HEMTREVLIG RESA!

handplockad läsning från krösatågen · nr 3-2014
HEMTREVLIG RESA!
► Höstens heminredning
► Bitska broderier
► Tävla med Krösatågen
– vinn en inredare !
lingonet | 1
Hemma bäst men borta bra!
Vardagen har slagit till med full kraft och
den där varma sommaren känns långt borta. Men
vardagslunken har också sin charm och vi på Krösa­
tågen gör vårt bästa för att ditt resande till jobb, skola
och fritidsaktiviteter ska vara en positiv upplevelse.
För många som pendlar blir tåget som ett andra
hem. Men oavsett hur ofta eller sällan du reser, vill
vi att du ska känna att du reser tryggt, säkert och be­
kvämt med Krösatågen. «Hemtrevlig resa» är sedan
flera år tillbaka Krösatågens kundlöfte. Du ska upp­
leva att du blir trevligt bemött, att det är smidigt att
lösa biljett och få information. Läs, jobba, lyssna på
musik, fika eller sov en liten stund! Att vår engage­
rade och kunniga personal betyder mycket för hem­
trevnaden ombord, det vet vi. I det här numret får du
också möta de medarbetare som inte syns så mycket,
men vars jobb märks desto mer. Proffsen som städar,
tvättar och rengör våra Krösatåg så att vi får en trev­
lig res­ och arbetsmiljö.
Hösten 2014 innehåller många ljusglimtar men ty­
värr också ett bakslag. I december tvingas vi lägga ner
Krösatågstrafiken mellan Eksjö och Oskarshamn.
Orsaken är att vi inte har lyckats uppnå våra resande­
och miljömål på sträckan. Vissa turer lockar bara ett
fåtal passagerare. Att då köra runt ett dieseltåg är inte
miljömässigt försvarbart. Därför ersätts sträckan
Nässjö–Eksjö–Vimmerby med snabbuss och inom
länstrafiken i Kalmar län väntar liknande lösningar.
Det positiva med förändringen är att resenärerna på
sträckan kommer att få fler avgångar med bussen,
samtidigt som vi kan intensifiera Krösatågstrafiken
på den vältrafikerade sträckan Nässjö–Eksjö. Det är
många som har hört av sig till oss med synpunkter
på nedläggningen, något som vi självklart har förstå­
else för. Men med nuvarande beläggning är det inte
försvarbart att köra Krösatåg på sträckan.
Samtidigt kan vi glädja oss åt att Krösatågen växer
på andra platser. I augusti invigdes sträckan Kalmar­
Emmaboda och sedan en tid tillbaka kör Krösatå­
gen också i norra Skåne. Södra Sverige har expan­
derat och är i dag inte «bara» Skåne utan sträcker
sig ända upp till Östergötland. Vidare satsningar
kommer att krympa världen ytterligare. Just nu är
Trafikverkets åtgärdsförslag för sträckan Jönköping­
Värnamo ute på remiss, beslut väntas någon gång ef­
ter årsskiftet. Vår förhoppning är att få ner restiden
på sträckan till cirka 50 minuter. Järnvägen måste
kunna konkurrera med E4:an för att resenärerna ska
välja tåget. Man vill ju hem fort! •
Carl-Johan Sjöberg. Trafikdirektör, Jönköpings Länstrafik.
INNEHÅLL
Tema Hemtrevlig resa ................................................................................. 3
Tågprofilen Kathinka Lindhe................................ 14
Invigning Kalmar-Emmaboda .............................. 24
Tävla med Krösatågen!.............................................5
Ljusglimtar i höst .....................................................16
Så betalar du på Krösatåget................................. 26
Så gör vi din resa trevligare .................................... 6
Kura skymning!......................................................... 17
Med järnvägen inpå knuten ................................ 28
Hemtrevligt hemma i höst ...................................... 8
Liljeholmens låga lyser stark .................................18
Krösakrysset ............................................................ 30
Resenärerna tycker till ............................................ 11
Bitska broderier....................................................... 20
På spåret ....................................................................31
Landskapsinspirerad tågfika .................................12
Ljus från mörkaste Småland ................................. 22
Lingonet är Krösatågens ombordtidning. Lingonet
ger dig aktuell information om Krösatågens verksamhet och en stunds förströelse under tågresan. Tveka
inte att kontakta oss direkt om du har synpunkter,
självklart är du också välkommen att byta några ord
med din tågvärd. Om du deltar i någon av våra tävlingar vill vi göra dig uppmärksam på att vinnaren
själv står för eventuell vinstskatt.
Hemtrevlig resa!
Lingonet utges i samarbete mellan Blekingetrafiken,
Hallandstrafiken, Jönköpings Länstrafik, Kalmar Läns
Trafik, Länstrafiken Kronoberg och Skånetrafiken.
Lingonet är registrerad som periodisk tidskrift hos
prv och utkommer med fyra nummer per år.
Upplaga: 5500 ex.
Ansvarig utgivare: Carl-Johan Sjöberg.
Produktion: Lindqwist Kommunikationsbyrå,
Art Director; Bosse Lindqwist, www.lindqwist.se
Text: Amelie Bergman, Jordbruket (om inget annat
anges) www.jordbruket.se
Omslagsbild: Robert Larsson.
Kontakta redaktionen:
Jenny Karlsson; [email protected]
Anders Ekman; [email protected]
eller Anne Mårtensson; [email protected]
omslag: Åsa Andreasson har inrett de två Krösatåg som rullar i Jönköpings län samt i Kronoberg och norra Skåne 20/10–31/10.
2 | lingonet
HEMTREVLIG RESA.
VARJE DAG.
Många av våra resenärer tillbringar mycket tid på Krösatåget. För den som pendlar
till jobb eller skola blir det lätt både en och två timmar på en dag. Det är värdefull tid.
Tid som du ska kunna ta tillvara på bästa sätt. Läsa, jobba, lära känna nya människor
– eller bara vila och vara.
Vi på Krösatågen vill att du ska trivas hos oss, att du ska känna dig välkommen och
omhändertagen, varje dag. Engelsmännen har ett bra uttryck för den känslan:
A home away from home. Ett ställe där man känner sig som hemma, en plats som är
välbekant och bekväm. Vi arbetar hela tiden för att du ska uppleva Krösatågen som
ett lite trevligare alternativ för din resa. Med rena, snygga och trygga resmiljöer
som präglas av omtanke.
Alla i vår organisation, från ombordpersonalen som du möter på resan, till städoch underhållsproffsen som du kanske aldrig stöter på, gör allt för att du ska få en
hemtrevlig resa. Välkommen ombord på Krösatågen!
broderi: celia wennerström. foto: daniel nilsson
lingonet | 3
4 | lingonet
foto • daniel NILSSON • foto • robert larsson
Om hemtrevligtkampanjen
Känn dig som hemma!
I höst blir Krösatågen ännu trevligare.
När du pendlar till jobb eller skola blir det mycket tid som spenderas på tåget. Då är resemiljön viktig. Sedan
många år jobbar vi på Krösatågen enligt devisen «Hemtrevlig resa». Vårt löfte till dig som kund och resenär är
att du ska känna dig som hemma och få ett vänligt bemötande i ren och fräsch miljö. I höst tänkte vi göra din resa
extra hemtrevlig! Vi har låtit inredaren och stylisten Åsa Andreasson inreda två Krösatåg så att de blir extra fina
och riktigt bekväma. Tågen, som kommer att gå i Jönköpings län samt i Kronoberg och norra Skåne rullar 20–31
oktober. Tanken är att både du och vi ska få anledning att tänka till kring, och prata om, hur resorna med Krösatågen kan bli ännu trevligare. Dessutom får du några sköna inredningstips att ta med dig hem!
Hur hemtrevlig är din resa?
Tävla med Krösatågen och vinn en heminredare för en dag!
Vi vill veta vad du tycker om din resa med Krösatågen. Under perioden
20–31 oktober kan du delta i vår tävling på instagram och vinna en heldag
med inredare Åsa Andreasson. Åsa kommer hem till vinnaren och tar fram
ett inredningsförslag för valfritt rum.
Så här går det till: Ta en bild på ett hemtrevligt ögonblick ombord på Krösa­
tåget. Ett trevligt möte med personalen eller med en medresenär, en vacker utsikt från
tågfönstret eller en mysig kaffestund med favoritboken? Dela
bilden på Instagram @krosatagen och tagga med #hemtrev­
ligresa. Vi blir också väldigt glada om du delar med dig med
synpunkter på det som är bra och på det som kan bli bättre.
Vinnaren offentliggörs på Instagram den 7:e november. Vi kommer också att presen­
tera vinnaren i ett Hemma-hos reportage i Lingonet nr 4. Vinsten är värd 6000 kr och
eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Som tävlingsdeltagare ska du också vara be­
redd att ställa upp på en intervju i Lingonet om du vinner.
@krosatagen #hemtrevligresa
Trevligt hemma i höst ! Läs Åsas bästa inr edningstips på sidan 10 !
lingonet | 5
Möt teamet som jobbar hårt för din trevnad
Vältvagat i tågtvätten
Hos Bombardier i Nässjö finns tvätthallen som bilägare bara kan drömma om.
När Krösatåget har kört igenom den lååånga automattvätten så glänser det i kapp med solen.
Thomas Swensson och hans 20 kollegor
på Bombardier i Nässjö ansvarar inte bara
för tvätt av Krösatågen, utan också för det
regelbundna underhållet. Alla vagnar ska
servas med en intervall på 12500 km. Och
då blir det också självklart en tur i tvätten.
«Den funkar precis som en biltvätt med
6 | lingonet
borstar, fast i den här finns det räls. Man
kör bara in tåget i ena änden av hallen och
sedan kör man tåget igenom tvätten. Det är
så smidigt att vi alltid passar på när vi har
en vagn inne», säger Thomas.
Förutom 12500 kilometersservicen så
kommer vagnarna också in på regelbunden
månadsöversyn och andra kontroller, allt
enligt ett noga fastlagt schema. Bombar­
diers medarbetare kollar också med jämna
mellanrum att rullgardiner, dörrar, mattor
och andra detaljer är i bra och fungerande
skick. I dag ansvarar man för samtliga tåg
i Krösatåg Nord och Krösatåg Sydost.
«Ett helt och rent tåg är en förutsättning
för en trygg och bekväm resa. Det räcker
med att ett hjul är lite skadat och ligger och
slår mot rälsen för att det ska märkas på
komforten.» •
foto • daniel NILSSON
Välkommen ombord!
THOMAS WILLIAMSSON OCH LASSE PETTERSSON
En hemtrevlig resa kräver att alla lägger manken till. På Krösatågen
är det ett tätt sammansvetsat team som jobbar för din trevnad.
«Veolias ombordpersonal, tågvärdar och lokför are, är de som våra
resenärer möter dagligdags. Men ett helt och rent tåg och ett trevligt bemötande kräver
insatser från många. Personalen på ISS World städar, medarbetarna på Bombardier repa­
rerar och underhåller och saneringsspecialisterna på NBT Sanering står alltid beredda»,
konstaterar Thomas Williamsson som är instruktör på Krösatågen.
Thomas är den som ansvarar för förarnas fortbildning både vad gäller säkerhetsföre­
skrifter och körning.
«Hur lokföraren kör är väldigt viktigt för resenärens upplevelse av resan. Det gäller
att planera körningen och undvika häftiga inbromsningar. En förutsättning för detta är
att man som förare har god linjekännedom. Ibland händer det dock att vi måste använda
bromsen fullt vilket ger en stoppsträcka på runt 700 meter om vi kör i 140 kilometer i
timmen. Ett annat tillfälle där förarens körsätt har stor betydelse är när tåget kommer
in på större stationer, då passerar vi genom många växlar vilket kan göra att man som
resenär upplever att tåget kränger från sisa till sida. Kör föraren då lite försiktigare så
blir det betydligt behagligare för de resenärer som eventuellt redan står upp i tåget och
förbereder sig för att kliva av.»
Tågvärdarna har en egen coach i form av Lasse Pettersson som jobbar både som tågvärd
och som instruktör. Utbildningen omfattar såväl praktiska rutiner, som till exempel
biljettsystemet, som säkerhet, service och bemötande. Framöver planeras också en kurs
i konflikthantering. Lasse själv har jobbat som konduktör i 35 år och har hunnit vara
med om det mesta. Att dela med sig av erfarenheterna till kollegorna är en självklarhet.
«Man måste alltid sätta resenärens upplevelse i centrum och sätta sig in i situationen.
Alla har olika behov. Vi eftersträvar ett trevligt och professionellt bemötande – att ge rätt
information i rätt sammanhang är jätteviktigt. Som resenär ska man till exempel aldrig
behöva känna sig osäker i samband med ett byte.»
Själv har Lasse ett personligt knep för att göra ett bra jobb.
«Jag ser mitt jobb som tågvärd som en kostym och har en liten rutin när jag kommer
till jobbet. Då tar jag av mig privatpersonen Lasse och sätter på mig min roll som tågvärd.
Att jag kanske har haft en dålig morgon privat får aldrig påverka mig i jobbet.» •
Klottret ska bort!
Att motarbeta och sanera klotter är högprioriterat för Krösatågen.
«Man måste jobba snabbt», konstaterar Jonny Sundhall på nbt Sanering i Nässjö.
Företaget ansvarar för klottersaneringen av
Krösatågens vagnar men rycker även ut om
det skulle krävas sanering i samband med
en brand, vattenskada eller viltolycka. Men
det är klottret som kräver mest uppmärk­
samhet, tid och pengar.
«Vi står alltid beredda att rycka ut på
Krösatågens uppdrag, vi står i direktkontakt
via SOS Alarm och har en garanti på att job­
bet ska vara utfört inom 24 timmar – om
så önskas.»
Ju fortare saneringen kan ske, desto lätt­
are är det att få bort färgen. Jonny konsta­
terar att han tyvärr har märkt en ökning på
sistone, både inom kollektivtrafiken och på
fastigheter och fasader. Kostnaderna för
samhälle och näringsliv är stora. En klot­
tersanering kan kosta allt mellan 5000 och
30000 kronor – och då är inte kostnaderna
för stillestånd och ersättningståg inräknade.
Övervakning finns men «vandalerna»
jobbar i stora, organiserade sällskap och är
maskerade. Klottret är ett ögonblicks verk.
«Krösatågen är dock mycket måna om
att tågen ska saneras omedelbart eftersom
det betyder så mycket för utseende och
trivsel. Dessutom har vi fördelen att vi kan
använda oss av Bombardiers högmoderna
tvätthall här i Nässjö, vilket säkerställer en
miljövänlig och säker hantering.» •
Nystädat varje natt
Varenda natt, hela veckan, året om städas ditt Krösatåg av Pernilla Gustavsson och hennes medarbetare på iss.
«Jobbet på Krösatågen är extra roligt eftersom resenärerna är så rädda om sina vagnar.»
Varje natt när Krösatågen står inne på per­
rongerna i Alvesta, Halmstad, Nässjö och
Värnamo gör ISS medarbetare en grund­
städning. Hur den ser ut varierar från gång
till gång.
«Det är väldigt olika vad som behövs.
Men målet är alltid samma rena och fräscha
resultat. Vi är proffs på det här med städning
och för oss handlar det om yrkesstolthet.
Man vill ju att tåget ska vara riktigt fint när
man lämnar det.»
Tillsammans är de 13 medarbetare som
ansvarar för städningen på Krösatåg Nord
och Krösatåg Sydost samt vissa av Öre­
sundstågen. Två gånger om året görs också
en storstädning – och då går man igenom
vartenda skrymsle.
«Det är väldigt roligt att städa på Krösatå­
gen, inte minst för att resenärerna är så var­
samma med sin resmiljö. Olyckor händer
förstås alltid, men det är sällan som någon
har smutsat ner på pin kiv.»
Nej, det finns egentligen bara en sak som
man ska vara lite extra vaksam på som re­
senär, och det är tuggummin.
«Se till att de verkligen hamnar i pap­
perskorgen och trampa inte på dem. När de
väl är nertrampade i mattan så är de nästan
omöjliga att få bort!» •
lingonet | 7
Hemtrevligt hemma i höst!
Åsa Andreassons bästa inredningstips
Produkter på sidebordet bakom soffan:
Lampfot GLIMMA och lampskärm STRÅLA, ljuslykta NATA, ljuslykta
i svart och guld, gardintofs DISCO från ÅHLéNS.
Metallbokstav RECYCLE samt ljuslykta CRACKLE FADE korall från
INDISKA. Kelimmatta från ÅHLéNS. Samtliga kuddar i soffan från
INDISKA. ALEAH, VIOL lila, VIOL turkos, PARROT, BONY.
Resan inspirerar! Den här hemtrevliga höstmiljön tar sin utgångspunkt i ägarens faiblesse för resor – kartan lutad mot väggen och jordgloben
på serveringsvagnen skapar ett personligt uttryck. Åsa Andreasson har utgått från den befintliga basen med soffa och vägg i neutrala färger sedan
jobbat med lila nyanser som skapar grunden i rummet. Turkost och rosa är accentfärgerna som tillför en helhet och dynamik.
8 | lingonet
Höstens hemtrevliga fikastund får ett
vackert blänk från detaljer i metall och
glas.
Kaffekoppar ROSE CUP, glas CHAI guld,
ljusstake LUX CANDLES, ljuslyktor CRACKLE
FADE korall, MEERA och CRACKLE SHINE
från INDISKA. Ljuslykta KLOT från åhléns.
text • AMELIE BERGMAN • foto • robert larsson • styling • åsa andreasson
Mitt hem är min borg! Borta bra men hemma bäst! Hemmet är viktigt för att vi ska trivas med
våra liv. Men vad är egentligen hemtrevnad? Och hur skapar man ett trevligt hem? Inredaren
och stylisten Åsa Andreasson delar med sig av sina bästa tips.
Åsa Andreasson är Älmhultstös och är mer
eller mindre uppvuxen på Det Stora Möbelvaru­
huset. Efter att ha antagits till Ikeas traineeprogram
för inredare flyttade hon till Tyskland. Här fick hon
gå en utbildning där teori på fackhögskola varvades
med praktik på företaget. Därefter reste hon runt i
Europa på uppdrag av Ikeas Build up­avdelning och
inredde varuhus i Tyskland. Efter fyra år utomlands
flyttade hon hem till Sverige och Jönköping där hon
har jobbat som inredare på Ikea i mer än 10 år samt på
huvudkontoret på EM. Idag driver hon eget företag
Kreativa Kvadrat ab och åtar sig inrednings­ och
stylinguppdrag för både privatpersoner och företag.
I vågen av smålänningarnas växande inredningsvurm
har hon fullt upp.
Hur skulle du definiera hemtrevnad?
«För mig är hemtrevnad en upplevelse, något som
berör och är inbjudande. Men vad som är hemtrevligt
är väldigt olika för olika människor. En del tycker att
det är jättemysigt med moderna miljöer, stora vita ytor
och sparsmakad möblering. Andra går ‹all in› och
vill ha massor av textilier, färger, detaljer och prylar.
Huvudregeln för att skapa hemtrevnad är att man är
sann mot sig själv: att man omger sig med det man
tycker om och trivs med. Då kommer hemtrevnaden
– nästan – av sig själv!»
Även om man vet vad man gillar kan det
vara svårt att få till det.
Var ska man börja?
«Det viktigaste när du inreder ett rum, är att utgå från behoven. Vad ska du använda
rummet till? Utifrån det fyller du rummet med innehåll, möbler och förvaring. Ska du
läsa i rummet? Då behövs mycket förvaring som exempelvis en bokhylla. Ska du umgås
med familj och vänner? Då behövs sittmöjligheter som soffor och fåtöljer. Man kan gärna
inreda ‹rum i rummet› med olika funktioner. Tänk på att man inte behöver slänga ut
hela inredningen och börja om från början. Utgå från det du har, strukturera upp och
komplettera med accessoarer och textilier som kan tillföra en röd tråd. Att förnya med
kuddar är en klassiker. För att hemmet ska upplevas som lugnt och skönt så är det också
viktigt att man får till helheten. Helhet handlar inte om att man är sparsmakad, utan
att det finns en genomförd tanke. Att arbeta med
färger är ett bra sätt att skapa helhet. Utgå från ett par
grundfärger som får gå igenom i hela inredningen.
Om du väljer lila behöver du inte hålla dig till en lila
nyans utan kan jobba med flera nyanser av lila, i till
exempel kuddar och plädar. Sedan kompletterar du
med två eller flera accentfärger och inte lika stor del
av varje, som ger rummet dynamik, annars blir det
lätt för matchat och tråkigt.»
Vilka funktioner är viktigast?
«Förvaringen är A och O. Om det ligger saker precis
överallt och det är svårt att hitta, så blir känslan rörig
och du blir stressad. Belysningen är en annan väldigt
viktig del. För lite ljus är lika omysigt som för mycket.
Många ljuskällor och många olika typer av ljus är
viktigt i ett rum. Allt från allmänljus til läsljus och
accentbelysning. Min tumregel är att ett vardagsrum
ska ha 8–10 ljuspunkter. Sedan ska man inte under­
skatta effekten av gröna växer. Släpp in grönskan – den
får oss att må bra!»
Du har inrett en mysig höstmiljö inspirerad
av resan. Berätta mer!
«För att man ska trivas är det viktigt att inredningen
speglar ägarens personlighet och intressen. I den här
miljön har jag valt att utgå från ägarens vurm för resor,
vilket återspeglas i världskartan som står lutad mot
väggen i jordgloben och ishinken på serveringsvag­
nen. Soffan fanns i rummet från början och sedan har jag kompletterat med textilier i form
av gardiner, mattor, kuddar och plädar samt bord, belysning och detaljer. Grundfärgen
är lila i olika nyanser som bryts av accentfärgerna turkost och cerice. Glas och glänsande
metaller bidrar också till kontrasterna.»
Vad är det vanligaste misstaget?
«Att man är för feg. Inredning handlar om att våga! Mixa och matcha olika mönster,
tyger, material och strukturer – så länge du håller dig till dina valda grundfärger så är
det enklare att skapa en helhet och ett hemtrevligt hem. Och du: undvik flera likadana
kuddar i en soffa!» •
Våga ta ut svängarna! Det är Åsa Andreassons bästa tips för en lyckad inredning. Ljuset spelar en viktig roll oavsett årstid – notera hur lampan bakom Åsa ger ett spännande och varmt accentljus. Den lyser upp konstverket bakom, samtidigt
som ljuset reflekteras i den guldfärgade ramen och lampans metallfot. «Om du har en läslampa med riktat ljus är det
viktigt att du har andra, mjukare ljuskällor i närheten. Annars blir kontrasterna för stora och stressar ögat.»
lingonet | 9
❷
❶
Gardin ROSE, kudde
BATIK, lykta PYRAMID
PILLAR, ljusstake LUX
CANDLES och ljuslykta
CRACKLE FADE från
INDISKA. Ljusstake CAST
och kudde CALYPSO
från ÅHLéNS.
Gardiner PEACOCK
och gardin SAMMET
från ÅHLéNS, pläd
SELMA från INDISKA.
❸
❹
Kudde VIOL lila,
lampa MELON, glasskål PINE BOX från
INDISKA.
På serveringsvagnen
glas och karaff
HOBSTAR, ljuslyktor
AMY i koppar och
guld från ÅHLÈNS.
Vinglas TALL i guld
från INDISKA.
1. variera gärna med olika kuddar! Kombinera istället kuddar i olika nyanser av samma kulör och mixa och matcha mönster,
strukturer och material. 2. Gardinerna är tillbaka! gärna komplett erade med en rejäl tofs. 3. Färgat och klart glas med
metalldetaljer, ananasen håller ställningen som en trendig inredningsdetalj. 4. Mattan är viktig för att hålla samman
möblemanget och ge en ombonad miljö, samtidigt som den dämpar ljud. Serveringsvagnen ger extra avställningsyta för fikat
eller tv-middagen.
z
HETT I HÖST!
Metaller är populärt just nu. Genom att blanda olika metaller skapar du dynamik – det är med metaller som med färger, bara en blir lätt ointressant.
Gardinerna är tillbaka! Efter många år med panelgardiner är det långa, generösa och böljande längder som gäller.
Sammet och brokad ser vi mycket av i höst – men också linne.
Skärbrädan är höstens trendpryl! Helst i trä eller marmor och dekorerad med en läderstropp.
10 | lingonet
Vad gör din resa hemtrevlig?
Lovisa Johansson Skölqvist
och Ebba Gradin
Vi åker inte Krösatåg så ofta, men när vi
åker brukar vi teckna, bolla idéer, planera
och göra listor. Vi brukar vara flitiga och
kreativa ombord på tåget. Det gör resan
både givande och trevlig.
Sandra Heiman
Jag och Nixon ska till Stockholm och tar
tåget från Jönköping för byte i Nässjö.
Som hundägare gillar jag att ta tåget efter­
som jag får ta med Nixon – det får jag till
exempel inte på bussen här. Just regional­
tågen har extra gott om plats i hundvag­
narna också – det är en klar fördel!
Elisabeth Karsna
Jag pendlar huvudsakligen mellan Karls­
krona och Emmaboda. Då njuter jag av
utsikten, av att titta ut på naturen. Det är
mitt sätt att varva ner och landa. Jag trivs
att åka tåg, men känner att Krösatågen är
något ålderdomliga.
Madeleine Carlzon
Jag pendlar mellan Diö och Växjö, efter­
som jag studerar i Växjö så blir det många
resor med Krösatåget. För det mesta lyss­
nar jag på musik och pluggar. Jag trivs bra
med Krösatågen – det är lugnt och skönt
ombord och personalen är trevlig och
glad. Jag blir själv glad av ett leende från
personalen. Jag uppskattar de täta avgång­
arna från min ort, det är en mycket bra
service.
Mats Petersén
Jag driver skobutikerna Bonvings i Näs­
sjö och Värnamo. När jag ska ner och
jobba i Värnamobutiken så tar jag gärna
morgontåget från Nässjö, det är väldigt
smidigt. Jag gillar att åka Krösatåg, främst
då personalen ger så bra service. Alla blir
väl omhändertagna, inte minst de som är
stressade över byten. Försenat är det ald­
rig – jo förresten, det har hänt en gång…
Britta Olsson
Jag är på väg från Växjö till Jönköping. Jag
har en tid på neurokirurgen på Länssjuk­
huset Ryhov och ville inte ta bilen eftersom
det är en så lång resa – dessutom går tåget
direkt. Jag var lite orolig för att inte hitta
på stationen, den är ju ombyggd, men det
gick bra. Jag var ute i väldigt god tid men
den omtänksamma lokföraren släppte in
mig så att jag slapp frysa. Servicen är det
viktigaste för trevnaden, tycker jag!
Magnus Andersson
Jag bor i Stockholm men åker hem till
släkten i Smålandsstenar fyra fem gånger
varje år. Jag har aldrig reflekterat över om
Krösatågen är hemtrevliga, men jag tycker
det är helt okej – personalen är också väl­
digt trevlig.
Jennie Hägg
Jag går estetprogrammet på Per Brahegymnasiet och pendlar med Krösatåget
mellan Vaggeryd och Jönköping varje dag.
Jag tycker att det är helt okej och avgångarna
funkar bra med min skoldag.
Ewa Klinthäll
Jag pendlar mellan Vislanda och Växjö
och tycker om att läsa eller sysselsätta
mig med mobilen. Jag trivs bra ombord
på Krösatågen. Personalen är tillmötesgå­
ende och så fort det är något som uppstår
kommer alltid en ursäkt i högtalarna med
en snabb återkoppling. Det är en annan
närhet till personalen på Krösatågen upp­
lever jag. För mig går det snabbare att åka
tåg än att välja annat transportmedel, vil­
ket är den största fördelen.
Tehja Tandrup
Jag är 1,5 år gammal och på väg med mamma
till öppna förskolan i Vaggeryd. Vi bor i
Hok. Vi åker tåg rätt ofta, både till Vagge­
ryd och till mammas hemstad Halmstad.
Jag tycker det är väldigt mysigt på tåget.
Man kan springa runt lite om det kliar i
benen och så finns det plats att ha med sig
lite leksaker.
lingonet | 11
men att ta med sig en egen fika på resan går
alldeles utmärkt. Varför inte packa en hemtrevlig matsäck inspirerad av våra regionala
maträtter? Vi ger dig receptet på två smaskiga
klassiker… småländsk ostkaka från Kalmar och
rågkringlor från Kronoberg. Vill du inte baka
själv, så kan du ju alltid göra ett stopp och äta
på lokal. Satsa på en äggakaka i Skåne, söta
kroppkakor i Blekinge och Slöingeglass när du
är i Halmstadtrakten. Smaklig resa!
Tågfika
12 | lingonet
foto • DANIEL NILSSON
Restaurangvagn har vi tyvärr inte på Krösatåget,
rågkringlor. foto: anja schauerte
söta kroppkakor. foto: kinna jonsson
slöingeglass. foto: sia-glass
Njut av en klassiker från Krösaland…
Småländska rågkringlor
Småländsk ostkaka
1/2 liter grahamsmjöl
1 liter rågsikt
0,75 liter vetemjöl
2 dl vit sirap
2 msk bakpulver
1/2 dl hjortronsalt
500 gram smält smör
500 gram sur grädde eller filmjölk
1 ägg
2 st 1½ liters formar
6 l gammaldags mjölk
drygt 1 dl vetemjöl
ca 1½ msk ostlöpe
1 msk vatten
Sätt ugnen på 180°. Blanda de torra ingre­
dienserna i en bunke. Häll i den sura gräd­
den/filmjölken och det smälta smöret och
rör ihop till en deg. Arbeta degen smidig en
stund på arbetsbänken. Dela degen i cirka
40 stycken bitar och rulla varje bit till en
kringla. Grädda i mitten av ugnen i 12–15
minuter.
[Recept från Toftastrand
Hotell & Konditori i Växjö].
Ostkakesmet:
6 st ägg
3 st äggulor
2 dl socker
1½ dl skållad hackad mandel
6–8 dl vispgrädde
10 droppar bittermandelolja
1½ msk vetemjöl
1 nypa salt
Blanda vetemjölet med knappt 2 dl kall
mjölk i en separat bunke. Rör ihop ostlö­
pen och vattnet i en annan bunke. Värm
resten av mjölken till 39° i en gryta och rör
ner mjölken och mjölet. Häll också ner
ostlöpeblandningen i grytan.
Låt stå och koagulera i 30–40 min. Skär
sedan klumpen i småbitar, till exempel ett
rutmönster. Nu syns det hur vasslen skil­
jer sig från massan. Häll massan genom en
sil eller durkslag och låt vasslan rinna av.
Försök få ur så mycket vassle som möjligt.
Lägg tillbaka massan i grytan.
Låt stå cirka 20 min och rör sedan lite
försiktigt. Sila bort vassle som kommit fram.
Känns massan för lös, värm på grytan igen,
men den får inte bli för het.
Förbered smeten under tiden som bland­
ningen stelnar.
Skilj äggulorna från vitorna på tre av äggen,
och lägg gulorna i en bunke. Knäck sedan
sex hela ägg i samma bunke.
Sätt ugnen på 225° (varmluft). Blanda alla
ingredienser med en trägaffel eller liknande
redskap, till en smet, men slå inte i all gräd­
den på en gång. Börja med 4–5 dl.
Fördela ostmassan i smeten. Den färdiga
smeten är lagom tjock när massan sticker
upp på ytan. Ta eventuellt mer grädde om
det behövs.
Grädda i smorda formar i 16–18 min,
sänk sedan värmen till 165° och snurra på
formarna då och då. De bör vara färdig­
gräddade på en timma.
[Recept från xxxxxxxxxxx].
Ostkaka är en klassiker som lätt kan tas med i matlådan, en låda med kylfunktion underlättar förstås.
De goda lingonmuffinsen får du genom att tillsätta lingon till din vanliga muffinssmet.
lingonet | 13
Krösaprofilen
foto • mattias bokinge
Namn:
Kathinka Lindhe
Gör:
Sedan många år radiojournalist på sr Halland, är även en känd radioröst från Utbildningsradion.
Sträcka:
Kors och tvärs över hela Småland. Halmstad–Växjö, Halmstad–Vetlanda, Halmstad–Nässjö, Halmstad–Jönköping.
Resevaluta: Betalar allt med Hallandskortet, «så himla bekvämt!»
Aktuell:
Som flitig Krösaresenär och med boken «Sorgeliga saker hände
– Elvira Madigan, Sixten och mig».
I år är det 125 år sedan som kärleksparet Elvira Madigan och Sixten Sparre mötte döden
i varandras armar. I boken «Sorgeliga saker hände…» skildrar Kathinka Lindhe en verklighet
bortom den rosenskimrande romantiken. Och Krösatåget spelar en huvudroll…
Hej Kathinka! Du har en släkthistoria utöver det vanliga?
«Ja, men under lång tid kände jag inte till den. Det här var ingenting som man talade
om i min familj. Det har tigits, i generation efter generation. Min far var 22 år när han
tog med en flicka på bio, flickan som senare skulle bli min farmor. Filmen i fråga var den
första filmen om Elvira Madigan, den som kom 1943. När de sitter i salongen och väntar
på att filmen ska börja så knackar någon min far på axeln; det är hans gamla latinlärare.
‹Jaha…, skrockar latinläraren, …så ni har kommit för att se filmen om er morfar!› Pappa
förstod ingenting men gick förstås raka vägen hem och frågade sin far om saken. Hans
mamma, min farmor, hade gått bort men hon hade aldrig någonsin berättat för pappa
att Sixten Sparre var hennes far! Det var samma sak när jag och min syster växte upp.
Jag minns att vi en gång sjöng visan om Elvira Madigan när vi kom hem från skolan.
Mamma avbröt oss direkt och talade om att ‹…just den sången sjunger vi inte i det här
hemmet.› Många år senare, när Bo Widerbergs upphaussade film med Pia Degermark
kom, var det jag som gick på dejt. Då kände jag förstås till historien och tyckte det var
väldigt spännande. Alla ville ju se ut som Pia Degermark på den tiden».
Hur kom det sig att du skrev boken?
«Det är en historia i sig. Min man lämnade mig och det visade sig att han hade bedragit
mig i flera år. Och jag, jag hade inte fattat någonting! Så jag stod däruppe på vinden och
röjde ut vårt gemensamma liv och var rätt så förbannad. Då hittade jag en broderad lin­
neservett som tillhört min farmorsmor, Lycka Sparre – Sixten Sparres fru. För det var
ju så att Sixten var gift och hade två barn när han rymde med Elvira Madigan. Lycka
var den som blev bedragen, förnedrad och lämnad kvar. Jag kunde verkligen identifiera
14 | lingonet
mig med henne och det slog mig hur lite jag faktiskt visste om Lycka och hennes liv.
Pappa hade sparat på diverse tidningsurklipp, men där stod givetvis inget att läsa om
Lycka. Och eftersom ingen i familjen talade om händelsen så visste inte heller vi särskilt
mycket. Jag bestämde mig för att börja släktforska!»
Det var då du upptäckte Krösatågen?
«Jag anmälde mig till en kurs i släktforskning på Linnéuniversitetet i Växjö och då
blev den naturliga sträckan Halmstad–Värnamo–Växjö. Det var då jag upptäckte att
det faktiskt går att resa med tåg österut, tvärs över landet. Vi västkustbor flänger ju
mest upp och ner längs kusten med Öresundstågen och tänker inte på att det finns
alternativ. Eftersom Lyckas släkt kom från Vetlanda, och hon flyttade tillbaka dit efter
Elvira Madigan-händelsen, började jag också göra resor dit från Halmstad via Nässjö.
Jag trivdes direkt på Krösatågen. Det är mysigare och trevligare än man är van vid. Det
där som står i marknadsföringen om hemtrevlig resa stämmer faktiskt. Tågvärdarna är
så glada och vänliga och tar sig gärna tiden att prata bort en stund. Det är ljust och fint
och gott om utrymme. Det är inte den där stressiga pendlarkänslan.»
Men kan man verkligen skriva en bok på tåget?
«Resorna med Krösatåget blev stunder då jag sakta men säkert förde bokprojektet i hamn.
Stora delar av boken har jag skrivit på tåget. Resan ger lugn, ro – och den koncentration
som man ofta saknar hemma i vardagen. Krösatåget blev en plats för kreativa tankar,
lite som Virginia Woolfs idé om ‹Ett eget rum›. Förra sommaren bestämde jag mig för
att boken måste bli klar till 125-årsjubiléet och då tog jag Krösatåget från Halmstad till
Kathinka Lindhes bok kom till på resan:
”Krösatåget blev mitt kreativa rum”
FAKTARUTA:
Detta har hänt…
Elvira Madigan var den omsusade lindansösen vid Cirkus Madigan. 1888 såg löjtnant Sixten Sparre Elvira under en föreställning och började uppvakta henne, trots att han
var gift. Den uppmärksammade romansen slutade med att paret rymde till Danmark där de den 20 juli 1889 påträffades döda, efter att Sparre först skjutit Elvira och därefter
tagit sitt eget liv. Historien har gett upphov till en rad romaner, dokumentärer, teaterstycken och visor, varav skillingtrycket «Sorgeliga saker hända» kanske har blivit det mest
kända. Den har också blivit film två gånger: 1943 i regi av Åke Ohberg och 1967 i regi av Bo Widerberg.
Källa: Nationalencyklopedin
Vinn boken!
Vi har 3 exemplar av Kathinka Lindhes bok till Lingonets läsare. Allt du behöver göra för att delta i tävlingen är att mejla till [email protected] och svara på frågan: ”Vart
flyttade Lycka efter Sixtens död? Glöm inte att ange namn och adress i ditt mejl.
Jönköping och en liten stuga som jag lånat vid Vätterns strand. Där satt jag sedan och
skrev tills boken var klar.»
I ärlighetens namn så verkar Sixten ha varit en riktig skit?
«Det var väldigt viktigt för mig att berätta ur Lyckas perspektiv. Historien om Elvira
Madigan och Sixten Sparre har ju blivit så romantiserad, både i skillingtrycket och
genom filmerna. Danskarna odlar myten om ‹Den vidunderliga kärleken› och har
till och med ett museum på platsen där de dog. Där hittade jag också en dansk bok,
skriven av någon som rimligtvis inte kan ha vetat något om Sixtens hemförhållanden.
I den framställdes Lycka som en riktig surpuppa. Sixten var djupt olycklig och han fick
ingen kärlek av sin fru. Men det är aldrig någon som har funderat över hur det var för
Lycka att gå omkring övergiven och bedragen hemma i Kristianstad, med tidningarnas
alla skriverier och societeten skvallrande bakom ryggen. Uppsnörd i korsett och höga
kragar. Jag kan säga att Sixtens bouppteckning var intressant läsning, inte minst ur ett
feministiskt perspektiv. Lycka kom från en välbärgad familj och hade en ansenlig hemgift
med sig i boet. Men Sixten hade slösat bort varenda krona. Bouppteckningen redovisade
bara skulder, sida upp och sida ner. Hyra och matvaror hade han inte betalat på ett år
och skulderna motsvarade en miljon kronor i dagens penningvärde. Om detta visste
Lycka förmodligen ingenting.»
miljön på Krösatåget är mycket trevligare och så är det så vackert utanför fönstret när
tåget tuffar upp mot det småländska höglandet, genom skogen och över mossarna. Jag
ser fram emot mina resor! Att stiga på 8.19 i Halmstad, med kaffe och croissant från
Pressbyrån, och väskan med dator och arbetsmaterial… Och så nappa åt sig Lingonet,
luta sig tillbaka och läsa – endast avbruten av att den trevliga tågvärden. I höjd med
Torup är kaffet slut och tidningen läst, då är det bara att sitta där och låta tankarna fara.
Sedan tar jag alltid Krösatåget till Smålandsstenar… Hur konstigt det än låter så åker
jag från Halmstad till Smålandsstenar för att klippa mig. Men så är det när man har en
favorit!» •
Vinn boken!
Vi har 3 exemplar av Kathinka Lindhes bok till Lingonets läsare. Allt du
behöver göra för att delta i tävlingen är att mejla till [email protected]
och svara på frågan: «Vart flyttade Lycka efter Sixtens död?» Glöm inte
att ange namn och adress i ditt mejl.
Kommer du sluta att åka Krösatåg nu, när boken är färdigskriven?
«Absolut inte! När jag ska till barnbarnen i Stockholm så tar jag alltid Krösatåget till
Nässjö och byter för vidare resa norrut, istället för att åka via Göteborg. Jag tycker att
lingonet | 15
Ljusglimtar i höst
Historia på Räls
Inom ramarna för Smålands Kulturfestival anordnas även i år «Historia
på Räls» i sambarbete mellan Krösatågen, Jönköpings länstrafik och
Sävsjö kommun. Förra årets upplaga med Dick Harrison blev succé
och i år är det historikern och Smålands akademiledamoten Peter
Aronsson från Linnéuniversitetet som tillsammans med Lennart
Johansson, VD på Kulturparken Småland, är ciceroner. Avgång sker
från Sävsjö station lördagen 1 november kl 13.55. Det chartrade
Krösatåget bjuder sedan på en historisk resa utmed den 150-års­
jubilerande stambanan. Tåget stannar också i dito jubilerande
Stockaryd där resenärerna får besöka jubileumsutställningen, lyssna till Norrahammars
blåsarsextett och höra landshövdingen i Jönköpings län Minoo Akhtarzand tala. Tåget
går sedan vidare till Alvesta innan det vänder tillbaka till Sävsjö. Den som vill hoppar
med fördel av i Lammhult där det i Lammhults möbelfabrik bjuds på svensk-turkisk
konsert med Musica Vitae, turkiska blåsmusiker och dervischdans.
Allt om «Historia på räls» och årets Smålands Kulturfestival (som pågår 30/10–2/11)
står att läsa på www.smalandskulturfestival.se
Här hittar du också information om biljetter
och priser.
kulturfestivalen
2014
Peter Aronsson, expert på de småländska
järnvägssamhällenas framväxt, är en självklar
ciceron utmed den jubilerande stambanan.
Ljus på Kultur i Kalmar
24 oktober–1 november lyses hösten upp av närmare 200 kulturevenemang i Kalmar
och på Öland. Det blir teater, dans, konst, musik, hantverk, streetkultur och mycket
mer!
Borta bra med hemma bäst!
Peter Wahlbeck på Halmstad teater
En ståuppshow med the best of Peter Wahlbeck. Hembygdsbaserad Halmstadhumor
med «profeten» från Vallås. Spelas 22 oktober och 3 december.
Julstämning på historiska Hässleholmsgården 20–23 november
Jodå, det lackar mot jul och det går fortare än man tror! Som vanligt bjuder
Hushållningssällskapet in till Skånejul på Hässleholmsgården. Under fyra dagar
samlas gott och väl hundra hantverkare och småskaliga matproducenter – alla noga
utvalda efter höga kvalitetskrav. För barnens trivsel erbjuds en tur med häst och vagn
i den vackra omgivningen. I det mysiga «julcaféet» finns goda smörgåsar och jul­
kakor till kaffet.
Foto: Sven Persson
Science City Växjö 25–26 oktober
I oktober står tekniken i fokus när Science City för första gången anordnas i Växjö
City. Science City syftar till att visa upp modern teknik för allmänheten. Under dagen
kommer det att finnas prova-på-aktiviteter. Växjö City kommer att bli som ett stort
experimenthus. Några av aktiviteterna är 3D-visualisering, tävlingen «Galna idéer»
av UF-företag, CAD-stationer, gravering av mobilskal och mycket mer.
16 | lingonet
Konsert – Glenn Miller 110 år! 17/10 på Karlskrona
Konserthusteater
Följ med på en nästan tre timmar lång historisk resa genom Glenn Millers liv.
Musiken framförs av den orkester som innehar rättigheterna att spela under Glenn
Millers namn i Skandinavien, Finland och Frankrike.
g
n
i
n
m
y
k
s
K ur a
n så sakteliga
e
g
a
d
r
ä
N
.
ja
ch ko
de
i både slott o
g
in
n
m
y
lle tändas tala
sk
u
t
e
sk
d
n
s
e
se
d
u
lj
ra
u
tt
n på a
etens intåg k
r
stillhet. I vänta
s
d
n
u
Före elektricit
vara på, nu nä
st
n
ta
e
tt
r
a
fö
n
n
io
a
it
d
m
. En tra
väll samlades
toria eller två
is
h
n
e
övergick till k
e
d
a
tt
berä
som varit och
n
e
g
a
d
m
o
n
ma
ret faller på.
rk
ö
m
h
c
o
g
tt intå
hösten gör si
TORIAela Andersson
ULL HIS
HOPPFdö
ten Pam
idag». Journalis
a.
Bonnier Fakt
«Jag ska inte
p mot cancern.
m
ka
n
si
om
ar
berätt
an Osby.
ER
T
T
et här är barntoffl
Ö
D
.
F
or
sk
A
ne
in
M
ga
R
VA
rter på gosi
enljunga är expe
Shepherd i Sv
ONST är känt för sina läckra textilier.
KUDDK
aserade Mairo
Karlskronab
Murphy.
i design av Mrs
Kudde «Sailor»
YCKE formgivet av brittiska
BOKSM
töd från Skultuna
Vackert boks
n Lara Bohinc.
smyckedesigner
Mathsons
PERNILsfLåtA
nknytning, Bruno
oa
m
na
är
V
ed
m
ölj
Pernilla.
En klassisk lä
n i serien
R
E
är den 23:e boke
IV
m
T
so
K
»
E
et
ri
T
te
E
ys
UNGA D r säkert väntat på «Brandkårsm onnier Carlsen.
a ha
mark, B
De yngre läsarn
. Av Martin Wid
rå
by
tiv
ek
kt
de
om LasseMajas
YSIGT .
RYSLIGslTigtM
på samma gång
Boda.
Mysig och ry
slykta för Kosta
lju
,
»
ife
L
ill
St
s«
Ludvig Löfgren
E
ÄR M AR
e kulörer.
V
F
F
O
S
K
i nio lättmatchad
R
ns
fin
A
T
en
S
ed
G
Sw
R
of
FÄ
Värnamo
«Majsan» från
Sköna pläden
lingonet | 17
foto • liljeholmens stearinfabrik
LILJEHOLMENS
En lysande idé firar 175 år
Liljeholmens stearinljus är en klassiker i svenska hem. I år är det 175 år sedan Lars Johan Hierta tog stearinljuset
till Sverige och Liljeholmens låga lyser fortfarande stark och klar. Det var dock länge sedan som Liljeholmens
Stearinfabriks ab var en Stockholmsangelägenhet – numera finns tillverkningen i Oskarshamn.
edieprofilen L ar s Johan
Hierta, mest känd som Afton­
bladets grundare, reste vitt och
brett. Under en resa till London 1837
stötte han på en helt ny företeelse;
stearinljus som brann med en hög
och klar låga utan att vare sig
ryka, rinna eller osa. Hemma
i Stockholm igen tog han
kontakt med kemisten Johan
Michaelsen och 1839 tog de stearinet
till Sverige. Liljeholmens Tekniska Fabrik
låg i ett litet trähus på Liljeholmen – och det
är förstås också denna holme som har gett
företaget dess namn. 2014 firar Liljeholmen
175-årsjubileum, vilket gör det till ett av
Sveriges äldsta verksamma företag.
Mot östkusten!
I början var verksamheten liten och de lyxiga
ljusen såldes från ett av kontorsrummen
på Hiertas tidning Aftonbladet. Men med
nya tillverkningsmetoder utvecklades
verksamheten från hantverk till industri.
Produktionen och konkurrenskraften
ökade och 1873 fick företaget sitt nuvarande
namn, Liljeholmens Stearinfabrik AB. Efter
sekelskiftet blev det tufft. Användningen
av gas och el ökade och stea­­rinljusets
betydelse som ljuskälla minskade i samma
takt. Företaget produkt­utvecklade och
lyckades överleva på att tillverka bland
annat smörjolja (som levererades till Statens
Järnvägar) och tvål. På 1960-talet vände
dock vinden och efter­frågan på levande
ljus ökade, både bland privatpersoner och i
offentlig verk­samhet. Tillverkningen gick i
18 | lingonet
taket och fabriken i Stockholm var plötsligt
för liten. I jakten på nya lokaler föll valet
på en tomt i Oskarshamn där en fabrik
skräddarsydd för ändamålet invigdes 1970.
Här, alldeles intill Kalmarsund, tillverkas
fortfarande ljus i 100 procent stearin en­
ligt samma metod som för 175 år sedan.
Faktum är att Liljeholmens Stearinfabrik i
Oskarshamn är världens största tillverkare
av stearinljus!
Namn efter funktion
Idag omfattar sortimentet en rad klassiker
som alla delar DNA med de första stea­
rinljusen som tillverkades i Sverige.
Ljusen formades ursprungligen för att
passa till olika ljusstakar och för olika
tillfällen. Flera ljustyper har därför fått sina
namn efter den funktion som de haft genom
åren. «Kupéljuset» skapades till dåtidens
tågkupélyktor medan Lykt och Lucialjuset i alla tider har använts till lyktor och
luciakronor. Produktionen omfattar också
marschaller samt restaurangljus, kyrkljus
och andra specialljus för offentlig miljö.
Stearin är en förnybar råvara som
fram­­­­­­ställs av talg, det vill säga animaliskt
fett. Fettet som används är uteslutande
restprodukter, det vill säga slakteriavfall,
som därmed kommer till användning.
Skillnaden mot paraffin som i dag är
vanligt i ljus är att stearinet innehåller
förnybara råvaror (förutom animaliskt fett
även vegetabiliskt). Paraffin tillverkas av
fossil olja som ofta är en rest­produkt från
oljeindustrin.
Själva tillverkningen sker genom att
flytande, varmt stearin fylls i en uppvärmd
metallform. Därefter kyls formen långsamt
med luft eller vatten tills stearinet har
stelnat. I formens mitt har man också i
förväg monterat en bomullsveke. På Lilje­
holmens använder man flätade vekar
som böjer sig i nittio grader när ljuset
brinner. Det innebär att veken brinner upp
fullständigt och i samma takt som ljuset.
Elda säkert!
Och så till sist; något om säkerheten. För
även om det inte finns något mysigare än
tända ljus nu när höstmörkret smyger sig
på, så gäller det att vara försiktig! Lämna
inte levande ljus obevakade, särskilt inte om
det finns barn och djur i närheten. En god
regel är att den som har tänt ljusen ansvarar
för dem – och släcker dem! Använd helst
ljusstakar av keramik och metall och se
till att ljuset står fritt och stadigt både på
underlaget och i ljusstaken.
Tänk också på var du ställer ljuset,
aldrig intill en gardin eller annat brännbart
material. Det ska heller inte stå för nära
TVn eller andra elektriska apparater. Ställ
inte ljusen för nära varandra – det bör vara
minst 7 cm mellan två tända ljus. När det
lackar mot jul kan det också vara idé att byta
ut mossan i adventsljusstaken mot något
som inte brinner så lätt. Till exempel vackra
stenar. Ha en mysig höst! •
Passa på att åka till Oskarshamn!
I december upphör Krösatågens trafik till Oskarshamn.
Men under hösten kan du fortfarande resa hit – varför inte göra en utflykt
till Liljeholmens fabriksbutik?
Öppettider mm finns på www.liljeholmens.se
LJUSPROFFSENS TIPS & R ÅD
• Om du får stearinmassa på till exempel en duk stelnar massan
• Om du ska tända flera ljus – lämna minst sju centimeter mellan
• Räta upp veken och korta vid behov den till cirka en centimeter
fort och bildar en kaka ovanpå duken. Bryt loss kakan, gnugga
vekarna. Tänd aldrig ljus på eller nära brännbart material och
innan ljuset tänds första gången.
resterande stearin lätt och borsta bort flagorna.
tänd inte ljus i drag.
• Ett värmeljus ska helst inte tändas och släckas flera gånger – låt
det brinna tills det slocknar så får du ut mesta möjliga av ljuset.
• Om ljuset är lite för stort för din ljusstake går det bra att forma
det med en ljusvässare.
lingonet | 19
celia wennerström är tvärvetenskaplig konstnär
– med betoning på tvär.
Nål, tråd
och obekväma sanningar
text • AMELIE BERGMAN • foto • daniel nilsson
Tro inte på allt du ser. Även i de mest perfekta hem huserar dammråttorna
under sängen. Och hur vackra och vältränade vi än är, så lurar liemannen
bakom dörren. Livet är inte svart eller vitt, lycka eller olycka. Det är lite
av allt – och ibland krackelerar fasaden. Celia Wennerström är sanningssägaren som effektivt drar ner byxorna på samtiden. Nålen och tråden är
hennes vapen.
I ett litet hus i skogen utanför Hjältevad
sitter Celia Wennerström och broderar. Det
går inte fort, men det går, och då blir det
utställning. Nu senast på NBV i Eksjö där
hennes bitska broderier roade både barn
och vuxna.
«I grund och botten handlar det om egna
erfarenheter och upplevelser som jag vill
dela med mig av. Egentligen önskar jag att
jag hade kunnat skriva en roman men bro­
derierna är roliga eftersom folk har lätt att
ta till sig dem.»
Oorganiserad aktivist
Att uttrycka sig med hjälp av handarbete har
blivit trendigt. Texas-baserade garngraffitti­
20 | lingonet
gruppen «Knitta Please» var tidigt ute när
man 2005 började klä in lyktstolpar, träd och
gatuskyltar i färgglatt stickat, och rörelsen
spred sig snart som en löpeld över värl­
den. Virkentusiaster och broderifantaster
hängde på och inom den så kallade «craft­
ivismen» eller «gerillaslöjden» används
handarbetet som ett sätt att uttrycka åsikter
och påverka opinionen. Svenska design­
gruppen Fuldesign har gjort business av
vågen och säljer bland annat färdiga bro­
deri-kit med fräna budskap som står i bjärt
kontrast till det myspysiga formatet.
Men Celia är inte organiserad i någon hand­
arbetsgerilla, har inget avsiktligt uppsåt eller
en påslagen trendradar. Det är bara saker
som kommer ut när hon rensar antennerna.
«Har man levt ett tag så har man ju en
del att säga om livet.»
Och om samhället.
«Det är något med tidsandan som oroar
mig lite. Det twittras och instagrammas och
facebookas till höger och vänster. Alla har
åsikter om allt, det är svart eller vitt och det
går snabbt.»
«Men jag tror folk, precis som jag själv,
börjar bli uttråkade av det ytliga. Alla gillar
ett slagfärdigt budskap, men det är också
skönt med en djupare mening. I en tid när
det är så mycket tyckande och tänkande så
tycker jag att det är viktigt att man stannar
upp och tänker efter ibland.»
Det färdiga broderiet är ett destillat.
«Jag gillar naturvetenskap, tilltalas av
att det finns naturlagar som gäller. Att det
finns fakta att förhålla sig till och det försö­
ker jag ta vara på. Jag brukar säga att jag är
tvärvetenskaplig – med betoning på tvär»,
fnissar Celia.
«Inte bara vara elak»
Celias broderier kommer inte till på en
kaffe­rast.
«Nä, man kan ju inte spotta ur sig djup­
sinnigheter hela tiden. Jag vill att det ska
vara kort och kärnfullt, lite som en aforism.
Det är en tanke som ska reduceras till en
bild och kanske en kort text. Jag vet alltid
vad det är jag vill säga men ofta måste jag
vrida och vända på det för att få till en bättre
formulering. Det får gärna vara lite vasst,
lite bitskt men aldrig fördömande. Jag vill
inte bara vara elak, det vill ingen ta till sig.»
Det textila uttrycket har alltid funnits
där.
«Jag har broderat sedan jag var barn.
Minns att jag bland annat broderade en
ungersk bröllopsväst, det var ett riktigt
mastodontjobb. Men det var inget jag talade
om för kompisarna, att jag satt hemma och
broderade. Under årens lopp har det också
blivit en del textila utbildningar, på Sankt
Görans Gymnasium och på Handarbetets
vänner. När jag var yngre drömde jag om
att jobba med mode och gå på Beckmans.
Men jag insåg rätt snart att jag inte hade
den där helt sylvassa attityden…»
Celia är en riktig stockholmsböna och att
hon skulle lämna storstan, det fanns bara
inte. Men så för några år sedan så tröttnade
hon på alltihop.
«Jag var klar med Stockholm och jag
sökte mig allt oftare till naturen, skaffade
odlingslott. Det ska ju mycket till innan
man bryter upp helt men det var verkligen
dags för något annat. Efter besök på olika
mindre orter i landet så hittade jag huset
utanför Hjältevad. Jag kände direkt att jag
hörde hemma här.»
Trivsamt på tåget
Kanske är det blodsbanden. Celias morfar
Nicolai Coster var en etablerad konstnär i
trakterna.
«På en del ramverkstäder kommer
man fortfarande ihåg honom. Morfar job­
bade snabbt och det gör jag också. Det är
destillerings­processen som tar tid, själva
hantverket går fort.»
En tidigare lärarkarriär har steg för steg
övergått i ett konstnärskap; Celia målar
också i olja och akryl. Men det textila
uttrycket har en speciell plats i hennes
hjärta.
«Textilier är varma, omfamnande och
trygga. Jag såg ett så vackert bårtäcke för ett
tag sedan. Det såg mjukt och varmt ut runt
kistan. Jag tycker det ger en fin känsla.»
Själva handarbetet ser hon som ren
avkoppling.
«Det är mysigt att brodera. Jag gillar att
det är lite pyssligt och att man kan göra det
var man än befinner sig. Jag har ofta med
mig broderiet när jag sitter på tåget. Det
är ett utmärkt ambulerande tidsfördriv för
den händige.» •
lingonet | 21
Ta discokulan till en ny nivå! Gunnel
Svenssons klassiska designföretag i
Lenhovda, B Sweden, lanserar ständigt
läckra belysningsarmaturer. «Konfetti»
med skön retrokänsla matchar höstens
metallictrend perfekt.
Zero i Nybro är känt för sina samarbeten
med innovativa designers. «Shibuya» av
Thomas Bernstrand har hämtat inspira­
tion från ljusslingor, kulörta lyktor och
det färgsprakande distriktet Shibuya i
Tokyo.
Nappar det? «Fisherman» i design av
Mattias Ståhlbom doftar hav. Nätet kring
kupan är handflätat. Från Zero.
Ljus från Mörkaste Småland
Ljus utomhus lyser verkligen upp hösten.
Gnosjö Konstsmide specialiserar sig på
utomhusbelysning. Vega vägglykta med
LED.
22 | lingonet
Inspirerad av gamla tiders fotogenlampa,
bordlampan Conrad från By Rydéns i
Gnosjö.
By Rydéns hakar på metalltrenden med
taklampan Orissa i bronsfinish. Bländ­
skyddets mönster återspeglas i tak och på
väggar.
Nedpendlad taklampa i grå textil ger ett
mjukt och soft intryck – kanske i sov­
rummet? Från By Rydéns.
Päron, persika eller apelsin? Eller frukt­
sallad? Taklampan «Tutti Frutti» har
en gummilackerad yta som jobbar fint i
kombination med de varma kulörerna.
Från Zero.
I Örsjö utanför Nybro, där ju även
Krösatågen stannar numera, finns Örsjö
Belysning. Här formges och tillverkas be­
lysningsarmaturer med hög svansföring
– för både privat och offentlig miljö. «PJ
50» är industriarmaturer på ett nytt sätt;
den klassiska läslampan som takarmatur
– eller är det en ljuskrona?
Bakelsen «Baklava» finns i ett flertal
modeller, design CKR för Örsjö Belys­
ning.
Det brukar sägas att vi nordbor är väldigt bra på belysning, av den enkla anledningen att vi måste. Mycket mörker
och lite dagsljus har gett energi åt uppfinningsrikedomen. Vetenskapligt eller ej – men i mörkaste Småland finns några
av våra mest framgångsrika belysningsföretag. Låt dig inspireras till en lite ljusare höst.
Aneta i Växjö är ett klassiskt hembe­
lysningsföretag. Den här orientaliskt
inspirerade bordlampan i metall och glas
heter «Skir».
Gunnar Asplund, en av Sveriges främsta
arkitekter, formgav en rad vackra armatu­
rer. Nu finns en av dem, «GA» i nypro­
duktion hos Värnamoföretaget Blond.
Lyktan i Bankeryd hakar på den indu­
strichica stilen med «Buddy», en bord­
lampa med betongfot och en glasklocka
som skyddar ljuskällan.
I belysningsmetropolen Bankeryd finns
även Westal som specialiserar sig på
utomhusbelysningen. Den här golvlam­
pan ger ljus utomhus hela året, «Fasett»
formgiven av designgruppen «Form Us
With Love».
Så inreder du med ljus
Varje situation kräver sitt ljus, och därför behöver du variera med många typer av ljus
och armaturer. Allmänljus för städningen, arbetsljus för matlagning och läxläsning
samt läsljus för läsning och handarbete. Accentljuset är viktigt: genom att belysa väg­
gar (så kallat vertikalljus) och detaljer skapar du liv och variation i rummet.
Välj armaturer och ljuskällor som kan regleras, antingen med inbyggd dimmer eller
dimmer i vägguttaget. Att be elektrikern installera en dimmer till taklamporna är en
smart investering.
Mixa tak­, golv­ och väggarmaturer och komplettera med lite mer udda belysning
som bokhyllebelysning och tavelramar med ljus.
lingonet | 23
Nu går det fler tåg
Festlig invigning av Krösatågen Kalmar–Nybro–Örsjö–Emmaboda.
Nu är trafiken mellan Kalmar och Emmaboda igång! Den 9:e augusti var det dags
för högtidlig invigning. Premiärresans konduktörskap sköttes föredömligt av «Kläm­
man» som är en välkänd karaktär i Kalmarregionen. Klämman levererade ett antal hu­
moristiska historier längs rälsen – till passagerarnas stora nöje.
Festligheterna utmed spåret underströks även av ett antal prominenta talare, bland
annat Trafikstyrelsens ordförande Ulf Nilsson. Kommunalråden i Kalmar, Nybro och
Emmaboda – Johan Persson, Mikael Svanström och Ann­Marie Fagerström höll också
tal till Krösatågens ära.
Många passade på att åka in till Kalmar denna dag då resan var gratis. Men nu är
vardagen här, och det är trots allt i den som vi trivs bäst. Välkommen ombord på Krö­
satåget Kalmar–Emmaboda! •
historisk avgång mot nybro och emmaboda.
Nya stationen i Örsjö kokade av glada Örsjöbor som välkomnade tåget!
Örsjö byalag delade ut goodiebags.
profilen «klämman» skött e tågvärdskapet i samband med invigningen.
Historisk avgång. Invigningsresan gästades av ett 60-tal speciellt inbjudna – bland annat politiker och de privatpersoner som varit med i
tävlingen och föreslagit tågens namn.
24 | lingonet
På Nybro station bjöds det på bubbel till kommunalrådet Mikael Svanströms tal.
Bernt Jonsson, kommunstyrelsens ordförande i Nybro klippte bandet
och förklarade Örsjö station invigd.
Christer Olson, Anna Nyström, Martin Backman, Karolina Ekström
och Daniel Andersson ingick alla i invigningsdagens glada team
från KLT.
Den 9:e augusti invigdes sträckan Kalmar–Nybro–Örsjö–Emmaboda
med nya Krösatåg. Mingel, namnceremonier och prova-på-tåg ingick
i festprogrammet – och den gröna mattan var förstås utrullad.
lingonet | 25
Så betalar du din resa
med Krösatåget!
26 | lingonet
Krösatågen växer! Idag omfattar vår verksamhet två tågsystem, Krösatåg Nord och Krösatåg Sydost som representerar länstrafiken i sex län; Jönköping, Halland, Kronoberg,
Kalmar, Blekinge och Skåne. Hur du betalar skiljer sig åt,
beroende på var du väljer att stiga på.
BLEKINGE LÄN
SKÅNE LÄN
På Karlskrona C och på Bergåsa C kan du
köpa din biljett i Blekingetrafikens biljettau­
tomat. Du betalar med Resekort Reskassa
eller bankkort. Du kan även köpa biljett via
blekingetrafiken.se, på försäljningsstället på
stationen eller via Blekingetrafikens app
Reseplaneraren. Väl ombord på Krösatågen
är det möjligt att köpa biljett, du betalar
med bankkort eller Resekort Reskassa –
tänk på att det tillkommer en ombordavgift
på 100 kr.
Ett undantag finns för dig som påbör­
jar resan i Holmsjö eller Vissefjärda. Här
finns inga biljettautomater på stationen så
du köper din biljett ombord med bankort
eller Resekortet. Det går inte att betala resan
med kontanter.
I Skåne kan du inte köpa din biljett ombord
på Krösatåget utan du måste köpa din bil­
jett innan du stiger ombord. Det gör du i
biljettautomaten på stationen med antingen
bankkort eller med Jojo­kort (Skånetra­
fikens resekort). Du kan även köpa biljett i
Skånetrafiken­appen. Då söker du din resa
och trycker sedan köp biljett. Betalningen
går via bankkortet, till ordinarie pris.
Oavsett om du reser ofta eller mer sällan använder du enklast Resekortet för din resa med Krösatågen. Kortet kan nämligen laddas med två olika produkter – en period och/eller reskassa. Om du
pendlar dagligen lönar det sig alltid att resa med period och om du reser lite då och då är reskassa
det bästa alternativet – du får 20 procent rabatt på biljetter som köps med reskassa.
JÖNKÖPINGS LÄN
HALLAND
KRONOBERGS LÄN KALMAR LÄN
I Jönköpings län kan du betala din resa
kontant, via vår app, med betalkort och
resa med Resekortet (reskassa och/eller
period) ombord på Krösatågen. Vill du
ladda/köpa ditt Resekort ombord till­
kommer en ombordavgift på 20 kronor.
Att resa med Resekortet är alltid det
mest förmånliga sättet att resa. Ladda ditt
Resekort med reskassa eller period bero­
ende på vilka behov och resvanor du har.
Om du reser ofta är det bästa alterna­
tivet att ladda Resekortet med en period
för sträckan du reser på. Period 30 gäller
för obegränsat antal resor under 30 dagar i
följd. Period 20 gäller för obegränsat antal
resor för 20 valfria resdagar under 60 da­
gar.
Om du endast kommer att resa då och
då ska du istället ladda ditt Resekort med
en reskassa. Det ger alltid minst 20 pro­
cent rabatt i jämförelse med kontant be­
talning.
Gå in på vår hemsida www.jlt.se och läs
mer om Resekortet och vilken laddning
som passar dig bäst.
Du köper din biljett för resa med Krösatå­
gen hos någon av våra kundservicebutiker
eller återförsäljare, i våra biljettautoma­
ter eller ombord på tåget. Om du betalar
med reskassa kan du antingen använda
kortläsaren som finns ombord eller vända
dig till tågvärden som med sin handen­
het kan ta betalt. Biljettköp ombord kan
göras med Resekortet, kontanter eller
betal­ och kreditkort. Biljetter köpta via
Hallandstrafikens mobilapp gäller också
på Krösatågen.
Alla Hallandstrafikens periodkort med
rätt zontillhörighet gäller för resa på Krö­
satågen inom Halland. För länsöverskri­
dande resor gäller Resekortet Period. Alla
resor som göra med Period ska registreras
i tågets kortläsare. Kortets slutdatum vi­
sas i kortläsarens fönster. Resekortet kan
laddas med en period ombord på Krösa­
tågen men då mot en ombordavgift. För
att aktivera en laddning gjord via Hal­
landstrafikens Mina sidor är det viktigt
att du köper din biljett i Hallandstrafikens
automat eller kundservicebutik innan du
kliver på tåget.
Med Resekortet reskassa kan du resa
gränslöst i hela Krösatågens område. Re­
sekortet är opersonligt och du kan låna ut
det till en vän eller någon i familjen när
du själv inte använder det. Med reskassa
kan du självklart betala resan för fler än
dig själv.
Din tågbiljett för resa med Krösatågen
köper du enklast i Länstrafiken Krono­
bergs biljettautomater som finns på alla
tågstationer i länet.
Du kan även köpa en mobilbiljett för
din resa via vår reseapp MobiTime.
I biljettautomaterna kan du betala med
Resekort reskassa eller betalkort. Tågbil­
jett kan du även köpa på vårt Kundcenter
i Växjö Resecentrum, hos våra återförsäl­
jare eller ombord på tåget mot kontant
betalning (gäller inom Kronobergs län).
Obs! Du som laddar Resekortet via
Mina sidor, tänk på att du inte kan hämta
en väntande laddning ombord på Krösa­
tågen. Köp biljetten på ett försäljnings­
ställe eller i biljettautomaten om du vet
att du har väntande laddning.
Det är också viktigt att du aktiverar ditt
Resekort Period i biljettautomaten el­
ler vid aktiveringsstolpen innan du stiger
ombord. Du ska även ha ett inspektions­
kvitto som visar en aktiverad giltig period.
Se till att du vid ombordstigning har en gil­
tig biljett med dig. Biljetten kan du köpa på
olika sätta. Över disk finns möjlighet till
försäljning i Kalmar, Nybro och Emma­
boda där alla vår biljetter och produkter
finns tillgängliga och du kan betala både
med bankkort och kontanter. Utmed spåret
vid vardera station finns våra gröna biljett­
automater, Quickomaterna, utplacerade. I
dem köper du din resa inom Kalmar län och
också där finns möjlighet att köpa alla KLTs
biljetter och övriga produkter.
I de grå sydtaxeautomaterna köper du
din enkelbiljett för resa över länsgräns och
betalar med bankkort. I sydtaxeautoma­
terna kan du även betala med Reskassa samt
återladda ditt Resekort med Reskassa eller
resperioder. Slutligen finns även vår mobil­
app MobiTime var i du köpa enkelbiljet­
ter för sträckan oavsett inom län eller över
länsgräns.
lingonet | 27
Med järnväg inpå knuten
Inget har påverkat det svenska kulturlandskapet mer än järnvägen. Där banorna drogs fram följde bebyggelse i form av
bostäder, industrier och offentliga byggnader. De flesta orter
Jens Möller är ställföreträdande regionchef på
Trafikverket, region Syd.
Foto: Märta Möller
har sitt ursprung i järnvägen – utan järnvägen inget Alvesta,
Emmaboda, Hultsfred, Nässjö eller Vaggeryd!
Nuvarande stationshus i Alvesta, invigdes 1909. Det är byggt i jugendstil och ansågs med sin tydliga funktionsuppdelning
som mycket modernt för sin tid. Foto: Jens Möller
Hej Jens Möller! Hur har du blivit en sådan fena på järnvägens
historia?
«I grunden är jag kulturgeograf och har skrivit en doktorsavhandling om de stora skån­
ska godsen under 1800­talet och deras betydelse för jordbruket. Eftersom järnvägen
användes flitigt för transport av spannmål och andra grödor så fick den en naturlig plats
i avhandlingen – och på den vägen är det.»
Sedan blev det järnväg för hela slanten?
«Både ja och nej! Under 90­talet jobbade jag som samhällsplanerare på Skånetrafiken,
men på den tiden var det mest buss som gällde. 2003 började jag arbeta med strategi­
28 | lingonet
och framtidsfrågor på Banverket. Och det gör jag fortfarande som stf. regionchef på
Trafikverkets Region Syd.»
Vad tycker du är mest intressant med järnvägens historia?
«Egentligen är jag mer intresserad av hur historien påverkar dagens förhållanden än
av de historiska skeendena i sig. Det roliga med järnvägen är ju att den gav upphov till
helt nya samhällen som annars aldrig hade existerat. När stambanan drogs undvek man
avsiktligt existerande städer som Växjö och Eksjö till förmån för helt nya samhällen
som Alvesta och Nässjö.»
Efter 38 år stannar åter tåg vid stationshuset i Hästveda. Huset byggdes 1868 och används
idag som restaurang. Foto: Anders Lundquist
I Småland är de flesta av landskapets 200 tätorter lokaliserade där det finns eller
har funnits järnväg. Där spåren från olika banor möttes bildades orter som hade extra
gynnsamma förutsättningar att växa till metropoler. Vid järnvägsknutarna bytte folk
tåg, och här uppstod snabbt samhällen med en mängd funktioner för både resande och
gods. Många knutar växte sig till municipalsamhällen eller städer och är idag inte sällan
kommuncentra.
Centrum i de nya stationssamhällena blev naturligtvis stationshuset, med biljettför­
säljning, godsutrymmen, väntsalar och ofta också restaurang. I närheten fanns kanske
hotell, godsmagasin och lokstallar. I stationshuset var det liv och rörelse, även under de
tider på dagen när inga tåg ankom eller avgick. När de stora snälltågen stannade var det
inte ovanligt att ortsborna kom för att möta tåget för att se vem som åkte och vem som
anlände samt kanske köpa en färsk tidning. Det var här lokalsamhället mötte omvärlden.
Enhetlig arkitektur
Statens Järnvägar lade stor omsorg på att bygga ändamålsenliga hus, men också form­
mässigt spännande byggnader i tidens olika stilar, och stationens betydelse kunde ofta
avläsas i stationshusets storlek. SJ hade eget arkitektkontor och under de första 75 åren,
från 1855, verkade endast två chefsarkitekter, Adolf W Edelsvärd och Folke Zettervall.
Den förstnämnde ritade nära 300 stationshus i Sverige medan efterträdaren kom upp i
nästan lika många.
Frågan är om det finns någon annan person som betytt mer för utformningen av det
bebyggda landskapet i Sverige än Edelsvärd och Zettervall. Edelsvärds främsta verk är
centralstationerna i Stockholm och Göteborg men även stationer som Linköping och
Norrköping bör framhållas. På närmare håll, där Krösatågen gör uppehåll, kan nämnas
Nässjö och det betydligt mindre Hästveda. Nässjö är Sveriges enda station varifrån man
kan åka tåg i sex riktningar, medan Hästveda är en av de skånska Krösatågsstationer som
öppnades förra året. Exempel på Zettervalls arkitektur är stationerna i Alvesta och Sävsjö,
i bägge fallen efter att Edelsvärds tidigare stationsbyggnader rivits.
Pampigt i Berga
Om vi viker av från Södra stambanan så finns det flera fina stationshus på sidolinjerna.
Dessa banor byggdes, till skillnad från Södra stambanan, av privata och kommunala
intressen. En av de pampigare stationsbyggnaderna är Berga som ritades av stockholms­
arkitekten Georg A Nilsson, annars känd som skolarkitekt. Nilsson förfärdigade också
ritningarna till de fina stationshusen i Hultsfred och Oskarshamn. En av mina egna
favoriter är det ståtliga huset i Eksjö, där Adolf Emil Melander ritat ett hus som liknar
ett renässanspalats i Florens. Skickliga arkitekter fick många uppdrag och inte sällan
utgick de från sina tidigare ritningar när nya uppdrag dök upp. Så är till exempel Eksjö
och Västerviks stationshus väldigt lika.
Carl Nyrén vid Vätterns strand
Nästan alla stationshus är tillkomna under järnvägens utbyggnadsepok, fram till 1930­talet,
men det finns några undantag, och här bör särskilt Carl Nyréns smäckra tegelbyggnad
i Jönköping nämnas, belägen alldeles vid Vätterns sydspets. Det byggdes 1983, under en
tid när järnvägens framtid var ifrågasatt, och stationshuset blev därför något av en symbol
för länstrafikens satsning på Krösatåg.
Dagens Krösatåg gör stopp för resandeutbyte vid nästan 70 stationer i Småland, Hal­
land, Blekinge och Skåne, men det är långt ifrån alla som har stationshus. Numera
klarar resenärerna av sina biljettinköp via nätet eller genom automater. På de mindre
hållplatserna finns enbart ett mindre skydd för väder och vind. Men även ett sådant kan
kanske konkurrera med kiosken och pizzastället som lokal samlingspunkt? •
I Björköby, Vetlanda kommun, finns endast ett litet skjul i trä som skyddar mot vädrets makter. Det tycks ändå
ha blivit en träffpunkt, åtminstone för den yngre generationen. Foto: Linda Carlén
lingonet | 29
Vinn ett Resekort med Reskassa till Krösatågen!
KRÖSAKRYSSET
OGRÄS
GÖR DEN SOM
TRUGAR OCH
TRUGAR
KRÖSATÅGSSTATION
OFTA
EFTER
PUNKT
BRUKAR
ALLTFÖR
SMÅ
SKOR
HAR
VILSEN
Ditt namn, adress och tel.nr:
JOBBAR KALIUM
MED
SÄTTA
STICKLAR IGÅNG
KRÖSATÅGSSTATION
STICKSPÅR
HAR KAM
I NATUREN
BOLAG
BA00371
KRÅMADE
I SÄNKE
KRÖSATÅGSSTATION
LÄNGS
VÄGEN
DREV
LOK
FÖRR
HÖRNA
GRIPA
BLINKAR
INBJUDANDE
BASMAT
BANKAS
I KÖK
KRÖSAJULIE
TÅGSSTATION PÅ SCEN
KRÖSA- PÅ VIKTÅGS- TIG FÖRTURER SÄNDELSE
DE KAN VARA
SVÅRA ATT
SLUTA
STÄLLNING
FEDERAL
STAT
LAPP
PÅ NOTSTÄLL
BÖNEORD
SKREV
OM AYLA
GJORDE
POST
KAN
SENAP
VARA
I VRIST
HÅLLER
IHOP
18291
DEN KAN
STICKA
I NÄSAN
NYTT
PRONOMEN
LIST
KAN HA
KNÖL
HALKIG
LED
KRÖSASES
TÅGS- SPELARE
STATION PÅ IS
KLAR
TRÄD
VANLIG
KRUKVÄXT
RÖTA
TUNGSINNE
LIMABO
FATREST
VRED
JW
KRYSS.
SE
GÅ NED
ÄR TOMT
RESO- TAMBUR
NEMANG
REPAS
LEN
TÄVLING
INGEN
FÖR
SLAV
LAND I
ASIEN
HÖGDJUR
FÖRSÄMRAR
SIKTEN
HULIGAN
STRÖMFORDON
EJDERHANNE
YR I VAN
APRILMAN
HON
BASADE
I SLOTT
VALKÄRL
ÄR
ÄVENTYRARE
FARLIGT
LÖSNINGSMEDEL
FISK
SOM
LUTAS
GÖR
MÄKLARE
ALPFLOD
KRÖSATÅGSSTATION
FÖLJDEN
AS
KAN HA
PUCKLAR I
BACKEN
MYNT I
VENEDIG
FÖRR
VÄXER I
VATTEN
@
SES
FÖRARE
JÄTTEHAJ
VIK OCH
GARDNER
KASTAR
KORT
FJÄDERPRYDNAD
HYLLNINGSDIKT
Varsågod! Ett lagom klurigt korsord att lösa ombord. Hinner du inte klart, så tar du bara med dig tidningen hem. Vinnaren belönas med ett Resekort med reskassa från valfritt
länstrafikbolag i Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Blekinge eller Skåne till ett värde av 1000:–, andra och tredjepris är Resekort med reskassa till ett värde av 500:–.
Vi vill ha ditt svar senast 18 november 2014. Lycka till! Korsordet sänds till: Jönköpings Länstrafik, Box 372, 55115 Jönköping, Märk kuvertet «Krösakrysset».
Glöm inte att skriva ditt namn, telefonnummer och adress (till höger om krysset)! Vinnare av Krysset i nr 2-2014; 1000 kr reskassa; Mona Bengtsson, Gislaved.
500 kr reskassa; Agneta Falk, Växjö och 500 kr reskassa; Sonja Lindqvist, Halmstad.
30 | lingonet
På spåret!
Testa dina regionalkunskaper
Vad vet du om orterna längs spåret? Följ ledtrådarna och se var du hamnar
– eller passa på att testa en medresenär. Svaren hittar du längst ner till höger.
1. kronobergs län
· Platsen är känd för sin stora bokskog som är ett naturreservat
foto • bosse lindqwist
· Carl von Linnes uppväxtort gränsar till denna plats
· Platsen är också känd för sin möbeltillverkning
.
2. halland
· En tätort i de södra delarna av Falkenbergs kommun. Suseån rinner genom orten.
· Orten är känd för sina många lokala framgångsrika matföretag som förutom Berte-gruppen också omfattar
bland annat Gudmundsgården, Solhaga Stenugnsbageri och Mostorps gård.
· Här finns ett stort djursjukhus som erbjuder vård till både små och stora djur.
3. skåne
· Stationsort om ligger i ett av Sveriges företagstätaste områden, sett till antalet företag per capita.
· Här finns inte många hushåll, men många fler kök och badrum.
· Näst sydligaste Krösatågsstationen, och ny som stationsort.
4. jönköpings län
· Ortens äldsta hus, Magnisa stuga, kan beskådas från tågfönstret. I detta område fanns även ett nunnekloster fram till 1200-talet.
· Pinnstolen har sitt ursprung här och det exporterades pinnstolar från orten till England redan i slutet på
1800-talet. Mellan 1904 och 1984 tillverkades det pappersmassa på orten.
· Isterbanden härifrån är mångas favorit. Nära resmålet finns en stor mosse och du kan även se en och
annan travande häst på orten. 5. blekinge rätta svar: 1. diö, 2. slöinge, 3. Ballingslöv, 4. vaggeryd, 5. ronneby, 6. örsjö.
· Staden har varit en välbesökt kurort sedan 1700-talet.
· Brunnsparken blev utsedd till Sveriges vackraste park 2005.
· År 1564 ägde det rum ett blodbad i staden när Erik XIV:s trupper intog staden, som på den tiden
var dansk.
6. kalmar län
· Är en av Krösatågens allra nyaste hållplats som invigdes i augusti 2014.
· Ortsnamnet tros komma från de grusbankar som finns intill den närliggande sjön.
· Här stannar tåget åter efter 40 års uppehåll.
lingonet | 31
Linköping/Norrköping u
G
M
Si
lv
ör
er
lu
da
nd
a
le
n
ga
un
er
el
eb
nn
nn
ia
Lö
ar
M
In
ga
to
rp
d
m
va
ol
jä
lte
ah
t
uz
H
Br
ul
Fo
N
H
rs
er
ÄS
Br SJÖ
in
el
l
Or sko
la
m
n
ar
yd
um
t
ul
nh
Te
d
N
na
PI
ar
kv
KÖ
N
us
H
JÖ
t Falköping/Skövde/Göteborg
OSKARSHAMN
85
88
Rocksjön
86
Hovslätt
Bodafors
Ekenässjön
Månsarp
Hok
Sävsjö
VAGGERYD
VETLANDA
Skillingaryd
ar
Br
ed
ft
Re
Stockaryd
rs
he
da
86
Landeryd
Kinnared
Torup
Oskarström
Sannarp
86
87
VÄRNAMO
Fo
Göteborg u
el
e
yd
Klevshult
SMÅLANDSSTENAR
HALMSTAD
Lammhult
Rörstorp
Bor
Moheda
87
85
(JÖNKÖPING)–NÄSSJÖ–HULTSFRED–OSKARSHAMN
86
NÄSSJÖ–HALMSTAD
87
JÖNKÖPING–VÄXJÖ
88
NÄSSJÖ–VETLANDA
89
NÄSSJÖ–ALVESTA–VÄXJÖ
92
VÄXJÖ–HÄSSLEHOLM
97
EMMABODA–KARLSKRONA
Rydaholm
Malmö/Köpenhamn u
89
la
m
Ge
KRÖSATÅGEN
Ö
XJ
Ä
V
ALVESTA
BYTE
sjö
Ör
ro
yb
N
EMMABODA
Kalmar u
Vislanda
ÖRESUNDSTÅG
Diö
PÅGATÅGEN
Vissefjärda
92
VÄSTTÅG
ÄLMHULT
t
ÖSTGÖTAPENDELN
97
M
Killeberg
ar
ka
ry
OSBY
d
Holmsjö
Hästveda
Ballingslöv
Kristianstad/Karlskrona u
EH
SL
ÄS
H
Malmö/Köpenhamn u
OL
M
t Helsingborg
32 | lingonet
BERGA
Björköby
Taberg
87
HULTSFRED
Stensjön
89
Malmbäck
Norrahammar
EKSJÖ
www.krosatagen.se
Bergåsa
KARLSKRONA