Europas minoriteter: friserna i Tyskland - STR-T

Transcription

Europas minoriteter: friserna i Tyskland - STR-T
Europas minoriteter: friserna i Tyskland
I Tyskland finns fyra erkända nationella minoriteter, som erkänts där i enlighet med
Europarådets konventioner, på samma sätt som meänkieli. Dessa fyra är sorberna,
danskarna i Tyskland, romerna (sinterna och romerna) och friserna.
Den äldsta skriftliga informationen om friserna härstammar ungefär från år 325 f. Kr. och
enligt dessa uppgifter var deras boplatser andra än de är i dag: friserna bodde då i området
mellan den holländska sjön Ijssel och floden Weser i det nuvarande tyska Niedersachsen.
Först på 900-talet kom de till sina nuvarande bosättningsområden, de nordfrisiska öarna och
de s k Hallig-öarna.1
I dag finns tre grupper av friser: Nord- och ostfriserna är bosatta på Nordsjöns tyska öar i
förbundsstaterna Niedersachsen och Schleswig-Holstein, medan den lilla gruppen saterfriser
bor längre in i landet men nära den ostfrisiska gränsen.2 Någon självständig frisisk stat har
aldrig existerat, trots att friserna ofta under historiens lopp krävt självständighet för sig. Deras
krav på frihet och självständighet har alltid varit stark. Den uttrycktes länge i slagordet:
”Lewer duad als Sklave!” (’Hellre dör än slav!’).
De två största frisiska grupperna är bosatta långt ifrån varandra och även deras språk skiljer
sig i hög grad från varandra. I Nordfrisland talas nordfrisiska dialekter, som skiljer sig starkt
ifrån varandra. Dessa är tio till antalet. Det antas att cirka 10000 personer idag talar eller
förstår nordfrisiska. Det totala antalet nordfriser är omkring 50000. Nordfrisiska talas i de
västra delarna av Schleswig-Holstein men även på de nordfrisiska öarna Sylt, Föhr, Amrum
och Helgoland och dessutom också på Halllig-öarna. Speciellt på Föhr har språket hög status
och används mycket. Här har antalet talare till och med ökat på senare tid, medan de har
minskat i de övriga delarna av Frisland. Turismen är huvudorsaken till att språket används
endast i liten utsträckning t ex på ön Sylt.
1
En Hallig är en ö, som än i dag saknar skydd mot havet i form av speciella skyddsvallar.
Det finns ytterligare en frisisk grupp, västfriserna, som bor i Holland. Dessa presenteras i en
särskild artikel i nästa nummer av MetAvisi.
2
Ostfrisiskan, som tidigare talades i Ostfrisland, dog ut för ungefär 300 år sedan. I dag talar
friserna i det området s k platt-tyska.3 Plattyska är en lågtysk språkvarietet, som ofta kallas för
’ostfrisiska’, trots att den inte har något med de frisiska språken att göra. Av historiska skäl är
ostfriserna idag utspridda över många landområden. Det är svårt att säga hur många
ostfriserna är idag, men gissningsvis uppgår de till cirka en halv miljon. Alla i denna grupp
talar dock inte plattyska. – Saterfriska talas i dag i Saterfrisland. Den är relativt nära besläktad
med de ostfrisiska språken. Saterfrisiska talas av omkring 2000 personer – gruppen är en av
Tysklands minsta språkminoriteter.
Det är svårt att förutspå om saterfrisiskan, nordfrisiskan och den ostfrisiska plattyskan
kommer att överleva. Antalet talare minskar ständigt. Å andra sidan görs mycket arbete till
förmån för språkens överlevnad, nya texter publiceras och olika överlevnadsprojekt har
igångsatts. I skolorna erbjuds undervisning i språken från första årskursen.
Charlotte Simmank
Nordfrisiska textexempel, ”Fader Vår”:
I.
Fader Vår på Frasch-dialket (en fastlandsfrisisk varietet, från Mohringer – det är
en nordfrisisk varietet, som talas i Nordfrisland)
Üüsen Taatje
Üüsen Taatje önj e hamel
Lätj hilid wårde dan noome.
Lätj kaame din rik
Lätj schiinj dan wale,
as önj e hamel, sü uk aw e jard
Üüs däilik brüüdj dou üs diling.
Än ferjew üs üüs schälj,
as we uk da ferjeewe, wat üs schäli san.
Än fäär üs ai önj fersäking.
Ouers liis üs fri foon dat ärj.
Dan din as et rik än e kreeft
än e härlikhäid önj eewihäid
Ååmen
Lähe: : http://www.geschichte-s-h.de/vonabisz/friesisch.htm
3
Plattdeutsch ’plattyska’ är en gammal tysk talspråksvarietet, som talas i flera områden av
Nordtyskland. (Översättarens anm.)
II. Meän isä Ferringin dialektilä (Föhrerin saaren friisiä):
Üsens Feeder
Üsens Aatj uun hemel
Leet hiligd wurd dan nööm.
Leet kem din rik.
Leet skä dan wal,
üüs uun hemel, so uk üüb a eerd.
Üüs doogelk bruad du üs daaling.
An ferjiiw üs üsen skilj,
üüs uk wi ferjiw, diar üs uun skilj san.
An feer üs ei iin uun a preew.
Man liase üs frei faan at iarigs.
Dann din as at rik an a kreeft
An a herelkhaid uun iiwighaid
Aamen
Lähe: http://www.geschichte-s-h.de/vonabisz/friesisch.htm
Meän Isä,
joka olet taihvaassa,
pyhitetty olkhoon sinun nimi,
tulkhoon sinun valtakunta,
tapahtukhoon sinun tahto,
niinku taihvaassa niin maanki päälä.
Anna meile tänä päivänä
meän jokapäiväsen leivän,
ja anna meile meän velat antheeksi,
niinku metki annama antheeksi niile,
jokka ovat meile velkaa.
Äläkä joha meitä viekotukshiin,
vain pelasta meät pahasta.
Ko sinun oon valtakunta ja voima
ja kunnia iänkaikkisesti.
Ammen
Frisernas nuvarande språk- och bosättningsområden:
(se karta)
Charlotte Simmank
är en tysk lingvist, som arbetar på en doktorsavhandling om europeiska språkminoriteter.
Framförallt kommer avhandlingen att fokusera på friserna i Tyskland och meänkielitalarna i
Sverige. Simmank är anställd vid universitetet i Tübingen. I fjol skrev hon en sociolingvistisk
magisteravhandling om meänkieli och meänkielikulturen. Hon har besökt Tornedalen ett
flertal gånger och har intervjuat meänkielitalare. Hon har också medverkat med föredrag på
svenska vid Nattfestivalen i Korpilombolo. Simmank är gift och familjen har en dotter (2
mån. gammal).