TIDSRESAN - Krösatågen

Transcription

TIDSRESAN - Krösatågen
handplockad läsning från krösatågen · nr 4-2014
TIDSRESAN
Historiska hållplatser i Krösaland
Vintagedrottningen Elsa Billgren tipsar
Följ med på en hemtrevlig resa
Anna vann en inredare!
lingonet | 1
«Hur får vi fler att göra det
naturliga valet – kollektiva resor?»
att kollektivtrafiken är ett både prisvärt och hållbart val.
När du väljer att åka kollektivt blir du en del av lösningen
istället för att vara en del av problemet. Vi vill också gärna
framhålla att kollektivt resande är väl använd tid. Det går
inte bara snabbt – du kan också göra konstruktiva saker
när du reser.
Fyra. Mer kundfokuserad syn på kollektivtrafiken.
Det kan handla om allt från wifi på alla tåg och eluttag
för laddning av telefon och dator till rena, bekväma och
snygga sittplatser. Vår kampanj «Hemtrevlig resa» som
vi summerar längre fram i tidningen är ett tydligt exempel
på vad som faktiskt går att göra med relativt enkla medel.
Fem. Det ska vara enkelt. Samtidigt som vi jobbar i
nutid med att förfina och göra bättre så har vi en särskild
arbetsgrupp som formerar våra tankar och idéer för att
möta framtidens resa. Den nya digitala tekniken erbjuder
massor av möjligheter. En app som räknar ner tiden tills
tåget kommer och dessutom lägger på tid i samband med
eventuella förseningar skulle vara ganska praktisk eller
hur? Och visst vore det skönt att kunna abonnera på en
p-plats för cykeln eller bilen vid stationen? Eller att kunna
plocka upp matkassen på perrongen när du kommer hem
från jobbet på kvällen? •
Maria Holmgren. Tf. trafikdirektör Skånetrafiken.
INNEHÅLL
Tema Tidsresan .....................................................................................................3
Elsa Billgren inreder med vintage......................................... 12
Följ med på en hemtrevlig resa!.............................................. 21
Krösaprofilen Peter Aronsson ...................................................... 4
Ett besök på Qvarnaps Byggnadsvårdsbutik ......14
Hemtrevlig resa – Instagramtävlingen ........................ 24
Vårt historiska Krösaland...................................................................... 6
Julfirande & julpynt då & nu .......................................................... 16
Anna vann vår Instagramtävling!.......................................... 26
Historiska besöksmål .................................................................................. 8
Traditionellt julbak ....................................................................................... 18
Krösakrysset......................................................................................................... 30
Kort & Gott från Krösatågen........................................................ 11
Gott Nytt År! ...................................................................................................... 20
På spåret...................................................................................................................... 31
Lingonet är Krösatågens ombordtidning. Lingonet
ger dig aktuell information om Krösatågens verksamhet och en stunds förströelse under tågresan. Tveka
inte att kontakta oss direkt om du har synpunkter,
självklart är du också välkommen att byta några ord
med din tågvärd. Om du deltar i någon av våra tävlingar vill vi göra dig uppmärksam på att vinnaren
själv står för eventuell vinstskatt.
Hemtrevlig resa!
Lingonet utges i samarbete mellan Blekingetrafiken,
Hallandstrafiken, Jönköpings Länstrafik, Kalmar Läns
Trafik, Länstrafiken Kronoberg och Skånetrafiken.
Lingonet är registrerad som periodisk tidskrift hos
prv och utkommer med fyra nummer per år.
Upplaga: 5500 ex.
Ansvarig utgivare: Carl-Johan Sjöberg.
Produktion: Lindqwist Kommunikationsbyrå,
Art Director; Bosse Lindqwist, www.lindqwist.se
Text: Amelie Bergman, Jordbruket (om inget annat
anges) www.jordbruket.se
Omslagsbild: Elsa Billgren/Bonnier Fakta.
Kontakta redaktionen:
Christe Axelsson; [email protected]fiken.se
Jenny Karlsson; [email protected]
Anders Ekman; [email protected]
eller Anne Mårtensson; [email protected]
i detta numret av lingonet tipsar elsa billgren om hur du inreder med vintage. gamla koffertar är en bra förvaring.
2 | lingonet
foto: kj hjertström
2014 har varit ett historiskt år på många sätt. Stambanan fyller 150 och en rad stationssamhällen har jubilerat. Samtidigt har Krösatågens verksamhet expanderat
och vi i Skånetrafiken firar vårt första år tillsammans
med Krösatågsystemet. Precis som historikern Peter
Aronsson konstaterar längre fram i det här numret av
Lingonet, så har järnvägen i alla tider haft stor betydelse
för den regionala utvecklingen. Historien lär oss något
om framtiden.
Framtidens utmaningar är också det som står i fokus
för oss på Skånetrafiken. Oavsett om det handlar om
Krösatåg, Pågatåg eller Öresundståg så är det utmaningar
som är gemensamma för all kollektivtrafik. Det här är
fem saker som vi måste jobba med för att få fler och
nöjdare resenärer:
Ett. Trafikutbudet måste bli ännu bättre. Ett bra utbud
med många stationer och taktfasta avgångar uppmuntrar
fler att åka kollektivt.
Två. Kvaliteten avgör. Kvalitet är ett mångfacetterat
begrepp som täcker allt från bemötande, information,
hela och rena tåg och stationer till att man inte ska behöva
stå och frysa när man väntar. Men den kvalitetsfråga
som det kanske talas mest om är punktlighet. Här är
Krösatågen, som kommer i tid i 94 procent av fallen, en inspirerande förebild.
Tre. Vi måste bli bättre på att lyfta fram våra produktfördelar. Inte minst det faktum
EN RESA I TID & RUM
Varje plats utmed järnvägen har sin egen historia. En historia som sträcker sig
tusentals eller hundratals år tillbaka. Andra hade inte ens funnits utan järnvägen.
2014 fyller stambanan 150 år och precis som vår Krösaprofil Peter Aronsson kons­
taterar på nästa uppslag, så hade Sverige sett annorlunda ut utan järnvägen.
Järnvägen blev inte bara ett sätt att transportera sig själv och sina varor. Den
förenade också ett avlångt Sverige på ett sätt som förändrade vår världsbild och
vår syn på oss själva. Inte minst i Krösaland som länge var ett sammelsurium av små
land – i ena stunden danska, i andra stunden svenska men ändå alltid sig själva.
I det här numret av Lingonet gör vi en tidsresa och stannar på historiska stationer
i regionen. Vi återupptäcker gamla helgtraditioner och tittar närmare på det väx­
ande intresset för historiska ting, vintage och återbruk. Och så laddar vi inför 2015
då Krösatågen fyller 30 år. Varmt välkommen ombord !
lingonet | 3
Krösaprofilen
foto • daniel nilsson
Namn: Peter Aronsson
Gör:
Professor i historia, Institutionen för kulturvetenskaper vid Linnéuniversitetet i Kalmar och Växjö.
Sträcka: Gemla–Växjö tur och retur. Regelbundna resor söderut för byte
mot Kastrup.
Aktuell: Som expert på de sydsvenska stationssamhällenas framväxt utmed
den 150-årsjubilerande södra stambanan. Även ciceron för «Historia
på räls» i samband med Smålands Kulturfestival hösten 2014.
Historieprofessorn Peter Aronsson hinner knappt hoppa på Krösatåget i Gemla innan det
är dags att hoppa av igen. Resan in till Växjö tar numera bara sex minuter – och steget ut i
världen är inte långt. Nu, som då, är det järnvägen som vidgar den småländska horisonten.
Hej Peter! Hur kommer det sig att du pendlar från Gemla?
«Jag är född och uppvuxen i Gemla och har valt att flytta tillbaka hit. Gemla är verkligen
ett av de typiska stationssamhällena utmed järnvägen. När jag var liten stannade tågen
här – och till min stora glädje så gör de det igen.»
Stambanan firar 150 år 2014 och har firats med pompa och ståt. Vilken
betydelse har den haft för din egen forskning?
«Under 1990-talet hade jag förmånen att få vara med och bygga upp en livaktig historikermiljö vid det som i dag är Linnéuniversitetet. Vi har ägnat oss mycket åt regionalhistorisk forskning och i det perspektivet har järnvägens etablering varit oerhört viktig. Det
är svårt att föreställa sig hur vårt samhälle hade sett ut utan järnvägen. Där stambanan
drog fram etablerades helt nya orter och järnvägsknutar; till exempel Alvesta, Hässleholm, Älmhult och Nässjö. För några år sedan engagerade vi våra studenter i arbetet,
och de fick skriva om våra stationssamhällen. Ämnet var fritt, så länge det berörde ett
av samhällena längs järnvägen. Resultatet blev antologin ‹Stationssamhällen›. Det är
den första moderna boken som tar ett större grepp om stationssamhällenas framväxt
och järnvägens betydelse för det moderna Sveriges framväxt.»
4 | lingonet
Vad var typiskt för de nya stationssamhällena?
«Samhällena som växte upp längs med järnvägen fick en helt ny karaktär. Här fanns
ju ofta inga invånare sedan tidigare, inga släkter sedan generationer tillbaka. Alla var
nyinflyttade. På sätt och vis var det lite som vilda västern. Man fick organisera sig bäst
man kunde och uppfostra sig själva till goda medborgare. Det var nu som folkrörelserna
växte sig starka – ett föreningsliv som präglar dessa samhällen än i dag.»
Vad innebär stambanans tillkomst för Sverige?
«Först och främst var det en stor praktisk fördel att kunna transportera sig, eller varor,
över stora sträckor så snabbt. Men järnvägen förändrade också svenskarnas världsbild och
vår syn på oss själva. För första gången i historien hängde hela Sverige ihop; rälsen gick
där, rent fysiskt, genom landskapet och band samman. Den där känslan av samhörighet
förstärktes ytterligare av att vi 1879 gick över till svensk normaltid och att alla klockor
i hela landet började gå lika. Järnvägen kom även att betyda mycket för landsbygdens
utveckling. Under lång tid var det faktiskt på landsbygden som befolkningen ökade,
urbaniseringen och städernas tillväxt tog inte fart förrän efter andra världskriget.»
«Järnvägen betydde mycket för landsbygdens utveckling.
Under lång tid var det faktiskt på landsbygden som
befolkningen ökade, städernas tillväxt tog inte fart
förrän efter andra världskriget.»
Krösatågens nya sträckningar och stationer är ett sätt att bidra till
ökad regional tillväxt. Tror du att järnvägen har möjligheten att
påverka på samma sätt i dag som för 150 år sedan?
«Ja, det tror jag! Jag märker hur möjligheten att ta Krösatåget från stationen i Gemla
påverkar mitt eget liv. Tidigare tog resan med buss in till Växjö 20 minuter. Med Krösatåget är jag framme på sex minuter. Jag reser snabbare in till centrum än vad stadsborna
gör. Med tågtrafiken blir det enklare att bosätta sig utanför staden och satsningarna
kommer med största sannolikhet att påverka ekonomin, bosättningen och jobben på
landsbygden. Det kommer inte att ske över en natt men om ett antal år så kommer det
att märkas skillnad.»
Historien upprepar sig?
«Den gör ju det ibland. När södra stambanan skulle byggas var den föremål för en hård
politisk strid där olika intressen slogs om de alternativa sträckningarna. Till slut föll
valet på en sträckning över Höglandet och Nässjö istället för genom Lagadalen via Värnamo och upp mot Jönköping. Den historien har utspelat sig i mindre skala hundratals
gånger sedan dess. Varje gång en privat järnväg skulle dras någonstans ute i landet så
kom samma frågor upp på bordet igen. Ska man välja den lösning som är billigast eller
ska man välja den som når flest? Vilket alternativ bidrar mest till att utveckla samhället
och näringslivet? Det finns väldigt stora likheter med den diskussion som förs i dag, om
höghastighetstågen och Europakorridoren. Vid så här stora infrastrukturförändringar
ställs offentliga intressen mot privata, stad mot land och det är många som vill vara med
och tycka och bestämma. Det här är en mycket betydelsefull fråga med många starka
krafter inblandade. En personlig förhoppning är att staten inte ger upp för mycket av sitt
inflytande när det gäller höghastighetstågen. Vi har sett flera exempel på när privatiseringar
av infrastrukturen, bland annat Arlanda som i dag kontrolleras av utländska finansiärer,
ställer till problem för utvecklingen av den miljövänliga tågtrafiken.»
Vad gör du själv när du åker Krösatåg?
«Ärligt talat så hinner jag inte med någonting. Det går så fort att komma fram. De där sex
minuterna brukar jag ägna åt att prata med någon familjemedlem eller medpassagerare.»
Till sist; varför ska man välja att studera historia vid Linnéuniversi­
tetet i Kalmar och Växjö?
«Därför att här möter du det lokala och det globala, mitt i Småland. Du kan sätta dig på
ett tåg och vara nere på Kastrup på väldigt kort tid. På Linnéuniversitetet kan du bilda
dig en uppfattning om hur världen hänger ihop, vilken din plats är och hur handlingsalternativen ser ut idag . I det arbetet är historien ett viktigt verktyg.» •
lingonet | 5
•
VårT historiska Krösaland
illustration • tinna ahlander
Idag tuffar Krösatågen obehindrat fram genom Småland, Halland, Blekinge och Skåne. Trafiken binder samman arbets- och vardagslivet i fyra landskap över sex länsgränser. Allt hör ihop. Men så har
det inte alltid varit. En gång var stora delar av Krösaland danskt och Småland var precis vad det heter:
ett dussintal små land som skötte sig själva. Det här är vårt, högst personliga, urval av historiska höjdpunkter – och bottennapp.
«Det är sant att historien inte upprepar
sig, men den stammar.»
Jaques Berg
VISINGSÖ
1831 planteras Sveriges största sammanhängande ekskog som ska försörja flottan
med virke till båtbygge. Ekarna står klara
för avverkning och leverans 1975. Men flottan avböjer…
JÖNKÖPING OCH KALMAR
Sten Sture d.ä. dör i Jönköping 1503. Sverige
inleder en sju år lång belägring av Kalmar
slott. I en varmare del av världen börjar
Leonardo da Vinci måla Mona Lisa.
UNNARYD
Vägvisaren i Unnaryd är kanske något för
Trafikverket att låta sig inspireras av? Den
här gamla vägvisaren, från början en gränssten, sätts upp redan 1777 för att visa vägen
mot Tiraholm respektive Kronobergs län.
Med tiden blir den en symbol för Unnaryd.
EMMABODA OCH KALMAR
1874 öppnas järnvägen Kalmar-Emmaboda
som snart förlängs till Växjö och Alvesta.
Tidigare nåddes Kalmar huvudsakligen
från Östersjön. 1972 invigs Ölandsbron
som ersätter färjeförbindelsen.
BOLMEN
På en av öarna i sjön Bolmens södra ände
ligger den medeltida borgen Piksborg.
Borgen som byggs någon gång under
1300-talet är ett gränsfäste mellan Sverige
och Danmark – härifrån sköts också skatteindrivningen. Borgen bränns ner under
Engelbrektupproret 1434.
6 | lingonet
NYDALA
Här grundar franska cisterciensermunkar 1143 ett av de första svenska klostren.
Namnet Nydala hämtar inspiration från
klosterordens hemort, Clairvaux «den ljusa
dalen». 1170 grundar orden ett nunnekloster i Byarum norr om Vaggeryd. Munkarna
färdades mellan Nydala och Byarum på den
så kallade Munkaleden som fortfarande
idag är en vandringsled.
SJÖARED
I Sjöared mellan Knäred och Markaryd
står stenen till minne av Freden i Knäred.
Denna sluts den 20 januari 1613 och utgör
slutet på Kalmarkriget mellan Sverige och
Danmark.
VIRESTAD, LOSHULT OCH OSBY
Gränsfrederna, eller «bondefrederna»
som de också kallas är lokalbefolkningens
sätt att få till en fungerande vardag trots
de svensk-danska krigen under 1500- och
1600-talen. Den sista freden sluts 1676 mellan socknarna Virestad, Loshult och Osby.
EKSJÖ
Den gamla trästaden Eksjö har varit med
om många katastrofer. Det nordiska sjuårskriget 1563–1570 är den första: år 1568
bränns Eksjö ner till grunden.
FREDRIKSBERG
Mer 1700-tal än på Fredriksbergs Herrgård
blir det inte. Här hittar du rikets finaste
1700-talstapeter i tjusiga paradvåningar.
Vältvagat i tågtvätten
ALMESÅKRA
I Barkansjö utanför Almesåkra i Nässjö
kommun finns en båtgrav från år 1800–500
f.Kr. gömd i skogen. Skeppssättningen är
drygt 12 meter lång och har en hög sten
rest som en mast i mitten.
BYESTAD
Här, i Vetlanda socken, finns Smålands
största gravfält som dateras till yngre
järnåldern. Gravfältet består i dag av 326
synliga gravar.
LÅNGASJÖ
Klasatorpet spelar en nyckelroll som «Korpamoen» i filmatiseringen av Vilhelm
Mobergs utvandrarepos.
ULVSMÅLA
Den 27 oktober 1710 avlider 12-åriga Karin i
Ulvsmåla. Hon är det första offret för «Pesten i Blekinge» som rasar 1710–1711. Antalet
döda i Blekinge beräknas till 15000 (i hela
landet tar pesten 100000 människor).
HELGASJÖN
Kronobergs slott. Här håller Nils Dacke
gästabud julen 1542. Dacke är den fattige
nybyggaren som gör uppror mot Gustav
Vasa och blir «kung över Småland». Ett
drygt halvår senare är dock Sveriges största
bondeuppror kväst och Dackes avhuggna
huvud står spetsat på galgbacken i Kalmar.
Gammal är äldst!
EKSJÖ
HALMSTAD
HÄSSLEHOLM
JÖNKÖPING
KALMAR
KARLSKRONA
NYBRO
NÄSSJÖ
SÄVSJÖ
VETLANDA
VIMMERBY
VÄRNAMO
VÄSTERVIK
VÄXJÖ
Får sina stadsrättigheter cirka 1400.
Får sina stadsrättigheter 1307.
Blir stad 1914 och fyller 100 år som stad 2014.
Blir stad med privilegier 1284.
Får stadsrättigheter under 1200-talet.
Blir stad 1680.
Får stadsrättigheter 1932.
Blir, precis som Hässleholm, stad 1914 och fyller 100 år som stad 2014.
Yngst i klassen med stadsrättigheter från 1947.
Blir stad 1920.
Får stadsprivilegier cirka 1400.
Blir stad 1920.
Eller rättare sagt Gamleby, blir stad 1275.
Blir biskopssäte 1170 och får stadsrättigheter 1342.
DÄDESJÖ
I slutet av 1200-talet pryds den romerska
stenkyrkan i Dädesjö av 30 vägg- och takmålningar, kanske heter målaren Sigmund.
1794 överges kyrkan och får sedan finna sig
i att agera materialbod och sockenmagasin.
INGELSTAD
Det här gravfältet från järnåldern ståtar
med fem gravhögar, två skeppssättningar
och mer än hundra stensättningar. Den
största gravhögen, Inglinge hög, är 37 meter
i diameter och höjden är 6 meter. På toppen finns en rest sten och ett gravklot med
vackra ornament. Inglinge hög anses vara
södra Smålands äldsta tingsplats.
KALMAR
En av de mest betydelsefulla historiska
händelserna i vår region är Kalmarunionen
1389. Danmark, Sverige och Finland förenas
i en union under en och samma kung; Erik
av Pommern. Unionen får stor betydelse
för vår samhällsbild och våra kommunikationer och består till 1523.
HALMSTAD
Alla har ett hjärta, men Halmstad har tre!
Halmstads stadsvapen med tre hjärtan har
eventuellt en historisk förankring. Vissa
menar att de härstammar från 1200-talet då
den danske kungen Valdemar Sejr härskade
här. Denna kungafamilj hade just tre krönta
hjärtan i sina sigill.
«När man tagit bort
alla lögner blir
historieböckerna
ovanligt tråkiga.»
Anatole France
HÄSSLEHOLM
Axel Ebbes skulptur «Snapphanen» i hembygdsparken får symbolisera en historisk
företeelse som fortfarande väcker debatt
och känslor. Snapphanar, av tyskans «stråtrövare» kallas de friskyttar som kämpar på
danskarnas sida i de dansk-svenska krigen
1643–45, 1657–58, 1658–60 och i det skånska
kriget 1675–79. Åsikterna om snapphanarna
går isär och de porträtteras som allt från just
stråtrövare till frihetskämpar.
lingonet | 7
Hisoriens vingslag
spännande besöksmål för stora & små
Krösaland är pepprat med spännande historiska besöksmål. Muséer, slott och
herresäten – och mystiska platser långt ut i skogen… Flera av dem har också
anknytning till järnvägen som varit så betydelsefull för vår historia.
10
foto: Olaf Lindström
1
gen får du en inblick i järnvägens historia.
Du kan följa med till stinsens expedition,
lära dig hur ett ångloksmaskineri fungerar,
ta en titt på rallarens verktyg och beskåda en
unik samling av uniformsmärken, signaler
och lokskyltar. www.lokstallet.se
2. Tändsticksmuseet i Jönköping
Världens enda tändsticksmuseum finns
i Jönköping. Museet ligger vid Vätterns
södra strand och är inrymt i den vackra
träbyggnad från 1848 som var stadens första
tändsticksfabrik. Tändsticksmuseet ägs och
drivs av Jönköpings kommun och här berättas levande tändstickshistoria. Du möter
både människor och maskiner som byggde
upp tändsticksindustrin och utvecklade den
till ett världsföretag. Här finner du en tändsticksarbetarbostad, ser en spännande film
och tusentals askar och etiketter. Jönköping
kallas inte för inte för «tändsticksstaden».
Redan 1844 startade bröderna Johan och
Carl Lundström tändstickstillverkning här.
1855 ställde bröderna ut sin nyskapande
«säkerhetständsticka»på världsutställningen i Paris med stora framgångar. Tänd-
stickstillverkningen i Jönköping har en lång
och brokig historia som fick sitt snöpliga
avslut med Kreugerkraschen 1932.
www.matchmuseum.se
3. Husqvarna fabriksmuseum
Huskvarna har en lång försvarshistoria som
börjar redan på 1300-talet. 1620 förlades
ett gevärsfaktori till Jönköping med syfte
att försörja ortens garnison med vapen.
Kronan ägde vapenfaktoriet fram till 1757
då det övergick i privata händer och bytte
namn till Husqvarna gevärsfaktori. Först
omkring år 1850 var all verksamhet samlad
i orten Huskvarna. Under 1800-talets andra
hälft började man tillverka civilprodukter
vilka kom att omfatta allt från symaskiner
till spisar, kaminer, motorcyklar och skogsoch trädgårdsprodukter till jaktvapen. På
Husqvarna fabriksmuseum kan du uppleva
ett stycke unik industrihistoria.
www.husvarnamuseum.se
4. «Magnisa stuga» i Vaggeryd
Precis vid stationen i Vaggeryd hittar du
«Magnisa stuga», Vaggeryds äldsta hus.
6
Huset som byggdes på 1880-talet hotades
av rivning i början på 1990-talet. För att
rädda huset bildades Waggeryds museiförening 1995. Huset flyttades över gatan
till sin nuvarande plats vid Stationsgatan
och renoverades. Föreningen bedriver en
livaktig historisk verksamhet och museet
är öppet för allmänheten på lördagarna.
www.hembygd.se/waggeryd
5. Svedinos Bil- och Flygmuseum
i Ugglarp
Följ med på en resa i tid och rum – följ bilens
och flygmaskinens fantastiska utveckling
under det förra seklet. Från motoriserade
hästvagnar och bräckliga flygfarkoster i
trä och tyg, till vackra strömlinjeformade
bilar och överljudsflygplan. Svedinos Biloch Flygmuseum är en av Europas största
samlingar av gamla bilar och flygplan. Samlingen omfattar över 100 bilar, runt 40 flygplan, motorer, bruksföremål och mycket
annat. Öppethållande under sommarhalvåret. www.svedinos.se
foto: Lena Gunnarsson
8 | lingonet
8
foto: Birgitta Sjöstedt
1. Nässjö Järnvägsmuseum
Nässjö är en av de svenska städer som nog
aldrig funnits om det inte vore för järnvägen och södra stambanan. Efter många års
politiskt kiv om sträckningen kom den till
slut att gå via Nässjö år 1864. Fler, så kalllade privata, järnvägar byggdes och i dag är
Nässjö Sveriges mesta järnvägsknut – den
enda i landet där sex järnvägar strålar samman på en och samma station. Här finns ett
spännande historiskt arv som i dag förvaltas
av den ideella föreningen Nässjö Järnvägsmuseum. Föreningen har sina lokaler på
Ångsågen, ett område vars namn härstammar från den tid då Nässjös gamla ångsåg
låg på platsen.
Dagens verksamhet består främst i att visa
och utveckla den permanenta utställningen
samt att köra veterantåg på det svenska järnvägsnätet. Till den senare verksamheten
har man ett ånglok, KJ 17, och ett ellok, Ra
987, till sitt förfogande. Föreningen har, förutom flera andra vagnar av äldre snitt, ett
1960-talståg med 1:a och 2:a klass. Juvelen
i samlingen är Halmstad–Nässjö Järnvägsångvagn från 1888. I utställningen på Ångså-
foto: Lina Holmberg
11
4
foto: Thorleif Bergström
foto: Husqvarna Fabriksmuseum
3
foto: Järnvägens Museum
12
foto: Christian Alsing
9
foto: Christian Alsing
foto: Björn Svedfelt
5
7
13
7. Linnés Råshult
Carl von Linnés födelseplats, och Sveriges
tionde kulturreservat, är en resa tillbaka till
1700-talets landskap och trädgårdar. Den
som önskar kan gå en visning guidad av
självaste Carl Linné. Kulturreservatet Linnés Råshult ägs av Stiftelsen Linnés Råshult
där Älmhults kommun och Växjö stift är
stiftare. www.linnesrashult.se
8. Mobergs Duvemåla
I Duvemåla strax norr om Emmaboda
föddes Vilhelm Mobergs mormor år 1833.
Platsen gav Moberg inspiration till Utvandrarromanens Kristina, som har fått låna
många karaktärsdrag av mormodern. Här
kan du besöka Rundqvistagården där du
kan uppleva tiden då självhushållning var en
naturlig del av vardagen. www.emmaboda.se
9. Kalmar slott
På Kalmars mest omoderna sevärdhet ser
det mesta ut som det gjorde 1592! Men det
sägenomspunna slottets historia sträcker
sig 800 år tillbaka i tiden. Under lång tid
var Kalmar Slott en betydelsefull försvarsanläggning, som kallades rikets nyckel på
grund av sitt strategiska läge. Följ med på
spännande spökvandringar och guidade
turer i fängelsehålorna. Här finns också
permanenta utställningar som berättar
om Kalmarunionen, Kalmarkriget och
Vasakungarnas tid på slottet.
www.kalmarslott.se
10. Lekoseum i Osby
I södra Sverige stod den svenska leksaksindustrins vagga och i den föddes, ett av
världens mest kända leksaksföretag, BRIO
eller som det kallades från början «Bröderna Ivarsson Osby». På Lekoseum finns
utställningar med äldre träleksaker, Barbie,
Märklintåg och spel. Här finns också plats
för lek med dagens leksaker för yngre besökare. En våning ner finns Tomtens Värld.
Där arbetar Tomtens små nissar året runt
med gamla maskiner och verktyg. I byggnaden mitt emot finns en butik med en stor
outletavdelning och inne på Lekoseum
finns ett kafé. Osby Järnvägsstation ligger
cirka 50 meter från entrén. www.brio.se
11. Hovdala slott i Hässleholm
Anrika Hovdala slott är ett statligt byggnadsminne och nuvarande byggnad har
anor från 1500-talet. Under det följande
århundradet spelade slottet med sitt läge
i gränslandet en viktig roll under krigen
mellan Sverige och Danmark. I dag kan
du uppleva historiens vingslag i slottets
museum, här finns även slottsbutik, kafé
och restaurang. www.hassleholm.se
12. Järnvägens museum Ängelholm
Det här är den ultimata tågupplevelsen
för hela familjen. Museet ligger i ett lokstall från 1898 och är uppbyggt så att alla,
från barnet till den mest avancerade teknikern, ska kunna hitta något intressant.
foto: Joakim Johansson
6. Singoallas grotta i Berg
I skogen söder om Lammhult, under Hultaklint vid Lädja, hittar man Singoallas
grotta. Grottan är ett nästan tio meter långt
schakt i bergsplatån med ett stenblock över.
Här utspelar sig slutet i Viktor Rydbergs
roman om kärlekshistorien mellan riddaren Erland Månesköld och zigenarflickan
Singoalla. Rydberg var i unga år informator
på Berg herrgård och fascinerades av den
romantiskt belägna grottan.
foto: Mons Annér
2
Den stora modelljärnvägen är ett riktigt
dragplåster; här presenteras den svenska
järnvägshistorien med rullande tåg från
alla epoker. I simulatorn Locomotion kan
du dessutom uppleva skillnaden mellan
hur det var att färdas i ett ånglok från förra
sekelskiftet och att sitta i förarhytten på
dagens X2000. Utställningen leder genom
en rad spännande miljöer; från gruvan med
sina primitiva träspår till stationen, väntsalen, rallarkojan och banvaktarstugan.
Ångtågskörning, både ute på linjen och
på museiområdet, förekommer vid större
evenemang.
www.engelholm.se/jarnvagsmuseum
13. Skärva Herrgård i Karlskrona
Skärva Herrgård sägs vara en av Sveriges
mest särpräglade arkitektoniska skapelser.
Herrgården uppfördes under åren 1785–86
som lantboställe för varvsamiralen Fredric
Henric af Chapman. Den omgärdas av en
vacker engelsk park med ett tempelliknande
lusthus från början av 1790-talet. Allmänheten har tillträde bland annat i samband
med konserter.
www.orlogsstadenkarlskrona.se
lingonet | 9
Historien upprepar sig! Succé för Smålands
Kulturfestival och «Historia på Räls».
För andra året i rad bjöd Smålands Kulturfestival och Krösatågen in till en historisk
resa och «Historia på Räls». Evenemanget ägde rum under allhelgonahelgen och
lockade många resenärer. Jönköpings landshövding Minoo Akhtarzand och Sävsjös
före detta kommunfullmäktiges ordförande Ingvar Jarfjord anlände med Krösatåg till
Stockaryd för att fira såväl det jubilerande samhället som den 150-åriga stambanan.
Därefter tog historikerna och Smålands akademiledamöterna Peter Aronsson från
Linnéuniversitetet och Lennart Johansson, vd på Kulturparken Småland vid, och serverade småländsk historia på väg ner till Alvesta. Under stoppet i Stockaryd besöktes
jubileumsutställningen, Norrahammars blåsarsextett spelade och Sävsjö kommun
bjöd på kaffe. Arrangemanget var ett samarbete mellan Länstrafiken Jönköping, Sävsjö
kommun och Smålands Kulturfestival.
Jönköpings läns landshövding Minoo Akhtarzand och Sävsjös
Ingvar Jarfjord anlände till jubilerande Stockaryd med Krösatåg.
Foto: Ines Alic
NÄSSJÖ STAD 100
ÅR
Då var det 1914. Näss
jö firade sina nyvu
nna stadsrättigheter
världskriget stod
med pompa och ståt.
för dörren, men för
Första
den unga järnvägsst
ljus. Stadsrättigheter
aden tedde sig fram
na gav nytt bräns
tiden ändå
le till Nässjös expa
tog fart. Företagsam
nsion och bostadsbyg
ma entreprenörer
gandet
bidrog till framväxten
som höll Nässjöbor
av små och stora
na sysselsatta. Idrot
företag
ts- och föreningsli
vet frodades.
Nu är det 2014.
Det frustande ånglo
ket har ersatts av
net och andra mode
ett eldrivet snabb
rniteter. På 100 år
tåg med interhar Nässjö mött
och stora händelser,
både
med- och motgånga
som har präglat stade
r, små
ns identitet. I den
hjälp av engagerad
här jubileumsskrift
e Nässjökännare
en får vi
att förstå vår stads
perspektiv. Välko
och kommuns histo
mmen att upptäcka,
ria ur olika
eller återupptäcka,
ditt Nässjö.
NÄS SJÖ STAD 100
ÅR
Sveriges mesta järnvägsknut i jubileumsbok.
En svensk klassiker!
Scouternas almanacka fyller 70 år!
10 | lingonet
Den smålän
Dska tågrev
olution
en
Xxxxx xxxx xxxxxx
xxxx
Lorem ipsum dolor
sit amet, consectetur
adipisicing elit, sed
incididunt ut labore
do eiusmod tempo
et dolore magna aliqua
r
. Ut enim ad minim
exercitation ullam
veniam, quis nostru
co laboris nisi ut aliqui
d
p ex ea commodo
irure dolor in repreh
consequat. Duis aute
enderit in voluptate
velit esse cillum dolor
pariatur. Excepteur
e eu fugiat nulla
sint occaecat cupid
atat non proident.
www.tnf.se
9 789186 8
53587
Ingemar Lund
in
Vad hade hänt om inte Björn och Benny träffats på vägen vid Ålleberg? Hade det blivit
någon revolution om inte Ernesto Guevara hamnat på samma fest som Fidel Castro?
Och vad hände när Simone de Beauvoir äntligen fick plugga med grabbarna? Efter
succén med «101 historiska misstag» är Daniel Rydén tillbaka med en bok om historiska möten. I «101 historiska möten» trängs politiker med popstjärnor, agitatorer
med astronauter, kärlekspar med idrottare. Alla har de med sina möten förändrat vår
värld, eller åtminstone puffat den ett litet stycke i en eller annan riktning. Till vardags
är Daniel Rydén historiker och journalist på Sydsvenskan i Malmö. Boken i fråga är
utgiven av förlaget Historiska Media.
… Krösatågen 30
Med ett smart tänk
och småländsk uppfinningsrikedom ha
r Krösatågen bildat
skola i svensk kolle
Järnvägsminnen 16
ktivtrafik. Sommaren
1985 invigdeK
s Kr
rö
ösat
s
åg
aentåocgh e
tratfiken
startade på sträckan
N
Ingemar Lundin · ässjö–Vetlanda–
Åseda i samverkan m Sten-Åke Bergholm
ed Länstrafiken
Kronoberg. Efter ba
nupprustning kund
e
trafiken Jönköping–
Vagger yd starta
samma höst. Vissa tu
rer förlängdes då
till Värnamo. Nästa
år fyller vi 30 – och
det ska förstås firas.
Men redan nu kan
du läsa om Krösatåg
ens historia i boken
«Krösatåget. Den sm
åländska tågrevolutionen». «Krösatå
gens fader», förra
länstrafikchefen Inge
mar Lundin, har
författat och Sten-Å
ke Bergholm har
fotograferat.
16 • Krösatåget
– Den småländs
ka tågrevolutionen
Daniel Rydén bjuder in till 101 historiska möten
Vi laddar för 2015
Järnvägsminnen
Den är en svensk klassiker: Scouternas almanacka har varit ett omtyckt inslag i
svenska hem och skolor ända sedan 1945. Idén kom från en scoutledare och småskolelärarinna som ville ha ett pedagogiskt och roligt sätt att lära ut almanackan. Trogen
scouternas anda har månadsbilderna alltid haft en anknytning till årstidsväxlingarna,
djur och natur. Under åren har några av landets ledande illustratörer och konstnärer
bidragit med bilder. I årets jubileumsupplaga är bilderna skapade av illustratören
Tinna Ahlander från Huskvarna. Sedan den första upplagan kom 1945 har almanackan
tryckts i flera hundratusen exemplar och den är fortfarande den viktigaste inkomstkällan för KFUK-KFUMs scoutförbund. Almanackan säljs av de lokala scoutkårerna,
skolklasser och föreningar men också via hemsidan www.scouternasalmanacka.se. Där
kan du också se alla almanackor sedan 1945.
Nässjö är en av de svenska städer som aldrig hade existerat om det inte hade varit för
järnvägen. 2014 firar staden 100 år och är med sina sex anslutande järnvägslinjer fortfarande landets mesta järnvägsknut. Nässjö har firat hela året, bland annat med att ge
ut boken «Nässjö stad 100 år» – en antologi vars texter och rika bildmaterial berättar
om stadens första sekel. 16 författare medverkar med varsitt avsnitt i boken.
Boken finns bland annat till salu hos Nässjö turistbyrå på Rådhusgatan 20. Ingemar Lundin ·
år!
Sten-Åke Bergholm
Krösatåget
Den smålänD
ska tågrev
olutionen
Kort & Gott från Krösatågen
PREMIÄR FÖR STATIONEN I SMEDBY
NYA FÖRMÅNER FÖR STUDENTER
Den 14 december invigs den nya Krösatågsstationen i Smedby. Det
innebär att Smedbys 3000 invånare snabbt och smidigt kan ta tåget till
Kalmar. Den nya stationen kommer att ligga mellan mellan Högalidsvägen
och Kläckebergavägen. Den är enkel att nå med bil, cykel och till fots och
intill stationen byggs en parkeringsplats för upp till 20 bilar samt två nya
gång- och cykelvägar. En ny station i Trekanten är också på gång, med
planerad trafikstart under 2015.
Nu förenklas resandet för alla studenter som reser med Krösatåg. Från
och med den 14 december kan alla studenter resa över länsgränserna
med ett enda kort och alltid få 25 procents rabatt. Hallandstrafiken,
Blekingetrafiken, Kalmars länstrafik, Skånetrafiken, Länstrafiken Kronoberg och Jönköpings Länstrafik ansluter sig till samarbetet.
VEM SITTER I SÄTET BREDVID?
Vad skulle du vilja prata om då du träffar en intressant offentlig person på
ett tåg, en buss eller ett flyg? Vad skulle du säga om hen satte sig i sätet
bredvid? Journalisten Pelle Estborn frågar å dina vägnar. I podcasten
«I sätet bredvid» för han samtalet som du skulle vilja ha med din kändisreskamrat. Alla gästerna har någon form av skånsk koppling och ambitionen är också att samtalen ska beröra Skåne på ett eller annat sätt. Podcasten har kommit ut i 25 avsnitt och bland tidigare gäster märks Mikael
Wiehe, Renata Chlumska, Magnus Tingsek, Emma Knyckare och Patrick
Ekwall. Senast i raden är komikern och programledaren Anders Ankan
Johansson. Läs mer och ladda hem på www.satetbredvid.se
BILJETTEN DUO/FAMILJ – BILLIGARE RESA
FÖR FLERA
Är ni ett par, kompisar eller familj som ska ut resa? Med biljetten Duo/
Familj reser ni billigare tillsammans på Krösatågen (gäller för upp till fem
personer, varav max två får vara över 20 år). Det lönar sig redan för två
vuxna att lösa en Duo/Familj! Ta med kompisen eller familjen och res
bekvämt och prisvärt – fråga din tågvärd för mer information eller gå in
på din länstrafiks hemsida.
NY TIDTABELL 14 DECEMBER!
Den 14 december är det premiär för ny tidtabell i samtliga
Krösalän. Länstrafikbolagen i
Blekinge, Halland, Jönköping,
Kalmar, Kronoberg och Skåne
har alla sett över sina tidtabeller. Detta kan innebära både
små och stora förändringar i
ditt resande. Gå därför gärna
in på respektive länstrafiks
reseplanerare på webben
och kolla upp! Självklart kan
du också fråga din tågvärd
om hur tidtabellsförändringarna berör just «din»
sträcka.
Blekingetrafik
en
· Hallandstr
afiken · Jönk
öpings Läns
trafik · Kalm
ar Länstrafik
· Länstrafiken
Kronoberg
· Skånetrafi
ken
lingonet | 11
foto • elsa billgren/bonnier fakta
ALLT HAR EN HISTORIA !
Vintagedrottningens bästa tips
Saker och ting behöver inte vara antika för att ha ett värde. Med vintage skapar du en unik look som är
ovärderlig. Sveriges egen vintagedrottning Elsa Billgren reder ut hur man gör för att bli proffs på återbruk.
Gamla klänningar och gamla tapeter – Elsa Billgrens passion för vintage sträcker sig från kläder till möbler.
I «Inred med Vintage» delar hon med sig av sina klokskaper. Vintagetapeter kräver till exempel lite extra omsorg
– de behöver skäras till och svälla innan de sätts upp, vilket kräver tid, utrymme och en del kunskap. Det kan vara
värt att ta hjälp av ett proffs!
Vintage är en engelsk term som syftar på en äldre vara av god kvalitet. Just
kvaliteten är avgörande, särskilt när det handlar om klädesplagg, men också åldern. I
modesammanhang brukar man ibland säga att kläderna måste ha mer än 25 år på nacken,
men där går åsikterna isär. Den sköna sanningen är väl att så länge du fyndar vintage för
din eget nöjes och inte för vinnings skull, så kan du glatt gå på känslan…
En av dem som bidragit till att vi i allt högre grad har vågat börja bära vintagekläder
är Elsa Billgren – byxvägrande klänningsälskare som samlar på vintage-brudklänningar.
Elsa började sin karriär som vintage-konnässör redan som liten då mamma, konstnären
Helene Billgren, drog med henne på fyndjakt på loppisar, i välgörenhetsbodar och i
en och annan container… Där och då lades grunden till det som senare skulle bli en
framgångsrik karriär som bloggare, inredare och programledare. Idag är hon Elsa med
hela svenska folket tack vare sina mysiga interiörer i fyrans «Äntligen hemma». Hon
har också skrivit «Elsa Billgrens Vintage», en inspirerande handbok i hur man fyndar,
bär och vårdar vintagekläder. Nu kommer uppföljaren «Inred med vintage» där Elsa
plockar upp den starka återbrukstrenden inom inredning. Boken är en intensivkurs för
vintage-sugna men ger också grundläggande inredningskunskaper. Det här är Elsas bästa
tips!
! Välj färger som är harmoniska och passar bra ihop. Inreder du i en
lugn färgskala brukar det mesta passa. Ett barnrum i grått kan ha klarröda detaljer från
alla möjliga årtionden och ändå kännas genomtänkt.
! Utgå från ditt hem. Är det sekelskifte, funkis, 50-tal eller nyproduktion? Låt det
avgöra hur du mixar olika epoker och stilar. Om du bor i en funkislägenhet och köper
40-, 50- och 60-talsprylar blir det lätt att hamna rätt eftersom prylarna och lägenheten
passar ihop. Ett nybyggt hus kan såklart också trivas bra med lite äldre möbler, men
kanske inte i samma utsträckning som ett ruckel på landet.
! Du känner igen ett fynd på gott hantverk. Handbroderade kuddar,
hemvävda plädar, emaljerade koppar, silar, trattar, karaffer och det mesta i naturmaterial
som trä, zink, bomull och lin är säkra kort. Gamla väckarklockor…klassiska lampor…
klämlampor i industristil… vackra välgjorda orientaliska mattor och pressglas i alla
former brukar vara bra investeringar.
12 | lingonet
! Våga skapa kontr aster. Kombinera olika ting med olika ålder och i olika
material. En sliten vintage-byrå blir genast mer intressant med en cool neonskylt ovanför.
Ett gulligt blommönstrat överkast trivs bra ihop med poppiga pallar.
! Var noga med detaljerna. Köp gärna skruv och spik i en byggnadsvårdsbutik.
Det gör helt enkelt lite ont i själen att sätta upp ett par gamla fönster med tillhörande
beslag som garderobsdörrar, om man skruvar fast dem med fabriksskruv som skiner av
blankaste metall och drar blicken till sig.
! Mixa och matcha textil. Köp påslakan, örngott och överkast second hand.
Gamla vita bomullsörngott piffas lätt upp med fina band eller färgglada knappar. Även
udda gardinlängder kan med fördel fyndas på loppis. Para ihop tyngre ljusslukande
gardiner med skira varianter.
Nästa stora grejer enligt Elsa:
Slitna speglar
60- och 70-talsglas
80-talsporslin
Lampor
Gamla tidningar och bilderböcker
Vackra gamla klänningar behöver inte nödvändigtvis bäras. Elsas egen klänningssamling blir
ett tjusigt blickfång på väggen.
Sm art förvar ing!
Fy nda ga ml a koff
erta r och stapla
som en «byr å». Pe
på va ra ndra
rf ek t för förvar
ing av ytt er kl äder
som in te är i sä
song.
Små skåp är enkla och billiga att fynda på loppis. Udda koppar är enkelt att fynda – priset är ofta
Ny färg gör att de kan passa in på många ställen, väldigt lågt. Får du ihop många är de vackra att
till exempel som nattduksbord i sovrummet.
förvara på en gammal flasktorkställning.
VINN! Vi har tre exemplar av Inred med Vintage
att tävla om. Allt du behöver göra är att svara på
frågan: Vad hette Elsa Billgrens första bok?
Mejla ditt svar till [email protected] senast
27 februari 2015. Märk mejlet «Elsa Billgren» och
glöm inte att ange namn och adress. Lycka till!
lingonet | 13
Qvarnarps
Byggnadsvårdsbutik
Vackra detaljer som tål tidens tand
Det är inte så länge sedan som gamla fönster och enkupiga lertegeltak hamnade på
tippen. Idag är de hårdvaluta. Intresset för byggnadsvård ökar, i takt med reaktionen
mot slit och släng. Lennart Svensson på Qvarnarps Byggnadsvårdsbutik i Eksjö är en
av dem som hjälper oss att vårda det svenska kulturarvet.
text & foto • amelie bergman
ennart Svensson är en av pionjärerna inom
området. När han slog upp portarna till sin byggnadsvårdsbutik 1995 så var den här typen av etablissemang
sällsynta. Hugade byggnadsvårdare fick då vackert köra
ända upp till Gysinge byggnadsvårdscentrum i Gästrikland
för att söka kunskap, inspiration och material. Men Lennart såg
möjligheterna.
«Allt började med att jag blev arbetslös i början
på 1990-talet. Men jag hade mitt intresse för gamla
hus och fick idén att starta upp butiken här ute på
Qvarnarp. Då fanns här ett relativt nyetablerat byggnadsvårdscentrum i Eksjö kommuns regi, och bra lokaler, så förutsättningarna var goda.
Jag fick starta eget-bidrag och satte igång – och sedan dess har det rullat på.»
Medvetna kunder
I dag är Qvarnarps Byggnadsvårdsbutik en etablerad och välrenommerad återförsäljare
av reservdelar till gamla hus. Byggnadsvårdscentret är nerlagt men kunskapen lever kvar i
form av nätverket Byggnadsvård Qvarnarp. Föreningen drivs idéellt och omfattar konsulter
och företag som specialiserat sig på olika delar inom byggnadsvården. Man håller också
kurser för yrkesfolk och privatpersoner och hjälper nya byggnadsvårdsföretagare igång
med sin verksamhet. På området finns även vackert renoverade byggnader; skolexempel
för den som vill se och uppleva på plats. Lennarts kunder är främst byggnadsvårdsintresserade privatpersoner. Till butiken söker sig också många danska och tyska medborgare
som köpt hus i Småland.
«Det finns en väldigt stark medvetenhet och ett stort intresse för att använda rätt
material och metoder, inte minst bland våra utländska gäster. En stor skillnad mot för 20
år sedan är också att kunderna själva har mycket kunskap. Man vet exakt vilken linoljefärg
man vill ha och hur man ska gå tillväga när man målar med den.»
«Det finns alltid marginaler»
Det ökade intresset tror Lennart är en reaktion mot tidigare decenniers slit- och slängkultur.
Allt fler är angelägna om att återanvända det man har. Då renoverar man hellre än
slänger, säger Lennart.
Bilden bekräftas också av byggnadsvårdskonsulten David Gard.
«I takt med att hållbarhetsfrågor och miljömedvetenhet har blivit viktigare i samhället
så är det allt fler som intresserar sig för byggnadsvård. På samma sätt som man vill äta
närproducerat och ekologiskt odlat, så söker många mer hållbara och naturliga material
också när de bygger och renoverar», säger David. Han driver företaget Smålands Byggnadsvård som ingår i föreningen Byggnadsvård Qvarnarp.
14 | lingonet
Som byggnadsvårdare kommer man långt med sunt förnuft, konstaterar David.
«En vanlig missuppfattning är att husen inte går att rädda. Att arbetet blir för omfattande och att det blir för dyrt. Men ofta behövs det inte så stora insatser och även när
skadorna är större så finns det hopp. Det är sällan som man behöver riva ut allt. Gamla
hus är överdimensionerade och har byggts med livrem och hängslen. Det finns nästan
alltid marginaler.»
Reservdelar och nytillverkat
Skulle det dock behövas några extra hällor till livremmen så finns de nästan säkert hos
Lennart Svensson. Om inte annat så vet han hur man skaffar fram dem.
Numera finns det många byggnadsvårdsbutiker runtom i landet, men det som skiljer
Qvarnarp från många andra är att butiken också har ett stort utbud av gamla delar. Annars
brukar mycket vara nytillverkat i gammal stil.
«Jag har ganska mycket på lager, och det beror på att jag är en samlare av stora mått.
Har alltid gillat att åka runt på loppisar och auktioner och har under lång tid samlat på
mig delar från renoveringar och rivningsobjekt.»
Det faktum att Lennart har inte mindre än 600 gamla dörrar i sina gömmor har varit
till glädje för många. Även för stockholmska hotelldirektörer.
«Ja, det ringde en herre i våras och frågade om jag möjligtvis hade 85 spegeldörrar
till salu. Jag trodde förstås att han skämtade men efter två veckor kom han faktiskt hit
och tittade. Det visade sig att dörrarna skulle användas som sänggavlar på hotellet. Det
där tycker jag är en bra form av återbruk. När dörrarna inte är aktuella som sänggavlar
längre så finns de ju kvar och kan återbrukas igen – som dörrar…»
En fest för ögat
Butiken doftar gott av linolja, pigment och trä. Inredningen är en fest för ögat. Överallt
hänger prylar – många svåridentifierade för den som inte är konnässör – och vackra detaljer. Lennart är något av en specialist på gamla lås, som han köper in, renoverar och säljer
i butiken. Mest efterfrågat är annars olika typer av linoljefärg och de nämnda dörrarna.
«Många frågar också efter gamla golvtiljor men de är riktigt svåra att få tag på numera.
Då behöver jag lite tid på mig.»
Hur bor då byggnadsvårdaren själv?
«Här i Eksjö, i en tvillingstuga från laga skiftet 1852–1853 som jag har renoverat själv.
Uthus hör till. Där har jag min verkstad där jag renoverar dörrar, vedspisar och lås. Det
är en ynnest att få ha sitt stora intresse som yrke!» •
Mer om byggnadsvård
Byggnadsvård Qvarnarp, www.byggnadsvardqvarnarp.se
Svenska Byggnadsvårdsföreningen, www.byggnadsvard.se
Fler byggnadsvårdsbutiker
Qvarnarps Byggnadsvårdsbutik, www.qvarnarp.com
Wederslöfs Byggnadsvårdsbutik, www.wederslofsbyggnadsvard.se
Qvesarum Byggnadsvård, www.qvesarum.se
Slöjd och Byggnadsvård, Västsverige, www.slojdochbyggnadsvard.se
Att läsa
Magasinet Gods & Torp
Tidskriften Åter
«Stora boken om byggnadsvård» av Göran Gudmundsson
«Så renoveras torp och gårdar» av Ove Hidemark
«Vårda och renovera trähus» av Sören Thurell
«Trähus – en handbok» av Andreas af Malmborg och Johan Månsson
«Det ringde en herre och frågade om jag
möjligtvis hade 85 spegeldörrar till salu.
Jag trodde att han skämtade men det
visade sig att dörrarna skulle användas
som sänggavlar på ett hotell.»
lingonet | 15

Nu är det jul igen!
Julfirande & julpynt då & nu
Dagens julfirande rymmer traditioner från alla tider. Från det hedniska firandet av
vintersolståndet och midvinterblotet till kristna seder. Idag pyntar många av oss vitt
och stilrent men drömmen om en «Fanny och Alexander-jul» lever stark. Efterfrågan på antikt julpynt är stor och en julgranskula i glas från tidigt 1900-tal är hårdvaluta i juletider…
Smällkaramellen
På 1870-talet introducerades smällkaramellen i det svenska julfirandet. Inuti fanns en bit kristyr, som var ett vanligt julgodis.
Smällkaramellen hängdes upp i granen och «smälldes» sedan vid julgransplundringen.
foto: Nordiska Muséet
Adventsstjärnan
Adventsstjärnor började tillverkas i tyska Herrnhut på 1880-talet. I Sverige blev den populär på 1930-talet.
Adventskalender
Som så många andra jultraditioner importerade vi idén om adventskalendern från Tyskland. Den första pappkalendern med en lucka att
öppna varje dag gjordes 1932 och gavs ut av Sveriges Flickors
Scoutförbund.
foto: © Jenny Nys
tröm/Kalmar läns
mus
Julkrubba
Från början är julkrubban en katolsk tradition och först under 1800-talet började
julkrubban ses i finare svenska hem, dessa krubbor importerades då från Tyskland.
Det var dock först under 1930-talet som julkrubban vann ett allmänt genomslag
i vårt protestantiska land.
eum, bus2011
Julkort
I Sverige har vi skickat julkort sedan slutet av 1800-talet. Mest kända är kanske Jenny Nyströms julkort med gemytliga tomtar.
Jenny Nyström var den som gav den tidigare kontinentala tomten drag av den klassiska svenska folktrotomten.
m be r
10 dec
e
ge n
Nobeld
a
m be r
6 dece
ag
ol a u s d
S : t N ic
m be r
1 dece
ba l
de r
spå vä
d a ge n
akt
H ös ts l
O s c a rs
1:a a dv
ent
e m be r
l ha l m
hö s t
Ysta os
t
n ö t te r
S a ml a
Tröska
ju
r
s om m a
ris
30 nov
A n d e rs
16 | lingonet
G öd a g
B in d a
kransa
r
M i dso
mmar
Förr i världen började julförberedelserna redan på sommaren och jultiden, den varade ända in i februari.
Illustrationen är inspirerad av en liknande illustration i «God jul» av Lena Kättström Höök.
Julgranskulor
Mycket av gamla tiders julgransdekorationer finns inte kvar. Förklaringen är att mycket av det som förr hängdes i granen var ätbart;
färglagd kristyr – kanske med ett änglabokmärke, nötter och äpplen. Pappersdekorationer och godisstrutar sparades det av förklarliga skäl inte på. Först när glaskulorna började tillverkas för mer än 100 år sedan började vi spara på julgranspyntet.
Juläpplastaken
Julträdet eller «juläpplastaken» förekommer i stora delar av södra Sverige. Men ingenstans
är julträden så fantasifulla och varierade som i Blekinge. Hästar, fåglar, blommor och blad
trängs på de generöst dekorerade träden som ofta också har pinnar för juläpplen. Äldre
julträd är tillverkade under 1800-talets senare del och vid 1900-talets början. Seden med
julträd lever fortfarande i Blekinge och är en självklar del av hantverkstraditionen. Denna
staken är snidad av Hasse Johansson. www.slojdare.se
Adventsljusstake
Den första svenska adventsljusstaken var en «adventsgran» med sju ljus (ett för varje veckodag) som tändes
varje söndag i advent. Denna fanns på Ersta diakonissanstalt i Stockholm på 1870-talet. 1896 började man tända
ett ljus varje söndag i advent och på 1920-talet ersattes adventsgranen av adventsstaken som så småningom
också elektrifierades. Här en modern klassiker Eldflugan, designad av Lundgren & Strandberg.
Julbocken
I Sverige delades julklapparna i äldre tider ut av julbocken – tomten kom inte «till stan» förrän i slutet av 1800talet. I dag lever julbocken kvar i form av den traditionella halmbocken.
Jultomten
Jultomten kom till Sverige under 1800-talet andra hälft, inspirerad av
den tyska «julgubben». Ordet jultomte förekommer första gången 1864.
Sedan dess är tomten ett självklart motiv på alla sorters julpynt – och var
tid har sin egen variant. En av de kända nytolkarna av tomten finns i
Krösaland – «Åsas tomtebod» i Örnaholm utanför Gislaved tillverkar
både vättar och tomtar i alla fasoner. Läs mer på Åsas tomteblogg:
www.tomtebod.se
2 f e br
ua r i
a ge n
m ä ss od
Kynde
ls
ari
13 ja n u
K nu t
d ed a g
Tjugon
ari
7 ja n u
»
a d a ge n
«Farä
n gl
ari
6 ja n u
a ge n
Tret to
nd
31 dece
Nyårsa
f ton
Sylvest
er
m be r
28 dec
s d ag
sa b a r n
Vä r n l ö
s d a ge n
e m be r
e m be r
Staf fan
Ann an
dag jul
26 dec
m be r
25 dec
e
n
Juldag
e
24 dec
Julafto
n
Luc i a
G r i ss l
akt
13 dece
m be r
e m be r
Källor: «God jul» av Lena Kättström Höök,
utgiven på Nordiska Muséets förlag samt
Nationalencyklopedin.
lingonet | 17
foto: hasse bengtsson
Det traditionella julbaket äger rum strax efter Lucia. Saffran, lussekatter, pepparkakor och mandelmusslor…
Mmmm… Men förr i världen så bakades det också vanligt bröd. Bröd som skulle räcka ända till våren. Julbrödet fick dock mer fantasifulla former som julgrisar och julbockar. Ibland bakades också ett särskilt skådebröd
som fick ligga framme under julnatten och samla på sig magiska krafter. Magiska eller ej – Lingonet bjuder på
några historiskt inspirerade recept för moderna tider.
UPPBULLAT FÖR
Mandelmusslor
6 dl mjöl
200 g smör,
rumsvarmt
2 ½ dl socker
1 äggula
Mald bitter- och sötmandel efter smak,
dock högst 6 bittermandlar och cirka
50 g sötmandel.
18 | lingonet
Saffransbullar
Hacka ihop alla ingredienser direkt på
bakbordet. Tryck ut degen i formar och
grädda musslorna i 150° tills de fått fin färg.
Servera gärna som dessert med lite
lättvispad grädde och hjortronsylt.
50 g jäst
100 g smör
5 dl mjölk
250 g kesella kvarg
2 påsar saffran
1 ½ dl socker
½ tsk salt
17 dl vetemjöl
florsocker
Smula jästen i en bunke. Smält smöret, häll i mjölken och
värm till fingervarmt. Häll degspadet över jästen. Rör om
och tillsätt kesella, saffran, socker, salt och det mesta av
mjölet. Arbeta degen tills den släpper från degbunken.
Låt jäsa övertäckt i cirka 40 minuter. Baka ut släta bullar
av degen. Lägg i cylinderformar och låt jäsa 30 minuter.
Grädda i 225°, 5–10 minuter. Pudra med florsocker innan
servering.
JULBAKET
Tyska julstjärnor
200 g mandel,
oskalad
2 ½ dl florsocker
1 tsk kanel
25 g apelsinskal,
finhackade, syltade
½ äggvita
Kristyr:
½ äggvita
2 dl florsocker
1 tsk citronsaft,
pressad
(Recept, julstjärnor: Jan Hedh)
Mal den oskalade mandeln eller kör den i matberedare. Tillsätt 2 dl florsocker, kanel,
syltade apelsinskal och äggvita. Arbeta sedan detta för hand till en mandelmassa.
Ta upp den på bänken och arbeta in återstående ½ dl florsocker till en fast deg.
Vira den i plast och lägg den i kylen till nästa dag.
Vispa en kristyr av äggvita (ren skål och visp), florsocker och citron med elvisp tills
den är lätt som maräng. Ta degen ur kylen, knåda den smidig och kavla ut den 8 mm
tjock. Bred ut ett par rejäla matskedar av kristyren i ett jämnt lager över degen. Doppa
en liten stjärnutstickare i ljummet vatten och ta ut stjärnor så tätt som möjligt. Tryck
ut dem underifrån så att inte kristyren skadas och sätt dem på plåt med bakplåtspapper.
Låt dem torka på plåten 1 timma.
Värm ugnen till 220° och grädda mitt i ugnen cirka 5 minuter tills kristyren fått en
gul ton. Frysförvara stjärnorna i en tät burk.
lingonet | 19

Sylvester. Har fortfarande namnsdag på nyårsafton. Han dog den 31 december år 335 och var påve till yrket.
Ut med det gamla. In med det nya.
Firat nyår har vi gjort ända
Många är också de gamla
sedan vi fick en almanacka
nyårstraditioner som har
att förhålla oss till. Det nya
fallit i glömska och ersatts
året ska välkomnas med
av sms-hälsningar och
pompa och ståt och det
«Grevinnan och betjän-
gamla ska sorteras in i min-
ten». Det här är några av
nenas arkiv.
dem som gått till historien.
foto: Nordiska Muséet
Nyår i mars. Går vi långt tillbaka i tiden så firades nyår faktiskt den 1 mars. Romarna
höll fast vid sitt marsfirande fram till och med år 153 f. Kr då dagen ändrades till den 1
januari. Romarna kunde verkligen konsten att festa och den kristna kyrkan tog därför
avstånd från det romerska nyåret och firade istället nyår den 25 december. Den första
januari högtidlighölls istället Kristi omskärelse. Vissa kyrkor firade nyår den 25 mars
på Marie Bebådelsedag – våfflor till nyår alltså! 25 mars var till exempel den officiella
nyårsdagen i Storbritannien ända fram till 1753.
Spå framtiden. Det var vanligt att man ägnade sig åt att spå framtiden på nyårsaftonen. Om man var kvinna kunde man niga för nymånen och då få en glimt av den man
skulle gifta sig med. Det var också vanligt att stöpa bly; med tillräckligt god fantasi kunde man sedan läsa sin framtid i blyklumpen. En avancerad variant var att «gå årsgång».
Först skulle man fasta och vaka och därefter gå runt tre, alternativt sju kyrkor. Det man
mötte eller hörde (eller hallucinerade) kunde man förvänta sig under det kommande
året. Ljudet av en lie som slog mot sten bådade en dålig skörd medan skönt susande
liedrag lovade det motsatta. Ett brudfölje betydde bröllop och mötte man ett liktåg…
Skjuta in nyåret. Föregångaren till våra fyrverkerier. Nyåret sköts helt sonika in
med ett skott i varje väderstreck. Allt i syfte att hålla det onda borta.
Nyårsgåvor. Förr i världen gav man nyårsgåvor istället för julklappar. Sedan var vanlig fram till 1600-talet.
Skrock kring nyårsdagen. Även nyårsdagen var länge förknippad med en hel del
fantasifulla föreställningar. Bland annat trodde man att sättet att vara denna dag påverkade händelserna under resten av året. Alltså steg man upp tidigt för att bli morgonpigg
och var vaksam på utgifter. Årets första gäst i hemmet var också viktig; en kvinna betydde otur och en man betydde tur… en inställning som knappast går hem 2015.
Nyårsvisit. I finare kretsar gick man på nyårsvisit. Främst var det samhällets uppburna eller äldre släktingar som fick besök. •
Källor. Nationalencyklopedin. «God jul», Lena Kätterström Höök, Nordiska Museets förlag.
20 | lingonet
Orientexpressen
på hemmaplan!
succé för kampanjen «hemtrevlig resa».
foto • mattias bokinge
Välkommen ombord på Orientexpressen! Måndagen den 20 oktober var det premiär för Krösatågens kampanj «Hemtrevlig resa». Två tågvagnar hade fått extra hemtrevlig inredning signerad
inredaren och stylisten Åsa Andreasson. Och reaktionerna lät inte vänta på sig…
Tågvärd jonas danielsson välkomnade resernärerna på tåget mot hässleholm.
Den som pendlar till jobb eller skola
spenderar mycket tid på tåget – och då
blir resmiljön extra viktig. Sedan många
år jobbar vi på Krösatågen enligt devisen
«Hemtrevlig resa». Vårt löfte till kunder
och resenärer är att man ska känna sig
som hemma och få ett vänligt bemötande
i en ren och fräsch miljö. Syftet med kampanjen var att uppmärksamma kundlöftet
och resmiljön lite extra genom att låta inredare Åsa Andreasson «pimpa» två tågvagnar och göra dem riktigt höstmysiga.
Två vagnar med extra allt
De två vagnarna i Krösatåg Nord och
Krösatåg Syd rullade från den 20 oktober
och månaden ut. Åhléns på A6 Center i
Jönköping och Indiska i Jönköping ställde
upp och sponsrade med vackra textilier,
kuddar, belysning och andra inredningsdetaljer från höstens kollektioner.
«Min första tanke när jag fick uppdraget var att det skulle vara mysigt, varmt
och ombonat. Det tycker jag att man behöver nu när det är höst och mörkt ute»,
berättar Åsa Andreasson.
«Därför utgick jag från lite mustigare
färger som också passade fint ihop med
de röda färgerna på Krösatågens säten. Jag
valde också att jobba mycket med textilier
och kuddar, gröna växter och belysning.
Guld och metaller, framförallt i bordslamporna, bidrar också till en ombonad,
hemtrevlig stämning.»
Höga säkerhetskrav
Åsa har jobbat som inredare i 18 år – men
det här var allra första gången som hon inredde en tågvagn. Något som krävde lite
ovanliga grepp.
«Ombord på ett tåg kommer säkerheten alltid först och därför stämde vi av
noggrant med Krösatågens säkerhetsansvariga. Alla saker måste fästas upp på ett
säkert sätt för att klara tågets rörelser och
eventuella inbromsningar. Gardiner och
annat skulle sitta stadigt utan att man för
den skull kunde riskera att fastna i dem
och alla textilier har flamskyddsbehandlats. Med hjälp av buntband, tejp och lite
klurighet gick det fint», konstaterar en
nöjd Åsa.
Nöjda var också de resenärer som
Lingonet intervjuade under kampanjens
första dagar. «Mysigt» och «jättetrevligt» löd omdömet. En av tankarna med
kampanjen var också att få igång diskussionen om vad våra resenärer tycker om
sin ordinarie resemiljö – och vi har självklart också tagit till oss de önskemål som
har funnits om löpande underhåll, samt
byte av mattor och klädslar i vissa vagnar.
tåg snabbt döptes om till «Orientexpressen» av resenärerna.
«Många har blivit överraskade och glada när de har sett inredningen. Jag har bara
hört positiva kommentarer», berättar Robert som får medhåll av sin kollega Jonas
Danielsson som jobbar i Krösatåg Syd:
«Det har spritt sig fort och jag hör ju
att våra resenärer pratar om det och gärna
vill åka med den specialinredda vagnen.
Åh nej vad synd, vi fick inte den pimpade
vagnen idag…!» •
Istanbul nästa!
Att inredningen med textilier i mättade
färger och detaljer i blänkande metaller
fungerade i miljön var tydligt. Tågvärd
Robert Munkstierna, som jobbar i Krösatåg Nord, berättar att hans «pimpade»
lingonet | 21
1
1. Sandra Tolonen var på väg hem till
Växjö från Jönköping över Värnamo och
Alvesta, och blev positivt överraskad.
«Jättetrevlig grej – jag tycker det blev
väldigt mysigt.»
2. Högsta hundbetyg fick vi för kuddvalet av japanska spetsen Jappe. Madelen
Carlström och tolvåriga Jappe är vana
Krösatågsresenärer som pendlar mellan Bor och Ingelstad där Madelen går
naturbruksgymnasiet och utbildar sig till
djurskötare.
3. Liv Andersson är industridesigner
med inriktning mot eco-design och
driver eget företag. Just den här oktobereftermiddagen åkte hon Krösatåg mellan
Diö och Hässleholm i samband med ett
kundbesök. «Det händer att jag åker
Krösatåg då och då, men mestadels blir
det Pågatåg», berättade Liv som gillade
det hemtrevliga upplägget. «Från början
satte jag mig i vagnen intill, men så såg
jag att det var mycket mysigare härinne
och bytte!»
4. Bosco Batiri, som regelbundet åker
Krösatåg mellan Vislanda och Växjö,
uppskattade initiativet. «Jättemysigt!»
5. Ymer Gerbeshi reste med pimpat
Krösatåg mellan Osby och Hässleholm
och tyckte att den inredda tågvagnen var
ett trevligt initiativ – med ett extra plus
för de gröna växterna.
4
6. Lukas Johansson och hans kompisar
pluggar i Växjö och pendlar från Vislanda. Gänget tyckte att kuddarna kom
väl till pass på väg hem från skolan en
mörk hösteftermiddag.
7. Wow! Har ni alltid kuddar på tågen i
Sverige?, undrade Joanna Garevsky som
var på besök från Belgrad och passade
på att åka Krösatåg från Skillingaryd till
Värnamo.
6
22 | lingonet
3
Tågvärd Robert Munkstierna konstaterade lätt överraskad att han bytt arbetsplats
– från Krösatågen till Orientexpressen «Vi har fått många positiva kommentarer och
några av resenärerna har faktiskt associerat till just Orientexpressen!»
2
5
7
lingonet | 23
Sticka, virka, fika, skvallra, sova, läsa…
Hemtrevliga bidrag från Krösatågens instagramtävling!
Under kampanjen «Hemtrevlig resa» bjöd Krösatågen in till en inspirerande tävling på Instagram. Genom att dela
ett hemtrevligt ögonblick på Krösatågen kunde resenärerna vara med och tävla om ett hembesök av inredaren Åsa
Andreasson. Att döma av de många sköna bilder som vi fick in, så finns det många hemtrevliga aktiviteter som man
kan ägna sig åt när man åker Krösatåg. Det här är några av alla härliga tävlingsbidrag.
VINNARBILDEN!
Anna Elg från Vaggeryd tog vinnarbilden föreställande dott ern Tille som tog en tupplur på tåget från Vaggeryd
till Jönköping. «Vi firade Tilles födelsedag lite i förskott med en utflykt till Leos Lekland», berättar Anna som
gärna tar Krösatåget tillsammans med de tre barnen. «De tycker att det är jätt emysigt och det gör faktiskt jag
också. Jag har åkt ganska mycket Krösatåg under årens lopp, bland annat till jobbet». Anna och hennes familj vann
ett hembesök av inredare Åsa Andreasson – resultatet hittar du på nästa uppslag!
1. @seemalundback
Här sitter vi skönt – tummen upp för
Krösatåg, tycker jag och Leon ;) så mysigt att åka tåg med alla kuddar ombord!
Måste säga att det är riktigt sköna säten
att sitta i :)
24 | lingonet
2. @emma.dahlberg
Åkte världens mysigaste tåg idag #hemtrevligresa ;)
3. @s an dr atolon en
Blev en väldigt #hemtrevlig
resa med
@krosatagen ! Interv juad
av trevliga
journalister & de hade inrett
tåget jättemysigt!
4. @matildaakarlssson
Förra veckan åkte jag och @yohannaar
till skolan med ett Krösatåg inrett som ett
vardagsrum med kuddar, filtar och blommor. Jag blev så exalterad att folk började
skatta åt mig, men det bjuder jag på.
7. @etvarsandigt
En dyster hemresa blev genast mysigare
och trevligare! Applåder till er @krosatagen #hemtrevligresa
5. Britt-Marie Lindberg
Kerstin stickar och har det hemtrevligt på
tåget mellan Nässjö och Halmstad.
6. @el linorsjberg
Helt klart den mysigaste och finaste tågresa hem till Nässjö jag någonsin gjort.
Blev tokigt glad av den fina inredningen!
Så borde det vara på alla tåg! Var verkligen som att komma hem. Och nu när jag
befinner mig på ett annat Krösatåg läste
jag precis att man kan tävla om fin inredning. Vilket låter väldigt spännande! @
krosataget #hemtrevligresa
9. Magdalena Johansson
Perfekt sagostund på tåget!
11. Lena Jonsson
10. Ann-Kristin från Stenberga
Vi
stickar ihop mellan Alvest
Kan det bli bättre. En gråmulen onsdag,
a och
Vä
rna
mo.
är påväg till dottern i Göteborg. Är i stort
behov av en inredare då jag ska byta
lägenhet.
13. jimmijonsson
Åker med «Elin Wägner» hem idag.
Från Alerta Alvesta till Expansiva Växjö.
14. ar lenaceson
ten var
Martin upptäckte att lampfo
ettstronk
@f
spegelblank . @krosatagen
et
#hemtrevligresa #kulpåtåg
15. martinalennarts
I’m on a train, chillin surrounded by pillows, fabrics & cosy lamps #lovesurprises
#vaxjo #vaxjocity #krösatåg #hemtrevligresa @krosatagen
8. alexandrapalmquist
Absolut mysigaste tåget jag någonsin åkt
med @krosatagen #hemtrevligresa
12. @sandraliindgren
Var en väldigt trevlig tågresa hem idag.
16. jessicabjelk
#hemtrevligresa myser ner sig i kuddarna
på @krosatagen till skolan. tänk om man
råkar sitta kvar hela dagen?
lingonet | 25
före
Älgen spelar första fiolen
hos familjen Elg
Anna Elg i Vaggeryd vann Krösatågens tävling «Hemtrevlig resa».
En udda fjortontaggare får passande nog stå för inspirationen när
inredare Åsa Andreasson stylar vinnarhemmet.
Anna och Patrik Elg bor i ett gult tegelhus från 60-talet. Det börjar bli lite trångt,
medger Anna. Döttrarna Tillie 6, Vera 3,5 och Astrid sju månader har kommit i rask takt
och nu drömmer familjen om ett boende på landet. Men för tillfället sitter de still i båten.
«Vårt hus var välrenoverat när vi flyttade in så vi har bara målat och tapetserat här
och var. Egentligen är vi ganska nöjda med hur vi har det. Men så känner man att det
aldrig blir av att man hittar på det där lilla extra, och möblerar om. Vi har många gånger
pratat om att flytta på soffan men är inte riktigt säkra på om det är en bra idé. Sedan har
vi ett sidoboard i svart och ek som vi tycker mycket om, men som vi inte riktigt känner
kommer till sin rätt. Och så har vi det här med tjejernas alla leksaker…»
Lite mysigare men samtidigt barnsäkert är önskemålet från familjen Elg.
«Jag har tre omgångar kuddar som jag brukar byta mellan i soffan. Ett gäng gröna,
några lila och röda till jul. Men sedan tryter fantasin. Dessutom skulle jag gärna vilja
ha lite tips om hur jag ska tänka när det gäller gardinerna. Jag tycker att gardiner är jättesvårt», suckar Anna.
Naturliga detaljer
Att Anna och Patrik är intresserade av inredning och form märks, men tanken på att
anlita en professionell inredare har aldrig slagit dem.
«När jag såg skylten om tävlingen ombord på tåget så tyckte jag mest att det var en
kul idé, det där med ett hemtrevligt ögonblick. Mitt emot mig satt det nämligen en dam
och virkade. Jag tyckte det såg hemtrevligt ut och frågade om jag fick ta en bild. Sedan
passade Tillie på att sova en stund och då skickade jag in den bilden också.»
Det var också Tillies tupplur på en av de sköna sammetskuddarna som säkrade en
förstaplats i tävlingen och därmed ett hembesök av heminredare Åsa Andreasson. Med
utgångspunkt i Annas önskemål om vardagsrummet har Åsa gjort ett förslag på möblering och styling. Hon har också fyllt bagageluckan med inredningsdetaljer som hon
arrangerar på plats för att visa på möjligheterna.
Utgångspunkten var alldeles given. På väggen hänger sedan tidigare Patrik Elgs stolthet, en udda fjortontaggare som han fällt utanför hemtrakterna i Tofteryd.
«Jag tycker att trofén var jättefin. Den är ett naturligt blickfång och färgen på hornen
harmonierar väl med de många detaljerna i ek som redan finns i hemmet. Därför har
jag valt att förstärka känslan med hjälp av mer naturmaterial», berättar Åsa som bland
annat har lagt värmande renskinn på matsalsstolarna och bytt ut matsalsmattan i plast
mot en mjuk, vävd i bomull. Framför brasan lägger hon ett mysigt fårskinn som Astrid
kan sitta på. Den lilla «fusktrofén» av mindre modell som Åsa har haft med sig för att
förstärka temat smusslar hon snabbt undan.
26 | lingonet
«Nää, den blev alldeles för fjuttig bredvid den där stora älgen. Det såg tokigt ut!»,
skrattar Åsa.
Förstärk det personliga
Ett annat tips från Åsa är att förstärka de personliga detaljer som redan finns i ett hem.
Det är just det personliga som skapar hemkänsla. I Annas och Patriks fall är det lätt. Veras
svarta lilla barnstol har en gång ägts av en släkting och namne, och stolen har numera
en hedersplats i vardagsrummet. En imponerande svart golvlampa visar sig vara ett
sjuttiotalsfynd som Annas händiga mamma har målat om och försett med ny skärm. På
sidobordet står också en vacker korsstygnsbroderad tavla med guldram som makarna Elg
fyndat vid en auktion i Ålaryds missionshus. Åsa väljer därför att placera en lampa med
glänsande metallfot framför ramen och att addera ytterligare metaller i form av ljuslyktor.
«Ett bra sätt att barnsäkra ett hem så här i vintermystider är att ställa alla ljuslyktor
och ljusstakar på en bricka på soffbordet. Då kan man ha ljusen tända, och behöver man
sedan gå ut i köket en stund så är det bara att lyfta upp brickan på ett skåp där barnen
inte kommer åt.»
«Ytan under soffbordet är en bra förvaringsplats som många glömmer bort. Här är
det perfekt att ställa lådor och korgar för leksakerna.»
Soffan får stå kvar
För tillfället är det höstens kuddensemble som ligger i soffan. Åsa bytte ut några kuddar
och förstärkte samlingen med fler kuddar i fler lila nyanser och olika mönster.
«Men här tycker jag att Anna och Patrik har tänkt rätt från början. Deras ursprungliga
kuddar är inte bara i en lila färg utan omfattar flera toner. Många gör annars misstaget
att ha alla kuddar i exakt samma färg. Men det är variationen som gör skillnaden».
Flytta soffan tycker Åsa inte är aktuellt. Den står bra där den gör framför öppna spisen.
«Däremot kan jag hålla med Anna om att det svarta sidobordet är lite intryckt i hörnet.
Jag skulle nog låta sidobordet byta plats med det höga vita skåpet. Då blir det en bättre
balans i rummet mellan högt och lågt och mellan vitt och svart.»
Men hur var det med gardinerna då?
«Tittar man rent trendmässigt så är panelgardinernas storhetstid förbi. Istället ska det
vara mycket tyg i gardinerna och man får gärna jobba med två våder, en mönstrad i lite
kraftigare material och en tunnare. Mönsterglädjen är stor, och det är väldigt blandat –
från blommigt till grafiskt. Att sätta upp dem är faktiskt inte så svårt. Många gardiner
säljs med strykband för snabb och smidig uppläggning. Vill du sy dina egna kan du också
köpa strykband på rulle. Det ska vara enkelt att inreda – det är då det blir roligt!» •
efter
lingonet | 27
1
6
2
4
7
EFTER:
1. Det här vita skåpet kommer att få byta plats med det svarta sidobordet för bätt re balans i rummet.
2. Befintliga kuddar komplett eras av mönstrade i olika lila nyanser.
3. En kandelaber som aldrig är tänd byts ut mot en bordslampa med metallfot.
4. Mönstrade porslinskoppar i lila tar upp färgerna från kuddarna.
5. Älgtrofén sätt er tonen som förstärks av naturmaterial och mjuka skinn.
6. Ljuslyktor och bordslampa i metall ger en varm känsla och matchar den befintliga tavelramen.
7. Under bordet kan man ställa korgar för förvaring av leksaker.
accessoarerna kommer från Åhléns A6 Center och Indiska i Jönköping.
Anna Elg och mellandott ern Vera.
28 | lingonet
Annas mamma har målat om lampan från 70-talet.
5
3
Den fina tavelväggen med släktbilder i udda
svarta ramar är Annas egen idé.
Renskinn på matsalsstolarna och en bomullsmatta under bordet förstärker den naturliga
känslan.
lingonet | 29
Vinn ett Resekort med Reskassa till Krösatågen!
KRÖSAKRYSSET
AMORIN
LILLKLOSSAN
OCH STOLLEJOCKE I
LÖNNEBERGA
GÖR
SPEL
LUNDASPEX
Ditt namn, adress och tel.nr:
EN STAT
AV
FEMTIO
KRÖSATÅGSSTATION
KRÖSATÅGSSTATION
SKURK I
OTHELLO
242267
OSKYLT
1541944
ÅKER
KRÖSATÅGSSTATION
KAN HA ERSÄTTNING
NIA
LIESKAFT
HAR
KRONA
UNDER
PANNOR
TRÄD
SYDSTATSFOLK
KLÄNNING
GÅR EJ
ATT FÖRVERKLIGA
KAN
MÄTAS
I HA
OCH AR
STARK
PJÄS
KAN
KAST
VARA
GÖR
DEN
MED
LEKEN
SLUT
VILL INTE
SPEJARE
STÖTA
PÅ
HAR
KRÖSALENA PH TÅGSDANSAT STATION
I
DE SES
PÅ VÄGGARNA
GER MUR
ALIKA
STRÅTOPP
PLOCKAS
I KORG
HUSDJUR
BLANDNING
DEN HAR
ETT
VISST
ANSVAR
BUSKE
STRÖM
DE GÖR
GLAS
SKURK
GER
SVAG IS
TAR
RÅDIG
MED
SAKEN
FLOD
SÄTTER
VATTEN I
RÖRELSE
SVIN
HAR UPPLYSANDE
UPPGIFTER
BRUKAR
NÖJDA
PÅ
ARENA
1850310
STICKPLATS
RADIOAKTIVT
ÄMNE
LITEN
VIKARE
DE BLIR HETA
PÅ PLATTOR
KLEMA
FATREST
2014
BYRÅ
ERBJUDER
KORVAR
KAN
BILJETT
VARA
SPARAR
PLATS I
TIDNING
BOHEMKVARTER
FÖRR
BILDAR
STATER
I ÖST
ZOLATITEL
DUBBELSPEL
ÖPPNAS
PÅ BANK
LAGERBOLAG
GER
SEGER
BODBITRÄDE
OANVÄND
SERIEVARG
DEN
JAGAR
OM
NATTEN
EMÅJÄTTE
HÄFTIG
MANÖVER
BLADDON
DEN
RÖSE PÅ
UPPSCEN
SKATTAS
TRÄD
RÖKT
ÄR ÖRTESÄNGAR I
SÅNG
ASYNJA
KÖR
KRÖSATÅG
FETA
ÄR EN
ANKA
FICK
UTTRÅKAD
MYCKET
TUNN
HUNDRA
ÅR
JW
KRYSS.
SE
Varsågod! Ett lagom klurigt korsord att lösa ombord. Hinner du inte klart, så tar du bara med dig tidningen hem. Vinnaren belönas med ett Resekort med reskassa från valfritt
länstrafikbolag i Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Blekinge eller Skåne till ett värde av 1000:–, andra och tredjepris är Resekort med reskassa till ett värde av 500:–.
Vi vill ha ditt svar senast 27 februari 2015. Lycka till! Korsordet sänds till: Jönköpings Länstrafik, Box 372, 55115 Jönköping, Märk kuvertet «Krösakrysset».
Glöm inte att skriva ditt namn, telefonnummer och adress (till höger om krysset)! Vinnare av Krysset i nr 3-2014; 1000 kr reskassa; Matilda Elfgaard, Växjö.
500 kr reskassa; Birgitta Adolfsson, Jönköping och 500 kr reskassa; Monika Lindström, Gnosjö.
30 | lingonet
På spåret!
Testa dina regionalkunskaper
Vad vet du om orterna längs spåret? Följ ledtrådarna och se var du hamnar
– eller passa på att testa en medresenär. Svaren hittar du längst ner till höger.
1. kronobergs län
· I socknen bor cirka 600 personer. Nära till e4:an och riksväg 23
foto • bosse lindqwist
· Närmsta tågstationen är Diö
· Stort möbelvaruhus grundare kommer från orten.
2. halland
· En populär turiststad.
· Den mest kända stranden är Tylösand och här finns även Sveriges enda bemannade livräddarstation liksom
Nordens enda livräddarskola.
· Denna stad är prisad för sin unika arkitektur.
· Här erbjuds många möjlighet till att båda utöva och se idrott. Fotboll, handboll och bordtennis är bara några
av de sporter där idrottare är framstående.
3. skåne
· Här formas element och fundament i massor. Den som vill köpa grått pulver hittar källan här.
· Järnvägen firade 150-årsjubileum här 2010.
· Stad i Skånes mitt.
rätta svar: 1. agunnaryd, 2. halmstad, 3. hässleholm, 4. byarum, 5. karlskrona, 6. emmaboda.
4. jönköpings län
· Här fanns under 1200-talet ett nunnekloster. Den nuvarande kyrkan heter Eugenia Desideria.
· Krösatåget rusar numera förbi utan att stanna. Resenärerna får istället hoppa på i Vaggeryd.
· Orten är känd för industriella konsthantverk i «evighetsmetallen» aluminium.
5. blekinge · En tiggargubbe, bland annat känd från Nils Holgerssons underbara resor, är ett av stadens mest
kända besöksmål.
· En av försvarets få kvarvarande yrkesmusikkårer har sitt säte i staden.
· Är man intresserad av marin historia är stadens fina museum väl värd ett besök. Här finns
galjonsfigurer, periskop, en undervattenstunnel och mycket mera.
6. kalmar län
· På orten finns innebandyklubben Gantesbo ibk.
· Är varje sommar en metropol för raggarbilar och festivalbesökare.
· Har ungefär 4700 invånare och är kommunens tätort.
lingonet | 31
Linköping/Norrköping 
an
EKSJÖ
88
Rocksjön
86
Hovslätt
Stensjön
89
Malmbäck
Norrahammar
yd
ol
O
rm
ar
lsk
JÖ
el
SS
Br
NÄ
in
Fo
Te
rs
nh
er
ul
t
um
a
NG
rn
PI
Ö
va
sk
NK
JÖ
Hu
 Falköping/Skövde/Göteborg
Björköby
Taberg
Bodafors
Ekenässjön
Månsarp
87
Hok
Sävsjö
VAGGERYD
VETLANDA
Skillingaryd
ed
ar
le
fte
Br
Re
Stockaryd
VÄRNAMO
(JÖNKÖPING)–NÄSSJÖ–EKSJÖ
86
NÄSSJÖ–HALMSTAD
87
JÖNKÖPING–VÄXJÖ
88
NÄSSJÖ–VETLANDA
89
NÄSSJÖ–ALVESTA–VÄXJÖ
92
VÄXJÖ–HÄSSLEHOLM
95
KALMAR–EMMABODA
96
EMMABODA–KARLSKRONA
he
da
86
Lammhult
Rörstorp
rs
Landeryd
Kinnared
Torup
Oskarström
Sannarp
86
87
Fo
Göteborg 
SMÅLANDSSTENAR
yd
Klevshult
85
Bor
Moheda
87
HALMSTAD
Rydaholm
Malmö/Köpenhamn 
89
la
m
Ge
KRÖSATÅGEN
X
VÄ
JÖ
AL V E S TA
BYTE
sjö
Ör
O
BR
NY
AR
by
ed
LM
A
m
K
S
95
EMMABODA
Vislanda
ÖRESUNDSTÅG
Diö
PÅGATÅGEN
Vissefjärda
92
VÄSTTÅG
ÄLMHULT

ÖSTGÖTAPENDELN
97
96
M
Killeberg
ar
ka
ry
d
OSBY
Holmsjö
Hästveda
Ballingslöv
HO
LE
SS
HÄ
Gäller from 14 december 2014.
KARLSKRONA
Kristianstad/ Karlshamn 
Malmö/Köpenhamn
LM
 Helsingborg
Bergåsa
Startar 14 dec 2014
Blekingetrafiken · Hallandstrafiken · Jönköpings Länstrafik · Kalmar Länstrafik · Länstrafiken Kronoberg · Skånetrafiken
32 | lingonet
www.krosatagen.se
2014 11 18

Similar documents