docUTBRETT
download 
Report Transcription
UTBRETT
ÄPPELVIKSUPPLAGAN MILO AVSLÖJAR MÅSTE BORT! allt om rökningen BEEPEN SIDAN 4-5 SIDAN 10-11 MILO ÄPPELVIKSSKOLANS TIDNING Vårterminen 2010, nummer 24 FUSKET UTBRETT I ÄPPELVIKSSKOLAN Läs allt på sidan 6-7 LOVE IS IN THE AIR Kärlekspar på skolan Sidan 21, 22 och 23 STOR BILAGA: Milo granskar lärarnas BETYGSÄTTNING SIDAN 18, 19 och 20 MILO 2 Hej alla lärare … och elever! Men kanske är det just er lärare som vi vänder oss extra till i det här numret. Vi har nämligen gått lite närmre i vår granskning den här gången. I det här numret ventilerar vi en hel del som många elever har mycket åsikter om. Förhållanden där många elever känner att de inte blir ordentligt lyssnade på och där vi inte tycker vi får några riktiga svar. Frågor som handlar om demokrati, rättvisa och rätten att bli tagen på allvar! Det kommer säkert finnas de som har synpunkter efter att ha läst det här nummer och därför vill vi redan nu passa på att inbjuda alla er att helt ocensurerat få ge svar på bästa plats i tidningen! Som lite kompensation om någon känner sig ifrågasatt, släpper niorna nu (när de går ut) alla sina bästa fuskknep och hemliga rökställen! Mycket nöje! /Red Nummer 24, VT10 Det här är Milo MILO är Äppelviksskolans skoltidning. Första numret kom ut år 2001 och sedan dess har succén varit ett faktum. Två gånger har vi vunnit Lilla Journalistpriset i konkurrens med landets alla grundskolor och gymnasium, en gång har vi kommit trea och vid ytterligare ett tillfälle belönats med specialpris. Vi har en tryckt upplaga på cirka 700 nummer, men räknar med uppemot 1000 läsare per utgivning. Vårt huvudsyfte är att roa, engagera och särskilt lyfta fram alla de frågor som på olika sätt har med oss elever på Äppelviksskolan att göra. Journalister Adrian Nordén Agnes Baude Amanda Meyerson Amanda Sivard Anna Röhss Cajsa Wenström David Nihlmark Douglas Essehorn Ebba Mörtberg Elisabeth Cewers Ellen Wallin Emelie Sjöholm Emil Karlsson Emma Rydeberg Eric Olofsson Erik Albåge Erik Carlsson Erik Lindh Fredrik Eelde Koivisto Fredrik Jöneby Gottfrid Jende Hanna Sallmén Jakob Ingvarson Jesper Müller Fors Kristina Svedberg Ludvig Gutestam Magnus Bergqvist Marcus Hjelm Matilda Rex Oliver Åstrand Olivia Jeppson Oscar Lundgren Milos redaktion 2010 Oscar Syk Oscar Theblin Oscar Wennborg Philip Minnhagen Rasmus Engstedt Sebastian Ljung Simon Almers Tom Sigfridsson Ulrika Lagerqvist Ansvarig utgivare Arne Landström 08-445 97 00 Ansvarig lärare Jesper Stridbeck Kontakt [email protected] m E-post [email protected] olm.se Telefon 08-445 97 14 MILO 3 Nummer 24, VT10 Larsa utsatt igen häcklad av Rolle inför elever i klassrum Den här synen mötte Lasse Andersson en morgon i klassrummet. För att häckla honom ytterligare, hade Rolle satt upp bilden av hans innebandyskada och ritat tårar. En klar hint om vilken liten lipsill han är! Lasse Andersson är i blåsväder — igen! Milo har tidigare berättat om konflikten mellan ”Larsa” och Anders Bergman under ett museibesök och hur han fick stryk av Hector på innebandyn förra året. Nu har även Rolle gått emot honom! Dålig förebild Det var i höstas som Lasse, under en lärarmatch, fick ett slag på hakan. Det tyckte tydligen Rolle var roligt, för efter detta började han häckla Lasse. Bland annat klippte han ut fotot på honom i Milo och ritade dit tårar. En klar hint om att han tyckte Lasse är en riktig lipsill! Men det var inte slut där! För att psyka och störa Lasse riktigt mycket satte han också upp bilden med en rubriktext i Lasses NO-sal! Inför hela hans klass! Ok om man är vuxen Nu är det bara så att Rolle råkar vara livskunskapslärare för sexorna och Milo undrar om detta verkligen är ett lämpligt beteende? Rolle verkar överhuvudtaget vara en mycket retsam person. Många lärare vittnar om hans skämt som ibland går ”lite” över gränsen. Milos reportrar konfronterade honom förstås med detta. Rolle erkänner att han retat Lasse några gånger (och kanske någon annan också) men menar att det är okej när man är vuxen. Han beskriver deras relation som i grunden mycket bra. - Vi ska till och med gifta oss, menar han. Seriöööst! Plötsligt blir han dock mer allvarlig och berättar att det var han som brukade gå emellan vid bråk när han var liten. Det kan ha varit en av anledningarna till att han blev livskun- skapslärare. För några veckor sedan uttalade sig Lasse om hur dålig Rolle är på innebandy. När Milo nu berättar det här för Rolle så skattar han och säger att det verkar som att han får tillbaka lite skit från Lasse. Bråk i korridoren -Vad händer här? Mitt under den förvånansvärt lugna intervjun, kommer plötsligt Lasse gående. Konfrontationen är ett faktum! Rolle hugger som en Cobra! - Varför har du skickat skoltidningen på mig, Lasse? Milo gör inga försök att medla, utan ser chansen till drama och frågar Lasse om Rolle verkligen är så dålig på innebandy som han ”ju sagt förut”? Lasse, lätt pressed, säger då att han måste vara ärlig: Rolle är faktiskt ganska dålig. - Vem fan brukar skada Rolle, skolans mest retsamma lärare? vem? Kontrar Rolle och menar att Lasse är den ruffige av de båda. Så håller dom på ett tag tills dom till slut blir sams och istället börjar prata om ex-vaktmästaren Hector. Han försvann ju så fort. Vad var det som hände egentligen? Hade det kanske med den där innebandyincidenten i höstas att göra ändå? Erik Albåge David Nihlmark MILO 4 Nummer 24, VT10 En stor majoritet mår I tyskarnas koncentrationsläger roade sig Hitlers SS-soldater med att låta fångarna springa runt i grymma gymnastikplats tills de kräktes av utmattning. Den slutgiltiga förnedringen. ”I Buchenwalds koncentrationsläger roade sig Hitlers SS-soldater med att utsätta fångarna för grymma gymnastikpass. De tvingades springa runt och runt tills de kräktes av utmattning. Den slutliga förnedringen.” Detta citat hittar vi i en bok om förintelsen. Känner ni igen er? Många elever anser det här onödigt och väldigt psykiskt påfrestande. Det har pågått i flera år, mot mångas vilja samtidigt som fler och fler skolor väljer att ta bort det. Vi talar förstås om beeptestet. Elever svettas, gråter, hyperventilerar och pressar sig till det yttersta. Lärarna själva står i sitt lilla redskapsbås, redo med papper och penna. 28 riktiga förlorare! Under denna vinter har Beep pågått som vanligt, men desto fler pratar om det. Flera som är kritiska. Vad är beep egentligen bra för? Går den att försvara i kursplanen? Kan den betygsättas? Och kan man verkli- gen motivera den eventuella nyttan när så många uppenbarligen mår dåligt både av testen i sig och ångesten i förväg? Att minst en gång varje termin behöva utsättas för en situation där man måste visa precis hur mycket man orkar inför andra. För rädslan inför att vara den som går av först och anses som förlorare. Det finns nämligen alltid en riktigt förlorare. En i varje klass. —28 riktiga ”loosers”! Det kallar vi förnedring. Bojkottade testen En klass har faktiskt vågat gå till handling! Man hotade med bojkott vilket resulterade i att alla hoppade av vid 45, vilket är G-kravet. Vad vi undrar är varför händer det ingenting? Varför reagerar inte gympalärarna när så många är emot? Varför reagerar inte alla andra lärare som håller med oss helt när vi pratar med dem? Handlar det om stolthet och att man indirekt erkänner att man faktiskt har haft fel i så många år om man backar? - ”Jag hatar det. Det är det värsta som finns”. Vi har frågat många elever vad de känner. Den absoluta majoriteten är emot beep och så här berättar några om sina känslor inför testen. - Jag är alltid väldigt nervös innan. Man känner sig pressad för att göra bra ifrån sig, man vill ju inte vara den som går av först. - Utsattheten är värst. Att alla tittar på, alla kommer se när jag går av och inte orkar mer. - Hela helgen innan vågade jag inte äta något onyttigt. Allt för att få så bra resultat som möjligt. - Lärarna ser ju på lektionerna vilken kondition man har, det behövs inget förödmjukande som det här för att ytterligare bevisa det. - Jag hatar det. Det är det värsta som finns. Så tycker alltså en del elever om pressen, utsattheten och att inte våga gå av först. Många vittnar också om att det är mer regel än undantag att någon börjar gråta i sambande med beepet. Eller att det finns ett tillfälle där hela klassen är ”friska” denna dag? Duktiga gillar beep Självklart finns det dem som tycker att det är helt okej och ser beepen mer som en utmaning. Milo pratade med flera som både var positiva till testen eller egentligen inte brydde sig så mycket. Vill dock poängtera att dessa personer var i minoritet och ofta rätt ”sportiga”. En sådan här test är troligen inte något problem för dem och det känns inte som de representerar den genomsnittliga äppelvikarna. - Jag tycker det oftast är kul men ibland kan jag känna mig dålig när jag inte slår mitt rekord. Man vill ju förbättras hela tiden och om jag gör det får jag beröm. Lärare: skrota skiten! Vi har också frågat en hel del lärare vad deras syn på MILO 5 Nummer 24, VT10 dåligt av beeptestet Även i Äppelviksskolans gymnastiksal år 2010 tvingas människor springa tills de stupar. Så förnedrande tycker många att de bryter ihop, skolkar och har ångest flera dagar i förväg. det hela är. En manlig lärare tycker att det är fel att hela klassen ska behöva utsättas på en och samma gång. På träningar i lag av något slag tycker han att det är okej, men inte i klasser i skolan. - Är det kondition det handlar om måste det finnas andra och bättre sätt. Så tycker även Pia Sandström. Många menade också att om man delades upp i flera grupper och bara sprang några i taget skulle inte oron kring testen vara lika stor. Anders Bergman tror inte att det finns något i läroplanen som stödjer det här sättet att visa sin kondition. - Jag tycker att vi skrotar hela skiten! säger en annan, anonym lärare. Vågar inte uttala sig Lärarna fick också frågan om dem själva skulle kunna tänka sig att utföra testet. Alla svar utom ett blev nej, med olika anledningar som ”om jag var i bättre form”, ”jag har ju lite problem med knät” och så vidare. Vissa lärarna säger också att elever i alla tider har försökt utsätta dem för samma saker som de själva behöver göra, ”men att det inte fun- gerar så”. En sak som också blev tydlig när vi frågar lärarna, var att de inte vill ha sina namn med i Milo. Så fort vi nämner att vi är från skoltidningen och skriver om beep-testet kommer frågan gång på gång: - Jag är väl anonym? Man märker också att de inte vågar uttrycka sig tillräckligt, de glider oroligt mellan ”å ena sidan, å andra sidan”. Flera vågar inte ta någon direkt ställning och stå för det i tryck. Anita: ”För stor grej” Avslutningsvis har vi även pratat med gymnastiklärarna. - Alla gör en för stor grej av beep-testet. Det påverkar inte betyget mer än något annat vi gör i gymnastiken, menar Anita Akkanen. Detta tycker vi är ett typiskt exempel på hur idrottslärarna försöker förminska vår oro. Det visar tyvärr också tydligt att man inte har förstått hur stor den oron är som så många faktiskt känner. Vi har även pratat med idrottsläraren Inger: Som du vet så har beep- testet blivit en stor debatt på senaste tiden och många elever är emot det. - Nej så är det inte alls. Det finns ett flertal som ser beeptestet som något positivt. På de extrainsatta beeptesten som vi har haft så har flera kommit frivilligt. Vad ser du som är positivt med beeptestet? - Det är ett rättvist test som visar på vilken nivå eleverna ligger. Det visar också om någon behöver extra konditionsträning. Man kan även se det som ett bra konditionspass. Men kan du sätta dig in i elevernas situation och se något negativt med testen? - Bara att det blivit så uppförstorat. Det är bara i Äppelviksskolan testet blivit så stort. Men kan du förstå förnedringen som det innebär att gå av först? - Jag tycker inte att det är mer förnedrande än att till exempel svara fel på en fråga i Engelska. Tycker man att det är jobbigt kan man prata med mig och få springa i en mindre grupp. Elever behöver hjälp! Inger berättar också att i undersökningar bland unga män så har de som haft bäst kondition vid intagningen till lumpen också lyckats bäst i sin karriär. - En dålig kondition påverkar också hur man presterar i skolan. Därför är det viktigt att elever som vi märker inte orkar så mycket faktiskt får hjälp. Vi har nog fler lösningar för de som tycker detta är jobbigt än vad ni tror. Märker vi att det är någon som troligen inte kommer klara 45 beep, så brukar vi prata med dem innan och säga att de inte måste springa. Vi försöker även motivera dessa elever att förbättra sin kondition. Men Milo vädjar nu till Arne, skolledningen, antimobbningsteam och alla kloka lärare som vågar! Om inte gymnastiklärarna vill lyssna på vår oro kan väl ni göra det? Utred detta en gång för alla och lyssna på vad era elever säger till er! Hanna Sallmén Amanda Sivard Olivia Jeppsson MILO 6 Nummer 24, VT10 Vi fuskar mer Nya tider på omproven. Till slut förstod lärarna vad våra telefoner egentligen är till för när vi låtsas lyssna på musik. Under de senaste omproven har man varit tvungen att lämna dem på ett bord. Äppelviksskolan ligger alltid i topp bland Sveriges bästa grundskolor. Vi är duktiga, arbetsamma, skötsamma och pluggar mycket och gärna. Och vi fuskar flitigt! Milo har till slut undersökt den förbjudna fråga som ingen vill eller har vågat ta i: hur mycket fuskar vi elever egentligen och vilka konsekvenser medför det? Vi har också intervjuat några av skolans mest erfarna fuskare och fått ta del av deras bästa tips och trix. Elever som nu går ut nian och därmed kan släppa sina bästa knep. Skryter om fusket Vi har alla hört hur elever stått och stoltserar i korridorer med att ha fuskat sig igenom ett helt matteprov eller något av de fruktade proven i franska utan att läraren ens misstänkt något. Bryr sig lärarna ens eller är de så godtrogna att de inte tror att fusk förekommer? Eller är det vi elever som är så skicklig på att fuska att ingen faktiskt märker det? Alla har nog fuskat någon gång, bara lite grann? Kanske med flit eller bara av misstag råkat kika på bänkkompisens papper. Sedan finns det (den rätt stora) kategorin elever som satt fuskandet i system. Vi har fått en intervju med några av skolans erkänt bästa fuskare. Elever som så klart vill vara anonyma. Intervju med en veteranfuskare - Fuskar du? - Fuska? Du menar samarbeta? Hahaha! - Vilket är ditt bästa fusk som verkligen fungerar? - En sak som alltid fungerar är ju olika apps på Iphonen! och frågor där man måste resonera, analysera och förstå helheter. - Har du blivit påkommen någon gång? - Nej självklart inte, det gäller att veta var, när och hur. Det viktigaste är att känna till när läraren ser och inte ser dig. Vänta tills läraren hjälper någon annan, då får man vara blixtsnabb. Man bör också sätta sig på en smart plats. Det kan vara lite odiskret att sätta sig längst bak i hörnet. Men en plats med mycket folk omkring sig brukar vara perfekt! Dålig lärarkoll Få lärare idag har hängt med i den tekniska utveckling som vi elever föds in i. Till exempel känner nästan ingen till skillnaden mellan en oskyldig Ipod touch och fuskarnas bästa vapen: Iphone! Med dagens telefoner kan man gå ut på Internet precis hur och när som helst. Detta gör fuskarens vardag avsevärt mycket lättare. Dessutom så finns det så kallade apps som man också kan ta till sin hjälp. Apps är hjälpprogram, till exempel direktlänkar till sidor som Wikipedia eller översättningsprogram. Ett flitigt använt program är Itranslate som översätter både meningar och enstaka ord till vilka språk som helst. Och nej, detta är varken science - Vilka ämnen är lättast att fuska i? - Språk! Lätt! Engelskan är troligen enklast! - Och vilka är svårast? - SO och NO är väldigt svårt, i alla fall när det handlar om stora texter MILO 7 Nummer 24, VT10 än någonsin fiction eller framtiden utan vardagliga, enkla realiteter, även om det kanske kommer som en chock för er ITefterblivna. Bästa fusktipsen 1. Skriva i handen är ett väldigt gammalt fusk men funkar fortfarande perfekt så länge läraren inte kollar dina händer! Det är ett mycket väl använt knep! Vissa skriver istället på smalbenet runt fotknölen och sitter sedan med benen i kors och byxbenet lätt uppdraget. 2. Fusklappar i bakfickan och viska med bänkkompisen funkar också ofta! Den bästa tiden på provet är i slutet när alla börjar röra på sig och lämna klassrummet. Då blir det lite stökigt och läraren får svårare att se dig. vid skriva på bänken eller på lapp är också populärt. Några nyare metoder är att stoppa fusklapp i en pennvässare eller i sin stiftpenna. Pennvässaren är bra, för den är liksom helt ok att skicka och kasta runt lite som man vill i klassen. Samma sak med suddet. Det är mycket vanlig att man låtsas låna sudd, men det man egentligen kastar mellan varandra är en fråga och ett svar, skrivet på ytan. Sedan är det bara att sudda, precis som vanligt, så försvinner beviset. Vi har också hört talas om att sitter man till exempel längst fram på vissa språklektioner så funkar det rätt bra att kolla på facit som ligger där ibland. Lär med andra ord känna din lärares egenheter och anpassa dina strategier och klassrumsplacering efter dem. 3. Att be kompisen bred- 4. Iphone! Här finns som nämnt mängder av fuskalternativ. En klassiker är också att spela in sin egen röst och lyssna på den istället för musik (som många lärare fortfarande tillåter). Vissa går till och med så lång att dom har en till mp3-spelare med riktig musik. En lur går från fuskpratet, en går från musiken och vill läraren sedan lyssna får han/ hon förstås musikluren. 93 % fuskar Milo bestämde sig för att undersöka lite närmare hur utsträckt fuskandet egentligen är. Vi blev chockade av resultatet! Hela 93% av de tillfrågade hade fuskat någon gång den senaste tiden och cirka 30% av dessa fuskar regelbundet. Vi frågade dock endast elever i årskurs nio och definitionen av fusk varierar förstås från person till person. Vi frågade också några lärare hur många procent av eleverna de tror någon gång har fuskat och vi fick alla möjliga siffror mellan 20% och 50%. Mest cynisk (eller realistisk) i sin uppfattning var faktiskt rektor Arne, det var han som låg närmast sanningen (men ändå långt ifrån) med varannan elev. Lärarna agerar Redan innan artikeln hunnit publiceras gick larmet hos åtminstone vissa lärare. Omprovstiden är numera uppstyrd. Man får inte lyssna på musik, bara en person per bord i matsalen och inget annat än prov, papper och penna på bänken. Snart får man väl inte ens låna sudd av varandra. Oscar Lundgren Magnus Bergqvist Hjälp, jag klara inte min läxa! Har du för mycket läxor? Är dom för svåra? Tar dom upp all din fritid? Nu kan Milo hjälpa dig att göra ditt läxläsande mer effektivt genom att jobba digitalt och via nätet. Gör du dina läxor i sista minuten med mamma och en kopp choklad varje kväll, direkt efter sista lektionen vid ett bord i skolan eller ihop med kompisar, hög musik och massa parallellt skitsnack? Fusk eller hjälp Som ni kan läsa i artikeln ovan så är fusket minst sagt utbrett på skolan. Men vad är egentligen fusk? Milo tipsar här om mängder med gratis läxhjälp på olika hemsidor som snabbt hjälper dig att bli klar med ditt hemarbete. Att en del lärare sedan ser detta som fusk är beklagligt! Andra har en mer öppen syn på detta och betraktar det snarare som god inspiration och ett fördjupande, kreativt arbetssätt. för att se hur bra och välskrivna texter kan se ut. Glosläxa Har du svårt att hitta ett rim till svenskan, då kan du hitta massor av rim på: www.kjell.haxx.se/ rimlexikon/ Det är bara att skriva vilket ord du vill, sedan kommer massor av rimalternativ upp. Glosor är lätt att lära in med hjälp av antingen www.glosor.eu/ eller www.glosboken.se/ Här kan du lägga in dina glosor och träna antingen på det traditionella sättet eller genom olika spel. Du kan även lära dig från dina kompisars glosor. Uppsats Vill du ha hjälp med att få en färdig text eller bara få insperation, då kan du hitta alla möjliga texter på www.mvgplus.se På MVG Plus kan du hitta färdiga uppsatser på MVG nivå, en klassiker från början i fusksammanhang, men numera snarare en inspirationskälla Rim Övrig hjälp Sidorna ovan är mer inriktade mot språk, men vill du ha den ultimata hemsidan till precis allt, ja då ska du gå in på www.pluggakuten.se/ Där hittar du allt från hjälp med matte, fysike, SO, No, och andra områden där du inte fattar någonting eller bara fått ett tillfälligt hjärnsläpp. Emma Rydeberg Matilda Rex MILO 8 Nummer 24, VT10 Elever går på bussen till Frankrike utanför Äppelviksskolan. Läser man franska får man nämligen resa till Frankrike om man vill. En förmån som inte gäller de andra språkvalen. Vi vill också resa! Läser man franska får man resa till Frankrike. Varför får man inte resa till Spanien om man läser spanska? Det är en fråga som många ställt sig genom åren. Nu gör en grupp missgynnade och missnöjda elever ett nytt försök att rätta till vad de ser som en stor orättvisa. När du läser det här har niornas franskagrupper för länge sedan kommit hem efter ännu en fantastisk resa till vår vänskola i Villefranche utanför Lyon. Men det är bara niornas franskagrupper som kommit hem, för rent språkligt är de ensamma om att få delta i ett internationellt utbyte. Alla de som har valt, ur denna synpunkt, fel språk får nöja sig med att lyssna på de anekdoter som frankrikeresenärerna har att berätta. Vi vill göra mer än så! Vi vill också få denna upplevelse! Vi vill också kunna lära känna språk och kultur på ett sätt som är både roligare och mer effektivt än undervisningen i klassrum någonsin kan bli! Vi vill också resa! Dåliga argument Det är ett stort nöje vi går miste om, men också en fantastisk möjlighet till inlärning. Det har alltid sagts att det inte finns något bättre sätt att lära sig språk än att leva i landet där det talas och umgås med personer som har det som modersmål. Många är anekdoterna vi hört om elever som åkt till Lyon utan att kunna ett ord franska och kommit tillbaka med kunskaper lika bra som lärarnas. Det är en möjlighet som inte kan överskattas. Men det är bara en liten del av eleverna på skolan som får den här fantastiska möjligheten. Varför? Vi vet inte. Det krävs tunga argument för att beröva oss en sådan chans, men några sådana argument har vi inte hört. Ingen har kunnat ge oss en bra förklaring till denna märkliga orättvisa! Hänger på lärarna Det är sant att ett utbyte av den här typen är besvärligt att organisera. Särskilt det här läsåret har hindren för frankrikeresenärerna varit ovanligt många; både influensa och synpunkter från myndigheterna skapade bekymmer och även om influensan ganska snabbt drog förbi måste lagar och förordningar fortfarande respekteras. Dessutom var man tvungen att lösa frågor om finansiering och elevernas frånvaro. Men det finns lösningar på problemen. Fransklärarna har bevisat att det går att organisera och genomföra ett utbyte. Så varför skulle det inte gå även för andra språk? Svaret är att vi vet att det går, bara det finns vilja och engagemang! Därför måste vi nog komma till den slutsatsen att det är just viljan och engagemanget som saknas. Vi kan därför bara hoppas att de skall ta sitt förnuft till fånga. Det måste vara i deras intresse att vi skall lära oss språk och här har de möjligheten att ge oss en otrolig upplevelse över allt annat. Något vi garanterat kommer minnas för resten av våra liv! Språkresan är oöverträffad som pedagogisk metod—det finns inget bättre sätt att lära sig språk och kultur! Dessutom förenar den nytta med nöje. Mot alla dessa fördelar står ett enda argument: ”så har vi aldrig gjort förut”. Men det argumentet håller inte! Motion till elevrådet Vi är inte de första som kommer med de här önskemålen, men vi är de första som gör något för att det skall bli verklighet. I vår har en motion lämnats in till elevrådet om att utbyte skall anordnas för alla språkgrupper. Bifall den! Problem kan lösas! Fördelarna är stora! Vi vill också ha denna möjlighet! Vi vill också resa! Gottfrid Jende MILO 9 Nummer 24, VT10 Bara två lärare vid samma bord Jesper Marianne förklarar regeln Ulla-Britt Björn Anna Ö Okänd lärare Bild Milo har letat reda på biträdande rektor och bett henne förklara tankarna med tvåregeln. Hur lyder regeln? - Lärarna ska försöka sprida ut sig över borden och inte vara fler än två. Det är inte hela världen ifall regeln inte alltid följs, men fler än 3-4 är inte bra. Janne Varför finns regeln? Tvåregeln följs så där. Milo gick ner för att undersöka och hittade direkt fem-sex personal vid samma bord! Matsalen är ett välbevakat ställe där alla elever ska sköta sig och följa regler om hur man ställer tallrik och glas rätt. Men även lärarna har sina regler att följa. Vad många elever inte vet är att det finns en regel som säger att det inte får sitta mer än två lärare per bord. Och de ska vara utspridda över hela matsalen. Anledningen till detta är att de ska sprida ut sig bland eleverna för att förhindra alla de hyss vi annars kan hitta på. Skolan främjar alltså lugnet på bekostnad av att lärarna delas in i smågrupper som sitter med varandra. För vem vill väl inte sitta med sina bästa kollegor när man bara har ett begränsat antal val? Gör inte detta att man faktiskt lite motarbetar det man annars jobbar så hårt för på skolan; antimobbning, utfrysning och gruppskillnader? Tidigare gällde ”treregeln”. Då var det lättare att hålla ett samtal igång, berättar en lärare, även om en av de tre var någon man inte kände så bra. - Nu har man ju bara en att prata med och då gäller det att välja rätt. Annars kan man lika gärna sitta själv! Regeln följs dåligt Vi har varit i matsalen och undersökt hur tvåregeln följs. Där fann vi att det varierar väldigt mycket. Till exempel under tiden då Volvo IT var här hände det att väldigt många ur personalen hamnade runt samma lilla bord. Vi har också pratat med Marianne om detta (se spalten till höger). En sak vi märkte är att vissa missnöjda lärare tar med sig maten och sätter sig i lärarrummet istället. Den anonyma läraren Skalman sågs till exempel ta sin tallrik och gå upp till de sköna skinnsofforna på övervåningen. Syftet med att regeln ändrades var att råda bot på de ökade problem som skett i matsalen. Framförallt att ta hårdare tag i de elever som bara lämnar sin mat på borden och sticker. Fredrik Jöneby Erik Carlsson - Personalen måste agera vakter. I matsalen har det börjat bli mer och mer mat på borden vilket leder till mycket mer jobb för matsalspersonalen. Sedan är det deras arbetstid också, så något måste de göra samtidigt. Följs regeln? - Den följs ganska dåligt till och från, men ifall lärarna ”påminns” lite så går det ofta rätt bra. Har regeln effekt? - Ja, ju mer utspridda vi är desto bättre motverkar vi vissa elever som satt i system att lämna mat på borden eller kladda ned i allmänhet. I matsalen har det börjat bli mer och mer mat på borden och det leder som sagt till mycket mer jobb för matsalspersonalen. Vilka gäller regeln? - All skolpersonal! Ni får gärna påminna dem. Fredrik Jöneby Erik Carlsson MILO 10 Nummer 24, VT10 Många röker, få bryr sig Skolans elever röker mer än någonsin! Grannarna klagar, lärare har konferenser och föräldrarna undrar. Men det är vi elever som vet mer än någon annan och nu tänker Milo avslöja alla nikotinknarkarnas knep och tillhåll! Vet du som förälder egentligen om hur ofta du köper cigaretter till dina barn? Såhär kan det nämligen låta i många familjer: - Kan jag få 50 spänn? - Ja men visst älskling, här har du! Svårare än så är det ofta inte att få pengar från sina föräldrar, men vad dom inte vet och frågar efter är vad vi ska ha dem till. Ni vuxna tror alltid att era barn är de finaste som finns och uppför sig som helgon. Visst, det finns exemplariska barn med ett vuxet beteende redan vid tolv års ålder har vi hört, men tro oss; vi vet att även om ni är säkra på er sak så finns det annat som döljer sig bakom den finpolerade ytan och alla trevliga vänskapskretsar. - Vad gjorde du och dina kompisar igår kväll då? - Eh, vi kollade på film och snackade. - Åh, vad mysigt! Jätteroligt gubben/gumman. ... Eh, visst! Lärarna bryr sig inte Lärarna säger att dem har ögon i nacken och ser allt. Men gör dom verkligen det? Och det dem möjligen ser, går det fram till våra föräldrar? Kanske ska dom börja använda ögonen lite mer eller kanske få igång sitt luktsinne? Kanske lite extra efter rasterna? Ingen lärare kan väl ändå undgå lukten från vissa personers klädesplagg och eftersom så få uppföljningar sker, så gör man alltså väldigt lite åt saken? Oftast händer alltså ingenting, så frågan är om lärarna verkligen bryr sig eller om det bara handlar om slöhet? Vi tror helt enkelt att lärarna har ”viktigare” saker för sig än att ägna sin arbetstid åt att jaga rökare och ringa runt till deras föräldrar. Vi kan i och för sig förstå dom någorlunda, för enligt våra källor har ungefär 50 procent av niorna testat och röker lite då och då. I åttan är siffran ännu högre och det är minst lika många killar som tjejer som bolmar på. Lätt att fixa tobak Nu kanske ni läsare undrar var alla minderåriga äppelvikare får tag på sin tobak? Svar: lättast i världen! De kan till exempel be äldre syskon eller andra personer att köpa ut åt dem, eller gå till en klassisk kiosk med en viss person som ägare och som glatt säljer till dig. Många kiosker blir uppvaktade av polisen, just på grund av att ägarna säljer tobak till minderåriga, men det är svårt att bevisa och lätt att få sitt röka. Ett exempel är ”Blå kiosken” vid klövervägen som hade ett par visiter av polisen och som tyvärr (för rökarna) är helt nedriven nu. En nia med leverans till Rökstenen (plats 1 på nästa sidas grafik). Det röks mer än någonsin och det verkar som att väldigt få vuxna verkligen vill bry sig och ta i detta. Coolt att röka Cigaretter är helt enkelt mycket mer tillgängliga nu än förr. Samtidigt var man mer oviss om riskerna med rökning förr. Forskningen om rökning hade inte kommit så långt då, så man var inte lika medveten om konsekvenserna av rökning. Men det är vi idag. Nu är det troligen ”häftigare” att röka än när våra föräldrar var ungar. Det har blivit mer en grej att göra, både bland dom coola och deras wannabes. Vi på Milo vädjar till lärare, elever och föräldrar att börja ta lite mer ansvar (men ni kan kanske vänta till nästa läsår?) Vi vet alla om riskerna med rökning och till er som är naiva eller inte bryr er, så kan vi ju ändå påpeka att er insats ändå kan vara viktig för vår hälsa och vårt välmående. Och inte minst för ryktet i området. Oscar Theblin Oskar Syk Jakob Ingvarsson MILO 11 Nummer 24, VT10 Värsta rökställena 4. Parken Klassiskt ställe sen många år tillbaka. Typiskt för nybörjare. Socialt men odiskret. Betyg: 3 av 5 fimpar. 1. Rökstenen Ulla-Britts favoritställe och även populärt bland många andra ungdomarna. Väldigt diskret men många kan ändå stå tillsammans. Betyg: 5 av 5 fimpar. 3. Tunneln Plats för ett av skolans vackraste konstverk.”Fimpträdet”. Diskret ställe men trångt. Betyg: 3 av 5 fimpar. 2. Borgberget Väldigt dumt att stå här, för då syns man både för gående och från skolgården. Betyg: 1 av 5 fim- par MILO 12 Nummer 24, VT10 Vad sysslar egentligen Arne med hela dagarna? Arne kikar ut på sin personal från rektorsexpeditionens tron. Milo har följt honom en hel dag. Vad gör egentligen Arne? Han är rektor, ja, men vad gör han? Det undrar vi också, säger flera lärare som Milo frågat. Vi beslöt oss därför för att ta reda på hans egentliga uppgift genom att låta en reporter följa honom en halv dag och anteckna allt han gjorde i detalj. 08:10 - Slår ner bordslampan och hälsar oss välkomna. 08:13 - Försöker logga in på skolans nya dator. 08:15 - Efter mycket om och men lyckas försöket. 08:26 - Vilsen elev kommer in och säger: ”Öööööööööeeeee… var är Marianne?”. Arne svarar på en rektors vis genom att lugna den vilsna eleven och säga: ”Jag tror inte att Marianne har kommit än”. 08:30 - Fikapaus #1 08:35 - Avslutar sin fikapaus och går tillbaka till sitt kontor. 08:36 - Kollar sin mailinbox och läser 8 mail som kommit in till honom. 08:37 - Sållar ut vilka mail som han ska läsa eller slänga. 08:38 - Arne slänger 3 skräpmail från lärare som vill ha löneförhöjning och får ett positivt mail från en för- älder. 08:50 - Franska-Karin kommer in, säger ”bonjour” och bokar ett möte. 08:53 - Arne lackar ur på skolans mailsystem. 08:54 - Arne verkar frustrerad. 08:55 - Arnes fru kommer in för att se till att han sköter sig. 09:04 - Arne godkänner en beställning från Data-Micke. 09:22 - Arne går på ett hemligt möte med en lärare och vi får gå ut. 09:39 - Telefonen ringer men Arne pratar med AnnaPia och missar samtalet. 09:47 - Arne planerar tjänstefördelningen för nästa år. 10:10 - En lärare ansöker om ledighet. 10:23 - Fikapaus #2 10:30 - Arne tar en paus från Milos skuggandet och pratar lite i enrum med sin fru. 10:36 - Några elever från 7D kommer och kräver att de ska få ha kvar sin lärare. 10:37 - Arne får ett samtal från någon Dahlgren som handlar om dansmatte. Samtalet pågår i 12 minuter. 10:45 - Marie Losciale kommer in för att ha utvecklingssamtal med Arne som för tillfället är upptagen i ett telefonsamtal. 10:49 - Samtalet börjar. 12:10 - Samtalet avslutas. 12:15 - Arne går på lunch och äter en välbalanserad måltid enligt tallriksmodellen. 12:35 - Fikapaus #3 12:50 - Vi säger hejdå till Arne och går för dagen. Styr över kollegorna Under dagens kanske inte så superspännande händelser, passade Milo på att fråga Arne lite om både det ena och det andra. Följande kom bland annat fram: - Jag är gammal Svenskoch SO-lärare, jag började arbeta som lärare -86. Jag blev rektor –99 och det kändes konstigt att plötsligt styra över mina gamla kollegor. Jag tycker om när gamla elever kommer tillbaka till skolan och hälsar på. Om jag var ledig nu skulle jag ta det lugnt och läsa en tidning. Pruttlarmet Några elever undrar vilket larm det är som låter som korta pruttar? - Pruttlarmet är ett sabotagelarm och låter när någon saboterar skolans larmsystem eller brandvarnare. Innan vi går för dagen så råkar vi få syn på Arnes papperskorg. I den ligger en chipspåse och en tom Toffi- feelåda. Detta kommer från personalrummet där en nia sålt överskottet från ett årskurs sexdisko. Vårt uppdrag var att förmedla vad Arne gör på dagarna. Men vad gjorde han egentligen? Simon Almers Erik Lindh Fakta Arne Namn: Arne Landström Ålder: 53 Familj: Fru och 4 barn Yrke: Rektor Arbetsuppgift: Sköter beslut och ser till att skolan fungerar. Snabbfrågor Kött eller Fisk - Fisk Fest eller Lugnt - Lugnt Sexor eller Nior - Nior Rock eller klassiskt - Rock Sommar eller vinter sommar Sverige eller utomlands Sverige Te eller Kaffe - Te Arbete eller Semester - Semester Tv eller Radio - Tv MILO 13 Nummer 24, VT10 Trenden bland lärare att ta med sina barn till skolan går inte att missa. ”Han ville själv följa med, då han kan sitta här och måla” är en av många förklaringar. Men är det verkligen barnen som vill komma hit eller döljer sig andra motiv till att småungar plötsligt invaderar skolan? Under speciellt hösten 2009 märktes det att en helt ny ”trend” hade skapats bland lärarna. Allt fler började plötsligt ta med sina barn till skolan. Orsakerna verkade vara många och vi på Milo har förstås undersökt dessa närmre. I en intervjuade med några av lärarna undrar vi bland annat om barnen verkligen själva får välja om de vill följa till förälderns jobb? får här—vi vill ju inte bli sjuka för att lärarna inte tar fullt ansvar för sina barn. Gulligt också De man kan tycka är dåligt med småpluttarna är som vi skrev ovan om de är sjuka och smittar oss. Annars är de faktiskt ganska gulliga! Stämningen höjs liksom med en liten 2– 3-åring som springer runt och ställer knäppa frågor. En fördel är också att vi för en stund slipper arbete, får leka lite och samtidigt genom en bra ursäkt. Troligen blir vi till och med lite uppmuntrade av småttingarna som är både roliga, söta och gulliga. Att barn börjar bli ett vanligare inslag vittnar också en stor korgkista full med leksaker i lärarrummet om. Dessutom finns det många lärare på skolan i Dana med Elias, 3,5 år. Lärarbarnen som invaderar skolan Och är det egentligen lämpligt att de alltid ska få som de vill? Flera barn sjuka Milo vet att en av de egentliga orsakerna till besöken är att barnen faktiskt är för sjuka för att vara på dagis. När vi konfronterar våra lärare med detta och undrar om inte risken är lika stor att vi blir smittade som deras dagiskompisar, så fick bland annat svaret: - Nej, nej, det hoppas jag inte… hehehe”! För att inte smitta andra dagisbarn och inte förlora pengar i lön när man är hemma och ”vabbar” (då får man nämligen bara 75 % av lönen) så tycker alltså flera lärare att de är en utmärk idé att ta med sig sina sjuka barn hit istället! Men om de tänker på oss som går i skolan, vi som ska få bra jobb när vi blir större, baserat på den kunskap vi ”barnafödande” ålder. De senaste åren har flera varit föräldralediga och det ryktas även om graviditeter bland lärarna just nu! Åke 3 år: äcklig mat! Vi får också sanningar bekräftade genom småbarnen. Att maten i skolan är ÄCKLIG fick vi till exempel bekräftat när Jespers och Jennys son Åke 3,5 år var på besök. Jesper hävdar dock att han absolut inte var sjuk, utan ville se de uppstoppade djuren och hjärnan som finns i skåpen utanför No salarna. Han ville också jobba med Kemi (blanda grejer i kärl alltså) och hälsa på skolskelettet. Tydligen finns det dom som hittar guldkorn i vår vardag. Kanske borde vi låta oss inspireras lite av de små, om vi vill att skolan ska bli roligare? Emma Rydeberg Matilda Rex Hanna med Tyra, 2 år. MILO 14 Nummer 24 VT10 - Mina vänner drunknade Läs berättelsen om hur Eyob flydde från krig, Vem skulle kunna tro att en helt vanlig städare har varit med i ett afrikanskt krig, flytt från ett fängelse, sett flera av sina närmsta vänner dö och människosmugglats hundratals mil till Sverige? Några som alla garanterat mött men som få lägger märke till, är skolans städare. Milo fick tips om att åtminstone en av dem har en både spännande, dramatisk och tragisk historia om flykten från sitt hemland till tryggheten här i Sverige. Eyob Testamicheal är 29 år och kommer från Eritrea. Efter att ha pluggat i 12 år så var han tvungen att gå med i den obligatoriska armén. Landet styrs av en korrupt militärdiktatur som kanske mest är känd för fängslandet av Dawit Isaak och kriget mot Etiopien i slutet av nittiotalet. Ett krig som Eyob tvingades delta i som soldat för den eritreanska armén. Rädd att dödas Eyob berättar om landets dåliga ekonomi och svåra förhållanden. Han hade till exempel ingen möjlighet att ta sig från staden han bodde i till en annan stad. Då behövde man tillstånd från militärdiktaturen. Månadslönen i armén var endast 40 kronor och att jobba som soldat var i princip det enda arbete som fanns utom att jobba under regeringen. Men Eyob ville studera till mer än så, något högre, och insåg att det inte fanns en framtid för någon som tänkte som han. Samtidigt var han rädd för att bli skjuten. Krigade mot Etiopien Han deltog dels i det hårda kriget mot Etiopien. Samtidigt kunde man aldrig känna sig säker för den egna militärdiktaturen. Därför bestämde sig han och flera Eyob Testamicheal är 29 år och kommer från Eritrea. Vi ser dagligen hans snälla leende när han städar våra korridorer, men få känner till de hemska händelser som förde honom hit. kompisar för att fly utomlands, någonstans där man kunde studera och få ett bättre liv. Det var också just vid gränsen mellan Eritrea och Etiopien som resan började. Hade någon i den eritreanska militären eller från Etiopien upptäckt dem hade de blivit nedskjutna på en gång. Men efter fyra år i armén visste Eyob och hans vänner hur man skulle smyga över gränser utan att bli upptäckt. I Etiopien tänkt han börja ett nytt liv, fixa jobb och skaffa familj. Men förutsättningarna var inte bättre än i Eritrea så efter en tid kände de sig tvungna att fly vidare. Nästa anhalt blev Sudan. 25 dygn i öknen För att ta sig dit var de tvungna att resa över den enorma Libyska öknen. Eyob skrattar faktiskt till lite av minnet, trots att det inte var någon rolig upplevelse. Det är åt den absurda bilden av 75 personer som trängt sig in i och hänger utanför två vanliga Toyota personbilar. Något som är helt omöjligt att tro på om man inte hade upplevt och sett det själv. En av bilarna körde i 25 dygn med nästan ingen mat eller vatten. Det lilla som väl serverades gick nästan bara till mammorna och de små MILO 15 Nummer 24, VT10 när jag flydde till Sverige fängelse och människosmugglare till Bromma klättrade upp på toaletten så fanns det en lucka i taket och efter tre veckor i fängelset så lyckades Eyob och sex andra öppna den och fly upp över taket på fängelset. Polisen jagade dem, men hann inte ifatt. Väl ute igen så letade dom reda på människosmugglarna igen, de som hade tagit pengarna vid deras första båtförsök, och som nu gav dem en andra chans att ta sig över till Italien. 6 5 1. Eritrea. Här tvingades Eyob att kriga mot Etiopien. 2. Etiopien. Förhållandena här var inte bättre än i hemlandet, så Eyob var tvungen att fly vidare. 3. Öknen i Sudan. En hemsk upplevelse, 25 dygn i öknen med nästan inget att äta eller dricka. 4. Libyen. Hit kom Eyob med människosmugglare. Han fängslades vid en razzia, men lyckades fly efter veckor av fångenskap. 5. Italien. På den dramatiska resan över havet drunknade två av Eyobs vänner i det iskalla vattnet. 6. Sverige. Eyob trivs, studerar till Ingenjör på sikt och känner att han lever på riktigt. Två vänner druknade 4 1 3 2 ”Jag lever på riktigt” EYOBS RESA. Den dramatiska flykten till Sverige tog över ett år och under den tiden levde Eyob under människoovärdiga förhållanden! barnen som också fraktades i de fruktansvärda förhållandena i bilarna. Människosmugglare Till slut kom de fram till Libyen. Även det en diktatur och där levde de helt olagligt, inga papper och inga pass. Eyob och hans kompisar var där i totalt sex veckor Den fjärde november 2005 åkte dem. Det var blåsigt, kallt och isströmmar i vattnet och Eyob trängdes med 175 personer i en liten båt som reste i 30 timmar. Två av hans barndomsvänner drunknade under resan. Ett år senare försökte flera av hans kompisar och barndomsvänner från hemlandet fly på samma sätt. Under den resan drunknade 20 till av hans nära vänner. och hade betalat 1200 dollar för en båtresa vidare till Italien och Europa. De blev sålda från människosmugglare till människosmugglare och gömde sig i hamnstaden. Precis när de var på väg att ta sig över blev det polisrazzia och Eyob och hans vänner fängslades. Smugglarna som hade sålt dem båtresan behöll pengarna även fast de aldrig fått resa över. Kanske var de till och med dom som tipsade polisen? Flydde från fängelset Tiden i fängelset var hemsk. Klock 18.00 varje kväll stängde polisvakterna dörren till cellen. Men om man Eyob klarade sig i alla fall själv till Italien och där levde han illegalt i ett år innan han fortsatte den långa resan hit till Sverige. Idag jobbar han alltså här på vår skola, samtidigt som han pluggar på Komvux för att få en motsvarande svensk grundskole- och gymnasiekompetens. Eyobs mål är att bli ingenjör och han trivs jättebra här i Sverige. För första gången känner han nu att han lever på riktigt. - Det är svårt att beskriva min resa för andra som inte har varit med om samma sak som jag, säger Eyob. Ibland kan jag inte tro själv att det verkligen är jag som varit med om detta. Agnes Baude Ebba Mörtberg MILO 16 Nummer 24, VT10 En vanlig syn i korridorerna. Spelberoende ungdomar, djupt inne i en omgång Doodle jump. iAddicted Många på skolan har under vårterminen utvecklat ett rätt svårt beroende som måste tillfredsställas nästan varje rast och hela tiden! Det är förstås mobilspelen vi pratar om. Det går knappt att gå igenom en korridor i skolan längre utan att se någon som sitter lutad över en mobil och spelar. Som de flesta vet så är det iPhone och iPod Touch spelen som lockar mest med spel som Doodle Jump, Rat on a Scooter, Traffic Rush och Angry Birds. Den som har en iPhone eller iPod Touch märker snabbt att folk gör allt för att få tag i en på rasterna. Det är dessutom inte bara på rasterna som man spelar! Många smugglar fram sin telefo- nen även på lektionerna och spelar. Det har redan blivit som en sport för oss där vi jämför våra rekord med varandra och vem vet, i framtiden kanske vi får sitta och spela Doodle Jump på gympan! Sämre betyg Snabbt och enkelt Hur går då ett typiskt spel till? I Doodle Jump, som nog är det populäraste spelet, är man en liten gubbe som hoppar på plattformar för att ta sig uppåt och tjäna poäng. För att göra det svårare finns det plattformar som rör sig och diverse monster. Rat on a Scooter, kanske inte lika populärt, går ut på att man ska undvika att ramla ner genom att hoppa från plattform till plattform och man får poäng genom att ta ostbågar. Vad är det då egentligen En omgång doodle jump som gör dom här simpla spelen så beroendeframkallande? Vi vet faktiskt inte. Troligen är det ingen som vet. Däremot tror vi att det är för att det går snabbt och att alla därför lätt kan köra dem. Det är också ett väldigt bra sätt att fördriva tiden på när man till exempel väntar på något. Det finns vuxna som så klart ojar sig, men konsekvenserna blir nog inte så stora som man tror. Man kan förstås hitta några smågrejer om man anstränger sig och kanske kan betygen påverkas om man spelar på lektionerna. Extrema fall kan kanske leda till bråk om flera personer vill spela på samma iPod samtidigt. Jämfört med WOW är det här annars absolut ingenting! Det är som skillnaden mellan svaga cigaretter och heroin. Vem är då bäst? Omöjligt att säga eftersom alla spelar, men vi vet i alla fall rekordet på Doodle Jump och det är Douglas Nyström vars rekord är hela 302 520!!! Försök slå det! Tom Sigfridsson MILO 17 Nummer 24, VT10 Nya datorer, nya problem En grupp elever försöker logga in, hitta sina gamla dokument och komma igång med arbetet i skolans ”nya” datorsal. Volvo IT:s datorer är snabbare, men medförde istället andra problem. Att skolan har fått nya datorer har väl ingen missat. Det är Volvo IT som äntligen bytt våra avskydda skoldatorer. Det har dock visat sig att nytt inte alltid är bättre… Nu skriver jag den här artikel för tredje gången! Två gånger har jag skrivit klart den och sparat den ordentligt. Två gånger har artikeln försvunnit i något av vårt datorsystems många svarta hål. Och andra berättar liknande historier. För vissa har dokument som redan fanns sparade försvunnit, andras försvinner i samma ögonblick som dokumenten stängs ned. Lång tid att byta Men vi i Milo har i alla fall en fördel framför alla andra: vi kan komma in på datorerna! I och för sig borde alla ha fått sina nya användarnamn och lösenord nu, men det tog lång tid innan bytet var avklarat, och även många lärare hördes svära över extrajobbet som det nya systemet förde med sig. Man kan fråga sig varför det gamla, någotsånär logiska, systemet alls var tvunget att försvinna? Glömdes bort Mitt i flytten glömdes dessutom en elev bort och fick inget nytt användarnamn när de gamla avskaffades! Så effektiv är skolbyråkratin! Därtill visade det sig snart att man måste logga in på samma dator varje gång för att inte återigen få systembytets käppar i hjulet. Volvobolagets senfärdighet ledde också till att det under en alltför lång period bara fanns en (1) fungerande skrivare i hela skolan, och den kunde i sin tur bara nås från en (1) dator. Detta skapade stora problem i undervisningen, särskilt för de elever (ungefär alla) vars lärare har fullständigt oläsliga handstilar. Det gamla datorsystemet var inte bra. Förbättringar var nödvändiga. Framtiden får utvisa och Volvo IT har att bevisa om det här bytet verkligen innebär en förbättring? Gottfrid Jende Värst-of lärarkommentarer Alla lärare säger väl åtminstone någon gång fel på ett pinsamt sätt. Här har vi samlat några av lärarnas pinsammare kommentarer. Listan toppas fortfarande av Anders Bergmans klassiska citat till en elev som han tyckte snackade för mycket: - Är du inte tyst nu så får du nåt stort och hårt i munnen som du inte kan svälja Han hävdade än idag att det var OH-apparaten och inget annat han syftade på! Vidare bestämde nyligen Christina Kullenberg att hela klassen skulle ha en trevlig diskussion om den gemensamma läseboken. När en elev som redan läst ut boken börjar berätta slutet, använder Christina sitt stora engelska ordförråd: - Shuuut the fuuuck uuup!!! En annan klassiker: Elev: Får jag gå på toan? Lars Andersson: Men du ska väl inte gå på toan? Plugghästarna längst fram gör åtminstone ett försök att skratta. Utgivningen av Milo närmar sig och numret är tunt. Jesper som leder redaktionen tycker det är dåligt och utbrister: Nu måste ni öka tempot, det är bara en artikel klar och den suger!!! I samma ögonblick inser han att killen som skrivit artikeln sitter en halvmeter bort och ser förkrossad ut. Jesper försöker då rädda den pinsamma situationen genom att säga: - Eh… asså Den är ju inte asdålig i alla fall... Bara veckan senare lyckas Jesper droppa följande citat i en klassrumssituation: - Det enda som hindrar mig från att slå dig är min lön! Rasmus Engstedt Philip Minnhagen Oliver Åstrand MILO 18 Milo granskar betygen Nummer 24, VT10 Milo granskar - stor skillnad i Vilka ämnen sätter för låga betyg? Vilka favoriserar tjejer? I alla år har det snackats om detta, men Milo har en gång för alla tittat på statistiken och kan i ämne för ämne i vår unika bilaga presentera hur det faktiskt ser ut! Välkommen till Milos stora betygsbilaga! I alla år har ryktena gått. Dom ger för höga betyg, dom ger för låga! Vi tror på dessa rykten, färgas av dem och många känner till och med till dem innan de ens kommer upp till Äppelviksskolan. Men är de sanna? Bara löst prat säger vissa (lärare), ingen rök utan eld menar andra! Milo beslutade sig för att en gång för alla ta reda på hur det egentligen ser ut, så vi begärde ut förra årets betygsstatistik hos rektor Arne. Fakta alltså, inga rykten! Tjejerna alltid bättre Vi vill inledningsvis säga att vår analys kan vara felaktig och att vi bara tittar på förra årets betyg. Vi jämför alltså inte över någon längre tid, men ställer däremot aktuella siffrorna mot rykten som funnits länge, länge. Dessutom jämför vi ibland med andra skolor i området som borde vara likvärdiga med oss. I den eviga frågan huruvida tjejer favoriseras, har fördelar och får högre betyg vill vi redan nu säga att det är så det överlag ser ut i Sverige. Att de ligger något högre i betygssnittet när de går ut årskurs nio, alltså. Se resultaten som ett underlag för diskussion. Vi erbjuder härmed också vilken lärare som helst att fritt och ocensurerat få ge sin bild och bemöta eventuella påståenden som de tycker är felaktiga. Bild I ämnet bild är det stor skillnad på betygen mellan killar och tjejer. Kanske är tjejer mer intresserad av Känns mönstret igen? Låga betyg för killar och höga för tjejer? bild redan från tidig ålder? Lite konstigt är det dock eftersom andra skolor i närheten har bättre betyg i bild än vi. Milo kan inte riktigt se varför skillnaden behöver vara så pass stor. Engelska Engelskbetyget är väldigt högt i Äppelviken, hela 60 procent av niorna går ut med MVG i betyg. Detta troligen med all rätt då Äppelvikens elever Äppelviken har (för) låga betyg De flesta har betyg i sjutton ämnen och i valet till gymnasiet räknar man medlet på de 16 bästa ämnena. Man kan därigenom alltså strategivälja bort sitt sämsta ämne. För att få behörighet till gymnasiet behövs G i svenska, engelska och matematik men oftast behövs numera klart högre betyg än detta för att komma in på ”bra” gymnasium. Betygen man kan få är IG, G, VG och MVG. IG ger 0 poäng till gymna- siet, G 10 poäng, VG 15 poäng och MVG 20 poäng. För att räkna ut sina poäng så översätter man varje betyg till det siffervärde det motsvarar, plussar ihop dessa och får en totalsumma. Bland de bästa, ändå för lågt Maxbetyget är 32o poäng och snittet i Äppelviken ligger strax över 265 vilket är bland de högsta i hela Sverige. Snittet i hela Sverige ligger på 207 och snittet i Stockholm runt 220. Att Äppelviken har så höga betyg är självklart positivt. Ändå visar vissa undersökningar att det är svårare att få höga betyg här än på andra skolor. Senast i höstas publicerade Dagens Nyheter en undersökning där man pekade ut just Äppelviksskolan som en skola där lärarna sätter för låga betyg. Det visar sig framförallt genom att våra resultat på gymnasiet är mycket bättre jämfört med elever från andra skolor som kommer med samma betyg som vi. Nummer 24, VT10 Milo granskar betygen MILO 19 betygsättningen de olika ämnena ofta presterar väldigt bra på de nationella proven. Att vi är bra på engelska beror nog också på att stora delar av vårat samhälle är på engelska. Vi fördjupar oss mer naturligt i det här ämnet genom t.ex. amerikanska filmer, musik på engelska och datorspel (som för en gångs skull gett killarna ett försprång jämfört med tjejerna). Många hemsidor är också på engelska och dessutom reser vi i Äppelviken mycket utomlands. Engelska är ett världsspråk som vi har nytta av direkt. Det förstår vi elever och det syns i betygen. HK Som i nästan alla andra ämnen så har tjejerna bättre betyg än killarna här. Fördelningen i procent är dock anmärkningsvärd! 63 % av tjejerna gick ut nian med MVG förra året, men bara 7 % av killarna! Att tjejerna är mer intresserade av hemkunskapen kan nog alla hålla med om men ojämlikheten i betygssättningen får oss att undra vad det beror på? Det känns på något sätt också lite gammaldags, att tjejer är bäst i köket… Vad beror det egentligen på och finns det något HK:n och skolan kan göra för att ändra det? Idrott Idrott är faktiskt det ämnet som Äppelviksskolans elever har lägst betyg i. Det är endast 20 % totalt som når betyget MVG i årskurs nio. Idrott är också det enda ämnet där killar har bättre betyg än tjejer, även om skillnaden inte är så stor. Jämför man Äppelvikens antal MVG med Abrahamsbergsskolan som vi tycker är ett likvärdigt exempel, så är skillnaden stor. Matematik Matte är ett av de tre kärnämnena och därför har man nationella prov där. Även matte är ett ämne där tjejer har bättre betyg än killarna. Ibland höjs matematikbetyg efter nationella proven, eftersom de i regel är lättare än matematiklärarnas kluringar. Matematiken är nu viktigare än någonsin då dess betydelse har ökat i gymnasiet med meritpoängen. Moderna språk, elevens val När man går i sjuan så får man välja sitt elevens val. Där kan man till exempel skriva i Milo eller hålla på lite extra med syslöjd. För dig som gillar språk (eller bara vill välja bort ett extra betyg) så är det bra att välja ett C-språk. Många gör detta helt av betygsskäl och det verkar vara en strategi som fungerar. Hela 86,7 % av förra årets nior fick nämligen MVG i sitt C-språk. Moderna språk, språkval Spanska, Tyska eller Franska är valen du kan göra här. I språk är det stor skillnad mellan killar och tjejer. Tjejerna har ett stort övertag i antal procent MVG, nämligen 57 % mot killarnas 24 %. En ”känd lärare” på skolan har faktiskt själv gett sig på ett försök till analys Musiken ligger rätt jämnt mellan killar och tjejer i betyg. här genom att förklara ojämlikheten i betygen med att tjejerna är mer fokuserade och lägger in sin själ i studierna på ett annat sätt. Många elever uppfattar generellt språkvalet som ett tufft och krävande ämne, Kanske är det därför det inte har de högsta betygen. Musik Musik är ett av de ämnen där vi har högst betyg. Hela 53 % (totalt) går ut med MVG. Även här har tjejerna bättre betyg, något som förvånar oss på Milo lite. Det känns som att det ofta Fortsättning på nästa sida Intervju med en elev Vilket ämne tycker du minst om i skolan? - HK. Är det beroende på ditt betyg där? - Ja, det är det! Kan du förklara hur du menar då? - Jag fick veta att mitt slutbetyg stod och vägde. Jag var jättenära MVG men fick ändå bara VG. Vilket ämne gillar du mest? - NO. - Är det beroende på ditt betyg där? Ja och att man får tända eld på saker! - Har du någon åsikt om vilka lärare på skolan som sätter mest orättvisa betyg? Absolut, det vet alla. Som tur är har jag ingen av dem. - Vad tycker om betyg? Jag tycker att vägande slutbetyg inte ska få finnas! Gränsfallen! Antingen har man ett betyg eller inte. En mer flerskalig betygsskala vore bra! - Har du några övriga åsikter kring betyg som du vill lägga till? Ja, sluta favorisera tjejer! Man tänker inte med könet! MILO 20 … fortsättning från förra sidan är killarna som spelar i band och för det mesta när man hör någon som kan spela gitarr i korridorerna så är det en kille. Musik är annars ett rätt lugnt ämne som inte är så strikt. Man gör själv lite vad man vill, var man vill på sina lektioner. Bara man är kapabel att redovisa det sedan. NO I samlingsämnet NO ingår biologi, kemi och fysik. Betygen i dessa olika ämnen ligger rätt nära varandra. Biologi är det ämnet där man har högst betyg och efter lite undersökningar så har vi fått indikationer på att biologin uppfattas som lättast. I ämnet kemi och fysik så ligger antalet MVG exakt lika. Att Biologi ligger högst kan också bero på att förra årets nationella prov var i biologi och gjorde att en del kanske höjde sig just därför. Det är däremot stor skillnad (som vanligt) mellan killar och tjejer. Bland flickorna hade uppemot 75 % MVG medan bara en tredjedel av killarna uppnådde samma betyg. Kemi är också ett av de tre ämnen där flest elever på skolan fick IG, det vill säga misslyckades helt. MVG-procenten ligger runt 50, vilket visar att vi är bra på ämnena! Slöjd De föregående åren har framförallt träslöjdsbetygen varit relativt låga. Även som helhet sett är slöjdbetygen låga på skolan. 46,6 procent av flickorna i nian nådde förra året MVG i slöjdämnena men bara 25,6 procent av killarna. I år har vi sett ett byte av lärare i träslöjden och hon har satt en ny prägel på ämnet. Återstår är att se om det också visar sig i betygen till sommaren. Milo granskar betygen Nummer 24, VT10 SO SO är samlingsämnet för religion, geografi, historia och samhällskunskap. Till en början såg betygssättningen jämn och rätt bra ut, ända tills vi gjorde en märklig upptäckt. I alla SO-ämnen går mellan 40 och 50% av eleverna ut med högsta betyg. Men i historia visade det sig helt oväntat bara vara 27,1 procent som nådde MVG! Milos erfarenhet är tvärt om att vi elever oftast brukar ha bra betyg i historia just i nian. Då läser man om andra världskriget, vilket brukar intressera många! En SO-lärare kommenterar den märkliga statistiken kort och gott genom följande kommentar: - Den måste vara fel! Även läraren tyckte siffran var både konstig och orimlig. Att statistiken inte skulle stämma känns inte speciellt troligt då den kommer från skolverket, men det är ju trots allt lärarna som vet bäst. Eller hur… Svenska I ämnet svenska nådde 40 procent av förra årets tjejer i nian MVG och 25,6 procent av killarna. Betygen kan kännas lite låga, särskilt för killarna, men de flesta av oss vet att man får slita för sitt betyg här. Vi ska ju trots allt vara en av de bästa skolorna i Stockholm, men efter vad vi nu sett så är det flera andra skolor i Stockholm som ligger längre ner på poängrankingen men som når högre betyg i svenska än vi. Är vi alltså speciellt dåliga i svenska på Äppelviksskolan? Tydligen pratar vi bättre engelska än vårt modersmål, sett till betygen (se föregående sida). Teknik Då kommer vi till det ämne som väckt mest uppmärksamhet på Milos redaktion. Där hittar vi en betygsfördelning som nog är rätt unik! Andelen killar som nådde högsta betyg är hög, Tekniken har höga betyg. men inte chockande hög: 52,4 % nådde MVG. Att det inte blev fler berodde enligt teknikläraren på att det är rätt många killar som inte dyker upp på lektionerna. Av tjejerna däremot så nådde hela 95,9 procent MVG i betyg! Resten fick VG. Inte en enda tjej i Äppelviksskolan gick alltså ut med G eller sämre i betyg. Frågan vi måste ställa oss är om det faktiskt är så att tjejerna på skolan är mer tekniska än killarna? Ser vi till alla andra ämnen är de ju bättre än killarna (utom i gympan), så varför inte här också? Vi har förstås sökt upp betygsättande tekniklärare för en kommentar och han menade att huvudanledningen till de höga resultaten är att tjejer oftast är mer engagerade, jobbar flitigare och därför når högre betyg än killarna. En annan förklaring från var att det finns för få betygssteg för att kunna sätta betyg som alla blir nöjda med. SLUTSATSER och kön också in? Bäst verkar man lyckas om man parallellt med sin kunskap håller sig väl med läraren genom att vara trevlig, sköta sig och visa intresse. Vissa kallar det att smöra. När man kommer till årskurs åtta får man betyg och de finns sedan kvar resten av skollivet. Man behöver efter det alltid anpassa allt man gör till sina betyg. Betygen blir också viktigare och viktigare hela tiden, vilket gör dem till en sorts stegrande spiral där man till slut gör ”allt” för att undvika dåliga resultat. Att betygen ofta är kontroversiella är tydligt, det är ofta debatt kring dem och hur de sätts. Många blir sura för sina ”för låga” betyg (enligt deras egna tankar). Vanligt är nog att man tror sig själv vara bättre än man kanske är och därför blir besvikelsen också större vid misslyckanden. Men visst är det konstigt att det kan skilja så mycket mellan vissa ämnen när det ändå är samma elever det handlar om? Är det verkligen rimligt? Är tjejer verkligen så mycket bättre än killar? Är betygen bara beroende av kunskaper i ämnena eller väger andra faktorer som beteende, utseende Betygen ÄR orättvisa Ingen kan förneka att det finns orättvisor i betygsättningen! Alla lärare bedömer inte utifrån lika grunder. Alla elever blir inte rättvist bedömda! Favorisering förekommer, även om den inte alltid är syns och är tydlig. Betyget har med lärarens personlighet att göra. Detta vet alla, men det är svårt att bevisa och i ärlighetens namn nog inte så väldigt vanligt förekommande. De allra flesta lärare gör nog vad de tycker är rätt och riktigt och bedömer överlag både bra och rättvist. Däremot skulle nog många tjäna på att diskutera det här och bli bättre på att lyssna på kritik. Inte bara att slå den ifrån sig. Douglas Essehorn Oscar Wennborg MILO 21 Nummer 24, VT10 Raggningsrepliker Det kinesiska tecknet för kärlek. Har du spanat in någon länge i korridoren, men vet inte riktigt vad du ska säga? Här kommer några smarta tips. Fler än någonsin vågar nu visa sin kärlek öppet på skolan. Love is in the air Nu när våren är här kommer vårkänslorna och med dem kärleken. Här i Äppelviken märks det tydligt i korridorer, matsal och pelarhall. I år har det slagit till rejält! Det verkar vara fler par än någonsin som har träffats av Arnes (Amors) pilar. Och inte bryr vi oss om att dölja våra känslor längre, det hånglas fritt och öppet, överallt i skolan. Ingen offentlig plats är säker längre, det gamla ”hemliga” hångelstället utanför idrotten står tomt. Åke har tvingast ta till drastiska åtgärder: - Inga hånglande nior utanför kiosken. Ni skrämmer bort sexorna! Man måste kramas Enligt Wikipedia är kärlek en känsla som präglas av stark ömhet och tillgivenhet. En fyraåring sa nyligen om kärlek: - Det känns som hjärtat åker upp i halsen. Kan vi definiera kärlek? Troligen inte, men en sak kan vi vara säkra på, alla mår bra av att vara älskade och det är inget vi borde behöva dölja. Med känslorna kommer närhetsberoendet och vi klarar oss inte länge utan att kramas. Och tur är väl det, eftersom om man inte kramas så blir man sinnessjuk. Lärarnas åsikter Vad anser då våra lärare om kärlek vid ung ålder? De är överrens om att det är jättespännande och jätteviktigt att ha känslor tidigt. Det är en del av utvecklingen. Det finns fler öppna par nu än tidigare år, men 91:orna toppar fortfarande statistiken. Hur länge håller då våra förhållanden? Får vi tro våra lärare så räcker kärleken kanske inte så länge, ungefär ett år eller tills det kommer en ny period in i våra liv. Vissa är mer optimistiska och tror att även ett tidigt förhållande kan räcka livet ut. Andra menar att det inte finns en chans i världen! Vi får väl se. Anna Röhss Kristina Svedberg 1. Snygga skosnören! Ska vi hångla? 2. Jag har tappat mitt mobilnummer, kan jag få dit? 3. Tre ord räcker: Du Är Läcker! 4. Om kärlek vore en tid, skulle du få en evighet. 5. Jag begär inte att du ska falla för mig, men du kan väl snubbla lite i alla fall? 6. Tjenare kexet, står du här och smular? 7. Din farsa måste vara en tjuv som har stulit himlens alla stjärnor och satt dem i dina ögon. 8. Om det hade varit kriminellt att vara snygg hade du fått livstid. 9. Min farsa är rik, vill du hänga med mig hem? Vill du höja ditt betyg kan du ju alltid ge lärarna en komplimang på samma tema. Visa kallar det smör, andra kallar det smart. Tips: - Dina ögon är som två perfekt rundade pingisrack (Inger Mann). - Snygg ryggsäck, den är som en del av dig (Anders Berman). - I love grammar, don’t you? (Karin Högberg). Anna Röhss Kristina Svedberg MILO 22 Nummer 24, VT10 Kärlekspar Sigge och Nisse Jenny och Jesper Leo och Hedvig Nisse och Sigge är det paret bland eleverna i skolan som har varit ihop längst. De blev tillsammans 6 januari 2009 och har alltså varit ihop längre än vissa lärare har jobbat här. Allt började när Nisse kom till klassen och på klassresan i åttan började det slå gnistor mellan dem. Sigge tycker att Nisse har så många bra sidor och det Nisse gillar mest med Sigge att hon är så omtänksam. Båda gillar musik och som många andra par har de sin egen låt: nämligen Fix You med Coldplay. Den passar väldigt bra eftersom Nisse spelar i skolans band. Och vem tycker inte att gitarrister är heta? Ett av lågprofilparen bland lärarna i skolan är Jesper och Jenny. Det är inte så många elever som har märkt av dessa turturduvor, kanske för att de har olika klasser. De har känt varandra länge men blev ett par först för cirka sex år sedan och flyttade nästan direkt, i augusti 2004, till Afrika ihop. I april två år senare förlovade de sig och idag har de tillsammans barnen Åke 3,5 år och Sigge 2,5. Det Jenny gillar extra mycket hos Jesper är att ”han är glad och positiv, han har driv, är intelligent och så är han snygg.” Det Jesper gillar mest hos Jenny är att hon också ”alltid är glad och positiv, och att hon ”lätt är den snyggaste lärarinnan på skolan.” Den plats som betyder mest för paret är Moçambique. Det var där de bodde under åren som de var borta från skolan. 95:ornas bidrag till kärleken på skolan är Leo och Hedvig. Turturduvorna blev ihop ganska nyligen, 20 februari 2010. Man ser dem ofta tillsammans i skolan. Även Leo och Hedvig går i samma klass och har känt varandra länge. Det var när de började umgås mer som känslorna plötsligt dök upp. Leo gillar att ”det går att vara avslappnad med Hedvig. Hon är lätt att prata med.” Hedvig gillar ”Leos magrutor och att han är speciell på ett bra sätt. Vi är rätt olika och det gör förhållandet mer spännande”. Paret har ingen speciell sak, vilket inte är så konstigt eftersom att de inte har varit ihop så länge. Folk frågar dem hela tiden, men de anser att det är inte är ett måste i ett förhållande. Milos kommentar Visst är det lättare att bli ihop om du går i samma klass som ditt span. Många verkar bli ihop i slutet av grundskolan, men vi rekommenderar ändå att våga ta steget lite tidigare som Nisse och Sigge har gjort. Då får ni längre tid tillsammans. Milos kommentar Att hitta någon annan som är lika glad som du själv är ett plus, då kan ni skratta tillsammans. Jobbar ni ihop får ni också träffa varandra hela dagarna, vilket kanske inte bara är en fördel. Milos kommentar Det som är bra med att bli ihop med ditt span redan i åttan är att ni har hela två år tillsammans i samma skola innan ni slutar. Det negativa är förstås om ni gör slut, då kan det vara en spänt mellan er en längre tid. Då är det kanske inte så kul att gå i samma klass. MILO 23 Nummer 24, VT10 på skolan Amanda och Fredrik Carina och Arne Oskar och Sanna Att Fredrik och Amanda är ihop tror vi inte någon har missat. De sitter ofta tätt hopslingrade under raster, överallt i skolan. De blev ihop den 11 december förra året och har inte kunnat vara ifrån varandra mer än en vecka sen dess. De lärde känna varandra via kompisar i skolan och intresse uppstod direkt. Amanda gillar Fredrik för att ”han får mig att skratta och han låter mig vara den jag är. Plus att han har vackra ögon.” Fredrik föll för ”hela hennes personlighet. Hela Amanda är bara perfekt.” De har också en egen låt— Boulevard of Broken Dreams av Green Day. Det var den första låten som de lyssnade på tillsammans. Milos reportrar lyckas fånga vår kära rektor just som han är i färd med att avsluta en påse grillchips. Arne och Carina träffades redan på 1980-talet i Linköping, där de båda pluggade till lärare. När de 1987 hade pluggat klart blev de ihop och har varit det sen dess. De flyttade ihop i slutet av 80-talet, i Linköping och gifte sig den 14 maj 1994. Tillsammans har de fyra barn; Isabell 17, William 15, Alice 11 och Leon 8. Det Arne gillar mest hos Carina är ”så mycket. Hon är ärlig, spontan och en schyst morsa.” Carina gillar att Arne är ”ärlig, har nära till känslor och har vackra ögon. - Han är det ”goda” och har en fin människosyn! Arne och Carina gillar att lyssna på the Beatles och George Harrison. Den enda plats de har ihop är platsen där de träffades, Bobergsgatan 12 i Linköping. De vältränade paret Oskar och Sanna har varit ihop sedan 7 september 2009, alltså nästan hela nian. De träffades i skolan och första gången Sanna verkligen lade märke till Oskar var när han kom in på en av hennes NO-lektioner. Oskar lade märke till Sanna i trappan ner till 0-korridoren. De gillar allt hos varandra men kan inte riktigt peka ut något speciellt. De har inte en egen låt, men de äter ofta Twister-glass. Så Twisterglassen har fått en speciell plats i deras hjärtan. Milos kommentar Att träffa sin pojkvän/flickvän via kompisar är ett utmärkt sätt att bli ihop. Ni slipper problemet att välja mellan partner eller kompisar. Så leta bland dina vänner så kan du hitta kärleken. Milos kommentar Det är lätt att falla för folk med dialekt. I ett förhållande gäller det att vara ärlig, då kan det hålla länge. Milos kommentar Gör du som Oskar och Sanna får du spendera hela sista året med din pojk-/flickvän, något att rekommendera under den sista hektiska tiden med nationella prov. Att spana på någon direkt när skolan startar efter sommarn är också ett hett tips, med tanke på att snyggingarna fortfarande är solbrända, fräscha och lättklädda. Anna Röhss Kristina Svedberg MILO 24 Nummer 24, VT10 Ett av skolans teamboards, oanvänd för det mesta men man behöver bara slå på den för att förstå potentialen! Sånt här vill Äppelviksskolans elever se mer av. Skitcool teknologi som ingen använder Har ni också sett whiteboardtavlorna med de balla projektorerna som finns i vissa klassrum? Det här läsåret har skolan satsat pengar på Teamboards, dyr teknologi som i dagsläget används av mycket få personer. De nya teamboarden i skolan är både dyra och förhoppningsvis effektiva. Ett dilemma är dock att de flesta lärarna inte vet hur dom fungerar. Skolan har köpt in totalt fyra teamboards som alltså står helt redo, men knappt används i dagsläget. Ändå funderar man på att köpa ännu fler till nästa år. Många frågetecken Inte nog med att få lärare på skolan kan använda teamboarden, det visade sig när Milo frågade runt att de flesta faktiskt inte heller visste om att de var inkopplade och fungerade ihop med datorn som står i samma klassrum. Vi har också pratat med några som använt den nya teknologin, men dom tar snarare fram dess brister så här i början än alla fördelar. Till exempel är de svåra att skriva på. Man tar lätt fel och använder whiteboardpennor på dem, men det fäster dåligt och är mycket svåra att sudda på. Man kan inte heller använda magneter, då tror tavlan att det är ett finger som trycker på den och det gör i sin tur att man inte kan röra musen. En lärarlön styck Däremot fungerar förberedda PowerPoint presentationer fungerar riktigt bra. Det är även kul att kunna visa bilder lätt i klassrummet, eller varför inte lyssna på Spotify i högtalarna som faktiskt har riktigt bra tryck. Skolans Budget ligger på ca 37, 25 miljoner per år, varav hela 29 miljoner går till skolans personal. Snittar vi på alla anställda borde det innebära en genomsnittlig lön på 35 000 kronor per anställd och månad, vilket bara är snäppet högre än vad en Teamboards kostar. Dom ligger nämligen på ungefär 30 000 kronor styck. Just nu använder skolan alltså fyra teamboards för totalt 120 000 kronor som om det vore vanliga whiteboards som bara kostar runt 5000 till 7000 kronor styck. Teknik på kredit Det mest anmärkningsvärda är väl den gamla vanliga visan; lärarna säger ju hela tiden att dom inte kan ge ut nya mappar eller pennor för att skolan har för lite pengar. Men det kanske mest är per automatik och tradition? Lärare menar att skolan har för lite pengar och kan man inte köpa mappar, hur har man då råd med dyr teknologi? Svaret är enkelt: vi har fått teamboarden på en sorts kredit. Vi har ett avtalet som går ut på att skolan betalar först när allt är installerat och fungerar i stort sett perfekt. Det anser Milo är bra och ansvarstagande, eftersom vi tror att det kommer ta tid innan allt fungerar som det ska. Men vi tror också att när de väl fungerar så kommer det att göra lektionerna både roligare och mer lärorika. För faktum är att det faktiskt är rätt roligt att man satsar på lite teknik och framtid— områden som ligger mer i linje med övriga samhällets utveckling. Eric Olofsson Fredrik Eelde Koivisto MILO 25 Nummer 24, VT10 Vad gör dom om 30 år Stureplansfekke! Ja, ni känner säkert igen Therese på bilden här, lite som vi är vana att se henne... ... men om 30 år är det inte lika kul. Då är festen över. Känner ni igen denna söta partypingla? Man hittar henne både på klubbar, Internet och i skolans klassrum. Hon är tydligen lika vild och craaaazy utanför Äppelvikens väggar, åtminstone om vi får tro fotona på hennes Facebook! Inte konstigt att männen fäller blickar efter henne i korridorerna och busvisslar lite då och då (kolla bara in killen i bakgrunde på bilden ovan), troligen vardagsmat för vår glada göteborgare. Easy Breesy, liksom! Therese år 2040 Vardagen är grå men Therese försöker piffa upp den med de antika diamantörhängena och Dolce and Gabbanasolglasögonen. Hon har lagt lärarjobbet på hyllan och flyttat ner till Göteborg där hon bor tillsammans med sin man och häst som heter Ragnar (hästen alltså). Trots alla visslande erbjudan- Ragnar: Snel hest. den på stan slog hon till på en gammal kollega. Therese har dock inte glömt sitt förflutna, utan hänger ofta utanför klubbar på Avenyn där hon sorgset tittar in genom fönstren och drömmer sig tillbaka till den tid som var. Ellen Wallin Amanda Meyerson Ulrika Lagerqvist MILO 26 Nummer 24, VT10 Matilda, svensk Visste du att Matilda Lundin i 9E är bäst i Sverige i NO? Hon har tävlat för Äppelviksskolan i Svenska Landslaget mot 21 andra europeiska länder. Det slutade med en tredjeplats och europeisk bronsmedalj! Det är flera som menar att hon är bättre än skolans NO-lärare. European Union Science Olympiad, EUSO är en internationell NO-tävling för elever som går i högstadiet och är under 16 år. Eleverna tävlar mot varandra i lag om tre personer. I år hölls den åttonde Europeiska finalen i Göteborg med Sverige som värdland och i det svenska laget deltog alltså Matilda Lundin från Äppelviksskolan. Hälften rätt är bra! Allt började en vanlig torsdag i sal 61. Intresserade niondeklassare hade samlats för att svara på 20 naturvetenskapliga frågor, allt från hur man kan skyddar sig från svininfluensan till hur man tror att åldrandet påverkas av enzymet telomeras. NO-läraren Carina Andersson som höll i provet inledde med att säga att om man hade rätt på hälften av frågorna så var man riktigt bra. Skolans tre bästa resultat skickades in till EUSO och i ett pressmeddelande den 30 november meddelade att Matilda Lundin och Fredrik Jöneby (9D) var med bland de 25 finalisterna. - Efter att ha gjort provet trodde jag ärligt talat inte att jag hade en chans! Det var mycket svårare än jag hade förväntat mig, så när jag fick reda på att jag skulle vara med i Sverigefinalen tyckte jag så klart att det var jättekul! Jag såg på det som en chans att få en rolig dag tillsammans med nya människor som jag hade något gemensamt med, berättar Matilda. Byggde vågkraftverk I februari samlades finalisterna på Tekniska museet i Stockholm. Där delades de in i grupper om tre personer. Mitt på dagen bytte de lag, så de fick träna på att samarbeta med olika personer. De fick göra flera olika uppdrag, bland annat bygga en modell av något som kan hjälpa till med energiförsörjningen i framtiden och något som är bra för miljön. - Min grupp byggde ett vågkraftverk, berättar Matilda. De fick också försöka fundera ut ett användningsområde för ett superabsorberande pulver, en fråga som varit med flera år i rad. - Efteråt var jag jätteglad över att jag hade fått chansen att vara med, men jag hade inte räknat med att gå vidare till Europafinalen. Men det gjorde hon! I slutet av februari fick Matilda reda på att hon var en av deltagarna som skulle representera Sverige i Göteborg. - Det var helt otroligt! Jag trodde knappt att det var sant! Så jag var såklart superglad. Tränade i Norrland Men innan dess skulle de bli träningsläger en hel vecka i Norrland. Innan lägrets fick deltagarna i uppgift att läsa på om stökiometri och lära sig använda måttenheten mol och mäta koncentration MILO 27 Nummer 24, VT10 i molar. Det finns så mycket inom NO så varje år får de deltagande länderna ledtrådar om inriktning på testerna. Träningslägret i Umeå var obligatoriskt och där finslipade de sina kunskaper samtidigt som de svetsades ihop som team. Hela dagarna hade de olika lektioner som leddes av professorer på Umeås universitet. Där fick de öva stökiometri, titrering, mikroskopering och andra sätt att ta reda på vad ett okänt ämne består av. - Vi fick också genmanipulera små träd. Det var jättehäftigt, berättar Matilda. - De andra svenska deltagarna var helsköna och Matilda supertrivdes med dem. Just stämningen kompisarna emellan var det som nästan var roligast av altihopa. Efter träningslägret var Matilda lite orolig inför själva tävlingen. - Det vi övade på träningslägret var så avancerat att jag kände mig som en total nybörjare. Matilda och Vladimir öva stökiometri, titrering och mikroskopering samt tar reda på hur mycket hemoglobin deras blod innehåller. mästare i NO Löste ett mord Den veckolånga finalen startade måndagen den 12 april med bland annat invigningsceremoni, officiell lunch och besök på Universeum. Deltagare från de 21 länder anlände redan på söndagen. Varje land hade två deltagande lag med tre elever, total 126 tävlande. Alla lag hade också två mentorer och ibland en och annan åskådare med. Tävlingen bestod av två olika teman. Det första testet gick ut på att deltagarna skulle undersöka vattens egenskaper på olika sätt. Till exempel skulle de ta reda på vilket av två prover som innehöll mest etanol. Det löste Matilda genom att mäta ytspänningen. De skulle också ta reda på kondensationstemperatur, viskositet och hårdhet. Det andra temat var en mordgå- ta där deltagarna genom massor av olika experiment skulle hitta mördaren. Skadad av frisbeegolf Runt om tävlingen gjorde de massa roliga saker som var kopplade till NO. De besökte bland annat Astra Zeneca, lyssnade på föreläsningar på Universeum och besökte ett så kallat renrum. - Vi åkte också på guidad tur i Göteborg, spelade frisbeegolf, åkte ut med en skärgårdsbåt med liveband och mycket mer. Det var under frisbeegolfen som Matilda skadade armen och var tvungen att genomföra hela första tävlingen i gips! Matilda tyckte att finalen var helt fantastisk och kan knappt beskriva upplevelsen. - Det var förmodligen den bästa veckan i mitt liv, hit- Hela det svenska teamet ihop med en professor. tills. Jag fick jättemånga nya kompisar från alla olika länder och jag har fortfarande kontakt med de flesta av dem! Vinnare blev till slut Tjeckien och det svenska laget hamnade på bronsplats. Som avslutning vill Matil- da säga till alla som går i åttan nu och är intresserade av NO, att göra provet när det kommer nästa år. Vem vet, det kanske blir du som får åka till EUSO finalen i Prag nästa år? Anna Rhöss MILO 28 Nummer 24, VT10 WOS rockar Flera lärare: bästa rock- WOS består av Axel Eklind, Basse Veijalainen, Calle Josefson Ludde Landberg och Nils Norström! De är vårt skolband, de har uppträtt på avslutningar och lämnat skaror av skrikande fans efter sig. De är coola, originella, en frisk fläkt i musikvärlden och enligt många det bästa band vår skola någonsin haft. De är Wall Of Sound. Milo har så klart sett till att få en intervju med idolerna. Bandet består av Kalle, Basse, Ludde, Axel och Nisse. Från att ha varit relativt okända namn på skolan har de praktiskt taget gått till att bli kändisar över en natt. De har varit ett band i ungefär ett och ett halvt år, men har redan skapat sig ett välkänt namn och det finns väl ingen sann äppelvikare som inte vet vilka de är idag? Det hela började som ett projekt i musiken, killarna tyckte att det var roligt och ville spela mer tillsammans. När de sedan fick sin första spelning vid skolavslutningen 2009 köpte de ett trumset och det blev äntligen på riktigt. Vägen till framgång hade börjat! Musikerlivet Sedan dess har bandet legat i. De har skrivit mer än 20 låtar ihop och blir till och med inhyrda ibland för att spela på olika tillställningar och fester. Hittills har de fått fem riktiga spelningar på denna korta tid, vilket gör att dom mer eller mindre redan är professionella! Som ett väletablerat rockband har de också varit med om mycket spännande saker som hör musikerlivet till. Snabbfakta WOS Musikstil: Indierock Bandmedlemmar: Nisse Norström - Sång/ Gitarr Calle Josefson - Trummor Basse Veijalainen- Lead gitarr Ludde Landberg - Piano Axel Eklind - Sång/Gitarr Basen vandrar runt lite... Influenser Oasis, The Beatles, Kasabian , Arctic Monkeys, Nirvana, The Libertines, The Kooks, The Verve, The Stone Roses, The Rolling Stones, Carolina Liar, The Who, The Jam, Pink Floyd, David Bowie, Dire Straits, Suede, The Smiths Låtar top 5: Blurr – Axel Eklind, What now? – Basse Veijalainen. Shine – Nisse Norström. The rain – Ludde Landberg. Pack Your Bags – Axel E. Varför ”Wall of sound”? Wall of sound är en ljudteknisk term som innebär att pop- och rockmusik ska spelas med stora orkestrar som skapar en massiv ljudvägg där instrumenteringen är lika viktig som sången. Hur länge har de spelat sina instrument? Nisse: ca 1 ½ år, Ludde: 4-5 år, Basse: ca 5 år, Axel: 5 år, Calle: 4 år. Hemsida: http://www.myspace.com/ wallofsoundd MILO 29 Nummer 24, VT10 Äppelviken bandet i skolans historia! En gång hade de en spelning på ett tandläkarparty. Festen hade pågått ett tag, de partysugna tandläkarna hade fått i sig några glas och började bli lite dragna. Då kom det fram en gubbe med linne, rosa byxor och världens gällivarehäng och började dansa loss precis framför killarna så de fick svårt att koncentrera sig. Men det är smällar man får ta när man lirar i ett band! Flera förebilder Wall Of Sound har flera band som förebilder. Axel gillar mest ett brittiskt band som heter Stone Roses och Luddes förebild är Richard Wright i Pink Floyd. Bandets gemensamma stora inspiration är dock Oasis. - De gör bra musik som passar oss och vår smak, säger ”WOS” om sina stora idoler. Bandmedlemmarna får inspiration till sin musik från många olika saker. Bland annat förebildsbandet Oasis förstås, men även andra saker i livet och vardagen. De kan bli inspirerade av kärleken, ett träd eller vad som helst. Kanske blir de inspirerade av Wall of Sound stämmer instrumenten inför en jam-session. sina fans i Äppelviken? Konsert och demo Vad kommer då hända i framtiden? Vad har de för planer? De låter sig hur som helst inte svepas iväg med den våg av framgång de har skapat, utan är fortfarande samma jordnära killar som de var innan kändisskapet. - Vi tänker fortsätta spela tillsammans efter Äppelviken, men vi vill liksom inte bli något stort pojkband. Vi har inga planer på att släppa en skiva än så länge i alla fall, men det är inte omöjligt att vi gör en demo snart. Okej, inga jorden runtturnéer eller album, men deras största konsert körde dom i början av maj i skolans matsal med en show större än de man haft tidigare Hur som helst—alla ni som går i Äppelviken, troligen kommer ni om några år kunna säga: - Jag var med när det började! Dom gick i min skola! Så se till att få er autograf innan killarna försvinner i juni! Alexandra Gutestam MILO 30 Nummer 24, VT10 Så trimmar du vårmoppen ”Vårtider är moppetider” Det är förstås Churchills gamla bevingade citat, men lika aktuellt idag som under andra världskriget. Nu när snön smält och våren är här kommer självklart mopparna fram. Här följer sidan med allt du behöver veta om skolans mopeder! Ludvig Landbergs Solex pande ljud längs Brommas gator, med flaggan stolt vajandes i vinden. Vi snackar fransktillverkad 30-moppe (23 km/h) från 2001, oputsad, begagnad, högljudd, långsam och faktiskt inte mycket för världen. Men hur skulle vi känna oss utan denna otrimmade klenod som tillskott på Äppelvikens mopedparkering? Vi kan i alla fall lugnt säga att detta är en rishög med stark karaktär. På gott och ont. Jesper (Müller) Forss PGO (dödsmoppen) Moppedoktor Müller tar en titt under kjolen. Denna lilla röda fransman har gjort stort intryck på oss. Den är smidig, häftigt gammal, uthållig och lätt. En gammal retromoppe helt enkelt. En graciös 70talare som med sin klarröda färg och frontmonterade motor sticker ut från mängden och ger ett alldeles underbart intryck! Kanske den coolaste moppen på skolan rent av? Ludvig Gutestams Peugeot Fox Detta välkända vråltrimmade monster känns även det igen på flera mils avstånd. Inte på grund av Jespers höga, gälla, orädda skrik från 120-plusarn, utan mer från det brutala skriet när avgaserna pressas ur trimröret. Denna snabba PGO big-max från 2004 är av den sort man sällan ser på gatorna. Ja, vi kan nog med säkerhet påstå att denna helvetesmoped från djupaste Taiwan är den snabbaste mopeden i hela Bromma. Kanske hela Stockholm? Müller tipsar! Du hör den på mils avstånd. Hur många gånger har vi inte hört den åka förbi med sitt ”SCHUUUuuUUU!!” Skra- Bosse Bildoktor, släng dig i väggen! Här är det stormeckarn Müller som levererar de bästa moppetipsen om allt från trimning till… ja, trimning! Milo (M): Om man ska trimma en moppe för första gången, vad ska man göra? Jesper (J): Ta bort Vringen! M: Om man har en cross? J: Ta ur avgaspluggen! M: Min moppe går bara i 60 efter V-ringen, jag vill ha mer! A: För skotrar: Ta ur båda pluggarna i avgasröret. Annars borra upp munstyckena till förgasaren, spänn fjädern till flottören och köp tyngre variatorvikter, avgasrör, sportluftfilter, större förgasare, större cylinder, porta cylindern, racingrem, racingkopping, boostbottle (NOS), tändspole och tändstift. Glöm inte heller att ta bort strypningen i CDI-boxen! B: För crossar: Dreva om! Köp en större förgasare, cylinder, avgasrör, sportluftfilter, racingkoppling, boostbottle, tändstift och tändspole. Porta cylindern och spänn fjädern till flottören. Dödsmoppens meritlista: Flytt från farbror blå två gånger. En gång med passagerare. Åkt upp för Ålstens pulkabacke. Kört om en Mercedes i 100 km/h (på trottoaren). Snabbaste mopparna 1. Müllers 122+km/h 2. Victors 93km/h 3. Jockes 89km/h 4. Wennes 81km/h 5. Bruunes75km/h 23.Ludvigs 23 km/h Sebastian Ljung Ludvig Gutestam Tom Sigfridsson MILO 31 Nummer 24, VT10 Sant eller falskt Jag mötte Lassie Spalten för konstiga möten med kändisar 3. Att en av skolans städare är en före detta Eritreansk soldat? 4. Att Anders Bergman (Skalman) suttit i Vietnametiskt häkte efter ett slagsmål? 5. Att Ulla-Britt tappat bort sin bil på parkeringen? 6. Att Sten Grälls har jobbat som under cover-polis? 7. Att Sten Grälls har slagit ner två nynazister på tunnelbanan under 80-talet? 8. Att Jesper Stridbeck sett en Varg utanför McDonalds på Götgatan? 9. Att Sten Grälls mött en hel flock med vargar i Lilljanskogen? 10. Att Frau Koltay smashat en vattenballong i en elevs huvud på en lektion? 11. Att tjejer favoriseras i Fråga 13. Att skolan har flest berusade elever på helgerna i hela Bromma? 2 14. Att skolan har minst antal elever som går ur skolan med betyget IG i ett eller flera ämnen? 15. Att skolan har flest trimmade mopeder i hela Stockholm? 16. Att 93% av skolans elever någon gång prövat på att röka? 17. Att elever från skolan köper varor på Smelivs för mer än 1 miljon kr/år. 18. Att skolan fick ett hotbrev från Nationalsocialistisk front den 4 december 1997? 19. Att skolans nyinköpta datorer kostade staten 550 000kr? 20. Att Rolle som ung snodde en traktor och välte med den? Facit 2. Att NO-läraren Jonas höll på att omkomma i en dykningsolycka i Turkiet? Tipsrad 12. Att skolan har haft sju fall av matförgiftning på tre veckors tid? 10. Sant 11. Falskt 12. Falskt 13. Sant 14. Sant 15. Falskt 16. Sant 17. Sant 18. Falskt 19. Sant 20. Sant. 1. Att ca 50% av sjuorna är rädda för de nya sexorna? hemkunskapen? 1. Falskt 2. Sant 3. Sant 4. Sant 5. Sant 6. Falskt 7. Falskt 8. Sant 9. Falskt Skolan och dess personal är inblandade i en hel del mer saker än vi uppenbarligen känner till. I följande påstående ska du svara på om du tror att det är sant eller inte att våra lärare och elever gjort alla de dumma saker som beskrivs nedan. Sant Falskt 1 3 ”Jag mötte Lassie” är ett uttryck som används när folk skryter om sina möten med kändisar. Oftast är har mötet ägt rum i tredje hand, typ ”Min kompis pappas bror var med om… ”. Här drar eleverna sina egna berättelser. Olika elever berättar att... 4 ...hans lillebror var två decimeter från att köra på Drottning Silvia med en pulka. 5 6 … Lennart Ekdahl har frågat om han fick låna 300 kr av honom. 7 8 … hennes mammas kusins har sett Prins Karl Philip kissa vid en busstation med sina kompisar. 9 10 … hennes bror har råkat spilla en burk cider på Patrik Ekwalls bil. 11 12 … E-types flickvän frågade hans mamma om dom inte kunde gå ut med hundarna tillsammans framöver så dom kunde leka med varandra. Hundarna alltså. 13 14 15 … hans kusin har spelat sten, sax och påse med Göran Persson. 16 17 … han var inne på Vivo och sprang runt så vilt vid mejeriprodukterna att han rusade rakt in i Stefan Sauk som plötsligt dök upp. Denne ramlade rakt in i pastahyllorna. 18 19 20 Jesper Müller Erik Carlsson Fredrik Jöneby MILO 32 Nummer 24, VT10 Gåta nummer 1: Här har vi en helt vanlig flaska. Försök nu ta ut pappersbiten utan att nudda flaskan. Ett roligt trix på partyt. Facit finns längst ned på sidan. Gåta nummer 2: Du går ute i öknen, och kommer till ett vägskäl. Vid vägskälet sitter en gammal man. Du vet att han talar sanning varannan dag och ljuger dom andra. Bara en väg leder till staden och räddning, den andra till mer öken och död. Vad skall du fråga den gamle mannen för att han ska visa dig rätt väg? Du får endast ställa en fråga. Facit finns längst ned på sidan. Gåta nummer 3: män var ute i djungeln på expedition när dom blev kidnappade av ett par kannibaler. Hövdingen kom för att träffa dom, han sa: - Ge mig ett påstående. Finner jag det sant så får ni dö en smärtfri död. Om jag anser att ni ljuger så bränns ni på bål. - Min gud är mäktigare än din, säger den första mannen. Hövdingen arg och bränner honom på bål. Den andra mannen tar till orda: - Din gud är mäktigare än min. Hövdingen finner detta sant och låter halshugga mannen. Den tredje och sista mannen, säger någonting som gör det omöjligt för kannibalerna att döda honom. Vad säger mannen? Facit finns längst ned på sidan. BEEEEE EEEEP! FINGER-BEEP Utmana dina vänner på finger-beep! Låt en kamrat hålla tiden och skrika BEEEP när det är dags att vända! Använd strafflinjen på banan som vändpunkt! När du inte klarar mer är du en nolla! 1. Du tar helt enkelt flaskan med din vänstra hand, skakar den och samtidigt applicerar du pappret till höger om vänster och avleder uppmärksamheten genom ett ljud. Göres med behållning under försommaren, då ute-tiden är som bäst! 2. Du frågar helt enkelt honom ett tvärt-omsvar som vänder på frågeställningen och utgår från båda scenarierna där det kan vara rätt och fel dag: t.ex. ”Jag undrar om det där är fel väg imorgon eller idag?” 3. Han säger helt enkelt att deras gud inte är en gud som är mäktigare än en annan gud, utan än en tredje gud? Facit:
