VIKINGATIDEN - Pitea.se startsida

VIKINGATIDEN
800-1050
NAMN: _____________________________________
VIKINGATIDEN
800-1050
RESOR OCH VAROR
En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet
viking betyder ”från viken”, alltså någon som levde vid eller
brukade uppehålla sig vid vikar och fjordar. Vikingarna och de
som bodde i Skandinavien blev mest kända för sina
plundringståg. Men vikingarna var också
mycket skickliga handelsmän, hantverkare, berättare, diplomater och
upptäcktsresande. Alla talade samma språk men det fanns ändå många olika
kungar och hövdingar som kämpade mot varandra.
Under vikingatiden gjorde man många resor, både för fredlig handel och för
erövring. Men när man började tillverka järnverktyg kunde man nu bygga bättre
båtar och resa längre. Vikingarna bytte till sig varor som salt, kryddor,
sidentyger och vackra föremål i guld mot skinn, bärnsten och tjära. Trälar var
också en viktig ”vara” att köpa och sälja. Vikingarnas varor var mycket
eftertraktade ute i Europa.
Många vikingar valde att röva till sig rikedomar hellre än att ägna sig till handel.
De plundrade kloster och städer. På många håll var
VIKINGATIDEN | [Välj datum]
människor skräckslagna för männen från norr. År
1
793 anföll, plundrade och brände vikingarna ner ett
kloster på ön Lindisfarne utanför Englands östkust.
VIKINGASKEPPEN
Det enda sättet man kunde resa med var med båt. Skogarna var nästan omöjliga
att ta sig igenom. Det fanns många olika skepp som vikingarna använde sig av.
Vikingarna navigerade efter solen och stjärnorna. De lärde sig också känna igen
vindar, hur havet betedde sig på olika platser och olika sorters sjöfåglar.
Det vanliga vikingaskeppet var det så kallade
långskeppet eller hövdingaskeppet. Det hade
både mast och åror, och det krävdes mellan 24
och 50 man för att ro. Masten kunde monteras
ner då man skulle smyga sig osedda in på en
kuststad. Man använde bara ett stort segel. På natten sov de under ett tält, som
spändes upp i masten. Vikingarna hade sköldar som var gjorda av trä och täckta
med läder. Under färden var sköldarna fästa på skeppets utsida.
Längst fram på de 20 meter långa skeppen satt oftast ett
drakhuvud i fören. Drakhuvudet skulle skrämma fiender och
onda makter.
Med skeppen kunde vikingarna resa till områden långt bort på andra sidan
Östersjön och Nordsjön. Då använde man ett handelsskepp som även kallas för
knarr. De var bara hälften så långa som ett krigsskepp . Men för att kunna ta
mycket last var de nästan lika bred. Skeppen hade flat botten och kunde gå in i
floder. Skeppen var ganska lätta annars hade vikingarna inte orkat ro skeppen i
starka strömmar.
VIKINGATIDEN | [Välj datum]
grunda vikar. De kunde också rullas på stockar över land och mellan olika
2
STÄDER OCH BYAR
Hemma i Norden var de flesta vikingarna
bönder. De två huvudnäringarna under
vikingatiden var handel och jordbruk.
Man fick sin mat från sina egna åkrar,
husdjur och från jakt och fiske. Kläder och
skor gjorde man av lin och ull, skinn och
näver. Man tillverkade sina redskap av järn, trä och älghorn. På samma gård
bodde flera generationer. Förutom den egna familjen fanns kanske farmor,
farfar, farbröder, fastrar och kusiner. .
De bodde i något som kallades långhus. Dessa hus var gjorda av trä och taket av
torv. Huset hade bara ett enda rum där även gårdens folk och djur bodde. Runt
väggarna stod bänkar som man använde för att sova och sitta på. Det fanns en
avskild del i huset där man förvarade mat och säd.
Städer bildades egentligen för att bli mötespunkter för de som hade något att
sälja och de som ville köpa. En bra beskrivning av vad som räknades som ”stad”
under vikingatiden är en plats där det bedrivs handel, folk är bofasta året om och
där människor arbetar och erbjuder tjänster som kan köpas. Städer grundades
bara på platser som var lätta att resa till och där handelsvägar kunde bli hållbara.
Under tidig vikingatid var de tre viktigaste städerna i norden Ribe på Danska
Jylland, Hedeby mellan Danmark och Tyskland, samt Birka i Mälaren. I slutet
VIKINGATIDEN | [Välj datum]
på vikingatiden, då kristendomen blivit vanlig, växte andra städer fram som
3
Sigtuna, Skara och Visby.
Birka
Den viktigaste staden av alla, under
hela vikingatiden, var Birka. Birka låg
på ön Björkö i Mälaren. Staden bestod
av en samling låga hus. Vid bryggorna
lade handelskeppen till. För hit reste
folk från hela Europa för att bedriva
handel. En del skepp hade med sig
siden ända från Kina. Därför hade
man byggt en rymlig hamn längs Björkös stränder. Utanför inloppet fanns ett
pålverk under vattnet, som skulle hindra piratskepp att komma fram.
På Adelsö i Mälaren låg en kungsgård med utsikt över Björkö. Där kunde en
hövding eller kung bo och ha överinseende över sin viktigaste inkomstkälla,
VIKINGATIDEN | [Välj datum]
Birka.
4
VIKINGARNAS FÄRDER
I västerled
Danska och norska vikningar seglade oftast västerut till England och Irland. De
landsteg även utefter Tyskland och Frankrikes kuster och tog sig längs floderna
in i landet.
Många nordbor bosatte sig utomlands. De byggde upp handelsstationer vid
flodmynningar och blev på så vis rika. Norska vikningar seglade till det
obebodda Island och bosatta sig där. I slutet av 900-tlaet nådde några djärva
isländska sjöfarare fram till ett stort land som fick namnet Grönland. Där byggde
de hyddor och levde på jakt och fiske. Femton år senare seglade några västerut
och nådde en kust som de kallade Vinland. Det land som de hade kommit till var
Amerika.
I österled
Svenska vikingar reste för det
mesta österut. De färdades över
Östersjön och rodde uppför
floderna i Ryssland. Ibland
tvingades de dra skeppen och rulla
dem på stockar. På så vis blev
båtarna lättare att dra och fick
färre skador. Svenskarna fortsatte
till Kaspiska havet. De seglade
VIKINGATIDEN | [Välj datum]
med strömmen i floden Volga. Andra för söderut till Svarta havet på floden
5
Dnepr. Färden gick mot Konstantinopel som nordborna kallade för Miklagård.