Därefter delas eleverna upp i 2-3 grupper utifrån olika
aktiviteter i veckoplaneringen vilken varje vecka görs tillsammans med eleverna. Aktiviteterna
bedrivs i olika rum/platser såsom datasal, hemrum, lugna rummet, skolgården/ utflykter och
bibliotekek.
Under eftermiddagarnas senare del, när en del elever hämtats och elevantalet minskat, vistas alla
i hemrummet för gemensam aktivitet. Detsamma gäller under vårterminerna då elevantalet på
avdelningen sjunker väsentligt då fler och fler barn går hem själva direkt efter skolan. Vi hoppas
att de vidtagna åtgärderna innebär att eleverna som går på avdelningen Sun Kids hädanefter
kommer att vistas i ändamålsenliga lokaler.
- Se till att samtliga elever har tillgång till skolbibliotek som används i skolans pedagogiska
verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande.
Engelska Skolan Norr har ett välutbyggt bibliotek med egen bibliotekarie. Detta är en stor
tillgång som självklart bör utnyttjas i den pedagogiska verksamheten av skolans samtliga
årskurser. Att denna del av skolans arbetsmiljö inte använts av eleverna i årskurs 7 -9 är
olyckligt.
Efter att vi fick Skolinspektionens beslut har samtal och diskussioner förts med såväl skolans
bibliotekarie som lärare och elever i årskurs 7 – 9 om orsakerna till att biblioteket inte utnyttjats
på ett önskvärt sätt och vad vi ska göra för att få till stånd en förändring som innebär att mer
aktivt användande av biblioteket. Vi har vidtagit respektive kommer att vidta följande åtgärder:
Kommunikationen mellan lärarna och skolans bibliotekarie behöver förbättras. Som ett första
steg kommer skolans bibliotekarie, i början av höstterminen, att delta i ett av årskurs 7 – 9
arbetslagsmöte där man tillsammans diskuterar idéer och tankar kring hur arbetet med lärare och
elever i årskurs 7 – 9 kan se ut, bibliotekarien berättar om vilka böcker som finns för skolans
äldre elever – såväl ämnesspecifika som skönlitterära. Lärarna framför önskemål om inköp av
böcker till biblioteket.
Från och med läsåret 2013/2014 finns det ämnesansvariga på skolan. Dessa kommer att
samarbeta med bibliotekarien och göra kontinuerliga genomgångar av utbudet i biblioteket samt
diskutera nyinköp.
Vi har även tillsatt en biblioteksgrupp som under året kommer att titta på möjligheten att ha
bibliotek, i första hand för saklitteratur, på flera ställen i skolan.
Lärarna kommer att använda biblioteket mer aktivt under lektionstid. Både för att eleverna mer
systematiskt ska låna böcker men också för att utveckla elevernas förmåga att leta efter och
källkritiskt granska information, såväl i böcker som på nätet. När är den ena källan bättre än den
andra?
_________________________________________________________________________________
Redovisning 2013-09-02 av vidtagna åtgärder
sid 15
Utbudet av tidningar och tidskrifter utökas i specifika ämnen som vetenskap, historia, musik och
så vidare, så att eleverna har tillgång till den ”färskaste” informationen / kunskapen.
För att stimulera elevernas läsintresse kommer skolans bibliotekarie att besöka klasserna ett par
gånger per termin för ”boksamtal”. Utställningar av böcker och författare både utanför
biblioteket och i de byggnader där årskurs 6 – 9 har sina lektionssalar kommer att arrangeras.
Affischer och andra arbeten av eleverna ställas ut och visas upp.
Utökat samarbete med stadsbiblioteket och övriga bibliotek.
_________________________________________________________________________________
Redovisning 2013-09-02 av vidtagna åtgärder
sid 16