Att fånga platsens själ - Cultural Planning Laboratory

Transcription

H Ha an nd db bo ok k i i c cu ul t
l tu ur ra al l p pl la an nn ni n
i ng g
Att
Attfånga
fånga
platsens
platsenssjäl
själ
Handbok
i
c u lt u r a l
Att fånga
platsens själ
planning
Sveriges Kommuner och Landsting
Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm
Tfn 08-452 70 00, www.skl.se
SKL Kommentus Media AB
Hornsgatan 15, 117 99 Stockholm
Tfn 08-709 59 00, www.sklkommentus.se
Beställning av boken kan göras på telefon 08-709 59 90,
via epost [email protected]
eller i vår nätbutik på www.sklkommentus.se
© SKL Kommentus Media och Sveriges Kommuner och Landsting 2011
Text: Kerstin Lundberg och Christina Hjorth
Projektledare: Kerstin Lundberg
Redigering, illustrationer, form & produktion: Björn Hårdstedt, SKL Kommentus Media
Omslag: Ordförrådet AB
Foto omslag: Johnér Bildbyrå AB / Kristofer Samuelsson
Tryckeri: Åtta.45, Solna
ISBN: 978-91-7345-265-6
Förord
Det finns ett ökande intresse för cultural planning – en metod som gör det
möjligt att föra in kulturella perspektiv i samhällsplaneringen och att försöka
fånga det som är unikt för en plats, ”platsens själ”.
Sedan 2007 finns ett nätverk med företrädare för kommuner och regioner
i Sverige. Det består både av personer som har tillämpat metoden, helt eller
delvis, och av andra som är intresserade av att påbörja ett sådant arbete och
vill ta del av de erfarenheter som finns. Vid nätverksträffar, seminarier och
konferenser, då cultural planning diskuterats, har man efterfrågat en handbok som kan fungera som vägledning för dem som vill använda metoden. Syftet med den här skriften är att presentera en arbetsmodell som passar svenska
kommuner och regioner. Till grund för arbetet ligger dels beskrivningar från
andra länder dels kunskapen från hittills genomförda projekt i Sverige. Först
ut var Göteborg, med stadsdelen Bergsjön, och Kronobergs län vars arbeten
redan finns beskrivet i olika sammanhang. Pilotprojekt pågår på flera andra
håll, projekt där man antingen tillämpar cultural planning eller låter sig inspireras av metoden.
Initiativtagare till handboken var Erica Månsson under sin tid vid Regionförbundet södra Småland. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har
tillsammans med Regionförbundet södra Småland anlitat Kerstin Lundberg
(redaktör) och Christina Hjorth för att sammanställa boken. Statens kulturråd och Stiftelsen framtidens kultur har bidragit ekonomiskt.
September 2011
Gunilla Glasare
Peter Hogla
DirektörRegiondirektör
Avd. för tillväxt och samhällsbyggnad
Sveriges Kommuner och Landsting
Regionförbundet södra Småland
Innehåll
Kulturella resurser i samhällsplaneringen5
Cultural planning-processen steg för steg11
Steg 1 – Förberedelser och förankring 13
Steg 2 – Cultural mapping 19
Steg 3 – Analys 28
Steg 4 – Avstämning 31
Steg 5 – Handlingsplanen skrivs 33
Steg 6 – Remissrunda35
Steg 7 – Slutarbete – planen antas37
Steg 8 – Lansering39
Steg 9 – Genomförande, uppföljning och utvärdering41
Cultural planning och kopplingen till andra planer och program43
Att fånga platsens själ –
Användning av cultural planning i platsmarknadsföring47
Läs mer54
Kulturella resurser i samhällsplaneringen
Samhällsplanering handlar om att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling – miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Den rent fysiska planeringen
är endast en del av samhällsplaneringen, som alltmer övergår till vad man
skulle kunna kalla utvecklingsplanering. Utvecklingsplaneringen är inte enbart en fråga för den lokala nivån utan har i ökad utsträckning blivit ett viktigt
område även för regionala aktörer.
Globaliseringen, EU och den europeiska integrationen samt statens och
kommunernas förändrade roller har medfört ett paradigmskifte. Istället för
statliga stöd till ’periferin’ försöker man stärka varje regions potential och
på så vis främja inomregional tillväxt. Konkurrensen kommuner och regioner emellan hårdnar. Många mindre samhällen och tätorter kämpar för sin
existens. De för en ojämn kamp mot storstadsregionerna om att etablera nya
arbetsplatser och motverka arbetslöshet och utflyttning. Men, också storstäderna brottas med problem som till exempel arbetslöshet, segregation och
ökad kriminalitet.
Människor idag väljer i ökad utsträckning var de vill bo och ställer allt större krav på en inspirerande livsmiljö, som erbjuder livskvalitet. Platsen (orten,
staden, regionen) och dess kvaliteter blir alltmer betydelsefull för detta val.
Det handlar då inte bara om att tillhandahålla goda kommunikationer och
utbyggd samhällsservice som skola, vård och omsorg, vilket förutsätts fungera. Det gäller dessutom att profilera sig, att kunna erbjuda något specifikt,
att ’sticka ut.’ Under de senaste decennierna har forskare och debattörer som
till exempel Richard Florida, Robert Putnam och Åke E Andersson lyft fram
olika faktorer som de anser vara väsentliga för att ett samhälle ska utvecklas.
Dessa faktorer är talang, teknik och tolerans respektive sociala nätverk och
k-samhället med bland annat kultur och kunskap.
Den här ökade konkurrensen gör att nästan alla kommuner och regioner
arbetar med platsmarknadsföring – eller på engelska ’place branding’ Man
5
skapar ett varumärke och arbetar med slogans och kampanjer. Effekterna av
platsmarknadsföringen är emellertid svåra att mäta. En rad viktiga frågor behöver dessutom diskuteras. Det gäller till exempel vem/vilka som har rätt att
definiera en plats och avgöra vilken bild av platsen som ska visas? Vem/vilka
har resurserna? Vilka platser är det som syns? Hur beskrivs de och vilka människor ryms i bilden av dem? Vilka är målgrupperna? Vilka värden är det som
kommuniceras?
Samhällsplanering i betydelsen att planera och utveckla en kommun/region förutsätter en helhetssyn och ställer stora krav på samarbete över sektorsgränserna. Då krävs delvis nya metoder – och nya kompetenser – för att
integrera även s.k. ”mjuka” faktorer och för att säkra medborgarinflytande.
Cultural planning, är en metod som gör det möjligt att ställa den här typen
av frågor och kanske även att finna några av svaren. Den står för ett humanistiskt synsätt, som sätter människan och mänsklig kommunikation i fokus.
Specifikt för cultural planning är att metoden har sin tyngdpunkt i kulturella
resurser. Det handlar om kulturburen samhällsplanering eller samhällsplanering med kulturella förtecken, där kultur ges en mycket vid definition.
Det finns många, olika metoder för medborgarinflytande i samhällsplaneringen, till exempel charette och balanserade styrkort. En metod som på flera
sätt liknar cultural planning är Ortsanalys, – en, ursprungligen norsk, metod
som använts på flera håll även i Sverige. Den har en tydlig utgångspunkt i den
fysiska platsen och tar upp inte bara historia, geografi och bebyggelse utan
även sådant som till exempel näringsliv, identitet, trygghet, sociala nätverk,
kultur, segregation och hälsa. Analyserna resulterar i en rapport, där ortens
starka och svaga sidor lyfts fram tillsammans med rekommendationer för
framtida satsningar.
Varför cultural planning…
Idag används kultur alltmer i konkurrensen mellan kommuner och regioner
och lyfts ofta fram i marknadsföringssammanhang. Det är bra, men det ligger också en fara i det. Det kan lätt komma att handla om en ensartad kultur
– kulturella aktiviteter eller satsningar som visat sig framgångsrika någon annanstans. Man får en likriktning, som främst gynnar dem som är först ute. Det
primära syftet med cultural planning är inte att skapa en positiv bild för att
gynna ekonomisk tillväxt. Att arbeta med ytliga kampanjer är som att ”sätta
läppstift på gorillan” menar Franco Bianchini, en av de engelska forskare som
arbetat med att utveckla cultural planning,
Cultural planning handlar snarare om att hitta ”den verkliga” bilden – ”platsens DNA”. Det handlar om att även våga vara kritisk och inte ens väja för de
mörkare sidorna av självbilden. Med ”den verkliga” bilden som grund och med
utgångspunkt i det som är platsens styrka och särart, är det möjligt att skapa
kreativa och kulturella aktiviteter/verksamheter som bidrar till att bygga upp
6
eftersatta områden och skapa kraft att möta nya utmaningar i konkurrensen
om talang, investeringar och erkännande.
Det finns i samhället ett ökat intresse för kultur och en tilltro till dess betydelse för kreativitet, innovation och entreprenörskap. Studier har visat att
kultur och kreativa näringar sysselsätter många människor och uppvisar högre tillväxttakt än ekonomin i övrigt. Kulturens ekonomiska betydelse ska inte
underskattas, men det är viktigt att också inse att kultur har ett egenvärde och
en betydelse som är långt större än den ekonomiska. Ett aktivt och mångsidigt kulturliv är till exempel en nödvändig förutsättning för såväl demokratisk
som mänsklig utveckling.
Ändå finns det många – såväl kommuner som landsting/regioner – där kulturfrågorna uppfattas som marginella. Den kulturella dimensionen saknas
eller finns inte med på samma villkor som andra frågor, till exempel de ekonomiska och miljömässiga. Detta drabbar inte enbart kulturfrågor utan alla
s.k. ”mjuka” faktorer. Det råder brist på metoder som fångar upp även dessa
perspektiv, liksom det råder brist på personer med kompetens att arbeta strategiskt med sociala och kulturella perspektiv i samhällsplaneringen.
Det är förstås inte något som är unikt för kommunal eller regional verksamhet. Samma förhållande råder inom statliga myndigheter och andra delar
av samhället, där det finns en stark sektorisering. Den här handboken riktar
sig emellertid i första hand till den lokala och regionala nivån, men för att ett
nytt synsätt ska få genomslag krävs naturligtvis att det finns på alla nivåer.
…och vad är det?
Cultural planning har uppstått ur ett behov av att bredda samhällsplaneringen, finna nya vägar och få med kulturella perspektiv i samhällsplanering
och samhällsutveckling. Begreppet började användas i USA redan på 70- och
80-talen. Metoden har tillämpats från början av 1990-talet framför allt i engelskspråkiga länder som USA, Canada, Australien samt olika städer i Europa.
En rad forskare och konsulter har utvecklat och beskrivit metoden. Franco
Bianchini, Charles Landry, Lia Ghilardi och Colin Mercer, för att bara nämna
några. I England har till exempel konsultgruppen Comedia arbetat med att utveckla idén om Creative Cities och cultural planning från slutet av 80-talet. De
har bland annat utarbetat strategier för att utveckla kulturindustrin och betonat den betydelse som ett aktivt kulturliv –”the night time economy” – har
för samhället. Det är ett arbete, som resulterat i en rad böcker och rapporter.
I Australien har intresset för att sprida metoden funnits hos en delstatsregering, medan det i Canada främst skett på ideell väg genom olika nätverk.
Hur metoden spridits är dock lite oklart och skulle behöva bli föremål för en
kartläggning.
Det finns ingen given svensk översättning av det engelska begreppet cultural planning. Svårigheten att översätta cultural planning till svenska kan delvis
7
En traditionell bild av Småland – en gärdesgård i vacker lantlig miljö...
bero på att vi i svenskan inte alltid skiljer mellan konst och kultur på samma
sätt som man i engelskan skiljer mellan ”arts” och ”culture”.
Cultural planning ska inte, som ofta görs, översättas med kulturplanering då
det leder tankarna fel. Det handlar inte om planering av kulturen. Det handlar
snarare om att integrera och arbeta strategiskt med kulturella resurser (materiella såväl som immateriella) i samhällsutvecklingen. Cultural planning
ersätter således inte konstpolitik eller kulturpolitik. Det är heller inte
någon alternativ samhällsplaneringsmetod. Cultural planning handlar om att
sätta in konst- och kulturpolitiken i ett vidare samhällsperspektiv och är ett
komplement till traditionell samhällsplanering.
Ett samhälle existerar genom den mänskliga aktivitet och det ständiga
samspel som pågår människor emellan. Det är en levande organism med egen
identitet. En god samhällsplanering tar sin utgångspunkt i platsen/området
och invånarnas upplevelser av den. Cultural planning erbjuder en metod för
att fånga och beskriva ”platsens själ.” Den har ett utpräglat nerifrån- och upp
perspektiv och är en demokratisk planeringsmodell, då den inhämtar medborgarnas kunskap, tankar och idéer. Vad är det man upplever som positivt
– och negativt? Utgångspunkten är upplevd livskvalité, värden man ser där
man bor, vad som saknas, vilka drömmar och förväntningar som finns inför
framtiden.
Metoden innebär att man kartlägger de kulturella resurserna i ett samhälle
genom s.k. cultural mapping och låter denna kartläggning utgöra grund för
beskrivning och analys av hur samhället ser ut och upplevs av invånare och
besökare. De kulturella resurserna är i detta sammanhang inte begränsade till
8
…och en modernare – Linnéuniversitetet i Växjö (se även kommentar på sid 17).
konst och kultur som produkter att konsumera utan som processer och system, integrerade i det sociala livet.
Det handlar alltså inte om att kopiera sådant som varit lyckosamt på andra
håll. Det handlar inte i första hand om att söka efter svagheter att förbättra. I
stället handlar det om att hitta och beskriva det som är karaktäristiskt för en
särskild plats eller ett särskilt område, att lyfta fram och utveckla det som är
platsens tillgångar och särart – att utforska platsens DNA. Där finns grunden
för den utveckling man vill se i framtiden.
Vad menas med kulturella resurser?
Begreppet kulturella resurser är centralt i cultural planning. Det omfattar såväl konst i snäv, estetisk betydelse som kultur i dess vida, etnologiska eller antropologiska mening. Kulturella resurser inbegriper inte bara kultursektorn
med såväl konst (teater, musik, bild, litteratur och kulturarv) som kulturella
näringar (dvd, böcker och e-försäljning av musik) utan även kreativa näringar
som till exempel arkitektur, design, reklam, film/foto, mode, turism. Men,
kulturella resurser är inte enbart materiella. Det handlar också om immateriella värden som kreativitet, framtidstro, religion, traditioner m.m. Kultur i
cultural planning står för mänsklig utveckling och kommunikation – kort sagt
för livskvalitet.
Cultural planning är alltså inte någon ny konst- eller kulturpolitik. Det är
inte heller någon alternativ samhällsplaneringsmetod. Cultural planning är
en metod för att ta tillvara kulturella resurser och arbeta mer strategiskt och
integrerat med kulturfrågor i samhällsplaneringen. Det är en metod som är
9
sektorsövergripande med ett tydligt nerifrån- och upp perspektiv, där olika
människors värderingar och drömmar om framtiden tas till vara.
Hur kulturella resurser kan ha betydelse
Som framgått ovan är kulturella resurser något mycket brett, som på olika sätt
har betydelse inom de flesta samhällsområden:
XX Socialt och politiskt, därför att ett utvecklat lokalt kultur- och föreningsliv utgör grund för social hållbarhet genom att skapa förtroende
och tillit mellan människor. Kultur är också väsentligt för en vital
samhällsdebatt, vilket är basen i ett långsiktigt hållbart, demokratiskt samhälle. Rikt kulturellt utbud och/eller nöjesliv gör samhället mindre ödsligt på kvällstid och därmed tryggare att vistas i.
XX Ekonomiskt har kultursektorns betydelse vuxit. De kreativa näringarna sysselsätter många människor samt uppvisar en högre tillväxttakt än ekonomin i övrigt. I och med övergången till ett informations- eller kunskapssamhälle ökar kulturens och kreativitetens
betydelse som ”råvara” för de kreativa näringarna och för turismen.
XX Miljömässigt har såväl estetik som konst och kulturhistoria stor
betydelse, vid sidan av de rent ekologiska frågorna som biologisk
mångfald, luft och vatten. Bebyggelsens och platsernas estetiska utformning och historiska arv bidrar starkt till ortens eller områdets
identitet. En stark identitet gör en plats intressant och attraktiv –
såväl för invånarna som för besökare och turister.
XX Även symboliskt har kultur stor betydelse. Kultur används idag
medvetet för att öka attraktiviteten och marknadsföra en plats. Med
hjälp av kultur kan mediebilden av ett samhälle förändras. Kulturella resurser kan – inte minst – skapa stolthet hos invånarna ( jfr
intresset för att bli europeisk kulturhuvudstad eller för att komma
med på Unescos världsarvslista).
10
Cultural planning-processen – steg för steg
Metoden
Den här handboken är framför allt inspirerad av manualer eller riktlinjer
från Canada och Australien. Metoden finns beskriven dels i Cultural Planning Toolkit – en guide utgiven av nätverket Creative cities i Canada, och dels
i Cultural Planning Guidelines for local government som regeringen i den australiska delstaten New South Wales givit ut. Materialet har bearbetats för att
passa svenska förhållanden och kompletterats med erfarenheter från Sverige.
I olika manualer för cultural planning beskrivs utvecklandet av en strategi
i olika steg. I ovan nämnda beskrivningar är de nio, men det förekommer även
varianter med färre steg. Det finns variationer i terminologi och tågordning,
men en fullständig samstämmighet både när det gäller vikten av ett tvärsektoriellt tillvägagångssätt och kartläggningens (mappingen) centrala roll i cultural planning.
En metod kan och ska emellertid inte kopieras rakt av. Alla delar i den här
processen kanske inte är lämpliga eller ens möjliga att använda i din kommun
eller region. Såväl förutsättningar som resurser varierar. Beskrivningen kan
ändå vara en utgångspunkt och fungera som vägledning och inspiration.
Tidplan
I beskrivningen av metoden anges en ungefärlig tidplan som bygger på ovan
nämnda handböcker. Den omfattar en planeringstid på totalt ett till ett och ett
halvt år, men tidsåtgången kan självklart variera betydligt, beroende på vilka
förutsättningarna är. För varje steg finns en tidsangivelse ändå med. Utan att
på något sätt vara bindande kan den kanske fungera som en slags riktmärke;
Längre tid innebär kanske att projektet riskerar att förlora tempo. Kortare tid
kan medföra sämre kvalitet och bristfälligt underlag för planeringen.
Det är viktigt att ha tålamod med den här typen av arbete. Slutresultatet
kanske man inte ser förrän efter tio år.
Cultural planning processen – steg för steg
11
dE nio StEgEn
1. Förberedelser och förankring
2. cultural mapping
3. analys
4. avstämning
5. handlingsplanen skrivs
6. Remissrunda
7.
Slutarbete – planen antas
8. lansering
9. Genomförande, uppföljning och utvärdering
Steg 1.
Förberedelser och förankring
(2–3 månader)
Innan själva arbetet påbörjas är det viktigt att tänka igenom varför man väljer
att arbeta med cultural planning och vad man vill uppnå. Det är också viktigt
att sprida kunskap om processen och hämta inspiration och erfarenheter från
andra, som kanske kommit lite längre.
Geografisk avgränsning
En cultural planning process kan användas i en kommun eller region, men
metoden används också med fördel för ett mindre, avgränsat område, som till
exempel en stadsdel. Arbetssättet och slutresultatet skiljer sig förstås åt, beroende på hur stort geografiskt område man väljer att arbeta med.
I Sverige är det framför allt Kronobergs läns landsting som arbetat med en
hel region – även om intresset finns även i andra regioner eller län. I de internationella exempel, vi känner till, har man ofta arbetat med en hel stad. I
flera svenska kommuner arbetar man med cultural planning eller en modell
inspirerad av cultural planning. Vanligast är att metoden används för utvecklingen av en stadsdel eller ett annat mindre avgränsat område. Det gäller till
exempel Bergsjön i Göteborg, stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg och
stadskärnan i Jönköping.
Metoden, som bygger på ett lokalt, underifrånperspektiv, lämpar sig kanske
bäst för mindre, avgränsade områden. Att arbeta med en hel kommun respek-
Steg 1 – Förberedelser och förankring
13
I Västra Götalands län har man skapat en stödfunktion, ett idélaboratorium, för de kommuner som valt att arbeta med cultural planning: Cultural planning laboratory (CPL). På
CPL:s webbplats (se ovan) framgår vilka kommuner som deltar och vilka samarbetspartners man har.
tive en hel region har emellertid fördelen att arbetet enklare kan kopplas till
andra planer och till budget.
Grunden för cultural planning är att arbeta sektorsövergripande, med ett
helhetsperspektiv för ett territoriellt definierat område.
Men, tänk på att kultur inte följer administrativa gränser!
14
Förankring a och o
Beslut om att genomföra en cultural planning process bör fattas av den högsta
politiska ledningen – en förutsättning för ett lyckat resultat. De måste känna
till och tro på processen. De måste också vara beredda att avsätta de resurser
som krävs för att genomföra en bra planering.
Inled därför arbetet med att sprida kunskap om metoden. Vad innebär den?
Vilka fördelar har den – och vilka nackdelar? Lär av erfarenheterna från andra
kommuner eller regioner!
Att arbeta med cultural planning kräver tid och engagemang. Finns de förutsättningarna? Hur bryter vi ner motstånd och revirtänkande?
Diskutera budget för projektet och var realistisk! Tänk igenom kostnaderna noggrant för att förhoppningsvis undvika besvikelser i ett senare skede.
Erfarenheterna visar att förankringsarbetet ofta tar längre tid och är betydligt mer arbets- och tidskrävande än planerat.
på
nu mera tid
ps: Lägg än
ti
t
ig
kt
vi
t
m
Et
ttejobb ed
gjorde ett jä
Vi
.
g
in
kr
n
föra
ner och jätalla kommu
e
kt
sö
be
,
g
univerförankrin
rde haft med
bo
Vi
.
er
ör
misstemånga akt
ån början. Vi
munerna fr
m
ko
unh
rb
oc
fö
t
sitete
os studie
nkringen h
ra
fö
ed
im
sl
g
närin
lyckades
arbetet med
m
sa
e
d
sa
is
ta
den och m
mer med det
jobbat ändå
e
rd
bo
Vi
t.
ve
rchef i
rande kultu
va
å
d
,
on
ss
n
ulturparErica Må
g; nu VD i K
er
ob
n
ro
K
Landstinget
d)
ken Smålan
”
hur ska arbetet organiseras?
När beslutet att arbeta med cultural planning väl är fattat, är det dags att skapa
en organisation för arbetet. Det gäller att ta ställning till frågor som
X var ska huvudansvaret för projektet ligga?
X vem ska genomföra arbetet?
X vilka ska involveras?
Ju högre upp i organisationen frågan hamnar desto större är möjligheten att
nå ett lyckat resultat.
Lämpligen bildas en liten styrgrupp på central ledningsnivå. Det är viktigt
att den har stark politisk förankring – helst politisk representation – något
som är viktigt för att ge arbetet legitimitet och genomslagskraft. Styrgruppen
ansvarar för att göra en tidplan och fastställa budget.
15
Det konkreta arbetet utförs av en arbetsgrupp, som bör vara tvärsektoriell
med sakkunniga från flera berörda förvaltningar. Arbetsgruppen organiserar
och genomför arbetet samt ansvarar för mapping-processen. Dess första uppgift är att utarbeta en detaljerad plan för projektet.
Det behövs en eller flera projektledare som ansvarar för och leder projektet. Det är näst intill nödvändigt med god lokal förankring. Finns någon/
några inom befintlig organisation? Det ökar chansen att kunskapen stannar
kvar inom organisationen och att processen kan fortgå även efter att projektet
slutförts.
Det är viktigt att involvera samhället utanför den politiska organisationen;
ideella föreningar, det lokala näringslivet, ungdomsföreningar etc. Ett sätt är
att tillskapa en referensgrupp eller partnership, vars uppgift blir att fungera
som bollplank, ge synpunkter och idéer samt bidra till förankringen i samhället. Förutom representanter för intressegrupper, organisationer, föreningar
och akademin, kan där ingå även enskilda nyckelpersoner, som kan tillföra
kompetens och inspiration i kraft av sin profession, sitt engagemang och även
kanske bidra med ett externt perspektiv. Tänk på att få en bredd i urvalet av
deltagare, men beakta lustprincipen. Det ska vara ett roligt arbete som är intressant och utvecklande!
Kanske är det bra med en extern konsult med erfarenhet från andra håll som
kan ge råd och stöd under processen. Någon som ser med andra glasögon.
Det kan även behöva knytas andra kompetenser till projektet, till exempel
X extra administrativt stöd för att arrangera möten, samla in och systematisera material, sköta ekonomin etc
X kunskap i webbdesign för att lägga upp en hemsida och ge hela
processen en tydlig grafisk identitet och kunna kommunicera med
invånarna via nätet.
X informatörskompetens då processen bygger på transparens, delaktighet och kommunikation.
X Genom att involvera frivilliga i arbetet är det möjligt att skapa ett
större engagemang och intresse i lokalsamhället.
planning
ed cultural
Att jobba m
var
stora arbetet
och göra det
g
m ja varit
roligaste so
något av det
uppdrag.
itt politiska
m
i
om
ed
m
i
ordförande
dåvarande
et
g
in
Eva Löfqvist
st
d
, Lan
ingsstyrelsen
Länsutveckl
Kronoberg
”
16
Finansiering och budget
Det är självklart viktigt att tidigt se över vilka resurser man disponerar – såväl
ekonomiskt som personellt. Räkna med att arbetet tar tid och att framför allt
de som sitter i arbetsgruppen, och givetvis projektledaren, har tid avsatt för
detta. Kanske behövs extra personal för intervjuer, webbsidor m.m. Det kan
vara värt att avsätta pengar för någon extern konsult för att få tillgång till specialkompetens vad gäller cultural planning och – inte minst – för att få någon
som kan se förhållandena med andra glasögon.
Faktorer som påverkar kostnaden för undersökningen
X Kunskaper och resurser som finns att avsätta inom den egna
organisationen?
X Vilka frivilliga krafter finns att tillgå?
X Undersökningens omfattning, territoriellt eller innehållsmässigt.
X Vilken typ av rapport du väljer att göra.
tomanlita en u
iskt bra att
st
ta
n
i:
fa
t
a
el
Lia Ghil rd
Det var h
konsult som
sk
d
n
ä
a
tl
ll
u
a
anade
stående och
on och utm
ög
ka
is
fr
t
el
m:
med h
de frågor so
Hon kom in
åland. Ställ
Sm
om
lla
r
ie
a
ör
g
trepren
uppfattnin
riga och en
u
kl
så
i
en
d
g
som bön er
Är ni verkli
ställer ni er
m
a
fr
ör
rf
? Va
som ni säger
chyrer?
lan
os
br
st
age gap’ mel
alla turi
fanns ett ’im
et
d
ed
tt
a
m
e
te
d
nicera
Hon tyck
m vi kommu
so
d
a
n
la
å
od
Sm
ska m ern
den bild av
och det gan
et
d
n
la
i
s
på
n
ugor
m fin
röda små st
niversitet so
till IT och u
g
n
li
pp
kså som
ko
oc
gerade
livet med
ult. Hon fun
h
lm
Ä
r
lvbild,
le
el
vår egen sjä
t.ex. Växjö
själva — av
s
os
av
r
fö
el
andra och
en viktig speg
nicerade till
u
m
m
ko
vi
som
av den bild
et.
d
rå
själva om
”
on
Erica Månss
17
dE nio StEgEn
2. cultural mapping
3. analys
4. avstämning
6. Remissrunda
7. Slutarbete – planen antas
8. lansering
Steg 2.
Cultural mapping
(4–6 månader)
Det andra – och viktigaste – steget i cultural planning-processen är att skapa
en bild av det aktuella området. Det görs med hjälp av cultural mapping, vilket står för en kartläggning i syfte att ta reda på vad som är karaktäristiskt för
platsen/området och människors upplevelser av den och den kultur som finns
där. Cultural mapping är alltså ett sätt att beskriva de kulturella resurserna.
Men håll i minnet att det handlar om kultur och kulturella resurser i mycket
vid mening. Det handlar inte bara om utbud och konsumtion utan det handlar
om kulturvanor, värderingar, livsstil mm. Därför behövs en ”användarvänlig”
definition av kulturella resurser, en definition som innefattar det sätt på vilket
människor och samhällen interagerar med dessa.
Cultural mapping består av metoder för att ta reda på och förstå hur människor upplever en plats och kulturen där. I första hand gäller det de människor som lever där, men även andra som har en relation till platsen. Med cultural mapping, som utgör själva kärnan i cultural planning, menar vi samtliga
delar av kartläggningen både research eller kunskapsinsamlingen som lägger
grunden för själva kartläggningen samt kartläggningens både kvantitativa och
kvalitativa del.
Steg 2 – Cultural mapping
19
Var ska man börja?
Innan man börjar arbetet med mappingen är det viktigt att skapa en struktur att arbeta efter. Skala och omfattning är viktigt att diskutera, liksom syftet
med mappingen. Vilka frågor ska ställas? Vilka ska involveras?
Försök få en uppfattning om i vilken mån samhället är redo för en process
som denna. Framgången beror i stor utsträckning på graden av förankring och
engagemang hos dem som bor på platsen.
Det är viktigt att hitta samarbeten och partners. Sök hjälp och allierade på
ett tidigt stadium i processen. Kommunen/regionen, det lokala näringslivet
och akademin har var för sig en mycket stor kompetens som, om den läggs
samman, blir mycket bred. Invånarna och den mångfald de representerar är
på samma sätt en stor resurs. Bland dem finns både eldsjälar och entreprenörer, men också alla de enskilda individer som tillsammans skapar framtiden.
Lägg stor vikt vid att informera och förankra arbetet. Processen måste vara
transparent, demokratisk och öppen samt erbjuda möjligheter till delaktighet. Om gensvaret blir stort växer kartläggningen snabbt. Det gäller därför att
göra en tydlig avgränsning redan från början och se till att det finns resurser
att ta emot den kunskap och de synpunkter som kommer fram.
1. Skapa en kunskapsbas
Arbetet börjar med att befintlig kunskap sammanställs genom att olika uppgifter samlas in. Det kan vara demografiska fakta, utredningar, policydokument och rapporter. Finns de kulturella perspektiven med i budgetskrivelser,
stadsplaner, näringslivsdokument, skolplaner, strategiska utvecklingsplaner
m.m.? Vad finns i lokala pressarkiv, arkiv, museer och bibliotek?
Olika verksamheter i kommunen kan bidra med egen kunskap och med
analyser till det pussel som mapping-processen utgör. Det kan behövas tid för
att prata sig samman och lära sig förstå och respektera olika sektorsföreträdares sätt att uttrycka sig eller, om man så vill, deras olika kulturer och fackspråk. Det gäller såväl i samarbetet mellan de olika sektorerna inom förvaltningen som i mötet med näringsliv, akademi och allmänhet.
Försök identifiera vilka kopplingar som finns (eller bör finnas) mellan kultur och andra verksamhetsområden som till exempel stadsplanering, parker
och friluftsliv, turism mm. Diskutera på vilket sätt kulturella aspekter är relevanta och betydelsefulla inom dessa områden.
Ta fram en första gemensam bild. Börja med att göra en första SWOT- analys utifrån den samlade kunskap som finns i arbetsgruppen. Vilken bild har
ni av samhället? Vilka styrkor och svagheter finns det? Hur ser ni på hot och
möjligheter? Längre fram kommer det vara intressant att se om den bild som
skissas här, kommer att överensstämma med de andra bilder som växer fram
senare i processen.
Det lokala biblioteket är en ovärderlig tillgång när det gäller informations-
20
I Västra Götalan d har man inlett
ett arbete med att utveckla
biblioteken till cultural planning
-center. Tanken är att använda
biblioteken som mötesplats, skyltfö
nster och informationscenter för
cultural planning arbetet. Bibliote
ken kan få en aktiv roll i samhäll
sutvecklingen. Förutom att vara kun
skapsförme dlare, i perspektivet
att information och kunskap är
en strategisk resurs, så utgör de
ett
öppet demokratiskt rum med loka
lsamlingen i centrum.
sökning och kan ha en ”spindeln i nätet funktion”. Där finns kunnig personal,
som är utbildade till informationsmäklare. Använd det för att spegla processen. Låt det bli möjligt för medborgarna att följa arbetet i bild och text. Biblioteket kan fungera som mötesplats och centrum för projektet – vara ett skyltfönster.
2. kartlägg de kulturella resurserna
Denna kartläggning, som utgör själva kärnan i cultural mapping, består av
både en kvantitativ och en kvalitativ del.
Kvantitativa data
Insamlingen av fakta kan göras nästan hur stor som helst. I allmänhet finns
redan en stor mängd data att tillgå och ännu mer har kommit fram i den första
fasen av kunskapsinsamlingen. Hur stor mängd fakta man väljer att ta fram,
beror på hur grundlig undersökning man vill göra och vilka resurser man förfogar över. Tänk dock på att det inte enbart är fråga om att samla in fakta utan
också att ha möjlighet att kunna analysera och använda dem. Nedan ges en rad
exempel på kvantitativa data som kan vara intressanta att studera.
Exempel på fakta som inhämtas i en kvantitativ kartläggning:
X Kulturarv – arkeologi, kulturhistorisk bebyggelse, traditioner och
dialekter.
X Professionella konstnärer, uppdelat på olika konstformer
X Kulturinstitutioner – läge, tillgänglighet och utnyttjande
X Kulturrelaterade företag – gallerier, media, design, förlag m.m.
X Kultur bland unga
21
XX Kulturell mångfald (etniska minoriteter och andra
intressegrupperingar)
XX Spontankultur/deltagarkultur
XX Natur- och rekreationsområden
XX Turism – besöksmål, festivaler, events
XX Mötesplatser, restauranger, caféer m.m.
XX Konsthantverk
XX Konstnärliga utbildningar
… och kvalitativa
Utmärkande för cultural mapping är att det inte enbart handlar om statistik
och hårda fakta utan också om mjuka, immateriella värden. Den delen kommer senare att utgöra basen i de intervjuer och möten som hålls.
Exempel på frågor att ställa:
XX Vad är det som ger platsen/området dess karaktär? Studera hur
den beskrivs i litteraturen, sånger, lokal humor, myter och sägner
XX Hur beskrivs platsen/området i turistbroschyrer och media? Hur
framställs platsen/området i marknadsföringen av den?
XX Vilken är den lokala/regionala historien? Vad berättar arkitekturen och den offentliga konsten om det förflutna?
XX Finns det en historia som inte omnämns, som man vill glömma?
XX Finns det en speciell matkultur; lokala traditioner och
specialiteter?
XX Vilka är mötesplatserna?
3. Dags att möta medborgarna och ta reda på vad de tycker
När alla fakta samlats in görs en sammanställning och analys av materialet.
Vad är det mer vi behöver veta? Kartläggningen kan till exempel ha visat hur
många bibliotek som finns och hur stor utlåningen är. Däremot säger den
ingenting om vad invånarna tycker om biblioteket eller vad det betyder för
samhället och det sociala livet där. Den kan också ha gett besked om vilka mötesplatser som finns och när de är tillgängliga och befolkade. Däremot saknas
kanske kunskap om vad människor tycker om dem. Är de attraktiva eller går
man dit enbart därför att man måste? Därför måste kartläggningen fortsättas
genom att olika människors åsikter samlas in.
Invånarna i ett samhälle utgör en kollektiv kunskapskälla och tankesmedja.
Genom att involvera dem och vädja till deras förmåga och begåvning föds nya
idéer och tankar. Kunskapen om samhället fördjupas. Syftet är att komma åt
den kunskap som finns under ytan såsom drömmar, minnen, sånger och förväntningar. Nu blir uppgiften:
XX att hitta osynliga värden, föreställningar och uppfattningar
22
XX att studera de bilder av staden som finns hos invånare och besökare (favoritplatser, fula och glömda platser, genvägar och
mötesplatser)
XX att fånga upp visioner, drömmar och förväntningar om framtiden
Som man frågar får man svar
Det är viktigt att formulera de frågor man vill ha svar på. Men, det är ännu viktigare att lämna öppningar för nya teman och spår, som kommer fram under
processens gång.
Följande frågor kan vara en utgångspunkt och ge inspiration:
XX Finns det något som gör den här platsen unik?
XX Vilka platser uppfattas som vackra respektive fula? Plus och minus med att bo på platsen?
XX Hur ser människors drömmar och förväntningar ut inför
framtiden?
XX Finns det behov som inte tillgodoses?
XX Hur ser nöjeslivet ut?
XX Vilka är mötesplatserna – formella och informella?
XX Finns det ett liv då affärerna stängt för kvällen?
XX Vad betyder idrotten för platsen ?
XX Känner människor stolthet över platsen där de bor?
XX Vilka fördelar har platsen?
XX Vad tycker man om att göra på sin fritid?
Fundera över vilka som ska tillfrågas och på vilket sätt det ska ske. Utforma
enkäter och frågor till djupintervjuer. Identifiera alla deltagare, partners och
intressenter som ska involveras i själva kartläggningen. Det kan vara människor inom näringsliv, handel, restauranger, kulturindustri, konstnärer, kulturarbetare, media, fritidsanläggningar, reklambyråer mm. Fastställ antalet
intervjuer och möten.
Det är bra med en tidplan. Intervjuerna ska göras intensivt under en begränsad period – en frusen tidszon. Då slipper man väga in de förändringar
som kan uppstå och påverka resultatet om det går för lång tid.
Vem gör jobbet?
Arbetsgruppen har givetvis en nyckelroll när det gäller att organisera det
praktiska genomförandet och att kommunicera resultatet, men räcker inte till
för att göra allt som behövs. Sök allierade och ta hjälp i arbetet. Att ha många
intervjuare underlättar och förhindrar att det blir en långdragen procedur.
Förankringen blir också bättre genom att många människor blir en del i arbetsprocessen. Involvera skolelever och studenter. De kan vara delaktiga både i
att göra research och att genomföra intervjuer och enkäter. För att mappingen
ska kunna bli en del av undervisningen i de lokala skolorna eller ett examens-
23
som på ett
I Kronobergs län använ de man sig av organisationer,
vilka var och
eller annat sätt fick stöd av Landstinget Kronoberg,
konsulenter
en fick ett specifikt uppdrag att undersöka. Det var
SIP (en av
rket
och institutioner som till exempel ALMI och Nätve
länets ungdomsorganisationer.
att
Exempel på uppdrag som lämnades till organisationerna
beskriva:
perspektiv
✓ Smålands museum – identitet ur ett småländskt
teter ?
✓ Nätverket SIP – hur organiserar unga sina aktivi
alitet ur ett
✓ Institutet för lokal och regional demokrati – livskv
mångkulturellt perspektiv
✓ ALMI – värderingar hos företagare
– Småland i
✓ Reaktor Sydost (regionalt resurscentrum för film)
filmen
arbete på universitetet, är det viktigt att vara ute i god tid och att anpassa tiden
till deras studiegång – innan all planering redan är gjord.
Försök även engagera lokala politiker. Förutom att det är ett sätt att få del av
den stora kunskap de redan har, kan mapping-processen kanske ge dem möjlighet att möta invånarna på ett nytt sätt. Det finns även många ideella krafter
i föreningar och organisationer. Genom att involvera dem når man ut i deras
nätverk och får del av den kunskap som de har om sitt samhälle. För att ge
mindre, resurssvaga föreningar möjlighet att delta i arbetet, kan det underlätta om det finns möjlighet att ge dem ett arvode för deras insatser.
Transparens är ett nyckelbegrepp i cultural planning. Det är bra om det
finns möjlighet att följa arbetsprocessen utifrån. Använd därför sociala medier, som gör det möjligt att på ett enkelt sätt kommunicera kartläggningen
medan den pågår. En aktiv webbsida bidrar till att skapa delaktighet.
Det finns många olika sätt att samla in synpunkter från medborgarna. Här
följer en provkarta på några av de möjligheter som står till buds.
24
Möten
XX
XX
XX
XX
XX
XX
XX
XX
XX
Visions- och strategimöten
Seminarier
Informationsinriktade work-shops
Öppna forum
Open Space
Dialogcafé
Fokusgrupper
Studiecirklar
Charette
Individbaserade undersökningar
XX
XX
XX
XX
XX
Enkätundersöknngar
Webb-baserade enkäter
Djupintervjuer med intressenter
Barometer undersökning
Story telling
Övrigt
XX
XX
XX
XX
XX
Uppsökande verksamhet
Fältstudier
Observation av offentliga platser
Datasimuleringar, modeller
”Omöjliga möten”, dvs. man för samman människor eller grupper
av människor som inte brukar träffas.
XX Medieanalys – ett sätt att få en bild av hur andra uppfattar platsen
och hur den beskrivs i turistinformation och marknadsföringsmaterial. Vad visas upp? Vad göms?
4. Sammanställning
När alla intervjuer, enkäter och möten är avklarade är det dags att sammanställa materialet. Kartläggningen ska ju ligga till grund för handlingsplanen.
Det är ett stort arbete att analysera hela materialet och att framställa/presentera det på ett begripligt sätt.
Försök att hitta en passande struktur!
Man kan till exempel göra en uppdelning i dåtid, nutid och framtid. Ett annat sätt är att beskriva platsen/området utifrån olika särintressen. Hur har
barn och ungdomar beskrivit den? Konstnärerna? Företagarna? Ett annat alternativ är att behandla materialet tematiskt: Hur bor vi? Hur roar vi oss? Vad
äter vi? Hur möts vi? Vad är vi stolta över? Vad skäms vi för? Vad drömmer vi
om?
25
5. Presentation
Presentera gärna resultatet av mappingen på ett sätt som kan engagera. Varför inte göra en utställning av vackra och fula platser som kan visas på biblioteket? Eller kanske ordna en berättarkväll, där de lokala berättelserna som
kommit fram under arbetet presenteras.
I kommuner, där man använder GIS (Geografiskt Informations System),
kanske det är lämpligt att presentera materialet i kartform. Så kan man till
exempel lägga in platser där människor möts, till exempel caféer, kulturinstitutioner, gallerier etc. Man kan också presentera platser/områden som människor upplever positivt och – givetvis – även sådana som upplevs negativa.
Platser där man är rädd att vistas under kvällstid och platser där man känner
sig trygg. Ett annat sätt är att till exempel låta barn och ungdomar göra sina
egna kartor eller anlita konstnärer som visualiserar mapping resultaten i kreativa kartor. Möjligheterna är närmast oändliga.
I inledningen av arbetet
i Tjörn skapades en
”barometer” med hjälp
av en serie bilder på
miljöer i Tjörn, om vilka
människor fick tycka till.
Grönt betyder ”positivt”,
rött ”negativt”.
Akvarellmuseet i
Skärhamn, en av Tjörns
”heta” platser.
26
Om Tjörns arbete med cultural planning
Tjörns kommun inledde sitt arbete med cultural planning hösten 2009. Processen startade efter ett fullmäktigebeslut och var väl förankrat i den politiska
processen. Det är ett strategiskt projekt om kommunens framtida identitet.
Referat ur budget/verksamhetsplan 2009-2011:
”Kultur och fritidsnämnden ska starta ett kommunövergripande arbete
kring hur kulturen kan bli en ännu starkare utvecklingsfaktor för Tjörns kommun, så
kallad cultural planning. ”
Två projektledare utsågs att genomföra arbetet, Maria Bäckersten och
Catherine Berntsson.
Arbetet inleddes med att projektledarna informerade arbetsplatser, föreningar och samtliga nämnder och bolagsstyrelser om cultural planning. Tjörn
presenterades genom ett bildcollage. Tjugo bilder visades i 20 sekunder vardera. Det är en metod för att snabbt ge en sammansatt bild av en plats. De
genomförde också en barometerundersökning bland deltagarna som fick tycka
till om tio platser – positivt eller negativt?
Projektledarna fick en bild av hur människor uppfattade olika platser på Tjörn.
Deltagarna hade också möjlighet att kommentera sina val. Dessa kommentarer
var möjliga att sortera i olika teman. Projektledarna har också genomfört en
inventering av de kulturella resurserna på Tjörn.
På Tjörn har man valt att låta cultural planning ingå i arbetet med över-
siktsplanen. En politisk styrgrupp har bildats bestående av representanter från
kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samt Tjörns Bostads AB. Både
majoritet och opposition är representerade i styrgruppen.
Studenter från Högskolan för design och konsthantverk (HDK) genomförde
ett projekt vars syfte var att engagera ungdomar i processen och få dem att
bidra till kommunens utvecklingsarbete inom ramen för cultural planning.
”…en jämförelse av vad ungdomar och de kommunala tjänstemännen och politikerna ser som kulturresurser kan ändå lyftas fram. Tjänstemännen och politikerna
lyfte fram klassiskt vackra platser och turistattraktioner som kulturresurser. De kulturresurser som ungdomarna lyfte fram utgick istället från vad de tyckte om att göra,
vilket gav större variation av resurser.” ( ur HDK elevernas rapport)
Under hösten 2010 startade dialoggrupper med alla chefer på Tjörn kring
cultural planning. Bland annat fick de värdera olika platser på Tjörn.
Alla dessa olika projekt ger olika bilder av Tjörn. Under analysfasen blir det
projektledarnas uppgift att lägga pussel och se vilken bild som kommer att
framträda. Analysen kommer att bilda underlag för den handlingsplan som ska
tas fram.
27
dE nio StEgEn
1.
2. cultural mapping
3. analys
4. avstämning
6. Remissrunda
8. lansering
Steg 3.
analys
(2–3 månader)
Genom att sammanställa och analysera det insamlade materialet skapas en
bild av samhället. Överensstämmer den med den första skiss ni gjorde i arbetsgruppen? Analysen gör det möjligt att identifiera nyckelfaktorer och prioriteringar samt att sätta upp mål för handlingsplanen. Hur bilden kommer att
se ut är givetvis beroende av vilka som medverkat i arbetet med att skapa den.
Är det något perspektiv som saknas? Någon grupp som inte kommit till tals?
Kanske finns det möjlighet att komplettera.
Jämför den bild som skapats med befintliga mål och riktlinjer och sätt in
den i ett vidare perspektiv. Gå gärna tillbaka till de mål, som satts upp för arbetet i början. Undersök i vilken utsträckning medvetenheten om kultur och
kulturella resurser har ökat i kommunens/regionens arbete.
Ett viktigt syfte med handlingsplanen är att visa betydelsen av kulturella
resurser och perspektiv – även inom andra verksamhetsområden. I den här
fasen av cultural planning kommer förmågan att arbeta tvärsektoriellt att
prövas. Genom tillgången till varandras skiftande kompetenser, kan förslagen
belysas ur olika synvinklar.
Gå igenom och analysera all information
Identifiera mönster och teman i materialet från intervjuer, fokusgrupper, berättelser och allmänna möten?
X Hur förhåller sig statistiken till verkligheten, som människor
uppfattar den?
X Koncentrera viktig information och olika ämnesområden
X Stämmer resultaten i cultural planning arbetet med kommunens/
regionens mål? Är de realistiska, vad innebär de till exempel ekonomiskt och resursmässigt?
X Stämmer den bild som kommit fram i mapping-processen med
den officiella bilden, och med den bild som arbetsgruppen tog
fram i början av processen?
I Kronobergs län arbetade man med kartlägg
ningsarbetet
under sex månader.
När materialet analyserades framträdde en
bild av länet,
som delvis skiljer sig från den man hade tidig
are. Man fann att
Småland är ett mycket starkt varumärke,
men att det moderna
Småland inte alltid helt överensstämde med
den traditionella
bilden.
Man fann bland annat ett utbrett mångsyssl
eri, en stark
berättartradition, en stark media och IT-se
ktor, de ungas kraft
och kompetens samt ett starkt intresse för
klimat- och miljöfrågor.
Steg 3 – Analys
29
dE nio StEgEn
2. cultural mapping
3. analys
4. avstämning
6. Remissrunda
8. lansering
Steg 4.
Avstämning
(pågår under hela processen)
Det kan diskuteras om avstämning eller utvärdering ska ses som ett steg i processen, då det bör pågå kontinuerligt under hela tiden arbetet pågår. Eftersom
det är så det framställs i de beskrivningar vi studerat, har vi valt att här ta upp
det som ett fjärde steg.
Eftersom arbetet med cultural planning har som syfte att integrera kulturfrågorna i samhällsplaneringen är det viktigt att, under hela processen, se
till att resultaten kommer beslutsfattare och administration till del. Bidrar
processen till en ökad medvetenhet kring kulturella resurser och perspektiv?
Finns det organisatoriska skäl, som gör det svårt att arbeta strategiskt med ett
kulturellt perspektiv i samhällsplaneringen?
Försök att underlätta sektorsövergripande arbete i organisationen. Det kan
ske antingen genom att permanenta sektorsövergripande arbetsgrupper tillskapas eller genom organisationsförändringar om organisationen utgör ett
hinder.
(Exempel på åtgärder för att främja sektorsövergripande arbete finns till
exempel i skriften ”Stuprör och hängrännor – Sektorsövergripande planering
för attraktiv och hållbar livsmiljö” (SKL 2008).
Försök att få in resultaten av cultural planning arbetet i budget och andra
strategiska dokument – framför allt i ÖP, LUP och i RUP (lokala utvecklingsplaner och regionala utvecklingsplaner).
Steg 4 – Avstämning
31
dE nio StEgEn
1.
2. cultural mapping
3. analys
4. avstämning
6. Remissrunda
7.
8. lansering
Steg 5.
Handlingsplanen skrivs
(1–2 månader)
När mapping-processen är avslutad, startar arbetet med att ta fram förslag till
handlingsplan. En handlingsplan kan se ut på många, olika sätt. Hur den ska
komma att se ut är förstås beroende på vilket område som valts ut för cultural
planning-processen – en stadsdel, en kommun eller ett landsting/region.
I en kommun är det bra om cultural planning-processen kan göras parallellt med översiktsplanen (ÖP) så att resultaten därifrån kan integreras i denna. På motsvarande sätt är det värdefullt att cultural planning-processen i ett
landsting/region införlivas i den regionala utvecklingsplanen (”RUP:en”).
Börja med att beskriva den bild av samhället som mappingen resulterat i.
Vilka teman har valts ut att vidareutveckla och varför? Vilka förslag är möjliga
att genomföra? Kanske är det också möjligt att beräkna kostnader och peka ut
vem/vilka som ansvarar för implementeringen.
Se till att först ta upp sådana förslag som går att genomföra omgående. Det
är viktigt för trovärdigheten och för att de människor som deltagit i processen
får bekräftelse på att deras arbete gett resultat.
Steg 5 – Handlingsplanen skrivs
33
dE nio StEgEn
1.
2. cultural mapping
3. analys
4. avstämning
6. Remissrunda
7.
8. lansering
Steg 6.
Remissrunda
(2–3 månader)
Efter att förslaget till handlingsplan presenterats för styrgruppen och referensgruppen kan det remitteras för synpunkter till en vidare krets. Välj ut och
identifiera vilka som ska vara remissinstanser. Skicka inte bara ut förslaget
utan arbeta mer aktivt, till exempel genom att anordna möten där förslaget
diskuteras. Gör de slutliga ändringar som erfordras.
Det är inte nödvändigt att skicka ut förslaget på remiss. Det går att hoppa
över detta steg.
Steg 6 – Remissrunda
35
dE nio StEgEn
1.
2. cultural mapping
3. analys
4. avstämning
6. Remissrunda
8. lansering
Steg 7.
(1–2 månader)
Efter remissrundan finslipas handlingsplanen. Nu tas det slutliga dokumentet fram, ett dokument som ska fastställas av den högsta politiska ledningen. I
de fall den inte direkt ingår i översiktsplanen eller den regionala utvecklingsplanen utan är ett fristående dokument, är det viktigt att utöver beskrivningar
och förslag även ha med en budget och tidplan.
Den slutliga planen, efter att kompletteringar gjorts, presenteras och antas
av styrelsen/fullmäktige.
Steg 7 – Slutarbete – planen antas
37
dE nio StEgEn
1.
2. cultural mapping
3. analys
4. avstämning
6. Remissrunda
7.
8. lansering
Steg 8.
lansering
(1 månad)
Den färdiga planen ska vara lättläst och enkel att ta del av. Det kan vara lämpligt att ta fram en kortfattad och lättillgänglig sammanfattning, som också kan
spridas till allmänheten.
Se till att skapa publicitet kring planen. Kontakta media, ordna presskonferens eller bjud in alla intressenter till en releasefest.
Sprid den så mycket som möjligt. Uppmana till och gör de förändringar,
som aktualiseras med anledning av planen.
Uppmana berörda organisationer att stödja planen.
I Kronobergs län lanserades det färdiga resultatet med en stor
kulturfestival, där amatörer och professionella samverkade med
musik, teater, akrobater och kulturdebatt.
Den uppmärksammades mycket i lokalpressen och fick igång en
ny kulturdiskussion.
Steg 8 – Lansering
39
dE nio StEgEn
1.
2. cultural mapping
3. analys
4. avstämning
6. Remissrunda
7.
8. lansering
9. Genomförande, uppföljning
och utvärdering
Steg 9.
Genomförande, uppföljning och utvärdering
Så är det dags att genomföra och följa upp handlingsplanen. Hur det ska ske
varierar förstås beroende på vilken typ av plan som har gjorts. I de fall det är en
plan för en stadsdel eller ett annat avgränsat område, kan planen bestå av ett
antal punkter som ska realiseras. Det gäller då att få detta inlagt i budget och
se till att arbetsgruppen får fortsatt mandat att arbeta med genomförandet.
Dela upp arbetet. Fastställ hur olika insatser kan finansieras och genomföras av olika aktörer. Det kanske är möjligt att arbetsgruppen får en gemensam budget till sitt förfogande. En alternativ väg är att olika förvaltningar och
instanser delfinansierar olika projekt.
Det är viktigt att processen startar direkt. Redovisa pågående arbete och genomförda förslag kontinuerligt på hemsidan.
Gör en checklista och bocka av det som genomförts. Skildra det som sker i
bild och text.
I de fall handlingsplanen omfattar en hel kommun eller län/region är det
viktigt att den används och inarbetas i övriga planer som översiktsplan eller
LUP, RUP och regionala kulturplaner.
Steg 9 – Genomförande, uppföljning och utvärdering
41
t
betet parallellt med arbete
Vi gjorde kulturstrategiar
lingsprogrammet. Jag som
med det regionala utveck
d i båda processerna.
tjänsteman var involvera
a
ba med de båda processern
Det var mycket bra att job
i
et användes som en grund
— cultural planning-arbet
r
Hä
t.
me
ram
utvecklingsprog
arbetet med det regionala
iska
tor
rådets särart och his
handlar det mycket om om
man
yssleri. Denna kunskap bör
strukturer som t.ex. mångs
lingen av den regionala utveck
ta hänsyn till i planering
en i framtiden.
pen
in den kulturella kunska
Det viktigaste här är att få
mti
n dessa fakta bestämma fra
om området för att utifrå
stande
ns t.ex. en tradition av bri
da prioriteringar. Det fin
ligtvis
små landen) vilket natur
samarbete i Småland (de
och
t
ghe
ali
satsningar. Småsk
har betydelse för framtida
för
toriskt och i nutid och där
mångsyssleri är vanligt his
valrda satsningar. Bönderna
passar inte stora centralsty
ns
a och skicka mjölken utomlä
de att lägga ner mejeriern
gde
byg
nd
med grannen. Småla
istället för att samarbeta
a
fel spårvidd. Detta kan var
järnvägarna sist och med
ndsn t.ex. jobbar med bredba
viktig information när ma
utveckling i området.
”
Erica Månsson
Cultural planning och kopplingen till andra
planer och program
Cultural planning är en strategisk och integrerad användning av kulturella
resurser i samhällsplaneringen. Det innebär att den måste vara en integrerad del av den lokala och regionala utvecklingsplaneringen. Den ska inte vara
något som läggs till efteråt. De kulturella aspekterna måste finnas med från
första början, eftersom det handlar om hur människor lever, deras vanor och
värderingar.
Regionala utvecklingsprogram (RUP)
I förordningen (2003:595) om regionalt utvecklingsarbete stadgas att det
regionala självstyrelseorganet, det kommunala samverkansorganet eller – i
län där sådana saknas – länsstyrelsen ska utarbeta ett tidsbundet regionalt
utvecklingsprogram (RUP), som ska ligga till grund för det regionala utvecklingsarbetet. Det ska utarbetas i samråd med kommuner, landsting, näringsliv, organisationer och berörda statliga myndigheter. Programmet ska bland
mycket annat innehålla en analys av utvecklingsförutsättningarna samt en
plan för inriktning och prioriteringar av arbetet för en hållbar regional utveckling.
Genom ett riksdagsbeslut 2001 om den regionala utvecklingspolitiken lyftes kulturfrågorna fram som en viktig del av den regionala utvecklingen. I rapporten Kultur i regionala utvecklingsstrategier och program – en lägesrapport
(KRUS), av SKL och en rad statliga myndigheter med ansvar för kultur och
utvecklingsfrågor, redovisas en genomgång av dessa som gjorts i syfte att ge
en bild av hur kultur lyfts fram som en resurs för regional utveckling och tillväxt och för att stimulera samverkan och dialog på alla nivåer om kulturens
roll i samhällsutvecklingen. Den genomgången visade att begreppet kultur ges
många olika betydelser, att det oftast används mycket brett och kopplas till
olika begrepp som attraktivitet, god livsmiljö, innovationer, kreativitet, folk-
Cultural planning och kopplingen till andra planer och program
43
hälsa, demokrati och mångfald. De studerade programmen är dock vaga i sin
beskrivning av vad hållbar utveckling innebär och vilken roll kultur kan spela
i det sammanhanget. Och, det saknas tydlig koppling till kommunernas översiktsplaner eller andra kommunala strategier och program.
Cultural planning ger bättre förutsättningar att arbeta strategiskt och integrerat med kulturella perspektiv i RUP:en. För att få riktigt genomslag borde
RUP-processen och cultural planning-processen bedrivas samtidigt, något
som är ett mål att sträva mot. Eftersom den Regionala utvecklingsplanering-
rategin parallellt (men inte
I Kronobergs län utarbetades kulturst
gsplanen i länet. Det gjorintegrerat) med den regionala utvecklin
resultaten från kartläggde det möjligt att inarbeta en del av
a är
ningen i denna. Några exempel på dett
entreprenör inom
✓ instiftan det av pris till en kreativ
kulturområdet
inleddes
✓ en kartläggning av kreativa näringar
utmanade det offentliga
✓ projektet Linneus Now, där konst
rummet
AB, som ska fungera som
✓ bildandet av Kulturparken Småland
t.
ett paraply för kulturar vsaktörer i läne
en är en ram för många underliggande program som till exempel regionala
tillväxtprogram, strukturfondsprogram och program för infrastruktur kan
det målet vara svårt att uppnå – åtminstone på kort sikt. En strategisk kulturplan kan ändå få betydelse om den, liksom flera andra planer, kan finnas
med påverka RUP-arbetet. Men, det är många intressen som ska tillgodoses
och många sektorer som ska samverka. Det är därför viktigt att det finns en
uttalad politisk vilja att även de s.k. ”mjuka” perspektiven ska finnas tydligt
företrädda. Det finns inom kultursektorn stor kompetens (hos till exempel
konstnärer, lokalhistoriker, etnologer, bibliotekarier), som inte alltid tas till
vara i dessa sammanhang.
44
Översiktsplaner och lokala utvecklingsprogram
På lokal, kommunal nivå, är alla kommuner skyldiga enligt Plan- och bygglagstiftningen att ha en aktuell översiktsplan (ÖP). Den ska översiktligt redovisa
kommunernas mark- och vattenanvändning, bebyggelseutveckling samt allmänna intressen i övrigt. ÖP kan också fungera som ett mer strategiskt dokument för utvecklings– och planeringsfrågor. Kommunen kan också välja
att göra fördjupade översiktsplaner för begränsade områden eller tematiska
planer. Därutöver kan kommunerna arbeta med lokala utvecklingsprogram
På Tjörn har man valt att låta cultural
planning ingå och vara en
del i arbetet med översiktsplanen.
I Jönköping har man gjort en ”Aktivite
tsstrategi; kulturvitalisering av kärnan 2011–2013.” Den
syftar till att implementera
en process och åtgärder som tar förs
ta steget mot ett aktivt och
öppet stadsliv där privatpersoner, före
ningar, organisationer och
företag har plats att växa och utveckla
s. Strategin grun dar sig på
fem delrapporter:
1. Kulturens betydelse för den lokala
utvecklingen;
2. Inventering av Jönköpings kulturel
la resurser;
3 Kartläggning av Jönköping;
4. Jönköpings unika resurser och utve
cklingspotential, samt
5.Ekonomi, attraktivitet och stadsutv
eckling.
(LUP) när de vill koppla frågorna till regionala program. Så har till exempel
kommunerna i Gävleborgs län utarbetat LUP:ar i dialog med regionen med
utgångspunkten att baka ihop de lokala programmen med det regionala programmet. I en studie av kopplingen mellan lokala och regionala program, ”ÖPRUP från svag länk till plattform för utvecklingskraft,” som gjorts på uppdrag
av Sveriges Kommuner och Landsting, slås fast att ”strategisk utvecklingsplanering måste ha en basal förankring i kommunerna och deras utvecklingsstrategier och inte kan vara en enkel summering av att kommunerna ’brutit ned’
regionala mål och strategier”.
45
Med en cultural planning process får man ett utmärkt planeringsunderlag,
som gör det möjligt att integrera kulturella perspektiv i ÖP och andra kommunala strategier.
Regionala kulturplaner
En ny modell för fördelning av statliga bidrag till regional kulturverksamhet
skall införas fr.o.m. 2011. Den nya modellen innebär att riksdagen även fortsättningsvis beslutar om nivån på de statliga medel som ska gå till regional
kulturverksamhet. Däremot ska inte regeringen eller statliga myndigheter
som kulturrådet peka ut enskilda institutioner eller verksamheter i länen.
Enligt denna modell ska landstingen/regionerna ta fram en regional kulturplan som ska bilda underlag för dialog mellan landstinget/regionen och
Statens kulturråd – innan beslut fattas om medelsfördelning till respektive
län.
Den regionala kulturplanen ska tas fram i samverkan med kommunerna i
länen och i samråd med kulturliv och det civila samhället. I kommuner – eller
regioner – där man genomfört en cultural planning process eller åtminstone
en cultural mapping, kommer det att finnas god kunskap om det lokala kulturlivet i hela sin bredd och därmed ett värdefullt underlagsmaterial för den
regionala planen.
Det är emellertid viktigt att upprepa: cultural planning är inte är liktydigt
med kulturplanering utan handlar om att integrera ett kulturellt perspektiv/
förstärka det kulturella perspektivet i samhällsplaneringen. Det är därför inte
givet att cultural planning är redskapet när det gäller att utforma de regionala
kulturplanerna.
46
Att fånga platsens själ
Användning av cultural planning i
platsmarknadsföring
Av Lia Ghilardi i översättning av Kerstin Lundberg och Christina Hjorth
Lia Ghilardi är en av de engelska forskare som utvecklat cultural planning.
Tillsammans med bl.a. Franco Bianchini har hon skrivit flera böcker om kultur och samhällsplanering. Som konsult och director för ”Noema research and
planning Ltd” har hon medverkat i många cultural planning-processer och
samlat på sig stor erfarenhet och ett brett kontaktnät – även i Sverige.
Inledning
Många samhällsdebattörer anser att 2000-talets första århundrade kommer
att gå till historien som ”Städernas århundrade”. Erfarenheten visar att vi står
inför en ny tid då ekonomi, kultur och teknologi tillsammans kommer att skapa hittills okända möjligheter för dem som är beredda att vara rörliga och anpassa sig till ett liv i megastäder och pendlingsregioner över hela världen. Men
lika väl som snabb urbanisering erbjuder möjligheter, innebär den också ett
antal utmaningar. Sanningen är att ingen stad förblir på toppen länge. Idag,
under pågående lågkonjunktur, kan var sjätte stad i världen räknas till kategorin ”krympande städer”.
Det finns i västvärlden fler städer där befolkningen har minskat än där den
ökat under de senaste 30 åren. I många länder har de största befolkningsomflyttningarna skett mellan städer och inte från landsbygden in till städerna.
Detta är förmodligen ett av de viktigaste skälen till att städer konkurrerar. I
synnerhet som det blir allt tydligare att utan framtidsstrategier som kan göra
städer till attraktiva platser att leva och vistas i, finns det små förutsättningar
för en långsiktigt harmonisk urban och social utveckling. Det är här som krea-
Att fånga platsens själ: Att använda Cultural Planning vid/som platsmarknadsföring
47
tivitet, och inte minst nya perspektiv på hållbarhet och utveckling, blir nödvändiga.
Charles Landry, grundare av konsultföretaget Comedia och författare till
bland annat ”The creative city”, menar att städer har en avgörande resurs –
sina invånare. Kreativiteten hos invånare och kommunledning avgör om de
kommer att bli framgångsrika eller ej. Men å andra sidan kan man påstå, att
genom hela historien är det tillgången till talang och förmågan att anpassa sig
till stora förändringar som präglat framgångsrika städer över hela världen. I
USA till exempel, ledde nedläggningen av tung industri både till uppkomsten
av trista industrilandskap i norr (Rust Belt) och till massiv expansion i söder
(the Sun Belt). Liknande iakttagelser kan göras när det gäller IT-klustret i
Seattle. Det finns ändå i dagens samhälle särskilda skäl att tänka på städernas
problem och möjligheter i termer av kreativitet, och särskilt urban kreativitet.
I en tid av ständig förändring och omvandling duger inte längre gamla arbetssätt.
Idag lyfts platsens själ mer och mer fram som en avgörande attraktionsfaktor för nya kunskapsintensiva (och andra) industrier. I sin studie av vad som
gör att städer och regioner växer och blomstrar, observerar Richard Florida
att ekonomisk tillväxt inte i första hand genereras enbart av företag, utan snarare uppkommer på platser där det finns tolerans, mångfald och en öppenhet
för kreativitet. Det beror huvudsakligen på att detta är de platser där kreativa
människor av olika slag vill leva. Vetenskapsmän, ingenjörer, arkitekter, designers eller konstnärer ingår alla i en ny kreativ, global klass som städerna
måste värna om för att de ska kunna konkurrera internationellt.
Men under de senaste tjugo åren har man, såväl inom som utom Europa,
kunnat se en stark trend att förnya platser och städer genom att använda de
traditionella verktygen för planering och transporter, utan större hänsyn till
platsens ”mjuka” eller djupare kulturella värden. Överhuvudtaget kan vi se en
förändring i riktning bort från idén om staden som en fungerande helhet, mot
en koncentration av kortsiktiga lösningar – snabba, huvudsakligen kosmetiska stadsförnyelseåtgärder och en kommersialisering av lokal image och identitet. Problemet är att strategier som enbart bygger på konsumtion, tenderar
att inte gynna lokal kulturproduktion, och därigenom försumma att ta till vara
den potential som ligger i lokal förnyelse och särart.
Det är därför politiker i ökad utsträckning intresserar sig för att integrera
kultur och platsmarknadsföring. Deras argument är att lokala kulturplaner,
för att bli effektiva, måste knyta an till alla olika aspekter av den lokala synen
på livskvalitet. Politiker ägnar sig också i ökad grad åt frågor som:
XX Till vilken publik riktar sig den offentligt stödda kulturen?
XX Vilka värden står den för i en föränderlig värld med ständigt skiftande sociala och kulturella lojaliteter?
48
Med andra ord: för att vara uthållig, måste politiken för stadsutveckling hitta
nya sätt att samarbeta mellan olika nivåer av lokalt styre. Och viktigast av allt,
den måste integreras i lokala utvecklingsplaner med utgångspunkt i lokala
resurser, önskningar och behov. Detta är vad jag kallar cultural mapping och
planering för den kreativa staden.
Cultural planning – praktiska exempel
Nyckel till cultural planning är en medvetenhet om att ett samhälles kulturella identitet beror av vilka människor som bor där, deras bakgrund, smak,
traditioner, erfarenheter, mångfald, talang och förväntningar inför framtiden.
En plats kulturvärde bestäms också av den lokala kulturmiljöns egenskaper,
liksom av naturgivna och skapade kvaliteter som attraherat de boende. Cultural planning kräver först att man känner av vad som är platsens särprägel
och att man därefter utvecklar en politik som bygger på dessa resurser.
I Storbritannien
Bristol var 1993 den första staden i Storbritannien att anta en kulturplan. Sedan dess har mycket skrivits om det arbete som gjorts av Bristol Cultural Development Partnership fram till nu.
Andra städer i Storbritannien har följt Bristols exempel och utvecklat strategier som bygger på cultural planning. Det som i grunden förenar sådana
strategier är förståelsen för att tillfälliga partnerskap, skapade genom en inventering av lokala, kulturella resurser, uppnår bättre resultat än toppstyrda,
offentliga, politikerstyrda processer. Det beror på att dessa partnerskap ofta
har sin utgångspunkt i en specifik fråga, som de vill hantera. Med det perspektivet och den lokala kunskapen tillförsäkrar man sig stöd från såväl lokala
nyckelpersoner som viktiga grupperingar. Det ger partnerskapet frihet och
flexibilitet att genomföra åtgärder så som de vill och med de samarbetspartners de väljer att arbeta med.
I Skottland skapar regeringen riktlinjer för kommunala partnerskap i syfte
att garantera medborgarna kulturella och medborgerliga rättigheter. Dessa
riktlinjer präglas av ett cultural planning-perspektiv vilket kommer att påverka såväl stadsförnyelse som social och mänsklig utveckling. Men, redan innan den skotska regeringen implementerar sina rekommendationer, finns det i Skottland stor erfarenhet av att arbeta integrerat med lokal stadsförnyelse, platsmarknadsföring och ny image, inspirerat av cultural
planning.
Med Raystone Park-projektet har man i Glasgow sedan slutet av 1990-talet
lyckats skapa två parker som nu blivit centrum för lokala kulturevenemang
och daglig aktivitet. Därigenom har man lyckats höja statusen i en del av Glasgow som tidigare var nedgången och utsatt för droghandel. Det har därmed
också varit möjligt för människor i lokalsamhället att ta direkt kontroll över
och ansvar för sina egna liv.
49
Dundees kulturella renässans har varit starkt förknippad med stadsförnyelse, i synnerhet med förbättringar av hamnområden och bostäder. Tidigare led
Dundee av en negativ image, en stad med dålig folkhälsa, bristande självförtroende och starkt bidragsberoende. Lokala intressenter som var på det klara
med de sociala och ekonomiska problem som Dundees dåliga image medförde
samlades och tog ett medvetet beslut om att förändra denna nedåtgående spiral. De beslöt sig för att arbeta tillsammans över sektors-, ämnes- och yrkesgränser och att anamma ett cultural planning inspirerat sätt att tänka.
Idag är Dundee en livfull och kulturellt spännande stad att besöka och att
leva i. Dundees Galleri för samtidiga konst, Rep-teatern och kulturhuset ”the
Space” (en mötesplats för scenkonst) har bidragit till att förändra stadens
image. Det råder inga tvivel om att dessa nya kulturinstitutioner har haft betydelse för att utveckla en stad med ökad självkänsla – och för att dra till sig
nationell och internationell uppmärksamhet. Men det har också under de senaste tio åren funnits ett stark politiskt stöd för att tänka strategiskt kring hur
de lokala kulturella resurserna ska användas på ett mer framåtsyftande sätt.
I Dundee är banden mellan kultur och samhällsplanering också synliga i det
sätt på vilket man valt att organisera den kommunala förvaltningen. Ett exempel är ”The Leisure and Communities department” (ung kultur och fritidsnämnden) som omfattar fyra serviceområden eller sektioner: Bibliotek samt
information och kultur, Utbildning och utveckling, Parker, sport och fritid
samt Näringslivsutveckling samt Support & service. Det visar att det finns en
stark plattform för gemensamt förvaltningsövergripande arbete, kombinerat
med framtidstänkande och ett gemensamt utnyttjande av resurser. I denna
miljö har synergier mellan kultur och näringsliv förstärkts ytterligare genom
partnerskap med Dundee University och Dundee College of Art and Design.
Perth, i hjärtat av Skottland, är en historisk stad med många viktiga arkitektoniska och kulturella attraktioner. 2010 firar Perth 800 års jubileum och är
platsen för flera kulturella och kulturhistoriska initiativ. Detta har fungerat
som en katalysator för att genomföra en kartläggning (mapping) i syfte att utarbeta en handlingsplan för 2010.
Medlemsskapet i det internationella nätverket Cittaslow/Slow City och
tillkomsten av ett nytt konserthus, har nyligen bidragit till att göra staden populär för såväl besökande som boende. Perth är nära förknippat med Patrick
Geddes, den skotske biologen och botanikern, också känd som en nytänkare
inom områden som stadsplanering och utbildning. Under 2009 utarbetade staden Perth under ledning av författaren av denna artikel, en vision för
Perths nya identitet och image. Arbetet genomfördes av en lokal arbetsgrupp
för cultural planning som gjorde en ”mapping” dvs. en kartläggning av de lokala kulturella resurserna.
50
Den använda mapping-metoden består av:
XX en utvärdering av de strategier och policys som är vägledande för
Perths kulturella liv.
XX framställningen av en film och ett webbaserat arkiv rörande identitet och rådande uppfattningar hos lokalbefolkningen. Filmen
gjordes i syfte att fånga Perthbornas kunskap om sin stad, deras
förhållande till den och deras förhoppningar för den. Filmen, som
har titeln ”Perth, an Exercise in Survey, Analysis, Plan” består av
sju delar; varje del visar en aspekt av kulturen i Perth, sedd genom
invånarnas ögon.
XX En inventering och sammanställning av de prioriteringar, aktiviteter och den infrastruktur som behövs för att förankra framtida
utveckling. Denna innehöll utöver en ekonomisk analys (som särskilt rörde kreativa näringar), en värdering av kulturmiljön , en
analys av turistnäringens utvecklingspotential samt en bedömning av hela det kulturella kapitalet inom den ideella sektorn.
Allt som allt arbetade arbetsgruppen för cultural planning i Perth lite mer än
fyra månader med workshops, gruppmöten, personliga intervjuer och observationsövningar. Mer än tvåhundra människor från olika delar av Perth med
olika social och yrkesmässig bakgrund var involverade i processen.
Vid sidan av en sextio minuter lång film och en utställning, som redovisar
de förbättringar som behöver göras i stadsmiljön, resulterade kartläggningen
i en kulturell handlingsplan. Planen syftar till att utveckla ett starkt ramverk
för kreativa initiativ; allt från förbättringar av stadsstrukturen till skapandet
av kluster, specialiserad detaljhandel och särskilda kulturella mötesplatser.
Avsikten är också att begreppen ”slow” och ”small” ska bilda utgångspunkt för
att utveckla ett nytt varumärke för Perth som anknyter till Patrick Geddes och
symboliserar hållbar stadsutveckling, välbefinnande och lycka.
I fallet Perth har cultural planning använts instrumentellt för att skapa
konkreta möjligheter att utveckla en ny identitet för staden – en stad, där livskvalitet och kreativt företagande går hand i hand med en sammanhållen och
kompakt stadsstruktur.
I Sverige
Cultural planning-synsättet är mycket väl utvecklat i Sverige och i ökad utsträckning också i Danmark. Förutom Kronobergs läns kulturstrategi ”Kreativa Kronoberg” som tidigare omnämnts, har även Landskrona genomfört en
fullständig kartläggning 2007 under ledning av Lia Ghilardi.
I Landskrona genomfördes en rad öppna värderingsövningar. Resultaten
utvecklades till en kartläggning av stadens kulturella resurser i syfte att identifiera tydliga, lokala styrkor. Kartläggningen användes sedan för att föreslå
kreativa lösningar för några av de utmaningar staden stod inför, präglad av
51
fattigstämpel, av bristen på stark identitet, av social och kulturell segregation
på grund av uppdelade bostadsområden samt av brist på dialog mellan olika
kulturer och dåligt utnyttjande av allmänna platser.
Under processens gång tillsattes en referensgrupp med intressenter för
hela staden. Den har sedan arbetat med att genomföra en rad profilprojekt i
enlighet med rekommendationerna från kartläggningen. Det har resulterat i
ett antal åtgärder i syfte att förbättra den sociala gemenskapen och skapa interkulturell dialog genom att man använt stadens historiska arv (till exempel
ett koloniområde och gamla industribyggnader) som plattformar för att få
människor från olika kulturer och grupperingar att i ökad utsträckning delta
i stadens liv och bidra till ekonomisk utveckling genom att skapa nya etniska
affärer. Tanken är att en systematisk användning av cultural mapping ska göra
det möjligt att hitta innovativa och uthålliga lösningar på gamla, djupt liggande problem med kulturell och social isolering.
I Malmö genomförde planeringskontoret 2001, efter en mapping om stadens kulturella mångfald, en rad åtgärder i syfte att integrera minoriteter.
Man initierade ett kompetensutvecklingsprogram för kreativitet och entreprenörskap, en designfestival och ett antal aktiviteter med deltagarkultur. Det
överordnande syftet med dessa initiativ är att använda kultur som katalysator
och skapa möjligheter för nyanlända ungdomar att välja att slå sig ner i staden.
Lika väl som ett socialpolitiskt instrument kan kartläggningen alltså vara ett
redskap för platsmarknadsföring, där olika kommunala sektorer arbetar tillsammans med olika ideella krafter. Detta sätt att aktivera lokala resurser för
in en humanistisk dimension i politiken, som man inte sett tidigare i Sverige.
På Irland
I andra delar av Europa, som i Italien och på Irland prövar man sig fram med
cultural planning på olika sätt.
I staden Sligo med omgivande län i den nordvästra delen av Irland, genomfördes under 2008, en genomgripande cultural mapping-övning. Den största
utmaningen för Sligo vid denna tid var att göra arvet från poeten W B Yeats
– som är starkt förknippad med platsen i kraft av sitt liv och arbete – mer anpassat till samtida kulturturism samtidigt som man lyfter fram nya och spännande idéer för ekonomisk utveckling.
I Sligo låg fokus på den centrala delen av staden, vilken behövdes förnyas
och förändras. Under ett halvår arbetade Lia Ghilardi tillsammans med nyckelpersoner för planering, turism, kultur och ekonomisk utveckling, för att
gemensamt förbereda en kulturell strategi som bygger på de specifika kulturella resurserna i denna centrala del av staden. Vid sidan av kulturarvet från
Yeats har Sligo ett antal andra värdefulla kulturella tillgångar som till exempel
fornlämningar, ett unikt landskap samt goda, nyupptäckta förutsättningar för
fritidssysselsättningar som surfing. Detta är tillgångar som svarar mot lokala
behov och som även är attraktiva såväl nationellt som internationellt. Då kart52
läggningen startade underskattades emellertid dessa tillgångar och uppfattades som mindre värda än andra platser inom och utanför Irland.
Genom olika initiativ, vilka kombinerar traditionella kultur- och fritidssysselsättningar med moderna aktiviteter som ”poetry slam events”, dokumentärfilm, rap och hip hop-musik samt surfing i en välkomnande omramning
helt baserad på kravodling och gårdsförsäljning, bidrog mappingen till att få
till stånd en mer produktiv och modern användning av Sligos unika resurser.
På så sätt har man i detta område lagt grunden för att skapa ett mer varierat
utbud och förvandlas till ett attraktivt besöksmål för såväl unga, trendiga
människor som för dem som söker skönheten och lugnet på den irländska
landsbygden
Avslutning
Även om det inte finns någon speciell formel som kan garantera succé i alla
sammanhang, finns det ändå några faktorer i cultural planning som är värda
att lyfta fram i de exempel som nämnts ovan. En sådan är att alla praktiska
exempel föder behov av nya, mer integrerade och överbryggande mekanismer
för en politik som gör det möjligt att föra samman olika lokala intressegrupper, politiker och förvaltningar. Men, för att lyckas behöver dessa strukturer
kopplas ihop med lokala behov och strävanden och - vilket är avgörande - förvaltas och presenteras på ett flexibelt och demokratiskt sätt. Därtill är personlig beslutsamhet, kommunledningens visioner liksom förmågan att ta kalkylerade risker också nödvändiga ingredienser i varje framgångsrik kulturplan.
53
Läs mer
Här presenteras ett urval av den litteratur som finns om cultural planning.
Bianchini F & Parkinson M. Cultural Policy and Urban Regeneration: The West
European Experience: Manchester University Press. 1993
Mercer C., Towards Cultural Citizenship: Tools for Cultural Policy and Development, The Bank of Sweden Tercentenary Foundation & Gidlunds, 2002
Johannisson, J Det lokala möter världen: Kulturpolitiskt förändringsarbete i
1990-talets Göteborg Valfrid 2006
Ghilardi l, ”Leka med elden” och ”Cultural planning på svenska” i Kultur i
omvandling? – Antologi om kulturpolitik och kulturens nya roll. (red. Kerstin
Lundberg) Stockholm: SKL publikationer 2008
”Att hitta platsens själ. Cultural planning i Kronobergs län av Lars Lindkvist,
Erica Månsson och Lisa Bergman samt Staden som livsmiljö. Cultural planning
i Bergsjön av Christina Hjorth i Kulturens Kraft (red Lisbeth Lindeborg och
Lars Lindkvist) SNS förlag, Bromma 2010
Cultural planning toolkit; A partnership between 2010 Legacies now & Creative City Network of Canada. Kan hämtas på www.creativecity.ca
Cultural Planning Guidelines for local government – Message from the minister for local government. Kan hämtas på www.dlg.nsw.gov.au. Skriv in cultural
planning guidelines i sökfältet som kommer rapporten i träfflistan en bit ned.
54
Läs mer
Att
Attfånga
fånga
platsens
platsenssjäl
själ
Cultural
Cultural
planning
planning
är är
enen
metod
metod
förför
attatt
använda
använda
kulturella
kulturella
resurser
resurser
i samhällsplaneringen.
i samhällsplaneringen.
Metoden
Metoden
står
står
förför
ettett
humanistiskt
humanistiskt
synsätt,
synsätt,
som
som
sätter
sätter
människan
människan
och
och
mänsklig
mänsklig
kommunikation
kommunikation
i fokus.
i fokus.
Cultural
Cultural
planning
planning
harhar
sittsitt
ursprung
ursprung
i bland
i bland
annat
annat
England,
England,
Canada
Canada
och
och
Australien,
Australien,
och
och
sedan
sedan
enen
tidtid
används
används
den
den
påpå
flera
flera
platser
platser
i Sverige
i Sverige
– i–kommuner
i kommuner
och
och
regioner.
regioner.
UrUr
detdet
nätverk
nätverk
som
som
bildats
bildats
kring
kring
cultural
cultural
planning
planning
i Sverige
i Sverige
harhar
idén
idén
tilltill
denna
denna
första
första
handbok
handbok
påpå
svenska
svenska
vuxit
vuxit
fram.
fram.
Den
Den
beskriver
beskriver
cultural
cultural
planning-processen
planning-processen
och
och
dess
dess
nionio
steg
steg
påpå
ettett
konkret
konkret
och
och
begripligt
begripligt
sätt,
sätt,
med
med
exempel
exempel
hämtade
hämtade
från
från
svenska
svenska
erfarenheter.
erfarenheter.
Boken
Boken
är är
enen
nyutgåva.
nyutgåva.
FlerFler
exemplar
exemplar
av av
denna
denna
bokbok
kankan
beställas
beställas
på på
www.sklkommentus.se
www.sklkommentus.se
eller
eller
telefon
telefon
08-709
08-709
59 59
90.90.

Att fånga platsens själ - Cultural Planning Laboratory

Transcription

Similar documents

Policy and Planning Processes for Promoting Bicycle use in Sweden

The Relationship Between Stratejic Plan and Project Management

Previous employment

Gästföreläsning Supply chain planning på AstraZeneca

kultur~natur - ISAK - Linköping University

Konstnären och kulturnäringarna

program - Conferences - Københavns Universitet

curriculum vitae - Chalmers tekniska högskola

logistiklexikon

Kulturanalys 2015

Mats Kryhl, Finansdepartementet - SKA

Rapport - Liikennevirasto