11. Riktlinjer placerade barn och unga

TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Ärendebeteckning
Johnny Lesseur
0480-450860
2015-05-09
SN 2015/0194.11.03
Socialnämnden
Riktlinjer placerade barn och unga
Förslag till beslut
Socialnämnden fastställer upprättat förslag till riktlinjer för placerade barn och
unga.
Bakgrund
Socialnämnden har hittills saknat skriftliga riktlinjer för arbetet med placerade
barn och unga.
Det framtagna förslaget till riktlinjer avses utgöra ett övergripande styrdokument för socialtjänstens arbete med vård i familjehem, jourhem eller hem för
vård eller boende. Riktlinjerna ska bidra till en rättssäker handläggning för barn
och unga som placeras utanför hemmet. Riktlinjerna ska även bidra till att vården av barn och unga är trygg, säker, effektiv och kunskapsbaserad. Riktlinjerna ska ge personal som arbetar med placerade barn och unga stöd och vägledning i arbetet.
Förslaget till riktlinjer har utarbetats av en arbetsgrupp, under ledning av verksamhetsutvecklare Britt Kronberg och i övrigt bestående av enhetschefer inom
Socialförvaltningens verksamhetsområde för mottagning och utredning.
Johnny Lesseur
Verksamhetschef
Cecilia Frid
Socialchef
Bilaga
Placerade barn och unga – riktlinjer, 150504; dnr SN 2015/0194.11.03
Socialförvaltningen Vc
Adress Box 834, 39128 Kalmar │ Besök Nygatan 36
Tel 0480-45 00 00 vx │ [email protected]
SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK
Fastställt av
Dokumentansvarig
Datum
Dnr SN 2015/0194.11.03
Britt Kronberg
2015-05-04
Placerade barn och unga – riktlinjer
1 (19)
2 (19)
Innehållsförteckning
Placerade barn och unga – Riktlinjer ......................................................................... 4
Syfte ........................................................................................................................... 4
Målgrupp ................................................................................................................... 4
Avgränsningar .......................................................................................................... 4
Mål ............................................................................................................................. 4
Grundläggande regler och principer ................................................................. 5
Barnets bästa ........................................................................................................ 5
Lagstiftning .......................................................................................................... 5
God vård .............................................................................................................. 6
Evidensbaserad praktik ........................................................................................... 6
Jämlikhet ................................................................................................................... 6
Samverkan................................................................................................................. 6
Samordning av insatser inom socialförvaltningen .......................................... 7
Samverkan kring hälsa inkl. tandvård ............................................................... 7
Samverkan kring utbildning ............................................................................... 7
Vårdens genomförande........................................................................................... 8
Vårdplan ............................................................................................................... 8
Genomförandeplan ............................................................................................. 8
Utrustning ............................................................................................................ 8
Val av placering ........................................................................................................ 9
Familjehem inklusive privatplacering ............................................................... 9
Placering av ensamkommande flyktingbarn.................................................... 9
Jourhem ................................................................................................................ 9
Konsulentstödda familjehem...........................................................................10
Hem för vård eller boende (HVB) .................................................................10
Familjehemsutredning ...........................................................................................10
Barnet eller den unge.............................................................................................11
Barnets rätt till delaktighet ...............................................................................11
Följa vården ............................................................................................................12
Socialsekreterarens kontakt med barnet ........................................................12
Samtal med barn och unga...............................................................................12
Samtal med vårdnadshavare/god man ...........................................................12
Samtal med familjehemsföräldrarna eller personal på HVB .......................12
Hälsa och hälsokontroller ................................................................................13
Utveckling och socialt beteende......................................................................13
Följa barnets skolgång ......................................................................................13
3 (19)
Uppföljningsintervjuer – Att lära av fosterbarn ...........................................13
Insatser enligt LSS .............................................................................................13
Övervägande ......................................................................................................14
Omprövning ......................................................................................................14
Misstanke om att barnet far illa i familjehemmet .........................................14
Vårdnadshavare eller förälder..........................................................................14
Ansökan om god man eller förvaltare (för myndiga personer) ..................14
God man – ensamkommande barn ................................................................15
Särskilt förordnad vårdnadshavare – ensamkommande barn.....................15
Råd, stöd och annan hjälp till föräldrarna .....................................................15
Umgänge.............................................................................................................16
Umgängesbegränsning ......................................................................................16
Planering inför vårdens upphörande ..............................................................16
Socialnämndens ansvar efter avslutad vård .......................................................16
Uppföljning oberoende av samtycke ..................................................................17
Föräldrars ersättningsskyldighet ..........................................................................17
Avtal.........................................................................................................................17
Familjehem .........................................................................................................17
HVB ....................................................................................................................17
Stöd till familjehemmet (gäller även jourhem) ..................................................17
Vårdnadsöverflyttning till familjehemsföräldrar ...............................................18
Anmälan till överförmyndaren.............................................................................18
Ersättningar/Omkostnader och arvode .............................................................19
4 (19)
Placerade barn och unga – Riktlinjer
Syfte
Riktlinjerna är ett övergripande styrdokument för socialtjänstens arbete med
vård i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende. Riktlinjerna ska
bidra till en rättssäker handläggning för barn och unga som placeras utanför
hemmet. Riktlinjerna ska även bidra till att vården av barn och unga är trygg,
säker, effektiv och kunskapsbaserad. Riktlinjerna ska ge personal som arbetar
med placerade barn och unga stöd och vägledning i arbetet.
Målgrupp
Riktlinjerna riktar sig till handläggare och personal som arbetar med placeringar
av barn och unga, men även övriga berörda inom socialtjänsten.
Avgränsningar
Riktlinjerna omfattar socialtjänstens arbete med barn och unga 0-201 år, som
behöver vård utanför det egna hemmet med stöd av beslut om vård enligt SoL
eller LVU. Riktlinjerna behandlar barn och unga som placeras i familjehem
eller HVB. Riktlinjerna omfattar inte barn som får insatsen boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar, som behöver bo
utanför föräldrahemmet enligt 9 § första stycket p 8 LSS.
Riktlinjerna avser inte att beskriva utredning i barnavårdsärende utan förutsätter att det redan har gjorts en utredning av barnets behov av skydd eller stöd
enligt 11 kap 1 och 2 §§ SoL. Riktlinjerna omfattar placering av ensamkommande barn vid beslut om anvisning från migrationsverket.
Mål
Socialnämnden har, ett särskilt ansvar att verka för att barn och unga växer upp
under trygga och goda förhållanden. (5 kap 1 § SoL)
Barnets bästa ska alltid beaktas och det ska framgå av dokumentationen hur
barnets röst har kommit till uttryck.
Familjehemmet eller den institution som tar emot ett barn ska ha god kunskap
och goda förutsättningar att utöva vård av barn och unga.
All vård utanför hemmet ska följa BBIC:s struktur för genomförande och uppföljning av vården.
Barn och unga ska få ta del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap
genom en evidensbaserad praktik
Barn som är föremål för socialtjänstens insatser ska ha samma livschanser och
möjligheter som andra barn.
Målet med placeringen av barn och unga är generellt sett att barn ska återförenas med sina föräldrar. Barnets eller den unges behov av kontakt med sina
Vård enligt LVU ska upphöra senast när den unge fyller 21 år. Placeringar kan pågå tom
sommaren då ungdomen slutfört gymnasiestudier.
1
5 (19)
föräldrar före, under och efter en placering är av särskild vikt för att barnet
eller den unge ska utvecklas gynnsamt. Under en pågående placering ska arbetet med att stödja en positiv förändring i hemmiljön, syftande till att göra placeringstiden så kort som möjligt, prioriteras.
Grundläggande regler och principer
Ledstjärnan för det sociala arbetet är portalparagrafen i socialtjänstlagen, 1 kap
1§, vilken slår fast att socialtjänsten ska vila på demokratins och solidaritetens
grund och främja människornas sociala och ekonomiska trygghet, jämlikhet i
levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet.
Vägledande principer för individuellt inriktade insatser inom socialtjänsten är
bland annat helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, normalisering kontinuitet, flexibilitet och närhet2. Principerna om kontinuitet, flexibilitet och
närhet ska vara vägledande för socialtjänstens handläggning av alla ärenden
som rör placerade barn.
Detta innebär att
 socialtjänsten strävar efter att placerade barn ska möta samma socialsekreterare under en längre period, för att en förtroendefull relation ska kunna
skapas.
 varje insats ska vara individuellt anpassad
 placeringar bör ske så nära hemmiljön som möjligt
Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning i förhållande till gällande lagstiftning. Beslut ska fattas utifrån den enskildes individuella behov.
Barnets bästa
Den överordnade principen i socialtjänstlagen är barnets bästa enl. 1 kap 2 §.
Detta innebär att andra principer kan få stå tillbaka om det krävs för barnets
bästa. Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller
andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för
barnet vara avgörande. Motsvarande bestämmelse finns i 1 § 5 st. LVU, Vid beslut
enligt denna lag ska vad som är bäst för den unge vara avgörande. Detta innebär att socialtjänstens alla verksamheter ska ha ett barnperspektiv. Barnperspektivet bygger på artikel 3 i FN:s barnkonvektion. När barn är inblandade ska barnets
bästa alltid beaktas särskilt, även när det gäller bistånd till någon annan än barnet självt, exempelvis till en förälder. Om det uppstår en intressekonflikt mellan barnets och de vuxnas intresse väger barnets intresse tyngst.
Inför alla beslut inom socialtjänsten ska det göras en bedömning av vad som är
bäst för just det barnet.
Lagstiftning
Riktlinjen baseras på gällande lagstiftning, FN:s barnkonvention samt socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd inom området.
Socialtjänstens arbete med barn- och ungdomsvård regleras främst genom socialtjänstlagen (2001:453), SoL, lagen med särskilda bestämmelser om vård av
unga (1990:52), LVU, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
2
Förarbeten till 1980 års socialtjänstlag
6 (19)
(1993:387), LSS och socialtjänstförordningen (2001:937), SoF. Dessutom gäller
grundläggande kommunal lagstiftning ex. förvaltningslag (1986:223), FvL, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL och kommunallagen
(1991:900), KL)
Handläggare ska hålla sig uppdaterade om lagar och föreskrifter inom sitt verksamhetsområde.
God vård
Socialnämnden ska enligt 6 kap 1 § SoL sörja för att barn och unga som behöver vårdas eller bo utanför det egna hemmet tas emot i ett familjehem eller
hem för vård eller boende. Socialnämnden ansvarar för att den som har tagits
emot i ett annat hem än det egna får god vård. Enligt 6 kap 1 § föräldrabalken,
FB, har alla barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran.
Evidensbaserad praktik
Ett evidensbaserat arbetssätt har som målsättning att:
 Så långt det är möjligt ha en vetenskaplig och professionellt förankrad
uppfattning om orsakerna till och lämpliga insatser för klientens behov och
problem.
 Beakta klientens egen uppfattning om orsakerna till och lämpliga insatser
för hans eller hennes behov eller problem.
 Så långt möjligt välja och föreslå insatser som beaktar kunskaper från
forskningen, från egna och kollegers erfarenheter och från klienten.
 Så långt möjligt ta ansvar för och följa upp insatsernas effekter på
klientens livssituation.3
Jämlikhet
Som ett led i kvalitetsarbetet ska socialförvaltningen aktivt arbeta för ett medvetet förhållningssätt kring jämlikhet för att säkerställa likvärdig service, resursfördelning och inflytande för alla. Diskriminering är förbjuden i verksamhet
inom socialtjänsten enl. Diskrimineringslagen (2008:567). Lagen ska motverka
diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Vården ska dock vara individanpassad vilket innebär att vården ges med respekt
och lyhördhet för klientens specifika behov. Det innebär t.ex. att å ena sidan
uppmärksamma att flickor och pojkar som grupper kan ha olika behov av insatser, men å andra sidan se individens behov oavsett kön.
Samverkan
Enligt Socialtjänstlagen, SoL, 5 kap § 1 a har socialnämnden en skyldighet och
ett ansvar för att samverkan kommer till stånd i frågor som rör barn som far
illa eller riskerar att fara illa.
Socialnämnden ska samverka med andra samhällsorgan för att barn och unga i
familjehem eller hem för vård eller boende ska få lämplig utbildning och sina
behov av hälso- och sjukvård och tandvård tillgodosedda.(SOSFS 2012:11)
3
Oscarsson Lars, Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten, SKL 2009
7 (19)
Samordning av insatser inom socialförvaltningen
En samordning av insatser behövs då hela eller delar av familjen har, eller är i
behov av insatser från flera enheter inom socialförvaltningen. Erbjudna insatser ska samordnas till en vårdkedja och komplettera varandra, för att på bästa
möjliga sätt ge hela familjen det stöd och den hjälp de behöver. Barnets behov
ska vara i centrum.
Se rutin Samordning internt – myndighetshandläggning i Verksamhetshandboken.
Samordnad individuell plan (SIP)
Samordnad individuell plan (SIP)ska användas om barnet eller den unge har
behov av insatser från hälso- och sjukvården samt socialtjänst. Se Verksamhetshandboken.
Samverkan kring hälsa inkl. tandvård
Överenskommelse finns om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i Kalmar län. Riktlinjerna syftar till att tydliggöra samverkan och respektive huvudmans ansvar för målgruppen barn 0 tom 17 år, som är i behov av
samtidiga insatser från barnpsykiatrin inom landstinget och från socialtjänsterna i kommunerna. 4 Se Verksamhetshandboken.
Samverkansöverenskommelse mellan länets kommuner och landstinget i Kalmar län, angående hälsoundersökning inkl. tandvård av barn som placeras enl.
SoL och LVU, håller på att utarbetas. Den kommer att implementeras under
hösten 2015 och finns framöver i Verksamhetshandboken.
Asylsökande barn och unga samt barn och unga som vistas i landet utan tillstånd har rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård på samma villkor som övriga barn.
Samverkan kring utbildning
Det finns en Överenskommelse mellan Barn- och ungdomsförvaltningen
och Socialförvaltningen avseende omhändertagna barn gällande Kalmar kommun. Överenskommelsen avser kontakter mellan Socialförvaltningen och
Barn- och ungdomsförvaltningen, i samband med placering respektive avslut
av placering av grundskolepliktig elev eller barn i barnomsorg/förskoleverksamhet, i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB). Se Verksamhetshandboken.
Socialstyrelsen har tillsammans med Skolverket utarbetat en vägledning om
placerade barns och ungas utbildning och hälsa. 5
Av vägledningen framkommer bl.a. ”Rektor vid den skola som eleven går på
ansvarar för beslut om elevens rätt till särskilt stöd. Det är hemkommunen,
dvs. i normalfallet den kommun där eleven är folkbokförd, som ansvarar för
att eleverna fullgör sin skolplikt. Barn som placeras i familjehem i en annan
kommun folkbokförs oftast i den nya kommunen. I sådana fall övergår skolpliktsansvaret och kostnadsansvaret för elevens skolgång till den nya kommu4
5
Placerade barns skolgång och hälsa – ett gemensamt ansvar.(2013)
Placerade barns skolgång och hälsa – ett gemensamt ansvar.(2013)
8 (19)
nen. Placerade barn har samma rätt till särskilt stöd från skolan, som alla andra
barn och det är folkbokföringskommunen som ansvarar för detta.
Socialtjänsten har ansvaret för de eventuella stödinsatser enligt SoL som kan
bli aktuella utifrån barnets vårdbehov. Socialtjänsten ansvar är avgränsat till de
extra insatser som barnet kan behöva av sociala eller psykologiska skäl. Socialtjänsten ansvarar inte för sådant som åvilar andra huvudmän. Åtgärder som
omfattas av skollagen kan alltså inte ses som en socialtjänstinsats.”
Är barnet placerad på HVB i en annan kommun har barnet däremot normalt
sett kvar sin folkbokföring i hemkommunen vilket betyder att hemkommunen
ansvarar för eventuella stödinsatser i skolan i den nya kommunen.
Vårdens genomförande
Vårdplan
Vårdplanen ska upprättas innan socialnämnden fattar beslut om vård, senast
samma dag placeringen genomförs. Vid ett omedelbart omhändertagande enligt LVU behöver inte vårdplan upprättas genast, men ska kunna presenteras i
samband med att ansökan om vård görs. Det övergripande syftet med vårdplanen är att tydliggöra mål och medel med vården utifrån det enskilda barnets
behov. Vårdplanen beskriver vad som behöver göras. Det är viktigt att vårdplanen är tydligt och konkret utformad så att barn, vårdnadshavare och familjehem resp. personal på HVB kan förstå innebörden av förslaget. Om orsaken
till placeringen av barnet är brister i föräldraförmågan ska det i vårdplanen tydligt formuleras vilka förändringar som krävs av vårdnadshavarna för att barnet
ska kunna återvända hem. Vårdplanen upprättas av ansvarig handläggare.
Vårdplanens innehåll regleras i 5 kap. 1 a § SoF. BBIC:s formulär och stöddokument ska användas.
Genomförandeplan
Vårdplanen ska kompletteras med en genomförandeplan som beskriver hur
vården ska genomföras i praktiken. Genomförandeplanen ska vara färdig inom
2 veckor efter att placeringen genomförts. Genomförandeplanen ska följas upp
vid ett första tillfälle senast 4 veckor efter att placeringen verkställts. Förändringar kan behöva göras eller oklarheter vid upprättandet av planen kan behöva
rättas till. Vad en genomförandeplan ska innehålla regleras i 5 kap. 1 a § andra
stycket SoF. Se vidare rutin i Verksamhetshandboken, Uppföljning placeringsärenden – under 18 år samt Uppföljning placeringsärenden – personer över 18 år. BBIC:s formulär och stöddokument ska användas.
Utrustning
Socialnämnden ansvarar för att de som placeras i familjehem eller HVB är utrustade med kläder som behövs för den närmaste årstiden. Barnet kan även ha
behov av fritidsutrustning och liknande. Vad som ska köpas styrs av barnets
behov, vad barnet redan har och hur länge placeringen förväntas pågå.
I samband med placeringen kan barnet behöva utrustning i form av kläder eller
annat t.ex. utrustning till fritidsaktiviteter eller leksaker. En av BBIC:s grundprinciper är att alla barn ska ha likvärdiga möjligheter. Familjehemsplacerade
9 (19)
barn kan behöva förstärkningar på olika områden för att de ska uppnå likvärdiga möjligheter.
Val av placering
Familjehem inklusive privatplacering
Familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn
och unga för stadigvarande vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs
yrkesmässigt, d.v.s. inte i förvärvssyfte. Många gånger kan släktingar eller andra
närstående bli familjehem för barnet och ska alltid komma i fråga i första hand.
Om det inte finns släktingar eller andra närstående eller om dessa inte är lämpliga, kan eller vill ta hand om barnet kan barnet flytta till ett familjehem som
socialtjänsten rekryterar.
Privatplacering är en överenskommelse mellan vårdnadshavaren och det aktuella hemmet. Enligt 6 kap. 6 § SoL får emellertid ett barn inte utan socialnämndens medgivande tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt
hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om honom eller henne. Även om själva placeringen inte initierats av socialnämnden ska nämnden göra en utredning och därefter ta ställning till om det
finns förutsättningar för att lämna medgivandet till det hem som vårdnadshavaren/vårdnadshavarna har placerat barnet i. Det är nämnden i vårdnadshavarens hemkommun som prövar frågan. Om det i samband md medgivandeutredningen kommer fram uppgifter, som visar att barnet kan ha ett vårdbehov,
ska en utredning om barnets behov inledas enligt 11 kap 1 § SoL.
Barn som placeras privat bedöms inte ha något vårdbehov, varför ersättning
inte utgår från socialnämnden. Vården av barnet ska dock övervägas enligt 6
kap 8 § SoL var sjätte månad. Se rutin Ansökan om medgivande för privatplacering – barn i Verksamhetshandboken. Barnet omfattas också av bestämmelsen om flyttningsförbud, enligt 24 § LVU, som beslutas av den socialnämnd som lämnat medgivandet.
Vid privatplacering upprättas det en personakt för barnet. En sådan akt är undantagen från gallringsreglerna enligt 12 kap 2 § första stycket punkt 3 SoL.
Placering av ensamkommande flyktingbarn
Ensamkommande flyktingbarn ska utredas på samma sätt som barn som bor
och lever i Sverige. Av rättssäkerhetsskäl bör dock nämnden inte godkänna
privata placeringar av ensamkommande flyktingbarn.6 Anledningen är bl.a. att
barnen vid privatplacering går miste om nämndens skyldighet att noga följa
vården, vilket riskerar att barnets individuella behov inte uppmärksammas i
tillräcklig grad. Dessutom kan nämnden inte vara säker på att placeringen är
förälderns eget beslut.
Jourhem
Jourhem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn
och unga för tillfällig vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Ett barn får inte vårdas i jourhem längre tid än 2 månader efter avslu6
Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar, Socialstyrelsen (2013)
10 (19)
tad utredning, dvs. max sex månader. Ett jourhem ska vara lika väl utrett som
ett familjehem.
Socialnämnden har kontrakterat ett antal familjehem som jourhem. Dessa familjer arvoderas på så sätt att en av föräldrarna är hemma på heltid och familjen är beredd att ta emot barn på kort varsel. Tillfälliga placeringar av barn ska
därmed i första hand placeras (om nätverket inte är en möjlighet) i ett kontrakterat jourhem, därefter i ett annat familjehem, som har möjlighet att ta emot en
tillfällig placering. De kontrakterade jourhemmen har ett tidsbestämt avtal.
Med familjehem som tar emot tillfälliga placeringar, upprättas avtal för varje
aktuell placering.
Se vidare rutiner Jourhemsplacering kontorstid och Jourhemsplacering
beredskap i Verksamhetshandboken.
Konsulentstödda familjehem
Huvudregeln är att inte placera barn i konsulentstödda familjehem. Undantaget
är exempelvis om det inte finns något ledigt familjehem eller om det inte finns
något som matchar barnet/den unges behov.
Socialnämnden har samma ansvar för det placerade barnet även om hemmet
har rekryterats av och får stöd från en enskild verksamhet. Den enda
skillnaden jämfört med en ”vanlig” familjehemsplacering är att råd, stöd
och annan hjälp enligt 6 kap. 7 § SoL även ges till familjehemmet av den
konsulentstödda verksamheten.
Hem för vård eller boende (HVB)
HVB är ett boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse tillsammans
med insatser i form av vård eller boende. Vid val av HVB-placering ska om
möjligt i första hand kommunens interna HVB väljas med tanke på närhetsprincipen.
Kalmar kommun har avtal med SKI, Kommentus Inköpscentral. SKI genomför upphandling av HVB-hem. För placering på externa HVB se vidare under
rubriken Avtal – HVB.
För HVB, som tar emot barn och ungdomar som kommer ensamma till
Sverige, gäller samma bestämmelser som för andra HVB som tar emot
barn och ungdomar.
Familjehemsutredning
Socialstyrelsen har tagit fram förskrifter och allmänna råd om vad en utredning
om familjehem/jourhem ska innehålla och hur den ska bedrivas.( SOSFS
2012:11) Alla familjehem ska vara utredda och bedömda som lämpliga innan
barnet flyttar in. I samband med att familjehemmet rekryteras eller i början av
placeringen ska familjehemmet gå utbildningen ”Ett hem att växa i”.
I Kalmar kommun används nya Kälvestensintervjun som utredningsmetod.
Vid vissa fall i pågående placeringar och kompletterande utredningar används
Intervju om Anknytningsstil, IAS.
11 (19)
Se rutin Utredning av familjehem, släktinghem, jourfamiljehem i Verksamhetshandboken.
Barnet eller den unge
Grundläggande för barnets förmåga att bemästra sin situation är dess känsla av
sammanhang (KASAM) En känsla av sammanhang bygger på begriplighet¸
hanterbarhet och meningsfullhet. Betydelsen av begriplighet och sammanhang
gäller inte bara i barnets vardag. Det ställer också krav på kontakten med socialtjänsten. Genom att bli respektfullt bemött, på sina villkor, och få begriplig
information ska barnet kunna förstå vad som händer och varför. 7
Begriplighet - kan handla om att känna till sina rättigheter, veta varför man bor
i ett familjehem, förstå varför mamma och pappa gör som de gör, förstå sina
egna känslor. Känna till och veta vad som står i vård- och genomförandeplanen, hur det t.ex. är tänkt när det gäller umgänget med föräldrarna.
Hanterbarhet - förutsätter ofta begriplighet och handlar om att genom egna
eller andras resurser kunna möta de krav som olika situationer ställer. Kraven
kan handla om skolan, fritidsaktiviteter, familjehemmet och dess regler, föräldrars frånvaro eller närvaro.
Meningsfullhet - är en upplevelse av mening i livet. Meningsskapande är bl.a.
behovet av att vara delaktig och engagerad i sin vård. Delaktigheten är ett sätt
att involvera barnet eller den unges kunskap och anpassa vården till hans eller
hennes situation.
Barnets rätt till delaktighet
I barnkonventionen slås fast, som en av grundprinciperna att barn har rätt till
inflytande. En viktig förutsättning för barns delaktighet och för att de ska
kunna komma tills tals är att de får relevant information i förhållande till sin
ålder och mognad. Det innebär att det måste finnas kunskap och utarbetade
arbetssätt för hur barnets åsikter på bästa sätt kan inhämtas utifrån barnets
ålder och mognad. Barnets möjligheter att höras och få uttrycka sina åsikter ska
inte begränsas till tal utan ska kunna inhämtas genom olika uttrycksmedel. I
varje enskilt ärende måste barnets förmåga bedömas.
Barnet har rätt att få information om orsakerna till placeringen. Det är viktigt
att socialsekreteraren försäkrar sig om att det är begripligt för barnet varför det
placeras och under vårdtiden återkomma till frågan. Barnet har rätt att få veta
vem på socialtjänsten som är handläggare för honom eller henne och få namn,
e-post och telefonnummer till den personen. Informationsmaterial från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska delas ut till placerade barn.8
Barn ska informeras om sina rättigheter i förhållande till familjehemmet eller
hemmet för vård eller boende. Barnet bör informeras om rättigheter gällande
att vara delaktig i planeringen av vården, ta del av journalanteckningar, prata
enskilt med sin handläggare samt att framföra klagomål och synpunkter.
Samtal med barn i socialtjänsten, Socialstyrelsen 2004
Du har rätt!-För barn i familjehem, Vet du vilka rättigheter du har? För ungdomar i familjehem. Du har rätt!- För barn i HVB. Vet du vilka rättigheter du har? För ungdomar i HVB,
finns på flera språk. Inspektionen för vård och omsorg.
7
8
12 (19)
Se vidare SOSFS 2012:11.
Följa vården
Socialsekreterarens kontakt med barnet
Barn som har separerats från sina föräldrar och som bor i ett annat hem befinner sig i en mer utsatt livssituation än andra barn och unga. En av de viktigaste
uppgifterna för socialtjänsten är att noga följa och stödja de barn som omhändertagits. Bestämmelserna gällande socialnämndens ansvar finns i 6 kap 7 b §
SoL samt i 13 a § LVU. Syftet med uppföljningen är att se till att barnet har det
bra och att vården är rättssäker och trygg och utgår från barnets behov. En
särskilt utsedd socialsekreterare ska ansvara för kontakterna med barnet. Socialsekreteraren ska besöka barnet regelbundet i den omfattning som är lämplig
utifrån barnets behov och önskemål, oavsett om barnet är placerat i familjehem, internt eller externt HVB. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör socialsekreterare besöka barnet minst fyra gånger per år. Om barnet nyligen placerats
är det viktigt med en tätare kontakt. Små barn behöver besökas oftare eftersom
de har ett kortare tidsperspektiv och för att de inte själva kan ta kontakt såsom
äldre barn kan. HVB-handläggaren ska besöka barn respektive unga var 6-8
vecka för att regelbundet följa upp och utvärdera vården samt hålla vård- och
genomförandeplan aktuell. Gällande barn/unga som på olika sätt kan komma
ifråga för både HVB och familjehem ska en barnhandläggare och en HVBhandläggare samarbeta. Vid alla uppföljningar är det viktigt att ha egna samtal
med barn respektive den unga om det inte uppenbart strider mot barnet/den
unges bästa.
Samtal med barn och unga
Barnet ska ges möjlighet att ha enskilda samtal med den socialsekreterare som
ansvarar för placeringen. Barnet har rätt att välja hur kontakten ska se ut.
Stöddokument i BBIC Samtal med placerade barn och unga används, finns i
tre ålderskategorier.
Se rutin i Verksamhetshandboken, Uppföljning placeringsärenden – under
18 år samt Uppföljning placeringsärenden – personer över 18 år.
Samtal med vårdnadshavare/god man
Oavsett om barnet är frivilligt placerad eller med stöd av LVU ska vården följas genom samtal med föräldrar/vårdnadshavare/god man. Även om kontakten mellan föräldrarna och familjehem resp. HVB inte är god är det viktigt att
lyssna till hur föräldrarna upplever att barnet har det i sin placering.
BBIC:s Samrådsdokument för vårdnadshavare/förälder – inför uppföljningsmötet ska användas.
Samtal med familjehemsföräldrarna eller personal på HVB
Samtal med familjehemsföräldrar eller personal på HVB syftar till att få deras
uppfattning om barnet, hur barnet mår och utvecklas.
BBIC:s Samrådsdokument för familjehemsföräldrar, vårdpersonal eller
kontaktperson/familj– inför uppföljningsmötet ska användas.
13 (19)
Hälsa och hälsokontroller
Uppgifter om hur barnet mår fysiskt och psykiskt ska kontinuerligt hämtas in
från barnet självt och från familjehemsföräldrar respektive personal vid HVB.
Vidare ska uppgifter från hälsokontroller samt uppgifter från tandhälsovården
hämtas in. Om ett barn har kontinuerlig kontakt med ex BUP eller habiliteringen ska ev. en samordnad individuell plan upprättas (SIP). Se rutin Samordnad Individuell Plan (SIP) i Verksamhetshandboken. Se även dessa riktlinjer under rubriken Samverkan kring hälsa.
Utveckling och socialt beteende
Uppföljningen ska ge svar på om barnet eller den unge har det bra och utvecklas åldersadekvat och efter sina förutsättningar. Om barnet inte utvecklas som
det ska är det viktigt att ta kontakt med hälso- och sjukvården i ett tidigt skede.
Följa barnets skolgång
Socialnämnden ska verka för att placerade barn och unga får lämplig utbildning, enligt 6 kap 7 § SoL. Barn som gått ut grundskolan ska vid behov ges
möjlighet till kompletterande undervisning, lämplig yrkesutbildning eller till att
skapa förutsättningar för den unge att få arbete eller fortsatt utbildning.
Uppföljningen ska omfatta barnets eller den unges skolgång, oavsett stadie eller
skolform. Arbetsfördelningen när det gäller att upprätthålla kontakten med
skolan följer som regel genomförandeplanen. Se vidare i riktlinjerna under
rubriken Samverkan kring utbildning.
Uppföljningsintervjuer – Att lära av fosterbarn
Uppföljningsintervjun genomförs två år efter vårdens upphörande. Intervjun
är inspirerad av en modell som utvecklats i Karlstad kommun och bygger på
barns och ungas syn på tiden i familjehem/HVB och hur de ser på socialtjänstens arbete. Syftet är att inhämta information om resultatet av de insatser som
genomförts och ge handläggare kunskap som kan bidra till metodutveckling
gällande placerade barn och unga. Intervjun initieras för den familjehems- eller
HVB-placerade och dennes vårdnadshavare genom information och samtycke
redan vid placeringens inledning.
Insatser enligt LSS
En del placerade barn och unga kan ha rätt till insatser enligt 1 § LSS.
Det handlar om de barn som bedöms ha utvecklingsstörning, autism, autismliknande tillstånd eller andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. De insatser som då kan komma i fråga är exempelvis rådgivning och annat personligt stöd, personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, korttidsvistelse utanför familjehemmet eller korttidstillsyn för skolungdom (9 § LSS). Det är vårdnadshavarna eller barnet självt om det fyllt 15 år
som är behöriga att begära insatser enligt LSS.
När barn är omhändertagna med stöd enligt LVU har socialnämnden rätt att
begära om stödinsatser enligt LSS.
14 (19)
Övervägande
När ett barn vårdas utanför hemmet enligt 4 kap 1 § SoL eller enligt 2 § LVU
är socialnämnden skyldig att var sjätte månad överväga om vården fortfarande
behövs. Se rutiner i Verksamhetshandboken, Uppföljning placeringsärenden – under 18 år, Uppföljning placeringsärenden – personer över 18 år
samt Årsplanering för uppföljning av placerade barn och unga.
Av övervägandet ska framgå om vården avser att vara långvarig eller hur planeringen ser ut för barnet på kort och lång sikt. Inför treårsregeln om vårdnadsöverflytt behöver diskussioner föras om vården kan upphöra eller om vårdnadshavare inom överskådlig tid kan ta hand om barnet eller den unge.
Omprövning
Vid vård enligt 3 § LVU ska socialnämnden inom sex månader från verkställigheten pröva om vård med stöd av LVU ska upphöra. Därefter prövas frågan
fortlöpande inom sex månader från senaste prövning. Se rutiner i Verksamhetshandboken, Uppföljning placeringsärenden – under 18 år, Uppföljning placeringsärenden – personer över 18 år samt
Årsplanering för uppföljning av placerade barn och unga.
Misstanke om att barnet far illa i familjehemmet
Socialnämnden har ett omfattande ansvar för att placerade barn och unga har
en trygg och säker vård. Ansvaret är reglerat i 3 kap 3 a § SoL.
Se rutin Om barn far illa i familjehem i Verksamhetshandboken.
Vårdnadshavare eller förälder
Placering av barnet ska utgå från en samverkan runt barnet mellan barn, föräldrar och familjehem alternativt HVB. Socialsekreteraren för det placerade barnet
har det övergripande ansvaret för att få till stånd denna samverkan, om det är
en samverkan som gynnar barnet. Det är viktigt att vårdnadshavarna får information om att vårdnadsöverflyttning alltid ska övervägas efter tre år i familjehem. Se vidare i riktlinjerna under rubriken Vårdnadsöverflyttning.
Vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barns
personliga förhållanden. Ibland har en förälder inte juridiskt vårdnaden om
barnet varför denne då inte är vårdnadshavare. Föräldern kan dock ha umgängesrätt enligt dom från tingsrätt eller ha en god kontakt med barnet och
vara viktig för barnet utan att i lagens mening ha den juridiska bestämmanderätten. Föräldrar som inte är vårdnadshavare har ingen formell rätt att påverka
innehållet i vården.
Ansökan om god man eller förvaltare (för myndiga personer)
Socialnämnden ska, enligt 5 kap 3 § SoF och 15 § 6 LSS, anmäla till överförmyndaren om den finner att god man eller förvaltare (för myndiga personer)
bör förordnas för någon som inte själv kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Behovet av god man eller förvaltare (för myndiga personer) kan bero på sjukdom, försvagat hälsotillstånd, psykisk störning,
funktionsnedsättning eller liknande.
Det är viktigt att genomförandeplanen i god tid kompletteras med uppgifter
om hur barnet eller ungdomen ska förberedas för tiden efter placeringen i fa-
15 (19)
miljehem eller HVB Observera särskilt de eventuella behov av godmanskap/förvaltarskap som kan väntas föreligga, efter att den unge har fyllt 18 år.
Planering av en sådan åtgärd behöver ske i dialog med Överförmyndaren, i
mycket god tid innan den unges artonårsdag (minst sex månader).
Se rutin Aktualisera behov av god man/förvaltare i Verksamhetshandboken.
God man – ensamkommande barn
Den gode mannen är i förälderns ställe och i juridisk bemärkelse vårdnadshavare för barnet under asyltiden. Den gode mannen har rätt och skyldighet att
bestämma i alla frågor som rör barnets angelägenheter, personliga såväl som
ekonomiska och rättsliga. Den gode mannen behöver som regel vara
med vid olika utredningssamtal och möten. Socialtjänsten bör ha perspektivet
att kring de frågor där verksamheten annars skulle samarbetat med barnets
föräldrar, ska man när det gäller ett ensamkommande barn samarbeta med den
gode mannen. Behovet av samarbete är därmed omfattande – särskilt initialt då
alla inblandade ska komma överens mer konkret om hur kontakterna ska se ut
och skötas samt vem som ska ansvara för vilka insatser. Uppdraget för den
gode mannen upphör automatiskt när barnet fyller 18 år. Uppdraget upphör
dessutom när barnets föräldrar kommit till Sverige och kan utöva vårdnaden
och förmyndarskapet samt om barnet varaktigt lämnar landet. Då barnet får
uppehållstillstånd avslutas godmanskapet och istället ska en särskilt förordnad
vårdnadshavare utses.
Särskilt förordnad vårdnadshavare – ensamkommande barn
För ensamkommande barn med uppehållstillstånd ska i stället en särskilt vårdnadshavare förordnas. Socialnämnden är skyldig att göra en framställning eller
ansökan om särskilt förordnad vårdnadshavare till tingsrätten. Uppdraget skiljer sig inte nämnvärt från uppdraget som god man. Förordnandet upphör när
barnet fyller 18 år.
Råd, stöd och annan hjälp till föräldrarna
När barn och unga är placerade i familjehem eller HVB har socialnämnden en
skyldighet att erbjuda vårdnadshavare och föräldrar råd, stöd eller annan hjälp,
enligt 6 kap 7 § 4 p SoL. Det underlättar för placerade barn och unga om deras
föräldrar får hjälp, eftersom placerade barn och unga ofta oroar sig för sina
föräldrar, särskilt om föräldrarna lever destruktivt. Det är viktigt att socialtjänsten kan erbjuda vårdnadshavare/föräldrar hjälp och stöd för de brister i omsorgen som kan ha föranlett placeringen för att barnet eller den unge om möjligt ska kunna flytta hem.
Det är barnets socialsekreterare som ansvarar för att initiera att vårdnadshavare
och föräldrar får det stöd som det finns behov av.
Stödet kan även handla om krisbearbetning i samband med omhändertagandet,
stöd i att upprätthålla kontakten med barnet eller föräldrautbildning.
Se även under rubriken Samordning av insatser inom socialförvaltningen.
16 (19)
Umgänge
Barnets socialsekreterare har ansvar för att ett väl fungerande umgänge mellan
barnet och föräldrarna upprätthålls. Umgänge med släkt och nätverk måste
planeras utifrån en sammanvägd bedömning av vad som är barnets bästa. I
denna bedömning ingår barnets egna synpunkter som en viktig del. En fungerande kontakt med föräldrarna är en förutsättning för att barnet ska kunna
återvända hem under rimliga former. För långtidsplacerade barn kan det vara
av stor vikt att hålla kontakten med syskon och andra nära släktingar eftersom
åtskilliga riskerar att möta vuxenlivet utan kontakt med någon anhörig.
Överenskommelsen om umgänget ska dokumenteras och följs upp i genomförandeplanen.
Ensamkommande barn ska uppmuntras och stödjas i sin kontakt med anhöriga. Efter att ett ensamkommande barn har fått uppehållstillstånd blir socialnämnden ansvarig för efterforskningen av familjemedlemmar till barnet, förutsatt att barnet är placerat inom socialtjänsten.
Umgängesbegränsning
Om socialtjänsten och vårdnadshavarna har olika meningar om umgänget är
det vid vård enligt SoL vårdnadshavarna som har bestämmanderätten. Vid vård
enligt LVU kan socialnämnden besluta att med stöd av 14 § LVU reglera umgänget om så behövs med hänsyn till ändamålet med vården. Detta beslut kan
överklagas. Var tredje månad övervägs om ett sådant beslut fortfarande behövs. Möjligheten att begränsa umgänget vid LVU-vård gäller i förhållande
både till förälder och till vårdnadshavare. Även umgänge med andra personer
än föräldrar/vårdnadshavare kan begränsas, men då i enlighet med stöd av
socialtjänstens allmänna befogenheter enligt 11 § 4 st. LVU. Ett sådant beslut
kan inte överklagas.
Planering inför vårdens upphörande
Genomförandeplanen bör i god tid innan vården upphör kompletteras med
uppgifter om hur barnet eller den unge ska förberedas för tiden efter att placeringen i familjehem eller HVB har avslutats. Till grund för beslut om vården
ska upphöra ska ligga en bedömning av om målen i vårdplanen uppnåtts för
barnet och de brister i föräldraförmågan som låg till grund för placeringen har
genomgått en varaktig förändring till det bättre.
Socialnämndens ansvar efter avslutad vård
Socialnämnden har en skyldighet enligt 5 kap 1 § SoL att tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför
det egna hemmet upphört. Tänkbara insatser kan vara att tillgodose barns behov av fortsatt kontakt med personer i familjehemmet, som de har fått anknytning till. Ungdomar som har varit placerade i familjehem och på HVB kan ofta
inte räkna med samma stöd från sina föräldrar, som andra ungdomar. De är en
utsatt och sårbar grupp och behöver i många fall hjälp med stödboende och
särskilt stöd för att t.ex. klara av gymnasiet eller för att hitta bostad och arbete.
När det gäller barn och unga som flyttar hem till sina vårdnadshavare behöver
socialnämnden ta ställning till vilka stödinsatser föräldrarna kan vara i behov
av.
17 (19)
Uppföljning oberoende av samtycke
Socialnämnden får besluta om uppföljning av ett barns situation efter det att en
placering i ett familjehem eller i ett HVB har upphört oberoende av samtycke
från vårdnadshavaren eller barnet (under 18 år). Uppföljningen får göras om
barnet bedöms vara i särskilt behov av fortsatt stöd eller skydd. Uppföljningen
ska göras på ett respektfullt sätt. Uppföljningen får pågå i högst två månader
från det att placeringen har upphört. Barn som fyllt 15 år och vårdnadshavare
ska underrättas om beslutet att inleda resp. avsluta uppföljningen.
Föräldrars ersättningsskyldighet
Föräldrar är skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader
för deras placerade barn, bestämmelsen gäller även vid LVU-vård.
Se vidare i rutin Avgifter och ersättningar inom Socialförvaltningen Riktlinjer i Verksamhetshandboken.
Avtal
Familjehem
Socialnämnden är skyldig att ingå avtal med familjehem enligt 6 kap 6 b § SoL.
I avtalet ska framgå de villkor som ska gälla för uppdraget kring barnet. Avtalsvillkoren ska noga gås igenom innan avtalet skrivs under. Detta innebär även
en skyldighet för nämnden att ingå avtal med så kallade konsulentstödda familjehem. Köp av tjänster som handledning och annat stöd till familjehemmet ska
regleras i ett separat avtal mellan nämnden och konsulentorganisationen. Socialnämnden har det yttersta ansvaret för de insatser som familjehemmet utför.
HVB
Kalmar kommun har avtal med SKI, Kommentus Inköpscentral. SKI genomför upphandling av HVB-hem och är ett ombud för deltagande kommuner.
Vid behov av att placera i externt HVB-hem söker handläggaren i SKI:s avtalsdatabas vilken det finns tillgång till genom en excel fil som kontinuerligt uppdateras av Kommentus och skickas ut till de deltagande kommunerna. Kalmar
kommun är förbunden att använda databasen under avtalstiden.
Ibland finns det trots upphandlingar behov hos barn och ungdomar som medför att handläggare behöver leta insatser utanför ramavtalet. Vid dessa tillfällen
görs något som kallas direktupphandling och ska motiveras väl. Se rutin för
Direktupphandling i Verksamhetshandboken I övrigt gäller bestämmelser i
lagen om offentlig upphandling. Se under Inköp och upphandling – process
i Verksamhetshandboken. Se vidare rutin Avtal rörande HVB-placeringar i
Verksamhetshandboken.
Stöd till familjehemmet (gäller även jourhem)
Barn och unga som placeras i ett familjehem behöver ett gott omhändertagande. Familjehemmet åtar sig att införliva barnet i sina egna hem, hantera de
svårigheter som kan uppstå med barnet och medverka till kontakten med de
biologiska föräldrarna och barnets övriga nätverk. Uppdraget beskrivs i avtal
mellan familjehem och Kalmar kommun. I samband med att familjehemmet
rekryteras eller i början av placeringen ska familjehemmet gå utbildningen ”Ett
hem att växa i”. Om ett familjehem redan tagit emot ett barn ska familjehemmet ges möjlighet att genomföra utbildningen.
18 (19)
Familjehemmen ska erbjudas stöd och hjälp för att hantera sitt uppdrag. Stöd
kan ges i samband med barnets umgänge med biologiska föräldrar, vid anknytningsfasen. Familjehemmen erbjuds även årliga utvecklingssamtal samt stöd i
form av samtalscirkel Circle of security, (COS). Trygghetscirkeln COS är en
modell som lär familjehem att förstå ett barns uppförande, behov och känslor.
Vårdnadsöverflyttning till familjehemsföräldrar
När barnet varit placerat i samma familjehem i tre år ska socialnämnden särskilt
överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Det främsta syftet med bestämmelsen om överflyttning av
vårdnaden till familjehemsföräldrar är att förhindra att barn som har rotat sig i
ett familjehem blir uppryckta från en miljö där de har funnit sig tillrätta och
känner en större trygghet och känslomässig förankring än i sitt föräldrahem.
Stort avseende måste alltid fästas vid barnets egen inställning. Det bör vara
klarlagt att barnet har en sådan anknytning till familjehemmet att det uppfattar
detta hem som sitt eget.
Om vården ständigt överklagas av en vårdnadshavare utan att nya förhållanden
för barnet föreligger, bör en överflyttning av vårdnaden till familjehemmet
föreslås. Vårdnadshavarens rättssäkerhet ska inte åsidosättas och en bedömning måste ske i varje enskilt fall, men vuxnas rättigheter får inte överskugga
barnets rätt till en trygg uppväxt.
Anmälan till överförmyndaren
Skälen till att nämnden placerar underåriga i familjehem eller HVB enligt SoL
eller LVU är i många fall att det finns allvarliga brister i hemförhållandena och i
föräldrarnas omsorgsförmåga. Socialnämnden bör i samband med en placering
regelmässigt göra en anmälan till överförmyndaren, som har att ta ställning till
eventuella åtgärder. Det placerade barnet har eller kan komma att få egna tillgångar. Det kan röra sig om förväntad eller beviljad barnpension inklusive retroaktiva utbetalningar eller kapital från en försäkring efter en avliden förälder.
Det kan även vara fråga om förväntat eller utbetalt skadestånd eller ett arv.
Socialnämnden kan ha sådan kännedom om föräldrarnas levnadsförhållanden
så att den vet att föräldrarna själva förbrukar barnets tillgångar eller att det
finns skäl att misstänka att så kommer att ske. För att säkerställa att barnets
tillgångar kommer att förvaltas på ett betryggande sätt och till barnets nytta har
socialnämnden en skyldighet att anmäla till överförmyndaren att det föreligger
förhållanden, som talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt underåriga barns egendom på ett betryggande sätt.
Nämndens skyldighet gäller så snart nämnden bedömer att det föreligger sådana förhållanden. Det behöver, t.ex. inte ha inträffat att föräldrar har använt
barnets tillgångar till egen eller familjens konsumtion. Det räcker att det finns
skäl att misstänka att föräldrar inte kommer att förvalta barnets tillgångar på ett
betryggande sätt. 9
9
SKL Cirkulär 2011:35
19 (19)
Se rutin Anmälan till överförmyndare om placerat barn i Verksamhetshandboken.
Ersättningar/Omkostnader och arvode
Socialnämnden ersätter familjehemmen, jourhemmen och hemmen där barnet
bor kvar i familjen efter vårdnadsöverflytt med ett arvode. Barnens kostnader
täcks av omkostnadsersättning. Socialnämnden använder sig av Sveriges
Kommuners och Landstings (SKL) rekommendationer när det gäller arvode
och omkostnadsersättningar. SKL justerar nivåerna årligen i relation till löneutvecklingen. De aktuella rekommendationerna om nivåer på arvode och omkostnader publiceras i ett cirkulär som finns på SKL:s hemsida.
Arvode är en skattepliktig inkomst som beskattas som inkomst av tjänst. Ersättningar kan inte utbetalas till ett familjehemsföretag. Däremot kan ersättning
utbetalas till en konsulentorganisation, i samband med anlitande av konsulentstödd familjehemsvård. Då betalar socialnämnden hela placeringskostnaden via
faktura till konsulentorganisationen, som i sin tur svarar för att familjehemmet
får arvode och omkostnadsersättning. Kommunen drar av preliminärskatt och
betalar arbetsgivaravgiften. Arvodet fastställs av socialnämnden i förhållande
till hur omfattande arbetsinsatser som uppdraget kräver av familjehemmet.
Arvoden är delade i åldersgrupper 0-12 år och 13-19 år.
Vårdbehovet kan också kräva att en eller båda föräldrarna behöver ta tjänstledigt för att stanna hemma från arbetet, kortare eller längre tider. Socialnämnden kompenserar då för inkomstbortfallet som betalas utöver arvodet.
Omkostnadsersättning ska täcka barnens kostnader, familjehemmen har inte
ekonomiskt ansvar för det placerade barnet. Omkostnadsersättningen ska
täcka kostnader för boende, barnets del i de gemensamma hushållskostnaderna, barnets kläder, mat, fritid etc.10
Barnet och familjehemmet en handbok om socialnämndens ansvar, Svenska Kommunförbundet 2003. Cirkulär 08:81, SKL.
10