Hela tidningen - Familjehemmens Riksförbund

Transcription

Hela tidningen - Familjehemmens Riksförbund
Familjehemmet
En tidning för och om familjevård
Årgång 31 • Nr 4 • december 2013
• Vem är umgänget till för?
• SKL:s rekommendationer
• Jag är människa!
och fler intressanta artiklar
I detta nummer
Nr 4 2013
Vem är umgänget till för? ..........................................   4
SKL:s rekommendationer ...........................................   7
Kan du fokusera på ditt arbete
om ditt barn ligger
allvarligt skadad på sjukhus? ....................................... 11
Jag är människa! ............................................................ 12
”Nytta och nöje”
– Familjehemsföräldrar om lästräning
med placerade barn....................................................... 13
Familjehemmens Riksförbund ..................................  15
Utbildning, konsultation, handledning
och förstärkt familjehemsvård
IFCO 2014 EUROPEAN+ CONFERENCE
11-14 May 2014 / Kyiv / Ukraine
www.ifco2014.kiev.ua
IDRE FJÄLL
uthyres:
8-bäddslägenheter, typ 9C,
mycket hög standard och­
bästa läge.
bertil 070-6531717
[email protected]
www.familjehem.se
2 Familjehemmet 4-2013
Handledarutbildning med inriktning
mot familjehem
Familjehemsutbildningar
Handledning till professionsgrupper
och familjehem
Förstärkt familjehemsvård
Börje Lindberg - [email protected]
Gull-Britt Lindberg - [email protected]
Lindberg Utveckling AB
019-184000 • www.luvab.se
Tenntrådssmyckeriet Snåret
www. tenntradssmyckeriet.se
Ordföranden
har ordet!
Familjehemmet
Ansvarig utgivare
Roland Oscarsson
Produktion och tryck
Linderoths Tryckeri,
Vingåker, tel. 0151-130 90
Manusstopp
Till nästa nummer: 15/2 -2014
Vi är vanliga familjer
Det finns fortvarande idag väldigt mycket fördomar om familjehem.
För att punktera dessa fördomsbubblor borde vi familjehem i mycket
större utsträckning berätta om hur det är att vara familjehem.
Vi familjehem är inga offer utan vi har gjort ett medvetet val. Vi är
beredda att ägna vår tid och energi på att ta hand om barn som inte
kan bo med sina biologiska föräldrar. Vi vill deras bästa och förstår att
det finns en hel del viktiga saker som vi är kapabla att handskas med
och finnas till för.
Vi tar ansvar för barnens basala behov, berättar för dem att skolan är
viktig och visar det rent konkret genom att ställa rimliga krav, ha förväntningar och hjälpa till med läxor och annat som rör skolan.
Vi ser till att barnen har möjlighet att växa och utvecklas och känna
sig både uppskattade och behövda.
Vi har tålamod, uthållighet, en väl utvecklad tjatförmåga och enorm
mängd kramar att ge.
Vi känner inget behov av att äga barn utan förstår nödvändigheten och
meningen med att barnen har rätt till alla sina betydelsefulla personer.
Vi är helt vanliga familjer.
Utöver det har vi en suverän förmåga att hålla reda på det enorma
nätverket av professionella, som kan dessutom när som helst bytas ut.
Vi nöjer oss med litet arvode, kräver ingen uppskattning av samhället
och har plats och ork.
En del saker skulle göra livet ännu härligare för oss familjehem, om
man får önska sig något så här före jul, är erbjudanden om t ex handledning, utbildningsdagar och möjlighet till erfarenhetsutbyte.
Det och mycket annat borde vi familjehem berätta om oftare för vår
omgivning som ännu inte har en rättvis bild av hur det är att vara ett
familjehem.
God Jul och Gott Nytt År
Önskar
Telle Söderberg
Annonspriser 2014
Svartvitt
Helsida
6 800:Halvsida
3 900:Kvartssida
2 300:180 mm bred 35,00:-/mm
85 mm bred 20,00:-/mm
Priser baseras på färdigt annons­
material. Moms uttages ej.
Annonser 0150-780 10
Prenumeration
400:-/år
Plusgiro 86 52 68 – 7
Medlemsavgift inkl. tidning
375:-/år
Plusgiro 86 52 68 – 7
Redaktion och FR-Kansli
Roland Oscarsson
Stora Malmsvägen 7
641 50 Katrineholm
Tel. 0150-780 10, 070-516 02 33
E-post: [email protected]
Hemsida:
www.familjehemmensriksforbund.se
Rätt adress?
Har ni bytt adress så skicka både
den nya och den gamla till:
[email protected]
Tack på förhand!
Foto
Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har
ingen anknytning till ämnet om
det inte står speciellt angivet.
Tidningen med samtliga artiklar
och annonser mm läggs också ut
på FR:s hemsida:
www.familjehemmensriksforbund.se
ISSN 02821346
Familjehemmet 4-2013 3 Vem är umgänget till för?
Jag vet inte hur mycket du som läsare vet om omhändertagande, familjehem och umgänge. Men vill utifrån
min horisont lyfta frågan umgänge.
Jag har förmånen att i mitt arbete
möta många underbara familjehem.
Jag möter även de barn som bor i
familjehem. Barn vi inte pratar allt
för mycket om. Sällan kan vi läsa
om de här barnen i tidningen. Sällan
finns de med i sagor eller barnprogram. Jag skulle säga att det är osynliga barn, de omhändertagna barnen.
Jag skrev en bok för två år sedan som
heter Familjehemsboken. Boken
finns för att jag vill att omhändertagna barn ska få känna stolthet över
båda sina familjer!
Ni ska nu få träffa två barn. Jag ska
låta deras röst få nå er. Båda barnen
vill berätta om umgänge. För det är
så vi kallar den tid barnen ska träffa sin biologiska familj. Ett märkligt
ord kan jag tycka. Vi andra idkar ju
inte umgänge när vi träffa vår familj.
Varför det heter just umgänge vet jag
inte.
Vem är umgänget till för? De vackra raderna från socialstyrelsen och
våra domstolar är att omhändertagna barn har rätt till en god relation
med sina föräldrar. De har rätt till
umgänge med dem som i många fall
skadat och vanvårdat dem.
Jag skulle vilja svara på frågan, vem
umgänget är till för så här. För föräldrarna. Det är inte fel att det är så, men
jag vill att vi talar klarspråk. Det blir
lättare för alla parter då.Föräldrarna,
barnen och familjehemmet.
Hur förbereder man en liten baby
på detta umgänge? Det går inte säga
"Nu ska du träffa mamma och pappa
som älskar dig. Det är viktigt att ni
träffas." Så små barn kan inte förstå
de orden. Vidare är det ofta så här
att barnen blivit svårt vanvårdade,
misshandlade och utnyttjade av sina
föräldrar. Ändå ska de ha umgänge!
Nu till lille Oscar. Han är två månader när han blir omhändertagen.
Hans mamma är utvecklingsstörd
och man vet redan innan Oscar föds
att det inte kommer att fungera att
Oscar bor med sin mamma.
Men socialtjänsten måste visa klart
och tydligt på att så är fallet. Måste
visa på vilka bristerna är och hur det
Stockholms stad söker
familjehem och jourhem
Vi söker familjer i Stockholmstrakten för barn och ungdomar.
Vi erbjuder stöd och handledning
samt ett intressant utbildningsprogram.
Familjehemskonsulterna
rekryterar och utbildar
familjehem och jourhem
till Stockholms stad.
Ring 08-508 25 221 eller besök
www.stockholm.se/familjehem
Resursteamen barn och ungdom
Familjehemskonsulterna
Socialförvaltningen • Tfn: 08-508 25 221
E-post: [email protected]
facebook.com/familjehemstockholm
4 Familjehemmet 4-2013
kommer att påverka Oscar. Oscar
och hans mamma ska därför bo i
fyra månader på ett utredningshem.
Så att Oscar inte tar onödig skada.
När man hittat ett familjehem som
matchar Oscars behov ska de besöka
honom och hans mamma. Oscar är
två månader gammal.
Familjehemsmamman Anna berättar
att de kommer till utrednings­­hemmet
lagom till att lilla Oscar ska äta. Hans
mamma flaskmatar honom. Han sitter i en babysitter säger Anna. Hans
mamma Sandra kommer från köket
med en napp­flaska i handen. Anna
hinner tänka, "Varför håller hon en
handduk om flaskan. Flaskan var
nämligen inlindad i en tunn köks­­­handduk.
Peter, familjehemspappan säger att
han också funderat över handduken, men tänkte att hon kanske skulle använda handduken som haklapp.
Så böjer sig Sandra över Oscar, han
sitter kvar i babysittern. Anna säger
att Oscars lilla huvud börjar röra sig
från sida till sida och han skriker
högt. Nu efteråt vet jag inte varför
jag bad att få mata honom. Men det
gör jag säger Anna. Sandra skiner
upp och säger, "Klart du får!"
Jag frågar om det är okej att jag lyfter
upp honom i knät? "Självklart" säger
Sandra. Så lägger hon till "Är det
okej att jag går ut och röker medans
han äter?" Helt okej säger både jag
och Peter. Jag lyfter upp lilla fina
Oscar. Han rör fortfarande sitt lilla
huvud fram och tillbaka. Han gråter
ännu men inte lika mycket. Jag sätter mig i soffan, lägger Oscar tillrätta
på armen. Pratar lite med honom.
Söker hans blick, men den går inte
att fånga. Pratar lite till med honom.
Medans jag pratar med honom slutar
han helt att gråta.
Så böjer jag med fram för att ta napp­
flaskan. Tycker den känns ovanligt
varm genom handdukens tyg. Lyfter
upp flaskan, säger försiktigt till Oscar
nu ska du få lite att äta. När Oscar
ser flaskan börjar han skrika så där
högljutt igen. Jag ställer ner flaskan
på bordet, ber Peter ta bort handduken. Minns Peters blick. Han säger
sedan med en tyst och sorglig röst.
Vällingen är kokhet. Jag tittar på
Oscar ber Peter gå ut i köket och laga
ny välling. Peter kommer in i sällskapsrummet samtidigt som Sandra
hunnit röka klart. Hon tittar på Peter
tar flaskan från honom och känner
en stund på flaskan, sedan säger
hon. Den vällingen äter han ju aldrig, det tar evigheter att mata honom
med nästan kalla välling. Ju varmare ju bättre, hon tar flaskan med sig
ut i köket och jag känner försiktigt i
Oscars mun. Den är full av små och
stora brännblåsor.
Vet du Lisbeth, säger Anna det visade sig att Sandra matat Oscar med
skållhet välling. Han hade fått svåra
brännskador i munnen och svalget
och man beslutade om ett akutomhändertagande av honom.
Han fick matas med en liten pipett
i flera månader och ännu idag, fast
han är fyra år klarar han inte av att
dricka i en nappflaska. Han mamma
ville såklart inte skada honom, hon
kunde helt enkelt inte se att hon
brände honom illa med den kokheta
vällingen.
Oscar hade mått mycket bättre om
han inte varit tvungen att träffa sin
mamma en gång var fjortonde dag.
Men domstolen hade sagt sitt. Var
fjortonde dag åkte jag hem till hans
föräldrar. Buss genom Stockholms
gator. Hur förbereder man en liten
och säger ”Klart du är! Men Oscar
baby på dessa umgängen? Det går
är för liten att förstå.” men hon vill
inte säger Peter. Men träffa dem
inte alls lyssna. När de varit hos oss
si så där tjugo minuter brukar Oscar
det skulle han. Efter några veckors
hämta deras skor från hallen och
umgänge kräktes Oscar bara han
säger sedan hej då!!!
såg en buss. Buss var lika med
att åka hem till dem som
Men de stannar sina
skadat honom så. Det
fyra timmar. ”De har
När
de
kommer
fikar
vi.
tog flera dagar eftervi rätt till så de så!”
Sedan ska de leka med sitt barn.
åt tills han kändes
Vi kan inget annat
lugn och trygg igen.
Kramas massor och han ska kalla
göra än att se på hur
Trots att umgänget
dem mamma och pappa.
illa Oscar mår, sedan
bara var fyra timmar
när det åkt trösta och
två gånger i månaden
göra honom så trygg det går.
upplevde vi att det skadade
Vi frågar oss ofta säger Peter vem
honom mycket.
umgänget är till för. Frågar du oss så
Till slut kunde vi inte fortsätta att
är det Sandra och Kenny. Oscar finutsätta honom för dessa resor och
ner sig bara i att de ska pussa, krama
låta honom vara där i den mycket
och blir arg på honom när han inte
smutsiga och inrökta lägenheten.
kallar dem mamma och pappa.
Socialtjänsten har varit bra. De har
Vi kan se hur viktigt det är för Sandra
verkligen gjort allt de kunnat för att
och Kenny att få träffa sitt barn. Men
Oscar ska må bra. Samtidigt måste
ingen ska komma till oss och säga att
de följa domstolens beslut.
det är för Oscars bästa för det är det
Idag kommer Oscars mamma och
inte. Han far illa på dessa umgängen.
pappa hem till oss. Oscar klarar det
Ingen finns det som för hans talan.
något bättre nu när han blivit lite
Om vi gör det säger Anna får vi höra
större. Men bra mår han inte, varken
att vi minsann ska hjälpa Oscar så
innan eller efter att de varit här. Han
att han vill träffa dem. Anna suckvisar klart och tydligt att han inte vill
ar uppgivet. Om de bara visste hur
träffa dem.
mycket vi försöker. För oss skulle det
vara underbart om Oscar när de kom
När de kommer fikar vi. Sedan ska
blev så där glad och grät när de gick.
de leka med sitt barn. Kramas masDen sorgen kan vi ta hand om. Nu
sor och han ska kalla dem mamma
far han så illa två gånger i månaden.
och pappa. Oscar vill inte, för honom
Det som är värst säger Peter är att vi
är vi mamma och pappa. Han måste
inte kan göra något åt det.
få bestämma vem han kallar mamma
och pappa. Då kan hans mamma
Innan dessa rader är färdigskrivna
Sandra och pappa Kenny bli som
ska ni få träffa en tjej som var fem
år när hon blev omhändertagen. När
galna. Många gånger får vi bryta in
vi möts har hon hunnit fylla 19 år
när de skäller på honom. Sandra
och flyttat hemifrån. Hon läser på
säger då att hon minsann är hans
högskolan och vi möts första gången
riktiga mamma. Vi bekräftar henne
e-post: [email protected]
telefon 0122-210 60
mobil 0706-31 03 90
Med förstärkt familjehemsvård menas att familjehemmen får särskilt stöd av familjehemskonsulenter
som är tillgängliga dygnet runt och året om.
I förstärkt familjehemsvård får familjehemmen god service, handledning, utbildning, ett tätt teamarbete
mellan socialtjänst, familjehem och familjehemskonsulent samt med ett tydligt fokus på säkerhet och kvalitet.
Familjehemmet 4-2013 5 när jag är på hennes gymnasium och
föreläser.
Låt oss kalla henne Julia. Julia bodde
med sin svårt psykiskt sjuka mamma
i soprum, trapphus, husvagn, buss­
kurer, hos galna vänner till mamma
och ibland sov de under en buske
i parken. När Julia föddes mådde
hennes mamma mycket dåligt. Hon
trodde att det var folk som jagade
henne. Vi kunde inte bo kvar i den
lägenhet som socialtjänsten fixat. Min
mamma menade att den var avlyssnad och att de snart skulle komma
och döda oss. Av det minns jag inget,
min mormor har berättat en del säger
Julia. Så när jag var två månader, mitt
i vintern så lämnade mamma bara
lägenheten. Tog med sig mig, min
barnvagn och lite kläder. Mormor
har berättat att hon letade efter oss
i veckor. Mormor ringde till socialtjänsten varje dag. Hon var så rädd
att mamma skulle döda sig själv och
mig. Eller att mamma bara skulle
glömma mig så att jag liksom svalt
eller frös ihjäl. Mamma gick ibland
på öppna förskolan med mig. Idag
vet jag att det var för att hon skulle få
lite att äta och kanske få ta en dusch.
Det var så som mormor och de på
socialtjänsten fick veta var vi fanns i
Stockholm. Men mamma var expert
på att känna på sig att mormor eller
socialen var efter henne. Då försvann
vi bara. Många månader har jag bott i
soprum med min mamma.
Det var när jag var tre år som en
socialtant bestämde sig för att inte
ge sig förrän hon hittat mig. Hon
jag upp henne. Hon ville inte prata
med mig sa hon. Jag sa till henne
att det sket jag i. Jag behövde få
prata med henne. Så att hon skulle
förstå vad hennes galenheter kunde
har lett till. Ja, om min mamma fått
hem mig igen. Jag ville också berätta
för henne hur det var att en gång i
månaden tvingas träffa min mamma
som var en galen mamma.
jobbade på en av de öppna förskolorna mamma och jag besökte. Hon
började finkamma alla soprum, buss­
kurer och trapphus i området där
hon jobbade. Hon gav sig inte.
Vi träffas ibland. Vet du utan henne
hade jag nog inte överlevt. Efter nästan två år av letande hittade hon mig
i ett soprum på Söder. Hon bara stod
där ute i mörkret när jag smet ut för
att kissa. Minns att hon lyfte upp
mig sa att jag skulle vara tyst, sedan
sprang hon så fort hon kunde med
mig i sin famn. Minns hur mamma
skrek "Ta inte mitt barn! Ta inte mitt
barn! Jag kommer att dö!"
Men inte dog mamma inte. Jag fick
flytta till ett helt underbart familjehem. Det var såklart domstol och en
massa innan jag kunde flytta på riktigt. Mamma hade en advokat som
slogs för min mammas rätt att få
fortsätta bo med mig. Jag har letat
upp henne. Först skrev jag brev, men
det kom inget svar på några av alla
de brev jag skrev. Så till slut letade
Smålandsgårdar
söker familjehem!
Till slut gick hon med på att träffa
mig. Vet inte om jag gjorde henne
så mycket klokare säger Julia. Men
nu vet hon i alla fall hur jag såg på
det hela och vad umgänge som det
så vackert heter kan innebära för ett
barn.
Vet du Lisbeth säger Julia, umgänge
är för vanliga barn, med vanliga
familjer. Inte för oss barn med så
tokiga mammor så att socialtjänsten
inte kan träffa de här mammorna
utan att det finns en polis med. Min
mamma var farlig både för sig själv,
mig och sin omgivning. Varför kan
inte de som gör lagar och de som
bestämmer i domstolen se att alla
mammor kan inte vara mammor.
Alla mammor ska inte ha rätt till
umgänge med sina barn. För det skadar en så mycket. Vet du jag började
till slut skada mig själv. Skar mig på
mina armar och vägrade äta om jag
var tvungen att träffa min mamma.
Trots det tvingades jag träffa henne.
Men till slut var den en socialsekreterare som verkligen förstod och hur
hon gjorde det vet jag inte. Men efter
det att hon kom in i mitt liv behövde
jag inte träffa min mamma mer. Då
var jag nästan 14 år.
Jag vill att alla som möter barn ska
förstå en sak. Alla föräldrar kan inte
vara föräldrar. Sedan måste ni lyssna
på oss barn när vi säger att vi inte
orkar mer.
Oscar och Julia är två röster som
båda behöver bli hörda. Det måste
finnas någon som för deras talan.
För barn, ungdomar och vuxna.
Hör av dig till oss för mer information!
Klostergatan 7, Växjö • 0470-279 10
www.smalandsgardar.nu
6 Familjehemmet 4-2013
Lisbeth Pipping,
författare och föreläsare
Familjehem
Från SKL:s Cirkulär
08-81, 2008-12-01
1. Definition av familjehem
Familjehem definieras i 3 kap. 2 §
socialtjänstförordningen (SoF) på
följande sätt ”Med familjehem avses
ett enskilt hem som på uppdrag
av socialnämnden tar emot barn
för stadigvarande vård och fostran
eller vuxna för vård och omvårdnad
och vars verksamhet inte bedrivs
yrkesmässigt.”
Familjehemmet har, genom att inte
vara anställda, en fri ställning när
det gäller vilken eller vilka kommuner de vill ta uppdrag ifrån och vilka
barn de vill ta emot i sitt hem.
Familjehem kan ha uppdrag åt flera
kommuner samtidigt. Det finns inte
reglerat i lag hur många barn som
samtidigt får tas emot i ett familjehem. Den socialnämnd som placerar
ett barn kan i avtalet med familje-
Det kan sålunda noteras att ett
familjehem inte kan bedrivas
yrkesmässigt till skillnad från
HVB där det enligt 3 kap. 1 §
SoF krävs att verksamheten
bedrivs yrkesmässigt. Med yrkesmässighet avses i detta sammanhang att verksamheten bedrivs
kontinuerligt och i förvärvssyfte
(prop. 1996/97: 124 s. 146).
Blankett för avtal kan inköpas från
Kommentus förlag.
Uppsägningen bör ske skriftligen och ske i så god tid att sista
dagen för placeringen sammanfaller med uppsägningstidens
sista dag.
4. Former för utbetalning av
ersättningarna
Inkomster från uppdraget som familjehem är per definition inte inkomster från yrkesmässig verksamhet (3
kap. 2 § SoF) och ska beskattas som
inkomster av tjänst.
2. Uppdraget som familjehem
Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt socialnämnden och är således
inte anställda. Det finns inget kollektivavtal som reglerar deras ersättningar och arbetsinsatser. Det går
därför inte att anställa personer som
familjehemsföräldrar. Familjehemmet
kan inte lämna uppdraget vidare till
annan fysisk eller juridisk person.
Av avtalet ska framgå vad uppdraget
omfattar, ersättningar, skatter, tidpunkt för utbetalningar, försäkringar, uppsägningstider m.m.
Det är rimligt med en uppsägningstid på en månad. I ärenden där
nämnden krävt att en person är
tjänstledig för att vara hemma med
barnet under en bestämd period
kan det finnas skäl att bestämma en
längre uppsägningstid, dock högst
3 månader.
I 2 § förordningen till lagen om stöd
och service till vissa funktionshindrade (LSS) anges att denna definition även gäller för familjehem som
en insats enligt LSS.
Uppdraget att vara familjehem är
knutet till den eller de personer
som socialnämnden har utrett och
bedömt vara lämpliga för ett visst
barn, 6 kap. 6 § socialtjänstlagen
(SoL). Ett familjehem består vanligen av en familj eller en ensamstående person. Deras uppdrag är att
ta hand om barnet på det sätt som
ett barns föräldrar normalt gör d.v.s.
att fungera som goda föräldrar. Om
familjehemmet separerar och/eller
ombildas tillsammans med en ny
partner måste en ny familjehemsutredning göras eftersom förändringarna har betydelse för barnet,
se även sid. 36 i boken Barnet och
familjehemmet en handbok om socialnämndens ansvar som är utgiven
av Svenska Kommunförbundet 2003.
veta vad som gäller i olika avseende bör ett skriftligt avtal ingås som
reglerar var och ens rättigheter och
skyldigheter.
hemmet reglera att inga ytterligare
barn eller endast ett visst antal barn
får tas emot i hemmet samtidigt.
Uppdraget ersätts med ett arvode
som varierar i storlek beroende på
hur omfattande arbetsinsatsen och
tidsåtgången bedöms vara. De kostnader som familjehemsuppdraget för
med sig ersätts dels genom barnbidraget/studiebidraget dels i form av
en omkostnadsersättning.
3. Avtal
Uppdraget att vara familjehem bör
grunda sig på bl a den plan som upprättats rörande barnet eller den unge,
(11 kap. 3 § SoL). I Socialstyrelsens
allmänna råd om handläggning och
dokumentation av ärenden som rör
barn och unga (SOSFS 2006:12)
används begreppet genomförandeplan och med det avses begreppet behandlingsplan som använts
tidigare.
För att parterna – socialnämnden
respektive familjehemmet – ska
Det är således inte möjligt att utbetala ersättningen som en vårddygnsavgift till familjehemmets eventuella
näringsverksamhet. Socialnämnden
kan därför inte acceptera ett familjehems hänvisning till att de innehar F-skattsedel och därför anser
sig har rätt att få utbetalning till sin
näringsverksamhet. Ett avtal om att
familjehemmet själv ska betala skatt
och sociala avgifter kan inte godtas
skattemässigt.
Nämnden bör informera familjehemmet om att nämnden ska göra
avdrag för preliminärskatt och betala sociala avgifter. Kontrolluppgift
ska lämnas över utbetalda arvoden och omkostnadsersättningar.
Familjehemmet ska uppmanas att
inlämna en A-skattsedel.
Det är möjligt för dem att ha såväl
A-skattsedel som F-skattsedel
Se vidare SKL:s hemsida;
www.skl.se - familjehemsvård
Familjehemmet 4-2013 7 Utdrag från SKL:s cirkulär
Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, m m
Ersättningar och villkor vid familjehemsvård är av stor betydelse bl.a. när det gäller att rekrytera och behålla familjehem.
Familjehemmet ska genom social­tjänsten ges en god information om de ersättningar och de villkor som gäller för deras uppdrag. Lagstiftningen ger inte mycket stöd i denna handläggning och det finns i kommu­n­erna behov av rekommendationer och
vägledning gällande ersätt­ningar och villkor. Mot bl a denna bakgrund har Sveriges Kommuner och Landsting sammanställt
denna information om ersättningar och villkor vid familjehemsvård. Informationen i cirkuläret är användbar även i de fall vårdnaden om barnet flyttas över till familje­hems­föräldrarna.
Eftersom det är generella rekommendationer bör de ses som ett stöd för utveck­lande av kommunens egna riktlinjer för handläggningen av dessa ärenden.
Ersättningar vid familjehemsvård av
barn och ungdom enligt SoL, LVU och LSS för år 2014
Familjehemsersättning vid förälder/barnplacering
enligt SoL, LVU och LSS för år 2014
Omkostnadsersättning
Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år
2014. Beloppen är beräknade på 2014 års prisbasbelopp,
44 400 kronor och inkluderar barnbidrag alternativt studiebidrag som ska dras av då det går direkt till familjehemmet alternativt ungdomen. Individuell bedömning måste
göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget.
Omkostnadsersättningen är till för att täcka de merkostnader som familjehemmet får när det tar emot barnet i sin
familj. Ersättningen utgörs dels av en åldersförde­lad schablon, som kallas grundkostnad, dels av tilläggskostnader
som beräknas individuellt. Omkostnadsersättningen höjs
när barnet fyller 13 år. Konsumentverkets beräkningar av
kostnader för olika hushåll och för barn i olika åldrar har
beaktats vid beräkningen av omkostnadsersättningens storlek. Nivån är satt med beaktande av att de placerade barnen
har stora behov. Hänsyn har också tagits till att familjehemmen vanligen har en högre standard än den som ligger till
grund för Konsumentverkets beräkningar.
Omkostnadsersättning
Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning per
förälder för år 2014. Beloppen är beräknade på 2014 års
prisbasbelopp, 44 400 kronor, och är per månad fr o m. januari 2014. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka
kost­nader som kan komma i uppdraget.
Ålder
Grundkostnad
Tilläggskostnad högsta skattefria
inklusive grundkostnad
Kronor
% av
Kronor
% av
prisbasbel.prisbasbel.
 0-12
3 885 kr105
5 550 kr150
13-19
4 440 kr
120
6 290 kr
170
Arvodesersättning
Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2014.
Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper
inom vårdsektorn, utgår från aktuell löne­statistik och är per
månad fr o m. januari 2014. Arvodet har räknats upp med
3,2 % för år 2014. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver.
Ålder
Grundarvode
Exempel på förhöjt arvode
inklusive grundarvode
  0-12
13-19
8 728 kr
8 728 kr
5 471 kr
7 097 kr
10 370 kr
10 370 kr
Grundkostnad
Tilläggskostnad högsta skattefria
inklusive grundkostnad
Kronor
4 440 kr
% av prisbasbel.
120
Kronor
6 290 kr
% av prisbasbel.
170
Arvodesersättning
Beräkning av rekommenderad arvodesersättning per förälder för år 2014. Ersätt­ningen grundar sig på löneläget för vissa
yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr o m januari 2014. Arvodet har
räknats upp med 3,2 % för år 2014. Individuell be­dömning
måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver.
Grundarvode
Exempel på förhöjt arvode
8 728 kr
10 370 kr
12 276 kr
Vid förälder-/barnplaceringar utgår arvode- och omkostnadsersättning även för barnet.
Familjehemsersättning vid placering av vuxen enligt
SoL för år 2014
Omkostnadsersättning
Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för
år 2014. Beloppen är beräknade på 2014 års prisbasbelopp, 44 400 kronor, och är per månad fr.o.m. januari 2014.
Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader
som kan komma i uppdraget.
Grundkostnad
Tilläggskostnad högsta skattefria
inklusive grundkostnad
12 276 kr
12 276 kr
Kronor
4 440 kr
% av prisbasbel.
120
Kronor
6 290 kr
% av prisbasbel.
170
Arvodesersättning
Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år
2014. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik
och är per månad fr o m. januari 2014. Arvodet har räknats
upp med 3,2 % för år 2014. Individuell bedömning måste
göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver.
Beloppen inkluderar inte höjningen av omkostnads­
ersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare
utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen.
8 Familjehemmet 4-2013
Grundarvode
Exempel på förhöjt arvode
inklusive grundarvode
8 728 kr
10 370 kr
12 276 kr
Ersättning till kontrakterade jourhem enligt
SoL och LVU för år 2014
Ersättning till kontaktpersoner för barn och vuxna enligt
SoL år 2014
Omkostnadsersättning
Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för
år 2014. Beloppen är beräknade på 2014 års prisbasbelopp, 44 400 kronor, och är per månad fr o m. januari 2014.
Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader
som kan komma i uppdraget.
Omkostnadsersättning
Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år
2014. Beloppen är beräknade på 2014 års prisbasbelopp,
44 400 kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån
vilka kostnader som kan komma i uppdraget.
Fast omkostnadsersättning 1Rörlig
omkostnadsersättn.2
1-2 platser % av 3-4 platser % av
Enligt rekomend. för
prisbasbel.prisbasbel.
omkostnadsersättningar
  925 kr
25
1 850
50
för familjehem
1
2
Då inga barn finns placerade
Då barn finns placerade
Arvodesersättning
Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år
2014. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik
och är per månad fr o m januari 2014. Arvodet har räknats
upp med 3,2 % för år 2014. Ersättningen är fast och utgår
oavsett om barn är placerade eller inte, inget tillägg utgår
vid placering. Individuell bedömning måste göras utifrån
vilken arbetsinsats uppdraget kräver.
1 plats
2 platser
3-4 platser
12 276 kr
17 719 kr
24 537 kr
Ersättning till kontaktfamiljer enligt SoL år 2014
från SKL:s cirkulär 13:64
Omkostnadsersättning
Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år
2014. Beloppen är beräknade på 2014 års prisbasbelopp,
44 400 kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna
är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras
utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget.
Ålder
Grundkostnad
Tilläggskostnad
inklusive grundkostnad
% av
Kr/dag
prisbasbel.
 0-12
105128
13l år
120146
% av
Kr/dag
prisbasbel.
150182
170207
Arvodesersättning
Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2014.
Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper
inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik 3,2 % för
2014 och är per dag, 1/30 av månadsarvodet för familjehem.
På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt arvode.
Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 dagar, vid
t ex skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart inom ramen
för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste
göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver.
Ålder
Grundarvode
Exempel på förhöjt arvode
inklusive grundarvode
Kr/dag
 0-12
182
13l år237
Kr/dagKr/dag
291410
346 410
Procent av prisbasbelopp
Kronor/månad
10%
25%
40%
  370
  925
1 480
Arvodesersättning
Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2014.
Beloppet är beräknade på 2014 års prisbasbelopp, 44 400 kr.
Arvodet varierar utifrån hur omfattande och krävande uppdraget bedöms vara. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver.
Kategori
Arvode i procentKronor/månad
av prisbasbelopp
Kategori 1
kontakt minst en gång/vecka
10 – 35  370 – 1 295
Kategori 2
kontakt flera gånger/vecka
20 – 45  740 – 1 665
Kategori 3
kontakt i stort sett dagligen
30 – 55
1 110 – 2 035
Gällande kontaktperson vid umgänge efter dom i tingsrätt har
Sveriges Kommu­ner och Landsting inga specifika rekommendationer gällande arvodesersättning. Om bedömning görs att
insatsen är av professionell karaktär kan arvodesersätt­ning
ges i den övre delen av rekommendationen eller motsvarande lön per timme som t.ex. behandlingsassistent.
Hur ser det ut i din uppdragskommun?
Vad har Du för erfarenheter ang. ersättningar, avtal mm
till familjehem, släktinghem, kontaktpersoner/familjer?
Maila till FR: [email protected] el. ring
Susann Wikberg 0921-649 88
Roland Oscarsson 0150-780 10
Uppdraget som familjehem
Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt social­nämnden
och inte anställda. Uppdraget ersätts med ett arvode som
varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen bedöms vara. Arvodet är skattepliktig inkomst, som
beskattas som inkomst av tjänst. Socialnämnden drar preliminärskatt och betalar sociala avgifter. Uppdraget berättigar inte till semesterlön eller semesterersättning.
Arvodet är såväl sjukpenninggrundande som pensionsgrundande. Det berättigar däremot inte till tjänstepension.
Tiden med familjehemsuppdraget ger inte rätt till A-kassa.
Se också SKL:s rekommendationer
www.familjehemmensriksforbund.se
/rekommendationer 2014
Familjehemmet 4-2013 9 Utdrag från SKL:s cirkulär
Ersättning till kontaktfamilj/stödfamilj enligt LSS år 2014
från SKL:s cirkulär 13:63
Omkostnadsersättning
Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år
2014. Beloppen är beräknade på 2014 års prisbasbelopp,
44 400 kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna
är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras
utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget.
Ålder
Grundkostnad
Tilläggskostnad
inklusive grundkostnad
% av
Kr/dag
prisbasbel.
 0-12
105128
13l år
120146
% av
Kr/dag
prisbasbel.
150182
170207
Arvodesersättning
Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2014.
Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och
är per dag. På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14
dagar, vid t ex skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart
inom ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag
till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning
måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver.
Ålder
Grundarvode
Exempel på förhöjt arvode
inklusive grundarvode
Kr/dag
 0-12
182
13-19237
Vuxen291
Kr/dagKr/dag
291410
346 410
346 410
m skiaskpaorr
e
h
a
g
g
y
r
T rka männ
sta
RING 0515-180 30
så berättar vi mer.
10 Familjehemmet 4-2013
Ersättning till kontaktperson för barn enligt LSS år 2014
Omkostnadsersättning
Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år
2014. Beloppen är beräknade på 2014 års prisbasbelopp,
44 400 kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån
vilka kostnader som kan komma i uppdraget.
Procent av prisbasbelopp
Kronor/månad
10%
25%
40%
  370
  925
1 480
Arvodesersättning
Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år
2014. Beloppet är beräknade på 2014 års prisbasbelopp,
44 400 kr. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken
arbetsinsats uppdraget kräver.
Kategori
Arvode i procentKronor/månad
av prisbasbelopp
Kategori 1
kontakt minst en gång/vecka
10 – 35  370 – 1 295
Kategori 2
kontakt flera gånger/vecka
20 – 45  740 – 1 665
Kategori 3
kontakt i stort sett dagligen
30 – 55
1 110 – 2 035
– Förstärkt familjehemsvård
med barnet i fokus –
www.knytpunkten-familjevard.se
Kan du fokusera på ditt arbete om ditt
barn ligger allvarligt skadad på sjukhus?
Om vi tänker anknytning
som en­­bart den fysiska när­­
heten som finns mellan
människor, så tänker vi på
separation också som något
fysiskt – någon har försvunnit. Men för att förstå hur
separation verkligen påverkar människor behöver vi se
att anknytning också handlar om den känslosamma
närheten och den psykologiska närheten som vi kan
känna till en annan person,
vi behöver förstå att det
finns sex sätt att knyta an på
och därmed många olika
sätt att uppleva separation.
Separation är det som sårar
en människa allra mest, separation är
”källan” till nästan alla problem som
en människa kan uppleva. (självklart inte alla problem, det finns tex
fysiska skador på hjärnan och neurologiska skador) Det är inte bara
separation som faktisk händelse som
påverkar oss människor, vi blir precis lika påverkade av vår upplevelse
av att vi står inför en separation. Det
här är en känsla, den finns bara i vår
kropp och är inte ”verklig” även om
det känns som det. Om en kvinna
tror att hennes man är otrogen och
vill skiljas, så känns det i hennes
kropp och hon blir påverkad som
om han ÄR otrogen och vill skiljas.
Det här visar att vi behöver förstå
människor från insidan och ut, du
kan inte SE på ett barn och säga ”Det
här barnet har aldrig upplevt separation”. Det finns barn som aldrig
har erfarenhet av någon fysisk separation från föräldrarna, men som
ändå visar alla symtom som finns
hos barn som kommer från krigsdrabbade länder eller har upplevt
mycket fysik separation.
Människan föds med ett avancerat
alarmsystemet i hjärnan, det behövs
för att varna oss och göra oss beredd
att möta en hotfull situation: kroppen reagerar som om en allvarlig
fara närmar sig och det skulle kunna
vara ett vilt lejon, men lika gärna
rädslan att inte kunna leva upp till
föräldrarnas förväntningar och att
göra dem besvikna d v s det finns en
Du har säkert mött barn,
tonåringar och vuxna som
har en hjärna som skyddar dem mot känslor som
är för sårbara, vilket gör att
den här personen inte känner oro, gråter aldrig, är
inte rädd och känner inte
omsorg eller kärlek varken
till sig själv eller nån annan.
För älskar du någon/visar
omsorg så kan du bli sviken, utskrattad, du riskerar
att inte leva upp till förväntningar o s v.
risk för förlorad närhet, separation.
Det är separation som är den mest
alamerande upplevelsen för människor, inte att göra sig illa rent fysiskt.
Om du tänker dig in i det här scenariot: Det är lördagskväll, din 17-åriga
dotter skickar ett sms där hon skriver att hon får skjuts hem av Pelle
men timmarna går och hon kommer inte hem. Du ringer till hennes
mobil utan att få svar, du ringer runt
till hennes kompisar men ingen vet
något.
Du har säkert också sett
tecken hos de här personerna som tyder på att
alarmet är på för fullt: Upp­
märksamhetsproblem, rastlöshet,
aggressivitet, självskade­b eteende,
nervösa tics, vårdslöshet osv. Om du
nu relaterar till berättelsen om tonårsdottern som var med om en bilolycka, kan du då få en förståelse till
vad det är som gör att så många barn
och ungdomar har problem i dagens
samhälle? Kan du förstå den frustration som finns och svårigheter att
fokusera på det läraren säger?
Du känner av alarmet i din kropp
och det stegras när du får samtal
från polisen som berättar att det
varit en bilolycka och dottern ligger svårt skadad på sjukhus. Vad gör
du? Kan du sitta still? Kan du titta
på ett TV-program eller läsa en bok?
Känner du dig hungrig? Kan du föra
ett ”vettigt” samtal med någon?
Jag tror att du kan relatera till hur
det skulle kännas för dig som förälder i den situationen, tänk dig sen att
du skulle ha alla dessa alarmerande
känslor hela tiden och inte veta vad
det beror på. Det finns en finess i
hjärnan som skyddar “sin människa”
från att uppleva för mycket separation, kränkningar och osäkerhet.
Försvaret gör personen känner i sin
kropp att det finns en fara som hotar,
men är blind och kan inte se vad det
är eller var det hotfulla befinner sig,
men i han/hennes kropp är alarmet
är påslaget.
Eva-Lena Edholm, Föreläsare,
handledare och sakkunnig.
Aktuell med föreläsningen
”Hur du hjälper barn och ungdomar till framgång i livet anknytning ger förståelse och möjlighet till förbättring.”
Hemsida: www.evalenaedholm.se läs gärna min blogg.
Familjehemmet 4-2013 11 Jag är människa!
Uppgiften landar framför mig, jag
vissa kriterier, enligt mig är man
drar en djup suck och tänker för en
svensk när man känner sig som
sekund. ”Lärare och deras pressa
svensk.
oss in i det sista. Skit också.” Innan
Jag skulle lika gärna kunna ha en
jag faktiskt läser igenom det. När
annan hudfärg, vara född ett annat
jag sedan – med fördomar om tråland eller bo i ett annat land. Min
kigt arbete som susar omkring i
pappa – till skillnad från mig – är
mitt huvud – når sista meningen ler
född i Finland och för mig
jag svagt. En uppgift skall
var det alltid en konstig
locka, det måste vara –
känsla att tänka på att
Jag är trött på att
hoppas jag – lärarens
om min pappa var
prio 1 att eleverna
tolka människors värde
Finsk och min mamma
skall lockas att göra
efter
nationalitet...
svensk...
...Vad var jag?
uppgiften och samtiJag
kände
att jag var
digt tycka att det är kul,
en
stickning,
som
någon
för mig var detta den sorpåbörjat
och
sedan
tog
garnet
tens uppgift. Att få skriva en krönika
snopet slut och så fick man fylla
om att vara född i ett annat land än
ut med något annat. Inte för att jag
det man bor i. Tankarna på vem jag
direkt haft tvångstankar angående
skall intervjua susar omkring osammin bakgrund, jag sover gott om natmanhängande, vilket tema skall det
ten och drömmer inte mardrömmar
vara? Vilka frågor skall jag ställa?
om det. Men jag känner en brist på
Till sist har min överarbetande hjärinformation. Jag skulle vilja veta mer
na lagt ner sitt halvhjärtade försöka
om min bakgrund, mer om var familatt komma på något. Det är då det
jen på pappas sida kommer från, var
kommer, temat skall vara hur det
de bodde osv. Om jag och min pappa
känns att ha rötter som halvt finns
hade haft en relation – något vi inte
någon annan stans. Så lotten föll på
har – skulle jag kanske kunnat fråga
mig. Hur känns det att veta att du
mer och få mer svar. Nu känns det
inte helt och hållet har dina rötter i
som ett halvt avslutat kapitel, men ett
landet du bor i? Jag föddes en vanlig
kapitel kan alltid avslutas med viljan.
Söndag morgon den 16 mars 1997 i
Kanske jag vill det en vacker dag och
staden Göteborg. Mitt tema var som
ta reda på min bakgrund och få en
jag sa hur det känns att inte ha sina
helhet på det.
rötter i landet man bor i. Jag vet jag
Jag kan ibland bli så arg att jag har
vet. Född i staden Göteborg. Jag
lust att slita av mig mina kläder och
är nog det som man kallar Svensk,
springa iväg likt Hulken och gorma
ofrivilligt gör vi upp en checklista i
och slå på barn, anledning? Rasism.
huvudet för vad vi anser är Svenskt,
Fast de kallar sig främlingsfientliga,
är det lagom antal ja, är vi svenskar.
skitsnack. En främling? Det är han
Jag skulle vilja slå hål på bubblan
att man är Svensk om man uppfyller
framför dig på ICA eller han som du
träffade på bussen igår som tuggade
tuggummi högt i ditt öra, att vara
främlingsfientlig är att vara rädd för
de vi inte känner det har enligt mig
inte ett skit med nationalitet att göra.
Kan vi inte kalla dem vid deras äkta
namn? Rasister. Har vi tänkt på hur
det är? Har vi tänkt på hur det känns
att plocka ihop allt man äger och
lämna allt man känner. Sitt liv? Jag vill
inte dra alla över en kam, det finns
de som ser flytten som det värsta
som hänt i hela sitt liv och de finns
de som ser flytten som det bästa som
hänt i hela sitt liv. Självklart. Men
vi måste se det till vad det är, vilken
orsak man än flyttar förtjänar man att
bli bemött med respekt.
Jag är trött på att tolka människors
värde efter nationalitet, trött på att få
åsikter kastade över mig och trött på
att vi kallar oss för svenskar. Jag är
människa. Så efter lektionen ställde
jag mig vid busskuren och har som
vanligt klätt mig alldeles för tunt och
fryser, bredvid mig står en fetlagd
man och röker. Hulken börjar mullra inom mig, kan han inte låta bli att
blåsa röken i ansiktet på mig? Sedan
slår en tanke mig och jag ser på
honom igen, jag vet inte var han är
född, jag vet inte om hans föräldrar är
svenskar han kan vara adopterad han
kanske är flykting kan han svenska?!
Frågorna trycker på inne i huvudet
och sitter hårt fast när jag sätter mig
i bussen och tar upp världens bästa
bok (Harry Potter) och tänker efter
igen. Åt helvete med att sätta etiketter
på människor. Jag är Jonna, det här
är jag. Jag är inte svensk. Jag är människa. Räcker inte det!?
Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person?
Vi finns för Dig!
Bli medlem nu!
Familjehemmens Riksförbund (FR)
tel 0921-649 88, 0150-780 10
www.familjehemmensriksforbund.se
[email protected]
12 Familjehemmet 4-2013
r
Erbjude
* Konsulentstödd familjehemsvård i utredda familjehem.
* Stöd och handledning till kommunens egna familjehem.
* Utbildning för verksamma familjehem i bland annat
BBIC, att samtala med biologiska föräldrar, att få teamarbetet i skolan att fungera.
* Lediga jourhem
Läs mer www.scholinkonsult.se
070-560 13 78
”Nytta och nöje” - Familjehemsföräldrar
om lästräning med placerade barn
Under en period på 16 veckor fick
en stor grupp familjehem möjligheten att läsa tillsammans med sina
familjehemsplacerade barn utifrån
den systematiska lästräningsmetoden Paired Reading (parläsning).
Syftet med det projekt de deltog i
var att förbättra barnens läsförmåga
eftersom forskning visat att skola
och utbildning är en stark skyddsfaktor för framtida psykosociala
problem. Utvärderingen visade att
barnens läsförmåga ökat efter lästräningen. För att få veta mer om projektets påverkan och vad som haft
betydelse för hur det gått att fullfölja läsningen intervjuades femton
familje­hemsföräldrar med sinsemellan varierande erfarenheter.
I intervjuerna framkom det att lästräningen påverkat barn och familjehem inom en rad olika områden.
Familjehemmen beskrev vinster som
egen tid tillsammans, möjligheten att
ge barnet sitt fulla fokus och givande samtal om böckerna, som ibland
inneburit förbättrade relationer. Det
fanns också några enstaka, men
vik­­tiga, fall av negativ påverkan på
Om Paired Reading-projektet:
Projektet var en replikering av ett
framgångsrikt brittiskt försök och
genomfördes i sju kommuner i samarbete med forskare från Stockholms
universitet och Lunds universitet
samt Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
Drygt 100 placerade barn mellan
7-13 år läste tillsammans med sina
familjehemsföräldrar utifrån den
strukturerade lästräningsmetoden
Paired Reading 20 minuter/gång,
3 gånger/vecka i 16 veckor.
Metoden innebär att barnets läs­­
förmåga tränas på ett systematiskt
sätt genom aktivt stöd från familje­­hemsföräldern.
Utvärderingen visade att majoriteten fullföljt lästräningen och att
bortfallet var lågt. Jämförelser av den
testade läsförmågan hos barnen i årskurs 2-6 före och efter insatsen visade
att läsåldern i genomsnitt förbättrats
med 11 månader, vilket motsvarar en
förbättring på nästan tre månader för
varje månad projektet pågick.
relationer och vardagsliv på grund
av att det uppstått konflikter i samband med läsningen.
Brist på tid togs oftast upp som en
försvårande omständighet och för en
del hade det varit svårt att prioritera
lästräningen i en redan pressad vardag. I de flesta fall hade vardagslivet emellertid inte påverkats i någon
större utsträckning. Vissa hade upplevt läsningen som ett sätt att umgås
och andra hade sett det som extra
läxor under en begränsad period.
De flesta familjehemmen hade märkt
av förbättringar i barnets läsning i
form av bättre flyt, mer nyanserad
läsning, större ordförråd, ökad läslust
eller bättre självförtroende. Sam­­tidigt
fanns det familjehem som inte märkt
av någon större skillnad. Bland dem
där lästräningen kantats av större
svårigheter fanns det några barn som
snarast tappat läslusten. För många
innebar dock lästräningen en ökad
inblick i och förståelse för barnets
läsning.
I intervjuerna framkom det att det
funnits olika förutsättningar för att
fullfölja lästräningen, men variationerna kan till stor del förstås med
hjälp av begreppen nytta och nöje.
Många framhöll läsning som något
”nyttigt” generellt sett eftersom de
menade att det var bra för inlärningen eller såg det som en form
av avkoppling. En del såg en nytto­
aspekt med projektet utifrån att
goda skolresultat är särskilt betydelsefulla för placerade barn. Flera
motiverades också av att de sett ett
behov av lästräning för det enskilda
barnet.
Även om de flesta familjehemmen
varit positiva till att delta i projektet, fanns det några som på grund
av olika omständigheter varken sett
nytta eller nöje med lästräningen,
men hade känt sig mer eller
mindre tvingade av socialtjänsten att delta. Ett
tydligt mönster är att
lästräningen inte heller
fungerat i dessa fall.
Utifrån familjehemsföräldrarnas be­­r ättelser hade
nyttoaspekten också varit
motiverande för en del barn som
själva märkt att lästräningen hade
positiva effekter. Den sammantagna
bilden är dock att genomförandet
för barnens del varit helt beroende
av nöjesaspekter, det vill säga om de
upplevt det som roligt eller lustfyllt.
En del barn beskrevs som bokmalar
och många tyckte om att få ta del av
spännande berättelser. Belöningar
eller mycket beröm tycktes också
ha motiverat barnen och gjort lästräningen mer lustfylld. En annan
viktig nöjesaspekt både för barn och
familjehemsföräldrar var att många
upplevt lästräningen som en mysig
och trevlig stund.
Trots att en del barn haft svårt för
lästräningen så hade majoriteten
fullföljt programmet utan några större problem. Ibland hade uppkomna
problem varit övergående, men för
barn med särskilda svårigheter eller
som mått dåligt under projekttiden
hade de varit mer bestående. Att
strikt följa metoden kunde utifrån
familjehemmens erfarenheter ta bort
nöjet för barnen då några hade haft
en känslighet för att bli rättade eller
blivit extra störda av parläsningen.
Paired Reading innebär att läsförmågan tränas på ett systematiskt sätt,
men det är inte någon manualbaserad metod. Det som troligtvis
har störst betydelse för läsutvecklingen är de regelbundna lässtunderna och
familjehemsföräldrarnas
engagemang. Här kan
metoden vara en hjälp
och stå för en struktur. En viktig slutsats är
Familjehemmet 4-2013 13 är emellertid att alla parter behöver vara lyhörda inför varje barns
upplevelse av lästräningen och vid
behov göra anpassningar för att inte
riskera att lästräningen får negativa
konsekvenser.
Sammanfattningsvis visade intervjuerna att hur det gick att fullfölja lästräningen var beroende av att deltagarna
såg en nytta med lästräningen och
fann ett nöje i att läsa tillsammans.
Vad som ryms inom begreppen nytta
och nöje varierar från person till person och jag menar att nyckeln till att
få ännu fler att lyckas med lästräningen är att identifiera dessa aspekter
hos varje såväl barn som familjehemsföräldrar. Därför anser jag att
en utgångspunkt i dessa begrepp
borde vara vägledande för professionella som i framtiden introducerar
metoden för andra familjehem, men
också för de familjehemsföräldrar
som läser med barnen.
En stor grupp familjehem tog på
sig uppdraget att läsa tillsammans
med sina familjehemsplacerade barn
under en period av 16 veckor.
Deras engagemang har varit ytterst
betydelsefullt, inte bara för att det
gjort barnen till bättre läsare, utan
också för att det bidragit till utvecklandet av skolstödjande insatser för
barn i samhällsvård, insatser som är
nödvändiga för att förbättra dessa
barns framtidsutsikter.
Stort tack för er insats!
Hilma Forsman, doktorand vid
Institutionen för socialt arbete,
Stockholms universitet
[email protected]
Känner du engagemang och
intresse för barn och ungdomar?
Barnrättsdagarna 2014,
Örebro går av stapeln
8-9 april med tema
psykisk ohälsa bland barn
Bland föreläsarna finns
Kirstin Sandberg, ordförande
barnrättskommittén och Thomas
Hammarberg, svensk diplomat,
politiker, lärare och journalist.
Tillsammans kommer de
diskutera barnkonventionen
och barnrättskommittéens syn
på psykisk ohälsa bland barn
samt den kritik som riktats
mot Sverige.
14 Familjehemmet 4-2013
Vi har en ökad efterfrågan på platser för barn och ungdomar i alla åldrar
och behöver därför utvidga verksamheten med flera familjer, både som
jour- och familjehem.
Förutom ett gott stöd från våra familjehemskonsulenter erbjuder vi:
• Ersättning som gör det möjligt för en person att vara hemma på
hel- eller deltid
• Regelbunden handledning
• Återkommande utbildningsdagar
• Stöd från ett erfaret jour- och familjehem den första tiden
• Tillhörighet i en arbetsgrupp av konsulentstödda jourhem och
familjehem
• Gemensamma konferensresor och sociala aktiviteter
Vill du veta mer – ring gärna någon av familjehemskonsulenterna vid Gryning
Vård, gå in på vår hemsida www.gryning.se
Stefan Larsson, 031-405 432, 0703-21 21 86, Göteborg
Susanne Bödker, 0500-38 18 46, 0708-48 72 40, Skövde
Ylva Spetz, 0521-57 57 93, 0709-50 64 78, Vänersborg
www.gryning.se
Gryning har ett trettiotal verksamheter i Västra Götalands län
och är landets största företag inom hem för vård och boende.
Gryning ägs gemensamt av länets kommuner och är ett icke
vinstdrivande företag. Eventuella överskott används för att
utveckla verksamheten.
0287_122x155_Gryning_U&S_TP_MP+ST+KuP.indd 1
2010-04-09 15:21:42
Familjehemmens Riksförbund
Länsföreningar, Lokalföreningar och Förbundsstyrelsen
Stockholm – AB
Halland – N
Norrbotten – BD
VA. Östergötland
Södermanland – D
Örebro – T
Dalarna – W
Ödeshög
Östergötland – E
Värmland – S
Södertälje – AB
Christina Jansèn
08-740 24 07
Calle Bonath
0735-39 44 54
Ann-Christin Larsson
0157-408 63
Gizela Wizell
070-514 70 59
Maria Bergström
0141-810 44
Kronoberg – Kalmar– GH
Annette Andréen
0485-722 98
Telle Söderberg
08-550 947 07
Maria Bergström
0141-810 44
Margot Pettersson
0144-318 97
Maria Bergman
070-848 71 40
Västmanland – U
Maria Bergman
070-848 71 40
Gotland – I
Västernorrland – Jämtland
– XYZ
Torsten Lindqvist
0498-380 21
Monica Fahlén
0611-607 91
www.familjehem-xyz.se
Blekinge – K
Eva Folin
0454-32 36 49
Västerbotten – AC
Västsverige – P+O
Rolf Ringsell
070-390 43 91
www. familjehemsforeningen.se
Gudrun Atleflo
0320-594 04
FamiljehemsGuiden
Tel. 0156-170 25
Ylva Gavell Söderström
073-640 42 68
Stig-Roland Carlzon
0911-24 01 28
www.sposit.se
[email protected]
Forum för familjevård
www.forumfamiljevard.se
Förbundsstyrelsen
Ordförande: Telle Söderberg,
Glasbergavägen 44, 152 59 SÖDERTÄLJE
08-550 947 07, 070-520 40 87
[email protected]
V. ordf.: Maria Bergman, Gullvivsstigen 20,
153 31 JÄRNA, 08-551 711 73, 070-848 71 40
[email protected]
Kassör: Hans Larsson, Lugnet,
640 30 HÄLLEFORSNÄS, 0157-408 63, 070-554 08 63
[email protected]
Sekreterare: Susann Vikberg, Snårvägen 7,
961 44 BODEN, 0921-649 88, 070-323 14 29
[email protected]
Ledamot: Roland Oscarsson, Dimbo Dala,
643 95 VINGÅKER, 0151-602 42, 070-516 02 33,
[email protected]
Ledamot: Gizela Wizell, Lännäs 1312,
715 93 ODENSBACKEN, 019-45 81 45, 070-514 70 59
[email protected]
Ledamot: Magnus Lorentzon,
Ramviksby Rönstorpet 142, 870 16 RAMVIK,
0612-403 07, 070-603 93 33 [email protected]
Rådgivare
Du kan ringa någon av dessa FR-utbildade rådgivare om
Du har frågor mm kring dina uppdrag:
Carita Stenbacka-Tenezakis
Maria Bergman, Järna
Telle Söderberg, Södertälje
Yvonne Nordström-Pettersson, Stjärnhov
Ulrika Boklund, Trekanten
Hans Larsson, Hälleforsnäs
Calle Bonath, Hyssna
Gizella Wizell, Odensbacken
Ylva Gavell Söderström, Arvika
Rolf Ringsell, Umeå
Britt Bergman, Kalix
Susann Vikberg, Boden
08-18 76 02
070-848 71 40
08-550 947 07
0158-410 66
0480-503 55
0157-408 63
0320-390 36
019-45 8145
0570-153 16
090-390 43
0923-137 21
0921-649 88
Suppleant: Ulrika Boklund,
Mejerigatan 1 A, 388 40 TREKANTEN
0480-503 55 [email protected]
Suppleant: Carita Stenbacka-Tenezakis,
Telefonvägen 15, 126 37 HÄGERSTEN
08-18 76 02 [email protected]
Suppleant: Monica Fahlén,
Ytterskog 208, 870 10 ÄLANDSBRO, 0611-607 91
070-624 34 98, [email protected]
Revisor: Christina Jansèn, Myrstuguvägen 283,
143 32 VÅRBY, 08-740 24 07
Revisor: Carina Wahlström, Södervägen 11,
696 73 ASPABRUK, 0583-504 63
Valberedningens sammankallande:
Britt Bergman, Hallonstigen 8, 952 41 Kalix,
0923-137 21, [email protected]
Familjehemmet 4-2013 15 Konsulentstödd familjehemsvård i
mellersta och södra Sverige
Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan 1992.
Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet.
Hög tillgänglighet och fördelaktig prisbild.
Kontakta vår samordnare
Caroline Åkerhielm
0142 - 121 15
www.familjehemspoolen.com
Välkommen till Sveriges största nätverk av familjehem!
FamiljehemsGuiden
Familjehemsguiden söker efter nya samarbetspartner, både erfarna och nya familjer.
Kontakta oss gärna för mer information.
Vi kan erbjuda socialtjänsten......
Förstärkt familjehemsvård.
Professionell handledning till yrkesverksamma inom psykosociala området.
Extern handledning till kommunens egna familjehem för kortare eller längre perioder efter behov.
Familjehemsguidens handledare är utbildade enligt handledarföreningens krav.
Kontakta FamiljehemsGuiden
www.sposit.se
familjehem@ telia.com
Tel.vx. 0156-170 25 Box 3, 619 21 Trosa Besöksadress: Industrigatan 5, 619 33 Trosa