docVi i VätterHem nr 6 2010
download 
Report Transcription
Vi i VätterHem nr 6 2010
Vi i VätterHem nr 6 2010 ? n a t s i t e g ä l a t s Strandängen - bä Radovan målar me d inspiration av Dal i L e d a re n Vid årsskiftet skrivs det historia i VätterHem. Den 3 januari tillträder Lizette Nilsson tjänsten som ekonomichef efter Göran Olausson, som går i pension. Därmed blir hon den första kvinnan i ledningsgruppen. december 2010 - Det känns roligt och spännande, säger Lizette, när vi äter lunch tillsammans. Samtidigt är jag ödmjuk inför uppgiften. Det är bra att jag kan gå om lott med Göran Olausson den första tiden och ta del av hans erfarenheter. Lizette kommer från företaget Hettich, som ingår i en tysk koncern, med bl a möbelbeslag och köksinredningar som specialitet. Där har hon varit ekonomichef i 5 år. Dess för innan skötte hon under många år ekonomin i ett föreatag i Målilla. Hon kan det där med budget och redovisning, men att ta klivet in i ett stort kommunalt fasighetsbolag som VätterHem känns som en rolig utmaning. Gillar siffror och ekonomi … - Det blir intressant att lära känna en ny bransch, säger Lizette entusiastiskt. Jag ser fram emot att jobba med de strategiska bitarna. Siffror är roligt, ekonomi kräver både struktur och kreativitet. Jag tycker om att bygga rapporteringssystem som blir tydliga inför olika beslut. Det verkar fungera bra i VätterHem, men det skadar aldrig att få in nya ögon och nya perspektiv. Ytterst ska ju ett bra resultat i någon form gå tillbaka till kunderna, i det här fallet till hyresgästerna. Lizette bor sedan flera år med sin familj i villaomådet längst upp på Öxnehaga, men hon har vuxit upp i Vimmerby. I Jönköpings trivs hon och det mångkulturella Öxnehaga, där hennes barn gått i skola hör till det positiva. För Lizette består inte livet enbart av siffor och ekonomirapporter. Hon gillar att resa och det har blivit några långturer bl a till Thailand med familjen och med goda vänner. Trenden är positiv! Under året har många stora och små projekt startat och färdigställts. Effekterna även av de minsta förändringarna ska inte underskattas. Många smärre justeringar som berör väldigt många, kan få en avgörande betydelse för upplevelse och ekonomi. Som Jönköpings största hyresvärd är det självklart för oss att vara i ständig förändring och att hela tiden förbättra oss. Att vara ett av de ledande företagen i Sverige när det gäller hyresgästernas åsikter är en annan övergripande målsättning. VätterHem har sedan många år arbetat långsiktigt med frågor som rör integration, arbetat emot utanförskap, hållbar stadsutveckling och även vara ledande i miljöfrågor. Det ingår också i vår långsiktighet att svara för vår fastighetsförvaltning med egen personal och att våra anställda ska ha ett utvecklande arbete och ha roligt på sin arbetsplats. Med en ekonomi i tillväxt och ett företag som är både affärsmässigt och samhällsnyttigt känns förutsättningarna för framtiden väldigt goda. Resultatet för 2010 överträffar förväntningarna och är en god grund för fortsatta satsningar. 2 Vi i VätterHem nr 6 2010 Med detta som utgångspunkt, träffade vi i slutet av november en överenskommelse med hyresgästföreningen om hyran för 2011. Då kraven på hyreshöjningar från allmännyttan runt om i landet idag ligger på i snitt 32 kr/m² gör vi en uppgörelse på exakt hälften - 16 kr/m² som ger 2 %. Andra hyresvärdar förväntar sig ännu mer och talar om 6-7 % höjningar? Värdet av våra och hyresgästernas insatser under året, tillsammans med en effektivare förvaltning, ger för VätterHem detta positiva utfall. Precis som för våra hyresgäster är hyran viktig för oss. Den skall kännas prisvärd och upplevas som korrekt. Därför är det viktigt för mig att vi bl.a genom hyran visar ”vem vi är till för”. En ledstjärna i VätterHem skall vara att fokuserar mer på kostnadssidan än på intäktsidan. På det sättet ökar vi även kreativiteten och arbetstillfredställelsen. De senaste åren har vår investeringstakt varit extremt hög på grund av konverteringsarbeten till fjärrvärme och bredbandsutbyggnad. Nyproduktionen har stått för en mindre del men kommer de närmaste åren att accele- rera. Pågående produktion är ca 60 lägenheter, men kommer under året att följas av fler byggstarter. Fortsatt utbyggnad på Österängen, Tenhult, Öxnehaga, Västra kajen och Strandängen är möjliga objekt? Totalt finns förutsättningar för ca 800 lägenheter, men varje projekt måste analyseras utifrån sina givna förutsättningar – hyror, efterfrågan och värde. Mest spännande kommer naturligtvis utbyggnaden av Strandängen att vara. Det är inte många som får en sådan chans att utveckla ett så stort område. Trenden för VätterHem är fortsatt positiv och med det ser jag fram emot ett nytt intressant 2011 fullt av nya möjligheter. Innan dess vill jag som avslutning önska alla en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR! Kent VätterHem – mer än tak över huvudet Lizette tar klivet in i VätterHems ledningsgrupp …men också musik och mat Men mer återkommande nöjen är att fotografera och sjunga i kör. Hon beskriver hur hon gör fotoböcker med sina bästa bilder så jag får lust att komma hem till henne och kolla på dem – eller åtminstone ta vara på mina egan foton på samma sätt. Kören är Öxnehaga kyrkokör och såväl musiken som gemenskapen där är en viktig del av tillvaron. En annan skapande verksamhet för Lizette är att laga mat. - Det är kul! Jag prövar gärna nya recept när jag får gäster. Kollar på nätet eller bland recept jag har, får idéer om vad jag kan förändra och så prövar jag. Det är jätteroligt – och det brukar gå bra, både vardagsmaten och festerna. (ett av Lizettes recept hittar ni på sidan 15) Vår lunch är slut men innan vi skiljs åt lovar hon att ge oss ett tips om vad man kan bjuda på i nyårshelgen. Lime- och ingefärsbrulé blev det. Pröva själv! Text och foto: Margareta Andermo Vi i VätterHem nr 6 2010 3 En målare på Österängen Radovan, eller Raka, eller Charly som han också kal�las , började tidigt måla och nu ska han ställa ut på Galleri Blå En ateljé är i min föreställningsvärld något mycket ljust och upplyst. Och ganska bråtigt. Blir därför lätt förvånad när Radovan Jevtic öppnar dörren till källarlokalen på Birkagatan på Österängen. Vi stiger in i ett nedsläckt rum – det lyse som finns kommer från en mängd omsorgsfullt utplacerade värmeljus (ute håller vintersolen på att gå ned). Dämpad klassisk musik. Det är möblerat, välordnat och städat. En bestyckad bardisk tronar vid ena väggen (jag får en liten whisky). Men upphängda tavlor i mängd anas också. Jag undrar över det som möter mig. - Det ingår väl i konsten, om man får kalla det jag håller på med för konst, skrattar Radovan glatt. Radovan – eller Raka som han är känd som i Serbien. Eller Charly – som han kallas i Huskvarna. - Skriv alla namnen, så att folk vet vem jag är! Sedan drygt ett år tillbringar Radovan sina vardagar på Österängen. Då fick han överta lokalen på Birkagatan. Mycket tid ägnades i början åt att spackla och måla och hänga 4 Vi i VätterHem nr 6 2010 upp gardiner. Så att det skulle bli som han ville ha det. Nu ägnas tiden åt måleri. - Litet åt Salvador Dalí, kommentar jag. Radovan – som tänt belysningen så att jag kan se – nickar instämmande. Men det var inte så det började. I ett hörn finns en tidig tavla utplacerad – en naivistisk vy från just Österängen över Vättersnäs och Huskvarnabergen. Den är målad på 70-talet. - När min fru och jag skaffade lägenhet ihop ville jag fixa något på väggarna. - Men det jag hittade passade inte mig. - Jag skall måla bättre än de jävlarna, tänkte jag och satte igång. Och så kom det sig att Radovan för att fylla väggarna i sitt eget hem började måla. Glädjen blev stor när han fick ett par tavlor antagna till konstnärsklubben Dymlingens vårutställning. - Jag såg i tidningen att flera hundra verk skickats in, så jag tänkte att det här är kört. - När det kom ett brev från Dymlingen tänkte jag att nu skriver de att ’hämta din skit’, men så hade jag kommit med! Men snart kom barn. Tre stycken. Och arbetet på Husqvarna tog sin tid. Penslarna fick läggas åt sidan. Idag är Radovan 62. De äldsta barnen har flyttat hemifrån (morfar har han också blivit), endast den yngste är kvar och går i gymnasiet. När han i förtid pensionerades från motorsågstillverkningen dök målartankarna upp i huvudet igen. Och på den vägen är det. Nu arbetar han inför en utställning på Galleri Blå i maj. Radovan är en av 60-talets många arbetskraftsinvandrare. Rötterna finns i det gamla Jugoslavien, strax utanför Belgrad. Jobb i Sverige fick han direkt – på gamla JMW. Där nu högskolebiblioteket huserar. Men snart bar det alltså vidare österut till symaskiner och motorsågar. Hustrun och han bor kvar i samma lägenhet (en fyra hos Vätterhem) på Liljeholmen som han en gång fyllde med sina egna tavlor. - Jag gillar att måla! Gillar bilder, kreativitet, det som är snyggt för ögat. Text och foto: Erik Lindfelt Vi i VätterHem nr 6 2010 5 Österängens träffpunkt Tänk att det redan gått 40 år! Rinka Lumani skulle bara bo några år i Sverige - nu har hon bott här 40 år. 1969 flyttade Rinkas bror till Sverige. Året efter bestämde hennes pappa att de också skulle flytta eftersom det var gott om arbete i Sverige. 17 april steg de av tåget i Jönköping och sedan dess har Rinka bott på Råslätt. Det var först tänkt att familjen bara skulle stanna några år men så blev det inte. Åren gick och de blev kvar. De trivdes och pappan började direkt arbeta på Munksjö. Eftersom Rinka var 15 år var det inte aktuellt med skolgång och på den tiden fanns inte heller någon svenskundervisning. Det var i stället Rinkas bror som fick stå för den – förutom en kort privat kurs i svenska som Rinka själv betalade. Brodern skrev lappar till dem med både den svenska och den albanska texten när de skulle gå och handla och de fick klara sig själva så gott det gick. -Det tog nog 4-5 år innan svenskan satt, berättar Rinka, och först trodde jag aldrig att det skulle gå att lära sig det obegripliga språket. 6 Vi i VätterHem nr 6 2010 - Mitt första jobb var på Tempo på Banarpsgatan (Hemköp ligger där idag). Chefen tyckte nog jag var för ung men jag fick prova och han var nöjd med mig. Jag arbetade också några år som sömmerska på en kappfabrik men sedan blev jag lokalvårdare på Ljungarumsskolan. Där blev jag kvar 26 år och när man trivs med sina arbetskamrater stannar man kvar. Jag fick ju till och med guldklocka. Åren går fort. Familjen kommer från Makedonien, från en liten by ett par timmars väg från huvudstaden Skopje som ligger i norra delen av landet. Det är nära mellan byarna och när Rinka var på semester träffade hon den då 19-årige Resat som bodde i grannbyn. De förlovade sig och 1977 gifte sig sig borgligt i Makedonien och sedan hölls bröllopsfesten i Kärrhöksgården på Råslätt. De fick sin första lägenhet på Havsörnsgatan 133. Sonen Zini och dottern Remsije föddes och de flyttade 1984 till trean på Fiskgjusegatan och där har de bott sedan dess. Här känner man varandra väl och många har bott länge, man stannar till och pratar lite när man möts på gatan eller i trap- pan. Sommartid samlas man ofta och fikar tillsammans ute på gården. -Vi trivs här, det är därför vi bor kvar. Nu är barnen vuxna, Zini har flyttat till centrum men Remsije bor fortfarande hemma. Syskonen driver sedan i våras tillsammans med kusiner restaurangen ”Åtta glas”. Barnen har självklart sina rötter i Makedonien och de åker ofta dit på semestern, och det gör också Rinka och Resat. Familjen har nämligen kvar ett hus i Resats hemby. Rinka har numera två barnbarn, Leon och Noel. Hon kan inte länge arbeta, jobbet som lokalvårdare slet hårt på kroppen. Maken Resat arbetar på Stadsgården som vaktmästare. Åren har gått och visst var det roligare förr. Men livet går vidare och vi förändras. Och det kan också vara bra. Text och foto: Inga Fredlund Det lyser inbjudande ut mot Österängens inomhustorg. Genom fönstret ser jag fikande pensionärer och levande ljus. Över datorerna lutar sig några yngre. Träffpunkten har öppet. Träffpunkt Österängen öppnade för snart tre år sedan – i mars 2008. Lokalen – som drivs av Hyresgästföreningen på Österängen – ligger vägg i vägg med biblioteket. Inför starten togs en dörr upp mellan bibblan och träffpunkten – en dörr som för det mesta står öppen. Vilket är en tanke – träffpunktbesökare skall kunna plocka med sig en tidning in från biblioteket. Och biblioteket använder träffpunkten för olika arrangemang, både för barn och vuxna. Ett halvår efter invigningen talade Österängsbördiga författaren Inger Frimansson här inför en stor publik. - Vi ville skapa en mötesplats där folk lätt och enkel kunde träffas, säger Gun Carlzon, en av initiativtagarna till träffpunkten. Karlsson heter också de flesta pensionärerna som sitter och fikar runt ett stort bord på träffpunkten; Ingrid, Gunnar, Elisabeth och Margareta. Alla med samma efternamn alltså. Och så en Rosén som bär förnamnet Gerd. Skratten är många och glada. De känner varandra väl och har bott på Österängen länge – några av dem sedan området var helt nybyggt faktiskt. - Vi kommer hit flera gånger i veckan för att prata och dricka kaffe. - Det är viktigt att träffas! Att biblioteket är kopplat till träffpunkten tycker gänget är extra bra. - Kanon! kommenterar Margareta Karlsson. Storläsaren Gunnar Karlsson uppskattar att Österängsbibliotekarien Birgitta Sandberg ständigt langar fram nya böcker till honom. En profil på träffpunkten är lokale hyresgästbasen Sixten Johansson. Han är på plats för det mesta (det är öppet måndag till onsdag mellan klockan 15 och 19 samt torsdag och fredag mellan 10 och 14). Förutom kaffe och möjlighet att låna datorer kan man också få annan hjälp, till exempel med kopiering. Tyvärr drabbades träffpunkten av ett inbrott under hösten då en TV och flera bärbara datorer stals. Nu kommer lokalen att larmas. Flera som jag möter vittnar också om att det blivit stökigare på området det senaste året. Kanske en anledning till den satsning som Jönköpings kommun nu gör. Fritidsverksamheten på Birkagården – som ett tag var hotad – skall till exempel drivas vidare. Men Birkagården kommer även att användas på andra sätt: Hyresgästföreningen kommer att tillsammans med Mullsjö folkhögskola, PRO och Svenska kyrkan starta kurser där. - Och så hoppas jag på att bastun där kan öppnas igen, skrattar Sixten. Vilka planer finns då för Träffpunkt Österängen? - Det viktigaste är att alla är välkomna oavsett om man är medlem i hyresgästföreningen eller inte, säger Sixten. - Risken är att bara ”stamkunderna” vågar sig in. Men både han och Gun Carlzon hoppas också på mer organiserade möten som studiecirklar och träffar med intressanta personer. Text och foto: Erik Lindfelt Sixten Johansson trivs på Träffpunkten och är nästan alltid på plats när den har öppet! Vi i VätterHem nr 6 2010 7 Attraktiva Strandängen Ett av kommunens största bostadsprojekt någonsin - 700 lägenheter ”Gläns över sjö och strand” heter det vinnande förslaget från arkitektfirman Tengbom i Stockholm för den nya stadsdelen Strandängen. ”Gläns över sjö och strand” vann arkitekttävlingen Så här kan etapp 1 på Strandängen komma att bebyggas! Byggnaderna är väl inplacerade i området och stor hänsyn har tagits till kulturmiljön och till de stora naturvärden som finns. Byggnaderna stämmer också väl överens med befintliga byggnader och lägenheternas planlösning är av god klass, yteffektiva och varierande. En av byggnaderna kommer att bli ett landmärke för Strandängen, det så kallade ”ormhuset”. Här anser dock juryn att det behöver bearbetas och utvecklas ännu mer där det ligger vid infarten till området. Maria Masgård och Maria Axelsson är två av de arkitekter som står bakom förslaget. Deras utgångsläge har varit att skapa en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar stadsdel. Maria Masgård och Maria Axelsson från Tengbom, Henrik Möller byggchef på VätterHem och Nils-Erik Emme ordförande i VätterHems styrelse har all anledning att vara nöjda över det vinnande förslaget ”Gläns över sjö och strand”. 8 Vi i VätterHem nr 6 2010 Från Tengboms pressrelease: ”Strandängen har fantastiska förutsättningar med sitt läge vid Vätterns strand och den dramatiska naturen med trolska raviner och säregna ljus. Vi har velat ta vara på den genom att skapa en mångfald av olika bostäder för olika livsstilar. I vårt förslag finns ”kulturhus” med en utformning i trä och en i tegel som ansluter till den befintliga bebyggelsen, liksom radhus och det slingrande ”ormhuset”, som följer det öppna landskapet mellan träden. De präglas av hög arkitektonisk kvalité där lägenheterna har utsikt över Vättern och mot Jönköpings centrum. Genom stadsdelen löper bygatan som en livsnerv från kapellet i den södra delen till trädringen i den norra. En av mötesplatserna är torget, som placeras vid den kulturhistoriskt intressanta byggnaden ”Minnet” och den nya stationen. Visionen är att Strandängen ska bli en stadsdel för alla, inte bara för de som har tillgång till bil. En god kollektivtrafik och en egen färjelinje in till Jönköpings centrum ska bidra till det. Vi vill göra Strandängen till en ekologiskt hållbar stadsdel. Att anpassa bebyggelsen till naturen, kretsloppsanpassa energitillförsel med bl.a. solfångare, genom hanteringen av dag- och spillvatten och välja att bygga husen som lågenergihus i i trä och i tegel med sedumtak är några inslag i den strävan..” Henrik Möller, VätterHems byggchef och en av jurymedlemmarna, är mycket nöjd med förslaget. Han berättar att konkurrensen var hård från de övriga fem inbjudna företagen men att man slutligen enades om detta förslag, både för helheten och för första etappen. -Det närmaste året kommer vi tillsammans med kommunen att ta fram en översiktsplan för området baserat på det vinnande förslaget. Lite senare kommer också en detaljplan över första etappen att upprättas. Går allt bra så kanske vi kan räkna med ett första spadtag kring halvårsskiftet 2012. Det är ett otroligt spännande projekt där vi nu kommer att exploatera 26 ha mark för bostäder bara några km från Jönköpings centrum. Inga Fredlund Vi i VätterHem nr 6 2010 9 KOFOR-soldaten blir bilförsäljare Hyreshöjning från 1 januari! Marie-Louise Holmberg, Hyresgästföreningen och Nils-Eric Emme, VätterHems ordförande är båda nöjda med årets uppgörelse. Det är bara ett par månader sedan Christopher Östhed ingick i den svenska KOFOR-styrkan i Kosovo med Camp Viktoria strax utanför huvudstaden Pristina som bas. Nu är han tillbaka hemma i Jönköping. Många annorlunda erfarenheter som påverkat han syn på tillvaron finns med i bagaget. Istället för att bo på logement på campen har han just flyttat in i sitt livs första egna lägenhet, en 2:a på Österängen där flickvännen Emma Sendel också bor för det mesta. Tiden som ställföreträdande skyttegruppschef är över, i stället har han fått jobb som bilförsäljare på Holmgrens i Jönköping. - Allting är väldigt annorlunda, det så otroligt mycket jag varit med om det senaste året, säger han när vi sitter vid köksbordet och pratar. Just nu är det mycket heminredning i huvudet. Det blir många besök på Ikea, vi har inte kommit i ordning här än. Och så är det mycket bilar förståss. Jag är väldigt glad över både lägenheten och jobbet! Den så kallade missionen i Kosovo är formellt ett FN uppdrag men det är NATO som sätter upp insatsen. Christpher deltog i den sista insatsstyrkan i Kosovo. De som nu finns där har enbart en övervakande 10 Vi i VätterHem nr 6 2010 funktion. Förberedelser för Kosovo Christopher gjorde sin värnplikt i Linköping och muckade för precis ett år sedan. Hans chef hade bestämt sig för utlandstjänst i Kosovo under en period och frågade om det var någon mer som var intresserade Det fanns det. Christopher var en av dem som redan i februari började en två månaders vidareutbilddning. 20 av de 50 soldaterna i den grupp som i början av juni reste till Kosovo var från samma pluton som Christopher. Medan snöstormen ryter utanför dricker vi kaffe och delar tankar om vad som kan vara ett bra stöd för en krigsskadad befolkning där konflikter alltid ligger på lur. Om hur det kan vara för en ung svensk kille att hantera ovana situationer. Om förberedelser och förväntningar. - Jag tycker utbildningen var bra och kände mig ganska väl förberedd. Vi fick veta en hel del om konflikten och dess historia, vi tränade hur man medlar och förhandlar. Nödvärn var ett viktigt begrepp, när, var, hur och för vem. Vi övade demonstrationer och kravaller i rollspel. Det var lärorikt även om vi aldrig behövde tillämpa de delarna, säger Christoper. - Vi hade två huvuduppgifter. Dels att se till att det var en säker miljö för alla invånare, och dels att göra det möjligt för folk att röra sig fritt i området. Under vår tid skedde inga s.k. ”skarpa” insatser. Vi pratade mycket med folk och såg till att alla visste att vi fanns där om något skulle hända. Ofta var vi tillsammans med den lokala polisen. Invånarna har dåligt förtroende för polisen och vi försökte bidra till att ändra attityder så att förtroendet skulle kunna öka. Man försöker bygga upp en relation med dem man träffar, känna igen folk. Tolkarna viktiga Men verkliga relationer blev det egentligen bara med tolkarna. Av dem lärde sig Christopher mycket. Deras version av konfliktens historia t ex. Eller att och förstå verkligheten bakom en händelse eller en berättelse. Att allt inte är vad det ser ut att vara. Det fanns tolkar som jobbat för KOFOR i 12 år. Nu när insatsen trappas ner förlorar de och många andra tyvärr jobben. Han gillade också att träffa barn och ungdomar, besöka skolor t ex. - Det är kul att se att barn som bara är 7 – 8 år lär sig lite engelska och att de försöker prata. För mig betyder det att landet är på väg i rätt riktning. Jag undrar vad allt detta betytt för honom som person, om det har påverkat och förändrat honom. Han tvekar inte om svaret. En annan syn på tillvaron - Jag har utvecklats som människa, jag känner mig mognare och mer trygg i mig själv, säger Christopher och ser på mig med stadig blick. Min flickvän tycker också att jag förändrats, jag stressar inte så mycket och behöver inte alltid har en massa på gång. Han funderar en stund och fortsätter: - Jag tänker på livet på ett annat sätt. Nu har jag fått inblick i hur andra människor kan leva. Vi följde med hjälparbetare upp i bergen ibland . Där finns det områden där människor är mycket fattiga. Jag fick vara med och se en verklighet som jag inte kände till. De lever det liv som vi annars bara ser på TV. Jag är tacksam över att ha fått vara med om allt detta innan jag ens fyllt 21 år. Utlandstjänst igen, i t ex Afghanistan, det är inget han tänker på. Nu är det att etablera sig hemma som gäller, inte minst i det nya jobbet. - Jag skulle i och för sig gärna vilja hjälpa befolkningen, men inte som det är nu, säger han. Riskerna är för stora och jag vill inte utsätta mina närmaste för den oron. Däremot kanske jag någon gång i framtiden utbildar mig till ambulanssjuksköterska. Det kan locka mig. Text och foto: Margareta Andermo Från och med den 1 januari höjs hyrorna med 16:-/kvadratmeter (detta motsvarar 2%). Hyrorna för parkeringsplatser och garage kommer också att justeras, men den höjningen kommer preliminärt att debiteras från 1 februari 2011. Ovanstående gäller ej för VätterHems möblerade studentrum på Råslätt. Dessa hyror justeras som under tidigare år i samband med terminsstart från den 1 juli. I de fastigheter där kallhyra debiteras – blir hyreshöjningen 14:50/kvadratmeter. (Denna höjning gäller kvarteren Klippan och Preussen, Södra Apollovägen 39, Centrumvägen i Tenhult samt lägenheterna i Ödestugu. Öppettider under jul och nyår Huvudkontor: 0745 - 16.30. Den 23 och 30 dec stänger vi 16.00. Marknadsavd: 10.00-16.00, 23 dec kl 10.00.-13.00. Inte öppet till 18.00 den 27 dec. Områdeskontor City: Öppet som vanligt förutom 23 dec då kontoret har öppet för besök 8.00-12.00 (telefontid 10.00-12.00). Inte öppet till 18.00 den 27 dec. Områdeskontor Österängen: Öppet som vanligt förutom 23 dec då kontoret stänger kl 12.00. Inte öppet till 18.00 den 27 dec. 27 dec. Områdeskontor Öxnehaga: Öppet som vanligt förutom 23 dec då kontoret stänger kl 12.00. Inte öppet till 18.00 den 27 dec. Områdeskontor Råslätt: Öppet som vanligt förutom 23 dec då kontoret stänger kl 12.00. Inte öppet till 18.00 den 27 dec. Vi i VätterHem nr 6 2010 11 Många turer om nybyggnation vid Västra Kajen Konsumera smart Det finns många små, fiffiga saker att tänka på i vardagen som kan hjälpa dig att spara på våra gemensamma resurser. Det ger samtidigt pengar över till annat. Kanske nedanstående tips kan ge dig några nya uppslag inför framtida shoppning: • • • Nu ser det äntligen ut som det kan bli byggnation vid Västra Kajen invid Munksjöns strand? Det som hittills stoppat planerna är att delar av Jönköpings Gamla Slott finns under den tänkta byggtomten. VätterHem och Riksbyggen som avser att bygga var sin fastighet med cirka 30 lägenheter vardera har nu förhoppningsvis hittat en lösning som innebär att spaden kan sättas i marken om lite drygt ett år! Lösningen innebär att Bastion Carolus grävs fram och tanken är att åskådliggöra den för jönköpingsborna, om det tekniskt är möjligt. Den gamla ”kurtinmuren” som går tvärs igenom fastigheten kan därmed tas bort, efter arkeologisk utgrävning. Planer finns att på något vis markera murens utbredning i gargagegolvet. Länsstyrelsen har preliminärt godkänt detta förslag. 12 Vi i VätterHem nr 6 2010 Berör inte antalet lägenheter Denna lösning innebär att såväl VätterHem som Riksbyggen kan bygga enligt det ursprungliga och vinnande arkitektförslaget utan att inkräkta på antalet lägenheter. Det som berörs är att det blir något färre antal garageplatser. En lösning på detta kan förmodligen göras tillsammans med Jönköpings Kommun. Arkeologisk utgrävning En större utgrävning kommer i så fall att inledas nu till sommaren och beräknas vara klar till årsskiftet 2011/2012. Byggnationen kan inledas enligt denna preliminära plan. Första spadtaget tas under det första kvartalet 2012 och inflyttning till cirka 30 hyreslägenheter inom VätterHem och ungefär 30 bostadsrätter som Riksbyggen bygger, kan ske till hösten 2013. • • Granska dina motiv. Gör du ditt inköp utifrån egna värderingar eller av reklam? Kommer varan att användas nog mycket för att den ska vara värd att köpa? Köp sånt som passar ihop med det du redan har, så du inte tvingar dig till ytterligare shopping. Satsa på kvalité. Räkna på den totala kostnaden av en vara utifrån hur länge den håller istället för att luras av billigaste prislappen. Köp begagnat, och reparera istället för att köpa nytt. Kanske skomakaren kan rädda favoritskorna och skräddaren laga din jacka? Försök hitta saker gratis. Letar du efter variation hemma kan du säkert byta porslin eller kläder med en vän. Behöver du en borr för att sätta upp en hylla, hör med grannen. Du kan ju baka en kaka som tack för lånet eller erbjuda dig att hjälpa till som blomvattnare vid nästa semester! Beräkna hur mycket du behöver av en vara. ”Ta tre betala för två!” Släng en? Fler miljötips finns på www.vatterhem.se/Miljo • • • • Utgå från vilka varor som behöver gå åt i kylen när du planerar maten. Tänk säsongsanpassat eller odla krasse till morgonmackan istället för köpt, växthusodlad gurka. Välj bort onödiga och stora förpackningar. En papperskartong kräver mindre energi att tillverka än en metallburk tex. Gör egna presenter som ett bildspel med personliga foton, • en god chutney eller ett skott från en omtyckt krukväxt. Satsa på tjänster istället för varor och ge bort upplevelser som tex ett teaterbesök, biljett till en hockeymatch eller ridning på islandshäst. Försök undvika saker med gifter. Välj istället miljömärkta alternativ. Stina Arvidsson Miljösamordnare Lördag 26 februari Klimatsmart boendekonferens En heldag om framtidens boende och konsumtion Goda exempel Omställning Sverige Konsumera klimatsmart Innovationsställning Workshop Vi bjuder på lunch och fika! Mer info samt anmälan på www.abf.se Foto:Lennart Bengtsson • Vi i VätterHem nr 6 2010 13 Dolly Granqvist har hört av sig... Mysteriet Panda Som nyinflyttad i Alvesta finns det en fråga man ständigt får svara på: - Var bodde du förut? - På Råslätt i Jönköping, säger jag hurtfriskt och iakttar sedan reaktionen hos den frågande. Oftast ser jag en osäker attityd; vad ska man tro om en tant från Råslätt? Men den som senast frågade kom istället med en rask kommentar: - Jag bodde i Jönköping för 25 år sedan och skulle aldrig i livet velat flytta till Råslätt! - Det skulle inte jag heller, svarade jag sanningsenligt. Inte för 25 år sedan, alltså. Men mycket har sannerligen hänt sedan dess! Det finns ingen bättre hyresvärd än Vätterhem. Personalen på kontoret är kunnig och varje hus har en egen bovärd som ser till att allt fungerar. Jag har besökt servicehusen och sett hur fint där är, med vävstolar och kurser i teckning och måleri m.m. När vädret til�låter ser man dessutom många rullstolsburna ute. Inte för att folk är mer handikappade på Råslätt än någon annanstans, utan för att där finns något som heter ”Väntjänsten”. Frivilliga (mest kvinnor samt en och annan man) hämtar minst en gång i veckan gamla och rörelsehindrade på promenad, till affärer, kyrkkaffe eller vad som nu önskas. Varför finns det inte några sådana frivilliga i centrala Jönköping? Om inte Hans och jag haft barn 14 Vi i VätterHem nr 6 2010 och barnbarn i Alvesta, skulle vi, när krafterna sinat, med glädje valt serviceboende på Råslätt. Även ungdomarna tas väl om hand. Invandrarbarnen får genast vid ankomsten extra lektioner i svenska och det finns massor att göra för unga i alla åldrar. Besökarna från andra orter brukar förvånat konstatera att väggarna är rena, man ser inget klotter. Jag brukar förklara att ungdomarna på Råslätt faktiskt inte har tid med sådana dumheter. Min f.d. svärson, Einar von Bredow, lyckades jag övertala att flytta till Råslätt. När han väl kommit dit blev han helt begeistrad. Fin utsikt, stor lägenhet utan insats men ändå med lägre hyra än i stan. För första gången i sitt liv tyckte han det var roligt att gå ut och handla eftersom butikspersonalen var toppen, och han intog gärna sin lunch på restaurangen. När han så småningom blev allvarligt sjuk, hade han bara gott att säga om den hjälp han fick på Vårdcentralen och från hemtjänsten, innan det slutligen var dags för den handplockade och helt fantastiska personalen på Ekhagens palliativavdelning att ta över. För min make Hans, var nog det allra bästa med Råslätt det suveräna biblioteket. Hur svåra beställningar han än kom dit med så lyckades bibliotekarierna alltid skaffa fram böckerna. Det där med biblioteket påminner mig förresten om att allt faktiskt inte är perfekt ens på Råslätt. Åtminstone finns där ett och annat olöst mysterium. Som Mysteriet Panda, till exempel. Om kvällarna såg jag ofta ”BiblioteksBengt”, som han kallas i folkmun, gå runt bland höghusen och leta efter sin katt Panda. Att han fick gå ut och leta rätt på sin katt om kvällarna hörde alltså till normaltillståndet, men för några år sedan försvann katten plötsligt spårlöst och stod inte att finna hur Bengt än sökte. Bengts vänner och grannar sörjde tillsammans med honom, det var ju klart att katten blivit offer för trafiken eller något annat hemskt. Så var det nu inte. Till allas stora häpnad kom Panda hem efter två hela månader och betedde sig som om ingenting alls hade hänt. Bengt fick helt enkelt återgå till sin syssla om kvällarna; att leta efter sin katt. Men säg den glädje som varar. Ett år senare försvann Panda igen! Den här gången var vi säkra. Det är klart att det hade hänt en olycka. Den stackars lilla rara kissemissen … Fast efter tre månader tappade vi hakorna på nytt. Vem kom lugnt hemtrippande till Fiskgjusegatan? Jo, Panda! Nu fick Bengt goda råd. - Kastrera katten, så han håller sig hemma! Bengt lydde rådet och alla drog en lättnadens suck – men för tidigt. Panda försvann på nytt, och även denna gång dök han upp efter ett par månader, glad och nöjd. Mönstret bröts för en tid sedan, men mysteriet kvarstår. När Hans och jag lämnade Råslätt var katten åter försvunnen. Vi fortsatte följa utvecklingen på avstånd. Panda var visserligen tillbaka igen efter tre veckor, men den här gången såg man på katten att han råkat ut för något riktigt otrevligt. Men vad? Vem sitter inne med vetskapen om Pandas hemliga äventyr? Vi är många som undrar. Man får i alla fall hoppas att det onda har det goda med sig att Panda blir bättre på att hålla sig hemma. Särskilt som BiblioteksBengt nyligen kommit in på en eftertraktad journalistutbildning och kanske kommer att få mindre tid att leta efter sin katt framöver. Jag väntar ivrigt på att någon läsare kommer med gåtans lösning, och passar samtidigt på att hälsa till alla rara råslättsbor, inklusive hundarna Ida och Blecky. Dolly Granqvist Nya kommunikationsnätet på Österängen Utbyggnaden är nu i full gång på Österängen. Nätet kommer att tas i drift vid tre olika tidpunkter på Österängen. Etapp 1 – kommer att vara klart till den 1 mars. Etapp 1 är samtliga adresser på Duvgatan samt Birger Jarlsgatan 1 – 12 Etapp 2 – kommer att vara klart till den 1 maj. Etapp 2 är samtliga adresser på Birkagatan och alla adresser på Södra Apollovägen Etapp 3 – kommer att vara klart till den 1 juli. Etapp 3 är Birger Jarlsgatan 21-29, samt samtliga adresser på Banérvägen, Orionvägen och Polstjärnevägen. Du som är intresserad av att köpa tjänster i det nya nätet – tänk i så fall att stämma av med det gällande avtal som du har idag gällande ip-telefoni och/ eller internät. Mer information finns på www.wetternet.se eller på VätterHems hemsida www.vatterhem.se Vårt kabelnät kommer att finnas kvar och fungera precis som det gör nu. Hyresgästenkänten Lizettes desserttips för nyårsmiddagen Lime- och ingefärsbrulé - en jättegod efterrätt av lime och ingefära under knaprigt täcke som Lizette hittat på Arlas hemsida. Fixas lämpligen dagen innan. Detta behöver du för 4 portioner 3 dl vispgrädde 1 dl mjölk, 3 % 3/4 dl strösocker 4 stora äggulor (frukostägg) 1/2 msk vaniljsocker rivet skal av 1 lime 1 msk färsk, riven ingefära 1 msk råsocker Gör så här: Sätt ugnen på 150° och ställ in en långpanna med vatten. Koka upp grädde, mjölk och socker i en kastrull. Vispa upp äggulorna och häll över den heta gräddmjölken under kraftig vispning. Smaksätt med vaniljsocker, lime och ingefära. Häll smeten i 4 ugnssäkra portionsformar som rymmer ca 1 1/2 dl var. Grädda i vattenbad i nedre delen av ugnen 50-60 min. Låt formarna kallna och stå i kylen minst 8 tim. Sätt ugnen på grill. Strö över råsocker på bruléena. Gratinera i den övre delen av ugnen med luckan öppen 1-3 min tills sockret smält och fått färg. Passa noga. Servera, ät och njut! Årets enkät skickades ut till nästan 2600 hyresgäster. Drygt 1600 har svarat i skrivande stund. Vi tackar er som tagit er tid och skickat in enkäten, det är värdefull information för oss i vårt förbättringsarbete framledes. Ni som ännu inte lämnat in er enkät har ytterligare några veckor på er. Alla svar är anonyma och mycket viktiga. Resultatet kommer att redovisas (siffermässigt) i februarinumret av Vi i VätterHem, men även för styrelsen och anställda med flera. Vi i VätterHem är ett informationsorgan för hyresgäster och anställda Ansvarig utgivare: Christer Ask Layout: Inga Fredlund Adress: Bostads AB VätterHem Box 443 551 16 JÖNKÖPING Telefon: 036 199400 Fax: 036 199467 Mail: [email protected] Hemsida: vatterhem.se Personalnyheter Torbjörn Lundgren börjar den 31 januari som energisamordnare. Tjänsten är ny och är ett led i VätterHems allt större satsningar på energifrågor. En viss omorganisation har införts i Råslätts Centrum. BrittMarie Franzén är nu BoVärd i affärscentrat samt också för lokaliteterna i Stadsgården och Folktandvården på Råslätt Lizette Nilsson börjar som ny ekonomichef den 3 januari. Göran Olausson slutar med pensionsavgång den sista februari. (se artikel på sidan 3) Åse Andersson har fått en fast tjänst som områdesassistent på Österängen. Åse har vikarierat under 2010. Ann Lagergren erhåller samtidigt en tjänst som kontorist med placering på Österängen. Elitza Ramdson kommer att vikariera som BoVärd på Havsörnsgatan 55-61, 77-83 för Helena Jurkic som nu är ”mammaledig” Tidningen är tryckt på miljöanpassat papper Vi i VätterHem nr 6 2010 15 Svenska Vem är tomten? Denna person är känd i Sverige och i Jönköping. Han kommer att representera Sverige i kommande VM ”Bocuse d’Or” i Lyon 2011. Sedan några år tillbaka är han Jönköpingsbo men har rötter i Finland. Kolonin, Småland, surdegsbröd och Studion är hans stora intressen . Han har ingen svart börs. Den vi drar först vinner ett PRESENTKORT. När du kommit på rätt svar mailar du in det på [email protected]. Märk mailet ”Jultävling 2010” och lämna namn, adress och telefonnummer. Eller fyll i talongen och skicka till Bostads AB VätterHem, Box 443, 55116 Jönköping. TOMTEN HETER:_______________________________________________ JAG HETER:____________________________________________________ MIN ADRESS:__________________________________________________ MITT TELEFONNUMMER:______________________ Lämnas senast 2011 01 10 16 Vi i VätterHem nr 6 2010
