Övergripande konstprogram Hagastaden

Innehållsförteckning – Konstprogram Hagastaden
Konstprogrammets bakgrund: Hagastaden ................................................................................ 2
Stadsutvecklingsområdets huvudmän .................................................................................... 2
Huvudmännens mål och organisation .................................................................................... 2
Konstprogrammets huvudmän: arbetsgruppens sammansättning och arbetssätt ....................... 3
Vad är ett konstprogram? ........................................................................................................... 4
Konstprogrammets förutsättningar ......................................................................................... 4
Markägoförhållanden ......................................................................................................... 4
Planförutsättningar ............................................................................................................. 5
Pågående konstarbete ......................................................................................................... 7
Befintlig offentlig konst ..................................................................................................... 9
Om konst i det offentliga rummet .............................................................................................. 9
Övergripande tema och platser för konst ............................................................................. 11
Livets byggstenar ............................................................................................................. 11
Platser som förordas för konst .......................................................................................... 12
1
Här ska Hagastaden byggas. Planområdet avgränsas i söder av bebyggelsen vid Norra Stationsgatan, i väster av
spårområdet, i norr av Norra begravningsplatsen och i öster av Hagaparken. OBS! Bild tagen från norr till söder. Ur:
HAGASTADEN – DEN TÄTA STADENS ATTRAKTIONSKRAFT DEL 2; GESTALTNINGS - OCH KVALITETSPROGRAM FÖR NORRA
STATIONSOMRÅDET; PARKER, TORG & GATOR SAMT LJUSPLANERING
DP 2009 - 02013 – 54. Dnr 2009-02013
Konstprogrammets bakgrund: Hagastaden
Hagastaden är namnet på en ny och för Stockholm och Solna gemensam stadsdel
som då området står klart 2025 kommer att ha ca 5 000 nya bostäder och 36 000
arbetsplatser. På delar av den 96 hektar stora ytan expanderar samtidigt Karolinska
Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Det förra med bland annat en ny
aulabyggnad och det senare med Nya Karolinska Solna (NKS) – ett
universitetssjukhus i världsklass som ska stå klart 2017.
Expansionen sker över den norra respektive södra kommungränsen mellan
Stockholm och Solna, och har blivit möjlig dels genom rivning av Stockholms stads
tidigare Norra station, dels genom att Värtabanan och E4/E20/Norra länken förläggs
i tunnel under stadsutvecklingsområdet.
Stadsutvecklingsområdets huvudmän
Hagastaden är således inte bara ett utan flera stora projekt som sammanfaller i tid
och som har flera olika huvudmän: Stockholms stad, Solna stad, Stockholms läns
landsting samt Akademiska Hus med universiteten Karolinska Institutet, Kungliga
Tekniska högskolan och Stockholms universitet.
Huvudmännens mål och organisation
Huvudmännen har kommit överens om att tillsammans med näringslivet utveckla
Hagastaden till världens främsta område för livsvetenskaperna: life science.
2
De har enats om en gemensam vision – Vision 2025: En vetenskapsstad i
världsklass, där området utpekas som norra Europas största life science-kluster.
Projektet är underordnat en politisk styrgrupp med landshövdingen för Stockholms
län som ordförande och med politiska företrädare för Stockholm, Solna och
Stockholms läns landsting.
Projektet har också en ledningsgrupp som består av representanter för Stockholms
stad, Nya Karolinska, Locum, Stiftelsen Stockholms Science City, Solna stad,
Akademiska hus, SL och Trafikverket.
Ledningsgruppen har tillsatt en projektsamordnare med uppdrag att se till att
projekten samordnas och är trogna Vision 2025.
Projektsamordnaren har kontaktat Stockholm konst, Solna stad, Stockholms läns
landstings kulturförvaltning (SLLK) och Statens konstråd för en diskussion om
eventuell samordning av satsningarna på offentlig konst i området.
Konstprogrammets huvudmän:
arbetsgruppens sammansättning och arbetssätt
Stockholm konst, SLLK och Statens konstråd har uppfattningen att det är nödvändigt
att ta ett helhetligt grepp om stadsutvecklingsområdet, också ur ett konstnärligt
gestaltningsperspektiv. Parterna har därför upprättat ett gemensamt konstprogram
för de offentliga rummen i utvecklingsområdet, det vill säga ett övergripande
gemensamt förhållningssätt till konstgestaltningsprojekten på allmän platsmark
oavsett om markägaren är stat, landsting eller stad. Under arbetets gång har Solna
stad anslutit sig till denna ambition vilken också förankrats med ledningsgruppen för
Hagastaden.
I arbetsgruppen har ingått:
Mårten Castenfors, chef för Stockholm konst
Lena From, projektsamordnare, Stockholm konst
Inga-Lill Bäckström, projektledare SLLK, ordförande i konstrådet för NKS
Mattias Svenlin, projektledare SLLK, vice ordförande i konstrådet för NKS
Mikael Adsenius, chef för Statens konstråd
Klara Wahlström, projektsamordnare, Statens konstråd
Från Solna stad har stadsarkitekt Eva Darolf-Linnros varit adjungerad vid
arbetsgruppens möten, vilket gäller även för Hagastadens ledningsgrupps
projektsamordnare. Först Bo Bergman, senare Svante Torell.
Arbetssättet är historiskt sett unikt. Stockholms stad, Stockholms läns landsting och
Statens konstråd – Stockholmsregionens viktigaste aktörer på den offentliga
konstens fält – har aldrig tidigare, som här, formulerat ett gemensamt konstprogram
för ett gemensamt stadsutvecklingsområde.
Huvudmännen förbinder sig också genom konstprogrammet att samordna sina
respektive konstgestaltningsprojekt med det gemensamma konstprogrammets
övergripande vision och att träffa sina val av konstnärer i nära samråd med övriga
parter i arbetsgruppen.
I arbetsgruppens research har ingått att ta del av aktuella plandokument,
visionsdokument och övriga handlingar rörande Hagastaden, Karolinska Institutet
och Nya Karolinska Solna jämte möten och samtal med företrädare för Stockholms
stads stadsbyggnadskontor, Stockholms stads Exploateringskontor, Trafikverket,
3
Stiftelsen Stockholm Science City, Solna Stad med flera intressenter. Som grund för
arbetet har också legat den specialistkompetens inom konstens och den offentliga
konstens område som arbetsgruppen representerar.
Vad är ett konstprogram?
Ett konstprogram är en beskrivning av var och hur man kan gå in med konstnärlig
gestaltning i den offentliga miljön. Hur utförligt och detaljerat programmet är, beror
på i vilket skede konsten kommit in i processen. Konstprogrammet är också mer eller
mindre omfattande, beroende på hur stor byggnaden, platsen, kvartersbildningen,
stadsrummet eller planområdet är. Konstprogrammet är sammanfattningsvis en
utredning av konstens förutsättningar och möjligheter i området.
Med konstprogrammet formuleras en övergripande vision för den konstnärliga
gestaltningen. Syftet är att förtydliga för konsten viktiga platser och – i fallet
Hagastaden – finna en för de konstnärliga gestaltningsuppdragen sammanhållande
tematik.
Syftet med konstprogrammet är inte att i detalj beskriva hur konstnärerna som
inbjuds medverka i projektet skall tolka det övergripande temat, vilka specifika
material de skall arbeta i, eller att i detalj definiera utförande och skala för verken
utöver det självklara att skalan ska ha till intilliggande bebyggelse och öppna
torgplatser anpassade dimensioner.
Övrigt tolkningsutrymme fredas för konstnärernas respektive arbetsprocess, vilket är
av yttersta vikt för att hög integritet i det konstnärliga gestaltningsarbetet ska kunna
säkerställas och för att undvika risken att konstnärerna inte tvingas till ofrivilligt eller
oreflekterat epigoneri (”en typisk XX”).
Syftet med konstprogrammet Livets byggstenar är att skapa förutsättningar för i
Hagastaden unika verk: konstnärliga gestaltningar som är tillkomna specifikt för
Hagastaden och som inte kan kopieras, appliceras eller repeteras på någon annan
plats.
Det är ett arbetsdokument som successivt kommer att kompletteras med val av
konstnärer, skissinbjudningar och andra dokument som hör konstprocessen till.
Konstprogrammets förutsättningar
Ett konstprogram har att förhålla sig till det övergripande projektets organisatoriska,
ekonomiska och juridiska förutsättningar, liksom till platsen/platsernas historia och
gällande planförutsättningar samt – givetvis – den offentliga konst som eventuellt
redan finns i området.
MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN
I Hagastaden kompliceras konstprogrammet av att de offentliga markägarna är
många: stat (Akademiska hus, KI-området), stad (Norra Stationsområdet) och
landsting (KS-området). Dessutom kommer gator och torg delvis att förvaltas av en
privat aktör (Skanska)
Det betyder flera juridiska och ekonomiska huvudmän vad gäller den offentliga
konstens finansiering, drift och underhåll.
4
PLANFÖRUTSÄTTNINGAR
Arbetsgruppen har därutöver haft att förhålla sig till genom detaljplaner och
översiktsplaner redan beslutade riktlinjer för det övergripande gestaltningsarbetet i
stadsutvecklingsområdet: Ett förslag till fördjupning av Solnas respektive Stockholms
översiktsplaner för Karolinska – Norra Station antogs av städernas respektive
kommunfullmäktige 2008. En detaljplan för det nya universitetssjukhuset (NKS)
antogs i Solna 2009 och detaljplaner har antagits också för delar av KI-området. En
detaljplan för Norra stationsområdet antogs i Stockholm 2010.
Av dessa dokument framgår att områdets infrastruktur i form av gator, stråk och
allmänna platser i stort redan har fastställts, vilket påverkat valet av platser, möjliga
för konst.
Stadsutvecklingsområdet avgränsas i söder av bebyggelsen vid Norra Stationsgatan, i
väster av det förutvarande bangårds- och spårområdet, i norr av Norra
begravningsplatsen och i öster av Hagaparken.
Hagaparken utgör som en del av Kungliga Nationalstadsparken/Ekoparken ett
riksintresse för kultur- och miljövården. Den till området gränsande Norra
begravningsplatsen likaså.
Hagastadens Stockholmsdel, med dess planerade utbyggnadsetapper och fördelning mellan boende och övriga
användningsområden.
Övergripande syfte
Övergripande syfte är att ”skapa förutsättningar för en integrerad stadsmiljö med
bostäder, kontor, handel, forskning och ett nytt universitetssjukhus”. Kopplingarna
mellan Stockholms innerstad – Karolinska – Solna centrum, och mellan
5
sjukhusområdet och KI ska stärkas. Ytterligare ett syfte är att förbättra de östvästliga
förbindelserna till KTH, Stockholms universitet, Albano, Handelshögskolan samt till
Haga-Brunnsviken respektive Karlberg.
Syftet är avstämt mot Stockholms stads Vision 2030 – Ett Stockholm i världsklass,
liksom mot de stadsbyggnadsvisioner som framhålls i Solna stads ÖP 2006.
Angreppssättet är monumentalt. Det gäller såväl de föreslagna offentliga rummen
som bebyggelsens skala.
Stadsutvecklingsområdet präglas i sin helhet av den täta stadens ideal.
I dess södra del förlängs Stockholms stenstads rutnät över kommungränsen, med
bostadsbebyggelse på överdäckningen av Norra länken/E4/E20 och Värtabanan från
ett kvarter väster om Solnabron till den s k Norrtullsplatsen i öster.
NKS och KI:s tillkommande bebyggelse integreras med sin kvartersstruktur som en
självklar del av staden. Kopplingen mellan NKS och KI förstärks genom KI:s nya
bebyggelse mot Solnavägen. Dess inre, delvis kulturklassade campusmiljö bevaras.
Bebyggelsen är mest kompakt i bostadsområdena som koncentrerats till
stadsutvecklingsområdets södra del. I Solna byggs ca 20 000 och i Stockholm ca
3 000 nya bostäder, vilket innebär ett befolkningstillskott på ca 15 000 personer.
Totalt beräknas 36 000 arbetsplatser inom det nya stadsutvecklingsområdet.
Hur exakt kollektivtrafikförsörjningen till och från området ska ske är i skrivande
stund oklart. Oaktat om valet faller på spårvagn eller tunnelbana krävs ett framtida
samarbete/samordning med SL också på konstens område.
Konstateras kan att stadsutvecklingsområdet planerats mycket kompakt, i synnerhet i
dess södra del, och att detta kommer att ställa höga krav på tillgänglighet till
områdets offentliga rum och till kommunikationsvägarna/stråken som leder till de
större angränsande grönområdena Hagaparken respektive Karlbergs slottspark.
I planområdets södra del bevaras 1730-talets tullhus. Inga spår blir kvar av det
nuvarande Norra stationsområdet i planform eller - med ett eventuellt undantag för
stationens klocktorn – utsparad bebyggelse. Minnet av området bevaras dock genom
namnet på en av Hagastadens kommande parker, Norra Stationsparken.
I planområdets norra del bevaras den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen och
grönstrukturen inom KI:s respektive KS:s nuvarande områden, vilka ingått som en
förutsättning för planeringsarbetet.
Gatunamnen i stadsutvecklingsområdet uppmärksammar svenska kvinnor som på
olika sätt varit pionjärer inom naturvetenskaperna.
Övergripande vision
Det som gör området unikt - det som särskiljer Hagastaden från alla andra pågående
stadsutvecklingsprojekt i Sverige - är den övergripande vision som formulerats för
stadsdelen. Som framgått har Stockholms stad, Solna stad, Stockholms läns
landsting, universiteten Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och
Stockholms universitet kommit överens om att tillsammans med näringslivet
utveckla Hagastaden till världens främsta område för livsvetenskaperna: life science.
För att säkerställa att visionen uppfylls har aktörerna valt att verka genom Stiftelsen
Stockholm Science City som fått uppdraget att verka för etableringar och
verksamheter inom life science i Hagastaden.
Branschen är viktig, inte bara för Stockholm och Solna utan för hela Mälardalen. Av
Sveriges idag ca 830 life scienceföretag med totalt ca 40 000 anställda verkar 60
procent i Stockholm-Uppsalaregionen. Hälften av de forskningsanslag som tilldelas
life science går hit, och hälften av landets disputerade forskare inom området bor här.
6
Stiftelsens uttalade mål är att genom den verksamhet som etableras i Hagastaden
attrahera life science-områdets mest innovativa företag och forskare.
I visionen definieras life science som ”flera vetenskapsområden från medicin, biologi
och kemi till teknik, informatik och materialvetenskap” vilka syftar till att ”förbättra
människors liv och hälsa”. Det är en mycket bred och vittomfattande definition som
lämnar stort utrymme för tolkning. Detsamma kan sägas om Nationalencyklopediens
med fleras uppslagsverks definitioner av vad life science är. Brittiska Wikipedia listar
ett drygt 50-tal vetenskaper under rubriken.
Stiftelsen Stockholm Science City har till arbetsgruppen framfört tydliga önskemål
om att hela stadsutvecklingsområdet – även dess konst – ska andas life science och
att konsten bör stärka Hagastadens möjlighet att utvecklas till en destination, det vill
säga en plats dit människor söker sig för upplevelser och för möten med andra.
NKS, idéskiss över konstförekomst på gårdar med mera. Bild: White Tengbom team, ur Konstprogram –Nya Karolinska
Solna.
PÅGÅENDE KONSTARBETE
Valet av platser och tematik har påverkats av det konstgestaltningsarbete som redan
inletts av SLLK och Statens konstråd och som pågår sedan många år.
SLLK
• NKS – ett nytt sjukhus om 320 000 BTA och med sin budget om 118 miljoner
kronor Stockholms läns landstings största enskilda konstsatsning någonsin.
Arkitekt: White Tengbom Team. Planeringen av konst har pågått sedan 2007.
7
Under 2012 tas ett Konstfunktionsprogram (KFP = Systemhandlingar) fram
för ca 150 konstuppdrag, både fast konst finansierad av Skanska och lös
platsspecifik konst, finansierad av SLL. Arbetet sker genom OPS, Offentlig
Privat Samverkan, och parterna är bundna till varandra genom projektavtal.
SLLK bistår Skanska vid urval av konstnärer. SLLK använder bland annat sin
CV-databas Konstnärsbasen för att nå ut till konstnärer. NKS skall bli så
driftsäkert och miljövänligt som möjligt. Dessa mål gäller även konsten.
•
Torgbildningen omedelbart utanför sjukhusets huvudentré.
•
U6, ett till sjukhuset hörande parkeringshus vid Gävlegatans kommande
förlängning, den så kallade Gata 1. Arkitekt: White Tengbom Team.
Byggnaden ingår i fas 2, och beräknas vara byggklar 2012. Tänkt
monteringstidpunkt för konsten är våren 2013.
Skanska är beställare av konst till den östra fasadens betongsockel (63,5 meter
lång, 4,3 - 5,7 meter hög) och till en del av den södra fasadens sockel (17,9
meter lång, 4,7 meter hög). SLLK bistår Skanska vid projektering och val av
konstnärer. Kristoffer Zetterstrand erhöll uppdraget med sitt förslag Ager
Medicinae i mars 2012.
Ett av sex projektmål för NKS är ”Sjukhuset och dess verksamheter ska ges en
prioriterad och tydlig roll i staden”. Visionen har varit att gestalta
parkeringshuset med konst som matchar gaturummet som omger platsen och
samspelar med byggnaden och dess funktion. Då platsen utgör en yta där
klotter kan förekomma är det viktigt att konsten tar en så självklar plats att
risken för detta minskar. Vad som eftersträvats är ett samtida visuellt språk
som kan kommunicera alla som vistas på denna plats under dygnets alla
timmar. Gata 1 (Gävlegatans förlängning) löper utmed parkeringshuset och
blir en sammanbindande länk mellan den Hagastaden, NKS och Solna.
Skissbild, Ager Medicinae, Kristoffer Zetterstrand. Den föreslagna kakelmosaiken kommer att monteras på
betongsocklarna till NKS Parkeringshus U6 östra och södra fasader. Titeln är latin för Fältet medicin. I motivet syns
bland annat hintar till medicinska upptäckter i en antydd, kronologisk ordning. Bild: Kristoffer Zetterstrand
8
Statens konstråd
• Folkhälsohuset – en ny kontors- och utbildningsbyggnad för Karolinska
Institutet och Smittskyddsinstitutet, korsningen
Solnavägen/Tomtebodavägen. Arkitekt: KOD arkitekter.
SLLK och Statens konstråd
SLLK och Statens konstråd har gemensamt även inlett arbetet med den konstnärliga
gestaltningen av ekodukten/bron över Solnavägen som binder samman det s.k.
Akademiska torget vid Akademiska stråket på NKS-sidan med Karolinska Institutets
aula och campusområde. Systemhandling och projektering för konst till ekodukt/bro
påbörjas 2013.
Stockholm konst beräknas under 2012 formellt tilldelas uppdraget att arbeta med
den offentliga konsten inom Stockholms stads del av stadsutvecklingsområdet.
Solna stad planerar i nuläget inte att avsätta medel för offentligt
konstgestaltningsarbete med motiveringen att den allmänna platsmarken inom Solna
stad utgörs endast av gator och vägar.
BEFINTLIG OFFENTLIG KONST
Endast SLLK äger idag konst på allmän platsmark inom stadsutvecklingsområdet:
Från byggplatsområdet har en befintlig 8 meter hög och 15 ton tung skulptur,
Dephot, av konstnären Claes Hake evakuerats.
Skulpturen omplaceras i NKS-området vid Anna Stackséns gata (Gata 2) intill
strålbehandlingsbyggnaden U2:8 (byggklar 2017). Den nuvarande Thoraxbyggnaden
på KS-området införlivas med NKS. Där finns ett antal konstnärliga gestaltningar
utomhus på innergårdar av Stina Ekman och Magnus Persson. På fasad mot
nuvarande Gävlegatans förlängning (Gata 1) finns Rune Rydelius gestaltning Den lilla
människan på fasad, och på fristående sockel Stående figur (sistnämnda evakuerad).
Underhåll/restaurering av dessa befintliga gestaltningar kommer att ske i
byggskedets slutfas 2017.
Om konst i det offentliga rummet
Först några definitioner: Ett offentligt rum är i juridisk definition en fysiskt
avgränsad plats som människor har tillgång till och som är öppet för alla som vill
bruka det - ett rum som aldrig stängs eller avskiljs och som ägs av det allmänna.
Begreppet ”offentligt rum” rymmer därför också politiskt kulturella funktioner som
är grundläggande för demokratin. Att som beställare göra något för offentligheten
innebär bland annat att man framhåller demokratiska ideal som viktiga för ett
samhälles och dess medborgares möjligheter att uttrycka sig och agera offentligt, och
till möten med andra, såväl kända som okända.
I allmänt tal kan ”offentligt rum” i dag inkludera en mängd olika grader av
offentligheter. Det används ofta också om halvprivata utrymmen som till exempel
gallerior och köpcentra, eller halvoffentliga utrymmen dit allmänheten har begränsad
eller liten tillgång, som till exempel gångarna vid Sergels torg vilka hålls stängda
delar av dygnet.
Begreppet ”offentlig konst” är minst lika komplext. I detta konstprogram begränsas
begreppet till att definiera konst som tillkommer med offentliga medel på allmän
9
plats. Dock ska framhållas att dagens konstbegrepp skiljer sig från det som rådde
under 1930-talets senare del, då regelverk för det offentligas finansiering av konst
började formuleras och som förblev rådande långt in på 1970-talet. Offentlig konst
betyder inte längre en bronsskulptur på sockel, ett i stadsrummet utplacerat objekt
eller konstnärlig bearbetning av en fontän, den länge vanligaste konsten i det
offentliga rummet. Offentlig konst betyder allt oftare ett med arkitektur och
landskapsarkitektur helhetsintegrerat verk, ofta resultatet av ett samarbete där
arkitektens, landskapsarkitektens och konstnärens bidrag inte alltid enkelt kan skiljas
från varandra. Offentlig konst kan idag också betyda verk av mer tillfällig karaktär,
som utspelar sig här och nu under några korta ögonblick.
Hagastadens offentliga platser, gaturum och parklandskap besöks och
genomströmmas av människor med olika existentiella livserfarenheter och bakgrund,
vad gäller till exempel genus, etniskt ursprung, politik, religion samt utbildning och
tillgång till pengar. Deras största, i vissa fall enda, gemensamma nämnare kan vara
den erfarenhet som i området understryks och sammanfattas genom NKS närvaro.
De offentliga platserna kommer att fungera som ett slags vardagsrum för människor.
Här kommer att finnas behov för barn att leka, för hundägare att promenera men
också för långsam aktivitet, meditation och mental rekreation. Behovet av platser där
människor kan tillgodose sitt behov av avskildhet och lugn är sannolikt extra stort i
offentliga rum med omedelbar närhet till sjukhus där människor möter såväl liv som
död, förvissning och ovisshet.
Området besöks och bebos således av både stora och små. För några blir Hagastaden
kanske den plats där de för första gången dagligen har möjlighet att möta konst och
under en längre tidsperiod. Många saknar sannolikt referenspunkter till den nutida
konstscen som utspelar sig på stadens konsthallar, museer och gallerier, medan
denna för andra är en självklarhet.
Lika viktigt som att konsten är platsspecifik är därför att den får ett uttryck som kan
appellera till människor. Det betyder inte att konsten ska vara utslätat harmlös och
intetsägande för att passa så många som möjligt. Däremot att konstnärerna som
inbjuds att skapa verk för Hagastaden som förutsättning för sitt arbete måste förhålla
sig till och acceptera sin publiks skiftande förmåga att ta del av konst.
Vad konst under gynnsamma förutsättningar alltid tillför är det oväntade. Den kan
och bör aktivera det offentliga rummet och både utmana och bekräfta vår
verklighetsuppfattning. Genom konsten får vi nya sätt att se, att samtala och att ställa
frågor till både oss själva och andra, på lek och blodigt allvar. Den gestaltar också
känslor som inte alltid kan uttryckas i ord. Konsten tillför således det offentliga
rummet en etisk och existentiell dimension. Den står på ett annat sätt än arkitektur
och landskapsarkitektur fri från kravet att tillgodose omedelbara funktioner. Därför
har den också goda förutsättningar att fungera som identitetsgivare och
samtalspartner för dem som bor eller arbetar i en byggnad, ett kvarter eller stadsdel.
Vilka uttryck konsten kan ta sig påverkas som framgått av förutsättningarna för
samarbeten mellan konstnärer, arkitekter och landskapsarkitekter.
Vi vill därför understryka vikten av att konstnärerna i Hagastaden ekonomiskt och
kreativt ges samma förutsättningar och möjligheter att arbeta som de arkitekter som
anlitas i arbetet med den allmänna platsmarken, liksom möjlighet att arbeta med de
högkvalitativa material och växtligheter som generellt föreskrivs för områdets
arkitektur och allmänna platsmark. Då finns förutsättningar att skapa en
10
helhetsintegrerad miljö där konst, landskapsarkitektur och arkitektur samverkar och
stärker varandra och för konst som är unik för Hagastaden.
Övergripande tema och platser för konst
Konstprogrammet tar med sitt val av tema och platser möjliga för konst fasta på
stadsutvecklingsområdets högt ställda ambitioner att skapa mötesplatser med god
tillgänglighet och väl fungerande kommunikativa stråk, vilken får extra kraft genom
bostadsgårdarnas dubbla funktion som halvprivata/halvoffentliga rum vilka öppnar
sig mot den allmänna platsmarken och hålls öppna för allmän passage.
Konstprogrammet tar också fasta på stadsutvecklingsområdets övergripande Vision
2025 och på de önskemål som riktats till arbetsgruppen om att konsten ska andas life
science.
Generellt för den offentliga konst som tillkommer i området gäller att utformning,
färgsättning och val av material ska utgå från och inspireras av omgivningens
arkitektur och natur och ha till intilliggande bebyggelse och öppna torgplatser
anpassade dimensioner.
LIVETS BYGGSTENAR
Som övergripande tema för den offentliga konsten föreslås rubriken Livets
byggstenar. Rubriken ska tolkas som en konkretisering, en bild, av begreppet life
science, på svenska livsvetenskaperna. Den bejakar den breda tolkning av det
vetenskapliga fältet life science som fastställs genom Vision 2025 och den
förhoppning som ryms inom visionen vilken understryker att den forskning och vård
som bedrivs i Hagastaden förbättrar människors liv och hälsa.
Livets byggstenar sätter som rubrik människan i centrum. Därmed kuggar den också
i NKS övergripande vision, både vad gäller dess vårdideologi och dess
vårdbyggnadsideologi: ”patienten i centrum”.
Den bygger vidare på den natur- och miljövision som inletts genom Statens konstråds
och SLLK:s påbörjade konstarbete. Den tar fasta på vikten av långsiktig hållbarhet
som framhålls genom riktlinjerna för bland annat materialval på den allmänna
platsmarken, och på hållbarhetsbegreppets sociala och kulturella dimensioner vilka
även internationellt idag framhålls som allt viktigare för utvecklingen av den hållbara
staden.
Inte minst speglar den det paradigmskifte som för närvarande pågår inom vården och
vetenskapen, där både forskare och praktiker söker sätta ord på och systematiskt
mäta så kallade omätbara värden, och genom nya metoder och synsätt lyfta värdet av
så kallad tyst kunskap. Roger Ulrich, professor vid A&M University i Texas, USA, och
medlem av den referensgrupp som var med vid upphandlingen av NKS arkitektur,
framhålls i Skandinavien som den främste forskaren inom just detta område, kallat
Evidence Based Design (EBD). I upprepade studier har han konkret sökt påvisa hur
stressreducerande faktorer, som exempelvis ljud, rumslighet, färgsättning, tillgång
till konst och grönska påverkar människans läkningsprocesser. Att just grönska
främjar läkning är idag lett i bevis, av Ulrich och av studier vid exempelvis Sveriges
landsbruksuniversitet i Alnarp.
EBD-forskningen anlägger ett helhetsperspektiv på människan, där konsten
understryks vara en viktig del.
Konsten är således en av Livets byggstenar, jämställd till exempel den biovetenskap
och näringslära, cell- och molekylärbiologi, fysiologi och farmakologi, medicinsk
biokemi och biofysik, och folkhälsovetenskap om vilken forskning bedrivs vid KI.
11
PLATSER SOM FÖRORDAS FÖR KONST
Tre större offentliga rum tillkommer genom den nya stadsdelen: Hagaplan i
stadsutvecklingsområdets västra del, Norra Stationsparken som genomkorsar
planområdet i västöstlig riktning och Norrtullsplatsen i öster.
Hagaplan har i nuläget tre markägare: staten, landstinget och Stockholms stad. Norra
Stationsparken och Norrtullsplatsen tillkommer på mark som ägs av Stockholms
stad.
I sydnordlig riktning skapas som en del av Norra Stationsparken ett grönt parkstråk
utmed Hälsingegatan, hela vägen mellan Norra Stationsgatan och Sjukhusparken.
Korsmitten, alltså den plats där Hälsingegatans parkstråk korsar Norra
Stationsparken, benämns i plandokumenten Parktorget.
Bostadshusen i stadsutvecklingsområdets södra del orienteras i nordsydlig riktning,
där långsidorna blir 4-7 våningar höga, medan kortsidorna mot Norra Stationsgatan
får i snitt 12 våningars höjd. I gengäld hålls gårdarna öppna mot söder och norr,
vilket underlättar för strövtåg till och från Norra Stationsparken.
Fördelning mellan planerad bebyggelse och offentliga rum. Utöver de i konstprogrammen omnämnda stråkbildningarna,
syns även det stråk i väst-östlig/öst-västlig riktning som genom den planerade Norra Stationsparken tillkommer i Stockholms
stads del av Hagastaden. Om tunnelbana kommer att dras till området är ännu oklart.
Hagaplan
Av dessa offentliga platser berör en – Hagaplan - mycket tydligt alla tre konstparter:
Stockholm konst, SLLK och Statens konstråd. Denna plats kommer också att bli en av
Hagastadens mest frekventerade. Den kommer att vara väntplats för människor på
väg till och från sjukhuset med såväl bil som kollektivtrafik, och en central knutpunkt
för boende, besökare och arbetande i området. Den fungerar i kraft av sin plats som
områdets viktigaste entréplats: till sjukhuset och KI-området, och genom sin öppning
rakt in i Norra Stationsparken till parken och bostadsområdena på Solnasidan
12
respektive Stockholmssidan. Den kommer också att fungera som en västlig nod och
motpol till Nortullsparken i stadsutvecklingsområdets östra del.
Hagaplan framhålls därför som en i stadsutvecklingsområdet viktig plats för konst.
Platsbildningens slutliga utformning omges idag av en mängd frågetecken, vilka är
till konstens fördel. Hur torgbildningen ska utformas är beroende både av
utformningen och innehållet i en, i nuläget cirkulär och till skalan monumentalt
tilltagen, föreslagen byggnad på platsbildningens södra del. Här finns ännu inte
exploatör och inte heller bygglov. Landskapsarkitektkontoret AJ Landskap har i
uppdrag att ta fram en skiss/förstudie för platsbildningen som tar hänsyn inte minst
till dess viktiga funktion som passage och cykelstråk på väg till och från
Stockholm/Solna.
Klart är att platsbildningen kommer att färdigställas i två etapper: Det nya torget, där
Stockholm och Solna möts, skapas framför sjukhuset, först med en tillfällig
utformning med en tvärgående gata därefter med en permanent utformning.
•
Konstprogrammet förordar att en eller flera konstnärer anlitas för att i nära
samarbete med landskapsarkitekterna delta i det förstudiearbete som nyss har
inletts, med avseende på den permanenta gestaltningen av torget och att detta
konstprograms tematik tas som utgångspunkt för torgets gestaltning som
helhet.
•
Konstprogrammet förordar därutöver att torget under
färdigställandeperioden, i sina tillfälliga skick, används för tillfälliga
konstprojekt. Platsbildningen kommer under ombyggnadsperioden att ha en
central funktion som väntplats och hållplats för kollektivtrafiken, där
människorna som rör sig både kommer att befinna sig mitt i en
byggarbetsplats och ha ett stort informationsbehov. Såväl om
byggarbetsplatsen som om trafiken. En tillfällig struktur för sådan information
förordas därför som ett konstnärligt gestaltningsuppdrag i samarbete mellan
konstnär/konstnärer och arkitekt/arkitekter.
En sådan tillfällig struktur bör under ombyggnadsperioden också kunna
användas för till exempel performance, som showroom för de offentliga
konstprojekt som håller på att ta form i området, för ljus- och
ljudinstallationer, och som tillfällig plats för skulpturala objekt. Och givetvis
som en informationsplattform för Hagastadens framväxt.
13
•
Hagaplan.
Kommungränsen mellan Stockholm och Solna städer markerad i rött.
14
Norra Stationsparken som i Stockholm korsar planområdet i västöstlig samt, väster om Hälsningegatan, i sydnordlig
riktning förlängs in i Solna och bildar länk till Sjukhusparken. Hagaplan i väster och Nortullsplan i öster delvis utanför bild.
Ur: HAGASTADEN – DEN TÄTA STADENS ATTRAKTIONSKRAFT DEL 2; GESTALTNINGS - OCH KVALITETSPROGRAM FÖR NORRA
STATIONSOMRÅDET; PARKER, TORG & GATOR SAMT LJUSPLANERING
DP 2009 - 02013 – 54. Dnr 2009-02013
Situationsplan över det tillkommande NKS-området. Utöver de i konstprogrammen omnämnda stråkbildningarna, syns det
så kallade Akademiska stråket, ett kraftfullt väst-östligt/öst-västligtstråk på landstingets mark norr om NKS. Pressbild NKS.
15
Stråkbildningar
Flera nya stråkbildningar tillkommer genom Hagastaden. Dels i västöstlig riktning,
dels mellan Solna/Stockholm, Stockholm/Solna.
De östvästliga stråken ligger förhållandevis entydigt på Stockholms stads mark
(Norra Stationsgatan, Norra Stationsparken), Solna stads mark (Eugeniavägen) eller
landstingets mark (Akademiska stråket).
De mellanstadliga kommunikationsstråken är fler och berör både Stockholms och
Solna städer och i vissa fall även staten och landstinget.
Av dessa har följande under arbetsprocessen utkristalliserats som särskilt viktiga och
konstprogrammet vill därför framhålla dem som bäst lämpade för offentlig konst:
•
•
•
•
Gävlegatan (Gata 1)
Anna Stackséns gata (Gata 2)
Hälsingegatan och
Dalagatan med sin förlängning norrut i Astrid Cleves gata, som får
riktningsgivande betydelse genom Citybanans nya station och som kommer att
användas inte minst av dem som promenerar till Hagastaden från stationen.
Av dessa för stadsutvecklingsområdet viktiga stråk, omhändertas vikten av
riktverkan, tydliggörande av rumsliga samband och identitetsbildning för Anna
Stackséns gata (Gata 2) genom omplaceringen av Claes Hakes Dephot.
Arbetsmetod för gestaltning av stråkbildningarna
Samtliga de samtalspartner som Konstprogrammets parter varit i kontakt med under
arbetets gång har framhållit att Hagastaden ska andas life science, och önskemål om
att konsten ska bidra till att stärka denna vision.
16
Konstprogrammets övergripande tema – Livets byggstenar – är som framgått ett svar
på dessa önskemål.
Samtidigt är det svårt att slå fast mer precist vad som avses med life science forskningsfältet spänner från mikroorganism och molekylnivå till universum.
Som konstnärlig arbetsmetod för gestaltningen av stråkbildningarna förordar
konstprogrammet därför här ett samarbete mellan vetenskaperna och konsten.
Tid finns!
I samarbete med företrädare för forskarsamhället vid KI, vid NKS och för Stockholm
Science City görs ett urval av forskarmiljöer där ett motsvarande antal inbjudna
konstnärer får verka i residens under en viss, överenskommen tid.
Konstnärernas uppdrag under residenstiden blir att ta fram förslag till konstnärlig
gestaltning för en viss, vald stråkbildning.
Stråken länkar samman hela stadsutvecklingsområdet, stat, kommun och landsting,
vetenskap och vardag.
Att ianspråkta dem för konstnärligt gestaltningsarbete i vilket konst och vetenskap
möts borgar för att önskemålen om att Hagastaden ska andas life science uppfylls på
bästa sätt.
Stockholm den 12 mars 2012
För Stockholm konst:
Mårten Castenfors
Chef
Lena From
Projektsamordnare
För Stockholm läns landstings kulturförvaltning:
Inga-Lill Bäckström
Mattias Svenlin
Projektledare NKS
Projektledare
För Statens konstråd
Mikael Adsenius
Direktör
Klara Wahlström
Projektsamordnare
17