docSEMESTER
download 
Report Transcription
SEMESTER
l l l Nr 3 – juli 2012 Peter Lindquist på Sjöfartsverkets sjö- och flygräddning: Vår uppgift är att rädda liv SEMESTER • Dags att gå ner i varv, tips från hälsovetare • UD-jouren – där resande svenskar söker hjälp • Alkohollinjen ger stöd per telefon Rapport från SRATs förbundsmöte | Presentation av nya förbundsstyrelsen Viktigt att vara med i facket även vid föräldraledighet | Fringisar och tryggisar 3 INNEHÅLL Rapport från SRATs förbundsmöte...............................................4 Den nya förbundsstyrelsen presenterar sig..............................................6 Sacos ordförande Göran Arrius: Som att leda ett mini-Sverige.............9 10 Peter Lindqvist, Sjöfartsverkets sjö- och flygräddning: Viktigt med allmänhetens förtroende....................10 I varje nummer: Facklig trygghet viktig under föräldraledigheten..................................12 Ledare............................................................. 3 14 Koppla ner – koppla av........................14 Små bekymmer och stora katastrofer när resande svenskar söker UD-hjälp...........................................16 Arbetsrätt.................................................. 24 Student....................................................... 27 Krönika........................................................ 29 Alkohollinjen ger stöd per telefon....................................................22 Från fringisar till tryggisar...................25 Fråga & Svar............................................. 21 Aktuellt från föreningarna.............. 30 16 Korsord........................................................ 32 Det handlar om stort och smått hos UDjouren 4 SRAT har genomfört sitt förbundsmöte och valt ny förbundsstyrelse SRATs kansli Förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert, 08-442 44 65 [email protected] Bitr. förbundsdirektör Ingvar Eriksson, 08-442 44 64 [email protected] Informatör/redaktör Marie Norell, 08-442 44 77 [email protected] 2 SRAT-informationen nr 3 • 2012 Redovisningsansvarig Kajsa Korsgren, 08-442 44 62 [email protected] Förbundsjurist Sophie Silverryd, 08-442 44 74 [email protected] Ombudsmän Anders Berndt, 08-442 44 70 [email protected] Martin Berndtsson, 08-442 44 67 [email protected] Mats Eriksson, 08-442 44 81 [email protected] Ann Garö, 08-442 44 79 [email protected] Linda Lekander, 08-442 44 78 [email protected] Maria Yngvesson, 08-442 44 61 [email protected] Ledare Utmanande och rolig höst i sikte Årets förbundsmöte bjöd, som vanligt, både på skratt, eftertanke och ny energi – och framför allt på kloka beslut. Eftersmaken av de här dagarna är god och starten på den nya treårsperiod som nu har inletts känns väldigt bra. Vi har haft givande, kloka och kreativa diskussioner om hur arbetet inom SRAT ska fortgå, och hur vi med gemensamma krafter ska göra SRAT till ett ännu starkare förbund. En viktig ingrediens i den uppgiften är att förstärka den goda spiral som det innebär att både förtroendevalda på olika nivåer och medlemmar delar med sig av åsikter och kunskap. Att vi lär av och stöttar varandra, helt enkelt. Alla ni som deltog under de här försommardagarna är värda en eloge och ett stort tack för era insatser! Jag vill förstås också ta tillfället i akt att önska ledamöterna i den nya styrelsen varmt lycka till under de kommande åren. Det ska bli spännande att arbeta tillsammans med er. Jag är övertygad om att ni kommer att ställas inför en hel del svåra uppgifter, men också att det är en givande tid som väntar er – såväl på ett professionellt som fackligt och personligt plan. Veckan efter midsommar inleddes årets avtalsrörelse på den statliga sektorn. För SRATs statligt anställda medlemmar – är det den första avtalsrörelsen sedan Saco-S träffade tillsvidareavtal med Arbetsgivarverket. Tanken med tillsvidareavtal är att lönebildningen är och ska vara en ständigt pågående process, att det arbetet ska pågå kontinuerligt och inte störas av centrala förhandlingar vid förutbestämda tidpunkter. Det innebär bland annat att årets förhandlingar sker under fredsplikt – och det ska bli spännande att se hur det påverkar våra möjligheter att få gehör för olika frågor. Vi lär få anledning att återkomma till det under hösten, både i de här spalterna och på annat sätt. Saco-S har också lämnat in ett yrkande om att träffa kollektivavtal för studentmedarbetare. Syftet är underlätta en anställning med ”för studierna relevanta uppgifter” parallellt med studierna, och därmed göra det lättare att få arbetslivserfarenhet redan under studietiden. Yrkandet gäller alltså inte arbete under ferier eller studieuppehåll, utan vid sidan av studierna. En tanke är en överenskommelse om ramtid, som IT-samordnare/medlemsregister Susanne Rönngren, 08-442 44 72 [email protected] Assistent/medlemsregister/vaktmästeri Marie Samuels, 08-442 44 71 [email protected] reglerar hur många timmar den studerande/medarbetaren vill arbeta i veckan och på vilken studienivå man ska befinna sig för att kunna anställas som studentmedarbetare. Från fackligt håll är vi alltså inställda på att diskutera både omfattning och villkor. Det här är en viktig fråga, framför allt för våra studerandemedlemmar. Men ett sådant avtal skulle kunna också erbjuda en win-win-situation. Staten får ta del av studenternas engagemang, kunskap och nyfikenhet och samtidigt en möjlighet att visa upp en bra arbetsmarknad för unga akademiker. För de studerande underlättas kontakter med tänkbara arbetsgivare samtidigt som nya insikter kan göra valet av fortsatt studieinriktning och framtida arbetsplats enklare. Det här är några av de ingredienser som kommer att finnas med i höstens arbete. Redan nu ser jag att vi kommer att ha en hel del att göra – och det ser jag fram emot. För visst är det precis som Stefan Einhorn uttryckte det i sin uppskattade föreläsning under förbundsmötet; att man inte alls, som det gamla talesättet säger, ska gå när det är som roligast! Att vara på plats och ha kul är ett bättre uttryck för framtidstro – och det är precis vad fackligt arbete bygger på. Men innan vi fördjupar oss i höstens utmaningar hoppas jag förstås att ni alla får en riktigt skön sommar och att ni också kan unna er stunder för att göra – ingenting. Telefon Vx 08-442 44 60 Fax 08-442 44 80 E-post [email protected] Webbplats www.srat.se Post Box 1419 111 84 Stockholm Vi inom Saco-S vill göra det lättare för studenter att få arbetslivserfarenhet redan under studietiden. Elisabeth Mohlkert förbundsdirektör SRAT-informationen ges ut av SRAT som är ett av 22 förbund inom Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. SRAT-informationen distribueras till alla medlemmar i förbundet. Ansvarig utgivare Elisabeth Mohlkert Redaktör Marie Norell Layout Marie Norell foto Ledarbild Torbjörn Zadig Omslag Anna Rehnberg Tryckeri AWJ Tryck AB, Nyköping Upplaga 13.450 ex Utgivning 2012 Nr 1 v.10 Nr 2 v.19 Nr 3 v.28 Nr 4 v.41 Nr 5 v.50 Annonsstopp fyra veckor före utgivning. Annonspriser Fyrfärg Helsida (180x262) 16.500 kr Halvsida (180x130) 8.500 kr Kvartssida (87x130) 4.500 kr Annonsbokning [email protected] Tidningen är momsbefriad. Besök Malmskillnadsgatan 48, 5 tr Öppettider Sep–apr 8:00–16:30 Maj–aug 8:00–15:45 Lunch 11:30–12:30 Växeltider fredagar Sep–apr 8:00–16:00 Maj–aug 8:00–15:30 SRAT-informationen nr 3 • 2012 3 Tandhygienisterna Ewa Nyström, Lena Bäckdahl och Kristina Svensson lyssnar uppmärksamt. SRATs förbundsmöte 2012 Ett framgångsrikt förbund Text: Marie Norell Foto: Denny Lorentzen och Marie Norell Fredagen den 8 juni 2012 höll SRAT förbundsmöte på ett försommarvackert Skepparholmen ute på Värmdö. Förbundsmötet är SRATs högsta beslutande organ som sammanträder vart tredje år. Förbundsmötet beslutar bland annat om budget, medlemsavgifter, stadgar och vilken förbundsstyrelse vi ska ha under de kommande tre åren. Inledande anföranden Dagen inleddes med ett inledningsanförande av förbundsordförande Anitha Wijkström, i vilket hon bland annat nämnde förbundets goda medlemstillströmning, välskötta ekonomi, framgångar i förhandlingsverksamheten och det fortsatta arbetet med att stärka SRATs varumärke genom att bland annat ta fram ett antal frågor att fokusera på i framtiden. Därefter talade Sacos ordförande Göran Arrius om Anitha Wijkströms viktiga roll i Sacos styrelse, om SRATs styrka trots sin litenhet och om några av de områden där Saco, tillsammans med förbunden, fortsätter att arbeta vidare; chefer, Saco LöneSök och egenföretagare. Förbundsmötet inleds Till mötesordförande valdes Åsa Rundquist, 4 SRAT-informationen nr 3 • 2012 SRATs förbundsordförande Anitha Wijkström håller sitt inledningstal. Socialstyrelsens SRAT-förening, med pensionerade SRAT-ombudsmannen Nils-Bertil Rosén som ersättare. Till mötessekreterare valdes förbundsjurist Sophie Silverryd med biträdande förbundsdirektör Ingvar Eriksson som ersättare. Motioner Två motioner hade inkommit, i den ena föreslog Audionomerna att biträdande Sacos ordförande Göran Arrius talade om några av de områden där Saco verkar. förbundsdirektör Ingvar Eriksson utses till hedersmedlem i samband med sin pension och i den andra föreslog SRAT Arbetsmarknad att förbundet inför en tandvårdsförsäkring som medlemsförmån. Den första motionen bifölls och den andra avslogs med motiveringen att marknaden redan erbjuder abonnemangstandvård som tillgodoser behovet för medlemmarna. Dessutom skulle premien för försäkringen bli orimligt hög. Propositioner Tre propositioner fanns på dagordningen: • Ändringar i förbundsstadgan • Medlemsavgifter och fondavsättning. Budget 2013-2015 • Regler för nedsättning av medlemsavgiften Samtliga propositioner bifölls av förbundsmötet, vilket i korthet innebär att SRATs förbundsstadga är förändrad från och med den 9 juni 2012 (finns på hemsidan att ladda ner), att medlemsavgiften är oförändrad och att styrelsen fick befogenhet att omdisponera budgeten eller höja/sänka avgiften under förbundsmötesperioden. Reglerna om nedsättning av medlemsavgiften för exempelvis studenter, passiva (pensionärer, sjukersättning med flera), arbetssökande och nyutexaminerade är oförändrade. Ny förbundsstyrelse Valberedningen, med Åsa Rundquist som sammankallande, hade som vanligt gjort ett grundligt jobb och deras förslag till ny förbundsstyrelse bifölls enhälligt. Anitha Wijkström omvaldes som förbundsordförande och som ledamöter valdes: Ann-Marie Andela (nyval), Ola Blomqvist, Hans Fotmeijer, Bengt-Gunnar Herrström, Ingela Jägestrand, Anders Jansson, Roger Larsson, Andreas Lövdahl, Camilla Robertsson (nyval), Patrik Wikand (nyval). Styrelsen presenterar sig på nästa uppslag. Avgående ledamöter Fyra ledamöter avgick i samband med förbundsmötet; Ronny Andersson som varit med i förbundsstyrelsen sedan 2000, Reza Zarenoe som varit med sedan 2003 samt Lena Andersson och Jonas Norling som har varit ledamöter under en förbundsmötesperiod. Anitha Wijkström tackade samtliga för den tid de varit med och allt de bidragit med under åren. Stort kramkalas. Förbundsordförande Anitha Wijkström tackar av de avgående ledamöterna Lena Andersson, Jonas Norling, Reza Zarenoe och Ronny Andersson. Föreläsning Förutom sedvanliga förhandlingar fick vi också – tack vare vår samarbetspartner SalusAnsvar – nöjet att lyssna till professor Stefan Einhorn som höll en mycket inspirerande och rolig föreläsning om ”Snällhet, klokhet – ord på vägen”. Han konstaterade att vi ljuger flera gånger om dagen och att de vanligaste lögnerna är: 1) Tack jag mår bra 2) Jag ringer dig. 3) Roligt att träffa dig. Dagen genomfördes under trevliga former och i positiv anda. Nu fortsätter vårt arbete med att vara ett starkt och framgångsrikt förbund. n n n Stefan Einhorn föreläste inspirerande om snällhet och klokhet. SRAT-informationen nr 3 • 2012 5 SRATs nya förbundsstyrelse presenterar sig Anitha Wijkström Leg. tandhygienist Sveriges Tandhygienistförening, STHF anitha.wijkströ[email protected] Du har blivit omvald igen, hur känns det? – Det är så fantastiskt roligt! Jag är oerhört stolt och hedrad över att än en gång fått förtroendet att leda förbundets arbete, säger Anitha Wijkström. 1) Ett urval.... Lokalt och centralt för Sveriges Tandhygienistförening, bland annat ordförande fram till 2008. SRATs styrelse sedan 1987, ordförande sedan 1997. Ledamot i Sacos styrelse, ledamot och numera vice ordförande i AkademikerAlliansens representantskap. Ersättare i Europafacket, ledamot i Nordens Fackliga samorganisation. 2) Professionalism, kvalitet och service. 3) Se till att löneavtalen tillämpas på avsett vis. Verka för att våra medlemmars utbildning, kunskap och kompetens tas tillvara fullt ut i yrkeslivet. Arbeta för att det skapas karriärvägar för samtliga SRATs yrkesgrupper. Mer resurser till vårdforskning och bättre villkor för doktorander. Rekrytering och rekryteringsbefrämjande åtgärder kommer att vara prioriterade områden. Fortsätta utveckla innehållet i ett SRAT-medlemskap. SRAT ska finnas representerade i alla de sammanhang som är relevanta för förbundet och för våra föreningar. 4) Unga människor vill också vara delaktiga och känna att de har möjlighet att påverka. Vi ska informera om hur ett modernt fackförbund fungerar, att vi är ett kollektiv med individfokus. Vi ska bättre beskriva nyttan av ett medlemskap. Berätta om vikten av kollektivavtal. Vi ska befinna oss där unga människor finns, ”ansikte mot ansikte”. Vi ska beskriva hur vi arbetar integrerat med yrkes- och fackliga frågor. Vi ska ha koll på specifika verksamheter och frågor som direkt berör unga människor. Vi ska fortsätta att utveckla medlemsservicen. Vi ska vara väldigt tydliga och tala om att vi är duktiga på det vi gör! SRAT-informationen ställde några frågor till förbundsstyrelsen. 1) Facklig bakgrund i korthet. 2) Vilka tre värdeord kopplar du till SRAT? 3) Vilka frågor är det viktigt för SRAT att driva under de närmaste åren? 4) Hur ska SRAT bli ännu mer attraktivt för nya medlemmar? 6 SRAT-informationen nr 3 • 2012 nde rdföra e 1:e vic ndso förbu Anders Jansson Arbetsförmedlare, Arbetsförmedl. SRAT Arbetsmarknad nde rdföra undso e förb 2:e vic Bengt-Gunnar Herrström Kansliråd, Regeringskansliet Utrikesförvaltningens Personalförening, UPF bengt-gunnar.herrstrom@foreign. ministry.se [email protected] 1) Förste vice förbundsordförande i SRAT, ordförande SRAT Arbetsmarknad, ledamot Saco-S representantskap samt ledamot Saco-S Arbetsförmedlingen l) Andre vice förbundsordförande i SRAT, ledamot Saco-S representantskap. Heltidsarbetande ordförande i Regeringskansliets Saco-S-förening. Medlem i styrelsen för UPF. 2) Trygghet, närhet och kompetens 3) Utbildning och kompetens måste löna sig! En avgörande drivkraft i morgondagens samhälle då pensionsavgångarna under många år är större än nytillträden på arbetsmarknaden. Att skapa ett hållbart arbetsliv! Arbetsmiljöfrågorna måste komma i fokus då det förväntas att vi skall kunna förvärvsarbeta längre upp i åldern. Pensionsåldern måste vara individuell. 2) Nära (den enskilde medlemmen), professionellt och samarbetsinriktat. 3) Medlemsvärvning, arbetsmiljö och mångfald. 4) Genom att vi driver de frågor som medlemmarna uppfattar som relevanta, prioriterade och intressanta i deras vardag på arbetet. 4) SRAT skall jobba för att stärka individen genom ökade möjligheter till individuella lösningar, inom ramen för ett kollektivavtal. Synliggöra våra medlemsgrupper och den unika kompetens de besitter. SRAT är ett attraktivt förbund redan idag men det gäller att fortsätta att utvecklas mot morgondagens krav och förväntningar. l Nyva Ann-Marie Andela Leg. audionom, Västra Götalandsregionen Audionomerna [email protected] 1) Fackligt aktiv inom Kommunal 1975 till 1986. Medlem och aktiv inom SRAT Audionomerna sedan 2001. Styrelsen för Audionomerna sedan 2000, varav fyra år som ordförande. förtroende. Ola Blomqvist Flygtekniker, SAS Svensk Flygteknikerförening [email protected] 2) Professionalism, kompetens och 3) Lönefrågorna och att löneavtalen används och tillämpas som avsett. Medlemsrekryteringen. Öka medvetenheten om vikten av kollektivavtal. 4) God kontakt med utbildningsorterna. Vara lyhörda för de ungas behov och åsikter, skapa förtroende för hur vi arbetar med både fackliga och med yrkesinriktade frågor. Vara ”moderna” i vårt sätt att arbeta och nå ut. Hans Fotmeijer Kartograf, Sjöfartsverket SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket [email protected] 1) Ordförande SRAT Sjöfartsverket, ordförande Saco Sjöfartsverket och ledamot SRAT förbundsstyrelse. 2) Kompetens, ansvar och service. 3) Lönefrågor, jämställdhet och kollektivavtal. SRAT ska jobba med alla frågor som är viktiga för våra medlemmar. 4) SRAT ska fortsatt arbeta för att vara ett modernt förbund som ligger i framkant och får unga som gamla att välja just oss. 1) Lokal förtroendevald sedan 1994. Centrala SFF-uppdrag sedan 1997. Ordförande sedan 2004. Ledamot i SRATs förbundsstyrelse sedan 2009. Dessförinnan suppleant. Centralt förhandlingsansvarig för flygteknikerna inom förbundet. Vice ordförande i Aircraft Engineers International sedan 2007. 2) Nära, öppet och flexibelt. 3) Kvalitet på utbildning och hög status för medlemsgrupperna inom förbundet. Verka för en hög facklig medvetenhet och kompetens inom förbundet genom information, utbildning och rekrytering. 4) Ständigt utvärdera nya möjligheter att stärka medlemsnyttan genom service, försäkringar och annat. Ingela Jägestrand Leg tandhygienist, Praktikertjänst Sveriges Tandhygienistförening, STHF [email protected] 1) Vice ordförande i STHF, ledamot i SRATs förbundsstyrelse 2) Stöd, service och trygghet. 3) Lönebildning, utbildning, jämställdhet och arbetsmiljö. 4) Genom att möta och stödja medlemmarna på deras villkor och efter deras behov. Presentationen fortsätter på nästa sida » SRAT-informationen nr 3 • 2012 7 Roger Larsson Anställd inom Posten Logistik AB SRAT-Posten [email protected] Andreas Lövdahl Effektivitetskonsult, Eget företag HälsoAkademikerna [email protected] 1) Heltidsfacklig inom Saco-Posten ("paraply" för samtliga akademikerförbund inom Postkoncernen) sedan 2001. Ordförande för SRAT-Posten sedan föreningen bildades år 2006. 1)15 år inom HälsoAkademikerna och 12 år som ordförande. SRATs förbundsstyrelse sedan 2000. Lokalt/centralt fackligt- och skyddsombudsarbete på Migrationsverket 1997-2005, bland annat ordförande i Saco-S-föreningen. 2) Kompetens, engagemang och medlemsnytta. 3) Kollektivavtal – slå vakt om den svenska modellen, lönefrågor, utbildningsfrågor – det måste löna att utbilda sig. 4) Delta i den "offentliga" debatten rörande våra yrkesförbund, synas på arbetsmarknadsmässor och andra publika evenemang, fortsätta arbeta för yrkeslegitimeringar. l Nyva Camilla Robertsson Civil tjänsteman, Försvarsmakten SRATs allmänna sektion, SRAT-A [email protected] 3) Utöver det viktiga vanliga arbetet med att jobba för medlemmarnas ställning på arbetsmarknaden, löner, kollektivavtal samt arbetsmiljö, tycker jag det är viktigt att vi hittar nya yrkesgrupper och startar nya föreningar samt utökar det interna samarbetet mellan föreningarna och mellan föreningar/förbund. 4) Bättre studentverksamhet. Utökat stöd till karriärutveckling (via bland annat karriärcoachning). Ökad service till egna företagare. l Nyva 1) Fackligt aktiv sedan 1998 i Saci HKV styrelse. 2003 Ordförande i Saco Försvar och förhandlar för akademiker i Försvarsmakten. Ordförande i Saco HKV mars 2012. 4) Vi måste marknadsföra SRAT och alla fördelar det har att vara medlem i förbundet med exempelvis inkomstförsäkring och hälsoskydd. 2)Professionalism, storhet och engagemang. 3) Små som stora, de som medlemmar tycker är viktiga, löner, statusfrågor, bra arbetsvillkor kan vara några. 4) Att lyssna på alla medlemmar och visa engagemang och stöd. Missa inte medlemsutskick! Värva en kollega Hjälp oss att växa och bli ännu starkare! Anmäl din e-postadress på MIN SIDA på www.srat.se Du kanske har en kollega som är intresserad av att bli medlem i SRAT men inte gjort slag i saken? Som tack får du som värvat, ett presentkort på 500 kronor/värvad medlem att använda på Bokus. Information om kampanjen finns på www.srat.se/varva_kollega 8 SRAT-informationen nr 3 • 2012 Patrik Wikand Sjökapten/lots, Sjöfartsverket Lotsförbundet [email protected] 1) Styrelseledamot i fem och ett halvt år i Lotsförbundet, senaste året som ordförande. Styrelseledamot i ett år i dåvarande Sjöbefälsförbundet. 2) Gemenskap, trygghet och lagarbete 3) Verka för att förbättra tryggheten i arbetslivet för våra medlemmar, särskilt för ungdomar. Det är viktigt att lagar och avtal efterlevs annars är det risk för att medlemmar blir negativt behandlade på arbetsplatsen. Ge stöd åt medlemmar i olika situationer i arbetslivet och verka för individers karriärutveckling genom exempelvis coachning. 2) Expert på experter, flexibelt och spetskompetens. Kampanjen pågår under 2012 Göran Arrius första år som Sacoordförande: Som att leda ett mini-Sverige Nu har Göran Arrius snart klarat av sitt första år som Saco-ordförande. Han var inte direkt någon facklig nybörjare när han valdes förra sommaren. Men skillnaden är ändå stor mellan ett, i alla fall jämförelsevis, osynligt ordförandeskap i Jusek och det liv han nu lever mitt i offentligheten och samhällsdebatten. I uppdraget som Sacos främste ledare ingår, förutom att leda styrelsearbetet och därigenom forma och driva politiken, också att representera Saco i en rad olika sammanhang och att föra ut organisationens viktiga frågor i alla tänkbara sammanhang. Och spännvidden mellan uppdragen är utan tvekan stor. I slutet av april tog Göran Arrius till exempel över ordförandeklubban i den säkerhetspolitiska organisationen Folk och försvar – ett uppdrag som han beskriver som ”oerhört hedrande, eftersom frågor om fred, frihet och demokrati i vid mening idag är mer aktuella än någonsin”. Några veckor senare närvarade han vid prinsessan Estelles dop. Men uppdraget som Sacoordförande domineras förstås av den omfattande uppgiften att driva akademikernas intressen i arbetsmarknads- och samhällspolitiska frågor. Det handlar om att initiera förändringar och att följa utvecklingen på arbetsmarknaden, inom utbildningsväsendet och inom den övriga välfärden. I det ingår villkoren för studerande, både på högskolan och inom forskningen, taket för a-kassan och skattepolitiken – för att ta några få exempel på sådant som behandlas av Sacostyrelsen. – Det är en stor trygghet att ha tillgång till så många kvalificerade personer, både här på Sacokansliet och i förbunden, säger Göran Arrius. Lönespridning gynnar löneutveckling Utbildning ska löna sig, också ekonomiskt. Det är ett av de krav som Saco har drivit så länge organisationen har funnits. Men både vad gäller lönenivåer och löneutveckling ser det väldigt olika ut för de olika medlemsgrupperna. – Det är rätt tydligt. Inom några förbund har man relativt låga löner med tanke på utbildningens längd, medan andra har helt andra löner. Och det finns ett tydligt samband mellan lönespridning, det vill säga löneskillnader också inom de olika grupperna, och löneutveckling. Redan tidigt under ordförandeskapet var Göran Arrius ute i debatten och argumenterade för en ökad lönespridning. Men det är definitivt inte ökade löneklyftor han är ute efter. – Jag vill se en god löneutveckling under hela arbetslivet och för alla grupper, säger han. Det är ett sätt att stimulera till studier, prestationer och ansvar i arbetslivet, säger han. Det är bra för både individen och samhället. – I grunden handlar det naturligtvis om att den kunskap som finns ska komma till nytta. Det är, också utifrån en annan aspekt, en av de frågor som Göran Arrius har drivit och fått uppmärksamhet kring under sitt första ordförandeår – att den kompetens som invandrade akademiker har inte tas tillvara. – Det är ett enormt slöseri med resurser, säger han. Därför måste det till en förändring. Och i en sådan ekvation finns bara vinnare – för enskilda personer, för myndigheter och organisationer och för samhällsekonomin i stort. Kostnaderna för att ge en enda jurist två och ett halvt års kompletterade studier kombinerade med tuff utbildning i svenska betalar sig redan efter två år. Det är ett tydligt exempel på att vi med rätt åtgärder skulle kunna få tillgång till högskoleutbildade personer. Sacoordföranden vill också se en ökad rörlighet på arbetsmarknaden – både för att det skulle bidra till de enskildas kompetensutveckling och arbetsglädje och för att det stimulerar tillväxt och utveckling. Men han tror inte att problemet bara ligger i Las. – Det är inte så enkelt, säger han, utan det kan behövas helt andra åtgärder. Förändringar i a-kassenivåerna kan till exempel göra att fler blir benägna att ta risker och byta jobb. I dag är det mindre än fem procent av medlemmarna i AEA, Akademikernas erkända a-kassa, som skulle få 80 procent av lönen vid arbetslöshet. Det säger något. Avskaffandet av den så kallade värnskatten, att de som tjänar över en viss gräns betalar fem procent extra statlig skatt, har länge funnits på Sacoagendan. Nu vill Göran Arrius gå vidare och se en större förändring av skattesystemet. – Det är dags för en översyn av hela skattesystemet, säger han. Det har förändrats över tid, och det finns ett egenvärde i att skapa ett mer lättförståeligt system. Jag tror att det kan bidra till ökad respekt för skatterna och därmed till att minska svartjobben. Spännande organisation Redan när Göran Arrius blev vald på Sacokongressen förra sommaren bestämde han sig för att prioritera möten på de olika förbundskanslierna. Nu har han besökt i princip alla förbund – också SRAT. – Det har varit roligt, säger han. För att jag har blivit så fint välkomnad av alla, förstås. Men också för att förbunden spänner över hela arbetsmarknaden och därmed är som en miniatyr av Sverige. Det är oerhört lärorikt. SRAT beskriver han på motsvarande sätt – som en miniatyr av Saco. – Det är en spännande organisation, med så mycket kunskap om skiftande yrkesområden. Det är klart att det är berikande! – Det ligger en oerhörd styrka i kombinationen fackförbud/ yrkesorganisation, säger han. Den gör att medlemmarna känner sig hemma på två sätt, och drar nytta av medlemskapet både i egenskap av anställda och som yrkesföreträdare. Nu hoppas Göran Arrius att allt fler chefer och egenföretagare ska dra nytta av det kitt som professionerna utgör, och han ser framför sig en ”smart samverkan” mellan förbunden i chefsfrågan. De flesta av Sacos förbund fortsätter att öka sina medlemstal. Under förra året ökade det totala antalet medlemmar med 16 000 och Göran Arrius representerar idag drygt 630 000 akademiker. Men en ganska stor andel av dem som ändå väljer att lämna facket finns i åldersgrupperna runt 40 år. Ett antagande är att många av dem gör det för att de har fått en chefstjänst eller för att de har startat eget företag. Det är dem, och de ungefär 80 000 medlemmar som har F-skattesedel, som Göran Arrius vill uppmärksamma på värdet av fackligt medlemskap – också för chefer och egna företagare. Birgitta Jakobsson Foto: Kalle Assbring SRAT-informationen nr 3 • 2012 9 SRAT-medlemmen Peter Lindquist, Sjöfartsverkets sjö- och flygräddning: Viktigt med allmänhetens förtroende De ser inte havet, men har ändå koll på det mesta av svensk sjöfart. Att Sjöfartsverket leder även flygräddning blev känt efter olyckan med ett Herculesplan i Kebnekaise, tidigare i år. – Vår uppgift är att rädda liv. Då måste vi ha en teknik som håller i alla väder, säger Peter Lindquist, teknisk samordnare och informationsansvarig under olyckan. Text: Carina H Ahnstedt Foto: Anna Rehnberg 10 SRAT-informationen nr 3 • 2012 » Peter Lindquist är också pappa till webbdagboken: Sjö- och flygräddning online. « Olika element men många likheter. Sjöfartsverket sköter både flyg- och sjöräddning i Sverige. Peter Lindquist är teknisk samordnare men jobbar också ibland som räddningsledare. Det var också lusten till att hitta tekniska lösningar som ledde honom till att utveckla Sjöfartsverkets information och presshantering. Teknik har alltid varit hans stora intresse. En gång var det hans färdigheter att telegrafera och knacka morse som ledde honom till Sjöbefälsskolan, och sedan vidare till ett jobb med sjöräddning. – Jag anställdes som radiooperatör inom kustradion på Televerket, som på den tiden hade en sjöräddningscentral. Det var fantastiskt roligt att få min hobby som arbete, minns Peter Lindquist. Så småningom utbildade han sig till sjöräddningsledare och jobbade med det under 18 år, trots att hans erfarenhet till sjöss egentligen begränsar sig till två månaders praktik under utbildningen. – Det har gått bra. Så länge man har lite kunskap om styrbord och babord, är det viktigast för en räddningsledare att vara en god organisatör. Dessutom måste man visa stor lyhördhet för dem som befinner sig i sjönöd och vara ödmjuk för deras kunskaper. De kan göra bedömningar som är omöjliga att göra från ledningscentralen, säger Peter Lindquist som numera har sin anställning på Sjöfartsverket på Käringberget utanför Göteborg. Härifrån leds all sjö- och flygräddning i Sverige i ett nära samarbete mellan Sjöfartsverket, Försvarsmakten och Kustbevakningen. Från stora datorskärmar bevakas Sveriges farvatten och luftrum dygnet runt. Hit kommer alla nödanrop – via radio eller SOS larmcentral – och räddningsledarna sköter sedan arbetet med att lokalisera båtar eller flygplan och organiserar räddningspersonalen. De vanligaste incidenterna är fritidsbåtar som går på grund eller sportflygplan som flyger vilse, men någon gång per år blir det skarpt läge och flera liv står på spel. Det kan vara en passagerarbåt som hamnat i hårt väder, skridskoåkare som kommit på drift på isflak, eller som senast, ett militärplan som försvann i Kebnekaise i mars i år. – Det var naturligtvis stor dramatik med omständigheter som är väldigt ovanliga: hårt väder och ett stort sökområde i ett väglöst land. Tyvärr kunde vi inte rädda liv den här gången utan fem döda kroppar kunde senare identifieras, berättar Peter Linquist. Det var naturligtvis sorgligt, men det fanns ingenting vi kunde ha gjort för att det skulle ha slutat lyckligare eftersom det konstaterades att personerna omkom omedelbart efter kraschen. Peter Lindquists uppgift under den här olyckan var att sköta information och presskontakter. En uppgift han har ägnat sig åt mycket under de senaste åren och som också är en produkt av hans stora teknikintresse. – Jag såg att det fanns ett stort behov av att föra ut rätt information så snabbt som möjligt, utan att för den skull störa räddningsarbetet. Till en början hade vi inte ens ett pressnummer, utan folk ringde direkt in till räddningsledarna som naturligtvis hade liten tid att svara. Så småningom har han utvecklat mediekontakterna och tycker om att kunna vara en förmedlande länk mellan medier och räddningsledarna. Han är också pappa till webbdagboken: Sjö- och flyräddning on-line, där Sjöfartsverket dagligen rapporterar in vad som händer, lätt tillgängligt för den som är intresserad. – Vår relation till allmänheten bygger på förtroende. Därför är det viktigt att också visa upp vårt arbete när det är som bäst. Dåliga nyheter som dödsolyckor och haverier brukar sprida sig självt, men eftersom vi jobbar mot ett stort kontaktnät med myndigheter, organisationer och privatpersoner underlättar det om de har en så rättvis bild av vårt arbete som möjligt, förklarar Peter Lindquist. Efter olyckan i Kebnekaise har det exempelvis blivit allmänt känt att Sjöfartsverket sköter även flygräddningen. n n n SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket Ordförande Hans Fotmeijer 0708-19 10 83 [email protected] Ansvarig ombudsman SRAT Sophie Silverryd 08-442 44 74 [email protected] www.srat.se SRAT-informationen nr 3 • 2012 11 12 SRAT-informationen nr 3 • 2012 Föräldraledig och missgynnad? Facklig trygghet viktig under föräldraledigheten Lagen är tydlig – arbetsgivaren ska behandla föräldralediga på precis samma sätt som andra anställda. Ändå förekommer det att nyblivna pappor och mammor missgynnas, just för att de är hemma med sina barn. Då är det bra att veta att SRAT ger samma stöd under föräldraledigheten som annars. Text: Birgitta Jakobsson Foto: Colourbox och privat En kvinna som nekades kompetensutbildning i slutet av graviditeten, en annan som inte fick ett likvärdigt jobb efter föräldraledigheten och en tredje som fick sämre lönepåslag för att den lönesättande chefen tyckte att hon hade vabbat för mycket. Det är några av de ärenden som rör brott mot Föräldraledighetslagen, och som har hamnat på Diskrimineringsombudsmannens, DO, bord. Enligt Föräldraledighetslagen ska den som är föräldraledig behandlas precis som vilken annan anställd som helst. Nyblivna eller vabbande pappor och mammor omfattas av arbetsrättsliga lagar och regler på samma sätt och föräldralediga ska ingå i lönerevisionerna precis som annars. – Men allt fungerar inte alltid som det ska, konstaterar Linda Lekander som är ombudsman på SRAT. Helt nyligen hade jag till exempel ett samtal från en medlem som inte hade fått lönesamtal med sin chef med motiveringen att hon var hemma med sitt nyfödda barn. – Det händer naturligtvis olika saker på arbetsplatserna även under den tid man är hemma med sina barn – allt från lönerevisioner till omorganisationer. Och föräldralediga är inte mer skyddade i sina anställningar än andra – bortsett från att uppsägningstiden inte får börja räknas förrän man är tillbaka i tjänst. Den fackliga tillhörigheten är alltså lika viktigt under föräldraledigheten som annars – och kanske till och med ännu viktigare eftersom man inte är på plats. Medlemskapet i SRAT fungerar som vanligt under föräldraledigheten, och det oavsett om man har en anställning eller är arbetssökande. – Hör av er om ni får problem – eller om ni undrar över något! Vi gör ingen skillnad mellan medlemmar som är hemma med sina barn och andra, säger Linda Lekander. Hela vårt stödpaket, med hjälp i alla frågor som kan tänkas uppstå i förhållande till arbetsplatsen, finns att tillgå som vanligt. I det ingår naturligtvis frågor som direkt handlar om missgynnande, men också hela den arbetsrättsliga delen och frågor som rör lön och andra arbetsvillkor. Samma sak är det med andra medlemsförmåner, från lönerådgivning och jobbcoachning till medlemsförsäkringar. Linda Lekander har nyligen kommit tillbaka till jobbet på SRATs förbundskansli efter att ha varit hemma med dottern Elma, som nu har hunnit bli drygt ett och ett halvt år. Under föräldraledigheten har Linda Lekander och hennes dotter Elma. hon varit och hälsat på sina arbetskamrater några gånger och hon har varit med i några olika arrangemang. – Det är viktigt att hålla arbetsrelationerna varma, och att se till att vara ajour med vad som händer på jobbet. Och där har ju var och en ett eget ansvar. – Blöjbyten, sagor och kladdiga köksgolv efter smakportionerna tar verkligen sin tid, säger hon. Men min erfarenhet är ändå att det finns små stunder då man kan ägna sig åt egna tankar. Så för nyblivna föräldrar kan tiden hemma också vara ett bra tillfälle att fundera på hur man vill gå vidare i yrkeslivet. Även i sådana frågor är medlemmar välkomna att höra av sig. Vi gör vårt bästa för att stötta och fungera som goda samtalspartners och bollplank. n n n SRAT-informationen nr 3 • 2012 13 Koppla ner Koppla av Om arbetslivet på kontoret var uppbyggt så att man kunde göra klart en uppgift i taget och att det, först när man är klar, kommer en ny, så skulle prioriteringar och planering inte behövas. Men sådan är ju inte verkligheten. Medan jag skriver denna artikel sitter några i ett möte någonstans och bestämmer saker som ger mig nya arbetsuppgifter, andra arbetsuppgifter kommer in via e-post, någon försöker ringa mig och så vidare. Detta ställer krav på min förmåga att planera och prioritera. Viktigt eller bråttom? De flesta väljer oftast att jobba med de uppgifter som har kortast deadline, det vill säga är mest bråttom. Det absolut bästa du kan göra för att vrida om denna ständiga jakt på klockan är att börja prioritera arbetsuppgifter i första hand utifrån hur viktiga de är, och först efter det, dess deadline. Vad är en viktig arbetsuppgift? För att veta det så måste du först veta vilka dina huvudsakliga arbetsuppgifter är, vilka är målen du ska jobba mot? Både långsiktigt (arbetsbeskrivning, årsplanering) och kortsiktigt (tidsbegränsade projekt, månads-/veckoplanering). När du har detta klart för dig uppskattar du hur mycket tid du behöver lägga för att uppnå målen med dina huvudsakliga arbetsuppgifter. Dividera/dela sedan tiden i mindre beståndsdelar och lägg in i kalendern. Planeringstips Se på din kalender ungefär som en bägare som ska fyllas med olika saker. Det finns en klassiker där man ska försöka fylla en bägare med stenar, grus, sand och vatten. Börjar man med vattnet så rinner bägaren över när man börjar fylla dem med det andra, men gör man tvärtom, det vill säga först lägger i stenarna och sedan gruset så kilar gruset in sig mellan stenarna och så vidare. 14 SRAT-informationen nr 3 • 2012 När du gör din månads-/veckoplanering klar börja med att vika tid till dina stora, viktiga arbetsuppgifter/mål (däribland den dagliga administrationen av inkommande nya arbetsuppgifter samt tid för oförutsedda händelser). Fyll sedan på med de mindre viktiga arbetsuppgifterna, möten, kurser och så vidare. Börja dagen med en riktig surdeg, något du känner i magen att detta ”borde jag gjort redan”, exempelvis ett jobbigt samtal, en tråkig arbetsuppgift eller dylikt. Glöm inte att ta till tid för att administrera dina nya inkommande uppgifter (kommer löpande via e-post, telefon, kollegor, chefen, med mera). Lämna även luft i din planering för oförutsedda händelser/ aktiviteter, det vill säga sådant som tar tid från allt du tänkt du skulle göra. För de flesta äter dessa oförutsedda händelser upp en eller flera timmar varje dag. Du har säkert gått till jobbet på morgonen och tänkt att både det ena och det andra ska göras. När du sedan går hem så är bara hälften gjort, du har jobbat stenhårt hela dagen, men du kan inte riktigt sätta fingret på vad du egentligen har gjort halva dagen. Det är oförutsedda händelser – oplanerat arbete – som fyllt din dag. Dessa oförutsedda uppgifter är ofta sådant du gjort för att andra ringt, skickat e-post eller kommit till ditt skrivbord och frågat om din hjälp, gärna med inledningen ”har du 10 minuter?”. Många gånger är dessa oförutsedda arbetsuppgifter inte de arbetsuppgifter som du skulle prioriterat högst, utan det är arbetsuppgifter som andra har bråttom med och därför hjälper du dem och nedprioriterar de uppgifter du på morgonen tänkte att du skulle göra idag. Känner du igen dig? Många gör det och dessutom så ser de flesta dagar och veckor ut så här. Då är det inte konstigt att vi ser fram emot sommaren, då vi har semester, men även då det oftast är lite lugnare på jobbet och man får tid att jobba ikapp. Varför är det lugnare på sommaren för de flesta? Jo det är för att en massa andra människor har gått på semester och det gör att många av dessa oförutsedda händelser – störningsmomenten – inte finns där. Du kan oftare jobba med de saker du tänkt du skulle göra och oftare även när du tänkt du skulle göra det. Tänk om du skulle ha det så här hela arbetsåret? Det är fullt möjligt, med en handfull konkreta förändringar i ditt sätt att planera och prioritera samt med ett lite annat förhållningssätt gällande skillnaden på att ge service och vara tillgänglig! Tillgänglighet är att svara i telefonen, svara på e-post via mobilen på kvällen/helgen, när du sitter i möten, medan du jobbar med ett annat ärende etc. Att ge svaret ”ditt ärende är under behandling” är inte service, det är tillgänglighet och rätt värdelös information, om man ska vara ärlig. Ge service är att ge kunden det den vill ha, det vill säga ett resultat! Det är att göra klart ärendet! För många så består arbetsåret av en massa spring mellan en massa måsten, aktiviteter som många gånger är självvalda i stora drag, men kanske inte alla sakerna som ofta kommer på köpet. Till exempel alla småbarnsföräldrar som skjutsar till dagis/skola, träningar och så vidare. Man blir stressad av allt som ska göras och inte minst av att man är rädd för konsekvenserna om man missar något. Dessutom har vi höga ambitioner med det mesta vi gör som ytterligare ökar stressen. Stressen i sig är inte direkt skadlig, det är bristen på återhämtning som är det farliga. Vi behöver dels löpande återhämtning, det som kallas sömn varje dygn. Vi behöver också den återhämtning som en sammanhållen längre tid (tre-fyra veckor) ger. Det som semestern är till för. För att få en bra återhämtning så följ dessa steg 1. Jobba bort surdegar och andra måsten Ta ett papper och penna. Sätt dig ned i lugn och ro i några minuter. Skriv ned alla irritationsmoment som dyker upp. Alla saker som känns i magen. Detta är de saker du behöver ta tag i innan semestern. Allt annat är lågprioriterat. Att ”ta tag i” behöver inte betyda att allt ska vara klart till 100 procent innan semestern, men försök naturligtvis att göra klart så mycket som möjligt. Det du inte hinner göra klart ska du besluta om du ska kasta, be om hjälp med eller planera in när det ska göras under hösten. Gör du detta så lämnar surdegen magen och hamnar i kalendern eller papperskorgen. 2. Du har säkert en del positiva, roliga idéer/arbetsuppgifter som du velat jobba med, men inte fått tid till i det dagliga bruset. Försök att börja jobba med någon av dessa innan semestern. Det ger en positiv känsla som du bär med dig in i semestern. Planera sedan in några timmar per vecka till dessa arbetsuppgifter under de första veckorna efter semestern. Det ger även det en positiv längtan tillbaka till jobbet. 3. Planerna in extra tid den första veckan efter semestern för att färska upp minnet av vad du har att göra när du är tillbaka. En bra semester/ återhämtning ska helst göra att du nästan glömt vad det är du gör på jobbet. Planera även in tid för att gå igenom de nya uppgifter som inkommit under din semester. 4. Första dagarna på semestern bör du lämna din bostad, gärna stanna borta några dagar i sträck. Gör något aktivt som du verkligen längtat efter: vandra, fiska, bada, cykla, teaterresa, träffa vänner, etc. Saker som skapar lust men också hjälper dig att snabbt släppa jobbtankarna. 5. Tänk på att semestern är till för återhämtning, framför allt från alla måsten. Planera därför inte in alltför många sommarprojekt där huset/ sommarstugan ska renoveras, målarkursen genomföras, ungarna på fyra olika idrottsläger, släktkalas varje helg... Ha framför allt en lite lägre ambition med sommarprojekten och en planering med mycket luft i, så att du spontant kan åka och bada eller ligga i hängmattan med en bok om du helt enkelt känner för det. 6. När du kommer tillbaka efter semestern så är det ett ytterst utmärkt tillfälle att börja den nya vanan att faktiskt följa din planering. Börja alltså första veckan med att till minst 99 procent följa den planering du gjorde innan semestern. Fortsätt sedan att avsluta varje vecka med att utvärdera veckan som varit och planera veckan som kommer. Snart är du inne i nya rutiner som gör dig både mer effektiv och mer utvilad. Andreas Lövdahl Konsult inom Time management HälsoAkademikerna – en del av SRAT Ordförande Andreas Lövdahl 0704-38 51 63 [email protected] www.halsoakademikerna.nu Ansvarig ombudsman SRAT Linda Lekandero 08-442 44 78 [email protected] www.srat.se SRAT-informationen nr 3 • 2012 15 Små bekymmer oc när resande svensk 16 SRAT-informationen nr 3 • 2012 ch stora katastrofer kar söker UD-hjälp Det handlar om stort och smått. Samtalen till utrikesdepartementets jourtelefoner rör allt från stulna plånböcker och borttappade pass till sjukdom och tågluffande tonåringar som inte hört av sig till föräldrarna. Nu inleds den första semesterperioden sedan den nya organisationen sjösattes i höstas – och de anställda räknar med högtryck i telefonerna. I höstas gjordes organisationen för Utrikesdepartementets, UD, jourberedskap om, som en följd av den utredning som gjordes efter tsunamin, och för att effektivisera verksamheten efter neddragningarna av antalet utlandsstationerade. Den nya ordningen innebär bland annat att de konsulära jourfrågorna och vakthavandefunktionen samlats i en enhet på departementet i Stockholm, och att man numera också sköter ambassadernas joursamtal härifrån. Det är alltså hit samtalen kopplas när någon ringer till en ambassad eller beskickning utomlands under tider då det inte finns personal på plats där, på helger och nätter till exempel. När Louise Jorsell, Ann Nilsson och Gustav Dahlin beskriver sina arbetsdagar, och nätter, handlar det om allt från relativt enkla problem, som borttappade pass och försvunna plånböcker, till allvarligare händelser som kräver akut läkarvård och hemtransport av avlidna. Det är om sådana frågor, de konsulära, som de allra flesta samtal handlar – att hjälpa svenskar som befinner sig utomlands och som har råkat illa ut på olika sätt. – Också till synes vardagliga problem blir mer påtagliga när man befinner sig på resande fot, säger de. SRAT-informationen nr 3 • 2012 17 t Text: Birgitta Jakobsson Foto: Colourbox och Denny Lorentzen Gustav Dahlin, Ann Nilsson och Louise Jorsell arbetar på UD-jouren. Påfrestande schema UD-jouren bemannas dygnet runt, helg som vardag, enligt ett rullande schema. För de anställda betyder det att arbetstiderna skiftar över hela dygnet, från tidiga morgnar till sena kvällar – med de påfrestningar och inskränkningar i privatlivet som det kan innebära. – Vi som har varit med ett tag vet att det kräver att man lever lite sundare och har lite extra disciplin, säger Louise Jorsell. Schemat är också ett återkommande diskussionsämne på arbetsplatsen – precis som hela den nya organisationen. Men i höst, när man har levt med den under ett år, är det dags för utvärdering och eventuell omprövning av sådant som inte har hunnit sätta sig. Reglerna för hur mycket stöd och vilken sorts hjälp UD ska bistå med är relativt strikta. Louise Jorsell, Ann Nilsson, och Gustav Dahlin säger att det finns tillfällen då de önskar att de kunde göra så mycket mer. – Ofta räcker det långt att lyssna och ge goda råd. Men ibland är det svårare än annars, säger Ann Nilsson. När någon ringer från vissa platser i Afrika, där det varken finns representation eller ordentligt utbyggt mobilnät, till exempel. Å andra sidan händer det också att de ställs inför orimliga krav – och vid enstaka tillfällen också att de får en del lite udda frågor. Som den från en korsordslösare som genast behövde veta vilket kvinnonamn som står inristat över dörren på Arvfurstens palats (Sofia Albertina), från den oroliga mamman som undrade om den hund som bet hennes dotter kunde vara rabiessmittad eller från mannen som hade akut behov av att få veta vilken dag höstens riksdagsarbete skulle starta. – Det är förstås inte det vi ska ägna oss åt, men ibland blir man ju nyfiken och tar reda på hur det förhåller sig, säger Ann Nilsson. 18 SRAT-informationen nr 3 • 2012 Den andra, idag mindre omfattande, delen av arbetet, vakthavandefunktionen, innebär att man tar emot, bedömer och vid behov vidarebefordrar all den information som kommer in till UD under icke kontorstid. Det händer att de behöver väcka upp ansvariga tjänstemän för beslut, men det mesta klarar de av på telefon – oavsett om det handlar om att ta kontakt med utländska myndigheter eller diplomater i Stockholm. Vitt skilda frågor Det är totalt tio personer med olika bakgrund och i olika åldrar som tjänstgör vid UD-jouren – alla välutbildade och många med lång erfarenhet. Louise Jorsell och Ann Nilson, både SRAT-medlemmar, har arbetat länge på UD, både på olika ambassader och på departementet här hemma, medan Gustav Dahlén, som är jurist, tillhör den yngre skaran. Men också han har hunnit med några kortare pass utomlands. Louise Jorsell började arbeta på UD på sjuttiotalet, och förutom 27 år som vakthavande har hon också varit lokalanställd i Paris och utlandsstationerad i Buenos Aires. – Vi har en otrolig bredd i våra arbetsuppgifter, säger hon, och det ställer stora krav på oss, samtidigt som det gör jobbet intressant. Och så är det förstås roligt att jag nu har stor nytta av mina språkkunskaper i tjänsten. Ann Nilsson har varit med nästan lika länge. Hon började sin UD-karriär 1983 och har arbetat som vakthavande sedan 1996. Också hon har arbetat på flera ambassader, och fortfarande lämnar hon ibland Sverige för att vikariera ute i världen under kortare perioder. Bägge två konstaterar att de kunskaper de har skaffat sig under åren, och de personliga erfarenheter av hur saker och ting fungerar långt hemifrån, är värdefulla för att förstå och hantera de situationer de får ta del av idag. Viktigt att förbereda sig Det ligger i jourarbetets natur att man inte följer ett ärende från början till slut, utan att man lämnar över till dem som har ansvaret under ordinarie arbetstid – och det ställer stora krav på både förberedelser och rapportering. Har det hänt något under tidigare pass som behöver följas upp? Är det någonting på gång ute i världen som kan påverka svenska medborgare där? Pågår något jordskalv i områden där det finns svenskar? – När många är ute och reser kan det förstås inträffa saker, och oftast vet vi vid vilka tillfällen det är, och vad som väntar. Som i julas, med alla semesterresor till Thailand och under försommaren när fotbolls-EM pågick, till exempel. Och nu väntar OS i London senare i sommar... Eftersom det sammanfaller med semestertider räknar vi med högtryck i verksamheten – och det för första gången i den nya organisationen. Nu råder Ann Nilsson, Louise Jorsell och Gustav Dahlin semesterresenärer att kontrollera sina pass och försäkringar och att ta reda vilka regler som gäller i det land de ska åka till. Vi har en otrolig bredd i våra arbetsuppgifter, säger Louise Jorsell. – Men gör det i god tid innan ni åker, säger de. Om alla förberedde sig bättre inför resan skulle många bekymmer undvikas. Utrikesdepartementets hemsida, och den nya satsningen Resklar, är en bra informationskälla. – Och när ni väl är på plats är det ett bra tips att alltid förvara pass och pengar säkert och aldrig på samma ställe! n n n Utrikesförvaltningens Personalförening, UPF – en del av SRAT Ordförande Magnus Nordström 08-405 52 40 magnus.nordstrom@foreign. ministry.se Ofta räcker det långt att lyssna och ge goda råd berättar Ann Nilsson. Ansvarig ombudsman SRAT Mats Eriksson 08-442 44 81 [email protected] www.srat.se Ta reda vilka regler som gäller i det land du ska åka till, råder Gustav Dahlin. UD Resklar Utrikesdepartementets rese-app, ger dig aktuell information och konkreta tips som kan göra din resa trevligare. I appen får du bland annat information om: Ladda ner från Appstore eller Androidmarket. Foto: UD - läget i landet - vad du kan få hjälp med - var du kan få hjälp - vad du bör göra vid kris i landet - viktiga nummer - hälsa och vaccinationer - varningar - vilka länder UD avråder från att resa till SRAT-informationen nr 3 • 2012 19 Den 21 maj började Marie Samuels sin anställning som assistent på SRATs kansli. Hon ersätter Catharina Jansson som går vidare till nytt jobb. Marie är den som på halvtid svarar på frågor om ditt medlemskap. Hon arbetar dessutom halvtid för Sveriges Tandhygienistförening. Så här säger Marie om sin bakgrund: – Jag är utbildad låg- och mellanstadielärare med inriktning på språk och språkutveckling. Under de senaste fem åren har jag dock arbetat som handläggare på Akademikernas a-kassa, AEA. När möjligheten att arbeta på SRAT dök upp kunde jag inte tacka nej till erbjudandet, då jag hade hört mycket gott om organisationen. På fritiden tycker jag mycket om att träna på Friskis&Svettis och jag försöker också springa en del. Jag ser fram emot att arbeta på SRAT. Vi hälsar Marie välkommen till SRATs kansli. Pl oc ka t Marie – ny på kansliet AFA Försäkring betalar tillbaka totalt 17,5 miljarder kronor i premier för de kollektivavtalade sjukförsäkringarna till arbetsgivare i privata näringslivet, kommuner och landsting. Återbetalningen gäller premier för åren 2007 och 2008. Avtalsgruppsjukförsäkringen AGS och AGS-KL ger kompletterande ersättning om man har rätt till sjukpenning eller sjukersättning/aktivitetsersättning från Försäkringskassan och om man omfattas av kollektivavtal. Den 1 juli 2008 reformerades sjukförsäkringssystemet. Antalet personer som har beviljats sjukersättning har därefter minskat avsevärt. Detta har medfört att AFA Sjukförsäkring kan minska reserverna för framtida utbetalningar vilket lett till avvecklingsvinster och en förbättrad konsolidering i bolaget. Efter att överenskommelse har träffats mellan arbetsmarknadens parter så har AFA Försäkrings styrelse beslutat att sänka och återbetala premier för åren 2007 och 2008. Återbetalningen gäller främst avtalsgruppsjukförsäkringen AGS och AGS-KL. Dagens beslut innebär att 5,6 miljarder kronor betalas tillbaka till arbetsgivare inom privat sektor (avtalsområde LO-Svenskt Näringsliv), att 11,7 miljarder kronor betalas tillbaka till arbetsgivare inom kommun- och landstingssektorn och att 292 miljoner kronor betalas tillbaka till arbetsgivare inom kooperativa företag (avtalsområde KFO – LO). Folkhälsodata Nu introducerar Folkhälsoinstitutet en webb-baserad FolkhälsoAtlas. Syftet är att ge användare en lättillgänglig visuell presentation av utvalda folkhälsodata som redovisas på kommunnivå. Källa: www.fhi.se Marie Samuels, nyanställd på SRATs kansli. Foto: Denny Lorentzen Statens folkhälsoinstitut har fått regeringens uppdrag att än en gång samordna en uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet. Veckan går under namnet Ett friskare Sverige och är ett samverkansprojekt som syftar till att främja goda matvanor och fysisk aktivitet hos allmänheten. Veckan genomförs vecka 42, 15–21 oktober 2012. Källa: www.fhi.se/ettfriskaresverige 20 SRAT-informationen nr 3 • 2012 Skyddsombudsdagen Saco arrangerar tillsammans med LO och TCO för första gången skyddsombudens dag den 24 oktober. I år är det 100 år sedan arbetstagarna fick lagstadgad rätt att utse skyddsombud. I samband med jubileet inrättar LO, TCO och Saco en skyddsombudens dag som ska firas varje år under EU:s arbetsmiljövecka. Dagen är en del av mässan Gilla jobbet. Alla skyddsombud, arbetsmiljöombud och fackliga ombud får ett rabatterat pris till mässan, 500 kr/dag (exkl. moms). Priset inkluderar inträde till mässan, alla seminarier och självklart Skyddsombudens dag. Läs mer i kalendariet på www.saco.se. Edel Karlsson Håål, ordförande i Saco-S. Foto: Elis Hoffman Mer jämställt i uttag av föräldrapenningen Skillnaden mellan mäns och kvinnors uttag av föräldrapenningen fortsätter att minska, men den är ändå fortfarande stor. Sammantaget tog kvinnorna ut 76,3 procent av det totala antalet utbetalda dagar och männen 23,7 procent. Det visar Försäkringskassans statistik för 2011 i en rapport som lämnats till regeringen. Källa: Försäkringskassan Få koll med Kassakollen Källa: AFA Försäkring Ett friskare Sverige Sacos ordförande Göran Arrius valdes i april till ordförande för den säkerhetspolitiska organisationen Folk & Försvar. – Det känns oerhört hedrande att få det här uppdraget. Frågor om fred, frihet och demokrati i dess vidaste mening är idag mer aktuella än någonsin, säger Göran Arrius. Källa: Saco Nytt verktyg Marie Norell, informatör Återbetalning av sjukförsäkringspremier Göran Arrius – ny ordförande i Folk & Försvar Sacos ordförande Göran Arrius: Foto: Kalle Assbring Försäkringskassan lanserar en ny tjänst, Kassakollen, som preliminärt beräknar vad man kan få för ersättning från socialförsäkringen om man blir sjuk, får barn eller om man kan få bostadsbidrag. Källa: Försäkringskassan Avtalsrörelsen inom staten igång Saco-S lämnade den 26 juni in sina yrkanden inför årets avtalsrörelse. Du hittar all information på Saco-S webbplats. Källa: saco-s.se Nytt kollektivavtal för optiker Fråga Optikerutbildningen i Sverige gjordes om i mitten av 1990-talet och de som tog examen 1997 fick per automatik behörighet att hantera kontaktlinser då det ingår i utbildningen. Tidigare var det något man fick gå en kompletterande utbildning för att få behörighet att prova ut. I och med detta gjordes en uppdelning av Sveriges legitimerade optiker mellan de som har och de som saknar behörighet för kontaktlinser. Ur det fackliga perspektivet så blev konsekvensen att Handelsanställdas förbund tecknade kollektivavtal för legitimerade optiker medan SRAT tecknade avtal för legitimerade optiker med kontaktlinsbehörighet. SRAT och Svensk optikerförening erbjuder medlemskap till båda grupperna men har naturligtvis önskat att alla optiker ska ha lika bra grundvillkor i sina anställningar. De olika avtalstillämpningarna har också inneburit att grupperna har haft olika turordningskretsar som kan få stora konsekvenser vid neddragningar i verksamheten. Därför är det glädjande att SRAT och Handelsanställdas förbund har träffat en ny Svar SRAT samlar alla optiker FRÅGA: Jag har fått nytt jobb. Nu har jag fått det nya anställningsavtalet för påseende. De saker som vi kommit överens om stämmer, till exempel lön, anställningsdatum med mera. Men mycket av texten är standardtexter som min nya arbetsgivare säger står med på alla anställningsavtal. Är det något jag ska kontrollera? överenskommelse där förbunden är överens om att SRAT organiserar och tecknar avtal för alla legitimerade optiker medan Handels organiserar säljare, assistenter och liknande yrkesgrupper. Inrangeringen kommer att ske gradvis under året i takt med att vi kopplar in vårt avtal på de arbetsplatser där vi tidigare inte haft det inkopplat. Exakt hur villkoren för respektive arbetsplats ska förändras diskuteras med Svensk Handel och om du som optiker har frågor om just din arbetsplats kan du kontakta oss för mer information. Anders Berndt ombudsman Fakta kollektivavtalet • Avtalsperioden är 2012-05-01 -2013-04-30 • Innehåller en lönerevision per 1 maj 2012. • Lönesamtal ska hållas senast den 8 juni om man inte lokalt kommit överens om annat. Lokala förhandlingar ska vara avslutade senast den 30 september 2012. Tillväxt och sysselsättning på Europafackets agenda Europafackets styrelse, EFS, sammanträdde i Bryssel 5-6 juni 2012. Styrelsen består av drygt 150 fackliga ledamöter med olika möteskulturer och traditioner men som oftast är i stånd att fatta enhälliga beslut även om det kan krävas många, långa och ibland tröttsamma diskussioner. Från Saco deltog ordförande Göran Arrius, undertecknad som är ersättare för Sacos ordförande i EFS styrelse samt avgående internationelle sekreteraren Åke Zettermark och den tillträdande Åsa Ehinger Berling. Mötet besöktes av EU kommissionär László Andor som är ansvarig för sysselsättning, socialpolitik och inkludering. Det är intressant och värdefullt att höra hur olika ärenden hanteras i generaldirektoratet och kommissionen och därtill även vad vi kan förvänta oss framöver. Från Sveriges sida fick vi också möjlighet att rikta kritik mot att kommissionen i rekommendationerna till medlemsstaterna lägger sig i den svenska lönebildningen. En resolution om en ny social pakt i Europa diskuterades intensivt. Resolutionen ska lanseras till EU-toppmötet den 23 juni. Viktiga frågor som fokuseras är tillväxt, sysselsättning och levnads- och arbetsvillkor i hanteringen av den ekonomiska krisen. Resolutionen lägger även grunden för en facklig kampanj som ska genomföras i hela Europa framöver. Andra viktiga frågor på agendan var ett yttrande om kommissionens sysselsättningspaket, tillämpningsdirektivet för utstationerade arbetare, vilken position Europafacket ska understödja inför klimatmötet i Qatar och hur man ska få bättre könsbalans i företagsstyrelser. Avslutningsvis framförde EFS generalsekreterare Bernadette Ségol ett uppskattande och varmt tack till Åke Zettermark, som nu går i pension, för många års värdefulla insatser i det europafackliga arbetet. Det tacket är Åke väl värd! Anitha Wijkström, förbundsordförande & SVAR: Grattis till nya jobbet! Anställningen regleras av flera lagar och ofta av kollektivavtal, men det är viktigt att anställningsavtal finns. Bra att du fått det för påseende så du kan kontrollera det i lugn och ro. Har din arbetsgivare kollektivavtal? Det ska stå vilket som gäller på ditt anställningsavtal. Det är viktigt att det står rätt kollektivavtal. Inom offentliga sektorn är detta inget problem, alla omfattas av respektive sektors kollektivavtal. Är du privatanställd är det viktigt att det står på ditt anställningsavtal vilket kollektivavtal som gäller. Många arbetsgivare tillämpar flera kollektivavtal, så det kan bli fel. Är det ett annat Sacoförbunds kollektivavtal som står på ditt anställningsavtal är det kanske inte så stor skillnad, men står det att det är ett kollektivavtal som gäller för ett LO- eller ett TCO-förbund kan det ge stora skillnader. Är du tandhygienist och det står att det är tandsköterskornas kollektivavtal som gäller på ditt anställningsavtal så är det fel. Det är även fel att det står Handels om du jobbar som optiker. Har din arbetsgivare inte något kollektivavtal är det lagarna som gäller, annars måste detta stå i klarttext på ditt anställningsavtal. Med ett kollektivavtal följer även till exempel försäkringar, tjänstepension. Lagar och kollektivavtal kan ses som en ”lägsta nivå”, så du kan alltid kommer överens med din arbetsgivare om något annat, men då är det särskilt viktigt att detta står på anställningsavtalet. På vår hemsida, www.srat.se, hittar du mer information och mallar för anställningskontrakt, under vänstermarginalens ”Lön & villkor” och ”Anställningsavtal”. SRAT 08-442 44 60 [email protected] www.srat.se SRAT-informationen nr 3 • 2012 21 När drickandet blir ett problem Alkohollinjen ger stöd per telefon En minneslucka, en anhörig som har fått nog eller ett barn som vänder ryggen till. Det är ofta en speciell händelse som får en person att ringa till Alkohollinjen. Och för de allra flesta är det första gången de talar med någon om sina problem med alkohol. Det berättar Ann-Louise Sirén, rådgivare på Alkohollinjen och biträdande avdelningschef på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin inom Stockholms läns sjukvårdsområde. Det är lätt att föreställa sig hur tungt det kan kännas efter en arbetsdag fylld av samtal om problem, ångest och skamkänslor. Ändå är det inte så Ann-Louise Sirén känner det. Det är precis tvärtom. – Jag älskar mitt jobb, säger hon. Och jag går för det mesta både hit och härifrån med lätta steg. Alkohollinjen, som drivs av Stockholms läns landsting, erbjuder stöd till personer som inte har alltför omfattande problem, men som ändå har behov av att tala om och förändra sina alkoholvanor. Ann-Louise Sirén, som är hälsoakademiker och SRAT-medlem, var med som rådgivare redan från starten för drygt fem år sedan. Här arbetar hon, som en av två fast anställda, tillsammans med tolv timanställda alkoholrådgivare. I dag ägnar hon hälften av sin arbetstid åt samtal med dem som hör av sig hit, resten av tiden med ledningsuppgifter och med att utbilda rådgivare. – Under de år som verksamheten har funnits har vi hela tiden kunnat utveckla den, säger hon. Och vi har lärt oss otroligt mycket om hur vi kan hjälpa dem som ringer att ta nästa steg. Från förtvivlan till hopp Grunden för att kunna förverkliga den vilja att hjälpa andra till bättre hälsa, som Ann-Louise Sirén har haft sedan länge, fick hon vid Gymnastik- och idrottshögskolans hälsopedagoglinje. Sedan dess har hon fyllt på med specialkunskaper genom olika internutbildningar på arbetstid – om samtalsmetoder för att motivera till förändring och för att förebygga återfall till gamla oönskade mönster, till exempel, men också om alkohol och anhörigperspektiv. Det här är Alkohollinjen Alkohollinjen erbjuder rådgivning, både till dem som funderar över sina egna alkoholvanor och till deras anhöriga. All kontakt sker per telefon och är kostnadsfri. Man kan vara anonym och tystnadsplikt råder. Bland rådgivarna finns folkhälsovetare, hälsopedagoger, psykologer och sjuksköterskor. Alla har utbildats för att arbeta med telefonrådgivning av personer med alkoholproblem. Alkohollinjen drivs av Stockholms läns landsting, som också finansierar verksamheten tillsammans med Statens Folkhälsoinstitut. Till Alkohollinjen kan man ringa, oavsett var man bor i landet. Kontaktuppgifter och mer information, bland annat om självhjälpsprogram, finns på www.vardguiden.se/alkohollinjen 22 SRAT-informationen nr 3 • 2012 » Vissa samtal är förstås svårare än andra. « Varje dag ringer ett tiotal personer till Alkohollinjen och samtalen mellan dem och någon av alkoholrådgivarna brukar pågå mellan 30 och 40 minuter. Det tar ofta en liten stund att skapa lugn och förtroende, men för det mesta lyckas man vända förtvivlan och missmod till hopp under samtalets gång. Ann-Louise Sirén säger att det till stor del beror just på den samtalsmetodik de använder. – Det är en jättehäftig känsla, säger hon. Här kan man prata fritt Det är alldeles vanliga människor med normala jobb som ringer, men med olika problem och frågor, förstås. En del av dem som ringer hänvisar till bekymrade anhöriga och vill diskutera om de överhuvudtaget har några problem. Andra vill ha konkreta tips om hur de ska förändra sina beteenden. Det brukar sluta med att de själva beskriver ett sätt som kan passa dem, och inte sällan växer en insikt fram om att det kan finnas en grundproblematik som behöver redas ut. Också det är resultatet av de medvetna samtalen – att rådgivarna inte vill framstå som experter som kan lösa problemen. – De flesta av dem som ringer hit har aldrig pratat med någon om sina alkoholvanor tidigare, berättar Ann-Louise Sirén. Här kan de vara anonyma och prata fritt, vi fördömer inte – och vi använder aldrig någonsin ordet alkoholist, som är så skuldbelagt och bidrar till att ge en negativ stämpel. Och vi har lärt oss att man kan förstå en annan person utan att ta över problemen och låta sig tyngas av dem. – Vissa samtal är förstås svårare än andra. Men vi är alltid är minst två rådgivare på plats och kan prata med varandra, för att problemen inte ska ta fäste i oss. Till Alkohollinjen ringer också en hel del anhöriga med frågor om hur de ska bete sig. Om de kan tvinga någon att söka hjälp för sitt drickande, till exempel. Eller om de måste låta bli att servera vin på kalaset av hänsyn till en god vän med problem? – Alla människor är ju olika, säger Ann-Louise Sirén. Det avspeglar sig också i våra svar. Men generellt sett måste den som vill ändra sina dryckesvanor ha egen motivation, och det vill vi bidra till. Hon konstaterar också att alkoholen har fått en central plats i många sammanhang i den sociala samvaron. I arbetslivet – som på kick-offer, firmafester, sommar- och julluncher – lika väl som i privatlivet. Och under semestrarna, när många uppskattar sill och nubbe, rosévin i kvällningen och en grogg på verandan, blir det extra tufft för många av dem som kämpar för att avstå. – För en del kan det vara svårt att ändra de vanorna när det är dags att återgå till vardagen. Man kan ju fundera på om det går att ha lika trevligt på något annat sätt. Jag vet att det fungerar, för hemma hos oss serveras aldrig alkohol när barnen är med. Det vet våra vänner och jag tror att de flesta tycker att det är bra. Nu införs en ny medlemsförmån Karriärsamtal Text och foto: Birgitta Jakobsson Foto: Colourbox SRAT kan med glädje informera om att vi nu erbjuder alla våra yrkesverksamma medlemmar karriärsamtal som en förmån i medlemskapet. Tanken med samtalet är att hitta en riktning eller starta upp någon typ av förändring i arbetslivet. Det kan exempelvis handla om att ta ett nytt steg i karriären, om att byta arbetsuppgifter, om att byta arbete eller att du nyligen har lämnat studentlivet för att gå in i arbetslivet. Du kanske känner att du vill ha en förändring i ditt arbetsliv eller att du vill veta vilken riktning ditt arbetsliv ska ta men inte lyckats identifiera hur förändringen ska se ut och vilken väg du vill gå. Tanken med karriärsamtalet är att identifiera detta som Anna Lundbohm Olsson och Ann-Louise Sirén är rådgivare på Alkohollinjen. Linda Lekander, ombudsman Inspirationsdagar för kunskapsföretagare Saco, tillsammans med SRAT och andra Sacoförbund, bjuder in till inspirationsdagar för dig som är egen företagare eller funderar på att bli. Seminarierna är kostnadsfria. HälsoAkademikerna – en del av SRAT Ordförande Andreas Lövdahl 0704-38 51 63 [email protected] www.halsoakademikerna.nu därefter ska främja en handling. Karriärsamtalet genomförs per telefon eller – vid önskemål – under ett personligt möte på SRATs kansli. Coachens roll är att genom frågor driva fram samtalet och få igång tankeprocesser som leder till att du finner svar på vilken typ av förändring och riktning i arbetslivet du vill nå. Samtalet pågår i cirka 30-60 minuter och om ett uppföljningssamtal önskas därefter planerar vi in det efter första samtalet. Om detta väcker intresse och nyfikenhet gå in på www. srat.se/karriar för mer information. Ansvarig ombudsman SRAT Linda Lekander 08-442 44 78 [email protected] www.srat.se • 18 september 2012, Malmö • 25 september 201, Göteborg • 13 november 201, Stockholm • 14 november 2012, Sundsvall Mer information och anmälan på www.saco.se SRAT-informationen nr 3 • 2012 23 Förhandlingar och några förändringar har genomförts i SRATs/ AkademikerAlliansens centrala kollektivavtal som gäller tillsvidare. Förändringarna gäller from 1 april 2012 om inget annat anges. Löneavtalet Inga förändringar i själva avtalstexterna har gjorts utan processavtalet fortsätter gälla tillsvidare med krav på lokal löneöversynsprocess en gång per år i respektive kommun, landsting och region. Två projekt ska genomföras i samarbete med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, för att förbättra och utveckla tillämpningen av löneavtalet. Det ena gäller lokalt löneöversynssamarbete bland AkademikerAlliansens förbund i kommunerna i Östergötlands och Södermanlands län och det andra projektet ska se till att lyfta chefernas roll i löneöversynsprocessen. Allmänna villkor, AB Viktiga förändringar som genomförs: • Ersättningarna för obekväm arbetstid, jour och beredskap med flera höjs med 2,6 procent från och med den 1 september 2012. • Ledighet med bibehållen lön ges nu för förstagångsbesök hos läkare vid akut sjukdom eller olycksfall. Arbetsgivaren kan också bevilja sådan ledighet för andra besök inom hälso- och sjukvården. • Föräldrapenningtillägget kan nu delas upp på flera ledighetsperioder. Anmälan om föräldraledighet ska göras tre månader innan planerad ledighet istället för tidigare två månader innan. • Tidsbegränsade anställningar som är avsedda att pågå längre än tre månader är möjliga att säga upp med en månads uppsägningstid. • Från och med den 1 oktober 2012 ska anställningar som kombinerar allmän visstidsanställning och vikariat övergå till tillsvidareanställning efter tre år. Ann Garö ombudsman Varning för klausuler om konkurrens och sekretess i anställningskontrakt Ibland händer det att arbetsgivaren vill föra in konkurrensklausuler och sekretessklausuler i anställningskontraktet. När det inträffar måste man noga läsa igenom klausulerna och rådfråga SRAT. Konkurrensklausuler innebär att man efter det att anställningen upphört är förbjuden att ta anställning hos en konkurrent eller själv driva eget företag inom samma område. I praktiken innebär detta ett yrkesförbud. Denna typ av klausuler fanns till en början mest för anställda i ledande ställning på företaget med tillgång till affärshemligheter, till exempel marknadschefer och säljchefer. Med tiden har detta spridit sig till övriga arbetstagare så att man nu ibland kan hitta dem i anställningskontraktet till exempel hos en privatanställd tandhygienist. Där hör dessa klausuler inte hemma! En konkurrensklausul kan vara utformad så att man mellan sex och 12 månader efter sista anställningsdag inte får arbeta med konkurrerande verksamhet. En del konkurrensklausuler gäller bara vid egen uppsägning, andra även vid uppsägning på grund av arbetsbrist. För att man överhuvudtaget bör 24 SRAT-informationen nr 3 • 2012 skriva under en konkurrensklausul måste den vara knuten till en ersättning, det vill säga man får lön under den tid som man har yrkesförbud. Sekretessklausuler innebär att man är skyldig att inte yppa något om arbetsgivarens verksamhet under och efter anställningen. Förutom att detta kan strida mot den grundlagsskyddade yttrandefriheten så har alla anställda redan en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare som innebär att man inte får säga vad som helst om arbetsgivarens verksamhet. Vissa yrkeskategorier har dessutom en lagstadgad sekretesskyldighet. Således är en klausul som denna oftast mycket onödig. Direkt farlig för den enskilde blir den när den är kopplad till ett vite. I sekretessklausulen kan det stå att om man yppar något så får man betala pengar, så kallat vite, till arbetsgivare. Det är oftast stora summor det handlar om. När man väl har skrivit under en konkurrensklausul eller en sekretessklausul så är man bunden av den. Det enda sättet att komma loss från den är att via tingsrätten få den upphävd som oskälig. Att göra det kräver att man anlitar en advokat och om man förlorar i tingsrätten får man betala även motpartens ombud. Det kan bli mycket dyrt. Ännu dyrare kan det bli om anställningskontraktet innehåller en hänvisning till skiljenämnd vilket är en sorts privat domstol som blir ännu mycket dyrare. I praktiken innebär en klausul om skiljenämnd att den enskilde arbetstagaren inte kan få sin sak prövad. SRAT rekommenderar att man inte skriver under konkurrensklausuler, sekretessklausuler och klausuler om skiljenämnd. Arbets § Rätt Förändringar i kollektivavtalet för medlemmar anställda i kommuner, landsting och regioner Sophie Silverryd, förbundsjurist Allt fler har lönesamtal: Kvinnor tjänar mest på att träffa chefen Allt fler har lönesamtal. De som har det får högre lön än de som inte har det. Särskilt om den samtalande chefen har mandat att sätta lön. Det är en myt att kvinnor skulle förlora på individuell lönesättning. I ännu en studie visar Saco att kvinnor tjänar mer än män på att ha lönesamtal. I avtalsrörelsen riktas uppmärksamheten mot de centrala förhandlingarna. Men när avtalen har träffats vidtar det egentliga arbetet med att sätta lönerna. För många är det snart dags för lönesamtal. Idag presenteras en ny studie från Saco om vad som sker ute på arbetsplatserna i samband med lönerevisionen. Sacoekonomerna Håkan Regner och Lena Granqvist har studerat 160 000 akademikers lönebildning från 2010. Trenden sedan undersökningarna började 2002 är tydlig. 74 procent uppger att de haft lönesamtal, 2002 var motsvarande siffra 60 procent. Sacos tidigare studier av lönesamtalen har visat att de gynnar kvinnor, något som nu kan bekräftas igen. Män som haft lönesamtal hade i genomsnitt 0,6 procent högre lön 2010 än män som inte haft det. Kvinnor som haft lönesamtal hade 1,9 procent högre lön. Beräknad på en genomsnittslön på 37 000 kronor tjänade kvinnor som haft lönesamtal cirka 8 000 kronor mer per år än kvinnor som inte haft lönesamtal. – Vi kan åter konstatera att lönesamtalet fungerar som ett redskap för att lyfta fram kvinnorna. I lönesamtalet synliggörs individen och på så sätt motverkar det statistisk diskriminering, säger Lena Granqvist och Håkan Regner. Källa: Saco Från fringisar till tryggisar 1980-talet var fringisarnas årtionde. Under 90-talet började kringisarna att växa fram. De anställda får hjälp med det runt omkring som tar tid från jobbet och fritiden, som till exempel städhjälp och barnpassning. 00-talet kan beskrivas mer som de individuella försäkringsförmånernas årtionde. Företagen ser till sina anställdas väl och ve och erbjuder dem tryggisar. Så sammanfattar Lena Granqvist på Saco utvecklingen av akademikernas löneförmåner. Hon har skrivit en doktorsavhandling om löneförmåner. Nu arbetar hon med lönebildningsfrågor på Saco. – Lön blir alltmer komplext. Kontantlön fångar inte in hela ersättningen och kan ge en felaktig bild, speciellt mellan män och kvinnor. Löneförmånerna kan vara anställningsrelaterade pensionsförsäkringar, naturaförmåner i form av bland annat tjänstebil och sedan finns prestationsbaserad ersättning i form av bonus. Vilka typer av förmåner arbetsgivaren erbjuder och vilka arbetstagaren efterfrågar brukar också vara konjunkturberoende, säger Lena Granqvist. I en studie från 2009 av akademikernas löneförmåner och bonus visar hon att det är väsentlig högre andel av männen som har dessa förmåner. För löneförmåner var det 10,3 procent av männen och 5,7 procent av kvinnorna som hade det. Skillnaderna beror till största del på att könen arbetar inom olika yrken. Andelen akademikermän som hade bonus var 11,7 procent och bland kvinnorna 5,2 procent. Här finns det oförklarade skillnader mellan könen. – Det är viktigt att studera hur löneförmåner och bonus utvecklas över tid, då lönebildningen kommit att bli alltmer decentraliserad och individualiserad. Avtalen är för många akademiker utan centralt satta siffror, och lönebildningen sker på lokal nivå, många gånger direkt mellan chef och medarbetare. Det här innebär också att fackets roll förändras. Istället för att förhandla för våra medlemmars räkning ska vi coacha och rådge dem inför individuella lönesamtal, säger Lena Granqvist. I dag går det i princip ha allt från IVF-behandling till hundvakt som löneförmån. För arbetsgivaren är det ett sätt att bli mer attraktiv och för löntagarna ger det i första hand ökad trygghet. När tilltron till välfärdssystemet håller på att luckras upp söker många extra trygghet. För arbetsgivaren är sjukvårdsförsäkringar också ett sätt att snabbare få tillbaka sina anställda i tjänst. Ett annat motiv för arbetsgivaren att använda löneförmåner är att de binder anställda närmare företaget. – Min avhandling handlade om fringisar (eng. fringe benefits), traditionella löneförmåner som bil och lunchförmån. Vi ser nu alltfler kringisar växa fram. – Förändringarna när det gäller förmåner och bonus Det är tjänster för att få ligger i linje med den trend vi ser i samhället i övrigt – bevardagen att gå ihop lättare. toningen flyttas från kollektivet till individen, säger Lena Nästa steg kan vara en Granqvist. Hon har också skrivit Sacorapporten (www. marknad för olika stödfunksaco.se) ”Inte bara lön” i ämnet. Foto: Peter Rosén. tioner som hjälper folk att former för hur arbetet organiseras. Vi får mer välja i kölvattnet på det projektstyrda organisationer, som kräver nya individuella valsamhälle som skapats. former av lönesystem. Därför måste Personlig utveckling är också något som efterkollektivavtalen individanpassas mycket mer, frågas. Vi ser redan idag arbetsgivare som så att de tillåter ett flexibelt synsätt på löner erbjuder sina anställda att arbeta ideellt eller och förmåner, enligt Lena Granqvist. som volontärer under arbetstid. – Saco och Ledarna har kommit längst i Det beror, enligt Lena Granqvist, på att denna utveckling, men olika former av lokal många unga har en annan syn på jobb och och individuell lönebildning finns på nästan karriär. hela arbetsmarknaden redan idag. – Månadslön är inte längre något Det går att löneväxla även inom självklart. Unga tänker mer i projekt. När din kollektivavtalen. I akademikernas pensionsavarbetsuppgift i ett projekt är klart kan du tal PA03 för statlig sektor finns det inom göra något annat. Och ersättningen styrs mer ramen för enskild överenskommelse av resultatet än av tidsåtgången. Det är därför möjlighet att avsätta extra pensionspremier många vill ha individuella lönesamtal där till den framtida pensionen. Detta genom att man kan visa vilka resultat som uppnåtts och avstå en del av bruttolönen eller byta vad man är värd. Om man anstränger sig ska semesterdagar mot högre premier. det synas i lönekuvertet. Det visar sig att Den vanligaste löneförmånen är kvinnor vinner mer på individuella lönesamfriskvård, med till exempel gymkort, medan tal än män, då det motverkar statistisk extra semesterdagar är den mest önskade diskriminering, säger Lena Granqvist. förmånen. n n n En annan orsak till en mer flexibel lönesättning är globaliseringen. MultinatioArtikeln har tidigare publicerats i nyhetsnella lönesystem med större inslag av rörlig brevet Pensioner & Förmåner den 15 kompensation blir vanliga på svenska februari 2012. arbetsplatser. En tredje orsak är förändrade SRAT-informationen nr 3 • 2012 25 Dina medlemsförmåner So m medlem i SRAT och dess medlemsföreningar har du en mängd medlemsförmåner förutom arbetsrättslig (lagar och kollektivavtal) rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och yrkesbevakning. Några förmåner ingår dessutom i medlemsavgiften. Du läser mer om förmånerna på vår hemsida srat.se/formaner Försäkringar som ingår i medlemsavgiften 4 SRAT Hälsoskydd 4 SRAT Inkomstförsäkring 4 Liv- och olycksfallsförsäkring – ingår i tre månader 4 Loss of License – för flygtekniker 4 Sjukförsäkring för studenter – under studietiden Försäkringar du kan teckna 4 Arbetslöshetsförsäkring 4 Inkomstförsäkring, tillägg 4 Företagsförsäkring 4 Patientförsäkring – för tandhygienister och kiropraktorer 4 Egendoms- och personförsäkringar 4 Försäkringspaket (hem, liv, olycksfall) för studenter 4 Pensionsförsäkring Karriärstöd 4 För samtliga medlemmar Lönestatistik 4 Saco LöneSök – marknadens bästa lönestatistik! Medlemstidning, föreningstidning, medlemsblad 4 SRAT-informationen 4 Föreningstidning, medlemsblad Bank och medlemslån 4 Förmånskonto 4 Medlemslån Övrigt 4 Saco EL 4 Prenumerationserbjudanden via IDG 4 Prenumerationserbjudande Privata Affärer 4 Kryssningar med Birka Cruises och Viking Line Lönestatistik i din telefon Läs mer på www.srat.se/akademikerlon eller www.facebook.com/akademikerlon 26 SRAT-informationen nr 3 • 2012 Bättre villkor för doktorander ett steg i rätt riktning Det är bra att regeringen vill förbättra villkoren för doktorander. Ännu bättre vore om regeringen tog steget fullt ut och avskaffade utbildningsbidragen och införde fyraåriga doktorandtjänster. Regeringen bör också skicka med pengar som täcker universitet och högskolors ökade kostnader för doktorandutbildningen Det skriver Saco i sitt remissvar på utbildningsdepartementets promemoria: "Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för". Goda villkor för doktorander är naturligtvis avgörande för rekryteringen och kvaliteten på forskningen. Därför borde det vara självklart att doktorander ska omfattas av samma sociala skyddsnät som andra anställda på lärosätena. – Därför är förslaget om att göra om utbildningsbidraget till en doktorandtjänst när tre år återstår till doktorsexamen ett fall framåt. Men det vore ännu bättre om utbildningsbidraget slopades och fyraåriga doktorandtjänster infördes, säger Sacos ordförande Göran Arrius. Saco välkomnar förslaget att rättigheten att få utbildningsbidraget förlängt vid exempelvis sjukdom läggs fast i en förordning. Förslaget om en försäkring för de doktorander som finansieras via stipendier är en riktig princip, men i promemorian är det är oklart vad försäkringen ska täcka. – Det hade varit bra om utbildningsdepartementet tagit ett helhetsgrepp om problemet med bristen på social trygghet för stipendiater. Många stipendiater, framför allt utländska, har också stipendier som är på en oskäligt låg nivå och deras situation måste utredas mer och förbättras, säger Sacos forskningsansvarige Linda Simonsen. Saco underkänner promemorians utgångspunkt att de ökade kostnaderna ska finansieras inom befintliga ramanslag. – Många universitet och högskolor är redan idag hårt pressade och har små möjligheter att göra långsiktiga anställningar. Därför är det rimligt att lärosätena kompenseras för de ökade kostnaderna genom en motsvarande ökning av de direkta anslagen, säger Göran Arrius. Källa: Saco GRATTIS! Till er fem vinnare som har chans till ännu större vinster. Ni har vunnit varsin penninglott! Nina Berg, Linköping | Björn Fahlén, Halmstad | Georg Larsson, Sköndal Dan Sjöberg, Umeå | Lars Söderlind, Upplands Väsby Lösningen finns på srat.se/sratinformationen ! Bytt jobb? Blivit arbetslös? Börjat studera? Börjat arbeta? Flyttat? På DIN SIDA på www.srat.se kan du själv göra dina ändringar! Eller meddela oss: [email protected] Fax 08-442 44 80 Tfn 08-442 44 60 Akademiker i staten, Saco-S, vill träffa avtal om studentmedarbetare. Syftet är att underlätta för studenter att få arbetslivserfarenhet inom staten. – Generationsväxlingen gör att staten kommer att behöva anställa många unga akademiker. Genom att underlätta för fler att bli studentmedarbetare kommer nyexaminerade att få upp ögonen för den bredd på intressanta arbetsuppgifter som finns inom staten, säger Edel Karlsson Håål, ordförande i Saco-S. Att vara studentmedarbetare innebär att en student på högskola eller universitet får ett kvalificerat jobb parallellt med sina studier. Det kan bland annat handla om att genomföra utredningar och utvärderingar, sammanställa och analysera information och statistik. Nu vill Saco-S förhandla med Arbetsgivarverket om ett nytt kollektivavtal för studenter. Det innebär bland annat att komma överens om en ramtid för hur många timmar i veckan man kan arbeta som studentmedarbetare, hur länge man kan vara studentmedarbetare och på vilken studienivå man befinner sig för att kunna anställas som studentmedarbetare. – Erfarenheter från ett jobb som studentmedarbetare kan underlätta när studenten senare ska söka jobb. De får chans att pröva sina teoretiska kunskaper i praktiken och det underlättar också för studenterna när de ska välja inriktning på sina fortsatta studier, säger Edel Karlsson Håål. Källa: Saco-S Gynnas män av det nya högskoleprovet? Män har alltid lyckats bättre på högskoleprovet än kvinnor. Sedan i höstas innehåller provet mer matematik och mindre ord- och textförståelse. Bakgrunden till förändringen av högskoleprovet var främst att utveckla provet så att provets förmåga att förutsäga studieframgång skulle förbättras. Provinnehållet ändrades så att mer av problemlösning infördes och antalet långa texter och orduppgifter minskades. På så sätt förväntas provets förmåga att förutsäga studieframgång öka. Genom att den kvantitativa delen av provet utökats blir provets relevans som urvalsinstrument för utbildningar med naturvetenskapligt och tekniskt innehåll större. Högskoleprovet har tidigare kritiserats för att inte möta dessa utbildningars behov. Högskoleverkets bedömning i samband med beslutet att införa det nya provet i juni 2010 var att kopplingen till skolmatematiken i de nya uppgifterna som testar kvantitativ förmåga, borde gynna kvinnor. Kvinnor har nämligen bättre betyg i matematik än män från gymnasieskolan. Skillnaderna mellan könen på uppgiftsnivå i de utprövningar som gjordes var mindre i de nya delproven (XYZ och KVA) än i de gamla delproven (NOG och DTK). Men eftersom det är fler kvantitativa uppgifter i det nya provet blir den totala könsskillnaden större. Högskoleverkets bedömning är att könsskillnaderna kan komma att minska med tiden, det vill säga när uppgiftsformatet blir känt och provdeltagarna själva kan öva på gamla prov före provdagen. Då borde kvinnors högre betyg i matematik och även bättre resultat på de nationella proven kunna ge utslag på högskoleprovet. Det är en aspekt av högskoleprovet som Högskoleverket kommer att följa upp. Källa: Högskoleverket Nya myndigheter inom utbildningsområdet Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att ersätta tre myndigheter med två inom utbildningsområdet. Den ena nya myndigheten ska ansvara för i huvudsak kvalitetssäkring och tillsyn av den högre utbildningen. Den andra myndigheten ska ansvara för service, samordning, främjande och utvecklande verksamhet, internationellt samarbete samt mobilitet inom utbildningsområdet. Med mobilitet menas i det här fallet internationell rörlighet för studenter. Högskoleverket (HSV), Verket för högskoleservice (VHS) och Internationella programkontoret (IPK) ska läggas ner. Den nya organisationen är tänkt att börja gälla den 1 januari 2013. Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande om myndigheternas uppgifter som innebär följande: • En högskolemyndighet bör få i uppdrag att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter inom den högre utbildningen. • En nationell aktör bör arbeta för att stimulera intresset för högre studier och främja breddad rekrytering. • Myndigheten för kvalitetssäkring och tillsyn ska ha ett självständigt uppdrag att arbeta med omvärldsbevakning och analys för högskolesektorn. Student Studentmedarbetare behövs i staten Källa: Riksdagen Antalet kvinnliga professorer fortsätter att öka Professorerna är den tjänstekategori på universiteten och högskolorna där könsfördelningen är som snedast. För drygt femton år sedan utgjorde kvinnorna bara åtta procent av professorskåren, medan de 2011 var nära en fjärdedel av alla professorer. Det visar nya siffror från Högskoleverket och SCB. Andelen kvinnliga professorer fortsätter öka sakta men säkert. Mellan 1995 och 2011 har kvinnorna ökat från åtta till 23 procent bland professorerna. Det handlar alltså om en ökning på knappt en procentenhet om året. Malmö högskola den har högsta andelen kvinnor bland professorerna, 38 procent. Därefter kommer Stockholms universitet med 28 procent. Lägst andel har Chalmers där åtta procent av professorerna är kvinnor. Bland lektorerna som är den största personalgruppen bland dem som forskar och undervisar, är könsfördelningen jämnare; 44 procent är kvinnor, 56 procent är män. När det gäller adjunkterna är förhållandena de omvända. Källa: Högskoleverket SRAT-informationen nr 3 • 2012 27 Klargörande På förekommen anledning, och som ansvarig för SweDent Dental Group i Torrevieja, avger jag härmed ett genmäle till den intervju med en tandhygienist i Spanien, som var publicerad i SRAT Informationen 2/12. För vår integritet och vårt intresse av våra nuvarande och framtida kunder är det viktigt för oss att ett klargörande kommer till stånd. Det är delar av kontexten i artikeln som vi har reagerat på, eftersom den ger en missvisande bild av oss som seriösa företagare: ”Men allt gick inte riktigt på räls till en början, eftersom hon i ett tidigt skede skrivit på ett kontrakt med flera orimliga villkor. Hon kände sig utnyttjad och lurad och det krävdes både tid, pengar och advokathjälp för att lösa den tvist som uppkom.” SweDent Dental Group erbjuder alla som arbetar som egna företagare i vårt hälsocenter samma villkor. Alla svenskar får också kontraktet presenterat i svensk översättning före undertecknandet, för att ha tid att kontrollera vad de skriver på och för att undvika språksvårigheter eller missförstånd. När vi och tandhygienisten skildes åt efter två års samarbete trodde jag att vi gjorde det med ömsesidig respekt. Det var först därefter som den konflikt uppstod, som kom att orsaka advokatkostnader för bägge parter. Men det är viktigt att påpeka att vår uppfattning är att SweDent Dental Group varken har lurat någon, eller haft orimliga villkor i våra kontrakt. Stefan Bramsell President Tres Coronas-SweDent Dental Group Postadress Box 3536 103 69 Stockholm Telefon 08-412 33 00 tfn tid mån-tor 9 – 16, fre 13-16 Fax 08-24 78 79 E-post medlemsfrågor Medlemsfrågor: [email protected] Försäkringsfrågor: [email protected] Hemsida www.aea.se 28 SRAT-informationen nr 3 • 2012 Ingår i ditt medlemskap som yrkesverksam/arbetsökande SRATs trygghetspaket SRAT HälsoSkydd Villkor Omfattar alla som varit medlemmar i 12 månader (dock ej pensionärer, passiva och studenter). För att få ersättning fordras att man är fullt arbetsför vid inträdet i försäkringen. Gäller upp till 65 år. Hälsoombud Företräder den sjuke i kontakter med myndigheter och arbetsgivare, ger hälsorådgivning, rehabiliteringsrådgivning samt vid behov hjälper till vid rehabiliteringsutredning. Efter 14 dagars sjukskrivning ska hälsoombudet kontaktas, 0200-87 50 70. Sjukinkomstersättning Ersätter den förlorade inkomsten – vid minst 50 procents sjukskrivning – med skillnaden mellan vad försäkringskassan betalar och vad avtalen ger, upp till 90 procent av lönen i max nio månader. Tilläggsförsäkring Bygg på skyddet genom att teckna en tilläggsförsäkring med 36 månaders ansvarstid. SalusAnsvar Telefon 0200-87 50 00 Hälsoombud 0200-87 50 70 E-post [email protected] Hemsida www.salusansvar.se/srat SRAT Inkomstförsäkring Villkor – Medlem (högst 65 år) i minst 18 månader utan avbrott (ej passiv eller pensionär) – 80 timmars arbete under minst 12 månader inom en ramtid av 18 månader. Dessutom gäller att du måste påbörja en ny arbetslöshetsperiod med sju karensdagar när kvalificeringstiden på 18 månader har passerat. – Om du säger upp dig själv gäller normalt inte inkomstförsäkringen. Dock får du ersättning om arbetslöshetskassan godtar orsaken till uppsägningen. – Medlem i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa, AEA Ersättning Försäkringen kompletterar den ersättning som du som är medlem får från arbetslöshetskassan, och i förekommande fall kollektivavtalsreglerna, vid eventuell arbetslöshet. Med förbundets inkomstförsäkring får du då sammanlagt 80 procent av din lön upp till 80.000 kronor i maximalt 120 dagar (motsvarar cirka sex månader). Blir du arbetssökande måste du själv ansöka om ersättning hos SalusAnsvar. Tilläggsförsäkring Du kan bygga på skyddet genom att teckna en tilläggsförsäkring som förlänger ersättningsperioden med ytterligare 180 dagar. Mer information På SRATs hemsida www.srat.se kan du läsa mer om inkomstförsäkringen och om vilka regler som gäller. Du kan också kontakta kundservice på SRAT Inkomstförsäkring. SRAT inkomstförsäkring Telefon 0200-87 50 40 E-post [email protected] Hemsida www.inkomstforsakring.com/srat Hederlig v/s korrumperad Ingenting är så farligt för ekonomin som korruption. Den hederliga staten är en av Sveriges viktigaste kulturtillgångar. En del av den offentliga debattens föreställningar bygger på önsketänkande. Vi skulle gärna vilja att demokrati vore bra för tillväxt, och kanske ännu hellre tvärtom – att den ekonomiska utvecklingen förr eller senare skulle leda till att alla i Kina ramlar in i ett välartat folkstyre. Problemet är att forskarna ofta inte hittat mer än svaga och skakiga samband. I en av de senaste årens viktigaste svenska forskarinsatser driver statsvetaren Bo Rothstein en annan tes. Redan på 1990-talet började Världsbanken peka på korruptionen som ett av de viktigaste hindren för tillväxt. I boken ”The Quality of Government. Corruption, Social Trust, and Inequality in International Perspective” (University of Chicago Press, 2011) vänder och vrider Rothstein på begreppen. Det är oväld – impartiality – som är den viktigaste förutsättningen för social tillit. I de länder där människor vågar tro att myndigheterna behandlar dem utan att snegla på ovidkommande ting hittar man de bästa förutsättningarna för en god samhällsutveckling. Tyvärr finns det ingen självklar länk mellan demokrati och oväld. I kampen om rösterna kan förmåner åt de egna bli ett viktigt kitt i koalitioner och partier. Rothstein kontrasterar Singapore mot Jamaica – å ena sidan en autokratisk men väl fungerande stat, å den andra sidan en mångårig demokrati med fri press men grasserande korruption. Singapore växer så det knakar, Jamaica stampar på samma fläck. Livet för invånarna är hårt och kort. För en del år sedan väckte amerikanen Robert Putnams stor uppmärksamhet med sin tes om körsång och föreningsliv som grund för den sociala tilliten. Rothstein är skeptisk. Folk i föreningar kan vara lika egennyttiga som på andra håll. Den sociala tilliten är starkare knuten till att medborgarna vågar lita på staten. Hur kommer man därhän? De som lever i korrupta samhällen vet att det är fel, men tvingas acceptera villkoren. Misstron mot andra blir en del av vardagen: i länder med kraftig korruption ligger tilliten lågt när internationella enkäter frågar ut invånarna. Problemet är att det är så svårt att vända. Rothstein menar att jämlikhet är en förutsättning för oväld. Det är när skillnaderna inte är för stora som medborgarna litar på att staten inte gör mannamån. Om motsättningarna mellan fattiga och rika är för stora tar staten stryk: de rika släpper inte till resurser, de fattiga vågar inte tro på rättvisa. Rothstein pekar på de svenska och danska erfarenheterna, på en serie åtgärder under 1800-talet som utrotade korruptionen och lade grunden för det moderna genombrottet. Jag tror att perspektivet måste bli längre. Det förhållandevis jämlika bondesamhället fick politisk makt genom omvälvningen efter Gustav IV Adolfs fall. Statens normer om oväld och meritokrati började artikuleras redan under Oxenstiernas 1600-tal, även om de bröt igenom först på 1800-talet. n n n ” Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på Saco De som lever i korrupta samhällen vet att det är fel, men tvingas acceptera villkoren. SRAT-informationen nr 3 • 2012 29 Föreningarna Förtydligande SkåneAudionomerna SkåneAudionomerna har funnits i fem år och är en lokalförening till Audionomerna, en medlemsförening inom SRAT. Vi arbetar för alla audionomer i Skåne och har de senaste åren haft fokus på att ena vår yrkeskår, förbättra samarbetet mellan olika audiologiska instanser och stärka vår gemensamma röst. Vi tycker att det är viktigt att vi tillsammans håller vår audiologiska kompetens i första rummet. Därför är det viktigt att SkåneAudionomerna är och förblir en grupp med gemensam kraft utåt bestående av audionomer som representerar olika yrkesområden; Audiologisk avdelning, flera auktoriserade mottagningar, Hörsel- och Dövenheten, Arbetsförmedlingen samt studenter från audiologiutbildningen vid Lunds Universitet. Vi vill att medlemmar, men även alla audionomer som arbetar i Skåne, ska kunna kontakta oss och ta upp frågor som rör hörselvården och diskutera aktuella ämnen samt komma med förslag på saker som vi tillsammans kan (försöka) påverka. Vår önskan är att kunna vara en röst att räkna med – audionomernas gemensamma röst – i dialogen med Region Skåne och våra arbetsgivare. I mars sändes flera reportage om hörselvården i Skåne i Radio Malmöhus där SkåneAudionomernas ordförande Sofie Lood uttalade sig kring riskerna med Fritt Val. Vår kritik var under inga omständigheter riktad mot audionomer utan mot de avtal som finns mellan Region Skåne och de auktoriserade mottagningarna. Vi vill vara tydliga med att vi anser att vårt yrke och vår kunskap undervärderas grovt av Region Skånes ersättningsnivåer för utfört rehabiliteringsarbete. Kostnaden är inte rimlig och rättvis vare sig för brukare, audionomer eller de privata arbetsgivarna. Ersättningsnivån är så låg att det inte är fråga om lönsamhet för de privata auktoriserade mottagningarna att enbart prova ut hörapparater via Region Skånes sortiment, utan man måste förlita sig på att audionomerna kan sälja hörapparater. Detta kan skapa en lojalitetskonflikt för audionomen vilket vi varnar för, men med en rimlig ersättning från Region Skåne för fyra års hörselrehabilitering av en brukare kan man eliminera den risken. Vi är övertygade om att alla audionomer vill brukarnas bästa och gör ett så gott och kvalitativt arbete som möjligt efter de förutsättningar som ges. Dock förväntas vi numera utföra strikt kontrollerade arbetsuppgifter till hälften av kostnaden som tidigare gavs för hörselrehabilitering inom Region Skåne. Detta frestar på och en audionom med så mycket kunskap och egen legitimation borde ges bättre möjligheter och större frihet att ta egna beslut kring varje brukare. Med behovsstyrd vård, högre ersättningsnivå för utförd hörselrehabilitering och med ett helhetsperspektiv på hörselvård önskar vi att Region Skånes politiker gav oss de verktygen. Vi arbetar i detta nu på en utbildningsdag för alla Skånes audionomer som är tänkt att genomföras i oktober 2012 och vara återkommande. Vi hoppas att denna dag ska bli vårt egna audiologiska forum där vi kan mötas, umgås och förkovra oss i vårt ämne och se varandra som kollegor och inte som konkurrenter. Likaså ser vi gärna att fler engagerar sig, kontaktar oss och kommer på årsmöten och diskussionsmöten. Det är dags för audionomerna i Skåne att ta tillbaka audiologin. Styrelsen för SkåneAudionomerna: Sofie Lood, Anna Bärring, Lena Aschenbrenner, Paula Englund, Jeanette Vigstrand, Jeanette Forsén, Jeanette Andersson, Emma Wihlborg Svensson, Katarina Wojtania Ny styrelse SRAT-föreningen vid kustbevakningen Ordförande Jan Olsson Ledamöter Alexander von Buxhoeveden Jonatan Tholin Johan Genestig Martin Baltzer Eva Bohman Tandhygienister besöker utställarna på Tandhygienistdagarna. Foto: Billy Hjerpe Tandhygienistdagar 2012 Den 22 – 24 april höll Sveriges Tandhygienistförening, STHF sina årliga fortbildningsdagar med föreläsningar, utställning och underhållning i Karlstad. I år deltog 700 tandhygienister på det mycket uppskattade evenemanget. Föreläste gjorde bland andra professorerna Karin Schenk-Gustafsson och Åsa Nilsonne, Karolinska Institutet samt Odont. Dr Ulla Moberg Sköld, Göteborg. 46 utställare demonstrerade nyheter och de som valde att vara med på middag på måndagskvällen fick dansa till coverband och se show med Andreas Lundstedt. Ombudsmännen Sophie Silverryd och Ann Garö var på plats under både måndagen och tisdagen för att svara på arbetsrättsliga frågor och förmedla ny lönestatistik. Ann Garö, ombudsman 30 SRAT-informationen nr 3 • 2012 Kontaktombud Region nordost: Robert Primus Region sydväst: John Almeida Flyget: Martin Baltzer HK Tek: Eva Bohman HK RS: Ingvar Lindholm HK Pers/Utb: vakant HK Ek/Info/Vls: Jan Karlsson Besök oss gärna på www.srat.se Föreningarna Kontakter AEAs personalförening Ordförande Lisbeth Lindberg Tfn arb 08-412 33 36 [email protected] Socialstyrelsens SRAT-förening, SOSSR Ordförande Åsa Rundquist Tfn bost 08-836777 [email protected] Svensk Flygteknikerförening, SFF Ordförande Ola Blomqvist Mobil 070-574 43 53 [email protected] Audionomerna Ordförande Ann-Marie Andela Tfn arb 031-343 21 03 [email protected] www.audionomerna.nu SRATs allmänna sektion, SRAT-A Ordförande Camilla Robertsson 070-5537039 [email protected] Medlemsregister Niclas Roos Tfn arb/fax 0150-519 55 Mobil 0768-55 24 90 [email protected] www.flygtekniker.se Föreningen FRA-tjänstemän Ordförande Kenneth Wase Tfn 084714600 [email protected] SRAT Arbetsmarknad Ordförande Anders Jansson Tfn arb 010-4864753 Mobil 070-247 08 53 [email protected] Föreningen Statens Justerare av mått och vikt Ordförande Christer Persson Tfn arb 08-10 94 70 [email protected] SRAT-föreningen vid Fortifikationsverket Ordförande Kari Gråsten Tfn arb 010-44 44 220 [email protected] Medlemsregister Staffan Lundin Tfn arb 033-16 56 31 [email protected] SRAT-föreningen vid Kustbevakningen Ordförande Jan Olsson [email protected] HälsoAkademikerna – föreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Ordförande Andreas Lövdahl Mobil 0704-38 51 63 [email protected] www.halsoakademikerna.nu SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket, SVSR Ordförande Hans Fotmeijer Tfn arb 011-191083 Mobil 0734-321083 [email protected] Medlemsregister Kjell Johansson Tfn arb 011-19 12 05 [email protected] Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation, LKR Ordförande Tobias Lauritsen Mobil 076-0505134 [email protected] www.kiropraktik.se SRAT-föreningen vid Tullverket, SRAT-TULL Ordförande Christer Nilsson Tfn arb 040-661 31 61 Mobil 070-350 08 22 Fax 040-661 31 76 [email protected] Kansli Ellinore Andersson Tfn 0171-311 85 Mobil 070-6891179 Fax 0171-375 20 [email protected] Lotsförbundet Ordförande /medlemsregister/kassör Patrik Wikand Mobil 0708-63 39 12 [email protected] www.lotsforbundet.se Riksförbundet för Podiatrisk Medicin Ordförande Ulf Sundberg [email protected] www.podiatri.eu Sacoförbundens personalförening, SFP Ordförande Anne-Marie Johansson [email protected] SRAT-Posten Ordförande Roger Larsson Tfn arb 010-4364063 [email protected] Statens kriminaltekniska lab. SRAT-förening, SKL-SR Ordförande Helene Andersson Tfn arb 013-24 17 09 [email protected] Svensk Flygpersonalförening, SFPF Ordförande Lisbeth Nilsson Tfn bost 08-651 13 71 Svensk Optikerförening Ordförande Carina Lönnqvist Mobil 070-3930739 E-post [email protected] Svensk Perfusionistförening Ordförande Kerstin Björk Tfn arb 031-342 77 31 Mobil 070-633 60 96 [email protected] Sveriges Tandhygienistförening, STHF Ordförande Yvonne Nyblom Mobil 0733-666399 [email protected] Kontaktperson Ingela Jägestrand Mbt 0701-44 32 74 08-442 44 73 (tis-ons) [email protected] [email protected] www.tandhygienistforening.se Trafikflygarhögskolans SRAT-förening Ordförande Christoffer Lantz Tfn arb 0435-445468 [email protected] Utrikesförvaltningens personalförening, UPF Ordförande Magnus Nordström 08-405 52 40 [email protected] Kansli Anna Areschoug Tfn arb 08-405 51 40 [email protected] Anneli Behrens Tfn arb 08-405 51 38 [email protected] Sacoföreningar, Saco-S-föreningar, Akademikerföreningar På de flesta arbetsplatser med fler Sacomedlemmar finns en Sacoförening/Saco-S-förening/akademikerförening. Detta är ett samverkanorgan för alla Sacomedlemmar på arbetsplatsen och svarar bland annat för de lokala löne- och MBL-förhandlingarna. Eventuella ändringar meddelas SRATs kansli på e-post [email protected] eller tfn 08-442 44 60. SRAT-informationen nr 3 • 2012 31 POSTTIDNING B Konstruktör: Daniel Svensson Avsändare: SRAT Box 1419 SE-111 84 Stockholm Lös SRAT-informationens korsord och sänd in lösningen till redaktionen senast den 20 augusti 2012. Fem rätta lösningar dras bland de inskickade och belönas med penninglotter. Lösningen sänds till: SRAT, Box 1419, 111 84 STOCKHOLM
