Katarina Granath, leg psykolog Neuropsykiatriska enheten

Katarina Granath, leg psykolog
Neuropsykiatriska enheten Karolinska, Psykiatri
Nordväst
[email protected]



Brister i de redskap individen behöver
för att bearbeta sinnesintryck och för att
anpassa sitt beteende på ett
ändamålsenligt sätt.
Medfödda och/eller förvärvade.
Medför sårbarhet för psykisk ohälsa (och
ibland för missbruk, inte minst vid
kombinationen!).
IK
55
70
85
100
115
130
145






Lindrig
utvecklingsstörning
IQ ca 55 – 70
Anpassningsproblem.
Ca 2 % av befolkningen
Låg
abstraktionsförmåga.
Ibland inte upptäckt i
barndomen.






Svagbegåvning /
Marginell mental
retardation
IQ 70 – 85.
Ca 14 % av
befolkningen.
Nedsatt
abstraktionsförmåga
”Normalt” men inte
oproblematiskt
Sårbarhet för stress och
för psykisk ohälsa.
Samma (H)IK – olika profiler
1.
2.
3.
Akademiska färdigheter innebär att läsa,
skriva, räkna och andra skolprestationer
Sociala färdigheter innebär möjligheter och
färdigheter att umgås med andra i sociala
sammanhang, att motsvara andras
förväntningar, att kunna skydda sig etc
Praktiska färdigheter är aktiviteter i det dagliga
livet (ADL), d v s hur individen klarar av
vardagsbestyr som att äta, tvätta sig, klä sig,
hålla en dygnsrytm, städa, etc
IK uppmäts till under 70 med välnormerade test,
psykologen väger också in andra faktorer som kan ha
stört i testsituationen, och sålunda försämrat resultatet
exempelvis multihandikapp eller ytterligare diagnoser
som exempelvis ADHD eller autism
OCH
uppvisa brister i eller nedsättningar i adaptiva
2.
funktioner inom minst två viktiga livsområden.
OCH
uppvisar tecken på utvecklingsstörning innan arton års
3.
ålder.
1.
Finns ingen konsensus vad gäller den exakta definitionen eller hur man undersöker eller behandlar dem
Fyra grundstenar enligt Lezak

Målformulering
– vad man behöver eller vill
relaterat till tid, motivation,
medvetenhet om sig själv

Planering
– att kunna organisera/identifiera
vad för att nå ett mål

Målmedvetenhet
–initiera, upprätthålla, ändra,
avsluta komplexa
beteendesekvenser på
konstruktiva sätt

Effektivitet
–självkorrigering, reglera
arbetstempot

Exekutiva svårigheter
påverkar individens
dagliga liv, t.ex.
förmågan att…
 klara arbete och
skola
 fungera självständigt
i sitt hem
 utveckla & behålla
sociala relationer


Inbegriper uppgifter som är
praktiska/intellektuella till sin
natur: arbetsminnet;
upprätthålla uppmärksamhet;
organisation.
Det är huvudsakligen de
”kalla” komponenterna som
mäts med neuropsykologiska
tester av exekutiva funktioner.


Inbegriper uppgifter med
affektiva komponenter, där
upplevelse av belöning och
straff ofta förekommer.
Involverar funktioner som
impulsivitet och
responsinhibition; reglering
av det egna sociala
beteendet och motivation
samt beslutsfattande som
involverar emotionella och
personliga förklaringar eller
tolkningar



Perceptionsstörningar = annorlunda
bearbetning och tolkning av information från
sinnesorganen
Kan ge upphov till beteendeproblem, ”tvång”,
”fobier”, hyperaktivitet, uppmärksamhets- och
koncentrationsproblem.
Annorlunda olust-/lustupplevelser.



För att förstå omvärlden måste man ha en förmåga att
sammanföra små detaljer till en helhet -- central koherens
Med bristande central koherens kan omvärlden uppfattas
som fragmentarisk, en massa detaljer som man har svårt
att sammanfoga till en begriplig helhet
En annan följd är att man kan få svårigheter att använda
sig av sammanhanget för att förstå detaljer:


vad ett ord med flera betydelser har för innebörd i en viss text
vad en kommentar eller gest kan betyda i en speciell situation


Minnessvårigheter är ett av de vanligaste “presenting
problems” när vuxna patienter söker sig till neuropsykiatrisk
utredning.
Många kliniska tillstånd påverkar minnet och
inlärningsförmågan.
Intentionalitet: vårt medvetandetillstånd är riktat mot något

Första graden :
Medvetenhet om själv och omvärld




”Jag är hungrig”
”Där finns ett äpple”
”Föreläsaren är tråkig”
Andra graden :
Föreställning om intentionalitet hos annan
Theory of mind, mentalisering, en uppfattning om vad som
försiggår i någon annans huvud



”Han ser ut att vara fikasugen”
"Jag tror att du gillar mig”
”Hon har säkert jobbat hårt med föreläsningen”

Tredje graden:
Föreställning om någon annans föreställning av
intentionaliteten hos en tredje
Förmåga att leva sig in i sitt eget psyke som det ter sig utifrån




”Han tänker nog ordna så att hon får en kopp kaffe”
"Jag misstänker att han inbillar sig att hon tycker om honom”
”Om jag gäspar nu tror hon nog att jag tycker att föreläsningen är tråkig”
Högre grader behövs exempelvis när en författare skriver
romaner. Författaren vill exempelvis att läsaren ska förstå att
huvudpersonen misstänker att rivalen inbillar sig att flickan
tycker mer om honom än om huvudpersonen. De flesta
människor klarar upp till fjärde eller högst femte gradens
intentionalitet i kedjor av typen "Peter är övertygad om att
Johanna tror att Sally önskar att Peter ska anta att Johanna
planerar …".






Förmåga att förstå att andra
har ett eget inre liv.
Förmåga att föreställa sig
vad andra vet och inte vet.
Förmåga att dra slutsatser
om andras tankar, känslor,
avsikter och önskningar.
Förmåga att dra slutsatser
om andras avsikter utifrån
deras beteenden.
Metakognition – att tänka på
tankar, egna och andras.
Förmåga att skapa
samförstånd, samarbeta, att
veta vem som vet vad.





Förmåga att ljuga och luras
Förmåga att låtsas
Förmåga att veta vad andra
vill höra
Förmåga att använda ”vita
lögner”
Förmåga att manipulera
andra





Kognitiva hjälpmedel.
Kontinuitet/sammanhang och
meningsfullhet.
Kommunikation/information
Pedagogik (explicit lärande) för att ge redskap
som kan underlätta livet.
Starka sidor kan användas för att kompensera
för svaga.
[email protected]